SOU 2014:57

En ny reglering för tjänstepensionsföretag

Till statsrådet Peter Norman

Regeringen beslutade1 den 21 mars 2013 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag till en ny rörelsereglering för tjänstepensionsinstitut.

Tord Gransbo förordnades att från den 1 april 2013 vara särskild utredare. Även sekreterarna förordnades från detta datum. Experterna förordnades från den 9 september 2013. Utredningen antog namnet Tjänstepensionsföretagsutredningen (Fi 2013:03).

Den 12 december 2013 beslutade2regeringen tilläggsdirektiv till utredningen. Uppdraget utvidgades bl.a. till att omfatta även ett beaktande av Europeiska kommissionens förslag till ett omarbetat tjänstepensionsdirektiv. Den 19 juni beslutade3regeringen tilläggsdirektiv om ytterligare förlängning av utredningstiden.

I arbetet har som experter medverkat Tomas Bern, Gunnar Brännstam, Charlotta Erikson, Tomas Flodén, Eva Furberg, Anita Johansson, Magnus Landare, Camilla Melander Gustafsson och Matilda Nyström Arnek. Stefan Pärlhem har medverkat fram till den 27 januari 2014 och Erik Hällströmer från och med sistnämnt datum.

Sekreterare har varit Patric Thomsson och Greta Wennerberg. Härmed överlämnas slutbetänkandet En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57).

Stockholm i augusti 2014

Tord Gransbo

/Patric Thomsson /Greta Wennerberg

1 Dir. 2013:32. 2 Dir. 2013:117. 3 Dir. 2014:92.

Sammanfattning

Bakgrund och behovet av reglering

Det EU-direktiv som reglerar tjänstepensionsinstitut och deras verksamhet (tjänstepensionsdirektivet) beslutades 2003. Ett tjänstepensionsinstitut är ett institut vars verksamhet är begränsad till att

enbart avse tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner, dvs.

förvaltning av fonderade medel i syfte att tillhandahålla pensionsförmåner eller kompletterande förmåner som har sin grund i överenskommelser eller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare. Av tjänstepensionsdirektivet framgår det att tjänstepensionsinstitut kan ha olika former, och att en form av tjänstepensionsinstitut är sådana institut som står risk, i den meningen att institutet gentemot tjänstepensionstecknare och ersättningsberättigade står för åtaganden som avser risker kopplade till dödsfall, invaliditet, lång levnad, avkastning eller förmånsnivå.

Det ursprungliga svenska genomförandet av tjänstepensionsdirektivet innebär att understödsföreningar som meddelar försäkring avseende tjänstepension (tjänstepensionskassor) har reglerats som den form av tjänstepensionsinstitut som står risk. Den andra formen av svenska tjänstepensionsinstitut – pensionsstiftelserna – står däremot inte risk. Vissa av de särskilda reglerna för tjänstepensionsinstitut har även tillämpats på tjänstepensionsverksamhet hos livförsäkringsföretag, oavsett om företaget enbart meddelat tjänstepensionsförsäkringar eller om företaget också meddelat andra försäkringar. De svenska reglerna kring tjänstepension baserade på tjänstepensionsdirektivet trädde i kraft den 1 januari 2006.

Den 1 april 2011 upphävdes den lag – lagen om understödsföreningar (UFL) – som har utgjort grundregleringen för tjänstepensionskassorna. I samband med att UFL upphävdes förutsågs behovet av en ändamålsenlig reglering för tjänstepensionsinstitut. Enligt den nuvarande regleringen får tjänstepensionskassorna,

under en övergångsperiod, fortsätta driva sin verksamhet enligt den upphävda lagen. Efter övergångsperiodens slut, som nyligen har bestämts till den 31 december 2017, måste föreningarna ansöka om tillstånd för att få bedriva verksamhet enligt försäkringsregleringen eller träda i likvidation. En tjänstepensionskassa som får tillstånd att bedriva verksamhet enligt försäkringsregleringen upphör att vara ett tjänstepensionsinstitut.

Den nuvarande regleringen innebär att det från den 1 april 2011 inte har varit möjligt att bilda nya svenska tjänstepensionsinstitut som står risk, dvs. tjänstepensionsinstitut i den form som motsvarar de nuvarande tjänstepensionskassorna. Den innebär också att det från den 1 januari 2018 inte kommer att finnas någon fristående reglering baserad på tjänstepensionsdirektivet för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk. Mot denna bakgrund delar utredningen den bedömning som kommer till uttryck i utredningsdirektivet, dvs. att det är angeläget att det införs en reglering baserad på tjänstepensionsdirektivet för svenska tjänstepensionsinstitut i annan form än pensionsstiftelser.

Om det inte införs någon sådan reglering kommer Sverige inte längre att utnyttja den möjlighet som ges genom tjänstepensionsdirektivet att ha en på det direktivet baserad, och därmed särskilt anpassad, nationell reglering för företag som enbart tillhandahåller pensionsförmåner eller kompletterande förmåner som har sin grund i överenskommelser eller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare.

Det finns behov av en ny, modern och fristående reglering för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk och att anpassa det svenska regelverket för tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner till den EU-rättsliga systematiken. Genom en sådan reglering kan det nuvarande utbudet av olika tryggandeformer på tjänstepensionsområdet både bibehållas och breddas, dvs. ge möjlighet att behålla gamla och skapa nya tjänstepensionslösningar. Ett införande av en modern och fristående sektorreglering för tjänstepensionsinstitut som står risk, i kombination med övergångs- och omvandlingsregler för alla de företag som hittills, helt eller delvis, har tillämpat en nationell reglering baserad på tjänstepensionsdirektivet, ger dessa företag möjlighet att – efter renodling av verksamheten – fortsätta att bedriva sin tjänstepensionsverksamhet på de villkor som gäller enligt tjänstepensionsdirektivet. Detta ger både nya och gamla svenska företag möjlighet att fullt ut utnyttja den inre marknadens fördelar.

Att det redan finns en nationell reglering för tjänstepensionsinstitut i form av pensionsstiftelser och ett sådant regelverk för försäkringsföretag utgör enligt utredningens mening inte något skäl till att avstå från att också ha en nationell reglering för tjänstepensionsinstitut som står risk. Detta eftersom det finns skillnader i såväl den bakomliggande EU-rättsliga regleringen som i den nationella regleringen av respektive företagsform.

Bevarande av äldre reglering i kombination med översyn och reformering

Den nu – övergångsvis gällande – grundregleringen för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk finns som nämnts i UFL – en lag från 1972 som på flera områden bygger på hänvisningar till 1982 års försäkringsrörelselag. Denna reglering ska ses i ljuset av att Sverige historiskt har valt att införliva försäkrings- och tjänstepensionsdirektiven utan att genomföra någon mer genomgripande reform av den svenska tjänstepensionsregleringen. Mot bakgrund av att såväl UFL som 1982 års försäkringsrörelselag numer är upphävda och att det på senare tid har skett flera genomgripande förändringar i den bakomliggande EU-rätten1, finns det enligt utredningens mening anledning att nu föreslå en i grunden omarbetad och delvis ny samlad reglering för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk.

Utredningen föreslår att den framtida regleringen delvis bör bygga på en form av återinförande av det nu gällande svenska regelverket för tjänstepensionsinstitut som står risk2, men att den framtida regleringen samtidigt också ska bygga på en mer tydlig koppling till det bakomliggande tjänstepensionsdirektivet och en modern associationsrätt.3 Det grundläggande syftet är att skapa ett modernt och EU-anpassat självständigt regelverk för svenska företag som enbart tillhandahåller pensionsförmåner eller kompletterande förmåner som har sin grund i överenskommelser eller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare och som i denna verksamhet står risk. Ett sådant regelverk

1 EU-kommissionens förslag till omarbetning av tjänstepensionsdirektivet (IORP IIdirektivet) och införandet av ett reviderat och konsoliderat försäkringsdirektiv (Solvens IIdirektivet). 2 En reglering för renodlade tjänstepensionsinstitut som driver sin verksamhet i särskild föreningsform (tjänstepensionskassor). 3 UFL bygger på hänvisningar till 1951 års lag om ekonomiska föreningar.

innebär att regleringen av de svenska tjänstepensionsinstituten kommer att kunna enkelt förändras i takt med framtida förändringar i tjänstepensionsdirektivet och allmän associationsrätt.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen alltså att det ska införas en modern och självständig sektorreglering för svenska tjänstepensionsinstitut i annan form än pensionsstiftelser, jämte en särskild övergångs- och omvandlingsreglering för alla de företag som hittills – helt eller delvis – har tillämpat en nationell reglering baserad på tjänstepensionsdirektivet. Genom utredningens förslag skapas möjlighet att bilda helt nya svenska tjänstepensionsinstitut som står risk, samtidigt som de nuvarande företagen (däribland tjänstepensionskassorna) ges möjlighet att – efter renodling av verksamheten – fortsätta att bedriva tjänstepensionsverksamhet på de villkor som gäller enligt en nationell reglering baserad på tjänstepensionsdirektivet.

Den nationella regleringen föreslås innehålla en förstärkt solvensreglering och bygga på en tillämpning av vissa delar av Europeiska kommissionens förslag till det omarbetade tjänstepensionsdirektivet (IORP II-direktivet). De företag som inte vill utnyttja den särskilda övergångs- och omvandlingsreglering som utredningens föreslår är hänvisade till försäkringsregleringen. Utredningen föreslår i det sammanhanget en möjlighet till omedelbar tillämpning av den reformerade försäkringsreglering som träder i kraft den 1 januari 2016 med vissa övergångsregler (Solvens II-regleringen).

Den översyn och reform av regleringen för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk som nu föreslås kan jämföras med den översyn och reform som redan har genomförts vad avser försäkringsföretagen. Efter övergångsperiodens slut kommer den svenska regleringen att bygga på separata regleringar för å den ena sidan företag som bedriver sin verksamhet med stöd av tjänstepensionsdirektivet och å den andra sidan företag som bedriver sin verksamhet med stöd av försäkringsdirektivet. Med separata regelverk blir den svenska regleringen bättre anpassad till den bakomliggande EU-rätten, samtidigt som nackdelarna med s.k. blandade och dubbla regelverk undviks.

Särskilt anpassad reglering

Vid utformningen av den nya regleringen har utredningen så långt möjligt anpassat denna efter de särskilda förhållanden som kan antas komma att gälla för företag som enbart tillhandahåller tjänstepensionsförmåner baserade på överenskommelser eller avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare eller deras respektive företrädare. Detta har medfört att utredningen lämnar förslag som möjliggör verksamhet i sluten föreningsform, avtalsreglering genom föreningens stadgar, uttaxering och nedsättning av framtida förmåner, anpassade ägar- och inflytandelösningar samt anpassade företagsstyrning- och riskhanteringslösningar. Utredningen lämnar även förslag om anpassad resultat- och balansräkning samt särskilda civilrättsliga- och skatterättsliga regler. Dessutom lämnas förslag om ägarprövning. Däremot har utredningen avstått från att lämna förslag om gruppregler. Även den förstärkta solvensregleringen är avsedd att vara en särskilt anpassad reglering för svenska tjänstepensionsföretag. Se mer om dessa förslag och motiven för dem nedan.

Möjlighet att använda olika associationsformer

I den nya regleringen ska det givetvis finnas möjlighet att bedriva verksamheten i sluten föreningsform (jfr tjänstepensionskassorna). Utredningen anser emellertid att verksamhet i form av tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner även bör få bedrivas i annan föreningsform samt i såväl aktiebolagsform som i form av ömsesidigt bolag. På detta sätt skapas förutsättningar för en mer flexibel, och därmed mer konkurrensneutral, reglering för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk. Genom att tillåta alla tre associationsformerna ges parterna på arbetsmarknaden flexibla möjligheter att skapa anpassade lösningar kring ägandet av avsatta tjänstepensionsmedel, medelsförvaltningen och frågor relaterade till avkastning och risk.

Även i andra medlemsländer förekommer tjänstepensionsinstitut i såväl olika ömsesidiga företagsformer som i aktiebolagsform. Den helt övervägande andelen av de nuvarande svenska s.k. ”pensionsbolagen” bedrivs i aktiebolagsform eller i form av ömsesidiga bolag.

Tillräcklig skyddsreglering och effektiv förvaltning

Mot bakgrund av kraven i tjänstepensionsdirektivet och den funktion som tjänstepensionsinstituten som står risk har4, föreslår utredningen en särskild skyddsreglering för de ersättningsberättigade. Utgångspunkten för detta har varit att hänsyn behöver tas till såväl behovet av ett tillräckligt bra skydd för de ersättningsberättigade som behovet av en effektiv förvaltning av tjänstepensionsplaner. Den självklara grunden för skyddsregleringen finns i tjänstepensionsdirektivet, men eftersom regleringen i direktivet framförallt innehåller s.k. näringsrättsliga regler föreslår utredningen kompletterande nationella associationsrättsliga- och civilrättsliga skyddsregler. Utredningen föreslår också nödvändig kompletterande reglering kring bl.a. bokföring, årsredovisning och skatt.

Eftersom vissa delar av regleringen i tjänstepensionsdirektivet bygger på s.k. minimiharmonisering finns det visst utrymme för Sverige att införa mer långtgående krav, som dock endast bör införas om det är lämpligt. Utredningen gör bedömningen att såväl delar av solvensregleringen som delar av regleringen kring företagsstyrning och riskhantering behöver förstärkas genom mer långtgående nationella krav. Detta får anses lämpligt med hänsyn till behovet av ett tillräckligt bra skydd för de ersättningsberättigade, samtidigt som det inte får anses motverka en effektiv förvaltning av tjänstepensionskapitalet.

Behovet av förstärkt solvensreglering

Utredningens bedömning är att solvensregleringen i tjänstepensionsdirektivet inte utgör ett tillräckligt bra skydd för de ersättningsberättigade, framförallt på den grunden att regleringen inte kan anses vara tillräckligt riskkänslig. Den bristande riskkänsligheten gäller framförallt de s.k. investeringsriskerna och riskerna med bristande matchning mellan tillgångar och skulder. En av nackdelarna med en reglering som inte är tillräckligt riskkänslig är att kraven inte är optimala i förhållande till kostnaderna för att hålla kapitalet och den skyddseffekt som kraven är tänkta att ge. I denna bedömning har utredningen bl.a. beaktat den historiska

4 Förvaltning av fonderade medel i syfte att tillhandahålla tjänstepensionsförmåner till ersättningsberättigade.

bakgrunden till Finansinspektionens särskilda tillsynsverktyg (det s.k. Trafikljuset) och de diskussioner som nu förs på EU-nivå kring behovet av ny och modern solvensreglering för tjänstepensionsinstitut. I syfte att uppnå ett tillräckligt bra skydd för de ersättningsberättigade i den nya regleringen för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk föreslår utredningen därför att den nuvarande solvensregleringen – som utgörs av den minimireglering som finns i tjänstepensionsdirektivet – ska kompletteras med bl.a. ett riskkänsligt kapitalkrav.

Här bör nämnas att det enda medlemsland som mer tydligt synes ha infört en mer långtgående nationell solvensreglering för tjänstepensionsinstitut än vad som gäller enligt tjänstepensionsdirektivet är Nederländerna. Andra länder kommer dock sannolikt att följa efter i samband med att Solvens II-regelverket införs från 2016. Samtidigt ska det understrykas att det är mycket svårt att värdera och jämföra solvensregleringen i olika länder, eftersom sådan reglering ytterst kan sägas bygga på ett samspel mellan regler av helt olika typ (t.ex. garantier och garantisystem).

Den närmare utformningen av den förstärkta solvensregleringen

Utredningens övergripande ambition med förslaget till förstärkt solvensreglering är att den samlade solvensregleringen ska vara ”rätt” utifrån de förhållanden som gäller för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk, och som enbart förvaltar och tillhandahåller tjänstepensionsförmåner som har sin grund i överenskommelser på arbetsmarknaden. Med ”rätt” menas här den minimiregleringen som gäller enligt tjänstepensionsdirektivet, justerad med hänsyn till behovet av ett tillräckligt bra kundskydd och behovet av en effektiv förvaltning av tjänstepensionsplaner.

Vid ”justeringen” av den reglering som gäller enligt tjänstepensionsdirektivet måste hänsyn tas till flera delvis motstående intressen, såsom t.ex. avvägningen mellan risk och avkastning, konkurrensförutsättningar på olika delmarknader, risken för regelarbitrage, nackdelarna med intermistiska lösningar i avvaktan på ett ytterligare omarbetat tjänstepensionsdirektiv (IORP III-direktiv) och nackdelarna med återkommande regelförändringar för verksamhet som i grunden är av mycket långsiktig karaktär.

Behovet av justeringar (förstärkningar) är enligt utredningens mening i första hand föranlett av bedömningen att den nuvarande

regleringen är en i viss utsträckning olämplig blandning av två i grunden olika typer av regelsystem; ett äldre enkelt och schablonmässigt system och ett nytt mer principbaserat system med större möjligheter att ta risk.

