SOU 1993:36

Lag om totalförsvarsplikt : delbetänkande

Lag om totalförsvarsplikt

S [B "J 199336

7 5 I den mån det kan ske skall vid inskrivningen hänsyn tas till önskemål

från den som skrivs in.

8 5 Av ett beslut om inskrivning skall framgå vad som har bestämts enligt 5 eller 6 5. Ett beslut om inskrivning i en utbildningsreserv skall innehålla uppgift om den totalförsvarspliktiges befattningsgrupp.

Den som genomgår mönstring skall därvid underrättas om beslut som avses

i första stycket och i 3 &.

9 5 Ett beslut enligt 1, 3 eller 4 5 får ändras av Totalförsvarets personalverk. Om den som har skrivits in har påbörjat en grundutbildning, får beslutet ock- så ändras av en myndighet som Personalverket bestämmer. Om det behövs för bedömningen, är den som är totalförsvarspliktig skyldig att genomgå för- nyad mönstring eller annan utredning enligt 2 kap.

Om en ändring av beslut om inskrivning innebär att tiden för grundutbild- ningen blir längre än enligt det tidigare beslutet, krävs att den som beslutet

• Sida 18
•  Original

avser godkänner ändringen. Om inte annat följer av 10 5, skall detsamma gälla i fråga om ändring av ett beslut om inskrivning i en utbildningsreserv till inskrivning för värnplikt eller för civilplikt som omfattar en längre

grundutbildning än 60 dagar.

10 5 Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får rege— ringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har skrivits in i en utbildnings- reserv i stället skall skrivas in för värnplikt eller för civilplikt som omfattar

en längre grundutbildning än 60 dagar.

11 & Inskrivningen i en utbildningsreserv upphör vid utgången av det kalen—

derår när den totalförsvarspliktige fyller trettio år.

Krigsplacering

12 & En totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning har förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift skall krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller hon är lämplig för. En totalförsvarspliktig som har skrivits in för civilplikt enligt 6 5 skall krigspla—

ceras i den befattning som han eller hon skall upprätthålla.

13 5 En totalförsvarspliktig som har genomgått en längre grundutbildning än 60 dagar skall krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildningen fullgjor- des, om det inte från totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre att han eller

hon krigsplaceras i en annan verksamhet.

14 & Den som efter avslutad grundutbildning inte krigsplaceras får skrivas in

för civilplikt utan grundutbildning eller med en grundutbildning som inte är

• Sida 19
•  Original

19 längre än 60 dagar.

15 5 Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets personalverk på fram— ställan av en kommun, en kyrklig kommun, ett landsting eller en statlig myn- dighet. Om en krigsplacering hävs, gäller 14 &. Tjänstgöring utan vapen

16 5 Om en totalförsvarspliktig kan antas ha en så allvarlig personlig överty- gelse rörande bruk av vapen mot annan att övertygelsen är oförenlig med en tjänstgöring som är förenad med bruk av vapen, skall han eller hon efter an—

sökan få rätt att vara vapenfri.

17 & En ansökan om rätt att vara vapenfri skall vara skriftlig och innehålla en försäkran av sökanden att han eller hon har en sådan inställning till bruk

av vapen mot annan som avses i 16 &.

18 & En ansökan som görs innan sökanden har skrivits in eller inom sex må- nader från den dag då han eller hon fick de] av ett beslut om inskrivning skall bifallas utan ytterligare utredning, om det inte finns särskilda skäl att

närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen mot annan.

19 5 Om en ansökan görs senare än vad som sägs i 18 5, skall den även in- nehålla en redogörelse för de förhållanden som sökanden vill åberopa till stöd för sitt påstående att han eller hon har en sådan inställning till bruk av

vapen mot annan som avses i 16 5.

20 & En ansökan får inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att lämna

• Sida 20
•  Original

uppgifter muntligt i ärendet.

21 & En totalförsvarspliktig som har fått rätt att vara vapenfri får inte skrivas in mot en befattning som är förenad med bruk av vapen eller mot sin vilja skrivas in i Försvarsmakten. Om en sådan inskrivning har skett, skall beslut—

et ändras.

22 å Ansökningar om rätt att vara vapenfri prövas av Totalförsvarets perso-

nalverk.

4 kap. Fullgörande av värnplikt och civilplikt

Grundutbildning

1 & Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för värnplikt är lägst 220 och högst 615 dagar och för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för civilplikt högst 300 dagar.

Den sammanlagda tiden för grundutbildning får inte för någon totalför-

svarspliktig överstiga 615 dagar.

2 & Har den som skrivits in för värnplikt eller för civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar inte kallats in till grundutbildningen före utgången av det kalenderår när han fyller tjugofyra år eller, i fall som avses i 3 kap. 10 &, före utgången av det kalenderår när han fyller trettio år, är han skyldig att fullgöra grundutbildningen endast om särskilda skäl föreligger.

3 & En totalförsvarspliktig som är medborgare även i en annan stat är inte

• Sida 21
•  Original

skyldig att fullgöra en längre grundutbildning än 60 dagar, om han antingen har fullgjort en motsvarande utbildning i den andra staten eller innan han har fyllt nitton år väljer att göra detta och den utbildningen till längd och effekti—

vitet är minst likvärdig med den som krävs av honom i Sverige.

5 5 Lagen skall också gälla för

1. krigsfångar,

2. krigsdeltagare som har internerats vid krig under vilket Sverige är neut- ralt,

3. utlänningar som vistas bland krigsfångar eller internerade krigsdeltagare

för att utöva sjukvård eller andlig vård. 6 5 Den som lagen inte längre gäller för får med tillämpning av lagen åläg- gas disciplinpåföljd och ersättningsskyldighet för förfarande under tid då lag-

en gällde för honom eller henne.

7 & Den som lagen gäller för benämns disciplinansvarig.

• Sida 45
•  Original

Disciplinansvaret

Disciplinförseelse

8 & En disciplinansvarig som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad han eller hon på grund av instruktioner, förmäns eller andra chefers order el- ler i övrigt skall iaktta i tjänsten skall åläggas disciplinpåföljd för disciplin- förseelse. I ringa fall skall någon påföljd dock inte åläggas.

9 & Disciplinpåföljd får inte åläggas någon, om han eller hon inte inom två år från förseelsen har underrättats enligt 25 & om vad som anförs mot honom eller henne eller fått anmaning enligt 21 & tredje stycket lagen (1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän eller motsvarande bestämmelse i

fråga om Justitiekanslern.

Disciplinpåföljder

10 & Disciplinpåföljderna är varning, extratjänst, löneavdrag och utegångs-

förbud.

11 & Varning innebär att den felande erinras om att han eller hon för fram-

tiden skall iaktta sina skyldigheter i tjänsten.

12 & Extratjänst innebär att den felande vid högst fem tillfällen utöver den vanliga tjänsten skall utföra handräckning eller någon annan särskild uppgift. Vid varje tillfälle får högst fyra timmar tas i anspråk för uppgiften. Om ex- tratjänsten inte avser annat än jour- eller beredskapstjänstgöring, får dock

tiden fram till den vanliga tjänstens början nästa dag tas i anspråk.

• Sida 46
•  Original

Extratjänsten får inte vara sådan att den inverkar skadligt på den disciplin-

ansvariges hälsa eller tjänstbarhet.

13 & Löneavdrag får bestämmas för högst trettio dagar och innebär avdrag på dagersättning eller motsvarande ersättning. Om något sådant avdrag inte kan göras, skall den felande betala ett belopp som motsvarar avdraget.

För den som erhåller dagersättning skall löneavdraget motsvara dagersätt— ningen utan tillägg. För övriga skall löneavdraget bestämmas till viss andel av utgående ersättning. Andelen skall utgöra högst en fjärdedel av ersättning— en per dag. Avdraget får dock inte understiga ett belopp motsvarande dager—

sättning utan tillägg.

14 & Utegångsförbud innebär förbud för den som är förlagd inom ett kasern— område, läger eller motsvarande område att under en bestämd tid, minst en och högst femton dagar, på fritid vistas utanför det område som är upplåtet åt en viss avdelning eller utanför en del av ett sådant område.

För den som är förlagd ombord på ett fartyg skall utegångsförbudet avse

förbud att lämna fartyget.

15 & Löneavdrag får åläggas tillsammans med utegångsförbud, om det krävs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinförseelsen har be—

gåtts.

Ätalsanmälan m.m.

16 5 Om en disciplinansvarig kan antas ha begått en disciplinförseelse och han eller hon genom sitt förfarande skäligen kan misstänkas även ha gjort sig

skyldig till brott, skall han eller hon anmälas till åtal för brottet, om inte an—

• Sida 47
•  Original

nat följer av 17 &.

17 & Ätalsanmälan behöver inte göras i fråga om

1. brott för vilka svårare straff än böter inte föreskrivs,

2. följande brott i brottsbalken, nämligen ofredande (4 kap. 7 5), snatteri (8 kap. 2 5), egenmäktigt förfarande (8 kap. 8 5), bedrägligt beteende (9 kap. 2 å), undandräkt (10 kap. 2 å), olovligt förfogande (10 kap. 4 5), olovligt brukande (10 kap. 7 5), svikande av försvarsplikt (18 kap. 6 5), lydnadsbrott (21 kap. 5 5) och rymning (21 kap. 7 5).

Ätalsanmälan skall dock alltid göras, om

1. brottet riktar sig mot någon utanför den organisation där den misstänkte tjänstgör,

2. målsäganden har förklarat att han eller hon avser att föra talan om enskilt anspråk, eller

3. det finns skäl att anta att påföljden inte kommer att stanna vid böter.

18 & Om någon åtgärd har vidtagits för att anställa åtal mot en disciplinan- svarig, får ett disciplinärende inte inledas eller fortsättas i fråga om det förfa-

rande som avses med åtgärden.

Beslutande myndigheter

19 & Frågor om disciplinförseelse eller åtalsanmälan prövas i fråga om dis- ciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort vid Försvarsmakten av chefen för det förband, den skola eller det utbildningscentrum där den disci- plinansvarige tjänstgör eller senast har tjänstgjort. Regeringen eller, efter re-

geringens bestämmande, Försvarsmakten får föreskriva att någon annan chef

• Sida 48
•  Original

på verksamhetsstället av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänstegrad får pröva frågorna.

Om den disciplinansvarige fullgör eller har fullgjort värnplikt eller fullgör eller har fullgjort grundutbildning vid Försvarsmakten enligt lagen (199x:xxx) om frivillig grundutbildning för kvinnor någon annanstans än som anges i första stycket, skall regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten föreskriva vilken chef, dock av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens tjänstegrad, som får pröva frågor om disciplinförseelse

och åtalsanmälan.

20 5 En chef som avses i 19 & får överlämna åt andra chefer som tjänstgör under honom eller henne, dock lägst en kompanichef eller motsvarande chef, att pröva frågor om disciplinförseelse av personal som står under deras befäl, under förutsättning att

1. förfarandet inte kan antas utgöra brott,

2. förseelsen har erkänts och

3. förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning eller extratjänst

eller utegångsförbud i högst fem dagar eller löneavdrag för högst tio dagar.

21 & I fråga om disciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort hos en annan statlig myndighet än Försvarsmakten prövas frågor om disciplinför— seelse och åtalsanmälan av myndigheten.

Om den disciplinansvarige tjänstgör eller har tjänstgjort hos en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun eller ett bolag, en förening, en sam- fällighet, en stiftelse eller annan enskild sammanslutning, prövas frågorna av

Totalförsvarets personalverk. Totalförsvarets personalverk får överlämna åt förmän och andra chefer vid en sådan inrättning att pröva frågor om discip—

linförseelse och åtalsanmälan av personal som lyder under dem.

• Sida 49
•  Original

22 5 För att biträda de chefer som har att handlägga disciplinärenden skall finnas auditörer.

Auditörerna skall vara lagfarna. De förordnas av regeringen eller, efter

regeringens bestämmande, av annan myndighet.

23 5 Innan en disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs i fråga om en disciplinansvarig, skall yttrande inhämtas från auditören. Ett sådant ytt- rande behövs dock inte när ärendet prövas enligt 20 & eller, under de förut- sättningar som anges i 20 &, vid prövning enligt 21 &.

Auditören är medansvarig för de beslut som myndigheten fattar på hans el—

ler hennes tillstyrkan.

Handläggningen av disciplinärenden

24 & Disciplinärenden skall handläggas skyndsamt.

25 & Muntligt förhör skall hållas med den disciplinansvarige. Denne skall därvid underrättas om vad som anförs mot honom eller henne: Om muntligt förhör inte kan anses behövligt, får underrättelsen ske skriftligen, varvid den disciplinansvarige skall uppmanas att yttra sig i saken.

Om det behövs, skall även anmälare och andra som kan lämna uppgifter i saken höras muntligen eller skriftligen.

Protokoll skall föras över förhören.

4. Förslag till Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrivs i fråga om civilförsvarslagen(1960z74)1 dels att 11—21 åå, 77 å och 79 5 1—3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 & skall utgå, dels att 40 ä 1 mom., 78 och 81 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 40 ä 1 mom.2

Det åligger kommunen att

a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen biträde i sådana frågor rörande kommunens civilförsvarsverksamhet som har samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommunen bland annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga, för civilförsvarsverksamheten erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta lednings— centraler och andra skyddade uppehållsplatser för civilförsvarsorganisationen utom verkskyddet samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reserva-

nordningar som är avsedda uteslutande för civilförsvarsverksamhetens

lLagen omtryckt 1984:1026. Senaste lydelse av 12 & 1992:1406 17 & 1992:1406 20 5 1992:1406 79 5 1991:278

2Senaste lydelse 199211406

• Sida 60
•  Original

försörjning med vatten så ock under höjd beredskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas beslut länsstyrelsen bestämner, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende civilförsvarsverksamheten, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;

c) inrätta och utrusta skyddsrum som skall anordnas i befintlig ailäggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark, som ä' avsedd för gata, torg, park eller annan allmän plats, ävensom vidtaga förleredelser som avses i 10 & tredje stycket och, enligt vad regeringen eller mjndighet som regeringen utser därom förordnar, under höjd beredskap iordningställa utrymmen som där avses till skyddsrum;

d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordniigarna;

e) i den omfattning som tillgängliga medel medger genom återkanmande besiktningar kontrollera att skyddsrummen i kommunen har en tillfredsstäl— lande skyddsförmåga och se till att fel och brister åtgärdas;

f) tillhandahålla lämpliga lokaler för administration av civilförsvrrsverk- samheten samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för civilförsvarsverksamheten ävensom för utbildning ozh övning;

g) svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars civil- försvarstjänstgöring enligt 20 5

skall anses fullgjord i kommunal

anställning; h) under höjd beredskap samt vid g) under höjd beredskip samt vid utbildning och övning, i den om— utbildning och övning, iden om-

fattning organisationsplanen an— fattning organisationsplmen an-

• Sida 61
•  Original

giver, till civilförsvarsorganisa- tionens förfogande ställa tillhörig materiel och annan egendom; samt i) förbereda utbyggnaden av

skyddade utrymmen som avses i 57 & första stycket d) samt bistå fas- tighetsägaren med att förse anlägg- ningen eller byggnaden med sådana

utrymmen.

Är någon jämlikt 15 & eller be- stämmelse i 2 a, 4, 6 eller 7 kap. eller föreskrift, som meddelats med stöd av dylik bestämmelse, eller jämlikt 80 å andra stycket skyldig att fullgöra något och underlåter han det, får länsstyrelsen eller kommunen, om denna har att be- sluta i saken, förelägga honom lämpligt vite. Länsstyrelsen får också i sådant fall lämna erfor- derlig handräckning ning eller ombesörja föreskriven åtgärd samt uttaga kostnaden härför av den försumlige, i den mån han icke på

grund av stadgande i i denna lag är

785

giver, till civilförsvarsorganisa- tionens förfogande ställa tillhörig materiel och annan egendom; samt h) förbereda utbyggnaden av skyddade utrymmen som avses i 57 5 första stycket d) samt bistå fas— tighetsägaren med att förse anlägg— ningen eller byggnaden med sådana

utrymmen.

Är någon jämlikt bestämmelse i

2 a, 4, 6 eller 7 kap. eller före- skrift, som meddelats med stöd av dylik bestämmelse, eller jämlikt 80 å andra stycket skyldig att fullgöra något och underlåter han det, får länsstyrelsen eller kommunen, om denna har att besluta i saken, förelägga honom lämpligt vite. Länsstyrelsen får också i sådant fall lämna erforderlig handräckning ning eller ombesörja föreskriven åtgärd samt uttaga kostnaden härför av den försumlige, i den mån han icke på grund av stadgande i denna

grund av stadgande i denna lag är

• Sida 62
•  Original

berättigad till ersättning för berättigad till ersättning för kost-

naden.

81 53

Till böter eller fängelse i högst ett år eller, om brottet begåtts under högsta beredskap och är att anse som grovt, till fängelse i högst två år dömes

I . den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilförsvars— organisationen och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underlåter att efter vederbörlig kal- lelse inställa sig till civilförsvars— tjänstgöring eller eljest olovligen undanhåller sig från tjänstgöring;

2. den som under civilförsvars- tjänstgöring vägrar att åtlyda vad vederbörande befäl under tjänsten befallt honom rörande denna eller som eljest under civilförsvars- tjänstgöring uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa, åsido- sätter vad som åligger honom en- ligt reglementen, instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller

särskilda föreskrifter;

3Senaste lydelse 1992: 1406.

• Sida 63
•  Original

3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom han enligt 15 5 eller 47 5 första stycket e) är pliktig att lämna upplysning;

4. den som i strid mot särskilt meddelat bortflyttningsförbud läm- nar sin vistelseort eller som över- träder särskilt meddelat inflytt— ningsförbud;

5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan egendom, som han mottagit av ci- vilförsvarsmyndighet för förvaring;

6. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndig- het eller kommun besiktiga anlägg- ning eller byggnad efter vad i 65 & sägs;

7. den som vid förfrågan jämlikt 66 & vägrar att lämna upplysning eller som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller granskning som avses i nämnda pa- ragraf söker vilseleda myndighet rörande förhållande, som avses i

samma paragrafs första stycke;

1. den som uppsåtligen lämnaro- riktig uppgift om förhållande, varom han enligt 47 5 första styck— et e) är pliktig att lämna upplys- ning;

2. den som i strid mot särskilt meddelat bortflyttningsförbud läm- nar sin vistelseort eller som över- träder särskilt meddelat inflytt— ningsförbud;

3. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan egendom, som han mottagit av ci— vilförsvarsmyndighet för förvaring;

4. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvarsmyndig- het eller kommun besiktiga anlägg— ning eller byggnad efter vad i 65 & sägs;

45. den som vid förfrågan jämlikt 66 & vägrar att lämna upplysning eller som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller granskning som avses i nämnda pa- ragraf söker vilseleda myndighet rörande förhållande, som avses i

samma paragrafs första stycke;

• Sida 64
•  Original

8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap. beslutat taga i anspråk egen- dom, som innehaves av honom, vägrar eller försummar att behöri— gen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör egendomens tagande i anspråk; samt

9. den som eljest åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd av bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, som meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om därmed avses åliggan- de, för vars fullgörande vite kan

föreläggas enligt 78 &.

6. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap. beslutat taga i anspråk egen- dom, som innehaves av honom, vägrar eller försummar att behöri— gen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör egendomens tagande i anspråk; samt

7. den som eljest åsidosätter föreskrift, som meddelats med stöd av bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande beslut, som meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om därmed avses åliggan- de, för vars fullgörande vite kan

föreläggas enligt 78 5.

Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd

med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som

undanhållits genom gärningen, förverkad. I stället för egendomen kan dess

värde förklaras förverkat.

Denna lag träder i kraft den .

• Sida 65
•  Original

Inskrivnings- Verksamhetsområde Landsting eller Antal nämnd kommun som väljer valda- Xansliort ledamöter ledamö-

möter

Södra inskriv— Jönköpings län Landstinget 1 ningsnämnden Kronobergs län Landstinget 1 Kristianstad Kalmar län Landstinget 1

Blekinge län Landstinget 1

Kristianstads län Landstinget 1

Malmöhus län Landstinget 1

Västra inskriv— Hallands län Landstinget 1 ningsnämnden Göteborgs och Landstinget 1

Göteborg Bohus län Göteborgs

kommun 1

Älvsborgs län Landstinget 1 Skaraborgs län Landstinget 1

östra inskriv— Stockholms län Landstinget 2 ningsnämnden Uppsala län Landstinget 1 Solna Södermanlands län Landstinget 1

Gotlands kommun Kommunen 1

Bergslagens in— Östergötlands län Landstinget 1 skrivningsnämnd Värmlands län Landstinget 1 Karlstad Örebro län Landstinget 1

Västmanlands län Landstinget 1

Kopparbergs län Landstinget 1

Nedre Norrlands Gävleborgs län Landstinget 1 inskrivningsnämnd Västernorrlands län Landstinget 1 östersund Jämtlands län Landstinget 1 Övre Norrlands Västerbottens län Landstinget 1 inskrivningsnämnd Norrbottens län Landstinget 1 Boden

A. VERKSAMHETER I DET CIVILA FÖRSVARET

1. Polisverksamhet enligt förordningen (1986:616) om beredskapspolisen.

2. Civilförsvarsverksamhet enligt civilförsvarslagen (1960:74).

3. Hemskyddsverksamhet.

4. Verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och tandvårds— lagen (1985:125).

5. Kommunal tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

6. Barn- och äldreomsorg enligt socialtjänstlagen (1980:620).

7. Underhåll och reparation av teleanläggningar.

8. Underhåll och reparation av järnvägar och vägar.

9. Räddningstjänst vid flygplatserna. 10. Veterinärverksamhet. 1 1. Flyktingmottagning. 12. Underhåll och reparation av distributionsnäten för elenergi. 13. Själavårdande och sociala insatser inom Svenska kyrkan och andra tros—

samfund samt begravningsverksamhet.

B. VERKSAMHETER I FÖRSVARSMAKTEN

1. Hälso- och sjukvård.

2. Veterinärverksamhet.

3. Posthantering.

4. Tjänstgöring som avses i 1 kap. 6 5 andra stycket andra neningen lagen

(199x:xxx) om totalförsvarsplikt

8. Förslag till

Förordning om frivillig grundutbildning för kvinnor

Regeringen föreskriver följande.

Antagning m.m.

1 5 En ansökan om antagning till utbildning enligt lagen (199x:xxx) om grundutbildning för kvinnor skall ges in till Totalförsvarets personalverk. Den som har gett in en ansökan före den 1 november ett år skall kallas till

antagningsprövning senast under det följande året.

2 5 Till utbildningen får endast antas kvinnor som 1. är svenska medborgare, 2. under antagningsåret fyller lägst 19 år och högst 24 år,

3. kan bedömas ha goda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

3 & Totalförsvarets personalverk skall på grundval av resultatet av antag-

ningsprövningen anta de kvinnor som skall genomgå grundutbildning.

4 5 Den som har antagits till utbildningen skall av Totalförsvarets personal— verk skrivas in till en befattningsgrupp eller en befattning enligt vad som gäl— ler för totalförsvarspliktiga som har genomgått mönstring enligt lagen (199x:xxx) om totalförsvarsplikt.

Personalverket svarar för redovisningen av de kvinnor som har antagits till

utbildningen och skall kalla dem till utbildningen.

• Sida 86
•  Original

86 Utbildningen

5 å Utbildningen skall börja snarast efter antagningen. Utbildningen får inte börja senare än att kvinnan hinner slutföra utbildning—

en senast det är hon fyller 25 år.

6 & Utbildningen skall genomföras gemensamt med motsvarande utbildning

för manliga totalförsvarspliktiga, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Skiljande från utbildningen m.m.

7 & En kvinna skall skiljas från utbildningen enligt 8 5 2 lagen (199x:xxx) om grundutbildning för kvinnor om hennes frånvarotid överstiger eller beräk- nas överstiga en tiondel av utbildningstiden. Skiljande från utbildningen skall inte ske, om kvinnan trots frånvaron bedöms kunna tillgodogöra sig utbild— ningen på ett tillfredsställande sätt. En kvinna som skiljs från utbildningen får börja om eller fortsätta utbildningen under det närmast följande utbild- ningsåret även om hon kommer att vara äldre än 25 år det år då utbildningen

slutförs. 8 & Frågor om skiljande från utbildningen prövas av Totalförsvarets perso- nalverk.

Till Personalverket skall kvinnan också meddela sin vilja att sluta utbild— ningen.

Överklagande

9 & Totalförsvarets personalverks beslut i ärenden om inskrivning och skil-

• Sida 87
•  Original

jande från utbildningen får överklagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Andra beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Totalförsvarets tjänstepliktsnämnds beslut får inte överklagas. Verkställighetjöreskrift

10 & Ytterligare föreskrifter för verkställighet av lagen (199x:xxx) om frivillig grundutbildning för kvinnor meddelas inom det civila försvaret av Överstyrelsen för civil beredskap och i övrigt av Försvarsmakten.

Denna förordning träder i kraft den , då förordningen (1980:1024) om

militär grundutbildning för kvinnor skall upphöra att gälla.

• Sida 88
•  Original

9. Förslag till

Förordning om disciplinansvar inom totalförsvaret

Härigenom föreskrivs följande. Beslutande myndigheter m.m.

l & Föreskrifter enligt 19 5 lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom total-

försvaret meddelas av Försvarsmakten.

Auditörer

Ersättare

2 5 För en auditör kan finnas en eller flera ersättare (vice auditör). Vice au- ditören skall inträda i auditörens ställe, när auditören är förhindrad att utöva

tjänsten.

Uppgifter

3 5 En auditör skall utöver vad som följer av 22 och 23 åå lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom totalförsvaret

1. närvara vid handläggningen av ett ärende om disciplinförseelse i den ut- sträckning som det behövs,

2. lämna råd i frågor om verkställighet av disciplinpåföljd,

• Sida 89
•  Original

3. utöva tillsyn över handläggningen av ärenden om disciplinförseelse och ersättningsärenden,

4. lämna råd i andra rättsliga angelägenheter,

5. medverka i utbildning och information om tillämpningen av lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom totalförsvaret samt andra rättsliga

ämnen.

F örordnande

4 & Auditörer och vice auditörer skall utses av Försvarsmakten, om de skall biträda chefer i Försvarsmaktens fredsorganisation, och av Överstyrelsen för civil beredskap om de skall biträda chefer i det civila försvaret. De skall ut- ses med förordnande tills vidare, dock längst för en period av sex år.

Innan en auditör eller vice auditör förordnas, skall yttrande inhämtas från den chef som han eller hon skall biträda.

Om den chef som auditören eller vice auditören biträder anser förordnandet bör förlängas, behöver tjänsten inte kungöras ledig till ansökan. Den som meddelat förordnandet skall senast tre månader innan förordnandet upphör

underrättas om att detta bör förlängas.

5 & Om både auditören och vice auditören är förhindrade att utöva auditörs-

tjänsten, skall den som utsett dem förordna en annan lämplig person att

uppehålla tjänsten.

6 & Auditörer och vice auditörer med tjänstgöring i Försvarsmaktens utlands- styrka skall förordnas av Försvarsmakten. I fråga om sådan anställning skall i övrigt förordningen (1984:309) om utlandsstyrkan inom försvarsmakten

tillämpas.

• Sida 90
•  Original

7 & Auditörer och vice auditörer med tjänstgöring i den krigsorganiserade Försvarsmakten krigsplaceras i befattningarna på framställning av militärbe-

fälhavaren.

8 & Föreskrifterna i 15 kap. 4 5 lagen (1976:600) om offentlig anställning skall tillämpas på den som innehar eller uppehåller en tjänst som auditör el-

ler vice auditör.

9 5 Beslut om tillsättning av en tjänst som auditör eller vice auditör får över- klagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Tjänstepliktsnämndens beslut

får inte överklagas.

Handläggningen av disciplinärenden Utredning

10 5 Har en förman eller annan chef vid ett verksamhetsställe där disciplin- ansvariga tjänstgör på grund av en anmälan eller på något annat sätt fått kän— nedom om att en disciplinansvarig kan antas ha begått en disciplinförseelse, skall en utredning av disciplinärendet inledas. Om det därvid framkommer att den disciplinansvarige genom sitt förfarande skäligen kan misstänkas att

även ha gjort sig skyldig till brott, skall prövas om åtalsanmälan skall göras.

11 & Ätalsanmälan skall ges in till den åklagarmyndighet inom vars distrikt verksamhetsstället är lokaliserat. Formulär till åtalsanmälan fastställs av Försvarsmakten efter samråd av

Överstyrelsen för civil beredskap.

• Sida 91
•  Original

12 5 Även om en åtalsanmälan görs skall vid verksamhetsstället inledas den utredning om brottet som behövs för att bevis inte skall gå förlorade eller för

att utredningen inte skall avsevärt försvåras.

13 & Finner en chef som enligt 20 5 lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom totalförsvaret getts rätt att pröva frågor om disciplinförseelse, att inte någon av förutsättningarna i 20 5 l - 3 lagen föreligger, skall han eller hon

överlämna disciplinärendet till den som är behörig att avgöra ärendet.

14 & Utredningen i ett disciplinärende leds av den som har rätt att avgöra ärendet. Om en särskild förhörsledare anlitas, skall han eller hon vara chef för den hörde och, om denne tjänstgör vid Försvarsmakten, vara lägst kom-

panichef eller motsvarande chef.

15 & Bestämmelser om rätt att anlita ombud eller biträde finns i 9 5 för— valtningslagen (1986:223).

