Prop. 2005/06:150

Europakooperativ

1

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Harpsund den 16 mars 2006

Göran Persson

Thomas Bodström

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I augusti 2006 skall EG:s förordning om europeiska kooperativa föreningar (europakooperativ) börja tillämpas. Ett europakooperativ skall vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan i form av vad som närmast kan liknas vid en ekonomisk förening. Förordningen om europakooperativ innehåller bestämmelser om bl.a. hur ett europakooperativ skall bildas och hur det skall vara organiserat. På flera punkter överlåter förordningen den närmare regleringen till medlemsstaterna.

I propositionen lämnas förslag till en lag om europakooperativ. Förslaget innehåller bestämmelser som kompletterar EG-förordningen i frågor där denna delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där det annars har bedömts lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler. För europakooperativ som driver bankrörelse eller försäkringsrörelse föreslås att motsvarande bestämmelser i stället tas in i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar.

I propositionen föreslås bl.a. att Bolagsverket skall föra ett särskilt register över europakooperativ med säte i Sverige och att sådana europakooperativ, i enlighet med vad som gäller för svenska ekonomiska föreningar, skall ha en verkställande direktör med uppgift att svara för europakooperativets löpande förvaltning. Vidare föreslås bestämmelser för europakooperativ som tillämpar en s.k. dualistisk organisationsstruktur. I propositionen föreslås också att Skatteverket och Finansinspektionen under vissa förhållanden skall ha rätt att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat eller att en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Om ett europakooperativ flyttar sitt säte från

Prop. 2005/06:150

2

Sverige, skall enligt förslaget, ett särskilt bokslut upprättas för den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats.

Det föreslås vidare att lagen om europabolag ändras så att Skatteverket och Finansinspektionen ges rätt att, under motsvarande förhållanden som föreslås beträffande europakooperativ, motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte från Sverige eller att ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. Det föreslås även bestämmelser med krav på särskilt bokslut i samband med att ett europabolag flyttar sitt säte från Sverige.

Propositionen innehåller också vissa förslag till ändringar i bl.a. lagen om ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse och försäkringsrörelselagen.

Frågor om beskattning av europakooperativ och om arbetstagarinflytande i europakooperativ behandlas inte i denna proposition.

Lagen om europakooperativ, liksom övriga lagändringar, föreslås träda i kraft den 18 augusti 2006, vilket är samma dag som EG-förordningen om europakooperativ skall börja tillämpas.

Prop. 2005/06:150

3

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................7

2 Lagtext ...............................................................................................8 2.1 Förslag till lag om europakooperativ ..................................8 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar.........................................................18 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ..............32 2.4 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713).........................................................................33 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud ....................................................................35 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar......................................................37 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse ..........................................................38 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ......................................................39 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet ...........................................41 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt .................................................43 2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit- institut och värdepappersbolag .........................................45 2.12 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).......................................................................47 2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag .....48 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag...................................49 2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker .................................................................50 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument ...............................66 2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar ......................................68 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. ................................................................70 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder.............................................................71 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ..........................................72 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag.......................................................................77 2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat ....................82

Prop. 2005/06:150

4

3 Ärendet och dess beredning.............................................................83

4 Bakgrund .........................................................................................84 4.1 Allmänt .............................................................................84 4.2 Tillämpliga svenska regler ................................................85 4.3 SCE-förordningens innehåll..............................................86 4.3.1 Allmänt ...........................................................86

4.3.2 Bildandet av ett europakooperativ ..................86 4.3.3 Registrering.....................................................87 4.3.4 Förvärv och förlust av medlemskap ...............87 4.3.5 Europakooperativets organisation ..................87 4.3.6 Redovisning och revision ...............................88 4.3.7 Likvidation och konkurs .................................89 4.3.8 Ombildning av ett europakooperativ till ett nationellt kooperativ .......................................89 4.3.9 Övrigt ..............................................................89

5 Sveriges beslutanderätt i vissa frågor ..............................................89 5.1 Allmänt .............................................................................89 5.2 Lagtekniska frågor ............................................................92 5.3 Bör en juridisk person med huvudkontor utanför EES tillåtas att delta i bildandet av ett europakooperativ?........95 5.4 Bör ett europakooperativ som är registrerat i Sverige vara skyldigt att ha sitt huvudkontor och sitt säte på samma ort? ........................................................................97 5.5 Skyddet för europakooperativets borgenärer i sam- band med flyttning av föreningens säte ............................98 5.6 Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av ett finansiellt europakooperativs säte..............................102 5.7 Förfarandet vid flyttning av ett finansiellt europakooperativs säte....................................................105 5.8 Möjligheten för en myndighet att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte.....................................109 5.9 Möjligheten för lednings- eller förvaltningsorganet att i visst fall ändra stadgarna utan beslut från föreningsstämman ...........................................................119 5.10 En understödsförenings deltagande i bildandet av ett europakooperativ genom fusion......................................120 5.11 Redovisningsvaluta i en förening som deltar i bildan- det av ett europakooperativ genom fusion ......................122 5.12 Möjligheten för en myndighet att motsätta sig att en nationell ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion......................................123 5.13 Skyddet för medlemmar som motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion.................................124 5.14 Offentliggörande av förslag till ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europakooperativ ..126 5.15 Majoritetskrav för beslut om ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europakooperativ ..127 5.16 Verkställande direktör.....................................................128 5.17 Val av ledamöterna i ledningsorganet.............................130 5.18 Tidsbegränsning av uppdrag som ledamot i vissa fall ....131

Prop. 2005/06:150

5

5.19 Antalet ledamöter i europakooperativets organ ..............132 5.20 Monistiskt organiserade europakooperativ .....................133 5.21 Dualistiskt organiserade europakooperativ.....................134 5.22 Enskilda ledamöters rätt till information ........................143 5.23 Skall en juridisk person få vara ledamot i europakooperativets organ? .......................................................144 5.24 Behörighet att företräda och binda ett europa- kooperativ .......................................................................145 5.25 När skall den första föreningsstämman hållas? ..............148 5.26 Investerande medlemmar och villkor för beslutförhet....149 5.27 Sanktioner vid överträdelse av kravet på att europakooperativets säte skall vara beläget i samma medlemsstat som huvudkontoret.....................................151 5.28 Offentliggörande av förslag till ombildning av ett europakooperativ till en nationell kooperativ förening...153 5.29 Registrerings- och tillsynsfrågor.....................................153 5.30 Filiallagen .......................................................................156 5.31 Firma ...............................................................................158 5.32 Bokföringsskyldighet m.m..............................................160 5.33 Föreningskapitals- och redovisningsvaluta.....................164 5.34 Skadestånd ......................................................................166 5.35 Straff och vite..................................................................166

6 Frågor om europabolag..................................................................168

7 Ikraftträdande ................................................................................170 8 Konsekvenser av förslagen............................................................170

9 Författningskommentar .................................................................171 9.1 Förslaget till lag om europakooperativ ...........................171 9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar.......................................................202 9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ............217 9.4 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713).......................................................................218 9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud ..................................................................219 9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar....................................................221 9.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse ........................................................221 9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. ....................................................222 9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet .........................................224 9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt ...............................................225 9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit- institut och värdepappersbolag .......................................225

Prop. 2005/06:150

6

9.12 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554).....................................................................226 9.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ...227 9.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.................................228 9.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker ...............................................................229 9.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument .............................245 9.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar ....................................246 9.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. ..............................................................247 9.19 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder...........................................................248 9.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ........................................248 9.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag.....................................................................254 9.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat ..................258

Bilaga 1 Rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) .................................................................259

Bilaga 2 Sammanfattning av promemorians förslag (Ds 2005:45) ...283 Bilaga 3 Promemorians lagförslag.....................................................284

Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser ........................................354 Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag ...............................................355

Bilaga 6 Lagrådets yttrande ...............................................................434 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2006 .......442

Rättsdatablad..........................................................................................443

Prop. 2005/06:150

7

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om europakooperativ,

2. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

3. lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.,

4. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

5. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,

6. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

7. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,

8. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, 10. lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, 11. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,

12. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554), 13. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

14. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

15. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, 16. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,

17. lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar,

18. lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.,

19. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder, 20. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

21. lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag, 22. lag om ändring i lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

Prop. 2005/06:150

8

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om europakooperativ

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 § I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

1

(SCE-förordningen). En europeisk

kooperativ förening benämns i denna lag ett europakooperativ.

Vad som sägs i denna lag om europakooperativ gäller, om annat inte anges, endast europakooperativ med säte i Sverige.

För europakooperativ som driver bankrörelse eller försäkringsrörelse gäller i stället särskilda bestämmelser i lagen (1995:1570) om medlemsbanker och lagen (1972:262) om understödsföreningar.

Arbetstagarinflytandet i europakooperativ

2 § Regler om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns i lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Firma

3 § Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 10 §.

Bildandet av ett europakooperativ

Deltagande i bildandet av ett europakooperativ

4 § En ekonomisk förening eller motsvarande utländsk förening som har sitt huvudkontor i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i bildandet av ett europakooperativ, om föreningen

1. är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2. har sitt säte i den stat som avses i 1, samt

3. har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vid bildandet av ett europakooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning skall vad som sägs om en ekonomisk förening eller motsvarande utländsk föreningsform i första stycket gälla även annan

1

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

9

sådan juridisk person som avses i artikel 48 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Redovisningsvaluta vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

5 § Om en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelserna om redovisningsvaluta i 12 kap. 1 § tredje stycket och 3 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar inte tillämpas på den ekonomiska föreningen.

Första stycket gäller också när europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige.

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

6 § Skatteverket får motsätta sig att en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om

1. europakooperativet enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. verket har beslutat om revision hos föreningen, och

4. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Finansinspektionen får, i fråga om en ekonomisk förening som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att föreningen deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då fusionsförslaget offentliggjordes enligt artikel 24 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att föreningen inte får delta i fusionen utan att föreningen först har fått tillfälle att yttra sig.

Skyddet för borgenärer i samband med bildandet av ett europakooperativ genom fusion

7 § I fråga om skyddet för en fusionerande förenings borgenärer skall bestämmelserna i 23 kap.20 och 2224 §§aktiebolagslagen (2005:551) om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas. När det gäller föreningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 21 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Utfärdande av intyg vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

8 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 6 §. När det

Prop. 2005/06:150

10

gäller föreningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 22 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Rätt till utträde ur en övertagande förening vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

9 § En medlem i en övertagande förening, som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion, får säga upp sig till utträde ur föreningen om fusionen innebär att europakooperativet kommer att ha sitt säte i en annan stat än Sverige. En sådan uppsägning skall ske inom den tid och på de villkor som anges i artikel 7.5 i SCE-förordningen.

Register över europakooperativ m.m.

Registreringsmyndighet

10 § Bolagsverket skall föra ett register över europakooperativ (europakooperativsregistret). I fråga om registrering i europakooperativsregistret tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

2. handläggningen av registreringsärenden.

Offentliggörande av förslag till beslut i vissa fall

11 § Föreningens styrelse eller europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 7.2, 35.3 och 76.3 i SCE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

Flyttning av ett europakooperativs säte

Tillämpliga bestämmelser

12 § Vid flyttning av ett europakooperativs säte från Sverige till en annan stat, tillämpas bestämmelserna i 13–20 §§. När det gäller europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap.2426 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för 14–20 §§.

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte

13 § Skatteverket får motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte till en annan stat, om

Prop. 2005/06:150

11

1. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos europakooperativet, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av en flyttning av europakooperativets säte.

Finansinspektionen får, i fråga om ett europakooperativ som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att europakooperativet flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCEförordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europakooperativet först har fått tillfälle att yttra sig.

Underrättelse till europakooperativets borgenärer

14 § Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakooperativets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakooperativet skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet.

Underrättelsen skall innehålla uppgift om borgenärernas rätt att enligt artikel 7.4 i SCE-förordningen ta del av förslaget om flyttning och av en sådan redogörelse som avses i artikel 7.3. Vidare skall underrättelsen innehålla uppgift om borgenärernas rätt att enligt 17 § motsätta sig flyttningen.

En underrättelse behöver inte sändas till de borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av ett europakooperativs säte

15 § I fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med en flyttning av europakooperativets säte, skall bestämmelserna i 16– 19 §§ tillämpas.

16 § Europakooperativet skall hos Bolagsverket ansöka om tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 7 i SCE-förordningen. Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1. en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning,

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCE-förordningen, och

4. intyg från europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan eller verkställande direktör om att europakooperativets kända borgenärer har underrättats enligt 14 §.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i andra stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp

Prop. 2005/06:150

12

ansökan till prövning, skall Bolagsverket förelägga europakooperativet att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europakooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Handläggning hos Bolagsverket

17 § Om Bolagsverket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan enligt 16 §, skall verket kalla europakooperativets borgenärer. Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som motsätter sig flyttningen av säte att senast viss dag skriftligen anmäla detta till verket. Bolagsverket skall dock inte kalla de borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersättning som omfattas av lönegarantilagen (1992:497).

Kallelsen skall ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Bolagsverket skall skicka en särskild underrättelse om kallelsen till Skatteverket och till kronofogdemyndigheten i den region där europakooperativet har sitt säte.

18 § Om en borgenär som har blivit kallad enligt 17 § motsätter sig flyttningen av säte inom föreskriven tid, skall Bolagsverket överlämna ärendet till allmän domstol i den ort där europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan har sitt säte. Om ingen borgenär motsätter sig flyttningen, skall verket meddela europakooperativet det begärda tillståndet.

Handläggning hos allmän domstol

19 § Om ett ärende om flyttning av europakooperativets säte till en annan stat har överlämnats till allmän domstol, skall tillstånd till flyttningen lämnas, om det visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för fordringar som har uppkommit före den dag som har angetts i föreläggandet enligt 17 § första stycket. I annat fall skall ansökan avslås.

Utfärdande av intyg

20 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen när ett beslut om tillstånd enligt 18 eller 19 § har meddelats och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 13 § eller om det föreligger ett sådant förhållande som avses i artikel 7.15 i SCE-förordningen.

Europakooperativets organisation

Dualistiskt organiserade europakooperativ

21 § I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37–41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.

Prop. 2005/06:150

13

Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, skall bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

6 kap. 1 § fjärde stycket om suppleanter, 6 kap. 2 § om förtida avgång, 6 kap. 4 § första och fjärde styckena om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,

6 kap. 4 § andra stycket om krav på medlemskap, 6 kap. 5 § om anmälan av aktieinnehav, 6 kap. 8 § tredje stycket om protokoll, 6 kap. 9 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant, 6 kap. 10 § om jäv, 6 kap. 15 § om registrering, 7 kap. 11 § om upplysningsplikt mot föreningsstämman, 7 kap. 17 § första stycket om klander av föreningsstämmans beslut, 7 kap. 18 § om talan mot föreningen och skiljeförfarande, 8 kap. 7 § om revisorsjäv, 8 kap. 11 § om tillhandahållande av upplysningar till revisorn, 8 kap. 13 § första stycket om revisionsberättelsen, 11 kap. 4 a § om tvångslikvidation, 11 kap. 17 § andra och tredje styckena om styrelseval i samband med upphörande av likvidation,

11 kap. 17 § fjärde stycket om styrelseval efter upphävande av likvidationsbeslut,

13 kap. 1 och 4–6 §§ om skadestånd, och 15 kap. 4 a § om avregistrering av ledamot. När 6 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på europakooperativ, skall bestämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

22 § Tillsynsorganet får besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av beslut som ledningsorganet eller den verkställande direktören fattar. Tillsynsorganet skall ge in ett sådant beslut till Bolagsverket för registrering. Beslutet gäller från tidpunkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje föreningsstämma som skall pröva frågan om fastställelse av europakooperativets resultat- och balansräkningar avge ett yttrande över årsredovisningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. I fråga om tillhandahållande av detta yttrande skall 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas.

23 § Om en ledamot i tillsynsorganet med stöd av artikel 37.3 i SCEförordningen utses till ledamot i ledningsorganet, får tiden för det senare uppdraget inte överstiga två månader.

Prop. 2005/06:150

14

24 § Varje ledamot i tillsynsorganet har rätt att från ledningsorganet få all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 39.1 i SCE-förordningen.

25 § Revisorn skall underrätta tillsynsorganet om erinringar som revisorn framställer till ledningsorganet och den verkställande direktören enligt 8 kap. 14 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Monistiskt organiserade europakooperativ

26 § I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 42–44 i SCE-förordningen (monistiskt organiserade europakooperativ) skall, om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter.

Antalet ledamöter i europakooperativets organ

27 § Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter och tillsynsorganet minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter.

När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar tillämpas 2 kap. 9 § femte stycket lagen (2002:149) om elektroniska pengar i stället för första och andra styckena.

Den verkställande direktören

28 § Ett europakooperativ skall ha en verkställande direktör, om antalet anställda i europakooperativet under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Ett europakooperativ som har bildats genom fusion eller ombildning skall under de första två räkenskapsåren från det att europakooperativet bildades ha en verkställande direktör, om antalet anställda hos någon av de juridiska personer som har deltagit i bildandet under vart och ett av de två räkenskapsår som föregick bildandet i medeltal översteg 200. I ett europakooperativs stadgar kan det anges att det även i andra fall skall utses en verkställande direktör. I ett europakooperativ som står under tillsyn av Finansinspektionen skall det alltid finnas en verkställande direktör.

I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall den verkställande direktören utses av ledningsorganet. Den verkställande direktören får i ett sådant fall inte vara ledamot i tillsynsorganet.

I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall den verkställande direktören utses av förvaltningsorganet.

29 § I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall såväl tillsynsorganet som ledningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 24 § om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet och om rätt

Prop. 2005/06:150

15

till information skall tillämpas även vid tillsynsorganets och ledningsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

30 § I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall förvaltningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 24 § om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet och om rätt till information skall tillämpas även vid förvaltningsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

Europakooperativets årsredovisning m.m.

Upprättande av årsredovisning

31 § Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som är tillämpliga på ekonomiska föreningar.

När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar eller driver finansieringsrörelse tillämpas 2 kap. 9 § sjätte stycket lagen (2002:149) om elektroniska pengar respektive 12 kap. 28 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket.

Särskilt bokslut

32 § Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakooperativet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för den ekonomiska föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap.49 och 11 §§bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Valutan för ett europakooperativs kapital

33 § Ett europakooperativ skall uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet skall dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

Prop. 2005/06:150

16

Övriga bestämmelser

Behörighet att företräda ett europakooperativ

34 § Ett europakooperativ får i stadgarna ange att lednings- eller förvaltningsorganet kan bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet.

När det gäller europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 29 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket.

Lednings- eller förvaltningsorganets rätt att i visst fall ändra stadgarna

35 § Om stadgarna för ett europakooperativ strider mot de ordningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna.

Sammankallande av föreningsstämma genom länsstyrelsens försorg

36 § Om en föreningsstämma som skall hållas enligt SCE-förordningen, lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankallas på angivet sätt, skall länsstyrelsen i det län där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte på anmälan av en ledamot i förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet, den verkställande direktören, en revisor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets bekostnad sammankalla stämman.

Sanktioner mot europakooperativ med säte och huvudkontor i olika stater

37 § Om ett europakooperativ inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 i SCE-förordningen att ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma stat, skall Bolagsverket genom ett särskilt beslut fastställa att europakooperativet inte uppfyller den skyldigheten. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket förelägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Därvid skall 11 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas. Föreläggandet skall innehålla en erinran om att europakooperativet kommer att förpliktas att gå i likvidation om europakooperativet inte gör rättelse.

Om europakooperativet inte följer föreläggandet, skall Bolagsverket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos verket.

Ett beslut om likvidation enligt andra stycket får inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

Prop. 2005/06:150

17

Straff och vite

38 § Bestämmelserna om straff i 16 kap. 1 § första stycket och andra stycket 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall tillämpas på europakooperativ.

39 § Bestämmelserna om vite i 30 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) skall tillämpas på europakooperativ. Vad som sägs där om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan eller ledamöterna i dessa organ.

Överklagande

40 § Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 16 §, verkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 8 eller 20 § samt verkets beslut enligt 39 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 6 eller 13 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 36 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 37 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 37 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europakooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 37 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

18

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:262) om understödsföreningar

dels att 1 och 27 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas 33 nya paragrafer, 83–115 §§, samt närmast före 83, 85, 86, 92, 94, 99, 104, 105, 106 och 109 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Med understödsförening förstås enligt denna lag sådan förening för inbördes bistånd som har till ändamål att, utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse, meddela annan personförsäkring än arbetslöshetsförsäkring och som är på sådant sätt sluten att den huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, personer tillhörande viss yrkesgrupp eller medlemmar i sammanslutning med sådan intressegemenskap att en samverkan även för personförsäkring är naturlig.

Också förening som ej är sluten på sätt som anges i första stycket anses som understödsförening, om den är registrerad såsom understödsförening enligt äldre lag.

Avser verksamheten huvudsakligen pensionsförsäkring på grund av anställning, anses föreningen som understödsförening, även om medlemsavgifterna erlägges av arbetsgivaren.

I 83–115 §§ finns särskilda bestämmelser om sådana europakooperativ enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCEföreningar)

1

(SCE-förordningen)

som driver försäkringsrörelse.

27 §

2

Bestämmelserna i 2123 §§, 2530 §§ och 3237 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser, nämligen

1. att minst hälften av styrelsens ledamöter skall väljas på föreningsstämma eller av organisation som kan anses företräda medlemmarna,

2. att styrelseledamot får utses för tid till och med den ordinarie föreningsstämma som skall äga rum under fjärde räkenskapsåret efter det han utsetts, om Finansinspektionen medgett det,

3. att anställd hos föreningen ej får vara styrelseordförande. Vid tillämpningen av 37 § skall iakttagas att hänvisningen till 9 § skall avse 14 § denna lag.

1

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

2

Senaste lydelse 1992:1624.

Prop. 2005/06:150

19

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

Särskilda bestämmelser för europakooperativ som driver försäkringsrörelse

Inledande bestämmelser

83 §

Bestämmelserna i denna lag om understödsföreningar skall tillämpas även på europakooperativ som driver försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SCE-förordningen. I 84–115 §§ finns bestämmelser som kompletterar SCE-förordningen när det gäller sådana europakooperativ.

Vad som sägs om europakooperativ som driver försäkringsrörelse gäller, om annat inte anges, endast sådana europakooperativ med säte i Sverige.

84 §

Regler om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns i lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Firma

85 §

Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 92 §.

Bildandet av ett europakooperativ

86 §

Om inte annat följer av SCEförordningen, skall bestämmelserna om fusion av publika försäkringsaktiebolag i 15 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713)

Prop. 2005/06:150

20

tillämpas på en understödsförening som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

87 §

En ekonomisk förening eller motsvarande utländsk förening som har sitt huvudkontor i en stat utanför EES får delta i bildandet av ett europakooperativ, om föreningen

1. är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom EES,

2. har sitt säte i den stat som avses i 1, samt

3. har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom EES.

Vid bildandet av ett europakooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning skall vad som sägs om en ekonomisk förening eller motsvarande utländsk föreningsform i första stycket gälla även annan sådan juridisk person som avses i artikel 48 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

88 §

Om en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelsen om redovisningsvaluta i 15 a kap. 1 § tredje stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) inte tillämpas på understödsföreningen.

Första stycket gäller också när europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige.

89 §

Skatteverket får motsätta sig att en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om

1. europakooperativet enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

Prop. 2005/06:150

21

2. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. verket har beslutat om revision hos föreningen, och

4. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Finansinspektionen får motsätta sig att understödsföreningen deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

90 §

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i 89 § inom två månader från den dag då fusionsförslaget offentliggjordes enligt artikel 24 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att understödsföreningen inte får delta i fusionen utan att föreningen först har fått tillfälle att yttra sig.

91 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 15 a kap. 13 § försäkringsrörelselagen (1982:713) och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 89 §.

Registrering av europakooperativ m.m.

92 §

Europakooperativ som driver försäkringsrörelse registreras i europakooperativsregistret som förs av Bolagsverket enligt 10 § lagen (2006:000) om europakooperativ. I fråga om registrering av sådana europakooperativ

Prop. 2005/06:150

22

tillämpas bestämmelserna i försäkringsrörelselagen (1982:713) och andra författningar om registrering i försäkringsregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

2. handläggningen av registreringsärenden.

93 §

Understödsföreningens styrelse eller europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 7.2, 35.3 och 76.3 i SCE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

Flyttning av ett europakooperativs säte

94 §

Skatteverket får motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte till en annan stat, om

1. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos europakooperativet, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av en flyttning av europakooperativets säte.

Finansinspektionen får motsätta sig att europakooperativet flyttar sitt säte till en annan stat, om

Prop. 2005/06:150

23

motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europakooperativet först har fått tillfälle att yttra sig.

95 §

I fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med en flyttning av europakooperativets säte, skall bestämmelserna i 96 och 97 §§ tillämpas.

96 §

Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakooperativets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakooperativet ansöka om tillstånd till flyttningen. Frågan om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1. en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning, och

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCEförordningen.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i tredje stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall europakooperativet föreläggas att inom viss tid yttra sig

Prop. 2005/06:150

24

eller avhjälpa bristen. Om europakooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Finansinspektionen skall underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

97 §

Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1. europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2. europakooperativets ekono-

miska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen, och

3. det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 7.15 i SCEförordningen.

98 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen när ett beslut har meddelats enligt 97 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 94 §.

Dualistiskt organiserade europakooperativ

99 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37– 41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.

Prop. 2005/06:150

25

Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, skall bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

21 § tredje och fjärde styckena om förtida avgång,

22 § första stycket om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,

22 § andra stycket om krav på medlemskap,

23 § första stycket om suppleanter,

25 § tredje stycket om protokoll,

26 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant,

27 § om jäv,

36 § om talan mot föreningen, 37 § om registrering,

46 § första momentet tredje och fjärde styckena om revisorsjäv,

50 § tredje stycket om tillhandahållande av upplysningar till revisorn,

51 § första stycket om revisionsberättelsen,

57 § andra momentet om upplysningsplikt mot föreningsstämman,

69 § första momentet första– tredje styckena om klander av föreningsstämmans beslut,

106 och 107 §§, 108 § första stycket samt 109 § om skadestånd, och

116 § om skiljeförfarande. Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

26 § om lämnande av kredit,

Prop. 2005/06:150

26

26 h § om tystnadsplikt,

27 § fjärde stycket om hinder mot att vara styrelseledamot,

27 a § första stycket om ledningsprövning,

27 a § andra stycket om obehörighetsgrund,

45 § första stycket om tvångslikvidation, och

70 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.

