Ds 2003:29

Formel Formkrav och elektronisk kommunikation

Sammanfattning

Arbetets inriktning och bedrivande

Departementens uppgifter har varit att se över gällande formkrav i lagar och förordningar och att överväga behoven av förändringar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering.

Arbetsgruppens uppgifter har varit att samordna det departementsvisa arbetet och att till regeringen rapportera vilka regeländringar som genomförts, pågår och planeras som grund för vidare ställningstaganden.

Bakgrund

Formkrav. Med formkrav avses krav på att ett dokument eller meddelande ska ha en viss form eller tillkomma på visst sätt för att ha en viss rättsverkan.

Formkrav kan hindra att elektronisk kommunikation eller dokumentation används, genom att uttryckligen utesluta elektroniska rutiner eller genom att det råder osäkerhet om hur de ska tillämpas på elektroniska rutiner.

Förvaltningspolitisk bakgrund. Vårt uppdrag har sin bakgrund i förvaltningspolitiken. Det är regeringens målsättning att alla offentliga tjänster som kostnadseffektivt kan tillhandahållas

Sammanfattning Ds 2003:29

elektroniskt också ska tillhandahållas elektroniskt. Detta förutsätter att det finns rättsliga förutsättningar för t.ex. ansökningar i elektronisk form.

Rättslig bakgrund. Den rättsliga bakgrunden utgörs av den rättsliga miljö som varje enskild bestämmelse finns i. Det finns ingen särskild IT-lagstiftning som skiljer sig från andra typer av lagstiftning. Sådan speciell IT-lagstiftning, som griper över alla rättsområden, bör enligt vår mening som regel inte heller införas.

Vi har utgått från att reglering av IT-användning bör vara så teknikneutral som möjligt.

Användningen av säker elektronisk kommunikation, i synnerhet i förvaltningen, omfattas av en mängd styrmedel utöver lag och förordning, t.ex. myndighetsföreskrifter och gemensamma ramavtalsupphandlingar.

Behov av anpassning av formkrav

För de formkrav som rör statliga myndigheter bör utgångspunkten vara att behov av anpassning föreligger för alla hindrande formkrav.

För formkrav inom andra rättsområden får bedömning av anpassningsbehovet göras från fall till fall utifrån de särskilda förutsättningarna på respektive område.

Det kan finnas skäl att avstå från att anpassa formkrav så att de tillåter elektroniska rutiner. Bland dessa kan framhållas följande.  Formkrav som inte hindrar elektroniska rutiner bör inte

anpassas genom förtydliganden.  Det kan finnas anledning att avvakta utveckling, t.ex. teknisk

eller rättslig, på andra områden innan anpassning kan göras.  Det kan i en del fall finnas anledning att överväga om form-

kravet i sig utgör hindret, eller om hela den process varav formkravet är en del bör ses över.  På vissa områden kan elektroniska rutiner över huvud taget

inte vara lämpliga.

Ds 2003:29 Sammanfattning

 Regler som rör situationer där elektroniska rutiner inte an-

vänds och förmodligen inte kommer att användas bör inte behöva anpassas.

Synpunkter på anpassning av formkrav

Vid anpassning av hindrande formkrav för att medge elektroniska rutiner bör man efterstäva  långsiktighet och teknikneutralitet, t.ex. genom att undvika

onödig teknisk terminologi, och  reglering på låg nivå, dvs. man bör inte ge överdrivet detalje-

rade föreskrifter i lag eller förordning när andra styrmedel är mer ändamålsenliga.

Vi anser att anpassning av enskilda bestämmelser är att föredra framför reglering med generellt genomslag.

Synpunkter på utformning av nya formkrav

Nya formkrav, som tillåter elektroniska rutiner, måste utformas utifrån förutsättningarna på varje enskilt område. Vi föreslår inga generella standardlösningar för hur formkrav bör anpassas, utan hänvisar i första hand till befintliga lösningar. Dessa är följande. – Bestämmelser som tydliggör att en kommunikation får göras

elektroniskt. Denna typ av regel är enligt vår mening dock ofta överflödig. – Bestämmelser om att uppgifter får lämnas på medium för

automatisk databehandling. Denna typ av regler kan vara motiverad på vissa områden. – Bestämmelser om elektroniska dokument. Detta begrepp

används sedan länge inom vissa områden. Det finns inte anledning att generellt använda detta begrepp när det inte är särskilt påkallat.

Sammanfattning Ds 2003:29

– Bestämmelser som anger att elektronisk signatur får använd-

as. Denna typ av regel är lämplig när man vill försäkra sig om att den reglerade processen ska omfatta en utställarangivelse. – Bestämmelser som anvisar användning av avancerad elektro-

nisk signatur. Sådana bestämmelser kan vara särskilt påkallade i en del fall, när det finns särskilda skyddsintressen. – Bestämmelser som anvisar användning av kvalificerade

elektroniska signaturer. Sådana bestämmelser kan möjligen vara aktuella när det finns särskilda krav.

Generella slutsatser från översynen

Sammanlagt omfattar genomgången omkring 2000 författningsställen. Genomgången visar att formkraven kan betecknas på många olika sätt, och att vissa formkrav förekommer ett fåtal gånger, medan andra är mycket vanliga. Det har också framkommit att formkravens innebörd inte sällan är oklar och att även likalydande formkrav kan ha olika innebörd.

Det visar sig även att formkraven kan ha olika syften och bevekelsegrunder. Ofta är det dessutom svårt att utröna vilket syfte som ligger bakom enskilda formkrav. De enskilda formkravens syften har därför inte fått den framskjutna plats i analysen som förutsetts i uppdraget.

Det har också visat sig att det förekommer bestämmelser som inte uttryckligen föreskriver formkrav, men där det i den praktiska situation som regleras ändå förekommer formkrav.

Utifrån de bedömningar som gjorts kan de identifierade formkraven delas in i tre grupper:

1. Bestämmelser som innehåller termer som skulle kunna tänkas utgöra hindrande formkrav, men där analysen visat att de inte hindrar elektroniska rutiner.

2. Bestämmelser som innehåller formkrav som enligt den analys och de bedömningar som gjorts hindrar elektroniska rutiner, och där man bedömt att reglerna bör anpassas så att de medger elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Sammanfattning

3. Bestämmelser som för närvarande inte bör ändras, eftersom de av olika skäl inte är färdiganalyserade så att ett slutgiltigt ställningstagande kan ske i denna rapport. Denna grupp omfattar regler som innehåller formkrav, men där man antingen inte haft möjlighet att ta ställning till om de hindrar elektroniska rutiner eller där man funnit att formkraven hindrar elektroniska rutiner, men man ännu inte haft möjlighet att ta ställning till huruvida de bör anpassas. Gruppen innehåller även sådana formkrav som bedömts hindra, men som tills vidare inte bör anpassas för att tillåta elektroniska rutiner.

I rapporten redovisas också departementens övergripande synpunkter på och kommentarer till sina respektive områden. Det är viktigt att framhålla att arbetsgruppen inte har tagit ställning till departementens genomgångar och de bedömningar som departementen gjort inom sina respektive författningsområden. Varje departement svarar således för sina egna synpunkter, som alltså inte är arbetsgruppens bedömningar.

Synpunkter på typer av formkrav

Arbetsgruppen har bedömt ett antal vanligt förekommande typer av formkrav. Våra ställningstaganden rör

– hur formkraven kan tolkas – hur formkraven bör anpassas – hur formkraven bör användas i framtiden.

Bedömningarna är gjorda ur ett lagstiftningsperspektiv, dvs. för att avgöra om bestämmelser behöver anpassas eller inte. Enskilda bestämmelser måste naturligtvis alltid bedömas från fall till fall.

Vi vill också särskilt påpeka att i de fall vi bedömt att en viss typ av formkrav inte hindrar elektroniska rutiner, innebär detta inte att det med nödvändighet är praktiskt möjligt att använda sådana. Den enskilde kan inte på våra bedömningar grunda nå-

Sammanfattning Ds 2003:29

gon rätt att kommunicera elektroniskt med myndigheter. Det utesluter inte heller att myndigheten anvisar vissa kontaktvägar för elektronisk kommunikation.

Följande termer bör enligt vår mening inte uppfattas som formkrav: anmaning, anmälan, ansökan, begäran, inlaga, meddelande, underrättelse, uppgift, utdrag, utlåtande och yttrande. Generella kommunikationstermer, såsom sända (vidare, över), överlämna, inge, inkommen, till handa, tillställa och ta emot, bör normalt inte heller anses hindra elektroniska rutiner. Kommunikationstermer som anvisar ett visst kommunikationssätt, t.ex. (vanligt) brev, post, rekommenderad försändelse och muntlig, kan däremot ofta hindra elektronisk kommunikation.

Krav på underskrift, namnteckning, undertecknande m.m. kan enligt vår bedömning inte uppfyllas med elektroniska rutiner. I de fall där formkraven ska anpassas för elektroniska rutiner bör de enligt vår mening ersättas med andra krav på utställarverifiering.

Regler om påskrifter, anteckningar och andra tecken eller märken som anbringas på handlingar kan hindra elektroniska rutiner genom att förutsätta en fysisk handling.

Krav på skriftlighet kan enligt vår bedömning normalt inte antas hindra elektroniska rutiner. Befintliga skriftlighetskrav bör därför generellt kunna kvarstå och krav på skriftlighet bör kunna användas i framtiden som markering av att en kommunikation ska ges en varaktig och tillgänglig form.

Termen handling bör enligt vår bedömning normalt anses medge användning av elektroniska rutiner. I vissa fall kan dock termen handling eller andra termer avse en presentationshandling eller annan fysisk handling. Sådana krav måste normalt antas hindra elektroniska rutiner. De kan normalt inte heller ändras.

Termen beslut och olika beteckningar på vissa typer av beslut, t.ex. anmodan, erinran och föreläggande bör normalt inte anses hindra elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Sammanfattning

Krav på användning av blankett eller att uppgifter ska lämnas enligt visst formulär kan normalt inte anses hindra elektroniska rutiner.

Även om termer som kopia och avskrift kan vara svårtolkade när de ska tillämpas på elektroniska rutiner bör sådana krav normalt inte anses hindra användning av elektroniska rutiner. Termen original kan knappast på ett meningsfullt sätt användas om elektroniska handlingar. Den bör därför enligt vår bedömning användas endast i de fall man avser en pappershandling. I många fall kan det finnas anledning att ändra krav på att kopior ska inges med krav att uppgifter ska inhämtas som stöder de förhållanden som ska styrkas med kopior. Detsamma gäller många krav på att handlingar av olika slag ska biläggas en ansökan.

Termer som kungörelse och tillkännagivande kan inte i sig anses hindra elektroniska rutiner, i den mån de inte anvisar ett visst sätt för kungörelse som inte är elektroniskt. Sådana krav utesluter dock ofta inte att elektroniska kommunikationsvägar används parallellt med traditionella.

Termer som hänför sig till den interna hanteringen i en myndighet eller ett företag, t.ex. akt, anteckning, dokumentation, förteckning, liggare, längd, protokoll, rulla, och sammanställning bör normalt inte anses hindra elektroniska rutiner. Sådana regler bör därför inte ändras och termerna bör kunna användas även framdeles.

Krav på att en rättshandling ska utföras på ett visst sätt (procedurkrav) kan hindra elektroniska rutiner. I många fall kan de förmodligen inte heller anpassas på lämpligt sätt.

För de formkrav som vi bedömt inte hindrar elektroniska rutiner gäller att de generellt inte behöver anpassas. De formkrav som bedöms hindra elektroniska rutiner utan att detta är motiverat bör anpassas i enlighet med våra allmänna ställningstaganden och i enlighet med de bedömningar avseende behov och prioriteringar som görs inom varje område.

Sammanfattning Ds 2003:29

Förslag och synpunkter för vidare arbete

För de formkrav som bedömts att de bör ändras är det av vikt att arbetet inte avstannar. Arbetet bör även fortsättningsvis ske i respektive departement utifrån de prioriteringar och förutsättningar som råder på varje område.

Vi föreslår dock att det bör finnas någon mekanism för samordning, i första hand avseende utfallet av remissbehandlingen.

Regeringen bör överväga om dess ställningstaganden utifrån våra överväganden bör underställas riksdagen. De närmare formerna för detta bör övervägas. Detta kan ske på ett antal olika sätt. Vi har identifierat fyra huvudalternativ som skiljer sig något till form, innehåll och genomförandeprocess.

– En lagstiftningsproposition med alla aktualiserade ändringar – En lagstiftningsproposition med en generell bestämmelse – En lagstiftningsproposition med några viktiga ändringar – En skrivelse eller proposition utan lagförslag

Av dessa alternativ finner vi att förslaget att lägga en proposition med en generell bestämmelse knappast är ett realistiskt alternativ. I övrigt anser vi att man längre fram i arbetet bör avgöra om och hur regeringens ställningstaganden bör underställas riksdagen.

Vidare framhåller vi att det är viktigt att nya formkrav utformas i kontakt med berörda myndigheter och parallellt med att nya elektroniska tjänster utvecklas.

Vi anser också att sittande kommittéer på lämpligt sätt bör uppmärksammas på vårt arbete. Slutligen är det en självklar rekommendation att nya, hindrande formkrav inte införs när det inte är väl motiverat.

1. Inledning

1.1. Uppdraget

Arbetsgruppens huvuduppgift enligt regeringens beslut är att samordna det departementsvisa arbetet med att se över gällande formkrav i lagar och förordningar och överväga behoven av förändringar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering. Arbetsgruppen ska också som grund för vidare ställningstaganden rapportera vilka regeländringar som genomförts, pågår och planeras. I sin rapport ska arbetsgruppen särskilt lyfta fram frågor av principiell karaktär som behöver utredas i särskild ordning.

Enligt det ursprungliga regeringsbeslutet skulle arbetsgruppens rapport lämnas senast den 15 december 2002. Regeringen har emellertid på arbetsgruppens begäran beslutat att rapporten istället ska lämnas den 15 april 2003 (regeringsbeslut den 12 december 2002, dnr Ju/2002/8760).

Uppdragets inriktning är att identifiera onödiga hinder för elektronisk kommunikation och dokumentation. Däremot omfattar det inte att lämna förslag för att förmå myndigheter eller andra att använda elektronisk kommunikation.

Det faller inte inom arbetsgruppens uppdrag att lägga fram konkreta förslag till författningsändringar, utan detta ankommer på varje departement. Däremot ingår det i vårt uppdrag att göra generella ställningstaganden till hur ändringar bör genomföras.

Inledning Ds 2003:29

Redan här bör också påpekas att vi inte anser att en anpassning av formkrav nödvändigtvis måste ske genom att varje formkrav förändras. Vi menar i stället, vilket diskuteras nedan, att det finns ett antal olika metoder för att anpassa formkrav.

1.2. Arbetsgruppens arbete

I arbetsgruppen har departementen i enlighet med regeringens beslut representerats av rättschefen eller chefen för rättssekretariatet. Arbetsgruppen har sammanträtt vid fem tillfällen.

Departementen har, utöver representanterna i arbetsgruppen, haft kontaktpersoner på handläggarnivå, som stått i kontinuerlig kontakt med sekretariatet.

Huvuddelen av arbetet har bestått i inventering av formkrav. Efter inventeringen har vart och ett av formkraven analyserats, varvid man bedömt om formkravet hindrar elektroniska rutiner, och om det i sådant fall bör anpassas. Departementen har också gjort generella bedömningar av läget på respektive område.

Inventerings- och analysarbetet har i enlighet med uppdraget bedrivits självständigt i departementen. Sekretariatet har tillhandahållit projektstöd. Under arbetets gång har ett antal promemorior utarbetats för att tjäna som underlag för departementens arbete. Innehållet i dessa promemorior har i huvudsak influtit i denna rapport.

1.3. Arbetets inriktning

En första utgångspunkt för vårt uppdrag är vad som ska förstås med ett formkrav och hur formkrav hindrar elektronisk kommunikation, dokumentation och ärendehantering.

1.3.1. Formkrav

Ds 2003:29

Inledning

Med formkrav avses krav på att ett dokument eller meddelande ska ha en viss form eller tillkomma på visst sätt för att ha en viss rättsverkan. Formkrav kan också föreskriva att en handling ska ha ett visst innehåll. Exempel på dessa typer av formkrav finns i reglerna om upprättande av testamente i 10 kap. ärvdabalken:

1 § Testamente skall upprättas skriftligen med två vittnen. I deras samtidiga närvaro skall testator underskriva testamentshandlingen eller vidkännas sin underskrift därå. Vittnena skola bestyrka handlingen med sina namn. De skola äga kännedom om handlingens egenskap av testamente, men det står testator fritt att låta dem veta dess innehåll eller ej.

2 § Testamentsvittnena böra vid sina namn anteckna yrke och hemvist. De böra ock å handlingen teckna intyg rörande tiden för bevittnandet samt övriga omständigheter som kunna vara av betydelse

för testamentets giltighet.

Till formkraven kan också hänföras krav på att en handling ska utföras på visst sätt för att en viss rättsverkan ska inträffa. Exempel på detta är reglerna om ingående av äktenskap i 4 kap. äktenskapsbalken:

1 § Äktenskap ingås genom vigsel i närvaro av släktingar eller andra vittnen.

2 § Vid vigseln skall kvinnan och mannen samtidigt vara närvarande.

De skall var för sig på fråga av vigselförrättaren ge till känna att de samtycker till äktenskapet. Vigselförrättaren skall därefter förklara att de är makar.

Följderna av att formkrav inte uppfylls kan variera. I flera fall, t.ex. det sistnämnda exemplet, föreskrivs att rättshandlingen blir ogiltig vid bristande uppfyllelse. Inom ramen för vårt uppdrag har vi inte funnit anledning att generellt analysera följderna av bristande uppfyllelse.

Inledning Ds 2003:29

Gränsen för vad som är ett formkrav är inte helt entydig. För att söka begränsa området på ett fruktbart sätt har vi utgått dels från termer och lokutioner som typiskt sett betecknar formkrav, dels från situationer som kan tänkas innebära problem i samband med elektroniska rutiner. Även dessa situationer har identifierats genom användning av termer. En förteckning över de termer som identifierats har tagits med som bilaga till denna rapport. Även om denna förteckning inte på något sätt är uttömmande kan den illustrera hur projektets gränser till en början uppfattats av arbetsgruppen.

Arbetet har också kommit att beröra ett antal termer som vi funnit inte är formkrav i egentlig mening och därför strängt taget inte bort omfattas av kartläggningen. Dessa termer diskuteras emellertid också eftersom det visat sig att de i praktiken kan vålla problem vid tillämpning på elektroniska rutiner.

1.3.2. Elektroniska rutiner

Vårt arbete ska enligt uppdraget inriktas mot formkrav som onödigtvis hindrar elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering. Därmed omfattas alla typer av metoder för automatiserad informationsbehandling. I författningstext förekommer andra termer som helt eller delvis täcker samma område, t.ex. ADB eller i modernare lagtexter automatiserad behandling. Däremot omfattas inte de aspekter av elektronisk kommunikation som omfattas av gällande telelag (1993:597) eller den föreslagna lagen om elektronisk kommunikation (prop. 2002/03:110), d.v.s. reglering av överföring av signaler via tråd, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier. Var gränsen går för det berörda området gentemot nämnda näringsrättsliga reglering av främst infrastruktur är i de flesta fall givet.

I rapporten använder vi termen elektroniska rutiner som en samlingsbeteckning på olika metoder för automatiserad informationsbehandling utom i de fall då exempelvis kommunikation

Ds 2003:29

Inledning

specifikt avses. Det bör observeras att vi inte anser att termen elektroniska rutiner bör användas i lagstiftning.1

Den tekniska bakgrunden diskuteras ytterligare i avsnitt 2.3 nedan.

1.3.3. Hur hindrar formkrav elektroniska rutiner?

Formkrav kan hindra att elektronisk kommunikation eller dokumentation används. Formkravens hindrande effekt består i att vissa termer eller lokutioner betecknar fysiska föremål eller handlingar som inte kan utföras elektroniskt.

I en del fall är det uppenbart att formkravet hindrar elektroniska rutiner genom att det tydligt anges att en viss form av kommunikation eller dokumentation ska användas. Detta gäller t.ex. i det fåtal fall då det explicit anges att en kommunikation ska ske med vanligt brev. Det gäller också i de fall då personlig inställelse föreskrivs. I dessa fall anvisas alltså uttryckligen en viss process, som inte ger utrymme för elektroniska rutiner.

I andra fall anvisas inte lika entydigt en viss form för kommunikation eller dokumentation, utan en mer allmän term används, som indirekt anvisar en viss kommunikationsform. Exempel på detta kan vara krav på undertecknande, som i och för sig inte anvisar att papper ska användas, men där det uppenbarligen är så att kravet inte kan fullgöras på annat sätt. En del av dessa mer allmänna termer är entydiga, andra är mer tveksamma.

Vidare kan det finnas praktiska hinder för elektroniska rutiner genom att det inte finns utrustning för att utföra en viss handling elektroniskt, t.ex. om en myndighet inte har utrustning för att ta emot elektroniska ansökningar. Ett sådant förhållande bör dock enligt vår mening inte anses vara ett hinder om den bakomliggande rättsliga regleringen inte hindrar användning av elektroniska rutiner.

Det kan inte entydigt sägas hur man ska förhålla sig till de fall då en viss process alltid sker med användning av traditionell,

1 Jfr vad som sägs nedan, avsnitt 3.4, om ny terminologi.

Inledning Ds 2003:29

pappersbaserad kommunikation. Det faktum att ett förfarande som styrs av en viss regel alltid görs på ett visst sätt behöver i och för sig inte innebära att regeln inte medger att det kan göras även på andra sätt. Tvärtom torde det, utifrån vår nedan anförda utgångspunkt att de flesta regler faktiskt är i någon mening teknikneutrala, vara så att många bestämmelser tillåter att ett förfarande görs på annat sätt än som ursprungligen varit avsett.2

Det finns slutligen också fall där ett formkrav anvisar en viss, icke elektronisk, kommunikationsväg utan att i och för sig utesluta andra alternativa kommunikationsvägar. Dessa formkrav bör inte heller anses hindra elektroniska rutiner även om de i och för sig inte heller påbjuder sådan kommunikation.

1.4. Rapportens disposition

Rapporten inleds i avsnitt 2 med en redogörelse för våra utgångspunkter och den tekniska och förvaltningspolitiska bakgrunden till vårt uppdrag.

I avsnitt 3 ger vi allmänna synpunkter på hur behovet av anpassningar av formkrav bör bedömas och på hur dessa anpassningar bör göras.

Avsnitten 4 och 5 bygger båda på genomgången av formkrav. I avsnitt 4 diskuteras några allmänna slutsatser om materialet, exempelvis avseende mängden berörda bestämmelser och dessas karaktär. Detta avsnitt innehåller också departementens generella bedömningar av sina respektive områden (avsnitt 4.6).

I det följande avsnittet diskuteras mer i detalj de vanligaste typerna av formkrav. Vi bedömer här vilka typer av formkrav som hindrar och inte hindrar elektroniska rutiner. Vi diskuterar också i en del fall hur de bör anpassas.

Slutligen redovisar vi i avsnitt 6 våra synpunkter och rekommendationer för det vidare arbete som föranleds av vår rapport.

2 Se avsnitt 3.4.2.

Ds 2003:29

Inledning

I bilaga 2 redovisas den departementsvisa genomgången av bestämmelser med formkrav. Departementens övergripande synpunkter är också infogade i rapporten (avsnitt 4.6).

2. Bakgrund

2.1. Inledning

I detta avsnitt redovisas bakgrunden till vårt arbete. Den inledande delen om förvaltningspolitik utgör framför allt en bakgrund till de behov som föranleder vårt arbete och den politiska ramen för det. Delarna om teknisk och rättslig bakgrund har mer karaktär av förutsättningar för våra överväganden.

2.2. Förvaltningspolitisk bakgrund

Även om vårt uppdrag inte är begränsat till förvaltningsrätten, har det sin bakgrund i förvaltningspolitiken. I detta avsnitt redogörs därför för den förvaltningspolitiska bakgrunden till vårt arbete.3

Informationstekniken har en central roll i förvaltningspolitiken. Målet är att all information och service som med bibehållen eller ökad kostnadseffektivitet kan tillhandahållas elektroniskt också ska tillhandahållas elektroniskt. Syftet med arbetet är att öka tillgängligheten till myndigheters tjänster.

Den långsiktiga inriktningen är att ett ärende så långt möjligt bara ska kräva en enda myndighetskontakt. Detta ställer stora

3 Den mest aktuella mer omfattande beskrivningen av den statliga förvaltningspolitiken finns i prop. 2002/03:1, utgiftsområde 2, bilaga 1 Statsförvaltningens utveckling. Se även t.ex. prop. 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst, och prop. 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla.

Bakgrund Ds 2003:29

krav på samverkan mellan myndigheter, bl.a. avseende informationsutbyte. Genom att förenkla myndighetskontakterna på detta sätt är utvecklingen av elektroniska tjänster också ett instrument i regeringens arbete med regelförenklingar för att skapa bättre förutsättningar för småföretagen.

På flera områden finns redan mer eller mindre framskriden användning av säker elektronisk kommunikation mellan myndigheter och enskilda. Inom tullen används sedan länge elektroniska tulldeklarationer och andra dokument. Handläggningen inom tullen är elektronisk, och en stor del av alla handlingar ges också in elektroniskt. Även inom skatteförvaltningen är handläggningen elektronisk. Vissa deklarationer får också ges in elektroniskt.

Utvecklingstendensen är att förvaltningen strävar efter att hålla dokumenten digitala. Hos myndigheten finns handlingen endast i elektronisk form. Vid expedition av beslutet skrivs den elektroniska upptagningen ut på papper och skickas till mottagaren. Handlingen förvaras och arkiveras i sin elektroniska form och finns i pappersform bara hos mottagaren.

Utöver myndighetens kontakter med enskilda används säkra elektroniska kommunikationer även inom och mellan myndigheter. Utöver exemplen ovan kan nämnas t.ex. sjukvården, där elektroniska journalsystem används. Dessa omfattar funktioner för t.ex. identifiering av behöriga användare och låsning av dokument.

2.2.1. Förutsättningar på myndigheterna

I detta sammanhang finner vi det också vara på sin plats att lämna några ytterligare synpunkter på förutsättningar som ur rättslig synpunkt bör vara uppfyllda på myndigheterna innan de övergår till elektronisk kommunikation, dokumentation och ärendehandläggning.

Rättsregler som medger elektroniska rutiner är bara en av många förutsättningar som måste vara uppfyllda för att myndigheterna ska kunna övergå till elektroniska ansökningar och elek-

Ds 2003:29

Bakgrund

tronisk handläggning. Ytterligare förutsättningar avser t.ex. system, processer och författningsarbete.

Att säkra elektroniska rutiner över huvud taget finns är en grundläggande förutsättning för hela vårt arbete. Däremot är det inte givet att de tekniska förutsättningarna på myndigheterna är sådana att myndigheten omedelbart kan låta medborgare göra ansökningar elektroniskt även om detta är möjligt inom ramen för gällande rätt.

Myndigheten måste ha system som uppfyller tillräckligt höga säkerhetskrav t.ex. när det gäller utställarverifiering. Vilka och hur höga dessa krav ska vara kan variera från myndighet till myndighet, och det är varje myndighets ansvar att välja säkerhetsnivåer och säkerhetslösningar. För vissa typer av anmälningar eller ansökningar kan en mycket enkel säkerhetslösning vara tillräcklig, men i många fall krävs att myndigheten använder mycket avancerade och säkra lösningar för kommunikation med medborgarna. Det bör dock noteras att man inte bör anlita lösningar som är överdrivet avancerade när detta egentligen inte är nödvändigt.

Av vikt är att systemen är sådana att missbruk förebyggs. Detta kan ske på olika sätt. Exempelvis behövs kontroller av uppgifters riktighet och regler om återbetalning av felaktigt bekomna bidrag m.m. Även i traditionella system t.ex. för bidrag, måste det finnas mekanismer som förebygger missbruk. Även om vissa särskilda frågor gör sig gällande just i IT-sammanhang anser vi generellt att samma överväganden bör vara vägledande som i traditionella system.4

2.3. Teknisk bakgrund

Som bakgrund till våra överväganden ges i detta avsnitt några allmänna synpunkter på elektronisk kommunikation, dokumentation och ärendehantering. Syftet är att ge en översiktsbild över den tekniska bakgrunden till vårt arbete och att peka ut

4 Jfr de straffrättsliga frågorna i avsnitt 2.4.5.

Bakgrund Ds 2003:29

några ur vår synvinkel särskilt väsentliga drag hos elektroniska rutiner.5

En grundläggande egenskap hos digital information är att själva informationsinnehållet inte är bundet till en viss form eller en viss representation. Den digitala, elektroniska informationen är därför i vissa avseenden mer flyktig än analog, pappersbunden information. Å andra sidan kan man i ett digitalt, elektroniskt system åstadkomma mycket hög säkerhet på sätt som saknar motsvarighet vid pappershantering.

Det finns flera olika metoder för att åstadkomma säkra elektroniska rutiner, beroende på vilken säkerhetsfunktion och vilken säkerhetsnivå som eftersträvas. En säkerhetsåtgärd som de flesta någon gång stött på är användningen av en behörighetskod, t.ex. ett lösenord eller en PIN-kod. Sådana behörighetskontroller kan användas för att kontrollera identiteten hos den som använder t.ex. en terminal eller ett bankomatkort.

Många gånger kan sådana enkla säkerhetsåtgärder vara tillräckliga för att uppnå önskad säkerhetsnivå. Vid kommunikation över öppna nät, såsom Internet, används emellertid ofta olika tillämpningar av kryptografiska tekniker för att uppnå en tillräcklig grad av säkerhet. En sådan tillämpning är digital signatur, som i det följande beskrivs kortfattat.

2.3.1. Digitala signaturer

Alla elektroniska informationsmängder består av tal, oavsett om de för användaren framstår som text, bild, ljud eller någon annan representation. De kan därför alltid bearbetas maskinellt med matematiska metoder. Kryptering och signering innebär just att meddelandet bearbetas matematiskt med hjälp av en matematisk metod, en s.k. algoritm.

Utöver själva den signerade informationsmängden ingår i den matematiska operationen ett mycket stort, unikt tal, en s.k. nyckel. Därutöver kan andra värden, t.ex. klockslag, ingå.

5 För utförligare diskussion av säker elektronisk kommunikation hänvisas till exempelvis prop. 1999/2000:117 Lag om kvalificerade elektroniska signaturer. m.m. s. 18-26.

Ds 2003:29

Bakgrund

Nyckeln kan förvaras kopplad till ett fysiskt föremål, t.ex. ett s.k. smart kort. Detta kallas för en hård lösning. I mjuka lösningar finns nyckeln i datorns minne och skyddas där t.ex. med kryptering.

Vid signering används i allmänhet asymmetrisk kryptering. Då används ett nyckelpar bestående av två sinsemellan olika nycklar: en hemlig och en öppen. Den hemliga nyckeln används av utställaren för att skapa signaturer. Den måste skyddas mot obehörig åtkomst. Den öppna nyckeln kan användas för att verifiera signaturer men inte för att skapa dem. Den öppna nyckeln kan spridas till alla som har anledning att verifiera en persons elektroniska signatur. Den kan inte missbrukas för att skapa en signatur som tycks härröra från innehavaren. Det går i praktiken inte heller att med hjälp av den öppna nyckeln beräkna den hemliga nyckelns värde.

Vid signering bearbetas meddelandet matematiskt i flera steg. Resultatet av bearbetningarna, signaturen, fogas till meddelandet. Signaturen är bunden till meddelandet på så sätt att ett visst meddelande, signerat av en viss utställare kan resultera i en och endast en signatur. Signaturen och den signerade datamängden kan sändas till en mottagare, t.ex. med e-post eller från ett webbformulär. Den kan också arkiveras eller sparas på annat sätt utan att kommuniceras.

Den som tar del av den signerade informationen, t.ex. mottagaren av ett meddelande, verifierar utställaren med hjälp av avsändarens öppna nyckel. Genom en sådan verifiering kan man med full säkerhet säkerställa dels att utställaren har använt den hemliga nyckel som är kopplad till den öppna nyckel som använts, dels att informationen inte förändrats sedan signeringstillfället.

Säkerheten vid användning av digitala signaturer kan göras så hög att det i praktiken blir näst intill omöjligt att knäcka en nyckel. Det går heller inte att förfalska eller efterbilda en digital signatur på samma sätt som en underskrift. Den som inte har tillgång till en viss hemlig nyckel kan alltså inte skapa en signatur som förefaller vara skapad med den nyckeln. Förutsatt att endast

Bakgrund Ds 2003:29

en person har haft tillgång till den hemliga nyckeln kan alltså en signatur med fullständig säkerhet knytas till den personen. Varje digital signatur kan dock, om tillräcklig tid och tillräckliga datorresurser står till förfogande, knäckas.

2.3.2. Långtidslagring av signaturer

I många fall ska en handling arkiveras under lång tid. Detta är normalt inget hinder mot elektroniska rutiner. Arkivförfattningarna omfattar även elektroniska handlingar och arkiveringskrav kan inte i sig sägas hindra elektroniska rutiner. Det finns också utvecklade rutiner för långtidslagring av elektroniskt material.6

Vid långtidslagring av elektroniskt signerade handlingar föreligger dock särskilda problem. Verifiering av signaturen förutsätter att man har tillgång till spärrlistor som var aktuella vid tidpunkten för signeringen. Dessa spärrlistor finns hos certifikatutfärdaren. Hur länge de sparas kan variera.

Vidare har elektroniska signaturer som åstadkoms med kryptering en begränsad teknisk livslängd. De är alltså inte säkra för all framtid. Hur lång tid en signatur är säker hänger samman med nyckelns storlek och den tillgängliga datorkapaciteten. Dessutom är livslängden avhängig av den framtida utvecklingen av matematiska metoder, vilken naturligtvis är omöjlig att förutse. För närvarande kan livslängden hos en signatur uppskattas till några år.7

Om signaturer ska lagras längre tid förutsätter det att man förlitar sig på andra säkerhetsrutiner än enbart verifiering av signaturen. Detta förutsätter rutiner som i och för sig liknar de rutiner som gäller vid långtidsarkivering av pappersmaterial. Normalt finns inga möjligheter att långt i efterhand kontrollera en namntecknings äkthet. Man får då i stället förlita sig på systemsäkerhetsåtgärder, t.ex. säker förvaring.

6 Arkivering av IT-material diskuteras bl.a. i arkivutredningens slutbetänkande SOU 2002:78 Arkiv för alla – nu och i framtiden. 7 En siffra som cirkulerat är cirka tio år. Nyare undersökningar indikerar att tiden är betydligt kortare.

Ds 2003:29

Bakgrund

2.3.3. PKI

För att digitala signaturer ska kunna garantera att utställaren är rätt person krävs ett administrativt system som garanterar att endast en person eller organisation har tillgång till den hemliga nyckeln samt att nyckelparet med säkerhet kan knytas till denna person eller organisation. I ett system med asymmetrisk kryptering sker detta i ett system som kallas public key infrastructure, PKI. Vanligen används detta uttryck även på svenska.

I ett PKI-system kopplas en öppen nyckel till en viss utställare med ett s.k. certifikat. Ett certifikat är en elektronisk handling där en betrodd part intygar att en viss öppen nyckel hör ihop med en viss utställare. I certifikatet finns uppgifter t.ex. om vem som innehar den hemliga nyckeln och om certifikatets giltighetstid. Om nyckelparet inte längre är tillförlitligt, t.ex. för att den hemliga nyckeln kommit på avvägar, spärras certifikatet. Certifikat kan exempelvis finnas i elektroniska katalogtjänster eller helt enkelt skickas med den signerade handlingen tillsammans med signaturen.

Till att börja med måste certifikatutfärdaren se till att nyckeln ursprungligen lämnas ut till rätt person. Detta kan ske på olika sätt. Om nyckeln finns på en fysisk nyckelbärare, t.ex. ett s.k. smart kort, kan mottagaren legitimera sig när nyckeln lämnas över. Vid mjuka lösningar används andra identifieringsmetoder för att garantera att nyckeln lämnas ut till rätt person.

Vidare måste systemet garantera att ingen annan än rätt person har tillgång till nyckeln under den tid den används. Detta säkerställs genom att nyckelbäraren fysiskt skyddas. Detta sker för hårda lösningar genom att användaren ser till att det nyckelbärande kortet inte kommer på avvägar, och för mjuka lösningar genom att nyckeln skyddas genom kryptering och genom att hårdvaran fysiskt skyddas.

För att koppla den enskilda signaturen till en viss person behövs ett system för att fastställa att den behöriga innehavaren av signeringsnyckeln verkligen är närvarande vid signeringstillfället. Den idag helt dominerande metoden är användning av en behörighetskod, t.ex. en PIN-kod. Tillsammans med andra säker-

Bakgrund Ds 2003:29

hetsåtgärder, t.ex. fysiskt skydd av själva datorutrustningen och, i förekommande fall, nyckelbäraren, anses normalt relativt enkla identifieringssystem vara tillräckliga för att unikt identifiera en person.

2.3.4. Elektroniska signaturer

Jämte termen digital signatur förekommer termen elektronisk signatur. Detta är bland annat den term som används i viss lagstiftning. Det brukar sägas att en elektronisk signatur är den elektroniska motsvarigheten till en traditionell namnteckning. Förstådd på detta sätt skulle en elektronisk signatur i praktiken beteckna en mängd olika lösningar med olika säkerhetsnivå, exempelvis en PIN-kod eller en digital signatur.

I 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer definieras begreppet något snävare som ”data i elektronisk form som är fogade till eller logiskt knutna till andra elektroniska data och som används för att kontrollera att innehållet härrör från den som framstår som utställare och att det inte har förvanskats”. Denna definition synes beskriva digitala signaturer men inte andra säkerhetslösningar. I praktiken avses med elektronisk signatur idag någon form av digital signatur.8

2.3.5. Säkra elektroniska rutiner i förvaltningen

Den ovan beskrivna förvaltningsutvecklingen förutsätter att förvaltningen har tillgång till säker elektronisk kommunikation. Riksskatteverket har därför givits i uppdrag att under ett inledningsskede ha ett sammanhållande ansvar för administrationen av certifikat för elektronisk identifiering och elektroniska signaturer inom statsförvaltningen. Inom ramen för uppdraget har RSV i samarbete med Riksförsäkringsverket, Patent- och registreringsverket och Statskontoret utarbetat riktlinjer för myndigheternas användning av elektroniska signaturer och certifikat

8 Angående terminologin se vidare Ds 1999:73 Elektroniska signaturer s. 24 f.

Ds 2003:29

Bakgrund

(se RSV M 2001:35). Riktlinjerna omfattar bl.a. rutiner och säkerhetskrav för att i PKI-system på myndighetsområdet utfärda och använda certifikat och nycklar, spärra certifikat och bedöma säkerhetsnivåer i olika lösningar.

Statskontoret har upphandlat tjänster för elektronisk identifiering och signering, som bygger på PKI-teknik. Upphandlingen baseras på de krav som tagits fram i ett samarbete mellan ovan nämnda myndigheter. Meningen är att en myndighet via ramavtalet ska kunna upphandla en komplett PKI-infrastruktur.

2.3.6. Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att det finns olika sätt att skydda informationen i IT-system. Den digitala informationen är i vissa avseenden flyktigare än pappersbunden information. Å andra sidan kan ett elektroniskt dokument i vissa avseenden vara mer beständigt än ett pappersdokument. I ett tillräckligt säkert system kan man fastställa när ett visst meddelande kom in i systemet eller om det manipulerats. När det gäller pappersdokument kan sådana kontroller knappast göras med någon större säkerhet.

Det är sällan möjligt att åstadkomma samma typ av säkerhet i ett elektroniskt system som i ett traditionellt, pappersbaserat. Detta innebär inte att det elektroniska systemet har lägre säkerhet, däremot innebär det att det ofta inte är möjligt att göra direkta analogier mellan ett elektroniskt och ett pappersbaserat förfarande.

2.4 Rättslig bakgrund

I detta avsnitt uppmärksammas några rättsfrågor och rättsområden som vi uppfattat som särskilt väsentliga förutsättningar för vårt arbete. Genomgången är mycket översiktlig och gör inga anspråk på fullständighet.

Bakgrund Ds 2003:29

Generellt finns ingen särskild lagstiftning på IT-området som skiljer sig från lagstiftning på andra områden. Sådan speciell ITlagstiftning, som griper över alla rättsområden, bör enligt vår mening som regel inte heller införas. Som framgår nedan har vi utgått från att reglering för IT-användning bör vara så teknikneutral som möjligt.

Detta innebär dock inte att det inte kan finnas lagstiftning som på ett eller annat sätt reglerar IT-användning. Till den särskilda IT-lagstiftning som kan vara relevant för vårt arbete hör lagen om elektroniska signaturer. Därför beskrivs kortfattat denna lag här. Vidare sägs något om EG-direktivet om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster. Eftersom vårt arbete i betydande utsträckning berör förvaltningen sägs också något om de regler i tryckfrihetsförordningen (TF) och förvaltningslagen som kan sägas utgöra de grundläggande rättsliga förutsättningarna för IT-användningen i förvaltningen.

Huvudsakligen utgörs emellertid den rättsliga bakgrunden på de områden som redovisas i denna rapport av den övriga lagstiftningen på respektive område.

2.4.1 Lagen om kvalificerade elektroniska signaturer

Lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer utgör den svenska implementeringen av EG-direktivet om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer (1999/93/EG).9 I lagen regleras två typer elektroniska signaturer: avancerade och kvalificerade signaturer. De senare ges en särställning. Övriga typer av elektroniska signaturer regleras inte i lagen.

En avancerad signatur är enligt 2 § en sådan signatur som

- är knuten uteslutande till en undertecknare, - gör det möjligt att identifiera undertecknaren, - är skapad med hjälpmedel som endast undertecknaren kon-

trollerar, och

9 Se vidare Ds 1999:73 Elektroniska signaturer och prop. 1999/2000:117 Lag om kvalificerade elektroniska signaturer, m.m.

Ds 2003:29

Bakgrund

- är knuten till andra elektroniska data på ett sådant sätt att

förvanskningar av dessa data kan upptäckas.

En kvalificerad signatur är en avancerad signatur som är framställd med en säker anordning för signaturframställning och baseras på ett s.k. kvalificerat certifikat. Det kvalificerade certifikatet ska ha visst innehåll. Certifikatutfärdaren måste också uppfylla vissa krav, vara anmäld hos tillsynsmyndigheten, som är Post- och telestyrelsen, samt underkasta sig ett visst skadeståndsansvar.

En säker anordning för signaturframställning ska enligt lagens 3 § säkerställa att

- signaturen är tillfredsställande skyddad mot förfalskning - signaturframställningsdata i praktiken kan förekomma en-

dast en gång, - signaturframställningsdata med rimlig säkerhet inte kan här-

ledas, och - signaturframställningsdata på ett tillfredsställande sätt kan

skyddas av den behörige undertecknaren, så att andra inte kan komma åt eller använda dem.

Anordningen får inte heller förändra de uppgifter som ska signeras elektroniskt eller hindra att de presenteras för undertecknaren före den elektroniska signeringen.

Lagen anger inga närmare tekniska krav på anordningarna, men om de överensstämmer med vissa av EG-kommissionen avgivna standarder ska kraven enligt 3 § anses uppfyllda. En anordning som anges vara säker får släppas ut på marknaden endast om den prövats av ett s.k. anmält organ.

I lagens 17 § finns en regel som berör formkrav och som lyder:

Om det i lag eller annan författning ställs krav på egenhändig underskrift eller motsvarande och om det är tillåtet att uppfylla kravet med elektroniska medel, skall en kvalificerad elektronisk signatur anses uppfylla kravet. Vid kommunikation med eller mellan myn-

Bakgrund Ds 2003:29

digheter kan dock användningen av elektroniska signaturer vara förenad med ytterligare krav.

Denna regel har dock för formkravens del ingen annan verkan än att en kvalificerad signatur måste godtas när ett formkrav enligt lag eller praxis får fullgöras med elektroniska rutiner. Den innebär inga ändringar avseende formkrav som inte tillåter elektroniska rutiner.

2.4.2 E-handelsdirektivet

Genom lag (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster genomförs direktivet 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (e-handelsdirektivet). I direktivets artikel 9 föreskrivs att de rättsliga krav som ställs på avtalsprocessen i medlemsstaternas rättsystem inte får skapa hinder för att avtal ingås på elektronisk väg. Undantag görs för

a) avtal som skapar eller överför rättigheter när det gäller fast

egendom med undantag för hyresavtal,

b) avtal som enligt lag kräver att domstolar, myndigheter eller

yrken som inbegriper myndighetsutövning involveras,

c) borgensavtal och andra säkerheter som tillhandahållits av

personer som agerar utanför ramen för närings- eller yrkesverksamhet, samt

d) avtal som omfattas av familjerättsliga eller successionsrätts-

liga bestämmelser.

För svensk del har direktivets bestämmelser föranlett ändring i konsumentkreditlagen. I övrigt innehåller direktivet inga regler som berör formkrav.10

10 Se vidare Ds 2001:13 E-handelsdirektivet – genomförande av direktivet 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster s. 71 f och 103-113 och

Ds 2003:29

Bakgrund

2.4.3 2 kap. tryckfrihetsförordningen

Till de centrala regler som styr IT-användningen i förvaltningen hör reglerna om handlingsoffentlighet i 2 kap. TF.

Handlingsoffentligheten omfattar både traditionella handlingar, såsom pappersdokument av olika slag, och digital information i myndigheternas verksamhet. I 2 kap. 3 § TF förklaras vad som avses med begreppet handling. Med handlingar avses dels handlingar i traditionell bemärkelse – framställningar i skrift eller bild – dels s.k. upptagningar, t.ex. e-post, datafiler, video m.m. som kan avläsas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Man kan uttrycka det så att en handling är något som innehåller information av något slag.11

TF började anpassas redan på 1970-talet till den digitalisering som då pågick i förvaltningen. Dess bestämmelser hindrar därför inte elektroniska rutiner. Den utgör ett exempel på hur ett regelverk genom praxis och lagstiftningsåtgärder kan anpassas till ny teknik inom ramen för ett traditionellt begreppssystem.12

2.4.4 Förvaltningslagen

Förvaltningslagen innehåller generella regler om myndigheternas handläggning av ärenden m.m. Den innehåller bland annat regler som berör myndigheternas inkommande och upprättade handlingar. Dessa regler utgör en minsta gemensam nämnare för förvaltningen och är subsidiära i förhållande till regler i olika specialförfattningar. Förvaltningslagen är tillämplig också på elektronisk kommunikation, dokumentation och ärendehandläggning. Detta framgår av förarbetena, där följande sägs:13

prop. 2001/02:150 Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, m.m. s. 30 f. och 78-86. 11 Se vidare om handlingsbegreppet i avsnitt 5.6. 12 Se vidare SOU 2001:3 Offentlighetsprincipen och den nya tekniken och proposition 2001/02:70 Offentlighetsprincipen och informationstekniken. 13Prop. 1985/86:80 s. 57

Bakgrund Ds 2003:29

Under senare år har myndigheterna i allt större utsträckning kommit att använda datorer vid sin ärendehandläggning. Detta hjälpmedel kan i vissa fall användas så att själva handläggningen automatiseras helt eller delvis. Lagen är tillämplig också i dessa fall.

Generellt krävs alltså inga särskilda åtgärder för att IT-anpassa förvaltningslagen.14

I detta sammanhang bör nämnas att regeringen i prop. 2002/03:62 Några förvaltningsrättsliga frågor har föreslagit att en ny bestämmelse om myndigheternas e-postanvändning införs i 5 §. Regeln innebär att myndigheterna ska se till att enskilda kan kontakta dem med e-post och fax och få svar på samma sätt. Denna regel är ett förtydligande av vad som redan får anses gälla enligt god förvaltningssed. Den föreslagna regeln har ingen betydelse för formkrav.15

2.4.5 14 och 15 kap. brottsbalken

I detta avsnitt behandlas några frågor om kopplingen mellan formkrav och straffbestämmelser.

Det finns flera straffbestämmelser som anknyter till formkrav. De bestämmelser som är berörda återfinns i första hand bland förfalskningsbrotten i 14 kap. BrB och bland sanningsbrotten i 15 kap. BrB. Flera bestämmelser i dessa kapitel är kopplade till traditionellt undertecknande eller innehåller andra formkrav. Som ett exempel på förfalskningsbrott kan nämnas bestämmelsen om urkundsförfalskning i 14 kap. 1 § BrB:

Den som, genom att skriva annan, verklig eller diktad, persons namn eller genom att falskeligen förskaffa sig annans underskrift eller annorledes, framställer falsk urkund eller ock falskeligen ändrar eller utfyller äkta urkund, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för urkundsförfalskning till fängelse i högst två år.

14 Se dock Justitiedepartementets kommentar till den egna regelgenomgången, avsnitt 4.6.2. 15Prop. 2002/03:62 Några förvaltningsrättsliga frågor, Ds 2001:25 Några förvaltningsrättsliga frågor.

Ds 2003:29

Bakgrund

Såsom urkund anses protokoll, kontrakt, skuldebrev, intyg och annan handling, som upprättats till bevis eller eljest är av betydelse såsom bevis, så ock legitimationskort, biljett och dylikt bevismärke.

Som exempel på sanningsbrott kan nämnas bestämmelsen om osann försäkran i 15 kap. 10 § BrB:

Om någon i skriftlig utsaga, som jämlikt lag eller författning avgives under edlig förpliktelse eller på heder och samvete eller under annan dylik försäkran, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen, dömes, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för osann försäkran till böter eller fängelse i högst sex månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år.

Det är oklart i vilken utsträckning dessa och andra liknande straffbestämmelser omfattar elektroniska rutiner. I praxis har förfalskningsbrotten kommit att tillämpas på vissa företeelser som var okända när straffbestämmelserna infördes, exempelvis färdskrivare och fax. Någon praxis avseende alla sådana nya företeelser föreligger inte. Rättsläget får därför i vissa delar betraktas som osäkert.

Även andra straffrättsliga bestämmelser kan aktualiseras vid användning av signerade dokument och urkunder. I många fall kan ansvar för bedrägeri aktualiseras. Detta gäller t.ex. vid ansökningar om bidrag och liknande. I andra fall kan ansvar enligt specialstraffrätt, t.ex. skattebrott, aktualiseras.

Att ansvar för bedrägeri kan komma i fråga innebär i och för sig inte att bestämmelserna i 14 och 15 kap. BrB är irrelevanta. Ett straffansvar som är kopplat till exempelvis undertecknandet kan nämligen inskärpa vikten av att lämna riktiga uppgifter.

Behovet av straffsanktioner bör dock i och för sig inte överdrivas. Det är exempelvis mycket få som döms för brottet osant intygande. I många fall är som nämnts bedrägeriansvar aktuellt, i andra fall specialstraffrättsliga bestämmelser. Den diskrepans som uppstår mellan traditionella förfaranden som omfattas av straffansvaret och elektroniska som inte omfattas bör inte heller

Bakgrund Ds 2003:29

överdrivas. Då ansvar för urkundsbrotten sällan aktualiseras är betydelsen av det straffria området i realiteten inte särskilt stor.

Det bör också påpekas att det väsentliga inte är att straffa missbruk utan att förebygga brottsligt och annat missbruk av systemen. Detta sker inte genom att straffbelägga vissa handlingar, utan genom att systemen är säkra, möjligheterna till missbruk små, och risken för upptäckt hög.

Mot bakgrund bl.a. av det i vissa delar oklara rättsläget finns det ett behov av att se över nuvarande reglering av förfalsknings- och sanningsbrott med avseende på elektroniska rutiner, även om det knappast föreligger något behov av akuta åtgärder. Utredningsbehovet har uppmärksammats inom Justitiedepartementet. Frågorna föranleder emellertid många principiella ställningstaganden och kräver därför ingående analys. Exempelvis är det vid utformningen av ny strafflagstiftning av stor vikt att den nya regleringen blir så teknikneutral som möjligt. Det vore t.ex. inte lämpligt att införa ny terminologi som anknyter till viss teknik och som riskerar att inom kort bli inaktuell på grund av den tekniska utvecklingen. Det är också viktigt att regleringen utformas så att det straffbara området kan överblickas och får tydliga gränser.

Mycket talar för att översynen bör göras inom ramen för en särskild utredning. Justitiedepartementet har för avsikt att under 2003 tillsätta en utredning för översyn av 14 och 15 kap. BrB. Översynen skall bl.a. ske utifrån de särskilda svårigheter som uppkommer som en följd av användningen av modern informationsteknologi.

I detta sammanhang bör nämnas att frågorna tidigare har utretts av Datastraffrättsutredningen i SOU 1992:110 Information och den nya informationsteknologin – straff- och processrättsliga frågor m.m. I det betänkandet föreslås omfattande ändringar i BrB, bland annat innefattande förslag till ny terminologi. Utredningens förslag har inte lett till lagstiftning och får numera anses ha blivit mer eller mindre föråldrade.

Ds 2003:29

Bakgrund

Departementens arbete med översyn av formkrav har bedrivits utifrån förutsättningen att den straffrättsliga regleringen i BrB inte till alla delar täcker de elektroniska förfarandena.

2.4.6 Den rättsliga miljön

Slutligen kan det vara på sin plats att beskriva den rättsliga miljön i övrigt för elektroniska signaturer särskilt i offentlig verksamhet. Utöver reglering i lag och förordning sker en hel del reglering av myndigheternas IT-användning på annat sätt. Dels kan myndigheten ha föreskrifter för den egna IT-användningen. Därutöver kan det finnas andra myndigheter som utfärdar föreskrifter som på olika sätt påverkar myndigheternas IT-användning. Ett typexempel på detta är Riksarkivets föreskrifter, som bland annat anvisar vissa tekniska standarder som får användas.

Slutligen bör nämnas att även gemensamma ramupphandlingar utgör en väsentlig del av styrningen av IT-användningen i den statliga förvaltningen.

3. Generella synpunkter på anpassning av formkrav

3.1. Inledning

I detta avsnitt redovisas våra generella synpunkter på hur arbete med anpassning av formkrav för att möjliggöra elektroniska rutiner bör bedrivas.

Först lämnas några allmänna synpunkter på riktlinjer som under arbetet i departementen varit vägledande för arbetet med bedömning av behovet av anpassning för att möjliggöra elektroniska rutiner. Därefter diskuteras olika angreppssätt vid anpassning av formkrav. Slutligen diskuteras några formkrav som tillåter eller föreskriver elektroniska rutiner. Denna diskussion bör bilda utgångspunkt för vidare arbete med anpassning av formkrav, såväl i det fortsatta arbetet i Regeringskansliet som i arbete med myndighetsföreskrifter.

3.2. Vilka formkrav behöver anpassas?

Arbetsgruppens bedömning: För de formkrav som rör statliga

myndigheter bör utgångspunkten vara att behov av anpassning föreligger för alla hindrande formkrav.

För formkrav inom andra rättsområden får bedömning av anpassningsbehovet göras från fall till fall utifrån de särskilda förutsättningarna på respektive område.

Generella synpunkter på anpassning av formkrav Ds 2003:29

I vårt uppdrag ligger att ta ställning till om de formkrav som bedöms onödigtvis hindra elektroniska rutiner bör anpassas så att hindren avlägsnas. Såsom uppdraget är formulerat uppfattar vi att utgångspunkten bör vara att behov av anpassning kan sägas föreligga när ett hindrande formkrav identifierats.

När det gäller de författningar som reglerar de statliga myndigheternas verksamheter aktualiseras den förvaltningspolitiska ambitionen att alla offentliga tjänster som kostnadseffektivt kan tillhandahållas elektroniskt också ska tillhandahållas elektroniskt.16 Detta medför att utgångspunkten bör vara att hindrande formkrav i sådana bestämmelser bör anpassas. Eftersom de förvaltningspolitiska målen förverkligas i första hand av myndigheterna själva, bör myndigheternas arbete kunna vägleda departementen i prioriteringarna av det fortsatta arbetet.

För formkrav inom andra rättsområden får bedömning av anpassningsbehovet göras från fall till fall utifrån de särskilda förutsättningarna på respektive område.

3.3. Vilka formkrav behöver inte anpassas?

Arbetsgruppens bedömning: Det kan finnas goda skäl att inte

anpassa formkrav. Bland skälen mot att anpassa formkrav kan framhållas: - Formkrav som inte hindrar elektroniska rutiner bör inte

anpassas genom förtydliganden. - Det kan finnas anledning att avvakta utveckling, t.ex. teknisk

eller rättslig, på andra områden innan anpassning kan göras. - Det kan i en del fall finnas anledning att överväga om form-

kravet i sig utgör hindret, eller om hela den process varav formkravet är en del bör ses över. - På vissa områden kan elektroniska rutiner över huvud taget

inte vara lämpliga.

16 Se avsnitt 2.2

Ds 2003:29 Generella synpunkter på anpassning av formkrav

- Regler som rör situationer där elektroniska rutiner inte an-

vänds och förmodligen inte kommer att användas behöver inte anpassas.

Det kan i vissa fall finnas goda skäl att tills vidare inte anpassa formkrav för att medge elektroniska rutiner. I detta avsnitt ges några synpunkter på vilka överväganden som kan vara aktuella. Det bör dock betonas att omständigheterna skiftar från område till område. Här diskuterar vi bara några

Utöver de synpunkter som nämns i det följande bör påpekas att det finns ett antal formkrav för vilka för närvarande inte kan avgöras om de bör anpassas eller inte, eftersom det kräver ytterligare analysarbete.

3.3.1. Formkrav som inte hindrar elektroniska rutiner

Även om det kan vara självklart vill vi särskilt framhålla att formkrav som inte hindrar elektroniska rutiner inte behöver anpassas. De bör heller inte förtydligas så att det framgår att elektroniska rutiner är tillåtna. Sådana förtydliganden riskerar att bidra till en ökad förvirring kring rättsläget avseende elektroniska rutiner.

Det finns inget generellt förbud mot elektroniska rutiner. Det finns därför inte anledning att generellt eller i enskilda fall uttryckligen tillåta sådana. Detta skulle utan tvivel bidra till en ökad förvirring, eftersom man motsatsvis kan ledas till den felaktiga bedömningen att elektroniska rutiner är förbjudna när de inte är uttryckligen tillåtna.

3.3.2. Formkrav som inte kan anpassas utan utveckling på andra områden

I vissa fall kan finnas formkrav som hindrar elektroniska rutiner, och där det från allmänna utgångspunkter vore principiellt motiverat att undanröja formkraven, men där det finns skäl att av-

Generella synpunkter på anpassning av formkrav Ds 2003:29

vakta utvecklingen på något annat område innan en anpassning av formkraven kan göras. Utvecklingen kan vara såväl teknisk som rättslig. Exempel på sådana överväganden gäller arkivering av signaturer och relevant straffrättslig reglering.17

På områden där det finns ett ovillkorligt krav på att en signerad handling ska kunna sparas mycket länge är det rimligt att vänta med att anpassa reglerna till dess att det finns inarbetade tekniker och rutiner för långtidslagring av signerade handlingar. På liknande sätt gäller att det kan finnas fall där kravet på straffrättsliga sanktioner gör sig särskilt starkt gällande. Då kan det enligt vår mening vara lämpligt att avstå från att ändra reglerna så att de tillåter elektroniska rutiner.

3.3.3. Fall där formkravet i sig inte är det egentliga hindret

För en del bestämmelser gäller att det inte är formkraven i sig som är det egentliga hindret för elektroniska rutiner, utan den process som formkravet är en del av. I en ansökningssituation kan det exempelvis finnas krav på att det till ansökan ska fogas bilagor. Att i ett sådant fall tillåta elektroniska bilagor framstår enligt vår mening som mindre långsiktigt. Istället bör man utforma en ny reglering i anslutning till att elektroniska rutiner införs på området.

I sådana fall anser vi inte att det är fruktbart att endast avlägsna formkravet för att möjliggöra elektroniska rutiner. Tvärtom kan det vara kontraproduktivt att göra detta, eftersom det skulle innebära att en olämplig procedur konserveras. Arbete med anpassningar bör enligt vår mening anstå och göras i samband med att de aktuella processerna ses över. Detta kan vara fallet när en myndighet står i begrepp att införa en lösning men saknar erforderligt författningsstöd.

3.3.4. Områden där elektroniska rutiner inte är lämpliga

17 Se om arkivering av signerade handlingar avsnitt 2.3.2 och om straffrättsfrågorna avsnitt 2.4.5.

Ds 2003:29 Generella synpunkter på anpassning av formkrav

Naturligtvis kan det finnas områden där det av olika skäl över huvud taget inte är lämpligt med elektroniska rutiner. I genomgången har ett sådant område identifierats exempelvis i familjerätten. I dessa fall finns naturligtvis goda skäl att inte anpassa reglerna för sådana rutiner. Detta utesluter i och för sig inte att utvecklingen i samhället i framtiden kommer att leda till att elektroniska rutiner kan komma att användas även på dessa områden.

3.3.5. Lågprioriterade anpassningar

På många områden kan det vara så att behovet av och intresset för att övergå till elektroniska rutiner är mycket begränsat. På förvaltningens område kan det t.ex. gälla myndigheter med mycket få ärenden, och där ärendena inte har sådan karaktär att handläggningen underlättas väsentligt vid en övergång till elektronisk handläggning. Det kan också gälla när reglerna är mer eller mindre obsoleta men av någon anledning ändå inte bör upphävas.

I de fall då det i och för sig finns förutsättningar att ändra formkrav som hindrar elektroniska rutiner i så måtto att det vore fullt möjligt att införa elektroniska rutiner utan risk för rättsförluster, men där det inte finns några planer på att införa elektronisk hantering och där det inte heller framstår som omedelbart motiverat att införa en sådan möjlighet, bör det vara rimligt att avstå från att göra ändringar.

3.4. Hur bör formkraven anpassas?

Arbetsgruppens bedömning: Vid anpassning av hindrande

formkrav för att medge elektroniska rutiner bör man efterstäva - långsiktighet och teknikneutralitet, t.ex. genom att undvika

onödig teknisk terminologi, och

Generella synpunkter på anpassning av formkrav Ds 2003:29

- reglering på låg nivå, dvs. man bör inte ge överdrivet detalje-

rade föreskrifter i lag eller förordning när andra styrmedel är mer ändamålsenliga. Anpassning av enskilda bestämmelser är att föredra framför reglering med generellt genomslag.

I detta avsnitt redovisas några övergripande synpunkter på hur anpassning av formkrav bör ske. De ställningstaganden som görs avseende regleringstekniker hänger samman med den fortsatta processen i förändringsarbetet, som diskuteras i avsnitt 6.

3.4.1. Långsiktighet

En övergripande målsättning bör vara att nya bestämmelser ska vara någorlunda långsiktiga. Exakt vad detta kan innebära skiftar från område till område. Det är inte rimligt att införa ändringar som tillåter elektroniska rutiner endast för sakens skull. Det måste vara sakligt motiverat. Det finns annars risk att lösningarna kommer att visa sig mindre ändamålsenliga i framtiden.18

3.4.2. Teknikneutralitet

De traditionella formkraven har i många fall oförändrade använts genom åren. I en del fall har de använts för nya företeelser trots att förutsättningarna ändrats fundamentalt. Ett skäl till detta är otvivelaktigt att vissa formkrav i större eller mindre utsträckning varit i någon mening teknikneutrala.

Den exakta innebörden av den ofta förekommande termen teknikneutral är svår att bestämma entydigt. I detta sammanhang kan den förstås som att författningar inte i onödan bör reglera val av tekniska lösningar eller genom sin terminologi anknyta till för tillfället tillgänglig teknik. Däremot förtjänar det att påpekas att äldre lagstiftning inte nödvändigtvis är mer teknikneutral än modern. Exempelvis förekommer ju telegram i flera författning-

18 Jfr vad som nyss sagts om fall där formkravet inte är det egentliga hindret, avsnitt 3.3.3.

Ds 2003:29 Generella synpunkter på anpassning av formkrav

ar.19 Sådan äldre teknikorienterad lagstiftning kan varna lagstiftaren för att alltför frikostigt använda teknisk terminologi, som kanske är inaktuell redan efter en kort tid.

Strävan efter teknikneutralitet innebär också enligt vår uppfattning att känd och hävdvunnen rättslig terminologi och begreppsbildning bör användas i ny reglering i den utsträckning det är möjligt och ändamålsenligt. Det är enligt vår mening ofta olämpligt att införa alltför tekniskt präglad terminologi eller att nyskapa begrepp. Detta innebär att det ibland kan vara påkallat att använda begreppsbildning som är speciell för ett visst område, och ibland att använda begreppsbildning som ansluter till reglering av IT-användning på andra områden.

Samtidigt bör den använda terminologin, i de fall det är relevant, ansluta till tekniska förutsättningar så att den blir tekniskt meningsfull. Detta betyder emellertid inte att den rättsliga terminologin bör vara beroende av den tekniska. Det kan kanske i något fall också vara påkallat att ta tillfället i akt och modernisera terminologin.

3.4.3. Reglering på låg nivå

Regler i lagar och förordningar bör inte vara onödigt detaljerade. Det är enligt vår mening inte meningsfullt att i lag eller förordning föreskriva vilka tekniska lösningar som bör anlitas i olika system eller vilka säkerhetsnivåer systemen bör ha. Det är också i enlighet med strävan att göra formkraven teknikneutrala att val av teknisk lösning inte görs i lag eller förordning, utan överlämnas till tillämparen. I samtliga exempel på formkrav nedan gäller att bestämmelsernas innebörd måste preciseras.

När det gäller myndigheters användning av elektroniska rutiner bestäms denna dessutom i praktiken av ytterligare styrmedel utöver författningar. På det område som omfattas av förvaltningsrätten kommer valet av tekniska lösningar att styras exempelvis av föreskrifter, standarder och gemensamma upphandling-

19 jfr också den tidigare nämnda regeln i förvaltningslagen om myndigheternas skyldighet att ta emot e-post, avsnitt 2.4.3.

Generella synpunkter på anpassning av formkrav Ds 2003:29

ar. Det kommer att behövas omfattande formell och informell samordning för att åstadkomma den gemensamma infrastruktur som krävs för elektroniska rutiner inom förvaltningen.20Lagstiftaren bör kunna förlita sig på att myndigheterna väljer tekniska lösningar på ett ansvarsfullt sätt.

Man kan i sammanhanget göra en jämförelse med traditionella kommunikations- och dokumentationsformer. I exempelvis regler om underskrift anges ju inte att en viss typ av arkivbeständig penna ska användas. I praktiken används av myndigheterna arkivbeständiga pennor och papper, bland annat för att det finns andra samordningsformer, såsom föreskrifter från Riksarkivet, gemensamma upphandlingar osv. Att använda ett allmänt uttryck som elektronisk signatur i stället för ett mer precist, tekniskt uttryck står därför enligt vår mening bättre i överensstämmelse med hur formkrav traditionellt utformas.

När det gäller lagstiftning som berör förhållanden mellan enskilda bör det övervägas om den närmare utformningen av tekniska lösningar kan överlåtas på de inblandade parterna. Här kan de närmare kraven utformas dels i avtal mellan parterna, dels genom praxis som så småningom kommer att utbildas avseende bevisvärdering etc. Samtidigt kan det naturligtvis finnas skäl, t.ex. konsumentskyddsintressen, som talar för en mer detaljerad reglering i lag.

3.4.4. Generell eller specifik reglering

En väsentlig fråga är hur generell man bör göra en reglering som tillåter elektroniska rutiner på områden som omfattas av formkrav. Den ena extrempunkten utgörs av att man ändrar varje bestämmelse som innehåller formkrav så att det tydliggörs att elektroniska rutiner kan användas och vilka krav dessa måste uppfylla.

Det motsatta angreppssättet innebär att man inför en generell bestämmelse som föreskriver att samtliga formkrav av en viss typ

20 Se avsnitt 2.2 och 2.4.6.

Ds 2003:29 Generella synpunkter på anpassning av formkrav

(t.ex. namnunderskrift) ska anses uppfyllda med vissa elektroniska rutiner (t.ex. elektronisk signatur). Exempel på detta saknas i svensk rätt men finns i den finska lagen (13/2003) om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet, i vars 9 § sägs:

Vid anhängiggörande och behandling av ärenden uppfyller också elektroniska dokument som sänts till en myndighet kravet på skriftlig form. Om det vid anhängiggörande eller behandling av ett ärende krävs en undertecknad handling, uppfylls kravet på underskrift också genom en sådan elektronisk signatur som avses i 18 § lagen om elektroniska signaturer.

Detta innebär alltså att man föreskriver att alla formkrav av en viss typ får fullgöras med en viss typ av elektroniska rutiner vid all kommunikation med förvaltningen. Man kan tänka sig en regel som är än mer vidsyftande än den finska, nämligen en som inte är begränsad till förvaltningen utan omfattar all kommunikation och dokumentation i samhället.

Mellan de båda extrempunkterna finns olika möjliga varianter. Man kan exempelvis tänka sig regler med generell verkan inom ett begränsat område, t.ex. en viss myndighet eller en viss typ av ärenden.

En generell regel som jämställer elektroniska signaturer med vissa traditionella formkrav har tidigare avvisats.21 Eftersom detta ställningstagande inte föregåtts av någon generell översyn av formkrav finner vi oss föranledda att än en gång ta ställning till denna fråga. Genomgången har visat att formkraven kan betecknas på många olika sätt, och att vissa formkrav förekommer ett fåtal gånger, medan andra är mycket vanliga. Det har också framkommit att formkrav kan ha olika innebörd och olika syften, även när de är likalydande. Formkraven har också många olika bevekelsegrunder och särskilda omständigheter måste beaktas på olika områden. Det har också visat sig att ett antal formkrav bör behållas och även fortsättningsvis hindra elektroniska rutiner.

21Ds 1998:14 s. 183 ff.

Generella synpunkter på anpassning av formkrav Ds 2003:29

Sammantaget är det vår uppfattning att det inte är lämpligt att införa en regel som generellt föreskriver att exempelvis krav på underskrift får fullgöras på visst sätt med elektroniska rutiner. Vi anser inte heller att det är lämpligt att införa en regel som föreskriver detta för förvaltningen. Däremot utesluter vi inte att det kan finnas skäl att på vissa områden införa regler som föreskriver att formkrav kan fullgöras på visst sätt eller att samtliga kommunikationer ska ha viss form.

Avslutningsvis bör påpekas att valet av regleringstekniskt angreppssätt också hänger samman med vilket angreppssätt som väljs i processuellt hänseende.22

3.4.5. Analog eller digital reglering

Här bör också noteras att två tänkbara angreppssätt är möjliga när det gäller förhållandet mellan traditionella formkrav och elektronisk kommunikation och dokumentation. Det finska exemplet ovan bygger på att de traditionella formkraven anses uppfyllda på ett visst nytt sätt. En liknande konstruktion finns i 4 kap. 4 § andra stycket lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter:

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet enligt 3 § på underskrift uppfyllas med elektroniska medel.

Här tillämpas alltså en form av analogiresonemang.

Man kan också tänka sig en reglering som föreskriver nya formkrav som hänför sig enbart till den elektroniska miljön utan särskilt samband med de traditionella formkraven. Då är det alltså inte fråga om att fullgöra traditionella formkrav med nya medel, utan att föreskriva särskilda elektroniska formkrav. Detta

22 Se avsnitt 6.3.

Ds 2003:29 Generella synpunkter på anpassning av formkrav

skulle kunna kallas för digital reglering. Båda dessa förhållningssätt är förenliga med strävan efter teknikneutralitet.

Det senare angreppssättet är den metod som tillämpas i de fall då ett elektroniskt förfarande regleras utan att det finns någon reglering för traditionella metoder. Detta gäller t.ex. bestämmelsen om taxeringsbeslut i 1 a § taxeringsförordningen (1990:1236), som föreskriver att ”[b]eslut i ett ärende enligt taxeringslagen (1990:324) får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument”. Ett annat exempel är 9 § konsumentkreditlagen (1992:830) som föreskriver att konsumentkreditavtal ska ”undertecknas av konsumenten eller signeras av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer”.

Här är det alltså fråga om alternativa förfaranden, men självständiga formkrav. Kravet på underskrift fullgörs inte med elektronisk signatur, utan kravet på elektronisk signatur är ett alternativt formkrav. En generell variant av detta regleringssätt vore att t.ex. föreskriva att all elektronisk kommunikation med förvaltningen ska ha en viss form.

Gränsen mellan de två angreppssätten kan vara flytande. Oftast är det förmodligen inte av någon större betydelse vilket synsätt som anläggs. I detta sammanhang vill vi endast fästa uppmärksamheten på att båda synsätten är möjliga. Vi menar också att det vid arbetet med varje enskild bestämmelse kan vara av vikt att reflektera över följderna av det ena eller andra angreppssättet.

3.5. Utformning av formkrav

Arbetsgruppens bedömning: Nya formkrav, som tillåter elek-

troniska rutiner, måste utformas utifrån förutsättningarna på varje enskilt område.

I detta avsnitt diskuteras några olika sätt att utforma formkrav som tillåter elektroniska rutiner. Diskussionen utgår från lösningar som finns i gällande författningar. Dessa formkrav kan

Generella synpunkter på anpassning av formkrav Ds 2003:29

förekomma både som alternativ till traditionella formkrav och som självständiga formkrav.

Bedömningen av hur formkrav som tillåter elektroniska rutiner ska utformas måste göras på varje område med beaktande av de särskilda hänsyn som gör sig gällande. Vi anvisar därför inte någon av dessa lösningar som generell standardlösning.

3.5.1. Elektronisk överföring

Ett enkelt sätt att utforma lagstiftning så att den tillåter elektroniska rutiner är att ange detta uttryckligen i lagtexten. Ett exempel på hur detta kan göras finns i 6 kap. 4 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister:

En ansökan om registrering skall göras av fordonets ägare och vara skriftlig. Den får överföras elektroniskt på det sätt Vägverket föreskriver.

Med en sådan bestämmelse lämnas tillämparen (i detta fall myndigheten) frihet att välja tekniska lösningar för kommunikationssätt och säkerhet. I enlighet med vad som sagts ovan bör en sådan lösning normalt vara fullt gångbar när en myndighet ska implementera regeln och det inte finns anledning att befara missbruk av den frihet regeln ger. När det gäller reglering som avser förhållandet mellan enskilda, t.ex. i konsumentförhållanden, kan denna utformning kanske vara mindre lämplig.

Denna typ av regler kan övervägas där det finns ett uppenbart behov av förtydliganden. Generellt anser vi dock att förtydliganden är överflödiga i de fall reglerna inte hindrar elektroniska rutiner. Som nämnts ovan finns till och med en risk att de förvirrar mer än de förtydligar.23 De bör därför enligt vår mening inte införas i nya regler där det inte är särskilt motiverat.

3.5.2. Medium för ADB

23 Se avsnitt 3.3.1.

Ds 2003:29 Generella synpunkter på anpassning av formkrav

På några ställen finns bestämmelser som anger att vissa uppgifter får lämnas på medium för automatisk databehandling. I vissa fall används det modernare uttrycket automatiserad behandling. Ett exempel är 9 § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet:

Utlämnande av uppgifter enligt 11-15 §§ får göras på medium för automatiserad behandling, om det inte finns hinder mot det enligt någon författning.

Denna typ av regler förekommer exempelvis i registerförfattningars regler om utlämnande. I sådana och liknande fall kan det vara motiverat med denna typ av förtydligande regler. I övrigt gäller vad som sagts ovan om regler om elektronisk överföring.

3.5.3. Elektroniska dokument

De två ovannämnda regleringssätten tillåter elektroniska rutiner utan att ställa upp några närmare krav på formerna för dessa. Det kan emellertid finnas fall då det finns anledning att närmare reglera hur en kommunikation eller dokumentation ska ske, framför allt avseende utställarverifikation.

I ett antal författningar finns bestämmelser om elektroniska dokument. Detta begrepp härrör från bestämmelserna om tulldatasystemet och förekommer i ett femtontal författningar. Elektroniskt dokument definieras som ”en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad behandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande”. Vissa mindre variationer förekommer,24 men avsikten torde vara att de något olika definitionerna ska ha samma innebörd. I SOU 1996:40 Elektronisk dokumenthantering föreslås att begreppet införs som generellt begrepp inom förvaltningsrätten. Det förslaget har inte lett till lagstiftning.

24 I vissa författningar sägs automatisk databehandling i stället för automatiserad behandling, och i vissa författningar sägs endast en upptagning.

Generella synpunkter på anpassning av formkrav Ds 2003:29

Ett exempel på en bestämmelse där detta begrepp används är 4 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter:

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att självdeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet enligt 3 § på underskrift uppfyllas med elektroniska medel.

Detta är en generell bestämmelse, som inte anvisar viss teknisk lösning. Det bör dock noteras att denna typ av bestämmelser använder ett nytt begrepp: elektroniskt dokument. Även om detta begrepp förekommer i flera författningar kan det enligt vår mening ifrågasättas om det bör användas generellt i sådana sammanhang där det inte finns något särskilt behov av ett nytt dokumentbegrepp. Detta torde gälla de flesta områden. Att gå omvägen över detta begrepp i varje bestämmelse måste enligt vår mening anses tynga författningstexten onödigtvis.

Det kan också ifrågasättas hur pass etablerat begreppet elektroniska dokument är. Inte minst talar det faktum att en legaldefinition av begreppet finns på alla ställen det används för att det kanske inte är helt etablerat. För närvarande får därför reglering som hänvisar till elektroniskt dokument sägas ha karaktär av speciallösning på vissa områden. På dessa områden har det dock visat sig fungera. Det kan noteras att två av de största verksamheterna med elektronisk ingivning till förvaltningen som förekommit, tull- och skatteadministration, vilar på denna lagstiftning.

Utifrån utgångspunkten att traditionella termer normalt får anses vara teknikneutrala och därför inte hindrar elektroniska rutiner, kan man utgå från att det normalt inte behöver införas någon ny term av detta slag för att tydliggöra att elektroniska rutiner är tillåten. Det finns enligt vår mening dock ingen anled-

Ds 2003:29 Generella synpunkter på anpassning av formkrav

ning att frångå användningen av detta begrepp på de områden där det används.

3.5.4. Elektronisk signatur

En bestämmelse kan också ange att elektronisk signatur får användas. Ett exempel på detta är 1 kap. 5 § lagen (1992:1528) om offentlig upphandling

I denna lag används följande termer med den betydelse som här anges: [---] Upphandlingskontrakt: skriftliga avtal som en upphandlande enhet ingår avseende upphandling enligt denna lag och som undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur.

Ett sådant regleringssätt ger tillämparen frihet att välja vilken typ av elektronisk signatur som ska användas. I praktiken kan en sådan bestämmelse komma att omfatta många olika typer av tekniska lösningar. Det mer allmänna regleringssättet som valts i LOU får i praktiken rimligen samma innebörd som en regel om elektronisk överföring eller elektroniskt dokument, eftersom en myndighet eller annan tillämpare förmodligen skulle komma att uppfylla dessa krav även med elektronisk signatur.

Strävan efter klarhet och konsekvens kan tala för att en lösning där man i författningstexten hänvisar till elektroniska signaturer är att föredra framför en där man hänvisar till det något oklarare begreppet elektroniska dokument.

3.5.5. Avancerad elektronisk signatur

I 9 § konsumentkreditlagen (1992:830) föreskrivs att avtal om konsumentkredit får ingås på elektronisk väg med användande av avancerad elektronisk signatur.

Generella synpunkter på anpassning av formkrav Ds 2003:29

Ett avtal om kredit skall ingås skriftligen. Avtalet skall undertecknas av konsumenten eller signeras av denne med en sådan avancerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.

En sådan bestämmelse är mer specificerad än den föregående genom att den anvisar en viss typ av elektronisk signatur. Den anknyter till lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, där avancerad signatur definieras.

Valet av avancerad signatur som motsvarighet till underskrift motiveras med att en betryggande säkerhetsnivå bör garanteras och att det i lagen bör utpekas vilken typ av signaturer som ska anses uppfylla en tillräcklig säkerhetsnivå. Den säkerhetsbedömning som görs i propositionen är att signaturen bör kontrolleras av den fysiska person den är knuten till, vilket enligt lagen om kvalificerade elektroniska signaturer gäller avancerade signaturer.25

Denna typ av bestämmelse innebär en större styrning av teknisk lösning än de alternativ som beskrivits ovan. Detta kan förmodligen vara påkallat i ett antal situationer som denna, när särskilda skyddsintressen gör sig gällande och när regleringens adressater är privaträttsliga subjekt, som inte kan styras på annat sätt än genom lag.

Å andra sidan innebär en sådan lösning också en mindre flexibilitet. När det gäller kommunikation mellan medborgare och myndigheter kan denna grad av detaljreglering vara överflödig. Man bör istället normalt kunna förlita sig på att myndigheterna kan göra de säkerhetsbedömningar som krävs. Inom förvaltningen kommer som nämnts också valet av tekniska lösningar att styras även av andra normer än lagstiftning.

3.5.6. Kvalificerad elektronisk signatur

25 Se prop. 2001/02:150 Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, m.m.

Ds 2003:29 Generella synpunkter på anpassning av formkrav

Även om de ovan diskuterade regleringssätten normalt bör anses vara tillräckligt preciserade kan det i något fall finnas särskilda skäl som talar för att man i författningstexten uttryckligen anvisar användning av kvalificerade elektroniska signaturer. En sådan bestämmelse, på vilket det ännu inte finns några exempel i gällande författningstext, skulle kunna utformas på följande sätt:

Ansökan ska undertecknas av sökanden eller signeras av denne med en sådan kvalificerad elektronisk signatur som avses i 2 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.

I de flesta fall är det förmodligen inte påkallat med en sådan långtgående reglering och hög säkerhetsnivå. Det kan dock finnas fall när man har behov av att preciserat peka ut en signatur med hög säkerhet som måste kunna fungera i hela EES. Man får då också automatiskt garantier i form av högt ställda krav, myndighetstillsyn och särskilda skadeståndsregler. I fall där det finns sådana behov kan det vara lämpligt att införa ett krav på användning av kvalificerad elektronisk signatur.

Det bör dock noteras att samtliga ovan skisserade förslag till bestämmelser inrymmer möjligheter att i praktiken använda kvalificerade signaturer där det är påkallat, även om detta inte föreskrivs i författningstexten.26 Det bör också noteras att det för närvarande inte finns några kvalificerade signaturer att tillgå på den svenska marknaden.

26 Observera att detta gäller även bestämmelser om avancerade signaturer, eftersom den kvalificerade signaturen är en sorts avancerad signatur.

4. Generella slutsatser från översynen

4.1. Inledning

Departementen har inom ramen för detta projekt gjort en genomgång av samtliga formkrav i gällande lagar och förordningar. Resultatet av den departementsvisa genomgången redovisas i bilaga 2. I detta avsnitt ges några generella kommentarer till och slutsatser från departementens inventeringar. Sammanlagt omfattar genomgången omkring 2000 författningsställen.27

Det är första gången en sådan generell genomgång görs i Sverige. Genomgången visar att formkraven kan betecknas på många olika sätt, och att vissa formkrav förekommer ett fåtal gånger, medan andra är mycket vanliga. Det har också framkommit att formkrav har olika innebörd och olika syften, även när de är likalydande. Formkraven har också olika bevekelsegrunder.

Departementen har också tagit ställning till om varje regel hindrar eller inte hindrar elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering.

Utifrån de bedömningar som gjorts kan de identifierade formkraven delas in i tre grupper:

1. Bestämmelser som innehåller termer som skulle kunna tänkas utgöra hindrande formkrav, men där man bedömt att de

27 Bedömningen är gjord på paragrafnivå och ska inte betraktas som exakt. Det är många gånger oklart vad som ska anses vara ett självständigt formkrav.

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

inte hindrar elektroniska rutiner. Denna grupp omfattar omkring 1200 bestämmelser.

2. Bestämmelser som innehåller formkrav som enligt den analys och de bedömningar som gjorts hindrar elektroniska rutiner, och där man bedömt att reglerna bör anpassas så att de medger elektroniska rutiner. Denna grupp omfattar omkring 190 bestämmelser, varav ett sextiotal i lagar och övriga i förordningar.

3. Bestämmelser som för närvarande inte bör ändras, eftersom de av olika skäl inte är färdiganalyserade så att ett slutgiltigt ställningstagande kan ske i denna rapport. Denna grupp omfattar omkring 650 bestämmelser.

Den sista gruppen omfattar regler som innehåller formkrav, men där man antingen inte haft möjlighet att ta ställning till om de hindrar elektroniska rutiner eller där man funnit att formkraven hindrar elektroniska rutiner, men man ännu inte haft möjlighet att ta ställning till huruvida de bör anpassas. Slutligen innehåller denna grupp även sådana formkrav som bedömts hindra, men som tills vidare inte bör anpassas för att tillåta elektroniska rutiner.

I detta avsnitt ges några generella kommentarer till resultatet av genomgången.

4.2. Innebörd och tydlighet

Formkravens innebörd är inte sällan oklar. Även likalydande formkrav kan ha olika innebörd i olika bestämmelser. Exempelvis kan nämnas att krav på skriftlighet på vissa ställen tolkas såsom innebärande att en handling ska vara undertecknad, medan det på andra ställen tolkats endast såsom innebärande att en viss kommunikation inte får vara muntlig.

Oklarhet eller tveksamhet om innebörden av formkraven kan i sig vara ett hinder för användning av elektroniska rutiner genom att tillämparen inte vågar ”ta chansen” att ett formkrav kanske är uppfyllt.

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

4.3. Syften

I vårt uppdrag läggs särskild vikt vid formkravens syfte som utgångspunkt för analysen. Det har emellertid visat sig att det ofta är svårt att utröna vilket syfte som ligger bakom enskilda formkrav. Ofta finns syftet med formkravet inte dokumenterat i förarbeten. Det kan också rimligen antas att syftena bakom formkraven ofta har varit outtalade när de infördes. Förmodligen har det ofta framstått som självklart att föreskriva t.ex. att en ansökan ska vara skriftlig. Detta utan att man närmare övervägt skälen för detta eller exakt vilken innebörd man avsett att formkravet skulle ha.

De framstår därför enligt vår uppfattning som mindre konstruktivt att utröna exakt vilken tankegång som kan ha föranlett formkravet när detta skapades. De enskilda formkravens syften har därför inte analyserats i detalj och syftena har inte fått den framskjutna plats i analysen som förutsetts i uppdraget.

4.4. Implicita formkrav

Det förekommer flera bestämmelser där formkrav inte uttryckligen föreskrivs, men där det i den praktiska situation som regleras ändå förekommer formkrav. Detta skulle kunna kallas implicita formkrav. Ett exempel är att skriftlighetskrav i en del fall anses innebära krav på underskrift fast detta inte klart sägs. I detta fall är det alltså ett implicit formkrav som består i att innebörden av ett formkrav är utvidgad i förhållande till vad som synes följa av dess ordalydelse.

Det kan också tänkas förekomma implicita formkrav i samband med termer som över huvud taget inte är formkrav. Om det exempelvis sägs att en ansökan ska göras, har vi inte ansett detta vara ett formkrav över huvud taget. Likafullt kan det finnas fall där det framgår av sammanhang, förarbeten eller på annat sätt att kommunikationen omfattas av ett formkrav.

Ytterligare en form av implicita formkrav skulle kunna kallas för indirekta formkrav. Många författningar får sitt innehåll från

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

andra författningar. Sådana samband kan innebära indirekta formkrav som får genomslag i bestämmelser som inte innehåller uttryckliga formkrav. Detta kan vara fallet när en författning i ett enskilt fall direkt hänvisar till en annan författning. Exempel på det är de regler i arvs- och gåvoskattelagen, som hänvisar till bouppteckningen, vars form bestäms av reglerna i ärvdabalken. Det kan också vara fallet när en allmän författning är tillämplig på ett visst förfarande, exempelvis om det i en specialförfattning står att ett beslut får överklagas, och förvaltningsprocesslagen är tillämplig på förfarandet.

Även den situationen att en viss process inte omfattas av något formkrav, men i praktiken inte kan göras elektroniskt därför att det saknas praktiska förutsättningar, skulle kunna sägas utgöra ett implicit formkrav. Det kan t.ex. vara så att det enligt författningstexten ska göras en ansökan, som i praktiken görs på en blankett som i sin tur endast finns i pappersform. Denna säkerligen mycket vanliga situation kan enligt vår mening inte anses konstituera ett hindrande formkrav, eftersom den enda åtgärd som krävs för att möjliggöra elektroniska rutiner är att myndigheten tillhandahåller en elektronisk blankett. Sådana problem bör enligt vår uppfattning inte betraktas som den typ av hinder som ska undanröjas i detta projekt. Dessa praktiska hinder bör istället undanröjas genom stöd till myndigheterna i deras arbete med att övergå till elektroniska rutiner.

4.5. Samband mellan författningar

Utöver de fall av indirekta formkrav som nämnts ovan finns det fall där en bestämmelse är utformad efter mönster från en mer generell. Ett exempel på detta är bankrörelselagen (1987:617) vars associationsrättsliga delar är utformade med aktiebolagslagen (1975:1385) som förebild, men som är utformad med hänsyn till särskilda omständigheter på det finansiella området. Här är det alltså inte fråga om författningar som får sitt innehåll från andra författningar utan som är utformade med andra författningar som förebild. Detta medför att författningsändringar

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

måste göras i viss ordning, och de kan därför medföra viss fördröjning i förändringsarbetet. En sådan fördröjning är enligt vår mening inte problematisk utan ofta nödvändig.

Ett särskilt fall av samband mellan författningar är regler med internationell anknytning, t.ex. sådana som grundar sig på internationella överenskommelser eller på EG-bestämmelser. De svenska lagar och förordningar som grundas på sådana internationella regler har omfattats av vårt arbete, men däremot kan Sverige vara förhindrat att ensidigt ändra formkrav i sådana författningar. En hel del EG-rättsakter implementeras direkt i myndighetsföreskrifter. Dessa myndighetsföreskrifter har inte ingått i översynen.

Konventioner och andra internationella regler i sig har inte omfattats av detta projekt. Vi anser dock i och för sig att de riktlinjer som givits inom ramen för formkravsöversynen bör vara vägledande även vid Sveriges medverkan i internationellt arbete.

4.6. Departementens redovisningar

I detta avsnitt ger departementen övergripande synpunkter på respektive område. Som framgår i det följande och i departementens regelgenomgångar (se bilaga 2) är förhållandena mycket olika på olika områden.

För förvaltningsrättens del kan som ett generellt drag framhållas att de områden där mer omfattande författningsarbete har bedrivits för att möjliggöra elektroniska rutiner i första hand är sådana områden där myndigheterna parallellt med författningsarbetet i departementen utvecklat elektronisk handläggning. Detta gäller t.ex. på Finans- och Näringsdepartementens områden.

Det är viktigt att framhålla att arbetsgruppen inte har tagit ställning till departementens genomgångar och de bedömningar som departementen gjort inom sina respektive författningsområden. Varje departement svarar således för sina egna synpunkter, som alltså inte är arbetsgruppens bedömningar.

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

4.6.1. Statsrådsberedningen

På Statsrådsberedningens område finns endast ett fåtal författningar med föreskrifter som möjligen kan hindra elektronisk kommunikation eller hindra att elektroniska dokument ersätter pappersdokument. Författningstexterna i övrigt innebär inte några sådana hinder.

4.6.2. Justitiedepartementet

Justitiedepartementet ansvarar för ett mycket stort antal författningar med en spännvidd från statsrätten och den centrala civil-, straff- och processrätten till lagstiftning mot etnisk diskriminering och regler om statsbidrag till kvinnoorganisationer och idrottsverksamhet. Verksamheten fördelas på fem statsråd (Bodström, Sahlin, Nuder, Lövdén och Lund) och författningsarbetet är på tjänstemannanivå uppdelat i flera olika rättschefsområden. Det är knappast meningsfullt att i Justitiedepartementets författningsbestånd söka några karaktärsdrag som är gemensamma för hela departementet. Av det skälet avstår Justitiedepartementet från en sammanfattande beskrivning.

På några områden har övergripande kommentarer befunnits lämpliga. Dessa redovisas i det följande.

Grundlagsenheten, Enheten för demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, folkrörelsefrågor och idrott samt Enheten för integration och mångfald

Allmänt kan sägas att ett betydande antal bestämmelser där det förekommer uttryck som skriftligt beslut, skriftliga kontakter, skriftlig bevisning, ge in handlingar etc. inte tagits med i redovisningen, eftersom det rör sig om bestämmelser beträffande vilka det över huvud taget inte är relevant att fråga sig om bestämmelsen hindrar eller inte hindrar elektronisk kommunikation. I flertalet fall kan dessa bestämmelser inte ens anses utgöra

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

formkrav i avsedd mening. Som ett exempel bland många kan nämnas att det finns flera sådana bestämmelser i lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar.

På grundlagsenhetens (L6:s) område kommenteras 24 författningar, på det område som tillhör enheten för demokrati, mänskliga rättigheter, folkrörelsefrågor och idrott (D) 3 författningar och på det område som tillhör enheten för integration och mångfald (IM) 7 författningar. Några mer iögonfallande gemensamma nämnare mellan det tre enheternas författningar är svåra att finna. I de fall då ett formkrav befinns utgöra hinder för elektroniska rutiner görs en på rättschefsnivå förankrad bedömning av om formkravet är tillräckligt motiverat eller inte. I flertalet av dessa fall utmynnar bedömningen i att formkravet bör behållas. I några fall har dock uppmärksammats att det finns formkrav som inte är nödvändiga och som därför bör undanröjas vid första lämpliga tillfälle.

Beträffande Förvaltningslagen (1986:223), vars begreppsapparat är styrande för många andra författningar och som därför är av särskilt intresse i detta sammanhang, görs bedömningen att de vanligt förekommande begreppen ”handling” och ”skriftlig(het)” numera allmänt tolkas som att de inte i sig utesluter elektroniska rutiner. För att vinna ökad klarhet och begriplighet i regelsystemet kan det likväl övervägas att i Förvaltningslagen föra in bestämmelser som direkt tar sikte på handlingar i elektronisk form. Dock kan man inte på så sätt lösa de eventuella problem som kan finnas i olika specialförfattningar och som berör skilda aspekter av förvaltningsförfarandet.

Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Innebörden av kravet på skriftlighet

I kommentaren till förvaltningslagen uttalas att kravet på skriftlighet hindrar att handlingar sänds med e-post. Uttalandet betraktas numera som överspelat. Utvecklingen har medfört att

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

handlingar via e-post anses uppfylla kravet på skriftlighet inom förvaltningsrätten.

Även inom processrätten bör utgångspunkten vara att kravet på skriftlighet inte hindrar elektroniska rutiner. Är det då möjligt att tolka skriftlighetskravet på detta sätt utan lagändringar? De krav på skriftlighet som uppställs i rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen kan inte i sig anses hindra en sådan tolkning. Av förarbetena till ärendelagen och lagen om betalningsföreläggande och handräckning framgår emellertid att de krav på skriftlighet som ställs upp i dessa lagar inte anses innefatta elektronisk kommunikation. Kravet på skriftlighet i dessa lagar bör därför få en annan innebörd (jfr nästa avsnitt). En ändring av dessa lagar får dessutom anses vara nödvändig för att kravet på skriftlighet i rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen inte skall hindra elektronisk kommunikation eftersom det är troligt att domstolarna anser att skriftlighetskravet skall tolkas lika i de fyra lagarna

Nationella formkravsfrågor

Avseende formkraven i berörda författningarna kan vissa huvudgrupper av frågor identifieras;

1. Formkraven när ett mål eller ärende anhängiggörs

2. Fullmakter

3. Dom och beslut

4. Överklagande

5. Delgivning

1. Formkraven när ett mål eller ärende anhängiggörs I rättegångsbalken uppställs krav på att en stämningsansökan skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad. Motsvarande regler återfinns i förvaltningsprocesslagen. Kravet på skriftlighet behandlas i promemorians inledande avsnitt. Vad beträffar kravet på egenhändigt undertecknande hindrar det elektronisk kommunikation. Formkravet bör dock bibehållas av rättsäkerhetsskäl. I

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

detta sammanhang kan noteras att samma formkrav gäller för ansökan om resning och ansökan om återställande av försutten tid. Något krav på egenhändigt undertecknande finns dock inte avseende klagan över domvilla. Detta beror troligen på att domvillobesvär närmast kan jämställs med ett överklagande (jfr avsnitt 4 nedan).

En ansökan enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning skall göras skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (RSV) får föreskriva undantag från kravet på skriftlighet. Undantag kan medges för att inge ansökningar på ADB-medium. Skriftlighetskravet har således ansetts hindra elektronisk kommunikation. Vidare skall ansökan undertecknas och ges in i original. Ett undantag från kravet på skriftlighet innefattar också undantag från kravet på att ansökan skall undertecknas och ges in i original. Innebörden av begreppet skriftlig bör snarast ändras så att det omfattar elektronisk kommunikation. Befintliga krav på att en ansökan skall undertecknas och ges in i original bör bibehållas av rättssäkerhetsskäl.

Enligt lagen om domstolsärenden (ärendelagen) skall ett ärende inledas skriftligen. Regeringen får dock tillåta att ärenden inleds i annan form. Enligt förarbetena kan det t.ex. ske genom att en diskett ges in eller genom elektronisk överföring från datamaskin till datamaskin. Skriftlighetskravet har således även i ärendelagen ansetts hindra elektronisk kommunikation. (Enligt förarbetena hindrar dock inte skriftlighetskravet användande av telefax.) Innebörden av begreppet skriftlig bör snarast ändras så att det omfattar elektronisk kommunikation Något krav på egenhändigt undertecknande uppställs inte i ärendelagen.

2. Fullmakter I rättegångsbalken uppställs krav på att en rättegångsfullmakt skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad. Motsvarande krav torde finnas för fullmakter enligt förvaltningsprocesslagen. Kravet på skriftlighet behandlas i promemorians inledande avsnitt. Vad beträffar kravet på egenhändigt undertecknande hindrar det elektronisk kommunikation. Detta formkrav motiveras av rättssäkerhetsskäl och bör bibehållas.

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

I fråga om fullmakter hänvisar ärendelagen till rättegångsbalken. En skriftlig fullmakt behöver dock inte företes annat än om domstolen anser att det behövs. Denna skillnad avseende formkraven i förhållande till reglerna i rättegångsbalken förklaras av att samma krav på rättssäkerhet som i brottmål och tvistemål inte behöver uppställas i rättsvårdsärenden.

3. Dom och beslut En dom skall enligt rättegångsbalken underskrivas av de lagfarna domarna som deltagit i avgörandet. Samma formkrav gäller enligt förvaltningsprocesslagen. Formkravet hindrar elektroniska rutiner men bör bibehållas av rättssäkerhetsskäl. I lagen om betalningsföreläggande och handräckning uppställs inte något krav på att ett utslag skall undertecknas. Ett slutligt beslut i ett ärende som handläggs enligt ärendelagen skall sättas upp särskilt eller tas in i protokoll. Ett särskilt uppsatt beslut skall undertecknas av de lagfarna domare som har deltagit i avgörandet. Detta formkrav hindrar elektroniska rutiner men bör bibehållas av rättssäkerhetsskäl.

4. Överklagande m.m. Ett överklagande skall enligt rättegångsbalken och ärendelagen vara skriftligt. Kravet på skriftlighet behandlas i promemorians inledande avsnitt. Enligt förvaltningsprocesslagen skall ett överklagande dessutom vara egenhändigt undertecknat, vilket hindrar elektroniska rutiner. Formkraven för överklagande är således inte enhetliga. En översyn är planerad för att anpassa förvaltningsprocesslagens regler till rättegångsbalkens regler. (Departementspromemoria våren 2003 samt lagrådsremiss och proposition hösten 2003.) En begäran om överlämnande av en ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning skall enligt lagen och betalningsföreläggande och handräckning ske skriftligen. Motsvarande gäller en ansökan om återvinning. Kravet på skriftlighet behandlas i promemorians inledande avsnitt.

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

5. Delgivning Syftet med delgivning är att säkerställa att en person fått del av en viss handling. De formkrav som finns avseende delgivning kan därför inte rimligen efterges. Däremot kan övervägas om kravet på delgivning behöver upprätthållas i alla de fall där sådant krav för närvarande uppställs eller om det i vissa av dessa kan vara tillräckligt med ett formlöst översändande.

6. Sammanfattande bedömning Av det anförda framgår att det framför allt är kravet på undertecknande som kommer att begränsa användningen av elektronisk kommunikation inom processrätten. Kravet har uppställts av rättsäkerhetsskäl och kan inte utan vidare efterges. Det torde dock på sikt vara möjligt att jämställa en elektronisk signatur eller liknande med ett undertecknande. En förutsättning är att det finns tillgång till en metod som kan ge garantier för att en elektronisk handling härrör från en viss avsändare och för att handlingens innehåll inte förvanskas vid överföringen.

Internationella formkravsfrågor

Enhetens lagstiftning med internationell anknytning omfattar frågor om bevisupptagning, delgivning, domstols internationella behörighet, erkännande och verkställighet av utländska domar samt rättsligt samarbete med andra stater beträffande indrivning av underhållsbidrag. Regelverket består främst av särskilda författningar som kompletterar olika internationella överenskommelser på dessa områden. Det finns formkrav både i de internationella överenskommelserna och i de särskilda författningarna. Formkraven gäller bl.a. olika ansökningsförfaranden och vilka handlingar som skall bifogas sådana ansökningar.

Det är inte möjligt för Sverige att ensidigt göra ändringar av befintliga formkrav som har sin grund i avtal med andra stater. Förenklingar skulle dock möjligen kunna göras i några avseenden. Det är inte möjligt att utan en mer ingående analys säga vad som kan göras. En översyn av enhetens lagstiftning med inter-

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

nationell anknytning planeras under den kommande fyraårsperioden. I det sammanhanget kan en sådan analys göras och möjliga förenklingar genomföras.

4.6.3 Utrikesdepartementet

Departementets redovisning omfattar inte författningar som kan antas vara obsoleta eller som i övrigt kan antas vara praktiskt betydelselösa i detta sammanhang.

När det gäller författningar som avser internationella överenskommelser redovisas UD:s bedömning i formkravsfrågan. Det får dock observeras att vi i dessa fall inte ensamma råder över tolkningen, och inte heller över möjligheten att ändra bestämmelserna.

En del författningsbestämmelser om handlingar är helt osjälvständiga i den del som berör handlingarnas form, på det sättet att de bara återspeglar verkligheten (de handlingar som åsyftas är pappershandlingar) eller vad som är föreskrivet på annat håll. Sådana bestämmelser, som alltså inte kan sägas innebära formkrav, har i allmänhet inte tagits med i redovisningen.

I två lagar och en förordning finns formkravet ”på heder och samvete”, med koppling till brottsbalken. I redovisningen har beträffande dessa formkrav angivits ”Bör inte ändras”. Frågan om denna typ av formkrav och kopplingen till brottsbalken är gemensam för åtskilliga bestämmelser i flera departements författningar, och bör få en enhetlig lösning.

Tre förordningar innehåller formkrav som utan vidare bör kunna tas bort.

4.6.4 Försvarsdepartementet

Allmänt kan sägas att Försvarsdepartementets författningar inte är berörda i någon större omfattning. Många regler med krav på skriftlighet riktar sig till myndigheterna. I de fallen torde kravet på skriftlighet inte hindra elektroniska rutiner. På området finns

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

dock författningar som rör många enskilda, särskilt författningarna som rör de totalförsvarspliktiga. Den genomgång som har gjorts inom Försvarsdepartementet har visat att det finns ett mindre antal bestämmelser som är av intresse att ta upp i sammanhanget.

4.6.5 Socialdepartementet

Socialdepartementets verksamhetsområde omfattar bl.a. frågor som rör hälso- och sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst, handikappolitik, socialförsäkringar och folkhälsa. Det är främst inom socialförsäkringsområdet som frågan om möjlighet att använda elektroniska rutiner har mycket stor betydelse. Riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna är myndigheter som hanterar masstransaktioner av stora belopp, t.ex. pensioner, barnbidrag, sjukersättningar och föräldrapenning.

I propositionen 2001/02:9 Vissa socialförsäkringsfrågor föreslogs en försöksverksamhet med en 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringsadministrationen för förmånerna föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Möjligheterna till självbetjäning inom föräldraförsäkringen skulle enligt Internet-strategin inbegripa

- tillgång via Internet till individ/familjeanpassad information, - möjlighet att via Internet följa ett ärende och ta del av viktig

status, samt - möjlighet att skapa ansökningar elektroniskt och skicka

dessa via Internet till försäkringskassan. Riksdagen antog regeringens förslag till lag om försöksverksamhet, bet. 2001/02:SfU 5, rskr. 2001/02:88

I propositionen 2002/03:61 Vissa socialförsäkringsfrågor föreslogs att lagen (2001:1113) om försöksverksamhet med 24-timmarsmyndigheten inom socialförsäkringsadministrationen skulle fortsätta att gälla till och med den 31 mars 2004. I prop. uttalades

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

bl.a. att en övergång skulle ske till ny teknik för säker identifiering och elektroniskt undertecknande.

När det gäller socialförsäkrings- och bidragsbestämmelserna är kopplingen till straffrätten av avgörande betydelse. Detsamma gäller om kravet på skriftlighet i sig skulle anses hindra elektronisk kommunikation.

Kravet på skriftlighet och frågan huruvida detta hindrar elektronisk hantering gör sig dock inte bara gällande inom socialförsäkringen. Både Socialstyrelsen och Läkemedelsverket hanterar årligen en stor mängd ärenden som avser bl.a. ansökningar om legitimation eller godkännande av nya läkemedel där hanteringen sker skriftligen.

4.6.6 Finansdepartementet

Skatte- och tullavdelningen, Finansmarknadsavdelningen, rättssekretariatet och de enheter som per den 1 januari 2003 överförts från Justitiedepartementet till Finansdepartementet har var för sig ansvarat för inventeringen och gjort ställningstaganden till eventuella prioriteringar m.m. I vissa fall redovisas dessa ställningstaganden direkt i regelgenomgången i bilagan till denna rapport. Därutöver ges här några korta kommentarer.

Finansmarknadsavdelningen

En betydande del av de formkrav som identifierats inom den finansiella lagstiftningen faller tillbaka på grundregler i främst den associationsrättsliga lagstiftningen (aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar). Det är i författningar som reglerar bankrörelse och försäkringsrörelse som de flesta formkrav finns. De typer av formkrav det här handlar om är bl.a. krav på att handlingar skall vara skriftliga, att handlingar skall vara undertecknade och att kungörelser skall ske i Post och Inrikes Tidningar. I den utsträckning dessa formkrav hindrar elektronisk kommunikation – och bestämmelserna bör ändras för att möjliggöra sådan – bör detta ske om och när det görs anpassningar i de grundförfattningar som Justitiedepartementet ansvarar för. Det

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

innebär också att det i dessa fall inte gjorts några bedömningar av huruvida formkraven bör ändras eller kvarstå.

Vissa anpassningar för att möjliggöra elektronisk kommunikation görs inom ramen för den reformering av lagstiftningen för bank- och finansieringsrörelse som pågår; en remiss om reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse har lämnats till Lagrådet i mitten av februari och en proposition är tänkt att lämnas till riksdagen i maj. I samband med att den nya lagstiftningen träder i kraft i mitten av 2004 måste förordningar ses över. Även i det sammanhanget bör vissa anpassningar till elektronisk kommunikation kunna göras.

Inom försäkringsområdet planeras att tillsättas en utredning under innevarande år som skall se över den omfattande associationsrättsliga lagstiftning som där finns. En sådan översyn kan förväntas innebära att mycket av den dubblering av aktiebolagslagens bestämmelser som finns i försäkringsrörelselagen försvinner och därmed också de formkrav som finns i dessa bestämmelser.

I författningarna på värdepappersområdet förekommer inte formkrav lika frekvent som inom bank- och försäkringsområdena. Merparten av de formkrav som ändå finns och som bedöms hindra elektronisk kommunikation har sitt ursprung i annan, grundläggande lagstiftning som tillhör Justitiedepartementets ansvarsområde. Anpassningar i författningarna på värdepappersområdet bör i dessa fall ske om och när det görs anpassningar i grundförfattningarna. Det innebär att det även i dessa fall inte gjorts några bedömningar av huruvida formkraven bör ändras eller kvarstå.

Ett mindre antal formkrav har även observerats i författningar som blivit obsoleta. Dessa har inte tagits med i redovisningen. Meningen är att dessa författningar i sin helhet skall upphävas.

Skatte- och tullavdelningen

Utöver vad som framgår av bilagan kan anföras att i det lagstiftningsarbete som kontinuerligt pågår på avdelningen sker löpande översyn av att de författningar avdelningen ansvarar för i så stor utsträckning som möjligt är teknikneutrala. Som exempel kan

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

nämnas skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt respektive förordning. Genom sistnämnda lagstiftning har det t.ex. blivit möjligt att deklarera via Internet.

Från Enheten för kapitalbeskattning (S3) kan följande rapporteras utöver det som framgår av bilagan. Riksskatteverket har i en promemoria den 5 februari 2001 (Dnr 1758-01/151) till Finansdepartementet (Dnr Fi 2001/532) hemställt om lagändringar för att möjliggöra elektronisk dokumenthantering och elektroniskt uppgiftslämnade vid fastighetstaxeringen. Promemorian har remissbehandlats. Förslagen i promemorian har lett till att det i 4 kap. 3 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) införts bestämmelser som säger att beslut i vissa fall får ges formen av ett elektroniskt dokument. Riksskatteverket har i promemorian även föreslagit att beslut om indelning i värdeområden och om riktvärdeangivelser vid de allmänna och de särskilda fastighetstaxeringarna skall omfattas av elektronisk dokumenthantering. Detsamma föreslås gälla beslut om indelning i prisutvecklingsområden och omräkningstal vid omräkningen. Vidare har verket föreslagit att fastighetsdeklarationer skall få lämnas som elektroniska dokument. Även andra uppgiftslämnare än deklaranterna, t.ex. byggnadsnämnderna, bör få lämna sina uppgifter på elektronisk väg. Det föreslås även att begäran om omprövning av beslut om fastighetstaxering från fastighetsägare skall få lämnas på elektronisk väg. De förslag i promemorian som inte redan lett till föreskrifter bereds i Regeringskansliet. För närvarande är tidsplanen att det arbetet blir klart under 2004.

Finansdepartementet i övrigt

Inventeringen avser författningar som hör till budgetavdelningen, kommun- länsstyrelse- och bostadsavdelningen samt förvaltningspolitiska avdelningen. Genomgången visar att endast ett fåtal författningar innehåller sådana formkrav som avses med formkravsöversynen. I några enstaka fall finns det skäl att överväga en ändring för att underlätta elektronisk kommunikation. De aktuella författningarna gäller inte ärenden där det förekom-

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

mer masshantering av handlingar, vilket får vägas in vid prioriteringar på enheterna. I övrigt kommenteras bestämmelserna i anslutning till tabellen.

4.6.7 Utbildningsdepartementet

Allmänna synpunkter

Ett återkommande formkrav i Utbildningsdepartementets författningar är utfärdande av betyg och intyg eller motsvarande krav på dokumentation av kunskaper. Även om detta formkrav i och för sig inte direkt kan anses förhindra elektronisk kommunikation, så har vi bedömt det som ett indirekt hinder genom att det inbegriper ett krav på underskrift. Syftet är att – så långt det går – säkerställa att innehållet inte ändras. Statens skolverks föreskrifter på detta område kräver också ett undertecknande. Med hänsyn till att betyg respektive intyg uppvisas i en mängd olika sammanhang har vi inte ansett det lämpligt att frångå kravet på undertecknande. Detta formkrav bör alltså inte ändras trots att det hindrar elektronisk kommunikation.

Beträffande undertecknande av ansökningar om statliga bidrag eller motsvarande förmåner har vi bedömt att formkravet även kan uppfyllas genom användandet av kvalificerade elektroniska signaturer. Detta formkrav kan således anpassas så att det inte hindrar elektronisk kommunikation.

När det gäller begreppet heder och samvete i studiestödsförordningen och övriga bidragsförfattningar måste de straffrättsliga frågorna klaras ut innan någon eventuell ändring av formkravet kan göras.

Pågående arbeten m.m.

Inom studiestödsområdet hanterar Centrala studiestödsnämnden ett mycket stort antal ansökningar per år. Myndigheten utreder för närvarande vad som måste regleras i olika avseenden för att möjliggöra en övergång till elektroniska ansökningar av studiestöd.

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

I övrigt pågår inom olika myndigheter under Utbildningsdepartementet ett övergripande arbete som syftar till att underlätta elektronisk dokumenthantering.

4.6.8 Jordbruksdepartementet

Det finns enbart ett fåtal exempel på formuleringar i Jordbruksdepartementets lagar och förordningar som hindrar elektronisk kommunikation. Sådana formuleringar finns däremot i stor utsträckning i föreskrifter meddelade av myndigheter under departementet. Dessa föreskrifter är i sin tur ofta resultatet av formkrav som uppställs i olika EG-rättsakter. Inom jordbruksadministrationen pågår sedan en tid ett omfattande arbete för att underlätta elektronisk kommunikation, bl.a. genom att möjliggöra stödansökningar via Internet.

Inom jordbrukssektorn finns det behov av att se över formkravet i tre lagar. I jordförvärvslagen (1991:736) finns en bestämmelse om att till en ansökan om förvärvstillstånd skall fångeshandlingen fogas. En översyn av lagen pågår för närvarande och en proposition kan komma att lämnas under hösten 2003. Även i lagen (1957:390) om fiskearrenden finns bestämmelser som hindrar elektroniska rutiner. Dessa bestämmelser motsvarar emellertid arrendebestämmelserna i jordabalken, vilka Justitiedepartementet ansvarar för. I samband med att Justitiedepartementet under 2003 överväger ändringar i jordabalksbestämmelserna kommer Jordbruksdepartementet att se över bestämmelserna i lagen om fiskearrenden. Formkraven i växtförädlarrättsförordningen (1997:383) är beroende av bestämmelserna i växtförädlarrättslagen (1997:306), en lag som Justitiedepartementet ansvarar för. Växtförädlarrättslagen och förordningen kommer att granskas i samband med att ändringar i annan immaterialrättslig lagstiftning föreslås under våren 2004.

När det gäller konsumentlagstiftningen finns en del underförstådda formkrav och formkrav som är praktiskt motiverade utan att något formellt lagstöd finns.

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

De formkrav som särskilt berör konsumenter och som hindrar elektronisk kommunikation finns i resegarantilagen och i Allmänna reklamationsnämndens praxis avseende hur en anmälan skall göras. En framställning till Resegarantinämnden respektive anmälan till ARN måste vara skriftlig och undertecknad. Dessa formkrav skulle kunna ersättas med elektronisk kommunikation, eventuellt med en möjlighet att underteckna dokumentet med en elektronisk signatur.

Flera av myndigheterna har väl utformade och fungerande hemsidor där det är möjligt att ta del av en stor mängd information samt hämta ner och beställa blanketter. En naturlig utveckling i framtiden vore att utveckla hemsidorna i en än mer interaktiv riktning så att det går att fylla i blanketterna direkt på nätet och skicka in dem på elektronisk väg. Fördelen med detta är att myndigheternas verksamhet blir mer tillgänglig för konsumenterna men nackdelen och eventuellt faran är att många anmälningar kan göras alltför lättvindigt och utan någon egentlig grund.

4.6.9 Kulturdepartementet

Formkraven i författningar på Kulturdepartementets område är av relativt begränsad omfattning. Den största delen formkrav återfinns i bidragsförfattningar. Dessa hindrar i de flesta fall inte elektronisk kommunikation. En del av bestämmelserna innehåller dock krav på undertecknande eller försäkran på heder och samvete. Detta får anses hindra elektronisk kommunikation. Bedömningen är att formkraven i dessa fall inte bör ändras, eftersom det är viktigt att säkerställa att felaktiga uppgifter kan sanktioneras straffrättsligt.

Vissa formkrav är formulerade med annan lagstiftning som förebild. I den mån de hindrar elektronisk kommunikation, bör de inte ändras om inte den lagstiftning som varit förebild också ändras.

I tre fall har det bedömts att formkravet bör formuleras om för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Beslut om detta planeras ske under år 2003.

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

4.6.10 Miljödepartementet

Av de formkrav som finns i författningar på Miljödepartementets område är det mycket få som hindrar elektronisk kommunikation. De formkrav som kan utgöra hinder mot elektroniska rutiner är av följande slag.

En typ av formkrav finns i bestämmelser om att kungörelse skall ske i ortstidning. Sådana bestämmelser hindrar inte att kungörelse också sker på annat sätt. Bestämmelserna hindrar inte att man till och från myndigheten kommunicerar elektroniskt. Manus till kungörelse kan alltså kommuniceras elektroniskt från myndigheten till ortstidningen. Vidare kan också ortstidningen publicera kungörelsen i en elektronisk version. Det finns därför inget omedelbart behov av att ändra bestämmelserna i annat sammanhang än vid en eventuell kommande generell översyn av hur kungörelser skall ske.

