Upphävd författning

Socialtjänstlag (1980:620)

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
1980-06-19
Ändring införd
SFS 1980:620 i lydelse enligt SFS 2001:306
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Inledande bestämmelser

Socialtjänstens mål

1 §  Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

[S2]ekonomiska och sociala trygghet,

[S3]jämlikhet i levnadsvillkor och

[S4]aktiva deltagande i samhällslivet.

[S5]Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

[S6]Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

[S7]När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I ett nytt fjärde stycke, som har tillkommit bl.a. som en följd av de krav som FN:s barnkonvention innehåller, införs ett barnperspektiv som tidigare saknats i socialtjänstlagen. Principen om barnets bästa är väl förankrad i all lagstiftning som rör barn men har tidigare inte kommit till tydligt uttryck i socialtjänstlagen. Enligt bestämmelsen skall, när åtgärder ...

Kommunens ansvar

2 §  Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område.

  • RÅ 1997:53:Det hjälpbehov som föranlett att ett barn familjehemsplacerats på grund av brister i föräldrarnas omsorg har ansetts upphöra när vården enligt 2 § lagen (1990:52) om vård av unga upphörde. Den kommun som var ansvarig för familjehemsplaceringen har därför inte ansetts skyldig att lämna bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) för hjälpbehov som uppstått senare och var hänförligt till den placerades egen person.

3 §  Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver.

[S2]Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

[S3]I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns särskilda bestämmelser i den lagen

[S4]I 6 h och 72 a §§ finns föreskrifter om ansvar i vissa fall för annan kommun än den i vilken den enskilde vistas. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I ett nytt fjärde stycke hänvisas till föreskrifter i 6 h och 72 a §§ som innebär avsteg från principen om vistelsekommunens ansvar enligt första stycket.

  • RÅ 1994:25:En skolpliktig placerades av socialnämnden i viss kommun i familjehem i en annan kommun där han blivit folkbokförd och gick i skola. Eftersom ansvaret för att hans behov av speciallärare tillgodoses vilar på folkbokföringskommunen, har socialnämnden inte ansetts kunna åläggas att utge bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att tillgodose behovet.
  • RÅ 1997:53:Det hjälpbehov som föranlett att ett barn familjehemsplacerats på grund av brister i föräldrarnas omsorg har ansetts upphöra när vården enligt 2 § lagen (1990:52) om vård av unga upphörde. Den kommun som var ansvarig för familjehemsplaceringen har därför inte ansetts skyldig att lämna bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) för hjälpbehov som uppstått senare och var hänförligt till den placerades egen person.
  • RÅ 1995:70:Utlänning med tillfälligt uppehållstillstånd har efter sin ankomst till Sverige under långa tidsperioder vistats i sitt hemland, där han haft fast anställning och bostad. Han har vägrats ekonomiskt bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen eftersom han inte ansetts ha haft sitt egentliga bo och hemvist i vistelsekommunen här i riket.
  • RÅ 1995:56:En sökande med inkomster överstigande socialbidragsnormen har förbrukat de egna medlen huvudsakligen genom att betala skulder. Hon har därigenom kommit i en akut nödsituation. Det förhållandet att sökanden själv försatt sig i en sådan situation har inte ansetts betaga henne rätt till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) i form av "matpengar".
  • RÅ 2004:59:Försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen skall vid behov lämnas för erläggande av avgift för sluten sjukhusvård.
  • RÅ 1999:11:Ansvaret för åtgärder i form av korttidsvistelse, korttidstillsyn och ledsagarservice enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade för en familjehemsplacerad person har ansetts åvila den kommun där han och familjen är bosatta och inte den kommun där han var bosatt vid tiden för familjehemsplaceringen.
  • NJA 1987 s. 15:En förälder tillerkändes rätt till visst umgänge med sitt barn i närvaro av en person, som skulle utses av socialnämnden. Nämnden utsåg emellertid inte någon person för uppdraget. Spörsmål i anslutning härtill.

4 §  Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.

[S2]Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första stycket.

[S3]Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Genom ett sådant avtal får en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ.

[S4]Kommunen får även träffa överenskommelse med landstinget, den allmänna försäkringskassan och länsarbetsnämnden om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.

[S5]Riksrevisionsverket får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av försäkringskassan eller länsarbetsnämnden. Vid en sådan granskning har Riksrevisionsverket rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten. Lag (1997:1305).

Prop. 1996/97:124: I tredje stycket har lagts till att en kommun får tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Det innebär att kommunen i ett sådant fall kan gå utöver den kommunala behörigheten enligt kommunallagen (1991:900). Bestämmelsen har tillkommit för att öka möjligheterna för en kommun att överlämna vissa arbetsuppgifter till en annan kommun, om det sett ur ett kvalitetsperspektiv bedöms vara lämpligt. Av proposition 1992/93:43 om ...

Socialtjänstens innehåll

Socialnämndens uppgifter

5 §  Till socialnämndens uppgifter hör att

[S2]göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,

[S3]medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen,

[S4]informera om socialtjänsten i kommunen,

[S5]genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,

[S6]svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

[S7]Socialnämnden bör genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller äldre eller som har funktionshinder. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Ett nytt andra stycke har införts. Det föreskriver att socialnämnden genom stöd och avlösning bör underlätta för dem som som vårdar närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har funktionshinder. Stödet till anhöriga är alltså frivilligt för kommunerna även om det framgår av lagtexten att det är önskvärt att sådant stöd införs. Det är dock kommunen som bedömer hur långt de kan förverkliga detta, vad som är möjligt och lämpligt att göra. Se vidare allmänmotiveringen, ...

Rätten till bistånd

6 §  Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (annat bistånd) på de villkor som anges i 6 b-6 f §§. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Huvudbestämmelsen om bistånd har omformulerats och delats upp på två paragrafer. Skillnaden ligger främst i att innebörden av bistånd avgränsas genom hänvisningen till vissa senare paragrafer; rätten till bistånd kan inte hävdas självständigt, oberoende av de följande paragraferna. Bistånd till försörjningen kallas försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt kallas annat bistånd. Avsikten har också varit att förtydliga den enskildes ansvar för att göra vad han eller hon kan för att ...

  • RÅ 2000:16:Ett beslut om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) i form av hemtjänst har ansetts inte kunna av besparingsskäl omprövas och ändras till biståndstagarens nackdel.
  • RÅ 1994:25:En skolpliktig placerades av socialnämnden i viss kommun i familjehem i en annan kommun där han blivit folkbokförd och gick i skola. Eftersom ansvaret för att hans behov av speciallärare tillgodoses vilar på folkbokföringskommunen, har socialnämnden inte ansetts kunna åläggas att utge bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att tillgodose behovet.
  • RÅ 1997:53:Det hjälpbehov som föranlett att ett barn familjehemsplacerats på grund av brister i föräldrarnas omsorg har ansetts upphöra när vården enligt 2 § lagen (1990:52) om vård av unga upphörde. Den kommun som var ansvarig för familjehemsplaceringen har därför inte ansetts skyldig att lämna bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) för hjälpbehov som uppstått senare och var hänförligt till den placerades egen person.
  • RÅ 1995:48:En sammanboendes behov av bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) har ansetts redan från sammanflyttningen skola bedömas med hänsyn till båda parters sammanlagda tillgångar.
  • RÅ 1996:99:Fråga huruvida socialbidrag för bostadskostnad skall utges efter en av socialnämnden beräknad genomsnittlig hyresnivå inom kommunen eller efter den bidragssökandes faktiska hyreskostnad (I och II)
  • RÅ 1995:63:Föräldrar, vilkas underhållsskyldighet mot en dotter upphört, har tecknat borgen för dotterns förpliktelser enligt avtal om hyra av en bostadslägenhet. Borgensförbindelsen har inte ansetts medföra att hennes behov av bistånd till betalning av förfallen hyra kunnat tillgodoses på annat sätt än genom bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620).
  • RÅ 1994:42:Fråga om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att täcka kostnad för telefoninstallation. (I och II)
  • RÅ 1995:70:Utlänning med tillfälligt uppehållstillstånd har efter sin ankomst till Sverige under långa tidsperioder vistats i sitt hemland, där han haft fast anställning och bostad. Han har vägrats ekonomiskt bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen eftersom han inte ansetts ha haft sitt egentliga bo och hemvist i vistelsekommunen här i riket.
  • RÅ 1996:70:Fråga om förutsättningarna för att en socialnämnd skall få ställa som villkor för socialbidrag till en invandrare att denne fullgör ett oavlönat praktikarbete, som ingår i ett av kommunen tillhandahållet introduktionsprogram för invandrare.
  • RÅ 1995:56:En sökande med inkomster överstigande socialbidragsnormen har förbrukat de egna medlen huvudsakligen genom att betala skulder. Hon har därigenom kommit i en akut nödsituation. Det förhållandet att sökanden själv försatt sig i en sådan situation har inte ansetts betaga henne rätt till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) i form av "matpengar".
  • RÅ 1996:13:Ensamstående vuxenstuderande med minderåriga barn har, när fråga inte varit om en nödsituation, inte medgetts bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen som tillskott till studiemedel
  • RÅ 1994:83:Ett beviljat lån enligt förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar har inte ansetts utgöra en sådan särskild omständighet som motiverar att avsteg görs från den av Socialstyrelsen rekommenderade bruttonormen för socialbidrag.
  • RÅ 2004:59:Försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen skall vid behov lämnas för erläggande av avgift för sluten sjukhusvård.
  • RÅ 1994:61:Adertonårig arbetslös son har, trots att föräldrarnas underhållsskyldighet mot honom upphört, inte ansetts berättigad till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till del av familjens boendekostnad under tid han efter avslutad skolgång bodde kvar i föräldrahemmet.
  • RÅ 1996:89:Förhållandet mellan de bestämmelser i 13-18 §§ socialtjänstlagen (1980:620) som reglerar kommunernas skyldigheter att tillhandahålla barnomsorg och biståndsreglerna i 6 § samma lag.
  • RÅ 1993:11:Sedan Riksskatteverkets normalbelopp för existensminimum avskaffats har Regeringsrätten ansett att Socialstyrelsens bruttonormer bör läggas till grund för bedömningen av vad som är en skälig levnadsnivå enligt 6 § socialtjänstlagen. (I och II)
  • RÅ 1995:80:Vid fastställande av storleken av ekonomiskt bistånd för anskaffning av hemutrustning har, när fråga varit om en ung bidragssökandes första egna boende, en betydligt enklare standard godtagits än vad som eljest skulle ha varit fallet. Hänsyn har också tagits till möjligheten att anskaffa hemutrustning som är begagnad eller som av annan anledning betingar ett lågt pris.
  • RÅ 1996:12:Extra tillägg till studiebidrag, utbetalat till en studerande som sammanbott med en annan studerande, har inte räknats som inkomst vid bedömning av behov av bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen
  • RÅ 1995:52:Rätten till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen har inte ansetts omfatta beräknade fördyrade matkostnader hänförliga till bulimi (hetsätning).
  • RÅ 1997:2:Fråga om sökandes rätt till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen varit beroende av en skyldighet för honom att planera sin ekonomi (jfr RÅ 1994 ref. 50).
  • RÅ 1995:97:Ekonomiskt bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen har inte medgetts när den biståndssökande underlåtit att delta i av socialnämnden arrangerad arbetssökarverksamhet.
  • RÅ 1994:58:Förutsättningarna för en kommun att från sin socialbidragsnorm utesluta kostnadsposter som är inräknade i Socialstyrelsens bruttonormer.
  • RÅ 1998:24:Aktivt deltagande i arbetsmarknadsutbildning i form av ungdomspraktik (I) respektive i ALU-verksamhet för att förbereda start av eget företag (II) har ansetts tillräckligt för att den som söker socialbidrag skall anses ha stått till arbetsmarknadens förfogande i den mening begreppet har vid tillämpning av socialtjänstlagen.
  • RÅ 2000:37:Fråga om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) till en företagare vars verksamhet, bedriven i aktiebolagsform, inte ger en avkastning som är tillräcklig för hans försörjning.
  • RÅ 1995:92:Vid bedömande av en hjälpsökandes behov av bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen har ett erbjudande om sysselsättning, för vilken utgått ersättning med socialbidrag och ett mindre stimulansbidrag, inte ansetts innebära att den hjälpsökandes behov kunnat tillgodoses på annat sätt.
  • RÅ 1996:14:Den omständigheten att socialnämnden vid tidigare biståndsutbetalningar inte kommit att observera att preliminärskatteavdrag avseende familjens inkomster varit otillräckliga har inte ansetts motivera bistånd till betalning av kvarstående skatt.
  • RÅ 1994:80:Vid bedömning av vad som är skälig levnadsnivå enligt 6 § socialtjänstlagen har socialnämnd ansetts inte äga rätt att för familj med fler än två barn tillämpa en reducerad socialbidragsnorm med hänvisning enbart till barnantalet.
  • RÅ 1994:76:Biståndssökande har, efter byte till en större och dyrare lägenhet, begärt att få ekonomiskt bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) och av kammarrätten erhållit sådant, beräknat efter Socialstyrelsens riktlinjer för högsta godtagbara bostadskostnad i mål om underhållsbidrag. Då lägenhetsbytet inte visats ha varit nödvändigt för att tillförsäkra sökanden en skälig levnadsnivå har ansökningen avslagits.
  • RÅ 1995:88:För rätt till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) har ansetts kunna krävas att biståndstagaren inte utan giltigt skäl avbryter pågående studier i svenska för invandrare.
  • RÅ 1995:85:Fråga, vid prövning av ansökan om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620), om hänsynstagande till biståndssökandens skyldighet att inbetala debiterad preliminär F-skatt som förfaller under biståndsperioden (I) samt till överskjutande skatt som kronofogdemyndighet omhändertagit för betalning av den biståndssökandes skuld (II).
  • RÅ 1997:79:Hemmaboende ungdomar har ansetts berättigade till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) till eget boende först om bostadsbytet varit nödvändigt för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå. (I-III.)
  • RÅ 1994:81:Fråga huruvida bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen, som en moder - vårdnadshavare - sökt för att möjliggöra för sina barn att besöka fadern i Finland, varit behövligt för att tillförsäkra barnen en skälig levnadsnivå.
  • RÅ 1994:50:Fråga om sökandes rätt till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen varit beroende av dennes skyldighet att planera sin ekonomi, när före ansökningstillfället erhållen ersättning från arbetslöshetskassa överstigit tillämplig norm.
  • RÅ 1997:69:Prövningstillstånd har krävts vid överklagande hos kammarrätten dels när länsrätten i ett mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen avvisat ett för sent inkommet överklagande av ett kommunalt beslut (I), dels när länsrätten i ett mål om bistånd enligt socialtjänstlagen avvisat ett för sent inkommet överklagande av länsrättens egen dom (II).
  • RÅ 1994:53:Dödsbo har inte ansetts berättigat till bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen till begravningskostnader när den avlidna förhållandevis kort tid före dödsfallet tecknat en kapitalförsäkring med dödsbodelägaren som försäkrad och dessutom gett bort betydande belopp till denne och dennes hustru och barn.
  • RÅ 1995:79:Den ene av två makar med minderåriga barn ansökte om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för sig och barnen. Biståndet har vägrats med hänvisning till att andre maken inte hade stått till arbetsmarknadens förfogande och därigenom hade underlåtit att försöka fullgöra sin underhållsskyldighet mot familjen.

