SOU 2000:21
Totalförsvarsplikt för det nya försvaret
Till Statsrådet och chefen för Försvarsdepartementet
Regeringen beslutade den 25 september 1997 (dir. 1997:106) att tillsätta en kommitté för att göra en översyn av systemet med totalförsvarsplikt m.m.
Med stöd av beslutet förordnade chefen för Försvarsdepartementet den 13 januari 1998 som ledamöter landshövdingen Ulf Lönnqvist, även ordförande, f.d. riksdagsledamoten Gudrun Norberg, riksdagsledamoten Annika Nordgren, byggnadsingenjören Sven-Olof Petersson, riksdagsledamoten Jan Jennehag, riksdagsledamoten Henrik Landerholm, numera kommunalrådet Else-Marie Lindgren, riksdagsledamoten Christer Skoog och riksdagsledamoten Karin Wegestål.
Jan Jennehag entledigades den 5 februari 1999. I stället förordnades som ledamot f.d. riksdagsledamoten Oswald Söderqvist. Annika Nordgren ersattes den 9 februari av riksdagsledamoten Lars Ångström. Studeranden Nicklas Attefjord förordnades den 27 januari 2000 i stället för Ångström som ledamot av utredningen.
Gudrun Norberg ersattes den 28 september 1999 av riksdagsledamoten Runar Patriksson. Sven-Olof Petersson entledigades den 29 oktober 1999. I hans ställe förordnades f.d. riksdagsledamoten Anders Svärd.
Till experter åt kommittén utsågs den 17 mars 1998 dåvarande översten av första graden Paul Degerlund, beredskapsplanläggaren Ulla Ekvall, regionkontorschefen Christer Franzén, avdelningschefen Kjell Larsson, direktören Hans Wehlin och konsulenten Evert Zetterberg, den 25 mars 1998 generaldirektören Rolf Holmquist, den 8 maj 1998 hovrättsassessorn Jan Bergman och departementssekreteraren Tobias Steen samt den 17 februari 1999 utredaren Johan Friberg.
Paul Degerlund ersattes den 1 september 1998 av dåvarande översten Lars Bergström och Jan Bergman av hovrättsassessorn
Maria Hedegård. Lars Bergström ersattes i sin tur den 7 september 1999 av översten av första graden Tony Stigsson. I stället för Johan Friberg förordnades den 3 juni 1999 säkerhetschefen Owe Ringdahl.
Experterna har bidragit med faktamaterial och synpunkter i frågor som omfattas av expertuppdraget.
Som sekreterare förordnades den 3 mars 1998 hovrättsassessorn Stefan Olsson, den 17 mars 1998 avdelningschefen Sven Rune Frid och den 7 april 1998 kommendören Mats Lindemalm. Stefan Olsson entledigades den 1 februari 1999 som sekreterare och förordnades i stället som expert. Till sekreterare utsågs den 1 mars 1999 kammarrättsassessorn Lars-Åke Ström. Majoren Anders Oltorp har deltagit i arbetet inom sekretariatet.
Kommittén har antagit namnet 1998 års pliktutredning. Utredningen har i enlighet med de ursprungliga direktiven och de senare av regeringen utfärdade tilläggsdirektiven (dir. 1998:49 och 1999:85) sett över olika delar av pliktsystemet, bl.a. skyldigheterna för män och kvinnor att tjänstgöra, mönstring och inskrivning, uppskov och utbildning för internationella fredsfrämjande insatser.
Utredningen har i arbetet lagt stor vikt vid åtgärder som syftar till att förbättra inställningen till plikttjänstgöringen hos de tjänstgöringsskyldiga. Till dessa åtgärder hör en förbättring av de ekonomiska förmånerna. En viktig fråga som påverkar viljan att genomgå grundutbildning är in- och utryckningarnas förläggning i tiden med hänsyn till bl.a. högskoleterminerna. Utredningens överväganden har vidare omfattat personskadeskyddet, disciplinpåföljderna, påföljderna vid totalvägran och en särskild tjänsteplikt för insatser vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Sammanställning av fakta och annat bakgrundsmaterial har i stor utsträckning skett i arbetsgrupper sammansatta av företrädare för berörda myndigheter.
Synpunkter har inhämtats från företrädare för myndigheter, arbetsmarknadens organisationer och politiska ungdomsförbund i de referensgrupper som stått till utredningens förfogande. Överläggningar har ägt rum med företrädare för Civilpliktsrådet och Värnpliktsrådet.
Utredningen har studerat systemen för plikttjänstgöring i Danmark, Finland och Norge.
Utredningen anser att det finns goda förutsättningar att utveckla det svenska pliktsystemet så att det även under perioder med en begränsad rekrytering från varje årskull går att upprätthålla respekten för reglerna. Detta är en grundläggande förutsättning
för folkförankringen av totalförsvaret. Den utveckling av pliktsystemet som utredningens föreslår syftar till att både innehållet i utbildningen och villkoren för tjänstgöringen skall förbättras. Strävan måste vara att utforma systemet så att plikttjänstgöringen kommer att vara en lockande uppgift för unga människor.
Ledamöterna Nicklas Attefjord, Henrik Landerholm, Else-Marie Lindgren, Runar Patriksson, Christer Skoog och Oswald Söderqvist har lämnat reservationer samt ledamöterna Runar Patriksson och Karin Wegestål särskilda yttranden.
Utredningen får härmed överlämna betänkandet Totalförsvarsplikten.
Utredningens arbete är med detta slutfört.
Stockholm den 22 mars 2000
Ulf Lönnqvist
Nicklas Attefjord Henrik Landerholm Else-Marie Lindgren
Runar Patriksson Christer Skoog Anders Svärd
Oswald Söderqvist Karin Wegestål
/Sven Rune Frid
Mats Lindemalm
Lars-Åke Ström
Innehåll
Sammanfattning............................................................................. 19
Författningsförslag ........................................................................ 31
1 Utredningsarbetets bakgrund och genomförande............... 77 1.1
Pliktsystemet i stora drag ................................................ 77 1.1.1 Något om volymerna och tillämpningen ............. 78 1.1.2 Statsmakternas principer för den framtida plikttjänstgöringen ...................................................... 79
1.2 Utredningens uppdrag ..................................................... 80 1.2.1 De ursprungliga direktiven till utredningen......... 80 1.2.2 Tilläggsdirektiven år 1998................................... 82 1.2.3 Tilläggsdirektiven år 1999................................... 83 1.3 Försvarsmaktens underlag till regeringen den 19 maj 1999................................................................................. 84 1.4 Annat underlag för utredningens arbete .......................... 85 1.5 Utredningsarbetets genomförande................................... 87 1.6 Betänkandets disposition................................................. 88
2 Totalförsvarspliktens innehåll............................................... 91 2.1
Regelverket...................................................................... 91 2.1.1 Tjänstgöring......................................................... 91 2.1.2 Förmåner och disciplinregler............................... 91 2.1.3 Myndigheternas instruktioner.............................. 92 2.1.4 Tillämpningsföreskrifter utfärdade av myndigheterna ................................................................. 93
2.2 Skyldigheter för den totalförsvarspliktige....................... 94 2.2.1 Skyldigheter att tjänstgöra................................... 94 2.2.2 Inskrivningen....................................................... 97 2.3 Pliktutbildning................................................................. 98 2.3.1 Utbildning för befattningar med civilplikt .......... 98 2.3.2 Utbildning för befattningar med värnplikt ........ 100 2.3.3 Uppskov och avbrott ......................................... 101
8 Innehåll SOU 2000:21
2.4 Krigsplacering ............................................................... 102 2.4.1 Principer ............................................................ 102 2.4.2 Ansvarig myndighet .......................................... 103 2.5 Den allmänna tjänsteplikten .......................................... 103 2.5.1 Tjänstepliktens omfattning ................................ 103 2.5.2 Tjänsteplikt hos statliga myndigheter................ 104 2.5.3 Uppgiftsskyldighet............................................. 104
3 Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet – en statistisk översikt .................................................................. 105 3.1
Tillgången på pliktpersonal och användningen i stora drag................................................................................ 105 3.1.1 Mönstringen under år 1998 ............................... 105 3.1.2 Förändringarna under 1990-talet ....................... 110
3.2 Inte lämpliga för lång grundutbildning.......................... 111 3.2.1 Skälen till bedömningarna under år 1998.......... 111 3.2.2 Förändringar under tidigare år........................... 112 3.3 Regionala och lokala förhållanden................................ 113 3.4 Inskrivna till olika verksamheter................................... 115 3.5 In- och utryckningar av värnpliktiga ............................. 117
4 Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder..... 121 4.1
Rekryteringen av pliktpersonal och yrkespersonal – en översikt ..................................................................... 121 4.1.1 De civila och militära uppgifterna i stora drag.. 121 4.1.2 Försörjningen med personal .............................. 121 4.1.3 Stater med värnplikt .......................................... 122 4.1.4 Stater med både värnpliktiga och anställda soldater .............................................................. 123 4.1.5 Stater med yrkesförsvar..................................... 124 4.1.6 Stater som håller på att införa yrkesförsvar....... 125
4.2 Danmark ........................................................................ 127 4.2.1 Det danska pliktsystemet i stora drag................ 127 4.2.2 Det praktiska genomförandet av eget val och lottning............................................................... 128 4.3 Finland........................................................................... 130 4.4 Norge............................................................................. 131
5 Statsmakternas riktlinjer – myndigheternas bedömningar och förslag ................................................................. 133 5.1
Grunderna i säkerhets- och försvarspolitiken................ 133 5.1.1 Utvecklingen i omvärlden ................................. 133
Innehåll 9
5.1.2 Den svenska säkerhetspolitikens mål ................ 135 5.1.3 Användningen av totalförsvarsresurserna ......... 136
5.2 Behovet av personal för totalförsvarets olika uppgifter .............................................................................. 139 5.2.1 Anställda, avtalsbundna och pliktpersonal ........ 139 5.2.2 Försörjningen med pliktpersonal enligt statsmakternas beslut våren 1999 ...................... 142 5.2.3 Försvarsmaktens redovisning till regeringen den 19 maj 1999 ................................................ 143 5.2.4 ÖCB:s redovisning av personalbehovet efter år 2001 ............................................................... 148 5.3 Behovet av utbildning för de olika slagen av pliktpersonal ......................................................................... 151 5.3.1 Försvarsmakten.................................................. 151 5.3.2 Civila myndigheter ............................................ 154
6 Skyldigheterna att tjänstgöra .............................................. 155 6.1
Direktiven m.m. ............................................................ 155
6.2 Utredningens uppfattning om den allmänna plikten ..... 156 6.3 Skyldigheter för de totalförsvarspliktiga....................... 158 6.3.1 Allmänna bestämmelser .................................... 158 6.3.2 Lång och kort utbildning ................................... 159 6.3.3 Rätt till vapenfri tjänst ....................................... 160 6.4 Kvinnors roll i pliktsystemet ......................................... 161 6.4.1 Bakgrund ........................................................... 161 6.4.2 Utvecklingen fram till dagens system ............... 162 6.4.3 Antalet kvinnor som genomgått lång grundutbildning........................................................... 165 6.4.4 Allmänna erfarenheter av kvinnors tjänstgöring................................................................. 165 6.4.5 Utredningens överväganden och förslag ........... 166 6.5 Värnplikt för samer ....................................................... 168 6.5.1 Inledning............................................................ 168 6.5.2 Regeringsformen och diskrimineringsförbudet. 169 6.5.3 Lagstiftningen i Norden..................................... 169 6.5.4 Utredningens överväganden och förslag ........... 170
7 Folkförankring och information ......................................... 173 7.1
Direktiven...................................................................... 173
7.2 Folkförankring............................................................... 173 7.3 Ansvar och uppgifter för myndigheter och andra.......... 175 7.3.1 Inledning............................................................ 175
10 Innehåll SOU 2000:21
7.3.2 Uppgifter för organisationer .............................. 176 7.3.3 Information till de mönstrande .......................... 176
7.4 Attityder till samhälle, totalförsvar och plikttjänst........ 178 7.4.1 Ungdomars attityder till samhället .................... 178 7.4.2 Ungdomars attityder till totalförsvar och plikttjänstgöring ........................................................ 179 7.4.3 Synen på olika samhällsfrågor inom grupperna........................................................... 182 7.4.4 Vuxnas attityder till samhälle, försvar och plikttjänstgöring ........................................................ 184 7.5 Utredningens överväganden och förslag ....................... 185 7.5.1 Syftet med informationsverksamheten .............. 185 7.5.2 En strategi för information om totalförsvar och plikttjänstgöring................................................. 187 7.5.3 Organisatoriska åtgärder för genomförande av förslaget till informationsstrategi ...................... 191 7.5.4 Åtgärder som ökar skolans användning av materialet ........................................................... 194 7.6 En allmän totalförsvarsutbildning för alla tjänstgöringsskyldiga ............................................................. 197 7.6.1 Bakgrund ........................................................... 197 7.6.2 Byggstenar......................................................... 198 7.6.3 Tre modeller ...................................................... 199
8 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal för grundutbildning .............................................................................. 201 8.1
Direktiven...................................................................... 201
8.2 Nuvarande system för mönstring och inskrivning av pliktpersonal .................................................................. 201 8.2.1 Utvecklingen från 1960-talet............................. 201 8.2.2 Tidigare förändringar
− nuvarande planer......... 203
8.2.3 Åldersgränser för rekrytering ............................ 205
8.3 Utgångspunkter för utredningens överväganden........... 208 8.3.1 Pliktverkets erfarenheter i stort av plikttjänstgöringen och mönstringssystemet ..................... 208 8.3.2 Pågående förändringsarbete inom Pliktverket... 210 8.3.3 Försvarsmaktens förslag till nytt mönstringsoch inskrivningssystem ..................................... 211 8.3.4 Den framtida tillgången på pliktpersonal .......... 213 8.4 Utredningens principiella överväganden....................... 216 8.4.1 Åldersgräns för rekrytering till väpnade styrkor................................................................ 216
Innehåll 11
8.4.2 Ett rekryteringsperspektiv på mönstringen och inskrivningen av pliktpersonal .......................... 219 8.4.3 Faktorer som styr utformningen av systemet..... 220
8.5 Utredningens överväganden om ett system för rekrytering av pliktpersonal i tre steg............................ 225 8.5.1 Bakgrund ........................................................... 225 8.5.2 Skälen för en förändring av rekryteringssystemet ............................................................. 228 8.5.3 Utredningens modell för en rekrytering i tre steg..................................................................... 229 8.5.4 Förberedelser för prövning (Steg 1) .................. 230 8.5.5 Prövningens genomförande (Steg 2) ................. 232 8.5.6 Slutligt val av utbildning (Steg 3) ..................... 240 8.6 Försöksverksamhetens genomförande .......................... 240
9 Förmåner och andra motivationshöjande åtgärder .......... 243 9.1
Inledning........................................................................ 243 9.1.1 Direktiven .......................................................... 243 9.1.2 Behov, kvalitet och medinflytande.................... 243 9.1.3 Tre slag av åtgärder ........................................... 244
9.2 Ekonomiska förmåner ................................................... 245 9.2.1 Nuvarande regler ............................................... 245 9.2.2 Utredningens överväganden och förslag ........... 246 9.3 Kvalificering för A-kassa .............................................. 251 9.3.1 Inledning............................................................ 251 9.3.2 Regler för rätt till ersättning .............................. 252 9.4 Utredningens överväganden och förslag ....................... 255 9.4.1 Rätt till ersättning från grundförsäkringen ........ 255 9.4.2 Rätt till inkomstrelaterad ersättning .................. 258 9.4.3 Återkvalificeringsvillkoret ................................ 258 9.5 Andra motivationshöjande åtgärder .............................. 259 9.5.1 Inledning............................................................ 259 9.5.2 Civila skolpoäng................................................ 260 9.5.3 Utvecklade tjänstgöringsintyg ........................... 261 9.5.4 Gratis högskoleprov........................................... 261 9.5.5 Antagning till utbildning för statlig verksamhet................................................................ 261
10 Grundutbildningens genomförande, m.m. ......................... 263 10.1 Inledning........................................................................ 263 10.1.1 Direktiven .......................................................... 263 10.1.2 Två grundläggande frågor.................................. 263
12 Innehåll SOU 2000:21
10.2 Utbildningstidens längd................................................. 264 10.2.1 Nuvarande regler och planering ...................... 265 10.2.2 Myndigheternas bedömning av vilken utbildningstid som fordras............................................. 266 10.2.3 Utredningens överväganden och förslag......... 274 10.3 Samordning av tiderna för totalförsvarets grundutbildning med tiderna för annan utbildning ......................... 277 10.3.1 Nuläge ............................................................. 277 10.3.2 Antalet högskoleterminer som blir berörda..... 280 10.3.3 Tidpunkter för gymnasieutbildningens slut..... 282 10.3.4 Vad skall räknas till gymnasieutbildningen? .. 284 10.3.5 Grundutbildning inför studier utomlands........ 287 10.3.6 Anstånd med påbörjande av högskolestudier.. 288 10.3.7 Samverkan mellan utbildningsansvariga .............. myndigheter inom totalförsvaret och högskolan ........................................................ 291 10.4 Formerna för grundutbildningen (utbildningssystemet) 292 10.4.1 Försvarsmakten ............................................... 292 10.4.2 Civila myndigheter.......................................... 295 10.4.3 Utredningens överväganden och förslag......... 297 10.5 Värnpliktiga som efter inskrivningen begär vapenfri tjänst .............................................................................. 300 10.6 Det pedagogiska innehållet i grundutbildningen........... 301 10.6.1 Kunskapsutvecklingen i samhället.................. 302 10.6.2 Försvarsmaktens utbildningsreglemente......... 302 10.6.3 Civila myndigheters pedagogiska utvecklingsarbete............................................................... 304 10.6.4 Utredningens överväganden och förslag......... 305
11 Krigsplacering efter grundutbildning ................................ 311 11.1 Direktiven...................................................................... 311 11.2 Nuvarande regelsystem ................................................. 311 11.2.1
Bakgrund......................................................... 311
11.2.2 Pliktverkets registerverksamhet ...................... 313 11.3 Myndigheternas förslag till förändringar i systemen för placering av grundutbildad personal........................ 313 11.3.1 Försvarsmaktens förslag.................................. 313 11.3.2 Pliktverkets synpunkter på Försvarsmaktens underlag den 19 maj 1999............................... 315 11.3.3 ÖCB:s alternativa system för bemanning av den kommunala krigsorganisationen............... 316 11.4 Utredningens överväganden och förslag ....................... 318
Innehåll 13
11.4.1 Allmänna principer ......................................... 318 11.4.2 Försvarsmakten ............................................... 320 11.4.3 Civila myndigheter.......................................... 322 11.5 Omsättning av pliktpersonal.......................................... 322 11.5.1 Försvarsmakten ............................................... 323 11.5.2 Civila myndigheter.......................................... 324 11.5.3 Utredningens överväganden och förslag......... 325
12 Annan personalförsörjning inom pliktsystemets ram, m.m......................................................................................... 327 12.1 Direktiven...................................................................... 327 12.2 Inskrivning av pliktpersonal längre fram i livet ............ 327 12.2.1
Bakgrund......................................................... 327
12.2.2 Nuvarande regelsystem ................................... 328 12.2.3 Utredningens överväganden och förslag......... 330 12.3 Frivillig utbildning för rekrytering till hemvärnet......... 331 12.3.1 Försvarsmaktens bedömningar........................ 332 12.3.2 Utredningens överväganden och förslag ......... 334 12.4 Möjligheterna att genom pliktsystemet öka rekryteringen till frivilliga försvarsorganisationer ........ 337 12.4.1 Försvarsmaktens bedömningar........................ 338 12.4.2 Utredningens överväganden och förslag......... 339 12.5 Värnpliktiga i stödverksamhet ...................................... 340 12.5.1 Bakgrund......................................................... 340 12.5.2 Utredningens överväganden och förslag......... 341
13 Utbildning och rekrytering för internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.................................... 343 13.1 Inledning........................................................................ 343 13.2 Utredningens direktiv.................................................... 344 13.3 Personalförsörjning m.m. .............................................. 344 13.4 Utredningens överväganden och förslag ....................... 349 13.4.1
Allmänt om utbildningens mål........................ 349
13.4.2 Utbildning och övning för fredsfrämjande verksamhet ...................................................... 354 13.4.3 Utbildningens praktiska och teoretiska innehåll............................................................ 355 13.4.4 För deltagande i humanitära insatser utomlands ........................................................ 359
14 Innehåll SOU 2000:21
14 Uppskov m.m. med tjänstgöringen ..................................... 361 14.1 Inledning........................................................................ 361 14.2 Utredningens direktiv.................................................... 362 14.3 Allmänt om förutsättningarna för ändring av tiden för tjänstgöring.................................................................... 362 14.4 Uppskovsreglerna.......................................................... 363 14.5 Praxis för uppskov på grund av studier, arbete eller personliga skäl............................................................... 366 14.5.1
Lång grundutbildning...................................... 366
14.5.2 Repetitionsutbildning och kort grundutbildning ........................................................ 372 14.6 Överväganden och förslag............................................. 376 14.6.1 Allmänt om möjligheterna att ändra tiden för tjänstgöringen efter inskrivning, inkallelse och påbörjad tjänstgöring................................ 376 14.6.2 Arbetsmarknadsskäl och uppskov................... 377 14.6.3 Erbjudande om fast anställning....................... 380 14.6.4 Erbjudande om anställning över huvud taget.. 381 14.6.5 Elitidrottare ..................................................... 383 14.6.6 Konsekvenser av utredningens övriga förslag när det gäller uppskovspraxis.......................... 385
15 Personskadeskyddet för totalförsvarspliktiga ................... 387 15.1 Inledning........................................................................ 387 15.2 Utredningens direktiv.................................................... 390 15.3 Risker ............................................................................ 390 15.4 Utredningens överväganden och förslag ....................... 394 15.4.1
Utgångspunkter ............................................... 394
15.4.2 Ersättningsregler vid personskada................... 396 15.4.3 Ansvaret för rehabiliteringen .......................... 401 15.4.4 Begränsningar av rehabiliteringsansvaret i tiden................................................................. 404 15.4.5 Ersättning till anhöriga.................................... 405 15.4.6 Riskgaranti ...................................................... 406
16 Påföljdsval och straffmätning för totalvägran................... 409 16.1 Inledning........................................................................ 409 16.2 Utredningens direktiv.................................................... 409 16.3 Begreppet totalvägrare .................................................. 410 16.4 Brott mot totalförsvarsplikten ....................................... 411
Innehåll 15
16.5 Principer för straffmätning och påföljdsval enligt praxis ............................................................................. 414 16.6 Nordisk lagstiftning....................................................... 417 16.7 Utredningens överväganden och förslag ....................... 418 16.7.1 Utgångspunkter ............................................... 418 16.7.2 Samma påföljd oavsett skälen för vägran ....... 420 16.7.3 Behovet av sanktion bör inte göras beroende av de återstående tjänstgöringstiden................ 422 16.7.4 Fängelse eller böter i fredstid? ........................ 423 16.7.5 Intensivövervakning med elektronisk kontroll ............................................................ 426 16.7.6 Ingen ny inkallelse efter en vägran.................. 427 16.7.7 En ändrad straffmätning.................................. 429 16.7.8 Medlemmar i samfundet Jehovas vittnen........ 430
17 Disciplinsystemet................................................................... 433 17.1 Utredningens direktiv.................................................... 433 17.2 Kort om bakgrunden till nuvarande ordning ................. 433 17.3 Nuvarande ordning........................................................ 435 17.3.1
Disciplinlagens tillämpningsområde m.m....... 435
17.3.2 Påföljderna ...................................................... 437 17.3.3 Handläggning av disciplinärenden
− beslutanderätt m.m. ......................................... 438
17.4 Ersättningsärenden ........................................................ 441 17.5 Straffrättsliga bestämmelser.......................................... 441 17.6 Disciplinansvar för offentligt anställda
− en översiktlig jämförelse ........................................................... 445
17.7 Utredningens överväganden och förslag ....................... 446 17.7.1 Inledning ......................................................... 446 17.7.2 Vad är syftet med ett disciplinärt system för totalförsvarets personal? ................................. 446 17.7.3 Bör det göras skillnader i ansvaret för olika personalkategorier och för fred respektive krig? ................................................................ 448 17.7.4 Generella krav på handläggningen av disciplinärenden .............................................. 457 17.7.5 Allmänt om prövningen i första instans.......... 458 17.7.6 Vilka påföljder skall förekomma?................... 460 17.7.7 Val av påföljd.................................................. 463 17.7.8 Vissa verkställighetsfrågor.............................. 464 17.7.9 Var skall besluten i disciplinärenden tas? ....... 467
16 Innehåll SOU 2000:21
17.7.10 Vem skall ha befogenhet att ta beslut i disciplinärenden och var bör gränserna för den beslutandes självständighet gå?................ 471 17.7.11 Auditörernas medverkan ................................. 475 17.7.12 Bör rätten att använda tvångsmedel gälla även inom den civila delen av totalförsvaret?. 477 17.7.13 Handläggningstider och regler för överklagande av beslut, m.m.................................. 479
18 Svåra påfrestningar på samhället i fred ............................. 487 18.1 Utredningens direktiv.................................................... 487 18.2 Bakgrund ....................................................................... 487 18.3 Räddningstjänst m.m..................................................... 492 18.3.1
Olycks- och skadeförebyggande verksamhet.. 493
18.3.2 Myndigheters och enskildas skyldighet att medverka i en räddningstjänst eller saneringsinsats................................................................ 493 18.3.3 Befogenhet att göra ingrepp i annans rätt........ 494 18.3.4 Räddningstjänstbegreppet ............................... 494 18.3.5 Begreppet olyckshändelse i räddningstjänstlagens mening.................................................. 495 18.3.6 Begreppet överhängande fara i räddningstjänstlagens mening......................................... 496 18.3.7 När upphör räddningsinsatserna att vara räddningstjänst? .............................................. 497 18.4 Försvarsmaktens medverkan i civil verksamhet ........... 497 18.4.1 Förvaltningslagen............................................ 497 18.4.2 Förordningen om militär medverkan i civil verksamhet ...................................................... 498 18.4.3 Försvarsmaktens instruktion ........................... 500 18.4.4 Våld eller tvång mot enskilda ......................... 501 18.4.5 Militär personal och materiel i polisens verksamhet? ........................................................... 502 18.4.6 Bestämmelser om totalförsvarspliktigas skyldighet att medverka .................................. 503 18.5 Utredningens överväganden och förslag ....................... 505 18.5.1 Behovet av en särskild tjänsteplikt vid svåra påfrestningar på samhället i fred ..................... 505 18.5.2 Behovet av en reglering i lag........................... 507 18.5.3 Val av begrepp vid en reglering ...................... 508 18.5.4 Viktiga samhällsfunktioner ............................. 509 18.5.5 Regleringens syfte........................................... 511
Innehåll 17
18.5.6 Vem kommer att tas i anspråk?....................... 512 18.5.7 Närmare om tillämpningsområdet för tjänsteplikten ................................................... 512 18.5.8 Ledningsansvaret vid räddningstjänst och allvarliga störningar ........................................ 518 18.5.9 Tjänsteplikt...................................................... 519 18.5.10 Ersättning m.m. ............................................... 520 18.5.11 Skydd för anställning ...................................... 521 18.5.12 Straff m.m. ...................................................... 522 18.5.13 Överklagande .................................................. 522
19 Konsekvenser av utredningens förslag ............................... 523 19.1 Ekonomiska konsekvenser ............................................ 523 19.1.1
Totalförsvarets kostnader i stora drag ............. 523
19.1.2 Tillkommande kostnader till följd av utredningens förslag ................................................ 523 19.1.3 Utredningens bedömning av möjligheterna till minskade kostnader ................................... 525 19.2 Andra konsekvenser ...................................................... 529 19.2.1 Inledning ......................................................... 529 19.2.2 Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service ............................................................. 530 19.2.3 Jämställdhetspolitiska konsekvenser............... 530 19.2.4 Integrationspolitiska konsekvenser ................. 531 19.2.5 Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.............................. 531
20 Författningskommentar ....................................................... 533 20.1 Förslaget till lag om ändring i regeringsformen........... 533 20.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ........................................................... 534 20.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.............................................. 544 20.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. ......................... 546 20.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshets- försäkring ............................................... 547 20.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet .................... 548 20.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m...................... 549
18 Innehåll SOU 2000:21
20.8 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m................................................................................ 554 20.9 Förslaget till lag om tjänsteplikt vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner......................... 555
Reservationer och särskilda yttranden ...................................... 559
Bilagor
Bilaga 1 Direktiv ......................................................................... 571 Bilaga 2 Utredningens arbetsgrupper .......................................... 593 Bilaga 3 Huvuddragen i gällande ordning ................................... 597 Bilaga 4 Plikttjänstgöringen i andra nordiska länder................... 619 Bilaga 5 Principer för översyn av befattningsbeskrivningarna
och metoderna för rekryteringsproven .......................... 641
Bilaga 6 Detaljer i steg 2 av rekryteringen .................................. 649 Bilaga 7 Försörjningen med förstärkningspersonal vid olika
slag av svåra påfrestningar på samhället i fred.............. 661
SOU 2000:21 19
Sammanfattning
Ett ansvar för alla
Det svenska försvaret skall
− som statsmakterna framhållit i t.ex. kontrollstationsbeslutet våren 1999
− vara så utbyggt och organiserat att det är en angelägenhet för hela befolkningen.
Ett starkt folkligt engagemang är en förutsättning för att samhället skall stå rustat att uthärda och motstå allvarliga hot, risker och påfrestningar i både fred och krig. Enligt utredningens mening skall försvaret grundas på ett system med allmän totalförsvarsplikt.
Alternativet till ett försvar byggt på plikt är för den militära delen ett renodlat yrkesförsvar. Utredningen avvisar ett sådant alternativ.
En allmän totalförsvarsplikt gör det möjligt att under höjd beredskap mobilisera ett stort antal människor
− med många olika kunskaper och färdigheter. Den allmänna totalförsvarsplikten är avgörande för att kvaliteten i verksamheten skall kunna upprätthållas.
De nuvarande skyldigheterna att tjänstgöra med totalförsvarsplikt skall således gälla även i fortsättningen. Det innebär att totalförsvarsplikten skall bestå av civilplikt, värnplikt och allmän tjänsteplikt. Den skall gälla alla i åldern 16
− 70 år som är bosatta i
Sverige
− även personer som inte är svenska medborgare.
Utredningen föreslår vidare att den nuvarande skyldigheten för män i åldern 19
− 47 år, som är svenska medborgare, att fullgöra värnplikt eller civilplikt som kräver grundutbildning under mer än 60 dagar skall bestå. Detsamma gäller skyldigheten att mönstra under det kalenderår som han fyller 18 år. För den som blir svensk medborgare senare gäller mönstringsskyldigheten från den dag som detta sker.
Någon förändring skall inte ske i rätten att få göra vapenfri tjänst.
20 Sammanfattning SOU 2000:21
Värnplikt för kvinnor
Utredningen föreslår att de skyldigheter att mönstra och fullgöra civil- och värnplikt som gäller för män skall gälla även kvinnor.
Enligt utredningens mening har det nya försvaret ett behov av den kompetens som kvinnor kan tillföra försvaret. Ökad rekrytering av kvinnor kommer också att bidra till att totalförsvaret kan upprätthålla hög kvalitet i flera slag av befattningar, bl.a. sådana som fordrar bred teknisk kompetens.
Behovet av kvinnors kompetens ökar genom ominriktningen och den tekniska utvecklingen inom det militära försvaret.
Dimensioneringen
Utredningens ursprungliga direktiv angav att alla som bedömdes lämpliga att genomgå grundutbildning skulle göra det. Regeringen har senare i uppdrag till Försvarsmakten angett att utgångspunkten bör vara 18 000 värnpliktiga år. ÖCB har beräknat behovet av civilpliktiga till 900 årligen.
När endast en begränsad del av en årskull skrivs in för grundutbildning med plikt fordras det åtgärder som motiverar så många som möjligt att frivilligt genomgå denna utbildning. Utredningen föreslår i betänkandet ett antal sådana motivationshöjande åtgärder.
Folkförankring och information
Den folkliga förankringen av totalförsvaret har stor betydelse för försvarsviljan och därmed för vår försvarsförmåga. Ännu viktigare blir folkförankringen när endast en mindre del av årskullen kallas in för pliktutbildning.
Undersökningar som gjorts under senare år visar att ungdomar har begränsade kunskaper om totalförsvaret. Det räcker inte med traditionellt myndighetsarbete, om situationen skall kunna förbättras. Upplysning och information måste ske på stor bredd
− i samarbete mellan frivilliga försvarsorganisationer, andra folkrörelser, bildningsorganisationer och myndigheter.
Utredningen föreslår att en strategi skall utarbetas för åtgärder som syftar till att öka kunskaperna om totalförsvar och plikttjänstgöring i samhället. Arbetet skall ske i samråd mellan myndigheter och frivilliga försvarsorganisationer, Centralförbun-
Sammanfattning 21
det Folk och Försvar, Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet och andra informatörer.
Utredningen föreslår vidare att ett informationssekretariat
− skall byggas upp för framställning av informationsmaterial. Samordning av tillgängliga medel skapar ökad effektivitet i arbetet. Sekretariatet skall i sitt arbete utgå från hur ungdomar tar till sig information, bearbetar den och tar ställning i frågor som har betydelse för deras framtida liv.
Skolans totalförsvarsdag
Informationssekretariatet skall, som myndigheterna hittills gjort, inrikta en stor del av arbetet på att förse skolan med material om totalförsvar och plikttjänstgöring.
Utredningen föreslår att en Skolans totalförsvarsdag genomförs i landets gymnasieskolor. Informationssekretariatet skall i samråd med myndigheterna och frivilligorganisationerna ta fram underlag och
− i den utsträckning som skolorna önskar
− medverka med personal som informerar eller demonstrerar materiel.
Till den uppföljning, utvärdering och utveckling av informationsverksamheten som fordras hör bl.a. att klargöra vilken bild unga människor med invandrarbakgrund får av totalförsvaret och hur de ställer sig till att genomgå lång grundutbildning.
Rekrytering i tre steg till grundutbildning
Utredningen anser att det nuvarande mönstrings- och inskrivningssystemet behöver förenklas. Utredningen föreslår därför att en försöksverksamhet med rekrytering i tre steg genomförs i en av Pliktverkets fem regioner. Mönstring bör i försöksverksamheten ske lokalt, dvs på ett stort antal orter i landet.
Om rekryteringsmyndigheten får möjligheter att använda t.ex. gymnasieskolans lokaler, kan verksamheten bedrivas i en miljö som de prövningsskyldiga är vana vid. Det innebär också att prövningen sker på avsevärt fler orter än för närvarande och blir betydligt mer synlig.
Underlag för försöksverksamheten kan vara den modell för ett rekryteringssystem i tre steg som utredningen redovisar. Modellen innebär:
22 Sammanfattning SOU 2000:21
1. Förberedelser för prövning;
2. Prövning;
3. Slutlig placering på en befattning eller i en verksamhet.
Fördjupad mönstring kommer att fordras för ett antal särskilt krävande befattningar eller verksamheter.
Motivationen skall väga tungt vid avgörandet om en tjänstgöringsskyldig skall skrivas in eller inte
− och till vilken befatt-
ning eller verksamhet som detta skall ske.
Den slutliga placeringen på en befattning eller i en verksamhet sker vid förband eller skolor två
− tre månader efter inryckningen.
Enligt utredningens mening bör det som är en skyldighet också vara en rättighet. Utredningen föreslår därför att den som är lämplig och vill genomgå grundutbildning men inte får plats bland de tjänstgöringsskyldiga skall erbjudas att genomgå tre månaders utbildning för t.ex. hemvärnet.
Utbildningstidens längd
Utbildningen för pliktpersonalen inom både civila och militära verksamheter har efter hand blivit kortare. Skälen har i allmänhet varit förändrade ekonomiska förutsättningar för verksamheten.
Utredningen har noga övervägt möjligheterna till ytterligare begränsningar av utbildningstiderna men stannat för att inte nu föreslå någon allmän minskning. Längden på utbildningen bör emellertid inte vara lika låst som hittills. En fortlöpande prövning av hur lång tjänstgöringen skall vara leder till en flexibilitet i systemet. För en del befattningar eller verksamheter är det sannolikt möjligt att minska utbildningstiden
− för andra blir det nöd-
vändigt att öka den.
Högst två terminers förskjutning av studier
Grundläggande för motivationen att genomgå civil eller militär grundutbildning är att det inte dröjer alltför länge innan de tjänstgöringsskyldiga som avser att studera på högskolan kan påbörja sina studier
− eller att ett eventuellt uppehåll i studierna inte blir
alltför långt.
Utredningen föreslår därför att ingen skall behöva skjuta upp sina högskolestudier mer än högst två terminer. Utredningen utgår från att både Försvarsmakten och civila utbildningsansvariga
Sammanfattning 23
myndigheter planerar grundutbildningen så att detta kan förverkligas. Undantag från principen om högst två terminers dröjsmål eller uppehåll med studier skall vara mycket väl motiverade.
Om högskolestudier eller motsvarande inte skall skjutas upp i mer än två terminer, måste grundutbildningen som regel påbörjas i juni eller augusti samma år som gymnasiestudierna avslutas.
Elever som har påbörjat gymnasieutbildning eller annan likartad utbildning skall ha rätt att avsluta den, innan de genomgår grundutbildning inom totalförsvaret. Utredningen anser vidare att en del utbildningsformer
− fristående gymnasier, Komvux, folkhögskolor och arbetsmarknadsutbildning
− vid tillämpning av pliktreglerna skall jämställas med gymnasieutbildning.
Anstånd med påbörjande av högre utbildning
Utredningen anser att den som tas in till högre utbildning skall få anstånd med att påbörja studierna
− eller få göra uppehåll i stu-
dierna
− till dess att grundutbildningen med civil- eller värnplikt är avslutad.
Bestämmelserna om anstånd bör gälla all statlig eftergymnasial utbildning och övrig eftergymnasial utbildning som står under statlig tillsyn
− t.ex. högskoleutbildning, påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning, s.k. kvalificerad yrkesutbildning och utbildning i regi av enskilda utbildningsanordnare som står under statlig tillsyn.
Ekonomiska förmåner
Endast en mindre del av årskullen kommer i fortsättningen att kallas in till grundutbildning. Det gör att skillnaderna ekonomiskt sett mellan den som skall tjänstgöra och den som inte gör det kommer att upplevas som mer orättvisa än som hittills varit fallet.
Det finns i dagens system ett antal ekonomiska förmåner som syftar till att den civil- eller värnpliktige inte skall lida ren ekonomisk förlust under tjänstgöringen. Det är fråga om hyresbidrag, familjebidrag och reseersättningar. Utredningen anser att dessa förmåner skall finnas kvar.
Utredningen har jämfört den som genomgår pliktutbildning med en högskolestuderande. Utredningen föreslår att dagersättningen för den pliktige skall motsvara det belopp som den högskolestuderande får i studiebidrag. Ersättningen skall enligt
24 Sammanfattning SOU 2000:21
utredningens förslag höjas från 50 kronor per dag (gäller från den 1 juli 2000) till 66 kronor per dag, vilket gör 2 000 kronor per månad.
Utredningen anser att tyngdpunkten i den förbättring av de ekonomiska förmånerna som är en nödvändig kompenserande och motivationshöjande åtgärd skall läggas på en utbildningspremie som de totalförsvarspliktiga får efter genomförd grundutbildning.
Utredningen har även här jämfört med studiemedelssystemets ekonomiska förmåner och föreslår en utbildningspremie, som skall beräknas genom att antalet tjänstgöringsdagar multipliceras med dagersättningen. Till var och en som genomgår grundutbildning under minst 400 dagar föreslår utredningen att det dessutom ska utgå en långtidspremie på 10 000 kronor.
Den sammanlagda utbildningspremien för den som genomgår 15 månaders utbildning blir därmed ca 40 000 kronor. Den som gör 12 månaders utbildning får omkring 24 000 kronor och den som ligger inne 7,5 månader ca 15 000 kronor.
För att de som efter genomförd grundutbildning söker sig ut på arbetsmarknaden och drabbas av arbetslöshet skall få ekonomiskt stöd föreslår utredningen att plikttjänstgöringen skall ge rätt till ersättning enligt a-kassans grundförsäkring. Plikttjänstgöringen skall betecknas som förvärvsarbete om grundutbildningen är minst sex månader och den totalförsvarspliktige har slutfört den. Ersättningen enligt grundförsäkringen är för närvarande omkring 6 000 kronor per månad.
Andra åtgärder som höjer motivationen
Utredningen anser att grundutbildningen skall ges ett civilt meritvärde. Många kurser som ingår i grundutbildningen bör kunna avgränsas så att de svarar mot civila utbildningar. Totalförsvarets myndigheter samarbetar sedan flera år med högskolor och universitet om detta. Utredningen föreslår att Försvarsmakten och Högskoleverket får i uppdrag att redovisa en lösning som kan tillämpas för samtliga förband och skolor inom totalförsvaret.
Det tjänstgöringsintyg som den totalförsvarspliktige får efter genomförd grundutbildning kan utvecklas vidare. Det sker bl.a. om intygen ger besked om det som är viktigt när den som genomgått grundutbildning söker anställning, t.ex. förmågan att arbeta i grupp, att ta initiativ och att leda andra.
Sammanfattning 25
Många förband och skolor inom totalförsvaret låter de civiloch värnpliktiga som ligger inne för grundutbildning gratis få genomgå högskoleprovet. Utredningen föreslår att detta skall tillämpas inom hela totalförsvaret.
Utredningen anser vidare att genomförd pliktutbildning skall ge förtur vid antagningen till utbildningen för den som skall bli t.ex. polis eller tulltjänsteman.
Formerna för själva grundutbildningen
Med de delvis nya uppgifterna för totalförsvaret
− inte minst kraven på medverkan i internationella fredsfrämjande insatser
− finns det skäl att överväga om principerna för det militära utbildningssystemet skall förändras.
Enligt utredningens mening bör det i beredningen av utredningens förslag till principer för plikttjänstgöringen finnas ett underlag som visar hur ett eller flera alternativa utbildningssystem skulle kunna se ut. Utredningen föreslår att Försvarsmakten skall få i uppdrag att analysera även sådana system för utbildningen.
Den pedagogiska effektiviteten
Att öka den pedagogiska effektiviteten i utbildningen innebär framför allt att ge stöd till och stimulera människors vilja att lära. Detta fordrar stor pedagogisk kunskap och medvetenhet i organisationen.
Utredningen föreslår att de utbildningsansvariga myndigheterna skall få i uppdrag att skapa ett forum som gör det möjligt för dem att tillsammans gå igenom och utvärdera det pedagogiska innehållet i utbildningen.
Försvarshögskolans ansvar och befogenheter, som gäller den pedagogiska utvecklingen inom totalförsvaret, bör även omfatta grundutbildningen inom både den civila och den militära delen av totalförsvaret. Försvarshögskolans åtgärder leder sammantaget till en kvalitetssäkring, som innebär att pedagogiken i grundutbildningen fortsätter att utvecklas och att tiden som de värnpliktiga ligger inne används på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt.
Det är naturligt att Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga (Personalvårdsnämnden) inom ramen för sin verk-
26 Sammanfattning SOU 2000:21
samhet följer upp genomförandet av grundutbildningen
− framför
allt ur de totalförsvarspliktigas perspektiv.
Krigsplacering efter grundutbildning
Uppgifter om den som genomgått godkänd grundutbildning för en befattning eller verksamhet under höjd beredskap skall lämnas till rekryteringsmyndigheten, som beslutar om krigsplacering.
För värnpliktiga i de militära förband med hög beredskap som alltid måste vara mobiliseringsbara
− i huvudsak den s.k. insats-
organisationen
− föreslår utredningen att det nuvarande systemet för krigsplacering skall tillämpas. Värnpliktiga utbildade för övriga militära förband
− som alltså har låg beredskap
− krigspla-
ceras efter grundutbildningen i en verksamhet.
Utredningen föreslår att principen skall vara densamma för civilpliktiga. De som med den nuvarande säkerhetspolitiska hotbilden grundutbildas för uppgifter i krigsorganisationen hos kommunerna skall tills vidare kunna krigsplaceras som en kollektiv resurs för förstärkningar i ett anpassningsskede.
Omsättning av personal i förbanden
Omsättningen av pliktpersonal i förband och andra enheter handlar ytterst om förmågan att lösa de uppgifter som totalförsvarets olika myndigheter har. Ingen skall vara krigsplacerad som inte har förmåga att fullgöra de uppgifter som han eller hon är krigsplacerad för.
Med den syn på omsättningen som Försvarsmakten har blir det möjligt att på ett flexibelt sätt utnyttja de resurser som pliktpersonalen utgör. Utredningen anser att uppföljningar och utvärderingar efter hand får visa om detta ger en tillfredsställande beredskap eller om principerna för omsättningen bör förändras.
Annan rekrytering av personal inom pliktsystemets ram
Utredningen föreslår att mönstrande som genomgår eller avser att genomgå utbildning för uppgifter som är särskilt viktiga för totalförsvaret skall kunna undantas från inskrivning. Frågan om inskrivning prövas på nytt något år efter mönstringen.
Sammanfattning 27
Utredningen föreslår vidare att Försvarsmakten skall få i uppdrag att klargöra behovet av personal med kompetens inom civila specialområden och att utveckla principer för inskrivning och eventuell grundutbildning efter att dessa har genomgått en kvalificerad civil utbildning.
Försvarsmakten bör få möjligheter att för denna rekrytering skriva in personal med värnplikt även för grundutbildning under högst 60 dagar.
Information om frivilligverksamheten
Försvarsmakten, de bemanningsansvariga civila myndigheterna och de frivilliga försvarsorganisationerna bör i samband med mönstringen informera de mönstrande om frivilligverksamheten och uppmuntra dem som inte blir inskrivna med civil- eller värnplikt att i stället ansöka om medlemsskap i någon av frivilligorganisationerna.
Utbildning för internationella insatser
Utredningen anser att utbildningsmoment som behövs för tjänstgöring i samband med internationella fredsfrämjande insatser kan läggas in i grundutbildningen
− under förutsättning att de också stärker den totalförsvarspliktiges förmåga att fullgöra uppgifter som han eller hon behöver vid beredskaps- eller krigstjänstgöring.
I grundutbildning och repetitionsutbildning skall också kunna ingå att med plikt delta i internationella operativa insatser, t.ex. på grund av bilaterala avtal om minröjning och liknande. Förutsättningen är att deltagandet kan inordnas i utbildningsplanen för den totalförsvarspliktiges grundutbildning och att regeringen har lämnat sitt medgivande.
Uppskov m.m. med tjänstgöringen
Arbetsmarknadsskäl skall enligt utredningens förslag ges samma tyngd vid prövningen av uppskov som studier. Någon särskild regel som ger den tjänstgöringsskyldige rätt till uppskov med tjänstgöringen vid erbjudande om fast anställning föreslås emellertid inte. Uppskov skall däremot kunna beviljas om tjänstgöringen medför allvarliga svårigheter för den tjänstgöringsskyl-
28 Sammanfattning SOU 2000:21
diges möjligheter till anställning, dvs för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden.
Elitidrottsutövning på landslagsnivå skall kunna vara grund för uppskov på samma sätt som arbetsmarknadsskäl.
Personskadeskydd för totalförsvarspliktiga
Totalförsvarspliktiga som skadas under tjänstgöringen skall så långt det är möjligt ha motsvarande skydd som den som tjänstgör i utlandsstyrkan. Samma regler skall gälla för de civil- eller värnpliktiga som skadas under tjänstgöringen, oavsett om det är fråga om kortare eller längre grundutbildning.
Vid beräkning av livränteunderlaget skall detta inte i något fall beräknas till lägre belopp än som motsvarar 7,5 gånger prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. De föreslagna reglerna skall också omfatta den som på frivillig grund fullgör en sådan kortare militär grundutbildning hos Försvarsmakten som utredningen föreslår.
När det gäller rehabiliteringsansvaret skall Försvarsmakten ha samma ansvar för den som fullgör värnplikt som myndigheten i dag har för den som tjänstgör i utlandsstyrkan. Rehabiliteringsansvaret skall bestå under tre år. Det skall enligt förslaget kunna förlängas med ytterligare två år. Anhöriga till den som skadas skall också kunna få ersättning för vissa kostnader från Försvarsmakten för att underlätta för dem att engagera sig i rehabiliteringen av den skadade. Det som nu sagts om Försvarsmakten skall också gälla den myndighet eller kommun som svarar för utbildningen av den som fullgör civilplikt.
Utredningen föreslår vidare en riskgaranti för den som under tjänstgöringen ådrar sig svårare skador eller förolyckas. Vid fullständig invaliditet betalas ersättning enligt riskgarantin ut med 22 prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Vid dödsfall skall ersättning betalas ut med 22 prisbasbelopp till dödsboet. Dessutom betalas tre prisbasbelopp ut till varje efterlevande barn som vid dödsfallet var under 21 år.
Påföljdsval och straffmätning för totalvägran
Utredningen föreslår att den som vägrar fullgöra vapenfri tjänst skall straffas. Påföljden vid vägran skall i normalfallet vara fän-
Sammanfattning 29
gelse i två månader. Den som en gång dömts för vägran skall inte kallas in i igen.
Utredningen anser inte att någon åtskillnad i princip skall göras beroende på skälen för vägran. Inte heller bör hänsyn tas till omfattningen av den återstående tjänstgöringstiden. Samhällstjänst skall inte användas som ett alternativ till fängelse.
Disciplinärenden
Civilpliktiga, värnpliktiga, och viss annan personal som tjänstgör inom totalförsvaret lyder under ett disciplinärt ansvarssystem när de tjänstgör. Disciplinära påföljder blir aktuella som tillrättavisningsmedel vid förseelser som inte är av den karaktären att de utgör brott som skall anmälas till åtal. Påföljderna utgörs av varning, löneavdrag, extratjänst och utegångsförbud.
Utredningen föreslår att disciplinreglerna skall gälla även för dem som frivilligt tjänstgör inom den civila delen av totalförsvaret. Utegångsförbudet tas bort som disciplinär påföljd. Utredningen föreslår vidare att löneavdrag endast får verkställas med en fjärdedel av lönen per avlöningstillfälle för dem som genomgår grundutbildning med värnplikt eller civilplikt. Yttrande från auditör skall alltid inhämtas i ett disciplinärende om den disciplinansvarige begär det. Prövningstillstånd krävs enligt utredningens förslag för att hovrätt skall kunna pröva ett avgörande i ett disciplinärende.
