SOU 1984:63

Homosexuella och samhället

Till statsrådet Gertrud Sigurdsen

Dåvarande chefen för socialdepartementet, statsrådet Rune Gustafsson, tillsatte den 17 januari 1978, efter regeringens bemyndigande, utredning- en om homosexuellas situation i samhället.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet (SOU 1984100) Ho- mosexuella och samhället.

I arbetet med betänkandet har utredningen utgjorts av lagmannen Carl-Edvard Sturkell, ordförande, riksdagsledamoten Lars Ahlmark, distriktsåklagaren Britta Bjelle (fr. o. m. den 2 december 1982), läraren Eva Bohlin, riksdagsledamöterna Lilly Hansson, Karin Israelsson (fr. o. m. den 1 november 1981) och Gunnel Jonäng (t.o.m. den 31 oktober 1981) samt komministern Lena Malmgren (t. o. m. den 1 decem- ber 1982) och riksdagsledamoten Roland Sundgren (fr. o. m. den 2 de- cember 1982).

Som experter har deltagit hovrättsassessorn Bertil Ekdahl (fr.o.m. den 14 mars 1978) byrådirektören Stig-Åke Petersson (fr. o. m. den 15 september 1979) och departementssekreteraren Birgitta Wittorp.

Sekreterare har varit numera rådmannen Johan Hansson (fr. 0. m. den 17 april 1978) och filosofie kandidaten Per Arne Håkansson (fr. o. m.den 21 maj 1979).

Vid utarbetandet av avsnitten 15 —24 har utredningen biträtts av Stig- ' Åke Petersson som heltidsarbetande expert.

Till betänkandet har fogats reservationer av Lars Ahlmark, Britta Bjelle, Eva Bohlin och Karin Israelsson samt särskilda yttranden av Lars Ahlmark, Eva Bohlin och Stig-Åke Petersson.

Vi har under utredningsarbetets gäng låtit företa olika undersökningar om homosexuellas situation. Detta arbete har utförts under ledning av Per Arne Håkansson som redovisar resultaten i en rapport som publice- ras som bilaga till betänkandet.

Filosofie doktorn Lars Jalmert har på vårt uppdrag gjort en genom- gång av litteraturen om forskningen om homosexuella och homosexua- litet särskilt med inriktning på frågeställningen om hur barn påverkas genom att växa upp i homosexuell familjemiljö. Lars Jalmerts rapport bifogas betänkandet som bilaga.

Utredningen har yttrat sig över socialpolitiska samordningsutredning- ens betänkande (SOU 1979:94) En allmän socialförsäkring Modell och riktlinjer och sexualbrottskommitténs betänkande (SOU 1982261) Våld- täkt och andra sexuella övergrepp.

_Utredningen har även yttrat sig över ett i Nordiska rådet år 1983 väckt medlemsförslag om åtgärder mot diskriminering av homosexuella (med- lemsförslag A 655/j).

Utredningens arbete är härmed slutfört.

Stockholm i augusti 1984

Carl-Edvard Sturkell Lars Ahlmark Britta Bjelle Eva Bohlin Lilly Hansson Karin Israelsson Roland Sundgren

/Johan Hansson Per Arne Håkansson

Innehåll Förkortningar ........................................... Författningsförslag ...................................... Sammanfattning ........................................ 1 Utredningsuppdraget ............................. 1.1 Direktiven m. m. .................................. 1.2 Utredningsarbetet ................................. 2 Homosexuella och samhället ....................... 2.1 Inledning ......................................... 2.2 Vad är homosexualitet? ............................ 2.3 Hur många är homosexuella? ....................... 2.4 Homosexuellas situation ........................... 2.4.1 Inledning .................................. 2.4.2 Den heterosexuella kulturen ................. 2.4.3 Omvärldens reaktioner ...................... 2.4.4 Att inse sin homosexualitet och att leva med den ....................... 2.4.5 Att inte bli sedd ............................ 2.4.6 Diskriminering ............................. 2.4.7 Öppenhet och gemenskap .................... 3 Vår målsättning ................................. 4 Homosexualitet i antropologisk och i historisk belysning 4.1 Inledning ......................................... 4.2 Andra kulturer .................................... 4.3 Vår kulturkrets .................................... 4.3.1 Antikens Grekland ......................... 4.3.2 Romarriket ................................ 4.3.3 Medeltiden ................................

