Ds 2014:29

Förtydliganden och förenklingar inom det arbetsmarknadspolitiska regelverket.

1. Sammanfattning

I denna promemoria presenteras ett antal förslag till förtydliganden och förenklingar inom det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Förslagen har tagits fram inom ramen för en översyn av regelverket som görs inom Arbetsmarknadsdepartementet. Syftet med översynen är att förbättra befintligt regelverk för att på så sätt skapa förutsättningar för en effektivare verksamhet hos Arbetsförmedlingen. Syftet med översynen är inte att föreslå större materiella ändringar, nya insatser eller att befintliga sådana ska tas bort. Den är inte tänkt att föregripa den större pågående översynen av Arbetsförmedlingen och dess verksamhet, se Dir. 2014:15.

Målet för översynen är ett tydligare och mer samlat regelverk. I syfte att uppnå detta föreslås att bestämmelser som är gemensamma så långt som möjligt samlas i en författning. I vissa fall föreslås att hela förordningar arbetas in i andra. Begrepp och uttryckssätt ses över liksom bestämmelsernas förhållande till varandra. Vissa bestämmelser som inte längre tillämpas, eller av andra skäl inte längre bedöms behövas, föreslås tas bort.

Eftersom en stor del av problemen med dagens regelverk är hänförliga till de många ändringar som vid olika tillfällen gjorts i befintliga förordningar föreslås följande nya förordningar. 1. Förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen 2. Förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 3. Förordning om vissa arbetsmarknadspolitiska program 4. Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin 5. Förordning om jobbgarantin för ungdomar 6. Förordning om särskilt anställningsstöd 7. Förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Sammanfattning Ds 2014:29

De nya förordningarna är avsedda att ersätta motsvarande befintliga förordningar. När det gäller dessa nya förordningar presenteras författningsförslag i promemorian.

Vissa ändringar i sak föreslås också, huvudsakligen i syfte att underlätta Arbetsförmedlingens administration. 1. Regler om utbetalning och kontroller av mottagare av ekonomiska stöd görs mer enhetliga. 2. Tidsfristen inom vilken olika ekonomiska stöd ska rekvireras från Arbetsförmedlingen ändras från 60 till 180 dagar. 3. De tre olika formerna av arbetspraktik som finns idag slås samman till en. 4. Tre olika former av förberedande insatser slås samman. 5. Den administrativa hanteringen av övergångar från anställningar med särskilt anställningsstöd till anställningar med lönebidrag eller till nystartsjobb underlättas.

Vidare tydliggörs att Arbetsförmedlingen inom sitt verksamhetsområde, förutom att främja mångfald och motverka diskriminering, ska främja jämställdheten och motverka en könsuppdelning på arbetsmarknaden.

När det gäller jobb- och utvecklingsgarantin föreslås vissa anpassningar till ett redan ändrat arbetssätt, genom att det tydliggörs att en bedömning ska göras av behovet av att delta i jobbsökaraktiviteter och förberedande insatser i den inledande fasen. Vidare ändras beteckningen på fas 3.

Följdändringar och vissa andra ändringar föreslås också i andra förordningar än de som mer direkt ingår i översynen. I dessa delar presenteras dock inga författningsförslag.

De författningsförslag som lämnas i promemorian är framtagna för att visa på grundtankarna kring den förtydligade struktur och det mer enhetliga regelverk som eftersträvas. De är inte i alla delar eller detaljer slutliga förslag och ändringar kommer sannolikt att ske innan förslagen kan komma att beslutas.

Det nya regelverket föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.

2. Författningsförslag

2.1. Förslag till ny förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgifter

1 § Arbetsförmedlingen ska bedriva offentlig arbetsförmedling och sådan annan arbetsmarknadspolitisk verksamhet som framgår av förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

2 § Myndigheten ska verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, och därmed bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt, genom att

1. effektivt sammanföra dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft,

2. prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden, samt

3. säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring.

3 § Myndigheten ska vidare

1. säkerställa att arbetssökande och arbetsgivare har tillgång till en likvärdig service i hela landet,

2. anpassa verksamheten till förutsättningar och behov i olika delar av landet samt till den enskildes förutsättningar,

3. verka för ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet bland de arbetssökande,

Författningsförslag Ds 2014:29

4. anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetssökande i arbete,

5. analysera, följa upp och utvärdera hur myndighetens verksamhet och de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna påverkar arbetsmarknadens funktionssätt,

6. förse regeringen med relevant underlag som grund för utveckling av arbetsmarknadspolitiken,

7. bistå myndigheter och andra som bedriver uppföljning och utvärdering inom Arbetsförmedlingens verksamhetsområde,

8. i samverkan med relevanta aktörer säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott,

9. motverka att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten snedvrider konkurrensförutsättningarna på arbetsmarknaden eller bidrar till att arbetstillfällen trängs undan när det inte kan anses arbetsmarknadspolitiskt motiverat, samt

10. främja mångfald och jämställdhet samt motverka en könsuppdelning på arbetsmarknaden och diskrimineringen i arbetslivet.

4 § Myndigheten ska för Sveriges del

1. fullgöra de uppgifter som åligger den centrala arbetsmarknadsmyndigheten och de särskilda förmedlingarna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen, och

2. fungera som nationell samordningsbyrå enligt kommissionens genomförandebeslut av den 26 november 2012 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 om arbetskraftens fria rörlighet inom unionen med avseende på förmedling av lediga platser och platsansökningar och nyinrättandet av Euresnätverket.

Myndigheten ska vidare medverka i sådant informations- och erfarenhetsutbyte med andra medlemsstaters arbetsförmedlingar samt med Europeiska kommissionen som sker inom ramen för den öppna samordningsmetoden på sysselsättningsområdet.

Ds 2014:29 Författningsförslag

5 § Myndigheten har ett sektorsansvar för funktionsnedsättningsfrågor inom arbetsmarknadspolitiken och ska inom ramen för detta ansvar vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.

6 § Myndigheten har ett ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds insatser som främjar en snabb och effektiv etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska inom ramen för detta ansvar vara samordnande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter.

För vissa nyanlända invandrare har myndigheten ett särskilt ansvar enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

7 § Om Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen funnit brister i sin granskning enligt 2 § 1–5 förordningen (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, ska myndigheten till regeringen och inspektionen redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av granskningen.

8 § Myndigheten får, inom ramen för full kostnadstäckning, bedriva sådan tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde.

Samverkan

9 § Myndigheten ska bedriva den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i samverkan med andra aktörer på arbetsmarknaden, såsom arbetsmarknadens parter, andra myndigheter, kommuner, enskilda företag och organisationer.

10 § Myndigheten ska särskilt samverka med Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser inom rehabiliteringsområdet.

Författningsförslag Ds 2014:29

Myndigheten ska i samma syfte samverka med Försäkringskassan, kommun och landsting enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

11 § Myndigheten ska när det gäller unga med funktionsnedsättning särskilt samverka med skolan för att underlätta övergången från skola till arbetsliv och med Försäkringskassan för att öka möjligheterna till egen försörjning genom arbete.

Ledning

12 § Myndigheten leds av en styrelse. Styrelsen består av högst nio ledamöter.

Organisation

13 § Vid myndigheten finns ett huvudkontor och en central enhet för omprövning av beslut. I övrigt bestämmer myndigheten sin organisation.

Särskilda organ

14 § Vid myndigheten finns ett nationellt partsråd.

Partsrådet är ett rådgivande organ på nationell nivå i frågor som rör myndighetens verksamhet. Partsrådet består av generaldirektören, som är ordförande, samt representanter för arbetsgivare och arbetstagare. Partsrådet har det antal ledamöter som myndigheten bestämmer och utses av myndigheten. Andra ledamöter än ordföranden utses efter samråd med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. De ska till lika antal representera arbetsgivare och arbetstagare.

Myndigheten inrättar i övrigt de rådgivande organ med andra aktörer på nationell, regional eller lokal nivå som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Ds 2014:29 Författningsförslag

Anställningar och uppdrag

15 § Generaldirektören är myndighetschef.

Personalansvarsnämnd

16 § Vid myndigheten finns en personalansvarsnämnd.

Tillämpligheten av vissa förordningar

17 § Myndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101).

Avgifter

18 § Myndighetens verksamhet ska vara avgiftsfri. Myndigheten får dock ta betalt för annonsering eller annan särskild åtgärd som begärs av enskild.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

Författningsförslag Ds 2014:29

2.2. Förslag till ny förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning, som är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, innehåller bestämmelser om den arbetsmarknadspolitiska verksamhet som bedrivs av Arbetsförmedlingen.

Verksamheten består av följande insatser.

1. Platsförmedling (5–7 §)

2. Vägledning (8 §)

3. Individuella handlingsplaner och aktivitetsrapporter (9–10 §)

4. Arbetslivsinriktad rehabilitering (11 §)

5. Insatser för unga med funktionsnedsättning (12 §)

6. Arbetsplatsintroduktion (13–15 §)

7. Rese-, pendlings- och flyttstöd (16–32 §)

8. Arbetsmarknadspolitiska program (33–37 §)

9. Stöd till arbetsgivare (38 §) 10. Etableringsinsatser (39 §) I verksamheten ingår också att hantera vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen (40–42 §), anställningsfrämjande åtgärder (43 §) och frågor om arbetstillstånd (44 §).

2 § Att en anvisning eller motsvarande till ett program eller en annan insats inom verksamheten ska vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad betyder att den ska bedömas vara lämplig både för den enskilde och ur ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv.

3 § Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska bedrivas oberoende av arbetskonflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

4 § Behandlingen av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras i lagen (2002:546) och

Ds 2014:29 Författningsförslag

förordningen (2002:623), om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Platsförmedling

5 § Arbetsförmedlingen ska ge den enskilde information och erbjudanden om lediga arbeten och hjälp till arbetsgivare med att finna lämpliga arbetssökande till lediga platser.

6 § Arbetsförmedlingen får anvisa den som är arbetslös att söka ett arbete om det behövs för att

1. matcha den som söker arbetskraft med den som söker arbete, eller

2. kontrollera att han eller hon står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker arbeten.

7 § Om en arbetssökande anvisas att söka ett arbete vid en arbetsplats där en arbetskonflikt mellan arbetsgivare och arbetstagare pågår ska sökanden upplysas om konflikten i samband med anvisningen.

Vägledning

8 § Arbetsförmedlingen ska ge den som är anmäld som arbetssökande stöd och information för att kunna göra ett övervägt val av arbete och utbildning.

Individuella handlingsplaner och aktivitetsrapporter

9 § Arbetsförmedlingen ska under den arbetssökandes medverkan upprätta en individuell handlingsplan där sökandens skyldigheter, planerade aktiviteter och arbetssökandets inriktning anges.

Planen ska upprättas senast trettio dagar från det att han eller hon anmäler sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. En handlingsplan för den som inte fyllt 25 år bör dock upprättas tidigare.

Författningsförslag Ds 2014:29

Första stycket gäller inte om en etableringsplan ska upprättas enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

10 § Med utgångspunkt i sin individuella handlingsplan eller etableringsplan ska den som är arbetslös regelbundet i en aktivitetsrapport redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att ta sig ur sin arbetslöshet. Den som får eller begär arbetslöshetsersättning ska redovisa sina aktiviteter minst en gång per månad.

Aktivitetsrapporten ska lämnas till Arbetsförmedlingen senast två veckor efter utgången av den period rapporten avser.

Arbetsförmedlingen ska skyndsamt granska inkomna aktivitetsrapporter.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

11 § Arbetsförmedlingen får erbjuda den som är i behov av särskilt stöd utredande, vägledande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser.

Insatser för unga med funktionsnedsättning

12 § Arbetsförmedlingen ska samverka med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola till arbetsliv för den som har en funktionsnedsättning och har fyllt 16 men inte 30 år.

Arbetsförmedlingen ska också samverka med Försäkringskassan för att öka möjligheterna till egen försörjning genom förvärvarbete för den som får aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Arbetsplatsintroduktion

13 § Arbetsförmedlingen får när det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat utse en specialutbildad arbetsförmedlare att fungera som stödperson åt en arbetssökande

1. inför anställning,

Ds 2014:29 Författningsförslag

2. i inledningsskedet av en anställning, eller

3. under arbetspraktik som föregår en anställning.

14 § Stödet får erbjudas en arbetssökande utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan erfarenhet, som är minst 20 år och är eller riskerar att bli långtidsarbetslös.

15 § Stödet får som huvudregel lämnas under högst sex månader. Om det finns särskilda skäl får det dock lämnas under längre tid. I sådant fall ska det anges vad de särskilda skälen består i. Dokumentation ska ske av den information som ligger till grund för beslutet.

Rese-, pendlings- och flyttstöd

16 § Arbetsförmedlingen får när det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat lämna rese-, pendlings- och flyttstöd enligt bestämmelserna nedan.

17 § Stöden får lämnas till den som

1. är eller riskerar att bli arbetslös,

2. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, och

3. inte bedöms kunna få arbete på eller nära hemorten. För att flyttstöd ska få lämnas krävs att personen varit anmäld enligt första stycket 2 i minst sex månader.

Risk för arbetskonflikt vid en arbetsplats ska inte anses innebära risk för arbetslöshet. Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt ska tillämpas på stöden. Detta gäller dock inte stöd som har beviljats före utbrott av en konflikt eller sökts före varsel om konflikten samt bidrag som i annat fall uppenbarligen skulle ha lämnats, även om konflikten inte inträffat.

18 § Resestöd får lämnas till den som har fyllt 20 år. Pendlingsstöd och flyttstöd får lämnas till den som har fyllt 20 år och under en ramtid om femton månader varit arbetslös minst tolv månader. I övrigt gäller att stöden får lämnas till den som har fyllt

Författningsförslag Ds 2014:29

25 år. I samtliga fall ska även övriga förutsättningar som gäller för respektive stöd vara uppfyllt.

19 § Stöden får inte lämnas, om anställningen på den nya orten kan anses vara en flyttning mellan arbetsplatser inom samma företag.

Det får inte heller lämnas om anställningen är arbetstagarens första efter avslutad utbildning, om inte utbildningen var en arbetsmarknadsutbildning eller kommunal vuxenutbildning. Resestöd och flyttstöd får dock lämnas till den som har en yrkeshögskoleutbildning och som söker eller har fått anställning i yrket vid ett stödberättigat företag på en ort inom ett stödområde som avses i förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd, om arbetskraft med sådan utbildning inte finns att få tag i på orten.

20 § Stöden beslutas och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen bestämmer. Stöd under 50 kronor betalas inte ut.

Resestöd

21 § Resestöd får lämnas för en arbetssökandes besök på en annan ort, om besöket bedöms nödvändigt för att anställning ska komma till stånd och anställningen är registrerad i respektive EUlands offentliga arbetsförmedlings nationella databas över lediga anställningar eller i European Employment Services (Eures) databas över lediga anställningar.

22 § Ansökan om resestöd ska göras före resan.

23 § Resestöd får lämnas med skälig kostnad för en resa till och från den ort där besöket äger rum.

Kostnader för resa med eget fordon får ersättas om det är motiverat att en resa görs med eget fordon. Stödet lämnas då med högst 185 öre per kilometer. Kostnader för logi får ersättas med den faktiska kostnaden om den är skälig.

Ds 2014:29 Författningsförslag

Resestöd lämnas med högst 2 500 kronor per tillfälle.

Pendlingsstöd

24 § Pendlingsstöd får lämnas för dagpendling och för veckopendling. Det får lämnas till den som har fått anställning på en ort som ligger på ett sådant avstånd att kostnaden för en resa dit överstiger kostnaden för en resa inom normalt pendlingsavstånd från arbetstagarens hemort.

Pendlingsstöd lämnas inte om arbetstagaren i den nya anställningen får ersättning av arbetsgivaren för pendlingskostnaden.

25 § Ansökan om pendlingsstöd ska göras innan anställningen tillträds.

26 § Pendlingsstöd för veckopendling får lämnas till den som

1. bor på en ort där arbetslösheten i yrket är hög, och

2. har fått en anställning som varar i minst tre månader i en region där det finns brist på arbetskraft i yrket.

27 § Pendlingsstöd för veckopendling får lämnas

1. för skäliga kostnader för en resa tur och retur mellan hemorten och arbetsorten varannan arbetad vecka, och

2. därutöver med 1 200 kronor per månad om den enskilde har kostnader för dubbelt boende.

Pendlingsstöd för veckopendling får lämnas under sammanlagt högst sex månader under en fyraårsperiod.

28 § Pendlingsstöd för dagpendling får lämnas till den som har fått en anställning som varar i minst sex månader.

29 § Pendlingsstöd för dagpendling får lämnas för resekostnader som överstiger de kostnader som en arbetstagare normalt skulle ha haft för resor till och från ett arbete inom normalt pendlingsavstånd. Sådant stöd lämnas dock med högst 2 000 kronor i månaden.

Författningsförslag Ds 2014:29

Pendlingsstöd för dagpendling får lämnas under högst sex månader och endast en gång för varje arbetssökande under en tvåårsperiod.

Flyttstöd

30 § Flyttstöd får lämnas till den som har fått en anställning som beräknas vara minst sex månader på en annan ort än hemorten, har fått bostad på den orten eller i dess närhet och som har kostnader för att flytta sitt bohag till den nya orten.

Flyttstöd lämnas inte om sökanden har fått pendlingsstöd i mer än tre månader.

31 § Ansökan om flyttstöd ska göras före flyttningen.

32 § Flyttstöd lämnas med den faktiska kostnaden om den är skälig, dock högst 20 000 kronor per tillfälle.

Arbetsmarknadspolitiska program

33 § Arbetsförmedlingen får när det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat besluta om att anvisa den enskilde till ett arbetsmarknadspolitiskt program i syfte att stärka dennes möjlighet att få eller behålla ett arbete. Ett beslut om anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program innebär att den som anvisas erbjuds att ta del av programmet.

Arbetsförmedlingen ska samråda med den sammanslutning av arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivaren innan någon anvisas ett arbetsmarknadspolitiskt program som är förlagt till en arbetsplats eller tar del av en arbetsmarknadspolitisk insats som är förlagd till en arbetsplats. När det gäller privata arbetsgivare samt offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet ska Arbetsförmedlingen inhämta information för att säkerställa att arbetsgivaren inte har näringsförbud, skatteskulder som har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller betalningsanmärkning som inte är obetydlig innan någon erbjuds programmet eller insatsen på arbetsplatsen. Om sådant förhållande föreligger får någon anvisning inte göras.

Ds 2014:29 Författningsförslag

Den som tar del av vissa arbetsmarknadspolitiska program kan få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring framgår att den som avvisat en anvisning till, utan giltig anledning lämnat eller uppträtt på ett sådant sätt att Arbetsförmedlingen återkallat en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program för vilket aktivitetsstöd lämnas, kan stängas av från rätten till arbetslöshetsersättning.

34 § Ett program eller del av det får förläggas till Sveriges närområde om det finns särskilda skäl till att förlägga verksamheten utanför Sverige.

35 § De närmare villkoren för och programmens innehåll regleras i förordning (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program, förordning (201X:x) om jobb- och utvecklingsgarantin, förordning (201X:x) om jobbgarantin för ungdomar, förordning (201X:x) om särskilt anställningsstöd och förordning (201X:x) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Bestämmelser om arbetsmarknadspolitiska program finns även i lagen (2006:625) om arbetsmarknadspolitiska program.

36 § Bestämmelser om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning finns i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.

37 § Bestämmelser om rätten till försäkring för, och ersättning vid skada till, deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program finns i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, förordning (1988:244) om grupplivförsäkring för deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program samt förordning (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program. Bestämmelser om rätten till ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska insatser och program finns i förordning (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m.

Författningsförslag Ds 2014:29

Stöd till arbetsgivare

38 § Arbetsförmedlingen beslutar om stöd

1. för arbetsgivare som anställer personer som uppfyller kraven för ett nystartsjobb enligt förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb, och

2. till arbetsgivare för att stimulera yrkesintroduktionsanställningar enligt förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Etableringsinsatser

39 § Arbetsförmedlingen ansvarar för att genomföra etableringssamtal, samt upprätta etableringsplan och tillhandahålla aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Arbetsförmedlingen ska för en nyanländ invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandare även beräkna och besluta om etableringsersättning enligt förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare samt fastställa länstal och vid behov anvisa plats för bosättning enligt förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare.

Frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen

40 § Arbetsförmedlingen ska skyndsamt underrätta arbetslöshetskassan och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen om det kan antas att en arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning

1. missköter arbetssökandet, förlänger tiden i arbetslöshet eller orsakar arbetslösheten enligt 43–43 b § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, eller

2. inte uppfyller de allmänna villkoren för rätt till ersättning enligt 9 eller 11 § samma lag.

Om Arbetsförmedlingen har underrättat en arbetslöshetskassa om att en sökande inte besökt eller tagit kontakt med den

Ds 2014:29 Författningsförslag

offentliga arbetsförmedlingen eller en kompletterande aktör vid överenskommen eller på annat sätt beslutad tidpunkt, ska Arbetsförmedlingen skyndsamt kalla honom eller henne till ett nytt besök eller en ny kontakt.

41 § Arbetsförmedlingen ska skyndsamt informera arbetslöshetskassan när en arbetssökande åter uppfyller de allmänna villkoren för rätt till ersättning enligt 9 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

42 § Arbetsförmedlingen ska omedelbart informera den arbetssökande om att en underrättelse till arbetslöshetskassan och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen har gjorts och om anledningen till underrättelsen.

Om en underrättelse har gjorts för att den sökande inte längre är anmäld som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen, ska den sökande informeras om att den uppgiften kan komma att lämnas till Försäkringskassan.

Anställningsfrämjande åtgärder

43 § Arbetsförmedlingen utför vissa uppgifter vid varsel om driftsinskränkning och för att främja anställning av äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga enligt lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.

Frågor om arbetstillstånd

44 § Arbetsförmedlingen har de uppgifter i samband med beslut och föreskrifter om arbetstillstånd som framgår av utlänningsförordningen (2006:97).

Författningsförslag Ds 2014:29

Gemensamma bestämmelser

Uppgiftsskyldigheter

45 § Kronofogdemyndigheten har rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av följande uppgifter om en arbetssökande:

1. namn, personnummer och i förekommande fall samordningsnummer,

2. från och med vilken dag han eller hon är anmäld eller inte längre anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen, och

3. hans eller hennes tillhörighet till arbetslöshetskassa enligt registrering.

Om det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna uppgifter som avses i första stycket till Kronofogdemyndigheten.

46 § Arbetsförmedlingen ska till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen lämna de uppgifter som har betydelse för den myndighetens granskning av handläggningen av och rutiner för handläggningen av ärenden om återkallande av anvisningar till program.

Generella regler om ekonomiskt stöd

47 § Om ett ekonomiskt stöd ska rekvireras från Arbetsförmedlingen förlorar stödmottagen rätten till stödbeloppet om detta inte sker inom 180 dagar efter den period som stödet avser. Om det finns särskilda skäl får Arbetsförmedlingen medge undantag från den fristen. Arbetsförmedlingen ska i sådant fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet.

48 § Arbetsförmedlingen ska se till att stöd som myndigheten beslutar om och betalar ut används på föreskrivet sätt.

När ekonomiskt stöd lämnas till privata arbetsgivare eller offentliga arbetsgivare vid drift av affärsverksamhet, ska Arbetsförmedlingen också säkerställa att vissa företag eller viss

Ds 2014:29 Författningsförslag

produktion inte gynnas på det sätt som framgår av artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

49 § En mottagare av ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen ska ge Arbetsförmedlingen eller den Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska verksamheten och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

50 § Stöd till arbetsgivare får endast lämnas till sådana arbetsgivare som vid beslutstillfället är registrerade som arbetsgivare hos Skatteverket. Arbetsförmedlingen får medge undantag från detta vid särskilda skäl.

Stöd får inte lämnas till en arbetsgivare som har näringsförbud, skatteskulder som har lämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller betalningsanmärkning som inte är obetydlig.

Om ett sådant förhållande som avses i andra stycket uppkommer efter det att beslutet om stöd har meddelats ska Arbetsförmedlingen ompröva beslutet. Detsamma gäller om det kommer till Arbetsförmedlingens kännedom att arbetsgivaren inte längre är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket.

51 § Arbetsförmedlingens beslut om rätt till stöd ska förenas med en skyldighet för stödmottagaren att omgående anmäla förändringar som kan påverka rätten till stöd eller stödets storlek. Ett beslut ska omprövas vid ändrade förhållanden.

Återbetalning och återkrav

52 § En mottagare av ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen är återbetalningsskyldig om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stöd har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp.

Om stöd i annat fall har lämnats på felaktig grund eller med ett för högt belopp, är mottagaren återbetalningsskyldig endast om han eller hon insett eller skäligen borde ha insett felet.

Författningsförslag Ds 2014:29

53 § Om en mottagare av ekonomiskt stöd är återbetalningsskyldig, ska Arbetsförmedlingen besluta att återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.

54 § Vid återkrav får Arbetsförmedlingen bevilja anstånd med betalningen eller träffa avtal med den återbetalningsskyldige om en avbetalningsplan. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ta ut ränta på det obetalda beloppet. Ränta ska tas ut från den dag då anståndet beviljades eller avtalet om avbetalningsplan träffades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning. Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

55 § Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på beloppet. Detsamma gäller när den återbetalningsskyldige beviljats anstånd med betalningen eller träffat ett avtal om en avbetalningsplan och betalning inte sker inom den tid som följer av beslutet om anstånd eller avtalet.

56 § Om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det, får Arbetsförmedlingen helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning eller ränta. Myndigheten ska i sådant fall i beslutet ange vilka de särskilda skälen är och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet.

57 § Vid återkrav får Arbetsförmedlingen, vid en senare utbetalning av stöd till den återbetalningsskyldige, besluta att dra av ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket. Detsamma gäller för skyldighet att betala ränta.

Omprövning och överklagande

58 § Arbetsförmedlingens beslut enligt denna förordning samt enligt förordningarna (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program, (201X:x) om särskilt anställningsstöd, (201X:x) om

Ds 2014:29 Författningsförslag

särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning, (201X:x) om jobb- och utvecklingsgarantin, (201X:x) om jobbgarantin för ungdomar, (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och (2013: 1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar ska omprövas hos myndighetens centrala enhet för omprövning, om det begärs av den som beslutet gäller. Vid omprövningen får beslutet inte ändras till den enskildes nackdel.