Utredningen föreslår även ändringar som kan väntas leda till en snabbare handläggning av disciplinärenden vid tingsrätt samt en viss skärpning när det gäller förutsättningarna för att en disciplinär påföljd skall kunna verkställas utan att beslutet vunnit laga kraft.
Svåra påfrestningar på samhället i fred
Utredningen föreslår i en särskild lag ett pliktsystem för tjänstgöring vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Syftet är att trygga personalförsörjningen vid sådana situationer och att därigenom ytterligare förstärka samhällets beredskap mot den typen av påfrestningar.
Med allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner avses i den föreslagna lagen omfattande avbrott i kommunikationerna eller i försörjningen med livsnödvändiga förnödenheter eller
30 Sammanfattning SOU 2000:21
tjänster, om avbrottet medför allvarlig fara för många människors liv, personliga säkerhet eller hälsa.
Om en sådan störning har inträffat får regeringen besluta om tjänsteplikt, om det är nödvändigt för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa. Ett sådant beslut om tjänsteplikt kan bli aktuellt först när ordinarie åtgärder inte är tillräckligt effektiva eller redan på förhand bedöms som otillräckliga för att undanröja en störning eller lindra dess verkningar för befolkningen.
Skyldigheten att fullgöra tjänsteplikt föreslås gälla var och en som är bosatt i Sverige och som under kalenderåret fyller lägst 18 och högst 65 år.
Ekonomiska konsekvenser av utredningens förslag
Utredningen har i betänkandet redovisat förslag till åtgärder som i några fall innebär ökade kostnader. De flesta förslagen fordrar däremot ingen särskild finansiering. De kan rymmas inom de ramar som myndigheterna enligt den nuvarande ekonomiska planeringen förfogar över för de berörda verksamheterna.
Ökade kostnader får totalförsvarets myndigheter däremot för ersättningarna till de civil- och värnpliktiga. Detsamma gäller kostnaderna för mönstring och inskrivning av kvinnor och för förbättringen av personskadeskyddet. Utredningen föreslår dessutom ett antal besparingar.
Resultatet av den bedömning av de ekonomiska konsekvenserna som kan göras på det här stadiet visar att utredningens förslag är underfinansierade med 150 milj. kronor. Denna kostnad kan enligt utredningens mening inte täckas inom den del av de totala försvarsutgifterna som pliktverksamheten orsakar. Ett skäl är att de stora besparingarna för det militära försvarets del har genomförts under tiden som utredningen arbetat
− framför allt de stora effekter som den kraftiga minskningen av antalet värnpliktiga i grundutbildning får.
När endast en begränsad del av varje åldersklass skrivs in för grundutbildning fordras det kraftiga motivationshöjande åtgärder. Annars kommer principen om att motivationen skall väga tungt inte att kunna upprätthållas. Om detta inte kommer att kunna ske urholkas pliktsystemet och måste på sikt ersättas av något annat.
SOU 2000:21 31
Författningsförslag
1 Förslag till lag om ändring i regeringsformen
Härigenom
föreskrivs
att 2 kap. 16 § regeringsformen skall ha
följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
16 §
Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.
Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor.
Denna lag träder i kraft ...
32 Författningsförslag SOU 2000:21
2 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning
Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning skall upphöra att gälla den ....
Författningsförslag 33
3 Förslag till förordning om upphävande av förordningen (1995:240) ) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning
Härigenom föreskrivs att förordningen (1995:240) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning upphör att gälla den ...
34 Författningsförslag SOU 2000:21
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
dels att rubrikerna i 3 kap. närmast före 1, 4 och 5 §§ skall upphävas,
dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 2 och 3 §§, 3 kap. 1
− 12 och 15 §§,
4 kap. 2 och 3 §§, 5 kap. 3 och 8 §§, 8 kap. 1 § och 10 kap. 8 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 3 kap. 16 §, 8 kap. 6
− 11 §§, samt närmast före 8 kap. 6 och 11 §§ nya rubriker av följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
5 §
Värnplikten skall fullgöras hos Försvarsmakten och skall alltid inledas med grundutbildning.
Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast män som är svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller nitton år till slutet av det kalenderår när han fyller fyrtiosju år.
Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller nitton år till slutet av det kalenderår när han eller hon fyller fyrtiosju år.
Av 5 § lagen ( 1994:1810 ) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning följer dock att en kvinna som efter antagningsprövning enligt den lagen skrivits in för värnplikt därefter är skyldig att fullgöra värnplikten.
Författningsförslag 35
2 kap.
2 §
Varje svensk man som är totalförsvarspliktig är för utredning som avses i 1 § skyldig att vid Totalförsvarets pliktverk genomgå mönstring, om det inte är uppenbart att han saknar förmåga att fullgöra värnplikt och civilplikt.
Varje svensk man och kvinna som är totalförsvarspliktig är för utredning som avses i 1 § skyldig att vid Totalförsvarets pliktverk genomgå mönstring, om det inte är uppenbart att han eller hon saknar förmåga att fullgöra värnplikt och civilplikt som är längre än 60 dagar.
Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller arton år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap senare, från och med den dag när han blir svensk medborgare. Om det inte finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han fyller tjugofyra år.
Skyldigheten inträder det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller arton år eller, för den som förvärvar svenskt medborgarskap senare, från och med den dag när han eller hon blir svensk medborgare. Om det inte finns särskilda skäl, är ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han eller hon fyller tjugofyra år.
Den som har blivit svensk medborgare efter det att han eller hon har fyllt 24 år och önskar fullgöra värnplikt eller civilplikt, har rätt att genomgå mönstring.
3 §
Mönstringen skall ske i den totalförsvarspliktiges personliga närvaro. Den skall omfatta medicinska och psykologiska undersökningar samt annan utredning av hans personliga förhållanden.
Mönstringen skall ske i den totalförsvarspliktiges personliga närvaro. Den skall omfatta medicinska och psykologiska undersökningar samt annan utredning av hans eller hennes personliga förhållanden.
36 Författningsförslag SOU 2000:21
3 kap.
Inskrivning efter mönstring
1 §
Om resultatet av mönstringen visar att den totalförsvarspliktige har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt, skall Totalförsvarets pliktverk placera honom i en eller flera befattningsgrupper samt skriva in honom för värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv. Befattningsgrupper skall finnas för chefer, för specialister och för övriga.
För värnplikt och civilplikt får endast det antal totalförsvarspliktiga skrivas in som i krig behövs i Försvarsmakten och det civila försvaret eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap.
2§
För värnplikt och civilplikt skall det antal totalförsvarspliktiga skrivas in som i krig behövs i Försvarsmakten och det civila försvaret eller för Försvarsmaktens fredstida beredskap. Ur varje befattningsgrupp skall de som är bäst lämpade skrivas in för tjänstgöring
Om resultatet av mönstringen visar att den totalförsvarspliktige har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60 dagar, skall Totalförsvarets pliktverk placera honom eller henne i en eller flera befattningsgrupper samt skriva in honom eller henne för värnplikt eller civilplikt eller registrera honom eller henne i ett beredskapsregister. Befattningsgrupper skall finnas för chefer, för specialister och för övriga. Ur varje befattningsgrupp skall de som är bäst lämpade skrivas in för tjänstgöring.
Totalförsvarspliktig som genomgår eller avser att genomgå utbildning för befattning av särskild betydelse för
Författningsförslag 37
totalförsvaret får undantagas från inskrivning för värnplikt och civilplikt som är längre än 60 dagar eller från registrering i beredskapsregistret. Har utbildningen inte påbörjats inom två år från mönstringen skall, om särskilda skäl inte föreligger, inskrivning ske för värnplikt eller civilplikt eller registrering ske i beredskapsregistret.
3 §
Om resultatet av mönstringen visar att den totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt, skall Totalförsvarets pliktverk besluta att han inte är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring.
Om resultatet av mönstringen visar att den totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att fullgöra värnplikt och civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60 dagar, skall Totalförsvarets pliktverk besluta att han eller hon inte är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring.
Inskrivning efter annan utredning
4 §
Den som efter annan utredning än mönstring bedöms lämplig för civilplikt får av Totalförsvarets pliktverk skrivas in för sådan tjänstgöring, dock inte för civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60 dagar.
Den som efter annan utredning än mönstring bedöms lämplig för värnplikt eller civilplikt får av Totalförsvarets pliktverk skrivas in för sådan tjänstgöring, dock inte för värnplikt eller civilplikt som omfattar längre grundutbildning än 60 dagar.
38 Författningsförslag SOU 2000:21
Gemensamma bestämmelser om inskrivning
5 §
För den som skrivs in för värnplikt eller för sådan civilplikt som omfattar grundutbildning, skall följande bestämmas vid inskrivningen:
1. den befattning eller typ av befattning som han eller hon skall utbildas till,
För den som skrivs in för värnplikt eller civilplikt som omfattar grundutbildning, skall följande bestämmas vid inskrivningen:
1. den typ av befattning som han eller hon skall utbildas till,
2. de förband, skolor, myndigheter eller andra organisationer där grundutbildningen huvudsakligen skall fullgöras,
3. grundutbildningens längd, och, 4.om grundutbildningen skall pågå mer än 60 dagar, året och månad en när grundutbildningen är planerad att börja.
7 §
I den utsträckning det kan ske skall vid inskrivningen hänsyn tas till önskemål från den som skrivs in.
Den som avses att registreras i beredskapsregistret skall erbjudas att hos Försvarsmakten få fullgöra viss grundutbildning för värnplikt.
8 §
Av ett beslut om inskrivning skall det framgå vad som har bestämts enligt 5 eller 6 §. Ett beslut om inskrivning i utbildningsreserven skall innhålla uppgift om den totalförsvarspliktiges befattningsgrupp.
Av ett beslut om inskrivning skall det framgå vad som har bestämts enligt 5 eller 6 §.
Av registreringen i beredskapsregistret skall framgå den totalförsvarspliktiges befattningsgrupp.
Den som genomgår mönstring skall vid mönstringen underrättas om beslut som avses i första stycket eller i 3 §.
Den som genomgår mönstring skall senast fyra månader efter mönstringen underrättas om beslut som avses i första stycket eller i 3 §.
Författningsförslag 39
9 §
Ett beslut enligt 1, 3 eller 4 § får ändras av Totalförsvarets pliktverk. Om den som har skrivits in har påbörjat en grundutbildning, får beslutet också ändras av den myndighet som verket bestämmer. Om det behövs för bedömningen, är den som är totalförsvarspliktig skyldig att genomgå förnyad mönstring eller annan utredning enligt 2 kap.
Om en ändring av ett beslut om inskrivning innebär att tiden för grundutbildningen blir längre än enligt det tidigare beslutet, krävs att den som beslutet avser godkänner ändringen. Om inte annat följer av 10 §, skall detsamma gälla i fråga om ändring av ett beslut om inskrivning i utbildningsreserven till inskrivning för värnplikt eller för sådan civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.
Om en ändring av ett beslut om inskrivning innebär att tiden för grundutbildningen blir längre än enligt det tidigare beslutet, krävs att den som beslutet avser godkänner ändringen. Om inte annat följer av 10 §, skall detsamma gälla i fråga om ändring av registrering i beredskapsregistret till inskrivning för värnplikt eller civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.
10 §
Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som har skrivits in i utbildningsreserven i stället skall skrivas in för värnplikt eller för sådan civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.
Om det behövs med hänsyn till Sveriges försvarsberedskap, får regeringen föreskriva att totalförsvarspliktiga som är registrerade i beredskapsregistret i stället skall skrivas in för värnplikt eller civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar.
11 §
Inskrivning i utbildningsreserven upphör vid utgången av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 30 år.
Registrering i beredskapsregistretupphör efter fem år, räknat från utgången av det kalenderår när den totalförsvarspliktige registrerades.
Om det behövs med hänsyn
40 Författningsförslag SOU 2000:21
till Sveriges försvarsberedskap får regeringen föreskriva att registreringen inte skall upphöra.
12 §
En totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning har förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift skall krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet som han eller hon är lämplig för. Den som har genomgått en länge grundutbildning är 60 dagar skall krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildningen fullgjordes, om det inte från totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre att han eller hon krigsplaceras i en annan verksamhet.
En totalförsvarspliktig som efter avslutad grundutbildning har förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift skall krigsplaceras i en befattning eller i en viss verksamhet i eller för en krigsorganisation som han eller hon är lämplig för. Den som har genomgått en länge grundutbildning är 60 dagar skall krigsplaceras i den verksamhet där grundutbildningen fullgjordes, om det inte från totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre att han eller hon krigsplaceras i en annan verksamhet.
Om det inte finns särskilda skäl och mer än tio år har förflutit från det senaste tjänstgöringstillfället, skall beslutet om krigsplacering upphävas.
15 §
Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets pliktverk efter framställningar från statliga myndigheter, kommuner, landsting, kyrkliga kommuner, bolag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda. Om ett beslut om krigsplacering upphävs, gäller 14 §.
Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets pliktverk efter framställningar från statliga myndigheter, kommuner, landsting, registrerade trossamfund, bolag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda (bemanningsansvariga). Om ett beslut om krigsplacering upphävs, gäller 14 §.
Författningsförslag 41
Om en framställning enligt första stycket inte görs, skall anmälan om behov av pliktpersonal anses som en framställning om krigsplacering. Krigsplacering skall då ske i enlighet med anmälan.
16 §
Ett beslut om krigsplacering får ändras av den som är bemanningsansvarig inom ramen för dennes krigsorganisation. Ett sådant beslut om ändrad krigsplacering skall anmälas till Totalförsvarets pliktverk.
Framställan om ändrad krigsplacering av den som är krigsplacerad i en för flera bemanningsansvariga gemensam organisation skall ske i samråd med den myndighet som regering bestämmer. Beslut om ändrad krigsplacering fattas i dessa fall av Totalförsvarets pliktverk.
4 kap.
2 §
Om den som skrivits in för värnplikt eller för sådan civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar inte har kallats in till grundutbildning före utgången av det kalenderår när han fyller 24 år eller, i fall som avses i 3 kap. 10 §, före utgången av det kalenderår när han fyller trettio år, är han skyldig att fullgöra grundutbildningen
Om den som skrivits in för värnplikt eller civilplikt som omfattar en längre grundutbildning än 60 dagar inte har kallats in till grundutbildning före utgången av det kalenderår när han eller hon fyller 24 år eller, i fall som avses i 3 kap. 10 §, före utgången av det kalenderår hans eller hennes registreringen i beredskapsregistret upphör, är han
42 Författningsförslag SOU 2000:21
endast om det finns särskilda skäl.
eller hon skyldig att fullgöra grundutbildningen endast om det finns särskilda skäl.
3 §
En svensk man som är medborgare även i en annan stat än Sverige är inte skyldig att fullgöra en längre grundutbildning än 60 dagar, om han antingen har fullgjort en motsvarande utbildning i den andra staten eller, innan han har fyllt nitton år, väljer att göra detta och det står klart att tjänstgöringen kommer att fullgöras i den andra staten och att den utbildningen till längd och effektivitet är minst likvärdig med den som krävs av honom i Sverige.
En svensk man och kvinna som är medborgare även i en annan stat än Sverige är inte skyldig att fullgöra en längre grundutbildning än 60 dagar, om han eller hon antingen har fullgjort en motsvarande utbildning i den andra staten eller, innan han eller hon har fyllt nitton år, väljer att göra detta och det står klart att tjänstgöringen kommer att fullgöras i den andra staten och att den utbildningen till längd och effektivitet är minst likvärdig med den som krävs av honom eller henne Sverige.
5 kap.
3 §
Grundutbildningen skall ge de kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver.
Grundutbildningen skall ge de kunskaper och färdigheter som krigsuppgiften kräver. I denna utbildning ingår att delta i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete i Sverige och utomlands. Utbildningsmoment i grundutbildningen i övrigt får ske utomlands med regeringens medgivande.
Repetitionsutbildningen skall vidmakthålla och utveckla skickligheten för krigsuppgiften.
Författningsförslag 43
I grundutbildningen och repetitionsutbildningen ingår även uppgifter som syftar till att upprätthålla Sveriges försvarsberedskap.
8 §
En totalförsvarspliktig får efter ansökan beviljas uppskov med grundutbildning eller repetitionsutbildning som han eller hon har kallats in till,
1. om tjänstgöringen medför avsevärda svårigheter med avseende på sökandens studier eller arbete eller i övrigt för sökanden själv eller någon nära anhörig till honom eller henne, eller
1. om tjänstgöringen medför avsevärda svårigheter med avseende på sökandens studier eller arbete eller möjligheter till anställning eller i övrigt för sökanden själv eller någon nära anhörig till honom eller henne, eller
2. om sökandens fysiska eller psykiska prestationsförmåga är tillfälligt så nedsatt att det kan antas att tjänstgöringen inte kan fullgöras.
Uppskov får beslutas för högst ett år i sänder.
8 kap.
1 §
En totalförsvarspliktig har vi inställelse för mönstring eller annan utredning enligt 2 kap. 1 § och när han eller hon fullgör värnplikt eller civilplikt rätt till
1. reseförmåner
2. fri förplägnad,
3. fri inkvartering
4. fri hälso- och sjukvård,
5. fri grupplivförsäkring, samt
6. begravningshjälp. Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 2 § första stycket 2 har även rätt till
fri utrustning, dagersättning eller dagpenning,
utryckningsbidrag efter viss grundutbildning,
familjebidrag,
Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt enligt 6 kap. 2 § första stycket 2 har även rätt till
fri utrustning, dagersättning eller dagpenning,
utbildningspremie efter viss grundutbildning,
fria högskoleprov i den
44 Författningsförslag SOU 2000:21
tandvård, samt vid beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring, fälttraktamente och särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning.
omfattning regeringen bestämmer,
familjebidrag, tandvård, samt vid beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring, fälttraktamente och särskild ersättning för tjänstgöring i viss befattning.
Rehabilitering
6 §
Om en totalförsvarspliktig skadas när han eller hon fullgör värnplikt eller civilplikt, skall Försvarsmakten eller den utbildningsansvariga myndigheten eller kommunen i samråd med den skadade
1. utreda behovet av åtgärder för att den skadade skall återfå full arbetsförmåga eller för att stärka den skadades möjligheter att i framtiden försörja sig genom förvärvsarbete,
2. om det är möjligt, ge den skadade lämplig arbetsträning inom ramen för den egna verksamheten, samt
3. medverka till att den skadade får tillgång till lämplig yrkesutbildning eller fortbildning som är ägnad att stärka hans eller hennes förvärvsförmåga.
7 §
I fall som avses i 6 § 3 skall Försvarsmakten eller den utbildningsansvariga myndigheten eller kommunen
Författningsförslag 45
ge ekonomiskt stöd till en utbildning som föranleds av eller förlängs till följd av skadan.
Försvarsmakten eller den utbildningsansvariga myndigheten eller kommunen skall också ge stöd till andra åtgärder som främjar den skadades återgång till arbetslivet samt till anskaffande av hjälpmedel som den skadade behöver.
Stöd enligt första och andra stycket ges endast om det inte skall tillhandahållas av någon annan till följd av andra bestämmelser och om det framstår som skäligt med hänsyn till skadan och omständigheterna i övrigt.
8 §
Försvarsmakten eller den utbildningsansvariga myndigheten eller kommunen har ett ansvar enligt 6 och 7 §§ under en tid av tre år från det att åtgärder enligt 6 § 2 och 3 kan inledas. Om det finns särskilda skäl, skall åtgärderna utsträckas under ytterligare två år.
9 §
Vid fullgörande av de uppgifter som avses i 6 och 7 §§ skall Försvarsmakten eller den utbildningsansvariga myndigheten eller kommunen samarbeta med försäkringskassan, länsarbetsnämnden och andra be-
46 Författningsförslag SOU 2000:21
rörda myndigheter.
Försvarsmaktens eller den utbildningsansvariga myndighetens eller kommunens åtgärder bör samordnas med en eventuell arbetsgivares.
10 §
Försvarsmaktens eller den utbildningsansvariga myndighetens eller kommunens ansvar enligt 6 och 7 §§ innebär ingen inskränkning i det ansvar som den skadades arbetsgivare har enligt 2 kap. och 3kap. 2 a § arbetsmiljölagen (1977:1160) samt 22 kap. lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring.
Ersättning till anhöriga
11 §
Om en anhörigs medverkan är av särskild bety-
delse för den skadades rehabilitering, skall Försvarsmakten eller den utbildningsansvariga myndigheten eller kommunen efter ansökan ge den anhörige skälig ersättning för kostnader som en sådan insats orsakar.
Om en totalförsvarspliktig när han eller hon fullgör värnplikt eller civilplikt förolyckas eller skadas så svårt att sjukhusvård krävs, skall Försvarsmakten eller den utbildningsansvariga myndigheten eller kommunen efter ansökan av de anhöriga ersätta dem för skäligt antal
Författningsförslag 47
resor till den förolyckade eller skadade samt uppehälle och tidsspillan vid sådan resa efter samma grunder som gäller i fråga om ersättning av allmänna medel till vittnen.
I fall som avses i andra stycket skall Försvarsmakten eller den utbildningsansvariga myndigheten eller kommunen efter ansökan även ge skäligt bidrag till kostader för psykosocialt stöd till anhöriga som är i behov av det och om det framstår som skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt.
10 kap.
8 §
Totalförsvarets pliktverk får i särskilda fall besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt, om han eller hon
Totalförsvarets pliktverk får, om det inte föreligger särskilda skäl, besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte skall kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt, om han eller hon
1. vägrar eller underlåter att fullgöra vad som åligger honom eller henne eller avviker eller uteblir från tjänstgöringsstället och det kan antas att han eller hon inte kommer att fullgöra den värnplikt eller civilplikt som inskrivningen avser, eller
på grund av vägran eller underlåtelse att fullgöra vad som åligger honom eller henne eller genom att avvika eller utebli från tjänstgöringsstället har dömts för brott mot totalförsvarsplikten och det kan antas att han eller hon inte kommer att fullgöra den värnplikt eller civilplikt som inskrivningen avser.
48 Författningsförslag SOU 2000:21
2. med hänvisning till sin anslutning till visst religiöst samfund förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra vare sig värnplikt eller civilplikt.
Denna lag träder i kraft ...
Författningsförslag 49
5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt
dels att 7 kap. 3 § skall upphävas,
dels att 3 kap. 1, 3, 5 och 6 §§, 4 kap. 1
− 4 §§ och 5 kap. 3 §
skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 1 a §, och närmast före paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §
Riksskatteverket skall före den 1 juli varje år lämna Totalförsvarets pliktverk uppgifter om varje svensk man som är folkbokförd i länet och som under året fyller 17 år
Riksskatteverket skall före den 1 juli varje år lämna Totalförsvarets pliktverk uppgifter om varje svensk man och kvinna som är folkbokförd i länet och som under året fyller 17 år
3 §
Riksskatteverket skall underrätta Totalförsvarets pliktverk om de ändringar i aviseringsregistet enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister som är av betydelse för inskrivning eller redovisning av dem som är skyldiga att mönstra eller som skrivits in för värnplikt eller civilplikt eller i utbildningsreserven.
Riksskatteverket skall underrätta Totalförsvarets pliktverk om de ändringar i aviseringsregistet enligt lagen (1995:743) om aviseringsregister som är av betydelse för inskrivning eller redovisning av dem som är skyldiga att mönstra eller som skrivits in för värnplikt eller civilplikt eller registrerats i beredskapsregistret.
50 Författningsförslag SOU 2000:21
5 §
Den eller de nämnder i ett landsting eller i en kommun som ansvarar för verksamheten enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt chefsöverläkare vid en vårdinrättning där vård meddelas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, skall före den 1 juni varje år lämna Totalförsvarets pliktverk uppgifter om varje svensk man som under året fyller 17 år och som den 15 maj
Den eller de nämnder i ett landsting eller i en kommun som ansvarar för verksamheten enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt chefsöverläkare vid en vårdinrättning där vård meddelas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, skall före den 1 juni varje år lämna Totalförsvarets pliktverk uppgifter om varje svensk man och kvinna som under året fyller 17 år och som den 15 maj
1. erhöll insats enligt 9 § 8 eller 9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller
2. var intagen på vårdinrättning med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård.
6 §
Den som förestår vården vid ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall före den 1 juni varje år lämna Totalförsvarets pliktverk uppgifter om varje svensk man som den 15 maj var intagen i hemmet med stöd av 3 § nämnda lag och som under året fyller 17 år.
Den som förestår vården vid ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga skall före den 1 juni varje år lämna Totalförsvarets pliktverk uppgifter om varje svensk man och kvinna som den 15 maj var intagen i hemmet med stöd av 3 § nämnda lag och som under året fyller 17 år.
4 kap.
1 §
Totalförsvarets pliktverk skall kalla en totalförsvars-
Totalförsvarets pliktverk skall kalla en totalförsvars-
Författningsförslag 51
pliktig svensk man till mönstring senast det kalenderår när han fyller 19 år, om han inte vistas utomlands eller det finns andra särskilda skäl att inte kalla honom.
pliktig svensk man och kvinna till mönstring senast det kalenderår när han eller hon fyller 19 år, om han eller hon inte vistas utomlands eller det finns andra särskilda skäl att inte kalla honom eller henne.
Undantag från inskrivning på grund av viss utbildning
1 a §
Av 3 kap. 2 § andra stycket lagen ( 1994:1809 ) om totalförsvarsplikt framgår att totalförsvarspliktig som genomgår eller avser att genomgå viss utbildning får undantas från inskrivning.
Med sådan utbildning avses utbildning vid högskola till läkare, sjuksköterska, brandingenjör och polis.
2 §
Totalförsvarets pliktverk skall vid mönstringen lämna de totalförsvarspliktiga råd och upplysningar om värnplikten, civilplikten och utbildningsreserven samt om rätten att vara vapenfri.
Totalförsvarets pliktverk skall vid mönstringen lämna de totalförsvarspliktiga råd och upplysningar om värnplikten, civilplikten och beredskapsregistret samt om möjligheten att hos Försvarsmakten fullgöra minst 90 dagar grundutbildning för värnplikt och rätten att vara vapenfri.
Totalförsvarets pliktverk skall vidare vid mönstringen bereda de totalförsvarspliktiga möjlighet att ta del av information om frivillig försvarsverksamhet.
52 Författningsförslag SOU 2000:21
3 §
För varje totalförsvarspliktig som har skrivits in i utbildningsreserven skall det antecknas
1. i vilken befattningsgrupp han är placerad och
2. om han har rätt att vara vapenfri.
För varje totalförsvarspliktig som har registrerats i beredskapsregistret skall det antecknas
1. i vilken befattningsgrupp han eller hon är placerad och
2. om han eller hon har rätt att vara vapenfri.
4 §
Den som är medborgare även i en annan stat och inte är bosatt här får skrivas in för värnplikt, civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar eller i utbildningsreserven endast om han begär det.
Den som är medborgare även i en annan stat och inte är bosatt här får skrivas in för värnplikt och civilplikt med längre grundutbildning än 60 dagar eller i registreras i beredskapsregistret endast om han eller hon begär det.
5 kap.
3 §
Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för värnplikt skall vara lägst 80 dagar.
I fråga om varje befattning eller typ av befattning som totalförsvarspliktiga grundutbildas för skall bestämmas grundutbildningens längd och i vilken utsträckning den får genomföras i omgångar.
För den som avses att registreras i beredskapsregistret och i samband därmed antagit erbjudande om att fullgöra kortare grundutbildning för värnplikt skall grundutbildningen vara lägst 90 dagar.
Författningsförslag 53
7 kap.
3 §
Det religiösa samfund som avses i 10 kap. 8 § 2 lagen ( 1994:1809 ) om totalförsvarsplikt är sekten Jehovas vittnen.
Denna förordning träder i kraft ...
54 Författningsförslag SOU 2000:21
6 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga
Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga
dels att 2 kap. 1, 6 och 7 §§, samt rubriken närmast före 6 § skall ha följande lydelse,
dels att i kap. 10 skall införas tre nya paragrafer, 9
− 11, samt
närmast före 9 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
1 §
En totalförsvarspliktig har under grundutbildning som är längre än 60 dagar rätt till dagersättning med 40 kronor per tjänstgöringsdag.
Efter 230 tjänstgöringsdagar har den totalförsvarspliktige rätt till tillägg till dagersättningen. Tillägget utgår per tjänstgöringsdag enligt följande uppställning
Tjänstgöringsdag Tillägg/dag
En totalförsvarspliktig har under grundutbildning som är längre än 60 dagar rätt till dagersättning med 66 kronor per tjänstgöringsdag.
231-300 15 kr 301-360 30 kr 361-450 60 kr 451-90 kr
Utryckningsbidrag Utbildningspremie
6 §
En totalförsvarspliktig som rycker ut från grundutbildningen har rätt till utryckningsbidrag med 4 500 kronor, om han eller hon har
En totalförsvarspliktig som rycker ut från grundutbildningen har rätt till utbildningspremie med ett belopp motsvarande vad han eller
Författningsförslag 55
slutfört grundutbildning som är längre än 60 dagar eller i övrigt tjänstgjort minst 120 dagar.
En totalförsvarspliktig som skadas under grundutbildning som är längre än 60 dagar och tjänstgöringen av den anledningen avbryts efter kortare tid än 120 dagar har rätt till utryckningsbidrag med 4 500 kronor.
Utryckningsbidrag lämnas endast en gång till varje totalförsvarspliktig.
hon erhållit i dagersättning under grundutbildningen, om han eller hon har slutfört grundutbildning som är längre än 60 dagar. Är grundutbildningen längre än 400 dagar utgår ett tillägg med 10 000 kronor.
En totalförsvarspliktig som skadas under grundutbildning som är längre än 60 dagar och tjänstgöringen av den anledningen avbryts har rätt till utbildningspremie enligt de grunder som anges i första stycket.
7 §
När tjänstgöringstiden för rätten till utryckningsbidrag skall bestämmas medräknas inte sådana tjänstgöringsdagar under vilka den totalförsvarspliktige enligt 4 § inte har rätt till dagersättning eller dagpenning.
När tjänstgöringstiden för rätten till utbildningspremie skall bestämmas medräknas inte sådana tjänstgöringsdagar under vilka den totalförsvarspliktige enligt 4 § inte har rätt till dagersättning eller dagpenning.
8 §
En totalförsvarspliktig har under grundutbildningen rätt till två avgiftsfria högskoleprov.
10 kap.
Statlig riskgaranti
9 §
Staten lämnar en riskgaranti, som är ett dödsfallsoch invaliditetskapital, för den som har skadats under grundutbildning eller repetitionsutbildning.
56 Författningsförslag SOU 2000:21
10 §
Vid fullständig invaliditet betalas ersättning enligt riskgarantin ut med tjugotvå prisbasbelopp enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring. Vid annan invaliditet betalas ersättning ut med det lägre belopp som svarar mot invaliditetsgraden.
11 §
Vid dödsfall betalas ersättning enligt riskgarantin ut med tjugotvå prisbasbelopp enligt lagen (1962) om allmän försäkring till dödsboet, om den avlidne efterlämnar arvingar som nämns i 2 kap. 1 och 2 §§ ärvdabalken . Dessutom utgår tre prisbasbelopp till varje efterlevande barn som vid dödsfallet är under tjugoett år.
Har ersättning tidigare betalats ut som ersättning vid invaliditet, skall ersättningen till dödsboet minskas med motsvarande belopp
Denna förordning träder i kraft ...
Författningsförslag 57
7 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
dels att 1, 12 och 13 a §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a, av följande lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller ersättning av staten vid personskada och tillämpas på
1. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller inställer sig till mönstring, eller annan uttagning enligt den lagen eller till antagningsprövning enligt lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning,
2. den som fullgör tjänsteplikt enligt lagen (0000:00) om tjänsteplikt vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner,
2. den som medverkar i räddningstjänst eller övning med räddningskår enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) eller i räddningstjänst enigt 11 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (1957:297),
3. den som medverkar i räddningstjänst eller övning med räddningskår enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) eller i räddningstjänst enigt 11 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (1957:297),
3. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som avses i 12 §
4. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som avses i 12 §
58 Författningsförslag SOU 2000:21
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest,
lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest,
4. den som utför samhällstjänst på grund av en föreskrift som meddelats med stöd av 27 kap. 2 a § eller 28 kap. 2 a §brottsbalken,
5. den som utför samhällstjänst på grund av en föreskrift som meddelats med stöd av 27 kap. 2 a § eller 28 kap. 2 a §brottsbalken,
5. den som utför ungdomstjänst på grund av en föreskrift som har meddelats med stöd av 31 kap. 1 § tredje stycket 2 brottsbalken,
6. den som utför ungdomstjänst på grund av en föreskrift som har meddelats med stöd av 31 kap. 1 § tredje stycket 2 brottsbalken,
6. den som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 § första stycket 2 lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.
7. den som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 § första stycket 2 lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Regeringen får föreskriva att lagen skall tillämpas även på den som i annat fall än som avses i första stycket frivilligt deltar i verksamhet inom totalförsvaret eller i verksamhet för att avvärja eller begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön.
12 §
För den som avses i 1 § första stycket 1 och som har skadats under grundutbildning som är längre än 60 dagar skall sjukpenningunderlag och livränteunderlag inte beräknas till lägre belopp än vad som motsvarar fyra gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
För den som avses i 1 § första stycket 1 och som har skadats under grundutbildning skall sjukpenningunderlag inte beräknas till lägre belopp än vad som motsvarar fyra gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring för tid före 21 årsålder, fyra och en
Författningsförslag 59
försäkring för tid före 21 årsålder, fyra och en halv gånger basbeloppet för tid mellan 21 och 25 års ålder och fem gånger basbeloppet för tid från och med 25 års ålder.
halv gånger basbeloppet för tid mellan 21 och 25 års ålder och fem gånger basbeloppet för tid från och med 25 års ålder.
För den som avses i 1 § första stycket 3 och som när skadan inträffade hade varit intagen längre än sex månader skall sjukpenningunderlag och livränteunderlag inte beräknas till lägre belopp än som anges i 4 kap. 10 § anda stycket lagen ( 1976:380 ) om arbetsskadeförsäkring. Detta gäller även för den som avses i 1 § andra stycket om regeringen föreskriver det
För den som avses i 1 § första stycket 1 och som har skadats under grundutbildning eller repetitionsutbildning utgör livränteunderlaget sju och ett halvt basbelopp.
12 a §
För den som avses i 1 § första stycket 3 och som när skadan inträffade hade varit intagen längre än sex månader skall sjukpenningunderlag och livränteunderlag inte beräknas till lägre belopp än som anges i 4 kap. 10 § anda stycket lagen ( 1976:380 ) om arbetsskadeförsäkring. Detta gäller även för den som avses i 1 § andra stycket om regeringen föreskriver det
13 a §
Den som avses i 1 § första stycket 1 och som har skadats under grundutbildning som är längre än 60 dagar, har efter skyddstidens utgång rätt till ersättning för nödvändiga
Den som avses i 1 § första stycket 1 och som har skadats under grundutbildning, har efter skyddstidens utgång rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för läkarvård, sjuk-
60 Författningsförslag SOU 2000:21
kostnader för läkarvård, sjukvårdande behandling, sjukhusvård samt läkemedel under högst tre års tid. I kostnader för vård inräknas nödvändiga kostnader för resor.
vårdande behandling, sjukhusvård samt läkemedel under högst tre års tid. I kostnader för vård inräknas nödvändiga kostnader för resor.
Denna lag träder i kraft den ....
Författningsförslag 61
8 Förlag till lag om ändring i lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. att 1 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Den som ådrar sig skada som omfattas av lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd har rätt till ersättning av staten enligt denna lag.
Om skadan har ådragits under ledighet eller annan fritid vid vistelse utanför förläggningsplats eller annan plats där verksamheten i fråga bedrivs, och skadan inte har orsakats av olycksfall vid färd till eller från nämnda plats då färden föranleddes av och stod i nära samband med verksamheten, utges ersättning endast till den som fullgör längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och som har skadats under tjänstgöringen.
Om skadan har ådragits under ledighet eller annan fritid vid vistelse utanför förläggningsplats eller annan plats där verksamheten i fråga bedrivs, och skadan inte har orsakats av olycksfall vid färd till eller från nämnda plats då färden föranleddes av och stod i nära samband med verksamheten, utges ersättning till den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och som har skadats under tjänstgöringen.
Denna lag träder i kraft den ...
62 Författningsförslag SOU 2000:21
9 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
dels att 19 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 18 a §, samt närmast före paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Plikttjänstvillkoret
18 a §
Sökande är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om de har slutfört grundutbildning som är minst sex månader enligt lagen ( 1994:1809 ) om totalförsvarsplikt.
Om grundutbildningen inte har kunnat slutföras på grund av skada eller av omständigheter som sökande inte själv råder över, är sökanden berättigad till ersättning från grundförsäkringen om minst sex månader av tjänstgöringen har fullgjorts.
19 §
För sökande som en gång har påbörjat en ersättningsperiod enligt denna lag gäller följande. När det arbetsvillkor skall uppfyllas som skall ligga till grund för en ny ersättningsperiod skall med tid under vilken sökande enligt 12
− 14 §§ skall ha
förvärvsarbetat jämställas den tid då de
1. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt en arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering enligt
Författningsförslag 63
förordningen (1998:1784) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter, för vilka statligt utbildningsbidrag lämnats,
2. bedrivit näringsverksamhet som avses i förordningen (1998:1784) om arbetsmarknadspolitiska aktiviteter
3. deltagit i och, om inte särskilda skäl hindrat det, fullföljt utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnats enligt förordningen (1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag,
4. fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, i båda fallen dock tillsammans högst 2 månader
5. fått föräldrapenning enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring, dock högst 2 månader
5. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av
− förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, eller
− förordningen (1987:411) om beredskapsarbetet, eller
6. utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av
− förordningen (1997:1275) om anställningsstöd, eller
− förordningen (1987:411) om beredskapsarbetet, eller
6. fullföljt verksamhet där ersättning enligt 3 a § lämnats.
7. fullföljt verksamhet där ersättning enligt 3 a § lämnats.
Denna lag träder i kraft den ...
64 Författningsförslag SOU 2000:21
10 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet
dels att 3 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Den som i Sverige eller utomlands skall delta i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete och som inte är anställd i Försvarsmakten skall ha samtyckt till att delta i utbildningen.
Den som i Sverige eller utomlands skall delta i utbildning för fredsfrämjande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete och som inte är anställd i Försvarsmakten eller fullgör grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt skall ha samtyckt till att delta i utbildningen.
3 §
Om en totalförsvarspliktig som fullgör grundutbildning enligt lagen ( 1994:1809 ) om totalförsvarsplikt under sin grundutbildning deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet, skall han eller hon även under denna utbildning anses fullgöra grundutbildningen.
En totalförsvarspliktig som i andra fall än som sägs i första stycket deltar i utbildning för fredsfrämjande verksamhet skall anses fullgöra repetitionsutbildning.
Denna lag träder i kraft den ...
Författningsförslag 65
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
Härigenom föreskrivs beträffande lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
dels att 14 och 37 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 1, 10, 15, 21, 24, 29, 34 - 36, 38 - 40, 52 och 62 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny 54 § av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller för
1. totalförsvarspliktiga under den tid de är skyldiga att fullgöra
värnplikt eller civilplikt enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
2. dem som genomgår utbildning för att få militär anställning i
Försvarsmakten,
3. hemvärnsmän under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,
4. dem som genom krigsfrivilligavtal eller annat avtal åtagit sig att tjänstgöra frivilligt i befattningar i Försvarsmaktens krigsorganisation, under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,
4. dem som genom krigsfrivilligavtal eller annat avtal åtagit sig att tjänstgöra frivilligt i befattningar i Försvarsmaktens krigsorganisation eller hos annan huvudman enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet, under den tid då de är tjänstgöringsskyldiga,
5. anställda i utlandsstyrkan i Försvarsmakten, när de tjänstgör utomlands.
10 §
Disciplinpåföljderna är varning, extratjänst, löneavdrag och utegångsförbud.
Disciplinpåföljderna är varning, extratjänst och löneavdrag.
Vid val av påföljd är
66 Författningsförslag SOU 2000:21
varning att anse som en lindrigare påföljd än extratjänst och löneavdrag. Särskilt avseende skall fästas vid omständigheter som talar för att påföljden kan stanna vid varning.
15 §
Löneavdrag får åläggas tillsammans med utegångsförbud, om det krävs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinförseelsen har begåtts.
Löneavdrag får åläggas tillsammans med extratjänst, om det krävs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinförseelsen har begåtts.
21 §
En chef som avses i 20 § får överlämna åt andra chefer som tjänstgör under honom eller henne, dock lägst en kompanichef eller motsvarande chef, att pröva frågor om disciplinansvar för personal som står under deras befäl, under förutsättning att
1. förfarandet inte kan antas utgöra brott,
2. förseelsen har erkänts och
3. förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning, extratjänst eller utegångsförbud i högst fem dagar.
3. förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning, extratjänst eller löneavdrag i högst tio dagar.
24 §
Innan en disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs i fråga om en disciplinansvarig, skall yttrande inhämtas från auditören. Ett sådant yttrande behövs dock inte när ärendet prövas enligt 21 § eller, under de förutsättningar som anges i 21 §, av någon annan myndighet än
Försvarsmakten, en kommun eller ett landsting.
Innan en disciplinpåföljd beslutas eller en åtalsanmälan görs i fråga om en disciplinansvarig, skall yttrande inhämtas från auditören. Ett sådant yttrande behövs dock inte när ärendet prövas under de förutsättningar som anges i 21 § 1-3 om inte den disciplinansvarige begär det.
Författningsförslag 67
Auditören är medansvarig för de beslut som myndigheten, kommunen eller landstinget fattar på hans eller hennes tillstyrkan.
Auditören är medansvarig för de beslut som fattas på hans eller hennes tillstyrkan.
29 §
Den disciplinansvarige skall innan ärendet avgörs få del av vad som kommit fram under utredningen och ges tillfälle att yttra sig över det, om det inte är uppenbart obehövligt.
Den disciplinansvarige skall erinras om sin rätt enligt 24 § att begära att yttrande från auditör tas in i ärendet.
Han eller hon skall också innan ärendet avgörs få del av vad som kommit fram under utredningen och ges tillfälle att yttra sig över det, om det inte är uppenbart obehövligt.
34 §
Beslut om disciplinpåföljd skall verkställas snarast möjligt efter det att beslutet vunnit laga kraft.
Om det behövs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinförseelsen har begåtts eller av någon annan särskild anledning, får det i beslut om extratjänst eller utegångsförbud bestämmas att beslutet skall verkställas trots att det inte vunnit laga kraft.
I beslut om extratjänst får det bestämmas att beslutet skall verkställas trots att det inte vunnit laga kraft om det behövs av hänsyn till ordningen inom den verksamhet där disciplinförseelsen har begåtts.
35 §
Extratjänst får inte verkställas på tjänstefria dagar.
Detsamma gäller utegångsförbud i högst fem dagar.
Extratjänst får inte verkställas på tjänstefria dagar.
Löneavdrag får verkställas med högst en fjärdedel av lönen per avlöningstillfälle för de totalförsvarspliktiga som fullgör grundutbildning.
68 Författningsförslag SOU 2000:21
36 §
Verkställigheten av extratjänst eller utegångsförbud får skjutas upp eller avbrytas, om det finns särskilda skäl. Den dag då avbrott sker skall i sin helhet räknas som verkställighetstid.
Verkställigheten av extratjänst får skjutas upp eller avbrytas, om det finns särskilda skäl. Den dag då avbrott sker skall i sin helhet räknas som verkställighetstid.
38 §
Om den som har ålagts utegångsförbud efter överklagande slutligen blir ålagd löneavdrag, skall avräkning ske för den tid under vilken förbudet har verkställts. En dags utegångsförbud skall anses motsvara två dagars löneavdrag
Om den som har ålagts extratjänst efter överklagande slutligen blir ålagd löneavdrag, skall avräkning ske för den tid under vilken extratjänsten har verkställts.
Två timmars extratjänst motsvarar en dags löneavdrag.
39 §
Extratjänst bortfaller i den del den inte har verkställts innan den disciplinansvariges pågående tjänstgöringsskyldighet har upphört.
Extratjänst får inte verkställas efter det att den disciplinansvariges pågående tjänstgöringsskyldighet har upphört.
Om extratjänst inte kan verkställas skall den som meddelat beslutet omvandla det till löneavdrag med tillämpning av 38 § andra meningen.
40 §
Utegångsförbud får inte verkställas efter det att den disciplinansvariges pågående tjänstgöringsskyldighet har upphört.
Om utegångsförbud inte kan verkställas, skall den som har meddelat beslutet omvandla det till löneavdrag
Författningsförslag 69
med tillämpning av 38 § andra meningen.
Om löneavdrag inte kan göras och motsvarande belopp inte betalas, gäller om verkställighet vad som är föreskrivet om uppbörd och indrivning av böter. Obetalda belopp får dock inte förvandlas till fängelse.
Löneavdrag bortfaller i den mån det inte har verkställts inom tre år från det beslutet om disciplinpåföljd vann laga kraft.
52 §
Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden om inte annat föreskrivs i denna lag.
Ärenden om disciplinansvar skall handläggas skyndsamt av domstolen.
54 §
har upphävts genom lag (1996:269).
Hovrätten får inte pröva ett överklagande av ett beslut av en tingsrätt, om inte hovrätten meddelat prövningstillstånd.
Prövningstillstånd behövs inte om överklagandet avser beslut som rör någon annan än en part, beslut i vilket tingsrätten ogillat jäv mot en domare eller beslut genom vilket ett överklagande avvisats.
62 §
Ett beslut om ersättningsskyldighet som fattats av en sådan chef i Försvarsmakten som avses i 20 §, av en annan myndighet än Försvarsmakten, eller av en kommun eller ett landsting får överklagas av den disciplinansvarige till tingsrätten. Bestämmelserna i 50
− 53 och
Ett beslut om ersättningsskyldighet som fattats av en sådan chef i Försvarsmakten som avses i 20 §, av en annan myndighet än Försvarsmakten, eller av en kommun eller ett landsting får överklagas av den disciplinansvarige till tingsrätten. Bestämmelserna i 50
− 55 §§
70 Författningsförslag SOU 2000:21
55 §§ gäller vid sådant överklagande.
gäller vid sådant överklagande.
Prövningstillstånd i hovrätt behövs dock inte om yrkandet om ersättning överstiger prisbasbeloppet enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring eller om ersättningsärendet handlagts i samband med ett disciplinärende och prövningstillstånd meddelats i det ärendet.
Övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den 1. Tidigare beslutat utegångsförbud skall omräknas till löneavdrag i den del det inte verkställts före ikraftträdandet. Vid omräkningen skall en dags utegångsförbud motsvara två dagars löneavdrag.
2. Tidigare beslut om extratjänst som inte verkställts före ikraftträdandet och inte heller kan verkställas därefter bortfaller enligt 38 § i dess äldre lydelse
3. Har beslut i disciplinärende eller i ärende om ersättning meddelats före ikraftträdandet skall äldre bestämmelser beträffande talan mot beslutet tillämpas.
Författningsförslag 71
12 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
Härigenom föreskrivs beträffande förordningen (1995:241 om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
dels att 3 kap. 1 - 4 §§ samt 5 kap. 2 § skall ha nedan angiven lydelse,
dels att första underrubriken till 3 kap. (1 - 5 §§) skall lyda ”Extratjänst”.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §
Ett beslut om extratjänst eller utegångsförbud får verkställas omedelbart, om den disciplinansvarige skriftligen begär det
Ett beslut om extratjänst får verkställas omedelbart, om den disciplinansvarige skriftligen begär det.
2 §
Den som beslutat om extratjänst eller utegångsförbud skall se till att påföljden verkställs och att bestämma om verkställighetstidens början och slut.
Innan ett beslut om utegångsförbud verkställs skall det utredas om det samtidigt finns andra beslut om utegångsförbud för den disciplinansvarige som ännu inte verkställts.
Den som beslutat om extratjänst skall se till att påföljden verkställs och att bestämma om verkställighetstidens början och slut.
3 §
Verkställighet av beslut om extratjänst eller utegångs-
Verkställighet av beslut om extratjänst skall ske i en följd
72 Författningsförslag SOU 2000:21
förbud skall ske i en följd utan uppehåll om inte annat följer av 35 § lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
utan uppehåll om inte annat följer av 35 § lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
En dag är tjänstefri om den disciplinansvarige enligt fastställd tjänstgöringsplan inte skulle ha tjänstgjort någon del av den dagen.
Verkställigheten av beslut om extratjänst eller utegångsförbud i högst fem dagar får inte påbörjas eller, om avbrott har skett, fortsätta vid sådan tid att den disciplinansvariges möjligheter att utnyttja en påföljande tjänstefri dag försvåras i avsevärd grad.
Verkställigheten av beslut om extratjänst får inte påbörjas eller, om avbrott har skett, fortsätta vid sådan tid att den disciplinansvariges möjligheter att utnyttja en påföljande tjänstefri dag försvåras i avsevärd grad.
4 §
Den som beslutar om verkställighet av beslut om extratjänst eller utegångsförbud skall skriftligen ge besked om verkställighetstiden till den disciplinansvarige och till den som skall kontrollera verkställigheten.
Den som kontrollerar verkställigheten av ett utegångsförbud får ålägga den disciplinansvarige att anmäla sig eller på annat sätt visa att han eller hon underkastar sig påföljden. Ett sådant åläggande får inte medföra någon väsentlig olägenhet utöver vad själva påföljden innebär.
Den som beslutar om verkställighet av beslut om extratjänst skall skriftligen ge besked om verkställighetstiden till den disciplinansvarige och till den som skall kontrollera verkställigheten.
Formulär till sådant skriftlig besked som anges i första stycket fastställs av Försvarsmakten efter hörande av Överstyrelsen för civil beredskap.
Författningsförslag 73
5 kap.
2 §
Till överklagande som överlämnas till tingsrätten i ett disciplinärende skall fogas en uppgift om när den disciplinansvarige fick del av beslutet och när överklagandet kom in till den myndighet, den kommun eller det landsting som har fattat beslutet.
Till överklagande som överlämnas till tingsrätten i ett disciplinärende skall fogas uppgifter om
1. när den disciplinansvarige fick del av beslutet,
2. när överklagandet kom in till den myndighet, den kommun eller det landsting som har fattat beslutet, och
3. när den disciplinansvariges pågående tjänstgöring beräknas upphöra.
Denna förordning träder i kraft den
74 Författningsförslag SOU 2000:21
13 Förslag till lag om tjänsteplikt vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde
1 § I denna lag ges föreskrifter om tjänsteplikt vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Lagen är inte tillämplig under höjd beredskap.