4.3.4 Den nyare tiden fram till 1850-talet ...........

29 29 30

33 33 35 36 37* 37 37 38

39 40 41 41

43

45 45 46 46 46 47 47 47

5.1 5.2 5.3 5.4

6.1 6.2

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5

* 8.1

8.2

8.3

8.4 8.5

9.1 9.2

9.3

4.3.5 Tiden efter år 1850 .......................... 4.3.5.1 Tyskland ........................... 4.3.5.2 Sovjetunionen ....................... 4.3.5.3 USA och Storbritannien ..............

Dagens situation ................................ Inledning ......................................... Europarådet ...................................... Världshälsoorganisationen (WHO) .................. Nordiska rådet ....................................

Homosexuell frigörelsekamp m. m. .................. Gay Liberation .................................... Norden ..........................................

Kyrkan ....................................... Inledning ......................................... Svenska kyrkan ................................... Andra religiösa samfund ........................... Vär skrivelse till Ärkebiskopen ...................... Överväganden .....................................

Diskrimineringsförbud m. m. ....................... Inledning .........................................

Gällande rätt ...... , ............................... 8.2.1 Grundlagarna ..............................

8.2.2 Straffrättslig lagstiftning ..................... 8.2.2] Allmänt ............................ 8.2.2.2 Särskilt om 16 kap. 8 5 och 9 (j brottsbalken ......................... 8.2.3 Civilrättslig lagstiftning ..................... Utländsk rätt ..................................... 8.3.1 Danmark .................................. 8.3.2 Norge ..................................... 8.3.3 Nederländerna ............................. 8.3.4 Nordamerika .............................. Annat utredningsarbete ............................ Överväganden och förslag ...........................

Familjefrågor ................................... Inledning ......................................... Vårdnadsfrågor ................................... 9.2.1 Gällande rätt ............................... 9.2.2 Vårdnadsutredningen ....................... 9.2.3 Homosexualitet och vårdnad ................. 9.2.4 Vårdnadsutredningar och homosexualitet m. m. 9.2.5 Överväganden . .. . ............................ Adoption ......................................... 9.3.1 Gällande rätt ............................... 9.3.2 Överväganden 1 ..............................

48 48 49 50

51 51 51 53 53

55 55 55

57 57 57 58 58 59

61 61 63 63 64 64

65 66 67 67 67 68 68 68 69

73 73 74 74 75 75 75 77 77 77 78

10 10.1 10.2 10.3

10.4

10.5 10.6 10.7 10.8

11 11.1 11.2

11.3 11.4

11.5

12 12.1 12.2

12.3

12.4 12.5 12.6

13 13.1 13.2

Samlevnad mellan två personer av samma kön ......... Inledning ......................................... Familjelagssakkunniga .............................

Riksdagens behandling av frågan om homosexuell samlev- nad .............................................. Promemoria nr 37. Homosexuell samlevnad — Några fråge- ställningar ........................................ Omfattningen av homosexuell samlevnad ............. Olika samlevnadsformer ........................... Grundläggande frågeställningar och överväganden ...... Utformningen av den rättsliga regleringen ............ 10.8.1 Allmänt ................................... 10.8.2 Äktenskap ................................. 10.8.3 Registrering ................................ 10.8.4 Äktenskapsliknande förhållanden ............ 10.8.5 Överväganden och förslag ....................

Arbetsmarknaden ............................... Inledning ......................................... Anställnings ingående .............................. 1 1.2.1 Privata sektorn ............................. 1 1.2.2 Offentliga sektorn .......................... Uppsägning ...................................... Diskrimineringsutredningens betänkande (SOU 1983:18) Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet ............. Överväganden och förslag ...........................

Bostadsfrågor m. m. ................................ Inledning ......................................... Upplåtelse av hyresrätt ............................. 12.2.1 Allmänt ................................... 12.2.2 Bostadsförmedlingar och bostadsanvisning Överlåtelse av hyresrätt ............................ 12.3.1 Hyreslagen ................................ 12.3.2 Lagen (1973:651) om ogifta samboendes gemen- samma bostad .............................. Uppsägning ...................................... Familjelagssakkunniga ............................. Överväganden och förslag ...........................