Utredningen föreslår därför en reglering där tjänstepensionsinstituten i likhet med i dag ska ha tillgångar som täcker värdet av sina aktsamt värderade åtaganden, och därutöver en buffert i form av ett kapitalkrav som ska utgöra det högsta av ett schablonberäknat kapitalkrav, ett riskkänsligt kapitalkrav och ett fastställt minsta garantibelopp. Kravet på tillgångar svarande mot aktsamt beräknade åtaganden överensstämmer med dagens reglering, och det schablonmässiga kapitalkravet ska i allt väsentligt beräknas på samma sätt som dagens kapitalkrav. Garantibeloppet utgör – numer – en del av minimiregleringen i tjänstepensionsdirektivet. Nyheten i, och förstärkningen av, den nuvarande regleringen utgörs alltså av ett kompletterande riskkänsligt kapitalkrav. Det kompletterande kapitalkravet kan sägas komma att fungera som en kontroll av det schablonmässiga kapitalkravet, och är framförallt avsett att fånga upp de s.k. investeringsrisker som inte antas bli fångade genom det schablonmässigt beräknade kapitalkravet.

Det riskkänsliga kapitalkravet är emellertid också avsett att ge företagen incitament till god riskhantering i vid mening, och då framförallt incitament för matchning mellan riskerna på tillgångs- och skuldsidan. Genom den närmare kalibreringen av beräkningarna av det kompletterande riskkänsliga kapitalkravet bör det t.ex. säkerställas att det riskkänsliga kapitalkravet i princip endast blir tillämpligt när det schablonmässigt beräknade kapitalkravet är otillräckligt, med hänsyn till de risker som finns för de ersättningsberättigade på grund av företagets portföljsammansättning. Det föreslås vidare att det riskkänsliga kapitalkravet ska räknas fram med användning av vedertagen teknik för beräkning av risker. Den närmare beräkningen ska ske genom en sammanläggning av separata kapitalkrav för de olika risker som finns i verksamheten, och i det sammanhanget ska hänsyn tas till eventuella diversifieringseffekter som finns mellan de olika riskerna.

Genom att införa en reglering som bygger på att företagen ska uppfylla det högsta av tre olika typer av kapitalkrav, skapas förutsättningar för att införa olika typer av tillsynsåtgärder beroende på vilken typ av kapitalkrav som inte uppfylls. Bristande uppfyllande av det riskkänsliga kapitalkravet ska föranleda mindre ingripande åtgärder, jämfört med bristande efterlevnad av det schablonmässigt

beräknade kapitalkravet. Den föreslagna skillnaden i typen av tillsynsåtgärder har sin grund i att bristande uppfyllande av det schablonmässiga kapitalkravet innebär bristande efterlevnad av de minimikrav som gäller enligt tjänstepensionsdirektivet, medan bristande efterlevnad av det riskkänsliga kapitalkravet snarare bör ses som en tidig signal om att företagets nettotillgångar behöver ökas eller att riskerna i verksamheten behöver minskas.

Med denna skillnad när det gäller typen av ingripandeåtgärder skapas bl.a. förutsättningar för en mer proaktiv tillsyn och incitament för god riskhantering. De olika ingripandeåtgärderna föreslås också bli särskilt anpassade efter de särförhållanden som gäller för företag som enbart tillhandahåller tjänstepensionsförmåner. Enligt utredningens bedömning bör t.ex. ett tjänstepensionsföretag som kan visa att det under vissa förutsättningar har faktisk tillgång till ytterligare kapital från någon utomstående (t.ex. garantier) eller som har möjlighet att justera sina framtida åtaganden (t.ex. nedjustering av framtida förmåner), kunna medges längre tid för att återställa en riskkänsligt bestämd kapitalnivå, jämfört med ett företag som inte kan visa att det har tillgång till sådana mekanismer.

Den förstärkta solvensregleringen är ett förslag till en interimistisk nationell reglering, i avvaktan på ytterligare en omarbetning av tjänstepensionsdirektivet (IORP III-direktivet). De närmare detaljerna när det framförallt gäller det riskkänsliga kapitalkravet – såsom t.ex. vilka olika riskkategorier som ska beaktas och den närmare konfidensnivån – måste bygga på detaljerade marknadsdata och ”tester” som inte varit möjligt att ta fram och genomföra inom ramen för utredningens arbete. Utredningen föreslår därför att Finansinspektionen ges i uppdrag att genomföra nödvändiga s.k. förstudier innan beslut tas om den slutliga detaljutformningen av detta utvidgade krav.

Förstärkt regleringen kring företagsstyrning och riskhantering

Regleringen kring företagsstyrning och riskhantering för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk måste vara förenlig med den reglering som finns i tjänstepensionsdirektivet, som emellertid för närvarande är mycket knapphändig.

Enligt utredningens mening bör en modern skyddsreglering för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk inte enbart bygga på i viss utsträckning förstärkta kvantitativa bestämmelser kring värde-

ring och beräkning av risker och kapitalkrav, bl.a. eftersom vissa risker bättre hanteras genom mer kvalitativa krav på styrning och riskhantering. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att även regleringen kring företagsstyrning och riskhantering ska förstärkas, i förhållande till den reglering som gäller enligt den nuvarande regleringen.

Utredningen föreslår att den förstärkta regleringen utformas efter mönster från den reglering som finns i förslaget till omarbetat tjänstepensionsdirektiv (IORP II-direktivet), eftersom dessa förslag får anses vara i linje med närmast självklara krav på företag som ska ägna sig åt förvaltning och tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner som har sin grund i överenskommelser på arbetsmarknaden.

Konkurrens mellan svenska och utländska tjänstepensionsinstitut

En av utgångspunkterna för utredningens arbete har varit att de nya reglerna inte bör missgynna svenska tjänstepensionsinstitut som står risk i förhållande till deras utländska motsvarigheter, eftersom ett av syftena med tjänstepensionsdirektivet är att svenska och utländska aktörer ska kunna konkurrera med varandra på såväl den svenska som den EU-gemensamma marknaden. Detta förutsätter att svenska aktörer inte genom nationell reglering ges sämre förutsättningar att bedriva sin verksamhet på vare sig den svenska eller EU-gemensamma marknaden än deras utländska konkurrenter, som till följd av tjänstepensionsdirektivet kan verka såväl i sina hemländer som i Sverige genom gränsöverskridande verksamhet. Att den gränsöverskridande verksamheten på detta område inom EU fortfarande är mycket blygsam förtar inte betydelsen av vad som nyss sagts.

Behovet av konkurrensneutralitet på den inre marknaden talar alltså med viss styrka för ett s.k. minimigenomförande av tjänstepensionsdirektivet, dvs. att den svenska regleringen utformas så att den strikt följer den minimireglering som gäller enligt direktivet. På samma sätt kan den nationella regleringens påverkan på kapitalkostnader och avkastningsmöjligheter sägas tala för ett minimigenomförande.

Behovet av konkurrensneutralitet måste dock enligt utredningens mening vägas mot andra behov – t.ex. behovet av ett tillräckligt

bra skydd för ersättningsberättigade – som talar för mer långtgående regler än vad som finns i tjänstepensionsdirektivet.

Utredningens samlade bedömning är att den förstärkta reglering som föreslås visserligen kan leda till en momentan snedvridning av konkurrensen mellan svenska tjänstepensionsinstitut som står risk och deras utländska motsvarigheter, men att detta inte utgör ett tillräckligt starkt skäl för att avstå från att införa en förstärkt reglering. Här ska understrykas att det dels är mycket svårt att objektivt jämföra solvensregleringarna i olika länder, dels att den mer intressanta jämförelsen i dessa delar snarare kommer att bli hur de olika länderna – på sikt – kommer att hantera regleringen under tiden fram till det att det ytterligare omarbetade tjänstepensionsdirektivet (IORP III-direktivet) färdigställts och genomförts i nationell lagstiftning.

Separata regelverk för tjänstepensionsinstitut som står risk respektive försäkringsföretag

Det kan hävdas att det är onödigt att (åter)införa ett särskilt regelverk för tjänstepensionsinstitut som står risk, när det redan finns regelverk för pensionsstiftelser och försäkringsföretag. Det kan också hävdas att det är olämpligt att ha olika regleringar för liknande verksamhet, med hänsyn till risken för snedvridning av konkurrensen och risken för s.k. regelarbitrage.

I det sammanhanget finns det anledning att konstatera att Sverige har att förhålla sig till det faktum att det på EU-nivå finns såväl ett regelverk för tjänstepensionsinstitut som ett regelverk för försäkringsföretag, och att de båda formerna – till följd av de s.k. inre marknadsreglerna – kommer att kunna existera vid sidan av varandra i Sverige, oavsett om Sverige väljer att införa en reglering för svenska tjänstepensionsinstitut eller inte. Utredningen kan konstatera att Sverige visserligen inte är tvingad att införa en reglering av tjänstepensionsinstitut som står risk, men att möjlighet finns till en sådan reglering och att Sverige också hittills har haft en sådan reglering vid sidan av regleringen för försäkringsföretag och pensionsstiftelser.

Utredningens grundläggande bedömning är att det inte går att objektivt slå fast att det ena regelverket är att föredra framför det andra på ett sådant sätt att riskerna för regelarbitrage eller konkurrenssnedvridning får anses så stora att den nya regleringen

inte bör införas. Utredningen kan inte heller se att eventuella skillnader i kundskyddet utgör något motiv för att avstå från att införa en reglering, baserad på tjänstepensionsdirektivet, för svenska tjänstepensionsinstitut som står risk och vars verksamhet uteslutande är inriktad på tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner som har sin grund i överenskommelser på arbetsmarknaden.

Att de båda företagstyperna kommer att erbjuda liknande produkter innebär inte att det saknas behov av en separat reglering för tjänstepensionsinstitut som lyder under tjänstepensionsdirektivet, eftersom det under i vart fall överskådlig tid kommer att finnas skillnader mellan regleringarna i tjänstepensions- respektive försäkringsdirektiven. En avgörande skillnad mellan de båda direktiven är att det finns ett större nationellt handlingsutrymme när det gäller utformningen av regleringen för tjänstepensionsinstitut. Handlingsutrymmet förklaras av att ”pensionssystem” i grunden är en nationell angelägenhet. Enligt utredningens mening bör detta nationella handlingsutrymme utnyttjas för att skapa en reglering som är särskilt anpassad för företag som väljer att begränsa sin verksamhet till att enbart avse tillhandahållande av sådana tjänstepensionsförmåner som avses i tjänstepensionsdirektivet. Utredningen kan för sin del inte se några skäl för att inte utnyttja det handlingsutrymme som nu beskrivits.

Den övriga utformningen av den nya regleringen

Utredningen föreslår att de rörelseregler och associationsrättsliga särregler som ska gälla för svenska tjänstepensionsföretag ska samlas i en ny lag, tjänstepensionsrörelselagen.

Den associationsrättsliga regleringen ska vara anpassad till den allmänna associationsrättsliga lagstiftningen, med de avvikelser som motiveras av särarten hos tjänstepensionsföretagen och deras verksamhet. Regleringen förslås bli utformad efter mönster från den nyligen reformerade associationsrätten för försäkringsföretag. Ett svenskt tjänstepensionsföretag ska kunna vara ett tjänstepensionsaktiebolag, ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag eller en tjänstepensionsförening.

Den näringsrättsliga regleringen ska ta sin utgångspunkt i bestämmelserna i tjänstepensionsdirektivet, men ska även utformas efter mönster från försäkringsregleringen när det är motiverat med hänsyn till behovet av skydd för ersättningsberättigade.

Den redovisningsrättsliga regleringen ska ta sin utgångspunkt i den redovisningsrättsliga regleringen för försäkringsföretag, med de avvikelser som motiveras av särarten hos tjänstepensionsföretagen och deras verksamhet.

Den civilrättsliga regleringen av avtalen mellan tjänstepensionsföretag och arbetsgivare/arbetstagare ska ta sin utgångspunkt i bestämmelserna i försäkringsavtalslagen.

Den skatterättsliga regleringen av tjänstepensionsföretag och förmånsavtal ska ta sin utgångspunkt i den skatterättsliga regleringen för försäkringsföretag och försäkringar.

I övrig lagstiftning ska tjänstepensionsföretag – som huvudregel – jämställas med försäkringsföretag, om det inte finns skäl för en annan bedömning till följd av de skillnader som finns mellan dessa två kategorier företag.

Ikraftträdande, övergångsreglering samt möjlighet till omvandling

Utredningens förslag innebär att regleringsmiljön för såväl gamla som nya leverantörer av olika tryggandelösningar på tjänstepensionsområdet förändras i grunden. Förändringarna av en sådan art att det krävs en särskild övergångs- och omvandlingsreglering. Omvandlingar ska vara kringgärdade av tillräckliga skyddsregler för företagens olika intressenter.

Behovet av en särskild övergångs- och omvandlingsreglering ska ses i ljuset av att det i Sverige inte tidigare har funnits någon egentlig självständig sektorreglering för tjänstepensionsinstitut som står risk, och därmed inte heller någon annan möjlig reglering än försäkringsregleringen för dessa företag. Syftet med de särskilda övergångs- och omvandlingsreglerna är att de nuvarande aktörerna på den svenska marknaden ska kunna inordna sig i den nya moderna svensk regleringsmiljön.

Övergångs- och omvandlingsregleringen ger dagens tjänstepensionskassor möjlighet att fortsätta sin verksamhet genom omvandling till tjänstepensionsförening inom ramen för en reglering baserad på tjänstepensionsdirektivet. Detta som ett alternativ till den möjlighet dessa företag redan har att ”ombildas” till försäkringsföreningar enligt försäkringsregleringen. Det kan här nämnas att det ligger utanför utredningens uppdrag att föreslå ändringar i sistnämnd ombildningsreglering.

För försäkringsföretagens del kan övergångs- och omvandlingsregleringen beskrivas som en tidsbegränsad öppning mellan två annars slutna regelsystem (sektorer), där försäkringsföretag – som bedriver mer eller mindre omfattande tjänstepensionsverksamhet och som av historiska skäl varit hänvisade till försäkringsregleringen – ges en tidsbegränsad möjlighet att gå över till ett annars slutet regelsystem för företag som enbart tillhandahåller tjänstepensionsförmåner.

Utredningen föreslår att bestämmelserna om omvandling ska utformas som en möjlighet för företagen att under en begränsad övergångsperiod kunna ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att få tillämpa den nya lagen om tjänstepensionsrörelse. Ett beviljat tillstånd innebär att företaget har ”omvandlats”. Den regeltekniska lösningen innebär bl.a. att kostnaderna i samband med omvandling kan begränsas, eftersom omvandlingar i de flesta fall kommer att kunna genomföras utan gäldenärsbyten, överlåtelser av verksamhet och likvidationer.

En ansökan om omvandling ska godkännas av bolags- eller föreningsstämman med viss kvalificerad majoritet och prövas av Finansinspektionen. Finansinspektionens prövning ska bl.a. innefatta en prövning av att omvandlingen inte kan antas medföra sådana konsekvenser för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade att omvandlingen inte bör tillåtas. En omvandling ska som huvudregel inte medföra några skattekonsekvenser för någon part (skattemässig kontinuitet).

Utredningen föreslår att den nya lagen – tjänstepensionsrörelselagen – ska träda i kraft den 1 januari 2016, och att övergångsperioden ska vara totalt fyra år. Ansökan om omvandling ska ges in senast den 31 december 2017, vilket innebär att den tillgängliga tiden för omvandlingar kan sägas bli delad mellan företagen och Finansinspektionen. Utredningens förslag innebär att företagen ges

möjlighet att omvandlas till tjänstepensionsföretag, dvs. att i fram-

tiden följa en reglering baserad på tjänstepensionsdirektivet.

Utredningen föreslår ingen ändring i tjänstepensionskassornas

möjlighet att senast den 31 december 2017 i stället välja att ansöka

om tillstånd enligt försäkringsregleringen. Denna möjlighet torde t.ex. kunna vara av intresse för en tjänstepensionskassa som för framtiden inte vill begränsa sin verksamhet till enbart tjänstepensionsförmåner som har sin grund i överenskommelser på arbetsmarknaden.

Mot bakgrund av såväl kundskydds- som kostnadsaspekter och det grundläggande syftet bakom den föreslagna övergångs- och omvandlingsregleringen – dvs. att de företag som bedriver tjänstepensionsverksamhet enligt äldre svensk specialreglering ska ges en tidsbegränsad möjlighet att anpassa sig till en i grunden förändrad och EU-anpassad nationell reglering av tjänstepensionsverksamhet – föreslår utredningen att försäkringsföretag som bedriver verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring ska ha möjlighet att i förtid övergå från att tillämpa försäkringsrörelselagen i den lydelse den har per den 31 december 2015 till att tillämpa den nya försäkringsreglering som träder i kraft den 1 januari 2016. Med en sådan möjlighet kan förbättringar av kundskyddet uppnås snabbare, samtidigt som de samlade omställningskostnaderna till följd av den reformerade regleringen kan begränsas.

Övergångs- och omvandlingsreglerna föreslås bli samlade i en särskild lag om ikraftträdande.

1. Författningsförslag

1.1. Förslag till tjänstepensionsrörelselag (2015:000)

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om tjänstepensionsrörelse som drivs av svenska tjänstepensionsföretag.

2 § För utländska tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige gäller lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Tjänstepensionsföretag

3 § Med tjänstepensionsföretag avses tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar.

Tjänstepensionsförmån

4 § Med tjänstepensionsförmån avses förmåner som betalas ut med anledning av uppnådd pensionsålder eller förväntat uppnående av pensionsålder, dödsfall (efterlevandepension), sjukdom och invaliditet, upphörande av anställning eller medellöshet, där förmånen har sin grund i en överenskommelse om pensionsförmåner mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Tjänstepensionstecknare och tjänstepensionsberättigad

5 § Med tjänstepensionstecknare avses den som har ingått avtal om tjänstepensionsförmåner med ett tjänstepensionsföretag. Med tjänstepensionsberättigad avses den som är berättigad till tjänstepensionsförmåner enligt ett avtal om tjänstepensionsförmåner.