När 22 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas på europakooperativ, skall bestämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

100 §

Tillsynsorganet får besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av beslut som ledningsorganet eller den verkställande direktören fattar. Tillsynsorganet skall ge in ett sådant beslut till Bolagsverket för registrering. Beslutet gäller från tidpunkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje föreningsstämma som skall pröva frågan om fastställelse av europakooperativets resultat- och balansräkningar avge ett yttrande över årsredovisningen samt ledningsorganets förvaltning. I fråga om tillhandahållande av detta yttrande skall 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas.

101 §

Om en ledamot i tillsynsorganet med stöd av artikel 37.3 i SCEförordningen utses till ledamot i ledningsorganet, får tiden för det

Prop. 2005/06:150

27

senare uppdraget inte överstiga två månader.

102 §

Varje ledamot i tillsynsorganet har rätt att från ledningsorganet få all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 39.1 i SCE-förordningen.

103 §

Revisorn skall underrätta tillsynsorganet om erinringar som revisorn framställer till ledningsorganet enligt 50 § femte stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

Monistiskt organiserade europakooperativ

104 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 42– 44 i SCE-förordningen (monistiskt organiserade europakooperativ) skall, om inte annat följer av annan författning eller av SCEförordningen, bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter.

Antalet ledamöter i europakooperativets organ

105 §

Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter och tillsynsorganet minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter.

Prop. 2005/06:150

28

Europakooperativets årsredovisning m.m.

106 §

Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på understödsföreningar.

107 §

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakooperativet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för understödsföreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap.49 och 11 §§bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

108 §

Ett europakooperativ skall uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro.

Prop. 2005/06:150

29

Kapitalet skall dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

Övriga bestämmelser

109 §

Ett europakooperativ får i stadgarna ange att lednings- eller förvaltningsorganet kan bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet.

110 §

Om stadgarna för ett europakooperativ strider mot de ordningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna.

111 §

Om en föreningsstämma som skall hållas enligt SCE-förordningen, denna lag, lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankallas på angivet sätt, skall länsstyrelsen i det län där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte på anmälan av en ledamot i förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet, en revisor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets bekostnad sammankalla stämman.

112 §

Om ett europakooperativ inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 i SCE-förordningen att ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma stat, skall Bolagsverket genom ett särskilt beslut fastställa att europakooperativet inte uppfyller den skyldigheten. När beslutet har

Prop. 2005/06:150

30

vunnit laga kraft, skall verket förelägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Därvid skall 11 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas. Föreläggandet skall innehålla en erinran om att europakooperativet kommer att förpliktas att gå i likvidation om europakooperativet inte gör rättelse.

Om europakooperativet inte följer föreläggandet, skall Bolagsverket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos verket.

Ett beslut om likvidation enligt andra stycket får inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

113 §

Bestämmelserna om straff i 77– 80 §§ denna lag skall tillämpas på europakooperativ.

114 §

Bestämmelserna om vite i 21 kap. 2 § första–tredje och femte styckena försäkringsrörelselagen (1982:713) skall tillämpas på europakooperativ. Vad som sägs där om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan eller ledamöterna i dessa organ.

115 §

Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller Finansinspektionens beslut i ett tillståndsärende enligt 97 §, Bolagsverkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 91 eller 98 § samt verkets beslut enligt 114 §.

Prop. 2005/06:150

31

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 89 eller 94 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 111 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 112 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 112 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europakooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 112 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

32

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) skall fastställas för

1. aktiebolag, europabolag med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighetsförening,

1. aktiebolag, europabolag och europakooperativ med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighetsförening,

2. erkänd arbetslöshetskassa, understödsförening och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn,

3. kommun, landsting, kommunalförbund och annat organ för samverkan mellan kommuner, och

4. registrerat trossamfund och dess organisatoriska delar.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1

Senaste lydelse 2004:1253.

Prop. 2005/06:150

33

2.4 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § samt 1 a kap.1 och 3 §§försäkringsrörelselagen (1982:713)

1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

2

Försäkringsrörelse får drivas endast av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd (koncession) till detta enligt denna lag, om inte annat följer av 2 § eller 10 § tredje stycket.

Av rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SEförordningen) följer att bestämmelserna i denna lag om publika försäkringsaktiebolag skall tillämpas på europabolag som har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SEförordningen. Särskilda bestämmelser om europabolag finns i 1 a kap. denna lag.

I 1 a kap. denna lag finns särskilda bestämmelser om sådana europabolag enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

3

(SE-förordningen)

som har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse.

Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om huruvida koncession enligt första stycket krävs för en planerad verksamhet.

Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av Finansinspektionen. Registreringsmyndighet för försäkringsbolag är Bolagsverket. För varje försäkringsbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

1 a kap.

1 §

4

För europabolag med säte i Sverige som har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse gäller 2–5, 7 och 8 §§, 16 § första och andra styckena, 1729 och 32 §§ i lagen (2004:575) om europabolag samt bestämmelserna i detta kapitel.

Bestämmelserna i denna lag om publika försäkringsaktiebolag skall tillämpas även på europabolag som har säte i Sverige och har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SEförordningen. För sådana europabolag gäller också 2–5 a, 7, 8 och

1

Lagen omtryckt 1995:1567.

2

Senaste lydelse 2004:578.

3

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

4

Senaste lydelse 2005:905.

Prop. 2005/06:150

34

9 a §§, 16 § första och andra styckena, 1729 och 32 §§ i lagen (2004:575) om europabolag samt bestämmelserna i detta kapitel.

För ett sådant europabolag skall vad som sägs i

1. 5 § första stycket lagen om europabolag om tillämpningen av 23 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551), i stället avse 15 a kap. 1 § tredje stycket denna lag,

2. 7 § första stycket lagen om europabolag om registreringsbestämmelser, i stället avse bestämmelser i denna lag och andra författningar om registrering i försäkringsregistret,

3. 17 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen av 7 kap. 25 § aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap. 9 § fjärde stycket denna lag,

4. 21 § lagen om europabolag om tillämpningen av 9 kap. 6 § aktiebolagslagen, i stället avse 10 kap. 12 § denna lag,

5. 27 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen av 7 kap.1820 §§aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap. 9 § första stycket denna lag,

6. 28 § lagen om europabolag om aktiebolagslagen, i stället avse denna lag, och

7. 32 § första stycket lagen om europabolag om 11 §, i stället avse 4 § i detta kapitel.

3 §

5

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 15 a kap. 13 § och beslutet har vunnit laga kraft.

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 15 a kap. 13 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 5 a § lagen (2004:575) om europabolag.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006. Om en ansökan har kommit in före detta datum tillämpas äldre bestämmelser i fråga om

1. tillstånd till verkställande av ett fusionsförslag vid bildande av ett europabolag genom fusion enligt artikel 2.1 SE-förordningen, och

2. tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 8 i SE-förordningen.

5

Senaste lydelse 2004:578.

Prop. 2005/06:150

35

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud

Härigenom föreskrivs att 4 och 6 §§ lagen (1986:436) om näringsförbud skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

1

Har näringsverksamhet bedrivits av en juridisk person får, under de förutsättningar som anges i 1–3 §§, näringsförbud meddelas, i fråga om

kommanditbolag: komplementär, annat handelsbolag: bolagsman, aktiebolag och försäkringsbolag: ledamot och suppleant i styrelsen samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,

bankaktiebolag, sparbank och ekonomisk förening: ledamot och suppleant i styrelsen,

europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige: företagsledare,

europabolag med säte i Sverige: ledamot och suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,

europabolag och europakooperativ med säte i Sverige: ledamot och suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,

om denne begått brottet i näringsverksamheten eller innehade sin ställning när betalningen av skatt, tull eller avgift underläts eller den juridiska personen försattes i konkurs.

Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har framträtt som ansvarig för en enskild näringsverksamhet.

Under de förutsättningar som anges i 2 § får näringsförbud även meddelas den som innehade sin ställning enligt första stycket senare än ett år innan konkursansökan kom in till tingsrätten.

6 §

2

Den som är underkastad näringsförbud får inte

1. driva näringsverksamhet,

2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

3. vara stiftare av ett aktiebolag, en sparbank eller ett försäkringsbolag,

4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, en sådan understödsförening som avses i 7 § tredje stycket lagen

4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, en sådan understödsförening som avses i 7 § tredje stycket lagen

1

Senaste lydelse 2004:579.

2

Senaste lydelse 2005:1125.

Prop. 2005/06:150

36

(1972:262) om understödsföreningar, ett handelsbolag, en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller en ekonomisk förening, en pensionsstiftelse eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet eller ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag med säte i Sverige,

(1972:262) om understödsföreningar, ett handelsbolag, en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller en ekonomisk förening, en pensionsstiftelse eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet eller ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige,

5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag, ett försäkringsbolag eller ett europabolag med säte i Sverige eller företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag, ett försäkringsbolag, ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige eller företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

6. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges vid 4,

7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,

8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett försäkringsaktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent, eller

9. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 4.

Förbudet i första stycket 9 gäller inte i fråga om fullmakt som avses i 10 § andra stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och föreståndare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om näringsförbud i den lagen.

Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 §yttrandefrihetsgrundlagen.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

37

2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

4 §

1

Verkställande direktören och minst halva antalet styrelseledamöter skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1

Senaste lydelse 1992:1242.

Prop. 2005/06:150

38

2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §

1

Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Bolaget skall ha en verkställande direktör.

I ett värdepappersbolag skall revisorerna vara auktoriserade eller godkända revisorer. Minst en av de av stämman utsedda revisorerna skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Till revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses. Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883).

För varje värdepappersbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige. I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

2

skall vad som sägs i följande

bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 8 § om tystnadsplikt,

1 kap. 8 b § om meddelandeförbud,

2 kap. 1 § första stycket 4 om ledningsprövning, 3 kap. 7 § andra stycket 1 och femte stycket om kredit m.m. till styrelseledamot,

6 kap. 6 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

6 kap. 9 § tredje stycket 2 och fjärde stycket om återkallelse av tillstånd.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i fjärde stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1

Senaste lydelse 2004:580.

2

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

Prop. 2005/06:150

39

2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs att 13 och 14 §§ lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §

1

Verkställande direktören skall varje år till registreringsmyndigheten ge in en bestyrkt kopia av

1. filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det senaste räkenskapsåret,

2. motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de gjorts offentliga i företagets hemland.

Första stycket 1 gäller inte, om företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och

1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget, 2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, eller

2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller

4. är ett europakooperativ.

Handlingar som avses i första stycket skall ges in inom tre månader efter det att det utländska företagets redovisningshandlingar och revisionsberättelse har lagts fram för företagets delägare, dock senast sju månader från det att filialens räkenskapsår har utgått. Handlingarna skall vara upprättade på eller översatta till svenska.

14 §

2

För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits i 11–13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av motsvarande slag.

Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och

1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget, 2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som

2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som

1

Senaste lydelse 1995:1558.

2

Senaste lydelse 2001:1187.

Prop. 2005/06:150

40

omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, eller

omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller

4. är ett europakooperativ.

Om filialen är skyldig att avsluta den löpande bokföringen men till följd av bestämmelsen i andra stycket inte upprättar någon årsredovisning, skall den i stället upprätta ett årsbokslut. För årsbokslutet tillämpas

1. i filial till företag som avses i andra stycket 1 och som inte är att hänföra till samma stycke 2 eller 3, bestämmelserna i 6 kap.411 §§bokföringslagen (1999:1078),

1. i filial till företag som avses i andra stycket 1 eller 4 och som inte är att hänföra till samma stycke 2 eller 3, bestämmelserna i 6 kap.411 §§bokföringslagen (1999:1078),

2. i filial till företag som avses i andra stycket 2, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), och

3. i filial till företag som avses i andra stycket 3, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

41

2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

1

Auktorisation och tillstånd kan meddelas svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och utländska företag.

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag skall vad som sägs i följande bestämmelser i denna lag om styrelsen tillämpas på tillsynsorganet:

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

2

eller artiklarna 37–

41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

3

skall

vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning,

2 kap. 10 § om meddelandeförbud,

8 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning, 11 kap. 5 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

11 kap. 7 § första stycket 4 och fjärde stycket om återkallelse av auktorisation eller tillstånd.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i andra stycket angivna bestämmelserna om styrelsen skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i andra stycket om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs lednings-

1

Senaste lydelse 2004:581.

2

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

42

eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

43

2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

1

skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

2

En fysisk eller juridisk person som lämnar uppgifter med stöd av 9 § får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om den fysiska eller juridiska personen hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Den som lämnar uppgifter med stöd av 9 c § får inte heller göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt. Detsamma gäller en styrelseledamot eller en anställd som lämnar uppgifter för den fysiska eller juridiska personens räkning.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

3

eller artiklarna 37–

41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

4

tillämpas bestämmelsen om styrelseledamot i första stycket på ledamot i tillsynsorganet. Detsamma gäller bestämmelsen om styrelseledamöter i 11 § om meddelandeförbud.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i andra stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

I 29 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551), 13 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 5 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) och 37 § revisionslagen (1999:1079) finns särskilda bestäm-

1

Lagen omtryckt 1999:162.

2

Senaste lydelse 2005:916.

3

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

4

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

44

melser om ansvar för revisorer i aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra företag.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

45

2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 13 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

13 §

1

En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett holdingföretag med finansiell verksamhet eller ett holdingföretag med blandad verksamhet som i den egenskapen får kunskap om affärsförhållanden i ett företag som enligt 7 § skall lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med det uppgiftslämnande företagets intresse.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag tillämpas vad som sägs om styrelseledamot i första stycket på ledamot i tillsynsorganet.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

2

eller artiklarna 37–

41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

3

tillämpas bestämmelsen om styrelseledamot i första stycket på ledamot i tillsynsorganet. Bestämmelsen om styrelseledamöter i 13 b § om meddelandeförbud skall tillämpas på tillsynsorganets ledamöter.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att den i tredje stycket angivna bestämmelsen skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i tredje stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs

1

Senaste lydelse 2004:582.

2

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

46

lednings- eller förvaltningsorgan.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

47

2.12 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 27 § årsredovisningslagen (1995:1554) och rubriken närmast före 5 kap. 27 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

Särskilt om europabolag Särskilt om europabolag och europakooperativ

27 §

1

I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag skall vad som sägs om styrelseledamöter i 12, 18 b, 20 och 22–25 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i bolagets tillsynsorgan.

I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

2

eller artiklarna 37–

41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

3

skall

bestämmelserna om styrelseledamöter i 12, 18 b, 20 och 22–25 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i första stycket angivna bestämmelserna skall tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1

Senaste lydelse 2004:583.

2

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

48

2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2005/06:186 Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar,

4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 4 a §, 4 b § första–tredje styckena och 4 c § om finansiella instrument,

5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,

16 § första stycket och 17 § första stycket om upplysningar om skatt, 18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, 18 a § om sjukfrånvaro, 18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 25 § om avtal om avgångsvederlag,

26 § om uppgift om moderföretag, samt 27 § om europabolag. 27 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap.20 och 22 §§årsredovisningslagen skall samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Anmärkning: Ändring av 5 kap. 1 § har också föreslagits i propositionen Förenklade redovisningsregler, m.m. (prop. 2005/06:116).

Prop. 2005/06:150

49

2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2005/06:186 Föreslagen lydelse

5 kap.

1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter,

2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar,

4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 4 a §, 4 b § första–tredje styckena och 4 c § om finansiella instrument, 5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde,

7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,

10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter, 11 § om ställda säkerheter,

12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån,

14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m.,

16 § första stycket och 17 § första stycket om upplysningar om skatt, 18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, 18 a § om sjukfrånvaro, 18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande förmåner,

23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör,

24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 25 § om avtal om avgångsvederlag,

26 § om uppgift om moderföretag, samt 27 § om europabolag. 27 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap.20 och 22 §§årsredovisningslagen skall samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Anmärkning: Ändring av 5 kap. 1 § har också föreslagits i propositionen Förenklade redovisningsregler, m.m. (prop. 2005/06:116).

Prop. 2005/06:150

50

2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1570) om medlemsbanker

dels att 1 kap. 1 § och 6 kap. 3 § skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 1 a kap., av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §

1

Denna lag innehåller bestämmelser om hur en medlemsbank bildas och om dess organisation m.m. Bestämmelser om tillstånd att driva bankrörelse, den rörelse som en medlemsbank får driva samt andra bestämmelser som är gemensamma för bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker finns i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

I 1 a kap. denna lag finns särskilda bestämmelser om sådana europakooperativ enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

2

(SCE-förord-

ningen) som har beviljats tillstånd att driva bankrörelse.

1 a kap. Särskilda bestämmelser för europakooperativ som driver bankrörelse Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 §

Bestämmelserna i denna lag om medlemsbanker skall tillämpas även på europakooperativ som har beviljats tillstånd att driva bankrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SCE-förordningen. I detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar SCE-förordningen när det gäller sådana europakooperativ.

1

Senaste lydelse 2004:318.

2

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

51

Vad som sägs i detta kapitel om europakooperativ som driver bankrörelse gäller, om annat inte anges, endast sådana europakooperativ med säte i Sverige.

Arbetstagarinflytandet i europakooperativ

2 §

Regler om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns i lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Firma

3 §

Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 10 §.

Bildandet av ett europakooperativ

Deltagande i bildandet av ett europakooperativ

4 §

En ekonomisk förening eller motsvarande utländsk förening som har sitt huvudkontor i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i bildandet av ett europakooperativ, om föreningen

1. är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2. har sitt säte i den stat som avses i 1, samt

3. har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vid bildandet av ett europakooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning skall vad

Prop. 2005/06:150

52

som sägs om en ekonomisk förening eller motsvarande utländsk föreningsform i första stycket gälla även annan sådan juridisk person som avses i artikel 48 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Redovisningsvaluta vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

5 §

Om en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelserna om redovisningsvaluta i 10 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket inte tillämpas på medlemsbanken.

Första stycket gäller också när europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat.

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

6 §

Skatteverket får motsätta sig att en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om

1. europakooperativet enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. verket har beslutat om revision hos medlemsbanken, och

4. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Finansinspektionen får motsätta sig att medlemsbanken deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant

Prop. 2005/06:150

53

beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då fusionsförslaget offentliggjordes enligt artikel 24 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att medlemsbanken inte får delta i fusionen utan att banken först har fått tillfälle att yttra sig.

Skyddet för borgenärer i samband med bildandet av ett europakooperativ genom fusion

7 §

I fråga om skyddet för en fusionerande medlemsbanks borgenärer skall bestämmelserna i 10 kap.2022 §§ eller 25 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas.

Utfärdande av intyg vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

8 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när ett beslut har meddelats enligt 10 kap.2022 §§ eller 25 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 6 §.

Rätt till utträde ur en övertagande medlemsbank vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

9 §

En medlem i en övertagande medlemsbank, som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ

Prop. 2005/06:150

54

genom fusion, får säga upp sig till utträde ur banken om fusionen innebär att europakooperativet kommer att ha sitt säte i en annan stat än Sverige. En sådan uppsägning skall ske inom den tid och på de villkor som anges i artikel 7.5 i SCE-förordningen.

Registrering av europakooperativ m.m.

Registreringsmyndighet

10 §

Europakooperativ som driver bankrörelse registreras i europakooperativsregistret som förs av Bolagsverket enligt 10 § lagen (2006:000) om europakooperativ. I fråga om registrering av sådana europakooperativ tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i bankregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter i ärenden om registrering enligt detta kapitel, och

2. handläggningen av registreringsärenden.

Offentliggörande av förslag till beslut i vissa fall

11 §

Medlemsbankens styrelse eller europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 7.2, 35.3 och 76.3 i SCE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om

Prop. 2005/06:150

55

registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

Flyttning av ett europakooperativs säte

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte

12 §

Skatteverket får motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte till en annan stat, om

1. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos europakooperativet, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av en flyttning av europakooperativets säte.

Finansinspektionen får motsätta sig att europakooperativet flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europakooperativet först har fått tillfälle att yttra sig.

Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av ett europakooperativs säte

13 §

I fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med en flyttning av europa-

Prop. 2005/06:150

56

kooperativets säte, skall bestämmelserna i 14 och 15 §§ tillämpas.

14 §

Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakooperativets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakooperativet ansöka om tillstånd till flyttningen. Frågan om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1. en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning, och

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCEförordningen.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i tredje stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall europakooperativet föreläggas att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europakooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Finansinspektionen skall underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

15 §

Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1. europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte

Prop. 2005/06:150

57

redan har en sådan säkerhet,

2. europakooperativets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, och

3. det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 7.15 i SCE-förordningen.

Utfärdande av intyg

16 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen när ett beslut har meddelats enligt 15 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 12 §.

Europakooperativets organisation

Dualistiskt organiserade europakooperativ

17 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37– 41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.

Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, skall bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

6 kap. 1 § tredje stycket om suppleanter,

6 kap. 2 § om förtida avgång, 6 kap. 3 § första och femte

Prop. 2005/06:150

58

styckena om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,

6 kap. 3 § andra stycket om krav på medlemskap,

6 kap. 3 § fjärde stycket om styrelsens sammansättning,

6 kap. 5 § om anmälan av aktieinnehav,

6 kap. 11 § andra stycket om protokoll,

6 kap. 12 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant,

6 kap. 13 § om jäv, 6 kap. 17 § om registrering, 7 kap. 11 § om upplysningsplikt mot föreningsstämman,

7 kap. 18 § om klander av föreningsstämmans beslut,

7 kap. 19 § om talan mot föreningen och skiljeförfarande,

7 a kap. 5 § om revisorsjäv, 7 a kap. 10 § om tillhandahållande av upplysningar till revisorn,

7 a kap. 12 § om revisionsberättelsen,

7 b kap. 8 § om tillhandahållande av upplysningar till lekmannarevisorn,

7 b kap. 11 § om jäv för lekmannarevisorer,

7 b kap. 14 § första stycket om lekmannarevisorns granskningsrapport,

9 kap. 18 § andra och tredje styckena om styrelseval i samband med upphörande av likvidation,

9 kap. 18 § fjärde stycket om styrelseval efter upphävande av likvidationsbeslut, och

11 kap. 1 och 4–12 §§ om skadestånd.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 12 § om meddelandeförbud,

Prop. 2005/06:150

59

3 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning,

8 kap. 5 § första stycket 1 om avtal om tjänster med eller till förmån för styrelseledamot,

13 kap. 12 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, och

15 kap. 2 § om återkallelse av tillstånd.

När 6 kap. 3 § denna lag tillämpas på europakooperativ skall bestämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

18 §

Tillsynsorganet får besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av beslut som ledningsorganet eller den verkställande direktören fattar. Tillsynsorganet skall ge in ett sådant beslut till Bolagsverket för registrering. Beslutet gäller från tidpunkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje föreningsstämma som skall pröva frågan om fastställelse av europakooperativets resultat- och balansräkningar avge ett yttrande över årsredovisningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. I fråga om tillhandahållande av detta yttrande skall 7 kap. 8 § fjärde stycket tillämpas.

19 §

Om en ledamot i tillsynsorganet med stöd av artikel 37.3 i SCEförordningen utses till ledamot i ledningsorganet, får tiden för det senare uppdraget inte överstiga två månader.

Prop. 2005/06:150

60

20 §

Varje ledamot i tillsynsorganet har rätt att från ledningsorganet få all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 39.1 i SCE-förordningen.

21 §

Revisorn skall underrätta tillsynsorganet om erinringar som revisorn framställer till ledningsorganet och den verkställande direktören enligt 7 a kap. 18 §.

Monistiskt organiserade europakooperativ

22 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 42– 44 i SCE-förordningen (monistiskt organiserade europakooperativ) skall, om inte annat följer av annan författning eller av SCEförordningen, bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter.

Antalet ledamöter i europakooperativets organ

23 §

Ledningsorganet och tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst fem ledamöter.

Den verkställande direktören

24 §

I ett europakooperativ skall det finnas en verkställande direktör.

I ett dualistiskt organiserat

Prop. 2005/06:150

61

europakooperativ skall den verkställande direktören utses av ledningsorganet. Den verkställande direktören får i ett sådant fall inte vara ledamot i tillsynsorganet.

I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall den verkställande direktören utses av förvaltningsorganet.

25 §

I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall såväl tillsynsorganet som ledningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCEförordningen och i 20 § om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet och om rätt till information skall tillämpas även vid tillsynsorganets och ledningsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

26 §

I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall förvaltningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 20 § om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet och om rätt till information skall tillämpas även vid förvaltningsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

Europakooperativets årsredovisning m.m.

Upprättande av årsredovisning

27 §

Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och vär-

Prop. 2005/06:150

62

depappersbolag som är tillämpliga på medlemsbanker.

Särskilt bokslut

28 §

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakooperativet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för medlemsbanken upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap.49 och 11 §§bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Valutan för ett europakooperativs kapital

29 §

Ett europakooperativ skall uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet skall dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

Prop. 2005/06:150

63

Övriga bestämmelser

Behörighet att företräda ett europakooperativ

30 §

Rätten att teckna firman för ett europakooperativ som driver bankrörelse får utövas bara av två eller flera personer i förening.

Lednings- eller förvaltningsorganets rätt att i visst fall ändra stadgarna

31 §

Om stadgarna för ett europakooperativ strider mot de ordningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna.

Sammankallande av föreningsstämma genom länsstyrelsens försorg

32 §

Om en föreningsstämma som skall hållas enligt SCE-förordningen, denna lag, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankallas på angivet sätt, skall länsstyrelsen i det län där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte på anmälan av en ledamot i förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet eller den verkställande direktören, en revisor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets bekostnad sammankalla stämman.