6 a §  Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I denna paragraf återfinns andra stycket i den tidigare biståndsparagrafen. Biståndet skall stärka den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Innebörden av bestämmelsen om skälig levnadsnivå är dock något annorlunda än tidigare på grund av den närmare regleringen av biståndsrätten. Stadgandet är främst avsett att klargöra att ambitionsnivån inom socialtjänsten skall vara oförändrad även om kommunerna ges en större ...

6 b §  Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för

  1. livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift,
  2. boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring, läkarvård, akut tandvård, glasögon samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

[S2]Skäliga kostnader enligt första stycket 1 skall i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm) på grundval av officiella prisundersökningar rörande olika hushållstypers baskonsumtion. Om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl, skall socialnämnden dock beräkna dessa kostnader till en högre nivå. Nämnden får också i ett enskilt fall beräkna kostnaderna till en lägre nivå, om det finns särskilda skäl för detta. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I första stycket anges vilka poster i den dagliga livsföringen som försörjningsstöd lämnas för. Försörjningsstöd lämnas för skäliga kostnader för sådana poster. Posterna delas in i två kategorier. Kostnader inom den första kategorin (punkt 1) skall enligt andra stycket beräknas enligt en för hela riket gällande norm (riksnorm). Beträffande punkt 1 avses med lek och fritid aktiviteter som det är rimligt att få möjlighet att utöva, t.ex. att läsa böcker och tidningar och att ...

  • RÅ 2003:81:En enskild kan inte med stöd av 9 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453) förpliktas återbetala bistånd som utgetts enligt 6 b § socialtjänstlagen (1980:620)

6 c §  Socialnämnden får begära att den som uppbär försörjningsstöd under viss tid skall delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd, och

  1. inte har fyllt tjugofem år, eller
  2. har fyllt tjugofem år men av särskilda skäl är i behov av kompetenshöjande insatser, eller
  3. följer en utbildning med tillgång till finansiering i särskild ordning men under tid för studieuppehåll behöver försörjningsstöd.

[S2]Praktik eller kompetenshöjande verksamhet som avses i första stycket skall syfta till att utveckla den enskildes möjligheter att i framtiden försörja sig själv. Verksamheten skall stärka den enskildes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller, där så är lämpligt, på en fortsatt utbildning. Den skall utformas med skälig hänsyn till den enskildes individuella önskemål och förutsättningar.

[S3]Socialnämnden skall samråda med länsarbetsnämnden innan beslut fattas enligt första stycket. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Genom första stycket införs en ny möjlighet för socialtjänsten att ställa vissa krav på yngre personer som uppbär försörjningsstöd. Den nya bestämmelsen tar i första hand sikte på ungdomar under 25 år som inte fått fäste på arbetsmarknaden eller kommit in på någon reguljär utbildning och inte heller har kunnat beredas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. För yngre människor är det särskilt olyckligt att fastna i ett passivt socialbidragsberoende. För att bryta en sådan utveckling ...

6 d §  Om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som anvisats enligt 6 c §, får fortsatt försörjningsstöd vägras eller nedsättas. Detsamma gäller om han eller hon utan godtagbart skäl uteblir från praktiken eller den kompetenshöjande verksamheten. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Denna bestämmelse ger socialnämnden rätt att besluta om att vägra fortsatt försörjningsstöd eller sätta ned utgående stöd om den enskilde utan godtagbart skäl avböjer att delta i sådan praktik eller kompetenshöjande verksamhet som anges i 6 c § eller utan godtagbart skäl uteblir därifrån. Socialnämnden måste alltså först överväga om de skäl den enskilde anför som förklaring kan anses godtagbara. I så fall skall ingen reduktion ske. Godtagbara skäl för att inte vilja delta kan t.ex. vara om den ...

6 e §  Den som deltar i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet enligt 6 c § skall därvid inte anses som arbetstagare. I den utsträckning den enskilde utför uppgifter som stämmer överens med eller till sin art liknar sådant som vanligen utförs vid förvärvsarbete, skall han eller hon dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap.1-9 §§, 3 kap.1-4 §§ och 7-14 §§, 4 kap.1-4 §§ och 8-10 §§ samt 7-9 kap.arbetsmiljölagen (1977:1160) och av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Deltagande i praktik eller kompetenshöjande verksamhet syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få arbete och utgör alltså inte i sig själv ett arbete. De regler som gäller för arbetstagare gäller därför inte dem som deltar i sådan verksamhet. Detta framgår av första meningen (jfr 3 § lagen (1995:706) om kommuners ansvar för ungdomar). I den...

6 f §  Med annat bistånd avses hjälp i hemmet samt särskilt boende för service och omvårdnad för äldre eller bostad med särskild service för funktionshindrade. Lag (1997:740).

Prop. 1996/97:124: I paragrafen definieras vad som är "annat bistånd". Beträffande de olika biståndsinsatserna, se närmare avsnitt 8.7. Enligt förslaget till ändring i 73 § kan rätt till annat bistånd överklagas. Ifråga om bistånd till vård, behandling och stöd som inte faller in under 6 f § saknas möjligheten att anföra förvaltningsbesvär. Sådant bistånd kan bara ges med stöd av 6 g §. Man kan exempelvis inte överklaga beslut om bistånd ...

  • RÅ 2000:16:Ett beslut om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620) i form av hemtjänst har ansetts inte kunna av besparingsskäl omprövas och ändras till biståndstagarens nackdel.

6 g §  Socialnämnden får ge bistånd i annan form än eller utöver vad som följer av 6 b och 6 f §§, om det finns skäl för det. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Paragrafen ger kommunen befogenhet men inte skyldighet att ge bistånd i andra fall än de som anges i 6 b och 6 f §§. Härunder faller således bistånd för behov som inte omfattas av 6 b eller 6 f § liksom stöd med högre belopp än vad som gäller enligt 6 b § första stycket första punkten och andra stycket. I fråga om bistånd för andra behov, se även kommentaren till 6 f § och avsnitt 8.9. Kommunen bör ha som riktmärke att ...

6 h §  En person som önskar flytta till en annan kommun, men till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att inflyttningskommunen erbjuder behövliga insatser, får hos den kommunen ansöka om sådana insatser som avses i 6 f §. En sådan ansökan skall behandlas som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen.

[S2]Det förhållandet att sökandens behov är tillgodosedda i hemkommunen får inte beaktas vid prövning enligt första stycket.

[S3]På begäran av inflyttningskommunen är hemkommunen skyldig att bistå den förra kommunen med den utredning som kan behövas för bedömningen av ansökan. Lag (1997:740).

Prop. 1996/97:124: Enligt första stycket har i vissa fall en person som önskar flytta till en annan kommun rätt att hos den kommunen ansöka om sådana insatser som avses i 6 f § punkterna 2 och 3. Rätten gäller personer som till följd av ålderdom, funktionshinder eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig där utan att den andra kommunen erbjuder behövliga insatser. En ansökan enligt detta stycke skall behandlas som om den enskilde ...

Allmänna riktlinjer för socialnämndens verksamhet

7 §  Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla.

[S2]Socialnämnden skall även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och ungdom, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden skall i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning.

7 a §  Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet.

[S2]För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.

[S3]Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

[S4]För insatser inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionshinder får regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddela sådana föreskrifter som behövs till skydd för enskildas liv, personliga säkerhet eller hälsa. Lag (1998:855).

Prop. 1996/97:124: I första stycket föreskrivs att insatserna inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. Avsikten härmed är att garantera kvalitet i den verksamhet som bedrivs och i de insatser som ges. Rätten till insatser prövas på grundval av de regelsystem som finns för att få insatserna. För närmare beskrivning av vad som avses med begreppet god kvalitet hänvisas till avsnitt 7.2. Därav framgår dock att det är svårt att ...

8 §  Socialnämnden skall i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. När det är lämpligt skall nämnden härvid samverka med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

8 a §  Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Lag (2001:231).

Prop. 1997/98:55: I denna nya paragraf klargörs att ett av socialnämndens ansvarsområden är att stödja och hjälpa kvinnor som är eller har varit utsatta för våld i hemmet. Detta följer redan av 5 § men precis som det finns särskilda bestämmelser för vissa andra grupper i socialtjänstlagen införs nu en särskild bestämmelse härom. Med uttrycket ”är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet” avses kvinnor som lever eller har levt ...