Behörig myndighet och EES

6 § Med behörig myndighet avses en utländsk myndighet som har behörighet att utöva tillsyn över ett utländskt tjänstepensionsinstitut. Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Nära förbindelser

7 § Ett tjänstepensionsföretag och ett annat företag ska anses ha nära förbindelser, om

1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i det andra företaget,

2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller

3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med en och samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en och samma fysiska person.

Nära förbindelser ska även ett tjänstepensionsföretag och en fysisk person anses ha, om

1. den fysiska personen

a) äger minst 20 procent av kapitalet i tjänstepensionsföretaget,

b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i tjänstepensionsföretaget, eller

c) på annat sätt har sådant inflytande över tjänstepensionsföretaget att personens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till ett dotterföretag, eller

2. det finns en annan likartad förbindelse mellan denna person och tjänstepensionsföretaget.

Kvalificerat innehav

8 § Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.

9 § Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat enligt 8 § ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument tillämpas:

– 2 § första stycket 1 om depåbevis, – 4 § första stycket, andra stycket 1–8, samt tredje och femte styckena, om beräkning av innehavet,

– 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller röstetal, – 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans räkning,

– 13 § om aktier som ingår i handelslager, – 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt – 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag. Vid bedömningen ska det också tillämpas föreskrifter – om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och

– om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella instrument.

Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska tillämpas enligt första och andra styckena ska också tillämpas för andra andelar i företag.

Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen om värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen, under förutsättning att

1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för att ingripa i emittentens förvaltning, samt

2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från förvärvet. Det som föreskrivs i fjärde stycket ska också gälla för aktier eller andelar som innehas under motsvarande förutsättningar av ett utländskt värdepappersföretag eller av ett utländskt kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.

Land där åtagandet ska fullgöras

10 § För tjänstepensionsförmånsavtal avses med land där åtagandet ska fullgöras det land där tjänstepensionstecknaren har sin vanliga vistelseort.

2 kap. Tillstånd för tjänstepensionsföretag

Tillståndsplikt

1 § Tjänstepensionsrörelse får drivas bara efter tillstånd.

Tillstånd får ges till ett aktiebolag, ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag eller en tjänstepensionsförening.

Förhandsbesked

2 § Finansinspektionen ska, efter ansökan, lämna förhandsbesked om huruvida det krävs tillstånd för en planerad verksamhet.

Förutsättningar för tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse

Förutsättningar för tillstånd

3 § Ett företag ska ges tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse, om

1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna lag och andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten,

2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett tjänstepensionsaktiebolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av tjänstepensionsaktiebolaget, och

4. de som avses ingå i styrelsen för företaget och vara verkställande direktör i det, eller dennes ställföreträdare, eller de som ansvarar för en central funktion i företaget, har de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den som deltar i styrningen av ett

tjänstepensionsföretag och även i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 ska kriterierna i 14 kap. 5 § första stycket 1, 3 och 4 samt 6 § beaktas.

Nära förbindelser

4 § Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

Tillstånds varaktighet

Tidsperiod

5 § Tillstånd enligt 3 § ges tills vidare eller, om särskilda omständigheter ger anledning till detta, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.

Vid förlängning av ett tillstånd som har getts ett tjänstepensionsföretag för bestämd tid samt vid ändring av ett meddelat tillstånd gäller 3 och 4 §§ i tilllämpliga delar.

Beslut att ansöka om förlängning av tillstånd

6 § Beslut att ansöka om förlängning av ett tillstånd ska i ett tjänstepensionsaktiebolag och ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag fattas av bolagsstämman och i en tjänstepensionsförening av föreningsstämman.

Prövning av bolagsordning m.m.

7 § Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för ett företag ska prövas i samband med att frågan om företaget ska få tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse prövas.

Ett företags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar får inte registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har godkänts.

8 § Ett tjänstepensionsföretag som har beslutat att ändra sin bolagsordning eller sina stadgar ska ansöka om godkännande av ändringen. Ändringen ska godkännas om bolagsordningen eller stadgarna överensstämmer med denna lag och andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.

Ett tjänstepensionsföretags beslut om ändring av bolagsordning eller stadgar får inte registreras innan det har godkänts.

Kapitalbas när tjänstepensionsrörelsen påbörjas

9 § Ett tjänstepensionsföretag ska när rörelsen påbörjas ha en kapitalbas som uppgår minst till garantibeloppet enligt 7 kap. 12 eller 13 §.

Tillstånd för tjänstepensionsrörelse

10 § Tillstånd för tjänstepensionsrörelse ska avse

1. huvudförmåner,

2. tilläggsförmåner, eller

3. huvudförmåner och tilläggsförmåner.

Prövningen av ansökan

11 § En ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse, liksom frågor om godkännande av bolagsordning eller stadgar enligt 7 eller 8 §, prövas av Finansinspektionen.

Ansökan om tillstånd

Aktiebolags ansökan före registrering

12 § Ett aktiebolag får ansöka om tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse innan bolaget har registrerats i aktiebolags- eller europabolagsregistret.

Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, ska tidsfristen i 2 kap. 22 §

aktiebolagslagen (2005:551) för när styrelsen ska anmäla bolaget för registrering räknas från tillståndsbeslutet.

Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag och en tjänstepensionsförening ska ansöka om tillstånd innan bolaget respektive föreningen har bildats.

Verksamhetsplan

13 § En ansökan om tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse ska innehålla en plan för den tilltänkta verksamheten.

Bemyndiganden

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. de närmare krav som ska gälla för deltagande i styrningen av ett tjänstepensionsföretag enligt 3 § första stycket 4,

2. vilka förmåner som hänför sig till 10 § 1 respektive 2 samt om beteckningar för dessa, och

3. vad en verksamhetsplan enligt 13 § ska innehålla.

3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES

Underrättelse till Finansinspektionen om upprättande av en sekundäretablering

1 § Ett tjänstepensionsföretag som avser att upprätta en filial, agentur eller annat liknande driftsställe (sekundäretablering) i ett annat land inom EES ska underrätta Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla

1. uppgift om i vilket land sekundäretableringen ska upprättas,

2. en plan för den tilltänkta verksamheten, med angivande av sekundäretableringens organisation,

3. uppgift om sekundäretablaringens adress, och

4. uppgift om vem som är företrädare för sekundäretableringen.

Underrättelse till Finansinspektionen om uppdrag att förvalta tjänstepensionsförmåner från en sekundäretablering

2 § När ett tjänstepensionsföretag åtar sig ett uppdrag att från en sekundäretablering att förvalta tjänstepensionsförmåner, ska företaget lämna en särskild underrättelse till Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla uppgift om

1. den som i egenskap av arbetsgivare ska betala premierna, och

2. det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till grund för avtalet om tjänstepensionsförmåner.

Underrättelse till Finansinspektionen om gränsöverskridande verksamhet

3 § När ett tjänstepensionsföretag åtar sig uppdrag att från Sverige förvalta tjänstepensionsförmåner för åtaganden som ska fullgöras i ett annat land inom EES (gränsöverskridande verksamhet), ska företaget lämna en särskild underrättelse till Finansinspektionen. Underrättelsen ska innehålla uppgift om

1. den som i egenskap av arbetsgivare ska betala premierna, och

2. det huvudsakliga innehållet i de överenskommelser som ska ligga till grund för avtalet om tjänstepensionsförmåner.

Meddelande från Finansinspektionen till behörig myndighet

4 § Om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda, ska Finansinspektionen inom tre månader från det att en underrättelse enligt 3 § togs emot lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten ska bedrivas.

Ett meddelande enligt första stycket ska lämnas om det inte finns skäl att ifrågasätta att

1. tjänstepensionsföretagets organisation är ändamålsenlig,

2. tjänstepensionsföretagets finansiella situation är tillfredställande med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning och art, eller

3. de som avses ingå i styrelsen för företaget och vara verkställande direktör i det, eller dennes ställföreträdare, har de insikter och den erfarenhet som måste krävas av den som deltar i ledningen

av ett tjänstepensionsföretag och även i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift.

Underrättelse till tjänstepensionsföretaget om att meddelande lämnas

5 § Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när inspektionen lämnar ett meddelande enligt 4 §.

Underrättelse till tjänstepensionsföretaget om utländska verksamhetsföreskrifter

6 § Om Finansinspektionen med anledning av ett sådant meddelande som avses i 4 § får veta vilka regler för verksamheten som är tillämpliga i det land där den gränsöverskridande verksamheten ska bedrivas finns, ska inspektionen underrätta tjänstepensionsföretaget om dessa regler.

När verksamheten får påbörjas

7 § Den gränsöverskridande verksamheten får påbörjas efter det att tjänstepensionsföretaget har tagit emot en underrättelse från Finansinspektionen, eller i varje fall två månader efter det att den behöriga myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten ska bedrivas har tagit emot inspektionens meddelande enligt 4 §.

Finansinspektionens beslut om drivande av gränsöverskridande verksamhet

8 § Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för företaget att driva gränsöverskridande verksamhet, ska inspektionen meddela beslut om det inom tre månader från det att underrättelsen enligt 3 § togs emot.

Underrättelse om ändrade förhållanden

9 § Om något av de förhållanden som angetts i en underrättelse enligt 3 § ska ändras sedan verksamheten har inletts, ska tjänstepensionsföretaget underrätta Finansinspektionen minst en månad innan ändringen genomförs.

Om Finansinspektionen finner att ändringen inte får göras, ska inspektionen meddea belut om det inom en månad från det att underrättelsen kom in till inspektionen.

Bemyndigande

10 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad en verksamhetsplan enligt 1 § 2 i övrigt ska innehålla.

4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett tjänstepensionsföretags verksamhet

Soliditet och likviditet

1 § Ett tjänstepensionsföretags verksamhet ska drivas på ett sådant sätt att företagets förmåga att fullgöra sina åtaganden inte äventyras, och så att företaget har en tillfredsställande likviditet.

Riskhantering

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska identifiera, mäta, styra, internt rapportera och ha kontroll över de risker som är förknippade med verksamheten samt ha en tillfredsställande intern kontroll.

Sundhet

3 § Ett tjänstepensionsföretags verksamhet ska även i andra avseenden än som sägs i 1 och 2 §§ drivas på ett sätt som är sunt.

Information

4 § Tjänstepensionstecknare och andra ersättningsberättigade på grund av tjänstepensionsförmånsavtal ska ges information om

1. tjänstepensionsföretaget och dess verksamhet,

2. de överenskommelser som ligger till grund för tjänstepensionsförmånerna och ändringar av dessa överenskommelser,

3. gällande villkor för tjänstepensionsförmånerna och deras värdeutveckling, anpassad efter förmånens art, samt

4. utbetalningsalternativ, vid tjänstepensionsförmånsfall. Information enligt första stycket 1–3 ska även lämnas till den som erbjuds att teckna förmånsavtal med företaget.

God tjänstepensionsstandard

5 § Ett tjänstepensionsföretags verksamhet ska drivas enligt god tjänstepensionsstandard.

Tjänstepensionsfrämmande verksamhet

6 § Ett tjänstepensionsföretag får inte driva annan verksamhet än tjänstepensionsrörelse och sådan verksamhet som föranleds av tjänstepensionsrörelsen.

Upplåning

7 § Ett tjänstepensionsföretag får ta upp eller över lån (upplåning) bara om det görs för att tillgodose tillfälliga likviditetsbehov eller uppfylla kraven på tillräcklig kapitalbas.

Förbud mot att ställa säkerhet för tredje man

8 § Ett tjänstepensionsföretag får inte ställa säkerhet till förmån för tredje man.

Avtal med en jävskrets om tjänster

9 § Ett tjänstepensionsföretafår inte ingå avtal om tjänster på andra villkor än sådana som företaget normalt tillämpar eller ingå andra avtal på villkor som inte är affärsmässigt betingade med eller till förmån för

1. styrelseledamot eller verkställande direktör i tjänstepensionsföretaget eller i annat företag i samma koncern,

2. aktuarie eller anställd som innehar en ledande ställning inom företaget,

3. den som är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till den som avses i 1 eller 2,

4. den som är besvågrad med den som avses i 1 eller 2 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

5. en juridisk person i vilken sådan person som avses i 1–4 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare.

Första stycket gäller inte i fråga om ställande av säkerhet. Finansinspektionen prövar om en anställd har en sådan ledande ställning som avses i första stycket 2.

10 § Tjänstepensionsföretagets styrelse ska behandla ärenden som avses i 9 § första stycket. Den ska vidare i en förteckning föra in uppgifter om de avtal som har träffats.

Förbud mot att förespegla återbäring

11 § Tjänstepensionsföretag får inte förespegla framtida återbäring som saknar grund i tjänstepensionsförmånsavtalet.

Förbud mot meddelande av nya försäkringar vid likvidation eller konkurs

12 § När ett tjänstepensionsföretag har gått i likvidation eller försatts i konkurs, får det inte meddela nya tjänstepensionsförmånsavtal.

Ett tjänstepensionsföretag som har gått i likvidation får dock meddela sådana förmåner som föranleds av förmånsavtalet.

Sekretess m.m.

13 § En personuppgift som anger att en tjänstepensionsberättigad har vidtagit dispositioner beträffande förmånsbelopp som utfaller i framtiden till förmån för någon annan och som behandlas enligt personuppgiftslagen (1998:204) får inte lämnas ut till förmånstagaren.

14 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 13 § döms till böter eller fängelse i högst ett år.

15 § Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser en enskild person får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället för 13 och 14 §§ samt första stycket bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Huvudkontor i Sverige

16 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha sitt huvudkontor i Sverige.

Återköp och överföring

17 § Om en tjänstepensionstecknare har rätt till återköp eller överföring enligt 1 kap. 2 a § § försäkringsavtalslagen (2005:104), ska tjänstepensionsföretaget se till att detta och de närmare villkoren för återköpet eller överföringen framgår av avtalet om tjänstepensionsförmåner.

18 § Om en tjänstepensionstecknare, som har rätt till återköp eller överföring enligt 1 kap. 2 a § försäkringsavtalslagen (2005:104), vill flytta tjänstepensionsförmånsavtalets värde till ett annat tjänstepensionsföretag eller till ett försäkringsföretag, ska det tjänstepensionsföretag från vilket värdet flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de uppgifter om tjänstepensionsförmånsavtalet som behövs till det andra företaget.

Bemyndiganden

19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. vilka åtgärder som ett tjänstepensionsföretag ska vidta för att uppfylla de krav på tillfredsställande likviditet, riskhantering, intern kontroll och sundhet som avses i 1–3 §§,

2. vilken information enligt 4 § som ett tjänstepensionsföretag ska lämna till tjänstepensionstecknarna och andra ersättningsberättigade på grund av tjänstepensionsförmånsavtal och till dem som erbjuds att teckna förmånsavtal med företaget,

3. vilka åtgärder som ett tjänstepensionsföretag ska vidta för att uppfylla de krav på god tjänstepensionsstandard som avses i 5 §, och

4. villkor för upplåning enligt 7 §.

5 kap. Tekniska avsättningar

Vad de tekniska avsättningarna ska motsvara

1 § Ett tjänstepensionsföretags tekniska avsättningar ska motsvara belopp som krävs för att företaget vid varje tidpunkt ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av ingångna avtal om tjänstepensionsförmåner.

Hur ofta de tekniska avsättningarna ska beräknas

2 § Beräkningen av de tekniska avsättningarna ska göras minst en gång om året.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta om undantag från första stycket. Beräkningarna ska dock alltid göras minst vart tredje år.

Beräkning av tekniska avsättningar

3 § Avsättningar för avtal om tjänstepensionsförmåner ska beräknas så att de alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje avtal beräknat enligt 4 §. I avsättningen ska det tillägg inräknas som

behövs för att täcka alla förluster på grund av att avtalen upphör i förtid.

En annan matematiskt vedertagen aktuariell beräkningsmetod för kollektiv beräkning av avsättningarna får användas, om den ger i stort sett samma resultat som om avsättningen hade beräknats för varje avtal.

4 § Avsättningar för avtal om tjänstepensionsförmåner utgörs av skillnaden mellan det förväntade kapitalvärdet av företagets framtida utgifter för åtagandet och det förväntade kapitalvärdet av de premier företaget ytterligare kan ha att ta ut enligt avtalet (prospektiv beräkningsmetod).

En annan matematiskt vedertagen aktuariell beräkningsmetod får användas, om avsättningen beräknad enligt en sådan metod inte blir lägre än om en prospektiv beräkningsmetod hade använts eller om den metoden inte är möjlig att tillämpa för avtalet.

5 § De ekonomiska och aktuariella beräkningar som görs vid värdering av åtagandena ska grundas på aktsamma antaganden, och en tillräcklig säkerhetsmarginal ska ingå i beräkningen.

6 § De biometriska tabeller som används för att beräkna de tekniska avsättningarna ska grunda sig på aktsamma antaganden med beaktande av de viktigaste särdragen hos de aktuella kollektiven och pensionsplanerna.

Bemyndiganden

7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om beräkningen av de tekniska avsättningarna enligt 3–5 §§.

6 kap. Investeringar och skuldtäckning m.m.