Värnpliktsfrågor m. m. ........................... Inledning ......................................... Militär grundutbildning ............................ 13.2.1 Inledning .................................. 13.2.2 Allmänt om inskrivningsförrättningen ......... 13.2.3 1970-talet fram till sommaren år 1976 ......... 13.2.4 1976 års anvisningar ........................ 13.2.5 Gällande anvisningar ....................... 13.2.6 Övrigt .....................................

81/3 81) 82i

87

88 89 91 , 92 93 937 94 96 96 1 97 )

y_,.

x '

103 103 103 103 104 104

105 106

109 109 109 109 110 111 111

112 113 114 115

119 119 119 119 119 120 121 121 121

13.3 13.4

14 14.1 14.2 14.3 14.4

15

16 16.1 16.2 16.3

16.4

16.5 16.6 16.7 16.8 16.9

16.10

17 17.1 17.2

17.3

17.4 17.5 17.6 17.7 17.8 17.9 17.10 17.11 17.12

18 18.1 18.2

Överbefälhavarens syn ............................. 122 Överväganden ..................................... 1 22 Asylrätt för homosexuella m. m. .................... 125 Inledning ......................................... 125 Riksdagsbehandling ............................... 126 Statens invandrarverk .............................. 127 Överväganden och förslag ........................... 127 Behov av annat än lagstiftningsåtgärder .............. 129 Ungdomsskolans samlevnadsundervisning ............ 131 Inledning ......................................... 131 Läroplaner ....................................... 132 Skolöverstyrelsens handledning för samlevnadsundervis- ningen ........................................... 134 Skolöverstyrelsens handlingsprogram för hälsofostran i skolan ........................................... 136 Den decentraliserade skoladministrationen ........... 136 Skolhälsovården .................................. 138 Läromedel ........................................ 139 Homosexuellas medverkan i skolinformationen ....... 140 Vår skolenkät ..................................... 142 16.9.1 Allmänt om skolans samlevnadsundervisning . . 142 16.9.2 Samlevnadsundervisningen om homosexualitet . 142 16.9.3 Undervisningen i enskilda ämnen ............. 145 16.9.4 Elevernas uppfattningar ..................... 152 Överväganden och förslag ........................... 152 Högskoleutbildningen ............................ 1 57 Inledning ......................................... 157 Lärarutbildningen ................................. 158 17.2.1 Grundutbildning ........................... 158 17.2.2 Fortbildning ............................... 161 Läkarutbildningen ................................. 162 17.3.1 Grundutbildning ........................... 162 17.3.2 Fortbildning ............................... 164 Socionomutbildningen ............................. 165 Psykologutbildningen .............................. 166 Fritidspedagogutbildningen ......................... 167 Teologutbildningen ................................ 169 J ournalistutbildningen ............................. 170 Bibliotekarieutbildningen ........................... 171 Vårdlärarutbildningen ............................. 172 Kommunal högskoleutbildning ...................... 173 Överväganden och förslag ........................... 175 Annan utbildning ................................ 179 Inledning ......................................... 179 Polisutbildningen .................................. 179

18.3 Militärutbildningen ................................ 180 18.4 Försäkringskassornas personalutbildning ............. 181 18.5 Arbetsmarknadsstyrelsens personalutbildning ......... 181 18.6 Överväganden och förslag ........................... 182 19 Forskning ...................................... 185 19.1 Inledning ................................ 4 ......... 185 19.2 Forskning om homosexuella och homosexualitet ...... 188 19.2.1 Inledning .................................. 188 19.2.2 Forskningen i Nederländerna ................ 188 19.2.3 Forskningen i Sverige ....................... 188 19.3 Överväganden och förslag ........................... 189 20 Kulturfrågor ................................... 193 20.1 Inledning ......................................... 193 20.2 Litteratur ......................................... 194 20.3 Folkbiblioteken ................................... 198 20.4 Film ............................................. 199 20.5 Teater ............................................ 201 20.6 Bildkonst ......................................... 203 20.7 Utställningar ...................................... 205 20.8 Statsbidrag till kulturverksamhet i folkbildningen ...... 205 20.9 Homosexuellas egna kulturaktiviteter ................ 205 20.10 Överväganden och förslag ........................... 207 21 Informationsfrågor .............................. 209 21.1 Inledning ......................................... 209 21.2 Socialstyrelsen .................................... 210 21.3 Annan statlig information .......................... 212 21.4 Landstingen ...................................... 213 21.5 Fritidsgårdar ...................................... 219 21.6 Radio och TV m.m. ............................... 221