Prop. 2000/01:79: Ändringen innebär att det inledningsvis klargörs att socialnämnden har ett ansvar för att stödja och hjälpa dem som har utsatts för brott och att det bör bedrivas ett aktivt arbete i detta hänseende. I och med ändringen har bestämmelsen blivit könsneutral och korresponderar bättre med den s.k. likställighetsprincipen som kommit till uttryck i 2 § kommunallagen (1991:900). I sakligt hänseende innebär den förändrade ordalydelsen ...

9 §  Socialnämndens insatser för den enskilde skall utformas och genomföras tillsammans med honom och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.

[S2]När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Ett nytt andra stycke har införts. Bestämmelsen har ett vidare tillämpningsområde än 56 §. Den gäller även andra situationer än utredningsarbete. Det kan gälla både vardagliga situationer och traumatiska händelser som berör barnet på ett eller annat sätt.

10 §  Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande social tjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra.

[S2]Nämnden bör även i övrigt tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, socialcentraler och liknande, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet.

[S3]Nämnden kan utse en särskild person (kontaktperson) eller en familj med uppgift att hjälpa den enskilde och hans närmaste i personliga angelägenheter, om den enskilde begär eller samtycker till det. För barn som inte har fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnets vårdnadshavare begär eller samtycker till det. Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det. Lag (1998:855).

Prop. 1997/98:113: Uttrycket hjälp i hemmet, service och omvårdnad ersätts i förtydligande syfte med ordet hemtjänst, som är det etablerade begreppet för kommunens insatser i hemmet för äldre, funktionshindrade och andra som har behov av det. Ändringen innebär ingen förändring i sak. Beträffande den närmare innebörden av begreppet hemtjänst hänvisas till prop. 1996/97:124 s. 87f.

Prop. 1996/97:115: Förslaget innebär att ordet "färdtjänst" tas bort. Socialnämndens erbjudande av färdtjänst som en tjänst enligt socialtjänstlagen ersätts av transporter enligt den föreslagna lagen om färdtjänst.

Åtgärder mot missbruk

11 §  Socialnämnden skall arbeta för att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel.

[S2]Socialnämnden skall genom information till myndigheter, grupper och enskilda och genom uppsökande verksamhet sprida kunskap om skadeverkningar av missbruk och om de hjälpmöjligheter som finns.

[S3]Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han behöver för att komma ifrån missbruket. Nämnden skall i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs. Lag (1999:48).

Prop. 1998/99:3: Ändringen är föranledd av att föreskrifterna om socialtjänstens ansvar för åtgärder som riktar sig till barn och ungdom sammanförs i 12 §.

Omsorger om barn och ungdom

12 §  Socialnämnden skall

[S2]verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden,

[S3]i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom,

[S4]med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling,

[S5]aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och ungdom av alkoholhaltiga drycker, andra beroendeframkallande medel samt dopningsmedel,

[S6]i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet, samt

[S7]i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts. Lag (1999:48).

Prop. 1997/98:7: Paragrafen innehåller bestämmelser om socialnämndens omsorg om barn och ungdom. Genom ett tillägg till sista ledet kommer socialnämndens skyldighet att ge stöd och hjälp att gälla även sedan ett mål eller ärende om boende har avgjorts.

Prop. 1996/97:124: I sista ledet i paragrafen har begreppet tvist ersatts med "mål eller ärende". Innebörden av denna ändring är att socialnämnden i samtliga fall där ett mål eller ärende om vårdnad eller mål om umgänge har avgjorts, har ett särskilt ansvar att vid behov ge stöd och hjälp åt barnet och dess föräldrar eller vårdnadshavare. Kravet på att det förelegat en tvist, vilket förutsätts enligt nuvarande ordning föreslås alltså slopat. Den föreslagna ändringen innebär att även föräldrar, som kommit överens ...

Prop. 1998/99:3: Paragrafen behandlas i avsnitt 11. I lagrummet förs föreskrifterna om socialtjänstens ansvar för åtgärder mot missbruk bland barn och unga samman med föreskrifterna om ansvaret för barn och ungdoms sociala och personliga utveckling. Avsikten med ändringen är att förtydliga att socialtjänstens ansvar för förebyggande åtgärder och stödinsatser rörande missbruk bland barn och ungdom även omfattar dopningsmedel. Med dopningsmedel ...

  • RÅ 1995:64:Ensamstående kvinna med två små barn erhöll på grund av att hon led av ett visst handikapp omfattande stöd och hjälp från socialvårdens sida dels i hemmet dels genom en kontaktfamilj. Fråga om förhållandena i hemmet var sådana att det fanns påtaglig risk för att barnens hälsa och utveckling skadas.
  • NJA 1987 s. 15:En förälder tillerkändes rätt till visst umgänge med sitt barn i närvaro av en person, som skulle utses av socialnämnden. Nämnden utsåg emellertid inte någon person för uppdraget. Spörsmål i anslutning härtill.
  • RÅ 1993:82:Kommuns beslut att avveckla viss fritidshemsverksamhet har inte ansetts strida mot socialtjänstlagen.

12 a §  Kommunen skall sörja för

  1. att föräldrar kan erbjudas samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor rörande vårdnad, boende och umgänge (samarbetssamtal) samt
  2. att föräldrar får hjälp att träffa avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § andra stycketföräldrabalken.

[S2]Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig rådgivare kan erbjudas dem som begär det.

[S3]Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som bedrivs av det allmänna eller yrkesmässigt av enskild och som består i samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Lag (1998:323).

Prop. 1997/98:7: skyldighet att sörja för att föräldrar kan erbjudas samarbetssamtal till att avse även frågor om boende. En annan och viktigare nyhet är att kommunerna åläggs att sörja för att föräldrar får hjälp att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge. I 6 kap. föräldrabalken finns nya bestämmelser om föräldrars möjligheter att avtala om vårdnad m.m. Om föräldrarna begär att få hjälp att träffa ett sådant avtal, är kommunen alltså enligt ...

13 § har upphävts genom lag (1997:1229).
14 § har upphävts genom lag (1997:1229).
15 § har upphävts genom lag (1997:1229).
16 § har upphävts genom lag (1997:1229).
17 § har upphävts genom lag (1997:1229).
18 § har upphävts genom lag (1997:1229).
18 a § har upphävts genom lag (1994:1571).

Omsorger om äldre människor

19 §  Socialnämnden skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och under trygga förhållanden och med respekt för deras självbestämmande och integritet. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I paragrafen ersätts orden "och att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra" med orden "under trygga förhållanden och med respekt för deras självbestämmande och integritet", se närmare avsnitt 10.1.

  • RÅ 1995:25:Fråga om s.k. servicehus skulle anses utgöra hyreshus eller vårdbyggnad. Allmän fastighetstaxering 1988.

20 §  Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service.

[S2]Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Tredje stycket upphävs, se närmare avsnitt 10.1.

  • RÅ 1993:30:Servicelägenheter och gruppbostäder för senildementa har ansetts utgöra sådana stadigvarande bostäder som avses i 18 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Kommun har därför inte medgivits rätt till avdrag för ingående skatt som belöper på dessa. Förhandsbesked angående mervärdeskatt.
  • RÅ 1995:25:Fråga om s.k. servicehus skulle anses utgöra hyreshus eller vårdbyggnad. Allmän fastighetstaxering 1988.

20 a §  Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.

[S2]Kommunen skall planera sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Lag (1993:390).

Omsorger om människor med funktionshinder

21 §  Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra.

[S2]Socialnämnden skall medverka till att den enskilde får en meningsfull syssel- sättning och att han får bo på ett sätt som är anpassat efter hans behov av särskilt stöd.

[S3]Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av sådana svårigheter som avses i första stycket behöver ett sådant boende. Lag (1990:1403).

  • RÅ 1993:30:Servicelägenheter och gruppbostäder för senildementa har ansetts utgöra sådana stadigvarande bostäder som avses i 18 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Kommun har därför inte medgivits rätt till avdrag för ingående skatt som belöper på dessa. Förhandsbesked angående mervärdeskatt.

21 a §  Socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på dessa områden.

[S2]Kommunen skall planera sina insatser för människor med fysiska och psykiska funktionshinder. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Lag (1994:1098).

Vård i familjehem och i hem för vård eller boende

22 §  Socialnämnden skall sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende.

[S2]Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård.

[S3]Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön.

[S4]Vid placering av barn skall i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Enligt 1 § skall dock barnets bästa alltid beaktas. Lag (1999:179).

Prop. 1996/97:124: I ett nytt tredje stycke har tillagts "och andra närstående". Vård utanför hemmet som kommunen svarar för skall alltså utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön, se närmare avsnitt 9.5.2. Detta gäller all vård av barn utom hemmet som sker genom kommunens försorg, således även familjehemsplaceringar enligt lagen (...

  • RÅ 1997:80:I mål om folkbokföring har vård i familjehem enligt socialtjänstlagen (1980:620) inte ansetts som vård vid en sådan institution som avses i 10 § folkbokföringslagen (1991:481)

23 §  Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem och hem för vård eller boende för enskilda och familjer som behöver vårdas och bo utanför det egna hemmet. Enligt 23 a § skall dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I första stycket ges kommunen ett samlat resursansvar för vård utanför det egna hemmet. Detta gäller dock inte sådana hem som Statens institutionsstyrelse har ansvaret för enligt 23 a §. Kommunens resursansvar innebär att kommunen ensam blir ansvarig för all planering av institutionsvård, familjehemsvård och resurser för tillfälliga placeringar i akuta situationer. Den nuvarande regeln om med landstinget gemensam vårdresursplanering, som endast gäller hem för vård eller boende, utmönstras ...

23 a §  Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall skall tillgodoses av staten. Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet för dessa hem. Styrelsen leder och har tillsyn över verksamheten vid hemmen.

[S2]Staten kan om det finns särskilda skäl för det genom avtal uppdra åt ett landsting eller en kommun att inrätta och driva hem som avses i första stycket.

[S3]För vård i ett sådant hem som avses i första stycket får avgift tas ut av den kommun som begärt placeringen.

[S4]Bestämmelserna i 24 § gäller även i fråga om vård i hem som avses i denna paragraf. Lag (1993:1).

24 §  Vård i familjehem och hem för vård eller boende skall bedrivas i samråd med socialnämnden.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om vård i sådana hem.

Särskilda regler till skydd för underåriga

25 §  En underårig får inte utan socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom. Som ett medgivande anses socialnämndens beslut att bereda den underårige vård i ett visst familjehem.

[S2]Socialnämnden får inte lämna medgivande enligt första stycket utan att förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningarna för vård i hemmet är utredda.

[S3]Är det fråga om att ta emot ett barn med hemvist utomlands i syfte att adoptera det, skall medgivandet inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sitt hemvist. Medgivande får lämnas endast om den eller de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om barn och deras behov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd. Medgivandet upphör att gälla, om inte barnet har tagits emot i hemmet inom två år från det medgivandet lämnades.

[S4]Den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla till socialnämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid medgivandet gäller. Medgivandet skall återkallas, om förutsättningarna för det inte längre föreligger. Återkallelse kan ske även när barnet har tagits emot av den eller de som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos dem inte är förenlig med barnets bästa.

[S5]När ett visst barn har föreslagits för adoption, skall socialnämnden skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill adoptera kommit in med en anmälan härom pröva om samtycke skall ges till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Om det är fråga om ett adoptionsförfarande som omfattas av lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, skall därvid 3 § i den lagen tillämpas. Den tid inom vilken prövning enligt detta stycke skall ske får förlängas om synnerliga skäl föreligger. Lag (1997:193).