Investeringar

Grundläggande principer för samtliga investeringar

Aktsamhetsprincipen

1 § Samtliga investeringar som görs av ett tjänstepensionsföretag ska vara förenliga med aktsamhetsprincipen.

2 § De samlade tillgångarna i ett tjänstepensionsföretag ska vara lämpliga med hänsyn till behoven av säkerhet, kvalitet, likviditet och lönsamhet.

3 § Investeringar ska ske på ett sådant sätt att lämplig riskspridning uppnås för de samlade tillgångarna.

4 § I händelse av intressekonflikt ska investeringar göras på det sätt som bäst gagnar tjänstepensionstecknarna och de tjänstepensionsberättigade.

5 § Investeringar ska till övervägande del göras i tillgångar som är föremål för handel reglerade marknader.

Investeringar i tillgångar som inte är föremål för handel på reglerade marknader ska hållas på aktsamma nivåer.

Vissa begränsningar

Investeringar i uppdragsgivande företag

6 § Av de samlade tillgångarna får högst

1. fem procent utgöras av aktier och andra värdepapper som kan jämställas med aktier samt obligationer och andra skuldförbindelser från samma emittent eller låntagare, om denne i egenskap av arbetsgivare betalar avgifter till företaget (uppdragsgivande företag), och

2. tio procent utgöras av sådana tillgångar som avses i 1, och som getts ut av företag i en grupp av emittenter eller låntagare med sådan inbördes anknytning som anges i 7 §, vari ett uppdragsgivande företag ingår.

Begränsningarna i första stycket gäller inte sådana tillgångar som svenska staten eller en utländsk stat svarar för.

Grupp av emittenter eller låntagare med inbördes anknytning

7 § Med en grupp av emittenter eller låntagare med inbördes anknytning avses två eller flera fysiska eller juridiska personer som utgör en helhet från risksynpunkt därför att någon av dem har direkt eller indirekt ägarinflytande över en eller flera av de övriga i gruppen eller därför att de utan att stå i sådant förhållande har sådan inbördes anknytning att någon eller samtliga av de övriga kan råka i betalningssvårigheter om en av dem drabbas av finansiella problem.

Derivatinstrumentt

8 § Ett tjänstepensionsföretag får använda derivatinstrument för att sänka investeringsrisken eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar och skulder.

Företaget ska undvika en överdriven riskexponering gentemot samma motpart avseende derivatinstrument eller annan derivatverksamhet.

Skuldtäckning

Krav på skuldtäckning

9 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha tillgångar för skuldtäckning som minst uppgår till ett belopp som svarar mot de tekniska avsättningarna.

Skuldtäckningstillgångarna ska investeras och värderas enligt 10–15 §§.

Principer m.m. för investeringar i skuldtäckningstillgångar

Matchning

10 § Tillgångar som används för skuldtäckning ska vara lämpliga med hänsyn till arten och durationen hos åtagandena.

Investeringar av avgifter för förmånsavtal knutet till fonder

11 § Avgifter för förmånsavtal knutet till fonder ska placeras i sådana till förmånen anknutna fonder som tjänstepensionstecknaren eller den förmånsberättigade från tid till annan bestämmer. Tjänstepensionsföretaget får begränsa antalet fonder i vilka avgifterna får placeras.

Utdelning och ersättning vid inlösen av andelarna får bara användas för förvärv av nya andelar i anknutna fonder och för utbetalning eller betalning av kostnader enligt förmånsavtalet.

Vissa särskilda begränsningar

Användande av aktier och andelar i dotterföretag

12 § Aktier och andelar i dotterföretag får användas för skuldtäckning endast om dotterföretaget har till uppgift att direkt eller indirekt äga fastigheter, tomträtter eller byggnader eller andelar i sådan egendom.

Vid tillämpningen av 11 § ska de tillgångar som tillhör ett dotterföretag som anges i första stycket behandlas som om tillgångarna ägts direkt av tjänstepensionsföretaget.

För att aktier och andelar i dotterföretag som har till uppgift att äga tillgångar som anges i första stycket ska få användas för skuldtäckning, ska byggnader som hör till fastigheter och tomträtter vara brandförsäkrade.

Värdering av tillgångar som motsvarar tekniska avsättningar

Verkligt värde

13 § De tillgångar som används för skuldtäckning ska värderas till verkligt värde. Från detta värde ska avdrag göras för skulder som hänför sig till förvärvet av tillgången.

Värdering av aktier i vissa dotterbolag

14 § För sådana aktier i dotterbolag, som med stöd av 12 § används för skuldtäckning, får inte fastställas högre värde än det som skulle ha fastställts för tillgångarna sammanlagt, efter avdrag för bolagets skulder, om de ägts direkt av tjänstepensionsföretaget. Om tjänstepensionsföretaget inte äger samtliga aktier i dotterbolaget, beaktas bara så stor del av tillgångarnas värde som svarar mot aktieinnehavet.

Fordringar på någon annan än tjänstepensionstecknare

15 § Fordringar på någon annan än tjänstepensionstecknare ska beaktas bara till den del de överstiger belopp som gäldenären har att fordra av tjänstepensionsföretaget.

Register och förmånsrätt

Register över tillgångar som används för skuldtäckning

16 § Ett försäkringsföretag ska föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar som används för skuldtäckning och tillgångarnas värde.

Om en tillgång som har antecknats i ett register har upplåtits med sådan rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för skuldtäckning, ska detta antecknas i registret.

Förmånsrätt

17 § Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran som

1. grundas på förmånsavtal, eller

2. avser återbetalning av premier för att ett förmånsavtal inte har kommit till stånd eller har upphört att gälla.

Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i sådana register som anges i 16 § när företaget försätts i konkurs eller utmätning äger rum.

Tillämpning av utländska investeringsregler

18 § Om ett annat land inom EES har bestämmelser som innebär begränsningar för ett tjänstepensionsföretags investeringar i tillgångar utöver de bestämmelser som framgår av detta kapitel, ska ett tjänstepesnionsföretag som bedriver verksamhet där, på begäran från behörig myndighet i det landet, tillämpa även de utländska bestämmelserna.

Bemyndiganden

19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. aktsamhetsprincipen enligt 1–5 §§,

2. användning av derivatinstrument enligt 8 §, och

3. värdering av de tillgångar som avses i 9 § till verkligt värde.

7 kap. Kapitalbas och kapitalkrav

Kapitalbas

Tillräcklig kapitalbas

1 § Ett tjänstepensionsföretag ska vid varje tidpunkt, utöver tillgångar som krävs för skuldtäckning enligt 6 kap. 9 §, ha en tillräcklig kapitalbas. När verksamheten utövas ska kapitalbasen minst uppgå till det högsta av det riskkänsliga kapitalkravet beräknat enligt 6–9 §§, det schablonmässiga kapitalkravet beräknat enligt 10 och 11 §§ eller garantibeloppet enligt 12 eller 13 §§.

Kapitalbasens sammansättning

2 § Kapitalbasen får omfatta följande poster:

1. inbetalt aktiekapital, garantikapital eller verksamhetskapital,

2. konsolideringsfond,

3. inbetalda förlagsinsatser,

4. övrigt eget kapital med avdrag för utdelning, och

5. obeskattade reserver.

Beslut om att andra poster får ingå i kapitalbasen

3 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att förlagslån, kumulativa preferensaktier, vinstandelslån och kapitalandelslån får ingå i kapitalbasen.

4 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att också andra poster än de som anges i 2 och 3 §§ får ingå i kapitalbasen.

5 § Från kapitalbasen enligt 2 § ska tjänstepensionsföretaget i de fall som anges i andra stycket räkna av det bokförda värdet av aktierna eller av det som har skjutits till i annan form (tillskott) i

1. ett tjänstepensionsföretag,

2. ett försäkringsföretag, ett kreditinstitut, ett institut för elektroniska pengar, ett värdepappersbolag eller motsvarande utländska företag,

3. ett utländskt återförsäkringsföretag,

4. ett försäkringsholdingföretag, eller

5. ett finansiellt institut.

Kapitalkrav

Beräkning av det riskkänsliga kapitalkravet

6 § Det riskkänsliga kapitalkravet ska beräknas enligt 7–9 §§ och motsvara den värdeminskning av företagets nettotillgångar som riskerna rimligen kan antas orsaka under tolv månader räknat från den tidpunkt då beräkningen görs.

7 § Det riskkänsliga kapitalkravet ska beräknas genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för

1. marknadsrisk, och

2. förmånsrisk.

8 § Kapitalkravet för marknadsrisk ska beräknas genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för

1. ränterisk,

2. aktierisk,

3. fastighetsprisrisk,

4. spreadrisk,

5. koncentrationsrisk, och

6. valutarisk.

9 § Kapitalkravet för förmånsrisk ska beräknas genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för

1. dödlighetsrisk,

2. långlevnadsrisk,

3. sjuklighetsrisk, och

4. kostnadsrisk.

Beräkning av schablonmässiga kapitalkravet

10 § Det schablonmässiga kapitalkravet för huvudförmåner utgör summan av följande belopp:

1. fyra procent av den del av tekniska avsättningar enligt 5 kap. 1 §, som svarar mot åtaganden med en finansiell eller teknisk risk för tjänstepensionsföretaget,

2. en procent av tekniska avsättningar i övrigt, om

a) avtalstiden överstiger fem år och det belopp som ska täcka driftkostnaderna är bestämt för längre tid än fem år, eller

b) avsättningarna är förenade med en rörelserisk för företaget som inte är oväsentlig,

3. tre tiondels procent av samtliga positiva risksummor multiplicerat med en faktor som beräknas utifrån försäkringar som tecknats av företaget,

4. tjugofem procent av de nettodriftskostnader som är hänförliga till sådana avtal under föregående räkenskapsår som inte är förenade med någon placeringsrisk för tjänstepensionsföretaget och där det belopp som ska täcka driftkostnaderna inte är bestämt för längre tid än fem år, och

5. ett belopp som ska täcka operativa risker. För pensionsförmåner enbart för dödsfall ska vid tillämpning av första stycket 3 i stället för tre tiondels procent gälla en tiondels procent om avtalstiden är högst tre år och femton hundradels procent om avtalstiden är längre än tre år men högst fem år.

11 § Det schablonmässiga kapitalkravet för tilläggsförmåner ska beräknas med utgångspunkt i inbetalda avgifter och reglering av förmåner samt operativa risker.

Garantibelopp

12 § För ett tjänstepensionsföretag ska garantibeloppet enligt 1 § andra stycket uppgå till ett belopp som motsvarar tre miljoner euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkännager.

Beslut om nedsättning av garantibelopp

13 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att garantibeloppet för ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag eller en tjänstepensionsförening sätts ned med högst en fjärdedel.

Bemyndiganden

14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. villkor för att ta in, räkna av och bestämma omfattningen av poster i kapitalbasen samt hur den i övrigt ska beräknas enligt 2–5 §§,

2. beräkning av det riskkänsliga kapitalkravet enligt 6–9 §§, och

3. beräkning av det schablonmässiga kapitalkravet enligt 10 och 11 §§.

8 kap. Företagsstyrning

Företagsstyrningssystem

1 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt.

Företaget ska utforma systemet så att det uppfyller bestämmelserna i 2–23 §§ och föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser.

Systemet ska ses över regelbundet av företaget.

Styrdokument

2 § Ett tjänstepensionsföretag ska upprätta och följa styrdokument för

1. riskhantering,

2. internrevision,

3. aktuarier, och

4. verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 10 §, Styrdokumenten ska fastställas av styrelsen. De ska utvärderas och ses över minst en gång per år.

Kontinuitet i verksamheten

3 § Ett tjänstepensionssföretag ska ha system, resurser och rutiner som är lämpliga för att verksamheten ska kunna bedriva bedrivas med kontinuitet och i enlighet med gällande regler.

Ett tjänstepensionsföretag ska ha en beredskapsplan.

Centrala funktioner

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha en funktion för riskhantering, en funktion för internrevision och en aktuariefunktion (centrala funktioner).

Funktionerna ska inrättas på ett sätt som säkerställer att respektive funktion kan utföra sina uppgifter på ett objektivt sätt.

Lämplighetskrav

5 § Ett tjänstepensionsföretag ska säkerställ att den som ingår i styrelsen för företaget och är verkställande direktör i det, eller dennes ställföreträdare eller den som utför centrala funktioner i företaget uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § 4.

System för riskhantering

6 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha ett system för riskhantering som ska innehålla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som behövs för att säkerställa att företaget fortlöpande kan identifiera,

värdera, övervaka, hantera och rapportera risker samt beroenden mellan risker.

Systemet ska vara integrerat i företagets organisations- och beslutsstruktur. Det ska vara utformat med lämplig hänsyn till de personer som leder företaget eller annars ingår i en central funktion.

Systemet ska omfatta de väsentliga risker som institutet är utsatt för.

Funktion för riskhantering

7 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha en funktion för riskhantering som ska bistå styrelsen och andra funktioner i det arbete som ska göras inom ramen för riskhanteringssystemet.

Funktion för internrevision

8 § Ett tjänstepensionsföretag ska ha en funktion för internrevision.

Funktionen ska

1. utvärdera systemet för internkontroll,

2. utvärdera andra delar av företagsstyrningssystemet, och

3. rapportera resultat och lämna rekommendationer efter utvärderingarna enligt 1 och 2 till företagets styrelse.

Funktionen för internrevision ska utföra sina uppgifter med opartiskhet och vara oberoende från den verksamhet som utvärderas.

Styrelsen ska utse den som svarar för företagets funktion för internrevision.

Aktuariefunktion

9 § I ett tjänstepensionsföretag ska beräkningar och värderingar av de tekniska avsättningarna utföras av en aktuariefunktion, under överinseende av en eller flera ansvariga aktuarier.

Aktuariefunktionen ska informera styrelsen om tillförlitligheten och lämpligheten i de metoder, beräkningar och värderingar som företaget använder för att fastställa de tekniska avsättningarna.

Aktuariefunktionen ska bistå styrelsen och andra funktioner i det arbete som ska göras inom ramen för riskhanteringssystemet.

Den ansvarige aktuarien ska ha de insikter och erfarenheter som krävs för att kunna fullgöra sina uppgifter.

Den ansvarige aktuarien ska registreras.

En egen riskutvärdering

10 § Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen riskutvärdering.

Den egna riskutvärderingen ska innehålla

1. en beskrivning av tjänstepensionsförmånerna och de pensionsöverenskommelser som utgör grunden för förmånerna,

2. bedömningar av företagets rishanteringssystem, totala kapitalbehov, efterlevnad av bestämmelserna om tekniska avsättningar samt marginalen för ogynnsamma avvikelser som ett led i beräkningen av de tekniska avsättningarna,

3. bedömningar av finansieringen av det totala kapitalbehovet, det sponsorstöd som kan vara tillgängligt för företaget, operativa risker och nya eller framväxande risker som avser klimatförändring, resursanvändning och miljö.

För den egna riskutvärderingen ska företaget ha metoder som säkerställer att de risker som företaget är, eller kan komma att bli, exponerade för, på såväl kort som lång sikt, identifieras och utvärderas. Den egna riskutvärderingen ska innehålla en beskrivning av de metoder som används.

Den egna riskutvärderingen ska ingå som en integrerad del i företagets strategier och beaktas vid strategiska beslut.

Regelbundna bedömningar

11 § Ett tjänstepensionsföretag ska genomföra riskutvärderingen regelbundet och, om någon väsentlig förändring skett av de risker som företaget är utsatt för, utan dröjsmål.

Uppdragsavtal

12 § Ett tjänstepensionsföretag får uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets tjänstepensionssrörelse (uppdragsavtal). Ett sådant uppdrag inskränker dock inte företagets ansvar enligt denna lag.

Ett tjänstepensionsföretag som avser att ingå ett uppdragsavtal ska genom val, styrning och uppföljning av uppdragstagaren säkerställa att den utlagda funktionen eller verksamheten fungerar på ett tillfredsställande sätt.

Ett uppdragsavtal ska vara skriftligt och innehålla en reglering av parternas rättigheter och skyldigheter.

Inskränkningar i möjligheten att ingå uppdragsavtal

13 § Ett uppdragsavtal enligt 12 § får inte avse operativa arbeten eller funktioner som är av väsentlig betydelse, om det kan leda till att

1. kvaliteten i företagsstyrningssystemet försämras väsentligt,

2. den operativa risken i företaget ökar väsentligt,

3. Finansinspektionens möjlighet att utöva tillsyn försämras, eller

4. tjänstepensionstecknarnas möjlighet till tillfredsställande och fortlöpande service inte kan upprätthållas.

Anmälan av uppdragsavtal

14 § Ett tjänstepensionsföretag som avser att ingå ett uppdragsavtal som avser operativ verksamhet eller funktioner som är av väsentlig betydelse ska i god tid, innan avtalet ingås anmäla detta till Finansinspektionen. Ett tjänstepensionssföretag ska snarast anmäla till Finansinspektionen om det inträffar väsentliga förändringar inom sådan verksamhet eller funktioner.

Åtgärder som krävs av ett tjänstepensionsföretag som ingår ett uppdragsavtal

15 § Ett tjänstepensionsföretag som ingår ett uppdragsavtal ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att uppdragstagaren

1. samarbetar med tjänstepensionssföretagets tillsynsmyndigheter när det gäller de funktioner eller verksamhet som omfattas av uppdragsavtalet,

2. ger tjänstepensionsföretaget, dess revisorer och tillsynsmyndighetertillgång till uppgifter som rör de funktioner eller verksamhet som omfattas av uppdragsavtalet, och

3. ger tillsynsmyndigheterna faktiskt tillträde till uppdragstagarens lokaler.