2 § Med allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner avses i denna lag omfattande avbrott inom landet i kommunikationerna eller försörjningen med livsnödvändiga förnödenheter eller tjänster om avbrottet medför allvarlig fara för många människors liv, personliga säkerhet eller hälsa.
3 § Regeringen får besluta om tjänsteplikt vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner, om det är nödvändigt för att skydda liv, personlig säkerhet eller hälsa. Ett sådant beslut får avse viss del av landet eller en viss verksamhet.
4 § Ett beslut enligt 3 § får inte göras mer omfattande eller ingripande än vad som krävs för att tillgodose behovet av personal.
5 § När sådana förhållanden som avses i 2 § inte längre råder, skall regeringen besluta om att tjänsteplikten inte länge skall gälla.
Tjänsteplikt
6 § Skyldigheten att fullgöra tjänsteplikt gäller var och en som är bosatt i Sverige och som under kalenderåret fyller lägst arton och högst sextiofem år, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter.
Tjänsteplikt enligt första stycket gäller inte den som har ålagts att fullgöra tjänsteplikt enligt 44 § räddningstjänstlagen (1986:1102)
Författningsförslag 75
7 § Tjänsteplikten fullgörs genom att den som är tjänstepliktig
1.
kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag,
2.
tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner, eller
3.
utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer.
8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall besluta
1.
hos vilken arbetsgivare och uppdragsgivare som tjänsteplikten skall fullgöras, och
2.
vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av tjänsteplikten.
Ersättning
9 § Den som fullgör tjänsteplikt enligt 7 § 3 har rätt till skälig ersättning för kostnader för resa och uppehälle samt för arbete och tidspillan enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
Han eller hon har också rätt till ersättning för skada på kläder och andra personliga tillhörigheter.
10 § Vad som sägs i 9 § om kostnader för resa och uppehälle och rätt till ersättning för skada på kläder och andra personliga tillhörigheter skall även gälla den som tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring vid allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner.
11 § Ersättning enligt 9 och 10 §§ skall betalas av staten.
Personskadeskydd
12 § Bestämmelser om rätt till ersättning för personskada finns i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m..
Skydd för anställning m.m.
13 § Ingen arbetstagare får sägas upp eller avskedas på grund av att han eller hon fullgör tjänsteplikt enligt denna lag.
76 Författningsförslag SOU 2000:21
Om den som fullgör tjänsteplikt enligt denna lag därigenom hindras att utföra ett arbete som han eller hon har åtagit sig, får detta inte åberopas mot honom eller henne som grund för skadestånd eller liknande anspråk.
14 § En arbetstagares förmåner i anställningen får inte i vidare mån än som följer av uppehållet i arbetet försämras med anledning av att han eller hon fullgör tjänsteplikt enligt denna lag.
15 § Om uppsägning eller avskedande sker i strid mot bestämmelserna i denna lag, skall åtgärden förklaras ogiltig på yrkande av arbetstagaren.
Straff m.m.
16 § Den som utan att ha laga förfall uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att fullgöra tjänsteplikt som har ålagts honom eller henne enligt 6
− 8 §§ döms till böter eller fängelse i
högst sex månader.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar. Till ansvar enligt första stycket skall inte dömas, om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.
17 § Om den som har ålagts att fullgöra tjänsteplikt utan giltigt skäl uteblir, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att han eller hon på egen bekostnad skall hämtas genom polismyndighetens försorg.
Överklagande
18 § Om regeringen har beslutat om fullgörande av tjänsteplikt enligt 6-8 §§ får beslutet inte överklagas.
Har beslutets fattats av annan än regeringen får beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
19 § Ett beslut om fullgörande av tjänsteplikt enligt 6-8 §§ gäller även om det överklagas.
Denna lag träder i kraft den ...
SOU 2000:21 77
I INLEDNING
1
Utredningsarbetets bakgrund och genomförande
1.1 Pliktsystemet i stora drag
Totalförsvarspliktens grunder
Det svenska försvarets folkliga förankring har en mycket stark tradition. Folkförankringen är en av grunderna för totalförsvaret. Den stärker säkerhets- och försvarspolitikens trovärdighet och är en naturlig grund för försvarsviljan. Förutsättningen är, som statsmakterna har framhållit i olika sammanhang, att en stor del av befolkningen kommer i kontakt med och känner samhörighet med totalförsvaret.
Att få möjligheter att engagera sig är i själva verket nödvändigt för att samhället skall stå rustat att uthärda och motstå allvarliga hot, risker och påfrestningar i fred och krig. Strävan måste vara att så många som möjligt skall bli delaktiga och kunna hjälpa till att lösa de uppgifter som totalförsvaret har.
De nu gällande totalförsvarsplikten infördes år 1995, när lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt trädde i kraft. En skyldighet att tjänstgöra hade då funnits mycket länge. I det krigsomställda samhället skulle en stor del av den svenska befolkningen kunna kallas in till tjänstgöring för civila eller militära uppgifter.
Lagen om totalförsvarsplikt – och förordningen som regeringen beslutade om – ersatte ett flertal författningar med bestämmelser för olika slag av pliktpersonal inom totalförsvaret. Syftet
78 Utredningsarbetets bakgrund och genomförande SOU 2000:21
med den nya lagstiftningen var framför allt en flexiblare användning av dem som myndigheterna kunde ta i anspråk med plikt. Hur många som skall skrivas in och hur lång utbildning de är skyldiga att genomgå skall styras av behovet under höjd beredskap. Tjänstgöringsskyldigheten skall fullgöras som värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Skyldigheten att göra allmän tjänsteplikt föreligger endast under höjd beredskap.
De män som vid mönstringen har förutsättningar att fullgöra civilplikt eller värnplikt skall placeras i en eller flera befattningsgrupper och skrivas in för plikttjänstgöring eller i en utbildningsreserv. De som skrivs i en utbildningsreserv skall senare kunna tas i anspråk när det behövs för försvarsberedskapen.
Den vapenfria tjänsten är inte som tidigare ett undantag från värnpliktstjänstgöringen utan ett av flera tjänstgöringsalternativ inom totalförsvarspliktens ram.
Skyldigheten att mönstra och att fullgöra lång grundutbildning med civilplikt eller värnplikt gäller endast för svenska män i åldern 19–47 år. Svenska kvinnor är skyldiga att om det behövs genomgå kort grundutbildning med civilplikt. De kan också begära att få bli prövade för inskrivning till lång grundutbildning med civilplikt eller värnplikt. En kvinna som blir antagen till en sådan grundutbildning är skyldig att fullgöra civilplikt eller värnplikt enligt de bestämmelser som gäller för männen.
Alla män och kvinnor i åldern 16–70 år som inte tagits i anspråk för andra uppgifter får skrivas in för befattningar som fordrar kort grundutbildning med civilplikt.
En mer detaljerad redogörelse för myndigheternas ansvar och befogenheter och för den enskildes skyldigheter följer i kapitel 2.
1.1.1 Något om volymerna och tillämpningen
Antalet mönstrade var under de första åren sedan lagen om totalförsvarsplikt hade trätt i kraft år 1995 i genomsnitt ca 50 000 per år. Under senare år har antalet inskrivna till lång grundutbildning med värnplikt emellertid minskat kraftigt. En viss inskrivning har i stället skett till lång grundutbildning med civilplikt.
Planeringen för år 2000 innebär att omkring 15 000 värnpliktiga skall genomgå grundutbildning. Grundutbildning för det civila försvaret kommer under året att omfatta ca 1 500 personer. Minskningen av antalet värnpliktiga från den ram på 25 000 som fastställdes i 1996 års totalförsvarsbeslut har lett till att inskriv-
Utredningsarbetets bakgrund och genomförande 79
ningen i utbildningsreserven ökat i en utsträckning som inte var planerad när utbildningsreserven inrättades år 1995.
Regeringen har uppdragit åt Försvarsmakten att utreda behovet av militär pliktpersonal efter år 2001. Utgångspunkten för övervägandena skall vara en inskrivning av ca 18 000 värnpliktiga per år. ÖCB beräknar behovet av civilpliktiga efter år 2001 till 900 per år.
Enligt direktiven till utredningen har flera myndigheter med centrala uppgifter inom totalförsvaret pekat på brister av olika slag i tillämpningen av totalförsvarsplikten. Pliktverket anser att systemet för mönstring och inskrivning bör ses över. Regleringen av inskrivningsbesluten bör förändras, så att besluten inte behöver vara så detaljrika och definitiva. Enligt Försvarsmakten skapar det stora antalet uppskov före och avbrott under grundutbildningen betydande problem.
Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga har i en skrivelse till regeringen redovisat liknande synpunkter på tillämpningen. Nämnden har bl.a. sagt att arbetslösheten bland dagens ungdomar nu är ett av de största samhällsproblemen. Vid bedömningen av möjligheten till uppskov bör hänsyn av det skälet tas till om den totalförsvarspliktige har arbete. Nämnden anser vidare att de totalförsvarspliktiga bör få möjlighet till körkortsutbildning under grundutbildningen.
Civilpliktsrådet och Värnpliktsrådet har bl.a. framfört kritik mot innehållet i grundutbildningen och mot reglerna för påföljder vid disciplinförseelser.
1.1.2 Statsmakternas principer för den framtida plikttjänstgöringen
Statsmakterna har vid med den säkerhetspolitiska kontrollstationen våren 1999 (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99: UFöU1, rskr. 1988/99:222, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99 :224) slagit fast att totalförsvarets personalförsörjning även i fortsättningen i huvudsak skall tryggas genom plikttjänstgöring.
Det svenska försvaret skall vara så utbyggt och organiserat att det är en angelägenhet för hela befolkningen. Det har stor betydelse att medborgarna känner ansvar för och efter förmåga medverkar till Sveriges försvar. Detta sker bäst genom ett system med plikttjänstgöring, som gör det möjligt att utnyttja människors egenskaper och civila kunskaper.
80 Utredningsarbetets bakgrund och genomförande SOU 2000:21
Ett yrkesförsvar kan inte skapa den motståndsvilja och styrka som ett försvar av hela landet kräver. Genom att pliktpersonalen kommer från helt olika sektorer i samhället bidrar systemet enligt statsmakterna till kunskapsbredd och allmän erfarenhet inom totalförsvaret.
Statsmakterna anser att grunden för utformningen och tillämpningen av ett framtida pliktsystem skall vara behoven, som i sin tur är baserade på de uppgifter som skall lösas inom totalförsvarets ram. Både antalet civil- och värnpliktiga som varje år skall utbildas och innehållet i utbildningen skall grundas på dessa behov. Uppgiften att möta ett väpnat angrepp skall vara dimensionerande.
De som årligen genomgår grundutbildning skall emellertid även kunna vara en bas för de enheter som skall ställas till förfogande för fredsfrämjande och humanitära internationella insatser. Statsmakterna anser vidare att det bör övervägas om en del av pliktpersonalen behöver utbildas för att kunna medverka vid insatser mot svåra påfrestningar på samhället i fred.
1.2 Utredningens uppdrag
1.2.1 De ursprungliga direktiven till utredningen
Utredningen skall enligt sina ursprungliga direktiv (dir. 1997:106) se över tillämpningen av systemet med totalförsvarsplikt. Till detta hör att överväga vilka ändringar som bör ske i
G
Inskrivningssystemet -- bl.a. kraven för att skrivas in på olika befattningar;
G
Informationen om plikttjänstgöringen;
G
Pliktutbildningen -- bl.a. frågor om utbildningens längd och omsättningen av krigsorganisationen;
G
Möjligheterna för kvinnor att efter ansökan få fullgöra plikttjänstgöring;
G
Möjligheterna att ge grundutbildningen ett civilt meritvärde;
G
Uppskovsreglerna och åtgärder som minskar antalet avgångar före och under grundutbildningen;
G
Utbildningsreserven (om den skall finnas kvar) med hänsyn till de totalförsvarspliktigas kvalifikationer och hemvist i landet;
Utredningsarbetets bakgrund och genomförande 81
G
Reglerna som gör det möjligt att inte skriva in personer som tillhör ett visst religiöst samfund; och
G
Påföljderna vid disciplinförseelser.
Utredningen skall vidare utvärdera försöksverksamheten med tre månaders frivillig pliktutbildning för rekrytering till hemvärnet. Utredningen skall i det sammanhanget överväga om denna utbildning – eller någon kort civilpliktsutbildning – även kan ligga till grund för rekrytering till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.
Regeringen framhåller i direktiven till utredningen att många människor sannolikt kommer att frivilligt vilja medverka för att minska risken för fredstida svåra påfrestningar på samhället och för att begränsa effekterna av sådana påfrestningar, om de skulle inträffa. Om det är fråga om räddningstjänst kan personer kallas in med stöd av föreskriften om tjänsteplikt i räddningstjänstlagen. Skyldigheten gäller var och en som under året fyller mellan 18 och 65 år, i den mån kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter.
Som en ytterligare förstärkning av samhällets beredskap mot svåra påfrestningar finns det enligt regeringen anledning att överväga om det också bör införas en skyldighet att tjänstgöra vid sådana påfrestningar. Utredningen skall överväga
G
I vilka situationer en sådan plikt kan vara möjlig att använda;
G
Behovet att med plikt utbilda personal som skall hantera svåra påfrestningar på samhället i fred; och
G
Behovet av en plikt att tjänstgöra vid svåra påfrestningar i fred.
Till uppgiften hör att bedöma om skyldigheten att tjänstgöra kan rymmas inom totalförsvarsplikten eller om den bör vara särskild.
Utredningen skall redovisa de konsekvenser som ett pliktsystem får för samhället och den enskilde. Förslagen skall innehålla kostnadsberäkningar och underlag för bedömning av finansieringen. Den rättsliga, ekonomiska och praktiska innebörden av förslagen skall också belysas.
Direktiven i dess helhet framgår av Bilaga 1.
82 Utredningsarbetets bakgrund och genomförande SOU 2000:21
1.2.2 Tilläggsdirektiven år 1998
Efter att direktiven hade utarbetats lade Försvarsberedningen fram rapporten (Ds 1998:9) Svensk säkerhetspolitik i ny omvärldsbelysning. Försvarsberedningen gjorde bl.a. den bedömningen att ett större krig i Europa och ett angreppshot mot Sverige är ännu mer avlägset än inför det senaste totalförsvarsbeslutet. Krav kan emellertid komma att ställas på att Sverige skall medverka i krishantering i ett vidare globalt sammanhang. Enligt Försvarsberedningen bör det svenska totalförsvaret av det skälet lägga större vikt vid att ha kapacitet både för krishantering i det egna närområdet och för internationella fredsfrämjande och humanitära insatser i andra delar av världen.
Med Försvarsberedningens rapport som grund beslutade statsmakterna år 1998 om ett nytt övergripande mål för Försvarsmaktens beredskap. Beredskapen skall medge att valda delar av Försvarsmaktens organisation inom ett år efter beslut har uppnått full krigsduglighet. Den militära förmågan skall också långsiktigt kunna anpassas, dvs. utökas eller på annat sätt förändras för att motsvara framtida krav och behov.
Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och statsmakternas krav på förmåga till anpassning beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 1998:49) till utredningen. Enligt tilläggsdirektiven bör Sverige i framtiden inrikta sig på ett pliktsystem som är flexibelt och anpassat efter förmågan att lösa olika uppgifter med hänsyn till rådande säkerhets- och försvarspolitiska förutsättningar.
Utredningen skall därför utreda och föreslå de förändringar som behöver göras av det nuvarande utbildningssystemet för att det bättre skall möta de krav som kommer att ställas i framtiden. I sammanhanget skall enligt direktiven beaktas att ett mål bör vara att alla som har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt skall skrivas in för sådan tjänstgöring och att inskrivning i en utbildningsreserv endast undantagsvis bör tillgripas. Som framgår av följande avsnitt kom uppdraget i denna del att förändras genom nya tilläggsdirektiv år 1999.
Utredningen skall enligt tilläggsdirektiven år 1998 överväga förändringar som innebär en ökad flexibilitet i utbildningstidernas längd. Utredningen skall också utreda och föreslå de eventuella förändringar som behöver göras i pliktsystemet för att det skall kunna möta ett kvarstående behov av att långsiktigt kunna anpassa försvarsförmågan till en ändrad säkerhetspolitisk situation. Till uppgiften hör att analysera för- och nackdelar med ett
Utredningsarbetets bakgrund och genomförande 83
utbildningssystem som gör att en andra del av grundutbildningen kan genomföras först i ett anpassningsskede.
Strävan bör slutligen vara att skapa ett system som innebär att den enskilde kan fullgöra sin plikttjänstgöring i eller så nära hemorten som möjligt och att utbildningsperioderna kan förläggas så att de i mindre utsträckning än i dag kolliderar med universitets- och högskoleterminerna.
Utredningen skall vidare uppmärksamma de effekter som utredningens förslag kan få på de förmåner som utgår till dem som fullgör totalförsvarsplikten och överväga om personskadeskyddet för de totalförsvarspliktiga bör förändras med avseende på rehabiliteringsansvar och stöd till anhöriga.
För att pliktsystemet skall kunna upprätthållas måste det finnas fungerande och trovärdiga påföljder för den som vägrar att fullgöra tjänstgöring, framhåller regeringen. Utredningen skall överväga om de olika alternativen till fängelse i anstalt kan användas i större utsträckning än i dag som påföljd för totalvägran.
Tilläggsdirektiven i dess helhet framgår av Bilaga 1.
1.2.3 Tilläggsdirektiven år 1999
Efter statsmakternas beslut med anledning av den säkerhetspolitiska kontrollstationen våren 1999 (prop. 1998/98:74, bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1988/99:222, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224) beslutade regeringen på nytt om tilläggsdirektiv till utredningen.
Utredningen skall enligt de nya tilläggsdirektiven beakta vad statsmakterna i sitt beslut har anfört om totalförsvarspliktens inriktning.
Det innebär att utredningen i fråga om pliktens omfattning skall beakta att grunden för det framtida pliktsystemet skall vara de uppgifter som totalförsvaret skall lösa och att uppgiften att kunna möta ett väpnat angrepp skall vara dimensionerande. Det innebär – till skillnad mot vad som sagts i tidigare direktiv – att alla som har förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt inte behöver skrivas in för plikttjänstgöring.
Försvarsmakten har i sitt underlag till framtida struktur för Försvarsmakten föreslagit förändringar i tillämpningen av totalförsvarsplikten. Försvarsmakten har i det sammanhanget förordat ett ändrat inskrivningssystem grundat på ett ökat inslag av frivillighet. Utredningen skall mot den bakgrunden överväga lämpligheten av ett inskrivningssystem som tar större hänsyn till
84 Utredningsarbetets bakgrund och genomförande SOU 2000:21
frivillighet än som i dag är fallet och, om detta visar sig lämpligt, föreslå ett sådant system.
Utredningen skall vidare överväga hur Försvarsmakten kan minska antalet totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt i sådana befattningar som i huvudsak används för stöd till bl.a. beredskap och produktion av flygtid samt till utbildningen. Till uppdraget hör också att pröva frågan om värnpliktsutbildningen kan anpassas till ökningen av förmågan till internationella insatser och om systemet för krigsplacering av de totalförsvarspliktiga kan bli mer flexibelt.
Tilläggsdirektiven i dess helhet framgår av Bilaga 1.
1.3 Försvarsmaktens underlag till regeringen den 19 maj 1999
Försvarsmakten utgår i sitt underlag till regeringen med anledning av kontrollstationspropositionen våren 1999 från att grunden för det militära försvarets utveckling även i framtiden skall vara förmåga till väpnad strid. Målet för den långsiktiga utvecklingen är en flexibel försvarsmakt med insatsförmåga och anpassningsförmåga mot de nya hot och risker som kan uppstå i framtiden. Den beskrivning som Försvarsmakten gav i det s.k. ominriktningsunderlaget den 12 december 1998 var baserad på den målbild för år 2010 som utgick från den förändrade omvärldsutvecklingen och statsmakternas säkerhetspolitiska bedömning.
Försvarsmakten har i underlaget den 19 maj 1999 ytterligare utvecklat målbilden och relaterat den till de fyra huvuduppgifterna för totalförsvaret och de av regeringen ställda kraven på operativ förmåga. De fyra huvuduppgifterna innebär att myndigheterna genom användning av totalförsvarsresurserna skall
G
Försvara landet mot väpnat angrepp;
G
Hävda vår territoriella integritet;
G
Bidra till fred och säkerhet i omvärlden;
G
Stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred.
Det militära försvaret bör enligt Försvarsmakten utvecklas mot en insatsorganisation bestående av krigsförband med beredskap för de uppgifter som är aktuella i närtid. Försvarsmakten skall vidare utveckla de särskilda kompetenser som i framtiden kommer att krävas för att det militära försvaret skall kunna möta mer
Utredningsarbetets bakgrund och genomförande 85
omfattande eller andra former av väpnade angrepp. Grundorganisationen skall anpassas till detta.
Insatsorganisationen skall innehålla förband med hög operativ rörlighet och kvalitet. Den skall kunna sättas samman av operativa insatsstyrkor efter aktuella behov. Insatserna skall kunna genomföras integrerat mellan olika typer av stridskrafter. I den nuvarande säkerhetspolitiska situationen styrs insatsorganisationens tillgänglighet framför allt av behoven att hävda den territoriella integriteten och att kunna genomföra internationella fredsfrämjande insatser.
Territorialförsvar, hemvärn och andra delar av dagens militära försvar organiseras som nationella skyddsstyrkor. Dessa skall med varierande beredskap kunna skydda befolkningen och infrastrukturen och ha möjligheter att stödja de operativa förbanden.
Även den militära utvecklingen i omvärlden visar på en förändring mot ökad kvalitet på bekostnad av kvantitet. Snabbinsatsförmåga och ökad tillgänglighet för internationella krisdämpande insatser prioriteras före satsningar på nationellt och territoriellt bundet försvar. Utvecklingen går mot ökad rörlighet och eldkraft, en flexiblare förbandsstruktur och ökad förmåga till precisionsbekämpning på långt håll.
Försvarsmakten redovisar en planering för åren 2000–2004 som möjliggör en utveckling mot målbilden för år 2010. Strävan i avvägningen har varit att så snart det är möjligt och lämpligt avveckla de delar av den nuvarande organisationen och materielen som inte bär mot målbilden. Det ger utrymme för att redan under perioden 2000–2004 påbörja den strukturella förnyelsen. Takten i förnyelsen kommer enligt Försvarsmakten att vara långsam.
En redogörelse för Försvarsmaktens bedömning av personalbehov och utbildningsstruktur finns i kapitel 5.
1.4 Annat underlag för utredningens arbete
Regeringen har under utredningsarbetets gång beslutat att följande skrivelser och rapporter skulle överlämnas till utredningen:
G
Från Pliktverket den 27 mars 1996 om erfarenheter av pliktlagstiftningen, den 29 april 1997 med förslag till ändringar i lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning och den 4 november 1999 med yttrande över Försvarsmaktens kom-
86 Utredningsarbetets bakgrund och genomförande SOU 2000:21
pletterande underlag till den säkerhetspolitiska kontrollstationen;
G
Från Riksrevisionsverket den 9 juni 1997 om brister i värnpliktsutbildningen (rapporten Värnpliktssystemet – Försvarets hushållning med värnpliktig personal);
G
Från Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga den 7 oktober 1996 om tillämpningen av pliktsystemet, den 10 juni 1997 om körkortsutbildning under värnpliktsutbildningen och den 19 januari 1999 om personskadeskyddet för totalförsvarspliktiga;
G
Från Värnpliktsrådet den 15 juli 1997 om innehållet i värnpliktsutbildningen (rapporten Grå arbetskraft) och den 9 oktober 1997 om översyn av reglerna för tjänst- och permissionsledigheter;
G
Till Värnpliktsrådet (från regeringen) med anledning av rådets hemställan den 15 december 1998 om åtgärder rörande totalförsvarspliktiga som genomgår grundutbildning vid Sjöfartsverket;
G
Från Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet den 19 juni 1997 om att medlemmar i Jehovas Vittnen inte längre har någonting emot att utföra samhällsnyttig tjänst i stället för värnplikt;
G
Från major Björn Sjöstrand den 9 december 1997 om krigsplacering av bevaknings- och depåvärnpliktiga;
G
Från ÖCB den 2 mars 1998 om utbildningsplaner för utbildning av civila beredskapsstyrkor;
G
Från Martin Carlsson och Martin Nevonius den 22 juni 1998 om inrättande av ett värnpliktscentrum;
G
Från SEKO den 9 juli 1999 om den allmänna värnplikten;
G
Från Sametinget den 27 november 1999 om värnplikt för samer.
Värnpliktsrådet har till utredningen överlämnat rapporterna Grå arbetskraft (1997) och Nu för det vara nog! (mars 1998).
Från Civilpliktsrådet har utredningen erhållit rapporterna Bromsa i utvecklande syfte! (april 1998) och Regeringens agerande i beredskapsmannafrågan (1998) samt civilpliktsprogrammen som rådet antagit åren 1998 och 1999. Civilpliktsrådet har
Utredningsarbetets bakgrund och genomförande 87
vidare i skrivelser till utredningen redovisat synpunkter på disciplinlagstiftningen och en uppföljning av rapporten Bromsa i utvecklande syfte! (juni 1998).
Den s.k. miljöbrigaden i Borås har till utredningen överlämnat ett material som beskriver en planering för svensk medverkan i internationella miljöskyddsinsatser.
Ett tiotal enskilda personer har till utredningen framfört synpunkter på plikttjänstgöringens innehåll och i det sammanhanget argumenterat för en civil fredstjänst. Synpunkter har också inkommit till utredningen om formerna för krigsplacering.
1.5 Utredningsarbetets genomförande
En rad frågor i utredningens arbete har behandlats i arbets-grupper, som bestått av företrädare för utredningens sekretariat och berörda myndigheter. Arbetsgrupperna har sammanställt faktamaterial och erfarenheter, inventerat problemställningar och föreslagit förändringar i pliktsystemet. En förteckning över arbetsgrupperna – och deltagarna som ingått i dem – finns i
Bilaga 2.
I referensgrupper knutna till utredningen har ingått företrädare för Arbetsmarknadsstyrelsen, Högskoleverket, Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, Styrelsen för psykologiskt försvar, civilbefälhavarna, länsstyrelserna, Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Reservofficersförbund, Officersförbundet, Svenska Värnpliktsofficersförbundet, SACO, SEKO, Försvarets Civila Tjänstemannaförbund, de politiska ungdomsförbunden samt Civilpliktsrådet och Värnpliktsrådet. Ledamöterna i grupperna har vid de överläggningar som ägt rum redovisat uppfattningar i olika frågor som utredningens arbete omfattat.
Företrädare för Civilpliktsrådet och Värnpliktsrådet har deltagit i överläggningar med utredningen och en del av arbetsgrupperna.
Utredningen har vidare vid överläggningar med företrädare för
Försvarshögskolan, Försvarets forskningsanstalt, Skolverket, Riksrevisionsverket, Statskontoret och Svenska Kommunförbundet fått del av synpunkter i olika frågor som har med utformningen av pliktsystemet att göra.
Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten inom Försvarsmakten (MUST) har lämnat underlag för utredningens översiktliga beskrivning av systemen för försvarets personalförsörjning i ett antal stater.
88 Utredningsarbetets bakgrund och genomförande SOU 2000:21
Utredningen har inhämtat underlag från berörda myndigheter i Danmark, Finland och Norge om pliktsystemen i dessa länder. Vid ett besök hos det danska Indenrigsministeriet och det danska Forsvarskommandot har utredningen studerat mönstringsprocessen. Utredningen har bl.a. tagit del av hur danska myndigheterna tillämpar bestämmelserna om frivillighet vid inskrivningen.
1.6 Betänkandets disposition
Redovisningen i betänkandet fortsätter närmast med fyra deskriptiva kapitel.
Utredningen beskriver i kapitel 2 i starkt sammanfattad form det nuvarande regelverket. En mer detaljerad redogörelse för gällande rätt finns i Bilaga 3. Kapitel 3 är en statistisk översikt över totalförsvarets försörjning med pliktpersonal under 1990talet. Systemen för försörjning med pliktpersonal i andra länder framgår stora drag av kapitel 4. Detaljerade redogörelser för förhållandena i Danmark, Finland och Norge finns i Bilaga 4.
Kapitel 5, som är det sista deskriptiva kapitlet, beskriver de riktlinjer för totalförsvarets utveckling som statsmakterna beslutat om. I kapitlet ingår också redogörelser för de bedömningar som
Försvarsmakten och civila myndigheter gjort om behovet av pliktpersonal och hur det kan tillgodoses.
Utredningens överväganden börjar i kapitel 6 med bedömningar av skyldigheterna att tjänstgöra. Kapitlet innehåller bl.a. en redogörelse för utredningens förslag till värnplikt för kvinnor. I kapitel 7 analyserar utredningen möjligheterna att genom utökad information förbättra totalförsvarets folkförankring och ge de totalförsvarspliktiga en allsidig information om tjänstgöringsalternativ och annat som har med grundutbildningen att göra.
Kapitel 8 är en beskrivning av utredningens förslag system för rekrytering av pliktpersonal. Förändringar föreslås bl.a. i organisationen för mönstring och inskrivning. Bättre ekonomiska förmåner och andra åtgärder som är nödvändiga för att höja de totalförsvarspliktiga motivation i samband med tjänstgöringen behandlas i kapitel 9. Därefter följer i kapitel 10 en redovisning av de åtgärder som utredningen anser nödvändiga för att själva utbildningen skall ge resultat. Utredningen behandlar bl.a. frågor om utbildningens längd, tidpunkterna för in- och utryckning i förhållande till högskoleterminernas början och slut, utbildningssystemets form och det pedagogiska innehållet i verksamheten.
Utredningsarbetets bakgrund och genomförande 89
Frågor om krigsplacering och annan personal försörjning inom pliktsystemets ram överväger utredningen i kapitel 11 respektive 12. Kapitel 13 innehåller utredningens förslag till åtgärder inom pliktsystemets område som syftar till att förbättra möjligheterna för Försvarsmakten att genomföra internationella fredsfrämjande insatser.
Förutsättningarna för den som skrivits in för tjänstgöring att få uppskov med grundutbildningen behandlas i kapitel 14. I kapitel 15 redovisar utredningen sina bedömningar av hur personskadeskyddet kan förbättras. Kapitel 16 är en redogörelse för de förändringar i påföljderna för totalvägrare som utredningen föreslår. I kapitel 17 behandlas handläggningen av disciplinärenden.
Ett förslag till särskild tjänsteplikt vid insatser i samband med svåra påfrestningar på samhället i fred redovisar utredningen i kapitel 18.
Kapitel 19 innehåller en redogörelse för följderna av utredningens förslag i de tidigare kapitlen. Kvalitet beskriver ekonomiska, jämställdhetspolitiska och integrationspolitiska konsekvenser samt följderna för sysselsättningen och den offentliga servicen och för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.
Utredningen redovisar slutligen i kapitel 20 en kommentar till de författningsändringar som fordras med anledning av utredningens förslag i betänkandet.
SOU 2000:21 91
II NULÄGE
2 Totalförsvarspliktens innehåll
2.1 Regelverket
2.1.1 Tjänstgöring
Totalförsvarsplikten regleras i
G
Lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt; och
G
Förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt.
Det finns särskilda bestämmelser för kvinnors medverkan i det civila och det militära försvaret i
G
Lagen (1994:1810) om möjligheter för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre utbildning; och
G
Förordningen (1995:240) om möjligheter för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre utbildning.
2.1.2 Förmåner och disciplinregler
Frågor om ekonomiska och andra förmåner samt om medinflytande för de totalförsvarspliktiga regleras i
G
Förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga;
92 Totalförsvarspliktens innehåll SOU 2000:21
G
Förordningen (1995:649) om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga under tjänstgöring; och
G
Förordningen (1995:808) om medinflytande för totalförsvarspliktiga.
Handläggningen av ärenden om ersättningar sker enligt
G
Lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret.
Anstånd med skatteinbetalningar vid tjänstgöring inom totalförsvaret kan beviljas enligt en bestämmelse i skattebetalningslagen(1997:483).
Disciplinregler finns i
G
Lagen (1994:1811) om disciplinen inom totalförsvaret, m.m; och
G
Förordningen (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.
2.1.3 Myndigheternas instruktioner
En del förhållanden som reglerar inskrivning och utbildning av totalförsvarspliktiga regleras i instruktioner för de statliga myndigheter som handlägger ärenden om totalförsvarets personalförsörjning.
Instruktionerna för de mest berörda myndigheterna är
G
Förordningen (1995:648) med instruktion för Totalförsvarets pliktverk;
G
Förordningen (1994:642) med instruktion för Försvarsmakten;
G
Förordningen (1988:1122) med instruktion för Överstyrelsen för civil beredskap; och
G
Förordningen (1988:1040) med instruktion för Statens räddningsverk.
Räddningsverkets instruktion reglerar t.ex. beslut om ersättning vid skador på personal som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt, om tjänstgöringsförhållandena har orsakat skadan. Det framgår av instruktionen för Överstyrelsen för civil beredskap
Totalförsvarspliktens innehåll 93
(ÖCB) att myndigheten har uppgifter även enligt förordningen (1995:128) om civilt försvar, förordningen om totalförsvarsplikt och förordningen om disciplinansvar.
Särskilda frågor behandlas av Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga och av Överklagandenämnden för totalförsvaret. Arbetsuppgifter och organisation för dessa myndigheter regleras i
G
Förordningen (1994:648) med instruktion för Nämnden för personalvård för totalförsvarspliktiga; och
G
Förordningen (1995:625) med instruktion för Överklagandenämnden för totalförsvaret.
2.1.4 Tillämpningsföreskrifter utfärdade av myndigheterna
Till de tillämpningsföreskrifter som myndigheterna har utfärdat hör
G
Totalförsvarets pliktverks föreskrifter om totalförsvarsplikt (TPVFS 1995:1);
G
Överstyrelsens för civil beredskap föreskrifter om utbildning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga (ÖCBFS 1995:3, ändr. ÖCBFS 1997:2);
G
Överstyrelsens för civil beredskap föreskrifter om ledighet och fritid för totalförsvarspliktiga (ÖCBFS 1995:4);
G
Överstyrelsens för civil beredskap föreskrifter om arvoden för auditörer inom det civila försvaret (ÖCBFS 1995:5).
Pliktverkets föreskrifter anger bl.a. vilka handlingar den totalförsvarspliktige skall visa vid mönstringen och vilka uppgifter han skall uppmanas att lämna i samband med förrättningen. Det framgår också vad den medicinska och den psykologiska undersökningen skall omfatta och vilka uppgifter en myndighet eller ett annat organ som vill få totalförsvarspliktiga inskrivna i sin verksamhet skall lämna till Pliktverket. Föreskrifterna anger vidare bl.a. förutsättningarna för de beslut om avbrott som utbildningsansvariga statliga myndigheter, kommuner och landsting får fatta.
ÖCB:s föreskrifter reglerar bl.a. utbildningstidens längd för olika befattningar eller typer av befattningar.
94 Totalförsvarspliktens innehåll SOU 2000:21
Texten som följer i detta kapitel innehåller en översikt över regelverket. En mer detaljerad redogörelse för gällande rätt finns i Bilaga 3.
2.2 Skyldigheter för den totalförsvarspliktige
2.2.1 Skyldigheter att tjänstgöra
Skyldigheter för samtliga totalförsvarspliktiga
Totalförsvarspliktens syfte är att trygga personalförsörjningen inom totalförsvaret. Plikten gäller för varje svensk medborgare mellan 16 och 70 år. Den gäller också under samma tid för var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige.
En totalförsvarspliktig är skyldig att
1. Medverka vid föreskriven utredning om sina personliga förhållanden;
2. Tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter; och
3. Iaktta de föreskrifter i övrigt som meddelas i lagen om totalförsvarsplikt.
Tjänstgöringen omfattar civilplikt, värnplikt och allmän tjänsteplikt. Civilplikten och värnplikten består av
G
Grundutbildning;
G
Repetitionsutbildning;
G
Beredskapstjänstgöring; och
G
Krigstjänstgöring.
Den allmänna tjänsteplikten innebär en skyldighet att tjänstgöra endast under höjd beredskap.
Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar män i åldern 19– 47 år som är svenska medborgare. Den som inte har kallats in till grundutbildning inom det militära försvaret innan han fyller 24 år är skyldig att genomgå utbildningen endast om det finns särskilda skäl. Samma sak gäller den som skall genomgå en grundutbildning inom det civila försvaret som är längre än 60 dagar.
Totalförsvarspliktens innehåll 95
Om en totalförsvarspliktig har en så allvarlig personlig övertygelse att inte vilja bruka vapen att övertygelsen är oförenlig med en tjänstgöring som innebär bruk av vapen har han efter ansökan rätt att vara vapenfri.
Utredning av personliga förhållanden
En totalförsvarspliktig är skyldig att lämna uppgifter om hälsotillstånd, utbildning, arbete och andra personliga förhållanden, så att en myndighet kan bedöma vilka förutsättningar han eller hon har att fullgöra civilplikt eller värnplikt. Uppgifterna skall lämnas på myndighetens begäran. Det skall ske skriftligt eller muntligt – vid personlig inställelse, om det behövs.
Skyldigheten för män att mönstra
En man som är svensk medborgare är skyldig att mönstra, om det inte är uppenbart att han saknar förutsättningar att fullgöra antingen civilplikt eller värnplikt. Skyldigheten inträder det kalenderår han fyller 18 år eller – för den som blir svensk medborgare senare – från den dag som han blir svensk medborgare.
Ingen är skyldig – om det inte finns särskilda skäl – att genomgå mönstring efter det kalenderår han blir 24 år.
Särskilt om kvinnors tjänstgöring
Skyldigheten för kvinnor att fullgöra totalförsvarsplikt är begränsad till befattningar med civilplikt som fordrar en grundutbildning på högst 60 dagar. En kvinna som vill göra värnplikt – eller som vill tjänstgöra med civilplikt i en befattning som kräver mer än 60 dagars grundutbildning – har möjligheter att frivilligt efter ansökan få genomgå en sådan utbildning.
Om kvinnan skrivs in för värnplikt eller för civilplikt med mer än 60 dagars grundutbildning gäller samma bestämmelser som för en man som skrivits in för samma utbildning. Hon blir således skyldig att vid straffansvar fullgöra grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.
Kvinnor som vill bli anställda som yrkes- eller reservofficerare skall genomgå grundutbildning med värnplikt.
96 Totalförsvarspliktens innehåll SOU 2000:21
Tjänstgöring inom hälso- och sjukvården
Tillgången på hälso- och sjukvårdspersonal som skall tillgodose den civila och militära krigsorganisationens behov är begränsad. Den anställda personalen skall fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen. En begäran om krigsplacering av hälso- och sjukvårdspersonal skall enligt ÖCB:s föreskrifter grundas på planeringsunderlag från civilbefälhavaren. Denne skall i utformningen av underlaget följa Socialstyrelsens riktlinjer för fördelningen av hälso- och sjukvårdspersonal inom civilområdena.
Hälso- och sjukvårdspersonalen omfattas – liksom andra arbetstagare – av totalförsvarsplikten. Eftersom landstingen och kommunerna skall upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap har det emellertid inte varit nödvändigt att skriva in t.ex. läkare och sjuksköterskor med plikt i det civila försvaret. De tjänstgör normalt hos arbetsgivaren inom ramen för sin anställning i både fred och krig. Landsting och kommuner skall enligt förordningen (1995:128) om civilt försvar se till att den personal som ingår i krigsorganisationen får den utbildning som behövs för att kunna tjänstgöra under höjd beredskap.
Möjligheter finns för Pliktverket att med civilplikt skriva in och krigsplacera den hälso- och sjukvårdspersonal som skall disponeras inom ett annat landsting eller en annan kommun än där de tjänstgör i fred. Samma sak gäller den hälso- och sjukvårdspersonal som inte är anställd hos landsting och kommuner. Det kan vara anställda inom den privata hälso- och sjukvården som sjukvårdshuvudmannen vill ta i anspråk för sin krigsorganisation eller personer med utbildning inom hälso- och sjukvården som har slutat yrkesarbeta men fortfarande omfattas av totalförsvarsplikten. Ett sådant beslut fattas på begäran av det bemanningsansvariga organet.
Civilplikten kan vidare utnyttjas för den personal som inte har hälso- och sjukvårdsutbildning men som är viktig för verksamheten och bör ingå i organisationen under höjd beredskap. Om det blir nödvändigt att under höjd beredskap – i ett läge med krav på snabba förändringar – omdisponera delar av hälso- och sjukvårdspersonalen går det att använda den allmänna tjänsteplikten.
Regeringen har föreskrivit att det skall finnas ett samlat register över hälso- och sjukvårdspersonal. Pliktverket svarar för driften av detta register enligt avtal med Socialstyrelsen. I registret – som kallas PLIS/INTEGER – finns all legitimerad och viss annan personal inom hälso- och sjukvården. En årlig uppdatering
Totalförsvarspliktens innehåll 97
som avser den anställda personalen sker genom sjukvårdshuvudmännens rapportering och med ledning av uppgifter från Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.
2.2.2 Inskrivningen
Allmänna principer
Inskrivning av de flesta totalförsvarspliktiga sker efter mönstring. För pliktpersonal som skall skrivas in för civilplikt som kräver högst 60 dagars grundutbildning får prövning av lämpligheten ske i enklare former och inskrivning göras efter annan utredning än mönstring.
Även personliga förhållanden och intresset för en viss utbildning eller tjänstgöring vägs in vid inskrivningsbeslutet. Resultatet avgör om den totalförsvarspliktige skall skrivas in för civilplikt eller värnplikt – eller placeras i utbildningsreserven.
Som regel bestämmer inskrivningsmyndigheten i omedelbar anslutning till mönstringen vilken befattning – eller typ av befattning – som den mönstrande skall utbildas till, grundutbildningens längd och om möjligt tid och plats för utbildningen. Det finns ca 500 befattningar i totalförsvaret. Den som skall ingå i utbildningsreserven får veta vilken befattningsgrupp han eller hon tillhör. Inskrivningen i utbildningsreserven upphör vid slutet av det år den inskrivne fyller 30 år.
Inskrivning av kvinnor för värnplikt eller för civilplikt i befattningar som fordrar grundutbildning under mer än 60 dagar sker efter antagningsprövning. Det är principiellt sett inga större skillnader i förfarandet mellan mönstring och antagningsprövning. De utredningar som Pliktverket gör skall klargöra kvinnans fysiska och psykiska förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret.
Kvinnor som prövats för att fullgöra värnplikt eller civilplikt i befattningar med mer än 60 dagars grundutbildning skall samtycka för att inskrivning skall kunna ske.
Information till de totalförsvarspliktiga
De totalförsvarspliktiga har rätt att vid mönstringen få råd och upplysningar om värnplikten, civilplikten och utbildningsreserven. Samma sak gäller rätten att vara vapenfri.
98 Totalförsvarspliktens innehåll SOU 2000:21
Ansvariga myndigheter
Pliktverket svarar för mönstring, antagningsprövning och inskrivning efter mönstring, antagningsprövning eller annan utredning.
Det innebär att verket prövar, väljer ut, skriver in och krigsplacerar samt på olika sätt registrerar och redovisar både manliga och kvinnliga totalförsvarspliktiga.
Vid Pliktverket skall det finnas en eller flera inskrivningsnämnder som på nytt prövar ett inskrivningsärende, om den som beslutet gäller begär detta. Överklagandenämnden för totalförsvaret prövar överklaganden av beslut som gäller totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret.
Det skall finnas auditörer som biträder de myndigheter, kommuner eller landsting som handlägger disciplinärenden. Auditörerna skall vara jurister och förordnas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Försvarsmakten fastställer de befattningar och befattningstyper för vilka grundutbildning skall genomföras. Till uppgiften hör att bestämma utbildningstidernas längd. ÖCB beslutar om längden på utbildningen för den tjänstgöring som är grundad på civilplikt och om principer för krigsplacering. Detta skall ske efter hörande av de centrala statliga myndigheter som har ett sektoransvar.
Statliga myndigheter, kommuner och landsting som vill få totalförsvarspliktiga inskrivna skall lämna Pliktverket det underlag som fordras. I underlaget ingår uppgifter om antalet personer som inskrivningen skall omfatta och de krav som skall ställas på dem som skall skrivas in för olika befattningar.
2.3 Pliktutbildning
2.3.1 Utbildning för befattningar med civilplikt
Allmänt om utbildningen
Civilplikt får enligt förordningen om totalförsvarsplikt fullgöras inom någon av följande verksamheter i det civila försvaret:
G
Polisverksamhet
G
Befolkningsskydd
G
Hemskydd
G
Räddningstjänst (inkl. räddningstjänst vid flygplatserna)
G
Hälso- och sjukvård
Totalförsvarspliktens innehåll 99
G
Tandvård
G
Kommunal tillsyn inom miljö- och hälsoområdet
G
Underhåll och reparationer av järnvägar och vägar
G
Veterinärverksamhet
G
Flyktingmottagning
G
Drift och underhåll inom elproduktion och nätverksamhet
G
Kommunal teknisk verksamhet
G
Kommunal informationsverksamhet
G
Barn- och familjeomsorg
G
Handikapp- och äldreomsorg
G
Själavård och sociala insatser
G
Begravningsverksamhet
Ansvaret för bemanning av krigsorganisationen och för den grundutbildning som fordras är uppdelat mellan en rad olika myndigheter och andra organ. Staten har genom en överenskommelse med Svenska Kommunförbundet åtagit sig att genomföra grundutbildning med civilplikt för den kommunala krigsorganisationens behov. Som regel ligger ansvaret för repetitionsutbildning däremot på bemanningsansvariga myndigheter och andra organ.
Tjänstgöring med civilplikt får ske även inom Försvarsmakten. Den militära civilpliktstjänstgöringen kan gälla
G
Hälso- och sjukvård
G
Tandvård
G
Veterinärverksamhet
G
Posthantering
G
Gränsövervakning
G
Väghållning
G
Flygtrafikledning
Civilplikten får inte omfatta annan verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter än ordnings- och bevakningsuppgifter.
100 Totalförsvarspliktens innehåll SOU 2000:21
Utbildningens längd
Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits in med civilplikt får uppgå till högst 320 dagar. Repetitionsutbildning får för varje totalförsvarspliktig omfatta sammanlagt högst 240 dagar. Tiden kan fördelas mellan flera tjänstgöringstillfällen.
ÖCB har beslutat om föreskrifter för utbildningstidens längd för den pliktpersonal som skall genomgå grund- eller repetitionsutbildning med civilplikt. Föreskrifterna gäller olika typer av befattningar för vilka utbildning och krigsplacering får ske, t.ex. beredskapspolisman, hemskyddsgruppchef, räddningsman, elnätsreparatör och beredskapsman för sociala uppgifter, stabs- och informationsuppgifter och sociala uppgifter i den kommunala verksamheten.
En totalförsvarspliktig är enligt lagen om totalförsvarsplikt skyldig att under ett och samma kalenderår fullgöra repetitionsutbildning vid högst två tillfällen. Tiden får uppgå till högst 34 dagar, om det inte finns skäl för något annat.
2.3.2 Utbildning för befattningar med värnplikt
Utbildning för befattningar med värnplikt äger rum inom Försvarsmakten.
Utbildningstidens längd
Grundutbildningen för en totalförsvarspliktig som har skrivits in för värnplikt får enligt lagen om totalförsvarsplikt uppgå till högst 615 dagar.
Regeringen har i förordningen om totalförsvarsplikt beslutat att grundutbildningen för värnplikt skall omfatta lägst 80 dagar. Utbildning som avses leda till tjänstgöring i hemvärnet skall emellertid vara lägst 85 dagar.
Repetitionsutbildning får för varje totalförsvarspliktig omfatta sammanlagt högst 240 dagar. Tiden kan fördela mellan flera tjänstgöringstillfällen.
En värnpliktig är skyldig att under ett och samma kalenderår fullgöra repetitionsutbildning vid högst två tillfällen. Tiden får uppgå till högst 34 dagar, om det inte finns skäl för något annat.
Totalförsvarspliktens innehåll 101
2.3.3 Uppskov och avbrott
Uppskov
Det kan finnas omständigheter i den enskildes liv som gör att han eller hon har svårt att infinna sig till grundutbildning eller repetitionsutbildning vid den tid som kallelsen avser. En totalförsvarspliktig kan av det skälet efter ansökan få uppskov med utbildningen.
Uppskov får beviljas om
1. Tjänstgöringen orsakar avsevärda svårigheter med hänsyn till studier, arbete eller andra omständigheter för sökanden själv eller någon nära anhörig; eller
2. Sökandens fysiska eller psykiska prestationsförmåga tillfälligt är så nedsatt att tjänstgöringen sannolikt inte kan fullgöras.
Uppskov får beslutas för högst ett år i sänder.
Den som är riksdagsledamot, ersättare för riksdagsledamot eller statsråd har utan särskilt beslut uppskov med grundutbildning eller repetitionsutbildning så länge uppdraget varar. Samma sak gäller den som tjänstgör inom en internationell organisation – och som på grund av en överenskommelse som Sverige har slutit med en främmande stat -- inte bör tjänstgöra i totalförsvaret under tiden som uppdraget pågår.
En totalförsvarspliktig som har ansökt om rätt att vara vapenfri skall beviljas uppskov med grundutbildning eller repetitionsutbildning, om tjänstgöringen innebär att han skall bruka vapen. Uppskov skall medges om det inte finns särskilda skäl att göra någon annan bedömning. Uppskovet skall gälla till dess ansökan om att få vara vapenfri blivit slutligt avgjord.
Om uppskov vägras får den som fullgör tjänstgöring inte åläggas att bruka vapen eller att bära vapen eller ammunition innan ansökningen slutligt har prövats.
Pliktverket prövar ärenden om uppskov med grundutbildning eller repetitionsutbildning.
Avbrott
Det kan också finnas omständigheter som gör att den totalförsvarspliktige måste avbryta utbildning eller tjänstgöring som han har påbörjat.
102 Totalförsvarspliktens innehåll SOU 2000:21
Tjänstgöring med civilplikt eller värnplikt skall avbrytas om
G
Tjänstgöringen innebär bruk av vapen och den som fullgör tjänstgöringen ansöker om rätt att vara vapenfri (och det inte finns särskilda skäl för att tjänstgöringen skall fortsätta så länge ansökan prövas); eller
G
Den som fullgör tjänstgöringen vägrar eller underlåter att fullgöra sina skyldigheter (och det kan antas att han eller hon även i fortsättningen kommer att göra det).