  • RÅ 1993:102:Person som lever i homosexuellt förhållande har vägrats medgivande enligt 25 § socialtjänstlagen att i sitt hem ta emot utländskt barn i syfte att adoptera det.
  • RÅ 1995:67:En 45-årig ensamstående kvinna har med hänsyn till barnets bästa och omständigheterna i övrigt ansetts kunna erhålla medgivande enligt 25 § första och tredje styckena socialtjänstlagen (1980:620) att ta emot ett utländskt barn för adoption.

26 §  Socialnämnden skall

[S2]medverka till att de underåriga som avses i 25 § får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden,

[S3]verka för att de får lämplig utbildning och

[S4]lämna vårdnadshavarna och dem som vårdar sådana underåriga råd, stöd och annan hjälp som de behöver.

27 §  När ett barns bästa kräver det, får socialnämnden förbjuda eller begränsa möjligheterna för en person som har sitt hem inom kommunen att i hemmet ta emot andras underåriga barn.

[S2]Ett förbud enligt första stycket omfattar inte fall då det med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogat att ett barn tas emot i hemmet. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: ende av om medgivande till att ta emot barnet krävs enligt 25 § eller inte. Den föreslagna regeln är tillämplig, förutom på privata

placeringar, på bl.a. privata familjedaghem och feriehem, liksom på den som mer tillfälligt tar emot feriebarn. Regeln kan också användas för att komma till rätta med missförhållanden i en kontaktfamilj eller i ett joureller ...

  • RÅ 2001:26:Bestämmelserna i 27 § socialtjänstlagen (1980:620) om meddelande av förbud för en person att i sitt hem ta emot andras underåriga barn har ansetts tillämpliga även beträffande kortvariga besök utan samband med vård och fostran.

28 §  Vårdas en underårig med stöd av denna lag i ett annat hem än det egna, skall socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Lag (1990:53).

29 § har upphävts genom lag (1990:53).

30 §  Ett medgivande enligt 25 § första stycket meddelas av socialnämnden i vårdnadshavarens hemkommun. Om nämndens prövning gäller ett hem i en annan kommun, skall nämnden informera och samråda med den kommunen innan den fattar sitt beslut.

[S2]Ett medgivande enligt 25 § tredje stycket och ett samtycke enligt 25 § femte stycket meddelas av socialnämnden i den eller de sökandes hemkommun.

[S3]Den nämnd som har lämnat medgivande enligt 25 § fullgör skyldigheterna enligt 26 §. I de fall samtycke enligt 25 § femte stycket lämnats av socialnämnden i en annan kommun fullgör i stället den nämnden skyldigheterna enligt 26 §. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I första stycket har ordet "rådgöra” ersatts med "informera och samråda”. Förslaget innebär en mer preciserad skyldighet för kommunen i de fall den överväger att familjehemsplacera ett barn i en annan kommun (och markerar att placeringskommunen är skyldig att beakta även omständigheter som föreligger utanför det enskilda hemmet). Vidare har samrådsskyldigheten utvidgats till att gälla gentemot den andra kommunen och inte bara socialnämnden i den kommunen. Samråd kan t.ex. behöva ske med ...

31 §  Enskilda personer eller sammanslutningar får inte bedriva verksamhet som syftar till att förmedla underåriga till hem som avses i 25 §.

[S2]Om rätt för auktoriserade sammanslutningar att i vissa fall förmedla barn från utlandet för adoption finns bestämmelser i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling. Lag (1997:193).

32 §  Bestämmelser om vård av unga i vissa fall finns i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lag (1990:53).

Avgifter m.m.

33 §  Socialnämnden får, i andra fall än som avses i 33 a §, återkräva försörjningsstöd som den enskilde har erhållit enligt 6 b § endast om det har lämnats

  1. som förskott på en förmån eller ersättning,
  2. till den som är indragen i arbetskonflikt, eller
  3. till den som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar.

[S2]Har ekonomisk hjälp lämnats med stöd av 6 g §, får socialnämnden återkräva hjälpen, om den har getts under villkor om återbetalning.

[S3]Beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgift om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: tillförts en kompletterande bestämmelse som ger kommunen befogenhet att även återkräva försörjningsstöd som lämnats till någon som på grund av förhållanden som han eller hon inte kunnat råda över hindrats från att förfoga över sina inkomster och tillgångar. Kompletteringen avser bl.a. de fall då det uppstått felaktigheter i tekniska system för löneutbetalningar och banktransaktioner, felaktigheter som gjort att den enskilde hindrats från att förfoga över sina tillgångar och därför ansökt om försörjningsstöd. ...

33 a §  Om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att lämna uppgifter eller på annat sätt förorsakat att ekonomiskt bistånd enligt 6 b eller 6 g § utgått obehörigen eller med för högt belopp, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket.

[S2]Om någon i annat fall än som avses i första stycket uppburit sådant ekonomiskt bistånd obehörigen eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta, får socialnämnden återkräva vad som har betalats ut för mycket. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Denna nya paragraf reglerar den enskildes återbetalningsskyldighet av felaktigt eller med för högt belopp utgivet ekonomiskt bistånd. Med ekonomiskt bistånd avses såväl försörjningsstöd enligt 6 b § som ekonomiskt bistånd i andra fall enligt 6 h §. Kommunens krav på att få tillbaka utgivet ekonomiskt bistånd förutsätter att det har skett en eller flera felaktiga utbetalningar. Till grund för en utbetalning ligger alltid ett förvaltningsbeslut, i vilket den enskilde beviljats någon form av ekonomiskt ...

34 §  Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande underårig, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen bemyndigas meddela föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser än som angetts nu får kommunen ta ut skälig ersättning.

[S2]Om en underårig genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning delta i kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådant fall uppbära underhållsbidrag som avser den underårige.

[S3]Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om tjänst för vilken avgift har bestämts enligt 35 §. Lag (1987:377).

35 §  För familjerådgivning, hemtjänst, verksamhet för barn och ungdom enligt 12 § som inte är stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär, sådant boende som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket eller annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader.

[S2]Avgifter för hemtjänst får inte, tillsammans med avgifter som avses i 26 § tredje stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), uppgå till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov, boendekostnad och andra normala levnadskostnader. När avgifterna fastställs skall kommunen försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Lag (1998:855).

Prop. 1997/98:113: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.3.1. I första stycket görs samma ändring som i 10 §. Inte heller här är ändringen avsedd att innebära någon förändring i sak.

I andra stycket föreskrivs att kommunen skall se till att avgifter för hemtjänst tillsammans med vårdavgifter inte uppgår till så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel för personliga behov, boendekostnad ...

Prop. 1996/97:115: Förslaget innebär att ordet "färdtjänst" tas bort och är en följdändring till ändringen av 10 §.

  • RÅ 1995:86:Fråga om lagligheten av kommunfullmäktigebeslut om avgiftsberäkning för helinackordering vid s.k. särskilda boendeformer, när avgiften bestämts skola beräknas på grundval av makars sammanlagda inkomster.
  • RÅ 1997:45:Enligt lagakraftvunnen barnomsorgstaxa kan olika avgifter uttas för den omsorg som kommunen tillhandahåller vid sidan av den avgiftsfria förskoleverksamheten beroende på om föräldrarna har ett faktiskt omsorgsbehov eller ej under den tid den avgiftsfria verksamheten pågår. Ett debiteringsbeslut enligt taxan har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.
  • RÅ 1995:24:Kommunfullmäktige har beslutat om barnomsorgstaxa, som varit oberoende dels av antalet barn inom omsorgen från varje familj dels av den tid som varje barn utnyttjat (I) eller som varit oberoende av den tid som barnet utnyttjat (II). Fråga om taxebesluten stått i strid med likställighetsprincipen.
  • RÅ 2001:71:Barnomsorgstaxa inkomstdifferentierad efter föräldrarnas bruttoinkomst och med självkostnaden som avgiftstak har inte ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen (1991:900).
  • RÅ 2000:35:En kommunal barnomsorgstaxa har givits en sådan utformning att olika avgifter kan komma att utgå vid kommunens barnstugor för i princip likvärdiga tjänster. Avgiftsskillnaderna beror på att kommunen behandlar varje barnstuga som en särskild resultatenhet. Taxan har ansetts strida mot likställighetsprincipen i 2 kap. 2 § kommunallagen.
  • RÅ 1995:12:Skollagen har inte ansetts grunda rätt för elever med fri skolskjuts att utan avgift få tillsyn inom ramen för den kommunala fritidsverksamheten under tiden mellan skoldagens slut och skolskjutsens avgång.

36 §  Vill socialnämnden föra talan om ersättning som en enskild inte betalar godvilligt för ekonomisk hjälp som avses i 33 eller 33 a § eller för kostnad som kommunen har haft enligt 34 § första eller andra stycket, skall talan väckas hos länsrätten inom tre år från det kommunens kostnad uppkom. Talan väcks vid den länsrätt inom vars domkrets den enskilde är bosatt.

[S2]Talan om ersättning får inte bifallas, om den ersättningsskyldige genom att återbetala kostnaden eller en del av denna kan antas bli ur stånd att klara sin försörjning eller sin dagliga livsföring i övrigt eller annars synnerliga skäl talar mot bifall till ersättningsanspråket. Lag (1997:1091).

Prop. 1996/97:124: Den nya 33 a § har lagts till i bestämmelsen. Det ankommer på domstolen att pröva, utöver om andra stycket blir tillämpligt, om de lagliga förutsättningarna för återkrav enligt 33 eller 33 a § är uppfyllda.

37 §  Socialnämnden får helt eller delvis efterge den ersättningsskyldighet som avses i 33 och 33 a §§ samt 34 § första och andra styckena. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Den nya 33 a § har lagts till i bestämmelsen.

Nämndorganisationen

Socialnämnden

38 §  För en socialnämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder i kommunallagen (1991:900). Lag (1991:1667).

  • RÅ 1994:67:Socialchef har med stöd av socialnämndens delegationsordning funnits vara behörig att på nämndens vägnar överklaga länsrättens dom i ett mål om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620), då frågan i målet inte kunnat anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. (6 kap. 34 § 3. kommunallagen (1991:900).

39 §  Socialnämnden skall själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som enligt denna lag eller annan författning ankommer på socialnämnden. Lag (1991:1667).

  • RÅ 1994:67:Socialchef har med stöd av socialnämndens delegationsordning funnits vara behörig att på nämndens vägnar överklaga länsrättens dom i ett mål om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620), då frågan i målet inte kunnat anses vara av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. (6 kap. 34 § 3. kommunallagen (1991:900).

40 §  Socialnämnden skall hos fullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder och hos andra myndigheter göra de framställningar som nämnden finner påkallade.

[S2]Socialnämnden får inhämta yttranden och upplysningar från kommunstyrelsen och övriga nämnder och från beredningar och tjänstemän i den egna kommunen, när det behövs för nämndens verksamhet.

41 § har upphävts genom lag (1997:313).
42 § har upphävts genom lag (1997:313).
43 § har upphävts genom lag (1997:313).
44 § har upphävts genom lag (1997:313).
45 § har upphävts genom lag (1997:313).gen till kommunstyrelsen.
46 § har upphävts genom lag (1997:313).

Delegation

47 §  Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får ges endast åt en särskild avdelning som består av ledamöter eller ersättare i nämnden i ärenden som ankommer på nämnden enligt 25 § första-fjärde styckena och 28 § denna lag, 4 och 6 §§, 11 § första och andra styckena, 13 §, 14 § tredje stycket, 21, 22, 24, 26, 27 och 43 §§ lagen (1990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga samt 11 och 13 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

[S2]Första stycket gäller även i ärenden enligt 25 § femte stycket om samtycke vägras och beslut enligt 36 § om att föra talan om återkrav enligt 33 a §. Lag (1997:313).