21.6.1 Sveriges Radio AB .......................... 221 21.6.2 Radionämnden ............................. 223 21.7 Överväganden och förslag ........................... 224 22 Hälsofrågor .................................... 227 22.1 Inledning ......................................... 227 22.2 Hom05exue11as kontakter med sjukvården ............ 227 22.3 Sexuellt överförbara sjukdomar ..................... 229 22.4 Hälsoundersökning av homosexuella ................. 230 22.5 Överväganden ..................................... 231 23 Stöd åt homosexuellas organisationer ................ 233 23.1 Inledning ......................................... 233 23.2 Verksamheten inom organisationerna ................ 233 23.3 Samhällets stöd till organisationerna ................. 235 23.4 Överväganden och förslag ........................... 237

SOU 1984:63 25 Kostnadsberäkningar ............................ 241 26. Specialmotivering ............................... 243 26.1 Allmänt .......................................... 243 26.2 Sexuell läggning m. m. ............................. 243 26.3 2 kap. 15 & regeringsformen ......................... 244 26.4 Förslaget till lag om samlevnad mellan två personer av samma kön ....................................... 244 Reservationer .......................................... 247 Särskilda yttranden ..................................... 265 Summary .............................................. 271 Bilagor Bilaga 1 Referenslitteratur ........................... 281 Bilaga 2 Homosexuellas barn av Lars Jalmert .......... 283 Bilaga 3 Det okända och förbjudna. .................. 331

Undersökningsrapport av Per Arne Håkansson

Bilaga 4 Europarådets dokument 4755/81. Översättning av Hans Ekheden ............................. 545

Bilaga 5 Särtryck om homosexualitet ur Skolöverstyrelsens handledning år 1977 i samlevnadsundervisning . 563

Förkortmngar

AU arbetsmarknadsutskottets betänkande JuU justitieutskottets betänkande KU konstitutionsutskottets betänkande 1 LU första lagutskottets betänkande LU lagutskottets betänkande Lgr 80 läroplan för grundskolan Lgy 70 läroplan för gymnasieskolan Lsä 73 läroplan för särskolan Lvux 82 läroplan för kommunala vuxenutbildningen mot motion prop proposition RF regeringsformen RFSL Riksförbundet för sexuellt likaberättigande SIL statens institut för läromedelsinformation SIV statens invandrarverk SfU socialförsäkringsutskottets betänkande SoU socialutskottets betänkande SOU statens offentliga utredningar

SÖ skolöverstyrelsen TF tryckfrihetsförordningen UHÄ universitets- och högskoleämbetet

Författningsförslag

]. Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 15 å och 20 & 1 st. 6 p. regeringsformen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap. 155

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller et- niskt ursprung tillhör minoritet.

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg, etniskt ur- sprung eller sexuell läggning tillhör minoritet.

205

Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

6. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 Qij)

Denna lag träder i kraft den

2. Förslag till

Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

6. skydd mot missgynnande på grund av ras, hudfärg, etniskt ur- sprung, kön eller på grund av sex- uell läggning (15 och 16 51?)

Lag om ändring av tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 & 8 p. tryckfrihetsförordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 &

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan enligt lag straff— bar framställning som innefattar

8. hot mot eller missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller et- niskt ursprung eller trosbekännel- 56;

Denna lag träder i kraft den

3. Förslag till Lag om ändring i brottsbalken

8. hot mot eller missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller et- niskt ursprung, trosbekännelse el- ler sexuell läggning;

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 5 5, 16 kap. 8 & och 16 kap. 9 & brotts- balken skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

Brott som avses i 1—3 59 får ej åtalas av annan än målsägande. Förtal och grovt förtal får dock åtalas av åklagare, om målsägande angivet brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt. Under samma förutsättningar får allmänt åtal väckas för förolämpning mot nå- gon i eller för hans myndighetsut- övning eller förolämpning mot nå— gon med anspelning på hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse.