Grundutbildning eller repetitionsutbildning skall vidare avbrytas, om den som genomgår utbildning
G
Har varit borta från tjänsten under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att kunna uppnås; eller
G
På grund av tillfälligt nedsatt fysisk eller psykisk prestationsförmåga kan antas komma att vara frånvarande under så lång tid att utbildningsmålet inte kommer att kunna uppnås.
Grundutbildning eller repetitionsutbildning skall också avbrytas om tjänstgöringen leder till avsevärda svårigheter för studier, arbete eller annat för sökanden själv eller någon nära anhörig. Detta sker efter ansökan från den som genomgår utbildning.
Pliktverket prövar ärenden om avbrott i tjänstgöringen. Verket får emellertid bestämma att en annan statlig myndighet, en kommun, ett landsting eller en kyrklig kommun skall besluta i ärendena. Beslut om avbrott som beror på avsevärda svårigheter för studier, arbete eller annat skall alltid prövas av Pliktverket.
2.4 Krigsplacering
2.4.1 Principer
Den som efter grundutbildning har fått tillräckliga kunskaper och färdigheter för en uppgift i krigsorganisationen skall krigsplaceras. Det kan ske i en befattning eller i en verksamhet som den utbildade är lämplig för.
Den som efter grundutbildning inte blir krigsplacerad får skrivas in för civilplikt utan grundutbildning eller för civilplikt med en grundutbildning på högst 60 dagar.
Den som har genomgått en grundutbildning som är längre än 60 dagar skall krigsplaceras i den verksamhet där utbildningen
Totalförsvarspliktens innehåll 103
har ägt rum. Förutsättningen är att det inte från totalförsvarets synpunkt är väsentligt bättre att placeringen sker i en annan verksamhet.
En totalförsvarspliktig som har skrivits in för civilplikt som inte omfattar grundutbildning eller grundutbildning under högst 60 dagar skall krigsplaceras i den befattning som han eller hon skall upprätthålla.
2.4.2 Ansvarig myndighet
Pliktverket beslutar om krigsplacering efter framställningar från bemanningsansvariga statliga myndigheter, kommuner, landsting, företag, föreningar, samfälligheter eller andra enskilda.
2.5 Den allmänna tjänsteplikten
2.5.1 Tjänstepliktens omfattning
Regeringen får under höjd beredskap besluta om allmän tjänsteplikt, om det behövs för att en verksamhet som har särskild betydelse för totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Beslutet kan avse en del av landet eller en bestämd verksamhet.
Den allmänna tjänsteplikten gäller alla mellan 16 och 70 år som inte redan är krigsplacerade med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. Allmän tjänsteplikt kan fullgöras genom att den totalförsvarspliktige
1. Kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag;
2. Tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret; eller
3. Utför arbete som anvisas honom eller henne av den myndighet som regeringen bestämmer. Sådant arbete får inte vara förenat med bruk av vapen, om inte den som tjänstgör samtycker till det.
104 Totalförsvarspliktens innehåll SOU 2000:21
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer – enligt regeringens förordning Arbetsmarknadsstyrelsen – beslutar
G
Hos vilka arbetsgivare eller uppdragsgivare som allmän tjänsteplikt skall fullgöras; och
G
Vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av allmän tjänsteplikt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar också om undantag från den allmänna tjänsteplikten.
2.5.2 Tjänsteplikt hos statliga myndigheter
Statliga myndigheter där allmän tjänsteplikt skall fullgöras beslutar själva om vilka arbets- eller uppdragstagare som skall omfattas av tjänsteplikten.
2.5.3 Uppgiftsskyldighet
Arbetsgivare, uppdragsgivare, arbetstagare och uppdragstagare är skyldiga att till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer redovisa förhållanden som har betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om tjänsteplikten.
SOU 2000:21 105
3 Försörjningen med pliktpersonal under 1990talet – en statistisk översikt
3.1 Tillgången på pliktpersonal och användningen i stora drag
3.1.1 Mönstringen under år 1998
De mönstringsskyldiga männen i den årskull som skulle prövas under år 1998 uppgick till något mer än 51 000. Pliktverket bedömde i förväg att nära 2 600 av dessa av medicinska eller psykiska skäl hade en sådan nedsättning i förmågan att de inte behövde inställa sig till mönstring. Något mer än 300 klassificerades av samma skäl i samband med mönstringen som ej tjänstgöringsskyldiga.
Till detta kom 600 kvinnor som önskade genomgå lång grundutbildning med civil- eller värnplikt och som blev godkända vid antagningsprövningen.
Inskrivning och inryckning till utbildning
De redovisade siffrorna framgår av tabell 3.1, som också visar att i runt tal 28 500 män och kvinnor skrevs in för lång grundutbildning under år 1998 – 3 300 med civilplikt och 25 200 med värnplikt. Det sammanlagda antalet motsvarade 58 % av de tjänstgöringsskyldiga männen och antagningsprövade godkända kvinnorna under året. Den återstående delen – 42 % – placerades i utbildningsreserven i samband med mönstring. Pliktverket kallar dem direktinskrivna till utbildningsreserven. För en del av dem som skrevs in till utbildning vid mönstringen ändrades senare besluten. Även dessa placerades som regel i utbildningsreserven.
Utredningen vill framhålla att inskrivningen under år 1998 svarade mot ramen i 1996 års försvarsbeslut. Antalet inskrivna
106 Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet SOU 2000:21
reducerades år 1999 och kommer år 2000 att uppgå till drygt 16 000. En inskrivning i den omfattningen fordras för att Försvarsmakten skall nå den av statsmakterna för år 2000 beslutade utbildningsvolymen på 15 000 värnpliktiga.
Ryckte in gjorde under år 1998 ca 21 800 personer – 2 600 till utbildning med civilplikt och 19 200 till utbildning med värnplikt. Skillnaden i förhållande till de ovan redovisade 28 500 inskrivna uppgick till 6 700. Inskrivna som inte ryckte in var för det första civil- och värnpliktiga som sökte och fick uppskov med grundutbildningen eller som av andra skäl skrevs in till grundutbildning under något av de följande åren. För det andra ingår i siffran också de civil- och värnpliktiga som vid mönstringen hade skrivits in för utbildning hos militära förband som senare reducerades i omfattning eller helt lades ned.
För de flesta inskrivna som fick sina ursprungliga inskrivningsbeslut ändrade fanns det inga andra utbildningsplatser. Som redan framgått av redogörelsen placerades dessa i utbildningsreserven.
Uppgifterna om tillgången på personal och om antalet inskrivna avser inskrivningsåret 1998 (kalenderåret) och svarar mot varandra. Både antalet inryckande och antalet uppskov eller på andra grunder ändrade inskrivningsbeslut omfattar emellertid även personer i en tidigare årskull. Förändringarna är å andra sidan inte så stora från år till år och statistiken ger en godtagbar bild av proportionerna i stort mellan olika delmängder. Det finns enligt Pliktverket inget annat sätt att enkelt beskriva förhållandena.
Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet 107
Tabell 3.1. Tillgången på pliktpersonal i en årskull och användningen av den i stora drag under år 1998.
Kategori
Antal personer
Andel i % av personaltillgångar
1. Personaltillgångar
G Mönstringsskyldiga män
51 100
G Ej tjänstgöringsskyldiga av
medicinska eller psykiska skäl - Ej kallade till mönstring - 2 600 - Bedömda i samband med
mönstring
- 300
G Antagningsprövade inskrivna
kvinnor
600 48 800
100
2. Inskrivna
G Till grundutbildning
- Med civilplikt
3 300
- Med värnplikt
25 200 28 500
58
G Till utbildningsreserven
1)
- Lämpliga för lång grundutbild-
ning med civil- eller värnplikt 4 700 - Övriga tjänstgöringsskyldiga 15 300 20 000
42
3. Uppskov och andra ändrade inskrivningsbeslut
2)
G För utbildning med civilplikt
700
G För utbildning med värnplikt
6 000 6 700
14
4. Inryckande
G För utbildning med civilplikt
2 600
G För utbildning med värnplikt
19 200 21 800
45
1) Inskrivna till utbildningsreserven i samband med mönstringen (s.k. direktinskrivna). 2) Med andra ändrade inskrivningsbeslut avses som regel förändringar på grund av reduceringar i utbildningsorganisationen. De flesta som hade skrivits in till en utbildningsplats men inte kallades in blev placerade i utbildningsreserven.
Källa: Pliktverket.
108 Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet SOU 2000:21
Bedömningar av egenskaper och förmåga
Som framgår av figur 3.1 bedömdes 7 % av antalet inskrivna under år 1998 lämpliga för de sammantaget fysiskt och psykiskt sett mest krävande utbildningsgrenarna inom det militära försvaret – framför allt värnpliktiga som skulle bli jägare. Drygt 20 % uppfyllde kraven för de näst mest krävande grenarna. Det var fråga om räddningsmän inom det civila försvaret och t.ex. brigadsoldater, stridsfordonsförare och minröjare inom det militära försvaret.
Något mer än hälften bedömdes som lämpliga för den breda kategorin av befattningar. Det gäller framför allt dem som skulle utbildas för militära befattningar i t.ex. underhållstjänst och transporter. Den återstående andelen på nästan 20 % uppfyllde kravprofilerna för de minst krävande befattningarna, som var militära bevaknings- och depåtjänstbefattningar och beredskapsmän inom det civila försvaret.
Inskrivning till utbildningsreserven
Av de 20 000 direktinskrivna som gick till utbildningsreserven under år 1998 bedömde Pliktverket efter prov och tester att 4 700 kunde skrivas in till lång grundutbildning. De återstående 15 300 var enligt verket lämpliga endast för kort grundutbildning med civilplikt (högst 60 dagar).
Utbildningsreserven bestod i april 1998 av drygt 120 000 personer. Något mer än 75 000 av dessa uppfyllde kraven för inskrivning till lång grundutbildning med civil- eller värnplikt.
Tabell 3.2 visar fördelningen på åldrar av dem som var placerade i utbildningsreserven. De flesta som under år 1998 ingick i utbildningsreserven var, som framgår av tabellen, förhållandevis unga. Inskrivning till reserven i dess nuvarande form sker sedan den 1 juli 1995. Vid starten tillfördes emellertid utbildningsreserven ett antal totalförsvarspliktiga som var lämpliga för lång grundutbildning men som tidigare hade ingått i andra slag av reserver. Detta förklarar det förhållandevis stora antalet i åldern över 24 år som uppfyllde kraven för lång grundutbildning.
Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet 109
Figur 3.1. Antal tjänstgöringsskyldiga som uppfyller hälso- och kapacitetskraven för att bli inskrivna till olika typer av befattningar och antal ej fördelningsbara år 1998.
Totalt mönstrade
48.500
Antal ej fördelningsbara till lång grundutbildning (Tjänstbarhet Y och Z) 15.500 (32%)
32.800
26.600
9.200
2.300
Jägarkvalitet 2.300 (7%)
Brigad- och räddningstjänstkvalitet 6.900 (21%)
Övrig kvalitet 17.400 (53%)
Depå- och beredskapsmannakvalitet 6.200 (19%)
Källa: Pliktverket.
Tabell 3.2. Inskrivna i utbildningsreserven med fördelning på ålder och kraven för kort och lång grundutbildning år 1998.
Ålder Uppfyller kraven för
lång grundutbildning
Uppfyller kraven för
enbart kort grund-
utbildning
Summa
–20 år
14 000
27 400
41 400
21–23 år
23 500
17 000
40 500
24–26 år
26 600
2 000
28 600
27–29 år
10 100
100
10 200
30 år–
1 300
0
1 300
Samtliga
75 500
46 400
122 000
Källa: Pliktverket.
110 Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet SOU 2000:21
3.1.2 Förändringarna under 1990-talet
Förändringarna under 1990-talet för de flesta i föregående avsnitt redovisade slagen av uppgifter framgår av figur 3.2.
Trenden för antalet mönstrade var svagt vikande mellan åren 1990 och 1998. Den kraftiga nedgången under år 1997 berodde på en uppgradering av datasystemet. Mönstringen låg nere under ett par månader i slutet av året men steg under år 1998 till nästan den volym som mönstringen hade åren närmast före 1997.
Även antalet inskrivna med värnplikt minskade i stort sett varje år under den redovisade perioden. Nedgången blev särskilt stor år 1997. Gapet mellan antalet mönstrade och inskrivna värnpliktiga ökade framför allt under år 1998. Både antalet inskrivna med civilplikt och antalet direktinskrivna till utbildningsreserven steg under det sista året inom den redovisade perioden.
Figur 3.2. Mönstrade och inskrivna med plikt åren 1990–1998.
0
10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Mönstrade
Inskrivna med värnplikter
Inskrivna med civilplikt
Direktinskrivna till utbildningsreserv
Utbildningsreserven i sin nuvarande form kom till år 1996. En del av de mellan knappt 15 000 och drygt 20 000 tjänstgöringsskyldiga som åren innan inte skrevs in till utbildning placerades i personalreserver av olika slag. Mellan 1 000 och 2 000 vapenfria tjänstepliktiga hade möjligheter att genomgå grundutbildning hos civila myndigheter varje år.
De allra flesta som Pliktverket inte bedömde som lämpliga för värnpliktstjänstgöring under första delen av den i figuren redovisade perioden blev emellertid befriade. Denna grupp placeras numera i utbildningsreserven som lämpliga för endast kort grundutbildning.
Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet 111
3.2 Inte lämpliga för lång grundutbildning
3.2.1 Skälen till bedömningarna under år 1998
Antalet mönstrade som Pliktverket inte bedömde som lämpliga för lång grundutbildning var under år 1998 i runt tal 15 600. Skälen var som regel medicinska eller psykiska.
Den sammanställning för nära 14 000 av dessa som redovisas i tabell 3.3 säger att psykiska förhållanden i knappt 7 000 av fallen var orsaken. Det var fråga om psykologiska, psykosociala och psykiatriska nedsättningar. Störningar som hade med sinnesorganen att göra – framför allt syn och hörsel var – skälet för drygt 2 200 av dem som inte bedömdes lämpliga för lång grundutbildning. Nedsättningar i andningsorganen svarade för omkring 1 200 ärenden, medan hud och muskler var orsaken till att knappt 1 300 av de mönstrade inte bedömdes som lämpliga.
Tabell 3.3. Totalförsvarspliktiga som efter mönstring inte bedömts som lämpliga med fördelning på medicinska och psykiska orsaker år 1998.
Störningar Antal mönstrade Fördelning i %
Sinnesorganen
2 232
16
Hud och muskler
1 275
9
Andningsorganen
1 178
9
Skador
638
5
Psykiska förhållanden
6 986
50
Övriga förhållanden
1 552
11
Samtliga
13 861
100
Källa: Pliktverket.
112 Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet SOU 2000:21
Figur 3.3. Mönstrade och bedömda som ej tjänstgöringsskyldiga åren 1990–1998.
0
10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000
1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998
Mönstrade
Ej tjänstgöringsskyldiga
3.2.2 Förändringar under tidigare år
Det finns uppgifter ända från 1970-talets början om antalet mönstrade och antalet mönstringsskyldiga som på grund av medicinska eller psykiska förhållanden inte godkändes för värnplikt (numera lång grundutbildning). Dessa uppgifter är underlaget för beskrivningen i figur 3.3, som visar att antalet ej tjänstgöringsskyldiga ökade förhållandevis kraftigt vid i stort sett två tillfällen – år 1989 när inskrivningen av handräckningsvärnpliktiga upphörde och år 1990 när Försvarsmakten införde nya bestämmelser för bullerkänslighet.
Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet 113
Figur 3.4. Ej tjänstgöringsskyldiga efter mönstring med fördelning på medicinska och psykiska orsaker åren 1987–96.
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996
Psykiska förhållanden Sinnesorganen Andningsorganen Hud och muskler Skador
Övriga orsaker
Källa: Pliktverket.
Det relativa antalet mönstrade som inte bedömdes lämpliga för grundutbildning låg på samma nivå relativt – ungefär 10 % – under hela 1970-talet och en stor del av 1980-talet. Efter en fördubbling i relativa tal i början av 1990-talet steg andelen som inte bedömdes lämpliga för lång grundutbildning till 32 % år 1998.
Uppdelningen på orsaker under perioden 1986–96 i figur 3.4 visar att psykiska nedsättningar svarade för den största delen av ökningen. Störningar i sinnesorganen ökade bl.a. under år 1990 när Försvarsmakten som framgått införde nya bestämmelser för bullerkänslighet.
3.3 Regionala och lokala förhållanden
Antalet mönstrade är årligen relativt jämnt fördelat mellan de flesta av Pliktverkets fem regioner i landet. Som framgår av tabell 3.4 hade var och en av de fyra regionerna i södra och mellersta Sverige under år 1998 i runt tal 10 000 mönstrande. Mönstringen i Norrland omfattade nästan 7 000 prövningsskyldiga.
Spridningen mellan regionerna av antalet mönstrade som inte godkändes för lång grundutbildning var förhållandevis stor. Tabellen visar att Norrland låg närmast andelen för hela landet, som var 32 %. Den högsta siffran redovisade region Kristianstad,
114 Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet SOU 2000:21
medan region Göteborg hade betydligt färre relativt sett som inte var lämpliga för lång grundutbildning än övriga regioner.
Tabell 3.4. Mönstrade och andel ej lämpliga för lång grundutbildning med fördelning på regionkontor år 1998.
Region
Antal mönstrade
Fördelning i % Andel ej godkända för lång grundutbildning
Stockholm
10 614
22
34
Göteborg
10 395
22
24
Kristianstad 10 847
22
37
Karlstad
9 769
20
36
Norrland
6 874
14
31
Samtliga
48 499
100
32
Källa: Pliktverket.
Som framgår av tabell 3.5 hade region Göteborg under år 1998 också den största andelen direktinskrivna till utbildningsreserven. Orsakerna är framför allt att det är ont om militära förband i västra Sverige, som kan ta hand om dem som Pliktverket bedömer som lämpliga för lång grundutbildning. Det förhållandet att regionkontoret i Göteborg, som framgått, godkände förhållandevis många av de mönstrade för sådan utbildning bidrog till att öka direktinskrivningen till utbildningsreserven i denna region.
Skillnaderna mellan olika delar av landet i andelen lämpliga för lång utbildning framgår också av figur 3.5, som beskriver förhållandena inom de olika kommunerna. Stora ljusa partier – som markerar höga värden på lämplighet – finns enligt kartbilden i framför allt västra och norra Sverige.
Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet 115
Tabell 3.5. Inskrivna med civil- eller värnplikt och direktinskrivna till utbildningsreserven år 1998. Måttenhet: Andel i %.
Region Civil- och värnplikt
Utbildningsreserven
Summa
Stockholm
61
39
100
Göteborg
47
53
100
Kristianstad
59
41
100
Karlstad
62
38
100
Norrland
62
38
100
Samtliga
58
42
100
Källa: Pliktverket.
3.4 Inskrivna till olika verksamheter
Armén tog under år 1998 emot de flesta värnpliktiga – i stort sett dubbelt så många som marinen och flygvapnet tillsammans. Detta framgår av figur 3.6, som också visar att armén svarade för praktiskt hela den minskning av antalet inskrivna med värnplikt under 1990-talet som redovisades i figur 3.2.
116 Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet SOU 2000:21
Figur 3.5. Andel godkända för lång grundutbildning i olika kommuner år 1998.
Källa: Pliktverket.
Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet 117
Tabell 3.6. Inskrivna med civilplikt åren 1996–98.
Utbildningsansvarig myndighet Typ av befattning
År 1996 År 1997 År 1998
G Räddningsverket
- Räddningsman
447
612
1 031
- Ammunitionsröjare 30
-
27
- Sanerare
39
-
32
- Beredskapsman
-516 -612 1 555 2 645
G Luftfartsverket
- Flygplatsbrandman 399 399 378 378 493 493
G Svenska kraftnät
- Linjereparatör
75
69
94
- Driftbiträde
44
35
62
- Ställverksreparatör
-119 -104 18 174
G Banverket
- Banverksreparatör
-
---26 26
G Övriga
21 21 38 38 --
Samtliga
1 055
1 132
3 338
Källa: Pliktverket.
Enligt fördelningen av de civilpliktiga som skrevs in under år 1998 – siffrorna finns i tabell 3.6 – var Räddningsverket den ledande utbildningsansvariga myndigheten inom det civila området. Verksamheten ökade förhållandevis snabbt åren 1996–98. Genom tillkomsten av utbildningen för beredskapsmän år 1998 steg antalet inskrivna för Räddningsverkets del från drygt 500 år 1996 till något mer än 2 600 år 1998.
Utbildningen av flygplatsbrandmän hos Luftfartsverket ökade från i det närmaste 400 år 1996 till nästan 500 två år senare.
3.5 In- och utryckningar av värnpliktiga
De hittills i kapitel 3 redovisade uppgifterna har beskrivit volymen tjänstgöringsskyldiga fram till inryckningen. Underlaget är den statistik som Pliktverket sammanställer för att i det löpande arbetet kunna analysera mönstringen och inskrivningen. Som
118 Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet SOU 2000:21
framgått av tidigare tabeller och figurer reduceras volymerna efter mönstringen genom uppskov och andra förändringar i inskrivningsbesluten fram till inryckningen.
Figur 3.6. Inskrivna med värnplikt till olika försvarsgrenar åren 1990–98.
0 5 000
10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Armén Marinen Flygvapnet
Uppgifter som beskriver vad som sker med mängden inryckta under grundutbildningen finns hos de utbildningsansvariga myndigheterna. Enligt den statistik som Försvarsmakten redovisade för år 1998 genomförde knappt 21 000 av de inryckande drygt 25 000 hela grundutbildningen. Detta framgår av tabell 3.7, som också visar att skillnaderna mellan de båda talen – något mer än 4 000 avbrott – utgjorde 17 % av antalet inryckta.
Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet 119
Tabell 3.7. Inryckande, utryckande och krigsplaceringsbara värnpliktiga under år 1998.
Kategori Antal personer
G Inryckande
25 300
G Utryckande
20 900
G Abrott:
Absoluta tal
4 400
Andel i % av antalet inryckande
17
G Krigsplaceringsbara:
Absoluta tal
20 400
Andel i % av antalet utryckande
98
Källa: Försvarsmakten.
Ytterligare 2 % av de utryckta kunde inte användas för de uppgifter i krigsorganisationen som de under utbildningen förbereddes för och var följaktligen inte krigsplaceringsbara.
Utredningen vill framhålla att antalet inryckande enligt denna tabell inte var detsamma som i de föregående redovisade avsnitten. Skälet är att Försvarsmakten och Pliktverket tillämpar olika principer för den statistiska redovisningen. En del av skillnaderna beror på att Försvarsmaktens siffror avser utbildningsår. Pliktverkets uppgifter, som ligger lägre än Pliktverkets, omfattar kalenderår. Utbildningsåret börjar för Försvarsmaktens del den 1 juni men inkluderar statistiskt den förstegsutbildning som börjar tidigare under kalenderåret.
Figur 3.7 illustrerar slutligen förändringarna under 1990-talet av antalet in- och utryckta. Bilden visar att de båda talen följdes åt relativt väl år från år. Avbrotten låg på i stort sett samma nivå under hela den redovisade perioden.
120 Försörjningen med pliktpersonal under 1990-talet SOU 2000:21
Figur 3.7. In- och utryckta värnpliktiga åren 1991–1997.
0 5 000
10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998
Inryckta Utryckta Avbrott
SOU 2000:21 121
4 Försörjningen med plikt personal m.m. i andra länder
4.1 Rekryteringen av pliktpersonal och yrkespersonal – en översikt
4.1.1 De civila och militära uppgifterna i stora drag
Alla stater skall enligt Genèvekonventionen upprätthålla territoriell integritet. Huvuduppgiften för det militära försvaret – och dimensionerande för verksamheten – är i de flesta länder inom NATO och i en del alliansfria europeiska länder det väpnade angreppet. Planeringen och organisationen varierar emellertid mellan länderna. Det beror framför allt på olikheterna i de geografiska och politiska förutsättningarna.
Medverkan i internationella, fredsfrämjande och humanitära insatser har inom alla dessa länder efter hand fått en mer framträdande roll. Stöd till civila myndigheter är också i många länder en viktig uppgift. Militära styrkor deltar ofta i räddningsinsatser vid större olyckor. Stödet är i några länder också till för att lag och ordning skall kunna upprätthållas. Det är i dessa fall fråga om polisiära uppgifter.
4.1.2 Försörjningen med personal
Krigsorganisationens storlek är i allmänhet avgörande för omfattningen av det i fred organiserade militära försvaret och av utbildningsverksamheten. Hotbilden krävde tidigare i de flesta länder stora väpnade styrkor. Rekryteringen ansågs fordra en allmän värnplikt. Den säkerhetspolitiskt förändrade situationen har gjort det möjligt att minska styrkorna. Utvecklingen har också blivit en följd av de nya vapnens ökade slagkraft, de allt större försvars-
122 Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder SOU 2000:21
kostnaderna och behovet av omprioriteringar i den statliga verksamheten.
Några stater anser att den allmänna värnplikten är en så viktig förutsättning för folkförankringen av det militära försvaret att de utbildar även värnpliktiga som inte behövs i krigsorganisationen. Andra vill inte överge värnpliktssystemet men har utvecklat olika slag av metoder för att åt en krympande organisation kunna välja ut de mest lämpliga.
Flera stater har inrättat yrkesförsvar eller håller på att göra det. Övergången till sådana system är inte problemfri. Personalkostnadernas andel av försvarsutgifterna stiger. Det är ibland också svårt att rekrytera personal med de egenskaper och den förmåga som de militära styrkorna behöver.
Värnpliktiga medverkar i internationella, fredsfrämjande och humanitära insatser på frivillig grund. För de anställda i yrkesförsvaren är det i allmänhet reglerat i anställningskontrakten att de om det behövs skall tjänstgöra utomlands.
Personal som skrivs in för uppgifter åt civila myndigheter är i regel värnpliktiga som har begärt vapenfri tjänst. Inga andra stater har det system med särskild utbildning av civilpliktiga som förekommer i Sverige. I flera länder är värnpliktiga som inte gör militärtjänst – eller inte tjänstgör inom det civila försvaret – skyldiga att delta i någon form av civil verksamhet under minst den tid som tjänstgöringen i det civila eller militära försvaret skulle ha tagit.
4.1.3 Stater med värnplikt
Norge, Polen, Tjeckien, Ungern, Italien, Grekland, Turkiet, Finland, Schweiz och Österrike
Begreppet ”allmän” i samband med värnplikt står under debatt i samtliga redovisade länder. Skälen är framför allt dessa:
G
Alla värnpliktiga behövs inte i krigsorganisationen;
G
Värnpliktssystemet passar inte för rekrytering av personal till förband med hög beredskap för internationella, fredsfrämjande insatser;
G
Det är inte ekonomiskt effektivt att utbilda fler än som behövs.
Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder 123
De nya NATO-länderna Polen, Tjeckien och Ungern aviserar ytterligare reducering av sina värnpliktsförsvar men avser i stället att öka antalet kontraktsanställda.
Grekland och Turkiet anser att hot och pågående konflikter i närområdet motiverar stora värnpliktsförsvar. Turkiet höll tidigare på att utveckla ett yrkesförsvar, men planeringen avbröts på grund av händelserna i de kurdiska områdena.
I Italien finns en preliminär plan för en övergång från värnplikts- till frivilligförsvar. Fram till år 2005 skall det enligt planen finnas ett blandat system för värnplikt och yrkesförsvar. Inskrivningen av värnpliktiga skall i inledningen reduceras med hälften och efter sex år ersättas av kontraktsanställningar.
Kvinnor i Italien kommer enligt beslut under år 1999 att frivilligt kunna fullgöra värnplikt.
4.1.4 Stater med både värnpliktiga och anställda soldater
Danmark och Tyskland
En särskild redogörelse för det danska pliktsystemet finns i avsnitt 4.2.
Tysklands militära försvar består av beredskapsförband (Krisenreaktionskräfte) och huvudförsvarsstyrkor (Hauptverteidigungskräfte). De värnpliktiga i beredskapsförbanden har en något längre tjänstgöringstid än personalen i huvudförsvarsförbanden.
Beredskapsförbandens personal kan begära att få förlänga tjänstgöringen för uppgifter inom landet eller i fredsfrämjande insatser utomlands.
Något mindre än 25 % av en årskull tyska män gör värnplikt. Drygt 35 % väljer vapenfri tjänst, medan resterande 40 % blir undantagna på grund av sina civila yrken eller brister i tjänstgöringsförmågan. Undantagen till följd av yrket gäller bl.a. poliser och präster.
De som har fått vapenfri tjänst behöver varken i fred eller i krig göra någon militärtjänst. De är däremot skyldiga att tjänstgöra i något slag av civil verksamhet. Tjänstgöringstiden är i dessa fall tre månader längre än den militära grundutbildningstiden. Någon ytterligare tjänstgöring fordras inte i fredstid.
Kontraktsanställda och andra har möjligheter att under tjänstgöringen genomföra högskolestudier.
124 Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder SOU 2000:21
Kvinnor kan endast tjänstgöra inom sjukvård eller musikkårer i det tyska försvaret. Det är inte aktuellt med någon värnplikt för tyska kvinnor.
4.1.5 Stater med yrkesförsvar
Storbritannien, Irland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, USA och Kanada
De flesta förbanden inom stater med yrkesförsvar har en hög insatsberedskap. De anställda soldaterna är väl utbildade för sina uppgifter. Förmågan att hantera komplicerade vapensystem ligger i allmänhet på en hög nivå. Alla kan också relativt enkelt vidareutbildas för andra slag av verksamhet. De anställda soldaterna skriver kontrakt för ett begränsat antal år. Systemen bygger på att de skall kunna förnya kontrakten och avancera i de lägre befälsgraderna (Non-Commissioned Officers).
Personalen i yrkesförsvaren deltar i mycket stor utsträckning i utlandstjänst. Det kan ske i permanent stationerade utlandsförband (amerikanska soldater i Tyskland och Korea), i tillfälliga utlandsförband (brittiska soldater i Nordirland) eller i internationella insatser i FN:s eller NATO:s regi på t.ex. Balkan.
Möjligheter till utlandstjänstgöring stimulerar i många fall rekryteringen till första kontraktet men gör det svårt att få anställda som bildat familj att förnya det. Detta minskar stabiliteten i bemanningen och kvaliteten på de anställda i lägre befälsgrader. De som behövs i organisationen erbjuds ibland ekonomiska förmåner för att stanna kvar i tjänst, medan andra får ersättningar för att sluta. Det amerikanska försvaret ger lägre befäl med mer än tio års tjänst en slags tillsvidareanställning och slipper den omständliga proceduren att förnya kontrakten.
Försvarsmakten i länder med yrkesförsvar har rekryteringsproblem under perioder med ekonomisk högkonjunktur.
Belgien avskaffade år 1995 den allmänna värnplikten och inrättade ett yrkesförsvar. Krigsorganisationen reducerades. Antalet värnpliktiga minskade övergångsvis med omkring hälften.
Samtidigt upphävde parlamentet pliktlagarna.
Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder 125
Skälen till förändringarna i det belgiska systemet var framför allt dessa:
G
Något invasionsförsvar behövdes inte längre;
G
Verksamheten skulle nästan uteslutande omfatta fredsfrämjande insatser;
G
Systemet ansågs orättvist, eftersom hälften av männen slapp tjänstgöra;
G
Det var svårt att hinna utbilda värnpliktiga under sex–åtta månader för uppgifter inom högteknologiska vapensystem.
Det nya belgiska systemet för personalförsörjning bygger på korttidsanställning för alla kategorier av befattningar under två–fem år. Andelen kvinnor uppgår till omkring 6 %.
Problemen under övergångsperioden är emellertid flera:
G
Svårigheter att rekrytera personal;
G
Överskott på främst officerare;
G
Olämplig ålderssammansättning – för få yngre officerare och för många äldre soldater (förbanden tog i början in äldre värnpliktiga för att snabbt kunna fylla organisationen);
G
Personalkostnadernas andel av försvarsutgifterna har ökat.
Nederländerna införde ett yrkesförsvar år 1995. Rekryteringen gick bra och det nya systemet startade ett år före den planerade tidpunkten. De anställda soldaterna skriver kontrakt för minst två år och kan sedan antingen lämna verksamheten eller söka vidareanställning. En del blir lägre befäl.
Den allmänna inställningen till yrkesförsvar är positiv i Nederländerna. Försvaret följer noga arbetsmarknadsläget för att vid behov kunna intensifiera rekryteringsåtgärderna. Värnpliktslagarna är vilande.
4.1.6 Stater som håller på att införa yrkesförsvar
Frankrike, Spanien och Portugal
Frankrike håller sedan år 1997 på att införa ett yrkesförsvar.
Övergången skall vara helt genomförd år 2002. Syftet är framför allt att den franska armén med kort varsel skall kunna delta i internationella, fredsfrämjande och humanitära insatser.
126 Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder SOU 2000:21
Antalet värnpliktiga minskar efter hand under övergångsperioden. Rekryteringen omfattar anställda och frivilliga värnpliktiga med 12 månaders tjänstgöring, som kan förlängas.
Den franska värnplikten kommer att vara vilande. En dags registrering och information – s.k. försvarsförberedelse – är obligatorisk för alla män i åldern 17–18 år. Fr.o.m. år 2000 gäller detta även kvinnor, som alltså är skyldiga att genomgå registrering och få information.
Den som inte före 25 års ålder har gjort sin försvarsförberedelse får inte avlägga examen eller prov som är underställda offentlig kontroll (t.ex. körkortsprov). Den som inte registrerat sig kan inte heller få statliga stipendier.
Spanien avser att börja införa ett yrkesförsvar år 2002. Införandet av det nya systemet kommer att ske stegvis. Under övergångsperioden reduceras tiden för första tjänstgöringen från nio till sex månader.
Spanska soldater som tar anställning kommer att få ett kontrakt på tre år. Det skall kunna förlängas upp till 12 år eller till 35 års ålder. Planer finns på en frivillig värnplikt under omkring ett år för män och kvinnor.
Portugals försvar består efter en omorganisation år 1991 av kontraktsanställda i förband med hög insatsberedskap och värnpliktiga för behoven i fred och vid mobilisering. Den första tjänstgöringen för värnpliktiga i det portugisiska försvaret omfattar fyra månader. Det finns dessutom en möjlighet till frivillig tjänstgöring under 8–18 månader. Avsikten är att de anställda skall skriva kontrakt för två–nio år. Strävan är att rekrytera 6 000 anställda om året. Andelen kvinnor bör vara 20 %. Kontraktsanställning skall ge ”förtur” till civila arbeten efter kontraktstidens slut.
Rekryteringen av värnpliktiga som frivilligt anmäler sig till tjänstgöring har emellertid blivit begränsad och utbildningstiden anses otillräcklig. Portugal har av de skälen beslutat att införa ett yrkesförsvar år 2003.
* * *
Utredningen beskriver i de följande tre avsnitten systemen för försörjning med pliktpersonal i Danmark, Finland och Norge. En mer detaljerad redogörelse i matrisform – som ger möjligheter att för varje slag av uppgift jämföra systemen i de tre nordiska länderna – finns i Bilaga 4.
Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder 127
4.2 Danmark
4.2.1 Det danska pliktsystemet i stora drag
Alla danska män är skyldiga att fullgöra värnplikt och skall mönstra. Mönstringen äger rum i åldern 18–32 år. I mitten av 1970-talet infördes ett system för prövning och inskrivning karaktäriserat av frivillighet och lottning. Samtidigt höjdes ersättningarna väsentligt till dem som skall tjänstgöra. Bakgrunden var det då starkt minskade behovet av värnpliktiga.
De värnpliktiga blir vid mönstringen bedömda som lämpliga, begränsat lämpliga eller olämpliga. De som bedöms lämpliga eller begränsat lämpliga drar en lott, som innebär antingen att de skall genomgå grundutbildning eller att de inte skall göra det. Under senare år har i stort endast de lämpliga skrivits in. För de begränsat lämpliga har lottnumret av det skälet i praktiken ingen betydelse. Lottningen avser inte värnpliktiga som avser att skaffa sig kunskaper och erfarenheter i yrken som försvaret har särskilt stort behov av. Det kan vara t.ex. tekniker av olika slag och sjukvårdspersonal, framför allt läkare.
Alla lämpliga och begränsat lämpliga kan ingå ett avtal med myndigheterna om värnpliktstjänstgöring. Det gör att även de som dragit ett s.k. frinummer kan få genomgå grundutbildning. Värnpliktiga som har ingått avtal kallas in före andra och kan i stor utsträckning få sina egna önskemål tillgodosedda. Det senare gäller t.ex. befattning, utbildningsort och tid för tjänstgöring.
Värnpliktstjänstgöringen består av
G
Tjänstgöring inom det militära försvaret;
G
Tjänstgöring inom räddningsberedskapen (det integrerade civilförsvaret och brandväsendet);
G
Biståndsarbete i utvecklingsländer;
G
Civilt arbete (vapenfri tjänst).
Grundutbildningstiden för meniga är 4–12 månader – de flesta tjänstgör 10-12 månader – och för befäl 17–24 månader. Kvinnor kan sedan år 1998 göra militärtjänst av i stort sett samma slag som männen.
En årskull mönstrande män uppgår enligt siffrorna för år 1997 (det senaste året med fullständig redovisning) till drygt 32 000 personer. Drygt två tredjedelar av antalet bedömdes som lämpliga eller begränsat lämpliga. Det militära försvaret tog i anspråk nära 9 000 värnpliktiga och den civila räddningsberedskapen ca 1 000
128 Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder SOU 2000:21
män. Resterande omkring 12 000 placerades i personalreserven eller i det civila försvarets beredskapsstyrka (som inte kallas in i fredstid). Upp emot 6 000 av dem som skulle göra tjänst i fred tecknade avtal, medan drygt 4 000 skrevs in med plikt, delvis genom lottning.
För befattningar som bl.a. jägare och specialister av olika slag fanns det år 1998 ca 8 000 kontraktsanställda meniga (konstabler). Anställningen omfattar fem år. Rekryteringen uppgår som regel till 1 500 kontraktsanställda per år.
Den som vill göra värnplikt genom biståndsarbete i utvecklingsländer tjänstgör två år. Ingen har sedan år 1994 valt denna form av tjänstgöring.
Civilt arbete är en vapenfri tjänstgöring. Antalet har genomsnittligt under perioden 1994–97 varit knappt 800 personer per år. Tjänstgöringen sker i allmänhet inom den sociala eller kulturella verksamheten. Tjänstgöringstiden är lika lång som för de värnpliktiga.
För ersättningar till de värnpliktiga som genomgår grundutbildning finns det ett system med skattepliktig lön och kostersättning. Det sammanlagda beloppet ökar fr.o.m. de fyra första månaderna från 6 300 Dkr till 12 300 Dkr per månad. Avgångsersättningen varierar mellan 4 000 och 8 000 Dkr. De som gör civil värnplikt (vapenfri tjänst) får en betydligt lägre ersättning än de värnpliktiga.
4.2.2 Det praktiska genomförandet av eget val och lottning
Systemet i stora drag
Inrikesministeriet – som har ansvaret för verksamheten – ser till att de sex kontor runt om i Danmark som skall genomföra inskrivningen i förväg för ett halvår i taget får ett antal lottnummer. Antalet svarar mot det antal mönstrande som väntas komma att inställa sig på varje kontor.
Varje lott är inlagd i ett slutet kuvert. Kuverten som de värnpliktiga får välja ligger i en kasse. Systemet är konstruerat på ett sådant sätt att alla värnpliktiga, oavsett var de infinner sig, har samma möjlighet att dra ett lågt eller ett högt nummer.
Även de som redan vid mönstringen uppger att de vill fullgöra tjänstgöring skall dra ett lottnummer. Skälet är att de efter mönstringen skulle kunna ändra inställning till den frivilliga tjänst-
Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder 129
göringen. De skulle i så fall få infinna sig på nytt bara för att dra en lott.
Varje värnpliktig får i samband med mönstringen veta när beslutet om han skall tjänstgöra eller inte kommer att fattas. Sådana beslut sker två gånger om året – i mars och september. Avgörande för tidpunkten för den enskilde är om han håller på att genomföra studier eller genomgå annan utbildning. Beslutet fattas av Forsvarets Værnepligt og Rekruttering, som är fördelningsmyndighet för samtliga sex mönstringsområden.
Ett exempel som belyser tidsförhållandena: En värnpliktig som
mönstrade under första halvåret 1999, fick besked tidigast i september om eventuell tjänstgöring med inryckning under första halvåret 2000. Om han önskade genomgå tjänstgöring – och ville ingå avtal om detta – skulle anmälan vara inne hos fördelningsmyndigheten senast en månad före beslutstidpunkten (september 1999).
När fördelningsmyndigheten skall genomföra fördelningen är utgångspunkten behovet av värnpliktiga inom det militära försvaret och den civila räddningsberedskapen. Fördelningsmyndigheten har uppgifter om hur många som anmält sig frivilligt till tjänstgöring och vet av det skälet var lottnummergränsen kommer att ligga. De mönstrande som inte har anmält sig frivilligt och som vid mönstringen har dragit ett lottnummer under den fastställda gränsen blir skyldiga att fullgöra tjänstgöring. De som har fått ett nummer över gränsen blir befriade.
Tre grupper av lottnummer
I slutet av 1980-talet förbättrades servicen till de mönstrande. Med ledning av uppgifter från Forsvarets Værnepligt og Rekruttering fastställer Inrikesministeriet för varje halvår i taget ett schema med några preliminära lottnummergränser. Enligt det schema som avser fördelningen av värnpliktiga i september 1999 är numren indelade i tre grupper.
Den som drar ett nummer i den första gruppen – som sträcker sig upp till 18 000 – får besked om att han kommer att kallas in. Den som i detta läge anmäler sig frivilligt för tjänstgöring kan till en del påverka tiden och platsen för tjänstgöringen.
130 Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder SOU 2000:21
För den som har dragit ett nummer i den mellersta gruppen – mellan 18 000 och 24 000 – beror utgången på var lottnummergränsen kommer att ligga. Avgörande blir fördelningsmyndighetens beslut i samband med fördelningen den 1 september.
Den som hamnar i den sista gruppen – mellan 24 000 och 36 000 – får vid mönstringen besked om att han tillhör räddningsberedskapens personalreserv. Det innebär att han inte kommer att behöva tjänstgöra i fredstid.
Även mönstrande som dragit ett lottnummer mellan 18 000 och 36 000 kan anmäla sig frivilligt. Det förhållandet att fördelningsmyndigheten inte vet hur många mönstrande som under mönstringshalvåret kommer att anmäla sig frivilligt gör att hanteringen av den mellersta gruppen måste vara flexibel. Det är nödvändigt för att fördelningsmyndigheten skall ha en viss handlingsfrihet, när lottnummergränsen skall fastställas.
Det skall framhållas att lottnumren i schemat bara avser dem som skall kallas in under det första halvåret efter fördelningen. Numren gäller inte för värnpliktiga med speciell utbildning, studieinriktning eller yrkesverksamhet som det militära försvaret och den civila räddningsberedskapen har särskilt behov av. De får oavsett vilken grupp lottnumret tillhör inget besked om att de kan bli undantagna från tjänstgöring. Avgörandet för deras del faller i samband med fördelningen i mars eller september.
4.3 Finland
Alla finska män i åldern 18–60 år omfattas av den allmänna värnplikten. De kallas till mönstring – s.k. uppbåd – när de är 18 år. De som vill kan bli antagen som frivillig och rycka in redan vid 18 års ålder.
Uppbådet sker under hösten ute i kommunerna i närvaro av företrädare för bl.a. kommunen, polisen och kyrkan på orten. Före mönstringen har den lokala hälsovårdscentralen gjort en medicinsk undersökning av var och en. Alla har också i förväg lämnat uppgifter i ett formulär om bl.a. planerade civila studier och hur de ser på grundutbildningen. Några fysiska eller psykologiska prov sker inte före eller i samband med uppbådet.
Syftet med mönstringen är att de militära myndigheterna skall fastställa personuppgifterna som alla har lämnat, höra vilka önskemål de mönstrande har och besluta om var och när de skall rycka in till grundutbildning.
Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder 131
Vid uppbådet sker normalt ingen uppdelning av de mönstrande mellan befattningar som t.ex. meniga, befäl och specialister av olika slag. Den mönstrande kan av det skälet inte heller få något besked om hur länge grundutbildningen kommer att vara för hans del.
Beväringstjänsten börjar med en rekrytperiod på åtta veckor – en s.k. krigsmannakurs – som alla värnpliktiga genomgår. Under den tiden delas de värnpliktiga in i grupper med ledning av prov och tester. Resultaten och de egna önskemålen ligger till grund för besluten om fortsatt utbildning. Beväringstjänsten varierar mellan sex månader för en del kategorier av meniga och nio eller 12 månader för befäl och meniga med krävande specialuppgifter. För dem som skall tjänstgöra längre än sex månader fattas beslut om detta under beväringstjänsten.
Systemet med 6–12 månaders grundutbildning, som infördes under år 1998, innebar bl.a. att längden på utbildningen minskades. Syftet var att försvaret skulle få ekonomiska möjligheter att även i fortsättningen ge alla vapenföra män utbildning. Enligt det finska försvaret har reformen visat sig ändamålsenlig.
Vapenfri tjänst förekommer inom det militära försvaret och i form av civiltjänst hos olika slag av civila myndigheter.
Kvinnor kan på egen begäran antas till militär tjänstgöring enligt de regler som gäller för männen.
Omkring 30 000 eller omkring 85 % av männen i varje årskull genomgår grundutbildning. Nästan 27 000 av dessa gör militärtjänst.
4.4 Norge
Norska män är värnpliktiga från 19 till 44 års ålder. Alla som inte befrias vid mönstringen – den s.k. sessionen – skrivs in för värnpliktstjänstgöring. Sessionen äger rum på ett stort antal orter i landet och tar för varje mönstrande i allmänhet en dag. Alla får information om värnpliktstjänstgöringen, genomgår en medicinsk undersökning och deltar i skriftliga tester.
Myndigheterna har före sessionen samlat in uppgifter om de mönstrande från t.ex. folkbokföringsregistret, socialförsäkringsregistret och personalkontrollregistret.
De mönstrande som skall genomgå grundutbildning fördelas mellan de olika försvarsgrenarna och hemvärnet. Det sker en gång per år vid den s.k. huvudfördelningen, som äger rum under hösten.
132 Försörjningen med pliktpersonal m.m. i andra länder SOU 2000:21
Grundutbildningstiden är sex, nio eller 12 månader. De flesta gör 12 månaders tjänst. Hemvärnstjänsten fordrar minst tre månaders tjänstgöring. Grundutbildningen inom sjö- och luftförsvaret börjar med tre månaders rekrytskola. Arméns utbildning är däremot helt sammanhängande.
Utbildningen till värnpliktiga befäl sker inom den tidsram på 12 månader som gäller för de flesta som genomgår militär utbildning. De som skall bli befäl får besked om detta under utbildningens gång. Värnpliktiga kan vidare på begäran bli antagna till en tvåårig befälsskola.
Civilförsvaret kan disponera värnpliktiga som har lämnat det militära försvaret eller som på grund av sina civila yrkeserfarenheter behövs inom civilförsvaret. Möjligheter till civil tjänst föreligger för dem som kommer i konflikt med sin allvarliga övertygelse om de gör militärtjänst. Den civila tjänstgöringen, som omfattar 14 månader, sker utan anknytning till försvaret – i allmänhet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.
Som ersättning för pliktutbildningen kan elever vidare skrivas in för yrkesutbildning inom något av de omkring 40 som regel tekniska yrkesområden, där det finns militära lärlingsplatser. Samma sak gäller dem som har kommit in på praktiska fortsättningsskolor för att som lärlingar få en yrkesutbildning. Lärlingarna kombinerar i båda fallen militär tjänstgöring med utbildning inom yrkesområdet. Det kan för dem som gå praktisk fortsättningsskola vara fråga om utbildning till t.ex. fordonsmekaniker, lastbilsförare, förare till anläggningsmaskiner, flygtekniker, servicemän inom elektronikområdet, kockar och kontorsassistenter.
Kvinnor kan efter ansökan får göra militärtjänst. De som inom tre månader skriver på en förbindelse om fortsatt tjänstgöring fullgör de skyldigheter som gäller för männen.
Under 1990-talet har omkring 20 000 värnpliktiga – av totalt omkring 30 000 mönstrande – årligen genomgått militär grundutbildning. Antalet värnpliktiga kommer under år 2000 att minska till drygt 18 000. I det närmaste 4 000 ansökte under år 1998 om att få göra civil tjänst. Nära 2 300 fullgjorde sådan civil tjänst – i de flesta fallen inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten.
Något mer än 200 kvinnor ryckte under år 1998 in till grundutbildning. Drygt 150 av dessa skrev efter tre månader under förbindelsen om fortsatt tjänstgöring.
SOU 2000:21 133
5 Statsmakternas riktlinjer
−
myndigheternas bedömningar och förslag
5.1 Grunderna i säkerhets- och försvarspolitiken
5.1.1 Utvecklingen i omvärlden
Statsmakterna konstaterade i samband med det försvarspolitiska kontrollstationsbeslutet våren 1999 (prop. 1998/99:74, bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1988/99:222, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224) att de säkerhetspolitiska förändringarna varit i stort sett positiva. Den för Sverige grundläggande gynnsamma säkerhetspolitiska utvecklingen under 1990-talet fortsätter, även om osäkerheten när det gäller utvecklingen i Ryssland består. Genom det fördjupade euroatlantiska säkerhetssamarbetet skapas bättre förutsättningar att hantera konflikter som kvarstår i Europa och dess närhet.
De gemensamma insatserna på Balkan fortsätter. Insatser kommer sannolikt att vara nödvändiga under lång tid framöver. Vår säkerhet och välfärd är i hög grad beroende av ett gemensamt ansvarstagande för fred och säkerhet i Europa och av att Sverige bidrar till detta, framgår det vidare av propositionen.
NATO och dess samarbete med partnerländerna spelar en central roll för krishanteringen i Europa. NATO-medlemsskapet för Ungern, Tjeckien och Polen tillmötesgår önskemålen från dessa länder. De överenskommelser som organisationen har träffat med Ryssland om samarbete, den återhållsamhet som NATO visat när det gäller gruppering av militära resurser och det fördjupade samarbetet inom Partnerskap för fred (PFF) har gjort att utvidgningsprocessen bidragit till en positiv säkerhetspolitisk utveckling i Europa.
134 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
Det praktiska samarbetet inom olika samhällsområden i Östersjöområdet och de nordiska ländernas ökande säkerhetssamarbete och med främst de baltiska länderna ger ett väsentligt bidrag till säkerheten i regionen.