Förhör i disciplinärenden

16 5 Om den disciplinansvarige lämnar sitt samtycke och det kan ske utan nackdel för utredningen, får den som har anmält förseelsen och de övriga personer som skall höras vara närvarande när den disciplinansvarige hörs. Om anmälaren är närvarande vid förhöret, skall han eller hon höras först. Därefter skall den disciplinansvarige och andra som kan lämna uppgifter i

ärendet höras.

17 & Den disciplinansvarige och de övriga personer som hörs skall uppmanas

att lämna en sammanhängande berättelse om det som saken rör.

• Sida 92
•  Original

Protokoll över förhör

18 5 I protokoll över ett förhör skall antecknas:

1. den disciplinansvariges fullständiga namn, personnummer och bostads- adress,

2. tjänstegrad eller befattning, det verksamhetsställe och avdelning där han eller hon tjänstgör samt tid och plats för förhöret,

3. namn och tjänstegrad eller befattning på den som håller förhöret, för- hörsvittnen och de övriga personer som är närvarande,

4. de handlingar som vid tidpunkten för förhöret är av betydelse för utred- ningen,

5. förhörsutsagor liksom vad som i övrigt bedöms vara av betydelse för ut-

redningen.

19 å Protokollet skall så noga som möjligt återge muntliga utsagor av bety— delse för utredningen.

Den som hörs skall få förhörsutsagan uppläst för sig eller tillfälle att på något annat sätt granska utsagan. Han eller hon skall tillfrågas om det finns något att erinra mot innehållet, eller om förhörsutsagan kan godkännas. En erinran som inte föranleder någon ändring, skall antecknas. Därefter får

utsagan inte ändras.

20 & När flera hörs om samma förhållande, får en utsaga återges genom en hänvisning till en förut gjord utsaga. Om utsagorna inte stämmer överens,

skall det anges i vilka hänseenden som de skiljer sig.

21 & Protokollet skall skrivas under av förhörsledaren och, om en särskild

protokollförare anlitas, av denne.

• Sida 93
•  Original

22 & Protokollet skall färdigställas utan dröjsmål och överlämnas med övriga

handlingar i ärendet till den som skall avgöra ärendet.

23 & Formulär till protokoll över förhör fastställs av Försvarsmakten efter samråd med Överstyrelsen för civil beredskap.

Beslut

24 5 Beslut om att avskriva ett ärende får fattas av den som är behörig att

besluta i disciplinärendet.

25 & Av beslutet i ett disciplinärende skall framgå:

1. den disciplinansvariges fullständiga namn, personnummer, tjänstegrad el- ler befattning, tjänstgöringstid samt verksamhetsställe och avdelning där han eller hon tjänstgör,

2. disciplinpåföljden,

3. vilken skyldighet som den disciplinansvarige har åsidosatt, tiden och platsen för förseelsen samt övriga skäl för beslutet,

4. dagen för beslutet,

5. vem som fattat beslutet och, i förekommande fall, auditörens yttrande,

6. hur beslutet skall överklagas.

26 & Formulär till beslut i ett disciplinärende fastställs av Försvarsmakten ef- ter samråd med Överstyrelsen för civil beredskap.

27 5 En chef som avses i 19 5 lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom to- talförsvaret skall med biträde av auditören minst en gång varje halvår grans-

ka de beslut som har fattats av en chef som anges i 20 & samma lag.

• Sida 94
•  Original

Registerkort i disciplinärenden

28 & Över handläggningen av disciplinärenden skall föras registerkort som skall innehålla uppgift om:

1. den disciplinansvariges fullständiga namn, personnummer, tjänstegrad eller befattning samt verksamhetsställe och avdelning där han eller hon tjänstgör,

2. anmälan om misstanke om disciplinförseelsen,

3. auditörens yttrande om sådant avgetts,

4. beslutet i disciplinärendet,

5. förhör och annan utredning,

6. beslut om omhändertagande enligt 40 & lagen (199x:xxx) om disciplinan- svar inom totalförsvaret,

7. fråntagande av egendom enligt 45 & samma lag,

8. kroppsvisitation enligt 46 & samma lag.

Registerkort behöver dock inte föras i fråga om ärenden som avses i 20 &

lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom totalförsvaret.

29 & Formulär till registerkort i disciplinärenden fastställs av Försvarsmakten efter samråd med Överstyrelsen för civil beredskap.

Verkställighetsåtgärder

Extratjänst och utegångsförbud

30 & Ett beslut om extratjänst eller utegångsförbud får verkställas omedel-

bart, om den disciplinansvarige skriftligen begär det.

• Sida 95
•  Original

31 & Det ankommer på den som beslutat om extratjänst eller utegångsförbud

att se till att påföljden verkställs. Han eller hon bestämmer närmare om verk- ställighetstidens början och slut. Innan ett beslut om utegångsförbud verk- ställs skall han eller hon utreda om det samtidigt finns andra beslut om ute—

gångsförbud för den disciplinansvarige som ännu inte verkställts.

32 & Verkställighet av extratjänst eller utegångsförbud skall ske i en följd utan uppehåll, om inte annat följer av 34 & lagen (199x:xxx) om disciplinan— svar inom totalförsvaret.

En dag är tjänstefri om den disciplinansvarige enligt fastställd tjänstgörings— plan inte skulle ha tjänstgjort någon del av den dagen.

Verkställigheten av extratjänst eller utegångsförbud i högst fem dagar får inte påbörjas eller, om avbrott har skett, fortsätta vid sådan tid att den dis— ciplinansvariges möjligheter att utnyttja en påföljande tjänstefri dag försvåras i avsevärd grad.

33 5 Den som förordnar om verkställighet av beslut om extratjänst eller utegångsförbud skall skriftligen ge besked om verkställighetstiden till den

disciplinansvarige och till den som enligt hans eller hennes bestämmande

skall kontrollera verkställigheten.

Den som kontrollerar verkställigheten av ett utegångsförbud får ålägga den disciplinansvarige att anmäla sig eller på annat sätt visa att han eller hon un— derkastar sig påföljden. Ett sådant åläggande får inte medföra någon väsent— lig olägenhet utöver vad själva påföljden innebär.

Formulär till skriftligt besked som sägs i första stycket fastställs av För- svarsmakten efter samråd med Överstyrelsen för civil beredskap.

34 & Frågor om uppskov med eller avbrott i verkställigheten skall prövas av

• Sida 96
•  Original

den som har beslutat disciplinpåföljden och meddelas den disciplinansvarige

genast. Beslut i sådana ärenden får inte överklagas. Löneavdrag

35 & Det ankommer på den som beslutat om löneavdrag att se till att på-

följden verkställs.

36 å Löneavdrag skall för den som erhåller dagpenning och för den som är tjänstgöringsskyldig vid Försvarsmakten till följd av anställning där beräknas enligt de grunder som anges i 20 & anställningsförordningen (1965z601). Den som erhåller dagpenning enligt förordningen (199x:xxx) om totalförsvarsplikt skall därvid anses ha lön för månad med belopp som svarar mot summan av hans eller hennes dagpenning under 30 dagar. Att löneavdraget inte får understiga ett belopp motsvarande dagersättning

utan tillägg framgår av 13 5 lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom total—

försvaret. 37 å Verkställighet av löneavdrag får fördelas på flera avlöningstillfallen.

38 5 När löneavdrag inte kan göras skall den disciplinansvarige skriftligen ges tillfälle att senast inom fjorton dagar från det att han eller hon fick del av

beslutet betala det belopp som motsvarar löneavdraget.

39 & Formulär som behövs för verkställigheten av löneavdrag fastställs av Försvarsmakten efter samråd med Riksskatteverket och Överstyrelsen för

civil beredskap.

• Sida 97
•  Original

Tvångsmedel

40 & Chef som avses i 19 5 lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom total- försvaret utser den som skall hålla förhör med en disciplinansvarig som har omhändertagits enligt 40 & samma lag.

Om det på grund av vad som kommit fram under förhöret inte längre finns anledning till att ha den disciplinansvarige omhändertagen, skall den som

hållit förhöret genast underrätta den chef som avses i första stycket.

41 5 Den som har omhändertagits skall förvaras i en för ändamålet lämplig lokal, om inte en läkare har beslutat att den omhändertagne skall föras till en militär sjukvårdsavdelning eller ett sjukhus och kvarstanna där.

Den som sätter in den omhändertagne i förvaringslokalen skall ta ifrån ho- nom eller henne alkoholdrycker eller andra berusningsmedel eller andra föremål, som den omhändertagne med hänsyn till omständigheterna inte bör medföra. Den omhändertagne skall regelbundet ses till om hans eller hennes tillstånd ger anledning till det.

Om det behövs skall den lokal där den omhändertagne förvaras stå under bevakning. Den omhändertagne skall ha möjlighet att påkalla uppmärksamhet

genom ringledning eller annan lämplig anordning.

42 5 I fråga om behandlingen av den som omhändertagits skall lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. gälla i tillämpliga

delar.

43 & Lokaler för förvaring av omhändertagna skall vara så beskaffade att det inte kan uppstå men för de omhändertagnas hälsa.

Försvarsmakten får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs i

• Sida 98
•  Original

hälsoskyddshänseende för verkställigheten av bestämmelserna om omhän—

dertagande.

44 5 Beslut om frigivande enligt 44 5 lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom totalförsvaret får fattas av den som har omhändertagit den disciplinan- svarige.

Före frigivandet skall föremål som tagits om hand återlämnas, om annat

inte följer av 45 & lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret eller andra

särskilda bestämmelser.

Överklagande av beslut om disciplinpåföljd

45 5 Ett beslut att ålägga den som avses i 1 & 6 lagen (199x:xxx) om discip— linansvar inom totalförsvaret disciplinpåföljd överklagas hos Stockholms

tingsrätt.

46 & Till överklagande som överlämnas till tingsrätten i ett disciplinärende skall fogas en uppgift om när den disciplinansvarige fick del av beslutet och när överklagandet kom in till den chef eller myndighet som har fattat be-

slutet.

47 å Sedan tingsrättens eller hovrättens beslut i ett disciplinärende vunnit laga kraft, skall de erhållna originalhandlingarna tillsammans med en avskrift

av beslutet översändas till den chef eller myndighet som har fattlt beslutet.

• Sida 99
•  Original

Ersättningsärenden

48 å Om förlusten eller skadan på materiel inte överstiger ettusen kronor får frågan om ersättningsskyldigheten prövas av en chef som avses i 20 å lagen (199x:xxx) om disciplinansvar inom totalförsvaret.

49 å Bestämmelserna i 14 - 28 och 45 - 47 åå skall tillämpas vid handlägg-

ningen av ersättningsärenden.

50 å En disciplinansvarig får tillfrågas om han eller hon medger att ersätta förlorad eller skadad materiel, som har lämnats till honom eller henne för personligt bruk, endast om det är utrett att skadeståndsskyldighet enligt ska- deståndslagen (1972z207) föreligger och den disciplinansvarige har underrät-

tats om detta.

Denna förordning träder i kraft den , då förordningen (1987: 187) om

disciplinförseelser av krigsmän, m.m. skall upphöra att gälla.

• Sida 100
•  Original

10. Förslag till

Förordning om ändring i civilförsvarskungörelsen (1960:377)

Regeringen föreskriver i fråga om civilförsvarskungörelsen (1960:377)*, dels att 28, 30-32, 34-39 och 42 åå skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 28 å skall utgå,

dels att i 16 å ordet "civilförsvarspliktiga" skall bytas ut mot ordet "total—

försvarspliktiga ".

*Kungörelsen omtryckt 198611046. Senaste lydelse av 32 å 1989z760

• Sida 101
•  Original

1 Uppdraget

1 .] Direktiven

Regeringen beslutade den 16 maj 1991 att tillkalla en särskild utredning för att se över grunderna för totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsys-

tem. I utredningens direktiv (Dir 199lz40) angavs bl.a. följande.

Utredningen bör utgå ifrån att en stor del av totalförsvarets personalförsörj- ning även i framtiden skall tryggas genom ett pliktsystem. Därför bör den klarlägga hur man bäst och effektivast med stöd av ett pliktsystem skall ta ut, utbilda och krigsplacera människor för tjänstgöring inom totalförsvarets olika delar. Totalförsvarets behov av personal som skall tillgodoses genom plikt- system skall klarläggas.

Den nuvarande lagstiftningen är svåröverskådlig och splittrad och inte i alla avseenden heltäckande för totalförsvarets olika behov. En översyn pågår för närvarande av värnpliktslagstiftningen och av den lagstiftning som reglerar den civila delen av totalförsvaret. Detta arbete kan till stor del ses som ett författningstekniskt reformarbete och avsikten är inte att i det sammanhanget samordna systemen för värnplikt och civilförsvarsplikt. Utredningen bör där- för nu undersöka om de grundläggande pliktbestämmelserna kan samlas i en lag om totalförsvarsplikt där också prioriteringar mellan olika områden görs. I samband härmed bör man ta ställning till om det i en sådan lag är möjligt att lägga fast en övergripande totalförsvarsplikt som omfattar de flesta med- borgarna. De mera specifika bestämmelser som behövs inom olika områden kan liksom nu regleras i särskilda lagar som exempelvis värnpliktslagen.

I fråga om författningsregleringen angavs i direktiven vidare följande.

Utredningen bör lämna förslag till erforderlig författningsreglering. I upp- draget bör ingå att se över lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstiänstgöring m.m. samt uppskovskungörelsen (19731939) och anpassa denna reglering till för-

• Sida 102
•  Original

slagen i övrigt. Utredningen bör härvid särskilt lösa frågan om befrielse av brandpersonal som avses i civilförsvarsorganisationen.

Utredningen bör också se över den försvarsplikt för polismän som regleras i lagen (1943z881) om polisens ställning under krig.

Kommittén antog namnet Pliktutredningen.

Den 27 maj 1992 beslutade regeringen tillkalla en särskild utredare för att lämna förslag till författningsreglering med anledning av Pliktutredningens kommande förslag om ett nytt pliktsystem för personalförsörjning för total-

försvaret. I direktiven (Dir 1992z71) till utredningen angavs bl.a. följande.

Jag har av pliktutredningen under hand informerats om vilken inriktning de kommande förslagen kommer att ha. Jag delar utredningens bedömning att förslagen för att kunna genomföras kommer att kräva en omfattande författ- ningsreglering. Eftersom det gäller att med plikt ta ut människor för tjänst— göring, måste regleringen i stor utsträckning ha lagform. Detta ställer i sin tur krav på noggrant utarbetade lagmotiv. Pliktutredningen är en parlamenta- riskt sammansatt kommitté och har inte en sammansättning som gör den läm- pad att arbeta fram en omfattande och komplicerad författningsreglering.

En möjlighet skulle givetvis vara att förstärka pliktutredningen med erforder- lig juridisk kompetens. Jag anser emellertid att det i stor utsträckning lag- tekniska arbetet med att ta fram författningsförslag och motivering till dessa kan bedrivas effektivare av en särskild utredare. Jag anser därför att en så— dan utredare bör tillkallas för att på grundval av vad pliktutredningen före— slår ta fram förslag till författningsreglering. Regleringen bör vara heltäck- ande och innefatta förslag såväl till nya lagar och förordningar som till följd- ändringar i nuvarande författningar. Utredaren bör även motivera sina för— slag och då särskilt arbeta fram specialmotivering till sina lagförslag.

För att inte den fortsatta beredningen av pliktutredningens förslag skall för- senas bör den särskilde utredaren påbörja sitt arbete så snart som möjligt och till en början bedriva detta parallellt med att pliktutredningen fullgör sitt ar- bete. I detta skede bör utredaren ha en fortlöpande kontakt med pliktutred- ningen och kontinuerligt redovisa resultatet av sitt arbete för denna. Utredar-

• Sida 103
•  Original

en bör under denna tid även biträda pliktutredningen genom att lämna syn— punkter på utredningens arbete från juridisk synpunkt.

Arbetets bedrivande

Utredaren bör först inrikta sitt arbete på att ta fram förslag till en övergri— pande lag om totalförsvarsplikt och bör vara beredd att redovisa sitt förslag i den delen samtidigt som pliktutredningen lämnar sitt förslag senast den 31 december 1992. Utredaren skall därefter fortsätta sitt arbete med att arbeta fram förslag till den ytterligare författningsreglering som behövs för att ge- nomföra pliktutredningens förslag.

1 .2 Arbetets bedrivande

Utredningen har bedrivit arbetet vid sammanträden. Vid dessa har diskuterats förslag till författningstexter och motiven till dessa. Vidare har experter i ut- redningen som företrätt Överbefälhavaren, Överstyrelsen för civil beredskap, Värnpliktsverket, Statens räddningsverk, Arbetsmarknadsstyrelsen och

Vapenfristyrelsen lämnat synpunkter på olika sakfrågor. Utredningen har hål- lit en fortlöpande kontakt med Pliktutredningen, som också inför utredningen

har redovisat sina övervägande i vissa frågor.

Under arbetets gång har det visat sig vara möjligt att i en lag samla samtliga bestämmelser om totalförsvarsplikten som kräver lagform. Eftersom lagför- slaget därigenom har blivit mer omfattande än det skulle ha blivit med enbart en Övergripande lag, har det inte varit möjligt att redovisa det förrän genom detta betänkande i april 1993. Detta har i sin tur medfört att alla följdänd- ringar till den nya lagen inte kan läggas fram nu. Utredningen avser att i ett

senare betänkandet redovisa arbetet i den delen.

• Sida 104
•  Original

1.3 Betänkandets uppläggning

Betänkandet innehåller under rubriken Författningsförslag den föreslagna lag- en om totalförsvarsplikt samt förslag till lag om frivillig grundutbildning för kvinnor, lag om disciplinansvar inom totalförsvaret och de övriga lagförslag som vi nu lämnar. Under samma rubrik återfinns förslag till verkställighets- föreskrifter till dessa lagar. I kapitel 2 anger vi några utgångspunkter för vår

reglering. I kapitel 3 lämnar vi motivering till de nya lagarna.

• Sida 105
•  Original

105 2. Några utgångspunkter

2.1 Totalförsvarets personalverk

Enligt vårt uppdrag skall vi lämna förslag till författningsreglering med anledning av Pliktutredningens förslag om ett nytt pliktsystem för total-

försvarets personalförsörjning.

Pliktutredningen har i sitt betänkande (SOU 1992:139) Totalförsvarsplikt

(s. 168-172) föreslagit att en ny statlig myndighet - Totalförsvarets personal- verk - bildas med ansvar för uttagning, registrering och redovisning av främst pliktpersonal för både det militära och det civila försvaret. Personal— verket skall enligt förslaget främst vara ett serviceorgan, dvs. ge stöd åt de myndigheter och motsvarande som har s.k. bemanningsansvar för en organi— sation under beredskap och i krig. Den nya myndigheten skall överta ansvar och uppgifter från Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen, som därefter kan

läggas ned.

Enligt Pliktutredningens förslag skall inom det civila försvaret de funktions— ansvariga statliga myndigheterna och andra som ansvarar för verksamheten behålla det direkta ansvaret för personalfrågorna inom sina områden. Per- sonalverket avses komma att utföra en del uppgifter åt dem som ansvarar för verksamheten men verkets huvudsakliga uppgift skall enligt utredningen så

gott som uteslutande vara av verkställande karaktär.

Frågan om Totalförsvarets personalverk också skall bistå utbildningsanord-

• Sida 106
•  Original

nare med tillsyn och service avseende bl.a. handläggning av ärenden om pliktuttagnas sociala och andra förmåner och hanteringen av (e ekonomiad- ministrativa frågorna kräver enligt Pliktutredningen ytterligare övervägande i samband med att verkets organisation bestäms. Detsamma gäler enligt utred— ningen frågor om de pliktuttagnas medinflytande, beslut i äreiden om discip- linförseelse och den uppföljning och utvärdering av verksamleten som är

nödvändig.

Vi har i våra författningsförslag utgått från att Pliktutredningens förslag om att inrätta av Totalförsvarets personalverk genomförs. I överetsstämmelse med det föreslår vi att Totalförsvarets personalverk får ansva'et för mönst- ringen av svenska män och för inskrivning av dessa efter möistring. Verket

skall också på uppdrag av utbildningsanordnare inkalla till utlildning.

För att Personalverkets uppgift att registrera och redovisa pliltpersonalen skall kunna utföras på ett rationellt sätt bör verket enligt vår nening ha det övergripande ansvaret för denna verksamhet inom totalförsvaet. Vårt förslag bygger därför på att Totalförsvarets personalverk skall beslut: om inskriv- ning och krigsplacering av pliktpersonal. Det gäller alltså även sådan perso- nal som efter en mindre omfattande utredning än mönstring scrivs in för tjänstgöring i civilförsvaret. Sådan inskrivning görs i dag av änsstyrelserna. Förslag har i annat sammanhang framlagts om att överföra dessa uppgifter

till kommunerna.

Avsikten med vårt förslag är inte att lägga ansvaret för totalförsvarets perso- nalförsörjning på Totalförsvarets personalverk. Verkets befatning med in- skrivning och krigsplacering inskränker sig till att på framstälan av statliga

myndigheter, kommuner, landsting och kyrkliga kommuner tllhandahålla

• Sida 107
•  Original

den personal som behövs för att bemanna sådana organs krigsorganisationer. Ansvaret för bemanningen förutsätts alltså ligga hos andra myndigheter än

Totalförsvarets personalverk.

2.2 Försvarsmakten

Inom det militära försvaret är det för närvarande Överbefälhavaren som be- slutar om inriktningen av uttagningen och utbildningen av de värnpliktiga. I våra författningsförslag har vi utgått från att de nuvarande myndigheterna inom den egentliga försvarsmakten omorganiseras till en enda myndighet, Försvarsmakten, i enlighet med det förslag som Utredningen (1991:04) om lednings- och myndighetsorganisationen för försvaret (LEMO) skisserat i be- tänkandet SOU 19911112 och som statsmakterna har beslutat om (prop. 1991/92:102 s.42—53, FÖU 12, rskr. 338). Denna omorganisation är beslutad att träda i kraft den 1 juli 1994, dvs. innan våra författningsförslag kan

beräknas ha trätt i kraft.

2.3 Det civila försvarets organisation

Under 1980-talet har ett betydande reformarbete inletts i fråga om det civila försvarets organisation. Riksdagen uttalade i ett principbeslut (prop. 1984/85:160, FöUzll, rskr. 388) att varje kommun lokalt skulle samordna beredskapsåtgärderna inom kommunens område. Civilförsvarslagsutredningen (CFL-utredningen) drog i betänkandet (SOU 1989:42) Det civila försvaret

upp riktlinjerna för det civila försvarets organisation och lämnade även ett

• Sida 108
•  Original

förslag till en författningsreglering som omfattade hela det civila försvaret inklusive tjänsteplikterna. En bärande tanke i CFL—utredningens förslag var att varje kommun inom sitt område skall ha ett samlat ansvar för det civila försvarets organisation och verksamhet. CFL-utredningens förslag har re- missbehandlats och beretts inom regeringskansliet. Den föreslagna lagstift- ningen har ännu inte genomförts. I 1992 års försvarsbeslut (prop. 1991/92:102 s. 113, FÖU 12 s. 122-123, rskr. 338) godkände riksdagen en inriktning för den fortsatta utvecklingen av den kommunala beredskapen mot ett samlat ansvar på den lokala nivån för genomförandet av befolknirgs- skyddet och räddningstjänsten. Som försvarsutskottet då framhöll krävs

lagstiftning för genomförandet av en sådan ordning.

I Pliktutredningens och vårt uppdrag ingår inte att författningsreglera det ci- vila försvarets organisation och verksamhet. Vi har därför inte tagit ställning till hur ansvarsförhållandena bör vara inom denna del av totalförsvaret. Vårt förslag till lag om totalförsvarsplikt har vi gett en sådan utformning itt det kan tillämpas oavsett var ansvaret för personalförsörjningen inom de: civila försvaret placeras. Detta kommer främst till uttryck i bestämmelsen .

2 kap. ] å som ger möjlighet för en mängd offentliga organ, däribland kom- muner, att genomföra de utredningar som behövs för att skriva in tozalför- svarspliktiga för tjänstgöring i det civila försvaret. När det gäller t.ex. in- kallelse till tjänstgöring och krigsplacering har vi däremot funnit praktiska skäl tala för att dessa uppgifter samlas hos Totalförsvarets personalverk. Som redan framhållits innebär regleringen i denna del emellertid inte att ansvaret för personalförsörjningen inom de olika verksamheterna till någon del skall ligga hos Totalförsvarets personalverk. Verkets uppgift inskränker sig till att på beställning av det organ som har ansvaret för personalförsörjningen inom

en funktion av det civila försvaret tillhandahålla den erforderliga pliktper-

• Sida 109
•  Original

sonalen.

När det gäller de följdändringar som vi föreslår i civilförsvarslagstiftningen har vi utgått från den nuvarande ansvarsfördelningen mellan staten och kom— munerna och endast gjort de ändringar som blivit nödvändiga på grund av att vissa uppgifter överförts från länsstyrelserna till Totalförsvarets personal-

verk.

2.4 Bolagisering inom det civila försvaret

För närvarande utbildas vapenfria tjänstepliktiga hos bl.a. Vattenfall AB. Fr.o.m. den 1 juli 1993 kommer även Televerkets verksamhet att ske i bo- lagsform. Privaträttsliga subjekt som handhar utbildning av pliktpersonal bör i fortsättningen vara behöriga att utöva viss myndighet mot denna personal, t.ex. att besluta om förmåner och ledigheter, samt att tillämpa det disciplin- ansvarssystem som gäller för personalen. I våra förslag till lag om total- försvarsplikt och lag om disciplinansvar inom totalförsvaret har vi därför öppnat möjlighet för sådana enskilda subjekt hos vilka totalförsvarspliktiga

tjänstgör att fatta erforderliga beslut i dessa avseenden.

• Sida 110
•  Original

.l i ' * '|' ' . _ " ' erfar—.fr..-.rf.tflz :: ---"l. . 'TFF'HJÅ t— _, == [.T;"|:"L'.-'=nl.'il' ' 4- — ; ., , | , .m'rml. Fit _" ,.I'l'tl luft"-na riggar ' - 151111."th l'u- _,. 4,3 5115 = " , '1'5' iii-'find':: ":'l ,'4) 5.5 'l__'»: &,ij 13:41." 13355 ...'. #, [.pu'Li .it? '. , ' l l ,. . firad-im ;.arf' Unf' ,.ni ,!' l'L .'i . ,, JM:- aitl diff, arg?] fia; - l . r ' i l '. , _ . l. .. ' l ' .. ,5' jj' ' , - lfrlåll'fll'f! ehm i'll) -f»tu'l: 3,1 "" - mm!-"!, . .' ' ' ,l &? 'I, finns"” r ,_r. ,ffj er.. i igfÅith-lauin E. clan ”a' .- ' Trim-' : lw- ta.—9319 |i:l..'i'....'.'..'ä5'f sum (lll-"f" ifs"- T 'rrr. .l sluta * '! 'Il - - ' . ' "iF-ri'lsmm»7" r menu.: n- sfär-ml . .t. ,). . |'-" r:: ' .it." ». ari—.b r-n—.r ”man amt myst-u- +. .__-o månf- se.. rf.:": fl..-1; , mat..-.. -—h:1'r.;tc..m=3dai' —t -r. i'. no,. ! :iru * l 451"? r.”. 13.-i tli'. 3,15. jtl att I . .:5 narr, r"., Jigain * ,_'233Ml:.f'w "ti ._.|_...-..'.r.r,.rji 'r. ,..wer'tth' ilrut ..J. mc," _ .

thp'lgun '-"""' L" Mi ull,-Ti ',,".,'.I,:|.'1'Il_ll,'f'13 &chle-

man.-Ani ..?;E'äniri'si'urw t'; hd'Jru' :

"n'-lll nu"-"- - |. "' ' IL .Ii

_ -I..I-.;.l'" .: "av., m;. ' ' 'IF?.*.:' --...|.—.-..,

ui- -' '.I'. .. .". .. .. ..Il .

• Sida 111
•  Original

1 11 3. Specialmotivering

3.1 Lagen om totalförsvarsplikt

1 kap. Totalförsvarsplikten 1 5

Enligt de mål för det svenska totalförsvaret som statsmakterna har lagt fast (se t.ex. prop. 1986/87:95, FÖU 11, rskr. 310) skall totalförsvaret vara så

uppbyggt och organiserat att det är en hela folkets angelägenhet. Enligt vår mening bör en lag om totalförsvarsplikt inledas med en föreskrift som åter- ger detta mål. Bestämmelsen bör kunna utformas så att totalförsvaret är en

angelägenhet för hela befolkningen.

25

Totalförsvarets personalbehov tillgodoses i dag genom anställningsavtal, sär— skilda avtal om tjänstgöringsskyldighet och lagstadgade tjänstgöringsplikter. Denna lag reglerar tjänstgöringsplikterna.

I paragrafen läggs fast att totalförsvarets personalförsörjning skall tryggas genom en plikt, som vi benämner totalförsvarsplikt. Totalförsvarsplikten er- sätter den nuvarande värnplikten, vapenfria tjänsteplikten, civilförsvarsplik- ten, skyldigheten för civilförsvarspliktiga att i vissa fall tjänstgöra utanför

• Sida 112
•  Original

112 civilförsvaret enligt lagen (l984z272) om skyldighet för civilförsvarspliktiga

att tjänstgöra utanför civilförsvaret, den särskilda tjänsteplikten enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinär- personal m.m., tjänsteförlängningen och den allmänna tjänsteplikten enligt

allmänna tjänstepliktslagen (1959:83) samt tjänstgöringsskyldigheten för ar- betstagare hos staten enligt bestämmelsen i 5 kap. 2 5 lagen (19761600) om offentlig anställning. I paragrafen avgränsas vidare den grupp av personer

som är underkastad totalförsvarsplikt och den tid under vilken totalförsvars—

plikten kan göras gällande mot var och en av dessa personer.

