Ds 2021:18

Omställningsstudiestöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden

Innehåll

Sammanfattning ................................................................ 11

1 Författningsförslag ..................................................... 21

1.1 Förslag till lag om omställningsstudiestöd ............................ 21 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen om omställningsstudiestöd ........................................................... 38 1.3 Förslag till förordning om omställningsstudiestöd .............. 40 1.4 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ........... 52 1.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring........................................................... 57 1.6 Förslag till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring........................................................... 59 1.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift ................................................................ 60 1.8 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ............................................................................. 62 1.9 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) ............................................................................. 64 1.10 Förslag till lag om ändring i studiestödsdatalagen (2009:287) ............................................................................... 67 1.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:527) om studiestartsstöd ....................................................................... 68 1.12 Förslag till förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655) ..................................... 71

1

Innehållsförteckning Ds 2021:18

1.13 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst ................................................................................... 73 1.14 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet......................................................... 74 1.15 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1348) med instruktion för Överklagandenämnden för studiestöd .................................. 76 1.16 Förslag till förordning om ändring i studiestödsdataförordningen (2009:321).............................. 78 1.17 Förslag till förordning om ändring i fängelseförordningen (2010:2010) ........................................ 83 1.18 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser ........................................... 84

2 Ett nytt omställningsstudiestöd ...................................85

2.1 Inledning ................................................................................. 85 2.2 Utredningens uppdrag ........................................................... 86 2.3 Principöverenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter ....................................................................................... 88 2.4 Livslångt lärande – en nödvändighet på arbetsmarknaden..................................................................... 90 2.5 Ett mer rekryterande studiestöd kan få fler vuxna att vilja vidareutbilda sig .............................................................. 93 2.6 Ett kostnadseffektivt system utan oönskade bieffekter ...... 98 2.7 Den som inte får rätt till eller kan beviljas det nya offentliga studiestödet vid en viss tidpunkt kan ändå studera ................................................................................... 102

3 Nuvarande studiestöd...............................................103

2

Ds 2021:18 Innehållsförteckning

3.1 Studiemedel ........................................................................... 103 3.1.1 Studiemedlen är rättighetsstyrda .......................... 103 3.1.2 Studiemedel ges företrädesvis till svenska medborgare ............................................................ 103 3.1.3 Till och med 56 års ålder ....................................... 103 3.1.4 Antalet veckor varierar.......................................... 104 3.1.5 Krav på studieresultat ............................................ 104 3.1.6 Studietakt och studiemedelsbelopp ...................... 104 3.1.7 Behovsprövning – inkomstprövning och fribelopp................................................................. 105 3.1.8 Återbetalning av studielån .................................... 105 3.2 Studiestartsstöd..................................................................... 106 3.2.1 Ett verktyg för kommunerna ................................ 106 3.2.2 Målgrupp för studiestartsstödet ........................... 107 3.2.3 Antalet veckor är begränsat till 50........................ 107 3.2.4 Krav på studieresultat ............................................ 107 3.2.5 Studiestartsstödets storlek.................................... 107 3.2.6 Inkomstprövning och fribelopp ........................... 108

4 Målgrupp och kvalificeringsvillkor ............................. 109

4.1 Omställningsstudiestöd ska få lämnas till svenska och vissa utländska medborgare.................................................. 109 4.2 Åldersgränser ........................................................................ 110 4.3 Arbetad tid ............................................................................ 115 4.4 Etableringsvillkoret ............................................................... 116 4.4.1 Etableringsvillkoret innebär att den som ska få omställningsstudiestöd ska ha förvärvsarbetat under en längre tid ................................................. 116 4.4.2 Även annan sysselsättning kan jämställas med förvärvsarbete ........................................................ 118 4.4.3 Inkomster ska kunna visa förvärvsarbete i tillräcklig omfattning............................................. 120 4.4.4 Arbete och inkomster i EES-området, Storbritannien, Nordirland och i Schweiz ........... 122 4.4.5 Arbete som huvudsyssla under kvalificeringstiden.................................................. 123

3

Innehållsförteckning Ds 2021:18

4.5 Aktualitetsvillkoret .............................................................. 125 4.5.1 Aktualitetsvillkoret innebär att den som ska få omställningsstudiestöd måste ha aktuellt förvärvsarbete........................................................ 125 4.5.2 Tid med annan sysselsättning ska i vissa fall inte räknas in i ramtiden ....................................... 127 4.5.3 Inkomster ska kunna visa förvärvsarbete i tillräcklig omfattning ............................................ 128 4.5.4 Arbete och inkomster i EES-området, Storbritannien, Nordirland och Schweiz ............. 128 4.6 Bemyndiganden till CSN om etablerings- och aktualitetsvillkoren ............................................................... 129

5 Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd.............................................131

5.1 Utbildningar i Sverige som ger rätt till studiestöd enligt studiestödslagen.................................................................... 131 5.2 Utbildningar som omställningsorganisationerna finansierar.............................................................................. 133 5.3 En utbildning måste omfatta minst en veckas heltidsstudier för att ge rätt till omställningsstudiestöd .... 135 5.4 Begränsning av utbildningarnas längd till och med det kalenderår den studerande fyller 39 år ................................ 136 5.5 Utbildningen ska stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov ...................................................... 140

6 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet ..........................................147

6.1 Omställningsstudiestöd ska lämnas per vecka.................... 147 6.2 Studiernas omfattning – omställningsstudiestöd ska kunna lämnas för studier på hel- eller deltid ....................... 148 6.3 Kortaste och längsta tid med omställningsstudiestöd ........ 150 6.4 Beräkning av omställningsstudiestöd.................................. 153

4

Ds 2021:18 Innehållsförteckning

6.4.1 Omställningsstudiestödets storlek ska beräknas med utgångspunkt i stödtagarens årliga inkomst i beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ................ 153 6.4.2 Omställningsstudiestöd i form av bidrag ska vara skattepliktigt och pensionsgrundande .......... 166 6.4.3 Omställningsstudiebidrag ska ersätta 80 procent av ett inkomstbortfall och anpassas till omfattningen av studier och förvärvsarbete ... 169 6.4.4 Omställningsstudielån ska kunna lämnas för att begränsa ett inkomstbortfall vid studier ......... 178 6.4.5 CSN ska ha möjlighet att kontrollera arbete under tiden med omställningsstudiestöd ............. 183 6.5 Studieresultat ska prövas på motsvarande sätt som inom studiemedelsområdet............................................................ 184 6.6 Utbetalning ........................................................................... 189 6.6.1 Omställningsstudiestöd ska betalas ut först sedan studierna har påbörjats ................................ 189 6.6.2 Omställningsstudiestöd ska betalas ut månadsvis i efterskott............................................ 190 6.6.3 Omställningsstudiestödet ska i vissa fall vara förverkat................................................................. 191 6.7 Samordning med andra förmåner och kravet på nyrekrytering inom studiestartsstödet ................................ 191 6.8 Bestämmelser som bör överensstämma med bestämmelser som gäller för studiemedel ........................... 198 6.9 Återkrav av omställningsstudiestöd .................................... 206 6.10 Återbetalning av lån.............................................................. 208 6.11 Utmätning av omställningsstudiebidrag.............................. 212 6.12 Tid med omställningsstudiestöd ska vara överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.............. 213 6.12.1 Förslag till ändring i den nuvarande lagen

(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ............... 213

6.12.2 Förslag till ändring i förslaget till ny lag om arbetslöshetsförsäkring ......................................... 216

5

Innehållsförteckning Ds 2021:18

7 Administration av omställningsstudiestöd ...................219

7.1 Omställningsstudiestödet ska administreras av CSN ........ 219 7.2 En ansökan om omställningsstudiestöd lämnas in till CSN som prövar ansökan och fattar beslut........................ 220 7.2.1 Omställningsstudiestöd ska beviljas efter ansökan .................................................................. 220 7.2.2 Yttrande från en omställningsorganisation ......... 222 7.2.3 CSN ska pröva och fatta beslut om omställningsstudiestöd ......................................... 227 7.3 Överklagande till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS).................................................................................... 229 7.3.1 CSN:s beslut om beviljning och återkrav av omställningsstudiestöd överklagas till ÖKS ........ 229 7.3.2 Uppgiftsskyldighet till ÖKS ................................ 230 7.4 Överklagande till förvaltningsdomstol ............................... 231 7.4.1 Försäkringskassans beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol .................................. 231 7.4.2 CSN:s beslut om återbetalning av lån överklagas till allmän förvaltningsdomstol.......... 232 7.4.3 Uppgiftsskyldighet till domstol........................... 233 7.5 CSN behöver vissa uppgifter från andra för sin handläggning ......................................................................... 234 7.5.1 CSN behöver uppgifter från myndigheter, omställningsorganisationer, läroanstalter, andra utbildningsanordnare och den studerande.............................................................. 234 7.5.2 Uppgiftsskyldighet för Försäkringskassan.......... 235 7.5.3 Uppgiftsskyldighet för Migrationsverket ............ 237 7.5.4 Uppgiftsskyldighet för Skatteverket ................... 238 7.5.5 Uppgiftsskyldighet för Försvarsmakten ............. 239 7.5.6 Uppgiftsskyldighet för Kriminalvården .............. 240 7.5.7 Uppgiftsskyldighet för omställningsorganisationer ................................... 241 7.5.8 Uppgiftsskyldighet för läroanstalter och andra utbildningsanordnare ............................................ 242 7.5.9 Uppgiftsskyldighet för studerande ...................... 244

6

Ds 2021:18 Innehållsförteckning

7.5.10 Uppgiftsskyldighet i ärenden om återbetalning av omställningsstudielån ................ 244 7.6 Andras behov av uppgifter från CSN .................................. 244 7.7 Ändrade bestämmelser för behandling av personuppgifter ..................................................................... 247 7.7.1 Nuvarande behandling av personuppgifter hos CSN........................................................................ 247 7.7.2 Behandlingen av personuppgifter hos CSN i ärenden om omställningsstudiestöd ..................... 250 7.8 Den befintliga sekretesslagstiftningen är tillräcklig............ 260

8 Ekonomisk ram och stegvist införande ....................... 267

8.1 Omställningsstudiestödet ska lämnas i mån av tillgängliga medel .................................................................. 267 8.2 Stegvist införande ................................................................. 269 8.3 Fördelning av medel till studerande med arbetslivserfarenhet från privat respektive offentlig sektor ..................................................................................... 270 8.4 Omställningsstudiestöd kan lämnas i två skilda ansökningsomgångar ............................................................ 271 8.5 Omställningsstudiestöd lämnas i den ordning ansökningarna kommer in till CSN..................................... 272

9 Hur kan efterfrågan på utbildning och validering påverkas inom olika utbildningsformer? ..................... 275

9.1 Uppdragsbeskrivningen........................................................ 275 9.2 Att bedöma efterfrågan på utbildning och validering med omställningsstudiestöd................................................. 275 9.2.1 Omställningsstudier kräver mer än utbildningsplatser .................................................. 287 9.3 Studiebenägenheten är hög bland personer som uppfyller de föreslagna kvalifikationskraven för omställningsstudiestöd ......................................................... 289

7

Innehållsförteckning Ds 2021:18

9.4 Utbildning och validering som finansieras av omställningsorganisationer och arbetsgivare ...................... 293 9.5 Hur många nya studerande kan tillkomma? ....................... 296 9.5.1 Vilken effekt på studiedeltagande hade det särskilda utbildningsbidraget och hur kan erfarenheterna appliceras på omställningsstudiestödet? .................................... 296 9.5.2 Beräknad ny efterfrågan på utbildning till följd av omställningsstudiestöd..................................... 298 9.6 Analys av det offentligfinansierade utbildningssystemets kapacitet............................................ 301 9.7 Omställningsstudiestödets konsekvenser för tillträde ....... 303 9.8 Validering kan gynna omställningsprocessen för individ och samhälle.......................................................................... 307 9.8.1 Validering inom komvux ...................................... 308 9.8.2 Validering inom yrkeshögskolan .......................... 308 9.8.3 Validering inom högskolan ................................... 309 9.8.4 Omställningsstudiestödets förväntade konsekvenser för efterfrågan på validering.......... 309 9.8.5 Branschvalidering .................................................. 311

10 Kontroll av felaktiga utbetalningar .............................313

10.1 CSN:s arbete med att hindra felaktiga utbetalningar ......... 314 10.2 Behov av kontroller för det nya studiestödet ..................... 315

11 Uppföljning och utvärdering av reformen ....................321

12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ...............323

13 Konsekvenser ..........................................................329

13.1 Kostnadskonsekvenser av ett rättighetsstyrt omställningsstudiestöd ......................................................... 329 13.1.1 Ett rättighetsbaserat system skulle

omöjliggöra kostnadskontroll.............................. 330

8

Ds 2021:18 Innehållsförteckning

13.2 Offentligfinansiella konsekvenser av utredningens förslag .................................................................................... 331 13.2.1 Antaganden och grunder för

kostnadsberäkningarna .......................................... 336

13.2.2 Bidrar omställningsstudiestödet till att minska statens utgifter på andra områden? ...................... 346 13.2.3 Risk för begränsad kostnadseffektivitet och dödviktskostnader ................................................. 349 13.3 Förslagens konsekvenser för individer ................................ 353 13.3.1 Konsekvenser för studerandes privatekonomi

under och efter omställningsstudierna................. 355

13.3.2 Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män .................................................... 357 13.3.3 Konsekvenser för utrikesföddas etablering ......... 359 13.4 Konsekvenser för kommunerna........................................... 361 13.5 Konsekvenser för CSN......................................................... 362 13.6 Konsekvenser för ÖKS......................................................... 364 13.7 Konsekvenser för Försäkringskassan .................................. 364 13.8 Konsekvenser för Skatteverket ............................................ 365 13.9 Konsekvenser för domstolar ................................................ 365 13.10 Konsekvenser för övriga myndigheter ................................ 366 13.11 Konsekvenser för arbetslöshetskassorna ............................. 366 13.12 Konsekvenser för arbetsmarknadens parter ........................ 367 13.13 Konsekvenser för omställningsorganisationerna................ 368 13.14 Konsekvenser för arbetsgivare och företag ......................... 371 13.15 Övriga konsekvenser ............................................................ 373

14 Författningskommentar ............................................ 375

14.1 Förslaget till lag om omställningsstudiestöd....................... 375 14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om omställningsstudiestöd ......................................................... 410

9

Innehållsförteckning Ds 2021:18

14.3 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken ...... 412 14.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ........................................................ 416 14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring ........................................................ 418 14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift .................................................. 419 14.7 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ........................................................................... 420 14.8 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395) ........................................................................... 421 14.9 Förslaget till lag om ändring i studiestödsdatalagen (2009:287) ............................................................................. 423 14.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:527) om studiestartsstöd..................................................................... 424

Bilaga 1 Den övergripande processen för

10

Sammanfattning

Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK), Industrifacket Metall (IF Metall) och Svenska Kommunalarbetareförbundet har träffat en principöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. Avsikten har från parternas sida varit att ta ett helhetsgrepp om faktorer som i kombination kan skapa flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. De har gemensamt begärt att regeringen tar fram lagförslag för att anpassa arbetsrätten i enlighet med principöverenskommelsen. Enligt principöverenskommelsen ska ändringar genomföras i bl.a. lagen (1982:80) om anställningsskydd (anställningsskyddslagen), ett nytt och parallellt offentligt studiestödssystem ska införas samt ett nytt offentligt omställningsstöd till arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal ska införas. Dessa insatser ska komplettera varandra och utgöra delar av en helhet.

Denna promemoria har utarbetats inom Utbildningsdepartementet. I promemorian föreslås ett nytt parallellt offentligt studiestödssystem. Förslag om anställningsskydd med tillhörande frågor behandlas i En reformerad arbetsrätt – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:17) och förslag om en ny offentlig omställningsorganisation som ska erbjuda och finansiera grundläggande omställnings- och kompetensstöd i Grundläggande omställnings- och kompetensstöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:16).

11

Sammanfattning Ds 2021:18

Utredningens uppdrag

Med anledning av parternas begäran fick utredare i uppdrag att bistå berörda departement med att lämna förslag i linje med parternas överenskommelse. Den här utredningens uppdrag är att biträda Utbildningsdepartementet med att lämna förslag som avser den del av principöverenskommelsen som rör införandet av ett nytt och parallellt offentligt studiestöd.

Principöverenskommelsen som ligger till grund för utredningens uppdrag anger vissa utgångspunkter och ramar för utredningens arbete. Ytterligare ramar framgår av utredningens uppdragsbeskrivning (dnr U2021/00138).

Ett nytt omställningsstudiestöd ska införas

Utredningen föreslår att ett nytt parallellt offentligt studiestöd – omställningsstudiestöd – ska införas i linje med de avtalsslutande parternas principöverenskommelse. Omställningsstudiestödet ska bestå av omställningsstudiebidrag och en lånedel.

Syftet med omställningsstudiestödet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Den övergripande processen för omställningsstudiestöd redogörs för i bilaga sist i promemorian.

Målgrupp och kvalificeringsvillkor för omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestöd ska enligt förslaget få lämnas till studerande som är svenska medborgare och till vissa utländska medborgare, i likhet med vad som gäller inom studiemedelssystemet.

Förslaget innebär att omställningsstudiestöd med både bidrag och lån ska kunna lämnas längst till och med det kalenderår den studerande fyller 60 år. Omställningsstudiebidrag ska dock också kunna lämnas under högst tio veckor från och med det kalenderår den studerande fyller 61 år och längst till och med det kalenderår han eller hon fyller 62 år, till den som har minst tio veckor kvar att använda av sitt omställningsstudiebidrag. Denna åldersgräns höjs

12

Ds 2021:18 Sammanfattning

2026 med ett år. Vid framtida justering av pensionsåldern anser utredningen att det bör övervägas att se över möjligheterna till motsvarande justeringar av åldersgränserna avseende omställningsstudiebidrag.

Utredningen föreslår att omställningsstudiestöd får lämnas till studerande som är etablerade och väl förankrade på arbetsmarknaden och som också har en aktuell förankring på arbetsmarknaden. Därför föreslås ett tvådelat arbetsvillkor, ett etableringsvillkor och ett aktualitetsvillkor.

Arbetsvillkoret i form av ett etableringsvillkor innebär att en sökande som har arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad i minst 96 månader under en ramtid om 14 år ges rätt till omställningsstudiestöd. Arbetet ska ha skett tidigast från och med det kalenderår då den studerande fyllde 19 år och ska ha varit den studerandes huvudsyssla under kvalificeringstiden.

Även annan tid ska kunna tillgodoräknas som motsvarande förvärvsarbete under högst 24 månader. Vid prövning av etableringsvillkoret ska därför även tid då den studerande fått föräldrapenningförmåner, graviditetspenning, närståendepenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning, smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken samt dagpenning eller dagersättning till totalförsvarspliktiga, kunna jämställas med förvärvsarbete.

För att underlätta för den studerande, liksom för administrationen av omställningsstudiestödet, bör etableringsvillkoret även kunna prövas genom inkomstuppgifter. Den inkomst av förvärvsarbete som ska krävas för att tiden ska kunna räknas in i arbetsvillkoret ska uppgå till minst 25 procent av inkomstbasbeloppet per kalendermånad (17 050 kronor under 2021). Om det inte finns månadsvisa inkomstuppgifter redovisade ska inkomsten i stället ha uppgått till minst tre inkomstbasbelopp per kalenderår (204 600 kronor under 2021).

Arbetsvillkoret i form av ett aktualitetsvillkor innebär att en studerande som har förvärvsarbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad i minst 12 månader inom en ramtid om 24 månader, ges rätt till omställningsstudiestöd. När ramtiden ska fastställas räknas inte månader när den sökande har fått omställningsstudiestöd, föräldrapenningsförmåner och sjukpenning, samt dagersättning och dagpenning till totalförsvars-

13

Sammanfattning Ds 2021:18

pliktiga. Sådana månader ses som överhoppningsbar tid, om inte arbetsvillkoret samtidigt uppfylls under den månaden.

Aktualitetsvillkoret kan prövas med inkomstuppgifter enligt samma villkor som för etableringsvillkoret.

För båda villkoren gäller att arbetad tid ska styrkas på det sätt som är lämpligt, genom arbetsgivarintyg, anställningsbevis och inkomstuppgifter eller liknande, så länge Centrala studiestödsnämnden (CSN) utifrån de lämnade uppgifterna kan beräkna den arbetade tiden enligt bestämmelsen.

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

De läroanstalter och utbildningar som studerande kan få omställningsstudiestöd för ska vara desamma som de utbildningar som ger rätt till andra studiestöd. Omställningsstudiestöd får dock även lämnas till studerande vid utbildningar som finansieras av en omställningsorganisation. Omställningsstudiestöd föreslås ges för sådan del av studietid som omfattas av en kursplan eller motsvarande. Utbildningar utomlands ska dock inte ge rätt till omställningsstudiestöd.

En utbildning ger rätt till omställningsstudiestöd om den omfattar minst en veckas studier på heltid. En utbildning föreslås vidare ge rätt till omställningsstudiestöd om den motsvarar högst 80 heltidsveckor. Denna begränsning av utbildningarnas längd till maximalt 80 veckor gäller dock inte för studerande från och med det kalenderår de fyller 40 år.

Omställningsstudiestöd ska få lämnas för en utbildning som kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Om det finns särskilda skäl, bör dock omställningsstudiestöd få lämnas även utan beaktande av arbetsmarknadens behov.

Omställningsstudiestöd ska dock inte få lämnas för en utbildning som enbart syftar till att möta kompetensbehoven hos en specifik arbetsgivare, som den studerandes arbetsgivare skäligen borde tillhandahålla för att den studerande ska klara av att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter eller som den studerande redan genomgått och från vilken han eller hon redan har ett slutbetyg, examensbevis eller annat utbildningsbevis.

14

Ds 2021:18 Sammanfattning

Omställningsstudiestöd ges vid heltidsstudier i högst 44 veckor

Omställningsstudiestöd föreslås lämnas per vecka. Stödet föreslås lämnas för heltidsstudier och deltidsstudier som omfattar minst 20, 40, 50, 60 eller 75 procent av heltid. En utbildning ger rätt till omställningsstudiestöd om den omfattar minst en veckas studier på heltid. Det innebär för den som bedriver studier på 20 procent av heltid att studietiden behöver uppgå till minst fem veckor för att berättiga till omställningsstudiestöd.

Därtill föreslås att omställningsstudiestöd får lämnas i högst 44 veckor vid studier på heltid.

Omställningsstudiestödets storlek ska beräknas med utgångspunkt i den årliga inkomsten i ett beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

I parternas principöverenskommelse anges att förutsättningarna för vuxna att finansiera sina studier måste förbättras. Parterna föreslår att bidragsdelen i ett nytt offentligt studiestöd bör ersätta en del av det inkomstbortfall en arbetstagare drabbas av vid övergång till studier.

Utredningen anser av effektivitets-, kontrolloch rättssäkerhetsskäl att den årliga inkomsten i ett beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska användas som grund för beräkningen av detta inkomstbortfall. Att använda årlig inkomst i beslut om SGI som utgångspunkt för beräkningen av omställningsstudiestödets storlek säkerställer att beräkningen av omställningsstudiestödet baseras på inkomstbortfallet.

Omställningsstudiebidrag ska ersätta 80 procent av ett inkomstbortfall. Omställningsstudiebidrag ska därför enligt utredningens förslag lämnas med ett belopp som motsvarar den sökandes årliga inkomst, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp, multiplicerad med 0,8 och med den omfattning stöd ska lämnas med, vilket motsvarar maximalt 20 458 kronor per månad under 2021.

15

Sammanfattning Ds 2021:18

Sökande med årliga inkomster från deltidsarbete kan i vissa fall komma att få begränsade belopp. De ska därför kunna begära att få stödet beräknat på ett annat sätt.

Omställningsstudiebidraget föreslås vidare vara ett skattepliktigt bidrag. Omställningsstudiebidrag ska även vara pensionsgrundande.

Enligt parterna ska vissa anställda därutöver kunna få ett kollektivavtalat kompletterande studiestöd genom sin omställningsorganisation.

I principöverenskommelsen anges vidare att individer som får det offentliga studiestödet ska ha rätt att ta studielån. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett omställningsstudielån införs som, i linje med överenskommelsen, högst får motsvara det nuvarande studiemedelssystemets grund- och tilläggslån. Storleken på lånet anpassas så att summan av stödtagarens omställningsstudielån och samlade bidrag efter skatt från omställningsstudiebidrag och kollektivavtalat stöd inte ska överstiga tidigare nettoinkomster från arbete.

En person som får omställningsstudiestöd ska enligt förslaget avstå från arbete under samma tid och i samma omfattning som han eller hon studerar med omställningsstudiestöd. Omställningsstudiestöd får betalas ut endast om det är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka omställningsstudiestöd har beviljats. Detta ska styrkas av både den studerande och läroanstalten eller en annan utbildningsanordnare. Omställningsstudiestöd föreslås betalas ut månadsvis i efterskott.

Utredningen föreslår också att omställningsstudielånet betalas tillbaka enligt i princip samma bestämmelser som det vanliga studielånet och betalas tillsammans med en sådan studieskuld.

CSN ska administrera omställningsstudiestödet

Omställningsstudiestödet är ett statligt studiestöd och utredningen anser att det ska administreras av CSN. Utredningen föreslår att CSN ska ge en omställningsorganisation tillfälle att lämna ett yttrande som ska bifogas ansökan (se nedan). CSN ska även för att kunna beräkna bidraget till den sökande skicka en förfrågan till Försäkringskassan om att få en årlig inkomst som ligger till grund för SGI bestämd, vilken sedan ligger till grund för beräkning av

16

Ds 2021:18 Sammanfattning

beloppen. CSN bör därefter fatta beslut om omställningsstudiestödet. CSN:s beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS). Beslut om återbetalning av studielån ska enligt förslaget överprövas av förvaltningsdomstol.

Yttrande från en omställningsorganisation

En person som är anknuten till en registrerad omställningsorganisation eller till den nya offentliga omställningsorganisationen och som vill ansöka om omställningsstudiestöd bör kontakta den omställningsorganisation som personen är anknuten till för att få vägledning om studier med omställningsstudiestöd. Omställningsorganisationen bör i samband med detta lämna ett yttrande till CSN med ett utlåtande om hur den sökta utbildningen kommer att stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Den som varken är anknuten till en registrerad eller en offentlig omställningsorganisation kan i stället lämna sin ansökan direkt till CSN.

Om det saknas ett yttrande när CSN ska pröva ärendet ska myndigheten vara skyldig att ge berörd registrerad eller offentlig omställningsorganisation tillfälle att yttra sig. Vid CSN:s prövning av ärendet ska myndigheten lägga särskild vikt vid ett yttrande från en sådan omställningsorganisation. Om den studerande varken är anknuten till en registrerad eller till den offentliga omställningsorganisationen och inte kan få omställnings- och kompetensstöd, ska CSN inte vara skyldig att ge omställningsorganisationen tillfälle att yttra sig.

Studerande vars arbetsgivare har betalat avgifter för grundläggande omställnings- och kompetensstöd till en registrerad omställningsorganisation ska anses vara anknuten till denna organisation. Den person vars arbetsgivare inte har kollektivavtal ska vända sig till den nya offentliga omställningsorganisationen, som föreslås i promemorian Grundläggande omställnings- och kompetensstöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:16).

17

Sammanfattning Ds 2021:18

Omställningsstudiestöd ska lämnas i mån av tillgängliga medel

Utredningen anser att omställningsstudiestöd ska lämnas i mån av tillgängliga medel. Att få omställningsstudiestöd föreslås därför inte vara en rättighet för de individer som uppfyller villkoren utan begränsas av om det finns tillgängliga medel att bevilja stödet. Finansiering för omställningsstudiestödet bör tillföras successivt. De avsatta medlen ska fördelas i två potter vars storlek ska avspegla andelen förvärvsarbetande i offentlig respektive privat sektor. Särskilda medel bör anslås från och med 2022 för förberedelser och systemutveckling hos berörda myndigheter.

Utredningen föreslår ett stegvist införande som beräknas öka till omkring fem miljarder kronor 2025. Från 2026 föreslås samtliga budgeterade utgifter för reformen uppgå till minst sex miljarder kronor och högst nio miljarder kronor per år. Över en konjunkturcykel föreslås den budgeterade utgiftsnivån vara i genomsnitt 7,5 miljarder kronor per år. Ovan angivna nivåer ska räknas upp med lönesummans utveckling från och med 2027.

Det bör finnas två ansökningsomgångar per år

Utredningen föreslår att omställningsstudiestöd bör kunna lämnas och beviljas i två skilda ansökningsomgångar per kalenderår. Ansökningar som avser studier som påbörjas under det första kalenderhalvåret lämnas in tidigast den 1 oktober året innan det år studierna börjar. Ansökningar som avser studier som påbörjas under det andra kalenderhalvåret lämnas in tidigast den 1 april samma år. Omställningsstudiestöd lämnas i den ordning ansökningarna kommer in till CSN. Detta innebär att ansökningar löpande kan lämnas in från och med den första ansökningsdagen.

En person som tidigare har fått omställningsstudiestöd för en viss utbildning och som fortsätter denna utbildning har förtur till omställningsstudiestöd.

Kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Omställningsstudiestödet är generöst vilket kan öka risken och incitamenten för missbruk och överutnyttjande. Utredningen har

18

Ds 2021:18 Sammanfattning

därför gjort bedömningen att det är nödvändigt att skapa strukturer för att minimera dessa risker. Det behövs ett flertal samverkande kontrollsystem för att minimera risken för felaktiga utbetalningar inom omställningsstudiestödet.

Reformen bör följas upp särskilt avseende risken för felaktiga utbetalningar. Uppskattningar av omfattningen av felaktiga utbetalningar och dess orsaker ska göras och ligga till grund för en bedömning av behov av åtgärder för att minska felen. CSN bör även ges i uppdrag att med högre frekvens än i det ordinarie studiestödet kontrollera att den studerande bedriver aktiva studier.

Förslagens påverkan på efterfrågan på utbildning och validering

Sammantaget indikerar utredningens analyser att pågående satsningar på utbildningsplatser kan förväntas medge utrymme i alla offentligfinansierade utbildningsformer för de nya studerande som väntas vid reformens införande. Samtidigt kan utbildningsanordnare behöva analysera och förändra sitt utbud av validering och utbildning för att bättre möta omställningsstuderandes utbildningsbehov till följd av reformen.

Eftersom förslagen specifikt berör personer som redan har arbetslivserfarenhet förväntas efterfrågan på både validering och prövning av befintliga kunskaper öka. Hur många som i praktiken kommer att kunna tillgodoräkna sig tidigare erfarenhet har inte kunnat kvantifieras. Omfattningen av omställning där validering kan utgöra en samhällsekonomiskt effektiv komponent kommer att bero på ett antal samverkande faktorer såsom vald utbildningsinriktning för omställningsstudierna, tidigare genomgången utbildning samt omfattning och inriktning på personens arbetslivserfarenhet.

Utredningen bedömer att förslagen inte får konsekvenser för tillträde, varken för redan studiebenägna eller tillkommande studerande. Befintliga tillträdesregler till offentligfinansierad utbildning anses ändamålsenliga oberoende av den enskildes studiefinansiering.

19

Sammanfattning Ds 2021:18

Ikraftträdande och uppföljning av reformen

Bestämmelserna om det nya omställningsstudiestödet och följdändringar i andra författningar ska träda i kraft den 30 juni 2022. Bestämmelserna i förslaget om ändring av förslag till ny lag om arbetslöshetsförsäkring ska dock träda i kraft den 2 januari 2023.

Omställningsstudiestöd ska kunna lämnas för studier på en utbildning som påbörjas efter den 31 december 2022. För längre utbildningar, definierade som utbildningar som är 80 veckor på heltid eller motsvarande antal veckor på deltid eller längre, får omställningsstudiestöd dock lämnas från och med den 1 januari 2023 oavsett när utbildningen påbörjades. Omställningsstudiestöd får därför lämnas för tid från och med den 1 januari 2023, men inte för att den studerande ska kunna avsluta studier på en kortare utbildning som har påbörjats redan före den 1 januari 2023.

CSN bör ges ett uppdrag att genomföra en fördjupad granskning av omställningsstudiestödet och dess införande samt effekter på det reguljära studiestödssystemet. I uppdraget ska också ligga att följa upp och föreslå åtgärder för att minska risker för fusk och felaktiga utbetalningar av det nya studiestödet.

Institutet för arbetsmarknadsoch utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) bör även ges i uppdrag att följa och utvärdera satsningen och dess effekter samt om reformen bidrar till att stärka individers ställning på arbetsmarknaden. Uppdraget ska innefatta en uppföljning av hur tillträde till och efterfrågan på utbildning och validering har påverkats inom olika utbildningsformer.

20

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till lag om omställningsstudiestöd

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

Lagens innehåll och syfte

1 § I denna lag finns bestämmelser om omställningsstudiestöd, som är ett statligt studiestöd.

Syftet med lagen är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden.

Ansvarig myndighet för omställningsstudiestöd

2 § Centrala studiestödsnämnden prövar frågor om omställningsstudiestöd enligt denna lag. Omställningsstudiestöd består av omställningsstudiebidrag och omställningsstudielån.

Anvisade medel

3 § Omställningsstudiebidrag får lämnas i mån av tillgång på medel. Omställningsstudielån lämnas endast för sådan vecka för vilken det lämnas omställningsstudiebidrag.

Anvisade medel fördelas mellan studerande som förvärvsarbetar eller senast har förvärvsarbetat huvudsakligen i privat sektor och studerande som förvärvsarbetar eller senast har förvärvsarbetat huvudsakligen i offentlig sektor. Fördelningen av medel mellan de två grupperna ska avspegla andelen förvärvsarbetande i privat respektive offentlig sektor.

21

Författningsförslag Ds 2021:18

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om vilken grupp en studerande ska anses tillhöra.

Definitioner

4 § Med omställningsorganisation avses i denna lag och i föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen

1. Kammarkollegiet, eller

2. en omställningsorganisation som registreras enligt lagen (2022:000) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden (registrerad omställningsorganisation).

5 § Med läroanstalt avses i denna lag och i föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen sådan läroanstalt eller utbildning som avses i 3 kap. 2 § studiestödslagen (1999:1395).

Med annan utbildningsanordnare avses i denna lag och i föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen en fysisk eller juridisk person som anordnar utbildning som finansieras av en omställningsorganisation.

6 § Med prisbasbelopp avses i denna lag och i föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken och i föreskrifter som meddelats i anslutning till den balken.

7 § Med inkomstbasbelopp avses i denna lag och i föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen inkomstbasbeloppet enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken och i föreskrifter som meddelats i anslutning till den balken.

Målgrupp

Arbetsvillkor

8 § Omställningsstudiestöd får lämnas till en studerande som uppfyller ett arbetsvillkor. Arbetsvillkoret är uppfyllt om den studerande

1. har förvärvsarbetat i Sverige i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad i

22

Ds 2021:18 Författningsförslag

a) sammanlagt minst 96 månader inom en ramtid om 14 år från och med det kalenderår då han eller hon fyllde 19 år, och

b) sammanlagt minst 12 månader inom en ramtid om 24 månader, eller

2. under kvalificeringstiderna som anges i 1 a och 1 b har haft en viss minsta inkomst av förvärvsarbete.

För att förvärvsarbetet i första stycket 1 a ska få räknas ska det ha varit den studerandes huvudsyssla under kvalificeringstiden.

Förvärvsarbete i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket och i Schweiz får tillgodoräknas som förvärvsarbete i Sverige.

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om arbetsvillkoret.

Ålder

10 § Omställningsstudiebidrag får lämnas längst till och med det kalenderår som den studerande fyller 62 år. I 22 § finns dock bestämmelser om att omställningsstudiebidraget är begränsat från och med det kalenderår då den studerande fyller 61 år.

Omställningsstudielån får lämnas längst till och med det kalenderår som den studerande fyller 60 år.

Betalat årsbelopp och återkrävt studiestöd

11 § En studerande som tidigare har fått omställningsstudiestöd enligt denna lag, studiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd kan beviljas omställningsstudiestöd bara om den studerande har

1. betalat fastställt årsbelopp och preliminär, slutlig eller kvarstående avgift som ska betalas före det kalenderår som det nya omställningsstudiestödet avser, och

2. betalat tillbaka så mycket av återkrävt omställningsstudiestöd enligt 41 och 42 §§ denna lag, återkrävt studiestöd enligt 5 kap. studiestödslagen (1999:1395) eller återkrävt studiestartsstöd enligt 34 § lagen om studiestartsstöd att högst ett kalenderhalvårs återkrävt omställningsstudiestöd, studiestöd och studiestartsstöd återstår att betala.

23

Författningsförslag Ds 2021:18

Trots första stycket får omställningsstudiestöd beviljas om det finns synnerliga skäl för det.

Medborgarskap

12 § Omställningsstudiestöd får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Med svenska medborgare jämställs i denna lag sådana utländska medborgare som har rätt till studiestöd enligt bestämmelserna i 1 kap.46 §§studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna.

13 § Omställningsstudiestöd får lämnas till studerande som inte är svenska medborgare, om de uppfyller de villkor för att beviljas studiemedel som anges i 3 kap. 4 § andra–fjärde styckena eller 4 a § studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna.

Studerande som är intagna i anstalt och andra som får sitt uppehälle bekostat av staten eller en kommun

14 § Omställningsstudiestöd får inte lämnas till en studerande som är intagen i anstalt enligt fängelselagen (2010:610).

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om förutsättningarna för att få omställningsstudiestöd för studerande vars uppehälle på annat sätt än som anges i första stycket helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller en kommun.

Utbildning som omställningsstudiestödet får lämnas för

15 § Omställningsstudiestöd får lämnas för utbildning vid en läroanstalt och vid en annan utbildningsanordnare i Sverige.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilken utbildning vid en annan utbildningsanordnare som omställningsstudiestöd får lämnas för.

16 § Omställningsstudiestöd får lämnas för en utbildning som motsvarar minst en veckas och som mest 80 veckors studier på heltid.

24

Ds 2021:18 Författningsförslag

Från och med det kalenderår då den studerande fyller 40 år får omställningsstudiestöd lämnas för en utbildning som är längre än 80 veckor på heltid eller motsvarande antal veckor på deltid.

17 § Omställningsstudiestöd får lämnas för utbildning som kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Om det finns särskilda skäl, får omställningsstudiestöd lämnas även utan beaktande av arbetsmarknadens behov.

Omställningsstudiestöd får inte lämnas för utbildning som

1. enbart syftar till att möta kompetensbehoven hos en specifik arbetsgivare,

2. den studerandes arbetsgivare skäligen borde tillhandahålla för att den studerande ska klara av att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter, eller

3. den studerande redan genomgått och från vilken han eller hon redan har ett slutbetyg, examensbevis eller annat utbildningsbevis.

Till en studerande som har en examen på forskarnivå får omställningsstudiestöd lämnas för utbildning som tillsammans med den studerandes forskarkompetens förser arbetsmarknaden med kompetens på ett arbetsområde där det finns ett behov av arbetskraft eller om det finns särskilda skäl.

Prövningen enligt första–tredje styckena görs första gången en studerande ansöker om omställningsstudiestöd för en och samma utbildning.

Övriga förutsättningar för omställningsstudiestöd

Studiernas omfattning

18 § Omställningsstudiestöd får lämnas för varje vecka som den studerande bedriver studier på minst 20 procent av heltid.

Omställningsstudiestöd får bara lämnas för sådan del av studietiden som omfattas av den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.

Omställningsstudietödets omfattning

19 § Omställningsstudiestödets storlek bestäms i förhållande till omfattningen av den studerandes studier och förvärvsarbete.

Omställningsstudiestöd lämnas med

25

Författningsförslag Ds 2021:18

1. helt stöd vid studier på minst heltid,

2. 75 procent av helt stöd vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid,

3. 60 procent av helt stöd vid studier på minst 60 procent men mindre än 75 procent av heltid,

4. 50 procent av helt stöd vid studier på minst 50 procent men mindre än 60 procent av heltid,

5. 40 procent av helt stöd vid studier på minst 40 procent men mindre än 50 procent av heltid, och

6. 20 procent av helt stöd vid studier på minst 20 procent men mindre än 40 procent av heltid.

En studerande som har ett förvärvsarbete under studietiden måste avstå från förvärvsarbetet under samma tid och i samma omfattning som studier med omställningsstudiestöd bedrivs. Till en sådan studerande får omställningsstudiestöd därför lämnas i sådan omfattning att omställningsstudiestödet enligt första stycket och omfattningen av förvärvsarbetet tillsammans uppgår till högst heltid.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om beräkning av stödets omfattning.

Omställningsstudiestöd utan prövning av studieresultat

20 § Till den som för första gången ansöker om omställningsstudiestöd får stödet lämnas utan föregående prövning av tidigare studieresultat under förutsättning att denne inte tidigare har beviljats studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395) eller studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

Omställningsstudiestöd med prövning av studieresultat

21 § I andra fall än som avses i 20 § ska det göras en prövning av

den studerandes tidigare studieresultat. Omställningsstudiestöd får lämnas till en studerande som bedrivit sina studier i normal takt.

Omställningsstudiestöd får lämnas även om den studerande inte har bedrivit sina tidigare studier i normal takt om det är fråga om studieresultat från perioder med omställningsstudiestöd, studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395) eller studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd som är äldre än tio år eller om det finns särskilda skäl för det.

26

Ds 2021:18 Författningsförslag

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vad som ska anses vara studier i normal takt.

Tid som omställningsstudiestöd lämnas för

22 § Omställningsstudiestöd får lämnas under sammanlagt högst 44 veckor vid rätt till helt stöd.

Vid rätt till del av helt stöd får omställningsstudiestöd lämnas under sammanlagt högst

1. 58 veckor vid rätt till 75 procent av helt stöd,

2. 73 veckor vid rätt till 60 procent av helt stöd,

3. 88 veckor vid rätt till 50 procent av helt stöd,

4. 110 veckor vid rätt till 40 procent av helt stöd, och

5. 220 veckor vid rätt till 20 procent av helt stöd. Trots första och andra styckena får omställningsstudiebidrag från och med det kalenderår då den studerande fyller 61 år lämnas under sammanlagt högst tio veckor vid studier som ger rätt till helt stöd och motsvarande antal veckor vid rätt till del av helt stöd.

Beräkning av omställningsstudiestöd

Inkomst som ska ligga till grund för beräkning av omställningsstudiestöd

23 § Den inkomst som ska ligga till grund för beräkning av omställningsstudiestöd enligt 24–26 §§ är den årliga inkomst som har bestämts av Försäkringskassan på begäran av Centrala studiestödsnämnden i enlighet med 26 kap. 3 a § socialförsäkringsbalken.

Centrala studiestödsnämnden ska begära att den årliga inkomsten enligt första stycket ska bestämmas med utgångspunkt i förhållandena den dag ansökan om omställningsstudiestöd kom in till nämnden, dock tidigast tre månader och senast dagen före studiestarten. För en studerande som efter ett studieuppehåll återkommer med en ny ansökan om omställningsstudiestöd ska Centrala studiestödsnämnden begära att en ny årlig inkomst ska bestämmas i de fall uppehållet är minst tre månader.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna i första stycket för studerande som

27

Författningsförslag Ds 2021:18

inte är försäkrade för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap. socialförsäkringsbalken.

Omställningsstudiebidragets storlek

24 § När helt stöd lämnas får omställningsstudiebidrag lämnas med ett belopp som för varje vecka då den studerande har rätt till stöd utgör den studerandes inkomst, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp, multiplicerad med 0,8 och delad med 52.

När del av helt stöd lämnas får omställningsstudiebidrag lämnas med ett belopp som för varje vecka då den studerande har rätt till stöd utgör den studerandes inkomst, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp, multiplicerad med 0,8, delad med 52 och

1. multiplicerad med 0,75 för den som får 75 procent av helt stöd,

2. multiplicerad med 0,60 för den som får 60 procent av helt stöd,

3. multiplicerad med 0,50 för den som får 50 procent av helt stöd,

4. multiplicerad med 0,40 för den som får 40 procent av helt stöd, och

5. multiplicerad med 0,20 för den som får 20 procent av helt stöd. Omställningsstudiebidragets storlek får enligt 25 § i vissa fall beräknas på annat sätt än vad som anges i första och andra styckena.

25 § Omställningsstudiebidragets storlek får beräknas på annat sätt än vad som föreskrivs i 24 § om den studerande begär det och

1. har rätt till del av helt stöd enligt 19 §, och

2. om den studerandes inkomst kommer från förvärvsarbete som uppgår till en lägre omfattning än heltid.

I fall som avses i första stycket får den inkomst som ska ligga till grund för beräkning av omställningsstudiestöd räknas om till inkomst motsvarande heltidsarbete. I övrigt beräknas stödet enligt 24 § med begränsningen att omfattningen av omställningsstudiestödet inte får överstiga omfattningen av det förvärvsarbete som legat till grund för beslutet om årlig inkomst.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om omräkning av inkomst till motsvarande heltidsarbete.

28

Ds 2021:18 Författningsförslag

Omställningsstudielånets storlek

26 § När helt stöd lämnas får omställningsstudielån lämnas med ett belopp som för varje vecka då den studerande har rätt till stöd utgör 63 procent av skillnaden mellan den studerandes

1. omställningsstudiebidrag enligt 24 eller 25 § och kollektivavtalat kompletterande studiestöd per vecka, och

2. inkomst delad med 52. När del av helt stöd lämnas får omställningsstudielån lämnas med ett belopp som för varje vecka då den studerande har rätt till stöd utgör 63 procent av skillnaden mellan den studerandes

1. omställningsstudiebidrag enligt 24 eller 25 § och kollektivavtalat kompletterande studiestöd per vecka, och

2. inkomst delad med 52 och

a) multiplicerad med 0,75 för den som får 75 procent av helt stöd,

b) multiplicerad med 0,60 för den som får 60 procent av helt stöd,

c) multiplicerad med 0,50 för den som får 50 procent av helt stöd,

d) multiplicerad med 0,40 för den som får 40 procent av helt stöd, och

e) multiplicerad med 0,20 för den som får 20 procent av helt stöd. Omställningsstudielån enligt första och andra styckena lämnas bara om den studerandes inkomst delad med 52 är högre än summan av den studerandes omställningsstudiebidrag enligt 24 eller 25 § och kollektivavtalat kompletterande studiestöd per vecka.

27 § Trots 26 § får omställningsstudielån lämnas med högst de belopp som anges i andra och tredje styckena.

När helt stöd lämnas får omställningsstudielån högst lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör 5,98 procent av prisbasbeloppet.

När del av helt stöd lämnas får omställningsstudielån högst lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör,

1. 4,49 procent av prisbasbeloppet för den som får 75 procent av helt stöd,

2. 3,59 procent av prisbasbeloppet för den som får 60 procent av helt stöd,

3. 3,00 procent av prisbasbeloppet för den som får 50 procent av helt stöd,

4. 2,39 procent av prisbasbeloppet för den som får 40 procent av helt stöd, och

29

Författningsförslag Ds 2021:18

5. 1,20 procent av prisbasbeloppet för den som får 20 procent av helt stöd.

Omställningsstudiestöd under sjukdom och ledighet

28 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att omställningsstudiestöd får lämnas för tid då den studerande är sjuk.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att omställningsstudiestöd också får lämnas vid ledighet

1. för tillfällig vård av barn,

2. för närståendevård,

3. i samband med att ett barn under 18 år har avlidit, eller

4. vid extraordinära händelser i fredstid. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att omställningsstudiestöd som lämnas vid sjukdom eller sådan ledighet som anges i andra stycket får ingå i det antal veckor som omställningsstudiestöd högst får lämnas för enligt 22 §.

Samordning med andra förmåner

29 § Omställningsstudiestöd får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas

1. studiemedel enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395),

2. studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd,

3. aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

4. sjukersättning, aktivitetsersättning, rehabiliteringsersättning och föräldrapenningsförmåner enligt socialförsäkringsbalken,

5. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för

a) kortare studier om funktionsnedsättning,

b) kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och

c) studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning,

6. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska, eller

30

Ds 2021:18 Författningsförslag

7. utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.

Omställningsstudiestöd får inte lämnas för

1. den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer,

2. högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand, eller

3. den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela

1. föreskrifter om undantag från första stycket,

2. ytterligare föreskrifter om när föräldrapenningsförmåner och omställningsstudiestöd anses lämnas för samma tid, och

3. föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som omfattas av andra stycket 3.

Handläggning av ärenden

Yttrande från omställningsorganisationer

30 § Om en studerande är anknuten till en omställningsorganisation ska Centrala studiestödsnämnden ge den organisationen tillfälle att yttra sig angående om och hur en utbildning kommer att stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov enligt 17 §. Omställningsorganisationen behöver dock inte ges tillfälle att yttra sig om

1. den redan har lämnat ett yttrande,

2. den har meddelat nämnden att den har avstått från att yttra sig,

3. ansökan avser omställningsstudiestöd före det kalenderår den studerande fyller 27 år eller efter det kalenderår han eller hon fyller 62 år, eller

4. ansökan avser omställningsstudiestöd för samma utbildning som den studerande redan har fått omställningsstudiestöd för.

31

Författningsförslag Ds 2021:18

Ansökan

31 § Omställningsstudiestöd beviljas efter ansökan. En studerande får begränsa sin ansökan till att avse endast omställningsstudiebidrag.

Beslut

32 § Vid prövning av en ansökan om omställningsstudiestöd ska

Centrala studiestödsnämnden lägga särskild vikt vid ett sådant yttrande som en omställningsorganisation lämnat in till nämnden enligt bestämmelserna i 30 §.

När beslut för verkställas

33 § Centrala studiestödsnämndens beslut ska gälla omedelbart, om inte nämnden bestämmer något annat.

Utbetalning av omställningsstudiestöd

34 § Centrala studiestödsnämnden får betala ut omställningsstudiestöd endast om det är styrkt att den studerande bedriver de studier som stödet har beviljats för.

Omställningsstudiestödet är förverkat, om den studerande inte inom en månad från starten av den tidsperiod som omställningsstudiestödet avser har styrkt att han eller hon bedriver studier. Styrks detta senare får omställningsstudiestödet ändå betalas ut, om det finns särskilda skäl.