Investeringsriktlinjer

16 § Ett tjänstepensionsföretag ska upprätta och följa investeringsriktlinjer. Riktlinjerna ska innehålla principerna för samtliga investeringar och särskilt redovisa principerna för investeringar i de tillgångar som ska användas för skuldtäckning.

17 § Tjänstepensionstecknare, andra ersättningsberättigade på grund av tjänstepensionsförmånsavtal och de som erbjuds att teckna ett förmånsavtal med tjänstepensionsföretaget ska informeras om det huvudsakliga innehållet i investeringsriktlinjerna, om det inte med hänsyn till förmånens särskilda beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl saknas anledning till sådan information.

18 § Bestämmelserna i 19 § om tekniska riktlinjer ska gälla också för investeringsriktlinjer.

Tekniska riktlinjer

19 § Ett tjänstepensionsföretag ska upprätta och följa tekniska riktlinjer. Riktlinjerna ska innehålla principerna för hur

1. tekniska avsättningar beräknas,

2. förmåner återköps och belånas,

3. återbäring till tjänstepensionstecknare och tjänstepensionsberättigade fördelas, och

4. soliditeten ska tillgodoses.

20 § Tekniska riktlinjer ska ges in till Finansinspektionen senast den dag de börjar användas.

Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för tjänstepensionsföretaget, tjänstepensionstecknare och andra ersättningsberättigade på grund av tjänstepensionsförmånsavtal.

Första och andra styckena gäller också vid ändring av tekniska riktlinjer.

Tekniskt beräkningsunderlag

21 § De tekniska riktlinjerna ska kompletteras med ett tekniskt beräkningsunderlag. Underlaget ska innehålla en beskrivning av de antaganden och tekniker som företaget använder för att beräkna

1. tekniska avsättningar,

2. tekniska återköpsvärden och belåningsvärden,

3. fördelningen av återbäring, och

4. soliditetsreserver. Om det med hänsyn till förmånernas beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett sådant beräkningsunderlag, får tjänstepensionsföretaget helt eller delvis avstå från att göra det.

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter

22 § Ett tjänstepensionsföretag ska upprätta och följa riktlinjer för hantering av intressekonflikter mellan företagets intressenter.

Styrelsens ansvar för riktlinjerna

23 § Styrelsen ska fastställa investeringsriktlinjer, tekniska riktlinjer och riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Riktlinjerna ska utvärderas och ses över minst en gång per år.

Bemyndiganden

24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. de krav på insikter och erfarenheter som ska ställas på ansvarig aktuarie enligt 9 §,

2. vad som ska ingå i de olika bedömningarna, de metoder som ska användas och med vilken regelbundenhet den egna riskutvärderingen ska genomföras enligt 10 §,

3. vilka uppgifter som investeringsriktlinjerna enligt 16 § ska omfatta,

4. när, till vem och vilken information som ska lämnas enligt 17 §,

5. vad en redogörelse enligt 20 § ska innehålla, och

6. vilka uppgifter som riktlinjer för hantering av intressekonflikter enligt 22 § ska omfatta.

9 kap. Överlåtelse av tjänstepensionsförmånsbestånd

Avtal om överlåtelse

1 § Ett tjänstepensionsföretag (det överlåtande företaget) får helt eller delvis överlåta sitt tjänstepensionsförmånsbestånd till ett annat tjänstepensionsföretag (det övertagande företaget).

Tjänstepensionsförmånsbestånd får överlåtas även om det överlåtande företaget har gått i likvidation.

Stämmans godkännande

2 § Ett avtal om överlåtelse av tjänstepensionsförmånsbestånd ska för att bli giltigt godkännas av stämman i det överlåtande företaget.

Handlingar som ska hållas tillgängliga för stämman

3 § Följande handlingar ska hållas tillgängliga för aktieägarna och de röstberättigade i det överlåtande företaget under minst en vecka före den stämma vid vilken frågan om godkännande av överlåtelseavtalet ska behandlas samt läggas fram på stämman:

1. ett förslag till stämmobeslut,

2. avtalet om överlåtelse,

3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för företaget och för tjänstepensionstecknarna och andra ersättningsberättigade på grund av tjänstepensionsförmånsavtal,

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt

5. om årsredovisningen inte ska behandlas på stämman,

a) en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda balans- och resultaträkningarna, försedd med en anteckning om stämmans beslut om företagets vinst eller förlust,

b) en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

c) en av styrelsen undertecknad redogörelse för sådana händelser efter det att årsredovisningen lämnades som är av väsentlig betydelse för företagets ställning, och

d) ett yttrande över den redogörelse som avses i c, undertecknat av företagets revisorer.

Handlingarna ska genast sändas till de aktieägare och de röstberättigade som begär det och uppger sin postadress.

Registrering av stämmans godkännade

4 § När ett avtal om överlåtelse av bestånd av tjänstepensionsförmånsavtal har godkänts av stämman, ska det överlåtande företaget anmäla stämmans beslut för registrering.

Om en anmälan enligt första stycket inte har gjorts inom fyra månader från beslutet eller om Bolagsverket genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av beslutet, har frågan om överlåtelse av bestånd av tjänstepensionsförmånsavtal fallit. Om en talan mot stämmans beslut har ogillats, ska tiden dock räknas från den dag när domen vann laga kraft.

Tillstånd till överlåtelse

5 § Ett tjänstepensionsföretag får verkställa ett överlåtelseavtal med tillstånd av Finansinspektionen.

Ansökan om tillstånd till verkställighet

6 § Ansökan om tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal ska göras av såväl det överlåtande tjänstepensionsföretaget som det övertagande företaget. Ansökningarna ska ges in till Finansinspektionen inom fyra månader från det att stämmobeslutet i det överlåtande företaget om godkännande av överlåtelseavtalet registrerades.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av dem.

Om ansökningarna inte har gjorts inom föreskriven tid eller om de har avslagits, ska Bolagsverket förklara att frågan om överlåtelse har fallit.

Förutsättningar för tillstånd

7 § Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal ska ges, om

1. den rätt som tillkommer tjänstepensionstecknarna och andra ersättningsberättigade på grund av tjänstepensionsförmånsavtal inte försämras, och

2. det övertagande tjänstepensionsföretaget har den kapitalbas som krävs sedan överlåtelsen har beaktats.

Föreläggande om kompletterande utredning

8 § Finansinspektionen får förelägga det överlåtande tjänstepensionsföretaget eller det övertagande företaget att komma in med den ytterligare utredning som är nödvändig för att inspektionen ska kunna fastställa att den rätt som tillkommer tjänstepensionstecknarna och andra ersättningsberättigade på grund av tjänstepensionsförmånsavtal inte försämras.

Kungörande av ansökan

9 § Om ansökan inte ska avslås genast, ska Finansinspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som inspektionen finner lämpliga kungöra ansökans innehåll med uppgift om att ett avtal om överlåtelse av bestånd av tjänstepensionsförmånsavtal har träffats och var avtalet och annan utredning hålls tillgängliga.

Kungörelsen ska innehålla föreläggande för de tjänstepensionstecknare och andra ersättningsberättigade på grund av tjänstepensionsförmånsavtal som berörs av överlåtelsen att på bestämd tid, minst en månad efter kungörelsen, hos Finansinspektionen anmäla om de har något att invända mot ansökan.

Registrering av tillstånd till verkställighet

10 § När tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet har lämnats, ska det övertagande tjänstepensionsföretaget genast anmäla beslutet för registrering.

Bolagsverket ska genast registrera beslutet. När registrering har skett övergår ansvaret för det överlåtna beståndet på det övertagande företaget.

Underrättelser från den övertagande försäkringsgivaren

11 § När överlåtelsen har verkställts ska det övertagande företaget lämna en underrättelse om överlåtelsen till varje tjänstepensionstecknare som berörs av den. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta på vilket sätt underrättelsen ska lämnas.

Kungörande av beståndsöverlåtelser i ett annat land inom EES

12 § Om det i ett bestånd av tjänstepensionsförmånsavtal som har överlåtits ingår åtaganden som ska fullgöras i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen offentliggöra den tillåtna överlåtelsen i det landet enligt bestämmelserna där. Om överlåtelsebeslutet offentliggörs på motsvarande sätt i det berörda landet, behöver inspektionen inte offentliggöra beslutet där.

Talan i konkurs om återgång av överlåtelseavtal

13 § Om det överlåtande företaget försätts i konkurs sedan tillstånd till överlåtelsen har getts, ska, vid tillämpning av det som föreskrivs i konkurslagen (1987:672) om rätt till talan om återgång av avtal, sådana avtal som avses i 1 § detta kapitel anses ingångna den dag tillstånd att verkställa avtalen gavs.

Särskilda bestämmelser vid likvidation eller konkurs

14 § När ett tjänstepensionsföretag har gått i likvidation eller försatts i konkurs, ska beståndet av tjänstepensionsförmånsavtal om möjligt överlåtas till en eller flera andra tjänstepensionsföretag.

15 § Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal vid likvidation eller konkurs ska ges om de förutsättningar som anges i 7 § första stycket 2 är uppfyllda. I fråga om ett sådant avtal gäller i övrigt 8–13 §§.

10 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för tjänstepensionsaktiebolag

Tillämpning av allmänna bestämmelser för aktiebolag

1 § För tjänstepensionsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i aktiebolagslagen.

I fråga om tjänstepensionsaktiebolag ska det som anges om Bolagsverket i följande bestämmelser i stället gälla Finansinspektionen:

1. 2 kap. 1 § tredje stycket samt 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen, och

2. 23 kap. 21 a § aktiebolagslagen. Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för tjänstepensionsaktiebolag.

Hinder mot bildande

2 § Om teckning av aktier innebär att någon som inte har prövats enligt 2 kap. 4 § första stycket 3 kommer att ha ett kvalificerat innehav i tjänstepensionsaktiebolaget, får bolaget inte bildas utan att en sådan prövning görs. Om personen vid den prövningen inte anses lämplig, får bolaget inte bildas.

Bolagsordningens innehåll

3 § Ett tjänstepensionsaktiebolags bolagsordning ska, utöver det som följer av 3 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551), innehålla uppgift om huruvida bolaget ska driva tjänstepensionsrörelse utanför EES.

I ett tjänstepensionsaktiebolag gäller, i stället för 3 kap. 3 § aktiebolagslagen, att det i bolagsordningen ska anges hur bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst eller på annat sätt täcka bolagets förlust.

Bolagsstämma

Finansinspektionens skyldighet att kalla till bolagsstämma

4 § Den skyldighet att kalla till bolagsstämma som länsstyrelsen har enligt 7 kap. 17 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska för tjänstepensionsaktiebolag i stället gälla för Finansinspektionen.

Inskränkning av beslutanderätten

5 § Utöver 7 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att bolagsstämman i ett tjänstepensionsaktiebolaginte får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för de tjänstepensionstecknare eller andra tjänstepensionsberättigade som på grund av förmånsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.

Talan mot bolagsstämmobeslut

6 § Utöver 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för tjänstepensionsaktiebolagsom inte får dela ut vinst, att talan får föras mot ett bolagsstämmobeslut som strider mot de tekniska riktlinjerna eller investeringsriktlinjerna.

Bolagets ledning

Styrelsen

7 § I stället för 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att ett tjänstepensionsaktiebolagska ha en styrelse med minst tre ledamöter. I ett tjänstepensionsaktiebolagsom inte får dela ut vinst ska mer än hälften av styrelseledamöterna vara personer som varken är anställda i bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag.

I ett tjänstepensionsaktiebolagsom inte får dela ut vinst ska minst en av styrelseledamöterna utses av tjänstepensionstecknarna eller av någon intressegrupp som har anknytning till dem. Sådan styrelseledamot får inte vara

1. aktieägare i bolaget,

2. anställd i bolaget, eller

3. aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag.

Uppgifter inför styrelseval

8 § Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i ett tjänstepensionsaktiebolaglämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller har i andra företag.

Verkställande direktör

9 § I stället för 8 kap. 27 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att styrelsen i ett tjänstepensionsaktiebolagska utse en verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte vara ordförande i styrelsen.

Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören

10 § För tjänstepensionsaktiebolagsom inte får dela ut vinst ska andra stycket tillämpas i stället för 8 kap. 23 § andra stycket och 34 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551).

Bestämmelserna om jäv i 8 kap. 23 § första stycket 3 och 34 § första stycket 3 aktiebolagslagen gäller inte om

1. tjänstepensionsaktiebolaget äger samtliga aktier i bolagets motpart, och

2. motparten är ett annat bolag än ett tjänstepensionsaktiebolag som inte får dela ut vinst.

Inskränkning av befogenheten

11 § Utöver 8 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att styrelsen eller någon annan ställföreträdare för ett tjänstepensionsaktiebolaginte får företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för de tjänstepensionstecknare eller andra

tjänstepensionsberättigade som på grund av förmånsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.

En ställföreträdare för bolaget får inte heller följa en anvisning av bolagsstämman eller något annat bolagsorgan, om anvisningen inte gäller därför att den strider mot denna lag.

Revision

Kompetenskrav

12 § I stället för 9 kap.1316 §§aktiebolagslagen (2005:551) gäller för tjänstepensionsaktiebolag att minst en revisor som bolagsstämman har utsett ska vara auktoriserad revisor.

Jäv för revisor och lekmannarevisor

13 § Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § och 10 kap. 10 §aktiebolagslagen (2005:551) om jäv för revisor och lekmannarevisor ska tjänstepensionsaktiebolag anses som aktiebolag som avses i 9 kap. 13 eller 14 § samma lag.

Särskilt om vissa penninglån och emissioner i tjänstepensionsaktiebolag som inte får dela ut vinst

14 § För tjänstepensionsaktiebolagsom inte får dela ut vinst gäller inte följande bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551):

1. 11 kap. 11 § om vissa lån,

2. 12 kap. om fondemission,

3. 14 kap. om emission av teckningsoptioner, och

4. 15 kap. om emission av konvertibler.

15 § Ett tjänstepensionsaktiebolag som inte får dela ut vinst får inte ta upp ett penninglån på villkor att lånet ska betalas på något annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet.

Särskilt om värdeöverföringar från och överskottshantering i tjänstepensionsaktiebolag

Vinstutdelning

16 § I ett tjänstepensionsaktiebolag får vinstutdelning ske bara om det följer av bolagsordningen.

Bestämmelserna i 19 kap.1330 §§aktiebolagslagen (2005:551) om vissa publika aktiebolags förvärv av egna aktier gäller inte för tjänstepensionsaktiebolag som inte får dela ut vinst.

Användningen av årsvinsten

17 § Årsvinsten i ett tjänstepensionsaktiebolagoch belopp som förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital i bolaget ska användas för återbäring, i den utsträckning inte

1. vinsten eller det överförda beloppet får tas i anspråk för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt bestämmelser i bolagsordningen, eller

2. annat följer av denna lag eller lagen (2014:000) om årsredovisning i tjänstepensionsföretag.

Fördelning av återbäring

18 § Ett tjänstepensionsaktiebolag ska gottskriva återbäring till tjänstepensionstecknarna och andra tjänstepensionsberättigade med en fördelning som utgår från förmånsavtalets bidrag till överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i förmånsavtalet eller i bolagsordningen.

Vid återköp eller överföring enligt 1 kap. 2 a § försäkringsavtalslagen (2005:104) ska

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och principer som skulle ha gällt för tjänstepensionsförmånsfall, om inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn till

a) det kvarvarande tjänstepensionstecknarkollektivets rätt till återbäring, eller

b) tjänstepensionsaktiebolagets ekonomiska situation, och

2. avgifter bestämmas på grundval av de kostnader som belöper på återköpet eller överföringen och med beaktande av den fordran

som kvarstår mot tjänstepensionstecknaren för kostnader som uppkommit i samband med tjänstepensionsförmånsavtalets ingående.

Konsolideringsfond

19 § Tjänstepensionsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska ha en konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får sättas ned bara för att täcka förluster eller för ett annat ändamål som anges i bolagsordningen. En sådan nedsättning får bara beslutas av bolagsstämman.

Ombildning till tjänstepensionsaktiebolag som får dela ut vinst

20 § Villkor om vinstutdelning som införs i bolagsordningen för ett tjänstepensionsaktiebolag som inte får dela ut vinst får godkännas bara om

1. beslutet har biträtts vid bolagsstämman av aktieägare som företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget,

2. de tjänstepensionstecknare vars rätt berörs av villkoret har underrättats om att detta tas in eller ändras,

3. högst femtio procent av de underrättade tjänstepensionstecknare som hörts av eller högst tio procent av samtliga underrättade tjänstepensionsberättigade motsätter sig ändringen,

4. ändringen inte kan antas försämra rätten för tjänstepensionstecknare och andra tjänstepensionsberättigade på grund av förmånsavtal.

Första stycket 4 gäller även villkor i bolagsordningen om förlusttäckning.

En sådan underrättelse som avses i första stycket 2 ska ske genom att en redogörelse för ändringen av bolagsordningen och dess konsekvenser tillställs tjänstepensionstecknarna på deras senast kända postadress.