48 §  Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

[S2]1 kap. 4 § föräldrabalken,

[S3]2 kap.1, 4-6, 8 och 9 §§föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,

[S4]3 kap.5, 6 och 8 §§föräldrabalken,

[S5]6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § andra stycketföräldrabalken,

[S6]6 kap. 19 § föräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,

[S7]7 kap. 7 § föräldrabalken beträffande godkännande av avtal om att underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,

[S8]11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken.

[S9]Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 27 § denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller 17 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Lag (1998:323).

Prop. 1997/98:7: Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilka fall socialnämnden får delegera uppgifter som anges i föräldrabalken. En ny punkt i första stycket innebär att socialnämnden får delegera uppgiften att besluta om godkännande av föräldrarnas avtal om vårdnad, boende och umgänge. Bakgrunden är att föräldrar nu skall kunna reglera frågor om vårdnad, boende och umgänge i avtal. För att ett sådant avtal skall vara gällande krävs att ...

49 §  Om rätt att i vissa fall fatta beslut i socialnämndens ställe finns bestämmelser i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Lag (1990:53).

Handläggning av ärenden m.m.

50 §  Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

[S2]Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande skall tillvaratas på ett betryggande sätt. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Det nya andra stycket i paragrafen är flyttat från 51 §.

50 a §  Vid en utredning om socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd eller stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Utredningen skall bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada eller olägenhet. Den skall inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet.

[S2]Utredning enligt första stycket skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns det särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid.

[S3]Den som berörs av en sådan utredning som anges i första stycket skall underrättas om att en utredning inleds. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Paragrafen innehåller regler om utredning om socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd eller stöd. Bestämmelsen omfattar såväl utredningar i fall som avses i bestämmelsen om anmälningsskyldighet i 71 § som utredningar om behov av stödinsatser i andra fall. Första stycket ger de närmare förhållningsreglerna om hur en sådan utredning skall bedrivas. Kommunen ges lagfäst rätt att för bedömning av behovet av insatser konsultera sakkunnig (t.ex. barnpsykologisk eller medicinsk expertis) ...

50 b §  Socialnämnden är skyldig att slutföra en utredning enligt 50 a § och fatta beslut i ärendet även om den underårige byter vistelsekommun. Detsamma gäller om en utredning inletts enligt 50 § och ärendet avser vård av missbrukare.

[S2]Första stycket gäller inte om den nya vistelsekommunen samtycker till att ta över utredningen av ärendet. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: satta handläggningen av ett ärende om skydd eller stöd för barn eller ungdom eller vård av missbrukare, när den som utredningen angår lämnar kommunen. Bestämmelsen innebär att den kommun som inlett utredningen skall slutföra den och fatta slutligt beslut i ärendet. Syftet med regeln är primärt att skapa säkerhet om att utredningen inte avstannar och läggs ned på grund av flyttningen. Syftet är naturligtvis också att den fortsatta utredningen skall bedrivas på bästa möjliga sätt trots de praktiska ...

51 §  Handläggning av ärenden som rör enskilda samt genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Dokumentationen skall utvisa beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.

[S2]Handlingar som rör enskildas personliga förhållanden skall förvaras så att den som är obehörig inte får tillgång till dem. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I paragrafens första stycke, som är nytt, uttrycks den grundläggande bestämmelsen om dokumentationsskyldighet. All handläggning av ärenden som rör enskilda och genomförande av beslut om stödinsatser, vård och behandling skall dokumenteras. Med handläggning av ärenden avses alla åtgärder från det att ett ärende anhängiggörs till dess att det avslutas genom beslut. Härav följer att det inte föreligger någon skyldighet att dokumentera rådgivning, t.ex. alkoholrådgivning och familjerådgivning. ...

52 §  Dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Den enskilde bör hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom. Om den enskilde anser att någon uppgift i dokumentationen är oriktig skall detta antecknas. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I den nya första meningen i paragrafen föreskrivs att dokumentationen skall utformas med respekt för den enskildes integritet. Personakten kan innehålla dels handlingar och anteckningar som tillkommit inom socialtjänsten, dels handlingar som har givits in dit. Beträffande de sistnämnda handlingarna är det naturligtvis inte möjligt att ställa upp krav på innehåll och utformning. När det däremot gäller de handlingar och anteckningar som tillkommer inom socialtjänsten kan sådana krav ställas. Anteckningar ...

53 §  Socialnämnden skall tillämpa bestämmelserna i 13 § förvaltningslagen (1986:223) om remiss i alla ärenden. Lag (1986:1186).

54 §  I ärenden hos socialnämnden som avser myndighetsutövning mot någon enskild skall nämnden tillämpa följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223):

[S2]14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen,

[S3]16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter,

[S4]20 § om motivering av beslut,

[S5]26 § om rättelse av skrivfel och liknande.

[S6]Bestämmelserna i 16 och 17 §§förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om ett sådant boende som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket eller om någon annan liknande social tjänst.

[S7]Vad som sägs i första stycket gäller också när det är fråga om en ansökan eller ett yttrande till en annan myndighet i ett mål eller ärende som rör myndighetsutövning mot enskild hos denna. Lag (1997:1229).

55 §  Den som enligt vad som sägs i 54 § skall ges tillfälle att yttra sig enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223) har rätt att få företräde inför nämnden, om inte särskilda skäl föranleder annat.

[S2]Den som ges tillfälle att yttra sig skall underrättas om sin rätt att få företräde inför nämnden. Lag (1986:1186).

56 §  Barn som har fyllt 15 år har rätt att själva föra sin talan i mål och ärenden enligt denna lag.

[S2]Barn som är yngre bör höras, om det kan vara till nytta för utredningen och barnet inte kan antas ta skada av det.

57 §  Socialnämnden har rätt att av de allmänna försäkringskassorna eller erkända arbetslöshetskassorna få uppgifter om ekonomisk hjälp som har lämnats till enskilda, som har ärenden hos nämnden. Socialnämnden har vidare rätt att få uppgifter som lämnats till kommunen i ärenden om ekonomisk hjälp enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Lag (1992:1071).

58 §  I mål och ärenden enligt denna lag som avser myndighetsutövning mot enskild får delgivning inte ske med tillämpning av 12 eller 15 § delgivningslagen (1970:428).

Register m.m.

59 §  I sådana personregister hos socialnämnden som utgör sammanställningar av uppgifter får inte tas in uppgifter om ömtåliga personliga förhållanden.

[S2]Detta hindrar inte att det i ett personregister tas in uppgifter om åtgärder som har beslutats inom socialtjänsten och som innebär myndighetsutövning och den bestämmelse på vilken ett beslut om en sådan åtgärd grundas.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om registren.

60 §  Anteckningar och andra uppgifter i en personakt som tillhör socialnämndens personregister skall gallras fem år efter det sista anteckningen gjordes i akten. Gallring skall dock inte ske så länge uppgifter om samma person inte har gallrats av nämnden enligt andra stycket.

[S2]Uppgifter i personregister som avses i 59 § första stycket skall gallras fem år efter det att de förhållanden som uppgiften avser har upphört.

[S3]Gallringen skall vara avslutad senast kalenderåret efter det att gallrings- skyldigheten inträdde. Lag (1990:789).

61 §  I fråga om automatiserad och viss manuell behandling av personupp-gifter finns bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204). Lag (1998:719).

62 §  Följande handlingar får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 60 § första stycket:

  1. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap,
  2. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om adoption,
  3. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att en underårig har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, i ett familjehem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om honom.

[S2]Handlingar skall vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 60 § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och i övriga kommuner beträffande ett representativt urval av personer. Lag (1990:789).

63 §  Socialnämnden skall, enligt vad regeringen närmare föreskriver, ur personregister lämna ut uppgifter till Socialstyrelsen för angelägna statistiska ändamål. Lag (1995:608).

64 §  Socialnämnden skall lämna ut uppgifter ur personregister till statliga myndigheter, när detta begärs för forskningsändamål och det kan ske utan risk för att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

65 §  Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet till denna lämna uppgifter om utgiven ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.

[S2]Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna

  1. uppgift om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten, och
  2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendeformer i kommunen.

[S3]Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgift som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100). Lag (1997:1229).

65 a §  Har någon som påföljd för brott överlämnats till vård inom socialtjänsten, skall socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten, om vården eller de andra åtgärder som redovisats i vårdplanen inte kommer till stånd.

[S2]Detsamma gäller om den som överlämnats till vård inom social- tjänsten bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 31 kap. 1 § tredje stycket 2 brottsbalken. Lag (1998:615).

Prop. 1997/98:96: Paragrafen är ny. Av första stycket följer att socialnämnden, i fråga om den som överlämnats till vård inom socialtjänsten som påföljd för brott, är skyldig att underrätta åklagaren om vården eller de åtgärder som redovisats i vårdplanen inte kommer till stånd. Med vårdplan avses den plan som socialnämnden skall redovisa i sitt yttrande enligt 11 § lagen (1964:167) ...

65 b §  Om socialnämnden i sin verksamhet iakttagit något som tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller att ändringar sker i missbruksmönster av kända medel, skall nämnden utan dröjsmål anmäla detta till Statens folkhälsoinstitut. Lag (2001:306).

Prop. 1997/98:183: I paragrafen, som är ny, åläggs socialnämnden att utan dröjsmål anmäla till Folkhälsoinstitutet om nämnden i sin verksamhet iakttagit något som tyder på att nya medel används för missbruksändamål eller ändringar i missbruksmönster av kända medel. Syftet med regleringen är att främja ett snabbare utrednings- och beslutsförfarande för nya droger, se avsnitt 6.3.

66 §  Av 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) framgår att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Detsamma gäller enligt 14 kap. 2 § femte stycket samma lag beträffande vissa brott som riktar sig mot underåriga. Av samma stycke följer också att sekretess inte hindrar att uppgift, som angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet.

[S2]Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas

  1. uppgift om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende, om uppgiften för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,
  2. uppgift om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om avskiljande av denne från högskoleutbildning. Lag (1991:526).

Tillsyn över socialtjänsten

67 §  Socialstyrelsen har tillsyn över socialtjänsten i riket. Styrelsen skall följa och vidareutveckla socialtjänsten. Till ledning för tillämpningen av denna lag utfärdar socialstyrelsen allmänna råd.

  • RÅ 1994:42:Fråga om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen för att täcka kostnad för telefoninstallation. (I och II)
  • RÅ 1993:11:Sedan Riksskatteverkets normalbelopp för existensminimum avskaffats har Regeringsrätten ansett att Socialstyrelsens bruttonormer bör läggas till grund för bedömningen av vad som är en skälig levnadsnivå enligt 6 § socialtjänstlagen. (I och II)

68 §  Länsstyrelsen skall inom länet

[S2]följa socialnämndernas tillämpning av denna lag,

[S3]informera och ge råd till allmänheten i frågor som rör socialtjänsten,

[S4]biträda socialnämnderna med råd i deras verksamhet,

[S5]främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommunerna och andra samhällsorgan,

[S6]verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida behov av bistånd enligt 6 f §,

[S7]även i övrigt se till att socialnämnderna fullgör sina uppgifter på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2000:525).

Prop. 1996/97:124: I paragrafen behandlas länsstyrelsernas tillsyn över socialtjänsten. I förarbetena till lagen (prop. 1979/80:1 s. 573 f.) anfördes i specialmotiveringen till andra stycket följande. "Länsstyrelsens tillsynsuppgifter gäller hela den kommunala socialtjänsten och därmed också den verksamhet som bedrivs vid kommunens eller landstingskommunens hem för vård eller boende. - - - När det gäller hem som har inrättats för kommunerna ...

Prop. 1999/2000:79: Genom ändringen i paragrafen utökas länsstyrelsens arbetsuppgifter från att avse bl.a. att främja samverkan på socialtjänstens område mellan kommuner och andra samhällsorgan till att också omfatta att verka för att kommunerna planerar för att kunna tillgodose framtida biståndsbehov enligt 6 f §. Paragrafen har utformats i enlighet med vad som anförts i Lagrådets yttrande.