En annan typ av formkrav handlar om att underrättelser eller liknande skall sändas i brev till vissa mottagare. Brevkravet tyder på att det är en pappersversion av en handling som skall sändas. Formuleringen i bestämmelserna utesluter dock inte att underrättelser sänds med elektroniska brev. Bestämmelserna behöver ändras endast om det i praxis visar sig omöjligt att uppfylla kravet med elektroniska brev.

En tredje typ av formkrav avser undertecknande av handlingar. Undertecknande borde i många fall kunna ske med elektronisk signatur. Bestämmelserna bör ses över så att de så långt som möjligt inte hindrar elektroniska rutiner.

En fjärde typ av formkrav avser att handlingar skall vara arkivbeständiga. Bestämmelserna bör ses över så att de inte hindrar elektronisk kommunikation. Detta kan exempelvis göras genom att föreskriva att den arkiverande myndigheten skall se till att handlingarna arkiveras i arkivbeständig form.

Vissa formkrav följer av EG-rätten och kan inte ändras nationellt.

4.6.11 Näringsdepartementet

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

Under Näringsdepartementet lyder en rad olika myndigheter vars behov och intresse för elektronisk kommunikation varierar. De myndigheter som hanterar ett stort antal likartade ärenden har givetvis ett större behov av en enklare och snabbare hantering. Inom departementet pågår ett löpande arbete med att anpassa gällande författningar för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Patent- och registreringsverket är en av de myndigheter som hanterar en stor mängd ärenden årligen och som också arbetar för att möjliggöra elektronisk kommunikation. För att ge möjlighet för enskilda näringsidkare att ansöka om registrering elektroniskt ändrades handelsregisterförordningen (1974:188) per den 1 december 2002. När det gäller t.ex. aktiebolag och handelsbolag samt andra associationsformer behövs ytterligare analys av hur regelverket kan anpassas för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Inom Regeringskansliet pågår ett sådant arbete. Områdena för trafik- och körkortregister är andra exempel där en stor mängd likartade ärenden hanteras och där ett anpassningsarbete redan gjorts och fortlöpande pågår, se nedan.

På IT-området som Näringsdepartementet ansvarar särskilt för finns den lagstiftning som redogörs för i FORMEL-gruppens rapport, lagen (2000:832) och kvalificerade elektroniska signaturer och lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, vilken här inte närmare behöver kommenteras. Även beträffande det bakomliggande e-handelsdirektivet, med dess krav på att rättssystemet skall tillåta att avtal ingås på elektronisk väg, hänvisas till rapportens allmänna del.

Vid utarbetandet av ny lagstiftning ser departementet också till att möjligheten till elektronisk kommunikation beaktas. Här kan nämnas förslaget till lag om elcertifikat som innehåller bestämmelser om skriftlig ansökan, anmälan om att registrera sig samt en deklarationsskyldighet. Vidare skall ett elcertifikatsregister upprättas och ansökningar om registrering i detta register göras skriftligen. Genom lagens och elcertifikatsförordningens bestämmelser ges de myndigheter som handlägger de nämnda frågorna rätt att meddela föreskrifter om elektronisk

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

signering och överföring av de nämnda ansökningarna, anmälningarna och deklarationerna. Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 maj 2003.

Inom transportområdet finns en mängd regler om handlingar som skall medföras och finnas tillhands på ett transportmedel med syftet att visas upp vid kontroller t.ex. på vägen, när ett fartyg anlöper en hamn eller när man vill utföra en flygning (här kallade presentationshandlingar). Som exempel på presentationshandlingar kan från vägtrafikområdet nämnas körkort och registreringsbevis, från sjöfartens område sjömansrulla, nationalitetscertifikat, handlingar rörande hantering av skadliga ämnen, beslut om säkerhetsbesättning samt exemplar av vissa författningar och kollektivavtal, och från luftfartens område flygdagbok och flygcertifikat. På sjöfartssidan är det inte ovanligt att dessa handlingar skall finnas ombord på ett fartyg enbart för framför allt sjömännens upplysning om vissa rättsförhållanden. Några uttryckliga formkrav ställs oftast inte på presentationshandlingarna och något rättsligt hinder att förvara och visa upp handlingarna elektroniskt torde de flesta aktuella lagrummen inte utgöra. I praktiken är det dock oftast uteslutet att handlingarna finns i annat än pappersform då de skall medföras på färden. Regleringen förutsätter dessutom i vissa fall pappersform eftersom en handling ibland skall ”tas om hand” eller ”återställas”. Mot bakgrund härav föreligger i princip indirekta formkrav, som utesluter elektroniska rutiner.

Dessutom måste tolkningen av huruvida reglerna hindrar elektroniska rutiner i många fall göras ur en internationell synvinkel. Transportområdet är föremål för en mycket långtgående internationalisering med harmonisering av regelverket, bl.a. för att motverka att regler som medför handelshinder införs, men också för att säkerställa olika offentligrättsliga säkerhetskrav. Ett regelsystem som ger möjlighet att kräva elektronisk hantering av handlingar, t.ex. ombord på fartyg eller i en bil, kan mycket väl innebära eller åtminstone uppfattas som ett handelshinder. Detta eftersom systemet kan tänkas kräva omfattande ekonomiska investeringar för lagring och kommunikation av elektroniska

Ds 2003:29 Generella slutsatser från översynen

dokument samt för att på vägen eller till havs ha tillgång till register eller på annat sätt kunna kontrollera t.ex. äktheten av ett inskannat dokument eller en elektronisk signatur. De svenska reglerna skall dessutom ofta tillämpas av internationella aktörer som kan ha en annan syn på dokumenthanteringen. Elektroniska presentationshandlingar kan också förorsaka problem i den internationella trafiken genom bristande kompatibilitet beträffande både hårdvara och mjukvara. Tolkningen av huruvida de svenska reglerna hindrar elektroniska rutiner eftersom de i praktiken förutsätter ett pappersdokument måste således i vissa fall – åtminstone vad gäller de regler som har tillkommit till följd av internationella konventioner eller EG-direktiv – göras från ett internationellt perspektiv, vilket leder till svårigheter att dra några klara slutsatser.

Oavsett hur man tolkar de svenska reglerna kan de internationella aspekterna utgöra hinder mot att Sverige ensidigt inför möjligheter för tillämparna att använda sig av elektroniska rutiner. Det är därför i dag i vissa fall svårt att ange vilka formkrav som bör ändras samt hur och när detta i så fall skall ske.

Inom vägtrafikområdet är det inom trafikregister- och körkortshanteringen som möjligheten till elektroniska rutiner är av särskild vikt. Hanteringen inom både trafikregister- och körkortsområdet präglas av att det årligen behandlas ett mycket stort antal ofta helt likartade ärenden. Denna hantering underlättas väsentligt genom användning av elektroniska rutiner. Inom framför allt trafikregisterområdet har författningarna till stor del anpassats till behovet av elektroniska rutiner. Denna anpassning skedde huvudsakligen genom det nya regelverket om vägtrafikregistret, som trädde i kraft den 1 oktober 2001 (se lagen [2001:558] om vägtrafikregister och förordningen [2001:650] om vägtrafikregister). Även regelverket inom körkortsområdet, körkortslagen (1998:488) och körkortsförordningen (1998:980), bör bättre anpassas till elektroniska rutiner. Inom vägtrafikområdet är det detta anpassningsarbete som bör prioriteras.

Det bör vidare nämnas att regeringen den 30 maj 2002 beslutade att tillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga hur

Generella slutsatser från översynen Ds 2003:29

kommunernas administration av lokala trafikföreskrifter kan göras enklare, modernare och effektivare. Enligt dagens regler skall lokala trafikföreskrifter tillkännages bl.a. genom att tas in i en av kommunen förd liggare. Denna liggare får inte föras elektroniskt. En huvuduppgift för utredaren är att föreslå att system för tillkännagivande av lokala trafikföreskrifter som så långt möjligt bygger på elektroniska rutiner. Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 1 december 2003.

Inom de arbetsmarknadspolitiska och arbetsrättsliga områdena förekommer det regelverk som innehåller bestämmelser om handlingar.

Uttryckliga formkrav är dock få men förekommer. Det rättsliga område som reglerar arbetslöshetsförsäkringen är av särskild vikt när det gäller möjligheten till elektronisk kommunikation eftersom det här är frågan om hantering av ärenden som rör många människor. Genom ett förtydligande i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring har en anpassning av författningen till elektronisk kommunikation redan genomförts. Av förordningen framgår numera uttryckligen att en ansökan om arbetslöshetsersättning får överföras elektroniskt till en arbetslöshetskassa.

5 Bedömning av olika typer av formkrav

5.1. Inledning

I detta avsnitt redovisas våra generella ställningstaganden till resultatet av departementens inventeringar. Våra ställningstaganden rör

- hur formkraven kan tolkas - hur formkraven bör anpassas - hur formkraven bör användas i framtiden.

Synpunkterna är generella. De grundar sig på de bedömningar som gjorts av enskilda bestämmelser i den departementsvisa genomgången.

Bedömningarna är gjorda ur ett lagstiftningsperspektiv. Vi har bland annat bedömt om formkraven hindrar eller inte hindrar elektroniska rutiner. Syftet med dessa bedömningar av formkravens innebörd är att ge underlag för bedömning av dels om befintliga formkrav behöver anpassas för att medge elektroniska rutiner, dels hur formkraven kan användas i framtida lagstiftningsarbete. De syftar till en likformig framtida användning av formkrav och till ett likformigt förhållningssätt till behovet av anpassningar. Syftet med våra ställningstaganden är däremot naturligtvis inte att påverka rättstillämpningen

När det anges att formkrav bör anpassas ska detta inte förstås som att den enskilda bestämmelsen nödvändigtvis bör ändras.

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

Som diskuterats ovan kan ett antal olika strategier väljas för att anpassa formkrav.28

En generell diskussion av detta slag kan knappast bli fullständig, och detta har följaktligen inte heller varit vår ambition. Däremot har det varit vår ambition att ge riktlinjer som ska utgöra en tillräcklig gemensam grund för det fortsatta arbetet.

I anslutning till de olika formkraven lämnar vi rekommendationer till hur formkraven framdeles bör behandlas. Våra rekommendationer har utgått från de bedömningar som gjorts i översynsarbetet. Vår strävan har varit att för varje formkrav eller grupp av formkrav komma fram till en entydig rekommendation både avseende om formkraven bör anpassas och hur de bör användas i framtiden. Med nödvändighet blir vissa av våra ställningstaganden vaga. I samtliga fall är de generella och tar inte hänsyn till de många särskilda omständigheter som kan föranleda avvikande bedömningar i enskilda fall.

Vi vill också särskilt påpeka att i de fall vi bedömt att en viss typ av formkrav inte hindrar elektroniska rutiner, innebär detta inte att det med nödvändighet är praktiskt möjligt att använda sådana. Exempelvis kan den enskilde inte på vår bedömning att ett formkrav inte hindrar elektronisk kommunikation grunda någon rätt att kommunicera elektroniskt med myndigheter. Det utesluter inte heller att myndigheten anvisar vissa kontaktvägar för den som önskar använda elektronisk kommunikation.

5.2. Termer som inte är formkrav

Arbetsgruppens bedömning: Följande termer bör enligt vår

mening inte uppfattas som formkrav: anmaning, anmälan, ansökan, begäran, inlaga, meddelande, underrättelse, uppgift, utdrag, utlåtande och yttrande.

Sådana krav bör därför inte anpassas för att tillåta elektroniska rutiner. De bör också kunna användas i framtiden.

28 Se avsnitt 3.4.

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

Bland de termer som bildat utgångspunkt för översynsarbetet finns ett antal relativt vanligt förekommande termer, som kan sägas beteckna olika typer av meddelanden. Dessa termer är anmaning, anmälan, ansökan, begäran, inlaga, meddelande, underrättelse, uppgift, utdrag, utlåtande, yttrande samt i förekommande fall verbformer av dessa termer. Ytterligare liknande termer kan förekomma. I vissa fall betecknar dessa termer situationer eller handlingar med anknytning till någon form av rättsverkan.

Vid genomgången har dessa termer givit upphov till skilda tolkningar. I vissa fall har de inte ansetts vara formkrav över huvud taget, i andra fall har de ansetts hindra elektroniska rutiner.

Generellt kan dessa termer enligt vår mening inte uppfattas som hinder för elektroniska rutiner, om de inte i det enskilda fallet kvalificeras av formkrav eller det på annat sätt framgår att elektroniska rutiner inte ska vara tillåtna. De bör därför normalt inte anpassas eller förtydligas för att möjliggöra elektroniska rutiner.

I framtiden bör dessa termer enligt vår mening kunna användas i situationer när avsikten är att elektroniska rutiner ska vara tillåtna. I de fall där avsikten inte är att tillåta elektroniska rutiner bör detta särskilt anges.

5.2.1. Kommunikationstermer

Arbetsgruppens bedömning: Generella kommunikationstermer,

såsom sända (vidare, över), överlämna, inge, inkommen, till handa, tillställa och ta emot, bör normalt inte anses hindra elektroniska rutiner. Kommunikationstermer som anvisar ett visst kommunikationssätt, t.ex. (vanligt) brev, post, rekommenderad försändelse och muntlig, kan däremot ofta hindra elektronisk kommunikation. Den senare typen av termer kan därför behöva anpassas för att möjliggöra elektroniska rutiner.

I framtiden kan det vara lämpligt att välja uppenbart teknikneutrala kommunikationstermer, i de fall då avsikten inte är att utpeka ett visst kommunikationssätt.

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

Termer som hänför sig till kommunikation i generell mening kan vara svårtolkade i elektronisk miljö. Exempel på sådana termer är sända (vidare, över), överlämna, inge, inkommen, till handa, tillställa, ta emot.

I genomgången har de flesta generella kommunikationstermerna inte bedömts vara hinder för elektronisk kommunikation. Viss tveksamhet råder dock, och generella kommunikationstermer har på några ställen, åtminstone i kombination med andra kvalificerade termer, ansetts hindra elektronisk kommunikation. I flera fall har kommunikationstermer befunnits innebära implicita krav på fysisk handling.

Dessa termer har naturligtvis från början avsett traditionell pappersbaserad kommunikation. En regel om att ett meddelande ska sändas eller tas emot måste ursprungligen ha avsett att meddelandet sänds t.ex. med post. Detta behöver dock enligt vår mening inte innebära att andra kommunikationssätt är uteslutna. Den centrala innebörden i en regel som säger att ett meddelande ska kommuniceras måste rimligen vara just det att meddelandet ska överbringas, inte en anvisning om det sätt på vilket meddelandet ska överbringas. Det framstår därför enligt vår mening som självklart att det är möjligt att i rättslig mening sända eller ta emot ett elektroniskt meddelande lika väl som ett traditionellt meddelande.

Två kommunikationstermer som det kan finnas anledning att nämna särskilt är inkommen och till handa. Dessa termer är vanligt förekommande och är ofta knutna till någon form av rättsverkan, t.ex. fristavbrott. Det är därför av rättssäkerhetsskäl viktigt att de har en tydlig tillämpning på såväl traditionell som elektronisk kommunikation.

I 2 kap. TF finns regler om när upptagningar ska anses inkomna. Dessa regler bygger på när handlingen är tillgänglig för myndigheten. Reglerna i TF reglerar inte inkommandetidpunkten. I vissa fall finns särskilda regler om inkommandetidpunkter för traditionella försändelser (t.ex. 10 § förvaltningsla-

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

gen) och för elektroniska meddelanden (t.ex. 2 kap. 5 § tullagen).

Generellt anser vi inte att det finns behov av att anpassa eller förtydliga regler om inkommande för att möjliggöra elektronisk kommunikation. I de fall en regel om inkommande p.g.a. särskilda omständigheter i det enskilda fallet framstår som ett självständigt hinder för elektronisk kommunikation bör man naturligtvis överväga om den bör anpassas. Det kan också finnas fall där det är särskilt påkallat att införa regler som klargör ansvarsfördelning, t.ex. när en myndighet tar emot en upptagning för en annan myndighets räkning.

Utöver de generella kommunikationstermerna finns regler som entydigt anvisar vissa kommunikationssätt i mer eller mindre tekniska termer, som hänför sig till exempelvis telekommunikation eller traditionell post. Exempel på sådana termer är (vanligt) brev, post, rekommenderad försändelse, muntlig. I de flesta sådana fall råder det inget tvivel om att elektronisk kommunikation inte ryms inom bestämmelserna.

När det gäller vissa krav, t.ex. bestämmelser om att uppgifter ska inhämtas muntligen eller på telefon, kan noteras att sådana kommunikationer förmodligen i de flesta fall kan ersättas med elektronisk kommunikation med betydande administrativa och ekonomiska vinster, men utan säkerhetsmässiga förluster.

De generella kommunikationstermerna kan enligt vår mening inte anses vara något hinder mot användning av elektronisk kommunikation. Bestämmelser som innehåller dessa termer bör därför inte anpassas. De bör också kunna användas i framtiden utan att detta bör anses hindra elektronisk kommunikation.

De bestämmelser som anvisar en viss kommunikationsväg bör när det är lämpligt anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation. Hur detta bör göras får avgöras från fall till fall.

5.3. Underskrift

Arbetsgruppens bedömning: Krav på underskrift, namnteckning,

undertecknande m.m. kan enligt vår mening inte uppfyllas med

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

elektroniska rutiner. I de fall där formkraven ska anpassas för elektroniska rutiner bör de enligt vår mening ersättas med andra krav på utställarverifiering.

Ett vanligt förekommande formkrav är krav på underskrift. Utöver de uttryckliga kraven på underskrift förekommer ett antal bestämmelser som i praktiken innebär krav på underskrift utan att detta uttryckligen framgår av författningstexten.

Krav på underskrift kan betecknas med ett antal olika termer och lokutioner, t.ex. underskriven, undertecknad och namnteckning. Ibland kompletteras de olika termerna med termen egenhändig. De olika formuleringarna är knappast avsedda att ha olika innebörd. Någon sådan skillnad har heller inte framkommit i departementens inventering. Det får därför antas att formkraven har samma innebörd oavsett beteckning.

I genomgången har hittats ett inte obetydligt antal regler som innehåller implicita krav på underskrift. I vissa fall är det t.o.m. fråga om bestämmelser som inte är egentliga formkrav, t.ex. ansökan, men där man funnit att bestämmelsen trots allt innebär ett krav på underskrift. Det finns också underskriftskrav som inte ligger implicit i själva bestämmelsen, utan som endast finns i praktiken när bestämmelsen tillämpas. Exempelvis görs många anmälningar och ansökningar på en blankett som har ett fält för underskrift.

Många av dessa implicita formkrav finns i regler som har samband med viljeuttryck. Det gäller t.ex. termer som framställan, förbindelse, utfästelse, återkallelse. Det finns vidare exempel på implicita formkrav i regler som reglerar situationer där en viss uppgifts riktighet intygas. Exempel på sådana uttryck är bestyrkt, försäkran, intyg, justering, sammansättningar med termen bevis och liknande termer.

På civilrättens område gäller på liknande sätt att många rutiner, framför allt avtal, i praktiken innefattar att en handling undertecknas. För ingående av avtal finns inga generella formkrav. Enligt e-handelsdirektivet är, som nämnts tidigare, sådana formkrav med vissa undantag inte tillåtna. I genomgången har det

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

framkommit att det finns ett antal bestämmelser om avtal som inte innehåller uttryckliga formkrav, men som har ansetts medföra implicita underskriftskrav. Det gäller avtal som ska företes för myndigheter, där man gjort bedömningen att myndigheten skulle kräva ett undertecknat avtal. Det finns alltså inget hinder mot att ingå avtal utan underskrift. Däremot kan det finnas andra skäl att underskrifter används, nämligen att det kan finnas intresse av att arkivera en handling för att använda som bevis vid en eventuell tvist. Vi har inte uppfattat att det bör anses ingå i detta uppdrag att föreslå anpassningar denna typ av implicita formkrav.

Exakt vad krav på underskrift egentligen innebär är inte helt klart. Det finns ingen regel som säger hur kravet ska fullgöras. Att det ska vara fråga om någon form av utställarangivelse torde vara självklart. Likaså att denna utställarangivelse normalt består av att undertecknaren skriver sitt namn på ett för henne karaktäristiskt sätt. Detta innebär emellertid inte att krav på underskrift inte skulle kunna fullgöras med någon annan typ av tecken, t.ex. ett kryss eller bomärke. Det finns definitivt inte något krav på att namnet ska vara läsligt. Såvitt känt har frågan inte ställts på sin spets.29

I praktiken uppstår förmodligen få problem och det torde i de flesta fall vara självklart om underskriftskrav är uppfyllda eller inte. Är det t.ex. fråga om en blankett med ett fält för underskrift kommer förmodligen i stort sett varje teckenkonstellation i detta fält att godtas som underskrift, oavsett om det är ett läsligt namn eller inte.

Ibland sägs en namnteckning vara ett viljeuttryck. I vissa fall kan denna koppling ha funktionen att den som skriver under ska överväga innebörden och vikten av det som undertecknas. Detta kan vara fallet exempelvis när konsumentskyddsintressen gör sig gällande. I andra fall är kopplingen mellan själva underskriften och viljan mer tveksam. Det torde snarare vara så att underskriften kopplar handlingen till en utställare och därmed garante-

29 Skillnaden mellan en signatur och en namnteckning diskuteras i Kammarrättens i Stockholm beslut 2002-10-18 i mål 3099-2002.

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

rar att viljeyttringen härrör från henne. Det är alltså även i detta fall utställarverifikationen som är det väsentliga.

I sin egenskap av utställarangivelse kan underskriften sägas ha en funktion som motsvarar en elektronisk signatur. Det finns emellertid också olikheter. För underskrifter i pappersform sker den eventuella utställarkontrollen inte förrän i efterhand genom kriminaltekniska metoder. Vid användning av elektroniska rutiner sker istället utställarkontrollen normalt omedelbart. En kanske ännu mer väsentlig skillnad är att en underskrift på papper saknar den koppling till innehållet, som en elektronisk signatur har.

Även om det finns vissa funktionella likheter mellan traditionella underskrifter och vissa elektroniska rutiner förefaller det enligt vår mening sammanfattningsvis rimligt att anta att explicita krav på underskrift enligt gällande rätt inte kan uppfyllas på annat sätt än med namnteckning med penna på papper, när inte annat särskilt anges. Krav på underskrift kan därför inte inom ramen för gällande rätt fullgöras med elektroniska rutiner. Den tidigare nämnda regeln i lagen om elektroniska signaturer innebär enligt vår bedömning härvidlag ingen ändring. Krav på underskrift måste därför anpassas om de ska tillåta elektroniska rutiner.30

Enligt vår mening bör krav på underskrift ersättas eller kompletteras med bestämmelser som föreskriver någon annan form av utställarverifiering, t.ex. elektronisk signatur (se vidare avsnitt 3.4.4 ovan). Det bör naturligtvis först övervägas om krav på underskrift över huvud taget behövs i det enskilda fallet.

När det gäller implicita underskriftskrav är förhållandena olika från fall till fall. En rimlig ansats är enligt vår mening att dessa regler inte behöver ändras för att medge elektroniska rutiner förutsatt att explicita underskriftskrav där det är lämpligt kompletteras med regler som tillåter elektroniska rutiner, t.ex. regler om elektronisk signatur. I sådant fall tydliggörs att olika former av utställarverifiering är möjliga. Detta bör för de implicita un-

30 Jfr Regeringsrättens beslut 2002-12-18 i mål 2572-2573-2002, där en kvalificerad elektronisk signatur inte ansetts uppfylla formkraven i 3 § förvaltningsprocesslagen.

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

derskriftskraven få den effekten att de kan uppfyllas på samma sätt som explicita krav på elektronisk utställarverifiering.

5.4. Påskrift

Arbetsgruppens bedömning: Regler om påskrifter, anteckningar

och andra tecken eller märken som anbringas på handlingar kan hindra elektroniska rutiner genom att förutsätta en fysisk handling. Sådana regler bör därför ändras för att elektroniska rutiner ska bli möjlig.

Framdeles bör alternativa lösningar väljas i stället för att information dokumenteras genom påskrift på en handling.

Utöver kraven på underskrift finns ytterligare regler som innebär att någon form av skrift eller märke anbringas på en yta, t.ex. ett papper. Ett närmast arketypiskt sådant formkrav är stämpel, som dock är relativt ovanligt. Vanligare är att något ska antecknas på en handling.

Sådana formkrav innebär en form av indirekt krav på en fysisk handling. Förekomsten av en fysisk handling utgör ju en förutsättning för att bestämmelsen om påskrift eller stämpel ska kunna uppfyllas. I en del fall är det så den med påskriften försedda handlingen senare ska användas som presentationshandling.31 Det kan också vara så att något dokumenteras på handlingen utan att denna i och för sig används i något annat sammanhang.

Påskrift och liknande har i flera fall ansetts hindra elektroniska rutiner. I praktiken ligger det nära till hands att tänka sig att det som i praktiken blir styrande för om ett sådant krav medger elektroniska rutiner, är om den handling på vilken påskriften ska anbringas kan vara elektronisk eller inte. Det är dock inte självklart att tolkningen av krav på påskrift eller anteckningar i praktiken kommer att ändras endast för att eventuella krav på ”un-

31 Exempelvis används bouppteckningen med vissa påskrifter som legitimationshandling.

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

derlagshandlingen” ändras. I stället kan det bli en stoppregel som hindrar elektroniska rutiner även när inga andra hinder finns.

I de fall påskriften görs på en presentationshandling eller för att åstadkomma en presentationshandling är det, om behovet av presentationshandling kvarstår, knappast möjligt att förändra formkravet för att möjliggöra elektroniska rutiner.

I andra fall där det är ändamålsenligt bör övervägas om regeln kan omformuleras för att istället tillåta någon annan form av dokumentation som kan ske elektroniskt, t.ex. med en tjänsteanteckning eller i en separat handling.

5.5. Skriftlighet

Arbetsgruppens bedömning: Krav på skriftlighet kan enligt vår

mening normalt inte antas hindra elektroniska rutiner.

Befintliga skriftlighetskrav bör därför generellt kunna kvarstå och krav på skriftlighet bör kunna användas i framtiden som markering av att en kommunikation ska ges en varaktig och tillgänglig form.

Det vanligaste formkravet är krav på skriftlighet.32 Innebörden av skriftlighetskrav, såväl generellt som i enskilda fall, har också diskuterats i ett antal aktuella förarbeten. Dessa uttalanden går i delvis olika riktningar. Av flera aktuella uttalanden framgår att regeringen förväntar sig att översynen av formkrav ska resultera bland annat i ett generellt ställningstagande till innebörden av skriftlighetskrav. 33

I vissa fall finns krav på skriftlighet där det av förarbetsuttalanden eller av formuleringar i författningstexten uttryckligen framgår att de tillåter elektroniska rutiner. Exempelvis talas i 4 kap. 6 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister om ”en

32 Utöver termen skriftlig omfattar nedanstående diskussion termen skrivelse, som rimligen måste få sitt innehåll från skriftlighet. 33 Se t.ex. prop. 1999/2000:89 Lag om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal, prop. 1999/2000:128 Offentlig upphandling i informationssamhället, prop. 2000/01:13 Ändringar i patentlagen m.m., prop. 2001/02:9 Vissa socialförsäkringsfrågor samt prop. 2002/03:62 Några förvaltningsrättsliga frågor.

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

skriftlig begäran som överförts elektroniskt”.34 För de flesta förekomster av skriftlighetskrav framgår det dock inte uttryckligen om elektroniska rutiner medges.

I genomgången har det visat sig att innebörden av skriftlighetskrav skiftar mellan de olika ställen där det förekommer. I vissa fall har man funnit att skriftlighetskrav inte hindrar elektroniska rutiner, medan man i andra sammanhang kommit till motsatt slutsats. I vissa fall sägs uttryckligen att skriftlighetskrav inte utesluter elektroniska rutiner. I andra fall har det visat sig att ett skriftlighetskrav t.o.m. innefattar ett krav på underskrift.

Sammantaget pekar dock genomgången mot att den stora majoriteten skriftlighetskrav inte kan anses hindra elektroniska rutiner. Det kan därför finnas anledning att göra mer konkreta ställningstaganden till hur skriftlighetskrav bör betraktas inom ramen för detta arbete.

I detta sammanhang bör också nämnas två enkäter till myndigheter om deras tolkning av skriftlighetskrav. Domstolsverket har gjort en enkät bland landets domstolar för att undersöka hur e-post används.35 I enkäten ingick bland annat frågan om domstolen ansåg att krav på skriftlighet kunde uppfyllas med hjälp av e-post. 45 domstolar av 64 ansåg att ett e-postmeddelande kan uppfylla krav på skriftlighet. Statskontoret har gjort en liknande enkät till ett antal centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Av 13 myndigheter som besvarade frågan ansåg 11 att ett e-postmeddelande uppfyller krav på skriftlighet.36

De flesta krav på skriftlighet har säkerligen tillkommit helt utan tanke på elektroniska rutiner. Avsikten vid tillkomsten måste i de flesta fall antas ha varit att papperskommunikation ska användas. Ett sådant krav kan ha flera syften. Genom att föreskriva papperskommunikation åstadkommer man en kommunikation som är tillgänglig för flera läsare. Text på ett papper kan

34 Liknande formuleringar finns även t.ex. i 9 § konsumentkreditlagen (1992:830), se prop. 2001/02:150 Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster, m.m., och 1 kap. 5 § lag (1992:1528) om offentlig upphandling, se prop. 2001/02:142 Ändringar i lagen om offentlig upphandling, m.m. 35 Undersökningen refereras i Domstolsverket informerar 3/2002 . 36 Sammanställning av svar på enkät om formkrav och elektronisk kommunikation, 2003-02-19, dnr. 2002/195-1.

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

också kommuniceras mellan personer. Exempelvis kan en ansökan eller annan handling i pappersform lätt skickas mellan olika handläggare på en myndighet. Vidare är en papperskommunikation beständig och kan bevaras utan särskild bearbetning. Genom att föreskriva användning av papper åstadkommer man därigenom omedelbar dokumentation. Detta kan jämföras med exempelvis en muntlig kommunikation som måste dokumenteras genom en tjänsteanteckning.

För att besvara frågan om skriftlighetskrav innebär att elektroniska rutiner är tillåtna bör man dock enligt vår mening gå utöver de ursprungliga avsikterna avseende de enskilda bestämmelsernas betydelse och istället se på de syften som ligger bakom regeln. Snarare än att föreskriva papperskommunikation för dess egen skull torde syftet vara att utesluta flyktiga former för kommunikation och dokumentation och åstadkomma en beständig, entydig och lätt kommunicerad hantering. Bland de flyktiga kommunikationssätten finns bland annat muntlig kommunikation, men även t.ex. teckenspråk eller pantomim.

Många former av elektroniska rutiner har betydande likheter med traditionell pappersbunden kommunikation, t.ex. elektronisk post och elektroniska blanketter. I dessa fall torde det vara rimligt att hävda att kommunikationen i en vardagsspråklig mening är skriftlig. Eftersom de syften som ligger bakom skriftlighetskravet kan uppfyllas med elektroniska rutiner anser vi sammantaget att det finns goda grunder för att hävda att ett krav på skriftlighet bör kunna uppfyllas t.ex. genom att en anmälan görs på en av myndigheten tillhandahållen elektronisk blankett.

Även om termen skriftlig alltså enligt vår mening är teknikneutral kan mer ändamålsenliga formuleringar tänkas. På vissa ställen används formuleringen ”läsbar och varaktig form”.37 Utifrån vår generella utgångspunkt att etablerade termer bör användas när det är lämpligt anser vi dock inte att skriftlighetskrav generellt bör ersättas med något sådant nyskapat uttryck. Däremot kan det i enskilda fall i ny lagstiftning vara lämpligt att införa sådana tydligare och mer neutrala uttryckssätt.

373 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument.

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

Sammantaget är vi av den meningen att krav på skriftlighet inte generellt kan antas hindra elektroniska rutiner. I vissa fall kan dock förhållandena vara sådana att det krävs förtydliganden för att klargöra att elektroniska rutiner är möjliga. I de fall där avsikten med skriftlighetskrav är att utesluta elektroniska rutiner bör bestämmelsen enligt vår mening förtydligas så att det klart framgår att den utesluter elektroniska rutiner. Begreppet skriftlig bör enligt vår mening också kunna användas i nya formkrav, när avsikten är att tillåta elektroniska rutiner, men det särskilt bör regleras att dessa får en tillgänglig och beständig form.

5.6. Handling m.m.

Arbetsgruppens bedömning: Termen handling bör enligt vår

mening normalt anses medge användning av elektroniska rutiner.

Sådana krav bör därför inte anpassas för att tillåta elektroniska rutiner. De bör också kunna användas i framtiden.

I vissa fall kan dock termen avse en presentationshandling eller annan fysisk handling. I dessa fall kan reglerna behöva förtydligas så att det klart framgår att en fysisk handling avses, om detta inte framgår av sammanhanget.

Ett av de vanligare formkraven i genomgången är termen handling, som förekommer dels för sig själv, dels i ett antal sammansättningar. Exempel på sådana sammanställningar är ansökningshandling och redovisningshandling.

Inom förvaltningsrätten spelar TF:s handlingsbegrepp en central roll. Detta kan därför tjäna som utgångspunkt för diskussionen av handlingsbegreppet. Sedan 70-talet omfattar TF:s handlingsbegrepp även s.k. upptagningar. En handling kan enligt TF 2:3 vara en framställning i skrift eller bild eller en upptagning. Med framställning i skrift eller bild menas handlingar i traditionell bemärkelse, dvs. framställningar som kan uppfattas visuellt utan tekniska hjälpmedel. Det är alltså frågan om alla former av skriftliga uppteckningar, t.ex. tabeller, blanketter och protokoll, men även kartor, ritningar och olika slags bilder t.ex. fotografier

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

eller röntgenbilder. Framställningen behöver inte ha papper som underlag utan kan vara gjord på trä, tyg etc.

En upptagning är en handling som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Informationen i en sådan framställning kan alltså inte uppfattas utan tekniskt hjälpmedel. Exempel på upptagningar som kan läsas endast med tekniskt hjälpmedel är upptagningar för automatiserad (datoriserad) behandling och på mikrofilm. Upptagningar som kan avlyssnas eller på annat sätt uppfattas kan vara t.ex. ljudband eller videogram.

I flera fall har departementen med hänvisning till TF menat att handlingsbegreppet inte hindrar elektroniska rutiner (både inom förvaltningsrätten och även inom andra områden, där TF i och för sig inte är tillämplig). Det skulle ju i och för sig också framstå som relativt egendomligt om en informationsmängd vore en handling i ett fall men inte i ett annat inom förvaltningsrätten.

Vi anser att en rimlig utgångspunkt är att handlingsbegreppet har samma innebörd i hela förvaltningsrätten, när inte annat framgår i det enskilda fallet. Enligt vår mening bör termen handling anses vara teknikneutral, och därför normalt inte hindra elektroniska rutiner. Detta begrepp bör därför kunna användas framdeles och bestämmelser där begreppet förekommer bör inte anpassas för att medge elektroniska rutiner.

5.6.1. Andra beteckningar på dokument och meddelanden

Medan termen handling är en generell beteckning för en informationssamling eller i vissa fall en informationsbärare, finns det ett antal termer som betecknar mer specifika typer av informationsbärare eller informationsrepresentationer.

Det kan vara fråga om handlingar som har en viss typ av innehåll, t.ex. karta, fotografi eller tabell. Även om dessa termer i många fall förmodligen ursprungligen avsett fysiska handlingar, bör det knappast finnas någon anledning att anta att de skulle hindra elektroniska rutiner. Avgörande här är snarast i vilken form handlingen finns tillgänglig och vilka rutiner som faktiskt

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

förekommer i det berörda fallet. Detta är också den analys som generellt gjorts i genomgången. Att i nuläget ge sig in i en närmare analys av hur denna typ av formkrav generellt kan anpassas är enligt vår mening överflödigt.

I vissa fall kan det vara fråga om handlingsbeteckningar som har en klar rättslig eller annan formell innebörd. Denna innebörd kan vara knuten till handlingens funktion, men den kan också ha återverkningar på handlingens form. Exempel på sådana termer som förekommer i översynen är faktura, besiktningsinstrument, skattedeklaration och tullräkning. Att säga något generellt om denna typ av termer är knappast möjligt, utan det får avgöras från fall till fall om de kan uppfyllas med elektroniska rutiner eller ej. I en del fall kan det säkerligen vara svårt att dra gränsen mellan denna typ av handlingsbeteckningar och regler om presentationshandlingar.

5.6.2. Presentationshandlingar

Arbetsgruppens bedömning: Krav på presentationshandlingar

måste normalt antas hindra elektroniska rutiner. De kan normalt inte heller ändras.

Det bör övervägas i vilken utsträckning en presentationshandling faktisk är nödvändig för att kommunicera ett visst meningsinnehåll eller om det i stället är möjligt att inhämta de aktuella uppgifterna på annat sätt.

I vissa fall finns bestämmelser som innehåller termer som uppenbarligen avser en fysisk handling. I många av dessa fall är det antingen en handling som någon ska ha i sin besittning eller en handling som ska företes (presentationshandling). Det kan vara fråga om en handling som medföljer något, t.ex. en vara under transport (ledsagardokument). En typ av presentationshandlingar är legitimationshandlingar. Dessa kan vara sådana handlingar som ska styrka en persons identitet, men det kan också vara handlingar som ska styrka exempelvis att en person har rätt att i någon kapacitet företräda en viss organisation eller liknande.

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

Här används inte presentationshandling i någon mycket avgränsad betydelse, utan avseende alla typer av formkrav som avser handlingar som ska finnas i fysisk form. Gränsen för vad som är en presentationshandling kan i praktiken förmodligen vara problematisk. Det finns antagligen många fall där det finns en stark förväntan om en fysisk handling trots att denna inte är bärare av någon rättighet eller ska företes som legitimation, utan endast tjänar som bevismedel.

Det finns ett samband mellan presentationshandlingar och krav på underskrift, även om det ingalunda är självklart att en presentationshandling ska vara undertecknad av någon eller att en handling som ska undertecknas också ska användas som presentationshandling. Dock är det ofta så att en del av de beteckningar på dokument som nämns ovan anses innefatta ett krav på underskrift och då också ibland får karaktär av presentationshandling.

Att krav på presentationshandlingar normalt inte kan fullgöras med elektroniska rutiner är tämligen uppenbart. Om de kan och bör anpassas för att medge elektroniska rutiner måste därför avgöras i varje enskilt fall.

5.6.3. Beslut

Arbetsgruppens bedömning: Termen beslut och olika beteck-

ningar på vissa typer av beslut, t.ex. anmodan, erinran och föreläggande bör normalt inte anses hindra elektroniska rutiner.

Sådana krav bör därför inte anpassas för att tillåta elektroniska rutiner. De bör också kunna användas i framtiden.

Frågan om viljeyttringar och deras koppling till underskriftskrav har nämnts ovan. Ett särskilt fall av viljeyttring är myndigheternas ”viljeyttringar”, dvs. beslut. I genomgången har framkommit ett antal implicita formkrav som avser olika typer av myndighetsbeslut.

Termen beslut betecknar själva den intellektuella handlingen att fatta ett beslut. Detta är alltså det egentliga beslutet. Termen

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

används emellertid också som beteckning på det dokument, vari ett beslut dokumenteras och kommuniceras. Att det är fråga om två betydelser är i sig inget problem och knappast heller kontroversiellt. Såväl i författningstext som i vardagsspråk används termen i båda betydelserna. Normalt framgår av sammanhanget vad som avses.

Vissa typer av beslut har olika beteckningar beroende på beslutets innehåll och syfte. De kan t.ex. kallas anmodan, erinran, föreläggande och yttrande. Samma generella slutsatser som gäller termen beslut bör vara generellt giltiga även för dessa och liknande termer.

När det gäller själva beslutet kan detta omfattas av formkrav. Exempel på sådana formkrav som kan förekomma är t.ex. regler om omröstning eller regler om att ett beslut ska fattas vid ett sammanträde som äger rum på en viss plats och följaktligen utesluter elektroniska rutiner i samband med själva beslutsfattandet. Denna typ av formkrav har inte inventerats inom ramen för detta arbete och det saknas anledning att närmare utreda detta här.

Dokumentationen av beslutet rör två situationer som aktualiserar delvis olika överväganden. Den första avser den interna dokumentationen på myndigheten, den andra rör underrättelsen om beslutets innehåll till den det berör.

Beslutets innehåll ska dokumenteras bl.a. för att det i efterhand ska gå att kontrollera beslutets innehåll t.ex. om innehållet har betydelse för något annat beslut som ska fattas av samma eller en annan myndighet.38 Dokumentationen av beslut är också en förutsättning för att det på ett meningsfullt sätt ska bli möjligt att få insyn i och kontrollera myndighetens verksamhet. En särskild aspekt på denna kontrollfunktion är att beslut ska dokumenteras för att myndighetens verksamhet ska kunna revideras. Dokumentation av ett besluts innehåll och vem som fattat det möjliggör också ansvarsutkrävande t.ex. för tjänstefel.

Dessa och andra aspekter på dokumentationen aktualiseras framför allt när det gäller den interna dokumentationen av beslut på myndigheten. Här gör sig alltså höga krav på autenticitet och

38 Den senare situationen diskuteras också i avsnittet om kopior och bilagor.

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

beständighet gällande. Detta kan i praktiken komma till uttryck i att beslut dokumenteras på papper och undertecknas. Säkerheten garanteras också genom att det finns arkivföreskrifter om vilka typer av pennor, papper, skrivare etc. som får användas.

De grundläggande reglerna om myndigheters beslut finns i 18-21 §§förvaltningslagen. Där finns regler om innehållet i ett beslut och om att beslutet ska dokumenteras. Däremot finns inga formföreskrifter för beslut. Det finns sålunda inget krav på exempelvis undertecknande. I 31 § verksförordningen finns ett krav att det för varje beslut ska finnas en handling med visst innehåll. Begreppet handling måste rimligen ha samma innebörd som i TF och därför kunna uppfyllas även med elektroniska medel. Förutsatt att tillräckligt god säkerhet och spårbarhet uppnås kan det alltså inte sägas föreligga några författningshinder mot att dokumentera beslut elektroniskt.

När det gäller underrättelse om innehållet i ett beslut sker detta traditionellt genom att en pappershandling som återger beslutets innehåll sänds till den det rör. Denna handling kallas, som nämnts, även den för beslut (föreläggande etc.).

Det beslut som skickas till den enskilde har inte samma krav på autenticitet och beständighet som det beslut som dokumenteras hos myndigheten. Medborgaren måste kunna förlita sig på att dokumentet på ett korrekt sätt återger beslutet i så måtto att det inte är felskrivet. Medborgaren måste också kunna förlita sig på att dokumentet verkligen härrör från myndigheten och att det inte förvanskats under överföringen. Detta gäller oavsett om det överbringas muntligen, på papper eller med elektroniska rutiner.

Att de generella säkerhetskraven på underrättelse om beslut är relativt låga framgår av reglerna i 21 § tredje stycket förvaltningslagen. Enligt denna bestämmelse kan innehållet i ett beslut överbringas muntligen. Detta innebär att underrättelse om ett besluts innehåll kan göras genom ett telefonsamtal. Den lägsta acceptabla säkerhetsnivån för underrättelse om beslut får alltså sägas vara mycket låg.

De generella reglerna om underrättelse om beslut innehåller alltså inga formkrav. Detta i kombination med de låga säkerhets-

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

kraven på kommunikation av beslut leder oss till slutsatsen att myndigheters beslut inom ramen för gällande rätt kan dokumenteras och kommuniceras elektroniskt. Att detta förutsätter att myndigheten förvissat sig om att beslutets adressat har tillgång till redskap för att ta emot elektroniska meddelanden är självklart.

Enligt vår mening behövs generellt inga särskilda författningsändringar för att möjliggöra för myndigheterna att dokumentera och kommunicera innehållet i beslut, utan detta är möjligt redan idag. Dock förutsätter detta att myndigheten tillämpar något system som säkrar beslutshandlingens autenticitet och integritet.

5.7. Blankett, formulär

Arbetsgruppens bedömning: Krav på användning av blankett

eller att uppgifter ska lämnas enligt visst formulär kan normalt inte anses hindra elektroniska rutiner.

Sådana krav bör därför inte anpassas för att tillåta elektroniska rutiner. De bör också kunna användas i framtiden.

I kommunikation med myndigheter används traditionellt i betydande utsträckning blanketter. Det förekommer också många bestämmelser om att blankett ska användas. Blanketter används också i många situationer, där det i och för sig inte finns något bakomliggande uttryckligt författningskrav på att blankett ska användas.

Till frågan om blanketter hör frågan om formulär. Ett formulär är den struktur enligt vilken information ska lämnas, t.ex. på en blankett. Ett formulär kan även avse att information ska lämnas muntligen på visst sätt. Termen formulär kan dock även, åtminstone i vardagsspråk, beteckna en handling, alltså en blankett.

I praktiken är förmodligen användning av pappersblanketter en vanlig form för tillämpning av skriftlighetskrav. I blankettkravet kan i praktiken ligga ett underförstått krav på underskrift som består i att det på blanketten finns ett fält för underskrift.

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

Detta förhållande kan dock enligt vår mening inte innebära att ett krav på användande av blankett innebär ett implicit krav på underskrift.

Enligt vår mening får blankettkravet, i likhet med skriftlighetskrav, i första hand antas ha till syfte att en ansökan ska vara varaktig, tillgänglig och kommunicerbar. Vidare tjänar blanketten syftet att styra att information lämnas i en viss strukturerad form.

I genomgången har krav på blankett generellt inte ansetts hindra elektroniska rutiner. I några fall har påpekats att kravet på blankett inte är hindrande i sig, utan att hindret består i att de blanketter som i praktiken används är pappersblanketter. Hindret för användning av elektroniska rutiner ligger i dessa fall inte i själva blankettkravet. Hindret ligger i stället i att myndigheten inte tillhandahåller en elektronisk blankett.

Termen elektronisk blankett förekommer och torde inte vara främmande för den rättsliga terminologin. De syften som identifierats för blankettkrav kan uppfyllas också i den elektroniska miljön. Normalt torde det t.o.m. vara så att de bättre uppfylls vid elektroniska rutiner. En elektronisk blankett kan ju utformas så att det automatiskt kontrolleras att blanketten är fullständigt ifylld. Även uppgifters riktighet kan kontrolleras genom automatisk avstämning mot datalagrade uppgifter.

Sammantaget anser vi att termen blankett inte bör anses hindra elektroniska rutiner. I de fall då avsikten är att blanketten ska vara en pappersblankett bör detta förtydligas om det inte framgår på annat sätt. Detsamma gäller i de fall då ett krav på underskrift avses.

5.8. Kopia, original m.m.

Arbetsgruppens bedömning: Även om termer som kopia och

avskrift kan vara svårtolkade när de ska tillämpas på elektroniska rutiner bör sådana krav normalt inte anses hindra användning av elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

Termen original kan knappast på ett meningsfullt sätt användas om elektroniska handlingar. Den bör därför enligt vår mening användas endast i de fall man avser en pappershandling.

I många fall kan det finnas anledning att ändra krav på att kopior ska inges med krav att uppgifter ska inhämtas som stöder de förhållanden som ska styrkas med kopior. Detsamma gäller många krav på att handlingar av olika slag ska biläggas en ansökan.

Begreppen kopia och original är notoriskt svårbestämde i ITsammanhang. Frågor kring elektroniska kopior uppkommer i två grundsituationer beroende på om förlagan är elektronisk eller om den är fysisk, t.ex. en pappershandling. Dessa två situationer ger upphov till något olika frågor.

En väsentlig skillnad mellan digital och analog informationsrepresentation är att den digitala är helt entydig. Detta innebär att man i digitala system kan kopiera en datamängd så att kopian är identisk med ursprungsmängden. I fallet med en elektronisk kopia av en elektronisk förlaga har man alltså att göra med ett identiskt exemplar snarare än en kopia i traditionell mening. Egentligen är det mer relevant att tala om flera exemplar av handlingen, eftersom det inte går att på traditionellt sätt skilja ett elektroniskt originalexemplar från en elektronisk kopia.

Analog kopiering blir aldrig på samma sätt identisk. En elektronisk kopia av en pappershandling har alltså egenskaper som liknar egenskaperna hos en traditionell papperskopia när det gäller sättet på vilket innehållet i originalet återges. En väsentlig skillnad är dock att den elektroniska kopian i sig kan ligga till grund för ett obegränsat antal identiska kopieexemplar.

5.8.1. Kopia och avskrift

Termerna kopia och avskrift förekommer i ett antal bestämmelser, framför allt sådana som har att göra med att en kopia av en handling ska ges in i samband med ett ansöknings- eller anmälningsförfarande. Termerna avskrift och kopia torde rimligen ha

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

samma innebörd. Skillnaden mellan de två termerna är bara att avskrift är en mer ålderdomlig term. Man kan här jämföra med 2 kap. TF, där termerna används som liktydiga.

I genomgången har man i ett antal fall funnit att kravet på kopia bör kunna fullgöras med inskannade kopior. Dvs. att en kopia av en pappersförlaga kan vara elektronisk. Å andra sidan finns också ett antal fall där man funnit att förlagans form bör styra kopians form. Detta skulle då innebära att en förlaga i pappersform skulle kräva att en kopia måste vara i pappersform.

Mot bakgrund av vad som sagts ovan om likheten mellan en papperskopia av en pappersförlaga och en elektronisk kopia av en pappersförlaga måste slutsatsen rimligen bli att inskannade kopior ofta kan uppfylla krav på kopior enligt gällande rätt.

När det gäller elektroniska förlagor måste naturligtvis även elektroniska kopior godtas. I dessa fall är det dock mer adekvat att tala om flera exemplar, snarare än kopior.

Förhållandena blir dock annorlunda vid krav på bestyrkt kopia. Detta torde normalt tolkas såsom innebärande krav att en papperskopia ska vara försedd med en påskrift och en namnteckning. De kan därför inte fullgöras genom användning av elektroniska rutiner. I genomgången har det dock visat sig finnas fall där man gjort bedömningen att en kopia bör kunna bestyrkas med elektronisk signatur.

Även om innebörden av begreppen kopia och avskrift tycks skifta mellan olika ställen där de förekommer, anser vi att de generellt inte kan sägas hindra elektroniska rutiner. Enligt vår mening behöver därför krav på kopia och avskrift inte ändras för att medge elektroniska rutiner. Se dock även vad som sägs nedan om bilagor.

5.8.2. Exemplar

Termen exemplar kan många gånger vara mer rättvisande än termen kopia när man har att göra med elektroniska meddelanden. Enligt vår mening är den därför generellt sett att föredra framför termen kopia. Å andra sidan kan den vara förvirrande när den

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

förekommer i författningar som avser pappershandlingar. I sådana fall är det förmodligen ofta så att regelns innebörd inte kan vara annat än att det är pappersexemplar som avses.

I framtiden bör termen exemplar utan vidare kunna användas även för att beteckna såväl pappershandlingar som elektroniska handlingar. I en del befintliga regler kan den dock behöva ändras för att möjliggöra elektroniska rutiner. Detta behov får avgöras från fall till fall.

5.8.3. Original

I en del fall förekommer krav på att en handling ska företes i original. Om den handling som avses är en pappershandling, kan kravet på att den ska företes i original uppenbarligen inte avse något annat än en pappershandling, och följaktligen inte uppfyllas med elektroniska rutiner. Om originalhandlingen är en elektronisk handling blir istället kravet på att tillhandahålla en originalhandling mer eller mindre meningslöst eftersom det inte finns några original i traditionell mening i den elektroniska miljön.

Ett krav på att en handling ska företes i original kan möjligen sägas vara ett implicit formkrav. En handling som framställs enligt vissa regler och utan formkrav ska kanske i ett annat sammanhang i ett senare skede i handlingens livscykel företes i original. Detta kan då möjligen innebära att handlingen måste framställas i pappersform.

Bevekelsegrunderna för krav på original kan skifta. I vissa fall torde de innebära att en presentationshandling ska företes. I andra fall kan det vara att ett visst meningsinnehåll ska överbringas i beständig form.

Krav att en handling ska företes i original innebär enligt vår mening att elektroniska rutiner är uteslutna. Sådana regler bör därför ändras när avsikten är att inhämta uppgifter och inte att föreskriva ett krav på presentationshandling. Enligt vår mening bör användning av termen original undvikas i de fall det inte uttryckligen avser att föreskriva användning av pappershandlingar.

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

5.8.4. Bilagor

Det finns ett antal bestämmelser om att handlingar, t.ex. kopior, ska bifogas eller sändas som bilaga till exempelvis en ansökan. Dessa bilagor är i många fall kopior eller avskrifter av andra handlingar.

Bedömningarna av dessa bilageregler i genomgången liknar dem som gjorts beträffande kopior. Man har i vissa fall funnit att formen hos den handling som ska bifogas blir avgörande för om bilageregeln hindrar elektroniska rutiner. I andra fall har, i likhet med vad som sagts om kopior, föreslagits att bilagereglerna skulle kunna tillämpas så att inskannade handlingar bifogas.

Syftet med de flesta regler av denna typ kan vara att överbringa en originalhandling. Normalt är dock syftet snarare att underrätta en myndighet om ett visst sakförhållande, som ska styrkas med den bifogade handlingen. Det väsentliga i sammanhanget är alltså att myndigheten kan inhämta uppgifter på ett tillförlitligt sätt.

De förvaltningspolitiska intentionerna är att sådant uppgiftsinhämtande i framtiden ska ske genom att en myndighet inhämtar uppgifter direkt från den myndighet där uppgifterna finns. Detta sker också redan nu i många fall. Denna typ av bestämmelser borde därför på ett teknikneutralt sätt kunna utformas så att det föreskrivs att myndigheten ska inhämta uppgifter om ett visst sakförhållande. En sådan formulering medger att myndigheten väljer lämpligt kommunikationssätt. Detta kan innebära att man där så är lämpligt sänder en pappershandling eller där så är lämpligt sänder en elektronisk kopia. I andra fall kan det vara mer ändamålsenligt att myndigheterna kommunicerar exempelvis delar av innehållet i beslut på elektronisk väg.

Detsamma bör gälla i än högre grad för de fall då en myndighet upplyser en annan myndighet om t.ex. innehållet i ett beslut genom att översända en kopia av beslutet. I ett sådant fall borde det rimligen räcka att ange att myndigheten ska upplysa den andra myndigheten om innehållet i beslutet eller att uppgift om beslutet ska sändas till myndigheten. Det bör rimligen kunna

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

anförtros åt myndigheterna att finna lämpliga former för hur denna kommunikation ska ske.

Även om det är möjligt att omformulera reglerna och föreskriva att kopior får företes inskannade, är vi tveksamma till om det är lämpligt att vidta sådana åtgärder för närvarande. Sett i ljuset av att regler om kopior, bilagor etc. torde komma att bli inaktuella förefaller det enligt vår mening kortsiktigt att anpassa formkraven så att de tillåter elektroniska rutiner. I dessa fall bör istället reglerna anpassas så att de medger andra former av informationsinhämtning. Detta anpassningsarbete bör ske i samband med att nya lösningar utvecklas på respektive område.

5.9. Kungörelse m.m.

Arbetsgruppens bedömning: Termer som kungörelse och till-

kännagivande kan inte i sig anses hindra elektroniska rutiner. De behöver därför inte anpassas och bör kunna användas även framdeles.

Bland kungörelseregler finns många regler som anvisar ett visst sätt för kungörelse som inte är elektroniskt. Sådana krav utesluter dock ofta inte att elektroniska kommunikationsvägar används parallellt med traditionella.

Det finns ett antal termer som har att göra med det sätt på vilket en myndighet under formella former kommunicerar utåt till en vid krets. Det gäller t.ex. kungörelse, tillkännagivande och underrättelse. I likhet med vad som sägs ovan om generella kommunikationstermer kan sådana krav på kungörelse knappast i sig anses vara hindrande formkrav.

Det finns också ett antal kungörelseregler som anvisar en viss, icke elektronisk kommunikationsväg. Exempelvis finns regler som säger att en kungörelse ska ske genom anslag, märke, skylt, radiouppläsning och i ortstidning.

Generellt är det i framtiden förmodligen mer ändamålsenligt att använda elektronisk kungörelse än traditionella kungörelsemetoder. En elektronisk kungörelse kan ju förväntas nå en avse-

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

värt större krets än de som har möjlighet att besöka en myndighet för att exempelvis ta del av kungörelser på myndighetens anslagstavla.

En särskild form av kungörelse är föreskrifter som ska publiceras i en författningssamling. Här vill vi endast erinra om att myndigheternas författningssamlingar enligt rättsinformationsförordningen (1999:175) ska finnas tillgängliga elektroniskt för allmänheten. Denna bestämmelse torde vara en tillräcklig garanti för elektronisk tillgänglighet oavsett hur myndigheten i och för sig väljer att föra sin författningssamling internt.

Om kungörelseregler kan generellt sägas att de i allmänhet knappast utesluter elektroniska kungörelser. Däremot föreskrivs andra kungörelseformer som obligatoriska. Elektronisk kungörelse torde dock normalt vara fullt möjlig parallellt med den traditionella. Dessa regler kan därför inte sägas hindra elektroniska rutiner i den mening som avses i vårt uppdrag.

När det gäller krav på kungörelse genom tidning och genom radiouppläsning föreligger i och för sig knappast hinder mot användning av elektroniska rutiner, eftersom förmodligen såväl ortstidningen som radiostationen tar emot elektroniskt förmedlade texter för publicering eller uppläsning.

5.10. Intern hantering, dokumentation m.m.

Arbetsgruppens bedömning: Termer som hänför sig till den

interna hanteringen i en myndighet eller ett företag, t.ex. akt, anteckning, dokumentation, förteckning, liggare, längd, protokoll, rulla, och sammanställning bör normalt inte anses hindra elektroniska rutiner.

Sådana regler bör därför inte ändras och termerna bör kunna användas även framdeles.

Ett antal termer som har karaktär av formkrav hänför sig huvudsakligen till den interna hanteringen i myndigheten eller företaget. Det kan vara termer som akt, anteckning, dokumentation eller protokoll. Dessa termer kan ha skiftande betydelse i olika

Ds 2003:29 Bedömning av olika typer av formkrav

sammanhang. Naturligtvis förekommer även andra formkrav även i dessa sammanhang, t.ex. krav på att handlingar ska undertecknas.

På många myndigheter är handläggningen helt eller delvis elektronisk. Detta sker normalt utan särskilda författningsändringar utan att detta ansetts problematiskt. Att t.ex. en akt eller en anteckning kan vara elektronisk är självklart. Detta tydliggörs också av att elektroniskt material hos myndigheterna enligt arkivförfattningarna ska arkiveras elektroniskt.

Generellt anser vi därför att det är uppenbart att de termer som hänför sig intern hantering av handlingar inte hindrar elektroniska rutiner. Reglerna behöver därför normalt inte anpassas eller förtydligas för att tillåta elektronisk handläggning.

Däremot kan det naturligtvis finnas implicita formkrav i vissa fall. Exempelvis kan ett protokoll normalt vara elektroniskt. Ska det däremot justeras torde detta kräva en underskrift. I dessa fall bör gälla vad som ovan sagts om implicita underskriftskrav.

Hit hör också beteckningar på förteckningar och liknande, t.ex. förteckning, liggare, längd, rulla och sammanställning. Sådana regler har i genomgången i vissa fall bedömts hindra elektroniska rutiner, i andra inte. Även om förhållandena naturligtvis är olika på olika områden, är det rimligt att anta att många sådana förteckningar redan idag förs elektroniskt utan att det finns särskilda regler om detta. Som huvudregel bör dessa begrepp enligt vår mening inte anses vara formkrav som hindrar elektroniska rutiner.

I vissa fall finns regler som antyder att införandet av uppgifter i förteckningar ska ske för hand. Exempelvis kan det föreskrivas att en signatur ska anbringas i förteckningen. Exempel på en sådan regel som öppnar för både pappershantering och elektroniska rutiner finns i 3 § 3 st. patientjournallagen (1985:562), som föreskriver att en ”journalanteckning skall om inte synnerligt hinder möter signeras av den som svarar för uppgiften”. Om denna typ av regler kräver anpassning får avgöras från fall till fall.

I detta sammanhang bör nämnas sådana regler som föreskriver att myndigheter eller andra organ ska få tillgång till handlingar,

Bedömning av olika typer av formkrav Ds 2003:29

uppgifter eller dokumentation för granskning, tillsyn, inspektion, revision eller liknande. Dessa regler är enligt vår uppfattning inte formkrav i sig, utan får sitt innehåll från de regler som eventuellt reglerar formen för de handlingar som ska inspekteras.

5.11. Procedurkrav

Arbetsgruppens bedömning: Krav på att en rättshandling ska

utföras på ett visst sätt kan hindra elektroniska rutiner. I många fall kan de förmodligen inte heller anpassas på lämpligt sätt. Särskild uppmärksamhet bör på detta område ägnas åt de krav som avser att åstadkomma personlig närvaro.

Med procedurkrav avses krav på att en handling måste utföras på visst sätt för att en viss rättsverkan ska inträda. Ett typexempel är att äktenskap måste ingås genom att kontrahenterna är närvarande och genomgår en viss procedur. Många sådana krav bygger på att någon är personligen närvarande, vilket inte går att uppfylla elektroniskt. Endast ett fåtal procedurkrav har hittats i genomgången. De flesta har bedömts vara sådana att de även fortsättningsvis bör hindra elektroniska rutiner.

Av särskilt intresse är de fall då ett formkrav innebär krav på personlig inställelse, fast detta inte framgår av bestämmelsens ordalydelse. I dessa fall bör övervägas om formkraven ska förtydligas så att det framgår att personlig inställelse avses.

Det är inte möjligt att generellt säga om och hur procedurkrav kan anpassas för att tillåta elektroniska rutiner. Det får därför avgöras från fall till fall.

6. Synpunkter och rekommendationer för det vidare arbetet

Arbetsgruppens bedömning: När det gäller de formkrav som

enligt den bedömning som gjorts bör ändras är det av vikt att arbetet inte avstannar. Arbetet bör även fortsättningsvis ske i respektive departement utifrån de prioriteringar och förutsättningar som råder på varje område.

Vi föreslår dock att det bör finnas någon mekanism för samordning, i första hand avseende utfallet av remissbehandlingen.

Regeringen bör överväga om, och i sådant fall i vilken form, de generella ställningstaganden, som görs utifrån våra bedömningar, bör underställas riksdagen.

Det är viktigt att nya formkrav utformas i kontakt med berörda myndigheter och parallellt med att nya elektroniska tjänster utvecklas.

Vårt arbete bör beaktas inom ramen för det arbete med regelförenkling som sker i Regeringskansliet och på myndigheterna.

Varje departement bör på lämpligt sätt uppmärksamma sina pågående kommittéer och utredningar på innehållet i rapporten.

Nya hindrande formkrav bör inte införas på något område om det inte är särskilt motiverat.

6.1. Inledning

Det är ett omfattande material som redovisas i vår rapport. I våra direktiv betonas att det saknas en samlad bild av hur olika formkrav påverkar förutsättningarna för ökad användning av elektroniska rutiner.

Synpunkter och rekommendationer för det vidare arbetet Ds 2003:29

Med den inventering och analys som redovisas i vår rapport är det nu möjligt att lättare än tidigare göra sig en översiktlig och strukturerad bild av olika författningsmässiga svårigheter och hinder för elektronisk kommunikation samt elektronisk dokument- och ärendehantering i förvaltningen och i samhället i övrigt. Vi menar att just denna möjlighet till överblick är det väsentliga resultatet av arbetet.

När det gäller behovet av vidare arbete föranleder de tre grupper av bestämmelser som identifierats ovan (avsnitt 4.1) något olika överväganden.

För gruppen av bestämmelser som bedömts inte hindra elektroniska rutiner krävs naturligtvis inga vidare åtgärder. I dessa fall finns alltså de nödvändiga förutsättningarna för myndigheter och andra tillämpare att utveckla lösningar för elektronisk kommunikation inom ramen för gällande rätt. Åtminstone finns inga formkravshinder. Inom denna grupp finns också ett mindre antal bestämmelser som rör fall där papperskommunikation alltid används, och där även framdeles papperskommunikation bör användas. I dessa fall måste alltså reglerna ändras så att det tydliggörs att elektroniska rutiner inte är tillåtna.

För de formkrav som bedömts onödigtvis hindra elektroniska rutiner, krävs författningsändringar för att tillhandahålla förutsättningar för elektroniska rutiner. Våra förslag i detta avsnitt hänför sig i första hand till denna grupp av bestämmelser.

Gruppen av hindrande formkrav, som inte bör ändras föranleder något olika åtgärder, eftersom skälen till att reglerna för närvarande inte bör ändras skiljer sig åt. Tydligast i denna grupp är de formkrav som ännu inte är färdiganalyserade, där det hittillsvarande arbetet helt enkelt bör fortsätta. Om och när de bör ändras bör naturligtvis samma principer gälla som för gruppen av hindrande formkrav som bör ändras mer omgående.

Även om våra ställningstaganden i första hand hänför sig till arbetet med att undanröja befintliga formkrav anser vi att dess stora värde kan ligga i framtiden. Våra generella ståndpunkter bör vara vägledande inte endast för det fortsatta arbetet inom Regeringskansliet med de författningar som omfattas av genom-

Ds 2003:29 Synpunkter och rekommendationer för det vidare arbetet

gången. Sitt verkligt stora värde bör de enligt vår mening kunna ha vid utformningen av nya regler.

Våra bedömningar och rekommendationer i detta avsnitt bygger på våra bedömningar i avsnitt 3.

6.2. Fortsättning av arbetet i Regeringskansliet

En självklar fortsättning, som förutsätts i vårt uppdrag, är att det påbörjade arbetet med de formkrav som identifierats fortsätter. Som framgår nedan anser vi att arbetet med enskilda formkrav även fortsättningsvis bör ske i departementen. Varje departement planerar och prioriterar på vanligt sätt detta arbete utifrån de förutsättningar som råder på det egna området.

Även om arbetet inom respektive område sker i departementen finns det anledning att ha en viss samordning av det fortsatta arbetet. För att följa upp och garantera genomförandet av våra förslag krävs en mekanism för att ta ett samlat ansvar för förslagens förvaltning inom Regeringskansliet. Detta ansvar kan knappast åvila något enskilt departement eller någon enskild enhet, utan får istället ses som ett kvardröjande kollektivt ansvar hos arbetsgruppen för genomförandet av ändringar i enlighet med våra förslag.

Behovet av en sådan samordning aktualiseras efter att vår rapport remissbehandlats. Om utfallet ger anledning att ändra våra tidigare, generella ställningstaganden är det rimligt att dessa nya ställningstaganden görs på liknande sätt som de ursprungliga, dvs. departementsövergripande. Vi anser därför att det är av vikt att resultatet av remissomgången bedöms på ett samlat sätt inom Regeringskansliet.

Vi anser också att våra slutsatser bör beaktas i pågående arbete som inte omfattats av detta projekt, t.ex. sådant arbete som bedrivs i kommittéer. Vi anser därför att varje departement på lämpligt sätt bör uppmärksamma sina kommittéer och utredningar på innehållet i rapporten.

Synpunkter och rekommendationer för det vidare arbetet Ds 2003:29

6.3. Proposition till riksdagen

Arbetet inom ramen för detta projekt kommer att föranleda ett antal lagändringar som i större eller mindre utsträckning grundas på de ställningstaganden som regeringen gör med utgångspunkt i våra generella bedömningar. Det kan därför finnas anledning för regeringen att överväga om dessa ställningstaganden på ett samlat sätt bör underställas riksdagen. Innebörden och värdet av en proposition kan i första hand vara att riksdagen ges möjlighet att se helhetsbilden och ta ställning till de generella slutsatserna och en utveckling efter de riktlinjer som framgår av vårt arbete och den gradvisa förändring av det offentliga rummet som mycket väl kan bli följden av förverkligandet av vårt arbete.

Detta kan ske på ett antal olika sätt. Vi har identifierat fyra huvudalternativ som skiljer sig något till form, innehåll och genomförandeprocess.

- En lagstiftningsproposition med alla aktualiserade ändringar - En lagstiftningsproposition med en generell bestämmelse - En lagstiftningsproposition med några viktiga ändringar - En skrivelse eller proposition utan lagförslag

En lagstiftningsproposition med alla aktualiserade ändringar handlar om att man söker iordningställa en stor del av de lagändringar som aktualiserats och samlar dem i en gemensam proposition där lagstiftningsmotiven hämtas från vårt arbete. En sådan proposition skulle då i första hand omfatta en del av det sextiotal lagbestämmelser som departementen bedömt hindra elektroniska rutiner och bör anpassas för att tillåta sådana. Ett sådant förfarande skulle överensstämma med tillvägagångssättet vid motsvarande arbete i Norge.39

En styrka i vårt arbete har varit att analysen av varje formkrav har gjorts av ansvarigt departement med utgångspunkt från en genuin kunskap om den rättsliga miljö där bestämmelsen finns.

39 Ot. prp. nr. 108 2000-2001 Om lov om endringer i diverse lover for å fjerne hindringer for elektronisk kommunikasjon och Ot. prp. nr. 9 2001-2002 Om lov om endringer i diverse lover for å fjerne hindringer for elektronisk kommunikasjon.

Ds 2003:29 Synpunkter och rekommendationer för det vidare arbetet

Det är naturligtvis viktigt att en eventuell gemensam proposition inte förtar eller motverkar denna styrka. En gemensam proposition ställer höga krav på att materialet hänger samman på ett överskådligt sätt, även om propositionen upptar ett antal lagändringar som delvis hör hemma i olika författningsmiljöer.

Om detta handlingsalternativ väljs, är det av vikt att det inte hindrar redan pågående eller planerat, ordinarie författningsarbete i departementen p.g.a. att dessa tvingas avvakta färdigställandet av en proposition och dess slutliga behandling i riksdagen.

Det andra alternativet bygger på en lagstiftningsproposition med en ändring som ges generellt genomslag. Detta handlar om att man förelägger riksdagen en speciell lagstiftning med anknytning till hela den aktualiserade problematiken. Så har man gjort i Finland där man stiftat en särskild lag om elektronisk kommunikation i förvaltningen. Denna lag föreskriver dels att det generellt är tillåtet att använda elektronisk kommunikation med förvaltningen, dels att det ska vara tillåtet att fullgöra krav på underskrift med elektroniska signaturer. Detta alternativ har diskuterats ovan i avsnitt 3.4.4. Som framgår där anser vi att detta inte är ett realistiskt alternativ eftersom genomslaget av en sådan förändring vore alltför svåröverskådligt.

Alternativet att förelägga riksdagen en lagstiftningsproposition med vissa viktigare ändringar har drag av båda de föregående angreppssätten. En sådan proposition skulle utformas på så sätt att man föreslår riksdagen samtidiga ändringar i några författningar som bedöms som särskilt centrala och bygger propositionen på motiv som hämtas från vårt arbete. Tonvikten i en sådan proposition skulle då ligga på de generella ställningstagandena som bör vara vägledande för vidare lagstiftningsarbete. Detta arbete får då ske i särskild ordning.

En sådan lösning skulle medföra att de principiella övervägandena underställs riksdagen på ett pedagogiskt sätt. De skulle illustreras av viktiga författningsändringar. Problemet är att det kan vara svårt att hitta några enskilda bestämmelser som skulle kunna ändras med några större praktiska konsekvenser. För förvaltningens del gäller redan nu att elektroniska rutiner generellt är

Synpunkter och rekommendationer för det vidare arbetet Ds 2003:29

tillåtna, och genomgången har uppdagat att de flesta formkraven finns i specialbestämmelser. Detta alternativ förutsätter alltså att man verkligen hittar centrala bestämmelser som innehåller hindrande formkrav. Faran är också att denna typ av ändringar blir sådana bestämmelser som tillåter elektroniska rutiner där de aldrig varit förbjudna. Att vi anser att sådana bestämmelser är mycket olämpliga har diskuterats i avsnitt 3.3.1.

Slutligen återstår ett förslag som bygger på att de principiella övervägandena underställs riksdagen i en skrivelse eller proposition utan förslag till lagändringar. De tänkta lagändringarna får då komma i ett senare led. En möjlighet är att göra en sådan skrivelse eller proposition som en del av den förvaltningspolitiska återrapporteringen till riksdagen. Syftet med en sådan proposition eller skrivelse till riksdagen är i första hand att informera om ett planerat författningsarbete och ge de viktigaste skälen för detta. I fortsättningen kan en sådan proposition åberopas och ligga till grund för varje ny lagändring som behövs i det fortsatta arbetet med undanröjande av formkravshinder. En fördel med detta angreppssätt är att våra principiella ställningstaganden framställs på ett pedagogiskt sätt för riksdagen så att man vid framtida författningsändringar kan hänvisa till de generella motiven. Samtidigt slipper man också en del av den samordning som tidigare alternativ kräver, och som hotar att onödigtvis fördröja processen. Den praktiska betydelsen av och genomslaget för en sådan skrivelse eller proposition kan dock ifrågasättas.

Alla alternativen ger möjlighet att för riksdagen presentera hela vidden av arbetet och det väsentliga utfallet av remissomgången.

Vilken lösning som slutligen väljs bör avgöras i den vidare behandlingen i Regeringskansliet med hänsyn till bl.a. remissinstansernas synpunkter och befintliga planer för lagstiftningsarbetet.

6.4. Arbete med myndigheterna

Ds 2003:29 Synpunkter och rekommendationer för det vidare arbetet

Departementen har under arbetet i varierande grad varit i kontakt med de myndigheter som berörs av reglerna. De kontakter som förekommit har inte varit samordnade under arbetets gång.

Vårt arbete har sin bakgrund i förvaltningspolitiken. Förvaltningsrätten har också utgjort projektets huvudsakliga fokus. Själva motivet för att undanröja onödiga formkrav är i grunden att möjliggöra elektronisk hantering hos myndigheterna. Detta innebär också enligt vår mening att myndigheterna på ett aktivt sätt måste delta i det fortsatta arbetet. En första möjlighet att göra det är naturligtvis remissbehandlingen.

Även framdeles bör författningsarbetet ske med en tydlig koppling till att myndigheterna utvecklar nya elektroniska tjänster.

Departementen bör också utnyttja den möjlighet till stöd i prioriteringsarbetet som myndigheterna kan ge. Vi vill därför särskilt erinra om att myndigheterna har möjlighet att fästa regeringens uppmärksamhet på ändringar som kan behöva göras på det egna författningsområdet.

6.5. Vidare utredningsarbete

I vårt arbete har utredningsbehov på olika delområden aktualiserats. En hel del utredningsarbete har också initierats som en följd av eller i anslutning till vårt arbete. Vi finner inte anledning att här närmare ta upp sådana utredningsfrågor, utan de får lösas av berört departement i enlighet med ordinarie arbetsformer.

Införandet av elektroniska rutiner kan vara ett viktigt inslag i arbetet med regelförenklingar för att minska den administrativa bördan för företag.40 Vårt arbete har varit helt inriktat på formkraven i sig, och regelförenklingsfrågan har inte beaktats särskilt, även om det kanske ibland hade varit önskvärt. Vi förutsätter att våra slutsatser på lämpligt sätt beaktas inom ramen för det arbete med regelförenkling som bedrivs inom Regeringskansliet och på myndigheterna.

40 Se skr. 2002/03:8 Regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på små företag, s. 3, och prop. 2002/03:1 Utgiftsområde 2 s. 33.

Synpunkter och rekommendationer för det vidare arbetet Ds 2003:29

När det gäller vidare utredningsarbete vill vi peka på vikten av att våra slutsatser beaktas inom ramen för fortsatt arbete som föranleds eller berörs av vårt arbete. Även på områden som inte omfattats av vårt arbete kan våra slutsatser vara av betydelse.

Slutligen vill vi betona att det för allt fortsatt utredningsarbete inom samtliga områden är en självklar rekommendation från oss att nya hindrande formkrav inte bör införas om det inte är särskilt motiverat.

6.6. Konsekvenser

Eftersom våra förslag inte omfattar författningsändringar i enskilda fall, utan endast generella synpunkter på hur författningsändringar bör göras och på hur den fortsatta arbetsprocessen bör se ut, är det knappast möjligt att göra någon detaljerad konsekvensanalys. I detta avsnitt ges därför endast några kortfattade synpunkter på konsekvenserna av våra förslag.

När det gäller den generella frågan att införa möjligheter till elektronisk kommunikation med förvaltningen anser vi i och för sig inte att det faller inom vårt uppdrag att närmare analysera konsekvenserna av en sådan förändring. Regeringen har redan tidigare entydigt uttalat att samtliga offentliga tjänster som kostnadseffektivt kan tillhandahållas elektroniskt också ska tillhandahållas elektroniskt. Denna målsättning utgör utgångspunkten för vårt arbete i de delar det berör förvaltningsrätten. Eftersom vårt arbete är en del av genomförandet av denna målsättning finner vi inte att det finns anledning för oss att ompröva den konsekvensanalys som föregått regeringens ställningstagande. Någon generell analys av de finansiella konsekvenserna anser vi därför inte att vi bör göra, utan en sådan analys får i enlighet med regeringens målsättning göras i varje enskilt fall.

När det gäller konsekvenserna för små och medelstora företag hänvisar vi till vad som sagts ovan om hur elektronisk ingivning, ärendehandläggning och uppgiftsutväxling mellan myndigheter innebär en betydande minskning av den administrativa bördan. Möjligheten att tillhandahålla offentliga tjänster elektroniskt har

Ds 2003:29 Synpunkter och rekommendationer för det vidare arbetet

positiv betydelse för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet.

När det gäller konsekvenser för brottsligheten är det inte möjligt att säga något generellt för alla de områden som berörs. Vi vill dock framhålla att möjligheterna att utnyttja system för brottsliga ändamål minskas i första hand genom tekniska och administrativa åtgärder. Själva möjligheten att använda elektronisk kommunikation i sig kan knappast sägas påverka brottsligheten. Att det i vissa fall kan uppstå en diskrepans mellan vilka förfaranden som är straffbara i traditionell miljö och i IT-miljö har diskuterats ovan.

Våra förslag har inga särskilda konsekvenser för den kommunala självstyrelsen, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

Bilaga 1: Direktiv

Regeringsbeslut 2002-01-24, Ju 2002/462

Samlad översyn av formkrav i lagar och förordningar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering

Regeringen beslutar

- att Regeringskansliet departementsvis skall se över gällande

formkrav i lagar och förordningar och överväga behoven av förändringar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering; riktlinjer för arbetet redovisas i bilaga, - att en arbetsgrupp inrättas inom Regeringskansliet för att

samordna arbetet, - att departementen i arbetsgruppen skall företrädas av chefs-

tjänstemän eller chefer för rättssekretariaten, - att Justitiedepartementet skall svara för ordförandeskap och

sekretariat i arbetsgruppen, - att uppdra åt Statskontoret att biträda Justitiedepartementet

genom att ställa resurser till förfogande för arbete i sekretariatet, - att arbetsgruppen senast den 15 december 2002 till Justitie-

departementet skall lämna en samlad redovisning av vilka regeländringar som genomförts, pågår och planeras som underlag för ställningstaganden till det fortsatta arbetet.

Bilaga 1: Direktiv Ds 2003:29

Bilaga till regeringsbeslut 2002-01-24, Ju 2002/462

Samlad översyn av formkrav i lagar och förordningar i syfte att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation och elektronisk dokument- och ärendehantering

1. Bakgrund

Regeringen har i prop. 1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla redovisat olika åtgärder som behövs för att skapa förutsättningar för en ökad elektronisk kommunikation i samhället. Regeringen bedömde i propositionen att betryggande säkerhetsfunktioner baserade på krypteringsteknik och elektroniska signaturer måste utvecklas. I propositionen aviserade regeringen en översyn av lagstiftningen gällande formkrav och genomförandet av de förändringar som är nödvändiga för att ersätta den traditionella hanteringen av pappersbundna dokument med elektronisk kommunikation. Detta innebär en omfattande inventering av nuvarande regelverk och en bedömning av vilka ändringar som är motiverade med beaktande av de syften som ligger bakom de olika formkraven.

I regeringens förvaltningspolitiska handlingsprogram redovisas omfattande insatser för att förbättra de statliga myndigheternas service till medborgare och företag. Ett vägledande begrepp i arbetet med att utveckla förvaltningens service har blivit 24-timmarsmyndigheten. Det syftar på myndigheter som är elektroniskt tillgängliga för informationsinhämtande och ärendehantering. Ett mål är att medborgare och företag skall kunna få information, ställa frågor, lämna uppgifter samt uträtta andra ärenden när det passar dem oberoende av kontorstider och geografisk belägenhet.

I handlingsprogrammet redovisar regeringen vilka åtgärder som kommer att vidtas för att uppnå de mål som ligger i begreppet 24-timmarsmyndighet. I dessa åtgärder ingår bl.a. att skapa tekniska och legala förutsättningar för elektronisk

Ds 2003:29 Bilaga 1: Direktiv

kommunikation och dokumenthantering mellan myndigheter, företag och medborgare. Departementsvisa översyner av lagar och förordningar skall genomföras i syfte att, där det är lämpligt, underlätta införandet av interaktiva och integrerade elektroniska tjänster. Framför allt avser detta användningen av elektroniska signaturer.

Regeringen har i prop. 2001/02:9 Vissa socialförsäkringsfrågor lämnat förslag till lagstiftning om en försöksverksamhet med 24timmarsmyndighet inom socialförsäkringsadministrationen. Försöksverksamheten skall enligt riksdagens beslut (bet. 2001/02:SfU5, rskr. 85) omfatta förmånerna föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning och pågå t.o.m. den 30 juni 2003. Försöksverksamheten skall ge underlag för den fortsatta utvecklingen och lagregleringen av elektroniska självbetjäningstjänster. I propositionen framhåller regeringen att utvecklingen av 24- timmarsmyndigheter torde påkalla ett mer övergripande lagstiftningsarbete, inte minst när det gäller förvaltningsrätten.

2. Motsvarande initiativ i andra länder

Internationellt pågår ett omfattande arbete för att främja utvecklingen av informationssamhället och skapa goda förutsättningar för elektronisk handel och elektronisk förvaltning. I detta arbete ingår moderniseringen av lagstiftningen som en viktig del.

I Norge har regeringen under våren 2001 lagt fram en proposition med samlade förslag till lagändringar inom alla departementsområden. Underlaget för propositionen har tagits fram i en process som involverat alla departement i en omfattande inventering och bedömning av all relevant lagstiftning. Arbetet har bedrivits i projektform under en styrgrupp med representanter från Justitie- och polisdepartementet, Närings- och handelsdepartementet och Arbets- och administrationsdepartementet. Projektsekretariatet har varit lokaliserat till Närings- och handelsdepartementet, som också haft ansvar för genomförandet av projektet.

Bilaga 1: Direktiv Ds 2003:29

I Danmark har en kommitté (udvalg) tillsatt av Justitieministeriet övervägt behoven av lagreglering när det gäller användningen av elektronisk kommunikation i samband med formkrav i lagstiftningen. Som underlag för sina bedömningar har kommittén gått igenom lagstiftningen inom fyra departementsområden. I ett delbetänkande i februari 2001 konstateras att det är svårt att uttala sig generellt om formkravs betydelse vid elektronisk kommunikation. Kommittén anser det därför nödvändigt att gå igenom lagstiftningen systematiskt. En sådan genomgång bör enligt kommittén företas av varje enskilt departement, som har den nödvändiga sakkunskapen med hänsyn till innebörden och användningen av de olika bestämmelserna med formkrav.

I Finland beslutades i februari 1998 att Justitiedepartementet och övriga departement före den 30 juni 1999 skulle förbereda ändringar i lagstiftningen som var nödvändiga för att möjliggöra elektronisk kommunikation i förvaltningen. Ett antal lagändringar har därefter under 1999 beslutats av Riksdagen. En särskild lag om elektronisk kommunikation i förvaltningen har också införts. Lagen utgör ett ramverk med bestämmelser om myndigheternas och medborgarnas rättigheter, skyldigheter och ansvar i samband med elektronisk kommunikation i förvaltningen.

I Storbritannien har regeringen högt ställda mål när det gäller att erbjuda offentliga tjänster elektroniskt. I maj 2000 beslutade parlamentet om en ny lag, the Electronic Communications Act, som bl.a. innehåller bestämmelser som ger enskilda ministrar befogenhet att genom förordning (order) ändra i lagstiftning för att underlätta elektronisk kommunikation. För att påskynda arbetet skall alla ministerier rapportera till Cabinet Office (office of e-Envoy) om vilka anpassningsåtgärder de planerar att vidta. Alla förändringar skall vara genomförda vid utgången av år 2002.

3. Formkravens betydelse för möjligheterna till ökad elektronisk kommunikation

Ds 2003:29 Bilaga 1: Direktiv

I många sammanhang finns inga rättsliga hinder för elektronisk kommunikation. I den privata sektorn råder avtalsfrihet. Endast inom vissa områden såsom fastighetsköp m.m. finns krav på att avtal skall ingås skriftligen eller undertecknas eller att skriftliga bevis för att avtal ingåtts måste företes. Det står således i regel ett privat rättssubjekt fritt att använda elektronisk kommunikation i samband med avtalsslut. Vidare bygger svensk rätt på principen om fri bevisföring och bevisvärdering. Detta innebär att parterna i princip får åberopa alla bevis de finner ändamålsenliga och att rätten avgör vad som kan anses bevisat och kan läggas till grund för domen. Elektronisk dokumentation och kommunikation kan alltså fritt användas som bevis i domstol under samma förutsättningar som pappersdokumentation och -kommunikation. Inom förvaltningen står det i många fall myndigheterna fritt att avgöra vilka krav som skall ställas på den interna kommunikationen och även vilka krav som ställs på kommunikationen med medborgarna. På många områden finns dock verkliga eller upplevda hinder för användningen av elektronisk kommunikation.

Det finns i dag författningsbestämmelser som hindrar, eller i vart fall uppfattas hindra, användning av elektronisk kommunikation och elektroniska dokument. Bestämmelserna är i de flesta fall utformade utan tanke på elektronisk kommunikation. De kan vara utformade så att de förutsätter pappersbaserad kommunikation utan att detta i och för sig varit avsett. De vanligaste bestämmelserna av denna typ är krav på skriftlighet och (egenhändigt) undertecknande.

Den rättsliga tolkningen av krav på skriftlighet och undertecknande i en elektronisk miljö är inte självklar, och på många områden råder i dag osäkerhet om elektronisk kommunikation uppfyller sådana krav. Det är i och för sig möjligt att domstolar och myndigheter i praktiken kommer att finna att elektroniska dokument i vissa fall uppfyller sådana formkrav.

Vad gäller krav på undertecknande framstår detta dock som mindre troligt. Det saknas auktoritativa uttalanden till stöd för en sådan utveckling och de uttalanden som finns tycks i vissa fall

Bilaga 1: Direktiv Ds 2003:29

motstridiga. I vart fall synes det på goda grunder kunna hävdas att krav på undertecknande i lagar, förordningar och föreskrifter i dag som huvudregel inte kan uppfyllas med elektronisk kommunikation.

Uttryckliga krav på skriftlighet utesluter naturligtvis användningen av muntliga rutiner. I övrigt får det anses råda osäkerhet om vad kravet närmare besett innebär. I vissa fall kan avsikten ha varit att däri också inbegripa ett krav på undertecknande. Detta motsägs dock av att det i vissa författningar där det finns ett skriftlighetskrav också föreskrivs att handlingarna skall vara undertecknade (se t.ex. 9 § konsumentkreditlagen [1982:830] och 13 kap.1 och 2 §§rättegångsbalken). I nyare lagstiftning har regeringen i vissa fall i förarbetena angivit att ett krav på skriftlighet inte utesluter elektronisk kommunikation, såsom vid kravet på skriftlig anmälan i 11 § personuppgiftslagen (1998:204) (se prop. 1997/98:44, s. 122 och 132) eller på skriftlig information i 12 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer (se prop. 1999/2000:117, s. 74). I ett lagstiftningsärende om elektronisk upphandling har regeringen intagit motsatt ståndpunkt (se prop. 1999/2000:128, s. 21). I åter andra fall har regeringen med hänvisning till den rådande osäkerheten uttryckligen förklarat att ställning inte tas till huruvida ett skriftlighetskrav låter sig förenas med elektronisk kommunikation (se prop. 2000/01:13 Ändringar i patentlagen, s. 38 och prop. 2001/02:9 Vissa socialförsäkringsfrågor, s. 44). I en kommentar till förvaltningslagen (1986:223) (Hellners och Malmqvist, Nya förvaltningslagen med kommentarer, 5:e uppl., 1999) sägs att det vid krav på skriftlighet inte gärna kan godtas att en åtgärd vidtas genom ett elektroniskt meddelande.

I de fall syftet med skriftlighetskravet endast är att utesluta muntlig kommunikation kan skälet vara att det skrivna ordet har egenskaper som en muntlig kommunikation inte har, t.ex. att meningsinnehållet ges en klar, varaktig och tillgänglig form. Exempel på detta är regler om tjänsteanteckningar och protokollföring. I de fall det är valfritt för parterna att använda skriftlig eller muntlig form, t.ex. vid hyresavtal, ligger det nära

Ds 2003:29 Bilaga 1: Direktiv

till hands att förstå bestämmelserna så att de inte utesluter användning av elektroniska dokument om parterna är eniga om det. Sådana krav är inte till hinder för användning av elektroniska dokument. Skriftlighetskravet kan alltså uppfyllas såväl med skrift på papper som med elektroniska dokument på beständiga lagringsmedier.

Då skriftlighetskravet uppfattas strängare kan det till grund för kravet, utöver de tidigare nämnda egenskaperna hos ett pappersdokument, ligga krav på autenticitet och integritet, dvs. att avsändaren är den hon utger sig för att vara och att innehållet inte ändrats.

I vissa fall då enskilda lämnar uppgifter till myndigheter krävs att uppgifterna skall avges på heder och samvete. Om någon i skriftlig utsaga, som jämlikt lag eller annan författning avges på heder och samvete, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen och åtgärden innebär fara i bevishänseende kan ansvar för osann försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken komma i fråga. Vid elektronisk kommunikation skulle det nämnda kravet på skriftlighet med hänsyn till legalitetsprincipen kunna utgöra ett hinder för ansvar. I sammanhanget kan också brottet förnekande av underskrift enligt 15 kap. 13 § brottsbalken nämnas.

Den tekniska utvecklingen medför att elektronisk kommunikation i många avseenden uppfyller eller kan uppfylla tillräckliga krav på beständighet, autenticitet och integritet. Det kan därför antas att rättsliga krav på papperskommunikation i många fall onödigtvis hämmar en administrativt och ekonomiskt eftersträvansvärd utveckling.

En utveckling i riktning mot ett mer utbrett bruk av elektronisk kommunikation förutsätter en tillfredsställande infrastruktur i såväl tekniskt som rättsligt avseende. En anpassning av rättsläget kan åstadkommas genom praxis eller genom regeländringar. Att helt överlämna frågan till en spontan utveckling i praxis är mot bakgrund av ovanstående redogörelse dock inte tillfredsställande.

Regeländringar för att undanröja onödiga hinder för elektronisk kommunikation kan i princip ske på två sätt. Det ena

Bilaga 1: Direktiv Ds 2003:29

är att i en generell lag föreskriva att elektroniska dokument på alla områden skall anses uppfylla krav på skriftlighet och att elektroniska signaturer skall anses uppfylla krav på undertecknande. Denna väg framstår emellertid av flera skäl som mindre framkomlig. Detta är också den slutsats som dras i departementspromemorian Digitala signaturer – en teknisk och juridisk översikt (Ds 1998:14). Den andra möjligheten är att ta ställning till varje enskilt formkrav och bedöma om det kan uppfyllas med elektronisk kommunikation eller om kravet på pappersform skall kvarstå. Denna metod förutsätter en allmän inventering av befintliga formkrav, där hänsyn tas till vilka syften som ligger bakom kraven på skriftlighet och undertecknande.

4. Översynens omfattning och inriktning

Det saknas i dag en samlad bild av hur olika formkrav påverkar förutsättningarna för ökad elektronisk kommunikation. En översyn bör därför göras i syfte att dels kartlägga och analysera befintliga formkrav och dels bedöma och lämna förslag om vilka regeländringar som är motiverade. Erfarenheterna från de departement som redan tidigare på särskilda områden företagit systematiska översyner bör tillvaratas i arbetet.

Vid översynen bör den EG-rättsliga utvecklingen beaktas. Därvid bör särskilt uppmärksammas direktivet (1999/93/EG) om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer och direktivet (2000/31/EG) om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”direktiv om elektronisk handel”). Det förstnämnda direktivet är genomfört i svensk lagstiftning genom lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Enligt artikel 9 i det sistnämnda direktivet skall medlemsstaterna se till att deras rättssystem med vissa undantag tillåter att avtal ingås på elektronisk väg. Beredningen av hur detta direktiv skall genomföras i svensk rätt pågår i Regeringskansliet.

Översynen bör inledas med en kartläggning av alla regler i lagar och förordningar, som föreskriver eller tycks föreskriva

Ds 2003:29 Bilaga 1: Direktiv

användningen av papperskommunikation eller som på annat sätt hindrar eller inte ger tillräckliga förutsättningar för användning av elektronisk kommunikation och dokumentation. När det gäller myndigheternas föreskrifter bör det ankomma på ansvariga departement att vid behov ta initiativ till att även dessa ses över.

I många fall kan finnas regler som inte kan bedömas isolerade utan som måste ses i samband med regler som förekommer i andra sammanhang. Det kan bl.a. handla om regler där det i och för sig inte finns formkrav, men där exempelvis kungörandebestämmelser i praktiken utesluter elektroniska dokument. Det är därför viktigt att göra en samlad kartläggning så att regelverk som griper in i varandra ses i ett sammanhang.

Nästa steg i översynen bör vara att göra en närmare analys och bedömning av de formkrav som identifierats i den inledande kartläggningen. En analys av vilka syften som dessa har är nödvändig för att kunna göra en bedömning av om och i så fall på vilket sätt reglerna förhindrar eller försvårar elektronisk kommunikation. Analysen bör också innefatta frågan om i vilken mån utformningen av straffrättsliga bestämmelser hindrar att formkrav utformas så att elektronisk kommunikation tillåts. Även frågan om när en elektronisk handling skall anses inkommen till en myndighet kan ha betydelse för möjligheten att utforma formkraven så att elektronisk kommunikation är möjlig.

Slutligen bör behoven av anpassningar i regelverken övervägas och förslag lämnas till sådana regeländringar som anses motiverade. En samlad redovisning bör göras av vilka formkrav som redan i dag kan uppfyllas vid elektronisk kommunikation, vilka formkrav som saknar betydelse och kan upphävas, vilka formkrav som bör förändras och vilka formkrav som bör behållas och även fortsättningsvis utesluta elektronisk kommunikation. I vissa fall kan det tänkas vara motiverat att behålla de traditionella formkraven skriftlighet och egenhändigt undertecknande för pappersbunden hantering, men för fall när motsvarande rättshandlingar genomförs med användning av

Bilaga 1: Direktiv Ds 2003:29

elektroniska dokument föreskriva nya typer av formkrav, t.ex. användandet av elektroniska signaturer.

5. Organisation och ansvarsfördelning

Varje departement ansvarar för genomförandet av översynen inom sina ansvarsområden. Det ankommer också på varje departement att inom sina respektive ansvarsområden svara för att erforderliga regelförändringar genomförs.

Arbetsgruppen skall bestå av representanter för alla departement. Justitiedepartementet skall svara för ordförandeskapet. Departementen skall i arbetsgruppen företrädas av chefstjänstemän eller chefer för rättssekretariaten. Arbetsgruppen skall vara ett stöd till departementen i deras arbete och samordna arbetet så att regeringen får en samlad bild av vilka problem som föreligger och vilka åtgärder som behöver vidtas. Arbetsgruppen skall besluta om gemensamma riktlinjer för arbetet och vara ett forum där principiella frågor som kräver en gemensam syn kan diskuteras.

Arbetsgruppen skall till sitt förfogande ha ett sekretariat. Justitiedepartementet svarar med biträde från Statskontoret för att ett sådant sekretariat organiseras. Även andra departement som särskilt berörs bör ställa resurser till förfogande för sekretariatets arbete. I det löpande arbetet bör sekretariatet ha tillgång till en kontaktperson i varje departement.

6. Tidsplan

Arbetsgruppen skall senast den 15 december 2002 lämna en samlad redovisning till Justitiedepartementet. Redovisningen skall innehålla en departementsvis genomgång av vilka regeländringar som redan genomförts eller pågår. Den skall vidare innehålla departementens bedömningar av vilka ytterligare initiativ till regeländringar som är motiverade. Departementen skall därvid även överväga vilka förändringar som är mest

Ds 2003:29 Bilaga 1: Direktiv

angelägna och därför bör prioriteras samt redovisa sina tidsplaner för det fortsatta arbetet.

Om det i arbetet uppkommer frågor av principiell karaktär som behöver utredas i särskild ordning bör detta särskilt lyftas fram i den samlade redovisningen.

Bilaga 2

Justitiedepartementet

Inledning

Justitiedepartementet ansvarar för ett mycket stort antal författningar med en spännvidd från statsrätten och den centrala civil-, straff- och processrätten till lagstiftning mot etnisk diskriminering och regler om statsbidrag till kvinnoorganisationer och idrottsverksamhet. Verksamheten fördelas på fem statsråd (Bodström, Sahlin, Nuder, Lövdén och Lund) och författningsarbetet är på tjänstemannanivå uppdelat i flera olika rättschefsområden. Det är knappast meningsfullt att i Justitiedepartementets författningsbestånd söka några karaktärsdrag som är gemensamma för hela departementet. Av det skälet avstår Justitiedepartementet från ett sammanfattande förord. I den mån övergripande kommentarer befunnits lämpliga görs de i anslutning till respektive rättschefsansvarsområde.

Övergripande kommentarer för grundlagsenheten, Enheten för demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, folkrörelsefrågor och idrott samt Enheten för integration och mångfald

Allmänt kan sägas att ett betydande antal bestämmelser där det förekommer uttryck som skriftligt beslut, skriftliga kontakter, skriftlig bevisning, ge in handlingar etc. inte tagits med i redo-

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

visningen, eftersom det rör sig om bestämmelser beträffande vilka det över huvud taget inte är relevant att fråga sig om bestämmelsen hindrar eller inte hindrar elektronisk kommunikation. I flertalet fall kan dessa bestämmelser inte ens anses utgöra formkrav i avsedd mening. Som ett exempel bland många kan nämnas att det finns flera sådana bestämmelser i lagen (1999:1175) om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar.

På grundlagsenhetens (L6:s) område kommenteras 24 författningar, på det område som tillhör enheten för demokrati, mänskliga rättigheter, folkrörelsefrågor och idrott (D) 3 författningar och på det område som tillhör enheten för integration och mångfald (IM) 7 författningar. Några mer iögonfallande gemensamma nämnare mellan det tre enheternas författningar, vilka för övrigt fördelar sig på fyra olika statsråds (Bodström, Sahlin, Nuder och Lund) ansvarsområden, är svåra att finna. I de fall då ett formkrav befinns utgöra hinder för elektroniska rutiner görs en på rättschefsnivå förankrad bedömning av om formkravet är tillräckligt motiverat eller inte. I flertalet av dessa fall utmynnar bedömningen i att formkravet bör behållas. I några fall har dock uppmärksammats att det finns formkrav som inte är nödvändiga och som därför bör undanröjas vid första lämpliga tillfälle.

Beträffande Förvaltningslagen (1986:223), vars begreppsapparat är styrande för många andra författningar och som därför är av särskilt intresse i detta sammanhang, görs bedömningen att de vanligt förekommande begreppen ”handling” och ”skriftlig(het)” numera allmänt tolkas som att de inte i sig utesluter elektroniska rutiner. För att vinna ökad klarhet och begriplighet i regelsystemet kan det likväl övervägas att i Förvaltningslagen föra in bestämmelser som direkt tar sikte på handlingar i elektronisk form. Dock kan man inte på så sätt lösa de eventuella problem som kan finnas i olika specialförfattningar och som berör skilda aspekter av förvaltningsförfarandet.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Grundlagsenheten

Förordning ( 1975:1 ) om protokoll och expeditioner i regeringsärenden, m.m.

Begreppen protokoll, skriva under, m.fl.

Jfr 7 kap. 6 § regeringsformen En ny förordning håller på att tas fram. Den nuvarande förordningen ger inget utrymme för protokoll eller expeditioner i elektronisk form. Någon ändring härvidlag skall inte ske.

Förordning ( 1980:900 ) om statliga myndigheters serviceskyldighet, m.m. (”serviceförordningen”)

5,6, 9–13 och 15 §§ Begreppet handling

Behöver inte ändras; begreppet tolkas med ledning av reglerna i rättegångsbalken, förvaltningslagen, m.fl. författningar. Förordningen skall under år 2003 ersättas av en ny (Ds 2001:25 s. 29 ff.)

12 och 13 §§ Begreppet post

Behöver inte ändras; begreppet tolkas med ledning av reglerna i rättegångsbalken, förvaltningslagen, m.fl. författningar.

Lag ( 1985:206 ) om viten

2 § Delgivning av vitesföreläggande

Behöver inte ändras; delgivningslagens regler är styrande.

Förvaltningslag ( 1986:223 )

10 §

Begreppet handling

Begreppet egenhändig underskrift (3 st.)

Hindrar ej elektroniska rutiner.

En egenhändig underskrift kan inte ske elektroniskt.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Innebörden av begreppet handling har tidigare varit föremål för något delade meningar. Det torde dock numera vara en allmän uppfattning att det utan särskilda bestämmelser därom inte finns någon grund för att särbehandla vissa skriftliga meddelanden på så sätt att de inte anses utgöra ”handlingar”. Den kan övervägas att komplettera lagen med bestämmelser som avser handlingar i elektronisk form, när det gäller både tidpunkten då en sådan handling anses ha kommit in och verifiering av denna med en elektronisk signatur. En sådan ändring löser dock inte eventuella problem med hindrande formkrav som kan finnas i olika specialförfattningar och som tar sikte på skilda aspekter av förvaltningsförfarandet. Det finns inte anledning att i detta sammanhang lämna något förslag till ändring av 10 §.

15, 23–25, 27 och 30 §§ Begreppen handling, skriftlig och skrivelse

Jfr ovan.

21 § Underrättelse om beslut

I 3 st. anges hur underrättelse sker: muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. För att undvika oklarheter kan som exempel också nämnas en handling i elektronisk form. An-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

nars kan exemplifieringen utgå. Det sistnämnda alternativet torde vara att föredra. Det finns dock inte anledning att genomföra en sådan ändring separat, utan detta bör ske i något annat lämpligt sammanhang.

Lag ( 1986:1142 ) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter

2 och 3 §§ Begreppen skriftlig och skrivelse

Begreppen tolkas med ledning av reglerna i förvaltningslagen.

Lag ( 1988:97 ) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

33 § Begreppet skrivelse 22 och 36 §§ Delgivning

Begreppet tolkas med ledning av reglerna i förvaltningslagen och delgivningslagen.

Regeringsformen

7 kap. 7 § Författningar, förslag till riksdagen och andra expeditioner av regeringens beslut skall för att bli gällande skrivas under av statsministern eller annat statsråd……..

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1972:625 ) om statligt stöd till politiska partier

14 § Ansökan om partistöd skall göras skriftligen och årsredovisning skall bifogas.

Torde inte hindra elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Folkomröstningslag ( 1979:369 )

16 § Talan mot beslut skall göras skriftligen.

Föranleder ingen särskild kommentar utöver det som anförts om förvaltningslagen

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Lag ( 1996:810 ) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen

6 och 9 §§ Anmälan om registrering skall göras skriftligt. Återkallelse av anmälan skall också göras skriftligt.

Torde inte hindra elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Vallag ( 1997:157 )

7 kap. 5, 10, 11, 14 §§, 11 kap. 8 §, 12 kap. 9 §. 14 kap. 3, 4, 5, 8, 9 §§, 18 kap. 14, 15 §§, 19 kap. 3, 7, 11,

15 §§.

Bestämmelserna gäller bl.a. formkrav vid anmälan om att tas upp i röstlängd; olika formkrav vid röstning, krav på att valresultatet skall kungöras, krav på att överklagande skall vara skriftligt, krav på att överklaganden skall kungöras samt krav på att bevis om vem som blivit utsedd till ledamot skall utfärdas.

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1997:159 ) om brevröstning i vissa fall

2–7 §§ Formkrav vid brevröstning

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1986:765 ) med instruktion för Riksdagens ombudsmän

21 § 3 st. Kan det misstänkas att befattningshavare som omfattas av bestämmelserna om disciplinansvar i lagen (1994:260) om offentlig anställning har gjort sig skyldig till tjänsteförseelse, för vilken disciplinpåföljd bör åläggas, och kan det befaras att en skriftlig

Hindrar ej elektronisk kommunikation. Tolkningen av bestämmelsen i vänsterspalten är avhängig av vad som anges i 17 § LOA. Enligt sistnämnda bestämmelse får disciplinpåföljd meddelas bara om arbetstagaren inom två år från förse-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

rättelse enligt 17 § nämnda lag inte kan tillställas honom inom två år efter förseelsen, får ombudsman utfärda motsvarande underrättelse. Vad som nu har sagts gäller även för den som omfattas av bestämmelser om disciplinansvar och om motsvarande underrättelse i någon annan författning.

elsen skriftligen har underrättats om vad som anförs mot honom.

17 § LOA är således en preskriptionsregel. Den underrättelse som JO kan lämna enligt bestämmelsen i vänsterspalten har således en preskriptionsbrytande verkan. I förarbetena till sistnämnda bestämmelse anges att bestämmelsen innebär att myndigheternas kommunikationsplikt i ärenden om disciplinansvar skall fullgöras skriftligen. Det anförs att den skriftliga underrättelsen inte behöver delges enligt delgivningslagen (1970:428). I övrigt hänvisas i förarbetena till de regler om kommunikationsplikt som finns i 17 § förvaltningslagen (1986:223) (prop. 1993/94:65 s. 125 f.). Huvudregeln i 17 § förvaltningslagen är att fatta så att det i princip krävs att parten nåtts av underrättelsen om utredningsmaterialet. Detta ligger i att parten skall ha underrättats. Departementschefen framhöll i prop. 1970:30 (s. 703) att myndigheten i förhållandevis stor utsträckning måste vara berättigad att utgå från att parten nåtts av försändelser som tillställts honom med posten i vanligt brev. (Nya förvaltningslagen med kommentarer, Hellners/Malmqvist, 5:e uppl., s. 176)

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Bestämmelsen bör kunna kvarstå oförändrad. Tolkningen av densamma kommer att följa tolkningen av 17 § förvaltningslagen.

Lag ( 1991:1559 ) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden

3 kap. 5, 9 och 15 §§ om att utgivare och ställföreträdare till anmälan skall foga bevis om att de uppfyller behörighetsvillkor och har åtagit sig uppdraget

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör behållas

9 kap. 2 och 7 §§ samt 10 kap. 2 och 3 §§ om skriftlig kallelse till juryman, skriftlig fråga från rätten till juryn om brott föreligger, skriftligt svar från juryn till rätten respektive skriftlig dom

Hindrar elektroniska rutiner. Bör behållas

Tryckfrihetsförordning

5 kap. 4 § – Då utgivare utsetts, åligge ägaren att göra anmälan därom hos myndighet som angives i lag. Anmälan skall innehålla uppgift å utgivarens namn och hemvist. Vid anmälan skall fogas bevis att utgivaren fyller föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring av utgivaren att han åtagit sig uppdraget att vara utgivare.

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör behållas

5 kap. 5 § – En periodisk skrift får inte utgivas innan det har utfärdats ett bevis om att det inte finns något hinder mot utgivning…

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör behållas

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

5 kap. 8 § – Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses samt att därom göra anmälan hos myndighet…

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör behållas

5 kap. 9 § – Då ställföreträdare utsetts skall anmälan därom göras hos myndighet…Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör behållas

Författningssamlingsförordning ( 1976:725 )

6 § – Myndighet som avses i andra stycket skall senast den 15 januari varje år lämna utgivaren de uppgifter…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 c § – Ett exemplar av förteckningen skall varje år lämnas till regeringen…

Hindrar ej elektroniska rutiner. Om förteckningen förs med hjälp av automatiserad behandling skall förteckningen också lämnas på diskett eller annat datorläsbart medium.

Lag ( 1982:1255 ) om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen och Riksbanken

10 § Riksdagsförvaltningen och riksbanken skall senast den 15 januari varje år lämna utgivaren av svensk författningssamling uppgift

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

om…

Lag ( 1976:633 ) om kungörande av lagar och andra författningar

Lagen uppställer krav på att författningar skall kungöras i författningssamlingar. Regeringen kan dock under vissa förutsättningar medge att författningar publiceras på något annat sätt

Utesluter ej elektroniska rutiner. Enligt rättsinformationsförordningen (1999:175) skall författningar intagna i SFS och föreskrifter beslutade av myndigheter under regeringen publiceras i elektronisk form.

Personuppgiftslag ( 1998:204 )

11 § – …om den registrerade…skriftligen har anmält…

Hindrar ej elektroniska rutiner. Jfr art. 14 1 st. b och 2 st. samt ingresspunkt 30 i dataskyddsdirektivet (95/46/EG).

26 § 2 st. – …en ansökan…skall göras skriftligen…och vara undertecknad…

Hindrar elektroniska rutiner. Egenhändig underskrift krävs. Bör inte ändras. Minskar otillbörliga och slentrianmässiga massbeställningar via ombud. (Jfr prop. 1980/81:20 bil. 1 s. 13 ff.)

29 § 2 st. (hänvisning till 26 §)

Jfr 26 § 2 st. Jfr art. 15 och 12.a tredje strecksatsen samt ingresspunkt 41 i dataskyddsdirektivet.

30 § 2 st. – Det skall finnas ett skriftligt avtal om…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

36 § 1 st. – Den personuppgiftsansvarige skall göra en skriftlig anmälan…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Enheten för demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, folkrörelsefrågor och idrott

Förordning ( 1982:865 ) om statsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

10 § Ansökningar om bidrag enligt denna förordning prövas av regeringen. En ansökan om grundbidrag respektive rörligt bidrag skall göras skriftligen och ges in till Inrikesdepartementet senast den 1 december närmast före bidragsårets början. Till ansökan skall fogas organisationens stadgar och en verksamhetsberättelse med en kostnadsredovisning för det senaste verksamhetsåret, som är bestyrkt av organisationens revisor. Organisationen är skyldig att lämna också andra uppgifter som krävs för prövningen av ansökan.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Hindrar formellt ej elektroniska rutiner eftersom det inte anges att kostnadsredovisningen måste bestyrkas skriftligen. I den praktiska tillämpningen torde dock krävas att kostnadsredovisningen är bestyrkt skriftligen. Bestämmelsen är behovsmotiverad och bör f.n. inte ändras. En ändring kan dock övervägas i samband med att ställning tas till betänkandet från en planerad utredning om det statliga stödet till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.

Förordning ( 1996:1593 ) om bidrag till allmänna samlingslokaler

9 § 1 st. Ansökan om bidrag ges in till Boverket. Sådana uppgifter i en ansökan som rör faktiska förhållanden skall sökanden lämna på heder och samvete. Till ansökan

Hindrar formellt ej elektroniska rutiner eftersom det inte anges att ansökan skall undertecknas på heder och samvete. I den praktiska tillämpningen torde dock ett un-

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

skall fogas en plan för lokalernas användning samt en långtidsbudget.

dertecknande på heder och samvete krävas. Bestämmelsen är behovsmotiverad och bör f.n. inte ändras. En ändring kan dock övervägas i samband med att ställning tas till betänkandet från Utredningen om allmänna samlingslokaler (dir. 2002:05).

Förordning ( 1999:1177 ) om statsbidrag till idrottsverksamhet

7 § 2 st. Ansökan om statsbidrag skall göras skriftligen och komma in till Sveriges Riksidrottsförbund senast den dag Riksidrottsförbundet bestämmer.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 § En förening eller annan som har tagit emot bidrag enligt denna förordning skall lämna Sveriges

Riksidrottsförbund de redovisningshandlingar, verksamhetsberättelser och andra uppgifter som Riksidrottsförbundet bestämmer.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Enheten för integration och mångfald

Förordning ( 1985:613 ) om auktorisation av tolkar och översättare

3 § 1 st. Ansökan om auktorisation eller bevis enligt 6 § skall göras skriftligen hos Kammarkollegiet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1999:130 ) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet

11 § En arbetssökande som inte Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

har anställts eller en arbetstagare som inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran har rätt att på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den har som fick arbetet eller utbildningsplatsen.

24 § En arbetsgivare är skyldig att på uppmaning av Ombudsmannen mot etnisk diskriminering lämna de uppgifter om förhållandena i arbetsgivarens verksamhet som kan vara av betydelse för ombudsmannens tillsyn enligt 21 §. En arbetsgivare är vidare skyldig att lämna uppgifter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild arbetssökande eller arbetstagare enligt 11 §. Arbetsgivare får inte betungas onödigt genom uppgiftsskyldigheten. Finns särskilda skäl är arbetsgivaren inte skyldig att lämna ut uppgifter.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

32 § 3 st. Nämndens beslut skall vara skriftligt och delges arbetsgivaren.

Hindrar ej elektroniska rutiner enligt denna lagstiftning. Jfr. delgivningslagen (1970:428)

Förordning ( 1999:171 ) med instruktion för Nämnden mot diskriminering

19 § En kopia av ett sådant beslut som avses i 15 § skall sändas till berörd ombudsman i vanligt brev samma dag som beslutet meddelas.

Hindrar elektroniska rutiner. Troligen är formuleringen vanligt brev inte avsedd att vara ett hinder för elektronisk kommunikation.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Innebörden torde vara att ett delgivningsförfarande inte är erforderligt. Det är dock tveksamt om regeln med dess nuvarande lydelse medger elektronisk kommunikation. Orden “i vanligt brev” bör utgå så att det klart framgår att elektronisk kommunikation är möjlig. Ändringen bör kunna ske senast i samband med att ställning tas till Diskrimineringskommitténs slutbetänkande (jfr. dir. 2002:11).

21 § Hos nämnden skall det föras dagbok över ärendena och över de handlingar som kommer in i dessa.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2000:216 ) om statsbidrag till organisationer som främjar integration

13 § En organisation som fått statsbidrag enligt denna förordning skall lämna Integrationsverket de redovisningshandlingar, verksamhetsberättelser och andra uppgifter som verket bestämmer.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Medborgarskapsförordning ( 2001:218 )

2 § Anmälningar och ansökningar enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap skall göras skriftligen på formulär som fastställs av

Migrationsverket. Den som gör en anmälan eller ansökan skall på heder och samvete bekräfta att de uppgifter som lämnas är sanna.

Hindrar formellt ej elektroniska rutiner eftersom det inte anges att anmälan eller ansökan skall undertecknas på heder och samvete. I den praktiska tillämpningen torde dock ett undertecknande på heder och samvete krävas. Bestämmelsen är behovsmotiverad och bör f.n. inte ändras.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Till en anmälan eller ansökan skall fogas ett personbevis eller, för den som inte är folkbokförd i Sverige, en annan likvärdig handling.

Inget hinder enligt denna lagstiftning.

3 § Anmälningar om svenskt medborgarskap skall ges in till Migrationsverket, om inte annat framgår av andra eller tredje stycket. Anmälningar enligt 5 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap som gäller ett barn som inte är folkbokfört i Sverige skall ges in till en svensk beskickning eller ett svenskt karriärkonsulat inom vars verksamhetsområde barnet är bosatt. Anmälningar enligt 7-9, 18 eller

19 § samma lag som gäller en medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge som är folkbokförd i Sverige skall ges in till länsstyrelsen i det län där den som anmälan gäller är folkbokförd.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 § Ansökningar om svenskt medborgarskap (naturalisation) och ansökningar enligt 14 § andra stycket, 15 eller 21 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap skall ges in till Migrationsverket. Om sökanden inte är folkbokförd i Sverige, skall ansökan dock ges in till en svensk beskickning eller ett svenskt karriärkonsulat

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

inom vars verksamhetsområde sökanden är bosatt. En ansökan om naturalisation som gäller en utlänning som är under 15 år och adopterad av en svensk medborgare skall alltid ges in till Migrationsverket.