Om den studerande avlider innan omställningsstudiestödet har betalats ut, är det omställningsstudiestöd som avser tiden efter den studerandes bortgång förverkat.

Återbetalning av omställningsstudielån

35 § Den som har fått omställningsstudielån ska betala tillbaka lånet med tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. studiestödslagen (1999:1395) och föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna. Bestämmelserna i 6 kap. 4 § studiestödslagen om avgifter för administrativa kostnader vid återbetalning av studielån och 6 kap. 7 § andra stycket studiestödslagen om uppgiftsskyldighet samt de föreskrifter som meddelats i anslutning till dessa bestämmelser tillämpas också i ärenden om återbetalning av omställningsstudielån.

32

Ds 2021:18 Författningsförslag

Uppgiftsskyldighet

Uppgiftsskyldighet för myndigheter

36 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att myndigheter under regeringen ska vara skyldiga att lämna Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd de uppgifter som har betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

37 § Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att Centrala studiestödsnämnden ska vara skyldig att till registrerade omställningsorganisationer lämna de uppgifter som har betydelse för organisationernas prövning av rätten till kollektivavtalat kompletterande studiestöd.

Uppgiftsskyldighet för omställningsorganisationer

38 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en skyldighet för omställningsorganisationer att till Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Regeringen får meddela föreskrifter om en skyldighet för omställningsorganisationer att till Överklagandenämnden för studiestöd lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Uppgiftsskyldighet för läroanstalter och andra utbildningsanordnare

39 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om en skyldighet för läroanstalter och andra utbildningsanordnare att till Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Regeringen får meddela föreskrifter om en skyldighet för läroanstalter och andra utbildningsanordnare att till Överklagandenämnden för studiestöd lämna de uppgifter som är av betydelse för

33

Författningsförslag Ds 2021:18

tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Uppgiftsskyldighet för den studerande

40 § En studerande som har beviljats omställningsstudiestöd ska till Centrala studiestödsnämnden anmäla en sådan ändring av sina förhållanden som har betydelse för att få omställningsstudiestöd eller stödets storlek.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om en studerandes skyldighet att till Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Återkrav, ränta och avgifter

När omställningsstudiestöd ska krävas tillbaka

41 § Om en studerande har fått omställningsstudiestöd felaktigt eller med för högt belopp på grund av att han eller hon har förvärvsarbetat i en större omfattning än den omfattning som lagts till grund för beräkningen av omställningsstudiestödet, ska det som betalats ut för mycket krävas tillbaka.

Om någon i annat fall än som avses i första stycket genom oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgifts- och anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har orsakat att omställningsstudiestöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp, ska det som betalats ut för mycket krävas tillbaka. Detsamma gäller om någon på annat sätt fått omställningsstudiestöd felaktigt eller med för högt belopp och insett eller borde ha insett detta.

Om det finns synnerliga skäl, får ett krav på återbetalning enligt första eller andra styckena helt eller delvis efterges.

42 § Om en studerande avbryter sina studier ska 41 § andra och tredje styckena tillämpas för omställningsstudiestöd som har betalats ut för tiden efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom ska omställningsstudiestödet inte krävas tillbaka, om den studerande har fått studiestödet enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 28 §.

Detsamma gäller vid sådan ledighet som avses i den paragrafen.

34

Ds 2021:18 Författningsförslag

Ränta

43 § På omställningsstudiestöd som krävs tillbaka tas ränta ut från den dag då omställningsstudiestödet tagits emot efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

Om det finns särskilda skäl, kan den återbetalningsskyldige helt eller delvis befrias från sin skyldighet att betala ränta.

Avskrivning av återkrav

44 § En fordran som har uppkommit på grund av att omställningsstudiestöd har krävts tillbaka, ska bevakas fram till utgången av det år då den återbetalningsskyldige fyller 71 år.

Därefter ska fordran skrivas av. Fordran ska också skrivas av om den återbetalningsskyldige avlider.

Om indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket skulle leda till mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är nödvändig från allmän synpunkt får indrivningsåtgärder avstås.

Uppgiftsskyldighet

45 § En återbetalningsskyldig som inte har sin aktuella adress registrerad i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska lämna uppgift om adressen till Centrala studiestödsnämnden.

Ytterligare föreskrifter

46 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om att belopp som ska krävas tillbaka enligt 41 § första stycket i vissa fall inte ska krävas tillbaka.

Överklagande

47 § Vid överklagande av Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om återbetalning av omställningsstudielån tillämpas 6 kap. 10 § studiestödslagen (1999:1395).

35

Författningsförslag Ds 2021:18

48 § Centrala studiestödsnämndens beslut i andra ärenden om omställningsstudiestöd än sådana som avses i 47 § får överklagas till

Överklagandenämnden för studiestöd.

Överklagandenämndens beslut med anledning av ett överklagande dit får inte överklagas.

Övriga bestämmelser

Särskilda föreskrifter om omställningsstudiestöd

49 § En fordran på omställningsstudiestöd kan inte överlåtas.

50 § Följande bestämmelser om studiestöd i studiestödslagen (1999:1395) och föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna ska också tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd:

– 6 kap. 1 § om tillämpningen av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt,

– 6 kap. 2 § om återbetalning av inte utnyttjat studiestöd, – 6 kap. 3 a § om att Centrala studiestödsnämnden under vissa förutsättningar får besluta att studiestödet ska hållas inne eller lämnas med lägre belopp till dess ett slutligt beslut om rätt till studiestöd har fattats,

– 6 kap. 5 § om avrundning av belopp, och – 6 kap. 12 § om preskription av fordran som avser återbetalning av lån eller återkrav av studiestöd.

Avgifter för administrativa kostnader

51 § Regeringen får meddela föreskrifter om att Centrala studiestödsnämnden får ta ut avgifter för sina administrativa kostnader i samband med att omställningsstudielån beviljas och i samband med återkrav av omställningsstudiestöd.

1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2022.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om studier på en utbildning som påbörjas efter den 31 december 2022. För studier på en utbildning som är 80 veckor eller mer på heltid, eller motsvarande antal veckor på deltid, tillämpas lagen dock första gången i fråga om

36

Ds 2021:18 Författningsförslag

omställningsstudiestöd som lämnas för tid från och med den 1 januari 2023.

Författningsförslag Ds 2021:18

1.2 Förslag till lag om ändring i lagen om omställningsstudiestöd

Härigenom föreskrivs att 10, 22 och 30 §§ lagen om omställningsstudiestöd ska ha följande lydelse.

Förslag enligt avsnitt 1.1 Föreslagen lydelse

10 §

Omställningsstudiebidrag får Omställningsstudiebidrag får lämnas längst till och med det lämnas längst till och med det kalenderår som den studerande kalenderår som den studerande fyller 62 år. I 22 § finns dock fyller 63 år. I 22 § finns dock bestämmelser om att bestämmelser om att omställningsstudiebidraget är omställningsstudiebidraget är begränsat från och med det begränsat från och med det kalenderår då den studerande kalenderår då den studerande fyller 61 år. fyller 62 år.

Omställningsstudielån får lämnas längst till och med det kalenderår som den studerande fyller 60 år.

22 §

Omställningsstudiestöd får lämnas under sammanlagt högst 44 veckor vid rätt till helt stöd.

Vid rätt till del av helt stöd får omställningsstudiestöd lämnas under sammanlagt högst

1. 58 veckor vid rätt till 75 procent av helt stöd,

2. 73 veckor vid rätt till 60 procent av helt stöd,

3. 88 veckor vid rätt till 50 procent av helt stöd,

4. 110 veckor vid rätt till 40 procent av helt stöd, och

5. 220 veckor vid rätt till 20 procent av helt stöd. Trots första och andra Trots första och andra styckena får omställnings- styckena får omställningsstudiebidrag från och med det studiebidrag från och med det kalenderår då den studerande kalenderår då den studerande fyller 61 år lämnas under fyller 62 år lämnas under

38

Ds 2021:18 Författningsförslag

sammanlagt högst tio veckor vid sammanlagt högst tio veckor vid studier som ger rätt till helt stöd studier som ger rätt till helt stöd och motsvarande antal veckor och motsvarande antal veckor vid rätt till del av helt stöd. vid rätt till del av helt stöd.

30 §

Om en studerande är anknuten till en omställningsorganisation ska Centrala studiestödsnämnden ge den organisationen tillfälle att yttra sig angående om och hur en utbildning kommer att stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov enligt 17 §. Omställningsorganisationen behöver dock inte ges tillfälle att yttra sig om

1. den redan har lämnat ett yttrande,

2. den har meddelat nämnden att den har avstått från att yttra sig, 3. ansökan avser omställ-3. ansökan avser omställningsstudiestöd före det ningsstudiestöd före det kalenderår den studerande fyller kalenderår den studerande fyller 27 år eller efter det kalenderår 27 år eller efter det kalenderår han eller hon fyller 62 år, eller han eller hon fyller 63 år, eller

4. ansökan avser omställningsstudiestöd för samma utbildning som den studerande redan har fått omställningsstudiestöd för.

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2025.

2. Lagen tillämpas första gången i fråga om omställningsstudiestöd som lämnas för tid från och med den 1 januari 2026.

39

Författningsförslag Ds 2021:18

1.3 Förslag till förordning om omställningsstudiestöd

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

Bestämmelser om omställningsstudiestöd

1 § Grundläggande bestämmelser om omställningsstudiestöd finns i lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd. I denna förordning finns närmare bestämmelser om sådant stöd.

Denna förordning är meddelad med stöd av – 38 § lagen om omställningsstudiestöd i fråga om 33 §, – 39 § lagen om omställningsstudiestöd i fråga om 34 §, – 51 § lagen om omställningsstudiestöd i fråga om 40 och 41 §§, och

8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

Anvisade medel

2 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vilken grupp en studerande ska anses tillhöra enligt 3 § lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd.

Turordning och förtur

3 § Omställningsstudiestöd lämnas, i den mån som det finns tillgång på medel, i den ordning som ansökningarna kommer in till

Centrala studiestödsnämnden. En studerande som tidigare har fått omställningsstudiestöd för en viss utbildning och som fortsätter denna utbildning har förtur till omställningsstudiestöd.

Målgrupp

Arbetsvillkor

4 § Med ramtid enligt 8 § första stycket lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd avses de 14 år respektive de 24 månader som närmast föregått den dag ansökan kom in till Centrala studiestödsnämnden. Om studierna har påbörjats före den dag

40

Ds 2021:18 Författningsförslag

ansökan kom in beräknas ramtiden i stället från och med dagen före studiestarten.

I fråga om 8 § första stycket 1 b lagen om omställningsstudiestöd får ramtiden, om den studerande begär det, i stället avse de 24 månader som närmast föregått den dag den studerandes ansökan om grundläggande omställnings- och kompetensstöd kom in till en omställningsorganisation som han eller hon är anknuten till.

5 § Vid prövning av arbetsvillkoret i 8 § första stycket 1 a och andra stycket lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd får tid då den studerande har fått föräldrapenningsförmåner, graviditetspenning, närståendepenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken samt dagersättning och dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt jämställas med förvärvsarbete under sammanlagt maximalt 24 månader. Detsamma gäller om den studerande har fått motsvarande ersättningar i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket eller i Schweiz.

6 § När ramtid ska fastställas enligt 8 § första stycket 1 b lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd räknas inte månader när den studerande har fått omställningsstudiestöd, föräldrapenningsförmåner och sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, samt dagersättning och dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om inte arbetsvillkoret samtidigt uppfylls under den månaden. Detsamma gäller om den studerande har fått motsvarande ersättningar i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket eller i Schweiz.

7 § Med inkomst av förvärvsarbete enligt 8 § första stycket 2 lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd avses arbetsinkomster enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229).

Inkomster under en kalendermånad om minst 25 procent av inkomstbasbeloppet motsvarar arbete under en månad. Om det för ett kalenderår inte finns uppgifter om den sökande enligt 26 kap.19 a och 19 b §§skatteförfarandelagen (2011:1244) i arbetsgivar-

41

Författningsförslag Ds 2021:18

deklarationer ska i stället en inkomst om minst tre inkomstbasbelopp under kalenderåret motsvara arbete under tolv månader.

Inkomster i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket och i Schweiz, motsvarande arbetsinkomster enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, får tillgodoräknas som inkomst i Sverige.

8 § För att förvärvsarbete ska anses ha varit den studerandes huvudsyssla under en kalendermånad enligt 8 § andra stycket lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd får den studerande inte under samma tid ha tagit emot studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395) eller studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, eller under mer än halva månaden ha tagit emot omställningsstudiestöd enligt lagen om omställningsstudiestöd.

Ytterligare föreskrifter om arbetsvillkor

9 § Centrala studiestödsnämnden får meddela

1. närmare föreskrifter om hur ramtiden och tiden med förvärvsarbete enligt 8 § lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd och 4 § ska beräknas,

2. närmare föreskrifter om hur tid som jämställs med förvärvsarbete enligt 5 § och hur tid som inte ska räknas enligt 6 § ska beräknas samt vilka motsvarande utländska ersättningar som ska få jämställas med förvärvsarbete eller räknas bort,

3. föreskrifter om krav på minsta omfattning för att tid enligt 5 § ska få jämställas med förvärvsarbete,

4. närmare föreskrifter om hur inkomster av förvärvsarbete enligt 7 § ska beräknas och hur inkomster ska räknas för studerande som har haft arbetsinkomster i ett annat land än Sverige, och

5. närmare föreskrifter om villkor för huvudsyssla och beräkning av tid med studiemedel, studiestartsstöd och omställningsstudiestöd enligt 8 §.

I frågor som gäller arbetsvillkoret enligt 8 § 1 b lagen om omställningsstudiestöd får Centrala studiestödsnämnden, efter att ha gett Kammarkollegiet tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter enligt första stycket 1–4.

42

Ds 2021:18 Författningsförslag

Utbildning som stödet får lämnas för

10 § Av 15 § första stycket lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd framgår att stödet får lämnas för studier i Sverige. Med studier i Sverige avses studier som inte anses vara utlandsstudier enligt 3 kap. 20 § studiestödsförordningen (2000:655).

11 § Omställningsstudiestöd får lämnas till studerande

1. vid läroanstalter, och

2. vid sådana utbildningar som finansieras av en omställningsorganisation, om inte utbildningen på grund av omständigheter som rör utbildningen eller av något annat särskilt skäl inte rimligen bör ge rätt till omställningsstudiestöd.

Övriga förutsättningar för omställningsstudiestöd

Studiernas omfattning

12 § Bestämmelserna i 3 kap.4 och 4 a §§studiestödsförordningen (2000:655) om studiernas omfattning och de föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna ska också tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vad som ska anses vara studier på heltid respektive deltid, om detta inte framgår av någon författning eller den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.

Prövning av studieresultat

13 § Vid studier på högskoleutbildningar som anordnas av statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina är normal studietakt att den studerande ska ha klarat av

1. 62,5 procent av sitt studieåtagande under de första 40 veckorna med omställningsstudiestöd eller studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395) för heltidsstudier, och

2. 75,0 procent av sitt studieåtagande för studier som därefter bedrivs med omställningsstudiestöd.

43

Författningsförslag Ds 2021:18

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om

1. vad som är normal studietakt vid studier på annan utbildning än sådan som anges i första stycket, och

2. de villkor som anges i 21 § lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd med prövning av studieresultat.

Beräkning av omställningsstudiestöd

Inkomst som ska ligga till grund för beräkning av omställningsstudiestöd

14 § För en studerande som inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap. socialförsäkringsbalken får inkomster från förvärvsarbete i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket eller i Schweiz läggas till grund för beräkning av omställningsstudiestöd. Centrala studiestödsnämnden ska i ett sådant fall bestämma inkomsten som ska ligga till grund för beräkning av omställningsstudiestöd på motsvarande sätt som vid bestämmande av årlig inkomst enligt socialförsäkringsbalken. Bestämmelsen om krav på att inkomsten kommer från förvärvsarbete i Sverige i 25 kap. 3 § andra stycket 1 socialförsäkringsbalken ska dock inte gälla.

Centrala studiestödsnämnden får, efter att har gett Försäkringskassan tillfälle att yttra sig, meddela närmare föreskrifter om beräkning av sådana inkomster som avses i första stycket.

Närmare föreskrifter

15 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om omräkning av inkomst till motsvarande heltidsarbete enligt 25 § lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd.

Omställningsstudiestöd under sjukdom och ledighet

Sjukdom

16 § Bestämmelserna i 3 kap.2632 §§studiestödsförordningen (2000:655) och de föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna ska också tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd.

44

Ds 2021:18 Författningsförslag

Vård av barn

17 § Bestämmelserna i 3 kap.32 a och 32 b §§studiestödsförordningen (2000:655) om studiemedel vid tillfällig vård av barn och de föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna ska också tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd.

Vård av närstående

18 § Bestämmelserna i 3 kap.32 d och 32 e §§studiestödsförordningen (2000:655) om studiemedel vid vård av närstående och de föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna ska också tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd.

Omställningsstudiestöd i samband med att ett barn har avlidit

19 § Bestämmelserna i 3 kap.32 g och 32 h §§studiestödsförordningen (2000:655) om studiemedel i samband med att ett barn har avlidit och de föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna ska också tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd.

Omställningsstudiestöd under sjukdom och ledighet vid beräkning av antalet veckor

20 § Omställningsstudiestöd som lämnas i samband med sjukdom, vård av barn eller närstående eller i samband med att ett barn under 18 år har avlidit, ska räknas med vid beräkningen av det antal veckor för vilka omställningsstudiestöd högst får lämnas enligt 22 § lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om omställningsstudiestöd vid sjukdom, vård av barn eller närstående och i samband med att ett barn under 18 år har avlidit enligt 16–19 §§.

Samordning med andra förmåner

Samordning med föräldrapenningsförmåner

21 § Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om när föräldrapenningsförmåner och omställningsstudiestöd anses lämnas för samma tid.

45

Författningsförslag Ds 2021:18

Studiefinansiering från ett annat land

22 § Med studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land avses offentligt reglerade och finansierade ersättningar som lämnas till studerande och som utgör eller kan jämställas med sociala förmåner enligt EU-rätten.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som omfattas av första stycket.

Handläggning av ärenden

Yttrande från omställningsorganisationer

23 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om hur yttranden enligt 30 § lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd ska lämnas in och vad ett yttrande ska innehålla.

Ansökan

24 § Omställningsstudiestöd beviljas i två ansökningsomgångar per kalenderår. En ansökan som avser studier som påbörjas under det första kalenderhalvåret får lämnas in tidigast den 1 oktober året innan det år studierna börjar. En ansökan om omställningsstudiestöd som avser studier som påbörjas under det andra kalenderhalvåret får lämnas in tidigast den 1 april samma år.

25 § En ansökan om omställningsstudiestöd ska vara undertecknad eller skrivas under med en elektronisk underskrift av den sökande. Uppgifterna i ansökan ska lämnas på heder och samvete.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om hur en ansökan ska göras, vad den ska innehålla och hur elektroniska ansökningar ska överföras.

Beslut

26 § Om omställningsstudiestöd beviljas, ska ersättningens storlek framgå av beslutet. Beslutet ska dessutom innehålla information om den studerandes skyldighet att anmäla ändrade förhållanden till

Centrala studiestödsnämnden och information om omprövningsreglerna i 37 §.

46

Ds 2021:18 Författningsförslag

27 § Omställningsstudiestöd får beviljas för högst ett år i sänder och för högst fyra kalenderveckor före den kalendervecka då ansökan kom in till Centrala studiestödsnämnden.

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om verkställigheten av första stycket.

Utbetalning av omställningsstudiestöd

28 § Omställningsstudiestöd betalas ut i efterskott varje månad.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om utbetalning av omställningsstudiestöd.

Uppgiftsskyldighet

Uppgiftsskyldighet för myndigheter

29 § Försäkringskassan ska på begäran lämna Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd uppgift om

1. sådan sjukperiod som enligt 3 kap. 26 § studiestödsförordningen (2000:655) har godkänts av Försäkringskassan,

2. aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning under ett arbetsmarknadspolitiskt program,

3. föräldrapenningsförmåner, graviditetspenning, närståendepenning, sjukpenning, smittbärarpenning, dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, rehabiliteringsersättning, sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken,

4. årlig inkomst som har bestämts enligt 26 kap. 3 a § socialförsäkringsbalken och uppgifter som lagts till grund för ett sådant beslut, och

5. att en sökande inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap. socialförsäkringsbalken.

Första stycket gäller bara om uppgifterna har betydelse för tillämpningen av lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

30 § Migrationsverket ska på begäran lämna Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd uppgift om en utlännings

47

Författningsförslag Ds 2021:18

1. namn,

2. personnummer eller samordningsnummer,

3. medborgarskap,

4. tillstånd eller annat bevis om rätt att vistas i Sverige med angivande av vilken typ av tillstånd eller annat bevis som har beviljats eller utfärdats,

5. dag för beslut om tillstånd eller utfärdande av annat bevis om rätt att vistas i Sverige samt uppgift om hur länge tillståndet eller beviset gäller,

6. klassning av tillstånd eller annat bevis om rätt att vistas i Sverige enligt Migrationsverkets klassificeringssystem, och

7. upplysning om en person saknas. Första stycket gäller bara om uppgifterna har betydelse för tillämpningen av lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

31 § Försvarsmakten ska på begäran lämna Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd uppgift för en studerande som har ansökt om eller beviljats omställningsstudiestöd om

1. beslut om rätt till dagersättning, och

2. vilken period dagersättningen avser. Första stycket gäller bara om uppgifterna har betydelse för tillämpningen av lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

32 § Centrala studiestödsnämnden är skyldig att ur beslut om omställningsstudiestöd till registrerade omställningsorganisationer lämna uppgift om

1. beviljat omställningsstudiebidrag,

2. stödets omfattning, och 3. inkomst som ligger till grund för beslut om omställningsstudiestöd

Uppgiftsskyldighet för omställningsorganisationer

33 § En registrerad omställningsorganisation enligt 4 § 2 lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd ska på begäran lämna

Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd uppgift om

48

Ds 2021:18 Författningsförslag

1. tid, omfattning och huvudmannen för samt namn på utbildning som finansieras av omställningsorganisationen,

2. huruvida omställningsorganisationen kommer att lämna kollektivavtalat kompletterande studiestöd för studier på den sökta utbildningen,

3. tjänstledighet för en studerande som behöver vara tjänstledig från en anställning under studietiden,

4. datum för när ansökan om grundläggande omställnings- och kompetensstöd kom in till omställningsorganisationen,

5. den har avstått från att lämna ett yttrande enligt 30 § lagen om omställningsstudiestöd, och

6. övriga uppgifter om studierna och om andra förhållanden som har betydelse för att få omställningsstudiestöd.

Uppgiftsskyldigheten i första stycket 4–6 gäller även Kammarkollegiet.

När en registrerad omställningsorganisation har beslutat om storleken på kompletterande avtalat studiestöd för en person som har beviljats omställningsstudiebidrag ska organisationen informera Centrala studiestödsnämnden om innehållet i beslutet.

Uppgiftsskyldighet för läroanstalter och andra utbildningsanordnare

34 § En läroanstalt eller en annan utbildningsanordnare ska på begäran lämna Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd uppgift om tid och omfattning för utbildningar vid läroanstalten eller utbildningsanordnaren som omställningsstudiestöd kan beviljas för.

Om Centrala studiestödsnämnden eller Överklagandenämnden för studiestöd begär det, ska läroanstalten eller någon annan utbildningsanordnare för en studerande som har ansökt om eller beviljats omställningsstudiestöd lämna uppgift till nämnden om

1. utbildning,

2. studietid,

3. studiernas omfattning,

4. studieaktivitet, och

5. studieresultat. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om läroanstalters och andra utbildningsanordnares uppgiftsskyldighet till nämnden enligt första och andra styckena.

49

Författningsförslag Ds 2021:18

Uppgiftsskyldighet för den studerande

35 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om den studerandes uppgiftsskyldighet enligt 40 § lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd.

Återkrav

36 § Belopp som har betalats ut för mycket på grund av villkoren i 41 § första stycket lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd ska inte krävas tillbaka om omfattningen av förvärvsarbetet endast är något större än den omfattning av förvärvsarbete som lagts till grund för beräkningen av omställningsstudiestödet enligt 19 § lagen om omställningsstudiestöd.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om förutsättningarna för att inte kräva tillbaka omställningsstudiestöd enligt första stycket.

Omprövning

37 § Ett beslut om omställningsstudiestöd ska omprövas när ändrade förhållanden föranleder det.

I 41 och 42 §§ lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd finns bestämmelser om återkrav av utbetalt omställningsstudiestöd. Sådana återkrav kan verkställas genom avdrag på kommande utbetalningar av omställningsstudiestöd som ska betalas ut senare under den tidsperiod som omställningsstudiestöd har beviljats för, men endast om beslutet om återkrav meddelas före utgången av den tidsperioden.

Övriga bestämmelser

Särskilda föreskrifter om omställningsstudiestöd

38 § Följande bestämmelser om studiestöd studiestödsförordningen (2000:655) ska också tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd:

– 6 kap. 1 § om studiestöd till studerande som är att anse som smittbärare, och

– 6 kap. 8 § om avrundning av belopp.

50

i

Ds 2021:18 Författningsförslag

39 § Bestämmelserna om ändring, omprövning och överklagande av beslut i 113 kap.317 och 19 §§socialförsäkringsbalken tillämpas i fråga om ärenden om godkännande av sjukperiod enligt 3 kap.2632 §§studiestödsförordningen (2000:655), som i första instans handläggs av Försäkringskassan.

Avgifter för administrativa kostnader

40 § Den som beviljas omställningsstudielån enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd ska betala en avgift för de administrativa kostnaderna (uppläggningsavgift). För lån som avser ett kalenderhalvår är uppläggningsavgiften 150 kronor.

41 § Vid återkrav av omställningsstudiestöd ska en avgift för administrativa kostnader tas ut (expeditionsavgift).

Expeditionsavgiften är 100 kronor för varje kalenderår som återbetalning enligt återkravet pågår.

42 § Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om inom vilken tid och på vilket sätt som avgifter enligt 40 och 41 §§ ska betalas.

1. Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2022.

2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om studier på en utbildning som påbörjas efter den 31 december 2022. För studier på en utbildning som är 80 veckor eller mer på heltid, eller motsvarande antal veckor på deltid, tillämpas förordningen dock första gången i fråga om omställningsstudiestöd som lämnas för tid från och med den 1 januari 2023.

51

Författningsförslag Ds 2021:18

1.4 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken

dels att 28 a kap. 6 §, 31 kap. 12 §, 59 kap. 13 §, 107 kap. 2 § och

113 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 26 kap. 3 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 kap.

3 a §

Försäkringskassan ska på begäran av Centrala studiestödsnämnden bestämma sjukpenninggrundande inkomst och årlig inkomst för en försäkrad som har ansökt om omställningsstudiestöd enligt lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd.

Årlig inkomst enligt första stycket ska beräknas på motsvarande sätt som sjukpenninggrundande inkomst enligt bestämmelserna i 25 och 26 kap., med undantag för 25 kap. 5 § andra stycket.

Sjukpenninggrundande inkomst och årlig inkomst som anges i första och andra styckena ska bestämmas för den dag som Centrala studiestödsnämnden anger i sin begäran i enlighet med

52

Ds 2021:18 Författningsförslag

bestämmelserna i 23 § lagen om omställningsstudiestöd.

28 a kap.

6 §

1

Sjukpenning i särskilda fall lämnas inte när den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han eller hon uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395)eller studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, eller

Sjukpenning i särskilda fall lämnas inte när den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han eller hon uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd

eller

omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd, eller

2. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd.

Sjukpenning i särskilda fall lämnas inte heller när den försäkrade deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program men är avstängd från rätt till aktivitetsstöd.

31 kap.

12 §

2

Rehabiliteringspenningen ska minskas med det belopp den försäkrade för samma tid får som

1. föräldrapenningsförmån,

2. sjukpenning,

3. sjukpenning eller livränta vid arbetsskada eller annan skada

som avses i 40–44 kap. eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning, dock endast till den del ersättningen avser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen är avsedd att täcka, eller

4. studiestöd enligt studie-4. studiestöd enligt studie-

stödslagen (1999:1395), studie- stödslagen (1999:1395), studiestartsstöd enligt lagen startsstöd enligt lagen

1 Senaste lydelse 2017:528. 2 Senaste lydelse 2017:528.

53

Författningsförslag Ds 2021:18

(2017:527) om studiestartsstöd (2017:527) om studiestartsstöd, eller ersättning till deltagare i omställningsstudiestöd enligt teckenspråksutbildning för vissa lagen (2022:000) om föräldrar (TUFF), dock inte till omställningsstudiestöd eller den del studiestödet är ersättning till deltagare i återbetalningspliktigt. teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), dock inte till den del studiestödet eller

omställningsstudiestödet är åter-

betalningspliktigt.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även för motsvarande förmån som lämnas till den försäkrade på grundval av utländsk lagstiftning.

59 kap.

13 §

3

Som inkomst av anställning räknas följande sociala förmåner:

1. Föräldrapenningsförmåner.

2. Omvårdnadsbidrag.

3. Ersättning från Försäkringskassan i form av sjuklönegaranti enligt 20 § lagen (1999:1047) om sjuklön.

4. Sjukpenning eller motsvarande ersättning enligt denna balk eller annan författning eller på grund av särskilt beslut av regeringen. Detta gäller i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

5. Inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning.

6. Livränta på grund av arbetsskada eller annan skada som avses i 41–44 kap.

7. Närståendepenning.

8. Dagpenning från arbetslöshetskassa. 9. Aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 10. Ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). 11. Dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga.

3 Senaste lydelse 2018:1265.

54

Ds 2021:18 Författningsförslag

12. Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen föreskriver det.

13. Omställningsstudiebidrag enligt lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd.

107 kap.

2 §

Om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten har betalat ut en ersättning enligt denna balk till en försäkrad och någon av myndigheterna senare beviljar den försäkrade en annan ersättning enligt balken retroaktivt för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser gäller följande. Avdrag på den retroaktiva ersättningen ska göras med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

Det som föreskrivs i första stycket gäller också när den först utbetalda ersättningen är en sådan ersättning enligt någon annan författning som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetslöshetskassa fattar beslut om.

Det som föreskrivs i första stycket gäller också när den först utbetalda ersättningen är en sådan ersättning enligt någon annan författning som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten eller en arbetslöshetskassa fattar beslut om.

Detsamma gäller när den först utbetalda ersättningen är omställningsstudiestöd som Centrala studiestödsnämnden fattar beslut om enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd.

113 kap.

2 §

4

Beslut i ärenden om förmåner enligt denna balk får ändras, omprövas och överklagas med tillämpning av bestämmelserna i 3– 21 §§, om inget annat följer av bestämmelserna i 22–40 §§.

4 Senaste lydelse 2010:1312.

55

Författningsförslag Ds 2021:18

Det som anges i första stycket gäller även beslut i ärenden – enligt 19 kap. om bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot Försäkringskassan, och

– om utfärdande av intyg för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

– enligt 19 kap. om bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot Försäkringskassan,

– om utfärdande av intyg för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, och

– enligt 26 kap. 3 a § om bestämmande av sjukpenninggrundande inkomst och årlig inkomst för försäkrade som ansökt om omställningsstudiestöd enligt lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2022.

56

Ds 2021:18 Författningsförslag

1.5 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1997:238 ) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

dels att 15 a § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 16 e §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 a §

1

Med ramtid avses de tolv månader som närmast föregått den månad är den sökande anmält sig som arbetslös hos den offentliga arbetsförmedlingen. Om anmälningsmånaden innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor, ska den dock ingå i ramtiden.

Av 16–17 a §§ följer att viss tid är överhoppningsbar vid fastställande av ramtiden.

En månad som innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor är dock inte överhoppningsbar.

Tredje stycket gäller inte för Tredje stycket gäller inte för en sökande som avses i 16 d §. en sökande som avses i 16 d och

16 e §§.

16 e §

När ramtid ska bestämmas räknas inte heller månader då den sökande beviljats del av helt omställningsstudiestöd enligt lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd, om det

1 Senaste lydelse 2013:958.

57

Författningsförslag Ds 2021:18

inte är förmånligare för sökanden att sådan tid räknas med.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2022.

58

Ds 2021:18 Författningsförslag

1.6 Förslag till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 15 § lagen om arbetslöshetsförsäkring ska ha följande lydelse.

Förslag enligt SOU 2020:37 Föreslagen lydelse

5 kap.

15 §

Om det är mer förmånligt för den sökande ska, när ramtiden bestäms, tid hoppas över då den sökande har

1. bedrivit sammanhängande heltidsstudier under minst ett år,

2. bedrivit verksamhet som 2. bedrivit verksamhet som företagare, om företaget lagts företagare, om företaget lagts ned inom 36 månader från ned inom 36 månader från starten, och starten,

3. deltagit i korttidsarbete för 3. deltagit i korttidsarbete för vilket preliminärt stöd har vilket preliminärt stöd har lämnats enligt lagen (2013:948) lämnats enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. om stöd vid korttidsarbete, och

4. beviljats del av helt omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd.

Vid prövningen enligt första stycket ska tiden hoppas över i sin helhet, dock högst 36 månader räknat tillsammans med annan överhoppningsbar tid enligt 14 §.

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2023.

59

Författningsförslag Ds 2021:18

1.7 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1998:676 ) om statlig ålderspensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1

Avgiften utgör 10,21 procent av ersättning i form av

1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt 24–28 och 31 kap. socialförsäkringsbalken samt arbetsskadesjukpenning enligt 40 kap. nämnda balk eller motsvarande ersättning som utgetts enligt nämnda balk eller annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den utsträckning ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av anställning enligt 59 kap.811 §§socialförsäkringsbalken eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt 59 kap. 14 § första stycket 1-3 nämnda balk,

2. föräldrapenningsförmåner enligt 11–13 kap. socialförsäkringsbalken,

3. närståendepenning enligt 47 kap. socialförsäkringsbalken,

4. ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,

5. livränta enligt 41–44 kap. socialförsäkringsbalken eller annan motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av 41 och 42 kap. nämnda balk,

7. omvårdnadsbidrag enligt 22 kap. socialförsäkringsbalken,

8. dagpenning från arbetslöshetskassa,

9. statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb, 10. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

14. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),

15. dagpenning till total-15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör försvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om enligt lagen (1994:1809) om

1 Senaste lydelse 2020:478.

60

Ds 2021:18 Författningsförslag

totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt

16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver.

totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga,

16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver, samt

17. omställningsstudiebidrag enligt lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2022.

61

Författningsförslag Ds 2021:18

1.8 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

1

ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

34 §

2

Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:

1. ersättning till deltagare i 1. ersättning till deltagare i

teckenspråksutbildning för vissa teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och föräldrar (TUFF),

2. utbildningsbidrag för 2. utbildningsbidrag för

kompletterande pedagogisk kompletterande pedagogisk utbildning som leder till utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer ämneslärarexamen för personer som har en examen på som har en examen på forskarnivå. forskarnivå, och

3. omställningsstudiebidrag enligt lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd.

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också

1. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för

– kortare studier om funktionsnedsättning, – kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och

– studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning,

2. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska,

1 Lagen omtryckt 2008:203. 2 Senaste lydelse 2020:448.

62

Ds 2021:18 Författningsförslag

3. kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, eller

4. studiestartsstöd som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2022.

63

Författningsförslag Ds 2021:18

1.9 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs att 3 kap.25 och 26 §§studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

25 §

1

Studiemedel får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas

1. studiehjälp enligt 2 kap.,

2. aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersätt-

ning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

3. sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliterings-

ersättning enligt socialförsäkringsbalken,

4. statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skol-

myndigheten för

– kortare studier om funktionsnedsättning, – kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är

särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och

– studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbild-

ning,

5. statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare

studier i alfabetisering i samiska,

6. utbildningsbidrag för 6. utbildningsbidrag för

kompletterande pedagogisk kompletterande pedagogisk utbildning som leder till utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer ämneslärarexamen för personer som har en examen på som har en examen på forskarnivå, eller forskarnivå,

7. studiestartsstöd enligt 7. studiestartsstöd enligt

lagen (2017:527) om studie- lagen (2017:527) om studiestartsstöd. startsstöd, eller

1 Senaste lydelse 2020:451.

64

Ds 2021:18 Författningsförslag

8. omställningsstudiestöd enligt lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd.

Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

Studiemedel får inte lämnas för högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand.

Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som ska omfattas av detta stycke.

Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från första stycket.

26 §

2

En studerande som tidigare En studerande som tidigare har fått studiestöd enligt denna har fått studiestöd enligt denna lag kan beviljas studiemedel bara lag eller omställningsstudiestöd om den studerande har

enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd kan

beviljas studiemedel bara om den studerande har

1. betalat fastställt årsbelopp enligt 4 kap. 7 §, som ska betalas

före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, och

2. betalat tillbaka så mycket 2. betalat tillbaka så mycket

av återkrävt studiestöd enligt 5 av återkrävt studiestöd enligt 5 kap. eller återkrävt studiestarts- kap., återkrävt studiestartsstöd stöd enligt 34 § lagen (2017:527) enligt 34 § lagen (2017:527) om om studiestartsstöd att högst ett studiestartsstöd eller återkrävt kalenderhalvårs återkrävt studie- omställningsstudiestöd enligt 41 stöd eller studiestartsstöd åter- och 42 §§ lagen om står att betala.

omställningsstudiestöd att högst

ett kalenderhalvårs återkrävt studiestöd, studiestartsstöd eller

2 Senaste lydelse 2017:530.

65

Författningsförslag Ds 2021:18

omställningsstudiestöd återstår

att betala.

Om det finns synnerliga skäl, får studiemedel beviljas trots bestämmelsen i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2022.

66

Ds 2021:18 Författningsförslag

1.10 Förslag till lag om ändring i studiestödsdatalagen (2009:287)

Härigenom föreskrivs att 6 § studiestödsdatalagen (2009:287) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

1

Personuppgifter som avses i Personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (känsliga dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får med stöd av personuppgifter) får med stöd av artikel 9.2 g i samma förordning artikel 9.2 g i samma förordning behandlas av Centrala behandlas av Centrala studiestödsnämnden för de studiestödsnämnden för de ändamål som avses i 4 § första ändamål som avses i 4 § första stycket 1 och 6 och andra stycket 1¸3 och 6 och andra stycket samt 4 a §. stycket samt 4 a §.

För de ändamål som avses i första stycket får även personuppgifter som avses i artikel 10 i samma förordning behandlas.

För ändamål som avses i 4 a § får dock personuppgifter som avses i första och andra styckena behandlas endast om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2022.

1 Senaste lydelse 2020:383.

67

Författningsförslag Ds 2021:18

1.11 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2017:527 ) om studiestartsstöd

Härigenom föreskrivs att 7, 8, 15 och 25 §§ lagen (2017:527) om studiestartsstöd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Studiestartsstöd får inte lämnas till den som inom de senaste tre åren före starten av den tidsperiod som studiestartsstödet avser har fått studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395).

Studiestartsstöd får inte lämnas till den som inom de senaste tre åren före starten av den tidsperiod som studiestartsstödet avser har fått studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395)

eller omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd.

8 §

En studerande som senast tre En studerande som senast tre år före studiestarten har fått år före studiestarten har fått studiestöd enligt studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395)studiestödslagen (1999:1395) kan beviljas studiestartsstöd bara eller omställningsstudiestöd enligt om den studerande har

lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd

kan

beviljas studiestartsstöd bara om den studerande har

1. betalat fastställt årsbelopp enligt 4 kap. 7 § studiestödslagen, som ska betalas före det kalenderår som studiestartsstödet avser, och

2. betalat tillbaka så mycket 2. betalat tillbaka så mycket av återkrävt studiestöd enligt 5 av återkrävt studiestöd enligt 5 kap. studiestödslagen att högst kap. studiestödslagenoch 41 och ett kalenderhalvårs återkrävt 42 §§ lagen om omställnings-studiestöd återstår att betala.

studiestöd

att högst ett

68

Ds 2021:18 Författningsförslag

kalenderhalvårs återkrävt studiestöd återstår att betala.

Om det finns synnerliga skäl, får studiestartsstöd beviljas trots

bestämmelserna i första stycket.

15 §

I andra fall än som avses i 14 § ska en prövning av studieresultat göras för den som tidigare har beviljats studiestartsstöd. Studiestartsstöd får lämnas till en studerande som bedrivit sina studier i normal takt.

Studiestartsstöd får lämnas Studiestartsstöd får lämnas även om den studerande inte har även om den studerande inte har bedrivit sina tidigare studier i bedrivit sina tidigare studier i normal takt om det är fråga om normal takt om det är fråga om studieresultat från perioder med studieresultat från perioder med studiestartsstöd som är äldre än studiestartsstöd,

studiemedel

tio år eller om det finns särskilda enligt 3

skäl för det.

(1999:1395) eller omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd som är

äldre än tio år eller om det finns särskilda skäl för det.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vad som ska anses vara studier i normal takt.

25 §

1

Om en person som har Om en person som har studiestartsstöd därefter beviljas studiestartsstöd därefter beviljas studiemedel enligt 3 kap. studiemedel enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395) får studiestödslagen (1999:1395) studiestartsstöd inte lämnas eller eller omställningsstudiestöd enligt tas emot för den tid för vilken lagen (2022:000) om det lämnas studiemedel. Vidare omställningsstudiestöd får får studiestartsstöd heller inte studiestartsstöd inte lämnas eller lämnas eller tas emot för den tid tas emot för den tid för vilken för vilken studiemedel enligt 3 det lämnas studiemedel eller kap. 25 § första stycket 1–6 och omställningsstudiestöd. Vidare får

1 Senaste lydelse 2017:597.

69

Författningsförslag Ds 2021:18

andra och fjärde styckena studiestartsstöd heller inte studiestödslagen inte får lämnas. lämnas eller tas emot för den tid

för vilken studiemedel enligt 3 kap. 25 § första stycket 1–6 och andra och fjärde styckena studiestödslagen inte får lämnas.

Om tilläggsbidrag lämnas enligt 18 § denna lag och tilläggsbidrag kan lämnas för samma barn och för samma tidsperiod enligt studiestödslagen ska bidragen samordnas så att sammanlagt högst ett tilläggsbidrag lämnas enligt båda lagarna för samma tidsperiod.

Denna lag träder i kraft den 30 juni 2022.

70

Ds 2021:18 Författningsförslag

1.12 Förslag till förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655)

Härigenom föreskrivs att 3 kap.5 och 5 a §§studiestödsförordningen (2000:655) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

1

Vid studier på högskoleutbildningar som anordnas av statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina är normal studietakt att den studerande ska ha klarat av

1. 62,5 procent av sitt 1. 62,5 procent av sitt

studieåtagande under de första studieåtagande under de första 40 veckorna med studiemedel 40 veckorna med studiemedel för heltidsstudier, och

eller omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd för

heltidsstudier, och

2. 75,0 procent av sitt studieåtagande för studier som därefter bedrivs med studiemedel.

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om vad som är normal studietakt vid studier på annan utbildning än sådan som anges i första stycket.

5 a §

2

Med äldre studieresultat Med äldre studieresultat enligt 3 kap. 7 § andra stycket 2 enligt 3 kap. 7 § andra stycket 2 studiestödslagen (1999:1395)studiestödslagen (1999:1395) avses resultat från perioder med avses resultat från perioder med

1 Senaste lydelse 2013:529. 2 Senaste lydelse 2017:534.

71

Författningsförslag Ds 2021:18

studiemedel

eller med

studiemedel, med studiestarts-

studiestartsstöd enligt lagen stöd enligt lagen (2017:527) om (2017:527) om studiestartsstöd studiestartsstöd,

eller med

som har avslutats för mer än tio omställningsstudiestöd enligt år sedan.

lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd som har

avslutats för mer än tio år sedan.

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om verkställigheten av 3 kap. 7 § studiestödslagen om studiemedel med prövning av studieresultat.

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2022.

72

Ds 2021:18 Författningsförslag

1.13 Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2000:1418 ) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1

Skyddsbestämmelserna ska, utöver vad som anges i 26 kap. 11 § första stycket socialförsäkringsbalken, tillämpas för en försäkrad som

1. är ledig från sin anställning för studier inom det egna

yrkesområdet,

2. bedriver studier inom det egna yrkesområdet i annat fall än

som anges i 1, dock för högst ett år, eller

3. bedriver studier som han

eller hon får bidrag för enligt förordningen (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå

eller får studiestartsstöd för

enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

3. bedriver studier som han eller hon får bidrag för enligt förordningen (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, får studiestartsstöd för enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd

eller får omställningsstudiestöd för enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd.

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2022.

1 Senaste lydelse 2018:671.

73

Författningsförslag Ds 2021:18

1.14 Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2001:588 ) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs att 6 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

1

ska

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

2

På begäran av Centrala studiestödsnämnden ska uppgifter lämnas ut ur beskattningsdatabasen i den utsträckning det behövs för

1. kontroll av ansökningar om uppskov med betalning av

studiemedelsavgifter i fråga om studiestöd och av ansökningar om avskrivning av studieskuld,

2. kontroll av ansökningar om studiestöd, om nedsättning av

årsbelopp och om avskrivning av studielån samt fastställande av årsbelopp,

3. kontroll av ansökningar om lån till hemutrustning för

flyktingar och vissa andra utlänningar samt av ärenden om återbetalning av sådana lån, eller

4. kontroll av ärenden om återbetalning av körkortslån. De uppgifter som ska lämnas ut till Centrala studiestödsnämnden med stöd av första stycket är uppgifter om

1. överskott och underskott i 1. överskott och underskott i inkomstslagen tjänst, närings- inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital, och verksamhet och kapital,

2. registrering i sjömans-2. arbetsinkomster enligt 67

registret. kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) ,

3. nettoomsättning enligt deklarationsbilaga för enskilda näringsidkare samt för delägare i

1 Senaste lydelse av förordningens rubrik 2003:1023. 2 Senaste lydelse 2018:1120.

74

Ds 2021:18 Författningsförslag

handelsbolag kommanditbolag, och

4. registrering i registret.

och

sjömans-

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2022.

75

Författningsförslag Ds 2021:18

1.15 Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2007:1348 ) med instruktion för Överklagandenämnden för studiestöd

Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ förordningen (2007:1348) med instruktion för Överklagandenämnden för studiestöd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Överklagandenämnden för studiestöd har till uppgift att pröva sådana överklaganden av Centrala studiestödsnämndens beslut som anges i 6 kap. 11 § studiestödslagen (1999:1395).

Nämnden har även till uppgift att pröva överklaganden av beslut om lärlingsersättning enligt förordningen (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning

och beslut om studiestartsstöd

enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

Nämnden har även till uppgift att pröva överklaganden av beslut om lärlingsersättning enligt förordningen (2013:1121) om kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning, beslut om studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd och beslut om

omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:000) om omställningsstudiestöd.

4 §

2

Överklagandenämnden ska Överklagandenämnden ska avgöra sådana ärenden om avgöra sådana ärenden om överklaganden som anges i 6 överklaganden som anges i 6 kap. 11 § studiestödslagen kap. 11 § studiestödslagen (1999:1395), 21 § förordningen (1999:1395), 21 § förordningen (2013:1121) om (2013:1121) om

1 Senaste lydelse 2017:538. 2 Senaste lydelse 2017:538.

76

Ds 2021:18 Författningsförslag

kostnadsersättning till elever i kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning och gymnasial lärlingsutbildning, 30 30 § lagen (2017:527) om § lagen (2017:527) om studiestartsstöd. studiestartsstöd och 48 § lagen

(2022:000) om omställningsstudiestöd.

Överklagandenämnden får lämna över till ordföranden, vice ordföranden eller myndighetschefen att avgöra ärenden om överklaganden som är av sådant slag att nämndens vägledande avgöranden kan tillämpas eller som annars är av det slaget att de inte behöver avgöras av Överklagandenämnden.

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2022.

77

Författningsförslag Ds 2021:18

1.16 Förslag till förordning om ändring i studiestödsdataförordningen (2009:321)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödsdataförordningen (2009:321)

dels att 2 § ska ha följande lydelse,

dels att 15 § förordningen i stället för lydelsen enligt förordningen (2021:380) om ändring i den förordningen ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 4 a §, och närmast före 4 a §

en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Personuppgifter får behandlas i Centrala studiestödsnämndens studiestödsverksamhet för att förbereda handläggningen av

1. ärenden om studiehjälp

för personer som fyller 16 år och som för första gången skulle kunna få studiehjälp, och

2. ärenden om studiemedel

för personer som har antagits till en utbildning som berättigar till studiemedel.

1. ärenden om studiehjälp för personer som fyller 16 år och som för första gången skulle kunna få studiehjälp,

2. ärenden om studiemedel för personer som har antagits till en utbildning som berättigar till studiemedel, och

3. ärenden om omställningsstudiestöd för personer som har antagits till en utbildning som berättigar till omställningsstudiestöd eller för personer som har för avsikt att ansöka om omställningsstudiestöd.

Ärenden om omställningsstudiestöd

78

-----------------------------------------------------------------------------

Ds 2021:18 Författningsförslag

4 a §

Behandlingen av personuppgifter enligt 2 § 3 får i fråga om

1. den person som har antagits till en utbildning endast avse uppgifter om namn, adress, folkbokföringsort, personnummer, samordningsnummer, födelsetid, särskilt identifikationsnummer som getts av Centrala studiestödsnämnden, sekretessmarkering, medborgarskap, invandrings- och utvandringsdatum, studieresultat, den utbildning som antagningen avser och om personen är intagen i anstalt, och

2. den person som har för avsikt att ansöka om omställningsstudiestöd endast avse uppgifter i det yttrande som lämnas av en omställningsorganisation enligt 30 § lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd eller i föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.

Nuvarande lydelse

15 §

Centrala studiestödsnämnden får lämna ut personuppgifter elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst enligt följande.

Mottagare Personuppgifter

Företag som tar fram och till Namn, adress, personnummer, studerande distribuerar bevis om samordningsnummer, särskilt

79

-----------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------------

Författningsförslag Ds 2021:18

studiestöd för studier

Inkassoföretag

identifikationsnummer som getts av Centrala studiestödsnämnden, typ av bevis, giltighetstid för beviset och under vilken tidsperiod den studerande har beviljats studiestöd för studier. Namn, adress, personnummer, samordningsnummer, särskilt identifikationsnummer som getts av Centrala studiestödsnämnden, skulduppgifter, den åtgärd som Centrala studiestödsnämnden begär att inkassoföretaget ska vidta och orsak till en återkallelse av begäran.