Varje svensk medborgare är totalförsvarspliktig oavsett var han eller hon är bosatt. Totalförsvarsplikten gäller också för var och en som är bosatt i Sverige oavsett medborgarskap. En person får anses vara bosatt i Sverige om han eller hon stadigvarande vistas här. I allmänhet är en person folkbokförd på bosättningsorten. Det är därför i de allra flesta fall tillräckligt att under— söka om en person är folkbokförd på en ort i Sverige för att konstatera om han eller hon omfattas av totalförsvarsplikten eller inte. Det är emellertid den faktiska bosättningen som är avgörande. Den som är bosatt i Sverige är där-

för totalförsvarspliktig oavsett folkbokföringsförhållandena.

Totalförsvarsplikten gäller från ingången av det kalenderår när en person fyl- ler 16 år till utgången av det kalenderår när han eller hon fyller 70 år. Det innebär att den övre gränsen är höjd med fem år i förhållande till vad som i dag gäller för civilförsvarsplikten men överensstämmer med den övre gräns—

en för hälso- och sjukvårdsplikten samt den allmänna tjänsteplikten.

• Sida 113
•  Original

113 35

I paragrafen anges kortfattat de skyldigheter för den enskilde som följer av

totalförsvarsplikten.

Totalförsvarsplikten innebär en skyldighet för den totalförsvarspliktige att

medverka vid utredningar om sina personliga förhållanden. De närmare be— stämmelserna om detta finns i 2 kap., 5 kap. l ä och 6 kap. 5 6. Den som inte följer en kallelse att inställa sig personligen för utredning enligt 2 kap., straffas enligt bestämmelserna i 10 kap. för detta. Han eller hon kan också hämtas för att utredningen skall kunna genomföras. Den som underlåter att

skriftligen lämna efterfrågade uppgifter kan vid vite föreläggas att göra detta.

Tjänstgöringsskyldigheten är det viktigaste åliggandet som följer av total— försvarsplikten. Av bestämmelsen framgår att varje totalförsvarspliktig är skyldig att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. I 2 och 3 kap. finns be- stämmelser om utredning och inskrivning, som syftar till att undvika att

någon enskild åläggs en tjänstgöring som går utöver hans eller hennes för-

måga.

De övriga skyldigheter som avses i paragrafen är bl.a. de som behandlas i 7 kap. Dessa syftar bl.a. till att myndigheterna inom totalförsvaret skall

kunna nå totalförsvarspliktiga och kommunicera med dem när tjänstgöring

inte fullgörs.

• Sida 114
•  Original

114 45

Tjänstgöring enligt lagen kan fullgöras som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Värnplikten och civilplikten omfattar grundutbildning, repeti- tionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring, I den allmänna tjänsteplikten ingår däremot inte någon utbildning. Om en totalförsvarspliktig är anställd, är han eller hon i allmänhet på grund av anställningsavtalet skyl- dig att genomgå den utbildning som behövs för att arbetsuppgifterna skall

kunna fullgöras under höjd beredskap.

Utbildningen av värnpliktiga inom totalförsvarets militära del har sedan länge genomförts som grundutbildning och repetitionsutbildning. Inom det civila försvaret används i dag även begreppen utbildning och övning. Vi föreslår att man nu även när det gäller det civila försvaret organiserar utbildningen som grundutbildning med kompletterande repetitionsutbildning. Detta hindrar inte att det kan vara tillräckligt att en totalförsvarspliktig som på grund av exempelvis en anställning har de grundläggande kunskaperna och färdig— heterna för en befattning genomgår endast repetitionsutbildning eller, i

undantagsfall, ingen utbildning alls.

Inom den militära delen av totalförsvaret motsvarar beredskapstjänstgöringen närmast tjänstgöring i form av beredskapsövningar enligt 27 5 2 mom. värn- pliktslagen medan krigstjänstgöringen motsvarar tjänstgöring enligt 28 5

1 mom. värnpliktslagen. Motsvarande bestämmelser för civilförsvarspliktiga

finns i dag i 12 5 1 mom. civilförsvarslagen.

Den allmänna tjänsteplikten kan endast fullgöras under höjd beredskap enligt

lagen (1992:1403) om höjd beredskap. Liksom enligt den nuvarande lagstift-

• Sida 115
•  Original

ningen kan sådan tjänstgöring ske som en skyldighet att utföra arbetsuppgift- er i den ordinarie anställningen eller efter en särskild anvisning av en myn-

dighet. Därutöver föreslår vi som en nyhet att den som frivilligt åtagit sig att tjänstgöra inom totalförsvaret under höjd beredskap skall vara skyldig att gö-

ra det med allmän tjänsteplikt.

Så

Enligt första stycket skall värnplikten fullgöras hos myndigheten Försvars— makten. Värnplikten skall därför främst fullgöras i sådan verksamhet som i dag enligt verksamhetsförordningen (1983z276) bedrivs inom huvudprogram- men arméförband, marinförband, flygvapenförband och operativ ledning m.m. men även tjänstgöring i verksamhet utanför dessa program kan komma i fråga. Härmed åsyftas grundutbildning som Försvarsmakten är ansvarig för men där tjänstgöringen efter en inledande utbildning inom Försvarsmakten förläggs i verksamheter utanför Försvarsmakten. Exempel härpå är de värn— pliktiga som tjänstgör på Sjöfartsverkets isbrytare och i Försvarsdepartement- et. När försvarsmaktens omfattning minskar den 1 juli 1994 kommer värn- pliktiga även att finnas i verksamheter som i dag ingår i försvarsmakten men som då faller utanför myndigheten Försvarsmakten, t.ex. Försvarets radio-

anstalt och Värnpliktsverket. Värnplikten skall alltid inledas med en grundutbildning. Detta överensstäm- mer med vad som gäller i dag. När det gäller civilplikten finns inte mot—

svarande krav.

Enligt bestämmelsen i andra stycket är liksom i dag endast svenska män

• Sida 116
•  Original

skyldiga att fullgöra värnplikt. Bestämmelsen begränsar också den enskildes skyldighet att fullgöra värnplikt med hänsyn till hans levnadsålder. Ingen är skyldig att fullgöra värnplikt före det kalenderår när han fyller 19 år. Det är en höjning av gränsen i förhållande till vad som gäller i dag. Vi tillgodoser därmed ett önskemål att avskaffa möjligheten att med plikt ta i anspråk un- deråriga för militärtjänst vilket har framförts av den kommitté som övervakar

efterlevnaden av 1989 års FN-konvention om barnens rättigheter.

Enligt den nuvarande värnpliktslagen upphör värnplikten som regel vid ut- gången av det kalenderår när den som omfattas av värnplikten fyller 47 år. Detta motsvaras i det nya systemet av att en totalförsvarspliktig inte skall va- ra skyldig att fullgöra värnplikt efter denna tid. I sak föreslår vi i denna del endast en mindre ändring. Enligt 2 & värnpliktslagen kvarstår värnplikten vid krig eller omedelbar krigsfara för den som har inkallats till tjänstgöring så länge behovet kräver det. Enligt vår bedömning finns det inte ett generellt behov av att i krigstid förlänga tjänstgöringstiden bortom det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 47 år. Om ett sådant behov skulle uppstå i en viss situation, bör det i stället tillgodoses genom särskild lagstiftning. Vi fö- reslår därför att i lagen om totalförsvarsplikt inte förs in någon motsvarighet

till bestämmelsen i 2 & värnpliktslagen.

65

Paragrafen behandlar de verksamhetsområden inom vilka civilplikt kan full—

göras.

Enligt första stycket skall regeringen genom förordning avgränsa de verksam-

• Sida 117
•  Original

hetsområden inom totalförsvaret och ange de organisationer där civilplikt skall fullgöras. I vårt förslag till förordning gör vi en uttömmande uppräk— ning av dessa verksamhetsområden (se 4 kap. 1 5 och bilaga 2 till förord—

ningen om totalförsvarsplikt).

Liksom enligt den nuvarande regleringen kan civilplikten fullgöras utanför civilförsvaret och även i Försvarsmakten. Vi har i andra stycket första meningen angett den yttersta gränsen för civilplikten så att denna överens- stämmer med vad som i dag gäller för civilförsvarspliktigas skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret. Civilplikten får följaktligen inte vara förenad med egentliga stridsuppgifter annat än om det är fråga om ordnings— eller bevakningsuppgifter. I begreppet egentliga stridsuppgifter innefattar vi inte

vapenbruk i självförsvar.

Enligt 7 5 i vårt förslag till lag om frivillig grundutbildning av kvinnor får en kvinna som har avslutat en frivillig grundutbildning i Försvarsmakten skrivas in för civilplikt. Efter en sådan inskrivning kommer hennes tjänst- göringsskyldighet att regleras av lagen om totalförsvarsplikt. Denna civilplikt kan emellertid ha samma innehåll som den tjänstgöring som fullgörs som värnplikt. För att möjliggöra detta föreslår vi i andra stycket andra meningen att den som i Försvarsmakten har avslutat en grundutbildning enligt lagen om frivillig grundutbildning för kvinnor skall vara skyldig att fullgöra samma tjänstgöring som värnplikt. Sådan tjänstgöring är hon dock inte skyldig att

fullgöra efter utgången av det kalenderår när hon fyller 47 år.

• Sida 118
•  Original

118 75

I paragrafen läggs fast den grundläggande principen att endast den som har skrivits in för värnplikt eller civilplikt är skyldig att fullgöra sådan tjänstgö- ring. Inskrivningen skall ske enligt bestämmelserna i lagens 3 kap. Skyldig-

heten att fullgöra allmän tjänsteplikt förutsätter inte inskrivning.

2 kap. Utredning om personliga förhållanden

lå

I denna paragraf behandlas den utredning som totalförsvarets myndigheter får göra för att fastställa totalförsvarspliktigas förutsättningar att tjänstgöra i olika verksamheter inom totalförsvaret. En sådan utredning, som kan vara mer eller mindre ingående, skall alltid göras innan en totalförsvarspliktig

skrivs in. Inskrivningen är i sin tur en förutsättning för att en totalförsvars-

pliktig skall vara skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt.

Genom utredningen skall klarläggas om den totalförsvarspliktige har förut- sättningar att fullgöra tjänstgöring inom totalförsvaret i form av värnplikt eller civilplikt. En motsvarande bestämmelse för den allmänna tjänsteplikten finns i 6 kap. 5 &. Utredningen skall avse bl.a. den fysiska och psykiska prestationsförmågan hos den som undersöks och om det finns någon särskild

risk för att denna prestationsförmåga nedsätts genom tjänstgöringen.

När det gäller män som är svenska medborgare skall utredningen som regel

vara ingående och göras vid en mönstring. Särskilda bestämmelser om

• Sida 119
•  Original

mönstring finns i 2 och 3 55.

Även vid sådana utredningar som inte sker vid en mönstring krävs i många fall att den som omfattas av utredningen inställer sig personligen till ett in- skrivningssamtal. I fråga om mindre krävande befattningar inom det civila försvaret kan det däremot många gånger vara enkelt att konstatera om en person uppfyller förutsättningarna för tjänstgöring eller inte. Någon mer ingripande utredning behöver då inte göras utan det räcker med att myndig-

heten skriftligen eller per telefon inhämtar de nödvändiga upplysningarna.

Enligt bestämmelsen i paragrafen är varje totalförsvarspliktig skyldig att på begäran av den utredande myndigheten lämna uppgifter om sig själv. Myn— digheten har rätt att få de begärda uppgifterna skriftligen eller muntligen. En begäran kan också gå ut på att en totalförsvarspliktig företer handlingar, t.ex. behörighetsbevis, som är av betydelse för om han eller hon skall kunna tas i anspråk för en viss tjänstgöring. Den som är totalförsvarspliktig är också skyldig att medverka till utredningen genom att personligen inställa sig till samtal. Endast om utredningen sker vid en mönstring enligt 2 och 3 55 föreligger emellertid en skyldighet att genomgå medicinska och psykologiska

undersökningar.

Mönstringen skall utföras av Totalförsvarets personalverk. I praktiken kommer den att göras vid något av dess regionala kontor. När det gäller mindre ingripande utredningar än mönstring bör utredningen kunna göras även av andra myndigheter. Regeringen har därför getts möjlighet att delege- ra rätten att utföra sådana utredningar till andra statliga myndigheter såsom länsstyrelserna. Det kan också vara lämpligt att sådana utredningar utförs

exempelvis av den kommun där den som omfattas av utredningen senare

• Sida 120
•  Original

skall tjänstgöra. Bestämmelsen har därför utformats som en skyldighet för var och en som är totalförsvarspliktig att även lämna uppgifter till och med- verka vid utredningar som utförs av kommuner, landsting och kyrkliga kom- muner. I vilken utsträckning dessa organ skall utföra sådana utredningar är en fråga som får lösas i samband med att deras roll inom totalförsvaret blir föremål för ny lagstiftning. Vårt förslag innehåller inte något ställnings- tagande i den delen. Genom paragrafen öppnas emellertid en möjlighet att lå- ta även kommuner, landsting och kyrkliga kommuner utföra sådana utred- ningar av totalförsvarspliktiga som kan leda till inskrivning för civilplikt och

som inte skall utföras vid en mönstring.

Av 17 & förvaltningslagen (19862223) följer att en totalförsvarspliktig som är föremål för en utredning enligt denna paragraf innan ärendet avgörs skall underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan och också få tillfälle att yttra sig över sådana uppgifter. Detta gäller även om utredningen inte leder fram till någon inskrivning eller medför en inskrivning helt i enlighet med de egna önskemålen. Skyldigheten för en myndighet att kommunicera uppgifter innebär också att den som varit föremål för en ut- redning, även om det inte begärs, skall få del av såväl resultaten av de un- dersökningar som gjorts som av den utredning i övrigt som har inhämtats och som läggs till grund för beslutet. Undersökningsresultaten kan meddelas muntligen eller skriftligen. Vid utredning med personlig inställelse, sker det-

ta lämpligen i samband med inställelsen.

25

Svenska män skall som regel genomgå mönstring. Skyldigheten för den en-

• Sida 121
•  Original

121 skilde att genomgå mönstring läggs fast i första stycket. Mönstringen är en särskild förrättning, som förutsätter personlig inställelse. Vid mönstringen skall göras mer ingående utredningar av den totalförsvarspliktiges förmåga att fullgöra värnplikt och civilplikt. Mönstringen skall alltid utföras av Total— försvarets personalverk. Att mönstring är en förutsättning för vissa inskriv—

ningar framgår av bestämmelserna i 3 kap.

Om det redan genom de uppgifter som Totalförsvarets personalverk före kal- lelsen till mönstring har tillgängliga är uppenbart att den som är skyldig att genomgå mönstring har så nedsatta kroppskrafter eller ett sådant hälsotill- stånd att han saknar förmåga fullgöra såväl värnplikt som civilplikt, är det både onödigt och olämpligt att kalla honom till mönstring. Det gäller t.ex. gravt handikappade personer. Förutsättningarna att fullgöra tjänstgöring inom totalförsvaret bör då bedömas efter ett skriftligt förfarande och alltså utan någon personlig inställelse. Förvaltningslagens bestämmelser är tillämpliga på handläggningen även av ett sådant ärende, Svenska män som bor utom-

lands skall som regel inte kallas till mönstring.

I andra stycket regleras när skyldighet att genomgå mönstring föreligger.

Ingen totalförsvarspliktig är skyldig att genomgå mönstring före det kalender— år när han fyller 18 år. Som regel skall mönstringen genomföras senast un- der det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 19 år. Han får då på ett tidigt stadium och ofta i anslutning till att han går ut gymnasieskolan klarlagt om han kommer att tas i anspråk för tjänstgöring och, i så fall, i vilken om- fattning tjänstgöring kommer att utkrävas av honom. Skäl kan i vissa fall fm- nas att genomföra mönstringen vid en senare tidpunkt. Endast om särskilda

skäl finns är en totalförsvarspliktig dock skyldig att genomgå mönstring efter

• Sida 122
•  Original

det kalenderår när han fyller 24 år. Ett sådant skäl kan vara att han hållit sig undan och därför inte har kunnat nås med en kallelse tidigare. Bestämmelsen innebär att den som har förvärvat sitt svenska medborgarskap efter utgången av det kalenderår när han fyller 24 år som regel inte skall kallas till mönst- ring. Endast i mycket sällsynta undantagsfall, såsom att han har alldeles sär- skilda kvalifikationer för att utbilda sig till en befattning som kräver mönst- ring, skulle det kunna bli aktuellt att låta en sådan person genomgå mönst-

ring.

Enligt 3 kap. 9 & föreligger en skyldighet att på nytt genomgå mönstring, om det behövs för att bedöma om inskrivningen efter en tidigare mönstring skall

ändras eller hävas.

Ansvaret för att manliga svenska totalförsvarspliktiga genomgår mönstring ligger på Totalförsvarets personalverk. Ingen är alltså skyldig att självmant anmäla sig eller uppsöka någon myndighet för att genomgå mönstring. Den totalförsvarspliktiges skyldigheter inskränker sig till att efter kallelse inställa sig för mönstring. Inget hindrar emellertid att den som av någon anledning inte har genomgått mönstring själv hos Totalförsvarets personalverk tar ini- tiativ till detta. Totalförsvarets personalverk har då att ta ställning till om en mönstring skall genomföras eller om bedömningen kan göras på den tillgäng- liga utredningen. Den totalförsvarspliktige har således ingen rätt att få

genomgå mönstring.

35

Av bestämmelsen framgår att en mönstring skall ske i den totalförsvarsplik-

• Sida 123
•  Original

tiges personliga närvaro och att den skall omfatta medicinska och psykolo—

giska undersökningar och annan utredning av hans personliga förhållanden.

Undersökningarna och den övriga utredningen skall naturligtvis inte vara mer ingående eller omfattande än vad som krävs för att uppnå syftet, dvs. att be- döma den totalförsvarspliktiges förutsättningar att fullgöra den tjänstgöring som kan komma i fråga. De medicinska undersökningarna skall avse hans hälsotillstånd och fysiska förutsättningar i övrigt. De psykologiska undersök- ningarna, som består av tester och samtal, skall klarlägga de mentala förut- sättningarna att klara av att tjänstgöra i krig samt ge underlag för inskrivning

till chefsbefattningar.

Utredningen skall även mer allmänt avse de förutsättningar som en totalför- svarspliktig har att tjänstgöra i olika befattningar och verksamhetsområden inom totalförsvaret och att tjänstgöra på olika platser i landet. Genom utred— ningen skall sålunda klarläggas om den totalförsvarspliktige har särskilda fär-

digheter eller intressen som kan vara av betydelse.

Vägran att medverka vid mönstringen är inte straffbelagd. Bedömningen av förutsättningarna att fullgöra värnplikt eller civilplikt får i ett sådant fall gö— ras på den utredning som på annat sätt kan inhämtas om den totalförsvars-

pliktige. Däremot är personlig närvaro en förutsättning för att en mönstring skall anses ha ägt rum. Den som inte självmant inställer sig, får hämtas och

skall också straffas för sin utevaro, om han inte har haft giltigt skäl att ute— bli.

• Sida 124
•  Original

124 4 &

Bestämmelsen, som har viss motsvarighet i 26 & värnpliktslagen, ålägger landsting, kommuner och enskilda vårdinrättningar att till Totalförsvarets personalverk lämna sådana uppgifter om totalförsvarspliktigas hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt som behövs för mönstringen. Bestäm— melsen kräver lagform. Den närmare omfattningen av informationsskyldig- heten och hur den skall utövas kan regleras genom verkställighetsföreskrifter. När det gäller de statliga myndigheterna är det tillräckligt att skyldigheten att

lämna uppgifterna läggs fast genom förordning.

55

Enligt denna bestämmelse, som gäller vid såväl mönstring som annan utred- ning enligt 1 &, skall en kallelse att inställa sig personligen utfärdas i god tid. Tiden mellan utfärdandet och dagen för inställelsen bör som regel inte vara kortare än en månad. Om någon accepterar en kallelse med kortare varsel, finns det emellertid inget som hindrar att kallelsen med samma verkan som

annars sker enligt överenskommelsen.

Den som har mottagit en kallelse är för egen del skyldig att snarast anmäla till den som har utfärdat kallelsen, om han eller hon inte kan inställa sig

enligt kallelsen. Syftet med bestämmelsen är att underlätta för den som ge- nomför mönstringar och andra utredningar att planera verksamheten och att

bedöma om en totalförsvarspliktig har giltigt skäl för att utebli.

Enligt den nuvarande lagstiftningen är en värnpliktig eller civilförsvarspliktig

• Sida 125
•  Original

vid straffansvar skyldig att anmäla om han eller hon av laga förfall år för— hindrad att inställa sig till en inskrivningsförrättning. Vi föreslår att anmäl— ningsskyldigheten utvidgas till att avse varje hinder som en totalförsvarsplik- tig anser sig ha för att inställa sig enligt kallelsen. Vid den kontakt med myndigheten som uppkommer i samband med en sådan anmälan får sedan klaras ut om myndigheten anser att hindret utgör ett giltigt skäl för honom eller henne att utebli eller inte. Om en totalförsvarspliktig uteblir trots att han eller hon vid kontakten med myndigheten har fått besked att hindret inte be- traktas som ett giltigt skäl, får hämtning genomföras. En totalförsvarspliktig

skall då också anmälas till åtal för utevaron.

Vi föreslår vidare att straffsanktionen slopas när det gäller att inte anmäla frånvaro för vilken finns giltigt skäl. Vi räknar med att risken att bli hämtad till mönstringen skall utgöra ett tillräckligt påtryckningsmedel för att förmå totalförsvarspliktiga som har giltigt skäl att utebli att anmäla detta. Vi utgår då från att kallelsen innehåller upplysningar om hur den som har kallats skall förfara om det blir omöjligt att inställa sig. Av kallelsen bör också framgå att

den gäller till dess den som har utfärdat den lämnar besked om något annat.

3 kap. Inskrivning m.m.

Inskrivning efter mönstring

lå

På grundval av resultatet från mönstringen skall en bedömning göras av den

undersöktes förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt. Resultatet kan

• Sida 126
•  Original

visa att han har förutsättningar att fullgöra sådan tjänstgöring eller att förut- sättningarna saknas. Om förutsättningarna saknas, skall Totalförsvarets per—

sonalverk enligt 3 & besluta att han inte är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. De totalförsvarspliktiga som har förutsättningar att fullgöra värn—

plikt eller civilplikt, skall placeras i befattningsgrupper och därefter skrivas

in.

Befattningsgrupper skall finnas definierade för såväl Försvarsmakten som det civila försvaret och bygga på kravprofiler. Befattningsgrupperna inom För- svarsmakten är enligt ett av ÖB nyligen framlagt förslag plutonsbefälsvärn- pliktiga (PB), gruppbefälsvärnpliktiga (GB), meniga soldater (MSO) och specialister (SP). Pliktutredningen (SOU 1992:139 3. 145446) har föreslagit att motsvarande befattningsgrupper inom det civila försvaret skall vara en- hetschefer, gruppchefer, manskap och specialister. Med chefer förstås i para-

grafen befälsuttagna även om de inte kommer att tjänstgöra som chefer.

Placeringen av de mönstrade i befattningsgrupper skall göras på grundval av vad som vid mönstringen har framkommit om vars och ens förutsättningar att tjänstgöra i de befattningar som ingår i de olika befattningsgrupperna. Till grund för bedömningen skall ligga värdena från de medicinska och psykolo— giska undersökningarna och vad som i övrigt framkommit om den undersök—

tes utbildning, kunskaper och färdigheter i övrigt.

Syftet med att placera varje mönstrad totalförsvarspliktig i en befattnings- grupp är främst att styra senare beslut om inskrivning för värnplikt och civil— plikt till en befattning för vilken han är lämplig. För den som skrivs in i en utbildningsreserv ger uppgiften om hans placering i en viss befattningsgrupp

vidare värdefull information om möjligheterna att senare ta honom i anspråk

• Sida 127
•  Original

127 med civilplikt för olika uppgifter.

Totalförsvarets personalverk skall skriva in alla totalförsvarspliktiga som en-

ligt vad resultatet från mönstringen visar har förutsättningar att fullgöra värn- plikt eller civilplikt. Av dessa skall emellertid endast så många skrivas in för värnplikt och civilplikt som det finns behov av och resurser för att utbilda.

De övriga skall skrivas in i en utbildningsreserv.

Den som skrivs in för värnplikt skall alltid genomgå grundutbildning. Detta framgår av bestämmelsen i 1 kap. 5 5 första stycket. Av bestämmelsen i

4 kap. 1 & framgår att längden på grundutbildningen kan variera mellan 220 och 615 dagar. En totalförsvarspliktig som efter mönstring skrivs in för civil- plikt skall som regel också genomgå en grundutbildning som omfattar mer än 60 dagar. Undantagsvis kan förekomma att den mönstrade skrivs in för civil— plikt med kortare grundutbildning eller ingen grundutbildning alls. En sådan inskrivning kan bli aktuell, om det vid mönstringen visar sig att den totalför- svarspliktige på grund av sitt yrke eller utbildning gör större nytta för total- försvaret genom en sådan inskrivning än genom en inskrivning för värnplikt

eller civilplikt med en lång grundutbildning.

Inskrivning för värnplikt, för civilplikt med en längre grundutbildning än 60 dagar eller i en utbildningsreserv förutsätter alltid att den som skrivs in har

genomgått mönstring.

Om den som har genomgått mönstring är missnöjd med ett beslut i fråga om inskrivningen, kan han få frågan prövad på nytt av en inskrivningsnämnd.

Bestämmelser om detta finns i 11 kap.

• Sida 128
•  Original

128 2 5

I paragrafen regleras hur valet skall göras mellan å ena sidan inskrivning för

värnplikt och civilplikt och å andra sidan inskrivning i en utbildningsreserv.

Som angetts i anslutning till 1 & skall vid mönstringen endast de totalför— svarspliktiga skrivas in för värnplikt eller civilplikt som det finns behov av och resurser för att utbilda. Det innebär, när det gäller Försvarsmakten, att så många totalförsvarspliktiga skall skrivas in för värnplikt att krigsbefatt— ningarna (ordinarie och reserv) kan besättas med utbildad personal samt att personal finns att tillgå för att ersätta dem som avgår i förtid och för att upp- rätthålla beredskapen i fred. På motsvarande sätt skall vid mönstringen in- skrivning för civilplikt i regel göras endast i den utsträckning som det finns behov och resurser att grundutbilda totalförsvarspliktiga för sådan tjänstgö— ring. I paragrafens första mening har därför intagits en bestämmelse enligt vilken endast det antal totalförsvarspliktiga skall skrivas in för värnplikt och civilplikt som i krig behövs i Försvarsmakten, i det civila försvaret eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap. De totalförsvarspliktiga som det sålun- da inte finns behov eller resurser att grundutbilda skall i stället skrivas in i

en utbildningsreserv.

I paragrafens andra mening regleras vilka totalförsvarspliktiga som skall skrivas in för värnplikt och civilplikt respektive 1 en utbildningsreserv. Enligt den princip som har kommit till uttryck i bestämmelsen skall de bäst lämpade ur varje befattningsgrupp fullgöra grundutbildning och alltså skrivas in för värnplikt eller civilplikt. De övriga skall skrivas in i en utbildningsreserv. In- skrivningen i en utbildningsreserv skall göras så att alla befattningsgrupper

blir representerade i reserven.

• Sida 129
•  Original

129 3 5

Om resultatet från mönstringen visar att den totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att fullgöra såväl värnplikt som civilplikt, skall Totalförsva— rets personalverk besluta att han inte är skyldig att fullgöra sådan tjänst- göring. Skyldigheten att fullgöra allmän tjänsteplikt påverkas inte av ett så- dant beslutet. Beslutet motsvarar närmast ett beslut om befrielse enligt 4 &

värnpliktslagen.

Vid bedömningen av om en totalförsvarspliktig saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt bör de nuvarande kriterierna i 4 5 första stycket 1 och 2 punkterna värnpliktslagen tjäna som utgångspunkt. Om någon på grund av sjukdom eller av annan orsak har sin fysiska eller psykiska pres- tationsförmåga nedsatt i sådan grad att han inte kan fullgöra värnplikt eller civilplikt eller om han löper särskild risk att genom tjänstgöringen få en så- dan nedsättning av prestationsförmågan, skall han alltså inte skrivas in. För att meddela ett sådant beslut krävs alltså att den totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att tjänstgöra i någon av de befattningar som fullgörs med ci- vilplikt. Det kan vara fallet t.ex. om han har grava missbruksproblem eller

ett mycket betungande handikapp.

I det nya system som nu föreslås torde det inte finnas något utrymme för att undanta någon från skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt på skäl som anges i 4 & första stycket 6 värnpliktslagen. Sådana skäl bör beaktas vid inskrivningen och leda till att den totalförsvarspliktige skrivs in i en utbild—

ningsreserv. (Jfr motiveringen till 7 5).