8 § När en svensk beskickning eller ett svenskt karriärkonsulat har gjort en utredning enligt 7 § skall handlingarna i ärendet sändas till Migrationsverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2002:989 ) om statligt stöd för verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering

6 § En organisation eller stiftelse som har fått stöd enligt denna förordning skall för uppföljning och utvärdering av verksamheten till

Integrationsverket lämna de redovisningshandlingar, verksamhetsberättelser och andra uppgifter som verket bestämmer.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2002:1058 ) om statligt stöd för verksamhet som bistår personer som vill lämna rasistiska och andra liknande grupperingar

6 § En organisation eller stiftelse som har fått stöd enligt denna förordning skall för uppföljning och utvärdering av verksamheten till

Integrationsverket lämna de redovisningshandlingar, verksamhetsberättelser och andra uppgifter som verket bestämmer.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Kriminalpolitiska enheten

Lag ( 1974:202 ) om beräkning av strafftid m.m.

6 § 2 st. Nöjdförklaring får avges endast om den som vill avge förklaringen överlämnar dom eller domsbevis till den som skall taga emot förklaringen.

Hindrar elektroniska rutiner. Förutsätter att den dömde överlämnar en handling. Bör ej ändras. Av rättssäkerhetsskäl bör nuvarande ordning med att den som vill avge nöjdförklaring skall förete dom eller domsbevis behållas.

7 § Den som mottagit nöjdförklaring skall göra anteckning därom på den handling på grund varav nöjdförklaring avgivits. Anteckningen skall underskrivas även av den dömde och vittnet.

Hindrar elektroniska rutiner Bör ej ändras. Av rättssäkerhetsskäl bör kravet på undertecknande behållas.

Förordning ( 1974:286 ) om beräkning av strafftid m.m.

2 § Myndighet el. annan som får ta emot nöjdförklaringar skall föra särskilda anteckningar över sådana förklaringar m.m.

Hindrar ej elektroniska rutiner

9 § När dom angående den som är häktad/intagen i anstalt kommit in till häktet/anstalten skall den som mottagit domen genast bevisligen ge den dömde del därav. Detta gäller även domsbevis om sådant har översänts.

Hindrar elektroniska rutiner. Förutsätter en handling i pappersform. Delgivning sker i normalfallet genom att en handling överlämnas. Bör ej ändras. Av rättssäkerhetsskäl bör kravet på delgivning inte tas bort.

10 § Ansökan om uppskov med verkställighet ges in till Kriminal-

Hindrar ej elektroniska rutiner

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

vårdsstyrelsen. Ansökan skall vara skriftlig och innehålla de skäl den dömde vill åberopa. Intyg och andra handlingar som den dömde vill åberopa skall bifogas. Blanketter till ansökan om uppskov skall tillhandahållas hos kriminalvårdens region- och frivårdsmyndigheter samt polismyndigheter.

15 § Har polismyndighet utfärdat rekvisition (av biljett för resa) skall anteckning härom göras på föreläggande som avses i 10 § lagen om beräkning av strafftid

Hindrar elektroniska rutiner. En anteckning på ett föreläggande torde förutsätta att det rör sig om en pappershandling. Bör ej ändras för närvarande. Syftet bakom bestämmelsen torde vara att förhindra att dömd får tillgång till flera biljetter. Hur systemet för rekvisitioner av biljetter skall utformas på ett säkert sätt samtidigt som det skall vara enkelt för den enskilde som är utan medel att inställa sig på anstalt kräver ytterligare överväganden.

Lag ( 1974:203 ) om kriminalvård i anstalt

56 a § Frågan om den intagne skall få undergå verkställighet utanför anstalt prövas på skriftlig ansökan av denne

Hindrar ej elektroniska rutiner

61 a § I förordnande för väktare skall uppdragets art och omfattning anges

Hindrar ej elektroniska rutiner

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Förordning ( 1974:248 ) om kriminalvård i anstalt

39 b § Egendom som skall tas om hand i samband med kroppsvisitation etc. skall förtecknas. Förteckningen skall skrivas under av den intagne och den som verkställt omhändertagandet. Vägrar den intagne att skriva under skall om det är möjligt ytterligare en tjänsteman skriva under förteckningen

Hindrar elektroniska rutiner. Ett undertecknande av förteckningen förutsätter en handling i pappersform. Bör ej ändras. Av rättssäkerhetsskäl bör kravet på undertecknande behållas.

Förordning ( 1976:376 ) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.

4 a § Egendom som skall tas om hand i samband med kroppsvisitation etc. skall förtecknas. Förteckningen skall skrivas under av den intagne och den som verkställt omhändertagandet. Vägrar den intagne att skriva under skall om det är möjligt ytterligare en tjänsteman skriva under förteckningen

Hindrar elektroniska rutiner. Ett undertecknande av förteckningen förutsätter en handling i pappersform. Bör ej ändras. Av rättssäkerhetsskäl bör kravet på undertecknande behållas.

11 § Belägges intagen med fängsel skall anteckning om åtgärden göras på transportsedel eller i protokoll. Anteckningen skall innehålla uppgift om fängslets art, tiden när fängslet anbringades och när det togs bort. Anteckningen skall skrivas under av den som har beslutat om åtgärden.

Hindrar elektroniska rutiner Anteckning på transportsedel hindrar elektroniska rutiner däremot inte anteckning i protokoll. Bör ej ändras. Transportsedel förekommer enbart i pappersform och det är inte praktiskt möjligt med elektronisk då detta är en handling som medföljer under transporterna. Det rör sig om att ett beslut om en tvångsåtgärd mot

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

en frihetsberövad skall dokumenteras på ett tillfredsställande sätt. Av rättssäkerhetsskäl bör bestämmelsen inte ändras.

Lag ( 1994:451 ) om intensivövervakning med elektronisk kontroll

9 § Kriminalvårdsstyrelsen prövar på skriftlig ansökan av den dömde frågan om denne skall få undergå verkställighet av dom på fängelse utanför anstalt

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning ( 1994:1060 ) om intensivövervakning med elektronisk kontroll

1 § När en domstol underrättar den som har dömts till fängelse i högst tre månader om utgången i målet skall domstolen skriftligen informera den dömde om försöksverksamheten med intensivövervakning med elektronisk kontroll.

Ordalydelsen i sig hindrar ej elektroniska rutiner. Däremot får bestämmelsen anses hindra elektronisk kommunikation vilket hänger samman med att expediering av domstols domar sker i pappersform. Ingen ändring är påkallad. Här får hänvisas till vad som anförts angående expediering av domar och underrättelser i brottmål i anslutning till förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.

3 § Meddelas beslut i mål eller ärende om intensivövervakning skall en kopia av beslutet utan dröjsmål skickas till Kriminalvårdsstyrelsen

Hindrar ej elektroniska rutiner. Frågan är beroende av hur man skall tolka en kopia av beslutet. Ett beslut är ju som regel undertecknat och en kopia av beslutet avser i normalfallet en fotokopia. Dock är det även möjligt med en inskannad kopia.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Lag ( 1988:688 ) om besöksförbud

12 § Ett beslut om besöksförbud skall vara skriftligt och ange den som förbudet avses skydda etc.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1998:603 )om verkställighet av sluten ungdomsvård

7 § Den som har tagit emot en nöjdförklaring skall göra en anteckning om det på domen eller på domsbevis. Anteckningen skall undertecknas av mottagaren, den dömde och vittnet

Hindrar elektroniska rutiner Bör ej ändras. Av rättssäkerhetsskäl bör kravet på anteckning och undertecknande behållas.

Förordning ( 1998:641 ) om verkställighet av sluten ungdomsvård

3 § Har polismyndighet utfärdat rekvisition (av biljett för resa) skall anteckning härom göras på föreläggande som avses i 9 § lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård

Hindrar elektroniska rutiner. En anteckning på ett föreläggande torde förutsätta att det rör sig om en pappershandling. Bör ej ändras för närvarande. Syftet bakom bestämmelsen torde vara att förhindra att dömd får tillgång till flera biljetter. Hur systemet för rekvisitioner av biljetter skall utformas på ett säkert sätt samtidigt som det skall vara enkelt för den enskilde som är utan medel att inställa sig själv på ett ungdomshem kräver ytterligare överväganden.

8 § Egendom som har omhändertagits skall förtecknas. Förteckningen skall skrivas under av den som har verkställt omhändertagandet

Hindrar elektroniska rutiner Bör ej ändras. Av rättssäkerhetsskäl bör kravet på undertecknande behållas.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Förordning ( 1987:85 ) om underrättelse till Brottsförebyggande rådet om domar i mål om ansvar för brottsligt förfarande med narkotika

När en domstol har meddelat dom i mål om ansvar för brott enligt narkotikastrafflagen etc. skall domstolen sända ett exemplar av domen till Brottsförebyggande rådet.

Hindrar ej elektroniska rutiner Det som avses med exemplar torde vara en kopia av en av rättens ordförande/ledamöter underskriven dom. Möjligt med en inskannad kopia.

Förordning ( 1971:933 ) om rättsstatistiken

2 § Domstolsverket m.fl. myndigheter fastställer i samråd med

BRÅ formulär och anvisningar för uppgiftsskyldighetens fullgörande.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning ( 1988:682 ) med instruktion för kriminalvårdsnämnden

7 § Vid nämndens sammanträden skall föras protokoll som skall justeras av ordföranden. I förvaltningslagen finns bestämmelser om rätt att få en avvikande mening antecknad.

Hindrar elektroniska rutiner. Justeringen förutsätter en handling i pappersform. Bör ej ändras. Kriminalvårdsnämndens beslut intas i protokoll. Av rättssäkerhetsskäl bör kravet på justering av ordföranden behållas.

Förordning ( 1988:683 ) med instruktion för övervakningsnämnderna

5 § Vid övervakningsnämndens sammanträden skall föras protokoll som skall justeras av ordföranden.

Hindrar elektroniska rutiner. Justeringen förutsätter en handling i pappersform. Bör ej ändras. Övervakningsnämndens beslut intas i protokoll. Av rättssäkerhetsskäl bör kravet på justering av ordföranden behål-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

las.

Förordning ( 1998:642 ) om verkställighet av frivårdspåföljder

1 § En nöjdförklaring får inte lämnas inför en annan domstol än den som har meddelat domen utan att domen eller ett domsbevis finns att tillgå för den som tar emot förklaringen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen om att dom eller domsbevis måste finnas tillgängligt förutsätter en handling i pappersform. Bör ej ändras. Av rättssäkerhetsskäl bör nuvarande ordning med att den som vill avge nöjdförklaring skall förete dom eller domsbevis behållas.

En anteckning om nöjdförklaringen skall göras i protokollet eller på annat sätt tas in i akten i målet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 § Om domstolen meddelar en varning skall den dömde få skriftligt besked om detta.

Hindrar elektroniska rutiner. Ordalydelsen i sig hindrar ej elektroniska rutiner. Däremot får bestämmelsen anses hindra elektronisk kommunikation då det i praktiken förutsätts en handling i pappersform Ingen ändring är påkallad. Jfr förslag i anslutning till förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.

4 § Så snart det kan ske skall den lokala kriminalvårdsmyndigheten lämna övervakaren och den dömde meddelande om övervakningen enligt ett formulär….

Hindrar elektroniska rutiner. Ordalydelsen hindrar i sig inte elektronisk kommunikation, däremot får bestämmelsen anses göra detta i praktiken Bör ej ändras. Kan inte ersättas

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

av elektroniskt meddelande eftersom det inte kan förutsättas att den dömde och övervakaren har tillgång till dator. Förutsätter pappersform såvida man behåller kravet på formulär. Att ersätta med muntligt meddelande kan inte anses vara praktiskt genomförbart.

5 § 2 st. Den myndighet som har meddelat förordnandet (av övervakare) skall genast sända en kopia av domen och övriga handlingar om den dömde till den andra lokala kriminalvårdsmyndigheten (om övervakningen överflyttas)

Hindrar ej elektroniska rutiner. Inskannade kopior kan vara möjliga att sända till den lokala kriminalvårdsmyndigheten.

8 § I samband med att den dömde meddelas varning skall den dömde få ett skriftligt besked om detta.

Hindrar elektronisk kommunikation. Det skriftliga beskedet avser att en handling i pappersform överlämnas alt. sänds till den dömde. Hindrar elektroniska rutiner i praktiken även om ordalydelsen inte utesluter elektronisk kommunikation. Bör ej ändras. Här får hänvisas till vad som anförts angående expediering av domar och underrättelser i brottmål i anslutning till förordningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.

Om varningen skall delges den dömde av annan myndighet skall beslutet och de övriga handlingar som behövs sändas till myndighe-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bestämmelsen om att handlingar skall sändas till annan myndighet för delgivning hindrar inte att in-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

ten. skannade kopior sänds elektroniskt.

Så snart varningen har delgetts den dömde skall den myndighet som har beslutat varningen underrättas och handlingarna återställas.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bestämmelsen om att handlingarna skall återställas syftar uppenbarligen på handlingar i pappersform, varför den inte är anpassad för att avse elektronisk kommunikation. Däremot kan man inte anse att bestämmelsens ordalydelse i och för sig hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen skulle kunna anpassas på så sätt att kravet på att handlingar skall återställas modifieras. Kan inte anses vara ett högprioriterat projekt utan får vidtas i samband med andra ändringar i förordningen.

9 § Beslut om omhändertagande skall sändas till polismyndigheten.

Beslutet bör innehålla en uppmaning….

Hindrar ej elektroniska rutiner. Inskannad kopia kan sändas elektroniskt

Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet och Åklagarenheten

Lag ( 1932:242 ) om skyldighet i vissa fall att tillhandahålla förnödenheter m.m. för ordningsmaktens behov

2 § 2 st. Då så påfordras, skall anfordran göras skriftligen och över-

Hindrar elektroniska rutiner. Polismannen skall överlämna en

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

lämnas av polisman, försedd med vederbörligt tjänstetecken, samt kvitto lämnas å vad som mottages.

handling med vederbörligt tjänstetecken samt även kvitto. Handling och kvitto synes här syfta på fysiska handlingar. Bör ej ändras. Rättssäkerhetsskäl.

Kungörelse ( 1938:677 ) med vissa föreskrifter rörande polismyndighets befattning med hittegods

5 § Är ägaren till allmänt hittegods känd, skall han underrättas om fyndet med anmodan att inom en månad giva till känna om han vill lösa godset vid äventyr att han eljest går förlustig sin rätt. Sådan underrättelse bör ske genom rekommenderat tjänstebrev med mottagningsbevis, om icke annat underrättelsesätt finnes mera lämpligt

Hindrar elektroniska rutiner. Krav på delgivning av underrättelsen. Delgivning sker i normalfallet genom att en handling överlämnas. Bör ej ändras. jfr vad som anförs i anslutning till delgivningslagen (1970:428). Av rättssäkerhetsskäl bör kravet på delgivning inte tas bort.

7 § Har ägarens rätt till hittegods gått förlorad och är godset i polisens vård, skall upphittaren anmanas att inom en månad gälda polisens kostnader i anledning av fyndet vid äventyr att eljest jämväl upphittaren går förlustig sin rätt till godset. Sådan anmaning bör ske genom rekommenderat tjänstebrev med mottagningsbevis, om icke anmaning i annan ordning finnes mera tillämplig.

Hindrar elektroniska rutiner. Delgivning sker i normalfallet genom att en handling överlämnas. Se förra

Förordning ( 1964:740 ) med föreskrifter för åklagare i vissa brottmål

3 § Har åklagare enligt 48 kap. 4 § Hindrar elektroniska rutiner. Un-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

rättegångsbalken utfärdat ett strafföreläggande som avser villkorlig dom eller sådan påföljd i förening med böter, bör åklagaren underrätta den misstänkte om beslutet vid ett personligt sammanträffande.

derrättelsen bör ske vid ett personlig sammanträffande. Bör inte ändras. På en villkorlig dom löper en prövotid som personen ifråga skall informeras om. Lämpligt om detta sker vid ett personligt sammanträffande.

4 § Har åklagaren enligt 20 kap 7 § första stycket 2 rättegångsbalken beslutet om åtalsunderlåtelse bör underrättelse om beslutet lämnas muntligen till den misstänkte.

Möter särskilda svårigheter för underrättelse på angivet sätt får underrättelse ske skriftligen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras. Samma skäl som förra.

Förordning ( 1970:517 ) om rättsväsendets informationssystem

8 § Närmare föreskrifter om omfattningen av uppgiftsskyldigheten enligt 5 och 7 §§ och sättet för dess fullgörande meddelas av domstolsverket. Uppgifterna undertecknas av en lagfaren tjänsteman eller av en annan tjänsteman som förordnats till detta.

Hindrar elektroniska rutiner. Kräver ett undertecknande. I praktiken något oklart. Troligen sker detta redan nu elektroniskt från tingsrätterna genom MÅHS-systemet och utan att något undertecknande sker.

Passlag ( 1978:302 )

6 § Passansökan görs hos passmyndighet. Ansökan skall avges på heder och samvete eller under annan sådan försäkran. Sökanden är skyldig att inställa sig personligen, om annat ej följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Hindrar elektroniska rutiner. Ansökan skall avges på heder och sambete eller annan försäkran och sökanden skall inställa sig personligen. Bör inte ändras. Bestämmelsen innehåller flera krav bl. a. ägnade att säkerställa att pass utfärdas till rätt person.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

I enlighet med närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer är sökanden skyldig att i samband med passansökan ge in fotografier samt styrka sina personuppgifter, sitt svenska medborgarskap och sin identitet.

Hindrar elektroniska rutiner. Ordalydelsen i bestämmelsen är teknikneutral. I enlighet med vad som sägs i första stycket synes elektroniska rutiner inte möjliga. Bör inte ändras. Samma skäl som ovan.

Passförordning ( 1979:664 )

1 § Den som ansöker om pass skall inställa sig personligen hos passmyndigheten. En passmyndighet utom riket kan dock medge att inställelse sker hos ett ombud för myndigheten eller, om särskilda skäl föreligger, efterge kravet på personlig inställelse. Barn som är under fem år behöver inställa sig personligen endast om fotografi ges in vid ansökan.

Hindrar elektroniska rutiner. Personlig inställelse krävs. Bör ej ändras. Samma skäl som ovan.

2 § Passansökan skall göras skriftligt enligt ett särskilt formulär.

Ansökan skall undertecknas av sökanden i närvaro av den som tar emot den. Kravet på att ansökan skall undertecknas gäller inte den som inte kan skriva sitt namn.

Hindrar elektroniska rutiner. Undertecknande skall ske och i närvaro av den som tar emot ansökan. Bör inte ändras. Samma skäl som ovan.

Förordning ( 1979:1091 ) om gränsövervakningen i krig m.m.

2 § 3 st. En avskrift av den fastställda organisationsplanen skall tillställas de myndigheter med vilka länsstyrelsen enligt första stycket skall samråda.

Uttrycket avskrift hindrar elektroniska rutiner. Borde kunna ändras genom att ”En avskrift” av tas bort, vilket gör regeln teknikneutral. Dock att

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

skydd för rikets säkerhet kan motivera att ordalydelsen behålls.

Ordningsvaktsförordning ( 1980:589 )

1 § Ansökan om att bli förordnad till ordningsvakt görs skriftligen.

Ansökan skall innehålla följande uppgifter.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1989:149 ) om bevakningsföretag m.m.

2 § En ansökan om auktorisation av bevakningsföretag skall vara skriftlig och innehålla uppgifter om……

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 § En ansökan om auktorisation av utbildningsföretag skall vara skriftlig och innehålla uppgifter…….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 § En ansökan av ett bevakningsföretag om särskild auktorisation för bevakning av enskild person för dennes skydd skall vara skriftlig och innehålla uppgifter om…..

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9 § En ansökan om godkännande enligt 4 § lagen (1974:191) om bevakningsföretag skall vara skriftlig och innehålla uppgifter om namn, personnummer och postadress beträffande den som ansökan avser.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ordningslag ( 1993:1617 )

2 kap. 6 § Ansökan om tillstånd att anordna och anmälan om en

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

allmän sammankomst eller offentlig tillställning skall göras hos polismyndigheten. Ansökan skall göras skriftligen i god tid. Om möjligt skall ansökan ha kommit in senast en vecka före sammankomsten eller tillställningen. Anmälan skall göras skriftligen eller muntligen. Om möjligt skall anmälan ha kommit in senast fem dagar före sammankomsten eller tillställningen.

Förordning ( 1993:1632 ) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen

2 § 2 & 3 st. Kungörelse om kommunens eller länsstyrelsens beslut skall genom kommunens försorg anslås samt föras in i ortstidning.

Utesluter ej elektroniska rutiner. Anslående hindrar elektroniska rutiner. Införande i ortstidning torde emellertid kunna ske elektroniskt. Uttrycket anslås skulle kunna ersättas av ett mer teknikneutralt ord, ex. tillkännage.

Kommunen skall se till att tryckta exemplar av föreskrifterna finns tillgängliga för allmänheten.

Utesluter ej elektroniska rutiner. Skulle kunna ändras genom att orden tryckta exemplar av tas bort, vilket skulle göra bestämmelsen teknikneutral.

Vapenförordning ( 1996:70 )

Generellt sett gäller att vapenlagstiftningen av kontroll- och säkerhetsskäl bör vara rigorös. Många formkrav bör av detta skäl behållas.

2 kap. 6 § Ansökan om tillstånd att inneha skjutvapen görs skrift-

Hindrar ej elektroniska rutiner.. Bestämmelsen om att överlåtarens

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

ligen hos polismyndigheten. Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer och hemvist samt om vapnets typ, fabrikat, modell och kaliber. …Vid förvärv av vapen från någon annan än en vapenhandlare, skall överlåtarens tillståndsbevis för vapnet bifogas, om beviset finns i behåll.

tillståndsbevis skall bifogas är teknikneutral. Hindrar således inte elektronisk kommunikation.

2 kap. 7 § Om tillstånd beviljas att inneha ett skjutvapen som sökanden avser att förvärva i ett främmande land, får polismyndigheten i förekommande fall även utfärda sådant intyg om att förvärvet godkänns av svensk myndighet som kan krävas av myndigheterna i det främmade landet.

Hindrar elektroniska rutiner. Ordalydelsen utfärda sådant intyg talar för att en fysisk handling åsyftas. Bör ej ändras.

2 kap 9 § Ansökan om tillstånd att inneha ammunition görs skriftligen hos polismyndigheten. Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer och hemvist samt om det slag och den mängd ammunition som sökanden önskar tillstånd att inneha.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 kap. 13 § b Tillstånd att inneha skjutvapen i kategori A, B eller C i bilagan till denna förordning får meddelas en person som är bosatt i ett annat land inom Europeiska unionen endast om denna person

Hindrar elektroniska rutiner då personen i fråga måste skriftligt intyga…. Bör ej ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

skriftligt intygat och motiverat sin avsikt att inneha vapnet endast i Sverige.

3 kap. 1 § Över tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition skall polismyndigheten utfärda bevis samt, om tillståndet avser innehav av vapen, en duplett av beviset.

Hindrar elektroniska rutiner. Bevis och duplett av beviset synes betyda en fysisk handling av något slag. Bör ej ändras.

Om tillståndet avser en person som är bosatt i ett annat land inom Europeiska unionen skall polismyndigheten sända en kopia av tillståndbeviset till Rikspolisstyrelsen. I förekommande fall skall kopian även omfatta en sådan anteckning som avses i 6 § andra stycket.

Hindrar elektroniska rutiner. Eftersom tillståndsbeviset torde vara en fysisk handling och sändande av denna inte kan ske elektroniskt borde inte heller kopian kunna sändas elektroniskt. Bör ej ändras.

Rikspolisstyrelsen skall till det främmande landet vidarebefordra de uppgifter som krävs för att kunna identifiera vapnet och förvärvaren. Detta gäller dock endast skjutvapen som hör till kategori C i bilagan till denna förordning samt ammunition som är avsedd för sådana vapen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Hinder för att elektroniskt från Rikspolisstyrelsen vidarebefordra uppgifterna till det främmande landet torde inte föreligga.

3 kap. 2 § Bevis om tillstånd att inneha skjutvapen skall innehålla de uppgifter om tillståndshavaren och om vapnet som anges i 2 kap. 6 § samt om tidsbegränsning eller villkor som har meddelats med

Hindrar elektroniska rutiner. Bevis synes förutsätta en fysisk handling. Bör ej ändras.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

stöd av vapenlagen. Beviset skall vidare innehålla uppgift om för vilket ändamål ägaren är berättigad att inneha vapnet.

3 kap. 6 § Den som förvärvar skjutvapen med stöd av innehavstillstånd som inte avser ett visst bestämt vapen skall senast inom en månad efter förvärvet förete tillståndsbeviset hos polismyndigheten och lämna uppgift om vapnets…….. Är det fråga om förvärv av skjutvapen från någon annan än en vapenhandlare, skall överlåtarens tillståndsbevis rörande vapnet bifogas, om beviset finns i behåll.

Polismyndigheten skall på beviset anteckna vapnets tillverkningsnummer eller, om det saknas, någon annan uppgift som tillåter identifiering.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen förutsätter att en fysisk handling företes och på vilken anteckningar görs. Bör ej ändras.

3 kap. 8 § Har ett tillståndsbevis förstörts eller förkommit eller förändrats så att det inte lämpligen kan användas, får polismyndigheten efter ansökan utfärda ett nytt bevis (duplettbevis).

Hindrar elektroniska rutiner. Se ovan under 3:2.

Ansökan skall, om beviset inte finns i behåll, innehålla en på heder och samvete avgiven förklaring om förlusten av beviset.

Hindrar elektroniska rutiner. Krav på förklaring på heder och samvete. Bör ej ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

3 kap 9 § Polismyndigheten skall efter ansökan utfärda ett europeiskt skjutvapenpass…… Ett europeiskt skjutvapenpass skall omedelbart lämnas in till polismyndigheten, om innehavarens tillstånd att inneha något av de skjutvapen som omfattas av passet återkallas, om innehavaren avhänder sig något av dessa vapen eller om skjutvapenpasset återkallas.

Om passet inte längre skall gälla, skall det makuleras. I annat fall skall polismyndigheten göra en anteckning i passet om de ändrade förhållandena och återlämna det till innehavaren.

Hindrar elektroniska rutiner. Förutsätter en fysisk handling. Bör ej ändras.

4 kap. 3 § Tillstånd till införsel av skjutvapen som medförs vid resa av en person bosatt i ett land inom

Europeiska unionen får beviljas för en eller flera personer under högst ett år och skall anses omfatta rätt att inneha vapnet i Sverige under denna tid. Ett beslut om sådant tillstånd skall skrivas in tillståndshavarens europeiska skjutvapenpass.

Hindrar elektroniska rutiner. Förutsätter ett inskrivande i en fysisk handling. Bör ej ändras.

5 kap 1 § Ansökan om tillstånd att driva handel med skjutvapen görs skriftligen hos polismyndigheten.

Ansökan skall innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer, hemvist och om uppskattad omfattning av rörelsen,

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

lagerhållningens storlek, lokalerna där verksamheten skall bedrivas samt vilka omständigheter sökanden vill åberopa för utredning av sina kunskaper att driva handel med skjutvapen.

5 kap. 5 § Handlares förvärv av skjutvapen skall ske efter skriftlig rekvisition. Över rekvisitionerna skall handlaren föra särskild inköpsförteckning. En handlare som i särskilt fall önskar förvärva skjutvapen av någon annan än den som är berättigad att tillverka eller driva handel med skjutvapen skall kontrollera att överlåtaren har tillstånd att inneha vapnet. Handlaren skall inom en månad från förvärvet skriftligen anmäla detta hos polismyndigheten i den ort där överlåtaren är folkbokförd eller, om denne inte är folkbokförd i Sverige, i den ort där han är bosatt eller annars uppehåller sig.

Hindrar ej elektroniska rutiner

I samband med sådan anmälan skall överlåtarens tillståndsbevis ges in till polismyndigheten, om det finns i behåll.

Hindrar elektroniska rutiner. Ordalydelsen att tillståndbevis skall ges in Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

5 kap. 12 § Ansökan om godkännande som föreståndare eller som ersättare för sådan eller om god-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

kännande av person som i vapenhandlares ställe skall närvara vid provskjutning, görs skriftligen hos polismyndigheten. Ansökningshandlingen skall innehålla uppgift om sökandens namn, personnummer och hemvist.

Över godkännande som avses i första stycket skall polismyndigheten utfärda bevis.

Hindrar elektroniska rutiner enligt vad som tidigare anförts rörande bevis. Bör ej ändras.

6 kap 1 § Tillstånd krävs för att föra över skjutvapen som omfattas av bilagan till denna förordning från Sverige till ett annat land inom Europeiska unionen. Ansökan om tillstånd till överföring skall göra hos polismyndigheten. Den skall göras skriftligen på formulär som fastställs av

Rikspolisstyrelsen och innehålla de uppgifter som anges på detta. Om tillstånd till införsel av vapnet krävs i det land dit vapnet skall föras över, skall ett sådant tillstånd bifogas ansökan.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap 2 § 2 st. Beviljas tillstånd till överföring skall i förekommande fall införseltillstånd från mottagarlandet bifogas beslutet. En kopia av beslutet skall omedelbart sändas till Rikspolisstyrelsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Oklart. Beror på om elektronisk kommunikation kan ske av originalbeslutet.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

6 kap. 3 § En kopia av ett beslut enligt 2 § skall medfölja vapnet till dess destinationsort. Det skall på begäran visas upp för myndigheterna i de länder som berörs av överföringen.

Hindrar elektroniska rutiner. Ordalydelsen förutsätter att en fysisk handling visas upp. Bör ej ändras.

7 kap. 1 § Vid utlåning av skjutvapen skall intyg om lånet överlämnas till låntagaren, om inte vapnet innehas uteslutande i upplåtarens närvaro. Vid utlåning från enskild vapeninnehavare till medlem av hand familj eller hushåll eller, beträffande gasvapen, till anställd i och för denne tjänst får vapeninnehavarens tillstånds- eller deklarationsbevis överlämnas istället för låneintyg.

Hindrar elektroniska rutiner. Överlämnande av fysisk handling. Bör ej ändras.

7 kap 2 § Låneintyg skall innehålla uppgift om låntagarens namn, personnummer och hemvist och om tid och ändamål för utlåningen. Om upplåtaren är enskild vapeninnehavare, skall intyget tecknas på kopia av hans tillstånds- eller deklarationsbevis. Annat låneintyg skall innehålla uppgift om skjutvapnets fabrikat, modell, kaliber och tillverkningsnummer.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

8 kap. 1 § Ansökan om tillstånd enligt 2 kap 1 § vapenlagen att ta emot skjutvapen för reparation,

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

översyn eller skrotning görs skriftligen hos polismyndigheten. ------ Beviljas tillstånd skall bevis om detta utfärdas. Beviset skall innehålla uppgifter om vilka vapentyper tillståndet avser samt om villkor som meddelats med stöd av vapenlagen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

9 kap. 3 § 1 och 3 st. Ansökan om tillstånd att förvara skjutvapen eller ammunition hos någon annan görs skriftligen hos polismyndigheten…..

Hindrar ej elektroniska rutiner

Beviljas tillstånd skall bevis om detta utfärdas. Beviset skall innehålla uppgift om för vilken tid tillståndet gäller samt om villkor som meddelats med stöd av vapenlagen. En kopia av beviset skall tillställas mottagaren.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

11 kap 1 § Ingår skjutvapen bland tillgångarna i ett dödsbo eller konkursbo skall den som har vård om boet göra skriftlig anmälan om detta hos polismyndigheten senast inom tre månader från dödsfallet eller beslutet om egendomsavträde.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 kap 1 § En överlåtare eller upplåtare får inte lämna ut ett skjutvapen till den som fått tillstånd att inneha vapnet förrän han av denne fått en duplett av tillståndsbeviset.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

12 kap 2 § Vid utbyte av en försliten eller på annat sätt obrukbar del av ett skjutvapen skall vapeninnehavaren visa tillståndsbeviset för vapnet eller vapendelen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 kap 3 § Den som har tillståndsbevis att inneha skjutvapen är skyldig att medföra tillståndsbeviset när vapnet medförs av honom själv eller av annan som lånat vapnet av honom för att inneha det i hans närvaro. Om det är fråga om jaktvapen eller vapen som är avsett för tävlings- eller övningsskjutning, får tillståndshavaren istället medföra jaktkort eller medlemskort i sådan sammanslutning som avses i 2 kap

3 § b vapenlagen försett med anteckning av tjänsteman inom polisväsendet eller av två trovärdiga personer att för vapnet gällande tillståndsbevis har företetts. Den som medför lånat skjutvapen i annat fall än som avses i första stycket är skyldig att medföra sådant intyg eller bevis som enligt 7 kap 1 § skall överlämnas till honom. Avser upplåtelsen jaktvapen, skall han även medföra eget tillståndbevis för vapen av samma typ eller bevis om avlagt prov för erhållande av sådant tillstånd för vapnet eller vapen som kräver

Hindrar elektroniska rutiner. Förutsätter ett medförande av fysisk handling. Bör ej ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

samma utbildning som detta.

12 kap. 4 § Den som fört in ett skjutvapen till Sverige med stöd av 2 kap 13 § b vapenlagen skall under vistelsen i Sverige med vapnet medföra tillstånd från en behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha vapnet.

I stället för ett tillstånd från en myndighet i Danmark eller Finland får medföra ett europeiskt skjutvapenpass som meddelats i något av dessa länder och i vilket vapnet är inskrivet. Den som fört in ett skjutvapen till Sverige med stöd av ett tillstånd som skrivits in i ett europeiskt skjutvapenpass skall medföra passet under vistelsen i Sverige med vapnet.

Hindrar elektroniska rutiner. Förutsätter en fysisk handling. Bör ej ändras.

17 kap 3 § Har domstol funnit någon skyldig till brott mot vapenlagen eller denna förordning eller till annat brott vid vilket skjutvapen använts eller har högre rätt avgjort mål vari sådan dom meddelats, skall kopia av domen eller beslutet samma dag sändas till polismyndigheten i den dömdes folkbokföringsort. I fråga om den som driver handel med skjutvapen eller ammunition, ingår i syrelse för sammanslutning som avses i 2 kap 3 § b vapenlagen eller företräder hu-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Möjligt med en inskannad kopia.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

vudman för museum skall underrättelse även sändas till polismyndigheten i den ort där rörelsen bedrivs, styrelsen har sitt säte eller museet är beläget. Samma underrättelseskyldighet gäller när domstol har lämnat yrkande om förverkande enligt vapenlagen helt eller delvis utan bifall.

Lag ( 1998:620 ) om belastningsregister

9 § En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig själv.

Sådana uppgifter skall på begäran lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår. En enskild som behöver ett registerutdrag om sig själv för att kunna ta till vara sin rätt i ett främmande land eller få tillstånd att resa in, bosätta sig eller arbeta där, har rätt att få ett utdrag vars innehåll är begränsat enligt föreskrifter som regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

En begäran om uppgifter ur registret skall vara skriftlig och undertecknad av den sökande själv.

Hindrar elektroniska rutiner Bör inte ändras. Sekretesskäl.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete

Lag ( 2000:562 ) om internationell rättslig hjälp i brottmål

2:4 En ansökan om rättslig hjälp skall göras skriftligen genom post, bud eller telefax. Den får även, efter överenskommelse i det enskilda fallet, översändas på annat sätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Dock ska enligt 3:1 en ansökan om rättslig hjälp utomlands skall följa de krav som den främmande staten ställer upp.

Förordning ( 1978:108 ) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott

5 § Framställningen skall åtföljas av förundersökningsprotokoll och de andra handlingar som är av betydelse för ärendets prövning i den andra staten.

15 § ..Sedan dom eller slutligt beslut har vunnit laga kraft, skall bestyrkt avskrift av avgörandet översändas till den utländska myndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner om den mottagande staten accepterar det. Om detta inte accepteras kan ändå ingen ändring göras eftersom bestämmelsen styrs av internationell överenskommelse.

Lag ( 1957:668 ) om utlämning för brott

14 § En framställning om utlämning skall göras skriftligen. Den får översändas på telefax eller, efter överenskommelse i det enskilda fallet, på annat sätt. Avskrift av häktningsbeslut eller dom skall bifogas.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Art 12 i 1957 års utlämningskonvention som anger bl.a. att ansökan skall vara skriftlig och åtföljas av bestyrkta avskrifter av domar etc. Vi har dock inget krav på bestyrkande i utlämningslagen.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Lag ( 1959:254 ) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge

9 § Framställningen skall grundas på en av domstol i den stat, från vilken framställningen inkommit, fällande dom eller ock annat av domstol i nämnda stat meddelat beslut. Vid framställningen skall, om det ej framgår av domen eller beslutet, fogas uppgift om personens nationalitet…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1982:306 ) med vissa bestämmelser om utlämning för brott

2 § Vid framställning som avses i 1 § bör fogas protokoll vid häktningsförhandling, särskilt uppsatt häktningsbeslut eller annan handling som tydligt redovisar att en domstol funnit sannolika skäl till misstanke föreligga för det eller de brott som har föranlett häktning…

Handlingen bör vara undertecknad eller bestyrkt av en domare som var ledamot av rätten när häktningen beslutades.

4 § En framställning som avses i 3 § skall åtföljas av en bestyrkt kopia av den dom som skall verkställas…

5 b § När det följer av en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige, att den som

Hindrar elektroniska rutiner. Kan ej ändras. Styrt av internationella överenskommelser och den nationella lagen i varje stat från vilken utlämning begärs. Art 12 i 1957 års utlämningskonvention som anger bl.a. att ansökan skall vara skriftlig och åtföljas av bestyrkta avskrifter av domar etc. Art 7 i konventionen om ett förenklat förfarande för utlämning mellan Europeiska unionens medlemsstater föreskriver att uppgifterna som avses i 5 b § skall protokollföras. Också detta torde hindra elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

har utlämnats för brott till Sverige kan lämna sitt samtycke till åtal eller straff för annat brott… skall samtycket lämnas skriftligen enligt formulär som fastställs av Riksåklagaren.

6 § … Dessutom skall bifogas avskrift av beslut…

7 § … Vid en sådan framställning skall det fogas bestyrkt av den dom…

Förordning ( 1963:194 ) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.

3 § Vid framställning som sägs i 1 § skall fogas:

1. kopia av dom…

2. … yttrande av frivårdsmyndighet eller läkarintyg… utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning och… yttrande… …skall i stället fogas kopia av tillgängliga handlingar Vid framställning…får i stället..fogas bevis…

Hindrar ej elektroniska rutiner om de mottagande staterna godtar det. Om de inte godtar detta kan ändå ingen ändring göras eftersom frågan är styrd av internationell överenskommelse.

Kungörelse ( 1970:710 ) om utlämning till eller från Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling

2 § Framställning om utlämning skall vara skriftlig…

Hindrar ej elektroniska rutiner. Vid fråga om utlämning från övriga nordiska länder beror detta dock på det utlämnande landets lag.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Förordning ( 1977:178 ) med vissa bestämmelser om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom

4 § Framställning om verkställighet i Sverige…skall vara åtföljd av avgörandet i original eller bestyrkt avskrift samt intyg om avgörandet är verkställbart…

9 § .. Vid framställningen skall fogas bestyrkt avskrift av dom…

15 § Framställning från främmande stat om verkställighet … skall göras skriftligen och åtföljas av en bestyrkt kopia av domen och av den lag den grundas på…

Hindrar elektroniska rutiner. Kan ej ändras. Bygger på internationell överenskommelse. Art 15 och 16 i 1970 års brottmålsdomskonvention som anger bl.a. att ansökan skall vara skriftlig och åtföljas av bestyrkta avskrifter av domar etc. Detsamma gäller enligt art 6 i 1983 års överförandekonvention. Andra regler i förordningen hänvisar till vissa av dessa bestämmelser. Också de regler bygger på internationella överenskommelser, t.ex. avtal med Thailand om samarbete rörande verkställighet av straffrättsliga påföljder.

Förordning ( 1979:163 ) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet

3 § Framställning från främmande stat… skall göras skriftligen och vara åtföljd, i original eller bestyrkt avskrift, av domen jämte intyg…

6 § Framställning av verkställighet i främmande stat av svensk dom…

Bestämmelserna i 3 §…äger motsvarande tillämpning.

Hindrar elektroniska rutiner. Kan ej ändras. Bygger på internationell överenskommelse. Kraven har förmodligen sin grund i art 26 i den europeiska konventionen d. 30 nov. 1964 rörande övervakning av villkorligt frigivna personer.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Förordning ( 2003:69 ) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen

15 § En begäran om Internationella brottmålsdomstolens samtycke till åtgärd enligt 23 § lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, skall innehålla

1. uppgift om det eller de brott som åtgärden avser,

2. kopia av de straffbestämmelser och bestämmelser om påföljder och preskription som gäller för aktuella brott,

3. kopia av dom, anhållningsbeslut eller häktningsbeslut, …

Hindrar ej elektroniska rutiner om domstolen accepterar det. Kraven har sin grund i regel 214 i Rules of Procedure and Evidence för tillämpningen av the Rome Statute of the International Criminal Court

Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt

Lag ( 1927:79 ) om rätt för borgenär till betalning på grund av brandförsäkringsavtal

1 § Underrättelse skall anses meddelad, då den i rekommenderat brev avsänts under den uppgivna adressen. Se även 6 §

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras (rättssäkerhetsskäl).

2 § Kallelse till sammanträde skall… med posten sändas till fastighetsägaren och …

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras (rättssäkerhetsskäl).

5 § En kopia av fördelningslängden skall fogas till anmälan.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Fördelningslängd finns dock inte i

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

digital form.

Lag ( 1967:531 ) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

31 § Till anmälan skall fogas bestyrkt kopia av de handlingar som arbetsgivaren upprättat

En bestyrkt kopia torde kunna upprättas i elektronisk form och vara bestyrkt med en elektronisk signatur.

Fastighetsbildningslag ( 1970:988 )

4:8 Ansökan om fastighetsbildning görs skriftligen hos lantmäterimyndigheten. Ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud. Till ansökningshandling skall sökanden i huvudskrift eller styrkt avskrift foga de skriftliga handlingar som han innehar och som är av betydelse i saken.

Hindrar elektroniska rutiner (rekvisitet egenhändigt undertecknad). Om ansökan har getts in elektroniskt, kan lantmäterimyndigheten dock begära att den kompletteras med en namnunderskrift (4:9). Frågan övervägs för närvarande av LMV.

4:16 Protokoll föres för varje förrättning särskilt. Protokollet samt övriga handlingar som ingivits eller upprättats vid förrättningen sammanföres till en akt

Hindrar ej elektroniska rutiner. Rekvisiten utgör inte några egentliga formkrav. I praktiken finns dokumenten endast i pappersformat. För närvarande ser LMV över sin ärendehantering. Avsikten är att man på sikt skall införa en helt elektronisk ärende- och dokumenthantering. Man skall då underteckna beslut med en elektronisk signatur. Den elektroniska versionen av beslutet blir en allmän handling. Beslut jämte övriga handlingar som upprättats eller inkommit skall arkiveras elektroniskt.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

4:17 Underrättelsen lämnas genom skriftligt meddelande eller i sådan särskild ordning som beslutats enligt … Se även 4:27, 4:29, 12:7 och 14:7

Skriftligt meddelande torde kunna skickas i elektronisk form. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ändras så att det framgår att det skall vara i pappersform.

4:21 får handlingen lämnas till den som förvaltar eller brukar fastigheten. …skall lantmäterimyndigheten därjämte med posten sända honom meddelande om delgivningen. Delgivningen anses ha skett, när handlingen lämnats enligt första stycket.

Rekvisitet handlingen lämnas till torde här utesluta elektronisk kommunikation. Bör inte ändras.

4:32 Vill sökanden hos lantmäterimyndigheten återkalla sin ansökan, skall han göra det skriftligen eller också muntligen vid sammanträde

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5:18 Ägares och tomträttshavares medgivande enligt första stycket 3 till minskning av fastighets graderingsvärde skall upprättas skriftligen.

Medgivande torde inte kunna lämnas elektroniskt (har till skillnad från kravet i 4:32 civilrättslig bakgrund). Nuvarande rättsläge bör bestå. Ev. bör detta förtydligas i lagtexten.

10:8 Har styckningsdelarna skilda ägare, skall till grund för avstyckningen läggas köpehandling eller annan handling varigenom äganderätten uppdelats (grundhandling).

Träffar sakägarna skriftlig över-

Torde hindra elektroniska rutiner. Formerna för ”köpehandling” regleras i 4:1 JB. Även ”annan handling” måste vara i pappersformat. En ”skriftlig överenskommelse” torde inte kunna träffas på elek-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

enskommelse i fråga. tronisk väg. Nuvarande rättsläge bör bestå. Ev. bör detta förtydligas i lagtexten. Om formkravet i 4:1 JB ses över, bör detta formkrav också ses över.

12:2 Fastigheter som tillhör makar var för sig får sammanläggas, om makarna träffar skriftligt avtal om att äga var sin bestämda andel i den nybildade …

Skriftligt avtal torde inte kunna träffas i elektronisk form. Se 10:8.

12:13 När inskrivningsmyndighetens yttrande inkommit

Hindrar ej elektroniska rutiner.

14:5 Avser fastighetsbestämning fråga om sträckningen av annan gräns än sådan som rör allmänt vattenområde och träffas skriftlig överenskommelse om gränsens sträckning

Skriftlig överenskommelse torde inte kunna träffas i elektronisk form. Se 10:8.

15:2 Skrivelsen med överklagande enligt denna paragraf skall ges in till lantmäterimyndigheten inom tre veckor Se även 15:3, 15:4, 15:6, 16:1 och 16:2.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

15:11 genom påskrift på förrättningsprotokollet eller i skriftligt meddelande som kommit lantmäterimyndigheten till handa godkänt förrättning, …får vad som godkänts inte överklagas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

16:3 honom att inkomma med skriftlig förklaring.

Skriftlig förklaring torde kunna ges in elektroniskt. Om den ges in elektroniskt, kan domstolen begära att den undertecknas.

Jordabalk ( 1970:994 )

4:1 Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som underskrives av säljaren och köparen. Se även 4:2-7

Hindrar elektroniska rutiner. Bör för närvarande inte ändras. Behovet av en möjlighet att sluta elektroniska avtal om köp av fast egendom är begränsat med hänsyn till den begränsade spridningen av elektroniska signaturer och avsaknaden av kvalificerade elektroniska signaturer. Det är också tveksamt om man bör införa möjlighet att sluta avtal om förvärv av fast egendom innan frågan om långtidsarkivering av elektroniska dokument och elektroniska signaturer har lösts på ett tillfredsställande sätt. En förutsättning för att formkravet skall ändras är också att det finns möjlighet att ge in elektroniska ansökningar till inskrivningsmyndigheten.

7:3 Vad fastighetsägaren enligt en skriftlig överenskommelse med staten eller en kommun angående naturvården inom ett visst område (naturvårdsavtal) förbundit sig att tillåta eller tåla skall vid tillämpningen av denna balk och andra författningar i sin helhet anses som en nyttjanderätt.

Överenskommelsen torde kunna träffas i elektronisk form.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

7:10 Nyttjanderätt som upplåtits genom skriftlig handling samt servitut får inskrivas. Förbehåll som strider häremot är utan verkan utom i fråga om arrende eller hyra.

Skriftlig handling torde avse ett pappersdokument eftersom ansökan om inskrivning måste vara skriftlig (se 19:10 JB). Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten. Om det införs möjlighet att ansöka om inskrivning elektroniskt, kan det finnas anledning att se över denna paragraf. Se 8:3.

7:12 Har beträffande skriftlig upplåtelse, som skall äga bestånd mot ny ägare av fastigheten, träffats överenskommelse som avses i 7 § första stycket eller 8 § första stycket och är överenskommelsen anmärkt på fastighetsägarens exemplar av upplåtelsehandlingen, gäller överenskommelsen mot den nye ägaren som om förbehåll skett. Se även 7:13, 7:16.

I den här paragrafen anges ett sätt att ge en viss överenskommelse sakrättslig verkan. Det kan endast göras på papper – inte elektroniskt. Bör inte ändras.

7:20 Den som är ersättningsskyldig enligt första eller andra stycket blir fri från ansvar, om ej rättighetshavaren inom sex månader från det han fick kännedom om att fastigheten övergått från denne skriftligen anmält att han vill kunna hålla sig till honom.

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

8:3 Avtal om jordbruksarrende, Arrendeavtal torde kunna ingås

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

bostadsarrende och anläggningsarrende skall upprättas skriftligen. I handlingen skall samtliga avtalsvillkor anges. Ändring eller tillägg som ej avfattas skriftligen är utan verkan. Har arrendatorn tillträtt arrendestället utan att skriftligt avtal blivit upprättat och har det ej berott på honom att giltigt arrendeavtal sedermera icke kommit till stånd, har han rätt till ersättning för skada.

elektroniskt. Se dock 7:12. Ev. bör det förtydligas i lagtexten i vad mån arrendeavtal skall kunna träffas i elektronisk form. Arrendelagstiftningens sociala skyddskaraktär (bostads- och jordbruksarrende) talar för att arrendatorn alltid skall kunna påfordra avtal i pappersform. Se 12:2. Bör övervägas under år 2003/2004.

8:8 Uppsägning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkännande av uppsägningen lämnas. I fall som avses i 11 kap. 6 och 6 a §§ skall uppsägningen dock alltid ske skriftligen. Skriftlig uppsägning skall delges den som sökes för uppsägning, dock utan tillämpning av 12–15 §§delgivningslagen. Ett exemplar av uppsägningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor, på kontoret till någon som är anställd där.

Torde ej hindra elektroniska rutiner. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ändras så att det framgår att det skall vara i pappersform. Bör övervägas under år 2003/2004.

8:12 a När arrendatorn vill deponera ett belopp hos länsstyrelsen enligt första stycket, skall han lämna skriftliga uppgifter i två exemplar om arrendeförhållandet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

9:26 Över allt som förekommer vid synen skall upprättas skriftlig handling, som undertecknas av synemännen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras. Det vore i och för sig tänkbart att införa en möjlighet att upprätta handlingen i elektroniskt form, om inte någon av parterna påfordrar pappersform. Behovet av ändring är dock ringa.

9:28 Synemännen skall yttra sig skriftligen i ett mål om klander, om domstolen begär det.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9:31 a En arrendator som har utfört en sådan investering som avses i 21 a § får överlåta arrenderätten, om arrendatorn skriftligen har erbjudit jordägaren att lösa in investeringen.

Torde ej hindra elektroniska rutiner. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ändras så att det framgår att det skall vara pappersform.

12:2 Hyresavtal skall upprättas skriftligen, om hyresvärden eller hyresgästen begär det.

Om en part påfordrar att avtalet skall upprättas skriftligen, bör avtalet upprättas i pappersformat. Paragrafen kan möjligen tolkas som att avtalet i så fall också skulle kunna upprättas elektroniskt. Hyreslagens karaktär av social skyddslagstiftning talar för att hyresgästen alltid bör ha rätt att kräva att hyresavtalet upprättas i pappersform. Paragrafen bör därför eventuellt förtydligas. Bör tas upp i anslutning till kommande översyn av hyreslagen.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

12:8 En uppsägning skall vara skriftlig, om hyresförhållandet har varat längre än tre månader i följd … Uppsägningen får dock vara muntlig … om det är hyresgästen som säger upp avtalet för upphörande och hyresvärden lämnar ett skriftligt erkännande av uppsägningen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ses över vid kommande översyn av hyreslagen.

12:18 e Om hyresvärden vill utföra sådana åtgärder som avses i 18 d §, skall han skriftligen meddela de berörda bostadshyresgästerna detta.

Torde ej hindra elektroniska rutiner. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ses över vid kommande översyn av hyreslagen.

12:18 i Uppgifterna skall anges i ett skriftligt meddelande som skall anslås på väl synlig plats i huset.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

12:19 Hyran för lokaler skall också vara till beloppet bestämd i avtalet till den del den inte omfattar ersättning som avses i första stycket andra meningen. Utan hinder av detta gäller dock förbehåll i avtalet om att hyran skall utgå med ett belopp som står i visst förhållande till hyresgästens rörelseintäkter eller som bestäms enligt en skriftlig överenskommelse mellan å ena sidan hyresvärden eller hyresvärden och en organisation av fastighetsägare, i vilken hyresvärden är medlem, och å andra sidan en organisation av hyresgäster.

Överenskommelsen torde kunna träffas elektroniskt. Se 12:2

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

12:21 När hyresgästen enligt första stycket deponerar belopp hos länsstyrelsen, skall han lämna skriftlig uppgift i två exemplar om hyresförhållandet, förfallodagen och grunden för avdraget

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12:42 En kopia av uppsägningen skall dock skickas till socialnämnden.

Torde ej hindra elektroniska rutiner.

12:44 En hyresgäst får inte heller, när det är fråga om en bostadslägenhet, skiljas från lägenheten om socialnämnden inom den tid som anges i första stycket 1 skriftligen har meddelat hyresvärden att nämnden åtar sig betalningsansvaret för hyran,

Torde ej hindra elektroniska rutiner. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ses över vid kommande översyn av hyreslagen.

12:54 Vill hyresvärden eller hyresgästen att hyresvillkoren skall ändras, skall han skriftligen meddela detta till motparten.

Torde ej hindra elektroniska rutiner. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ses över vid kommande översyn av hyreslagen.

12:63 Ett meddelande som avses i 10 §, 11 §, 14 §, 18 e §, 24 §, 25 § andra stycket, 33 §, 42 § första stycket 3, 4, eller 6, 44 §, 54 § eller 54 a §, skall anses lämnat när det har avsänts i rekommenderat brev till mottagarens vanliga adress. I fall som avses i 24 § är det dock tillräckligt att meddelandet är avsänt på ändamålsenligt sätt.

Hindrar elektroniska rutiner. Delgivningsbestämmelsen medför att de flesta sorters meddelanden som anges i hyreslagen måste upprättas i pappersformat. Bör inte ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

13:3 Avtal varigenom tomträtt upplåtes skall upprättas skriftligen. I handlingen skall uttryckligen anges att upplåtelsen avser tomträtt. Ändring eller tillägg som inte avfattas skriftligen är utan verkan. Se även 13:4, 10 och 14.

Hindrar elektroniska rutiner. Avtalet måste upprättas i pappersform (och ges in i original till inskrivningsmyndigheten för registrering). Nuvarande rättsläge bör bestå. Ev. bör detta förtydligas i lagtexten. Om formkravet i 4:1 JB ses över, bör även detta formkrav ses över.

13:15 Uppsägningen skall ske skriftligen… Angående sättet för uppsägning gäller i övrigt 8 kap. 8 § i tillämpliga delar.

Torde ej hindra elektroniska rutiner. Bör eventuellt förtydligas att uppsägningen skall vara i pappersform.

14:5 Servitut upplåtes skriftligen av den tjänande fastighetens ägare.

I upplåtelsehandlingen skall anges den härskande och den tjänande fastigheten samt ändamålet med upplåtelsen.

Hindrar elektroniska rutiner. Upplåtelsehandlingen måste upprättas i pappersform. Nuvarande rättsläge bör bestå. Ev. bör detta förtydligas i lagtexten. Om formkravet i 4:1 JB ses över, bör även detta formkrav ses över.

15:2 Avtal om rätt till elektrisk kraft skall upprättas skriftligen. I upplåtelsehandlingen skall anges den kraftstation från vilken kraften skall tillhandahållas samt den fastighet till vilken stationen hör.

Hindrar elektroniska rutiner. Upplåtelsehandlingen måste upprättas i pappersform. Nuvarande rättsläge bör bestå. Ev. bör detta förtydligas i lagtexten. Om formkravet i 4:1 JB ses över, bör även detta formkrav ses över.

19:9

Inskrivningsmyndigheten

skall sammanföra handlingarna i inskrivningsärendena i akter. I akten skall även tas in protokoll samt kallelser, förelägganden

Hindrar ej elektroniska rutiner. Dessa termer utesluter inte elektronisk ärendehantering (jfr elektronisk akt). I praktiken finns handlingarna endast i pappers-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

och andra beslut som inte skall antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

form.

19:10 Den som vill ansöka om inskrivning enligt 20-24 kap. skall göra detta skriftligen. Regeringen får föreskriva att ansökan får göras i annan form.

Hindrar elektroniska rutiner, om inte regeringen meddelar föreskrifter enligt andra meningen. Nuvarande rättsläge bör bestå. Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

19:16 Om det på grund av någon särskild omständighet finns anledning att anta att…, skall inskrivningsmyndigheten ge den vars rätt berörs tillfälle att yttra sig skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner (19:26 JB, 44 § 3 st. ärendelagen).

19:20 En underrättelse enligt andra stycket skall vara skriftlig. Den skall innehålla de skäl för beslutet som har antecknats i akten.

Hindrar ej elektroniska rutiner. I praktiken sker underrättelsen på papper.

19:34 Den som vill överklaga ett beslut av en inskrivningsmyndighet skall göra detta skriftligen.

Skrivelsen skall ges in till inskrivningsmyndigheten.

Hindrar inte att överklagandet ges in elektroniskt.

20:2 Lagfart skall sökas inom tre månader efter det att den handling på vilken förvärvet grundas (fångeshandlingen) upprättades. Den som söker lagfart skall ge in fång-

Hindrar elektroniska rutiner. En fångeshandling måste upprättas i pappersform (4:1 JB). Eftersom det anses att originalet av fångeshandlingen skall ges in (prop.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

eshandlingen och de övriga handlingar som är nödvändiga för att styrka förvärvet.

1970:20 del B s. 572-574), hindrar paragrafen att en ansökan om lagfart ges in elektroniskt. Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

20:6 Lagfartsansökan skall avslås, om … fångeshandlingen ej ingivits.

Hindrar elektroniska rutiner. Se 20:2

20:7 skall lagfartsansökan förklaras vilande, om … vid köp, byte eller gåva överlåtarens underskrift på fångeshandlingen icke är styrkt av två vittnen och överlåtelsen ej skett genom statlig myndighet,… Se även 20:8, 10

Hindrar elektroniska rutiner. Fångeshandlingen måste upprättas i pappersform och undertecknas av parterna (se 4:1). Kravet på bevittning utgör alltså ytterligare ett formkrav. Om detta formkrav inte är uppfyllt är förvärvet dock inte ogiltigt. Däremot beviljas inte omedelbart lagfart. Se 20:2.

20:10

Ansökan om

lagfartssammanträde skall göras skriftligen och innehålla redogörelse för vad som sökanden vet om förvärvet och om anledningen till att fångeshandlingen icke kan företes eller att den är bristfällig.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Regeringen måste dock meddela föreskrifter om elektronisk kommunikation för att ansökan skall få ges in i elektronisk form (19:10). Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

20:12 Protokoll skall föras rörande vad som förekommit vid sammanträdet och i övrigt framkommit i ärendet.

Paragrafen innehåller inte några termer som hindrar elektroniska rutiner. Eftersom protokollet skall ligga till grund för lagfart, måste

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Sedan protokollet uppsatts, skall ansökan om lagfart på egendomen, under åberopande av protokollet såsom fångeshandling, anses gjord på den inskrivningsdag som infaller närmast därefter. Se även 20:13

det i praktiken upprättas i pappersform.

21:2 Ansökan om inskrivning skall avslås, om … upplåtelsehandlingen ej ingivits.

Se 21:4.

Hindrar elektroniska rutiner. Avtal om upplåtelse av tomträtt måste träffas i pappersform (13:3). Det anses att originalet av avtalet skall ges in till inskrivningsmyndigheten. Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

22:12 Är annan förut antecknad som innehavare, skall inskrivningsmyndigheten sedan anteckning om det nya innehavet skett avföra den tidigare anteckningen och skriftligen underrätta den som tidigare var antecknad som innehavare om åtgärden.

Hindrar ej elektroniska rutiner. I praktiken lämnas underrättelse i pappersformat.

23:2 Ansökan om inskrivning skall avslås om, … den handling på vilken rättigheten grundas ej ingivits, …upplåtelsen avser rätt till elektrisk kraft och skriftligt medgivande till inskrivning icke föreligger.

Hindrar elektroniska rutiner. Om ansökan om inskrivning görs utan att upplåtelsehandlingen ges in i original, måste upplåtaren alltid höras (prop. 1970:20 del B s. 677-678). Ett skriftligt medgivande måste förmodligen ges in i original. Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

Fastighetsbildningskungörelse ( 1971:762 )

6 § Protokoll skall föras över handläggning som sker vid sammanträde med sakägare. Meddelas sådant beslut som skall tagas upp i protokoll eller behövs det för att handläggningen skall kunna redovisas på ett tillfredsställande sätt, föres protokoll även över annan handläggning Se även 11 §

Protokoll utgör inte något egentligt formkrav. Ett protokoll kan upprättas i elektronisk form. Kravet på undertecknande i 7 § medför dock att det måste vara i pappersformat. Bör inte ändras.

7 § Protokoll föres och undertecknas av förrättningslantmätaren eller annan tjänsteman vid lantmäterimyndigheten.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på att protokollet skall undertecknas innebär att det måste vara i pappersformat. LMV ser för närvarande över frågan om en elektronisk dokument- och ärendehantering bör införas.

12 § När protokoll är uppsatt, gör förrättningslantmätaren anteckning därom på protokollet med angivande av dagen för anteckningen och utsättande av namn eller signatur.

Se 7 §.

13 § Över ärenden skall föras dagbok som för varje ärende utvisar dagen då ärendet kommit in,…och vilka handlingar som kommit in eller upprättats… Ärendena tages upp i förteck-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

ningen efter hand som de inkommer och numreras i löpande följd för kalenderår. Se även 14, 15 och 34 §§

14 § beslut skall undertecknas med namn eller signatur

Hindrar elektroniska rutiner. Innebär att beslut inte kan signeras med en elektronisk signatur. Se 7 §.

18 a § När ett beslut har meddelats i ett ärende som har hänskjutits till en kommunal nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet enligt 4 kap. 25 a § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988) skall en kopia av beslutet snarast sändas till lantmäterimyndigheten. Se även 25 och 26 §§

Hindrar ej elektroniska rutiner. Kopia kan vara ett elektroniskt dokument.

21 § När begäran om yttrande i sammanläggningsärende sändes till inskrivningsmyndighet, skall akten eller de delar därav som behövs för yttrandet bifogas i original eller avskrift.

Hindrar ej elektroniska rutiner. En avskrift kan vara i elektroniskt format.

29 § Inom fyrtiofem dagar från det förrättningen eller, om besvär anförts, domstolens avgörande vunnit laga kraft skall ett exemplar av förrättningshandlingarna sändas till sakägaren.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ett exemplar kan vara i elektronisk form. Ej lämpligt med elektroniskt kommunikation. Bör ändras så att det framgår att det skall vara pappersform.

Lag ( 1971:1037 ) om äganderättsutredning och legalisering

29 § Har äganderättsförteckning Såväl en äganderättsförteckning

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

upprättats vid förrättning enligt denna lag, skall lantmäterimyndigheten efter förrättningens avslutande utan dröjsmål sända ett exemplar av förteckningen till inskrivningsmyndigheten.

som ett exemplar kan vara i elektronisk form. I praktiken upprättas äganderättsförteckningar endast i pappersform. Dessutom skall ansökan hos inskrivningsmyndigheten vara i pappersform (19:10 JB). Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

Kungörelse ( 1971:1086 ) om äganderättsutredning och legalisering

2 § skall en kopia av beslutet ofördröjligen och senast inom en vecka sändas till länsstyrelsen.

Se även 3 §.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Kungörelse ( 1971:1217 ) om underrättelse enligt 18 kap. 6 § jordabalken

1 § Underrättelse enligt 18 kap. 6 § jordabalken skall lämnas skriftligen till kammarkollegiet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Expropriationslag ( 1972:719 )

3:2 Ansökan om expropriationstillstånd skall vara skriftlig och ange…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5:10 Innebär expropriation att fastighetsindelningen ändras, skall den exproprierande överlämna karta med beskrivning över området i två exemplar till domstolen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ett exemplar kan vara i elektronisk form.

Expropriationskungörelse ( 1972:727 )

8 § När stämning utfärdas i ex- Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

propriationsmål,

skall

fastighetsdomstolen skriftligen underrätta inskrivningsmyndigheten om målet för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Av 19 kap. 10 och 31 §§ JB följer dock att anmälan inte kan ges in elektroniskt till inskrivningsmyndigheten, om inte regeringen har meddelat föreskrift om det. Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

Ledningsrättskungörelsen ( 1973:1148 )

3 § Skall en kopia av beslutet snarast skickas till lantmäterimyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1973:1150 ) om förvaltning av samfälligheter

14 § Vid sammanträdet skall föras protokoll genom ordförandens försorg. Se även 50 och 59 §§

Hindrar ej elektroniska rutiner. Utgör inte något formkrav.

26 § Vid ansökningshandlingen skall fogas två bestyrkta avskrifter av stadgarna samt en bestyrkt avskrift av protokoll Betr. bestyrkt avskrift se även 52, 59 och 63 §§

Ansökningshandlingen kan vara i elektronisk form. En bestyrkt avskrift torde kunna upprättas i elektronisk form och vara bestyrkt med en elektronisk signatur.

Anläggningskungörelsen ( 1973:1165 )

4 § skall en kopia av beslutet snarast sändas till lantmäterimyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 § Skall lantmäterimyndigheten utan dröjsmål skriftligen underrätta inskrivningsmyndigheten också om att anläggningsbeslut förfallit.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Av 19 kap. 10 och 31 §§ JB följer dock att anmälan inte kan ges in elektroniskt, om inte regeringen

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

har meddelat föreskrift om det. Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

Kungörelse ( 1974:1063 ) om fastighetsbevis m.m.

2 § Uppgift om innehållet i fastighetsregistret lämnas i form av fastighetsbevis, gravationsbevis, gemensamt gravationsbevis, samfällighetsbevis, kvartersbevis, anläggningsbevis. Ett bevis som avses i första stycket framställs maskinellt av

Lantmäteriverket på blankett enligt formulär som fastställs av verket i samråd med Domstolsverket. Beviset expedieras genom Lantmäteriverkets försorg. Trots bestämmelsen i första stycket får Lantmäteriverket, om det inte finns något hinder till följd av personuppgiftslagen (1998:204) eller lagen (2000:224) om fastighetsregister, efter särskild framställan från en myndighet eller någon annan tillhandahålla de utdrag och sammanställningar av innehållet i fastighetsregistret som verket bestämmer.

Hindrar elektroniska rutiner. Bevisen måste upprättas i pappersform. Möjligheten att utfärda elektroniska bevis bör övervägas. LMV utvecklar f.n. ett nytt handläggningssystem för inskrivningsärenden. Frågan kommer sannolikt att ses över inom ramen för detta arbete.

Lag ( 1975:1132 ) om förvärv av hyresfastighet m.m.

3 § En styrkt kopia av fångeshandlingen skall bifogas anmälan.

Torde ej hindra elektroniska rutiner. En styrkt kopia torde kunna

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

upprättas i elektronisk form och vara bestyrkt med en elektronisk signatur.

3 a § Till föreläggandet skall fogas en avskrift av kommunens anmälan. Se 10 a §

Hindrar ej elektroniska rutiner.

10 § Till anmälningen skall fogas en styrkt kopia av fångeshandlingen eller, om någon fångeshandling inte har upprättats, ett av överlåtaren och förvärvaren undertecknat intyg om när förvärvet har skett och om de villkor som har avtalats för förvärvet.

Beträffande styrkt kopia – se 3 §. Ett undertecknat intyg kan inte vara i elektronisk form. Fromkraven bör ses över för att underlätta elektronisk kommunikation. Det är dock inte någon prioriterad fråga.

13 § Förköpsrätten utövas genom att kommunen inom den tid som gäller för anmälan enligt 10 § fjärde stycket skriftligen hos hyresnämnden anmäler att beslut att utöva förköpsrätt har fattats.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 § Aktiebrev som omfattas av förköp skall överlämnas till kommunen med påskrift om överlåtelse. Se även 19 §.

Aktiebrev finns enbart i pappersformat. Påskriften skall ske på en skriftlig handling. Påskriften har sakrättslig verkan. Bör inte ändras.

I förordningen (1975:1139) om tillämpningen av lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. finns ett stort antal formkrav avseende bl.a. olika handlingar som skall bifogas en anmälan hos en kommun respektive en begäran om prövning hos en hyresnämnd. Dessa formkrav hindrar eller försvårar elektronisk kommunikation. I samband med att lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. ses över bör även formkra-

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

ven i förordningen uppmärksammas. Eventuellt bör man ta bort vissa av formkraven och ålägga kommunen respektive hyresnämnden att själva hämta uppgifterna, t.ex. från PRV:s näringslivsregister och från riksskatteverket.

Bostadsförvaltningslag ( 1977:792 )

22 § Förvaltaren skall för varje kalenderår inom två månader från årets utgång lämna skriftlig redovisning till hyresnämnden för sin förvaltning. Avskrift av redovisningshandlingarna skall av nämnden översändas till fastighetsägaren.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Hyresförhandlingslag ( 1978:304 )

3 § En förhandlingsordning gäller inte för en lägenhet, om hyresvärden och hyresgästen skriftligen har kommit överens om att hyresavtalet inte skall innehålla en förhandlingsklausul. Överenskommelsen skall undertecknas av hyresvärden och hyresgästen.

Hindrar elektroniska rutiner. Överenskommelsen kan inte träffas elektroniskt. Bör anpassas efter 12:2 JB. Kan ske i samband med kommande översyn av hyreslagen.

5 § under förutsättning att hyresgästen genom skriftlig fullmakt har bemyndigat

Fullmakten torde kunna lämnas genom ett elektroniskt dokument.

6 § Ett avtal om förhandlingsordning skall avse ett eller flera hus.

Avtalet skall upprättas skriftligen och dagtecknas.

Torde vara möjligt att upprätta avtalet elektroniskt.

9 § Vägrar hyresvärd att efter skriftlig begäran från organisation

Begäran torde kunna lämnas elektroniskt. Ej lämpligt med elektro-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

av hyresgäster sluta avtal om förhandlingsordning, har organisationen rätt att få frågan om förhandlingsordning prövad av hyresnämnden. Motsvarande rätt tillkommer hyresvärd, om organisation av hyresgäster vägrar att efter skriftlig begäran från hyresvärden sluta avtal om förhandlingsordning.

nisk kommunikation. Bör ses över i samband med kommande översyn av hyreslagen.

12 § Förhandlingsordning upphör att gälla efter uppsägning. Uppsägning skall vara skriftlig och skall delges motparten.

Rekvisitet skriftlig hindrar ej elektroniska rutiner. Däremot innebär bestämmelserna i delgivningslagen att uppsägningen måste vara i pappersformat. Bör inte ändras.

15 § Framställning om förhandling skall vara skriftlig och ange den eller de frågor om vilka förhandling påkallas. Sammanträde för förhandling skall hållas inom tre veckor efter det att förhandlingsframställning kommit motparten till handa. Avvikelse från föreskrifterna i denna paragraf får göras genom skriftligt avtal.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 § Om parterna ej enas om annat, skall förhandling anses avslutad, när part …givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

19 § Förhandlingsöverenskom- Hindrar elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

melse skall avfattas skriftligen och undertecknas av förhandlingsordningens parter.

Överenskommelsen kan inte upprättas elektroniskt p.g.a. kravet på undertecknande. Bör ändras så att överenskommelsen kan träffas elektroniskt. Kan ske i samband med kommande översyn av hyreslagen.

Lag ( 1980:1102 ) om handelsbolag och enkla bolag

2:36 Bolagsskiften som inte sker i skriftlig form är ogiltiga.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1982:352 ) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

3 § Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse om

Ett intyg kan vara i elektronisk form. Av 19 kap. 10 och 31 §§ JB följer dock att anmälan inte kan ges in elektroniskt, om inte regeringen har meddelat föreskrift om det. Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

7 § Hembud sker hos hyresnämnden genom skriftlig anmälan av fastighetsägaren. Fastighetsägaren skall härvid ge in ett av honom undertecknat skriftligt förslag till köpeavtal som

Hindrar elektroniska rutiner. Anmälan torde i och för sig kunna göras elektroniskt. Köpeavtalet måste dock upprättas i pappersformat och ges in. Kravet på att undertecknat skriftligt avtal skall ges in bör tas bort. Frågan bör övervägas 2003/2004.

10 § Hembudet antas genom att föreningen inom tre månader från

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

den dag då hembudet skedde skriftligen anmäler till hyresnämnden att… Om föreningen inom den tid som anges i första stycket skriftligen anmäler till hyresnämnden att föreningen är intresserad av att förvärva den hembjudna egendomen, förlängs tiden för att anta hembudet till…

Lag ( 1983:1046 ) om skyldighet för vissa bostadsföreningar och bostadsaktiebolag att föra lägenhetsförteckning

2 § Avtal om överlåtelse av andel i en bostadsförening eller en aktie i ett bostadsaktiebolag genom köp skall upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen.

Hindrar elektroniska rutiner. Om formkravet i 5:4 bostadsrättslagen ses över, finns det eventuellt anledning att se över detta formkrav. Behovet av ändring är dock ringa.

3 § En bostadsförening och ett bostadsaktiebolag skall genom styrelsens försorg föra förteckning över de lägenheter som är upplåtna med nyttjanderätt till andels- respektive aktieägare på det sätt som anges i 1 § (lägenhetsförteckning). Förteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem. Vid överlåtelse av en andel i en bostadsförening eller en aktie i ett bostadsaktiebolag skall styrkt avskrift av överlåtelseavtalet fogas till förteckningen på lämpligt sätt.

Lägenhetsförteckningen torde kunna föras elektroniskt. Jfr 9:8 bostadsrättslagen. Om lagen ses över bör motsvarande förtydligande göras som har gjorts i 9:8 bostadsrättslagen. Behovet av ändring är dock ringa.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Lag ( 1984:649 ) om företagshypotek

1:2 Bevis om inskrivningen kallas företagshypoteksbrev.

Se även 1:3

Ett företagshypoteksbrev kan endast vara i pappersformat. Ju planerar att upprätta en promemoria om införande av en elektronisk hantering av företagshypoteksbrev. Jfr lagen om pantbrevsregister.

4:5 Hos inskrivningsmyndigheten förs dagbok över inskrivningsärendena. Handlingarna i sådana ärenden förs samman i akter.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4:9 Om ett inskrivningsärende enligt beslut av domstol skall tas upp till ny handläggning av inskrivningsmyndigheten, skall det ske utan dröjsmål efter det att beslutet har kommit myndigheten till handa.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4:23 Skälen för beslutet antecknas i akten eller i dagboken. I stället för bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare införingen skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen skall fordras in, göras obrukbar och behållas av inskrivningsmyndigheten.

Akten och dagboken kan vara i elektroniskt form. Företagshypoteksbreven finns i dag endast i pappersformat. Bör ändras. Se 1:2.

4:24 Den som vill överklaga ett beslut av inskrivningsmyndigheten skall göra det skriftligen. Skrivel-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

sen skall ges in till inskrivningsmyndigheten

Lag ( 1985:658 ) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället

2 § Om en arrendator har intresse av att utöva sin förköpsrätt, får han anmäla detta till inskrivningsmyndigheten … Till anmälan skall fogas arrendeavtalet i original eller bestyrkt kopia.

En bestyrkt kopia torde kunna vara i elektronisk form och bestyrkt med en elektronisk signatur. Av 19 kap. 10 och 31 §§ JB följer dock att anmälan inte kan ges in elektroniskt, om inte regeringen har meddelat föreskrift om det. Departementet avser att under år 2003 remittera en promemoria om elektroniskt ansökningsförfarande hos inskrivningsmyndigheten.

8 §

Hembud sker hos

arrendenämnden genom skriftlig anmälan av jordägaren. Jordägare skall härvid ge in ett av honom undertecknat skriftligt förslag till köpeavtal som skall innehålla uppgift om…

Rekvisiten skriftlig anmälan hindrar ej elektroniska rutiner. Köpeavtalet måste dock ges in i pappersformat. Kravet på att undertecknat skriftligt avtal skall ges in bör tas bort.

10 § Hembudet antas genom att arrendatorn inom tre månader från den dag då hembudet skedde skriftligen anmäler till arrendenämnden att han har beslutat att…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1989:31 ) om förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter

2 § Valet av ställföreträdare skall för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel anmälas skriftligen till inskrivningsmyndigheten för det område där fas-

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

tigheten ligger. Anmälan skall vara undertecknad av ställföreträdaren och innehålla en försäkran av honom på heder och samvete att…

6 § Varje delägare kan rösta skriftligen eller muntligen.

Torde ej hindra elektroniska rutiner.

10 § Om delägarna begär det, skall redovisningen göras skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ändras så att det framgår att redovisningen skall vara i pappersform.

Bostadsrättslag ( 1991:614 )

2:1 I stadgarna får föreskrivas att ansökan om inträde i föreningen skall göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade namnunderskrift.

Utesluter ej elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

2:14 I stadgarna får föreskrivas att en anmälan om utträde ur föreningen skall göras skriftligen och att handlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift.

Utesluter ej elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

4:5 Upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt skall ske skriftligen,… I upplåtelsehandlingen skall följande anges: parternas namn,…

Ett upplåtelseavtal torde kunna träffas i elektronisk form. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ändras så att det framgår att det skall vara pappersform.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

4:11 Avsägelsen skall göras skriftligen hos styrelsen.

Avsägelse torde kunna göras elektroniskt. Frågan om det är möjligt att göra en avsägelse elektroniskt bör förtydligas.

5:3 Ett förhandsavtal skall upprättas skriftligen…

Avtalet torde kunna upprättas elektroniskt. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ändras så att det framgår att det skall vara pappersform.

5:4 Ett avtal om överlåtelse av en bostadsrätt genom köp skall upprättas skriftligen och skrivas under av säljaren och köparen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ses över om 4:1 JB ändras.

5:26 En uppsägning skall vara skriftlig, om inte skriftligt erkännande av uppsägningen lämnas.

Torde ej hindra elektroniska rutiner. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ändras så att det framgår att det skall vara pappersform.

Bostadsrättsförordning ( 1991:630 )

5 § En ekonomisk plan skall upprättas i två exemplar och undertecknas av samtliga ledamöter i föreningens styrelse samt vara försedd med intyg enligt 3 kap. 2 § bostadsrättslagen (1991:614). Till ansökningshandlingen skall fogas båda exemplaren av planen.

Den ekonomiska planen kan inte upprättas elektroniskt. Bör inte ändras.

16 § Ansökan om återställande av säkerhet skall göras skriftligen hos länsstyrelsen.

Skriftlighetskravet hindrar inte elektronisk ansökan. Däremot finns i 17 § vissa krav som hindrar elektronisk ansökan.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Bör inte ändras.

17 § Till ansökningshandling om återställande av säkerhet enligt 12 § skall fogas en kopia av protokoll som utvisar att den slutliga kostnaden för föreningens hus har redovisats på en föreningsstämma.

Vidare skall lämnas en skriftlig försäkran av samtliga ledamöter i föreningens styrelse att… Se även 18 §.

Skriftlig försäkran torde inte kunna lämnas elektroniskt. Bör inte ändras.

Stiftelselag ( 1994:1220 )

1:3 Ett stiftelseförordnande skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren eller stiftarna.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

2:8 Styrelsen eller förvaltaren svarar för att stiftelseförordnandet och övriga handlingar avseende stiftelsen förvaras på ett ordnat och betryggande sätt.

Torde normalt inte hindra elektronisk kommunikation. Bör eventuellt ändras.

2:13 Över styrelsens beslut skall protokoll föras.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2:20 Över de beslut som förvaltaren fattar rörande stiftelsen skall det föras protokoll.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4:14 Erinringar som revisorerna framställer till styrelsen eller förvaltaren och som inte har tagits in i revisionsberättelsen skall de anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen eller för-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

valtaren.

6:4 Beslutet gäller från och med den dag då tre månader förflutit sedan underrättelsen inkom till tillsynsmyndigheten, om inte…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7:5 Kallelsen skall delges stiftelsen, om delgivningen kan ske på annat sätt än enligt 15--17 §§delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom domstolens försorg i…

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelser om elektronisk kungörelse bör övervägas.

7:8 När stiftelsen har trätt i likvidation, skall styrelsen eller förvaltaren genast avge en redovisning för sin förvaltning av stiftelsens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lämnats till revisorerna.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Anknytande bestämmelser om redovisning kräver emellertid pappersformat. Bör eventuellt ändras. Detta måste dock övervägas i ett större sammanhang.

7:12 Till berättelsen skall de foga redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall avlämnas till revisorerna.

Likvidatorerna skall därefter genast sända en kopia av revisions- och förvaltningsberättelserna till tillsynsmyndigheten.

Se 7:8

8:4 Skriftliga handlingar som utfärdas för en stiftelse i dess näringsverksamhet bör undertecknas med angivande av stiftelsens firma.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras så att med undertecknande jämställs elektronisk signatur. Bör dock tas upp först

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Har styrelsen eller förvaltaren eller någon annan företrädare för stiftelsen utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens innehåll att den har utfärdats på stiftelsens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om

1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att handlingen utfärdades för stiftelsen, samt

2. medkontrahenten har fått ett av stiftelsen behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en begäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har gjorts gällande mot undertecknarna

sedan motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen ändrats (översyn pågår).

9:4 Tillsynsmyndigheten får…

1. begära in handlingar eller upplysningar från stiftelsen,

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9:5 Tillsynsmyndigheten skall pröva frågan om att döma ut ett vite som förelagts enligt första stycket 2, om föreläggandet endast avser åliggande att inge en eller flera handlingar till tillsynsmyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

10:2 Till anmälan skall det fogas en kopia av stiftelseförordnandet,

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

om det är möjligt.

10:5 Domstolen skall sända en kopia av domen till registreringsmyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

10:8

Registreringsmyndigheten

skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar… En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Se 7:8

10:9 Det som har kungjorts i

Post- och Inrikes Tidningar enligt 8 § skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte framgår av omständigheterna att han varken kände till eller borde ha känt till det som har kungjorts.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Se 7:8

11:1 Stiftelseförordnandet skall vara skriftligt och undertecknat av stiftaren eller stiftarna .

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

11:4 Utan hinder av bestämmelserna i 6 kap. får stiftarna och stiftelsen genom skriftlig överenskommelse ändra eller upphäva stiftelseförordnandet.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

Lag ( 1994:1927 ) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar

13 § Detta skall ske genom brev till den i EEIG-registret angivna adressen samt genom kungörelse i

Post- och Inrikes Tidningar eller

Hindrar elektroniska rutiner. Bör eventuellt ändras. Bestämmelsen vilar på EG-rättslig grund.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

annan lämplig officiell tidning enligt artikel 39.1 i EEGförordningen.

Förordning ( 1994:1933 ) om register övereuropeiska ekonomiska intressegrupperingar

5 § Handlingar som avser anmälan eller underrättelse enligt EEGförordningen eller lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar skall biläggas EEIG-registret. Sådana handlingar skall förvaras särskilt för varje intressegruppering

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 § Anmälan för registrering skall göras skriftligen. Handlingarna skall vara upprättade på eller översatta till svenska. Handlingar som ges in till registreringsmyndigheten som kopior skall vara bestyrkta.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 § Till en anmälan om registrering av ett huvud- eller avdelningskontor skall bifogas de handlingar som enligt artikel 10 i EEGförordningen skall ges in till

EEIG-registret.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 § I samband med en anmälan som avses i 7 § skall avtalet om att bilda intressegrupperingen ges in i original eller i kopia. Dessutom skall det ges in kopia av de övriga handlingar som anges i artikel 7 i

EEG-förordningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör eventuellt ändras. Kräver dock ytterligare överväganden.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Vidare skall det ges in en handling på vilken varje företagsledare och i förekommande fall person som bemyndigats enligt 4 § andra stycket lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar har skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, om detta inte har skett på själva anmälningshandlingen.

12 § Uppgifter eller handlingar enligt 10 § första stycket 1 6 och andra stycket 1 och 4 samt varje ändring i dessa uppgifter skall enligt artikel 8 a och 8 b i EEGförordningen offentliggöras i sin helhet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Stiftelseförordning ( 1995:1280 )

1 § I denna förordning finns bestämmelser om…

4. förvaring av de handlingar om stiftelser som ges in till…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 § En anmälan som avses i denna förordning skall vara skriftlig.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 § Kopior som ges in enligt denna förordning, stiftelselagen (1994:1220) eller lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skall vara bestyrkta. Om en handling har getts in i både original och kopia, skall originalet sändas tillbaka till ingivaren.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

10 § Av ett registreringsbevis skall det för varje anteckning i registret framgå den dag då anmälan om registrering kom in samt datum för anteckningen och i förekommande fall dess kungörande i

Post- och Inrikes Tidningar.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelser om elektronisk kungörelse bör övervägas.

12 § Handlingar som avser anmälan till stiftelseregistret skall hos registreringsmyndigheten förvaras särskilt för varje stiftelse. Handlingar som ges in till tillsynsmyndigheten skall hos denna förvaras särskilt för varje stiftelse. Handlingarna skall förvaras tillsammans med… de handlingar som…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

15 § Handlingar som avser anmälan för tillsyn och de övriga handlingar som enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ges in till…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Årsredovisningslag ( 1995:1554 )

2:5 Årsredovisningen skall avfattas på svenska i vanlig läsbar form. Se även 2:7 och 9:1

Hindrar att årsredovisningen upprättas i elektroniskt format. Enligt 1:a bolagsrättsliga direktivet (68/151/EEG) skall årsredovisning upprättas i pappersformat. För närvarande håller kommissionen på att ta fram ett direktivförslag som skall göra det möjligt att upprätta årsredovisning även i elektronisk form. Om detta direktiv antas, bör bestämmelsen ändras.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

2:7 I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag, som företräds av en styrelse, skall årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Årsredovisningen skall innehålla uppgift om den dag då den undertecknades.

Hindrar elektroniska rutiner. Årsredovisningen måste upprättas i pappersformat. Se 2:5.

8:3 Bestyrkta kopior av handlingarna skall ha kommit in till registreringsmyndigheten inom…På kopian av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller den verkställande direktören teckna bevis om att… Kopior av handlingarna skall hållas tillgängliga för alla som…

Efter särskilt föreläggande av registreringsmyndigheten skall bestyrkta kopior av handlingarna ges in dit. Se även 7:2, 8:5, 8:6, 8:8 och 8:12

Årsredovisningen måste ges in i pappersformat. Se 2:5. Om det antas ett nytt direktiv, måste en möjlighet att ge in årsredovisning i elektronisk form införas.

9:2 En kopia skall genast sändas till en sådan aktieägare, bolagsman eller medlem som begär det och uppger sin postadress.

Hindrar elektroniska rutiner. På sikt när pågående arbete med motsvarande slag av bestämmelser i ABL är klar bör en omformulering av bestämmelsen övervägas.

Förordning ( 1955:1633 ) om vissa årsredovisningsfrågor

5 § Om registreringsmyndigheten har fattat ett sådant beslut som avses i 8 kap. 6 eller 9 § årsredovisningslagen (1995:1554), skall den genast skriftligen underrätta

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bolaget kan underrättas elektroniskt. Ej lämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ändras så att det framgår att

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

bolaget om beslutet. det skall vara i sedvanlig skriftlig form.

Lag ( 1997:218 ) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende

4 § Näringsidkaren skall lämna skriftlig information till den som begär upplysningar om en bostadsandel. I all reklam som avser en bostadsandel skall det anges var den skriftliga informationen finns tillgänglig.

Informationen torde inte kunna lämnas elektroniskt om den som begär upplysningen vill ha den i pappersform. EG-direktiv styr. Det bör klargöras att informationen skall lämnas i pappersform.

7 § Ett avtal om upplåtelse eller överlåtelse av en bostadsandel skall upprättas skriftligen och undertecknas av parterna.

Se 11 §.

Hindrar elektroniska rutiner. Får inte ändras. Styrs av ett EGdirektiv (prop. 1996/97:127 s. 25).

12 § Konsumenten har rätt att frånträda ett bindande avtal (ångerrätt) genom att lämna eller sända ett meddelande om detta inom tio dagar från den dag som anges … till den person som enligt avtalet skall ta emot ett sådant meddelande.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Meddelandet torde kunna sändas elektroniskt om det i avtalet angetts att personen som skall ta emot meddelandet har en elektronisk adress. Annars bör det sändas skriftligen.

15 § Om ett meddelande som konsumenten skall lämna enligt 11 eller 12 § är skriftligt och har sänts på ett ändamålsenligt sätt, får meddelandet åberopas även om det försenas, förvanskas eller inte kommer fram

Hindrar ej elektroniska rutiner. Se

12 §.

20 § För tillsynen har Konsumentverket eller den som verket

Hindrar ej elektroniska rutiner. Handlingar torde avse såväl pap-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

utser rätt att göra inspektioner hos näringsidkaren och att ta del av alla handlingar som behövs för tillsynen.

persdokument som elektroniska dokument.

Bokföringslag ( 1999:1078 )

7:1 Räkenskapsinformation skall bevaras i

1. vanlig läsbar form (dokument), Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras… Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget självt har upprättat skall bevaras i…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7:2 Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lättåtkomliga.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7:3 Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i 2 §, tillfälligt förvaras utomlands.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7:4 Även om tillstånd ges, skall företaget genom omedelbar utskrift kunna ta fram räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

som avses i 1 § 1 eller 2. Förvaring av dokument m.m. som hör till en filial utomlands

7:5 Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte dokument, mikroskrift,

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7:6 Ett företag får förstöra… om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart medium.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7:7 Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten för visst fall tillåta att dokument,… förstörs före utgången av den tid som anges i 2 §.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Revisionslag ( 1999:1079 )

23 § En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till Patent- och registreringsverket. Han skall lämna en kopia av anmälan till företagsledningen. Patent- och registreringsverket skall sända en kopia av anmälan till skattemyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

32 § Om en tidigare revisor har gjort en anmälan enligt 23 §, skall en kopia av den fogas till revisionsberättelsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

32 a § Revisorn skall genast sända Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

en kopia av revisionsberättelsen till skattemyndigheten, om revisionsberättelsen innehåller…

34 § Om revisorn har framfört en erinran till företagsledningen, skall den antecknas i ett protokoll eller i en annan handling. Handlingen skall lämnas till företagsledningen…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Inskrivningsförordning ( 2000:309 )

9 § Inskrivningsbevis, skriftliga pantbrev och vilandebevis framställs maskinellt av Lantmäteriverket på begäran av inskrivningsmyndigheten. Se 10 §

Hindrar elektroniska rutiner. Frågan om bevisen bör avskaffas eller ändras kommer sannolikt att övervägas av LMV inom ramen för utvecklingen av ett nytt handläggningssystem för inskrivningsärenden.

16 § Vid underrättelsen skall fogas kopia av den handling på vilken rättigheten grundas.

Hindrar ej elektroniska rutiner. En kopia kan lämnas i elektronisk form.

Revisorslag ( 2001:883 )

17 § Den huvudansvarige skall underteckna revisionsberättelser och andra utlåtanden. Om en berättelse eller ett utlåtande undertecknas av flera revisorer, skall det anges vem som är huvudansvarig.

Hindrar elektroniska rutiner. Av annan lagstiftning (årsredovisningslagen) följer att revisionsberättelser måste upprättas i pappersform. Krav på undertecknande eller underskrift utesluter dessutom möjligheten till elektronisk signatur. Om lagstiftningen om revisionsberättelser ändras så att en revisionsberättelse kan upprättas i elektronisk form, bör dock även

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

denna paragraf ändras.

24 § Revisorer och registrerade revisionsbolag skall dokumentera sina uppdrag i revisionsverksamheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

32 § Om det uppkommer en fråga om upphävande, varning eller erinran, skall revisorn genom skriftlig underrättelse ges tillfälle att yttra sig om vad som anförs i ärendet.

Hindrar elektroniska rutiner. Rättssäkerhetsskäl. Bör inte ändras.

Författningar med formkrav som inte har redovisats

Det planeras att införas en helt ny aktiebolagslag under år 2004 eller 2005. Aktiebolagslagen (1975:1385) och aktiebolagsförordningen (1975:1387), som innehåller ett stort antal formkrav, har därför inte tagits med i redovisningen. Eftersom de lösningar som väljs för aktiebolag bör vara vägledande för ekonomiska föreningar har inte heller lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar eller förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar tagits med.

De författningar som angetts nedan har inte tagits med i redovisningen därför att de har mindre praktisk betydelse.

Lag ( 1919:426 ) om flottning i allmän flottled Kungörelse ( 1925:379 ) om bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område m.m. Lag ( 1926:327 ) om vad iakttagas skall i avseende å införande av lagen om delning av jord å landet. Lag ( 1929:404 ) om giltighet här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Lag ( 1929:405 ) med vissa föreskrifter angående tillämpningen här i riket av svensk-norska vattenrättskonventionen av den 11 maj 1929. Kungörelse ( 1944:271 ) med särskilda föreskrifter angående inrättande av förande av ny fastighetsbok i fråga om vissa järnvägar. Lag ( 1949:183 ) om flottning i Torne och Muoni gränsälvar Kungörelse ( 1960:335 ) angående ersättning till vissa förrättningsmän för förrättning enligt lagen den 3 september 1939 (nr 608) om enskilda vägar Kungörelse ( 1962:370 ) om avveckling av rekognitionsavgifterna till Danviks hospital Lag ( 1962:627 ) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. Kungörelse ( 1966:702 ) angående tillämpningen av lagen den 16 december 1966 (nr 700) om vissa gemensamhetsanläggningar Lag ( 1971:850 ) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland Lag ( 1971:852 ) med anledning av tilläggsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland till överenskommelsen den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar Lag ( 1973:1084 ) om avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag Lag ( 1974:1080 ) om avveckling av hyresregleringen Kungörelse ( 1974:1081 ) om anmälan enligt 2 § lagen ( 1974:1080 ) om avveckling av hyresregleringen Lag ( 1975:1386 ) om införande av aktiebolagslagen (1975:1385) Lag ( 1999:292 ) om avveckling av stadgad åborätt och landgille

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt

Förordning ( 1949:661 ) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter…

11 § …avskrift av beslut…

Hindrar elektroniska rutiner Bestämmelsen bör ändras vid lämpligt tillfälle.

Lag ( 1958:52 ) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller testamente

Ansökan om förlängning skall ingivas…

Hindrar elektroniska rutiner Domstolsärende, bör behandlas som andra sådana.

Ärvdabalken

16:6 2 st. …med posten underrättelse översändas

Hindrar elektroniska rutiner. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen.

20:8

Bouppteckningen skall

…jämte en bestyrkt kopia ges in…

Hindrar elektroniska rutiner. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen.

20:8a Dödsboanmälan skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

23:4 Över arvskifte skall upprättas en handling som skrivs under av delägarna

Hindrar elektroniska rutiner. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen.

Kungörelse ( 1973:948 ) om hindersprövning för vigsel …utom riket

4§ skall… förete ett utdrag över vad folkbokföringen utvisar…, behövs dock ej om …dröjsmål…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Kungörelse ( 1973:950 ) om utredning ang. frihet från äktenskapshinder enligt lagen i främmande stat

3 § avge skriftlig försäkran…skall även skriftligen på heder och samvete…

Hindrar elektroniska rutiner. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen.

Lag ( 1989:14 ) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn

14 § Till ansökan om verkställighet av ett avgörande som avses i 5 § skall fogas bestyrkt kopia av avgörandet samt, om det framgår att avgörandet har meddelats i svarandens utevaro, en handling som visar huruvida denne har delgetts stämning eller motsvarande handling. Sökanden skall även ge in en handling som visar att avgörandet kan utgöra grund för verkställighet i ursprungsstaten …

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

Förordning ( 1989:177 ) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn

3 § Utrikesdepartementet skall tillhandahålla formulär för framställningar om departementets bistånd enligt konventionerna. En sådan framställning skall åtföljas av en fullmakt för utrikesdepartementet att företräda den som har gjort framställningen eller att utse någon annan att företräda denne.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Konkurslag ( 1987:672 )

2 kap. 1 § Ansökan om konkurs görs skriftligen hos den tingsrätt där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Ansökningshandlingen skall vara egenhändigt undertecknad …

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

2 kap. 3 § Görs ansökningen av gäldenären, bör till ansökningshandlingen bifogas en av gäldenären underskriven förteckning över boets tillgångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn och postadress samt om det räkenskapsmaterial och de andra handlingar som rör boet. Ansöker ett dödsbo eller en dödsbodelägare om att boet skall försättas i konkurs, skall till ansökningshandlingen fogas en bestyrkt kopia av bouppteckningen efter den döde och, om bouppteckningen har registrerats, bevis om detta. …

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

2 kap. 4 § Görs ansökningen av en borgenär, skall han vid ansökningen lämna uppgift om sin fordran och de omständigheter i övrigt på vilja han grundar yrkandet.

Han skall även i original eller kopia bifoga de handlingar som han vill åberopa…

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

6 kap. 3 § (även 4 och 5 §§ be- Hindrar elektroniska rutiner. Frå-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

handlar bouppteckningsed) Gäldenären skall inför rätten avlägga bouppteckningsed. Han skall göra de tillägg till eller ändringar i bouppteckningen som han anser behövs och med ed betyga att bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsmaterial med gjorda tillägg eller ändringar är riktiga och att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller tagits upp någon tillgång eller skuld. …

gan om bouppteckningsed behandlas av Konkurstillsynsutredningen som i betänkandet Ny konkurstillsyn (SOU 2000:62) föreslår att gäldenären i stället för beedigande skriftligen skall bekräfta bouppteckningens riktighet vid ett bouppteckningssammanträde inför konkursförvaltaren. Syftet torde vara rättslig bundenhet och att uppmärksamma gäldenären på betydelsen och konsekvenserna av bouppteckningens riktighet. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

7 kap. 15 § Förvaltaren skall snarast upprätta en skriftlig berättelse om boets tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd, såvitt de har kunnat utrönas, och om möjligt ange vid vilken tidpunkt obeståndet kan antas ha inträtt. Berättelsen skall vidare innehålla 1. en översikt över tillgångar och skulder av olika slag, 2. en uppgift […] Berättelsen skall snarast och senast sex månader från konkursbeslutet skickas till rätten, tillsynsmyndigheten och varje borgenär som begär det.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

9 kap. 4 § En borgenär skall inom den tid som har bestämts för bevakning av fordringar skriftligen

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

hos rätten anmäla sin fordran och den förmånsrätt han vill göra gällande. Undantag från denna skyldighet följer dock av 4 kap. 21 §, 5 kap. 8 § och 18 § andra stycket samt 5 § i detta kapitel…

omedelbart.

9 kap. 6 § I bevakningsinlagan skall fordringens belopp anges, om det är möjligt. Grunden för fordringen skall framgå tydligt.

Om förmånsrätt yrkas, skall borgenären också tydligt ange grunden för den. Inlagan skall vara egenhändigt undertecknad av borgenären eller borgenärens ombud. Vid bevakningsinlagan skall borgenären i original eller bestyrkt kopia bifoga de handlingar som han vill åberopa till stöd för sitt anspråk. Bevakningsinlagan och de handlingar som har bifogats denna skall ges in i två exemplar.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

9 kap. 9 § Förvaltaren skall granska bevakningshandlingarna och, om han finner anledning till anmärkning mot något yrkande om betalnings- eller förmånsrätt, skriftligen anmäla det till rätten inom den tid som har bestämts enligt 8 § första stycket 1. I anmärkningsskriften skall grunden för anmärkningen anges tydligt.

Skriften skall vara egenhändigt undertecknad av förvaltaren eller

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

dennes ombud. Även en borgenär som har bevakats en fordran i konkursen och gäldenären får framställa anmärkning mot en bevakning. En sådan anmärkning skall framställas inom den tid och på det sätt som anges i första stycket. Anmärkningsskriften och de handlingar som åberopas till stöd för anmärkningen skall ges in i två exemplar.

12 kap. 9 § Förvaltaren skall snarast till rätten inkomma med yttrande huruvida han anser att ackordsförslaget bör antas av borgenärerna. Yttrandet skall hållas tillgängligt för borgenärerna vid sammanträdet för prövning av ackordsförslaget, om det inte har sänts till dem tidigare.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

13 kap. 3 § Slutredovisningen skall avges till tillsynsmyndigheten. Till slutredovisningen skall förvaltaren bifoga de handlingar som är av betydelse för kontroll av redovisningen.

Förvaltaren

skall ge in en kopia av redovisningen till rätten. I fall som avses i 2 § 1, 4 och 7 skall en kopia samtidigt lämnas till gäldenären.

Hindrar elektroniska rutiner. Frågar är avhängig av hur begreppet ge in tolkas. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

15 kap. 2 § I en konkurs vari bevakningsförfarande har ägt rum skall följande kungörelser ersättas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

med skriftliga underrättelser till borgenärerna, om det saknas anledning att anta att kostnaden för tillkännagivandet med kungörelse blir lägre eller att kungörelse i övrigt är lämpligare, nämligen 1. Kungörelse med kallelse till förhandling angående entledigande av förvaltare. …

omedelbart.

Konkursförordning ( 1987:916 )

12 § Rätten skall genast skicka en kopia av kungörelsen om konkursbeslutet till 1. förvaltaren och tillsynsmyndigheten, 2. kronofogdemyndigheten, skattemyndigheten och åklagarmyndigheten,

3. …

Hindrar elektroniska rutiner (beroende på vad som avses med skicka). Ev. skulle bestämmelsen kunna ändras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart.

27 § Om en anmärkning enligt 9 kap. 9 § konkurslagen (1987:672) framställs mot en fordran, skall rätten snarast underrätta borgenären om anmärkningen. Åberopas en ny omständighet till stöd för en anmärkning vid något annat tillfälle än vid förlikningssammanträdet eller en förhandling, skall borgenären också underrättas. Till underrättelsen skall fogas en kopia av anmärknings- eller ändringsskriften. Underrättelsen skall också innehålla en uppmaning till borgenären att till rätten inge skriftligt yttrande och bifoga de handlingar som styrker hans ford-

Hindrar elektroniska rutiner. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart. (jfr 50 § samma förordning)

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

ran, om inte handlingarna i fråga har getts in tidigare.

50 § Kallelser och underrättelser från rätten enligt denna förordning sänds med posten i vanligt brev till mottagaren under hans senast kända postadress.

Hindrar elektroniska rutiner. Det finns inte behov av att ändra bestämmelsen omedelbart. (jfr 27 § samma förordning)

Lag ( 1845:50 s. 1 ) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva

1 § upprätte skriftlig handling om köpet med förteckning å de köpta persedlarna och vittnens underskrift. Han skall inom en vecka därefter i ortstidning inom den ort, där säljaren bor, låta införa kungörelse om avhandlingen med uppgift om säljarens och köparens namn och yrken, dagen då köpehandlingen blivit uppgjord samt köpeskillingens belopp. …ges in för registrering till kronofogdemyndigheten…

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras mot bakgrund av de syften som ligger bakom bestämmelsen.

Lag ( 1927:85 ) om dödande av förkommen handling

2 och 3 §§ Ansökan skall, skriftligen avfattad, ges in till rätten. Vid ansökningen skall fogas avskrift av handlingen eller sådan uppgift om dess innehåll, som är nödig för dess säkra igenkännande.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1936:83 ) angående vissa utfästelser om gåva

1 § utfästelse om gåva av lös egendom, skuldebrev eller annan urkund som blivit till gåvotagaren

Torde hindra elektroniska rutiner Bör ej ändras

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

överlämnad

3 § gåva av aktiebrev m.m. fått handlingen i sin besittning + handlingen återställts eller gjorts obrukbar.

Lag ( 1936:88 ) om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man

panthavaren hos tredje mannen företett skriftlig handling

Torde hindra elektroniska rutiner Bör ej ändras

Föräldrabalk ( 1949:381 )

1:2 skriftligen 1:4 Bekräftelse av faderskap sker skriftligen och skall bevittnas av två personer. Bekräftelsen skall skriftligen godkännas 6:6 avtalet skall gälla om det är skriftligt 6:14a, 15a skriftligt avtal 6:16 Anmälan skall göras skriftligen… 7:7 avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer 7:16 skriftlig, av två personer bevittnad handling 13:3 ge in förteckning…Förteckningarna skall avges på heder och samvete. 13:14, 14:15 Årsräkningen skall avges på heder och samvete 13:15 Räkningen skall avges på heder och samvete 14:1, 14:2 Förteckningen skall avges på heder och samvete. 16:8 skriftligen upplysa

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Användningen av skriftliga handlingar där undertecknande kräver personlig närvaro framstår som det rimliga i föräldrabalken. Detta med tanke på att det är fråga om åtaganden som rör barns status och ansvar för barns ekonomiska förhållanden etc.…Inte typiskt sett sammanhang där användning av elektronisk kommunikation framstår som ändamålsenlig…

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

16:13 skriftligen erinra

Kungörelse ( 1964:680 ) med närmare föreskrifter om särskild förrättningsman för upptagande av protest

3 § Vad som förekommit vid protest skall omedelbart antecknas i protokoll i enlighet med bestämmelserna i 91 § växellagen och 69 § checklagen. Växeln eller checken skall, sedan den försetts med bevis om protesten, jämte avskrift av protokollet tillhandahållas sökanden.

4 § Ersättningen skall antecknas på den kopia av protokoll som tillställs sökanden. På begäran skall lämnas särskilt kvitto.

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör ej ändras

Lag ( 1966:742 ) om hotell- och pensionatrörelse

5 § Ansökan om tillstånd att driva hotell- eller pensionatrörelse skall vara skriftlig

8 § Upphör rörelsen, skall tillståndshavaren skriftligen anmäla det hos polismyndigheten.

Torde ej hindra elektroniska rutiner.

Förordning ( 1967:715 ) om tillämpning av 21 kap. föräldrabalken

2 § Till en ansökan om verkställighet skall bifogas allmän domstols dom eller beslut i original eller bestyrkt kopia tillsammans med lagakraftbevis…. Om en ansökan avser verkställighet av ett avtal, skall till ansökningen bifogas avtalet i original

Torde hindra elektroniska rutiner. Bör ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

eller bestyrkt kopia tillsammans med socialnämndens beslut att godkänna avtalet. Avser ansökningen överflyttning av barn enligt 21 kap. 7 eller

8 § föräldrabalken, bör bifogas handling som visar att sökanden har vårdnaden eller del i vårdnaden om barnet. Om ansökningen avser verkställighet på grund av Bryssel IIförordningen, skall till ansökningen bifogas avgörandet och verkställbarhetsförklaringen, båda i original eller bestyrkt kopia. Förordning (2001:403).

3 § Till ansökan om utdömande av vite som har förelagts av allmän domstol enligt 6 kap. 21 § första stycket föräldrabalken fogas domstolens dom eller beslut i original eller bestyrkt kopia tillsammans med lagakraftbevis.

Förordning ( 1992:202 ) om avgifter för ärenden enligt lagen ( 1966:742 ) om hotell- och pensionatsrörelse

8 § Upphör rörelsen, skall tillståndshavaren skriftligen anmäla det hos polismyndigheten.

Torde hindra elektroniska rutiner Det finns inget behov av en omedelbar ändring. Om andra bestämmelser om anmälan till myndighet övervägs bör även denna bestämmelse granskas.

Kungörelse ( 1969:123 ) om äktenskapscertifikat

3 § begreppet ansökan,

Oklart om bestämmelsen hindrar elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Det finns inget behov av en omedelbar ändring. Om andra bestämmelser om ansökan till myndighet övervägs bör även denna bestämmelse granskas.

3 och 5 §§ begreppet certifikat

Oklart om certifikatet kan erhållas i elektronisk form. Bör ej ändras. Certifikatets syfte är att tjäna som bevis. Tveksamt om en övergång till elektronisk form är möjlig.

Lag ( 1969:620 ) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag

5 § begreppet ansökan

Oklart om ansökan kan göras elektroniskt.. Det finns inget behov av en omedelbar ändring. Om andra bestämmelser om ansökan till myndighet övervägs bör även denna bestämmelse granskas.

Lag ( 1970:215 ) om arbetsgivares kvittningsrätt

7 § begreppet framställning om besked

Oklart om framställan kan göras elektroniskt. Det finns inget behov av en omedelbar ändring. Om andra bestämmelser om framställning till myndighet övervägs bör även denna bestämmelse granskas.

Permutationslag ( 1972:205 )

1 § begreppet ansökan

Oklart om ansökan kan göras elektroniskt. Det finns inget behov av en omedelbar ändring. Om andra be-

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

stämmelser om ansökan till myndighet övervägs bör även denna bestämmelse granskas.

Lag ( 1904:26 s.1 ) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

5 kap. 5 § skall --- kungörelse införas i Post- och Inrikes Tidningar:

Utesluter elektroniska rutiner. Bör inte ses isolerat. Om andra liknande krav på publicering övervägs bör också denna bestämmelse granskas. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen.

Kungörelse ( 1924:475 ) angående meddelanden från domstol om dödförklaringar

… skall om beslutet skyndsamt insändas till skattemyndigheten

Torde inte utesluta elektroniska rutiner.

Lag ( 1996:764 ) om företagsrekonstruktion

2 kap. 1 § Ansökan skall göras skriftligen … Ansökningshandlingen skall vara egenhändigt undertecknad …

Torde i praktiken utesluta elektroniska rutiner. Bör inte ses isolerat. Om andra liknande skriftlighetskrav övervägs. bör också denna bestämmelse granskas. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen.

2 kap. 9 § 2 st. …gäldenären skriftligen bestrider ansökan

Kan tänkas utesluta elektroniska rutiner. Bör inte ses isolerat. Om andra liknande krav på skriftlighet övervägs bör också denna bestämmelse granskas. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

2 kap. 12 § 1 st. sista meningen

Planen skall tillställas rätten och borgenärerna:

Torde inte utesluta elektroniska rutiner. Bör inte ses isolerat. Om andra liknande krav på ”tillställande” övervägs bör också denna bestämmelse granskas.

2 kap. 13 § 2 st. Till underrättelsen skall fogas … en preliminär förteckning …

Torde inte utesluta elektroniska rutiner. Bör inte ses isolerat. Om andra liknande krav på ”bifogande” och ”förteckningar” övervägs bör också denna bestämmelse granskas.

3 kap. 10 § 1 st. (se också 11 §)

En begäran om ackordsförhandling skall göras skriftligen

Kan tänkas utesluta elektroniska rutiner. Bör inte ses isolerat. Om andra liknande krav på skriftlighet övervägs bör också denna bestämmelse granskas. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen.

3 kap. 10 § 2 st. …fogas en förteckning över boets tillgångar och skulder…

Torde inte utesluta elektroniska rutiner. Bör inte ses isolerat. Om andra liknande krav på ”förteckningar” övervägs bör också denna bestämmelse granskas.

3 kap. 13 § 3. kungöra beslutet i

Post- och Inrikes Tidningar

se ovan.

3 kap. 15 § 1 st. …bör han skriftligen anmäla fordringen …

se ovan.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

3 kap. 17 § 2 st. Gäldenären bör inställa sig personligen …

Torde utesluta elektroniska rutiner. Bör inte ses isolerat. Om andra liknande krav på eller önskemål om personlig närvaro övervägs bör också denna bestämmelse granskas. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen..

3 kap. 17 § 3 st. Rekonstruktören skall tillhandahålla en förteckning …

se ovan.

4 kap. 3 § Bevis eller fullmakt … behöver visas upp …

Bör inte ses isolerat. Om andraliknande krav på bevis eller fullmakt övervägs bör också denna bestämmelse granskas. Det finns inte behov av att omedelbart ändra bestämmelsen..

Lag ( 1976:357 ) om motortävlingsförsäkring

2 § ”… och att utfärda bevis därom enligt formulär som Finansinspektionen fastställer”.

Torde i praktiken utesluta elektroniska rutiner. Såvitt nu kan bedömas behöver inte bestämmelsen ändras.

Trafikförsäkringsförordning ( 1976:359 )

16 § ”Beviset skall utfärdas enligt formulär som …”

Torde i praktiken utesluta elektroniska rutiner. Såvitt nu kan bedömas behöver inte bestämmelsen ändras.

17 § ”… i god tid före huvudförhandlingen lämna underrättelse därom till den försäkringsanstalt …”

Torde inte utesluta elektroniska rutiner Såvitt nu kan bedömas behöver inte bestämmelsen ändras.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Lag ( 1978:599 ) om avbetalningsköp mellan näringsidkare

12 och 18 §§ ”Ansökan skall göras skriftligen.”

Torde inte utesluta elektroniska rutiner (jfr uttalanden i prop. 1999/2000:89 s. 41). Såvitt nu kan bedömas behöver inte bestämmelsen ändras.

Brottsskadeförordning ( 1978:653 )

2 § ”Ansökan om brottsskadeersätning skall göras på särskild blankett” …”

Torde inte i sig utesluta elektroniska rutiner (om blanketten tillhandahålls via exempelvis Internet och också kan skickas via Internet). En annan sak är dock krav på att blanketten skall undertecknas. Såvitt nu kan bedömas behöver inte bestämmelsen ändras. Ang. undertecknande: se förslag 2.3 i prop. 2001/02:150 om signering med avancerad elektronisk signatur.

Konsumentförsäkringslag ( 1980:38 )

6 § ”Sedan försäkringen har tecknats skall försäkringsbolaget, om det inte har skett tidigare, snarast i skriftlig form lämna försäkringstagaren tydlig information …”

Torde inte utesluta elektroniska rutiner (jfr uttalanden i prop. 1999/2000:89 s. 41). Såvitt nu kan bedömas behöver inte bestämmelsen ändras.

Preskriptionslag ( 1981:130 )

5 § ”Preskription avbryts genom att … gäldenären får ett skriftligt krav …”

Torde inte utesluta elektroniska rutiner Såvitt nu kan bedömas behöver inte bestämmelsen ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Lag ( 1981:131 ) om kallelse på okända borgenärer

4 § ”Ansökan om kallelse …”

”Sökanden skall bifoga en förteckning …”

Torde inte utesluta elektroniska rutiner. Såvitt nu kan bedömas behöver inte bestämmelsen ändras.

Utsökningsbalk

2 kap 1 § Ansökan om verkställighet görs muntligen eller skriftligen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock medge att ansökan görs på medium för automatisk databehandling.

Skriftlig ansökan skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud.

Paragrafen tillåter uttryckligen elektroniska rutiner (och för den delen även muntlig). Behålls oförändrad

2 kap 15 § 1 st 2 p Skiljedom som grundas på skiljeavtal får verkställas, om (…)

2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Torde utesluta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

2 kap 15 § 2 st 2 p I fråga om ersättning till skiljeman får skiljedomen verkställas, om (…)

2. domen uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

Se närmst föregående.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

2 kap 19 § Skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse angående underhållsbidrag enligt äktenskapsbalken eller föräldrabalken verkställs såsom lagakraftägande dom.

”Skriftlig” torde ej utesluta elektroniska rutiner, men möjligen ”bevittnad”. Behålls oförändrad.

4 kap 14 § 3 st Gäldenären kan också åläggas att på heder och samvete skriftligen bekräfta de uppgifter om sina tillgångar som han har lämnat vid förhör eller i förteckning.

Torde utesluta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad.

6 kap 2 § 2 st … Om beslutet om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, skall kronofogdemyndigheten begära att Lantmäteriverket utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt 8 § lagen (1994:448) om pantbrevsregister.

Torde utesluta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

12 kap 25 § 1 st 3 p I sakägarförteckningen upptas förutom exekutionsfordringen (…) nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som besvärar fastigheten, om rättigheten är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är tillgänglig …

Torde utesluta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad.

18 kap 1 § Kronofogdemyndighetens beslut överklagas skriftligen hos en tingsrätt inom kronofogdemyndighetens verksamhetsområde som regeringen föreskri-

Paragrafen torde tillåta elektroniska rutiner Jfr dock 4 och 44 §§ lagen om domstolsärenden (som är tillämpliga pga 18 kap 1 § 2 st UB)

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

ver. Dessa bestämmelser kan dock begränsa möjligheten till elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

Förordning ( 1981:967 ) om skyldighet för domstol och kronofogdemyndighet att lämna underrättelser om vissa beslut av exekutiv bety-

delse

4 § 2 st I underrättelsen anges om möjligt skeppets eller skeppsbyggets registerbeteckning och, i fråga om skepp, dess namn och hemort.

I underrättelsen anges även den fordran för vilken kvarstad har beslutats. Underrättelser enligt denna paragraf skall överbringas genom telefon eller telegram. Underrättelsen skall följas av skriftlig bekräftelse.

Paragrafen torde tillåta elektroniska rutiner Behålls oförändrad

Namnlagen (1982:670)

36 §

Anmälan till skatte-

myndigheten prövas i den region där den som anmälningen avser är eller senast har varit folkbokförd … Anmälningen till skattemyndigheten skall göras skriftligen.

Paragrafen torde tillåta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

39 § 1 st Ansökningar hos patent- och registreringsverket skall göras skriftligen. De skall innehålla uppgift om sökandens postadress och om skälen för ansökningen. Till ansökningen skall fogas ett personbevis.

Paragrafen torde tillåta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

41 § 2 st När kungörande har skett skall den som vill framställa någon invändning mot ansökningen göra detta skriftligen inom en månad från kungörelsedagen. Sedan denna tid har gått ut, skall verket avgöra ärendet.