Första stycket 2–4 och tredje stycket gäller även när ett förmånsavtal övergår från en verksamhet där vinstutdelning inte är tillåten till en vinstutdelande verksamhet genom fusion eller överlåtelse av förmånsbestånd, om det inte finns särskilda skäl för undantag. Det som föreskrivs om godkännande av villkor om vinstutdelning gäller då i stället tillstånd att verkställa fusionsplan och överlåtelseavtal.

21 § För ett tjänstepensionsaktiebolagsom driver verksamhet utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen och som ska övergå till vinstutdelande verksamhet får sådana villkor om vinstutdelning som avses i 20 § godkännas bara om uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden, fonden för verkligt värde och andra övervärden i bolaget, med avdrag för aktiekapitalet och överkursfonden, gottskrivs tjänstepensionstecknarna och andra tjänstepensionsberättigade på grund av förmånsavtalen som återbäring eller på annat sätt.

Minskning av aktiekapitalet och reservfonden

Tillstånd att verkställa minskningsbeslut för återbetalning till aktieägarna

22 § Vid minskning av aktiekapitalet i ett tjänstepensionsaktiebolag för avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman eller för återbetalning till aktieägarna gäller inte 20 kap.2329 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 23–27 §§ detta kapitel.

23 § Om minskningsbeloppet helt eller delvis ska användas för ändamål som avses i 20 kap. 1 § första stycket 2 eller 3 aktiebolagslagen (2005:551), får bolaget inte verkställa minskningsbeslutet utan tillstånd från allmän domstol.

Finansinspektionen får besluta att aktiekapitalet får minskas utan tillstånd från allmän domstol, om bolaget samtidigt vidtar åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar.

Ansökan om tillstånd

24 § Bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa ett minskningsbeslut enligt 23 § hos tingsrätten i den ort där styrelsen har sitt säte. Ansökan ska ges in inom två månader efter det att minskningsbeslutet registrerades. Tillsammans med ansökan ska bolaget ge in ett bevis om att minskningsbeslutet har registrerats.

Inhämtande av Finansinspektionens yttrande och kallelse på borgenärer

25 § Domstolen ska omgående inhämta Finansinspektionens yttrande om och i så fall i vilken utsträckning minskningen kan komma att inverka på den rätt som tillkommer tjänstepensionstecknarna och andra tjänstepensionsberättigade på grund av förmånsavtal. Om domstolen med hänsyn till yttrandets innehåll finner att minskningen inte bör verkställas, ska ansökan genast avslås. I annat fall ska domstolen kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill motsätta sig ansökan att senast en viss dag skriftligen anmäla detta hos domstolen. Domstolen ska dock inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser en fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att den som inte gör någon anmälan ska anses ha medgett ansökan. I kallelsen ska ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in. Domstolen ska se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post- och Inrikes Tidningar.

När allmän domstol ska lämna tillstånd

26 § Tillstånd ska ges, om inte någon av de borgenärer som har kallats motsätter sig ansökan inom förelagd tid eller om det visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar. Att en tjänstepensionstecknare eller någon annan tjänstepensionsberättigad på grund av ett förmånsavtal motsätter sig ansökan utgör dock inte något hinder, om Finansinspektionens yttrande ger grund för att ge tillstånd.

Registrering

27 § Domstolen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt 24 § och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Tillstånd till vinstutdelning efter minskningsbeslut för förlusttäckning

28 § I stället för 20 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för tjänstepensionsaktiebolag att vinstutdelning inte får beslutas utan tillstånd från allmän domstol under tre år efter registreringen av ett beslut om minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning. Tillstånd behövs dock inte om aktiekapitalet efter eller i samband med minskningsbeslutet har ökats med minst minskningsbeloppet. I fråga om domstolens tillstånd gäller 24–27 §§ i tillämpliga delar.

Minskning av reservfonden

29 § I stället för 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen (2005:551) gäller för tjänstepensionsaktiebolagatt minskning av reservfonden får ske för återbetalning till aktieägarna eller annat ändamål, om allmän domstol med tillämpning av 24–26 §§ ger tillstånd till minskningen.

Lån m.m. till närstående

30 § I stället för 21 kap.14 §§aktiebolagslagen (2005:551) om penninglån och ställande av säkerhet gäller 4 kap. 9 § denna lag för en sådan person som avses i 21 kap. 1 § 2 aktiebolagslagen och för en person eller ett företag som har en sådan anknytning som avses i 3–5 samma paragraf till denna person.

Fusion

Överlåtande bolag

31 § Ett tjänstepensionsaktiebolag får vara överlåtande bolag vid en fusion bara om ett annat svenskt tjänstepensionsaktiebolag eller en motsvarande juridisk person med hemvist i ett annat land inom EES än Sverige är övertagande bolag.

Tillämpliga bestämmelser

32 § Vid fusion med ett tjänstepensionsaktiebolag gäller inte 23 kap.1921, 2224 och 45 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 33–35 §§ detta kapitel. I 37 § finns särskilda bestämmelser om fusion genom absorption av helägt dotterbolag.

Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen

33 § När fusionsplanen gäller i samtliga bolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551), senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 27 kap. 3 § aktiebolagslagen.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket. Finansinspektionen ska vidare underrätta Bolagsverket om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

34 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska det prövas att tjänstepensionstecknarna och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

När en ansökan ska avslås

35 § En ansökan enligt 33 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,

4. tjänstepensionstecknarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 § eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med tjänstepensionstecknarnas och andra borgenärers intressen, eller

5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex månader.

Registrering av fusionen

36 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 25 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om tidpunkten för anmälan av fusionen för registrering ska anmälan göras senast två månader från det att Finansinspektionens tillstånd att verkställa fusionsplanen har vunnit laga kraft.

Absorption av helägt dotterbolag

37 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag gäller inte 23 kap.32 och 33 §§aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller följande.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

I fråga om ett ärende enligt första stycket gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om övertagande bolag ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om lagakraftvunna beslut som

meddelats med anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 § aktiebolagslagen.

Särskilt bokslut

38 § Vid upprättande av ett särskilt bokslut i ett tjänstepensionsaktiebolagenligt 23 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) ska det som anges i 6 kap. 4 § andra stycket bokföringslagen (1999:1078) om bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) i stället avse bestämmelser i lagen (2014:000) om årsredovisning i tjänstepensionsföretag.

Ogiltighet

39 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 52 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan gäller följande för ett tjänstepensionsaktiebolag.

Utöver det som föreskrivs i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23 kap. 52 § första stycket samma lag får talan inte väckas efter det att Finansinspektionen genom ett beslut som har vunnit laga kraft har lämnat tillstånd att verkställa fusionsplanen.

Delning

Krav på tillstånd för överlåtelse av viss verksamhet

40 § Ett tjänstepensionsaktiebolag får inte genom delning överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.

Undantag från krav på underrättelse till vissa borgenärer

41 § Ett tjänstepensionsaktiebolag behöver inte underrätta sina kända borgenärer enligt 24 kap. 21 § aktiebolagslagen (2005:551).

Inhämtande av Finansinspektionens yttrande

42 § Bolagsverket ska inte kalla ett tjänstepensionsaktiebolags borgenärer enligt 24 kap. 24 § aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska verket inhämta ett yttrande från Finansinspektionen. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida

1. tjänstepensionsaktiebolagetstjänstepensionstecknare och andraborgenärer har tillförsäkrats en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet, och

2. de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen kan anses förenlig med tjänstepensionstecknares och andra fordringsägares intressen.

Överlämnande av ärendet till allmän domstol

43 § När Finansinspektionen har kommit in med sitt yttrande och den tid inom vilken borgenärerna kan motsätta sig ansökan enligt 24 kap. 25 § aktiebolagslagen (2005:551) har gått ut, ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i det överlåtande bolaget har sitt säte.

När allmän domstol ska avslå en ansökan

44 § I stället för 24 kap. 26 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att allmän domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen om

1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att

a) tjänstepensionsaktiebolagets tjänstepensonstecknare och andraborgenärer har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 42 § 1, eller

b) de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen kan anses förenlig med tjänstepensionstecknares och andra fordringsägares intressen, och

2. det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar.

Att någon av tjänstepensionsaktiebolagets borgenärer motsätter sig ansökan innebär inte att ansökan ska avslås, om Finansinspektionens yttrande ger grund för att tillstånd ska ges.

Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att Finansinspektionen kompletterar sitt yttrande.

Likvidation

Tvångslikvidation på grund av Bolagsverkets beslut

45 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) om i vilka fall allmän domstol eller Bolagsverket ska besluta att ett bolag ska gå i likvidation gäller för tjänstepensionsaktiebolag att Bolagsverket ska besluta att bolaget ska gå i likvidation om

1. ett tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse för bestämd tid har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats, eller

2. tillståndet att driva tjänstepensionsrörelse har återkallats utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva någon annan tillståndspliktig finansiell rörelse.

Beslutet enligt första stycket 2 ska fattas så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

I ärenden om likvidation av tjänstepensionsaktiebolag vars tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse har återkallats utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva någon annan tillståndspliktig finansiell rörelse, ska 25 kap. 24 § aktiebolagslagen inte tillämpas.

En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören, en aktieägare eller på anmälan av Finansinspektionen.

46 § I stället för det som föreskrivs i 25 kap. 11 § första stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551) om 8 kap. 3 § första stycket och 16 §årsredovisningslagen (1995:1554) ska 8 kap.5 och 8 §§ lagen (2014:000) om årsredovisning i tjänstepensionsföretag gälla för tjänstepensionsaktiebolag.

Finansinspektionens anmälan

47 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 11 § tredje stycket och 17 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska en fråga om likvidation enligt dessa paragrafer också prövas efter anmälan av Finansinspektionen.

Kontrollbalansräkningens innehåll

48 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551) om kontrollbalansräkningens innehåll gäller för tjänstepensionsaktiebolag följande.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek ska inom linjen tilläggas en post som utvisar den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för de förväntade försäljningskostnaderna. I fråga om sådana tillgångar som anges i 4 kap. 2 § 4 och 5 lagen (2014:000) om årsredovisning i tjänstepensionsföretag gäller att de tas upp till anskaffningsvärdet minskat med nödvändiga avskrivningar och nedskrivningar, om ett högre värde erhålls genom detta.

Värdehandlingar som används för skuldtäckning enligt 6 kap. 3 § 1–4, 9–11, 16 och 17 får tas upp till högre värde än det som följer av lagen om årsredovisning i tjänstepensionsföretag. Detta gäller bara om värdehandlingarna kan avyttras till detta högre värde vid sådana tidpunkter att förutsättningarna att infria de åtaganden som värdehandlingarna säkerställer kan anses tillfredsställande.

Andra värdehandlingar än de som avses i tredje stycket och som utgörs av reversfordringar som förfaller eller kan sägas upp till betalning av tjänstepensionsaktiebolaget först efter längre tid än ett år får, om det finns särskilda skäl för det, tas upp över det verkliga värdet, dock högst till anskaffningsvärdet.

Hinder mot beslut om upphörande av likvidation

49 § Utöver 25 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att ett beslut om att en likvidation ska upphöra och tjänstepensionsaktiebolagets verksamhet återupptas inte får fattas, om

1. bolaget har fått tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse för en bestämd tid och den tiden har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats, eller

2. bolagets tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse har återkallats utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva någon annan tillståndspliktig finansiell rörelse.

Tjänstepensionsaktiebolags firma

50 § Ett tjänstepensionsaktiebolags firma ska innehålla ordet tjänstepension, och får inte innehålla ordet försäkring.

Skadestånd

51 § Det som föreskrivs i 29 kap.13 §§aktiebolagslagen (2005:551) om skadeståndsansvar vid överträdelse av där angivna bestämmelser gäller för tjänstepensionsaktiebolag även vid överträdelse av denna lag.

11 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för ömsesidig tjänstepensionsbolag

Inledande bestämmelser

Delägare

1 § Delägare i ett ömsesidigt tjänstepensionssbolag är tjänstepensionstecknarna.

I bolagsordningen får det föreskrivas att också de tjänstepensionsberättigade, även om de inte samtidigt är tjänstepensionstecknare, ska vara delägare.

Ansvar för ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags förpliktelser

2 § I ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag har delägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser.

I bolagsordningen för ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag får det dock föreskrivas att en delägare ska täcka skulder, avsättningar eller förluster i rörelsen, som bolaget inte kan täcka genom att ta i

anspråk egna tillgångar eller medel, genom att göra kapitaltillskott tillbolaget (uttaxering) eller genom nedsättning av förmåner.

Hänvisningar till allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar

3 § När det i detta kapitel hänvisas till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska det som där sägs om

1. ekonomisk förening avse ömsesidigt tjänstepensionsbolag,

2. medlem avse delägare,

3. stadgar avse bolagsordning, och

4. föreningsstämma avse bolagsstämma. Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

Definitioner m.m.

4 § Bestämmelserna i 1 kap.47 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag, koncern och avancerad elektronisk signatur ska gälla för ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om koncerner i denna lag, i föreskrifter som har meddelats med stöd av denna lag och i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska gälla helt eller delvis för en grupp av företag, som inte utgör en koncern enligt 1 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar, men som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning.

Bildande av ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag

Stiftare

6 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag bildas av en eller flera stiftare. En stiftare ska vara

1. en fysisk person som är bosatt i ett land inom EES,

2. en svensk juridisk person, eller

3. en juridisk person som har bildats enligt lagstiftningen i ett land inom EES och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom detta område.

Handelsbolag eller motsvarande juridiska personer som har bildats enligt lagstiftningen i ett land inom EES får vara stiftare bara om varje obegränsat ansvarig bolagsman är bosatt inom detta område.

Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att någon annan än den som har angetts i första och andra styckena får vara stiftare.

7 § Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som har näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

8 § Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen och upprättar en bolagsordning. De ska bestämma att ett visst antal förmånsavtal till minst ett visst sammanlagt belopp ska vara tecknade, innan bolaget får anses bildat. Vid bestämmandet av antal förmånsavtal och belopp ska hänsyn tas till arten av den planerade rörelsen och till garantikapitalets storlek.

Garantikapital

9 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag får inte bildas utan garantikapital, om det inte finns särskilda skäl för det.

Om det behövs får tillskott av garantikapital göras även under rörelsens gång. Beslut om sådant tillskott ska anmälas för registrering senast sex månader efter beslutet. För registrering krävs att hälften av tillskottet har betalats in. Garantikapitalet är ökat när registrering har skett. Garantikapitalet ska vara helt inbetalat senast sex månader efter registreringen av tillskottet.

Tillskott av garantikapital ska alltid göras med pengar.

10 § Garantikapitalet ska återbetalas när det inte längre behövs för att rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens sammansättning och storlek i 7 kap. Bestämmelser om villkor för sådan återbetalning finns i 66 §.

Garantikapitalet ska också återbetalas om inte registrering sker enligt 18 §.

Bolagsordning

11 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags bolagsordning ska ange

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet,

4. om tjänstepensionsrörelse ska drivas utanför EES,

5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter, revisorer och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolagsstämman, samt tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,

6. den krets av tjänstepensionsberättigade som i denna egenskap är delägare, om inte bara tjänstepensionstecknarna är delägare,

7. garantikapitalet,

8. regler för hur rösträtten och förslagsrätten ska utövas och hur beslut ska fattas på stämman, varvid det ska anges särskilt

– om och hur fullmäktige ska utses samt i vilken utsträckning delägarnas rösträtt ska utövas genom fullmäktige, och,

– i vilken utsträckning garanterna ska ha rösträtt,

9. för vilka förmånsavtal, i vilka situationer, intill vilket belopp eller andel och i vilken ordning uttaxering eller nedsättning av förmåner kan ske gentemot delägarna i bolaget samt hur uttaxeringen eller nedsättningen ska genomföras,

10. i vilken ordning garanterna ska betala in det tecknade garantikapitalet,

11. om och i vilken ordning vinst ska delas ut till garanterna och i vilken ordning garantikapitalet ska återbetalas,

12. sättet att sammankalla bolagsstämman, 13. vilka ärenden som ska förekomma på den ordinarie stämman,

14. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst eller på annat sätt täcka bolagets förlust,

15. antal och sammanlagt belopp av de förmånsavtal som ska vara tecknade innan bolaget kan anses bildat,

16. hur tillgångarna ska fördelas mellan delägarna vid bolagets upplösning, och

17. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska förekomma, vad som ska gälla för dessa.

Om tjänstepensionsbolaget ska ha euro som redovisningsvaluta, skadetta anges i bolagsordningen.

Stiftelseurkund

12 § Sedan tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse har meddelats, ska stiftarna upprätta och skriva under en daterad stiftelseurkund som ska innehålla uppgifter om sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman.

Teckning av förmånsavtal

13 § Teckning av förmånsavtal i bolaget ska ske på stiftelseurkunden eller på en teckningslista som innehåller en kopia av stiftelseurkunden. Tillsammans med stiftelseurkunden ska det finnas kopior av tillståndet att driva tjänstepensionsrörelse och bolagsordningen.

En teckning av förmånsavtal som har gjorts på ett annat sätt än det som anges i första stycket kan göras gällande bara om bolaget registreras utan att tecknaren dessförinnan har anmält felet hos Bolagsverket.

Om ett förmånsavtal har tecknats med villkor är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos Bolagsverket före bolagets registrering, är dock tecknaren bunden fastän han eller hon inte kan åberopa villkoret.

Konstituerande stämma

14 § Beslutet om bolagets bildande ska fattas på en konstituerande stämma.