Myndighet som begär det eller sådant organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som begär det

Polismyndigheten

Namn, adress, den studerandes länskod, kommunkod, läroanstaltens kod, studievägskod, årskurs, läroanstaltens namn, utbildningens namn och läroanstaltens länskod. Uppgifter som krävs dels för att Central studiestödsnämnden ska kunna göra anmälningar enligt bidragsbrottslagen (2007:612), dels för Polismyndighetens handläggning av sådana anmälningar.

Föreslagen lydelse

15 §

1

Centrala studiestödsnämnden får lämna ut personuppgifter elektroniskt på annat sätt än genom direktåtkomst enligt följande.

1 Senaste lydelse 2021:380.

80

-----------------------------------------------------------------------------

-----------------------------------------------------------------------------

Ds 2021:18 Författningsförslag

Mottagare Personuppgifter

Företag som tar fram och till studerande distribuerar bevis om studiestöd för studier

Försäkringskassan

Inkassoföretag

Namn, adress, personnummer, samordningsnummer, särskilt identifikationsnummer som getts av Centrala studiestödsnämnden, typ av bevis, giltighetstid för beviset och under vilken tidsperiod den studerande har beviljats studiestöd för studier.

Namn, kontaktuppgifter,

personnummer, samordningsnummer, särskilt identifikationsnummer som getts av Centrala studiestödsnämnden, inkomster av förvärvsarbete, årsarbetstid, karenstid för egenföretagare, arbetsgivare eller namn på företag för egenföretagare och yrke.

Namn, adress, personnummer, samordningsnummer, särskilt identifikationsnummer som getts av Centrala studiestödsnämnden, skulduppgifter, den åtgärd som Centrala studiestödsnämnden begär att inkassoföretaget ska vidta och orsak till en återkallelse av begäran.

Myndighet som begär det eller sådant organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som begär det

Namn, adress, den studerandes länskod, kommunkod, läroanstaltens kod, studievägskod, årskurs, läroanstaltens namn, utbildningens namn och läroanstaltens länskod.

81

-----------------------------------------------------------------------------

Författningsförslag Ds 2021:18

Omställningsorganisation enligt Namn, personnummer, samord- 4 § lagen ( 2022:000 ) om ningsnummer, särskilt identiomställningsstudiestöd fikationsnummer som getts av Centrala studiestödsnämnden, beviljat omställningsstudiebidrag, stödets omfattning och inkomst som ligger till grund för beslut om omställningsstudiestöd.

Polismyndigheten Uppgifter som krävs dels för att Central studiestödsnämnden ska kunna göra anmälningar enligt bidragsbrottslagen (2007:612), dels för Polismyndighetens handläggning av sådana anmälningar.

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2022.

82

Ds 2021:18 Författningsförslag

1.17 Förslag till förordning om ändring i fängelseförordningen (2010:2010)

Härigenom föreskrivs att 39 § fängelseförordningen (2010:2010) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 §

Kriminalvården ska lämna Kriminalvården ska lämna uppgift om att en intagen uppgift om att en intagen bedriver eftergymnasiala studier bedriver andra studier än sådana till Centrala studiestöds- som avses i 24 kap. 10 § skollagennämnden.

(2010:800) till Centrala studie-

stödsnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2022.

83

Författningsförslag Ds 2021:18

1.18 Förslag till förordning om ändring i förordningen ( 2017:819 ) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 2 § förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

2 §

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning får inte lämnas för samma tid som programdeltagaren får

1. studiestöd enligt studie-

2. studiestartsstöd enligt

lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

Om studiestöd eller studiestartsstöd lämnas för lägre omfattning än heltid får dock aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning lämnas för resterande tid, upp till heltid.

1. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),

2. studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, eller

3. omställningsstudiestöd enligt lagen ( 2022:000 ) om omställningsstudiestöd.

Om studiestöd, studiestartsstöd

eller

omställningsstudiestöd lämnas för

lägre omfattning än heltid får dock aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning lämnas för resterande tid, upp till heltid.

Denna förordning träder i kraft den 30 juni 2022.

84

2 Ett nytt omställningsstudiestöd

2.1 Inledning

I den sakpolitiska överenskommelse som träffades i januari 2019 mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet) beslutades att arbetsrätten skulle moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad samtidigt som arbetsgivarens ansvar för kompetensutveckling och den anställdes omställningsförmåga stärks. Om parterna enades om en överenskommelse, förband sig regeringen att lägga förslag i linje med parternas överenskommelse.

I oktober 2020 enades Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK (PTK) om ett utkast till ett nytt huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd. De enades också om en principöverenskommelse där insatser från staten anges som villkor för att anta huvudavtalet. Efter ytterligare förhandlingar anslöt sig även Industrifacket Metall (IF Metall) och Svenska Kommunalarbetareförbundet till huvudavtalet och principöverenskommelsen.

I december 2020 begärde de avtalsslutande parterna gemensamt att regeringen ska genomföra de insatser som följer av principöverenskommelsen. Det inkluderar bl.a. att reformera lagen (1982:80) om anställningsskydd och att införa ett nytt och parallellt offentligt studiestödssystem. Det inkluderar också att införa ett nytt offentligt omställningsstöd till arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal, samt att ersätta de arbetsgivare som finansierar sådant stöd för sina arbetstagare enligt kollektivavtal. Dessa insatser kompletterar varandra och utgör delar av en helhet.

Med anledning av parternas begäran fick utredare i uppdrag att bistå berörda departement med att lämna förslag i linje med parternas överenskommelse. Denna promemoria har utarbetats

85

Ett nytt omställningsstudiestöd Ds 2021:18

inom Utbildningsdepartement. I promemorian föreslås de lagändringar som behöver göras för att införa ett nytt och parallellt offentligt studiestödssystem. De övriga delarna av principöverenskommelsen behandlas i promemoriorna Grundläggande omställnings- och kompetensstöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:16) och En reformerad arbetsrätt – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:17).

2.2 Utredningens uppdrag

Uppdraget innebär på studiestödsområdet att biträda Utbildningsdepartementet med att lämna förslag till hur principöverenskommelsen ska genomföras i linje med parternas förslag i de delar som rör ett nytt och parallellt offentligt studiestöd. I uppdraget ingår att lämna ändamålsenliga förslag till författningsändringar samt nödvändiga följdändringar.

En utgångspunkt för uppdraget är att det nya stödet ska utformas utifrån samhällsekonomiskt hållbara principer och att stödet i möjligaste mån bör införas utifrån redan befintliga strukturer. Det inbegriper att stödet ska vara utformat på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och möjliggöra förutsättningar för att säkerställa en övergripande kostnadskontroll. Förslagen ska kunna beslutas och träda i kraft före halvårsskiftet 2022.

I uppdraget ingår att:

– föreslå hur ett nytt offentligt studiestöd ska utformas och

regleras ändamålsenligt och samhällsekonomiskt effektivt och kostnadseffektivt, – beakta förslagens konsekvenser, bl.a. avseende tillträdesreglerna

för högskolan och genomföra en analys av förslagens fördelningseffekter. Tillträdesreglerna ska möjliggöra tillträde för den nya målgruppen utan att de generella tillträdeskraven för andra målgrupper sänks, – i de förslag som lämnas beakta hur det nya stödet förhåller

86

Ds 2021:18 Ett nytt omställningsstudiestöd

sig till det reguljära studiestödssystemet, samt utreda hur oönskade effekter på det senare kan undvikas, – föreslå kriterier för vem som omfattas av ett nytt och parallellt

offentligt studiestöd och vilka utbildningar som kan omfattas, – föreslå kriterier för bedömning av huruvida en utbildningsinsats

stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktan tagen till arbetsmarknadens behov, hur bedömningen kan genomföras rättssäkert och likvärdigt samt föreslå hur ett utlåtande ska utformas och på vilket sätt andra instanser ska involveras, – föreslå hur stödet kan administreras på ett ändamålsenligt,

rättssäkert och effektivt sätt, föreslå lämpliga kontroller och regler inom det nya stödet i syfte att stimulera genomströmningen samt motverka fusk och felaktiga utbetalningar, – bedöma hur efterfrågan på utbildning och validering påverkas

inom olika utbildningsformer till följd av införandet av det nya studiestödet, – analysera om dataskyddsregleringen behöver kompletteras för att

nödvändig personuppgiftsbehandling ska kunna ske på ett ändamålsenligt sätt vid hantering enligt det föreslagna regelverket, – i de förslag som lämnas särskilt beakta hur det nya stödet

förhåller sig till regeringsformens bestämmelser om bl.a. krav på saklighet och opartiskhet, – analysera om förslagen kan införas på ett stegvis sätt samt föreslå

hur reformen kan utvärderas, och – löpande redovisa förslagens offentligfinansiella och samhälls-

ekonomiska konsekvenser i enlighet med 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

De parter som gemensamt hemställt om att regeringen ska anpassa arbetsrätten i enlighet med principöverenskommelsen ska bidra med företrädare med expertkunskap till en särskild arbetsgrupp som nära

87

Ett nytt omställningsstudiestöd Ds 2021:18

knyts till utredningen. Arbetsgruppen ska delta aktivt i utredningens arbete och inte endast vara en samrådsgrupp.

Utredningen ska föra dialog med arbetsmarknadens parter och företrädare för små och medelstora företag samt andra relevanta aktörer på arbetsmarknaden. Vid behov ska synpunkter inhämtas från relevanta myndigheter. I uppdraget ingår även att beakta och följa relevant arbete inom Regeringskansliet och pågående utredningar. Av särskild vikt är att nära följa och samverka med anställningsskydds- och omställningsutredningarna.

2.3 Principöverenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter

I förhandlingsprotokollet som blev utfallet av avtalsförhandlingarna anges följande under rubriken Ett nytt och parallellt offentligt studiestöd.

21

De avtalsslutande parterna anser att det är nödvändigt att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier. Därför har parterna, som en central del i de nya kollektivavtalen, kommit överens om att införa ett kollektivavtalat kompletterande studiestöd för anställda som omfattas av det nya avtalet. En förutsättning för att erhålla detta studiestöd är att utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden.

I avtalet är parterna överens om att det kollektivavtalade kompletterande studiestödet ska kunna beviljas under förutsättning att individerna erhåller studiestöd från det nya offentliga studiestödet, som införs parallellt med det nuvarande studiestödssystemet. Ett sådant nytt offentligt finansierat studiestöd ska således införas.

Det nya offentliga studiestödet ska harmonisera med det kollektivavtalade kompletterande studiestödet och måste därför utformas med nedanstående villkor. Uppräkningen är inte uttömmande utan det finns ytterligare frågor som den offentliga utredningen måste hantera.

21 Texten som följer är ett citat från förhandlingsprotokollet.

88

Ds 2021:18 Ett nytt omställningsstudiestöd

– Ett nytt offentligt studiestöd ska införas parallellt med nuvarande

studiemedelssystem. – För att vara berättigad till det nya offentliga studiestödet ska

individen ha arbetat genomsnitt 16 timmar i veckan minst 96 månader (åtta år), beräknat tidigast från och med det år den anställde fyllde 19 år. Arbete ska ha varit huvudsyssla under kvalificeringstiden. Föräldraledighet, värnplikt och sjukskrivning jämställs med arbete under anställning upp till maximalt 24 månader. – Yrkesverksam tid enligt kvalifikationskravet ska även kunna

styrkas på annat sätt än genom arbetsgivarintyg, exempelvis med inkomstuppgifter. – Det offentliga studiestödet ska beviljas enligt följande.

• Minst fem studiedagar (en veckas heltidsstudier), som vid deltidsstudier kan spridas ut under maximalt fem veckor, och maximalt 220 studiedagar (44 veckors heltidsstudier). Om arbetsgivare och anställd inte är överens om annat kan offentligt studiestöd vid deltidsstudier erhållas sammanhängande som längst 30 kalendermånader.

• Lägsta studietakt som berättigar till studiestöd är 20 procent (en studiedag per vecka). – Återkvalificering ska kunna ske efter 15 år från det att individen förbrukat sina första 110 studiedagar och då kvalificerar sig individen för ytterligare 110 studiedagar. – Det nya offentliga studiestödet ska bestå av ett studiebidrag och ett studielån. Studiebidraget ska ersätta 80 procent av den minskade arbetsinkomsten upp till ett tak på 4,5 inkomstbasbelopp per år. Därutöver ska individen ha rätt att ta studielån, där beloppet motsvarar det nuvarande studiemedelssystemets grund- och tilläggslån. – Studiebidraget ska som längst kunna beviljas till och med samma ålder som i det kollektivavtalade kompletterande studiestödet. Studielån kan beviljas till och med det kalenderår individen fyller 60 år.

89

Ett nytt omställningsstudiestöd Ds 2021:18

– Det offentliga studiestödet ska kunna ges vid utbildningar som är

godkända i det nuvarande studiemedelssystemet. Det offentliga studiestödet ska även kunna ges vid uppdragsutbildningar som omställningsorganisationerna köper i det reguljära utbildningssystemet eller vid utbildningar som omställningsorganisationerna köper av privat utbildningsleverantör. – En förutsättning för att erhålla det offentliga studiestödet är att

utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden. – CSN ska, innan beslut om att bevilja offentligt studiestöd, begära

in ett utlåtande från berörd omställningsorganisation där det ska framgå om utbildningen stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden. Utlåtandet ska i praktiken vara styrande för CSN:s beslut. – Det offentliga studiestödets bidragsdel ska vara pensions-

grundande. – Överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen samt SGI-

skydd ska införas i samband med studier enligt det nya offentliga studiestödet.

2.4 Livslångt lärande – en nödvändighet på arbetsmarknaden

Uppdragsbeskrivningen och det förhandlingsprotokoll som blev resultatet av avtalsförhandlingarna är utgångspunkter för utredningens arbete och de förslag som lämnas. Både regeringen och de avtalsslutande parterna uppfattar att det är viktigt att arbetstagare kan utveckla sin kompetens löpande under yrkeslivet och vid behov ställa om från ett arbete till ett annat, särskilt när samhället och arbetsmarkn aden förändras.

22

För den enskilde arbetstagaren är god

omställningsförmåga viktig för ett tryggt och hållbart arbetsliv där sysselsättning säkrar en inkomst. För arbetsgivare och samhälle är den viktig för att underlätta kompetensförsörjning och att stärka verksamhetens konkurrenskraft. I detta avsnitt inleder utredningen

22 Se t.ex. prop. 2020/21:1 Budgetpropositionen för 2021, utg.omr. 14 s. 86; utg.omr. 15. s. 25 och 26 samt LO m.fl. (2020). Underlag inför fortsatta förhandlingar. Rapport från parternas arbetsgrupper inför förhandlingarna om anställningsskydd och omställning, s. 93.

90

Ds 2021:18 Ett nytt omställningsstudiestöd

med en kort analys av hur ett nytt studiestöd kan utgöra en komponent i ett omställningssystem.

Dagens arbetsliv präglas av globalisering, digitalisering och automatisering. Förändringstrycket är starkt och kan antas fortsätta att vara det utifrån både förutsägbara och oväntade omständigheter. Vissa arbetsuppgifter försvinner, vissa förändras och nya tillkommer. De svenska omställningsorganisationerna har en internationellt sett omfattande erfarenhet av att via kollektivavtalsstiftelser erbjuda stöd till uppsagda.

23

arbetstillfälle men stimulerar även individer att utveckla sin anställningsbarhet och därmed nyttja tillfällen till utbildning och kompetensutveckling.

24

Sverige har hög andel sysselsatta i kunskapsintensiva arbeten, och satsningarna på forskning och utveckling i näringslivet är vid internationell jämförelse relativt omfattande.

25

Framtidens arbets-

marknad med en arbetskraft som arbetar högre upp i åldrarna kan ställa större krav på kompetensutveckling under arbetslivets gång. Tillgången till utbildning för livslångt lärande, kompetensutveckling och omställning i hela landet är betydelsefull för både välfärden och näringslivet. Den kompetens en person har eller skaffar sig påverkar både möjligheten till anställning och arbetsvillkoren. Kontinuerlig kompetensutveckling påverkar därmed även möjligheten till rörlighet på arbetsmarknaden. För den som väljer att lära nytt kan också livskvaliteten öka. För företagens och de offentliga arbetsgivarnas möjligheter att utvecklas är tillgången till kompetens betydelsefull. Studier visar bl.a. att ny teknik ökar efterfrågan på arbetskraft med längre utbildning.

26

Även den demografiska utvecklingen påverkar behovet av utbildad arbetskraft. Sveriges befolkning blir allt äldre och friskare. Att människorna i Sverige jobbar mer och längre kommer också att krävas för finansieringen av den framtida välfärdsutvecklingen.

23 Bergström, Ola (2015). De svenska omställningsavtalen i ett internationellt perspektiv. I: Walter, Lars. Mellan jobb. Omställningsavtal och stöd till uppsagda i Sverige. SNS Förlag. 24 Jfr. TSL:s och TRR:s kommunikation kring anställningsbarhet. Håll dig anställningsbar ( https://tsl.se/allt-for-dig-som-blir-uppsagd/tips-rad-for-alla/hall-dig-anstallningsbar / ) Hämtad 10 maj 2021. Håll dig anställningsbar ( https://www.trr.se/uppsagd/jobbtips/anstallningsbar / ) Hämtad 10 maj 2021. 25SOU 2015:90. Löfbom, Eva & Sonnerby, Per. Utbildning för framtidens arbetsmarknad. Bilaga 5 till långtidsutredningen 2015. 26 Livslångt lärande för framtidens arbetsmarknad. Förslag från analysgruppen Arbetet i framtiden; SOU 2019:3 Effektivt, tydligt och träffsäkert – det statliga åtagandet för framtidens arbetsmarknad. Slutbetänkande av Arbetsmarknadsutredningen, s. 91 ff.

91

Ett nytt omställningsstudiestöd Ds 2021:18

Sedan år 2000 har andelen äldre som fortsätter att arbeta efter 65årsdagen fördubblats. Forskning visar att personer med hög utbildning och möjlighet till flexibla arbetsvillkor är mer benägna att fortsätta arbeta än andra.

27

Investeringar i utbildningsmöjligheter

för yrkesverksamma kan därmed antas öka benägenheten att arbeta längre upp i åldrarna.

Kompetensbrist kan behöva åtgärdas på flera sätt, bl.a. genom att unga kommer ut snabbare i arbetslivet, att äldre arbetar längre och genom att matchningen till jobb där det råder brist på arbetskraft förbättras.

28

Sammantaget finns ett behov av kontinuerlig

kompetensutveckling och lärande genom hela arbetslivet.

En försvårande omständighet är att avkastningen generellt är högre för studier på lägre nivåer än för studier på högre nivåer och den varierar mellan olika utbildningsinriktningar.

29

I ett

internationellt perspektiv är avkastningen på utbildning, den så kallade utbildningspremi en, låg i Sverige.

30

Omställning till yrken

och arbetsuppgifter där det saknas utbildad arbetskraft kan också vara tidsmässigt och ekonomiskt kostsam för individen. Arbetsplatsspecifik utbildning och kompetensutveckling är arbetsgivarens ansvar, men anställda, varslade, uppsagda och arbetslösa kan alla ha behov av utbildning som förbättrar deras ställning på arbetsmarknaden som helhet, inte bara på den nuvarande eller senaste arbetsplatsen. När behoven av vidareutbildning ökar är det viktigt att det finns goda förutsättningar för individer att kompetensutveckla sig och att ha möjlighet att ta eget initiativ till att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden. För detta kan ett studiestöd för sådan utbildning som specifikt syftar till att stärka ställningen på arbetsmarknaden för individer med arbetslivserfarenhet antas få betydelse. Ett studiestöd för yrkesverksamma behöver avgränsas vad gäller inriktning och omfattning för att vara kostnadseffektivt men kan också behöva kompensera för inkomstbortfall i större utsträckning än det reguljära studiestödssystemet för att få önskvärd rekryterande effekt.

27 Anxo, Dominique, Ericson, Thomas & Herbert, Anna. (2017) Därför vill 40-talisterna jobba efter 65. Ekonomisk debatt, nr 5 2017 årgång 45. https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2017/09/45-5-dateah.pdf 28SOU 2020:69. Äldre har aldrig varit yngre – allt fler kan och vill arbeta längre. Betänkande av Delegationen för senior arbetskraft. 29SOU 2015:90. Löfbom, Eva & Sonnerby, Per. Utbildning för framtidens arbetsmarknad. Bilaga 5 till långtidsutredningen 2015. 30SOU 2019:65. Långtidsutredningen 2019. Huvudbetänkande, s. 109.

92

Ds 2021:18 Ett nytt omställningsstudiestöd

2.5 Ett mer rekryterande studiestöd kan få fler vuxna att vilja vidareutbilda sig

Förslag: Ett nytt parallellt offentligt studiestöd – omställnings-

studiestöd – ska införas. Omställningsstudiestödet ska bestå av omställningsstudiebidrag och en frivillig lånedel.

Syftet med omställningsstudiestödet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier för att stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden.

Skälen för förslaget: Ett av målen för studiestödet är att det ska

rekrytera kvinnor och män till studier och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tid.

31

Under 2020 var det 559 300 vuxna studerande som hade studiemedel eller studiestartsstöd. Sedan 2013 har antalet vuxna studerande med studiestöd ökat med cirka 16 procent.

Både antalet studerande som är 30 år eller äldre och andelen av samtliga studiestödstagare (studiemedel eller studiestartsstöd) som är minst 30 år, har ökat de senaste åren. Under 2020 valde 160 200 personer 30 år eller äldre att ta studiemedel eller studiestartsstöd för att studera. 51 500 av dessa var 40 år eller äldre och 11 200 var 50 år eller äldre. Andelen av samtliga studerande med studiestöd som är 30 år eller äldre har ökat från 20 procent 2013 till drygt 28 procent under 2020.

Vuxna som studerar med studiestöd har olika syften med sina studier. En del studerar för att ställa om på arbetsmarknaden eller för att vidareutbilda sig. Men inte minst personer som har invandrat till Sverige som vuxna studerar ofta för att skaffa sig grundläggande kompetens och för att kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

Bland dem som tar studiemedel minskar benägenheten att låna med stigande ålder. Av dem som exempelvis är 30–34 år tar 74 procent både bidrag och lån. Av dem som är 50 år eller äldre är motsvarande andel 47 procent.

31Prop. 1999/2000:10, återgivet i prop. 2020/21:1, Budgetpropositionen för 2021.

93

Ett nytt omställningsstudiestöd Ds 2021:18

En anledning till att äldre mer sällan tar studielån är att de försöker avstå från att öka sin skuldsättning eller från att ta nya lån när de redan betalat tillbaka sina studielån en gång. Dessutom tycker färre äldre studerande att studielånet är fördelaktigt, jämfört med yngre, vilket kan antas bero på att återbetalningstiden blir kortare. Vidare anger äldre något oftare än yngre att de är rädda för att ta studielån. En högre andel svarar också att de bedömer att låntagande riskerar att drabba deras familj negativt.

32

Äldre studerande har kort

sagt en mer negativ inställning till att ta studielån.

Äldre studerande med både bidrag och lån och studerande som har barn, vilket är grupper som ofta sammanfaller, tycker generellt sett att studiemedlen räcker sämre när det handlar om att täcka levnadsomkostnader, men en högre andel säger samtidigt att de inte skulle ha börjat studera om de inte hade fått studiemedel. Äldre studerande tycker alltså att studiemedlen är otillräckliga, men de som tar studiemedel är ändå beroende av dem för att kunna studera.

33

Alla studerande har dock inte studiestöd. Av samtliga som studerade vid komvux under höstterminen 2019 var det 39 procent som hade studiemedel eller studiestartsstöd. Vid folkhögskola var andelen 49 procent, vid yrkeshögskola 73 procent och vid universitet och högskola ha de 70 procent av samtliga studerande studiemedel.

34

Andelen som har studiestöd minskar med stigande ålder inom samtliga de fyra utbildningsformerna. Av tabellerna nedan framgår andelen som har studiestöd i olika åldersintervall. Lägst andel som har studiestöd i de äldsta åldersgrupperna finns bland dem som studerar vid folkhögskola och högskola, vilket dock till stor del beror på att förhållandevis många pensionärer studerar inom dessa skolformer.

Anledningarna till att äldre studerande mer sällan har studiestöd än yngre studerande kan variera. En anledning är att de som studerar ofta gör det vid sidan av sitt ordinarie arbete och att de då inte har behov av studiestöd för att klara sina levnadsomkostnader. Många har då sannolikt heller inte rätt till studiemedel eftersom de har för hög inkomst. Deltidsstuderande som inte vill ta lån kan också finna studiebidraget för lågt för att de ska ansöka om det. Inte minst vid komvux är det vanligt med studier med låg takt och under kvällstid,

32 CSN (2021). Studerandes ekonomiska och sociala situation 2020. CSN, rapport 2021:1. 33 CSN (2021). Studerandes ekonomiska och sociala situation 2020. CSN, rapport 2021:1. 34 CSN (2020). Statistik över studiestödsnyttjande 2019. Dnr ADM/2020:4.

94

Ds 2021:18 Ett nytt omställningsstudiestöd

vilket kan minska behovet av studiestöd. På komvux och folkhögskola är det också vanligare att ha etableringsersättning eller något annat ekonomiskt stöd från samhället, som gör att individen dels har sin försörjning tryggad, dels inte har rätt till studiestöd. Andra studerande, särskilt vid folkhögskolor, kan vara för gamla för att få studiemedel. En del studerande kan även ha använt alla sina möjliga studiestödsveckor.

Tabell 2.1 Andel av vuxenstuderande som har studiestöd

Andelar i procent, hösten 2019

Yrkeshögskola Universitet och högskola

Ålder Studiemedel Studiemedel

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt

-24 år

88 82 84

91 88 90

25-29

82 74 78

75 71 73

30-34

78 66 73

57 51 55

35-39

74 61 69

46 37 43

40-44

68 56 64

35 27 33

45-49

61 54 59

24 19 23

50 år-

43 38 42

10 8 10

Källa: CSN

95

Tabell 2.2 Andel av vuxen studerande som har studiestöd

Ande lar i procen t, hösten 2019

Komvu x Folkhögskola

Ålder Studiemed el Studiestartsst öd Studiemed el Studiestartsst öd

Kvinn or Män Tota lt Kvinn or Män Tota lt Kvinn or Män Tota lt Kvinn or Män Tota lt

-24 år 40 46 43 0 0 0 60 66 63 0 0 0

25-29 39 33 37 2 2 2 64 64 64 2 2 2

30-34 39 30 36 2 3 3 59 56 58 2 3 2

35-39 38 30 36 3 4 3 54 48 52 3 4 4

40-44 37 29 35 3 4 3 48 37 45 2 3 2

45-49 35 30 33 4 4 4 38 32 37 2 4 3

50 år-24 19 23 2 3 3 8 7 8 0 1 1

Källa: C SN

Ds 2021:18 Ett nytt omställningsstudiestöd

Utöver de som redan studerar, med eller utan studiestöd, finns det ett stort antal personer som skulle kunna utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Detta gäller inte minst många av dem som är arbetssökande.

35

Det kan dock även gälla yrkesarbetande

som har tillfälliga anställningar. Även personer som har arbetat på samma arbetsplats under lång tid kan ha behov av utbildning eller en vilja att utbilda sig, för att vidareutveckla sig eller för att byta arbete.

36

Mot bakgrund av detta, och mot bakgrund av parternas principöverenskommelse, gör utredningen bedömningen att det finns ett behov av ett nytt, kompletterande offentligt studiestöd riktat till vuxna personer som har eller har haft ett arbete under en längre period. Studier och statistik visar att en del av dessa är studiebenägna och efterfrågan på de befintliga studiestöden har ökat under en följd av år. Men andra som skulle ha ett behov av vidareutbildning väljer bort studier eftersom de anser att det reguljära studiestödssystemet är otillräckligt i förhållande till levnadsomkostnaderna. Detta beror till stor del på att många har familj och barn och höga kostnader för sitt boende.

37

Att i lite högre ålder övergå från lön eller arbetslöshetsersättning till studier kan kräva större förändringar av nuvarande levnadsvanor och livssituation än man är beredd att göra.

Ett nytt studiestödsystem riktat till vuxna med arbetslivserfarenhet i behov av kompletterande utbildning och med en mer fördelaktig ekonomisk ersättning skulle ha potential att få fler att studera och kan utgöra ett viktigt komplement till de nuvarande studiestöden.

Utredningens förslag är, mot bakgrund av uppdraget, parternas förhandlingsprotokoll och den egna analysen, att ett nytt parallellt studiestödssystem – omställningsstudiestöd – ska införas. Det här föreslagna omställningsstudiestödet utgör en del i den sammantagna principöverenskommelsen som utöver det här föreslagna stödet också omfattar förändringar i anställningsskyddet och införande av

35 Arbetsförmedlingen (2017). Hur klarar vi kompetensförsörjningen? Diarienummer: Af-2017/0057 3637. 36SOU 2015:90. Utbildning för framtidens arbetsmarknad. Bilaga 5 till Långtidsutredningen 2015. 37 CSN (2021). Studerandes ekonomiska och sociala situation 2020. CSN, rapport 2021:1.

97

Ett nytt omställningsstudiestöd Ds 2021:18

ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd för arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med omställningsstudiestödet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier för att stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Omställningsstudiestödet ska bestå av en bidragsdel och en frivillig lånedel. Den frivilliga lånedelen kan dels täcka upp inkomstbortfall, dels befäster den en egen ekonomisk insats i utbildningsinvesteringen, som den studerande själv bekostar.

2.6 Ett kostnadseffektivt system utan oönskade bieffekter

Förslag: Grundläggande bestämmelser om omställnings-

studiestöd ska tas in i en ny lag. Stödet regleras i övrigt genom föreskrifter av regeringen och den myndighet som regeringen bestämmer.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) ska pröva frågor om omställningsstudiestöd.

Bedömning: Omställningsstudiestödet bör utformas utifrån

samhällsekonomiskt hållbara principer och införas utifrån redan befintliga strukturer. Skiljelinjer gentemot, och ändamålsenlighet i, övriga studiestödsformer bör bevaras.

Skälen för förslaget och bedömningen

Systemet ska byggas på samhällsekonomiskt hållbara principer

Studier bland vuxna är redan vanligt förekommande i Sverige. Befintligt studiestöd bedöms bidra till möjligheter att studera och till att tillgodose mångas behov av studiefinansiering.

Ett studiestöd riktat till vuxna med arbetslivserfarenhet i behov av kompletterande utbildning kan med en mer fördelaktig ekonomisk ersättning ha potential att få fler att studera och därmed bidra till att möta arbetsmarknadens föränderliga behov av kvalificerad arbetskraft. Omställningsstudiestödet ska utformas för att komplettera, inte överlappa, befintliga studiestödsformer.

98

Ds 2021:18 Ett nytt omställningsstudiestöd

Därmed blir det tydligt för individen att omställningsstudiestödet är avsett för en begränsad utbildningstid med fokus på utveckling eller omställning. Individer med omfattande och grundläggande utbildningsbehov bör styras till studier med studiemedel eller studiestartsstöd. På så vis bevaras också möjligheten att senare i livet använda omställningsstudiestödet för ytterligare omställning eller kompetensutveckling.

Potentiella möjligheter för arbetsföra att försörja sig på transfereringar jämfört med lönearbete tenderar generellt att minska incitamenten att arbeta och ökar riskerna för fusk och felaktiga utbetalningar. Eftersom omställningsstudiestödet föreslås kunna ges med en markant högre ersättningsnivå än befintliga studiestöd behöver reformen utformas med väl avvägda avgränsningar och kontrollsystem. Föreslagna avgränsningar bedöms samtidigt svara mot behov av att motverka undanträngningseffekter och negativa fördelningseffekter.

Efterfrågan på ett omställningsstudiestöd är svårbedömd och kan påverkas av en mängd olika aspekter utöver regelverk och ersättningsnivå (se avsnitt 9). Uppföljning där bieffekter och användarperspektiv kan studeras och vid behov hanteras på ett tidigt stadium, bör ske under reformens första tre år. Därefter bör reformen utvärderas (se avsnitt 11). Med den förutsägbarhet som detta upplägg medför bedömer utredningen att oönskade effekter kan minskas. Omställningsstudiestödets nytta för individen och dess samhällsekonomiska effektivitet, kan samtidigt öka.

Av utredningens uppdragsbeskrivning framgår att oönskade effekter för det reguljära studiestödssystemet ska undvikas. Omställningsstudiestödet bör därför riktas till personer som har varit ute i arbetslivet viss tid och då även har arbetat i viss omfattning. Det nya studiestödet är således inte avsett för personer som vill läsa en längre fullständig utbildning i yngre år eller som inte har arbetat tillräckligt länge.

Omställningsstudiestödet ska inte heller innebära en drivkraft att skjuta upp eller förlänga planerade studier, eftersom det riskerar att fördröja personernas inträde på arbetsmarknaden. Ett krav på fast förankring på arbetsmarknaden i form av ett väl tilltaget antal år i arbetslivet är därför nödvändigt.

Syftet med det nya omställningsstudiestödet är emellertid inte i första hand att möjliggöra en ny eller första längre utbildning utan

99

Ett nytt omställningsstudiestöd Ds 2021:18

att bygga på individens kompetens med en begränsad utbildningsinsats.

Utredningen bedömer att vissa av de vuxna som redan idag studerar med studiemedel i stället skulle vara intresserade av att använda det nya, mer förmånliga omställningsstudiestödet. Det innebär i dessa fall en dödviktskostnad, dvs. att varje studerande kostar samhället mer än vad som är nödvändigt. Att hålla nere dessa dödviktskostnader är ytterligare ett skäl till att, genom villkor för individen och för vilka utbildningar som berättigar till omställningsstudiestödet, tydligt avgränsa målgruppen för det nya stödet från de som bör studera med det reguljära studiestödet.

Administrationen bör göras kostnadseffektiv och bygga på befintliga strukturer

Det nya omställningsstudiestödet ska vara möjligt att administrera med god kundnöjdhet och med rimliga handläggningstider. Omställningsstudiestödet bör därför även anpassas till vissa huvudregler som normalt gäller för ett studiestöd. Utredningens föreslår även att CSN, som ansvarar för den svenska studiestödsverksamheten, ska pröva frågor om omställningsstudiestöd och utveckla och administrera det nya studiestödet i övrigt (se även avsnitt 7.1).

CSN är en myndighet som under 2020 hade 2,3 miljoner kunder, varav cirka 970 000 fick studiestöd eller körkortslån och cirka 1,4 miljoner som betalade tillbaka på sina studielån.

38

Myndigheten

fattar en stor andel av sina beslut helt automatiskt, vilket är nödvändigt för att klara hanteringen med bibehållen kundnöjdhet och inom de ekonomiska ramarna.

Ett exempel på den automatiska hanteringens betydelse kan hämtas från studiemedelssystemet. Studiemedel är det största studiestödet som CSN hanterar. Under 2020 hanterades 52 procent av ansökningarna som gällde studier i Sverige helt maskinellt. Inom studiemedel för studier utomlands hanterades 9 procent helt maskinellt.

39

Detta avspeglade sig även i handläggningstiderna som

38 Antalet som får studiestöd eller körkortslån och antalet som betalar tillbaka sammanfaller delvis. Studiestöd till föräldrar som studerar teckenspråk (TUFF), har hemutrusningslån och de som har s.k. äldrelån ingår inte. 39 Ärenden kan även hanteras delvis maskinellt, t.ex. att beslutet fattas på maskinell väg efter att en handläggare först har vidtagit åtgärder.

100

Ds 2021:18 Ett nytt omställningsstudiestöd

var betydligt längre för utlandsärenden än för ärenden som gällde studier i Sverige.

40

Handläggningstiderna är, tillsammans med bl.a.

förståelsen av regelverket och upplevelsen av att beslut fattas enligt regelverket, väsentliga för de studerandes förtroende för CSN och för den verksamhet myndigheten bedriver.

Detta talar starkt för att även det nya omställningsstudiestödet ska utformas utifrån samhällsekonomiskt hållbara principer och att stödet i möjligaste mån bör införas inom ramen för befintliga strukturer. Det inbegriper att stödet ska vara utformat på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och möjliggöra förutsättningar för att säkerställa en övergripande kostnadskontroll. Dessa principer överensstämmer med utredningens uppdrag. Omställningsstudiestödet bör så långt som möjligt kunna skötas på automatisk väg och denna automatiska hantering ska kunna öka successivt.

Förslagen ska dessutom, enligt utredningens uppdragsbeskrivning, kunna beslutas och träda i kraft före halvårsskiftet 2022 och, enligt utredningens förslag, börja tillämpas efter den 31 december 2022 (se kapitel 12). Även utvecklingen av ett nytt itsystem för omställningsstudiestödet och den brådska med vilken utvecklingen måste ske, talar för att så enkla lösningar som möjligt är nödvändiga.

En ny lag bör införas

Utredningen gör bedömningen att regleringen av omställningsstudiestödet i huvudsak faller under regeringens s.k. restkompetens. Endast vissa bestämmelser om bl.a. CSN:s möjligheter att ta ut vissa avgifter och vissa uppgiftsskyldigheter kräver lagstöd. Utredningen anser trots detta att det ändå är lämpligt att grundläggande mål och villkor för stödet regleras i en ny lag. Lagstiftningen bör hållas på en relativt övergripande nivå och de detaljerade bestämmelserna bör i stor utsträckning finnas på förordningsnivå. En sådan lösning ger en flexibilitet att löpande följa upp och justera stödet i förhållande till föränderliga utbildnings- och arbetsmarknadsbehov.

CSN (2021). Årsredovisning 2020. De genomsnittliga handläggningstiderna för studiemedel i Sverige var 19 dagar och handläggningstiderna för studiemedel utomlands var 24 dagar.

101

40

Ett nytt omställningsstudiestöd Ds 2021:18

2.7 Den som inte får rätt till eller kan beviljas det nya offentliga studiestödet vid en viss tidpunkt kan ändå studera

Alla kommer inte att uppfylla villkoren för det nya omställningsstudiestödet. Det kan handla om personer som inte når upp till det antal arbetade år som anges i förslaget i parternas principöverenskommelse, personer som studerar på arbetsplatsspecifik utbildning eller personer som kan studera utan att ta tjänstledigt och med bibehållen lön. Det kan också handla om personer som vill gå en utbildning som inte berättigar till omställningsstudiestöd. Även för personer som uppfyller villkoren för omställningsstudiestöd kommer stödet endast att beviljas i mån av tillgängliga medel. Utredningen bedömer att möjligheten att studera för dessa personer inte begränsas av att andra kan studera med omställningsstudiestöd. För majoriteten bör studiemedel från det ordinarie studiemedelssystemet kunna vara ett alternativ.

41

41 För de ordinarie studiestöden för vuxna: se avsnitt 3.

102

3 Nuvarande studiestöd

3.1 Studiemedel

3.1.1 Studiemedlen är rättighetsstyrda

Studiemedlen är rättighetsstyrda på så sätt att studiemedel kan ges till alla som studerar vid en viss utbildning om vissa grundvillkor är uppfyllda. Regeringen bestämmer vilka utbildningar som ger rätt till studiemedel.

3.1.2 Studiemedel ges företrädesvis till svenska medborgare

Studiemedel ges till svenska medborgare eller till personer som jämställs med svenska medborgare. Även vissa utländska medborgare som t.ex. har uppehållsrätt i Sverige eller är flyktingar kan få studiemedel.

3.1.3 Till och med 56 års ålder

Studiemedel kan beviljas till och med 56 års ålder. En begränsning av rätten att låna sker emellertid mellan 47 och 56 års ålder enligt en s.k. lånetrappa.

42

42 Åldersgränsen höjs till 60 år den 1 januari 2022. Begränsningen av rätten att ta studielån börjar då vid 51 års ålder och löper till och med 60 års ålder. Se regeringens proposition Bättre studiestöd högre upp i åldrarna och efterföljande riksdagsbehandling (prop. 2020/21:122, bet. 2020/21 UbU17, rskr. 2020/21:308).

103

Nuvarande studiestöd Ds 2021:18

3.1.4 Antalet veckor varierar

För varje utbildningsnivå finns en gräns för hur många veckor studiemedel kan ges. För studier på grundskolenivå lämnas studiemedel i högst 40 veckor till den som redan har en grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Den som inte har en grundskoleutbildning kan i stället få studiemedel i högst 80 veckor. Till den som behöver färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning får studiemedel lämnas under ytterligare högst 20 veckor.

För studier på gymnasienivå får studiemedel lämnas under sammanlagt högst 120 veckor. Till en studerande som redan har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning får dock studiemedel lämnas under högst 80 veckor.

För studier på eftergymnasial nivå kan studiemedel lämnas i högst 240 veckor.

Utöver veckogränserna kan studiemedel lämnas om det finns särskilda (från och med 40 års ålder) eller synnerliga skäl.

3.1.5 Krav på studieresultat

För rätt till fortsatta studiemedel ställs krav på studieresultat. Vid studier på komvux eller högskola krävs normalt att den studerande ska klara 75 procent av sitt åtagande för att kunna få nya studiemedel. På övriga utbildningar ska den studerande ha uppnått studieresultat i den takt som utbildningsplanen föreskriver. En studerande som inte når upp till resultatkraven kan ändå få studiemedel för sina fortsatta studier om det finns särskilda skäl eller det är fråga om äldre studieresultat.

3.1.6 Studietakt och studiemedelsbelopp

Studiemedlens storlek är knuten till det s.k. prisbasbeloppet. Beloppen varierar med studiernas omfattning. Studiemedel kan beviljas med 50, 75 eller 100 procent av heltid.

Studiemedlen består av en bidragsdel och en lånedel. Studiemedel kan lämnas med två olika bidragsnivåer. Den generella bidragsnivån uppgår till cirka 30 procent av studiemedlens totalbelopp och den

104

Ds 2021:18 Nuvarande studiestöd

högre bidragsnivån till cirka 67 procent av totalbeloppet. Den högre bidragsnivån kan lämnas från och med 25 års ålder och riktar sig främst till studerande på grundläggande och gymnasial nivå, som inte har sådan utbildning sedan tidigare. Den högre bidragsnivån kan även lämnas till vissa yngre studerande och till studerande på specialpedagogisk utbildning. Oavsett om studiemedel beviljas med generellt eller högre bidrag är summan av bidraget och studielånet densamma. Studiebidraget är skattefritt och pensionsgrundande.

Tabell 3.1 Studiemedel per vecka och per månad, heltidsstuderande, 2021

Per vecka Per månad 2

Bidrag (generellt bidrag)

828

3 587

Studielån

1 904

8 250

Tilläggslån (från och med 25 år)1

1 180

5 113

Tilläggsbidrag (1 barn)

157

680

Totalt

4 069

17 630

1 Tilläggslånet är tillfälligt höjt under 2021–2022. 2 Månadsbeloppet beräknas genom veckobeloppet x 4 1/3

3.1.7 Behovsprövning – inkomstprövning och fribelopp

Studiemedelstagare får ha en inkomst upp till en viss nivå, den s.k. fribeloppsgränsen, utan att studiemedlen reduceras. Fribeloppet är kopplat till det antal veckor studiemedel betalas ut och bestäms per kalenderhalvår. Vid studier på heltid i 20 veckor under ett halvår är fribeloppet 92 205 kronor under 2021.

43

Om fribeloppsgränsen

överskrids minskas studiemedlen med 61 procent av den överskjutande inkomsten.

3.1.8 Återbetalning av studielån

Återbetalningstiden för det nuvarande studielånen, s.k. annuitetslån, är normalt 25 år eller det antal år som återstår tills låntagaren fyller

43 Inkomstprövningen och fribeloppet är tillfälligt avskaffat under 2020 och under tiden fram till och med första halvåret 2021 med anledning av coronapandemin. Regeringen har aviserat att fribeloppet ska avskaffas även för andra halvåret 2021. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/05/fribeloppet-for-studerande-slopas till-och-med-31-december/

105

Nuvarande studiestöd Ds 2021:18

60 år.

44

För den som har en liten skuld kan återbetalningstiden bli

kortare eftersom årsbeloppet aldrig kan bli lägre än 15 procent av prisbasbeloppet, dvs. 7 140 kronor under 2021.

Det finns trygghetsregler som innebär att låntagaren inte behöver betala av på sitt studielån under den tid som han eller hon erhåller studiemedel, studiehjälp eller studiestartsstöd. Andra trygghetsregler medför att det årliga belopp som ska betalas kan minskas mot prövning av inkomsten under betalningsåret. För att få nedsättning måste årsbeloppet bli minst 1 428 kronor lägre än det tidigare årsbeloppet (2021). Låntagaren behöver då betala högst fem procent av sin sammanlagda inkomst till och med det år denne fyller 49 år. Om låntagaren är 50 år eller äldre behöver högst sju procent av inkomsten återbetalas.

Studielån som inte har betalats vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år ska skrivas av. Detsamma gäller vid dödsfall. Avskrivning kan också göras om det finns synnerliga skäl.

3.2 Studiestartsstöd

Studiestartsstödet liknar studiemedelssystemet i många delar. Här beskrivs studiestartsstödet i de delar det avviker från studiemedelssystemet.

3.2.1 Ett verktyg för kommunerna

Studiestartsstöd, som är ett bidrag som ges till studerande, är ett verktyg som kommunerna kan välja att använda inom ramen för sitt ansvar att rekrytera personer till studier. I rekryteringsarbetet ska kommunen samverka med Arbetsförmedlingen.

Kommunen ska därefter bedöma om den sökande tillhör målgruppen för studiestartsstödet och meddela detta till Centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN prövar övriga villkor för studiestartsstödet.

44 Ett nytt lån som i princip motsvarar det nuvarande annuitetslånet införs från och med den 1 januari 2022 (prop. 2020/21:122, bet. 2020/21 UbU17, rskr. 2020/21:308). Återbetalningstiden för det nya lånet ska dock vara 25 år eller det lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 64 år. Studielån som inte har betalats vid utgången av det år då låntagaren fyller 71 år skrivs av.

106

Ds 2021:18 Nuvarande studiestöd

3.2.2 Målgrupp för studiestartsstödet

Studiestartsstöd får lämnas till den som har kort utbildning och ett stort behov av utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Studiestartsstöd får bara lämnas till den som är arbetssökande och anmäld hos Arbetsförmedlingen och stödet får inte lämnas till den som inom de senaste tre åren har fått studiemedel.

3.2.3 Antalet veckor är begränsat till 50

Studiestartsstöd får lämnas under sammanlagt högst 50 veckor vid studier på heltid.

3.2.4 Krav på studieresultat

Den som för första gången ansöker om studiestartsstöd kan beviljas detta utan att tidigare studieresultat prövas. Studiestartsstöd får i övrigt lämnas till en studerande som bedrivit sina studier i normal takt. Studiestartsstöd får lämnas även om den studerande inte har bedrivit sina tidigare studier i normal takt om det är fråga om studieresultat som är äldre än tio år eller om det finns särskilda skäl för det.

3.2.5 Studiestartsstödets storlek

Studiestartsstöd får lämnas för varje vecka som den studerande bedriver studier på minst halvtid. Studiestartsstödets storlek bestäms i förhållande till studiernas omfattning. För studerande som inte bedriver heltidsstudier lämnas studiestartsstöd med 50 eller 75 procent av heltid. Studiestartsstöd är ett renodlat bidrag och är skattefritt.

107

Nuvarande studiestöd Ds 2021:18

Tabell 3.2 Studiestartsstöd per vecka och per månad, heltidsstuderande, 2021

Per vecka Per månad 2

Bidrag

2 261

9 797

Tilläggsbidrag (1 barn)

157

680

Totalt

2 418

10 477

2 Månadsbeloppet beräknas genom veckobeloppet x 4 1/3.

3.2.6 Inkomstprövning och fribelopp

Studerande som har studiestartsstöd får ha en inkomst upp till en viss nivå, den s.k. fribeloppsgränsen, utan att studiestartsstödet reduceras. Fribeloppet är kopplat till det antal veckor studiestartsstöd betalas ut och bestäms per kalenderhalvår. Vid studier på heltid i 20 veckor under ett halvår är fribeloppet 76 160 kronor under 2021.

45

Om fribeloppsgränsen överskrids minskas

studiestartsstödet med 52 procent av den överskjutande inkomsten.

45 Inkomstprövningen och fribeloppet är tillfälligt avskaffat under 2020 och under tiden fram till och med första halvåret 2021 med anledning av coronapandemin.

108

4 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

4.1 Omställningsstudiestöd ska få lämnas till svenska och vissa utländska medborgare

Förslag: Omställningsstudiestöd ska få lämnas till studerande

som är svenska medborgare. Även vissa utländska medborgare ska kunna få omställningsstudiestöd. Bestämmelserna om vem som kan jämställas med en svensk medborgare och till vilka andra utländska medborgare det nya omställningsstudiestödet ska få lämnas ska överensstämma med bestämmelserna i studiestödslagen.

Skälen för förslaget: Omställningsstudiestöd ska ges till personer

som är i behov av att ställa om på den svenska arbetsmarknaden och bör lämnas till personer som har en varaktig anknytning till Sverige. Det innebär att omställningsstudiestöd, utöver att ges till svenska medborgare, även under vissa förutsättningar bör kunna lämnas till personer som inte är svenska medborgare om de är bosatta i Sverige. Utredningen bedömer att samma regler som gäller i studiestödslagen om vem som är att jämställa med en svensk medborgare och om utländska medborgares rätt till studiestöd bör gälla också i ärenden om omställningsstudiestöd.

Detta innebär bl.a. att utländska medborgare som har permanent uppehållstillstånd i Sverige och som har bosatt sig i landet i huvudsakligen annat syfte än att genomgå utbildning omfattas. Även

övrigt bör bestämmelserna motsvara vad som gäller för studiemedel, vilket bl.a. gäller rätten till studiestöd till sådana utländska medborgare som enligt EU-rätten ska jämställas med svenska medborgare. Därför bör även utländska medborgare, som på i

109

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

grund av anställning eller etablering som egenföretagare i Sverige kan härleda rättigheter i fråga om sociala förmåner från EU-rätten, kunna komma i fråga för omställningsstudiestöd.