• Sida 130
•  Original

Inskrivning efter annan utredning 4 &

Bestämmelsen behandlar inskrivning av totalförsvarspliktiga efter en annan utredning än mönstring. En sådan utredning kan endast leda till inskrivning för civilplikt. Om inskrivningen sker för civilplikt med grundutbildning, får

denna inte vara längre än 60 dagar.

Det är inte nödvändigt att en totalförsvarspliktig som skrivs in för civilplikt enligt denna paragraf genomgår grundutbildning. En totalförsvarspliktig kan på grund av sitt yrke och utbildning, t.ex. grundutbildning i Försvarsmakten, ha tillräckliga färdigheter för att upprätthålla en befattning i det civila för— svaret. Han eller hon skall då inte vara tvungen att genomgå en grundutbild— ning. Om civilplikten inte omfattar grundutbildning, skall den som skrivits in omedelbart krigsplaceras enligt 12 å andra meningen. Skyldighet föreligger därefter att fullgöra repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigs-

tjänstgöring enligt bestämmelserna i 4 kap.

Om en utredning enligt denna paragraf visar att den som har varit föremål

för utredningen inte är lämplig att fullgöra civilplikt, är något ytterligare be— slut från den utredande myndighetens sida inte nödvändigt. I motsats till vad som gäller vid mönstring är det alltså inte nödvändigt — eller möjligt - att be—

sluta att skyldighet inte föreligger att fullgöra plikten.

Även om en utredning enligt paragrafen visar att en totalförsvarspliktig är lämplig för tjänstgöring inom totalförsvaret, är det inte nödvändigt att besluta

om inskrivning. De genomförda utredningarna kan ju visa att flera totalför-

• Sida 131
•  Original

svarspliktiga än det finns behov av är lämpliga för den avsedda tjänstgöring-

en.

Även inskrivning för civilplikt enligt denna paragraf skall beslutas av Total— försvarets personalverk. Anledningen till denna ordning är att all registrering av dem som tas i anspråk med värnplikt eller civilplikt enligt förslaget skall vara samlad hos en enda myndighet. Denna kommer därigenom att ha den erforderliga överblicken över pliktpersonalen. Avsikten är att kommuner och andra som vill ta totalförsvarspliktiga i anspråk för uppgifter inom totalför— svaret skall kunna framställa sina önskemål om detta till Totalförsvarets per— sonalverk. En sådan begäran kan avse vissa särskilda personer eller vara mer allmän och avse t.ex. personer med vissa kvalifikationer. Personalverket skall skriva in de totalförsvarspliktiga som omfattas av en sådan begäran, om det inte möter hinder på grund av att de redan är ianspråktagna för andra uppgifter inom totalförsvaret. Bestämmelsen ger alltså inte Personalverket, lika litet som när det gäller Försvarsmakten, något inflytande på planeringen

av verksamheterna inom det civila försvaret.

Om en begäran om inskrivning enligt denna paragraf kvarstår även sedan det klarlagts att den som begärs inskriven redan är ianspråktagen för en annan uppgift inom totalförsvaret, skall Personalverket hänskjuta frågan om hans eller hennes tjänstgöringsförhållanden till militärbefälhavaren och civilbefäl— havaren för det område där den som begärs inskriven är bosatt. Sedan en överenskommelse träffats på denna nivå, skall Totalförsvarets personalverk besluta om inskrivning i enlighet med överenskommelsen. Om undantagsvis någon sådan överenskommelse inte kan träffas, skall den totalförsvarspliktige behålla sin tidigare krigsuppgift. Av allmänna lydnadsförhållanden inom

statsförvaltningen följer därutöver att en statlig myndighet i sista hand kan

• Sida 132
•  Original

hänskjuta en sådan fråga till regeringen.

Beslut om inskrivning efter en utredning enligt denna paragraf kan av den

enskilde överklagas hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.

Gemensamma bestämmelser om inskrivning

55

Paragrafen anger vad som skall beslutas, om en totalförsvarspliktig skrivs in för värnplikt eller för civilplikt som omfattar grundutbildning. I 6 & anges vad som gäller i detta avseende, om inskrivningen sker för civilplikt som inte

omfattar grundutbildning.

Enligt första punkten skall bestämmas till vilken befattning eller typ av be- fattning som grundutbildningen syftar. För varje befattning skall den väljas som är bäst lämpad. Vid valet mellan olika befattningar hänsyn skall tas till såväl den nytta som totalförsvaret kan komma att få av att en viss person

tjänstgör i befattningen som de personliga förutsättningar som han eller hon

har för tjänstgöringen.

1 vad mån en totalförsvarspliktig har förutsättningar att tjänstgöra i en viss

befattning skall avgöras efter en samlad bedömning av flera omständigheter. Om en totalförsvarspliktig har mönstrat, är utgångspunkten att han i och för sig är lämpad för de befattningar som ryms inom den befattningsgrupp i vil- ken han har blivit placerad. De omständigheter som tillkommer därutöver är

främst var utbildningsorten är belägen i förhållande till hemorten och person-

• Sida 133
•  Original

liga förhållanden i övrigt. Av bestämmelsen i 7 & framgår att särskild vikt också skall fästas vid de önskemål som den som genomgår utredningen har i fråga om att få tjänstgöra i olika befattningar. Före inskrivning av någon som inte har genomgått mönstring till en chefsbefattning eller specialistbefattning måste en bedömning också göras av om han eller hon är lämplig för en så-

dan befattning.

Enligt andra punkten skall de förband, skolor, myndigheter och andra orga— nisationer där grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras bestämmas vid inskrivningen. Om grundutbildning skall fullgöras vid flera sådana ställen, ' skall samtliga dessa framgå av beslutet. Om utbildningen endast under en viss kortare tid - mindre än en månad - skall genomföras vid exempelvis en särskild skola eller förband, behöver detta dock inte bestämmas i samband med inskrivningsbeslutet. I kravet enligt denna punkt ligger att såväl förban- dets, skolans, myndighetens eller organisationens benämning som dess lokali— sering vid tiden för beslutet omfattas av beslutet. Om förändring sker i loka- liseringen efter inskrivningsbeslutet men innan grundutbildningen har slut-

förts, så innebär detta inte att inskrivningsbeslutet skall anses ha fått ett annat

innehåll.

Enligt tredje punkten skall grundutbildningens längd bestämmas vid inskriv- ningen. Den skall anges i dagar. Om tiden på grund av förbiseende eller av liknande anledning har kommit att anges till ett annat antal dagar än som föl-

jer av befattningen, kan förutsättningar föreligga att med stöd av förvalt—

ningslagens bestämmelser rätta beslutet.

Enligt färde punkten skall vid inskrivningen även bestämmas året och må-

naden när grundutbildningen är planerad att börja, om denna skall pågå mer

• Sida 134
•  Original

än 60 dagar. Tidpunkten skall anges så precist som det är möjligt. Även da—

gen eller veckan för inryckningen skall preciseras, om den är känd vid tiden

för beslutet.

65

Om en totalförsvarspliktig skrivs in för civilplikt som inte omfattar grundut- bildning, skall vid inskrivningen bestämmas vilken befattning som skall upp— rätthållas. Eftersom en totalförsvarspliktig i ett sådant fall utan någon grund- utbildning har de nödvändiga kunskaperna och färdigheterna för sin krigs- uppgift, är det så gott som alltid självfallet vilken befattning som kommer i fråga. Sedan inskrivningsbeslutet har fattats skall utan omgång krigsplacering ske i den aktuella befattningen. Skälet till att befattningen skall bestämmas i inskrivningsbeslutet är att beslutet i denna del skall kunna överklagas enligt

bestämmelserna i 11 kap.

75

I den mån det kan ske skall vid inskrivningen genomgående hänsyn tas till de önskemål som framförs av den som skall inskrivas. Sådana önskemål har, naturligt nog, ingen inverkan på frågan om den totalförsvarspliktige skall un- dantas från skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Inte heller bör den totalförsvarspliktiges önskemål väga alltför tungt när det gäller att avgöra i vilken befattningsgrupp han skall placeras enligt 1 &. Vid urvalet av befäl bör dock inte helt ses bort från betydelsen av motivation. Befälsbefattningar-

na bör därför så långt som möjligt fyllas med dem som själva vill bli befäl.

• Sida 135
•  Original

De egna önskemålen bör däremot tillmätas betydelse för frågan om inskriv- ning skall ske för värnplikt, civilplikt eller i en utbildningsreserv samt för så— dana frågor som anges 5 och 6 åå. Det bör dock betonas att det är den total- försvarspliktiges lämplighet som är styrande för om han skall genomgå ut— bildning eller föras till en utbildningsreserv. De egna önskemålen får vid

denna prövning betydelse endast som moment i lämplighetsbedömningen.

I vissa fall bör en totalförsvarspliktigs personliga förhållanden ges en särskild tyngd vid valet mellan olika alternativ. Det kan t.ex. vara så att någon vid mönstringen är lämplig för en befattning med en lång grundutbildningstid men att en sådan utbildning skulle medföra särskilt svåra olägenheter för an- tingen honom själv eller för någon nära anhörig som är beroende av hans ar- bete eller omvårdnad. Ett praktiskt fall är att den totalförsvarspliktige driver ett jordbruk och endast under stora ekonomiska uppoffringar kan lämna den verksamheten under så lång tid som krävs för grundutbildning till en be- fälsbefattning som han i och för sig passar för. Det kan också i andra fall finnas starka sociala skäl som talar mot att en totalförsvarspliktig tvingas ge— nomgå en längre utbildning långt från hemorten. I sådana och liknande fall bör valet mellan olika utbildningsalternativ utfalla så att den totalförsvars—

pliktiges önskemål om inskrivning tillgodoses.

Så

Enligt första stycket första meningen skall ett beslut om inskrivning innehålla uppgift om vad som har bestämts enligt 5 eller 6 5. Av 20 & förvaltningslag- en följer vidare att den som omfattas av beslutet i vart fall på begäran har

rätt att få del av skälen till beslutet. Om en totalförsvarspliktig skrivs in i en

• Sida 136
•  Original

utbildningsreserv, skall enligt första stycket andra meningen beslutet om in— skrivning alltid innehålla uppgift om den befattningsgrupp i vilken han har

placerats.

Enligt andra stycket skall en totalförsvarspliktig redan vid mönstringen un- derrättas om det beslut som fattas på grundval av resultatet från den utred— ning som har gjorts om honom. Beslutet bör meddelas såväl muntligen som skriftligen vid en genomgång av mönstringsförrättaren. Av beslutet skall ock- så framgå vad den totalförsvarspliktige skall iaktta för att få beslutet prövat

på nytt enligt 11 kap. Detta följer av 21 & förvaltningslagen.

95

I första stycket läggs fast att ett beslut, varigenom någon har skrivits in för värnplikt eller civilplikt i princip får ändras. En ändring kan avse t.ex. den befattning som grundutbildningen syftar till eller det förband där en totalför- svarspliktig skall genomgå sådan utbildning. Ändringen kan också bestå i att inskrivningsbeslutet hävs eller att Totalförsvarets personalverk förklarar att en totalförsvarspliktig inte längre är skyldig att fullgöra värnplikt eller civil— plikt. Bestämmelsen är tillämplig även på beslut om inskrivning för civilplikt

med en grundutbildning som inte överstiger 60 dagar.

Om förhållandena har ändrats för den som har skrivits in för värnplikt så att han inte längre kan fullgöra sådan tjänstgöring, skall hans inskrivningsbeslut ändras. Ändringen kan innebära att han i stället skrivs in för civilplikt. Den— na kan omfatta en längre grundutbildning än 60 dagar. En förutsättning för

detta är emellertid att han har genomgått mönstring och - med hänsyn till be—

• Sida 137
•  Original

stämmelsen i 4 kap. 2 5 - att han kan kallas in till grundutbildning. Behöver han inte tas i anspråk för någon sådan tjänstgöring skall han skrivas in i en utbildningsreserv eller för civilplikt med en kortare grundutbildning eller

ingen grundutbildning alls.

Om en totalförsvarspliktig har skrivits in i en utbildningsreserv, behöver hans förhållanden inte ha ändrats för att han skall kunna skrivas in för civil- plikt med en grundutbildning som inte överstiger 60 dagar. Ett syfte med ut— bildningsreserven är nämligen att totalförsvarspliktiga som är inskrivna där efter endast en enklare utredning enligt 2 kap. skall kunna tas i anspråk för

civilplikt med en sådan kort grundutbildning.

Initiativet till att ändra inskrivningsbeslutet kan tas av den som berörs av beslutet men kan också komma från Totalförsvarets personalverk eller den utbildningsorganisation där han eller hon tjänstgör. Personalverket är alltid behörigt att besluta om ändring av ett inskrivningsbeslut. Efter det att en to— talförsvarspliktig har påbörjat en grundutbildning är det i vissa fall lämpliga- re att beslutet fattas av den myndighet som svarar för hans eller hennes ut- bildning. Personalverket får därför bestämma att även andra myndigheter får ändra ett inskrivningsbeslut. Någon annan myndighet än Personalverket bör dock inte få meddela beslut som innebär att en totalförsvarspliktig undantas från skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt och inte heller beslut

varigenom inskrivningen ändras från civilplikt till värnplikt.

Vi har i lagen inte angett att några förutsättningar skall vara uppfyllda för att ett inskrivningsbeslut skall få ändras. Naturligtvis måste det ha framkommit något skäl för till ändring av beslutet. Som vi redan nämnt kan det emellertid

för en ändring räcka att en totalförsvarspliktig som är inskriven i en utbild-

• Sida 138
•  Original

138 ningsreserv behöver tas i anspråk för civilplikt med en kortare grundutbild-

ning än 60 dagar.

En ändring kan avse ett eller flera av de delbeslut som ett inskrivningsbeslut enligt 5 och 6 % skall innehålla, exempelvis en totalförsvarspliktigs befatt-

ning och tiden för hans eller hennes inryckning till grundutbildning.

Ett beslut om inskrivning kan ändras flera gånger, även i samma del. Sådana upprepade ändringar av inskrivningsbeslut bör emellertid göras endast om det finns starka skäl som talar för det. Bestämmelserna i denna paragraf är till-

lämpliga också när ändringen avser ett tidigare ändringsbeslut.

Att ett beslut som avses i denna paragraf i regel skall föregås av kommunice— ring med den som beslutet gäller, vara motiverat och försett med underrättel-

se om hur man överklagar framgår av förvaltningslagen.

Ändring av ett inskrivningsbeslut förutsätter normalt att en utredning företas beträffande den vars beslut skall ändras. Den som är totalförsvarspliktig är därför skyldig att på nytt genomgå mönstring eller en mindre ingripande ut- redning enligt 2 kap., om det behövs för bedömningen av hans eller hennes förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret. Att en totalförsvarspliktig som regel inte får genomgå mönstring efter det kalenderår när han fyller 24

år framgår av bestämmelsen i 2 kap. 2 & andra stycket sista meningen.

I andra stycket anges viktiga inskränkningar i möjligheterna att ändra in- skrivningsbeslut. I likhet med vad som för närvarande gäller för värnpliktiga krävs att den vars inskrivningsbeslut skall ändras godkänner en ändring som

medför att tiden för grundutbildningen blir längre än enligt det tidigare be-

• Sida 139
•  Original

slutet. Därutöver krävs godkännande för att en inskrivning i en utbildnings— reserv skall få ändras till inskrivning för värnplikt eller för civilplikt med en grundutbildning som är längre än 60 dagar. I praktiken kommer en sådan ändring att förekomma bara i det fallet då den totalförsvarspliktige själv be— går det under åberopande att han vill bli yrkesmilitär eller att plikttjänstgö—

ringen utgör en merit i hans civila karriär.

Något hinder finns däremot inte att ändra ett inskrivningsbeslut så att den som har skrivits in i en utbildningsreserv i stället skrivs in för civilplikt med en grundutbildning som inte överstiger 60 dagar. En sådan ändring av in- skrivningsbeslutet måste dock föregås av en utredning enligt 2 kap. 1 5. Eftersom den totalförsvarspliktige vid mönstringen redan har genomgått en ingående utredning kan en sådan utredning dock ofta göras mycket sum— marisk och inriktas på sådana omständigheter som har tillkommit efter mönstringen. Den som har skrivits in i en utbildningsreserv kan också skrivas in för civilplikt som inte kräver någon grundutbildning. Det kan då röra sig om en befattning som han har kvalifikationer för genom sin an—

ställning eller genom en frivillig utbildning inom totalförsvaret.

105

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att i andra fall än de som avses i 9 & ändra ett beslut varigenom en totalförsvarspliktig har skrivits in i en

utbildningsreserv.

En totalförsvarspliktig som har placerats i en utbildningsreserv är under nor-

mala förhållanden inte skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt med en

• Sida 140
•  Original

grundutbildning som är längre än 60 dagar. Regeringen kan dock med hän- syn till Sveriges försvarsberedskap besluta att totalförsvarspliktiga som har skrivits in i en utbildningsreserv skall fullgöra sådan plikt. Ett beslut enligt paragrafen kan bli aktuellt t.ex. om tillgången på totalförsvarspliktiga som av hänsyn till försvarsberedskapen bör grundutbildas i Försvarsmakten är för liten. Motsvarande gäller om Sveriges försvarsberedskap kräver att fler total- försvarspliktiga fullgör civilplikt med den längre grundutbildningstiden. Möj— ligheten att på detta sätt ta i anspråk en totalförsvarspliktig kvarstår så länge han är inskriven i en utbildningsreserv. Av 11 & framgår att en totalförsvars—

pliktig kvarstår i en utbildningsreserv till utgången av det kalenderår när han fyller 30 år.

115

En totalförsvarspliktig som har skrivits in i en utbildningsreserv kvarstår i denna till utgången av det kalenderår när han fyller 30 år. Inskrivningen fyl- ler därefter inte någon funktion. Ur redovisningssynpunkt bör detta komma till uttryck genom att registreringen av den totalförsvarspliktige därefter inte

sker i en utbildningsreserv utan i något annat register.

Krigsplacering

125

En totalförsvarspliktig som har fullgjort grundutbildning skall enligt första

meningen krigsplaceras, om han eller hon har förvärvat tillräckliga kunska-

• Sida 141
•  Original

per och färdigheter för sin krigsuppgift. En krigsplacering innebär placering i en befattning som i krig behövs i Försvarsmaktens krigsorganisation eller i

det civila försvaret.

En totalförsvarspliktig skall i allmänhet krigsplaceras i en befattning som han eller hon har grundutbildats till. Av 13 & framgår emellertid att krigsplace- ringen, om det är väsentligt bättre från totalförsvarets synpunkt, i stället får ske i en annan befattning eller verksamhet. Den som har fullgjort en grund- utbildning i Försvarsmakten kan alltså bli krigsplacerad i en personalersätt- ningsreserv eller i en viss funktion i det civila försvaret. En krigsplacering förutsätter emellertid alltid att den som blir krigsplacerad har erforderliga kunskaper och färdigheter för den krigsuppgift som han eller hon skall utföra och i övrigt är lämpad för denna. Att en totalförsvarspliktig som efter avslu- tad grundutbildning inte krigsplaceras får skrivas in på nytt till vissa grundut- bildningar framgår av 14 å.

Om en totalförsvarspliktig har skrivits in för civilplikt enligt 6 5 skall han eller hon omedelbart krigsplaceras i den befattning som skall upprätthållas. Detta framgår av bestämmelsen i andra meningen.

I vår reglering av krigsplaceringen finns inte den motsvarighet till de nuva- rande undantagen från tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga som benämns uppskov och kollektiv yrkesledighet. Tanken är i stället att Totalförsvarets personalverk skall ha det övergripande ansvaret för att ingen totalförsvars- pliktig krigsplaceras för mer än en uppgift under höjd beredskap. Avsikten är emellertid inte att genomföra någon ändring i sak.

En arbetsgivare som vill kunna behålla en anställd under höjd beredskap får

• Sida 142
•  Original

alltså vända sig till Personalverket för att få klarlagt om den anställde är krigsplacerad och därför inte kan tas i anspråk under höjd beredskap. Om ett sådant hinder inte föreligger, kan arbetsgivaren disponera den anställde i an- ställningen även under höjd beredskap, eventuellt för tjänstgöring med all- män tjänsteplikt. Om den anställde tillhör nyckelpersonalen, dvs. har en vik— tig uppgift för produktionen, i ett företag som skall producera även under höjd beredskap och därför inte bör lämna sin anställning, skall detta anteck- nas hos Personalverket i ett särskilt register, det s.k. disponibilitetsregistret. Personalverket skall alltid kontrollera i disponibilitetsregistret om det finns

någon anteckning där om personen, innan han eller hon krigsplaceras.

Om en myndighet eller en frivilligorganisation vill få en totalförsvarspliktig som är antecknad i disponibilitetsregistret krigsplacerad eller om en arbetsgi- vare under höjd beredskap vill kunna disponera en totalförsvarspliktig som är krigsplacerad, skall Personalverket inhämta yttranden i saken från samtliga som vill disponera personen i fråga. Om dessa inte kan enas, skall Personal— verket — såsom i motsvarande situation vid inskrivning enligt 3 kap. 4 & - hänskjuta frågan till militärbefälhavaren och civilbefälhavaren för det område där den som begärs inskriven är bosatt. Personalverket skall besluta i enlig- het med den överenskommelse som militärbefälhavaren och civilbefälhavaren träffar. Om en överenskommelse undantagsvis inte kan träffas, skall den to— talförsvarspliktige behålla sin tidigare krigsuppgift. Av bestämmelsen i

11 kap. 4 & följer att ett beslut om krigsplacering inte är möjligt att över- klaga. Vår bedömning är nämligen att fallen där myndigheterna inte kommer överens blir så få att det är onödigt att ha en särskild besvärsinstans för des- sa frågor. Av allmänna lydnadsförhållanden inom statsförvaltningen följer likväl att en statlig myndighet i sista hand kan hänskjuta en sådan fråga till

regeringen. Det sagda innebär att vi inte genomför tankarna i Pliktutred-

• Sida 143
•  Original

143 ningens betänkande (SOU l992:139 s. 157) om att inrätta en särskild pröv-

ningsnämnd för att avgöra krigsplacering av enskilda.

Vi föreslår att denna ordning får ersätta den nuvarande uppskovshanteringen och att institutet kollektiv yrkesledighet enligt uppskovskungörelsen (19732939) utmönstras.

135

Bestämmelsen gäller krigsplacering av totalförsvarspliktiga som har genom- gått längre grundutbildning än 60 dagar. Om en totalförsvarspliktig har ge- nomgått en sådan grundutbildning, är det i allmänhet bäst förenligt med total— försvarets behov att han krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildning— en fullgjorts. Krigsplacering i en annan verksamhet bör därför väljas endast om detta framstår som väsentligt bättre från totalförsvarets synpunkt. Detta synsätt överensstämmer med vad som gäller i dag. Avsikten med bestämmel— sen är inte heller att frångå den praxis som utvecklats vid tillämpningen av

motsvarande bestämmelse i 1 & uppskovskungörelsen.

145

Om en totalförsvarspliktig inte krigsplaceras efter avslutad grundutbildning, får han eller hon skrivas in på nytt vid ytterligare ett tillfälle. En sådan in— skrivning får endast ske för civilplikt utan grundutbildning eller med en

grundutbildning som inte är längre än 60 dagar. Bestämmelsen är tillämplig

även när den tidigare grundutbildningen var kortare än 60 dagar. Det saknar

• Sida 144
•  Original

också betydelse om den avslutade grundutbildningen avbröts i förtid eller fullgjordes i dess helhet. Av bestämmelsen i 4 kap. 1 5 andra stycket fram- går att ingen är skyldig att sammanlagt genomgå grundutbildning under mer

än 615 dagar.

15%

Enligt paragrafen är det Totalförsvarets personalverk som fattar beslut om krigsplacering och om ändring av ett sådant beslut. Syftet med denna ordning är att all registrering av pliktpersonal skall vara samlad hos en myndighet som därför också bör svara för registreringsbesluten. Avsikten är emellertid inte att Totalförsvarets personalverk skall ha ansvaret för att olika verksam- heter inom totalförsvaret bemannas. Detta ansvar måste ligga på de myndig- heter som svarar för en verksamhet i krig. I förordningen avgränsar vi ut- tömmande de statliga myndigheter som får göra en framställan enligt denna paragraf. Att kommuner, kyrkliga kommuner och landsting får göra sådana

framställningar framgår direkt av denna paragraf.

I motiveringen till 12 & har vi angett hur Personalverket skall handla, om nå— gon begär att under höjd beredskap få ta i anspråk en totalförsvarspliktig som genom krigsplacering eller anteckning i disponibilitetsregistret redan har till-

delats en krigsuppgift.

En totalförsvarspliktigs krigsplacering kan komma att ändras flera gånger un—

der den tid han omfattas av totalförsvarsplikten.

• Sida 145
•  Original

Tjänstgöring utan vapen

165

Genom bestämmelserna om rätt till tjänstgöring utan vapen ges en totalför- svarspliktig som har en allvarlig personlig övertygelse att inte bruka vapen mot annan en uttrycklig rätt att slippa tjänstgöra i Försvarsmakten och att fullgöra sådan tjänstgöring i det civila försvaret som är förenad med bruk av

vapen. Bestämmelserna är tillämpliga på såväl värnplikt som civilplikt.

Vid en mönstring eller vid en annan utredning enligt 2 kap. kan det fram- komma att en totalförsvarspliktig har samvetsbetänkligheter mot bruk av va- pen mot annan. Detta är då en omständighet som bör beaktas inom ramen för den bedömning som skall göras innan en totalförsvarspliktig skrivs in för värnplikt eller civilplikt. Bestämmelsen i denna paragraf går emellertid läng— re och ger tillsammans med bestämmelsen i 21 & varje totalförsvarspliktig en uttrycklig rätt att få slippa tjänstgöring som är förenad med vapenbruk och all tjänstgöring i Försvarsmakten.

I paragrafen anges de grundläggande förutsättningarna för att en totalför- svarspliktig skall få rätt att vara vapenfri. Dessa förutsättningar överensstäm- mer med dem som i dag gäller för att få tillstånd till vapenfri tjänst. Att va- penbruket skall vara riktat mot annan innebär att bestämmelsen inte kan till- lämpas i fråga om bruk av vapen för andra syften, exempelvis räddnings- tjänstens bruk av vapen i samband med ammunitionsröjning.

Beslutet att en totalförsvarspliktig har fått rätt att vara vapenfri medför

hinder för inskrivning i Försvarsmakten och för vissa befattningar i det civila

• Sida 146
•  Original

146 försvaret. Om en sådan inskrivning har skett, skall den ändras. Detta fram- går av 21 5. Om inskrivningen sker eller har skett i en utbildningsreserv

skall den kombineras med en anteckning om rätten att vara vapenfri.

17%

Av bestämmelsen framgår att en totalförsvarspliktig måste göra en skriftlig ansökan för att få rätt att vara vapenfri. Ansökningen skall göras hos To- talförsvarets personalverk eller en myndighet som Personalverket bestämmer. Ärendet skall alltid avgöras av Personalverket. Detta framgår av 22 &.

En ansökan om rätt att vara vapenfri skall för att kunna beaktas alltid inne- hålla en försäkran av sökanden att hans eller hennes inställning till bruk av vapen mot annan är sådan som anges i 16 5. Detta överensstämmer med vad

som i dag gäller enligt 1 a 5 lagen om vapenfri tjänst.

18%

Liksom enligt den nuvarande lagen om vapenfri tjänst skall som regel en för- säkran som avses 17 & medföra att sökanden skall anses ha en sådan överty- gelse som anges i 16 &. En förutsättning för detta är emellertid att ansökan antingen görs före sökandens första inskrivningsbeslut eller inom sex måna— der från den dag då han eller hon fick del av ett beslut om inskrivning till en befattning som är förenad med bruk av vapen. Ytterligare en förutsättning är - liksom enligt den nuvarande lagstiftningen — att det inte finns särskilda skäl

att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen mot annan.

• Sida 147
•  Original

147 19 &

Paragrafen behandlar den situationen att ansökningen om rätt att vara vapen- fri görs senare än som anges i 18 &. Liksom enligt vad som gäller i dag skall ansökan i så fall även innehålla en redogörelse för de förhållanden som åbe- ropas till stöd för den påstådda inställningen till bruk av vapen mot annan. Prövningen av sökandens övertygelse skall i ett sådant fall vara mer ingående än om ansökan görs i närmare anslutning till inskrivningsbeslutet.

205

Enligt 14 & förvaltningslagen skall en sökande få tillfälle att lämna uppgifter muntligt i ett ärende som rör myndighetsutövning mot en enskild, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. Bestämmelsen i denna paragraf går längre och ger sökanden rätt att lämna muntliga uppgifter i ett ärende om

rätt att vara vapenfri, innan ansökan får avslås.

215

Bestämmelsen, som har berörts i motiveringen till 16 &, reglerar vilka kon- sekvenser ett beslut att en totalförsvarspliktig har rätt att vara vapenfri skall få för inskrivningen. Om inskrivning inte har skett, innebär beslutet ett hin- der för inskrivning i Försvarsmakten och för civilplikt som är förenad med bruk av vapen. Om beslutet meddelas efter ett sådant inskrivningsbeslut, skall inskrivningen ändras så att det inte kommer i konflikt med beslutet om

rätt att vara vapenfri.

• Sida 148
•  Original

148 22 5

Enligt bestämmelsen skall ansökningar om rätt att vara vapenfri prövas av

Totalförsvarets personalverk.