Paragrafen torde tillåta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

49 § Samtycke som avses i denna lag skall lämnas skriftligen. Har i ett ärende som avses i 6 eller 8 § samtycke lämnats hos domstolen, behövs inte nytt samtycke när anmälan görs till skattemyndigheten.

Paragrafen torde tillåta elektroniska rutiner Behålls oförändrad

Äktenskapsbalk

3 kap 3 § Kvinnan och mannen skall vid hindersprövningen skriftligen försäkra på heder och samvete att de inte är släkt med varandra

I rätt upp- och nedstigande led eller helsyskon. Har de inte tillstånd till äktenskapet enligt 2 kap. 3 § andra stycket, skall deras försäkran också avse att de inte är halvsyskon. De som begär hindersprövning skall på heder och samvete skriftligen uppge om de tidigare har ingått äktenskap eller låtit registrera partnerskap. Den som tidigare har ingått äktenskap eller låtit registrera partnerskap skall styrka att äktenskapet eller partnerskapet har blivit upplöst, om inte detta framgår av folkbokföringen eller av intyg från utländsk myndighet.

Torde utesluta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

7 kap. 3 § Äktenskapsförord skall upprättas skriftligen och undertecknas av makarna eller de blivande makarna

Paragrafen utesluter elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

7 kap. 5 § 2 st Samtycke till avhändelse av eller inteckning i fast egendom skall lämnas skriftligen.

Paragrafen torde tillåta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

9 kap. 1 § 2 st Är makarna ense, får de efter skriftlig anmälan till tingsrätt fördela sin egendom genom bodelning under äktenskapet utan att något mål om äktenskapsskillnad pågår. Anmälan skall registreras av tingsrätten.

Paragrafen torde tillåta elektroniska rutiner. Behålls oförändrad

Enheten för immaterialrätt och transporträtt

Patentlag ( 1967:837 )

22 § 8 st. Den som vill få prov skall skriftligen begära det hos patentmyndigheten och avge en förbindelse….

Hindrar sannolikt inte elektronisk ingivning men kan finnas ett implicit krav på undertecknande. Formkravet bör inte ändras då det bygger på en internationell överenskommelse (den s.k. Budapestöverenskommelsen).

24 § 1 st. En invändning skall göras skriftligen hos patentmyndigheten…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

59 b § 2 st. Om rättegång inte är Hindrar ej elektroniska rutiner

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

inledd, skall yrkandet framställas skriftligen.

64 § 1 och 2 st. Den som vill väcka talan ... skall ... underrätta envar som enligt patentregistret innehar licens eller panträtt i patentet. Underrättelseskyldighet … anses fullgjord, när underrättelse i betald rekommenderad försändelse sänts under den adress som antecknats i patentregistret.

Hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras. Möjligheten att använda elektronisk kommunikation vid delgivning mellan privatpersoner bör istället först utredas inom ramen för delgivningsinstitutet.

73 § 2 st. Vill patentsökanden vinna förklaring…skall han göra skriftlig framställning därom hos patentmyndigheten…

Hindrar ej elektroniska rutiner

95 § Panträtt i patent eller patentansökan uppkommer genom registrering av ett skriftligt avtal…

Hindrar ej elektroniska rutiner. Med bedömningen att kravet på skriftligt avtal också kan fullgöras elektroniskt är någon författningsändring inte nödvändig. Möjligheten till elektronisk ingivning kan dock klargöras i patentkungörelsen.

Lag ( 1978:152 ) om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens område

2 § 3 p Mål … får upptagas av svensk domstol…om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig bekräftelse, att talan skall väckas vid svensk domstol.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 § 1 st. 2 p …målet får upptas av Hindrar ej elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

svensk domstol…om parterna har avtalat, skriftligen eller muntligen med skriftlig bekräftelse, att talan som nu avses skall väckas vid svensk domstol…

Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ( 1960:729 )

7 kap. 56 b § 2 st. …Om rättegång inte är inledd skall yrkandet framställas skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Växtförädlarrättslag ( 1997:306 )

5 kap. 2 § 1 st. En ansökan om registrering…skall göras skriftligen...

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 kap. 2 § fjärde stycket Till ansökan skall fogas en av sökanden egenhändigt underskriven försäkran….

Hindrar elektroniska rutiner. Texten bör ändras, i samråd med Jordbruksdepartementet, så att den medger elektronisk ingivning. En möjlighet att fullgöra formkravet genom elektronisk signatur bör alltså införas. En ändring bör av rättsekonomiska skäl göras i samband med annan lagändring – lämpligen med ändringar i varumärkeslagen och mönsterskyddslagen vilka är aktuella våren 2004.

5 kap. 9 § 2 st. Invändningar skall göras skriftligen …

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 2 § Om innehavaren av växtförädlarrätten skriftligen ... avstår...

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9 kap. 7 b § 2 st. Om rättegång Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

inte är inledd, skall yrkandet framställas skriftligen.

Mönsterskyddslag ( 1970:485 )

10 § 1 st. Den som vill ansöka om registrering av ett mönster skall göra detta skriftligen…

Hindrar ej elektroniska rutiner. (Mönsterutredningen har dock i slutbetänkande SOU 2001:68 föreslagit att kravet på skriftlighet tas bort i lagen och att de formella kraven på ansökan i dess helhet regleras i MF. Syftet med ändringen är att förbereda för elektronisk ingivning av ansökningar.) Syftet med bestämmelsen är att säkra bevisning om att en viss åtgärd vidtagits och dess innehåll. Får betydelse för kravet på att ett mönster skall vara nytt och särpräglat, eftersom denna bedömning görs utifrån hur mönstret återgavs i ansökan. Bör ändras så att kravet på skriftlighet tas bort i lagen i enlighet med utredningens förslag. Formkraven bör eventuellt regleras i MF. Bestämmelsen ses över i samband med prop. om ny mönsterskyddslag som är planerad tidigast till våren 2004. EG-förordningen om gemenskapsformgivning (nr 6/2002 av den 12 december 2001) innehåller inget krav på skriftlighet för ansökan. Denna förordning gäller dock parallellt med den svenska lagen och reglerar inte det nationella registreringsförfarandet. Emeller-

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

tid av viss vikt att förfarandena är så lika som möjligt.

18 § Den som vill invända mot registreringen skall göra det skriftligen…

Hindrar ej elektroniska rutiner. Mönsterutredningen har i SOU 2001:68 föreslagit att invändningsförfarandet slopas helt. Bestämmelsen ses över i samband med prop. om ny mönsterskyddslag som är planerad tidigast till våren 2004.

25 § Ansökan om förnyelse av registrering göres skriftligen …

Hindrar ej elektroniska rutiner. Mönsterutredningen har i SOU 2001:68 föreslagit att kravet på skriftlighet tas bort i lagen. Kravet på skriftlighet i lagen kan nog tas bort i enlighet med utredningens förslag. Det bör övervägas om formkrav bör regleras i MF. Bestämmelsen ses över i samband med prop. om ny mönsterskyddslag som är planerad tidigast till våren 2004.

33 § Om mönsterhavare skriftligen …avstår från mönsterrätten...

Hindrar ej elektroniska rutiner. Mönsterutredningen har i SOU 2001:68 föreslagit att kravet på skriftlighet tas bort. Kravet på skriftlighet i lagen kan nog tas bort i enlighet med utredningens förslag. Bör övervägas om formkrav bör regleras i MF. Bestämmelsen ses över i samband med prop. om ny mönsterskyddslag som är planerad tidigast till våren 2004.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

37 b § 2 st. 2 p Om rättegång inte är inledd, skall yrkandet framställas skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Varumärkeslag ( 1960:644 )

17 § 1 p Den som vill låta registrera ett varumärke skall ge in en skriftlig ansökan om detta till registreringsmyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner..

20 § 2 st. Den som vill framställa invändning mot registreringen skall göra detta skriftligen till registreringsmyndigheten…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

23 § 1 st. En ansökan om förnyelse görs skriftligen hos registreringsmyndigheten…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

34 b § 1 st. 1 p. Panträtt i egendom … uppkommer genom registrering av ett skriftligt avtal om pantsättning av egendomen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Enligt 15 § 4 st. varumärkesförordningen skall dock till ansökan om registrering fogas pantavtalet i original eller en bestyrkt kopia. Själva lagbestämmelsen behöver inte ändras. Formkravet kan slopas genom att 15 § 4 st. varumärkesförordningen ändras, eventuellt på så sätt att bestämmelsen lyder ”Till ansökan skall fogas pantavtalet. Avtalet skall vara undertecknat av avtalsparterna eller signerat av dem med elektronisk signatur.” Näringsdepartementet ansvarar för varumärkesförordningen.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

41 b § 2 st. 2 p. Om rättegång inte är inledd, skall yrkandet framställas skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

45 § Dom i mål om varumärkesintrång…skall genom domstolens försorg i avskrift sändas till patent- och registreringsverket

Hindrar ej elektroniska rutiner.

52 § Ansökan skall vara skriftlig…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

55 § 3 st. Den som vill framställa invändning…skall göra detta skriftligen till varumärkesmyndigheten…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Firmalag ( 1974:156 )

20 b § 2 st. 2 p Om rättegång inte är inledd, skall yrkandet framställas skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

25 § Dom eller slutligt beslut…skall genom domstolens försorg i avskrift sändas till patent- och registreringsverket samt till annan berörd registreringsmyndighet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1975:603 ) om förnyelse av vissa fartygsinteckningar m.m.

3 § Begäran om inteckningsförnyelse göres skriftligen hos registermyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1979:377 ) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.

6 § Ägare av en båt … skall skriftligen …anmäla båten för registre-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

ring.

8 § 1 st. Anmälan om avregistrering skall ske skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Sjölag ( 1994:1009 )

2 kap. 20 § 1 st. En anmälan eller en ansökan i registerärenden skall göras skriftligen om inte fångeshandling eller annan handling visas upp.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 23 § 1 st. En ansökan om inteckning skall göras skriftligen…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 kap. 9 § 2 st. Redovisningen skall avges skriftligen till varje redare.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

10 kap. 12 § 3 & 4 st. Har ägaren fullgjort sin skyldighet …, skall den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. - - - Regeringen fastställer det formulär till certifikat som avses i tredje stycket. Certifikatet skall medföras ombord på fartyget.

Hindrar elektroniska rutiner. Enligt ordalydelsen förefaller inte utrymme finnas för certifikat i elektronisk form. Bestämmelsen är konventionsbunden. Där medges inte nyttjande av certifikat i elektroniskt format. Konventionen torde därför lägga hinder i vägen för att föreskriva om certifikat i elektroniskt format (i senare tillkomna konv. på närliggande områden finns em. möjlighet till elektroniska cert.)

12 kap. 5 § 1 st. När en begränsningsfond har upprättats, skall rätten genast låta kungöra detta. –

Bestämmelsen föreskriver kungörelse i tidning. Frågan bör hanteras i ett vidare

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

– – Kungörelsen skall införas i Post- och Inrikes Tidningar och i en ortstidning

sammanhang där regler om kungörande som uppställs i andra författningar såsom rättegångsbalken, konkurslagen och utsökningsbalken ingår. Inom Ju/L1 pågår för närvarande utarbetande av en departementspromemoria som syftar till att föreslå överflyttning av de kungörelser som idag sker i Post- och Inrikes Tidningar till en elektronisk tidning, tillgänglig via Internet.

13 kap. 38 § 1 st. Har godset lämnats ut till mottagaren utan att denne skriftligen underrättat transportören ….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13 kap. 46 § 3 st. Konossementet skall undertecknas av transportören eller någon som handlar på hans vägnar. Underskriften får framställas på mekanisk eller elektronisk väg.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Viss konventionskoppling föreligger. F.n. pågår arbete med ny konvention om styckegodstransporter. Frågan om elektroniska dokument kommer att ägnas stor uppmärksamhet.

13 kap. 58 § 1 st. Med sjöfraktsedel (sea waybill) förstås ett dokument som

1. utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören har tagit emot godset och

2. innehåller ett åtagande av transportören att lämna ut godset till den mottagare som anges i dokumentet

Hindrar ej elektroniska rutiner. Föreskriften i 2 om åtagande innebär att godset i fråga kan lämnas ut till mottagaren utan att ett originaldokument behöver presenteras. Detta synes öppna för möjligheten att använda sig av dokument i elektroniskt format. Ändringsbehov tycks inte föreligga. Se också ovan om pågående reform av sjötransporträtten.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

17 kap. 7 § 1 st. 1 p …uppmana dem som har del i haveriet att skriftligen framställa sina yrkanden och anföra de skäl och ge in de handlingar som de vill åberopa.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 2 § 1 st. Dagbok upprättas enligt formulär som fastställs av

Sjöfartsverket

Hindrar ej elektroniska rutiner. Sjöfartsverkets föreskrifter medger att anteckning i dagbok får göras med upptagning på teknisk väg.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Lag ( 1955:227 ) om inskrivning i luftfartyg

Lagen är föremål för omarbetande. Lagrådsremiss planerad till våren 2003. Frågorna kommer att beaktas då.

Järnvägstrafiklag ( 1985:192 )

Lagen är föremål för översyn av järnvägsutredningen.

Lag ( 1985:193 ) om internationell järnvägstrafik

Lagen är föremål för översyn av järnvägsutredningen. Det kan anmärkas att lagen bygger på internationell överenskommelse.

Lag ( 1969:12 ) med anledning av Sveriges tillträde av konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg

Författningen är konventionsbunden. Det är ännu osäkert om ändringar kan göras med hänsyn till de folkrättsliga aspekterna. Om lagändringar kan göra kan de träda i kraft tidigast 1 juli 2004.

Lag ( 1974:610 ) om inrikes vägtransport

Författningen är inte konventionsbunden men ansluter nära till konventionen den 19 maj 1956 on fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg. Det kan finnas anledning att göra lagändringar, men eventuellt bör detta göras endast om lagen (1969:12) med anledning av Sveriges tillträde av konventionen den 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg kan ändras. Om lagändringar kan göras kan de träda i kraft tidigast den 1 juli 2004.

Lag ( 1937:73 ) om befordran med luftfartyg

Lagen är upphävd men gäller med stöd av övergångsbestämmelser till luftfartslagen i vissa fall där Sverige är bundet av viss internationell överenskommelse. Inga åtgärder är aktuella.

Förordning ( 1976:411 ) om järnvägs handläggning av vissa ersättningskrav m.m.

Förordningen är föremål för översyn av järnvägsutredningen (N

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

2001:09).

Straffrättsenheten

Lag ( 1970:498 ) om skydds för vapen och vissa andra officiella beteckningar

1 a § Registrering av svenskt kommunalt vapen sker efter skriftlig anmälan …

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet kan vålla osäkerhet om elektronisk kommunikation kan användas. Formkravet bör omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

Lag ( 1976:19 ) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott

2 § Misstänks någon för brott enligt svensk lag får framställning …

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen hindrar tillsammans med 5 § förordningen (se nedan) sannolikt elektronisk kommunikation. Bör ej ändras. Jfr den valda lösningen i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp brottmål, nedan

Förordning ( 1978:108 ) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott

5 § Framställning om överförande av lagföring skall göras skriftligen …

Se ovan

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Förordning ( 1997:698 ) om Europeiska unionens provisoriska resehandlingar

3 § Ansökan om provisorisk resehandling skall göras enligt ett särskilt formulär. Vid ansökan skall ett välliknande fotografi av sökanden ges in.

Hindrar elektroniska rutiner Sökanden måste inställa sig personligen hos passmyndigheten (1 och 2 §§passförordningen (1979:664)). Sökanden måste kunna styrka sin identitet. Bör ej ändras.

Lag ( 1998:150 ) om allmän kameraövervakning

15 § Ansökan om tillstånd … skall göras skriftligen …

Hindrar sannolikt elektroniska rutiner. Formkravet bör omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

Lag ( 2000:562 ) om internationell rättslig hjälp i brottmål

2 kap. 4 § 2 st. En ansökan om rättslig hjälp skall göras skriftligen genom post, bud eller telefax. Den får även, efter överenskommelse i det enskilda fallet, översändas på annat sätt.

Bestämmelsen kan hindra elektronisk kommunikation, se vidare 2 § förordningen (2000:704) om internationell rättslig hjälp i brottmål Om en ansökan om rättslig hjälp görs genom elektronisk post, skall den som tar emot ansökan begära att ansökan översänds skriftligen, om det inte är onödigt med hänsyn till vilken åtgärd som har begärts.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Principiella utgångspunkter från Ju/DOM

Innebörden av kravet på skriftlighet

I kommentaren till förvaltningslagen uttalas att kravet på skriftlighet hindrar att handlingar sänds med e-post. Uttalandet betraktas numera som överspelat. Utvecklingen har medfört att handlingar via e-post anses uppfylla kravet på skriftlighet inom förvaltningsrätten.

Även inom processrätten bör utgångspunkten vara att kravet på skriftlighet inte Hindrar elektroniska rutiner. Är det då möjligt att tolka skriftlighetskravet på detta sätt utan lagändringar? De krav på skriftlighet som uppställs i rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen kan inte i sig anses hindra en sådan tolkning. Av förarbetena till ärendelagen och lagen om betalningsföreläggande och handräckning framgår emellertid att de krav på skriftlighet som ställs upp i dessa lagar inte anses innefatta elektronisk kommunikation. Kravet på skriftlighet i dessa lagar bör därför få en annan innebörd (jfr nästa avsnitt). En ändring av dessa lagar får dessutom anses vara nödvändig för att kravet på skriftlighet i rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen inte skall hindra elektronisk kommunikation eftersom det är troligt att domstolarna anser att skriftlighetskravet skall tolkas lika i de fyra lagarna

Nationella formkravsfrågor

Avseende formkraven i berörda författningarna kan vissa huvudgrupper av frågor identifieras;

1. Formkraven när ett mål eller ärende anhängiggörs

2. Fullmakter

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

3. Dom och beslut

4. Överklagande

5. Delgivning

1. Formkraven när ett mål eller ärende anhängiggörs

I rättegångsbalken uppställs krav på att en stämningsansökan skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad. Motsvarande regler återfinns i förvaltningsprocesslagen. Kravet på skriftlighet behandlas i promemorians inledande avsnitt. Vad beträffar kravet på egenhändigt undertecknande hindrar det elektronisk kommunikation. Formkravet bör dock bibehållas av rättsäkerhetsskäl. I detta sammanhang kan noteras att samma formkrav gäller för ansökan om resning och ansökan om återställande av försutten tid. Något krav på egenhändigt undertecknande finns dock inte avseende klagan över domvilla. Detta beror troligen på att domvillobesvär närmast kan jämställs med ett överklagande (jfr avsnitt 4 nedan).

En ansökan enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning skall göras skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (RSV) får föreskriva undantag från kravet på skriftlighet. Undantag kan medges för att inge ansökningar på ADB-medium. Skriftlighetskravet har således ansetts hindra elektronisk kommunikation. Vidare skall ansökan undertecknas och ges in i original. Ett undantag från kravet på skriftlighet innefattar också undantag från kravet på att ansökan skall undertecknas och ges in i original. Innebörden av begreppet skriftlig bör snarast ändras så att det omfattar elektronisk kommunikation. Befintliga krav på att en ansökan skall undertecknas och ges in i original bör bibehållas av rättssäkerhetsskäl.

Enligt ärendelagen skall ett ärende inledas skriftligen. Regeringen får dock tillåta att ärenden inleds i annan form. Enligt förarbetena kan det t.ex. ske genom att en diskett ges in eller genom elektronisk överföring från datamaskin till datamaskin. Skriftlighetskravet har således även i ärendelagen ansetts hindra elektronisk kommunikation. (Enligt förarbetena hindrar dock inte skriftlighetskravet användande av telefax.) Innebörden av begreppet skriftlig bör snarast ändras så att det omfattar elektro-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

nisk kommunikation Något krav på egenhändigt undertecknande uppställs inte i ärendelagen.

2. Fullmakter

I rättegångsbalken uppställs krav på att en rättegångsfullmakt skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad. Motsvarande krav torde finnas för fullmakter enligt förvaltningsprocesslagen. Kravet på skriftlighet behandlas i promemorians inledande avsnitt. Vad beträffar kravet på egenhändigt undertecknande hindrar det elektronisk kommunikation. Detta formkrav motiveras av rättssäkerhetsskäl och bör bibehållas.

I fråga om fullmakter hänvisar ärendelagen till rättegångsbalken. En skriftlig fullmakt behöver dock inte företes annat än om domstolen anser att det behövs. Denna skillnad avseende formkraven i förhållande till reglerna i rättegångsbalken förklaras av att samma krav på rättssäkerhet som i brottmål och tvistemål inte behöver uppställas i rättsvårdsärenden.

3. Dom och beslut

En dom skall enligt rättegångsbalken underskrivas av de lagfarna domarna som deltagit i avgörandet. Samma formkrav gäller enligt förvaltningsprocesslagen. Formkravet hindrar elektroniska rutiner men bör bibehållas av rättssäkerhetsskäl.

I lagen om betalningsföreläggande och handräckning uppställs inte något krav på att ett utslag skall undertecknas.

Ett slutligt beslut i ett ärende som handläggs enligt ärendelagen skall sättas upp särskilt eller tas in i protokoll. Ett särskilt uppsatt beslut skall undertecknas av de lagfarna domare som har deltagit i avgörandet. Detta formkrav Hindrar elektroniska rutiner men bör bibehållas av rättssäkerhetsskäl.

4. Överklagande m.m.

Ett överklagande skall enligt rättegångsbalken och ärendelagen vara skriftligt. Kravet på skriftlighet behandlas i promemorians inledande avsnitt. Enligt förvaltningsprocesslagen skall ett överklagande dessutom vara egenhändigt undertecknat, vilket hindrar elektroniska rutiner. Formkraven för överklagande är således

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

inte enhetliga. En översyn är planerad för att anpassa förvaltningsprocesslagens regler till rättegångsbalkens regler. (Departementspromemoria våren 2003 samt lagrådsremiss och proposition hösten 2003.)

En begäran om överlämnande av en ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning skall enligt lagen och betalningsföreläggande och handräckning ske skriftligen. Motsvarande gäller en ansökan om återvinning. Kravet på skriftlighet behandlas i promemorians inledande avsnitt.

5. Delgivning

Syftet med delgivning är att säkerställa att en person fått del av en viss handling. De formkrav som finns avseende delgivning kan därför inte rimligen efterges. Däremot kan övervägas om kravet på delgivning behöver upprätthållas i alla de fall där sådant krav för närvarande uppställs eller om det i vissa av dessa kan vara tillräckligt med ett formlöst översändande.

6. Sammanfattande bedömning

Av det anförda framgår att det framför allt är kravet på undertecknande som kommer att begränsa användningen av elektronisk kommunikation inom processrätten. Kravet har uppställts av rättsäkerhetsskäl och kan inte utan vidare efterges. Det torde dock på sikt vara möjligt att jämställa en elektronisk signatur eller liknande med ett undertecknande. En förutsättning är att det finns tillgång till en metod som kan ge garantier för att en elektronisk handling härrör från en viss avsändare och för att handlingens innehåll inte förvanskas vid överföringen.

Internationella formkravsfrågor

DOM:s lagstiftning med internationell anknytning omfattar frågor om bevisupptagning, delgivning, domstols internationella behörighet, erkännande och verkställighet av utländska domar samt rättsligt samarbete med andra stater beträffande indrivning av underhållsbidrag. Regelverket består främst av särskilda för-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

fattningar som kompletterar olika internationella överenskommelser på dessa områden. Det finns formkrav både i de internationella överenskommelserna och i de särskilda författningarna. Formkraven gäller bl.a. olika ansökningsförfaranden och vilka handlingar som skall bifogas sådana ansökningar.

Det är inte möjligt för Sverige att ensidigt göra ändringar av befintliga formkrav som har sin grund i avtal med andra stater. Förenklingar skulle dock möjligen kunna göras i några avseenden. Det är inte möjligt att utan en mer ingående analys säga vad som kan göras. En översyn av enhetens lagstiftning med internationell anknytning planeras under den kommande fyraårsperioden. I det sammanhanget kan en sådan analys göras och möjliga förenklingar genomföras.

Kungörelse (1909:24 s.1) angående delgivning av handling på begäran av utländska myndighet

2 § 1 mom. m.fl.

Delgivning av handling

Hindrar elektroniska rutiner. Delgivningslagens (1970:428) regler är styrande i viss mån. Se generella kommentarer om delgivning. Får ej ändras. Internationellt åtagande.

Internationell konvention ( 1909:30 ) angående vissa till civilprocessen hörande ämnen av internationell natur

Bl.a. artikel 1, 3, 5, 14 Framställning om delgivning och handräckning. Krav på mottagningsbevis eller intyg.

Hindrar elektroniska rutiner. Det internationella åtagandet kan hindra anpassningar av formkraven. Se generella kommentarer om delgivning. Får ej ändras. Internationellt åtagande.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Lag 1932:540 om erkännande och verkställighet av dom, som meddelats i Danmark, Finland, Island eller Norge

6 § Till ansökan om verkställighet skall bifogas bilagor i huvudskrift eller bestyrkt kopia.

Hindrar elektroniska rutiner. Se generella kommentarer om delgivning. Jfr lag (2002:460) om kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden. Får ej ändras. Internationellt åtagande.

Kungörelse ( 1933:618 ) angående biträde av Justitiedepartementet för delgivning av handlingar i utlandet

Delgivning Hindrar elektroniska rutiner. Se generella kommentarer om delgivning.

Lag ( 1936:79 ) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz

9 § Till ansökan skall domen i huvudskrift eller styrkt avskrift fogas.

Hindrar elektroniska rutiner. Det internationella åtagandet kan hindra anpassningar av formkraven. Se generella kommentarer om delgivning. Jfr lag (2002:460) om kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden. Internationellt åtagande.

Kungörelse ( 1936:627 ) ang. översändande till domkapitel av utslag i mål vari präst blivit dömd till straff

Utslaget i målet skall översändas. Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Lag ( 1938:470 ) med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg m.m.

5 § Krav på lämnande av intyg från diplomatisk representant.

Hindrar elektroniska rutiner. I kravet på intyg kan även tolkas in ett krav på undertecknande. Se generella kommentarer. Konvention (Bryssel 10 april 1926) rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om statsfartygs fri- och rättigheter.

Rättegångsbalken (1942:740)

12 kap. 8 § - skriftlig fullmakt egenhändigt undertecknad av parten

Hindrar elektroniska rutiner. Bör behållas.

12 kap. 9 § - Skriftlig fullmakt skall visas upp i original när ombudet första gången för talan i målet. Skriftlig fullmakt skall tas in i akten i original eller bestyrkt kopia.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på original och kravet på bestyrkt kopia (förutsätter egenhändigt undertecknande). Kravet på uppvisande i original bör bibehållas. Kravet på bestyrkande av kopia bör tas bort.

12 kap. 10 § - Har innehållet i skriftlig fullmakt överbringats genom telegraf eller telefon skall om rätten finner det erforderligt fullmakten företes i huvudskrift för rätten.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på huvudskrift. Bör ej ändras, se ovan.

12 kap. 11 § - styrkt utdrag av protokoll som fullmakt

Hindrar elektroniska rutiner. Förutsätter undertecknande. Bör behållas.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

12 kap. 18 § - återkallelse av fullmakt muntligen eller skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bör behållas.

13 kap. 4 § jfr. med 42 kap. 2 § och 47 kap. 2 § - talan skall väckas genom stämning, en ansökan om stämning skall vara egenhändigt undertecknad

Hindrar elektroniska rutiner. Bör behållas.

14 kap. 13 § - intervention, kungörande av rättegång sker genom delgivning av skriftlig inlaga. Inlagan skall även delgivas motparten.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör behållas.

15 kap. 5 § - om en rättegång inte är anhängig, skall ett yrkande om kvarstad framställas skriftligen

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

17 kap. 7 § - en dom skall avfattas skriftligen

Hindrar elektroniska rutiner. Bör behållas.

17 kap. 10. § - en dom skall skivas under

Hindrar elektroniska rutiner. Bör behållas.

17 kap. 9 § - part skall underrättas skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

23 kap 6 b § - Åklagaren skall överlämna ärende om vite med eget yttrande till rätten. Kravet på yttrande bör tolkas som krav på i första hand skriftligt yttrande.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

23 kap 14 § - Inhämtande av yttrande från sakkunnig. Dessa yttranden torde alltid vara skriftliga, även om ett krav härom

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

ställs i bestämmelsen.

23 kap. 18 § - Underrättelse kan sändas till den misstänkte.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

23 kap. 21 § Krav på protokollering av utsagor samt regel om att avskrift kan sändas till misstänkt/försvarare.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

30 kap. 5 § - en dom skall avfattas skriftligen

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

30 kap 8 § - en dom skall skrivas under

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

30 kap. 7 § - parterna skall underrättas skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

32 kap. 2 § - delgivning genom parts försorg, bevis om att delgivning skett på föreskrivet sätt

Hindrar elektroniska rutiner. Torde förutsätts undertecknande. Bör ej ändras.

33 kap. 2 § - delgivning av handling, åligger part att foga styrkt avskrift av inlaga

Hindrar elektroniska rutiner. Förutsätter undertecknande. Bör ej ändras.

33 kap. 3 § - inkommande handlingar, rätten får begära att ett telefax eller annat meddelande som saknar avsändarens underskrift i original bekräftas genom en i original undertecknad handling.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras.

33 kap. 8 § - delgivning

Hindrar elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Bör ej ändras.

38 kap. 1 § - skriftlig handling som åberopas till bevis bör företes i huvudskrift eller under vissa omst. i styrkt avskrift.

Utesluter ej elektroniska rutiner. Hindrar formellt sett elektronisk kommunikation. I praktiken Inget problem eftersom parterna kan vitsorda handlingens äkthet.

42:1 Stämningsansökan skall vara skriftlig

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Jfr dock 42:2 2 st.

42:2 2 st. Stämningsansökan skall vara egenhändigt undertecknad

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

42:5 Stämning skall delges

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

42:9 Svaromål skall vara skriftligt eller muntligt vid sammanträde

Hindrar ej elektroniska rutiner.

44:7a Påföljd vid underlåtelse att avge skriftligt svaromål

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

44:9 Ansökan om återvinning görs skriftligt

Hindrar ej elektroniska rutiner.

45 kap. 1 § - Stämningsansökan skall vara skriftlig.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

45 kap. 4 § - Stämningsansökningen skall vara egenhändigt undertecknad.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

45 kap. 6 § - Ett yrkande om utvidgning av åtal samt ett väckande av talan om enskilt anspråk kan ske muntligen eller skriftligen.

Hindar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

45 kap. 7 § - Åklagaren skall ge in utskrift av protokoll eller anteckningar samt skriftliga bevis.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

45 kap. 8 § - Stämning samt handlingar skall delges den tilltalade.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

45 kap. 10§ - Den tilltalade skall föreläggas att muntligen eller skriftligen ange bevisning samt, i vissa fall skriftligen ange sin inställning till åtalet m.m.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

45 kap. 16 § - Krav på att stämning skall vara undertecknad samt om delgivning.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

47 kap. 1 § - Krav på skriftlig stämningsansökan

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

47 kap. 2 § - Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad samt intyg skall i vissa fall ges in.

Hindrar elektroniska rutiner. Intyg torde förutsätta undertecknande, ang. ansökan se generell kommentar. Bör ej ändras.

47 kap. 5 § - Stämning skall delges tilltalad.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

47 kap. 8 § - Förberedelse kan ske genom skriftväxling och svaromål skall oftast avges skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

47 kap. 18 § - Ansökan om måls återupptagande skall göras skrift-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

ligen.

47 kap. 19 § - Rätten kan tillställa parterna en förteckning över frågor.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

48 kap. 8 § - Ett skriftligt besked med strafföreläggandets innehåll skall lämnas eller sändas till den misstänkte.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

48 kap. 9 § - Krav på undertecknande vid godkännande av straffföreläggande.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

48 kap. 10 § - Fullmakt i original skall i vissa fall inges.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

48 kap. 16 § - Föreläggande av ordningsbot skall avfattas skriftligen och undertecknas av polisman.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

48 kap. 17 § - Hänvisning till 9 §

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

51 kap. 1 §, 52 kap. 1 §, 55 kap 1 §, 56 kap. 1 § jfr. med 33 kap. 3 § 3 st. – skriftliga överklaganden, rätten begär att avsaknad av underskrift i original bekräftas av avsändaren genom en i original undertecknad handling 50:22 Ansökan om återupptagande görs skriftligt 51:8 51:22 Ansökan om återupptagan-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

de görs skriftligt 52:7 53:2 Krav på skriftligt svaromål 55:8 56:7

50:8 Överklagandet skall delges med föreläggande att svara skriftligen

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

58 kap. 4 och 5 §§ - resningsansökan skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad 58 kap. 6 § - resningsansökan skall delges med föreläggande att inkomma med skriftlig förklaring 58:10a 58:12 Ansökan om återställande av försutten tid m.m. görs skriftligen 58:13 59:2 Klagan över domvilla görs skriftligen 59:7 Att klaga på strafföreläggande kräver skriftlighet

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Kungörelse ( 1947:643 ) om överbringande av rättegångsfullmakt genom telegram

Rättegångsfullmakt genom telegram

Specifik reglering när det gäller telegram. Visar att specifika formkrav ställs när det gäller rättegångsfullmakter. Rättssäkerhetsskäl Angående rättegångsfullmakt; se generella kommentarer.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Kungörelse ( 1947:847 ) med vissa bestämmelser rörande tillämpningen av lagen den 20 december 1946 (nr 817) om bevisupptagning vid utländsk domstol

Översättning av en framställning om bevisupptagning vid utländsk domstol skall vara bestyrkt.

Hindrar elektroniska rutiner. Får ej ändras. Internationellt åtagande

Kungörelse ( 1947:848 ) med särskilda bestämmelser om bevisupptagning åt domstolarna i vissa främmande stater

Styrkt översättning av framställning om bevisupptagning.

Hindrar elektroniska rutiner. Får ej ändras. Internationellt åtagande

Förundersökningskungörelsen ( 1947:948 )

1a § - Beslut skall sättas upp särskilt eller antecknas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 § - Skriftlig berättelse får infordras.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 a § - Skriftlig underrättelse får sändas med post samt krav på delgivning av underrättelsen i vissa fall.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras så att det öppnas en möjlighet att sända sådan underrättelse som inte skall delges till den misstänkte på elektronisk väg. Angående delgivning, se generella kommentarer.

13 § - Anteckningar skall föras i anhållningsliggare

Hindrar ej elektroniska rutiner.

20-25 §§ - Krav på protokollering

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1952:98 ) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål

6 § skriftlig anmälan till rätten

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Kungörelse ( 1952:644 ) angående skyldighet för myndighet att i vissa fall meddela underrättelse till brittisk konsul

4, 5 §§ Skriftlig underrättelse till den brittiske konsuln.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det internationella sambandet kan hindra anpassningar av formkraven.

Kungörelse ( 1958:522 ) angående tillämpning av konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet

Artiklarna 3 och 4

Hindrar elektroniska rutiner. Diverse formkrav, anpassa handlingarna efter de formella krav som kan gälla i sökandens stat Bör ej ändras. Internationell anknytning.

Kungörelse ( 1959:540 ) angående tillämpningen av 5 § lagen den 17 juni 1938 (nr 470) med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg

Intyg Se kommentaren till 5 § lagen den 17 juni 1938 (nr 470) med vissa bestämmelser om främmande

stadsfartyg

Lag ( 1962:512 ) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge

2 § - Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska eller norska språket

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det internationella sambandet kan hindra anpassningar av formkraven.

Kungörelse ( 1962:514 ) angående indrivning i Danmark, Finland, Island eller Norge av underhållsbidrag

2 § - vid framställning om verk- Hindrar elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

ställighet skall fogas exekutionstitel med lagakraftbevis, handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska eller norska språket.

Bör ej ändras. Det internationella sambandet kan hindra anpassningar av formkraven.

Lag ( 1964:167 ) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

11-12 §§ - Yttrande från myndighet som i normalfallet skall vara skriftligt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 § - Skriftlig underrättelse om beslut av åtalsunderlåtelse i vissa fall

Hindrar ej elektroniska rutiner.

34 och 37 §§ - Protokoll skall sändas till myndighet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

38 § Åklagare kan begära bevistalan, varvid bestämmelser i RB skall tillämpas. En sådan begäran skall således ges in skriftligen och vara undertecknad av åklagare.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1965:723 ) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn

7 § - vid ansökan om verkställighet skall fogas avgörandet i huvudskrift eller i avskrift som bestyrks av myndighet

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Internationellt samband.

Ordningsbotskungörelse ( 1968:199 )

6 § - Föreläggande utfärdas skriftligen, vilket här även torde inne-

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. En ändring i enlighet

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

fatta ett krav på undertecknande med 5 § strafföreläggandekungörelsen bör övervägas.

9 § - Underrättelse som skall sändas bl.a. till misstänkt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § - Underrättelse som skall sändas till myndighet

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 a § - Skriftlig underrättelse skall delges

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Kungörelse ( 1969:590 ) om ersättning vid förundersökning i brottmål

4 § - Skriftligt besked om beslut om ersättning skall genast tillhandahållas). I skriftlighetskravet torde också ligga ett krav om undertecknande.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Strafföreläggandekungörelse ( 1970:60 )

5 § - Strafföreläggande får utfärdas skriftligt eller elektroniskt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 § - Skriftligt besked som skall lämnas eller sändas till ombud.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 § - Skriftligt godkännande av strafföreläggande skall lämnas till myndigheten,

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

8 § - Påminnelse om föreläggande får sändas till misstänkt samt, misstänkt får delges föreläggande.

Påminnelse: Hindar ej elektroniska rutiner. Delgivning: hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

12 a § - Skyldighet att anteckna frihetsberövande

Hindrar ej elektroniska rutiner.

14 a § - Möjlighet att yttra sig muntligen eller skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Delgivningslag ( 1970:428 )

Hindrar elektroniska rutiner. Se allmänna kommentarer.

Förvaltningsprocesslag ( 1971:291 )

3 § - Ansökan, besvär, anmälan, underställning och annan åtgärd, varigenom mål anhängiggöres, skall ske skriftligen. En ansöknings- eller besvärshandling från en enskild skall vara egenhändigt undertecknad av honom eller hans ombud.

11 § - Den som förelagts att svara skall göra det skriftligen, om ej rätten förordnar att svaret får lämnas vid muntlig förhandling.

12 § - Rätten skall ge sökande eller klagande tillfälle att ta del av svar och det som hör till svaret och att inom viss tid yttra sig skriftligen över detta.

44 § - Telegram eller annat meddelande som icke är underskrivet skall bekräftas av avsändaren genom egenhändigt undertecknad handling, om rätten begär det.

Kravet på skriftlighet, se bilaga 1.Kravet på egenhändigt undertecknande hindrar elektroniska rutiner. Se generella kommentarer. I övrigt pågår en översyn och en redovisning av förslag avseende processen i de allmänna förvaltningsdomstolarna beräknas presenteras 2003. Se generella kommentarer.

47 § - Skall rätten underrätta nå- Hindrar elektroniska rutiner.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

gon om innehållet i en handling eller något annat, får det ske genom delgivning.

49 § - Ombud skall styrka sin behörighet genom fullmakt

Bör ej ändras.

Lag ( 1973:188 ) om arrendenämnder och hyresnämnder

8 § - Hänskjutande av tvist till nämnd genom ansökan som skall vara skriftlig.

11 § - Ansökan om återupptagande av ärende skall göras skriftligen.

14 § - ärende angående godkännande av förbehåll m.m. prövas efter ansökan som skall vara skriftlig

15 § - Skiljemannaförfarande, ansökan skall vara skriftlig

15 a § - tvist mellan hyresvärd och hyresgästorganisation enligt hyresförhandlingslagen hänskjutes till hyresnämnd genom en skriftlig ansökan

16 § - Ärende angående upprustningsföreläggande; ansökan skall vara skriftlig

16 a § - Ansökan om förvärvstillstånd skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner. (I en pm (Ju2001/3974), som har remissbehandlats föreslås att ansökan enligt 8 § kan vara muntlig i vissa fall. Promemorian har remissbehandlats. Förslagen är under beredning) Skriftlighetskraven i angivna 8-16 e §§ hindrar troligen inte elektronisk kommunikation. Däremot kan nämnden enligt 10 § 3 st. förvaltningslagen begära att sökanden bekräftar ansökan genom en egenhändigt undertecknad handling (vilket inte kan ske genom ekommunikation).

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

16 c § - Ansökan om tillstånd till förköp enligt 17 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. skall göras skriftligen

16 e § - Ansökningar enligt vissa lagar skall vara skriftlig.

30 § - Skall inlaga, kallelse, föreläggande eller annan handling tillställas part, sker det genom delgivning

Hindrar elektroniska rutiner. Detta bör hanteras inom ramen för en modernisering av delgivningsbestämmelserna.

Lag ( 1976:108 ) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet

9 § - Vid ansökan om verkställighet skall fogas huvudskrift eller av myndighet bestyrkt avskrift av exekutionstiteln, om genom dom eller beslut underhållsskyldighet har ålagts någon som uteblivit, handling i original eller bestyrkt avskrift, utvisande att stämning med underrättelse har delgivits i den ordning som gäller enligt lagen i den stat där domen eller beslutet har meddelats

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det internationella åtagandet kan hindra anpassningar av formkraven.

Lag ( 1977:595 ) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område (samt förordningen [1977:1005] om nordisk verkställighet på privaträttens område)

9 § - Skriftlig ansökan om verkställighet. Till ansökningen skall fogas bestyrkt avskrift av exekutionstiteln samt bevis om laga kraft eller om verkställbarhet.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det internationella åtagandet kan hindra anpassningar av formkraven. Se bilaga 1.

Jfr lag (2002:460) om komplet-

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

terande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden.

Delgivningsförordning ( 1979:101 )

Hindrar elektroniska rutiner. Se generella kommentarer.

Förordning ( 1979:575 ) om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna

Protokoll, domar och beslut skall undertecknas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Förordning ( 1982:117 ) om underrättelse till socialstyrelsen om domar i vissa brottmål

Sända en kopia av dom Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1982:805 ) om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m.

9 a § - En ansökan om att ersättning för kostnader i samband med en parts inställelse skall betalas av allmänna medel m.m. skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av den sökande. Om det finns särskilda skäl får ansökan göras muntligen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras.

Lag ( 1983:368 ) med erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område

14 § - Vid ansökan om verkställighet skall fogas domen i original eller av behörig myndighet bestyrkt avskrift och bevis om laga kraft eller verkställbarhet

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det internationella åtagandet kan hindra anpassningar av formkraven. Se bilaga 1. Jfr lag (2002:460) om kompletterande bestämmelser om dom-

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

stols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden.

Förordning ( 1986:441 ) om underrättelser ang. näringsförbud m.m.

2 § PRV skall kungöra i en tidning som verket ger ut

Utesluter ej elektroniska rutiner.

3 §, 5 § - sända kopia/ uppgift

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1986:1042 ) om verkställighet av vissa utländska beslut om rättegångskostnader

3 § - till ansökningen skall fogas beslutet i original eller av behörig myndighet bestyrkt kopia, bevis att beslutet har vunnit laga kraft och intyg att lagakraftbeviset har utfärdats av en behörig myndighet.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Det internationella åtagandet kan hindra anpassningar av formkraven.

Förordning ( 1988:318 ) med instruktion för tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet

9 § - Skrivelsen med överklagandet ges in till regeringen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1990:746 ) om betalningsföreläggande och handräckning

9 § - Ansökan skall göras skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva undantag från kravet på skriftlighet

19 § - En skriftlig ansökan skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud och ges in till kronofogdemyndigheten i original

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

och en kopia.

29 § - Föreläggandet skall delges svaranden i enlighet med vad som enligt rättegångsbalken gäller för delgivning av stämning i tvistemål

31 § - Om svaranden vill bestrida ansökningen, skall han göra det skriftligen

34 § - Vill sökanden att målet skall överlämnas till tingsrätt, skall han begära detta skriftligen.

53 § - Återvinning skall sökas skriftligen

Förordning ( 1990:893 ) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.

Expediering av kopior av domar Sända kopia Sända underrättelse

Hindrar ej elektroniska rutiner.

29 § delgivning

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1992:794 ) om Luganokonventionen/PA

Konvention med diverse formkrav.

Det finns inga svenska bestämmelser om formkrav (se bilaga 1). Däremot finns det formkrav i Luganokonventionen. Jfr lagen (2002:460) om kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Internationellt åtagande.

Förordning ( 1994:1763 ) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

1 § - Underrättelse om utfärdat strafföreläggande får lämnas skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 § -Protokollföringsskyldighet

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Cirkulär ( 1995:419 ) om inbördes rättshjälp mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge genom delgivning och bevisupptagning

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Förordning ( 1995:665 ) om revisorer

7 § - Ansökan om godkännande, auktorisation och registrering görs skriftligen hos Revisorsnämnden.

Hindrar ej elektroniska rutiner enligt dessa bestämmelser. .

8 § - Ansökan om godkännande och auktorisation skall bl.a. innehålla personbevis med förvaltarbevis och konkursfrihetsbevis samt bevis om frihet från näringsförbud.

När det gäller de intyg som skall bifogas en ansökan om godkännande respektive auktorisation så torde det ligga i sakens natur att dessa ges in i form av dokument, antingen i original eller vidimerade kopior. Huruvida ett intyg kan faxas eller mailas med giltig verkan torde vara en sådan fråga som bör övervägas i ett större sammanhang än vid en översyn av denna förordning.

9 § - Till en ansökan om att ett handelsbolag skall registreras som

Det finns inte något krav i förordningen på att utdrag, kopior m.m.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

revisionsbolag skall fogas bolagsavtal och utdrag ur handelsregistret. Till en ansökan om att ett aktiebolag skall registreras som revisionsbolag skall fogas bolagsordning, utdrag ur aktiebolagsregistret utvisande bolagsledningens sammansättning och avskrift av bolagets aktiebok.

som skall bifogas en ansökan om registrering skall ske i form av fysiska dokument. Huruvida de handlingar som skall åtfölja en ansökan kan vara elektroniska torde vara avhängigt av de krav som ställs på sådana dokument i annan lagstiftning. Jfr generella kommentarer.

Lag ( 1996:242 ) om domstolsärenden

4 § - Den som vill inleda ett ärende vid tingsrätten genom anmälan, ansökan, överklagande eller på annat sätt skall göra detta skriftligen. Regeringen får för vissa slags ärenden bestämma att det får göras i annan form.

16 § - Den som getts tillfälle att svara skall göra det skriftligen,

17 § - Domstolen får förelägga en part att inom en viss tid yttra sig skriftligen.

38 § - Den som vill överklaga ett beslut skall göra detta skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

44 § - Ett telefax eller annat meddelande som saknar avsändarens underskrift i original skall bekräftas av avsändaren genom en i original undertecknad handling, om det behövs.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

46 § - Skall domstolen underrätta Hindrar elektroniska rutiner.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det ske genom delgivning

Bör ej ändras.

47 § - I fråga om fullmakt tillämpas reglerna i RB. En skriftlig fullmakt behöver dock inte företes annat än om domstolen anser att det behövs

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Förordning ( 1996:271 ) om mål och ärenden i allmän domstol

12, 26-27, 35-36 §§ sända dom e.d.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

19 § - kopia av bandinspelning.

När utskrift görs skall utskriftens riktighet bestyrkas

Hindrar elektroniska rutiner. Förutsätter undertecknande. Bör ändras.

24 § slutligt beslut enligt ÄL skall undertecknas av domaren

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

35 § - sända akt … sända i original eller kopior de handlingar som hänför sig till överklagandet.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Så länge domstolarna inte har akterna inlagda i datorer, kan elektronisk kommunikation inte ske.

36 § - När en dom eller ett slutligt beslut med anledning av ett överklagande får laga kraft, skall den domstol som meddelat avgörandet sända detta till den eller de domstolar eller förvaltningsmyndigheter vilkas avgörande har överklagats och samtidigt upplysa om den laga kraften. En akt som har upprättats hos en lägre domstol skall sändas tillbaka till den

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

domstolen.

Rättshjälpslag ( 1996:1619 )

3 § - Ansökan om rättshjälp skall vara skriftlig

43 § - I fråga om överklagande av domstols beslut enligt RHL, tilllämpas vad som i allmänhet gäller om överklaganden av beslut av domstolen

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1996:1620 ) om offentligt biträde

7 § - Beslut överklagas i samma ordning som gäller för överklagande av dom eller beslut i det mål eller ärende i vilket biträdet har förordnats

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1997:176 ) om underrättelse till Statens jordbruksverk om domar i vissa brottmål

Sända kopia av dom Hindrar ej elektroniska rutiner.

Rättshjälpsförordning ( 1997:404 )

11 § - uppgifter om ekonomiska förhållanden, förekomsten av försäkring, rådgivning och om rättshjälp tidigare har sökts skall lämnas på heder och samvete. Vidare skall den rättssökande på heder och samvete intyga att i ansökan har lämnats alla uppgifter som, såvitt den sökande vet, är av betydelse för bedömningen av ansökan och att de lämnade uppgifterna är riktiga.

Hindrar elektroniska rutiner. Se generella kommentarer. Bör ej ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Lag ( 1998:358 ) om domstols internationella behörighet och om verkställighet av utländska domar enligt Brysselkonventionen

Konvention med diverse formkrav Det finns inga svenska bestämmelser om formkrav. Se bilaga 1. Däremot finns det formkrav i Brysselförordningen. Jfr lag (2002:460) om kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden. Internationellt åtagande

Lag ( 1999:116 ) om skiljeförfarande

19 § - En begäran om skiljedom skall vara skriftlig. Dessutom skall själva skiljedomen vara både skriftlig och egenhändigt undertecknad av skiljemännen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

56 § - Vid ansökan om verkställighet av en utländsk skiljedom skall domen bifogas i original eller styrkt kopia. Vidare skall, om hovrätten inte bestämmer annat, även en styrkt översättning av hela domen till svenska språket ges in.

Hindrar elektroniska rutiner. Original och bestyrkt kopia förutsätter undertecknande. Bör ej ändras. Internationell anknytning

58 § - Om motparten invänder att skiljeavtal inte har träffats, skall sökanden ge in skiljeavtalet i original eller styrkt kopia, samt, om hovrätten inte bestämmer annat, en styrkt översättning av skiljeavtalet till svenska

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Internationell anknytning

Ds 2003: 29 Justitiedepartementet

Tillkännagivande ( 2000:725 ) av internationella överenskommelser om översändande av ansökningar om rättshjälp

Rättshjälpsansökningar enligt 1980 års Haagkonvention skall göras enligt ett formulär som är fogat till konventionen

Hindrar elektroniska rutiner. Får ej ändras. Internationellt åtagande

Tillkännagivande ( 2001:352 ) om rådets förordning (EG) nr 1348/2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur

Översändande av handling till Sverige kan ske genom post, bud eller telefax eller, efter överenskommelse i det enskilda fallet, på annat sätt.

Utesluter ej elektroniska rutiner. Internationellt åtagande.

Förordning ( 2002:265 ) om underrättelse till Datainspektionen om vissa domar och beslut

Sända kopia av dom/beslut Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 2002:599 ) om grupprättegång

10 § - Skriftlig ansökan som enligt hänvisning till 42:2 RB skall undertecknas

14 § - Skriftlig anmälan

18 § - Ansökan om utvidgning av talan skall ske skriftligen.

24 § - Krav på skriftlig anmälan

39 § - Riskavtal skall vara upprättat i skriftlig form.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Justitiedepartementet Ds 2003: 29

Utrikesdepartementet

Inledning

Redovisningen omfattar inte författningar som kan antas vara obsoleta eller som i övrigt kan antas vara praktiskt betydelselösa i detta sammanhang.

När det gäller författningar som avser internationella överenskommelser redovisas UD:s bedömning i formkravsfrågan. Det får dock observeras att vi i dessa fall inte ensamma råder över tolkningen, och inte heller över möjligheten att ändra bestämmelserna.

En del författningsbestämmelser om handlingar är helt osjälvständiga i den del som berör handlingarnas form, på det sättet att de bara återspeglar verkligheten (de handlingar som åsyftas är pappershandlingar) eller vad som är föreskrivet på annat håll. Sådana bestämmelser, som alltså inte kan sägas innebära formkrav, har i allmänhet inte tagits med i redovisningen.

I två lagar och en förordning finns formkravet ”på heder och samvete”, med koppling till brottsbalken. I redovisningen har beträffande dessa formkrav angivits ”Bör inte ändras”. Frågan om denna typ av formkrav och kopplingen till brottsbalken är gemensam för åtskilliga bestämmelser i flera departements författningar, och bör få en enhetlig lösning. Tre förordningar innehåller formkrav som utan vidare bör kunna tas bort.

Utrikesdepartementet Ds 2003:29

Formkravsgenomgång

Lag ( 1962:120 ) om straff i vissa fall för oriktigt ursprungsintyg m.m.

1 § ursprungsintyg eller annan handling

Torde inte hindra lagföring av lämnande av oriktig uppgift enligt elektroniska rutiner.

Förordning ( 1982:801 ) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om ömsesidigt bistånd i tullfrågor

Artikel 6 skriftligen; handlingar bifogas

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1985:79 ) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Frankrike om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

Artikel 4 b) skriftlig framställning Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1986:17 ) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Nederländerna om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

Artikel 5.2 rapporter, bevisprotokoll eller bestyrkta kopior

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1988:146 ) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater om ömsesidigt bistånd i tullfrågor

Artikel 4 rapporter, protokoll eller bestyrkta kopior av handlingar; akter och handlingar i original;

Artikel 12: skriftligen, handlingar biläggs

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Utrikesdepartementet

Lag ( 1990:515 ) om auktorisation av handelskamrar

10 § skriftligen på heder och samvete

Hindrar elektroniska rutiner. Innebär implicit eller indirekt krav på undertecknande. Bör inte ändras. Möjligheten till straffsanktion behöver finnas kvar.

Handelskammarförordning ( 1990:733 )

3 § bestyrkta kopior av stadgar och andra bestämmelser; verksamhetsberättelser och bokslut

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Kravet på att handlingarna skall vara bestyrkta tas bort, innebärande att Kommerskollegium får välja formerna för att säkerställa handlingarnas autenticitet.

Lag ( 1992:1300 ) om krigsmateriel

19 § deklaration på heder och samvete

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras. Möjligheten till straffsanktion behöver finnas kvar.

Förordning ( 1993:1166 ) om tillämpning av ett i EES-avtalet intaget protokoll om ömsesidigt bistånd i tullfrågor

Artikel 6.1 skriftligen

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1994:1605 ) om tullfrihet m.m.

3 § handling i två exemplar;

Hindrar elektroniska rutiner. Syftar uppenbarligen på pappershandlingar. Bör ändras så att formkravet tas bort

Förordning ( 1994:361 ) om mottagande av asylsökande m.fl.

8 § skriftlig ansökan, på heder och samvete, undertecknad

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras. Möjligheten till straffsanktion avseende 15:10 BrB

Utrikesdepartementet Ds 2003:29

behöver finnas kvar.

Förordning ( 1997:691 ) om avgifter vid utlandsmyndigheterna

7 § skall sökanden skriftligen föreläggas

Hindrar inte elektroniska rutiner. (Generell förvaltningsrättslig fråga)

11 § Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in; Den handling eller en bestyrkt kopia av handlingen som överklagandet avser skall bifogas överklagandet. Ett beslut om återbetalning skall antecknas på handlingen

Skrivelsen--- Hindrar inte elektroniska rutiner. (Generell förvaltningsrättslig fråga) Den handling--- Hindrar elektroniska rutiner. Denna ordning torde kunna undvaras. Bör ändras så att ”Den handling eller en bestyrkt kopia av handlingen som överklagandet avser skall bifogas överklagandet. Ett beslut om återbetalning skall antecknas på handlingen” tas bort.

Försvarsdepartementet

Inledning

Allmänt kan sägas att Försvarsdepartementets författningar inte är berörda i någon större omfattning. Många regler med krav på skriftlighet riktar sig till myndigheterna. I de fallen torde kravet på skriftlighet inte hindra elektroniska rutiner. På området finns dock författningar som rör många enskilda, särskilt författningarna som rör de totalförsvarspliktiga. Den genomgång som har gjorts inom Försvarsdepartementet har visat att det finns några bestämmelser som är av intresse att ta upp i sammanhanget.

Formkravsgenomgång

Enligt 10 kap. 7 § 1 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt får en pliktig föreläggas att skriftligen lämna vissa uppgifter och enligt 11 kap. 3 § samma lag föreskrivs att en begäran om förnyad prövning skall vara skriftlig. Uppgifterna och begäran torde utan problem kunna lämnas elektroniskt. Kravet på skriftlighet i de här fallen hindrar således inte elektroniska rutiner.

I 5 kap. 8 § förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt sägs att ansökan om uppskov eller avbrott skall vara skriftlig. Uppskov eller avbrott i tjänstgöringsskyldigheten är av stor betydelse för den enskilde. Av den anledningen är det viktigt att myndigheten kan vara säker på att ansökningen verkligen härrör

Försvarsdepartementet Ds 2003:29

från denne. Kravet på skriftlighet skall ses i ljuset av detta och får därför anses hindra elektroniska rutiner. Det bör dock vara möjligt att låta Totalförsvarets pliktverk utveckla lämpliga rutiner som tillgodoser säkerhetskravet. Inom myndigheten är man positiv till en sådan ordning. Bestämmelsen bör därför ändras på så sätt att den medger elektronisk kommunikation i enlighet med de rutiner som Totalförsvarets pliktverk bestämmer. Det kan lämpligen ske i samband med de författningsändringar som kan bli resultatet av utredningen om översyn av Totalförsvarets pliktverk (dir. 2002:146).

Enligt 11 kap. 5 § förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga skall en ansökan om familjebidrag undertecknas av den bidragsberättigade och innehålla en försäkran på heder och samvete att uppgifterna är riktiga och fullständiga. Bestämmelsen hindrar elektroniska rutiner. Om man kan finna en godtagbar lösning på de straffrättsliga frågorna, kan bestämmelsen kompletteras så att elektroniska rutiner blir möjliga. Inom Riksförsäkringsverket är man positiv till en sådan ordning. En ändring skulle kunna göras i samband med de författningsändringar som kan bli resultatet av utredningen om översyn av Totalförsvarets pliktverk (dir. 2002:146).

Enligt 7 § förordningen (1995:240) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning skall en kvinna skriftligen bekräfta sitt samtycke till inskrivningen. Samtycket ligger till grund för en straffsanktionerad skyldighet att tjänstgöra. Av den anledningen hindrar bestämmelsen elektroniska rutiner. Om man kan finna en godtagbar lösning på de straffrättsliga frågorna, kan bestämmelsen kompletteras så att elektroniska rutiner blir möjliga. Inom Totalförsvarets pliktverk är man positiv till en sådan ordning. En ändring skulle kunna göras i samband med de författningsändringar som kan bli resultatet av utredningen om översyn av Totalförsvarets pliktverk (dir. 2002:146). I 7 § lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor finns en föreskrift om skriftlig anmälan till tillsynsmyndigheten innan byggnadsarbeten

Ds 2003:29 Försvarsdepartementet

påbörjas eller verksamhet tas i drift. Syftet med anmälan är sådant att bestämmelsen inte hindrar elektroniska rutiner.

Socialdepartementet

Inledning

Socialdepartementets verksamhetsområde omfattar bl.a. frågor som rör hälso- och sjukvård, äldreomsorg, socialtjänst, handikappolitik, socialförsäkringar och folkhälsa. Det är främst inom socialförsäkringsområdet som frågan om möjlighet att använda elektroniska rutiner har mycket stor betydelse. Riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna är myndigheter som hanterar masstransaktioner av stora belopp, t.ex. pensioner, barnbidrag, sjukersättningar och föräldrapenning.

I prop. 2001/02:9 Vissa socialförsäkringsfrågor föreslogs en försöksverksamhet med en 24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringsadministrationen för förmånerna föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Möjligheterna till självbetjäning inom föräldraförsäkringen skulle enligt Internet-strategin inbegripa

- tillgång via Internet till individ/familjeanpassad information, - möjlighet att via Internet följa ett ärende och ta del av viktig

status, samt - möjlighet att skapa ansökningar elektroniskt och skicka des-

sa via Internet till försäkringskassan. Riksdagen antog regeringens förslag till lag om försöksverksamhet, bet. 2001/02:SfU 5, rskr. 2001/02:88

Socialdepartementet Ds 2003:29

I prop. 2002/03:61 Vissa socialförsäkringsfrågor föreslogs att lagen (2001:1113) om försöksverksamhet med 24timmarsmyndigheten inom socialförsäkringsadministrationen skulle fortsätta att gälla till och med den 31 mars 2004. I prop. uttalades bl.a. att en övergång skulle ske till ny teknik för säker identifiering och elektroniskt undertecknande.

När det gäller socialförsäkrings- och bidragsbestämmelserna är kopplingen till straffrätten av avgörande betydelse. Detsamma gäller om kravet på skriftlighet i sig skulle anses hindra elektronisk kommunikation.

Kravet på skriftlighet och frågan huruvida detta hindrar elektronisk hantering gör sig dock inte bara gällande inom socialförsäkringen. Både Socialstyrelsen och Läkemedelsverket hanterar årligen en stor mängd ärenden som avser bl.a. ansökningar om legitimation eller godkännande av nya läkemedel där hanteringen sker skriftligen.

Formkravsgenomgång

Förordning ( 1956:296 ) om ersättning från staten i vissa fall vid ingripanden för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom

9 § …kammarkollegiet. En ansökan om ersättning skall göras skriftligen och ges in till länsstyrelsen i det län, där rörelsen drivs, eller, beträffande en anställd, där han har sitt hemvist. Vid framställningen skall fogas myndighetens beslut om ingripande och utredning angående den förlust som sökanden lidit samt den övriga utredning som sökanden önskar åberopa. Länsstyrelsen skall se till att behövlig utredning görs och därefter

Hindrar ej elektroniska rutiner. Formkravet borde kunna uppfyllas elektroniskt

Ds 2003:29 Socialdepartementet

med eget yttrande överlämna ansökningshandlingarna till kammarkollegiet. Om en ansökan om ersättning inte har kommit in till länsstyrelsen eller kammarkollegiet inom sex månader från den dag då anspråket uppkom, lämnas inte någon ersättning...

Förordning ( 1968:235 ) med särskilda bestämmelser om gratis undersökning och behandling av sjömän vid vissa smittsamma sjukdomar

3 § När ett svenskt fartyg, som går i utrikes trafik, eller ett utländskt fartyg kommer till svensk hamn, skall den tulltjänsteman som först besöker fartyget lämna ett skriftligt meddelande till befälhavaren om var och när gratis undersökning och behandling kan fås.

Meddelandet skall vara avfattat på svenska och engelska. Det skall tillhandahållas Tullverket av smittskyddsläkaren i landstinget. Om en tulltjänsteman inte besöker fartyget vid ankomsten och ett sådant meddelande inte finns ombord, skall befälhavaren skyndsamt anskaffa ett meddelande från Tullverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. För det fall att tulltjänsteman inte besöker fartyget vid ankomst och då överlämnar ett meddelande i pappersform borde det vara möjligt för befälhavaren att på elektronisk väg erhålla ett motsvarande meddelande från Tullverket.

Karantänslag ( 1989:290 )

6 § …karantänsflygplatser. Smittskyddsläkaren, eller den läkare som han överlåter uppgiften åt,

Hindrar ej elektroniska rutiner. Myndighetens skyldighet att lämna skriftligt intyg bord kunna lö-

Socialdepartementet Ds 2003:29

skall vid behov utföra läkarundersökning och vaccination samt utfärda ett skriftligt intyg om åtgärden, om den som berörs av åtgärden begär det.

8 § …godset. Om miljö- och hälsoskyddsnämnden har vidtagit en sanitär åtgärd skall nämnden utfärda ett skriftligt intyg om åtgärden, om den som berörs av åtgärden begär det.

sas på elektronisk väg.

16 § När ett fartyg kommer till en svensk hamn skall befälhavaren på fartyget visa upp ett skriftligt intyg för Tullverket om att utrotning av råttor har skett ombord eller att utrotning inte har behövts (råttsaneringsbevis). Om ett giltigt intyg inte visas upp skall Tullverket omedelbart underrätta miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Nämnden skall låta undersöka fartyget och, om det behövs, vidta åtgärder för att utrota råttor ombord. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att visa upp råttsaneringsbevis.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Befälhavarens skyldighet att visa upp ett skriftligt bevis borde kunna gå att lösa elektroniskt med hjälp av en elektronisk signatur.

Smittskyddsförordning ( 1989:301 )

2 § En anmälan enligt 20 eller 22 § smittskyddslagen (1988:1472) skall göras skriftligen senast dagen

Hindrar ej elektroniska rutiner. Läkares anmälningsskyldighet till smittskyddsläkaren och SMI -

Ds 2003:29 Socialdepartementet

efter den då läkaren fått vetskap om att den undersökte har smittats. Beträffande sjukdomar som avses i 1.3 bilagan till smittskyddslagen skall dock anmälan göras senast sju dagar efter sistnämnda dag.

görs redan i dag på elektroniskt väg av de läkare som har tillgång till rätt system.

Lag ( 1961:181 ) om försäljning av teknisk sprit m.m.

2 och 17 §§ Bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla handlingarna etc. i verksamheten

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1992:1554 ) om kontroll av narkotika

3 § Läkemedelsverket skall upprätta och kungöra förteckningar över narkotika

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1992:1554 ) om kontroll av narkotika

5 b § Kopia av utfärdat intyg skall sändas till Läkemedelsverket.

Hindrar elektroniska rutiner. Den svenska bestämmelsen torde inte ställa krav på pappershantering men enl. det fastställda formuläret till art 75 i Schengenkonventionen skall den som utfärdar intyg skriva under det. Syftet är att intyget skall tas med på resa och kunna kontrolleras av tjänstemän i annat land. – Kopia skall enl. konventionen förvaras, och det bör ske centralt. Konventionen torde inte medföra hinder mot inskannad kopia; mer tveksamt är ett rent elektroniskt kopiedokument utan underskrift. Anledningen till att kopia skall sparas framgår inte av konventionen, men torde vara en

Socialdepartementet Ds 2003:29

bevisfråga (har ett visst intyg utfärdats eller inte). I konventionen finns inga regler om gallring av kopiorna; i Sverige är allmänna gallringsbestämmelser tillämpliga. Får ej ändras. Konventionsbunden.

Lag ( 1993:860 ) om kontroll av narkotika

11 § Rätt att ta del av handlingen för tillsynsändamål

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ög.bestämmelse 2001:1282, handlingar inkomna före visst datum

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13 § 2 p –straffbestämmelser ang. dokumentationsskyldighet av verksamheten

Hindrar ej elektroniska rutiner.

1 § Regeringen eller Läkemedelsverket skall upprätta och kungöra förteckningar över narkotika.

Obs! Rådets förordning EEG 3677/90 kan innehålla formkrav. Tullen vet hur det faktiskt hanteras.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Alkohollag ( 1994:1738 )

Skyldighet att förete bokföringshandling vid tillsyn

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4:11 marknadsföring i periodisk skrift. 7:3 och 13 §§ Ansökan om tillstånd skall göras skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7:22 kommun som fattat beslut skall sända kopia av det till andra

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

myndigheter

Alkoholförordning ( 1994:2046 )

23 § kopia av vissa domar skall sändas till RSV

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 § FHI skall utfärda bevis om meddelat tillstånd

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1994:2048 ) med instruktion för alkoholsortimentsnämnden

Beslut skall undertecknas.

Hindrar elektroniska rutiner. Samma krav som domstol. Nämnden är domstolsliknande. Bör ej ändras.

Tillkännagivande ( 2001:852 ) av avtal mellan Systembolaget AB och staten

11 § avtalet mellan staten och systembolaget skall tillkännages genom att kungöras i SFS

Hindrar ej elektroniska rutiner.

P 18 orden underteckna och exemplar vilka gäller avtalet som sådant

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Tobakslag ( 1993:581 )

22 § tillsynsmyndighet har rätt att få upplysningar, handlingar osv. i tillsynsärenden

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1944:133 ) om kastrering

4 § Läkare skall skriftligt på heder och samvete intyga att förutsättningar för kastrering föreligger 1991:1956

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Socialdepartementet Ds 2003:29

Kungörelse ( 1944:285 ) med tillämpningsföreskrifter till lag om kastrering

3 § Ansökan om kastrering skall vara skriftlig och vara egenhändigt undertecknad. Avser ansökan annan än sökanden skall bifogas skriftligt samtycke 1995:390

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

4 § Om skriftligt uttalande inte finns från den som avses i 4 § lagen skall tillfälle till yttrande lämnas. 1968:157

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1962:381 ) om allmän försäkring

3 a § Innan privatpraktiserande tandläkare börjar sin verksamhet skall skriftlig anmälan göras försäkringskassan.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1984:1140 ) om insemination

2 § Vid insemination krävs skriftligt samtycke från make eller sambo.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Patientjournallag ( 1985:562 )

2 § Med patientjournal avses de anteckningar som görs och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband med vården (journalhandlingar). Som journalhandling avses framställning i skrift, bild eller upptagning som uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 § En journalanteckning signeras Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

av den som svarar för uppgiften

10 § intyg

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Förordning ( 1985:885 ) om försöksverksamhet vid tillsättning av vissa tjänster inom folktandvården

3 § En sakkunnig skall i ett skriftligt beslut på förslag föra upp de fyra sökanden som anses främst i fråga om förtjänst och skicklighet.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1988:711 ) om befruktning utanför kroppen

2 § Givare av ägg eller spermie skall lämna skriftligt samtycke till användning.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Förordning ( 1990:700 ) om behörighet till och tillsättande av vissa tjänster vid Läkemedelsverket

4 § De sakkunniga skall med en skriftlig motivering ange skickligheten hos de sökande.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1991:114 ) om användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar

5 § En undersökning får endast omfatta den som lämnat skriftligt samtycke.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1995:831 ) om transplantation m.m.

3 §. Biologiskt material får inte tas om den avlidne skriftligen motsatt sig det.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1995:832 ) om obduktion m.m.

8 § En klinisk obduktion får utföras om den avlidne skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Socialdepartementet Ds 2003:29

medgett det.

Lag ( 1998:531 ) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område

7 kap. 8 § Anmälan eller ansökan till ansvarsnämnden skall vara skriftlig och egenhändigt undertecknad.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

7 kap. 13 § Den som förelagts att svara skall göra det skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:1337 ) om tandvårdstaxa

27 § Vårdgivaren är under vissa förutsättningar skyldig att tillhandahålla ett skriftligt intyg.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1999:332 ) om ersättning till steriliserade i vissa fall

4 § Ansökan om ersättning skall göras skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1988:890 ) om bilstöd till handikappade

12 § Ansökan om bidrag görs på blankett enligt formulär som fastställs av riksförsäkringsverket. Till ansökan skall fogas ett läkarutlåtande om funktionshindret och dess inverkan på förflyttningsmöjligheterna. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska förhållanden skall sökanden lämna på.

Blankett, formulär. Hindrar ej elektroniska rutiner. Torde bero på om blanketten är i pappersform eller om den finns i elektronisk form. Till ansökan bifogat läkarutlåtande: Hindrar elektroniska rutiner. Frågan om detta kan lösas genom inskanning av de eller de handlingar som skall bifogas. Uppgifter lämnas på heder och samvete: Hindrar elektroniska rutiner. Beror av straffrättsliga bestämmelser. Kan anpassas om man kan finna

Ds 2003:29 Socialdepartementet

en bra teknisk lösning som tillgodoser formkravens syften. Förslag: ”Ansökan om bidrag görs på blankett enligt formulär som fastställs av riksförsäkringsverket. Till ansökan skall fogas ett läkarutlåtande om funktionshindret och dess inverkan på förflyttningsmöjligheterna. Ansökan och annan bifogad handling får överföras elektroniskt på det sätt Riksförsäkringsverket föreskriver. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska förhållanden skall sökanden lämna på , vilket kan göras med en elektronisk signatur.”

Förordning ( 1993:1090 ) om stöd och service till vissa funktionshindrade

9 § Länsstyrelsen skall utfärda ett skriftlig bevis när tillstånd har meddelats…

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Kan anpassas om man kan finna en bra teknisk lösning som tillgodoser formkravens syften. Ett sådant skriftligt bevis torde kunna vara tillräckligt att den enskilde får elektroniskt. Förslag : Länsstyrelsen skall utfärda ett skriftligt bevis när tillstånd har meddelats…. Ett sådant bevis får även ha elektronisk form.

Lag ( 1993:389 ) om assistansersättning

5 § Ansökan om assistansersättning skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.

Kravet på ansökan skall göras skriftligen. Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet inte generellt kan sägas hindra elektronisk kom-

Socialdepartementet Ds 2003:29

kommunikation. ”…. ansökan inkommer till försäkringskassan….” Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1993:1091 ) om assistansersättning

2 § En ansökan om assistansersättning skall undertecknas av sökanden.

Hindrar elektroniska rutiner. Straffrättslig koppling. Bör ändras. Kan anpassas om man kan finna en bra teknisk lösning som tillgodoser formkravens syften. Förslag: En ansökan om assistansersättning skall undertecknas av sökanden, vilket kan göras med en elektronisk signatur.

Lag ( 1994:243 ) om Allmänna Arvsfonden

9 § Ansökan om stöd ur fonden skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma sökandens förutsättningar att få stöd ur fonden. Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller dennes ombud.

Skriftliga ansökan: Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet inte generellt kan sägas hindra elektronisk kommunikation. Egenhändigt undertecknad: Hindrar elektroniska rutiner. Hänger samman med straffrättslig reglering. Bör ändras. Kan anpassas om man kan finna en bra teknisk lösning som tillgodoser formkravens syften. Förslag: Ansökan om stöd ur fonden skall vara skriftlig och innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma sökandens förutsättningar att få stöd ur fonden.

Ansökan skall vara egenhändigt

Ds 2003:29 Socialdepartementet

undertecknad av sökanden eller dennes ombud, vilket kan göras med en elektronisk signatur.

11 § Den som beviljas stöd ur

Allmänna arvsfonden skall föreläggas att inom viss tid efter mottagandet av medlen skriftligen redovisa hur medlen har använts.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet kan inte generellt sägas hindra elektronisk kommunikation. Föreläggandet har ingen påföljd kopplad till sig.

Förordning ( 1994:952 ) om Allmänna Arvsfonden

6 § Ansökan om stöd ur Allmänna arvsfonden skall ges in till Arvsfondsdelegationen eller, om regeringen enligt 2 § har överlämnat till en annan myndighet att fördela stöd, till denna myndighet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 § 2 st. Till ansökan skall i förekommande fall bifogas stadgar och senaste verksamhetsberättelse….

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet att till ansökan bifogas stadgar och verksamhetsberättelse bedöms hindra elektronisk kommunikation. Bör ändras. Kan anpassas om man kan finna en bra teknisk lösning som tillgodoser formkravens syften. Förslag: Till ansökan skall i förekommande fall bifogas stadgar och senaste verksamhetsberättelse…. Ansökan och annan bifogad handling får överföras elektroniskt på det sätt den som enligt 8 § beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

Socialdepartementet Ds 2003:29

Förordning ( 1994:950 ) om statsbidrag till handikapporganisationernas rekreationsanläggningar

4 § Ansökan om bidrag skall göras skriftligen och lämnas in till Socialstyrelsen senast ….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1994:951 ) om statsbidrag till handikapporganisationer

3 § Ansökan om bidrag skall göras skriftligen och lämnas in till Socialstyrelsen senast ….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1994:316 ) om statsbidrag till pensionärsorganisationer

5 § Ansökan om bidrag skall göras skriftligen och lämnas in till Socialstyrelsen senast ….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Socialtjänstlag ( 2001:453 )

9 kap. 2 § 3 st. Ett beslut som avser ekonomisk hjälp som kan komma att återkrävas enligt denna paragraf skall vara skriftligt. Beslutet skall innehålla uppgifter om den eller de omständigheter som enligt denna paragraf utgör grund för återbetalningsplikten. Beslutet skall delges den enskilde.

Skriftligt beslut: Hindrar ej elektroniska rutiner. Delgivning: Hindrar elektroniska rutiner. Det krävs någon from av bevis att en person har delgivits. Bör ej ändras. Någon anpassning av formkravet låter sig svårligen göras. De som inte vill bli delgivna brukar vara måttligt roade av någon kommunikation överhuvudtaget.

Lag ( 1990:52 ) med särskilda bestämmelser om vård av unga

7 § 1 st. Har socialnämnden beslutat om omedelbart omhändertagande, skall beslutet underställas länsrätten……

Hindrar elektroniska rutiner. Styrs av 3 § 1 st. förvaltningsprocesslagen: ”Ansökan, besvär, anmälan, underställning och annan åtgärd, varigenom mål anhängiggöres, skall ske skriftligen.”

Ds 2003:29 Socialdepartementet

Socialnämndens beslut anges i protokoll. Huruvida ett sådant protokoll kan kommuniceras elektroniskt och om det i så fall uppfyller skriftlighetskravet styrs av förvaltningsprocesslagen. Situationen är densamma i LVM som i LVU. Enligt 15 § skall socialnämndens eller polismyndighetens beslut om omedelbart omhändertagande genast underställas länsrätten

Socialtjänstförordning ( 2001:937 )

4 kap. 1 § En ansökan till länsstyrelsen enligt 7 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) om tillstånd att bedriva enskild verksamhet skall vara skriftlig och ange…. Ritningar över verksamhetens lokaler samt uppgifter om hur brandskyddet är ordnat skall fogas till ansökan. Om sökanden är ett bolag, en förening, en samfällighet eller en stiftelse skall sökanden också bifoga bolagsordningen eller stadgarna och uppge vem som har behörighet att företräda bolaget, föreningen eller stiftelsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Skriftlighetskrav kan inte generellt hindrar användande av elektronisk kommunikation. Då det inte krävs några originalhandlingar eller någon underskrift kan jag inte se att det föreligger hinder mot elektronisk kommunikation.

4 kap. 3 § Länsstyrelsen skall utfärda ett skriftligt bevis när tillstånd har meddelats.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Något större behov av anpassning är svårt att se men i så fall bör det kunna lösas genom ett tillägg i paragrafen som anger att ett sådant bevis får även

Socialdepartementet Ds 2003:29

får ha elektronisk form.

7 kap. 1 § Socialnämnden skall föra en förteckning över de barn som enligt nämndens beslut vistas i familjehem eller efter nämndens medgivande i något annat enskilt hem. Socialstyrelsen fastställer ett formulär för förteckningen. Socialnämnden skall varje år senast den 31 januari ge in en kopia av förteckningen till länsstyrelsen i länet.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Regler om att något ska göras enligt ett visst formulär torde normalt inte hindra användning av elektronisk kommunikation.

Lag ( 1962:381 ) om allmän försäkring (AFL)

2 kap. 3 a § 1 st. En vårdgivare som avser att ge tandvård i enskild verksamhet mot ersättning enligt denna lag skall skriftligen anmäla detta till den allmänna försäkringskassa inom vars område verksamheten skall bedrivas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 4 b § Den allmänna försäkringskassan kan efter skriftlig ansökan av den försäkrade besluta…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 8 § 1 st. Den försäkrade skall till försäkringskassan ge in en skriftlig försäkran för sjukpenning. Försäkran skall innehålla uppgifter om sjukdomen, en beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och den försäkrades egen bedömning av arbetsförmågan. Uppgifterna i försäkran skall lämnas på heder och samvete.

Skriftlig: Hindrar ej elektroniska rutiner. Heder och samvete: hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Läkarintyg, läkarutlåtande: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

2 st. Den försäkrade skall till försäkringskassan ge in läkarintyg för att styrka… 3 st. Den försäkrade skall….ge in ett särskilt läkarutlåtande och en skriftlig försäkran för att styrka…..Uppgifterna i den särskilda försäkran skall lämnas på heder och samvete.

3 kap. 9 a § En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan därom. Den allmänna försäkringskassan får påfordra att kvinnan till stöd för sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare samt läkarintyg.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

4 kap. 3 § 6 st. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till försäkringskassan

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 20 § 3 st. En kopia av årsredovisningen skall samtidigt lämnas till det berörda landstinget eller den berörda kommunen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 28 § 3 st. Revisionsberättelsen respektive revisorsintyget skall undertecknas av dem som utfört granskningen…. En bestyrkt kopia av revisionshandlingarna skall samtidigt sändas till det landstingsfullmäktige eller…

Hindrar elektroniska rutiner. Här behövs ett generellt ställningstagande.

Socialdepartementet Ds 2003:29

18 kap. 38 § Talan får dock inte väckas om RFV inom denna tid underlåtit att skriftligen framställa anmärkning till styrelseledamoten om förfarandet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

20 kap 2 § Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a § andra stycket skall den som lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbudshandling, en faktura…

Uppgiften om innehav av en Fskattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av Fskattsedeln som avses i 3 kap. 2 a § tredje stycket.

Samma bedömning som Fi (från inkomstskattelagen) Hindrar ej elektroniska rutiner.

20 kap. 8 § 2 st. Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. I flera andra lagar inom socialförsäkringen hänvisas även till 20 kap. 8 § 2 st. AFL; Lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (14§) /se även lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag (8§)/, lagen (1988:1463) om bidrag till adoption av utländska barn (9 §), lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag (22§), socialförsäkringslagen (1999:799) (5 kap. 7 §), lagen (1991:1047) om sjuklön (26 §), lagen (1993:16) försäkring mot vissa semesterlönekostnader (3 §), lagen (1989:225) om ersättning till

Ds 2003:29 Socialdepartementet

smittbärare (15 §), lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård (19 §),lagen (1993:389) om assistansersättning (18 §), lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret (4 §).

20 kap. 13 § 1 st. Har ett överklagande inom klagotiden kommit in till en allmän förvaltningsdomstol,

Riksförsäkringsverket eller en allmän försäkringskassa, som inte har meddelat det överklagade beslutet, skall överklagandet översändas till den myndighet som meddelat beslutet och anses inkommet i rätt tid. 2 st. Överklagande av beslut i mål eller ärenden om försäkring enligt denna lag skall vara inkommet inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet eller, om överklagandet anförts av Riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa, inom två månader från den dag då beslutet meddelades. Vad som sägs i denna paragraf om överklagande skall i tillämpliga delar gälla en begäran om omprövning enligt 10 §.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Måste dock kompletteras med original.

Socialdepartementet Ds 2003:29

Kungl. Maj:ts Förordning ( 1938:216 ) om livräntetillägg av statsmedel åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete

4 § 1 st. Över beslut av riksförsäkringsverket rörande livräntetillägg eller tillämpning av någon med stöd av denna förordning given bestämmelse må klagan föras hos försäkringsrådet genom besvär, som skola hava inkommit till försäkringsrådet senast inom en månad efter det klaganden erhållit kännedom om beslutet. 2 st . Över försäkringsrådets beslut må klagan föras hos försäkringsdomstolen genom besvär.

Besvären skola hava inkommit till försäkringsrådet inom tre veckor från det klaganden erhållit kännedom om beslutet; dock skall besvärstiden för menighet vara fem veckor. Den omständigheten, att besvären ingivits eller insänts direkt till försäkringsdomstolen, utgör ej hinder för besvärens upptagande till prövning, därest de inkommit till domstolen före besvärstidens utgång.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ev. obsolet, försäkringsrådet finns inte längre, inte heller försäkringsöverdomstolen.

Förordning ( 1950:295 ) om tillägg av statsmedel å vissa ersättningar enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete m.m.

14 § 1 st. Över riksförsäkringsanstaltens beslut enligt denna förordning må klagan föras hos försäkringsrådet genom besvär,

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ev. obsolet.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

skola hava inkommit till försäkringsrådet sist å trettionde dagen efter den, då klaganden erhöll del av beslutet.

Lag ( 1954:774 ) med särskilda bestämmelser om frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa

2 § 1 st. Anmälan för erhållande av försäkring enligt denna lag skall göras före den 31 juli 1955 eller, såvitt angår den som blivit sjukpenningförsäkrad enligt lagen om allmän sjukförsäkring men vars försäkring sedermera upphört, inom två veckor från det beslutet härom delgivits honom.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Kungl. Maj:ts förordning ( 1956:183 ) angående omreglering av vissa ersättningar på grund av statsunderstödd olycksfallsförsäkring

11 § 1 st. Över riksförsäkringsanstaltens beslut i ärende enligt denna förordning må klagan föras hos försäkringsrådet genom besvär, som skola hava inkommit till försäkringsrådet senast inom en månad efter det klaganden erhållit kännedom om beslutet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1962:521 ) om frivillig pensionsförsäkring hos Riksförsäkringsverket

9 § För vinnande av delaktighet i försäkringen skall anmälan på fastställd blankett göras å postanstalt i riket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 § Önskar någon enligt punkt 1 Blankett: Hindrar ej elektroniska

Socialdepartementet Ds 2003:29

av anvisningarna till 31 § kommunal –skattelagen göra förbehåll om att försäkring, som annars varit att hänföra till pensionsförsäkring, skall anses såsom kapitalförsäkring, skall han i samband med inbetalning av försäkringsavgiften på särskild blankett göra anmälan om detta. Ifylld blankett insändes med post till Riksförsäkringsverket.

rutiner. Post: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras.

13 § Försäkrad, som önskar komma i åtnjutande av pension, skall hos riksförsäkringsverket göra ansökan härom på fastställt formulär. Har försäkrad avlidit efter ingången av den månad, då han uppnått eller skolat uppnå vid försäkring för temporär ålderspension en ålder av sextiotvå år och vid försäkring för livsvarig ålderspension en ålder av sjuttio år, och har han ej sökt pension, äger hans dödsbo att skriftligen hos riksförsäkringsverket framställa sina rättsanspråk. Vid ansökan eller framställning som nu sagts skola fogas personbevis angående den försäkrade samt hans försäkringsbok

Formulär, skriftligen. Hindrar ej elektroniska rutiner. Personbevis: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 1976:380 ) om arbetsskadeförsäkring

5 kap. 10 § 1 st. Om en försäkrad har blivit borta under resa eller i annat sammanhang och det kan antas att han har avlidit till följd av arbetsskada, har hans efterlevande

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

rätt till livränta. Som villkor för utbetalning av livränta får dock krävas förklaring på heder och samvete av efterlevande att denne saknar varje underrättelse om den försäkrade. I fråga om omyndig får sådan förklaring krävas från förmyndaren. Förklaring kan också infordras av en god man eller förvaltare som har förordnats enligt föräldrabalken.

Förordning ( 1977:284 ) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd

10 § Arbetsgivare eller arbetsföreståndare skall samråda med skyddsombudet om arbetsskadeanmälan och ge ombudet en kopia av denna.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 § Om arbetsskada har inträffat utom riket, får skadeanmälan göras hos svensk beskickning eller svenskt konsulat. Beskickningen eller konsulatet skall omedelbart ombesörja undersökning som kan behövas och därefter sända handlingarna i ärendet till den försäkringskassa som skall besluta om ersättning.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § Försäkringskassan skall sända en kopia av arbetsskadeanmälan till Arbetsmiljöverket eller, beträffande arbete på fartyg, till sjöfartsverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Socialdepartementet Ds 2003:29

13 § Försäkringskassan skall inhämta läkarutlåtande om anmäld arbetsskada. Utlåtandet skall lämnas på blankett enligt formulär som riksförsäkringsverket fastställer efter samråd med socialstyrelsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 § 1 st. Skadeanmälan skall göras på blankett enligt formulär som

Riksförsäkringsverket fastställer efter samråd med berörda centrala förvaltningsmyndigheter. 2 st . Försäkringskassan skall sända en kopia av skadeanmälan till Kammarkollegiet

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1984:1014 ) om myndigheternas uppgiftsskyldighet till de allmänna försäkringskassorna m.m.

5 § Intyg av en läkare eller tandläkare, som inkommer till myndigheten för att styrka rätt till en sjukledighet, skall i fall som avses i 4 § omedelbart översändas till försäkringskassan, om kassan har underrättats om ledigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1984:989 ) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

10 § Om riksförsäkringsverkets datasystem har försatts ur funktion, får förmåner som avses i 8 § betalas ut mot uppvisande av förmånsbeviset. Inträffar förhållande som avses i

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

första stycket innan förmånsbevis har utfärdats, får förmånen betalas ut mot uppvisande av en utbetalningshandling som avser närmast föregående utbetalningsperiod. …Om utbetalningshandlingen har förkommit, får den allmänna försäkringskassan på begäran av förmånstagaren utfärda särskilt bevis om rätten till förmån. Motsvarande gäller om förutsättningarna för rätten till förmånen eller storleken av förmånen har ändrats.

Förordning ( 1985:733 ) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa

1 § Frivillig sjukpenningförsäkring enligt 21 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring beviljas, efter skriftlig ansökan om det, av den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende avseende den sökande

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Barnbidragsförordning ( 1986:386 )

3 § 1 st. När en förmån beviljas skall den allmänna försäkringskassan underrätta den som är berättigad att uppbära bidraget enligt 4 § första eller andra stycket lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller 8 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag. Underrättelsen kan ske genom en utbetalningshandling eller på annat sätt.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Socialdepartementet Ds 2003:29

Förordning ( 1988:1082 ) om personalföreträdare i de allmänna försäkringskassornas styrelser

2 § 2 st. Arbetstagarorganisation skall lämna den allmänna försäkringskassan kopia av beslut om att utse eller entlediga personalföreträdare eller suppleant. Kassan skall underrätta riksförsäkringsverket om beslutet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1988:1465 ) om ersättning för ledighet för närståendevård

13 § Den som önskar få ersättning skall göra skriftlig ansökan hos den allmänna försäkringskassan.

Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att verkställa prövningen .

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1991:1047 ) om sjuklön

9 § Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen. Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdomen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan arbetstagaren har lämnat försäkran.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13 § 1 st. Den allmänna försäkringskassan kan, efter skriftlig ansökan, besluta om särskilt högriskskydd för en arbetstagare

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ett sådant beslut får meddelas om den sökande har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod …..

16 § En arbetsgivare hos vilken ett beslut enligt 13 § gäller har rätt till ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för de kostnader för sjuklön som han har haft för arbetstagaren enligt denna lag. Utbetalning görs av den allmänna försäkringskassan efter skriftlig ansökan av arbetsgivaren….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

20 § Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning eller huruvida arbetstagarförhållande föreligger, kan den allmänna försäkringskassan, efter skriftlig ansökan av en arbetstagare som är försäkrad för sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, besluta att ersättning för tid som den omtvistade sjuklönen avser skall utges från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Socialdepartementet Ds 2003:29

Förordning ( 1991:1395 ) om försäkring mot kostnader för sjuklön enligt 17 § lagen ( 1991:1047 ) om sjuklön

1 § 1 st. Försäkring enligt 17 § lagen (1991:1047) om sjuklön meddelas, efter skriftlig ansökan från en arbetsgivare, av den allmänna försäkringskassa som anges i 25 § andra stycket samma lag.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

16 § Försäkringstagaren skall, om försäkringskassan begär det,

1. styrka att sjuklön har betalats ut och hur den har beräknats,

2. om en sjuklöneperiod varar mer än sju dagar ge in läkarintyg som styrker att arbetstagarens arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdom, och

3. i övrigt ge in de handlingar som behövs för att ersättningsfrågan skall kunna bedömas.

Läkarintyg: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Handlingar: Hindrar ej elektroniska rutiner.

17 § Utbetalning av ersättning från försäkringen skall ske månadsvis i efterskott. Begäran om utbetalning görs på blankett som fastställs av riksförsäkringsverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1993:737 ) om bostadsbidrag

19 § Ansökan om bidrag eller om ändring av bidrag görs skriftligen hos försäkringskassan. Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma den sökandes rätt till bidrag.

Skriftligen: Hindrar ej elektroniska rutiner. Heder och samvete: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

Ansökan som avser makars bostad skall vara gemensam, om det inte finns särskilda skäl att ansökan görs av ena maken. Barn som avses i 10 § första stycket 1 eller andra stycket och som är över 18 år skall, om det inte finns särskilda skäl, på ansökningshandlingen själva intyga de uppgifter som rör barnet. Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete.

Förordning ( 1994:1133 ) om tillgodoräknande av bosättningstid i Sverige vid studier i annat land

(Förordningen skall ev. upphävas eller ändras 2003)

2 § Den som vill att bosättningstid i Sverige tillgodoräknas enligt 1 § skall skriftligen ansöka om det hos den allmänna försäkringskassan.

Ansökan skall ha kommit in till försäkringskassan inom tre år från det år då studierna avslutades. Om det finns särskilda skäl får en ansökan prövas även om den kommit in för sent.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1994:316 ) om statsbidrag till pensionärsorganisationer

5 § Ansökan om bidrag skall gör skriftligen till Socialstyrelsen senast den 1 januari bidragsåret.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1994:566 ) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst

2 § 2 st. Ett kommunalförbund Hindrar ej elektroniska rutiner.

Socialdepartementet Ds 2003:29

eller en kommun som bedriver försöksverksamhet enligt första stycket och den allmänna försäkringskassa som skall medverka i den finansiella samordningen skall skriftligen avtala om den närmare utformningen av denna samordning.

7 § 1 st. För ett beställarförbund skall det finnas en förbundsordning. Förbundet är bildat när förbundsordningen antagits och undertecknats av medlemmarna.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 § …8. på vilken förbundsmedlems anslagstavla tillkännagivande om justering av protokoll skall ske samt, om mer än en kommun är medlem i förbundet, vem av dem som skall ha ansvaret enligt 18 och 27 §§, …

Hindrar elektroniska rutiner.

27 § När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall styrelsen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar.

Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. När likvidationsuppdraget är fullgjort, skall kommunstyrelsen i

Delges: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Övrigt Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

en av de kommuner som deltagit i försöksverksamheten överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv. Handlingarna skall överlämnas inom tre månader om inte kommunstyrelsen har beslutat om något annat. Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst. 1 st.

28 § En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av förbundets styrelse, har rätt att väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det att slutredovisningen delgavs medlemmen

Hindrar elektroniska rutiner.

Lag ( 1996:1030 ) om underhållsstöd

12 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldern hos den allmänna försäkringskassan. Vid växelvis boende skall en sådan ansökan göras av föräldrarna för egen del. Ansökan om förlängt underhållsstöd skall göras av den studerande. Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömningen av barnets rätt till stöd och en försäkran på heder och samvete att

Skriftlig: Hindrar ej elektroniska rutiner. Heder och samvete: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras

Socialdepartementet Ds 2003:29

de lämnade uppgifterna är riktiga. Om sökanden inte själv kan lämna en sådan försäkran, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga personer som är förtrogna med förhållandena.

13 § När underhållsstöd enligt 8 § första, andra eller fjärde stycket sökts skall försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på. Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot ansökan eller har något att anföra i fråga om återbetalningsskyldighet enligt 21 §. I meddelandet skall även en underrättelse lämnas om innehållet i 3, 4, 8-10 och 21-28 §§.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13 a § När underhållsstöd enligt 8 § tredje stycket sökts skall försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den andra föräldern, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på.

Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den andra föräldern att yttra sig muntligen eller skrift-

Sända meddelande: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras Skriftligen: Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

ligen inom en viss tid, om han eller hon har något att anföra i fråga om ansökan. I meddelandet skall även en underrättelse lämnas om innehållet i 3, 4, 8-10 och 24-28 §§.

14 § När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse lämnas om innehållet i 18 och 20 §§. Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalningsskyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne skall också underrättas om innehållet i 23, 29 och 30 §§ denna lag samt 7 kap. 2 a § föräldrabalken.

Skriftligen: Hindrar ej elektroniska rutiner. Delges: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

16 § 2 st. Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt 14 § har delgetts beslut om återbetalningsskyldighet, har betalat underhåll till barnet för en viss månad, skall motsvarande belopp dras av från underhållsstödet för den månaden.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

23 § Belopp som skall återbetalas till staten enligt 21 eller 22 § skall erläggas till försäkringskassan förskottsvis för kalendermånad. Underhåll som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige delgavs

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Socialdepartementet Ds 2003:29

beslutet om återbetalningsskyldighet får dock, i den mån det svarar mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall erläggas till försäkringskassan.

31 § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag är fastställt, inträder försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd. Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Boföräldern skall till försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bidraget, om försäkringskassan begär det. Om barnet har fyllt 18 år skall vad som sägs om boföräldern i detta stycke i stället gälla barnet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1996:1036 ) om underhållsstöd

6 § 2st. Återbetalningsskyldighet förfaller dock tidigast till betalning tio dagar efter den dag då den bidragsskyldige delgetts beslutet om betalningsskyldighet.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Socialförsäkringsregisterlag ( 1997:934 )

11 § Socialförsäkringsregister som förs särskilt för en allmän försäk-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

ringskassa eller ett lokalt organ inom denna, för Premiepensionsmyndigheten eller för Riksförsäkringsverket för handläggning av ärenden får innehålla handlingar som har kommit in eller framställts i ett ärende. För uppgifter i sådana handlingar gäller inte de begränsningar som följer av 7-10 §§, om uppgifterna har lämnats i ärendet eller behövs för handläggningen av detta.

14 § 3 st. Direkt åtkomst till uppgifter i socialförsäkringsregister som förs särskilt för

Premiepensions-

myndigheten får endast myndigheten ha. Om det behövs för ändamål som avses i 3 § 1 eller 2 får dock även en allmän försäkringskassa och Riksförsäkringsverket ha direkt åtkomst till ett sådant register med undantag för sådana handlingar som avses i 11 §.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 § 3 st. I fråga om handlingar som avses i 11 § får endast ärendebeteckning och beteckning på handling användas som sökbegrepp.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

20 § 2 st. Uppgifter i sådana handlingar som avses i 11 § behöver inte tas med i information enligt 26 § personuppgiftslagen. Av in-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Socialdepartementet Ds 2003:29

formationen skall dock framgå vilka handlingar avseende den registrerade som finns i registret. Om den enskilde begär det och anger vilken handling som avses skall emellertid, om inte annat följer av bestämmelser om sekretess, information lämnas även om uppgifter i sådana handlingar som avses i 11 §. I sistnämnda fall skall begränsningen i 26 § personuppgiftslagen om att information bara behöver lämnas gratis en gång per kalenderår gälla varje handling för sig..

Förordning ( 1998:1340 ) om inkomstgrundad ålderspension

2 § Anmälan enligt 3 kap.13-15 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall göras på fastställd blankett och undertecknas av den sökande. Om föräldrarna eller föräldern och den till vilken överlåtelse skall ske hör till olika försäkringskassor, får anmälan göras hos endera av dessa försäkringskassor. Detsamma gäller återkallelse av anmälan. Den allmänna försäkringskassa till vilken anmälan eller återkallelse av anmälan görs skall genast underrätta den andra försäkringskassan.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 § Anmälan om överföring eller upphörande av överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

ålderspension skall göras på fastställd blankett och undertecknas av den sökande. Om makarna hör till olika försäkringskassor får anmälan göras hos endera av dessa försäkringskassor. Detsamma gäller återkallelse av anmälan. Den allmänna försäkringskassa till vilken anmälan eller återkallelse av anmälan görs skall genast underrätta den andra försäkringskassan.

9 § Ansökan om ålderspension och ökat uttag av ålderspension skall, utom när det gäller premiepension, göras på blankett som fastställts av Riksförsäkringsverket. Ansökan om premiepension skall göras på blankett som fastställts och förtryckts av Premiepensionsmyndigheten.

Ansökan

skall undertecknas av den sökande samt innehålla de uppgifter som behövs för beslut om pensionen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1998:674 ) om inkomstgrundad ålderspension (LIP)

2 kap.7§ 1 st. Ersättning för utfört arbete som avses i 3 § räknas, i annat fall än om den har betalats ut från semesterkassa, som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete om den har betalats ut till en mottagare som hade en

F-skattsedel antingen när ersättningen bestämdes eller när den betalades ut. Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt

Socialdepartementet Ds 2003:29

4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln har åberopats skriftligen. Den som har lämnat uppgift om innehav av en F-skattsedel i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling, som även innehåller uppgifter om utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer skall anses ha haft en sådan skattsedel. Uppgiften om innehav av en Fskattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av Fskattsedel som avses i första stycket. Det som nu sagts gäller dock inte om den som har betalat ut ersättningen känt till att uppgiften om innehav av F-skattsedel var oriktig.….

8 kap. 3 § p.3 har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 26 och 27 §§ lagen om värdepappersfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens fonder i premiepensionssystemet, …

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

10 kap. 5 § 2 st. Pensionsspararen kan genom ett skriftligt meddelande till Premiepensionsmyndigheten bestämma vilken eller vilka av de personer som avses i 1 § första stycket 3 som skall ha pensionen. Om det inte har gjorts eller om det pensionsspararen har bestämt inte kan verkställas, skall pensionen betalas ut till spararens make eller sammanboende. Finns inte make eller sammanboende, skall pensionen betalas ut till pensionsspararens barn. 3 st. Genom ett nytt skriftligt meddelande till myndigheten får pensionsspararen ändra det som har bestämts enligt andra stycket.

Om den som är berättigad till pensionen avlider under utbetalningsperioden, övergår rätten till pensionen till den som då har den bästa rätten enligt andra stycket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 kap. 1 § 1 st. Ålderspension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938-1953 och som uppbär inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall dock, utan särskild ansökan, erhålla tilläggspension från och med den månad

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Socialdepartementet Ds 2003:29

då han eller hon fått rätt till sistnämnda pension.

3 § 2 st. Återkallelse eller minskning av uttag av ålderspension enligt denna lag får göras genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan.

Ändringen

skall göras från och med den månad som anges i anmälan, dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in till den allmänna försäkringskassan. Har uttag av ålderspension enligt denna lag tidigare återkallats eller minskats får dock ny återkallelse eller minskning av sådant uttag inte avse tid före sex månader efter det att den tidigare återkallelsen eller minskningen började gälla.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13 kap. 3 § 2 st. Beslut får även sättas upp i form av elektroniska dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 § 3 st. Ändring enligt första stycket första meningen av ett beslut om pensionsgrundande inkomst skall göras endast om stor-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

leken av inkomsten skulle öka eller minska med minst 1 000 kronor. Den som beslutet avser skall skriftligen underrättas om ändringen och om hur man begär omprövning av beslutet. …

11 § Den som vill begära omprövning enligt 9 eller 10 § skall göra detta skriftligen. Begäran om omprövning av ett beslut enligt 4 kap. skall ha kommit in till allmän försäkringskassa före utgången av året efter det fastställelseår som beslutet avser. I fråga om annat beslut skall begäran om omprövning ha kommit in inom två månader från det att den som begär omprövningen fick del av beslutet. Gör den som begär omprövning sannolikt att han eller hon inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket andra meningen har fått kännedom om ett beslut eller annan handling med uppgift om vad som har beslutats, skall begäran om omprövning i stället ha kommit in inom två månader från den dag då den som begär omprövningen fick sådan kännedom.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § Om en begäran om omprövning har kommit in till Premiepensionsmyndigheten eller till en skattemyndighet, en allmän för-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Socialdepartementet Ds 2003:29

säkringskassa eller en allmän förvaltningsdomstol, som inte har fattat det överklagade beslutet, skall begäran om omprövning sändas till den som har meddelat beslutet. Har begäran kommit in till någon av de först nämnda myndigheterna eller en försäkringskassa inom den tid som anges i 11 §, skall den anses som inkommen i rätt tid. Bestämmelserna i första stycket gäller också om en begäran om omprövning har kommit in till Riksförsäkringsverket inom den tid som anges i 11 §.

15 kap. 4 § Den försäkrade skall skriftligen underrättas om beslut enligt 2-4 kap. senast den 31 mars året efter fastställelseåret. Av underrättelsen skall framgå hur man begär omprövning av beslutet.

Sådan underrättelse

behöver dock inte sändas till den som inte är bosatt i Sverige och vars adress är okänd.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

6 § 1 st. Anmälan enligt 3 kap. 13-15 §§ skall vara skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari fastställelseåret. Anmälan enligt 3 kap. 13 § skall göras gemensamt av föräldrarna. Anmälan enligt 3 kap. 14 och 15 §§ skall

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

göras gemensamt av den förälder som enligt 3 kap. 11 och 12 §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 3 kap. 10 § och den till vilken överlåtelse skall ske. Med en förälder skall därvid likställas en särskilt förordnad vårdnadshavare och den som med socialnämndens medgivande tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det Återkallelse av en anmälan som avses i första stycket får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig

Lag ( 1998:674 ) om inkomstgrundad ålderspension

15 kap. 8 § 1 st. Anmälan om överföring av pensionsrätt enligt 4 kap. 7 § skall vara skriftlig och skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari det första år till vilket den pensionsrätt som skall överföras är hänförlig. Anmälan skall göras gemensamt av makarna och gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan. Om en make vill att en överföring som gäller tills vidare skall upphöra måste han eller hon skriftligen anmäla detta till den allmänna försäkringskassan senast den 31 januari det år från och med

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Socialdepartementet Ds 2003:29

vilket överföringen skall upphöra. Om makarnas äktenskap har upplösts skall överföringen upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes. Har äktenskapet upplösts genom att den make från vilken överföringen skall ske har avlidit, skall dock överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes, om inte också den andra maken avled samma år. Återkallelse av anmälan som avses i första och andra styckena får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan. Återkallelsen skall vara skriftlig.

9 § En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 4 kap. 12 § skall hos den allmänna försäkringskassan göra en skriftlig ansökan om detta senast den 31 januari andra året efter utgången av det år för vilket vårdår skall tillgodoräknas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

15 kap. 14 § 2 st. Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar mot det

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Förordning ( 1999:1365 ) om vilande förtidspension

2 § En ansökan enligt 16 kap. 14 eller 17 § lagen (1962:381) om

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

allmän försäkring skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som enligt 5 kap. socialförsäkringslagen (1999:799) skall avgöra ett ärende avseende den sökande. Ansökan skall göras på blankett som fastställts av Riksförsäkringsverket och skall undertecknas av sökanden.

3 § En begäran enligt 16 kap. 18 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring om att en vilandeförklaring skall upphävas skall göras skriftligen hos den försäkringskassa som anges i 2 §. Begäran skall göras på blankett som fastställts av Riksförsäkringsverket och skall undertecknas av den försäkrade.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2000:1047 ) om handikappersättning och vårdbidrag

1 § Ansökan om handikappersättning och vårdbidrag skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 § Ansökan skall undertecknas av den sökande Till ansökan skall läkarutlåtande om den sökandes hälsotillstånd ges in. Detta gäller dock inte om särskilda skäl talar emot det.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Socialdepartementet Ds 2003:29

Lag ( 2000:461 ) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn

7 kap.1 § Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 § Uttag av efterlevandepension enligt denna lag får avbrytas genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast månaden före den månad som ändringen avser.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 §... Som villkor för utbetalning av pension eller efterlevandestöd får det dock krävas en förklaring på heder och samvete av den efterlevande

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

8 kap. 9 § Uppgifter som en enskild skall lämna om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete om inte särskilda skäl talar mot det.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Lag ( 2001:1113 ) om försöksverksamhet med 24- timmarsmyndighet inom socialfärsäkringsadministrationen

2 § Med elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning som gjorts med hjälp av automatiserad behandling och vars innehåll

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande, enligt vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

3 § I försöksverksamheten får elektroniska dokument användas i den utsträckning som anges i 4 §.

4 § En försäkrad som deltar i försöksverksamheten får göra anmälan enligt 4 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och avstå rätt till föräldrapenning enligt 4 kap. 3 § sjätte stycket samma lag samt lämna försäkran för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning genom ett elektroniskt dokument. Med en sådan försäkran avses att en försäkrad i ett ärende om föräldrapenningförmåner fullgör sin skyldighet enligt 20 kap. 8 § nämnda lag att lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen.

5 § Ett elektroniskt dokument anses ha kommit in till den försäkringskassa som den försäkrades ärende hör till när det anlänt till den del av Riksförsäkringsverkets system för automatiserad behandling som av försäkringskassan anvisats som mottagningsställe för elektroniska dokument.

Socialdepartementet Ds 2003:29

6 § När en försäkrad lämnar en försäkran för föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning genom elektroniskt dokument gäller inte kravet i 20 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring om att uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete.

7 § Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, föreskriver i vilka fall certifikat eller elektroniska signaturer skall krävas inom försöksverksamheten.

Förordning ( 2001:1125 ) om försöksverksamhet med 24- timmarsmyndighet inom socialfärsäkringsadministrationen

2 § Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om

1. vid vilka allmänna försäkringskassor och i vilken omfattning försöksverksamheten får bedrivas samt vilka försäkrade som skall erbjudas att delta,

2. hur innehåll och utställare skall kunna verifieras för att en upptagning som gjorts med hjälp av automatiserad behandling skall utgöra ett elektroniskt dokument enligt 2 § lagen (2001:1113) om försöksverksamhet med 24timmarsverksamhet inom socialförsäkringsadministrationen,

3. i vilka fall certifikat eller elek-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Socialdepartementet

troniska signaturer skall krävas inom försöksverksamheten.

Lag ( 2001:761 ) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

22 § Bostadstillägg betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassan. Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma sökandens rätt till bostadstillägg. Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete av sökanden och, om han eller hon är gift, av hans eller hennes make.

Skriftligen: Hindrar ej elektroniska rutiner. Heder och samvete: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Finansdepartementet

Inledning

Finansdepartementet lämnar här slutrapport till FORMELgruppen med anledning av den inventering av formkrav som genomförts under det gångna året. Skatte- och tullavdelningen, Finansmarknadsavdelningen, rättsekretariatet och de enheter som per den 1 januari 2003 överförts från Justitiedepartementet till Finansdepartementet har var för sig ansvarat för inventeringen och gjort ställningstaganden till eventuella prioriteringar m.m. I vissa fall redovisas dessa ställningstaganden direkt i bilagan till denna promemoria. Därutöver ges här några korta kommentarer.

Finansmarknadsavdelningen

En betydande del av de formkrav som identifierats inom den finansiella lagstiftningen faller tillbaka på grundregler i främst den associationsrättsliga lagstiftningen (aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar). Det är i författningar som reglerar bankrörelse och försäkringsrörelse som de flesta formkrav finns. De typer av formkrav det här handlar om är bl.a. krav på att handlingar skall vara skriftliga, att handlingar skall vara undertecknade och att kungörelser skall ske i Post och Inrikes Tidningar. I den utsträckning dessa formkrav hindrar elektronisk kommunikation – och bestämmelserna bör ändras för att möjliggöra sådan – bör detta ske om och när det görs anpassningar i de grundförfattningar som Justitiedepartementet ansvarar för. Det

Finansdepartementet Ds 2003:29

innebär också att det i dessa fall inte gjorts några bedömningar av huruvida formkraven bör ändras eller kvarstå.

Vissa anpassningar för att möjliggöra elektronisk kommunikation görs inom ramen för den reformering av lagstiftningen för bank- och finansieringsrörelse som pågår; en remiss om reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse har lämnats till Lagrådet i mitten av februari och en proposition är tänkt att lämnas till riksdagen i maj. I samband med att den nya lagstiftningen träder i kraft i mitten av 2004 måste förordningar ses över. Även i det sammanhanget bör vissa anpassningar till elektronisk kommunikation kunna göras.

Inom försäkringsområdet planeras att tillsättas en utredning under innevarande år som skall se över den omfattande associationsrättsliga lagstiftning som där finns. En sådan översyn kan förväntas innebära att mycket av den dubblering av aktiebolagslagens bestämmelser som finns i försäkringsrörelselagen försvinner och därmed också de formkrav som finns i dessa bestämmelser.

I författningarna på värdepappersområdet förekommer inte formkrav lika frekvent som inom bank- och försäkringsområdena. Merparten av de formkrav som ändå finns och som bedöms hindra elektronisk kommunikation har sitt ursprung i annan, grundläggande lagstiftning som tillhör Justitiedepartementets ansvarsområde. Anpassningar i författningarna på värdepappersområdet bör i dessa fall ske om och när det görs anpassningar i grundförfattningarna. Det innebär att det även i dessa fall inte gjorts några bedömningar av huruvida formkraven bör ändras eller kvarstå.

Ett mindre antal formkrav har även observerats i författningar som blivit obsoleta. Dessa har inte tagits med i redovisningen. Meningen är att dessa författningar i sin helhet skall upphävas.

Skatte- och tullavdelningen

Utöver vad som framgår av bilagan kan anföras att i det lagstiftningsarbete som kontinuerligt pågår på avdelningen sker löpande översyn av att de författningar avdelningen ansvarar för i så stor utsträckning som möjligt är teknikneutrala. Som exempel kan

Ds 2003:29 Finansdepartementet

nämnas skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter samt respektive förordning. Genom sistnämnda lagstiftning har det t.ex. blivit möjligt att deklarera via Internet.

Från Enheten för kapitalbeskattning (S3) kan följande rapporteras utöver det som framgår av bilagan. Riksskatteverket har i en promemoria den 5 februari 2001 (Dnr 1758-01/151) till Finansdepartementet (Dnr Fi 2001/532) hemställt om lagändringar för att möjliggöra elektronisk dokumenthantering och elektroniskt uppgiftslämnade vid fastighetstaxeringen. Promemorian har remissbehandlats. Förslagen i promemorian har lett till att det i 4 kap. 3 § fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) införts bestämmelser som säger att beslut i vissa fall får ges formen av ett elektroniskt dokument. Riksskatteverket har i promemorian även föreslagit att beslut om indelning i värdeområden och om riktvärdeangivelser vid de allmänna och de särskilda fastighetstaxeringarna skall omfattas av elektronisk dokumenthantering. Detsamma föreslås gälla beslut om indelning i prisutvecklingsområden och omräkningstal vid omräkningen. Vidare har verket föreslagit att fastighetsdeklarationer skall få lämnas som elektroniska dokument. Även andra uppgiftslämnare än deklaranterna, t.ex. byggnadsnämnderna, bör få lämna sina uppgifter på elektronisk väg. Det föreslås även att begäran om omprövning av beslut om fastighetstaxering från fastighetsägare skall få lämnas på elektronisk väg. De förslag i promemorian som inte redan lett till föreskrifter bereds i regeringskansliet. För närvarande är tidsplanen att det arbetet blir klart under 2004.

Finansdepartementet i övrigt

Inventeringen avser författningar som hör till budgetavdelningen, kommun- länsstyrelse- och bostadsavdelningen samt förvaltningspolitiska avdelningen. Genomgången visar att endast ett fåtal författningar innehåller sådana formkrav som avses med formkravsöversynen. I några enstaka fall finns det skäl att överväga en ändring för att underlätta elektronisk kommunikation. De aktuella författningarna gäller inte ärenden där det förekommer masshantering av handlingar, vilket får vägas in vid priorite-

Finansdepartementet Ds 2003:29

ringar på enheterna. I övrigt kommenteras bestämmelserna i anslutning till tabellen.

Formkravsgenomgång

Finansmarknadsavdelningen

Lag ( 1972:262 ) om understödsföreningar

13 § 2 st. 1-3 Vid ansökningshandlingen skall fogas

1. två avskrifter av…,

2. avskrift av…,

3. avskrift av…,

Hindrar elektroniska rutiner. Ansökningshandlingen och avskrifter tyder på att ansökan jämte bilagor måste vara i pappersform. Bör ej ändras. Jfr 5 § förordningen om ekonomiska föreningar (1987:978)

14 § Har ej den som ensam eller gemensamt med annan får teckna föreningens firma egenhändigt skrivit sin namnteckning på ansökningshandlingen, skall vid denna fogas särskild bilaga, på vilken namnteckningen finns. Namnteckning skall vara styrkt av vittnen ( 3 st.).

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på egenhändig namnteckning samt att denna skall vara styrkt av två vittnen innebär hinder mot ekommunikation. Även ansökningshandlingen utgör ett problem (genomgående i bestämmelsen). Bör ändras: Formkravet bör kompletteras genom att följande läggs till: ”Undertecknande får ske i form av signering med en avancerad elektronisk signatur.” Därutöver bör ansökningshandlingen ändras till ansökan.

17 § 2 p Anmälan om utträde skall göras skriftligen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Jfr 3 kap. 4 § 1 st.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

53 § .och att, i samband med anmälan enligt 90 § , till Finansinspektionen skall lämnas avskrifter av förvaltningsberättelsen.

Hindrar elektroniska rutiner. Avskrifter kan innebära krav på kopior av handlingarna. Bör ej ändras.

56 § 3 st. p 2 Avskrift av protokoll som förts i ärendet och av de handlingar som lagts fram på föreningsstämma skall fogas vid anmälningshandlingen.

Hindrar elektroniska rutiner. Angående avskrift, se ovan. Anmälningshandlingen kan också utgöra ett problem. Bör ej ändras.

63 § 3 st. 2 p Avskrift av protokoll som förts i ärendet och av de handlingar som lagts fram på föreningsstämma skall fogas vid anmälningshandlingen.