Migrationsverket bör ges uppgiftsskyldighet till Centrala studiestödsnämnden (CSN) på samma sätt som för studiemedel och studiestartsstöd, så att uppgifter om utlänningars rätt att vistas i Sverige ska kunna lämnas ut för prövning av utländska medborgares rätt till omställningsstudiestöd (se vidare avsnitt 7.5.3).

4.2 Åldersgränser

Förslag: Omställningsstudielån ska få lämnas längst till och med

det kalenderår som den studerande fyller 60 år.

Omställningsstudiebidrag ska få lämnas längst till och med det kalenderår som den studerande fyller 62 år. Rätten till bidrag ska dock begränsas till högst tio veckor från och med det kalenderår den studerande fyller 61 år.

Från och med 2026 ska omställningsstudiebidrag få lämnas längst till och med det kalenderår som den studerande fyller 63 år. Bidraget ska då begränsas till högst tio veckor från och med det kalenderår den studerande fyller 62 år.

Skälen för förslaget

Omställningsstudiestöd bör som huvudregel kunna lämnas till och med det kalenderår den studerande fyller 60 år

Behovet av att utbilda sig genom i princip hela arbetslivet ökar. Även behovet av studiefinansiering ökar och omställningsstudiestöd ska därmed kunna lämnas sent i arbetslivet. Fler äldre studerar idag jämfört med för tio år sedan och ytterligare fler kan framöver ha behov av att utbilda sig för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Dessutom är pensionsåldern på väg att höjas vilket gör att vi förväntas arbeta längre. Regeringen lämnar, bl.a. av dessa anledningar, i propositionen Bättre studiestöd högre upp i

110

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

åldrarna förslag om att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel och studiestartsstöd ska höjas till 60 år.

46

Inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension kan sedan 2020 tas ut från och med 62 års ålder (56 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). I promemorian Höjda åldersgränser i ålderspensionssystemet och i andra trygghetssystem föreslås att denna åldersgräns 2023 ska höjas till 63 år och 2026 till 64 år.

47

Regeringen har aviserat att man i senare lagstiftningsarbeten

avser återkomma med höjningar och anpassningar av pensionsåldern i enlighet med förslagen i promemorian.

48

Utredningen bedömer att

en åldersgräns om 60 år för att kunna ta emot omställningsstudiestöd, i relation till nuvarande pensionsålder, i huvudsak balanserar personers behov av offentligfinansierad utbildning i förhållande till samhällets kostnader och den avkastning som studierna kan ge i arbetslivet, både när det gäller lånet, som ska kunna återbetalas, och bidraget.

Lånet inom omställningsstudiestödet ska enligt utredningens förslag vara samma lån som de lån som ges till den som har studiemedel, med samma åldersgränser för återbetalningstid och avskrivningsregler (se avsnitt 6.10). Den övre åldersgränsen för lån inom omställningsstudiestödet måste då överensstämma med åldersgränsen för rätt till studielån. Det ger möjligheter att samordna återbetalningsreglerna så att lån som tas i respektive system återbetalas tillsammans, som en studieskuld. En övre åldersgräns om 60 år innebär att den övre åldersgränsen för omställningsstudielånet överensstämmer med den högsta ålder som kommer att gälla för studielån inom studiemedelssystemet från och med den 1 januari 2022.

Omställningsstudiebidrag och omställningsstudielån bör därför kunna lämnas under motsvarande högst 44 veckor

49

till och med det

kalenderår den studerande fyller 60 år.

46 Prop. 2020/21. Bättre studiestöd högre upp i åldrarna. 47Ds 2019:2. Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem. 48Prop. 2018/19:133. En riktålder för höjda pensioner och följsamhet till ett längre liv. 49 Till den som har helt stöd, se avsnitt 6.3.

111

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

Det bör finnas en begränsad möjlighet att lämna omställningsstudiebidrag även efter det kalenderår den studerande fyller 60 år

Intresset för att studera och finansiera sina studier med studiestöd avtar efter 60 års ålder. Något fler äldre skulle sannolikt kunna antas vara intresserade om de gavs möjlighet till studier med det jämförelsevis mycket förmånliga omställningsstudiestödet, men även en sådan efterfrågan bedöms vara låg. De studier som bedrivs av personer som är äldre än 63 år har i många fall inte med arbetslivet att göra och sker ofta på deltid. Utredningen bedömer därmed att det finns ett begränsat behov av att finansiera studier efter 60 års ålder, särskilt som den återstående tiden i yrkeslivet bedöms vara kort.

Omställningsstudiestöd syftar till att möjliggöra studier för att utveckla den studerandes förmågor med sikte på arbetsmarknadens behov. Omställningsstudiestöd bör därför inte kunna lämnas till den som avser att gå i pension direkt efter avslutade studier. Det kan samtidigt finnas ett behov att gå kortare kurser eller liknande även för den som är 61 år eller äldre. Utredningen anser av dessa anledningar att det är rimligt att det finns en begränsad möjlighet att kunna lämna omställningsstudiestöd även till studerande som är äldre än 60 år.

Omställningsstudiestöd kommer enligt utredningens förslag att kunna lämnas från och med den 1 januari 2023 (se avsnitt 12). Den nuvarande åldersgränsen för uttag av inkomstgrundad ålderspension är 62 år, men regeringen har aviserat att den från och med 1 januari 2023 ska höjas till 63 år.

50

Utredningen föreslår därför att

omställningsstudiebidrag ska kunna lämnas under motsvarande högst tio heltidsveckor från och med det kalenderår den studerande fyller 61 år till och med det kalenderår han eller hon fyller 62 år. En sådan begränsad möjlighet till omställningsstudiebidrag bör svara väl mot behovet att delta i kortare kompletterande studier nära pensionen. Den som påbörjat en längre studieperiod med omställningsstudiestöd innan det kalenderår han eller hon fyller 61 år ges därmed också en viss möjlighet att avsluta dessa studier under kalenderåret då han eller hon fyller 61 år. Rätten till tio veckor med helt stöd eller motsvarande antal veckor med del av helt stöd

50Prop. 2020/21:1. Budgetpropositionen för 2021. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

112

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

förutsätter dock att den studerande har minst så många veckor kvar att utnyttja med omställningsstudiestöd vid utgången av det år han eller hon fyller 60 år. Möjligheten att få bidrag för äldre studerande bör regleras tillsammans med det antal veckor som omställningsstudiestöd kan ges, se därför även avsnitt 6.3.

I parternas principöverenskommelse föreslås att studiebidraget ska ges till och med månaden innan personen fyller 65 år. Studielån ska enligt överenskommelsen ges till och med det kalenderår då den sökande fyller 60 år. Utredningens förslag avseende omställningsstudielån överensstämmer med parternas förslag, medan reglerna för omställningsstudiebidrag därmed föreslås vara något mer begränsade.

Möjligheten att lämna omställningsstudiebidrag till äldre studerande bör utökas 2026

Regeringen har aviserat att man avser att gå vidare med förslag om att höja den lägsta åldern för uttag av inkomstbaserad ålderspension till 64 år den 1 januari 2026.

51

Utredningen bedömer att de föreslagna

åldersgränserna för omställningsstudiebidraget bör justeras samtidigt som en sådan höjning. Åldersgränsen för omställningsstudielån bör dock inte förändras av de anledningar som utvecklas ovan. Utredningen föreslår därför att omställningsstudiebidrag från och med 2026 ska kunna lämnas till och med det kalenderår den studerande fyller 61 år. Därefter bör omställningsstudiebidrag kunna lämnas under högst tio heltidsveckor från och med det kalenderår den studerande fyller 62 år och längst till och med det kalenderår han eller hon fyller 63 år. Rätten till tio heltidsveckor förutsätter att den studerande har minst så många veckor kvar att utnyttja med omställningsstudiestöd vid utgången av det år han eller hon fyller 61 år. Vid framtida justering av pensionsåldern anser utredningen att det bör övervägas att se över möjligheterna till motsvarande justeringar av åldersgränserna för omställningsstudiebidrag.

51Prop. 2020/21:1. Budgetpropositionen för 2021. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

113

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

Frågan om att ha åldersgränser

Åldersgränser enligt de överväganden och förslag som ges ovan väcker frågan om det finns en risk för åldersdiskriminering. Som huvudregel är åldersdiskriminering förbjuden i fråga om statligt studiestöd. Detta hindrar dock inte tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder, alternativt annan särbehandling på grund av ålder, om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet (2 kap.14 och 14 b §§diskrimineringslagen [2008:567]). I en lagstiftningsprocess där en viss ålder föreskrivs bör det prövas att särbehandlingen har ett berättigat syfte och att de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Även det s.k. arbetslivsdirektivet (rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet), vilket i Sverige är genomfört genom diskrimineringslagen, kan ha betydelse för utformningen av omställningsstudiestödet när det gäller åldersgränser. I prop. 2020/21:122 Bättre studiestöd högre upp i åldrarna gör regeringen bedömningen att det inte är uteslutet att studiestöd som ges för yrkesutbildning och högre yrkesutbildning omfattas av tillämpningsområdet för arbetslivsdirektivet, som bl.a. förbjuder diskriminering som har samband med ålder. Av artikel 6.1 i arbetslivsdirektivet, som handlar om befogad särbehandling på grund av ålder, framgår dock att medlemsstaterna i vissa fall kan göra undantag från huvudregeln om förbud mot åldersdiskriminering. Detta under förutsättning att särbehandlingen på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör särskilt sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och att sätten för att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga. I prop. 2020/21:122 bedömer regeringen att det inte finns något tydligt samhälleligt behov av att finansiera studier efter 60 års ålder, då den återstående tiden i yrkeslivet bedöms vara för kort för att motivera en åldersgräns som ligger högre upp i åren även med beaktande av kommande höjningar och en ny riktålder för pension.

Mot denna bakgrund är utredningens bedömning är att syftet med de föreslagna åldersgränserna i denna promemoria är berättigade och förenliga med såväl EU-rätten som den nationella

114

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

diskrimineringslagstiftningen. Det bedöms inte heller finnas något annat sätt att uppnå syftet att en utbildning ska ge den studerande nya färdigheter som ska hinna användas i arbetslivet, än att använda åldersgränser.

4.3 Arbetad tid

Omställningsstudiestödet är till för att ge möjlighet till personer som är mitt i arbetslivet att stärka sin kompetens eller ställa om till ett nytt yrke. För att få omställningsstudiestöd bör den studerande därför både vara väl etablerad på arbetsmarknaden och ha en aktuell anknytning till arbetsmarknaden. Det bör därför finnas ett tvådelat arbetsvillkor som måste vara uppfyllt för att omställningsstudiestöd ska kunna lämnas. Dessa delar av arbetsvillkoret kallas i det följande ”etableringsvillkoret” respektive ”aktualitetsvillkoret”.

Etableringsvillkoret innebär att den sökande måste ha förvärvsarbetat eller motsvarande under minst 96 månader under en ramtid på 14 år. Detta villkor är tänkt att innebära att den som får omställningsstudiestöd ska vara förankrad och etablerad på arbetsmarknaden under en längre period. Det avgränsar även målgruppen från yngre personer som huvudsakligen bör studera med andra studiestöd.

Aktualitetsvillkoret innebär att det även krävs att förvärvsarbetet är aktuellt, dvs. har bedrivits i relativ närtid. Villkoret innebär att de som beviljas omställningsstudiestöd måste ha förvärvsarbetat eller motsvarande under minst 12 av de senaste 24 månaderna.

Både etablerings- och aktualitetsvillkoret bör vara uppfyllda för att omställningsstudiestöd ska kunna beviljas. I följande avsnitt beskrivs villkoren. I avsnitt 4.6 följer sedan en genomgång av de bemyndiganden som bör ges till CSN att meddela föreskrifter avseende båda villkoren.

Det kan också konstateras att aktualitetsvillkoret i princip överensstämmer med det villkor som föreslås i promemorian Grundläggande omställnings- och kompetensstöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:16), för att en person ska få rätt till grundläggande omställnings- och kompetensstöd hos den offentliga omställningsorganisationen. Villkoren skiljer sig dock åt såtillvida

115

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

att tidpunkten för bedömningen hos CSN, för aktualitetsvillkorets del, antingen kan vara den dag då ansökan om omställningsstudiestöd kom in till CSN eller den dag då ansökan om grundläggande omställnings- och kompetensstöd kom in till omställningsorganisationen. CSN förväntas dessutom göra en maskinell prövning av villkoret, medan Kammakollegiet inte kommer att göra det.

4.4 Etableringsvillkoret

4.4.1 Etableringsvillkoret innebär att den som ska få omställningsstudiestöd ska ha förvärvsarbetat under en längre tid

Förslag: Omställningsstudiestöd ska få lämnas till en studerande

som från och med det kalenderår då han eller hon fyllde 19 år har förvärvsarbetat i Sverige under i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad. Detta arbete ska ha skett i sammanlagt minst 96 månader inom en ramtid om 14 år. Med ramtid avses de 14 år som närmast föregått den dag ansökan kom in till CSN. Om studierna har påbörjats före den dag ansökan kom in ska ramtiden i stället beräknas från och med dagen före studiestarten.

Skälen för förslaget: Det nya omställningsstudiestödet ska kunna

lämnas till den som behöver ställa om eller vidareutbilda sig under arbetslivet. Den som arbetar eller har arbetat ska kunna studera på en utbildning som leder till breddning eller fördjupning av den studerandes kompetens och till en starkare ställning på arbetsmarknaden.

För att omställningsstudiestödet inte ska konkurrera med de ordinarie studiestöden behövs ett väl tilltaget krav på tid i arbetslivet. I parternas principöverenskommelse föreslogs att den sökande måste ha arbetat under 96 månader, vilket motsvarar åtta år. Utredningen ansluter sig till detta förslag. Arbete under 96 månader bedöms vara en väl tilltagen tidsrymd och efter så lång tid i

116

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

arbetslivet kan också många vara i behov av att utveckla, bredda eller fördjupa sin tidigare utbildning eller att ställa om till en annan inriktning. Etableringsvillkoret betyder därmed att det är personer som i huvudsak är eller har varit etablerade och väl förankrade på arbetsmarknaden som kan få omställningsstudiestöd. Arbetet ska vidare ha bedrivits under i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under de kalendermånader som får räknas in i kvalificeringstiden om 96 månader.

Det innebär samtidigt att den som är yngre eller som inte har deltagit i arbetslivet tillräckligt länge, även fortsatt bör vara hänvisad till det ordinarie studiestödssystemet (studiemedel eller studiestartsstöd) eller till andra ersättningssystem. Detta är en lämplig ordning mot bakgrund av att det i utredningens uppdragsbeskrivning anges att oönskade effekter för de reguljära studiestöden ska undvikas. Genom kvalifikationskravet undviks en konkurrenssituation mellan studiestödstyperna. Ett annat skäl är att ett sådant arbetsvillkor inte missgynnar någon viss grupp av arbetstagare på ett systematiskt sätt, t.ex. utifrån anställningsform, sektor eller ålder för inträde på arbetsmarknaden.

För att inte diskvalificera arbetstagare som är etablerade, men haft återkommande perioder av kortare arbetslöshet, bör arbetsvillkoret även förenas med en ramtid. Därför föreslår utredningen att arbetet ska ha skett under en ramtid på 14 år, men tidigast från och med det kalenderår då den studerande fyllde 19 år. Arbete från och med 19 års ålder kan medräknas, vilket förklaras av att det är vid 19 års ålder studier inom gymnasieskolan normalt slutförs. Att arbete kan räknas från och med det kalenderår man fyllde 19 år är rimligt eftersom arbete parallellt med studier normalt inte bör medräknas. Detta är också i överensstämmelse med parternas principöverenskommelse. Med ramtid avses de 14 år som närmast föregått den dag ansökan kom in till CSN. Om studierna har påbörjats före den dag ansökan kom in till CSN beräknas ramtiden i stället från och med dagen före studiestarten. Den som inte har tillräckligt antal arbetade månader under de senaste 14 åren bör vara hänvisad till de ordinarie studiestöden.

En sådan ramtid ger även CSN möjlighet att på ett enkelt och effektivt sätt ställa frågor om inkomster och andra ersättningar till bl.a. Skatteverket och Försäkringskassan.

117

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

Arbetet ska räknas tidigast från och med det kalenderår då den sökande fyllde 19 år, vilket innebär att omställningsstudiestöd i praktiken kan beviljas tidigast det år en person fyller 27 år. Detta följer av att det ställs krav på att de som beviljas omställningsstudiestöd har både en långsiktig etablering i arbetslivet och en aktuell förankring.

Arbetad tid ska styrkas på det sätt som är lämpligt, genom arbetsgivarintyg, anställningsbevis och inkomstuppgifter eller liknande, så länge myndigheten utifrån de lämnade uppgifterna kan beräkna den arbetade tiden enligt bestämmelsen.

4.4.2 Även annan sysselsättning kan jämställas med förvärvsarbete

Förslag: Vid prövning av arbetsvillkoret ska tid då den

studerande fått föräldrapenningsförmåner, graviditetspenning, närståendepenning, rehabiliteringspenning, sjukpenning, smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken samt dagpenning eller dagersättning till totalförsvarspliktiga, jämställas med förvärvsarbete under sammanlagt maximalt 24 månader. Detsamma gäller om den sökande har fått motsvarande ersättningar i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket samt i Schweiz.

Skälen för förslaget: Omställningsstudiestöd riktar sig till personer

som är mitt i livet. De som är målgrupp för stödet har ofta haft avbrott i sitt yrkesliv, bl.a. med anledning av föräldraskap, men kan fortfarande anses vara etablerade på arbetsmarknaden. Det är därför rimligt att även annan sysselsättning till en del kan räknas in i de 96 månaderna.

Utredningen anser att högst 24 av 96 månader bör kunna tillgodoräknas den som har uppburit föräldrapenning (vilket även kan inkludera dagar eller längre perioder med tillfällig föräldrapenning), sjukpenning, rehabiliteringspenning, smittbärarpenning eller närståendepenning, enligt socialförsäkringsbalken, liksom den som har fått dagpenning eller dagersättning i samband med att han eller hon har fullgjort totalförsvarsplikt enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

118

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

Parterna anger i principöverenskommelsen att tid då en person varit föräldraledig, sjukskriven eller har gjort värnplikt ska kunna medräknas och motsvara arbete under högst 24 månader. Utredningens bedömning är dock att även den som är tvungen att vara ledig med anledning av att han eller hon vårdar en anhörig, genomgår rehabilitering, har problem i samband med en graviditet eller är förhindrad att arbeta till följd av en smittsam sjukdom bör ingå i kretsen. Dessa sysselsättningar, här manifesterade genom ersättningar, kan i stora drag jämställas med sjukskrivning på så vis att de ges vid situationer som inträffar utan att personen kan råda över situationen. Ersättningarna kan även utgå under längre tid. Det rör sig också om ersättningsformer som ett litet antal personer får, vilket inte nämnvärt gör målgruppen för omställningsstudiestödet större. Av EU-rättsliga skäl bör även motsvarande ersättningar i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket, fortsättningsvis benämnt Storbritannien och Nordirland, samt i Schweiz kunna räknas med (se även avsnitt 4.4.4 nedan).

Eftersom fler kvinnor än män tar ut flera av de ersättningar som nämns ovan kan förslaget även anses gynna jämställdheten i samhället. Detta vidgar målgruppen något, vilket delvis uppvägs av att den som inte tar ut ersättning under sin föräldraledighet inte ska medräknas.

52

Försäkringskassan bör ges uppgiftsskyldighet till CSN för att uppgifter om de aktuella ersättningarna ska kunna lämnas ut (se vidare avsnitt 7.5.2). Ersättningarna gallras efter olika lång tid av Försäkringskassan och finns tillgängliga digitalt i olika mån. Utredningen bedömer trots det att det är bättre att CSN får de underlag som finns tillgängliga, än att hela handläggningen skulle baseras på intyg. Det underlättar både för den sökande som slipper att styrka sådan tid på egen hand och för CSN:s administration, samtidigt som fusk och felaktigheter motverkas. I den mån uppgifter om ersättningstiden inte finns bevarad hos Försäkringskassan är det upp till den sökande att visa att han eller hon har haft ersättning och när. När det gäller Försvarsmakten införs en uppgiftsskyldighet för myndigheten. Utredningen bedömer dock att det inte behöver införas något elektroniskt informationsutbyte mellan CSN och Försvarsmakten vid uppstarten av omställningsstudiestödssystemet,

52 Jämför med SOU 2020:37 Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen , s. 284 ff.

119

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

då CSN:s behov av uppgifter från denna myndighet bedöms vara litet (se avsnitt 7.5.5).

4.4.3 Inkomster ska kunna visa förvärvsarbete i tillräcklig omfattning

Förslag: Arbetsvillkoret ska även anses vara uppfyllt om den

studerande under kvalificeringstiden har haft en minsta inkomst av förvärvsarbete. Denna arbetsinkomst ska vara sådan inkomst som ligger till grund för jobbskatteavdrag enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Den arbetsinkomst som krävs för att en sökande ska uppfylla inkomstkravet ska uppgå till minst 25 procent av inkomstbasbeloppet per kalendermånad (17 050 kronor 2021). Om det inte finns månadsvisa inkomstuppgifter redovisade ska inkomstkravet i stället vara tre inkomstbasbelopp per kalenderår (204 600 kronor 2021), motsvarande 12 månaders arbete.

Med inkomstbasbelopp ska avses inkomstbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken och i föreskrifter som meddelats i anslutning till den balken.

Skälen för förslaget: För att underlätta för sökande, liksom för

administrationen av omställningsstudiestödet, bör arbete även kunna prövas genom en arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, dvs. en arbetsinkomst som kan ge rätt till jobbskatteavdrag. Inkomsterna ska spegla arbete och bör därför inte innehålla t.ex. inkomster i form av socialförsäkringsförmåner eller arbetslöshetsersättning. För att motverka fusk och felaktiga utbetalningar gäller idag att uppgifter om inkomster från arbetet, utom när det gäller inkomster för egenföretagare och från visst arbete utomlands, ska finnas i de individuppgifter som arbetsgivare månadsvis lämnar till Skatteverket.

När en ansökan om omställningsstudiestöd kommer in till CSN ska CSN ställa en fråga till Skatteverket om inkomster under ramtiden som svarar mot sådan ersättning för arbete som anges ovan. Dessa inkomster kommer då att kunna omräknas till ett visst antal månaders arbete vilka kan redovisas för den sökande. Han eller hon kan då, om det finns behov av det, styrka eventuell ytterligare tid

120

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

genom att redovisa t.ex. arbetsgivarintyg, anställningsavtal eller lönespecifikationer. På detta sätt kan alltså arbetstidsvillkoret och arbetsinkomstvillkoret kombineras. Det ska emellertid givetvis inte vara möjligt att tillgodoräkna sig samma tid mer än en gång.

Att prövningen i stor utsträckning kommer att kunna göras maskinellt med hjälp av inkomstuppgifter som redan finns insamlade bedöms underlätta väsentligt både för den sökande och för CSN.

Skatteverket ska på begäran lämna ovanstående uppgifter om inkomster till CSN (se avsnitt 7.5.4).

Den minsta månadsinkomst som ska motsvara en månads arbete kan sättas till olika nivåer beroende på vad som eftersträvas. Om kravet på minsta månadsinkomst sätts lågt får det en mer symbolisk betydelse och många kvalificerar sig för omställningsstudiestöd. Det skulle även gynna den som har arbetat under kort tid, men med hög lön. Den minsta månadsinkomsten kan även sättas högt. Då betonas i stället vikten av arbetsmarknadsförankring. Nivåerna måste dessutom balanseras i förhållande till inkomsterna på arbetsmarknaden.

För sökande vars inkomster finns redovisade i månadsvisa arbetsgivardeklarationer föreslår utredningen att inkomsten ska uppgå till minst 25 procent av inkomstbasbeloppet per månad för att månaden ska få räknas den sökande tillgodo. Denna nivå nämns också som lämplig i parternas förhandlingsunderlag. Med inkomstbasbelopp bör avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken och i föreskrifter som meddelats i anslutning till den balken. Den föreslagna nivån motsvarar därmed en inkomst på 17 050 kronor i månaden under 2021. Ett högre inkomstkrav skulle gynna dem med högre inkomst och missgynna låginkomsttagare och skulle därmed få fördelningspolitiska konsekvenser som inte är önskvärda. En lägre nivå, skulle innebära att fler som inte uppfyller arbetsvillkorets krav på arbetad tid kan kvalificera sig. Utredningen bedömer att den föreslagna nivån är en väl avvägd nivå givet hur löneläget på arbetsmarknaden ser ut. Att en sökande alltid kan få arbetsvillkoret prövat genom intyg om arbetad tid säkerställer att alla sökande ges likvärdiga förutsättningar vid prövningen, oavsett inkomst.

Det finns inga månadsvisa inkomstuppgifter för alla studerande, t.ex. för tid före 2019 eller för egenföretagare med inkomst av näringsverksamhet (se nedan). För studerande vars inkomster inte

121

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

finns redovisade i månadsvisa arbetsgivardeklarationer ska därför en inkomst som motsvarar tre inkomstbasbelopp per kalenderår anses motsvara 12 månaders arbete, vid beräkningen av kvalificeringstiderna i 8 § första stycket 1 i förslaget till lag (2022:000) om omställningsstudiestöd. Det motsvarar en inkomst på 204 600 kronor under 2021. Beloppet motsvarar en månadsinkomst på 17 050 kronor.

Regleringen av vilka inkomstuppgifter som ska kunna ligga till grund för bedömningen sker genom att det sägs att det i fall där det inte finns några månadsuppgifter tillgängliga, ska det ske en prövning av den årliga inkomsten (se 7 § i förslaget till förordning [2022:000] om omställningsstudiestöd). Fysiska personer ska få sitt besked om den slutliga skatten senast den 15 december året efter beskattningsåret. Inkomstbasbeloppet som ligger till grund för de beräknade beloppen är indexerat.

53

Arbetsvillkoret ska även kunna uppfyllas om den sökande kan visa att han eller hon har arbetat i ett eget företag. Detta bör i första hand redovisas genom inkomster. Även egenföretagares inkomster av aktiv näringsverksamhet omfattas av begreppet arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, dvs. sådan inkomst som kan ge rätt till jobbskatteavdrag. En egenföretagare kan således visa ett överskott av aktiv näringsverksamhet enligt ett beslut om slutlig skatt som uppgår till de belopp som anges ovan. Om arbetet inte burit någon vinst som kan motsvara inkomstkraven, måste den sökande kunna visa för CSN varför så varit fallet eller på annat sätt visa att aktiv näringsverksamhet har bedrivits i tillräcklig omfattning. Detta kan t.ex. göras genom intyg från en revisor eller liknande.

4.4.4 Arbete och inkomster i EES-området, Storbritannien, Nordirland och i Schweiz

Förslag: Arbetad tid i ett land inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket samt i Schweiz, ska få tillgodoräknas som förvärvsarbete i Sverige. Inkomster motsvarande arbetsinkomster som i Sverige ger rätt till jobbskatteavdrag, ska få tillgodoräknas som inkomst i Sverige om

53 Inkomstbasbeloppet fastställs varje år av regeringen.

122

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

arbetet skett i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket samt i Schweiz.

Skälen för förslaget: För en kunskapsintensiv ekonomi är det

positivt med det kunskapsutbyte som en rörlig arbetskraft mellan länder medför. Mot bakgrund av att EU-rätten anger att den fria rörligheten inte heller får begränsas måste även förvärvsarbete eller inkomster från ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och i Schweiz, tillgodoräknas på motsvarande sätt som beskrivs ovan. Detsamma kan gälla som en följd av uttr ädesavtalet för Förenade kungariket.

54

svenska medborgare bor och förvärvsarbetar fortsatt i Storbritannien. Utredningen bedömer att det är rimligt att deras arbete och inkomster ska kunna beaktas vid prövningen av etablerings- och aktualitetsvillkoret, även i de fall det inte är ett krav till följd av utträdesavtalet för Förenade kungariket. Utredningen föreslår därför att förvärvsarbete eller inkomster i Storbritannien och Nordirland ska kunna tillgodoräknas på motsvarande sätt som arbete och inkomster i Sverige.

55

Motsvarande gäller den tid med

annan sysselsättning som vid prövning av arbetsvillkoret kan jämställas med arbete under högst 24 månader. Sådan tid bör även i dessa fall definieras som tid med relevant ersättning.

4.4.5 Arbete som huvudsyssla under kvalificeringstiden

Förslag: För att förvärvsarbetet ska få räknas ska det ha varit den

studerandes huvudsyssla under kvalificeringstiden.

För att förvärvsarbete ska anses ha varit den studerandes huvudsyssla under en kalendermånad som ska räknas in i kvalificeringstiden, får den studerande inte under samma tid ha tagit emot studiemedel eller studiestartsstöd, eller under mer än halva månaden ha tagit emot omställningsstudiestöd.

54 Avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 2019/C 384 I/01. 55 Förslaget innebär att även utländska medborgare kan tillgodoräkna sig förvärvsarbete och inkomster i Storbritannien och Nordirland. För att kunna få stöd måste utländska medborgare dock även uppfylla de krav som föreslås i avsnitt 4.1.

123

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

Skälen för förslaget: Enligt parternas principöverenskommelse ska

arbetet ha varit huvudsyssla under kvalificeringstiden. Med detta avses framför allt att en person som studerar inte ska kunna uppfylla arbetsvillkoret vid sidan av studierna och på så sätt uppfylla arbetsvillkoret för omställningsstudiestödet tidigare än avsett. Utredningen anser att en person i detta sammanhang bör definieras som studerande om han eller hon har beviljats studiestöd under sina studier. Om förvärvsarbetet eller inkomsten ska kunna räknas in i kvalificeringstiden får den studerande därmed inte under samma tid ha tagit emot studiemedel eller studiestartsstöd. Personen bör därför inte ha haft något studiemedel eller studiestartsstöd under en månad som ska räknas in som kvalificerande. Årliga inkomster kan normalt inte heller ligga till grund för en bedömning av arbetsvillkoret om den studerande har haft studiestöd under en viss del av året. I detta fall bör den sökande inte kunna tillgodoräkna sig några månader av arbete genom inkomstkontrollen. Den sökande kan dock i stället redovisa arbetsgivarintyg, anställningsavtal eller lönespecifikationer som styrker arbete under månader då han eller hon inte har bedrivit några studier med studiestöd.

Mot bakgrund av att de som studerar med omställningsstudiestöd ofta är yrkesarbetande bör omställningsstudiestöd delvis undantas från förbudet att ha ersättning under månaden. Den som har fått omställningsstudiestöd under mer än halva månaden kan dock inte anses ha haft förvärvsarbete som huvudsyssla under en sådan månad. Med detta menas att den studerande t.ex. inte får ha haft mer än halvt omställningsstudiestöd under hela månaden eller heltidsstöd mer än halva månaden om arbetet ska kunna anses ha varit huvudsyssla. Den som studerar utan att ha beviljats någon form av studiestöd bör däremot kunna anses ha haft arbete som huvudsyssla.

Under 2020 och första halvåret 2021 togs fribeloppet i studiemedelssystemet tillfälligt bort.

56

Avsikten var företrädesvis att

ge studerande som arbetade inom vården tillfälle att göra det, utan att deras studiemedel skulle reduceras. Dessa drabbas inte negativt av de föreslagna kvalifikationsvillkoren eftersom de redan hade studiemedel i samband med att fribeloppet togs bort. Att fribeloppet

56 Det finns förslag om att fribeloppet inom studiemedelssystemet ska tas bort även under andra halvåret 2021. Förslaget är dock ännu inte beslutat.

124

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

tillfälligt avskaffades påverkar således inte utredningens bedömning i denna del.

4.5 Aktualitetsvillkoret

4.5.1 Aktualitetsvillkoret innebär att den som ska få omställningsstudiestöd måste ha aktuellt förvärvsarbete

Förslag: Omställningsstudiestöd ska få lämnas till en studerande

som har förvärvsarbetat i Sverige under i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad. Detta arbete ska ha skett i sammanlagt minst 12 månader inom en ramtid om 24 månader.

Med ramtid ska avses de 24 månader som närmast föregått den dag ansökan kom in till CSN. Om studierna har påbörjats före den dag ansökan kom in beräknas ramtiden i stället från och med dagen före studiestarten. Om den sökande begär det ska ramtiden i stället få avse de 24 månader som närmast föregått den dag den studerandes ansökan om grundläggande omställnings- och kompetensstöd kom in till en omställningsorganisation som han eller hon är anknuten till.

Bedömning: För att omställningsorganisationen ska kunna

redovisa den dag den sökande lämnade in sin ansökan om grundläggande omställnings- och kompetensstöd till organisationen, bör omställningsorganisationen upprätthålla administrativa rutiner som möjliggör att ett datum för ansökan alltid kan säkerställas.

Skälen för förslaget och bedömningen Aktualitetsvillkoret innebär

att den som kan få omställningsstudiestöd ska ha aktuell förankring på arbetsmarknaden. På samma sätt som etableringsvillkoret ställer aktualitetsvillkoret krav på att den sökande har arbetat. I detta fall ställs dock krav på att arbetet ska vara aktuellt och ligga i relativ närtid till ansökan om omställningsstudiestöd. Förslaget är därför att en sökande ska ha arbetat under 12 av de senaste 24 månaderna. Arbetet bör ha bedrivits under i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalendermånad.

125

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

Ramtiden för aktualitetsvillkoret avser de 24 månader som närmast föregick den dag ansökan kom in till CSN eller, om studierna har påbörjats före den dag ansökan kom in, från och med dagen före studiestarten. Om den sökande begär det, får ramtiden i stället avse de 24 månader som närmast föregick den dag ansökan kom in till Kammarkollegiet om grundläggande omställnings- och kompetensstöd enligt lagen (2022:000) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden, eller den dag en ansökan om motsvarande stöd kom in till en registrerad omställningsorganisation. Detta alternativa sätt att beräkna ramtiden får främst betydelse när det hinner gå en tid mellan att ansökan om grundläggande omställnings- och kompetensstöd lämnas in till en omställningsorganisation och den tidpunkt när ansökan om omställningsstudiestöd lämnas in till CSN. Det kan då vara till fördel för den sökande att i stället få räkna ramtiden från den tidpunkt när ansökan om grundläggande omställnings- och kompetensstöd kommer in till en omställningsorganisation. För att CSN ska kunna pröva detta föreslås i avsnitt 7.5.7 att omställningsorganisationerna ska vara uppgiftsskyldiga till CSN i fråga om datum för när ansökan om grundläggande omställnings- och kompetensstöd kom in till omställningsorganisationen. För att omställningsorganisationen ska kunna redovisa den dag ansökan om grundläggande omställnings- och kompetensstöd kommer in från den sökande, krävs enligt utredningens bedömning att omställningsorganisationen upprätthåller administrativa rutiner som möjliggör att ett datum för ansökan alltid kan säkerställas.

Liksom för etableringsvillkoret ska arbetad tid i aktualitetsvillkoret styrkas på det sätt som är lämpligt, genom arbetsgivarintyg, anställningsbevis och inkomstuppgifter eller liknande, så länge myndigheten utifrån de lämnade uppgifterna kan beräkna den arbetade tiden enligt bestämmelsen. Även för aktualitetsvillkoret gäller givetvis att en kalendermånad bara kan medräknas högst en gång.

Några bestämmelser som motsvarar de om huvudsyssla som finns vid prövningen av etableringsvillkoret, finns inte för aktualitetsvillkoret.

126

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

4.5.2 Tid med annan sysselsättning ska i vissa fall inte räknas in i ramtiden

Förslag: När ramtiden ska fastställas räknas inte månader in när

den sökande har fått omställningsstudiestöd, föräldrapenningsförmåner och sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, samt dagersättning och dagpenning till totalförsvarspliktiga, om inte arbetsvillkoret samtidigt uppfylls under den månaden. Detsamma gäller om den sökande har fått motsvarande ersättningar i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket samt i Schweiz.

Skälen för förslaget: Aktualitetsvillkoret syftar till att säkerställa att

den sökande har en aktuell anknytning till arbetsmarknaden på minst ett år. Därför bör inte annan sysselsättning än just förvärvsarbete kunna användas för att uppfylla villkoret. Samtidigt bör inte avbrott för föräldraledighet eller sjukdom diskvalificera en sökande. När aktualitetsvillkoret prövas bör därför tid med vissa typer av ersättningar inte räknas in i ramtiden. Ramtiden förlängs då bakåt i tiden, till månader som är fria från sådan ersättning.

Av detta skäl bör inte månader när den sökande har fått omställningsstudiestöd, föräldrapenningsförmåner och sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, eller dagersättning och dagpenning till totalförsvarspliktiga räknas, om inte arbetsvillkoret samtidigt uppfylls under den månaden. Tid och omfattning för dessa ersättningar påverkar inte huruvida ersättningarna räknas. En månad kan således hoppas över oavsett omfattning och längd på perioden med sådan ersättning.

Det innebär alltså att månaderna kan räknas om arbets- eller inkomstvillkoret (se nedan) uppfylls, men går att hoppa över om det inte uppfylls. Om den sökande t.ex. har tagit ut tillfällig föräldrapenning under några dagar en månad och arbets- eller inkomstvillkoret ändå är uppfyllt, ska månaden räknas med.

Detsamma bör gälla om den sökande har fått motsvarande ersättningar i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Storbritannien, Nordirland och i Schweiz.

127

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

4.5.3 Inkomster ska kunna visa förvärvsarbete i tillräcklig omfattning

Förslag: Arbetsvillkoret ska även anses vara uppfyllt om den

studerande under kvalificeringstiden haft en minsta inkomst av förvärvsarbete. Denna arbetsinkomst ska vara sådan inkomst som ligger till grund för jobbskatteavdrag enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Den arbetsinkomst som krävs för att en sökande ska uppfylla inkomstkravet ska uppgå till minst 25 procent av inkomstbasbeloppet per kalendermånad (17 050 kronor 2021). Om det inte finns månadsvisa inkomstuppgifter redovisade ska inkomstkravet i stället vara tre inkomstbasbelopp per kalenderår (204 600 kronor 2021).

Med inkomstbasbelopp ska avses inkomstbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken och i föreskrifter som meddelats i anslutning till den balken.

Skälen för förslaget: Även aktualitetsvillkoret bör kunna prövas

genom inkomstuppgifter, på samma sätt som gäller för etableringsvillkoret. Denna prövning ska i sin helhet motsvara vad som beskrivs ovan i avsnitt 4.4.3.

4.5.4 Arbete och inkomster i EES-området, Storbritannien, Nordirland och Schweiz

Förslag: Arbetad tid i ett land inom Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket samt i Schweiz ska få tillgodoräknas som förvärvsarbete i Sverige. Inkomster motsvarande arbetsinkomster som i Sverige ger rätt till jobbskatteavdrag, ska få tillgodoräknas som inkomst i Sverige om arbetet skett i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i Förenade kungariket samt i Schweiz.

Skälen för förslaget: Förvärvsarbete och inkomster från EES-

området, Storbritannien och Nordirland samt Schweiz, föreslås för aktualitetsvillkoret kunna tillgodoräknas på samma sätt som arbete

128

Ds 2021:18 Målgrupp och kvalificeringsvillkor

och inkomster i Sverige. Hur detta bör gå till beskrivs ovan i avsnitt 4.4.4.

I dessa fall innebär också förslaget att utländska ersättningar som motsvarar omställningsstudiestöd, föräldrapenningsförmåner och sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken, samt dagersättning och dagpenning till totalförsvarspliktiga, inte ska räknas in och att sådana månader kan hoppas över (se 4.5.2).

4.6 Bemyndiganden till CSN om etablerings- och aktualitetsvillkoren

Förslag: CSN ska få meddela föreskrifter om

– hur ramtiden och tid med förvärvsarbete ska beräknas, – hur inkomster av förvärvsarbete ska beräknas, – hur tid som jämställs med arbete eller inte ska räknas ska

beräknas, krav på minsta omfattning för att sådan tid ska få jämställas och vilka motsvarande utländska ersättningar som ska få räknas, – hur inkomster ska beräknas och hur inkomster ska räknas för

studerande som har haft arbetsinkomster i ett annat land än Sverige, – närmare villkor för huvudsyssla och beräkning av tid med

studiemedel, studiestartsstöd och omställningsstudiestöd. I frågor som gäller aktualitetsvillkoret ska CSN ge Kammarkollegiet tillfälle att yttra sig innan nämnden meddelar föreskrifter.

Skälen för förslaget: För att kunna hantera både etablerings- och

aktualitetsvillkoret behöver CSN ges möjlighet att meddela vissa föreskrifter som närmare preciserar de olika bestämmelserna.

När det gäller både etablerings- och aktualitetsvillkoret föreslår utredningen att CSN ska få meddela ytterligare föreskrifter om hur ramtiden och tiden i arbete ska beräknas. CSN:s föreskriftsrätt innefattar frågan om hur arbete av ojämn omfattning under en kalendermånad ska beräknas, samt hur ett genomsnitt ska beräknas.

129

Målgrupp och kvalificeringsvillkor Ds 2021:18

När det gäller etableringsvillkoret föreslår utredningen att CSN får meddela ytterligare föreskrifter om hur tid som jämställs med arbete ska beräknas. I bemyndigandet ingår exempelvis att föreskriva om hur beräkningen av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning ska kunna summeras och tillgodoräknas den sökande, för att fylla ut arbetstid.

När det gäller inkomster föreslås CSN t.ex. få föreskriva vad som gäller för den som har både inkomster från en anställning och från näringsverksamhet under samma år eller månad och hur sådan tid ska kunna jämställas med arbetad tid.

CSN bör även ges möjlighet att närmare föreskriva om hur inkomsten ska räknas för studerande som har haft arbetsinkomster i ett annat land än Sverige, samt om vilka motsvarande utländska ersättningar som ska få räknas vid jämställande av tid eller tid som inte ska räknas in. Detta gäller för båda arbetsvillkoren.

Slutligen föreslås CSN få meddela föreskrifter om hur tid med studiemedel, studiestartsstöd eller omställningsstudiestöd ska bedömas vid prövning av etableringsvillkoret och i vilka fall studierna ska ses som huvudsyssla. Det är viktigt att påpeka att föreskriftsrätten i dessa fall enbart gäller sådana administrativa bestämmelser som avgör hur prövningen av inkomster och arbete ska gå till i praktiken.

I frågor som gäller arbetsvillkoret enligt 8 § 1 b lagen om omställningsstudiestöd (aktualitetsvillkoret) ska CSN ge Kammarkollegiet tillfälle att yttra sig innan nämnden meddelar föreskrifter, så att bestämmelserna blir likalydande för båda myndigheterna.

CSN förutsätts använda sin föreskriftsrätt på ett sådant sätt att föreskrifterna utformas så att de säkerställer att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningar blir korrekta.

130

5 Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

5.1 Utbildningar i Sverige som ger rätt till studiestöd enligt studiestödslagen

Förslag: Omställningsstudiestöd ska få lämnas till studerande vid

de läroanstalter som ger rätt till studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395). Utlandsstudier ska dock inte ge rätt till omställningsstudiestöd.

Skälen för förslaget: Enligt parternas principöverenskommelse ska

det nya omställningsstudiestödet kunna lämnas för studier vid de utbildningar som är godkända för studiestöd. Utredningen håller med om att detta i stort sett är lämpligt.

Enligt studiestödslagen får studiemedel lämnas till studerande vid de läroanstalter som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (3 kap. 2 § studiestödslagen). Med läroanstalt avses sådan läroanstalt eller utbildning som tas upp i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655). Utredningen föreslår att även omställningsstudiestöd ska få lämnas för studier vid dessa läroanstalter och utbildningar. Detta innebär bl.a. att stödet precis som ordinarie studiestöd ska kunna lämnas för validering inom ramen för en utbildning och som orienteringskurs inom komvux.

Utredningen ser dock några skäl till att undantag bör göras från vad som gäller för studiestöd i övrigt.

Ett undantag gäller utbildning som inte bedöms bidra till att stärka den studerandes ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. För sådan utbildning bör omställningsstudiestöd kunna lämnas endast om det finns särskilda skäl (se avsnitt 5.5).

131

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd Ds 2021:18

Ett annat undantag är den begränsning i utbildningars längd till maximalt 80 veckor för studerande som är under 40 år som redogörs för i avsnitt 5.4.

Ytterligare ett undantag avser studier utomlands som inte heller bör ge rätt till omställningsstudiestöd. Att studier utomlands inte bör ge rätt till omställningsstudiestöd beror dels på att utlandsstudier inte med samma tydlighet har en koppling till den svenska arbetsmarknaden som studier i Sverige, dels på att riskerna för missbruk av systemet är högre vid studier utomlands. De förhandlingar om ett nytt huvudavtal på svensk arbetsmarknad som är en viktig anledning till att omställningsstudiestödet nu kommer till stånd, ser främst till behoven på just den svenska arbetsmarknaden. Utbildningar utomlands ges ofta under andra omständigheter och har en annan arbetsmarknad som mål för sina utbildningar, vilket gör att utbildningarna därmed ofta är mindre relevanta för den svenska arbetsmarknaden. Många utlandsstuderande har också en internationell karriär som mål med sina studier.

57

Den som vill utbilda sig för en internationell karriär

bör i första hand använda det ordinarie studiemedelssystemet.

Riskerna för missbruk och fusk är också betydligt större vid utlandsstudier än vid studier i Sverige. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har på senare år rapporterat att organiserad brottslighet angriper studiestödssystemet. Särskilt utsatt är utlandsstudieområdet och i synnerhet har uppmärksamhet riktats gentemot språkstudier utomlands.

58

utbetalningar har konstaterat att ärenden med utlandsanknytning generellt ökar riskerna för felaktiga utbetalningar och kontroller.

59

Att erbjuda en möjlighet att studera utomlands med det mycket förmånliga omställningsstudiestödet, vore att öppna för sådana risker.

Att lämna omställningsstudiestöd för studier utomlands skulle även öppna för att utländska medborgare som kommit till Sverige i

57 En internationell karriär var det vanligaste skälet att studera utomlands i enkätundersökningar både 2015 och 2017. CSN (2017). Ändrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier Återrapportering av ett regeringsuppdrag. Bilaga 1 Utlandsstuderande om studier och studiemedel. En jämförelse mellan åren 2015 och 2017. 58 CSN (2017). Ändrade bestämmelser för studiemedel för utlandsstudier Återrapportering av ett regeringsuppdrag. Dnr 2016-100-9238. 59 Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. (2018). Risker för felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Rapport 1.

132

Ds 2021:18 Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

annat syfte än att studera, efter en tid i Sverige ändå skulle kunna studera i sitt hemland med mycket fördelaktiga villkor.

Med utlandsstudier menas sådana studier som bedrivs enligt 3 kap. 20 § studiestödsförordningen. Studier som bedrivs utanför Sverige ska därmed anses vara utlandsstudier oavsett om den studerande är antagen vid en läroanstalt utomlands eller i Sverige. Distansstudier ska anses vara utlandsstudier om den studerande är antagen vid en läroanstalt utomlands, men anses vara studier i Sverige om studierna bedrivs vid en svensk läroanstalt.

EU-rätten ställer inte heller några krav på att ett nationellt studiestöd måste erbjudas för utlandsstudier. Utbildningspolitiken är i första hand en nationell angelägenhet och EU-ländernas utbildningssystem skiljer sig åt i många avseenden, exempelvis i fråga om det erbjuds studiestöd för utlandsstudier eller inte. Bistånd till studier i form av bidrag och lån till uppehälle faller inom tillämpningsområdet för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och studiestöd utgör generellt en social förmån. Det innebär att om en medlemsstat har infört ett studiebidragssystem, enligt vilka de studerande kan få bidrag när de studerar i en annan medlemsstat, får inte de närmare bestämmelserna för att bevilja bidraget ge upphov till en omotiverad inskränkning av rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (se EU-domstolens dom i de förenade målen C-11/06 och C-12/06, Morgan och Bucher). Att öppna för vissa utbildningar eller utbildningar i vissa länder är därmed inte möjligt eftersom man då måste öppna för alla utbildningar som motsvarar utbildningar som ger rätt till omställningsstudiestöd i Sverige, i hela EES-området och i Schweiz. Detta gäller även utbildningar som omställningsorganisationerna finansierar. Att en medlemsstat väljer att införa ett studiebidragssystem, enligt vilka de studerande inte kan få bidrag när de studerar i en annan medlemsstat, är däremot en fråga som medlemsstaterna själva råder över.

5.2 Utbildningar som omställningsorganisationerna finansierar

Förslag: Omställningsstudiestöd ska få lämnas till studerande vid

utbildningar i Sverige som finansieras av en omställnings-

133

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd Ds 2021:18

organisation om inte utbildningen på grund av omständigheter som rör utbildningen eller av något annat särskilt skäl inte rimligen bör ge rätt till studiemedel.

Med omställningsorganisation ska avses Kammarkollegiet eller en registrerad omställningsorganisation enligt lagen (2022:000) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden.

Skälen för förslaget: Förutom de utbildningar som ger rätt till

studiemedel enligt studiestödslagen ska även utbildningar som omställningsorganisationerna finansierar ge rätt till omställningsstudiestöd. Det innebär att utbildningar i Sverige som omställningsorganisationen finansierar, där utbildningsanordnaren är en fysisk eller juridisk person, kan godtas.

Varje omställningsorganisation föreslås i dessa fall få en skyldighet att redovisa tid, omfattning, huvudmannen för och namnet på utbildningen till CSN (se avsnitt 7.5.7). Även utbildningsanordnarna för sådana utbildningar ska vara skyldiga att redovisa att studierna har börjat, studiernas omfattning och löpande studieaktivitet till CSN (se avsnitt 7.5.8).

Utbildningar som ger rätt till studiemedel är oftast satta under olika myndigheters tillsyn. En myndighet kan därmed t.ex. dra in en utbildningsanordnares examensrätt. Detta gäller dock inte för utbildningar som finansieras av en omställningsorganisation. För dessa utbildningar behövs det därför ett skydd mot förhållanden eller händelser som bör medföra att omställningsstudiestöd rimligen inte bör ges. Sådana förhållanden eller händelser kan vara om det exempelvis förekommer brottslig verksamhet hos utbildningsanordnaren. Exempel på detta kan vara att utbildningsanordnaren underlåter att rapportera att personer inte studerar, att det förekommer eller har förekommit ekonomisk brottslighet hos anordnaren eller om utbildningsanordnaren har näringsförbud. Även andra situationer kan givetvis förekomma där utbildningen på grund av omständigheter som rör utbildningen eller av något annat särskilt skäl, inte rimligen bör ge rätt till omställningsstudiestöd. Praxis för detta får utvecklas genom CSN:s och Överklagandenämnden för studiestöds (ÖKS) prövning.