4 kap. Fullgörande av värnplikt och civilplikt Grundutbildning

15

I paragrafen anges längden av den grundutbildning som en totalförsvarsplik— tig är skyldig att fullgöra. Liksom i den nu gällande lagstiftningen har tider- na uttryckts i antalet tjänstgöringsdagar. I dessa inräknas normalt inte

inrycknings— och utryckningsdagen.

Första stycket anger endast det högsta och, när det gäller värnplikten, det lägsta antalet dagar och innehåller alltså inte någon motsvarighet till värn— pliktslagens långt gående uppspaltning av tjänstgöringstiderna för olika värn-

pliktskategorier och befattningar.

Enligt bestämmelsen i 5 kap. 3 5 skall grundutbildningen ge de kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver. Eftersom utbildningstiderna gene— rellt inte skall vara längre än vad som erfordras för att uppnå utbildningsmål— et, kan grundutbildningens längd därför komma att variera mycket mellan olika befattningar. För de allra flesta totalförsvarspliktiga som genomgår

grundutbildning kommer dennas längd att vara betydligt kortare än det högs-

• Sida 149
•  Original

ta tillåtna antalet dagar. Av bestämmelsen i 5 kap. 4 & andra stycket framgår att grundutbildningen som regel skall fullgöras i ett sammanhang men i un-

dantagsfall får delas upp på flera tjänstgöringstillfällen.

Av bestämmelsen i 3 kap. 14 & framgår att en totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning inte kan krigsplaceras kan bli skyldig att genomgå ytterligare en grundutbildning, som dock inte får överstiga 60 dagar. För att uttaget av tjänstgöringsdagar av de totalförsvarspliktiga som har genomgått de längsta grundutbildningarna inte skall bli orimligt högt har vi för dessa fall i andra stycket intagit en begränsningsregel. Enligt denna får den sam- manlagda tiden som en totalförsvarspliktig genomgår grundutbildning inte

överstiga 615 dagar.

Zå

Paragrafen innehåller vissa inskränkningar i skyldigheten att fullgöra värn— plikt och civilplikt med en grundutbildning som är längre än 60 dagar. Den

är alltså tillämplig endast på manliga svenska medborgare.

Under normala förhållanden upphör skyldigheten att fullgöra värnplikt eller den längre civilplikten, om den totalförsvarspliktige inte har kallats in till grundutbildning före utgången av det kalenderår när han fyller 24 år. Be- stämmelsen motsvaras närmast av 4 & punkterna 3 och 5 i den nuvarande värnpliktslagen som reglerar befrielse av en värnpliktig som efter naturalisa— tion har förvärvat sitt svenska medborgarskap det år han fyller 28 år eller se- nare och befrielse av en värnpliktig som har vistats utomlands till dess. Den

nu föreslagna bestämmelsen är däremot tillämplig på samtliga totalförsvars—

• Sida 150
•  Original

150 pliktiga.

Hänsynen till den enskilde talar enligt vår uppfattning starkt för att han inom rimlig tid skall få klarlagt om myndigheterna kräver att han skall fullgöra en lång grundläggande tjänstgöring eller inte. Även ur den utbildande myndig— hetens synpunkt är det ett intresse att åldersspridningen inte är alltför stor bland dem som samtidigt genomgår sådan grundutbildning. Om en totalför— svarspliktig inte har kallats in till grundutbildning innan han har uppnått en viss ålder, anser vi därför att han skall kunna utgå från att någon värnplikt eller längre civilplikt inte kommer att utkrävas av honom. Lagen bör enligt vår mening ange den åldersgräns som gäller i detta hänseende. Vi anser att gränsen normalt bör gå vid utgången av det kalenderår när den totalförsvars- pliktige fyller 24 år. Den bör knytas till tidpunkten när inkallelsen sänds ut

och inte till tidpunkten då grundutbildningen skall påbörjas.

Avgörande är alltså att en order om inkallelse till grundutbildningen utfärdas före den angivna tiden. Den totalförsvarspliktige kan alltså inte själv genom att exempelvis hålla sig undan eller söka uppskov påverka sin skyldighet att tjänstgöra enligt denna punkt. Det är å andra sidan inte tillräckligt att han ge- nom inskrivningsbeslutet har fått kännedom om tiden för den planerade in- ryckningen till grundutbildning. Det krävs därutöver - som nyss angavs — att en inkallelseorder har utfärdats. Härmed menas att ordern skrivits ut och postbefordrats. Det avgörande datumet blir det datum när försändelsen har poststämplats. Det är däremot inte nödvändigt att han har tagit emot hand-

lingen.

Paragrafen hindrar inte att en totalförsvarspliktig efter ny inskrivning blir skyldig att fullgöra civilplikt med kortare grundutbildning eller civilplikt med

• Sida 151
•  Original

enbart repetitionsutbildning, krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring. Om den totalförsvarspliktige - trots att han har blivit inkallad till grundut— bildning före utgången av den i paragrafen angivna tiden - inte hunnit påbör- ja sin grundutbildning förrän en längre tid därefter, kan skäl finnas att på

grund av hans ålder ändra hans inskrivning till en annan tjänstgöring.

Regeringen kan enligt 3 kap. 10 & besluta att totalförsvarspliktiga som har placerats i en utbildningsreserv skall grundutbildas. Ett sådant beslut kan av- se totalförsvarspliktiga som fyller högst 30 år under samma kalenderår. En totalförsvarspliktig som omfattas av ett sådant beslut är skyldig att fullgöra grundutbildning, även om kallelsen sänds ut senare än vid utgången av det

kalenderår när han fyller 24 år.

Om särskilda skäl föreligger, bör den totalförsvarspliktige vara skyldig att fullgöra grundutbildningen trots att han inte inkallats inom de tider som an— ges i paragrafen. Ett sådant skäl kan vara att han har hållit sig undan från mönstringen och därför inte har kunnat mönstras i tillräckligt god tid för att

kunna inkallas före utgången av det kalenderår när han fyller 24 år.

35

Paragrafen behandlar den speciella situation som kan uppkomma om en total- försvarspliktig är svensk medborgare men också har medborgarskap i en an- nan stat, där han är skyldig att fullgöra militär tjänstgöring. Bestämmelsen är endast tillämplig på män. Sverige är anslutet till en konvention sluten i

Strasbourg den 6 maj 1963 om begränsning av fall av flerfaldigt medborgar— skap och angående militära förpliktelser i fall av flerfaldigt medborgarskap.

• Sida 152
•  Original

Av en bestämmelse i konventionens artikel 6 följer att en totalförsvarspliktig med flerfaldigt medborgarskap, innan han uppnår 19 års ålder, har rätt att välja att fullgöra sina militära förpliktelser i en annan stat som han också är medborgare i, om tjänstgöringen där med avseende på längd och effektivitet är åtminstone likvärdig med den som han skulle ha fullgjort i Sverige. I ett sådant fall är han inte skyldig att fullgöra värnplikt i Sverige. Sveriges åta- gande enligt konventionen bör komma till uttryck genom en bestämmelse i lagen. I bestämmelsen bör totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt med en längre grundutbildning än 60 dagar jämställas med dem som fullgör värn-

plikt.

En förutsättning för att den totalförsvarspliktige inte skall vara skyldig att fullgöra värnplikt eller den längre civilplikten i Sverige är emellertid att det står klart att han kommer att fullgöra tjänstgöringen i den andra staten och att denna tjänstgöring är åtminstone likvärdig med den som han skulle ha fullgjort i Sverige. Utredningen om detta kan bestå i att han hos Totalförsva- rets personalverk skriftligen intygar sitt val och att det klarläggs att tjänstgö-

ringen kommer att utkrävas av honom i den andra staten.

Av praktiska skäl och rättviseskäl bör den totalförsvarspliktiges valrätt inte begränsas till de västeuropeiska länder som är bundna av 1963 års konven— tion. Även om den totalförsvarspliktige uppfyller samma krav i förhållande till en annan stat och på motsvarande sätt väljer att fullgöra militärtjänst- göring för den staten, är han alltså inte skyldig att fullgöra värnplikt eller

den längre civilplikten i Sverige.

Skyldighet att i Sverige fullgöra värnplikt eller civilplikt som omfattar en

längre grundutbildning än 60 dagar föreligger naturligtvis inte heller om en

• Sida 153
•  Original

153 totalförsvarspliktig med flerfaldigt medborgarskap har fullgjort den militära

tjänstgöringen i den andra staten innan han påbörjar tjänstgöringen i Sverige. Därigenom omfattas även de fall av rätt att slippa fullgöra militärtjänstgöring som avses i den militärtjänstgöringsöverenskommelse som Sverige 1959 har träffat med Argentina och som innebär att om någon med medborgarskap i de två staterna genom intyg styrker att han har fullgjort militärtjänstgöring i

Argentina i fredstid skall vara befriad från sådan tjänstgöring i Sverige.

Sverige är emellertid i fråga om totalförsvarspliktiga med flerfaldiga medbor- garskap bunden genom konventioner även i andra avseenden. Konventions— regleringen går i allmänhet ut på att den som är medborgare i mer än en stat och stadigvarande är bosatt i någon av dem inte är skyldig att fullgöra militär tjänstgöring i någon annan stat än den där han är bosatt. I förordningen har vi tagit in bestämmelser enligt vilka totalförsvarspliktiga som inte är folkbok- förda i Sverige inte heller skall kallas till mönstring eller inkallas till värn— plikt eller den längre civilplikten. Vi uppfyller därigenom kraven i konven- tionerna om att den som har flera medborgarskap och stadigvarande vistas utomlands inte skall förpliktas att fullgöra militär tjänstgöring i Sverige. Även denna reglering bör gälla i förhållande till samtliga stater och alltså

inte endast dem i förhållande till vilka Sverige är konventionsbundet.

Repetitionsutbildning

45

I paragrafen anges det högsta antal tjänstgöringsdagar som får tas ut av en

totalförsvarspliktig i form av repetitionsutbildning under hela den tid som

• Sida 154
•  Original

han eller hon är underkastad totalförsvarsplikt. I detta antal inräknar vi nor- malt inte in- eller utryckningsdagen. Med stöd av en bestämmelse i förord- ningen får en totalförsvarspliktig som skall tjänstgöra kortare tid än 48 tim- mar dock tillgodoräkna sig de dagar som åtgår för resa till och från tjänst—

göringsplatsen som tjänstgöringsdagar.

Bestämmelsen gäller för värnplikt och för civilplikt oavsett längden av grundutbildningen. Den täcker in behovet av att genomföra repetitionsutbild- ningen i de mest kvalificerade befattningarna. För de allra flesta totalför- svarspliktiga, särskilt för dem inom det civila försvaret, kommer repetitions— utbildningen i praktiken att bli betydligt kortare än det högsta antal dagar som anges i paragrafen. Till skydd för den enskilde totalförsvarspliktige an- ges i 5 & ytterligare en begränsning i skyldigheten att fullgöra repetitionsut- bildning. I 6 å föreslår vi därutöver den begränsningen att ingen totalför- svarspliktig skall vara skyldig att under sin livstid genomgå grundutbildning och repetitionsutbildning under längre tid än sammanlagt 700 dagar.

55

Paragrafen innehåller en begränsning i skyldigheten för totalförsvarspliktiga

att fullgöra repetitionsutbildning.

Bestämmelsen gäller oavsett om repetitionsutbildningen fullgörs som värn-

plikt eller civilplikt. Genom bestämmelsen begränsas antalet tjänstgöringsda- gar och utbildningstillfällen som får tas ut av en totalförsvarspliktig under ett och samma kalenderår. Vårt förslag innebär att totalförsvarspliktiga kan tas i

anspråk för repetitionsutbildning på ett mer flexibelt sätt än enligt den nuva—

• Sida 155
•  Original

rande värnpliktslagen. Vi föreslår därför att de myndigheter som har ansvar för utbildningen inte längre skall vara bundna till ett system med bestämda övningar utan friare skall kunna disponera den personalresurs som de total— försvarspliktiga utgör. Genom att ett sådant flexiblare system genomförs finns det inte heller något behov att — såsom är möjligt i dagens system för värnpliktiga - låta totalförsvarspliktiga fullgöra repetitionsutbildning i direkt

anslutning till grundutbildningen.

Vi har i förslaget inte heller gjort någon uppdelning av de totalförsvarsplikti- ga i kategorier eller grupper av befattningar och knutit tjänstgöringstiderna till dessa. En följd av detta blir att de tidsramar som vi anger för uttaget av repetitionsutbildning för många totalförsvarspliktiga har vidgats avsevärt jäm- fört med vad som gäller i dag. Detta är en förutsättning för att samtliga kate- gorier skall kunna rymmas inom ramarna. Genom en sådan teknik skapas emellertid också en formell möjlighet att utöka tjänstgöringsskyldigheten för många i förhållande till vad som nu gäller. Avsikten med förslaget är emel— lertid inte att detta generellt skall bli följden. Syftet är i stället att uttaget av tjänstgöringsdagar i stort sett skall vara detsamma som i dag men att det skall vara mer anpassat till de krigsuppgifter som totalförsvarspliktiga och de förband eller organisationer som de ingår i har att lösa.

Enligt huvudregeln i bestämmelsen är en totalförsvarspliktig inte skyldig att under ett och samma kalenderår fullgöra repetitionsutbildning vid mer än två tillfällen och med mer än sammanlagt 34 dagar. Undantag från denna be— gränsningsregel får göras, om det finns särskilda skäl att genomföra repeti- tionsutbildning i större omfattning. Det kan gälla totalförsvarspliktiga som med hänsyn till den materiel som de skall hantera måste övas oftare eller

som måste öva mobilisering. Om denna möjlighet till undantag från huvud-

• Sida 156
•  Original

156 regeln utnyttjas är det emellertid särskilt viktigt att hänsyn tas till den enskil- de så att ianspråktagandet inte blir oskäligt betungande för honom eller

henne.

Längsta tillåtna utbildningstid

65

Av denna paragraf framgår att ingen på grund av totalförsvarsplikten är skyl- dig att genomgå utbildning under mer än 700 dagar. Detta högsta antal tjänstgöringsdagar avser all utbildning - grundutbildning och repetitions— utbildning - som sker som värnplikt eller civilplikt. Bestämmelsen syftar till att förhindra att någon först tas i anspråk för en lång värnpliktsutbildning och därefter skrivs in för civilplikt med en omfattande tjänstgöringsskyldighet. Syftet är också att förhindra att den sammanlagda tiden för grundutbildning och repetitionsutbildning inom värnpliktssystemet blir orimligt lång för den

enskilde.

Krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring

75

I paragrafen behandlas krigstjänstgöringen. Inkallelse till krigstjänstgöring får ske endast om höjd, dvs. skärpt eller högsta, beredskap enligt lagen (1992zl403) om höjd beredskap råder i den del av totalförsvaret där tjänstgö-

ringen skall fullgöras. Enligt lagen råder högsta beredskap om Sverige är i

• Sida 157
•  Original

krig. Är Sverige i krigsfara eller råder det utomordentliga förhållanden på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara får enligt lagen regeringen besluta om höjd beredskap. Vad som utgör krig eller krigsfara finns inte definierat i författningstext utan faller i sista hand tillbaka på en bedömning av regeringen (jfr Holmberg—Stjernquist, Grundlagarna (1980) s. 360-363 och 421 med hänvis-

ningar).

Krigstjänstgöringen är inte tidsbegränsad på annat sätt än att den upphör när regeringen enligt 9 & andra stycket beslutar att den skall upphöra.

85

Enligt första stycket får regeringen besluta att totalförsvarspliktiga som har krigsplacerats skall fullgöra beredskapstjänstgöring, om sådan tjänstgöring behövs för Sveriges försvarsberedskap utan att det råder höjd beredskap. Be— redskapstjänstgöringen kan bli aktuell för att en erforderlig beredskap skall kunna upprätthållas också i fredstid, t.ex. om grundutbildningskontingenten innehåller för få totalförsvarspliktiga med tillräcklig utbildning och den dis— ponibla kontingenten och antalet totalförsvarspliktiga under repetitionsutbild- ning är otillräcklig. Med beredskapstjänstgöring avser vi inte sådan tjänstgö- ring för insatsberedskapen som normalt fullgörs inom ramen för de totalför- svarspliktigas grundutbildning och repetitionsutbildning. Regeringen kan be— sluta om beredskapstjänstgöring i direkt anslutning till krigstjänstgöring, om

förutsättningarna för krigstjänstgöringen inte längre föreligger.

Varje totalförsvarspliktig är enligt andra stycket skyldig att fullgöra bered-

• Sida 158
•  Original

158 skapstjänstgöring under sammanlagt högst 180 tjänstgöringsdagar under den tid då han eller hon är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Dessa

tjänstgöringsdagar får tas i anspråk vid flera olika tillfällen.

95

Inkallelse av totalförsvarspliktiga till beredskapstjänstgöring och krigstjänst— göring bör inte kunna beslutas av någon annan än regeringen. Regeringens beslut skall ange både att totalförsvarspliktiga skall kallas in till sådan tjänst— göring och det antal totalförsvarspliktiga som omfattas av beslutet. Regering— en skall även besluta när beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring skall

upphöra.

5 kap. Gemensamma bestämmelser för värnplikten och civilplikten

Skyldigheter under tjänstgöringen

15

Genom bestämmelsen i denna paragraf preciseras de inskränkningar som myndigheter inom totalförsvaret får göra i en enskild totalförsvarspliktigs personliga förhållanden under den tid då han eller hon är skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Enligt bestämmelsen i 8 kap. 3 5 första stycket RF kräver sådana inskränkningar lagstöd. Eftersom inskränkningarna innebär att en totalförsvarspliktigs rätt enligt 2 kap. 8 & RF att fritt förflytta sig inom

riket och att lämna detta begränsas skall bestämmelsen vara motiverad av

• Sida 159
•  Original

159 ändamål som anges i 2 kap. 12 & RF.

De inskränkningar som avses i första stycket kan ta sig uttryck i order från förmän eller arbetsledare till den som tjänstgör eller som mer generellt utfor- made tjänstgöringsföreskrifter. Det som regleras genom bestämmelsen är

gränserna för vad sådana order och föreskrifter får innehålla.

Avgörande för om en inskränkning får göras är alltså om det är motiverat av hänsyn till den verksamhet som bedrivs vid det förband eller det verksam— hetsställe där tjänstgöringen fullgörs. Skäl till inskränkningar kan föreligga om det behövs för utbildningen av totalförsvarspliktiga. Men även åtgärder som mer allmänt syftar till att verksamheten skall kunna bedrivas i säkra och ordnade former utgör sådant skäl. Upprätthållandet av den allmänna ordning-

en och säkerheten är alltså exempel på skäl som motiverar inskränkningar.

Inskränkningarna får innebära att en totalförsvarspliktigs rätt att fritt förflytta sig inom Sverige och att resa utomlands begränsas. Även andra inskränk- ningar i de personliga förhållandena kan komma i fråga. Det kan röra sig om skyldighet att bära uniform, vara förlagd på visst sätt, iaktta vissa ordnings- regler vid en förläggning och uppföra sig enligt vissa normer. Inskränkning— arna kan avse skyldigheter under såväl tjänstetid som fritid. Det ligger emel- lertid i sakens natur att de krav som verksamheten ställer på totalförsvars— pliktiga under fritid i allmänhet är mer uttunnade och kan vara beroende av om uniform bärs och om de totalförsvarspliktiga befinner sig på t.ex. ett mi— litärt område eller inte.

Av andra stycket följer att den som fullgör värnplikt eller civilplikt är skyl- dig att genomgå sådana medicinska och psykologiska undersökningar som

• Sida 160
•  Original

krävs för att utreda hans eller hennes fysiska och psykiska prestationsförmå— ga. Syftet med bestämmelsen är att de myndigheter där totalförsvarspliktiga tjänstgör under tjänstgöringstiden skall kunna hålla sig informerade om en totalförsvarspliktigs förmåga att tjänstgöra inom totalförsvaret. I sak innebär den att en totalförsvarspliktig även under tjänstgöringen är skyldig att under- kasta sig samma undersökningar som vid en mönstring. Den ger dock inte myndigheterna rätt att påtvinga honom eller henne andra kroppsliga ingrepp som avses i 2 kap. 7 & RF än sådana som är motiverade av att utreda och bedöma förutsättningarna att tjänstgöra inom totalförsvaret. Bestämmelsen ger myndigheterna rätt att i sådant syfte ta blodprov av en totalförsvarspliktig

men däremot inte att mot hans eller hennes vilja genomföra vaccineringar.

Inskränkningar i enskildas personliga förhållanden till följd av plikttjänstgö- ring har en lång tradition i Sverige. De inskränkningar som vi föreslår går inte längre än vad som redan i dag tillämpas med stöd av praxis. Begräns— ningar i rörelsefriheten är nödvändiga för att ett system med personalförsörj- ning genom plikt skall kunna upprätthållas. Möjligheterna till kroppsliga in- grepp enligt andra stycket går inte längre än vad som är sakligt motiverat. Enligt vår mening är därför en lagstiftning som inskränker den enskildes rät-

tigheter motiverad.

25

Bestämmelserna i denna paragraf har utan ändring i sak överförts från 32 & värnpliktslagen och innebär för de totalförsvarspliktiga som skall fullgöra civilplikt en precisering. Bestämmelsen omfattar all den tid under vilken en

totalförsvarspliktig är tjänstgöringsskyldig, alltså även fritid och annan tid då

• Sida 161
•  Original

han eller hon inte är i tjänst. Frågan hur långt lydnadsplikten sträcker sig är inte helt lätt att besvara. Klart är att en totalförsvarspliktig i vissa befatt- ningar kan vara skyldig att bruka vapen mot en fiende med avsikt att döda denne. Han eller hon har dock en oinskränkt rätt att vägra delta i handlingar som förbjuds enligt folkrättens regler.

Utbildningen

35

I paragrafen anges syftet med grundutbildningen och repetitionsutbildningen. Bestämmelsen avser att tillgodose ett önskemål att i lagtext formulera stats- makternas viljeinriktning avseende främst värnplikten (jfr SOU l985:36

s. 27—29). Den är dock tillämplig även på civilplikten. Vi har funnit det lämpligt att ange målen med grundutbildningen och repetitionsutbildningen

var för sig.

Grundutbildningen syftar till att ge de totalförsvarspliktiga en sådan grund- läggande utbildning att de kan fullgöra de uppgifter som det förband eller den organisation där de tjänstgör kan komma att ställas inför i krig. Utbild- ningens praktiska och teoretiska innehåll skall styras av detta mål. I para- grafens första stycke har detta uttryckts så att grundutbildningen skall ge de kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver. Om man bortser från bestämmelsen i paragrafens tredje stycke anger inte lagen något om utbild— ningens närmare innehåll eller dess uppdelning i olika faser såsom t.ex. all— mänmilitär utbildning, befattningsutbildning och förbandsutbildning. Rege— rin3gen och myndigheterna har här ett stort utrymme att inom tillgängliga re-

• Sida 162
•  Original

sursramar anpassa omfattningen och inriktningen av grundutbildningen efter skiftande behov och resurser. Av bestämmelsen följer emellertid att stats- makterna är skyldiga att ge varje totalförsvarspliktig en sådan grundläggande utbildning att han eller hon kan fullgöra de uppgifter som kommer att krävas

av honom eller henne under tjänstgöring i krig.

Under repetitionsutbildningen övas totalförsvarspliktiga i sina krigsbefatt- ningar. Syftet med repetitionsutbildningen är att befästa och utveckla skick- ligheten för krigsuppgiften. Andra stycket innehåller en bestämmelse med

detta innehåll.

För att oklarhet inte skall föreligga om att totalförsvarspliktiga är skyldiga att även under utbildningen fullgöra beredskapstjänst har i paragrafens tredje stycke angetts att i grundutbildningen och repetitionsutbildningen även ingår uppgifter som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap. Bestäm- melsen tar i första hand sikte på totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt. Sådana totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning eller repetitions- utbildning får alltså som ett led i sin tillämpade utbildning beordras att utföra uppgifter som ankommer på ett beredskapsförband. Sådana uppgifter kan omfatta ingripanden enligt förordningen (1982:756) om försvarsmaktens in— gripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. Härigenom ges Försvarsmakten möjlighet att ta i anspråk totalförsvars-

pliktiga för att upprätthålla den beredskap som behövs i fredstid.

• Sida 163
•  Original

163 45

Av första stycket följer att det för varje befattning eller typ av befattning i såväl Försvarsmakten som det civila försvaret till vilken totalförsvarspliktiga grundutbildas skall fastställas en grundutbildningstid. Härigenom skapas en anknytning mellan befattningen som anges i inskrivningsbeslutet och det antal dagar under vilka skyldighet föreligger att genomgå grundutbildning. Genom denna ordning kommer rättssäkerhetsgarantierna avseende längden av den tid som en enskild är tvungen att tjänstgöra att väsentligen vara kopplade till in— skrivningsförfarandet och möjligheterna att få inskrivningsbeslutet och senare ändringar av detta överprövade. Innehållet i grundutbildningen preciseras ge— nom inskrivningsbeslutet och eventuellt senare beslutade ändringar av detta beslut. Att en ändring i ett inskrivningsbeslut som medför en längre grundut— bildningstid kräver den totalförsvarspliktiges medgivande framgår av bestäm— melsen i 3 kap. 9 5 andra stycket.

Enligt andra stycket skall grundutbildningen som regel genomföras i en följd, om det inte för vissa befattningar finns särskilda skäl att genomföra den i omgångar. Det får ankomma på regeringen att i verkställighetsföreskrifter ange de befattningar för vilka en uppdelningen av grundutbildningen får före- komma eller överlämna detta åt en myndighet. Möjligheten till en sådan upp- delning bör tillämpas restriktivt.

55

I paragrafen har vi allmänt angett de kriterier som skall vara vägledande för

uttaget av repetitionsutbildningsdagar. Den sammanlagda repetitionsutbild-

• Sida 164
•  Original

ningen för varje totalförsvarspliktig bör enligt vår uppfattning bestämmas av såväl krigsuppgiften som behovet att öva det förband eller den funktion där krigsuppgiften skall fullgöras, dvs. där de totalförsvarspliktiga är krigspla-

cerade.

Inkallelse

65

Av paragrafens första stycke framgår att som regel endast Totalförsvarets personalverk får aktualisera skyldigheten för en enskild att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Det sker genom att verket inkallar den som är totalförsvars- pliktig till tjänstgöring. Avsikten är inte att Personalverket skall bestämma vilka totalförsvarspliktiga som skall kallas in eller när detta skall ske. Sådana ställningstaganden skall i stället göras av Försvarsmakten och de myndigheter inom det civila försvaret som ansvarar för verksamheter inom vilka totalför- svarspliktiga tjänstgör. Verkets uppgift blir endast att verkställa myndigheter— nas beställningar genom att sända ut inkallelser och se till att dessa kommer de totalförsvarspliktiga till del. Skälet till denna ordning är att Värnpliktsver- ket i dag har upparbetade rutiner för denna verksamhet och att Totalförsva— rets personalverk, som kommer att överta Värnpliktsverkets uppgifter, däri- genom kommer att få goda förutsättningar att fullgöra dessa uppgifter på ett effektivt sätt utan att rättssäkerhetsaspekterna sätts åt sidan. Inkallelse till

krigstjänstgöring bör därutöver kunna ske på sätt som regeringen förordnar.

Inkallelse till utbildning skall delges den som inkallas personligen enligt del-

givningslagen (19701428). Inkallelse till krigstjänstgöring och beredskaps-

• Sida 165
•  Original

tjänstgöring kan därutöver få delges på annat sätt, t.ex. genom beredskaps- larm eller genom radio och TV. Bestämmelscr i dessa frågor bör tas in i för-

ordning.

I andra stycket stadgas till skydd för den enskilde att en inkallelse till utbild- ning som regel skall utfärdas i god tid. Erfarenheten visar också att inkallel- ser som sker med kort varsel ofta leder till sådana svårigheter för den inkal- lade att han eller hon inte sällan beviljas uppskov med tjänstgöringen. En strävan bör därför vara att inkallelserna utfärdas i så god tid som möjligt fö- re inställelsedagen. En inkallelse till utbildning bör utfärdas cirka sex måna- der - och i vart fall inte senare än en månad - före inställelsen. Om en sådan inkallelse måste återkallas, bör det inte ske senare än tre månader för instäl- lelsedagen. Undantag härifrån får naturligtvis göras om den som skall tjänst- göra samtycker till att inställa sig med kortare varsel eller accepterar en åter- kallelse en kortare tid före tjänstgöringens början. Men det kan också i vissa situationer föreligga andra särskilda omständigheter som bör föranleda att en kortare tid mellan inkallelsen och tjänstgöringens början kan godtas. En så- dan omständighet kan vara att det ingår som ett övningsmoment att inställel- sen sker med kort varsel. Vi föreslår därför att huvudregeln om att en inkal- lelse till utbildning skall utfärdas i god tid får frångås, om det finns särskilda skäl.

75

Enligt bestämmelsen är en totalförsvarspliktig skyldig att inställa sig till tjänstgöring enligt inkallelsen och snarast anmäla eventuellt hinder att inställa

sig till Totalförsvarets personalverk. I sak innebär regleringen i denna del en-

• Sida 166
•  Original

dast två mindre förändringar i förhållande till vad som nu gäller för värnplik- tiga. Å ena sidan utvidgas anmälningsskyldigheten något och å andra sidan slopas straffsanktionen för underlåtenheten att anmäla laga förfall. Ändring— arna motsvarar dem som vi har gjort genom bestämmelsen i 2 kap. 5 & för motsvarande situation vid mönstring och personlig inställelse till annan utred— ning. Motiven till ändringen är desamma som vi har angett i specialmotive—

ringen till den bestämmelsen.