Hindrar elektroniska rutiner. Angående avskrift, se ovan. Bör ej ändras.

74 § 4 st. Har Finansinspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.

Hindrar elektroniska rutiner. Skriftligen kan innebära krav på pappershandlingar. Bör ej ändras.

Kungörelse ( 1972:291 ) om understödsföreningsregister

5 § Vid registreringsanmälan som avser beslut om stadgeändring skall fogas två avskrifter av protokoll som förts i ärendet. Registreras stadgeändringen, förses det ena exemplaret av det protokoll som innehåller beslutet med bevis om registreringen och återställes till understödsföreningen. Vid annan registreringsanmälan som avser ej endast ändring av

Hindrar ej elektroniska rutiner. Angående 1 st. 1 p, och 2 st., avskrifter innebär krav på kopior. Dessutom torde 1 st. 2 p medföra krav på något slags påskrift, vilket torde kunna ske på elektronisk väg.

Finansdepartementet Ds 2003:29

hemvist eller av understödsförenings postadress, skall fogas avskrift av protokoll eller annan handling som bestyrker anmälan.

Försäkringsrörelselag ( 1982:713 )

2 kap. 7 § 1 st. Sedan koncession har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva under en dagtecknad stiftelseurkund som skall innehålla uppgifter om…

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande tyder på att stiftelseurkunden skall vara en pappershandling. Bör ändras Formkravet bör kompletteras enl. följande ”under eller signera med en elektronisk signatur”. Jfr 2 kap. 3 § ABL och 1 kap. 5 § lagen om offentlig upphandling

2 kap. 8 § 1 st. Teckning av aktier eller för ömsesidiga försäkringsbolag teckning av försäkringar i bolaget skall ske på stiftelseurkunden eller på teckningslista som innehåller avskrift av stiftelseurkunden.

Till stiftelseurkunden skall fogas avskrifter av koncessionsbeslutet och bolagsordningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet att teckning skall ske på stiftelseurkunden eller på teckningslista samt avskrift/er kan medföra problem vid e-kommunikation. Bör ej ändras. Jfr 2 kap. 5 § ABL.

2 kap. 13 § 2 st. 3 För registrering av ett försäkringsaktiebolag krävs

3. att auktoriserad revisor skriftligen intygar att betalning enligt 2 har skett.

Hindrar elektroniska rutiner. Det kan ifrågasättas om skriftlighetskravet kan uppfyllas på elektronisk väg. Formkravet bör tas bort genom att skriftligen tas bort. Jfr 2 kap. 9 § ABL.

2 kap. 15 § 1 st. . Anmaningen skall ske genom avsändande av

Hindrar elektroniska rutiner. Användandet av rekommenderat

Ds 2003:29 Finansdepartementet

rekommenderat brev, om den betalningsskyldiges adress är angiven vid aktieteckningen eller införd i aktieboken eller annars anmäld till bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer.

och kungörelseförfarandet är problematiskt vid e-kommunikation. Bör ej ändras. Jfr 2 kap. 11 § ABL.

3 kap. 3 § 3 st. När en anmälan gjorts om aktiens övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje lösningsberättigad vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt känd för bolaget.

Hindrar elektroniska rutiner. Det kan ifrågasättas om skriftlighetskravet kan uppfyllas på elektronisk väg. Bör ändras. Formkravet bör kompletteras. En ny mening bör läggas till på slutet. ”Meddelandet får överföras elektroniskt.” Jfr 3 kap. 3 § ABL och 12 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer

3 kap. 4 § st. 2 och 4 Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande är ett problem (jfr 17 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer). Bör ej ändras. Jfr 3 kap. 4 § ABL.

3 st. När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet förses med påskrift om utbetalningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Påskrift tyder på att sådan rent fysiskt måste ske på aktiebrevet. Bör ej ändras. Jfr ABL 3:4.

3 kap. 7 § 4 st. Ett aktiebrev som Hindrar elektroniska rutiner. På-

Finansdepartementet Ds 2003:29

visats upp skall förses med påskrift om införandet och dagen för detta.

skrift tyder på att sådan rent fysiskt måste ske på aktiebrevet. Bör ej ändras. Jfr 3 kap. 7 § ABL.

3 kap. 8 § 4 st. Ett beslut om ändring av bolagsordningen varigenom avstämningsförbehållet tas bort blir giltigt endast om de som innehar panträtt i bolagets aktier skriftligen har samtyckt till beslutet.

Hindrar elektroniska rutiner. Det kan ifrågasättas om skriftlighetskravet kan uppfyllas på elektronisk väg. Bör ej ändras. Jfr 3kap. 8 § ABL.

3 kap. 11 § 2 st. 2 p Anmaningen skall kungöras i Post och Inrikes

Tidningar… Inkommer inte anmälan…

Hindrar elektroniska rutiner. Frågan om kungörelse och när en handling är inkommen är ett problem vid e-kommunikation (PoIT finns dock på Internet). Bör ej ändras. Jfr 3 kap. 11 § ABL.

3 kap. 12 § 1 st. I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas upp den som med skriftlig handling eller genom uppgift på avstämningskonto som avses i lagen (1998:1479)…

Hindrar elektroniska rutiner. Skriftlighetskravet är ett problem även om den praktiska betydelsen kanske inte är så stor med tanke på att det kan ersättas av uppgift på avstämningskonto. Bör ej ändras. Jfr 3 kap. 12 § ABL.

4 kap. 4 § 1 st. Styrelsens redogörelse enligt 3 § skall granskas av en eller flera revisorer. Dessa skall avge ett skriftligt yttrande över granskningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Det kan ifrågasättas om skriftlighetskravet kan uppfyllas på elektronisk väg. Bör ej ändras. Jfr 4 kap. 6 § ABL.

4 kap. 9 § 1 st. Beslutet om nyemission eller en redogörelse för

Hindrar elektroniska rutiner. Kungörelsekravet är ett formkrav

Ds 2003:29 Finansdepartementet

det väsentliga innehållet i beslutet skall genast kungöras i Post och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörs inte beslutet i dess helhet…

kan orsaka problem vid ekommunikation (PoIT finns dock på Internet). Bör ej ändras. Jfr 4 kap. 7 § ABL.

5 kap. 7 § 1 st. Bolagsstämmans beslut om emission eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet skall utan dröjsmål kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och… kungörs inte beslutet i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift… skall vad som beslutats om detta kungöras på motsvarande sätt.

Se ovan. Jfr 5 kap. 6 § ABL

5 kap. 12 § st. 1 och 2 När en fordran enligt ett skuldebrev byts ut mot en eller flera aktier, skall skuldebrevet förses med påskrift om utbytet. Aktien skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. Vid nyteckning skall skuldebrevet eller i förekommande fall optionsbeviset förses med påskrift om nyteckningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Påskrift tyder på att sådan rent fysiskt måste ske på skuldebrevet. Bör ej ändras. Jfr 5 kap. 11 § ABL.

5 kap. 13 § 1 st. Vid nyteckning enligt detta kapitel skall aktierna tecknas på en teckningslista, som skall innehålla beslutet om emissionen. Kopia av bolagsordningen, den senaste årsredovisningen, för-

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet att nyteckning skall ske på en teckningslista, att årsredovisningen skall vara försedd med anteckning samt kravet på kopia är de största problemen avseende e-

Finansdepartementet Ds 2003:29

sedd med anteckning om bolagsstämmans beslut…

kommunikation i den här bestämmelsen. Bör ej ändras. Jfr 5 kap. 12 § ABL.

6 kap. 6 § 3st I annat fall skall rätten kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill bestrida ansökningen att senast en viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta.

I föreläggandet skall anges att den som inte gjort sådan anmälan anses ha medgivit ansökningen. I kallelsen skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens försorg i Post och Inrikes Tidningar.

Hindrar elektroniska rutiner. Kungörelse- och skriftlighetskraven kan orsaka problem vid e-kommunikation (PoIT finns dock på Internet). Bör ej ändras. Jfr 6 kap. 6 § ABL.

6 a kap. 13 § 2 st. 1-3 Om årsredovisningen inte skall behandlas på bolagsstämman, skall till förslaget fogas… 1.en kopia.

2. en kopia.

3. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning…

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande måste beaktas när man utformar bestämmelsen utifrån att möjliggöra ekommunikation (jfr 17 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer). Kravet på kopior utgör också ett problem. Bör ändras. Punkten 3 bör ändras enligt följande ”undertecknad eller med hjälp av en elektronisk signatur signerad redogörelse.” Jfr 7 kap. 13 § ABL

6 a kap. 13 § 3 st. Kopior av handlingar som avses i första och andra styckena skall genast sändas till de

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på kopior samt att postadress måste anges hindrar användandet

Ds 2003:29 Finansdepartementet

aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

av e-kommunikation. Bör ändras. Formkraven bör kompletteras. Efter postadress kan läggas till ”eller motsvarande elektronisk adress.” Jfr 7 kap. 13 § ABL.

8 kap. 10 § 3 st. Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande måste beaktas om man vill utforma bestämmelsen för att möjliggöra ekommunikation (jfr 17 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer). Bör ändras. Formkraven bör omformuleras och kompletteras i enlighet med 8 kap. 21 § ABL, varvid det bör anges att undertecknandet eller justerandet kan ske i form av signering med en elektronisk signatur. Jfr 8 kap. 21 § ABL

8 kap. 11 § 3 st. Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

Se ovan. Bör ändras. Formkravet bör kompletteras genom att en ny sista mening läggs till. ”Undertecknandet kan därvid ske i form av signering med en elektronisk signatur.” Jfr 8 kap. 29 § ABL.

8 kap. 13 § 5 st. Om bolaget inte har någon här i landet bosatt behörig ställföreträdare, skall styrelsen bemyndiga en i Sverige bosatt person att på bolagets vägnar ta emot

Hindrar elektroniska rutiner. Delgivningskravet innebär enl. delgivningslagen ett krav på delgivning på papper. Bör ej ändras. Jfr 8 kap. 33 § ABL

Finansdepartementet Ds 2003:29

delgivning. och 16 § 2 st. 3. delgivningslagen (1970:428)

9 kap. 6 § 1 st. En sådan stämma skall även hållas när det för ett visst angivet ändamål skriftligen begärs av en revisor eller…

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet utgör ett problem vid e-kommunikation. Bör ej ändras. Jfr 9 kap. 8 § ABL.

9 kap. 7 § 1 st. En aktieägare eller en röstberättigad i ett ömsesidigt försäkringsbolag har rätt att få ett ärende behandlat vid bolagsstämma, om han skriftligen framställer ett yrkande om detta hos styrelsen i så god tid att.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet utgör ett problem vid e-kommunikation. Bör ej ändras. Jfr 9 kap. 11 § ABL.

9 kap. 9 § 2 st. En skriftlig kallelse skall dock alltid sändas till varje aktieägare.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet utgör ett problem vid e-kommunikation. Bör ej ändras. Jfr 9 kap. 14 § ABL

9 kap. 11 § 3 st. Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman…

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande utgör ett problem vid e-kommunikation. Bör ändras. Formkravet bör kompletteras enligt följande ”undertecknas eller signeras med en elektronisk signatur.” Jfr 9 kap. 38 § ABL

9 kap. 12 § st. 2 och 3 Om en begärd upplysning endast kan lämnas med stöd av sådana uppgifter, som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter skriftligen hållas till-

Hindrar elektroniska rutiner. Angående skriftlighetskravet, se ovan. Kravet på avskrift i 3 st. utgör också det ett problem eftersom avskrift möjligen tyder på att handlingen måste vara i pappersform.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

gänglig hos bolaget för aktieägarna… Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig över om den begärda upplysningen lämnats till dem samt… Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt hos bolaget för aktieägarna eller de röstberättigade samt sända över det i avskrift till de aktieägare eller de röstberättigade, som har begärt upplysningen.

Bör ej ändras. Jfr 9 kap. 22 och 23 §§ ABL.

9 kap. 18 § 2 st. När registreringen har skett, skall beslutet utan dröjsmål kungöras i Post- och Inrikes Tidningar…

Hindrar elektroniska rutiner. Kungörelse i PoIT kan orsaka problem vid e-kommunikation (PoIT finns dock på Internet) Bör ej ändras.

14 kap. 17 § Kallelse till första bolagsstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt bolagsordningen. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje aktieägare respektive till varje röstberättigad vars postadress är känd för bolaget.

Hindrar elektroniska rutiner. Det kan ifrågasättas om skriftlighetskravet kan uppfyllas på elektronisk väg. Bör ändras. Formkravet bör kompletteras. Efter postadress bör ”eller motsvarande elektronisk adress.” läggas till. Jfr 13 kap. 43 § ABL.

14 kap. 26 a § 1 st. Om inspektionen anser att ett avtal skall godkännas, skall inspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt kungöra avtalets innehåll.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Kungörelse i PoIT kan eventuellt orsaka problem vid ekommunikation (PoIT finns dock på Internet). Andra ledet av meningen öppnar hur som helst för

Finansdepartementet Ds 2003:29

användning av e-kommunikation.

15 kap. 4 § 1 st. Skall ansökningen inte genast avslås skall Finansinspektionen i Post- och Inrikes

Tidningar och den eller de ortstidningar som Finansinspektionen finner lämpliga kungöra ansökningens innehåll med uppgift om att ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har träffats…

Hindrar elektroniska rutiner. Kungörelse i PoIT kan eventuellt utgöra ett problem vid ekommunikation (PoIT finns dock på Internet). Bör ej ändras.

15 kap. 8 § 2 st. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på huvudskrift eller bestyrkt avskrift medför att domen inte kan sändas till parten med ekommunikation (i bestämmelsen ligger också ett krav på delgivning). Bör ej ändras. Jfr. 14 kap. 31 § st 2 ABL

15 kap. 9 § st. 1 och 2 Vill moderbolag lösa in aktier i dotterbolag enligt 8 § och kan en överenskommelse om detta inte träffas, skall moderbolaget hos dotterbolagets styrelse skriftligen begära att tvisten skall hänskjutas till skiljemän. Dotterbolagets styrelse skall vid begäran enligt första stycket genast genom kungörelse i Post- och

Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas,

Hindrar elektroniska rutiner. Det kan ifrågasättas om skriftlighetskravet kan uppfyllas på elektronisk väg. Kungörelse i PoIT kan inte ske med hjälp av e-kommunikation (PoIT finns dock på Internet). Bör ändras. Kungörelsekravet skall vara kvar. Efter postadress i 2 st. bör ”eller motsvarande elektronisk adress.” läggas till. Jfr 14 kap. 32 § ABL

Ds 2003:29 Finansdepartementet

att skriftligen uppge sin skiljeman till dotterbolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

15 kap. 10 § 1 st. P rövas en tvist om inlösen enligt 8 § av skiljemän eller domstol och är det ostridigt mellan parterna att det finns lösningsrätt eller förklaras det i en lagakraftvunnen dom att sådan rätt finns utan att lösenbeloppet samtidigt fastställs, är aktieägarna skyldiga att till moderbolaget överlämna sina aktiebrev med påskrifter om överlåtelsen eller, när fråga är om aktier i avstämningsbolag, att låta moderbolaget registreras som ägare till aktierna enligt bestämmelserna i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på påskrift på aktiebrevet utgör ett hinder mot e-kommunikation. Detta är dock möjligt enligt andra ledet av samma mening. Bör ej ändras. Jfr 14 kap. 33 § ABL

15 a kap. 4 § 1 st. Styrelserna för överlåtande bolag och, vid absorption, övertagande bolag skall upprätta en gemensam, dagtecknad fusionsplan. Planen skall undertecknas av styrelsen i vart och ett av bolagen.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande måste beaktas när man utformar bestämmelsen utifrån att möjliggöra ekommunikation (jfr 17 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer). Bör ändras. Formkravet bör kompletteras enligt följande ”undertecknas eller signeras med en elektronisk signatur.”

Finansdepartementet Ds 2003:29

Jfr 14 kap. 4 § ABL

15 a kap. 7 § 1 st. …Revisorerna skall för varje bolag yttra sig skriftligt över sin granskning…

Hindrar elektroniska rutiner. Det kan ifrågasättas om skriftlighetskravet kan uppfyllas på elektronisk väg. Bör ej ändras. Jfr. 14 kap. 7 § st 1 ABL

15 a kap. 9 § Uppgift om registreringen skall enligt 20 kap. 2 § kungöras. Om planen inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var den hålls tillgänglig.

Se kommentar till 20 kap. 2 §. Bör ej ändras. 14 kap. 9 § ABLProp. 1994/95:70 s. 256 och 211, prop. 1993/94:196 s. 185

15 a kap. 10 § st. 2-4 En sådan begäran skall göras inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts. Stämman får hållas tidigast en månad eller, om samtliga fusionerande bolag är privata försäkringsaktiebolag eller andra privata aktiebolag, tidigast två veckor efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 20 kap. 2 §. Innan stämman fattar beslut, skall fusionsplanen med därtill fogade handlingar ha hållits tillgänglig för aktieägarna under minst en månad efter kungörandet eller,…

Se kommentar till 20 kap. 2 §. Bör ej ändras. 14 kap. 10 § st. 2-5 ABL Prop. 1994/95: 70 s. 256 f och 212 f, prop. 1993/94:196 s. 186 f

15 a kap. 13 § 1 st. Ansökan skall ges in inom en månad efter det att

Se kommentar till 20 kap. 2 § Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

fusionsplanen har godkänts i samtliga bolag och senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 20 kap. 2 §.

Prop. 1994/95:70 s. 258 och 215 f

15 a kap. 19 § Revisorerna skall för vart och ett av bolagen yttra sig skriftligt över sin granskning.

Det kan ifrågasättas om skriftlighetskravet kan uppfyllas på elektronisk väg. Bör ej ändras. 14 kap. 23 § ABLProp. 1994/95:70 s. 261 och 220, prop. 1975:103 s. 525

15 a kap. 20 § Inom en månad från upprättandet av fusionsplanen skall moderbolaget ge in planen med därtill fogade yttranden till registreringsmyndigheten för registrering. Uppgift om registreringen skall enligt 20 kap. 2 § kungöras. Om inte planen kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift var den hålls tillgänglig.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Jfr 14 kap. 24 § ABL

15 a kap. 21 § 1 st. En sådan begäran skall framställas inom två veckor från det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts enligt 20 kap. 2 §.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Jfr 14 kap. 25 § ABL

15 a kap. 22 § 1 st. Tidigast en och senast två månader efter det att uppgift om fusionsplanens registrering har kungjorts skall moderbolaget ansöka om tillstånd att

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Jfr. 14 kap. 27 § 1 st ABL.

Finansdepartementet Ds 2003:29

verkställa planen.

15 a kap. 25 § 2 st. …sedan överlåtande bolag upplösts men innan rättens avgörande har kungjorts i

Post och Inrikes Tidningar…

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Jfr. 14 kap. 30 § 2 st ABL

17 kap. 3 § Skriftliga handlingar, som utfärdas för ett försäkringsbolag, bör undertecknas med bolagets firma. I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt, skall firman därvid åtföljas av beteckningen (publ). Om styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget har utfärdat en handling utan firmateckning och det inte framgår av dess innehåll att den utfärdats på bolagets vägnar, är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld.

Hindrar elektroniska rutiner. Skriftliga handlingar, undertecknande och handlingen kan utgöra problem vid e-kommunikation. Bör ändras. Följande bör läggas till för att komplettera undertecknat; ”.eller signerat handlingen enligt lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer.” Jfr 16 kap. 3 § ABL

19 kap. 7 § Senast en månad efter sådan bolagsstämma som avses i 14 kap. 10, 13, 15 och 18 §§ skall likvidatorerna till Finansinspektionen sända in avskrifter av de vid stämman framlagda handlingar som nämns i dessa lagrum.

Hindrar elektroniska rutiner. Avskrifter kan tyda på att det är pappershandlingar som avses. Bör ej ändras.

20 kap. 2 § Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad som införs i försäkringsregistret

Hindrar elektroniska rutiner. Kungörelse i PoIT kan eventuellt utgöra ett problem vid ekommunikation (PoIT finns dock

Ds 2003:29 Finansdepartementet

med undantag av registrering av underrättelser enligt 14 kap. 20 §. En kungörelse som avser en ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret behöver endast ange ändringens art.

på Internet). Bör ej ändras. Jfr 18 kap. 2 § ABL.

20 kap. 3 § 1 st. Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har införts i försäkringsregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om införandet har kungjorts i Post och

Inrikes Tidningar enligt 2 §…

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

20 kap. 4 § st. 3 och 4 Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta bolaget när myndigheten fattar beslut enligt 4 kap. 15 § andra stycket, 6 kap. 7 § tredje stycket, 15 a kap. 17 § eller 21 kap. 2 § första och femte styckena. Finansinspektionen skall genast skriftligen underrätta bolaget när inspektionen fattar beslut enligt 15 kap. 4 §.

Hindrar elektroniska rutiner. Frågan är om kravet på skriftlighet kan uppfyllas med hjälp av ekommunikation. Bör ej ändras. Jfr. 18 kap. 4 § st 3 ABL

21 kap. 2 § 4 st. Har Finansinspektionen förelagt vite skall den mot vilken föreläggandet riktas genast skriftligen underrättas om detta.

Hindrar elektroniska rutiner. Frågan är om kravet på skriftlighet kan uppfyllas med hjälp av ekommunikation. Bör ej ändras. (ytterligare utredning krävs). Jfr 19 kap. 2 § st. 1 och 2 ABL

Finansdepartementet Ds 2003:29

Försäkringsrörelseförordning ( 1982:790 )

1 § Ansökan om koncession för försäkringsbolag och stadfästelse av bolagsordning enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) skall ges in till Finansinspektionen. Ansökan skall undertecknas av samtliga stiftare och ange.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande är ett problem vid e-kommunikation (jfr 17 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer). Bör ändras. Formkravet bör kompletteras enligt följande. ”.undertecknas eller signeras med en kvalificerad elektronisk signatur av.”

2 § När koncession och stadfästelse söks enligt 1 § skall bolagsordning och verksamhetsplan ges in i original och en avskrift. Bolagsordningen och verksamhetsplanen skall vara försedda med stiftarnas bevittnade namnunderskrifter.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på att verksamhetsplanen skall inges i original och avskrift kan vålla problem vid ekommunikation liksom kravet på bevittnade namnunderskrifter. Bör ändras. Formkravet bör omformuleras genom att kravet på undertecknande kompletteras med ”.undertecknas eller signeras med en avancerad elektronisk signatur av.”

3 § Ansökan om ändring av en stadfäst bolagsordning för försäkringsbolag skall göras av styrelsen eller verkställande direktören. Till ansökningshandlingen skall fogas en avskrift av det protokoll som upptar ändringsbeslutet.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på avskrift kan utgöra ett problem vid e-kommunikation. Bör ändras. Formkraven bör tas bort genom att ansökningshandlingen ändras till ansökan. I övrigt bör bestämmelsen lämnas oförändrad.

4 § .Till ansökningshandlingen skall fogas en avskrift av det pro-

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

tokoll som upptar beslutet om förlängningen.

5 § Anmälan för registrering enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) görs skriftligen hos Patent- och registreringsverket (registreringsmyndigheten). Anmälan för registrering enligt 2 kap. 13 § och 12 kap. 4 §försäkringsrörelselagen skall undertecknas av alla styrelseledamöter och verkställande direktören. Andra anmälningar eller ansökningar skall undertecknas av minst två styrelseledamöter eller verkställande direktören. Anmälan som görs av ett bolag i likvidation skall undertecknas av alla likvidatorerna.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet är ett problem vid e-kommunikation liksom kravet på undertecknande. Beträffande kravet på undertecknande, se dock

17 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. Bör ändras. Formkraven bör kompletteras. I 2 st. läggs följande till som en sista mening. ” Undertecknande får ske i form av signering med en avancerad elektronisk signatur.” Jfr 12 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer och förslag till ny 9 § konsumentkreditlagen (prop. 2001/02:150)

7 § Vid anmälan som avses i 6 § skall följande handlingar ges in: för samtliga försäkringsbolag

1. två avskrifter av den stadfästa bolagsordningen,

2. en avskrift av protokollet vid den konstituerande stämman,

3. en avskrift av protokoll eller någon annan handling som bestyrker val av styrelseledamot, styrelsesuppleant, revisor och revisorssuppleant, lekmannarevisor och suppleant för lekmannarevisor, om dessa inte har valts på den konstituerande stämman,

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på avskrift, kopior , originalhandlingar, anmälningshandlingen utgör ett problem. Bör ändras. 5. bör kompletteras med följande mening. ” Undertecknande får ske i form av signering med en kvalificerad elektronisk signatur”

Finansdepartementet Ds 2003:29

4. en avskrift av protokoll från styrelsesammanträde som visar vem som har utsetts till verkställande direktör, vice verkställande direktör och firmatecknare och vem som har fått bemyndigande enligt 8 kap. 13 § femte stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) samt hur bolagets firma tecknas,

5. en handling på vilken varje styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktören, varje vice verkställande direktör, firmatecknare och enligt 8 kap. 13 § femte stycket försäkringsrörelselagen bemyndigad person har skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, om detta inte har skett på själva anmälningshandlingen, för försäkringsaktiebolag

6. original och en avskrift av de teckningslistor på vilka aktieteckning har skett,

7. original och en avskrift av stiftelseurkunden och avtal enligt 2 kap. 7 § fjärde stycket försäkringsrörelselagen som inte har tagits in i stiftelseurkunden, samt en kopia av de balans- och resultaträkningar som anges i samma stycke,

8. sådant yttrande av revisor som anges i 2 kap. 13 § andra stycket 3 försäkringsrörelselagen, för ömsesidiga försäkringsbolag

9. original och en avskrift av de teckningslistor på vilka teckning av

Ds 2003:29 Finansdepartementet

försäkringar har skett, 10. ett intyg från revisor om att garantikapital enligt 2 kap. 13 § fjärde stycket försäkringsrörelselagen har betalats in.

8 § Vid anmälan för registrering av avtal enligt 2 kap. 13 c § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall följande handlingar ges in:

1. en avskrift av bolagsstämmans protokoll,

2. en avskrift av det avtal som bolagsstämman godkänt,.

Hindrar elektroniska rutiner. Angående kravet på avskrifter, se ovan. Bör ej ändras.

10 § 2 st. Tillsammans med en anmälan som avses i första stycket skall följande handlingar ges in:

1. en kopia av protokoll med beslutet samt en av styrelsen gjord ekonomisk utredning om behovet av garantikapital och ett yttrande från revisor och aktuarie över utredningen,

2. original och en kopia av det avtal som ligger till grund för tillskottet av garantikapital,.

Hindrar elektroniska rutiner. Det är osäkert om kraven på kopior och original kan uppfyllas vid ekommunikation. Bör ej ändras.

11 § 1. Tillsammans med en ansökan om tillstånd att återbetala garantikapital enligt 12 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (1982:713) skall följande handlingar ges in:

1. en avskrift av protokollet från bolagsstämmans beslut om återbetalning,…

Hindrar elektroniska rutiner. Frågan är om kravet på avskrift av protokoll kan uppfyllas med hjälp av e-kommunikation. Bör ej ändras.

Finansdepartementet Ds 2003:29

13 § st. 1 och 2 Vid anmälan som avses i 12 § skall ges in

1. en avskrift av protokoll rörande emissionsbeslutet samt, när teckning har skett i protokollet, detta i original,

2. en avskrift av handlingarna enligt 4 kap. 7 § första stycket 1-3 försäkringsrörelselagen (1982:713) samt styrelsens redogörelse och revisorernas yttrande enligt 4 kap. 3 § andra stycket och 4 § samma lag,

3. original och en avskrift av det avtal som ligger till grund för bestämmelse som avses i 4 kap. 3 § försäkringsrörelselagen,

4. ett exemplar av varje tidning i vilken kungörelsen om emissionsbeslutet har varit införd,

5. ett exemplar av emissionsprospektet, när ett sådant skall upprättas,

6. original och en avskrift av de teckningslistor på vilka aktieteckning har skett,. Om emissionsbeslutet har fattats av styrelsen under förutsättning av bolagsstämmans godkännande, skall en avskrift av bolagsstämmans protokoll fogas till anmälningshandlingarna.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på original och avskrift är aktuellt även här. Kravet på att inge olika exemplar av handlingar kan möjligen uppfyllas med hjälp av ekommunikation. Bör ej ändras.

15 § Vid anmälan för registrering enligt 4 kap. 17 § försäkringsrörel-

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på avskrift är aktuellt även här.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

selagen (1982:713) av bemyndigande för styrelsen att fatta beslut om nyemission skall ges in

1. en avskrift av bolagsstämmans protokoll,

2. en avskrift av handlingarna enligt 4 kap. 7 § första stycket 1-3 försäkringsrörelselagen.

Bör ej ändras.

16 § Vid anmälan för registrering enligt 4 kap. 18 § försäkringsrörelselagen (1982:713) av beslut om fondemission, skall ges in

1. en avskrift av bolagsstämmans protokoll,

2. en avskrift av handlingarna enligt 4 kap. 7 § första stycket 1-3 försäkringsrörelselagen,

3. ett exemplar av varje tidning i vilken kungörelsen om emissionsbeslutet har varit införd, när det är fråga om avstämningsbolag.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på avskrift är aktuellt även här. Bör ej ändras.

16 a § 3 st. Har styrelsen eller styrelseledamot fattat beslut med stöd av 5 kap. 5 § femte stycket försäkringsrörelselagen, skall skriftlig uppgift från styrelsen eller styrelseledamoten om beslutets innehåll samt en kopia av uppgiften fogas till anmälningshandlingen.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlig uppgift, kopia och anmälningshandlingen kan vålla problem vid e-kommunikation. Bör ej ändras.

16 c § 1. Tillsammans med en anmälan för registrering enligt 5 kap. 15 § försäkringsrörelselagen (1982:713) av hur många aktier

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på original eller fotokopia kan bli svårt att klara vid ekommunikation.

Finansdepartementet Ds 2003:29

som har getts ut i utbyte eller som har nytecknats och till fullo betalats skall följande handlingar ges in:

1. original eller fotokopia av teckningslistor på vilka aktieteckning har skett, när anmälningen görs på grund av nyteckning,.

Bör ej ändras.

17 § st. 2 Vid anmälan skall ges in

1. en avskrift av bolagsstämmans protokoll,

2. en avskrift av de handlingar som anges i 4 kap. 7 § första stycket 1-3 försäkringsrörelselagen. Om beslutet om nedsättning har fattats enligt 6 kap. 8 § försäkringsrörelselagen skall i stället följande handlingar ges in:

1. en avskrift av protokoll eller annan handling som utvisar vilka aktier som skall lösas in, och

2. en avskrift av den för närmast föregående räkenskapsår fastställda balansräkning.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på avskrift kan bli svårt att uppfylla vid e-kommunikation. Bör ej ändras.

18 § Till anmälan för registrering enligt 6 kap. 8 b § försäkringsrörelselagen (1982:713) av beslut om nedsättning av aktiekapitalet genom inlösen av aktier enligt förbehåll i bolagsordningen skall ges in

1. en avskrift av protokoll eller annan handling som utvisar vilka aktier som skall lösas in, och

2. en avskrift av den för närmast

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

föregående räkenskapsår fastställda balansräkningen.

22 § Om reservfonden eller överkursfonden under räkenskapsåret har nedsatts enligt 12 kap. 9 § tredje stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713), skall tillsammans med redovisningshandlingarna ges in en avskrift av rättens beslut med lagakraftbevis.

Hindrar elektroniska rutiner. Avskrift med laga kraftbevis kan inte uppfyllas vid e-kommunikation. Bör ej ändras.

22 a § Tillsammans med en ansökan om stadfästelse av bestämmelse om vinstutdelning i bolagsordningen för ett livförsäkringsbolag i andra fall än som avses i 1 § skall följande handlingar ges in:

1. en kopia av protokoll med bolagsstämmans beslut.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på kopia av protokoll verkar svårt att klara vid ekommunikation. Bör ej ändras.

23 § 2 st. Vid anmälan skall ges in en avskrift av bolagsstämmans protokoll eller rättens förordnande.

Hindrar elektroniska rutiner. Avskrift är ett formkrav som synes svårt att uppfylla vid ekommunikation. Bör ej ändras.

24 § 1. Vid anmälan för registrering enligt 14 kap. 16 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) att likvidatorerna har lagt fram slutredovisning skall följande handlingar ges in

1. en avskrift av bolagsstämmans protokoll,

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Finansdepartementet Ds 2003:29

26 § 2 st. Vid anmälan skall ges in en avskrift av bolagsstämmans protokoll och en avskrift av revisorernas yttrande.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

27 § Vid anmälan för registrering enligt 14 kap. 18 § fjärde stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) av att ett likvidationsbeslut har upphävts skall en avskrift av rättens dom eller beslut med lagakraftbevis ges in.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

27 a § 1-2 Vid anmälan för registrering enligt 15 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (1982:713) av att avtal om frivillig överlåtelse av försäkringsbestånd har godkänts av bolagsstämman skall ges in

1. en avskrift av bolagsstämmans protokoll,

2. en avskrift av de handlingar som enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen har lagts fram på stämman.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

29 § Anmälan för registrering enligt 17 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (1982:713) av bifirma kan tas upp i anmälan om bolagets registrering. Till anmälningshandlingen skall fogas en avskrift av det styrelseprotokoll som bestyrker anmälningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Dessutom utgör anmälningshandlingen ett problem. Bör ej ändras. Anmälningshandlingen bör dock ändras till anmälan.

Lag ( 1989:508 ) om försäkringsmäklare

12 § 2 st. En försäkringsmäklare som får i uppdrag att inhämta upp-

Hindrar elektroniska rutiner. Handlingen och undertecknandet

Ds 2003:29 Finansdepartementet

lysningar om eller förmedla livförsäkringsavtal som erbjuds av utländska försäkringsgivare, som inte har koncession att driva försäkringsrörelse i Sverige, skall till uppdragsgivaren överlämna en handling i vilken uppdraget anges. Uppdragsgivaren skall skriva under handlingen. Handlingen skall överensstämma med formulär som fastställs av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen.

av den kan ses som ett formkrav. Fråga är om handlingen kan förmedlas och undertecknandet av densamma ske elektroniskt. Bör ändras. Formkravet bör kompletteras genom att en ny sista mening läggs till. ” Handlingen får signeras med en elektronisk signatur.”

1 § Ansökan om registrering av försäkringsmäklare skall göras skriftligen hos Finansinspektionen (registreringsmyndigheten).

Hindrar elektroniska rutiner. Frågan är om skriftlighetskravet kan uppfyllas vid e-kommunikation. Bör ändras. Formkravet bör kompletteras genom att följande läggs till. ” .(registreringsmyndigheten) och får överföras elektroniskt.”

Lag ( 1995:1560 ) om årsredovisning i försäkringsföretag

8 kap. 5 § Försäkringsföretag skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten så snart det kan ske efter det att resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda. På kopian av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller verkställande direktören teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen fastställts med uppgift om fastställel-

Hindrar elektroniska rutiner. De bestyrkta kopiorna och kravet att styrelseledamot eller VD skall teckna bevis på kopia av årsredovisningen utgör hinder för användande av e-kommunikation. Åläggandet är vitessanktionerat enl. 8:7. Bör ej ändras.

Finansdepartementet Ds 2003:29

sedagen.

8 kap. 6 § 1 st. När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i en tidning.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på kungörelse hindrar användning av e-kommunikation. Bör ej ändras.

Förordning ( 1995:1600 ) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsbolag

9 § Kungörande enligt 8 kap. 6 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 8 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på kungörelse hindrar användning av e-kommunikation. Bör ej ändras.

11 § Om registreringsmyndigheten fattat beslut om vite enligt 8 kap. 7 § eller 9 kap. 4 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 8 kap. 7 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, skall den genast skriftligen underrätta företaget om beslutet.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet torde inte kunna tillgodoses med hjälp av ekommunikation. Bör ej ändras. (ytterligare utredning krävs).

Lag ( 1998:293 ) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige

6 kap. 12 § 1 st. .Intill dess att förordnandet har kungjorts får försäkringstagare sätta in förfallna försäkringspremier hos Finansinspektionen med samma verkan som om de blivit inbetalda till försäkringsgivaren.

Hindrar elektroniska rutiner. Angående kravet på kungörelse, se 10:1 Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

7 kap. 6 § 1 st. Om Finansinspektionen anser att ett anbud om att ta över försäkringsbestånd bör antas, skall inspektionen kungöra anbudets innehåll enligt 10 kap. 1 § 9 och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt.

Hindrar elektroniska rutiner. Angående kravet på kungörelse, se 10:1 Bör ej ändras.

7 kap. 7 § 3 st. Finansinspektionens beslut att anta ett anbud skall kungöras enligt 10 kap. 1 § 10. När ett sådant beslut kungörs,.

Hindrar elektroniska rutiner. Angående kravet på kungörelse, se 10:1 Bör ej ändras.

9 kap. 8 § 1 st. Sedan Finansinspektionen bifallit ansökan om tillstånd till överlåtelse av försäkringsbestånd enligt 5 §, skall inspektionen utan dröjsmål kungöra beslutet enligt 10 kap. 1 § 12. När beslutet kungörs övergår ansvaret.

Hindrar elektroniska rutiner. Angående kravet på kungörelse, se 10:1 Bör ej ändras.

10 kap. 1 § Finansinspektionen skall i Post- och Inrikes Tidningar kungöra…

Hindrar elektroniska rutiner. Kungörelse i PoIT kan eventuellt utgöra ett problem vid ekommunikation (PoIT finns dock på Internet). Bör ej ändras.

10 kap. 2 § Det som enligt denna lag har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det inte av omständigheterna framgår att denne varken kände till eller borde ha känt till det som

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Finansdepartementet Ds 2003:29

kungjorts. Innan sådant kungörande skett kan ett förhållande som enligt lagen skall kungöras inte lagligen åberopas mot annan än den som visas ha känt till det.

10 kap. 5 § 1 st. Finansinspektionen kan förena ett föreläggande eller förbud enligt denna lag med vite. Har inspektionen förelagt vite skall den utländska försäkringsgivaren genast skriftligen underrättas om detta.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet torde inte kunna uppfyllas via e-kommunikation. Bör ej ändras. (ytterligare utredning krävs).

Lag ( 1998:674 ) om inkomstgrundad ålderspension

10 kap. 5 § st. 2 och 3 Pensionsspararen kan genom ett skriftligt meddelande till Premiepensionsmyndigheten bestämma. Genom ett nytt skriftligt meddelande till myndigheten får pensionsspararen ändra det som har bestämts enligt andra stycket.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet kan orsaka problem vid e-kommunikation. Bör ej ändras.

Lag ( 1999:889 ) om registrering av krigsskada på egendom

4 § Den som vill begära ersättning av staten för en krigsskada skall göra en skriftlig ansökan om registrering av skadan hos

Finansinspektionen.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet kan orsaka problem vid e-kommunikation. Bör ej ändras.

5 § 2 st. Ett försäkringsbolag som mottagit en ansökan om registrering skall genast översända en bestyrkt kopia av denna till Finansinspektionen med uppgift om när ansökan gavs in till bolaget.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på bestyrkt kopia kan inte uppfyllas med hjälp av ekommunikation. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

10 § Avslås en ansökan om registrering skall sökanden underrättas skriftligen om detta.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlighet kan antagligen inte uppfyllas med ekommunikation. Bör ej ändras.

Lag ( 1990:1114 ) om värdepappersfonder

Lagstiftningen om värdepappersfonder är för närvarande föremål för en översyn av Värdepappersfondsutredningen. Utredningen lämnade ett delbetänkande den 30 juni 2002 och ska lämna ett slutbetänkande senast 30 november 2002. Proposition avseende delbetänkandet är planerad till våren 2003.

7 § fjärde stycket I bestämmelsen uppställs förbud för bland andra personer i ledande befattning i fondbolag att för egen räkning handla med fonden. Enligt fjärde stycket skall styrelsen skriftligen underrätta den som förbudet omfattar om att förbudet finns. skriftligen

Hindrar inte elektroniska rutiner.

27 a § 1 st. I bestämmelsen uppställs ett krav på årlig skriftlig information till fondandelsägarna om hur stort belopp av de totala kostnaderna som belastat fonden som hänför sig till andelsinnehavet.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

31 § 3 st. I bestämmelsen finns regler om att det skall finnas ett register över samtliga andelsägare.

Enligt tredje stycket skall fondbolaget till varje enskild fondandels-

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

ägare skriftligen bekräfta att hans fondandelsinnehav har registrerats. Av bekräftelsen skall framgå värdepappersfondens beteckning, fondbolaget och förvaringsinstitutet samt var informationsbroschyren, årsberättelser och halvårsredogörelser för fonden finns att få tag på.

Lag ( 1991:981 ) om värdepappersrörelse

1 kap. 6 b § I bestämmelsen finns regler om värdepappersbolag som avser att driva verksamhet i ett annat EES-land. Enligt tredje stycket skall ett bolag som avser att ändra den verksamhet som man ursprungligen avsåg att bedriva skriftligen anmäla detta till Finansinspektionen och till behörig myndighet i det land där verksamheten bedrivs

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på skriftlig anmälan kan möjligen förhindra användningen av elektronisk kommunikation i förhållande till andra medlemsstater. Bestämmelsen bör ej ändras i nuläget. Direktivet om investeringstjänster kommer att genomgå en översyn. Direktivförslag skall läggas fram av kommissionen i slutet av 2002. I de texter som hittills presenterats kvarstår emellertid kravet på skriftlighet. Det lär inte gå att ändra på lydelsen av 3 st. med hänsyn till de EGrättsliga reglerna. Kravet på skriftlighet följer direkt av artikel 18 p 3 i direktivet (93/22/EEG) om investeringstjänster inom värdepappersområdet (ISD)

2 kap. 2 § Enligt bestämmelsen får ansökan om tillstånd att driva värdepappersrörelse göras innan bolaget har registrerats. Om en sådan

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Eventuell ändring får ske i enlighet med eventuella ändringar av bestämmelserna i aktiebo-

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ansökan har gjorts inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, räknas den i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen föreskrivna tiden från tillståndsbeslutet.

lagslagen. Formkravet om stiftelseurkundens undertecknande uppställs i 2 kap. 3 § aktiebolagslagen.

3 kap. 5 § 3 st. I bestämmelsen finns regler om värdepappersbolags möjligheter att ta emot medel på konto för att underlätta värdepappersrörelsen.

Enligt tredje

stycket kräver ett sådant mottagande av medel att skriftlig överenskommelse om detta träffas med kunden.

Hindrar elektroniska rutiner. Se dock under förslag. Möjligen kan man för enhetlighetens skull använda sig av samma skrivning som i den nyligen ändrade 3 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (SFS 2002:563). Dvs.: Vid mottagande av medel på konto skall skriftlig överenskommelse om detta träffas med kunden. Överenskommelsen skall i någon läsbar och varaktig form vara tillgänglig för parterna.

Lag ( 1992:543 ) om börs och clearingverksamhet

2 kap. 3 § Enligt bestämmelsen får ansökan om auktorisation göras innan bolaget eller föreningen registrerats. Om en sådan ansökan har gjorts av ett aktiebolag inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande räknas den i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen föreskrivna tiden från auktorisationsbeslutet

Hindrar elektroniska rutiner. Kvarstår tills vidare. Eventuell ändring får ske i enlighet med ändringar av den relevanta bestämmelsen i aktiebolagslagen. Formkravet om stiftelseurkundens undertecknande uppställs i 2 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Lag ( 1993:931 ) om individuellt pensionssparande

3 kap. 1 § Enligt bestämmelsen skall ett pensionssparavtal vara

Kravet på skriftligt avtal bör ej hindra användandet av elektroniska

Finansdepartementet Ds 2003:29

skriftligt. rutiner vid avtalsslutandet. Se dock under förslag. Enligt förarbetena motiveras kravet av att avtalet ofta kommer att gälla under lång tid och kan komma att tillämpas även efter spararens död. Förslag: Möjligen kan man för enhetlighetens skull använda sig av samma skrivning som i den nyligen ändrade 3 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument (SFS 2002:563). Dvs. Ett pensionssparavtal skall upprättas skriftligen i en handling som i någon läsbar och varaktig form är tillgänglig för parterna.

3 kap. 10 § Enligt bestämmelsen skall pensionssparinstitutet, om inte annat avtalats, skriftligen underrätta om omplaceringar av tillgångar som utförts m.m.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

3 kap. 11 § Enligt bestämmelsen skall pensionssparinstitutet årligen ge kontoinnehavaren en skriftlig redovisning av förvaltningen av tillgångarna på pensionssparkontot.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

4 kap. 5 § 1 och 2 st. Enligt första stycket skall ett förmånstagarförordnande och återkallelse därav skriftligen meddelas pensionssparinstitutet

Hindrar inte elektroniska rutiner. Ev. ändringar får samordnas med ändringar av försäkringsavtalslagen Enligt förarbetena har förebilden för formkraven hämtats från 103 §

Ds 2003:29 Finansdepartementet

pensionssparavtalet. Enligt andra stycket skall, om pensionsspararen har förenat ett förmånstagarförordnande med ett villkor om att utbetalningar enligt pensionssparavtal skall vara mottagarens enskilda egendom, pensionssparinstitutet skriftligen underrätta förmånstagaren om villkoret när ett pensionssparbelopp första gången betalas ut.

försäkringsavtalslagen.

Lag ( 1998:1479 ) om kontoföring av finansiella instrument

3 kap. 13 § En utskrift av en sammanställning över aktieägare med mer än 500 förvaltarregistrerade aktier i ett bolag skall finnas hos värdepappersförvararen och hållas tillgänglig för allmänheten. Var och en har rätt att mot ersättning får en utskrift av sammanställningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Ordet utskrift kan tyda på att man avser en handling i pappersform. Kvarstår tills vidare. Ev. ändringar bör samordnas med ändringar i aktiebolagslagen. Jfr 3 kap. 13 aktiebolagslagen

4 kap. 6 § Vid övergång till avstämningsbolag tillkommer behörighet att antecknas som aktieägare den som visar upp ett aktiebrev och styrker sitt förvärv.

Hindrar elektroniska rutiner. Aktiebrev finns inte i elektronisk form. Kvarstår tills vidare. Eventuella justeringar får samordnas med ändringar i aktiebolagslagen och skuldebrevslagen.

4 kap. 12 § I bestämmelsen ges behörighet för panthavare att påkalla att vad som sägs i 4 kap. 6-10 §§ tillämpas. Det krävs därvid att panthavaren visar upp aktiebrev eller annan handling.

Se ovan.

Finansdepartementet Ds 2003:29

5 kap. 3 § Om en begäran om registrering på avstämningskonto avslås, skall anmälaren skriftligen underrättas om beslutet och skälen för detta.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Lag ( 2000:192 ) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)

3 kap. 7 § 3 st. Enligt bestämmelsen skall styrelsen protokoll undertecknas av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande medför att protokollet måste finnas i pappersform. Kvarstår tills vidare. Ev. ändringar bör samordnas med andra regler om undertecknande av protokoll, t ex i aktiebolagslagen. Krav på undertecknande av styrelsens protokoll finns t ex även i 8 kap. 21 § aktiebolagslagen.

6 kap. 4 § Enligt bestämmelsen skall fondens samtliga styrelseledamöter skriva under årsredovisningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande av årsredovisningen medför att årsredovisningen måste vara i pappersform. Kvarstår tills vidare. Ev. ändringar får samordnas med bestämmelserna i redovisningslagstiftningen. I 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) finns bestämmelser om krav på årsredovisningens undertecknande.

7 kap. 2 § 1 st. Enligt bestämmelsen skall styrelseledamöter och revisorer m.fl. i AP-fonderna skriftligen anmäla sitt innehav av finansiella instrument.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

Lag ( 2000:193 ) om Sjätte AP-fonden

5 kap. 2 § 1 st. Enligt bestämmelsen skall styrelseledamöter och revisorer m.fl. i fonden skriftligen anmäla sitt innehav av finansiella instrument.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Lag ( 2000:1087 ) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument

4 § 1 st. Enligt bestämmelsen skall anmälan av innehav göras skriftligen till Finansinspektionen (FI).

Hindrar inte elektroniska rutiner.

7 och 8 §§ Enligt bestämmelserna skall vissa personer med insynsställning skriftligen underrättas om detta.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

11 § 3 st. I bestämmelsen uppställs ett krav på skriftlig anmälan av innehav av finansiella instrument för vissa personer på bl.a. myndigheter

Hindrar inte elektroniska rutiner.

12 § I bestämmelsen uppställs krav på att skriftlig anmälan om innehav av finansiella instrument skall göras till arbetsgivare.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Bankrörelselag ( 1987:617 )

1 kap. 2 b § Innan ett kontoavtal sluts enligt 2 a § skall det kontoförande företaget informera insättaren om att kontobehållningen inte omfattas av insättningsgarantin.

Hindrar ej elektroniska rutiner. I Ds 2002:5 Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler föreslås att bankrörelselagen upphävs och ersätts med en ny rörelselag.

Finansdepartementet Ds 2003:29

Informationen skall lämnas skriftligen.

Någon bestämmelse motsvarande den aktuella föreslås inte i den nya lagen.

3 kap. 6 § 2 st. En revisor vars uppdrag upphör i förtid genast anmäla detta till inspektionen….

Avskrift av anmälningen Skall överlämnas till bankens styrelse.

Bestämmelsen bör motsvara a. för sparbanker – 10 kap. 22 § aktiebolagslagen (1975:1385) (ABL), b. för medlemsbanker – 8 kap. 8 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (LEF).

3 kap. 10 § Sedan revisorerna …slutfört granskningen, skall de skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen …

Bestämmelsen bör motsvara a. för sparbanker – 10 kap. 27 och 34 ABL, b. för medlemsbanker – 8 kap. 12 § LEF.

3 kap. 11 § Revisorerna … skall. avge en revisionsberättelse till stämman.

Revisorerna skall

….överlämna de redovisningshandlingar som överlämnats till dem. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om … skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till skattemyndigheten.

Bestämmelsen bör motsvara a. för sparbanker – 10 kap. 27–33 a §§ ABL, b. för medlemsbanker – 8 kap. 13 och 13 a § LEF.

3 kap. 12 § Erinringar som revisorerna …framställer… skall de anteckna i ett protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på ett betryggande sätt.

Bestämmelsen bör motsvara a. för sparbanker – 10 kap. 35 § ABL, b. för medlemsbanker – 8 kap. 14 § LEF.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

6 kap. 4 § Skriftliga handlingar, som utfärdas ., bör undertecknas med bankens firma. Om .har utfärdat en handling utan firmateckning ., är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelsen enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock inte om det av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för banken och den till vilken handlingen ställts av banken får ett behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att detta begärts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

Bestämmelsen bör motsvara a. för sparbanker – 16 kap. 3 § ABL, b. för medlemsbanker – 14 kap. 2 § LEF.

8 kap. 1 § 2 st. Hos registreringsmyndigheten förs ett bankregister.

I detta skrivs de uppgifter in som enligt denna lag…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 2 § Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål kungöra i

Post- och Inrikes Tidningar …med undantag för registrering av underrättelse enligt

1. 2 kap. 14 § sparbankslagen (1987:619) och 2 kap. 7 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker om dagen för kungörelse om rörelsens öppnande, …….En kungörelse ...

Bestämmelsen bör motsvara a. för sparbanker – 18 kap. 2 § ABL, b. för medlemsbanker – 15 kap. 2 § LEF. Om 2 kap. 14 § sparbankslagen eller 2 kap. 7 § LEF ändras, bör följdändring göras här.

Finansdepartementet Ds 2003:29

8 kap. 3 § Det som blivit infört i bankregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det har kungjorts … varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts.

Bestämmelsen bör motsvara a. för sparbanker – 18 kap. 3 § ABL, b. för medlemsbanker –15 kap. 3 § LEF.

8 kap. 4 § Om en sökande .inte har iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall han föreläggas .

Detsamma gäller om ….en handling som bifogas anmälningen ….

Bestämmelsen bör motsvara a. för sparbanker – 18 kap. 4 § ABL, b. för medlemsbanker – 15 kap. 4 § LEF.

8 kap. 5 § Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta en sparbank eller en medlemsbank när myndigheten förklarat en fråga om fusion förfallen….

Bestämmelsen bör motsvara a. för sparbanker – 18 kap. 4 § ABL, b. för medlemsbanker – 15 kap. 4 § LEF

9 kap. 1 § 2 st. Ansökan om oktroj får göras innan bolaget har bildats.

Om en sådan ansökan har gjorts inom sex månader från det att stiftelseurkunden undertecknats, räknas den tid som föreskrivs i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385) från beslutet om oktroj.

Hindrar elektroniska rutiner. I Ds 2002:5 finns bestämmelsen i 3 kap. 9 § lagen om bank- och finansieringsrörelse. Att ordet undertecknats används beror på att motsvarande ord används i 2 kap. 9 § ABL (bolaget skall anmälas för registrering senast sex månader efter stiftelseurkundens under- tecknande). Kvarstår tills vidare. Om 2 kap. 9 § ABL ändras bör en följdändring göras i denna paragraf.

9 kap. 8 § 2 och 3 st. Rättens tillstånd skall sökas senast två måna-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Tolkningen styrs dock av ABL.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

der efter det att nedsättningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen skall det fogas …skall rätten kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill bestrida ansökningen att senast en viss dag skriftligen anmäla detta hos rätten….Rätten skall se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post- och Inrikes Tidningar.

Om bestämmelsen i 6 kap. 6 § ABL ändras bör följdändringar göras i denna paragraf.

9 kap. 23 § 2 st. Ansökan skall ges … senast två år efter det att fusionsplanen kungjorts enligt 18 kap. 2 § aktiebolagslagen.

Bestämmelsen bör ges samma utformning 14 kap. 14 § ABL.

9 kap. 28 § 2 st. Tidigast en och senast två månader efter det att fusionsplanens registrering har kungjorts skall moderbolaget ansöka om…

Bestämmelsen bör ges samma utformning 14 kap. 27 § ABL.

Sparbankslag ( 1987:619 )

2 kap. 6 § …stiftarna för teckning av bidrag till grundfonden lägga fram en av dem upprättad och underskriven, dagtecknad teckningslista…… Till teckningslistan skall fogas avskrifter av oktrojbeslutet och reglementet.

Hindrar elektroniska rutiner i fråga om underskriven. Kvarstår tills vidare. Bestämmelsen bör – såvitt avser ”underskriva dagtecknad teckningslista” ges samma utformning som 2 kap. 3 § ABL.

2 kap. 11 § En sparbank skall anmälas för registrering…. För registrering krävs att … Detta skall styrkas genom ett skriftligt intyg från en auktoriserad revisor.

Hindrar elektroniska rutiner. Ställer sannolikt krav på undertecknande. Bör ändras. Orden skriftligt intyg bör bytas ut mot yttrande. (2 kap. 9 § ABL talar om yttrande i

Finansdepartementet Ds 2003:29

motsvarande situation, men 7 § ABF använder för ett av yttrandena ordet intyg.) Även om ordet yttrande används kommer dock registreringsmyndigheten att behöva verifiera avsändaren.

2 kap. 14 § Den nybildade sparbanken skall genom kungörelse i

Post- och Inrikes Tidningar tillkännage när den börjar sin rörelse. Sparbanken skall till Finansinspektionen anmäla dagen då kungörande har skett.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 6 § 3 st. ….Styrelsen skall så snart det kan ske sända en avskrift av instruktionen till Finansinspektionen…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 11 § 2 st. Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas eller justeras ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 8 kap. 21 § ABL.

3 kap. 12 § 3 st. Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 8 kap. 29 § ABL.

4 kap. 7 § Extra sparbanksstämma skall hållas ….när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av flertalet av revisorerna eller en tiondel

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 9 kap. 8 § ABL.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

av samtliga huvudmän.

4 kap. 8 § En huvudman har rätt att få ett ärende behandlat vid en sparbanksstämma, om han skriftligen framställer ett yrkande om detta ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 9 kap. 11 § ABL.

4 kap. 9 § 4 st. Styrelsen kallar till sparbanksstämma………. Kallelse skall ske enligt reglementet. Skriftlig kallelse skall dock alltid sändas till varje huvudman. Senast en vecka före den stämma som avses i 6 § skall redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen samt, i sparbank som är moderföretag, koncernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen eller avskrifter av dessa sändas till huvudmännen.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 9 kap.14–16 §§ ABL.

4 kap. 11 § 3 st. Protokollet skall undertecknas av ordföranden och …avskrift av det justerade protokollet sändas till huvudmännen….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 9 kap. 38 § ABL

4 kap. 12 § Styrelsen skall, … på sparbanksstämman lämna upplysningar om…. Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen tillgänglig för huvudmännen hos

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 9 kap. 22 och 23 §§ ABL.

Finansdepartementet Ds 2003:29

sparbanken samt sändas till de huvudmän som har begärt upplysningen. ….Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig …….Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för huvudmännen samt sända det i avskrift till de huvudmän, som har begärt upplysningen.

4 kap. 18 § Om styrelsen vill väcka talan mot sparbanken ….Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 9 kap. 42 § ABL.

5 kap. 1 § 2 st. För att vara bindande skall teckning av bidrag till garantifonden ske på en teckningslista. …Vidare skall avskrifter av sparbankens senaste balansräkning och revisorernas yttrande över denna fogas till teckningslistan.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 4 kap. 8 § ABL.

6 kap. 3 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 §, skall rätten genast kalla sparbanken…… Kallelsen skall delges sparbanken ….

Kallelsen skall kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 13 kap. 24 § ABL.

6 kap. 8 § När sparbanken har trätt i likvidation skall styrelsen genast avge en redovisning för sin förvaltning av sparbankens angelä-

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 13 kap. 32 § ABL.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

genheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på sparbanksstämma…

6 kap. 13 § . likvidatorerna …avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse … Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall …avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. …kalla huvudmännen till en sparbanksstämma för granskning av slutredovisningen.

Slutredovis-

ningen med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall sändas till huvudmännen ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 13 kap. 39 § ABL.

7 kap. 1 § 3 och 4 st. Följande handlingar skall sändas till huvudmännen …. …. skall följande handlingar sändas till huvudmännen samt läggas fram på stämman:

1. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning …, samt avskrift av revisionsberättelsen ….

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse …

Bestämmelsen ges samma utformning som 10 kap. 1 § lagen om medlemsbanker (som i sin tur bör ges motsvarande utformning som korresponderande bestämmelse i lagen om ekonomiska föreningar).

Finansdepartementet Ds 2003:29

7 kap. 2 § 3 st. De handlingar som anges i 1 § tredje och fjärde styckena skall upprättas för varje överlåtande sparbank. De skall sändas till huvudmännen ….

Bestämmelsen ges samma utformning som 10 kap. 2 § lagen om medlemsbanker (som i sin tur bör ges motsvarande utformning som korresponderande bestämmelse i lagen om ekonomiska föreningar).

7 kap. 9 § 2 st. …… Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 14 kap. 31 § ABL.

7 kap. 10 § Om en sparbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 § men en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall sparbanken hos bolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. … Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast genom kungörelse i Post- och

Inrikes Tidningar och ….anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 14 kap. 32 § ABL.

7 kap. 11 § Aktieägarna är skyldiga Bestämmelsen bör ges samma ut-

Ds 2003:29 Finansdepartementet

att till sparbanken överlämna sina aktiebrev med påskrifter om överlåtelse,…

formning som 14 kap. 33 § ABL.

8 kap. 2 § Följande handlingar skall dels sändas till huvudmännen i sparbanken …. dels läggas fram på stämman:

1. de i 7 kap. 1 § andra och tredje styckena angivna handlingarna …. skall i stället för de i första stycket 2 och 3 angivna handlingarna förslag till bolagsordning och stiftelseförordnande sändas till huvudmännen och läggas fram på stämman

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1988:1385 ) om Sveriges riksbank

4 kap. 2 § I skrivelser som fullmäktige eller direktionen avger till riksdagen eller regeringen skall det anges vilka ledamöter som deltagit i beslutet och vem som varit föredragande. Har skiljaktig mening anmälts i ärendet, skall den anges i skrivelsen eller framgå av bifogat protokollsutdrag.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 4 § Ordföranden och vice ordföranden i fullmäktige samt ledamöterna i direktionen skall till riksdagen skriftligen anmäla

1. innehav av finansiella instrument …

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 4 § Riksbanken skall minst två gånger om året lämna en skrift-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

lig redogörelse till riksdagens finansutskott om penningpolitiken. ….

6 kap. 9 § Den som har utfört en valutatransaktion är skyldig att till

Riksbanken lämna de uppgifter och för Riksbanken visa upp de handlingar …

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9 kap. 5 § Ledamöter i fullmäktige samt sådana anställda och uppdragstagare hos Riksbanken som

Riksbanken bestämmer skall skriftligen anmäla sitt innehav av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument till Riksbanken..

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1992:1602 ) om valuta och kreditreglering

5 § Om regeringen har förordnat om valutareglering, får Riksbanken meddela föreskrifter om skyldighet för den som för egen eller någon annans räkning har gjort en valutatransaktion, att lämna de uppgifter och visa upp de handlingar angående transaktionen som behövs för kontroll av att valutaregleringen följs.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1992:1610 ) om finansieringsverksamhet

2 kap. 2 § Ansökan om tillstånd får göras innan företaget har registrerats i aktiebolags- eller föreningsregistret. Om en sådan ansö-

Hindrar elektroniska rutiner. I Ds 2002:5 finns bestämmelsen i 3 kap. 9 § lagen om bank- och finansieringsrörelse.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

kan har gjorts inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande respektive beslutet om att bilda föreningen, räknas den i 2 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen (1975: 1385) och den i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar föreskrivna tiden från tillståndsbeslutet.

Att ordet undertecknats används beror på att motsvarande ord används i 2 kap. 9 § ABL (bolaget skall anmälas för registrering senast sex månader efter stiftelseurkundens undertecknande). Kvarstår tills vidare. Om 2 kap. 9 § ABL ändras bör följdändringar göras i denna paragraf.

Lag ( 1995:1559 ) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

2 kap. 2 § Följande bestämmelser om årsredovisningens innehåll i 2 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) skall tillämpas:…….

7 § första, femte och sjätte styckena om årsredovisningens undertecknande.

Om ändring görs i 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) bör följdändring ske här.

7 kap. 5 § Ett moderföretag som är dotterföretag behöver inte upprätta koncernredovisning om …. Moderföretag som med stöd av första stycket inte har upprättat någon koncernredovisning skall … koncernredovisning .samt koncernrevisionsberättelsen. Till registreringsmyndigheten ingivna handlingar skall kungöras enligt 8 kap. Registreringsmyndigheten får förelägga moderföretaget att ge in en bestyrkt översättning till svenska av handlingarna…

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 7 kap. 2 § årsredovisningslagen. Se även artikel 42 i direktiv 86/635/EEG om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut samt artikel 7 i direktiv 83/349/EEG grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning.

Finansdepartementet Ds 2003:29

8 kap. 5 § En bank och ett hypoteksinstitut skall ge in bestyrkta kopior av årsredovisningen och revisionsberättelsen för det förflutna räkenskapsåret till registreringsmyndigheten …. På kopian av årsredovisningen som ges in till registreringsmyndigheten skall en styrelseledamot teckna bevis om att ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 8 kap. 3 § årsredovisningslagen.

8 kap. 6 § När årsredovisning och revisionsberättelse enligt 5 § har getts in till registreringsmyndigheten, skall myndigheten kungöra detta i en tidning. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan kungörelse.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 8 kap. 4 § årsredovisningslagen . Se artikel 3 i det första bolagsrättsliga direktivet (samt artiklarna 44.1 och 44.3 i bankredovisningsdirektivet), som ställer krav på kungörande.

8 kap. 7 § Verkställande direktör eller styrelseledamot i en bank eller ett hypoteksinstitut som enligt denna lag skall ge in redovisningshandling eller revisionsberättelse till registreringsmyndigheten, kan av myndigheten föreläggas vid vite att fullgöra denna skyldighet.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 8 kap. 13 § årsredovisningslagen.

Lag ( 1995:1570 ) om medlemsbanker

2 kap. 7 § Den nybildade medlemsbanken skall genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar tillkännage när den börjar sin rörelse. Banken skall till Finansinspektionen anmäla vilken dag som

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

kungörande har skett.

3 kap. 1 § …I stadgarna får det föreskrivas att inträdesansökan skall göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade namnunderskrift.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 3 kap. 1 § LEF.

3 kap. 4 § En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur medlemsbanken. I stadgarna får det föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att uppsägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 3 kap. 4 § LEF.

3 kap. 6 § ….Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av banken om sitt medlemskap och om de medlemsinsatser .

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 3 kap. 6 § LEF.

5 kap. 4 § …Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av banken. Styrelseledamöters eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 5 kap. 4 § LEF.

5 kap. 5 § Den som innehar ett förlagsbevis ställt till viss man eller order och som enligt föreningens påskrift på beviset är ägare till förlagsandelen…Påskrift på beviset skall göras endast om…

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 5 kap. 5 § LEF.

Finansdepartementet Ds 2003:29

5 kap. 7 § …. rätt att få förlagsinsatsen inlöst tidigast fem år efter tillskottet under förutsättning att han skriftligen säger upp beloppet minst två år i förväg. …. under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 5 kap. 7 § LEF.

6 kap. 6 § …. Styrelsen skall så snart det kan ske sända en kopia av instruktionen till Finansinspektionen ….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 11 § …Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas eller justeras ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 6 kap. 8 § LEF.

6 kap. 12 § …Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:617) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 6 kap. 9 § LEF.

6 kap. 17 § Medlemsbanken skall anmäla för registrering …vem som enligt 14 § bemyndigats att på bankens vägnar ta emot delgivning ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 6 kap. 15 § LEF.

7 kap. 2 § En medlems rätt vid föreningsstämman ….eller genom

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 7 kap. 2 § LEF

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt….

7 kap. 6 § Extra föreningsstämma skall hållas … när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av flertalet av revisorerna eller av minst en tiondel av samtliga röstberättigade ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 7 kap. 5 § LEF.

7 kap. 7 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma, … Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin begäran ….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 7 kap. 6 § LEF.

7 kap. 8 § Styrelsen kallar till föreningsstämma. ……. Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken, om ………. … Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall …hållas tillgängligt… och genast sändas till medlemmar som begär det och uppger sin postadress. ….skall redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen samt, i medlemsbank som är moderföretag, koncernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen eller kopior av dessa hållas tillgängliga ….och genast sändas till

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 7 kap. 8 § LEF.

Finansdepartementet Ds 2003:29

medlemmar och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.

7 kap. 9 § Om bestämmelser …rörande ….tillhandahållande av handlingar har åsidosatts i ett ärende…

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 7 kap. 9 § LEF.

7 kap. 10 § ….Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman som utses av stämman….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 7 kap. 10 § LEF. Jfr 4 kap. 11 § sparbankslagen.

7 kap. 11 § Styrelsen skall,… på föreningsstämman lämna upplysningar …… Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos medlemsbanken samt sändas till de medlemmar som har begärt upplysningen. … Revisorerna skall inom en månad efter stämman skriftligen yttra sig.…….Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt hos banken för medlemmarna samt sända en kopia av det till de medlemmar som har begärt upplysningen.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 7 kap.11 § LEF.

7 kap. 19 § Om styrelsen vill väcka Bestämmelsen bör ges samma ut-

Ds 2003:29 Finansdepartementet

talan mot medlemsbanken, …Stämning delges med den ställföreträdare som har valts…….

formning som 7 kap. 18 § LEF.

9 kap. 5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten genast kalla medlemsbanken……Kallelsen skall delges banken… Rätten skall se till att kallelsen kungörs i Post och Inrikes

Tidningar….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 11 kap. 5 § LEF.

9 kap. 10 § När medlemsbanken har trätt i likvidation, skall styrelsen genast lämna en redovisning för sin förvaltning av bankens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på föreningsstämma. …….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 11 kap. 9 § LEF.

9 kap. 15 § …likvidatorerna …avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse…. Redovisningshandlingar för hela likvidationstiden skall fogas till berättelsen. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen. … kalla medlemmarna till en föreningsstämma för granskning av

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 11 kap. 14 § LEF.

Finansdepartementet Ds 2003:29

slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna i 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. …

9 kap. 17 § …Kallelse till första föreningsstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt stadgarna. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje medlem vars postadress är känd för medlemsbanken.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 11 kap. 16 § LEF.

10 kap. 1 § Följande handlingar skall hållas tillgängliga …. samt läggas fram på stämman:

5. en kopia av den övertagande medlemsbankens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut rörande bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revisionsberättelsen för samma räkenskapsår. ….följande handlingar hållas tillgängliga och läggas fram

1. en kopia av medlemsbankens senaste årsredovisning, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut om bankens vinst eller förlust, samt en kopia av revi-

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 12 kap. 2 § LEF.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

sionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse … Handlingarna skall genast sändas till varje röstberättigad, medlem eller innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.

10 kap. 2 § …De handlingar som anges i 1 § tredje stycket 1–4 och fjärde stycket skall hållas tillgängliga …Handlingarna skall genast sändas till röstberättigad, medlem och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 12 kap. 3 § LEF.

10 kap. 9 § .En part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen i original eller bestyrkt kopia…

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 12 kap. 9 § LEF.

10 kap. 10 § Om en medlemsbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 § men en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall banken hos bolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse ge-

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 12 kap. 10 § LEF.

Finansdepartementet Ds 2003:29

nast genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman Till bolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även sändas med brev till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget. …….

10 kap. 11 § Om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av skiljemän eller domstol … är aktieägarna skyldiga att till medlemsbanken överlämna sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse …….

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 12 kap. 11 § LEF.

Bankrörelseförordning ( 1987:647 )

2 § 3 st. Ansökningshandlingen skall undertecknas av alla stiftare eller styrelseledamöter samt innehålla en försäkran….

Hindrar elektroniska rutiner. Förordningen kommer att ses över som ett led i behandlingen av lagförslagen i Ds 2002:5 Reformerade bank- och finansieringsrörelseregler. Kvarstår tills vidare. Ytterligare utredning behövs. Jfr 1 § 2 st. (undertecknas) och 2 § 3 st. (försäkran) ABF. Se även 7 § bankrörelseförordningen.

4 § När oktroj och stadfästelse söks enligt 2 § skall de handlingar som ansökan avser ges in i original och en kopia. Dessa handlingar skall vara försedda med stiftarnas

Hindrar elektroniska rutiner. Det framstår som rimligt att ansökan ges in i original, när det är fråga om pappershandlingar. Frågan om kravet på originalhandlingar skall upp-

Ds 2003:29 Finansdepartementet

eller styrelseledamöternas bevittnade namnunderskrifter.

rätthållas i ansökningsärenden och hur kravet skall formuleras i en miljö som tillåter elektronisk kommunikation, är dock en övergripande fråga. Kvarstår tills vidare. Ytterligare utredning behövs.

5 § Till en ansökan om stadfästelse av ändring av bolagsordning, reglemente eller stadgar skall det fogas en kopia av protokollet med beslut avseende ändringen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 § Anmälan för registrering enligt görs skriftligen. Anmälan för registrering medlemsbanker skall undertecknas av alla styrelseledamöter och verkställande direktören. Andra anmälningar skall undertecknas av minst två styrelseledamöter eller verkställande direktör. Anmälan som görs av en bank i likvidation skall undertecknas av alla likvidatorer.

Bestämmelsen bör ges samma utformning som 1 kap. 1 § aktiebolagsförordningen (1975:1387) (ABF)

9 § Vid anmälan som avses i 8 § skall ges in

1. en kopia av protokoll eller annan handling som bestyrker val av styrelseledamot …om dessa uppgifter inte finns intagna i annan handling som skall ges in samtidigt,

2. en kopia av protokoll från styrelsesammanträde som visar….

3. en handling på vilken varje sty-

Bestämmelsen bör utformas med 3 § ABF som förebild.

Finansdepartementet Ds 2003:29

relseledamot…. har skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, om detta inte har skett på själva anmälningshandlingen, för sparbanker

4. två kopior av det stadfästa reglementet,

5. en kopia av protokollet vid den konstituerande stämman,

6. original och en kopia av de teckningslistor på vilka teckning av grundfondsbidrag har skett,

7. ett intyg av en auktoriserad revisor . för medlemsbanker

8. två kopior av de stadfästa stadgarna,

9. en kopia av protokollet vid den …

24 § …Vid anmälan skall det fogas en kopia av stämmans protokoll eller rättens förordnande. ….

Bestämmelsen bör utformas med 19 a och c ABF som förebild.

25 § Till anmälan för registrering av att likvidatorerna har lagt fram slutredovisning … skall det fogas

1. en kopia av stämmans protokoll…

Bestämmelsen bör utformas med

21 § ABF som förebild.

27 § En anmälan för registrering av beslut att likvidationen skall upphöra och bankens verksamhet återupptas…. Till anmälan skall det fogas en kopia av stämmans protokoll och

Bestämmelsen bör utformas med

23 § ABF som förebild.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

en kopia av revisorernas yttrande. Vid anmälan skall 8 § första stycket 1–3 och andra stycket samt

9 § 1–3 tillämpas.

28 § Till anmälan för registrering av att ett likvidationsbeslut har upphävts …skall det fogas en kopia av rättens dom eller beslut med lagakraftbevis.

Bestämmelsen bör utformas med

24 § ABF som förebild.

30 § Vid ansökan enligt 9 kap. 23 § bankrörelselagen (1987:617) skall följande handlingar ges in:….

Hindrar ej elektroniska rutiner. Motsvarar 25 § ABF (delvis).

34 § Vid anmälan för registrering., skall följande handlingar ges in:

1. en kopia av stämmans protokoll,

2. en kopia av handlingar som enligt 7 kap.1 och 2 §§sparbankslagen respektive 10 kap. 1 och 2 §§ lagen om medlemsbanker har lagts fram på stämman,

4. … en försäkran att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § fjärde stycket lagen om medlemsbanker skett.

Bestämmelsen bör utformas med

13 § förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar som förebild.

36 § Till anmälan för registrering, …skall fogas en kopia av styrelsernas protokoll med besluten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

36 b § Till anmälan för …. skall fogas

1. en kopia av stämmans protokoll,

2. en kopia av handlingar som en-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

ligt 8 kap. 2 § sparbankslagen ….

36 d § …vid en sådan anmälan ges in

2. två kopior av det stadfästa stiftelseförordnandet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

37 § Anmälan för registrering enligt eller 6 kap. 3 § bankrörelselagen (1987:617) av bifirma kan tas upp i anmälan av bankens registrering. Till anmälningshandlingarna skall det fogas en kopia av det styrelseprotokoll som bestyrker anmälningen.

Bestämmelsen bör utformas med

14 § förordning om ekonomiska föreningar som förebild.

42 § Handlingar som avser anmälan eller underrättelse enligt aktiebolagslagen (1975:1385)…. skall biläggas registret. Sådana handlingar skall förvaras särskilt för varje bank.

Bestämmelsen bör utformas med

41 § ABF som förebild.

44 § Införingar i bankregistret skall numreras i löpande följd för varje bank. Vid varje införing skall detta nummer anges samt datum för införingen och dess kungörande i Post- och Inrikes Tidningar.

Bestämmelsen bör utformas med

43 § ABF som förebild.

50 § I kungörelse enligt 18 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) och 8 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:617) skall anges ……

Bestämmelsen bör utformas med

49 § ABF som förebild.

53 § I ärenden som rör registrering Bestämmelsen bör utformas med

Ds 2003:29 Finansdepartementet

enligt denna förordning skall avgift betalas för registrering och, i förekommande fall, dess kungörande samt ….

52 § ABF som förebild.

57 § Kopior som ges in enligt denna förordning skall vara bestyrkta. Om en handling har getts in i både original och kopia, skall originalhandlingen återställas

Vid utformningen av bestämmelsen bör 1 § sista stycket ABF beaktas.

Förordning ( 1970:68 ) om tillsyn över hypoteksinstituten

2 § Finansinspektionen utövar tillsynen med ledning av handlingar som hypoteksinstitut enligt 6 § skall sända….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 § Det åligger hypoteksinstitut att på tid och sätt som

Finansinspektionen bestämmer

1. hålla institutets kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning av inspektionen,

2. upprätta …

3. till inspektionen insända avskrift av förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och balansräkning samt revisionsberättelse med tillhörande handlingar, ….

Hindrar ej elektroniska rutiner..

Skatte- och tullavdelningen

Finansdepartementet Ds 2003:29

S1

Lag ( 1990:676 ) om skatt på ränta på skogskontomedel

6 § Banken skall före utgången av månaden efter den månad då räntegottskrivning skett på blankett som fastställs av Riksskatteverket – eller efter särskilt medgivande på annat lämpligt sätt – till Riksskatteverket lämna uppgifter om kontohavare, kontoslag, kontobehållning, gottskriven ränta och innehållen skatt

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1955:257 ) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen

2 § Den skattskyldige skall på förteckningen som avses i 1 § teckna en på heder och samvete angiven försäkran att ingen lagertillgång undantagits vid inventeringen

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Hänger samman med möjligheten att lämna elektronisk deklaration.

S2

Mervärdesskattelagen (1994:200)

19:6 2 st. En begäran om omprövning skall vara skriftlig.

Torde inte hindra.

3:26 a 2 st. Undantaget enligt första stycket gäller endast om köparen till säljaren överlämnar ett intyg som visar att de förutsättningar som anges i första stycket

Torde hindra. Kravet på intyg torde syfta på en handling i pappersform, eftersom det i regeln talas om en kopia av intyget.

Det får övervägas om regeln

Ds 2003:29 Finansdepartementet

är uppfyllda. Intyget skall vara utfärdat av Utrikesdepartementet. Säljaren skall till Riksskatteverket ge in kopia av intyget samt kopia av faktura eller jämförlig handling.

skall behållas oförändrad eller ändras.

9:1 3 st. Frivillig skattskyldighet för uthyrning … gäller endast om upplåtaren visar ett intyg om att upplåtelsen sker till någon som har rätt till sådan återbetalning.

Intyget skall vara utfärdat av Utrikesdepartementet.

Att något skall intygas torde i och för sig inte utgöra hinder; ett intyg torde dock kräva en underskift och detta kan hindra elektronisk kommunikation. Detta är en generell fråga (på vilken lösningen möjligen är elektronisk signatur).

19:3 2 st. 2 och 3 st. – 2. intyg om att sökandens verksamhet i hemlandet medför skattskyldighet till mervärdesskatt, och - …stycket 2 gäller inte om sökanden under de senaste 12 månaderna lämnat ett sådant intyg till den myndighet som avses i 1 §.

- ” –

10:1 1 st. 7:4, 9:1, 9:2, 9:4, 9c:8, 10:4-7, 19:1-5, 19:7, 19:12 Ordet ansökan

Hindrar ej

19:3 1 st., och sista stycket Ansökan skall göras på en blankett enligt formulär som fastställs av …/.

Bestämmelsen om blankett/formulär hindrar i sig inte elektronisk kommunikation. Den bör behållas oförändrad. (Sådan kommunikation hindras dock i de fall där ett användande av viss blankett är enda alternativet vid en kommunikation mellan skattskyl-

Finansdepartementet Ds 2003:29

dig och myndighet. Så är fallet i detta sammanhang; den aktuella blankettens utformning utesluter alltså elektroniska rutiner. Regeln rör utländska företags ansökan om återbetalning av ingående mervärdesskatt. Genom regeln genomförs EG-bestämmelser om återbetalning. Det kan nämnas att arbete pågår inom EU med förslag som skulle innebära en övergång till en ordning med gränsöverskridande avdragsrätt i stället för återbetalning. I en sådan ny ordning förutses elektroniska rutiner.)

19 kap. 13 § Den som ansöker om återbetalning enligt 10 kap. 11 eller 12 § och som enligt 10 kap. 31 § 1 stycket skattebetalningslagen (1997:483) inte skall redovisa mervärdesskatt i skattedeklaration, skall ändå göra det, om det inte finns särskilda skäl mot det. Den som omfattas av beslut som meddelats enligt 10 kap. 9 § skall alltid redovisa mervärdesskatt i skattedeklaration.

Hindrar inte. (Av 10:26 skattebetalningslagen framgår att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att skattedeklaration lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Möjlighet till elektroniskt deklarationslämnande finns numera.)

11:1, 1:4a, 1:17, 3:26 a, 3:30 b 2 st, 3:30 f 2 st, 8:17, 9 b:5, 9:8, 11:1, 2, 2a, 4, 5, 5 a, 5 b, 5 c, 6, 8, 9, 13:19, 13:20, 13:23 a, 15:15 a 19:3, 20:1

I detta kapitel föreskrivs om skyldigheten att vid omsättning av

Hindrar inte. (RSV har uttalat att de krav på fakturans innehåll som finns i ML inte kan anses utgöra något hinder för att överföring av fakturor sker på elektronisk väg. Se RSV:s

Ds 2003:29 Finansdepartementet

varor eller tjänster utfärda och lämna uppgifter i faktura eller jämförlig handling. Motsvarande uttryck förekommer på många ställen i mervärdesskattelagen.

handledning för mervärdesskatt 2001, s. 364. Rådet har antagit ett nytt direktiv (2001/115/EG) om ändring av det sjätte mervärdesskattedirektivet i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller mervärdesskatt. Direktivet innebär bl.a. en rätt för den skattskyldige att under vissa förutsättningar tillämpa elektronisk fakturering. Medlemsstaterna skall genomföra direktivet från den 1 januari 2004. Arbetet med detta pågår.

11:10 Innehar överlåtaren en handling som utfärdats enligt 9 § av en tidigare ägare till en investeringsvara och som innehåller uppgifter av betydelse för förvärvarens rätt och skyldighet att jämka, skall en kopia av handlingen överlämnas till förvärvaren.

Hindrar förmodligen (eftersom det talas om en handling, som skall ha utfärdats, samt om en kopia, vilket tyder på att en handling i pappersform åsyftas). Det får övervägas om regeln skall behållas oförändrad eller ändras..

Mervärdesskatteförordning ( 1994:223 )

3 § Riksskatteverket fastställer formulär till blanketter och andra handlingar som behövs för tilllämpningen av mervärdesskattelagen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

4 § Skattemyndigheten skall kostnadsfritt tillhandahålla de blanketter som avses i 3 §.

- ” –

13 § Den som är skattskyldig för Torde hindra. Skriftlig försäkran

Finansdepartementet Ds 2003:29

import av en vara skall på uppmaning av Tullverket lämna en skriftlig försäkran om det ändamål för vilket varan förs in.

torde kräva att handlingen undertecknas. Detta kan hindra elektronisk kommunikation. Detta är en generell fråga.

13 b § Med första bestämmelseort i 7 kap. 8 § 2 st. mervärdesskattelagen (1994:200) förstås den ort som anges i en fraktsedel eller annan transporthandling … Skall varan transporteras till någon annan bestämmelseort skall detta anses känt vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde om en sådan annan ort anges på fraktsedeln eller transporthandlingen.

Hindrar inte. (Fraktsedel eller annan transporthandling har form av elektroniska dokument.)

14 § 1 st. 1 Vid tillämpning av 5 kap. 9 § första stycket 9 mervärdesskattelagen (1994:200) skall, i de fall fråga är om varor som skall medföras av köparen i hans personliga bagage, säljaren i sina räkenskaper ha

1. ett intyg som är utfärdat av en intygsgivare …

Att något skall intygas torde i och för sig inte utgöra hinder; ett intyg torde dock kräva en underskift och detta kan hindra elektronisk kommunikation. Detta är en generell fråga (på vilken lösningen möjligen är elektronisk signatur).

14 a § Om en vara förvärvats i ett annat EG-land av en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land utanför EG och han vid utresa från Sverige för med sig varan till en plats utanför

EG, skall tullkontoret där varan lämnade Sverige på hans begäran intyga utförseln genom en stäm-

Hindrar och kvarstår tills vidare.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

pel på fakturan eller den jämförliga handling som ligger till grund för varuleveransen.

Förordning ( 1994:224 ) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl.

2 § 1 och 3 st. andra meningen.

Ansökan om återbetalning av skatt skall, om inte annat följer av

3 §, göras skriftligen av chefen för beskickningen eller konsulatet eller av den som i Sverige får företräda den internationella organisationen. … Ansökan skall vara åtföljd av en faktura eller en jämförlig handling i original eller kopia. …. Handlingen skall för mervärdesskatt innehålla….

Torde inte hindra inte elektroniska rutiner. Beträffande bestämmelsen i den del den rör uttrycket faktura…; ej hinder mot elektroniska rutiner.

3 § Ansökan om återbetalning av skatt enligt 10 kap. 5 § mervärdesskattelagen (1994:200) skall göras skriftligen av den som är berättigad till återbetalningen. Ansökan skall vara åtföljd av en faktura eller en jämförlig handling i original eller kopia. Handlingen skall innehålla sådana uppgifter …

Torde inte hindra elektroniska rutiner. Beträffande bestämmelsen i den del den rör uttrycket ”faktura…”; ej hinder mot elektroniska rutiner.

4 a § 1 och 2 styckena Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) skall på begäran av en sådan utländsk beskickning m.m. … intyg om befrielse från mervärdesskatt

Torde hindra elektroniska rutiner. Här avses sådant intyg som det föreskrivs om i 3:26a 2 st. ML, se ovan. Det torde alltså vara fråga om en handling i pappersform.

Finansdepartementet Ds 2003:29

och punktskatt. Av intyget skall framgå om organet eller personen skulle haft rätt till återbetalning …. Ett sådant intyg som avses i första stycket skall på begäran utfärdas även för den som … från ett annat EG-land,

Det får övervägas om regeln skall behållas oförändrad eller ändras.

S3

Lag ( 1941:416 ) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL

Förslag: Reglerna om arvs- och gåvoskatt ses över av Egendomsskattekommittén (Fi 2002:06) som skall avsluta sitt arbete senast vid utgången av år 2003. Eftersom kommittén skall göra en övergripande teknisk översyn av lagtexten lämnas inga förslag till åtgärder.

15 § 3 mom. En sådan handling rörande delning av dödsbo, som avses i 1, 1a och 2 mom. skall vid ingivandet vara åtföljd av styrkt avskrift eller kopia. Inges ej……

Hindrar elektroniska rutiner. Handlingarna skall avse avtal som skall undertecknas och de skall utgöra avskrifter eller kopior. En handling kan i och för sig ges in elektroniskt. I detta fall skall den dock vara undertecknad, vilket kan hindra elektronisk kommunikation. För att vara styrkt måste det finnas en namnteckning.

15 a § 3 st. När en sådan handling som avses i första stycket ges in till skattemyndigheten gäller vad som stadgas i 15 § 3 mom.

Hindrar elektroniska rutiner. Handlingarna skall avse avtal som skall undertecknas och de skall utgöra avskrifter eller kopior. En handling kan i och för sig ges in elektroniskt. I detta fall skall den dock vara undertecknad, vilket

Ds 2003:29 Finansdepartementet

kan hindra elektronisk kommunikation. För att vara styrkt måste det finnas en namnteckning.

16 § 3 st. När skifteshandling ges in till skattemyndigheten gäller vad som stadgas i 15 § 3 mom.

AGL.

Hindrar elektroniska rutiner. Skifteshandlingens form styrs av bestämmelserna i ÄB; handlingen skall vara undertecknad vilket torde omöjliggöra elektronisk kommunikation.

17 § 2 st. Anstånd skall bestämmas till högst fyra månader från det bouppteckningen senast skolat vara ingiven. Ställes omedelbart eller, om anstånd redan beviljats, före anståndstiden nöjaktig säkerhet…

Hindrar elektroniska rutiner. Säkerhet kan inte ställas elektroniskt.

17 § 5 st. …säkerheten återställas….

Hindrar elektroniska rutiner. Säkerheten kan inte återställas elektroniskt.

19 § 4 mom. Bouppteckning skall vid ingivandet vara åtföljd av skriftlig uppgift angående i denna paragraf avsett tidigare förvärv eller försäkran att sådant förvärv ej förekommit. Enahanda uppgifter eller försäkran skall lämnas i deklaration angående arvsfallen eller testamenterad egendom.

Hindrar elektroniska rutiner. Krav på skriftlig uppgift och försäkran; i vart fall det senare torde kräva att handlingen undertecknas.

26 § 3 st. Till ledning för värdering av aktier, obligationer….skall företes intyg av bank, mäklare

Hindrar elektroniska rutiner. Ett intyg bör undertecknas av den som utställt det.

Finansdepartementet Ds 2003:29

eller annan sakkunnig.

27 § 2 st. Ansökan skall för att kunna upptagas till prövning vara till regeringen ingiven.

Hindrar elektroniska rutiner. En ansökan bör undertecknas av sökanden eller behörigt ombud.

33 § 3 mom. 2 st. Ansökan om återvinning av skatt efter vad nu sagts görs skriftligen och tas upp av den skattemyndighet, som meddelat beslut i skatteärendet.

Hindrar elektroniska rutiner. En skriftlig ansökan kräver undertecknande.

47 § Deklaration skall avges på heder och samvete….

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på heder och samvete innebär att handlingen skall undertecknas.

47 § femte stycket Deklaration avfattas på blankett… Deklaration skall åtföljas av handlingar….bestyrkt kopia…. handlingen fogas.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på blankett hindrar i och för sig inte elektronisk förmedling. Deklarationen skall dock undertecknas, vilket kan hindra elektronisk förmedling. Kravet på att bifoga handling utesluter inte elektronisk kommunikation medan kravet på bestyrkt kopia kan vara ett hinder eftersom det förutsätter en namnteckning.

49 a § Skriftligt meddelande i två exemplar angående beslut om avstående av arv enligt 24 och 25 §§ lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden skall lämnas till skattemyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlig form och två exemplar. Kravet på skriftlighet hindrar inte elektronisk kommunikation. Exemplar har en svårbedömd innebörd i elektronisk miljö.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

50 § Har någon på livstid innehaft egendom med sådan rätt, som avses i 8 § andra stycket, skall bouppteckning efter honom vara åtföljd av skriftlig uppgift om fullständiga namnet å den, till vilken egendom övergått.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

51 § 2 st. Bevis om det belopp, vartill skatten blivit fastställd, skall tecknas på bouppteckning, tilläggsbouppteckning eller handling som avses i 49 §.

Hindrar elektroniska rutiner. Krav på att vissa uppgifter skriftligen skall antecknas på en papperskopia hindrar förmodligen elektronisk kommunikation. Den registrerade bouppteckningen används i olika sammanhang som legitimationshandling av boet.

51 § 3 st. Har anstånd med fastställande av skatten beviljats enligt 17 §, åligger det dödsboet att tillhandahålla skattemyndigheten utlämnad bouppteckning för sådan anteckning som sägs i föregående stycke.

51 § 4 st. Handling, som anges i andra stycket, skall för anteckning som där avses, tillhandahållas domstol när denna fastställt skatt till högre belopp än förut beräknats.

53 § I de fall domstol fastställt skatt till ett högre belopp än som förut beräknats, skall rätten till skattemyndigheten snarast över-

Handlingen återsänds till skattemyndigheten.

Finansdepartementet Ds 2003:29

sända handling, som tillhandahållits rätten enligt 51 § fjärde stycket .

56 § 2 st. Fråga om eftergift av fastställd skatt tas efter skriftligen gjord framställning upp av den skattemyndighet, som meddelat beslut i skatteärendet.

Hindrar elektroniska rutiner. En framställning bör undertecknas.

59 § 2 st. Ansökan om återvinning av skatt efter vad nu sagts görs skriftligen och tas upp av den skattemyndighet som meddelat beslut i skatteärendet.

Hindrar elektroniska rutiner. En ansökan bör undertecknas.

Förordning ( 1958:563 ) om arvs- och gåvoskatt

8 § 4 st. meddelande lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket.

12 § 4 st. Beslutsförteckningen skall skrivas på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket.

13 § Kontrolluppgift enligt 49 §

AGL skall lämnas på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Kravet på blankett synes inte hindra elektronisk förmedling.

15 § Riksskatteverket fastställer formulär för blanketter för arvsdeklarationer och gåvodeklarationer.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Deklaration kan däremot i dag inte ske elektroniskt.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

Fastighetstaxeringslag ( 1979:1152 )

Fastighetstaxeringsförordning ( 1993:1199 )

Lag ( 1971:171 ) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet

7 kap. 3 § De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelser) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet skall redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

16 kap. 5 § 2 st. Ny taxering i vissa fall får ske endast efter framställning av fastighetsägare.

Hindrar elektroniska rutiner. Framställan torde kräva underskrift i detta fall. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

17 kap. 5 § Skattemyndighet kan överlämna handlingar till konsulent för granskning.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 1 § Åläggande för fastighetsägare att lämna allmän fastighetsdeklaration om inte taxeringsförslag erhållits.

Hindrar elektroniska rutiner. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

18 kap. 1 a § Åläggande för ägare av hyreshus att lämna förenklad fastighetsdeklaration och för övriga att lämna deklaration efter föreläggande.

Hindrar elektroniska rutiner. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

18 kap. 3 § Allmän och förenklad deklaration skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Hindrar elektroniska rutiner. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

Finansdepartementet Ds 2003:29

18 kap 6 § Fastighetsägare är efter föreläggande skyldig att lämna upplysningar skriftligt om inte annat sägs i föreläggandet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 9a § Möjlighet för fastighetsägare att få anstånd med att lämna deklaration.

Hindrar elektroniska rutiner. Anståndsbeslut synes ej kunna sättas upp elektroniskt, jfr 4 kap. 3 § FTF. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

18 kap. 10 § Skyldighet för ägare att i vissa fall göra anmälan om överlåtelse till skattemyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 11 § Kommunala nämnder och länsstyrelse skall lämna uppgifter till skattemyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 12 § Brandförsäkringsanstalt är efter föreläggande skyldig att lämna uppgifter till skattemyndighet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 13 § Hänvisar till 3 kap. 16 § taxeringslagen som säger att andra myndigheter skall lämna uppgifter som man förfogar över till. skattemyndighet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 14 § Föreläggande till uppgiftsskyldig.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 4 kap. 3 § FTF.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

18 kap. 15 § Uppgift på grund av föreläggande skall lämnas inom tid som anges i föreläggandet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 22 § Föreläggande får utfärdas av skattemyndighet eller konsulent.

Får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 4 kap. 3 § FTF.

18 kap. 31 § Länsrättens beslut om besiktning, överlämnade överlämnande av beslutet och delgivning av beslutet.

Hindrar elektroniska rutiner vad gäller beslut Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

18 kap. 32 § Skattemyndighetens anmälan till länsrätt om att besiktning inte längre behövs.

Hindrar elektroniska rutiner.

18 kap. 33 § Länsrättens beslut om att upphäva besiktning när anmälan skett enligt 32 §.

Hindrar elektroniska rutiner. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

18 kap. 40 § Bevis om verkställd besiktning skall utfärdas. överlämnas och delges.

Hindrar elektroniska rutiner. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

18 kap. 42 § Förseningsavgift skall påföras om deklaration inte inkommit i tid eller är bristfällig.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Beslut om förseningsavgift får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 4 kap. 3 § FTF.

Reglerar även att när icke behörigen undertecknad deklaration kommer in i tid och att undertecknande sker efter tid som anges i föreläggande.

Hindrar elektroniska rutiner. Får övervägas i samband med elektronisk deklaration, 2004.

Finansdepartementet Ds 2003:29

18 kap. 46 § Regler om omprövning och överklagande gäller även förseningsavgift. I fråga om debitering och betalning gäller bestämmelser i skattebetalningslagen.

Se till 20 kap. 9, 10§ § och 21 kap 3 , 4, 5 7 §§. Se tidsplan för 20 kap. 9, § och 21 kap 3, 4, 5 7 §§.

20 kap. 1 § Beslut om fastighetstaxering är grundläggande beslut, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Se 20 kap. 2 a § FTL och 4 kap. 3 § FTF.

20 kap. 2 a § Grundläggande beslut får fattas genom ADB i de fall skälen enligt 20 § 1 st. förvaltningslagen får utlämnas.

Se allmänna synpunkter inledningsvis.

20 kap. 5 a § Skattemyndigheten skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta fastighetsägare om innehåll i grundläggande beslut om fastighetstaxering m.m.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

20 kap. 6 § Särskilt beslut om delvärden efter ansökan från fastighetsägare.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Beslut får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 4 kap. 3 § FTF.

20 kap 7 § Skattemyndigheten skall ompröva ett beslut efter begäran eller om skäl finns i övrigt.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Beslut får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 4 kap. 3 § FTF.

20 kap. 9 § Begäran om ompröv-

Hindrar elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ning skall göras skriftligt. Om handlingen getts in till fel skattemyndighet eller allmän förvaltningsdomstol skall handlingen översändas med angivande av vilken dag den inkommit.

Skriftlig begäran torde kräva underskrift i detta fall. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004. RSV föreslår ändring i sin promemoria.

20 kap. 10 § Föreläggande från skattemyndigheten att underteckna handling.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Beslut får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 4 kap. 3 § FTF.

20 kap. 13 § I 2 st. anges att omprövningsbeslut får meddelas viss tid inom vilken deklaration kommit in.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Beslut får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 4 kap. 3 § FTF.

20 kap. 14 § Beslut om eftertaxering.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Beslut får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 4 kap. 3 § FTF.

20 kap 20 § Beslut om taxeringsåtgärder efter domstols beslut.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Beslut får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 4 kap. 3 § FTF.

21 kap. 4 § Skattemyndighetens avvisningsbeslut om överklagande inte kommit in i rätt tid.

Hindrar elektroniska rutiner. Finns ingen bestämmelse som medger att beslutet dokumenteras elektroniskt. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

21 kap. 5 § Skattemyndighetens omprövningsbeslut efter överkla-

Hindrar elektroniska rutiner. Finns ingen bestämmelse som

Finansdepartementet Ds 2003:29

gan. Fastighetsägare , ges vissa fall ges tillfälle till återkalla. Överklagandet skall överlämnas till länsrätt.

medger att beslutet dokumenteras elektroniskt eller att fastighetsägaren får återkalla elektroniskt. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

21 kap. 7 § RSV:s överklagande skall vara skriftligt och ha kommit in inom viss tid.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

26 kap. 1 § Möjlighet att lämna särskild fastighetsdeklaration. Hänvisar till framställningar enligt 16 kap. 4 och 5 §§ om ny taxering.

Hindrar elektroniska rutiner. Deklarationer eller framställningar om ny taxering enligt 16 kap. 4 och 5 §§ kan ej lämnas elektroniskt. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

26 kap. 2 § Föreläggande om att inkomma med särskild fastighetsdeklaration.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 9 kap. 3 § FTF.

26 kap 3 § Hänvisningar till 18 kap. 3, 6, 7, 9, 12, 14, 16, 22, 23, 25, 26, 31, 22, 33, 34och 40 FTL.

26 kap. 4 § Förseningsavgift vid särskild självdeklaration. Ej behörigen undertecknad deklaration kan undertecknas i efterhand.

Även hänvisningar till 18 kap. 46 § FTL.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Se vid 18 kap. Beslut får i en del fall sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 9 kap. 3 § FTF. ej elektroniska rutiner. Beslut får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 9 kap. 3 § FTF.

28 kap. 1 § Hänvisningar till 20 Hindrar ej elektroniska rutiner. 20

Ds 2003:29 Finansdepartementet

kap. 1 2 a 6, 7 9 och 10 §§ FTL. kap. 2a § innebär att grundläggande beslut får fattas genom ADB i de fall skälen enligt 20 § 1 st. förvaltningslagen får utlämnas. Beslut får sättas upp i form av elektroniskt dokument, se 9 kap. 3 § FTF.

29 kap. 1 § Hänvisningar till 21 kap. 3, 4, 5 och 7 §§ FTL.

Se till 21 kap. 3, 4 och 7§ §.

1 kap. 2 § Talas om de riktvärdekartor, tabeller som anges i 7 kap

3 § FTL.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

1 A kap. 1 § Förteckningar över representativa och bortgallrade överlåtelser skall göras.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

1 A kap. 5 § Förteckning över representativa överlåtelser skall göras för varje kommun.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 kap. 2 § Talas om handlingar och hänvisas till 18 kap. 13 § FTL och 3 kap. 16 § taxeringslagen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 1 § Skattemyndigheten skall framställa förteckningar över vissa försäljningar som har ägt rum inom länet (lagfartsuppgifter) som skall överlämnas till lantmäterimyndigheterna och tjänstemän som Lantmäteriverket utsett att biträda skattemyndigheten med riktvärdetabeller, riktvärdekartor

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

och provvärdering.

3 kap. 4 § RSV:s förslag om riktvärde skall tillställas SKM.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 5 § RSV:s förslag om organisatoriska rekommendationer skall tillställas SKM.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 6 § RSV skall fastställa och överlämna rekommendationer enligt 4 och 5 §§.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 7 § Skattemyndighetens rekommendationer skall fastställas och tillställas RSV.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 3 § Beslut enligt 18 kap.

FTL om föreläggande och om förseningsavgift samt beslut enligt 20 kap. FTL får sättas upp i form av elektroniskt dokument.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 kap. 1 och 2 §§ Förvaltningsdomstol skall sända avskrift av beslut om fastighetstaxering samt lämna vissa underrättelser till klagande, fastighetsägare, skattemyndighet och RSV.

Hindrar elektroniska rutiner. Uttrycket avskrift är svårbedömt. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

6 kap. 2 § RSV skall fastställa formulär till blankett och annan handling för fastighetstaxering.

Får, om det är ett hinder, möjligen anpassas när det blir möjligt med elektronisk deklaration. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

6 kap. 4 § Rätt att få ut protokoll eller annan expedition från skattemyndighet eller länsrätt om man vill överklaga.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 6 § Skattemyndighet skall sända uppgifter Statistiska centralbyrån.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 7 § Statistiska centralbyrån skall överlämna sammanställningar till chefen för Finansdepartementet, RSV och Ekonomistyrningsverket

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 2 § RSV skall överlämna rekommendationer till skattemyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 4 § Hänvisar till 2 kap. 6 §

FTF.

Får möjligen anpassas när det blir möjligt med elektronisk deklaration. Övervägas i samband med elektronisk deklaration, 2004.

9 kap. 1 § Skattemyndighet skall lämna annan skattemyndighet skriftlig uppgift om ny taxering.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9 kap. 3 § Beslut enligt 26 kap.

FTL om föreläggande och förseningsavgift samt beslut enligt 28 kap. samma lag får sättas upp med ett elektroniskt dokument.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

10 kap. 1 § Hänvisar till 5 kap. 1 Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

och 2 §§ FTF.

11 kap. 1 § Hänvisar till 6 kap. 2 och 4 §§ FTF.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 kap. 3 § Skattemyndighet skall sända uppgifter till Statistiska

Centralbyrån.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 kap. 4 § Statiska Centralbyrån skall upprätta och överlämna sammanställning till chefen för

Finansdepartementet. RSV och Ekonomistyrningsverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1971:171 ) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet, LSU

4 § Ansökan om särskilt uppskattningsvärde skall göras skriftligen hos skattemyndigheten.

Hindrar elektroniska rutiner. Torde kräva underskrift. Övervägs i samband med elektronisk deklaration, 2004.

5 § Skattemyndigheten upprättar förslag till uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Kupongskattelag ( 1970:624 )

7 § 2 st. Uppgift som avses i första stycket skall avges skriftligen och lämnas till den centrala värdepappersförvararen i samband med begäran om införing i aktieboken eller i förteckning enligt 3 kap. 12 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 3 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (1982:713) samt i övrigt närvärdepappersförvararen begär det av den som avses med infö-

Hindrar elektroniska rutiner. Uppgiften lämnas i form av intyg. Vanligtvis är intyget utfärdat av utländsk myndighet och avser en utländsk aktieägare. Intygsformen samt att uppgiften kommer från utlandet försvårar elektronisk kommunikation. En utdelningsberättigad (dvs. aktieägare) skall till den centrala värdepappersförvararen lämna

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ringen. Ändras förhållande varom uppgift lämnats och som är av betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet enligt denna lag, skall uppgiftslämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till värdepappersförvararen.

uppgift som visar att han inte är skattskyldig vilket innebär att kupongskatt inte skall innehållas. Formkravet bör kvarstå eftersom det rör sig om uppgift från en utländsk myndighet.

7 § 3 st.

Den centrala

värdepappersförvararen skall senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för denne.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Uppgiften lämnas emellertid huvudsakligen till utländska aktieägare, enskilda och bolag. Detta försvårar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

8 § 1 st. En central värdepappersförvarare skall senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna beskattningsmyndigheten uppgift om 1) det sammanlagda beloppet av utbetalade utdelningar för vilka skattskyldighet ej förelegat, 2) storleken av utbetalad utdelning och innehållen kupongskatt för varje skattskyldig, 3) det sammanlagda beloppet av utdelning som ej kunnat utbetalas till följd av bristande uppgifter om den utdelningsberättigade, 4) det sammanlagda beloppet av innehållen kupongskatt.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Uppgiften borde kunna lämnas elektroniskt. Så sker förmodligen redan i dag. Uppgiften är att jämställa med kontrolluppgifter som lämnas till skattemyndigheten.

12 § 1 st. Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10 § andra stycket

Samma som 7, 8 och 11 §§ ovan.

Finansdepartementet Ds 2003:29

första meningen aktiebolagslagen (1975:1385) eller 3 kap. 10 § andra stycket första meningen försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller bestämmelserna i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9-11, 20 samt

22 §§ denna lag om central värdepappersförvarare i stället förvaltaren. Är fråga om utdelning på andel i värdepappersfond gäller bestämmelserna i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9-11, 20 samt 22 §§ denna lag om central värdepappersförvarare i stället förvaringsinstitutet. Uppgift enligt 7 § första stycket skall lämnas på sätt som föreskrivs i 7 § andra stycket i samband med registreringen av andelsinnehavet samt i övrigt när förvaringsinstitutet begär det, av den som registreringen avser enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Fondbolaget är skyldigt att omedelbart lämna förvaringsinstitutet upplysning om förhållande som är av betydelse för frågan om innehållande av kupongskatt. Om utdelning på andel i värdepappersfond inte betalats ut på grund av att andelsägaren inte registrerats skall skatt inte innehållas före utbetalning av utdelning.

12 § 2 st. En central värdepappersförvarare skall vid redovisning

Hindrar ej elektroniska rutiner. Uppgiften borde kunna lämnas

Ds 2003:29 Finansdepartementet

enligt 8 § lämna uppgift till beskattningsmyndigheten om förvaltning enligt 3 kap. 10 § andra stycket första meningen aktiebolagslagen eller 3 kap. 10 § andra stycket första meningen försäkringsrörelselagen.

elektroniskt. Så sker förmodligen redan i dag.

14 § 1 st. Den som för egen eller annans räkning mottar utdelning på aktie i aktiebolag som inte är avstämningsbolag skall till utbetalaren på blankett enligt fastställ formulär besvara frågor till ledning för bedömande om den utdelningsberättigade är skattskyldig. Är ej svaren sådana att därav uppenbarligen framgår att den utdelningsberättigade icke är skattskyldig för utdelningen, skall kupongskatt för utdelningen innehållas vid utbetalningen. Den som utbetalar utdelningen skall teckna erkännande att kupongskatten innehållits och tillställa uppgiftslämnaren erkännandet.

Hindrar elektroniska rutiner. Uppgiften kräver att underskrift lämnat på heder och samvete. Bör ej ändras.

15 – 17 §§

Ytterligare bestämmelser om uppgifter enligt 14 §.

18 § 1 st. Aktiebolag skall inom en månad efter utdelningstillfället sända bestyrkt avskrift av beslutet om utdelning till registreringsmyndigheten som översänder handlingen till beskattningsmyn-

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på att avskriften skall vara bestyrkt torde hindra elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

Finansdepartementet Ds 2003:29

digheten.

21 § 1 st. Om utdelning lämnas i annat än pengar i svenskt mynt och om det enligt 8 eller 15 § föreligger skyldighet att betala in kupongskatt, skall aktiebolaget senast en vecka efter beslutet om utdelning till beskattningsmyndigheten lämna in en bestyrkt uppgift om de utdelade tillgångarnas värde vid utdelningstillfället.

Om det finns anledning anta att värdet är för lågt uppgivet, skall beskattningsmyndigheten hos skattemyndigheten i den region där bolagets styrelse har sitt säte anmärka förhållandet och förete den utredning som står beskattningsmyndigheten till buds för att bedöma värdet. Skattemyndigheten i det län där bolagets styrelse har sitt säte skall värdera de utdelade tillgångarna och meddela beslut med anledning av anmärkningen. Om skattemyndigheten finner att det av bolaget uppgivna värdet bör höjas, skall underrättelse lämnas beskattningsmyndigheten och bolaget med föreläggande för bolaget att inom viss tid betala in felande kupongskatt. Om inbetalningen inte gjorts inom den utsatta tiden, skall bolaget betala dröjsmålsavgift. Därvid skall 19 § andra stycket tillämpas.

Se 18 §.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

27 § 3 st. Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras.

27 § fjärde stycket Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet ej föreligger för honom.

Hindrar elektroniska rutiner. Intyg skall ges in, ofta utfärdade av utländska myndigheter. Kan möjligen ske elektroniskt redan idag. Bör ej ändras.

Kupongskatteförordning ( 1971:49 )

3 § 2 st. I fråga om värdepapperscentralens utbetalning till utländsk förvaltare får kupongskatt innehållas efter den högsta skattesats som gäller enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning med det land där förvaltaren är hemmahörande. Som förutsättning härför gäller dock att förvaltaren skriftligen förbundit sig i förhållande till centralen att…

Hindrar elektroniska rutiner. En skriftlig förbindelse skall finnas från en utländsk förvaltare. Förbindelsen torde inte kunna lämnas elektroniskt. Något hinder finns inte att övriga uppgifter enligt bestämmelsen lämna elektroniskt. Bör ej ändras.

Lag ( 1984:404 ) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, StskL

7 § fjärde stycket Begäran om tillämpning av denna paragraf skall framställas när lagfart eller inskrivning söks. Överlåtare och förvärvare skall därvid skriftligen samt på heder och samvete intyga ….

Hindrar elektroniska rutiner. Att något skall intygas torde ej utgöra något hinder; ett intyg torde dock kräva en underskift och detta hindra elektronisk kommunikation. Att uppgiftslämnandet skall ske på heder och samvete har

Finansdepartementet Ds 2003:29

straffrättslig betydelse. Bör ändras. Förslag: Elektronisk signatur. Att intygandet skall ske på Heder och samvete kan antagligen tas bort utan att det påverkar ansvarsfrågan.

9 § 2 st. Saknas särskilt taxeringsvärde för det i första stycket angivna året görs jämförelsen i stället med det värde som inskrivningsmyndigheten med ledning av intyg av sakkunnig eller annan utredning bedömer att egendomen hade vid tidpunkten för upprättandet av den handling på vilket förvärvet grundas.

Hindrar elektroniska rutiner. Att något skall intygas torde ej utgöra något hinder; ett intyg torde dock kräva en underskift och detta hindra elektronisk kommunikation Bör ändras. Förslag: Elektronisk signatur

32 b § Begäran om tillämpning av reglerna om uppskov i 32 a § skall framställas tidigast när lagfart eller inskrivning söks och senast ett år efter den dag då den skatt som är hänförlig till förvärvet fastställs.

Hindrar elektroniska rutiner. Att framställa en begäran kräver egen underskrift. En begäran om att uppskovsreglerna skall tillämpas kräver skriftlig form. Det är Inget hinder menen sådan begäran skall undertecknas vilket inte fungerar elektroniskt Bör ändras. Förslag: Elektronisk signatur

37 § Beslut om återvinning meddelas av inskrivningsmyndigheten.

Ansökan om återvinning görs skriftligen hos myndigheten inom ett år efter det att förutsättningarna för återvinning har inträtt. Ansökan far dock alltid göras

Hindrar elektroniska rutiner. En begäran om att återvinningsreglerna skall tillämpas kräver skriftlig form. Det är inget hinder men en sådan begäran skall undertecknas vilket inte fungerar elektroniskt.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

inom tre år från dagen för inskrivningsmyndighetens beslut om skattens fastställande.

Bör ändras. Förslag: Elektronisk signatur

38 § Beslut enligt denna lag….

Överklagas…Skrivelsen skall ges in till inskrivningsmyndigheten. Vid överklagande tillämpas…

Hindrar elektroniska rutiner. Ett överklagande kräver skriftlig form. Det är inget problem. Men överklagandet skall undertecknas vilket inte fungerar i elektronisk form. Bör ändras. Förslag: Elektronisk signatur

38 a, 38 b, 39, 39 a, 39 b §§ Samma formulering som i 38 § StskL

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Se ovan

44 § Skattskyldig skall lämna uppgift till inskrivningsmyndigheten om omständighet som anges i 32 a § andra stycket.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Se ovan

Förordning ( 1984:406 ) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Förordningen tar uteslutande sikte på kommunikation från myndigheterna till medborgarna.

4 § Det fastställda skattebeloppet antecknas på expeditionen i ärendet eller på annan handling som tillhandahålls ingivaren i ärendet

Hindrar ej elektroniska rutiner. Inget av uttrycken antecknas och tillhandahålls hindrar elektronisk kommunikation. En anteckning skall väl normalt undertecknas av en tjänsteman. Oklart om detta kan fungera med elektronisk signatur.

8 § 1 st. Betalas inte fastställd Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

skatt inom tre veckor… skall den skattskyldige skriftligen erinras…

Begreppet erinras torde fungera lika bra i en elektronisk miljö som I en pappersmiljö. Men en erinran bör undertecknas av en ansvarig tjänsteman. Se föregående punkt.

8 § 2 st. Om en överrätt fastställer skatt till ett högre belopp …. skall överrätten genast underrätta den skattskyldige….

Hindrar ej elektroniska rutiner. Se föregående punkt.

10 § När överrätten fastställer skatten till ett annat belopp… skall en avskrift av beslutet genast sändas….

Hindrar ej elektroniska rutiner. Se föregående punkt.

S5

Taxeringslagen (1990:324)

3 kap. 5 § Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara skattskyldig att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att uppgifterna i hans självdeklaration är riktiga eller annars för hans taxering.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bestämmelsen hindrar inte att den skattskyldige svarar elektroniskt.

3 kap 11 § 3 st. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt

Hindrar ej elektroniska rutiner. I lagrummets första och andra stycken anges vilka handlingar som skall granskas vid taxeringsrevision. Definitionen syftar till att

Ds 2003:29 Finansdepartementet

medel. likställa handlingar oavsett form.

4 kap. 9 § Vill den skattskyldige begära omprövning av ett beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till skattemyndigheten före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om den skattskyldige gör sannolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett taxeringsbeslut som är till hans nackdel eller skattsedel eller annan handling med uppgift om skattens storlek, får han ändå begära omprövning.

Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom. Har den skattskyldige inom den tid som anges i första eller andra stycket gett in skrivelsen med begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdomstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då handlingen kom in till myndigheten eller domstolen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Skriftlighetskravet i sig hindrar ej elektroniska rutiner. Dock ställer 4 kap. 10 § TL krav på egenhändigt undertecknande.

4 kap. 10 § Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt

Hindrar elektroniska rutiner. Egenhändigt undertecknande hind-

Finansdepartementet Ds 2003:29

undertecknad av den skattskyldige eller hans ombud, får skattemyndigheten utfärda föreläggande om att undertecknande skall ske med påföljd att omprövning annars inte görs.

rar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

5 kap. 5 § 3 st. Har den skattskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling, som inte är behörigen undertecknad eller som inte är i form av ett elektroniskt dokument, tas förseningsavgift ut endast om bristen inte avhjälps inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Formkraven för deklaration möjliggör både elektronisk- och pappersdeklaration. Bestämmelsen är neutral.

6 kap. 3 § Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om taxeringsbeslutet har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och den skattskyldige har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag då den skattskyldige fick del av beslutet. Den skattskyldige får överklaga ett taxeringsbeslut även om det inte gått honom emot.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Skriftlighetskravet i sig hindrar ej elektroniska rutiner. Dock ställer 3 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) (FPL) krav på egenhändigt undertecknande.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

6 kap. 8 § Överklagandet skall vara skriftligt och ha kommit in inom tidsfrist som enligt 4 kap. gäller för beslut om omprövning på initiativ av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades. Överklagas ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering och yrkas ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Skriftlighetskravet i sig hindrar ej elektroniska rutiner. Dock ställer 3 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) (FPL) krav på egenhändigt undertecknande.

Taxeringsförordning ( 1990:1236 )

1 a § Beslut i ett ärende enligt taxeringslagen (1990:324) får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Möjliggör elektronisk hantering

9 § Underrättelse om taxeringsbeslut som innefattar avvikelse från självdeklaration i annat fall än som avses i 10 § eller skönstaxering i avsaknad av självdeklaration samt omprövningsbeslut och beslut om särskild avgift skall undertecknas av den tjänsteman som fattat beslut i ärendet eller, om ärendet avgjorts i skattenämnd, av ordföranden eller föredraganden vid nämndens sammanträde.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras.