Det största hotet mot säkerheten i Nordeuropa sammanhänger enligt statsmakternas uttalande våren 1999 med den fortsatta instabiliteten i Ryssland. Osäkerheten kvarstår om Rysslands inrikespolitiska utveckling och de konsekvenser den kan få för relationerna till omvärlden. Den ekonomiska krisen i landet fördjupas. Utrymmet för vidmakthållande eller reformering av den militära kapaciteten i landet är mycket begränsat.
Ett invasionsföretag som syftar till en ockupation av Sverige ter sig inte möjligt att genomföra under de närmaste tio åren, förutsatt att vi har en grundläggande försvarsförmåga. Väpnade angrepp genom framför allt luften, insatser mot begränsade mål i Sverige eller andra typer av avsiktliga hot och påtryckningar är emellertid enligt statsmakternas bedömning möjliga att genomföra även i nuvarande omvärldsläge. Sådana åtgärder skulle kunna aktualiseras i samband med akuta kriser i vårt närområde. Syftet skulle kunna vara att störa det svenska samhällets funktion eller att påverka Sveriges agerande.
De bedömningar som skett efter kontrollstationsbeslutet går i samma riktning. Försvarsberedningen konstaterade i rapporten (Ds 1999:55) Europas säkerhet – Sveriges försvar att vår säkerhetspolitik alltmer vävs in i ett brett internationellt samarbete om säkerhet i Europa. Detta breda samarbete är av grundläggande betydelse för de stora förbättringar i vårt säkerhetspolitiska läge som skett sedan det kalla krigets slut.
Ett invasionsföretag som syftar till ockupation av Sverige ter sig inte möjligt att genomföra under de närmaste tio åren, förutsatt att vi har en grundläggande försvarsförmåga. Aktörer som kan tänkas agera mot Sverige och hota vår säkerhet är enligt Försvarsberedningen inte i första hand stormakter med överväldigande militära resurser utan snarare stater eller organisationer och grupper, kanske geografiskt långt från Sverige, som med hot och påtryckningar, våld och skadegörelse kan tänkas vilja påverka oss.
Trots de jämfört med det kalla kriget mer begränsade hoten måste vi fortsätta våra säkerhetspolitiska ansträngningar. Avgörande för Sveriges säkerhet är att det internationella samarbetet fortsätter att utvecklas. Vårt bidrag måste ha hög prioritet. Samtidigt måste vi kunna hantera de hot och risker som kan riktas mot landet även i dagens situation och kunna anpassa våra resurser till
Statsmakternas riktlinjer… 135
de förändringar som kan komma att ske i omvärlden. Det kräver enligt Försvarsberedningen en helhetssyn på hela skalan av insatser från konfliktförebyggande genom krishantering till försvar mot väpnat angrepp och en gemensam syn på våra insatser för nationell och internationell säkerhet.
Regeringens bedömning hösten 1999
Regeringens konstaterar i sitt förslag till riksdagen hösten 1999 (prop. 1999/2000:30) Det nya försvaret att Försvarsberedningens rapport stöder den tidigare under våren 1999 beslutade inriktningen av totalförsvaret. Enligt regeringens bedömning kan Sverige nu skapa ett modernt, flexibelt och rörligt försvar grundat på en allmän totalförsvarsplikt. De förband och system som behövs i framtiden skall kunna användas både för att försvara det egna landet och för internationella insatser.
Regeringen föreslår i propositionen att försvarsresurserna förändras och utformas så att de motsvarar de nya kraven. Försvarsmakten har efter ett omfattande utredningsarbete i olika underlag lagt fram ett förslag till hur resurserna bör utformas för att svara mot de uppgifter och ekonomiska villkor som beslutades i kontrollstationen 1999. Som en följd av detta föreslår regeringen avsevärda förändringar i krigsorganisationens utformning, grundorganisationens storlek, personalbehov och utbildning av totalförsvarspliktiga.
5.1.2 Den svenska säkerhetspolitikens mål
Den svenska säkerhetspolitiken syftar enligt statsmakternas beslut våren 1999 ytterst till att bevara landets fred och självständighet. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en handlingsfrihet att – som enskild nation och i samverkan – kunna utveckla vårt samhälle.
Nationellt skall vi kunna möta militära hot som direkt berör
Sverige. Vi skall också kunna förebygga och hantera situationer som utan att direkt hota landets fred och självständighet ändå skulle kunna innebära snabba och allvarliga försämringar av samhällets normala funktioner.
Om det säkerhetspolitiska läget försämras, skall vår säkerhetspolitik bidra till att begränsa spänningen i omvärlden, särskilt i vårt närområde. Vi skall kunna försvara vårt territorium mot
136 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
kränkningar och angreppshandlingar var de än sker och vi skall kunna agera för att tillvarata svenska intressen. Vi skall kunna motstå hot och påtryckningar och möta insatser som riktas mot funktioner och värden i det svenska samhället och som syftar till att påverka vårt agerande och samhällets funktion.
Vi skall också genom den robusthet och förmåga till omställning som byggs in i det fredstida samhället söka förebygga att samhället blir utsatt för svåra påfrestningar i fred. Det skall dessutom finnas en beredskap som gör att vi kan hantera de påfrestningar som ändå uppstår.
Internationellt skall vi enligt statsmakterna i samverkan med andra stater aktivt verka för fred och ökad säkerhet i omvärlden och därmed också för oss själva.
I Europa är vårt mål att varaktigt säkra ett förtroendefullt och nära samarbete mellan alla stater. Sverige skall bidra till gemensamma fredsfrämjande och humanitära insatser både i och utanför Europa. Det är också ett svenskt mål att få till stånd en effektiv och väl fungerande euro-atlantisk krishanteringsförmåga som på begäran av FN eller efter beslut av OSSE kan bidra till att främja samarbete och fredlig konfliktlösning i Europa.
5.1.3 Användningen av totalförsvarsresurserna
Inledning
Totalförsvarets verksamhet – och uppbyggnaden av resurser – skall enligt statsmakterna ske med en helhetssyn på hanteringen av hot och risker inom alla delar av samhället. Strävan skall vara att åstadkomma ett så effektivt utnyttjande som möjligt av de resurser som samhället sammantaget satsar för att trygga sin säkerhet.
Totalförsvarsresurserna skall kunna användas för att
G
Försvara landet mot väpnat angrepp;
G
Hävda vår territoriella integritet;
G
Bidra till fred och säkerhet i omvärlden;
G
Stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred.
Statsmakternas riktlinjer… 137
Försvar av landet mot väpnat angrepp – hävdande av den territoriella integriteten
Sverige måste enligt statsmakterna ha en sådan beredskap att vi kan möta de mer begränsade väpnade hot som direkt kan beröra oss vid en kris som utvecklas ur det nuvarande omvärldsläget. Beredskapen inom totalförsvaret måste emellertid efter hand kunna höjas vid en krissituation i omvärlden. Åtgärder skall även kunna vidtas i ett längre tidsperspektiv mot förändrade hot. Det som statsmakterna kallar anpassningsfilosofin får en central betydelse i det här sammanhanget.
Sammantaget bör emellertid en relativt sett minskad vikt läggas vid förmågan att möta väpnat angrepp. Statsmakterna utesluter emellertid inte risker för våld eller hot om våld och skadegörelse mot viktiga funktioner och värden i det svenska samhället eller mot svenska intressen i omvärlden. Syftet skulle kunna vara att påverka Sveriges agerande i någon internationell fråga eller i en konflikt där vi är involverade. Omfattande sabotage eller terroraktioner mot viktiga infrastruktursystem kan ingå i en utveckling mot någon form av väpnat angrepp.
På lång sikt går det enligt statsmakterna inte att utesluta att ett invasionshot skulle kunna växa upp igen. Innan ett sådant hot uppstår kommer det säkerhetspolitiska läget att försämras. Utvecklingen kommer sannolikt att ta lång tid. Försvarspolitiken måste skapa en grund som gör det möjligt för oss att på ett betryggande sätt utveckla den egna försvarsförmågan i takt med hotande förändringar i omvärlden. En grundkapacitet måste finnas så att vi med stor flexibilitet kan möta olika slag av hot.
Fred och säkerhet i omvärlden
Sverige har efter det kalla kriget – inom ramen för det allt bredare internationella säkerhetssamarbetet – fått större möjligheter än tidigare att påverka förhållandena i omvärlden. Medlemskapet i EU spelar en central roll i det sammanhanget. Vi bedriver också ett ökande samarbete med NATO inom ramen för det euroatlantiska partnerskapsrådet, Partnerskap i fred och de fredsfrämjande insatserna på Balkan.
Som statsmakterna framhåller kan vi genom den fredsfrämjande internationella verksamheten direkt påverka säkerhetsläget. Vi medverkar aktivt till en utveckling som minskar risken
138 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
för konflikter och krig och som bidrar till varaktigt förtroendefulla och fredliga relationer mellan länder.
Sammantaget under åren har i runt tal 80 000 svenskar deltagit i olika slag av fredsfrämjande verksamhet. Sverige var ett av de första länder som ställde trupp till förfogande åt FN i Bosnien. Sverige deltar också i den NATO-ledda insatsen i Bosnien som syftar till att säkerställa efterlevnaden av Daytonavtalet. Totalförsvarsresurser används sedan flera år för att bistå de baltiska staterna när de bygger upp sina försvar.
Sverige har en betydande kompetens och omfattande resurser inom totalförsvaret. Detta är enligt statsmakterna en tillgång för den beredskap vi bör ha, så att vi kan bidra till det internationella samarbetet för ökad säkerhet med totalförsvarsresurser. De militära och civila insatserna bidrar direkt till att de dagsaktuella hoten mot säkerheten skall kunna hanteras. De svenska förbanden har visat god förmåga i det internationella samarbetet. Personalen får samtidigt handfasta och värdefulla erfarenheter, som har betydelse för vår förmåga att försvara det egna landet mot angrepp.
Svåra påfrestningar på samhället i fred
Det finns hot och risker som följer av den tekniska utvecklingen och det moderna och alltmer komplexa samhällets sårbarhet. Detta kan i viss mån uppvägas av den robusthet som myndigheter och andra försöker bygga in i moderna system och av de stora resurser i övrigt som rätt organiserade kan användas när samhället måste hantera störningar av olika slag.
Statsmakterna pekar på katastrofartade olyckor och andra extraordinära situationer, som kan leda till svåra påfrestningar genom t.ex. allvarliga störningar i infrastrukturen. En av uppgifterna för säkerhetspolitiken bör av det skälet vara att skapa en beredskap för hantering av extraordinära situationer som utan att direkt hota landets fred och självständighet kan innebära svåra påfrestningar på samhället. Detta innebär enligt statsmakterna å andra sidan inte att allt som kan påverka situationen i sådana lägen har säkerhetspolitisk relevans.
Åtgärder mot svåra påfrestningar i fred måste vidtas inom flertalet sektorer av samhället. Enligt statsmakterna skall grundprincipen emellertid vara att varje sektor själv svarar för att kunna hantera det som drabbar sektorn. Genom försvarspolitiken skapas betydande resurser som kan stärka det normala fredssamhällets förmåga i det här sammanhanget. Försvarspolitiken bör utformas
Statsmakternas riktlinjer… 139
med hänsyn till detta och behovet av resurser beaktas i planeringen, anser statsmakterna.
Om totalförsvarsresurserna skall kunna användas vid svåra påfrestningar bör myndigheterna genomföra en kontinuerlig övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att underlätta deras medverkan. Det är särskilt viktigt att öva hur resurserna på bästa sätt skall underställas de ansvariga myndigheterna i deras reguljära myndighetsutövning.
5.2 Behovet av personal för totalförsvarets olika uppgifter
5.2.1 Anställda, avtalsbundna och pliktpersonal
Inledning
Behovet av personal inom totalförsvaret skall tillgodoses i sådan utsträckning och med sådan personal att de olika verksamheterna fungerar på ett effektivt sätt. En stor del av arbetet i samhället under höjd beredskap kommer att bedrivas enligt samma principer som i fred. Många delar av totalförsvaret kommer att kraftigt utöka sin bemanning. Andra kommer omvänt att minska i omfattning. Kraven på en del verksamheter blir särskilt stora när hela krigsorganisationen eller delar av den skall sättas på fötter. Det gäller framför allt det militära försvaret.
Ansvar och uppgifter för de civila delarna av totalförsvaret är fördelade mellan statliga myndigheter, kommuner, landsting, kyrkliga samfund, företag och organisationer. De organ som har en uppgift i krig skall förbereda sig i fred, bl.a. genom att bygga upp en krigsorganisation. Ansvaret innebär att avväga behovet av personal med hänsyn till den uppgift krigsorganisationen har, de mål som har satts upp och tillgången på medel. Till detta hör att bedöma i vilken utsträckning försörjningen med personal skall ske med anställda, avtalsbundna eller pliktpersonal.
Personalförsörjningen avser primärt de uppgifter som myndigheter med ansvar för totalförsvarsuppgifter har inför ett väpnat angrepp eller i lägen när det blir nödvändigt att hävda landets territoriella integritet mot våld och skadegörelse eller hot om sådana åtgärder. Sekundärt kommer den rekryterade personalen emellertid att kunna tas i anspråk även för de andra uppgifter som totalförsvarsresurserna skall kunna användas till. Det handlar om
140 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
insatser vid svåra påfrestningar på samhället i fred och fredsfrämjande och humanitära åtgärder utomlands.
Det skall understrykas att medverkan i internationella insatser för pliktpersonalens del endast kommer att kunna ske på frivillig grund. Dessa frågor om personal för insatser vid svåra påfrestningar och åtgärder utomlands behandlar utredningen i annat sammanhang.
Enligt den statistik över den svenska arbetskraften i krig som den förra Pliktutredningen redovisade i betänkandet (SOU 1992:139) Totalförvarsplikt bestod 88 % av personalen inom den krigsorganiserade och planlagda delen av det civila försvaret av anställda. Pliktpersonalen svarade för 10 % och de frivilliga för resterande 2 %. Inom det militära försvaret var pliktpersonalens andel 85 %, medan de anställda utgjorde 4 % och frivilligpersonalen 10 %.
Anställda
De verksamheter inom totalförsvaret som samhället behöver skall fungera även efter omställningen till krigsförhållanden. De personer som inte tas i anspråk med plikt för det civila eller militära försvaret – och som inte heller har åtagit sig att medverka frivilligt – fortsätter med sina fredstida arbetsuppgifter, om dessa skall utföras även i krig. Detta sker enligt anställningsavtal mellan arbetsgivaren och den enskilde. Föreskrifterna om allmän tjänsteplikt i lagen om totalförsvarsplikt ger bl.a. myndigheter och företag möjligheter att behålla anställda som avser att lämna sina arbeten.
Många kommer att få andra uppgifter hos sina arbetsgivare än de har i fred. Det gäller bl.a. åtskilliga av de anställda hos kommunerna. En stor del av dessa kommer att arbeta inom kommunala områden som ökar i omfattning i krig, t.ex. barn- och äldreomsorgen eller den kommunaltekniska verksamheten.
Personal genom avtal och andra frivilliga
Ett starkt intresse är för många det främsta motivet för att medverka som frivilliga i totalförsvaret. En stor del av dessa har tecknat avtal om att tjänstgöra i krig. Många har i fred genom sina frivilligorganisationer fått utbildning och blivit krigsplacerade i en civil eller en militär verksamhet. Andra tillhör de resurser som
Statsmakternas riktlinjer… 141
arbetsmarknadsmyndigheterna kan använda för att täcka brister när det militära försvaret under höjd beredskap kommer att ta i anspråk den ordinarie personalen.
Försvarsmakten har i sin organisation ett antal frivilliga som utan att tillhöra en frivilligrörelse har ingått avtal med myndigheten om att tjänstgöra som s.k. krigsfrivilliga. Genom samma typ av överenskommelser är personal på frivillig grund under höjd beredskap knuten till vissa civila myndigheters verksamhet.
Ett stort antal frivilliga ställer sig sannolikt till förfogande när behovet uppstår och får de uppgifter som det i det läget kommer att behövas personal till.
Pliktpersonal
Tjänstgöringen med totalförsvarsplikt omfattar, som tidigare framgått, en skyldighet att fullgöra
1. Civilplikt,
2. Värnplikt; eller
3. Allmän tjänsteplikt.
Den allmänna tjänsteplikten innebär en skyldighet att tjänstgöra endast under höjd beredskap.
Civilplikten och värnplikten utnyttjas framför allt när myndigheter och andra i fred vill skriva in och utbilda personal. Fördelen med att rekrytera i fred är att personalen finns tillgänglig redan vid mobiliseringen. Sett till antalet personer grundar det militära försvaret, som framgått, en mycket stor del av sin personalförsörjning på värnpliktiga.
För huvuddelen av den civila verksamhet som skall bedrivas under höjd beredskap är avsikten däremot att använda den i fred anställda personalen inom myndigheter och andra organ och de frivilliga som dessa eventuellt har träffat överenskommelse med. Genom pliktlagstiftningen har framför allt de myndigheter och andra organ med uppgifter inom civilt försvar som tillkommer eller kraftigt utökas under höjd beredskap möjligheter att trygga försörjningen med personal.
Pliktbestämmelserna kan vidare användas om en myndighet eller ett annat organ vill skriva in personal med de yrkeskunskaper som fordras i verksamheten under höjd beredskap och som skall tjänstgöra i en annan verksamhet än där han eller hon är anställd i fred. Det är normalt fråga om personal som längre
142 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
fram i livet har skaffat sig de yrkeserfarenheter som behövs inom totalförsvaret. I dessa fall behövs det i detta skede ingen eller bara en begränsad utbildning i totalförsvarsmyndigheternas regi.
5.2.2 Försörjningen med pliktpersonal enligt statsmakternas beslut våren 1999
Statsmakterna beslutade våren 1999 att totalförsvarets personalförsörjning även i fortsättningen i huvudsak skall tryggas genom ett system med plikttjänstgöring. Kraven på förmåga att kunna möta ett väpnat angrepp skall vara dimensionerande för det framtida pliktsystemet.
Inriktningen för den militära delen av totalförsvaret skall vara att inte fler totalförsvarspliktiga skrivs in till grundutbildning än som Försvarsmaktens framtida organisation fordrar. För åren 2000 och 2001 skall utbildningsvolymen för det militära försvarets del minskas till omkring 15 000 värnpliktiga per år. Detta är en minskning med ca 3 000 i förhållande till utbildningen under år 1999 och med 10 000 i förhållande till 1996 års totalförsvarsbeslut.
Regeringens bedömning hösten 1999
Regeringen har, som framgår av prop. 1999/2000:30Det nya försvaret, uppdragit åt Försvarsmakten att – i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till den framtida värnpliktsvolymen – komplettera underlaget om behovet av totalförsvarspliktiga som gör värnplikt. Antalet bör enligt regeringen inte minska i förhållande de värnpliktiga som under år 1999 gjorde värnplikt, omkring 18 000. Försvarsmakten skall särskilt belysa behovet av rekrytering till hemvärnet och av att utveckla kompetensen inom vissa delar av markstridskrafternas insatsförband. Det senare skall ske särskilt mot bakgrund av behovet att öka den internationella förmågan.
Inom den civila delen av totalförsvaret skall volymen utbildade som tillgodoser kommunernas behov reduceras från ca 3 000 civilpliktiga under år 1999 till omkring 1 500 per år under 2000 och 2001. Utbildningen för de statliga myndigheternas behov skall även i fortsättningen omfatta i runt tal 600 civilpliktiga.
Statsmakternas riktlinjer… 143
ÖCB har på uppdrag av regeringen bedömt behovet av totalförsvarspliktiga för det civila försvaret efter år 2001. Se vidare avsnitt 5.2.4.
Statsmakterna konstaterade vidare i samband med totalförsvarsbeslutet våren 1999 att längden på utbildningen inom framför allt det militära försvaret bör omprövas. Det kan ifrågasättas, betonade regeringen i propositionen, om inte de nuvarande utbildningstiderna överlag kan kortas. För en stor del av de värnpliktiga bör det kunna vara tillräckligt med sex månaders utbildning. För en del befattningar kan det emellertid komma att fordras längre utbildning. Försvarsmakten bör göra en genomgång av samtliga utbildningstider, framhöll regeringen i propositionen.
5.2.3 Försvarsmaktens redovisning till regeringen den 19 maj 1999
Försvarsmakten skulle till den 19 maj 1999 på uppdrag av regeringen redovisa ett förslag till system för utbildning av värnpliktiga som under lång tid förmår att skapa balans i systemet för personalförsörjningen.
Grundläggande principer
Enligt den utredning som Försvarsmakten redovisade med anledning av uppdraget bör Försvarsmakten även i framtiden personalförsörjas av ett system grundat på allmän värnplikt. Försvarsmaktens behov måste styra både det antal värnpliktiga som utbildas och utbildningens längd.
De förband i insatsorganisationen som skall tillgodose höga krav på förmåga – de operativa insatsstyrkorna – bör enligt Försvarsmakten försörjas med värnpliktiga som genomgår grundutbildning för dessa uppgifter. De värnpliktiga som det är fråga om utgör en viktig grund också för rekryteringen av personal för internationell tjänstgöring och för officersyrket. Övriga förband kan personalförsörjas genom successiv överföring från de operativa insatsstyrkorna.
I den modell för bedömning av dimensioneringen av organisationen som Försvarsmakten skisserar är utgångspunkten en årlig värnpliktsvolym som både säkerställer statsmakternas krav på insatser och beredskap och som en grund för Försvarsmaktens kompetensutveckling. Med detta sätt att se på verksamheten styr
144 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
de nära behoven, förmågan att genomföra internationella insatser, beredskap, territoriell integritet och kompetensutveckling den årliga produktionen av värnpliktiga före kraven att numerärt fullt ut uppfylla organisationen.
Uppgiften att hävda den territoriella integriteten kommer tillsammans med de internationella uppgifterna i den närmaste framtiden att ha större betydelse för dimensioneringen av utbildningsoch förbandsverksamheten än uppgifterna försvar mot väpnat angrepp och stöd till samhället. Skyddet av den territoriella integriteten innebär att förband skall ha beredskap under hela året. Om organisationen vid behov skall kunna genomföra anpassning genom tillväxt, måste systemet enligt Försvarsmakten medge en substantiell ökning av den årliga utbildningen av värnpliktiga.
Det årliga behovet av värnpliktiga skall kunna baseras på en balanserad avvägning av
G
Tillgängliga medel;
G
Krigsorganisationens behov;
G
Utbildningskvalitet och långsiktig kompetensutveckling;
G
Behovet av insats – nationellt och internationellt;
G
Grundorganisationens förutsättningar.
Behoven i siffror räknat bör enligt Försvarsmakten få variera om det är nödvändigt för att åstadkomma utbildningseffektiva volymer. Syftet är att få en minsta volym per förband eller funktion som säkrar kvaliteten i verksamheten.
Den indelning av pliktpersonalen i KB-, PB-, GB-, E och Fvärnpliktiga som har tillämpats i många år är ändamålsenlig även i ett framtida system för personalförsörjningen, framhåller Försvarsmakten.
Insatsorganisationens behov, m.m.
Insatsorganisationen är ett sammanfattande uttryck för de förband och motsvarande enheter som skall uppfylla krigsorganisationen. Behovet av värnpliktiga för insatsorganisationen har beräknats med ledning av den struktur på krigsorganisationen som angavs i MIL-underlag (underlag till militärledningen) 1999-04-29–30 och de planeringsanvisningar som följde efter detta MIL-underlag.
Det årliga behovet av värnpliktiga för krigsorganisationen fr.o.m. år 2002 har beräknats till 14 340. Särskilda resurser utöver detta med 2 010 värnpliktiga vill Försvarsmakten avdela för
Statsmakternas riktlinjer… 145
bevakning, högvakt, musikkårer och hemvärn. Antalet värnpliktiga sammanlagt per år blir enligt dessa beräkningar 16 350.
Försvarsmakten avser enligt förslaget att upphöra med utbildningen av depåvärnpliktiga, mobiliserings- och förplägnadsvärnpliktiga och värnpliktiga i idrottsplutoner.
Kompetensorganisationens behov
Försvarsmakten överväger att genomföra utbildning av värnpliktiga även mot andra behov än insatsorganisationens. Det skulle kunna gälla även krigsförband som utgår, förutsatt att utbildningen är nödvändig för att möjliggöra anpassning eller tillväxt längre fram. Jägar- och artilleriutbildning på divisionsnivå är två exempel inom armén. För marinen skulle det kunna vara utbildning för rörligt sjömålsartilleri och kustrobotar och för flygvapnet specialister för underrättelsetjänst och teknisk tjänst.
Utbildning vid sidan om insatsorganisationens behov kan enligt Försvarsmakten behöva ske genom grundutbildning av hela förbandsenheter med värnpliktiga och befäl eller – genom kaderutbildning – för endast nyckelfunktioner. Ett annat exempel är begränsad befälsutbildning genom kursverksamhet. Kompetens kan vidare behöva utvecklas för förband som inte kommer att sättas upp i närtid, t.ex. IT-skyddsförband, attackhelikopterförband och nya lednings- och underrättelseförband.
Behov av bevakningsvärnpliktiga
Stöldbegärliga vapen har under senare år flyttats från mobiliseringsförråd till kasernområden. Syftet är att åstadkomma en säkrare förvaring. Hoten mot förbanden har i stället ökat. Till detta kommer ökade krav på eskortering av olika slags militära transporter. Försvarsmakten anser mot den bakgrunden att det nuvarande systemet för utbildning av värnpliktiga i vakt- och eskorttjänst bör utvecklas. Det föreslås ske genom att statusen och kapaciteten på verksamheten höjs och genom förändringar i kravprofiler för de värnpliktiga som skall skrivas in.
Försvarsmakten framhåller i redovisningen att 1 300 värnpliktiga per år bör avdelas för dessa fredstida bevakningsuppgifter. Antalet bör enligt Försvarsmakten fördelas med 50–60 värnpliktiga per förband. Utbildningen bör planeras så att det finns en kontinuerlig beredskap hela året.
146 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
Hemvärnets behov
Försvarsmakten bedriver en särskild utbildning för hemvärnets behov. Utbildningen pågår under tre månader och skall möjliggöra placering och fortsatt utbildning inom hemvärnet. Samtliga som skrivs in i utbildningsreserven får ett erbjudande om att genomgå utbildningen. Åtagandet är frivilligt men utbildningen sker enligt pliktlagstiftningens bestämmelser. Verksamheten skulle enligt planeringen för år 1999 omfatta ca 400 värnpliktiga.
Basen för hemvärnets rekrytering kommer att minska när inskrivningen till den militära verksamheten begränsas. Försvarsmakten anser att det nuvarande systemet med frivillig utbildning skall vara kvar. Syftet är att motverka minskningen av den naturliga rekryteringsbasen och att åstadkomma en föryngring av organisationen. De totalförsvarspliktiga som inte skrivs in till utbildning bör liksom hittills få tillfälle att genomgå den särskilda utbildningen för hemvärnets behov.
Volymen bör enligt Försvarsmaktens redovisning i maj 1999 vara ca 300 utbildade per år.
Internationella fredsfrämjande insatser
Försvarsmaktens uppgift att delta i internationell verksamhet är en angelägenhet för hela Försvarsmakten och dess personal. Hela insatsorganisationen bör på sikt utvecklas så att den kan verka i en internationell miljö, framhåller Försvarsmakten i sin redovisning till regeringen. Uttagning av värnpliktiga för utlandstjänst bör emellertid även i fortsättningen ske på frivillig grund.
Enligt statsmakternas ambitionsnivå i kontrollstationsbeslutet kommer det att fordras maximalt 4 000–5 000 yrkesofficerare och värnpliktiga årligen för internationella insatser. Förutsättningen för beräkningen är att insatsstyrkorna roteras med sex månaders intervall. Erfarenheten hittills är enligt Försvarsmakten att omkring 10 % av en åldersklass kan rekryteras. Även om Försvarsmakten föreslår förändringar kommer detta enligt rapporten till regeringen inte att räcka för den redovisade politiska ambitionen. Försvarsmakten anser att utlandsstyrkan bör bestå av sammanlagt 1 000–1 500 officerare, civilt anställda och värnpliktiga. Detta fordrar enligt rapporten en årlig rekrytering på 2 000–3 000 personer.
Grundutbildning får för närvarande enligt lagen om totalförsvarsplikt endast ske mot en krigsbefattning. Utbildning för
Statsmakternas riktlinjer… 147
olika slag av internationella uppgifter inom ramen för grundutbildningen kan därmed endast genomföras med den enskildes godkännande. Försvarsmakten anser att bestämmelserna bör ändras så att en grundläggande soldatutbildning och förbandsutbildning kan genomföras mot internationella utbildningsmål.
Andra åtgärder som har förutsättningar att öka rekryteringen till den internationella verksamheten är höjda ersättningar och ett system för kontrakt om medverkan i utlandstjänst efter grundutbildningen. Försvarsmakten anser att ersättningsbeloppen bör höjas med upp till 50 %.
Kontraktsanställda värnpliktiga
Den kontraktsanställning som Försvarsmakten föreslår omfattar beredskap för tjänstgöring och påverkar inte värnpliktsvolymen i grundorganisationen. Med kontraktsanställda menas personal som genom ett avtal åtar sig att vara tillgängliga för medverkan i insatser.
De kontraktsanställda är i första hand avsedda för utlandsstyrkan. Systemet innebär att den värnpliktige förbinder sig att under t.ex. en tvåårsperiod delta i en eller två svenska insatser utomlands. Under beredskapsperioderna mellan insatserna genomgår den kontraktsanställde en viss utbildning.
Visstidsanställning av soldater
Den framtida militära verksamheten ställer enligt Försvarsmakten förändrade krav på personalen. Kraven på kompetens bedöms komma att öka för officerare, civilanställda och värnpliktiga. Framför allt kombinationen av högteknologisk materiel och kraven på uppträdande i förband gör att kraven på den enskildes förmåga ökar. Beredskapskraven fordrar kompetens på en hög nivå under längre tid.
En del kategorier av värnpliktiga bör enligt Försvarsmaktens mening utbildas under betydligt längre tid än som för närvarande sker. Med en planering som syftar till att allt färre skall skrivas in till grundutbildning är det emellertid inte rimligt att öka de längsta utbildningstiderna utöver de 15 månader som nu är gränsen uppåt. Försvarsmakten anser i stället att ett system med visstidsanställda soldater bör övervägas.
148 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
Redovisningen till regeringen innehåller flera exempel på kategorier som skulle kunna omfattas av regler om visstidsanställning.
En visstidsanställd soldat skall som regel först fullgöra sin värnplikt. Han skriver sedan ett avtal med Försvarsmakten om fortsatt tjänstgöring. Huvudregeln bör vara att avtalet skall gälla direkt efter avslutad grundutbildning. Direktrekrytering skall enligt förslaget kunna ske till militära verksamheter som helt saknar en bas av värnpliktiga.
Försvarsmakten bedömer behovet till omkring 1 000 visstidsanställda soldater. Antalet bör fastställas efter en försöksperiod. Systemet bör införas stegvis och varje steg följas av en utvärdering.
5.2.4 ÖCB:s redovisning av personalbehovet efter år 2001
ÖCB har på uppdrag av regeringen utrett det kommunala och statliga behovet av civilpliktiga efter år 2001. Som framgår av redovisningen (Regeringsuppdrag avseende totalförsvarsplikt inom den civila delen av totalförsvaret, BehovCU02, 2000-02-24) har ÖCB inhämtat underlag från kommuner, landsting och statliga funktionsansvariga myndigheter om behovet av civilpliktiga som tas i anspråk med civilplikt med grundutbildning längre än 60 dagar. Underlaget visar att det fortfarande är svårt att uppskatta behovet av förstärkningspersonal inom olika verksamheter.
Syftet med utredningsarbetet har varit att
G
Analysera vilka behov av personalförstärkning som föreligger i förhållande till omvärldsutveckling och hotbildsförändringar;
G
Tydliggöra krav på förmåga som den civilpliktige skall uppnå efter genomförd utbildning med utgångspunkt i krigsorganisationens behov;
G
För den enskilde civilpliktige säkerställa en god utbildning med uppfattad kvalitet och ett tydligt meritvärde.
Den övergripande dimensioneringsgrunden har varit dels den förstärkning av civilpliktiga med lång grundutbildning som det civila försvaret bedöms behöva – och har möjligheter att hantera – för att klara sina uppgifter under höjd beredskap, dels förut-
Statsmakternas riktlinjer… 149
sättningarna för Pliktverket och de utbildningsansvariga myndigheterna att klara denna inskrivning och utbildning. Behovet av förstärkningspersonal vid olyckor i fred, svåra påfrestningar m.m. har inte varit styrande. Om ett sådant behov föreligger, skall det tillgodoses på annat sätt än genom ianspråktagande enligt gällande pliktbestämmelser. Under det tid som de civilpliktiga genomgår grundutbildning bör de emellertid på ett tydligare sätt än i dag kunna utgöra en del av grundförmågan. Formerna för detta bör säkerställas, anser ÖCB.
De personella resurser som tillskapas genom mönstring och inskrivning till grundutbildning med civilplikt före en anpassningsperiod på fem år bör enligt redovisningen till regeringen ligga på minsta möjliga nivå som fordras för att de bemanningsansvariga skall nå upp till krigsorganisationens behov efter en anpassning.
Beräkningen av behovet för olika krigsorganisationer bör utgå från möjligheten att omdisponera och detaljinrikta under en anpassningsperiod. Intill dess bör resurserna enligt ÖCB i ökad utsträckning vara nationellt gripbara genom krigsplacering i kompetensorganisationer. För kommunernas del innebär det att de grundutbildade inte får en krigsplacering i den egna organisationen. Kommunernas ansvar enligt ansvarsprincipen kvarstår emellertid. Kommuner och andra bemanningsansvariga bör i samråd med en central eller regional statlig myndighet komma överens om detaljerna i verkställigheten.
Resultatet av ÖCB:s bedömningar av utbildningsbehovet redovisas i tabell 5.1. Behovet av civilpliktiga som genomgår lång grundutbildning kommer efter år 2001 att vara 900 personer per år. Antalet avser utbildning fram till en anpassning. Under en anpassningsperiod ökar utbildningsbehovet med 600 till 1 000 civilpliktiga per år.
Det beräknade behovet före anpassningsperioden är en minskning med 1 150 utbildade eller nära 60 % jämfört med den nuvarande utbildningsverksamheten.
150 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
Tabell 5.1. Behov av civilpliktiga med lång grundutbildning efter år 2001.
Befattning
Behov enligt 1996 års totalförsvarsbeslut
Bedömt behov efter år 2001
Nuvarande utbildningsvolym per år
Bedömd utbildningsvolym per år efter 2001
Tillkommande behov under en femårig anpassning
Övrigt
Räddningsman 15 000 7 200 700
500 2 200 Förändrad utbildning. Ökad NBCinriktning. Förändrad praktiktjänstgöring.
Beredskapsman ca 10 000 – 800
–
– Befattningen utgår. Behov hos kommuner och landsting tillgodoses på annat sätt än genom utbildning med civilplikt.
Flygplatsbrandman
2 100 1 500 390
300
– Breddad utbildning. Utbildningstiden minskar från 306 till 189 dagar. Särskilda utbildningsflygplatser.
Banverksreparatör
900 600 16
-– 600 Grundutbildning under anpassning
Linjereparatör 2 100 800 80
60
200 Förändrad inriktning. Utveckling av utbildningsmål teknisk utveckling och ”lagbaskompetens”.
Driftbiträde
1 400 .. 40
40
..
Förändrad praktiktjänstgöring. Behov och förmåga bör utredas ytterligare.
Ställverksreparatör
200 – 24
–
– Nuvarande befattning utgår. Behov och förmåga bör utredas ytterligare
Summa
31 700 10 100 2 050
900 3 000
Källa: ÖCB
Statsmakternas riktlinjer… 151
5.3 Behovet av utbildning för de olika slagen av pliktpersonal
5.3.1 Försvarsmakten
Allmänna principer
Utbildningen av värnpliktiga är själva grunden i Försvarsmaktens personalförsörjningssystem. De i framtiden ökade kraven fordrar enligt Försvarsmakten en utveckling av utbildningen – för både anställda och värnpliktiga.
Försvarsmakten föreslår en modell för utbildning av värnpliktiga som omfattar alla stegen i den värnpliktiges tjänstgöring – från inskrivningen till dess han inte längre tas i anspråk med värnplikt. Den föreslagna utbildningsmodellen syftar till att tillgodose behoven inom alla områden där meniga och värnpliktiga befäl kan tjänstgöra – i grundorganisationen eller för internationella fredsfrämjande insatser på frivillig grund.
Det nya utbildningssystemet skall vara gemensamt för hela Försvarsmakten men kunna varieras med hänsyn till de krav på förändringar av tyngdpunkten i utbildningens volymer, utbildningsmål och ambitionsnivåer som kommer att föreligga. Det bör vara flexibelt men samtidigt ha relativt fasta ramar grundade på generella principer som inte rubbas alltför ofta.
Utbildningsmodellens huvudkomponenter
En utbildningsmodell som inte är volymberoende bör enligt Försvarsmaktens förslag bestå av följande huvudkomponenter:
G
Ett rekryterings- och urvalssystem, som är enklare och mer flexibelt i olika avseenden än dagens;
G
Grundutbildning för nationella och internationella uppgifter, som bygger på skyldigheten att fullgöra plikttjänst;
G
Fortsättningsutbildning för i första hand nationella uppgifter, som också bygger på skyldigheten att fullgöra plikttjänst;
G
Övrig tjänstgöring på olika befattningar för nationella eller internationella uppgifter som bygger på kontrakt eller avtal mellan Försvarsmakten och den enskilde.
152 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
Grundutbildningen skall enligt förslaget bestå av tre delar, som genomförs sammanhängande i en följd:
1. Ett grundläggande block på ca tre månader med tyngdpunkt på soldatförmåga och i förekommande fall sjömanskap;
2. Ett mellanblock på två–-fyra månader med tyngdpunkt på befattningsutbildning;
3. Ett avslutande block på två–-tre månader med tyngdpunkt på förbandsutbildning eller beredskapstjänst.
Utbildningen i de tre delarna kommer att ske sammanhängande i en följd.
Alla befälsuttagna skall enligt förslaget genomgå en s.k. förstegsutbildning enligt de principer som Försvarsmakten för närvarande tillämpar.
Utbildningstider
Försvarsmakten anser att utbildningstiderna i princip bör vara desamma som i det nuvarande utbildningssystemet. Utbildningstidernas längd kommer emellertid att prövas inom myndigheten.
Utbildningstiden kan komma att öka för en del särskilt krävande befattningar i tekniskt komplexa system men i stället minska för andra befattningar.
Flexibilitet
Flexibilitet går att åstadkomma på många sätt i den nya utbildningsmodellen, anser Försvarsmakten. Det kan vara fråga om att förändra grundutbildningens utbildningstider, utbildningsvolymer, utbildningsinriktning och utbildningsmål eller fortsättningsutbildningen. Det blir på det sättet möjligt att tillgodose även sena beslut om ändrad ambition och inriktning av verksamheten.
En orsak kan vara att ekonomin förändras i förhållande till den långsiktiga planeringen. En annan orsak kan vara nya eller förändrade internationella åtaganden som gör det nödvändigt att öka eller minska det internationella inslaget i utbildningen. Dagens regelsystem tillåter knappast stora förändringar i dessa avseenden, framhåller Försvarsmakten.
Det bör vidare vara möjligt att byta inriktning mellan de olika blocken i grundutbildningen. Syftet kan vara att tillgodose enskil-
Statsmakternas riktlinjer… 153
da personers önskan att genomgå utbildning för internationella insatser eller att ta hänsyn till deras fallenhet för olika befattningar. Det är först i det grundläggande blocket som den enskilde har förutsättningar att få en bild av vad militär verksamhet innebär och vad t.ex. en utbildning för internationella insatser skulle fordra.
Anpassning
Den förmåga Försvarsmakten skall ha för att kunna genomföra omedelbara insatser är avgörande för det årliga behovet av grundutbildning och grundutbildade. Ett beslut om att Försvarsmakten inom t.ex. ett år skall växa till en angiven ny nivå fordrar ytterligare utbildning – s.k. anpassning. Även ett beslut om att anpassa verksamheten inom fem år kommer att kräva utbildning i närtid, anser Försvarsmakten.
Ett sätt att personalförsörja dessa s.k. tillväxtförband är att överföra värnpliktiga från förbanden i insatsorganisationen. Kraven på beredskap, förbandsduglighet och genomsnittsålder för personalen påverkar antalet värnpliktiga och utbildningssystemet. Under ett anpassningsskede bör förbandens förmåga utvecklas genom en fortsättningsutbildning. Systemet kräver både någon form av sådan utbildning och att överföringen till tillväxtförbanden är tillräcklig.
Avgörande för förmågan till anpassning är bl.a. tillgången på officerare, utbildningsplatser, materiel och övningsterräng. För ett förband som skall vara insatsberett inom fem år måste huvuddelen av resurserna vara gripbara redan första året i ett anpassningsskede.
Internationella insatser
En utveckling av den internationella fredsfrämjande verksamheten förutsätter enligt Försvarsmakten att utbildningen för insatserna på ett helt annat sätt än för närvarande är integrerade i den ordinarie militära utbildningen. Synergieffekter bör kunna uppnås om inslag av internationell utbildning finns redan i den ordinarie grundutbildningen. Det kan vara fråga om språk, terminologi, metodik och organisation. Avvägningen mellan de olika slagen av utbildning utformas enligt Försvarsmakten lämpligen genom en försöksverksamhet.
154 Statsmakternas riktlinjer… SOU 2000:21
Syftet med ett nytt utbildningssystem bör vara att personal vid alla utbildningsförband ges förmåga att genomföra begränsade internationella uppgifter inom sina verksamhetsområden. Det kan vara t.ex. att organisera och utbilda en enhet, som skall kunna delta i PFF-verksamheten. Planeringen bör också göra det möjligt att samla och förbereda de värnpliktiga som anmält sig frivilligt för utlandstjänst längre fram i livet.
Den s.k. missionsutbildningen – som syftar till att förbereda mer kvalificerade förband upp till bataljons storlek på medverkan i fredsframtvingande internationella operationer – bör läggas på ett av utbildningsförbanden, anser Försvarsmakten.
Försvarsmakten anser vidare att det tillfälligt eller permanent bör vara möjligt att styra fördelningen av personal – att öka utbildningen av värnpliktiga för sådana förband – som är i särskilt hög grad efterfrågade internationellt sett. Omskolning skall kunna ske för värnpliktiga som har genomgått annan utbildning men som vill komma i fråga för utlandstjänst. En tilläggsutbildning under tre till fem månader skulle enligt Försvarsmaktens bedömning snabbt öka tillgången på personal för utlandsstyrkan.
5.3.2 Civila myndigheter
ÖCB framhåller i sin rapport till regeringen med anledning av det i avsnitt 5.2.4 redovisade uppdraget att den kompetens och duglighet som skall uppnås efter genomförd grundutbildning skall beskrivas i mål. Ansvaret för detta ligger på den bemannings- och utbildningsansvariga organen gemensamt. Genom att målbeskriva skapas en förståelse och helhetssyn hos alla, inklusive den civilpliktige.
En bredare kompetens och användbarhet bör allmänt sett eftersträvas. Det bör ske genom en effektivisering av utbildningen och en utveckling av pedagogiken. NBC- och sjukvårdskompetens är exempel på utbildningsmoment som i ökad omfattning bör ingå i alla utbildningar, anser ÖCB. Utbildningen bör också tydligare än i dag ge förståelse för och kunskap om totalförsvaret. En tydlig meritvärdering skall följa av utbildningen.
Enligt ÖCB bör dessa åtgärder kunna genomföras utan att utbildningstiden utökas. En allmän översyn av de olika utbildningarnas längd i förhållande till behov av förmåga och kompetens bör ändå genomföras, framgår det av rapporten till regeringen.
164 Skyldigheterna att tjänstgöra SOU 2000:21
som hade genomgått militär grundutbildning fick samtidigt möjligheter att bli ordinarie hemvärnsmän.
Som motiv för att öppna alla yrkesområden för kvinnor angav regeringen framför allt jämställdhet, möjligheter till ett ökat rekryteringsunderlag och att erfarenheterna av kvinnor i försvaret i huvudsak var positiva. Överbefälhavaren framhöll i sin redovisning inför besluten:
”Kvinnorna anses generellt vara duktiga som utbildare, de har medfört att det blivit en positiv förändring av stil och miljö, de har visat prov på god psykisk stabilitet och styrka under övningar. Däremot klarar sig kvinnorna sämre vid fysiskt ansträngande verksamhet, framför allt under längre övningar.”
Chefen för Flygvapnet framhöll att ”kvinnorna klarade sig sämre än männen i det tekniska facket med avseende på kunskaper och förståelse”.
Beslutet att öppna alla yrkesområden för kvinnor blev omtvistat. Överbefälhavaren hade invändningar av ekonomisk och yrkesmedicinsk natur. När det gäller ubåtstjänst och ubåtsteknisk tjänst framfördes åsikter om eventuellt ökade risker för fosterskador hos gravida kvinnor i samband med tung- och djupdykning. Uppfattningarna var desamma om stridspilotyrket. Det ansågs att uppgifterna om kvinnors toleransgränser i fråga om fysiologiska belastningsfaktorer (G-krafterna) var osäkra.
Överbefälhavaren menade vidare att det fanns ekonomiska skäl mot utbildning av kvinnor till stridspiloter: ”Tiden som de skall tjänstgöra är relativt kort och sammanfaller med deras fertila period. Det skulle vara olönsamt att utbilda kvinnor för 10–12 miljoner kronor per person, om hon sedan skulle vara borta från yrket på grund av eventuell graviditet och föräldraledighet.”
FOA gjorde emellertid i samråd med Överbefälhavaren en utredning och fann inga hinder för att samtliga militära yrken kunde öppnas för kvinnor. FOA påpekade att det i fysisk förmåga är större individuella skillnader än könsskillnader. Till detta kommer att syn, hörsel, reaktionssnabbhet och problemlösningsförmåga är väl så god hos kvinnor som hos män. Det som FOA eventuellt kunde se som ett problem var att en kvinna som blivit gravid innan hon visste om det fortfarande var i flygtjänst eller i ubåtstjänst. Detta skäl ansågs emellertid inte vara tillräckligt för att utestänga kvinnor från dessa befattningar.
Regeringen ansåg att tillsättning av tjänster skulle ske efter förtjänst och skicklighet. Kvinnor skulle därmed kunna konkurrera på lika villkor med männen. Den individuella lämpligheten skulle vara avgörande – inte könstillhörigheten. Regeringen ansåg
Skyldigheterna att tjänstgöra 165
vidare att kvinnor inte skulle utestängas från vissa befattningar på grund av att kostnaderna för utbildningen var höga.
Enligt regeringens uppfattning skulle prövningen av medicinska skäl göras i varje enskilt fall. Det fanns undersökningar som visade att kvinnor inte hade sämre förmåga än män att klara G-krafter. Tillfälliga omplaceringar skulle ske i samband med graviditeter.
Det nuvarande regelverket innebär att kvinnor kan anmäla sig för antagningsprövning hos Pliktverket. Efter prövning kan de samtycka till att skrivas in med civil- eller värnplikt. När inskrivningen har skett gäller samma regler som för männen om bl.a. krigsplacering och repetitionsutbildning.
I samband med antagandet av lagen om totalförsvarsplikt (prop. 1994/95:6) framhöll regeringen att en utvidgning till att låta kvinnor omfattas av skyldigheten att mönstra skulle innebära att kvaliteten inom Sveriges totalförsvar ökade. I ett läge med krympande resurser – och där inte alla män i aktuella åldersklasser kom att tas i anspråk med plikt – ansåg regeringen emellertid att det saknades anledning att utöka plikten. Kvinnor borde inte tvingas att delta men ges samma möjligheter som männen att frivilligt medverka i bl.a. det militära försvaret.
6.4.3 Antalet kvinnor som genomgått lång grundutbildning
Antalet kvinnor som genomgår grundutbildning utgör årligen mellan 200 och 300 eller omkring 1 % av hela antalet inskrivna. En fjärdedel av dessa brukar gå vidare till officersutbildning. Det innebär att i runt tal 10 % av antalet officersaspiranter årligen är kvinnor. Ett fåtal kvinnor har sedan år 1995 genomgått lång grundutbildning med civilplikt.
6.4.4 Allmänna erfarenheter av kvinnors tjänstgöring
Kvinnor har nu under kortare eller längre perioder tjänstgjort inom de flesta militära verksamheter som värnpliktiga eller officerare.
Erfarenheterna hittills av kvinnor som genomgår grundutbildning med värnplikt visar att det för de flesta befattningar finns lämpliga kvinnor. De skillnader som har kunnat påvisas har att
166 Skyldigheterna att tjänstgöra SOU 2000:21
göra med olikheterna i fysisk prestationsförmåga. För vissa befattningar är det endast några få – det gäller både män och kvinnor – som klarar de fysiska kraven. De individuella förutsättningarna är helt avgörande – inte skillnaderna mellan könen.
Det finns inte några systematiskt gjorda utvärderingar av kvinnors erfarenheter från grundutbildning inom Försvarsmakten eller hos civila myndigheter. Det har emellertid visat sig att integreringen av kvinnor i plikttjänst i en del avseenden inte sker utan friktion. Som exempel kan nämnas att kvinnor har utsatts för könsdiskriminering i betydligt större utsträckning än män. Procentuellt sett har emellertid inte fler kvinnor än män avbrutit sin grundutbildning.
Systemet med kvinnor som genomgår grundutbildning inom Försvarsmakten har varit i bruk så kort tid att de som valt officersyrket ännu inte har nått alla delar av befälshierarkin. Fortfarande saknas i stor utsträckning erfarenheter av kvinnor i högre militära befattningar.
6.4.5 Utredningens överväganden och förslag
Utredningens förslag: Skyldigheten att fullgöra värnplikt eller civilplikt som kräver grundutbildning längre än 60 dagar skall gälla även kvinnor.
Bakgrund
Statsmakterna framhöll i 1996 års försvarsbeslut att andelen kvinnor inom Försvarsmakten bör öka. Regeringen har i de årliga regleringsbreven till Försvarsmakten upprepat detta.
Som framgått av redovisningen i föregående avsnitt är erfarenheterna från kvinnors grundutbildning längre än 60 dagar sammanfattningsvis till övervägande delen positiva. Det gäller resultat, motivation och trivsel. Investeringar i anläggningar m.m. till följd av kvinnors medverkan i utbildningen har endast i begränsad utsträckning behövt vidtas.