Uppskov 8 5

I paragrafen behandlas frågor om uppskov med grundutbildningen och repeti- tionsutbildningen. Det ligger i sakens natur att uppskov inte kan beviljas med krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring. Behovet av ledighet vid sådan tjänstgöring får tillgodoses genom tjänstledighet enligt särskilda föreskrifter. Av bestämmelsen i 10 kap. 8 & framgår vidare när en totalförsvarspliktig, som på grund av vissa omständigheter inte kunnat inställa sig till tjänstgö-

ring, har giltigt skäl för att utebli.

Bestämmelsen motsvarar i sak 22 & TjK om anstånd, som enligt 15 & förord- ningen (1977:577) om grundutbildning och övning inom civilförsvaret också gäller för den som är inskriven i civilförsvarsorganisationen. Vi föreslår att

begreppet anstånd ersätts med begreppet uppskov. Ändringarna i bestämmel- sen i första stycket första punkten är i övrigt av enbart språklig art.

I första stycket andra punkten har vi tagit in en bestämmelse som närmast

• Sida 167
•  Original

motsvarar bestämmelsen i 4 & andra stycket värnpliktslagen om befrielse för viss tid på grund av tillfälligt nedsatt prestationsförmåga. Uppskov enligt denna punkt liksom enligt första punkten förutsätter att inkallelse har utfär- dats. Om den tillfälliga nedsättningen av prestationsförmågan visar sig redan vid mönstringen, bör detta leda till att inkallelsen uppskjuts till en tidpunkt då hindret för tjänstgöring har fallit bort. Det är vidare en förutsättning för uppskov att den totalförsvarspliktige ansöker om uppskov. Om någon ansö- kan inte görs, är den som har kallats in skyldig att inställa sig enligt kallel- sen, om detta är möjligt. För en totalförsvarspliktig som har inställt sig till utbildning i motsvarande situation avgör bestämmelsen i 12 ä 2 frågan om

utbildningen skall fortsätta eller avbrytas.

Sedan ett uppskov har beslutats bör frågan om den fortsatta tjänstgöringen bedömas på nytt inom en inte alltför lång tid. Enligt bestämmelsen i andra stycket får ett uppskov därför inte beslutas för längre tid än ett år i sänder räknat från inställelsedagen. När denna tid har gått ut ankommer det på To— talförsvarets personalverk att på nytt ta ställning till den framtida tjänstgö-

ringsskyldigheten.

Eftersom en totalförsvarspliktig som regel skall inkallas till grundutbildning som är längre än 60 dagar före utgången av det kalenderår när han fyller 24 år, skall uppskov med sådan utbildning normalt inte beviljas för tiden där-

efter.

• Sida 168
•  Original

168 95

Tjänstgöring som inte är förenad med vapenbruk är i det nya systemet ett normalt alternativ till annan tjänstgöring. Det innebär att en totalförsvarsplik- tig som redan vid mönstringen ger till känna att han har en sådan allvarlig personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan som är oförenlig med en viss tjänstgöring som regel inte skall skrivas in mot en befattning som förutsätter sådan tjänstgöring. Detta har kommenterats närmare i anslut— ning till bestämmelserna om rätten att vara vapenfri i 3 kap. 16 - 22 åå.

Bestämmelsen i denna paragraf reglerar vad som gäller för en totalförsvars- pliktig som ansöker om att vara vapenfri sedan han eller hon har kallats in till grundutbildning eller repetitionsutbildning. I 13 5 första stycket 1 och andra stycket finns motsvarande bestämmelse för det fallet att ansökningen

görs sedan tjänstgöringen har påbörjats.

Enligt första stycket skall en totalförsvarspliktig som huvudregel beviljas uppskov med utbildningen, om han eller hon efter inkallelsen men innan ut- bildningen har påbörjats ansöker om att vara vapenfri. En förutsättning för detta är självfallet att den tjänstgöring som inkallelsen avser är förenad med bruk av vapen. Uppskovet skall beviljas för tiden till dess ansökningen om rätt att vara vapenfri har prövats slutligt. En ansökan om att rätt att vara va- penfri som görs under denna tid skall anses innefatta en ansökan om upp-

skov.

Uppskov skall inte beviljas, om särskilda skäl talar mot detta. Sådana skäl föreligger som regel vid inkallelse till krigstjänstgöring och beredskapstjänst—

göring. Vid inkallelse för utbildning kan ett sådant skäl vara att sökanden

• Sida 169
•  Original

tidigare har gjort en ansökan om rätt att vara vapenfri. Utbildningen skall då som regel påbörjas enligt kallelsen och genomföras med den inskränkning som följer av andra stycket. Det gäller oavsett om den tidigare ansökningen avslogs eller inte ledde fram till något beslut, t.ex. för att den återkallades. Även i vissa andra situationer kan särskilda skäl föranleda att utbildningen skall påbörjas oaktat att en ansökan gjorts om rätt att vara vapenfri. En sådan situation kan föreligga, om det är fråga om en ansökan som inte är allvarligt

menad, t.ex. därför att den är gjord enbart för att få uppskov.

I andra stycket finns en bestämmelse som tar sikte på det fallet att den som ansöker om rätt att vara vapenfri skall påbörja sin tjänstgöring eftersom upp- skov enligt första stycket inte har beviljats. Enligt bestämmelsen, som över- ensstämmer med vad som i dag gäller för värnpliktiga i motsvarande situa- tion, får den som har gjort ansökan inte övas i bruk av vapen eller beordras att bära vapen eller ammunition. Att han eller hon inte får tillgodoräkna sig tid med sådan tjänstgöring som fullgjord utbildning framgår av 18 &.

105

I paragrafen behandlas frågan om vem som får besluta om uppskov. Enligt 25 & TjK görs i dag en ansökan om anstånd hos truppregistreringsmyndighet— en. Vi föreslår att uppskovsfrågorna skall avgöras av Totalförsvarets perso- nalverk utan möjlighet för verket att delegera beslutanderätten till någon an- nan myndighet. En begäran om uppskov enligt 8 5 skall liksom i dag göras skriftligt samt ange de skäl som åberopas och vara åtföljd av de skriftliga in— tyg och andra handlingar som åberopas. Bestämmelser om detta har vi tagit in i förordningen.

• Sida 170
•  Original

170 11 5

Enligt denna paragraf, som motsvarar bestämmelsen om anstånd i 20 & TjK, skall en totalförsvarspliktig som fullgör vissa uppdrag utan särskilt beslut ha uppskov. Uppskovet är begränsat till den tid under vilken uppdraget fullgörs. Därefter är den som har innehaft ett sådant uppdrag underkastad samma tjänstgöringsskyldighet som andra totalförsvarspliktiga. Avsikten är att Total- försvarets personalverk skall få uppgift om vilka personer som fullgör sådana uppdrag och att dessa personer inte kallas in till värnplikt och civilplikt så

länge uppdraget varar.

A vbrott

125

Liksom enligt de nuvarande bestämmelserna i värnpliktslagen om befrielse för viss tid och anstånd och om hemförlovning i TjK bör det vara möjligt att avbryta grundutbildningen och repetitionsutbildningen under vissa förutsätt- ningar. Vi föreslår att hela regleringen om detta samlas i lagen.

Paragrafen gäller för såväl värnplikt som civilplikt. Den är inte tillämplig på

krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring.

I första punkten behandlas avbrott på grund av frånvaro från tjänsten. Utbild- ningen skall avbrytas, om en totalförsvarspliktig har varit frånvarande från tjänsten under en så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att nås. Skälet till frånvaron kan vara sjukdom eller skada som åsamkats i tjänsten eller un-

• Sida 171
•  Original

der fritid. Bestämmelsen omfattar emellertid också olovlig frånvaro av en to- talförsvarspliktig som inte inställer sig till tjänstgöring eller som avviker från denna.

Enligt andra punkten skall utbildningen avbrytas, om en totalförsvarspliktig insjuknar eller skadar sig under utbildningen och sjukdomen eller skadan kan antas komma att leda till en så lång frånvaro att utbildningsmålet inte kom-

mer att nås.

I motsats till vad som i dag gäller för värnpliktiga gör vi alltså inte någon skillnad mellan sjukdom och skada som kan antas vara orsakad av tjänsten samt sjukdom och skada som inte har ett sådant samband. Enligt de nuvaran- de bestämmelserna har en värnpliktig som ådrar sig en sjukdom eller skada i tjänsten rätt att fullgöra återstoden av tjänstgöringen och får alltså inte utan eget medgivande hemförlovas. Han kommer därigenom så länge tjänstgöring- en pågår i åtnjutande av de förmåner som gäller under denna och får också tillgodoräkna sig tiden som fullgjord tjänstgöring. Vi anser att denna ordning är förlegad, eftersom den låter tjänstgöringen pågå trots att det står klart att utbildningen inte kommer att kunna slutföras. Vi föreslår därför att utbild- ningen skall avbrytas även om sjukdomen eller skadan kan antas ha orsakats i tjänsten. Även rätten för en totalförsvarspliktig att tillgodoräkna sig tjänst— göringstid och att vid ett senare tillfälle få fullgöra utbildningen reglerar vi lika oavsett om sjukdomen eller skadan kan antas vara orsakad av tjänsten eller inte. Bestämmelser om tillgodoräknande av tjänstgöringstid finns i 17 5.

I lagtexten har vi inte närmare preciserat längden av den tid som frånvaron skall ha varat eller antas komma att vara för att föranleda avbrott i tjänstgö— ringen. I förordningen om totalförsvarsplikt föreslår vi såvitt gäller grundut-

• Sida 172
•  Original

bildning om mer än 60 dagar att en frånvarotid som överstiger eller beräknas överstiga en tiondel av den totala inkallelsetiden skall medföra avbrott. I frå- ga om kortare grundutbildningar och repetitionsutbildning anser vi däremot att det inte går att generellt sätta någon tidsgräns. Det får i det enskilda fallet avgöras hur lång frånvaro som kan godtas utan att utbildningsmålet går förlo-

rat.

135

Paragrafen reglerar avbrott i värnplikt och civilplikt i andra fall än som avses i 12 &.

Enligt första punkten skall liksom i dag en totalförsvarspliktigs tjänstgöring som huvudregel avbrytas när han eller hon ansöker om rätt att vara vapenfri, om utbildningen är förenad med bruk av vapen. Om det finns särskilda skäl för att tjänstgöringen skall fortsätta oaktat ansökningen, skall utbildningen emellertid fortsätta. Vad som kan vara sådana särskilda skäl har vi berört i anslutning till 9 5. Särskilda skäl att inte avbryta tjänstgöringen föreligger därutöver normalt vid krigstjänstgöring och beredskapstjänstgöring. En total- försvarspliktig som först under sådan tjänstgöring ansöker om rätt att vara vapenfri skall därför som regel inte medges avbrott med sin tjänstgöring.

Enligt andra punkten skall utbildningen vidare avbrytas om en totalförsvars- pliktig vägrar eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter under tjänstgö— ringen. Detta överensstämmer med dagens ordning. I förordningen har vi ta- git in bestämmelserna som reglerar hur myndigheterna skall handla i situatio—

ner när en totalförsvarspliktig vägrar att tjänstgöra. Om en sådan vägran eller

• Sida 173
•  Original

underlåtelse inträffar under krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring skall anmälan till åtal och lagföring för lydnadsbrott ske före avbrottet.

I andra stycket finns en hänvisning till bestämmelsen i 9 & andra stycket för det fallet att den som ansöker om att få vara vapenfri skall fortsätta sin

tjänstgöring.

145

Avbrott skall också göras i en totalförsvarspliktigs grundutbildning eller re- petitionsutbildning, om han eller hon har sådana skäl för detta som anges i 8 5 första stycket 1 och ansöker om att utbildningen skall avbrytas. Detta

motsvarar vad som gäller i dag enligt bestämmelserna om anstånd, vilka är

tillämpliga även på tjänstgöring som har påbörjats.

155

Ärenden om avbrott i utbildningen skall avgöras av Totalförsvarets personal- verk eller en myndighet som Totalförsvarets personalverk bestämmer. Para— grafen öppnar möjlighet för Personalverket att överlåta beslutanderätten i dessa frågor till olika myndigheter inom det civila försvaret där totalförsvars- pliktiga tjänstgör. Ärenden som avses i 14 & bör dock alltid handläggas av Totalförsvarets personalverk.

• Sida 174
•  Original

174 16 &

Grundutbildningen sker i dag i stor omfattning av personal och med materiel som i krig behöver tas i anspråk i totalförsvarets krigsansträngningar. Om Sveriges försvarsberedskap höjs, kan det därför bli nödvändigt att avbryta den pågående utbildningen av totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller civilplikt. På grund därav föreslår vi att regeringen ges möjlighet att avbryta grundutbildningen för totalförsvarspliktiga om utbildningsorganisationens re- surser behövs för att höja Sveriges försvarsberedskap. Motsvarande behov

finns inte när det gäller repetitionsutbildningen.

Tillgodoräknande av tjänstgöringstid

175

I första stycket regleras vad som gäller i fråga om tillgodoräknande av tjänst-

göringstid, om en totalförsvarspliktigs grundutbildning har avbrutits.

I överensstämmelse med vad som i dag gäller för värnpliktiga bör en total- försvarspliktig såsom fullgjord grundutbildning inte få tillgodoräkna sig nå- gon tjänstgöringstid, om grundutbildningen avbryts innan han eller hon har tjänstgjort en viss minsta del av hela grundutbildningstiden. Enligt de nuva- rande bestämmelserna skall tjänstgöringen ha uppgått till en tiondel av inkal— lelsetiden (39 & TjK). Eftersom grundutbildningstiden för totalförsvarsplikti- ga som skall fullgöra värnplikt enligt vårt förslag är minst 220 dagar och högst 615 dagar skulle den tid som en totalförsvarspliktig måste tjänstgöra

för att få tillgodoräkna sig tjänstgöring vid avbrott variera mellan 22 och 61

• Sida 175
•  Original

dagar. Enligt vår uppfattning är den första tiden för kort, särskilt som en totalförsvarspliktig enligt vad vi föreslår i andra stycket inte är skyldig att fullgöra någon ytterligare grundutbildning om denna avbryts på grund av sjukdom eller skada sedan gränsen har passerats. Å andra sidan är den längre tiden onödigt lång. Vi föreslår därför att regeln i stället innehåller en minsta tid uttryckt i ett visst antal tjänstgöringsdagar. Därigenom garanteras inom värnpliktssystemet att endast de som har genomgått den allmänniilitära delen av grundutbildningen får tillgodoräkna sig tjänstgöringstid. Denna del av ut- bildningen uppgår till cirka 40 dagar. Vi föreslår alltså att endast den som har fullgjort minst 40 tjänstgöringsdagar skall få tillgodoräkna sig tiden före avbrottet som fullgjord grundutbildning. Bestämmelsen är tillämplig vid såväl

värnplikt som civilplikt.

Om uppskovet eller avbrottet sker sedan en totalförsvarspliktig har fullgjort 40 tjänstgöringsdagar, får han eller hon tillgodoräkna sig dagarna före av- brottet med ett undantag, nämligen de dagar då tjänstgöring inte fullgjorts på grund av frånvaro. I andra —järde meningarna regleras det fallet att en to- talförsvarspliktigs grundutbildning avbryts sedan 40 tjänstgöringsdagar har fullgjorts och det enda skälet till avbrottet är frånvaro på grund av sjukdom eller skada. Det är därvid utan betydelse om sjukdomen eller skadan har åsamkats i tjänsten eller på fritiden. I dessa fall är den som har avbrutit grundutbildningen enligt vårt förslag inte skyldig att fullgöra någon ytterli— gare Sådan utbildning. Om han eller hon av någon anledning vill fullgöra yt- terligare grundutbildning finns emellertid en rätt att få bli inkallad på nytt. I sådant fall får Totalförsvarets personalverk med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet bestämma i vilken utsträckning den tidigare tjänstgöring— en skall tillgodoräknas. Om anledningen till frånvaron helt eller till någon del

är en annan än sjukdom eller skada, kvarstår skyldigheten att fullgöra åter-

• Sida 176
•  Original

176 stoden av tjänstgöringstiden. Det är alltså endast om skälet till avbrottet ute— slutande är att hänföra till den inkallades sjukdom eller skada som grundut-

bildningen skall anses helt fullgjord.

Enligt andra stycket får en totalförsvarspliktig inte tillgodoräkna sig någon annan utbildning som avbryts än grundutbildning som har fullgjorts under

minst 40 tjänstgöringsdagar.

185

Enligt paragrafen får en totalförsvarspliktig inte tillgodoräkna sig tjänstgöring som fullgjorts enligt 9 & andra stycket eller 13 å andra stycket. Det överens—

stämmer med vad som gäller i dag.

Bemyndiganden

195

Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen och, efter bemyndi- gande av regeringen, en annan myndighet att överlämna åt enskilda rättssub- jekt att meddela beslut i enskilda ärenden som rör ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt. Eftersom sådana beslut innefattar myndighetsutövning mot enskilda skall bemyndigandet ske med stöd av lag. Handläggningen av ärendena bör ske med tillämpning av de regler om

offentlighet som gäller hos myndigheter och besluten bör kunna överklagas.

• Sida 177
•  Original

Annan myndighetsutövning som kan bli aktuell hos enskilda är tillämpningen av bestämmelserna om disciplinansvaret på dem som fullgör civilplikt hos enskilda rättssubjekt. I förslaget till lagstiftning om disciplinansvaret inom

totalförsvaret har vi reglerat dessa frågor.

6 kap. Den allmänna tjänsteplikten

15

I paragrafen behandlas de grundläggande förutsättningarna för att en totalför-

svarspliktig skall vara skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt.

En totalförsvarspliktig är skyldig att fullgöra allmän tjänsteplikt endast om höjd, dvs. skärpt eller högsta, beredskap enligt lagen om höjd beredskap rå- der i den del av totalförsvaret där tjänstgöringen skall fullgöras. Frågan om när sådan beredskap råder har vi behandlat i anslutning till 4 kap. 7 5. Vårt förslag innebär en utvidgning av tillämpningsområdet jämfört med vad som gäller i dag. Enligt den nuvarande lagstiftningen kan förordnande om allmän tjänsteplikt och tjänsteförlängning komma i fråga endast i krig och vid krigs- fara. Enligt vår mening bör det emellertid också vara möjligt att föreskriva om allmän tjänsteplikt, om det råder utomordentliga förhållanden i Sverige på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har

varit i krig eller krigsfara.

Den nuvarande skyldigheten för en anställd hos staten att inte utan tillstånd lämna sin anställning är också begränsad till att gälla endast i krig och vid

krigsfara. Enligt vår mening bör det inte ha någon betydelse för möjligheten

• Sida 178
•  Original

att ta i anspråk en totalförsvarspliktig med allmän tjänsteplikt om han eller hon är anställd hos staten eller hos någon annan. Det bör alltså vara möjligt att med allmän tjänsteplikt ta i anspråk även totalförsvarspliktiga som är an- ställda hos staten, om det råder utomordentliga förhållanden i Sverige på grund av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit

i krig eller krigsfara.

Utöver att höjd beredskap råder krävs liksom enligt den nuvarande lagstift- ningen att regeringen har förordnat att totalförsvarspliktiga skall fullgöra all- män tjänsteplikt. Förordnandet kan vara begränsat till en viss del av Sverige eller till någon särskild verksamhet. Förutsättningen för ett förordnande en- ligt paragrafen är att regeringen finner att allmän tjänsteplikt är nödvändig för att verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret skall kunna upp—

rätthållas .

25

I första stycket anges vad som innefattas i den allmänna tjänsteplikten.

Enligt första punkten kan liksom i dag allmän tjänsteplikt fullgöras genom att en totalförsvarspliktig kvarstår i sin anställning. I detta ligger att han eller hon är skyldig att utföra arbete enligt anställningsavtalet. Enligt vår mening bör därutöver fysiska personer som innehar uppdrag av olika slag utan att vara anställda vara underkastade den allmänna tjänsteplikten så länge upp— draget fullgörs. Vi avser då såväl förtroendeuppdrag av olika slag som upp— drag i affärsförhållanden. Skyldigheten att fullgöra ett affärsuppdrag innebär

att det skall slutföras i enlighet med avtalet. Ett beslut om allmän tjänsteplikt

• Sida 179
•  Original

kan meddelas ända till dess anställningen - eventuellt efter en uppsägnings- tid - har upphört. Bestämmelsen är avsedd att även täcka in det förbud som i dag gäller för en arbetstagare hos staten att lämna sin anställning utan sär- skilt tillstånd. Genom den föreslagna bestämmelsen kommer därför i detta hänseende samma regler att gälla för statligt anställda som för andra arbetsta- gare. I förhållande till den nuvarande bestämmelsen i 5 kap. 2 5 lagen om offentlig anställning medför detta att, om Sverige kommer i krig, skyldighet- en för en statligt anställd att kvarstå i sin anställning blir beroende av i vad mån regeringen enligt l & har förordnat att totalförsvarspliktiga skall fullgöra

allmän tjänsteplikt.

Därutöver föreslår vi i andra punkten att den som har åtagit sig att tjänstgöra under höjd beredskap skall vara skyldig att göra detta med allmän tjänste- plikt. Att tjänstgöringen sker med allmän tjänsteplikt innebär att den som omfattas av tjänstgöringsskyldigheten kan straffas inom ramen för bestäm- melsen i 10 kap. 3 &, om skyldigheterna enligt avtalet inte fullgörs. För den som har förbundit sig att i krig tjänstgöra hos Försvarsmakten och därigenom blir krigsman innebär detta inte någon förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Den som har ingått ett sådant avtal är redan enligt dagens regler underkastad samma straffansvar för olovlig utevaro och lydnadsbrott m.m. som bl.a. värnpliktiga. Bestämmelsen får därför en självständig betydelse endast för den som har avtalat om sådan tjänstgöring som inte medför status

som krigsman i krig, vid krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.

Enligt tredje punkten kan allmän tjänsteplikt även fullgöras genom att den som är totalförsvarspliktig utför arbete som anvisas honom eller henne av en myndighet som regeringen bestämmer. Bestämmelsen motsvarar 9 & allmän-

na tjänstepliktslagen. I förordningen föreslår vi att liksom enligt den nuva-

• Sida 180
•  Original

rande bestämmelsen Arbetsmarknadsstyrelsen, som är ansvarig myndighet för funktionen arbetskraft inom det civila försvaret, får behörighet att anvisa totalförsvarspliktiga arbeten enligt denna punkt. Möjlighet skall finnas att delegera denna behörighet till länsarbetsnämnderna. Som framgår av be— stämmelsen i 1 kap. 3 5 2 får inte heller vid allmän tjänsteplikt arbetsupp— giften vara mer krävande än vad kroppskrafterna och hälsotillståndet medger för den som skall utföra uppgiften. Det vilar på såväl den som tar ut totalför- svarspliktiga till uppgifter enligt denna punkt som den förman eller annan chef som närmast beordrar någon att utföra en arbetsuppgift att se till att denna inte går utöver vad som sålunda får utkrävas av den som omfattas av totalförsvarsplikten. Allmän tjänsteplikt enligt denna punkt ställer inga krav på utbildning eller träning för arbetsuppgiften. Den kommer därför att bli ak—

tuell främst när det gäller att uppbåda arbetskraft för enklare uppgifter.

Enligt andra stycket får arbete som fullgörs efter ett beslut enligt första stycket 3 inte vara förenat med bruk av vapen mot annan. Tjänstgöring som innefattar sådant vapenbruk bör endast fullgöras av den som har genomgått

nödvändig utbildning för att handha vapen.

35

Enligt bestämmelsen, som tar sikte på allmän tjänsteplikt enligt 2 5 första stycket 1, förutsätter ianspråktagandet att regeringen eller en myndighet som regeringen har bestämt avgränsar hos vilka arbetsgivare och uppdragstagare tjänsteplikten skall fullgöras samt vilka arbetstagare och uppdragstagare som berörs av beslutet. Beslutet kan avse t.ex. hela arbetsstyrkan vid en viss ar-

betsplats eller hos en viss arbetsgivare. Det behöver i så fall inte vara preci—

• Sida 181
•  Original

serat till vissa personer. Om de personer som skall tas i anspråk med allmän tjänsteplikt inte kan avgränsas på något sådant sätt måste varje enskild person

som omfattas av beslutet namnges eller på annat sätt individualiseras.

I förordningen föreslår vi att Arbetsmarknadsstyrelsen skall vara behörig att meddela de beslut som avses i denna paragraf när det gäller andra arbetsgi- vare och uppdragsgivare än staten. Arbetsmarknadsstyrelsen får delegera denna behörighet till länsarbetsnämnderna. För den som är anställd hos eller utför arbete åt en statlig myndighet föreslår vi att den myndigheten ges mot-

svarande behörighet.

Vi föreslår inte någon bestämmelse som reglerar konkurrensen mellan å ena sidan allmän tjänsteplikt och å andra sidan värnplikt och civilplikt. Frågor om sådan konkurrens skall vara avgjorda genom krigsplaceringsförfarandet. En anställd kan vara krigsplacerad för att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Företag och myndigheter som skall bedriva verksamhet under höjd beredskap skall genom planläggning tillsammans med Arbetsmarknadsstyrelsen i första hand se till att personalbehovet kan fyllas med anställda som inte är ian— språktagna för andra krigsuppgifter. Om företagets eller myndighetens perso-

nalbehov inte kan tillgodoses på detta sätt får personal tas i anspråk med

allmän tjänsteplikt enligt 2 & första stycket 2.

45

En totalförsvarspliktig skall få del av ett beslut att fullgöra allmän tjänste- plikt. Sättet för hur detta skall gå till kan variera. Det kan ske muntligen el-

ler genom att ett skriftligt avfattat beslut överlämnas till honom eller henne.

• Sida 182
•  Original

Det kan också ske genom exempelvis ett anslag på en arbetsplats eller på nå-

got annat låmpligt sätt.

För att en totalförsvarspliktig skall kunna tas i anspråk med allmän tjänste- plikt är det en förutsättning att han eller hon har fått del av det beslut varige- nom ianspråktagandet skett. I sista hand avgörs frågan om en totalförsvars— pliktig har fått del av beslutet av en domstol i ett mål om ansvar för brott

mot totalförsvarsplikten.

Bestämmelsen i denna paragraf ersätter bestämmelsen i 21 & förvaltningsla- gen om underrättelse av beslut. Innebörden av detta är att en totalförsvars—

pliktig inte har rätt att få en skriftlig underrättelse om beslutet.

55

Paragrafen, som motsvarar 20 å i den nuvarande allmänna tjänstepliktslagen, innehåller en bestämmelse om uppgiftsskyldighet för arbetsgivare m.fl. i frå— gor som har betydelse för tillämpningen av den allmänna tjänsteplikten be— träffande anställda och uppdragstagare. Vårt förslag innehåller däremot inte någon bestämmelse med motsvarighet till den nuvarande skyldigheten att för sådant syfte personligen inställa sig hos en myndighet. Uppgiftsskyldigheten

får sanktioneras genom vitesföreläggande enligt bestämmelsen i 10 kap. 7 5.

65

Liksom enligt de nuvarande bestämmelserna om allmän tjänsteplikt bör det i

• Sida 183
•  Original

särskilda fall vara möjligt att medge undantag från skyldigheten att fullgöra allmän tjänsteplikt. I förordningen föreslår vi att sådana undantag skall få be- slutas av samma myndigheter som är behöriga att enligt 3 & besluta om var

allmän tjänsteplikt skall fullgöras.

7 kap. Allmänna skyldigheter

15

I denna paragraf anges vissa skyldigheter som alltid gäller för totalförsvars- pliktiga och som således inte har något samband med fullgörande av tjänst- göring. Bestämmelserna motsvarar närmast 34 och 35 åå värnpliktslagen och 79 ä 3 mom. andra stycket civilförsvarslagen. Vi föreslår att skyldigheterna

inte längre skall vara straffsanktionerade.

Första punkten syftar till att Totalförsvarets personalverk skall kunna nå to— talförsvarspliktiga med postförsändelser inom rimlig tid. Av bestämmelsen följer att den som är totalförsvarspliktig skall underrätta Personalverket när han eller hon byter bostadsort. Detta sker i allmänhet utan någon särskild åt- gärd, om en begäran görs hos posten att få postförsändelser definitivt efter— sända till den nya adressen. Genom att anmäla sin nya adress hos posten får också i allmänhet kraven enligt denna punkt ha blivit uppfyllda. När det gäl— ler tillfällig bortovaro från den ordinarie bostaden får kraven på en totalför- svarspliktig inte ställas alltför högt. Han eller hon bör sålunda inte vara skyl- dig att ordna eftersändning av sin post under en normal semesterresa om några veckor. Detta framgår av att försändelserna skall kunna nå honom eller

henne inom rimlig tid och bestämmelserna om att kallelser och inkallelser

• Sida 184
•  Original

skall sändas ut i god tid.

Bestämmelsen i andra punkten överensstämmer i stora drag med vad som i dag gäller för värnpliktiga och civilförsvarspliktiga. Tillämpningsområdet är dock delvis ett annat. Vi föreslår att en totalförsvarspliktig på begäran skall vara skyldig att bekräfta mottagandet av vissa handlingar från myndigheter inom totalförsvaret och att han eller hon också skall vara skyldig att ta del av handlingarnas innehåll. Skyldigheten gäller bara för kallelser till utredning, inkallelser till tjänstgöring och beslut om krigsplacering. Bestämmelsen är tillämplig på dessa handlingar oavsett hur de har överbringats. Bekräftelsen att handlingen har mottagits skall ske på det sätt som myndigheten begär, t.ex. genom att ett undertecknat mottagningskvitto återsänds per post eller via telefax eller genom att mottagandet bekräftas vid ett telefonsamtal. Om en totalförsvarspliktig underlåter att kvittera ut en försändelse kan myndig-

heten tillgripa delgivning enligt bestämmelserna i delgivningslagen.