68 a §  Om länsstyrelsen finner att en kommun inte fullgör vad som ålagts kommunen i en lagakraftvunnen dom om rätt till bistånd enligt 6 b eller 6 f § får länsstyrelsen förelägga kommunen att avhjälpa bristen. Föreläggandet får förenas med vite.

[S2]Länsstyrelsen får inte meddela ett vitesföreläggande enligt första stycket om verkställighet av domen redan har sökts enligt utsökningsbalken. Ett meddelat vitesföreläggande förfaller om verkställighet söks enligt utsökningsbalken. Lag (2000:525).

Prop. 1999/2000:79: Paragrafen är ny och ger länsstyrelsen möjlighet att ingripa med vitesförelägganden mot domstolstrots som gäller bistånd enligt 6 b eller 6 f § i denna lag. Efter Lagrådets yttrande har ett andra stycke lagts till paragrafen. Regeringen hänvisar också till vad som anförs i författningskommentaren till 26 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Föreskrifter om enskild verksamhet m.m.

69 §  Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av länsstyrelsen yrkesmässigt bedriva verksamhet i form av

  1. hem för vård eller boende,
  2. särskilda boendeformer motsvarande sådana som avses i 20 § andra stycket eller 21 § tredje stycket,
  3. hem för viss annan heldygnsvård,
  4. hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet.

[S2]Tillstånd skall sökas hos länsstyrelsen i det län där verksamheten skall bedrivas.

[S3]Tillstånd behövs inte för sådan verksamhet som kommunen genom avtal enligt 4 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I samband med att lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården trädde i kraft den 1 januari 1997 upphävdes stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. Genom lagen (1996:791) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) upphävdes samtidigt ...

  • RÅ 1995:9:En i enskild regi bedriven sommargårds- och lägerverksamhet har i visst fall - oavsett att verksamheten föranlett tillstånd enligt 69 § socialtjänstlagen att driva hem för vård eller boende - inte ansetts utgöra sådan social omsorg som är undantagen från skatteplikt till mervärdesskatt. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.

69 a §  Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 69 § får beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.

[S2]Tillstånd får förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet i verksamheten.

[S3]Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall nytt tillstånd sökas. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Tillstånd får enligt första stycket beviljas endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. Vissa faktorer för prövningen av den tillståndspliktiga verksamheten är av grundläggande betydelse. Det gäller bl.a. att den som förestår verksamheten har lämplig utbildning, tidigare erfarenhet och vitsordad personlig lämplighet. Det bör även kunna ställas krav på att lokaler och utrustning är ändamålsenliga. Enligt andra stycket får villkor ställas för tillståndsgivningen. ...

69 b §  Länsstyrelsen har tillsyn över

  1. annat hem för vård eller boende än sådant som avses i 23 a §,
  2. verksamhet för vilken det krävs tillstånd enligt 69 § första stycket2-4,
  3. verksamhet som kommunen genom avtal enligt 4 § tredje stycket har överlämnat till en enskild att utföra,
  4. annan enskild verksamhet än sådan som omfattas av 1-3 från vilken kommunen upphandlar tjänster för att fullgöra skyldigheter enligt denna lag.

[S2]Länsstyrelsen har rätt att inspektera sådan verksamhet och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Paragrafen innehåller föreskrifter om den tillsyn som skall utövas av länsstyrelsen. Tillsynen skall, på samma sätt som i dag föreskrivs i 68 § andra stycket, omfatta hem för vård eller boende, såväl när hemmen drivs av kommunen som när de drivs av ett enskilt rättssubjekt. De enskilda verksamheter som omfattades av vårdhemsstadgan stod under länsstyrelsens tillsyn. Länsstyrelsen får nu tillsynsansvar för all enskilt bedriven verksamhet enligt 69 § första stycket 2–4 samt entreprenadverksamhet ...

69 c §  Verksamhet för vilken tillstånd krävs enligt 69 § första stycket står under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamheten är belägen. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

[S2]Om socialnämnden får kännedom om missförhållanden i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn, skall socialnämnden underrätta länsstyrelsen om det. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I paragrafens första stycke föreskrivs att kommunen fortlöpande skall utöva tillsyn över den verksamhet som drivs av enskilda inom kommunens område och som kräver länsstyrelsens tillstånd. Det är alltså den kommun inom vars område den enskilda verksamheten bedrivs som skall utöva den löpande tillsynen över verksamheten. Detta har ansetts mest lämpligt med hänsyn till att den kommunen rent praktiskt har störst möjlighet till det. I nu gällande 69 § första stycket finns motsvarande bestämmelse ...

70 §  Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b §, skall länsstyrelsen förelägga den som ansvarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet.

[S2]Om missförhållandet är allvarligt och länsstyrelsens föreläggande inte efterkoms, får länsstyrelsen förbjuda fortsatt verksamhet. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Med anledning av att länsstyrelsens tillsyn enligt förslaget till den nya 69 b § kommer att omfatta även annan verksamhet än hem för vård eller boende hänvisas i fråga om föreläggande till den nya paragrafen.

Föreläggandet skall riktas till den som ansvarar för verksamheten. Med den som ansvarar för verksamheten avses i fråga om enskild verksamhet ...

70 a §  Bestämmelserna i 51 och 52 §§ gäller i tillämpliga delar i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b §. Dokumentationen skall bevaras så länge den kan antas ha betydelse för åtgärder i verksamheten. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Paragrafen innehåller den föreskrift som gör dokumentationsbestämmelserna i 51 och 52 §§ tillämpliga på enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn, i de delar som kan bli aktuella i sådan verksamhet. Den innehåller också den nödvändiga regleringen av hur länge dokumentationen i enskild verksamhet måste bevaras. Denna tid kan dock förlängas genom avtal mellan den som bedriver verksamheten och en placerande kommun.

70 b §  En handling i en personakt i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b § skall, om det begärs av den som akten rör, så snart som möjligt tillhandahållas denne för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift eller kopia, om inte annat följer av 71 a §.

[S2]Frågor om utlämnande enligt första stycket prövas av den som ansvarar för personakten. Anser denne att personakten eller någon del av den inte bör lämnas ut, skall han genast med eget yttrande överlämna frågan till länsstyrelsen för prövning. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I första stycket ges bestämmelser om hur en enskild kan få ta del av en personakt som gäller honom eller henne hos den som bedriver enskild verksamhet. Rätten att få del av akten gäller bara den som akten rör och vid gemensamma akter i princip bara de delar som gäller denne själv. Utlämnandet är villkorat av att det inte strider mot tystnadspliktsbestämmelsen i 71 a §. I andra stycket finns regler om hur utlämnandet skall prövas.

70 c §  Länsstyrelsen får besluta att en personakt i enskild verksamhet som står under länsstyrelsens tillsyn enligt 69 b § skall tas om hand

  1. om verksamheten upphör,
  2. om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att handhas enligt föreskrifterna i denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen, eller
  3. om den som ansvarar för personakten ansöker om det och det finns ett påtagligt behov av att akten tas om hand.

[S2]En omhändertagen personakt skall återlämnas, om det är möjligt och det inte finns skäl för omhändertagande enligt första stycket. Beslut i fråga om återlämnande meddelas av länsstyrelsen efter ansökan av den som vid beslutet om omhändertagande ansvarade för personakten.

[S3]Personakter som har tagits om hand enligt första stycket skall förvaras avskilda hos arkivmyndigheten i den kommun där akterna omhändertagits. Personakterna skall bevaras i minst två år från det att de kom in till arkivmyndigheten. En myndighet som har hand om en personakt som har omhändertagits har, om en uppgift ur akten begärs för särskilt fall, samma skyldighet att lämna uppgiften som den haft som ansvarat för akten före omhändertagandet. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: Första stycket anger de situationer då länsstyrelsen får besluta att personakter hos den som bedriver viss enskild verksamhet får tas om hand. Enligt första stycket 2 får beslut om omhändertagande meddelas om det på sannolika skäl kan antas att personakten inte kommer att handhas enligt föreskrifter i lagen eller enligt föreskrifter som meddelas med stöd av lagen. Härvid avses främst bestämmelser om hantering och förvaring. En fråga om omhändertagande enligt första stycket 1 eller 2 kan ...

Övriga bestämmelser

Anmälan om misshandel m.m. mot underåriga

71 §  Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden.

[S2]Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket.

[S3]De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet.

[S4]Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd.

[S5]Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 3 § lagen (1993:335) om Barnombudsman. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: att anmälan bör göras inte bara i de fall den som anmäler känner till att ett barn i hemmet behandlas på ett sådant sätt att det är fara för hans eller hennes hälsa eller utveckling, utan även i de fall när han eller hon har grundad anledning att misstänka detta. Enligt bestämmelsen bör var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd anmäla detta till nämnden. Det är samma formulering som finns i dag i andra stycket ...

  • RÅ 1997:17:Föreskriften i 71 § socialtjänstlagen om anmälningsskyldighet till socialnämnden har inte ansetts som sådan föreskrift enligt 4 § lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område som är av direkt betydelse för säkerheten i vården. Försummelse i fråga om sådan anmälningsskyldighet har därför inte medfört disciplinpåföljd enligt disciplinpåföljdslagen.

Anmälan om missförhållanden i omsorger om äldre eller funktionshindrade

71 a §  Var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionshinder skall vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållan- den. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild skall genast anmäla detta till socialnämnden. Om inte missförhållandet utan dröjsmål avhjälps, skall nämnden anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten.

[S2]Första stycket gäller även inom motsvarande yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Anmälan skall göras till den som är ansvarig för verksamheten. Den ansvarige har att utan dröjsmål avhjälpa missförhållandet eller anmäla detta till tillsynsmyndigheten. Lag (1998:855).

Prop. 1997/98:113: Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.5.2.

I bestämmelsen ges var och en som är verksam inom omsorger för äldre eller människor med funktionshinder, oavsett om det är offentligt driven eller enskild verksamhet, ett personligt ansvar att vaka över att enskilda får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Anmälningsskyldigheten gäller såväl yrkesmässigt verksammma som frivilligarbetande. Den ...

Tystnadsplikt

71 b §  Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om enskildas personliga förhållanden. Lag (1993:390).

71 c §  Den som är eller har varit verksam inom enskild familjerådgivning får inte obehörigen röja en uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. Lag (1996:140).

Överflyttning av ärende

72 §  Ett ärende som avser vård eller någon annan åtgärd beträffande en enskild person kan flyttas över till en annan socialnämnd, om denna nämnd samtycker till det.

72 a §  Om någon efter beslut av en socialnämnd vistas i en annan kommun i familjehem, hem för vård eller boende eller sådan boendeform eller bostad som avses i 20 § andra stycket, 21 § tredje stycket och 69 § första stycket 2, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för det bistånd enligt 6 § samt det individuellt behovsprövade stöd och de individuellt behovsprövade sociala tjänster enligt 10-12 §§ som den enskilde kan behöva. Placeringskommunens ansvar upphör om ärendet överflyttas enligt 72 §.

[S2]Den kommun där den enskilde är folkbokförd har samma ansvar som en placeringskommun enligt första stycket för bistånd, stöd och sociala tjänster

  1. under kriminalvård i anstalt,
  2. under vård på sjukhus eller i annan sjukvårdsinrättning på initiativ av någon annan än en kommun,
  3. som aktualiserats inför avslutningen av vård enligt 1 eller 2. Lag (1997:1229).

Prop. 1996/97:124: I denna nya paragraf ges i första stycket föreskrifter om undantag från vistelsekommunens ansvar enligt 3 §. Det föreskrivs att om någon efter beslut av en kommun vistas i en annan kommun i familjehem, hem för vård eller boende eller sådan särskild boendeform eller bostad som avses i 20 § andra stycket, 21 § tredje stycket och 69 § första stycket 2, har den kommun som beslutat om vistelsen ansvaret för det bistånd enligt 6 § som den enskilde kan behöva. Kommunen har även ansvaret för det ...