Brott som avses i 1—3 59” får ej åtalas av annan än målsägande. Förtal och grovt förtal får dock åtalas av åklagare, om målsägande angiver brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt. Under samma förutsättningar får allmänt åtal väckas för förolämpning mot nå- i eller för hans myndighetsut- övning eller förolämpning mot nå- gon med anspelning på hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung, trosbekännelse eller sex- uella läggning.

Har förtal riktats mot avliden, må åtal väckas av den avlidnes efterlevan- de make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt, av åklagare.

SOU l984:63 Författningsförslag 15 Innebär brott som avses i 1—3 åå, att någon genom förgripelse å främ- mande makts statsöverhuvud som vistas här i riket eller å främmande makts representant här i riket kränkt den främmande makten, må brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som stadgas i första stycket. Åtal får dock ej ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill.

16 kap. 8 &

Nuvarande lydelse

Den som offentligen eller eljest i uttalande eller annat meddelande som sprids bland allmänheten ho- tar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller et- niskt ursprung eller trosbekännel- se, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.

Föreslagen lydelse

Den som offentligen eller eljest i uttalande eller annat meddelande som sprids bland allmänheten ho- tar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller et- niskt ursprung, trosbekännelse el- ler sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter.

16 kap.

95

Nuvarande lydelse

Näringsidkare som i sin verksam- het diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella el- ler etniska ursprung eller trosbe- kännelse genom att icke gå honom till handa på de villkor näringsid- karen i sin verksamhet tillämpar i förhållande till andra, dömes för olaga diskriminering till böter el- ler fängelse i högst sex månader.

Vad i första stycket sägs om nä- ringsidkare äger motsvarande til- lämpning på den som är anställd i näringsverksamhet och annan som handlar på näringsidkares vägnar samt på den som är an- ställd i allmän tjänst, vari han har

Föreslagen lydelse

Näringsidkare som i sin verksam- het diskriminerar någon på grund av hans ras, hudfärg, nationella el- ler etniska ursprung, trosbekän- nelse eller sexuella läggning genom att icke gå honom till handa på de villkor näringsidkaren i sin verk- samhet tillämpar i förhållande till andra, dömes för olaga diskrimi- nering till böter eller fängelse i högst sex månader.

Vad i första stycket sägs om nä- ringsidkare äger motsvarande till- lämpning på den som är anställd i näringsverksamhet och annan som handlar på näringsidkares vägnar samt på den som är an- ställd i allmän tjänst, vari han har

att gå allmänheten till handa.

För olaga diskriminering dömes även anordnare av allmän sam- mankomst eller offentlig tillställ- ning och medhjälpare till sådan anordnare, om han diskriminerar någon på grund av hans ras, hud- färg, nationella eller etniska ur- sprung eller trosbekännelse ge- nom att vägra honom tillträde till sammankomsten eller tillställ- ningen på de villkor som gäller för andra.

Denna lag träder i kraft den

4. Förslag till

att gå allmänheten till handa. För olaga diskriminering dömes även anordnare av allmän sam- mankomst eller offentlig tillställ- ning och medhjälpare till sådan anordnare, om han diskriminerar någon på grund av hans ras, hud- färg, nationella eller etniska ur- sprung eller trosbekännelse eller sexuella läggning genom att vägra honom tillträde till sammankoms- ten eller tillställningen på de vill- kor som gäller för andra.

Lag om ändring i utlänningslagen (1980:376)

Härigenom föreskrivs att 3 (j utlänningslagen (1980:376) skall ha nedan

angivna lydelse

Nuvarande lydelse

3?

Föreslagen lydelse

En flykting skall inte utan synnerliga skäl vägras fristad i Sverige, om han behöver sådant skydd.

Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land, i vilket han är medborgare, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska upp- fattning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill be- gagna sig av detta lands skydd. Som flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare har haft sin vanli- ga vistelseort och som inte kan el- ler på grund av sin fruktan inte vill återvända dit.

Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land, i vilket han är medborgare, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss, samhällsgrupp, sin religiösa eller politiska uppfattning eller på grund av sin sexuella läggning och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Som flykting skall även anses den som är stats- lös och som av samma skäl befin- ner sig utanför det land där han tidigare har haft sin vanliga vistel— seort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill åter- vända dit.