Sanktioner mot europakooperativ med säte och huvudkontor i olika stater

33 §

Om ett europakooperativ inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 i

Prop. 2005/06:150

64

SCE-förordningen att ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma stat, skall Bolagsverket genom ett särskilt beslut fastställa att europakooperativet inte uppfyller den skyldigheten. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket förelägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Därvid skall 11 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas. Föreläggandet skall innehålla en erinran om att europakooperativet kommer att förpliktas att gå i likvidation om europakooperativet inte gör rättelse.

Om europakooperativet inte följer föreläggandet, skall Bolagsverket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos verket.

Ett beslut om likvidation enligt andra stycket får inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

Överklagande

34 §

Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller Finansinspektionens beslut i ett tillståndsärende enligt 15 § och Bolagsverkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 8 eller 16 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 6 eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 32 § får överklagas hos

Prop. 2005/06:150

65

allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 33 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 33 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europakooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 33 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

6 kap.

3 §

3

Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte något annat tillåts i särskilda fall. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i medlemsbanken, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i banken, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i medlemsbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

3

Senaste lydelse 1999:224.

Prop. 2005/06:150

66

2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §

1

En central värdepappersförvarare skall ha en styrelse med minst fem ledamöter och en verkställande direktör.

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag skall vad som sägs om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning samt i 9 kap. 3 § första stycket 4 och fjärde stycket om återkallelse av auktorisation tillämpas på tillsynsorganet.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

2

eller artiklarna 37–41 i

rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

3

skall

bestämmelserna om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning samt i 9 kap. 3 § första stycket 4 och fjärde stycket om återkallelse av auktorisation tillämpas på tillsynsorganet. Vad som sägs om styrelseledamöter i 8 kap. 4 § om meddelandeförbud skall tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i andra stycket angivna bestämmelserna om styrelsen skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter i andra stycket skall tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan

1

Senaste lydelse 2004:586.

2

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

67

eller dess ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

68

2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 § lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

9 §

1

Ett institut för elektroniska pengar skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Institutet skall ha en verkställande direktör.

För varje institut för elektroniska pengar skall det finnas ett huvudkontor i Sverige.

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag skall vad som sägs om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning samt i 6 kap. 13 § första stycket 5 och andra stycket om återkallelse av tillstånd tillämpas på tillsynsorganet.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

2

(SE-förordningen)

eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

3

(SCE-förord-

ningen) skall bestämmelserna om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning samt i 6 kap. 13 § första stycket 5 och andra stycket om återkallelse av tillstånd tillämpas på tillsynsorganet. Vad som sägs om styrelseledamöter i 4 kap. 6 § om meddelandeförbud skall tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i tredje stycket angivna bestämmelserna om styrelsen skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter i tredje stycket skall tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs

1

Senaste lydelse 2004:589.

2

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

69

lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

I ett europabolag eller ett europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i tredje stycket skall både ledningsorganet och tillsynsorganet ha minst fem ledamöter. I ett europabolag eller ett europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 43–45 i SE-förordningen respektive artiklarna 42–44 i SCEförordningen skall förvaltningsorganet ha minst fem ledamöter.

Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på institut för elektroniska pengar som drivs i ekonomisk förening.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

Prop. 2005/06:150

70

2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

1

En fysisk eller juridisk person som avses i 2 § första stycket 1–6 lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, dess styrelseledamöter eller anställda får inte röja för kunden eller för någon utomstående att en granskning har genomförts eller att uppgifter har lämnats enligt 8 § eller att polisen genomför en undersökning.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

2

eller artiklarna 37–

41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

3

tillämpas bestämmelsen om styrelseledamöter i första stycket på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelsen i tredje stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1

Senaste lydelse 2004:1190.

2

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

3

EUT L 207, 18.8.2003 s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

71

2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § lagen (2004:46) om investeringsfonder skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

1

För fondbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i allmänhet om inte annat följer av denna lag.

Ett fondbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter samt en verkställande direktör.

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

2

skall vad som sägs om sty-

relsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 1 § 4 om ledningsprövning, 2 kap. 18 § första stycket 1 om förbud mot att handla med en investeringsfond, och

2 kap. 18 § första stycket 1 om förbud mot att handla med en investeringsfond,

2 kap. 20 a § om meddelandeförbud, och

10 kap. 15 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen samt närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i tredje stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1

Senaste lydelse 2004:590.

2

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

Prop. 2005/06:150

72

2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

dels att 3 kap. 9 § samt 10 kap. 38 och 43 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 12 kap. 21–29 §§, samt närmast före 12 kap. 21 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

9 §

1

Ett aktiebolag och en ekonomisk förening får ansöka om tillstånd innan företaget registrerats i aktiebolags-, europabolags- eller föreningsregistret.

Ett aktiebolag och en ekonomisk förening får ansöka om tillstånd innan företaget registrerats i aktiebolags-, europabolags-, föreningseller europakooperativsregistret.

Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, räknas den tid som anges i 2 kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) från tillståndsbeslutet. Om en ekonomisk förening har ansökt om tillstånd inom sex månader från beslutet om att bilda föreningen, räknas den tid som anges i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar från tillståndsbeslutet.

10 kap.

38 §

2

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SEförordningen), när ett beslut har meddelats enligt 20–22 §§ eller

25 § och beslutet har vunnit laga kraft.

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

3

(SE-

förordningen), när ett beslut har meddelats enligt 20–22 §§ eller

25 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 5 a § lagen (2004:575) om europabolag.

43 §

4

I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i SE-förordningen (dualistiskt organiserade europa-

1

Senaste lydelse 2005:932.

2

Senaste lydelse 2005:932.

3

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

4

Senaste lydelse 2005:932.

Prop. 2005/06:150

73

bolag) skall vad som sägs i följande bestämmelser i denna lag om ett bankaktiebolags styrelse eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 12 § om meddelandeförbud,

3 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning, 8 kap. 5 § första stycket 1 om avtal om tjänster med eller till förmån för styrelseledamot,

10 kap. 4 § andra stycket om upplysningsplikt mot stämman, 10 kap. 5 § andra meningen om styrelsens sammansättning, 10 kap. 8 § om uppdrag i andra företag, 13 kap. 12 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

15 kap. 2 § om återkallelse av tillstånd. Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i första stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

12 kap.

Särskilda bestämmelser för europakooperativ

21 §

I fråga om skyddet för borgenärer till en kreditmarknadsförening, som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelserna i 10 kap. 20–22 §§ eller 25 § om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas.

22 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

5

(SCE-förordningen), när ett beslut har meddelats enligt 10 kap. 20– 22 §§ eller 25 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 6 § lagen (2006:000) om europa-

5

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

74

kooperativ.

23 §

När ett europakooperativ som har tillstånd att driva finansieringsrörelse avser att flytta sitt säte från Sverige till en annan stat tillämpas inte 1420 §§ lagen (2006:000) om europakooperativ. I stället tillämpas 24–26 §§ i detta kapitel.

I fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med en flyttning av europakooperativets säte, skall bestämmelserna i 24 och 25 §§ tillämpas.

24 §

Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakooperativets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakooperativet ansöka om tillstånd till flyttningen. Frågan om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1. en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning, och

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCEförordningen.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i tredje stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall europakooperativet föreläggas att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europakooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Finansinspektionen skall underrätta Bolagsverket om ansökning-

Prop. 2005/06:150

75

ar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

25 §

Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1. europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2. europakooperativets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, och

3. det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 7.15 i SCE-förordningen.

26 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen när beslut har meddelats enligt 25 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 13 § lagen (2006:000) om europakooperativ.

27 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37– 41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) skall vad som sägs om en kreditmarknadsförenings styrelse eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 12 § om meddelandeförbud,

3 kap. 2 § första stycket 4 om

Prop. 2005/06:150

76

ledningsprövning,

8 kap. 5 § första stycket 1 om avtal om tjänster med eller till förmån för styrelseledamot,

12 kap. 3 § om styrelsens sammansättning,

12 kap. 6 § om uppdrag i andra företag,

12 kap. 7 § andra stycket om upplysningsplikt mot stämman,

13 kap. 12 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

15 kap. 2 § om återkallelse av tillstånd.

Av 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i första stycket om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

28 §

Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall koncernredovisning, i enlighet med de bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på kreditmarknadsföreningar.

29 §

Rätten att teckna firman för ett europakooperativ får utövas bara av två eller flera personer i förening, om inte annat följer av 6 kap. 12 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006. Om en ansökan har kommit in före detta datum tillämpas äldre bestämmelser i fråga om

1. tillstånd till verkställande av ett fusionsförslag vid bildande av ett europabolag genom fusion enligt artikel 2.1 SE-förordningen, och

2. tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 8 i SE-förordningen.

Prop. 2005/06:150

77

2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:575) om europabolag dels att 6, 7, 8, 23 och 32 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 a, 9 a och 26 a §§, samt närmast före 5 a, 9 a och 26 a §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion

5 a §

Skatteverket får motsätta sig att ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion, om

1. europabolaget enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. verket har beslutat om revision hos bolaget, och

4. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Finansinspektionen får, i fråga om ett aktiebolag som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att bolaget deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då uppgifter om fusionen offentliggjordes enligt artikel 21 i SE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att bolaget inte får delta i fusionen utan att bolaget först har fått tillfälle att yttra sig.

Prop. 2005/06:150

78

6 §

1

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har vunnit laga kraft. När det gäller bolag som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas i stället 10 kap. 38 § respektive 11 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 5 a §. När det gäller bolag som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas i stället 10 kap. 38 § respektive 11 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

7 §

2

Bolagsverket skall föra ett register över europabolag (europabolagsregistret). I fråga om registrering i europabolagsregistret tillämpas vad som föreskrivs i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret eller, om europabolaget driver bankrörelse, bankregistret.

Bolagsverket skall föra ett register över europabolag (europabolagsregistret). I fråga om registrering i europabolagsregistret tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret eller, om europabolaget driver bankrörelse, bankregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

2. handläggningen av registreringsärenden.

8 §

Bolagets styrelse eller lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 8.2, 32.2, 33.3, 37.4 och 66.3 i SE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall utan dröjsmål kungöra uppgift om registreringen i Post- och

Bolagets styrelse eller lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 8.2, 32.2, 33.3, 37.4 och 66.3 i SE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om registreringen i Post- och Inrikes

1

Senaste lydelse 2005:935.

2

Senaste lydelse 2005:935.

Prop. 2005/06:150

79

Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillängligt.

Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte

9 a §

Skatteverket får motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte till en annan stat, om

1. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos europabolaget, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av en flyttning av europabolagets säte.

Finansinspektionen får, i fråga om ett europabolag som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att europabolaget flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 8.2 i SE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europabolaget först har fått tillfälle att yttra sig.

23 §

Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag skall ha minst tre ledamöter och tillsynsorganet minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europabolag skall ha minst tre ledamöter.

När det gäller europabolag som ger ut elektroniska pengar tillämpas 2 kap. 9 § femte stycket lagen (2002:149) om elektroniska pengar i stället för första och andra styckena.

Prop. 2005/06:150

80

Särskilt bokslut

26 a §

Om ett europabolag flyttar sitt säte, skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har blivit gällande enligt artikel 8.10 i SEförordningen.

Om ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion enligt artikel 17 i SE-förordningen och europabolaget får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för aktiebolaget upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europabolaget registreras enligt artikel 12 i SE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap.49 och 11 §§bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

32 §

Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 11 §, verkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 15 § samt verkets beslut enligt 31 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 11 §, verkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 6 eller 15 § samt verkets beslut enligt 31 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut enligt 5 a eller 9 a §

Prop. 2005/06:150

81

får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 28 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 29 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 29 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då bolaget fick del av beslutet. Ett beslut enligt 29 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt andra stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006. Om en ansökan har kommit in före detta datum tillämpas äldre bestämmelser i fråga om

1. tillstånd till verkställande av ett fusionsförslag vid bildande av ett europabolag genom fusion enligt artikel 2.1 SE-förordningen, och

2. tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 8 i SE-förordningen.

Prop. 2005/06:150

82

2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2005/2006:45 Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (dualistiskt organiserade europabolag) tillämpas vad som i 6 kap. 7 § sägs om styrelseledamot på ledamot i tillsynsorganet.

I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag

1

eller artiklarna 37–

41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

2

tillämpas bestämmelserna i 6 kap. 7 och 9 §§ om styrelseledamöter på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att den i första stycket angivna bestämmelserna skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna om styrelseledamöter i första stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.

1

EUT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157).

2

EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435).

Prop. 2005/06:150

83

3 Ärendet och dess beredning

Den 22 juli 2003 antog EU:s ministerråd förordningen (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

1

. Förordningen skall börja tillämpas från och med den 18 augusti 2006. Vid samma tidpunkt skall den kompletterande nationella lagstiftning som förordningen förutsätter träda i kraft. Förordningen finns i bilaga 1. Justitiedepartementet remitterade i oktober 2005 promemorian Europakooperativ (Ds 2005:45). Promemorian innehåller förslag till bestämmelser som kompletterar EG-förordningen i frågor där denna delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där det annars har bedömts lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler. I proposition 2003/04:112 Europabolag utlovade regeringen att snarast möjligt återkomma med förslag i vissa avseenden. Den remitterade promemorian innehöll mot den bakgrunden förslag också till ändringar i lagen (2004:575) om europabolag. Promemorians sammanfattning och lagförslag finns i bilagorna 2 och

3. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Dnr Ju2005/8848/L1). I denna proposition behandlar vi de frågor som har tagits upp i promemorian. I propositionen föreslås ändringar i bl.a. 5 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och 5 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag med ikraftträdande den 18 augusti 2006. Vi har även i propositionen Ersättning till ledande befattningshavare i näringslivet (prop. 2005/06:186), som beslutas i dag, och i propositionen Förenklade redovisningsregler, m.m. (prop. 2005/06:116), som beslutades den 23 februari 2006, föreslagit ändringar i dessa paragrafer. De ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2006 respektive den 1 januari 2007 (dnr Ju2004/39/L1 och Ju2003/10672/L1).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 9 februari 2006 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 5.5, 5.8. 5.21, 5.31, 6 samt i författningskommentaren. Vi har följt flertalet av Lagrådets förslag.

Regeringen föreslår i propositionen – utöver de förslag som fanns i lagrådsremissen – att också den i propositionen Finansiella konglomerat (prop. 2005/06:45) föreslagna lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat skall ändras. Ändringarna innebär att en viss paragraf som anger vilka bestämmelser i lagen som skall tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag anpassas så att den blir tillämplig också på dualistiskt organiserade europakooperativ. Motsvarande anpassningar framgick av ett antal andra

1

Rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska

kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (EUT L 207, 18.8.2003, s. 1).

Prop. 2005/06:150

84

förslag i lagrådsremissen, exempelvis förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet och förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Lagrådets hörande har därför inte bedömts vara nödvändigt.

4 Bakgrund

4.1 Allmänt

En av EU:s grundpelare är upprättandet av en gemensam inre marknad. På denna marknad skall individer och företag kunna handla, byta tjänster, arbeta, investera och producera under lika konkurrensförhållanden. Vid sidan av det harmoniseringsarbete i form av direktiv som under lång tid har pågått på bolagsrättens område, har det inom EU även bedrivits ett arbete med att skapa särskilda europeiska associationsformer. Genom förordningen (2137/85/EEG) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) sjösattes i mitten av 1980-talet den första av dessa former

2

.

En europeisk ekonomisk intressegruppering kan närmast liknas vid ett handelsbolag som verkar över nationsgränserna. År 2001 antogs förordningen (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag (SE-förordningen)

3

. Härigenom har en motsvarande möjlighet öppnats för gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Genom antagandet av SCEförordningen har ytterligare ett steg tagits så att samverkan över nationsgränserna kan ske också i form av vad som kan liknas vid en ekonomisk förening. Förordningarna om europabolag respektive europakooperativ är i många avseenden avsedda att vara parallella. Precis som var fallet när det gäller europabolag (jfr prop. 2003/04:112 Europabolag s. 43) var kommissionens ursprungliga tanke att ett europakooperativ uteslutande skulle falla under gemensamma EG-regler. På motsvarande sätt som för europabolagen, har emellertid även för europakooperativen många frågor överlåtits till den nationella lagstiftaren. Sålunda innehåller SCE-förordningen en rad hänvisningar till den nationella lagstiftning som gäller för kooperativa föreningar i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte (se bl.a. artiklarna 17 och 20). I några fall hänvisas till nationell lagstiftning för publika aktiebolag. I andra frågor anges att den nationella lagstiftaren får eller, i vissa fall, skall utfärda kompletterande föreskrifter som skall tillämpas på europakooperativ hemmahörande i den medlemsstaten (se bl.a. artiklarna 2.2, 6 och 28.2). I de delar där varken SCE-förordningen eller annan EG-lagstiftning innehåller någon särskild reglering för europakooperativen skall dessa enligt en särskild bestämmelse i förordningen (artikel 8) falla under samma regler som en nationell kooperativ förening i den stat där europakooperativet har sitt säte. Därtill kommer att många frågor helt har lämnats utanför förordningens reglering (se punkt 16 i SCE-förordningens

2

I lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar finns

kompletterande svenska regler för intressegrupperingar med säte i Sverige.

3

I lagen (2004:575) om europabolag finns kompletterande svenska regler för europabolag

med säte i Sverige.

Prop. 2005/06:150

85

ingress). Så är fallet när det gäller t.ex. beskattning av europakooperativen.

Det sagda innebär att ett europakooperativ, precis som ett europabolag, kommer att falla under en blandning av EG-rättsliga och nationella bestämmelser. De rättsliga förutsättningarna kommer alltså att skilja sig åt mellan europakooperativ hemmahörande i olika medlemsstater. Det kommer därför inte att finnas en enhetlig form för europakooperativ utan i princip lika många former som det finns medlemsstater. Samtidigt står det klart att det kommer att finnas vissa fördelar med att bedriva verksamhet i ett europakooperativ jämfört med i en nationell kooperativ förening. Som exempel kan nämnas att SCE-förordningen tillhandahåller ett särskilt förfarande för flyttning av ett europakooperativs säte över nationsgränserna.

4.2 Tillämpliga svenska regler

Såsom har konstaterats i det föregående avsnittet kommer ett europakooperativ med säte i Sverige i många avseenden att falla under de svenska bestämmelser som tillämpas på svenska kooperativ, dvs. svenska ekonomiska föreningar. Det innebär att många bestämmelser i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) kommer att vara tillämpliga på europakooperativ hemmahörande i Sverige. Även när det gäller t.ex. skatterätt, konkurrensrätt, insolvensrätt och immaterialrätt kommer svenska regler att gälla för europakooperativ som är registrerade här (jfr punkt 16 i SCE-förordningens ingress).

Enligt artikel 8.2 i SCE-förordningen skall, om det finns särskilda bestämmelser och/eller begränsningar i nationell lagstiftning för den typ av verksamhet som ett europakooperativ bedriver och/eller om verksamheten är underställd viss kontroll av en tillsynsmyndighet, dessa bestämmelser gälla fullt ut för europakooperativet. I punkt 19 i ingressen påpekas särskilt att verksamhet i fråga om finansiella tjänster, särskilt vad beträffar kreditinstitut och försäkringsföretag, har varit föremål för lagstiftningsåtgärder genom särskilda direktiv. Nationella bestämmelser för genomförande av dessa direktiv och andra nationella regler för sådan verksamhet gäller således fullt ut för europakooperativ. Förordningen förutsätter alltså att de särskilda regler som gäller för bl.a. medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar samt börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare, som driver verksamheten i ekonomisk förening, tillämpas även på europakooperativ. Det innebär bl.a. att bestämmelserna i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet kommer att vara tillämpliga på europakooperativ som bedriver finansiell verksamhet som omfattas av någon av dessa lagar.

SCE-förordningen kompletteras av särskilda bestämmelser om arbetstagarinflytande i rådets direktiv 2003/72/EG av den 22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande (”SCE-direktivet”).

Prop. 2005/06:150

86

4.3 SCE-förordningens innehåll

4.3.1 Allmänt

SCE-förordningen innehåller till en början vissa allmänna bestämmelser om europakooperativen (artiklarna 1–16).

Ett europakooperativ skall kunna bildas var som helst inom EU

4

.

Medlemmarnas ansvar för föreningens förpliktelser får men behöver inte vara begränsat (artikel 1.2). Ett europakooperativ skall ha ett kooperativt syfte, dvs. det huvudsakliga ändamålet med föreningens verksamhet skall vara att tillgodose medlemmarnas behov och/eller att främja deras ekonomiska och sociala verksamhet (artikel 1.3).

Europakooperativet skall vara en juridisk person och ha ett kapital uppdelat på andelar (artikel 1.2 och 1.5). Kapitalet skall vara uttryckt i den nationella valutan eller i euro och uppgå till minst 30 000 euro (artikel 3.1 och 3.2).

I artikel 5 finns bestämmelser om europakooperativets stadgar. Här anges bl.a. vilka uppgifter stadgarna alltid måste innehålla (artikel 5.4).

Ett europakooperativ skall ha sitt säte i en stat inom EU. Säte och huvudkontor skall finnas i en och samma medlemsstat (artikel 6). Sätet skall kunna flyttas från en medlemsstat till en annan utan att europakooperativet behöver avvecklas i det första landet och bildas på nytt i det andra (artikel 7.1). Europakooperativet skall kännetecknas av att firman föregås eller följs av förkortningen ”SCE” (artikel 10).

4.3.2 Bildandet av ett europakooperativ

Ett europakooperativ skall kunna bildas var som helst inom EU på något av fem olika sätt (artikel 2). Sålunda kan ett europakooperativ bildas

– av minst fem fysiska personer bosatta i minst två medlemsstater, – av minst fem fysiska personer och juridiska personer under förutsättning att dessa har hemvist i eller omfattas av lagstiftningen i minst två olika medlemsstater,

– av minst två juridiska personer under förutsättning att dessa omfattas av lagstiftningen i minst två olika medlemsstater,

– genom fusion mellan kooperativa föreningar hemmahörande i minst två olika medlemsstater, eller

– genom ombildning av en nationell kooperativ förening under förutsättning att föreningen sedan minst två år har en driftsenhet eller ett dotterföretag som omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat.

Förordningen innehåller närmare bestämmelser om några av de olika förfarandena för bildandet av europakooperativ. Bildande genom fusion kan ske antingen genom förvärv eller genom att en ny juridisk person bildas (artikel 19). Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. det fusionsförslag som skall upprättas inför fusionen och den myndighetskontroll som skall utövas i samband med fusionen. Vidare finns bestämmelser om fusionens rättsverkningar.

4

Till följd av ett beslut den 6 februari 2004 (nr 15/2004) av EEA Joint Committee blev

förordningen en del av EES-avtalet. Det innebär att förordningen fr.o.m. den 18 augusti 2006 kommer att gälla även för de stater som är medlemmar i EES.

Prop. 2005/06:150

87

Ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europakooperativ inleds med att det berörda kooperativets förvaltnings- eller ledningsorgan upprättar ett förslag till ombildning. Förslaget skall innehålla bl.a. en rapport där det anges vilka konsekvenser ombildningen får för medlemmarna och arbetstagarna (artikel 35.3). Sedan förslaget har offentliggjorts (artikel 35.4) och granskats av oberoende experter (artikel 35.5), skall föreningsstämman godkänna förslaget till ombildning och europakooperativets stadgar (artikel 35.6).

4.3.3 Registrering

När ett europakooperativ har bildats, skall det enligt artikel 11.1 registreras i den medlemsstat där det har sitt säte. Detta skall ske i enlighet med i det landet tillämpliga bestämmelser för publika aktiebolag. Registreringen skall också offentliggöras i enlighet med sådana bestämmelser (artikel 12.1 och 17.2). Vidare skall ett meddelande om registreringen offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning (artikel 13.1). Av förordningen följer att ett europakooperativ skall uppfylla vissa särskilda registreringskrav, bl.a. när det gäller frågor som har med arbetstagarinflytande att göra (se artikel 11.2–11.4). Därutöver skall europakooperativet uppfylla de allmänna registreringskrav som gäller för kooperativa föreningar i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte (jfr artikel 8).

4.3.4 Förvärv och förlust av medlemskap

I artikel 14 finns bestämmelser om vilka krav som får eller skall uppställas för medlemskap i ett europakooperativ. Såväl fysiska personer som juridiska personer får vara medlemmar. Om lagstiftningen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte tillåter det, får det i stadgarna anges att även personer som inte deltar i verksamheten annat än med investeringar, s.k. ej avnämare eller, med förordningens terminologi, stödmedlemmar (”non-user members”) får antas som medlemmar. I artikeln finns också bestämmelser om medlemsregister.

Förordningen innehåller vidare bestämmelser om i vilka fall ett medlemskap kan upphöra och om förfarandet vid uteslutning (artikel 15) samt om medlemmars ekonomiska rättigheter vid utträde eller uteslutning (artikel 16).

4.3.5 Europakooperativets organisation

Liksom i svenska ekonomiska föreningar utövas medlemmarnas beslutanderätt i europakooperativ vid föreningsstämma. När det gäller europakooperativets övriga organisation kan denna, i likhet med vad som gäller för europabolag, vara uppbyggd på två olika sätt, antingen enligt ett monistiskt system eller enligt ett dualistiskt system. Det monistiska systemet – som är det som ligger närmast det svenska systemet – innebär att det utöver föreningsstämman finns ett föreningsorgan, förvaltningsorganet. I

Prop. 2005/06:150

88

det dualistiska systemet finns det utöver föreningsstämman två föreningsorgan, ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan.

Enligt förordningen är det europakooperativet självt – och alltså inte medlemsstaten – som bestämmer vilken av organisationsmodellerna som kooperativet skall använda sig av. Det innebär att europakooperativ med säte i Sverige i vissa fall kan komma att tillämpa den för svensk föreningsrätt främmande dualistiska organisationsmodellen. I det dualistiska systemet svarar ledningsorganet för föreningens ledning och företräder föreningen i kontakter gentemot tredje man (artikel 37.1). Tillsynsorganet har till uppgift att tillsätta och entlediga ledamöterna i ledningsorganet (artikel 37.2) och att kontrollera hur ledningsorganet genomför sina uppgifter (artikel 39.1). Tillsynsorganet får inte för egen del ha några befogenheter att leda europakooperativet eller företräda kooperativet gentemot tredje man (artikel 39.1). Ledamöterna i tillsynsorganet väljs och entledigas av föreningsstämman (artikel 39.2).