Utredningen anser att det mot bakgrund av kraven på försörjningen med personal till det nya försvaret finns anledning att utöka skyldigheterna att fullgöra civil- eller värnplikt till att omfatta även kvinnor i åldern 19–47 år. Inför den förestående ominriktningen av Försvarsmakten och de förändrade krav som
Skyldigheterna att tjänstgöra 167
den ställer på pliktutbildningen – liksom på de nya kompetenser som behövs inom totalförsvaret – är det nödvändigt att låta plikten omfatta även kvinnor. Det nya försvaret behöver det kunnande som kvinnor kan tillföra.
Ett inslag i övervägandena om kvinnors deltagande i värnpliktsutbildningen är att skapa en rekryteringsbas för officersyrket. Denna fråga kommer att behandlas av Utredningen (Fö 1999:05) om Försvarsmaktens personalförsörjning. Pliktutredningen vill emellertid framhålla att ett system med lika villkor för män och kvinnor att fullgöra värnplikt på ett naturligt sätt stimulerar rekryteringen av kvinnor som befäl i den militära verksamheten. Genom detta öppnas också möjligheter för kvinnor att i större utsträckning än i dag delta i internationella fredsfrämjande insatser.
Med den minskning av antalet grundutbildade inom både det civila och det militära försvaret som sker finns det de som menar att männen i en årskull räcker till för att förse pliktsystemet med lämpliga inskrivna. Utredningen delar inte den uppfattningen. De nya kraven på kunnande innebär, som utredningen betonat, att försvaret också har behov av den kvinnliga kompetensen. Den tidigare nämnda utredning som FOA och Försvarsmakten genomfört visar t.ex. att egenskaperna reaktionssnabbhet och problemlösningsförmåga är väl så goda bland kvinnor som bland män.
Genom den fördubbling av basen för urvalet till grundutbildning som plikten för kvinnorna innebär ökar enligt utredningens mening möjligheterna väsentligt att nå målet att de bäst lämpade personerna tas ut för utbildning. Det gäller alla typer av befattningar. För vissa befattningar, t.ex. sådana som fordrar bred teknisk kompetens, är det i dag svårt att bland de mönstrande finna tillräckligt många män som är lämpliga för uppgifterna. Rekrytering av kvinnor skulle bidra till att upprätthålla en tillräckligt hög kvalitet hos den grupp som tas ut för sådana befattningar.
Den betydelse kvinnorna har i det avseendet ökar genom ominriktningen och den tekniska utvecklingen inom det militära försvaret. Att effektivt övervaka för att tidigt kunna möta och tydligt ingripa blir en ännu viktigare del av verksamheten. Dessa förändringar ställer ökade krav på resurserna för ledning och information – och på den personal som utbildas för detta.
Det finns, som utredningen framhållit, förhållanden som kan relateras till skillnaderna i mäns och kvinnors fysiska möjligheter att genomgå grundutbildning. Det kan vara t.ex. utrustning som behöver utformas så att den på ett bättre sätt blir anpassad till kvinnors förutsättningar.
168 Skyldigheterna att tjänstgöra SOU 2000:21
Förslag till förändring av skyldigheten för kvinnor
Utredningen anser att tiden nu är mogen för ett helt könsoberoende pliktsystem. Totalförsvaret är en angelägenhet som berör alla i befolkningen. De erfarenheter som ett successivt ökat tillträde till plikttjänst för kvinnor har gett visar att de invändningar mot kvinnlig plikt som förekommit under årens lopp har varit ogrundade.
Enligt utredningens mening är det dags att ta tillvara den kompetens som kvinnor kan tillföra även det militära försvaret. Plikttjänstgöringen kan vara en belastning för individen men ger också möjligheter till personlig utveckling. Var och en kan genom sin medverkan bidra till att totalförsvaret kan uppfylla de säkerhetspolitiska målen. Plikttjänstgöringen bör vara en angelägenhet för alla som har förutsättningar att fullgöra den. Skyldigheterna att tjänstgöra bör av det skälet vara oberoende av kön.
6.5 Värnplikt för samer
6.5.1 Inledning
Sametinget har begärt att frågan om värnplikt för samer ses över. Frågan har aktualiserats med anledning av Sametingets remissyttrande den 26 oktober 1999 över det betänkande (SOU 1999:25)
Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige som Utredningen om ILO:s konvention nr 169 lagt fram.
I betänkandet behandlas frågan om Sveriges anslutning till den nämnda ILO-konventionen. Sametinget har uttalat följande: ”Det kan inte vara riktigt att samer i en krigssituation i ett annat land där det finns samer skall kunna tvingas att utföra krigshandlingar mot dessa andra samer med annat medborgarskap. Sametinget vill påpeka att samer sedan år 1751 till en bit in i detta århundrade varit undantagna för obligatorisk militärtjänstgöring p.g.a. Lappkodicillen och renbeteskonventioner med Norge.” Sametinget har vidare anfört att frågan har särskild betydelse i och med Sveriges eventuella ratifikation av ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder.
Skyldigheterna att tjänstgöra 169
6.5.2 Regeringsformen och diskrimineringsförbudet
Enligt 2 kap. 15 § regeringsformen (RF) får lag eller annan föreskrift inte innebära att någon medborgare missgynnas därför att han med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör en minoritet.
Förbudet gäller endast till förmån för minoritet. Däremot får tillhörighet till en minoritet av i paragrafen angivet slag tas till utgångspunkt för att ge en minoritetsgrupp en bättre ställning än den som tillkommer folkmajoriteten. Samer kan t.ex. ges en fördelaktigare behandling vad gäller värnplikt än övriga medborgare. Det är också tillåtet att gynna en minoritet utan att ge en annan minoritet samma förmån.
6.5.3 Lagstiftningen i Norden
Danmark
För färingar och grönländare gäller särskilda regler. Sedan den 1 januari 1999 kan den som har flyttat till Danmark från Färöarna eller Grönland efter att ha varit bosatt där i minst tio år befrias från värnplikt.
Ansökan skall göras senast fyra veckor efter det att den värnpliktige har mottagit kallelse till mönstring. För befrielse saknas det betydelse om en sökande har danskt ursprung eller inte. Det är inte heller något villkor för befrielse att en sökande har bott på Färöarna eller Grönland i en sammanhängande period på tio år. Det kriterium som tillämpas för befrielse bygger således inte på härstamningen utan på bosättningen.
Finland
För samer gäller samma värnpliktsregler som för övriga finska medborgare. Det är enligt vad utredningen inhämtat för närvarande inte aktuellt att ändra samernas värnpliktsförhållanden.
Norge
För samer gäller samma värnpliktsregler som för övriga norska medborgare. Frågan om befrielse från värnplikt för samer har
170 Skyldigheterna att tjänstgöra SOU 2000:21
under 1990-talet prövats av både den högsta rättsliga instansen och av försvarsministern. Vid dessa prövningar har fastslagits att varken lappkodosillen av år 1751 (speciallag om samiska förhållanden), grundlagen av år 1814, artikel 27 i FN-konventionen av år 1966 eller ILO-konventionen av år 1989 ger samerna särskilda rättigheter när det gäller rätten att vägra militärtjänst.
Det är enligt vad utredningen inhämtat för närvarande inte heller i Norge aktuellt att ändra samernas värnpliktsförhållanden.
6.5.4 Utredningens överväganden och förslag
ILO:s konvention nr 169
Utredningens bedömning: ILO-konventionen utgör inte hinder mot att föreskriva värnplikt för samer, så länge en sådan plikt föreskrivs även för övriga medborgare.
ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder trädde i kraft år 1991 och har hittills ratificerats av ett tiotal länder, bl.a. Danmark och Norge. Sverige har hittills inte ratificerat konventionen på grund av att Sverige inte har ansetts uppfylla konventionens krav när det gäller ursprungsfolkens markrättigheter. Frågan om en eventuell svensk ratificering bereds för närvarande inom regeringskansliet.
I konventionen föreskrivs att regeringarna, under medverkan av berörda folk, skall se till att dessa folks rättigheter skyddas och att deras integritet respekteras. Ursprungsfolk skall utan hinder och fullt ut åtnjuta mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Särskilda åtgärder skall vidtas för att skydda ursprungsfolkens institutioner, egendom, arbete, kultur och miljö. Vidare skall de ha samma möjligheter och samma rättigheter som enligt den nationella lagstiftningen tillkommer den övriga befolkningen.
Sametingets påpekande om de problem som svenska samer kan ställas inför i en krigssituation med ett annat land där det finns samer berörs inte av konventionen. Enligt utredningens bedömning utgör konventionen således inte något hinder mot att samer vid en eventuell svensk ratificering även i fortsättningen måste göra värnplikt.
Den av Sametinget åberopade artikel 11 i konventionen innehåller ett förbud mot obligatoriska personliga tjänster. I artikel föreskrivs att det i lag skall vara förbjudet och straffbart att ålägga
Skyldigheterna att tjänstgöra 171
medlemmar av berörda folk obligatoriska personliga tjänster i någon form, vare sig avlönade eller oavlönade, utom i de fall som föreskris i lag för medborgare.
Frågor om plikttjänstgöring kan föras in under denna bestämmelse. I betänkandet Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige konstaterar utredningen om ILO:s konvention nr 169 att Sverige vid en eventuell ratificering inte behöver vidta några åtgärder med anledning av artikel 11. Bedömningen grundas bl.a. på att Norges rapportering om tillämpningen av artikel 11 innehåller ett påpekande om att norsk nationell lagstiftning inte innehåller någon bestämmelse som ålägger samer att fullgöra några förpliktelser utom sådana som är föreskrivna för alla norska medborgare.
I betänkandet konstateras att skyddet mot frihetsberövande och tvång gäller alla i Sverige, även samer (s. 108–109). Pliktutredningen instämmer i denna bedömning. Inte heller artikel 11 i konventionen utgör således något hinder mot att föreskriva värnplikt för samer, så länge denna plikt gäller även för övriga medborgare.
Rätten att vara vapenfri
Utredningens bedömning: Någon särreglering just för samerna är inte motiverad, eftersom bestämmelser om rätten att vara vapenfri tillgodoser samernas särskilda önskemål.
Som framgått av redovisningen i avsnitt 6.4.3 ska en totalförsvarspliktig som kan antas ha en så allvarlig personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan att övertygelsen är oförenlig med en tjänstgöring som är förenad med bruk av vapen efter ansökan få rätt att vara vapenfri. En totalförsvarspliktig som fått rätt att vara vapenfri får inte skrivas in för utbildning till en befattning som är förenad med bruk av vapen eller mot sin vilja skrivas i för tjänstgöring i Försvarsmakten.
Frågan om samernas ställning inom totalförsvaret behandlades senast i samband med tillkomsten av lagen om totalförsvarsplikt.
Svenska Samernas Riksförbund framhöll i det sammanhanget att samerna är ett folk med bosättningsområde fördelat mellan fyra olika stater. Detta innebär enligt förbundet att samer som är krigsplacerade i det svenska försvaret kan tvingas strida mot sin egen folkgrupp och släkt, om Sverige t.ex. skulle råka i konflikt med någon av de andra staterna.
172 Skyldigheterna att tjänstgöra SOU 2000:21
Förbundet framhöll att detta gör det nödvändigt med regler som tar hänsyn till samerna som en särskild folkgrupp, bl.a. en ovillkorlig rätt att vara vapenfri. Regeringen gjorde bedömningen att någon särreglering just för samerna inte var motiverad. Skälet var att den nya lagens bestämmelser om möjligheter till vapenfri tjänst i lika stor utsträckning som de tidigare tillgodosåg samernas särskilda önskemål.
Utredningen har uppfattat Sametingets begäran som en begäran om ovillkorlig rätt till vapenfri tjänstgöring för den som är same, alltså utan något som helst prövningsförfarande. Det skulle i praktiken innebära att det nuvarande ansökningsförfarandet enligt 3 kap. 16 § för samernas del skulle ersättas av ett rent anmälningsförfarande. Samerna skulle därmed för en fördelaktigare behandling än övriga medborgare och än övriga minoriteter i samhället. Som utredningen redovisat är detta i för sig möjligt enligt 2 kap.15 §regeringsformen. Skillnaderna mellan ett prövningsförfarande enligt 3 kap. 16 § lagen om totalförsvarsplikt och ett anmälningsförfarande är emellertid i praktiken liten.
Av motiven till bestämmelsen framgår att statsmakterna övervägde att utmönstra prövningen. Förfarandet blev emellertid kvar. Syftet var att inte öka risken för felaktiga utnyttjanden – särskilt mot bakgrund av att den största andelen mönstrande skulle behöva tas i anspråk för tjänstgöring inom det militära försvaret.
Huvudregeln är att myndigheten bör sätta tilltro till sökandens uppgifter. Först i ett läge när personalförsörjningen i försvaret hotas blir det aktuellt att göra en prövning (prop. 1994/95:6 s.132). Detta innebär enligt Pliktverkets praxis att den som före inskrivningen eller inom sex månader från den dag han eller hon fick del av ett beslut om inskrivning ansöker om att slippa tjänstgöra i Försvarsmakten eller sådan tjänstgöring i det civila försvaret som är förenad med bruk av vapen mot annan också får sin ansökan bifallen.
Den stora skillnaden mellan ett lagfäst prövningsförfarande och ett anmälningsförfarande ligger som framhållits i att Pliktverket vid ett prövningsförfarande har möjlighet – t.ex. vid massansökningar om vapenfri tjänstgöring och motsvarande förhållande – att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen mot annan. Utredningen anser att de nuvarande reglerna väl tillgodoser samernas särskilda önskemål. Det är också utredningens uppfattning att det nuvarande prövningsförfarandet generellt sett inte kan undvaras i ett personalförsörjningssystem som bygger på plikt och att det inte finns skäl att skapa särregler för vissa grupper.
SOU 2000:21 173
7 Folkförankring och information
7.1 Direktiven
Utredningen skall enligt direktiven se över hur informationen om plikttjänstgöringen kan förbättras.
7.2 Folkförankring
Det svenska försvaret skall även i fortsättningen bygga på en totalförsvarsplikt. Det förutsätter i sin tur att det finns en bred acceptans för detta hos det svenska folket. Den folkliga förankringen av totalförsvaret är av stor vikt både för försvarsviljan och för vår försvarsförmåga.
Ännu viktigare blir folkförankringen i ett läge, där endast en mindre del av årskullen kallas in för pliktutbildning. Informationen om säkerhetspolitiken och totalförsvaret måste därför byggas ut. I detta arbete måste de frivilliga försvarsorganisationerna, bildningsförbunden, Centralförbundet Folk och Försvar och olika folkrörelser ges en central roll.
Utredningen anser att folkförankringen är grunden för försvarsviljan och därmed nödvändig om Sverige skall kunna nå de mål som statsmakterna har satt upp för säkerhets- och försvarspolitiken. Det handlar om den i lag manifesterade totalförsvarstanken, som innebär att landets försvar under högsta beredskap omfattar all verksamhet i samhället. Det handlar också om att ett stort antal individer med varierande uppgifter inom totalförsvaret skall kunna uthärda och motstå allvarliga hot, risker och påfrestningar i fred och krig.
Strävan måste vara att så många som möjligt skall känna ansvar och delaktighet, så att var och en med sina förutsättningar kan delta i totalförsvarets verksamhet. För att de skall vilja det måste människor ha förtroende för våra civila och militära för-
174 Folkförankring och information SOU 2000:21
svarsförberedelser. De måste kunna tro att det skall vara möjligt att försvara landet. Det senare är förutsättningen för att de redan under grundutbildningen skall vilja skaffa sig kunskaper och öva sin förmåga att delta i det civila eller militära försvarets verksamhet.
Kunskaper är grunden för förståelse och insikt. Endast när den är utbredd skapas den grund på vilken en bred folklig förankring kan byggas. För detta behövs upplysnings- och informationsverksamhet. Kraven på upplysning och information blir särskilt stora om det gäller en verksamhet som kräver uppoffringar av det slag som i ett säkerhetspolitiskt oroligt läge skulle kunna komma att fordras för totalförsvarets del.
En effektiv kunskapsspridning förutsätter att många i samhället ständigt är engagerade i verksamheten. Det räcker inte med traditionellt myndighetsarbete. Upplysning och information måste ske på stor bredd – i samarbete mellan organisationer, folkrörelser och myndigheter. Naturliga aktörer är de frivilliga försvarsorganisationerna, bildningsorganisationerna, Centralförbundet Folk och Försvar och olika folkrörelser, liksom de politiska partierna och massmedierna. Alla har viktiga roller i det samspel med totalförsvarets myndigheter som är nödvändigt om målet om folkförankring av totalförsvaret skall kunna uppnås.
Informationen måste nå alla. Av särskild betydelse är att den når ungdomar tidigt – redan i skolan – och att den utformas så att ungdomarna kan ta till sig informationen. Att särskilda insatser måste göras i skolundervisningen framgår av de undersökningar som utredningen redogör för i avsnitt 7.3. En slutsats av dessa undersökningar är att ungdomar i dag har begränsade kunskaper om totalförsvaret. En annan slutsats är att frågor om säkerhetspolitik och totalförsvar står långt ned på listan över viktiga frågor för ungdomar under de närmaste tio åren.
Utredningen redovisar i detta kapitel sin syn på hur informationsverksamheten kan utvecklas. Det handlar både om att sprida kunskaper om totalförsvaret som allmänt kan öka folkförankringen och att låta de tjänstgöringsskyldiga få tillgång till en information som underlättar myndigheternas och deras egna ställningstaganden i samband med mönstringen och inskrivningen.
Folkförankring och information 175
7.3 Ansvar och uppgifter för myndigheter och andra
7.3.1 Inledning
Allmänna bestämmelser om skyldigheter för myndigheter att informera allmänheten och andra finns i
G
Förvaltningslagen (1986:223); och
G
Verksförordningen (1995:1322).
Enligt förvaltningslagen skall varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.
Verksförordningen ålägger myndighetschefen att se till att allmänhetens och andras kontakter med myndigheten underlättas genom en god service och tillgänglighet, genom information och genom ett klart och begripligt språk i myndighetens skrivelser och beslut.
Tre totalförsvarsmyndigheter skall enligt sina instruktioner ägna sig åt att informera – Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF), Räddningsverket och Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB). En av SPF:s uppgifter är att skall sprida kunskap om säkerhetspolitiken och totalförsvaret. Enligt sina instruktioner skall Räddningsverket och ÖCB informera inom sina verksamhetsområden.
Pliktverkets uppgift att informera framgår årligen av myndighetens regleringsbrev. Pliktverket skall ge de totalförsvarspliktiga information inför mönstringen och inskrivningen, så att de känner sig delaktiga i det svenska totalförsvaret och så att de blir medvetna om sina rättigheter och skyldigheter som totalförsvarspliktiga. Pliktverket skall vidare i samverkan med Försvarsmakten och andra utbildningsanordnare vidta åtgärder för att utveckla och utöka informationen om möjligheten för kvinnor att genomgå värnplikts- och civilpliktsutbildning.
Försvarsmakten skall enligt sitt regleringsbrev för år 1999 bedriva försvarsupplysning bl.a. i syfte att stärka försvarsviljan och förtroendet för det militära försvaret.
176 Folkförankring och information SOU 2000:21
7.3.2 Uppgifter för organisationer
Till de organisationer som informerar om totalförsvaret hör
Centralförbundet Folk och Försvar (CFF). Förbundet är en partipolitiskt obunden sammanslutning av ideella, fackliga och ekonomiska huvudorganisationer. Folk och Försvar skall enligt sina stadgar öka kunskapen och främja debatten om säkerhetspolitiken och totalförsvaret samt frågor om frihet och fred. Det sker genom kurser, konferenser, studieresor och förlagsverksamhet.
Andra som bedriver ett allsidigt informationsarbete inom totalförsvarsområdet är Sveriges Civilförsvarsförbund, de lokala civilförsvarsföreningarna och de regionala distrikt som civilförsvarsföreningarna har bildat.
7.3.3 Information till de mönstrande
Styrelsen för psykologiskt försvar, Försvarsmakten, Pliktverket, Räddningsverket, ÖCB och Folk och Försvar bedriver inom ramen för det till SPF knutna Informationsrådet ett samarbete som innebär att myndigheterna gemensamt skall framställa och förse de mönstrande med information om plikttjänstgöringen.
Verksamheten består av i huvudsak tre projekt:
G
Skol-projektet, som syftar till att ge lärarna i grundskolan och gymnasieskolan inspiration och kunskaper för undervisningen om säkerhetspolitik och totalförsvar;
G
Den årligen utgivna tidningen PEJL med uppgifter av olika slag om plikttjänstgöringen (det finns olika versioner för skilda slag av verksamhet);
G
Lumpen-sajten, som gör det möjligt för de totalförsvarspliktiga att få uppgifter om befattningar och förmåner via
Internet.
Myndigheter och organisationer på regional och lokal nivå ger också information till de mönstrande. Det är allt från enkla informationsblad till broschyrer och videofilmer.
En översikt över det informationsmaterial som totalförsvarsmyndigheterna i huvudsak använder för att informera de prövningsskyldiga före, under och efter mönstringen finns i figur 7.1. Även annat material – t.ex. trycksaker och videofilmer – använder myndigheterna i verksamheten.
Folkförankring och information 177
178 Folkförankring och information SOU 2000:21
7.4 Attityder till samhälle, totalförsvar och plikttjänst
7.4.1 Ungdomars attityder till samhället
Flera av totalförsvarsmyndigheterna har under år 1999 tillsammans genomfört en rad undersökningar, som syftar till att ge underlag för arbetet med utveckling och förnyelse av kommunikationen mellan myndigheter och ungdomar. Bakgrunden är de förändringar i pliktsystemet som har förutskickats, den beslutade omstruktureringen av Försvarsmakten och de säkerhetspolitiska förändringarna i omvärlden.
Myndigheterna har ställt frågor i Ungdomsbarometern, som är den största ungdomsundersökningen som årligen äger rum i Sverige. Undersökningen grundar sig på enkätsvar från 4 600 ungdomar i åldrarna 16–25 år. Urvalet är rikstäckande och slumpmässigt obundet. Andelen män och kvinnor är jämnt fördelade i urvalet, men det finns också könsspecifika data om t.ex. inställningen till värnplikt.
Totalförsvarets myndigheter har även genomfört egna undersökningar med svar från mönstrande vid två tillfällen under våren 1999. Syftet med dessa undersökningar har varit att få kunskaper om ungdomars inställning till olika verksamheter i samhället, bl.a. plikttjänstgöringen, och vad de vet om totalförsvaret.
Nedan följer en sammanfattning av de iakttagelser som de berörda totalförsvarsmyndigheterna har gjort och en del av slutsatserna som de har dragit.
Närmiljön viktig
1990-talets ungdomar har formats i en miljö där var och en får ta hand om sig själv i större utsträckning än tidigare. Arbetslösheten har ibland varit stor. Tidigare självklara sociala säkerhetssystem har blivit ifrågasatta. Många ungdomar har enligt de gjorda undersökningarna en självcentrerad syn på livet och på sin omvärld. Bakgrunden är svikna förhoppningar, som resulterat i en misstänksam syn på samhällets förmåga. Ungdomarna litar inte på att samhället kommer att tillhandahålla det som ”utlovats”.
De samhällsekonomiska inslagen har emellertid inte gett upphov till någon utbredd pessimism hos ungdomarna. Många är optimistiska och har stora förväntningar på livet i framtiden. Viljan att utbilda sig är större än någonsin. Nästan alla kan tänka
Folkförankring och information 179
sig att bo utomlands en tid. Livet kretsar mycket kring familjen och vännerna.
Ungdomar värnar i stor utsträckning om sin personliga sfär. Kamrater och materiell eller icke-materiell status är viktiga. Musik, resor, träffa nya människor, bio, TV, äta ute är viktiga inslag i de flesta ungdomars liv. De flesta lever ett så aktivt liv att tiden enligt deras uppfattning inte räcker till. TV är det viktigaste opinionsbildande mediet – vid senaste valet viktigare än kamrater och föräldrar.
Vänner är den primära sociala gruppen för dagens ungdomar. De påverkar i stor utsträckning deras intresse för politik. De viktigaste samhällsfrågorna just nu är enligt ungdomarnas uppfattning arbetslösheten, miljön och utbildningen. Frågor om fred och försvar hör inte till de tio främsta. Ungdomarna tror att miljöfrågor, arbetslöshet och välfärdsfrågor om tio år kommer att vara de viktigaste områdena.
Förtroendet för politiker är allmänt sett tämligen lågt bland ungdomarna. De flesta anser emellertid att demokratin i alla lägen är den bästa formen för att styra samhället. Intresset för att bli medlem i ett politiskt parti är emellertid lågt. Det lockar mer att gå in i enfrågerörelser, t.ex. Greenpeace.
7.4.2 Ungdomars attityder till totalförsvar och plikttjänstgöring
Kunskaper om totalförsvaret
Ungdomar har enligt de gjorda undersökningarna ojämna och relativt sett begränsade kunskaper om totalförsvaret. Kunskaperna är större hos ungdomar med teoretisk studieinriktning än hos andra ungdomar. Bäst är kunskapen om pliktfrågor och sämst kunskapen om målen för den svenska säkerhetspolitiken.
Omkring 80 % av ungdomarna som deltog i undersökningen svarade rätt på frågor av typ: Vem är skyldig att mönstra? Vilka villkor gäller för kvinnor som vill göra värn- eller civilplikt? Vem får göra civilplikt?
Omkring hälften kände till följande: Vad består totalförsvaret av? När var Sverige senast i krig? Måste alla som bor i Sverige ställa upp inom totalförsvaret? Mindre än 30 % av de mönstrande svarade rätt på dessa frågor: Vilket är målet för Sveriges säkerhetspolitik? Hur stor del av BNP lade Sverige ned på försvaret 1998?
180 Folkförankring och information SOU 2000:21
Svenskt försvar
70 % av antalet svenska ungdomar mellan 16 och 25 år anser enligt de gjorda undersökningarna att det är viktigt med ett svenskt försvar. 80 % av alla inskrivna 18-åringar tycker samma sak och 95 % av de högmotiverade.
Grundutbildning
Knappt 50 % av de mönstrande 18-åringarna vill genomgå grundutbildning. Ju äldre de unga människorna är desto positivare uppfattningar har de om tjänstgöringen – sannolikt för att fler har egna erfarenheter av den. Ungefär hälften av de mönstrande vill slippa helt eller var likgiltiga.
45 % av antalet mönstrande anser att det bör vara en skyldighet att genomgå grundutbildning. Ca 60 % av de inskrivna tycker att det bör finnas en plikt, medan 75 % av alla som vill genomgå grundutbildning anser att det skall vara en plikt.
Omkring 85 % av dem som ville slippa att genomgå grundutbildning tycker att tjänstgöringen skall vara frivillig. Som grund för sitt ställningstagande framför dessa framför allt att det är bortkastad tid och att de ogillar krig. De personliga skälen är få. Sannolikt finns de med personliga skäl för sitt ställningstagande bland dem som inte har skrivits in.
Information
70 % av antalet mönstrande är nöjda med informationen inför mönstringen. Kamrater, massmedier, familjen och informationsmaterialet från myndigheterna är de viktigaste informationskällorna. Skolan och folkrörelserna har mindre betydelse än dessa. Det ämnesområde som i större utsträckning än andra har ett samband med totalförsvarsfrågorna i skolan är FN och internationell rätt. Omkring 25 % uppger att de har läst detta senare ämne i skolan. Andelen för totalförsvaret och totalförsvarsplikten är 10–15 %.
Mönstring
Antalet tjänstgöringsskyldiga som känner sig motiverade att genomgå grundutbildning ökar genom mönstringen med ca 10 %.
Folkförankring och information 181
Motivation
Drygt 80 % av dem som är positiva till värnplikten skrivs in för grundutbildning och ca 25 % av de negativa. Dessa uppgifter kommer från en undersökning vid ett enda tillfälle och detaljerna i siffrorna är kanske något osäkra.
Studier
Inom gruppen ”högmotiverade” går hälften på teoretiska linjer inom gymnasieskolan. Det är något mer än de teoretiskt studerandes andel av de mönstrande. Just denna faktor skiljde gruppen motiverade från dem som brukar kallas ”potentiella”. Dessa är positiva men har inte skrivits in på någon befattning.
Bland de ”lågmotiverade” som skrivs in till grundutbildning är de mönstrande som valt praktiska gymnasieprogrammens tekniska inriktning – t.ex. bygg, el och fordon – klart överrepresenterade. Många av dessa tvingas in till tjänstgöring ñ sannolikt därför att deras förmåga och färdigheter är så efterfrågade.
Inskrivningen till en befattning
Om önskemålen på en viss befattning får samvariera med de mönstrandes prestationer, finns det siffror som tyder på att ”högmotiverade” skulle kunna skrivas in till endast en del av befattningarna. Den enda befattningsgrupp som skulle komma att fyllas av ”högmotiverade” är tekniker i chefsposition.
Framtiden
Framtidsfrågorna är inte särskilt avgörande för ställningstagandena inom gruppen ”högmotiverade”. De vill genomgå grundutbildningen ”därför att de skall göra det”. Om det finns ett antal mönstrande för vilka önskan att studera vidare är så stark att de vill slippa plikttjänstgöringen, är de antingen få eller – vilket är mest sannolikt – i stor utsträckning förekommer bland dem som inte tagits ut och som undersökningen av det skälet inte har omfattat.
Det som får de ”högmotiverade” att vilja slippa grundutbildningen som de skrivits in till är framför allt att de omplaceras till annan befattning ñ i mindre grad arbete, studier eller byte av
182 Folkförankring och information SOU 2000:21
tjänstgöringsort. För de ”lågmotiverade” är orsaken till begäran att få slippa i första hand att de blivit erbjudna arbete. Denna grupp är inte känslig för byte av befattning – antingen därför att de inte fått den grundutbildning som de önskat sig eller också för att de från början inte känner sig motiverade. Utbildningsfaktorn har lika stor betydelse för båda grupperna.
De som inte skrivs in
60 % av antalet mönstrande i undersökningarna skrevs inte in för grundutbildning. Av dessa var minst 5 % positiva till plikten som sådan. Minst 10 % ville genomgå grundutbildning och minst 30 % tyckte att landet skall ha ett försvar.
Som framgår av de redovisade uppgifterna var personliga eller principiella skäl avgörande för den hos flertalet negativa inställningen till att genomgå grundutbildning.
Kvinnor och värnplikt
Drygt 80 % av kvinnorna som svarat på Ungdomsbarometerns frågor vill inte genomgå militär grundutbildning. Endast ca 10 % vill göra värnplikt och 4 % civilplikt. En fjärdedel av de negativa kvinnorna vill hellre börja studera. De anser att de förlorar dyrbar tid. Nära 20 % vill börja förvärvsarbeta. Ungefär lika många har en pacifistisk inställning eller tycker inte att det för närvarande behövs ett försvar.
De flesta kvinnor som vill göra värnplikt uppger som orsak ”en utmaning, vill testa mig själv”. ”Bra ledarskapsutbildning” kommer på andra plats, medan ”nyfiken på verksamheten” är det därefter vanligaste skälet.
7.4.3 Synen på olika samhällsfrågor inom grupperna
Inledning
Med hjälp av Ungdomsbarometern har myndigheterna också kunnat göra djupundersökningar i olika avseenden. Det har bl.a. varit möjligt att klargöra indelningen i livsstilstyper och sysselsättningen inom de i föregående avsnitt redovisade grupperna. Texten under de rubriker som följer är en kort sammanfattning av
Folkförankring och information 183
de synpunkter i olika samhällsfrågor som ungdomarna har gett uttryck för.
Den värnpliktsvilliga gruppen
G
Ungdomarna i denna grupp tycker i större utsträckning än samtliga ungdomar att det inte är rätt att leva på bidrag om det finns arbete;
G
Fler av dessa ungdomar än genomsnittet för samtliga anser att Sverige skall ta emot färre flyktingar;
G
Färre än i ungdomsgruppen totalt sett tycker att demokrati i alla lägen är det bästa styrelsesättet;
G
Betydligt fler än i ungdomsgruppen totalt anser att frågor om lag och ordning är viktiga;
G
Betydligt färre i den värnpliktsvilliga gruppen än bland samtliga ungdomar instämmer i påståendet att dödsstraff inte bör förekomma.
De som inte vill göra värnplikt
G
Det är betydligt fler kvinnor än män som inte vill göra värnplikt;
G
Färre än i hela ungdomsgruppen anser att vi skall ta emot färre flyktingar;
G
Den värnpliktsovilliga gruppen tycker inte i lika stor utsträckning som hela gruppen att vi skall minska u-landsbiståndet;
G
Fler än genomsnittet anser att invandring berikar vår kultur;
G
Betydligt fler än genomsnittligt för hela ungdomsgruppen anser att dödsstraff inte bör förekomma;
G
Gruppen är i högre grad än ungdomarna totalt sett beredd att ha en lägre materiell standard om det är nödvändigt för att minska miljöförstöringen.
184 Folkförankring och information SOU 2000:21
De som vill göra civilplikt
G
Det är något fler kvinnor i gruppen;
G
Majoriteten – vilket är avsevärt fler än i hela ungdomsgruppen – tror att de kommer att studera vidare;
G
Ungdomarna i gruppen anser sig komma att få stora möjligheter att påverka samhället.
De som är intresserade av freds- och konfliktfrågor
G
Det är betydligt fler kvinnor i gruppen;
G
Betydligt fler än genomsnittet för ungdomarna tycker att miljön är en viktig samhällsfråga;
G
Dessa ungdomar tror att miljö-, freds- och arbetslöshetsfrågorna om tio år kommer att vara de viktigaste samhällsfrågorna.
7.4.4 Vuxnas attityder till samhälle, försvar och plikttjänstgöring
Försvarsviljan har av tradition varit hög i Sverige. Det framgår av de studier som de för det psykologiska försvaret ansvariga myndigheterna har gjort sedan år 1952.
Enligt den undersökning som Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) genomförde år 1998 ansåg 76 % av de tillfrågade att väpnat motstånd skulle göras, om Sverige blev angripet. Knappt en tredjedel såg emellertid mörkt på våra möjligheter att framgångsrikt försvara oss. Något mer än hälften av samtliga svarande trodde att Sverige kunde räkna med en snabb och betydande militär hjälp om en främmande makt skulle angripa oss.
De som kallas in till längre grundutbildning bör kompenseras för detta – t.ex. ekonomiskt eller genom att utbildningen får ett meritvärde – ansåg knappt två tredjedelar av de tillfrågade. Endast 28 % såg tjänstgöringen som en plikt. Opinionen hade i den frågan svängt sedan de närmast föregående undersökningarna. Åren 1995 och 1996 ansåg ungefär hälften att någon form av kompensation borde utgå, medan den andra hälften betraktade det som en medborgerlig plikt.
Folkförankring och information 185
Arbetslösheten, miljöproblemen och samhällsekonomin var de ämnen som kommer att dominera i Sverige om tio år. Frågor om säkerhetspolitik och totalförsvar kom däremot långt ned på listan. Nästan alla ansåg att Sverige är ett bra land att leva i och en fjärdedel trodde att det kommer att bli bättre i framtiden.
De flesta tillfrågade ville behålla alliansfriheten. Många såg emellertid positivt på en utveckling mot ett europeiskt försvar. En fjärdedel ansåg att Sverige skulle söka fullt medlemsskap i NATO. Enligt utredningens mening har det skett så stora förändringar i omvärlden under ungdomsgenerationens livstid att morgondagens vuxna sannolikt inte har samma inställningar till säkerhetspolitik och totalförsvar som sina föräldrar.
7.5 Utredningens överväganden och förslag
7.5.1 Syftet med informationsverksamheten
Med en inskrivning av totalförsvarspliktiga i den omfattning som planeras för ett antal år framåt kommer de direkta kontakterna med totalförsvaret hos den svenska befolkningen att minska. Det gäller både män och kvinnor. Framtidens väljare och beslutsfattare kommer att vara en generation som i stor utsträckning växer upp utan kontakt med totalförsvaret. På sikt leder detta till att den politiska inriktningen av verksamheten till en del kommer att formas av människor utan egna erfarenheter av försvarsförberedelser och plikttjänstgöring.
De i avsnitt 8.3 redovisade undersökningarna visar att många ungdomar i dag saknar en helhetssyn på de säkerhets- och försvarspolitiska frågorna. Skolan, frivilligorganisationerna och familjen spelar enligt undersökningarna en allt mindre roll i uppbyggnaden av kunskaper kring säkerhetspolitik och totalförsvar. Kvar finns massmedierna och kamraterna och informationsmaterialet från totalförsvarsmyndigheterna.
Kamraterna är en god kunskapskälla men förutsätter att kamraterna har egna erfarenheter och något att berätta. Samma sak gäller familjen. Ju färre som genomgår grundutbildning, desto mer minskar de viktigaste kunskapskällorna i betydelse. Detta måste enligt utredningens mening uppmärksammas vid utformningen av de kommande informationsinsatserna.
186 Folkförankring och information SOU 2000:21
Flera undersökningar visar att ungdomar är obenägna att ta del av innehållet i tidningar och etermediers nyhetssändningar. Det är svårt att bedöma vilka konsekvenser detta kommer att få för framtidens nyhetskonsumtion. Flera studier visar på en allt större segregering i nyhetskonsumtionen. Det är konsekvenser av det allt bredare utbudet av information, som leder till att välutbildade använder andra nyhetskanaler än medborgarna i stort. Samtidigt öppnar den ständigt växande informationstekniken nya informationsvägar och informationsmöjligheter.
Vilka slag av information skall totalförsvarets myndigheter ge?
Utredningen anser att den information som i första hand bör ges till de totalförsvarspliktiga kan delas upp i två kategorier – värdeinformation och nyttoinformation.
Värdeinformationen syftar bl.a. till att
G
Tydliggöra totalförsvarets roll i samhället och kopplingen till demokrati, konfliktlösning och internationellt engagemang;
G
Främja människors förmåga att ta ställning till totalförsvarets uppgifter och resurser i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar;
G
Ge de tjänstgöringsskyldiga kunskaper, så att var och en blir motiverad att utföra en uppgift inom totalförsvaret.
Det utredningen rubricerar som nyttoinformation skall
G
Ge den tjänstgöringsskyldige kunskaper om hur mönstring och grundutbildning går till;
G
Tillhandahålla information som beskriver de olika alternativ den tjänstgöringsskyldige har när han eller hon skall bedöma vilken inriktning som passar honom eller henne bäst;
G
Ge den tjänstgöringsskyldige kunskaper om vilka skyldigheter och rättigheter som var och en har.
Utredningen vill framhålla att behovet av värdeinformation ökar under perioder när allt färre inom årskullen genomgår grundutbildning eller på annat sätt får kontakt med totalförsvaret.
Folkförankring och information 187
7.5.2 En strategi för information om totalförsvar och plikttjänstgöring
Utredningens förslag: En strategi för åtgärder som syftar till att öka kunskaperna om totalförsvar och plikttjänstgöring i samhället skall utarbetas.
De berörda fem totalförsvarsmyndigheterna får i uppdrag att i samråd med frivilliga försvarsorganisationer, Centralförbundet Folk och Försvar, Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet och andra informatörer utveckla den skiss till strategi med mål och medel för informationen till olika åldersgrupper och ökad inriktning på mottagarperspektivet som redovisas i betänkandet.
Att utveckla folkförsvaret i en ny tid kräver åtgärder som ligger i linje med de uppväxande generationernas värderingar och vanor. Information, opinionsbildning och utbildning bör i ökad grad ske inom eller i anslutning till de verksamheter där ungdomarna finns.
Kommunikationskulturen utvecklas ständigt. Samma sak gäller ungdomskulturen. Det är nödvändigt för de myndigheter som skall informera och utbilda att med jämna mellanrum ompröva sina åtgärder. Även de förändringar som totalförsvaret som helhet genomgår måste avspegla sig i kommunikationsverksamheten.
Mycket talar för att sändarorienteringen i fortsättningen kommer att minska i kommunikationen – till förmån för mottagarperspektivet. Målet för all information inom pliktområdet är att utveckla ett koncept för totalförsvarets ungdomskommunikation som syftar till en integrering mellan informationen till skolelever och totalförsvarspliktiga.
Fördelarna med en sådan inriktning är flera:
G
Möjligheterna att överblicka målgruppens önskemål ökar och därmed förutsättningarna att svara upp mot dem;
G
Det blir möjligt att nå ett kommunikationsmål för ungdomsgruppen som helhet;
G
Förutsättningarna för informatörerna att systematiskt bygga upp kompetensen ökar;
G
Kostnaderna kan sannolikt begränsas.
188 Folkförankring och information SOU 2000:21
En framgångsrik informationsverksamhet förutsätter ett långtgående samarbete mellan alla aktörer. Utredningen återkommer i avsnitt 7.5.3 till denna fråga.
De samverkande myndigheternas skiss
Det är en uppgift för de i informationsarbetet samverkande fem myndigheterna inom totalförsvaret – Styrelsen för psykologiskt försvar, Pliktverket, Försvarsmakten, ÖCB och Räddningsverket – att formulera mål för informationsstrategin och planera åtgärder som gör att målen kan uppnås. Detta bör ske i samråd med de frivilliga försvarsorganisationerna, Centralförbundet Folk och Försvar, Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet och andra informatörer.
Som en illustration till de av utredningen redovisade principerna har myndigheterna utarbetat en skiss med förslag till mål och åtgärder för information till alla olika åldrar, som det finns anledning att försöka nå. Det ankommer inte på utredningen att ta ställning till detaljerna i förslaget. Den beskrivning av myndigheternas förslag som följer syftar enbart till att tydliggöra principerna. Utredningen vill på nytt framhålla att strategin bör utarbetas i samråd med de redovisade slagen av organisationer.
Myndigheterna framhåller i sina kommentarer till skissen att ett läromedel skall ha en avvägd och balanserad syn på ämnet. Ett utbildningsmaterial om totalförsvar och plikttjänstgöring som har legitimitet och objektivitet bör produceras på samma sätt som andra läromedel. Det innebär framför allt att totalförsvaret inte skall vara läromedelsproducent. Den uppgiften har den reguljära läromedelsbranschen. Myndigheterna skall däremot informera om sin verksamhet. Till detta hör att producera informationsmaterial – t.ex. tryckt eller på Internet – som kan vara ett komplement i undervisningen.
En annan viktig utgångspunkt är att undvika masskommunikation till förmån för en mer differentierad kommunikation. Grunden för sådana strävanden är de kartläggningar av ungdomars attityder och medievanor som gjorts i regi av totalförsvarets myndigheter.
En redogörelse för skissen – som alltså bör överarbetas med beaktande av det föreslagna samrådet – följer nedan:
Folkförankring och information 189
Målgruppen ungdomar under 16 år
Mål:
Skapa folkförankring för statsmakternas beslut om säkerhetspolitik och totalförsvar samt förståelse för nationell frihet, demokrati och de svenska totalförsvarsmyndigheternas internationella verksamhet. Ämnet samhällskunskap är i grundskolan 9 ett ämne, som riktar sig till alla elever. Målet bör vara att på ett naturligt sätt inordna säkerhetspolitik och totalförsvar i årskursernas reguljära verksamhet och att förbereda eleverna för totalförsvarsplikten. I årskurs 9 gör eleverna sina val till gymnasieskolan och behöver för det vissa kunskaper, om de inte i onödan skall uteslutas från en del utbildningar inom ramen för plikttjänstgöringen.
Åtgärder: Skolprojekt i grundskolans med inriktning på natio-
nell frihet, internationell samverkan, konfliktlösning och demokrati:
G
Totalförsvarets övergripande frågor om demokrati, solidariet m.m. bör ingå i grundskolans läroplan. Läromedelsproducenterna bör stimuleras att utarbeta material för ämnet;
G
Det bör övervägas om det går att utveckla ett spel för högstadiet enligt dansk modell; G Fortbildning bör ske av lärare i samhällskunskap inom grundskolan.
Målgruppen 16-åringar och utländska medborgare nyligen bosatta i Sverige
Mål:
Informera de enskilda om att de är tjänstepliktiga enligt föreskrifterna om allmän tjänsteplikt i lagen om totalförsvarsplikt.
Åtgärder: Myndigheterna utarbetar ett informationsmaterial,
som distribueras till den enskilde – eventuellt via grundskolan. Det bör övervägas om utbildningen kan inordnas i den undervisning som grundskolan bedriver.
190 Folkförankring och information SOU 2000:21
Målgruppen totalförsvarspliktiga 18 år
Mål:
Skapa folkförankring för statsmakternas beslut om säkerhetspolitik och totalförsvar samt förståelse för nationell frihet, demokrati och de svenska totalförsvarsmyndigheternas internationella verksamhet.
Åtgärd:
Teoretiska och praktiska inslag om totalförsvaret i årskurs 2 inom gymnasieskolan. Informationen som är knuten till mönstringen i rekryteringsmyndighetens regi kompletteras under processens gång med befattningsinformation och information om tjänstgöringen. Det kommer att behövas olika slag av informationsmaterial som myndigheterna producerar. Eleverna bör få möjligheter att träffa olika företrädare för totalförsvarets myndigheter och för frivilliga försvarsorganisationer. Information lämnas via etablerade informationskanaler – t.ex. trycksaker, Internet och CD-rom – beroende på vad som vid varje tillfälle är lämpligt för situationen och målgruppen.
Målgruppen totalförsvarspliktiga 19–21 år
Mål:
Ge information inför grundutbildningen. Detta blir ännu viktigare än i dag, om rekryteringen inte avslutas med placering på en befattning eller en utbildningsplats förrän efter inryckningen.
Åtgärd:
Utsändning av informationsmaterial till var och en.
Målgruppen utbildade t.o.m. 35 år (därefter enligt den enskildes önskemål)
Mål:
Upprätthålla försvarets folkliga förankring. Få dem som genomgått grundutbildning att känna sig omhändertagna, så att de kan fungera som vidareinformatörer.
Folkförankring och information 191
Åtgärd:
Kundvård enligt modell som tillämpas inom många delar av den kommersiella marknaden: t.ex. aktiviteter av olika slag, medlemskort och informationstidningar. Utformningen bör vara densamma inom den civila och militära delen.
Målgruppen svenska medborgare i allmänhet
Mål:
Upprätthålla totalförsvarets folkliga förankring.
Åtgärd:
En aktiv mediestrategi för totalförsvaret som helhet.
7.5.3 Organisatoriska åtgärder för genomförande av förslaget till informationsstrategi
Utredningens förslag: Ett informationssekretariat som kan vara en redaktion för framställning av underlag för informationsverksamheten skall byggas upp. Redaktionen skall i sitt arbete utgå från hur ungdomar tar till sig information, bearbetar den och tar ställning i frågor som har betydelse för deras framtida liv.
Informationssekretariatet får i uppdrag att även svara för forskning, metodutveckling, uppföljning och utvärdering inom verksamhetsområdet.
Ett samarbete skall ske genom en referensgrupp mellan myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer, bildningsorganisationer, Centralförbundet Folk och Försvar, Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet och massmedier.
Regeringen styr resurser från de olika myndigheternas informationsanslag till informationssekretariatet och referensgruppen.
Styrelsen för psykologiskt försvar skall i samråd med de samverkande myndigheterna och referensgruppen beskriva och analysera mål, arbetsmodeller och organisation för informationssekretariatets verksamhet.
Utredningen anser att det krävs en kraftig samordning av informationsinsatserna för att målet om folklig förankring skall kunna uppnås.
192 Folkförankring och information SOU 2000:21
Ett genomförande av den informationsstrategi som utredningen har beskrivit i avsnitt 8.4.2 fordrar en uppstramning av samordningen. Det kan ske genom att
G
Ett informationssekretariat inrättas i samverkan mellan Styrelsen för psykologiskt försvar, Pliktverket, Försvarsmakten, ÖCB och Räddningsverket;
G
Befintliga resurser förs över från de olika myndigheterna till sekretariatet.
G
Den informationsstrategi som myndigheterna utarbetar i samråd med bl.a. de frivilliga försvarsorganisationerna läggs till grund för arbetet.
G
En referensgrupp med företrädare för berörda myndigheter, frivilliga försvarsorganisationerna, Centralförbundet Folk och Försvar, Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet, bildningsorganisationerna och massmedierna knyts till informationssekretariatet.
Det faktaunderlag och de erfarenheter som informationssekretariatet sammanställer skall göra det möjligt för alla informationsoch rekryteringsansvariga organ på olika nivåer inom totalförsvaret som kommunicerar med de tjänstgöringsskyldiga att få underlag från ett enda ställe. Den centrala uppgiften för informationssekretariatet blir att vara redaktion – att alltså producera underlaget för de olika informationsåtgärderna. Sekretariatet bör emellertid också svara för forskning, metodutveckling och utvärdering.
Som redaktion kommer informationssekretariatet att stå vid sidan om de organ som har en myndighetsfunktion inom pliktsystemet. Det gör det lättare att lägga ett mottagarperspektiv på utformningen av underlaget för informationsverksamheten och på forskning, metodutveckling och utvärdering. Det är nödvändigt att i det här arbetet utgå från hur ungdomar allmänt sett tar till sig information, bearbetar den och tar ställning i frågor som har betydelse för deras framtida liv.
Ett sekretariat av den typ som utredningen föreslår har möjligheter att skapa en informationskultur av annat slag än som är vanlig hos centrala myndigheter. Den gemensamma redaktionen kommer att kunna gå längre i anpassning till ungdomars intressen och vanor än vad en myndighet med sitt förvaltningsperspektiv i allmänhet gör. En risk med en samordning av den typ utredningen skisserar är att alla myndigheter inte känner sig delaktiga – i varje
Folkförankring och information 193
fall inte lika delaktiga som andra. En grundläggande förutsättning för att samarbetet skall lyckas är att goda kontakter mellan myndigheterna blir säkerställda.
Ett realiserande av de principer som utredningen föreslår fordrar en beskrivning och analys av mål, arbetsmodeller och organisation. Det behövs en instruktion för verksamheten – eventuellt också förändringar i de berörda myndigheternas instruktioner. I instruktionen för verksamheten regleras frågor om ledning, styrning, uppföljning och utvärdering.
Utredningen vill peka på att Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) är värdmyndighet för Informationsrådet – det samordningsorgan som myndigheterna själva har inrättat för att på frivillig väg få till stånd ett samarbete. SPF är en informationsmyndighet och har inte några verkställande uppgifter inom mönstrings-, inskrivnings- och utbildningssystemets ram. Utredningen anser bl.a. av det skälet det lämpligt att SPF får i uppdrag att överväga och föreslå en organisation för det redovisade samarbetet. Övervägandena fordrar givetvis ett samråd med andra organ som svarar för informationsverksamhet inom totalförsvarets område.
En referensgrupp med företrädare de samverkande fem myndigheterna, frivilliga försvarsorganisationerna, Centralförbundet Folk och Försvar, Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet, bildningsorganisationerna och massmedierna bör inrättas. Sekretariatet får möjligheter att i referensgruppen testa innehåll och utformning av totalförsvarsinformationen. De deltagande myndigheterna och övriga organen får därmed möjligheter att direkt påverka verksamheten.