En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran ska ges in till Arbetsförmedlingen och ska ha kommit in dit inom tre veckor från den dag då den som begär omprövning fick del av beslutet.

59 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än beslut om omprövning av beslut om återkallelse av anvisning, om utskrivning ur och återinträde i program, om stöd för nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar samt om avräkning får dock inte överklagas.

Om ett beslut överklagas innan det har omprövats, ska överklagandet anses som en begäran om omprövning.

Bemyndigande

60 § Arbetsförmedlingen får meddela närmare föreskrifter

1. om de individuella handlingsplanernas innehåll och om hur de ska följas upp,

2. om hur en aktivitetsrapport ska vara utformad samt om när och hur den ska lämnas,

3. om hur den som är arbetslös ska anvisas att söka arbeten, samt

4. om hur en underrättelse enligt 40 § ska göras och vad den ska innehålla.

Arbetsförmedlingen får även meddela andra föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Genom förordningen upphävs

  • förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

Författningsförslag Ds 2014:29

  • förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag, och
  • förordningen (2003:623) om arbetsplatsintroduktion.

Ds 2014:29 Författningsförslag

2.3. Förslag till ny förordning om vissa arbetsmarknadspolitiska program

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning, som är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, innehåller bestämmelser om de arbetsmarknadspolitiska programmen

1. förberedande insatser,

2. arbetsmarknadsutbildning,

3. arbetspraktik,

4. stöd till start av näringsverksamhet,

5. arbetslivsintroduktion,

6. arbetsträning för vissa nyanlända, och

7. projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadspolitiska program finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

2 § En anvisning till ett program enligt denna förordning får göras för den som är

1. minst 25 år,

2. eller riskerar att bli arbetslös, samt

3. anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

3 § Kravet att den som anvisas till ett program enligt förordningen ska ha fyllt 25 år gäller inte för

1. personer med funktionsnedsättning,

2. personer som uppfyller villkoren för att delta i arbetslivsintroduktion,

3. personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare,

4. personer som ska delta i förberedande insatser i form av kortare folkhögskoleutbildning, och

5. personer som har fyllt 18 år och som av särskilda skäl står långt ifrån arbetsmarknaden.

Författningsförslag Ds 2014:29

Även i övrigt kan särskilda villkor gälla för anvisningar till programmen enligt denna förordning eller insatserna inom dessa. Dessa villkor framgår då av bestämmelserna nedan.

4 § En anvisning till ett program enligt denna förordning ska som huvudregel avse verksamhet på heltid.

I följande fall får dock en anvisning avse verksamhet på deltid.

1. Om den enskildes arbetsutbud understiger det arbetsutbud som motsvarar verksamhet på heltid och detta beror på – sjukdom eller sådan funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, – föräldraledighet, eller – annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen.

2. Om den som ska anvisas samtidigt arbetar, tar del av en annan arbetsmarknadspolitisk insats eller av utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).

3. Om den enskilde samtidigt tar del av andra insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. I fall som avses i andra stycket 1 ska anvisningen göras för tid som motsvarar arbetsutbudet. I fall som avses i 2 ska den sammanlagda tiden motsvara arbetsutbudet.

5 § För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Detta gäller dock endast under förutsättning att han eller hon inte kan få sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken med anledning av sjukdomen eller funktionsnedsättningen samtidigt som han eller hon är inskriven i ett program och får aktivitetsstöd.

För den som avses i första stycket och samtidigt har ett nedsatt arbetsutbud på grund av föräldraledighet eller annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen eller ägnar sig åt sådana aktiviteter som avses i 4 § andra stycket 2, ska anvisningen avse verksamhet i sådan omfattning att den sammanlagda tiden motsvarar verksamhet på heltid.

Ds 2014:29 Författningsförslag

6 § Om en anvisning görs till verksamhet på deltid, ska skälen för beslutet anges i beslutet. Vidare ska de uppgifter som ligger till grund för beslutet dokumenteras hos Arbetsförmedlingen.

7 § En anvisning till ett program enligt denna förordning ska avse verksamhet under en bestämd tidsperiod. Tidsperioden får vara längst sex månader, om inte annat framgår av bestämmelserna nedan om de olika programmen och insatserna inom dessa.

8 § En person som är sjukfrånvarande på heltid från ett program enligt denna förordning ska skrivas ut från programmet om frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd. Arbetsförmedlingen ska inom 30 kalenderdagar från första sjukdagen undersöka om en utskrivning enligt första stycket kan undvikas genom att aktiviteterna i programmet anpassas eller genom att den sjukfrånvarande anvisas till ett annat program.

Ärenden om utskrivning ur program ska handläggas skyndsamt.

9 § Arbetsförmedlingen ska återkalla en anvisning till ett program enligt denna förordning om den som anvisats

1. inte inställer sig den dag han eller hon skulle ha påbörjat programmet och inte heller anmäler giltigt förhinder,

2. inte kan tillgodogöra sig programmet på ett tillfredsställande sätt,

3. missköter sig eller stör verksamheten, eller

4. utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet lämpligt arbete. En anvisning ska också återkallas om det i övrigt finns särskilda skäl för återkallelse.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

Programmen

Förberedande insatser

10 § Med förberedande insatser avses individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska insatser av vägledande, rehabiliterande eller orienterande karaktär.

Författningsförslag Ds 2014:29

11 § Insatserna kan bestå av

1. kartläggning, vägledning och rehabilitering,

2. strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av tidigare förvärvade kunskaper och kompetens,

3. upphandlad utbildning av förberedande eller orienterande karaktär,

4. kortare folkhögskoleutbildning,

5. utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800),

6. utbildning inom skolväsendet på grundläggande eller gymnasial nivå som motsvarar längst sex månaders heltidsstudier, eller

7. aktiviteter särskilt avsedda för nyanlända invandrare som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

12 § En anvisning till förberedande insatser får göras för den som särskilt behöver förbereda sig för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program eller arbete.

13 § En insats enligt 11 § 4 får endast lämnas till den som fyllt 16 men inte 25 år eller som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar och som varken har grundläggande högskolebehörighet eller gymnasieexamen.

En insats enligt 11 § 6 får endast lämnas till invandrare som är långtidsarbetslösa eller personer som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

14 § En insats enligt 11 § 4 får lämnas under längst tre månader.

Vid en insats enligt 11 § 6 får utbildningstiden motsvara längre tid än sex månaders heltidsstudier, om det finns särskilda skäl. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för anvisningen.

15 § En insats enligt 11 § 5 får inte lämnas samtidigt som insatser enligt lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Ds 2014:29 Författningsförslag

Arbetsmarknadsutbildning

16 § Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att få eller behålla ett arbete och som motverkar att brist på arbetskraft uppstår på arbetsmarknaden.

17 § En anvisning till arbetsmarknadsutbildning får avse tid till dess målet med utbildningen uppnåtts.

18 § Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar arbetsmarknadsutbildningen.

Arbetspraktik

19 § Med arbetspraktik avses praktik på en arbetsplats.

20 § Arbetspraktik får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse om arbetspraktik med. När en överenskommelse ingås ska Arbetsförmedlingen särskilt verka för att risken för att reguljära arbetstillfällen undanträngs blir så liten som möjligt. I branscher där arbetet är säsongsbetonat får överenskommelse ingås endast om praktiken är avsedd att omfatta en längre tidsperiod än den normala säsongen. Den som anordnar arbetspraktik utanför Sverige måste vara en svensk juridisk person.

21 § För arbetssökande utan erfarenhet av svenskt arbetsliv eller med begränsad sådan erfarenhet får det i arbetspraktiken ingå en bedömning av den enskildes yrkeskompetens. Bedömningen får pågå i högst 3 veckor. En anvisning till insatsen bör göras i nära anslutning till att den enskilde anmäler sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen. En arbetssökande som beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre bestämmelser, bör erbjudas en sådan bedömning inom tre månader från det att uppehållstillståndet beviljades.

22 § Den som anordnar arbetspraktik ska innan den arbetssökande anvisas ha åtagit sig att utfärda ett intyg om

Författningsförslag Ds 2014:29

praktiken för det fall den arbetssökande inte anställs hos anordnaren efter avslutad praktik. Om det ingår i praktiken att den arbetssökandes yrkeskompetens ska bedömas ska intyget avse även denna bedömning.

Stöd till start av näringsverksamhet

23 § Med stöd till start av näringsverksamhet avses stöd till en näringsidkares försörjning under inledningsskedet av näringsverksamheten.

24 § En anvisning får göras för den som bedöms ha goda förutsättningar att driva näringsverksamheten med tillfredsställande lönsamhet och som genom verksamheten kan få varaktig sysselsättning. För att stöd till start av näringsverksamhet ska lämnas måste verksamheten vara registrerad i och till viss del bedrivas i Sverige.

25 § För den som är bosatt inom ett sådant stödområde A eller B, som avses i 2 § förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd, gäller inget krav på att vara eller riskera att bli arbetslös för att kunna anvisas till programmet.

26 § En anvisning till stöd till start av näringsverksamhet får förlängas, om det behövs på grund av sjukdom eller på grund av att en myndighets tillstånd som behövs för verksamheten har blivit försenat.

27 § Arbetsförmedlingen bör inhämta upplysningar om den enskilde och dennes förutsättningar att driva näringsverksamhet innan beslut om stöd till start av näringsverksamhet fattas.

28 § Stödet ska lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse och 18-20 §§ förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet.

Ds 2014:29 Författningsförslag

Arbetslivsintroduktion

29 § Med arbetslivsintroduktion avses individuellt anpassade arbetsmarknadspolitiska insatser av utredande, vägledande eller orienterande karaktär för den som efter långvarig sjukdom behöver förbereda sig för ett arbete eller för ett annat arbetsmarknadspolitiskt program.

30 § En anvisning till arbetslivsintroduktion får göras för en person som inte kan få sjukpenning för fler dagar på grund av 27 kap.2024 a §§socialförsäkringsbalken. En anvisning till arbetslivsintroduktion får även göras för en person vars rätt till aktivitetsersättning enligt 33 kap. socialförsäkringsbalken har upphört på grund av att han eller hon har fyllt 30 år.

31 § En anvisning till introduktionen får göras i förtid för den som bedöms komma att förbruka sina dagar med sjukpenning enligt 30 §. Detsamma gäller för en person vars rätt till aktivitetsersättning kommer att upphöra på grund av att han eller hon fyller 30 år. Anvisningen ska villkoras av att den enskilde uppfyller kraven enligt 30 § senast den dag då programmet påbörjas.

En anvisning ska göras så att introduktionen kan påbörjas i direkt anslutning till att den ersättning som anges i 30 § upphör. Om det finns särskilda skäl får en anvisning göras senare, dock senast inom tre månader från den dag då ersättningen upphörde.

32 § En anvisning till arbetslivsintroduktion får avse en tidsperiod om längst tre månader. Om arbetsprövning anordnas inom ramen för arbetslivsintroduktion, får den pågå i längst tre veckor.

33 § Den som har skrivits ut ur arbetslivsintroduktionen på grund av sjukdom har möjlighet att inom ett år återinträda i programmet. Återinträdet ska anses ske dagen efter den dag i introduktionen då den enskilde lämnade programmet.

Författningsförslag Ds 2014:29

Arbetsträning för vissa nyanlända

34 § Med arbetsträning för vissa nyanlända avses praktisk arbetsträning och handledning.

35 § En anvisning till programmet får göras för en person som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som har behov av insatsen.

36 § Arbetsträning för vissa nyanlända får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med.

37 § En person som har fyllt 30 år och som har högst nio års utbildning får inom ramen för programmet anvisas till praktiskt basår. Med praktiskt basår avses att den nyanlände arbetstränar på en arbetsplats och deltar i utbildning. Arbetsträningen ska kombineras med upphandlad utbildning som tillgodoser utbildningsbehovet på arbetsplatsen och får även kombineras med utbildning i svenska för invandrare.

En anvisning till praktiskt basår får avse en tidsperiod om minst sex och längst tolv månader.

Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning

38 § Med projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning avses insatser som

1. sker i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden, och

2. inte kan anordnas inom ramen för de övriga programmen men inte heller strider mot bestämmelserna om andra program.

39 § Arbetsförmedlingen ska ingå en överenskommelse med den som ska samverka om ett projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. När överenskommelsen ingås ska Arbetsförmedlingen särskilt beakta att projektet är förenligt med de huvuduppgifter för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som anges i 2 och 3 §§ förordningen (201X:x) med instruktion för Arbetsförmedlingen.

Ds 2014:29 Författningsförslag

Av överenskommelsen ska följande framgå.

1. Projektets syfte, innehåll och omfattning.

2. Formerna för Arbetsförmedlingens medverkan i projektet.

3. Hur projektet ska finansieras.

4. Avtalat projektstöd till den som i samverkan med Arbetsförmedlingen anordnar projektet.

5. Hur projektet ska följas upp och utvärderas. Medel som avsatts till ett projekt får inte användas till ersättning som avser försörjning av den som tar del av ett projekt.

Ekonomiskt stöd för anordnare

40 § Ekonomiskt stöd för anordnare får lämnas till den som anordnar yrkeskompetensbedömning inom ramen för arbetspraktik, arbetsträning för vissa nyanlända och arbetsprövning för en person som deltar i arbetslivsintroduktion.

Handläggning av stödfrågor

41 § Stöd enligt denna förordning beslutas och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen bestämmer. Stöd under 50 kronor betalas inte ut.

42 § Ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Bemyndigande

43 § Arbetsförmedlingen får meddela förskrifter om storleken på stödet till den som anordnar arbetsprövning samt de övriga föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

Författningsförslag Ds 2014:29

2.4. Förslag till ny förordning om jobb- och utvecklingsgarantin

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning, som är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin.

Allmänna bestämmelser om Arbetsförmedlingens anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

2 § Syftet med programmet är att erbjuda personer som har varit arbetslösa under lång tid individuellt utformade insatser för att de så snabbt som möjligt ska få arbete.

3 § Programmet är indelat i tre faser; fas 1, fas 2 och sysselsättningsfasen.

4 § Inom ramen för programmet ska Arbetsförmedlingen lämna det stöd som deltagaren bedöms behöva för att uppfylla det som framgår av deltagarens individuella handlingsplan enligt 9 § förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Vem får anvisas till programmet

5 § En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin får göras för en person som är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen och som

1. har fått arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och

– förbrukat 300 ersättningsdagar i en ersättningsperiod och inte kvalificerat sig för en ny period med arbetslöshetsersättning,

Ds 2014:29 Författningsförslag

– förbrukat 75 ersättningsdagar i en ersättningsperiod under veckor som han eller hon har utfört eller deklarerat deltidsarbete samt är ensamstående och har egna barn under 18 år boende hos sig helt eller delvis,

2. inte har fått arbetslöshetsersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring men har varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit arbetsmarknadspolitiska program under 14 sammanhängande månader,

3. har deltagit i jobbgarantin för ungdomar enligt förordningen (201X:x) om jobbgarantin för ungdomar i 15 månader, förutsatt att anvisningen sker direkt efter deltagande i det programmet,

4. har dömts till fängelse och är beviljad vistelse utanför anstalt enligt 11 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) eller är villkorligt frigiven men inte har fullgjort ett år av prövotiden,

5. har deltagit i programmet arbetslivsintroduktion enligt förordningen (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program och har fyllt 25 år, eller

6. har deltagit i insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och etableringsplanen har upphört att gälla för att tiden för den har löpt ut.

För den som omfattas av första stycket 1 eller 2 får en anvisning göras från och med att 20 ersättningsdagar återstår innan de 300 respektive 75 ersättningsdagarna i perioden med arbetslöshetsersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring har förbrukats. För den som omfattas av första stycket 1 gäller detta under förutsättning att personen då inte bedöms hinna kvalificera sig för en ny period med arbetslöshetsersättning under den återstående tiden.

Anvisningens omfattning

6 § En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin ska avse verksamhet på heltid.

I följande fall får dock en anvisning avse verksamhet på deltid.

1. Om den enskildes arbetsutbud understiger det arbetsutbud som motsvarar verksamhet på heltid och detta beror på

Författningsförslag Ds 2014:29

– sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga,

– föräldraledighet, eller – annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen.

2. Om den enskilde samtidigt arbetar. I fall som avses i andra stycket 1 ska anvisningen göras för den tid som motsvarar arbetsutbudet. I fall som avses i 2 ska den sammanlagda tiden motsvara arbetsutbudet.

7 § För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Detta gäller dock endast under förutsättning att han eller hon inte kan få sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken med anledning av sjukdomen eller funktionsnedsättningen samtidigt som han eller hon är inskriven i programmet och får aktivitetsstöd.

För den som avses i första stycket och samtidigt har ett nedsatt arbetsutbud på grund av föräldraledighet eller annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen eller som arbetar, ska anvisningen avse verksamhet i sådan omfattning att den sammanlagda tiden motsvarar verksamhet på heltid.

8 § Om en anvisning görs till verksamhet på deltid, ska skälen för beslutet anges i beslutet. Vidare ska de uppgifter som ligger till grund för beslutet dokumenteras hos Arbetsförmedlingen.

Vad kan man ta del av inom programmet

9 § Inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin kan den enskilde ta del av olika arbetsmarknadspolitiska insatser, bland annat insatser som motsvarar de som ingår i programmen enligt förordningen (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program. Om denna förordning om jobb- och utvecklingsgarantin innehåller särskilda regler om insatserna, till exempel vad avser hur lång tid de får pågå, gäller dessa regler.

Ds 2014:29 Författningsförslag

10 § Den inledande fasen, som får omfatta längst 150 dagar med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd, ska innehålla jobbsökaraktiviteter och förberedande insatser som svarar mot den enskildes behov.

11 § Den andra fasen ska utöver det som ingår i den inledande fasen i huvudsak innehålla arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning.

Insatserna i den andra fasen ska planeras så att den därefter kommande sysselsättningsfasen kan inledas i så nära anslutning som möjligt till den dag då den enskilde har fått aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd i 450 dagar.

12 § Deltagare i sysselsättningsfasen ska som huvudregel sysselsättas hos anordnare som förmedlas av Arbetsförmedlingen. Deltagare kan i begränsad omfattning även ta del av insatser som motsvarar programmen enligt 1 § förordningen (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program. En sådan insats får dock endast ges om det bedöms att deltagaren genom insatsen skulle få väsentligt förbättrade möjligheter att få ett arbete. Arbetsförmedlingen ska ansvara för att deltagaren får fortsatt stöd hos en arbetsförmedlare.

Varje sysselsättningsperiod får pågå i högst två år. Arbetsförmedlingen ska regelbundet följa upp om deltagaren har möjlighet att övergå till arbete. Innan en sysselsättningsperiod avslutas ska den följas upp och deltagarens arbetsutbud fastställas på nytt.

13 § Aktiviteterna i den inledande och den andra fasen ska täcka minst 75 procent av den enskildes arbetsutbud inom programmet. Om den enskilde arbetar vid sidan av deltagandet i programmet, får den arbetade tiden räknas in i den tid som ska täckas av aktiviteterna. Tillsammans med eget arbetssökande ska aktiviteterna motsvara den enskildes arbetsutbud inom programmet.

14 § Aktiviteterna i sysselsättningsfasen ska täcka hela den enskildes arbetsutbud inom programmet och inkludera eget

Författningsförslag Ds 2014:29

arbetssökande. Om den enskilde arbetar vid sidan av deltagandet i programmet, får den arbetade tiden räknas in i den tid som ska täckas av aktiviteterna. Omfattningen av det egna arbetssökandet ska bestämmas i dialog mellan Arbetsförmedlingen och den enskilde.

15 § En förberedande insats inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin får pågå under längst sex månader.

16 § Arbetspraktik inom ramen för programmet får pågå under längst sex månader.

17 § Med arbetsträning avses att den enskilde får arbetsträna på en arbetsplats. Med förstärkt arbetsträning avses att den enskilde erbjuds en arbetsplats för utredning av arbetsförmåga eller för arbetsträning.

Arbetsträning och förstärkt arbetsträning får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med.

Arbetsträning inom ramen för programmet får pågå under längst sex månader. Förstärkt arbetsträning inom ramen för programmet får pågå under längst tolv månader.

Hur lång tid får man ta del av programmet

18 § Den som har anvisats till jobb- och utvecklingsgarantin får ta del av insatserna i programmet till dess att han eller hon påbörjar

1. ett arbete på heltid,

2. en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd,

3. en frånvaroperiod med föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken på heltid, eller

4. en period med sjukfrånvaro på heltid. Den som inte längre deltar i programmet ska skrivas ut. Ärenden om utskrivning ska handläggas skyndsamt.

19 § Vid frånvaro som kan antas vara kortvarig får Arbetsförmedlingen avvakta med utskrivning till dess frånvaron

Ds 2014:29 Författningsförslag

har varat mer än 30 kalenderdagar i följd. Vid sjukfrånvaro ska utskrivning alltid ske först när frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd. Arbetsförmedlingen ska i sådana fall också undersöka om en utskrivning kan undvikas genom att aktiviteterna i programmet anpassas så att den enskilde åter kan delta i programmet.

Återinträde i programmet

20 § Den som har skrivits ut ur jobb- och utvecklingsgarantin på grund av påbörjat arbete har möjlighet att återinträda i programmet, under förutsättning att han eller hon inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och inte heller erbjuds en anställning.

Den som har skrivits ut ur programmet av andra skäl har möjlighet att återinträda i programmet, under förutsättning att avbrottet har varat i högst ett år.

Återinträde ska anses ske dagen efter den ersättningsdag då den enskilde lämnade programmet.

Återkallelse av anvisning till programmet

21 § En anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin ska återkallas om den som anvisats

1. avvisar någon insats inom programmet eller någon annan arbetsmarknadspolitisk insats,

2. utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet lämpligt arbete,

3. inte redovisar sina jobbsökaraktiviteter,

4. inte har regelbunden kontakt med en arbetsförmedlare,

5. missköter sig eller stör verksamheten, eller

6. uppfyller ett nytt arbetsvillkor. En anvisning till programmet ska också återkallas om det i övrigt finns särskilda skäl för att återkalla den.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

Författningsförslag Ds 2014:29

Ny anvisning till programmet

22 § Om en anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin har återkallats av andra skäl än att ett nytt arbetsvillkor har uppfyllts får den enskilde på nytt anvisas till programmet om han eller hon

1. anmält sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen inom 60 kalenderdagar efter återkallelsen, och

2. efter återkallelsen varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen under 45 dagar för vilka aktivitetsstöd skulle ha lämnats om inte återkallelsen gjorts.

Vid tillämpning av första stycket 2 ska dagar då den enskilde utfört förvärvsarbete räknas in i de 45 dagarna.

Den som på nytt anvisas till programmet träder in i garantin dagen efter den ersättningsdag då han eller hon lämnade programmet.

Ekonomiskt stöd till anordnare

23 § Ekonomiskt stöd får lämnas till den som anordnar arbetsträning, förstärkt arbetsträning eller sysselsättning i sysselsättningsfasen.

Handläggning av stödfrågor

24 § Stöd enligt denna förordning beslutas och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen bestämmer. Stöd under 50 kronor betalas inte ut.

25 § Ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Bemyndigande

26 § Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Ds 2014:29 Författningsförslag

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin.

Författningsförslag Ds 2014:29

2.5. Förslag till ny förordning om jobbgarantin för ungdomar

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning, som är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgarantin för ungdomar.

Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadspolitiska program finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

2 § Syftet med programmet är att erbjuda ungdomar särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser på ett tidigt stadium för att de så snabbt som möjligt ska få arbete motsvarande hela sitt arbetsutbud eller påbörja eller återgå till en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.

3 § Inom ramen för programmet ska Arbetsförmedlingen genomföra en fördjupad kartläggning som kompletterar deltagarens individuella handlingsplan enligt 9 § förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Syftet är att ta ställning till vilka insatser deltagaren behöver för att ytterligare stärka sin position på arbetsmarknaden.

En fördjupad kartläggning behöver inte göras för den som har

1. deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion enligt förordningen (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program, om motsvarande kartläggning redan har gjorts inom ramen för det programmet, eller

2. omfattats av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, om motsvarande kartläggning redan har gjorts enligt den lagen.

Den individuella handlingsplanen ska revideras utifrån resultatet av den fördjupade kartläggningen. Sedan handlingsplanen reviderats ska Arbetsförmedlingen lämna deltagaren det

Ds 2014:29 Författningsförslag

intensifierade stöd som han eller hon bedöms behöva för att kunna uppfylla det som framgår av handlingsplanen.

Vem får anvisas till programmet

4 § En anvisning till jobbgarantin för ungdomar får göras för en person som

1. har fyllt 16 men inte 25 år,

2. är arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen, och

3. har varit arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen i sammanlagt 90 kalenderdagar under en ramtid om fyra månader.

5 § En anvisning till programmet får även göras för den som inte har varit arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen i sammanlagt 90 kalenderdagar under en ramtid om fyra månader, men som har

1. deltagit i arbetslivsintroduktion enligt förordningen (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program,

2. dömts till fängelse och beviljats vistelse utanför anstalt enligt 11 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) eller blivit villkorligt frigiven men inte fullgjort ett år av prövotiden, eller

3. deltagit i insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och etableringsplanen har upphört att gälla för att tiden för den har löpt ut.

6 § Prövningen av om en anvisning till jobbgarantin för ungdomar ska göras ska ske direkt när den enskilde uppfyller förutsättningarna för en sådan anvisning.

Anvisningens omfattning

7 § En anvisning till jobbgarantin för ungdomar ska avse verksamhet på heltid.

I följande fall får dock en anvisning avse verksamhet på deltid.

Författningsförslag Ds 2014:29

1. Om den enskildes arbetsutbud understiger det arbetsutbud som motsvarar verksamhet på heltid och detta beror på – sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, – föräldraledighet, eller – annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen.

2. Om den enskilde arbetar, under förutsättning att han eller hon har rätt till arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

3. Om den enskilde studerar inom ramen för utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800) eller har fyllt 20 år och studerar inom ramen för kommunal vuxenutbildning I fall som avses i 1 ska anvisningen göras för den tid som motsvarar arbetsutbudet. I fall som avses i 2 och 3 ska den sammanlagda tiden motsvara arbetsutbudet.

8 § För den som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska en anvisning göras på heltid, trots att den enskilde har ett lägre arbetsutbud. Detta gäller dock endast under förutsättning att han eller hon inte kan få sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken med anledning av sjukdomen eller funktionsnedsättningen samtidigt som han eller hon är inskriven i programmet och får aktivitetsstöd.