Finansdepartementet Ds 2003:29

11 § Underrättelse till den skattskyldige skall sändas i vanligt brev. Är det av betydelse att få bevis för att ett föreläggande eller annan handling kommer den skattskyldige eller annan till handa skall dock delgivning ske. Har vite förelagts skall den som avses med föreläggandet delges detta. Den skattskyldige skall delges ett beslut som meddelas efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och som innebär att den skattskyldige inte får fullt bifall till sin begäran om omprövning eller att skattemyndigheten på eget initiativ omprövar beslut till den skattskyldiges nackdel.

Hindrar elektroniska rutiner. Hinder mot att skicka ett elektroniskt dokument. Bör ändras. Kan tänkas att vanligt brev bör jämställas med elektronisk försändelse

Indrivningsförordning ( 1993:1229 )

2 a § Beslut i en fråga enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument.

Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 § En ansökan om indrivning skall, om inte Riksskatteverket föreskrivit något annat, innehålla uppgift om… Riksskatteverket får efter samråd med sökanden besluta att sådana

Hindrar ej elektroniska rutiner. I 1 st. anges vilket innehåll en ansökan skall ha. Genom andra och tredje styckena öppnas för att lämna uppgifterna i elektronisk form, vilket i praktiken är det vanligaste.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

uppgifter som avses i första stycket får lämnas på medium för automatisk databehandling. Till en ansökan om indrivning skall, utom när den lämnas på medium för automatisk databehandling, bifogas en exekutionstitel eller någon annan handling som kan ligga till grund för indrivningen.

Skattebetalningsförordning ( 1997:750 )

4 § En anmälan för registrering enligt 3 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483) skall göras på blankett enligt fastställt formulär. Anmälan får lämnas i form av ett elektroniskt dokument på det sätt som Riksskatteverket bestämmer.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Blankettkravet hindrar, med hänsyn till bestämmelsen i 2 st., inte en elektronisk anmälan.

9 § En ansökan om F-skattsedel enligt 4 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483) skall göras på blankett enligt fastställt formulär. Ansökan får lämnas i form av ett elektroniskt dokument på det sätt som Riksskatteverket bestämmer.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Blankettkravet hindrar, med hänsyn till bestämmelsen i 2 st., inte en elektronisk anmälan.

26 § a Riksskatteverket skall meddela föreskrifter om när en preliminär självdeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Om det finns särskilda skäl får

Riksskatteverket i enskilda fall medge att preliminär självdeklaration lämnas i form av ett elektro-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bestämmelserna kompletterar 10 kap. 26 § skattebetalningslagen (1997:483) Paragrafen bör utvidgas till att avse även skattedeklaration.

Finansdepartementet Ds 2003:29

niskt dokument.

27 § Beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

28 § Beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) får fattas genom automatisk databehandling om skatten enligt 11 kap. 19 § samma lag bestäms till det högsta av de belopp som har bestämts för den skatten vid någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna eller, när det gäller mervärdesskatt, skall vara noll kronor på grund av att endast överskjutande ingående skatt har bestämts för de tre perioderna. Övriga beslut enligt skattebetalningslagen får fattas genom automatisk databehandling om skälen för beslutet enligt 20 § första stycket 1 förvaltningslagen (1986:223) får utelämnas. Första stycket gäller inte beslut om särskild beräkningsgrund för skatteavdrag eller ändrad beräkning av F-skatt, särskild A-skatt eller skatteavdrag. Beslut om särskild beräkningsgrund för skatteavdrag får dock fattas genom automatisk databehandling om beslutet stämmer överens med motsvarande beslut avseende det föregående inkomståret och om den

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

skattskyldige inte har anmält önskemål om ändrad beräkningsgrund.

34 § Redovisningsräkning över sådana medel som tillkommer kommuner, landsting, registrerade trossamfund eller huvudmän för begravningsverksamheten och som enligt 1 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) faller inom lagens tillämpningsområde skall upprättas för kalenderår. Redovisningsräkning enligt första stycket skall för ett visst år lämnas av skattemyndigheten till vederbörande kommun eller landsting i två exemplar senast den 8 mars följande år. I fråga om medel till registrerade trossamfund och till huvudmän för begravningsverksamheten lämnas räkningen på motsvarande sätt av Riksskatteverket eller den skattemyndighet som

Riksskatteverket bestämmer. Ett exemplar av redovisningsräkningen, försett med intyg om räkningens mottagande, skall återställas till den myndighet som lämnat räkningen. De skattemyndigheter som fått ett sådant exemplar skall senast den 30 april sända exemplaret till Riksskatteverket.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen reglerar ett redovisningsförfarande mellan staten samt kommuner, landsting, trossamfund och huvudmän för begravningsverksamheten. Undertecknande hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

44 § Om inbetalning av skatt görs med en annan blankett än som

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

avses i 64 § första stycket skall på inbetalningshandlingen anges…

63 § En underrättelse till den skattskyldige skall sändas i vanligt brev. Om det är av betydelse att få bevis för att en handling kommer den skattskyldige eller annan till handa skall dock delgivning ske. Om vite har förelagts skall den som avses med föreläggandet delges detta. Beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som meddelas efter den 30 juni sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut och som innebär antingen att den skattskyldige inte får fullt bifall till sin begäran om omprövning eller att skattemyndigheten på eget initiativ omprövat beslut till den skattskyldiges nackdel skall delges denne.

Hindrar elektroniska rutiner. Hinder mot att skicka underrättelse i ett elektroniskt dokument. Bör ej ändras. Det är dock tänkbart att komplettera bestämmelsen på så sätt att elektronisk kommunikation tillåts om den skattskyldige medgett detta.

64 § Riksskatteverket fastställer formulär till blanketter som behövs för tillämpningen av skattebetalningslagen (1997:483). Blanketter, till vilka Riksskatteverket har fastställt formulär, skall kostnadsfritt tillhandahållas hos skattemyndigheten. Skattemyndigheten får ordna så att blanketter också tillhandahålls hos andra statliga eller kommunala

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bestämmelserna i sig hindrar inte elektronisk kommunikation. Däremot hindras sådan kommunikation i de fall där ett användande av viss blankett är enda alternativet vid en kommunikation mellan skattskyldig och myndighet.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

organ eller på annat lämpligt sätt.

Förordning ( 1958:401 ) om skyldighet för skattemyndighet att lämna underrättelse om fransk medborgares dödsfall, m.m.

Kungl. Maj:t har, i anledning av konsularkonventionen den 5 mars 1955 med Franska Republiken, funnit gott förordna som följer. Skattemyndighet, som på grund av anmälan eller eljest fått kännedom om att fransk medborgare avlidit här i riket, har att omedelbart skriftligen underrätta chefen för franska ambassadens konsulatavdelning, adress Narvavägen 28, Stockholm, om dödsfallet.

Hindrar elektroniska rutiner. Får ej ändras.

Lag ( 1982:188 ) om preskription av skattefordringar m.m.

6 § Får den som svarar för betalning av en fordran helt eller delvis uppskov med betalningen enligt kronofogdemyndighetens skriftliga medgivande, preskriberas fordringen såvitt gäller honom tidigast vid utgången av det kalenderår då betalningen skall vara fullgjord enligt medgivandet. Fordringen preskriberas härigenom dock inte senare än tio år efter utgången av det kalenderår då preskription annars skulle inträda enligt 3 §.

Hindrar elektroniska rutiner. Preskriptionstidpunkten påverkas av ett medgivande av uppskov bara om medgivandet är skriftligt. P reskriptionstidpunkten bör bara kunna påverkas av ett medgivande om uppskov när detta är tydligt dokumenterat. Detta skulle visserligen kunna ske även elektroniskt, men det måste kunna styrkas att den som svarar för betalningen har fått del av medgivandet och accepterat villkoren. Bör ej ändras.

Utsökningsförordning ( 1981:981 )

2 kap. 7 § Den som begär försäljning av egendom, som enligt 4 kap. 27 § utsökningsbalken skall anses

Hindrar elektroniska rutiner. Det skulle vara möjligt att avstå från att exekutionstiteln skall ges

Finansdepartementet Ds 2003:29

utmätt, skall inge exekutionstiteln med lagakraftbevis samt, i förekommande fall, fordringsbevis och pantbrev eller annan inteckningshandling. Handlingarna skall inges i original. Något pantbrev behöver dock inte ges in när det är fråga om datapantbrev och sökanden är registrerad som pantbrevshavare i pantbrevsregistret.

in, när denna är ett utslag I mål om betalningsföreläggande. Däremot är det svårt att komma ifrån kravet vad gäller fordringsbevis och konventionella pantbrev. Den exekutiva försäljningen gäller inte sällan stora värden och det är viktigt att dokumentationen är tillförlitlig. Bör inte ändras, utom möjligen i det avseende som antytts ovan.

3 kap. 7 § Om sökanden inte kallas till förhör med svaranden, skall han underrättas om tid och plats för förhöret och om att han har rätt att närvara vid förhöret. Sådan underrättelse behövs dock inte, om underrättelsen skulle medföra att förhöret måste uppskjutas eller om annan särskild anledning föreligger. … Underrättelse enligt denna paragraf skall sändas med posten eller lämnas på något annat lämpligt sätt.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

3 kap. 9 § Ett föreläggande av vite enligt 2 kap. 15 § första stycket utsökningsbalken skall ske skriftligen. Föreläggandet skall delges.

Hindrar inte elektroniska rutiner bortsett från kravet på delgivning. Med hänsyn till påföljden är det tydligt att föreläggandet måste delges. Bör inte ändras

3 kap. 11 § I protokollet skall anges

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

1. förrättningsmannen, tid och plats för förrättningen och förrättningens ändamål,

2. vittne och särskilt tillkallad sakkunnig,

3. parterna och deras ombud eller biträden samt, vid annan förrättning än exekutiv försäljning, uppgift om vilka av dem som är närvarande,

4. när förrättningsmannen har berett sig tillträde till någons bostad i innehavarens frånvaro, uppgift om anledningen till det, 5. den verkställighet som ansökningen avser och exekutionstiteln,

6. yttranden och upplysningar som lämnas i målet och bevis som förebringas,

7. kronofogdemyndighetens beslut och åtgärder,

8. vad som i övrigt förekommer vid förrättningen, om det kan antas ha betydelse. Om de uppgifter som avses i första stycket 6-8 har tagits upp i en inlaga eller annan handling i akten, behöver i protokollet endast hänvisas till handlingen. I 6, 9-13, 15, 16 och 18 kap. finns bestämmelser om att protokoll vid vissa förrättningar skall innehålla ytterligare uppgifter.

3 kap. 12 § Protokollet skall om det är möjligt sättas upp efter hand

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

som förrättningen fortgår. Om det inte kan ske, skall minnesanteckningar föras och protokollet sättas upp snarast möjligt sedan förrättningen har avslutats. I stället för minnesanteckningar får upptagning på fonetisk väg användas. Protokoll som inte sätts upp i form av ett elektroniskt dokument skall undertecknas av förrättningsmannen.

3 kap. 14 § Vid förhör skall protokoll föras. I protokollet skall anges

1. den som förhöret avser,

2. uppgifter av betydelse som lämnas vid förhöret,

3. bekräftelse på heder och samvete av lämnade uppgifter,

4. beslut om ersättning till tredje man som har hörts,

5. förordnande att uppgift inte får röjas obehörigen. I övrigt gäller 11 och 12 §§ i tilllämpliga delar.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

3 kap. 15 § Beslut, som inte tas in i protokoll, skall antecknas på handling i målet eller på annat lämpligt sätt. Beslut och protokoll får sättas upp i form av ett elektroniskt dokument. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och utställare kan verifieras genom

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ett visst tekniskt förfarande.

4 kap. 4 § Underrättelser, anmaningar och andra meddelanden från kronofogdemyndigheten får lämnas muntligen, när skriftlig form inte är föreskriven. Används skriftlig form och är det inte föreskrivet hur handlingen skall överbringas, får den sändas med posten eller lämnas på annat lämpligt sätt. Delgivning skall dock ske även i andra fall än då det är särskilt föreskrivet, om det är av betydelse för det fortsatta förfarandet. Meddelanden som lämnas muntligen skall följas av en skriftlig bekräftelse, om tiden medger det och en sådan bekräftelse kan antas ha betydelse för mottagaren.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

4 kap. 5 § Underrättelser och andra meddelanden från kronofogdemyndigheten som överbringas till sakägare som vistas utomlands eller till utländska myndigheter skall vara avfattade på ett språk som mottagaren kan antas förstå. För översättning av sådana handlingar kan biträde erhållas hos Utrikesdepartementet. När en handling skall delges utomlands, skall mottagaren avkrävas skriftligt erkännande att han har fått handlingen. Detta kan ske genom att rekommenderad

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras

Finansdepartementet Ds 2003:29

delse med mottagningsbevis eller särskild blankett för erkännande används.

5 kap. 3 § När svaranden enligt 3 kap. 15 § utsökningsbalken bereds tillfälle att yttra sig över en ansökan om verkställighet av skiljedom, skall det ske skriftligen. Handlingen skall delges.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

6 kap. 1 § Underrättelser enligt 4 kap. 12 § utsökningsbalken skall lämnas enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket. Underrättelserna får lämnas muntligen, om det är lämpligare. De skall då ha samma innehåll som om de lämnats enligt formulär. Underrättelsen skall delges gäldenären, om målets beskaffenhet kräver det. Detta gäller dock inte, om det är känt att han inte kan anträffas. Vid verkställighet som avser återbetalning enligt 21 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd behöver underrättelse enligt första stycket bara lämnas en gång för varje gäldenär och kalenderår.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning Bör inte ändras.

6 kap. 4 § Innan en gäldenär enligt 4 kap. 14 § tredje stycket utsökningsbalken inför kronofogdemyndigheten på heder och samvete bekräftar uppgifter om sina till-

Hindrar i sig inte elektroniska rutiner. Att förteckningen skall vara undertecknad ligger i sakens natur. Bör inte ändras.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

gångar, skall myndigheten erinra gäldenären om påföljden av osanna eller ofullständiga uppgifter. När bekräftelsen görs i en förteckning som avses i andra stycket i nämnda paragraf, skall motsvarande upplysning lämnas i formuläret till förteckningen.

6 kap. 8 § I protokoll vid en utmätningsförrättning skall, utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 11 §, anges

1. den som är närvarande efter anmodan enligt 3 § andra stycket,

2. fordringsbeloppet till kapital, ränta och rättegångskostnader samt beräknade förrättningskostnader, dock att räntan får anges med ett uppskattat belopp om det är tillräckligt för förrättningens genomförande,

3. särskild förmånsrätt med vilken sökandens fordran är förenad, 4.utmätt egendom och, beträffande lös egendom, dess värde,

5. handlingar som tas i förvar av kronofogdemyndigheten,

6. om 5 kap. 4 § utsökningsbalken har tillämpats. När egendom har undantagits från utmätning enligt 5 kap. utsökningsbalken eller särskild föreskrift skall anledningen anges, om inte saken är uppenbar eller annan egendom som utmäts kan antas

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

täcka sökandens fordran och förrättningskostnaderna. Om de uppgifter som avses i första stycket 2-4 har tagits upp i en inlaga eller annan handling i målet, behöver i protokollet endast hänvisas till handlingen.

6 kap. 9 § Gäldenären skall skriftligen underrättas om beslut om utmätning. I underrättelsen skall gäldenären erinras om att han inte utan kronofogde myndighetens medgivande får till skada för sökanden förfoga över den utmätta egendomen genom överlåtelse eller på annat sätt samt att en överträdelse av förbudet kan medföra påföljd enligt 17 kap. 13 § brottsbalken. Underrättelsen skall lämnas enligt formulär som fastställs av

Riksskatteverket. En underrättelse om beslut om utmätning skall delges, såvida det inte är känt att gäldenären inte kan anträffas. Underrättelse om utmätning av fordran på överskjutande belopp som återbetalas enligt 18 kap. skattebetalningslagen (1997:483) behöver dock inte delges. Underrättelse om beslut om utmätning behöver inte heller delges, om värdet av det utmätta inte motiverar kostnaderna för delgivning. …

Hindrar elektroniska rutiner. Med hänsyn till rättsverkningarna måste det vara väl dokumenterat att gäldenären underrättats. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

6 kap. 11 § Förbud och underrättelser som meddelas enligt 6 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket och andra stycket andra meningen,

7 § andra stycket och 14 § eller 9 kap. 15 § andra stycket eller 16 §utsökningsbalken skall ske skriftligen och delges den som förbudet eller underrättelsen avser.

Hindrar inte elektroniska rutiner bortsett från kravet på delgivning. Bör ej ändras.

6 kap. 12 § När en åtgärd har vidtagits enligt 6 kap. 12 § utsökningsbalken, skall gäldenären underrättas. Underrättelsen skall delges, om det inte är känt att gäldenären inte kan anträffas.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

6 kap. 14 § När sakägarna enligt 8 kap. 8 § första stycket andra meningen utsökningsbalken bereds tillfälle att yttra sig över ett yrkande att hela egendomen skall säljas, skall yrkandet delges med föreläggande för mottagaren att yttra sig inom viss tid. Beslut i en fråga som avses i första stycket skall delges den eller de sakägare som beslutet har gått emot.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

6 kap. 15 § Har ett pantbrev utmätts, skall sökanden underrättas om beslutet. Detsamma gäller när ett skuldebrev som är intecknat i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg har utmätts hos den inteck-

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

Finansdepartementet Ds 2003:29

nade egendomens ägare. Beslutar kronofogdemyndigheten att den intecknade egendomen skall tas i anspråk, skall gäldenären underrättas. Underrättelsen skall delges, om det inte är känt att gäldenären inte kan anträffas.

6 kap. 16 § Kan det antas att utmätt egendom tillhör någon annan än gäldenären eller att utmätningen på annat sätt har gjort intrång i tredje mans rätt, skall denne skriftligen underrättas om utmätningen och om vad han skall iaktta, om han vill erhålla rättelse enligt 4 kap. 33 § utsökningsbalken eller överklaga utmätningsbeslutet.

Hindrar inte elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

6 kap. 19 § första och sjätte styckena: Kronofogdemyndigheten skall genast underrätta Sjöfartsverket eller motsvarande utländska myndighet, när… Underrättelser enligt denna paragraf skall göras genom telefon eller på annat sätt genom telebefordringsföretag. En sådan underrättelse skall följas av skriftlig bekräftelse.

Hindrar inte elektroniska rutiner..

6 kap. 21 § första och fjärde styckena: Kronofogdemyndigheten skall genast underrätta inskrivningsmyndigheten, när…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

Har domstol eller kronofogdemyndighet fastställt att en förfallen fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i fast egendom, skall kronofogdemyndigheten underrätta inskrivningsmyndigheten, om försäljning inte begärts inom två månader från det att beslutet eller utslaget vann laga kraft eller sökanden skriftligen till kronofogdemyndigheten anmält att han inte kommer att begära försäljning.

7 kap. 15 § Arbetsgivaren skall vid varje lönetillfälle lämna gäldenären skriftlig uppgift om det belopp som har innehållits av lönen.

Hindrar elektroniska rutiner. Det får dock anses naturligt att gäldenären får vetskap om detta på samma sätt som t.ex. skatteavdrag. Bör ej ändras.

8 kap. 16 § Anbud skall avges skriftligen, om inte kronofogdemyndigheten bestämmer annat.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

9 kap. 8 § Om det i samband med en auktion finns anledning att räkna med att det finns okända borgenärer som har rätt till betalning ur egendomen, skall vid kungörelsen om auktionen sådana borgenärer uppmanas att senast vid auktionen anmäla sina fordringar hos kronofogdemyndigheten. I kungörelsen skall anges att egendomen säljs i det skick som den befinner sig vid auktionstillfället.

Hindrar i sig inte elektroniska rutiner. Ev. hinder ligger i kungörandebestämmelserna. Bör inte ändras.

Finansdepartementet Ds 2003:29

9 kap. 9 § Kungörelsen om en auktion skall föras in i en eller flera ortstidningar enligt vad kronofogdemyndigheten bestämmer. Införandet skall ske minst en vecka före auktionsdagen, om inte särskilda skäl föranleder annat. Auktionen bör även kungöras i en eller flera riks- eller facktidningar eller i annan form, om det är lämpligt med hänsyn till egendomens beskaffenhet eller någon annan omständighet. Avser försäljningen annat fartyg än registrerat skepp, gods i fartyg, luftfartyg som inte är registrerat eller gods i luftfartyg, skall kungörelsen minst två veckor före auktionsdagen även införas i Post- och

Inrikes Tidningar, såvida det inte är uppenbart att egendomen inte häftar för sjöpanträtt eller luftpanträtt.

Jfr 9 kap. 8 §

9 kap. 11 § Har auktionen inte blivit utlyst så som anges i 9 kap. 2 § utsökningsbalken och 8-10 §§ i detta kapitel, skall den inställas och ny tid sättas ut, om bristen är väsentlig och inte kan avhjälpas på annat sätt. Inställs auktionen sedan den har kungjorts, skall meddelande om inställandet kungöras, om det behövs. Kungörandet skall ske i den

Jfr 9 kap. 8 § m.fl.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

eller de ortstidningar som kronofogdemyndigheten bestämmer och, om det är ändamålsenligt, även på annat sätt. Meddelande om att auktionen har inställts skall sändas till de sakägare som har underrättats särskilt, om det kan antas att meddelandet når dem före den utsatta tiden för auktionen.

9 kap. 12 a § Sedan försäljningen av en bostadsrätt har vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats, skall kronofogdemyndigheten utfärda en köpehandling.

Hindrar i sig inte elektroniska rutiner. Köparen torde vara mest betjänt av en konventionell handling. Bör inte ändras.

9 kap. 18 § Över försäljning under hand skall upprättas en skriftlig handling, om anstånd lämnas med betalningen eller något annat särskilt skäl föranleder det. Handlingen skall innehålla uppgift om

1. köparens namn och postadress,

2. den egendom som försäljningen avser,

3. tid och plats för egendomens avlämnande,

4. köpeskillingen och, om anstånd lämnas med betalningen, handpenningen och den tid inom vilken full betalning skall ske,

5. andra villkor för försäljningen. I handlingen skall också anges att egendomen säljs i det skick som den befinner sig i vid försäljnings-

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

tillfället. I fråga om försäljning under hand av bostadsrätter tillämpas vad som sägs i 12 a §.

10 kap. 4 § Kungörelsen om en auktion skall föras in i Post- och

Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som kronofogdemyndigheten bestämmer. Införandet skall ske minst tre veckor före auktionsdagen, om inte särskilda skäl föranleder annat. Kungörelsen skall också anslås i kronofogdemyndighetens lokaler. Omedelbart före auktionen kan en kortfattad erinran om denna med hänvisning till kungörelsen föras in i den eller de tidningar som kronofogdemyndigheten bestämmer.

Jfr 9 kap. 8 § m.fl.

10 kap. 7 § Inställs en auktion sedan den har kungjorts, skall meddelande om inställandet om möjligt kungöras. Kungörande skall ske i den eller de ortstidningar som kronofogdemyndigheten bestämmer och, om det är ändamålsenligt, även på annat sätt. Meddelandet skall också anslås i kronofogdemyndighetens lokaler. Meddelande om att auktionen har inställts skall sändas till de sakägare som har underrättats särskilt, om det kan antas att meddelandet

Jfr 9 kap. 8 § m.fl.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

når dem före den utsatta tiden för auktionen. I fråga om ett skepp eller skeppsbygge som är infört i utländskt register skall meddelande sändas även till registermyndigheten.

10 kap. 11 § Sedan försäljning av egendomen har vunnit laga kraft och köparen har fullgjort sin betalningsskyldighet enligt 10 kap. 16 § fjärde stycket utsökningsbalken, skall kronofogdemyndigheten utfärda köpehandling.

Jfr 9 kap. 12 a §

12 kap. 8 § Förbud att upplåta rättighet som meddelas enligt 12 kap. 6 § andra stycket andra meningen utsökningsbalken skall delges ägaren. Innan en fråga om undantag enligt 12 kap. 6 § tredje stycket utsökningsbalken avgörs skall sökanden få tillfälle att yttra sig.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

12 kap. 15 § Utöver vad som föreskrivs i 12 kap. 20 § utsökningsbalken skall kungörelsen om en auktion innehålla upplysningar rörande fastigheten som kan antas vara av betydelse, såsom upplysningar om fastighetens belägenhet, areal, bebyggelse och taxeringsvärde, det värde som har åsatts vid värderingen samt den plats där beskrivningen hålls tillgänglig. Besväras fastig-

Jfr 9 kap. 8 § m.fl.

Finansdepartementet Ds 2003:29

heten av inteckning som ursprungligen har beviljats i en fastighet med annan registerbeteckning, skall kungörelsen även innehålla uppgift om varje tidigare registerbeteckning på den eller de fastigheter i vilka inteckningen har gällt. Uppgift skall dock inte lämnas om beteckningen på fastigheter från vilka inteckningen har avlyfts eller på avstyckningar. I kungörelsen skall anges att fastigheten säljs i det skick som den befinner sig i vid auktionstillfället.

12 kap. 16 § Kungörelsen om en auktion skall föras in i Post- och

Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som kronofogdemyndigheten bestämmer. Införandet skall ske minst tre veckor före auktionsdagen, om inte särskilda skäl föranleder annat. Kungörelsen skall också anslås i kronofogdemyndighetens lokaler. Omedelbart före auktionen kan en kortfattad erinran om denna med hänvisning till kungörelsen föras in i den eller de tidningar som kronofogdemyndigheten bestämmer.

Jfr 9 kap. 8 § m.fl.

12 kap. 19 § Inställs en auktion sedan den har kungjorts, skall meddelande om inställandet om möjligt kungöras. Kungörande skall ske i den eller de ortstidningar

Jfr 9 kap. 8 § m.fl.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

som kronofogdemyndigheten bestämmer och, om det är ändamålsenligt, även på annat sätt. Meddelandet skall också anslås i kronofogdemyndighetens lokaler. Meddelande om att auktionen har inställts skall sändas till de sakägare som har underrättats särskilt, om det kan antas att meddelandet når dem före den utsatta tiden för auktionen.

12 kap. 22 § När en fastighetsägare enligt 12 kap. 49 § andra stycket andra meningen utsökningsbalken bereds tillfälle att yttra sig över ett yrkande om indragning av gemensamt intecknad fastighet, skall yrkandet delges med föreläggande för honom att yttra sig inom viss tid. Beslut i en fråga som avses i första stycket skall delges den som har yrkat indragning och fastighetens ägare, om beslutet har gått dem emot.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

12 kap. 30 § I samband med att ett uppdrag enligt 29 § lämnas, skall kronofogdemyndigheten träffa avtal om ersättningen med den som får uppdraget. Denne skall därvid åläggas att följa de föreskrifter om köpevillkoren som kronofogdemyndigheten meddelar i ett förslag till köpehandling eller på något annat sätt.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

12 kap. 31 § Sådan köpehandling som avses i 12 kap. 60 § andra stycket utsökningsbalken skall först skrivas under av köparen och sedan av kronofogdemyndigheten.

I handlingen skall anges att fastigheten säljs i det skick som den befinner sig i vid försäljningstillfället. När köpehandlingen har skrivits under av kronofogdemyndigheten och köparen, skall myndigheten genast underrätta sakägarna om försäljningen. En sådan underrättelse skall innehålla uppgift om vad den som vill överklaga försäljningen har att iaktta.

Hindrar elektroniska rutiner. Med hänsyn till handlingens betydelse är det naturligt att den bör vara underskriven. Bör inte ändras.

13 kap. 6 § När ett fördelningssammanträde kungörs enligt 13 kap. 4 § andra stycket utsökningsbalken skall, om det finns anledning med hänsyn till okända borgenärer som har rätt till betalning ur medlen, sådana borgenärer i kungörelsen uppmanas att anmäla sina fordringar hos kronofogdemyndigheten senast vid sammanträdet. Kungörelsen skall föras in i den eller de ortstidningar som kronofogdemyndigheten bestämmer.

Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna får dock kungörandet ske på något annat sätt. Om särskilda skäl föreligger, skall kungörelsen föras in i Post- och Inri-

Jfr 9 kap. 8 § m.fl.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

kes Tidningar. Kungörandet skall ske minst två veckor före sammanträdet.

13 kap. 12 § Om egendom, i vilken företagshypotek gäller, har sålts och betalning utfallit på ett företagshypoteksbrevs belopp, skall kronofogdemyndigheten så snart beslutet om fördelning eller, om fördelning inte har skett, beslutet om utbetalning har vunnit laga kraft sända avskrift av beslutet till inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning. Detsamma gäller när en utmätt fordran, i vilken företagshypotek gäller, har drivits in av kronofogdemyndigheten.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

13 kap. 15 § När försäljningen av ett registrerat skepp eller registrerat skeppsbygge har vunnit laga kraft och sammanträde för fördelning av köpeskillingen har hållits, skall kronofogdemyndigheten genast sända en avskrift av protokollet vid fördelningssammanträdet till sjöfartsregistret eller motsvarande utländska myndighet. Har vid en fördelning i fall som avses i 13 kap. 12 § första stycket utsökningsbalken betalning utfallit på ett pantbrevs belopp, skall kronofogdemyndigheten så snart fördelningen har vunnit laga kraft sända en avskrift av protokollet vid

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

fördelningssammanträdet till sjöfartsregistret eller motsvarande utländska myndighet. Om en sakägarförteckning har funnits tillgänglig vid fördelningen, skall en avskrift av denna fogas till avskriften av protokollet.

13 kap. 21 § När betalning har utfallit på en fordran skall kronofogdemyndigheten, om fordringen grundas på en handling vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning, göra anteckning om betalningen på handlingen. Detsamma gäller, när ett annat skriftligt fordringsbevis företes. Handlingen skall lämnas till gäldenären, om fordringen har infriats helt, och i annat fall till borgenären. Har en överenskommelse om avräkning på köpeskillingen för egendom som avses i 10 eller 11 kap. utsökningsbalken eller för fastighet träffats mellan köparen och en borgenär, skall kronofogdemyndigheten göra anteckning om överenskommelsen på sådan handling som avses i första stycket.

I fråga om en fastighet skall också anges i vad mån avräkningen enligt 12 kap. 45 § tredje stycket utsökningsbalken har medfört ändring i fråga om betalningsskyldigheten.

Hindrar i sig inte elektroniska rutiner.

13 kap. 17 § När ett fördelnings- Jfr 9 kap. 8 § m.fl.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

sammanträde i mål om utmätning av fastighet kungörs utan samband med kungörande av auktion, skall kungörelsen, om fastigheten besväras av inteckning som ursprungligen har beviljats i en fastighet med annan registerbeteckning, innehålla uppgift om varje tidigare registerbeteckning på den eller de fastigheter i vilka inteckningen har gällt. Uppgift skall dock inte lämnas om beteckningen på fastigheter från vilka inteckningen har avlyfts eller på avstyckningar.

15 kap. 4 § Har ett registrerat skepp eller registrerat skeppsbygge, andel i sådan egendom eller villkorlig äganderätt till egendomen eller till andel däri belagts med kvarstad, skall kronofogdemyndigheten genast underrätta sjöfartsregistret eller motsvarande utländska myndighet. I fråga om ett svenskt skepp eller skepp under byggnad i

Sverige skall sjöfartsregistret underrättas, även om skeppet eller skeppsbygget inte är registrerat. I underrättelsen anges om möjligt skeppets eller skeppsbyggets registerbeteckning och, i fråga om skepp, dess namn och hemort. I underrättelsen anges även den fordran för vilken kvarstad har skett. Har kvarstad på egendom som

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

avses i första stycket upphävts, skall kronofogdemyndigheten genast underrätta sjöfartsregistret eller motsvarande utländska myndighet. Underrättelser enligt denna paragraf skall göras genom telefon eller på annat sätt genom telebefordringsföretag. Underrättelsen skall följas av skriftlig bekräftelse.

16 kap. 5 § Underrättelser enligt 16 kap. 8 § första stycket utsökningsbalken skall delges, om frågans beskaffenhet kräver det.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

16 kap. 7 § Svaranden skall skriftligen underrättas om verkställd avhysning, om han inte var närvarande vid förrättningen. Om skäl föreligger, skall också tredje man som berörs av avhysningen underrättas. Underrättelser enligt första stycket skall delges, om det är ändamålsenligt.

Hindrar inte elektroniska rutiner bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

16 kap. 8 § Underrättelser enligt 16 kap. 11 § utsökningsbalken skall delges, om målets beskaffenhet kräver det.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

16 kap. 10 § Svaranden skall skriftligen underrättas när den sökta verkställigheten har ägt rum, om han inte var närvarande vid förrätt-

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ningen. Underrättelsen skall delges, om frågans beskaffenhet kräver det.

17 kap. 2 § Ett beslut av kronofogdemyndigheten om att avvisa ett överklagande skall delges klaganden.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning. Bör inte ändras.

18 kap. 7 § Beträffande andra mål och ärenden hos kronofogdemyndigheten gäller i tillämpliga delar 1 kap. 4 och 5 §§ och 2-4 och 17 kap. om inte annat följer av särskilda föreskrifter. I sådana mål och ärenden får ansökan göras muntligen, om skriftlig form inte är föreskriven. En ansökningshandling skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller hans ombud.

Hindrar elektroniska rutiner. Med hänsyn till rättsverkningarna är kravet på underskrift befogat. Masshantering torde inte vara aktuell. Bör inte ändras.

Förordning ( 1990:1293 ) med instruktion för skatteförvaltningen

3 kap. 2 § Skattemyndigheten skall bestyrka skriftlig uppgift om sökandens ekonomiska förhållanden vid ansökan om fri rättshjälp hos

Europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör inte ändras.

Förordning ( 1991:1339 ) om betalningsföreläggande och handräckning

6 § Undantag från kravet på skriftlig ansökan enligt 9 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning får medges av Riksskatteverket.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

12 § Ett föreläggande enligt 25 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning skall innehålla, förutom vad som anges i 25-27 §§ samma lag, upplysning om svarandens skyldighet enligt 32 § samma lag, upplysning om förenklad delgivning enligt 3 b § första stycket delgivningslagen (1970:428) samt de ytterligare upplysningar som Riksskatteverket föreskriver.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

15 § Skriftliga ansökningar och yttranden från parterna i målet skall föras samman till en akt. Delgivningsbevis skall föras samman för sig eller föras till akten.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

16 § Om ett mål skall överlämnas till en tingsrätt eller en annan myndighet med stöd av 36 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning eller efter ansökan om återvinning, skall kronofogdemyndigheten lämna över alla handlingar i målet inklusive delgivningsbevis. Vid behov skall kronofogdemyndigheten därvid ur registret för betalningsföreläggande och handräckning ta fram utskrift av ansökan, förelägganden, beslut, utslag, dagbok och andra uppgifter som kan vara av betydelse för den fortsatta handläggning-

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

en. Handlingarna skall sedan ingå i den mottagande myndighetens akt. Första stycket gäller även när ett utslag överklagas till tingsrätten.

Förordning ( 1978:881 ) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter

11 § Riksskatteverket fastställer formulär till blanketter för mål och ärenden om betalningssäkring.

Hindrar i sig inte elektroniska rutiner.

Folkbokföringslagen (1991:481)

23 § Anmälan enligt denna lag skall göras skriftligen, om inte annat anges. Om det finns särskilda skäl får skattemyndigheten begära att anmälan eller uppgift skall lämnas vid personlig inställelse.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

31 § 1 st. Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt denna lag, får skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av hans folkbokföring.

Skattemyndigheten får även i annat fall förelägga en person att lämna uppgifter som behövs för kontroll av bosättningen enligt denna lag. I föreläggandet skall anges vilka uppgifter som skall lämnas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Folkbokföringsförordning ( 1991:749 )

6 § En begäran om tilldelning av Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

samordningsnummer skall vara skriftlig. Den skall innehålla tillgängliga uppgifter om den enskildes namn, kön, födelsetid, födelseort och medborgarskap. En begäran skall vidare innehålla uppgift om vilka handlingar som legat till grund för identifiering.

Lag ( 1991:483 ) om fingerade personuppgifter

8 § Om den som har fått medgivande att använda fingerade personuppgifter skriftligen anmäler hos Rikspolisstyrelsen att medgivandet inte längre behövs, skall detta efter beslut av Rikspolisstyrelsen upphöra att gälla.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1998:189 ) om förhandsbesked i skattefrågor

7 § En ansökan om förhandsbesked skall vara skriftlig. I ansökan skall sökanden lämna de uppgifter som behövs för att förhandsbesked skall kunna lämnas.

Skriftlighetskravet hindrar inte elektronisk kommunikation

14 § Om ansökan inte omedelbart avvisas skall Skatterättsnämnden ge motparten tillfälle att yttra sig skriftligen.

Skatterättsnämnden

kan bereda parterna tillfälle att muntligen lämna upplysningar inför nämnden.

Skriftlighetskravet Hindrar inte elektronisk kommunikation

Skattebrottslag ( 1971:69 )

14 § Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt 3 eller 5-8 §§ ådömas, om

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Delgivning har betydelse för om påföljd får ådö-

Ds 2003:29 Finansdepartementet

den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet. Har vid brott som avses i 10 § den misstänkte blivit föremål för skatte- eller taxeringsrevision inom fem år från brottet, skall de i 35 kap. 1 § brottsbalken angivna tiderna räknas från den dag då revisionen beslutades. Påföljd får ådömas för brott enligt denna lag utan hinder av att den misstänkte inte erhållit del av åtal för brottet inom den tid som anges i 35 kap. 1 § brottsbalken eller första stycket denna paragraf, om den misstänkte inom samma tid har delgetts underrättelse om att han är skäligen misstänkt för brottet. Underrättelsen skall ha skett under en förundersökning som sedermera lett till allmänt åtal mot den misstänkte för brottet. Den skall ha utfärdats av åklagaren och ange de omständigheter som utgör grund för misstanken. Delgivningen skall ha skett på sätt som gäller för delgivning av stämning i brottmål. Avvisas eller avskrivs mål mot någon om brott som han delgetts misstanke om enligt detta stycke skall i fråga om möjligheten att ådöma påföljd så anses som om delgivning av underrättelsen inte skett.

mas. Om formerna för delgivning ändras bör det få genomslag.

Finansdepartementet Ds 2003:29

14 c § Tingsrättens handläggning av mål enligt 14-a § är skriftlig. I handläggningen får ingå muntlig förhandling när det kan antas vara till fördel för utredningen. Den misstänkte och hans försvarare skall beredas tillfälle att yttra sig över åklagarens ansökan om så kan ske. Beslut varigenom en domstol lämnat en ansökan enligt 14 a § utan bifall får inte överklagas. Beslut av tingsrätt att medge förlängning enligt 14 a § får överklagas.

Överklagandet skall ha kommit in inom två veckor från den dag då den misstänkte, på sätt som gäller för delgivning av stämning i brottmål, delgavs beslutet. I övrigt skall vad som är föreskrivet i rättegångsbalken rörande brottmål gälla i tillämpliga delar.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1994:466 ) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet

24 § När en handling omhändertas på grund av ett beslut om åtgärd enligt denna lag, får även pärm, mapp eller dylikt förvaringsmaterial i vilken handlingen förvaras, tas med. Tekniskt hjälpmedel får omhändertas endast om det finns synnerliga skäl för detta. Om upptagning för automatisk databehandling omhändertas skall,

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

om det är möjligt, exemplar lämnas kvar hos innehavaren

Lag ( 2001:1227 ) om självdeklaration och kontrolluppgifter

4 kap. 6 § Självdeklarationen skall lämnas till en skattemyndighet eller till ett mottagningsställe som har godkänts av skattemyndigheten. En självdeklaration som lämnas i form av ett elektroniskt dokument får tas emot av Riksskatteverket för skattemyndighetens räkning.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

14 kap. 7 § Kontrolluppgifter skall lämnas enligt fastställda formulär. En kontrolluppgift får lämnas på medium för automatiserad behandling.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

14 kap. 12 § Sammandrag av kontrolluppgifter får lämnas på medium för automatiserad behandling.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 3 § Självdeklarationen skall vara egenhändigt underskriven av den som är skyldig att lämna deklarationen eller av den som är behörig ställföreträdare enligt 19 kap. 1 §.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Undertecknandet hindrar inte ett elektroniskt uppgiftslämnande, se 14 kap 4 § LSK.

4 kap. 4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att självdeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Med ett elektroniskt dokument

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet enligt 3 § på underskrift uppfyllas med elektroniska medel.

11 kap. 10 § Kontrolluppgift enligt 9 § skall inte lämnas om medlemmen skriftligen hos arbetstagarorganisationen har begärt detta.

Hindrar elektroniska rutiner. Avser kontrolluppgift som innefattar uppgift om facklig tillhörighet. Bör ej ändras.

13 kap. 1 § Utländska företag som driver bankverksamhet, Värdepappersrörelse, fondverksamhet, finansieringsverksamhet eller försäkringsverksamhet i Sverige utan att inrätta en filial eller motsvarande etablering här, skall innan verksamheten inleds ge in en skriftlig förbindelse till Finansinspektionen om att lämna kontrolluppgifter i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

15 kap. 4 § Den som för egen eller någon annans räkning har företagit en rättshandling med någon som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 6-12 kap. skall skriftligen eller på liknande sätt till den kontrolluppgiftsskyldige lämna de uppgifter som behövs för att kontrolluppgiftsskyldigheten skall kunna fullgöras med anledning av

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

rättshandlingen. Vad som föreskrivs i första stycket gäller även om någon har utnyttjat sådan rabatt, bonus eller annan förmån som avses i 6 kap. 3 § eller har mottagit sådan ersättning eller förmån som avses i 6 kap. 4 §.

15 kap. 8 § Om en skattskyldig har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt eller förmögenhetsskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och om den utländska skatten därefter sätts ned, skall han anmäla detta till skattemyndigheten. Anmälan skall göras inom tre månader från det att den skattskyldige fick del av det beslut genom vilket den utländska skatten sattes ned. Anmälan skall göras enligt ett fastställt formulär. Till anmälan skall beslutet om nedsättningen av den utländska skatten fogas i original eller i bestyrkt kopia.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Hindrar i och för sig inte att handlingar överlämnas elektroniskt i den mån det utländska beslutet är elektroniskt.

17 kap. 4 § Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna en uppgift om en rättshandling mellan honom och

Hindrar ej elektroniska rutiner. Om grundmaterialet inte är elektroniskt, kan inte heller uppgiftslämnandet ske elektroniskt.

Finansdepartementet Ds 2003:29

någon annan eller att visa upp en handling eller lämna över en kopia av en handling som rör rättshandlingen. Föreläggandet skall avse förhållanden som är av betydelse för kontroll av 1. att deklarations- eller annan uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt av andra än den som föreläggs, eller

2. att uppgiftsskyldighet enligt denna lag kan fullgöras av andra än den som föreläggs.

Förordning ( 2001:1244 ) om självdeklaration och kontrolluppgifter

3 kap. 1 § Riksskatteverket skall fastställa formulär för självdeklarationer. Deklarationsblanketter skall tillhandahållas kostnadsfritt hos skattemyndigheten.

Skattemyn-

digheten får se till att blanketter också tillhandahålls hos andra statliga eller kommunala organ eller på annat lämpligt sätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 4 § Riksskatteverket skall fastställa formulär för utredning och bankbesked enligt 2 kap. 11 och 12 §§. Blanketter för sådana utredningar och bankbesked skall tillhandahållas kostnadsfritt hos skattemyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 2 § Riksskatteverket skall fastställa formulär för särskilda uppgifter. Blanketter för särskilda uppgifter skall tillhandahållas kost-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

nadsfritt hos skattemyndigheten.

8 kap. 4 § Riksskatteverket skall fastställa formulär för kontrolluppgifter och sammandrag av kontrolluppgifter. Blanketter för kontrolluppgifter och sammandrag av kontrolluppgifter skall kostnadsfritt tillhandahållas hos skattemyndigheten. Skattemyndigheten får se till att blanketter också tillhandahålls hos andra statliga eller kommunala organ eller på annat lämpligt sätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Skattebetalningslag ( 1997:483 )

10 kap. 25 § Preliminära självdeklarationer och skattedeklarationer skall lämnas till skattemyndigheten enligt fastställda formulär. Om skattemyndigheten har anvisat ett särskilt mottagningsställe skall deklarationen lämnas dit. Deklarationen skall vara egenhändigt underskriven av den som är skyldig att lämna deklarationen eller av den som är behörig företrädare enligt 23 kap. 3–5 §§. Lag (2001:1239).

Hindrar ej elektroniska rutiner. Jfr 10 kap. 26 § skattebetalningslagen.

10 kap. 26 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får föreskriva eller i enskilda fall medge att preliminär självdeklaration och skattedeklaration får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. En sådan deklaration får

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

tas emot av Riksskatteverket för skattemyndighetens räkning. Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet enligt 25 § på underskrift uppfyllas med elektroniska medel. enligt prop. 2001/02:127.

S 6

Anmärkning Lagen (1984:151) och förordningen (1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter har upphört från och med den 1 januari 2003. Förfaranderegler finns i skattebetalningslagen (1997:483), som hör till S 5. Detta innebär att hänvisningen till LPP i nästan samtliga av S6:s författningar skall bytas mot hänvisning till skattebetalningslagen.

Lag ( 1972:266 ) om skatt på annonser och reklam

Förfaranderegler finns enligt 33 § i SBL.

Lag ( 1972:820 ) om skatt på spel

Förfaranderegler finns enligt 23 § i SBL

Förordning ( 1976:767 ) om uppbörd av saluvagnsskatt, m.m.

1 §, 2 § - - - inbetalningskort - - - sänds till den skattskyldige - - -.

Har den skattskyldige ej erhållit inbetalningskort - - - skall han anmäla detta till Vägverket - - - .

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

Lag ( 1984:151 ) om punktskatter och prisregleringsavgifter

3 kap. 3, 5, 13 §§ Beskattningsmyndigheten får förelägga [deklarationsskyldiga/bokföringsskyldiga m.fl.] att lämna uppgift - - -

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 15 a § En skriftlig begäran om befrielse - - - skall ges in till - - - länsrätt - - - .

Hindrar ej elektroniska rutiner. Jfr dock 3 § förvaltningsprocesslagen (FPL).

4 kap. 4 § Vill den skattskyldige begära omprövning, skall han göra detta skriftligt. - - -

Jfr 4 kap. 9 § TL och 23 § förvaltningslagen (FL).

4 kap. 4 a § Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad - - - får beskattningsmyndigheten utfärda föreläggande - - - .

Jfr 4 kap 10 § TL och 23 § FL.

8 kap. 2 § - - - överklagande - - - skall vara skriftligt - - - .

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 6 § Överklagande - - - skall vara skriftligt - - -.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1984:247 ) om punktskatter och prisregleringsavgifter

9 § Beskattningsmyndigheten skall - - - översända deklarationsblanketter till den skattskyldige.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Sedan ett antal år tillbaka skickas för övrigt uppgifterna per datamedium till Posten, som sedan skriver ut och distribuerar blanketterna på sedvanligt sätt.

11 § Riksskattverket får föreskriva skyldighet - - - att lämna skriftlig

Se ovan 9 §

Finansdepartementet Ds 2003:29

uppgift till Tullverket - - - .

22 § Underrättelse - - - skall sändas i vanligt brev. - - - Har vite förelagts skall den som avses med föreläggandet delges detta.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras.

Lag ( 1984:409 ) om skatt på gödselmedel

Förfaranderegler finns i SBL.

Lag ( 1984:410 ) om skatt på bekämpningsmedel

Förfaranderegler finns i SBL.

Lag ( 1991:1482 ) om lotteriskatt

Förfaranderegler finns i SBL.

Fordsonsskatteförordning (1993:1028 )

7 § se 1976:767 ovan

Hindrar ej elektroniska rutiner.

16 § Ansökan - - - skall styrkas med handling

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ansökan skulle kunna ske elektroniskt. Verifikaten skulle kunna lämnas i inskannad form

Lag ( 1994:1563 ) om tobaksskatt

Förfaranderegler finns i SBL

22 § Den som är [skattskyldig i olika fall] skall lämna deklaration - - -. Deklarationen skall ha inkommit till beskattningsmyndigheten senast

Hindrar ej elektroniska rutiner.

23, 23 a, 26, 27, 28 §§ Bestämmelserna berör bl.a. ledsagardokument, som skall upprättas, åtfölja varor, undertecknas, returneras

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Hanteringen av ledsagardokument m.m. förutsätter för närvarande pappersform. Arbe-

Ds 2003:29 Finansdepartementet

m.m. te pågår dock på EU-nivå rörande datorisering av hanteringen av ledsagardokument på alla områden där sådana förekommer. Frågan ligger för närvarande hos Rådet för beviljande av medel till projektet

29—30 §§ För skatt - - - kan återbetalning ske - - - efter skriftlig ansökan - - -. Ansökan om återbetalning - - - görs skriftligen hos beskattningsmyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

31 a § Beskattningsmyndigheten får förelägga

Se SBL

Lag ( 1994:1564 ) om alkoholskatt

Förfaranderegler finns i SBL

21 §

Se 22 § lagen om tobaksskatt.

7, 22, 22 a, 25, 26, 27 §§

Se motsvarande bestämmelser i lagen om tobaksskatt.

28—29 §§

Se 29--30 §§ lagen om tobaksskatt.

31 a §

Se 31 a § lagen om tobaksskatt.

Lag ( 1994:1565 ) om beskattning av viss privatinförsel

4 § Den som för in en vara för vilken skatt skall betalas enligt denna lag skall vid införseln självmant deklarera detta. Deklarationen skall lämnas på heder och samvete. Om införseln görs på bemannad tullplats skall deklarationen lämnas till

Hindrar ej elektroniska rutiner. Deklarationen skulle i förekommande fall kunna avges via elektroniskt medium.

Finansdepartementet Ds 2003:29

tulltjänsteman. I andra fall skall deklarationen lämnas till Riksskatteverket (beskattningsmyndigheten) och ha kommit in senast fem dagar efter det att införseln gjordes.

Förordning ( 1994:1613 ) om tobaksskatt

4, 5, 6, 8, 10 §§ behandlar ledsagardokuments utformning och hantering.

Se 23 m.fl. §§ i lagen om tobaksskatt.

Förordning ( 1994:1614 ) om alkoholskatt

5, 6, 7, 9, 10 §§ behandlar ledsagardokuments utformning och hantering.

Se 23 m.fl. §§ i lagen om alkoholskatt.

Förordning ( 1994:1615 ) om beskattning av viss privatinförsel

2 § Deklaration - - -skall upprättas på blankett enligt formulär som fastställs av Riksskatteverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Deklaration skulle kunna avges per elektroniskt medium.

Lag ( 1994:1776 ) om skatt på energi

Förfaranderegler finns i SBL.

4 kap 7 § Den som --- tar emot leverans - - - skall - - - lämna en redovisning - - - till beskattningsmyndigheten samt hos beskattningsmyndigheten ställa säkerhet för betalning av skatten.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Redovisning skulle kunna lämnas elektroniskt.

4 kap. 11 § Den som är skattskyldig - - - skall - - - anmäla - - - till beskattningsmyndigheten och ställa säkerhet för betalning av skatten.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Redovisning skulle kunna lämnas elektroniskt.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

6 kap. 2, 3, 4, 7, 8 §§ behandlar tider för lämnande av deklaration samt bestämmelser rörande ledsagardokument.

Se motsvarande regler i lagen om tobaksskatt.

9 kap. 7 § Ansökan om återbetalning eller kompensation - - - skall lämnas in till beskattningsmyndigheten

Hindrar ej elektroniska rutiner. Redovisning skulle kunna lämnas elektroniskt.

9 kap. 8, 9, 9 b, 10 §§, 10 kap. 12 §

Bestämmelserna behandlar olika fall av ansökningar, som skall lämnas osv.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Utformningen utgör inte något formellt hinder mot elektronisk handläggning.

9 kap. 13 § Beskattningsmyndigheten får förelägga - - -.

Se SBL ovan.

Förordning ( 1994:1784 ) om skatt på energi

10, 11, 12, 13, 15 §§ innehåller regler om hanteringen av ledsagardokument.

Se motsvarande regler i lagen om tobaksskatt.

21 § Redovisning av anmälan - - - skall göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av

Riksskatteverket.

Se motsvarande regler i lagen om tobaksskatt.

Lag ( 1995:1667 ) om skatt på naturgrus

Förfaranderegler finns i SBL.

Lag ( 1997:1137 ) om vägavgift för vissa tunga fordon

17 § En förutsättning för återbetalning är att vägavgiftsbeviset ges in till beskattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken avgiften har betalats.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelserna anknyter till en fysisk handling, vägavgiftsbeviset. Bör ej ändras.

Finansdepartementet Ds 2003:29

20 § Vägavgiften betalas genom köp av vägavgiftsbevis.

22 § Beskattningsmyndigheten skall efter ansökan besluta om återbetalning av vägavgift för svenskt årsbevis om beviset ges in till beskattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken avgiften har betalats. - - -

27 § - - - Föraren av ett avgiftspliktigt fordon skall, vid färd på avgiftsbelagd väg, medföra beviset om betald vägavgift. Beviset skall på begäran av polismyndighet visas upp vid kontroll. Är vägavgiften för ett svenskt fordon betald men har ägaren inte tillställts beviset är föraren skyldig att i stället visa upp kvitto på betald vägavgift. - - -

Förordning ( 1997:1140 ) om vägavgift för vissa tunga fordon

5 § Ett inbetalningskort avseende vägavgiften för svenskt fordon skall sändas till den avgiftsskyldige - - -.

11—16, 20 §§ behandlar vägavgiftsbevis, se lagen ovan.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Torde I förekommande fall kunna ersättas av elektronisk rutin.

Lag ( 1998:506 ) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter

1 kap. 6 § Transporter av punktskattepliktiga varor skall åtföljas av ledsagardokument och

Se vad som sagts ovan om ledsagardokument m.m. vid lag om vägavgift för vissa tunga fordon.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ställd säkerhet samt omfattas av säkerhet för betalning av skatt enligt vad som föreskrivs i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi. I fall då de regler som avses i första stycket inte är tillämpliga skall transporter av punktskattepliktiga varor åtföljas av ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet i den utsträckning som följer av artiklarna 7 och 18 i det direktiv som anges i 1 kap. 1 § samt omfattas av säkerhet för betalning av skatt i den utsträckning som följer av artiklarna i 7, 10, 13 och 15 i nämnda direktiv. En transport av punktskattepliktiga varor anses inte ha skett i strid med första eller andra stycket om ett ledsagardokument som åtföljer transporten innehåller endast smärre brister.

2 kap. 6 § Förare är skyldiga att se till att ledsagardokument och bevis om ställd säkerhet följer med transporten - - -.

4 kap 1 § En särskild avgift (transporttillägg) skall påföras en avsändande upplagshavare om 1. Ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet inte följer med transporten i den utsträckning som följer av

Finansdepartementet Ds 2003:29

1 kap. 6 § - - -.

Lag ( 1999:673 ) om skatt på avfall

Förfaranderegler finns i SBL.

Lag ( 2000:466 ) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

Regler för förfarandet vid beskattningen finns i SBL.

S7

Rent allmänt kan sägas att vi på tullområdet i flera år arbetat aktivt för att få bort hinder mot elektroniska förfaranden och att vi hunnit långt med detta. I den mån det finns några formkrav som förhindrar elektroniska förfaranden på tullområdet torde det inte bero på regler i tullagstiftningen utan på regler i annan lagstiftning ex allmänna best i förvaltningslag och förvaltningsprocesslag samt regler på jordbruksområdet etc.

S8

Socialavgiftslagen (2000:980)

2 kap. 5 § Arbetsgivaravgifter skall inte betalas om den som tar emot ersättning för arbete har en Fskattsedel antingen när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.

En uppgift om innehav av en Fskattsedel får godtas om uppgiften lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, sam-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Innehav av en F-skattsedel torde inte utgöra hinder för användning av elektronisk kommunikation. Inte heller kan lämnandet av uppgift om F-skattsedel anses utgöra hinder mot sådan kommunikation och bör t.ex. kunna lämnas i en elektronisk faktura. Åberopande av en F-skattsedel skriftligen kan vidare inte anses vålla osäkerhet kring användningen av elektronisk kommunikation då

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av en F-skattsedel får dock inte godtas om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig. . Om betalningsmottagaren har en F-skattsedel med sådant villkor som avses i 4 kap. 9 §skattebetalningslagen (1997:483), skall arbetsgivaravgifter inte betalas om Fskattsedeln åberopas skriftligen. Första och andra styckena gäller inte ersättning från semesterkassa.

begreppet skriftlig får anses inbegripa även elektronisk korrespondens.

Lag ( 2000:1380 ) om skattereduktion för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

6 § I underlaget får endast ingå utgifter för en anslutning som utförts av någon som innehar Fskattsedel vid den tidpunkt när ersättningen för arbetet bestäms eller när den betalas ut. En uppgift om innehav av Fskattsedel får godtas om den lämnas i en anbudshandling, en faktura eller någon jämförlig handling som även innehåller utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress samt betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av Fskattsedel får dock inte godtas, om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften är oriktig.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Innehav av en F-skattsedel torde inte utgöra hinder för användning av elektronisk kommunikation. Inte heller kan lämnandet av uppgift om F-skattsedel anses utgöra hinder mot sådan kommunikation och bör t.ex. kunna lämnas i en elektronisk faktura.

Finansdepartementet Ds 2003:29

11 § En ansökan om skattereduktion skall göras skriftligen hos en skattemyndighet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § andra och tredje styckena Till ansökan skall det fogas kopia av faktura eller motsvarande handling som visar vilken anslutning som har utförts, utgiften för anslutningen, uppgift om anslutningens överföringskapacitet och den utrustning som har installerats samt om huruvida anslutningen är utformad så att den inte hindrar den anslutne att välja leverantör av överföringstjänster. Av ansökan eller en handling som fogas till denna skall det framgå när betalning har skett.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Fogandet av vissa handlingar till ansökningen torde inte utgöra hinder för användning av elektronisk kommunikation. Detta då det bör vara möjligt att bifoga handlingarna elektroniskt.

Förvaltningspolitiska avdelningen

PP

Förordning ( 1978:592 ) om vissa medbestämmandeformer för arbetstagare hos de allmänna försäkringskassorna

5 § Vid tillämpning av denna förordning avses med central arbetstagarorganisation

SACO el-

ler…som denna bestämmer och som den berörda allmänna försäk-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Behöver inte uppfattas som krav på underskrift.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ringskassan skriftligen har underrättats om.

6 § Om det vid en allmän försäkringskassa finns fler än en lokal arbetstagarorganisation inom samma centrala arbetstagarorganisation, fullgörs de uppgifter … av ett gemensamt samverkansorgan … som den allmänna försäkringskassan skriftligen har underrättats om.

9 §

Uppnås inte enighet

[skall]…den lokala arbetstagarorganisation som inte vill godta försäkringskassans föreslagna åtgärd, inom tio arbetsdagar efter förhandlingens avslutande skriftligen motiverar sitt ställningstagande och lämnar ett skriftligt motförslag till åtgärd, Enas inte parterna vid ny lokal förhandling och återtar inte försäkringskassan sitt förslag, får försäkringskassan inte meddela sitt beslut om arbetstagarorganisationen inom fem arbetsdagar efter förhandlingens avslutande skriftligen begär central förhandling i frågan.

12 § 2 st. Beslutanderätt enligt 11 § föreligger under förutsättning…dels att lokalt kollektivavtal enligt avsnitt II i MBA-FK har slutits i ämne som omfattar den

Finansdepartementet Ds 2003:29

aktuella frågan, nämligen dels att en eller flera lokala arbetstagarorganisationer…skriftligen hos försäkringskassan har begärt att föreskrifterna om sådan beslutanderätt skall tillämpas.

14 § Beslutanderätt…utövas….

En lokal arbetstagarorganisation får dock avstå från att delta i visst beslut eller viss grupp av beslut, om organisationen skriftligen anmäler detta till försäkringskassan och till övriga lokala arbetstagarorganisationer där.

15 § Arbetstagarorganisation skall skriftligen underrätta den allmänna försäkringskassan om sitt beslut enligt 11 §, om inte försäkringskassan medger annat.

Förordning ( 1980:848 ) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder

14 § 1 st. En arbetstagare som har fullgjort utbytestjänstgöring skall senast tre månader efter det att utbytestjänstgöringen har avslutats lämna en skriftlig rapport om tjänstgöringen. Rapporten ges i två exemplar in till den myndighet där arbetstagaren är anställd.

Myndigheten skall lämna över det ena exemplaret till Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Behöver ej hindra elektroniska rutiner. Formkrav på ingivande två skriftliga rapportexemplar. Skrivningen tyder på pappershantering. Antalet exemplar blir ointressant i en elektronisk miljö. Begreppet lämna över ger intryck av ett förfarande där man på plats överlämnar ett pappersdokument. Författningstexten bör omformuleras som följer: “Rapporten ges in till den …”

Ds 2003:29 Finansdepartementet

“Myndigheten skall överföra rapporten till…” Ändring kan ske under 2003.

Förordning ( 1984:535 ) om statliga myndigheters lån av konstföremål för lokalutsmyckning

5 § Vid varje låneuppgörelse skall myndigheten på statens vägnar träffa ett skriftligt avtal med långivaren om de villkor som gäller för lånet.

Behöver ej hindra elektroniska rutiner. Paragrafen synes dock innehålla ett implicit krav på underskrift. Formkravet borde kunna tillgodoses med en digital signatur

Förordning ( 1984:819 ) om statliga platsanmälningar

2 § När en myndighet kungör en anställning ledig till ansökan eller vidtar någon annan åtgärd för att utanför myndigheten söka personal till en ledig anställning,

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 § 2 st. Anmälningar enligt 2 § skall göras i sådan tid att arbetsförmedlingen får tillfälle att förmedla sökande. Anmälningarna görs muntligen eller skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlig form eller muntligt traderande från sökande. Bör ej ändras. Då en ansökan kan ske muntligt, vilket ju inte kan innebära krav på underskrift, bör en ansökan likväl kunna ske elektroniskt.

Förordning ( 1984:1043 ) om beräkning av pensionsgrundande tjänstetid vid ledighet för internationella uppdrag

5 och 6 §§ arbetstagaren skall införskaffa ett intyg om anställningen om han vill ansöka om tillgodoräknande av tjänstgöringstid och överlämna intyget till Statens Pen-

Hindrar elektroniska rutiner. Förordningen skulle i och för sig kunna ändras men frågan om hanteringen av intyg är generell och bör vara en del av en helhetslösning.

Finansdepartementet Ds 2003:29

sionsverk Intyget kommer ursprungligen från utgivaren (en tredje part). Kan utgivaren godkänna elektroniskt vad arbetstagaren sänt in. Ett syfte med intyget är ju att slippa göra en sådan kontroll.

Förordning ( 1988:244 ) om grupplivförsäkring för deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program

5 § 2 st., 7 §, 10 § Försäkringsskydd …styrks genom intyg från allmän försäkringskassa eller läkare. I 10 § styrks samma genom intyg från länsarbetsnämnd eller erkänd arbetslöshetskassa.

Se 1984:1043 ovan om intyg.

Förordning ( 1988:245 ) om grupplivförsäkring för doktorander

5 § 1st p. 4, 7 § 4 st. Försäkringsskydd …styrks genom intyg från allmän försäkringskassa eller läkare.

10 § styrks samma genom intyg från länsarbetsnämnd eller erkänd arbetslöshetskassa.

Se 1984:1043 ovan om intyg.

Förordning ( 1991:1427 ) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning

Bilaga A under särskilda bestämmelser. Om detta beslutas anses arbetstagaren inte ha en sådan anställning som avses i statliga tjänstebestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensionsverk.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

Utlandsreseförordning (1991:1754 )

22 § En resenär skall lämna in reseräkning till myndigheten snarast…Till reseräkningen skall fogas -- biljettstam eller använd färdbiljett, -- kvitto på logikostnader, -- kvitto på utgifter för taxi och annat färdmedel, där så är möjligt, -- kvitto på utgifter som anges i 8 §. Utgifter för taxiresor skall specificeras och motiveras.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Reseräkningar samt delar av densamma behöver ej utgöra formkrav som hindrar elektronisk kommunikation. En räkning eller en biljett kan i dag utgöras av E-faktura o. dyl.

Lag 1994:260 om offentlig anställning

7c § Arbetsgivares beslut om att bisyssla är oförenlig med 7 § skall vara skriftlig

8 § skiljande från provanställning skall vara skriftlig

9 § uppsägning och avskedande skall vara skriftlig

10 § Att begäran om anställnings upphörande skall vara skriftligt,

17 § skriftliga underrättelser före disciplinpåföljd.

Hindrar elektroniska rutiner. Implicit formkrav för underskrift. Det är inte lämpligt med elektroniks kommunikation i dessa fall. Följande skäl talar i dag för att behålla krav på undertecknande: 1, kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare är en social aspekt som är viktigt då det rör ingripandefrågor mot enskild, 2, skrivelsen går på avsändarens risk, hur kontrollerar man fatalietiderna, 3, höga krav på mottagaren av skrivelsen, vet vi när hon eller han verkligen ser dokumentet, 4, avser för varje myndighet få fall. Ekonomiskt ingen vinning.

Finansdepartementet Ds 2003:29

Lag ( 1994:261 ) om fullmaktsanställning

7 § 2 st. Ett avskedande skall vara skriftligt för att vara giltigt.

Implicit formkrav för underskrift. Se motivering för bibehållande av formkrav för LOA ovan

Anställningsförordning ( 1994:373 )

5 § Om…krav måste ställas på den anställdes hälsotillstånd…den som skall anställas… lämna läkarintyg,

16 § Innan myndigheten beslutar om en läkarundersökning …skall myndigheten begära ett yttrande från en läkare huruvida arbetstagaren bör genomgå en sådan undersökning.

18 § Om det framgår av läkarintyget att arbetstagaren lider av en sjukdom eller något liknande, får myndigheten bestämma att arbetstagaren efter en bestämd tid skall lämna ett nytt intyg. Intyget skall vara utfärdat av samma läkare eller av någon annan läkare som har utsetts av Socialstyrelsen.

Se 1984:1043 ovan om intyg

7 § Information om myndighetens beslut om anställning skall lämnas på myndighetens anslagstavla.

8 § Ett anslag enligt 7 § skall innehålla uppgifter om … 3. de avvikande meningar som har antecknats i protokollet eller i någon annan handling.

Behöver ej hindra elektroniska rutiner. Uppgifterna kan mycket väl anslås elektroniskt. Elektroniskt anslag kan innebära en ökad säkerhet. Ett anslaget papper kan ju tas bort. Ett elektronisk anslag via hemsida är öppen oberoende av myndighetens öppettider. Det

Ds 2003:29 Finansdepartementet

nuvarande formkravet synes härröra från ett statiskt samhälle där man sökte jobb på den ort man också var bosatt på.

Förordning ( 1995:1038 ) om statliga chefspensioner

15 § “Pensionstagaren är skyldig att underrätta Statens pensionsverk om sina inkomstförhållanden…”

Behöver inte hindra elektroniska rutiner. Implicit formkrav på underskrift. Bör kunna ske utan underskrift

Förordning ( 2003:55 ) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning

12 § “Förmånstagaren…skyldig att lämna de uppgifter om dessa som pensionsverket begär,…”

Behöver inte hindra elektroniska rutiner. Det beror på vilka uppgifter pensionsverket begär och i vilken form de vill ha in dem.

Förordning ( 2003:56 ) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning

Bilaga A under särskilda bestämmelser. 1) Huvudmannen får besluta att vissa arbetstagare inte skall ha pensionsrätt enligt förordningen. Om detta beslutas, anses arbetstagaren ha en anställning som inte avses i statliga tjänstepensionsbestämmelser. Ett sådant beslut skall sändas till Statens pensionsverk.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

F

Finansdepartementet Ds 2003:29

Lagar och förordningar om folk- och bostadsräkningar år 1975, 1980, 1985, 1990

Inom enheten finns ett antal författningar som reglerar redan genomförda folk- och bostadsräkningar (FoB). Författningarna kommer att upphävas för de fall en ny lag om folk- och bostadsräkning antas. En ny lag är under utarbetande. Den kommer att innehålla krav på uppgiftsinsamlande. En formkravsanpassning av den nya lagen kommer således bli nödvändig.

Förordning ( 1982:668 ) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner

1 § Bestämmelserna i denna förordning skall iakttas av de statliga myndigheterna vid utformningen och utsändandet av blanketter som skall användas huvudsakligen av näringsidkare eller kommuner för att lämna uppgifter som myndigheterna begär. Det gäller också då uppgifterna skall lämnas på annat medium än blankett.

2 § De uppgifter som skall lämnas enligt en blankett skall vara utvalda och definierade så att uppgiftslämnandet begränsas till den information som behövs med hänsyn till ändamålet och så att uppgiftslämnandet underlättas så långt möjligt.

3 § Innan myndigheten beslutar om ett nytt formulär till blankett eller om en icke obetydlig ändring i ett tidigare fastställt formulär,

Med ordet blankett torde i detta sammanhang förstås blankett i pappersform. Förordningen hindrar visserligen inte användandet av elektronisk blankett eller elektronisk signatur men ett förtydligande bör göras.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

skall myndigheten samråda med organisation eller annan som kan anses företräda de näringsidkare och kommuner som skall lämna uppgifterna.

5 § Om uppgift om arbetsställenummer inte lämnas inom den tid som gäller för avlämnande av kontrolluppgiften, får statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighet att lämna uppgift om arbetsställenummer.

Författning som reglerar SCB:s uppgiftsinhämtning för framställning av statistik m.m. Författningen reglerar inte på vilket sätt uppgifterna skall inhämtas. Således krävs f.n. ingen förändring, dock pågår en översyn av lagen.

Lag ( 1995:1537 ) om lägenhetsregister

Författning som reglerar Lantmäteriverket och kommuners uppgiftsinhämtning för framställning av statistik m.m. Reglerar inte på vilket sätt uppgifterna skall inhämtas kommer att upphävs i.o.m. antagandet av ny FoB-lag

Förordning ( 1996:435 ) om lägenhetsregister

4 § En fastighetsägare är skyldig att på begäran lämna de uppgifter som anges i 3 § under B 3, C 5 och

D 1-5. Uppgifterna skall lämnas till Lantmäteriverket enligt fastställt formulär

Författning som reglerar Lantmäteriverket och kommuners uppgiftsinhämtning för framställning av statistik m.m. Innehåller formkrav föranleder dock inte någon ändring eftersom förordningen kommer att upphävs i.o.m. antagandet av ny FoB-lag

Finansdepartementet Ds 2003:29

Verksförordning ( 1995:1322 )

9 § Myndighetens chef skall se till att regeringen får det underlag som den behöver för att ta ställning till omfattningen och inriktningen av verksamheten

13 § Styrelsen skall besluta om bl.a. årsredovisning och delårsrapport.

15 § Om RRV:s revisionsberättelse innehåller någon invändning skall myndigheterna till regeringen redovisa de åtgärder myndigheten har vidtagit eller avser att vidta med anledning av invändningen.

Innehåller i sig inget formkrav men kan komma att påverkas av andra formkravsändringar, t.ex. vad gäller 8 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och 5 § förordningen (1998:418) om instruktion för RRV.

Lotteriförordning ( 1994:1451 )

2 § Ansökan om tillstånd, registrering eller typgodkännande enligt lotterilagen (1994:1000) skall vara skriftlig. Tillståndsmyndigheten får begära in de uppgifter som behövs för att pröva en ansökan enligt första stycket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1996:1190 ) om överlåtelse av statens fasta egendom m.m.

12 § En kommun som begär förhandsbesked skall styrka sitt behov av den fasta egendomen genom en översiktsplan eller på annat sätt.

Till ansökningen skall samma handlingar fogas som vid ansökan

Hindrar ej elektroniska rutiner. Förordningen innebär inget krav på att själva ansökan skall vara i pappersform. I praktiken kan dock bestämmelsen innebära att vissa handlingar måste ges in i pappers-

Ds 2003:29 Finansdepartementet

om expropriationstillstånd.

form. Frågan hänger samman med de regler som gäller för expropriationstillstånd.

21 § Försäljning skall i andra fall än som anges i 18-20§§ ske på offentlig auktion eller genom anbudsförförande. Annonsering om detta skall få en tillräcklig spridning. Vid anbudsförfarande skall 6 kap. lagen (1992:1528) om offentlig upphandling tillämpas.

Se ovan om LOU

Finansdepartementet i övrigt

BA

Förordning ( 2000:605 ) om årsredovisning och budgetunderlag

1 kap. 3 § Myndigheten skall årligen upprätta och till regeringen lämna årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag. Dessa handlingar skall kortfattat ge underlag för regeringens uppföljning, prövning eller budgetering av myndighetens verksamhet.

Lagtexten hindrar inte elektroniska rutiner. Enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till förordningen, ESV 2003:2, skall årsredovisningen också lämnas till ett antal myndigheter. Handlingarna skall enligt föreskrifterna lämnas genom elektronisk överföring och i ett pappersexemplar.

2 kap. 2 § Myndigheten skall, samtidigt som den lämnar årsredovisningen till regeringen, lämna kopior av årsredovisningen till Riksre-

Lagtexten I sig hindrar inte elektroniska rutiner. Enligt Ekonomistyrningsverkets allmänna råd till bestämmelsen skall inga ytterligare

Finansdepartementet Ds 2003:29

visionsverket och Ekonomistyrningsverket.

exemplar, utöver dem som skall lämnas enligt 1 kap 3 § lämnas.

2 kap. 8 § Årsredovisningen skall skrivas under av myndighetens chef och I de fall myndigheten har en styrelse, av samtliga styrelseledamöter.

Kravet på undertecknande hindrar att handlingen framställs enbart elektroniskt. Ekonomistyrningsverket har utfärdat allmänna råd om tillämpningen av bestämmelsen (ESV 2003:2). Enligt ESV:s allmänna råd skall styrelsen skriva under det exemplar av ÅR som arkiveras. De exemplar som skall lämnas till regeringen och övriga myndigheter enligt föreskrifterna till 1 kap. 3 § behöver endast innehålla namnen I tryckstil. Bestämmelsen behöver dock inte ändras eftersom den inte hindra elektronisk kommunikation mellan myndigheterna.

8 kap. 1 § 3 st. Delårsrapport skall skrivas under av myndighetens chef. Bestämmelserna avseende årsredovisningen I 2 kap. 2 §, 4 § tredje stycket samt 5-7 §§ skall tillämpas när delårsrapporten upprättas.

Kravet på undertecknande hindrar att delårsrapporten enbart framställs elektroniskt. Handlingen måste framställas I pappersform. Enligt ESV:s allmänna råd (ESV 2003:2) behöver de exemplar som lämnas till regeringen och olika myndigheter enligt 1 kap 3 § och föreskrifterna till den bestämmelsen endast innehålla namn i trycksil. Bestämmelsen kan därför inte anses hindra elektronisk kommunikation mellan myndigheter I sammanhanget kan det noteras

Ds 2003:29 Finansdepartementet

att motsvarande bestämmelse inte gäller affärsverken, se 10 kap. 2 § och 1 kap. 1 § . Behöver inte ändras, enligt vad som sagts ovan.

Förordning ( 1994:1261 ) om statliga myndigheters redovisningssystem

6 § 2 st. Ansökan om godkännande skall göras skriftligen hos Ekonomistyrningsverket senast tre månader innan systemet är avsett att tas i bruk. Verket skall behandla ansökan skyndsamt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Avgiftsförordning ( 1992:191 )

11 § Avgiften skall betalas när ansökan ges in. Om inte detta sker skall sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid. Ett sådant föreläggande får sändas till sökanden med post eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följs inte föreläggandet skall ansökan avvisas. Sökanden skall upplysas om detta i föreläggandet.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Utrymme förefaller finnas för elektronisk kommunikation genom formuleringen ”eller förmedlas på annat lämpligt sätt”.

BO

Förordning ( 1983:1021 ) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m.

8 § Tilläggslån till kommuner, landstingskommuner, samfällighetsföreningar eller sådana församlingar eller kyrkliga samfälligheter

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

som avses i församlingslagen (1988:180) lämnas utan säkerhet. För tilläggslån till andra låntagare skall säkerhet ställas i form av panträtt i fastigheten eller tomträtten eller borgen som för egen skuld av kommunen eller landstingskommunen.…….

Förordning ( 1992:986 ) om statlig bostadsbyggnadssubvention

18 § Ansökan om bidrag lämnas till länsstyrelsen i det län där fastigheten som avses med ansökan är belägen. Ansökan skall göras enligt formulär som föreskrivs av Boverket. Boverket får meddela föreskrifter om de handlingar och den övriga utredning som skall bifogas ansökan.

Formuleringen i lagtexten i sig hindrar ej elektroniska rutiner. Ansökan skall göras på särskilt formulär, vilket inte nödvändigtvis innebär formulär i pappersform. I praktiken görs dock ansökan på samma formulär som den förbindelse som erfordras enligt 20 § 2 st., se nedan.

20 § 2 st. Den som enligt första stycket är mottagare av bidraget skall skriftligen utfästa sig att inte till annan överlåta, pantförskriva eller på annat sätt överföra den rätt till bidrag som bidragsbeslutet innebär. Mottagaren skall dessutom förbinda sig att vid överlåtelse av huset tillse att den nye ägaren lämnas en motsvarande förbindelse såvitt avser rätten till bidrag.

Bestämmelsen har inte något uttryckligt krav på underskrift. I praktiken görs utfästelser enligt denna bestämmelse på ansökningsblanketter som skrivs under av den som gör ansökan om bidrag. Utfästelsen är kopplad till återkravbestämmelser i förordningen. En preliminär bedömning är att det snarare är ändringar i rutinerna för ansökningsförfarandet som bör övervägas än en ändring i förordningstexten. Ges möjlighet att göra elektronisk ansökan med krav på elektronisk signatur behöver inte förordningen ändras. Länsstyrelserna

Ds 2003:29 Finansdepartementet

handlägger ca 100 ansökningar om året enligt förordningen.

Förordning ( 2000:588 ) om statligt investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter

10 § 2 st. Mottagaren av bidraget skall förbinda sig att under en tid av fem år, räknat från dagen för utbetalningen, använda de bostäder som bidraget avser för det ändamål och med de villkor som förutsattes när bidraget beviljades. Vidare skall mottagaren förbinda sig att under samma tid inte överlåta det eller de hus som innehåller dessa bostäder till någon som avser att använda bostäderna för annat ändamål eller med andra villkor.

Se vad som sagts ovan under förordningen (1992:986). Bestämmelsen innebär i praktiken ett krav på underskrift. Regeringen har dock i proposition 2002/03:98 föreslagit att investeringsbidraget för bostäder för studenter skall tar bort och ersättas med en ny investeringsstimulans. Eftersom den nya investeringsstimulansen som föreslås i nämnda proposition måste godkännas av EG-kommissionen, och sådant godkännande ännu inte har erhållits är det osäkert om och när förordningen kan upphävas. I avvaktan på riksdagens och kommissionens godkännande vidtas ingen åtgärd med förordningen.

Förordning ( 2001:531 ) om statligt investeringsbidrag för nybyggnad av bostäder som upplåts med hyresrätt i områden med bostadsbrist

4 § Som förutsättning för att bidrag skall lämnas gäller att ….

5. mottagaren förbinder sig att använda de bostäder som bidraget avser för det ändamål och med de villkor som förutsätts när bidraget beviljades,

6. mottagaren av bidraget förbinder sig att bostäderna som byggs med stöd av bidraget skall förmedlas via

Se vad som sagts ovan under förordningen 1992:986. Bestämmelsen innebär i praktiken ett krav på underskrift. Regeringen har dock i proposition 2002/03:98 föreslagit en ny investeringsstimulans för byggande av bostäder. Tanken är att en samordning av den nya stimulansen och det befintliga bidraget enligt denna förordning skall

Finansdepartementet Ds 2003:29

den kommunala bostadsförmedlingen eller i samarbete med kommunen,

7. den eller de som utför byggnadsuppdraget har F-skattebevis eller, i fråga om utländska företagare eller företag, visar upp intyg eller annan handling som visar att företagaren eller företaget i sitt hemland genom registrering eller på annat sätt genomgår motsvarande kontroll i fråga om skatter och avgifter som den som här i landet har F-skattebevis

ske och ges samma administrativa regler. Övervägande om någon ändring av de administrativa reglerna behöver göras vad gäller investeringsbidragen eller den nya stimulansåtgärden får göras då det blivit klart om propositionen godkänts av riksdagen och om kommissionen godkänt det nya bidraget.

12 § Mottagaren av bidraget skall skriftligen utfästa sig att använda de bostäder som bidraget avser för de ändamål och i enlighet med de villkor som förutsattes när bidraget beviljades. Vidare skall mottagaren förbinda sig att inte inom tio år överlåta det eller de hus som innehåller dessa bostäder till någon som avser att använda bostäderna för annat ändamål eller med andra villkor.

Se 4 §

KE

Lag ( 1997:614 ) om kommunal redovisning

3 kap. 3 § Årsredovisningen skall upprättas i vanlig läsbar form.

Hindrar elektroniska rutiner. Enligt prop. 1996/97:52 innebär kravet att årsredovisningen skall vara avfattad i vanlig läsbar form att den

Ds 2003:29 Finansdepartementet

skall vara upprättad på papper – och alltså inte på mikrofilm eller elektroniskt medium – och med hjälp av bokstäver, siffror och andra vanliga tecken. Motivuttalandet innebär att en författningsändring är nödvändig om krav på pappersform skall tas bort. Ordalydelsen i lagen hindrar inte i sig att årsredovisningen också finns i elektronisk form. Även årsredovisningar enligt årsredovisningslagen (1995:1554) ställer krav på att handlingen skall upprättas i pappersform. 1:a bolagsdirektivet ställer krav på pappersform. Kommissionen arbetar med att se över direktivet för att göra det möjligt att upprätta en årsredovisning elektroniskt. En eventuell ändring av lagen om kommunal redovisning bör samordnas med en ändring av årsredovisningslagen. .

3 kap. 4 § I en kommun skall årsredovisningen upprättas av kommunstyrelsen och i ett landsting skall den upprättas av landstingsstyrelsen. I ett kommunalförbund skall årsredovisningen upprättas av styrelsen och i ett kommunalförbund med förbundsdirektion skall den upprättas av förbundsdirektionen.

Ordalydelsen i lagtexten hindrar inte elektroniska rutiner. I författningskommentaren till bestämmelsen (prop. 1996/97:52) nämns inte uttryckligen att bestämmelsen innebär ett krav på undertecknande. Det finns dock skrivningar som tyder på att avsikten är att årsredovisningen skall undertecknas. En hänvisning görs till att det i styrelsens reglemente regelmässigt finns

Finansdepartementet Ds 2003:29

bestämmelser om behörighet att underteckna handlingar. En eventuell ändring bör samordnas med eventuella ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554), se Justitiedepartementets översikt..

KL

Kommunallag ( 1991:900 )

5 kap. 23 § 2 st. Ärende om att hålla folkomröstning i viss fråga får väckas av minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna enligt lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar. Initiativet skall vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, namnförtydliganden och uppgift om deras adresser.

Hindrar elektroniska rutiner. I förarbetena konstateras endast att det ligger i sakens natur att initiativet skall vara skriftligt. Undertecknandet motiveras av behovet av att tveksamma fall kunna undersöka om personen verkligen skrivit på begäran. Skriftlighetskravet ger en möjlighet att kontrollera att personen verkligen är röstberättigad kommunmedlem och står bakom begäran. Bör ej ändras. Finns ett behov av att kunna kontrollera att en person verkligen står bakom en begäran att anordna folkomröstning. Det är den person/organisation som begär folkomröstningen som samlar in namnen. Det måste för kommunen finnas ett enkelt sätt att kontrollera deras uppgifter.

10 kap. 4 § Ett beslut överklagas skriftligt.

Hindrar elektroniska rutiner. .Dom i mål som rör laglighets-

Ds 2003:29 Finansdepartementet

I sina klagomål skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stödjer sin talan på.

prövning grundas på det skriftliga materialet som klaganden och kommunen eller landstinget tillför målet. Av rättspraxis (RÅ 1970 ref. 10, 1975 ref. 69) följer att besvär kan väckas som telegram. Dock krävs att besvärshandlingen kompletteras med underskrift. Bör ej ändras. I och för sig tänkbart att överklagande i framtiden kan ske helt elektroniskt. Detta är dock en fråga som hänger ihop med de generella förvaltningsprocessuella reglerna. Det är knappast möjligt att avskaffa kravet enbart för laglighetsprövning men inte för förvaltningsbesvär. Frågan hur detta skall hanteras övervägs av Justitiedepartementet.

RS

Lag ( 1992:1528 ) om offentlig upphandling

1 kap. 5 § I denna lag används följande termer med den betydelse som här anges…… Upphandlingskontrakt: skriftliga avtal som en upphandlande enhet ingår avseende upphandling enligt denna lag och som undertecknas av parterna eller signeras av dem med en elektronisk signatur. ….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

1 kap. 19 § Anbud och ansökning- Hindrar ej elektroniska rutiner.

Finansdepartementet Ds 2003:29

ar om att få lämna anbud skall, om inte annat följer av andra eller tredje stycket, lämnas skriftligen. En upphandlande enhet får tillåta att anbud lämnas genom elektronisk överföring eller på annat sätt, under förutsättning att det säkerställs att innehållet I anbuden inte röjs förrän dessa skall öppnas enligt 20 §. Enheten får begära att ett sådant anbud skall bekräftas omgående. Bekräftelsen skall lämnas skriftligen eller, om enheten tillåter det, på annat sätt. Ansökningar om att få lämna anbud får lämnas muntligen, genom elektronisk överföring eller på annat sätt, om det bekräftas skriftligen. Enheten får tillåta att bekräftelsen lämnas på annat sätt. Bekräftelsen skall lämnas omgående eller, I vissa fall som anges I 2-5 kap., inom frister som anges där. Enheten skall I en annons eller I förfrågningsunderlaget ange hur anbud och ansökningar om att få lämna anbud får lämnas.

Att bekräftelse får lämnas på annat sätt innefattar enligt propen elektroniskt överlämnad bekräftelse med någon form av elektronisk signatur. Huvudregeln bör dock enligt regeringen vara att bekräftelsen skall vara skriftlig. Bestämmelsen tillåter alltså elektronisk ansökan. Det kan dock konstateras att 2 st. har utformats med den utgångspunkten att ett anbudsgivande som lämnats genom elektronisk överföring har lämnats på ett annat sätt än skriftligen (prop.2001/02:142) Direktivet tycks utgå från att skriftligt anbud inte innefattar överföringar I elektronisk form. Möjligheter att lämna anbud elektroniskt finns dock. I de förslag till nya direktiv inom offentlig upphandling som Rådet nått politisk överenskommelse om, anges att kommunikation skall kunna ske elektroniskt enligt den upphandlande myndighetens beslut.

6 kap. 5 § Anbud och ansökningar om att få lämna anbud skall, om inte annat följer av andra eller tredje stycket, lämnas skriftligen. En upphandlande enhet får tillåta att anbud lämnas genom elektronisk överföring eller på annat sätt, under förutsättning att det säker-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Finansdepartementet

ställs att innehållet I anbuden inte röjs förrän dessa skall öppnas enligt 7 §. Enheten får begära att sådant anbud skall bekräftas omgående. Bekräftelsen skall lämnas skriftligen eller, om enheten tillåter det, på annat sätt. Ansökningar om att få lämna anbud får lämnas muntligen, genom elektronisköverföring eller på annat sätt. Enheten får begära att en sådan ansökan skall bekräftas omgående. Bekräftelsen skall lämnas skriftligen eller, om enheten tillåter det, på annat sätt.

Förordning ( 1980:849 ) om tillämpning av GATTöverenskommelsen om statlig upphandling

Art. 15 I bilaga 1 till förordningen

Inlämnande, mottagande, öppnande och antagande av anbud skall ske enligt följande:

a) anbud skall normalt inlämnas skriftligen, antingen direkt eller per post. Medges anbudsgivning per telefax, telegram eller telecopy skall sådant anbud innehålla alla erforderliga uppgifter för utvärdering av anbudet, särskilt det slutgiltiga pris som erbjudits av anbudsgivaren samt en förklaring att anbudsgivaren godtar alla anbudsbetingelserna, villkoren och bestämmelserna I anbudsinfordran. Anbudet skall omgående bekräftas per brev eller undertecknad kopia av

Hindrar elektroniska rutiner. Handling I pappersform krävs enligt bestämmelsen (I vissa fall en bekräftelse) Får ej ändras. Internationell överenskommelse. Ändring kan inte ensidigt vidtas. Förordningen innehåller också andra formkrav som inte refereras här.

Finansdepartementet Ds 2003:29

ifrågavarande telefax, telegram eller telecopy. Anbudsgivning per telefon skall inte medges. Innehållet I telefax, telegram eller telecopy skall gälla I händelse av avvikelse eller motsägelse mellan detta innehåll och innehållet I handlingar som mottagits efter anbudstidens utgång. Ansökan om att få delta I selektiv anbudsinfordran får avges per telefax, telegram eller telecopy.

Lag ( 1990:1183 ) om tillfällig försäljning

10 § Den kommunala nämnd som avses i 6 § skall utfärda bevis om meddelat tillstånd. Tillståndsbeviset i original eller kopia skall föras med vid försäljningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras av praktiska skäl – eftersom handlingen skall medföras vid försäljning.

Utbildningsdepartementet

Inledning

Allmänna synpunkter

Ett återkommande formkrav i Utbildningsdepartementets författningar är utfärdande av betyg och intyg eller motsvarande krav på dokumentation av kunskaper. Även om detta formkrav i och för sig inte direkt kan anses förhindra elektronisk kommunikation, så har vi bedömt det som ett indirekt hinder genom att det inbegriper ett krav på underskrift. Syftet är att – så långt det går – säkerställa att innehållet inte ändras. Statens skolverks föreskrifter på detta område kräver också ett undertecknande. Med hänsyn till att betyg respektive intyg uppvisas i en mängd olika sammanhang har vi inte ansett det lämpligt att frångå kravet på undertecknande. Detta formkrav bör alltså inte ändras trots att det hindrar elektronisk kommunikation.

Beträffande undertecknande av ansökningar om statliga bidrag eller motsvarande förmåner har vi bedömt att formkravet även kan uppfyllas genom användandet av kvalificerade elektroniska signaturer. Detta formkrav kan således anpassas så att det inte hindrar elektronisk kommunikation.

När det gäller begreppet heder och samvete i studiestödsförordningen och övriga bidragsförfattningar måste de straffrättsliga frågorna klaras ut innan någon eventuell ändring av formkravet kan göras.

Utbildningsdepartementet Ds 2003:29

Pågående arbeten m.m.

Inom studiestödsområdet hanterar Centrala studiestödsnämnden ett mycket stort antal ansökningar per år. Myndigheten utreder för närvarande vad som måste regleras i olika avseenden för att möjliggöra en övergång till elektroniska ansökningar av studiestöd.

I övrigt pågår inom olika myndigheter under Utbildningsdepartementet ett övergripande arbete som syftar till att underlätta elektronisk dokumenthantering.

Formkravsgenomgång

Kungl. Maj:ts stadgar ( 1921:475 ) för kungl. Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund

3 § motiverad skrivelse, som lämnas

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1992:1261 ) om distansundervisning på gymnasial nivå i Torsås

11 § slutbetyg…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Förordning ( 1994:741 ) om gymnasiesärskolan

1 kap. 13 § fastställer de formulär

Hindrar ej elektroniska rutiner. Även om formulären kan ha fält för undertecknande bör dessa fält kunna tas bort.

6 kap. 1 § skriftlig begäran

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 5 § skriftlig varning

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 5 § utdrag ur…samlat betygsdokument

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Utbildningsdepartementet

7 kap. 6 § utfärda ett samlat betygsdokument

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 6 § skriftlig information

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 8 § få slutbetyg

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 8 § få ett intyg

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Förordning ( 1995:667 ) om bidrag till vissa funktionshindrade elever i gymnasieskolan

8 § ansökan om bidrag…blankett

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 § avges på heder och samvete

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

9 § undertecknas av elevens förmyndare eller…eleven själv

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras (se allmänna synpunkter).

16 § omprövas…om…skriftligen begär det

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1996:645 ) med instruktion för Institutet för rymdfysik

8 § Styrelsens förslag skall anslås på…anslagstavla

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras om det blir en ändring av motsvarande bestämmelse i 7 § anställningsförordningen (1994:373).

Utbildningsdepartementet Ds 2003:29

Kungörelse ( 1961:384 ) om avskrivning av lån för studier

6 §

Låntagarens erinran

mot…skall…ingivas

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1991:976 ) om statsbidrag till kontak

t tolkutbildning

7 § En ansökan om statsbidrag…skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2002:1012 ) om kommunal vuxenutbildning

4 kap. 7 § antecknas i en betygskatalog

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 7 § Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 8 § få ett dokument… (samlat betygsdokument)…kurser…ingå i dokumentet

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 15 § Betygsdokument … utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Anteckning…i betygskatalogen Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 21 § betygshandling …utfärdas…

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

anteckning…i betygskatalogen Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1994:895 ) om svenskundervisning för invandrare

16 § intyg

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Ds 2003:29 Utbildningsdepartementet

17 § antecknas i en betygskatalog.

Detsamma...intyg

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Betygsdokumentet utfärdas… Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

18 § handling…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (avser betyg och intyg, se allmänna synpunkter).

anteckning…i betygskatalogen Hindrar ej elektroniska rutiner.

19 § fastställer…formulär

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1997:1158 ) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar

20 § Ansökan…blankett

Hindrar ej elektroniska rutiner.

20 § undertecknad

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras (se allmänna synpunkter).

20 § lämnat sitt samtycke på ansökningen

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras (se allmänna synpunkter).

20 § avges på heder och samvete

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

21 § styrkas genom intyg

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

21 § undertecknas

Hindrar elektroniska rutiner.

Utbildningsdepartementet Ds 2003:29

Bör ändras (se allmänna synpunkter).

avges på heder och samvete Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

26 § skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2001:362 ) om bidrag till korttidsstudier

16 § Rekvisitionen skall vara undertecknad

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras (se allmänna synpunkter).

16 § Uppgifterna i rekvisitionen skall lämnas på heder och samvete

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

16 § tecknat sitt samtycke på ansökan

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras (se allmänna synpunkter).

26 § sjukdomen…styrkas genom intyg.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

29 § För varje beslut…finnas en handling som visar…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2001:1201 ) med instruktion för Nationellt centrum för flexibelt lärande

9 § [för uppföljning och utvärdering lämna … statistiska uppgifter och…verksamhetsredovisning] …lämna…verifikationsmaterial som behövs… för granskning…enligt första stycket

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Utbildningsdepartementet

Skollag ( 1985:1100 )

9 kap. 6 § skriftligen har avstått från medelstilldelning.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9 kap. 6a § skriftligen har avstått från medelstilldelning.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Grundskoleförordning ( 1994:1194 )

6 kap. 2 § skriftlig begäran

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 2 § skriftlig information

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 9 § skriftligt omdöme

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

7 kap. 9 §

Omdömet

…undertecknas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

7 kap. 11 § antecknas i … betygskatalog

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 11 § antecknas i…betygskatalog

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 12 § Terminsbetyg…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 12 § underteckna terminsbetyg

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Utbildningsdepartementet Ds 2003:29

7 kap. 13 § slutbetyg…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 13 § fogas…skriftliga omdömen som avses i 9 §.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

7 kap. 13 § underteckna slutbetyget

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 14 § intyg…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 14 § underteckna intyget

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Sameskolförordning ( 1995:205 )

5 kap. 3 § skriftlig information

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 kap. 4 § intyg…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

5 kap. 4 § intyget…undertecknas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

6 kap. 1 § informera…genom anslag

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras om motsvarande bestämmelse i 7 § anställningsförordningen (1994:373) ändras.

Ds 2003:29 Utbildningsdepartementet

Specialskoleförordning ( 1995:401 )

8 kap. 1 § skriftlig information

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 9 § skriftligt omdöme

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

8 kap. 9 § Omdömet… undertecknas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

8 kap. 11 § antecknas i… betygskatalog

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 11 § antecknas i… betygskatalog

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 12 § Terminsbetyg…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

8 kap. 12 § underteckna terminsbetyget

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

8 kap. 13 § Slutbetyg…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

8 kap. 13 § fogas…skriftliga omdömen som avses i 9 §.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

Utbildningsdepartementet Ds 2003:29

8 kap. 13 § underteckna slutbetyget

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

8 kap. 14 § intyg…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter)

8 kap. 14 § underteckna intyget

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

9 kap. 7 § information…lämnas på anslagstavla

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras om motsvarande bestämmelse i 7 § anställningsförordningen (1994:373) ändras.

Förordning ( 1996:1398 ) om statsbidrag till internationella skolor

4 § ge in registreringsbevis eller andra handlingar som visar…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

19 § lämna… verifikationsmaterial som behövs för att… kontrollera… inte får för stort bidrag,… bidraget använts till avsett ändamål och att… villkoren för bidraget efterlevs.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras på grund av materialets karaktär. Här rör det sig om en revisionsliknande granskning (jfr dock förordningen (2001:1201) med instruktion för Nationellt centrum för flexibelt lärande, som tar sikte på granskning av statistiskt material).

Förordning ( 1997:845 ) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor

6 § underrättas skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Studiestödsförordning ( 2000:655 )

2 kap. 29 § ansökan…undertecknad Hindrar elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Utbildningsdepartementet

Bör ändras (se allmänna synpunkter).

2 kap. 29 § tecknat samtycke på ansökan

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras (se allmänna synpunkter).

2 kap. 29 § lämnas på heder och samvete

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

3 kap 36 § ansökan…egenhändigt undertecknad

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras (se allmänna synpunkter).

3 kap. 36 § tecknat samtycke på ansökan

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras (se allmänna synpunkter).

3 kap. 36 § lämnas på heder och samvete

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Förordning ( 1987:915 ) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning

1 § skriftlig anmälan

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 § skriftlig begäran

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1992:736 ) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda

4 § antecknas…i betygskatalog.

Detsamma gäller uppgift i ett intyg

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 § få dokument som utvisar

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 § samlat betygsdokument skall utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna

Utbildningsdepartementet Ds 2003:29

synpunkter).

Förordning ( 1992:819 ) om behörighetsgivande för utbildning vid universitet och högskolor

8 § utfärda ett betyg

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Förordning ( 2001:14 ) om försöksverksamhet med validering

1 § Kompetensbeviset …utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

Förordning ( 2001:1131 ) om kvalificerad yrkesutbildning

2 kap. 9 § få…examensbevis

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

2 kap. 10 § få…utbildningsbevis

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

6 kap. 1 § skriftlig anmälan

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 3 § skriftlig begäran

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 2001:1286 ) om likabehandling av studenter i högskolan

12 § skriftlig uppgift

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Kungl. Maj:ts förnyade stadgar (1906:60 s. 1) för vetenskapssocieteten i Uppsala

10 § skriftligt motiverat förslag

Hindrar ej elektroniska rutiner.

28 § förslag… inlämnas skriftligen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Utbildningsdepartementet

…insändas handlingarna

Lag ( 1991:1109 ) om uppdragsutbildning i vissa fall

4 § ges betyg eller annat kompetensbevis

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Gymnasieförordning ( 1992:394 )

6 kap. 22 § skriftlig varning

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 7 § utfärda… betygsdokument

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 7 § skriftlig information

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 8 § utfärda…slutbetyget

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 11 § Rektorn utfärdar slutbetyget.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 11 § Anteckning… i betygskatalogen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 13 § få bevis över… utbildning

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 13 § sådant bevis… komplement till slutbetyg

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 15 § Slutbetyg…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Utbildningsdepartementet Ds 2003:29

7 kap. 18 § betygshandling…utfärdas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

7 kap. 18 § anteckning i… betygskatalogen

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1997:642 ) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen

13 § anteckning i ett samlat betygsdokument

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2000:690 ) om försöksverksamhet med lärande i arbetslivet inom gymnasieskolan

7 § upprättas… utbildningskontrakt

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13 § Till slutbetyget…bifogas

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Resolution (1909:bih. 29 – s. 1) angående fastställande av grundstadgar för handelshögskolan i Stockholm

10 § samtliga handlingar… öfverlämnas

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 § kungör… i allmänna tidningarna

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 § samtliga handlingar… öfverlämnas

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § skriftligen gifva honom del af…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § öfverlämnas handlingarna

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § samtliga handlingar… öfverlämnas

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Utbildningsdepartementet

21 § beslutet delgafs

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Högskoleförordning ( 1993:100 )

4 kap. 18 § kungöra anställningen… ledig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 18 § annonsering eller… likvärdigt förfarande

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 22 § skriftligt yttrande

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 31 § lämna skriftligt besked

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 kap. 5 § annonsering eller… likvärdigt förfarande

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 15 § få examensbevis

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

6 kap. 15 § till examensbeviset bifogas en bilaga…

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (bilagan skall bifogas till en betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

6 kap. 16 § få kursbevis

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 8 § skriftligen intyga

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 10 § Beslutet skall vara… skriftligt…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 24 § En doktorand som uppfyller fordringarna för doktorsexa-

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande

Utbildningsdepartementet Ds 2003:29

men eller licentiatexamen skall på begäran få bevis om detta av högskolan.

handling, se allmänna synpunkter).

Lag ( 1993:792 ) om tillstånd att utfärda vissa examina

5 § skriftlig kvalitetsredovisning

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Särskoleförordning ( 1995:206 )

6 kap. 8 § skriftlig begäran

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 1 § skriftlig information

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 2 § efter avslutad skolgång få intyg

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

7 kap. 2 § Studieomdömet… undertecknas

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (betygsliknande handling, se allmänna synpunkter).

Förordning ( 1995:938 ) om utbildningsbidrag för doktorander

6 § Ansökningen… egenhändigt underskriven

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras (se allmänna synpunkter).

6 § Uppgifterna avges på heder och samvete

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras (se allmänna synpunkter).

Förordning ( 1997:702 ) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet

1 § …skola…skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 § …kommun skall… varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovis-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Utbildningsdepartementet

ning

3 § …fristående skolor… skall årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1999:1421 ) om behörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning

5 § alla handlingar som… getts in

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 2000:873 ) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg

1 § lämna ett utdrag ur… register

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 § lämna ett sådant registerutdrag som avses i 1 §…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 § På begäran av den som lämnat ett registerutdrag skall det återlämnas i original

Hindrar elektroniska rutiner om en pappershandling har lämnats in. Bör ej ändras.

Förordning ( 2002:744 ) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande

15 § En ansökan… skall vara undertecknad av sökanden. Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras, såvitt avser undertecknande. Bör ej ändras beträffande heder och samvete (se allmänna synpunkter).

Jordbruksdepartementet

Inledning

Det finns enbart ett fåtal exempel på formuleringar i Jordbruksdepartementets lagar och förordningar som hindrar elektronisk kommunikation. Sådana formuleringar finns däremot i stor utsträckning i föreskrifter meddelade av myndigheter under departementet. Dessa föreskrifter är i sin tur ofta resultatet av formkrav som uppställs i olika EG-rättsakter. Inom jordbruksadministrationen pågår sedan en tid ett omfattande arbete för att underlätta elektronisk kommunikation, bl.a. genom att möjliggöra stödansökningar via Internet.

Inom jordbrukssektorn finns det behov av att se över formkravet i tre lagar. I jordförvärvslagen (1991:736) finns en bestämmelse om att till en ansökan om förvärvstillstånd skall fångeshandlingen fogas. En översyn av lagen pågår för närvarande och en proposition kan komma att lämnas under hösten 2003. Även i lagen (1957:390) om fiskearrenden finns bestämmelser som hindrar elektroniska rutiner. Dessa bestämmelser motsvarar emellertid arrendebestämmelserna i jordabalken, vilka Justitiedepartementet ansvarar för. I samband med att Justitiedepartementet under 2003 överväger ändringar i jordabalksbestämmelserna kommer Jordbruksdepartementet att se över bestämmelserna i lagen om fiskearrenden. Formkraven i växtförädlarrättsförordningen (1997:383) är beroende av bestämmelserna i växtförädlarrättslagen (1997:306), en lag som Justitiedepartementet ansvarar

Jordbruksdepartementet Ds 2003:29

för. Växtförädlarrättslagen och förordningen kommer att granskas i samband med att ändringar i annan immaterialrättslig lagstiftning föreslås under våren 2004.

När det gäller konsumentlagstiftningen finns en del underförstådda formkrav och formkrav som är praktiskt motiverade utan att något formellt lagstöd finns.

De formkrav som särskilt berör konsumenter och som hindrar elektronisk kommunikation finns i resegarantilagen och i Allmänna reklamationsnämndens praxis avseende hur en anmälan skall göras. En framställning till Resegarantinämnden respektive anmälan till ARN måste vara skriftlig och undertecknad. Dessa formkrav skulle kunna ersättas med elektronisk kommunikation, eventuellt med en möjlighet att underteckna dokumentet med en elektronisk signatur.

Flera av myndigheterna har väl utformade och fungerande hemsidor där det är möjligt att ta del av en stor mängd information samt hämta ner och beställa blanketter. En naturlig utveckling i framtiden vore att utveckla hemsidorna i en än mer interaktiv riktning så att det går att fylla i blanketterna direkt på nätet och skicka in dem på elektronisk väg. Fördelen med detta är att myndigheternas verksamhet blir mer tillgänglig för konsumenterna men nackdelen och eventuellt faran är att många anmälningar kan göras alltför lättvindigt och utan någon egentlig grund.

Formkravsgenomgång

Jordförvärvslag ( 1991:736 )

8 § Till ansökan om förvärvstillstånd skall fogas fångeshandlingen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Ytterligare överväganden är dock nödvändiga. Beroende av former för fastighetsöverlåtelse.

Ds 2003:29 Jordbruksdepartementet

Epizootiförordning ( 1999:659 )

8 § Till ansökan om ersättning skall fogas ett intyg om djurens värde.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Det är nödvändigt att närmare undersöka om det är möjligt att elektroniskt utfärda och underteckna/signera de värderingsintyg som enligt lagen skall följa med ansökan om ersättning. Frågan kommer att utredas under 2004.

Zoonosförordning ( 1999:660 )

12 § Till ansökan om ersättning skall fogas ett intyg om djurens värde.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Det är nödvändigt att närmare undersöka om det är möjligt att elektroniskt utfärda och underteckna/signera de värderingsintyg som enligt lagen skall följa med ansökan om ersättning. Frågan kommer att utredas under 2004.

Sametingslag ( 1992:1433 )

3 kap. 4 § Anmälan för att tas upp i sameröstlängden skall ha inkommit före viss dag.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Rennäringsförordning ( 1993:384 )

27 § Ansökan om bidrag ur samefonden skall göras skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1957:390 ) om fiskearrenden

2 § Avtal om fiskearrende skall vara skriftligt.

4 § Genom hänvisning till JB:s bestämmelser föreskrivs att uppsägning skall vara skriftlig.

Hindrar elektroniska rutiner. Frågan om ev. ändringar bör prövas i samband med JB:s formkravsregler.

Jordbruksdepartementet Ds 2003:29

Lag ( 1981:533 ) om fiskevårdsområden

11 § Krav på att ansökningshandlingarna skall innehålla vissa uppgifter.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Det är nödvändigt att undersöka om det är möjligt att elektroniskt framställa den karta som skall följa med ansökan. Frågan kommer att utredas under 2004.

14 § Kallelse till sammanträde skall delges ägarna av det aktuella fisket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bestämmelsen hindrar inte att kallelsen görs elektroniskt, om det är praktiskt genomförbart.

Rennäringslag ( 1971:437 )

68 § Sameby kan föreläggas upprätta renlängd med kopia till länsstyrelsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

74 § Ansökan om registrering av renmärke skall ske skriftligen. Till ansökan skall fogas avbildning av märket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 2000:592 ) om viltvårdsområden

10 § Krav på att ansökningshandlingarna skall innehålla vissa uppgifter.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Det är nödvändigt att undersöka om det är möjligt att elektroniskt framställa den karta som skall följa med ansökan. Frågan kommer att utredas under 2004.

13 § Kallelse till sammanträde skall delges fastighetsägarna.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Livsmedelsförordning ( 1971:511 )

41 § Ansökan om godkännande av Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Jordbruksdepartementet

livsmedelslokal skall göras skriftligen.

Växtföräldrarrättsförordning ( 1997:383 )

2 § En ansökan om registrering skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud

Hindrar elektroniska rutiner. Bör behandlas som andra immaterialrätter. Förordningen kommer därför att ändras i samband med översynen av växtförädlarrättslagen.

Lag ( 1970:417 ) om Marknadsdomstolen m.m.

10 a § --- Kopia av domen skall skickas till parterna samma dag som domen meddelas ---

Hindrar ej elektroniska rutiner. Jfr. RB 17:9 st 7

13 § Ansökan görs skriftligen om förbud eller åläggande ---

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13a § st. 3 Ansökningen om medverkan skall vara skriftlig ---

Hindrar ej elektroniska rutiner.

14 § st. 3 Före sammanträde kan muntlig eller skriftlig förberedelse äga rum ---

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Resegarantilag ( 1972:204 )

3 § Om Kammarkollegiet icke medger annat, skall säkerhet bestå av en av bank eller försäkringsbolag utfärdad betalningsutfästelse, ---

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 § Kammarkollegiet får, om det finns anledning att anta att skyldigheten att ställa säkerhet föreligger, ålägga den som marknads-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Jordbruksdepartementet Ds 2003:29

för resa att lämna de uppgifter ---

8 § Framställning om att säkerhet skall få tas i anspråk ---

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ansökan bör kunna göras elektroniskt. Men för att nämnden ska kunna ta ställning till kraven måste ansökan kompletteras med kopior på kvitton och resehandlingar. Ansökan skall vara skriftlig och undertecknad av sökande. Dessa formkrav är inget som framgår direkt av lagtext utan är nämndens rutiner.

Förordning ( 1988:1564 ) med instruktion för Marknadsdomstolen

7 § Över inkomna mål skall MD föra dagbok i huvudsaklig överrensstämmelse med vad som är föreskrivet för tingsrätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Jfr RB 6 kap, förordning (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol

Förordning ( 1988:1583 ) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden

Anmälan till ARN (ej reglerat i förordningen)

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ansökan bör kunna göras elektroniskt. Men för att nämnden ska kunna ta ställning till kraven måste ansökan kompletteras med kopior på kvitton och andra relevanta handlingar. Enligt praxis skall en ansökan till ARN vara skriftlig. Detta krav är grundat på praktiska skäl och formellt stöd finns inte.

22 § st. 2 En begäran om omprövning skall vara skriftlig och ha kommit in till nämnden inom två

Hindrar elektroniska rutiner. Förordningen föreskriver ett skriftligt förfarande vid omprövning.

Ds 2003:29 Jordbruksdepartementet

månader efter det att tvisten avgjordes.

ning. Bör ändras för att möjliggöra begäran om omprövning på elektronisk väg. Frågan kommer att utredas närmare under 2004. För att nämnden ska kunna ta ställning till nya omständigheter måste dock begäran kompletteras med kopior på relevanta handlingar.

Produktsäkerhetslag ( 1988:1604 )

13 § Har mer än tio år förflutit sedan näringsidkaren upphörde att tillhandahålla varan eller tjänsten får ett åläggande om återkallelse meddelas honom endast om tillsynsmyndigheten eller en sådan sammanslutning som avses i 17 § st. 2 före tioårsfristen har framställt skriftligt krav på återkallelse.

Hindrar elektroniska rutiner. Preskriptionslagen (1981:130) 5 § p 2. Tilläggas kan att PSL ses över av en utredning för närvarande.

19 § st. 1 En näringsidkare är skyldig att på anmaning av en tillsynsmyndighet ---

Hindrar ej elektroniska rutiner. Vanligtvis består anmaningar av skriftliga undertecknade dokument. Bör vara möjligt att ersätta med elektronisk kommunikation.

22-23 §§ Informations-, förbuds- och återkallelseförelägganden

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ett föreläggande består av ett skriftligt, undertecknat dokument som godkänns genom att dokumentet påtecknas av någon som är behörig att teckna motpartens firma. Kan lösas om elektroniska underskrifter får samma bevisvärde som en underskrift på papper.

Jordbruksdepartementet Ds 2003:29

Prisinformationslag ( 1991:601 )

5 § st. 1 --- Priset skall anges skriftligen om inte konsumenten kan få upplysning om det på något annat likvärdigt sätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Där det är möjligt kan prisinformation ges på elektronisk väg, t.ex. elektronisk hyllkantsmärkning. I SOU 2002:54 En ny prisinformationslag har bestämmelsen ändrats så att den är helt neutral i förhållande till hur informationen lämnas. Närmare reglering ska ske genom myndighetsföreskrifter.

Lag ( 1992:1231 ) om märkning av textilier

4 st. 2 § Tillsynsmyndigheten får meddela de förelägganden och förbud som behövs för att se till att föreskrifterna följs.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ett föreläggande består av ett skriftligt, undertecknat dokument som godkänns genom att dokumentet påtecknas av någon som är behörig att teckna motpartens firma. Kan lösas om elektroniska underskrifter får samma bevisvärde som en underskrift på papper.

Lag ( 1992:1326 ) om personlig skyddsutrustning för privat bruk

6 § En näringsidkare är skyldig att på anmaning av tillsynsmyndigheten ---

Hindrar ej elektronisk kommunikation.

7 a § Om en personlig skyddsutrustning som avses i 2 § har CEmärkts trots att den inte överensstämmer med de krav som gäller för CE-märkning, får tillsynsmyndigheten, om rättelse inte vidtagits enligt 5 a § lagen

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ett föreläggande består av ett skriftligt, undertecknat dokument som godkänns genom att dokumentet påtecknas av någon som är behörig att teckna motpartens firma. Kan lösas om elektroniska

Ds 2003:29 Jordbruksdepartementet

(1992:1534) om CE-märkning, förelägga tillverkare, importör eller den som saluför varan ---

underskrifter får samma bevisvärde som en underskrift på papper.

Lag ( 1992:1327 ) om leksakers säkerhet

6 a § Om en leksak som avses i 2 § har CE-märkts trots att den inte överensstämmer med de krav som gäller för CE-märkning, får tillsynsmyndigheten, om rättelse inte vidtagits enligt 5 a § lagen (1992:1534) om CE-märkning, förelägga tillverkare, importör eller den som saluför varan att ---

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ett föreläggande består av ett skriftligt, undertecknat dokument som godkänns genom att dokumentet påtecknas av någon som är behörig att teckna motpartens firma. Kan lösas om elektroniska underskrifter får samma bevisvärde som en underskrift på papper.

Förordning ( 1993:1322 ) om informationsutbyte inom EES i fråga om farliga konsumentvaror

3 § En myndighet som beslutar om åtgärder för att hindra, begränsa eller föreskriva särskilda villkor för marknadsföringen eller användningen av en vara på den grunden att varan kan orsaka allvarlig och akut fara för konsumenters hälsa eller säkerhet vid normal eller förutsebar användning, skall genast underrätta Konsumentverket om sitt beslut

Hindrar ej elektroniska rutiner

Marknadsföringslag ( 1995:450 )

21 § I fall som inte är av större vikt får Konsumentombudsmannen meddela förelägganden ---

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ett föreläggande

består av ett

skriftligt, undertecknat dokument som godkänns genom att dokumentet påtecknas av någon som är behörig att teckna motpartens firma. Kan lösas om elektroniska

Jordbruksdepartementet Ds 2003:29

underskrifter får samma bevisvärde som en underskrift på papper.

Förordning ( 1995:670 ) med instruktion för Konsumentverket

14 § Ett föreläggande enligt 21 § marknadsföringslagen (1995:450),

7 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden eller 22 § produktsäkerhetslagen (1988:1604) skall vara skriftligt och undertecknas av Konsumentombudsmannen. Föreläggandet godkänns genom att den som det riktas till skriftligen hos Konsumentombudsmannen förklarar sig godkänna det förbud eller åläggande som anges i föreläggandet. Godkännandet bör i regel tecknas på föreläggandet. Om godkännandet tecknas på någon annan handling, gäller det endast om det klart framgår vilket föreläggande som avses.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Kan lösas om en elektronisk signatur kan få samma bevisvärde som en underskrift på papper samt blir beständiga eftersom ett förläggande inte preskriberas.

Kulturdepartementet

Inledning

Formkraven i författningar på Kulturdepartementets område är av relativt begränsad omfattning. Den största delen formkrav återfinns i bidragsförfattningar. Dessa hindrar i de flesta fall inte elektronisk kommunikation. En del av bestämmelserna innehåller dock krav på undertecknande eller försäkran på heder och samvete. Detta får anses hindra elektronisk kommunikation. Bedömningen är att formkraven i dessa fall inte bör ändras, eftersom det är viktigt att säkerställa att felaktiga uppgifter kan sanktioneras straffrättsligt.