Stiftarna ska kalla dem som har tecknat förmånsavtal och röstberättigade garanter till den konstituerande stämman enligt bestämmelserna i bolagsordningen om kallelse till bolagsstämma. Stiftarna ska även se till att teckningslistorna och de handlingar som stiftelseurkunden hänvisar till hålls tillgängliga för tecknarna under minst en vecka före stämman på den plats som har angetts i kallelsen.

Om alla förmånsavtal tecknas vid stämman och alla de som har tecknat förmånsavtal och röstberättigade garanter är ense, kan beslutet om bolagets bildande fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman ska stiftarna lägga fram stiftelseurkunden och de till den fogade handlingarna i original. Stiftarna ska lämna uppgifter om antalet tecknade förmånsavtal, det sammanlagda

beloppet av dessa och det belopp som har inbetalats på garantikapitalet. Samtliga uppgifter ska föras in i protokollet.

Beslut vid konstituerande stämma

15 § Om det vid den konstituerande stämman inte visas att förmånsavtal har tecknats till minst det antal och det sammanlagda belopp som anges i bolagsordningen samt att garantikapitalet har betalats in till den andel som föreskrivs i bolagsordningen, har frågan om bolagets bildande fallit.

Om flertalet av de närvarande röstberättigade röstar för beslutet att bilda bolaget, är bolaget bildat. I annat fall har frågan om bolagets bildande fallit.

När ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag är bildat, ska en styrelse och revisorer väljas.

I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt bestämmelserna om stämma i denna lag, lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och bolagsordningen.

Betalning för förmånsavtal och garantikapital

16 § En skuld på grund av teckning av garantikapital får inte kvittas mot en fordran hos bolaget.

Bolaget får inte överlåta eller pantsätta fordringar på garantikapital.

17 § Betalningar i pengar för förmånsavtal och garantikapitalet ska ske genom insättning på ett särskilt konto som stiftarna har öppnat för ändamålet hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett motsvarande utländskt kreditinstitut i ett land inom EES. Belopp som har satts in på kontot får lyftas av bolaget först när styrelsen har valts.

Om frågan om bolagets bildande har fallit eller om teckningen av förmånsavtal eller garantikapital av annat skäl inte är bindande, ska de inbetalda beloppen betalas tillbaka enligt 19 § andra stycket.

Registrering av bolaget

Förutsättningar för registrering

18 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska anmälas för registrering senast sex månader efter beslutet om tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse.

För registrering av ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, där garantikapital ska finnas, krävs att hela garantikapitalet är inbetalt.

Verkan av att registrering inte sker

19 § Frågan om bolagsbildning faller, om

1. någon anmälan för registrering av bolaget inte har gjorts inom föreskriven tid, eller

2. Bolagsverket genom ett beslut som vunnit laga kraft har avskrivit ett ärende om sådan registrering eller har vägrat registrering av bolaget. Om frågan om bolagsbildning har fallit, ansvarar styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalats på grund av garantiavtalet eller de tecknade förmånsavtalen. Uppkommen avkastning ska läggas till beloppen och avdrag ska göras för kostnaderna på grund av åtgärder enligt 20 § tredje meningen.

Rättshandlingar före bolagets registrering

20 § Innan det ömsesidiga tjänstepensionsbolaget har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter. Det kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de belopp som tecknats som garantikapital.

21 § För en åtgärd som vidtas på bolagets vägnar före registreringen svarar de som har deltagit i åtgärden eller beslutet om denna solidariskt. När bolaget har registrerats, övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller har tillkommit efter det att bolaget har bildats.

22 § Om det har slutits avtal för bolaget före registreringen gäller följande. En avtalspart som inte kände till att bolaget inte var registrerat, kan frånträda avtalet till dess att bolaget har registrerats. En avtalspart som kände till att bolaget inte var registrerat kan, om annat inte har avtalats, frånträda avtalet bara om frågan om bolagets bildande har fallit enligt 19 §.

Förlagsinsatser

23 § Ömsesidiga tjänstepensionsbolag ska i bolagsordningen kunna ange att kapital får tillskjutas i enlighet med det som gäller om förlagsinsatser enligt 5 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Det som föreskrivs i 5 kap. 1 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar om det högsta beloppet av förlagsinsatser från andra än medlemmar ska inte gälla för ömsesidiga tjänstepensionsbolag. I stället får summan av sådana insatser efter tillskottet uppgå till högst summan av övrigt eget kapital.

Om det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om högre förlagsinsatser än som anges i andra stycket.

Förbud mot vinstandelslån och kapitalandelslån

24 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag får inte ta upp lån där hela eller delar av återbetalningen

1. är helt eller delvis beroende av vinsten i bolaget (vinstandelslån), eller

2. bestäms på annat sätt än genom ett nominellt eller indexerat penningbelopp (kapitalandelslån).

Bolagets ledning

Tillämpliga bestämmelser om bolagets ledning

25 § Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om föreningens ledning ska gälla även för ömsesidiga tjänstepensionsbolag med de tillägg som följer av 26–32 §§.

Styrelsen

26 § Bestämmelsen i 6 kap. 4 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om att styrelseledamöter ska vara medlemmar i föreningen ska inte gälla för ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

I ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska mer än hälften av styrelseledamöterna vara personer som varken är anställda i bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag.

Uppgifter inför styrelseval

27 § Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller har i andra företag.

Verkställande direktör

28 § I ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska styrelsen utse en verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte vara ordförande i styrelsen.

Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören

29 § Bestämmelserna i 6 kap. 10 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om jäv för en styrelseledamot eller den verkställande direktören gäller även en fråga om avtal mellan det ömsesidiga tjänstepensionsbolaget och en juridisk person som styrelseledamoten eller den verkställande direktören ensam eller tillsammans med någon annan får företräda. Detta gäller dock inte om

1. det ömsesidiga tjänstepensionsbolaget äger samtliga aktier i bolagets motpart, och

2. motparten är ett annat bolag än ett tjänstepensionsaktiebolag som inte får dela ut vinst.

Generella inskränkningar

30 § Utöver 6 kap. 13 § första stycket och 7 kap. 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller att beslut, rättshandlingar eller andra åtgärder enligt dessa bestämmelser inte heller får fattas eller företas till nackdel för garanter eller tjänstepensionsberättigade som på grund av förmånsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.

31 § Bestämmelserna i 6 kap. 13 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om förbud för en ställföreträdare att följa vissa föreskrifter av föreningsorgan gäller även föreskrifter som står i strid med bestämmelser i denna lag eller lagen (2014:000) om årsredovisning i tjänstepensionsföretag.

Överskridande av befogenhet eller behörighet

32 § Bestämmelsen i 6 kap. 14 § första meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om en ställföreträdares överskridande av befogenhet ska inte gälla när styrelsen eller den verkställande direktören har överträtt en föreskrift om föremålet för bolagets verksamhet eller andra föreskrifter som har meddelats i bolagsordningen eller av ett annat bolagsorgan.

Om ställföreträdaren har företagit en rättshandling för bolaget och då har handlat i strid med bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om föreningsorganens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot bolaget.

Bolagsstämma

Tillämpliga bestämmelser om bolagsstämma

33 § Bestämmelserna om föreningsstämma i 7 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska gälla för ömsesidiga tjänstepensionsbolag med de undantag och tillägg som följer av 34–42 §§.

Rösträtt för garanter

34 § Garanters rätt att besluta i ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags angelägenheter utövas vid bolagsstämman. Bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om rösträtt för medlemmar gäller även garanter, om en garant enligt bolagsordningen har rösträtt på bolagsstämman.

Ombud och biträden

35 § Bestämmelserna om vem som får vara ombud eller biträde i 7 kap. 2 § andra och tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska inte gälla för ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

Fortsatt bolagsstämma

36 § Bestämmelserna om uppskov med beslut till fortsatt stämma i 7 kap. 4 § tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, ska gälla för ömsesidiga tjänstepensionsbolag, om en tiondel av de närvarande röstberättigade begär det.

Förslagsrätt

37 § Den förslagsrätt som tillkommer delägarna enligt 7 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar får inskränkas i ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags bolagsordning om fullmäktige har utsetts.

Finansinspektionens skyldighet att kalla till bolagsstämma

38 § Den skyldighet att kalla till stämma som Bolagsverket har enligt 7 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska för ömsesidiga tjänstepensionsbolag i stället gälla för Finansinspektionen.

Fullmäktige m.m.

39 § Utöver bestämmelserna i 7 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om fullmäktige gäller för ömsesidiga tjänstepensionsbolag att minst hälften av fullmäktige ska utses av delägarna eller av organisationer som kan anses företräda delägarnas intressen.

Bestämmelserna om längsta mandattid och vem som kan utses till fullmäktig i 7 kap. 12 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska inte gälla för ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

Om fullmäktige utsetts, får bestämmelser tas in i bolagsordningen om att redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen ska tillhandahållas enligt 7 kap. 8 § lagen om ekonomiska föreningar genom att fram till bolagsstämma hållas tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar på bolagets webbplats.

Delägarna har rätt att närvara och yttra sig vid ett fullmäktigesammanträde, om inte annat anges i bolagsordningen.

Ändring av bolagsordningen

40 § I stället för 7 kap. 14 § första stycket andra och tredje meningarna lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller att ett beslut att ändra bolagsordningen i ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag är giltigt om två tredjedelar av samtliga röstande har förenat sig om det.

41 § En ändring av villkor om vinstutdelning till garanter eller innehavare av förlagsandelar eller om förlusttäckning i ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags bolagsordning får godkännas bara om ändringen inte kan antas försämra rättten för tjänstepensionstecknare och andra tjänstepensionsberättigade på grund av förmånsavtal.

42 § Om ett beslut att ändra bolagsordningen avser delägarnas ansvarighet vid uttaxering eller nedsättning, får beslutet inte tillämpas tidigare än ett år efter registreringenav beslutet, om inte samtliga delägare har biträtt det.

Efter registrering ska beslutet genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen

bestämmer. Dessutom ska en underrättelse om beslutet sändas till varje delägare vars postadress är känd.

Den som är delägare när beslutet fattas men som inte samtycker till beslutet har rätt att inom ett år från beslutets registrering häva förmånsavtalet utan att rätta sig efter den uppsägningstid som annars skulle ha gällt. Om avtalet hävs har delägare rätt att få ut den på förmånsavtalet belöpande andelen av ej intjänade avgifter och återbäring. Beräkningen av denna andel ska göras för den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.

Revision och särskild granskning

Tillämpliga bestämmelser om revision och särskild granskning

43 § Bestämmelserna i 8 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om revision och särskild granskning ska gälla för ömsesidiga tjänstepensionsbolag med de avvikelser och tillägg som följer av 44 §.

Kompetenskrav m.m.

44 § I ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska minst en revisor utses av bolagsstämman.

Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara revisor i ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag. Minst en av de revisorer som bolagsstämman har utsett ska vara auktoriserad revisor.

Bestämmelserna i 8 kap. 18 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om registrering av revisor ska även gälla för revisor som har utsetts enligt denna paragraf.

Allmän granskning

45 § Om inte något annat anges i bolagsordningen, får det i ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag utses en eller flera personer (lekmannarevisorer) att utföra sådan granskning som anges i 47 §.

Bestämmelserna om revisorer i denna lag och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är inte tillämpliga på lekmannarevisorer.

46 § För en lekmannarevisor får en eller flera suppleanter utses. Bestämmelserna i denna lag om lekmannarevisor gäller i tillämpliga delar även suppleant.

Lekmannarevisorns uppgifter

47 § Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver.

48 § Lekmannarevisorn ska följa bolagsstämmans anvisningar, om de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god sed.

49 § Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till bolagsstämman. Bestämmelser om rapportens innehåll och den tidpunkt då den ska lämnas till bolagets styrelse finns i 56 §.

50 § Lekmannarevisorn får inte underteckna en sådan revisionsberättelse som avses i 8 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Tillhandahållande av upplysningar m.m.

51 § Styrelsen och den verkställande direktören ska ge lekmannarevisorn tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning lekmannarevisorn anser vara nödvändig. De ska lämna de upplysningar och det biträde som lekmannarevisorn begär.

Samma skyldigheter har styrelsen, den verkställande direktören, revisorn och lekmannarevisorn i ett dotterbolag gentemot en lekmannarevisor i moderbolaget.

Hur en lekmannarevisor utses

52 § En lekmannarevisor väljs av bolagsstämman, om inte bolagsordningen innehåller bestämmelser om att lekmannarevisorn ska utses på något annat sätt.

Obehörighetsgrunder

53 § Den som är underårig eller i konkurs eller har fått näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara lekmannarevisor.

Jäv

54 § Lekmannarevisor får inte den vara som

1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en befattning i ledande ställning i tjänstepensionsbolaget eller dess dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,

2. är anställd hos eller på något annat sätt har en underordnad eller beroende ställning till tjänstepensionsbolaget eller till någon som avses i 1,

3. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid bokföringen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver,

4. är gift med eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1,

5. är besvågrad med en person som avses i 1 i rätt upp- eller nedstigande led eller är gift med den andres syskon, eller

6. står i låneskuld till bolaget eller något annat företag i samma koncern eller har en förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för.

Den som enligt första stycket inte är behörig att vara lekmannarevisor i ett moderbolag får inte heller vara lekmannarevisor i dess dotterföretag.

Anlitande av biträde

55 § En lekmannarevisor får vid granskningen av bolaget inte anlita någon som enligt 54 § inte är behörig att vara lekmannarevisor. Om bolaget eller dess moderbolag har anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna revisionen, får lekmannarevisorn dock vid granskningen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god sed.

Lekmannarevisorns avgång

56 § Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör, om lekmannarevisorn eller den som har utsett lekmannarevisorn anmäler att uppdraget ska upphöra. Anmälan ska göras hos styrelsen. Om en lekmannarevisor som inte är vald på bolagsstämma vill avgå, ska han eller hon anmäla det också hos den som har utsett honom eller henne.

Lekmannarevisorns granskningsrapport

57 § Granskningsrapporten ska lämnas till bolagets styrelse senast två veckor före den ordinarie bolagsstämman.

I rapporten ska lekmannarevisorn uttala sig om sådana förhållanden som avses i 47 § och om sådana förhållanden som han eller hon har varit skyldig att granska enligt 48 §. Om lekmannarevisorn finner anledning till anmärkning mot någon styrelseledamot eller mot den verkställande direktören, ska han eller hon upplysa om detta i rapporten och lämna uppgift om anledningen till anmärkningen.

Lekmannarevisorn får i granskningsrapporten även lämna andra upplysningar som han eller hon anser att delägarna, de delegerade eller garanterna bör få kännedom om.

58 § Granskningsrapporten ska hållas tillgänglig för och sändas till de röstberättigade på samma sätt som anges i 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar samt läggas fram på bolagsstämman.

Lekmannarevisorns närvaro vid bolagsstämma

59 § Lekmannarevisorn har rätt att närvara vid bolagsstämma. Han eller hon är skyldig att närvara, om det med hänsyn till ärendena kan anses nödvändigt.

Lekmannarevisorns tystnadsplikt

60 § Lekmannarevisorn får inte till en enskild delägare, delegerad, garant eller utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagsangelägenheter som lekmannarevisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.

Lekmannarevisorns upplysningsplikt

61 § Lekmannarevisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla upplysningar som bolagsstämman begär, i den mån det inte skulle vara till väsentlig skada för bolaget.

62 § Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor, annan lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.

Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Registrering

63 § Bestämmelserna i 6 kap. 15 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om registrering av styrelseledamöter ska även gälla för lekmannarevisorer.

Vinstutdelning m.m.

Tillåtna former för värdeöverföring till garanter och innehavare av förlagsandelar

64 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags medel får betalas ut till garanter och innehavare av förlagsandelar bara enligt bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, återbetalning av garantikapital och det som gäller enligt denna lag och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om utskiftning vid bolagets likvidation.

Vinstutdelning

65 § Vinstutdelning till garanter och innehavare av förlagsandelar får bara ske om det följer av bolagsordningen.

Vinstutdelningen får inte överstiga det som i den fastställda balansräkningen och, i fråga om moderbolag som ska upprätta koncernredovisning, i den fastställda koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisats som bolagets respektive koncernens nettovinst för året, balanserade vinst och fria fonder sedan avdrag gjorts för

1. det belopp som enligt 69 § ska användas för återbäring,

2. den redovisade förlusten,

3. det belopp som enligt lag eller bolagsordning ska avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna ska föras över till det bundna egna kapitalet, och

4. det belopp som enligt bolagsordningen på annat sätt ska användas för något annat ändamål än vinstutdelning.

Vinstutdelningen får inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.

66 § Beslut om vinstutdelning till garanter eller innehavare av förlagsandelar fattas av bolagsstämman. Stämman får bara i den utsträckning den har skyldighet till detta enligt bolagsordningen besluta om utdelning av större belopp än det som styrelsen föreslagit eller godkänt.

Återbetalning av garantikapital m.m.

67 § Återbetalning av garantikapitalet får bara beslutas av bolagsstämman. Stämmans beslut ska anmälas till Bolagsverket för registrering. För registrering krävs att Finansinspektionen har gett sitt tillstånd till återbetalningen. Någon återbetalning får inte göras innan beslutet har registrerats.