För den som avses i första stycket och samtidigt har ett nedsatt arbetsutbud på grund av föräldraledighet eller annat hinder som anmälts till och godtagits av Arbetsförmedlingen eller ägnar sig åt sådana aktiviteter som avses i 7 § andra stycket 2–3, ska anvisningen avse verksamhet i sådan omfattning att den sammanlagda tiden motsvarar verksamhet på heltid.

9 § Om en anvisning görs till verksamhet på deltid, ska skälen för beslutet anges i beslutet. Vidare ska de uppgifter som ligger till grund för beslutet dokumenteras hos Arbetsförmedlingen.

Ds 2014:29 Författningsförslag

Vad man kan ta del av inom programmet

10 § Inom ramen för jobbgarantin för ungdomar kan den enskilde ta del av olika arbetsmarknadspolitiska insatser, bland annat insatser som motsvaras av vissa insatser som ingår i programmen enligt förordningen (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program. Vilka insatser som den enskilde kan ta del av anges i 11 §.

Om denna förordning om jobbgarantin för ungdomar innehåller särskilda regler om insatserna, till exempel vad avser hur lång tid de får pågå, gäller dessa regler.

11 § Inledningsvis, i normalfallet minst tre månader, ska aktiviteterna inom jobbgarantin för ungdomar, inklusive sådant arbete eller sådan utbildning som får ingå, täcka den enskildes arbetsutbud inom programmet och omfatta

1. kartläggning,

2. studie- och yrkesvägledning, och

3. jobbsökaraktiviteter. Därefter bör aktiviteterna i första stycket kombineras med

1. utbildning,

2. arbetspraktik,

3. den förberedande insatsen kartläggning, vägledning och rehabilitering, och

4. stöd till start av näringsverksamhet. Jobbsökaraktiviteter ska under utbildning, arbetspraktik, och den förberedande insatsen kartläggning, vägledning och rehabilitering motsvara minst fyra timmar per vecka och regelbundet redovisas och följas upp.

12 § Inom ramen för jobbgarantin för ungdomar får utbildning ingå i form av kortare

1. yrkesinriktad utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att få ett arbete,

2. teoretisk utbildning som syftar till att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning, eller

3. folkhögskoleutbildning enligt 11 § 4 förordningen (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program.

Författningsförslag Ds 2014:29

13 § Arbetspraktik inom ramen för jobbgarantin för ungdomar får pågå under längst tre månader.

14 § Den förberedande insatsen kartläggning, vägledning och rehabilitering inom ramen för jobbgarantin för ungdomar får pågå under längst sex månader.

15 § Stöd till start av näringsverksamhet får inom ramen för jobbgarantin för ungdomar lämnas till den som fyllt 20 år.

Hur lång tid får man ta del av programmet

16 § Den som har anvisats till jobbgarantin för ungdomar får ta del av insatserna i programmet till dess att han eller hon

1. påbörjar ett arbete på heltid,

2. påbörjar en utbildning som inte berättigar till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd,

3. påbörjar en period med föräldrapenningsförmån enligt socialförsäkringsbalken på heltid,

4. påbörjar en period med sjukfrånvaro på heltid, eller

5. har deltagit i programmet under sammanlagt 15 månader. Första stycket 2 gäller inte den som studerar inom ramen för utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800) eller har fyllt 20 år och studerar inom ramen för kommunal vuxenutbildning, under förutsättning att studietiden och tiden i garantin sammanlagt motsvarar hans eller hennes arbetsutbud.

Den som inte längre deltar i programmet enligt första stycket ska skrivas ut ur det. Vid en sådan frånvaro enligt första stycket 1, 2 eller 3 som kan antas vara kortvarig, får Arbetsförmedlingen avvakta med utskrivning till dess frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd. Vid frånvaro enligt första stycket 4 ska utskrivning ske först när frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd.

17 § I fråga om den som är frånvarande från programmet på grund av sjukdom ska Arbetsförmedlingen inom 30 kalenderdagar

Ds 2014:29 Författningsförslag

från första sjukdagen undersöka om en utskrivning enligt 16 § tredje stycket kan undvikas genom att aktiviteterna i programmet anpassas så att den enskilde åter kan delta i programmet.

Återinträde i programmet

18 § Den som har skrivits ut ur jobbgarantin för ungdomar har möjlighet att återinträda i garantin, under förutsättning att han eller hon inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och inte heller erbjuds en anställning.

Den som har skrivits ut ur programmet enligt 15 § första stycket 2–4 har möjlighet att återinträda i det, under förutsättning att avbrottet har varat i högst ett år.

Återinträde enligt första och andra styckena ska anses ske dagen efter den ersättningsdag då den enskilde lämnade programmet.

Återkallelse av anvisning till programmet

19 § En anvisning till jobbgarantin för ungdomar ska återkallas om den som anvisats

1. avvisar någon aktivitet inom programmet eller någon annan arbetsmarknadspolitisk insats,

2. utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet lämpligt arbete,

3. inte redovisar sina jobbsökaraktiviteter,

4. missköter sig eller stör verksamheten, eller

5. uppfyller ett nytt arbetsvillkor. En anvisning till jobbgarantin för ungdomar ska också återkallas om det i övrigt finns särskilda skäl för att återkalla den.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

Ny anvisning till programmet

20 § Om en anvisning till jobbgarantin för ungdomar har återkallats enligt 19 § första stycket 1, 2, 3 eller 4 får den enskilde på nytt anvisas till garantin om han eller hon

1. anmält sig som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen inom 60 kalenderdagar efter återkallelsen, och

Författningsförslag Ds 2014:29

2. efter återkallelsen varit anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen under 45 dagar för vilka aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning skulle ha lämnats om inte återkallelsen gjorts.

Vid tillämpning av första stycket 2 ska dagar då den enskilde utfört förvärvsarbete räknas in i de 45 dagarna.

Den som på nytt anvisas till jobbgarantin för ungdomar träder in i garantin dagen efter den ersättningsdag då han eller hon lämnade programmet.

Ekonomiskt stöd till anordnare

21 § Arbetsförmedlingen får besluta om och betala ut stöd till en kommun som anordnar studie- och yrkesvägledning eller jobbsökaraktiviteter med coachning.

Handläggning av stödfrågor

22 § Stöd enligt denna förordning beslutas och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen bestämmer. Stöd under 50 kronor betalas inte ut.

23 § Ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Bemyndigande

24 § Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Genom förordningen upphävs förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar.

Ds 2014:29 Författningsförslag

2.6. Förslag till ny förordning om särskilt anställningsstöd

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna förordning, som är meddelad med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen, innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet särskilt anställningsstöd.

Syftet med programmet är att stimulera anställningar av personer som har svårt att få ett arbete utan lönestöd.

Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadspolitiska program finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Särskilt anställningsstöd för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin

2 § En anvisning till särskilt anställningsstöd får göras för den som sedan sammanlagt 6 månader deltar i jobb- och utvecklingsgarantin. Den som har anvisats till jobb- och utvecklingsgarantin efter att ha deltagit i jobbgarantin för ungdomar i 15 månader, får dock anvisas en anställning med särskilt anställningsstöd redan från och med inträdet i jobb- och utvecklingsgarantin.

3 § När en anställning med särskilt anställningsstöd för den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin har upphört får en ny sådan anvisning göras för den som efter anställningens upphörande deltagit i organiserade jobbsökaraktiviteter hos Arbetsförmedlingen under minst 3 månader utan att ha fått arbete. En anvisning som avser en anställning hos en arbetsgivare, som den enskilde tidigare varit anställd hos med särskilt anställningsstöd, får dock göras tidigast 6 månader efter det att den tidigare anställningen upphört och under förutsättning att andra insatser inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin inte bedöms tillräckliga.

Författningsförslag Ds 2014:29

4 § Särskilt anställningsstöd för den som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin lämnas under högst 12 månader. För personer som bedöms ha särskilda behov av en längre tid i anställning med särskilt anställningsstöd för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden får särskilt anställningsstöd lämnas för ytterligare en period om högst 12 månader.

Stödet lämnas med 85 procent av lönekostnaden, dock högst 890 kronor per dag.

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

5 § En anvisning till särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb får göras för den som har fyllt 20 år, är arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen och inom de senaste 36 månaderna har beviljats

1. uppehållstillstånd enligt – 5 kap. 1, 2, 3, 3 a, 4 eller 6 § utlänningslagen (2005:716) eller motsvarande äldre föreskrifter,

12 kap. 18 § utlänningslagen, eller – 21 eller 22 kap. utlänningslagen, eller

2. uppehållskort i egenskap av familjemedlem till en EES- medborgare efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § andra stycket samma lag.

Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från tid som personen varit förhindrad att arbeta på grund av vård av eget barn som inte fyllt två år eller, om barnet är adopterat, i två år efter barnets ankomst till familjen.

6 § En anvisning till särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb får även göras för den som är arbetslös och anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen och under de senaste 12 månaderna har avslutat sin etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

7 § En anvisning till särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb ska avse en anställning på del- eller heltid i vilken ingår inslag av handledning. För att anvisningen ska få göras måste personen studera, eller ha fått en utfästelse om att få studera,

Ds 2014:29 Författningsförslag

svenska inom ramen för utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Studierna ska gå att kombinera med anställningen.

8 § Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb lämnas under högst 24 månader. Stöd för anställning som omfattar mer än halvtid får dock inte lämnas för längre tid än 12 månader. Stöd får inte heller lämnas efter det att 36 månader passerat sedan sådant beslut om uppehållstillstånd eller uppehållskort som avses i 5 § första stycket fattades eller, om beslutet fattades när personen inte befann sig i Sverige, efter det att 36 månader passerat sedan personen första gången folkbokfördes i en kommun.

En anvisning får göras för högst 6 månader i taget. Efter en anvisningsperiod får en ny anvisning göras om förutsättningarna i 5–7 §§ fortfarande är uppfyllda. En ny anvisning får göras även om inga studier inom utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800) bedrivs eller ska bedrivas, under förutsättning att ett godkänt resultat har uppnåtts för lägst kurs C inom utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning under en tidigare anvisningsperiod.

Vid beräkning av 36-månadersperioden enligt första stycket ska det bortses från tid som personen varit förhindrad att arbeta på grund av vård av eget barn som inte fyllt 2 år eller, om barnet är adopterat, i 2 år efter barnets ankomst till familjen.

9 § Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb lämnas med 80 procent av lönekostnaden, dock högst 800 kronor per dag.

Gemensamma bestämmelser

Allmänna förutsättningar

10 § Särskilt anställningsstöd lämnas endast under förutsättning att arbetsgivaren intygar att lön och andra anställningsförmåner lämnas enligt kollektivavtal eller att de är likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal i branschen.

Författningsförslag Ds 2014:29

Stödet får inte lämnas till arbetsgivare som på den driftsenhet där den anställde med anställningsstöd avses att bli placerad senare än nio månader före den aktuella anställningen sagt upp anställda på grund av arbetsbrist. Stödet får inte heller lämnas till arbetsgivare som för samma insats får bidrag med stöd av andra bestämmelser, om inte annat särskilt föreskrivs.

11 § En förutsättning för att särskilt anställningsstöd ska lämnas är att den som har anställning med anställningsstöd inte permitteras av någon annan anledning än att arbetet inte kan bedrivas på grund av väderleksförhållandena eller andra liknande orsaker.

Anställningsformer

12 § Särskilt anställningsstöd får lämnas såväl för anställningar som gäller tills vidare som för provanställningar och andra tidsbegränsade anställningar.

13 § I fråga om branscher, där arbetet är säsongsbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur, får Arbetsförmedlingen besluta att stöd får lämnas endast för anställning som gäller tills vidare eller omfattar en längre tidsperiod än den normala säsongen.

Tid med stöd vid tidsbegränsade anställningar

14 § För tidsbegränsade anställningar där arbetsuppgifternas varaktighet är kortare än de tider som gäller för respektive särskilt anställningsstöd ska stödet lämnas för den tid arbetsuppgifterna varar.

Återkallelse av anvisning

15 § Arbetsförmedlingen ska återkalla en anvisning till särskilt anställningsstöd om den som anvisats

Ds 2014:29 Författningsförslag

1. inte inställer sig den dag han eller hon skulle ha påbörjat sin anställning och inte heller anmäler giltigt förhinder,

2. missköter sig eller stör verksamheten på arbetsplatsen, eller

3. utan godtagbart skäl avvisar ett erbjudet lämpligt arbete. En anvisning ska också återkallas om det i övrigt finns särskilda skäl för återkallelse.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

Lönekostnad

16 § Den lönekostnad som ska läggas till grund för särskilt anställningsstöd är

1. kontant bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön, och

2. avgifter som ska betalas enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.

Ekonomiskt stöd för handledning

17 § Ekonomiskt stöd för handledning lämnas till arbetsgivaren eller till den som har kostnaden för handledningen under inledningsvis tre månader med högst 50 kronor per dag. För anställningar där det särskilda anställningsstödet förlängts enligt 4 § lämnas inte något ekonomiskt stöd för kostnader för handledning.

För den som anvisats till en anställning med särskilt anställningsstöd och deltar i jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas lämnas i stället ekonomiskt stöd (för kostnader) för handledning under tre månader med högst 150 kronor per dag och därefter med högst 100 kronor per dag. För anställningar där det särskilda anställningsstödet förlängts enligt 4 § lämnas ekonomiskt stöd för kostnader för handledning med högst 100 kronor per dag.

Hur stödet lämnas

18 § Särskilt anställningsstöd lämnas till arbetsgivaren genom bidrag.

Författningsförslag Ds 2014:29

Det lämnas med ett bestämt belopp per arbetsdag, dock endast för dagar som ingår i den normala veckoarbetstiden hos arbetsgivaren och för vilka arbetsgivaren betalar lön eller sjuklön. Vid deltidsarbete ska stödet minskas i förhållande till arbetstiden.

Stödets storlek i kronor per dag fastställs för hela stödperioden.

19 § Arbetsgivaren ska rekvirera bidraget från Arbetsförmedlingen månadsvis i efterskott efter hand som anställningen består.

Handläggning av stödfrågor

20 § Stöd enligt denna förordning beslutas och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen bestämmer. Stöd under 50 kronor betalas inte ut.

21 § Ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Bemyndigande

22 § Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (1997:1275) om anställningsstöd.

Ds 2014:29 Författningsförslag

2.7. Förslag till ny förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning, som är meddelad med stöd av 8 kap 7 § regeringsformen, innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

De särskilda insatserna är

1. stöd till personligt biträde,

2. särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS),

3. särskilt stöd vid start av näringsverksamhet,

4. stöd till hjälpmedel, samt

5. anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och skyddat arbete.

Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadspolitiska program finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

2 § En anvisning till programmet får göras för en person med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som har eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla ett arbete. Insatserna får lämnas till eller omfatta den som också uppfyller de särskilda villkor som gäller för respektive insats.

Syftet med programmet är att kompensera för nedsättningen i arbetsförmågan och stärka personens möjligheter att få eller behålla ett arbete.

Författningsförslag Ds 2014:29

Insatser

Stöd till personligt biträde

3 § Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt stöd till arbetsgivare eller annan som har kostnader för ett personligt biträde åt en person som behöver biträde

1. som anställd,

2. som företagare eller fri yrkesutövare, eller

3. för att kunna ta del av ett arbetsmarknadspolitiskt program eller annan insats, arbetslivsinriktad rehabilitering eller praktisk arbetslivsorientering i skolan.

4 § Stödet får lämnas med högst 60 000 kronor per år. Till företagare med en funktionsnedsättning som medför stora kommunikationssvårigheter får dock stödet lämnas med högst 120 000 kronor.

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)

5 § Arbetsförmedlingen får utse en särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS) åt en person som behöver extra stöd och träning i inledningsskedet av en anställning eller under arbetspraktik som föregår en anställning.

Stödpersonerna kallas SIUS-konsulenter och ska vara anställda av Arbetsförmedlingen.

Stödet får lämnas under längst sex månader under introduktion. Det får också lämnas under uppföljningen av anställningen.

Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet

6 § Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt stöd till en person som är arbetslös och som har kostnader för att skaffa utrustning eller andra kostnader vid start av näringsverksamhet. En förutsättning för att stödet ska lämnas är att näringsverksamheten kan antas ge ett väsentligt tillskott till försörjningen.

Ds 2014:29 Författningsförslag

7 § Stödet får lämnas med högst 60 000 kronor per person.

8 § Stödet får kombineras med stöd till start av näringsverksamhet enligt förordningen (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program.

9 § Den som tagit emot särskilt stöd vid start av näringsverksamhet ska betala tillbaka stödet om näringsverksamheten läggs ned eller säljs inom tre år efter det att stödet lämnades.

Om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen befria stödmottagaren helt eller delvis från återbetalningsskyldigheten. Arbetsförmedlingen ska i sådant fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet.

Stöd till hjälpmedel

Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen

10 § Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt stöd till en arbetsgivare eller annan som har en kostnad för köp, hyra eller reparation av arbetshjälpmedel eller andra anordningar som en person behöver

1. som anställd,

2. som företagare eller fri yrkesutövare, eller

3. för att kunna ta del av ett arbetsmarknadspolitiskt program eller annan insats, arbetslivsinriktad rehabilitering eller praktisk arbetslivsorientering i skolan.

Stöd får också lämnas för expertundersökningar som behövs för att klarlägga om personen behöver hjälpmedel.

11 § Stöd till hjälpmedel för någon som är anställd får lämnas för behov som framkommer i samband med anställning eller under de första tolv månader som en person är anställd hos arbetsgivaren. För den som är anställd med lönebidrag, i en trygghetsanställning, i en utvecklingsanställning eller i skyddat arbete hos en offentlig

Författningsförslag Ds 2014:29

arbetsgivare gäller dock att stödet kan lämnas så länge som lönestödet lämnas eller anställningen varar.

12 § Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen får inte lämnas för kostnader som gäller hjälpmedel eller anordningar som normalt behövs i verksamheten eller kan ersättas genom annat statligt stöd.

Inte heller lämnas stöd till hjälpmedel om arbetet enligt bestämmelser i lag eller förordning ska utföras utan stöd.

13 § Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen får lämnas med högst 100 000 kronor per år vardera till den som har funktionsnedsättningen, och den arbetsgivare eller annan som anordnar eller ansvarar för verksamheten.

Om stödet gäller datorbaserade hjälpmedel eller om det finns synnerliga skäl kan stöd lämnas med högre belopp. Om Arbetsförmedlingen finner att det finns synnerliga skäl för att lämna stöd med ett högre belopp än 100 000 kronor per år, ska den ange vad de synnerliga skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet.

14 § Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen ska betalas tillbaka om hjälpmedlet inte används för avsett ändamål.

Om det finns särskilda skäl kan Arbetsförmedlingen befria stödmottagaren helt eller delvis från återbetalningsskyldigheten eller bestämma att hjälpmedlet ska överlämnas till Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska i sådant fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet.

Särskilda insatser för syn- och hörselskadade

15 § Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt stöd till

1. kostnaderna för tal- och punktskriftslitteratur som synskadade behöver för att kunna ta del av arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program, och

2. kostnader med högst 50 000 kronor per år och anställd för tolk åt barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade

Ds 2014:29 Författningsförslag

som tar del av utbildning inom ett företag eller för inläsning på ljudmedier av facklitteratur till en synskadad som tar del av utbildning inom ett företag.

16 § Stödet lämnas inte för insatser som landstinget ska svara för. Bestämmelser om landstingets ansvar för tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade finns i 3 b § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och skyddat arbete

Gemensamma bestämmelser

17 § Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt stöd till arbetsgivare för lönekostnader vid insatserna anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare enligt bestämmelserna nedan.

Vid skyddat arbete hos Samhall AB regleras det ekonomiska stödet i annan ordning.

18 § Som allmän förutsättning för insatserna gäller att

1. arbetet ska vara lämpligt utformat efter personens behov och kan bidra till att personen utvecklas och förbättrar sin arbetsförmåga,

2. arbetsmiljön ska vara tillfredsställande och uppfylla de krav som ställs enligt arbetsmiljölagen (1977:1160), och

3. lön och andra anställningsförmåner ska följa av kollektivavtal eller vara i väsentliga delar likvärdiga med förmåner enligt kollektivavtal inom branschen.

19 § Storleken på de lönestöd som lämnas fastställs med hänsyn till graden av nedsättning i arbetsförmågan hos arbetstagaren och till hur stor del av arbetsgivarens lönekostnad som är bidragsgrundande. De får inte överstiga den nivå som behövs för att kompensera nedsättningen i arbetsförmågan.

Författningsförslag Ds 2014:29

20 § Den stödgrundande lönekostnaden är

1. kontant bruttolön inklusive sjuklön och semesterlön,

2. avgifter som ska betalas enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, samt

3. premier för avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringar eller motsvarande försäkringar.

Endast den del av bruttolönen som vid heltidsarbete uppgår till som mest 16 700 kronor per månad och de avgifter och premier som är hänförliga till denna del, läggs till grund för bidrag.

Vid deltidsarbete minskas stödet i förhållande till arbetstiden.

21 § Lönestöden betalas ut i form av bidrag.

De lämnas med ett bestämt belopp per arbetsdag, dock endast för dagar som ingår i den normala veckoarbetstiden hos arbetsgivaren och för vilka arbetsgivaren betalar lön eller sjuklön. När stödet beslutas ska dess storlek i kronor per dag fastställas för hela stödperioden.

Arbetsgivaren ska rekvirera bidraget från Arbetsförmedlingen månadsvis i efterskott efter hand som anställningen består.

22 § Arbetsförmedlingen ska verka för att den som har en anställning med lönestöd enligt denna förordning ska övergå till ett arbete utan lönestöd.

23 § Av 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd framgår att den som har en utvecklingsanställning eller skyddat arbete undantas från den lagens tillämpning.

Anställning med lönebidrag

24 § Arbetsförmedlingen får lämna lönebidrag för en person som bedöms inte kunna få eller behålla ett arbete om lönestöd inte lämnas.

25 § Lönebidrag får lämnas i följande fall.

1. Vid nyanställning.

2. När en anställd återgår till arbetet efter att ha haft hel aktivitetsersättning.

Ds 2014:29 Författningsförslag

3. När en arbetstagare som tidigare haft en anställning med lönebidrag får sin arbetsförmåga försämrad inom tre år från det att stödet senast lämnades och det finns behov av att stöd på nytt lämnas.

4. För en arbetstagare som övergår från skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare till en annan anställning hos arbetsgivaren.

5. När en arbetsgivare i samråd med Arbetsförmedlingen anställer en person som lämnar en annan anställning med lönebidrag. Det får då lämnas för den tid som återstår av den period för vilken stödet beviljats.

6. När en arbetsgivare i samråd med Arbetsförmedlingen anställer en person som lämnar en anställning som inte finansierats med lönestöd. En förutsättning då är att den som anställs är långtidssjukskriven från sin anställning och att arbetsgivaren fullgjort sina rehabiliteringsskyldigheter, men arbetstagaren ändå bedöms inte kunna återgå till anställningen.

7. Vid fortsatt anställning hos en arbetsgivare där det fram till beslutstillfället utgår särskilt anställningsstöd.

26 § Lönebidrag får inte lämnas för en anställning hos Samhall AB.

27 § Lönebidrag får lämnas i längst fyra år. Den tiden får dock förlängas om det efter en särskild prövning bedöms motiverat med hänsyn till arbetstagarens arbetsförmåga. När Arbetsförmedlingen tar ställning till en förlängning ska myndigheten särskilt pröva bidragets storlek.

En omprövning av en beslutad förlängning ska göras regelbundet. Om Arbetsförmedlingen beslutar om förlängning utöver det fjärde anställningsåret ska den skriftligen motivera beslutet och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet.

28 § För att underlätta en övergång till arbete utan lönestöd ska en särskild plan upprättas i samband med att lönestöd beviljas.

29 § Om lönebidrag lämnas till en allmännyttig organisation med mer än 80 procent av den bidragsgrundande lönekostnaden får även

Författningsförslag Ds 2014:29

ekonomiskt stöd till arbetsgivaren för särskilda kostnader lämnas med 70 kronor per dag och person.

Utvecklingsanställning

30 § Arbetsförmedlingen får besluta om insatsen utvecklingsanställning för en person som är i behov av att pröva eller utveckla sin arbetsförmåga. Utvecklingsanställning utgörs av anpassat arbete och särskilda utvecklingsinsatser hos en offentlig eller privat arbetsgivare under längst tolv månader.

Utvecklingsanställningen får förlängas längst tolv månader, om det finns särskilda skäl. Arbetsförmedlingen ska i sådant fall ange vad de särskilda skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet.

31 § Vid utvecklingsanställning får ekonomiskt stöd till arbetsgivaren för särskilda kostnader lämnas med högst 130 kronor per dag och person.

Stödet får dock lämnas med 230 kronor per dag och person till arbetsgivaren åt personer som erbjuds utvecklingsanställning hos Samhall AB och som före utvecklingsanställningen

1. har deltagit i arbetslivsintroduktion enligt förordningen (201X:x) om vissa arbetsmarknadspolitiska program, och

2. under tre månader har deltagit i förberedande insatser hos Samhall AB enligt förordningen om vissa arbetsmarknadspolitiska program.

Stödet får inte lämnas om arbetsgivaren blir kompenserad för sina särskilda kostnader genom annat statligt stöd.

Trygghetsanställning

32 § Arbetsförmedlingen får besluta om insatsen trygghetsanställning för en person vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser eller som lämnar en anställning med lönebidrag eller en annan trygghetsanställning. Trygghetsanställning är en anställning hos en annan arbetsgivare än en arbetsgivare som ingår i Samhallkoncernen.

Ds 2014:29 Författningsförslag

När lönestöd i form av trygghetsanställning lämnas för en person som lämnar en anställning med lönebidrag eller en annan trygghetsanställning får stödet lämnas för den tid som återstår av den period för vilken det tidigare lönestödet hade beviljats.

33 § Arbetsförmedlingen ska åtminstone vart fjärde år pröva att storleken på lönestödet vid trygghetsanställning inte överstiger den nivå som behövs för att kompensera arbetstagarens nedsättning i arbetsförmågan eller arbetsgivarens särskilda kostnader.

34 § Vid trygghetsanställning får ekonomiskt stöd till arbetsgivaren för särskilda kostnader lämnas med högst 130 kronor per dag och person.

Stödet får inte lämnas om arbetsgivaren blir kompenserad för sina särskilda kostnader genom annat statligt stöd.