Enligt tredje punkten har en totalförsvarspliktig skyldighet att ta emot, väl förvara och efter uppmaning återlämna handlingar och utrustning som rör tjänstgöringen även när tjänstgöringsskyldighet inte föreligger. Det kan röra . sig om handlingar som har betydelse som bevis för någon särskild kompetens eller behörighet t.ex. att föra ett fordon. ID-bricka och tjänstgöringskort hör också hit. Den som är totalförsvarspliktig är vidare skyldig att ta emot ut- rustning. Det kan vara fråga om materiel som någon redan under ett inledan— de skede av en mobilisering behöver ha tillgång till. Vapen och ammunition kan ingå i sådan utrustning. Om en totalförsvarspliktig åsidosätter sina skyl- digheter att vårda och återlämna den anförtrodda egendomen torde han eller hon i de flesta fall göra sig skyldig till trolöshetsbrott enligt brottsbalken. I

10 kap. 7 & föreslår vi också att en totalförsvarspliktig vid vite kan före-

• Sida 185
•  Original

185 läggas att fullgöra sina skyldigheter enligt denna punkt.

8 kap. Förmåner

1-255

Bestämmelserna motsvarar 17 och 33 åå värnpliktslagen, 12 ä 5 mom. civil— försvarslagen och regleringen i förordningen (FFS l986z37) om förmåner till frivillig personal m.fl. om ersättning till frivillig personal under beredskaps— tillstånd och i krig. Den fastlägger att rätt till ersättning föreligger och anger de olika ersättningsslagen.

I sak föreslår vi två ändringar i förhållande till vad som gäller i dag. Vi före- slår till en början att en totalförsvarspliktig som inställer sig till mönstring el— ler annan utredning inte skall ha rätt till någon dagersättning respektive dag— penning. Skälet till detta är att de belopp som i dag utbetalas för sådan in- ställelse är så obetydliga att de inte står i någon rimlig proportion till de ad- ministrativa kostnader som är förbundna med hanteringen i samband med ut- betalningen. Av samma skäl anser vi att den särskilda ersättningen som i dag skall utgå för tjänstgöring i vissa befattningar slopas under annan tjänstgöring

än beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.

Vi har inte reglerat den rätt till ersättning som en totalförsvarspliktig har när allmän tjänsteplikt fullgörs i en anställning eller ett uppdrag. Avsikten är att anställningen eller uppdraget i sådana fall skall löpa vidare med den enda

skillnaden att den som utför arbetet under allmän tjänsteplikt vid straffansvar

är förhindrad att lämna anställningen eller uppdraget. Om särskilda villkor

• Sida 186
•  Original

186 skulle ha avtalats för det fall att arbetet i en anställning eller enligt ett upp— drag skall fullgöras med allmän tjänsteplikt, skall de sålunda avtalade villko-

ren naturligtvis gälla.

Vårt förslag innehåller inte heller någon motsvarighet till den lönenämnd för tjänsteplikt som enligt den nuvarande allmänna tjänstepliktslagen skall be—

stämma villkoren för arbete när några villkor inte har avtalats, t.ex. sedan ett kollektivavtal har löpt ut. Skulle tvist om ersättningen för arbetet uppstå i ett

sådant fall, bör den i stället lösas av domstol.

35

Paragrafen reglerar rätten till förmåner och andra arbetsvillkor för en total-

försvarspliktig som fullgör allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 2 & 3.

Av första stycket framgår att en totalförsvarspliktig som fullgör sådan tjänst- göring har rätt till de villkor som annars gäller på arbetsmarknaden för lik- nande arbete, om överenskommelse inte har träffats om någon annan ersätt—

ning.

Om villkoren inte kan bestämmas enligt första stycket har den som tjänstgjort enligt andra stycket rätt till ersättning enligt vad som med hänsyn till samtli- ga omständigheter är skäligt. Vid denna bedömning har naturligtvis arbetets

art och omfattning liksom hur det utförts betydelse.

• Sida 187
•  Original

187 45

Paragrafen innehåller en motsvarighet till 19 5 första stycket i den allmänna tjänstepliktslagen. Enligt bestämmelsen svarar staten för fordringar på lön och annan ersättning som en totalförsvarspliktig har till följd av fullgjord allmän tjänsteplikt. Rätten till ersättning preskriberas, om en ansökan om er— sättning inte görs inom tre månader från dagen när fordringen förföll betal— ning. Skälet till att behålla bestämmelsen är att staten bör garantera den en-

skildes förmåner när han eller hon tas i anspråk med stöd av en pliktlag.

55

Enligt bestämmelsen är den som tas i anspråk med allmän tjänsteplikt på en annan ort än den där han eller hon är bosatt berättigad till ersättning antingen för sina resekostnader i samband med fullgörandet av tjänstgöringen eller för de ökade kostnader som en flyttning till tjänstgöringsorten föranleder. Be- stämmelsen motsvarar 19 å andra och tredje styckena i den allmänna tjänste—

pliktslagen.

9 kap. Skydd för anställning m.m.

15

Bestämmelsen i första stycket motsvarar l 5 första stycket lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning

av värnpliktstjänstgöring m.m. Bestämmelsen innebär att ingen får avskedas

• Sida 188
•  Original

eller sägas upp från en anställning till följd av att han eller hon fullgör en skyldighet enligt lagen om totalförsvarsplikt. Bestämmelsen är alltså tillämp— lig vid mönstring, personlig inställelse vid en annan utredning och vid all tjänstgöring enligt lagen. En förutsättning för att en totalförsvarspliktig skall få tillgodoräkna sig anställningsskyddet är att den skyldighet som har ålagts

med stöd av lagen också fullgörs.

Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 21 & första stycket civilförsvarsla— gen. Den avser att skydda totalförsvarspliktiga från anspråk på skadestånd

och andra ersättningar till följd av att avtalade arbetsbeting inte har utförts, om anledningen till detta är att en skyldighet enligt lagen om totalförsvars-

plikt har fullgjorts.

25

Paragrafen innehåller en hänvisning till en bestämmelse i lagen (1982:80) om anställningsskydd som möjliggör tidsbegränsad anställning i avvaktan på att värnplikt eller civilplikt påbörjas. Enligt 5 5 4 i den lagen får ett avtal om tidsbegränsad anställning träffas, om avtalet gäller för tiden till dess arbets— tagaren skall börja värnplikt eller civilplikt, som skall pågå mer än tre

månader.

35

Bestämmelsen motsvarar 2 5 andra stycket i 1939 års lag. Den medför en

skyldighet för den anställde att innan tjänstgöringen påbörjas på förfrågan av

• Sida 189
•  Original

arbetsgivaren uppge om han eller hon vill återinträda i anställningen efter

avslutad tjänstgöring.

4-855

Paragraferna har med endast redaktionella och språkliga ändringar överförts från 3 - 7 55 i 1939 års lag.

95

Paragrafen motsvarar 2 a 5 i 1939 års lag.

10 kap. Straff m.m.

Straff

15

Bestämmelsen motsvarar 36 & värnpliktslagen och 79 ä 2 mom. första styck— et civilförsvarslagen. I sak har endast den ändringen gjorts att en underlåten- het att anmäla laga förfall för utevaro från en förrättning inte längre är

straffsanktionerad. Skälet till denna ändring har angetts i specialmotiveringen till 2 kap. 5 &.

• Sida 190
•  Original

190 2 5

Bestämmelsen motsvaras av 38 & värnpliktslagen och 79 5 3 mom. första stycket civilförsvarslagen. Bestämmelsen innebär den ändringen att en under— låtenhet att anmäla laga förfall för utevaro från värnplikt inte längre är straff- sanktionerad. Skälet till ändringen har vi angett i specialmotiveringen till

5 kap. 7 5 och 2 kap. 5 &. Bestämmelsen innebär vidare en utvidgning av det straffbara området när det gäller civilplikt i det att även ringa oaktsamhet är straffbar. Vi anser att en sådan utvidgning är motiverad med hänsyn till den ökade vikt som i det nya systemet läggs vid civilplikten. Vi anser inte att det

skall vara straffbart att av oaktsamhet utebli från allmän tjänsteplikt.

35

Genom bestämmelsen i första stycket straffbeläggs uppsåtliga brott mot total— försvarsplikten. Bestämmelsen är uppbyggd enligt mönster från 39 & värn- pliktslagen. Liksom denna är den avsedd att straffbelägga endast sådana upp— såtliga brott som är ägnade att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt. Den har nu emellertid också gjorts tillämplig på även civil- plikt, oavsett längden av en sådan tjänstgöring, och på allmän tjänsteplikt. Detta innebär en betydande skärpning av straffmaximum för sådana brott mot totalförsvarsplikten som begås under allmän tjänsteplikt. Vi anser att detta är motiverat med hänsyn till att vissa av de uppgifter som fullgörs med allmän tjänsteplikt kan vara av stor betydelse för totalförsvaret. För brottets straff— värde bör det vidare vara av underordnad betydelse under vilken form av to— talförsvarsplikt som en totalförsvarspliktig tjänstgör. Vi har av samma skäl

inte heller behållit kravet på särskild åtalsprövning vid brott mot den allmän-

• Sida 191
•  Original

na tjänsteplikten.

Brott föreligger endast om gärningen är ägnad att medföra avsevärt men för utbildningen eller tjänsten i övrigt. I fråga om gränsdragningen mot vad som bör utgöra enbart disciplinförseelse anser vi att departementschefens uttalan- den i förarbetena till bestämmelsen i den nuvarande 39 & värnpliktslagen

skall vara vägledande (prop. 1985/86z9 s. 138-139). I likhet med värnplikts— brottet inträder inte straff, om gärningen är belagd med straff enligt 21 kap.

brottsbalken. Detta framgår av andra stycket.

Frågor om det straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och uppbyggnad ut— reds för närvarande av Straffsystemkommittén (Ju 1992z07). Enligt direkti- ven skall kommittén redovisa sina förslag före utgången av år 1994. I kom- mitténs uppdrag ingår att även ta ställning till frågan om lämpliga påföljder

vid brott mot tjänsteplikterna.

45

I denna paragraf behandlas brott mot totalförsvarsplikten som är grovt. Brot- tet kan bara begås under höjd beredskap. Brottet skall bedömas som grovt, om det medfört särskilt men för totalförsvaret. Exempel härpå kan vara att någon som har en nyckelroll i en krigsviktig industri avviker och förorsakar ett långt produktionsstopp. Även andra omständigheter kan göra att brottet bör bedömas som grovt. Vikten av att i en kritisk situation följa en förman eller annan chefs order kan i vissa fall vara så stor att en ordervägran bör

rubriceras som grovt.

• Sida 192
•  Original

Straffskalan för grova brott bör ligga i paritet med den som gäller för rym— ning och lydnadsbrott som begås av krigsmän under motsvarande förhållan—

den. Den bör dock inte överstiga fängelse fyra år.

55

Bestämmelsen motsvarar 37 å andra stycket värnpliktslagen, 81 & första stycket 3 civilförsvarslagen och 24 & första stycket d) allmänna tjänsteplikts—

lagen.

Hämtning

65

Bestämmelser om hämtning av värnpliktiga finns i dag i 40 & värnpliktslagen och i hämtningskungörelsen (1942z840). Bestämmelser om hämtning till ci- vilpliktstjänstgöring finns i 77 & civilförsvarslagen. Enligt 25 & allmänna tjänstepliktslagen kan en länsarbetsnämnd få handräckning av polismyndig-

heten för att genomföra beslut enligt lagen.

Enligt vårt förslag får en totalförsvarspliktig hämtas genom polismyndighe- tens försorg till värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt, om han eller hon utan giltigt skäl uteblir från denna. Detsamma gäller, för den som utan giltigt skäl uteblir från mönstring eller en annan utredning enligt 2 kap. till vilken han eller hon har kallats att inställa sig personligen. Beslutet kan fattas

av Totalförsvarets personalverk eller, efter delegering, av en myndighet hos

• Sida 193
•  Original

vilken tjänstgöringen skall ske. Frågan om en totalförsvarspliktig har giltigt skäl för sin utevaro får myndigheten bedöma på de upplysningar som den har tillgång till. Kostnaden för hämtningen skall den som hämtats själv stå för.

Detta överensstämmer med vad som gäller i dag.

Enligt vår mening kan bestämmelserna i hämtningskungörelsen lämpligen er- sättas av föreskrifter som meddelas av Totalförsvarets personalverk och Riks- polisstyrelsen. Därigenom kan fortlöpande en anpassning av rutinerna göras så att förfarandet blir effektivt och så att onödig byråkrati undviks. Genom sådana föreskrifter kan också regleras om polisen skall transportera totalför— svarspliktiga en längre sträcka till tjänstgöringsplatsen eller om det är till— räckligt att lämna honom eller henne på ett transportmedel. 1 förordningen anger vi att Totalförsvarets personalverk efter samråd med Rikspolisstyrelsen

får meddela de närmare föreskrifterna om hämtning.

Vite 7 5.

En mot5varighet till bestämmelsen finns i dag i 78 & civilförsvarslagen. Vårt förslag innehåller inte någon straffsanktion för underlåtenhet att fullgöra upp— giftsskyldigheter och skyldigheterna enligt 7 kap. l ä 3. I stället föreslår vi att Totalförsvarets personalverk får vitesförelägga totalförsvarspliktiga och andra som inte fullgör sina skyldigheter i dessa avseenden. Ett vitesföreläg— gande blir aktuellt först om det står klart att den som omfattas av totalför- svarsplikten inte har efterkommit en uppmaning att lämna de efterfrågade

uppgifterna. Bestämmelserna i lagen (19852206) om viten är tillämplig på ett

• Sida 194
•  Original

föreläggande enligt denna paragraf.

Giltigt skäl

85

I denna paragraf har intagits en definition av begreppet giltigt skäl. Den är avsedd ha samma omfattning som bestämmelsen i 32 kap. 8 & rättegångsbal- ken om vad som är laga förfall i en rättegång. Vi har funnit det lämpligt att

även i lagen om totalförsvarsplikt införa en definition av begreppet.

I förhållande till den definition som nu finns i värnpliktslagen innebär vårt förslag att frihetsberövanden och sjukdom inte anges som omständigheter som i sig är tillräckliga för att konstituera giltigt skäl. Det krävs dessutom att de utgör hinder för att fullgöra en skyldighet. Detta torde överensstämma med den praxis som har utvecklats vid tillämpningen av bestämmelsen. Att en totalförsvarspliktig är intagen i en kriminalvårdsanstalt bör inte alltid med- föra att giltigt skäl föreligger att inte fullgöra de skyldigheter som följer av totalförsvarsplikten. Vidare innebär vårt förslag att sjömän inte anses ha gil- tigt skäl för utevaro enbart därför att de är inskrivna i sjömansregistret och anställda i den svenska handelsflottan. Vårt förslag innebär att det blir myn— dighetens bedömning i det enskilda fallet som avgör om de skäl som en to- talförsvarspliktig uppger är sådana att han eller hon skall anses ha haft giltigt skäl att inte fullgöra skyldigheten. I sista hand kan frågan alltid komma un- der domstolsprövning efter överklagande av beslut om disciplinförseelse eller i en rättegång om straff för exempelvis brott mot totalförsvarsplikten eller

rymning.

• Sida 195
•  Original

Vi har vidare ersatt det nuvarande uttrycket laga förfall med uttrycket giltigt skäl. Skälet till detta är att vi liksom CFL—utredningen i dess förslag till ny lagstiftning om det civila försvaret anser att uttrycket giltigt skäl för en större

krets läsare kan vara lättare att förstå än uttrycket laga förfall (jfr SOU 1989:42 del I 5. 92).

Särskild bestämmelse

95

Paragrafen innehåller en fakultativ regel som ger möjlighet för Totalförsva- rets personalverk att inte fortsätta kalla in en totalförsvarspliktig som är s.k.

totalvägrare. Bestämmelsen motsvarar närmast av 46 & värnpliktslagen.

I den första punkten behandlar vi totalförsvarspliktiga som har dömts till fängelse för brott mot totalförsvarsplikten och som enligt vad som är känt kan antas komma att vägra fullgöra värnplikt och civilplikt. För att enligt be- stämmelsen besluta att en totalförsvarspliktig inte skall inkallas till värnplikt eller civilplikt krävs till en början att han eller hon genom en eller flera do- mar har dömts för brott mot totalförsvarsplikten till fängelse. När det gäller kravet på fängelsestraffets längd anser vi att den praxis som har utvecklats vid prövningar enligt 46 & värnpliktslagen bör vara vägledande. Enligt denna krävs för ett beslut att inte kalla in en värnpliktig till värnpliktstjänstgöring att han har dömts till fängelsestraff av en sådan längd att i praktiken minst två månader kommer att avtjänas i anstalt. Därutöver krävs att den tjänstgö- ring som inkallelsen avser inte kommer att fullgöras. Bedömningen enligt

denna punkt skall alltid göras av Totalförsvarets personalverk innan en total-

• Sida 196
•  Original

försvarspliktig som har dömts till fängelse för brott mot totalförsvarsplikten kallas in till tjänstgöring på nytt. Till grund för bedömningen skall läggas vad som genom domarna och i övrigt har framkommit om motiven till brott— en. Om det står klart att en totalförsvarspliktig har för avsikt att fullgöra den tjänstgöring som han eller hon har skrivits in för, skall en ny inkallelse ut- färdas trots att ett i och för sig erforderligt fängelsestraff har avtjänats. Om det däremot kan antas att tjänstgöringen inte kommer att fullgöras, skall be—

slut meddelas enligt paragrafen.

I andra punkten har vi av praktiska skäl behållit det särskilda undantag som sedan länge gäller för medlemmar i sekten Jehovas vittnen. Efter en lagänd- ring år 1978 kallas inte sådana värnpliktiga till mönstring eller tjänstgöring, om de förklarar att de på grund av sitt medlemskap inte kommer att fullgöra

vare sig värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst.

11 kap. Förnyad prövning och överklagande

Förnyad prövning

15

Enligt bestämmelsen i paragrafensförsta stycke skall inskrivningsnämnder

finnas vid Totalförsvarets personalverk och ha till uppgift att där göra en för- nyad prövning av vissa beslut av Personalverket. Inskrivningsnämnderna blir enligt vårt förslag inlemmade i Personalverkets organisation och är alltså inte egna myndigheter. De beslut som vi anser att en totalförsvarspliktig bör kun—

na få prövade av nämnden har vi angett i 2 5.

• Sida 197
•  Original

197 I paragrafens andra stycket har tagits in bestämmelser om inskrivningsnämn- demas sammansättning. Ordföranden i inskrivningsnämnden bör vara väl för- trogen med verksamheten inom totalförsvaret. Vi anser det lämpligt att ord- föranden utses av Totalförsvarets personalverk. De valda ledamöterna bör liksom enligt de nu gällande bestämmelserna ha en anknytning till de geogra- fiska områden varifrån de mönstrade kommer som berörs av nämndens be- slut. För att åstadkomma en sådan lokal eller regional förankring och tillgo- dose allmänhetens behov av insyn i verksamheten bör ledamöterna därför så- som för närvarande utses av de landsting och större kommuner som omfattas av nämndens verksamhetsområde. Ledamöterna vid ett sammanträde med nämnden bör av samma skäl också kallas så att de får besluta i ärenden som

avser totalförsvarspliktiga från de områden varifrån de själva är valda.

Eftersom landsting och kommuner förpliktas att utse ledamöter och ersättare i inskrivningsnämnderna måste bestämmelserna om nämndernas sammansätt— ning och om de organ som skall utse ledamöterna meddelas genom lag (8 kap. 5 & RF). De närmare föreskrifterna om hur valet av ledamöter skall ske och krav för valbarhet m.m. kan däremot tas in i förordning (jfr prop. 1980/81:185 s. 68). I förordning bör också meddelas föreskrifter om nämn-

dernas verksamhetsformer och om ledamöternas rätt till arvode och annan

ersättning.

20ch355

Om en totalförsvarspliktig inte är nöjd med det beslut i samband med mönst— ring varigenom Totalförsvarets personalverk har skrivit in honom för värn—

plikt, civilplikt eller i en utbildningsreserv eller varigenom han har förklarats

• Sida 198
•  Original

inte vara skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt, kan han enligt vårt förslag få beslutet prövat på nytt av en inskrivningsnämnd. Detta motsvarar i stort sett förfarandet såsom det i dag fungerar i praktiken för värnpliktiga. Enligt den nu gällande ordningen fattas visserligen det första beslutet om in- skrivning eller befrielse av en värnpliktig formellt av inskrivningsnämnden. Förfarandet vid inskrivningsnämnden påminner emellertid i hög grad om en överprövning av mönstringsförrättarens preliminära besked till den värnplik- tige vid inskrivningsprövningen. Vi föreslår därför att förfarandet såsom det

fungerar i dag också kommer till uttryck i lagen.

Vårt förslag innebär att vid mönstringen ett beslut fattas i fråga om inskriv- ning av den totalförsvarspliktige. Antingen skrivs han in för värnplikt, civil— plikt eller i en utbildningsreserv eller också beslutar Totalförsvarets personal— verk att han inte skall vara skyldig att fullgöra värnplikt eller civilplikt. Om han skrivs in för värnplikt eller civilplikt, skall beslutet innehålla sådana upp- gifter som anges i 3 kap. 5 eller 6 &. Beslutet får fattas av en tjänsteman vid Totalförsvarets personalverk. Om den totalförsvarspliktige är missnöjd med beslutet i någon del kan han få till stånd en förnyad prövning. Han skall då inom tre veckor ge in en skrivelse till Totalförsvarets personalverk, i vilken han anger sina önskemål och skälen för dessa. Gör han det, skall frågan tas upp på nytt vid verket. Om den tjänsteman som handlägger ärendet därvid kommer fram till att den totalförsvarspliktiges önskemål kan tillgodoses fullt ut, skall verket - beroende på vad önskemålet är — meddela ett beslut att den totalförsvarspliktige skall skrivas in eller att ett tidigare inskrivningsbeslut skall ändras. Om den totalförsvarspliktige skrivs in, skall beslutet innehålla sådana uppgifter som anges i 3 kap. 5 5 eller, om han inte skall genomgå grundutbildning, 3 kap. 6 &. Om den totalförsvarspliktiges önskemål tillgo-

doses endast till en del eller under vissa förutsättningar, bör han underrättas

• Sida 199
•  Original

om detta och ges tillfälle att ändra sina önskemål. Gör han inte det eller fin- ner tjänstemannen att önskemålen inte till någon del kan tillgodoses, skall

tjänstemannen överlämna ärendet till inskrivningsnämnden för prövning. In— skrivningsnämndens beslut kan sedan av den totalförsvarspliktige överklagas

hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.

Om det senare visar sig att den tjänsteman som handlade ärendet hade miss— förstått den totalförsvarspliktiges önskemål och felaktigt trodde sig tillgodose dessa men i själva verket beslutade i strid med vad den totalförsvarspliktige avsåg, måste denne kunna få väcka frågan igen hos Totalförsvarets personal— verk. Det får då göras formlöst och utan att någon exakt tidsfrist finns angi- ven inom vilken det måste ske. Det får dock inte förflyta någon längre tid från det att den totalförsvarspliktige fick del av beslutet till dess han anmäler felaktigheten. När frågan om den totalförsvarspliktiges förhållanden på detta sätt än en gång handläggs hos Totalförsvarets personalverk skall tjänsteman- nen hänskjuta frågan till inskrivningsnämnden, om det visar sig att hans

önskemål i den nu uppkomna situation inte kan tillgodoses fullt ut.

I 2 & andra stycket har tagits in en regel om inskrivningsnämndens beslut—

förhet.

Överklagande

45

I paragrafens första stycke anges de beslut enligt lagen som får överklagas.

Uppräkningen är uttömmande. Enligt första punkten får samtliga beslut som

• Sida 200
•  Original

inskrivningsnämnderna har fattat överklagas. Detsamma gäller enligt andra punkten för beslut om inskrivning enligt 3 kap. 4 &. Enligt tredje punkten får även beslut som har meddelats efter mönstringen i ärenden om ändring av ett inskrivningsbeslut överklagas. Enligt färde punkten får beslut som Totalför— svarets personalverk har meddelat i frågor om rätt för en totalförsvarspliktig att vara vapenfri överklagas. Liksom i dag får enligt femte punkten beslut som Totalförsvarets personalverk meddelar i ärenden om uppskov - i dag an- stånd — överklagas. Vi föreslår vidare i sjätte punkten att överklagande även skall få ske av beslut i ärenden om avbrott i utbildningen och av beslut om tillgodoräknande av tjänstgöringstid efter ett avbrott. Dessa beslut har enligt vår mening sådan betydelse för den enskilde att han eller hon bör kunna få

dem överprövade av en utomstående instans.

Enligt paragrafens andra stycke skall överklagandet liksom nu göras hos Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Formerna för överklagandet regleras närmare i förvaltningslagen. Genom att förvaltningslagens bestämmelser blir tillämpliga förlängs tiden för överklagandet av ett beslut vid en mönstring från den nuvarande fristen om två veckor enligt 29 & värnpliktslagen till tre

veckor från delgivningsdagen.

55

Vid sidan av vårt förslag om förnyad prövning i inskrivningsnämnderna bör inte bestämmelserna i förvaltningslagen om omprövning av beslut tillämpas. Ett överklagande av en inskrivningsnämnds beslut bör inte få fördröjas ge- nom ett nytt omprövningsförfarande. Detta har kommit till uttryck genom be-

stämmelsen i denna paragraf som förbjuder inskrivningsnämnden att ompröva

• Sida 201
•  Original

201 sina beslut. Om nämndens beslut överklagas, vilket sker genom att en skri— velse lämnas till Totalförsvarets personalverk skall verket därför efter pröv- ningen att överklagandet har gjorts inom rätt tid översända handlingarna i ärendet till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Förbudet mot omprövning av inskrivningsnämndens beslut bör gälla även sådan omprövning enligt 27 & förvaltningslagen som annars får göras trots att beslutet inte har överklagats (jfr om detta prop. 1985/86:73 s. 30-33). Inget hindrar emellertid att nämn— dens beslut rättas med stöd av 26 & förvaltningslagen om förutsättningar för ett sådant förfarande föreligger. En rättelse kan beslutas på tjänstemannanivå.

65

Liksom för närvarande får enligt vårt förslag beslut av Totalförsvarets

tjänstepliktsnämnd inte överklagas.

• Sida 202
•  Original

3.2 Lagen om frivillig grundutbildning för kvinnor

Inledande bestämmelse

15

I första stycket har intagits den nuvarande bestämmelsen om skyldighet för kvinnor som vill få anställning som officerare vid Försvarsmakten att genom-

gå grundutbildning.

Enligt andra stycket får även andra kvinnor än de som vill få anställning som officerare vid Försvarsmakten fullgöra grundutbildning i totalförsvaret. En förutsättning är att de under höjd beredskap vill tjänstgöra i kvalificerade be— fattningar inom totalförsvaret. De befattningar som avses är sådana som för— utsätter en längre grundutbildning än 60 dagar, dvs. samma befattningar som enligt lagen om totalförsvarsplikt förutsätter att den som skall upprätthålla dem har genomgått mönstring. 1 förslaget till förordning föreslår vi som ytterligare förutsättningar för att en kvinna skall få antas till grundutbildning att hon är svensk medborgare, under antagningsåret fyller lägst 19 år och högst 24 år och kan bedömas ha goda förutsättningar att tillgodogöra sig

utbildningen.

Genom bestämmelsen i detta stycke tillgodoser vi i allt väsentligt Pliktutred- ningens önskemål om att även de kvinnor som vill det skall få genomgå sam- ma slags grundutbildning som män enligt lagen om totalförsvarsplikt. Regle— ringen innebär vidare att en kvinna som har genomgått grundutbildning skall

vara skyldig att därefter fullgöra civilplikt i den befattning som hon har

• Sida 203
•  Original

grundutbildats till. Av bestämmelsen i 1 kap. 6 5 andra stycket i vårt förslag till lag om totalförsvarsplikt följer att sådan civilplikt även kan fullgöras i stridande befattningar, om kvinnan har genomgått en grundutbildning vid Försvarsmakten. Eftersom den fortsatta tjänstgöringen fullgörs som civilplikt, blir kvinnan vid straffansvar skyldig att fullgöra repetitionsutbildning samt

eventuell beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.

I motsats till Pliktutredningen anser vi att en kvinna inte skall vara skyldig att vid straffansvar fullgöra en grundutbildning som hon enligt denna lag har åtagit sig. Pliktutredningens förslag i denna del innebär att en kvinna inför antagningsmyndigheten kan åta sig att fullgöra grundutbildningen och att hon därefter blir skyldig att fullgöra denna på samma villkor som en man som har skrivits in för värnplikt, dvs. under straffansvar. Enligt vår uppfattning leder detta för långt. En kvinna som genomgår grundutbildning för att utbil- da sig till yrkesofficer får avbryta utbildningen utan att detta medför någon straffrättslig påföljd för henne. Det likaså frivilliga åtagandet att fullgöra an- nan grundutbildning kan göras av en ung kvinna som inte behöver ha haft någon tidigare erfarenhet av liknande tjänstgöring. Åtagandet är ensidigt så- tillvida att fördelarna med tjänstgöringen så gott som uteslutande tillkommer den myndighet eller organisation där tjänstgöringen fullgörs. Under sådana förhållanden skulle det enligt vår mening framstå som stötande att i fredstid döma kvinnan till en frihetsberövande påföljd, om hon finner att hon inte kan fullfölja tjänstgöringen. En kvinna som genomgår grundutbildning efter ett frivilligt åtagande enligt lagen bör därför enligt vår mening ha rätt att utan straffpåföljd få avsluta utbildningen sedan hon meddelat Totalförsvarets per-

sonalverk att hon vill göra det.