Med omställningsorganisation avses dels Kammarkollegiet enligt förslag i promemorian Grundläggande omställnings- och

134

Ds 2021:18 Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

kompetensstöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:16), dels en omställningsorganisation som registreras enligt förslag till lag om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden. Vid Kammarkollegiet ansvarar enligt förslag till förordning (2022:000) om offentligt omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden ett särskilt kansli, Kansliet för omställnings- och kompetensstöd, för beslut om stöd enligt lagen om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden. Enligt lagen om offentligt omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden ska Kammarkollegiet efter ansökan registrera en omställningsorganisation om den tillhandahåller eller avser att tillhandahålla grundläggande omställnings- och kompetensstöd för arbetstagare, får sin finansiering för omställnings- och kompetensstödet genom avgifter från arbetsgivare, har tillgång till relevant kompetens och har finansiell kapacitet för att utöva verksamheten.

5.3 En utbildning måste omfatta minst en veckas heltidsstudier för att ge rätt till omställningsstudiestöd

Förslag: En utbildning ska ge rätt till omställningsstudiestöd om

den omfattar minst en veckas studier på heltid.

Omställningsstudiestöd ska bara få lämnas för sådan del av studietiden som omfattas av den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.

Skälen för förslaget: En utbildning måste ha en viss längd för att

omställningsstudiestöd ska kunna lämnas. De utbildningar som kan vara aktuella för omställningsstudiestöd kan troligtvis i flera fall vara korta utbildningar. Även sådana korta utbildningar bör kunna ge rätt till omställningsstudiestöd.

Utredningens förslag är därför att omställningsstudiestöd vid heltidsstudier ska kunna lämnas för utbildningar som omfattar minst en vecka (se även avsnitt 6.1 där det anges att omställningsstudiestöd lämnas per vecka). Det innebär också att omställningsstudiestöd får

135

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd Ds 2021:18

lämnas för utbildningar som svarar mot minst två veckor vid studier på 75, 60 och 50 procent av heltid, minst tre veckor vid studier på 40 procent av heltid och minst fem veckor vid studier på 20 procent av heltid.

Omställningsstudiestödet bör heller inte, i enlighet med vad som gäller för andra studiestöd, kunna lämnas för studier som den studerande bedriver på egen hand. Omställningsstudiestöd bör därmed bara ges för sådan del av studietiden som omfattas av den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen. Validering som ges inom en kurs eller utbildning ger rätt till omställningsstudiestöd.

5.4 Begränsning av utbildningarnas längd till och med det kalenderår den studerande fyller 39 år

Förslag: En utbildning ska ge rätt till omställningsstudiestöd om

den motsvarar högst 80 heltidsveckor. Det innebär att en utbildning på 75 procent av heltid får vara högst 106 veckor, på minst 60 procent av heltid högst 133 veckor, på 50 procent av heltid högst 160 veckor och på 40 procent av heltid högst 200 veckor. Därutöver får en utbildning som bedrivs på 20 procent av heltid vara högst 400 veckor lång för att ge rätt till omställningsstudiestöd. Detta ska gälla till och med det kalenderår den studerande fyller 39 år.

Från och med det kalenderår då den studerande fyller 40 år ska ingen begränsning av utbildningens längd gälla för att utbildningen ska ge rätt till omställningsstudiestöd.

Skälen för förslaget

Utbildningars längd och frågan om en åldersgräns

Enligt utredningens uppdragsbeskrivning ska de förslag utredningen lämnar bidra till att oönskade effekter på det reguljära utbildningssystemet kan undvikas. En övre gräns för hur lång en utbildning kan vara för att ge rätt till omställningsstöd kan, enligt utredningens bedömning, utgöra ett lämpligt sätt att avgränsa de

136

Ds 2021:18 Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

utbildningar som omställningsstudiestöd får lämnas för från utbildningar som andra studiestöd kan lämnas för. Åtminstone för studerande som är lite yngre kan en sådan avgränsning vara nödvändig, så att personer inte skjuter upp studier i väntan på att kunna få det mer fördelaktiga omställningsstudiestödet i stället för t.ex. studiemedel. Det finns även risker för att äldre studerande som får möjlighet att finansiera åtminstone en del av en längre utbildning med omställningsstudiestöd, kan tränga undan yngre studerande från samma utbildning.

Av detta skäl är det viktigt att överväga hur lång en utbildning får vara som omställningsstudiestöd lämnas för, samt att bedöma om det behövs en åldersgräns som avgränsar utbildningarnas längd.

En begränsning till utbildningar som är högst 80 heltidsveckor långa till och med det kalenderår då den studerande fyller 39 år

För att undvika uppskjutna eller förlängda studier finns det behov av att införa en gräns för hur långa utbildningar får vara som ger möjlighet till omställningsstudiestöd. Utan en sådan gräns finns det risk för att personer skulle välja att skjuta upp studierna till den tidpunkt då man kan få omställningsstudiestöd för en del av utbildningen. Det kan i sin tur leda till ett försenat inträde på arbetsmarknaden.

En övre gräns för hur lång en utbildning kan vara för att ge rätt till omställningsstudiestöd kan även leda till att undanträngningen av yngre personer och personer med mer omfattande utbildningsbehov minskar. Samtidigt stimuleras de som har mer omfattande utbildningsbehov att nyttja möjligheterna till ordinarie studiemedel, vilket dessutom ger möjlighet att senare i livet använda omställningsstudiestödet för annan utveckling och omställning.

Av dessa skäl är utredningens förslag att enbart utbildningar som högst motsvarar 80 heltidsveckor ska ge rätt till omställningsstudiestöd till och med det kalenderår då den studerande fyller 39 år. En åldersgräns vid 40 års ålder finns idag när det gäller rätten till studiemedel, där den som är 40 år kan få studiemedel under fler veckor om det finns särskilda skäl (se även nedan). Utredningen har funnit att motsvarande åldersgräns är lämplig att tillämpa även när det gäller utbildningarnas längd och rätten till omställningsstudiestöd.

137

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd Ds 2021:18

En maximal tid på 80 heltidsveckor motsvaras av att en utbildning på 75 procent av heltid får vara högst 106 veckor, på 60 procent av heltid högst 133 veckor, på 50 procent av heltid högst 160 veckor och på 40 procent av heltid högst 200 veckor. Därutöver får en utbildning som bedrivs på 20 procent av heltid vara högst 400 veckor lång för att ge rätt till omställningsstudiestöd.

Även i dessa fall gäller dock att omställningsstudiestöd får lämnas i högst 44 veckor vid studier på heltid (se avsnitt 6.3).

En avgränsning till 80 heltidsveckor gör att flera samhällsviktiga utbildningar ändå kan omfattas. En specialistsjuksköterskeutbildning kan vara upp till 75 högskolepoäng (vilket motsvarar 50 veckors heltidsstudier) och ryms därmed inom de förslagna 80 veckorna. Programstudier mot barnmorskeexamen möjliggörs också. Inom 80 veckor kan en studerande även genomföra utbildningar till yrkesroller som lönekonsult och vissa tekniska ingenjörsutbildningar inom yrkeshögskolan samt bl.a. utbildning till undersköterska eller plattsättare inom komvux. Flera av utbildningarna inom regionalt yrkesvux i komvux är utbildningar där det råder en stor brist på utbildad personal. Dessa erbjuds som sammanhållna yrkesutbildningar, s.k. yrkespaket. Utbildningar som är längre än ett år ryms också, bl.a. utbildning till elektriker, mekaniker och anläggningsförare. Det är också möjligt att studera enstaka kurser inom komvux för att komplettera en utbildning eller yrkeserfarenhet. Inom yrkeshögskolan ryms en majoritet av utbildningarna inom 80 heltidsveckor, men det finns även kortare utbildningar. För att kunna leda till en yrkeshögskoleexamen måste en utbildning omfatta minst 200 yrkeshögskolepoäng, vilket motsvarar ett års (40 veckor) heltidsstudier. Sedan 2020 finns även kurser och kurspaket inom yrkeshögskolan, som omfattar mindre än 100 yrkeshögskolepoäng vid studier på heltid.

Det råder stor brist på lärare i Sverige. Enligt Universitetskanslersämbetets (UKÄ:s) och Skolverkets prognoser kan bristen på ämneslärare år 2033 vara drygt 16 000 personer. Det finns därför ett stort behov av att underlätta kompetensförsörjningen av ämneslärare, vari kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) är ett allt viktigare instrument. KPU är vanligtvis mellan 60 och 90 högskolepoäng vilket ryms inom den föreslagna övre gränsen på utbildningars längd om 80 veckor. Många personer som studerar på KPU är också personer som har varit ute i

138

Ds 2021:18 Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

arbetslivet och därmed kan uppfylla arbetsvillkoret för omställningsstudiestöd. Även masterutbildningar vid högskolan ryms inom 80 veckor.

Förslaget innebär också att den som är högst 39 år och som studerar på en utbildning på grundläggande eller gymnasial nivå på komvux eller vid en folkhögskola ska kunna uppnå en fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning på en studietid som motsvarar högst 80 heltidsveckor.

Den som t.ex. vill studera på två utbildningar kan göra det, förutsatt att var och en av utbildningarna är högst 80 veckor lång. En person som först studerar på en utbildning som är högst 80 veckor kan t.ex. två år senare komma tillbaka och studera med omställningsstudiestöd på en annan utbildning som också är högst 80 veckor lång. En person som läser på två olika utbildningar samtidigt, kan göra det under förutsättning att de två utbildningarna var för sig är högst 80 veckor långa. En person som läser en behörighetsgivande utbildning, och därefter en efterföljande utbildning, kan göra det under förutsättning att den förstnämnda och den sistnämna utbildningen vardera är högst 80 veckor långa. I dessa fall gäller det dock även att omställningsorganisationen lämnar ett positivt yttrande för utbildningarna och att CSN, alternativt ÖKS, bedömer att de stärker den studerandes ställning på arbetsmarknaden (se avsnitt 5.5). En person som först studerar en termin på en kurs och sedan en termin på en annan kurs, men där kurserna tillsammans utgör en sammanhållen utbildningsgång, t.ex. ett yrkespaket, kan göra det om båda kurserna tillsammans är högst 80 veckor långa.

En förutsättning är i samtliga fall att personen beräknas kunna avsluta utbildningen och få slutbetyg, examensbevis eller annat utbildningsbevis genom studier om maximalt motsvarande 80 veckor på heltid. Vad som ska menas med en utbildning, en utbildningsgång eller hur lång tid som ska anses vara kvar av en utbildning får avgöras i praxis.

Prövningen av om personen beräknas kunna få slutbetyg, examensbevis eller annat utbildningsbevis genom studier om maximalt motsvarande 80 veckor på heltid bör göras oberoende av hur många veckor med omställningsstudiestöd som personen har kvar.

139

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd Ds 2021:18

Från och med det kalenderår då den studerande fyller 40 år finns ingen begränsning i utbildningarnas längd

Behovet av att begränsa utbildningarnas längd minskar med stigande ålder. Då minskar sannolikheten att en person medvetet väntar med att börja studera eller skjuter upp en längre utbildning i avvaktan på att kunna få omställningsstudiestöd.

Det finns redan en åldersgräns som används för liknande avgränsningar i studiemedelssystemet. Från och med det kalenderår den studerande fyller 40 år får studiemedel lämnas under ytterligare 40 veckor per utbildningsnivå om det finns särskilda skäl (3 kap. 8 § fjärde stycket studiestödslagen). Inom studiemedelssystemet har därmed 40 år ansetts vara en väl avvägd gräns för när den studerande kan ges möjlighet till längre studier.

Även inom omställningsstudiestödet bör 40 års ålder kunna vara en sådan gräns. Vid 40 års ålder kan den studerande ha varit ute i arbetslivet tillräckligt länge för att ha behov av en ny, längre utbildning. Det är också osannolikt att yngre personer planerar sina studier med utgångspunkt i att de, när de blir 40 år, ska studera med omställningsstudiestöd på en viss utbildning och av detta skäl skjuter upp sina studier. Yngre personer har dessutom sannolikt avslutat en längre utbildning för inte allt för länge sedan och kan under åren fram till 40 års ålder främst vara i behov av en kortare kompletterande utbildning.

Av dessa skäl gör utredningen bedömningen att behovet av att begränsa utbildningarnas längd minskar väsentligt vid 40 års ålder. Det bör därmed inte finnas någon övre gräns för längden på utbildningarna som ger möjlighet att studera med omställningsstudiestöd från och med det kalenderår då den studerande fyller 40 år.

5.5 Utbildningen ska stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov

Förslag: Omställningsstudiestöd ska få lämnas för utbildning

som kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

140

Ds 2021:18 Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

Om det finns särskilda skäl, får omställningsstudiestöd lämnas även utan beaktande av arbetsmarknadens behov.

Omställningsstudiestöd får dock inte lämnas för utbildning som

1. enbart syftar till att möta kompetensbehoven hos en specifik arbetsgivare,

2. den studerandes arbetsgivare skäligen borde tillhandahålla för att den studerande ska klara av att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter, eller

3. den studerande redan har genomgått och från vilken han eller hon redan har ett slutbetyg, examensbevis eller annat utbildningsbevis.

Till en studerande som har en examen på forskarnivå ska omställningsstudiestöd få lämnas för utbildning som tillsammans med den studerandes forskarkompetens förser arbetsmarknaden med kompetens på ett arbetsområde där det finns ett behov av arbetskraft eller om det finns särskilda skäl.

Prövningen av om en utbildning kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov ska göras första gången en person ansöker om omställningsstudiestöd för en och samma utbildning.

Skälen för förslaget

Stärka studerandens framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande arbetsmarknadens behov

Utredningens förslag är att omställningsstudiestöd får lämnas för utbildningar i Sverige som ger rätt till studiemedel och för utbildningar i Sverige som finansieras av en omställningsorganisation (se avsnitten 5.1 och 5.2). Dessutom föreslås att utbildningen ska vara av en viss längd för att kunna ge rätt till omställningsstudiestöd (se avsnitten 5.3 och 5.4). Därutöver föreslås ett krav på att utbildningen ska stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov, vilket är i linje med parternas principöverenskommelse.

141

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd Ds 2021:18

Vilken utbildning som kan antas stärka en enskilds framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov bör bedömas utifrån varje persons situation och förutsättningar, dvs. utifrån personens tidigare utbildning, kunskaper och erfarenheter från arbetslivet. Utbildningen kan antingen syfta till att stärka personens ställning inom det arbetsområde som han eller hon redan arbetar eller har arbetat, eller syfta till att personen ska stärka sin kompetens på andra arbetsområden för att kunna söka nya arbeten. Det innebär att utbildningar som mer är av hobby- eller självförverkligande karaktär inte bör ge rätt till omställningsstudiestöd.

Det kan övervägas om det vid bedömningen behöver tas någon särskild hänsyn till studerande högre upp åldrarna, som inte har så mycket återstående tid kvar i arbetslivet, t.ex. om omfattningen av den aktuella utbildningsinsatsen står i proportion till den förväntade återstående tiden i arbetslivet. Utredningen bedömer dock att det inte behöver tas några sådana hänsyn i och med att åldersgränsen för rätt till omställningsstudiestöd föreslås vara 62 år (se avsnitt 4.2). Det är också tveksamt om det skulle vara förenligt med diskrimineringslagstiftningen att ta sådana hänsyn vid en mer skönsmässig prövning.

Utbildningsinsatsen kan fylla olika syften för den studerande när det gäller att stärka ställningen på arbetsmarknaden. Det kan vara fråga om att den studerande vill komplettera, slutföra, bredda eller fördjupa en tidigare utbildning. Det kan också vara fråga om att den studerande vill komplettera eller bredda sådana kunskaper som han eller hon behöver för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden eller fördjupa kunskaper som den studerande har förvärvat inom arbetslivet. Inom ramen för en utbildning kan också validering vara ett viktigt verktyg. Det kan som nämnts också handla om att byta inriktning för att slå in på en ny yrkesbana. En förutsättning är, för studerande som är yngre än 40 år, att personen beräknas kunna avsluta utbildningen och få slutbetyg, examensbevis eller annat utbildningsbevis genom studier om maximalt motsvarande 80 veckor på heltid (se avsnitt 5.4). När det gäller kurser och kortare utbildningar för vilka det inte utfärdas slutbetyg eller examensbevis är alltså kravet att det ska vara möjligt att avsluta utbildningen och få ett bevis på genomförd utbildning genom studier om maximalt motsvarande 80 veckor på heltid för den som är yngre än 40 år.

142

Ds 2021:18 Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

En behörighetsgivande utbildning kan berättiga till omställningsstudiestöd om den utgör en del av en utbildningsplan som kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Varken den behörighetsgivande utbildningen eller den efterföljande utbildningen i utbildningsplanen får dock vara längre än 80 veckor om den studerande är yngre än 40 år (se avsnitt 5.4). En ansökan om stöd som enbart omfattar studier på en behörighetsgivande utbildning bör däremot inte ge rätt till omställningsstudiestöd. En sådan utbildning bedrivs för att få behörighet till en annan utbildning och om det inte framgår vilken utbildning det är, går det inte att pröva om utbildningsinsatsen stärker den studerandes ställning inom det arbetsområde som han eller hon redan arbetar eller har arbetat, eller om det stärker personens kompetens på andra arbetsområden.

I princip bör omställningsstudiestöd kunna ges för studier inom samtliga de utbildningsformer som anges i avsnitten 5.1 och 5.2. Men eftersom bedömningen av om en utbildning stärker den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden ska ske med beaktande av arbetsmarknadens behov, bör särskild hänsyn tas till om utbildningen verkligen kan antas öka den enskildes möjligheter utifrån förhållandena på arbetsmarknaden. Som framgår ovan får det en särskild betydelse i de fall utbildningen syftar till att personen ska stärka sin kompetens på andra arbetsområden än inom det arbetsområde som han eller hon redan arbetar eller har arbetat. I de fallen bör det beaktas om det är rimligt att utbildningen kan öka möjligheten att söka och faktiskt etablera sig inom ett nytt arbetsområde efter genomgången utbildning.

Att utbildningen ska leda till ökade möjligheter att söka och faktiskt etablera sig inom ett nytt arbete kan antas vara svårare och mindre vanligt när det gäller arbetsområden där det redan råder hård konkurrens eller överetablering på arbetsmarknaden. Det bör samtidigt finnas möjlighet till vidareutbildning för personer som redan är etablerade även inom sådana arbetsområden. Utredningen anser därför att utbildningar som syftar till ett yrke för vilket det redan råder hård konkurrens eller överetablering inte bör ge rätt till omställningsstudiestöd, i annat fall än om den studerande har en grundutbildning till eller är etablerad inom ett sådant arbetsområde och vill vidareutbilda sig inom det arbetsområdet eller om det annars finns särskilda skäl (se nedan).

143

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd Ds 2021:18

Undantag vid särskilda skäl

Om det finns särskilda skäl föreslås att omställningsstudiestöd får beviljas även utan beaktande av arbetsmarknadens behov. För att det ska finnas särskilda skäl att bevilja omställningsstudiestöd trots att utbildningen syftar till ett yrke för vilket det råder hård konkurrens eller överetablering, bör det i det enskilda fallet finnas omständigheter som gör det sannolikt att utbildningen kan leda till en ny anställning eller betydligt ökad anställningsbarhet. Ett exempel på detta kan vara att det regionalt råder brist på yrkeskompetens, trots att det nationellt råder hård konkurrens inom yrket.

Utbildning som omställningsstudiestöd inte bör lämnas för

I vissa situationer bör det inte gå att få omställningsstudiestöd för en utbildning, trots att den eventuellt kan antas stärka en enskilds framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Det gäller i fråga om utbildning som enbart syftar till att möta kompetensbehoven hos en specifik arbetsgivare, dvs. när utbildningen bedöms vara till nytta enbart för en specifik arbetsgivare och att den således inte är relevant för någon annan arbetsgivare, vare sig i den aktuella i branschen eller på den övriga arbetsmarknaden.

Det bör inte heller vara möjligt att få omställningsstudiestöd för utbildning som den studerandes arbetsgivare skäligen borde tillhandahålla för att den studerande ska klara av att utföra sina ordinarie arbetsuppgifter.

Ytterligare en situation där det inte bör vara möjligt att få omställningsstudiestöd är om någon vill gå en utbildning som den studerande redan har genomgått och från vilken han eller hon redan har ett slutbetyg, examensbevis eller annat utbildningsbevis, eller om någon vill gå en utbildning som har ett kunskapsinnehåll som är likvärdigt med en sådan utbildning. Däremot bör ett slutbetyg, examensbevis eller annat utbildningsbevis från en utbildning inte i sig vara ett hinder för att få omställningsstudiestöd, om den studerande kan styrka att kunskapsinnehållet i utbildningen påtagligt har förändrats sedan personen genomgick den. Detsamma bör gälla om en utbildning som den studerande har läst utomlands

144

Ds 2021:18 Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd

inte har en direkt motsvarighet i Sverige, eller om en utländsk utbildning behöver kompletteras för att kunna anses motsvara en utbildning i Sverige. Vidare bör den som tidigare har påbörjat en utbildning, men som saknar slutbetyg, examensbevis eller annat utbildningsbevis från utbildningen, ha möjlighet att få omställningsstudiestöd för att slutföra den påbörjade utbildningen, så länge utbildningen i sig inte är längre än den maximitid för utbildningar som anges i avsnitt 5.4 för dem som är yngre än 40 år. Detta innebär t.ex. att en person med en yrkesexamen från ett yrkesprogram bör kunna läsa ett yrkespaket inom ett annat yrkesområde, liksom en person med examen från ett högskoleförberedande program i gymnasieskolan bör ha möjlighet att få omställningsstudiestöd för att kunna läsa ett yrkespaket på gymnasial nivå. Motsvarande principer bör gälla för bedömning av utbildningar inom övriga utbildningsformer.

Särskilda bestämmelser för studerande med examen på forskarnivå

Omställningsstudiestöd är ett generöst studiestöd med syftet att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier för att stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Studerande med en examen på forskarnivå, dvs. en licentiatexamen eller doktorsexamen, har redan studerat i många år. Många har också fått sin forskarutbildning bekostad med offentliga medel. Generellt har denna grupp en förhållandevis stark ställning på arbetsmarknaden.

60

Det bedöms därför inte motiverat att denna grupp ska kunna beviljas omställningsstudiestöd på samma villkor som övriga studerande. Studerande med forskarexamen föreslås i stället kunna få omställningsstudiestöd för utbildning som tillsammans med hans eller hennes forskarkompetens förser arbetsmarknaden med kompetens på ett arbetsområde där det finns ett behov av arbetskraft eller om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses samma typ av skäl som när omställningsstudiestöd får lämnas utan beaktande av arbetsmarknadens behov enligt första stycket.

60 UKÄ följer upp forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden. Av dem som tog examen 2012 var 81 procent etablerade tre år efter examen. En jämförelse med resultatet för de examinerade på grund- och avancerad nivå visar att andelen etablerade ligger på ungefär samma nivå som för doktorsexaminerade. Exempelvis var 81 procent av personer som examinerades på grund- och avancerad nivå läsåret 2011/12 etablerade på arbetsmarknaden 2013. UKÄ (2018). Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden. Rapport 2018:1.

145

Utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd Ds 2021:18

Prövning bör ske vid första ansökan om omställningsstudiestöd för en utbildning

Prövningen av om en utbildning kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov ska göras första gången en person ansöker om omställningsstudiestöd för en och samma utbildning. Om en studerande har valt att ansöka omställningsstudiestöd för en period och sedan återkommer och ansöker om studiestöd för ytterligare en eller fler perioder för samma utbildning, behöver inte någon ny prövning göras av om utbildningen kan antas stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Omställningsorganisationernas roll vid prövningen av om en utbildning stärker den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov

Mot bakgrund av att omställningsorganisationer som erbjuder arbetstagare omställnings- eller kompetensstöd i form av vägledning, rådgivning och förstärkt stöd kommer att ha en särskild inblick i den enskilde arbetstagarens situation, och särskilt goda förutsättningar att uttala sig om hur dennes ställning på arbetsmarknaden kan stärkas genom deltagande i en viss utbildning, bör de få en framträdande roll i ärendehanteringen. Av avsnitt 7.2.2 framgår att de ska ges tillfälle att lämna ett yttrande till CSN om hur den sökta utbildningen kommer att stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov och att CSN vid sin prövning av ärendet ska lägga särskild vikt vid ett sådant yttrande.

146

6 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

6.1 Omställningsstudiestöd ska lämnas per vecka

Förslag: Omställningsstudiestöd ska lämnas per vecka.

Skälen för förslaget: Sedan 2001 beviljas studiemedel per vecka.

Även det studiestartsstöd som infördes 2017 beviljas per vecka. Ett argument för detta är att studiestödet i största möjliga utsträckning bör vara följsamt i förhållande till utbildningars uppläggning och omfattning. För flertalet utbildningar finns ett poängsystem där utbildningens omfattning uttrycks i termer av att ett visst antal poäng per vecka utgör heltidsstudier. Detta gäller t.ex. utbildning vid högskolan (6 kap. 2 § högskoleförordningen [1993:100]), utbildning inom komvux (2 kap. 2 § förordningen [2011:1108] om vuxenutbildning) och utbildning inom yrkeshögskolan (2 kap. 4 § förordningen [2009:130] om yrkeshögskolan).

Utredningen bedömer att det inte finns skäl för att omställningsstudiestödet ska avvika från vad som gäller för andra studiestöd i detta avseende. Stödet bör således också beviljas per vecka. Att göra så överensstämmer med utredningens uppdrag att det nya studiestödet i möjligaste mån bör införas utifrån redan befintliga strukturer. Det underlättar även för Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) hantering och för att stödet ska kunna beslutas och träda i kraft i enlighet med tidsplanen i utredningens uppdragsbeskrivning.

147

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

6.2 Studiernas omfattning – omställningsstudiestöd ska kunna lämnas för studier på hel- eller deltid

Förslag: Omställningsstudiestöd ska lämnas för heltidsstudier

och deltidsstudier som omfattar minst 20, 40, 50, 60 eller 75 procent av heltid.

Bestämmelser i studiestödsförordningen (2000:655) om studiernas omfattning och de föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna ska också tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd.

CSN ska få meddela närmare föreskrifter om vad som ska anses vara studier på heltid respektive deltid, om det inte framgår av någon annan författning eller den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.

Skälen för förslaget: Utbildning som riktar sig till vuxna ska vara

flexibel. Det är viktigt att utbildningen anpassas till de studerandes behov och förutsättningar. Detta är särskilt viktigt för omställningsstudiestödet, som riktar sig till personer som är etablerade på arbetsmarknaden och som i många fall kan antas vilja kombinera studierna med fortsatt arbete på deltid. Studerande ska t.ex. inte vara tvungna att studera på heltid för att ha rätt till omställningsstudiestöd. Det hade bl.a. riskerat att leda till att personer avstår från att studera eller registrerar sig på fler kurser än nödvändigt och då tar upp studieplatser som i stället kan gå till andra. Omställningsstudiestödet bör därför kunna ges för såväl heltids- som för deltidsstudier. Studerande kan dessutom välja att begränsa sitt uttag av omställningsstudiestöd genom att ansöka om stöd för en lägre omfattning än studierna motsvarar.

Studiemedel och studiestartsstöd lämnas för studier på heltid och 75 eller 50 procent av heltid. I parternas principöverenskommelse anges att den lägsta studieomfattning som ska berättiga till ett nytt parallellt offentligt studiestöd ska vara 20 procent av heltid. Omställningsstudiestöd ska vara ett flexibelt stöd som möjliggör studier i kombination med arbete. Att kunna få stöd vid studier om 20 procent av heltid underlättar för arbetstagare som inte har möjlighet att kombinera fortsatt arbete med mer omfattande studier.

148

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Omställningsstudiestöd bör därför också kunna lämnas med 20 procent av helt belopp.

En flexiblare modell där stöd kan lämnas för fler deltidsnivåer än 20, 50 och 75 procent av heltid har även övervägts. En sådan modell är dock inte oproblematisk. Utbildningar kan under studietiden behöva anpassas efter den studerandes förkunskaper och behov. Planerade kurser kan därför komma att avbrytas eller ersättas av andra kurser. I ett system där omställningsstudiestöd beräknas efter en mer exakt studieomfattning skulle varje sådan förändring, även om den är relativt begränsad, påverka den studerandes rätt till omställningsstudiestöd. Varje mindre ändring i studierna skulle då leda till ett förändrat bidrags- och lånebelopp. Varje ändring skulle också medföra en risk för att den studerande får omställningsstudiestöd felaktigt, stöd som sedan måste betalas tillbaka genom avdrag på kommande utbetalningar eller genom ett återkrav.

Som ovan anförts anser utredningen att omställningsstudiestöd bör kunna lämnas för studier om 20 procent av heltid. Deltidsnivåerna inom det befintliga statliga studiestödssystemet bör därutöver vara utgångspunkten för ett nytt system. För att medge viss ytterligare flexibilitet föreslås att omställningsstudiestöd även ska kunna lämnas för studier om 40 och 60 procent av heltid. Dessa nivåer innebär att även den som ska studera på heltid under två eller tre dagar under en vecka, för den veckan kan få en ersättning som direkt motsvarar hans eller hennes inkomstbortfall.

Fem deltidsnivåer bedöms ge tillräckligt utrymme för flexibilitet, utan att samtidigt riskera skapa negativa sidoeffekter som inte kan hanteras. Det nya omställningsstudiestödet bör därför kunna lämnas för studier på heltid eller på 20, 40, 50, 60 eller 75 procent av heltid.

Inom studiemedelssystemet finns i studiestödsförordningen särskilda bestämmelser om beräkningen av vad som är anse som studier på hel- eller deltid. CSN får i övrigt meddela föreskrifter om vad som är att anse som studier på hel- eller deltid. Samma bestämmelser bör tillämpas för beräkningen av studiernas omfattning inom omställningsstudiestödet.

149

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

6.3 Kortaste och längsta tid med omställningsstudiestöd

Förslag: Omställningsstudiestöd ska få lämnas för varje vecka

som den studerande bedriver studier på minst 20 procent av heltid.

Omställningsstudiestöd ska få lämnas i sammanlagt högst – 44 veckor för den som har helt stöd, – 58 veckor för den som har 75 procent av helt stöd, – 73 veckor för den som har 60 procent av helt stöd, – 88 veckor för den som har 50 procent av helt stöd, – 110 veckor för den som har 40 procent av helt stöd, och – 220 veckor för den som har 20 procent av helt stöd. Veckor då den studerande behåller omställningsstudiestöd vid sjukdom, vård av barn, vård av närstående eller när ett barn har avlidit ska ingå i det antal veckor som omställningsstudiestöd högst kan lämnas för.

Skälen för förslaget: I avsnitt 5 anges hur lång eller kort en

utbildning får vara för att den ska ge rätt till omställningsstudiestöd. Där anges att en utbildning ger rätt till omställningsstudiestöd om utbildningen omfattar minst en vecka vid studier på heltid. Dessutom anges att en utbildning som längst får motsvara 80 veckor på heltid för en person som är högst 39 år, för att ge rätt till omställningsstudiestöd (för äldre studerande föreslås ingen sådan begränsning). Dessa gränser avgränsar alltså de utbildningar för vilka omställningsstudiestöd kan lämnas.

Kortaste tid med omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestöd ska enligt utredningens förslag beviljas per vecka (avsnitt 6.1). En utbildning ger rätt till omställningsstudiestöd om den omfattar minst en veckas studier på heltid (avsnitt 5.3). Stöd lämnas dessutom för deltidsstudier som omfattar minst 20 procent av heltid (avsnitt 6.2). Av detta följer att stöd kommer att kunna

150

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

lämnas för en utbildning som pågår på hel- eller deltid, om den sammantaget omfattar minst en veckas studier på heltid. En studerande bör ha möjlighet att begränsa sin ansökan till att avse stöd för en enskild vecka av en sådan utbildning. Stöd bör också kunna lämnas för enskilda veckor i de fall en sådan utbildning sprids ut över ett flertal enstaka veckor under en längre period. Omställningsstudiestöd bör därför få lämnas för varje vecka som den studerande bedriver studier på minst 20 procent av heltid (det förutsätter dock att utbildningen pågår under minst fem veckor, se avsnitt 5.3).

Närmare bestämmelser om tid som omställningsstudiestöd får lämnas för bör överensstämma med vad som i övrigt gäller inom studiemedelsområdet. Det gället t.ex. bestämmelserna i 3 kap. 4 § studiestödsförordningen (2000:655) om att begreppet vecka avser en hel kalendervecka och om hur studietid ska beräknas om studierna inte pågår under studietidens hela första och sista kalendervecka. Även de föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser bör tillämpas när det gäller omställningsstudiestöd.

Längsta tid med omställningsstudiestöd

Avsikten med omställningsstudiestödet är att det ska göra utbildning möjligt i en situation där en person önskar vidareutbildning eller omställning. Omställningsstudiestödet är ett mycket förmånligt studiestöd där den som studerar kan beviljas höga belopp. Det krävs därför även en avgränsning av det antal veckor med stöd som en studerande kan få.

Utredningen anser att omställningsstudiestöd bör kunna lämnas under en tid som motsvarar maximalt 44 veckors studier på heltid, vilket även överensstämmer med motsvarande förslag i parternas principöverenskommelse. Den som påbörjar en utbildning med omställningsstudiestöd som är 80 heltidsveckor lång måste därmed kunna finansiera 36 av dessa studieveckor på annat sätt. Det reguljära studiemedelssystemet är ett alternativ för den som har behov av sådan ytterligare finansiering.

Den längsta tiden om 44 heltidsveckor motsvaras av högst 58 veckor för den som har 75 procent av helt stöd, högst 73 veckor för

151

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

den som har 60 procent av helt stöd, högst 88 veckor för den som har 50 procent av helt stöd, högst 110 veckor för den som har 40 procent av helt stöd och högst 220 veckor för den som har 20 procent av helt stöd.

Detta innebär inte att allt omställningsstudiestöd behöver tas ut vid ett och samma tillfälle för en och samma utbildning. Det kommer t.ex. att vara möjligt att gå flera utbildningar fördelade över längre tid än 44 veckor och ansöka om ett begränsat antal veckor med omställningsstudiestöd för varje utbildning.

Omställningsstudiestödet ska i övrigt vara ett parallellt studiestöd, avskilt från studiemedlen och studiestartsstödet. Det innebär att antalet veckor som omställningsstudiestöd kan lämnas för inte ska räknas samman med veckorna i de andra systemen. Omställningsstudiestöd kan alltså lämnas för sammanlagt 44 veckors heltidsstudier oavsett om den studerande använt alla sina studiemedelseller studiestartsstödsveckor. Rätten till omställningsstudiestöd föreslås dock begränsas från och med det kalenderår den studerande fyller 61 år (se avsnitt 4.2).

Det bör inte finnas några möjligheter att förlänga sin tid med omställningsstudiestöd för den som blir försenad i sina studier. En tydlig gräns utan möjlighet till förlängningar av tiden med omställningsstudiestöd bedöms uppmuntra en god studieplanering, påskynda studierna och öka genomströmningen. Den som blir försenad i sina studier och har behov av ytterligare studiestöd kan övergå till någon av de andra studiestödsformerna, på samma vis som en studerande som påbörjar studier som är längre än 44 veckor har möjlighet att göra för att finansiera de avslutade delarna av sin utbildning.

Den som får omställningsstudiestöd får under vissa förutsättningar behålla detta om han eller hon blir sjuk, vårdar barn eller anhörig eller i samband med att ett barn under 18 år har avlidit (se avsnitt 6.8). Även veckor då en studerande uppbär omställningsstudiestöd under sjukdom och sådan annan ledighet som nämns ovan bör dock räknas in i antalet veckor med omställningsstudiestöd, vid prövningen av hur länge stödet kan beviljas. Omställningsstudiestödets bestämmelser skiljer sig därmed från vad som gäller för studiemedel men överensstämmer med bestämmelserna för studiestartsstödet. Utredningen anser att det är en rimlig avvägning mot bakgrund av att det rör sig om ett

152

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

förmånligt stöd för den enskilde. Det bör därför föreskrivas att omställningsstudiestöd som lämnas vid sjukdom eller viss ledighet också ska ingå i det antal veckor som omställningsstudiestöd högst får lämnas. Den som får ett behov av längre tids ledighet från studierna har möjligheten att avbryta sina studier och i stället ansöka om ersättning genom socialförsäkringssystemet. Han eller hon kan efter ledigheten återuppta sina studier med omställningsstudiestöd.

6.4 Beräkning av omställningsstudiestöd

6.4.1 Omställningsstudiestödets storlek ska beräknas med utgångspunkt i stödtagarens årliga inkomst i beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

Förslag: Omställningsstudiestöd ska kompensera för

inkomstbortfall. Den årliga inkomst som Försäkringskassan har bestämt på begäran av CSN ska vara utgångspunkten för beräkningen av inkomstbortfallet.

Omställningsstudiestöd ska beräknas utifrån en årlig inkomst som har bestämts med utgångspunkt i den sökandes förhållanden vid tidpunkten då ansökan om omställningsstudiestöd lämnas in till CSN, dock tidigast tre månader och senast dagen före studiestarten. En ny årlig inkomst ska läggas till grund för ett beslut om omställningsstudiestöd, för den som efter ett uppehåll i studierna under tre månader eller längre återkommer med en ny ansökan om omställningsstudiestöd.

Försäkringskassan ska på begäran av CSN bestämma en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och en årlig inkomst. Den årliga inkomsten ska beräknas på samma sätt som i andra ärenden om SGI, dvs. enligt bestämmelserna i 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken, med undantag från bestämmelserna om en övre gräns för SGI i 25 kap. 5 § andra stycket. Försäkringskassan ska bestämma den årliga inkomsten för den dag som CSN anger i sin begäran.

För en sökande som inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner ska i stället inkomster från arbete i ett land inom EES, i Förenade kungariket eller i Schweiz få läggas till grund för

153

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

beräkning av omställningsstudiestöd. CSN ska i ett sådant fall bestämma den inkomst som ska ligga till grund för beräkningen av omställningsstudiestödets storlek på motsvarande sätt som Försäkringskassan bestämmer en årlig inkomst enligt socialförsäkringsbalken. CSN ska vid sin prövning dock även kunna ta hänsyn till inkomster från arbete utanför Sverige men inom EES, Förenade kungariket samt i Schweiz. CSN ska, efter att ha gett Försäkringskassan möjlighet att yttra sig, få meddela närmare föreskrifter om beräkning av sådana inkomster.

Skälen för förslaget

Omställningsstudiestödet bör kompensera för ett inkomstbortfall

I parternas principöverenskommelse anges att förutsättningarna för vuxna att finansiera sina studier måste förbättras. Parterna föreslår att bidragsdelen i ett nytt offentligt studiestöd bör ersätta en del av det inkomstbortfall en arbetstagare drabbas av vid övergång till studier.

För att utbildning ska vara ett möjligt alternativ krävs att den som vill och behöver studera också kan finansiera sina studier. Ett nytt omställningsstudiestöd ska bidra till att underlätta omställning eller vidareutbildning i form av studier för vuxna som befinner sig mitt i arbetslivet. För att steget till studier inte ska behöva innebära alltför stora livsförändringar bör stöd i form av bidrag lämnas med ett belopp som begränsar det ekonomiska bortfall som drabbar en arbetstagare eller egenföretagare vid övergång till studier. Utredningen delar därför bedömningen att omställningsstudiestödet bör beräknas enligt en inkomstbortfallsprincip. Beloppets storlek bör därmed bestämmas med utgångspunkt i de inkomster stödtagaren normalt skulle ha haft, om han eller hon inte hade börjat studera.

Ett befintligt system bör användas för att fastställa inkomstbortfallet

Det finns flera olika metoder för att fastställa en stödtagares normala inkomst. Exempelvis kan ett nytt system som innebär att CSN ska fastställa en normal inkomst övervägas. En sådan ordning ger dock

154

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

upphov till en mängd olika svåra frågor och avgränsningar, och leder till flera tillämpningsproblem. CSN har idag ingen erfarenhet av eller systemstöd för att fastställa inkomster och inkomstbortfall. Om CSN ska fastställa inkomster och inkomstbortfall fordras ett helt nytt regelverk, att CSN bygger upp kompetens på området och att helt nya system och rutiner tas fram.

I ett nytt regelverk måste det bestämmas vilken inkomstperiod som ska användas som grund för bedömningen. Det måste även bestämmas vilken typ av inkomster som ska få läggas till grund för bedömningen. Vidare uppstår frågor om huruvida viss tid ska få räknas bort eller vara överhoppningsbar. Ett nytt system skapar också en mängd praktiska problem. Exempelvis måste det med stor sannolikhet skapas elektroniska överföringsfunktioner där arbetsgivare kan anmäla inkomster, arbetstider och liknande till CSN. Arbetsgivare skulle med ett sådant nytt och separat system därmed behöva rapportera uppgifter till ytterligare en aktör (CSN). Dessutom måste övervägas vilka kontrollsystem och förändrade eller nya bestämmelser om uppgiftsskyldighet som krävs för att förhindra felaktiga utbetalningar och missbruk. Ett sådant nytt system skulle även innebära att enskildas inkomster och inkomstbortfall kan beräknas på ytterligare ett sätt, vid sidan om redan befintliga system, vilket kan ge incitament som inte kan överskådas.

Utredningens uppdrag har varit att föreslå hur ett nytt omställningsstudiestöd ska kunna administreras på ett ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt sätt. Stödet ska i möjligaste mån införas utifrån redan befintliga strukturer. Att skapa ett helt nytt system för att fastställa den inkomst som omställningsstudiestödet ska beräknas utifrån skulle fordra stora resurser. Det finns också risk för att det systemstöd som är nödvändigt inte skulle kunna vara klart när stödet är tänkt att kunna börja betalas ut. Ett nytt system skulle därmed varken vara ändamålsenligt, rättssäkert eller effektivt. Utredningen bedömer därför att en rimligare utgångspunkt är att utgå från något av redan befintliga system för att beräkna en inkomstnivå som ett inkomstbortfall ska relateras till. Det finns två väl etablerade system för att beräkna inkomstbortfall, inom arbetslöshetsförsäkringen och inom socialförsäkringsområdet.

155

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

Inkomstbortfall enligt arbetslöshetsförsäkringen

Det statliga studiestödet innehöll 1975–2003 ett särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) som ersatte inkomstbortfall i samband med studier. Stödet lämnades till dem med störst behov av studier.

61

För stödtagare som tillhörde en arbetslöshetskassa (a-kassa) lämnades ett skattepliktigt bidrag med ett belopp som uppgick till 65 procent av vad han eller hon skulle ha fått i aktivitetsstöd vid arbetsmarknadsutbildning. Därutöver kunde lån lämnas för skillnaden mellan vuxenstudiestödets bidragsdel efter skatt och aktivitetsstödet efter skatt. Det tidigare vuxenstudiestödet kunde med andra ord lämnas med samma belopp som aktivitetsstödet, men bestod av både bidrag och lån.

Utredningen har övervägt en liknande konstruktion för det nya omställningsstudiestödet, dvs. att koppla bidragsdelens storlek till rätten till ersättning vid arbetslöshet.

Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen innehåller en grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring. För att ha rätt till arbetslöshetsförsäkring måste den sökande uppfylla ett arbetsvillkor. Arbetsvillkoret innebär, enligt de tillfälliga regler som är en följd av den pågående pandemin, att den sökande måste ha haft ett förvärvsarbete om minst 60 timmar per månad under minst sex månader, alternativt ha arbetat under minst 420 timmar under sex månader, varav minst 40 timmar under varje månad. Från och med den 2 januari 2023 kommer arbetsvillkoret att återgå till tidigare gränser, dvs. 80, 480 respektive 50 timmar. För rätt till inkomstbortfallsförsäkring krävs dessutom att den sökande har varit medlem i en a-kassa under minst tolv sammanhängande månader.

Under 1998 var 3,8 miljoner, eller 89 procent av arbetskraften medlemmar i en a-kassa. År 2019 hade andelen sjunkit till 69 procent av arbetskraften.

62

konstaterade i sitt slutbetänkande att endast fyra av tio arbetslösa har rätt till arbetslöshetsersättning. Den utredningen angav vidare att det nuvarande regelverket är komplext och fordrar en omfattande administration, både för den sökande och för dennes tidigare

61 Stöd lämnades i huvudsak för studier på grundskole- och gymnasienivå. På högskolenivå lämnades stödet endast för studier på yrkesteknisk utbildning och specialpedagogutbildning. Som en rekryteringsåtgärd erbjöds stödet efter en tid även till vissa studerande som antogs till högskoleutbildning inom det naturvetenskapliga och tekniska området (NT-SVUX). 62 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (2016). Arbetslöshetskassornas medlemsutveckling (Rapport 2016:29). och IAF:s årsstatistik.

156

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

arbetsgivare. Denna omfattande administration leder i sin tur till långa väntetider innan enskilda kan få ut sin ersättning.

63

Utredningen bedömer att det finns flera skäl som talar emot att relatera bidragsnivån i ett nytt omställningsstudiestöd till stödtagarens rätt till ersättning vid arbetslöshet. Det nya omställningsstudiestödet ska ersätta ett inkomstbortfall till följd av studier. En stor andel av arbetskraften och framtida stödtagare är dock inte medlemmar i en a-kassa. För dessa skulle stöd behöva lämnas med någon form av schablon- eller garantinivå. Många stödtagare skulle därför riskera att få ett bidrag vid studier som inte återspeglar deras faktiska inkomstförluster. Detsamma gäller för stödtagare som visserligen är medlemmar i en a-kassa, men som inte uppfyller arbetsvillkoret för rätt till arbetslöshetsersättning.

Utredningens uppdrag har vidare varit att föreslå hur ett nytt omställningsstudiestöd ska kunna administreras på ett ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt sätt. Att fastställa rätten till arbetslöshetsersättning fordrar dock en omfattande administration som kan orsaka långa handläggningstider. Det är därför olämpligt att låta den enskildes rätt till arbetslöshetsersättning utgöra grunden för en beräkning av storleken på omställningsstudiestödet.

I betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen lämnas förslag till en ny och mera renodlad inkomstbaserad inkomstförsäkring med ett tänkt ikraftträdande den 1 januari 2023.

64

Förslagen har remissbehandlats och bereds nu i Regeringskansliet. Det framstår inte som lämpligt att en så viktig komponent som beräkningsgrunden för det nya omställningsstudiestödet ska baseras antingen på nuvarande regelverk för arbetslöshetsförsäkringen, som föreslås ändras inom ett fåtal år, eller på principer i ett ännu inte beslutat regelverk. Även detta talar starkt emot att använda arbetslöshetsförsäkringen som grund för beräkningen av omställningsstudiestöd.

Systemet för att bestämma en årlig inkomst och en SGI bör vara utgångspunkt för beräkningen av inkomstbortfall

I socialförsäkringsbalken återfinns olika socialförsäkringsförmåner som syftar till att kompensera inkomstbortfall, exempelvis

63SOU 2020:37. Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen.. Sid 141. 64SOU 2020:37. Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen.

157

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

graviditetspenning, föräldrapenning och sjukpenning. För att beräkna ett inkomstbortfall och storleken på sådana ersättningar används begreppet sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas tills vidare få för eget arbete som arbetstagare (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). En beslutad SGI motsvarar den försäkrades förväntade årsinkomst, och ska som utgångspunkt återspegla de inkomster en försäkrad kan förväntas komma att ha under en kommande sexmånadersperiod.

Det är bara inkomster i pengar från eget arbete som får ingå i beräkningen av en SGI. För att beaktas måste inkomsterna kunna härledas till arbete som den försäkrade utför själv. Utgångspunkten är vidare att endast inkomster från arbete i Sverige får beaktas (25 kap.2 och 3 §§socialförsäkringsbalken). För egenföretagare ska arbetet kunna hänföras till en verksamhet som har ett fast driftsställe i Sverige (6 kap. 2 § socialförsäkringsbalken). Undantagsregler gäller för vissa personkategorier, exempelvis sjömän och diplomater (6 kap.35 §§socialförsäkringsbalken) Enligt EU-rätten ska även inkomster från arbete inom EES och Schweiz i vissa fall beaktas (Artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 883/04 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen). Arbetsinkomster får vidare bara beaktas om de kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande (25 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). En SGI fastställs bara om den försäkrades årsinkomst kan antas uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet, dvs. 11 424 kronor under 2021. En SGI fastställs slutligen normalt till som mest åtta prisbasbelopp, eller 380 800 kronor under 2021 (25 kap. 5 § socialförsäkringsbalken).

65

En SGI bestäms när en försäkrad begär att få en förmån som beräknas på grundval av SGI eller om det behövs för handläggningen av ett ärende hos Försäkringskassan. I beslutet om SGI anger Försäkringskassan storleken på den försäkrades SGI, den försäkrades årsarbetstid och årsinkomst. En SGI kan också bestämmas om en försäkrad begär det, även om ett ersättningsärende inte är aktuellt (26 kap.2 och 3 §§socialförsäkringsbalken). Det är bara personer som är försäkrade för arbetsbaserade förmåner i

65 Motsvarande en månadsinkomst om 31 733 kronor per månad.

158

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Sverige som kan få en SGI fastställd.

66

Huvudregeln är att en person

som arbetar i Sverige är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Försäkringsskyddet upphör normalt tre månader efter att arbetet har tagit slut, men försäkringstiden kan förlängas om personen i samband med det får en arbetsbaserad förmån eller omfattas av vissa bestämmelser om SGI-skyddad tid.