Skyddat arbete

35 § Arbetsförmedlingen får besluta om insatsen skyddat arbete för en person vars arbetsförmåga är så nedsatt att den inte kan få annat arbete och vars behov inte kan tillgodoses genom andra insatser.

36 § Skyddat arbete finns i två former:

1. hos Samhall AB, och

2. hos offentliga arbetsgivare.

37 § För skyddat arbete hos Samhall AB gäller att insatsen kommer till stånd när Samhall AB anställer en person som av Arbetsförmedlingen bedöms uppfylla förutsättningarna för den insatsen.

Den som är anställd i skyddat arbete hos Samhall AB får inte samtidigt ges någon annan insats enligt denna förordning.

38 § För skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare gäller att insatsen kommer till stånd när en offentlig arbetsgivare anställer en person som av Arbetsförmedlingen bedöms uppfylla förutsättningarna för insatsen.

Författningsförslag Ds 2014:29

Dessa förutsättningar är att personen

1. har ett socialmedicinskt funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga,

2. är berättigad till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

3. inte tidigare har haft kontakt med arbetslivet, eller varit borta från det under längre tid, på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom.

Insatsen får inte avse ett arbete som bedrivs inom konkurrensutsatt verksamhet eller sektor.

39 § Skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare får endast kombineras med stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen enligt 10–14 §§ och särskilda insatser för syn- och hörselskadade enligt 15–16 §§.

Gemensamma bestämmelser

40 § Stöd enligt denna förordning beslutas och betalas ut av Arbetsförmedlingen. Stöden betalas ut månadsvis i efterskott eller på det sätt som Arbetsförmedlingen bestämmer. Stöd under 50 kronor betalas inte ut.

41 § Stöd enligt denna förordning lämnas i enlighet med de villkor som anges i Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014.

42 § Den som vill ta del av ett stöd enligt denna förordning ska samråda med Arbetsförmedlingen innan han eller hon vidtar den åtgärd som innebär en kostnad. Om detta inte sker lämnas stöd endast om det finns synnerliga skäl för det. Arbetsförmedlingen ska i sådant fall ange vad de synnerliga skälen består i och dokumentera den information som ligger till grund för beslutet.

43 § Ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Ds 2014:29 Författningsförslag

Bemyndigande

44 § Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om vad som avses med en allmännyttig organisation utifrån reglerna om beskattning av ideella föreningar i inkomstskattelagen (1999:1229).

Arbetsförmedlingen får även meddela de andra föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

3. Bakgrund

Arbetsförmedlingen har en mängd uppgifter såsom platsförmedling, vägledning, upprättande av individuella handlingsplaner för och mottagande av aktivitetsrapporter från arbetssökande, arbetslivsinriktad rehabilitering, tillhandahållande av arbetsmarknadspolitiska program, beslut om stöd vid nystartsjobb och för att stimulera till yrkesintroduktionsanställningar, etableringsinsatser för nyanlända invandrare, uppgifter som rör arbetstillstånd och arbetslöshetsförsäkringen etc, se bilaga 1. Uppgifterna regleras i olika författningar som har tillkommit vid olika tillfällen. Flera av uppgifterna har beslutats under senare år och verksamhetsområdet är ofta föremål för förändringar. Vid sidan av de författningar som reglerar uppgifterna i sak finns författningar som till exempel reglerar hanteringen av personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten eller vilka försäkringar som gäller för deltagare i olika insatser.

Senast en större översyn av regelverket som helhet gjordes var år 2000. Regelverket uppfattas idag som komplicerat och det är svårt att navigera mellan de olika författningarna. Detta ger upphov till tolkningsproblem för Arbetsförmedlingens handläggare och andra som berörs av regelverket. Vissa punktinsatser har gjorts för att regleringen ska bli mer tydlig och enhetlig, men vidare förändringar bedöms behöva göras.

I 2013 års ekonomiska vårproposition konstaterades följande: ”För att förbättra matchningen är det bland annat viktigt att se över Arbetsförmedlingens arbete med arbetsgivarkontakter,

förenklingsmöjligheter och renodling av regelverken samt att

användningen av kompletterande aktörer utvecklas på ett effektivt sätt”.

I betänkandet ”Det ska vara lätt att göra rätt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska

Bakgrund Ds 2014:29

verksamheten” (SOU 2014:16) av Utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten görs bedömningen att ett komplicerat regelverk är en stor riskfaktor när det gäller felaktiga utbetalningar. Även i betänkandet ”Sänkta trösklar – högt i tak” (SOU 2012:31) av FunkA-utredningen tas frågan upp om ett mer enhetligt och enklare regelverk, då inom området insatser för personer med funktionsnedsättning.

Mot denna bakgrund har ett arbete med att se över det arbetsmarknadspolitiska regelverket initierats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetet har bedrivits i en arbetsgrupp inom departementet som har samrått med Arbetsförmedlingen i centrala frågor. Regelöversynen är inte tänkt att föregripa den större pågående översynen av Arbetsförmedlingen och dess verksamhet, se Dir. 2014:15.

4. Överväganden och förslag

4.1. Vilka författningar bör ingå i översynen?

Bedömning: Översynen bör fokusera på de mer centrala

förordningarna inom det arbetsmarknadspolitiska regelverket.

Skälen för bedömningen: Det totala antalet arbetsmarknads-

politiska författningar uppgår idag till cirka 40 lagar och förordningar, se bilaga 2. Det är varken lämpligt eller görligt att se över och föreslå förändringar avseende alla dessa i ett sammanhang. Den mesta av regleringen på området finns i förordningar. Mycket kan därmed åstadkommas genom att se över dessa. Flera av lagarna inom området har dessutom redan setts över i olika sammanhang. Fokus i denna översyn är därför på förordningarna inom området.

Vad gäller sakinnehåll fokuseras översynen på de författningar som innehåller bestämmelser om de mer centrala delarna av arbetsmarknadspolitiken, såsom förordningar med övergripande bestämmelser för verksamheten samt de förordningar som reglerar alla arbetsmarknadspolitiska program och vissa av de andra arbetsmarknadspolitiska insatser som har funnits länge. Det är inom detta område som behovet av strukturering bedöms vara störst.

I samband med att centrala delar av det övriga regelverket ses över är det naturligt att även Arbetsförmedlingens instruktion ses över.

Mot denna bakgrund bör följande författningar (angivna i kronologisk ordning) ingå i den nu aktuella översynen.

  • Förordning (1997:1275) om anställningsstöd
  • Förordning (1999:594) om flyttningsbidrag
  • Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Överväganden och förslag Ds 2014:29

  • Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga
  • Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program
  • Förordning (2003:623) om arbetsplatsintroduktion
  • Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin
  • Förordning (2007:814) om jobbgaranti för ungdomar
  • Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen

I de fall det under arbetet med översynen uppmärksammats otydligheter eller andra förändringsbehov som med hänsyn till uppdraget inte bedöms lämpliga att ingå i den nu aktuella översynen eller som kräver ytterligare utredning redovisas dessa under rubriken fortsatt arbete (se avsnitt 4.6).

4.2. En förtydligad struktur

Bedömning: Den struktur inom det arbetsmarknadspolitiska

regelverket som har gällt hittills bör i huvudsak gälla även framöver. Vissa förtydliganden bör dock göras för att författningarnas förhållande till varandra ska bli tydligt och för att underlätta orienteringen inom regelverket.

Skälen för bedömningen: En utgångspunkt för regelöversynen har

varit att så långt möjligt använda befintliga strukturer, bland annat för att underlätta genomförandet av förslagen. I tidigare författningsarbete rörande det arbetsmarknadspolitiska regelverket har en viss struktur efterstävats. Den har byggt på följande hierarki mellan de mer centrala förordningarna.

  • Förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen
  • Förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
  • Förordningarna om arbetsmarknadspolitiska program, om jobb- och utvecklingsgarantin, om jobbgaranti för ungdomar, om anställningsstöd och om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (på samma nivå, fristående från varandra.). Denna struktur bör behållas men förtydligas. En grundtanke är att så långt möjligt samla bestämmelser, som är gemensamma för

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

stora delar av verksamheten eller bedöms vara mer bestående över tid, i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Tanken är att denna förordning inte ska behöva ändras så ofta.

En fråga som särskilt bör övervägas är vad eller vilka insatser som bör definieras som arbetsmarknadspolitiska program. Begreppet program infördes i det arbetsmarknadspolitiska regelverket vid den översyn av detta som gjordes år 2000

1

. Det ersatte då det tidigare begreppet arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den definition på program som finns är att de är ”arbetsmarknadspolitiska insatser som syftar till att stärka den enskildes möjligheter att få eller behålla ett arbete”. Vissa gemensamma regler och egenskaper finns för de insatser som idag är program. En anvisning till ett program ska till exempel vara arbetsmarknadspolitiskt motiverad och i de flesta fall utgår aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning till deltagarna. De insatser som har införts efter år 2000 har ibland angetts vara program och ibland inte. I vissa fall är det mer tydligt varför, som till exempel när det gäller nystartsjobb, för vilka någon arbetsmarknadspolitisk prövning inte ska göras. I andra fall är det mer oklart varför insatsen inte anges vara ett program. Vad eller vilka insatser som utgör program skiljer sig också åt mellan regelverket och hur till exempel Arbetsförmedlingen använder sig av begreppet i programrapporter och annat material. Idag är bland annat anställningsstöd och de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga arbetsmarknadspolitiska program enligt regelverket, se till exempel 15 § förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, 1 § förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och 7 § lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program. Insatserna skiljer sig dock från andra program bland annat genom att de som omfattas som huvudregel är eller ska bli anställda och erhåller lön istället för aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. De omfattas inte heller av det regelverk som ger ett försäkringsskydd för deltagare i arbetsmarknadspolitiska

1 Se prop. 1999/2000:1 Bilaga 11

Överväganden och förslag Ds 2014:29

program

2

. När det gäller personer med funktionsnedsättning är det dessutom så att insatserna i vissa fall är begränsade till ekonomiskt stöd till arbetshjälpmedel. En fråga som väckts inom regelöversynen är därför om just dessa insatser bör vara program även fortsättningsvis. Strukturmässigt finns det som anges ovan skäl som talar emot. Det finns dock även skäl som talar för att dessa insatser bör vara program. Anställningsstöd är liksom de andra insatser som idag benämns program konjunkturberoende och för både anställningsstöd och de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning ska, liksom för andra program, en arbetsmarknadspolitisk prövning göras. Någon ändring avseende dessa omständigheter är inte tänkt att göras. Begreppet program används också på olika ställen i regelverket, till exempel när det anges vem som kvalificerar sig för nystartsjobb. Ska en ändring av vilka insatser som ska anses utgöra program göras krävs en mer omfattande utredning för att säkerställa att inga oönskade materiella förändringar sker. Det skulle troligen också innebära ett omfattande arbete för Arbetsförmedlingen med att ändra arbetssätt, rutiner etc. Ett arbete som kanske inte skulle uppvägas av de möjliga strukturmässiga fördelarna. Sammanfattningsvis görs bedömningen att den indelning i program och andra insatser som gäller idag bör behållas. Efter de justeringar som föreslås i denna promemoria skulle en bild av hur det arbetsmarknadspolitiska regelverket är uppbyggt kunna se ut på sätt som framgår av bilaga 3. Bilden innebär ett förtydligande av en redan tänkt struktur mot vilken man har arbetat även i tidigare författningsarbete. Förhoppningen är att den förtydligade strukturen och bilden av denna ska göras gemensam för alla aktörer inom arbetsmarknadspolitiken och att de begrepp som finns på området ska användas mer enhetligt i fortsättningen.

2 Förordningarna (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, (1988:244) om grupplivförsäkring för deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program, (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program och (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering mm.

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

4.3. Nya förordningar

Förslag: Följande nya förordningar bör beslutas.

Förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen, Förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, Förordning om vissa arbetsmarknadspolitiska program, Förordning om jobb- och utvecklingsgarantin, Förordning om jobbgarantin för ungdomar, Förordning om särskilt anställningsstöd, och Förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Skälen för förslaget: Eftersom en stor del av problemen med

dagens regelverk är hänförliga till de många ändringar som gjorts i befintliga förordningar och syftet nu är att skapa ordning och tydlighet föreslås, när det gäller de förordningar som mer direkt ingår i översynen, genomgående nya förordningar.

I samtliga nya förordningar föreslås språkliga justeringar i förhållande till nu gällande bestämmelser för att skapa mer enhetlighet inom regelverket. Begrepp som har setts över är bland annat ”stöd”/”ersättning”/”bidrag”, ”anmäld/inskriven”, ”insatser/ åtgärder” (se vidare under avsnitt 4.4).

I flera fall föreslås också att bestämmelserna i förordningarna flyttas om, för att skapa en mer logisk och strukturerad ordningsföljd.

4.3.1. Den nya förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen

Förordningen motsvarar nuvarande förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen, som föreslås upphävas.

Bestämmelser om deltagande i Länsstyrelsens handläggning av ärenden och om uppgifter inom totalförsvaret föreslås tas bort. Vad gäller deltagandet i Länsstyrelsens handläggning förekommer såvitt framkommit inte något sådant. Det stöd till den myndigheten som Arbetsförmedlingen kan behöva bidra med bedöms kunna ske inom ramen för vanlig myndighetssamverkan. När det gäller uppgifter inom totalförsvaret har Arbets-

Överväganden och förslag Ds 2014:29

förmedlingen inget särskilt utpekat ansvar enligt den förordning

3

som reglerar frågan. Myndigheten ska tillämpa denna förordning på samma sätt som andra förordningar som gäller för alla myndigheter och det bedöms inte behövas någon särskild uppgift om detta i instruktionen.

I förordningen föreslås att uppdraget att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt förtydligas. I nuvarande 2 § i instruktionen anges att detta syfte ska nås bland annat genom att Arbetsförmedlingen ska bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Myndigheten genomför dock inte några särskilda aktiviteter enbart i detta syfte, utan syftet nås genom den verksamhet som myndigheten bedriver för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Detta bör därför bättre avspeglas i förordningstexten. Vidare föreslås att Arbetsförmedlingens arbete med säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring flyttas upp från nuvarande 4 § och blir en av de tre punkterna i bestämmelsen. Bedömningen görs att denna punkt, i likhet med de två övriga punkterna i bestämmelsen, är centrala delar i uppdraget att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

Det föreslås också att det tydliggörs att myndigheten inom sitt verksamhetsområde ska motverka en könsuppdelning på arbetsmarknaden och främja jämställdheten.

Upprepningar av uppgifter som framgår av andra författningar – till exempel förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som det hänvisas till i 1 § – har tagits bort.

De övriga förändringar som föreslås beror antingen på ändringar som föreslås i andra förordningar eller syftar till att förtydliga strukturen inom förordningen samt att anpassa denna till de riktlinjer för hur myndighetsinstruktioner bör vara utformade som finns inom Regeringskansliet. Det rör sig i huvudsak om omflyttning av bestämmelser och smärre omformuleringar.

För mer detaljerad information om de författningsändringar som föreslås se avsnitt 7.

3 Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

4.3.2. Den nya verksamhetsförordningen

Förordningen motsvarar nuvarande förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, som föreslås upphävas.

De ändringar som föreslås görs i huvudsak för att förtydliga strukturen – både i det arbetsmarknadspolitiska regelverket som helhet och inom förordningen – samt för att skapa tydlighet och enhetlighet. Tanken att man genom att läsa förordningen ska kunna få en helhetsbild av den arbetsmarknadspolitiska verksamhet som Arbetsförmedlingen bedriver. Det föreslås därför att all verksamhet ska nämnas i förordningen även om innehåll och villkor regleras någon annanstans. Hänvisning sker då till den regleringen. Hänvisningar till var andra närliggande frågor regleras föreslås också, som till exempel registerfrågor och frågor om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.

Bestämmelserna i förordningarna om flyttningsbidrag och om arbetsplatsintroduktion föreslås inarbetas i denna förordning. Syftet är att skapa ett så samlat regelverk som möjligt. Den reservationen kan dock göras att regelverket kring det som idag kallas flyttningsbidrag är relativt omfattande. Ett alternativ till att arbeta in bestämmelserna är således att ta fram en ny särskild förordning utformad på samma sätt som bestämmelserna i det författningsförslag som nu lämnas.

Bestämmelser som är gemensamma för de i regelöversynen aktuella delarna av verksamheten – till exempel vissa regler om stödfrågor och om återbetalning och återkrav samt om omprövning och överklagande – föreslås samlas i denna förordning istället för att vara utspridda i olika förordningar. Även detta görs i syfte att skapa ett mer samlat regelverk och för att ändringar framöver ska kunna göras i en författning istället för flera. Även motsvarande bestämmelser i förordningarna om stöd för nystartsjobb respektive om stöd för yrkesintroduktionsanställningar, vilka annars inte direkt ingår i den aktuella regelöversynen, bör samlas i verksamhetsförordningen. När det gäller bestämmelserna om återbetalning och återkrav öppnas upp för att kvittning ska kunna ske avseende stöd enligt olika förordningar. När det gäller bestämmelserna om omprövning och överklagande är de ändringar som föreslås inte avseedda att innebära någon materiell ändring.

Överväganden och förslag Ds 2014:29

Begrepp såsom till exempel ”stöd” (istället för omväxlande ”stöd”, ”ersättning” och ”bidrag”), föreslås användas på ett mer enhetligt sätt. Bland annat föreslås ett byte av namnen på de olika flyttningsbidragen. Det föreslås vidare ett förtydligande om att en anvisning till ett program är ett beslut.

En ny rubriksättning föreslås. För mer detaljerad information om de författningsändringar som föreslås se avsnitt 7.

4.3.3. Den nya förordningen om vissa arbetsmarknadspolitiska program

Förordningen motsvarar nuvarande förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, som föreslås upphävas.

De ändringar som föreslås är bland annat att de tre olika former av arbetspraktik som finns idag och tre olika former av förberedande insatser slås samman, samt att tidsfristen om 60 dagar för att rekvirera ekonomiska stöd från Arbetsförmedlingen förlängs till 180 dagar (den sistnämnda bestämmelsen föreslås också att flyttas till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, se vidare nedan). Ändringen vad gäller tidsfristen för rekvirering av stöd föreslås genomgående i de förordningar där ett sådant krav finns. Syftet med ändringen redogörs för särskilt i avsnitt 4.4.2 nedan.

Vad gäller sammanslagningen av olika program och insatser är skälen följande. Olika benämningar och skillnader i reglerna för liknande insatser gör regelverket onödigt komplicerat och försvårar Arbetsförmedlingens tillämpning.

Sammanslagningen av praktikformerna arbetspraktik, prova-påplats och praktisk kompetensutveckling kan förväntas leda till en enklare handläggning av arbetsplatsförlagd praktik. De tre praktikformerna är snarlika till syfte och innebörd men riktar sig till olika målgrupper och har olika längd. Genom sammanslagningen behöver Arbetsförmedlingen inte som idag handlägga och lämna information till arbetssökande och anordnare om flera olika praktikformer. Arbetspraktiken blir också flexiblare genom att både syfte och längd på en arbetspraktik kan anpassas utifrån den enskildes behov. Även budgetplanering och

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

uppföljningen av arbetspraktik vid Arbetsförmedlingen bedöms underlättas genom förslaget.

Arbetsförmedlingen hanterar idag nio insatser inom programmet förberedande insatser. En sammanslagning föreslås av insatserna aktiviteter inom ramen för vägledning eller platsförmedling, fördjupad kartläggning och vägledning samt arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket innebär att de tre insatser som mest liknar varandra sammanförs till en. En förenkling av dessa förberedande insatser har även föreslagits av FunkAutredningen (SOU 2012:31). Genom sammanslagningen skapas en insats inom programmet för individer med likartade behov. Idag har merparten av deltagarna i de tre insatserna en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Förslaget bedöms tydliggöra vilka olika slags insatser som finns inom programmet och därmed också underlätta valet av insats. Regelverket för de förberedande insatserna bedöms bli enklare och mer lättöverskådligt genom sammanslagningen. För personer med omfattande behov av stöd, till exempel personer som omfattas av Arbetsförmedlingens samverkansuppdrag med Försäkringskassan, kombinerar Arbetsförmedlingen idag olika insatser inom programmet till en kedja av insatser. Avsikten är inte att påverka Arbetsförmedlingens möjlighet att besluta om sådana insatskedjor. Sammanslagningen bedöms leda till minskad administration på samma sätt som när det gäller sammanslagningen av de olika praktikformerna.

De övriga ändringar som föreslås görs för att förtydliga och skapa enhetlighet. Det tydliggörs att förordningen inte är överordnad andra förordningar om arbetsmarknadspolitiska program, bland annat genom tillägget ”vissa” i namnet på förordningen. Skrivningarna om erhållande av tidsbegränsad sjukersättning som kvalifikation till arbetslivintroduktion tas bort eftersom som det inte längre ska kunna finnas några personer som kan omfattas av dessa. Vissa bestämmelser om utbetalning av stöd samt bestämmelserna om återbetalning och återkrav och om omprövning och överklagande föreslås flyttas till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Rubriksättningen, och den ordning som programmen anges i, föreslås ändras.

För mer detaljerad information om de författningsändringar som föreslås se avsnitt 7.

Överväganden och förslag Ds 2014:29

4.3.4. Den nya förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin

Förordningen motsvarar nuvarande förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin, som föreslås upphävas.

Genom det nya arbetssättet som har införts vid Arbetsförmedlingen har vissa arbetssökande som skrivs in i jobb- och utvecklingsgarantin redan tagit del av tidiga insatser, såsom kartläggning och andra förberedande insatser. Det föreslås att det nya arbetssättet bättre avspeglas i bestämmelserna om deltagande i den inledande fasen, genom att det tydliggörs att en bedömning ska göras av behovet av att delta i jobbsökaraktiviteter och förberedande insatser i den fasen. Vidare föreslås att namnet på fas 3 ändras till sysselsättningsfasen, eftersom detta namn redan används i praktiken.

De övriga ändringar som föreslås görs för att förtydliga strukturen och skapa enhetlighet. Det handlar i huvudsak om att paragraferna stuktureras om och att en del bestämmelser formuleras om något. Vissa bestämmelser om utbetalning av stöd samt bestämmelserna om återbetalning och återkrav och om omprövning och överklagande föreslås flyttas till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Viss justering av rubriksättningen föreslås också.

För mer detaljerad information om de författningsändringar som föreslås se avsnitt 7.

4.3.5. Den nya förordningen om jobbgarantin för ungdomar

Förordningen motsvarar nuvarande förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar, som föreslås upphävas.

De ändringar som föreslås görs för att förtydliga strukturen och skapa enhetlighet. Det handlar i huvudsak om att paragraferna stuktureras om och att en del bestämmelser formuleras om något. Detta sker i huvudsak i syfte att anpassa språket i bestämmelserna till motsvarande bestämmelser i andra förordningar, särskilt den nya förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin.

Vissa bestämmelser om utbetalning av stöd samt bestämmelserna om återbetalning och återkrav och om omprövning och överklagande bör flyttas till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. ”Jobbgaranti” föreslås

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

ändras till ”jobbgarantin” i bestämd form i namnet på förordningen. Viss justering av rubriksättningen föreslås.

För mer detaljerad information om de författningsändringar som föreslås se avsnitt 7.

4.3.6. Den nya förordningen om särskilt anställningsstöd

Förordningen motsvarar nuvarande förordning (1997:1275) om anställningsstöd, som föreslås upphävas.

Den materiella förändring som föreslås är att tidsfristen om 60 dagar för att rekvirera ekonomiska stöd från Arbetsförmedlingen förlängs till 180 dagar (den aktuella bestämmelsen föreslås också att flyttas till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, se vidare nedan). Ändringen bör göras genomgående i de förordningar där ett sådant krav finns. Syftet med ändringen redogörs för särskilt i avsnitt 4.4.2 nedan.

De övriga ändringar som föreslås görs för att förtydliga strukturen och skapa enhetlighet. Det handlar i huvudsak om att paragraferna stuktureras om och att en del bestämmelser formuleras om. Vissa bestämmelser om utbetalning av stöd samt bestämmelserna om återbetalning och återkrav och om omprövning och överklagande bör flyttas till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Rubriksättningen är ny.

Eftersom det idag endast finns anställningsstöd i form av särskilt anställningsstöd föreslås att förordningen byter namn till förordningen om särskilt anställningsstöd. Att istället döpa om befintliga särskilda anställningsstöd till bara anställningsstöd kan inte göras utan att materiella förändringar blir följden, om inte ändringar görs även där begreppet särskilt anställningsstöd används i andra författningar (se till exempel 1 § lagen [1982:80] om anställningsskydd och 14 § lagen [1997:238)] om arbetslöshetsförsäkringen). Begreppet används också i 1 § lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden och en ändring skulle i det fallet kunna skapa förvirring kring om stödet ska utgå som skattekreditering (vilket det anges i lagen får göras) eller bidrag (vilket det ska enligt förordningen).

Överväganden och förslag Ds 2014:29

För mer detaljerad information om de författningsändringar som föreslås se avsnitt 7.

4.3.7. Den nya förordningen om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Förordningen motsvarar nuvarande förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, som föreslås upphävas.

Det lämnas två förslag om materiella förändringar. Det första förslaget är att tidfristen på 60 dagar för arbetsgivare att rekvirera ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen förlängs till 180 dagar (den aktuella bestämmelsen föreslås också att flyttas till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, se vidare nedan). Ändringen föreslås att göras genomgående i de förordningar där ett sådant krav finns. Skälen för förslaget redovisas särskilt nedan i avsnitt 4.4.2.

Det andra förslaget som innebär en materiell förändring är att stöd för anställning med lönebidrag ska kunna lämnas direkt efter ett särskilt anställningsstöd. Skälen för förslaget redovisas särskilt nedan i avsnitt 4.4.4.

De övriga ändringar som föreslås görs för att förtydliga strukturen i förordningen och förenkla begreppsanvändningen och göra den mer enhetlig.

De gemensamma krav som gäller för lönestöden, bland annat vissa förutsättningar kring arbetsplatsen, att lönestödens storlek ska fastställas med hänsyn till nedsättningen i arbetsförmågan samt bestämmelser om den bidragsgrundande lönekostnaden och om hur lönestöden betalas ut, föreslås samlas under den nya rubriken ”Anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och skyddat arbete”. I nuvarande förordning finns dessa bestämmelser endast under rubriken ”lönebidrag” men för övriga lönestöd hänvisas till lönebidragsbestämmelserna. Genom att införa gemensamma bestämmelser för lönestödet, där alla befintliga lönestöd räknas upp, bedöms bestämmelserna i förordningen bli tydligare.