De ekonomiska medel som fordras för den gemensamma informationsverksamheten finns i anslagen som årligen står till de berörda myndigheternas förfogande för informationsåtgärder. Som framgår av tabell 7.1 hade de fem samverkande myndigheterna under år 1998 en kostnad för externa åtgärder på drygt 7 milj. kronor för Skol-, Pejl- och Bitprojekten. De i tabellen redovisade 760 persondagarna utfördes med personal som fanns i myndigheternas organisation. Kostnaderna för dessa persondagar kan skattas till 3 milj. kronor och kostnaderna för de tre projekten utgjorde sammanlagt omkring 10 milj. kronor. Myndigheterna genomförde vidare åtgärder för sammanlagt 20 à 30 milj. kronor som syftade till en allmän totalförsvarsinformation.
194 Folkförankring och information SOU 2000:21
Tabell 7.1.
De samverkande fem myndigheternas externa
kostnader för Skol-, Pejl- och Bit-projekten år 1998.
Myndighet
Kostnad
Summa Antal
Produktion Distribution Resor persondagar
1. SPF
625
360
−
985
330
2. Pliktverket
1 450
425 65 1 940
300
3. Försvarsmakten 2 595
215
−
2 810
70
4. ÖCB
1 020
20
−
1 040
60
5. Räddningsverket 270
−
−
270
..
Summa
5 960
1 020 65 7 045
760
Källa: Informationsrådet.
Sekretariatets och referensgruppens verksamhet bör finansieras genom användning av dessa medel. Det är också angeläget att de deltagande organisationerna har tillgång till resurser, så att de kan delta i folkförankringsarbetet.
7.5.4 Åtgärder som ökar skolans användning av materialet
Utredningens förslag: De samverkande fem myndigheterna bör i ökad utsträckning bidra till fortbildningen av lärarna inom området säkerhetspolitik och totalförsvar. Det kan ske vid studiedagar tillsammans med civila eller militära myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer m.fl, seminarier och medverkan med föreläsare.
Myndigheterna bör vidare tillhandahålla underlag, så att varje gymnasieskola kan genomföra en Skolans totalförsvarsdag. De bör dessutom i den utsträckning som skolorna önskar medverka med personal som allmänt informerar eller demonstrerar material av olika slag.
Till uppföljning, utvärdering och utveckling hör bl.a. att klargöra vilken bild unga människor med invandrarbakgrund får av totalförsvaret och hur de ställer sig till att genomgå lång grundutbildning. Iakttagelser och slutsatser skall kunna läggas till grund för informationsåtgärder som är speciellt inriktade på rekrytering av tjänstgöringsskyldiga med sådan bakgrund.
Folkförankring och information 195
De fem samverkande totalförsvarsmyndigheterna framställer och distribuerar sedan flera år ett studiematerial som skall göra det lättare för lärarna att undervisa om säkerhetspolitik och totalförsvar. Myndigheternas strävar också genom bl.a. fortbildning att nå lärarna. Målet är att 20 % av gruppen lärare, läromedelsförfattare och blivande lärare skall delta i någon form av fortbildning inom området säkerhetspolitik och totalförsvar. Fortbildningen skall på sikt bidra till att undervisningen i ämnet uppfyller kunskapsmålen i kursplanen. Strävan skall vara att varje år nå nya grupper av lärare som inte tidigare deltagit i verksamheten.
Enligt den verksamhetsberättelse för Skolprojektet som SPF utarbetade för år 1997 är Totalförsvarets utbildningsmaterial väl spritt i landets gymnasieskolor. Uppgifter från dem som beställt materialet och besvarat myndigheternas enkäter visar att resultatet i stort är positivt.
Upplagan har under den gångna treårsperioden legat stabilt på nivån strax under 2 000 ex. Den undersökning som genomfördes våren 1997 visar att 85 % av de tillfrågade lärarna använder materialet i en eller flera klasser. Det skulle gå att med den siffran räkna ut hur många elever som lärarna når. Att sedan få fram vad eleverna tagit del av är emellertid inte möjligt att uttala sig om. Det skulle kräva en bred undersökning riktad till eleverna.
De samarbetande organen har trots en del ansträngningar inte lyckats med att bearbeta gruppen läromedelsförfattare och förlagsredaktörer. Detta är en viktig målgrupp och arbetet med att intressera dem måste fortsätta, framgår det slutligen av verksamhetsberättelsen för år 1997 från SPF.
Skolans totalförsvarsdag
Det som händer i samhället berör också skolan. Det förhållandet att allt färre i framtiden kommer i kontakt med totalförsvarets verksamhet ökar, som utredningen framhållit, behovet av att på olika sätt engagera olika organ i samhället i åtgärder som syftar till att sprida kunskaper om verksamheten. Skolans åtgärder är viktiga för strävandena att befästa och om möjligt utveckla folkförankringen. Detta är ett av skälen för utredningens förslag till mönstring på lokal nivå. En sådan mönstring bör så långt möjligt ske i skolans egna lokaler.
För skolan är det viktigt att olika frågor kan sättas in i sitt sammanhang. Det förutsätter att skolan i sitt arbete får hjälp utifrån av andra. Totalförsvarets myndigheter och de tidigare
196 Folkförankring och information SOU 2000:21
nämnda organisationerna har goda möjligheter att medverka när det gäller kunskapsområdet säkerhetspolitik och totalförsvar. Det gäller att hitta och utveckla former för samarbetet. Detta samarbete måste grundas på en förståelse för hur skolan arbetar. Andra som åtgärderna också bör riktas till är lärarhögskolorna och läromedelsförlagen.
Själva basen för informationen är, som framgått av utredningens överväganden i föregående avsnitt, ett utbildningsmaterial som intresserar lärare och ungdomar.
Utredningens förslag om ett informationssekretariat som kan vara en ”ungdomsredaktion” gör det möjligt att skapa en informationskultur av annat slag än som är vanlig hos förvaltningsmyndigheter. Detta har en grundläggande betydelse för strävandena att nå ut till alla tjänstgöringsskyldiga.
Enligt utredningens mening är det angeläget att informationssekretariatet också i ökad utsträckning bidrar till fortbildningen av lärarna. Det kan ske vid studiedagar tillsammans med civila eller militära myndigheter, frivilliga försvarsorganisationer m.fl., seminarier och medverkan med föreläsare. Många ämnen för dessa åtgärder är av en sådan karaktär att bör kunna locka lärarna. Det kan gälla t.ex. den säkerhetspolitiska hotbilden i vår del av världen och konsekvenserna för vår försvarspolitik av det internationella fredsfrämjande samarbetet.
Myndigheternas försök med värnpliktiga som direkt efter grundutbildningen engageras för att resa runt till skolorna och informera om sina egna erfarenheter har gett goda resultat och bör vara en permanent del av verksamheten. Motsvarande informationsåtgärder bör planeras för utbildningen med civilplikt. Enligt utredningens mening är det angeläget att även företrädare för totalförsvarsmyndigheterna och t.ex. de frivilliga försvarsorganisationerna deltar i det här informationsarbetet. De kan svara på frågor om säkerhetspolitik och totalförsvar som också brukar ställas vid dessa informationstillfällen.
De olika åtgärderna syftar sammantaget till att engagera och aktivera lärare och elever. Målet bör vara att varje gymnasieskola genomför det som skulle kunna kallas Skolans totalförsvarsdag. Informationssekretariatet bör sammanställa ett faktaunderlag som kan vara en grund för informationsdagen. Sekretariatet bör dessutom i samråd med referensgruppen medverka genom att anvisa personal som allmänt informerar eller demonstrerar material av olika slag. Försvarsmakten har sin givna roll i detta sammanhang.
Folkförankring och information 197
Strävan bör vara att årligen nå alla elever i årskurs 2. Detta bör ske under höstterminen, eftersom mönstringen för en del av eleverna börjar under vårterminen.
Det av utredningen föreslagna informationssekretariatet skall som framgått av redovisningen i föregående avsnitt även svara för uppföljning, utvärdering och utveckling av informationsverksamheten. Erfarenheterna från olika verksamhetsområden visar att samarbetet med intressenterna bör omfatta även sådana åtgärder. En samverkan inom ramen för enskilda projekt mellan myndigheter och företrädare för lärare och elever, lärarhögskolorna, läromedelsförlagen och skolans huvudmän – bl.a. Svenska Kommunförbundet – ökar kunskaperna om vilka åtgärder som bör vidtas och engagemanget för verksamheten hos intressenterna.
Som utredningen framhållit på flera ställen i kapitlet är det naturligt att totalförsvarets myndigheter samarbetar i informationsverksamheten med de bl.a. frivilliga försvarsorganisationerna, bildningsorganisationerna, Centralförbundet Folk och Försvar och massmedierna. Även dessa organ bör delta i utvecklingen, uppföljningen och utvärderingen av informationsverksamheten. Andra som bör medverka är Civilpliktsrådet och Värnpliktsrådet.
Till uppföljning, utvärdering och utveckling hör bl.a. att klargöra vilken bild unga människor med invandrarbakgrund får av totalförsvaret och hur de ställer sig till att genomgå lång grundutbildning. Utredningen anser det angeläget att iakttagelser och slutsatser kan läggas till grund för informationsåtgärder som är speciellt inriktade på rekrytering av tjänstgöringsskyldiga med sådan bakgrund.
7.6 En allmän totalförsvarsutbildning för alla tjänstgöringsskyldiga
7.6.1 Bakgrund
Regeringen framhöll i de första tilläggsdirektiven (dir. 1998:49) att Sverige i framtiden borde inrikta sig på ett pliktsystem som är flexibelt och anpassat efter förmågan att lösa olika uppgifter med hänsyn till rådande säkerhets- och försvarspolitiska förutsättningar.
Utredningen skulle utreda och föreslå de förändringar som behövde göras av det nuvarande pliktutbildningssystemet för att
198 Folkförankring och information SOU 2000:21
det bättre skulle möta de krav som kommer att ställas i framtiden. I sammanhanget skulle beaktas att ett mål borde vara att alla som hade förutsättningar att fullgöra värnplikt eller civilplikt skulle skrivas in för sådan tjänstgöring och att inskrivning i en utbildningsreserv i framtiden endast undantagsvis borde tillgripas.
Utredningen skulle vidare överväga förändringar som innebar en ökad flexibilitet i utbildningstidens längd.
Utredningen förberedde en rapport med anledning de redovisade tilläggsdirektiven. Utredningen utgick i sina överväganden från den beredskap som samhället skall ha mot hoten på de tre nivåer som regeringen redovisar i skrivelsen till riksdagen om beredskap mot svåra påfrestningar på samhället i fred:
1. Åtgärder inför mer eller mindre vardagliga olyckor och störningar;
2. Åtgärder som specifikt vidtas mot svåra påfrestningar på samhället i fred;
3. Åtgärder mot ett väpnat angrepp.
Pliktutbildningen borde få en sådan inriktning, framhöll utredningen i den planerade delrapporten, att den ger kunskaper om dels hur den enskilde minskar riskerna och begränsar effekterna av vardagliga olyckor och störningar, dels hur verkningarna av mer omfattande påfrestningar kan begränsas och dels hur en krigssituation skall mötas. Sammantaget handlar det om att utbilda för åtgärder som bidrar till en grundläggande robusthet och flexibilitet inför olyckor och störningar i samhället av olika svårighetsgrader, ansåg utredningen.
Förutsättningarna för rapporten förändrades i början av år 1999 genom riksdagens beslut under våren om inriktningen av totalförsvaret. Genom den dimensionering som grundutbildningen inom totalförsvaret fick genom beslutet fanns det inte längre förutsättningar för en utbildning av det slag som utredningen skisserade. Utredningen har emellertid valt att i den följande texten redovisa en sammanfattning av sina preliminärt utarbetade slutsatser i denna del.
7.6.2 Byggstenar
Utredningen utgick från tre slag av byggstenar, som skulle kunna fogas samman till ett system grundat på en helhetssyn för utbildning av totalförsvarspliktiga:
Folkförankring och information 199
G
Gemensam grundläggande utbildning under tre–fyra veckor;
G
Basutbildning under två–tre månader;
G
Befattningsutbildning av varierande längd.
Den gemensamma grundläggande utbildningens uppgift skulle vara att väcka intresse och skapa förståelse för totalförsvarets uppgifter och därmed för behovet och möjligheterna att utveckla skydd och säkerhet i det fredstida samhället. De totalförsvarspliktiga skulle få kunskaper och vissa färdigheter som gör att de kan ingripa vid olyckor och andra händelser. Det skulle också bli en grund för deras och myndigheternas bedömningar av vilken befattning i totalförsvaret som var och en – efter mönstring – skall förbereda sig för.
Den grundläggande utbildningen skulle ske sammanhållet i en gemensam form för det civila och militära försvaret.
Basutbildningen skulle vara nästa steg i riktning mot en befattning i totalförsvaret. Den skulle vara förhållandevis allmän men ändå så specialiserad när det gäller mål och innehåll att det var nödvändigt att dela upp verksamheten mellan civila och militära utbildningsanordnare.
Befattningsutbildningen – den tredje byggstenen – skulle, som framgår av namnet, vara inriktad på enskilda befattningar inom totalförsvaret. Det förutsätter en stor mångfald i befattningarnas uppgifter och utbildningens innehåll. De olika slagen av befattningsutbildning skulle sannolikt också variera i längd.
7.6.3 Tre modeller
Utredningen beskrev tre modeller, som helt eller delvis var grundade på de olika byggstenarna. Det bärande elementet i modellerna 1 och 2 – som hade antingen civil eller militär prägel – skulle vara inskrivning av ett mycket stort antal civilpliktiga respektive värnpliktiga till bas- och befattningsutbildning. Utbildningen skulle årligen i båda fallen ge stora personalreserver och en omfattande beredskap i samhället hos människor att kunna ingripa vid olika slag av händelser i fred. Verksamheten skulle vara uppdelad på en utbildning för civilpliktiga och en för värnpliktiga.
Modell 3 skiljde sig från modellerna 1 och 2 genom den grundläggande utbildningen under tre–fyra veckor som ingick i detta alternativ. Denna grundläggande utbildning skulle ske före mönstringen och alltså vara gemensam för alla totalförsvars-
200 Folkförankring och information SOU 2000:21
pliktiga. Syftet var som framgått att väcka intresse och skapa förståelse för totalförsvarets uppgifter samt ge kunskaper och vissa färdigheter. Dessa kunskaper och färdigheter skulle göra det möjligt för alla att omedelbart eller i ett anpassningsskede skrivas in till en bas- och befattningsutbildning för uppgifter inom det civila eller militära försvaret.
Enligt utredningens mening talade övervägande skäl för att modell 3 skulle läggas till grund för fortsatt arbete med utveckling av pliktutbildningen. Utredningen ansåg att alla mönstringsskyldiga män och kvinnor skulle genomgå den gemensamma grundläggande utbildningen. Modell 3 skulle göra det möjligt för totalförsvaret att nå praktiskt taget hela årskullen. Både bas- och befattningsutbildningen skulle i modell 3 kunna anpassas i volym till förändringar både i det säkerhetspolitiska läget och i de samhällsekonomiska eller statsfinansiella förutsättningarna. Tiden som den enskilde måste avsätta för utbildningen och kostnaderna för samhället skulle bli betydligt mindre än enligt modellerna 1 och 2.
Bredden och flexibiliteten i modell 3 var särskilt viktig med hänsyn till det vidgade säkerhetsbegrepp som hade ökat omfattningen av de uppgifter för vilka totalförsvarsresurserna – bl.a. de totalförsvarspliktiga – skulle kunna användas.
SOU 2000:21 201
8 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal för grundutbildning
8.1 Direktiven
Utredningen skall enligt direktiven överväga om inskrivningssystemet kan effektiviseras utan att rättssäkerheten rubbas. Även kraven för att skrivas in på olika befattningar i totalförsvaret skall ses över.
Försvarsmakten har föreslagit ett förändrat inskrivningssystem där ett ökat inslag av frivillighet införs. Utredningen skall mot den bakgrunden överväga lämpligheten av att införa ett inskrivningssystem för totalförsvarspliktiga där större hänsyn tas till frivillighet.
Förenta Nationernas kommitté för barnets rättigheter -- som har till uppgift att bevaka barnkonventionen -- har i syfte att stärka skyddet av barn i väpnad konflikt föreslagit att konventionens åldersgränser för militär rekrytering och deltagande i väpnad konflikt i artikel 38 höjs från 15 år till 18 år. Detta föreslås ske genom ett tilläggsprotokoll till konventionen. Av den anledningen är det angeläget att vid en översyn av mönstrings- och inskrivningssystemet se vilka konsekvenser en absolut 18-årsgräns för rekrytering till väpnade styrkor skulle kunna få för svensk lagstiftning.
8.2 Nuvarande system för mönstring och inskrivning av pliktpersonal
8.2.1 Utvecklingen från 1960-talet
Inskrivningen till det militära försvaret
Det nuvarande systemet för inskrivning av pliktpersonal till alla befattningar inom det militära försvaret har enligt Försvarsmakten
202 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
sin grund i 1960-talets föreställning om att alla mänskliga egenskaper kan katalogiseras och mätas och att de på ett förutsebart sätt kan utvecklas. Systematik och utbildningsteknokrati präglade övervägandena om inskrivningen av värnpliktiga på den tiden. Formerna för mönstringen och inskrivningen utvecklades så att de skulle svara mot VU 60-systemet. Det innebar bl.a. en detaljerad inskrivning till befattningarna i krigsorganisationen.
När den militära grundutbildningen begränsades år 1972 från en kortaste tid på 10 månader till nuvarande 7,5 månader förändrades också uttagningssystemet. Avsikten var att med ännu större precision ta ut ”rätt man till rätt plats”. Ett mer detaljerat och förfinat system för beskrivning av befattningskraven och av de mönstrandes egenskaper och förmåga skulle kompensera effekterna av den minskade utbildningstiden.
En utredning inom Försvarsmakten i början av 1990-talet föreslog att de militära myndigheterna i ökad utsträckning skulle väga kraven på egenskaper hos de inskrivna mot tillgången inom en normal åldersklass. Principerna för systemet ifrågasattes inte, men tillämpningen skulle förfinas.
Några utvärderingar av det successivt förändrade inskrivningssystemet har inte genomförts. Det är bl.a. av det skälet inte klarlagt om Försvarsmakten har uppnått målen som eftersträvades.
Inskrivningen av personal till civila verksamheter
Inskrivningen av pliktpersonal i samband med mönstring till civila verksamheter inom totalförsvaret omfattade tidigare -- innan lagen om totalförsvarsplikt trädde i kraft -- vapenfria tjänstepliktiga som skrevs in för utbildning hos civila myndigheter och i allmänhet krigsplacerades hos dessa. Den civila verksamheten disponerade i övrigt män som på grund av ålder eller minskat behov av personal i den militära krigsorganisationen lämnade Försvarsmakten och de kvinnor som länsstyrelserna med stöd av civilförsvarslagen skrev in som civilförsvarspersonal.
Det förekom vidare att värnpliktiga som fick nyckelbefattningar i verksamheter som var viktiga för totalförsvaret omplacerades från militära förband till civila verksamheter. Inskrivningen till det civila försvaret skedde med civilförsvarsplikt.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 203
8.2.2 Tidigare förändringar
− nuvarande planer
Lagen om totalförsvarsplikt
Tillkomsten av lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt innebar att de flesta lagbestämmelserna om plikttjänstgöringen inom totalförsvaret samlades i en författning. De föreskrifter om plikttjänstgöringen som fanns för olika verksamhetsområden -t.ex. hälso- och sjukvården, polisen och civilförsvaret -- upphörde att gälla. Även den tidigare vapenfria tjänsten och den allmänna tjänsteplikten kom att regleras genom den nya lagen. Tjänstgöring med totalförsvarsplikt fullgörs som civilplikt, värnplikt och allmän tjänsteplikt.
Genom bestämmelserna i lagen (1994:1720) om civilt försvar och lagen om totalförsvarsplikt fick de berörda myndigheterna sina nuvarande roller inom pliktområdet. Bemannings- och utbildningsansvaret ligger inom det militära försvaret på Försvarsmakten.
Inom det civila området kan bemannings- och utbildningsansvaret vara uppdelat mellan statliga myndigheter, kommuner och landsting. Räddningsverket ordnar grundutbildning för den övervägande delen av antalet civilpliktiga som kommunerna behöver. Det gäller bl.a. för befattningar som beredskapsmän och räddningsmän. En del statliga myndigheter är både bemanningsoch utbildningsansvariga, t.ex. Luftfartsverket och Banverket.
Pliktverkets uppgift är att mönstra de totalförsvarspliktiga, skriva in dem för civil- eller värnplikt eller i utbildningsreserven, kalla till tjänstgöring och besluta om krigsplacering. Inskrivning sker till det antal som de bemannings- eller utbildningsansvariga myndigheterna begär. Beslut om krigsplacering fattas på begäran av de bemanningsansvariga myndigheterna enligt de riktlinjer som dessa ger för verksamheten.
Även ansökningar om att göra vapenfri tjänst prövas av Pliktverket. Verket gör vidare inkallelser och prövar ärenden både om uppskov med grundutbildning eller repetitionsutbildning och om avbrott i utbildningen. Dessa frågor får således inte ensidigt behandlas av de utbildnings- och bemanningsansvariga organen. Pliktverket har uppgifter som avser den ekonomiska ersättningen till de civil- och värnpliktiga. Även annan lagstiftning med anknytning till totalförsvarsplikten reglerar verksamhet som Pliktverket svarar för. Det gäller t.ex. bestämmelserna om behandlingen av de personliga uppgifterna om de civil- och värnpliktiga.
204 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
Pliktverket har drygt 390 anställda (ca 380 omräknat till helårsarbetande). Knappt 80 av de anställda finns vid verkets centrala ledning i Karlstad. De fem regionkontoren, som svarar för mönstringen och inskrivningen, hade i februari 2000 sammanlagt omkring 310 anställda. Fördelningen av antalet anställda mellan kontoren framgår av sammanställningen som följer.
Regionkontor Antal anställda
Stockholm
74
Göteborg
61
Kristianstad
60*
Karlstad
63
Östersund
56*
* I siffrorna ingår personal som har sagts upp på grund av förändringar i verksamheten
Som en följd av framför allt den pågående ominriktningen inom Försvarsmakten kommer Pliktverket att minska antalet anställda. Verksamheten beräknas under år 2001 komma att fordra ca 350 anställda, varar omkring 275 vid regionkontoren.
Inskrivningen till det militära försvaret
Försvarsmakten och Pliktverket avser att ompröva den nuvarande modellen med kravprofiler och inskrivning till grundutbildning i ett sammanhang. Syftet är bl.a. att minska detaljeringsgraden i besluten. Som ett led i dessa förändringar har Försvarsmakten minskat antalet inskrivningsbefattningar från drygt 1 100 till något över 500.
Minskningen av antalet befattningar som Pliktverket skriver in till har skett genom att befattningar med likartade kravprofiler har förts samman under en ny gemensam typ av befattning. Den mönstrande skrivs in till någon av dessa nya inskrivningsbefattningar. Avsikten är att förbanden under grundutbildningen skall placera de ”gemensamt” uttagna till utbildningar inom olika system eller funktioner.
Den mönstrande får i samband med inskrivningen besked om vilken typ av befattning han fått och vilka utbildningar som han kan komma i fråga för. Som exempel kan nämnas att inskrivningsbefattningen jägargruppbefäl omfattar följande fyra utbild-
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 205
ningsbefattningar: två slag av jägargruppchefer, eldledningsbiträde i artillerijägarförband och sjukvårdare i jägarförband.
Inskrivningen till civila verksamheter
Inskrivningen av personal med civilplikt i samband med mönstring sker enligt samma principer som inskrivningen med värnplikt. Inskrivningen för det civila försvarets myndigheter avser emellertid enskilda befattningar i krigsorganisationen. Detta beror dels på att antalet befattningar är få, dels på att utbildningsansvaret är fördelat mellan flera olika myndigheter eller motsvarande. Som ett resultat av det utredningsarbete som myndigheterna bedriver kan även kraven för befattningar med civilplikt komma att förändras.
Att principerna för inskrivningen är desamma för hela totalförsvaret innebär att Försvarsmakten och civila myndigheter konkurrerar om tjänstgöringsskyldiga med vissa egenskaper.
8.2.3 Åldersgränser för rekrytering
De svenska reglerna
Mönstring och inskrivning m.m.
Enligt lagen om totalförsvarsplikt inträder skyldigheten att genomgå mönstring för värnplikt det kalenderår som den totalförsvarspliktige fyller 18 år. Det innebär i realiteten att 17-åringar omfattas av mönstringsplikten. Skälen för den åldersgränsen är administrativa.
Skyldigheten att fullgöra värnplikt, som i dag omfattar endast män som är svenska medborgare, gäller från början av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 19 år. För skyldigheten att fullgöra värnplikt gäller således i praktiken åldersgränsen 18 år. Enligt den tidigare gällande värnpliktslagen gällde emellertid i realiteten en 17-årsgräns. Vid införandet av lagen om totalförsvarsplikt höjdes gränsen. Detta var en anpassning till Barnkonventionen. Av hänsyn till främst att den totalförsvarspliktige som är missnöjd med sitt inskrivningsbeslut skall få möjlighet att klaga på beslutet måste det förflyta en viss tid mellan tidpunkten för mönstring och tidpunkten för inryckning.
206 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
Till grundutbildning enligt lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning gäller för antagningsprövningen åldersgränsen 18 år.
Enligt förordningen (1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal räknas bl.a. den som har skrivits in för tjänstgöring i Försvarsmakten till den militära personalen. Inskrivning sker efter mönstring. I praktiken äger detta rum i samband med mönstringen.
Hemvärnet
Bestämmelser om hemvärnet finns i hemvärnsförordningen (1997:146). Hemvärnet ingår i Försvarsmakten. Deltagandet i hemvärnet är frivilligt. Hemvärnets personal består av hemvärnsmän och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet samt av anställda i Försvarsmakten som är krigsplacerade i hemvärnet. För att antas som hemvärnsman gäller åldersgränsen 18 år. Åldersgränsen är en anpassning till Barnkonventionen.
Den som skall antas som hemvärnsungdom måste ha fyllt 15 år. Hemvärnsungdom räknas inte till hemvärnets personal och är därmed inte heller militär personal i Försvarsmakten. Åldersgränsen har samband med straffbarhetsåldern.
Frivilliga försvarsorganisationer
Bestämmelser om frivillig försvarsverksamhet finns i förordningen om frivillig försvarsverksamhet. Enligt förordningen får myndigheter med uppgifter inom totalförsvaret ingå avtal med personer som tillhör en frivillig försvarsorganisation om att dessa skall tjänstgöra inom totalförsvaret. De frivilliga försvarsorganisationerna som avses finns redovisade i en bilaga till förordningen.
Till frivilligorganisationerna hör flyg- och sjövärnskårerna, som i sin verksamhet särskilt vänder sig till ungdomar. Avtal får ingås med den som fyllt 16 år eller -- om tjänstgöringen avser Försvarsmakten -- 18 år. Åldersgränsen 16 år hänger samman med de allmänna reglerna om omyndiga barns rättshandlingar m.m. Den som fyllt 16 kan t.ex. ingå arbetsavtal. Åldersgränsen 18 år en följd av Barnkonventionen.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 207
Avtalsbunden frivillig personal med uppgifter för Försvarsmakten räknas till Försvarsmaktens militära personal.
FN:s barnkonvention
Den allmänna definitionen av barn i Barnkonventionen är en person under 18 år. Som tidigare framgått finns det emellertid i konventionens artikel 38 ett undantag, som gäller barn i väpnade konflikter. Åldersgränsen för militär rekrytering och deltagande i väpnad konflikt anges till 15 år.
Artikel 38 punkterna 1-3 föreskriver följande:
1. Konventionsstaterna åtar sig att respektera och säkerställa respekt för de regler i internationell humanitär rätt som är tillämpliga på dem i väpnade konflikter och som är relevanta för barnet.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla tänkbara åtgärder för att säkerställa att personer som inte uppnått 15 års ålder inte deltar direkt i fientligheter.
3. Konventionsstaterna skall avstå från att rekrytera en person som inte har uppnått 15 års ålder till sina väpnade styrkor. Då rekrytering sker bland personer som fyllt 15 men inte 18 år skall konventionsstaterna sträva efter att i första hand rekrytera dem som är äldst.
1949 års Genèvekonventioner
1949 års Genèvekonventioner behandlar skyddet i krig av vissa grupper. Tilläggsprotokoll I till konventionerna innehåller bl.a. regler till skydd av barn.
När det gäller barnsoldater förskriver protokollets artikel 77:2 följande:
”Parterna i konflikten skall vidtaga alla tänkbara åtgärder så att barn som ej nått femton års ålder icke deltager direkt i fientligheterna, och särskilt skall de avstå från att rekrytera dem till sina väpnade styrkor. Då rekrytering sker bland personer som fyllt femton år men icke aderton år, skall de stridande parterna sträva efter att ge förtur åt dem som är äldst.”
208 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
8.3 Utgångspunkter för utredningens överväganden
8.3.1 Pliktverkets erfarenheter i stort av plikttjänstgöringen och mönstringssystemet
Motivation
Pliktsystemet har under de senaste åren utsatts för stora påfrestningar, som allvarligt påverkat motivationen för plikttjänstgöring. Den säkerhetspolitiska utvecklingen -- som gjort att färre än tidigare behöver genomgå grundutbildning -- är en av orsakerna, framhåller Pliktverket i en redovisning för utredningen om de senaste årens tillämpning av mönstringssystemet.
Tidigare skulle alla män som mönstrade och visade sig lämpade skrivas in för tjänstgöring. Enligt de bestämmelser som numera gäller skall endast de som behövs i krigsorganisationen genomgå grundutbildning. Som en konsekvens infördes utbildningsreserven för inskrivning av dem som var lämpliga men som tills vidare inte skulle genomgå grundutbildning.
De beslut som Pliktverket fattar får konsekvenser för myndigheterna och den enskilde ett, två eller tre år längre fram i tiden. Statsmakternas förändringar i ramarna för planeringen, myndigheternas behovsbedömningar, begränsningar i utbildningstidens längd och -- för Försvarsmakten -- ekonomiska problem har emellertid gjort det svårt för inskrivningsmyndigheten att leva upp till kraven på att inskrivningsbesluten skall ha ett konkret innehåll. Mot den bakgrunden inger de senaste årens tillämpning av pliktsystemet inte förtroende. Kritiken skall emellertid inte riktas mot mönstringsmyndigheten.
Som en följd av 1996 års totalförsvarsbeslut fick många värnpliktiga med mycket kort varsel -- en del efter inryckning -- helt nya inskrivningsbeslut. Försvarsmaktens ekonomiska svårigheter åren 1998 och 1999 innebar att ännu fler drabbades av ändrade inskrivningsbeslut och ofta mot sin vilja placerades i utbildningsreserven. Det var i många fall samma personer som tidigare fått besked om att de ursprungliga beskeden inte längre gällde. Enligt Pliktverkets erfarenhet har den stora omfattningen av de ändrade inskrivningsbesluten i hög grad minskat de totalförsvarspliktigas vilja att genomgå grundutbildning.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 209
Inryckningstiderna
Det finns för närvarande från rekryteringssynpunkt alltför många inryckningstidpunkter, framhåller Pliktverket vidare. Även om en del förbättringar har skett är åtskilliga in- och utryckningstidpunkter inte anpassade till studieterminerna inom högskolan.
Kraven för att skrivas in till olika utbildningar
En av förutsättningarna för stora ingrepp i mönstrings- och inskrivningssystemet är att de bemannings- och utbildningsansvariga myndigheterna inför ett i grunden nytt system för befattningsanalyser. De befattningsbeskrivningar och kravprofiler som ligger till grund för mönstring och inskrivning för värnplikt är ett arv, som bara marginellt har förändrats från tidigare decennier, när dåvarande Värnpliktsverket var en del av Försvarsmakten.
Det har under den senaste tioårsperioden skett en dramatisk ökning av antalet mönstrande som inte bedöms lämpliga för lång grundutbildning. Trots att Pliktverket vid mönstringen låter allt fler slippa tjänstgöra har inte antalet avbrott under grundutbildningen minskat. Verket anser att orsakerna till avbrotten kan vara:
G
Bristande motivation -- svårigheter att se nyttan med tjänstgöringen;
G
Vana vid stor valfrihet i grundskola och gymnasium;
G
Den tekniska utvecklingen, som höjer kraven på kvalifikationer och förutsättningar som den totalförsvarspliktige bör ha;
G
Strängare bedömningar på grund av erfarenheter från utbildningsanordnarna och det faktum att alla ändå inte skall skrivas in.
Många mönstringsresultat är ” färskvara”. Personliga förhållanden, och framtidsplaner som inskrivningen är grundad på förändras ibland mycket snabbt. Ju längre tid som går mellan inskrivning och inryckning desto fler begär uppskov från grundutbildningen. Detta framgår av följande sammanställning med uppgifter från inryckningen till armén hösten 1995 och våren 1996.
210 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
Tid mellan inskrivning och påbörjad grundutbildning
Antal begärda uppskov i % av antalet inryckande Hösten 1995 Våren 1996
Ett år eller mindre
6
13
Två år
13
23
Tre år
23
32
8.3.2 Pågående förändringsarbete inom Pliktverket
Pliktverket har i syfte att effektivisera verksamheten genomfört ett antal projekt och uppdrag.
I den process som ledde fram till Vision 2002 finns många förslag, som när de införs fullt ut kommer att påverka både arbetssätt och bemanning. Pliktverket pekar bl.a. på rationaliseringsmöjligheterna genom en differentierad mönstring. Visionen har också följts upp med praktiska försök vid regionkontoren. Utvärderingar av försöken har varit positiva trots vissa brister i systemstöd och gemensamma riktlinjer.
Pliktverkets kvalitetsprojekt PQU innehöll 49 punkter som skulle höja kvaliteten i mönstrings- och inskrivningsverksamheten. De flesta förslagen är genomförda och har bidragit till högre kvalitet och rationellare arbetssätt.
Projektet Bäst lämpad syftade till att ändra tidpunkten för utfärdande av inskrivningsbeslut. I avvaktan på erforderliga lagändringar har Pliktverkets informationssystem anpassats för att möjliggöra jämförelsebearbetningar av dem som redan skrivits in. När och om lagstiftningen anpassas kan befintliga applikationer användas så att verket kan besluta om inskrivning och kallelse till tjänstgöring av dem som är bäst lämpade enligt uppnådda mönstringsresultat. En sådan jämförelsebearbetning kan genomföras vid samtliga regionkontor.
Ett uppdrag har genomförts i syfte att kartlägga de huvud- och delprocesser som förekommer i Pliktverkets verksamhet. Kartläggningen har möjliggjort mätningar av nyckeltal och förtydligat ansvaret för processerna på olika nivåer inom verket. Regionkontoren har påbörjat en anpassning av sina organisationer med anledning av resultaten. Till detta hör bl.a. bättre tidredovisningsrutiner.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 211
Pliktverket utarbetar för närvarande en modell för kvalitetssäkring inom verkets hälso- och sjukvårdsverksamhet. Arbetet startade i februari 1999 och beräknas pågå t.o.m. våren 2001.
Under år 1999 har Pliktverket genomfört ett antal försök för att utveckla mönstringen. Det har bl.a. gjorts försök med utflyttad mönstring och endagarsmönstring.
Endagarsmönstring håller på att införas vid regionkontoren i Kristianstad och Stockholm. Verket har ambitionen att genomföra endagarsmönstring för flertalet av de mönstrande även vid övriga regionkontor. Detta kommer att ske i den utsträckning som är praktiskt genomförbart med hänsyn till de demografiska förutsättningarna.
Pliktverket uppmanar de mönstringsskyldiga att anmäla sina studieplaner till verket. Avsikten är att de studerande skall kunna kallas till mönstring så att prövningen kan ske så nära inryckningen som möjligt.
Inskrivningsproven har kompletterats med frågor som skall ge en bild av den prövningsskyldiges motivation och intresse för plikttjänstgöring.
Informationsinsatserna i samband med totalförsvarsplikten intensifieras, bl.a. genom information till skolhälsovården om möjligheterna för de mönstrande att med stöd av intyg ansöka om att inte behöva bli prövade genom personlig inställelse.
Pliktverkets vision är att kunna utföra de delar som rör mönstringen i mer differentierade former än de nuvarande. De försök som genomförts visar på ett positivt resultat varför utvecklingen fortsätter. När efterfrågan på pliktpersonal är mindre än hälften av dem som är möjliga att skriva in kommer verkets resurser sannolikt att kunna användas annorlunda och mera effektivt.
8.3.3 Försvarsmaktens förslag till nytt mönstrings- och inskrivningssystem
Inledning
Försvarsmakten föreslår i sitt underlag till regeringen i maj 1999 (Förslag till framtida struktur för Försvarsmakten) ett nytt mönstrings- och inskrivningssystem. Enligt förslaget bör mönstring och inskrivning ske i tre steg. Mönstringsförfarandet bör förenklas, så att det bättre än nu svarar mot Försvarsmaktens behov. Egna önskemål bör tillgodoses om det med rimlig säkerhet kan bedömas att den mönstrande klarar befattningens krav.
212 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
Det ökade inslaget av frivillighet skall tillgodose Försvarsmaktens behov samtidigt som den enskilde upplever det som rättvist. Även andra metoder som gör det möjligt att nå Försvarsmaktens mål kan övervägas.
Lottning kan ske, framgår det av Försvarsmaktens förslag, om antalet frivilligt sökande inte räcker till, antalet lämpliga för en befattningsfamilj överstiger behovet eller antalet frivilliga och lämpliga överstiger behovet. Med befattningsfamilj avses i det här sammanhanget de utbildningsbefattningar som tillhör en inskrivningsbefattning, t.ex. jägargruppbefäl. En strävan skall emellertid vara att rekrytera dem som är mest lämpliga. Att vara lämplig innebär i det här sammanhanget att ha de egenskaper och den förmåga som uppgifterna fordrar, men också att vara motiverad och vilja genomgå grundutbildning.
Enligt Försvarsmakten skall den tjänstgöringsskyldige kunna söka till olika utbildningsplatser intill dess att slutlig inskrivning sker. Ett sådant system gör det möjligt för den mönstrande att påverka när och var utbildningen skall äga rum.
Allmän prövning genom administrativa åtgärder
Försvarsmakten anser att ett inledande steg före mönstringen och inskrivningen -- en allmän prövning genom administrativa åtgärder -- skall övervägas. Syftet skall i första hand vara att identifiera dem som av olika skäl inte skall skrivas in till grundutbildning. Orsakerna kan vara medicinska, psykiska eller av t.ex. praktisk natur. Ett exempel på det senare är varaktigt utlandsboende. De som vill bli prövade genom personlig inställelse bör får göra det.
Mönstring
Syftet med mönstringen i nästa steg är enligt Försvarsmaktens förslag att urskilja dem som fyller fordringarna enligt kravprofilerna. Det bör i samband med mönstringen vara möjligt att teckna en frivillig förbindelse för genomförande av värnplikt. Den mönstrande får i så fall möjlighet att påverka slaget av tjänstgöring, plats och tid.
Inskrivning bör genomföras ca två gånger per år. Det sker mot bakgrund av den totala tillgången på totalförsvarspliktiga jämfört med det samlade behovet. Inskrivning bör enligt Försvarsmakten ske 8
− 12 månader innan grundutbildningen skall påbörjas.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 213
Inskrivningen bör ske enligt följande principer. Först skrivs de in som
1. Klarar kravprofilerna och vill bli yrkes- eller reservofficerare; därefter de som
2. Klarar kravprofilerna och vill pröva internationell tjänst; därefter de som
3. Klarar kravprofilerna och anmäler sig frivilligt för värnpliktstjänstgöring; och slutligen de som
4. Klarar kravprofilerna och behövs för att fylla antalet återstående utbildningsplatser.
De som inte uppfyller kraven bör enligt Försvarsmakten frikallas. Om det finns särskilda skäl skall den enskilde inom ett år på egen begäran kunna genomgå ny mönstring. De som klarar kraven men inte behöver tas i anspråk redovisas i ett särskilt register och står i två år kvar som en inkallelsereserv.
Slutlig placering på en befattningsutbildning
Försvarsmaktens förslag innebär vidare att den värnpliktige senast efter två
− tre månaders tjänstgöring (grundläggande soldatutbildning) i det slutliga tredje steget skall inriktas mot en befattningsutbildning. Både befälet och den värnpliktige har då möjlighet att bedöma vilken slutlig utbildning som kan vara lämplig. Han skall kunna överflyttas till en utbildning med internationell inriktning och även byta till en utbildning med längre tjänstgöringstid.
8.3.4 Den framtida tillgången på pliktpersonal
De befolkningsprognoser som ligger till grund för Pliktverkets beräkningar av mönstrings- och inskrivningsverksamhetens utveckling innebär att antalet prövningsskyldiga män under de närmaste tre åren kommer att vara knappt 50 000. Antalet stiger från och med år 2003 för att 2008 och 2009 nå 63 000, som är det högsta beräknade värdet under den period som med rimlig säkerhet går att överblicka.
De redovisade uppgifterna framgår av figur 8.1. Tendenserna under olika perioder är desamma för kvinnorna som för männen. Nivån ligger emellertid ett par tusen personer lägre för kvinnornas del.
214 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
Figur 8.1. Beräknat antal prövningsskyldiga män åren 2000– 2016
0
10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000
Utredningen redovisar i tabell 8.1 en försörjningsbalans, som översiktligt beskriver tillgången på och användningen av totalförsvarspliktiga män som är lämpliga för lång grundutbildning. Uppgifterna för år 1998 omfattar bl.a. registrerade avgångar före, under och efter mönstringen och på uppgifter om antalet avbrott som ägde rum under utbildningen. Det överskott på 5 000 rekryteringsbara som redovisas i tabellen skrev Pliktverket under år 1998 in till utbildningsreserven.
Uppgifterna om antalet 18-åriga män åren 2005 och 2009 är grundade på Statistiska centralbyråns prognoser. Antalet män som före och vid mönstring inte bedöms lämpliga för lång grundutbildning har i relativa tal antagits vara densamma åren 2005 och 2009 som år 1998 -- i runt tal 35 %. Utredningen har däremot räknat med en betydande minskning i absoluta tal av antalet inskrivna män som inte påbörjar eller som avbryter utbildningen.
Behovet av grundutbildade som under åren 2005 och 2009 skall genomgå lång utbildning är i tabellen det antal som enligt regeringens uppdrag till Försvarsmakten hösten 1999 skall vara utgångspunkt för Försvarsmaktens behovsberäkningar för åren efter år 2001. ÖCB har beräknat behovet av grundutbildning med civilplikt.
Resultatet av beräkningarna i tabellen är ett överskott på 15 000 män lämpliga för lång grundutbildning år 2005. Överskottet ökar till 20 000 år 2009, vilket är 30 % av samtliga 18åriga män.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 215
Tabell 8.1. Personaltillgångar och behov av pliktpersonal för befattningar som fordrar lång grundutbildning åren 1998,2005 och 2009.
Kategori
År 1998 År 2005 År 2009 Relativ andel i % av hela årskullen
1. Personaltillgångar
G Antal 18-åringar
51
58
66
100
G Avgångar före mönst-
ring
1)
-3
-6
-8
12
G Avgångar i samband
med mönstring
1)
-15
-14
-15
23
G Avgångar efter mönst-
ring men före grundutbildning
2)
-6
-3
-3
5
Summa
27
35
40
61
2. Behov av grundutbildade
G Civila försvaret
3
1
4)
1
4)
2
G Militära försvaret
16
18
18
27
Summa
19
19
19
29
3. Avbrott under grundutbildning
3
1
1
2
4. Behov av inryckande
22
20
20
30
5. Överskott på rekryteringsbara
5
3)
15
20
30
1) Andelen avgångar före och vid mönstring utgjorde år 1998 sammanlagt 35 %. Andelen sammanlagt för de båda slagen av avgångar har antagits vara
lika stor åren 2005 och 2009.
2) Bedömningen är att antalet uppskov och andra ändrade inskrivningsbeslut fram till år 2005 skall ha halverats i absoluta tal och under år 2009 ligga kvar
på denna nivå.
3) Antalet lämpliga för lång grundutbildning som skrevs in till
utbildningsreserven.
4) ÖCB:s bedömning av utbildningsbehovet efter år 2001. Bedömningen avser nuvarande omvärldsläge.
Till de redovisade siffrorna skall läggas antalet inskrivna som av olika skäl inte rycker in till utbildning eller som avbryter den och antalet män som inte är lämpliga för lång grundutbildning. En summering av dessa avgångar och avbrott visar att 27 000 män
216 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
eller något mer än 40 % av årskullen år 2009 inte skulle komma att stå till förfogande för lång grundutbildning. Sammanlagt omkring 70 % av de 18-åriga männen skulle därmed inte komma att tas i anspråk för lång grundutbildning inom totalförsvaret.
Det finns för närvarande inget underlag för att göra en motsvarande beräkning för kvinnornas del. Svårigheterna är framför allt att bedöma hur många kvinnor som av olika skäl inte skulle bedömas som lämpliga för lång grundutbildning.
8.4 Utredningens principiella överväganden
8.4.1 Åldersgräns för rekrytering till väpnade styrkor
Inledning
Sverige har alltsedan arbetet med utformningen av Barnkonventionen verkat för en 18-årsgräns för barn i väpnade konflikter. Som en följd av detta har Sverige anpassat lagstiftningen inom området, så att det i praktiken är omöjligt för den som inte har fyllt 18 år att involveras i väpnade konflikter (se Barnkommitténs huvudbetänkande SOU 1997:116 och prop. 1997/98:182 Bilaga 1 s. 87). Den svenska regeringens ståndpunkt är att protokollet -frivilligt att ansluta sig till -- skall innehålla förbud mot rekrytering till väpnade styrkor och deltagande i krigshandlingar av personer under 18 år. Inga undantag skall med andra ord göras från den allmänna åldersgränsen i barnkonventionen. Alla barn skall skyddas.
Som utredningen erfarit har det under det pågående arbetet med ett tilläggsprotokoll till Barnkonventionen framkommit att en överväldigande majoritet av FN-staterna är beredda att acceptera en 18-årsgräns för deltagande i krigshandlingar. Stödet är däremot inte lika starkt för en 18-årsgräns för rekrytering. En annan stötesten i förhandlingarna kan bli att regeln skall vara tillämplig på såväl internationella som inomstatliga konflikter och gälla både statliga och icke-statliga aktörer.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 217
Vad avses med begreppet rekrytering?
Frågan om vid vilken ålder det är tillåtet att rekrytera till väpnade styrkor saknar en enhetlig rättslig reglering. Bestämmelser om detta finns både i folkrätten och i den svenska lagstiftningen. Avgörande för regleringen är vilka konkreta åtgärder som omfattas av begreppet rekrytering.
I militära sammanhang avses med begreppet rekrytering att värva (nytt) manskap för det manskap som förlorats i strid eller till förstärkning av truppstyrkan. Med att göra rekryten avses att genomgå grundläggande soldatutbildning. Inom företagsekonomin används ordet rekrytering som benämning på de metoder som arbetsgivare använder för att fylla sitt personalbehov. Med rekrytera avses i det sammanhanget att (sträva att) locka lämpliga personer till (viss typ av) ledigt arbete eller liknande verksamhet när efterfrågan på lämpliga personer är större än tillgången. (Se
Nationalencyklopedin och dess ordbok)
En i stort sett likartad definition av begreppets engelska motsvarighet finns i Goodwin-Gill och Cohn i Child Soldiers -- the
Role of Children in Armed Conflicts (Oxford University Press,
Oxford 1994). Enligt detta arbete avses med rekrytering i allmänt engelskt språkbruk the ordinary meaning of recruit ... to strengthen, reinforce or replenish, irrespective of source or method (sid. 62).
Begreppet rekrytera förekommer även i författningar som gäller Försvarsmakten. I förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet anges bl.a. att med sådan verksamhet avses rekrytering av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret. I förordningen görs en distinktion mellan rekrytera och utbilda, dvs. utbildning är åtgärder som vidtas först sedan rekryteringen avslutats.
I den nyligen upphävda förordningen (1984:309) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten förekom ordet rekrytera. Det framgick av förordningen att Försvarsmakten skulle rekrytera, organisera och utbilda utlandsstyrkan. Rekrytera avsåg i det sammanhanget alla metoder som Försvarsmakten använder för att fylla personalbehovet. Anställningsavtalet var endast ett moment i rekryteringen -- en bekräftelse. Sedan rekryteringen hade avslutats -- i och med anställningsavtalet -- skedde utbildningen. Genom en författningsändring, som trädde i kraft den 1 juli 1999, har uttrycket rekrytera, organisera och utbilda i paragrafen i en ny förordning om utlandsstyrkan ersatts av enbart ordet organisera. Ändringen är endast språklig och någon förändring av Försvars-
218 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
maktens uppgifter att rekrytera, organisera och utbilda har inte varit avsedd.
Begreppet rekrytering är inte definierat i Barnkonventionen. Någon direkt vägledning för att bestämma begreppets närmare innebörd ger inte heller det material som legat till grund för konventionen (Legislative History of the Convention on the Rights of the Child 1978-1989). Barnkonventionens artikel 38 upprepar emellertid i stort sett tilläggsprotokollets standard (prot. I art 77:2).
Utredningens bedömning
Mönstringsåldern
Om begreppet rekrytering har samma innebörd i Barnkonventionen som i tilläggsprotokoll I till Genèvekonventionerna går inte att bestämt besvara. En rimlig tolkning är att avfattningen av bestämmelserna om rekrytering av barnsoldater i tilläggsprotokollet redan var allmänt accepterad och att det därför framstod som den mest framkomliga vägen för en bred uppslutning att använda sig av en liknande formulering i Barnkonventionen.
Samtidigt skall framhållas att begreppet rekrytering inte är definierat i tilläggsprotokollet eller i det material som legat till grund för protokollet. Begreppet rekrytering bör därför mot bakgrund av gängse tolkningsprinciper när det gäller konventionstexter fattas restriktivt (se prop. 1994:158 s. 30-31). Det innebär att begreppet inte kan ges ett så vittgående innehåll som följer av hur begreppet används inom t.ex. företagsekonomin, som enligt utredningens mening också är det innehåll begreppet har enligt allmänt språkbruk. Det är betydligt snävare. Det skall kunna tillämpas på såväl system som bygger på frivillig anslutning som på pliktsystem. Det skall också kunna godtas av ett stort antal stater med vitt skilda intressen och kulturer.