I vissa fall kan den som avbryter eller inskränker sitt arbete få sin SGI beräknad med utgångspunkt i inkomsterna innan förändringen. Ett sådant SGI-skydd gäller exempelvis under tid då den studerande bedriver studier med studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), står till arbetsmarknadens förfogande och vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder om den försäkrade samtidigt får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning. Ett SGI-skydd gäller även för den som är gravid och som måste sluta eller minska sitt arbete tidigast sex månader före barnets födelse, och vid vård av barn. Skydd gäller dessutom om den försäkrade inte arbetar av någon anledning som ger rätt till sjukpenning, ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning, rehabiliteringsersättning eller ersättning från arbetsskadeförsäkringen.

Utredningen ser flera fördelar med att använda SGI-systemet som grund för beräkningen av det inkomstbortfall som orsakas av omställning i form av studier. Sjukpenninggrundande inkomst baseras som utgångspunkt på antaganden om en framtida antaglig inkomst, till skillnad från arbetslöshetsförsäkringen som baseras på historiska inkomster. Det vill säga, SGI:n baseras på antaganden om hur inkomsterna skulle ha sett ut under de kommande sex månaderna om den försäkrade hade fortsatt att arbeta som tidigare.

Personer som uppfyller vissa villkor kan få en SGI bestämd med utgångspunkt i inkomster som ligger längre tillbaka i tiden. Det gäller t.ex. för försäkrade som avbrutit eller inskränkt sitt arbete och som har deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller haft sjukpenning. Utredningen anser att det är rimligt att även storleken på omställningsstudiestödet för personer inom dessa kategorier baseras på en jämförelse med de inkomster som varit aktuella under

66 Försäkrade för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap. socialförsäkringsbalken, enligt Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, Europaparlamentets och rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egna företagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, eller enligt en socialförsäkringskonvention mellan Sverige och ett annat land.

159

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

tidigare arbete. Detta inte minst för att övergången till omställningsstudiestöd från en typ av ersättning, såsom aktivitetsstöd eller föräldrapenning som är baserade på dessa tidigare arbetsinkomster, inte ska medföra avsevärt förändrade ekonomiska förutsättningar för den enskilde. Att använda SGI-systemet som utgångspunkt för beräkningen av omställningsstudiestödets storlek säkerställer att beräkningen av omställningsstudiestödet baseras på inkomstbortfallet.

En invändning mot nuvarande regler om SGI-skydd är att de är komplexa och att det är svårt för den enskilde att förutse sin SGI. Små misstag, som att inte omgående anmäla sig till Arbetsförmedlingen efter att ha förlorat sitt arbete, kan leda till att SGI bestäms till noll kronor. Reglerna om SGI-skydd är samtidigt undantagsregler, som innebär att en ersättning i vissa fall kan beräknas utifrån tidigare och inte aktuella inkomster om det är till fördel för den sökande. Att den som inte uppfyller villkoren för SGI-skydd kan förlora en tidigare upparbetad SGI och därmed få omställningsstudiestöd med ett lägre belopp, är redan ett faktum vid bestämmandet av förmåner inom socialförsäkringen. Regeringen har också vidtagit vissa åtgärder för att minska risken för att en person förlorar sitt SGI-skydd. Exempelvis kunde en person som efter en sjukperiod inte direkt anmälde sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen tidigare få sin sjukpenninggrundande inkomst nedsatt till noll kronor. Detta ansågs vara orimligt. Därför infördes ett rådrum på 25 dagar där den sjukpenninggrundande inkomsten är tryggad.

67

Försäkringskassan bestämmer vid miljontals tillfällen årligen en SGI för personer som ansöker om en ersättning och för försäkrade som begär ett sådant beslut. Myndigheten har ett väl upparbetat system för handläggningen av sådana ärenden och beslut. Handläggningen innefattar olika automatiska kontroller mot en mängd andra system och i en stor del av ärendena kan en SGI bestämmas maskinellt. I de fall en sökande behöver komplettera sin ansökan med fler uppgifter har dennes arbetsgivare också möjlighet att lämna de efterfrågade uppgifterna via en särskild e-tjänst.

Utredningen bedömer att effektivitets-, kontroll- och rättssäkerhetsskäl talar för att systemet för att bestämma en SGI bör

67 Socialdepartementet (2019). Ökad trygghet för den som lämnar sjukförsäkringen för Arbetsförmedlingen, pressmeddelande..

160

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

vara utgångspunkten för att beräkna det inkomstbortfall som ska kunna ersättas med omställningsstudiestöd.

Den årliga inkomst Försäkringskassan bestämmer som grund för SGI bör läggas till grund för beräkning av omställningsstudiestödets storlek

Den inkomst som används för beräkning av omställningsstudielån måste vara utan övre begränsning (se avsnitt 6.4.4). I samband med ett beslut om SGI anger Försäkringskassan storleken på den sökandes årsarbetstid och årliga inkomst. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas enligt 25 kap. 5 § andra stycket socialförsäkringsbalken till högst åtta prisbasbelopp. Den årliga inkomsten är däremot summan av alla de inkomster som Försäkringskassan har beslutat uppfyller villkoren för att ingå i beräkningen av en SGI. Den årliga inkomstens storlek beräknas med andra ord vid sådana beslut i enlighet med de begränsningar som följer av 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken, med det undantaget att det inte finns någon över gräns för hur hög den årliga inkomsten kan vara. Den årliga inkomsten saknar således, till skillnad från en SGI, en övre begränsning. Det är därför den årliga inkomst som Försäkringskassan anger i beslut om SGI som bör läggas till grund för beräkning av storleken på omställningsstudiestödet.

Den årliga inkomsten bör vara bestämd i anslutning till studierna

Omställningsstudiestödets storlek ska beräknas utifrån den årliga inkomst som Försäkringskassan har beslutat om vid beslut om SGI. Stödtagarens inkomster kommer i nästan samtliga fall att minska under studietiden. Syftet med stödet, behovet av förutsebarhet för de studerande och administrativa skäl talar emot att inkomständringar under studietiden skulle föranleda en omprövning av redan beviljade belopp. Omställningsstudiestödet bör därför beräknas utifrån den årliga inkomst som har bestämts med utgångspunkt i den sökandes förhållanden vid tidpunkten då ansökan om omställningsstudiestöd lämnas in till CSN, dock tidigast tre månader innan studierna inleds och senast dagen innan studierna inleds. Senare inkomständringar eller ändrad arbetstid ska inte innebära att stödets storlek omprövas.

161

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

För den som gör uppehåll i studierna och sedan återkommer med en ny ansökan om omställningsstudiestöd för fortsatta studier bör dock i vissa fall en ny årlig inkomst läggas till grund för beräkningen av omställningsstudiestödets storlek. En ny årlig inkomst bör bestämmas och läggas till grund för ett beslut om omställningsstudiestöd, för den som efter ett uppehåll i studierna under minst tre månader återkommer med en ny ansökan om omställningsstudiestöd.

Utredningen har övervägt andra lösningar och tidsfrister. Den föreslagna lösningen utgör dock en avvägning mellan behovet av aktuella inkomstuppgifter för att kunna beräkna en rättvisande ersättning, tillräckligt tidsutrymme för Försäkringskassan att hinna utreda och bestämma en årlig inkomst och den enskildes behov av att hinna få ett beslut om omställningsstudiestöd i rimlig tid innan studiestarten. En längre tidsfrist innebär risker att den beräknade inkomsten inte längre är aktuell när studierna väl startar. En kortare tidsfrist innebär risker för att Försäkringskassan inte kommer att hinna bestämma en årlig inkomst innan studiestarten.

Sökande som är missnöjda med Försäkringskassans beslut om årlig inkomst kan enligt bestämmelserna i 113 kap. socialförsäkringsbalken begära omprövning och överklaga beslutet i vanlig ordning (se avsnitt 7.4.1). Ett efter omprövning ändrat beslut om årlig inkomst och SGI utgör normalt grund för CSN att ompröva beslutet om omställningsstudiestöd (se avsnitt 7.2.3). Att den studerande till följd av ändrade förhållanden vid en senare tidpunkt skulle få en ny årlig inkomst och SGI bestämd av Försäkringskassan påverkar däremot inte beslutet om omställningsstudiestöd. Den anmälningsskyldighet till Försäkringskassan som enligt 110 kap. 46 § socialförsäkringsbalken åligger den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt balken kommer heller inte att omfatta den som har fått ett beslut om årlig inkomst och SGI i samband med ärenden om omställningsstudiestöd.

Försäkringskassan bör efter begäran från CSN bestämma en årlig inkomst och en SGI

Den årliga inkomst som ska läggas till grund för beräkningen av omställningsstudiestöd ska som utgångspunkt bestämmas anslutning till studiernas början. Utredningen bedömer att en rimlig

162

i

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

ordning är att den sökande i samband med sin ansökan om omställningsstudiestöd hos CSN lämnar sådana uppgifter som normalt behövs för att bestämma årlig inkomst och en SGI och att CSN därefter vidarebefordrar dessa uppgifter, tillsammans med uppgift om vilket datum en årlig inkomst ska bestämmas utifrån, till Försäkringskassan. CSN bör därför i nära samarbete med Försäkringskassan utarbeta utformningen av ansökan om omställningsstudiestöd.

En årlig inkomst ska enligt utredningens förslag bestämmas med utgångspunkt i den sökandes förhållanden den dag ansökan om omställningsstudiestöd kommer in till CSN, dock tidigast tre månader innan och senast dagen före studierna inleds. Utredningen föreslår samtidigt i avsnitt 8.4 att ansökningar om omställningsstudiestöd för ett kommande kalenderhalvår ska kunna lämnas in tidigast den 1 oktober respektive den 1 april. En ansökan kan därför komma att lämnas in till CSN tidigare än tre månader före studiestarten. CSN bör då avvakta med att skicka en förfrågan till Försäkringskassan tills tre månader innan studiestarten. CSN kan i sådana fall i enlighet med 11 § förvaltningslagen (2017:900) behöva underrätta den sökande om att handläggningen försenas. I ett sådant fall kan Försäkringskassan vid sin senare handläggning dessutom behöva hämta in kompletterande och mera aktuella uppgifter om den sökandes inkomster.

Försäkringskassan bestämmer, med ledning av de uppgifter som har lämnats i ansökan om omställningsstudiestöd och som därefter har vidarebefordrats till myndigheten, en årlig inkomst och en SGI med utgångspunkt i det datum CSN har meddelat. Vid de utredningsåtgärder som Försäkringskassan vidtar kan det i vissa fall bli aktuellt att kontakta den sökande för att be om kompletterande uppgifter. Försäkringskassan kommer enligt bestämmelser i 110 kap. 14 § socialförsäkringsbalken även att ha möjlighet att göra förfrågningar hos den sökandes arbetsgivare. När Försäkringskassan har beslutat om en årlig inkomst och en SGI skickas beslutet till den sökande, samtidigt som uppgifterna lämnas till CSN. Bestämmelser om att Försäkringskassan på begäran av CSN ska bestämma en årlig inkomst och en SGI förs in i socialförsäkringsbalken. Där förtydligas också att den årliga inkomst Försäkringskassan ska bestämma ska beräknas på samma sätt som i andra ärenden om SGI, dvs. enligt bestämmelserna i 25 och 26 kap. socialförsäkringsbalken,

163

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

med undantag från bestämmelserna om övre gräns för SGI i 25 kap. 5 § andra stycket. Utredningen föreslår vidare i avsnitt 7.5.2 att Försäkringskassan på begäran ska lämna uppgifter om årlig inkomst till CSN.

En ordning där den sökande själv ska ansöka hos Försäkringskassan om att få en årlig inkomst och SGI bestämd bedöms vara en mindre lämplig lösning. Utredningen menar att det är bättre att CSN vidarebefordrar den sökandes uppgifter till Försäkringskassan, bl.a. för att Försäkringskassan ska veta för vilken ersättning (omställningsstudiestöd) som den årliga inkomsten ska beräknas. Denna ordning har även andra fördelar, som att Försäkringskassan då vet att en ansökan om omställningsstudiestöd är inlämnad till CSN och att den årliga inkomsten bestäms med utgångspunkt i rätt datum.

CSN bör i vissa fall kunna lägga andra inkomster till grund för beräkning av omställningsstudiestödets storlek

Omställningsstudiestödets storlek kommer att beräknas utifrån den årliga inkomst som Försäkringskassan bestämmer för den sökande. En person kan därför ha en principiell rätt till omställningsstudiestöd, men i praktiken nekas stöd om Försäkringskassan bedömer att han eller hon inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige och därför beslutar om att SGI är 0 kronor.

Omställningsstudiestöd ska enligt förslagen i denna promemoria kunna lämnas till svenska medborgare, utländska medborgare som kan jämställas med svenska medborgare och vissa andra utländska medborgare (se avsnitt 4.1). Utgångspunkten vid beräkning av årliga inkomster och SGI är samtidigt att endast inkomster från Sverige får medräknas (6 kap. 2 § och 25 kap.2 och 3 §§socialförsäkringsbalken). Av EU-rätten följer att Försäkringskassan i vissa fall även ska beakta inkomster från arbete inom EES och Schweiz.

68

En person

som inte har arbetat i Sverige, men som har arbetat inom EES eller i Schweiz, kan därför i vissa fall ha rätt att få en årlig inkomst och en SGI bestämd utifrån inkomsterna från arbete utomlands. Detsamma kan gälla för inkomster från Storbritannien och Nordirland som en

68 Se t.ex. HFD 2012 ref. 44 I och II.

164

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

följd av utträdesavtalet för Förenade kungariket.

69

Personer som kan

ha rätt till omställningsstudiestöd kommer oftast att vara bosatta och arbeta eller ha arbetat i Sverige. De kan också vara bosatta utanför men arbeta i Sverige eller bosatta i men arbeta utanför Sverige. Det kan även vara fråga om utländska medborgare som är anhöriga till personer som arbetar i Sverige. En del av dessa personer kan ha inkomster från arbete inom EES, Storbritannien och Nordirland eller i Schweiz.

Utredningen bedömer att Försäkringskassan, i de allra flesta fall som kan komma att uppstå, kommer att kunna bestämma en årlig inkomst och SGI med utgångspunkt i den sökandes inkomster från ett arbete i Sverige, övriga EES och Schweiz. I några fall, exempelvis då en utländsk medborgare är anhörig till en arbetstagare i Sverige och har en principiell rätt till omställningsstudiestöd, kommer den sökande dock inte att vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige. Försäkringskassan kommer då att besluta om en årlig inkomst och en SGI som båda är 0 kronor. CSN bör därför i dessa undantagsfall ges möjlighet att beräkna stödets storlek med utgångspunkt i en annan inkomst, än den årliga inkomst som Försäkringskassan bestämt. Möjligheten till sådan annan beräkning bör bara omfatta sökande som inte kan få en årlig inkomst och SGI bestämd av Försäkringskassan på grund av att de inte är försäkrade för arbetsbaserade förmåner i Sverige. I avsnitt 7.5.2 föreslås därför att Försäkringskassan ska lämna uppgift till CSN om att en person som har ansökt om omställningsstudiestöd inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige.

I de fall CSN ska lägga en annan inkomst än en av Försäkringskassan bestämd årlig inkomst till grund för beräkningen av stödets storlek, bör myndigheten beakta inkomster i motsvarande mån och på motsvarande sätt som Försäkringskassan beaktar inkomster vid sina beslut om årlig inkomst och SGI. CSN bör vid sin prövning dock även kunna ta hänsyn till inkomster från arbete utanför Sverige men inom EES och i Schweiz. CSN kan dessutom, som en följd av utträdesavtalet för Förenade kungariket

70

, i vissa fall

behöva beakta inkomster från arbete i Storbritannien och Nordirland. Ett stort antal svenska medborgare bor och

69 Avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 2019/C 384 I/01. 70 Avtal om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 2019/C 384 I/01.

165

i

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

förvärvsarbetar fortsatt i Storbritannien och i Nordirland. Utredningen bedömer att det är rimligt att deras inkomster ska kunna beaktas vid CSN:s beräkningar, även i de fall det inte är ett krav till följd av utträdesavtalet för Förenade kungariket. Utredningen föreslår därför att inkomster från arbete Storbritannien och Nordirland ska kunna beaktas på motsvarande sätt som inkomster från arbete i Sverige, i de fall det är CSN som bestämmer en inkomst som grund för omställningsstudiestödets storlek.

71

CSN kan behöva meddela närmare föreskrifter om hur inkomster får beaktas. För att säkerställa att CSN:s prövning sker på motsvarande sätt som Försäkringskassans prövning bör CSN ges möjlighet att, efter att ha gett Försäkringskassan möjlighet att yttra sig, meddela närmare föreskrifter om inkomstberäkningen.

Det är CSN som beslutar om hur en annan inkomst, än en årlig inkomst som har bestämts av Försäkringskassan, ska beräknas. Sökande som är missnöjda med CSN:s beräkning av den inkomst som har lagts till grund för ett beslut om omställningsstudiestöd, kan överklaga beslutet till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS). ÖKS kan vid sin prövning även överpröva CSN:s beräkning av de inkomster som lagts till grund för beslutet. Se även avsnitt 7.3.1.

6.4.2 Omställningsstudiestöd i form av bidrag ska vara skattepliktigt och pensionsgrundande

Förslag: Omställningsstudiebidrag ska vara ett skattepliktigt

bidrag.

Omställningsstudiebidrag ska vara pensionsgrundande. På omställningsstudiebidrag ska statlig ålderspensionsavgift betalas med 10,21 procent av ersättningen.

Skälen för förslaget

71 Förslaget innebär att inkomster från arbete i Storbritannien och Nordirland kan komma att beaktas även för utländska medborgare som ansöker om omställningsstudiestöd. För att kunna få stöd måste utländska medborgare dock även uppfylla de krav som föreslås i avsnitt 4.1.

166

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Omställningsstudiebidrag bör vara ett skattepliktigt bidrag

Omställningsstudiestöd består enligt utredningen förslag av omställningsstudiebidrag och en frivillig lånedel, omställningsstudielån (se avsnitt 2.5). Parterna har i kontakter med utredningen framfört att omställningsstudiestödets bidragsdel bör vara skattepliktig.

Omställningsstudiebidrag ska till skillnad från det reguljära studiemedelssystemet ersätta ett inkomstbortfall. Liknande ersättningar i socialförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen som ersätter inkomstbortfall är i huvudsak beskattade. En obeskattad bidragsdel skulle också försvåra administrationen av stödet. Omställningsstudiebidrag ska ersätta ett inkomstbortfall vid studier. Det inkomstbortfall som ska ersättas består av beskattade inkomster. Ett beskattat bidrag möjliggör beräkningar där tidigare bruttoinkomster delvis ersätts med ett visst bruttobidrag. Ett obeskattat bidrag skulle däremot behöva beräknas utifrån det nettoinkomstbortfall som stödtagaren drabbas av vid studier. Beräkningarna skulle då behöva göras med utgångspunkt i de nio olika skattetabeller som idag används för beräkning av preliminär skatt i olika delar av landet. En bidragsdel som inte är skattepliktig skulle vidare leda till större och mera svåröverblickbara effekter. Exempelvis innebär regelverket för beskattning, specifikt avseende grundavdrag, jobbskatteavdrag och gränser för statlig skatt, att övergång från beskattade arbetsinkomster till ett skattefritt bidrag får större konsekvenser. Konsekvenserna blir dessutom olika stora för olika kategorier av sökande, beroende på vilka inkomster de har haft innan studierna.

Utredningen föreslår av ovanstående anledningar att omställningsstudiestödets bidragsdel bör vara skattepliktig. Att bidragsdelen blir skattepliktig har samtidigt andra konsekvenser. Exempelvis kommer bidraget att räknas som en bidragsgrundande inkomst vid beräkning av rätten till bostadsbidrag.

Bestämmelserna om att omställningsstudiebidrag ska vara ett skattepliktigt bidrag förs in i inkomstskattelagen (1999:1229).

167

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

Omställningsstudiebidrag bör vara pensionsgrundande

Medellivslängden i Sverige ökar kontinuerligt. Den återstående livslängden för män som har uppnått 65 års ålder har ökat med 1 200 dagar och för kvinnor med 750 dagar sedan 1994 års principöverenskommelse om pensionssystemet.

72

Riksdagen har av

denna anledning beslutat om att införa en s.k. riktålder för pension. Avsikten är att riktåldern på sikt ska styra de pensionsrelaterade åldersgränserna i pensionssystemet och i angränsande trygghetssystem och fungera som ett riktmärke för de försäkrades individuella pensionsbeslut (prop. 2018/19:133). För att möjliggöra ett längre och hållbart arbetsliv krävs också andra åtgärder som t.ex. förbättrade möjligheter för omställning. Omställningsstudiestöd syftar till att möjliggöra omställning i form av studier. Omställningsstudiestöd är ett viktigt verktyg som kan bidra till att förlänga tiden i arbetslivet. Genom att studera med omställningsstudiestöd kommer många att kunna förlänga sitt yrkesliv. Utbildning med omställningsstudiestöd, som tydligt syftar till att förbättra individers möjligheter att kunna kvarstå på arbetsmarknaden och förlänga sitt arbetsliv, bör inte medföra negativa ekonomiska effekter vid pensionen. Utredningen bedömer därför att omställningsstudiebidraget bör vara pensionsgrundande.

Den statliga ålderspensionsavgiften bör vara 10,21 procent av omställningsstudiebidraget

Staten betalar statlig ålderspensionsavgift motsvarande 10,21 procent av utbetald ersättning i form av bl.a. sjukpenning, rehabiliteringspenning, föräldrapenningsförmåner, närståendepenning, dagpenning från arbetslöshetskassa, aktivitetsstöd för den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). För vissa andra ersättningar betalar staten en statlig ålderspensionsavgift motsvarande 18,5 procent av sådana pensionsgrundande belopp som fastställts enligt bestämmelser i 60 kap. socialförsäkringsbalken (lagen [1998:676] om statlig ålderspensionsavgift). Den högre avgiften gäller bl.a. för försäkrade som har studerat med studiemedel, som har fått inkomstrelaterad sjukeller

72Ds 2019:2. Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem.

168

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

aktivitetsersättning, eller som har fullgjort plikttjänstgöring (60 kap. 3 § socialförsäkringsbalken). Studier med omställningsstudiestöd innehåller en inkomstrelaterad, beskattningsbar bidragsdel på en betydligt högre nivå än bidragsdelen inom studiemedelssystemet. Utredningen bedömer därför att det är rimligt att den statliga ålderspensionsavgiften för omställningsstudiestöd harmonierar med vad som gäller för dagpenning från en arbetslöshetskassa eller för aktivitetsstöd vid deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program. På omställningsstudiebidrag föreslås CSN därför betala en statlig ålderspensionsavgift med 10,21 procent av ersättningen. Lagen om statlig ålderspensionsavgift föreslås justeras med anledning av förslaget.

6.4.3 Omställningsstudiebidrag ska ersätta 80 procent av ett inkomstbortfall och anpassas till omfattningen av studier och förvärvsarbete

Förslag: En studerande som har ett förvärvsarbete under

studietiden måste avstå från arbete under samma tid och i samma omfattning som studier med omställningsstudiestöd bedrivs. Till en sådan studerande ska omställningsstudiestöd därför få lämnas i sådan omfattning att omställningsstudiestödet och omfattningen av förvärvsarbetet tillsammans uppgår till högst heltid.

Omställningsstudiebidrag ska lämnas med ett belopp som för varje vecka motsvarar den studerandes inkomst, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp, multiplicerad med 0,8 och med den omfattning stöd ska lämnas med, och därefter dividerad med 52. Den högsta bidragsnivån vid helt stöd blir därmed 4 721 kronor per vecka, vilket motsvarar 20 458 kronor per månad under 2021.

Med inkomstbasbelopp ska avses inkomstbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken och i föreskrifter som meddelats i anslutning till den balken.

Omställningsstudiebidragets storlek ska i vissa fall få beräknas på ett annat sätt. Sådan alternativ beräkning ska få göras för studerande som begär det, har rätt till omställningsstudiestöd med del av helt stöd och som har en årlig inkomst från

169

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

förvärvsarbete på deltid. Vid alternativ beräkning ska stödet beräknas enligt huvudregeln, med två undantag – den studerandes årliga inkomst ska räknas om till ett belopp

som motsvarar en inkomst från arbete på heltid, och – stöd ska få lämnas för högst den omfattning som

omfattningen av det arbete som legat till grund för Försäkringskassans eller CSN:s beslut om årlig inkomst.

Skälen för förslaget

En studerande bör avstå från förvärvsarbete när han eller hon studerar med omställningsstudiestöd

Det nya omställningsstudiestödet föreslås inte behovsprövas gentemot den studerandes inkomst på samma sätt som inom studiemedelssystemet eller studiestartsstödet. Eftersom de flesta tänkbara stödtagare nyligen har arbetat och då stödtagare ofta kan förväntas fortsätta att arbeta under studietiden skulle en sådan inkomstprövning leda till att få personer skulle kunna få det nya omställningsstudiestödet.

Omställningsstudiestöd ska i stället lämnas för ett inkomstbortfall. Den som börjar studera men som inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning, drabbas inte av ett inkomstbortfall som står i paritet till studiernas omfattning. Utredningen anser därför att den som ansöker om omställningsstudiestöd bör avstå från arbete under samma tid och i samma omfattning som det nya omställningsstudiestödet beviljas. En person som arbetar och samtidigt studerar med omställningsstudiestöd ska därmed inte kunna få ersättning som sammanlagt uppgår till mer än motsvarande heltid. Omställningsstudiestöd får lämnas för en sådan omfattning att omfattningen av omställningsstudiebidraget och den studerandes återstående förvärvsarbete tillsammans motsvarar högst heltid. Utredningens förslag kan illustreras med följande exempel. – En person som arbetar heltid, går ned i arbetstid till 50 procent

av heltid och börjar studera på halvtid, kommer att kunna få omställningsstudiestöd motsvarande högst 50 procent av heltid.

170

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

– En person som arbetar på heltid, går ned i arbetstid till 75 procent

av heltid och börjar studera på halvtid, kommer att kunna få omställningsstudiestöd motsvarande högst 20 procent av heltid. – En person som arbetar på 75 procent av heltid, går ned till arbete

motsvarande 50 procent av heltid och börjar studera på 75 procent av heltid, kommer att kunna få omställningsstudiestöd motsvarande högst 50 procent av heltid. – En person som är helt arbetslös, börjar studera på 50 procent av

heltid och som får omställningsstudiestöd motsvarande 50 procent av heltid, kommer att kunna börja arbeta högt 50 procent av heltid under studietiden. Att studerande avstår från att arbeta under den tid de får det förmånliga omställningsstudiestödet bedöms bidra till ett ökat fokus på studierna, vilket har förutsättningar att öka genomströmningen, och till att undvika att de som får omställningsstudiestöd överkompenseras genom både omställningsstudiestöd och inkomster i form av lön. Även missbruk av omställningsstudiestödet motverkas. Det är endast rätten till omställningsstudiestöd som begränsas vid arbete under studietiden, inte möjligheterna att studera i en högre omfattning. Den som exempelvis arbetar på halvtid och som samtidigt studerar på heltid ges rätt till omställningsstudiestöd om högst 50 procent.

Den som är arbetslös och den som är egenföretagare bör i sin ansökan om omställningsstudiestöd intyga att han eller hon kommer att avstå från arbete på ett sådant sätt att kvarstående arbete under studietiden högst kommer att uppgå till en viss andel av en heltid.

Den som är anställd behöver i stället minska sin arbetstid så att omfattningen av studierna med omställningsstudiestöd och förvärvsarbetet tillsammans inte överstiger motsvarande heltid. En anställd måste därför normalt ansöka om tjänstledighet.

För anställda som är anknutna till en registrerad omställningsorganisation bör omställningsorganisationen kontrollera hur mycket en anställd som behöver vara tjänstledig under studietiden faktiskt kommer att vara tjänstledig och meddela detta till CSN. I avsnitt 7.5.7 föreslås därför att en registrerad omställningsorganisation ska lämna uppgift om tjänstledighet, för en studerande som behöver vara tjänstledig från en anställning under studietiden.

171

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

Den offentliga omställningsorganisationen bedöms inte kunna ha samma insyn i eller kontakter med den sökandes arbetsgivare som en registrerad omställningsorganisation. Den offentliga omställningsorganisationen bör därför inte åläggas att lämna uppgifter om tjänstledighet. De som är anknutna till den offentliga omställningsorganisationen bör i stället själva i samband med ansökan om omställningsstudiestöd till CSN visa i vilken mån de är tjänstlediga från en anställning under studietiden. Detsamma gäller dem som inte är anknutna till en registrerad eller offentlig omställningsorganisation.

En studerande som under tiden med omställningsstudiestöd börjar arbeta i en högre utsträckning än som angetts i ansökan, måste anmäla det till CSN (se avsnitt 7.5.9). CSN bör dessutom ges möjlighet att genomföra kontroller av arbete under studietiden (se avsnitt 6.4.5). Arbete i högre utsträckning än vad som tidigare angetts till CSN innebär att beslutet om omställningsstudiestöd ska omprövas (se avsnitt 7.2.3). Om omställningsstudiestöd har betalats ut felaktigt till följd av arbete i högre omfattning än som tidigare meddelats, ska det felaktigt utbetalda beloppet dessutom avräknas mot kommande utbetalningar eller återkrävas (se avsnitt 6.9). Reduceringen eller återkravet ska motsvara skillnaden mellan det omställningsstudiestöd som har hunnit betalats ut, och det omställningsstudiestöd den studerande har haft rätt till med hänsyn till hans eller hennes arbete. Den som har fått omställningsstudiestöd för 75 procent av heltid men som har arbetat mer än 25 procent men mindre än 50 procent av heltid har exempelvis bara haft rätt till omställningsstudiestöd motsvarande 50 procent av heltid. Reduceringen eller återkravet bör då, i det fallet, motsvara skillnaden mellan 75 och 50 procents stöd.

Bidragsbelopp vid helt stöd

I parternas principöverenskommelse anges att bidragsdelen i ett nytt offentligt studiestöd bör ersätta 80 procent av den minskade arbetsinkomsten, upp till ett tak om 4,5 inkomstbasbelopp per år.

73

Omställningsstudiebidrag bör enligt principöverenskommelsen

73 Inkomstbasbelopp enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken. Inkomstbasbeloppet för 2021 är 68 200 kronor (förordningen [2020:964] om inkomstbasbelopp för 2021).

172

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

därmed högst kunna lämnas för 80 procent av ett inkomstbortfall upp till 25 575 kronor i månaden, som mest med 20 458 kronor per månad.

74

Utredningen anser att parternas förslag är väl avvägt. Ett skäl till detta är att även andra ersättningar lämnas i nivå med omställningsstudiebidraget. Till exempel lämnas arbetslöshetsersättning under normala omständigheter med som mest 80 procent av den försäkrades förlorade inkomster upp till 25 025 kronor i månaden, vilket som mest innebär 20 020 kronor i månaden.

75

Räknat i 2021 års belopp kan den som tar helt tjänstledigt från sitt arbete för att studera på heltid därmed högst få 4 721 kronor i veckan, eller motsvarande 20 458 kronor i månaden i omställningsstudiebidrag. Vissa anställda som omfattas av ett kollektivavtal kommer enligt parternas principöverenskommelse att kunna få ett kompletterande studiestöd. Den som har rätt till omställningsstudiebidrag kommer dessutom att ha möjlighet att komplettera bidraget med ett omställningsstudielån (se avsnitt 6.4.4).

Taknivån för omställningsstudiebidraget föreslås, också i överensstämmelse med parternas förslag, indexeras genom att kopplas till inkomstbasbeloppets utveckling. Med inkomstbasbelopp bör avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken och i föreskrifter som meddelats i anslutning till den balken.

Bidragsbelopp vid del av helt stöd

Omställningsstudiestöd är ett generöst studiestöd. Stödet ska endast lämnas för den tid den studerande bedriver sådana studier som ger rätt till stödet. Utan någon koppling till studiernas omfattning skulle en arbetstagare kunna gå ned i arbetstid på ett sätt som inte motsvarar behovet av ledighet för studier och ändå ersättas fullt ut för inkomstbortfallet. Omställningsstudiestöd skulle då i praktiken delvis komma att lämnas för att finansiera ledighet. Stöd

74 Räknat i 2021 års belopp. Att det blir 20 458 kronor och inte 20 460 kronor (som är exakt 80 procent av 25 575 kronor) beror på avrundningseffekter eftersom omställningsstudiestödet beräknas per vecka. 75 Till följd av den pågående pandemin är ersättningsnivåerna tillfälligt höjda under perioden fram till den 1 januari 2023.

173

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

ska därför bara lämnas för den tid och i den omfattning som studier bedrivs. Bidragsnivån ska därför anpassas till studieomfattningen.

Omställningsstudiestöd ska kunna lämnas för heltidsstudier och deltidsstudier som omfattar minst 20, 40, 50, 60 eller 75 procent av heltid (se avsnitt 6.2). Omställningsstudiebidrag till den som får delar av helt stöd bör som utgångspunkt lämnas med ett belopp som för varje vecka motsvarar den studerandes inkomst

76

, dock högst 4,5

inkomstbasbelopp, multiplicerad med 0,8 och med stödets omfattning och därefter dividerad med 52. De maximala bidragsbeloppen för deltidsstudier vid olika studieomfattning, räknat i 2021 års belopp, blir därmed – 3 541 kronor per vecka, motsvarande 15 344 kronor per månad,

vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, – 2 832 kronor per vecka, motsvarande 12 272 kronor per månad,

vid studier på minst 60 procent men mindre än 75 procent av heltid, – 2 360 kronor per vecka, motsvarande 10 227 kronor per månad,

vid studier på minst 50 procent, men mindre än 60 procent av heltid, och – 1 888 kronor per vecka, motsvarande 8 182 kronor per månad, vid

studier på minst 40 procent men mindre än 50 procent av heltid, – 944 kronor per vecka, motsvarande 4 091 kronor per månad, vid

studier på minst 20 procent men mindre än 40 procent av heltid.

77

Lägsta bidragsbelopp

Omställningsstudiebidrag ska lämnas med ett belopp som motsvarar stödtagarens årliga inkomst, dock högst 4,5 inkomstbasbelopp, multiplicerad med 0,8 och därefter med stödets omfattning. En sådan beräkning innebär samtidigt att studerande som saknar en SGI inte kommer att kunna få omställningsstudiebidrag. De som har

76 Den årliga inkomst som bestämts av Försäkringskassan eller den inkomst CSN i vissa fall har bestämt för sökande som inte är försäkrade för arbetsbaserade förmåner i Sverige, se avsnitt 6.4.1. 77 80 procent av 4,5 inkomstbasbelopp multiplicerat med 75, 60, 50, 40 eller 20 procent och omräknat till ett månadsbelopp, samtliga belopp i 2021 års belopp.

174

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

inkomster under 24 procent av prisbasbeloppet (25 kap. 3 § socialförsäkringsbalken) får beslut från Försäkringskassan med innebörden att SGI och den årliga inkomsten båda är 0 kronor. Den lägsta inkomst som kan ge rätt till beslut om årlig inkomst och SGI är därför 11 424 kronor under 2021. Åttio procent av denna lägsta årsinkomst motsvarar 761 kronor per månad. I praktiken kommer det lägsta bidragsbeloppet vid heltidsstudier därmed att kunna vara motsvarande 761 kronor per månad, räknat i 2021 års belopp. För personer som har inkomster på en sådan låg nivå finns dock också en möjlighet att söka det ordinarie studiestödet.

Några exempel på bidragsbelopp i praktiken

I följande tabell illustreras utfallet av utredningens förslag, omräknat till bidragsbelopp per månad.

Tabell 6.1 Omställningsstudiebidragets storlek

Vid olika inkomster och vid 20, 50, 75 eller 100 procent av helt belopp. Belopp i kronor per månad före skatt och i 2021 års belopp.

Inkomst kr/mån

100%

75%

50%

20%

1 000 kr 5 000 kr 10 000 kr 15 000 kr 20 000 kr 25 000 kr 30 000 kr1 35 000 kr 40 000 kr 45 000 kr 50 000 kr 55 000 kr 60 000 kr 65 000 kr 70 000 kr

797 kr 598 kr 4 000 kr 3 000 kr 8 000 kr 6 000 kr 12 000 kr 9 000 kr 16 000 kr 12 000 kr 20 000 kr 15 000 kr

20 458 kr 20 458 kr 20 458 kr 20 458 kr 20 458 kr 20 458 kr 20 458 kr 20 458 kr 20 458 kr

15 344 kr 15 344 kr 15 344 kr 15 344 kr 15 344 kr 15 344 kr 15 344 kr 15 344 kr 15 344 kr

399 kr 2 000 kr 4 000 kr 6 000 kr 8 000 kr 10 000 kr 10 227 kr 10 227 kr 10 227 kr 10 227 kr 10 227 kr 10 227 kr 10 227 kr 10 227 kr 10 227 kr

156 kr 800 kr 1 600 kr 2 400 kr 3 200 kr 4 000 kr 4 091 kr 4 091 kr 4 091 kr 4 091 kr 4 091 kr 4 091 kr 4 091 kr 4 091 kr 4 091 kr

1 Omställningsstudiebidrag lämnas för 80 procent av ett inkomstbortfall upp till högst 4,5 inkomstbasbelopp på årsbasis, eller 25 575 kronor per månad i 2021 års belopp.

175

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

Studerande med en årlig inkomst från arbete på deltid bör i vissa fall kunna få omställningsstudiebidrag med ett högre belopp

Den huvudmodell för beräkning av omställningsstudiebidragets storlek som utredningen föreslår innebär att bidragsbeloppets storlek direkt kommer att återspegla stödtagarens årliga inkomst i ett beslut om SGI och därmed det inkomstbortfall den sökande har. Modellen följer grundprinciper för hur andra statliga ersättningar som exempelvis föräldrapenning beräknas. Den som har en årlig inkomst från arbete på deltid kan med den valda modellen komma att få stöd med belopp som vid deltidsstudier i vissa fall uppfattas som låga, åtminstone i jämförelse med de belopp som lämnas till studerande som har arbetat på heltid.

Utredningen bedömer att det är önskvärt att underlätta även för dem som har arbetat på deltid att studera på deltid med omställningsstudiestöd. Utredningen föreslår därför att det i vissa fall bör vara möjligt att avvika från huvudregeln om beräkning av stödets storlek och i stället beräkna stödet enligt en alternativ modell. Denna modell ska enligt förslaget ge möjlighet för studerande som är eller har varit deltidsarbetande, och som begär det, att få omställningsstudiestödet beräknat med hänsyn till hans eller hennes arbetsomfattning.

En sådan alternativ modell föreslås utformas på följande sätt. Stöd bör som mest få lämnas med sådan andel av helt belopp som motsvarar den arbetsomfattning som stödtagarens årliga inkomst har baserats på, och samtidigt högst med en omfattning som motsvarar studieåtagandet och som begränsas av omfattningen av eventuellt fortsatt arbete under studietiden. Den omfattning stöd kan lämnas för multipliceras därefter med den sökandes årliga inkomst, men omräknad till ett belopp som motsvarar arbete på heltid.

Vid heltidsstudier leder huvudmodellen oftast till en högre ersättning. Den alternativa modellen kan dock i vissa fall ge en högre ersättning till personer med deltidsinkomster som vill studera på deltid. Som exempel kan nämnas att den som har en årlig inkomst om 120 000 kronor från arbete på halvtid och som har rätt till omställningsstudiestöd med 50 procent av helt belopp enligt den alternativa modellen kan få bidrag med som mest 80 procent av den årliga inkomsten omräknad till en motsvarande heltidsinkomst

176

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

(120 000 kr gånger två) gånger studieomfattningen, eller med 8 000 kronor i månaden. Med utredningens huvudmodell skulle samma studerande i stället få omställningsstudiebidrag med 4 000 kronor i månaden.

Den alternativa beräkningsmodellen fordrar att en myndighet i varje enskilt ärende fastställer den arbetstid som ligger till grund för en årlig inkomst. Att fastställa en arbetstid är, oavsett om det är Försäkringskassan eller CSN som ska göra beräkningarna, förknippat med omfattande manuell hantering och administrativt merarbete. Möjligheten att tillämpa den alternativa beräkningsmodellen bör därför begränsas.

Den som har rätt till helt omställningsstudiestöd och den som har årliga inkomster från heltidsarbete får oftast samma belopp med huvudmodellen och den alternativa modellen. Stödets storlek bör därför endast få beräknas enligt den alternativa modellen i de specifika fall då den studerande själv begär det, har rätt till omställningsstudiestöd med del av helt stöd och har årliga inkomster från deltidsarbete.

Precis som vid beräkning enligt huvudregeln bör stöd i så fall kunna lämnas för högst den omfattning som studier bedrivs. En person som arbetar och samtidigt studerar med omställningsstudiestöd bör heller inte kunna få ersättning som sammanlagt uppgår till mer än motsvarande heltid. Vid tillämpning av den alternativa beräkningsmodellen bör stöd dock dessutom kunna lämnas för högst den omfattning som motsvarar omfattningen av det arbete som legat till grund för Försäkringskassans beslut om årlig inkomst.

78

I övrigt bör stödet även i den alternativa modellen

beräknas enligt huvudregeln, med den skillnaden att den studerandes årliga inkomst ska räknas om till ett belopp som motsvarar en inkomst från arbete på heltid.

För att CSN ska kunna räkna om den årliga inkomsten till ett belopp som motsvarar en inkomst från arbete på heltid kommer det att krävas en omfattande utredning. CSN behöver bl.a. känna till vilka inkomster som Försäkringskassan räknat med i sitt beslut om

78 Exempel: Den som studerar på heltid, fortsätter arbeta motsvarande 25 procent av heltid och som har en årlig inkomst från arbete om 50 procent av heltid kommer enligt den alternativa modellen att kunna få stöd med högst 50 procent av heltid. Samtidigt kommer den årliga inkomsten vid en sådan alternativ beräkning att räknas om till ett belopp som motsvarar arbete på heltid. Enligt huvudmodellen skulle stöd i stället lämnas för 75 procent av heltid, men den årliga inkomsten skulle inte räknas om till en inkomst motsvarande heltid.

177

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

årlig inkomst. Utredningen föreslår därför i avsnitt 7.5.2 att Försäkringskassan på begäran från CSN ska lämna de uppgifter som lagts till grund för ett beslut om årlig inkomst. Den sökande måste därefter komma in med underlag som visar vilken arbetad tid som legat till grund för dessa inkomster. CSN måste slutligen bedöma hur stor andel av ett heltidsarbete denna arbetstid motsvarar. CSN bör därför även ges möjlighet att meddela föreskrifter om omräkning av inkomst till inkomst motsvarande heltidsarbete.

6.4.4 Omställningsstudielån ska kunna lämnas för att begränsa ett inkomstbortfall vid studier

Förslag: Omställningsstudielån ska endast få lämnas för sådan

vecka för vilken det lämnas omställningsstudiebidrag.

Omställningsstudielån ska få lämnas med ett belopp som motsvarar 63 procent av skillnaden mellan den sammanlagda storleken på omställningsstudiebidrag och eventuellt kompletterande avtalat studiestöd före skatt, och den årliga inkomsten, multiplicerad med den omfattning som omställningsstudiestöd ska lämnas för.

Omställningsstudielån ska få lämnas bara om den inkomst som ska ligga till grund för beräkningen av omställningsstudiestödets storlek per vecka är högre än summan av omställningsstudiebidrag och kollektivavtalat kompletterande studiestöd per vecka.

Omställningsstudielån ska högst få lämnas med ett belopp per vecka som utgör – 5,98 procent av prisbasbeloppet för den som får helt stöd, – 4,49 procent av prisbasbeloppet för den som får 75 procent av

helt stöd, – 3,59 procent av prisbasbeloppet för den som får 60 procent av

helt stöd, – 3,00 procent av prisbasbeloppet för den som får 50 procent av

helt stöd, – 2,39 procent av prisbasbeloppet för den som får 40 procent av

helt stöd, och

178

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

– 1,20 procent av prisbasbeloppet för den som får 20 procent av

helt stöd. Med prisbasbelopp ska avses prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken och i föreskrifter som meddelats i anslutning till balken.

Bedömning: CSN bör tillhandahålla digitala tjänster som

hjälp för enskilda som planerar att börja studera att uppskatta storleken på sitt omställningsstudiestöd.

Skälen för förslaget och bedömningen

Omställningsstudielån bör beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan årlig inkomst och stödtagarens bidrag under studietiden

Omställningsstudiebidrag ska ersätta 80 procent av ett inkomstbortfall om högst 4,5 inkomstbasbelopp per år. Enligt parternas principöverenskommelse ska vissa anställda därutöver kunna få ett kollektivavtalat kompletterande studiestöd genom sin omställningsorganisation. I överenskommelsen anges vidare att personer som får det offentliga studiestödet ska ha rätt att ta studielån, där lånedelen ska motsvara det nuvarande studiemedelssystemets grund- och tilläggslån. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att ett omställningsstudielån införs (se även avsnitt 2.5).

Omställningsstudiestöd syftar till att ersätta inkomstbortfall vid omställning genom studier. Avsikten är inte att den som slutar arbeta för att studera ska få en bättre ekonomi under studietiden. En grundläggande princip är att den som får omställningsstudiestöd inte ska kunna bli överkompenserad vid studier. Summan av stödtagarens omställningsstudielån och samlade bidrag efter skatt bör inte överstiga tidigare nettoinkomster från arbete. En förutsättning för att kunna få omställningsstudielån bör vidare vara att den studerande också är beviljad omställningsstudiebidrag för samma tid. Omställningsstudielån bör därför endast få lämnas för sådana veckor för vilka det lämnas omställningsstudiebidrag.

Utredningen har övervägt att föreslå en exakt beräkning av lånedelen. CSN skulle med utgångspunkt i uppgifter om en årlig inkomst i ett beslut om SGI, beviljat omställningsstudiestöd och

179

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

eventuellt kollektivavtalat kompletterande studiestöd samt aktuell skattetabell kunna jämföra stödtagarens nettoinkomster innan och under studierna. CSN skulle därefter lämna omställningsstudielån motsvarande mellanskillnaden. Stödtagare skulle på så sätt ges möjlighet att genom lån säkerställa en oförändrad nettoinkomst under studietiden. Vid heltidsstudier skulle en sådan modell kunna fungera. Vid deltidsstudier blir modellen dock snabbt svår att administrera på ett rättssäkert sätt. Vid deltidsstudier kommer den studerande ofta att arbeta parallellt med studierna. För att kunna beräkna en korrekt lånedel skulle CSN behöva känna till inkomsterna från detta arbete. Utredningen föreslår därför en mer schabloniserad beräkningsmodell, som utgår från uppgifter som är kända för CSN.

Lånebeloppets storlek bör bestämmas med utgångspunkt i ett belopp som motsvarar 63 procent av skillnaden mellan a) den årliga inkomsten multiplicerad med den omfattning som omställningsstudiestöd lämnas för och b) storleken på omställningsstudiebidraget och eventuellt kollektivavtalat kompletterande studiestöd före skatt. Till skillnad från arbetsinkomster, omställningsstudiebidrag och kollektivavtalat kompletterande studiestöd kommer omställningsstudielån inte att beskattas. Omställningsstudielån kan därför inte lämnas med ett belopp som uppgår till hela skillnaden mellan tidigare inkomster före skatt och sammanlagda studiebidrag före skatt. Det skulle leda till en tydlig överkompensation för flertalet låntagare. Omställningsstudielånet bör i stället beräknas som en andel av skillnaden mellan bruttoinkomsterna före och under studierna.

Skattesystemets uppbyggnad med grundavdrag, jobbskatteavdrag och en brytpunkt för statlig inkomstskatt innebär att en fast andel ger delvis olika utfall för olika sökanden. Utfallet påverkas också av om stödtagaren studerar på heltid, på deltid samtidigt som han eller hon fortsätter att arbeta, eller slutar arbeta för deltidsstudier. Trots detta bedöms behovet av en i sammanhanget enkel modell innebära att andelen bör vara densamma, oavsett om stödtagaren bedriver studier på hel- eller deltid och oavsett om han eller hon samtidigt har kollektivavtalat kompletterande studiestöd. Den föreslagna modellen innebär begränsade risker för överkompensation. Den föreslagna nivån innebär samtidigt att alla som slutar arbeta får möjlighet att komplettera sina studiebidrag

180

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

med omställningsstudielån på ett sätt som innebär att deras inkomstbortfall under studietiden ofta kan begränsas till ett par procentenhe ter av tidigare nettoinkomster.

79

Den föreslagna beräkningsgrunden medför att det kan bli svårt för enskilda att bedöma vilket omställningsstudielån de kan komma att få. CSN bör därför tillhandahålla elektroniska tjänster som hjälp för enskilda som planerar att börja studera att uppskatta storleken på sitt omställningsstudiestöd.

CSN behöver uppgifter från en registrerad omställningsorganisation om kollektivavtalat kompletterande studiestöd

För att CSN ska kunna göra en korrekt beräkning av omställningsstudielånet fordras att myndigheten har kännedom om att stödtagaren får kollektivavtalat kompletterande studiestöd, och om storleken på detta kompletterande stöd. I avsnitt 7.5.7 föreslås därför att en registrerad omställningsorganisation ska vara skyldig att lämna uppgifter till CSN om kollektivavtalat kompletterande studiestöd. På motsvarande sätt måste CSN ges möjlighet att lämna uppgift om bl.a. bidragets storlek till registrerade omställningsorganisationer, för att dessa ska kunna fatta beslut om kollektivavtalat kompletterande studiestöd och därefter lämna det underlag till CSN som myndigheten behöver för att kunna beräkna lånet (se avsnitt 7.6).

Högsta lånebelopp

Omställningsstudielån ska som utgångspunkt betalas tillbaka i sin helhet. Återbetalningen måste samtidigt vara realistisk för den enskilde. Den enskildes skuldsättning bör därmed begränsas. Det är därför rimligt med en begränsning, i form av ett högsta möjligt lånebelopp. Utredningen anser, i linje med parternas principöverenskommelse, att omställningsstudielån som mest bör kunna lämnas med ett belopp som motsvarar grund- och tilläggslånet i nuvarande studiemedelssystem. I studiemedelssystemet är lånebeloppen indexerade genom en koppling till

79 Utredningen föreslår att lånebeloppet ska ha ett tak. Lånet kommer därför inte att kunna kompensera inkomstbortfall fullt ut för sådana studerande som har haft höga inkomster.