Bestämmelserna om den bidragsgrundande lönekostnaden föreslås ändras för att det ska bli tydligare att även de avgifter och

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

premier som är hänförliga till den del av bruttolönen som vid heltidsarbete uppgår till som mest 16 700 kronor per månad, läggs till grund för beräknande av bidrag.

I de föreslagna gemensamma bestämmelserna för lönestöd anges också att Arbetsförmedlingen ska verka för att den som har en anställning med lönestöd enligt förordningen ska övergå till ett arbete utan lönestöd. Idag finns bestämmelser om att Arbetsförmedlingen ska verka för en övergång till ”annan anställning”, eller för lönebidrag övergång till ”annan anställning utan lönebidrag”. Formuleringen ”annan anställning” behöver preciseras. Arbetsförmedlingen bör i första hand verka för en övergång till arbete utan stöd. Först i de fall då detta inte är möjligt kan en övergång till annan anställning med stöd vara önskvärt.

Nuvarande skrivningar om att frågor om anvisningar och om stöd enligt förordningen prövas av Arbetsförmedlingen (jfr nuvarande 6 §) och om att Arbetsförmedlingen bedömer vilka stöd och insatser som är lämpliga i varje enskilt fall (jfr nuvarande 9 §) föreslås inte i den nya förordningen. Att Arbetsförmedlingen fattar dessa beslut och gör dessa bedömningar framgår redan av förordningen och det arbetsmarknadspolitiska regelverket i övrigt. Någon ändring i sak är inte avsedd. Skrivningen om återgång till arbete efter erhållande av tidsbegränsad sjukersättning som kvalifikation för lönebidrag (jfr nuvarande 26 §) tas bort eftersom som det inte längre ska kunna finnas några personer som kan omfattas av dessa.

Vissa bestämmelser om utbetalning av stöd samt bestämmelserna om återbetalning och återkrav och om omprövning och överklagande föreslås flyttas till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Begreppet funktionshinder föreslås genomgående ändras till funktionsnedsättning. Förändringen syftar till att de nya bestämmelserna ska svara bättre mot dagens språkbruk. I den nya förordningen anges vidare grundförutsättningen att funktionsnedsättningen ska medföra ”nedsatt arbetsförmåga” inledningsvis, men formuleringen upprepas inte i varje bestämmelse.

Rubriksättningen är ny. För mer detaljerad information om de författningsändringar som föreslås se avsnitt 7.

Överväganden och förslag Ds 2014:29

4.4. Vissa särskilda frågor

4.4.1. Mer samlad och enhetlig reglering av krav på mottagare av ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen

Förslag: Kraven på mottagare av olika ekonomiska stöd från

Arbetsförmedlingen regleras mer samlat och görs mer enhetliga.

Skälen för förslaget: I dag upprepas vissa bestämmelser om krav på

mottagare av ekonomiskt stöd i var och en av de förordningar som reglerar arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Andra krav regleras enbart i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. För att öka tydligheten och överskådligheten i det arbetsmarknadspolitiska regelverket föreslås att dessa krav regleras samlat i den nya förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. De bestämmelser som samlas avser återkrav och återbetalning, stödmottagarens skyldighet att tillhandahålla uppgifter vid granskning samt att Arbetsförmedlingen ska säkerställa att det lämnade stödet används på föreskrivet sätt.

För att göra kraven mer enhetliga för mottagare av ekonomiska stöd föreslås vidare att nya krav för de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna införs. Kraven motsvarar de som redan i dag ställs när ekonomiskt stöd lämnas till arbetsgivare vid nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställning. Förslagen om nya krav, liksom skälen för dessa, redovisas i det följande.

Förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anger idag att arbetsgivaren ska uppfylla vissa grundläggande krav för att Arbetsförmedlingen ska anvisa till ett program eller en insats på en arbetsplats. Arbetsgivare får inte ha näringsförbud, skatteskulder som har lämnats till Kronofogden för indrivning eller betalningsanmärkning som inte är obetydlig. En anvisning får endast göras om arbetsgivaren uppfyller dessa krav. Samma krav finns i förordningarna om nystartsjobb respektive om yrkesintroduktionsanställningar.

I förordningarna om nystartsjobb respektive om yrkesintroduktionsanställningar finns därutöver bestämmelser om att Arbetsförmedlingen ska ompröva beslut om stöd om dessa förhåll-

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

anden förändras efter det att beslut har fattats. En motsvarande reglering av vilka konsekvenserna blir när en arbetsgivare inte längre uppfyller kraven saknas för de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna. Utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

4

anser därför att regeringen bör överväga att klargöra att en

omprövning av beslut om stöd ska ske om en arbetsgivare inte längre uppfyller de ställda kraven.

Mot bakgrund av detta föreslås att en generell bestämmelse införs i den nya förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten om att Arbetsförmedlingen ska ompröva beslut när en arbetsgivare inte längre uppfyller de ställda kraven under pågående beslut.

Enligt förordningarna om nystartsjobb respektive om yrkesintroduktionsanställning får stöd vidare endast beviljas om arbetsgivaren är registrerad som arbetsgivare hos Skatteverket vid beslutstillfället. Någon motsvarande reglering finns inte för de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna. Den nämnda utredningen konstaterar att en sådan registrering i de flesta fall är ett av flera kriterier på att en arbetsgivare är seriös och att regeringen bör överväga att lyfta in detta krav i andra relevanta förordningar. Utredningen framhåller dock också att det finns viss arbetsmarknadspolitisk verksamhet som anordnas av aktörer som inte är arbetsgivare, exempelvis ideella föreningar. Dessa aktörer kan inte vara arbetsgivarregistrerade i och med att de inte betalar ut lön. I andra fall kan en arbetsgivare anmäla sig för arbetsgivarregistrering hos Skatteverket i samband med en anställning som Arbetsförmedlingen avser att bevilja stöd för. Skatteverket registrerar arbetsgivare först den månad då den första lönen betalas ut. Utredningen menar att det därmed kan finnas skäl att medge att Arbetsförmedlingen får göra en bedömning av om en arbetsgivare bör vara registrerad eller om det till exempel är tillräckligt att en arbetsgivare är anmäld för registrering.

Mot denna bakgrund föreslås att en generell bestämmelse om att arbetsgivare ska vara registrerad hos Skatteverket för att ha rätt

4 Betänkandet ”Det ska vara lätt att göra rätt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten” (SOU 2014:16) av Utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Överväganden och förslag Ds 2014:29

till stöd införs i den nya förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Arbetsförmedlingen föreslås också få medge undantag från detta vid särskilda skäl. Det kan till exempel handla om arbetsmarknadspolitiska insatser där deltagaren inte ska anställas eller att en arbetsgivare är anmäld men ännu inte har hunnit bli registrerad av Skatteverket.

I förordningarna om nystartsjobb respektive yrkesintroduktionsanställningar finns också en reglering om att en arbetsgivares rätt till stöd ska förenas med en skyldighet för arbetsgivaren att omgående anmäla förändringar som kan påverka rätten till stöd eller stödets storlek. När förhållanden ändras ska Arbetsförmedlingen ompröva beslutet. För de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna saknas dessa krav. Utredningen om felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten menar att det är viktigt att det kommer till Arbetsförmedlingens kännedom att förhållanden har ändrats på ett sådant sätt att rätten till stöd ändras. Utredningen anser att regeringen därför bör överväga att en enhetlig reglering av anmälningsskyldighet och omprövning av beslut införs även för övriga stödformer.

Mot bakgrund av detta föreslås att en generell bestämmelse om att arbetsgivares rätt till stöd ska förenas med en skyldighet för arbetsgivaren att omgående anmäla förändringar som kan påverka rätten till stöd eller stödets storlek, införs i den nya förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Inom ramen för denna regelöversyn föreslås att bestämmelsen om att Arbetsförmedlingen vid återkrav får besluta att dra av ett skäligt belopp som har betalats ut för mycket, vid en senare utbetalning av stöd till den återbetalningsskyldige, blir en generell regel i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Genom att regeln görs generell kan det bli möjligt för Arbetsförmedlingen att vid en senare utbetalning av ett stöd enligt en förordning, dra av ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket enligt en annan förordning.

Att ovanstående generella regler införs i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten innebär att motsvarande bestämmelser bör upphävas i förordningarna om stöd för nystartsjobb respektive yrkesintroduktionsanställningar.

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

4.4.2. Förlängd tid för rekvirering av ekonomiskt stöd

Förslag: Den tidsfrist inom vilken olika ekonomiska stöd ska

rekvireras från Arbetsförmedlingen förlängs från 60 dagar till 180 dagar.

Skälen för förslaget: I dag finns regler om inom vilken tid en

rekvisition av ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen ska inkomma till myndigheten i 34 § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, i 20 d § förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, i 39 § förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, i 18 § i förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och i 19 § i förordningen (2013:1157) om stöd till yrkesintroduktionsanställningar. I samtliga dessa fall gäller att rekvieringen ska ske inom 60 dagar och att det finns möjlighet att medge undantag vid särskilda skäl. Regler om rekvisitionstid finns inte i förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin eller i förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar.

Arbetsförmedlingen har i sitt budgetunderlag för åren 2015-2017 (A2014/960/A) föreslagit att 60-dagarsregeln antingen helt tas bort eller ändras så att tiden förlängs. Som skäl för förslaget har myndigheten angett följande. Hanteringen av försent inkomna rekvisitioner medför mycket administration samtidigt som de försent inkomna rekvisitionerna bara utgör ett par promille av alla rekvisitioner som myndigheten hanterar. Åtgärder har vidtagits för att minska antalet försent inkomna rekvisitioner genom att skicka påminnelser till stödmottagaren. Denna påminnelsehantering kommer att utökas om 60-dagarsregeln tas bort eller ändras. För sent inskickad rekvisition förorsakar även administrativa kostnader hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska redogöra för sina skäl till att rekvisitionen inte kom in i tid och omprövning ska begäras av den stoppade rekvisitionen. Skulle arbetsgivaren inte vara nöjd med Arbetsförmedlingens beslut finns i vissa fall möjlighet att överklaga beslutet vilket leder till ytterligare administrativa kostnader för arbetsgivaren. Sammanfattningsvis bedöms förslaget innebära administrativa lättnader både för Arbetsförmedlingen och arbetsgivare och dessutom bidra till ett stärkt förtroende för

Överväganden och förslag Ds 2014:29

myndigheten från arbetsgivarnas sida. En risk som bör beaktas är att om vissa större arbetsgivare avvaktar mycket länge med att rekvirera stora belopp skulle det försvåra ekonomistyrningen inom myndigheten. Denna risk kan dock minimeras genom bevakning av rekvisitionerna eller genom att en bortre gräns ändå behålls men då görs längre.

Arbetsförmedlingens bedömning att förslaget bör underlätta hanteringen både för Arbetsförmedlingen och arbetsgivare utan att ha några tydliga nackdelar framstår som rimlig. Det föreslås därför att tidsfristen för rekvirering av ekonomiskt stöd förlängs. Motsvarande ändringar bör då också – för att skapa enhetlighet – göras i reglerna om stöd för nystartsjobb respektive yrkesintroduktionsanställningar, som annars inte direkt ingår i översynen.

4.4.3. Begreppen ekonomiskt stöd för anordnare, för handledning och för särskilda kostnader

Förslag: Benämningen av ekonomiskt stöd till anordnare

respektive till arbetsgivare med lönestöd görs mer enhetlig.

Skälen för förslaget: I dag används olika benämningar på de

ekonomiska stöd som Arbetsförmedlingen kan besluta att lämna till anordnare i samband med arbetsplatsförlagda insatser eller till arbetsgivare i samband med lönestöd.

I de nu föreslagna förordningarna har dessa benämningar, beroende på syftet med stödet, ensats till: ekonomiskt stöd för anordnare, ekonomiskt stöd för handledning och ekonomiskt stöd för särskilda kostnader.

I förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga används idag flera olika benämningar av de ekononomiska stöd som kan ges till arbetsgivare under en pågående lönebidrags-, utvecklings- eller trygghetsanställning. De benämningar som används i nuvarande förordning är ersättning för merkostnader, anordnarbidrag, ekonomiskt stöd för särskilda kostnader, förstärkt anordnarbidrag och ersättning för särskilda kostnader. Anordnarbidrag bedöms vara en mindre lämplig benämning

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

eftersom stöden avser anställningar och inte anordnade arbetsmarknadspolitiska insatser. Begreppen merkostnader respektive särskilda kostnader bedöms inte skilja sig åt till innebörden. Därför föreslås att begreppet ekonomiskt stöd för särskilda kostnader användas för de aktuella lönestöden i förordningen. De ekonomiska stöden kan avse handledning, arbetsledning, anpassning av arbetsplats, administration eller annat.

5

I den nya förordningen om särskilt anställningsstöd föreslås den nuvarande formuleringen behållas, dvs. att det handlar om ekonomiskt stöd för handledning.

I förordningen om vissa arbetsmarknadspolitiska program, förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin och förordningen om jobbgaranti för ungdomar bedöms ekonomiskt stöd för anordnare vara den mest lämpliga benämningen. Det ekonomiska stödet syftar i dessa förordningar till att kompensera både för handledning och för andra kostnader i samband med att en arbetsmarknadspolitisk insats anordnas.

De föreslagna ändringarna är inte avsedda att leda till några förändringar i Arbetsförmedlingens tillämpning av dessa ekonomiska stöd.

4.4.4. Övergångar från särskilt anställningsstöd till nystartsjobb och anställningar med lönebidrag

Förslag:

Hanteringen av övergångar från särskilt

anställningsstöd till nystartsjobb eller anställning med lönebidrag underlättas.

Skälen för förslaget: Enligt dagens regelverk måste en person vara

arbetslös för att kunna få en anställning med nystartsjobb. Det innebär att trots att en person som ska avsluta en anställning med särskilt anställningsstöd i övrigt har rätt till ett nystartsjobb måste personen vara arbetslös innan ett beslut om nystartsjobb kan tas.

5 I prop. 2005/06:1 utgiftsområde 13 sägs om utvecklingsanställningen och trygghetsanställningen att ”Arbetsgivaren skall därtill få anordnarbidrag för merkostnader – föranledda t.ex. av särskild arbetsledning” (sid. 59 och 60).

Överväganden och förslag Ds 2014:29

Samma typ av problematik finns om förmedlaren bedömer att personen i fråga är i behov av ett lönebidrag.

Under 2013 uppgick den genomsnittliga tiden i arbetslöshet mellan två beslut om lönestöd hos samma arbetsgivare till cirka sju dagar. Av dem som avslutade en anställning med särskilt anställningsstöd 2013 var 27 procent i nystartsjobb, 10 procent var i ett arbete med stöd och 7 procent var i arbete utan stöd efter 90 dagar. Merparten av övergångarna från anställningsstöd till nystartsjobb och lönebidrag avsåg anställningar hos samma arbetsgivare. Av dem som lämnat särskilt anställningsstöd för ett nystartsjobb var cirka 80 procent återanställda hos samma arbetsgivare.

I syfte att minska Arbetsförmedlings administration föreslås att dagens villkor om att vara arbetslös vid beslut om nystartsjobb eller lönebidrag för dem med särskilt anställningsstöd ska tas bort.

Gemensamt för de olika formerna av särskilt anställningsstöd, dvs. särskilt anställningsstöd i jobb- och utvecklingsgarantin samt instegsjobb, är att stöden riktar sig till en målgrupp med en förhållandevis svag förankring på arbetsmarknaden. En direkt övergång mellan lönestöden underlättar också för en kedja av insatser, dvs. särskilt anställningsstöd följt av nystartsjobb eller lönebidrag, som ska leda till ett arbete utan stöd.

Nuvarande regler ska bland annat säkerställa att Arbetsförmedlingen gör en prövning av att kriterierna för att få ett nytt stöd är uppfyllda inför en ny anvisning. Denna prövning kan dock ändå göras eftersom det även fortsatt kommer att handla om ett nytt beslut.

Mot denna bakgrund föreslås att en direkt övergång görs möjlig från alla former av särskilt anställningsstöd till nystartsjobb respektive lönebidrag. Detta kan göras genom att ett undantag införs från kravet på att vara arbetslös eller genom särskilda bestämmelser om anställning med särskilt anställningsstöd som kvalifikation för de senare insatserna (ett sådant förslag lämnas i avsnitt 2 avseende anställning med lönebidrag). Beroende på utformningen kan det behöva anges särskilt hur länge stödet sedan kan utgå.

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

4.4.5. Begreppen ”anmäld”/”inskriven” och ”insatser”/åtgärder

Förslag: Begreppet ”anmäld” som arbetssökande hos Arbets-

förmedlingen används genomgående i de arbetsmarknadspolitiska förordningarna där ett formaliakrav rörande den enskildes relation till myndigheten finns. Begreppet ”insats” används genomgående som övergripande term för de alla de olika verktyg Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande.

Skälen för förslaget: Idag används begreppen ”anmäld” och

”inskriven” (som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen) omväxlande i det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Någon skillnad i sak kring hur begreppen är tänkta att – eller faktiskt – tolkas har inte framkommit. Begreppet ”anmäld” används mest, till exempel i lagstiftning på området. Arbetsförmedlingen förespråkar också att det begreppet används. I syfte att skapa enhetlighet föreslås därför att det begreppet ”anmäld” används genomgående.

Idag används också begreppen ”insatser” och ”åtgärder” omväxlande inom arbetsmarknadspolitiken, för att beskriva de verktyg Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande. Begreppet ”insatser” används mest och ”åtgärder” har kommit att användas mer i sanktionsliknande sammahang (se till exempel Ds 2013:59 om åtgärder inom aktivitetsstödet). Det föreslås därför att ”insatser” används generellt. Bland insatserna ryms till exempel arbetsmarknadspolitiska program. Ordet ”aktivitet” används för att beskriva andra saker än ”insatser”, som till exempel arbete eller eget arbetssökande.

Överväganden och förslag Ds 2014:29

4.5. Följdändringar i befintliga författningar

Förslag: Följdändringar görs i förordningarna (1980:631) om

ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program, (2002:623) om behandling av personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, (2003:248) om bidrag till lönekostnader inom verksamheten kulturarvs-IT, (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Skälen för förslaget: I arbetet med översynen har alla förordningar

inom, eller med koppling till, den arbetsmarknadspolitiska verksamheten beaktats. Förslagen som lämnas i denna promemoria har utformats med ambitionen att skapa en ett mer strukturerat och enhetligt regelverk utan att föranleda lagändringar eller stora ändringar inom hela regelverket (jfr avsnitt 4.1). Vissa följdändringar kommer ändå att behöva göras.

Eftersom bestämmelser om handläggning av stödfrågor, grundförutsättningar för arbetsgivare att få ekonomiskt stöd, utbetalning av ekonomiskt stöd samt om omprövning och överklagande som är gemensamma för stora delar av den arbetsmarknadspolitiska verksamheten föreslås samlas i den nya övergripande verksamhetsförordningen, bör motsvarande bestämmelser upphävas i förordningarna (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Med anledning av att nya förordningar föreslås beslutas behöver också hänvisningar som görs de till de tidigare gällande förordningarna ändras, se till exempel 1 § p 4 förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program, 21 § förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, 6 och 7 a §§ i förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och 2 § p 2 förordningen (2003:248) om bidrag till lönekostnader inom verksamheten kulturarvs-IT. Om ytterligare hänvisningar identifieras bör även de ändras.

Ds 2014:29 Överväganden och förslag

4.6. Fortsatt arbete

Bedömning: De nu föreslagna förordningsändringarna kommer

att behöva bearbetas vidare innan de kan beslutas.

Skälen för bedömningen: Syftet med denna promemoria är att

presentera grundtankarna kring den förtydligade struktur och det mer enhetliga regelverk som eftersträvas i översynen. De förslag till förordningsändringar som lämnas är inte i alla delar eller detaljer slutliga förslag och ändringar kommer sannolikt att ske innan förslagen kommer att beslutas.

Arbetsmarknadspolitiken är ett område där det ofta behövs göras ändringar eller justeringar rörande de insatser som ingår, till exempel föranlett av utvecklingen på arbetsmarknaden. Parallellt med översynen har det därför pågått och fortsätter att pågå arbete med olika sakfrågor inom området. Det handlar till exempel om arbetet med förslagen om åtgärder inom aktivitetsstödet (se Ds 2013:59), en översyn av lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder och frågor om tillämpningsområdet för och utformningen av förordningen (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program. Det handlar också om ett fortsatt arbete med att förtydliga förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning, bland annat avseende de subventionerade anställningarna. Detta och annat arbete inom området berör eller kan komma att beröra de förordningar som ingår i översynen. Resultatet av detta övriga arbete kommer i delar att behöva arbetas in i de nu lämnade förslagen.

Det finns vidare frågor som helt eller delvis redan ingår i översynen men som det finns anledning att utreda vidare, till exempel den mer samlande och enhetliga regleringen av krav på mottagare av stöd, överklagbarheten av beslut samt den närmare utformningen av de övergångsbestämmelser som förslagen föranleder. Vidare kommer det att ses över hur storleken på ekonomiskt stöd till anordnare m.m. (jfr avsnitt 4.4.3) bör regleras.

De lämnade förslagen bör läsas med detta perspektiv.

5. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

5.1. Ikraftträdande

De ändringarna som föreslås i denna promemoria, och då särskilt förslaget om helt nya förordningar, kommer att kräva anpassningar av Arbetsförmedlingens datasystem. Myndighetens egen bedömning är att det krävs minst nio månader från det att de nya förordningarna beslutas till dess att ändringarna kan träda ikraft, om implementeringen i systemstöden ska kunna göras på ett rättssäkert sätt. Arbetsförmedlingen har också framfört att den aktuella systemutvecklingen inte kan göras samtidigt som annan mer omfattande utveckling genomförs (till exempel sådan som föranleds av införande av åtgärder inom aktivitetsstödet). Arbetsförmedlingen har vidare påtalat att genomförandet av förslagen kommer att innebära ett behov av att bearbeta tillämpningsföreskrifter, utarbeta handläggarstöd och nytt informationsmaterial samt av att utbilda personalen om ändringarna.

Bedömningen görs att datum för ikraftträdande bör bestämmas så att Arbetsförmedlingen får sådan tid till sitt förfogande som behövs för att ändringarna ska kunna genomföras på ett sätt som säkerställer dels rättssäkerhetskraven, dels att myndighetens övriga verksamhet kan upprätthållas på ett bra sätt. Det bör dock också beaktas att det arbetsmarknadspolitiska regelverket ofta är föremål för ändringar i sak föranledda av till exempel utvecklingen på arbetsmarknaden och de svårigheter som en lång ikraftträdandetid innebär ur det perspektivet.

Preliminärt bedöms 1 januari 2016 vara ett lämpligt datum för ikraftträdande. Eventuellt kan vissa ändringar beslutas och träda i kraft tidigare.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Ds 2014:29

5.2. Övergångsbestämmelser

Utgångspunkten bör vara att befintligt regelverk tillämpas på redan fattade programbeslut, inklusive frågor om omprövning eller återkrav föranledda av sådana beslut. Arbetsförmedlingen har framfört att när det gäller kraven på återrapportering till regeringen bör dessa anpassas till de föreslagna nya förordningarna omedelbart efter ikraftträdandet. Exakt vilka övergångsbestämmelser som behövs och bedöms lämpliga beror till stor del på vilka ändringar i sak som slutligen beslutas. Frågan bör därför hanteras inom ramen för det fortsatta arbetet med regelöversynen.

6. Konsekvenser

6.1. Övergripande konsekvenser

De föreslagna regeländringarna syftar till att förtydliga och förenkla det arbetsmarknadspolitiska regelverket. Regelverket görs mer överskådligt bland annat genom att verksamhetsförordningen föreslås beskriva den arbetsmarknadspolitiska verksamheten på ett heltäckande sätt samt innehålla gemensamma bestämmelser som idag återkommer i många olika förordningar. Överlappande bestämmelser liksom bestämmelser som inte fyller någon funktion föreslås tas bort. Mer enhetliga och precisa begrepp och formuleringar bidrar till att tydliggöra innehåll och villkor i bestämmelserna.

En övergripande konsekvens av förslagen är att regelverkets innebörd blir tydligare för myndigheter som tillämpar detta, för enskilda som tar del av Arbetsförmedlingens insatser, för arbetsgivare som anordnar insatser eller tar del av arbetsgivarstöd samt för myndigheter som utövar tillsyn eller som utvärderar den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Ett tydliggörande av bestämmelsernas innebörd kan förväntas leda till att arbetsförmedlarna kan lämna bättre information till arbetssökande och arbetsgivare, att kvaliteten i handläggningen ökar och att riskerna för felaktiga beslut därigenom minskar. En ökad kvalitet i handläggningen kan i sin tur förväntas leda till en minskad risk för felaktiga utbetalningar, en ökad rättssäkerhet och i förlängningen också ett stärkt förtroende för Arbetsförmedlingen.

Det lämnas vidare förslag om vissa regelförenklingar som syftar till att minska administrationen och därigenom effektivisera handläggningen av arbetsmarknadspolitiska insatser och program. Några av förslagen syftar till att precisera och harmonisera villkor för arbetsgivare att ta del av vissa stöd i enlighet med förslag från

Konsekvenser Ds 2014:29

Utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

6

Samtliga förslag, vilka

problem de ska lösa och vad de syftar till att uppnå beskrivs närmare i kapitel 4.

Bedömningar av vilka särskilda hänsyn som behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande redovisas i avsnitt 5.1.

6.2. Konsekvenser för statens budget

6.2.1. Ökade kostnader för myndigheter

Regeländringarna kommer initialt att innebära administrativa kostnader för Arbetsförmedlingen i samband med införandet av de nya bestämmelserna. Kostnaderna beräknas uppgå till cirka 40 miljoner kronor. De hänför sig till utveckling av systemstöd, omarbetning av handläggarstöd och föreskrifter, ändringar i och tryckning av informationsmaterial samt anpassning och genomförande av internutbildningar. Det bedöms att dessa kostnader i huvudsak kan finansieras inom ramen för Arbetsförmedlingens befintliga anslag men att det kan finnas behov av ett visst tillskott av medel.