Om ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag har gått i likvidation eller försatts i konkurs, får en garant eller innehavare av förlagsandelar inte ta emot betalning ur bolagets tillgångar för fordran

avseende inbetalt garantikapital eller förlagsinsatser förrän bolagets övriga skulder har blivit fullt betalda eller tillräckliga medel avsatts till detta.

Olagliga värdeöverföringar

68 § Om utbetalning till garanter eller innehavare av förlagsandelar görs i strid med denna lag eller lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, ska mottagaren betala tillbaka det belopp som tagits emot med ränta, beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635), från det att beloppet togs emot intill dess ränta, till följd av 3 eller 4 § räntelagen, ska betalas enligt 6 § samma lag. Om utbetalningen har skett i form av vinstutdelning, är dock mottagaren återbäringsskyldig bara om bolaget visar att mottagaren insåg eller borde ha insett att utbetalningen stred mot denna lag eller lagen om ekonomiska föreningar.

För den brist som kan uppkomma vid återbetalningen ansvarar, enligt 13 kap. 1–4 §§ lagen om ekonomiska föreningar, de som medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som legat till grund för beslutet.

Förlusttäckning och fördelning av överskott i ömsesidiga tjänstepensionsbolag

Användning av årsvinsten

69 § Årsvinsten i ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag och belopp som förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital i bolaget ska användas för återbäring, i den utsträckning

1. vinsten eller det överförda beloppet inte får tas i anspråk för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt bestämmelser i bolagsordningen, eller

2. annat inte följer av denna lag eller lagen (2014:000) om årsredovisning i tjänstepensionsföretag.

Fördelning av återbäring

70 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska gottskriva återbäring till tjänstepensionstecknarna och andra tjänstepensionsberättigade på grund av förmånssavtal med en fördelning som utgår från förmånsavtalets bidrag till överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i förmånsavtalet eller bolagsordningen.

Vid återköp eller överföring enligt 1kap. 2 a § försäkringsavtalslagen (2005:104) ska

1. rätten till återbäring bestämmas enligt samma fördelning och principer som skulle ha gällt för tjänstepensionsförmånsfall, om inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn till

a) det kvarvarande tjänstepensionstecknarkollektivets rätt till återbäring, eller

b) tjänstepensionsbolagets ekonomiska situation, och

2. avgifter bestämmas på grundval av de kostnader som belöper på återköpet eller överföringen och med beaktande av den fordran som kvarstår mot tjänstepensionstecknaren för kostnader som uppkommit i samband med tjänstepensionsförmånsavtalets ingående.

Konsolideringsfond

71 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska ha en konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får sättas ned bara för att täcka förluster eller för ett annat ändamål som anges i bolagsordningen. En sådan nedsättning får bara beslutas av bolagsstämman.

Reservfond

72 § För reservfond i ömsesidiga tjänstepensionsbolag gäller 10 kap. 6 § andra och tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Gåvor till allmännyttiga eller jämförliga ändamål

73 § Bolagsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålens beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt.

Styrelsen får till sådana ändamål bara använda tillgångar som med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse.

Likvidation

Frivillig likvidation

74 § Beslut om frivillig likvidation av ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag fattas av bolagsstämman.

För beslut om likvidation i andra fall än när det finns grund för tvångslikvidation enligt 75 § krävs att det biträds av två tredjedelar av samtliga röstande. Längre gående villkor för att beslutet ska bli giltigt får föreskrivas i bolagsordningen.

När det finns grund för tvångslikvidation enligt 75 §, har beslutet omedelbar verkan. I övriga fall kan bolagsstämman besluta att likvidationen ska inträda en viss senare dag.

Bestämmelsen i 11 kap. 1 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om anmälan av beslutet ska gälla också för ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

Tvångslikvidation

75 § Bestämmelsen i 11 kap. 4 § första stycket 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om rättens beslut om likvidation ska gälla också för ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

Bolagsverket ska besluta att ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag ska gå i likvidation om

1. bolagets hela bestånd av förmåner har överlåtits,

2. ett tillstånd att driva tjänstepensionssrörelse som har beviljats för en bestämd tid har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats,

3. tillståndet att driva tjänstepensionsrörelse har återkallats,

4. bolaget är försatt i konkurs som avslutats med överskott och bolagsstämman inte inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 80 §, eller

5. bolaget saknar till tjänstepensionsföretagetsregistret anmäld behörig styrelse eller verkställande direktör.

Beslut om likvidation ska inte meddelas, om det styrks att likvidationsgrunden upphört under ärendets handläggning. Frågor om likvidation enligt första eller andra stycket prövas på anmälan

av Finansinspektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören eller delägare eller röstberättigad som inte är delägare.

I de fall som avses i andra stycket 3 ska Bolagsverket fatta beslutet om likvidation så snart det är praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket.

I de fall som avses i andra stycket 4 eller 5 prövas frågan på ansökan även av en borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

Beslutet om likvidation gäller omedelbart.

Genomförande av likvidationen

76 § I ärenden enligt 75 § andra stycket 3 ska 11 kap.5 och 6 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar inte tillämpas.

I övrigt gäller för genomförandet av likvidationen för ömsesidiga tjänstepensionsbolag 11 kap. 5, 6 a–17 §§ lagen om ekonomiska föreningar med de tillägg som följer av 76–78 §§.

I ett ärende enligt 75 § andra stycket 1, 2, 4 eller 5 gäller även 11 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar.

Redovisning under likvidationen

77 § I 11 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess behandling på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 9 och 10 lagen (2014:000) om årsredovisning i tjänstepensionsföretag om tillämpning av 5 kap.1825 §§årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller tillämpas.

Skifte

78 § Vid skifte av ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags tillgångar ska de som var delägare i bolaget vid tiden för likvidationsbeslutet få del i tillgångarna enligt de fördelningsgrunder som anges i bolagsordningen.

Hinder mot beslut om upphörande av likvidation

79 § Utöver 11 kap. 17 § första stycket andra meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller att ett beslut om att en likvidation ska upphöra och det ömsesidiga tjänstepensionsbolagets verksamhet återupptas inte får fattas, om det finns anledning till likvidationen enligt denna lag. Ett beslut om att återuppta verksamheten får inte fattas om det inte finns full täckning för bolagets förpliktelser.

Konkurs

80 § Bestämmelserna om konkurs i 11 kap.19 och 20 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska även gälla för ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

Fusion

Överlåtande bolag

81 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag får vara överlåtande bolag vid en fusion bara om ett annat ömsesidigt tjänstepensionsbolag eller motsvarande juridisk person med hemvist inom ett annat land inom EES än Sverige är övertagande bolag.

Tillämpliga bestämmelser

82 § Vid fusion med ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag gäller 12 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar med de undantag och tillägg som följer av andra stycket.

I stället för 12 kap. 10–12, 14–16 och 35 §§ lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 83–85 och 87 §§ detta kapitel. I 86 § detta kapitel finns regler om tillämpning av 12 kap. 6 och 17 §§ lagen om ekonomiska föreningar. I 87 § detta kapitel finns regler om tillämpning av 12 kap. 21 § samma lag.

Ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen

83 § När fusionsplanen gäller i samtliga tjänstepensionsbolag, ska såväl överlåtande som övertagande bolag ansöka om tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i fusionen. Ansökan ska göras hos Finansinspektionen.

Vid fusion genom kombination ska tjänstepensionsbolagen dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.

Ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att fusionsplanen har kungjorts enligt 15 kap. 2 § samma lag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket och Skatteverket om ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

84 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska Finansinspektionen pröva om tjänstepensionstecknarna och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande tjänstepesnionsbolagens ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.

När en ansökan ska avslås

85 § En ansökan enligt 83 § ska avslås om

1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen,

2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579) eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,

3. tjänstepensionstecknarna och andra borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 84 § eller

de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med tjänstepensionstecknarnas eller andra borgenärers intressen, eller

4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset. Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.

Registrering av fusionen

86 § Det som sägs om föreningsregistret i 12 kap. 6 § och 17 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska i stället avse tjänstepensionsföretagsregistret.

I stället för det som föreskrivs om tidpunkten för anmälan för registrering i 12 kap. 17 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar, ska sådan anmälan göras senast två månader från det att Finansinspektionens tillstånd till verkställande av fusionsplanen har vunnit laga kraft.

Absorption av helägt dotterbolag

87 § Bestämmelserna om fusion genom absorption i 12 kap. 21 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska bara gälla vid fusion mellan bolag enligt 81 § detta kapitel.

Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit gällande hos moderbolaget och, om fusionsplanen har registrerats enligt 12 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar, senast två år efter det att uppgift om att planen har registrerats har kungjorts.

I fråga om ett sådant ärende gäller bestämmelserna i 84 och 85 §§ i tillämpliga delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag ska avse moderbolag.

Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt andra stycket och om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

Bolagsverket ska efter en sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 12 kap. 21 § lagen om ekonomiska föreningar.

Det som sägs om föreningsregistret i 12 kap. 21 § fjärde stycket lagen om ekonomiska föreningar ska i stället avse tjänstepensionsföretagsregistret.

Skadestånd

88 § Bestämmelserna i 13 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om ansvar vid överträdelse av bestämmelserna som anges där gäller även för ömsesidiga tjänstepensionsbolag. Det som föreskrivs där ska för ömsesidiga tjänstepensionsbolag även gälla vid överträdelse av denna lag.

Det som föreskrivs i 13 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar om styrelseledamot ska även gälla för stiftare av ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag.

Firma

89 § Ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags firma ska innehålla orden ömsesidig och tjänstepension.

Bolagets styrelse får anta bifirma. Bifirma får inte innehålla ordet ömsesidig.

Varken firman eller bifirman får innehålla ordet försäkring. Firman ska tydligt skilja sig från firmor som är införda i det register som avses i 13 kap. 1 §. I övrigt finns bestämmelser om registreringen i firmalagen (1974:156).

Registrering m.m.

90 § I 13 kap. 1 § finns bestämmelser om registreringsmyndighet och tjänstepensionsföretagsregister.

91 § För registrering av ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag gäller 15 kap.26 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Det som sägs där om föreningsregistret ska i stället avse tjänstepensionsföretagsregistret.

För överklagande av beslut av Finansinspektionen gäller 16 kap. 1–3 §§ i stället för 15 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar.

Straff och vite

92 § Bestämmelserna i 16 kap. 1 § första och tredje styckena och 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om straff och vite gäller för ömsesidiga tjänstepensionsbolag.

12 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för tjänstepensionsföreningar

Inledande bestämmelser

Vad en tjänstepensionsförening är

1 § En tjänstepensionsförening är en förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva tjänstepensionsrörelse i vilken medlemmarna deltar genom att använda föreningens tjänster som tjänstepensionstecknare eller som tjänstepensionsberättigad.

Tillämpning av allmänna bestämmelser för ekonomiska föreningar

2 § Bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för tjänstepensionsföreningar om inte annat följer av denna lag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar på tjänstepensionsföreningar ska det som där sägs om

1. ekonomisk förening avse tjänstepensionsförening, och

2. föreningsregistret avse tjänstepensionsföretagsregistret. Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.

3 § Bestämmelserna om en ekonomisk förenings ändamål m.m. i 1 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte för tjänstepensionsföreningar.

Ansvar för en tjänstepensionsförenings förpliktelser

4 § Utöver bestämmelserna om ansvar för en förenings förpliktelser i 1 kap. 3 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar får det i en tjänstepensionsförenings stadgar föreskrivas att en medlem ska täcka skulder, avsättningar eller förluster i rörelsen, som föreningen inte kan täcka genom att ta i anspråk egna tillgångar eller medel, genom att göra kapitaltillskott till föreningen (uttaxering) eller genom nedsättning av förmåner.

Bildande av en tjänstepensionsförening

Verksamhetskapital

5 § En tjänstepensionsförening får inte bildas utan verksamhetskapital. Kapitalet får tillskjutas även av andra än medlemmar.

För registrering av en tjänstepensionsförening, krävs att hela verksamhetskapitalet har betalats in.

Verksamhetskapitalet ska återbetalas när det inte längre behövs för att rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens storlek och sammansättning i 7 kap.

Verksamhetskapitalet ska också återbetalas om inte registrering sker enligt 7 §.

Stadgar

6 § En tjänstepensionsförenings stadgar ska, utöver det som följer av 2 kap. 2 § första stycket 1–3 och 6–12 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, innehålla uppgift om

1. huruvida föreningen ska driva tjänstepensionsrörelse utanför EES,

2. de villkor som ska gälla för inträde i föreningen,

3. storleken på verksamhetskapitalet,

4. den eventuella rätt till avkastning som tillfaller den som tillskjutit verksamhetskapital,

5. den eventuella rösträtt på föreningsstämma som tillfaller den som tillskjutit verksamhetskapital,

6. i vilken ordning verksamhetskapitalet ska betalas in och återbetalas,

7. för vilka slag av förmånsavtal, i vilka situationer, intill vilket belopp eller andel och i vilken ordning uttaxering eller nedsättning av förmåner kan ske hos medlemmarna i föreningen samt hur uttaxeringen eller nedsättningen ska genomföras, och

8. hur föreningens förlust får täckas.

Registrering m.m.

7 § I stället för bestämmelserna om registrering i 2 kap. 3 § första och andra styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, gäller för en tjänstepensionsförening att

1. verksamheten får påbörjas när beslut om tillstånd att driva tjänstepensionsrörelse har meddelats, och

2. anmälan för registrering ska göras senast sex månader efter det att ett sådant beslut har meddelats.

Det som föreskrivs i 2 kap. 4 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar om åtgärder för att erhålla utfästa insatser eller avgifter ska i stället avse verksamhetskapitalet.

Föreningens medlemmar m.m.

8 § En tjänstepensionsförening får vara på sådant sätt sluten att den huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, personer tillhörande viss yrkesgrupp eller medlemmar i sammanslutning med sådan intressegemenskap att en samverkan i syfte att erhålla tjänstepensionsförmåner är naturlig.

9 § Det som föreskrivs om en medlems rätt till utträde i 3 kap. 4 § första stycket första meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte i fråga om tjänstepensionsföreningar om medlemmen på grund av sin anställning är skyldig att tillhöra tjänstepensionsföreningen.

Bestämmelsen om skyldighet att hålla medlemsförteckningen tillgänglig i 3 kap. 6 § tredje stycket lagen om ekonomiska föreningar gäller inte för tjänstepensionsföreningar.

Förlagsinsatser

10 § Bestämmelserna om högsta belopp av förlagsinsatser från andra än medlemmar i 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte för tjänstepensionsföreningar. I stället får summan av sådana insatser efter tillskottet uppgå till högst summan av övrigt eget kapital.

Om det finns synnerliga skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om högre förlagsinsatser än som anges i första stycket.

Föreningens ledning

Verkställande direktör

11 § Bestämmelserna i 6 kap. 3 § första och tredje styckena lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om verkställande direktör gäller inte för tjänstepensionsföreningar. I stället gäller att styrelsen i en tjänstepensionsförening ska utse en verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte vara ordförande i styrelsen.

Jäv för styrelseledamot och den verkställande direktören

12 § Bestämmelserna om jäv för en styrelseledamot eller den verkställande direktören i 6 kap. 10 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller även en fråga om avtal mellan tjänstepensionsföreningen och en juridisk person som styrelseledamoten eller den verkställande direktören ensam eller tillsammans med någon annan får företräda. Detta gäller dock inte om

1. tjänstepensionsföreningen äger samtliga aktier i föreningens motpart, och

2. motparten är ett annat bolag än ett tjänstepensionssaktiebolag som inte får dela ut vinst.

13 § Bestämmelserna om förbud för ställföreträdare att följa vissa föreskrifter av föreningsorgan i 6 kap. 13 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för tjänstepensionsföreningar om föreskrifterna står i strid med bestämmelser i denna lag eller lagen (2014:000) om årsredovisning i tjänstepensionsföretag.

Överskridande av befogenhet eller behörighet

14 § Bestämmelsen om en ställföreträdares överskridande av befogenhet i 6 kap. 14 § första meningen lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller inte för tjänstepensionsföreningar när styrelsen eller den verkställande direktören har överträtt en föreskrift om föremålet för föreningens verksamhet eller andra föreskrifter som har meddelats i stadgarna eller av ett annat föreningsorgan.

Om ställföreträdaren har företagit en rättshandling för föreningen och då har handlat i strid med bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar om föreningsorganens behörighet, gäller rättshandlingen inte mot föreningen.

Föreningsstämma

Rätt att besluta i föreningens angelägenheter

15 § Utöver bestämmelserna om föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter i 7 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar får en tjänstepensionsförening i stadgarna föreskriva om rösträtt för den som tillskjutit verksamhetskapital.

Finansinspektionens skyldighet att kalla till föreningsstämma

16 § Den skyldighet att kalla till föreningsstämma som Bolagsverket har enligt 7 kap. 7 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska för tjänstepensionsföreningar i stället gälla för Finansinspektionen.

Fullmäktige

17 § Utöver bestämmelserna om fullmäktige i 7 kap. 12 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller för tjänstepensionsföreningar att minst hälften av fullmäktige ska utses av föreningens medlemmar eller av organisationer som kan anses företräda medlemmarna.

Uppgifter inför styrelseval

18 § Föreningsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i en tjänstepensionsförening lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller har i andra företag.

Revision och särskild granskning

Kompetenskrav m.m.

19 § I stället för 8 kap. 1 § första stycket och