Till följd av vårt förslag i denna del har vi i ytterligare en fråga kommit till

• Sida 204
•  Original

en annan slutsats än Pliktutredningen. Enligt Pliktutredningens förslag skall kvinnor som vill fullgöra längre grundutbildning än 60 dagar kunna placeras i en utbildningsreserv. I vårt förslag finns inte denna möjlighet. Det främsta skälet till det är att utbildningsreserven endast bör innehålla personer som är skyldiga att fullgöra grundutbildning och att, enligt vårt förslag, kvinnor som genomgår längre grundutbildning än 60 dagar inte bör omfattas av en sådan

skyldighet.

Utbildningen

20ch355

Paragraferna bygger på 2 5 och 3 & första stycket i den nuvarande lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor. Grundutbildningen en-

ligt vårt förslag kan dock fullgöras även i det civila försvaret.

Vi föreslår att förfarandet även beträffande de kvinnor som genomgår grund- utbildning utan avsikt att få anställning som officerare inleds med en ansökan och att den utredning som de genomgår benämns antagningsprövning. Antag- ningsprövningen skall överensstämma med den mönstring som svenska män skall genomgå enligt 2 kap. 2 - 3 åå lagen (199x:xxx) om totalförsvarsplikt. Antagningen skall också göras så att kvinnor som är lika lämpade som de män som skrivs in för värnplikt eller civilplikt skall antas till grundutbild—

ningen.

• Sida 205
•  Original

205 Yjänstgön'ngsskyldighet m.m.

45

Paragrafen motsvarar 4 å lagen om militär grundutbildning för kvinnor. Skä-

let till att grundutbildningen skall få avbrytas har vi berört i motiveringen till

lå.

Soch 6 åå

I paragraferna, som motsvarar 5 och 6 åå i lagen om militär grundutbildning för kvinnor, har gjorts en anpassning av regleringen till vad som gäller för dem som fullgör värnplikt och civilplikt.

75

Bestämmelsen är ny. Den innebär att en kvinna som har avslutat en grund— utbildning enligt denna lag får tas i anspråk med stöd av totalförsvarsplikten

för sådana krigsuppgifter som hon har grundutbildats för.

Som framgår av 1 kap. 5 å i vårt förslag till lag om totalförsvarsplikt har vi stannat för att reservera begreppet värnplikt för sådan tjänstgöring som svenska män är skyldiga att fullgöra vid Försvarsmakten. Vi föreslår därför att kvinnors plikttjänstgöring i Försvarsmakten sker som civilplikt. Enligt 1 kap. 6 å andra stycket i vårt förslag till totalförsvarsplikt får civilplikt inte omfatta annan verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter än ordnings- eller bevakningsuppgifter. Av andra meningen i samma stycke

• Sida 206
•  Original

framgår emellertid att kvinnor som har genomgått grundutbildning vid För- svarsmakten är skyldiga att som civilplikt fullgöra samma tjänstgöring som

värnplikt.

Enligt bestämmelsen i denna paragraf får kvinnor som har avslutat grundut— bildning skrivas in för civilplikt med skyldighet att tjänstgöra i stridande be— fattningar. Det krävs inte att hon har genomgått hela den grundutbildning som hon har antagits till. Däremot måste hon givetvis ha förvärvat sådana kunskaper och färdigheter som krävs för den krigsbefattning som hon skrivs in för. Om en kvinna som genomgår en grundutbildning avbryter denna in- nan hon har förvärvat de erforderliga kunskaperna och färdigheterna för att skrivas in i en stridande befattning finns inget som hindrar att hon skrivs in för någon annan civilplikt som hon är lämplig för, exempelvis civilplikt med

ordnings- eller bevakningsuppgifter.

Skiljande från utbildningen/Förmåner/Bemyndigande

8-1055

Paragraferna överensstämmer med 7 - 9 åå lagen om militär grundutbildning

för kvinnor.

• Sida 207
•  Original

3.3 Lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret

Allmänt

Lagförslaget bygger helt på den nuvarande lagen (1986:644) om disciplinför- seelser av krigsmän, m.m. Tillämpningsområdet för disciplinansvaret har emellertid utökats till att omfatta även sådana totalförsvarspliktiga — kvinnor och män - som fullgör civilplikt. Begreppet krigsman har därför utmönstrats ur lagen och ersatts med det nya begreppet disciplinansvarig. Lagens rubrik

har till följd därav getts en ny lydelse.

De paragrafer i den nya lagen som har direkt motsvarighet i lagen om disciplinförseelser av krigsmän, m.m. kommenteras inte särskilt. I fråga om

motiveringen till dem hänvisas till prop. 1985/86:9 och JuU 1985/86:24.

1-7 55

I 1 — 6 åå räknas uttömmande upp den personal på vilken lagen är tillämplig. Av 7 5 framgår att den som lagen sålunda är tillämplig på benämns disciplin- ansvarig. Disciplinansvaret omfattar till en början samma personal som är underkastad ansvar för disciplinförseeler enligt den nu gällande lagen om dis— ciplinförseelser av krigsmän, m.m. Därutöver omfattar den de totalförsvars- pliktiga som utan att vara krigsmän fullgör civilplikt enligt lagen om totalför— svarsplikt samt de kvinnor som genomgår utbildning enligt lagen om frivillig

grundutbildning för kvinnor utan att utbilda sig till yrkesofficerare.

• Sida 208
•  Original

208 14 5

Disciplinpåföljden utegångsförbud förutsätter att det område där den discip— linansvarige är skyldig att uppehålla sig kan övervakas på ett effektivt sätt. Denna påföljd blir därför aktuell främst för dem som fullgör värnplikt. Efter— som det kan förekomma att civilplikt fullgörs under sådana förhållanden att en effektiv övervakning kan ordnas, bör det vara möjligt att tillämpa ute—

gångsförbud även under sådan tjänstgöring.

195

I bestämmelsen regleras frågan om vem som får besluta i disciplinärenden och ärenden om åtalsanmälan för den som tjänstgör eller har tjänstgjort vid Försvarsmakten. Enligt första stycket är chefen för det förband, den skola eller det utbildningscentrum där den disciplinansvarige tjänstgör eller senast har tjänstgjort alltid behörig att besluta i dessa frågor. Detta överensstämmer med vad som gäller i dag. I likhet med vad som gäller i dag får regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Försvarsmakten också föreskriva att

vissa andra chefer på verksamhetsstället får besluta i dessa ärenden.

I andra stycket behandlas den situationen att den disciplinansvarige inte tjänstgör eller har tjänstgjort vid ett särskild förband, skola eller utbildnings— centrum. För sådana fall får regeringen eller, efter regeringens bestämman— de, Försvarsmakten bestämma vem som är behörig att besluta i disciplinä- renden och ärenden om åtalsprövning enligt lagen. 1 förordningen delegeras

beslutanderätten till myndigheten Försvarsmakten.

• Sida 209
•  Original

209 20 5

Bestämmelsen överensstämmer väsentligen med vad som gäller i dag. Behö-

righeten för chefer som avses i paragrafen har utökats till att omfatta även

beslut om löneavdrag för högst tio dagar.

21å

Paragrafen reglerar vem som är behörig att besluta i disciplinärenden och ärenden om åtalsprövning för disciplinansvariga som inte tjänstgör eller har

tjänstgjort vid Försvarsmakten.

Om tjänstgöringen fullgörs vid en annan statlig myndighet är denna behörig att besluta i sådana ärenden. Detta framgår av första stycket. Om den discip— linansvarige i stället tjänstgör eller har tjänstgjort hos en kommun, ett lands- ting, en kyrklig kommun eller ett bolag, en förening, en samfällighet, en stif— telse eller annan enskild sammanslutning, är Totalförsvarets personalverk all— tid behörigt att handlägga och avgöra ärenden om disciplinförseelse och åtalsanmälan. Detta framgår av andra stycket första meningen. För att möj— liggöra en effektiv och snabb handläggning i nära anslutning till förseelsen får Personalverket enligt andra stycket andra meningen överlämna åt förmän och andra chefer vid sådana myndigheter och sammanslutningar att på eget ansvar pröva dessa frågor för disciplinansvariga som tjänstgör under dem. Behörigheten omfattar även förseelser som inte är erkända och ger möjlighet att besluta om samtliga disciplinpåföljder enligt lagen. Avsikten är att Perso— nalverket i beslutet skall ange de chefer i en organisation som skall ha denna

behörighet.

• Sida 210
•  Original

210 22 — 23 åå

Vi föreslår att auditörer skall delta även när chefer utanför Försvarsmakten handlägger disciplinärenden. Därigenom skapas den nödvändiga garantin för att handläggningen av dessa ärenden sker på ett för den enskilde rättssäkert sätt. Liksom för motsvarande situation inom Försvarsmakten är det dock inte nödvändigt att auditörens yttrande inhämtas i sådana fall som avses i 20 å, dvs. om förfarandet inte kan antas utgöra brott, förseelsen har erkänts och påföljden stannar vid varning, extratjänst, eller löneavdrag för högst tio dagar. Däremot anser vi att myndigheter som prövar frågor om disciplinför— seelser och åtalsanmälan inte behöver auditörer utan får i stället lita till den

juridiska kompetens som finns inom myndigheten.

40 -46 åå

Vi föreslår inte att behörigheten att använda tvångsmedel mot disciplinansva- riga i form av omhändertagande och fråntagande av egendom utvidgas till att

omfatta även andra än Försvarsmakten.

475

Paragrafen innehåller bestämmelser om omprövning av beslut om disciplin- påföljd. Liksom enligt den nuvarande lagen har den som i Försvarsmakten har ålagts en disciplinpåföljd av en kompanichef rätt att få frågan omprövad av en chef som avses i 19 å. Om en disciplinpåföljd har ålagts av en chef

som avses i 21 å, får den disciplinansvarige begära omprövning av beslutet

• Sida 211
•  Original

hos Totalförsvarets personalverk.

495

I överensstämmelse med den nuvarande lagen får beslut om disciplinförseelse

överklagas till allmän domstol.

57 - 62 åå

I fråga om handläggningen av ersättningsärenden inom Försvarsmakten inne-

bär de nya bestämmelserna ingen saklig ändring.

För totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt utanför Försvarsmakten inne- bär vårt förslag att de myndigheter och chefer som är behöriga att pröva dis- ciplinärenden också får besluta om ersättningsskyldighet enligt skadeståndlag- en (1972z207).

• Sida 212
•  Original

3.4 Lagen om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Ändringarna i civilförsvarslagen och civilförsvarskungörelsen är av enbart redaktionell art och föranledda av att civilförsvarsplikten ersätts av totalför- svarsplikten och att regleringen av denna har samlats i lagen och förord- ningen om totalförsvarsplikt. För totalförsvarspliktiga som erhållit materiel av en civilförsvarsmyndighet för att användas under civilplikt skall bestäm— melserna i 7 kap. 1 å 3 och 10 kap. 7 å 3 lagen om totalförsvarsplikt till-

lämpas i stället för bestämmelsen i 81 å 3. civilförsvarslagen.

• Sida 213
•  Original

3.5 Lagen om skydd för anställning m.m.

Vi föreslår att lagen (1939:727) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av värnpliktstjänstgöring m.m. upphör att gäl- la när lagen om totalförsvarsplikt träder i kraft. Bestämmelserna om anställ— ningsskydd i 1939 års lag har vi fört över till 9 kap. lagen om totalför— svarsplikt. De kommer därigenom att gälla för dem som tjänstgör på grund av totalförsvarsplikten, dvs. fullgör värnplikt, civilplikt och allmän tjänste- plikt. Enligt 1 å i 1939 års lag omfattas emellertid även personal som fullgör annan tjänstgöring av lagens skydd. Det är fråga om annan tjänstgöring åt det allmänna som någon enligt lag eller avtal är skyldig att fullgöra och dels tjänstgöring i utlandsstyrkan inom försvarsmakten. Eftersom avsikten inte är att försämra skyddet för dessa grupper föreslår vi i att bestämmelserna i

9 kap. lagen om totalförsvarsplikt görs tillämpliga på dem. Det kan lämpli-

gen ske i en särskild lag.

Lagen bör liksom 1939 års lag till en början gälla för var och en som på grund av annan lagstiftning än lagen om totalförsvarsplikt är tjänstgörings- skyldig åt det allmänna. Därutöver bör lagen omfatta viss personal som efter eget åtagande fullgör tjänstgöring inom totalförsvaret. Dit hör reservofficera- re. Vidare bör lagen gälla för var och en som tjänstgör på grund av ett avtal som innefattar tjänstgöringsskyldighet i en krigsorganisation inom totalför— svaret, dvs. A- och B-personal enligt kungörelsen (19701301) om frivillig försvarsverksamhet och krigsfrivilliga enligt förordningen (FFS 1987112) om krigsfrivilliga vid försvarsmakten. Vidare bör sådan personal som i dag an— ges i ] å 4 förordningen (FFS 1987:8) om frivillig tjänstgöring vid försvars-

• Sida 214
•  Original

214 makten omfattas av den nya lagen. Slutligen bör lagen liksom 1939 års lag gälla för den som blivit tjänstgöringsskyldig i utlandsstyrkan inom Försvars-

makten.

• Sida 215
•  Original

3.6 Lagen om arbetsförmedlingstvång

Vårt förslag innebär att den allmänna tjänstepliktslagen (1959:83) upphävs. Bestämmelserna i lagen som behandlar allmän tjänsteplikt har vi överfört till lagen om totalförsvarsplikt. Den allmänna tjänstepliktslagen innehåller därut- över för krig, krigsfara och vissa utomordentliga förhållanden bestämmelser om förbud mot annan arbetsförmedling än den offentliga samt om arbetsför— medlingstvång. Vi föreslår att regeringen genom en fullmaktslag bemyndigas att under höjd beredskap meddela föreskrifter i dessa avseenden. Ett sådant bemyndigande skall ske i lag. Den nu gällande lagen (l99l:746) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft är under omarbetning inom re- geringskansliet och en ny lag i ämnet kan förväntas under år 1993 (jfr SOU 1992:116). 1 den nya lagen bör en hänvisning göras till fullmaktslagen.

• Sida 216
•  Original

,,,-,,,,t ..., ; åkp'ff'm '; '.,I'l '|'.

Ihr, "i""i'.' 1'.

w.- .- wh-

""""'""'i"”ll|.",i."?!' ,."'""Å.""'*i1!'l' "" 51215 "M,, [d'.-'N' |""Li ' '. 'u.|,,-"

ägg. . --

'. .,i",,.,..'i.'li_i.

.4.

1? _ 't. .:»;

'i Ewa?"

m i.".."i ' | _., -' r '.'.."m-

Jil” mi.! *" -1 '.'-'"

U_-|",, .._.,t'- .._- ...,fl.h.,_.—Ill'.".,'

" " """""""" åk, h'

.- 11.85”

'i'.... . 'l'""_', ...,, »"

|. ,',,,,l:l'l-"—,: ".,w .w'i ..

-, l

'l.

_'.'._ ,'.".J"i"'1'n, _ _ " " ": ""-'in' "ti' ' '.'—'. "'. '.' ,,',;' '.”. .. . ' att'. ." ""He .,,,,— , '._,.,',. . - ..,3',, .. ,i,.',,"#'-.'_'i"'_j."""-r (F,? i,,l'l _',:""_" 'J- -.-, .. - __ . ,,,_ | -. "47_*.I"'l':lll1lh "J:r" hfwh '"QQ'E'EFÄh'MWH'lJH' f",' n "th ”, '>'-,I, r' ""i. ...,, ..,L,',-'_'

.,,t, ,',.

_:',_J .,. "lf'" _ all-q,,1'ii;=a,..,l,itå.w' ' l 'l--,'1,i'_-. .,

' iiuif I

i. . _.,, .,. wil—' JM,? Å'

.. a,."

"hit i'! i ,"'t'r._, JMF, , ._

' l '. L 'L

l..:f1'i"f'l_.'u: ' fl.,-Nr”!

|_'.',il'iri I

'.l' e.... |

"" .'HLVT'..A' . '-

-.i.l"' » '..- .., '..

I .,,'-.'1"._. ,

11,11; ,.,.",_

iii ry ..,.

.-,,,_ ,; 'å',,_,il, ._ '.. "ff.,,- ' ,-',.,'.'i"l, " .'- "$. ' 'if, _ l'—

._""".."...lk'1"t1p,d,'- .fr-'i'.,L, 'nT, ». _,,____.,,','_1,_,.',,-.; _; ,,. . -.,,'_', J,. ,_

.'i II . -',_._,_=,',.','|-ll;',,,,,,:' ...å-...a,"- -,..',—_.'z., .-'."|M' 5.115. -

ll' _,'.., .. n.?" l.". _ .. ,',,.,

, .. _ ,,_.,_ ., ,,,i'å..i,'lf'lfl.'.'1""”),.." 1,1 '.'-,,,i'w _.,_',,',, -,,,'._. ang ..... F$,j'.,, 13.138 ,,, ,_ v,,,:,-Ju,,_f.,j,- "%%" Hihi,

|Hf'.| ,.

"' i'. mill-41.131, ,. l:”"v'i'ghålbi'h '

. | _ _ | I_ 1 i- . . ,

,'"ll,llll'l - ' ' "

Fjäll-14555, ull ":..”..n g,! ._ .” . ., lui ,.r

"l'u- :*.21'1'1', .,',"'1,.-f.', i.u -- fi.".l'i'; ."t'-"— "???" ' '-" " ' 4;i"i,'.li|i";_17

l'_

.-"1-'1

'1 . "'v'fl-II'W' *,__",'i,j' ut' "3 "1'

.'11 ." 5"

_ -..'g;"',""iE-, ”. ,,,, ,.

lk .-

. ' "'.-.,. ,' - i.u I _ ' ' _ :.- -'r I _ . ”."-1, ;1.»».- ":; " "" ., ._ —-ti._ _, ,. ll Illlltw ':”, , "'.'! ”"'—'="' _'l..!'u.' 'n .n'

' ,t,_.'.L_.' , " T= . -

" "" ,ågi,t_,",'tiri._i _.",.i.».l"..»n» .. -. !

III' ""il I

Hägg

IIWQ

u v.

L, ,,.--

. r", 1. —.' : .'—

l"'," "öh,?" lll. _.'.,=i'.'"'.'3' LIF' t. ' ', _',|,' "._JFÖMF'QB

. |'J .i-ruståJ.__ .-_

'#." iir.

ra

• Sida 217
•  Original

Särskilt yttrande

Av experten Key Hedström

Enligt nu gällande bestämmelser skall civilförsvarspliktiga som skall tjänstgö- ra i civilförsvarsorganisationen utom verkskydden skrivas in till det antal som behövs för organisationen och till de befattningar för vilka var och en kan anses bäst lämpad. Civilförsvarspliktiga som skrivits in på befälsbefatt- ningar och vissa andra befattningar skall genomgå grundutbildning. Det finns inte något krav på att besked om tid och plats för utbildningen skall lämnas till de berörda redan i samband med inskrivningen. Något sådant besked läm—

nas som regel inte heller.

Utredningens förslag till bestämmelser om inskrivning för civilplikt samt om krigsplacering innebär att detta ändras. Vid inskrivningen skall bestämmas, inte bara den befattning eller typ av befattning som'den inskrivne skall grundutbildas till, utan också de förband, skolor, myndigheter eller andra or— ganisationer där utbildningen huvudsakligen skall fullgöras samt utbildning- ens längd. Om grundutbildningen skall pågå mer än sextio dagar, skall även bestämmas året och månaden när utbildningen är planerad att börja. Först när den totalförsvarspliktige har avslutat sin grundutbildning och förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift skall han eller hon

krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet.

Förslaget innebär nackdelar för rekryteringen till civilförsvarsverksamheten. För denna verksamhet finns det en lokal organisation i varje kommun. Orga- nisationens storlek varierar med hänsyn till kommunernas olika storlek. I

• Sida 218
•  Original

små kommuner kan därmed antalet befattningar av varje typ vara mycket be—

gränsat.

Om det redan vid inskrivningstillfället skall bestämmas var grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras, innebär det att inskrivning till befattningar som förutsätter grundutbildning inte kan ske förrän ett lämpligt utbildningstillfälle finns inplanerat. Detta innebär i sin tur att besvärande vakanser kan uppkom- ma i särskilt de mindre kommunernas civilförsvarsorganisation. Det begrän- sade antalet befattningar av varje typ medför där att även enstaka vakanser kan få stor betydelse för vissa enheters funktionsduglighet. Det är i sådana fall att föredra att det finns någon som är inskriven och krigsplacerad på

befattningen, även om han eller hon ännu inte har grundutbildats.

I fråga om befattningar inom det civila försvaret som förutsätter en grundut- bildning om högst 60 dagar anser jag därför att det förfarande som nu till-

lämpas i samband med inskrivning och krigsplacering inte bör ändras.

Utredningen föreslår också en lag om disciplinansvar inom totalförsvaret som skall vara tillämplig på totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt eller ci- vilplikt. Enligt min uppfattning borde lagen under fredstid vara tillämplig på den som fullgör civilplikt endast om han eller hon fullgör en grundutbildning som skall pågå mer än 60 dagar. Jag anser att det är obefogat och i stället ägnat att skapa onödiga svårigheter att införa ett system med disciplinansvar för dem som fullgör annan grundutbildning eller repetitionsutbildning inom

det civila försvaret.

• Sida 219
•  Original

Kommittédirektiv %% &?

Dir. l992:7l

Utredning om författningsreglering med anledning av pliktutredningens kommande förslag om ett nytt pliktsystem

Dir. 199217]

Beslut vid regeringssammanträdc 1992-05-27

Chefen för försvarsdcpartementet, statsrådet Björck, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lämna förslag till för- fattningsreglering med anledning av pliktutredningens kommande förslag om ett nytt pliktsystem för personalförsörjning för totalförsvaret.

Pliktutredningen

Totalförsvarets personalförsörjning säkerställs i dag genom bl.a. ett antal pliktlagar. I det krigsomställda samhället kommer en stor del av befolk- ningen att med stöd av någon pliktlag kallas in till tjänstgöring inom totalför- svarct.

1 beslut den 16 maj 1991 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsde- partementet att tillkalla en utredning med uppdrag att göra en Översyn av grunderna för totalförsvarets personalförsörjning genom pliktsystem. Che- fen för Försvarsdepartementet förordnade den 24 juni 1991 ledamöter, ex- pertcr och sekreterare i utredningen (Fö 1991:02). Utredningen antog nam- net pliktutredningen.

lagförslag kräver särskild utredare

Enligt direktiven (dir. 199lz40) skall pliktutredningen utgå från att en stor del av totalförsvarets personalförsörjning även i framtiden skall tryggas ge- nom pliktsystem. ] direktiven anges vidare att pliktutredningen i huvudsak bör klarlägga hur man bäst och effektivast med stöd av pliktsystem skall ta

• Sida 220
•  Original

ut. utbilda och krigsplacera människor för tjänstgöring inom olika delar av totalförsvaret. Pliktutredningen skall därvid klarlägga hur totalförsvarets be— hov av personal skall tillgodoses genom pliktsystem.

[ direktiven anförs att den nuvarande lagstiftningen är svåröverskådlig och splittrad och inte i alla avseenden heltäckande för totalförsvarets behov. En- ligt direktivcn hör pliktutredningen lämna förslag till författningsreglering. Pliktutredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 31 decem- ber 1992. Med utgångspunkt från de förslag som nu arbetas fram bedömer pliktutredningen att en omfattande författningsreglering kommer att behö- vas.

Jag har av pliktutredningen under hand informerats om vilken inriktning de kommande förslagen kommer att ha. Jag delar utredningens bedömning att förslagen för att kunna genomföras kommer att kräva en omfattande för- fattningsreglering. Eftersom det gäller att med plikt ta ut människor för tjänstgöring, mäste regleringen i stor utsträckning ha lagform. Detta ställer i sin tur krav på noggrant utarbetade lagmotiv. Pliktutredningen är en parla- mentariskt sammansatt kommitté och har inte en sammansättning som gör den lämpad att arbeta fram en omfattande och komplicerad författningsreg- lering.

En möjlighet skulle givetvis vara att förstärka pliktutredningen med erfor- derligjuridisk kompetens. Jag anser emellertid att det i stor utsträckning lag- tekniska arbetet med att ta fram författningsförslag och motivering till dessa kan bedrivas effektivare av en särskild utredare. Jag anser därför att en så- dan utredare bör tillkallas för att på grundval av vad pliktutredningen före- slår ta fram förslag till författningsreglering. Regleringen bör vara heltäck- ande och innefatta förslag såväl till nya lagar och förordningar som till följd- ändringar i nuvarande författningar. Utredaren bör även motivera sina för- slag och då särskilt arbeta fram en specialmotivering till sina lagförslag.

För att inte den fortsatta beredningen av pliktutredningens förslag skall försenas bör den särskilde utredaren påbörja sitt arbete så snart som möjligt och till en början bedriva detta parallellt med att pliktutredningen fullgör sitt arbete. I detta skede bör utredaren ha en fortlöpande kontakt med pliktut- redningen och kontinuerligt redovisa resultatet av sitt arbete för denna. Ut- redaren bör under denna tid även biträda pliktutredningen genom att lämna synpunkter på utredningens arbete från juridisk utgångspunkt.

Arbetets bedrivande

Utredaren bör först inrikta sitt arbete på att ta fram förslag till en övergri- pande lag om totalförsvarsplikt och bör vara beredd att redovisa sitt förslag i den delen samtidigt som pliktutredningen lämnar sitt förslag senast den 31

• Sida 221
•  Original

december 1992. Utredaren skall därefter fortsätta sitt arbete med att arbeta fram förslag till den ytterligare författningsreglering som behövs för att ge- nomföra pliktutredningens förslag.

Utredaren skall beakta vad som anförts i direktiven (dir. 198415) till samt- liga kommittéer och särskilda utredare angående utrcdningsförslagcns ln— riktning.

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 30 april 1993.

Hemställan

Med hänvisning till vadjag nu har anfört hemställerjag att regeringen be myndigar chefen för Försvarsdepartementet

att tillkalla en utredare — omfattad av kommittéförordningen (197631?)— med uppdrag att lämna förslag till författningsreglering med anledning av pliktutredningens förslag om ett nytt pliktsystem för totalförsvarets perso— nalförsörjning,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt ut- redaren.

Vidare hemställerjag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns anslag AZ. Utredningar m.m.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Försvarsdepartementet)

• Sida 222
•  Original

' Ruff—mt; tassar. 1993 — 05 -17 Sjggggtjggtt

• Sida 223
•  Original

Kronologisk förteckning

1.Stymings- och samarbetsformer i biståndet. UD 2. Kursplaner för grundskolan. U. 3. Ersättning för kvalitet och effektivitet. — Utformning av ett nytt resurstilldelningssystem för grundläggande högskoleutbildning. U. 4. Statligt stöd till rehabilitering av tortyrskadade flyktingar rn. fl. S. 5. Bensodiazepiner — beroendeframkallande psykofar- maka. S. 6. Livsmedelshygien och småskalig livsmedelsproduk- tion. Jo. 7. Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. Ku. 8. Löneskillnader och lönediskriminering. Om kvinnor och män på arbetsmarknaden. Bilagedel. Ku. 9. Postlag. K. 10. En ny datalag. Ju. 1 1.Socialförsäkringsregister. S. 12. Vårdhögskolor — kvalitet — utveckling - huvudmannaskap. U. 13. Ökad konkurrens påjärnvägen. K. 14. EG och våra grundlagar. Ju. 15. Svenska regler för internationell omfördelning av olja vid en oljekris. N. 16. Nya villkor för ekonomi och politik — ekonomi— kommissionens förslag. Fi. 16. Nya villkor för ekonomi och politik — ekonomi- kommissionens förslag. Bilagor. Fi. 17. Ägandet av radio och television i allmänhetens tjänst.

Ku. 18. Acceptans Tolerans Delaktighet. M. 19. Kommunerna och miljöarbetet. M. 20. Riksbanken och prisstabiliteten. Fi. 21.Ökat personval. Ju. 22. Vad är ett statsråds arbete värt? Fi. 23. Kunskapens krona. U. 24. Utlänningslagen — en partiell översyn. Ku. 25. Sociala åtgärder för jordbrukare. Jo. 26. Handläggningen av vissa säkerhetsfrågor. Ju. 27.Miljöbalk. Del 1 och 2. M. 28. Bankstödsnämnden. Fi. 29. Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del 2. Fi. 30. Rätten till bistånd inom socialtjänsten. S. 31. Kommunernas roll på alkoholområdet och inom missbrukarvården. S. 32. Ny anställningsskyddslag. A. 33. Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG. Jo. 34. Förarprövare. K. 35. Reaktion mot ungdomsbrott. Del A och B. Ju.

36. Lag om totalförsvarsplikt. Fö.

• Sida 224
•  Original

Systematisk förteckning