Förslaget om att en generell bestämmelse om omprövning under pågående beslut gällande olika lönestöd införs i verksamhetsförordningen kommer att innebära en förstärkt kontroll av felaktiga utbetalningar vid Arbetsförmedlingen. Genom förslaget att arbetsgivare görs skyldiga att anmäla när förutsättningar förändras under ett pågående arbetsgivarstöd kan också fler förhållanden som kan ge grund för omprövning under pågående beslut förväntas komma till Arbetsförmedlingens kännedom. De båda förslagen kan därigenom väntas leda till vissa mindre tillkommande årliga kostnader för omprövningar. Förslagen kan dock också förväntas leda till minskade kostnader som följd av färre felaktiga utbetalningar.

6 Betänkandet ”Det ska vara lätt att göra rätt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten” (SOU 2014:16) av Utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Ds 2014:29 Konsekvenser

De föreslagna förändringarna kan också initialt innebära vissa marginella kostnader för Försäkringskassan, som hanterar frågor om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning kopplat till deltagande i arbetsmarknadspolitiska program, i samband med införandet.

Det bedöms inte finnas behov av särskilda informationsinsatser som följd av förslagen.

6.2.2. Minskade kostnader för myndigheter

Arbetsförmedlingen förväntas få minskade årliga kostnader som följd av en effektivare hantering av arbetspraktik, förberedande insatser, övergångar mellan subventionerade anställningar, återkrav och rekvisitioner av stöd. Kostnadsminskningen till följd av dessa effektiviseringar beräknas sammantaget uppgå till cirka 20 miljoner kronor årligen, varav en viss del hänför sig till administrativa förenklingar avseende övergångar mellan subventionerade anställningar (se vidare avsnitt 6.2.3) .

En annan del av kostnadsminskningen hänför sig till förenklad handläggning till följd av sammanslagningen av de tre praktikformerna respektive av tre förberedande insatser. Förslagen bedöms inte leda till att antalet deltagare ökar eller att tiderna i program blir längre. Samtliga stödformer har idag en genomsnittlig tid för deltagande som väsentligt understiger den längsta tid för vilken stöden får lämnas.

Ytterligare en del av kostnadsminskningen hänför sig till förslaget om att utöka tidsfristen från 60 till 180 dagar vid rekvisition av stöd från Arbetsförmedlingen. De rekvisitioner som idag kommer in efter det att tidsfristen har gått ut kräver särskild handläggning och dokumentation, bland annat bedömning av särskilda skäl, vilket undviks med en förlängd tidsfrist. Beslut om att inte betala ut enligt en rekvisition kan dessutom omprövas, vilket medför ytterligare handläggning. Den förlängda tidsfristen gör det också möjligt att skicka ut påminnelser till stödmottagare, vilket inte hinns med idag. Antalet för sent inkomna rekvisitioner utgör endast omkring ett par promille av samtliga rekvisitioner, och

Konsekvenser Ds 2014:29

förändringen kan därför inte förväntas ha nämnvärd påverkan på Arbetsförmedlingens bemyndiganderamar.

7

En mindre del av den redovisade kostnadsminskningen förväntas uppstå som följd av att arbetsgivare blir skyldiga att anmäla när förutsättningar förändras under ett pågående arbetsgivarstöd. Arbetsförmedlingen måste idag grunda handläggningen av återkrav på att arbetsgivaren insett eller skäligen borde ha insett felet vilket kan vara svårt och tidskrävande att göra i efterhand, en hantering som underlättas genom förslaget.

6.2.3. Förenklad övergång från särskilt anställningsstöd till nystartsjobb och lönebidrag

I denna översyn lämnas förslag om regeländringar som möjliggör en direkt övergång från särskilt anställningsstöd

8

till nystartsjobb

respektive lönebidrag, när en anställning med anställningsstöd upphör. Genom ändringen förväntas Arbetsförmedlingens kostnader för handläggning minska.

Förslaget innebär bland annat att Arbetsförmedlingen inte, som idag, behöver skriva in personer i program, träffa överenskommelse om villkoren för deltagande i program eller sluta överenskommelse om att personer ska aktivitetsrapportera. Kostnaderna för handläggning kan också förväntas minska något för Försäkringskassan.

Förslaget bedöms framför allt påverka Arbetsförmedlingens administration. Arbetsgivarnas vilja att anställa efter särskilt anställningsstöd bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Även vid en ökning av antalet övergångar bedöms kostnadsökningarna på intäktssidan (fler med nystartsjobb) och kostnadsminskningarna på utgiftssidan (färre i program och öppen arbetslöshet) i statens budget i det närmsta ta ut varandra.

Risken för att de direkta övergångarna från anställningsstöd till arbete utan stöd skulle ersättas av anställningar med nystartsjobb, som är en rättighet, bedöms som liten. Idag finns exempelvis ett visst utflöde till arbete utan stöd från såväl jobb- och utvecklingsgarantins första faser som från sysselsättningsfasen, trots att samtliga i garantin över 20 år kvalificerar sig för nystartsjobb.

7 Arbetsförmedlingen (2014): Budgetunderlag 2015-2017, dnr A2014/960/A. 8 Särskilt anställningsstöd i jobb- och utvecklingsgarantin samt instegsjobb.

Ds 2014:29 Konsekvenser

Dagens flöde från anställningsstöd till arbete utan stöd är också förhållandevis litet; under 2013 var det i genomsnitt 7 procent som var i arbete utan stöd 90 dagar efter att de lämnat ett arbete med anställningsstöd.

6.3. Konsekvenser för företagen

De föreslagna regeländringarna kan förväntas leda till att innebörden av och villkoren i regelverken blir tydligare för företag som är arbetsgivare och anordnare. Generella förordningsstyrda villkor för att få stöd liksom regler för utbetalning och återkrav av stöd för arbetsgivare och anordnare, samlas i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Detta kan förväntas bidra till att arbetsgivare snabbare kan få en överblick över och bedöma förutsättningarna för att få stöd.

Färre stödformer inom arbetspraktik och de förberedande insatserna kan också förväntas öka tydligheten om vad Arbetsförmedlingens olika stödformer innebär.

Förslaget om att utöka tidsfristen vid rekvisition av arbetsgivarstöd från 60 till 180 dagar kan vidare förväntas bidra till vissa minskade administrativa kostnader för arbetsgivarna. Arbetsgivarna behöver inte längre redogöra för särskilda skäl för de rekvisitioner som lämnas in senare än 60 dagar eller begära omprövning av den stoppade rekvisitionen. Exakt hur stora dessa kostnadsminskningar kan komma att bli är dock svårt att uppskatta. En minskad byråkrati avseende rekvisitioner kan också bidra till att öka förtroendet för Arbetsförmedlingen bland arbetsgivarna.

9

Förslaget om att arbetsgivare som får stöd ska vara registrerade hos Skatteverket förväntas inte innebära någon förändring för arbetsgivarna. Arbetsförmedlingen tillämpar redan idag detta krav när de beviljar arbetsgivarstöd. Förslaget innebär därmed i praktiken inte någon förändring i förhållande till de krav som Arbetsförmedlingen redan idag ställer på arbetsgivare som tar emot

9 Arbetsförmedlingen (2014): Budgetunderlag 2015-2017, dnr A2014/960/A.

Konsekvenser Ds 2014:29

stöd.

10

Den föreslagna bestämmelsen bidrar främst till att förtydliga

kraven för arbetsgivare. Den medger också att Arbetsförmedlingen gör undantag från detta krav i vissa fall i enlighet med myndighetens nuvarande tillämpning. Därför förväntas förslaget inte heller påverka antalet anordnare som kan erbjuda arbetsplatsförlagda insatser och program, eller antalet arbetsgivare som kan erbjuda lönestöd.

Förslaget om att underlätta övergångar mellan särskilt anställningsstöd och nystartsjobb kan innebära viss förenklad administration i samband med anställningsförfaranden. Arbetsgivaren behöver inte heller vänta på att anställa personen på nytt. I genomsnitt uppgår tiden mellan särskilt anställningsstöd och att ett nytt stöd beviljas hos samma arbetsgivare till sju dagar enligt uppgift från Arbetsförmedlingen.

Bedömningen är att förslagen inte kommer att leda till några effekter för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt utöver vad som redovisats ovan.

6.4. Konsekvenser för enskilda

Förslagen i denna departementspromemoria kan förväntas tydliggöra bestämmelserna om de arbetsmarknadspolitiska insatserna för enskilda. Flertalet av de föreslagna regeländringarna förväntas därutöver inte ha några särskilda konsekvenser för enskilda, exempelvis vad gäller enskildas förutsättningar och möjligheter att få ta del av arbetsmarknadspolitiska insatser eller vad gäller innehållet i de insatser som arbetsförmedlingen erbjuder.

Förslaget om att underlätta övergångar från särskilt anställningsstöd till nystartsjobb eller lönebidrag kan förenkla för enskilda som då inte behöver anmäla sig till Arbetsförmedlingen och anvisas till exempel ett program, mellan två subventionerade anställningar.

10 Betänkandet ”Det ska vara lätt att göra rätt – Åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten” (SOU 2014:16) av Utredningen om åtgärder mot felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Ds 2014:29 Konsekvenser

6.5. Konsekvenser för jämställdheten

Förslaget om att förtydliga Arbetsförmedlingens uppdrag om att motverka en könsuppdelning på arbetsmarknaden förväntas bidra till att arbetet med jämställdhet i Arbetsförmedlingens verksamhet får ett förstärkt fokus. Regeringen aviserade ändringen i 2014 års ekonomiska vårproposition (prop. 2013/14:100) mot bakgrund av att kvinnor och män i olika stor utsträckning arbetar i olika sektorer. Eftersom villkoren skiljer sig åt mellan dessa sektorer bedömde regeringen att det är önskvärt att motverka en sådan uppdelning och öka rörligheten mellan dessa.

Flertalet av de föreslagna regeländringarna avser arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Det är generellt något fler män än kvinnor som deltar i de arbetsmarknadspolitiska programmen, och betydligt fler män än kvinnor har lönestöd i vissa stödformer. Eftersom flertalet av förslagen inte bedöms ha några särskilda konsekvenser för enskilda, så bedöms de inte heller ha några särskilda konsekvenser för jämställdheten mellan män och kvinnor.

Förslaget om att underlätta övergångar från de särskilda anställningsstöden till lönebidrag och nystartsjobb kan dock förväntas ha större betydelse för män i och med att andelen män är större än andelen kvinnor i dessa lönestöd.

6.6. Övriga konsekvenser

Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för miljön eller för Sveriges internationella åtaganden.

7. Författningskommentarer

I detta avsnitt lämnas en förenklad författningskommentar till de nya förordningar som föreslås. Kommentaren syftar i huvudsak till att underlätta för dem som får denna promemoria på remiss. I den mån kommentaren – eller det som skrivs i avsnitt 4 – används som hjälp för tolkning och tillämpning efter att förordningarna trätt ikraft bör detta göras med försiktighet. Som angetts i bland annat avsnitt 4.6 kan redan nu förutses att de förordningar som kan komma att beslutas med anledning av regelöversynen sannolikt kommer att skilja sig från förslagen i denna promemoria. Även om en beslutad förordning eller bestämmelse inte skiljer sig från förslaget kan också uppfattningen om hur den bör tolkas och tillämpas ha ändrats, till exempel med anledning av remissinstansernas synpunkter.

Generellt har språkliga justeringar gjorts i de bestämmelser som ingår i översynen. Detta redovisas också i kommentaren till flertalet berörda paragrafer. I de fall en ändring i sak är avsedd anges detta särskilt.

7.1. Förslaget till ny förordning med instruktion för Arbetsförmedlingen

Förordningsförslaget i sin helhet och de ändringar och omstruktureringar som har gjorts i förhållande till den nuvarande förordningen – förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen – behandlas i avsnitt 4.3.1.

Innehållet i de nuvarande 11 och 12 §§ har inte inarbetats i det nya förslaget. I fråga om 11 § är motivet att de uppgifter som anges där inte utförs av anställda vid Arbetsförmedlingen. I fråga om 12 § 1-3 är motivet att det som idag anges i denna bestämmelse framgår

Författningskommentarer Ds 2014:29

av den föreslagna nya förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten, jfr förslaget till ny första paragraf i instruktionen. När det gäller hänvisningen till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap i 12 § 4 bedöms den inte behövas, eftersom Arbetsförmedlingen inte har några särskilda uppgifter enligt den förordningen, utan den gäller för förmedlingen på samma sätt som för alla andra myndigheter.

Uppgifter

1 §

I paragrafen anges vad Arbetsförmedlingens huvudsakliga uppdrag är. Paragrafen motsvarar de nuvarande 1 och 13 §§. Omformuleringar har gjorts, men inga ändringar i sak.

2 §

I paragrafen anges vissa särskilda prioriterade uppgifter för Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 2 § och delar av nuvarande 4 §. Förtydliganden har gjort avseende uppdraget att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

3 §

I paragrafen anges fler uppgifter för Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar de nuvarande 3 och 4 §§. Ett förtydligande har gjorts i punkten 10 om att Arbetsförmedlingen även ska motverka en könsuppdelning på arbetsmarknaden och främja jämställdhet.

4 §

I paragrafen anges vilka uppgifter Arbetsförmedlingen har för Sveriges räkning inom EU-samarbetet på det arbetsmarknadspolitiska området. Paragrafen motsvarar den nuvarande 7 §.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

5 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen har ett sektorsansvar för funktionsnedsättningsfrågor inom arbetsmarknadspolitiken och vad det ansvaret innebär. Paragrafen motsvarar den nuvarande 5 §.

6 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen har ett ansvar för att nyanlända invandrare erbjuds arbetsmarknadspolitiska insatser och vad det ansvaret innebär. Paragrafen motsvarar de nuvarande 6 a och 6 §§. Andra meningen i första stycket och andra stycket i 6 a § är borttagna eftersom det som angavs där framgår dels av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, som det hänvisas till, dels av 39 § i den föreslagna nya förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Någon ändring i sak vad gäller Arbetsförmedlingens ansvar är inte avsedd.

7 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlingens redovisningsskyldighet till regeringen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, om inspektionen funnit brister vid sin granskning av myndigheten. Paragrafen motsvarar den nuvarande 9 §.

8 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar som Arbetsförmedlingen får bedriva tjänsteexport. Paragrafen motsvarar den nuvarande 8 §.

Samverkan

9 §

I paragrafen anges att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska bedrivas i samverkan med andra aktörer på arbetsmarknaden. Paragrafen motsvarar den nuvarande 2 § i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

10 §

I paragrafen anges vilka myndigheter och andra aktörer Arbetsförmedlingen ska samverka särskilt med för att uppnå en

Författningskommentarer Ds 2014:29

effektivare användning av resurserna inom rehabiliteringsområdet. Paragrafen motsvarar den nuvarande 14 §.

11 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen ska samverka med skolan och Försäkringskassan i arbetet när det gäller unga med funktionsnedsättning. Paragrafen motsvarar den nuvarande 15 §.

Ledning

12 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen leds av en styrelse och att den består av högst nio ledamöter. Paragrafen motsvarar nuvarande 16–17 §§.

Organisation

13 §

I paragrafen anges att det vid Arbetsförmedlingen finns ett huvudkontor och en central enhet för omprövning av beslut samt att myndigheten i övrigt bestämmer sin organisation. Paragrafen motsvarar nuvarande 18–20 §§.

Särskilda organ

14 §

I paragrafen anges att det vid Arbetsförmedlingen finns ett nationellt partsråd. Vidare regleras partrådets funktion och hur det utses. Det anges också att Arbetsförmedlingen i övrigt inrättar de rådgivande organ som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter. Paragrafen motsvarar nuvarande 19–22 och 24 §§.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

Anställningar och uppdrag

15 §

I paragrafen anges att generaldirektören är myndighetschef. Paragrafen motsvarar nuvarande 23 §.

Personalansvarsnämnd

16 §

I paragrafen anges att det vid Arbetsförmedlingen finns en personalansvarsnämnd. Paragrafen motsvarar nuvarande 25 §.

Tillämpligheten av vissa förordningar

17 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101). Paragrafen motsvarar den nuvarande 26 §.

Avgifter

18 §

I paragrafen regleras att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som huvudregel ska vara avgiftfri samt i vilka undantagsfall Arbetsförmedlingen ändå får ta betalt för en åtgärd. Paragrafen motsvarar den nuvarande 20 § i förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Vissa omformuleringar har skett men ingen ändring i sak är avsedd.

7.2. Förslaget till ny förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Förordningsförslaget i sin helhet och de ändringar och omstruktureringar som har gjorts i förhållande till den nuvarande förordningen – förordning 2000:628 om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten – behandlas i avsnitt 4.3.2

Författningskommentarer Ds 2014:29

Bestämmelserna i förordningarna (1999:594) om flyttningsbidrag och (2003:623) om arbetsplatsintroduktion har inarbetats i förslaget till ny förordning om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Inledande bestämmelser

1 §

I paragrafen anges vad som ingår i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Paragrafen motsvarar de nuvarande 1 och 5 §§. Bestämmelsen har omformulerats i syfte att förtydliga strukturen och för att all verksamhet som bedrivs av Arbetsförmedlingen ska omfattas.

2 §

I paragrafen, som är helt ny, definieras begreppet arbetsmarknadspolitiskt motiverad. Begreppet används när det gäller anvisningar eller motsvarande till arbetsmarknadspolitiska program eller andra insatser inom verksamheten.

3 §

I paragrafen anges att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska bedrivas oberoende av arbetskonflikt. Paragrafen motsvarar den nuvarande 21 §.

4 §

I paragrafen, som är helt ny, anges var frågor om behandling av personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten regleras.

Platsförmedling

5 §

I paragrafen regleras att Arbetsförmedlingen ska tillhandahålla platsförmedling till arbetssökande och arbetsgivare. Paragrafen motsvarar den nuvarande 7 §. Bestämmelsen har omformulerats men ingen ändring i sak är avsedd.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

6 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlingens möjlighet att anvisa arbetssökande att söka ett arbete och förutsättningarna för detta. Paragrafen motsvarar den nuvarande 8 §. Nuvarande tredje stycket om föreskriftsrätt har flyttats till 60 §, vari alla frågor om föreskriftsrätt föreslås regleras.

7 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen ska informera den som anvisas att söka arbete vid en arbetsplats där det pågår en arbetskonflikt, om konflikten. Paragrafen motsvarar nuvarande 21 §. Se även 3 § vari det stadgas att den arbetsmarknadspoliska verksamheten ska bedrivas oberoende av arbetskonflikt.

Vägledning

8 §

I paragrafen regleras att Arbetsförmedlingen ska ge den som är anmäld som arbetssökande vägledning, dvs. stöd och information för att kunna göra ett övervägt val av arbete och utbildning. Paragrafen motsvarar den nuvarande 8 §. Viss omformulering har skett men ingen ändring i sak är avsedd.

Individuella handlingsplaner och aktivitetsrapporter

9 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlings skyldighet att upprätta handlingsplaner för arbetssökande. Paragrafen motsvarar den nuvarande 6 §. Det nuvarande sista stycket om föreskriftsrätt har flyttats till 60 §, vari alla frågor om föreskriftsrätt föreslås regleras.

10 §

I paragrafen regleras arbetssökandes skyldighet att inge aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen och myndighetens hantering av dessa. Paragrafen motsvarar den nuvarande 6 a §.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Arbetslivsinriktad rehabilitering

11 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen får erbjuda den som är i behov av särskilt stöd utredande, vägledande, rehabiliterande eller arbetsförberedande insatser. Paragrafen motsvarar den nuvarande 11 §.

Insatser för unga med funktionsnedsättning

12 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen dels ska samverka med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola till arbetsliv för den som har en funktionsnedsättning och har fyllt 16 men inte 30 år, dels ska samverka med Försäkringskassan för att öka möjligheterna till egen försörjning genom förvärvsarbete för den som får aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken. Paragrafen motsvarar den nuvarande 12 §.

Arbetsplatsintroduktion

13 §

I paragrafen anges under vilka förutsättningar Arbetsförmedlingen får utse en specialutbildad arbetsförmedlare att fungera som stödperson åt en arbetssökande. Insatsen kallas arbetsplatsintroduktion. Paragrafen motsvarar 2 § och delar av 4 § i den nuvarande förordningen (2003:623) om arbetsplatsintroduktion.

14 §

I paragrafen anges närmare förutsättningar för vilka som får erbjudas arbetsplatsintroduktion. Paragrafen motsvarar delvis 3 § i den nuvarande förordningen (2003:623) om arbetsplatsintroduktion. Nuvarande skrivning om att stödet kan lämnas till den som deltar eller har deltagit i av kommunen anordnat introduktionsprogram som avses i 11 § förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m har

Ds 2014:29 Författningskommentarer

strukits, eftersom dessa introduktionsprogram ej längre genomförs. Vidare har begreppet ”långtidsinskriven som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmedlingen” ersatts med långtidsarbetslös.

15 §

I paragrafen anges hur länge stödet får lämnas samt hur Arbetsförmedlingen ska hantera ärenden där stödet lämnas för längre tid än enligt huvudregeln. Paragrafen motsvarar 5 § i den nuvarande förordningen (2003:623) om arbetsplatsintroduktion. Bestämmelserna om omprövning och överklagande har inarbetats i de gemensamma bestämmelserna i 58–59 §§.

Rese-, pendlings- och flyttstöd

16 §

I paragrafen regleras att Arbetsförmedlingen när det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat får lämna rese-, pendlings- och flyttstöd. Paragrafen motsvarar 1 och 3 a §§ i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag. Namnet flyttningsbidrag har ändrats till rese-, pendlings-, och flyttstöd.

17 §

I paragrafen regleras de allmänna förutsättningarna för att stöden ska få lämnas. Paragrafen motsvarar 1, 3 a, 4 och 9 §§ i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag. Text har flyttats och omformulerats.

18 §

I paragrafen anges vilka åldergränser som gäller för de olika formerna av stöd. Paragrafen motsvarar 2 § i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

19 §

I paragrafens första stycke anges vissa särskilda begränsningar kring när bidraget får lämnas. I det andra stycket anges vissa särskilda förutsättningar för lämnade av ersättning för resa och logi samt för ersättning för bohagstransport (undantag från första

Författningskommentarer Ds 2014:29

stycket). Paragrafen motsvarar i huvudsak 3 § i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

20 §

I paragrafen regleras hur de aktuella stöden beslutas och betalas ut. Paragrafen motsvarar delar av 19 § i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag. Bestämmelsen har utformats på samma sätt som motsvarande bestämmelser rörande beslut om och utbetalning av stöd i andra förordningar föreslås utformas. 20 § i nuvarande förordning har inarbetats i 48 § i de gemensamma bestämmelserna.

Resestöd

21 §

I paragrafen anges de särskilda förutsättningarna för att resestöd ska få lämnas. Paragrafen motsvarar 8 § i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

22 §

I paragrafen anges när en ansökan om ersättning för resa och logi ska göras. Paragrafen motsvarar 8 a § första stycket i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

23 §

I paragrafen anges med vilka belopp resestöd får lämnas. Paragrafen motsvarar 8 a § andra–tredje stycket i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

Pendlingsstöd

24 §

I paragrafen anges de särskilda förutsättningarna för att pendlingsstöd ska få lämnas och vilka former av pendlingsstöd som finns; för veckopendling och för dagpendling. Paragrafen motsvarar i huvudsak 16–16 a §§ i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

25 §

I paragrafen anges när en ansökan om pendlingsstöd ska göras. Paragrafen motsvarar 16 a § första meningen i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

26 §

I paragrafen anges de särskilda förutsättningarna för att pendlingsstöd för veckopendling ska få lämnas. Paragrafen motsvarar 16 b § i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

27 §

I paragrafen anges med vilka belopp och hur länge pendlingsstöd för veckopendling får lämnas. Paragrafen motsvarar 16 c § i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

28 §

I paragrafen anges de särskilda förutsättningarna för att pendlingsstöd för dagpendling ska få lämnas. Paragrafen motsvarar 17 § i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

29 §

I paragrafen anges med vilka belopp och hur länge pendlingsstöd för dagpendling får lämnas. Paragrafen motsvarar 17 a § i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

Flyttstöd

30 §

I paragrafen anges de särskilda förutsättningarna för flyttstöd. Paragrafen motsvarar 9 § andra och tredje strecksatserna och 9 a § första stycket andra meningen i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

31 §

I paragrafen anges när en ansökan om ersättning för bohagstransport ska göras. Paragrafen motsvarar i huvudsak 9 a § första stycket i den nuvarande förordningen (1999:594) om

Författningskommentarer Ds 2014:29

flyttningsbidrag (andra meningen i första stycket har dock flyttats till paragrafen ovan).

32 §

I paragrafen anges med vilka belopp flyttstöd får lämnas. Paragrafen motsvarar 9 a § andra–tredje stycket i den nuvarande förordningen (1999:594) om flyttningsbidrag.

Arbetsmarknadspolitiska program

33 §

I paragrafen regleras de allmänna förutsättningarna för att Arbetsförmedlingen ska få besluta om att anvisa någon till ett arbetsmarknadspolitiskt program samt vad en anvisning innebär. I paragrafen regleras även Arbetsförmedlingens skyldighet att samråda med arbetstagarrepresentanter på en arbetsplats samt att inhämta viss information rörande arbetsgivaren, innan anvisning sker till ett program eller en insats som är förlagd till en arbetsplats. Det anges vidare att den som tar del av vissa program kan få aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning samt upplyses om att bestämmelser om vissa konsekvenser av att bland annat avvisa en anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program finns i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Paragrafen motsvarar den nuvarande 9 § och delar av 9 a § samt delar av 5 § i den nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, delar av 3 § i den nuvarande förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin och delar av 3 § i den nuvarande förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar. Vissa delar är nya. Definitionen av arbetsmarknadspolitiskt motiverad har flyttas till 2 §.

34 §

I paragrafen regleras förutsättningarna för att förlägga ett arbetsmarknadspolitiskt program till Sveriges närområde. Paragrafen motsvarar den första meningen i 33 § den nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Övriga delar av paragrafen har flyttats till bestämmelserna om praktik respektive om stöd till start av näringsverksamhet i den föreslagna nya förordningen om vissa arbetsmarknadspolitiska program.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

35 §

Av paragrafen framgår att de närmare villkoren för och programmens innehåll regleras i de föreslagna nya förordningarna om vissa arbetsmarknadspolitiska program, om jobb- och utvecklingsgarantin, om jobbgarantin för ungdomar, om särskilt anställningsstöd samt om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det anges också att bestämmelser om arbetsmarknadspolitiska program även finns i lagen (2006:625) om arbetsmarknadspolitiska program. Paragrafen motsvarar den nuvarande 9 §, något omformulerad. Bestämmelsen är av upplysningskaraktär.