I det monistiska systemet är det förvaltningsorganet som leder europakooperativet och företräder detta gentemot tredje man (artikel 42.1). Förvaltningsorganets ledamöter utses av föreningsstämman (artikel 42.3). Förvaltningsorganet kan sägas motsvara styrelsen i en svensk ekonomisk förening.

Det är tillåtet att i nationell lagstiftning föreskriva att löpande förvaltningsåtgärder – på samma villkor som i nationell rätt – får vidtas av en verkställande direktör (artiklarna 37.1 och 42.1). Denna möjlighet gäller både monistiskt och dualistiskt organiserade europakooperativ.

Förordningen innehåller vidare regler om beslutförhets- och majoritetskrav i de olika föreningsorganen (artiklarna 50, 58–59 och 61) samt krav på mötesfrekvens (artiklarna 43 och 54). Vidare finns det regler om minoritetsmedlemmars rätt att begära sammankallande av föreningsstämman (artikel 55) och att få upp punkter på dagordningen för en stämma (artikel 57). När det gäller genomförandet av föreningsstämman samt omröstningsförfarandet skall nationella regler för kooperativa föreningar tillämpas på europakooperativen (artikel 53).

4.3.6 Redovisning och revision

SCE-förordningen innehåller inte några detaljerade regler om hur redovisningen i ett europakooperativ skall se ut. Enligt artikel 68 skall upprättande och offentliggörande av årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i princip följa bestämmelserna i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte. Ett europakooperativ skall dock alltid ha rätt att upprätta sin årsredovisning i euro.

När det gäller europakooperativ som är kredit- eller finansinstitut eller försäkringsföretag anges i artikel 69 att dessa skall falla under de nationella redovisningsbestämmelser som har införts i enlighet med de särskilda direktiv som gäller för sådana företag

5

.

Revision av ett europakooperativs årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning skall ske i den medlemsstat där europakoopera-

5

Direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i

kreditinstitut och direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag.

Prop. 2005/06:150

89

tivet har sitt säte och följa den medlemsstatens lagstiftning (artikel 70). I den mån nationell lagstiftning föreskriver att kooperativa föreningar skall vara underkastade ett särskilt revisionssystem, skall sådana bestämmelser tillämpas även på europakooperativ med säte i den medlemsstaten (artikel 71).

4.3.7 Likvidation och konkurs

I artikel 72 anges att frågor om avveckling, likvidation, insolvens och betalningsinställelse skall regleras av den nationella lagstiftning som i respektive land tillämpas på kooperativa föreningar i dylika frågor. I några avseenden innehåller emellertid förordningen särskilda bestämmelser om detta. Det gäller t.ex. i de fall då ett europakooperativ inte uppfyller kravet på att ha sitt säte och huvudkontor i samma medlemsstat. Enligt artikel 73 skall i sådana fall lämpliga åtgärder vidtas för att bristen skall rättas till. Om detta visar sig vara otillräckligt, skall europakooperativet försättas i likvidation.

4.3.8 Ombildning av ett europakooperativ till ett nationellt kooperativ

Ett europakooperativ får ombildas till en nationell kooperativ förening (artikel 76). En sådan ombildning får ske tidigast två år efter europakooperativets registrering eller när de två första årsredovisningarna har godkänts. I fråga om förfarandet vid ombildningen gäller i allt väsentligt samma bestämmelser som när en nationell kooperativ förening ombildas till ett europakooperativ (se ovan).

4.3.9 Övrigt

I förordningen åläggs medlemsstaterna att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa en effektiv tillämpning av förordningen samt att utse sådana behöriga myndigheter som förutsätts finnas för vissa uppgifter (artikel 78). Vidare föreskrivs att kommissionen senast fem år efter förordningens ikraftträdande skall avge en rapport om förordningens tillämpning. Kommissionen skall därvid också lämna förslag till sådana förändringar som bedöms erforderliga (artikel 79).

5 Sveriges beslutanderätt i vissa frågor

5.1 Allmänt

Som redan har nämnts har reglerna om europakooperativ – bortsett från de som har med frågor om arbetstagarinflytande att göra – meddelats i förordningsform. En EG-förordning är bindande i sin helhet och direkt tillämplig i varje medlemsstat (se artikel 249 i EG-fördraget). EG-domstolen har slagit fast att förordningar inte får införlivas i nationell rätt

Prop. 2005/06:150

90

eftersom detta skulle kunna skapa tvivel om deras ursprung och rättsliga effekt (jfr prop. 1994/95:19 del 1 s. 524 f.). Om en viss fråga regleras i förordningen, skall och får Sverige således inte utfärda några bestämmelser om samma fråga. Några nationella regler skall i princip inte heller införas när det gäller frågor som inte regleras direkt i förordningen. Förordningen innehåller nämligen bestämmelser (artikel 8) om vad som skall gälla i sådana fall. I första hand skall man då tillämpa den lagstiftning som har antagits för att genomföra gemenskapsåtgärder som specifikt avser europakooperativ. Härmed torde förordningen avse sådana nationella regler som medlemsstaterna enligt EG-rätten är skyldiga att införa i fråga om europakooperativ. I andra hand hänvisar förordningen till den lagstiftning som skulle gälla för ett kooperativ bildat i överensstämmelse med lagstiftningen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte. I vissa fall hänvisar förordningen till nationell lagstiftning för publika aktiebolag. I sista hand skall bestämmelserna i föreningens stadgar tillämpas.

Det sagda innebär att det inte är aktuellt att på något heltäckande sätt reglera frågor om europakooperativ i svensk lagstiftning. Förordningens regler gäller, utan omvandlingsåtgärder, såsom svensk rätt och i den mån någon fråga inte regleras direkt i SCE-förordningen eller i annan EGlagstiftning följer det av förordningen att den svenska lagstiftning som är tillämplig på kooperativa föreningar eller – i vissa fall – publika aktiebolag skall tillämpas på europakooperativ (jfr prop. 2003/04:112 s. 49).

Av artikel 9 följer vidare att ett europakooperativ i varje medlemsstat skall behandlas som en nationell kooperativ förening i den medlemsstat där det har sitt säte. Detta innebär att det inte är möjligt för en medlemsstat att – i andra fall än då detta följer av SCE-förordningen – särbehandla europakooperativen i förhållande till nationella kooperativ. De rättigheter och skyldigheter som kooperativa föreningar har enligt en medlemsstats nationella rättsordning skall alltså som regel gälla även för europakooperativ med säte i den staten.

Trots vad som har anförts ovan finns det i vissa delar anledning att överväga om förordningen bör kompletteras med svensk lagstiftning. I förordningen föreskrivs nämligen att medlemsstaterna har rätt att själva besluta i vissa frågor som rör europakooperativen. I några avseenden är medlemsstaterna även skyldiga att införa lagregler eller vidta andra åtgärder vid sidan av förordningens reglering. Sålunda får eller skall Sverige komplettera förordningen med nationella bestämmelser när det gäller:

– möjligheten för en juridisk person som inte har sitt huvudkontor i gemenskapen att i vissa fall delta i bildandet av ett europakooperativ (artikel 2.2),

– skyldigheten för europakooperativ att förlägga sitt huvudkontor och sitt säte till samma plats (artikel 6),

– skyddet för borgenärer i samband med att ett europakooperativ flyttar sitt säte från en medlemsstat till en annan (artikel 7.7),

– möjligheten för en nationell myndighet att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte (artikel 7.14),

– möjligheten för lednings- eller förvaltningsorganet att i visst fall ändra stadgarna utan beslut från föreningsstämman (artikel 11.4),

Prop. 2005/06:150

91

– möjligheten att i vissa fall göra undantag från nationella bestämmelser om krav på offentlighet i filialer till europakooperativ (artikel 12.2),

– möjligheten att tillåta investerande medlemmar (stödmedlemmar) och möjligheten att i så fall fastställa miniminivån för särskilda beslutförhetsvillkor (artiklarna 14.1 och 61.3),

– möjligheten för en nationell myndighet att motsätta sig att en förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion (artikel 21),

– skyddet för medlemmar som motsätter sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion (artikel 28.2),

– offentliggörande av förslag till ombildning av en nationell ekonomisk förening till ett europakooperativ (artikel 35.4),

– majoritetskraven för beslut om ombildning av en nationell ekonomisk förening till ett europakooperativ (artikel 35.7),

– en verkställande direktörs ansvar för europakooperativets löpande förvaltning (artiklarna 37.1 och 42.1),

– val av ledamöter i ledningsorganet (artikel 37.2), – tidsgräns för uppdrag som ledamot i ledningsorganet i vissa fall (artikel 37.3),

– antalet ledamöter i föreningsorganen (artiklarna 37.4, 39.4 och 42.2), – dualistiskt organiserade europakooperativ med säte i Sverige (artikel 37.5),

– tillsynsorganets rätt till information (artikel 40.3), – monistiskt organiserade europakooperativ med säte i Sverige (artikel 42.4),

– befogenhet att företräda och binda ett europakooperativ (artiklarna 47.1, 47.2 och 47.4),

– angivande i stadgarna av vissa kategorier av transaktioner som kräver särskilt tillstånd och vilket organ som i dessa fall skall vara tillståndsgivande (artikel 48.3),

– beslutförhet och beslutsfattande för tillsynsorgan (artikel 50.3), – tidpunkten för ett europakooperativs första föreningsstämma (artikel 54.1),

– möjligheten att fastställa miniminivån för särskilda beslutförhetsvillkor när europakooperativ som deltar i finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet tilldelat röster i förhållande till kapitalinsats (artikel 61.3),

– upprättande av årsredovisning m.m. (artikel 68.1), – sanktioner för europakooperativ som inte uppfyller förordningens krav på sätets placering (artiklarna 73.2, 73.3 och 73.4),

– offentliggörande av förslag till ombildning av ett europakooperativ till nationell ekonomisk förening (artikel 76.4), samt

– föreningskapitals- och redovisningsvaluta (artikel 77). Därutöver är Sverige enligt artikel 78 skyldigt att ”vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa en effektiv tillämpning av denna förordning” samt att utse de behöriga myndigheter som skall finnas enligt förordningen.

Utöver de frågor som anges i förordningen finns det anledning att överväga hur förordningen förhåller sig till lagen om utländska filialer

Prop. 2005/06:150

92

samt vad som skall gälla i fråga om firma, bokföringsskyldighet och regler om straff och vite.

De nämnda frågorna kommer att behandlas i avsnitt 5.3–5.35.

5.2 Lagtekniska frågor

Regeringens förslag: De svenska regler som kompletterar förordningen om europakooperativ tas in i en särskild lag om europakooperativ. För europakooperativ som driver bankrörelse eller försäkringsrörelse placeras dock reglerna i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 132).

Remissinstanserna: Bolagsverket har tillstyrkt den i promemorian valda lagstiftningstekniken för europakooperativ som driver bank- eller försäkringsrörelse, dvs. att reglerna för sådana europakooperativ placeras i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har anfört att den föreslagna lagstiftningstekniken uppvisar brister på tillgänglighet och ansett det önskvärt att alla bestämmelser avseende europakooperativ samlas i en sammanhållen text. Övriga remissinstanser har inte kommenterat saken.

Skälen för regeringens förslag: Som redan har konstaterats är det inte möjligt att i den svenska lagstiftningen reglera europakooperativen på ett heltäckande sätt. Förordningens bestämmelser är direkt tillämpliga i varje medlemsstat och får i princip inte upprepas i medlemsstatens nationella lagstiftning. Det är inte heller tillåtet att i nationella bestämmelser klarlägga innebörden av förordningens regler. Detta innebär att det inte är möjligt att, såsom Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har varit inne på, samla alla bestämmelser avseende europakooperativ i en enda sammanhållen lagtext.

När SE-förordningen hade antagits, hade regeringen att ta ställning till vilken lagstiftningsteknik som skulle användas för de kompletterande svenska reglerna om europabolag. Det konstaterades då att europabolagen kommer att regleras av en blandning av EG-regler och kompletterande nationella regler samt, på grund av hänvisningar i förordningen, även av nationell lagstiftning om publika aktiebolag. För att begränsa olägenheterna med detta förhållandevis svåröverskådliga regelsystem samlades de svenska reglerna om europabolag i så stor utsträckning som möjligt i en särskild lag om europabolag. I den lagen togs också in ett antal hänvisningar till redan befintliga bestämmelser som är tillämpliga också på europabolag med säte i Sverige (se prop. 2003/04:112 s. 50 f.).

Förordningarna om europabolag respektive europakooperativ är avsedda att vara parallella för två olika europeiska associationsformer. Förordningarna är i stora delar utformade likadant. Den för europabolagen använda lagstiftningstekniken bör mot den bakgrunden lämpligen användas även när det gäller europakooperativ. Vi föreslår således att de svenska regler som kompletterar förordningen om europakooperativ tas in i en särskild lag utformad med lagen om europabolag som förebild.

Prop. 2005/06:150

93

Liksom lagen om europabolag i åtskilliga avseenden hänvisar till aktiebolagslagen (2005:551) bör den nya lagen om europakooperativ anknyta nära till föreningslagen.

Såsom har konstaterats ovan är förordningens bestämmelser direkt tillämpliga i varje medlemsstat. I det här sammanhanget bör noteras att det i flera av artiklarna hänvisas till den nationella lagstiftning som är tillämplig på publika aktiebolag (jfr vad som anförs i punkt 18 i ingressen till SCE-förordningen). Som exempel kan nämnas artiklarna 11.5 och 12.1 om offentliggörande av dokument och uppgifter samt flera av artiklarna om bildande av europakooperativ genom fusion. Den valda tekniken skall ses mot bakgrund av att lagstiftningen för publika aktiebolag inom EU delvis är harmoniserad genom ett antal EG-rättsliga direktiv medan någon motsvarande harmonisering inte förekommer på föreningsrättens område.

Det sagda innebär att det i viss utsträckning är de nationella bestämmelser som gäller för publika aktiebolag som skall tillämpas på europakooperativ trots att det i och för sig finns nationella bestämmelser för ekonomiska föreningar. Denna ordning kan i vissa avseenden vara problematisk med hänsyn till att regelverket för publika aktiebolag inte är utformat utifrån de ekonomiska föreningarnas särskilda karakteristika. Eftersom SCE-förordningen inte erbjuder medlemsstaterna några valmöjligheter härvidlag, är detta emellertid en oundviklig konsekvens.

Finansiella företag

Såsom vi nyss har konstaterat bör den nya lagen om europakooperativ anknyta nära till föreningslagen. Flertalet typer av finansiella företag som kan driva verksamhet i föreningsform har att följa det associationsrättsliga regelverket i föreningslagen. Det gäller institut för elektroniska pengar, börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer, centrala värdepappersförvarare och kreditmarknadsföreningar. Det är därför naturligt att de bestämmelser som skall komplettera SCE-förordningen gäller också för europakooperativ som driver denna typ av verksamhet genom att dessa tillämpar lagen om europakooperativ.

För medlemsbanker och understödsföreningar finns det emellertid särskilda associationsrättsliga regelverk. En medlemsbank är en ekonomisk förening som driver bankrörelse. För medlemsbanker tillämpas det associationsrättsliga regelverket i lagen (1995:1570) om medlemsbanker, som i mångt och mycket utgör ett parallellt regelverk till föreningslagen. Vissa försäkringsgivare på det privata försäkringsområdet utgörs av understödsföreningar. Det är sådana föreningar som, utan att affärsmässigt driva försäkringsrörelse, har till uppgift att lämna inbördes bistånd i form av t.ex. sjukhjälp, begravningshjälp eller pension till sina medlemmar eller deras anhöriga. Understödsföreningar regleras i lagen (1972:262) om understödsföreningar. Lagen innehåller i huvudsak bestämmelser om försäkringsrörelsen men också vissa associationsrättsliga bestämmelser. I övrigt tillämpar föreningarna fortfarande 1951 års lag om ekonomiska föreningar som associationsrättslig grund. Det är mot den bakgrunden inte självklart att europakooperativ som motsvarar de nu nämnda företagsformerna skall omfattas av den nya lagen om europa-

Prop. 2005/06:150

94

kooperativ med de hänvisningar till 1987 års föreningslag som den kommer att innehålla.

Bland de finansiella företagen finns det också bolag som regleras särskilt ur ett associationsrättsligt perspektiv. De associationsrättsliga bestämmelserna för försäkringsaktiebolag finns inte i aktiebolagslagen utan i försäkringsrörelselagen (1982:713). I konsekvens med den valda lagstiftningstekniken på försäkringsområdet placerades därför – som utgångspunkt – de grundläggande reglerna för europabolag som driver försäkringsrörelse i försäkringsrörelselagen (prop. 2003/04:112 s. 51). I det lagstiftningsärendet invände Lagrådet mot den lagstiftningstekniken. Särskilda bestämmelser om försäkringseuropabolag hade enligt lagrådsremissens förslag fogats till försäkringsrörelselagen i ett nytt kapitel. I kapitlets inledande paragraf hänvisades till ett tjugotal paragrafer i lagen om europabolag, vilka skulle gälla även för försäkringseuropabolag. I flera av dessa paragrafer fanns i sin tur hänvisningar till bestämmelser i aktiebolagslagen, vilka dock inte skulle gälla för försäkringseuropabolag. I försäkringsrörelselagen hade hänvisningarna till lagen om europabolag därför i ett flertal fall måst kompletteras med bestämmelser om att hänvisningarna i den lagen till vissa lagrum i aktiebolagslagen i stället skulle avse vissa angivna lagrum i försäkringsrörelselagen. Resultatet av den valda tekniken hade blivit en lagstiftning som, enligt Lagrådets mening, inte motsvarade rimliga krav på tillgänglighet och överskådlighet. Eftersom en översyn av försäkringsrörelselagen hade inletts ansåg sig Lagrådet dock kunna acceptera det remitterade förslaget som en temporär lösning (a.a. s. 262). Regeringen höll med om att den föreslagna regleringen i försäkringsrörelselagen i vissa avseenden var svårtillgänglig men hänvisade till den pågående översynen av associationsrätten för försäkringsföretag. I propositionen föreslogs därför inte några förändringar i förhållande till lagrådsremissen i detta avseende (a.a. s. 51).

Frågan är då vilken lagstiftningsteknik som bör väljas för europakooperativ som driver bank- respektive försäkringsrörelse. Utgångspunkten bör liksom för försäkringsbolagen – i konsekvens med vad som gäller associationsrättsligt för medlemsbanker och understödsföreningar – vara att bestämmelserna placeras i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar.

När det gäller konstruktionen mera i detalj är en i och för sig enkel och naturlig lösning att använda samma teknik som för europabolag som driver försäkringsrörelse, dvs. en lösning som innebär att dessa lagar hänvisar till lagen om europakooperativ i tillämpliga delar. Det skulle ligga i linje med regeringens strävan att finansiella företag bör regleras på samma sätt som andra typer av företag. Ett annat alternativ är att låta lagen om europakooperativ i grunden vara tillämplig även på samtliga europakooperativ som driver finansiell verksamhet och att i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar ta in sådana särbestämmelser som är motiverade för europakooperativ som driver bank- respektive försäkringsrörelse. Ytterligare en variant är att samtliga bestämmelser som rör europakooperativ som driver bankrörelse och försäkringsrörelse tas in i ett nytt särskilt kapitel i lagen om medlemsbanker respektive läggs till övriga bestämmelser i lagen om understödsföreningar. Vid en samlad bedömning och med hänsyn till vad Lagrådet

Prop. 2005/06:150

95

anförde i lagstiftningsärendet om europabolag bedömer vi att det sistnämnda alternativet är mest lämpligt.

5.3 Bör en juridisk person med huvudkontor utanför EES tillåtas att delta i bildandet av ett europakooperativ?

Regeringens förslag: En juridisk person med huvudkontor i en stat utanför EES skall få delta i bildandet av ett europakooperativ i Sverige, om den juridiska personen är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat, har sitt säte i den medlemsstaten samt har en faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en medlemsstat. Vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion eller ombildning skall dock denna möjlighet vara begränsad till sådana juridiska personer som utgör ekonomiska föreningar eller motsvarande utländska föreningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 137).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemorians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Kammarrätten i Jönköping har efterfrågat anledningen till att bestämmelsen i fråga hänvisar till EES och inte till gemenskapen inom EU.

Bakgrund: Artikel 2 i SCE-förordningen innehåller allmänna bestämmelser om hur ett europakooperativ bildas. Som har framgått av avsnitt 4.3.2 kan detta ske bl.a. genom att minst två juridiska personer bildar ett europakooperativ, genom fusion mellan kooperativa föreningar eller genom ombildning av en nationell kooperativ förening. Gemensamt för dessa olika sätt är att de förutsätter att de juridiska personer som deltar i bildandet har sitt säte och huvudkontor i gemenskapen. I artikel 2.2 öppnas dock en möjlighet för medlemsstaterna att tillåta juridiska personer – eller ”rättsliga enheter”, vilket är den terminologi som används – som inte har sitt huvudkontor i gemenskapen att delta i bildandet av ett europakooperativ. I sådana fall skall det krävas att den juridiska personen

– är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat, – har sitt säte i den medlemsstaten, samt – har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en medlemsstat.

Förordningens huvudregel – att den juridiska personen skall ha sitt säte och huvudkontor i samma stat – är ett uttryck för principen om det faktiska hemvistet. Denna huvudregel, som även återfinns i SE-förordningen, innebär att föreningen skall falla under de regler som gäller där den rent faktiskt är verksam och inte där den formellt har registrerats. Enligt principen om det faktiska hemvistet skall det sålunda inte vara möjligt för en juridisk person att välja de rättsregler som passar företaget bäst genom att registrera sig i ett annat land än det där det bedriver sin verksamhet (s.k. forum shopping). Följaktligen skall, enligt detta synsätt, ett företag som flyttar sitt huvudkontor till ett annat land också vara underkastat det nya landets regler.

Prop. 2005/06:150

96

Principen om det faktiska hemvistet tillämpas i flera av EU:s medlemsstater, t.ex. i Tyskland och Frankrike, medan det i Sverige råder ett annat synsätt (jfr prop. 2003/04:112 s. 52). Sålunda karakteriseras en svensk ekonomisk förening av att denna har bildats enligt svensk lag och har sitt registrerade säte inom Sverige. Enligt det svenska synsättet förblir föreningen svensk även om den flyttar sitt huvudkontor och hela sin verksamhet till ett annat land. Om en förening i samband med flyttning av huvudkontoret vill underkasta sig det nya landets lagstiftning, krävs att den svenska föreningen först upplöses genom likvidation varefter verksamheten överförs till en nybildad förening i det nya landet.

För medlemsbanker och flera andra finansiella företag är förhållandena något annorlunda. Till följd av särskilda regler om tillstånd för att driva olika slags finansiell verksamhet gäller för sådana företag att de måste ha säte och huvudkontor i samma medlemsstat. Syftet med detta är att underlätta för tillsynsmyndigheten i det land som har auktoriserat det finansiella företaget att driva en effektiv tillsyn (se prop. 1995/96:173 s. 92 f.).

Skälen för regeringens förslag: Frågan om det bör vara möjligt för företag med huvudkontor utanför EES att delta i bildandet av europabolag var föremål för överväganden i lagstiftningsärendet om europabolag. Där konstaterades dels att ett svenskt aktiebolag kan flytta sitt huvudkontor till ett annat land och ändå förbli svenskt, dels att det inte gör någon skillnad om huvudkontoret förläggs inom eller utanför EES. Regeringen fann inte anledning att i det sammanhanget behandla bolag olika beroende på var huvudkontoret är beläget, utan föreslog att ett bolag som har sitt registrerade säte inom EES bör kunna delta i bildandet av ett europabolag i Sverige även om det har sitt huvudkontor utanför EES (prop. 2003/04:112 s. 53).

Det saknas i nu aktuellt sammanhang anledning att bedöma den principiella frågan annorlunda. Vi anser således att en juridisk person som har sitt registrerade säte inom EES bör kunna delta i bildandet av europakooperativ i Sverige även om den har sitt huvudkontor utanför EES. För att detta skall vara möjligt krävs enligt artikel 2.2 i SCEförordningen att särskilda bestämmelser tas in i svensk lag. Sådana särskilda bestämmelser bör därför införas. I enlighet med vad förordningen föreskriver måste det därvid uppställas krav på att den juridiska personen är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en medlemsstat, har sitt säte i den medlemsstaten samt har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en medlemsstat.

Den föreslagna bestämmelsen hänför sig således, i likhet med vad som föreslogs i promemorian, till länder inom och utanför EES och inte till länder inom eller utanför EU:s gemenskap. Kammarrätten i Jönköping har, mot bakgrund av att det i SCE-förordningen talas om EU:s gemenskap, efterfrågat en förklaring till varför bestämmelsen har avgränsats på det sättet. Vi kan konstatera att SCE-förordningen genom beslut den 6 februari 2004 (nr 15/2004) av EEA Joint Committee blev del av EES-avtalet. Det innebär att förordningen fr.o.m. den 18 augusti 2006 kommer att gälla även för de stater som är medlemmar i EES. Det är därför enligt vår mening naturligt att EES utgör den relevanta gränsdragningen även i de kompletterande svenska bestämmelserna. Bestäm-

Prop. 2005/06:150

97

melserna i lagen om europabolag har, som redan nämnts, konstruerats på motsvarande sätt.

Nästa fråga är vilka associationsformer som bör omfattas av bestämmelsen. I artikel 2.1 anges i fem strecksatser de sätt på vilka ett europakooperativ kan bildas. Den första strecksatsen tar sikte på fysiska personer och saknar därför intresse i detta sammanhang. När det gäller bildande genom fusion och ombildning, vilka behandlas i den fjärde respektive den femte strecksatsen, följer det av förordningen att endast kooperativa föreningar får delta i bildandet. I de delarna bör därför den svenska bestämmelsen avse endast ekonomiska föreningar och deras utländska motsvarigheter.