Vissa formkrav är formulerade med annan lagstiftning som förebild. I den mån de hindrar elektronisk kommunikation, bör de inte ändras om inte den lagstiftning som varit förebild också ändras.

I tre fall har det bedömts att formkravet bör formuleras om för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Beslut om detta planeras ske under år 2003.

Formkravsgenomgång

Förordning ( 1976:504 ) om inkomstgarantier för konstnärer

5 § 1 st. I fall som avses i 4 § andra Blankett: Hindrar ej elektroniska

Kulturdepartementet Ds 2003:29

och tredje stycket skall särskild ansökan göras på blankett enligt formulär som fastställes av kammarkollegiet. Uppgift i ansökan avges på heder och samvete.

rutiner. Det är snarare en praktisk fråga om blanketten finns i pappersform eller i elektronisk form och om den i så fall kan kommuniceras elektroniskt. Heder och samvete: Hindrar elektroniska rutiner. En försäkran på heder och samvete torde innebära ett indirekt krav på undertecknande, vilket i sig är kopplat till frågan om straffansvar. I detta fall är det befogat att oriktiga uppgifter medför straffansvar. Bör ej ändras.

Förordning ( 1976:528 ) om bidrag till konstnärer

20 § 1 st. andra meningen Ansökan görs på blankett enligt formulär som bidragsmyndigheten fastställer.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Användningen av ordet blankett utesluter knappast i sig elektronisk kommunikation. Det är snarare en praktisk fråga om blanketten finns i pappersform eller i elektronisk form och om den i så fall kan kommuniceras elektroniskt.

Lag ( 1988:950 ) om kulturminnen m.m.

3 kap. 17 § 1 st. tredje meningen

Den som senast sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt skall, om den sökande inte är föreläggandets eller förbudets adressat, av inskrivningsmyndigheten genast i rekommenderat brev underrättas om anteckningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Underrättelsen förutsätter papperskommunikation. Bör ej ändras. Den är formulerad med 26:15 miljöbalken som förebild. En eventuell ändring måste därför ses i ett större sammanhang. I detta fall finns det fog för en regel som innebär att man med säkerhet vet att adressaten tagit emot föreläggandet.

Ds 2003:29 Kulturdepartementet

6 kap. 8 § 2 st. Ansökan skall göras skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk ansökan inte godtas.

6 kap. 11 § 1 st. 1 meningen Den som berörs av ett omhändertagande enligt 10 § kan skriftligen begära prövning av det vid den tingsrätt som prövade ansökan om tillstånd till undersökningen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk ansökan inte godtas.

Förordning ( 1988:1188 ) om kulturminnen m.m.

3 § 1 st. När länsstyrelsen har fattat ett beslut enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. skall en kopia av beslutet genast sändas till riksantikvarieämbetet.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Användningen av begreppet kopia torde syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. Bestämmelsen bör tills vidare behållas oförändrad. Hanteringen torde i dagsläget vara pappersbaserad och det rör sig om förhållandevis få ärenden.

8 § 1 meningen Länsstyrelse, länsmuseum, polismyndighet eller kustbevakning som tar emot fornfynd eller anmälan om fornfynd skall genast skriftligen underrätta riksantikvarieämbetet om fornfyndet.

Hindrar elektroniska rutiner. Papperskommunikation torde vara avsedd (se nedan).

8 § fjärde meningen Upphittaren skall få en kopia av underrättelsen.

Hindrar elektroniska rutiner. Användningen av begreppet kopia torde syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. Bestämmelsen bör tills vidare behållas oförändrad. Hanteringen torde i dagsläget vara pappersbaserad och det rör sig om

Kulturdepartementet Ds 2003:29

ett fåtal ärenden.

Lag ( 1989:41 ) om TV-avgift

9 § Bolaget skall skriftligen underrätta den avgiftsskyldige om beslutet.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk underrättelse inte godtas.

7 p övergångsbestämmelserna Om någon som den 28 februari 1989 är registrerad som skyldig att betala mottagaravgift före utgången av detta år skriftligen anmäler till bolaget att hans innehav av TVmottagaren har upphört, skall bolaget, om det inte har fattat beslut enligt 9 § i den nya lagen, underrätta televerket om att avanmälan skett.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk underrättelse inte godtas. Bestämmelsen är numera obsolet.

Förordning ( 1989:46 ) om TV-avgift

2 § Anmälan enligt 8 § lagen (1989:41) om TV-avgift får göras per telefon eller skriftligen till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk anmälan inte godtas..

Förordning ( 1990:195 ) om vård av statens konst

2 § 2 st. Åtagandet skall göras skriftligt och uppgift om detta skall utan dröjsmål lämnas till Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde och till Moderna museet.

Hindrar elektroniska rutiner. Det är tveksamt om åtagandet kan göras elektroniskt. Bör ej ändras. Ett åtagande bör som regel undertecknas av behörig befattningshavare. Detta torde utesluta elektronisk kommunikation. Det finns inte behov av att möjliggöra elektronisk kommunikation. Det rör sig om ett fåtal ärenden.

Ds 2003:29 Kulturdepartementet

Presstödsförordning ( 1990:524 )

4 kap 2 § 1 st. Tidningsföretag skall för att få distributionsstöd skriftligen förbinda sig att….

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen torde endast syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. Det är befogat att förbindelsen skall undertecknas. Det finns inte behov av att möjliggöra elektronisk kommunikation. Det rör sig om ett fåtal ärenden.

4 kap. 5 § 1 st. Ett distributionsföretag får förmedla distributionsstöd endast om företaget skriftligen förbinder sig att uppfylla följande villkor:

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen torde endast syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. Det är befogat att förbindelsen skall undertecknas. Det finns inte behov av att möjliggöra elektronisk kommunikation. Det rör sig om ett fåtal ärenden.

4 kap. 5 § 1 st. 2 För samdistributionen skall företaget tillämpa prissättning enligt andra stycket för sådana tidningsföretag som har undertecknat en förbindelse enligt 2 §

och ger ut tidningar som normalt kommer ut med minst ett nummer per vecka.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen torde endast syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. Det är befogat att förbindelsen skall undertecknas. Det finns inte behov av att möjliggöra elektronisk kommunikation. Det rör sig om ett fåtal ärenden.

4 kap. 5 § 1 st. 4 Företaget skall delge anbud på samdistribution inom ett distributionsområde till samtliga dagstidningar som har undertecknat förbindelse enligt 2 § vid en och samma tidpunkt.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen torde endast syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. Det är befogat att förbindelsen skall undertecknas. Det finns inte behov av att möjliggöra elektronisk kommunikation. Det rör sig om ett fåtal ärenden.

Kulturdepartementet Ds 2003:29

4 kap 7 § Förmedlas distributionsstöd av ett postbefordringsföretag skall företaget skriftligen förbinda sig att uppfylla de villkor som anges i 5 § 2-4.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen torde endast syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. Det är befogat att förbindelsen skall undertecknas. Det finns inte behov av att möjliggöra elektronisk kommunikation. Det rör sig om ett fåtal ärenden.

5 kap 1 § 1 meningen Ansökan om stöd enligt denna förordning skall vara skriftlig.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk ansökan inte godtas.

Förordning ( 1990:573 ) om stöd till vissa icke statliga kulturlokaler

8 § 1 st. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska förhållanden skall sökanden lämna på heder och samvete.

Hindrar elektroniska rutiner. En försäkran på heder och samvete torde innebära ett indirekt krav på undertecknande, vilket i sig är kopplat till frågan om straffansvar. I detta fall är det befogat att oriktiga uppgifter medför straffansvar. Bör ej ändras.

Förordning ( 1990:992 ) om granskning och kontroll av filmer och videogram

2 § Den som vill begära granskning av framställningen i en film eller ett videogram skall skriftligen ansöka om detta hos Statens biografbyrå.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk ansökan inte godtas.

7 § Om biografbyrån har omhändertagit ett exemplar av en framställning enligt 13 § lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram skall

Hindrar elektroniska rutiner. Användningen av begreppet kopia torde syfta på pappersdokumentation. Bör ej ändras. Bestämmelsen bör tills vidare behållas oförändrad.

Ds 2003:29 Kulturdepartementet

den som bevis om detta lämna en kopia av protokollet till den som har utsatts för åtgärden.

Hanteringen torde i dagsläget vara pappersbaserad och det rör sig om ett fåtal ärenden.

Begravningslag ( 1990:1144 )

7 kap 15 § 1 st. Gravrätten går över till någon eller några av dem som anges i 14 § om det har förordnats om detta vid upplåtelsen eller genom ett senare skriftligt förordnande.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen torde endast syfta på ett förordnande i pappersform. Bör ej ändras. Det förordnande som avses torde vara jämställt med ett testamentariskt förordnande. Det saknas skäl att i dessa fall möjliggöra elektronisk kommunikation.

9 kap 14 § 1 st. 1-andra meningen

Svenska kyrkan skall på medium för automatisk databehandling underrätta regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer om de avgiftssatser som föreslås gälla för det följande inkomståret. Sedan regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställt avgiftssatserna för dem som inte tillhör Svenska kyrkan skall Svenska kyrkan på samma sätt underrätta Riksskatteverket om de avgiftssatser som skall gälla för det följande inkomståret.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bestämmelsen utesluter underrättelser i pappersform.

5 p i övergångsbestämmelserna

Vad som före den nya lagens ikraftträdande kan ha blivit förordnat vid upplåtelse av gravrätt eller genom senare skriftligt förordnande i fråga om övergång av gravrätt vid gravrättsinnehavarens död skall gälla

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen torde endast syfta på ett förordnande i pappersform. Bör ej ändras. Det förordnande som avses torde vara jämställt med ett testamentariskt förordnande. Det saknas skäl att i dessa fall möj-

Kulturdepartementet Ds 2003:29

utan hinder av vad som följer av 7 kap. 15 §.

liggöra elektronisk kommunikation.

Begravningsförordning ( 1990:1147 )

8 § 1 st. Om gravrättsinnehavaren under upplåtelsetiden genom ett skriftligt förordnande har bestämt vem eller vilka gravrätten skall gå över till, bör upplåtaren låta anteckna det i gravbrevet.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen torde endast syfta på ett förordnande i pappersform. Bör ej ändras. Det förordnande som avses torde vara jämställt med ett testamentariskt förordnande. Det saknas skäl att i dessa fall möjliggöra elektronisk kommunikation.

16 § 2 st. tredje meningen Socialstyrelsen skall i sådant fall skriftligen underrättas om förseningen och om skälen till denna.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk underrättelse inte godtas.

22 § Ett intyg för gravsättning av stoft eller kremering skall utfärdas på blankett som fastställs av Riksskatteverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Användningen av ordet blankett utesluter knappast i sig elektronisk kommunikation. Det är snarare en praktisk fråga om blanketten finns i pappersform eller i elektronisk form och om den i så fall kan kommuniceras elektroniskt.

38 § 1 st. 1 meningen Passersedeln skall utfärdas på blankett som fastställs av Riksskatteverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Användningen av ordet blankett utesluter knappast i sig elektronisk kommunikation. Det är snarare en praktisk fråga om blanketten finns i pappersform eller i elektronisk form och om den i så fall kan kommuniceras elektroniskt.

39 § När passersedeln har lämnat Hindrar elektroniska rutiner. An-

Ds 2003:29 Kulturdepartementet

Tullverket, skall verket på en kopia av passersedeln anteckna att stoftet har förts ut ur Sverige och genast återsända kopian till skattemyndigheten.

vändningen av begreppet kopia torde syfta på papperskommunikation. Bör ändras. Det kan finnas anledning att ändra bestämmelsen. Möjligen kan skyldigheten att sända en kopia till skattemyndigheten istället konstrueras som en skyldighet att underrätta myndigheten. Frågan bör ses över och en eventuell ändring kan ske under hösten 2003. Hanteringen av passersedlar torde i dagsläget vara pappersbaserad och det rör sig om ett fåtal ärenden.

44 § 1 st. andra meningen I fall som avses i 2 kap. 3 § första stycket tredje meningen begravningslagen (1990:1144) skall istället en kopia av det där nämnda läkarintyget lämnas.

Hindrar elektroniska rutiner. Användningen av begreppet kopia torde syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. Bestämmelsen bör tills vidare behållas oförändrad. Hanteringen torde i dagsläget vara pappersbaserad och det rör sig om ett fåtal ärenden.

44 § 2 st. Utdraget eller kopian skall tillhandahållas av den som innehar krematoriet.

Hindrar elektroniska rutiner. Användningen av begreppen utdrag och kopia torde syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. Bestämmelsen bör tills vidare behållas oförändrad. Hanteringen torde i dagsläget vara pappersbaserad och det rör sig om ett fåtal ärenden.

49 § 4 p 1 meningen 4. skriftligen meddela Kammarkollegiet om han eller hon tillstyrker eller avstyrker

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att ett elektroniskt meddelande

Kulturdepartementet Ds 2003:29

huvudmannens förslag till begravningsavgift.

inte godtas.

49 § 4 p tredje meningen Om förslaget avstyrks skall ombudet skriftligen motivera det och lämna ett eget förslag till begravningsavgift.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att ett elektroniskt meddelande inte godtas.

Lokalradioförordning ( 1993:126 )

2 § 2 st. Ansökan skall göras skriftligen på blankett som fastställs av

Radio- och TV-verket och avges på heder och samvete.

Skriftlighet: Hindrar ej elektroniska rutiner. Heder och samvete: Hindrar elektroniska rutiner. Torde förutsätta papperskommunikation. Bör ej ändras. En försäkran på heder och samvete torde innebära ett indirekt krav på undertecknande, vilket i sig är kopplat till frågan om straffansvar. I detta fall är det befogat att oriktiga uppgifter medför straffansvar.

3 § andra meningen Sådana uppgifter skall lämnas på heder och samvete.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. En försäkran på heder och samvete torde innebära ett indirekt krav på undertecknande, vilket i sig är kopplat till frågan om straffansvar. I detta fall är det befogat att oriktiga uppgifter medför straffansvar.

4 § Om det finns mer än en sökande när ansökningstiden gått ut, skall

Radio- och TV-verket skriftligen genom vanligt brev meddela sökandena att de har möjlighet att inom en viss angiven tid som inte får un-

Hindrar elektroniska rutiner. Papperskommunikation är avsedd. Bör ändras. Formkravet bör omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. En ändring kan ske under våren 2003. Förslag:

Ds 2003:29 Kulturdepartementet

derstiga fyra veckor samordna sina ansökningar.

Uttrycket ”genom vanligt brev” utgår.

7 § Ansökan om medgivande enligt 5 kap. 16 § radio-_och_TV-lagen skall göras skriftligen hos Radio- och TV-verket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk ansökan inte godtas.

8 § Sådana uppgifter som avses i 9 kap. 7 § radio-_och_TV-lagen skall lämnas på heder och samvete.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. En försäkran på heder och samvete torde innebära ett indirekt krav på undertecknande, vilket i sig är kopplat till frågan om straffansvar. I detta fall är det befogat att oriktiga uppgifter medför straffansvar.

Förordning ( 1993:379 ) om bidrag till kulturmiljövård

16 § Ansökan skall göras på blankett som fastställs av Riksantikvarieämbetet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1993:567 ) om statligt stöd till kulturtidskrifter

8 § 1 st. Ansökan om produktionsstöd skall göras skriftligen av tidskriftens ägare.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk ansökan inte godtas.

Förordning ( 1994:728 ) med instruktion för Gransknings nämnden för radio och TV

5 § 3 st. Nämnden får pröva frågor om intrång i en enskilds privatliv endast om den enskilde skriftligen medger detta.

Hindrar elektroniska rutiner. Papperskommunikation torde vara avsedd. Bör ej ändras. Den torde innebära ett indirekt krav på undertecknande. I detta fall är det viktigt att veta att medgivandet verkligen kommer från

Kulturdepartementet Ds 2003:29

rätt person.

Förordning ( 1995:1020 ) om digitala ljudradio sändningar

7 § Radio- och TV-verket skall sända en kopia av yttrandet med vanligt brev till var och en av de sökande med angivande av en sista dag för sökanden att bemöta det.

Hindrar elektroniska rutiner. Papperskommunikation är avsedd genom användandet av vanligt brev. Användningen av begreppet kopia torde syfta på papperskommunikation. Bör ändras. Formkravet bör omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation vad gäller användningen av begreppet vanligt brev. En ändring kan ske under våren 2003. Bestämmelsen bör i övrigt tills vidare behållas oförändrad. Hanteringen torde i dagsläget vara pappersbaserad och det rör sig om ett fåtal ärenden. Förslag: Uttrycket ”med vanligt brev” utgår.

Radio- och TV-lag ( 1996:844 )

4 kap 3 § 3 st. fjärde meningen Radio- och TV-verkets beslut om sändningstid gäller tills nytt beslut fattats av verket eller en tillståndshavare eller närradionförening skriftligen underrättar verket om att tillståndshavarna enats om annan sändningstid.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk underrättelse inte godtas.

Förordning ( 1996:1608 ) om statsbidrag till folkbibliotek

7 § Till ansökan skall kommunen foga en skriftlig redogörelse där det framgår hur barns och ungdomars intresse för att läsa böcker skall stimuleras.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk redogörelse inte godtas.

Ds 2003:29 Kulturdepartementet

Förordning ( 1997:894 ) om marksänd digital TV

5 § andra meningen Ansökan skall göras på blankett som verket fastställt och inom den tid som verket bestämmer.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Användningen av ordet blankett utesluter knappast i sig elektronisk kommunikation.

Förordning ( 1999:731 ) om registrering av trossamfund

3 § 1 st. En ansökan eller anmälan som avses i denna förordning skall göras skriftligen hos Kammarkollegiet.

Hindrar elektroniska rutiner. Papperskommunikation torde vara avsedd (se nedan). Bör ej ändras. (se nedan).

3 § 2 st. 1 meningen Ansökan om registrering eller avregistrering av ett trossamfund enligt 7 § och 12 § lagen (1998:1593) om trossamfund skall undertecknas av samtliga personer som ingår i samfundets styrelse eller motsvarande organ.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande förutsätter papperskommunikation. Bör ej ändras. En eventuell ändring bör samordnas med motsvarande regler på associationsrättens område, som har varit förebild för nu aktuell förordning.

3 § 2 st. andra meningen Anmälan om ändring av registrerade uppgifter skall undertecknas av en styrelseledamot eller en annan person som annars är behörig att företräda trossamfundet.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande förutsätter papperskommunikation. Bör ej ändras. En eventuell ändring bör samordnas med motsvarande regler på associationsrättens område, som har varit förebild för nu aktuell förordning.

3 § 2 st. tredje meningen Anmälan som görs av ett registrerat trossamfund i likvidation skall undertecknas av alla likvidatorerna.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande förutsätter papperskommunikation. Bör ej ändras. En eventuell ändring bör samordnas med motsvarande regler på associationsrättens

Kulturdepartementet Ds 2003:29

område, som har varit förebild för nu aktuell förordning.

5 § 1 st. Till en ansökan skall följande handlingar fogas: två kopior av trossamfundets stadgar eller liknande grunddokument, en kopia av protokoll eller annan handling som visar att trossamfundet har antagit stadgarna eller grunddokumentet, en kopia av protokoll eller annan handling som visar vilka som har valts att ingå i styrelsen eller motsvarande organ och vilka som annars är behöriga att företräda trossamfundet, en kopia av protokoll eller annan handling som visar hur trossamfundets namn tecknas, en kopia av protokoll eller annan handling som visar att trossamfundet i behörig ordning beslutat att ansöka om registrering.

Hindrar elektroniska rutiner. Användningen av begreppet kopia torde syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. En eventuell ändring bör samordnas med motsvarande regler på associationsrättens område, som har varit förebild för nu aktuell förordning. Hanteringen torde också i dagsläget vara pappersbaserad och det rör sig om ett fåtal ärenden.

5 § 2 st. Till en anmälan om ändring av lämnade uppgifter skall fogas handlingar enligt första stycket 1-4 som styrker den ändrade uppgiften.

Hindrar elektroniska rutiner. Papperskommunikation torde vara avsedd (se ovan). Bör ej ändras. (se ovan).

6 § 2 st. Likvidatorerna skall till

Kammarkollegiet ge in en handling på vilken varje likvidator och ersättare har skrivit sin av två vittnen styrkta namnteckning.

Hindrar elektroniska rutiner. Papperskommunikation avses. Bör ej ändras. En eventuell ändring bör samordnas med motsvarande regler på associationsrättens

Ds 2003:29 Kulturdepartementet

område, som har varit förebild för nu aktuell förordning.

9 § 1 st. Till en anmälan enligt 12 § lagen om trossamfund (1998:1593) om avregistrering av trossamfundet skall det fogas en kopia av protokoll som visar att trossamfundet har beslutat att ansöka om registrering.

Hindrar elektroniska rutiner. Användningen av begreppet kopia torde syfta på papperskommunikation. Bör ej ändras. En eventuell ändring bör samordnas med motsvarande regler på associationsrättens område, som har varit förebild för nu aktuell förordning. Hanteringen torde också i dagsläget vara pappersbaserad och det rör sig om ett fåtal ärenden.

11 § 1 st. 1 meningen Uppgifter som lämnas enligt 14 § första stycket lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan samt anmälningar om ändring av sådana uppgifter skall lämnas skriftligen till Kammarkollegiet.

Hindrar elektroniska rutiner. Papperskommunikation torde vara avsedd (se nedan). Bör ej ändras. (se nedan).

11 § 2 st. 1 meningen Uppgifter som lämnas skall vara undertecknade av samtliga personer som ingår i styrelsen för Svenska kyrkan.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande förutsätter papperskommunikation. Bör ej ändras. En eventuell ändring bör samordnas med motsvarande regler på associationsrättens område, som har varit förebild för nu aktuell förordning.

11 § 2 st. andra meningen En anmälan om ändring av en uppgift skall undertecknas av en styrelseledamot eller en annan person som är behörig att företräda Svenska kyrkan.

Kulturdepartementet Ds 2003:29

Lag ( 2001:845 ) om upplösning av stiftelser i vissa fall

2 § 1 st. 1 meningen Om en stiftelse avser att ansöka om tillstånd enligt 1 §, skall styrelsen eller förvaltaren senast en månad före ansökan skriftligen underrätta stiftelsens kända borgenärer om detta.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk underrättelse inte godtas.

5 § 2 st. Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som vill bestrida ansökan att senast en viss dag skriftligen anmäla detta vid påföljd att han eller hon annars anses ha medgett ansökan.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Krav på skriftlighet bör inte innebära att en elektronisk anmälan inte godtas.

5 § 3 st. 1 meningen Kammarkollegiet skall se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post- och Inrikes

Tidningar.

Hindrar elektroniska rutiner. Papperskommunikation torde åsyftas. Bör ej ändras. Lagen är tidsbegränsad.

Miljödepartementet

Av de formkrav som finns i författningar på Miljödepartementets område är det mycket få som hindrar elektronisk kommunikation. De formkrav som kan utgöra hinder mot elektroniska rutiner är av följande slag.

En typ av formkrav finns i bestämmelser om att kungörelse skall ske i ortstidning. Sådana bestämmelser hindrar inte att kungörelse också sker på annat sätt. Bestämmelserna hindrar inte att man till och från myndigheten kommunicerar elektroniskt. Manus till kungörelse kan alltså kommuniceras elektroniskt från myndigheten till ortstidningen. Vidare kan också ortstidningen publicera kungörelsen i en elektronisk version. Det finns därför inget omedelbart behov av att ändra bestämmelserna i annat sammanhang än vid en eventuell kommande generell översyn av hur kungörelser skall ske.

En annan typ av formkrav handlar om att underrättelser eller liknande skall sändas i brev till vissa mottagare. Brevkravet tyder på att det är en pappersversion av en handling som skall sändas. Formuleringen i bestämmelserna utesluter dock inte att underrättelser sänds med elektroniska brev. Bestämmelserna behöver ändras endast om det i praxis visar sig omöjligt att uppfylla kravet med elektroniska brev.

En tredje typ av formkrav avser undertecknande av handlingar. Undertecknande borde i många fall kunna ske med elektronisk signatur. Bestämmelserna bör ses över så att de så långt som möjligt inte hindrar elektroniska rutiner.

En fjärde typ av formkrav avser att handlingar skall vara arkivbeständiga. Bestämmelserna bör ses över så att de inte hindrar

Miljödepartementet Ds 2003:29

elektronisk kommunikation. Detta kan exempelvis göras genom att föreskriva att den arkiverande myndigheten skall se till att handlingarna arkiveras i arkivbeständig form.

Vissa formkrav följer av EG-rätten och kan inte ändras nationellt.

Förköpslag ( 1967:868 )

7 § 2 st.Förköpsrätten skall utövas senast på den inskrivningsdag som infaller närmast efter tre månader från det lagfart söktes på köparens förvärv eller, om det krävs förvärvstillstånd enligt jordförvärvslagen (1979:230), från det tillstånd söktes.

Om säljaren eller köparen innan lagfart eller tillstånd har sökts anmäler försäljningen till den eller de kommuner där den fasta egendomen är belägen och då överlämnar en bestyrkt kopia av köpehandlingen, räknas tiden i stället från det att kommunen tog emot en sådan anmälan. Skall försäljningen anmälas till kommunen enligt 3 § första stycket lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m., räknas tiden alltid från det att kommunen tog emot anmälan om försäljningen. Om någon kopia av köpehandlingen inte var bifogad ansökan eller anmälan, räknas tiden först från det att kommunen tog emot en sådan handling.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

12 § 3 st. När förköpet fullbordats, skall köparen till kommunen över-

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

lämna de handlingar angående fastigheten som köparen innehar och som är av betydelse för kommunen såsom ägare av fastigheten.

Förköpskungörelse ( 1967:873 )

5 § 1 st. Kan ansökan om lagfart icke bifallas på grund av att frågan om förköp ej är avgjord, skall inskrivningsmyndigheten inom två veckor från den inskrivningsdag då ansökningen gjordes underrätta den eller de kommuner, där den fasta egendomen är belägen, om ansökningen. Underrättelsen skall innehålla uppgift om den inskrivningsdag då lagfart söktes samt om säljarens och köparens namn och adresser. Vid underrättelsen skall fogas styrkt avskrift av köpehandlingen..

Hindrar inte elektroniska rutiner.

6 § 2 st. Underrättelse enligt första stycket skall vara åtföljd av styrkt avskrift av köpehandlingen, om sådan ingivits, samt innehålla uppgift om den dag då ansökningen gjordes, egendomens beteckning samt säljarens och köparens namn och adresser. Om köpehandling inges senare, skall styrkt avskrift av handlingen genast tillställas kommunen

Hindrar inte elektroniska rutiner.

10 § Anmälan till inskrivningsmyndigheten enligt 7 § första stycket förköpslagen om beslut att utöva förköpsrätt skall vara åtföljd av styrkta avskrifter av köpehandling-

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

en och beslutet.

12 § Ansökan om tillstånd till förköp enligt 9 § första stycket förköpslagen skall vara åtföljd av styrkt avskrift av köpehandlingen, av gravationsbevis och av bevis huruvida talan förts mot kommunens beslut att utöva förköpsrätt samt av den utredning kommunen åberopar till stöd för ansökningen

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Atomansvarighetslag ( 1968:45 )

Lagen bygger på internationell konvention och eventuella hindrande formkrav kan inte ändras ensidigt.

5 § --- Denne är dock ej utan uttryckligt åtagande genom skriftligt avtal ansvarig …

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 § 2 st. … övergår ansvarigheten för atomskada … vid den tidpunkt som blivit bestämd genom skriftligt avtal mellan denne och avsändaren. ---

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 § 1 st. Sändes atomsubstans …t med skriftligt samtycke av anläggningens innehavare, svarar denne för atomskada…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9 § …. Har en anläggningsinnehavare genom skriftligt avtal övertagit ansvarigheten för sådan atomskada, åvilar ansvarigheten honom. ---

Hindrar ej elektroniska rutiner.

39 § När atomsubstans sändes från Det framgår inte klart om certifika-

Ds 2003:29 Miljödepartementet

atomanläggning … skall denne till fraktföraren lämna ett certifikat, som är utställt av försäkringsgivaren och innehåller uppgift om …t. Certifikatet skall vara försett med intyg av myndighet som regeringen bestämmer… Formulär till certifikat som avses i första stycket fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

tet kan hållas i elektroniskt format. Bestämmelsen härrör från vidstående konvention. Viss försiktighet bör iakttas med att göra ändr. som inte har förankring i konventionen. Certifikat i elektroniskt format borde dock kunna vara förenligt med konventionen

Lag ( 1970:244 ) om allmänna vatten och avloppsanläggningar

23 § Om huvudmannen ändrar allmänna bestämmelser, skall berörda fastighetsägare skriftligen underrättas om ändringens innebörd och tidpunkten för ikraftträdandet i skälig tid innan ändringen träder i kraft. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Instruktion ( 1970:350 ) för Statens va-nämnd

14 § I varje mål inrättas en akt som förses med omslag, utvisande målets nummer. Inlagor och andra handlingar som upptages i akten numreras i löpande följd efter hand som de inkommer eller upprättas och förses med uppgift om målets nummer. Inkommande handling förses med uppgift om inkomstdag. Överföres handlingar i samband med förening av mål eller uppdelning av mål från en akt till en annan, utmärkes på dagboksbladet eller omslaget till den förstnämnda akten

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

var övriga handlingar förvaras. ---

Kungörelse ( 1971:1016 ) om tillämpning av stadgan för finsk-svenska gränsälvskommissionen

12 § --- Kommissionen skall avlämna ett exemplar av redovisningshandlingarna till myndighet i vardera staten som regeringen i staten bestämmer.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Mätningskungörelse ( 1974:339 )

8 § Exemplar av karta, som enligt gällande bestämmelser skall redovisas till offentligt arkiv, framställes på arkivvärdigt material.

För att inte hindra elektroniska rutiner kan bestämmelsen ändras så att det blir en skyldighet för det offentliga arkivet att göra redovisade kartor arkivvärdiga.

Bilskrotningsförordning ( 1975:348 )

7 § 3. förhållanden som avses i 3 § första stycket 1 och 2 denna förordning. Till ansökan skall sökanden foga de handlingar som han vill åberopa till bevis för ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

11 § Auktoriserad bilskrotare som upphör med sin rörelse skall snarast skriftligen anmäla detta till länsstyrelsen. Detsamma gäller om han ej vill utnyttja auktorisation eller hinder mot att börja rörelsen uppkommer. När anmälan har inkommit, förfaller auktorisationen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

13 § Skrotningsintyg skall utfärdas på blankett enligt formulär som

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

fastställs av Vägverket.

14 § Behörig att underteckna skrotningsintyg är

1. auktoriserad bilskrotare som är fysisk person, om han eller hon inte är i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken,

2. annan lämplig person som är anställd hos en auktoriserad bilskrotare och av länsstyrelsen godkänts som behörig att underteckna skrotningsintyg,

3. person som av en producent som är behörig att utfärda skrotningsintyg har utsetts att på producentens vägnar underteckna skrotningsintyg, ---

Kravet på undertecknande kan uppfattas som hinder mot elektroniska rutiner. Bestämmelsen bör ses över så att den inte hindrar elektroniska rutiner.

15 § En auktoriserad bilskrotare eller sådan bilskrotares dödsbo, konkursförvaltare eller förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken med uppdrag som omfattar rörelsen skall skriftligen anmäla till länsstyrelsen om behörighet som avses I 14 § första stycket 2 har upphört att gälla…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

23 b § Kompensation för erlagd skrotningsavgift enligt 16 § bilskrotningslagen (1975:343) sker efter skriftlig ansökan av beskicknings- eller konsulatschef eller av den som i Sverige äger företräda

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

sådan organisation som avses i bestämmelsen. Ansökan ges in till Utrikesdepartementet och skall vara åtföljd av faktura eller jämförlig handling av vilken skall framgå fordonets pris, förvärvsdatum, erlagd skrotningsavgift, bilmärke, chassinummer, fordonets registreringsnummer samt säljarens och köparens namn och adress.

Lag ( 1976:839 ) om Statens va-nämnd

8 § Talan väckes hos nämnden genom ansökan, som skall vara skriftlig och innehålla uppgift om parternas namn och hemvist, den berörda fastigheten samt sökandens yrkande och grunderna för detta. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

9 § Om ej ansökningen omedelbart avvisas, skall nämnden bereda motparten tillfälle att inom tid som nämnden utsätter skriftligen yttra sig över den.

Vid behov skall nämnden föranstalta om ytterligare skriftväxling

Hindrar inte elektroniska rutiner.

21 § Den som vill överklaga skall göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till nämnden inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Terrängkörningsförordning ( 1978:594 )

23 och 24 §§ Paragraferna innehål-

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

ler bestämmelser om sändande av kopia.

Förordning ( 1984:14 ) om kärnteknisk verksamhet

3 a § Paragrafen innehåller en bestämmelse om att miljökonsekvensbeskrivningar skall kungöras.

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från kravet på delgivning enligt strålskyddsförordningen..

24 § Ansökan om tillstånd enligt 5 § eller 5 a § andra stycket lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet skall göras skriftligen och ges in till …

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Om ansökan avser en fråga som regeringen skall pröva, skall myndigheten skaffa behövliga yttranden och med ett eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

26 § Statens kärnkraftinspektion skall senast sex månader efter den tidpunkt som anges i 25 § med eget yttrande över det program som där avses överlämna handlingarna i ärendet till regeringen. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

28 § Ansökan om befrielse som avses i 14 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet skall göras skriftligen och ges in till statens kärnkraftinspektion eller …

Avser ansökningen fråga om befrielse som ankommer på regeringens prövning, skall kärnkraftinspektionen inhämta behövliga yttranden

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

och med eget yttrande överlämna handlingarna i ärendet till regeringen.

Plan- och bygglag ( 1987:10 )

4 kap. 6 § Innan översiktsplanen eller en ändring av den antas, skall kommunen ställa ut planförslaget under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

7 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Av kungörelsen skall framgå … För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. Ett exemplar av förslaget med planbeskrivning och samrådsredogörelse skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen samt till regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget.

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

10 § Efter utställningstiden skall kommunen sammanställa de avlämnade synpunkterna och redovisa sina förslag med anledning av dem i ett utlåtande som skall fogas till handlingarna i ärendet.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

---

5 kap. 9 § Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Planen får dock bestå av endast endera av dessa handlingar eller av en handling som innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens innehåll ändå framgår tydligt. -- Planhandlingarna skall utformas så att det tydligt framgår hur planen reglerar miljön.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

10 § Till detaljplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i 26 § och en sådan genomförandebeskrivning som anges i 6 kap. 1 §.

Om detaljplanen består av endast en handling, får dock planbeskrivningen redovisas i den handlingen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

17 § Områdesbestämmelserna och skälen till dem skall redovisas i en särskild handling. Handlingen skall utformas så att det tydligt framgår hur bestämmelserna reglerar miljön. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

23 § Innan detaljplanen antas, skall kommunen ställa ut planförslaget under minst tre veckor. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

utställningstiden.

24 § Kungörelse om utställningen av planförslaget skall minst en vecka före utställningstidens början anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. Kungörandet får dock ske senast den dag då utställningstiden börjar, om denna bestämts till minst fyra veckor. Av kungörelsen skall framgå… För kungörandet skall gälla vad som är föreskrivet i lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

Ett exemplar av förslaget med en planbeskrivning enligt 26 §, en genomförandebeskrivning enligt 6 kap. 1 § och samrådsredogörelsen skall, innan förslaget ställs ut, sändas till länsstyrelsen och kommuner som berörs av förslaget.

25 § 2 st. Paragrafen innehåller bestämmelse om att innehållet i en kungörelse skall sändas i brev till vissa mottagare.

Bestämmelsen bör ses över så att den inte hindrar elektroniska brev.

27 § Paragrafen innehåller dels en bestämmelse om att ett utlåtande skall sändas i brev till vissa mottagare, dels en bestämmelse om kungörande.

Bestämmelsen bör ses över så att den inte hindrar elektroniska brev. Kungörandekravet hindrar inte elektroniska rutiner.

28 § 2 st. Vid enkelt planförfarande skall länsstyrelsen och de som anges

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

i 25 § första stycket beredas tillfälle till samråd. När förslag till detaljplan föreligger skall de underrättas om detta och, om de inte godkänner förslaget, under minst två veckor ha tillfälle att skriftligen lämna synpunkter på förslaget. --- En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag med anledning av dem skall redovisas i ett särskilt utlåtande som skall fogas till handlingarna i ärendet.

30 § Paragrafen innehåller dels en bestämmelse om att ett tillkännagivande skall sändas i brev till vissa mottagare, dels en bestämmelse om kungörande.

Bestämmelsen bör ses över så att den inte hindrar elektroniska brev. Kungörandekravet hindrar inte elektroniska rutiner.

31 § Paragrafen innehåller dels en bestämmelse om att en underrättelse skall sändas i brev till vissa mottagare, dels en bestämmelse om kungörande.

Bestämmelsen bör ses över så att den inte hindrar elektroniska brev. I övrigt hindras inte elektroniska rutiner.

6 kap. 1 § Vid upprättandet av förslag till detaljplan skall i en särskild handling (genomförandebeskrivning) redovisas…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

8 § Fastighetsplanen består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Planen får dock bestå av endast endera av dessa

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

handlingar eller av en handling som innehåller både plankarta och bestämmelser, om planens innehåll ändå framgår tydligt.

9 § Till fastighetsplanen skall fogas en sådan planbeskrivning som anges i 12 §. Om fastighetsplanen består av endast en handling, får dock planbeskrivningen redovisas i den handlingen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

13 § Fastighetsplanen antas av byggnadsnämnden eller, om planen har upprättats gemensamt med detaljplanen och denna ej skall antas av nämnden, av den som antar detaljplanen. Kommunen skall på planhandlingarna anteckna datum då beslutet vunnit laga kraft. Om ett förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket har meddelats, skall även datum för förordnandet antecknas.

Snarast möjligt efter det att beslutet att anta fastighetsplanen har vunnit laga kraft skall ett exemplar av planen, planbeskrivningen och fastighetsförteckningen sändas till lantmäterimyndigheten, om det inte är uppenbart obehövligt. Om handlingarna inte kan sändas till myndigheten inom två veckor från det att planen vunnit laga kraft, skall myndigheten genast underrättas om innehållet i handlingarna.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

I de fall detaljplanen enligt 5 § skall anses ha den utformning som framgår av fastighetsplanen skall kommunen ange avvikelsen på detaljplanen samt sända ett exemplar av detaljplanen och de handlingar som anges i andra stycket till länsstyrelsen respektive underrätta länsstyrelsen om innehållet i dessa enligt tredje stycket.

15 § Beslut att anta, ändra eller upphäva fastighetsplan gäller först sedan beslutet har vunnit laga kraft eller får genomföras efter förordnande enligt 13 kap. 8 § andra stycket. Byggnadsnämnden får dock förordna att ett sådant beslut som fattats efter tillämpning av reglerna om enkelt planförfarande får genomföras trots att beslutet inte vunnit laga kraft, om en ägare av en fastighet som omfattas av planen begär det och samtliga som berörs av beslutet skriftligen godkänt det förslag som ligger till grund för beslutet.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

36 § 3 st. Förslag i fråga om betalning av kostnader som avses i 31 § skall ställas ut under minst tre veckor efter det att kungörande om detta har skett på tid och sätt som anges i 5 kap. 24 §. Underrättelse om utställningen av förslaget skall dessutom i brev sändas till kända

Beträffande kungörelsekravet se ang. 5 kap. 24 § ovan. Bestämmelsen bör ses över så att den inte hindrar elektroniska brev.

Miljödepartementet Ds 2003:29

fastighetsägare vars rätt berörs av förslaget. Underrättelse behöver dock inte sändas till den som skriftligen har godkänt förslaget. Under utställningstiden skall förslaget åtföljas av samrådsredogörelsen. Efter utställningstidens utgång får kommunen besluta i ärendet.

7 kap. 7 § Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om antagande, ändring eller upphävande av regionplanen har tillkännagivits på anslagstavla enligt vad som anges i 3 kap. 28 § 10 kommunallagen (1991:900) skall meddelande om tillkännagivandet och protokollsutdrag med beslutet sändas till de kommuner och länsstyrelser som berörs av planen samt till regeringen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

8 kap. 19 § Byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov, rivningslov och marklov.

Ansökningar om lov skall göras hos nämnden. Ansökningarna skall vara skriftliga. Beträffande enkla åtgärder får ansökan dock göras muntligen. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

9 kap. 4 § Bygganmälningar och rivnings-

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

anmälningar skall vara skriftliga. För enkla åtgärder räcker det med muntlig anmälan. Till en anmälan skall fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Till en rivningsanmälan skall också fogas en plan över hur rivningsmaterialet kommer att hanteras (rivningsplan). Byggnadsnämnden får i enskilda fall besluta att rivningsplan inte behöver ges in.

10 kap. 2 § Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftlig upplysning om det beträffande en viss byggnad eller annan anläggning har vidtagits någon åtgärd som föranleder ingripande enligt detta kapitel.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

11 kap. 2 § Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftliga upplysningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

13 kap. 3 § 2 st. Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan räknas dock från den dag då justeringen av protokollet med beslutet har tillkännagetts på kommunens

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

anslagstavla. När ett sådant beslut har fattats av kommunfullmäktige, skall vad som föreskrivs i 23-25 §§förvaltningslagen om den myndighet som har meddelat beslutet i stället avse kommunstyrelsen.

5 § 1 st. Beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan får överklagas endast av den som senast under utställningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Lag (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län

5 § Senast dagen efter det att justering av protokollet med beslut om antagande, ändring eller upphävande av regionplanen har tillkännagivits på landstingkommunens anslagstavla skall meddelande om tillkännagivandet och protokollsutdrag med beslutet sändas till kommunerna och länsstyrelsen i Stockholms län samt till regeringen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Plan- och byggförordning ( 1987:383 )

13 § De handlingar som på grund av 4 kap. 13 §, 5 kap. 31 § andra stycket och 33 §, 6 kap. 12 § och 13 § andra stycket och 7 kap. 7 § plan- och bygglagen (1987:10) skall överlämnas till Boverket,länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten skall vara lämpliga för arkivering.

För att inte hindra elektronisk kommunikation med myndigheter kan bestämmelsen utformas så att det är den arkiverande myndigheten som skall se till att handlingarna görs lämpliga för arkivering.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

15 § Skriftliga ansökningar om lov eller förhandsbesked och sådana handlingar som avses i 8 kap. 20 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10) skall vara utförda så att de är lämpliga för arkivering i befintligt skick eller efter mikrofilmning, om byggnadsnämnden begär det.

För att inte hindra elektronisk kommunikation med myndigheter kan bestämmelsen utformas så att det är den arkiverande myndigheten som skall se till att handlingarna görs lämpliga för arkivering.

15 b § Byggnadsnämnden får i beslutet om kontrollplan ange att handlingar som beskriver byggnaden eller anläggningen i färdigt skick och som är lämpliga för arkivering eller för mikrofilmning skall ges in till nämnden när arbetena avslutats, om handlingarna kan väntas vara av betydelse för byggnadsnämndens framtida tillsynsverksamhet.

För att inte hindra elektronisk kommunikation med myndigheter kan bestämmelsen utformas så att det är den arkiverande myndigheten som skall se till att handlingarna görs lämpliga för arkivering.

Strålskyddslag ( 1988:220 )

31 § Den som bedriver verksamhet enligt denna lag skall på begäran av tillsynsmyndigheten

1. lämna myndigheten de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för tillsynen, ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Strålskyddsförordning ( 1988:293 )

14 a § 2 st. En kungörelse om att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats skall genom Strålskyddsinstitutets försorg införas i Post- och Inrikes Tidningar och i den eller de ortstidningar som institutet

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

Miljödepartementet Ds 2003:29

bestämmer. I kungörelsen skall anges att skriftliga anmärkningar mot miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas till Strålskyddsinstitutet inom en viss angiven tid, minst fyra veckor efter det att kungörelsen var införd i Post- och Inrikes Tidningar. ---

Förordning ( 1988:295 ) med instruktion för Statens strålskyddsinstitut

2 § Institutet skall särskilt --- 11. hålla ett nationellt register över de stråldoser som arbetstagare utsätts för eller kan utsättas för i samband med verksamhet med strålning samt utfärda personliga dosövervakningsdokument (dospass) för sådana arbetstagare, ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1988:372 ) om bidrag till åtgärder mot radon i egnahem

6 § Ansökan om bidrag görs hos länsstyrelsen. I ansökan skall anges från vilken källa radonet kommer. Ansökan skall också innehålla en redogörelse för resultatet av den ventilationskontroll som avses i 4 §. Till ansökan skall fogas de handlingar och den övriga utredning som Boverket föreskriver. Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete. Ansökan skall göras på en blan-

Att lämna uppgifter på heder och samvete bör kunna göras med elektronisk signatur.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

kett som fastställs av Boverket.

Förordning ( 1988:810 ) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar

14 § --- När ett annat beslut av nämnden överklagas skall skrivelsen med överklagandet tillställas den myndighet som skall pröva överklagandet och skall ha kommit in dit inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Lag ( 1988:1597 ) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m. m.

6 § Reaktorinnehavare och den som skall upprätta kostnadsberäkning enligt 5 § skall på begäran av statens kärnkraftsinspektion lämna de upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs för kärnkraftsinspektionens verksamhet enligt denna lag.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Lag ( 1991:336 ) om vissa dryckesförpackningar

4 § En ansökan om hanteringstillstånd skall vara skriftlig…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1991:1273 ) om funktionskontroll av ventilationssystem

6 § Vid varje besiktning skall protokoll föras. I protokollet skall antecknas resultatet av kontrollen enligt 5 §. Ett exemplar av protokollet skall lämnas till byggnadens ägare och ett exemplar sändas till sådan nämnd som avses i 3 § första stycket. Intyg skall utfärdas om genom-

Hindrar inte elektroniska rutiner i kontakterna med myndighet.

Miljödepartementet Ds 2003:29

förd besiktning med angivande av datum för besiktningen. Byggnadens ägare skall anslå intyget på väl synlig plats i byggnaden.

Förordning ( 1993:712 ) om den statliga fonden för fukt- och mögelskador i småhus, m.m.

3 § 2 st. Som förutsättning för bidrag enligt första stycket gäller att huset har uppförts åt konsument på total- eller generalentreprenad enligt skriftligt avtal eller sålts som nybyggt i samband med marköverlåtelse eller överlåtelse av tomträtt.

Stöd kan lämnas även om huset har uppförts åt konsument enligt annat skriftligt avtal om det finns särskilda skäl.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1993:1270 ) om förande av samfällighetsföreningsregister m.m.

6 § När registrering beviljas av en samfällighetsförening skall den ena kopian av stadgarna förses med bevis om registreringen och därefter skickas tillbaka till föreningen. När en ändring registreras i föreningens stadgar, skall den ena kopian av protokollet över ändringsbeslutet förses med bevis om registreringen och därefter skickas tillbaka till föreningen.

Hindrar inte elektroniska rutiner. Kopia och bevis om registrering bör kunna göras elektroniskt.

7 § …Registermyndigheten skall överlämna utskrift av registret samt föreningens akt till den lantmäteri-

Bestämmelsen bör ses över så att den inte hindrar att överlämnande av ”utskrift” kan ske elektroniskt.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

myndighet som i fortsättningen skall vara registermyndighet.

Lag ( 1993:1614 ) om Antarktis

24 § Innehavaren av ett tillstånd skall på begäran lämna tillsynsmyndigheten de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. Upplysningar och handlingar skall på begäran också lämnas till officiell observatör som utsetts av annan fördragsslutande stat och vars uppdrag anmälts till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1994:1215 ) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.

38 § Boverket skall i sin författningssamling kungöra

1. de förteckningar som avses i 33 och 37 §§,

2. de antagna riktlinjerna för meddelande av europeiska tekniska godkännanden, och

3. en förteckning över de organ som med stöd av 28 § utsetts att meddela europeiska tekniska godkännanden.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1995:806 ) om statligt investeringsbidrag till installation av ackumulatortank i en- eller tvåbostadshus

3 § För bidrag krävs att ---

3. den som utför installationen innehar F-skattebevis eller, i fråga om

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

utländska företagare eller företag, visar upp intyg eller annan handling som visar att… ---

Lag ( 1995:1393 ) om kommunal lantmäterimyndighet

3 § …Ansökan skall vara skriftlig och innehålla den utredning som behövs för ärendets prövning.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1995:1459 ) om avgifter vid lantmäteriförrättningar

5 § Om en sakägare begär det skall lantmäterimyndigheten, om det är möjligt, för en viss förrättning eller för en del av förrättningen lämna skriftligt anbud.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljöbalk ( 1998:808 )

15 kap. 14 § Kungörelse om att förslag till renhållningsordning ställs ut skall utfärdas i ortstidning före utställningstidens början. Kungörelsen skall innehålla uppgift om förslagets huvudsakliga innebörd, var det ställs ut och inom vilken tid och till vem invändningar mot förslaget skall lämnas.

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

22 kap. 2 § nsökningshandlingarna skall ges in i det antal exemplar som miljödomstolen finner behövligt. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

3 § Om en ansökan tas upp till prövning, skall miljödomstolen ut-

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

färda kungörelse. Kungörelsen skall innehålla ---

4. ett tillkännagivande om att kallelser och andra meddelanden i målet till parterna skall införas i alla, eller vissa namngivna ortstidningar och att de, om de inte särskilt skickas till en part, hålls tillgängliga hos den som förvarar akten, och… 5.---- Miljödomstolen skall förordna en eller flera personer att förvara ett exemplar av handlingarna i målet (aktförvarare). görelsen skall snarast införas i ortstidning. En utskrift av kungörelsen skall i mål om vattenverksamhet sändas till varje sakägare som har angetts i ansökningen eller som på annat sätt är känd för domstolen. ansökan berör fast egendom som är samfälld för flera fastigheter, behöver någon utskrift av kungörelsen inte sändas till de särskilda delägarna i samfälligheten. Finns en känd styrelse för samfälligheten, skall en utskrift av kungörelsen sändas till styrelsen.

Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

4 § Ett exemplar av ansökningshandlingarna och av kungörelsen skall sändas till Naturvårdsverket,

Kammarkollegiet, Statens räddningsverk och Fiskeriverket.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

det kan antas att det allmänna fiskeintresset eller något annat allmänt intresse inte berörs av verksamheten, behöver dock inte handlingarna sändas över. görelsen skall även sändas till berörda kommuner och andra myndigheter vars verksamhet kan beröras av ansökan.

10 § Synpunkter på ansökan skall lämnas skriftligen och lämnas in till miljödomstolen i det antal exemplar som domstolen finner behövligt och inom den tid som domstolen har bestämt. Ett exemplar skall sändas till den sökande.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

11 § Den fortsatta förberedelsen av målet kan vara skriftlig eller muntlig. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

19 § Yrkanden om ersättning till följd av vattenverksamhet eller en åtgärd enligt 11 kap. 22 § och synpunkter i anledning av utlåtande om verksamheten enligt 12 § skall framställas skriftligen eller muntligen senast vid huvudförhandlingen..

Hindrar inte elektroniska rutiner.

21 § ---

Skyldigheten enligt 17 kap. 9 § sjunde stycket rättegångsbalken att underrätta parterna om innehållet i domen skall anses fullgjord genom

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

att ett exemplar av domen hålls tillgängligt hos den eller de aktförvarare som har förordnats.

23 kap. 5 § Har i ett ansökningsmål, där kungörelse enligt 22 kap. 3 § har utfärdats, sökanden överklagat miljödomstolens dom eller beslut, får

Miljööverdomstolen i stället för att förordna om delgivning med motparterna besluta att ett exemplar av överklagandet skall översändas till den eller de aktförvarare som har förordnats av miljödomstolen samt utfärda kungörelse om överklagandet. I kungörelsen skall uppges

1. att ett exemplar av handlingarna i målet hålls tillgängligt hos aktförvararen eller aktförvararna, ---

3. att en svarsskrivelse skall ha kommit in till Miljööverdomstolen inom den tid, minst tre veckor efter kungörandet, som Miljööverdomstolen bestämt. Kungörelsen skall införas i den eller de ortstidningar som miljödomstolen har bestämt för meddelanden i målet. ---

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

24 kap. 14 § Framställan som avses i 13 § skall vara skriftlig och ges in till

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

miljödomstolen i tre exemplar. Ett exemplar skall delges tillståndshavaren. Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 3 kap. 11 § 2 st. … Begäran skall vara skriftlig och i fråga om mer omfattande åtgärder vara åtföljd av en plan för markavvattningen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

20 § 2 st. Anmälan skall vara skriftlig och innehålla samma uppgifter som en ansökan om tillstånd till markavvattning. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:896 ) om hushållning med mark- och vattenområden m.m

2 § Följande centrala förvaltningsmyndigheter skall efter samråd med

Boverket, andra berörda centrala förvaltningsmyndigheter och berörda länsstyrelser i skriftlig form lämna uppgifter till länsstyrelserna …

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:899 ) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

9 § Ett exemplar av handlingarna i ett ärende om tillstånd som skall avgöras av länsstyrelsen skall sändas till det ställe där handlingarna skall hållas tillgängliga. Ett meddelande om ansökan skall sändas till Naturvårdsverket och den kommunala nämnden. Om länsstyrelsen har beslutat att

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

enligt 24 kap. 7 § miljöbalken självmant ta upp frågan om omprövning av ett tillståndsbeslut, skall länsstyrelsen underrätta den kommunala nämnden om beslutet.

10 § När länsstyrelsen är tillståndsmyndighet skall besked om tid och plats för sammanträde meddelas genom kungörelse i ortstidning. Naturvårdsverket, sökanden och andra som har yttrat sig i ärendet skall på lämpligt sätt underrättas. Motsvarande skyldighet för miljödomstolen framgår av 22 kap. miljöbalken.

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

22 § En anmälan om åtgärd enligt 21 § första stycket skall göras i god tid innan åtgärden vidtas. Anmälan skall vara skriftlig. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

25 § Anmälningshandlingarna skall ges in i tre exemplar, om verksamheten eller inrättningen har beteckningen A i bilagan, och i två exemplar i övriga fall. Den kommunala nämnden skall genast sända ett exemplar av handlingarna till länsstyrelsen. Om anmälan har getts in till länsstyrelsen skall länsstyrelsen sända ett exemplar av handlingarna till nämnden.

Om en anmälan avser en inrättning

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

eller verksamhet som i bilagan har beteckningen A, skall nämnden eller länsstyrelsen också sända ett exemplar av anmälan till Naturvårdsverket.

46 § En ansökan eller en anmälan till den kommunala nämnden enligt bestämmelserna i 37 och 38 §§ eller bestämmelse meddelad med stöd av 39, 40 och 42 §§ skall vara skriftlig och innehålla de ….

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:901 ) om verksamhetsutövares egenkontroll

4 § För varje verksamhet skall finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

5 § Verksamhetsutövaren skall ha rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Det som föreskrivs i första stycket skall dokumenteras.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:904 ) om täkter och anmälan för samråd

8 § Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken skall vara skriftlig och åtföljas av en karta samt innehålla en beskrivning av den planerade verksamheten eller åtgärden…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

Förordning ( 1998:905 ) om miljökonsekvensbeskrivningar

5 § 2 st. Den ansvariga myndigheten får kungöra information i Sverige och i ett annat land som är utsatt part enligt konventionen. Ett sådant kungörande i ett annat land bör göras i samråd med den utsatta partens ansvariga myndighet.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

7 § En kungörelse enligt 6 kap. 8 § miljöbalken om att en miljökonsekvensbeskrivning har upprättats skall, när annat inte har föreskrivits, föras in i ortstidning. I kungörelsen skall det anges att skriftliga synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas inom den tid som den myndighet som skall pröva beskrivningen har bestämt, samt var beskrivningen hålls tillgänglig. Platsen för detta bör bestämmas i samråd med de berörda kommunerna.

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

Förordning ( 1998:928 ) om bygde- och fiskeavgifter

4 § 1 st. Den som genom en vattenverksamhet, för vilken bygdeavgift skall betalas enligt 6 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, lider skada får skriftligen ansöka hos miljödomstolen om bidrag…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

5 § 2 st. Vid avgörandet skall hänsyn tas till vad som i varje särskilt fall kan anses skäligt. Om miljö-

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elek-

Miljödepartementet Ds 2003:29

domstolen anser att en särskild utredning behövs, får en sådan utredning göras genom att upplysningar begärs från myndigheter i orten eller på något annat lämpligt sätt. När omständigheterna föranleder det, bör en kungörelse om ärendet införas i ortstidning.

troniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

Förordning ( 1998:929 ) om gaturenhållning och skyltning

5 § Paragrafen innehåller bestämmelser om sändande av kopia.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

7 § Ett beslut som en kommunal nämnd har meddelat efter förordnande enligt 6 § första stycket skall expedieras enligt de föreskrifter som gäller när länsstyrelsen har meddelat beslut av samma slag. Dessutom skall en avskrift av beslutet sändas till länsstyrelsen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:930 ) om miljöriskområden

3 § Innan ett område blir förklarat som miljöriskområde skall länsstyrelsen

1. inhämta yttrande från berörda fastighetsägare, innehavare av särskild rätt samt kända borgenärer med panträtt i fastigheten eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, tomträttsinnehavaren,

2. genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt ge även andra som kan beröras av en sådan förklaring tillfälle att yttra sig,

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

---

Ds 2003:29 Miljödepartementet

Om det är uppenbart att inga enskilda intressen skadas genom förklaringen och om samtliga fastighetsägare, innehavare av särskild rätt, kända borgenärer och tomträttsinnehavare enligt första stycket 1 lämnat skriftligt godkännande, får länsstyrelsen pröva ärendet utan föregående kungörelse.

4 § Paragrafen innehåller bestämmelser om att utskrift av kungörelse skall sändas till vissa mottagare.

Bestämmelsen bör ses över så att den inte hindrar att ”utskriften” sänds elektroniskt.

10 § När beslut om miljöriskområde meddelas, ändras eller upphävs, skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet beträffande författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Beslutet skall snarast möjligt delges sökande och sakägare enligt 3 § första stycket 1.

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

En kopia av beslutet skall snarast möjligt sändas till Naturvårdsverket och kommunen samt till lantmäterimyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del.

Förordning ( 1998:944 ) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter

18 § ---

En kopia av länsstyrelsens beslut skall sändas till den eller de kommunala nämnder som fullgör upp-

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

gifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Förordning ( 1998:946 ) om svavelhaltigt bränsle

8 § 3 st. Den som säljer bränsle eller till Sverige för in bränsle för eget bruk skall inom tre månader från överlåtelsen eller införseln lämna skriftlig uppgift om överlåtelsen eller importen till länsstyrelsen …..

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:947 ) om bekämpningsmedel

3 a § 2 st. Första stycket får tillämpas endast efter anmälan till Kemikalieinspektionen. Till en sådan anmälan skall bifogas de dokument som behövs för att visa att medlet i allt utom dess benämning är identiskt med ett godkänt medel….

Hindrar inte elektroniska rutiner.

5 § 1 st. Ansökan om godkännande av ett bekämpningsmedel skall göras hos Kemikalieinspektionen. Till ansökan om godkännande av ett bekämpningsmedel skall bifogas en dokumentation av medlet och i medlet ingående aktiva ämnen….

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:1252 ) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

15 § Naturvårdsverket skall föra den förteckning över naturområden som avses i 7 kap. 27 § miljöbalken. Förteckningen skall omfatta de områden som regeringen har… Förteckningen skall kungöras på det sätt som gäller för författningar som utfärdas av Naturvårdsverket.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

Kartor som utvisar områdenas avgränsningar skall finnas tillgängliga hos Naturvårdsverket. Naturvårdsverket skall se till att berörda länsstyrelser och skogsvårdsstyrelser har tillgång till förteckningen och kartorna samt får kännedom om tillägg och ändringar som görs i dem.

23 § En ansökan om tillstånd eller dispens enligt 7 kap. miljöbalken eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. miljöbalken eller om tillstånd till vilthägn enligt 12 kap. 11 § miljöbalken skall vara skriftlig och åtföljd av en karta samt i den utsträckning som det behövs i det enskilda fallet en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken

Hindrar inte elektroniska rutiner.

--- Om ett ärende som avses i första stycket är av stort allmänt intresse, skall ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen kungöras även om detta inte krävs enligt 6 kap. 8 § miljöbalken. Kungörelsen skall föras in i ortstidning. I kungörelsen skall det anges att skriftliga synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen får lämnas inom den tid som länsstyrelsen eller kommunen har bestämt samt var beskrivningen hålls tillgänglig.

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

Miljödepartementet Ds 2003:29

24 § Innan länsstyrelsen eller kommunen fattar ett beslut enligt tredje stycket skall den förelägga ägare och innehavare av särskild rätt till marken att inom viss tid yttra sig över förslaget. Tiden får inte sättas kortare än en månad. Föreläggandet skall delges. Delgivning behöver dock inte ske med sakägare som skriftligen har godkänt förslaget till beslut. Har alla sakägare med känt hemvist lämnat skriftligt godkännande får länsstyrelsen eller kommunen pröva ärendet utan att meddela föreläggande. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner, bortsett från delgivningskravet.

27 § När ett beslut enligt andra stycket meddelas eller ett redan tidigare meddelat beslut ändras eller upphävs skall beslutet snarast möjligt kungöras på det sätt som är föreskrivet för författningar i allmänhet. Kungörelse om beslutet skall också införas i ortstidning. Sökande och sakägare skall anses ha fått del av beslutet den dag kungörelsen var införd i ortstidning. Om det är uppenbart att beslutet berör endast viss eller vissa sakägare, får beslutet delges dessa sakägare i stället för att kungöras. ---

Kravet på kungörande i ortstidning torde avse en tidning i pappersform. Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner i övrigt eller elektronisk kommunikation till och från myndigheten.

32 § Länsstyrelsen eller kommunen Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten…

Förordning ( 1998:1388 ) om vattenverksamhet m.m.

4 § En ansökan om tillstånd till markavvattning enligt 11 kap. 9 § miljöbalken som prövas av en länsstyrelse skall vara skriftlig. Bestämmelserna i 22 kap. 1 § första stycket 1–5 och andra stycket 1 samt 2 § miljöbalken skall tillämpas i fråga om ansökningen. Vad som sägs om miljödomstol skall gälla länsstyrelsen. Kungörelse av ansökan och miljökonsekvensbeskrivning skall ske enligt 6 kap. 8 § miljöbalken samt 7 § förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Tiden för skriftliga synpunkter får inte sättas till kortare tid än fyra veckor efter det att kungörelsen var införd. Bestämmelser om kungörelse då miljödomstolen prövar en ansökan finns i 22 kap. 3 § miljöbalken. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

9–11 §§ Paragraferna innehåller bestämmelser om kopia av handlingar.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

13 § Domstolen skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

14 § Domstolen och länsstyrelsen Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

skall för anteckning i fastighetsregistrets allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten…

15 § Länsstyrelsen skall för anteckning i fastighetsregistret allmänna del skriftligen underrätta lantmäterimyndigheten…

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:1709 ) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner

2 § 4 st. en handling genom vilken en medlemsstat intygar att en motortyp eller en motorfamilj som en separat teknisk enhet eller en traktortyp uppfyller de tekniska kraven….

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 1999:371 ) om kontroll av hissar och vissa andra motordrivna anordningar i byggnadsverk

9 § Det undersökande organet skall utfärda bevis om sin undersökning enligt 5 eller 6 §. Av beviset skall framgå om anordningen har brister som avses i 4 § andra stycket 1 eller

2. Det undersökande organet skall överlämna ett exemplar av beviset om undersökning till den som äger eller annars ansvarar för anordningen. Har anordningen sådana brister som avses i 4 § andra stycket 1 skall det undersökande organet omedelbart underrätta den som äger eller annars ansvarar för anordningen om detta. I sådant fall skall det undersökande organet också sända ett

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

exemplar av beviset till den nämnd som utövar tillsyn enligt 11 § första stycket.

Förordning ( 2000:271 ) om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer

27 § 1 st. Om tillsynsmyndigheten inte beslutar annat med stöd av 20 §, skall den skriftligen meddela sitt tillstånd….

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 2000:338 ) om biocidprodukter

7 § 2 st. Första stycket får tillämpas endast efter anmälan till

Kemikalieinspektionen. Till en sådan anmälan skall bifogas de dokument som behövs för att visa att produkten i allt utom dess benämning är identisk med en godkänd produkt….

Hindrar inte elektroniska rutiner.

11 § 1 st. Till en ansökan om godkännande skall bifogas en dokumentation om produkten och de verksamma ämnen som ingår i produkten.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordning ( 2001:527 ) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft

16 § En myndighet eller kommun som till följd av bestämmelserna i 5 kap. 5 § miljöbalken upprättat ett åtgärdsprogram skall sända en kopia av programmet till Naturvårdsverket och andra myndigheter och kommuner som berörs.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

Förordning ( 2001:554 ) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten

14 § När ett åtgärdsprogram har beslutats skall länsstyrelsen sända en kopia av programmet till Naturvårdsverket samt de myndigheter och kommuner som berörs.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Avfallsförordning ( 2001:1063 )

7, 11 och 33 §§ Paragraferna innehåller bestämmelser om sändande av kopia.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

41 § 1 st. För varje transport av farligt avfall inom Sverige skall en avsändare upprätta ett transportdokument. Dokumentet skall innehålla uppgift om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd samt undertecknas av avsändaren och vid mottagandet av mottagaren.

Hindrar inte elektronisk kommunikation med myndighet. Bestämmelsen kan uppfattas som hinder mot elektroniska transportdokument. Kravet på undertecknande följer av EG-rätten och kan inte ändras nationellt.

Förordning ( 2001:1084 ) om buller från viss utomhusutrustning

7 § 11 p. --- Tillverkaren av utrustning eller hans inom gemenskapen etablerade ombud skall under tio år från den tidpunkt då utrustningen senast tillverkades bevara ett exemplar av EG-försäkran tillsammans med den tekniska dokumentationen enligt bilaga 4 punkten 3, bilaga 5 punkten 2, bilaga 6 punkterna 3.1 och 3.3 samt bilaga 7 punkten 3.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

12 § Tillverkaren av utrustningen Hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

eller hans inom gemenskapen etablerade ombud skall sända ett exemplar av EG-försäkran om överensstämmelse till Europeiska gemenskapernas kommission och Naturvårdsverket för varje typ av utrustning om den är tillverkad i Sverige eller skall tas i bruk i Sverige som första land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Bilaga 3

1. ….Tillverkaren eller hans inom gemenskapen etablerade ombud skall enligt 8 § denna förordning på all utrustning anbringa CEmärkningen om överensstämmelse och uppgiften om den garanterade ljudeffektnivån samt upprätta en skriftlig EG-försäkran om överensstämmelse enligt 7 § denna förordning. ---

5. …Tillverkaren eller hans inom gemenskapen etablerade ombud skall lägga fram en kopia av den tekniska dokumentationen till ett valfritt anmält organ innan det första exemplaret av utrustningen släpps ut på marknaden eller tas i bruk. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner, förutsatt att EG-rätten accepterar elektronisk skriftlighet.

Bilaga 4

1. …Tillverkaren eller hans inom gemenskapen etablerade ombud skall på utrustningen anbringa CEmärkningen åtföljd av uppgifterna

Hindrar inte elektroniska rutiner, förutsatt att EG-rätten accepterar elektronisk skriftlighet.

Miljödepartementet Ds 2003:29

enligt 8 § denna förordning samt upprätta en skriftlig EG-försäkran om överensstämmelse enligt 7 § denna förordning.

2. 2 st. 2 p. en skriftlig försäkran om att samma ansökan inte har lämnats in till något annat anmält organ, ---

5. Tillverkaren eller hans inom gemenskapen etablerade ombud skall under minst tio år efter det datum då utrustningen släpps ut på marknaden bevara kopior av intyget om överensstämmelse tillsammans med den tekniska dokumentationen.

Bilaga 5

1. …Tillverkaren eller hans inom gemenskapen etablerade ombud skall anbringa CE-märkningen åtföljd av de uppgifter som anges i 8 § denna förordning på varje produkt och upprätta en skriftlig EGförsäkran om överensstämmelse enligt 7 § denna förordning. --- 3.1 Tillverkaren skall lämna in en ansökan om bedömning av sitt kvalitetssäkringssystem till ett valfritt anmält organ. Ansökan skall omfatta: --- en kopia av EG-försäkran om överensstämmelse. 3.2 2 st. Alla de faktorer, krav och bestäm-

Hindrar inte elektroniska rutiner, förutsatt att EG-rätten accepterar elektronisk skriftlighet.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

melser som tillämpas av tillverkaren skall dokumenteras systematiskt och överskådligt i form av skriftliga riktlinjer, förfaranden och anvisningar. Denna dokumentation av kvalitetssäkringssystemet skall möjliggöra en enhetlig tolkning av riktlinjerna och förfarandena för kvalitet, till exempel kvalitetsprogram, planer, handböcker och dokument.

Bilaga 6

1. …Tillverkaren eller hans inom gemenskapen etablerade ombud skall enligt 8 § i denna förordning på all utrustning anbringa CEmärkningen om överensstämmelse och uppgiften om den garanterade ljudeffektnivån samt upprätta en skriftlig EG-försäkran om överenstämmelse enligt 7 §.

Hindrar inte elektroniska rutiner, förutsatt att EG-rätten accepterar elektronisk skriftlighet.

Förordning ( 2001:1085 ) om motorfordons avgasrening

Bilaga 3 12 p. …när åtgärdsplanen innefattar återkallande skall en beskrivning av metoden för att registrera reparationen lämnas in till typgodkännandemyndigheten. Om en etikett används skall ett provexemplar lämnas in.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på provexemplar följer av EGrätten och kan inte ändras nationellt.

Bilaga 4 2 st.

En åtgärdsplan skall innehålla: ---

7. en kopia av den information som sänts till fordonets ägare, ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Miljödepartementet Ds 2003:29

9. en kopia av alla instruktioner skall sändas till de personer som skall utföra reparationerna,

Förordning ( 2001:1096 ) med instruktion för Naturvårdsverket

15 § Inom verket finns ett miljömålsråd. --- Rådet skall göra en samlad uppföljning och bedömning av miljösituationen i förhållande till miljökvalitetsmålen samt svara för den övergripande samordningen av information och av den regionala anpassningen av miljökvalitetsmålen. Rådet skall varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen. Rådet får utfärda riktlinjer om det underlag som de miljömålsansvariga myndigheterna skall tillhandahålla rådet. ---

Hindrar inte elektroniska rutiner.

21 § Inom verket finns ett tillsyns- och föreskriftsråd. --- Rådet skall varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Förordningen ( 2002:1086 ) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön

2 kap. 9, 14, 17 och 18 §§, 3 kap. 7, 10–12, 18, 21, 25, 32–34, 37 och 45 §§, 4 kap. 3 § samt 5 kap. 4 och 7 §§ innehåller bestämmelser om anmälningar, underrättelser, register och rapporter samt om sändande av sammanfattningar, bekräftelser,

Bestämmelserna hindrar inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Miljödepartementet

kopior och rapporter.

Näringsdepartementet

Inledning

Under Näringsdepartementet lyder en rad olika myndigheter vars behov och intresse för elektronisk kommunikation varierar. De myndigheter som hanterar ett stort antal likartade ärenden har givetvis ett större behov av en enklare och snabbare hantering. Inom departementet pågår ett löpande arbete med att anpassa gällande författningar för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Patent- och registreringsverket är en av de myndigheter som hanterar en stor mängd ärenden årligen och som också arbetar för att möjliggöra elektronisk kommunikation. För att ge möjlighet för enskilda näringsidkare att ansöka om registrering elektroniskt ändrades handelsregisterförordningen (1974:188) per den 1 december 2002. När det gäller t.ex. aktiebolag och handelsbolag samt andra associationsformer behövs ytterligare analys av hur regelverket kan anpassas för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Inom Regeringskansliet pågår ett sådant arbete. Områdena för trafik- och körkortregister är andra exempel där en stor mängd likartade ärenden hanteras och där ett anpassningsarbete redan gjorts och fortlöpande pågår, se nedan.

På IT-området som Näringsdepartementet ansvarar särskilt för finns den lagstiftning som redogörs för i FORMELgruppens rapport, lagen (2000:832) och kvalificerade elektroniska signaturer och lagen (2002:562) om elektronisk handel och

Näringsdepartementet Ds 2003:29

andra informationssamhällets tjänster, vilken här inte närmare behöver kommenteras. Även beträffande det bakomliggande ehandelsdirektivet, med dess krav på att rättssystemet skall tillåta att avtal ingås på elektronisk väg, hänvisas till rapportens allmänna del.

Vid utarbetandet av ny lagstiftning ser departementet också till att möjligheten till elektronisk kommunikation beaktas. Här kan nämnas förslaget till lag om elcertifikat som innehåller bestämmelser om skriftlig ansökan, anmälan om att registrera sig samt en deklarationsskyldighet. Vidare skall ett elcertifikatsregister upprättas och ansökningar om registrering i detta register göras skriftligen. Genom lagens och elcertifikatsförordningens bestämmelser ges de myndigheter som handlägger de nämnda frågorna rätt att meddela föreskrifter om elektronisk signering och överföring av de nämnda ansökningarna, anmälningarna och deklarationerna. Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 maj 2003.

Inom transportområdet finns en mängd regler om handlingar som skall medföras och finnas tillhands på ett transportmedel med syftet att visas upp vid kontroller t.ex. på vägen, när ett fartyg anlöper en hamn eller när man vill utföra en flygning (här kallade presentationshandlingar). Som exempel på presentationshandlingar kan från vägtrafikområdet nämnas körkort och registreringsbevis, från sjöfartens område sjömansrulla, nationalitetscertifikat, handlingar rörande hantering av skadliga ämnen, beslut om säkerhetsbesättning samt exemplar av vissa författningar och kollektivavtal, och från luftfartens område flygdagbok och flygcertifikat. På sjöfartssidan är det inte ovanligt att dessa handlingar skall finnas ombord på ett fartyg enbart för framför allt sjömännens upplysning om vissa rättsförhållanden. Några uttryckliga formkrav ställs oftast inte på presentationshandlingarna och något rättsligt hinder att förvara och visa upp handlingarna elektroniskt torde de flesta aktuella lagrummen inte utgöra. I praktiken är det dock oftast uteslutet att handlingarna finns i annat än pappersform då de skall medföras på färden. Regleringen förutsätter dessutom i vissa fall pappersform eftersom en handling ibland skall ”tas om hand” eller ”återställas”.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Mot bakgrund härav föreligger i princip indirekta formkrav, som utesluter elektroniska rutiner.

Dessutom måste tolkningen av huruvida reglerna hindrar elektroniska rutiner i många fall göras ur en internationell synvinkel. Transportområdet är föremål för en mycket långtgående internationalisering med harmonisering av regelverket, bl.a. för att motverka att regler som medför handelshinder införs, men också för att säkerställa olika offentligrättsliga säkerhetskrav. Ett regelsystem som ger möjlighet att kräva elektronisk hantering av handlingar, t.ex. ombord på fartyg eller i en bil, kan mycket väl innebära eller åtminstone uppfattas som ett handelshinder. Detta eftersom systemet kan tänkas kräva omfattande ekonomiska investeringar för lagring och kommunikation av elektroniska dokument samt för att på vägen eller till havs ha tillgång till register eller på annat sätt kunna kontrollera t.ex. äktheten av ett inskannat dokument eller en elektronisk signatur. De svenska reglerna skall dessutom ofta tillämpas av internationella aktörer som kan ha en annan syn på dokumenthanteringen. Elektroniska presentationshandlingar kan också förorsaka problem i den internationella trafiken genom bristande kompatibilitet beträffande både hårdvara och mjukvara. Tolkningen av huruvida de svenska reglerna hindrar elektroniska rutiner eftersom de i praktiken förutsätter ett pappersdokument måste således i vissa fall – åtminstone vad gäller de regler som har tillkommit till följd av internationella konventioner eller EG-direktiv – göras från ett internationellt perspektiv, vilket leder till svårigheter att dra några klara slutsatser.

Oavsett hur man tolkar de svenska reglerna kan de internationella aspekterna utgöra hinder mot att Sverige ensidigt inför möjligheter för tillämparna att använda sig av elektroniska rutiner. Det är därför i dag I vissa fall svårt att ange vilka formkrav som bör ändras samt hur och när detta i så fall skall ske.

Inom vägtrafikområdet är det inom trafikregister- och körkortshanteringen som möjligheten till elektroniska rutiner är av särskild vikt. Hanteringen inom både trafikregister- och körkortsområdet präglas av att det årligen behandlas ett mycket

Näringsdepartementet Ds 2003:29

stort antal ofta helt likartade ärenden. Denna hantering underlättas väsentligt genom användning av elektroniska rutiner. Inom framför allt trafikregisterområdet har författningarna till stor del anpassats till behovet av elektroniska rutiner. Denna anpassning skedde huvudsakligen genom det nya regelverket om vägtrafikregistret, som trädde i kraft den 1 oktober 2001 (se lagen [2001:558] om vägtrafikregister och förordningen [2001:650] om vägtrafikregister). Även regelverket inom körkortsområdet, körkortslagen (1998:488) och körkortsförordningen (1998:980), bör bättre anpassas till elektroniska rutiner. Inom vägtrafikområdet är det detta anpassningsarbete som bör prioriteras.

Det bör vidare nämnas att regeringen den 30 maj 2002 beslutade att tillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga hur kommunernas administration av lokala trafikföreskrifter kan göras enklare, modernare och effektivare. Enligt dagens regler skall lokala trafikföreskrifter tillkännages bl.a. genom att tas in i en av kommunen förd liggare. Denna liggare får inte föras elektroniskt. En huvuduppgift för utredaren är att föreslå att system för tillkännagivande av lokala trafikföreskrifter som så långt möjligt bygger på elektroniska rutiner. Utredaren skall redovisa sitt arbete senast den 1 december 2003.

Inom det arbetsmarknadspolitiska och arbetsrättsliga områdena förekommer det regelverk som innehåller bestämmelser om handlingar.

Uttryckliga formkrav är dock få men förekommer. Det rättsliga område som reglerar arbetslöshetsförsäkringen är av särskild vikt när det gäller möjligheten till elektronisk kommunikation eftersom det här är frågan om hantering av ärenden som rör många människor. Genom ett förtydligande i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring har en anpassning av författningen till elektronisk kommunikation redan genomförts. Av förordningen framgår numera uttryckligen att en ansökan om arbetslöshetsersättning får överföras elektroniskt till en arbetslöshetskassa.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Formkravsgenomgång

Förordning ( 1945:625 ) om registrering m.m. vid försäljning av vissa fordon som är införda i det militära fordonsregistret

4 § Om den som har förvärvat ett fordon som avses i 1 §, utan föregående registrering av fordonet, har förstört det eller vidtagit någon annan åtgärd, så att det kan antas att fordonet inte längre kommer att användas som registreringspliktigt fordon här i landet, skall han så snart det kan ske och senast inom tre veckor därefter anmäla detta till

Försvarsmakten. Anmälan skall göras skriftligen samt åtföljas av bevis om de meddelade uppgifternas riktighet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1972:435 ) om överlastavgift

9 § 2 st. Denna lag gäller ej i fråga om fordon som är registrerat i militära fordonsregistret, brukas hos Försvarsmakten enligt skriftligt avtal med denna eller är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt förfogandelagen (1978:262).

Hindrar elektroniska rutiner. Mycket talar för att skriftlighetskravet skall tolkas så att det innefattar ett krav på att avtalsparterna har undertecknat avtalet och således hindrar elektronisk kommunikation. Något stöd för tolkningen av skriftlighetskravet finns dock inte i lagens förarbeten. Bör ej ändras. Den situation som bestämmelsen reglerar torde inte vara särskilt frekvent, varför det saknas anledning att anpassa formkravet så att elektronisk kommunikation blir möjlig. Jfr 17 § lagen (2001:558) om

Näringsdepartementet Ds 2003:29

vägtrafikregister

Terrängtrafikkungörelsen ( 1972:594 )

Terrängtrafikkungörelsen kommer den 1 maj 2003 ersättas av fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen (2002:925), se prop. 2001/02:130, bet. 2001/02:TU13, rskr. 2001/02:280 och SOU 2001:29.

26 § 2 & 3 st. Godkänns fordonet skall besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet utfärda ett lämplighetsbevis. Föreskrivs villkor för den avsedda användningen skall detta anges i beviset. Besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet skall sända en avskrift av lämplighetsbeviset till Vägverket.

Terrängtrafikkungörelsen kommer den 1 maj 2003 ersättas av en ny fordonslag och en ny fordonsförordning (se prop. 2001/02:130 och SOU 2001:29). Systemet med lämplighetsbevis kommer därvid till stor del att utmönstras. Krav på lämplighetsbevis kommer dock att behållas för vissa icke registrerade släpvagnar. Något krav på att besiktningsorganet skall underrätta Vägverket om att lämplighetsbevis utfärdats för dessa fordon kommer dock inte att finnas i de nya författningarna.

27 § Lämplighetsbeviset eller en bestyrkt avskrift av det skall medföras under färd med fordonet och på tillsägelse visas upp för bilinspektör eller polisman.

Handlingen skall vara i sådant skick, att den kan läsas utan svårighet. Duplett av lämplighetsbevis utfärdas efter ansökan av fordonsägaren hos länsstyrelse. Frågor om utfärdande av dupletter prövas av Vägverket. Bifalls ansökan, utfärdas dupletten av Vägverket.

I den nya fordonslagstiftningen (se ovan) kommer denna bestämmelse endast att gälla oregistrerade släpvagnar. Den aktuella handlingen utgör en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Formkravet bör inte anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation. Det utgör inget hinder att ansökan görs elektroniskt.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Fordonskungörelsen ( 1972:595 )

Fordonskungörelsen kommer den 1 maj 2003 ersättas av fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen (2002:925), se prop. 2001/02:130, bet. 2001/02:TU13, rskr. 2001/02:280 och SOU 2001:29.

53 § Godkänns moped klass II vid mopedbesiktning, skall besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet tilldela mopeden en beteckning och utfärda ett besiktningsinstrument.

En avskrift av instrumentet skall skickas till Vägverket och till Rikspolisstyrelsen.

54 § Den som bedriver yrkesmässig försäljning av mopeder skall vid överlåtelse av moped till annan förse det för mopeden gällande typintyget eller besiktningsinstrumentet med skriftlig försäkran att mopeden under den tid han innehaft denna ej ändrats så att mopeden ej längre överensstämmer med uppgifterna i typintyget eller besiktningsinstrumentet.

57 § I ett beslut om tillstånd till typbesiktning skall

Vägverket

ange det eller de fordonsmärken som tillståndet avser och vem som skall ha rätt att teckna tillståndshavarens firma på typintyget. Avskrifter av beslut som gäller tillstånd till typbesiktning skall

Vägverket kommer med stöd av bemyndiganden i den nya fordonslagstiftningen att kunna meddela närmare föreskrifter om registerföring och besiktningsinstrument. Systemet med typbesiktning och kopplingsbesiktning kommer utmönstras i den nya fordonslagstiftningen. Systemet med lämplighetsbevis kommer i den nya fordonslagstiftningen till stor del att utmönstras ur lagstiftningen. Krav på lämplighetsbevis kommer dock att behållas för vissa icke registrerade släpvagnar. Något krav på att besiktningsorganet skall underrätta Vägverket om att lämplighetsbevis utfärdats för dessa fordon kommer dock inte att finnas i de nya författningarna. Lämplighetsbeviset är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Formkravet bör inte anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

sändas till länsstyrelserna.

67 § Vid kopplingsbesiktningen skall bilen och släpvagnen inställas samtidigt om inte Vägverket har föreskrivit eller för ett särskilt fall medgivit annat. Gäller besiktningen dolly skall även påhängsvagnen inställas. I fråga om fordon som tagits upp i typintyg eller godkänts vid registreringsbesiktning skall det senast utfärdade registreringsbeviset företes. Om släpvagnen godkänns för koppling till bilen skall besiktningsorganet enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet utfärda ett kopplingsintyg. Besiktningsorganet skall sända en avskrift av kopplingsintyget till Vägverket.

68 § Kopplingsintyget eller en bestyrkt avskrift av det skall medföras under färd med släpvagnen och på tillsägelse visas upp för bilinspektör eller polisman. Handlingen skall vara i sådant skick, att den kan läsas utan svårighet. Duplett av kopplingsintyg utfärdas efter ansökan av fordonsägaren hos Vägverket. Frågor om utfärdande av dupletter prövas av

Vägverket. Bifalls ansökan, utfärdas dupletten av Vägverket.

I den nya fordonslagstiftningen kommer denna bestämmelse endast att gälla oregistrerade släpvagnar.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

71 § Vid lämplighetsbesiktningen skall undersökas om fordonet är lämpligt för den avsedda användningen. Godkänns fordonet skall besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet utfärda ett lämplighetsbevis. Föreskrivs villkor för den avsedda användningen skall detta anges i beviset. Besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet skall sända en avskrift av lämplighetsbeviset till Vägverket.

72 § Lämplighetsbeviset eller en bestyrkt avskrift av det skall medföras vid skolskjutsning eller vid personbefordran som avses i 70 § första stycket 3 och på tillsägelse visas upp för bilinspektör eller polisman. Handlingen skall vara i sådant skick att den kan läsas utan svårighet.

Lämplighetsbeviset är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Formkravet bör inte anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation.

Duplett av lämplighetsbevis utfärdas efter ansökan av fordonsägaren hos Vägverket. Frågor om utfärdande av dupletter prövas av Vägverket. Bifalls ansökan, utfärdas dupletten av Vägverket.

Det utgör inget hinder att ansökan görs elektroniskt.

80 § Den som till kontrollbesiktning inställer ett fordon för vilket körförbud meddelats eller till kon-

Den aktuella handlingen är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

trollbesiktning eller provning enligt 84 a § inställer ett fordon för vilket föreläggande om kontrollbesiktning har meddelats skall visa upp den handling där förbudet eller föreläggandet har meddelats.

Formkravet bör inte anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation.

Kungörelse ( 1972:605 ) om införande av ny vägtrafiklagstiftning

40 § Närmare föreskrifter för tilllämpningen av bestämmelserna i denna kungörelse om körkortsregistret och om registrering av uppgifter som behövs om utbyte av gammalt körkort meddelas av bilregisternämnden efter samråd med Vägverket. I övrigt meddelas närmare föreskrifter för tillämpningen av övergångsbestämmelserna till körkortskungörelsen (1972:592) av

Vägverket, som även tillhandahåller blanketter.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen, som innehåller ett formkrav som hindrar elektronisk kommunikation, torde vara i det närmaste obsolet. Formkravet bör inte anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation.

Militära vägtrafikkungörelsen ( 1974:97 )

19 § 2 st. Länsstyrelsen skall i länets författningssamling kungöra föreskrift och annan åtgärd som avses i första stycket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Formkravet torde i sig inte hindra elektronisk kommunikation; naturligtvis under förutsättning att man tillåter att författningssamlingar publiceras elektroniskt. Formkravet för författningssamlingar bör ses över i ett större sammanhang.

21 § Lokal trafikföreskrift som avses i 20 § skall tillkännages genom vägmärken eller på annat

Hindrar ej elektroniska rutiner. Formkravet torde i sig inte hindra elektronisk kommunikation; na-

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

lämpligt sätt. Föreskrift som avses i 20 § tredje stycket andra punkten skall genom länsstyrelsens försorg kungöras i länets författningssamling.

turligtvis under förutsättning att man tillåter att författningssamlingar publiceras elektroniskt. Formkravet för författningssamlingar bör ses över i ett större sammanhang.

Förordning ( 1976:1128 ) om felparkeringsavgift

2 § Parkeringsanmärkning får inte meddelas för överträdelse av en lokal trafikföreskrift eller föreskrift enligt 10 kap. 14 § trafikförordningen (1998:1276), om föreskriften inte har märkts ut enligt bestämmelserna i vägmärkesförordningen (1978:1001). Detsamma gäller om föreskriften inte har kungjorts enligt lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar eller inte förts in i liggare eller inte kungjorts enligt bestämmelserna i 10 kap. 11 och 13 §§ trafikförordningen i sådana fall då det skall ske.

Hindrar elektroniska rutiner. Formkravet torde i vissa fall hindra elektronisk kommunikation. Exempel på detta är när en föreskrift kungörs genom att föras in i en trafikliggare (se 10 kap. 11 § trafikförordningen [1998:1276]). Liggaren kan nämligen inte föras elektroniskt. Den 30 maj 2002 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att se över bl.a. systemet med trafikliggare.

4 § 1 st. Vid en sådan utredning som avses i 9 § andra stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift får skriftliga berättelser infordras från dem som antas kunna lämna upplysningar av betydelse.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § … Formulär till blanketter fastställs av Vägverket efter samråd med annan myndighet som berörs. Vägverket kan föreskriva att inbetalning av felparkeringsav-

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Formulären avser bl.a. de felparkeringslappar som skall sätts på den felparkerade bilens vindruta. Situationen där des-

Näringsdepartementet Ds 2003:29

gift endast får ske med användande av blankett som verket har fastställt efter samråd med Posten Aktiebolag.

sa blanketter skall användas är sådan att den utesluter elektronisk kommunikation.

Lag ( 1976:206 ) om felparkeringsavgift

9 § 1 st. Ägare av fordon, i fråga om vilket parkeringsanmärkning har meddelats, får hos polismyndigheten i det polisdistrikt där parkeringsanmärkningen meddelades skriftligen anmäla att han bestrider betalningsansvar.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Förarbetena ger inte någon ledning om hur formkravet skall tolkas. Formkravet torde dock inte hindra elektronisk kommunikation

Förordning ( 1977:774 ) om rätt att bruka finländsk terrängskoter i Sverige

Sådan terrängskoter med hemort i Finland, som äges av finländska staten eller i Finland hemmahörande person och som får brukas i Finland, får införas till Sverige och tillfälligt brukas här utan svensk trafikförsäkring och utan att fordonet är registrerat. Föraren skall kunna styrka sin identitet med lämplig handling. På fordon som ej tillhör eller brukas av finländska staten skall vara anbringad skylt, som utvisar att gällande finländsk trafikförsäkring finns.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Den situation som bestämmelsen reglerar torde utesluta elektronisk kommunikation

Vägmärkesförordning ( 1978:1001 )

47 § …Om en signalanordning dras in utan att ersättas med någon annan anordning, skall ett meddelande om detta anslås vid plankorsningen minst två veckor i

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

förväg eller ges tillkänna på något annat lämpligt sätt.

63 § Om en säkerhetsanordning dras in utan att ersättas med någon annan anordning skall ett meddelande om detta anslås vid korsningen minst två veckor i förväg eller ges tillkänna på något annat lämpligt sätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1979:1082 ) om lokala trafikföreskrifter i vissa fall

3 § Ett beslut enligt 1 eller 2 § gäller omedelbart, om inte något annat förordnas i beslutet. Beslut enligt 1 § gäller dock inte förrän de har kungjorts.

Hindrar elektroniska rutiner. Några av de kungörandeförfarande som anvisas i 4 § torde hindra elektronisk kommunikation (se nedan). Bör ej ändras.

4 § Lokala trafikföreskrifter enligt 1 § behöver inte kungöras i länets författningssamling. De får i stället kungöras genom att föras in i ortstidning eller läsas upp i rundradio. Detsamma gäller i fråga om beslut att ändra eller upphäva sådana föreskrifter.

Författningssamling: Hindrar ej elektroniska rutiner. Kungörelse: utesluter ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1982:129 ) om flyttning av fordon i vissa fall

5 § När ett beslut om flyttning har meddelats, skall den myndighet som meddelat beslutet underrätta ägaren så snart det kan ske. I fråga om fordon som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år skall även den som har upplåtit nyttjanderätten (uthyra-

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

ren) underrättas. Om ett fordon har flyttats till en särskild uppställningsplats och ägaren inte har kunnat anträffas, skall den myndighet som verkställt flyttningen kungöra den genom anslag i myndighetens lokal.

6 § Är ägaren av ett fordon som förvaras på en särskild uppställningsplats inte känd, när tre månader förflutit från den dag då kungörelse om flyttningen skedde i enlighet med 5 §, eller har fordonet inte avhämtats inom en månad från det underrättelse som är föreskriven i 5 § delgavs ägaren eller måste ägaren annars anses ha uppgett sin rätt till fordonet, tillfaller det kommunen, om beslutet har verkställts av en kommunal myndighet, och i annat fall staten.

Formkravet hänvisar till 5 § och hindrar därför elektronisk kommunikation (se ovan). Formkravet bör inte anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation.

Förordning ( 1982:198 ) om flyttning av fordon i vissa fall

4 § Beslut om flyttning skall verkställas omedelbart, om det behövs med hänsyn till ändamålet med flyttningen. I andra fall skall ett skriftligt meddelande fästas på fordonet med en uppmaning till ägaren att senast viss angiven dag flytta fordonet. Av meddelandet skall framgå att fordonet kommer att flyttas, om uppmaningen inte följs. Är ägaren känd, skall avskrift av meddelandet tillställas

Skriftligt meddelande: Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Bestämmelsen reglerar en situation som torde utesluta elektronisk kommunikation. Avskrift: Hindrar ej elektroniska rutiner. Bör ändras. Bör förtydligas att elektronisk kommunikation är möjlig. Förslag: 2 st. tredje meningen ges följande lydelse: Om ägaren är

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

honom så snart det kan ske. känd skall han eller hon så snart det kan ske skriftligen underrättas om innehållet i meddelandet.

Lag ( 1984:318 ) om kontrollavgift vid olovlig parkering

3 § Kontrollavgift får tas ut endast om parkeringsförbudet eller parkeringsvillkoren tydligt har tillkännagetts genom skyltning på platsen. Skyltningen skall utföras med vägmärken.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Förordning ( 1987:27 ) om fordon i internationell vägtrafik i Sverige

5 § Vid färd med ett registrerat fordon skall föraren medföra ett registreringsbevis som visar… Vid färd med ett oregistrerat släpfordon skall dragbilens förare medföra ett bevis om att fordonet får användas i trafik i sitt hemland. De handlingar som avses i första och andra styckena skall på begäran visas upp för bilinspektör, polisman eller tulltjänsteman.

Uppgifterna i handlingarna skall vara angivna antingen med enbart latinska bokstäver eller engelsk kursivstil eller också upprepade i denna form. Handlingarna skall befinna sig i sådant skick att de kan läsas utan svårighet.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. De aktuella handlingarna är presentationshandlingar och hindrar elektronisk kommunikation.

Förordning ( 1990:1080 ) om tillfälliga bilförbud

11 § Innan beredskapsplanen får antas skall kommunen ställa ut planförslaget för granskning un-

1 st. Hindrar ej elektroniska rutiner. 2 st. Hindrar elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

der minst tre veckor. Den som vill lämna synpunkter på förslaget skall göra detta skriftligen under utställningstiden. Före utställandet skall en kungörelse om att förslaget ställs ut anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortstidning. …

Bör ej ändras.

15 § Kommunen skall sända en kopia av den antagna beredskapsplanen och av samrådsredogörelsen till dem som kommunen har samrått med enligt 8 §. Information om planen skall lämnas till allmänheten genom annonser i ortstidningar eller på annat lämpligt sätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Vilken form beredskapsplanen skall ha anges inte i förordningen. Sannolikt har avsikten varit att den skall finnas skriftligen på papper. Formkravet på kopian bör följa beredskapsplanens form. Bestämmelsen bör inte anpassas för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

17 § Beslut om att upphäva en beredskapsplan skall fattas av kommunfullmäktige. En kopia av beslutet skall skickas till dem som getts tillfälle att yttra sig….

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ej självständigt. Kravet på vilken form ett beslut av kommunfullmäktige skall ha regleras i 5 kap.59–62 §§kommunallagen (1991:900). Kravet på kopians form bör följa formkravet i kommunallagen.

20 § Beslut om förbud mot biltrafik och beslut om att upphäva förbudet skall kungöras i rundradio….

Utesluter ej elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Förordning ( 1993:185 ) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter

7 § Utöver vad som följer av bestämmelserna i körkortslagen (1998:488) och körkortsförordningen (1998:980) skall kraven på yrkeskompetens i artikel 5.1 b andra strecksatsen och 5.2 andra stycket c i AETR för Sveriges del anses uppfyllda av den som blivit godkänd vid ett skriftligt prov för förare av fordon avsedda för gods- eller persontransporter på väg … Vägverket skall utfärda bevis på yrkeskompetens till förare som uppfyller kravet i första stycket.

1 st. Hindrar ej elektroniska rutiner. Proven anordnas dock på särskilda platser, vilket hindrar elektronisk kommunikation. Formkravet torde dock inte hindra att proven genomförs elektroniskt på dessa platser. 2 st. Hindrar elektroniska rutiner. Den handling som avses är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

16 § 2 st. En sådan kontroll i företagets lokaler kan ersättas med en kontroll hos myndigheten av dokument som begärts in från företaget.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

21 § En kopia av dom eller slutligt beslut i mål om ansvar enligt denna förordning skall av domstolen sändas till Vägverket och i förekommande fall till den länsstyrelse som är prövningsmyndighet enligt yrkestrafiklagen (1998:490)….

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ej självständigt formkrav. Kopians form bör följa det formkrav som finns på originalhandlingen. Formkravet bör därför följa rättegångsbalkens krav på domar och slutliga beslut

Förordning ( 1994:1297 ) om vilotider vid vissa vägtransporter inom landet

10 § Arbetsgivaren skall på begäran av polisman eller bilinspektör

Hindrar ej elektroniska rutiner. Det är dock svårt att tänka sig en

Näringsdepartementet Ds 2003:29

tillhandahålla gjorda anteckningar och de övriga handlingar som kan ha betydelse för kontroll av dygnsvilan. Kontrollen kan antingen företas i företagets lokaler eller hos polismyndigheten genom granskning av de dokument som begärts från företaget.

situation där elektronisk kommunikation är aktuell.

12 § 3 st. …Kopia av domar eller slutliga beslut i mål om ansvar enligt denna förordning skall sändas till Vägverket och i förekommande fall till den länsstyrelse som är prövningsmyndighet enligt yrkestrafiklagen (1998:490).

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ej självständigt formkrav. Kopians form bör följa det formkrav som finns på originalhandlingen. Formkravet bör därför följa rättegångsbalkens krav på domar och slutliga beslut.

Lag ( 1994:2043 ) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet

6 § Styrelsen för teknisk ackreditering har rätt att hos de organ som omfattas av tillsynen på begäran få tillträde till lokaler samt upplysningar och handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen

Hindrar ej elektroniska rutiner. Lagen ersätts den 1 maj 2003 fordonslagen (2002:574). I fordonslagen finns en motsvarande bestämmelse. Formkravet torde inte hindra elektronisk kommunikation.

Vägtrafikförordning ( 1995:137 ) för räddningskåren under utbildning och höjd beredskap

15 § Lokala trafikföreskrifter enligt 14 § skall utmärkas med vägmärken eller ges till känna på annat lämpligt sätt. Föreskrifter som avses i 14 § tredje stycket andra meningen skall genom länsstyrelsens försorg kungöras i länets författningssamling.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Förordning ( 1995:521 ) om behöriga myndigheter, m.m. i fråga om kör- och vilotider samt färdskrivare vid vägtransporter

3 § Utöver vad som följer av bestämmelserna i körkortslagen (1998:488) och körkortsförordningen (1998:980) skall kraven på yrkeskompetens i artikel 5.1 b andra strecksatsen och 5.2 andra stycket c i förordning (EEG) nr 3820/85 för Sveriges del anses uppfyllda av den som blivit godkänd vid ett skriftligt prov för förare av fordon avsedda för gods- eller persontransporter på väg… Vägverket skall utfärda ett bevis om yrkeskompetens till förare som uppfyller kraven i första stycket.

1 st. Hindrar ej elektroniska rutiner. Proven anordnas dock på särskilda platser, vilket hindrar elektronisk kommunikation. Formkravet torde dock inte hindra att proven genomförs elektroniskt på dessa platser. 2 st. Hindrar elektroniska rutiner. Den handling som avses är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

11 § 2 st. Vid vägkontroller skall följande kontrolleras:…

3. Färdskrivarens funktion genom kontroll av eventuellt missbruk av skrivare, diagramblad eller, i förekommande fall, de handlingar som avses i artikel 14.5 i förordning (EEG) nr 3820/85.

4. Sådant intyg om yrkeskompetens som avses i 3 §.

5. Kontroll av sådant arbetsgivareintyg som får ersätta diagramblad för en eller flera dagar under en vecka som en förare inte har kört i enlighet med rådets resolution av den 20 december 1985.3.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

16 § 2 st. Vid kontroller i företagslokaler skall följande kontrolleras, förutom de kontrollmoment som ingår i vägkontrollförfarandet:…

4. Användning av diagramblad och sättet att organisera förarnas arbetspass.

5. Förvaring av diagrambladen. En sådan kontroll i företagets lokaler kan ersättas med en kontroll hos myndigheten av dokument som begärts in från företaget.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 § Uppgifter enligt artikel 17.3 i förordning (EEG) nr 3820/85 och artikel 19.3 i förordning (EEG) nr 3821/85 skall utbytas den 24 maj varje år och även på särskild begäran av en EU-stat eller EES-stat i enskilda fall. För detta ändamål skall Vägverket använda en enhetlig rapporteringsblankett som utarbetats av Europeiska gemenskapernas kommission.

Hindrar elektroniska rutiner. Får ej ändras. Formkravet följer av de angivna EG-förordningarna och torde inte kunna anpassas på nationell nivå.

22 § Rikspolisstyrelsen skall underrätta Vägverket om dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande om ordningsbot som gäller ansvar enligt denna förordning. I förekommande fall skall sådan underrättelse även ges till den länsstyrelse som enligt yrkestrafiklagen (1998:490) har gett

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ej självständigt formkrav. Kopians form bör följa det formkrav som finns på originalhandlingen. Formkravet bör därför följa rättegångsbalkens krav på domar och slutliga beslut.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

trafiktillstånd till den yrkesmässiga trafiken. Om målet gäller en vägtransport med fordon som är registrerat i utlandet och om transporten inte avser linjetrafik, skall en kopia sändas även till Tullverket.

24 § Vägverkets beslut enligt artikel 5 i förordning (EEG) nr 3820/85, artikel 5, 8.2 eller 8.4 första stycket i förordning (EEG) nr 3821/85 eller 5 § får överklagas hos regeringen. Ett beslut i fråga om skriftligt prov enligt 3 § och ett föreläggande enligt 12 § får inte överklagas.

Formkravet följer formkravet i 3 § (se ovan).

Förordning ( 1996:284 ) med instruktion för Statens väg- och transportforskningsinstitut

9 § 2 & 3 st. Institutets forskningschefskollegium skall få tillfälle att yttra sig i ärendet. Var och en av de personer som avses i första stycket skall lämna ett skriftligt yttrande till styrelsen.

Yttrandet skall innehålla en redogörelse för skickligheten hos de sökande som främst bör komma i fråga för anställning, ordningen mellan dem samt en motivering av valet. De sökande skall få tillfälle att yttra sig över de sakkunnigas yttranden.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:978 ) om trafikskolor

5 § Intyg om en sökande med Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

hänsyn till sina personliga förhållanden får anses lämplig som utbildningsledare eller trafiklärare utfärdas av polismyndigheten…

11 § Blanketter för intyg enligt 5 § tillhandahålls av Rikspolisstyrelsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Möjligen bör det förtydligas att elektronisk kommunikation är möjlig genom att ordet blanketter byts ut mot ordet formulär eller att bestämmelsen ges följande lydelse: ”Rikspolisstyrelsen får föreskriva hur intygen skall vara utformade.”

Förordning ( 1999:991 ) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter

3 § En ansökan om förarbevis skall vara skriftlig. Till ansökan skall sökanden bifoga bevis om att han eller hon har godkänts vid ett kunskapsprov.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 § En ansökan om tillstånd att bedriva utbildning skall vara skriftlig. Sökanden skall ge in sådana handlingar som visar att denne har förutsättningar att bedriva en god utbildning. Till en ansökan skall sökanden alltid bifoga den utbildningsplan enligt vilken utbildningen avses att bedrivas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:780 ) om biluthyrning

2 § En ansökan om tillstånd till Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

uthyrningsrörelse skall vara skriftlig. Sökanden skall ge in sådana handlingar som kan visa att han är lämplig att driva verksamheten.

7 § En tillståndshavare är skyldig att till prövningsmyndigheten anmäla fordon med en totalvikt över 3,5 ton som avses att användas i rörelsen. En anmälan skall innehålla uppgifter om fordonets registreringsnummer. För ett fordon som innehas med nyttjanderätt skall en kopia av kontraktet bifogas. Om tillståndshavaren avser att inte längre använda ett fordon i rörelsen är han skyldig att anmäla detta till prövningsmyndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Formkravet på kopian bör följa det formkrav som finns på originalhandlingen. Något formkrav beträffande kontrakt om nyttjanderätt till fordon torde inte finnas. Något krav på kopians form som hindrar elektronisk kommunikation torde således inte finnas.

9 § En kopia av ett beslut om tillstånd till uthyrningsrörelse och om ändring eller återkallelse av ett sådant tillstånd skall sändas till skattemyndigheten och polismyndigheten på den ort där sökanden är folkbokförd eller, om sökanden är en juridisk person, den ort där företagets ledning finns samt i annat fall till den polismyndighet som prövningsmyndigheten anser bör underrättas

Hindrar ej elektroniska rutiner. Kravet på kopians form bör följa det krav som finns på originalhandlingen. Formkravet bör därför följa förvaltningslagens (1986:223) krav på beslut.

12 § När en domstol har dömt någon som har tillstånd till uthyr-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Ej självständigt formkrav. Kopians

Näringsdepartementet Ds 2003:29

ningsrörelse för något brott som avses i 5 kap. 2 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister eller när en högre rätt har avgjort ett mål där en sådan fråga har prövats, skall en kopia av domen eller beslutet omedelbart sändas till prövningsmyndigheten.

form bör följa det formkrav som finns på originalhandlingen. Formkravet bör därför följa rättegångsbalkens krav på domar och beslut.

Förordning ( 2001:651 ) om vägtrafikdefinitioner

2 § …Behörighetshandling – Körkort, traktorkort och bevis om körkort, Grundhandling – En handling som är avsedd för färdigställande av körkort, Internationellt körkort – En handling som är avsedd att användas i andra länder och som visar att innehavaren är behörig att föra bil, motorcykel eller terrängvagn.

Hindrar elektroniska rutiner. De handlingar som avses i 2 st. är presentationshandlingar och hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

Förordning ( 2001:650 ) om vägtrafikregister

4 kap. 6 § Med registerutdrag avses en i särskild ordning framtagen sammanställning av uppgifter i fråga om fordonsregistreringen som erhållits efter en begäran genom tonvalssignalering per telefon eller efter en skriftlig begäran som överförts elektroniskt på det sätt

Vägverket föreskriver.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 4 § En ansökan om registrering skall göras av fordonets ägare och vara skriftlig. Den får överföras elektroniskt på det sätt

Vägverket föreskriver. Ansökan

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

skall innehålla

1. uppgifter om ägarens identitet,

2. de uppgifter om fordonet som behövs för att detta skall kunna säkert identifieras.

6 kap. 5 § Till ansökan skall de handlingar och uppgifter bifogas som Vägverket föreskriver. För en traktor, ett motorredskap med en tjänstevikt över två ton, en tung terrängvagn, ett fordon som avses i 5 § lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon eller en släpvagn i visst fall skall till ledning för beskattningen skriftliga uppgifter lämnas om användningen av fordonet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 2 § Ett registreringsbevis skall innehålla tekniska uppgifter om fordonet. Det skall även innehålla uppgifter om fordonets registrerade ägare och en för handlingen unik behörighetskod, samt utrymme för anmälan eller ansökan till Vägverket.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Registreringsbeviset används i visa fall som en presentationshandling, varför elektronisk kommunikation torde vara utesluten. Enligt rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon, som skall vara genomfört senast den 1 juni 2004, skall det harmoniserade registreringsbeviset vara en pappershandling. Formkravet bör inte anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation.

8 kap. 1 § I samband med registre- Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

ringen ställs ett fordon av om ägaren inte begär något annat. Ett fordon skall dock alltid ställas av om

1. de handlingar och uppgifter som föreskrivits med stöd av 6 kap. 5 § inte har lämnats för fordonet, eller

2. fordonet skall registreringsbesiktigas.

8 kap. 2 § I andra fall än som avses i 1 § skall ett fordon ställas av efter en fullständig anmälan av fordonets registrerade ägare till Vägverket. En anmälan skall göras skriftligen på registreringsbeviset i original eller genom elektronisk överföring på det sätt som Vägverket föreskriver. Anmälan får också göras genom tonvalssignalering per telefon. Om direktanmälan finns bestämmelser i 13 kap.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 7 § Om ett fordon har ställts av i samband med registreringen enligt 1 § andra stycket får

Vägverket på den registrerade ägarens begäran besluta att avställningen skall upphöra (påställning) när de handlingar och uppgifter som föreskrivits enligt 6 kap. 5 § lämnats.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 9 § I andra fall än som avses Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

i 7 eller 8 § skall ett fordon ställas på efter en fullständig anmälan av fordonets registrerade ägare till Vägverket. En anmälan skall göras skriftligen på registreringsbeviset i original eller genom elektronisk överföring på det sätt som Vägverket föreskriver. Anmälan får också göras genom tonvalssignalering per telefon. Om direktanmälan finns bestämmelser i 13 kap. En anmälan om påställning är inte fullständig förrän Vägverket…

10 kap. 3 § En anmälan om att en ny ägare skall registreras för ett fordon skall, i andra fall än när anmälan sker enligt 13 kap., göras skriftligen på fordonets registreringsbevis i original om inte annat är föreskrivet. Anmälan skall innehålla … För en traktor, en tung terrängvagn eller ett fordon som avses i 5 § lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon skall det till ledning för beskattningen lämnas en skriftlig uppgift om användningen.

1 st. hindrar ej elektroniska rutiner. Genom bemyndigandet kan sådan kommunikation tillåtas. 2 st. Hindrar ej elektroniska rutiner.

10 kap. 11 § Om en ägare av ett registrerat fordon som inte är folkbokförd eller som har tillde-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

lats ett särskilt identifikationsnummer av Vägverket ändrar namn eller adress i landet skall han eller hon inom en vecka efter ändringen skriftligen anmäla detta till Vägverket.

10 kap. 13 § 1 st. Om ägaren i nedanstående fall avser att ändra användningen av fordonet skall han eller hon före ändringen skriftligen anmäla det nya användningssättet till Vägverket. I anmälan skall det anges när ändringen avses ske….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 kap. 1 § Ett fordon skall, i andra fall än när anmälan görs enligt 13 kap., avregistreras efter en fullständig skriftlig anmälan som den registrerade ägaren gör till Vägverket på fordonets registreringsbevis i original om … En bil med en totalvikt om högst 3,5 ton får, om det inte finns särskilda skäl för annat, avregistreras på grund av någon omständighet som avses i första stycket 1 endast om ett skrotningsintyg enligt bilskrotningslagen (1975:343) har lämnats tillsammans med en anmälan om avregistrering.

Hindrar elektroniska rutiner. Registreringsbeviset används i vissa fall som en presentationshandling. Bör ej ändras. Enligt rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon, som skall vara genomfört senast den 1 juni 2004, skall det harmoniserade registreringsbeviset vara en pappershandling. I syfte att det inte skall finnas registreringsbevis som inte har sin motsvarighet i ett registrerat fordon skall avregistreringen enligt den aktuella bestämmelsen göras på registreringsbeviset i original. Formkravet hindrar elektronisk kommunikation, men bör inte anpassas för att tillåta sådan kommunikation.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

11 kap. 2 § En anmälan om avregistrering enligt 1 § är inte fullständig om inte något av följande har kommit in till Vägverket:

1. fordonets registreringsskyltar,

2. ett skrotningsintyg enligt bilskrotningslagen (1975:343) av vilket det framgår att registreringsskyltarna har tagits om hand för skrotning, eller

3. en skriftlig anmälan om att registreringsskyltarna förstörts eller förkommit på annat sätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13 kap. 5 § Avställningstiden räknas från och med den dag då uppgiften fördes in i vägtrafikregistret. Bestämmelserna i 8 kap. 14 § om bevis om påställning gäller inte när en anmälan om påställning görs genom en direktanmälan som är skriftlig och överförs elektroniskt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

14 kap. 1 § En ansökan om saluvagnslicens skall vara skriftlig och på det sätt Vägverket närmare föreskriver innehålla uppgifter om rörelsens firma och omfattning och de förhållanden under vilka rörelsen bedrivs.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

14 kap. 4 § Saluvagnsskyltar tillhandahålls av Vägverket. Om saluvagnsskylten har för-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

störts eller förkommit kan innehavaren efter en skriftlig anmälan till Vägverket få ut en ny skylt med en annan beteckning än den som fanns på den tidigare skylten.

14 kap. 7 § Om en saluvagnslicens har återkallats eller om rätten att använda saluvagnsskylt har upphört av någon annan anledning, skall en utlämnad skylt omedelbart lämnas in till Vägverket. Om en skylt har förstörts eller förkommit skall detta skriftligen anmälas till Vägverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

15 kap. 1 § En ansökan om tillfällig registrering skall göras skriftligen av fordonets ägare eller, i fall som avses i 23 § 1–3 lagen (2001:558) om vägtrafikregister, av den som avser att förvärva fordonet. Den skall innehålla… Till ansökan skall ett bevis om trafikförsäkring för trafikförsäkringspliktigt fordon bifogas, om det inte av vägtrafikregistret framgår att det finns en gällande trafikförsäkring för fordonet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

15 kap. 2 § Till ansökan skall de handlingar och uppgifter som

Vägverket föreskriver bifogas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

18 kap. 7 § En begäran om omprövning skall göras skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Bilaga 2 – 2. Körkortsuppgifter

Överlämnande av behörighetshandling i samband med återkallelse – Länsstyrelsen. Uppgiften skall gallras när uppgift om behörighetshandling gallras.

Hindrar elektroniska rutiner. Den aktuella handlingen är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

Bilaga 2. – 2. Körkortsuppgifter

Förlust av behörighetshandling eller förarbevis – Länsstyrelsen i fall som avser utbyte av utländskt körkort och Vägverket i andra fall. Uppgifterna skall gallras när uppgift om behörighetshandling gallras.

Hindrar elektroniska rutiner. Den aktuella handlingen är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

Bilaga 2 – 5. Uppgifter om körkortstillverkning Uppgift om datum för inkommen grundhandling – Vägverket

Hindrar elektroniska rutiner. Grundhandlingen, som ligger till grund för tillverkningen av körkortet, skall vara egenhändigt undertecknad av sökanden. Ett av skälen till detta är att körkortet i Sverige används som legitimationshandling och därför måste uppfylla de krav bl.a. bankerna ställer på sådana handlingar. Bör ej ändras. Se dock kommentaren till 3 kap. 15 § körkortsförordningen (1998:980).

Bilaga 2 – 5. Uppgifter om körkortstillverkning Namnteckning –

Vägverket

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på att vissa handlingar på körkortsområdet skall vara egenhändigt undertecknade hindrar elektronisk kommunikation.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

Bör ej ändras.

Bilaga 3 –2. Tillståndsuppgifter

Antal utfärdade kopior av gemenskapstillstånd enligt rådets förordning (EEG) nr 881/92 och rådets förordning (EG) nr 11/98 – Länsstyrelsen

Hindrar elektroniska rutiner. Den aktuella handlingen är en presentationshandling och torde hindra elektronisk kommunikation. Bör ej ändras. Handlingens utformning regleras i de angivna EG-förordningarna och torde inte kunna anpassas på nationell nivå.

Bilaga 3 – 4. Uppgifter om taxiförarlegitimation Överlämnande av legitimationshandling – Vägverket

Förlust av legitimationshandling – Vägverket

Hindrar elektroniska rutiner. Den aktuella handlingen är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

Körkortsförordning ( 1998:980 )

2 kap. 4 § Bevis om körkort enligt 2 kap. 14 § körkortslagen (1998:488) ges av Vägverket på en särskild blankett.

Hindrar elektroniska rutiner. Den aktuella handlingen är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

3 kap. 1 § 1 & 2 st. En ansökan om körkortstillstånd skall göras skriftligen på en särskild blankett.

Till ansökningen skall det fogas en hälsodeklaration, som skall vara undertecknad av sökanden på heder och samvete, och ett intyg om synprövning. Om ansökningen avser körkortstillstånd med behörigheten C eller D skall i stället ett läkarintyg enligt fastställd blankett fogas till ansökningen... Om sökanden under de senaste

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på att hälsodeklarationen skall vara undertecknad av sökanden på heder och samvete hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras. Bestämmelsen bör inte ändras förrän vissa generella straffrättsliga frågor klarlagts. De övriga formkraven torde i vissa fall innefatta underförstådda krav på underskrift och således hindra elektronisk kommunikation. Under år 2003 kommer vissa

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

fem åren före ansökningen har fällts till ansvar för grovt rattfylleri, skall det till ansökningen fogas ett särskilt läkarutlåtande som styrker att sökanden i nykterhetshänseende uppfyller kraven i 3 kap. 2 § körkortslagen (1998:488).

bestämmelser i körkortsförordningen att ändras. I samband därmed torde det kunna övervägas om de aktuella bestämmelserna bör anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation.