Mot denna bakgrund kan en rekrytering enligt tilläggsprotokollet anses ha skett först när den enskilde på ett för omgivningen tydligt sätt ingår i en väpnad styrka. Detta innebär att den som tar värvning anses rekryterad till en väpnad styrka först den dag han eller hon påbörjar sin tjänstgöring i styrkan -- klär sig i uniform, beväpnas m.m. -- och inte när han eller hon skriver på ett värvnings- eller anställningsavtal. För den som mönstrar enligt lagen om totalförsvarsplikt är slutsatsen att han eller hon skall anses rekryterad först när plikttjänstgöringen börjar och den tjänst-
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 219
göringsskyldige inställer sig för grundutbildning eller annan tjänstgöring.
8.4.2 Ett rekryteringsperspektiv på mönstringen och inskrivningen av pliktpersonal
Många ungdomar får den första kontakten med totalförsvarsfrågorna genom skolan. Det som sker i skolutbildningen och som fortsätter vid mönstringen formar i många fall den enskildas attityder och motivation. Det utgör grunden för det intresse och engagemang som är viktigt för att grundutbildningen skall ge ett bra resultat och totalförsvarets myndigheter kunna trygga personalbehovet.
Totalförsvaret behöver anställda, frivilliga och pliktpersonal. Det finns av flera skäl ett samband i rekryteringen mellan åtgärder riktade mot olika slag av personal. En anledning är att de värnpliktiga är rekryteringsbasen för huvuddelen av de anställda inom Försvarsmakten.
Utredningen anser det angeläget att totalförsvarets myndigheter lägger ett rekryteringsperspektiv också på försörjningen med pliktpersonal. Ett rekryteringstänkande inför inskrivningen till grundutbildning inom totalförsvaret förutsätter t.ex. att prövningen av den enskildes förutsättningar sker under förhållanden som är så positiva som möjligt för honom eller henne. Rutinerna måste fortsätta att utvecklas från uttagning till en rekrytering, som syftar till att de som totalförsvarets myndigheter behöver skall vilja genomgå grundutbildning och få en uppgift i en krigsorganisation.
Rekrytering handlar i det här sammanhanget om att informera, väcka intresse för verksamheten, bedöma förmåga och motivation hos var och en och att välja ut lämpliga personer. Det kan också vara nödvändigt att hålla kontakt med dem som blivit inskrivna, så att de som förklarat sig vilja genomgå grundutbildning behåller sin motivation.
Som utredningen framhållit i kapitel 7 är det viktigt att klargöra vilken bild unga människor med invandrarbakgrund får av totalförsvaret och hur de ställer sig till att genomgå lång grundutbildning. Utredningen anser det angeläget att iakttagelser och slutsatser kan läggas till grund för åtgärder som är speciellt inriktade på rekrytering av tjänstgöringsskyldiga med denna bakgrund. Utredningen vill allmänt sett understryka vikten av att inskriv-
220 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
ningen får en sådan bredd att den omfattar personer med olika bakgrund och med yrkesinriktningar av mycket varierande slag.
Utredningen har i kapitel 6 föreslagit att plikten också skall omfatta kvinnor. Det är därför viktigt att kvinnor är väl representerade bland de anställda som svarar för mönstringen och inskrivningen.
Enligt utredningens mening är bör det finnas förutsättningar att till en del samordna rekryteringen av de tre slagen av personal. Det kan gälla information om verksamheten, förbättring av metoder samt utveckling av uppföljning och utvärdering . Utredningen anser att de bemannings- och utbildningsansvariga myndigheterna bör överväga möjligheterna till gemensamma åtgärder inom rekryteringsområdet för de delar av verksamheten där detta är möjligt.
Utredningen behandlar i fortsättningen av detta kapitel mönstring och inskrivning av pliktpersonal och kallar ibland dessa båda åtgärder för rekrytering. Det framgår som regel av sammanhanget när uttrycket i texten har en vidare innebörd än enbart mönstring och inskrivning. Synonymt med termen mönstring använder utredningen ofta också ordet prövning.
Utredningen vill framhålla att begreppet rekrytering här används i en bredare betydelse än i det arbete som pågår med utveckling av FN:s barnkonvention. Som framgått av utredningens slutsatser i avsnitt 8.4.1 strider inriktningen av detta arbete inte mot att mönstringen genomförs under det kalenderår som den tjänstgöringsskyldige fyller 18 år.
8.4.3 Faktorer som styr utformningen av systemet
Behoven av personal
Grunderna för utformningen och tillämpningen av ett framtida pliktsystem skall enligt statsmakterna (prop. 1998/98:74, bet. 1998/99:UFöU1, rskr. 1988/99:222, bet. 1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224) vara behoven, som i sin tur är baserade på de uppgifter som skall lösas inom totalförsvarets ram. Både antalet civiloch värnpliktiga som varje år skall utbildas och innehållet i utbildningen skall grundas på dessa behov. Uppgiften att möta ett väpnat angrepp skall vara dimensionerande.
De årligen utbildade skall emellertid kunna vara en bas även för de enheter som skall ställas till förfogande för fredsfrämjande
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 221
och humanitära internationella insatser. Statsmakterna anser vidare att det bör övervägas om en del av pliktpersonalen behöver utbildas för att kunna medverka vid insatser mot svåra påfrestningar på samhället i fred.
Statsmakternas uttalanden innebär att de som skrivs in med plikt normalt skall genomgå en grundutbildning för att kunna lösa ett antal förhållandevis väl definierade uppgifter inom totalförsvarets ram. Det som skall kunna utföras ingår i en eller flera av de fyra huvuduppgifter som gäller för verksamheten under försvarsbeslutsperioden. Det är följden av att totalförsvarsresurserna som framgått skall kunna användas för att försvara landet mot väpnat angrepp, hävda vår territoriella integritet, bidra till fred och säkerhet i omvärlden och stärka samhället vid svåra påfrestningar i fred.
Preciseringen av de uppgifter som svarar mot behoven ger goda förutsättningar för målinriktning i verksamheten. Den är viktig för förståelsen av de uppoffringar som tjänstgöringen fordrar, liksom för viljan att lära och därmed för de kunskaper och färdigheter som verksamheten kräver. Målinriktningen ger också goda förutsättningar för uppföljning och utvärdering och för de förändringar i medlen som eventuellt behövs.
Effektivitet
Effektivitet är att uppnå målen -- med så begränsade resurser som möjligt. Med resurser menas både de ekonomiska medel som plikttjänstgöringen tar i anspråk och den tid som pliktpersonalen måste avsätta. Den avsatta tiden måste tas tillvara så att de som genomgår utbildning hinner lära sig det som uppgifterna fordrar. Effektivitet är vidare att så många som möjligt av dem som rycker in fullföljer utbildningen. De avbrott i tjänstgöringen som äger rum för ett antal civil- och värnpliktiga drar onödiga kostnader.
Det är nödvändigt att få till stånd kvalitet i allt som sker inom systemets ram -- rekrytering, utbildning och slutlig placering av de utbildade i myndigheternas organisation. Det fordrar uppföljning, utvärdering och en fortlöpande utveckling av t.ex. kravprofiler, metoderna för rekryteringen och det pedagogiska innehållet i utbildningen.
Effektivitet innebär vidare att den enskilde och samhället får möjligheter att utnyttja de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger. Det kan vara ett betydande mervärde -- vid sidan om det som totalförsvarsuppgifterna fordrar.
222 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
Flexibilitet och anpassning
Flexibilitet innebär att snabbt kunna förändra systemet eller tillämpningen av det. Tillämpningsbestämmelserna skall om det behövs med kort varsel kunna ses över. Det är viktigt med en fortlöpande utvärdering, så att förändringar kan ske på ett tidigt stadium innan alltför mycket resurser gått förlorade. Det måste i dessa avseenden finnas en hög grad av känslighet i organisationen. Benägenheten att förbättr -- att acceptera förändringar -måste vara stor.
En anpassning skall kunna ske till de förändringar som eventuellt äger rum i det säkerhetspolitiska läget. Förmågan till anpassning är i själva verket avgörande för de begränsningar numerärt sett i den nuvarande krigsorganisationen som statsmakterna har beslutat om. En anpassning innebär i det här sammanhanget givetvis också att kunna öka volymen i verksamheten, om det skulle behövas.
Pliktsystemet måste kunna tillämpas oavsett omfattningen av rekryteringen och utbildningen. Rutinerna måste oberoende av antalet grundutbildade ligga på en hög nivå kvalitativt sett.
Frivillighet och motivation
Enligt lagen om totalförsvarsplikt skall rekryteringsmyndigheten vid inskrivningen i den utsträckning som det kan ske ta hänsyn till önskemål från den som skrivs in. Som framgår av förarbetena (prop. 1994/95:6 och 87, bet. FöU1, rskr. 1994/95:78) bör det vid bedömningen av den totalförsvarspliktiges lämplighet tillmätas betydelse, om han eller hon har särskilda skäl för att genomgå grundutbildning. Särskilda skäl kan vara att den totalförsvarspliktige vill utbilda sig till yrkes- eller reservofficer.
De egna önskemålen skall också i möjligaste mån beaktas när det gäller att avgöra i vilken befattningsgrupp den totalförsvarspliktige skall placeras. Graden av motivation bör även i det sammanhanget tillmätas stor betydelse. Inte minst befälsbefattningarna bör därför så långt möjligt fyllas med dem som själva vill genomgå utbildning för sådana befattningar.
Vid valet mellan olika alternativ bör den totalförsvarspliktiges personliga förhållanden i en del fall ges en särskilt tyngd. Det kan t.ex. vara så, framhålls det i propositionen (prop. 1994/95:6), att någon vid mönstringen är lämplig för en befattning med en lång grundutbildningstid men att en sådan utbildning skulle medföra
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 223
särskilt svåra olägenheter för honom själv eller för någon nära anhörig som är beroende av hans arbete eller omvårdnad. Det kan också i andra fall finnas starka skäl mot att en totalförsvarspliktig tvingas genomgå en längre utbildning långt från hemorten. I sådana och liknande fall bör valet mellan olika utbildningsalternativ utfalla så att den enskildes önskemål blir tillgodosedda
Pliktverket strävar också efter att i så stor utsträckning som möjligt skriva in personal som godtar inskrivningsbeslutet och kan sägas tjänstgöra frivilligt. Förutsättningen är givetvis att dessa är lämpliga för den utbildning som det i varje enskilt fall gäller.
Antalet ”frivilliga” har emellertid inte räckt till för att täcka den inskrivning som årligen skall ske. Det är framför allt inte möjligt att med denna typ av frivillighet förse utbildningsanordnarna med tjänstgöringsskyldiga som har de egenskaper verksamheten fordrar. Det förekommer vidare att en del av dem som önskar genomgå grundutbildning av olika skäl inte får göra det.
Den minskning av antalet inskrivna som statsmakterna beslutat om kommer att öka obalansen mellan antalet tjänstgöringsskyldiga som blir inskrivna till grundutbildning och antalet som inte kommer att bli det. Det gör det särskilt nödvändigt att låta motivationen väga tungt när rekryteringsmyndigheten bestämmer vilka som skall genomgå grundutbildning och vilka som inte skall göra det.
Som framgått finns det redan i den nuvarande lagen en täckning för att i första hand de som är motiverade skall skrivas in för tjänstgöring. Enligt utredningens mening är det därför inte nödvändigt att skärpa lagstiftningen. Det räcker med att rekryteringsmyndigheten i tillämpningen tar ännu större hänsyn till den pliktiges egna önskemål. Det kan ske genom att motivationen i fler fall än hittills får en avgörande betydelse för beslutet om inskrivning.
Det har naturligtvis stor betydelse för motivationen att förhållandena för dem som genomgår grundutbildning på olika sätt förbättras. Utredningen föreslår av det skälet i betänkandet ett antal motivationshöjande åtgärder, som tar sikte på bl.a. tjänstgöringen, de ekonomiska förmånerna och samordningen i tid mellan grundutbildningen och högskoleutbildningen.
Nära till bostadsorten
Utredningen skall enligt direktiven överväga och i förekommande fall föreslå förändringar som medför att plikttjänstgöring i större
224 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
utsträckning kan fullgöras i närheten av den ort där den tjänstgöringsskyldige är bosatt. Enligt utredningens mening måste detta beaktas vid inskrivningen av dem som skall fullgöra tjänstgöring. En svårighet i sammanhanget är emellertid att antalet utbildningsorter kommer att bli betydligt färre när den föreslagna militära grundorganisationen är genomförd.
Att det är långt till utbildningsorten får emellertid inte vara ett motiv för att inte skriva in den som är motiverad och lämplig för lång grundutbildning. Utredningen anser att Försvarsmakten och de utbildningsansvariga civila myndigheterna får acceptera de kostnader för resor till och från hemorten som eventuellt uppstår om även motiverade civil- och värnpliktiga som inte bor i närheten av utbildningsorterna skall kunna fullgöra tjänstgöring.
Rätt att få genomgå grundutbildning
En bred acceptans för pliktsystemet förutsätter att de som vill tjänstgöra -- och har förmåga -- får möjligheter att göra det. Enligt utredningens mening bör det som är en skyldighet också vara en rättighet. Det innebär att den som bedöms lämplig att fullgöra tjänstgöring som fordrar grundutbildning och önskar genomgå den skall ha rätt till det.
Om antalet platser i den planerade militära utbildningen inte räcker till för att tillgodose behovet i detta avseende, skall den som vill fullgöra tjänstgöring erbjudas att genomgå tre månaders utbildning för rekrytering till t.ex. hemvärnet. Frågor om rekryteringen av personal till hemvärnet behandlas i avsnitt 12.3.
* * *
Den modell för rekrytering som utredningen redovisar i följande avsnitt innebär flera förändringar i mönstrings- och inskrivningssystemet. Andra förändringar som berör inskrivningen föreslås i kapitel 12. Det gäller bl.a. frågor om undantag från inskrivning, inskrivning för utbildning med plikt av anställd personal, inskrivning med värnplikt för kort grundutbildning och inskrivning efter annan utredning än mönstring.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 225
8.5 Utredningens överväganden om ett system för rekrytering av pliktpersonal i tre steg
Utredningens förslag: En försöksverksamhet som syftar till att förenkla prövningen av de tjänstgöringsskyldiga skall genomföras med början den 1 januari 2001. Planeringen och utvärderingen av försöksverksamheten skall göras av en organisationskommitté.
Underlag för försöksverksamheten är den modell för ett rekryteringssystem i tre steg som utredningen redovisar. Modellen innebär:
1. Förberedelser för prövning;
2. Prövning;
3. Slutlig placering för utbildning på en befattning eller i en verksamhet.
Skolhälsovården har i många fall möjligheter att bistå de mönstrande med de medicinska uppgifter som de skall lämna in i steg 1. Prövningen i steg 2 skall ske lokalt på ett stort antal orter i landet, om möjligt i gymnasieskolans lokaler. Fördjupad mönstring fordras för ett antal särskilt krävande befattningar eller verksamheter.
Fördelningen på befattningar eller verksamheter av de tjänstgöringsskyldiga som bedöms lämpliga för lång grundutbildning skall ske en eller flera gånger per år för hela landet.
Motivationen skall väga tungt vid avgörandet om en tjänstgöringsskyldiga skall skrivas in eller inte och till vilken befattning eller verksamhet detta skall ske.
Den slutliga placeringen för utbildning på en befattning eller i en verksamhet sker vid förband eller skolor två
− tre månader
efter inryckningen.
8.5.1 Bakgrund
Pliktverkets, Försvarsmaktens och andra bemannings- eller utbildningsansvariga myndigheters uppfattningar om plikttjänstgöringen och mönstringssystemet sammanfaller i allt väsentligt. Som framgått av redogörelsen i föregående avsnitt anser Pliktver-
226 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
ket att påfrestningarna på systemet under senare år har varit stora. Det har allvarligt påverkat motivationen för plikttjänstgöringen.
Enligt Pliktverket har många mönstrande den uppfattningen att de själva kan välja mellan att genomgå pliktutbildning eller att bli placerade i utbildningsreserven.
Den minskning av antalet inskrivna som statsmakterna vid flera tillfällen under senare år har beslutat om har i allmänhet skett med kort varsel. Det har påverkat situationen för många redan inskrivna som ännu inte påbörjat utbildningen. Personliga förhållanden, planer och egenskaper som mönstringen är grundad på förändras efter hand. Pliktverkets erfarenhet är att ju längre tid som går mellan inskrivning och inryckning till grundutbildning desto större blir avgångarna före grundutbildningen.
Pliktverket har som framgått vidtagit eller planerar åtgärder för att förbättra rutinerna för mönstringen och inskrivningen. Försvarsmakten har föreslagit förändringar som också syftar till att utveckla systemet. Utredningen har i avsnitten 8.3.2 och 8.3.3 redovisat de båda myndigheternas planerade respektive föreslagna åtgärder. Dessa förslag är en del av underlaget för de överväganden om principer för ett förbättrat system för rekrytering av pliktpersonal som utredningen redovisar i detta kapitel.
Enligt utredningens tilläggsdirektiv skulle alla som kunde anses lämpliga för grundutbildning genomgå en sådan. Utredningen utarbetade ett förslag till system med en sådan inriktning. Förslaget lades åt sidan när en politisk överenskommelse träffades i början av år 1999 om en minskning av den årliga inskrivningen. Tilläggsdirektiven från år 1999 innebär att statsmakternas kontrollstationsbeslut våren 1999 skall vara underlag för utredningens överväganden. Grunden för det framtida pliktsystemet skall vara de uppgifter som skall lösas genom totalförsvarsverksamhet. Förmågan att kunna möta ett väpnat angrepp skall vara dimensionerande för systemet.
Regeringen har därefter uppdragit åt Försvarsmakten att komplettera underlaget om behovet av värnpliktiga. Antalet bör efter år 2001 vara omkring 18 000. För det civila försvarets del har ÖCB beräknat att lång grundutbildning efter år 2001 skall ges till 900 civilpliktiga per år. Utredningens förslag är grundade på detta.
Fokus i mönstringen flyttas genom dessa förändringar i volymerna från att hitta lämpliga totalförsvarsuppgifter för alla tjänstbara till att finna dem som de olika totalförsvarsmyndigheterna har ett behov av.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 227
Planeringen för de närmaste åren innebär att myndigheterna skall ha olika slag av beredskap mot ett väpnat angrepp, indelat i förmåga inom ett år, på fem års sikt och efter mer än tio år. För det militära försvarets del innebär planeringen även ökade krav på att kunna förse verksamheten med underlag för rekrytering av personal för de sannolikt växande uppgifterna i den internationella fredsfrämjande och humanitära verksamheten. Det skall ske inom ramen för den dimensionering som ett väpnat angrepp motiverar.
Utredningen föreslår i avsnitt 8.6 en försöksverksamhet med en förenklad prövning i tre steg fr.o.m. år 2001. Som framgår av texten i detta avsnitt bör regeringen utse en organisationskommitté som planerar och utvärderar försöksverksamheten.
Den administrativa förprövningen inget huvudelement i modellen
Förändringarna i planeringen av totalförsvaret påverkar bl.a. förutsättningarna för rekryteringen av dem som skall genomgå lång grundutbildning. Det kommer inte att bli nödvändigt att kalla en lika stor del av årskullen som hittills varit fallet till en prövning enligt i huvudsak dagens modell. Det kan -- för de allra flesta prövningsskyldiga och för det stora flertalet befattningar eller verksamheter -- räcka med ett differentierat förfarande grundat på olika slag av prövning som tillgodoser behoven på skilda nivåer i systemet. Förutsättningen för detta är att det genom en enklare prövning går att avgöra vilka som har förutsättningar och vill göra plikttjänst -- och vilken typ av verksamhet som de passar för.
En förenklad prövning skall vara kärnan i rekryteringssystemet. Resultatet i de enskilda fallen beror bl.a. på om denna förenklade prövning kan förberedas på ett omsorgsfullt sätt. Utredningen har gått så långt i sina inledande överväganden att den behandlat ett system som skulle syfta till en förprövning enbart i administrativa former för samtliga mönstrande. Den skulle grundas enbart på uppgifter och intyg som den tjänstgöringsskyldige skickar in i förväg. Ingen skulle behöva inställa sig personligen till denna form av prövning.
En förenklad prövning i administrativa former skulle syfta till att en betydande del av årskullen undantas från lång grundutbildning. Det skulle för de flesta innebära att besluten fattas utan att de får en personlig kontakt med totalförsvarets rekryteringsmyndighet.
228 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
En allmän uppdelning av en hel årskull i vad som skulle komma att framstå som lyckade och mindre lyckade individer skulle sannolikt för många vara stötande. Totalförsvaret har, som utredningen framhållit, ett behov av pliktpersonal med många olika slags egenskaper, förmåga och intressen. Det bör avspegla sig i avgränsningen av den population från vilken det egentliga urvalet skall ske. Den personliga kontakten mellan myndigheten och den enskilde är en av flera viktiga förutsättningar för folkförankringen av totalförsvaret.
Utredningen avvisar en administrativ förprövning avsedd som ett huvudelement i rekryteringen. En omfattande tillämpning av förfarandet skulle innebära att ett mycket stort antal prövningsskyldiga skiljdes av utan att de fick tillfälle att möta företrädare för rekryteringsmyndigheten och kunde ges information och möjligheter att diskutera sina egna förutsättningar att fullgöra plikttjänstgöring. Utredningens ställningstagande innebär emellertid inte att de som av medicinska eller andra skäl uppenbarligen inte kommer att skrivas in skall behöva prövas.
Utredningen vill understryka att den personliga inställelsen har ett värde i sig -- inte minst som ett led i främjandet av folkförankringen. Den administrativa förprövningen bör av det skälet inte utökas i en omfattning som innebär att den blir ett betydande inslag i rekryteringsprocessen.
8.5.2 Skälen för en förändring av rekryteringssystemet
Utredningen anser att det nuvarande mönstrings- och inskrivningssystemet behöver förenklas. Detta kan ske genom en uppdelning av prövningen i tre steg och genom att antalet inskrivningsbefattningar minskar. Kravprofilerna behöver därmed också förändras. Strävan bör också vara att differentiera rekryteringen på det stadium i mönstringen där alla tjänstgöringsskyldiga skall granskas. Differentieringen kommer på sikt att kunna leda till minskade kostnader för verksamheten.
Utredningen anser att det vidare är värt att pröva om mönstringen kan ske lokalt. Om rekryteringsmyndigheten på en stor del av mönstringsorterna får möjligheter att använda t.ex. gymnasieskolans lokaler, kommer verksamheten att kunna bedrivas i en miljö som de prövningsskyldiga är vana vid. För en del av dem kan detta komma att vara en fördel. Det blir i varje fall enklare än
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 229
i nuläget när en stor del av de prövningsskyldiga måste göra långa resor till mönstringen.
En rekrytering på betydligt fler orter än för närvarande bör i många fall kunna väcka lärares och elevers intresse för säkerhetspolitik och totalförsvar. Utredningen har i kapitel 7 föreslagit att gymnasieskolan varje år i årskurs 2 genomför Skolans totalförsvarsdag. Det kommer ytterligare att stärka samarbetet mellan totalförsvaret och skolan.
För utredningen är det uppenbart att de båda uppgifterna -mönstringen i rekryteringsmyndighetens regi och utbildningen i totalförsvar och säkerhetspolitik som skolan ger -- skulle komma att stödja varandra. En prövning i skolans lokaler sätter fokus på behovet av utbildning i säkerhetspolitik och totalförsvar. Utbildningen skapar intresse för rekryteringen.
8.5.3 Utredningens modell för en rekrytering i tre steg
Utredningen har utformat en modell för ett nytt prövningssystem som kan ligga till grund för en försöksverksamhet. Modellen omfattar i huvudsak följande:
(1)
Förberedelser för prövning:
Insamling och sammanställning av uppgifter från de tjänstgöringsskyldiga samt en preliminär bedömning;
(2)
Prövning:
Prövning med hänsyn till kraven för tjänstgöring i olika verksamheter eller slag av utbildningar (beslut om vilka som ska genomgå grundutbildning, uppdelning mellan civilpliktiga och värnpliktiga);
(3)
Placering i samband med utbildningen:
Slutlig bedömning av lämpligheten för befattningar, olika slag av utbildningar eller verksamheter.
230 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
Den differentierade prövning som den redovisade modellen syftar till skall göra rekryteringen så effektiv som möjligt. Verksamheten skall kvalitativt och kvantitativt ge totalförsvarsmyndigheterna de personella resurser som fordras. Den individuella anpassningen innebär vidare att den enskilde inte skall behöva avsätta onödig tid för prövningen. Prövningen skall också ske till så låga kostnader som möjligt för myndigheterna och den enskilde.
Prövningen i steg 2 skall framför allt avgöra vilka som skall skrivas in till tjänstgöring, vilka som skall bli civilpliktiga och vilka som skall bli värnpliktiga. Prövningen bör för de allra flesta kunna begränsas till högst en dags tester, prov och samtal. För var och en tar det som skall göras i samband med prövningen inte mer än några timmar räknat i effektiv tid. Det gör det naturligt, som utredningen redan framhållit, att försöka förlägga verksamheten till en miljö där de mönstrande normalt befinner sig -- eller i närheten av den. För en del av dem som bedöms kunna skrivas in till verksamheter med särskilda krav behöver prövningen kompletteras med prov och tester som säkerställer tillräckligt antal inskrivna med egenskaper och förmåga som fordras inför den slutliga placeringen i steg 3. En del av dessa kommer senare att kallas till kompletterande prövning. Som framgår av redovisningen i avsnitt 8.5.5 kallar utredningen detta fördjupad mönstring.
En allmän förutsättning för ett rekryteringssystem med den redovisade inriktningen är att det fungerar oavsett vilka volymer som det är fråga om. Inskrivningen skall kunna anpassas i omfattning både till årskullens storlek och till behovet av pliktpersonal för olika slag av uppgifter inom totalförsvaret. Sådana anpassningar skall kunna ske från år till år.
8.5.4 Förberedelser för prövning (Steg 1)
Syftet med förberedelserna är som framgått att samla in och sammanställa så många uppgifter som möjligt om var och en av de tjänstgöringsskyldiga. Det gör det möjligt för rekryteringspersonalen att i förväg bedöma vilka typer av undersökningar som var och en behöver genomgå under själva prövningsdagen.
Det bör av de uppgifter som samlas in i många fall kunna framgå vilka som är lämpliga eller som inte är lämpliga för lång grundutbildning. Tester, prov och samtal i samband med prövningen kan för dem som sannolikt inte skall genomgå lång
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 231
grundutbildning bli mer summariska. Det gör att mer tid under dagen kan avsättas att klargöra förutsättningar och intressen för olika slag av utbildning hos dem som skall skrivas in.
Till förberedelserna hör också att planera verksamheten -- fördela de tjänstgöringsskyldiga på rekryteringsdagar så att belastningen blir förhållandevis jämn -- och att skicka ut kallelser.
Underlag för prövningen
En effektiv prövning fordrar ett förhållandevis stort antal uppgifter om var och en av de prövningsskyldiga i en årskull. Det är fråga om uppgifter som belyser bl.a. egenskaper i olika avseenden, motivation och social förmåga. Utredningen redovisar följande sammanställning exempel på uppgifter som skulle kunna vara till hjälp i prövningen.
Register m.m. Hälsodeklaration m.m. Den enskildes egna uppgifter i övrigt G Studieresultat G Medicinsk status G Social status (bl.a.
familjeförhållanden
G Körkort och liknande G Fysisk förmåga G Språkerfarenheter
G Vandel G Simkunnighet
G Fritidsintressen
G Pågående eller plane-
rade studier
G Pågående eller plane-
rad yrkesverksamhet
G Social förmåga
En del av de redovisade uppgifterna kan hämtas från (1) register och andra officiella data som rekryteringsmyndigheten har eller eventuellt kan få tillgång till -- framför allt körkortsregistret och motsvarande, polisregistret och uppgifter som en del vårdinrättningar är skyldiga att lämna.
Det är naturligt att den prövningsskyldige i en slags (2) självdeklaration för plikttjänstgöring även lämnar uppgifter för den
232 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
allmänna bedömning av lämpligheten som prövningen syftar till. Alla får ett formulär som de skall fylla i. Uppgifter som rekryteringsmyndigheten kan få på annat sätt behöver inte ingå i denna redovisning.
Uppgifter lämnas om den i sammanställningen redovisade beskrivningen av var och en och dessutom om
G
Den egna inställningen till totalförsvar och plikttjänstgöring;
G
Önskan att genomgå lång grundutbildning med civil- eller värnplikt;
G
Vilken utbildning den enskilde vill genomgå, när och var.
Utformningen av självdeklarationsformuläret bör göras av organisationskommittén i samarbete med rekryteringsmyndigheten.
Beskrivningen av de medicinska förhållandena bör ske genom (3) en hälsodeklaration som den prövningsskyldige redovisar. Det bör vara en aktuell beskrivning av den enskildes medicinska förutsättningar att klara pliktutbildningen. En del av underlaget för de uppgifter som den prövningsskyldige lämnar kan vara den allmänna hälsoundersökning som skolan är skyldig att låta varje elev genomgå under gymnasietiden. Skolhälsovården sker i skolans regi med egna resurser eller genom att skolan anlitar någon annan.
Den prövningsskyldige kompletterar i förekommande fall hälsodeklarationen med intyg från läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal om de nedsättningar i hälsotillståndet som han anser att rekryteringsmyndigheten skall beakta när den beslutar om rekrytering i steg 2.
Den prövningsskyldige skall lämna sina uppgifter vid den tidpunkt som rekryteringsmyndigheten fastställer. Enligt lagen om totalförsvarsplikt finns det en skyldighet att lämna uppgifter av det slag som utredningen syftar på. Det sker enligt bestämmelserna vid straffansvar. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift när han eller hon fullgör uppgiftsskyldigheten kan dömas till böter.
8.5.5 Prövningens genomförande (Steg 2)
Inledning
Rekryteringsmyndigheten kan redan vid genomgången av de s.k. självdeklarationerna besluta om att en del inte ska kallas till prövning i steg 2.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 233
När den tjänstgöringsskyldige som däremot kallats kommer till prövningen har rekryteringsmyndigheten sammanställt och översiktligt bedömt de i förväg redovisade uppgifterna. Detta kommer att underlätta själva prövningen i detta steg.
Detta är exempel på frågor som bör klaras ut i steg 2:
G
Är den mönstrande lämplig för lång grundutbildning?
G
Är han eller hon motiverad att genomgå utbildning?
G
Kan han eller hon bli befäl?
G
Vilket slag av verksamhet är den mönstrande lämplig för? Internationell tjänstgöring?
G
Skall tjänstgöringen ske med civilplikt eller med värnplikt?
G
Vilket år kan han eller hon rycka in till grundutbildning?
G
På vilken ort är det lämpligt att utbildningen sker?
G
Fordras det fördjupad mönstring?
Det grundläggande syftet är att visa om den tjänstgöringsskyldige skall delta i den kommande fördelningen under året av utbildningsplatserna vid förband och skolor. Resultatet av prövningen blir i många fall att så inte skall ske. Erfarenheten talar för att ställningstagandet grundas på en kombination av begränsade fysiska och psykiska egenskaper och dålig motivation.
Det gäller också i det här sammanhanget att urskilja dem som av särskilda skäl inte bör skrivas in till tjänstgöring. Det kan vara olika slag av personliga förhållanden som gör det svårt för dem att passa in i gemenskapen i ett utbildningsförband eller en skola. Andra kommer vid prövningen att bedömas som lämpliga och motiverade att genomgå utbildning för en del särskilt krävande verksamheter. Som utredningen framhållit räcker det i dessa fall inte med den förenklade prövningen. De skall gå vidare till en fördjupad mönstring. Beslut om en sådan grundlig prövning fattas i så fall under rekryteringsdagen.
En bedömning av befälslämpligheten skall också ske vid rekryteringen i steg 2. Det beror på att utbildningen är längre för värnpliktiga befäl än för de flesta andra slag av värnpliktiga. All befälsutbildning genomförs med s.k. försteg. Det innebär att de befälsinskrivna kallas in till grundutbildning innan merparten rycker in. Det svenska värnpliktssystemet skiljer sig på den punkten från det danska, finska och norska. Befälseleverna sorteras i de andra nordiska länderna ut efter en tids tjänstgöring. Det förutsätter antingen att de frivilligt åtar sig den förlängning av tjänstgöringen som befälsutbildningen innebär eller att de mot sin
234 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
vilja åläggs att genomgå utbildningen. Systemet har funnits länge i dessa länder.
Utredningen bedömer att en sådan förändring av skyldigheterna skulle minska accepterandet av pliktsystemet hos de tjänstgöringsskyldiga i Sverige. Försvarsmakten studerar emellertid en modell för utbildningen som innebär att utbildningen för värnpliktiga befäl kan komma att kortas av.
En rekrytering i tre steg enligt den idé som utredningen beskriver kommer för flertalet tjänstgöringsskyldiga att resultera i en förhållandevis grov bedömning. Förutsättningen är att de befattningar som de tjänstgöringsskyldiga skall skrivas in till kan fördelas mellan ett relativt begränsat antal grupper.
Försvarsmakten har för utredningen redovisat en indelning i tre kategorier som fordras för inskrivning av värnpliktiga till ett mekaniserat kompani, som är ett mycket vanligt förband i den militära krigsorganisationen. Som framgår av följande sammanställning är avsikten att 35 % av antalet inskrivna vid fördelningen skall utbildas till befäl, 5 % till specialister av olika slag och 60 % till ”vanliga soldater”. De inskrivna i alla tre grupperna kommer senare att behöva delas upp på mer detaljerade befattningar eller uppgifter. Det sker med en prövning i steg tre vid utbildningsförbandet eller skolan.
Befattningsgrupp
Antal vpl Relativ fördelning i %
GBefäl (KB- och GB-vpl)
45
35
GSpecialister (E-vpl)
7
5
GSoldater (F- och G-vpl)
78
60
Summa
130
100
Det måste finnas en kravprofil för varje inskrivningsgrupp. Kravprofilen anger vilka prov och tester som kommer att behövas. Mönstring sker för närvarande mot ungefär 500 slag av befattningar. För några år sedan fanns det ett tusental inskrivningsbefattningar. Försvarsmakten bedömer att det skulle kunna räcka med ett 100-tal grupper. Det civila försvarets myndigheter har sammanlagt endast ett tiotal befattningar till vilka det fordras pliktpersonal som skall genomgå lång grundutbildning.
Det nuvarande systemet med befattningsbeskrivningar och kravprofiler har funnits i flera decennier. Det behöver under alla förhållanden ses över. Laborator Ulf Bergh, Försvarets forsk-
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 235
ningsanstalt har på begäran av utredningen i en promemoria klargjort förutsättningarna för en sådan översyn. Promemorian ingår i betänkandet som Bilaga 5.
Försvarsmakten och Pliktverket har enligt vad utredningen erfarit beslutat att i samarbete genomföra översynen.
Metoder vid inskrivningen
Som hjälpmedel vid fördelningen fordras det ett instrument som gör det möjligt att rangordna eller gruppera de mönstrade. Syftet skall vara att matcha egenskaper, motivation, och önskemål om tjänstgöring, utbildningsort och utbildningstid mot de utbildningsplatser som skall fyllas. På grund av det stora antalet tjänstgöringsskyldiga och den omfattande utbildningsvolymen går detta inte att göra manuellt. Det är naturligt att rekryteringsmyndigheten utarbetar en modell, så att uppgifterna kan databehandlas.
Som en del av underlaget för utformning av modellen kan rekryteringsmyndigheten för dem som skall tjänstgöra med värnplikt använda de bedömningar som Försvarsmakten redovisat i sitt förslag till regeringen den 19 maj 1999. Inskrivningen bör enligt Försvarsmakten ske enligt följande principer. Först skrivs de in som
1. Klarar kravprofilerna och vill bli yrkes- eller reservofficerare; därefter de som
2. Klarar kravprofilerna och vill pröva internationell tjänst; därefter de som
3. Klarar kravprofilerna och anmäler sig frivilligt för värnpliktstjänstgöring; och slutligen de som
4. Klarar kravprofilerna och behövs för att fylla antalet återstående utbildningsplatser.
Utredningen vill framhålla att tjänstgöringsskyldiga inom de tre första kategorierna anmäler sig frivilligt. Det är möjligt att ordningsföljden mellan dem i praktiken inte har någon större betydelse. Planeringen av verksamheten och de erfarenheter som efter hand kommer fram får visa vilka jämkningar som kan behöva ske i modellen.
Till den modell för ett nytt rekryteringssystem som utredningen redovisar i betänkandet hör även åtskilliga detaljer. De gäller t.ex. frågor om hur befattningskraven skall preciseras, vilka moment som kan behöva ingå i en förenklad prövning på lokal nivå, vilka tilläggsprov som det i en del fall blir nödvändigt att
236 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
göra, hur många prövningsskyldiga som det är lämpligt att låta mönstra varje dag, vilken personal som kan komma att fordras och den regionala och lokala strukturen på verksamheten.
Utredningen redovisar i Bilaga 6 mer utförligt hur mönstringen i steg 2 skulle kunna genomföras. Utredningens skiss bör ingå i det underlag som den i 8.6 föreslagna organisationskommittén skall bearbeta. Uppgifterna är resultatet av det modellerings- och simuleringsarbete som ägt rum inom utredningens sekretariat. Utredningen vill framhålla att dessa olika detaljer är en skiss, som visar hur verksamheten skulle kunna bedrivas. Det är inte något färdigt förslag.
Fördjupad mönstring
Som utredningen framhållit kommer fördjupad mönstring att behövas för rekrytering av pliktpersonal till flera slag av verksamheter inom Försvarsmakten -- bl.a. för utbildningen av jägare och för en del befattningar hos civila myndigheter. Den fördjupade mönstringen skall genomföras innan rekryteringsmyndigheten fattar inskrivningsbeslutet, så att en fördelning av de tjänstgöringsskyldiga kan ske mellan tjänstgöring med civilplikt och tjänstgöring med värnplikt.
Det kan visa sig praktiskt att den fördjupade mönstringen för åtminstone en del befattningar eller verksamheter sker i Försvarsmaktens regi -- genom en utökning av verksamheten vid t.ex. Försvarsmaktens rekryteringscentrum. Besluten om inskrivning bör emellertid även i dessa fall fattas av rekryteringsmyndigheten.
Fördelning flera gånger om året
För rekryteringsmyndigheten kan det vara praktiskt att låta fördelningen ske en gång per år. Det innebär att samtliga utbildningsplatser fördelas i t.ex. december för alla som har mönstrat eller på annat sätt blivit prövade under året. För utbildningsmyndigheternas del skulle det vara tillräckligt med en fördelning om året. Med en sådan ordning kommer de som genomgått prövning i början av året emellertid att få vänta förhållandevis länge på sitt inskrivningsbeslut.
Risken är att många av dem som i samband med prövningen fått en positiv syn på grundutbildningen efter hand tappar intresset för tjänstgöringen. Informationen sjunker undan. En
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 237
bidragande orsak kan vara att den totalförsvarspliktige i avvaktan på ett besked från rekryteringsmyndigheten söker till högre utbildning och kanske deltar i högskoleprovet.
Lagen om totalförsvarsplikt föreskriver att inkallelser till grundutbildning och repetitionsutbildning skall sändas ut i god tid, om det inte finns särskilda skäl för något annat. Som framgår av förarbetena (prop. 1994/95:6 och 87, bet. FöU1, rskr. 1994/95:78) bör en inkallelse utfärdas ca sex månader -- och i varje fall inte senare än en månad -- före inställelsen. Undantag får naturligtvis göras, framhålls det i propositionen, om den som skall tjänstgöra samtycker till att inställa sig med kortare varsel.
Den som inte är nöjd med inskrivningsbeslutet kan begära att inskrivningsnämnden skall pröva ärendet. Inskrivningsnämndens beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för totalförsvaret. En sådan förnyad prövning och ett eventuellt överklagande skall ske innan inkallelsen sänds ut.
Enligt utredningens mening är det angeläget att besked kan ges till den mönstrande så snart som möjligt efter prövningen i steg 2. Detta talar för att en fördelning bör ske vid t.ex. tre tillfällen per år. Antalet får bestämmas efter en avvägning mellan myndigheternas intresse att vid fördelningen ha tillräckligt många tjänstgöringsskyldiga att välja bland och den enskildes behov att så snart som möjligt få besked om vad prövningen har resulterat i.
Med en fördelning tre gånger per år, får de som genomgår prövning i steg 2 under årets första fyra månader sina besked i slutet av april. De som blir prövade under månaderna maj-augusti underrättas i slutet av sommaren, medan de mönstrande under hösten får besked i slutet av november. Övervägandena i samband med den mer detaljerade planeringen av verksamheten kommer att kunna visa om detta är ett godtagbart schema för att rekryteringsmyndigheten skall få ett tillräckligt urval lämpliga för fördelningen.
Utredningen föreslår, som framgår av övervägandena i kapitel 10, att inryckning till grundutbildning normalt skall ske i juni efter gymnasieskolans slut eller i augusti
− september. För dem som blir inskrivna vid fördelningen i november och skall inställa sig till grundutbildning i juni är det omkring sju månader tills tjänstgöringen börjar. Med det utrymme i tiden som skall finnas för eventuell förnyad prövning och överklagande kommer platserna för utbildning som börjar i juni att fördelas mellan civiloch värnpliktiga som skrivs in i april eller augusti -- samt mellan dem som får sitt inskrivningsbeslut i november och samtycker till att börja grundutbildningen i juni. Andra som får sina inskriv-
238 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
ningsbeslut i november blir kallade till tjänstgöring som börjar i augusti.
Grundregeln skall vara att den tjänstgöringsskyldige vid inskrivningen i samband med fördelningen av utbildningsplatserna t.ex. tre gånger per år får veta inom vilken verksamhet han eller hon skall tjänstgöra, vilket slag av utbildning som det är fråga om, var utbildningen skall ske, när den börjar och slutar -och alltså hur länge den civil- eller värnpliktige skall ligga inne.
Utredningen anser emellertid att det vid slutliga placeringen inom det i avsnitt 8.5.6 beskrivna tredje steget -- för en del tjänstgöringsskyldiga -- bör finnas utrymme för utbildningsmyndigheten att komma överens med den tjänstgöringsskyldige om jämkningar i utbildningstidens längd. Det kan behöva vara antingen utökningar eller neddragningar. Utredningen har övervägt om sådana jämkningar skulle kunna ske med tvång men väljer med hänsyn till den enskildes behov att kunna planera studier eller arbete att inte föreslå detta.
Preliminär placering
Det underlättar givetvis för den prövningsskyldige om han eller hon redan under mönstringsdagen i steg 2 får ett preliminärt besked om vad som kan komma att bli resultatet för hans eller hennes del. Rekryteringsmyndigheten bör i de allra flesta fallen kunna göra sådana bedömningar. Det bör framför allt vara möjligt att med relativt stor säkerhet ange om den prövningsskyldige senare kommer att skrivas in eller inte.
Enligt utredningens mening bör det emellertid också för en stor del av antalet tjänstgöringsskyldiga vara möjligt att med hög sannolikhet bedöma till vilken typ av befattning eller verksamhet inskrivningen kommer att ske. Tiderna för in- och utryckning kommer därmed också att preliminärt kunna anges. Avgörande för att bedömningar i många fall kommer att kunna göras under mönstringsdagen är att motivationen skall väga tungt i samband.
Förhandsbeskeden som lämnas kommer inte att kunna vara bindande. Det är inte fråga om några beslut i förvaltningsrättslig mening och de kommer givetvis inte att kunna överklagas. Den prövningsskyldige får tillsammans med det preliminära bedömningen ett besked om när beslutet om en eventuell inskrivning kommer att fattas. Med det schema som utredningen ovan ger exempel på kommer relativt få att behöva vänta tre
− fyra månader på det beslutet. För många kommer det inte att ta så lång tid.
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 239
Beredskapsregister i stället för utbildningsreserv
Tjänstgöringsskyldiga som är lämpliga för lång grundutbildning -men som efter prövning i steg 2 inte skrivs in för sådan utbildning -- ska även i fortsättningen, t.ex. i ett anpassningsskede, kunna tas i anspråk för tjänstgöring.
En förutsättning för att detta skall kunna ske är att mönstringsvärdena fortfarande är aktuella. I annat fall blir det nödvändigt att göra en ny mönstring. Utredningen anser att pliktpersonal som är lämplig för tjänstgöring med värnplikt eller med civilplikt som fordrar lång grundutbildning -- och efter prövningen i steg 2 inte skrivs in för sådan utbildning -- i fortsättningen skall antecknas i ett register.
Den kategori av totalförsvarspliktiga som det är fråga om skrivs för närvarande in i utbildningsreserven. Utredningen anser inte att det uttrycket är lika relevant som tidigare. Enligt utredningens bedömning kommer under överblickbar tid knappast någon som blivit inskriven i utbildningsreserven att placeras om för att i stället genomgå grundutbildning. Utredningen anser av bl.a. det skälet att det är lämpligare att i fortsättningen tala om ett beredskapsregister än om en utbildningsreserv.
Inskrivningen i utbildningsreserven upphör enligt nuvarande regler vid utgången av det kalenderår när den totalförsvarspliktige fyller 30 år. Enligt utredningens uppfattning är det tillräckligt om de totalförsvarspliktiga står kvar i beredskapsregistret under fem år efter inskrivningen. Efter fem år är en stor del av mönstringsresultaten inaktuella. Det skulle sannolikt inte heller i ett anpassningsskede vara nödvändigt att skriva in fler än som går att rekrytera ur fem tidigare mönstrade åldersklasser.
Förnyad prövning och överklaganden
Många som skrivs in mot sin vilja kommer liksom nu att begära att få sitt inskrivningsbeslut ändrat. De skäl som redovisas får i så fall prövas enligt nuvarande ordning av inskrivningsnämnden -och inskrivningsnämndens beslut av Överklagandenämnden för totalförsvaret.
Om motivation och önskemål ges stor tyngd vid fördelningen kommer antalet ärenden med begäran om förnyad prövning hos inskrivningsnämnden och antalet överklaganden sannolikt att bli färre än i det nuvarande systemet. Det förhållandet att i princip alla utbildningsplatser står till förfogande för samtliga tjänst-
240 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
göringsskyldiga i hela landet som uppfyller kraven för olika slag av befattningar eller verksamheter gör det av allt att döma lättare än nu att tillgodose önskemålen från var och en -- framför allt önskemålen från dem som vill genomgå grundutbildning.
8.5.6 Slutligt val av utbildning (Steg 3)
Syftet med det slutliga urvalet är att kunna placera de civil- eller värnpliktiga i verksamheter -- och i en utbildning som svarar mot dessa. Avsikten är att slutliga placeringar av personal skall kunna ske efter två
− tre månaders grundläggande utbildning.
På grund av att antalet befattningar inom det civila försvaret är få måste den slutliga placeringen för de civila verksamheternas del ske i steg 2.
Det bör ingå i den i nästa avsnitt föreslagna försöksverksamheten att planera och utvärdera även genomförandet av detta tredje steg i prövningen. Frågor som måste övervägas är bl.a. hur säkerhetsprövningen skall genomföras och på vilket sätt överklaganden skall behandlas.
Urvalsprocess
Underlag för inplaceringen är uppgifter från rekryteringen och de ytterligare omständigheter som har framkommit under den inledande delen av utbildningen. Det måste klargöras hur flexibelt systemet i praktiken kan bli -- hur stora förändringar som efter hand kan ske i fördelningen av de civil- och värnpliktiga mellan olika verksamheter i krigsorganisationen och därmed mellan olika slag av utbildning. Till flexibiliteten hör också att systemet skall fungera även när bedömningarna i planerings- och budgetprocessen sker på ett sent stadium.
Den enskildes egna önskemål skall självfallet väga tungt även i detta steg 3.
8.6 Försöksverksamhetens genomförande
Fördelarna med ett rekryteringssystem i tre steg kommer som framgått att vara flera. Som alltid när något nytt skall införas uppstår det emellertid problem. En slutlig bedömning av den modell till förändrat prövningssystem som utredningen förordar kan
Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… 241
göras först sedan systemet prövats i praktiken. Utredningen föreslår av den anledningen en försöksverksamhet som skall ge vägledning om hur prövningsförfarandet skall utformas. Om den skall ge tillräckligt bedömningsunderlag fordras det erfarenheter från en betydande del av landet -- t.ex. en av Pliktverkets fem regioner.
Utredningen anser att planering, fortlöpande uppföljning och slutlig utvärdering av försöksverksamheten skall göras av en organisationskommitté. En rådgivande grupp med företrädare för t.ex. bemannings- och utbildningsansvariga myndigheter, Skolverket, Högskoleverket, Försvarets forskningsanstalt, Svenska Kommunförbundet, Civilpliktsrådet och Värnpliktsrådet bör också utses.
Genomförandet av försöksverksamheten bör ske i Pliktverkets regi. Utredningen anser det angeläget att organisationskommittén fortlöpande följer arbetet.
Försöksverksamheten bör om möjligt påbörjas redan den 1 januari 2001. En sådan tidsplan förutsätter att regeringen snarast tillsätter organisationskommittén, beslutar om var försöksverksamheten skall bedrivas och ger Pliktverket erforderliga instruktioner.
Försöksverksamheten bör pågå i två år. Erfarenheter som ef-ter hand kommer fram under den tid som verksamheten pågår kommer sannolikt att omsättas i förändringar även inom andra regioner i rekryteringsmyndighetens verksamhet. Det senare gäller bl.a. de åtgärder som enligt utredningens modell skall vidtas i steg 1. Som framgått av redogörelsen i avsnitt 8.3.2 bedriver Pliktverket försöksverksamhet med s.k. administrativ förprövning. Även utflyttad mönstring -- som är tanken med steg 2 i utredningens modell -- sker på försök i den nuvarande mönstringsverksamheten.
Den slutliga fördelningen av de tjänstgöringsskyldiga på befattningar eller verksamheter i utbildningen -- syftet med steg 3 -förekommer också redan i viss utsträckning ute på militära förband eller skolor. Utredningen vill emellertid med sin modell göra detta till en integrerad del av rekryteringen, som får fullt genomslag i systemet. Först med en konsekvent tillämpning av principerna om slutlig placering hos förband eller skolor går det att förenkla verksamheten i de båda inledande stegen på det sätt som utredningens modell syftar till.
Utredningen vill framhålla att fördelningen på befattningar eller verksamheter i steg 3 av praktiska skäl inte kan begränsas till inskrivna från den region där den föreslagna försöksverksamheten
242 Rekrytering och inskrivning av pliktpersonal… SOU 2000:21
grundad på utredningens modell kommer att äga rum. En sådan begränsning skulle leda till att ett militärt utbildningsförband