Bestämmelserna i andra och tredje strecksatserna i artikel 2.1 omfattar däremot alla typer av bolag som ryms inom EG-rättens bolagsbegrepp (se artikel 48 i EG-fördraget). När ett europakooperativ bildas av juridiska personer enligt den definitionen eller av sådana juridiska personer tillsammans med fysiska personer, bör regleringen vara neutral i förhållande till olika associationsformer. Vi föreslår följaktligen att den kompletterande svenska bestämmelsen om vilka juridiska personer som kan delta i bildandet av ett europakooperativ med säte i Sverige – när det gäller dessa sätt att bilda kooperativet – omfattar alla juridiska personer som ryms inom bolagsbegreppet i artikel 48 i EG-fördraget. Den möjlighet som förordningen ger att låta även ”andra offentligrättsliga och privaträttsliga enheter” omfattas torde sakna praktisk betydelse och bör därför inte utnyttjas.

Som nyss har nämnts kan en svensk ekonomisk förening flytta sitt huvudkontor till ett annat land och ändå anses som en svensk förening. Det krav som rörelsereglerna ställer på medlemsbanker och flera andra finansiella företag att ha säte och huvudkontor i Sverige innebär dock att om ett sådant företag flyttar sitt huvudkontor till en annan stat, så torde Finansinspektionen (eller i förekommande fall regeringen) ingripa med sanktioner. Den ovan föreslagna associationsrättsliga regeln som tillåter en juridisk person med huvudkontor i en stat utanför EES att delta i bildandet av ett europakooperativ i Sverige, kommer alltså inte att få någon effekt för dessa finansiella företag. Någon uttrycklig undantagsbestämmelse för att framhålla detta behövs dock inte.

5.4 Bör ett europakooperativ som är registrerat i Sverige vara skyldigt att ha sitt huvudkontor och sitt säte på samma ort?

Regeringens bedömning: Det bör inte krävas att ett europakooperativ som är registrerat i Sverige har sitt huvudkontor och sitt säte på samma ort.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 140).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot promemorians bedömning.

Prop. 2005/06:150

98

Skälen för regeringens bedömning: I artikel 6 i SCE-förordningen stadgas att ett europakooperativs säte skall vara beläget inom gemenskapen i samma medlemsstat som huvudkontoret. Bestämmelsen utgör inte något hinder mot att europakooperativet har säte och huvudkontor på olika orter inom medlemsstaten. I andra meningen av samma artikel ges dock medlemsstaterna en möjlighet att uppställa ett krav på att europakooperativ som är registrerade inom dess territorium skall vara skyldiga att förlägga sitt huvudkontor och sitt säte till samma plats. Motsvarande bestämmelse återfinns i SE-förordningen. I förarbetena till lagen om europabolag konstaterades att möjligheten främst torde vara avsedd för de medlemsstater som tillämpar principen om det faktiska hemvistet (se prop. 2003/04:112 s. 54 samt avsnitt 5.3 ovan). För Sverige, som inte tillämpar denna princip, framstår emellertid ett sådant krav som främmande. Ett europakooperativ som är registrerat i Sverige bör ha samma möjligheter som en svensk ekonomisk förening att ha sitt säte och sitt huvudkontor på skilda orter inom landet. Vi anser därför inte att det bör uppställas något sådant krav som avses i artikel 6 andra meningen i svensk lagstiftning.

5.5 Skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med flyttning av föreningens säte

Regeringens förslag: Ett europakooperativ som har beslutat att flytta sitt säte till en annan medlemsstat skall hos Bolagsverket ansöka om tillstånd att verkställa beslutet. Om en sådan ansökan tas upp till prövning, skall Bolagsverket kalla europakooperativets borgenärer att inom viss tid anmäla om de motsätter sig flyttningen av säte. Kommer det inte in någon sådan anmälan och är övriga förutsättningar uppfyllda, skall verket bifalla ansökan. Om någon borgenär motsätter sig flyttningen, skall ärendet överlämnas till allmän domstol. För att domstolen skall bifalla europakooperativets ansökan skall det krävas att europakooperativet visar att den eller de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 141).

Remissinstanserna: TCO har avstyrkt förslaget i den del det inte medger att löneborgenärer kan motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte. Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller inte haft några invändningar mot det.

Bakgrund: Ett europakooperativ skall enligt artikel 7 i SCE-förordningen kunna flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan utan att behöva avveckla föreningen i det ursprungliga hemlandet och bilda en ny juridisk person i det nya landet. Förordningen ställer härvid krav på att vissa formaliteter iakttas. Sålunda krävs att ett förslag om flyttning upprättas och offentliggörs av lednings- eller förvaltningsorganet. Vidare skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta en redogörelse där flyttningens juridiska och ekonomiska aspekter förklaras och motiveras samt följderna för bl.a. medlemmarna och borgenärerna anges. Borgenärerna

Prop. 2005/06:150

99

skall ha rätt att kostnadsfritt få kopior på förslaget och redogörelsen senast en månad före den föreningsstämma vid vilken beslutet om flyttning skall fattas. Som ett sista led i detta förfarande skall en domstol, notarie eller annan behörig myndighet i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte utfärda ett intyg som slutgiltigt bekräftar att vad som krävs i fråga om handlingar och formaliteter före flyttningen har fullgjorts (artikel 7.8). Innan ett sådant intyg utfärdas, skall europakooperativet visa att borgenärer och andra rättighetsinnehavare är skyddade på ett betryggande sätt när det gäller sådana skulder som föreningen har ådragit sig före tidpunkten för offentliggörandet av förslaget om flyttning (artikel 7.7 första stycket). Medlemsstaterna skall fastställa vilka närmare krav som skall gälla i fråga om borgenärernas och andra rättighetsinnehavares skydd. En medlemsstat får utvidga skyddet till att avse även skulder som uppkommer, eller kan uppkomma, mellan tidpunkten för kungörelsen och flyttningen (artikel 7.7 andra stycket). Ett europakooperativ som är föremål för ett rättsligt förfarande rörande avveckling, likvidation, insolvens eller betalningsinställelse eller annat liknande förfarande får inte flytta sitt säte (artikel 7.15). Motsvarande bestämmelser om flyttning av ett europabolags säte återfinns i artikel 8 i SE-förord-ningen.

Skälen för regeringens förslag: Det förhållandet att ett europakooperativ flyttar sitt säte från ett land till ett annat innebär inte att föreningens borgenärer förlorar sin rätt att göra fordringar gällande mot föreningen. Däremot kan en sådan förändring i praktiken påverka borgenärens ställning väsentligt, t.ex. på grund av skillnader mellan ländernas insolvensrättsliga lagstiftning. Att europakooperativet byter hemvist kan också leda till olika praktiska svårigheter för en borgenär som önskar bevaka sin rätt (jfr prop. 2003/04:112 s. 57).

När kompletterande bestämmelser för europabolag infördes fann man, mot bakgrund av det anförda, att det var motiverat att införa särskilda skyddsregler för borgenärer i samband med flyttning av bolagets säte. Dessa skyddsregler utformades med den svenska aktiebolagslagens fusionsförfarande som förebild (se 9–15 §§ lagen om europabolag). Det är följdriktigt att frågan behandlas på samma sätt i nu aktuellt sammanhang. Av artikel 28.1 i SCE-förordningen följer att det, vid bildande av ett europakooperativ genom fusion, är den nationella lagstiftningen om fusion mellan publika aktiebolag som är tillämplig i fråga om skyddet av de fusionerande kooperativens borgenärer. Aktiebolagslagens bestämmelser om fusionsförfarande bör därför lämpligen fungera som förebild även när skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med flyttning av föreningens säte utformas (se 23 kap.1924 §§aktiebolagslagen).

Mot denna bakgrund föreslogs i lagrådsremissen följande. När lednings- eller förvaltningsorganet har upprättat ett förslag om flyttning av säte, skall detta anmälas för registrering. Uppgiften om registrering skall kungöras. Om förslaget sedermera antas av föreningsstämman, skall europakooperativet underrätta sina kända borgenärer om beslutet. Vidare skall europakooperativet ansöka om tillstånd att verkställa beslutet. Tas en sådan ansökan upp till prövning av den behöriga myndigheten, dvs. Bolagsverket (jfr avsnitt 5.29), skall verket kalla europakooperativets borgenärer att inom viss tid anmäla om de motsätter sig flyttningen av säte. Om någon borgenär motsätter sig flyttningen, skall ärendet över-

Prop. 2005/06:150

100

lämnas till rätten. För att rätten skall bifalla ansökan skall det krävas att europakooperativet visar att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar. Om någon anmälan om motsättande inte inkommer, skall verket bifalla ansökan och utfärda ett sådant intyg som anges i artikel 7.8 i SCEförordningen. Innan intyg utfärdas, skall dock rätten först pröva om det föreligger sådana omständigheter som framgår av artikel 7.15 (likvidation m.m.). Om så är fallet skall rätten vägra att utfärda intyg.

Lagrådet har i sak inte haft några invändningar mot det föreslagna förfarandet, som alltså innebär bl.a. att europakooperativet skall ansöka om tillstånd till flyttning av säte. Enligt Lagrådet bör det emellertid, mot bakgrund av den underliggande regleringen i SCE-förordningen, i lagen klargöras att det är fråga om en tillståndsprövning som endast tar sikte på att tillgodose de intressen som borgenärer och innehavare av andra rättigheter har gentemot SCE-föreningen. Vi delar uppfattningen att det är lämpligt att detta kommer till tydligare uttryck i lagtexten. Vi föreslår därför att bestämmelserna i detta avseende formuleras något annorlunda än i lagrådsremissen.

I de svenska fusionsreglerna görs vissa undantag från skyldigheten att underrätta bolagets borgenärer (se 23 kap. 19 § andra stycket aktiebolagslagen). Sålunda krävs inte någon underrättelse till borgenärerna i det övertagande bolaget om revisorerna i ett yttrande över fusionsplanen har uttalat att de inte har funnit att fusionen medför någon fara för dessa borgenärer. Inte heller behöver underrättelse skickas till borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

Det förstnämnda undantaget har motiverats med att skyddsbehovet är mindre för det övertagande bolagets borgenärer, eftersom en fusion inte innebär något gäldenärsbyte för deras del (se prop. 1993/94:196 s. 100). Den distinktion mellan överlåtande respektive övertagande bolags borgenärer som härvid har gjorts är emellertid inte relevant vid flyttning av ett europakooperativs säte. Att låta revisorsyttrandet helt ersätta underrättelseförfarandet framstår inte heller som någon lämplig lösning. Vi anser därför inte att det bör införas något undantag av detta slag när det gäller flyttning av ett europakooperativs säte. Motsvarande bedömning gjordes i lagstiftningsärendet om europabolag (se prop. 2003/04:112 s. 59).

Det undantag som enligt aktiebolagslagens fusionsbestämmelser gäller för borgenärer med fordringar som omfattas av lönegarantilagen har sin grund i att sådana borgenärer anses ha betryggande säkerhet för sina fordringar redan genom lönegarantibestämmelserna (se prop. 1993/94:196 s. 101). I förarbetena till lagen om europabolag diskuterades om det fanns anledning att bedöma saken annorlunda när det gäller den situationen att ett europabolag flyttar sitt säte från Sverige till ett annat land. Med hänsyn till de ändringar som beslutades år 2002 om ändringar i lönegarantidirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/74/EG av den 23 september 2002 om ändring av rådets direktiv 80/987/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens) konstaterades att de risker för arbetstagare som kan anses råda i transnationella situationer var övergående. I det nämnda direktivet stadgas att arbetstagare fr.o.m. den 7

Prop. 2005/06:150

101

oktober 2005 skall ha rätt att kräva ut sin lönegaranti i det land där arbetet utförts. Så länge direktivet inte var genomfört i svensk lagstiftning ansågs visserligen tiden inte mogen för att i lagen om europabolag undanta löneborgenärer från rätten att motsätta sig en flyttning av säte (se prop. 2003/04:112 s. 59 f.). Den 1 juni 2005 antog emellertid riksdagen regeringens proposition 2004/05:128 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer (bet. 2004/05:LU24; rskr. 2004/05:270). Därigenom infördes bestämmelser som ger en arbetstagare rätt att kräva ut sin lönegaranti i det land där arbetet utförts. Vidare gjordes ändringar i lagen om europabolag så att sådana borgenärer vilkas anspråk avser en fordran som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen undantas från rätten att motsätta sig en flyttning av ett europabolags säte till en annan stat. Bestämmelserna trädde i kraft den 7 oktober 2005.

I det nyss nämnda lagstiftningsärendet om lönegaranti vid gränsöverskridande situationer avstyrkte TCO förslaget om att undanta löneborgenärer vilkas fordringar omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen från rätten att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte. TCO pekade bl.a. på att löneborgenärerna inom vissa tidsfrister måste bevaka att ett insolvensförfarande har inletts mot europabolaget i en annan medlemsstat för att kunna göra anspråk på ersättning enligt lönegarantin. Som regeringen då konstaterade skulle emellertid löneborgenärernas rätt att motsätta sig en flyttning kunna få stora praktiska och ekonomiska konsekvenser. Ett sådant skydd skulle i praktiken kunna innebära att flyttningar omöjliggörs trots det skydd som lönegarantin erbjuder. Regeringen fann att det mot den bakgrunden kunde ifrågasättas om det var förenligt med SE-förordningen att låta löneborgenärerna omfattas av borgenärsskyddet. Vidare underströks från regeringens sida att kravet på att ett insolvensförfarande skall ha inletts för att rätt till ersättning ur lönegarantin skall utgå gäller också i de situationer då arbetsgivaren är ett bolag med säte i Sverige. De praktiska olägenheter som TCO tog upp ansågs därför uteslutande hänförliga till den omständigheten att en löntagare kan behöva skaffa sig information om, och delta i, ett förfarande som pågår i ett annat land än Sverige. Regeringen poängterade att de svenska tillsynsmyndigheterna skall vara löneborgenärerna behjälpliga med inhämtande av relevant information m.m. och fann att TCO:s synpunkter inte kunde anses ha sådan tyngd att löneborgenärer borde ha rätt att motsätta sig en flytt (se prop. 2004/05:128 s. 23 f.).

TCO har i nu aktuellt lagstiftningsärende upprepat sina synpunkter. Vi gör emellertid samma bedömning som i ärendet om lönegaranti vid gränsöverskridande situationer. Vi föreslår alltså att borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen, skall undantas från rätten att motsätta sig en flyttning av ett europakooperativs säte till en annan stat.

Som redan har nämnts får medlemsstaterna utvidga tillämpningen av borgenärsskyddsförfarandet till att avse även fordringar som uppkommer efter tidpunkten för kungörelsen fram till flyttningen. De ovan föreslagna borgenärsskyddsreglerna innebär att denna möjlighet i viss mån utnyttjas. Fordringar som har uppkommit efter tidpunkten för kungörelsen men innan anmälningstiden har löpt ut kommer nämligen att omfattas av förfarandet. Någon ytterligare utvidgning av tillämpningsområdet framstår enligt vår mening inte som motiverad (jfr prop. 2003/04:112 s. 60).

Prop. 2005/06:150

102

Det bör noteras att SCE-förordningen – liksom SE-förordningen – föreskriver att de regler och förfaranden som tillämpas vid flyttning av ett europakooperativs säte inte skall påverka tillämpningen av medlemsstaternas nationella lagstiftning om erläggande eller säkring av betalningar till offentliga organ. Det kommer alltså att vara möjligt för medlemsstaten att från europakooperativet kräva in skatter och andra avgifter som har uppkommit först vid en senare tidpunkt än vad som har angetts i det föregående. I den delen krävs det inte några ytterligare regler.

Skyddet för borgenärerna i finansiella europakooperativ behandlas i avsnitt 5.6.

5.6 Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av ett finansiellt europakooperativs säte

Regeringens förslag: Europakooperativ som har tillstånd att driva bank-, finansierings- eller försäkringsrörelse skall ansöka om tillstånd att verkställa beslutet om flyttning av sätet. Ansökan skall prövas av Finansinspektionen. Någon kallelse på europakooperativets borgenärer skall inte ske. I stället skall Finansinspektionen pröva dels om europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets ekonomiska förhållanden, dels om europakooperativets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med insättares/försäkringstagares och andra fordringsägares intressen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 146).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.5 har vi behandlat vilka regler som bör uppställas till skydd för borgenärerna i samband med att ett vanligt europakooperativ flyttar sitt säte. I det följande behandlas frågan om borgenärsskyddet med avseende på europakooperativ som bedriver viss finansiell verksamhet.

De finansiella företagens verksamhet skiljer sig i flera avseenden från andra företags. Vissa av de finansiella verksamheterna präglas av att företagen har ett stort antal borgenärer och andra rättighetsinnehavare och att verksamheten kringgärdas av regler som avser att skydda dessa. Som exempel kan nämnas bankerna, vars tillgångar till stor del består av krediter och liknande och vars förpliktelser till stor del består av insättningar och utfärdade obligationslån. En banks tillgångar och skulder är som regel inte helt löptidsmatchade. Om insättare och övriga borgenärer väljer att avsluta sina förbindelser med banken i förtid, kan banken därför få likviditetsproblem. Insättare i en medlemsbank kan som regel ta ut sina pengar med kort varsel. I villkoren för svenska företags obligationslån ingår normalt en möjlighet till förtidsinlösen av lånet vid fusion. Det kan inte uteslutas att det på motsvarande sätt kommer att finnas möjlighet att säga upp sådana lån till förtidsinlösen i samband med flyttning av ett europakooperativs säte. Det finns emellertid också borgenärer som har

Prop. 2005/06:150

103

avtal med längre löptider med banken, avtal som kommer att fortsätta att löpa efter det att kooperativet har flyttat sitt säte.

För försäkringstagare innebär försäkringsavtalet att försäkringstagaren betalar i förskott för att försäkringsgivaren skall överta en risk för viss tid. Ibland är det fråga om komplicerade paketförsäkringar. En ersättning från försäkringen aktualiseras först vid ett försäkringsfall viss tid efter det att avtalet ingåtts. När det gäller livförsäkringar, t.ex. tjänstepensionsförsäkring som understödsföreningar får meddela, är det ofta fråga om avtal över lång tid med ett stort moment av sparande och ersättningar som skall falla ut först efter flera decennier. För livförsäkringar är det normalt svårt för försäkringstagaren att byta försäkringsgivare under avtalsperioden. Försäkringstagaren kan alltså under lång tid vara beroende av försäkringsföretagets förmåga att förvalta sparandet och betala ut försäkringsbeloppen.

De skyddsregler som föreslås i föregående avsnitt för flyttning av ett europakooperativs säte har fusionsbestämmelserna i aktiebolagslagen som förebild. För vissa finansiella kooperativ, t.ex. börser, auktoriserade marknadsplatser och clearingorganisationer som driver verksamheten i ekonomisk förening, gäller i dag de associationsrättsliga bestämmelserna om fusion i lagen om ekonomiska föreningar, dvs. utan någon särreglering på grund av att verksamheten är finansiell. För sådana kooperativ bör de borgenärsskyddsbestämmelser för europakooperativ som vi har föreslagit i det föregående, och som har sin grund i aktiebolagslagen, tillämpas också när kooperativet flyttar sitt säte till ett annat land (se avsnitt 5.5).

Såsom konstaterades i lagstiftningsärendet om europabolag gäller emellertid särskilda bestämmelser om fusion för bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Dessa bestämmelser skiljer sig från motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen genom att en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan inte prövas av Bolagsverket eller av domstol. Sådana ansökningar prövas i stället av Finansinspektionen eller, i fråga om ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild vikt, av regeringen. Någon kallelse på bolagets borgenärer sker inte heller. I stället prövar Finansinspektionen eller, i förekommande fall, regeringen dels huruvida bolagens borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och de inte redan har en sådan säkerhet, dels huruvida de fusionerade bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att fusionen kan anses förenlig med insättares/försäkringstagares och andra fordringsägares intressen. Vid tillståndsprövningen skall behörig myndighet alltså beakta följdverkningarna av fusionen för borgenärerna, främst insättarna i ett bankaktiebolag och försäkringstagarna i ett försäkringsaktiebolag. Tillstånd att verkställa fusionsplanen kan ges utan att varje enskild insättare eller annan borgenär har lämnat sitt medgivande till fusionen. Finansinspektionen (eller regeringen) fungerar sålunda som något av ställföreträdare för insättarna och övriga borgenärer och bevakar att deras intressen inte äventyras genom fusionen (se prop. 1994/95:70 s. 133 f. och 1997/98:166 s. 160).

Regeringen gjorde i lagstiftningsärendet rörande europabolag bedömningen (prop. 2003/04:112 s. 63 f.) att dessa särskilda bestämmelser borde tas som förebild för de regler som skall gälla när ett europabolag

Prop. 2005/06:150

104

som driver bankrörelse eller försäkringsrörelse flyttar sitt säte från Sverige. Regeringen konstaterade visserligen att det till skillnad från vad som gäller vid nationella fusioner inte uppkommer några frågor om beviljande av tillstånd eller ändring av bolagsordningen, när ett europabolag avser att flytta sitt säte från Sverige. Dessutom kommer europabolaget inte att fortsätta att driva sin verksamhet med stöd av svenska regler. För banker och försäkringsbolag, med deras stora antal insättare respektive försäkringstagare, ansåg regeringen emellertid att ett liknande förfarande, som det som föreslogs för europabolag i allmänhet, inte är praktiskt genomförbart. Regeringen konstaterade också att SE-förordningen i fråga om bildande av europabolag genom fusion förutsätter att prövningen av ett enskilt bolags deltagande i fusionen sker enligt motsvarande nationella regler som en liknande inhemsk fusion mellan publika aktiebolag. Regeringen ansåg att det har ett egenvärde att samma prövning görs vid bildande av ett europabolag genom fusion som när ett befintligt europabolag byter säte.

För medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar gäller också fusionsbestämmelser som skiljer sig från motsvarande bestämmelser i både aktiebolagslagen och föreningslagen. Därtill skiljer sig bestämmelserna i vissa avseenden även från de särbestämmelser som gäller för bl.a. bankaktiebolag (se 10 kap. 3–7 §§ lagen om medlemsbanker och 12 kap. 14–16 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse). Även dessa särskilda bestämmelser bygger dock på tanken att Finansinspektionen tjänar som ställföreträdare för borgenärerna. Man kan emellertid ställa sig frågan vilka av dessa särbestämmelser som bör utgöra förebild för skyddet av borgenärer när ett europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse flyttar sitt säte från Sverige. SCE-förordningen, liksom SEförordningen, föreskriver för det fallet att ett europakooperativ bildas genom fusion att den nationella lagstiftningen om fusion mellan publika aktiebolag skall tillämpas i fråga om skyddet av de fusionerande kooperativens borgenärer. Mot bakgrund härav är det naturliga valet att de för publika bankaktiebolag tillämpliga fusionsbestämmelserna, vilka i huvudsak också gäller för kreditmarknadsbolag, bör utgöra förebild för de regler som skall gälla när ett europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse flyttar sitt säte från Sverige.

När det gäller understödsföreningar saknas det i dag bestämmelser om fusion. Det hindrar emellertid inte att sådana föreningar regleras med fusionsbestämmelser som förebild när det gäller att införa ett skydd för borgenärer om ett europakooperativ som driver försäkringsrörelse flyttar sitt säte. Av de skäl som anförs ovan för medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar bör även här regelverket för publika bankaktiebolag, vilket sammanfaller med regelverket för publika försäkringsaktiebolag, utgöra den aktuella förebilden.

Som framgått ovan prövas en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan vid fusion med ett bankaktiebolag av Finansinspektionen eller, i fråga om ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild vikt, av regeringen. Här bedömer vi dock att det är tillräckligt att Finansinspektionen prövar en ansökan om flyttning av säte för ett europakooperativ som driver bank-, finansierings- eller försäkringsrörelse, även om ärendet är av principiell betydelse eller av särskild vikt. Detta ligger i

Prop. 2005/06:150

105

linje med de fusionsförfaranden som gäller för kreditmarknadsbolag och kreditmarknadsföreningar.

Sammanfattningsvis föreslår vi därför att reglerna ges följande utformning. När lednings- eller förvaltningsorganet har upprättat ett förslag om flyttning av säte, skall detta anmälas för registrering. Uppgiften om registrering skall kungöras. Om förslaget sedermera antas av föreningsstämman, skall kooperativet ansöka om tillstånd att verkställa beslutet. En sådan ansökan skall prövas av Finansinspektionen. Någon kallelse på europakooperativets borgenärer skall inte ske. I stället skall Finansinspektionen pröva om europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets ekonomiska förhållanden, och om europakooperativets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med insättarnas/försäkringstagarnas och andra fordringsägares intressen. Liksom vid fusion fungerar Finansinspektionen som något av ställföreträdare för insättarna/försäkringstagarna och övriga borgenärer och kan meddela tillstånd utan att dessa har gett sitt medgivande till flyttningen.

5.7 Förfarandet vid flyttning av ett finansiellt europakooperativs säte

Regeringens bedömning: Det krävs ingen särskild lagreglering för att säkerställa att ett europakooperativ som driver vad som i Sverige betraktas som bank- eller finansieringsrörelse, försäkringsrörelse eller liknande tillståndspliktig verksamhet måste ansöka om tillstånd eller motsvarande för rörelsen innan kooperativet flyttar sitt säte till Sverige.

Vid flyttning av ett finansiellt europakooperativs säte är det nödvändigt att utbyte av information kan ske mellan de närmast berörda tillsynsmyndigheterna. Någon ändring i svensk rätt är inte nödvändig för att möjliggöra ett sådant informationsutbyte.

Om ett europakooperativ som driver bank-, finansierings- eller värdepappersrörelse flyttar sitt säte till Sverige, kommer den svenska insättningsgarantin respektive det svenska investerarskyddet att gälla för rörelsen. Om ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige, kommer de svenska garantisystemen att upphöra att gälla. Några lagändringar behövs inte för närvarande.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 151).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: SCE-förordningen öppnar en möjlighet för kooperativ av olika nationalitet att gå samman och bilda ett europakooperativ. Dessutom ges ett europakooperativ möjlighet att flytta sitt säte mellan olika medlemsstater. EG:s regelverk för de finansiella företagen har dock inte ändrats med avseende på europakooperativen utan det skall tillämpas även på dessa företag. I det följande diskuteras vilka konsekvenser den nya associationsformen får i fråga om verksam-

Prop. 2005/06:150

106

hetstillstånd, informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter och garantisystem.