36 §

I paragrafen anges att bestämmelser om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning finns i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. Paragrafen motsvarar 3 § i den nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program och motsvarande bestämmelser i de andra programförordningarna.

37 §

I paragrafen anges att bestämmelser om rätten till försäkring för, och ersättning vid skada till, deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program finns i förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, förordning (1988:244) om grupplivförsäkring för deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program samt förordning (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program samt att bestämmelser om rätten till ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska insatser och program finns i förordning (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m. Bestämmelsen är ny och av upplysningskaraktär.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Stöd till arbetsgivare

38 §

I paragrafen, som är helt ny, anges att Arbetsförmedlingen beslutar om rätt till stöd för arbetsgivare som anställer personer som uppfyller kraven för ett nystartsjobb enligt förordningen (2016:1481) om stöd för nystartsjobb och för att stimulera yrkesintroduktionsanställningar enligt förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Bestämmelsen är av upplysningskaraktär.

Etableringsinsatser

39 §

I paragrafen, som är helt ny, anges att Arbetsförmedlingen ansvarar för vissa insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt hänvisas till andra författningar på det området. Bestämmelsen är av upplysningskaraktär. Ansvaret i sig regleras i de författningar som det hänvisas till.

Frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen

40 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlingens skyldighet att underrätta arbetslöshetskassan och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen om misskötsel eller bristande uppfyllande av de allmänna villkoren för ersättning av en arbetssökande som får eller begär arbetslöshetsersättning. Paragrafen motsvarar nuvarande 16 §.

41 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlingens skyldighet att informera arbetslöshetskassan när en arbetssökande återigen uppfyller de allmänna villkoren för arbetslöshetsersättning, jfr 40 §. Paragrafen motsvarar nuvarande 16 a §.

42 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlingens skyldighet att informera den arbetssökande om gjorda underrättelser enligt 37 § och om

Ds 2014:29 Författningskommentarer

möjligheten att viss information även kan komma att lämnas till Försäkringskassan. Paragrafen motsvarar nuvarande 16 d §.

Anställningsfrämjande åtgärder

43 §

I paragrafen, som är helt ny, anges att Arbetsförmedlingen utför vissa uppgifter enligt lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder. Bestämmelsen är av upplysningskaraktär.

Frågor om arbetstillstånd

44 §

I paragrafen upplyses om att Arbetsförmedlingen utför uppgifter enligt utlänningsförordningen (2006:97). Paragrafen är ny och av upplysningskaraktär.

Gemensamma bestämmelser

Uppgiftsskyldigheter

45 §

I paragrafen regleras Kronofogdemyndighetens rätt att hos Arbetsförmedlingen ta del av vissa särskilda uppgifter om de som är anmälda som arbetssökande hos förmedlingen samt anges att när det finns skäl för det ska Arbetsförmedlingen på eget initiativ lämna uppgifterna. Paragrafen motsvarar nuvarande 17 §.

46 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlingens skylighet att lämna sådana uppgifter till Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som den myndigheten behöver för sin granskning av handläggningen av och rutiner för handläggningen av ärenden om återkallanden av anvisningar till arbetsmarknadspolitiska program. Paragrafen motsvarar nuvarande 38 a § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Generella regler om ekonomiskt stöd

47 §

I paragrafen anges att om ett ekonomiskt stöd ska rekvireras från Arbetsförmedlingen förlorar stödmottagen rätten till stödet om detta inte sker inom 180 dagar efter den period som stödet avser, att Arbetsförmedlingen får medge undantag från den fristen vid särskilda skäl samt vissa förfaranderegler. Paragrafen motsvarar

34 § i den nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, 20 d § andra–tredje stycket i den nuvarande förordningen (1997:1275) om anställningsstöd och 39 § i den nuvarande förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Motsvande bestämmelser finns också i 18 § förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och i 19 § förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Den nu gällande tidsfristen har ändrats från 60 till 180 dagar, vilket föreslås gälla generellt.

48 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlingens skyldighet att se till att beslutade stöd dels används på föreskrivet sätt, dels inte gynnar vissa företag eller viss produktion i strid med artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Paragrafen motsvarar 33 a § tredje stycket och 35 § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, 22 b § första stycket i den nuvarande förordningen (1997:1275) om anställningsstöd och 41 § i den nuvarande förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.

49 §

I paragrafen regleras skyldigheten för den som får ekonomiska stöd av Arbetsförmedlingen att låta verksamheten granskas samt att lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Paragrafen motsvarar 22 b § i nuvarande förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, 19 § andra stycket förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och 22 § andra stycket förordningen

Ds 2014:29 Författningskommentarer

(2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar och föreslås nu gälla för alla stöd.

50 §

I paragrafen anges vissa särskilda förutsättningar som ska vara uppfyllda för att stöd till arbetsgivare ska få lämnas samt konsekvenserna om förutsättningarna upphör att vara uppfyllda. Paragrafen motsvarar 8 § andra stycket, 8 a § och 16 § tredje stycket i förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb samt 18 § i förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Bestämmelserna föreslås nu gälla för alla arbetsgivarstöd som Arbetsförmedlingen beslutar om.

51 §

I paragrafen regleras en uppgiftsskyldighet för mottagare av stöd från Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar 16 § fjärde stycket § i förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb samt 21 § i förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Bestämmelserna föreslås nu gälla för alla ekonomiska stöd som Arbetsförmedlingen beslutar om.

Återbetalning och återkrav

52 §

I paragrafen anges när en mottagare av felaktigt utbetalat stöd är återbetalningsskyldig. Paragrafen motsvarar 36 § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program samt motsvarande bestämmelser i förordningarna om flyttningsbidrag, jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar, anställningsstöd, särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd för nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

53 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen ska besluta kräva tillbaka ett felaktigt utbetalat belopp om mottagen av stödet är återbetalningsskyldig. Paragrafen motsvarar 36 a § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program

Författningskommentarer Ds 2014:29

samt motsvarande bestämmelser i förordningarna om flyttningsbidrag, jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar, anställningsstöd, särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd för nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

54 §

I paragrafen regleras möjligheterna till anstånd med återbetalning. Paragrafen motsvarar 36 b § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program samt motsvarande bestämmelser i förordningarna om flyttningsbidrag, jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar, anställningsstöd, särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd för nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

55 §

I paragrafen anges att dröjsmålränta enligt räntelagen (1975:635) ska tas ut om ett återkrävt belopp inte betalas i rätt tid. Paragrafen motsvarar 36 c § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program samt motsvarande bestämmelser i förordningarna om flyttningsbidrag, jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar, anställningsstöd, särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd för nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

56 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar Arbetsförmedlingen kan efterge ett krav på återbetalning samt förfarandet kring detta. Paragrafen motsvarar 36 d § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program samt motsvarande bestämmelser i förordningarna om flyttningsbidrag, jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar, anställningsstöd, särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd för nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

57 §

I paragrafen regleras förutsättningarna för kvittning av återkrav mot senare utbetalning av stöd till den återbetalningsskyldige. Paragrafen motsvarar 36 e § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program samt motsvarande bestämmelser i förordningarna om flyttningsbidrag, jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar, anställningsstöd, särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd för nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Omprövning och överklagande

58 §

I paragrafen regleras i vilka fall omprövning av Arbetsförmedlingens beslut får ske samt förfarandet kring detta. Paragrafen motsvarar 39 § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program samt motsvarande bestämmelser i förordningarna om flyttningsbidrag, jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar, anställningsstöd, särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd för nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

59 §

I paragrafen regleras möjligheten att överklaga Arbetsförmedlingens beslut. Paragrafen motsvarar 39 a § i nuvarande förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program samt motsvarande bestämmelser i förordningarna om flyttningsbidrag, jobb- och utvecklingsgarantin, jobbgaranti för ungdomar, anställningsstöd, särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, stöd för nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Bemyndigande

60 §

I paragrafen regleras Arbetsförmedlingens föreskriftsrätt. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § tredje stycket, 6 b §, 7 a § andra stycket, 16 c § och 22 § i den nuvarande förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt 6 § i den nuvarande förordningen om arbetsplatsintroduktion.

7.3. Förslaget till ny förordning om vissa arbetsmarknadspolitiska program

Förordningsförslaget i sin helhet och de ändringar och omstruktureringar som har gjorts i förhållande till den nuvarande förordningen – förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program – behandlas i avsnitt 4.3.3.

Inledande bestämmelser

1 §

I paragrafen anges vilka arbetsmarknadspolitiska program som regleras i förordningen samt hänvisas till att allmänna bestämmelser om program finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Paragrafen motsvarar den nuvarande 1 §. Det nuvarande andra stycket har tagits bort. Ordningen i vilken programmen anges har ändrats. Bestämmelserna om respektive program kommer sedan i denna nya ordning i förordningen.

2 §

I paragrafen anges de allmänna förutsättningarna för att en person ska få anvisas till ett program enligt förordningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 § första stycket.

3 §

I paragrafen listas undantagen från åldergränsen i 2 §. I andra stycket anges att det också i övrigt kan finnas särskilda villkor för programmen eller insatserna inom dessa och att dessa då framgår av bestämmelser i förordningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §

Ds 2014:29 Författningskommentarer

andra stycket. Det föreslagna andra stycket är nytt och har lagts till i förtydligande syfte.

4 §

I paragrafen anges att en anvisning till ett program enligt förordningen som huvudregel ska avse verksamhet på heltid samt listas särskilt i vilka fall en anvisning ändå får avse verksamhet på deltid. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 a och 7 c §§.

5 §

I paragrafen finns särskilda regler när det gäller anvisningar för vissa personer som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Paragrafen motsvarar den nuvarande 7 b §. Samma bestämmelse finns i förordningarna om jobb- och utvecklingsgarantin och om jobbgarantin för ungdomar.

6 §

I paragrafen anges hur Arbetsförmedlingen ska hantera beslut om en anvisning till verksamhet på deltid. Paragrafen motsvarar den nuvarande 7 d §.

7 §

I paragrafen anges att en anvisning till ett program enligt förordningen ska avse verksamhet under en bestämd tidsperiod samt regleras hur lång denna tidsperiod får vara. Paragrafen motsvarar den nuvarande 7 §.

8 §

I paragrafen regleras att en person som är sjukfrånvarande på heltid från ett program enligt förordningen ska skrivas ut från programmet om frånvaron har varat mer än 30 kalenderdagar i följd, vissa undantag från denna regel samt hur Arbetsförmedlingen ska handlägga ärendena i frågan. Paragrafen motsvarar den nuvarande 10 §.

Författningskommentarer Ds 2014:29

9 §

I paragrafen anges när Arbetsförmedlingen ska återkalla en anvisning till ett program förordningen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 37 §.

Programmen

Förberedande insatser

10 §

I paragrafen definieras det arbetsmarknadspolitiska programmet förberedande insatser. Paragrafen motsvarar den nuvarande 30 §.

11 §

I paragrafen listas exempel på förberedande insatser. Paragrafen motsvarar den nuvarande 30 § andra stycket. Insatser enligt de nuvarande punkterna 1–3 har slagits ihop. De särskilda villkoren rörande vem som får anvisas till respektive insats och för hur lång tid har flyttats till paragraferna nedan.

12 §

I paragrafen anges vem som får anvisas till förberedande insatser. Paragrafen motsvarar den nuvarande 30 § första stycket.

13 §

I paragrafen regleras vilka som får anvisas vissa av de förberande insatserna i 11 §. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 a § och 30 § andra stycket p 7 och 9. Begreppet långtidsinskriven invandrare har bytts ut.

14 §

I paragrafen regleras hur länge vissa av de förberande insatserna enligt 11 § får lämnas. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § andra stycket p 1, 14 a § andra stycket och 30 § tredje stycket.

15 §

I paragrafen anges vissa inskränkningar för en av insatserna enligt 11 §. Paragrafen motsvarar nuvarande 30 § andra stycket p 8.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

Arbetsmarknadsutbildning

16 §

I paragrafen definieras det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetsmarknadsutbildning. Paragrafen motsvarar den nuvarande 11 §.

17 §

I paragrafen regleras att en anvisning till arbetsmarknadsutbildning får avse tid till dess målet med utbildningen uppnåtts. Paragrafen motsvarar den nuvarande 11 §.

18 §

I paragrafen regleras att Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar arbetsmarknadsutbildningen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 12 §.

Arbetspraktik

19 §

I paragrafen definieras det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetspraktik. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 § första stycket. De olika formerna av praktik som finns idag – arbetspraktik, provapå-platser och praktisk kompetensutveckling – har slagits samman. Nuvarande 14 a-b §§ upphävs därmed.

20 §

I paragrafen regleras vem som får anordna arbetspraktik och vad som ska beaktas när en överenskommelse om praktik träffas. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 § andra stycket och 33 § andra meningen.

21 §

I paragrafen regleras insatsen yrkeskompetensbedömning. Paragrafen motsvarar de delar av nuvarande 14 a § som reglerar den insatsen.

Författningskommentarer Ds 2014:29

22 §

I paragrafen anges att den som anordnar arbetspraktik ska, innan den arbetssökande anvisas, ha åtagit sig att utfärda ett intyg om praktiken för det fall den arbetssökande inte anställs hos anordnaren efter avslutad praktik samt att om det ingår i praktiken att den arbetssökandes yrkeskompetens ska bedömas så ska intyget även avse denna bedömning. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 § tredje stycket.

Stöd till start av näringsverksamhet

23 §

I paragrafen definieras det arbetsmarknadspolitiska programmet stöd till start av näringsverksamhet. Paragrafen motsvarar nuvarande 18 § första stycket.

24 §

I paragrafen regleras förutsättningarna för anvisningar till stöd till start av näringsverksamhet. Paragrafen motsvarar nuvarande 18 § andra stycket och 33 § andra meningen.

25 §

I paragrafen regleras att personer bosatta inom ett sådant stödområde för vissa regionala företagsstöd undantas från kravet på att vara eller riskera att bli arbetslös för att kunna anvisas till stöd till start av näringsverksamhet. Paragrafen motsvarar nuvarande 18 § tredje stycket.

26 §

I paragrafen anges vissa förutsättningar för att stöd till start av näringsverksamhet ska få förlängas. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § femte strecksatsen.

27 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen bör inhämta upplysningar om den enskilde och dennes förutsättningar att driva näringsverksamhet innan myndigheten beslutar om stöd till start av näringsverksamhet. Paragrafen motsvarar den nuvarande 19 §.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

28 §

I paragrafen anges att stöd till start av näringsverksamhet ska lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse och 18-20 §§ förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Paragrafen motsvarar den nuvarande 19 a §. Hänvisningen till gällande EU-förordning har ändrats eftersom en ny förordning har beslutats.

Arbetslivsintroduktion

29 §

I paragrafen definieras det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion. Paragrafen motsvarar den nuvarande 30 a §.

30 §

I paragrafen regleras vem som får anvisas till arbetslivsintroduktion. Paragrafen motsvarar nuvarande 30 b § första stycket.

31 §

I paragrafen regleras i vilka fall en anvisning till arbetslivsintroduktion får göras i förtid och när den då ska göras. Paragrafen motsvarar nuvarande 30 b § andra–tredje stycket.

32 §

I paragrafen regleras anvisningstiden för arbetslivsintroduktion och arbetsprövning inom ramen för programmet. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § första strecksatsen och 30 a § andra stycket.

33 §

I paragrafen regleras möjligheten till återinträde i arbetslivsintroduktionen. Paragrafen motsvarar nuvarande 30 c §.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Arbetsträning för vissa nyanlända

34 §

I paragrafen definieras det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetsträning för vissa nyanlända. Paragrafen motsvarar nuvarande 15 §. Texten har omformulerats.

35 §

I paragrafen regleras vem som får anvisas till arbetsträning för vissa nyanlända. Paragrafen motsvarar nuvarande 15 § första stycket. Texten har omformulerats.

36 §

I paragrafen anges att arbetsträning för vissa nyanlända får anordnas av den som Arbetsförmedlingen ingår överenskommelse med. Paragrafen motsvarar nuvarande 15 § tredje stycket.

37 §

I paragrafen regleras insatsen praktiskt basår som kan lämnas inom programmet arbetsträning för vissa nyanlända. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § fjärde strecksatsen och 16 §.

Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning

38 §

I paragrafen definieras programmet projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Paragrafen motsvarar nuvarande 31 §.

39 §

I paragrafen regleras överenskommelser om samverkan om ett projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. Paragrafen motsvarar nuvarande 32 §.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

Ekonomiskt stöd för anordnare

40 §

I paragrafen regleras i vilka fall ekonomiskt stöd för anordnare får lämnas. Paragrafen motsvarar nuvarande 33 a-b §. Skrivningarna om att säkerställa att vissa företag eller viss produktion inte gynnas i strid med EU:s statsstödsregler har flyttats till 48 § förordningen (201X:x) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Handläggning av stödfrågor

41 §

I paragrafen regleras utbetalningen av stöd enligt förordningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 34 §. Texten har omformulerats. Andra stycket har flyttats till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och tidfristen ändrats. Motsvarande bestämmelse finns i 20 d § förordning (1997:1275) om anställningsstöd, 39 § förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga, 18 § förordning (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och 19 § förordning (2013:1157) om stöd till yrkesintroduktion. Däremot saknas den i förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin och förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar.

42 §

I paragrafen anges att ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Bestämmelsen är ny och av upplysningskaraktär. Motsvarande införs i alla relevanta förordningar.

Bemyndigande

43 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av förordningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 40 §.

Författningskommentarer Ds 2014:29

7.4. Förslaget till ny förordning om jobb- och utvecklingsgarantin

Förordningsförslaget i sin helhet och de ändringar och omstruktureringar som har gjorts i förhållande till den nuvarande förordningen – förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin – behandlas i avsnitt 4.3.4.

Inledande bestämmelser

1 §

I paragrafen anges att förordningen innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin samt upplyses om att bestämmelser om anvisningar till program också finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 § första stycket.

2 §

I paragrafen anges det närmare syftet med programmet. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 § andra stycket. Syftet med programmet generellt anges i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

3 §

I paragrafen anges att jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser; fas 1, fas 2 och sysselsättningsfasen. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 §. Första meningen i den nuvarande bestämmelsen har flyttats till 33 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Namnet på fas 3 har ändrats.

4 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin ska lämna det stöd som deltagaren bedöms behöva för att uppfylla det som framgår av deltagarens individuella handlingsplan enligt 9 § förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Paragrafen motsvarar den nuvarande 2 §. Punkten 1 och andra stycket om kartläggning är borttagna med

Ds 2014:29 Författningskommentarer

anledning bland annat av det nya arbetssättet. Texten är omformulerad.

Vem får anvisas till programmet

5 §

I paragrafen regleras vem som får anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin och när anvisningen ska göras. Paragrafen motsvarar den nuvarande 5 §. Vissa språkliga justeringar har gjorts.

Anvisningens omfattning

6 §

I paragrafen anges att en anvisning till ett program enligt förordningen som huvudregel ska avse verksamhet på heltid samt listas särskilt i vilka fall en anvisning ändå får avse verksamhet på deltid. Paragrafen motsvarar den nuvarande 4 §. Paragrafen är något omstrukturerad.

7 §

I paragrafen finns särskilda regler när det gäller anvisningar för vissa personer som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Paragrafen motsvarar den nuvarande 4 a §. Samma bestämmelse finns i förordningarna om vissa arbetsmarknadspolitiska program och om jobbgarantin för ungdomar.

8 §

I paragrafen anges hur Arbetsförmedlingen ska hantera beslut vid en anvisning till verksamhet på deltid. Paragrafen motsvarar den nuvarande 4 b §.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Vad kan man ta del av inom programmet

9 §

I paragrafen anges vilka insatser den enskilde kan ta del av inom jobb- och utvecklingsgarantin. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § första stycket. Texten är något omformulerad. Sista meningen innebär ett förtydligande av vilka regler som ska tillämpas när insatser som regleras i förordningen om vissa arbetsmarknadspolitiska program ingår i garantin.

10 §

I paragrafen anges vilka aktiviteter och insatser som ska ingå i den inledande fasen och hur länge denna fas får pågå. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § första stycket. Texten har omformulerats i syfte att anpassa förordningen till det nya arbetssätt som har införts vid Arbetsförmedlingen och som innebär att vissa jobbsökande som skrivs in i garantin redan har tagit del av tidiga insatser.

11 §

I paragrafen anges vilka aktiviteter och insatser som ska ingå i den andra fasen och hur länge denna fas får pågå. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § andra stycket.

12 §

I paragrafen anges vilka aktiviteter och insatser som ska ingå i sysselsättningsfasen. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § tredje och fjärde stycket.

13 §

I paragrafen regleras aktiviteternas omfattning i den inledande och den andra fasen i förhållande till den enskildes arbetsutbud. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § andra stycket.

14 §

I paragrafen regleras aktiviteternas omfattning i sysselsättningsfasen i förhållande till den enskildes arbetsutbud. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 § tredje stycket.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

15 §

I paragrafen regleras hur länge förberedande insatser inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin får pågå. Paragrafen motsvarar delvis nuvarande 8 §. Texten är omformulerad.

16 §

I paragrafen regleras hur länge arbetspraktik inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantin får pågå. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 §. Andra meningen om arbetspraktik i form av praktisk kompetensutveckling har tagits bort (jfr sammanslagningen av de olika praktikformerna).

17 §

I paragrafen definieras arbetsträning och förstärkt arbetsträning, vem som får anordna insatserna och hur länge de får pågå. Paragrafen motsvarar nuvarande 10–11 §. Texten om arbetsgivarens inflytande har tagits bort eftersom den inte bedöms fylla någon egentlig funktion.

Hur lång tid får man ta del av programmet

18 §

I paragrafen anges hur länge man får ta del av jobb- och utvecklingsgarantin. Utskrivningsförfarandet regleras också. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 §. I punkten 1 har skrivningen ”med eller utan statligt stöd” tagits bort.

19 §

I paragrafen regleras förfarandet vid sjukfrånvaro. Paragrafen motsvarar nuvarande 13 och 13 a §§.

Återinträde i programmet

20 §

I paragrafen regleras möjligheterna till återinträde i jobb- och utvecklingsgarantin. Paragrafen motsvarar 14 § i den nuvarande förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin. Texten har formulerats om.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Återkallelse av anvisning till programmet

21 §

I paragrafen anges i vilka fall en anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin ska återkallas samt förfarandet kring återkallelser. Paragrafen motsvarar nuvarande 15 §.

Ny anvisning till programmet

22 §

I paragrafen regleras förutsättningarna för en ny en anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin efter att en tidigare anvisning återkallats. Paragrafen motsvarar nuvarande 16 §.

Ekonomiskt stöd till anordnare

23 §

I paragrafen regleras i vilka fall den som anordnar insatser inom jobb- och utvecklingsgarantin kan få ekonomiskt stöd. Paragrafen motsvarar delar av nuvarande 18 §. Nuvarande andra stycket – liksom 19 § – har flyttats till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Handläggning av stödfrågor

24 §

I paragrafen regleras utbetalningen av stöd enligt förordningen: Paragrafen motsvarar delar av nuvarande 18 §. Bestämmelsen har utformats på samma sätt som motsvarande bestämmelser i andra förordningar.

25 §

I paragrafen anges att ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Bestämmelsen är ny och av upplysningskaraktär. Motsvarande införs i alla relevanta förordningar.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

Bemyndigande

26 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av förordningen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 2 §.

7.5. Förslaget till ny förordning om jobbgarantin för ungdomar

Förordningsförslaget i sin helhet och de ändringar och omstruktureringar som har gjorts i förhållande till den nuvarande förordningen – förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar – behandlas i avsnitt 4.3.5.

Inledande bestämmelser

1 §

I paragrafen anges att förordningen innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet jobbgarantin för ungdomar samt upplyses om att bestämmelser om program också finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 § första stycket.

2 §

I paragrafen anges syftet med programmet. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 § andra stycket. Syftet med program generellt anges i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

3 §

I paragrafen regleras den fördjupade kartläggning som Arbetsförmedlingen ska göra inom jobbgarantin för ungdomar och hur resultatet av denna kartläggning ska hanteras. Paragrafen motsvarar den nuvarande 2 §.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Vem får anvisas till programmet

4 §

I paragrafen regleras vem som får anvisas till jobbgarantin för ungdomar. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § första stycket.

5 §

I paragrafen regleras ytterligare fall – utöver de som anges i 4 § – då en anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin får göras. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket.

6 §

I paragrafen anges att prövningen av om en anvisning till jobbgarantin för ungdomar ska göras ska ske direkt när den enskilde uppfyller förutsättningarna för en sådan anvisning. Paragrafen motsvarar nuvarande 3 § andra stycket.

Anvisningens omfattning

7 §

I paragrafen anges att en anvisning till jobbgarantin för ungdomar som huvudregel ska avse verksamhet på heltid samt listas särskilt i vilka fall en anvisning ändå får avse verksamhet på deltid. Paragrafen motsvarar den nuvarande 4 §. Bestämmelsen är något omstrukturerad.

8 §

I paragrafen finns särskilda regler när det gäller anvisningar för vissa personer som har ett nedsatt arbetsutbud på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Paragrafen motsvarar den nuvarande 4 a §. Samma bestämmelse finns i förordningarna om vissa arbetsmarknadspolitiska program och om jobb- och utvecklingsgarantin.

9 §

I paragrafen anges hur Arbetsförmedlingen ska hantera en anvisning till verksamhet på deltid. Paragrafen motsvarar nuvarande. Samma bestämmelse finns i förordningarna om vissa

Ds 2014:29 Författningskommentarer

arbetsmarknadspolitiska program och om jobb- och utvecklingsgarantin.

Vad man kan ta del av inom programmet

10 §

I paragrafen anges vilka typer av insatser den enskilde kan ta del av inom jobbgarantin för ungdomar. Paragrafen är ny och motsvarar 9 § i förslaget till ny förordning om jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet är bland annat att förtydliga vilka regler som ska tillämpas när insatser som regleras i förordningen om vissa arbetsmarknadspolitiska program ingår i garantin.

11 §

I paragrafen anges vilka insatser och aktiviteter som ska ingå i jobbgarantin för ungdomar. Paragrafen motsvarar nuvarande 6 §. Skrivningen om att redovisa ”till coachen” har tagits bort eftersom skrivningen inte bedöms fylla någon egentlig funktion. Arbetspraktik i form av praktisk kompentensutveckling har tagits bort med anledning av sammanslagningen av de olika praktikformerna.