3 kap. 15 § Vägverket skall skicka underlag för ansökan om utfärdande av körkort till sökanden och om förnyelse av körkort till körkortshavaren. En sådan ansökan skall göras på en särskild blankett (grundhandling) och vara egenhändigt undertecknad. Ett välliknande fotografi skall vara fogat till ansökningen.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. På Vägverket pågår diskussioner om man skall införa ett system där körkortsaspiranten får underteckna en elektronisk grundhandling på en datapad för att möjliggöra elektronisk hantering av grundhandlingen.

3 kap. 17 § Har ett traktorkort förstörts eller kommit bort får

Vägverket efter ansökan av innehavaren utfärda en ny behörighetshandling.

Hindrar elektroniska rutiner. Handlingen är en presentationshandling, varför elektronisk kommunikation torde hindras. Bör ej ändras.

4 kap. 8 § En ansökan om godkännande som handledare skall göras skriftligt på en särskild blankett. Ett godkännande som handledare avser övningskörning med en viss person (elev). Ansökningen får inte prövas slutligt innan elevens ansökan om körkortstillstånd har tagits upp till prövning.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Möjligen bör det förtydligas att elektronisk kommunikation är möjlig genom att orden ”en särskild blankett” i 1 st. byts ut mot orden ”ett särskilt formulär”.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

5 kap. 6 § Ett preliminärt beslut om körkortsingripande skall vara skriftligt varvid bestämmelserna i 4 § tillämpas… Skriftligt godkännande skall lämnas till länsstyrelsen.

1 st. Hindrar ej elektroniska rutiner. Formkravet i första stycket bör följa det formkrav som finns på beslut i förvaltningslagen (1986:223). 2 st. Hindrar elektroniska rutiner. Formkravet bör tolkas så att viljeyttringen måste kunna hänföras till en viss person. Detta sker i dag genom en egenhändigt gjord namnteckning. Under förutsättning att det finns tekniska lösningar som kan knyta ett elektroniskt meddelande till en viss person torde formkravet inte hindra elektronisk kommunikation. Bör ändras. I 2 st. skulle det kunna anges att godkännandet kan undertecknas eller signeras elektroniskt. Under år 2003 kommer vissa bestämmelser i körkortsförordningen att ändras. I samband därmed torde det kunna övervägas om den aktuella bestämmelserna bör anpassas.

6 kap. 2 § En handling som utfärdats i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som i den staten ger rätt att köra terrängskoter, traktor eller moped klass I gäller i

Sverige enligt sitt innehåll.

Hindrar elektroniska rutiner. Handlingen är en presentationshandling, varför elektronisk kommunikation torde hindras. Bör ej ändras.

6 kap. 7 § En ansökan om att byta ut ett utländskt körkort skall gö-

1 st. Hindrar elektroniska rutiner. Bestämmelsen i 1 st. hindrar elek-

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

ras skriftligen. Till ansökningen skall fogas det utländska körkortet, en handling som visar att sökanden är permanent bosatt i Sverige och, om körkortet är utfärdat i Schweiz eller Japan, sådana handlingar som anges i 3 kap. 1 §. Om en ansökan avser ett körkort som utfärdats av en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall länsstyrelsen utreda körkortets giltighet. Vid en ansökan om att byta ut ett utländskt körkort som utfärdats i en stat utanför EES får länsstyrelsen förelägga sökanden att ge in en utredning som styrker att körkortet är giltigt i den stat där det har utfärdats. Följs inte föreläggandet får ansökningen avvisas. Har ett körkort som är utfärdat i en annan stat inom EES förstörts eller kommit bort, skall körkortshavaren skriftligen anmäla förlusten till länsstyrelsen. Om ett körkort som kommit bort senare hittas skall det genast överlämnas till länsstyrelsen.

tronisk kommunikation eftersom det utländska körkortet, som är en presentationshandling, skall fogas till ansökningen. Bör ej ändras. 3 st. Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 9 § 1 st. En handling som är avsedd att visas upp i andra länder och som visar att innehavaren är behörig att köra bil, motorcykel eller terrängvagn (internationellt körkort) får utfärdas endast för

Hindrar elektroniska rutiner. Handlingen är en presentationshandling, varför elektronisk kommunikation torde hindras. Bör ej ändras.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

den som har ett gällande svenskt körkort. Ett i Sverige utfärdat internationellt körkort gäller inte för färd i landet.

8 kap. 6 § I andra fall än som sägs i 1-5 §§ får ytterligare föreskrifter för verkställighet av körkortslagen (1998:488) och denna förordning beslutas av Vägverket. I fråga om giltighet och utbyte av utländska körkort skall Vägverket samråda med Rikspolisstyrelsen. Vägverket får besluta om ytterligare föreskrifter om uppgifter på körkort och körkorts utseende samt om uppgifter på traktorkort och dess utseende. Vägverket fastställer en förteckning över sifferkoder enligt 2 kap. 1 §. Blanketter, såsom hälsodeklaration, intyg om synprövning, intyg om förarutbildning, läkarintyg och grundhandling tillhandahålls av Vägverket.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Körkortslag ( 1998:488 )

6 kap. 1 § Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom EES gäller i Sverige enligt sitt innehåll.

Om innehavare av ett sådant körkort är permanent bosatt i Sverige, gäller även bestämmelserna i 3 kap. 10 §. Ett sådant körkort jämställs med svenskt körkort vid tillämpningen av 4 kap. 4 eller 5 §. Även andra utländska körkort

Hindrar elektroniska rutiner. Den aktuella handlingen är en presentationshandling och hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

gäller i Sverige enligt sitt innehåll. Om körkortet inte är utformat i överensstämmelse med någon av förebilderna i de konventioner om vägtrafik som har undertecknats i Genève den 19 september 1949 respektive i Wien den 8 november 1968, och inte heller är utfärdat på engelska, tyska eller franska, gäller dock körkortet endast tillsammans med en bestyrkt översättning till något av dessa språk eller till svenska, danska eller norska. Ett körkort som inte är försett med ett fotografi av körkortshavaren gäller endast tillsammans med en identitetshandling med fotografi.

Lag ( 2001:558 ) om vägtrafikregister

6 § I vägtrafikregistret förs det in uppgifter som avser

1. motordrivna fordon och släpfordon samt ägare till dessa,

2. a) behörighet enligt körkortslagen (1998:488) att föra fordon,

b) förarutbildning och förarprov,

c) det som i övrigt behövs för tilllämpningen av körkortslagen och av föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen,

3. a) behörighet att föra fordon i yrkesmässig trafik och rätten att bedriva yrkesmässig trafik och biluthyrning,

b) det som i övrigt behövs för tillämpningen av yrkestrafiklagen

Näringsdepartementet Ds 2003:29

(1998:490) och lagen (1998:492) om biluthyrning samt av föreskrifter som meddelats i anslutning till lagarna och för tillämpningen av bestämmelser om tillstånd till internationella person- eller godstransporter, samt

4. innehav av särskilda behörighetshandlingar som krävs för att föra ett visst slag av motordrivet fordon eller luftfartyg i andra fall än som avses i 2 a) och 3 a) eller för att utöva viss tjänst eller genomgå viss utbildning. I registret förs det dessutom in uppgifter som behövs för kontroll av att felparkeringsavgifter enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift betalas och att influtna medel redovisas. Personuppgifter får endast föras in för de ändamål som anges i 5 §.

13 § Bestämmelserna i 12 § gäller inte i fråga om…

3. fordon som brukas kortaste lämpliga väg till eller från ett besiktningsorgan enligt 2 § lagen (1994:2043) om vissa besiktningsorgan på fordonsområdet för registreringsbesiktning, …. I fall som avses i första stycket 3 skall handlingar som visar avtalad tid hos besiktningsorganet medföras och på tillsägelse visas upp för

Hindrar elektroniska rutiner. Handlingarna är presentationshandlingar och torde hindra elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

en polisman eller en bilinspektör.

17 § Ett avställt fordon får inte brukas annat än…

3. under tid då fordonet innehas av Försvarsmakten enligt ett skriftligt avtal eller brukas för att avlämnas eller föras hem enligt ett sådant avtal, under förutsättning att fordonet har godkänts vid en registreringsbesiktning eller tagits upp i ett typintyg eller i ett intyg om överensstämmelse,

Hindrar elektroniska rutiner. Mycket talar för att skriftlighetskravet skall tolkas så att det innefattar ett krav på att avtalsparterna har undertecknat avtalet och således hindrar elektronisk kommunikation. Bör ej ändras. Den situation som bestämmelsen reglerar torde inte vara särskilt frekvent, varför det saknas anledning att anpassa formkravet så att elektronisk kommunikation blir möjlig. Jfr 9 § lagen (1972:435) om överlastavgift.

Yrkestrafikförordning ( 1998:779 )

2 kap. 1 § En ansökan om trafiktillstånd skall vara skriftlig. Sökanden skall ge in sådana handlingar som visar att han är lämplig att driva verksamheten. I fråga om utländska medborgare som inte har hemvist i Sverige skall även en utredning om gott anseende ges in. I sådana fall skall som tillräcklig utredning godtas ett utdrag ur behörig myndighets register eller ett intyg som är utfärdat av en behörig myndighet eller ett organ i det land där utlänningen är medborgare eller har sitt hemvist.

Hindrar ej elektroniska rutiner. 3 st. I begreppet utdrag kan knappast tolkas in att det skall vara egenhändigt undertecknat. Eftersom det aktuella intyget är ett alternativ till ett utdrag, kan det inte heller krävas att intyget skall vara egenhändigt undertecknat.

2 kap. 11 § En framställning om Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

fortsatt giltighet av linjetrafiktillstånd enligt 2 kap. 17 § yrkestrafiklagen (1998:490) skall vara skriftlig. I framställningen skall skälen för denna anges.

3 kap. 3 § Taxiförarlegitimation utfärdas av Vägverket sedan sökanden har undertecknat ett underlag som innehåller ett välliknande fotografi av denne.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

5 kap. 1 § Innan ett fordon får användas i yrkesmässig trafik enligt ett trafiktillstånd, skall tillståndshavaren lämna en skriftlig anmälan om fordonet till prövningsmyndigheten. Anmälan behöver dock inte göras för släpfordon. Om det finns särskilda skäl, får prövningsmyndigheten för viss trafik medge att fordon får användas enligt tillståndet utan att vara anmälda. Prövningsmyndigheten får medge att ett visst fordon får användas innan en fullständig anmälan har lämnats.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

5 kap. 2 § En anmälan enligt 1 § skall innehålla uppgifter om fordonets registreringsnummer. Till anmälningshandlingarna skall i förekommande fall följande fogas:

1. för ett fordon som innehas med nyttjanderätt, en kopia av kontraktet,

Hindrar ej elektroniska rutiner. Formkravet i 1 st. andra meningen torde inte hindra elektronisk kommunikation. Formkravet på den kopia som nämns i punkt 1 bör följa det formkrav som finns på originalhandlingen. Något formkrav beträffande kontrakt om

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

2. för ett fordon som är registrerat i utlandet, ett utländskt registreringsbevis,

3. när antalet fordon som skall användas enligt trafiktillståndet utökas, kompletterande utredning om att de ekonomiska förutsättningarna enligt 2 kap. 9 § yrkestrafiklagen (1998:490) är uppfyllda.

nyttjanderätt till fordon torde inte finnas. Något krav på kopians form som hindrar elektronisk kommunikation torde således inte finnas.

6 kap. 5 § Om ett yrkestrafikmärke har förstörts eller förkommit, skall tillståndshavaren genast hos prövningsmyndigheten skriftligen ansöka om ett nytt märke.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 1 § En kopia av ett beslut om trafiktillstånd och om ändring eller återkallelse av ett sådant tillstånd skall sändas till de myndigheter som anges nedan….

Hindrar ej elektroniska rutiner. Kopians form bör följa det formkrav som finns på originalhandlingen. Formkravet bör därför följa förvaltningslagens (1986:223) krav på beslut.

8 kap. 4 § När en domstol har dömt någon som har taxiförarlegitimation, trafiktillstånd eller transporttillstånd eller någon annan prövad som avses i 2 kap. 6 eller 7 § yrkestrafiklagen (1998:490) för något brott som anges i 5 kap. 2 § förordningen (2001:650) om vägtrafikregister eller när en högre rätt har avgjort ett mål där en sådan fråga har prövats, skall en kopia av domen eller beslutet omedelbart sändas till

Hindrar ej elektroniska rutiner. Kopians form bör följa det formkrav som finns på originalhandlingen. Formkravet bör därför följa rättegångsbalkens krav på domar och beslut.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

prövningsmyndigheten. För trafik som avses i 1 kap. 3 § första stycket skall i de fall som anges i första stycket en kopia av domen eller beslutet sändas till Vägverket och Tullverket.

9 kap. 3 § Till ansvar skall inte dömas

1. om ett yrkestrafikmärke har utfärdats men förstörts eller förkommit och ett nytt märke efter ansökan enligt 6 kap. 5 § första stycket ännu inte har hunnit komma tillståndshavaren till handa, eller

2. om tillståndshavaren har anmält ett fordon enligt 5 kap. 1 § men yrkestrafikmärket ännu inte har hunnit komma honom till handa.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Fordonslag ( 2002:574 )

3 kap. 6 § Vägverket, en polisman, ett besiktningsorgan eller en bilinspektör får i enlighet med vad som föreskrivs med stöd av 5 kap.8 § meddela de förelägganden, körförbud och andra beslut som behövs med hänsyn till ett fordons säkerhet eller lämplighet i trafik.

För ett sådant fall får det föreskrivas att fordonet kan godkännas på grundval av ett intyg som har utfärdats efter reparation och provning vid en verkstad som är ackrediterad enligt lagen (1992:1119)om teknisk kon-

Det aktuella intyget utfärdas i dag elektroniskt. Formkravet hindrar således inte elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

troll.…

5 kap. 6 § Beslut i följande fall får inte överklagas.

1. Körförbud eller föreläggande som har meddelats av Vägverket.

2. Vägverkets beslut i ett ärende som har överklagats till verket.

3. Annat beslut av en polisman, en bilinspektör eller ett besiktningsorgan än som avses i 5 §.

4. Fråga om godkännande av ett fordon på grundval av ett intyg enligt 3 kap. 6 §.

5. Beslut om undantag från föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Det aktuella intyget utfärdas i dag elektroniskt. Formkravet hindrar således inte elektroniska rutiner.

Fordonsförordning ( 2002:925 )

2 kap. 6 § Med de undantag som anges i andra stycket skall ett nytt fordon, som har godkänts enligt nedanstående EG-direktiv, är försett med ett typgodkännandemärke och är åtföljt av ett giltigt intyg om överensstämmelse i enlighet med de mallar som finns i bilagor till direktiven, i fråga om fordonets konstruktion och funktion anses stämma överens med kraven i denna förordning och i de föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen och som gäller fordons beskaffenhet och utrustning.…

Den aktuella handlingen skall följa fordonet under fordonets hela livslängd. Vidare följer det av de bakomliggande EG-direktiven och Vägverkets föreskrifter att intyget skall utfärdas på papper. Sammantaget hindrar detta elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

2 kap. 8 § Om godkännandemyn- Den aktuella handlingen skall följa

Näringsdepartementet Ds 2003:29

digheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter av en typ som är EG-typgodkänd av en typgodkännandemyndighet i en annan stat allvarligt äventyrar trafiksäkerheten, trots att de åtföljs av ett giltigt intyg om överensstämmelse eller har föreskriven märkning, får godkännandemyndigheten besluta att de inte får registreras, säljas eller tas i bruk.…

fordonet under fordonets hela livslängd. Vidare följer det av de bakomliggande EG-direktiven och Vägverkets föreskrifter att intyget skall utfärdas på papper. Sammantaget hindrar detta elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

3 kap. 13 § Om en ansökan om

EG-typgodkännande beviljas skall godkännandemyndigheten utfärda ett typgodkännandeintyg. De begränsningar och krav som typgodkännandet har förenats med skall anges i intyget.

Enligt de bakomliggande EGdirektiven och Vägverkets föreskrifter skall typgodkännandeintyget utfärdas på papper. Detta hindrar således elektroniska rutiner. För att möjliggöra sådana rutiner måste EG-direktiven ändras.

3 kap. 14 § En tillverkare som innehar ett EG-typgodkännande för fordon skall utfärda intyg om överensstämmelse i enlighet med de mallar som finns i bilagor till de direktiv som anges i 2 kap. 6 §. Ett sådant intyg skall åtfölja varje fordon, vare sig det är färdigbyggt eller inte, som har tillverkats i överensstämmelse med den godkända fordonstypen. En tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter till mopeder, motorcyklar eller

Den aktuella handlingen skall följa fordonet under fordonets hela livslängd. Vidare följer det av de bakomliggande EG-direktiven och Vägverkets föreskrifter att intyget skall utfärdas på papper. Sammantaget hindrar detta elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

hjuliga motorcyklar skall utfärda ett intyg om överensstämmelse för varje sådan komponent eller enhet som inte utgör originalutrustning.

3 kap. 20 § Om godkännandemyndigheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter med intyg om överensstämmelse eller typgodkännandemärke inte längre stämmer överens med den typ som den har godkänt, skall myndigheten vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på nytt tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen.…

Den aktuella handlingen skall följa fordonet under fordonets hela livslängd. Vidare följer det av de bakomliggande EG-direktiven och Vägverkets föreskrifter att intyget skall utfärdas på papper. Sammantaget hindrar detta elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

5 kap. 3 § Om en ansökan om nationellt typgodkännande beviljas skall Vägverket utfärda ett nationellt typgodkännandeintyg.

De begränsningar och krav som typgodkännandet har förenats med skall anges i intyget. I beslutet om nationellt typgodkännande skall Vägverket ange vem som har rätt att teckna tillverkarens firma på typintyg för fordon av ifrågavarande typ.

Det intyg som avses i 1 st. är ett beslut i förvaltningsrättslig mening. Formkravet bör därför följa förvaltningslagens (1986:223) krav på beslut. Det intyg som avses i 2 st. får enligt Vägverkets föreskrifter utfärdas i elektronisk form. Detta formkrav torde således inte hindra elektroniska rutiner.

5 kap. 8 § Den som innehar ett nationellt typgodkännande får för

Den aktuella handlingen får enligt Vägverkets föreskrifter utfärdas i

Näringsdepartementet Ds 2003:29

ett nytt fordon utfärda intyg om att fordonet överensstämmer med en typ av fordon som har godkänts (typintyg). Typintyg får dock inte utfärdas för

1. ett fordon som tidigare har tagits upp i typintyg eller godkänts vid en registreringsbesiktning, eller

2. ett fordon som, på grund av att nya eller ändrade bestämmelser om fordonets beskaffenhet eller utrustning har trätt i kraft efter det att ett nationellt typgodkännande meddelats, inte skulle kunna godkännas vid en registreringsbesiktning.

elektronisk form. Formkravet torde således inte hindra elektroniska rutiner.

5 kap. 11 § Om Vägverket finner att fordon som typintyg utfärdats för inte längre stämmer överens med den typ som verket har godkänt, skall verket vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att serietillverkade fordon på nytt tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen.…

Den aktuella handlingen får enligt Vägverkets föreskrifter utfärdas i elektronisk form. Formkravet torde således inte hindra elektroniska rutiner.

6 kap. 6 § I fråga om nya personbilar, motorcyklar, mopeder klass

I och traktorer, som stämmer överens med ett EGtypgodkännandeintyg, skall besiktningen omfatta endast vad som anges i 2 kap. 6 § 1 och 2 for-

Enligt de bakomliggande EGdirektiven och Vägverkets föreskrifter skall typgodkännandeintyget utfärdas på papper. Detta hindrar således elektroniska rutiner. För att möjliggöra sådana rutiner måste EG-direktiven änd-

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

donslagen (2002:574).

ras.

6 kap. 10 § Om ett fordon har godkänts vid en registreringsbesiktning eller tagits upp i ett typintyg eller i ett intyg om överensstämmelse och det därefter har ändrats så att det inte längre stämmer överens med utförandet när det besiktigades eller när typintyget eller intyget om överensstämmelse utfärdades eller om fordonet i övrigt har ändrats så att dess beskattningsförhållande påverkas, skall ägaren låta fordonet genomgå en registreringsbesiktning. Detta skall ske inom en månad från det att ändringen gjordes eller, om fordonet är avställt, inom en vecka efter det att avställningen upphörde. Om fordonet inom angiven tid anmäls för avregistrering behöver dock ingen besiktning ske.…

Den aktuella handlingen skall följa fordonet under fordonets hela livslängd. Vidare följer det av de bakomliggande EG-direktiven och Vägverkets föreskrifter att intyget skall utfärdas på papper. Sammantaget hindrar detta elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

7 kap. 1 § En EG-typgodkänd moped klass II får tas i bruk om den är försedd med ett typgodkännandemärke och det finns ett intyg om överensstämmelse för den. I annat fall får en moped klass II tas i bruk först sedan den har godkänts vid en mopedbesiktning.

Den aktuella handlingen skall följa fordonet under fordonets hela livslängd. Vidare följer det av de bakomliggande EG-direktiven och Vägverkets föreskrifter att intyget skall utfärdas på papper. Sammantaget hindrar detta elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

7 kap. 3 § Om en godkänd moped klass II har ändrats så att den inte längre stämmer överens med uppgifterna i ett sådant typintyg eller instrument över mopedbesiktning som har legat till grund för godkännandet, får den inte användas förrän den efter ändringen har godkänts vid en mopedbesiktning.

Detsamma

gäller om en EG-typgodkänd moped klass II har ändrats så att den inte längre stämmer överens med intyget om överensstämmelse.

De handlingar som avses i första meningen utfärdas i dag elektroniskt. Formkraven hindrar således inte elektroniska rutiner. Ett intyg om överensstämmelse skall följa fordonet under fordonets hela livslängd. Vidare följer det av de bakomliggande EGdirektiven och Vägverkets föreskrifter att intyget skall utfärdas på papper. Sammantaget hindrar detta elektroniska rutiner Bör ej ändras.

8 kap. 5 § Om ett fordon, som inte är registreringspliktigt enligt lagen (2001:558) om vägtrafikregister, godkänns vid en lämplighetsbesiktning skall besiktningsorganet utfärda ett lämplighetsbevis. Om det föreskrivs villkor för den avsedda användningen skall detta anges i beviset.

Den aktuella handlingen utgör en presentationshandling och hindrar elektroniska rutiner. Formkravet bör inte anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation.

8 kap. 6 § Lämplighetsbeviset eller en bestyrkt avskrift av det skall medföras vid sådan personbefordran som avses i 1 § 3 och på tillsägelse visas upp för en bilinspektör eller en polisman. Handlingen skall vara i sådant skick att den kan läsas utan svårighet.

Den aktuella handlingen utgör en presentationshandling och hindrar elektroniska rutiner. Formkravet bör inte anpassas för att tillåta elektronisk kommunikation.

9 kap. 14 § Om ett fordon vid en kontrollbesiktning har sådana

Det föreläggande som avses i 1 st. är ett beslut i förvaltningsrättslig

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

brister att det inte kan godkännas, men körförbud inte meddelas, skall fordonsägaren avhjälpa bristerna. Besiktningsorganet skall förelägga ägaren att inom en viss tid antingen låta fordonet genomgå en kontrollbesiktning eller låta reparera och prova fordonet vid en verkstad som är ackrediterad enligt lagen (1992:1119) om teknisk kontroll (en ackrediterad verkstad). Något föreläggande skall dock inte utfärdas om bristerna endast är enkla och inte förekom vid den senaste kontrollbesiktningen eller flygande inspektionen. Om fordonet inte har genomgått en kontrollbesiktning eller godkänts efter provning inom föreskriven tid inträder körförbud för det. Om fordonet uppfyller kraven vid provningen får verkstaden utfärda ett intyg om att föreläggandet har följts.

mening. Formkravet bör därför följa förvaltningslagens (1986:223) krav på beslut. Det intyg som avses i tredje stycket utfärdas i dag elektroniskt. Formkravet hindrar således inte elektroniska rutiner.

9 kap. 15 § Om fordonet vid en fullständig kontrollbesiktning har endast enkla brister som inte föranleder något föreläggande enligt 14 § första stycket och fordonsägaren inom två månader efter kontrollbesiktningen har låtit reparera och prova fordonet vid en ackrediterad verkstad, får

Det aktuella intyget utfärdas i dag elektroniskt. Formkravet hindrar således inte elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

den utfärda ett intyg om att detta har skett.

9 kap. 16 § Vägverket prövar om sådana intyg som avses i 14 och 15 §§ skall godtas. Om intyget godtas anses fordonet godkänt.

Det aktuella intyget utfärdas i dag elektroniskt. Formkravet hindrar således inte elektroniska rutiner.

9 kap. 18 § Ett körförbud enligt 12 eller 13 § gäller till dess en kontrollbesiktning har genomförts.

Ett körförbud enligt 14 § andra stycket gäller till dess en kontrollbesiktning har genomförts eller ett intyg efter provning vid en ackrediterad verkstad har godtagits enligt 16 §. En provning vid en verkstad måste dock göras inom en månad från det att förbudet inträdde och inom två månader efter en fullständig kontrollbesiktning. Ett körförbud enligt 17 § gäller till dess en registreringsbesiktning har genomförts.

Det aktuella intyget utfärdas i dag elektroniskt. Formkravet hindrar således inte elektroniska rutiner.

9 kap. 20 § Den som inställer ett fordon till reparation och provning vid en ackrediterad verkstad enligt 14 § skall visa upp föreläggandet.

Den aktuella handlingen är ett beslut i förvaltningsrättslig mening. Formkravet bör därför följa förvaltningslagens (1986:223) krav på beslut.

10 kap. 5 § Om fordonet vid en flygande inspektion har andra brister än som avses i 2–4 §§, skall fordonsägaren avhjälpa dem och förrättningsmannen förelägga

Inget hindrar att det intyg som avses i 1 st. 3 utfärdas elektroniskt. För närvarande sker detta dock inte eftersom rutiner för elektronisk kommunikation mel-

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

denne att inom en viss tid

1. låta fordonet genomgå en kontrollbesiktning,

2. låta reparera och prova fordonet hos en ackrediterad verkstad eller för ett besiktningsorgan visa att bristerna har avhjälpts, eller

3. när det gäller ett fordon som inte är registreringspliktigt enligt lagen (2001:650) om vägtrafikregister, genom ett intyg eller på något annat tillförlitligtsätt styrka för en polismyndighet att bristerna har avhjälpts. Om ett föreläggande enligt första stycket inte har följts inträder körförbud för fordonet. Vid provning och reparation hos en ackrediterad verkstad gäller i fråga om intyg vad som sägs i 9 kap. 14 § tredje stycket och 16 §.

lan de ackrediterade verkstäderna och polismyndigheterna saknas. Det intyg som avses i 3 st. utfärdas i dag elektroniskt. Formkraven hindrar således inte elektroniska rutiner.

10 kap. 9 § Den som i fall som avses i 5 § inställer ett fordon till reparation och provning vid en ackrediterad verkstad skall visa upp föreläggandet.

Den aktuella handlingen är ett beslut i förvaltningsrättslig mening. Formkravet bör därför följa förvaltningslagens (1986:223) krav på beslut.

11 kap. 1 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktiguppgift

1. i en ansökan om typgodkännande,

2. i ett intyg om överensstämmelse eller i ett typintyg,

3. i ett typgodkännandemärke

Ett intyg om överensstämmelse skall följa fordonet under fordonets hela livslängd. Vidare följer det av de bakomliggande EGdirektiven och Vägverkets föreskrifter att intyget skall utfärdas på papper. Sammantaget hindrar detta elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

eller motsvarande märkning enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. 4 §,

4. i samband med registreringsbesiktning eller mopedbesiktning. Ansvar enligt första stycket inträder inte om den oriktiga uppgiften saknat betydelse för frågan om typgodkännande eller godkännande vid besiktningen eller om uppgiften i övrigt inte varit ägnad att vilseleda.

Ett typintyg får enligt Vägverkets föreskrifter utfärdas i elektronisk form. Formkravet torde således inte hindra elektroniska rutiner. Bör ej ändras.

Postlag ( 1993:1684 )

4 b § Tillståndsmyndighet skall efter ansökan meddela förhandsbesked om det behövs tillstånd enligt 4 § för viss verksamhet.

Hindrar ej elektroniska rutiner

16 § Tillståndsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Telelag ( 1993:597 )

5 § Följande tjänster får inom ett allmänt tillgängligt telenät tillhandahållas först efter anmälan till den myndighet som regeringen bestämmer

Hindrar ej elektroniska rutiner

9 § Tillsynsmyndigheten skall efter ansökan meddela förhandsbesked om tillstånd enligt 7 § behövs för viss televerksamhet.

Hindrar ej elektroniska rutiner

21 § Den som tillhandahåller telefonitjänst till fast nätanslutnings-

Hindrar ej elektroniska rutiner

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

punkt och är anmäld enligt 6 § skall i god tid före genomförandet till tillsynsmyndigheten och till användare som berörs av åtgärden anmäla sådana åtgärder som avbryter, …

25 § 2 st. Om avtalet inte innehåller de uppgifter som avses i första stycket får tillsynsmyndigheten på eget initiativ eller efter anmälan av en sammanslutning av användare förelägga parterna att ändra avtalet.

Hindrar ej elektroniska rutiner

33 § Den som bedriver samtrafik skall anmäla sådana tekniska förändringar i nätet som påverkar samtrafiken till tillsynsmyndigheten i god tid före genomförandet.

Hindrar ej elektroniska rutiner

57 § 2 st. 1 p Tillsynsmyndighet har rätt att för tillsynen på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs

Hindrar ej elektroniska rutiner

60 § 2 st. Vid tvist om samtrafikvillkor, villkor för sammankoppling av nätkapacitet … skall tillsynsmyndigheten på ansökan av en part besluta om vad som skall gälla mellan parterna i de frågor som tvisten gäller,

Hindrar ej elektroniska rutiner

Lag ( 1993:599 ) om radiokommunikation

5 § 1 p Tillståndsmyndigheten har rätt att för tillsynen på begäran få

Hindrar ej elektroniska rutiner

Näringsdepartementet Ds 2003:29

de upplysningar och handlingar som behövs,

9 § Tillstånd att använda radiosändare skall på ansökan meddelas om,

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning ( 1997:401 ) med instruktion för Post och telestyrelsen

10 § Om den registrerade har anmält till Post- och telestyrelsen att han eller hon inte önskar att uppgifter används för direktreklam,

Hindrar ej elektroniska rutiner

Lag ( 2000:121 ) om radio och teleterminalutrustning

9 § 1 p Tillsynsmyndigheten har rätt att när det behövs för tillsynen på begäran få upplysningar och ta del av handlingar,

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning ( 2000:1469 ) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät

10 § En ansökan om stöd skall ges in till länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen. Ansökan skall innehålla en beskrivning av det projekt som ansökan avser och det kommunala

IT-

infrastrukturprogrammet.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Lag ( 2000:832 ) om kvalificerade elektroniska signaturer

8 § En certifikatutfärdare som avser att utfärda kvalificerade certifikat till allmänheten är skyldig att anmäla detta hos den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten) innan verksamheten börjar.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

12 § 1 och 2 st. Innan en certifikatutfärdare ingår avtal om att utfärda ett kvalificerade certifikat skall certifikatutfärdaren skriftligen och på ett lättbegripligt språk informera motparten om… Informationen enligt första stycket får överföras elektroniskt.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Paragrafens lydelse medger uttryckligen elektronisk kommunikation

19 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning ( 2001:350 ) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät m.m.

13 § En ansökan om stöd skall ges in till länsstyrelsen i det län där kommunen är belägen. Ansökan skall innehålla en beskrivning av det projekt som ansökan avser och det kommunala

IT-

infrastrukturprogrammet.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Lag ( 1989:164 ) om kontroll genom teknisk provning och om mätning

19 § Styrelsen för teknisk ackreditering har rätt att hos de organ som omfattas av tillsynen på begäran få tillträde till lokaler samt upplysningar och handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

Lag ( 1999:779 ) om handel med ädelmetallarbeten

14 § 1 st. Den som yrkesmässigt befattar sig med ädelmetallarbeten är skyldig att på uppmaning av tillsynsmyndigheten…

2. lämna de upplysningar, handlingar, varuprover och liknande som behövs för tillsynen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1982:1069 ) om rymdverksamhet

1 § 1 st. Ansökan om tillstånd enligt lagen (1982:963) om rymdverksamhet skall vara skriftlig och ges in till Rymdstyrelsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Lag ( 1976:580 ) om medbestämmande i arbetslivet

15 § 2 och 3 st. En arbetsgivare skall i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om… Arbetsgivaren skall också lämna motparten en kopia av de varsel som har lämnats till länsarbetsnämnden enligt 2 a § första och andra styckena lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

16 § 1 & 3 st. Part som vill förhandla skall göra framställning hos motparten om förhandling. Om motparten begär det, skall framställningen vara skriftlig och ange den fråga om vilken förhandling

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

påkallas. … Förhandling skall bedrivas skyndsamt. Om part begär det, skall föras protokoll som justeras av båda parter. Enas parterna ej om annat, skall förhandling anses avslutad, när part som har fullgjort sin förhandlingsskyldighet har givit motparten skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

18 § Part som vid förhandling åberopar skriftlig handling skall hålla den tillgänglig för motparten, om denne begär det.

Hindrar ej elektroniska rutiner om överensstämmelse med original kan garanteras.

19 § 2 st. Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall arbetsgivaren på begäran förse arbetstagarorganisationen med avskrift av handling och biträda organisationen med utredning, som den behöver för nyss angivet ändamål.

Hindrar ej elektroniska rutiner om överensstämmelse med original kan garanteras.

23 § Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Avtal anses skriftligt även när dess innehåll har upptagits i juste-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Detta är dock till viss del beroende på vilken betydelse formuleringen justerat protokoll i 2 st. anses ha för skriftlighetskravet i 1 st. Kan komma att behöva förtydligas. Speciellt med hänsyn till formuleringen i 2 st.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

rat protokoll eller när förslag till avtal och godkännande därav har upptagits i skilda skrifter.

30 § 1 st. Uppsägning av kollektivavtal skall ske skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Telegrambefordran och telex är tillåtna. Liknande tekniskt hjälpmedel skall likställas med telegram eller telex. E-post borde därmed kunna godkännas.

45 § 1 och 2 st. När en arbetsgivarorganisation, arbetsgivare eller arbetstagarorganisation avser att vidta en stridsåtgärd eller att utvidga en pågående stridsåtgärd, skall den skriftligen varsla motparten och Medlingsinstitutet minst sju arbetsdagar i förväg… Omfattar en stridsåtgärd från arbetsgivarsidan även arbetstagare som inte är medlemmar i berörd arbetstagarorganisation, bör de varslas genom allmänt synliga anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Dock kan bevissvårigheter precis som idag uppstå.

47 § 3 st. En part som träffat kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor skall på begäran ge in en kopia av avtalet till Medlingsinstitutet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

50 § En parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling hålla skriftlig handling tillgänglig för motparten

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

gäller även i förhållande till en medlare som medverkar vid förhandlingen.

53 § 1 st. Om en part underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 47 § tredje stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att ge in kopian.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Arbetsmiljölag ( 1977:1160 )

3 kap. 2 a § 2 st. Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna.

Handlingsplaner skall därvid upprättas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 2 § Om det behövs för att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet får regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket föreskriva

1. att arbetsprocesser, arbetsmetoder eller anläggningar, som är avsedda för verksamhet av ett visst slag får användas endast efter tillstånd,

2. att tekniska anordningar eller ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, endast efter tillstånd, godkännande eller annat bevis om överensstämmelse med gällande krav får släppas ut på marknaden, användas eller avlämnas för att tas i bruk.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

4 kap. 3 § 1 & 3 st. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket får föreskriva

1. att på arbetsställen skall föras en förteckning över där befintliga tekniska anordningar av vissa slag eller vissa ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall,

2. att arbetsgivare skall föra register över arbetstagare som utsätts för exposition som kan medföra ohälsa med uppgift om arbetet och expositionen samt att arbetsgivare skall till läkare överlämna uppgifter ur registret. … Arbetstagare skall ges tillfälle att på begäran ta del av de uppgifter i register enligt första stycket 2 som berör honom eller henne.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 8 § Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket kan meddela föreskrifter om skyldighet att göra anmälan eller lämna uppgifter till en tillsynsmyndighet eller att förvara handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt. I samma ordning får meddelas föreskrifter om skyldighet att upprätta handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

5 kap. 4 § Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket kan föreskriva att vid läkarundersökning, som har föreskrivits med stöd av 2 § fjärde stycket eller 3 § andra stycket, skall föras register med uppgifter om de undersöktas namn och om undersökningsresultatet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 6 § Skyddsombud har rätt att taga del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 6 a § 1 st. …Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning skall göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning skall arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att han mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren skall utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör han inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, skall Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 § skall meddelas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 kap. 12 § 1 st. Den som vill fordra skadestånd enligt 11 § skall underrätta motparten om sitt

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

inom fyra månader från det skadan inträffade.

7 kap. 3 § Tillsynsmyndighet har rätt att efter anfordran erhålla de upplysningar, handlingar och prov samt påkalla de undersökningar som behövs för tillsyn enligt denna lag.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

7 kap. 7 § Arbetsmiljöverket får gentemot den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 2--12 och 14 §§, 5 kap. 3 § första stycket eller 6 § i detta kapitel meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas. I beslut om föreläggande eller förbud kan Arbetsmiljöverket sätta ut vite. Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt ett föreläggande, får Arbetsmiljöverket förordna om rättelse på hans bekostnad. Om ett föreläggande har meddelats beträffande någon åtgärd till vilken det krävs bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen (1987:10) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla såvitt avser åtgärden.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

7 kap. 14 § Tillsynsmyndighet skall tillställa skyddsombud avskrift av de skriftliga meddelanden i skyddsfrågor som lämnas till ett arbetsställe.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Avser sekretess.

8 kap. 8 § 2 st. Ett beslut varigenom någon påförs avgift skall genast sändas till länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in i beslutet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag (1997:239) om arbetslöshetskassor (Den tillsynsuppgift som Ams idag har över arbetslöshetskassornas verksamhet kommer att övertas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, f.n. något oklart när i tiden.)

9 § p 1 En arbetslöshetskassa skall för registrering anmäla …

Hindrar ej elektroniska rutiner.

10 § En arbetslöshetskassa skall också för registrering anmäla varje ändring av stadgarna som beslutats av föreningsstämman.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bedömning om lämplighet med elektronisk kommunikation i dessa fall bör ske.

12 § Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga arbetslöshetskassan att inom en viss tid avge yttrande eller vidta rättelse, om styrelsen finner att ett beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälan…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

19 § Ett uppdrag som styrelsele- Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

damot upphör i förtid om ledamoten begär det. Ett sådant uppdrag upphör i förtid även i det fall att den som utsett ledamoten eller, i fråga om vald styrelseledamot, föreningsstämman beslutar det. Anmälan om att uppdrag upphört i förtid skall göras hos arbetslöshetskassans styrelse och hos Arbetsmarknadsstyrelsen.

40 §

Utträde ur en

arbetslöshetskassa sker efter anmälan. Sådan anmälan skall göras skriftligen och innehålla uppgift om tidpunkten för utträdet. En medlems rätt att träda ut ur en arbetslöshetskassa får inte begränsas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

70 § Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen har blivit fastställda, skall en kopia av årsredovisningen och revisionsberättelsen hållas tillgängliga hos arbetslöshetskassan för dem som vill ta del av dessa handlingar.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

80 § Revisionsberättelsen skall lämnas till arbetslöshetskassans styrelse senast en månad efter det att revisorerna har fått redovisningshandlingarna. Dessa skall samtidigt lämnas tillbaka till styrelsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner enligt denna lagstiftning.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

91 § Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de erinringar i fråga om en arbetslöshetskassas verksamhet som styrelsen finner behövliga. Arbetsmarknadsstyrelsen får förelägga en arbetslöshetskassa att inom en viss tid vidta de åtgärder som behövs för rättelse, om…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Arbetstidslag ( 1982:673 )

11 § Arbetsgivare skall föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Arbetstagarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer fackliga organisationer som företräder arbetstagare på arbetsstället. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetsmiljöverket meddelar föreskrifter om hur anteckningar enligt första stycket skall föras.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1970:943 ) om arbetstid m.m. i husligt arbete

6 § Arbetsgivare skall föra behövliga anteckningar om övertid. Arbetstagare har rätt att själv eller genom annan taga del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer facklig organisation som företräder arbetstagaren.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Inga formkrav finns för dessa anteckningar (jfr. prop. 1970:150 sid. 50).

11 § Avtal om anställning i husligt arbete skall upprättas skriftligen, om arbetsgivaren eller arbetstagaren begär det.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

12 § 1 st. Anställningsavtalet gäller tills vidare, om inte annat har avtalats. Anställningsavtal som gäller tills vidare kan sägas upp av arbetsgivaren eller arbetstagaren för att upphöra efter en viss uppsägningstid. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Inga formkrav för överlämnandet. Eventuellt kan övervägas om liknade regleringssätt som i LAS 10 § är lämpligt här (jfr LAS 8 och 10 §§).

12 b § 4 st. Avskedande skall vara skriftligt. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet.

Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Eventuellt kan övervägas om liknade regleringssätt som i LAS 20 § är lämpligt här (jfr. LAS 19-20 §§).

14 § När anställningsavtal uppsagts eller upphört utan uppsägning skall arbetsgivaren på begäran lämna arbetstagaren intyg angående anställningen. Intyget skall innehålla besked om arbetsuppgifternas art och anställningstiden…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1974:13 ) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

2 a § 2 st. Så snart som möjligt, dock senast en månad före driftsinskränkningen, skall arbetsgivaren skriftligen komplettera varslet med…

3. en kopia av den skriftliga underrättelse som har lämnats till motparten enligt 15 § andra stycket lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

3 a § 2 st. Så snart som möjligt skall arbetsgivaren skriftligen komplettera varslet med uppgift om vilka arbetstagare som berörs av driftsinskränkningen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 § En arbetsgivare får i stället för att varsla länsarbetsnämnden om driftsinskränkning underrätta nämnden om att arbetsgivaren har begärt eller avser att begära förhandling enligt 11 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller motsvarande bestämmelser i kollektivavtal om en sådan förändring av sin verksamhet som medför eller kan medföra en driftsinskränkning. För att arbetsgivaren skall få förfara på detta sätt i stället för att varsla krävs att underrättelsen är skriftlig, att den lämnas senast vid den tidpunkt för varsel som anges i 2--4 §§ samt att arbetsgivaren senast då också lämnar sådana uppgifter som avses i 2 a § första stycket eller 3 a § första stycket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1974:371 ) om rättegången i arbetstvister

4 kap. 9 § Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum. Uteblir båda parterna eller en av dem från sammanträde för muntlig förberedelse eller underlåter svaranden att följa föreläggande att skriftligen avge svaromål vid på-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Inget egentligt hinder för elektronisk kommunikation enligt denna lagstiftning.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

följd att tredskodom annars kan komma att meddelas mot honom gäller vad som föreskrivs i 44 kap.1, 2 och 7 a §§rättegångsbalken. Finner domstolen med hänsyn till tvistens art eller andra omständigheter i målet att yrkande om tredskodom inte bör meddelas, skall domstolen om den andre parten yrkar det i stället vidta åtgärder för fortsatt förberedelse, om detta kan antas vara till gagn för utredningen, eller sätta ut målet till huvudförhandling. Framställs inte sådant yrkande av parten, skall målet avskrivas. Underlåter svaranden vid skriftlig förberedelse att komma in med svaromål, och har inte föreläggande som avses i andra stycket meddelats honom, sätts målet ut till huvudförhandling, om inte fortsatt förberedelse kan antas vara till gagn för målets utredning.

Förordning ( 1997:836 ) om arbetslöshetskassor

6 § Styrelsen för en arbetslöshetskassa skall till AMS lämna in en styrkt kopia av protokoll som förts vid alla sammanträden med styrelsen. Det skall varje gång göras inom en månad efter det att ett sammanträde har hållits.

Hindrar elektroniska rutiner. Formuleringen styrkt kopia torde hindra elektronisk kommunikation . Bör ändras om annan form av verifiering, t.ex. elektronisk signatur är möjligt.

7 § En arbetslöshetskassa skall omedelbart lämna AMS en kortfattad redogörelse för kassans beslut i

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

fall som avses i 43-45 §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring…

11 § AMS skall till en arbetslöshetskassa lämna uppgift om storleken av de avgifter enligt 9 och 10 §§ som kassan skall betala vid varje betalningstillfälle.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning ( 1976:267 ) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen

2 § Anmälan om ledig plats kan göras muntligen. Länsarbetsnämnden får dock i det enskilda fallet föreskriva att anmälan skall vara skriftlig.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1982:315 ) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser

4 § Om frågan uppkommer att inrätta offentlig styrelserepresentation i en stiftelse, är stiftelsen efter anmodan skyldig att till regeringen överlämna en avskrift av stiftelseurkunden, stadgar och andra handlingar som bestämmer stiftelsens verksamhet eller visar dess ekonomiska ställning.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Kravet avser endast avskrift och torde inte hindra elektronisk kommunikation.

Förordning ( 2000:634 ) om arbetsmarknadspolitiska program

24 § Länsarbetsnämnden skall i samråd med den som anvisats aktivitetsgarantin upprätta en individuell handlingsplan för den enskildes medverkan i verksamheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

Handlingsplanen och vilka aktiviteter som planeras för den enskilde skall omprövas regelbundet, dock minst en gång per år.

34 § 3 st. Om ett stöd kan betalas ut till en anordnare först sedan anordnaren lämnat underlag för beräkningen av stödbeloppet skall anordnaren lämna sådant underlag till länsarbetsnämnden inom 60 dagar efter den period som stödet avser…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:996 ) om sysselsättningsbidrag

23 § Ansökningshandlingarna skall innehålla de uppgifter som behövs för att visa att förutsättningar för bidrag finns. Uppgifterna skall vara bestyrkta av företagets revisor i de fall stödmottagaren enligt 19 § skall ha en revisor eller på annat lämpligt sätt...

Hindrar elektroniska rutiner. Krav på bestyrkta uppgifter medger förmodligen inte elektronisk kommunikation i dagsläget. Bör ändras så att elektronisk signatur möjliggörs.

Lag ( 1999:132 ) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder

7 § En arbetssökande som inte har anställts eller en arbetstagare som inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran, har rätt att på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den person har som fick arbetet eller utbildningsplatsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

18 § 1 & 2 st. En arbetsgivare är skyldig att på uppmaning av Handikappombudsmannen lämna de uppgifter om förhållandena i arbetsgivarens verksamhet som kan vara av betydelse för ombudsmannens tillsyn enligt 17 §. En arbetsgivare är vidare skyldig att lämna uppgifter när Handikappombudsmannen biträder en begäran av en enskild arbetssökande eller arbetstagare enligt 7 §.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2000:628 ) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

6 § 1 st. Länsarbetsnämnden skall i samråd med den som söker arbete upprätta en individuell handlingsplan där den arbetssökandes skyldigheter och planerade aktiviteter anges…

Hindrar ej elektroniska rutiner

Lag ( 1976:580 ) om medbestämmande i arbetslivet

47 § 3 st. En part som träffat kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor skall på begäran ge in en kopia av avtalet till Medlingsinstitutet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

50 § En parts skyldighet enligt 18 § att vid förhandling hålla skriftlig handling tillgänglig för motparten gäller även i förhållande till en medlare som medverkar vid förhandlingen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

53 § 1 st. Om en part underlåter Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

att fullgöra sin skyldighet enligt 47 § tredje stycket att ge in en kopia av ett kollektivavtal, kan Medlingsinstitutet förelägga parten vid vite att ge in kopian.

Lag ( 1982:80 ) om anställningsskydd

6 a § 1 och 3 st. Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta skall arbetsgivaren skriftligen informera arbetstagaren om de villkor som gäller för anställningen… Om förutsättningarna för anställningen ändras genom ett beslut av arbetsgivaren eller genom en överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och ändringen gäller någon av de uppgifter som avses i andra stycket, skall arbetsgivaren lämna ny skriftlig information om ändringen inom en månad.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 § 1 st. Uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara skriftlig.

Hindrar elektroniska rutiner. En uppsägningen skall enligt 10 § överlämnas till arbetstagaren personligen.

9 § Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för uppsägningen. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Inget samband med 10 §.

10 § Uppsägningsbeskedet skall Hindrar elektroniska rutiner. Be-

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress. Uppsägning anses ske när arbetstagaren får del av uppsägningen. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett uppsägningsbesked har sänts i brev enligt första stycket, anses uppsägning ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses uppsägning ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.

stämmelsen skall säkerställa att den anställde tagit del av uppsägningen och bör ej ändras. Någon typ av elektroniskt mottagarbevis krävs om bestämmelsen överhuvudtaget skall ändras. Vid eventuell lagändring som medför att elektronisk kommunikation tillåts bör avvägning göras beträffande den sociala kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett alternativ kan vara att elektronisk kommunikation möjliggörs för förfarande enligt 2 st. angående rekommenderade brev genom ett system med elektroniska mottagningsbevis.

16 § Besked enligt 15 § skall vara skriftligt. I beskedet skall arbetsgivaren ange vad arbetstagaren skall iaktta för det fall att arbetstagaren vill föra talan om att anställningsavtalet skall förklaras gälla tills vidare eller yrka skadestånd för brott mot

4 § första stycket. I beskedet skall vidare anges om arbetstagaren har företrädesrätt till återanställning eller ej. Har arbetstagaren företrädesrätt och krävs det anmälan för att företrädesrätten skall kunna göras gällande, skall det också anges. Beskedet skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte

Hindrar elektroniska rutiner. Vid eventuell lagändring som medför att elektronisk kommunikation tillåts bör avvägning göras beträffande den sociala kontakten mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett alternativ kan vara att elektronisk kommunikation möjliggörs för förfarande enligt 3 st. angående rekommenderade brev genom ett system med elektroniska mottagningsbevis och elektronisk signatur. Jfr 10 §.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress.

19 § 1 och 3 st. Avskedande skall vara skriftligt. Arbetsgivaren är skyldig att på arbetstagarens begäran uppge de omständigheter som åberopas som grund för avskedandet. Uppgiften skall vara skriftlig, om arbetstagaren begär det.

Hindrar elektroniska rutiner eftersom beskedet enligt 20 § skall lämnas till arbetstagaren personligen.

20 § Beskedet om avskedande skall lämnas till arbetstagaren personligen. Är det inte skäligt att kräva detta, får beskedet i stället sändas i rekommenderat brev till arbetstagarens senast kända adress. Avskedande anses ske när arbetstagaren får del av avskedandet. Om arbetstagaren inte kan anträffas och ett besked om avskedande har sänts i brev enligt första stycket, anses avskedande ha skett tio dagar efter det att brevet lämnades till posten för befordran. Har arbetstagaren semester, anses avskedande ha skett tidigast dagen efter den då semestern upphörde.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Se kommentarer till 10 §.

33 § 1 och 2 st. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning vid utgången av den månad då han eller hon fyller

Hindrar ej elektroniska rutiner. Eventuell oklarheter angående när fristen skall anses börja löpa kan uppkomma.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

67 år skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Om en arbetsgivare vill att en arbetstagare skall lämna sin anställning i samband med att arbetstagaren får rätt till hel förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall arbetsgivaren skriftligen ge arbetstagaren besked om detta så snart arbetsgivaren har fått kännedom om pensionsbeslutet.

Arbetsmiljöförordning ( 1977:1166 )

3 § Skriftligt meddelande från Arbetsmiljöverket i skyddsfråga och intyg eller journal över kontroll, provning eller undersökning, som avses i 4 kap.1 -3 §§arbetsmiljölagen (1977:1160), samt övriga handlingar som har samband därmed skall av arbetsgivare eller den, som yrkesmässigt driver verksamhet utan anställd, hållas tillgängliga under minst fem år räknat från den dag då handlingen utfärdades. Register som avses i 4 kap. 7 § och 5 kap. 4 §arbetsmiljölagen skall av arbetsgivare förvaras under minst tio år räknat från den dag då den sista anteckningen gjordes i registret. Register som avses i 4 kap. 3 § första stycket 2 skall av arbetsgivaren förvaras under minst fyrtio år räknat från den dag då expositionen upphörde.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Lagtexten utesluter inte onlineregister.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

Om verksamheten överlåtes, skall handlingar som avses i första stycket överlämnas till den nya innehavaren. Arbetsmiljöverket kan enligt 18 § första stycket 3 föreskriva om annan förvaringstid och om förvaringsplats.

10 § Uppgift om skyddsombuds namn och adress, dennes skyddsområde och den tid, för vilken ombudet har utsetts, skall snarast möjligt efter förrättat val skriftligen lämnas till arbetsgivaren och

Arbetsmiljöverket av den organisation eller de arbetstagare som har förrättat valet. Om ett skyddsombud ersätts, skall anges vilken person det nya skyddsombudet ersätter. Har en skyddskommitté tillsatts, skall arbetsgivaren skriftligen underrätta Arbetsmiljöverket om detta.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Arbetsgivare skall på arbetsstället sätta upp anslag med uppgift om namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté.

Hindrar elektroniska rutiner. Elektronisk kommunikation ej möjlig.

2 § Arbetsgivare skall underrätta skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagarorganisation om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet eller anmälan om sådan verksamhet enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verk-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

samhet och hälsoskydd.

13 § Skyddsombud skall under minst två år behålla avskrift av skriftligt meddelande som ombudet fått av tillsynsmyndighet. Avgår skyddsombudet, skall avskriften överlämnas till efterträdaren.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

15 § 2 st. Tillsynsmyndigheten skall göra anmälan till Konsumentombudsmannen om den finner att det finns skäl för ingripande enligt marknadsföringslagen (1995:450) mot marknadsföring som riktas till arbetsgivare.

Hindrar ej elektroniska rutiner hinder enligt denna bestämmelse.

Lag ( 1997:238 ) om arbetslöshetsförsäkring

48 § Till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning söka arbete i något annat EU- eller EES-land eller i

Schweiz utfärdar Arbetsmarknadsstyrelsen intyg som visar rätten till ersättning.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

48 a § En länsarbetsnämnd skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om en arbetssökande som har betydelse för tillämpningen av denna lag.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

48 b § En arbetslöshetskassa skall till en länsarbetsnämnd lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse i ett ärende om arbetsförmedling.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

48 c § En allmän försäkringskassa,

Riksförsäkringsverket och Centrala studiestödsnämnden skall till en arbetslöshetskassa lämna de uppgifter om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild som har betydelse för tillämpningen av denna lag.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

48 d § En arbetslöshetskassa skall till en allmän försäkringskassa,

Riksförsäkringsverket och Centrala studiestödsnämnden lämna de uppgifter om ersättning enligt denna lag som har betydelse hos mottagaren i ett ärende om förmån, ersättning eller annat stöd åt enskild.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1999:133 ) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

6 § En arbetssökande som inte har anställts eller en arbetstagare som inte har befordrats eller tagits ut till utbildning för befordran, har rätt att på begäran få en skriftlig uppgift av arbetsgivaren om vilken utbildning, yrkeserfarenhet och andra meriter den person har som fick arbetet eller utbildningsplatsen.

Hindrar ej elektroniska rutiner

17 § 2 & 3 st. En arbetsgivare är skyldig att på uppmaning av Ombudsmannen mot diskriminering

Hindrar ej elektroniska rutiner

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

på grund av sexuell läggning lämna de uppgifter om förhållandena i arbetsgivarens verksamhet som kan vara av betydelse för ombudsmannens tillsyn enligt 16 §. En arbetsgivare är vidare skyldig att lämna uppgifter när ombudsmannen biträder en begäran av en enskild arbetssökande eller arbetstagare enligt 6 §.

Förordning ( 1977:818 ) om tillämpning av en konvention den 28 juni 1976 mellan Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om ersättning vid arbetslöshet

Art. 14.3 Enligt mom. 1 erkända verkställbara domar och beslut verkställes i den andra fördragsslutande staten. Härvid förfares i enlighet med vad som enligt lagstiftningen i den stat inom vars territorium verkställandet skall ske, gäller för verkställande av denna stat meddelade motsvarande domar och beslut. Utskrift av domen eller beslutet måste förses med intyg om dess verkställbarhet (exigibilitetsklausul).

Hindrar elektroniska rutiner. Får ej ändras.

Art. 16 Förfarandet vid kontakt mellan myndigheter, domstolar och försäkringsorgan I artikel 13 avsedda organ kan vid tillämpningen av den i artikel 2 mom. 1 angivna lagstiftningen och av denna konvention träda i omedelbar förbindelse med varandra

Hindrar elektroniska rutiner. Får ej ändras.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

och med berörda personer och deras ombud på sitt språk. Lagstiftning om anlitande av tolk påverkas ej. Domar, beslut och andra handlingar kan direkt tillställas en person som uppehåller sig inom den andra fördragsslutande statens territorium i rekommenderad försändelse med mottagningsbevis

Kungörelse ( 1961:462 ) om lönenämnder för tjänsteplikt

4 § Löneärende vid tjänsteplikt anhängiggöres genom skriftlig ansökan av part. Ansökningen skall innehålla partens yrkanden och skälen därför.

Vid densamma bör parten foga de handlingar han vill åberopa i saken.

Hindrar ej elektroniska rutiner

5 § 1 st. Över ansökningen skall motpart beredas tillfälle att skriftligen yttra sig.

Hindrar ej elektroniska rutiner

8 § Delgivning av inlaga eller annan handling med part sker på sätt lönenämnden finner lämpligt. Är handlingen vidlyftig, må i stället för delgivning vidtagas lämplig åtgärd varigenom part erhåller tillfälle att taga del av handlingens innehåll. Delgivning erfordras icke av handling, vars innehåll måste antagas vara bekant för parten.

Hindrar ej elektroniska rutiner enligt denna lagstiftning, dock bör en övervägning göras om detta är lämpligt eller ej.

Förordning ( 1997:835 ) om arbetslöshetsförsäkring

30 § En ansökan om ersättning hos Hindrar uttryckligen ej elektronis-

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

en arbetslöshetskassa skall göras på den blankett som fastställs av AMS. Ansökan får överföras elektroniskt.

ka rutiner.

Förordning ( 2000:630 ) om särskilda insatser för personer med arbetshandikapp

31 § Länsarbetsnämnden skall verka för att arbetstagaren övergår till en anställning utan lönebidrag. För att underlätta en sådan övergång skall en individuell handlingsplan upprättas när den enskilde anvisas anställningen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

41 § AMS ser till att stöd enligt denna förordning används på föreskrivet sätt. Den som fått stöd skall ge AMS eller den AMS utser tillfälle att granska verksamheten och lämna de uppgifter som behövs för granskningen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1996:1100 ) om aktivitetsstöd

8 § p 5 Aktivitetsstöd lämnas även vid frånvaro från aktiviteter, om frånvaron beror på ett tillfälligt uppehåll i insatser inom ramen för aktivitetsgarantin, dock under sammanlagt högst 20 ersättningsdagar under en tolvmånadersperiod, under förutsättning att uppehållet bedöms lämpligt utifrån den enskildes individuella handlingsplan, att den som tar emot stödet varit inskriven som arbetssökande vid den offentliga arbetsförmed-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

lingen i minst 12 månader och att han eller hon under uppehållet är beredd att efter överenskommelse i handlingsplanen ta aktiv del av arbetsförmedlingens service i fråga om platsförmedling.

Förordning ( 1997:1275 ) om anställningsstöd

20 a § 2 st. Arbetsmarknadsstyrelsen skall lämna Riksskatteverket de uppgifter som behövs för krediteringen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

20 b § 1 st. Arbetsgivaren skall lämna underlag till länsarbetsnämnden för beräkning av det stödbelopp som skall krediteras skattekontot….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1981:666 ) om statligt stöd för kredit vid försäljning inom landet i vissa fall

5 § Ansökan om stöd …görs hos

Sveriges Investeringsbank Aktiebolag, som med eget yttrande överlämnar handlingarna i ärendet till regeringen.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning ( 1982:680 ) om uppföljning av beviljat statligt stöd i vissa fall

8 § …avskrift av beslutet jämte uppgifter om beslutsunderlaget tillställas Verket…

Frågan om myndigheters beslut och förelägganden kan vara i elektronisk form bör behandlas generellt i samband med översyn av förvaltningslagen. Kan originalet vara elektroniskt kan även avskriften vara det.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Förordning ( 1988:764 ) om statligt stöd till näringslivet

6 § Ansökan om stöd skall ske skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9 § Den som beviljats stöd skall

1. efter anmaning lämna stödmyndigheten en skriftlig redovisning…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Pantbankslag ( 1995:1000 )

18 § En försäljning på offentlig auktion skall kungöras i en tidning inom orten minst åtta dagar i förväg. I kungörelsen skall anges lånets förfallomånad. Låntagaren eller den som förvärvat rätten till panten skall i god tid före auktionen på lämpligt sätt särskilt underrättas om tid och plats för denna.

Utesluter ej elektroniska rutiner.

Pantbanksförordning ( 1995:1189 )

2 § Ansökan om tillstånd att driva pantbanksverksamhet skall göras skriftligen hos den länsstyrelse som skall pröva frågan enligt 5 § pantbankslagen (1995:1000).

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 § Sökanden skall till ansökan foga företagets bolagsordning.

Länsstyrelsen får i ärendet begära in ytterligare uppgifter och handlingar, om det behövs för prövningen av tillståndsfrågan.

5 § Den som avser att göra ett sådant förvärv av aktier som avses i

Hindrar ej elektroniska rutiner under förutsättning att begärda handlingar finns elektroniskt.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

23 § pantbankslagen (1995:1000) skall skriftligen ansöka om tillstånd hos den länsstyrelse som skall pröva frågan.

Förordning ( 1995:1256 ) om mästarbrev för hantverkare

2 § Mästarbrev utfärdas av organisationen Sveriges Hantverksråd efter skriftlig ansökan till rådet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1990:45 ) om finansiering genom Fonden för svensktnorskt industriellt samarbete

15 § ansökan om finansiering skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1994:1845 ) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas konkurrens- och statsstödsregler

3 och 5 a §§…ta kopior av … handlingar

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1996:880 ) om finansiering genom stiftelsen Industrifonden

25 § En ansökan om finansiering skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:1739 ) om Stiftelsen Norrlandsfondens förvaltning av lokaliseringslån och regionala utvecklingslån

5 § 1. Lämna en skriftlig redovisning för verksamheten 2-3 Skriftligen underrätta Norrlandsfonden innan beslut

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:222 ) om statligt stöd till energiforskning

10 § Ansökan om stöd skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Förordning ( 1998:653 ) om statligt stöd till energiteknik

10 § En ansökan om stöd skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13 § …skriftligt redovisa erfarenheterna av de åtgärder som föranlett stödet

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1998:654 ) om energiteknikbidrag

6 § …skriftligt redovisa erfarenheterna av de åtgärder som föranlett bidraget

7 § En ansökan om bidrag skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1999:1383 ) om statligt bidrag för utbyggnad av fjärrvärmenätet

6 § En ansökan om bidrag skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1999:213 ) om statligt stöd till energiförsörjningen i Sydsverige

9 § En ansökan om stöd skall vara skriftlig

11 § …att stödmottagaren efter uppmaning skall lämna en skriftlig redovisning

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1999:344 ) om statligt bidrag till teknikupphandling av energieffektiv teknik och ny energiteknik

5 § Som villkor för stödet skall gälla att bidragsmottagaren efter anmaning skall lämna en skriftlig redovisning

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

10 § En ansökan om bidrag skall vara skriftlig.

Luftfartslag ( 1957:297 )

2 kap. 5 § Ansökan om registrering av ett luftfartyg skall göras av ägaren. Till ansökningen, som skall vara skriftlig, skall fogas de upplysningar och den utredning som behövs för registreringen

Hindrar ej elektroniska rutiner. Det material som skall bifogas kan dock i praktiken vara sådant att det inte gärna överförs elektroniskt. Den som ansöker tar på sig att betala en avsevärd registreringsavgift. Luftfartsverket (LFV) har troligen inte en rigid tolkning, men kan behöva skärpa formkraven i vissa fall. Regeln bör behållas Det kan finnas regler om registrering i diverse avtal som binder Sverige, (ICAO, och andra internationella organisationer)

8 kap. 6-8 §§ regler om rätten att ta del av innehållet i fartygshandlingar och andra handlingar

Hindrar elektroniska rutiner. Innehåller inget formellt krav på hur dessa handlingar skall framställas. Det bör vara möjligt att föra dessa med ADB.

9 kap., diverse bestämmelser

Se lagen

I viss utsträckning kan elektronisk form använda, detta gäller dock exempelvis inte i fråga om reklamationer Med hänsyn till att bestämmelserna i 9 kap. luftfartslagen är konventionsbundna kan inga åtgärder vidtas annat än att frågan beaktas vid nästa omförhandling på internationell nivå.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Förordning ( 1961:563 ) angående trafikregler för luftfarten

4 § Trafikregler för civil luftfart skola kungöras av luftfartsstyrelsen…

Hindrar ej elektroniska rutiner. Enligt svensk tradition trycks lagar, förordningar och föreskrifter.

Förordning ( 1975:1012 ) med instruktion för Stängselnämnden

4 § Fråga som avses i 1 § tas upp av stängselnämnden efter skriftlig framställning…

Hindrar ej elektroniska rutiner

Luftfartsförordning ( 1986:171 )

20 § Utöver luftvärdighetsbeviset skall finnas en flyghandbok eller motsvarande handling

28 § 2 st. I flyghandboken eller motsvarande handling skall anges…

Hindrar elektroniska rutiner. Innehåller inget formellt krav på hur handlingen skall se ut. Fråga är dock om presentationshandlingar som skall medfölja och visas upp. Bör ej ändras. Anledning att anpassa kravet saknas.

104–106 §§ Diverse bestämmelser om fartygshandlingar som skall medföras ombord.

Hindrar elektroniska rutiner. Innehåller inget formellt krav på hur handlingarna skall se ut. Dock, presentationspapper, se 20 och 28 §§. Bör ej ändras. Anledning att anpassa kravet saknas. Reglerna bör korrespondera med vad som gäller i andra länder.

138 § Om innehavaren av luftcertifikat har dömts för…sänder domstolen genast en kopia av domen och uppgift om certifikatet till luftfartsverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bör följa formkraven för en dom (behandlas i RB) Bör dock kunna ske elektroniskt om man kan garantera att innehållet i domen är korrekt när LFV tar emot domen.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

Förordning ( 1986:172 ) om luftfartygsregistret m.m.

12–14, 16–19, 23, 24, 26, 34, 35 och 37 §§ Diverse föreskrifter om skriftliga dokument för att få registrering, samt krav på undertecknanden.

Hindrar elektroniska rutiner. Kräver att en mängd dokument bifogas, vilket i och för sig skulle kunna ske genom skanning, I vissa fall krävs dock ”en av parterna undertecknad uppgift”. Bör ändras. Bör ses över i samband med att LFV:s rutiner eller luftfartygsregistreringen i allmänhet ses över. Det bör ankomma på LFV att bedöma formkraven från fall till fall.

Förordning ( 1988:78 ) med instruktion för Luftfartsverket

19 § Luftfartverket skall utreda föreskriftens eller det allmänna rådets kostnadsmässiga och andra konsekvenser och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning

Hindrar ej elektroniska rutiner.

29 § I fråga om varje beslut skall det finnas en handling som utvisar dagen för beslutet…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1990:717 ) om undersökning av olyckor

9 och 10 §§ Myndigheten får granska handlingar, respektive förelägga någon att tillhandahålla handlingar.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1990:717 ) om undersökning av olyckor

15 § …skall en kopia av rapporten sändas till…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

20 § En muntlig rapport skall så snart som möjligt följas av en skriftlig rapport.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1994:2087 ) med anledning av Sveriges tillträde till den multilaterala överenskommelsen om undervägsavgifter

9 § Ansökan om verkställighet görs hos Svea hovrätt. Till ansökan skall fogas diverse handlingar i original eller bestyrkta kopior.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras när överenskommelsen anpassats. Anpassning bör avvakta att exekutionstitlar (även utländska) kan vara elektroniska. Överenskommelsen innehåller (artikel 18) bestämmelser om vad som skall lämnas in till nationell domstol vid ansökan om verkställighet.

Förordning ( 1996:1128 ) med anledning av Sveriges tillträde till den multilaterala överenskommelsen om undervägsavgifter

3 § Domstol skall på begäran på en kopia av dom eller beslut intyga att avgörandet är äkta och, om så är fallet, är verkställbart.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Anpassning bör avvakta att överenskommelsen anpassas.

Förordning ( 2000:152 ) med instruktion för Flygplatsnämnden

6 § Ett ärende tas upp till behandling efter skriftlig framställning

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning ( 1998:1820 ) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor

2 § göra en särskild konsekvensanalys i dessa avseenden och dokumentera denna.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Näringsdepartementet Ds 2003:29

Lag ( 1956:245 ) om uppgiftsskyldighet rörande pris och konkurrensförhållanden

5 § Myndigheten må därvid förelägga näringsidkare att enligt meddelade anvisningar tillhandahålla konkurrensbegränsande avtal, handelsböcker, korrespondens och andra handlingar.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Dock kan handelsböcker och annat vara i sådan form att elektronisk överföring inte är ett praktiskt alternativ.

Konkurrensförordning ( 1993:173 )

2 § En anmälan till Konkurrensverket enligt 9 eller 37 § konkurrenslagen (1993:20) liksom en ansökan hos verket enligt 20 § samma lag skall göras skriftligen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Jfr 9, 20 och 37 § konkurrenslagen, KKVFS 2000:1 och 2000:6

3 § Konkurrensverket får

1. Meddela föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas i en sådan anmälan eller ansökan som anges i 2 § och,

2. fastställa blanketter för anmälan och ansökan.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Anmälan, ansökan och blanketter kan överföras elektroniskt. Jfr 9, 20 och 37 §konkurrenslagen, KKVFS 2000:1 och 2000:6

Konkurrenslag ( 1993:20 )

41 § 1 st. Om det är motiverat av ett allmänt intresse som väger tyngre än den olägenhet som åtgärden medför, får Stockholms tingsrätt på yrkande av Konkurrensverket för tiden till dess att en fråga enligt 34 a eller 36 § slutligt har avgjorts förbjuda parterna och andra medverkande i en företagskoncentration att vidta någon åtgärd för att fullfölja företagskon-

Hindrar troligen ej elektroniska rutiner. Huruvida yrkanden får inges elektroniskt till domstol bör behandlas generellt i samband med översyn av RB. Jfr. t.ex. RB 15:5 2 st.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

centrationen. Om rättegång inte pågår, skall yrkandet framställas skriftligen.

47 § Stockholms tingsrätt får på ansökan av Konkurrensverket besluta att verket får genomföra en undersökning hos ett företag för att utreda om detta har överträtt förbuden i 6 eller 19 §, om …

3. vikten av att åtgärden vidtas är tillräckligt stor för att uppväga det intrång eller annat men som åtgärden innebär för den som drabbas av åtgärden. Ansökan skall göras skriftligen.

Hindrar ej elektronisk kommunikation. Huruvida ansökningar får inges elektroniskt till domstol bör behandlas generellt i samband med översyn av RB.

49 § Ett beslut enligt 47 eller 48 § får meddelas utan att den som ansökan avser får tillfälle att yttra sig, om det kan befaras att undersökningen annars skulle förlora i betydelse. Beslut meddelat med stöd av första stycket skall sändas endast till Konkurrensverket. När undersökningen börjar skall verket överlämna ett exemplar av beslutet till den hos vilken undersökningen skall genomföras.

Inget hinder mot elektroniska rutiner för att sända beslut till Konkurrensverket. Överlämnande hindrar dock elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Enligt äldre reglering skulle beslutet sändas till parterna. Detta medförde att företaget kunde nås om besked om undersökning innan KKV kunde påbörja denna, vilket innebar risk för att syftet med undersökningen gick om intet. Detta ansåg regeringen inte vara tillfredsställande och föreslog därför att beslutet i stället skulle överlämnas av KKV när undersökningen började (prop. 1997/98:130 s 39). Bör ej ändras. Något behov

Näringsdepartementet Ds 2003:29

av elektronisk kommunikation kan inte förutses i dessa särskilda fall. Sådana undersökningar som avses är förhållandevis sällsynta. Sedan konkurrenslagen trädde i kraft den 1 juli 1993 fram till november 2001 har nio gryningsräder gjorts.

56 b § Efter begäran av en myndighet i en stat med vilken Sverige har ingått en överenskommelse om rättslig hjälp i konkurrensärenden, får Stockholms tingsrätt på ansökan av Konkurrensverket besluta att verket får genomföra en undersökning hos ett företag eller någon annan för att bistå den andra staten om……. Ansökan skall göras skriftligen.

Hindrar ej elektronisk kommunikation. Huruvida ansökan får inges elektroniskt till domstol bör behandlas generellt i samband med översyn av RB. Jfr 47 § konkurrenslagen.

Lag ( 1994:615 ) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upphandling

7 § Om det behövs för att Konkurrensverket skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga en enhet eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar eller annat.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Skrivelsen (1878:bih. 56 s. 1) angående de å kronoparkerna i Arvidsjaurs socken belägna hemman och nybyggen tillhöriga ängar m.m.

Enligt författningen tillkännages vissa förhållanden angående inom kronoparks område belägna spridda ängslägenheter.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Något behov av elektronisk kommunikation kan inte anses föreligga.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Lag ( 1952:166 ) om häradsallmänningar

8 § länsstyrelsen skall utsätta viss dag då löseskillingen senast skall hava erlagts och bevis därom inkommit till länsstyrelsen…

Hindrar ej elektroniska rutiner. Intyg från bank el. dyl. torde kunna ske elektroniskt .

28 § allmänningsstyrelsen skall årligen till revisorerna lämna en av styrelsen underskriven förvaltningsberättelse.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Formkravet bör kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Behovet av elektronisk kommunikation är litet och frågan ej prioriterad.

37 § revisorerna kan skriftligen påfordra att styrelsen skall utlysa en extra stämma.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

47 § besvär skall ha inkommit inom en månad efter beslutets dag.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1952:167 ) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna

7 a § länsstyrelsen skall utsätta viss dag då löseskillingen senast skall hava erlagts och bevis därom inkommit till länsstyrelsen vid påföljd…

Hindrar ej elektroniska rutiner. Intyg från bank el. dyl. torde kunna ske elektroniskt.

27 § allmänningsstyrelsen skall och ekonominämnd årligen till revisorerna lämna en av styrelsens eller nämndens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras. Formkravet bör kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Behovet av elektronisk kommunikation är litet och frågan ej prioriterad.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

36 § revisorerna kan skriftligen påfordra att styrelsen skall utlysa en extra stämma.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

46 § besvär skall ha inkommit inom en månad efter beslutets dag.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Varumärkesförordning

7 § ansökan skall i varumärkesärende ske skriftligen och vara underskriven av sökanden eller hans ombud samt skriven på svenska.

9 § skall om ansökan avser registrering av ett figurmärke eller en utstyrsel fogas särskilda avbildningar av märket i visst format i minst tio exemplar.

10 § sökanden skall skriftligen beskriva märket och om det är fråga om varuutstyrsel inge exemplar av denna för förvaring hos registreringsmyndigheten

11 § invändningen skall vara undertecknad av invändaren och invändningen och andra handlingar som åberopas skall ges in i två exemplar.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på underskrift förutsätter här pappersform och kravet på att avbildningar skall inges i visst format samt att varuutstyrsel skall inges hindrar elektronisk kommunikation. Bör ändras. Bestämmelserna bör omformuleras och kompletteras för att möjliggöra viss elektronisk kommunikation. Bestämmelserna om att avbildningar och varuutstyrsel skall inges bör finnas kvar. Ändringar bör ske i samråd med Justitiedepartementet (Ju) som svarar för varumärkeslagen.

12 § till en förnyelseregistrering skall fogas handling som styrker sökandens rätt till märket och hemlandsbevis i visst fall.

Hindrar elektroniska rutiner. Handling i detta sammanhang förutsätter pappersform och likaså hemlandsbevis. Bör ändras. Bestämmelserna bör

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

13 § till ansökan skall fogas handling som styrker sökandens rätt till märket och avbildningar i visst format och i ett visst antal exemplar.

14 § till ansökan skall fogas en handling som styrker märkesrättens övergång samt i förekommande fall hemlandsbevis.

omformuleras och kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Ändringar bör ske i samråd med Ju som svarar för varumärkeslagen.

15 § till ansökan skall fogas licensavtalet i original eller en bestyrkt kopia eller ett bestyrkt utdrag av handlingen. Till ansökan skall också fogas pantavtalet i original eller en bestyrkt kopia.

16 § till begäran skall fogas den utredning som sökanden vill åberopa.

21 § invändning mot registrering skall göras skriftligen.

44 § meddelanden från varumärkesmyndigheten till den internationella byrån skall vara underskrivna av en behörig tjänsteman.

Hindrar elektroniska rutiner. Kraven på original, bestyrkt kopia och underskrift förutsätter pappersform. Bör ändras. Den utredning som avses i 16 § bör kunna lämnas åtminstone delvis elektroniskt. Vidare bör kravet på underskrift av behörig tjänsteman kunna efterges. Bestämmelserna bör således omformuleras och kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Ändringar bör ske i samråd med Ju som svarar för varumärkeslagen.

Patentkungörelse ( 1967:838 )

2 § en svensk patentansökan skall bestå av en skrivelse och ansökningshandlingen skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud. Till ansökningshandlingen skall fogas vissa handlingar och i

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på undertecknande och fullmakt i 2 § förutsätter pappersform. Det gör även kraven i 4 §. Övriga formkrav hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

förekommande fall skall fullmakt för ombudet inges.

3 § beskrivning, patentkrav och sammandrag skall vara skrivna på svenska.

4 § beskrivning, patentkrav och sammandrag skall vara utförda i svart maskinskrift eller svart tryck på vitt papper i format A4.

5 § sökanden skall skriftligen begära nyhetsgranskning.

Bör ändras. Bestämmelserna bör omformuleras och kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Ändringar bör ske i samråd med Ju som svarar för patentlagen.

8 § envar kan mot föreskriven avgift erhålla exemplar av förteckning.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Förteckning enligt 8 § bör kunna tillhandhållas elektroniskt och bestämmelsen synes inte hindra detta.

10 § en begäran om prioritet skall göras skriftligen och ges in till patentverket i pappersform.

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på pappersform i 10 § utgör ett tydligt hinder mot elektronisk kommunikation. Bör ändras. Bestämmelsen bör omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Ändringar bör ske i samråd med Ju som svarar för patentlagen.

17 b § sökanden skall till Patentverket lämna skriftlig uppgift om den institution hos vilken depositionen har gjorts. Vidare får patentverket infordra kopia av det

Hindrar elektroniska rutiner. Här förutsätts pappersform men något hinder att tillåta elektronisk kommunikation finns inte. Bör ändras. Bestämmelserna bör

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

kvitto som institutionen utfärdat på depositionen.

omformuleras och förtydligas. Ändringar bör ske i samråd med Ju som svarar för patentlagen.

17 c § deponenten skall till Patentverket ge in kopia av kvitto som institutionen har utfärdat.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Här förutsätts pappersform men något hinder att tillåta elektronisk kommunikation finns inte. Bör ändras. Bestämmelserna bör omformuleras och förtydligas. Ändringar bör ske i samråd med Ju som svarar för patentlagen.

18, 19, 20, 21, 22, 23, 24 och 25 §§ handling och grundhandling. I vissa fall sägs att handlingarna skall inges.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bestämmelserna synes inte hindra att handlingarna inges elektroniskt. Bör ändras. Bestämmelserna bör i vissa fall förtydligas.

25 d § Patentverket skall tillställa patentsökanden eller patenthavaren en kopia av framställningen och beviset.

28 § Patentverket skall förelägga sökanden att inkomma med modell, prov eller dylikt.

29 § Patentverket kan förelägga sökanden att inkomma med bestyrkt avskrift av vad som delgivits honom eller med försäkran om att besked ej erhållits.

29 a § Patentverket skall översända

Hindrar elektroniska rutiner. Hinder mot elektronisk kommunikation föreligger när det gäller kraven på modell, prov, bestyrkt avskrift och försäkran. Bör ändras. När det gäller handlingar som skall översändas och återsändas bör detta kunna ske elektroniskt. Bestämmelserna bör omformuleras och kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Bestämmelsen om att inge modell, prov etc. bör finnas kvar oförändrad. Ändringar bör ske i samråd med Ju som svarar för pa-

Näringsdepartementet Ds 2003:29

handlingar och förelägga sökanden att återsända vissa handlingar.

tentlagen

33 § en skrivelse med invändning mot ett meddelat patent samt senare skrivelser och bilagor skall ges in i det antal exemplar som Patentverket bestämmer.

34 § om en ingivare företräds av ombud skall fullmakt för denne inges.

35 § patenthavaren skall få en kopia av samtliga skrivelser från invändare.

36 § sökanden skall underrättas om en skrivelse som har betydelse i ett patentärende kommer in innan patentet har meddelats.

Hindrar elektroniska rutiner. Samtliga här uppräknade formkrav förutsätter pappersform men det bör inte vara något som hindrar elektronisk kommunikation utom när det gäller kravet att fullmakt skall inges. Bör ändras. Bestämmelserna bör omformuleras och förtydligas. Ändringar bör ske i samråd med Ju som svarar för patentlagen

43 § förutsätts att avskrift av dom eller beslut sänds till Patentverket.

52 § sökanden skall skriftligen bekräfta vilka designeringar avgifterna avser.

53 § en internationell patentansökan skall inges i ett exemplar och vara skriven på svenska.

63 § ny utskrift av rättad översättning skall inges.

Hindrar elektroniska rutiner. Samtliga här uppräknade formkrav förutsätter pappersform men det bör inte vara något som hindrar elektronisk kommunikation. Bör ändras. Bestämmelserna bör omformuleras och förtydligas. Ändringar bör ske i samråd med Ju som svarar för patentlagen.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

65 § Patentverket skall lämna sökanden bevis om mottagandet av handlingarna.

67 § ansökan om tilläggsskydd skall vara skriven på svenska.

Mönsterskyddsförordning ( 1970:486 )

2 § ansökan om registrering skall bestå av en skrivelse med bilagor.

Ansökningshandlingen skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud. Som bilagor skall fogas bild av mönstret, fullmakt för ombudet, försäkran som avses i 10 § mönsterskyddslagen (1970:485) och handling som styrker sökandens rätt.

Hindrar elektroniska rutiner. Samtliga här uppräknade formkrav förutsätter pappersform. Bör ändras. Formkraven bör i samband med översyn av mönsterlagen (Ju) omformuleras och kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

4 § bild som visar mönstret skall inges i tre exemplar i format som ej överstiger A4. Om formatet är mindre än A4 skall ett exemplar vara monterat på vitt papper i format A4. Modell av mönstret får också inges och skall då uppfylla vissa krav.

Hindrar elektroniska rutiner. Hinder mot elektronisk kommunikation föreligger när det gäller kraven på A4-format och papper samt modell av mönstret. Bör ändras. Formkraven bör i samband med översyn av mönsterlagen omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Bestämmelsen om modell bör finnas kvar oförändrad.

9 § det skall finnas en av myndighet bestyrkt kopia av ansökningshandlingen.

16 § invändning och senare skrivelser jämte bilagor skall inges till

Hindrar elektroniska rutiner. Endast kraven på bestyrkt kopia och avskrift hindrar elektronisk kommunikation. Bör ändras. Formkraven bör i samband med översyn av mönster-

Näringsdepartementet Ds 2003:29

registreringsmyndigheten i tre exemplar.

18 § sökanden skall tillställas exemplar av samtliga skrivelser från invändare.

19 § sökanden skall av registreringsmyndigheten underrättas om skrift inkommer som har betydelse för prövningen.

24 § förutsätts det att avskrift av dom eller beslut sänts till registreringsmyndigheten.

lagen (Ju) omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

Förordning ( 1970:495 ) om utländska varumärken

2 § 3. 3 st. ansökan om registrering av varumärke, som kan registreras endast med stöd av denna paragraf, liksom ansökan om förnyelse av sådan registrering skall åtföljas av hemlandsbevis.

Hindrar elektroniska rutiner. Verkar förutsätta pappersform. Bör ändras. Formkravet bör omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

3 § 2 st. sökanden skall innan beslut fattas om ansökningens kungörande enligt 20 § varumärkeslagen (1960:644) skriftligen begära prioritet.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Det finns inget som hindrar att detta begärs genom elektronisk kommunikation.

4 § 1 st. registreringsmyndigheten kan förelägga sökanden att inge bevis av den myndighet som mottagit den för prioritet åberopade ansökningen och bestyrkt kopia av ansökningshandlingen och fogad bild som visar varumärket.

Hindrar elektroniska rutiner. Samtliga krav verkar förutsätta pappersform. Bör ändras. Formkravet bör omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Kungörelse ( 1973:686 ) om registrering av svenska kommunala vapen

1 § registrering skall ske efter skriftlig anmälan.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 § till anmälningshandlingen skall fogas bl.a. färgbild i tre exemplar och bestyrkt avskrift av beslut om antagande av vapnet.

Hindrar elektroniska rutiner. Bestyrkt avskrift hindar elektronisk kommunikation men i övrigt finns inga hinder. Bör ändras. Formkraven bör omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Lågt prioriterat.

Registreringsmyndigheten för enligt 3 § diarium över inkomna anmälningar.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Handelsregisterförordning ( 1974:188 )

4 § Ansökan om registrering av näringsidkare eller prokura samt anmälan till registret skall göras skriftligen. Ansökan och anmälan som rör enskild näringsidkare får överföras elektroniskt

8 § tillsammans med ansökan för ideell förening skall inges stadgar, handling som utvisar styrelsen samt försäkran att föreningen inte är i konkurs.

9 § Ansökan om registrering av näringsidkare och anmälan om ändring i firmateckning skall vara

Hindrar elektroniska rutiner. Kravet på bevittning och namnteckningsprov har tillkommit i bevissyfte. Kontroll skall kunna göras av Patent- och registreringsverket (PRV) om en namnteckning i en senare inkommen handling överensstämmer med den först inlämnade. Även andra skulle kunna använda en ”bank” med ”äkta” namnunderskrifter. PRV och andra utför dock sådana kontroller i mycket begränsad omfattning. Namnteckningen kan också anses ha identifiering som syfte. Från Ju/PÅ har påpekats att det bör analyseras vad ett slopande av

Näringsdepartementet Ds 2003:29

försedd med firmatecknares bevittnade underskrift. Ansökan om registrering av enskild näringsidkare får i stället signeras av denne med en sådan elektronisk signatur som registreringsmyndigheten föreskriver. De namnteckningar från firmatecknare som har getts in skall finnas tillgängliga hos registreringsmyndigheten.

10 § tillsammans med ansökan om prokura skall inges prokuran i original eller bestyrkt kopia och prokuristens bevittnade namnteckning.

formkraven kan innebära för den ekonomiska brottsligheten. En försäkran om att någon inte är i konkurs har förlorat sin betydelse eftersom PRV via sitt konkursregister själva kan kontrollera detta. Bör ej ändras. Kräver ytterligare utredning. Liknande bestämmelser finns i andra bolagsrättsliga författningar som t.ex. i 2 och 3 §§aktiebolagsförordningen (1975:1387).

Förordning ( 1976:100 ) om vissa officiella beteckningar

3 § ansökan om tillstånd skall göras skriftligen och till ansökningshandlingen skall fogas avbildning i tre exemplar.

4 § Riksarkivet skall erhålla avskrift av beslut rörande ansökan.

Hindrar elektroniska rutiner. Endast avskrift och avbildning i tre exemplar hindrar elektronisk kommunikation. Bör ändras. Formkraven bör omformuleras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Ej prioriterat.

Förordning ( 1976:933 ) om kungörande av uppgifter ur aktiebolagsregistret m.m.

I författningen sägs endast att kungörelserna skall insändas för intagande i Post- och Inrikes Tidningar.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Frågan om elektroniskt kungörande utreds för närvarande inom Regeringskansliet.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Förordning ( 1978:218 ) om Patent- och registreringsverkets verksamhet som internationell myndighet enligt konventionen om patentsamarbete

3 § Patentverket tillhandhåller förteckning över de avgifter som får tas ut enligt första stycket. Envar kan kostnadsfritt erhålla rimligt antal exemplar av förteckningen.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Förteckningen bör även kunna erhållas elektroniskt och paragrafen bör ev. omformuleras för att tydliggöra att detta är möjligt.

Skogsvårdslag ( 1979:429 )

34 § tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag.

Hindrar ej elektroniska rutiner. (Däremot kan de handlingar som efterfrågas i vissa fall vara svåra att överföra elektroniskt)

Lag ( 1980:1097 ) om Svenska skeppshypotekskassan

18 § det åligger styrelsen att tillse att bl.a. blanketter och värdehandlingar hålls under betryggande förvaring och vård.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Behov av elektronisk kommunikation saknas.

Lag 1981:369) om statens övertagande av skogsvårdsstyrelsernas egendom

2 § det åligger skogsvårdsstyrelserna att meddela de upplysningar och överlämna de handlingar som behövs för att genomföra övertagandet.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Behov av elektronisk kommunikation saknas.

Namnförordning ( 1982:1136 )

3 § den som vill framställa invändning mot ansökningen skall göra detta skriftligen. Vidare sägs att en sedan en ansökan kungjorts enligt 41 § namnlagen (1982:670) får ansökningen inte ändras annat un-

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

der vissa särskilt angivna förutsättningar.

11 § domstolen skall sända avskrift av domen eller beslutet till Patent- och registreringsverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner enligt denna §. Bör följa formkraven för en dom (behandlas i RB). Bör dock kunna ske elektroniskt om myndigheterna förfogar över sådan teknik som säkert identifierar avsändaren och garanterar att dokumentet inte ändrats.

Lag ( 1992:160 ) om utländska filialer

10 § det utländska företaget skall bemyndiga och till registreringsmyndigheten anmäla en person som kan ta emot delgivning.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bör ändras. Bestämmelsen bör ev. omformuleras för att tydliggöra att elektronisk kommunikation är möjlig. Samband: Bestämmelser av likartat innehåll finns i bl.a. aktiebolagslagen (1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och försäkringsrörelselagen (1982:713).

12 § verkställande direktören skall se till att den utsedde revisorn för granskning får redovisningshandlingarna i original eller bestyrkt kopia.

Hindrar elektroniska rutiner. Här förutsätts att handlingarna lämnas i pappersform. Bör ändras. Bestämmelsen bör kompletteras för att möjliggöra viss elektronisk kommunikation.

23 § det som enligt denna lag förts in i filialregistret och kungjorts i

Post och Inrikes Tidningar skall anses ha kommit till tredje mans kännedom om det inte av omstän-

Hindrar elektroniska rutiner. Det utgör ett hinder att kungörelse skall ske i Post- och Inrikes Tidningar. Frågan om elektroniskt kungörande utreds för närvarande

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

digheterna framgår at han varken kände till eller hade bort känna till det som kungjorts.

inom Regeringskansliet. Bör ändras. Bestämmelsen bör omformuleras för att möjliggöra elektroniskt kungörande.

Förordning ( 1992:308 ) om utländska filialer

1 § anmälan för registrering av filial skall göras skriftligen hos

Patent- och registreringsverket och vara undertecknad av verkställande direktören.

Hindrar elektroniska rutiner. Här förutsätts att det inges en undertecknad anmälan i pappersform. Bör ändras. Formkraven bör kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

2 § anmälan om föreståndare skall göras skriftligen och vara undertecknad av näringsidkaren.

Hindrar elektroniska rutiner. Här förutsätts att det inges en undertecknad anmälan i pappersform. Bör ändras. Formkraven bör kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

4 § i anmälan eller annan handling som ges in till registreringsmyndigheten skall finnas en av revisorerna undertecknad bekräftelse på att de åtagit sig uppdraget.

Hindrar elektroniska rutiner. Här förutsätts att det ges in en undertecknad bekräftelse i pappersform. Bör ändras. Formkraven bör kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation.

5 § tillsammans med anmälan skall inges bestyrkt kopia av bolagsordning, stadgar, årsredovisningshandlingar m.m., bevis att företaget inte är i konkurs samt fullmakt för verkställande direktören. Vidare skall det ges in en handling på vilken filialens verkställande direktör m. fl. skrivit sin av vittnen styrkta

Hindrar elektroniska rutiner. Samtliga här uppräknade formkrav förutsätter pappersform. Bör ändras. Formkraven bör kompletteras för att möjliggöra elektronisk kommunikation. Samband: Liknande bestämmelser finns i andra bolagsrättsliga författningar som t.ex. i 3 § aktiebolagsförordningen (1975:1387).

Näringsdepartementet Ds 2003:29

inte har skett på själva anmälningshandlingen.

Skogsvårdsförordning ( 1993:1096 )

15 § Skogsmarkens ägare skall enligt de föreskrifter som efter samråd med Naturvårdsverket meddelas av Skogsstyrelsen till skogsvårdsstyrelsen anmäla …

3. sådan dikning efter avverkning som inte kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken …

Hindrar elektroniska rutiner.

16 § skogsvårdsstyrelsen skall i vissa fall till länsstyrelsen översända en kopia av anmälan enligt 15 § 3.

Hindrar elektroniska rutiner.

Förordning ( 1995:1386 ) med instruktion för Patent och registreringsverket

2 § verket ger ut patentdokument och utfärdar bevis och utdrag ur verkets register.

3 § verket får tillhandhålla bevis och kopior från utländska bolagsregister.

8 § verket får ta ut avgift för kopia av allmän handling och för utskrift av upptagning. Vidare får verket ta ut avgift för avskrift, bevis och registerutdrag.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bestämmelserna bör i samband med revision av PRV:s instruktion till kommande årsskifte ev. omformuleras och kompletteras så att det tydliggörs att uppgifterna även kan tillhandahållas elektroniskt.

Oljekrislag ( 1975:197 )

15 § Myndighet som regeringen bestämmer får förelägga uppgifts-

Hindrar ej elektroniska rutiner

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

skyldig att enligt meddelade anvisningar tillhandahålla avtal, handelsböcker, korrespondens och andra handlingar. Uppgiftsskyldig får även kallas att inställa sig inför myndighet.

Lag ( 1984:1049 ) om beredskapslagring av olja och kol

16 § Till ledning för tillsynsmyndighetens beslut enligt 15 § skall den som är lagringsskyldig enligt 7 § eller 18 § tredje stycket före den 1 februari närmast efter basåret avge en deklaration rörande sin försäljning eller förbrukning under basåret av lagringsbränslen. Till ledning för beslut om lagringsmängder skall den som är lagringsskyldig enligt 18 a--20 §§ inom samma tid lämna en deklaration avseende dels förbrukningen under basåret av lagringsbränslen och naturgas, dels behovet av bränsle och annan energi för att driva anläggningen. Deklarationen skall avges på heder och samvete .

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Lagrummet bör ej ändras för än de straffrättsliga frågorna klarlagts. Lagen kommer troligen att ses över inom en treårsperiod i samband med implementering av EG-direktiv.

32 § Tillsynsmyndigheten eller den som myndigheten utser får undersöka lager, som hålls av den som är uppgiftsskyldig enligt denna lag, och granska dennes bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten. Det åligger den uppgiftsskyldige att lämna tillträde till lageranläggningar och kontors-

Hindrar ej elektroniska rutiner

Näringsdepartementet Ds 2003:29

lokaler.

Förordning ( 1995:971 ) om beredskapslagring av olja och kol

6 § Tillsynsmyndigheten skall inför varje lagringsår så snart det finns behövligt underlag upprätta en förteckning över sådana lagringsskyldiga som avses i 8 § andra stycket 1--3 lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol. --- En kopia av förteckningen skall utan dröjsmål skickas till samtliga lagringsskyldiga säljare och de övriga säljare som begär det. Ändringar i förteckningen skall meddelas dem som har fått den.

Hindrar ej elektroniska rutiner

Sjötrafikförordning ( 1986:300 )

4 kap. 6 § Tillstånd enligt 5 § meddelas av Försvarsmakten. Bevis om tillståndet (passersedel) utfärdas i två exemplar, av vilka det ena behålls av Försvarsmakten. Då den tid gått ut eller den resa fullbordats för vilken passersedeln gäller, skall passersedeln snarast återställas till

Försvarsmakten. Vid genomfart skall passersedeln återställas innan fartyget löper ut från Sveriges sjöterritorium.

Hindrar elektroniska rutiner. Se i övrigt vad som skrivits angående mätbrev med samma problematik (kungörelse 1954:555 angående mätbrev för fart genom Suezkanalen). Tveksamt om elektronisk kommunikation skall tillåtas.

5 kap. 3 § Domstolen skall sända kopia av dom i mål som avses i 2 § till sjöfartsverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Fartygssäkerhetslag ( 2003:00 ) (Prop. lades den 20 mars)

2 kap. 3 § och 10 § samt 3 kap.

Här finns en rad krav på att fartyg och rederier skall ha certifikat och dokument av olika slag som bevis på att olika tekniska krav m.m. är uppfyllda. Certifikaten och dokumenten får förklaras ogiltiga av Sjöfartsverket.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Se dock den allmänna kommentaren om presentationshandlingar.

5 kap. 9 § --- När det gäller förhållanden som omfattas av certifikat, skall inspektionen begränsas till granskning av fartygets certifikat eller motsvarande handlingar ---.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Se dock den allmänna kommentaren om presentationshandlingar.

5 kap. 17 § Den som verkställer en tillsynsförrättning --- har rätt att --- ta del av de handlingar om fartyget som finns ombord.

Elektronisk kommunikation ej relevant. Detta är eg. inget formkrav, men illustrerar problemet med presentationshandlingar, att det förutsätts att handlingarna finns i pappersform.

5 kap. 30 § Befälhavaren skall se till att en kopia av rederiets dokument om godkänd säkerhetsorganisation samt fartygets tillsynsbok och de certifikat och andra handlingar som har utfärdats för fartyget --- finns ombord och hålls tillgängliga vid tillsynsförrättningar.

Se kommentaren till 5 kap. 17 §

5 kap. 31 § Vid tillsyn ska tillsynsmyndigheten tillställa skyddsombud kopior av de skriftliga meddelanden i skyddsfrågor som

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

gäller fartyget, om inte meddelandets innehåll framgår av fartygets tillsynsbok.

6 kap. 2 § Ett fartygs resa får förbjudas, om fartyget --- ombord saknar ett certifikat som det skall ha.

Hindrar elektronisk rutiner. Se kommentar ang. presentationshandlingar.

6 kap. 3 § Ett fartygs resa skall förbjudas om,

1. dess rederi saknar ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation eller

2. om fartyget ombord saknar ett sådant certifikat om godkänd säkerhetsorganisation eller en sådan kopia av rederiets dokument om godkänd säkerhetsorganisation som det skall ha.

Se föreg. lagrum.

6 kap. 9 § andra och tredje styckena: Om fartyget står under tullkontroll, får Tullverket inte tillåta det att avgå. Tullverket får också tillfälligt ta hand om fartygets nationalitetshandling, när det behövs för att hindra fartygets avgång.

Se föreg. lagrum samt kommentar ang. presentationshandlingar. Dessutom hindras elektronisk kommunikation då det är svårt att ta hand om en elektronisk handling så att innehavaren inte längre har den kvar. Denna regel innebär antagligen att någon elektronisk kommunikation inte kan bli aktuell om man inte kan hitta andra sätt att effektivt hindra fartygets avgång. Bör ej ändras

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Fartygssäkerhetsförordning (1988:594) (Ny förordning kommer att beslutas våren/sommaren 2003 efter att ny fartygssäkerhetslag är beslutad.) Följande hänvisningar avser den nu gällande förordningen.

1 kap. 2 § Dokument angående godkänd säkerhetsorganisation och certifikat som utfärdas på grund av föreskrifter i fartygssäkerhetslagen skall avfattas på svenska och utfärdas på formulär som fastställs av Sjöfartsverket.

Synes inte hindra elektronisk kommunikation eftersom verket kan utfärda föreskrifter om elektroniska formulär. Ingen åtgärd behövs.

5 kap. 14 §

Ett beslut om säker-

hetsbesättning för ett fartyg skall framgå av en särskild handling. Den eller en bestyrkt kopia av den skall förvaras ombord. Innehållet i ett beslut om säkerhetsbesättning skall tillkännages genom anslag på en lämplig plats ombord.

Hindrar elektronisk kommunikation, se kommentar ang. presentationshandlingar. Bör ej ändras. Tillkännagivande bör väl kunna ske även elektroniskt, men frågan är om det är praktiskt genomförbart. För närvarande ingen åtgärd

6 kap. 12 § Om en tillsynsmyndighet har lämnat skyddsombud en kopia av meddelande i en skyddsfråga som gäller fartyget, skall skyddsombudet förvara kopian under minst två år, räknat från meddelandets datum. Om ett skyddsombud avgår, skall kopiorna överlämnas till efterträdaren.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1995:589 ) med instruktion för sjöfartsverket

27 § För varje beslut skall det finnas en handling som visar [uppräkning].

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

Förordning ( 1998:1355 ) om trafik med höghastighetsfartyg

5 § Sjöfartsverket skall skriftligen underrätta anmälaren om de särskilda trafikregler som verket beslutar. En kopia av beslutet skall medföras ombord på fartyget.

Hindrar elektroniska rutiner. Underrättelsen bör kunna ske med elektronisk kommunikation. Hindrar dock elektronisk kommunikation p.g.a. problemet med presentationshandlingar. Bör ej ändras.

Lag ( 1998:958 ) om vilotid för sjömän

10 § Befälhavaren eller den han utser skall tillse att det på fartyget förs anteckningar om arbetstid.

Anteckningarna skall hållas tillgängliga vid tillsynsförrättning. Sjömän har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna och få en kopia av dessa. Samma rätt har fackliga organisationer som företräder de anställda.

Hindrar inte elektroniska rutiner. Möjligen kan anteckningarna föras elektroniskt. I så fall hindrar reglerna inte heller att sjömännen kan ta del av anteckningarna i elektronisk form eller via en utskrift. Bör ej ändras.

Förordning ( 1998:965 ) om behörigheter för sjöpersonal

1 kap. 4 § Sjöfartsverket prövar om behörighetsvillkoren är uppfyllda samt utfärdar, efter skriftlig ansökan, behörighetsbevis och certifikat.

Hindrar elektroniska rutiner. Skriftlig ansökan kan vara elektronisk. Däremot avses möjligen ett pappersdokument vad gäller behörighetsbevis och certifikat. Bör ej ändras.

6 kap. 1 § Innehav av behörighet eller specialbehörighet skall styrkas med behörighetsbevis. Behörighetsbevis eller annan handling som visar behörigheten skall i original föras med på det

Hindrar elektroniska rutiner. Presentationshandlingar. Bör ej ändras. F.n. ingen åtgärd aktuell vad avser legitimationshandlingarna. Se föreg. lagrum.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

fartyg där innehavaren tjänstgör och på begäran visas upp för myndigheter.

Förordning ( 2001:770 ) om sjöfartsstöd

9 § Underlaget skall vara undertecknat av arbetsgivaren samt vara granskat och godkänt av en auktoriserad eller godkänd revisor.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ej ändras. Tveksamt om elektronisk kommunikation skall vara tillåten.

Förordning ( 2000:287 ) om statligt bidrag till investeringar i solvärme

5 §…intyg eller någon annan handling om att de i sitt hemland genom registrering eller på annat sätt är underkastade motsvarande kontroll i fråga om betalning av skatter och avgifter.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Hindra i o.f.s. inte elektroniska intyg eller handlingar, även om det i praktiken torde vara fråga om handlingar som ej kan överföras elektroniskt.

6 § Ansökan skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1997:1322 ) om bidrag till kommunal energirådgivning

4 § En ansökan om bidrag skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 § Den bidragsmottagande kommunen skall till Statens energimyndighet skriftligt redovisa…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Elberedskapslag ( 1997:288 )

13 §…de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen

14 § Detsamma gäller beslut enligt 13 § om utlämnande av handlingar

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

Förordning ( 1997:294 ) om elberedskap

5 § En anmälan enligt 6 och 7 §§elberedskapslagen (1997:288) skall vara skriftlig, om inte elberedskapsmyndigheten medger annat

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning ( 1997:635 ) om statligt bidrag till vissa investeringar för att minska elanvändningen i bostäder och vissa lokaler

10 § Ansökan skall vara skriftlig

Hindrar ej elektroniska rutiner

Lag ( 1997:867 ) om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar

8 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar, handlingar, varuprover eller liknande som behövs för myndighetens tillsyn enligt denna lag.

Utesluter ej elektroniska rutiner.

Lag ( 2001:1253 ) om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör

9 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar, handlingar, varuprover eller liknande som behövs för myndighetens tillsyn enligt denna lag.

Utesluter ej elektroniska rutiner.

Lag ( 1978:160 ) om vissa rörledningar

3 § 2 st. Ansökan om koncession skall ges in till …

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 § 3 st. Ansökan härom skall göras före…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § 1 och 2 st. …skall innan arbetet igångsättes anmälan göras hos…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

Koncessionshavaren skall dock snarast underrätta…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

14 § Anmäler koncessionshavaren till regeringen…

Hindrar ej elektroniska rutiner

Förordning 1978:164 om vissa rörledningar

1 § Ansökan om koncession enligt lagen… skall vara skriftlig. Handling med sådan ansökan skall ges in i sex exemplar till Statens energimyndighet...

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 §

Till ansökningshand-

ling….skall bifogas…(bl.a. karta)

Hindrar ej elektroniska rutiner, karta kan skannas.

5 § Avisas ej ansökan om koncession, skall Statens energimyndighet införa kungörelse om ansökningen i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning.

Utesluter ej elektroniska rutiner. Frågan om elektroniskt kungörande utreds för närvarande inom Regeringskansliet.

Statens energimyndighet skall sända meddelande om ansökning om koncession…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

…skall anges att erinringar mot ansökningen skall göras skriftligen …

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9 § Ansökan om förlängning...skall vara skriftlig ..

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 § …skall anmälan göras ..Vid anmälningen skall fogas karta och teknisk beskrivning över ledningen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

14 § Koncessionshavaren skall till Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

Statens räddningsverk utan dröjsmål anmäla…

Lag ( 1981:1354 ) om allmänna värmesystem

2 § …skall på ansökan av den som driver eller skall driva en fjärrvärmeanläggning…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

33 § 3 st. Förhållande som påkallar ingripande av kommunen, tillsynsmyndighet eller annan myndighet skall av tillsynsmannen anmälas till kommunen.

Hindrar inte elektroniska rutiner.

Elförordning ( 1994:1250 )

5 och 6 §§ Paragraferna innehåller bestämmelser om att en ansökan om nätkoncession skall vara skriftlig och till den skall fogas bl.a. tekniska beskrivning, karta, registreringsbevis och bestyrkta förteckningar över ägare och innehavare av fastigheter som ledningen skall dras fram över.

Skriftlighetskravet utgör inget hinder mot elektroniska rutiner. Karta och andra handlingar kan skannas men däremot skall vissa handlingar vara bestyrkta vilket medför att det föreligger hinder mot elektronisk kommunikation. Hindrar ej elektroniska rutiner. De flesta ansökningar enligt förordningen är omfattande och skall inges i flera exemplar. De skall dessutom ofta delges med många sakägare; därmed olämpligt med elektronisk kommunikation. Bör ej ändras.

7 § Paragrafen stadgar att ansökan om nätkoncession för område skall vara skriftlig och till den skall fogas bl.a. karta och registreringsbevis.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Handlingar kan skannas.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

8 § Om en ansökan om nätkoncession inte omedelbart avslås skall yttrande inhämtas från….

Hindrar ej elektroniska rutiner.

10 § En ansökan om medgivande…skall vara skriftlig.. och åtföljd av en karta….

Hindrar ej elektroniska rutiner. Handlingar kan skannas.

15 § En anmälan…skall vara skriftlig och ges in till…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 1995:1145 ) om redovisning av nätverksamhet

2 § Den som bedriver nätverksamhet skall särskilt för nätverksamheten upprätta årsrapport för varje räkenskapsår…. i en bilaga till förvaltningsberättelsen skall en särskild rapport bifogas. Den särskilda rapporten skall innehålla uppgifter som behövs för att bedöma skäligheten i nättariffer…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

9 § Ett anläggningsregister för närverksamheten skall upprättas och hållas aktuellt.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

15 § Revisorn skall i det intyg som skall ges in till nätmyndigheten enligt 3 kap. 5 § andra stycket ellagen (1997:857) ange om årsrapporten upprättats enligt gällande föreskrifter och i överensstämmelse med god redovisningssed som den tillämpas av aktiebolag. Sedan revisorn slutfört sin granskning skall han teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

16 § 1 och 2 st. Bestyrkt kopia av årsrapporten samt revisorsintyg skall ha kommit in till nätmyndigheten senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Årsrapporten skall skrivas under av samtliga behöriga ställföreträdare för det företag som bedriver nätverksamheten, med angivande av dagen för underskrift.

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras och övervägas om elektroniska signatur kan användas för bestyrkt kopia och underskrifter.

Ellag ( 1997:857 )

2 kap. 4 § 4 st. Ansökan om ett bindande besked får även göras av innehavaren…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 kap. 8a § 2 st. En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om nätkoncession för linje. När det gäller förfarandet, kraven på miljökonsekvensbeskrivningen samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Eventuella hinder kan dock föreligga i 6 kap. miljöbalken. Bl.a. finns där regler om kungörelse som bör ses över.

2 kap. 14 – 16 §§ Paragraferna behandlar ansökan om förlängning och överlåtelse av nätkoncessionens giltighetstid.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap 6 – 7, 11 –11 a, 14 –15 §§ samt 4 kap. 10 § …En tvist /om villkoren för anslutning/ prövas dock inte om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part under dennes senaste kända adress.

3 kap. 10a § Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får på ansökan av en innehavare av nätkoncession…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 11 § …lämna skriftlig uppgift om sin nättariff

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 4a § …skall myndigheten utan dröjsmål underrätta de innehavare…Innehavaren av nätkoncession skall utan dröjsmål underrätta berörda elleverantörer…skall den balansansvarige utan dröjsmål underrätta den systemansvariga myndigheten…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 8 § 2 st. Den anvisade elleverantören skall omedelbart underrätta elanvändaren…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

8 kap. 9 § …underrätta berörd innehavare av nätkoncession om övertagandet…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 kap. 3 § 2 st. …skall konsumenten uppmanas att inom viss skälig tid vidta rättelse….och underrättas om att överföringen annars kan avbrytas.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

11 kap 4 § 2 st. samt 6 § …Överföringen får inte heller avbrytas om socialnämnden inom den tid som anges i första stycket skriftligen har meddelat den som har lämnat underrättelsen…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 kap. 7 § 2 st. …skall konsumenten underrättas i god tid för avbrottet. Konsumenten skall underrättas personligen eller, om det är lämpligt, genom anslag.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 kap. 12 § Konsumenten skall underrätta motparten om anspråk på ersättning inom två år…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 kap. 3a § Om nätmyndigheten avser att utöva tillsyn över en nätkoncessinshavares nättariff skall koncessionshavaren underrättas om detta.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 kap. 10 § …får nätmyndigheten meddela beslut om förseningsavgift endast om företaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom…En sådan underrättelse får sändas med posten till den postadress som företaget senast har anmält hos nätmyndigheten.

Utesluter ej elektroniska rutiner. Möjligen bör ett förtydligande skrivas in om man vill möjliggöra elektronisk kommunikation förutom postförsändelse.

Naturgaslag ( 2000:599 )

2 kap. 6 § Paragrafen behandlar ansökan om koncession och hän-

Hindrar ej elektroniska rutiner. Eventuella hinder kan dock före-

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

visar till miljöbalken för prövning av frågor om meddelande av koncession.

ligga i 6 kap. miljöbalken. Bl.a. finns där regler om kungörelse som bör ses över.

2 kap. 11 § Koncessionstidens giltighetstid får på ansökan av koncessionshavaren…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 kap. 12 § Vid prövning av en ansökan om överlåtelse…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

2 kap. 19 § 2 st. Ledningsinnehavaren skall dock snarast underrätta trafikledens förvaltare om det påbörjade arbetet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 5 § 2 st. Den som innehar en naturgasledning skall vid begäran om ny anslutning inom skälig tid lämna skriftlig uppgift om avgiften och övriga villkor för anslutningen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 kap. 7 § Den som innehar en naturgasledning skall offentliggöra sin transporttariff samt på begäran utan dröjsmål lämna skriftlig uppgift om tariffen.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

4 kap. 2 § 2 st. Revisorn skall årligen i ett särskilt intyg avge ett utlåtande i frågan om redovisningen… Företaget skall lämna in intyget till den myndighet som regeringen bestämmer.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

6 kap. 8 §…endast om företaget har underrättats om bristen och fått tillfälle att avhjälpa den men inte gjort det inom den tid som angetts i underrättelsen. En sådan underrättelse får sändas med posten till den postadress som företaget senast har anmält hos myndigheten.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Möjligen bör ett förtydligande skrivas in om man vill möjliggöra elektronisk kommunikation förutom postförsändelse.

Naturgasförordning ( 2000:673 )

2 § En ansökan om koncession enligt 2 kap. 1 § första stycket naturgaslagen (2000:599) skall vara skriftlig och ges in till Statens energimyndighet. Den skall innehålla följande uppgifter…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

3 § Till ansökan enligt 2 § skall följande fogas …teknisk beskrivning ... karta m.m.

Hindrar ej elektroniska rutiner. Bilagor kan skannas.

4 § En ansökan om koncession enligt 2 kap. 2 § första stycket naturgaslagen (2000:599) skall vara skriftlig och ges in till Statens energimyndighet. Den skall innehålla följande uppgifter…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

6 § Statens energimyndighet skall införa en kungörelse i ortstidning om en ansökan enligt 2 eller 4 §.

Dessutom skall energimyndigheten sända meddelanden om ansökan till de sakägare som angivits i ansökan. I kungörelsen och i meddelanden

Utesluter ej elektroniska rutiner. Frågan om elektroniskt kungörande utreds för närvarande inom Regeringskansliet.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

enligt första stycket skall det anges att synpunkter på ansökan kan lämnas skriftligt till energimyndigheten inom en viss angiven tid, som skall vara minst fyra veckor från det att kungörelsen var införd i ortstidningen.

9 § Innan en naturgasledning eller ett naturgaslager, för vilka det krävs koncession, börjar byggas skall koncessionshavaren göra anmälan om det till Statens energimyndighet…Anmälan skall vara åtföljd av en karta och en teknisk beskrivning av naturgasledningen eller naturgaslagret.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

11 § En ansökan om förlängning av giltighetstiden för en koncession enligt 2 kap. 11 § första stycket naturgaslagen (2000:599) skall vara skriftlig och ges in till

Statens energimyndighet.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

13 § Statens energimyndighet skall bereda ärenden enligt 2 kap. 13 § naturgaslagen (2000:599) om återkallelse av koncession och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens prövning.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Förordning ( 2000:671 ) om redovisning och revision av överföring av naturgas och lagring av naturgas för annans räkning

2 § Den som bedriver överförings- Hindrar ej elektroniska rutiner.

Näringsdepartementet Ds 2003:29

eller lagringsverksamhet skall särskilt för dessa verksamheter upprätta årsrapport för varje räkenskapsår. Denna består av balansräkning, resultaträkning, noter och förvaltningsberättelse.

7 § 1 och 4 st Företag som bedriver…upprätta en särskild ingångsbalansräkning.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

Ingångsbalansräkningen skall granskas av revisor… och ges in till Statens energimyndighet tillsammans med ett revisorsintyg senast sju månader efter det första räkenskapsårets början.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

12 § Ett anläggningsregister för överförings- eller lagringsverksamhet skall upprättas och hållas aktuellt…

Hindrar ej elektroniska rutiner.

15 § … Sedan revisorn slutfört sin granskning skall han teckna en hänvisning till intyget på årsrapporten.

Hindrar ej elektroniska rutiner.

16 § Bestyrkt kopia av årsrapporten samt revisorsintyg skall ha kommit in till Statens energimyndighet senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Årsrapporten skall skrivas under av samtliga behöriga ställföreträdare för det företag som bedriver överföringseller lagringsverk-

Hindrar elektroniska rutiner. Bör ändras och övervägas om elektroniska signatur kan användas för bestyrkt kopia och underskrifter.

Ds 2003:29 Näringsdepartementet

samhet, med angivande av dagen för underskrift.