  • RÅ 1999:11:Ansvaret för åtgärder i form av korttidsvistelse, korttidstillsyn och ledsagarservice enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade för en familjehemsplacerad person har ansetts åvila den kommun där han och familjen är bosatta och inte den kommun där han var bosatt vid tiden för familjehemsplaceringen.

72 b §  Om vårdnaden av en underårig överflyttats till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som den underårige tidigare varit familjehemsplacerad hos, får kommunen fortsätta att betala dessa vårdnadshavare skälig ersättning. Lag (1997:313).

Prop. 1996/97:124: I de fall vårdnaden om ett familjehemsplacerat barn överflyttas till familjehemsföräldrarna kan kommunen enligt denna bestämmelse fortsätta att betala skälig ersättning till hemmet. Vad gäller annat stöd än ekonomiskt så skall vistelsekommunen enligt 12 § i sin omsorg om barn och ungdom tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan föreligga efter en vårdnadsöverflyttning. Se vidare avsnitt 9.5.4.

Överklagande av beslut

73 §  Socialnämndens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, om nämnden har meddelat beslut i fråga om

[S2]försörjningsstöd enligt 6 b §,

[S3]vägran eller nedsättning av fortsatt försörjningsstöd enligt 6 d §,

[S4]annat bistånd enligt 6 f §,

[S5]ansökan enligt 6 h §,

[S6]medgivande, återkallelse av medgivande eller om samtycke enligt 25 §, eller

[S7]förbud eller begränsning enligt 27 §.

[S8]Beslut i fråga om bistånd till annan får inte överklagas enligt första stycket.

[S9]Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. En länsrätt eller kammarrätt får dock förordna att dess beslut skall verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. Lag (1998:384).

Prop. 1996/97:124: I första stycket har överklaganderätten i fråga om bistånd preciserats till bistånd enligt 6 b och 6 f §§, dvs. försörjningsstöd och annat bistånd. Vidare har tillagts en möjlighet att överklaga beslut enligt 6 d § om vägran eller nedsättning av försörjningsstöd. Detta får ses som en naturlig konsekvens av att andra beslut om försörjningsstöd kan överklagas. I det sammanhanget kan erinras om att socialnämndens beslut om att begära deltagande i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet ...

Prop. 1997/98:101: Regeln i fjärde stycket att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt flyttas till en ny 74 a §.

  • RÅ 1996:34:Prövningstillstånd till kammarrätt har ansetts krävas när länsrätt avslagit ett överklagande av socialnämnds avvisningsbeslut enligt 30 § förvaltningslagen (1986:223) i fråga om bistånd enligt 6 § socialtjänstlagen (1980:620)
  • RÅ 1995:29:Tidpunkten för länsrättens dom - före eller efter utgången av mars 1995 - har i ett biståndsmål ansetts avgörande när det gäller frågan om prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten
  • RÅ 1996:89:Förhållandet mellan de bestämmelser i 13-18 §§ socialtjänstlagen (1980:620) som reglerar kommunernas skyldigheter att tillhandahålla barnomsorg och biståndsreglerna i 6 § samma lag.
  • RÅ 1997:69:Prövningstillstånd har krävts vid överklagande hos kammarrätten dels när länsrätten i ett mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen avvisat ett för sent inkommet överklagande av ett kommunalt beslut (I), dels när länsrätten i ett mål om bistånd enligt socialtjänstlagen avvisat ett för sent inkommet överklagande av länsrättens egen dom (II).

74 §  Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 69 §, om föreläggande eller förbud enligt 70 §, om omhändertagande av personakt enligt 70 c § och beslut om avslag på en begäran om vitesföreläggande enligt 68 a § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 70 b § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).

[S2]Länsstyrelsens beslut om föreläggande eller förbud enligt 70 § och om omhändertagande av personakt enligt 70 c § samt domstols motsvarande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt. Lag (2000:525).

Prop. 1996/97:124: I första stycket har införts nya regler om överklagande av beslut om omhändertagande av personakter och av länsstyrelsens beslut att avslå en enskilds begäran att få ta del av en handling som rör honom i en personakt hos en enskild yrkesutövare. Överklagande av länsstyrelsens beslut görs i det förstnämnda fallet hos länsrätt (14 § lagen (1971:289) om allmänna ...

Prop. 1999/2000:79: I paragrafens första stycke införs en ny bestämmelse om att länsstyrelsens beslut om avslag på en begäran om vitesföreläggande enligt 68 a § denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I övrigt hänvisas till vad som anförs i författningskommentaren till 27 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Prop. 1997/98:101: Regeln i tredje stycket att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt flyttas till en ny 74 a §.

74 a §  Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av beslut enligt denna lag. Lag (1998:384).

Prop. 1997/98:101: I paragrafen har införts en föreskrift som innebär att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt av mål enligt socialtjänstlagen. Härigenom omfattar kravet på prövningstillstånd även mål om återkrav av utgivet bistånd enligt socialtjänstlagen. Ändringen har berörts i avsnitt 6.

Böter m.m.

75 §  Till böter döms den som

  1. åsidosätter bestämmelserna i 25 § eller 31 § första stycket, om inte gärningen i sistnämnda fall är belagd med straff i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling,
  2. överträder förbud eller begränsning som har meddelats med stöd av 27 §,
  3. utan tillstånd driver sådan verksamhet som avses i 69 §,
  4. i strid mot ett förbud som har meddelats enligt 70 § fortsätter verksamheten.

[S2]Allmänt åtal får väckas endast efter medgivande av socialnämnden, länsstyrelsen eller Socialstyrelsen. Lag (1997:313).

76 §  I den mån huvudmannen för ett hem för vård eller boende, som drivs av landsting eller kommun, beslutar det, får de som bereds vård där inte inneha alkohol eller andra berusningsmedel. Detsamma gäller i fråga om injektionssprutor eller kanyler, som kan användas för insprutning i människokroppen.

[S2]Om sådan egendom påträffas hos en intagen eller någon annanstans inom hemmet utan att det finns känd ägare till den, får den omhändertas. Den som förestår hemmet skall låta förstöra eller försälja egendomen enligt bestämmelserna om beslagtagen egendom i 2 § 1 första stycket lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Belopp som erhålls vid försäljning tillfaller staten. Lag (1991:1667).

Kommuner utanför landsting

77 §  Vad som sägs i denna lag om landsting skall tillämpas också på en kommun som inte tillhör någon landsting. Lag (1991:1667).

Socialtjänsten i krig m.m.

78 §  Regeringen får meddela särskilda föreskrifter om socialtjänsten enligt denna lag, om riket kommer i krig eller krigsfara eller om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i. Lag (1987:380).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Socialtjänstlag (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Genom lagen upphävs
    2. barnavårdslagen (1960:97),
    3. lagen (1954:579) om nykterhetsvård,
    4. lagen (1956:2) om socialhjälp,
    5. lagen (1970:296) om social centralnämnd m.m.,
    6. lagen (1976:381) om barnomsorg,
    7. lagen (1936:56) om socialregister.
    8. - - - - -
    9. Bestämmelserna i 60 och 62 §§ om gallring tillämpas tidigast den 1 juli 1991 i fråga om uppgifter och andra anteckningar som har tillkommit under tiden den 1 januari 1982--den 30 juni 1986. Gallringen avseende denna tid skall vara avslutad senast under år 1992. Gallringsskyldigheten gäller inte i fråga om uppgifter och andra anteckningar som har tillkommit före den 1 januari 1982. Sådant äldre material får dock gallras, varvid bestämmelserna om gallring i denna lag skall gälla i tillämpliga delar. Lag (1990:789).
    10. Om ett beslut fattats före den 1 januari 1982 med stöd av en bestämmelse i barnavårdslagen (1960:97) och en motsvarande bestämmelse finns i social- tjänstlagen skall beslutet anses meddelat med stöd av den nya lagen.
    I fråga om beslut om omhändertagande för samhällsvård enligt 31 § barnavårdslagen gäller dock barnavårdslagens bestämmelser fram till den 1 juli 1982.
    1. - - - - -
    2. Besvär över beslut rörande rätt till socialhjälp enligt lagen (1956:2) om socialhjälp prövas enligt äldre bestämmelser.
    3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om en kommuns rätt till ersättning från en annan kommun för kostnader som har uppkommit före utgången av år 1981 för socialhjälp enligt 12 § lagen (1956:2) om socialhjälp eller för utgifter i samband med omhändertagande för samhällsvård enligt barnavårdslagen (1960:97).
    4. Bestämmelserna i lagen (1956:2) om socialhjälp gäller fortfarande i fråga om kommuners rätt till ersättning av enskilda för socialhjälp som har lämnats före utgången av år 1981. Talan om ersättning som förs efter denna tidpunkt skall dock väckas vid länsrätten.
    5. Mål som avses i p. 6--8 och som inte avgjorts före utgången av år 1981 skall efter den tidpunkten prövas av länsrätterna.
    6. Bestämmelserna i lagen (1976:381) om barnomsorg gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före den 1 januari 1982.
    7. Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
    Bestämmelser i lag eller annan författning om fosterbarn, fosterföräldrar eller fosterhem tillämpas dock i den betydelse som de har i den författningen.
    1. - - - - -
    Förarbeten
    Prop. 1979/80:1

Lag (1981:1244) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1981/82:8
    Omfattning
    ändr. 48, 54, 69, 71 §§, 5 p övergångsbest.; ny 12 p övergångsbest.

Lag (1982:1110) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Lag (1984:365) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1983/84:174
    Omfattning
    nuvarande 76 § betecknas 77 §; ändr. 73 §, rubr. närmast före 75 §; ny 76 §
    Ikraftträder
    1984-07-01

Lag (1984:427) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Lag (1984:1092) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Lag (1985:395) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1984/85:171
    Omfattning
    ändr. 12, 47 §§
    Ikraftträder
    1985-07-01

Lag (1986:344) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1985/86:117
    Omfattning
    ändr. 13, 14 §§
    Ikraftträder
    1986-07-01

Lag (1986:1186) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:39
    Omfattning
    ändr. 38, 53-55 §§
    Ikraftträder
    1987-01-01

Lag (1986:1393) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:43
    Omfattning
    ändr. 3 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1987-01-01

Lag (1987:377) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Lag (1987:380) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1986/87:95
    Omfattning
    nya 78 §, rubr. närmast före 78 §
    Ikraftträder
    1987-07-01

Lag (1987:1162) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Lag (1988:129) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:76
    Omfattning
    ändr. 3 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1988-07-01

Lag (1988:133) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Lag (1988:871) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1987/88:147
    Omfattning
    ändr. 11, 47, 49 §§; omtryck
    Ikraftträder
    1989-01-01

Lag (1988:1272) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Lag (1988:1471) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Lag (1990:53) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
    2. Beträffande beslut enligt socialtjänstlagen (1980:620) om flyttningsförbud och tillfälligt flyttningsförbud ges övergångsbestämmelser i anslutning till lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:28
    Omfattning
    upph. 28, 29 §§; ändr. 25, 30, 32, 47-49, 71, 73, 75 §§; ny 28 §
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:295) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:93
    Omfattning
    ändr. 3 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1990-07-01

Lag (1990:789) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1989/90:72
    Omfattning
    ändr. 60, 62 §§, 3 p övergångsbest.
    Ikraftträder
    1991-07-01

Lag (1990:1403) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Har en kommun och en lands- tingskommun med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar kommit överens om att under år 1991 föra över en vårdinrättning som avses i nämnda lag tillämpas vad som sägs i de nya bestämmelserna i 35 § första, tredje och fjärde styckena om avgifter från och med den dag övertagandet skedde för dem som vistas vid vårdinrättningen.
    Förarbeten
    Prop. 1990/91:14
    Omfattning
    ändr. 4, 10, 20, 21, 35, 54 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1990:1527) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:8
    Omfattning
    ändr. 10, 12, 48 §§; ny 12 a §
    Ikraftträder
    1991-03-01

