Vid tvist om ett reseavtals innehåll har researrangören och resebyrån ansetts ha bevisbördan för vad som ingått eller inte ingått i avtalet (jfr 8 och 9 §§ paketreselagen).
Olägenheter som har uppstått till följd av tyfoner har ansetts utgöra sådana omständigheter som med hänsyn till vad som varit känt om vädret på platsen vid den aktuella tidpunkten berott på hinder utanför arrangörens kontroll (16 § paketreselagen).
Rätten till skadestånd för merkostnader när en ny resa företagits sedan en avtalad resa ställts in och resenären inte kunnat acceptera erbjuden ersättningsresa (14 § lagen (1992:1672) om paketresor).
Något generellt krav på att försäkringstagaren, för att få ut ersättning, skall kunna förete kvitton och andra liknande handlingar har inte ansetts kunna upprätthållas.
När en bank medger uppskov med betalningen av en kredit blir det enligt nämnden fråga om ett nytt kreditavtal och krediten är därför till ingen del förfallen till betalning.
När en bilfirma underlåtit att upplysa kunden om hur resultatet av en viss åtgärd på en bil skulle bli, och nämnden funnit att denna underlåtenhet har inverkat på avtalet, har tjänsten ansetts som felaktig och berättigat kunden att häva avtalet.
Fråga om bevisbörda och vad som krävs för att standardvillkor skall anses ha blivit en del av enskilt reseavtal; tillika fråga om skadestånd vid inställd resa p.g.a. för få deltagare (8 och 14 §§ paketreselagen).
Ett kabel-TV-bolags åligganden har inte ansetts omfatta mer än att till ansluten abonnents antennuttag leverera signaler för det avtalade programutbudet.
När resebyrå inte förmått visa motsatsen har man utgått från att resenärens uppgift om att en anslutningsresa ingick i ett reseavtal var riktig (8 § lagen om paketresor).
Det förhållandet att försäkring erbjuds med förändrade villkor ifråga om självrisk, vare sig detta meddelats från bolagets sida eller begärts av försäkringstagaren, har inte ansetts kunna medföra att en ny karenstid börjar löpa.
När resebyrå mot resenärens bestridande inte kunnat visa att några särskilda muntliga villkor avtalats kan ett avbeställnings skydd inte ges annat innehåll än att det utgör ett obegränsat skydd vid avbeställning av resa.
Försäkringsbolag, som inte förmått visa att en till en gruppförsäkring ansluten person A före avtalstidens början fått information om att hon inte hade rätt till anslutning till försäkringen, har genom att börja mottaga A:s premiebetalningar ansetts ha godtagit anslutningen och därför skyldigt att utge förtidskapital till A.
Fråga om säljare utan stöd i garantivillkor har rätt att ta separat betalt för att fullgöra det utredningsansvar som åligger honom enligt lag (21 § konsumentköplagen)
Den omständigheten att annan resenär begärt rättslig prövning av sitt ärende utgör inte något skäl som i sig ger konsument rätt att skjuta upp sin reklamation (19 § lagen /1992:1672/ om paketresor).
Fråga om debitering av barnomsorgsavgift är en sådan tvist mellan konsument och näringsidkare som nämnden kan pröva; tillika fråga om det varit oskäligt att debitera full avgift även för inskolningstiden.
Att någon först fått en reservplats men sedan kommit in på en högskoleutbildning har inte ansetts vara en sådan händelse som ger resenär rätt till att avbeställa en bokad resa till annan kostnad än vad som gäller enligt de allmänna villkoren för paketresor punkten 3.1.
När färgen på ett plåttak börjat flagna redan efter fem år har konsumenten med tillämpning av konsumenttjänstlagen (1985:716) ansetts ha rätt att få felet avhjälpt; också fråga om reklamationsfrister och s.k. nyttoavdrag.
Sedan blåsor uppkommit i fasadfärgen redan efter fyra år efter målning ansågs tjänsten inte ha utförts på ett fackmässigt sätt varför konsumenten hade rätt att få felet avhjälpt; också fråga om reklamationsfrister och s.k. nyttoavdrag.
När plagg säljs med valmöjlighet att kombinera olika storlekar har det ansetts åligga säljaren att upplysa köparen om risken för att färgskillnad kan uppkomma vid tvätt av plaggen.
När skada drabbat ett av flera föremål som ingår i en enhetlig och till sitt antal given serie har skadan, eftersom återan skaffning inte varit möjlig, ansetts ha påverkat också de oskadade föremålens restvärde.
Det har ansetts åligga bilverkstad att klarlägga om bilägaren eller försäkringsbolaget skall ses som beställare och därmed betalningsansvarig för en reparation; tillika fråga om bilägaren i något avseende härvidlag varit försumlig.
Särskilt villkor att som gemensamt beställd resa räknas det deltagarantal som biljetterats på en och samma biljett har bedömts vara strängare än de allmänna resevillkoren och därför betraktats som oskäligt.
Att tillfälligt använda sig av annans simbassäng för ett bad har inte ansetts innebära sådan rådighet över egendomen att denna kan anses "lånad" i den mening uttrycket används i hemförsäkrings villkor; ej heller har ett bruk under sådana omständigheter ansetts innebära att användaren på annat sätt tagit mer än helt tillfällig befattning med anläggningen.
Vid ett muntligt avtal (telefonbokning) om hyra av stuga har arrangörens villkor inte ansetts införlivade i avtalet; i stället har allmänna avtalsrättsliga grundsatser tillämpats.
Fråga om researrangörs ansvar för att en resa försenas och förseningen beror på någon som arrangören har anlitat (15 och 16 §§ lagen /1992:1672/ om paketresor).
Ett villkor som begränsar säljarens garantiansvar när köparen tecknar ett visst försäkringsskydd har ansetts inte vara förenligt med de intentioner som legat bakom regleringen i 21 § konsumentköplagen.