12 §

I paragrafen regleras vilken form av utbildning som får ingår i jobbgarantin för ungdomar. Paragrafen motsvarar nuvarande 8 §. Texten är omformulerad.

13 §

I paragrafen regleras hur länge arbetspraktik inom ramen för jobbgarantin för ungdomar får pågå. Paragrafen motsvarar nuvarande 7 § andra stycket. Skrivningarna om arbetspraktik i form av praktisk kompentensutveckling har tagits bort med anledning av sammanslagningen av de olika praktikformerna.

14 §

I paragrafen regleras hur länge den förberedande insatsen kartläggning, vägledning och rehabilitering inom ramen för

Författningskommentarer Ds 2014:29

jobbgarantin för ungdomar får pågå, under längst sex månader. Paragrafen motsvarar den nuvarande 9 a §.

15 §

I paragrafen anges att stöd till start av näringsverksamhet får inom ramen för jobbgarantin för ungdomar lämnas till den som fyllt 20 år. Paragrafen motsvarar nuvarande 9 § tredje stycket.

Hur lång tid får man ta del av programmet

16 §

I paragrafen anges hur länge man får ta del av jobbgarantin för ungdomar. Utskrivningsförfarandet regleras också. Paragrafen motsvarar den nuvarande 10 §. I punkten 1 har skrivningen ”med eller utan statligt stöd” tagits bort.

17 §

I paragrafen regleras förfarandet vid sjukfrånvaro. Paragrafen motsvarar den nuvarande 10 a §.

Återinträde i programmet

18 §

I paragrafen regleras möjligheterna till återinträde i jobbgarantin för ungdomar. Paragrafen motsvarar den nuvarande 11 §.

Återkallelse av anvisning till programmet

19 §

I paragrafen regleras i vilka fall en anvisning till jobbgarantin för ungdomar ska återkallas samt förfarandet kring återkallelser. Paragrafen motsvarar den nuvarande 12 §.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

Ny anvisning till programmet

20 §

I paragrafen regleras förutsättningarna för en ny anvisning till jobbgarantin för ungdomar efter att en tidigare anvisning återkallats. Paragrafen motsvarar den nuvarande 13 §.

Ekonomiskt stöd till anordnare

21 §

I paragrafen regleras i vilka fall den som anordnar insatser inom jobbgarantin för ungdomar kan få ekonomiskt stöd. Paragrafen motsvarar den nuvarande 14 a §. Nuvarande andra stycket – liksom 14 b § – har flyttats till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Handläggning av stödfrågor

22 §

I paragrafen regleras utbetalningen av stöd enligt förordningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 14 a §. Bestämmelsen har utformats på samma sätt som motsvarande bestämmelser i andra förordningar.

23 §

I paragrafen anges att ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Bestämmelsen är ny och av upplysningskaraktär. Motsvarande föreslår införas i alla relevanta förordningar.

Bemyndigande

24 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av förordningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 17 §.

Författningskommentarer Ds 2014:29

7.6. Förslaget till ny förordning om särskilt anställningsstöd

Förordningsförslaget i sin helhet och de ändringar och omstruktureringar som har gjorts i förhållande till den nuvarande förordningen – förordning (1997:1275) om anställningsstöd – behandlas i avsnitt 4.3.6.

1 §

I paragrafen anges att förordningen innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet särskilt anställningsstöd och vad syftet med programmet är samt upplyses om att bestämmelser om program också finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Paragrafen motsvarar nuvarande 1–2 §§. Texten är omformulerad.

Särskilt anställningsstöd för deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin

2 §

I paragrafen regleras förutsättningarna för att en deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin ska få anvisas till särskilt anställningsstöd. Paragrafen motsvarar den nuvarande 5 a §. Texten är omformulerad.

3 §

I paragrafen regleras förutsättningarna för en ny anvisning till särskilt anställningsstöd för en deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin när en tidigare sådan anställning har upphört. Paragrafen motsvarar den nuvarande 5 b §. Texten är omformulerad.

4 §

I paragrafen anges hur länge särskilt anställningsstöd för den som deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin får lämnas och med vilket belopp. Paragrafen motsvarar nuvarande 17 a och 18 §§.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

5 §

I paragrafen regleras för vilka en anvisning till särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb får göras. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 c §.

6 §

I paragrafen regleras ytterligare fall – utöver de som anges i 5 § – då en anvisning till särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb får göras. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 c § tredje stycket. Texten är omformulerad.

7 §

I paragrafen anges hur anställningen ska vara utformad för att en anvisning till särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb ska få göras. Det regleras även att studier i svenska för invandrare (sfi) ska kombineras med anställningen. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 d–e §§.

8 §

I paragrafen regleras hur länge särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb får lämnas och när en ny anvisning får göras efter en tidigare anvisningsperiod. Paragrafen motsvarar nuvarande 17 b §.

9 §

I paragrafen anges med vilket belopp särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb lämnas. Paragrafen motsvarar nuvarande 18 a §.

Gemensamma bestämmelser

Allmänna förutsättningar

10 §

I paragrafen anges vilka lönevillkor m.m .som ska gälla och vilka andra förutsättningar som ska vara uppfyllda på arbetsgivarens sida

Författningskommentarer Ds 2014:29

för att särskilt anställningsstöd ska lämnas. Paragrafen motsvarar nuvarande 8–9 och 11 §§.

11 §

I paragrafen anges som en särskild förutsättning för att särskilt anställningsstöd ska lämnas att den som har anställning med anställningsstöd inte permitteras av någon annan anledning än att arbetet inte kan bedrivas på grund av väderleksförhållandena eller andra liknande orsaker. Paragrafen motsvarar den nuvarande 10 §.

Anställningsformer

12 §

I paragrafen anges att särskilt anställningsstöd får lämnas såväl för anställningar som gäller tills vidare som för provanställningar och andra tidsbegränsade anställningar. Paragrafen motsvarar den nuvarande 12 §.

13 §

I paragrafen anges att i fråga om branscher, där arbetet är säsongsbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur, får Arbetsförmedlingen besluta att stöd får lämnas endast för anställning som gäller tills vidare eller omfattar en längre tidsperiod än den normala säsongen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 13 §.

Tid med stöd vid tidsbegränsade anställningar

14 §

I paragrafen anges att för tidsbegränsade anställningar där arbetsuppgifternas varaktighet är kortare än de tider som gäller för respektive särskilt anställningsstöd ska stödet lämnas för den tid arbetsuppgifterna varar. Paragrafen motsvarar den nuvarande 17 d §.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

Återkallelse av anvisning

15 §

I paragrafen regleras återkallelser av anvisningar till programmet. Paragrafen motsvarar den nuvarande 15 § och är likalydande med 37 § i förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program. Skrivningen i nuvarande punkt 2 ”inte kan tillgodogöra sig programmet på ett tillfredsställande sätt” har strukits.

Lönekostnad

16 §

I paragrafen regleras den lönekostnad som ska läggas till grund för särskilt anställningsstöd. Paragrafen motsvarar den nuvarande 19 §.

Ekonomiskt stöd för handledning

17 §

I paragrafen regleras under vilka förutsättningar och med vilket belopp ekonomiskt stöd för handledning lämnas till arbetsgivaren eller till den som annars har kostnaden för handledning. Paragrafen motsvarar den nuvarande 20 a §.

Hur stödet lämnas

18 §

I paragrafen anges hur stödet fastställs och lämnas. Paragrafen motsvarar nuvarande 20 d § första meningen och 20 §.

19 §

I paragrafen anges att arbetsgivaren ska rekvirera bidraget från Arbetsförmedlingen månadsvis i efterskott efter hand som anställningen består. Paragrafen motsvarar nuvarande 20 d § andra stycket första meningen.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Handläggning av stödfrågor

20 §

I paragrafen regleras utbetalningen av stöd enligt förordningen. Paragrafen motsvarar delar av nuvarande 20 d §. Bestämmelsen har utformats på samma sätt som motsvarande bestämmelser i andra förordningar.

21 §

I paragrafen anges att ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Bestämmelsen är ny och av upplysningskaraktär. Motsvarande föreslår införas i alla relevanta förordningar.

Bemyndigande

22 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Paragrafen motsvarar nuvarande 23 §.

7.7. Förslaget till ny förordning om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga

Förordningsförslaget i sin helhet och de ändringar och omstruktureringar som har gjorts i förhållande till den nuvarande förordningen – förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga – behandlas i avsnitt 4.3.7.

Inledande bestämmelser

1 §

I paragrafen anges att förordningen innehåller bestämmelser om det arbetsmarknadspolitiska programmet särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

Ds 2014:29 Författningskommentarer

arbetsförmåga och vilka insatserna är, samt upplyses om att bestämmelser om program också finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 och 5 §§. Funktionshinder har genomgående ändrats till funktionsnedsättning.

2 §

I paragrafen anges grundförutsättningarna för att en anvisning till programmet ska få göras samt anges vad syftet med programmet är. Paragrafen motsvarar nuvarande 1 och 9 §§.

Insatser

Stöd till personligt biträde

3 §

I paragrafen regleras förutsättningarna för att Arbetsförmedlingen ska få lämna ekonomiskt stöd till arbetsgivare eller annan som har kostnader för ett personligt biträde. Paragrafen motsvara den nuvarande 18 §. ”Eller annan insats” har lagts till efter ”ett arbetsmarknadspolitiskt program och ”i skolan” efter ”praktisk arbetlivsorientering”.

4 §

I paragrafen anges med vilket belopp stöd till personligt biträde får lämnas. Paragrafen motsvarar den nuvarande 19 §. Texten är omformulerad.

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS)

5 §

I paragrafen regleras stödformen särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS). Paragrafen motsvarar nuvarande 20–21 §.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet

6 §

I paragrafen regleras förutsättningarna för att Arbetsförmedlingen ska få lämna ekonomiskt stöd för kostnader vid start av näringsverksamhet. Paragrafen motsvarar nuvarande 22 § och delar av 23 §. Texten är omformulerad.

7 §

I paragrafen regleras med vilket belopp det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet får lämnas. Paragrafen motsvarar delar av nuvarande 23 § i den nuvarande förordningen (2006:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga.

8 §

I paragrafen anges att det särskilda stödet vid start av näringsverksamhet får kombineras med stöd till start av näringsverksamhet enligt förordningen om vissa arbetsmarknadspolitiska program. Paragrafen motsvarar nuvarande 23 § andra stycket.

9 §

I paragrafen regleras under vilka särskilda förutsättningar särskilt stöd vid start av näringsverksamhet ska betalas tillbaka samt Arbetsförmedlingens hantering av sådana frågor. Paragrafen motsvarar den nuvarande 24 §.

Stöd till hjälpmedel

Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen

10 §

I paragrafen regleras när Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt stöd till en arbetsgivare eller annan som har en kostnad för köp, hyra eller reparation av arbetshjälpmedel eller andra anordningar. Paragrafen motsvarar den nuvarande 11 §. ”Eller annan insats” har lagts till efter ”ett arbetsmarknadspolitiskt program och ”i skolan” efter ”praktisk arbetlivsorientering”.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

11 §

I paragrafen anges vissa tidsfrister för att stöd till hjälpmedel för någon som är anställd ska få lämnas. Paragrafen motsvarar den nuvarande 12 §. Skrivningen ”i samband med anställning” har lagts till.

12 §

I paragrafen regleras vissa särskilda situationer då stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen inte får lämnas. Paragrafen motsvarar den nuvarande 13 §. Texten har skrivits om utan strecksatser. Nuvarande formulering i den tredje strecksatsen tycks innehålla ett syftningsfel.

13 §

I paragrafen anges med vilket belopp stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen får lämnas och vissa hanteringsregler för Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 14 §.

14 §

I paragrafen regleras när stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen ska betalas tillbaka och vissa hanteringsregler för Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 15 §.

Särskilda insatser för syn- och hörselskadade

15 §

I paragrafen regleras när Arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt stöd till kostnader för tal- och punktskriftslitteratur och för tolk samt med vilka belopp. Paragrafen motsvarar den nuvarande 16 §.

16 §

I paragrafen anges att stödet till särskilda insatser för syn- och hörselskadade inte lämnas för insatser som landstinget ska svara för samt var bestämmelser om landstingets ansvar för viss tolktjänst regleras. Paragrafen motsvarar den nuvarande 17 §.

Författningskommentarer Ds 2014:29

Anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och skyddat arbete

Gemensamma bestämmelser

17 §

I paragrafen anges att arbetsförmedlingen får lämna ekonomiskt stöd till arbetsgivare vid insatserna till anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare samt att det ekonomiska stödet vid skyddat arbete hos Samhall AB regleras i annan ordning. Bestämmelsen är ny och av upplysningskaraktär.

18 §

I paragrafen anges vissa förutsättningar kring arbetsplatsen mm som gäller för insatserna anställning med lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning och skyddat arbete Paragrafen motsvarar den nuvarande 8 §.

19 §

I paragrafen anges att lönestödens storlek fastställs med hänsyn till graden av nedsättning i arbetsförmågan hos arbetstagaren och till hur stor del av arbetsgivarens lönekostnad som är bidragsgrundande samt att de inte får överstiga den nivå som behövs för att kompensera nedsättningen i arbetsförmågan. Paragrafen motsvarar den nuvarande 28 §. Den gäller för alla former av lönestöd.

20 §

I paragrafen regleras den bidragsgrundande lönekostnaden. Paragrafen motsvarar nuvarande 28 § andra stycket. Bestämmelsen gäller för alla former av lönestöd. Den har omformulerats för att göra den tydligare.

21 §

I paragrafen anges att lönestöden betalas ut i form av bidrag och med ett bestämt belopp per dag, att när stödet beslutas ska dess storlek i kronor per dag fastställas för hela stödperioden samt att arbetsgivaren ska rekvirera bidraget från Arbetsförmedlingen

Ds 2014:29 Författningskommentarer

månadsvis i efterskott efter hand som anställningen består. Paragrafen motsvarar nuvarande 27, 39 och 39 a §§. De gäller för alla former av lönestöd. Bestämmelsen om tidsfrist för rekvirering av stöden har flyttats till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

22 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen ska verka för att den som har en anställning med lönestöd enligt förordningen ska övergå till ett arbete utan lönestöd. Paragrafen motsvarar nuvarande 31 § (lönebidrag), 32 § tredje stycket (skyddat arbete) och 37 a § (trygghetsanställning). Bestämmelsen föreslås nu gälla för alla stöden.

23 §

I paragrafen upplyses om att det av 1 § lagen (1982:80) om anställningsskydd framgår att den som har en utvecklingsanställning eller skyddat arbete undantas från den lagens tillämpning. Paragrafen motsvarar nuvarande 32 § andra stycket (skyddat arbete) och 36 d § (utvecklingsanställning).

Anställning med lönebidrag

24 §

I paragrafen anges grundförutsättningen för att lönebidrag ska få lämnas. Paragrafen motsvarar den nuvarande 26 §.

25 §

I paragrafen anges närmare förutsättningar för att lönebidrag ska få lämnas. Paragrafen motsvarar nuvarande 26–26 b §.

26 §

I paragrafen anges att lönebidrag inte får lämnas för en anställning hos Samhall AB. Paragrafen motsvarar nuvarande 26 § tredje stycket.

Författningskommentarer Ds 2014:29

27 §

I paragrafen regleras hur länge lönebidrag får lämnas, möjligheterna till förlängning samt Arbetsförmedlingens hantering av förlängningsfrågor. Paragrafen motsvarar den nuvarande 30 §.

28 §

I paragrafen anges att en individuell handlingsplan ska upprättas för den som har en anställning med lönebidrag. Paragrafen motsvarar den nuvarande 31 §.

29 §

I paragrafen regleras när även ekonomiskt stöd till arbetsgivaren för särskilda kostnader får lämnas vid en anställning med lönebidrag och med vilket belopp. Paragrafen motsvarar den nuvarande 29 §. Begreppet anordnarbidrag har ersatts med ekonomiskt stöd till arbetsgivare för särskilda kostnader.

Utvecklingsanställning

30 §

I paragrafen definieras utvecklingsanställning samt anges för vem insatsen får beslutas och för hur lång tid. Paragrafen innehåller även vissa förfarandebestämmelser för Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 36 §. Texten har omformulerats.

31 §

I paragrafen regleras när även ekonomiskt stöd till arbetsgivaren för särskilda kostnader får lämnas vid utvecklingsanställning och med vilka belopp. Paragrafen motsvarar nuvarande 36 a-c §§ och 37 § andra stycket. Begreppet anordnarbidrag har ersatts med ekonomiskt stöd för till arbetsgivare för särskilda kostnader.

Trygghetsanställning

32 §

I paragrafen definieras trygghetsanställning samt anges för vem insatsen får beslutas. Paragrafen motsvarar den nuvarande 37 §. Texten har omformulerats, men någon ändring i sak är inte avsedd.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

33 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen åtminstone vart fjärde år ska pröva att storleken på lönestödet vid trygghetsanställning inte överstiger den nivå som behövs för att kompensera arbetstagarens nedsättning i arbetsförmågan eller arbetsgivarens särskilda kostnader. Paragrafen motsvarar den nuvarande 37 a §.

34 §

I paragrafen regleras när även ekonomiskt stöd till arbetsgivaren för särskilda kostnader får lämnas vid trygghetsanställning och med vilka belopp. Paragrafen motsvarar nuvarande 37 § andra stycket.

Skyddat arbete

35 §

I paragrafen regleras för vilka insatsen skyddat arbete får beslutas. Paragrafen motsvarar nuvarande 32 § första stycket.

36 §

I paragrafen anges att skyddat arbete finns i två former: hos Samhall AB, och hos offentliga arbetsgivare. Paragrafen motsvarar den nuvarande 33 §.

37 §

I paragrafen anges hur skyddat arbete hos Samhall AB kommer till stånd samt att den som har en sådan anställning inte samtidigt får ta del av någon annan insats enligt denna förordning. Paragrafen motsvarar den nuvarande 34 §.

38 §

I paragrafen anges dels särskilda förutsättningar för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare, dels att insatsen inte får avse ett arbete som bedrivs inom konkurrensutsatt verksamhet eller sektor. Paragrafen motsvarar den nuvarande 35 §. Delar av nuvarande bestämmelse har flyttats till ny § nedan.

Författningskommentarer Ds 2014:29

39 §

I paragrafen anges vilka insatser skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare får endast kombineras med. Paragrafen motsvarar nuvarande 35 § fjärde stycket.

Gemensamma bestämmelser

40 §

I paragrafen regleras utbetalningen av stöd enligt förordningen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 38 §. Bestämmelsen har utformats på samma sätt som motsvarande bestämmelser i andra förordningar.

41 §

I paragrafen anges att stöd enligt förordningen lämnas i enlighet med de villkor som anges i Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014. Paragrafen motsvarar nuvarande 5 § andra stycket. Hänvisningen till gällande EUförordning har ändrats eftersom en ny förordning har beslutats.

42 §

Paragrafen innehåller ett samrådskrav för den som vill ta del av stöd enligt förordningen samt vissa förfaranderegler för Arbetsförmedlingen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 40 §. Nuvarande 41 § har flyttats till förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

43 §

I paragrafen anges att ytterligare bestämmelser om ekonomiska stöd finns i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Bestämmelsen är ny och av upplysningskaraktär. Motsvarande föreslår införas i alla relevanta förordningar.

Ds 2014:29 Författningskommentarer

Bemyndigande

44 §

I paragrafen anges att Arbetsförmedlingen får meddela föreskrifter om vad som avses med en allmännyttig organisation utifrån reglerna om beskattning av ideella föreningar i inkomstskattelagen (1999:1229) samt de andra föreskrifter som behövs för verkställigheten av förordningen. Paragrafen motsvarar den nuvarande 44 §.

Uppgifter för Arbetsförmedlingen

Förordningen ( 2000:628 ) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten anger följande uppgifter: – Individuella handlingsplaner och aktivitetsrapporter (6 §) – Platsförmedling (7 §) – Vägledning (8 §) – Arbetsmarknadspolitiska program (9 §)

Arbetsmarknadspolitiska program regleras i följande förordningar.

Förordningen ( 2000:634 ) om arbetsmarknadspolitiska program

Förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program innehåller bestämmelser om följande program och insatser:

Arbetsmarknadsutbildning (11 §)

Arbetspraktik (14–14 b§)

– Arbetspraktik – Arbetspraktik i form av Prova på platser – Yrkeskompetensbedömning – Praktisk kompetensutveckling

Arbetsträning för vissa nyanlända (15–16§)

Bilaga 1 Ds 2014:29

– Arbetsträning – Arbetsträning i form av praktiskt basår

Stöd till start av näringsverksamhet(18–19 a §)

Förberedande insatser (30 §)

– Aktiviteter inom ramen för vägledning eller platsförmedling – Fördjupad kartläggning eller vägledning under längst 12 v – Aktiviteter inom ramen för arbetslivsinriktad rehabilitering – Aktiviteter särskilt avsedda för nyanlända invandrare – Strukturerad bedömning, värdering och dokumentation av en

arbetssökandes tidigare förvärvade kunskaper och kompetens – Upphandlad utbildning av förberedande eller orienterande

karaktär – Kortare folkhögskoleutbildning för ungdomar som fyllt 16 men

inte 25 år (särskilda krav) – Utbildning i svenska för invandrare (särskilda krav)

Arbetslivsintroduktion (Avsett för personer som kommer från

sjukförsäkringen) (30 a–30 c §)

Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning (31–32 §)

Förordningen ( 2007:414 ) om jobb- och utvecklingsgarantin

Förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin innehåller följande insatser:

– Insatser som motsvarar programmen i förordningen om

arbetsmarknadspolitiska program

Fas 1

Ds 2014:29

Bilaga 1

– Kartläggning – Jobbsökaraktiviteter med coachning – Förberedande insatser

Fas 2 – Arbetspraktik – Arbetsträning – Förstärkt arbetsträning

Fas 3 – Sysselsättning hos av Arbetsförmedlingen förmedlad anordnare – Fortsatt stöd av arbetsförmedlare – (I begränsad omfattning) Insatser som motsvarar program

enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program

Förordningen ( 2007:813 ) om jobbgaranti för ungdomar

Förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar innehåller följande insatser:

Inledande – Fördjupad kartläggning – Studie- och yrkesvägledning – Jobbsökaraktiviteter med coachning

Därefter – Arbetspraktik – Utbildning – Stöd till start av näringsverksamhet – Arbetslivsinriktad rehabilitering

Bilaga 1 Ds 2014:29

Förordningen ( 1997:1275 ) om anställningsstöd

Förordningen (1997:1275) om anställningsstöd innehåller följande insatser: – Särskilt anställningsstöd till den som deltar i jobb- och

utvecklingsgarantin – Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

Förordning ( 2000:630 ) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga

Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med

funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga innehåller

följande insatser: – Stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen – Särskilda insatser för syn- och hörselskadade – Stöd till personligt biträde – Särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS) – Särskilt stöd vid start av näringsverksamhet – Lönebidrag – Skyddat arbete – Utvecklingsanställning – Trygghetsanställning

Övriga insatser enligt förordningen ( 2000:628 ) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

Övriga insatser enligt förordningen (2000:628) om den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten:

Ds 2014:29

Bilaga 1

– Arbetsplatsintroduktion (10 § förordningen om den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt förordning (2003:623) om arbetsplatsintroduktion) – stödperson inför eller under anställning eller arbetspraktik – Arbetslivsinriktad rehabilitering (11 § förordningen om den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten) – utredande, vägledande, rehabiliterande eller arbetsförbe-

redande insatser)

– Verksamhet för unga med funktionshinder (12 § förordningen

om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten) – samverkan med skolan och Försäkringskassan – Insatser för vissa nyanlända invandrare (13 § förordningen om

den arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt ett antal särskilda författningar om etablering ) – Etableringssamtal – Etableringsplan – Samordna etableringsinsatser (sfi, samhällsorientering och

aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet) – Beräkna och besluta om etableringsersättning – Fastställa länstal – Anvisa plats för bosättning av vissa nyanlända invandrare – Anställningsfrämjande åtgärder (Jfr 5 § förordningen om den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten samt lag (1974:13 om vissa anställningsfrämjande åtgärder) – Frågor om arbetstillstånd (Jfr 5 § förordningen om den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten) – Arbetslöshetsförsäkringen (Jfr 5 § förordningen om den

arbetsmarknadspolitiska verksamheten) - rapporter/uppgifter till A-kassor

Bilaga 1 Ds 2014:29

Övrigt

– Stöd för nystartsjobb (förordning (2006:1481 om stöd för

nystartsjobb) – Stöd för yrkesintroduktionsanställningar (förordning

(2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar) – Flyttningsbidrag (förordning (1999:594) om flyttningsbidrag) – Aktivitetsstöd (och tillhörande ersättningar) (förordning

(1996:1100) om aktivitetsstöd) - rapporter/uppgifter till Försäkringskassan

Arbetsmarknadspolitiska författningar våren 2014

1. Lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd 2. Lag (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt 3. Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder 4. Förordning (1977:818) om tillämpning av en konvention den 28 juni 1976 mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om ersättning vid arbetslöshet 5. Förordning (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m. 6. Lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen 7. Förordning (1982:1005) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen 8. Lag (1992:314) om tystnadsplikt i verksamhet i Samhallgruppen 9. Lag (1993:440) om privat arbetsförmedling 10. Lag (1994:2077) om arbetsförmedlingstvång 11. Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd 12. Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring 13. Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor 14. Lag (1997:240) om införande av lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor 15. Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 16. Förordning (1997:836) om arbetslöshetskassor

Bilaga 2 Ds 2014:29

17. Förordning (1997:1275) om anställningsstöd 18. Förordning (1998:1785) om ersättning vid skada till deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program m.m. 19. Förordning (1999:594) om flyttningsbidrag 20. Lag (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program 21. Förordning (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 22. Förordning (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga 23. Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program 24. Lag (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 25. Förordning (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten 26. Förordning (2003:623) om arbetsplatsintroduktion 27. Lag (2006:469) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 28. Förordning (2006:1481) om stöd för nystartsjobb 29. Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin 30. Förordning (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar 31. Förordning (2007:906) med instruktion för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 32. Förordning (2007:907) med instruktion för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 33. Förordning (2007:911) med instruktion för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 34. Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen 35. Förordning (2007:1364) om Arbetsförmedlingens samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program 36. Förordning (2008:936) om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 37. Förordning (2009:982) om statligt stöd inom det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning 38. Förordning (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Ds 2014:29

Bilaga 2

39. Lag (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen 40. Lag (2012:741) om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 41. Förordning (2012:742) om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 42. Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar

Bild över regelverket