Behöver ett kooperativ som flyttar sitt säte ett nytt verksamhetstillstånd?

När ett europakooperativ byter säte, kommer delvis nya regler att bli tillämpliga på verksamheten. För finansiella kooperativ kan det exempelvis förekomma att företaget driver verksamhet som är tillståndspliktig i en medlemsstat men inte i en annan och vice versa. Direktiven på området innehåller enbart vissa grundläggande regler, som skall göra det möjligt för medlemsstaterna att ömsesidigt erkänna varandras auktorisationer. Medlemsstaterna får emellertid införa mer långtgående krav på vilka företag som skall omfattas av tillståndsplikt. Även rörelsereglerna kan skilja sig åt mellan medlemsstaterna. Detsamma gäller reglerna om insättningsgaranti och investerarskydd.

SCE-förordningen reglerar vilka formaliteter som skall vara uppfyllda i det land från vilket kooperativet avser att flytta. Den behandlar emellertid inte de krav som det nya hemlandet kan komma att ställa upp. Av svensk rätt följer exempelvis att bank- eller finansieringsrörelse får drivas endast efter tillstånd av Finansinspektionen. Tillstånd skall ges innan verksamheten påbörjas. Ett finansiellt europakooperativ som flyttar sitt säte till Sverige måste alltså ansöka om tillstånd för verksamheten dessförinnan. Detta bedöms också vara förenligt med direktiven på området, t.ex. kreditinstitutsdirektivet.

Understödsföreningarna är något annorlunda reglerade. Lagen om understödsföreningar ställer inte något formellt krav på tillstånd för verksamheten. Lagen är tillämplig på alla understödsföreningar som uppfyller lagens krav. En understödsförening skall vara registrerad hos Finansinspektionen och stå under tillsyn av denna. För att en understödsförening skall få registreras krävs att verksamheten är behövlig och även i övrigt ägnad att främja en sund utveckling av försäkringsväsendet. Det är ett utflöde av den s.k. behovsprincipen som numera inte gäller för vare sig försäkringsbolag eller banker.

I vissa lagar sägs att tillstånd kan meddelas ekonomiska föreningar (se t.ex. 3 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). I artikel 9 i SCE-förordningen sägs att europakooperativ skall behandlas som ett kooperativ bildat i överensstämmelse med lagstiftningen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte. Av detta följer att ett europakooperativ liksom en svensk ekonomisk förening skall kunna ges tillstånd att ägna sig åt exempelvis bank- eller finansieringsrörelse. De särskilda rörelseregler som gäller för medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar, understödsföreningar, börser m.fl. finansiella ekonomiska föreningar under tillsyn kommer också automatiskt att bli tillämpliga på europakooperativ. När dessa företag nämns i den rörelselagstiftning som gäller för föreningarna avses alltså även europakooperativ som har fått tillstånd att driva rörelsen i fråga. Detsamma gäller när dessa företag nämns i samma betydelse i andra lagar. En ekonomisk förening som fått tillstånd att driva bankrörelse betecknas ”medlemsbank”. På motsvarande sätt betecknas en ekonomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsrörelse ”kreditmarknadsförening”. Enligt vår mening nödvändiggör den nya europakooperativformen inte någon ändring av de be-

Prop. 2005/06:150

107

greppen. En annan sak är att ett europakooperativs firma inte bör få innehålla ordet ekonomisk förening, se författningskommentaren till den föreslagna 3 § lagen om europakooperativ.

De befintliga förutsättningarna för tillstånd kommer alltså att bli tillämpliga också på europakooperativ, även om vissa redaktionella ändringar blir nödvändiga. Det kan noteras att det för kreditmarknadsföreningar och flera andra finansiella föreningar är möjligt att pröva en ansökan om tillstånd innan föreningen registrerats. Dessa bestämmelser bör säkerställa att ett utländskt europakooperativ som vill driva tillståndspliktig finansiell verksamhet i Sverige har möjlighet att få sin ansökan bedömd innan kooperativet flyttar sitt säte hit. Det behöver alltså inte göras några ändringar i den befintliga rörelselagstiftningen. Det kan dock noteras att om Finansinspektionen förutsätter att ett kooperativ är registrerat innan tillstånd kan ges (se t.ex. 2 kap. 3 § Finansinspektionens allmänna råd [FFFS 1996:16] om ansökan om att få auktorisation som börs eller marknadsplats eller tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt lagen [1992:543] om börs- och clearingverksamhet), är det nödvändigt att Finansinspektionen och Bolagsverket samarbetar så att registrering sker och tillstånd beviljas i nära anslutning till varandra.

Som har nämnts i det föregående behöver ett finansiellt europakooperativ som flyttar sitt säte från en medlemsstat till en annan ett nytt verksamhetstillstånd i det nya hemlandet. Om europakooperativet efter flyttningen till Sverige vill fortsätta att driva verksamhet i sitt tidigare hemland eller i något annat land inom EES, t.ex. via filial, måste Finansinspektionen i egenskap av ny hemlandsmyndighet underrätta tillsynsmyndigheterna i de andra länderna om europakooperativets avsikt. Detta gäller även om den tidigare hemlandsmyndigheten har gjort detta. Frågan påkallar enligt vår mening inte någon särskild lagreglering.

Informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter

När ett finansiellt kooperativ flyttar sitt säte mellan medlemsstaterna liksom vid bildande av europakooperativ genom fusion, är det viktigt att tillsynsmyndigheten i det nya hemlandet får tillräcklig information om kooperativet och dess verksamhet. Även om viss information kan fås direkt från kooperativet är det av stor betydelse att sådan information kan utväxlas mellan den befintliga och den blivande tillsynsmyndigheten.

Det får antas att det informationsutbyte som behöver ske kan komma till stånd med stöd av gällande EG-direktiv inom området finansiella tjänster. I tidigare lagstiftningsärenden har bedömts att svensk rätt medger det informationsutbyte som EG-rätten i dag föreskriver (se exempelvis prop. 1992/93:89 Ändrad lagstiftning för banker och andra kreditinstitut med anledning av EES-avtalet m.m. s. 135 f., prop. 1994/95:50 Nya kapitaltäckningsregler m.m. s. 134 f., prop. 1995/96:173 Förstärkt tillsyn över finansiella företag s. 93 ff. och prop. 1999/2000:94 Moderniserade kapitaltäckningsregler m.m. s. 54 ff.).

Det behövs alltså inte någon ändring för att svenska myndigheter skall kunna utbyta information med utländska myndigheter.

Prop. 2005/06:150

108

Insättningsgarantin och investerarskyddet

För insättningar i bl.a. medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar finns det en särskild insättningsgaranti. Ett liknande skydd finns för investerares finansiella instrument och medel hos ett värdepappersinstitut.

Insättningsgarantin har sin grund i Europaparlamentets och rådets direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar. Investerarskyddet faller tillbaka på Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG om system för ersättning till investerare. Ändamålet med direktivet om system för garanti av insättningar är bl.a. att skydda insättarnas medel vid finansiella kriser (se prop. 1995/96:60 s. 32). En grundläggande tanke med investerarskyddet är att investerare, med förlitande på att skyddet finns, i större utsträckning skall våga köpa investeringstjänster. Till skillnad från det skydd som föreskrivs i direktivet om insättningsgarantin torde det främst vara omfattande brottsliga förfaranden eller hanteringsfel som kan aktualisera investerarskyddet (prop. 1998/99:30 s. 31). Både insättningsgarantin och investerarskyddet har dessutom till syfte att bevara förtroendet för det finansiella systemet.

Svenska kreditinstitut omfattas av de svenska garantisystemen (3 § lagen [1995:1571] om insättningsgaranti och 4 § [1999:158] lagen om investerarskydd). Direktiven förutsätter att det är garantisystemen i hemlandet, dvs. det land som auktoriserat institutet, som träder in vid behov och att det är hemlandsmyndigheten som ser till att direktivens bestämmelser följs (se t.ex. prop. 1995/96:60 s. 45 f. och 1998/99:30 s. 55 f.).

Om en medlemsbank eller en kreditmarknadsförening byter säte, kommer det garantisystem som gäller i det nya hemlandet att träda i stället för de svenska systemen. Detta gäller även för insättningar och investeringar som gjorts före flyttningen. Direktiven anger visserligen att när tillståndet för institutet har återkallats skall skyddet fortsätta att gälla för insättningar och investeringar som gjorts före återkallelsen (artikel 5 direktivet om system för garanti av insättningar och artikel 6 i direktivet om system för ersättning till investerare, motsvarande svenska bestämmelser finns i 23 § lagen om insättningsgaranti och 28 § lagen om investerarskydd). Även om ett i Sverige meddelat tillstånd upphör vid utflyttningen är situationen inte jämförbar med den återkallelsesituation som behandlas i direktiven. Vid flyttning liksom vid fusion tillvaratas nämligen borgenärernas och andra rättighetsinnehavares intressen genom den prövning som sker inför flyttningen. Även om skyddet försämras eller upphör helt, kan detta beaktas inom ramen för den prövningen. Något behov av att låta insättningsgarantin eller investerarskyddet i Sverige fortsätta att gälla efter utflyttningen finns alltså inte. Det är också rimligt att det nya hemlandet tar över hela ansvaret för såväl tillsynen av det utflyttande bolagets stabilitet som kontrollen av garantisystemen.

På motsvarande sätt kommer de svenska garantisystemen att bli tillämpliga när ett kreditinstitut flyttar sitt säte till Sverige.

I lagstiftningsärendet om europabolag anförde ett antal remissinstanser att de nuvarande garantisystemen inte är anpassade till möjligheten att bilda eller flytta ett europabolag och att dessa brister bl.a. kan försvåra användandet av europabolagsformen. Problematiken har uppmärksammats också inom EU och torde vara giltig även för europakooperativ-

Prop. 2005/06:150

109

formen. Europeiska kommissionen har inlett en genomgripande översyn av frågor rörande insättningsgarantisystemens funktion inom EU och EES. En dialog förs med medlemsstaterna om behovet av att ytterligare harmonisera de gemensamma bestämmelserna i insättningsgarantidirektivet. Argumenten för en ytterligare harmonisering vilar främst på önskemålet att undvika att olikheter i nationella garantisystem påverkar konkurrensförhållandena mellan institut inom EU och att dessa olikheter utgör incitament eller hinder för institutens rörlighet inom unionen.

Även den svenska regleringen har setts över. Insättningsgarantiutredningen avlämnade ett betänkande, Reformerat system för insättningsgarantin (SOU 2005:16), i februari 2005. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

I Sverige finns i dag för försäkringsföretag ingen motsvarighet till insättningsgarantin eller investerarskyddet (se prop. 1998/99:87 s. 353 f., jfr SOU 1995:87 s. 237 f. och SOU 1998:22). Vissa andra EU-stater har någon form av försäkringsgaranti. Ett arbete har påbörjats inom EU i syfte att harmonisera regleringen av försäkringsgarantier.

Sammanfattningsvis gör vi bedömningen att några lagstiftningsåtgärder inte är påkallade för närvarande utan att vi i stället kan få anledning att återkomma till frågan, om en eventuell ytterligare harmonisering av insättningsgarantisystemen sker inom EES.

5.8 Möjligheten för en myndighet att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte

Regeringens förslag: Skatteverket och, i fråga om europakooperativ som står under Finansinspektionens tillsyn, Finansinspektionen skall få motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat, om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset. Som ytterligare förutsättning för att Skatteverket skall få motsätta sig flyttning av säte skall gälla att verket har beslutat om revision hos europakooperativet och det finns skäl att anta att revisionen skulle avsevärt försvåras av en flyttning av europakooperativets säte.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se promemorian s. 158). Av promemorians lagförslag framgick emellertid inte uttryckligen att Skatteverket fick besluta om motsättande endast om det var motiverat av hänsyn till allmänintresset. I promemorians lagförslag angavs vidare uttryckligen att Finansinspektionen fick besluta om motsättande om det fanns ”skäl att anta att det skulle uppstå allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion eller om det annars är motiverat av hänsyn till allmänintresset”.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemorians förslag eller inte haft några invändningar mot det. En del remissinstanser har påtalat vikten av att myndigheterna tillämpar bestämmelsen restriktivt. Några remissinstanser har begränsat sina yttranden till att avse bara europabolag, medan någon har yttrat sig enbart om europakooperativ. Vi har valt att redovisa samtliga dessa synpunkter i detta avsnitt (jfr avsnitt 6).

Prop. 2005/06:150

110

Svenskt Näringsliv har invänt mot bedömningen att intresset av att förhindra skatteflykt är ett allmänintresse i EG-förordningens bemärkelse. Svenskt Näringsliv har vidare, liksom Svenska Bankföreningen, menat att det under alla förhållanden bör vara Bolagsverket som ges rätten att motsätta sig flyttningen och att det bör krävas att ett beslut om revision har fattats före flyttningsförslagets offentliggörande. Dessa remissinstanser har också ansett att en revision som är begränsad till viss del av verksamheten inte skall kunna hindra en flyttning och att det bör åligga Skatteverket att visa att revisionen avsevärt försvåras av flyttningen. De har också föreslagit att det bör vara möjligt att vilandeförklara en ansökan om flyttning av säte när det finns ett beslut om motsättande av flyttningen. Bankföreningen har därtill anfört att det i lagtext eller förarbeten bör klargöras att det med revision i detta sammanhang endast avses revision som regleras i vissa angivna författningar. Svensk Handel har ansett att möjligheten till motsättande bör finnas bara om det finns ett beslut om revision och revisionen även har inletts före det att flyttningsförslaget har offentliggjorts. Sveriges advokatsamfund har ansett att kriterierna för att Skatteverket skall kunna motsätta sig en flyttning bör skärpas. Sveriges Försäkringsförbund har ansett att det bör föreligga en misstanke om skatteundandragande för att Skatteverket skall kunna motsätta sig en flyttning av säte.

När det gäller förslaget om Finansinspektionens möjlighet att motsätta sig att ett europakooperativ som står under dess tillsyn flyttar sitt säte har därtill följande synpunkter framförts. Riksbanken har påpekat att begreppet allmänintresse är oklart, varför det är önskvärt med tydligare vägledning i förarbetena om hur ett så allmänt begrepp skall tolkas. Riksbanken har föreslagit ett antal preciseringar av begreppet. Riksbanken har vidare ansett att det bör framgå av förarbetena att Finansinspektionen skall samråda med Riksbanken innan den tar ställning till om en flyttning av ett finansiellt europakooperativs säte riskerar att leda till allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion. Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen har inte haft något att erinra mot förslaget att Finansinspektionen skall ha rätt att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte eller att ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. Svenskt Näringsliv har anfört att det allmännas intresse av att den finansiella sektorns funktion och säkerhet kan säkerställas får accepteras som förutsättningar för när inspektionen kan motsätta sig flyttningen eller fusionen. Båda organisationerna har dock betonat vikten av att möjligheten tillämpas restriktivt.

Skälen för regeringens förslag

Bör Skatteverket ha en rätt att motsätta sig flyttning av säte?

Som framgått tidigare skall ett europakooperativ kunna flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan. Detta sker enligt det särskilda förfarande som har beskrivits i avsnitt 5.5. I artikel 7.14 i SCE-förordningen ges medlemsstaterna en möjlighet att, i fråga om europakooperativ som är registrerade i den medlemsstaten, föreskriva att flyttning av en förenings säte som skulle medföra en ändring av tillämplig lag inte skall få

Prop. 2005/06:150

111

verkan om någon behörig myndighet motsätter sig flyttningen. Motsättandet skall ske inom två månader från offentliggörandet av förslaget om flyttning. Det får grundas endast på hänsyn till allmänintresset.

Förordningen om europabolag ger medlemsstaterna en motsvarande möjlighet. I det lagstiftningsärendet bedömdes frågan på följande sätt (prop. 2003/04:112 s. 71 f., jfr bet. 2003/04 LU:26 s. 7 f.).

”Som redan har nämnts är ett viktigt syfte med reglerna om europabolag att skapa en attraktiv driftsform för gränsöverskridande verksamhet. Nationella regler av det slag som diskuteras här skulle kunna motverka det syftet. Frågan är om det trots detta finns skäl för Sverige att för vissa speciella situationer utnyttja den möjlighet som SE-förordningen erbjuder. Riksskatteverket har menat att så är fallet och pekat på att en flyttning av bolagets säte kan leda till att kontrollsvårigheterna för de svenska skattemyndigheterna förstärks och att utredningsmöjligheterna därmed starkt begränsas. Enligt verket finns det risk för att europabolagsformen kan komma att användas i syfte att försvåra skattekontroll. Verket har därför föreslagit att skattemyndigheterna skall ges en rätt att motsätta sig flyttning av ett europabolags säte under förutsättning att det pågår en skatteutredning beträffande bolaget. Med anledning av vad Riksskatteverket har anfört vill vi först – för tydlighetens skull – framhålla att staten, liksom andra borgenärer, behåller sina fordringar mot ett europabolag även efter det att bolaget har flyttat sitt säte. Även skattefordringar kan alltså i och för sig krävas in efter det att ett bolag har flyttat sitt säte. SE-förordningen (artikel 8.7 tredje stycket) anger t.o.m. uttryckligen att förordningens regler inte skall påverka tillämpningen på europabolag av medlemsstaternas lagstiftning om erläggande eller säkring av betalningar till offentliga organ. En redan uppkommen skattefordran mot ett europabolag består således även sedan bolaget har flyttat sitt säte från Sverige. Det står emellertid klart att skattemyndighetens möjligheter att bedriva utredning för att bestämma en skattefordran, eller att framgångsrikt driva in sådana fordringar, minskar om den skattskyldige försvinner ur landet. Det kan inte uteslutas att ett bolag som har intresse av att undandra sig skatt kan använda sig av europabolagsformen i detta syfte. En flyttning av ett europabolags säte kan därmed komma att stå i strid med intresset av en effektiv skattetillsyn. Vi delar alltså de farhågor som Riksskatteverket har uttryckt. Som redan har framgått är det svårt att på förhand fastställa vad som skall anses utgöra ett ”allmänintresse” i EG-rättslig mening. Varken EG-fördraget eller EG-domstolens rättspraxis ger några entydiga svar på den frågan. Vår bedömning är dock att en effektiv skattetillsyn – möjligheten att fastställa och driva in statens skattefordringar – kan vara ett sådant allmänintresse som avses i artikel 8.14. Det allmännas intresse av att skattetillsynen är effektiv har enligt vår mening stor allmänpreventiv betydelse. Allmänintresset av en effektiv skattetillsyn har därmed större tyngd än de skäl som kan

Prop. 2005/06:150

112

tala mot ett införande av en regel av det nu diskuterade slaget. Vi anser mot denna bakgrund att det bör införas en regel av det slag som Riksskatteverket har förordat. När det gäller hur denna regel bör utformas krävs ytterligare beredningsåtgärder som inte hinns med inom de tidsramar som, med hänsyn till tidpunkten för SEförordningens ikraftträdande, gäller för denna proposition. Vi lämnar därför inte nu några sådana förslag. Vi avser dock att skyndsamt bereda frågan vidare och så snart som möjligt återkomma med förslag i denna del.”

Regeringen tog alltså i det ärendet principiellt ställning för att Skatteverket, med hänsyn till intresset av en effektiv skattetillsyn, bör ha en möjlighet att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte från Sverige till ett annat land. Några lagförslag lades emellertid inte fram.

Vi har samma uppfattning i principfrågan i dag som i det tidigare lagstiftningsärendet. I motsats till Svenskt Näringsliv anser vi alltså att intresset av en effektiv skattetillsyn är ett sådant allmänintresse som avses i SE-förordningen respektive SCE-förordningen (jfr EG-domstolens domar av den 20 september 2003 i mål C-167/01 och av den 13 december 2005 i mål C-411/03.). För att detta allmänintresse skall kunna tillgodoses i en flyttningssituation föreslår vi att Skatteverket ges rätt att, under vissa förutsättningar, motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte. Vi föreslår att bestämmelser om detta tas in i lagen om europakooperativ. Vi återkommer i avsnitt 6 till motsvarande fråga såvitt gäller europabolagen.

Vad skall krävas för att Skatteverket skall få utnyttja sin möjlighet till motsättande?

Av SCE-förordningen följer att den myndighet som i den nationella lagstiftningen har getts möjligheten att hindra flyttning av säte bara får utnyttja denna möjlighet om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset (artikel 7.14). Eftersom detta får anses följa direkt av SCEförordningen föreslogs i lagrådsremissen inte någon uttrycklig bestämmelse om den saken i lagen om europakooperativ. Lagrådet har emellertid ansett att denna begränsning för Skatteverket att fatta ett för europakooperativet negativt besked bör komma till ett mer tydligt uttryck i den svenska lagtexten. Vi delar den uppfattningen och föreslår således att det, för tydlighetens skull, i lagen uttryckligen anges att Skatteverket får motsätta sig flyttning av säte endast om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Av EG-domstolens praxis följer att nationella åtgärder som med hänvisning till allmänintresset begränsar den fria rörligheten inom EU skall vara sakligt motiverade och proportionella i förhållande till det eftersträvade syftet (se t.ex. domstolens domar den 9 mars 1999 i mål C-212/97 och den 13 december 2005 i mål C-411/03, jfr prop. 2003/04:112 s. 70 f.). Det är enligt vår mening också angeläget att de kriterier som gäller för att hindra en flyttning av säte om möjligt är tydliga och klart förutsebara för det europakooperativ som planerar att flytta.

Mot den bakgrunden gjordes i lagrådsremissen bedömningen att Skatteverkets möjligheter att motsätta sig flyttning av säte borde

Prop. 2005/06:150

113

begränsas och kvalificeras ytterligare utöver vad som följer av SCEförordningen. Lagrådet har ansett att regleringen, om den utformas på det sättet, riskerar att bli i stort sett meningslös. Skatteverkets utrymme för att motsätta sig flyttning skulle, enligt Lagrådets uppfattning, bli mycket litet. Vi delar inte den uppfattningen. Som vi redan har nämnt framgår det av EG-domstolens praxis att intresset av en effektiv skattetillsyn är ett sådant allmänintresse som kan åberopas till grund för inskränkningar i etableringsfriheten och i kapitalets fria rörlighet (jfr även Werlauff, EU-Selskabsret, 3 udg., Köpenhamn 2002 s. 152). Visserligen måste en proportionalitetsprincip iakttas av Skatteverket vid utnyttjandet av möjligheten till motsättande. De fiskala intressena måste i varje enskilt fall vägas mot europakooperativets behov av rörlighet över gränserna. Likväl lämnar SCE-förordningen, enligt vår bedömning, ett inte obetydligt utrymme för att en sådan myndighet som har utsetts i den nationella lagstiftningen för att bevaka det allmänna intresset av en effektiv skattetillsyn använder sig av möjligheten till motsättande.

En motsättanderegel bör syfta till att hindra att flyttningsmöjligheten används av europakooperativ i syfte att undandra sig betalning av skatt. Det är då i första hand fråga om att säkerställa att de skattefordringar som inte är fastställda kan bli tillräckligt utredda innan europakooperativet lämnar landet. Med hänsyn till det starka intresset av att europakooperativets flyttningsmöjligheter inte onödigtvis försvåras bör dock en sådan möjlighet inte finnas i alla situationer då europakooperativet är föremål för utredningsåtgärder.

Skatteverkets utredningar kan fullgöras på olika sätt allt efter omständigheterna i det enskilda ärendet. Utgångspunkten är dock att varje ärende skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Normalt är det tillräckligt att den skattskyldige per telefon eller skriftligen tillfrågas om vissa sakförhållanden eller att han eller hon ombeds att inkomma med skriftligt material till styrkande av en i deklarationen lämnad uppgift. Ett alternativ är att utnyttja de föreläggandemöjligheter som bl.a. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och taxeringslagen (1990:324) ger utrymme för. Utredningen kan också bestå i att Skatteverket, efter överenskommelse med den skattskyldige, beslutar om taxeringsbesök. Det yttersta utredningsmedlet är revision. En revision kan bl.a. syfta till att kontrollera att deklarations- och annan uppgiftsskyldighet har fullgjorts riktigt och fullständigt. Vid en revision är Skatteverket beroende av tillgång till räkenskapsmaterial och kontakt med det reviderade företagets företrädare.

Revision är således det mest ingripande kontrollinstrument som Skatteverket kan tillgripa. Om det har gått så långt att verket har beslutat om revision, finns det som regel goda skäl för en fortsatt granskning. I sådana fall skulle det givetvis ofta innebära stora olägenheter för Skatteverket om föremålet för revisionen lämnar landet och övergår till en annan jurisdiktion. I de fallen kan det enligt vår mening ibland vara rimligt och lämpligt att verket kan motsätta sig flyttningen. Är det däremot fråga om en pågående skatteutredning av mindre ingripande karaktär, framstår motsättandeinstrumentet som väl långtgående. Vi föreslår således att Skatteverket skall ha rätt att motsätta sig flyttning av

Prop. 2005/06:150

114

säte endast om verket har fattat ett beslut om revision av europakooperativet.

Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen har ansett att det vidare skall krävas att Skatteverkets beslut om revision har fattats före det att europakooperativet har offentliggjort förslaget om flyttning av säte. Vi delar inte den uppfattningen. Enligt vår mening finns det inte anledning att, såsom remissinstanserna har varit inne på, befara att verket mera rutinmässigt skulle besluta om revision – ”för säkerhets skull” – när en fråga om flyttning har aktualiserats. Det får förutsättas att verket tillämpar bestämmelserna med restriktivitet och att revision således inte inleds utan att det finns skäl för det. Till detta kommer att en sådan ordning som remissinstanserna har förordat skulle leda till orimliga konsekvenser i de fall då skälen för att inleda en revision faktiskt uppkommer först efter tidpunkten då flyttningsförslaget har offentliggjorts.