Med förföljelse avses sådan i andra stycket angiven förföljelse som riktar sig mot utlänningens liv eller frihet eller som annars är av svår beskaffenhet (politisk förföljelse).

5. Förslag till Lag om samlevnad mellan två personer av samma kön

Härigenom föreskrivs följande.

Vid en samlevnad mellan två personer av samma kön under äktenskaps- liknande förhållanden skall följande bestämmelser om samlevnad mel- lan en man och en kvinna äga motsvarande tillämpning för samlevna- den.

a) 12 kap. 33 & sista stycket, 12 kap. 45 & sista stycket och 12 kap. 47 a & jordabalken,

b) 4 kap. 19 5 1 st. 2 p. utsökningsbalken,

c) anvisningarna till 31 & första punkten 9 st. 1 p. kommunalskattelagen (19281370),

d) lagen (19732651) om ogifta samboendes gemensamma bostad,

e) 18 5 1 st. 2 p. förordningen (1976z263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer,

f) 6 & familjebidragslagen (19781520),

g) 104 5 3 st. lagen (1927177) om försäkringsavtal, samt

h) 175 1 st. reglementet (1962z698) angående statens grupplivförsäk- ring.

Denna lag träder i kraft den

Sammanfattning

Vi konstaterar, att den enda säkra skillnaden mellan homosexuella och heterosexuella är att homosexuella känslomässigt dras till personer av samma kön. Mot denna bakgrund är det självklart att homosexuella inte skall diskrimineras.

Vi föreslår åtgärder för att förbättra homosexuellas situation. Dessa är i korthet

— samlevnad mellan två personer av samma kön jämställs från rättslig synpunkt i vissa avseenden med vad man idag inom lagstiftningen kallar samlevnad under äktenskapsliknande förhållande eller mot- svarande uttryck homosexuella jämställs med andra minoritetsgrupper som genom lagstiftning är särskilt skyddade mot missgynnande lagstiftning eller mot diskriminering förbättrad undervisning och information om homosexuella och ho- mosexualitet.

Allmänt Många människor frågar sig vad homosexualitet är. Vår uppgift har inte varit att besvara den frågan men vi har gjort en genomgång av den litteratur om forskning som finns på området. Av litteraturen framgår, att det finns många olika teorier om orsakerna till homosexualitet och att inte någon är väsentligt mera hållbar än en annan. Det enda man idag med säkerhet kan påstå är att det inte finns någon annan skillnad mellan

homosexuella och heterosexuella personer än att homosexuella upplever en känslomässig dragning till människor av samma kön.

Samhällssynen i Sverige på homosexualitet har under senare år blivit öppnare. Detta förhållande och homosexuellas eget arbete har lett till att situationen för många homosexuella blivit drägligare under senare år. Våra undersökningar visar emellertid att den långt ifrån är tillfredsstäl— lande. Många homosexuella har det besvärligt. För en ung människa kan det vara en skakande upplevelse när hon upptäcker, att hon är homosex- uell. Många har svårt att inse sin läggning, att acceptera den och att berätta om den. Samlevnad mellan två personer av samma kön är svår att etablera och erkänns inte som en naturlig sak. Homosexuella känner sig ofta hänvisade till hemlighetsmakeri kring sina relationer. Homosex- uell samlevnad är i förhållande till omgivningen förenad med aVSevärda komplikationer.

De svårigheter som homosexuella upplever är inte så mycket ett resul- tat av att man är homosexuell som en funktion av samhällets och omgiv- ningens förväntningar om att man skall leva heterosexuellt. Till detta kommer en av brist på kunskap betingad syn på homosexualitet. Homo- sexuella brukar uttrycka saken så, att det inte är de som är problemet utan omgivningens attityder och fördomar.

Våra undersökningar

Vi har gjort undersökningar i syfte att kartlägga homosexuellas situation i samhället. Undersökningarna har riktat sig dels till allmänheten, dels till homosexuella. Undersökningen bland allmänheten, dvs. till största delen heterosexuella, visar bl. a. följande resultat.

En av tio säger sig känna någon homosexuell. Ungefär 60 procent av dem som svarat tror sig aldrig ha träffat någon.

Fördomarna att hom