181

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

prisbasbeloppets utveckling. Omställningsstudielån bör därför, för den som har rätt till helt stöd, kunna lämnas med ett belopp som per vecka högst utgör 5,98 procent av prisbeloppet, dvs. 2 846 kronor per vecka eller motsvarande 12 332 kr per månad i 2021 års belopp. Vid deltidsstudier bör detta belopp anpassas efter studieomfattningen. Omställningsstudielån bör högst lämnas med ett belopp per vecka som utgör – 4,49 procent av prisbasbeloppet för den som har rätt till 75

procent av helt stöd (2 137 kronor per vecka eller motsvarande 9 260 kronor per månad), – 3,59 procent av prisbasbeloppet för den som har rätt till 60

procent av helt stöd (1 708 kronor per vecka eller motsvarande 7 401 kronor per månad), – 3,00 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent

för den som har rätt till 50 procent av helt stöd (1 428 kronor per vecka eller motsvarande 6 188 kronor per månad), – 2,39 procent av prisbasbeloppet för den som har rätt till 40

procent av helt stöd (1 137 kronor per vecka eller motsvarande 4 927 kronor per månad), och – 1,20 procent av prisbasbeloppet för den som har rätt till 20

procent av helt stöd (571 kronor per vecka eller motsvarande 2 474 kronor per månad).

80

Med prisbasbelopp bör avses prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken och i föreskrifter som meddelats i anslutning till balken.

Några exempel på bidrags- och lånebelopp i praktiken

I följande tabell illustreras utfallet av utredningens förslag om beräkning av omställningsstudielån, omräknat till bidrags- och lånebelopp per månad.

80 Samtliga belopp i 2021 års priser.

182

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Tabell 6.2 Omställningsstudiebidragets och -lånets storlek

Vid olika inkomster och vid 20, 50, 75 eller 100 procent av helt belopp. Bidraget i kronor per månad före skatt och lånet i kronor per månad. Samtliga belopp i 2021 års belopp.

100% 75% 50% 20%

Bidrag Lån Bidrag Lån Bidrag Lån Bidrag Lån

1 000 kr 5 000 kr 10 000 kr 15 000 kr 20 000 kr 25 000 kr 30 000 kr1 35 000 kr 40 000 kr 45 000 kr2

797 128 4 000 630 8 000 1 260 12 000 1 890 16 000 2 520 20 000 3 150

598 96 3 000 473 6 000 945 9 000 1 418 12 000 1 890 15 000 2 363

399 64 2 000 315 4 000 630 6 000 945 8 000 1 260 10 000 1 575

156 28 800 126 1 600 252 2 400 378 3 200 504 4 000 630

20 458 6 010 20 458 9 160 20 458 12 310

15 344 4 508 15 344 6 870 15 344 9 233

10 227 3 005 10 227 4 580 10 227 6 155

4 091 1 202 4 091 1 832 4 091 2 462

20 458 12 332 15 344 9 260 10 227 6 188 4 091 2 474

50 000 kr 20 458 12 332 15 344 9 260 10 227 6 188 4 091 2 474 55 000 kr 20 458 12 332 15 344 9 260 10 227 6 188 4 091 2 474 60 000 kr 20 458 12 332 15 344 9 260 10 227 6 188 4 091 2 474 65 000 kr 20 458 12 332 15 344 9 260 10 227 6 188 4 091 2 474 70 000 kr 20 458 12 332 15 344 9 260 10 227 6 188 4 091 2 474

1 Omställningsstudiebidrag lämnas för 80 procent av ett inkomstbortfall upp till högst 4,5 inkomstbasbelopp på årsbasis, eller 25 575 kronor per månad i 2021 års belopp. 2 Omställningsstudielån lämnas i 2021 års belopp med högst 12 332, 9 260, 6 188 respektive 2 474 kr per månad vid helt stöd respektive vid 75, 50 och 20 procent av helt stöd. För studerande som inte har kollektivavtalat kompletterande studiestöd nås detta lånetak vid inkomster runt 40 500 kr/mån.

6.4.5 CSN ska ha möjlighet att kontrollera arbete under tiden med omställningsstudiestöd

CSN ska enligt förordningen (2017:1114) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden motverka bidragsbrott och säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs. Den som inte avstår från arbete under samma tid och i samma omfattning som studier med omställningsstudiestöd bedrivs får omställningsstudiestöd felaktigt. CSN bör därför ges möjlighet att genomföra kontroller i syfte identifiera sådana felaktiga utbetalningar. En tydlig indikation på arbete under tiden med omställningsstudiestöd är för arbetstagare förekomst av arbetsinkomster som grundar rätt till jobbskatteavdrag. För egenföretagare kan i stället uppgifter om företagets nettoomsättning utgöra en indikation på nedlagd

183

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

arbetstid. I avsnitt 7.5.4 föreslås därför att Skatteverket ska ha uppgiftsskyldighet till CSN när det gäller uppgifter om sådana inkomster.

CSN kan via månadsvisa inkomstuppgifter från Skatteverket kontrollera de inkomster som en studerade har under tid med omställningsstudiestöd. För studerande som är egenföretagare kan motsvarande kontroll ske genom efterkontroll av företagets nettoomsättning. CSN bör genom sådana kontroller kunna identifiera fall där studerande kan ha arbetat mer än vad som är tillåtet under tiden med omställningsstudiestöd. CSN kan i dessa fall inleda en vidare utredning. Myndighetens vidare utredningsåtgärder kan exempelvis bestå i att kontakta arbetsgivare för att inhämta ytterligare uppgifter om arbetad tid under tiden med omställningsstudiestöd, eller i att skicka en begäran om ytterligare uppgifter till den studerande, för att arbetets omfattning ska kunna fastställas.

6.5 Studieresultat ska prövas på motsvarande sätt som inom studiemedelsområdet

Förslag: Omställningsstudiestöd ska få lämnas utan föregående

prövning av den studerandes tidigare studieresultat om den sökande inte tidigare har haft studiestöd i form av omställningsstudiestöd, studiemedel eller studiestartsstöd.

Studieresultat ska prövas när en person som tidigare har haft omställningsstudiestöd, studiemedel eller studiestartsstöd ansöker om omställningsstudiestöd. Resultat från studier som har bedrivits med omställningsstudiestöd ska också prövas för den som därefter ansöker om studiemedel eller studiestartsstöd.

Omställningsstudiestöd ska få lämnas till den som har bedrivit tidigare studier i normal takt. Omställningsstudiestöd ska få lämnas även om den studerande inte har bedrivit sina tidigare studier i normal takt om det finns särskilda skäl för det.

Omställningsstudiestöd, studiemedel och studiestartsstöd ska få lämnas även om den studerande inte har bedrivit sina tidigare studier i normal takt, om det är fråga om studieresultat från perioder med omställningsstudiestöd, studiemedel eller studiestartsstöd som är äldre än tio år.

184

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Vid studier på högskoleutbildningar som anordnas av statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina ska normal studietakt vid prövning av rätt till omställningsstudiestöd vara att den studerande ska ha klarat av

1. 62,5 procent av sitt studieåtagande under de första 40

veckorna med omställningsstudiestöd eller studiemedel enligt studiestödslagen (1999:1395) för heltidsstudier, och

2. 75,0 procent av sitt studieåtagande för studier som därefter

bedrivs med omställningsstudiestöd. CSN ska för prövningen av rätten till omställningsstudiestöd få meddela föreskrifter om vad som är normal studietakt vid studier på annan utbildning än som anges i föregående stycke. CSN ska även få meddela närmare föreskrifter om omställningsstudiestöd med prövning av studieresultat.

Motsvarande reglering i fråga om krav på studieresultat för vissa högskoleutbildningar ska föras in i studiestödsförordningen (2000:655) på så sätt att studier med omställningsstudiestöd ska räknas in i de första 40 veckorna då ett lägre resultatkrav gäller.

Skälen för förslaget

Tidigare studieresultat bör prövas vid en ansökan om omställningsstudiestöd

Att pröva de studerandes studieresultat syftar till att öka deras drivkrafter att klara sina studier så att genomströmningen hålls på en god nivå. Att pröva studieresultaten när studier med omställningsstudiestöd inleds kan ses som ett sätt att säkerställa att den sökande har förmågan att klara av de kommande studierna med grund i personens tidigare studier och studieresultat.

Det skulle förvisso kunna ifrågasättas om det är nödvändigt att pröva studieresultaten för en person som för första gången ansöker om omställningsstudiestöd. Omställningsstudiestödet ska vara ett studiestöd som ger en andra chans till utbildning som kan bidra till

185

i

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

att utveckla färdigheterna under arbetslivet. Det går att hävda att en sökande inte ska begränsas av att tidigare inte ha uppnått tillräckliga resultat. Det är samtidigt inte motiverat att lämna ett sammanhanget mycket generöst omställningsstudiestöd till en studerande som i närtid inte har klarat resultatkraven för en annan utbildning.

Bestämmelser som reglerar studieresultatprövningen inom studiemedelssystemet återfinns i studiestödslagen och studiestödsförordningen. För studiestartsstöd regleras studieresultatprövningen i lagen (2017:527) om studiestartsstöd. Motsvarande bestämmelser bör gälla inom omställningsstudiestödet. Precis som inom studiemedelssystemet och för studiestartsstöd bör studieresultat som är äldre än tio år därmed inte beaktas vid prövningen av rätten till omställningsstudiestöd. Detta bedöms vara en lämplig avvägning mellan att säkerställa den sökandes studieförmåga och behovet av att ställa om. Därefter bör studieresultaten prövas vid varje ny ansökan om omställningsstudiestöd, studiemedel eller studiestartsstöd. Bestämmelser om att studieresultat från perioder med omställningsstudiestöd som är äldre än tio år inte ska beaktas vid prövningen av rätten till studiestartsstöd och studiemedel föreslås föras in i lagen om studiestartsstöd respektive i studiestödsförordningen. Lagen om studiestartsstöd justeras samtidigt på så sätt att det tydliggörs att inte heller resultat från perioder med studiemedel som är äldre än tio år ska beaktas vid prövningen av rätten till studiestartsstöd.

En mer frekvent prövning av studieresultaten, t.ex. under pågående termin eller mellan två beviljade terminer, skulle enligt utredningens bedömning vara förenat med svårigheter. En anledning till det är att det inte är möjligt att veta när en studerande har möjlighet att tentera av eller skriva prov för olika kurser. Registreringen av uppnådda resultat skiljer sig åt mellan olika utbildningar beroende på utbildningens kursindelning och examinationsschema. Att löpande pröva studieresultaten, eller att göra det efter en bestämd tid, är därför olämpligt. Det skulle även ge utbildningsanordnare en omfattande administrativ börda att behöva intyga att den studerandes studier löper på enligt plan och att dittillsvarande examinationer har klarats av. Inom vissa skolformer, exempelvis inom högskolan, skulle det sannolikt vara särskilt svårt

186

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

att intyga studieresultat som ännu inte har uppnåtts. En sådan prövning skulle även påtagligt öka CSN:s administrativa börda.

Omställningsstudiestöd kommer att lämnas under som mest 44 veckor vid studier på heltid (se avsnitt 6.3). Tiden med stödet kan ta slut när den studerande befinner sig mitt i en eller flera kurser. Studerande som vill ansöka om studiemedel för att avsluta sina kurser kan därför få svårt att redovisa tillräckliga resultat från tiden med omställningsstudiestöd. Motsvarande problematik uppmärksammades vid införandet av studiestartsstödet, gällande övergång från studiestartsstöd till studiemedel.

81

I praktiken kunde

CSN lösa detta problem på föreskriftsnivå, inom ramen för befintliga bemyndiganden att meddela närmare föreskrifter om prövning av studieresultat. CSN bör ges motsvarande bemyndigande att meddela föreskrifter om prövning av studieresultat avseende omställningsstudiestöd.

Studerande med omställningsstudiestöd bör omfattas av samma krav på studieresultat som studerande med studiemedel och studiestartsstöd

Bestämmelser om krav på studieresultat bör alltså vara desamma för den som studerar med omställningsstudiestöd som för den som studerar med studiemedel. Krav på studieresultat bör följdriktigt endast gälla för sådan tid och omfattning som omställningsstudiestöd har lämnats för. Kravet som ska uppnås bör dessutom vara detsamma som inom studiemedelssystemet, dvs. att tidigare studier ska ha bedrivits i ”normal studietakt”. Inom studiemedelssystemet anges på förordningsnivå vad som är normal studietakt för studerande vid högskoleutbildningar. För övriga utbildningar har CSN rätt att meddela föreskrifter. Vad som anses vara normal studietakt varierar något mellan olika utbildningar. I huvudsak innebär normal studietakt att de studerande ska klara 75 procent av det studieåtagande som studiestöd har lämnats för. Utredningen anser att det vore olämpligt att tillämpa en annan definition av begreppet ”normal studietakt” för de som studerar med omställningsstudiestöd, än för de som studerar med det reguljära studiemedlet. Det skulle kunna skapa osäkerhet om vad som gäller både för de studerande och utbildningsanordnarna. Även inom

81Prop. 2016/17:158. Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd. Sid. 59–60.

187

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

studiestartsstödet, som riktar sig till studieovana grupper, tillämpas samma krav på studieresultat som inom studiemedelssystemet. Nivån på resultatkraven bedöms också i praktiken ha begränsad effekt på studieresultat och genomströmning.

82

Personer som

studerar med studiemedel har dessutom genomgående höga studieresultat, jämfört med dem som studerar utan att ha studiemedel.

83

Precis som inom studiemedelssystemet föreslås

definitionen av vad som är studier i normal studietakt, när det gäller högskolestudier, regleras på förordningsnivå. För övriga studier föreslås CSN få meddela föreskrifter om vad som är normal studietakt.

Regeringen har idag föreskrivit att kravet vid högskolestudier är att den studerande ska ha klarat 75 procent av sitt studieåtagande. Under de första 40 veckorna med studiemedel för högskolestudier är kravet dock lägre för att ge studerande möjlighet att anpassa sig till studier vid högskolan. Det saknas anledning att föreslå någon annan ordning för omställningsstudiestödet. Ett lägre krav bör även gälla för dem som får omställningsstudiestöd för högskolestudier och som aldrig tidigare har bedrivit sådana studier med omställningsstudiestöd eller studiemedel. Studiestödsförordningen justeras samtidigt för att tydliggöra att ordinarie krav på studieresultat ska gälla för den som redan har studerat under mer än 40 veckor med studiemedel eller omställningsstudiestöd vid en högskola.

Precis som inom studiemedelssystemet och studiestartsstödet kommer det att finnas möjlighet att lämna omställningsstudiestöd till den som inte har bedrivit tidigare studier i normal takt, om det finns särskilda skäl. Bedömningen av vad som kan utgöra särskilda skäl bör följa praxis på studiemedels- och studiestartsstödsområdet.

Den som inte har bedrivit studier i normal takt och som heller inte har särskilda skäl kommer, precis som inom studiemedels- och studiestartsstödsområdet, att kunna återkvalificera sig för rätt till stöd genom att redovisa tillräckliga studieresultat. På samma sätt som gäller inom det övriga studiestödssystemet bör det också vara möjligt att återkvalificera sig för rätt till stöd genom andra studier, än de som omställningsstudiestödet har lämnats för. Den som har

82 CSN (2015). Förändrad studieresultatprövning. Effekter av ändrade regler för rätt till studiemedel. 83SOU 2018:73. Studiemedel för effektiva studier.

188

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

haft omställningsstudiestöd för studier vid en folkhögskola och misslyckats med dessa studier bör t.ex. kunna återkvalificera sig för rätt till stödet genom studier vid en kommunal vuxenutbildning.

Den som tidigt avbryter sina studier med omställningsstudiestöd kommer också att ha möjlighet att ångra sig och genast betala tillbaka utbetalat stöd (se avsnitt 6.8). Om hela stödet betalas tillbaka på detta sätt krävs inga studieresultat vid en efterföljande och ny ansökan om omställningsstudiestöd, studiemedel eller studiestartsstöd.

Beräkningen av krav på studieresultat m.m. kan kräva mer detaljerad reglering. CSN bör därför ges möjlighet att meddela närmare föreskrifter om omställningsstudiestöd med prövning av studieresultat.

6.6 Utbetalning

6.6.1 Omställningsstudiestöd ska betalas ut först sedan studierna har påbörjats

Förslag: Omställningsstudiestöd ska få betalas ut endast om det

är styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka omställningsstudiestöd har beviljats.

Skälen för förslaget: För att omställningsstudiestöd ska betalas ut

bör krävas att det är styrkt att den studerande har påbörjat de studier som omställningsstudiestödet har beviljats för. Utan ett sådant styrkande kan det inte säkerställas att personen bedriver de aktuella studierna. Styrkandet bör göras i linje med vad som krävs för att få studiemedel eller studiestartsstöd utbetalat. Styrkandet bör därmed innefatta att både utbildningsanordnaren och den studerande intygar att studierna bedrivs enligt beslutet om omställningsstudiestöd.

189

i

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

6.6.2 Omställningsstudiestöd ska betalas ut månadsvis i efterskott

Förslag: Omställningsstudiestöd ska betalas ut månadsvis

efterskott.

CSN ska få meddela närmare föreskrifter om utbetalningar.

Skälen för förslaget: Omställningsstudiestöd är ett studiestöd som

ska lämnas för utbildning i en situation där den studerande har varit ute i arbetslivet under ett antal år. Den studerande kan t.ex. vara anställd, varslad, uppsagd eller arbetssökande. Gemensamt är dock att i princip alla personer som kan tänkas komma i fråga för omställningsstudiestöd är vana vid att få utbetalningar i efterskott. De skäl som finns att betala ut andra studiestöd i förskott, exempelvis att ungdomar efter skolan flyttar för att börja studera och har höga initiala kostnader för bostad och studiematerial, finns inte för dem som ska få omställningsstudiestöd. De allra flesta får också ordinarie utbetalningar av lön eller annan ersättning för månaden före studiestarten. Att omställningsstudiestödet betalas ut månadsvis i efterskott innebär att det inte uppstår några glapp för den som studerar och att utbetalningarna följer på varandra sömlöst. Omställningsstudiestödet bör därför betalas ut månadsvis i efterskott.

Att omställningsstudiestödet betalas ut i efterskott har även stora fördelar när det handlar om att förebygga felaktiga utbetalningar. Utbetalningar som görs i förskott och som grundar sig på de studerandes planer är mycket mer utsatta för förändringar av dessa planer. Felaktiga utbetalningar uppstår då förhållandevis ofta. Många felaktiga utbetalningar återkrävs inte heller till följd av att mottagaren varit i s.k. god tro vid utbetalningstillfället. Utbetalningar i efterskott grundar sig på vad som redan har hänt och är därmed mer korrekta. Antalet beslut om återkrav kommer enligt utredningens bedömning att bli färre för omställningsstudiestödet än för t.ex. studiemedel.

Periodiseringen av omställningsstudiestödet bör ske på motsvarande sätt som de utbetalningar av förskott som görs inom studiemedelssystemet eller studiestartsstödet. CSN bör få meddela närmare föreskrifter om utbetalning av omställningsstudiestöd.

190

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

6.6.3 Omställningsstudiestödet ska i vissa fall vara förverkat

Förslag: Omställningsstudiestödet ska vara förverkat om den

studerande inte inom en månad från starten av den tidsperiod som omställningsstudiestödet avser har styrkt att han eller hon bedriver studier. Styrks detta senare får omställningsstudiestöd betalas ut om det finns särskilda skäl.

Om den studerande avlider innan omställningsstudiestödet har hunnit betalas ut, ska det omställningsstudiestöd som avser tiden efter den studerandes bortgång vara förverkat.

Skälen för förslaget: En person som studerar med omställnings-

studiestöd bör vara i behov av de pengar som beviljas. Den som har ett sådant behov bör också se till att styrka att studierna har påbörjats senast inom en månad efter studiernas början.

I vissa fall kan det dock tänkas att ett beslut om omställningsstudiestöd fattas sent. I dessa fall bör det anses finnas särskilda skäl för att betala ut omställningsstudiestöd inom en månad efter att den studerande tagit del av beslutet. Det kan även förekomma andra skäl som kan beaktas, såsom att den studerande blivit sjuk eller liknande. Bedömningen av vad som kan utgöra särskilda skäl bör följa vad som gäller inom studiemedels- och studiestartsstödsområdet.

Den som styrker sina studier senare än en månad efter studiernas början kan inte anses ha varit i behov av pengarna under studierna. De medel som har beviljats kan då återgå till anslaget för stödet och i stället tilldelas någon annan person.

En stödtagare som avlider under tiden med omställningsstudiestöd bör inte kunna få ytterligare utbetalningar som avser tid då inga studier har bedrivits. Omställningsstudiestödet bör därför vara förverkat för tid efter stödtagarens bortgång.

6.7 Samordning med andra förmåner och kravet på nyrekrytering inom studiestartsstödet

Förslag: Samordningen mellan omställningsstudiestödet och

andra ersättningar ska i huvudsak överensstämma med den samordning mellan studiemedel och andra ersättningar som görs i studiestödslagen. Omställningsstudiestöd ska dock inte heller

191

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

kunna lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas studiemedel eller föräldrapenning. Omställningsstudiestöd ska heller inte få lämnas till studerande som är intagna i anstalt enligt fängelselagen (2010:610).

I socialförsäkringsbalken ska nödvändiga följdändringar göras så att omställningsstudiestöd hanteras på samma sätt som studiemedel. Bestämmelserna i socialförsäkringsbalken om att Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten i vissa fall ska göra avdrag på ersättning som beviljas retroaktivt, ska gälla även i de fall den försäkrade redan har fått omställningsstudiestöd utbetalt för samma tid.

Studiemedel, studiestartsstöd, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning ska inte få lämnas för samma tid som omställningsstudiestöd.

Kravet på nyrekrytering för rätt till studiestartsstöd ska justeras på så sätt att studiestartsstöd inte heller får lämnas till den som inom de senaste tre åren har fått omställningsstudiestöd.

Skälen för förslaget

Andra ersättningar behöver samordnas med omställningsstudiestöd

Olika samhälleliga ersättningar ska inte utgå för samma tid så att en person på så sätt kan bli kompenserad för mer än ersättning på heltid. Detta regleras i 3 kap. 25 § studiestödslagen (1999:1395) där ersättningar som inte ska kunna lämnas eller tas emot för samma tid som studiemedel räknas upp. En motsvarande ordning behövs även för det nya omställningsstudiestödet.

Att förmåner inte kan lämnas samtidigt innebär att en studerande inte kan ha ersättning från två olika håll för samma aktivitet och samma tid. Det kommer däremot, på samma sätt som gäller inom övriga studiestöd, att vara möjligt att parallellt uppbära olika ersättningar om det rör sig om skilda aktiviteter som under samma kalendertid berättigar till respektive ersättning. Den sammanlagda ersättningen kan dock aldrig överstiga heltid.

Det nya omställningsstudiestödet avviker från befintliga studiestöd genom att det saknar en behovsprövning gentemot den studerandes inkomst. Skälet är att de som ska få omställnings-

192

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

studiestöd ofta är förvärvsarbetande och att studierna kan pågå under kort tid, alternativt med förhållandevis låg studieomfattning. Att ha en halvårsvis behovsprövning gentemot inkomst under sådana förhållanden skulle innebära att väldigt många studerande inte skulle få rätt till något omställningsstudiestöd.

84

En sådan

halvårsvis behovsprövning finns dock både i studiemedelssystemet och inom studiestartsstödet.

85

Denna behovsprövning görs

gentemot de beskattningsbara inkomster av tjänst, näringsverksamhet och kapital som den studerande har. För dessa befintliga studiestöd finns det ett fastställt fribelopp per halvår där den som överstiger gränsen får reducerade studiemedel eller studiestartsstöd eller, om inkomsterna är tillräckligt höga, blir utan studiestöd.

I och med att det saknas en behovsprövning gentemot inkomst i omställningsstudiestödet blir det än mer nödvändigt att se över samordningsbestämmelserna och att samordna olika ersättningar. Det är exempelvis oskäligt att en person som får studiemedel även kan få omställningsstudiestöd för samma tid. Det skulle kunna innebära att den som studerar blir överkompenserad och får mer än en ersättning för att täcka sitt uppehälle under studierna.

De ersättningar som samordnas med studiemedel bör även samordnas med omställningsstudiestöd

De ersättningar som redan idag samordnas med studiemedel bör även samordnas med det nya omställningsstudiestödet. En bestämmelse motsvarande 3 § kap. 25 § studiestödslagen föreslås därför i lagen om omställningsstudiestöd. I denna bestämmelse bör bl.a. anges att omställningsstudiestöd inte får lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas studiestartsstöd, aktivitetsstöd,

84 En behovsprövning kunde eventuellt ske under kortare tidsperioder, t.ex. per månad, och i så fall ske mot de månadsvisa inkomster som finns redovisade till Skatteverket. En utredning, Utredningen om tryggare och effektivare studier, har dock bedömt att månadsvis behovsprövning av olika skäl inte är lämplig. Ett skäl är att många ersättningar betalas ut en annan månad än de intjänas. Ett annat skäl är att inkomster från näringsverksamhet och kapitalinkomster redovisas per år. Utredningen bedömde av dessa skäl inte att det var lämpligt att övergå till en månadsvis inkomstprövning och till månadsvisa fribelopp. Det bedömdes inte heller som möjligt att införa bestämmelser om att arbetsgivarna ska lämna uppgifter om intjänandeperiod till Skatteverket. En sådan ordning skulle heller inte vara förenlig med de skatterättsliga inkomstprinciperna. Se SOU 2018:73. Studiemedel för effektiva studier. 85 Till följd av den pågående pandemin gäller dock särskilda undantagsbestämmelser för behovsprövningen under 2020 och 2021.

193

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

utvecklingsersättning, etableringsersättning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersättning, statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten eller Sametinget. Det ska i sammanhanget påpekas att omställningsstudiestöd kommer att kunna lämnas med 20, 40, 50, 60, 75 och 100 procent av helt stöd samtidigt som ersättningar enligt socialförsäkringsbalken normalt lämnas med 25, 50, 75 eller 100 procent. Vissa kombinationer av omställningsstudiestöd och ersättning enligt socialförsäkringsbalken kommer därför inte tillsammans att kunna innebära 100 procents ersättning.

Omställningsstudiestöd bör heller inte få lämnas eller tas emot för samma tid då den studerande får utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå eller för högskoleutbildning på forskarnivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand. Omställningsstudiestöd bör dessutom inte få ges för den tid då den studerande tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Omställningsstudiestöd bör slutligen heller inte kunna lämnas för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land. I förordningen om omställningsstudiestöd föreslås dessutom samma närmre definition av begreppet studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från annat land som den som återfinns i 3 kap. 33 a § studiestödsförordningen (2000:655).

Omställningsstudiestöd bör inte lämnas till studerande som har studiemedel eller föräldrapenning

Utöver den samordning som sker idag mellan studiemedel och andra ersättningar, bör omställningsstudiestöd även samordnas med studiemedel. Studiemedel och omställningsstudiestöd bör alltså inte kunna lämnas eller tas emot för samma tid.

Detsamma bör gälla för den som har föräldrapenning.

86

Rätt till

föräldrapenning har en försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete.

86 Tillfällig föräldrapenning (TFP) kan utgå parallellt med studier. Då baseras den på studietids-SGI:n, dvs. på de inkomster en studerande får vid sidan av sina studier. Det är alltså

194

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Studiestöd beviljas idag utan regler om samordning mellan föräldrapenning och studiestöd. När CSN beviljar studiestöd kontrolleras alltså inte om den studerande har föräldrapenning. En kontroll gentemot inkomst görs dock där föräldrapenning, som skattepliktig ersättning, räknas in i inkomstunderlaget.

87

Omställningsstudiestödet saknar dock en motsvarande behovsprövning gentemot den studerandes inkomst.

Mot bakgrund av ovanstående bör omställningsstudiestöd inte kunna lämnas eller tas emot för samma tid som föräldrapenning i de fall ersättningarna sammanlagt överstiger heltid. Föräldrapenningsförmåner beräknas för dagar eller delar av dagar medan omställningsstudiestöd kommer att beräknas med veckobelopp. CSN bör därför ges rätt att meddela föreskrifter om när föräldrapenningsförmåner och omställningsstudiestöd anses lämnas för samma tid.

Omställningsstudiestöd bör inte lämnas till studerande som är intagna i anstalt enligt fängelselagen

Utredningen bedömer att intagna i anstalt, särskilt till följd av det aktualitetsvillkor som föreslås i avsnitt 4.5, sällan kommer att kunna kvalificera sig för rätt till omställningsstudiestöd. Målgruppen för stödet är heller inte personer som studerar som ett led i åtgärder för att förebygga brott och underlätta anpassning eller återanpassning i samhället. Omställningsstudiestöd bör därför inte kunna lämnas till den som är intagen i anstalt och som deltar i utbildning, oavsett om deltagandet i utbildning sker inom anstalten eller vid vistelse utanför anstalten. För att CSN ska ha möjlighet att förhindra felaktiga utbetalningar av omställningsstudiestöd föreslås i avsnitt 7.5.6 en förändrad uppgiftsskyldighet för Kriminalvården.

Förutom för studerande som är intagna i anstalt bör regeringen, på samma sätt som inom studiemedelssystemet, med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen kunna meddela föreskrifter om förutsättningarna för att få omställningsstudiestöd för studerande

möjligt att behålla sina studiemedel vid vård av sjukt barn och samtidigt få TFP som beräknas på inkomster man har haft vid sidan av studierna. Den som studerar med omställningsstudiestöd kan vidare behålla omställningsstudiestödet vid tillfällig vård av barn och det är då inte möjligt att ta ut TFP. 87 Någon kontroll av inkomster genomförs dock inte under 2020 och 2021.

195

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

som på annat sätt får sitt uppehälle helt eller till väsentlig del bekostad av staten eller en kommun.

Omställningsstudiestöd behöver samordnas med andra ersättningar

Studiemedel får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken studiestartsstöd lämnas (3 kap. 25 § studiestödslagen). På motsvarande sätt får studiestartsstöd inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken studiemedel lämnas (25 § lagen [2017:527] om studiestartsstöd). Varken studiemedel eller studiestartsstöd bör heller kunna lämnas eller tas emot för tid för vilken omställningsstudiestöd lämnas. Samordningsbestämmelserna i studiestödslagen och lagen om studiestartsstöd föreslås därför justeras.

Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning får inte lämnas till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser för samma tid som programdeltagaren får studiestöd enligt studiestödslagen eller studiestartsstöd enligt lagen om studiestartsstöd (5 kap. 2 § förordningen [2017:819] om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser). Aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning bör heller inte kunna lämnas för den tid som en programdeltagare får omställningsstudiestöd. Ett tillägg föreslås därför i samordningsbestämmelserna i förordningen om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Även i några andra fall bör omställningsstudiestödet samordnas med andra förmåner på samma sätt som sker för studerande med studiemedel. Detta innebär följande. – Rehabiliteringspenning bör minskas för den som får

omställningsstudiestöd under samma tid. – Sjukpenning i särskilda fall bör inte lämnas när en person bedriver

studier med omställningsstudiestöd. Omställningsstudiestöd ska ersätta ett inkomstbortfall. Andra ersättningar från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten bör därför inte kunna utgå retroaktivt för tid för vilken CSN redan har lämnat omställningsstudiestöd. Utredningen föreslår därför att Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten i sådana fall ska

196

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

göra avdrag på den retroaktiva ersättningen. Utredningen föreslår av ovanstående anledningar följdändringar i socialförsäkringsbalken gällande rehabiliteringspenning, sjukpenning i särskilda fall och gällande retroaktivt beviljade ersättningar från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.

Inom omställningsstudiestödet är det tänkt att den som blir sjuk, vårdar sjukt barn, sjuk närstående eller har ett barn som avlider, får behålla omställningsstudiestödet (se avsnitt 6.8). Den som har omställningsstudiestöd bör därmed enligt gällande bestämmelser t.ex. inte kunna få ordinarie sjukpenning från Försäkringskassan för samma tid som han eller hon tar emot omställningsstudiestöd. För att få det måste studierna avbrytas och omställningsstudiestödet avslutas. Försäkringskassan kommer också att få kännedom om när en person som har sjukpenning börjar studera med omställningsstudiestöd och kan då ompröva sjukpenningen (se avsnitt 7.6). Detsamma gäller för den som får smittbärarpenning eller närståendepenning från Försäkringskassan. Utredningen ser därför inget behov av att föreslå särskilda bestämmelser om samordning av ordinarie sjukpenning, smittbärarpenning och närståendepenning med omställningsstudiestöd.

Den som har arbetslöshetsersättning kan normalt inte få ersättning under den tid han eller hon utbildar sig (10 § lagen [1997:238) om arbetslöshetsersättning). Detta kontrolleras bl.a. genom att arbetslöshetskassorna hämtar in uppgifter om studiestöd från CSN (se avsnitt 7.6). Det är visserligen inte förekomsten av studiestöd från CSN utan studierna i sig som utgör hinder mot arbetslöshetsersättning. Förutom i några undantagssituationer bör dock enskilda som studerar med omställningsstudiestöd inte kunna bedömas stå till arbetsmarknadens förfogande. De kommer därmed inte att uppfylla ett av de s.k. grundvillkoren för rätt till arbetslöshetsersättning. Den som har omställningsstudiestöd bör därmed inte kunna få arbetslöshetsersättning för samma tid. Utredningen ser därför inget behov av att föreslå särskilda bestämmelser om samordning av arbetslöshetsersättning med omställningsstudiestöd.

197

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

Kravet på nyrekrytering inom studiestartsstödet

Studiestartsstöd ska primärt lämnas till arbetslösa som hade avstått från utbildni ng om stödet inte hade funnits.

88

Studiestartsstöd får

därför inte lämnas till den som har studerat med studiestöd enligt studiestödslagen under de senaste tre åren (7 § lagen om studiestartsstöd). Ett nytt omställningsstudiestöd föreslås kunna lämnas bara för utbildning som kan antas stärka den sökandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov (se avsnitt 5.5). Den som har haft omställningsstudiestöd bör därför sällan senare komma ifråga för studiestartsstöd, eftersom studiestartsstödet riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden. Om en sådan situation ändå skulle uppstå, bör dock kravet på nyrekrytering för rätt till studiestartsstöd även innefatta ett förbud mot omställningsstudiestöd under de senaste tre åren. Ett tillägg föreslås därför i bestämmelsen om nyrekrytering i lagen om studiestartsstöd.

6.8 Bestämmelser som bör överensstämma med bestämmelser som gäller för studiemedel

Förslag: Bestämmelserna för omställningsstudiestödet ska i så

stor utsträckning som möjligt överensstämma med reglerna för studiemedel.

Bestämmelser som ska överensstämma med studiestödslagens bestämmelser är bestämmelser om – studieaktivitet, – studiernas omfattning, – ny beviljning av omställningsstudiestöd vid obetalda

årsbelopp och återkrav, – omställningsstudiestöd under sjukdom, vid tillfällig vård av

barn, vid vård av närstående och i samband med att ett barn under 18 år har avlidit, – SGI-skydd enligt socialförsäkringsbalken,

88Prop. 2016/17:158. Studiestartsstöd – ett nytt rekryterande studiestöd. Sid. 43–44.

198

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

– möjlighet att hålla inne utbetalningar av

omställningsstudiestöd, – möjlighet att genast återbetala ej utnyttjat stöd, – avgift för administrativa kostnader (uppläggningsavgift), – skyldighet att lämna uppgift om aktuell adress till CSN för

den som är återbetalningsskyldig för återkrav, – preskription av fordran som avser återbetalning av

omställningsstudielån eller återkrav av omställningsstudiestöd, – att en fordran på omställningsstudiestöd inte får överlåtas, – tillämpning av lagen (1969:93) om begränsning av

samhällsstöd vid arbetskonflikt, – omställningsstudiestöd till studerande som är att anse som

smittbärare, och – avrundning av belopp.

Bedömning: Den som inte aktivt deltar i studierna bör förlora

rätten till stödet och bli återbetalningsskyldig. CSN bör ges i uppdrag att med högre frekvens än i det ordinarie studiestödet kontrollera att den studerande bedriver aktiva studier.

Skälen för förslaget och bedömningen: Det finns flera

bestämmelser inom studiestödsområdet som bör vara desamma inom omställningsstudiestödet som inom studiestödet i övrigt. Detta underlättar för såväl utvecklingen av det nya omställningsstudiestödet som för administrationen.

De bestämmelser som bör överensstämma är bestämmelser om studieaktivitet, studiernas omfattning, obetalda årsbelopp och återkrav, omställningsstudiestöd under sjukdom, vid tillfällig vård av barn, vid vård av närstående och i samband med att ett barn under 18 år har avlidit, SGI-skydd enligt socialförsäkringsbalken, möjlighet att hålla inne utbetalningar av omställningsstudiestöd, möjlighet att genast återbetala ej utnyttjat stöd, avgift för administrativa kostnader (uppläggningsavgift), låntagares skyldighet att lämna uppgift om aktuell adress till CSN, preskription av fordran som avser återbetalning av omställningsstudielån eller

199

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

återkrav av omställningsstudiestöd, att en fordran på omställningsstudiestöd inte får överlåtas, tillämpning av lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt, om studiestöd till smittbärare och om avrundning av belopp.

Krav på aktiva studier

Det är viktigt att studerande som får omställningsstudiestöd bedriver aktiva studier. Den som inte aktivt deltar i studierna bör förlora rätten till stödet och bli återbetalningsskyldig. Studieaktivitetskontrollen bör därför anordnas på samma sätt som för studiemedel. Det innebär att aktivitetskontrollen bygger både på den studerandes egen uppgiftsskyldighet och på rapportering från utbildningsanordnarna till CSN. Om en studerande är beviljad omställningsstudiestöd för mer än en studieperiod sker dessutom alltid ett nytt aktivt intygande från både den studerande och skolan innan utbetalning sker vid den andra studieperiodens början. Det bör ankomma på CSN att utfärda närmare bestämmelser om studieaktivitet och kontroll av studieaktivitet. I avsnitt 7.5.8 föreslås att läroanstalterna och andra utbildningsanordnare ska vara skyldiga att lämna uppgifter om stödtagares deltagande i utbildning till CSN samt att studerande ska anmäla ändringar av sina förhållanden som har betydelse för rätten till omställningsstudiestöd eller stödets storlek.

Mot bakgrund av att omställningsstudiestödet är särskilt förmånligt bör CSN dessutom ges i uppdrag att med högre frekvens än i det ordinarie studiestödet kontrollera att den studerande bedriver aktiva studier.

Studieomfattning

Studier vid komvux, yrkeshögskolor, universitet och högskolor är uttryckt i ett visst antal poäng per vecka, dvs. i en studieomfattning. Inom andra skolformer uttrycks studiernas omfattning i en procentsats. De utbildningar som köps av omställningsorganisationerna bör, i de fall det inte rör sig om utbildningar på komvux, yrkeshögskola eller högskola, på samma sätt uttryckas i en

200

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

procentsats. När studiernas poäng eller procent ställs i relation till studietiden uppstår studieomfattningen.

Omställningsstudiestöd bör beräknas per vecka, dvs. på samma sätt som inom studiemedelssystemet. Vad som anses utgöra studier på hel- respektive deltid kan framgå av andra författningar, t.ex. av 6 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100). Bestämmelserna om beräkning av studietakten bör i övrigt överensstämma med vad som gäller inom studiemedelssystemet vilket bl.a. innebär att CSN får meddela närmare föreskrifter om vad som ska anses vara studier på hel- respektive deltid, om det inte framgår av någon annan författning eller av den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen. Se även avsnitt 6.2.

Obetalda årsbelopp eller återkrav för mer än ett kalenderhalvår

Den som påbörjar studier med omställningsstudiestöd har ofta studerat tidigare och kan därför ha obetalda årsbelopp eller återkrav. Mot bakgrund av att det inom det ordinarie studiemedelssystemet finns generösa trygghetsregler för låntagare som betalar tillbaka på sitt lån och en skyldighet att anmäla ändrade förhållanden, finns det normalt inte skäl att bevilja nytt studiestöd till personer som inte tidigare har skött sina åtaganden kring lån och återkrav. Den som har sådana obetalda årsbelopp eller återkrav för mer än ett kalenderhalvår bör därför inte beviljas omställningsstudiestöd. Även obetalda årsbelopp för lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 enligt den äldre studiestödslagen (1973:349) bör utgöra hinder för omställningsstudiestöd. Likaså obetald preliminär, slutlig eller kvarstående avgift avseende lån tagna före den 1 januari 1989 enligt den äldre studiestödslagen. Det bör dock, likt vad som gäller för studiemedel, kunna göras undantag om det finns synnerliga skäl. Även dessa bestämmelser bör ansluta till vad som gäller för studiemedel enligt studiestödslagen.

Obetalda årsbelopp och återkrav av omställningsstudiestöd bör dessutom, på samma sätt om obetalda återkrav av studiehjälp, studiemedel och studiestartsstöd, utgöra hinder mot ny beviljning av studiemedel och studiestartsstöd. Bestämmelser med denna innebörd förs in i studiestödslagen (1999:1395) och lagen (2017:527) om studiestartsstöd.

201

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

Omställningsstudiestöd vid sjukdom, vård av barn, vård av närstående och vid barns bortgång

Studerande med omställningsstudiestöd bör på samma sätt som studerande med studiemedel ha möjligheter att behålla stödet om de blir sjuka, vårdar barn eller en anhörig. Även bestämmelserna om ledighet i samband med att ett barn yngre än 18 år har avlidit bör vara desamma som inom studiemedelssystemet. Detta innebär att den som studerar med omställningsstudiestöd behåller sin ersättning exempelvis under sjukdom och då inte kan få sjukpenning. Om den studerande i stället önskar övergå till sjukpenning måste han eller hon först avbryta sina studier och avsäga sig omställningsstudiestödet. Omställningsstudielån bör, även det i likhet med vad som gäller för låntagare i studiemedelsystemet, skrivas av från och med den 31:a sjuk- eller vårddagen och lån som lämnas under ledighet vid barns bortgång bör skrivas av i sin helhet. Däremot bör inte veckor med omställningsstudiestöd kunna användas på nytt för den som är sjuk (se avsnitt 6.3).

Utredningen föreslår att bestämmelserna om omställningsstudiestöd vid sjukdom och ledighet ska hänvisa till motsvarande bestämmelser i studiestödsförordningen (2000:655) och till de föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. På så sätt tydliggörs t.ex. att bestämmelserna i 6 kap. 3 § första stycket studiestödsförordningen och de bestämmelser som Försäkringskassan har meddelat med stöd av bemyndigande i 3 kap. 28 §, 3 kap. 32 § och 6 kap. 3 § andra stycketstudiestödsförordningen, även är tillämpliga vid Försäkringskassans beslut om att godkänna sjukperioder vid ärenden om omställningsstudiestöd under sjukdom.

SGI-skydd under tid med omställningsstudiestöd

Även när det gäller bestämmelser om SGI bör motsvarande ordning gälla för studier med omställningsstudiestöd som vid studier med studiemedel. I socialförsäkringsbalken används ordet SGI-skydd. Det innebär att SGI för tid då den försäkrade avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete av vissa särskilt angivna skäl beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före avbrottet eller inskränkningen, om SGI:n därigenom blir högre än om den hade

202

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

beräknats med beaktande av förhållandena under avbrottet eller inskränkningen (26 kap. 9 § socialförsäkringsbalken). Enligt 11 § samma kapitel gäller SGI-skydd under tid då den försäkrade bedriver studier, för vilka han eller hon uppbär studiestöd enligt studiestödslagen. SGI-skydd gäller även för den som utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid, för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen, under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år. I paragrafen upplyses också om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela ytterligare föreskrifter om vilka studier som medför att skyddet är tillämpligt. Sådana föreskrifter finns i förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst. Reglerna för SGI-skydd avseende omställningsstudiestödet bör likställas med vad som gäller för studier i övrigt enligt 26 kap. 11 § socialförsäkringsbalken. Ändringarna föreslås föras in i förordningen om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst.

Möjlighet att hålla inne utbetalningar av omställningsstudiestöd

Det är viktigt att CSN ges verktyg att förhindra felaktiga utbetalningar. Omställningsstudiestöd betalas ut månadsvis i efterskott. Vid uppgifter om ändrade förhållanden kommer CSN därför ofta att hinna utreda uppgifterna och ändra beslutet om omställningsstudiestöd innan en felaktig utbetalning hinner göras. I vissa fall kan myndigheten dock först nära inpå en förestående utbetalning komma att få nya uppgifter från en läroanstalt som innebär att rätten till omställningsstudiestöd ifrågasätts. I sådant fall ska CSN enligt bestämmelserna om kommunikation i 25 § förvaltningslagen (2017:900) kommunicera uppgifterna med den studerande innan myndigheten kan fatta ett nytt beslut. Under tiden kan en felaktig utbetalning hinna göras. CSN bör därför, på samma sätt som inom studiemedelssystemet (6 kap. 3 a § studiestödslagen), ges möjlighet att besluta om att tillfälligt hålla inne en utbetalning i de fall det finns sannolika skäl att anta att rätten till

203

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

omställningsstudiestöd har upphört eller att omställningsstudiestödet kommer att minskas.

Återbetalning av inte utnyttjat omställningsstudiestöd

Om någon som har tagit studiemedel meddelar att han eller hon inte önskar utnyttja detta, får det betalas tillbaka utan tillämpning av de ordinarie återbetalningsreglerna eller bestämmelserna om återkrav. CSN har också bemyndigats att meddela närmare föreskrifter om sådan återbetalning. Det bör inom omställningsstudiestödet finnas en motsvarande möjlighet för stödtagare att ångra sig och genast betala tillbaka stöd, utan att utbetalat lån behöver läggas till studieskulden och blir föremål för ordinarie återbetalningsregler.

Uppläggningsavgift för lån

Avgifterna för den som tar lån eller återbetalar en studieskuld bör vara desamma som inom studiemedelssystemet. Det innebär att det bör finnas en uppläggningsavgift för den som tar omställningsstudiestödets lånedel. Avgiften bör, för att motsvara avgiften inom studiemedelssystemet, vara 150 kronor för varje kalenderhalvår den studerande tar ut lån. Avgiften bör, på samma sätt som inom studiemedelssystemet, betalas inom den tid och på det sätt som CSN bestämmer.

Skyldighet för återbetalningsskyldig för återkrav att lämna uppgift om adress

Motsvarande uppgiftsskyldighet som gäller för återbetalningsskyldiga för återkrav som inte har en aktuell adress registrerad i folkbokföringsdatabasen enligt 5 kap. 6 a § studiestödslagen föreslås också gälla för den som har tagit omställningsstudiestöd i form av lån.

204

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Preskription av fordran som avser återbetalning av omställningsstudielån eller återkrav av omställningsstudiestöd

Samma preskriptionsregler bör gälla för fordringar som avser återbetalning av omställningsstudielån och återkrav av omställningsstudiestöd, som gäller för återbetalning av studielån och återkrav av studiestöd enligt 6 kap. 12 § studiestödslagen. En sådan fordran kommer därmed att preskriberas tjugofem år efter tillkomsten, om preskriptionen inte avbryts dessförinnan.

Fordran på omställningsstudiestöd får inte överlåtas

Med en fordran på studiestöd menas den studerandes fordran på att få sitt studiestöd från CSN. Enligt studiestödslagen får en sådan fordran av studiemedel inte överlåtas till någon annan person.

Inte heller en person som studerar med omställningsstudiestöd bör kunna överlåta sin fordran till någon annan person. Det vore orimligt eftersom beslutet om omställningsstudiestöd är personligt.

Begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt

Lagen om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt ska enligt 6 kap. 1 § studiestödslagen som utgångspunkt tillämpas på studiestöd, om detta har sökts efter varsel om eller utbrott av arbetskonflikt. Samma ordning bör gälla för omställningsstudiestödet.

Studerande som är att anse som smittbärare

Studerande som är att anse som smittbärare enligt 46 kap. socialförsäkringsbalken kan i vissa fall få behålla sina studiemedel enligt bestämmelserna om studiemedel under sjukdom (6 kap. 1 § studiestödsförordningen). Inte minst den pågående pandemin visar på vikten av ett fungerande ekonomiskt skydd för studerande som är smittbärande och som under en period inte kan fortsätta bedriva sina studier. Samma ordning bör gälla för studerande med omställningsstudiestöd.

205

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

6.9 Återkrav av omställningsstudiestöd

Förslag: Om en studerande har fått omställningsstudiestöd

felaktigt eller med för högt belopp på grund av att han eller hon har förvärvsarbetat i en större omfattning än den omfattning som lagts till grund för beräkningen av omställningsstudiestödet, ska det som betalats ut för mycket krävas tillbaka. Belopp som har betalats ut för mycket av denna anledning ska dock inte återkrävas om omfattningen av förvärvsarbetet endast är något större än den omfattning av förvärvsarbete som lagts till grund för beräkningen av omställningsstudiestödets storlek. CSN ska få meddela närmare föreskrifter om förutsättningarna för att inte kräva tillbaka omställningsstudiestöd på grund av förvärvsarbete i för hög omfattning.

Om någon i annat fall än som avses i föregående stycke genom oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgifts- och anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har orsakat att omställningsstudiestöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp, ska det som betalats ut för mycket krävas tillbaka. Detsamma gäller om någon på annat sätt fått omställningsstudiestöd felaktigt eller med för högt belopp och insett eller borde ha insett detta.

Om det finns synnerliga skäl ska ett återkrav helt eller delvis få efterges.

Om en studerande avbryter sina studier ska andra och tredje styckena ovan tillämpas beträffande omställningsstudiestöd som har betalats ut för tiden efter avbrottet. Omställningsstudiestödet ska dock inte krävas tillbaka, om den studerande har fått studiestödet enligt föreskrifter om omställningsstudiestöd under sjukdom eller vid ledighet.

Samma bestämmelser om ränta och avgifter ska gälla vid återkrav av omställningsstudiestöd som gäller vid återkrav av studiemedel, liksom bestämmelserna om avskrivning av återkrav och indrivning av återkrav.

Återkrav ska också kunna verkställas genom avdrag på kommande utbetalningar av omställningsstudiestöd som ska betalas ut senare under den tidsperiod som omställningsstudiestöd har beviljats för, men endast om beslutet om återkrav meddelas före utgången av den tidsperioden.