Bestämmelser om revision finns i en mängd författningar, bl.a. taxeringslagen och skattebetalningslagen. I författningarna används begreppen taxeringsrevision, skatterevision och revision utan att det finns någon klar distinktion mellan dessa. Svenska Bankföreningen har ansett att det i lagtexten bör klargöras vilka typer av revision som skall kunna ligga till grund för ett motsättandebeslut. För att undvika tolkningssvårigheter och skapa förutsättningar för att möjligheten till motsättande blir verkningsfull, är det enligt vår mening lämpligt att Skatteverkets rätt att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte skall gälla vid alla typer av revisioner. Vi anser mot den bakgrunden att det inte är nödvändigt eller lämpligt att i lagtexten ange alla de olika slag av revision som det kan vara fråga om. I motsats till Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen anser vi vidare att även revisioner som omfattar endast en del av ett företags verksamhet skall omfattas.

Det kan tänkas att en pågående revision är av mindre komplicerat slag, eller att revisionen befinner sig i ett slutskede. Det är möjligt att en flyttning i sådana fall inte kan sägas hota resultatet av utredningen på ett mera påtagligt sätt. Bestämmelsen om Skatteverkets rätt att motsätta sig flyttning bör därför kvalificeras ytterligare för att inte bli alltför ingripande mot kooperativet.

I promemorian föreslogs att det utöver kravet på beslutad och pågående revision, också skall krävas att det finns skäl att anta att revisionen avsevärt försvåras av en flyttning av europakooperativets säte. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen och Sveriges advokatsamfund har ansett att kriterierna bör skärpas för att få till stånd en rimlig avvägning mellan den fria omsättningens berättigade intresse och skattekontrollskäl. De har förordat att Skatteverket, för att kunna motsätta sig en flyttning av säte, skall visa att revisionen avsevärt försvåras av en sådan flytt. Sveriges Försäkringsförbund har ansett att det för motsättande av flyttning bör finnas en misstanke om skatteundandragande.

En sådan ordning som remissinstanserna har förordat skulle innebära att Skatteverket, för att kunna motsätta sig flyttning, måste kunna påvisa att det föreligger en förhållandevis hög misstankegrad avseende europakooperativet i fråga. Vid en revision tar det emellertid ofta lång tid innan det uppstår misstankar om skatteundandragande. Den begränsade tid om två månader som Skatteverket enligt förordningen har till sitt förfogande för att fatta ett beslut att motsätta sig en flyttning av säte är enligt vår

Prop. 2005/06:150

115

mening alldeles för kort för att det skall vara möjligt att bedöma och visa att det föreligger en sådan kvalificerad misstanke. Ett sådant krav skulle därmed riskera att leda till att möjligheten till motsättande inte blir effektiv och att det allmänintresse som möjligheten avser att tillgodose inte kan tas till vara. Vi har därför stannat för att rekvisiten för motsättande bör utformas på det sätt som föreslogs i promemorian. Det kan, menar vi, förutsättas att Skatteverket använder sina instrument restriktivt och att skälen för skattekontroll inte på ett onödigt ingripande sätt inkräktar på intresset av en fri omsättning.

Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen har vidare menat att det bör krävas att en revision, när det finns ett beslut om motsättande av flyttning, skall avslutas inom en angiven kort tidsgräns.

Vi delar uppfattningen att det är angeläget att Skatteverket hanterar frågor av dessa slag så skyndsamt som möjligt. Såsom konstaterades i promemorian torde det också följa av EG-rättens krav på proportionalitet att verket inte under hur lång tid som helst kan hindra ett europakooperativ från att flytta med hänvisning till en pågående revision. Vilken tidsutdräkt som kan accepteras är emellertid beroende av förhållandena i det enskilda fallet. Vi är därför inte beredda att förorda någon bestämd tidsgräns i detta hänseende.

Förfarandet för prövning av frågor om motsättande

Enligt artikel 7.14 i SCE-förordningen skall, som redan nämnts, ett motsättande av flyttning ske senast inom två månader från offentliggörandet av lednings- eller förvaltningsorganets förslag om flyttning. I promemorian och lagrådsremissen föreslogs följande ordning för prövningen. För att säkerställa att Skatteverket får kännedom om den planerade flyttningen skall europakooperativet vara skyldigt att ansöka om prövning hos verket. Ansökan skall göras i anslutning till offentliggörandet. Europakooperativet skall beredas tillfälle att yttra sig innan Skatteverket meddelar ett beslut som innebär att verket motsätter sig flyttning. Konsekvensen av att Skatteverket motsätter sig flyttning skall vara att europakooperativet inte får flytta sitt säte. Frågan om tillstånd till flyttning skall avgöras av Bolagsverket. I sin tillståndsprövning skall Bolagsverket vara skyldigt att ta hänsyn också till Skatteverkets beslut. Europakooperativet skall vara skyldigt att till en ansökan om flyttning av säte foga en kopia av Skatteverkets beslut. Detsamma skall gälla när ansökan om tillstånd görs hos Finansinspektionen (se vidare nedan).

Lagrådet har ansett att ett ansökningsförfarande av det slag som föreslogs i lagrådsremissen framstår som en onödig och byråkratisk omgång, eftersom Skatteverket ändå på ett fullgott sätt bör ha möjlighet att kunna ta ställning till om det finns anledning att motsätta sig flyttningen genom att bevaka offentliggörandet av flyttningsförslaget. Lagrådet har också ansett att det är tveksamt om SCE-förordningen medger att ett sådant nationellt förfarande införs. Även Svenskt Näringsliv och Svenska Bankföreningen har haft invändningar mot det föreslagna förfarandet.

Vi delar uppfattningen att förfarandet kan och bör förenklas i förhållande till vad som föreslogs i lagrådsremissen. Sålunda anser vi att det inte bör krävas att det europakooperativ som avser att flytta ger in

Prop. 2005/06:150

116

någon särskild ansökan om prövning till Skatteverket. Det får i stället, såsom Lagrådet har förordat, ankomma på verket att självt bevaka frågan och, i förekommande fall, på eget initiativ besluta om motsättande. Såsom det föreslogs i lagrådsremissen bör ett sådant beslut dock inte få fattas utan att europakooperativet först har fått tillfälle att yttra sig. För att underlätta Skatteverkets bevakning avser vi att i förordning föreskriva att Bolagsverket lämnar en underrättelse till Skatteverket i samband med att flyttningsförslaget kungörs.

En logisk följd av den ordning som vi nu föreslår är att det inte heller bör krävas att europakooperativet ger in något särskilt beslut från Skatteverket i samband med ansökan till Bolagsverket om tillstånd till flyttning. Bolagsverkets prövning i ett sådant ärende bör över huvud taget inte inrymma frågan om ett eventuellt motsättande från Skatteverkets sida. I den mån Skatteverket väljer att utnyttja sin möjlighet till motsättande bör detta i stället utgöra ett hinder mot att Bolagsverket utfärdar det intyg som enligt SCE-förordningen skall utfärdas när alla formaliteter inför flyttningen är uppfyllda. På så sätt säkerställs att Skatteverkets möjlighet till motsättande blir verkningsfull. Vi avser att i förordning ta in en bestämmelse om att Skatteverket i förekommande fall genast skall underrätta Bolagsverket om sitt motsättandebeslut.

De finansiella europakooperativen

Möjligheten för en behörig myndighet att motsätta sig att ett finansiellt företag flyttar sitt säte behandlades också i lagstiftningsärendet om europabolag. Frågan bedömdes på följande sätt (prop. 2003/04:112 s. 72 f.).

”När det gäller finansiella europabolag finns det anledning att beröra de motiv som ligger bakom den tämligen omfattande regleringen av finansiella företag. Motiven skiljer sig visserligen något beroende på vilken verksamhet det är fråga om, men generellt kan sägas att motiven är att säkerställa stabila bolag som har allmänhetens förtroende och ett gott kundskydd. För att begränsa risken för penningtvätt är de finansiella bolagen som står under tillsyn dessutom skyldiga att följa särskilda regler som finns i bl.a. lagen (1993:768) om penningtvätt. I promemorian konstaterades att regleringen av de finansiella företagen präglas av att deras verksamhet är central för samhället och för bolagens kunder och att det är svårt att nu förutse vilka situationer som kan uppkomma när ett finansiellt europabolag flyttar sitt säte eller om en sådan flytt i ett enskilt fall kan komma i konflikt med vad som i förordningen betecknas som allmänintresset. Mot bakgrund av det samhällsintresse som ligger bakom regleringen av de finansiella företagen ansågs det i promemorian rimligt att Finansinspektionen gavs möjlighet att beträffande europabolag som inspektionen auktoriserat och som står under inspektionens tillsyn motsätta sig flyttningen på grund av hänsynen till allmänintresset. Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har anfört att Finansinspektionen inte bör ges denna möjlighet.

Prop. 2005/06:150

117

I det föregående har regeringen gett sin syn på vad som avses med allmänintresset. Av vår redogörelse framgår att det kan vara svårt att på förhand ange i vilka fall ett allmänintresse kan ligga till grund för att en myndighet motsätter sig ett bolags flyttning av säte. Vi delar emellertid inte Svenska Bankföreningens och Svenska Fondhandlareföreningens uppfattning att detta innebär att det inte är möjligt att åberopa allmänintresset som grund för att Finansinspektionen skall kunna motsätta sig att ett finansiellt bolag flyttar sitt säte. Det behöver emellertid preciseras under vilka förutsättningar som Finansinspektionen bör ha möjlighet att motsätta sig en flyttning av säte. Som ett exempel på sådant som bör kunna betraktas som ett allmänintresse kan nämnas intresset av ett fungerande betalningssystem. Det EG-rättsliga regelverk som styr de enskilda företagens och tillsynsmyndigheternas ageranden hanterar inte hur ett sådant samhällsviktigt intresse skall tillgodoses. Vi anser att det i detta avseende finns ett behov av skydd i samband med att ett europabolag flyttar sitt säte. Den omständigheten att ett finansiellt bolag kan upphöra med verksamheten i Sverige på annat sätt än genom flyttning förändrar inte denna bedömning. Vi delar alltså promemorians bedömning att det bör införas en bestämmelse som ger Finansinspektionen möjlighet att motsätta sig flyttningen med hänsyn till allmänintresset. Det är lämpligt att frågan om hur en sådan regel bör utformas behandlas samtidigt som frågan om en motsvarande regel för de företag som inte står under Finansinspektionens tillsyn. Vi lämnar därför nu inga förslag i denna del. Vi avser dock att återkomma med förslag i denna del samtidigt med att vi lämnar förslag i fråga om motsättande på grund av skattetillsynen. I det sammanhanget avser vi också att behandla frågan om en motsvarande regel vid bildande av europabolag genom fusion (se avsnitt 5.12).”

Liksom för europabolag som driver icke-finansiell verksamhet tog regeringen alltså ställning för en möjlighet för Finansinspektionen att motsätta sig flyttning av säte av hänsyn till allmänintresset samt anförde att det bör preciseras under vilka förutsättningar så skall kunna ske. De skäl som låg till grund för regeringens ställningstagande i fråga om de finansiella europabolagen är giltiga även i fråga om finansiella europakooperativ.

Med hänsyn till att möjligheten att flytta sätet över gränserna utgör ett kännetecknande drag och en rättighet för europakooperativ bör det inte komma i fråga att tillämpa den föreslagna motsättandemöjligheten annat än mycket restriktivt. Vidare talar EG-domstolens hittillsvarande praxis i fråga om möjligheten att inskränka den fria rörligheten för en restriktiv tolkning även i detta fall (jfr prop. 2003/04:112 s. 70 f.). För europakooperativ i allmänhet föreslår vi därför, som framgår ovan, att man på visst sätt, utöver vad som följer av SCE-förordningen, begränsar och kvalificerar Skatteverkets befogenhet att motsätta sig flyttning av sätet. Därigenom utesluts att bestämmelsen får en alltför vidsträckt tolkning.

Ett exempel på vad som bör kunna betraktas som ett allmänintresse, vilket också framfördes i lagstiftningsärendet om europabolag, torde vara intresset av ett väl fungerande betalningssystem. Som redan anförts

Prop. 2005/06:150

118

hanterar inte det EG-rättsliga regelverk som styr de enskilda företagens och tillsynsmyndigheternas ageranden hur ett sådant samhällsviktigt intresse tillgodoses. Hänsyn till kapitalmarknadens funktion bör också kunna åberopas. Danmark har beträffande finansiella europabolag infört en möjlighet för tillsynsmyndigheten att motsätta sig flyttning av säte. Därvid har i motiven angetts att de båda nyss nämnda intressena bör kunna utgöra skäl för tillsynsmyndigheten att av hänsyn till allmänintresset vägra ett europabolags flyttning av säte (Lov om det europaeiske selskab, § 19 s. 55). Ett annat mer allmänt skäl bör kunna vara intresset av att förhindra olagliga aktiviteter i allmänhet och, för de finansiella företagen, penningtvätt i synnerhet. Som Riksbanken har anfört, bör Finansinspektionen kunna motsätta sig en flyttning av sätet om inspektionen har uppdagat eller håller på att utreda oegentligheter i ett företag, i syfte att undvika att europakooperativet flyttar sätet för att undvika en fördjupad utredning. Det faktum att ett företag står under utökad tillsyn av annan anledning än misstanke om olagliga aktiviteter eller oegentligheter i företaget bör däremot inte kunna förhindra en flyttning av sätet. Om ett företag exempelvis tar för stora risker i sin verksamhet, som medför extra tillsyn, bör företaget ändå ha möjlighet att flytta sätet till en annan medlemsstat. Under alla förhållanden måste beslutet att motsätta sig flyttningen av ett europakooperativs säte vara sakligt motiverat och proportionellt i förhållande till det eftersträvade syftet.

Syftet med en möjlighet för Finansinspektionen att motsätta sig att ett finansiellt företag flyttar sitt säte bör således vara att förhindra vissa allvarliga effekter som skulle kunna bli resultatet av en flyttning. Sådana effekter eller resultat är svåra att på förhand ringa in. Allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion utgör exempel på omständigheter som kan ligga till grund för ett motsättande. I lagrådsremissen föreslogs att detta skulle framgå direkt av lagtexten. Lagrådet har invänt mot det förslaget och ansett att det är lämpligare att lagtexten endast hänvisar till att inspektionen, i enlighet med vad som anges i SCE-förordningen, får motsätta sig ett europakooperativs flyttning av säte om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset. Vi ansluter oss till det förslaget.

Sammanfattningsvis bör det alltså införas en bestämmelse som ger Finansinspektionen möjlighet att motsätta sig flyttningen av ett finansiellt europakooperativs säte om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset. Mot bakgrund av Riksbankens arbete kring finansiell stabilitet och dess lagstadgade uppgift att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende, bör Finansinspektionen i enlighet med vad Riksbanken anfört samråda med den senare i frågan om det finns skäl att anta att det skulle uppstå allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion.

Av de skäl som vi tidigare har redogjort för när det gäller europakooperativ i allmänhet anser vi inte, vilket föreslogs i lagrådsremissen, att det finansiella europakooperativet bör vara skyldigt att till en ansökan om flyttning av säte som görs hos Bolagsverket eller Finansinspektionen foga en kopia av Finansinspektionens beslut. Det bör i stället ankomma på inspektionen att själv bevaka frågan. För att underlätta bevakningen bör, på motsvarande sätt som i fråga om Skatteverket, Bolagsverket

Prop. 2005/06:150

119

underrätta inspektionen om kungjorda flyttningsförslag. Vi avser att ta in bestämmelser om den saken i en förordning.

Finansinspektionens beslut att motsätta sig flyttning av hänsyn till allmänintresset torde – liksom Skatteverkets motsvarande beslut – i de flesta fall leda till att europakooperativet ställer in sina planer på flyttning och således inte låter föreningsstämman pröva frågan om flyttning. Det kan emellertid inte uteslutas att kooperativet går vidare med saken trots Finansinspektionens beslut. Det bör därför av lagen tydligt framgå att Bolagsverket i sådana fall inte får utfärda ett sådant intyg som enligt artikel 7.9 i SCE-förordningen utgör en förutsättning för att europakooperativet skal få registreras i sitt nya hemland.

5.9 Möjligheten för lednings- eller förvaltningsorganet att i visst fall ändra stadgarna utan beslut från föreningsstämman

Regeringens förslag: Om det har fastställts ordningar för arbetstagarinflytande i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ och europakooperativets stadgar strider mot dessa, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna utan beslut från föreningsstämman.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 168).

Remissinstanserna: Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har förordat att bestämmelsen antingen utgår eller formuleras om till en skyldighet för lednings- eller förvaltningsorganet att ändra stadgarna. Övriga remissinstanser har tillstyrkt eller inte haft några invändningar mot förslaget.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 11.4 i SCE-förordningen föreskrivs att ett europakooperativs stadgar aldrig får strida mot de ordningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med SCEdirektivet. Om nya sådana ordningar strider mot gällande stadgar, skall stadgarna ändras i nödvändig omfattning. För detta fall ges medlemsstaterna en rätt att föreskriva att europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan skall ha rätt att ändra stadgarna utan beslut om detta av föreningsstämman.

Även i SE-förordningen finns bestämmelser om att bolagsordningen skall ändras i den mån riktlinjer för arbetstagarinflytande fastställda enligt SE-direktivet strider mot denna (artikel 12.4 i SE-förordningen). En skillnad är emellertid att i det fallet skall europabolagets lednings- eller förvaltningsorgan ha rätt att vidta åtgärder för att ändra bolagsordningen utan ytterligare beslut från bolagsstämman.

Enligt 7 kap. 14 § föreningslagen fattas beslut att ändra stadgarna av föreningsstämman. Ett sådant beslut är giltigt om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det eller om det har fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Föreningslagen medger över huvud taget inte att ett beslut om stadgeändring fattas av styrelsen. Det har ansetts att

Prop. 2005/06:150

120

beslut om stadgeändringar kan ha ingripande betydelse för medlemmarna och att det är angeläget att sådana frågor noga övervägs och diskuteras av medlemmarna. Motsvarande gäller för de särskilt reglerade medlemsbankerna och understödsföreningarna enligt 7 kap. 14 § lagen om medlemsbanker och 37 § lagen om understödsföreningar.

I den nu aktuella situationen ställs det i förordningen ett uttryckligt krav på att stadgarna ändras så att de inte strider mot fastställda ordningar för arbetstagarinflytande. Föreningens medlemmar har således inget egentligt handlingsutrymme. I promemorian gjordes därför bedömningen att det är motiverat att för detta särskilda fall förenkla beslutsförfarandet. Det föreslogs sålunda att lednings- eller förvaltningsorganet skall ha rätt att ändra stadgarna utan beslut från föreningsstämman, om det har fastställts ordningar för arbetstagarinflytande i enlighet med SCEdirektivet och dessa strider mot europakooperativets stadgar. Förslaget överensstämmer med vad som redan gäller för europabolagen i motsvarande situation.

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har invänt mot den i promemorian föreslagna bestämmelsens formulering såtillvida att den ger en rätt men inte en skyldighet för lednings- eller förvaltningsorganet att ändra stadgarna. Enligt fakultetsnämnden uppkommer därmed en oklarhet angående vad som gäller om lednings- eller förvaltningsorganet väljer att inte göra sådana ändringar. Fakultetsnämnden har därför förordat att bestämmelsen antingen utgår eller utvidgas på det sättet att lednings- eller förvaltningsorganet åläggs en skyldighet att, utan beslut om det av föreningsstämman, ändra stadgarna. Vi anser emellertid att det är lämpligare att, såsom i promemorian, utforma bestämmelsen i nära anslutning till förordningens ordalydelse. I sak torde detta inte innebära någon större praktisk skillnad i förhållande till vad fakultetsnämnden har förordat. Det får nämligen anses följa av allmänna principer att lednings- eller förvaltningsorganet normalt är skyldigt att, när stadgarna strider mot fastställda ordningar för arbetstagarinflytande, antingen utnyttja sin beslutanderätt eller se till att föreningsstämman kan fatta motsvarande beslut.

Det saknas skäl att göra någon annan bedömning för de finansiella föreningarna. Även för dessa bör således gälla att lednings- eller förvaltningsorganet, utan ytterligare beslut från föreningsstämman, skall ha rätt att ändra stadgarna i aktuellt avseende. Det bör dock påpekas att den rättigheten inte kommer att utgöra någon inskränkning i skyldigheten att inhämta Finansinspektionens godkännande av stadgeändringen före registreringen av densamma (jfr 3 kap. 4 § lagen om bank- och finansieringsrörelse; 2 kap. 4 § lagen om utgivning av elektroniska pengar; 2 kap. 4 §, 7 kap. 2 § och 8 kap. 4 § lagen om börs- och clearingverksamhet; 2 kap. 3 § lagen om kontoföring av finansiella instrument; 37 § fjärde stycket lagen om understödsföreningar).

5.10 En understödsförenings deltagande i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

Regeringens förslag: I den mån en fråga om bildande av ett europakooperativ genom fusion inte regleras i SCE-förordningen, skall be-

Prop. 2005/06:150

121

stämmelserna om fusion av publika försäkringsaktiebolag i 15 a kap. försäkringsrörelselagen tillämpas på en understödsförening som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 170).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: Förfarandet vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion regleras i första hand av artiklarna 19–34 i SCE-förordningen. Om en fråga inte regleras uttryckligen av förordningens bestämmelser, skall enligt artikel 20 varje kooperativ som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion i den delen vara underställt de nationella bestämmelser om fusion av kooperativ som gäller i den medlemsstat där kooperativet hör hemma. Om sådan lagstiftning saknas, skall de bestämmelser som enligt den statens lagstiftning tillämpas på intern fusion av publika aktiebolag gälla också för det aktuella kooperativet.

För understödsföreningar saknas i dag bestämmelser om fusion. Genom SCE-förordningen skapas dock en möjlighet för understödsföreningar att delta i bildandet av europakooperativ genom fusion. I det fallet skall, enligt förordningen, således de nationella bestämmelser som gäller vid intern fusion av publika aktiebolag tillämpas på en understödsförening som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Som framgår av avsnitt 5.6 finns det särskilda bestämmelser om fusion för vissa finansiella aktiebolag, nämligen bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och försäkringsaktiebolag. Dessa bestämmelser finns i 10 och 11 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse respektive 15 a kap. försäkringsrörelselagen. De skiljer sig från bestämmelserna om fusion i aktiebolagslagen, vilket hänger samman med att de finansiella företagens verksamhet i flera avseenden skiljer sig från andra företags. Som framgår av det nämnda avsnittet innebär vissa av dessa verksamheter att företagen har ett stort antal borgenärer och andra rättighetshavare. Genom det särskilda förfarandet vid fusion, som bl.a. innebär att Finansinspektionen måste lämna tillstånd till att verkställa fusionsplanen, fungerar Finansinspektionen som något av ställföreträdare för borgenärerna och bevakar deras intressen.

Frågan är då vilka associationsrättsliga bestämmelser om fusion som bör tillämpas på understödsföreningar som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, aktiebolagslagens eller de särskilda bestämmelser som gäller för vissa finansiella företag. Eftersom understödsföreningar driver försäkringsrörelse, liksom försäkringsaktiebolag, anser vi att det är naturligt att låta de särskilda bestämmelserna om fusion av publika försäkringsaktiebolag i försäkringsrörelselagen gälla för understödsföreningar i den aktuella situationen. En bestämmelse om detta bör tas in i lagen om understödsföreningar.

Prop. 2005/06:150

122

5.11 Redovisningsvaluta i en förening som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

Regeringens förslag: Svenska bestämmelser om att företag med skilda redovisningsvalutor inte får gå samman genom fusion skall inte tillämpas vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 171).

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: Som har framgått av föregående avsnitt regleras förfarandet vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion i första hand av artiklarna 19–34 i SCE-förordningen. Om en fråga inte regleras uttryckligen av förordningens bestämmelser, skall – enligt artikel 20 – varje kooperativ som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion i den delen vara underställt de nationella bestämmelser om fusion av kooperativ som gäller i den medlemsstat där europakooperativet hör hemma. Det innebär för svenskt vidkommande att reglerna i 12 kap. föreningslagen blir tillämpliga, i den mån en viss fråga inte regleras i SCE-förordningen.

Enligt föreningslagen får fusion ske endast om de föreningar som skall fusioneras har samma redovisningsvaluta (se 12 kap. 1 § tredje stycket och 3 § andra stycket). Motsvarande bestämmelse finns i aktiebolagslagens bestämmelser om fusion (se 23 kap. 3 § aktiebolagslagen). Bestämmelsen har motiverats med att det kan uppkomma svårigheter att bedöma om fusionsvederlaget har bestämts på ett riktigt sätt om de fusionerande företagen redovisar i olika valutor. I förarbetena har det också uttalats att behovet av att genomföra fusioner mellan företag som har olika redovisningsvalutor är begränsat (se prop. 1999/00:23 s. 95 f.).

I förarbetena till lagen om europabolag konstaterades att den nämnda bestämmelsen i aktiebolagslagen inte lämpar sig för en tillämpning på aktiebolag som ingår i bildandet av ett europabolag och att ett särskilt undantag i den svenska lagen om europabolag därför var motiverat i detta avseende (se prop. 2003/04:112 s. 75 f.). Det förhållandet att SE-förordningen inte specifikt delegerade någon normgivningsrätt till medlemsstaterna i denna fråga ansågs inte utgöra hinder mot en särbestämmelse av detta slag.

Ovanstående resonemang kan direkt överföras på frågan om redovisningsvaluta i föreningar som deltar i bildandet av europakooperativ genom fusion. Inte heller i den situationen bör det ställas krav på att de fusionerande föreningarna skall ha samma redovisningsvaluta. Således föreslår vi att det i den svenska lagen om europakooperativ klargörs att bestämmelserna om redovisningsvaluta i 12 kap. 1 § tredje stycket och 3 § andra stycket föreningslagen inte skall tillämpas vid bildande av europakooperativ genom fusion.