Lag (1991:526) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Lag (1991:1667) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:17
    Omfattning
    ändr. 20 a, 23, 38, 39, 46, 47, 76, 77 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1991:1951) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:61
    Omfattning
    ändr. 10 § i 1990:1403
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:1071) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1991/92:172, Bet. 1992/93:SfU1
    Omfattning
    ändr. 57 §
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1992:1381) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1992/93:43, Bet. 1992/93:SoU9
    Omfattning
    ändr. 4 §
    Ikraftträder
    1993-01-01

Lag (1993:1) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
    Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om vård som lämnas under tiden den 1 juli 1993--den 1 juli 1994. Har staten före den 1 juli 1994 med stöd av 23 a § tagit över ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller ett hem som avses i 22 eller 23 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall tillämpas dock de nya bestämmelserna i fråga om vården från och med den dag övertagandet skedde.
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:106, Prop. 1992/93:61, Bet. 1992/93:SoU10
    Omfattning
    ändr. 23, 68, 70 §§; ny 23 a §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1993:47) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:132, Prop. 1992/93:129, Bet. 1992/93:SoU12
    Omfattning
    ändr. 10, 35 §§
    Ikraftträder
    1993-03-01

Lag (1993:390) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft, i fråga om 71 a § den 1 juli 1993, och i övrigt den 1 januari 1994.
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:321, Prop. 1992/93:159, Bet. 1992/93:SoU19
    Omfattning
    ändr. 20 a, 69 §§, rubr. närmast före 21 §; nya 21 a, 71 a §§, rubr. närmast före 71 a §
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1994:10) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:58, Prop. 1993/94:4, Bet. 1993/94:SoU10
    Omfattning
    ändr. 12 a, 35 §§
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.
    2. Enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg för vilka bidrag skulle ha lämnats enligt 18 § i dess lydelse enligt lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) och för vilka ansökan om sådant bidrag gjorts före den 1 september 1994, har, om inte bidrag lämnas enligt 18 § i dess nya lydelse, rätt till ersättning av kommunen med belopp som svarar mot nödvändiga kostnader för verksamhetens avveckling. Lag (1994:1572).
    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:117, Prop. 1993/94:11, Bet. 1993/94:SoU11
    Omfattning
    upph. 17 §; nuvarande 14, 15, 16, 18 §§ betecknas 15, 16, 17, 14 §§; ändr. 13, de nya 14, 15, 16, 17 §§; nya 13 a, 13 b, 14 a, 14 b, 14 c, 18 §§
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:88) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:139, Prop. 1993/94:107, Bet. 1993/94:SoU18
    Omfattning
    ändr. 71 §
    Ikraftträder
    1994-04-01

Lag (1994:142) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:188, Prop. 1993/94:94, Bet. 1993/94:SfU11
    Omfattning
    ändr. 3 §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:559) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:343, Prop. 1993/94:148, Bet. 1993/94:SoU34
    Omfattning
    ändr. 48, 69 §§; ny 18 a §
    Ikraftträder
    1994-07-01

Lag (1994:1098) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:396, Prop. 1993/94:218, Bet. 1993/94:SoU28
    Omfattning
    ändr. 21 a §
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:1571) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgift om barnomsorgsplats som avser tid före 1 januari 1995. Detsamma gäller i fråga om framställning av socialnämnd om utbetalning av vårdnadsbidrag.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:105, Prop. 1994/95:61, Bet. 1994/95:SoU8
    Omfattning
    upph. 18 a §; ändr. 48, 69 §§
    Ikraftträder
    1995-01-01

Lag (1994:1572) om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:105, Prop. 1994/95:61, Bet. 1994/95:SoU8
    Omfattning
    ändr. 18 §, övergångsbest. till 1994:11

Lag (1995:53) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:165, Prop. 1994/95:27, Bet. 1994/95:JuU6
    Omfattning
    ändr. 73, 74 §§
    Ikraftträder
    1995-04-01

Lag (1995:608) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1994/95:368, Prop. 1994/95:200, Bet. 1994/95:FiU24
    Omfattning
    ändr. 63 §
    Ikraftträder
    1995-07-01

Lag (1995:1318) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:64, Prop. 1995/96:23, Bet. 1995/96:SoU7
    Omfattning
    ändr. 47 §
    Ikraftträder
    1996-01-01

Lag (1996:140) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:170, Prop. 1995/96:117, Bet. 1995/96:SoU12
    Omfattning
    ändr. 12 a, 71 §§; ny 71 b §
    Ikraftträder
    1996-04-01

Lag (1996:791) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
    2. har upphävts genom lag (1997:313).
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:281, Prop. 1995/96:176, Bet. 1995/96:SoU18
    Omfattning
    ändr. 69 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1996:983) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:5, Prop. 1995/96:196, Bet. 1996/97:SoU2
    Omfattning
    ändr. 65 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1996:1034) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:21, Prop. 1995/96:208, Bet. 1996/97:SfU3
    Omfattning
    ändr. 48 §
    Ikraftträder
    1997-02-01

Lag (1997:193) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:192, Prop. 1996/97:91, Bet. 1996/97:SoU15
    Omfattning
    ändr. 25, 30, 31, 47, 73, 75 §§
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:312) om ändring i lagen (1997:193) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:264, Prop. 1996/97:124, Bet. 1996/97:SoU18
    Omfattning
    ändr. 47, 75 §§ i 1997:193

Lag (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 68-70 och 72 a §§ samt upphävandet av punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (1996:791) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) den 1 juli 1997, och i övrigt den 1 januari 1998
    2. Den som vid lagens ikraftträdande har tillstånd att inrätta ett hem för vård eller boende skall anses ha fått tillstånd att bedriva motsvarande verksamhet enligt 69 § i dess nya lydelse.
    3. Den som har tillstånd att bedriva enskild verksamhet med stöd av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1996:791) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) skall anses ha erhållit tillstånd enligt 69 § i dess nya lydelse, om det för verksamheten krävs tillstånd även enligt de nya bestämmelserna.
    4. I fråga om tillstånd som enligt punkterna 2 och 3 skall gälla som tillstånd enligt 69 § i dess nya lydelse fastställer länsstyrelsen till vilken punkt i nämnda paragraf som verksamheten skall hänföras.
    5. I fråga om beslut avseende färdtjänst som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Lagen (1997:736) om färdtjänst skall dock från och med den 1 januari 2000 tillämpas på tillstånd till färdtjänst som har meddelats före ikraftträdandet. Om en ansökan om bistånd som inte avser färdtjänst kommit in före ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser tillämpas vad avser tid före den 1 januari 1998. Lag (1999:338).
    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:264, Prop. 1996/97:124, Bet. 1996/97:SoU18
    Omfattning
    upph. 41, 42, 43, 44, 45, 46 §§, 2 p övergångsbest. till 1996:791, rubr. närmast före 41 §; ändr. 1, 3, 4, 5, 6, 9, 12, 19, 20, 22, 23, 27, 30, 33, 36, 37, 47, 50, 51, 52, 68, 69, 70, 71, 73, 74, 75 §§, rubr. närmast före 67 §; nya 6 a, 6 b, 6 c, 6 d, 6 e, 6 f, 6 g, 6 h, 7 a, 33 a, 50 a, 50 b, 69 a, 69 b, 69 c, 70 a, 70 b, 70 c, 72 a, 72 b §§, rubr. närmast före 69 §
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Övergångsbestämmelse

    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. I fråga om beslut avseende färdtjänst som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser. Lagen (1997:736) om färdtjänst skall dock från och med den 1 januari 2000 tillämpas på tillstånd till färdtjänst som har meddelats före ikraftträdandet. Lag (1999:338).
    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:10, Prop. 1996/97:115, Bet. 1997/98:TU3
    Omfattning
    ändr. 10, 35 §§
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1997:740) om ändring i lagen (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:10, Prop. 1996/97:115, Bet. 1997/98:TU3
    Omfattning
    ändr. 6 f, 6 h §§, 5 p övergångsbest. till 1997:313

Lag (1997:1091) om ändring i lagen (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:65, Prop. 1997/98:17, Bet. 1997/98:JuU6
    Omfattning
    ändr. 36 § i 1997:313

Lag (1997:1229) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Prop. 1997/98:6, Bet. 1997/98:UbU5
    Omfattning
    upph. 13, 14, 15, 16, 17, 18 §§; ändr. 54, 65, 72 a §§
    Ikraftträder
    1998-01-01

Lag (1997:1230) om ändring i lagen (1997:739) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:107, Prop. 1997/98:6, Bet. 1997/98:UbU5
    Omfattning
    ändr. 35 § i 1997:739

Lag (1997:1305) om ändring i lagen (1997:313) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

    Förarbeten
    Rskr. 1997/98:111, Prop. 1997/98:1, Bet. 1997/98:SfU1
    Omfattning
    ändr. 4 § i 1997:313

Lag (1998:323) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:229, Prop. 1997/98:7, Bet. 1997/98:LU12
Omfattning
ändr. 12, 12 a, 48 §§
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (1998:384) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1998. I fråga om överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:226, Prop. 1997/98:101, Bet. 1997/98:JuU17
Omfattning
ändr. 73, 74 §§; ny 74 a §
Ikraftträder
1998-10-01

Lag (1998:409) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:250, Prop. 1997/98:55, Bet. 1997/98:JuU13
Omfattning
ny 8 a §
Ikraftträder
1998-07-01

Lag (1998:615) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Förarbeten
Rskr. 1997/98:275, Prop. 1997/98:96, Bet. 1997/98:JuU21
Omfattning
ny 65 a §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1998:719) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Om datalagen (1973:289) även efter denna tidpunkt skall tillämpas på viss behandling av personuppgifter, gäller dock 61 § i dess äldre lydelse för sådan behandling.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:276, Prop. 1997/98:97, Bet. 1997/98:JuU20
Omfattning
ändr. 61 §
Ikraftträder
1998-10-24

Lag (1998:855) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.
Anmälningsskyldigheten enligt 71 a § gäller inte för förhållanden som enbart avser tiden före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 1997/98:307, Prop. 1997/98:113, Bet. 1997/98:SoU24
Omfattning
nuvarande 71 a, 71 b §§ betecknas 71 b, 71 c §§, rubr. närmast före nuvarande 71 a § sätts närmast före 71 b §; ändr. 7 a, 10, 35 §§; ny 71 a §, rubr. närmast före 71 a §
Ikraftträder
1999-01-01

Lag (1999:48) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:139, Prop. 1997/98:183, Bet. 1998/99:SoU5
Omfattning
ändr. 11, 12 §§; ny 65 b §
Ikraftträder
1999-04-01

Lag (1999:179) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:171
Omfattning
ändr. 22 §
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (1999:338) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Förarbeten
Rskr. 1998/99:214, Prop. 1998/99:91, Bet. 1998/99:TU13
Omfattning
ändr. 5 p ikrafttr.- och övergångsbest. till 1997:313, ikrafttr.- och övergångsbest. till 1997:739
Ikraftträder
1999-07-01

Lag (2000:525) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:240, Prop. 1999/2000:79, Bet. 1999/2000:SoU14
Omfattning
ändr. 68, 74 §§, ny 68 a §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2001:231) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:205, Prop. 2000/01:79, Bet. 2000/91:JuU20
Omfattning
ändr. 8 a §
Ikraftträder
2001-07-01

Lag (2001:306) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Förarbeten
Rskr. 2000/01:233, Prop. 2000/01:99, Bet. 2000/01:SoU16
Omfattning
ändr. 65 b §
Ikraftträder
2001-07-01

Ändring, SFS 2001:453

Omfattning
upph.