206

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Skälen för förslaget: Utredningen föreslår att omställnings-

studiestöd ska betalas ut månadsvis i efterskott (avsnitt 6.6.2). Detta gör systemet med omställningsstudiestöd mindre sårbart för felaktiga utbetalningar än andra studiestödstyper som betalas ut i förskott. Många förändringar av studierna, exempelvis avbrott, kommer att hinna tas om hand innan utbetalningen har skett och utbetalningen kan då justeras.

Omställningsstudiestödet har inte heller någon behovsprövning gentemot egen inkomst på samma sätt som t.ex. finns i studiemedelssystemet (5 kap. 1 § första stycket studiestödslagen [1999:1395]). Därmed är den enskilt största grunden för återkrav inom studiemedelssystemet, att studerande har haft inkomster över inkomstgränserna, inte aktuell inom omställningsstudiestödet. I stället införs dock en återkravsbestämmelse med innebörden att en studerande som har fått omställningsstudiestöd felaktigt eller med för högt belopp på grund av att han eller hon under studietiden har förvärvsarbetat i en större omfattning än den omfattning som lagts till grund för beräkningen av omställningsstudiestöd, kan få återkrav (se också avsnitt 6.4.3).

Ett fåtal timmars extra arbete kommer i praktiken att kunna innebära att rätten till omställningsstudiestöd förändras på ett betydande sätt. För en enskild stödtagare kan det samtidigt i vissa fall vara svårt att på förhand veta exakt hur mycket arbete som kommer att bli aktuellt under studietiden. Särskilt gäller detta för uppdrags- och behovsanställda. Återkrav bör därför inte vara aktuellt för den som enbart arbetat ett fåtal timmar mer än han eller hon tidigare har anmält till CSN. Belopp som betalats ut felaktigt på grund av arbete i begränsad omfattning under samma tid och omfattning som studier med omställningsstudiestöd bedrivs, bör inte krävas tillbaka. Återkrav bör inte beslutas om omfattningen av förvärvsarbetet endast är något större än den omfattning av förvärvsarbete som lagts till grund för beräkningen av omställningsstudiestödet. CSN bör få meddela närmare föreskrifter om förutsättningarna för att inte kräva tillbaka omställningsstudiestöd på grund av förvärvsarbete i för hög omfattning.

Återkrav bör därutöver naturligtvis också beslutas om någon genom oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgifts- och anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har orsakat att

207

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

studiestartsstöd har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Det kan t.ex. handla om stödtagare som avskiljs från sin utbildning på grund av studieinaktivitet och som underlåter att anmäla ändringen till CSN samtidigt som huvudmannen för utbildningen rapporterar ändringen till CSN först efter att en felaktig utbetalning har hunnit göras. Vid avbrott bör bestämmelserna om återkrav tillämpas beträffande omställningsstudiestöd som har betalats ut för tid efter avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom eller ledighet för vård av barn eller närstående bör omställningsstudiestödet inte krävas tillbaka, om den studerande fått stödet enligt bestämmelserna om omställningsstudiestöd vid sjukdom och ledighet. Bestämmelsen om återkrav av omställningsstudiestöd föreslås därför i dessa delar utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelse om återkrav av studiemedel.

På omställningsstudiestöd som krävs tillbaka bör ränta, på samma sätt som för studiemedel, tas ut från den dag då stödet tagits emot efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. CSN bör även få ta ut avgifter i samband med återkrav i enlighet med vad som gäller inom studiemedelssystemet.

Precis som inom studiemedelssystemet bör beslut om återkrav i vissa fall kunna verkställas genom avdrag på kommande utbetalningar av omställningsstudiestöd som ska betalas ut senare under den tidsperiod som omställningsstudiestöd har beviljats för. Sådan avräkning bör vara möjlig om beslutet om återkrav meddelas före utgången av den tidsperioden.

6.10 Återbetalning av lån

Förslag: Den som har fått omställningsstudielån ska betala

tillbaka lånet enligt bestämmelserna i 4 kap. studiestödslagen (1999:1395) och föreskrifter som meddelats i anslutning till de bestämmelserna. Studiestödslagens bestämmelser om avgifter för administrativa kostnader vid återbetalning av studielån och om uppgiftsskyldighet ska gälla också i ärenden om återbetalning av omställningsstudielån.

208

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Bedömning: Bestämmelsen om nedsättning av årsbelopp vid

nya studier i studiestödslagen bör inte gälla för en låntagare som tar emot omställningsstudiestöd. Sådana låntagare kommer dock fortsatt att ha möjlighet att få nedsättning på grund av minskad inkomst eller någon av de andra anledningar som anges i studiestödslagen.

Skälen för förslaget och bedömningen

Samma studielån som inom studiemedelssystemet

Den som tar omställningsstudiestöd kan välja att enbart ta omställningsstudiebidrag eller välja att även ta omställningsstudielån. Omställningsstudielån bör betalas tillbaka enligt bestämmelserna i 4 kap. studiestödslagen och de föreskrifter som meddelats i anslutning till 4 kap. studiestödslagen. Bestämmelserna i 6 kap. 4 § studiestödslagen om avgifter för administrativa kostnader vid återbetalning av studielån (expeditionsavgifter och påminnelseavgifter) och 6 kap. 7 § andra stycket studiestödslagen om uppgiftsskyldighet bör också gälla i ärenden om återbetalning av omställningsstudielån. Bestämmelsen i 4 kap. 13 § 1 studiestödslagen, som handlar om nedsättning av årsbelopp för lån som den studerande redan har när låntagaren tar emot studiehjälp, studiemedel eller studiestartsstöd, bör dock inte gälla för den som tar emot omställningsstudiestöd (se nedan).

Ovanstående innebär att omställningsstudielånet bör betalas tillbaka enligt samma bestämmelser som det vanliga studielånet och betalas tillsammans med det. Det finns flera skäl till detta. Ett skäl är att låntagarna får samma lån och samma regler att förhålla sig till som låntagare i det vanliga studiemedelssystemet. Detta är särskilt viktigt eftersom många studerande kan komma att ta både omställningsstudielån och vanligt studielån under sin utbildningstid. Om omställningsstudielånet hade gjorts till ett separat lån kunde en låntagare ha upp till fem olika studieskulder att förhålla sig till, varav tre hade varit mycket lika varandra.

89

Detta hade dels lett till

osäkerhet bland låntagarna, dels kunnat ge mycket höga årsbelopp.

89 Lån tagna före den 1 januari 1989, lån tagna 1 januari 1989–30 juni 2001, lån tagna 1 juli 2001–31 december 2021 och lån tagna från och med den 1 januari 2022.

209

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

Med ett och samma lån anpassas studieskulden till den återstående återbetalningstiden och årsbeloppen fastställs efter det kvarvarande antalet betalningsår, som längst till utgången av det år låntagaren fyller 64 år, enligt höjd åldersgräns efter förslag i propositionen Bättre studiestöd högre upp i åldrarna (prop. 2020/21:122). Detta gör skuldbördan enklare att hantera för den enskilde utan ökade risker för staten, jämfört med en separat hantering av lånet.

Utredningens bedömning är vidare att det fördelningsmässigt hade varit en risk att införa ett nytt separat omställningsstudielån. Den tänkta målgruppen vill sannolikt, eftersom målgruppen består av äldre personer och relativt ofta deltidsstuderande och mot bakgrund av en lägre lånebenägenhet bland äldre studerande och deltidsstuderande, helst avstå från att ta lån. Den som behöver högre inkomster, antingen för att de har låga inkomster, höga utgifter eller för att de inte får kollektivavtalat kompletterande studiestöd, kommer troligen ändå att välja att ta lån. Det kan antas att de som kommer att ta lånedelen främst kommer att finnas bland dem som inte har något kollektivavtalat tillägg. Det skulle i så fall indikera att de som kommer att ta lån har lite lägre inkomster både före och under studierna (lägre årlig inkomst i beslut om SGI och inget kollektivavtalat kompletterande bidrag), jämfört med dem som inte väljer att ta lån. Ett separat lånesystem skulle kunna motverka dessa gruppers villighet att ta lån och därmed, deras benägenhet att studera.

Ett annat skäl är att administrationen av lånet underlättas avsevärt genom att ett och samma lån beviljas till alla studerande. Genom att det är samma lån så tillämpas samtliga bestämmelser som gäller för studiemedel, utom den om nedsättning som diskuteras nedan, även för detta lån. Det innebär bl.a. att bestämmelserna om återbetalningstid, fastställande av årsbelopp, beräkning av årsbelopp, rätt till nedsättning, förtida återbetalning och avskrivning är samma inom omställningsstudiestödet som det är för det lån som träder i kraft den 1 januari 2022. Lånen läggs samman och betalas som en studieskuld. Att lånet föreslås bli detsamma gör även systemutvecklingen betydligt enklare och CSN ges möjlighet att utveckla systemen så att de hinner vara driftsatta i tid för genomförandet.

Detta innebär att den som tar omställningsstudielån bör kunna lägga samman sådana lån med studielån inom studiemedelssystemet

210

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

som tas från och med 2022. Omställningsstudielån bör dock inte kunna läggas samman med studielån som tagits före 2022, dvs. samma regler som gäller för studielån från och med 2022.

90

Den som

har studielån som har tagits före 2022 kan dock ansöka om ändrade betalningsvillkor för de tagna lånen för att tidigare lån ska kunna återbetalas som en studieskuld.

Även lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. inbegrips bland de bestämmelser som är tillämpliga på området.

Studier med omställningsstudiestöd ska inte ge rätt till nedsättning av tidigare årsbelopp

Den som betalar tillbaka på sitt studielån och börjar studera på nytt, med studiestöd (studiehjälp, studiemedel eller studiestartsstöd), beviljas under studierna automatiskt nedsättning av det årsbelopp han eller hon betalar på sitt tidigare lån. Årsbeloppet får sättas ned med en fjärdedel för varje påbörjat kvartal under vilket en låntagare studerar med studiestöd. Den som uppfyller något av villkoren under minst tre kvartal av ett betalningsår får rätt till hel nedsättning av årsbeloppet.

Det är även möjligt att ansöka om nedsättning med hänsyn till att inkomsten minskar. Det nya årsbeloppet ska beräknas till fem procent av den beräknade inkomsten för den som är högst 49 år och sju procent av den beräknade inkomsten för den som är 50 år eller äldre. För att nedsättning ska beviljas måste årsbeloppet minska med 1 428 kronor (tre procent av prisbasbeloppet) jämfört med det tidigare årsbeloppet.

Under 2020 fick 185 100 låntagare med studiemedel nedsättning av sitt årsbelopp (13 procent). Av dessa avsåg 108 800 nedsättning vid studier.

91

Nedsättning av årsbeloppet på grund av nya studier med studiestöd beviljas för att det är sannolikt att den som studerar inte både har pengar för att täcka levnadsomkostnaderna under de nya studierna och har pengar att betala tillbaka på en tidigare studieskuld. De allra flesta som studerar med studiemedel har låga inkomster och de som arbetar innan de börjar studera går i princip alltid ner kraftigt i inkomst. Detta inkomstbortfall innebär att nästan alla vill ha

90Prop. 2020/21:122, bet. 2020/21 UbU17, rskr. 2020/21:308. 91 CSN (2021). Studiestödet 2020. CSN, rapport 2021:2.

211

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

nedsättning. Det är även rimligt att ge nedsättning vid studier i dessa fall.

Även den som studerar med omställningsstudiestöd går ner i inkomst. Den som får omställningsstudiestöd får olika nivåer på stödet beroende på sin tidigare inkomst. Normalt ligger dock nivåerna för bidragsdelen i omställningsstudiestödssystemet betydligt högre än nivån på beloppen i studiemedelssystemet. Den som har kollektivavtal föreslås enligt parternas principöverenskommelse också kunna få ett kompletterande studiestöd från sin omställningsorganisation. Det är således inte givet att den som studerar med omställningsstudiestöd önskar nedsättning av sitt årsbelopp eller skulle ha rätt till det vid en ansökan. Många utbildningar kommer också att bedrivas under kort tid. En del av dem som får omställningsstudiestöd kan därmed vilja fortsätta att betala på sitt tidigare årsbelopp. Detta är positivt eftersom deras studieskuld då blir slutbetalad fortare. Studier med omställningsstudiestöd bör därför inte, till skillnad från studier med studiemedel, per automatik ge rätt till nedsättning av årsbelopp. Studerande med omställningsstudiestöd kommer dock, som studerande med studiemedel, att ha möjlighet att ansöka om nedsättning med hänsyn till sin inkomstminskning.

Utredningen föreslår ovan att den som har fått omställningsstudielån ska betala tillbaka lånet enligt bestämmelserna i 4 kap. studiestödslagen. I 4 kap. 13 § 1 studiestödslagen regleras att årsbeloppet får sättas ned om låntagaren tar emot studiehjälp, studiemedel eller studiestartsstöd. Låntagare som tar emot omställningsstudiestöd kommer därmed inte att omfattas av bestämmelsen. Sådana låntagare kommer dock fortsatt att ha möjlighet att få nedsättning på grund av minskad inkomst (4 kap. 14 § studiestödslagen) eller någon av de andra anledningar som anges i 4 kap. 13 § studiestödslagen.

6.11 Utmätning av omställningsstudiebidrag

Med en fordran på studiestöd menas den studerandes fordran på att få sitt studiestöd från CSN. Enligt studiestödslagen får en sådan fordran inte tas i anspråk via utmätning.

212

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

Omställningsstudiebidraget kommer dock att vara skattepliktigt och blir därmed en inkomst av tjänst. Det blir därmed möjligt att ta omställningsstudiebidrag i anspråk genom utmätning på samma sätt som annan inkomst av tjänst. Detta är även rimligt mot bakgrund av omställningsstudiebidraget storlek. Någon särskild bestämmelse om att fordran på omställningsstudiebidrag inte får tas i anspråk via utmätning behövs därför inte.

6.12 Tid med omställningsstudiestöd ska vara överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen

6.12.1 Förslag till ändring i den nuvarande lagen ( 1997:238 ) om arbetslöshetsförsäkring

Förslag: När ramtid, vid bedömning av rätten till

arbetslöshetsersättning, ska bestämmas ska månader då den sökande har fått del av helt omställningsstudiestöd inte räknas, om det inte är förmånligare för sökanden att sådan tid räknas med. En sådan månad ska kunna hoppas över även om den innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor.

Skälet för förslaget: Av parternas principöverenskommelse framgår

att parterna anser att den tid en studerande studerar med omställningsstudiestöd ska göras överhoppningsbar när rätten till arbetslöshetsersättning ska prövas.

Nuvarande bestämmelser om överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen

För att ha rätt till arbetslöshetsförsäkring krävs bl.a. att den sökande är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och står till arbetsmarknadens förfogande. Därutöver måste den sökande ha uppfyllt ett arbetsvillkor. För att uppfylla ett arbetsvillkor krävs normalt att den sökande under en ramtid om tolv

213

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

månader som föregått arbetslösheten ha arbetat minst 80 timmar per månad under sex månader alternativt 480 timmar under sex sammanhängande månader där arbetet inte har understigit 50 timmar under någon månad. Till följd av den pågående pandemin gäller dock till och med den 1 januari 2023 ett mindre omfattande arbetsvillkor. Kravet på arbete är tillfälligt begränsat till 60 timmar per månad under sex månader alternativt 420 timmar under sex sammanhängande månader där arbetet inte har understigit 40 timmar under någon månad. (9 och 12 §§ lagen [1997:238] om arbetslöshetsförsäkring).

När ramtiden bestäms kan tid med vissa förhållanden hoppas över, s.k. överhoppningsbar tid. Den överhoppningsbara tiden medför att ramtiden förskjuts bakåt i tiden med motsvarande tid. Enligt nuvarande ordning kan tid med närmare ett 20-tal olika förhållanden hoppas över, som exempelvis styrkt sjukdom och tid när en sökande varit förhindrad att arbeta på grund av en avslutad heltidsutbildning om utbildningen har avslutats efter att den sökande fyllt 25 år (16 b § lagen om arbetslöshetsförsäkring). Möjligheten att hoppa över tid är dock inte absolut. Om en månad innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett arbetsvillkor är månaden inte överhoppningsbar. När det gäller vissa förhållanden har bestämmelserna om överhoppningsbar tid konstruerats på ett sätt som innebär att tiden med det aktuella förhållandet kan hoppas över om det skulle vara mer förmånligt för den sökande. Det gäller t.ex. månader då den sökande deltagit i korttidsarbete för vilket preliminärt stöd har lämnats enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete (16 d § lagen om arbetslöshetsförsäkring).

Den överhoppningsbara tid som inte räknas in i ramtiden får enligt nuvarande ordning sammanlagt vara högst fem år (17 § lagen om arbetslöshetsförsäkring).

Tid med del av helt omställningsstudiestöd bör vara överhoppningsbar tid inom arbetslöshetsförsäkringen

Omställningsstudiestöd med helt belopp förutsätter att stödtagaren studerar på minst heltid och inte arbetar vid sidan av studierna (se avsnitt 6.4.3). Stödtagarna kommer dessutom, till följd av

214

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

kvalifikationsreglerna för det nya stödet, alltid att vara äldre än 25 år (se avsnitt 4.4). Bestämmelserna om överhoppningsbar tid i 16 b § i den nuvarande lagen om arbetslöshetsförsäkring bedöms därför medföra att den som har omställningsstudiestöd med helt belopp och som har arbetat före sina studier kommer att kunna hoppa över sin avslutade utbildning och få sin ersättningsrätt prövad utifrån det arbete som han eller hon utförde före studierna.

Stödtagare som arbetar vid sidan av sina studier och som studerar på deltid eller på heltid kommer båda att ha omställningsstudiestöd med delar av helt belopp. Detta eftersom en person som arbetar och samtidigt studerar med omställningsstudiestöd inte ska kunna få ersättning som sammanlagt uppgår till mer än motsvarande heltid (se avsnitt 6.4.3). För dem som före studierna har arbetat på heltid eller i en hög omfattning, kan arbetet under studietiden komma att bli mindre omfattande. Utan en särskild skyddsregel inom arbetslöshetsförsäkringen kan studierna komma att innebära en förlorad rätt till arbetslöshetsersättning eller en lägre arbetslöshetsersättning, för den som börjar studera som ett led i en omställning. För dem som före studierna har varit helt arbetslösa eller som har arbetat i begränsad utsträckning, kan arbetet under studietiden komma att bli mer omfattande. För denna grupp kan det vara mera fördelaktigt att få medräkna arbete som utförts under studietiden. Arbete under studietiden kan då kvalificera till arbetslöshetsersättning.

Det är viktigt att den som arbetat före sina studier kan använda sig av denna tid i arbete vid prövning av rätten till arbetslöshetsersättning, i händelse av arbetslöshet efter att studierna med omställningsstudiestöd är avslutade. I annat fall kan det finnas starka incitament att inte påbörja nödvändiga studier för en omställning. Samtidigt bör möjligheten att kvalificera sig för rätt till arbetslöshetsersättning, för den som lyckas stärka sin anknytning till arbetsmarknaden genom arbete under tiden med omställningsstudiestöd, inte begränsas. Månader då en sökande har haft omställningsstudiestöd med delar av helt stöd bör därför inte räknas vid fastställande av ramtiden inom arbetslöshetsförsäkringen, om det inte är förmånligare för den sökande om sådan tid räknas med. En sådan månad bör t.ex. därmed kunna hoppas över även om den innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt i sådan omfattning att den kan tillgodoräknas i ett

215

Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet Ds 2021:18

arbetsvillkor. Bestämmelser med denna innebörd föreslås därför föras in i den nuvarande lagen om arbetslöshetsförsäkring.

6.12.2 Förslag till ändring i förslaget till ny lag om arbetslöshetsförsäkring

Förslag: När ramtid, vid bedömning av rätten till

arbetslöshetsersättning, ska bestämmas ska tid då den sökande har fått del av helt omställningsstudiestöd inte räknas, om det inte är förmånligare för sökanden att sådan tid räknas med.

Skälen för förslaget: I betänkandet Ett nytt regelverk för

arbetslöshetsförsäkringen lämnas förslag om en ny arbetsförsäkring baserad på inkomster.

92

Det nuvarande arbetsvillkoret föreslås

ersättas av ett inkomstvillkor. Den sökande ska under en ramtid om tolv månader som föregått arbetslösheten haft en minsta månadsinkomst av förvärvsarbete under minst fyra månader och en sammanlagd minsta totalinkomst av förvärvsarbete (huvudregeln), eller en minsta månadsinkomst av förvärvsarbete under minst fyra sammanhängande månader (undantagsregeln). I betänkandet lämnas också förslag om delvis förändrade villkor för överhoppningsbar tid. Bland annat föreslås att överhoppningsbar tid som inte uppgår till minst tre månader ska bortses ifrån. Vidare föreslås att den högsta sammanlagda överhoppningsbara tiden ska kortas från dagens fem år till 36 månader. I betänkandet föreslås också en distinktion mellan överhoppningsbar tid och överhoppningsbar tid i särskilda fall. Det första begreppet avser sådan tid som ska hoppas över vid beräkning av ramtiden och ersättningens storlek. Detta gäller endast om inkomsten av förvärvsarbete under dessa månader understiger den minsta inkomst per månad som gäller för att uppfylla ett inkomstvillkor. Det sistnämnda begreppet avser sådan tid som får hoppas över, om det är förmånligare för den sökande. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Utredningen gör i denna promemoria bedömningen att den som bedriver studier på heltid och som har omställningsstudiestöd med helt belopp kommer att omfattas av bestämmelsen i 16 b § den nuvarande lagen om arbetslöshetsförsäkring. Utredningen föreslår

92SOU 2020:37. Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen.

216

Ds 2021:18 Den närmare utformningen av omställningsstudiestödet

dessutom att månader då en sökande har haft omställningsstudiestöd med delar av helt stöd inte bör räknas med vid fastställande av ramtid, om det inte är förmånligare om sådan tid räknas med (avsnitt 6.12.1). Den förstnämnda situationen kan därmed hänföras till kategorin överhoppningsbar tid, och den sistnämnda till kategorin överhoppningsbar tid i särskilda fall.

För det fall regeringen går vidare med förslagen i SOU 2020:37 bör, vid bestämmandet av ramtiden för ett nytt inkomstvillkor, månader då den sökande har fått del av helt omställningsstudiestöd inte räknas, om det inte är förmånligare för sökanden att sådan tid räknas med. Sådana månader bör få hoppas över även om den innehåller förvärvsarbete, tid med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt att den kan tillgodoräknas i ett inkomstvillkor. Om regeringen går vidare med förslagen i SOU 2020:37 bör 5 kap. 15 § i det betänkandets förslag till ny lag om arbetslöshetsförsäkring därför kompletteras med en fjärde punkt. Utredningen lämnar därför i avsnitt 1.5 förslag till ändring av det förslag till 5 kap. 15 § i en ny lag om arbetslöshetsförsäkring som lämnas i SOU 2020:37. Utredningens förslag i denna del kan behöva anpassas i samband med att det nya regelverket för arbetslöshetsförsäkringen införs.

217

7 Administration av omställningsstudiestöd

7.1 Omställningsstudiestödet ska administreras av CSN

Förslag: Omställningsstudiestödet ska vara ett statligt

studiestöd.

Bedömning: Centrala studiestödsnämnden (CSN) bör

förutom de handläggande uppgifterna (se avsnitt 2.6) ges i uppgift att utveckla ett it-stöd för att kunna hantera handläggningen av omställningsstudiestödet och återbetalningen av lånet.

Skälen för förslaget och bedömningen: I uppdragsbeskrivningen

för utredningsuppdraget anges att det nya studiestödet bör genomföras enligt befintliga strukturer. I parternas principöverenskommelse anges inte vilken organisation parterna anser bör administrera det nya studiestödet. I förhandlingsunderlaget anförde parterna dock att man ansåg att administration och myndighetsutövning bör skötas av CSN.

Omställningsstudiestödet är en studiestödsform som ligger väl i linje med CSN:s uppdrag. I förordningen (2017:1114) med instruktion för Centrala studiestödsnämnden anges bl.a. att myndigheten ska administrera studiestöd och andra stöd till enskilda. CSN har också vana vid att hantera studiestöd som består både av bidrag och lån och är den kanske enda myndighet som har förutsättningar att hantera lån till enskilda i den omfattning som det nya omställningsstudiestödet förutsätter.

Många av dem som kommer att studera med omställningsstudiestöd har även studerat tidigare. De har därmed en relation till

219

Administration av omställningsstudiestöd Ds 2021:18

CSN, vet var man normalt ansöker om studiestöd, vad som krävs för att man ska få en utbetalning, etc.

Utredningens bedömning är därmed att CSN bör hantera omställningsstudiestödet. Utredningen föreslår att omställningsstudiestöd ska vara ett statligt studiestöd och det följer därmed av den befintliga formuleringen i 1 § förordningen med instruktion för Centrala studiestödsnämnden att CSN ska administrera även omställningsstudiestödet.

CSN bör förutom de handläggande uppgifterna ges i uppgift att utveckla ett it-stöd för att kunna hantera handläggningen av omställningsstudiestödet och återbetalningen av lånet. I detta ingår att utveckla en digital (elektronisk) ansökan för omställningsstudiestöd och att erbjuda omställningsorganisationerna möjligheter för ett effektivt informationsutbyte. CSN bör även ges en samordnande roll för omställningsstudiestödet. I denna samordnande roll ligger att ta kontakt med berörda parter för att åstadkomma nödvändiga informationsutbyten, att utforma ansökan, rutiner och övrigt informationsmaterial för omställningsstudiestöd, liksom att utforma webbsidor, med mera.

7.2 En ansökan om omställningsstudiestöd lämnas in till CSN som prövar ansökan och fattar beslut

7.2.1 Omställningsstudiestöd ska beviljas efter ansökan

Förslag: Omställningsstudiestöd ska beviljas efter ansökan. En

studerande ska få begränsa sin ansökan till att avse endast omställningsstudiebidrag.

En ansökan om omställningsstudiestöd ska vara undertecknad eller skrivas under med en elektronisk underskrift av den sökande. Uppgifterna i ansökan ska lämnas på heder och samvete.

CSN ska få meddela närmare föreskrifter om hur en ansökan ska göras och vad den ska innehålla samt om hur digitala (elektroniska) ansökningar ska överföras.

Skälen för förslaget

220

Ds 2021:18 Administration av omställningsstudiestöd

En ansökan om omställningsstudiestöd lämnas in till CSN

CSN föreslås pröva rätten till omställningsstudiestöd och en ansökan om omställningsstudiestöd bör därför lämnas in till CSN. En sådan ansökan bör på sedvanligt sätt vara undertecknad av den sökande och de uppgifter som lämnas i ansökan bör också lämnas på heder och samvete.

En sökande får givetvis begränsa sin ansökan så att den enbart avser omställningsstudiebidrag, men ansökan kan omfatta både omställningsstudiebidrag och omställningsstudielån.

CSN ges möjlighet att närmare föreskriva om hur en ansökan ska göras, vad den ska innehålla och hur elektroniska ansökningar ska överföras till CSN.

Försäkringskassan ska fastställa en sjukpenninggrundande inkomst (SGI)

Den studerande ska även i samband med ansökan till CSN lämna in ett underlag för prövning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och årlig inkomst. Detta underlag lämnas in till CSN som dock vidarebefordrar denna del av ansökan till Försäkringskassan för prövning och beslut om årlig inkomst och SGI (se även avsnitt 6.4.1).

Med utgångspunkt i det inlämnade underlaget bestämmer Försäkringskassan årlig inkomst och SGI. Beslutet meddelas dels den sökande, dels CSN. Försäkringskassans beslut kan vara att den sökande saknar en årlig inkomst och en SGI, alternativt att han eller hon har en SGI som uppgår till 24 procent av prisbasbeloppet eller mer. För det fall den sökande inte medverkar i Försäkringskassans utredning av SGI måste myndigheten fatta beslut utifrån befintligt underlag, vilket kan medföra ett beslut om att det saknas en SGI eller om en årlig inkomst och en SGI som blir lägre än den hade kunnat bli med den sökandes medverkan. Den sökandes bristande medverkan i Försäkringskassans utredning kan därför i förlängningen leda till att CSN beslutar om att ansökan om omställningsstudiestöd ska avslås eller att omställningsstudiestöd ska lämnas med ett lägre belopp.

221

Administration av omställningsstudiestöd Ds 2021:18

7.2.2 Yttrande från en omställningsorganisation

Förslag: Om en studerande är anknuten till en

omställningsorganisation ska CSN ge den organisationen tillfälle att yttra sig angående om och hur en utbildning kommer att stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Omställningsorganisationen behöver dock inte ges tillfälle att yttra sig om

3. den redan har lämnat ett yttrande,

4. den har meddelat nämnden att den har avstått från att yttra

sig,

5. ansökan avser omställningsstudiestöd före det kalenderår den

studerande fyller 27 år eller efter det kalenderår han eller hon fyller 62 år (63 år från och med 2026), eller

6. ansökan avser omställningsstudiestöd för samma utbildning

som den studerande redan har fått omställningsstudiestöd för. Vid prövningen av en ansökan om omställningsstudiestöd ska CSN lägga särskild vikt vid ett yttrande som en registrerad eller offentlig omställningsorganisation har lämnat.

CSN ska få meddela närmare föreskrifter om hur yttranden från omställningsorganisationer ska lämnas in och vad ett yttrande ska innehålla.

Bedömning: CSN bör utveckla ett systemstöd för att kunna

ta emot yttranden och uppgifter från omställningsorganisationer.

Skälen för förslaget och bedömningen

Det bör finnas en skyldighet för CSN att ge omställningsorganisationer tillfälle att lämna ett yttrande om den sökta utbildningen

Av parternas principöverenskommelse framgår att CSN ska begära in ett utlåtande från berörd omställningsorganisation innan beslut om att bevilja omställningsstudiestöd och att det av utlåtandet ska framgå om utbildningen stärker personens framtida ställning på arbetsmarknaden. Vidare anges att utlåtandet i praktiken ska vara

222

Ds 2021:18 Administration av omställningsstudiestöd

styrande för CSN:s beslut. Av utredningens uppdragsbeskrivning framgår att utredningen ska föreslå hur bedömningen av hur en utbildningsinsats stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden ska kunna genomföras rättssäkert och likvärdigt samt föreslå hur ett utlåtande ska utformas och på vilket sätt andra instanser ska involveras.

Omställningsorganisationer som erbjuder arbetstagare

omställnings- eller kompetensstöd i form av vägledning, rådgivning och förstärkt stöd kommer att ha en särskild inblick i den enskilde arbetstagarens situation och särskilt goda förutsättningar att uttala sig om hur dennes ställning på arbetsmarknaden kan stärkas genom deltagande i en viss utbildning. Sådana tjänster kommer att erbjudas av den nya offentliga omställningsorganisationen som föreslås i promemorian Grundläggande omställnings- och kompetensstöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:16), dvs. Kansliet för omställnings- och kompetensstöd vid Kammarkollegiet, och sådana omställningsorganisationer som registreras enligt den lag om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden som föreslås i samma utredning. Dessa omställningsorganisationers kompetens bör tillvaratas. Utredningen föreslår därför att dessa omställningsorganisationer, i de fall den studerande är anknuten till en sådan, ska ges tillfälle att lämna ett yttrande till CSN med ett utlåtande om och i förekommande fall hur den sökta utbildningen kommer att stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov.

Utredningen har övervägt vilken status ett utlåtande från en omställningsorganisation lämpligen ska få, om det ska ges i form av ett beslut eller som ett vägledande yttrande. Utredningens bedömning är att det bör ges i form av ett vägledande yttrande och att det är CSN, som en del av beslutet om rätten till stödet, bör fatta beslut i frågan om villkoret att utbildningen ska stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov är uppfyllt. Utredningen har även övervägt om omställningsorganisationerna bör åläggas en skyldighet att lämna ett yttrande till CSN i de fall aktualitetsvillkoret (se avsnitt 4.5) respektive arbetsvillkoret för att få rätt till grundläggande omställnings- och kompetensstöd är uppfyllt. Utredningen bedömer dock att det inte är möjligt att ålägga omställnings-

223

Administration av omställningsstudiestöd Ds 2021:18

organisationerna en sådan skyldighet eftersom det kan förekomma situationer där en omställningsorganisation inte har möjlighet att lämna ett yttrande. Bedömningen är därför att det är tillräckligt att ålägga CSN en skyldighet att ge en omställningsorganisation som den studerande är anknuten till tillfälle att lämna ett yttrande om den sökta utbildningen, utifrån de villkor som utredningen föreslår ska gälla för att den ska anses stärka en studerandes ställning på arbetsmarknaden (se avsnitt 5.5). Att CSN ska ge omställningsorganisationerna tillfälle att yttra sig innebär att CSN inte får avgöra ärendet utan att först ha gett berörd omställningsorganisation tillfälle att yttra sig. Det innebär dock inte att det finns en skyldighet för en omställningsorganisation att också lämna ett yttrande.

De omställningsorganisationer som CSN bör vara skyldig att ge tillfälle att lämna yttrande är dels den nya offentliga omställningsorganisationen som föreslås i promemorian Grundläggande omställnings- och kompetensstöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:16), dvs. Kansliet för omställnings- och kompetensstöd vid Kammarkollegiet, dels sådana omställningsorganisationer som registreras enligt den lag om grundläggande omställnings- och kompetensstöd på arbetsmarknaden som föreslås av samma utredning. En person anses vara anknuten till en omställningsorganisation till vilken personens arbetsgivare betalar avgifter för omställnings- och kompetensstöd. Vissa anställda kommer i stället vara anknutna till den offentliga omställningsorganisationen. Om en person är anknuten till flera registrerade omställningsorganisationer eller till Kammarkollegiet och en eller flera registrerade omställningsorganisationer på grund av att han eller hon har flera förvärvsarbeten, t.ex. är anställd hos olika arbetsgivare, bör CSN vara skyldig att ge en av dessa organisationer tillfälle att lämna ett yttrande.

Skyldigheten för CSN att ge en omställningsorganisation tillfälle att yttra sig gäller inte om den berörda omställningsorganisationen redan har lämnat ett yttrande eller meddelat nämnden att den har avstått från att yttra sig, t.ex. på grund av att omställningsorganisationen inte har möjlighet att lämna ett yttrande. Skyldigheten gäller inte heller om den sökande ansöker om omställningsstudiestöd före det kalenderår han eller hon fyller 27 år

224

Ds 2021:18 Administration av omställningsstudiestöd

eller efter det kalenderår han eller hon fyller 62 år. En person som ansöker före det kalenderår han eller hon fyller 27 år kan inte uppfylla arbetsvillkoret på 96 månader för att få rätt till omställningsstudiestöd och en person som ansöker efter det kalenderår han eller hon fyller 62 år har inte rätt till omställningsstudiestöd med hänsyn till åldersgränsen. Från och med 2026 föreslås att omställningsstudiebidrag får lämnas längst till och med det kalenderår som den studerande fyller 63 år, varför skyldigheten att ge en omställningsorganisation tillfälle att lämna yttrande samtidigt bör höjas till 63 år (se avsnitt 4.2).

Det bör inte heller finnas någon skyldighet för CSN att ge berörd omställningsorganisation tillfälle att lämna ett yttrande om en person ansöker om omställningsstudiestöd för samma utbildning som han eller hon redan har fått omställningsstudiestöd för, eftersom utbildningen i det fallet redan har blivit prövad och godkänd. För att underlätta CSN:s administration bör omställningsorganisationerna vara uppgiftsskyldiga till CSN angående uppgiften att de har avstått från att lämna ett yttrande.

Utredningens bedömning är att yttrandehanteringen i praktiken kommer att gå till på så sätt att en person som vill ansöka om omställningsstudiestöd i första hand uppmanas att kontakta en omställningsorganisation som han eller hon är anknuten till för att få vägledning om studier med omställningsstudiestöd och för att få ett yttrande. Utredningen bedömer att omställningsorganisationerna i nästan samtliga fall kommer att lämna ett yttrande till CSN utan att CSN behöver ge omställningsorganisationen tillfälle att göra det. Det är enbart i de ärenden där det saknas ett yttrande som CSN behöver kontakta en omställningsorganisation och ge den tillfälle att lämna in ett yttrande. Om CSN gör det bör den berörda omställningsorganisationen kontakta den studerande för att få tillgång till den information som behövs för att organisationen ska kunna uttala sig om hur den sökta utbildningen kommer att stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Om den studerande inte skulle medverka i omställningsorganisationens utredning får omställningsorganisationen lämna ett utlåtande utifrån de uppgifter som den i det enskilda fallet har tillgång till. CSN föreslås få meddela närmare föreskrifter om hur yttranden från registrerade omställningsorganisationer och den offentliga

225

Administration av omställningsstudiestöd Ds 2021:18

omställningsorganisationen ska lämnas in och vad ett yttrande ska innehålla.

Om den studerande varken är anknuten till en registrerad eller till den offentliga omställningsorganisationen ska CSN inte vara skyldig att ge någon omställningsorganisation tillfälle att yttra sig. Det innebär att om den studerande genom ett kollektivavtal är anknuten till en omställningsorganisation som inte är registrerad är CSN inte skyldig att ge denna organisation tillfälle att lämna ett yttrande. Eventuella inlagor från en sådan organisation kan dock användas som underlag vid bedömning av ärendet i den mån CSN bedömer att det är relevant.

Vid prövningen ska CSN lägga särskild vikt vid ett yttrande från en omställningsorganisation

Utredningen föreslår att CSN vid prövningen av en ansökan om omställningsstudiestöd ska lägga särskild vikt vid ett yttrande som en registrerad omställningsorganisation eller Kansliet för omställnings- och kompetensstöd vid Kammarkollegiet har lämnat. Enligt parternas principöverenskommelse ska utlåtandet från omställningsorganisationerna om hur utbildningen stärker personens framtida ställning på arbetsmarknaden i praktiken vara styrande för CSN:s beslut. Utredningens bedömning är att förslaget att CSN ska lägga särskild vikt vid ett yttrande från en omställningsorganisation är en väl avvägd reglering som är förenlig med förvaltningsrättsliga principer samtidigt som den är i linje med parternas principöverenskommelse och tillgodoser intentionerna i överenskommelsen.

I de ärenden där det saknas yttrande och det inte finns någon skyldighet för CSN att ge en omställningsorganisation tillfälle att lämna in ett yttrande, eller där en omställningsorganisation efter CSN:s kontakt ändå har avstått från att lämna ett yttrande, får myndigheten pröva ärendet utifrån de uppgifter som finns tillgängliga. Prövningen görs då med utgångspunkt i den studerandes egna uppgifter och eventuella andra underlag som han eller hon har lämnat in.

Den föreslagna ordningen innebär att CSN:s beslut kommer att grundas på en bedömning utifrån de lagfästa kriterierna om när en utbildning kan anses stärka en studerandes framtida ställning på

226

Ds 2021:18 Administration av omställningsstudiestöd

arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov, med utgångspunkt i uppgifter i omställningsorganisationens yttrande och i annat eventuellt underlag, samt utifrån den praxis som utvecklas. Det bedöms sannolikt att CSN i flertalet fall kommer att komma till samma slutsats som omställningsorganisationerna. Som beslutsfattande myndighet måste CSN dock kunna fatta självständiga beslut som i sin tur kan överklagas till och överprövas av Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS).

Den närmare utformningen av yttrandet

Av utredningens uppdragsbeskrivning framgår att utredningen ska föreslå hur ett utlåtande ska utformas och på vilket sätt andra instanser ska involveras. Utredningen anser att yttrandet bör lämnas utifrån ett standardiserat digitalt formulär som utgår från de kriterier som föreslås ligga till grund för prövningen av om utbildningsinsatsen stärker den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. I yttrandet bör omställningsorganisationerna redovisa sin bedömning och en motivering till denna. Den exakta utformningen av det digitala formuläret bör det vara upp till CSN att utarbeta. För detta ändamål föreslås att CSN ska få rätt att meddela närmare föreskrifter om vad ett yttrande ska innehålla.

CSN bör utveckla ett systemstöd för att ta emot yttranden och uppgifter från omställningsorganisationer

För att underlätta CSN:s och omställningsorganisationernas administration vid hanteringen av yttranden och uppgiftslämnande bör CSN utveckla ett systemstöd för att ta emot yttranden och uppgifter från omställningsorganisationer.

7.2.3 CSN ska pröva och fatta beslut om omställningsstudiestöd

Förslag: Om omställningsstudiestöd beviljas, ska ersättningens

storlek framgå av beslutet. Beslutet ska dessutom innehålla

227

Administration av omställningsstudiestöd Ds 2021:18

information om den studerandes skyldighet att anmäla ändrade förhållanden till CSN och information om omprövningsreglerna.

Omställningsstudiestöd ska få beviljas för högst fyra kalenderveckor före den kalendervecka då ansökan kom in till CSN. Omställningsstudiestöd får beviljas för högst ett år i sänder. CSN får meddela närmare föreskrifter om detta.

CSN:s beslut ska gälla omedelbart, om inte CSN bestämmer något annat.

Den studerandes rätt till omställningsstudiestöd ska omprövas när ändrade förhållanden föranleder det.

Skälen för förslaget: När ansökan har kommit in till CSN, och ett

eventuellt yttrande från omställningsorganisationen och en bestämd årlig inkomst i ett beslut om SGI finns tillgängliga, gör myndigheten en prövning av ansökan.

Bidragsbeloppet fastställs utifrån den årliga inkomst som Försäkringskassan har bestämt, uppgiften om förvärvsarbete under studietiden och den omfattning den studerande studerar. När dessa är kända kan bidrag beviljas (se avsnitt 6.5 för beloppsberäkning). Om det av ett yttrande framgår att den studerande även ska beviljas bidrag från sin omställningsorganisation ska CSN informera den berörda omställningsorganisationen om sitt beslut om bidrag. För att omställningsstudielån sedan ska beviljas krävs att CSN har kännedom om både omställningsstudiebidraget och det kollektivavtalade kompletterande studiestödet. Omställningsstudielånet kan således beviljas först när CSN får uppgift från en registrerad omställningsorganisation om det bidrag som har beviljats. Därefter kan CSN bevilja lån (se avsnitt 6.4.4).

För den som inte är anställd eller har något har något kollektivavtal, och som ansöker om omställningsstudielån, kan dock lånet beviljas samtidigt som bidraget.

Hanteringen bör i övrigt, t.ex. vad gäller studieaktivitet, studiernas omfattning, obetalda avgifter och återkrav, omställningsstudiestöd under sjukdom, med mera, ske på samma sätt som för studiemedel (se avsnitt 6.8). Likaså bör CSN:s möjlighet att hålla inne omställningsstudiestöd eller att lämna omställningsstudiestöd med lägre belopp till dess ett slutligt beslut om rätt till stöd har fattats, överensstämma med vad som gäller för studiemedel.

228

Ds 2021:18 Administration av omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestöd bör kunna beviljas för högst fyra kalenderveckor före den kalendervecka då ansökan kom in till CSN och för högst ett år i sänder. CSN bör få meddela närmare föreskrifter om detta. CSN:s beslut ska gälla omedelbart, om inte CSN bestämmer något annat. Om ett beslut överklagas, kan ÖKS dock enligt 48 § förvaltningslagen (2017:900) besluta att det tills vidare inte ska gälla.

Avbrutna studier, förvärvsarbete under tiden med omställningsstudiestöd och andra förändringar påverkar den studerandes möjlighet att få omställningsstudiestöd. Det bör därför alltid vara möjligt för CSN att ändra ett beslut om omställningsstudiestöd om något inträffar under studiernas gång. Ett beslut om omställningsstudiestöd bör därför omprövas när ändrade förhållanden föranleder det. Möjligheten att ompröva beslut kommer därmed att motsvara vad som gäller inom studiemedelsområdet. Bestämmelsen om omprövning utgör en sådan föreskrift som innebär att ett gynnande beslut kan ändras till den enskildes nackdel enligt 37 § andra stycket 1 förvaltningslagen (2017:900).

7.3 Överklagande till Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS)

7.3.1 CSN:s beslut om beviljning och återkrav av omställningsstudiestöd överklagas till ÖKS

Förslag: CSN:s beslut i ärenden om tilldelning av

omställningsstudiestöd ska kunna överklagas till ÖKS. Detsamma ska gälla för beslut om återkrav av omställningsstudiestöd. ÖKS beslut med anledning av ett överklagande dit ska inte få överklagas.

Skälen för förslaget: CSN kan besluta att helt eller delvis avslå en

ansökan om omställningsstudiestöd. Det kan ske på olika grunder, t.ex. på grund av att den sökande inte bedöms uppfylla kvalifikationskraven när det gäller arbete, om utbildningen inte anses stärka den studerandes framtida ställning på arbetsmarknaden med

229

Administration av omställningsstudiestöd Ds 2021:18

beaktande av arbetsmarknadens behov eller har obetalda årsbelopp eller flera återkrav.

CSN:s beslut om omställningsstudiestöd kan få stora konsekvenser för en enskild. CSN:s beslut om stödet bör därför kunna överklagas. ÖKS har till uppgift att pröva överklaganden av CSN:s beslut om beviljande av studiestöd och återkrav av studiestöd. Nämnden bör därför vara den instans som även prövar överklaganden av CSN:s beslut i ärenden som rör tilldelning av omställningsstudiestöd. Överklagandenämndens beslut med anledning av ett överklagande dit bör, på samma sätt som gäller för beslut enligt studiestödslagen och lagen om studiestartsstöd, inte få överklagas. Förordningen (2007:1348) med instruktion för Överklagandenämnden för studiestöd bör därför ändras i enlighet med detta.

Om överklagandet gäller frågan om vilken inkomst som ska ligga till grund för beräkning av omställningsstudiestöd överklagas det hos Överklagandenämnden enbart i de fall där CSN har bestämt inkomsten för studerande som inte är försäkrade för arbetsbaserade förmåner (se avsnitt 6.4.1). I övriga fall omprövas sådana frågor hos Försäkringskassan och överklagas hos förvaltningsrätten (se avsnitt 7.4.1).

Den offentliga omställningsorganisationens yttrande bör inte vara möjligt att överklaga separat. Utredningen bedömer att det är tillräckligt att invändningar mot innehållet i ett sådant yttrande kan prövas i samband med ett överklagande av CSN:s beslut i ett ärende om tilldelning omställningsstudiestöd.

Om ett beslut överklagas, kan ÖKS enligt 48 § förvaltningslagen besluta att det tills vidare inte ska gälla.

7.3.2 Uppgiftsskyldighet till ÖKS

Förslag: Läroanstalter, andra utbildningsanordnare,

Försäkringskassan och Migrationsverket ska, på samma sätt som för studiemedel och studiestartsstöd, ha uppgiftsskyldighet till ÖKS. Därutöver ska också Försvarsmakten och omställningsorganisationerna ha uppgiftsskyldighet till ÖKS. Denna skyldighet motsvarar de uppgifter de har skyldighet att lämna till CSN.

230

Ds 2021:18 Administration av omställningsstudiestöd

Skälen för förslaget: I avsnitt 7.5 föreslås att vissa myndigheter och

andra organisationer ska vara uppgiftsskyldiga gentemot CSN gällande sådana uppgifter som CSN behöver för sin handläggning. De läroanstalter och andra utbildningsanordnare som har uppgiftsskyldighet gentemot CSN ska även ha motsvarande uppgiftsskyldighet gentemot ÖKS. Detsamma bör gälla för Försäkringskassan och Migrationsverket.

Utöver denna uppgiftsskyldighet som motsvarar den som gäller inom studiemedelssystemet och studiestartssystemet, bör även Försvarsmakten och omställningsorganisationerna ha uppgiftsskyldighet till CSN. Även denna uppgiftsskyldighet bör motsvara den uppgiftsskyldighet de föreslås få till CSN.

7.4 Överklagande till förvaltningsdomstol

7.4.1 Försäkringskassans beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol

Förslag: Av en upplysningsbestämmelse ska det framgå att

föreskrifterna om ändring, omprövning och överklagande i 113 kap.317 och 19 §§socialförsäkringsbalken ska tillämpas i fråga om ärenden om godkännande av sjukperiod som i första instans handläggs av Försäkringskassan.

Försäkringskassans beslut om sjukpenninggrundande inkomst och årlig inkomst för en försäkrad som har ansökt om omställningsstudiestöd ska kunna ändras, omprövas och överklagas på samma sätt som Försäkringskassans övriga beslut om sjukpenninggrundande inkomst.

Skälen för förslaget: I 113 kap. socialförsäkringsbalken finns

bestämmelser om ändring, omprövning och överklagande av beslut. Försäkringskassans beslut om att godkänna en sjukperiod i ärenden om studiemedel enligt studiestödslagen kan redan idag överklagas till förvaltningsrätt efter det att beslutet har omprövats av Försäkringskassan enligt dessa bestämmelser. Det finns inga skäl att ändra på detta förfarande och möjligheten att överklaga ett sådant

231

Administration av omställningsstudiestöd Ds 2021:18

beslut bör även gälla för Försäkringskassans beslut om sjukperioder i ärenden om omställningsstudiestöd. Av en upplysningsbestämmelse i lagen om omställningsstudiestöd bör det framgå att föreskrifterna i 113 kap.317 och 19 §§socialförsäkringsbalken tillämpas i fråga om ärenden som i första instans handläggs av Försäkringskassan. En sådan upplysning tydliggör att de aktuella bestämmelserna i socialförsäkringsbalken gäller avseende Försäkringskassans beslut om sjukperioder i ärenden om omställningsstudiestöd.

Vidare föreslår utredningen i denna promemoria att Försäkringskassan på CSN:s begäran ska bestämma sjukpenninggrundande inkomst och årlig inkomst för en försäkrad som ansökt om omställningsstudiestöd (se avsnitt 6.4.1). Sådana beslut om sjukpenninggrundande inkomst och årlig inkomst bör kunna ändras, omprövas och överklagas på samma sätt som Försäkringskassans övriga beslut om sjukpenninggrundande inkomst, dvs. enligt bestämmelserna i 113 kap. socialförsäkringsbalken. Möjligheten att överklaga ett sådant beslut gäller om beslutet går den enskilde emot och har betydelse för rätten till omställningsstudiestöd, även om den sjukpenninggrundande inkomsten har fastställts till maximalt belopp, dvs. 8,0 prisbasbelopp.

Att 113 kap. socialförsäkringsbalken föreslås gälla i fråga om ärenden