På motsvarande sätt bör det av lagen om medlemsbanker framgå att bestämmelserna i 10 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket den lagen om redovisningsvaluta vid fusion inte skall tillämpas när en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Prop. 2005/06:150

123

Något krav på samma redovisningsvaluta finns inte för understödsföreningar, eftersom det i dag över huvud taget saknas bestämmelser om fusion av understödsföreningar. Eftersom lagen om understödsföreningar saknar bestämmelser om fusion av sådana föreningar, skall i stället bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om fusion av publika försäkringsaktiebolag tillämpas beträffande frågor som inte regleras direkt av förordningen (se artikel 20 SCE-förordningen och föregående avsnitt). Även försäkringsrörelselagen uppställer i 15 a kap. 1 § tredje stycket krav på samma redovisningsvaluta i fusionerande bolag. Mot den bakgrunden föreslår vi att det införs en bestämmelse i lagen om understödsföreningar om att det nämnda lagrummet i försäkringsrörelselagen inte skall tillämpas när en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

5.12 Möjligheten för en myndighet att motsätta sig att en nationell ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

Regeringens förslag: Skatteverket och, i fråga om europakooperativ som står under Finansinspektionens tillsyn, Finansinspektionen skall få motsätta sig att en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om det är motiverat av hänsyn till allmänintresset. Som ytterligare förutsättning för att Skatteverket skall få motsätta sig fusionen skall gälla att verket har beslutat om revision hos föreningen och det finns skäl att anta att revisionen skulle avsevärt försvåras av fusionen.

Skatteverket och Finansinspektionen skall ha rätt att motsätta sig fusionen endast i de fall då europakooperativet skall ha sitt säte utomlands.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens förslag (se promemorian s. 174). Av promemorians lagförslag framgick emellertid inte uttryckligen att Skatteverket fick motsätta sig fusionen endast om det var motiverat av hänsyn till allmänintresset. I promemorians lagförslag angavs vidare uttryckligen att Finansinspektionen fick motsätta sig fusionen om det fanns ”skäl att anta att det skulle uppstå allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion eller om det annars är motiverat av allmänintresset”.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemorians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Försäkringsförbund har anfört samma synpunkter i detta avseende som beträffande förslaget att Skatteverket och Finansinspektionen skall ha möjlighet att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige. Dessa invändningar finns redovisade under avsnitt 5.8.

Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.8 har vi föreslagit att Sverige bör utnyttja möjligheten att ge en myndighet rätt att motsätta sig en flyttning av europakooperativets säte. Förslaget innebär att Skatteverket och, i fråga om europakooperativ som står under Finansinspek-

Prop. 2005/06:150

124

tionens tillsyn, Finansinspektionen skall ha denna rätt i de fall ett sådant motsättande är motiverat av hänsyn till allmänintresset. Som ytterligare förutsättning för att Skatteverket skall få motsätta sig flyttning av säte, skall enligt förslaget gälla att det ifrågavarande europakooperativet är föremål för revision och det finns skäl att anta att revisionen skulle avsevärt försvåras av en flyttning av europakooperativets säte. Medlemsstaterna ges i artikel 21 i SCE-förordningen en motsvarande möjlighet när det gäller nationella kooperativ som deltar i bildandet av europakooperativ genom fusion. Sålunda får det i nationell lagstiftning föreskrivas att en myndighet kan motsätta sig att ett kooperativ deltar i en sådan fusion. Om europakooperativets säte förläggs till en annan medlemsstat än den där det ifrågavarande nationella kooperativet har sitt säte, är situationen mycket snarlik den som uppkommer vid flyttning av säte. Det är därför enligt vår mening naturligt att Skatteverket och Finansinspektionen även i den situationen ges en rätt att motsätta sig den planerade åtgärden. Bestämmelserna om detta bör utformas på motsvarande sätt som de bestämmelser som har föreslagits i avsnitt 5.8.

5.13 Skyddet för medlemmar som motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särskilda regler till skydd för medlemmar i en överlåtande förening som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Regeringens förslag: Medlemmar i en övertagande förening som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion skall ha rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen om fusionen innebär att europakooperativet kommer att ha sitt säte i en annan medlemsstat än den där den nationella föreningen hade sitt säte.

Promemorians bedömning och förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning och förslag (se promemorian s. 174).

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har antingen tillstyrkt bedömningen och förslaget eller lämnat dessa utan invändningar.

Skälen för regeringens bedömning och förslag: I artiklarna 19–34 i SCE-förordningen finns bestämmelser om förfarandet när ett europakooperativ bildas genom fusion. Om en fråga inte regleras av förordningens bestämmelser skall, som tidigare nämnts, varje kooperativ som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion vara underställt de nationella bestämmelser om fusion av kooperativ som gäller i den medlemsstat där europakooperativet hör hemma.

Enligt föreningslagens bestämmelser är ett beslut om fusion giltigt endast om det har biträtts av nio tiondelar av de röstberättigade medlemmarna eller har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande (12 kap. 4 § första stycket). En förenings stadgar kan uppställa längre gående majoritetskrav. Eftersom SCE-förordningen inte innehåller några särskilda majoritetskrav för beslut om fusion, kommer vad som sägs i föreningslagen att gälla för de svenska ekonomiska föreningar som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Det innebär att med-

Prop. 2005/06:150

125

lemmar som tillsammans innehar mer än en tredjedel av rösterna i föreningen kan förhindra att föreningen ingår i en fusion av ifrågavarande slag. Detta ger ett visst minoritetsskydd. Det mest betydelsefulla minoritetsskyddet vid fusion är dock att en medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen har rätt att på vissa villkor säga upp sig till utträde ur föreningen (12 kap. 4 § andra stycket). Även denna bestämmelse kommer att gälla för medlemmar i en svensk ekonomisk förening som i egenskap av överlåtande förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. I artikel 28.2 ges medlemsstaterna rätt att införa ytterligare regler till skydd för medlemmar som motsatt sig fusionen.

Fusion är en ingripande händelse för medlemmarna i en överlåtande ekonomisk förening. Den rätt som medlemmarna har i den övertagande föreningen kan nämligen vara mer begränsad än den rätt han eller hon har haft i den överlåtande föreningen. Medlemskapet i den övertagande föreningen kan även vara förknippat med nya eller ökade förpliktelser. När det gäller bildande av europakooperativ genom fusion tillkommer den aspekten att europakooperativet kommer att ha sitt säte i ett annat land än det där åtminstone en av de deltagande ekonomiska föreningarna hade sitt säte före fusionen (jfr vad som sägs i prop. 2003/04:112 s. 79 f. om effekterna för aktieägare av att ett bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion).

Före den 1 januari 1998 fordrades enligt den svenska föreningslagen för att ett beslut om fusion mellan ekonomiska föreningar skulle kunna fattas, att samtliga röstberättigade medlemmar biträdde beslutet eller att beslut fattades på två på varandra följande föreningsstämmor. När nuvarande majoritetsregel infördes beaktades bl.a. att föreningslagen i flera andra fall har en minoritetsskyddsnivå på en tiondel av samtliga röstberättigade (prop. 1996/97:163 s. 24). Medlemmar i en övertagande förening som inte godkänner fusionen har, till skillnad från medlemmar i en överlåtande förening (se ovan), inte någon särskild utträdesrätt. En fusion har inte ansetts innebära lika genomgripande förändringar för dem som för den överlåtande föreningens medlemmar. För den övertagande föreningen anses fusionen vara en affärstransaktion som inte påverkar dess medlemmars rättigheter och status.

Det finns mot denna bakgrund anledning att, även när det gäller europakooperativ, bedöma frågan om minoritetsskyddets utformning olika när det gäller medlemmar i en övertagande förening respektive medlemmar i en överlåtande förening. För medlemmarna i en överlåtande förening får det skydd som finns i den svenska föreningslagen betraktas som tillräckligt, särskilt med hänsyn till rätten till utträde. Det kan här noteras att det minoritetsskydd som enligt SCE-förordningen gäller i den delvis jämförbara situationen att ett europakooperativ flyttar sitt säte är utformat på ett liknande sätt (se särskilt artikel 7.5).

För medlemmarna i en övertagande förening är skälen för regler av detta slag, såsom har framgått ovan, inte lika starka. Någon generell utträdesrätt bör därför inte gälla för dessa medlemmar. I en särskild situation framstår emellertid en rätt till utträde motiverad, nämligen när europakooperativet efter fusionen får sitt säte i en annan medlemsstat än den där den nationella föreningen hade sitt säte. I den situationen kan medlemmarnas rättigheter komma att påverkas och starka skäl talar

Prop. 2005/06:150

126

därför för att det även för dessa medlemmar bör finnas en rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen. En sådan uppsägning bör ske inom den tid (två månader efter föreningsstämmans beslut) och på de villkor som anges i artikel 7.5 i SCE-förordningen. Vi föreslår att en bestämmelse om detta tas in i den nya lagen om europakooperativ.

Bestämmelser om skydd för medlemmar som motsatt sig en fusion finns för medlemsbanker i 10 kap. 3 § lagen om medlemsbanker. Bestämmelserna motsvarar de som i dag finns i föreningslagen. Dessa bestämmelser kommer på samma sätt som enligt ovan att gälla för en medlemsbank som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Även för medlemsbanker bör det därför vara tillräckligt att införa en rätt till utträde för medlemmar i en övertagande medlemsbank, när europakooperativet efter fusionen får sitt säte i en annan medlemsstat än den där den nationella medlemsbanken hade sitt säte. Vi föreslår därför att en bestämmelse om detta tas in även i lagen om medlemsbanker.

För understödsföreningar gäller att en medlem får utträda ur en sådan förening, om han eller hon inte på grund av sin anställning är skyldig att tillhöra föreningen (17 § lagen om understödsföreningar). Några ytterligare bestämmelser om rätt till utträde behöver inte införas.

5.14 Offentliggörande av förslag till ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europakooperativ

Regeringens förslag: Ett förslag till ombildning av en svensk kooperativ förening till ett europakooperativ skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 177).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har antingen tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: I SCE-förordningen föreskrivs att en nationell kooperativ förening, under vissa förutsättningar, skall kunna ombildas till ett europakooperativ. Den berörda föreningens förvaltnings- eller ledningsorgan skall upprätta ett förslag till ombildning (artikel 35.3). Det ankommer på föreningsstämman att godkänna förslaget till ombildning (artikel 35.6). Senast en månad innan föreningsstämman sammankallas för att besluta om ombildningen skall förslaget till ombildning offentliggöras på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning (artikel 35.4).

Svensk lagstiftning innehåller inte några bestämmelser om ombildning av en ekonomisk förening och följaktligen inte heller några bestämmelser om offentliggörande av förslag härom. Det krävs därför att det nu införs särskilda bestämmelser om på vilket sätt ett förslag till ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett europakooperativ skall offentliggöras.

I ett stort antal svenska författningar finns bestämmelser om skyldigheten att kungöra olika beslut och andra förhållanden i Post- och Inrikes Tidningar. Som exempel kan nämnas 15 kap. 2 § föreningslagen och

Prop. 2005/06:150

127

27 kap. 3 § aktiebolagslagen om kungörelse av sådana uppgifter som införs i föreningsregistret respektive aktiebolagsregistret. Det framstår som naturligt att även förslag till ombildning av en ekonomisk förening till ett europakooperativ offentliggörs genom en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Vi föreslår således att det införs särskilda bestämmelser om detta i svensk lagstiftning.

I avsnitt 5.28 behandlas frågan om offentliggörande av förslag till ombildning av ett europakooperativ till en nationell kooperativ förening.

5.15 Majoritetskrav för beslut om ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europakooperativ

Regeringens bedömning: Det bör inte införas regler om att beslut om ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europakooperativ skall kräva kvalificerad röstmajoritet eller enhällighet i det organ inom vilket arbetstagarinflytandet organiseras.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 178).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians bedömning eller inte haft några invändningar mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Som har framgått av föregående avsnitt kan en nationell kooperativ förening, under vissa förutsättningar, ombildas till ett europakooperativ. Det ankommer på föreningsstämman att fatta beslut om en sådan ombildning. I SCE-förordningen ges medlemsstaterna därutöver en möjlighet att göra ombildningen avhängig av kvalificerad röstmajoritet eller enhällighet i det organ i föreningen inom vilket arbetstagarinflytandet organiseras (artikel 35.7), dvs. – för svenskt vidkommande – styrelsen.

En ordning med ytterligare majoritetskrav framstår från svenska utgångspunkter som mindre lämplig. När motsvarande fråga var föremål för bedömning i förarbetena till lagen om europabolag, konstaterades att det skulle föra mycket långt att ge enskilda styrelseledamöter eller en minoritet av ledamöterna inom styrelsen en vetorätt och att någon motsvarande rätt inte finns i andra situationer (se prop. 2003/04:112 s. 82 f.) Detsamma gäller för ekonomiska föreningar. Inte heller intresset av att stärka arbetstagarnas inflytande över beslut av detta slag kan motivera en sådan ordning. Arbetstagarnas inflytande får anses vara tillräckligt väl tillgodosett genom de lagregler som kommer att införas till följd av SCEdirektivet jämte befintliga nationella regler. Rätten att besluta om en ombildning bör vara förbehållen föreningsstämman utan vetorätt för styrelsen eller delar av denna. Mot denna bakgrund instämmer vi i den bedömning som har gjorts i promemorian. Möjligheten i artikel 35.7 bör alltså inte utnyttjas.

Prop. 2005/06:150

128

5.16 Verkställande direktör

Regeringens förslag: Ett europakooperativ med säte i Sverige skall, om antalet anställda i europakooperativet under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200, ha en verkställande direktör som ansvarar för föreningens löpande förvaltning. Detsamma skall gälla för ett genom fusion eller ombildning nybildat europakooperativ med säte i Sverige om någon av de juridiska personer som deltar i bildandet vid tidpunkten för bildandet är skyldig att enligt svenska bestämmelser ha en verkställande direktör. Ett europakooperativ med säte i Sverige som driver finansiell verksamhet skall, med undantag av sådana kooperativ som driver försäkringsrörelse, alltid ha en verkställande direktör. I dualistiskt organiserade europakooperativ skall den verkställande direktören stå under tillsyn av både ledningsorganet och tillsynsorganet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 179 f.).

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemorians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har dock ställt sig tveksam till förslaget med hänvisning till att den kooperativa samverkan kan avse ett begränsat behov. Samma förening har även avstyrkt förslaget att låta tillsynsorganets uppdrag avse kontroll av den verkställande direktören. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har efterfrågat en hänvisning i förslaget till lag om europakooperativ till lagen om ekonomiska föreningar beträffande den verkställande direktörens ställning.

Skälen för regeringens förslag: Ett europakooperativ skall kunna vara organiserat antingen enligt ett s.k. dualistiskt system eller enligt ett s.k. monistiskt system. Det monistiska systemet innebär att det utöver föreningsstämman bara finns ett föreningsorgan, förvaltningsorganet. I det dualistiska systemet finns det i stället utöver stämman två organ, nämligen ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan. I det dualistiska systemet skall föreningen förvaltas av ledningsorganet medan denna uppgift i det monistiska systemet ankommer på förvaltningsorganet. Ledningsorganet och förvaltningsorganet kan sålunda närmast liknas vid styrelsen i en svensk ekonomisk förening.

Både när det gäller monistiskt och dualistiskt organiserade europakooperativ medger SCE-förordningen att medlemsstaterna föreskriver att en verkställande direktör skall ansvara för den löpande förvaltningen på samma villkor som gäller för kooperativ med säte på denna medlemsstats territorium (artiklarna 37.1 och 42.1). I svenska ekonomiska föreningar skall det finnas en verkställande direktör med ett sådant ansvar om antalet anställda i föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200 (6 kap. 3 § första stycket föreningslagen). Det svenska systemet, där föreningar av särskilt stor betydelse från ekonomisk och social synpunkt har en verkställande direktör, torde i allmänhet uppfattas som ändamålsenligt. För svenskt vidkommande är det därför naturligt att utnyttja möjligheten att kräva att det i europakooperativ, under samma förutsättningar som gäller för en svensk ekonomisk förening, utses en verkställande direktör med ansvar för den

Prop. 2005/06:150

129

löpande förvaltningen. Vi föreslår därför att en bestämmelse, motsvarande den som finns i föreningslagen, tas in i den nya lagen om europakooperativ.

En komplikation med en sådan reglering är att den innebär att det aldrig skulle kunna krävas att europakooperativ med säte i Sverige utser en verkställande direktör förrän tidigast efter det att två räkenskapsår har förflutit. Ett europakooperativ kan bildas av en eller flera juridiska personer som var för sig skulle vara skyldig att ha en verkställande direktör enligt svenska bestämmelser. I sådana situationer torde ledningsuppgifterna vara så omfattande och komplicerade att det är påkallat med en verkställande direktör. En lämplig avvägning är därför att ett sådant krav finns även i de fall då ett europakooperativ med säte i Sverige har bildats genom fusion eller ombildning och minst en av de deltagande juridiska personerna uppfyller de kriterier som har beskrivits i det föregående. En bestämmelse med denna innebörd bör alltså tas in i den nya lagen. Det innebär visserligen att europakooperativ som bildas på annat sätt än genom fusion eller ombildning och redan från början har mer än 200 anställda inte kommer att behöva ha någon verkställande direktör under de två första räkenskapsåren. Detsamma gäller emellertid även för nybildade svenska ekonomiska föreningar.

I kreditmarknadsföreningar samt institut för elektroniska pengar, börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare, som driver verksamheten i ekonomisk förening, skall det alltid finnas en verkställande direktör. Precis som för ickefinansiella ekonomiska föreningar är det naturligt att utnyttja möjligheten att ge en verkställande direktör ansvaret för den löpande förvaltningen i finansiella europakooperativ under samma förutsättningar som gäller för motsvarande svenska finansiella föreningar. Sålunda bör det alltid finnas en verkställande direktör i ett europakooperativ med säte i Sverige som driver sådan finansiell verksamhet.

Ledningsreglerna för medlemsbanker skiljer sig något från de som gäller för nyss nämnda finansiella föreningar genom att de utgår från huvudprincipen att styrelsen är det centrala organet, som svarar för förvaltningen av bankens angelägenheter. Styrelsen kan emellertid delegera förvaltningsuppgifter till en eller flera verkställande direktörer, och lagen om medlemsbanker utgår också från att en verkställande direktör skall leda verksamheten. De legala skillnaderna torde i det praktiska arbetet vara små. Även för europakooperativ med säte i Sverige som driver bankrörelse bör det därför alltid finnas en verkställande direktör.

När det gäller understödsföreningar saknas bestämmelser om verkställande direktör i såväl lagen om understödsföreningar som 1951 års lag om ekonomiska föreningar. Den verksamhet som drivs i en sådan förening är dock finansiell. Man skulle därför kunna hävda att det finns skäl att, för europakooperativ med säte i Sverige som driver sådan verksamhet, ställa samma krav som på europakooperativ som driver annan finansiell verksamhet. Vad SCE-förordningen medger är emellertid att medlemsstaterna föreskriver att en verkställande direktör ansvarar för den löpande förvaltningen på samma villkor som gäller för kooperativ med säte i Sverige. I de lagar som reglerar understödsföreningar uppställs inte något krav på att det skall finnas en verkställande direktör och det finns därmed inte heller några villkor för en sådan direktörs förvaltning.

Prop. 2005/06:150

130

Mot den bakgrunden bör det inte krävas att det skall finnas en verkställande direktör i ett svenskt europakooperativ som driver försäkringsrörelse.

Med anledning av vad Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har anfört om behovet av en hänvisning i lagtexten beträffande den verkställande direktörens ställning, bör det framhållas att det av artikel 8 i SCE-förordningen följer att bestämmelserna i föreningslagen och lagen om medlemsbanker om den verkställande direktören kommer att vara tillämpliga på en verkställande direktör i ett europakooperativ. Det innebär bl.a. att en verkställande direktör i ett europakooperativ med säte i Sverige kommer att omfattas av bestämmelserna i föreningslagen och lagen om medlemsbanker om bl.a. bosättningskrav, obehörighetsgrunder, jäv och behörighet att företräda föreningen. När det gäller skadeståndsansvar för en verkställande direktör kan vi konstatera – som vi återkommer till i avsnitt 5.34 – att föreningslagens regler om sådant ansvar, genom hänvisningen i artikel 8, kommer att bli gällande för europakooperativen och att någon särskild bestämmelse i det avseendet inte fordras.

Av artikel 8 i SCE-förordningen följer, som nämnts ovan, att bestämmelserna i föreningslagen och lagen om medlemsbanker om den verkställande direktören kommer att vara tillämpliga på en verkställande direktör i ett europakooperativ. I avsnitt 5.20 föreslås att bestämmelserna i föreningslagen och lagen om medlemsbanker om styrelsen skall tillämpas på förvaltningsorganet i monistiskt organiserade europakooperativ. Det gäller också reglerna om tillsynen över den verkställande direktören. Den verkställande direktören i ett monistiskt organiserat europakooperativ kommer därför att stå under tillsyn av förvaltningsorganet. Motsvarande tillsynsförhållande kommer emellertid inte att gälla utan vidare mellan tillsynsorganet och den verkställande direktören i dualistiskt organiserade europakooperativ. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har avstyrkt promemorians förslag att låta tillsynsorganets tillsyn omfatta även den verkställande direktören. Enligt föreningen kan ett sådant uppdrag leda till oklarhet ifråga om fördelningen av inflytande och ansvar mellan lednings- och tillsynsorganet. Bland annat med hänsyn till att arbetstagarinflytandet i dualistiskt organiserade europakooperativ kommer att utövas genom tillsynsorganet, anser vi dock att det finns starka skäl för att låta tillsynsorganets tillsyn omfatta också den verkställande direktören. En särskild regel om detta finns för övrigt vad avser dualistiskt organiserade europabolag (25 § lagen om europabolag; se även prop. 2003/04:112 s. 84). Mot denna bakgrund föreslår vi att en motsvarande regel införs såvitt gäller europakooperativ.

5.17 Val av ledamöterna i ledningsorganet

Regeringens bedömning: Det bör inte införas bestämmelser som avviker från SCE-förordningens regel om att ledamöterna i ledningsorganet utnämns av tillsynsorganet.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 183).

Prop. 2005/06:150

131

Remissinstanserna: Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har ifrågasatt promemorians bedömning och förordat att stämman ges rätt att utnämna ledningsorganets ledamöter. Övriga remissinstanser har inte haft några invändningar mot promemorians bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Som har framgått tidigare skall det i ett europakooperativ som är organiserat enligt det dualistiska systemet finnas ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan. I artikel 39.2 i SCEförordningen anges att ledamöterna i tillsynsorganet skall utses av föreningsstämman. Ledamöterna i ledningsorganet skall enligt huvudregeln utnämnas av tillsynsorganet (artikel 37.2). En medlemsstat får emellertid föreskriva, eller ge möjlighet att i stadgarna ange, att ledamöterna i ledningsorganet skall utnämnas och entledigas av föreningsstämman på samma sätt som sker i de kooperativ som har sitt säte inom dess territorium. Möjligheten att meddela föreskrifter av detta slag gäller sålunda endast för de medlemsstater som har nationella bestämmelser om dualistiskt organiserade föreningar. I Sverige finns inte några sådana bestämmelser. För svensk del saknas följaktligen förutsättningar att införa bestämmelser som avviker från SCE-förordningens regel om att ledamöterna i ledningsorganet utnämns av tillsynsorganet. Samma bedömning har för europabolagens del gjorts i prop. 2003/04:112 s. 84 f.

5.18 Tidsbegränsning av uppdrag som ledamot i vissa fall

Regeringens förslag: Om en ledamot av tillsynsorganet utses till ledamot i ledningsorganet, skall uppdraget som ledamot i ledningsorganet få sträcka sig längst två månader.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 183).

Remissinstanserna: Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har förordat att ledamotens uppdrag i tillsynsorganet skall upphöra automatiskt när denne har utsetts till ledamot i ledningsorganet. Övriga remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 37.3 i SCE-förordningen föreskrivs att ingen samtidigt får vara ledamot i europakooperativets ledningsorgan och dess tillsynsorgan. Dock får enligt samma bestämmelse tillsynsorganet i händelse av vakans utse någon av sina ledamöter till ledamot i ledningsorganet, varvid dennes uppdrag som ledamot i tillsynsorganet tillfälligt upphävs. En medlemsstat får föreskriva att denna period skall vara tidsbegränsad.

Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har ansett att ett uppdrag som ledamot i tillsynsorganet skall upphöra automatiskt om ledamoten har utsetts till ledamot i ledningsorganet. Som framgått ovan är detta också innebörden av SCE-förordningen. Några särskilda bestämmelser om saken i svensk lagstiftning behövs således inte.

När det gäller frågan om tidsbegränsning av uppdrag som ledamot i ledningsorganet i nu aktuellt fall kan det konstateras att motsvarande fråga var föremål för bedömning i lagstiftningsärendet om europabolag (prop. 2003/04:112 s. 85). Där konstaterades att den ovan beskrivna situationen kan antas inträffa endast i undantagsfall och att de problem

Prop. 2005/06:150

132

som är förenade med att en ledamot i tillsynsorganet tillfälligt lämnar sin befattning för att i stället ingå i ledningsorganet som regel får anses vara av begränsad omfattning. Trots detta ansågs det oförenligt med grunderna för regleringen att låta ett sådant tillstånd bestå under någon längre tid. I lagen om europabolag infördes därför en gräns på två månader (se

19 § lagen om europabolag). Det saknas anledning att göra en annan bedömning i fråga om europakooperativen. Möjligheten att införa nationella bestämmelser som begränsar den period då en ledamot av tillsynsorganet får vara ledamot i ledningsorganet bör därför utnyttjas även i nu aktuellt sammanhang. I likhet med vad som gäller för europabolagen föreslår vi att gränsen sätts vid två månader.

5.19 Antalet ledamöter i europakooperativets organ

Regeringens förslag: För europakooperativ med säte i Sverige skall det uppställas krav på ett minsta antal ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen. Förvaltnings- och ledningsorganen skall bestå av minst tre ledamöter medan det i tillsynsorganet skall finnas minst fem ledamöter. Förvaltnings- och ledningsorganen i europakooperativ som driver bankrörelse eller ger ut elektroniska pengar skall dock alltid bestå av minst fem ledamöter.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 184).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: I artiklarna 37.4, 39.4 och 42.2 i SCE-förordningen anges att antalet ledamöter i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganen skall fastställas i europakooperativets stadgar. I samtliga fall ger emellertid förordningen medlemsstaterna en möjlighet att i nationell lagstiftning fastställa ett lägsta och/eller högsta antal ledamöter i dessa organ. När det gäller tillsynsorganet är det även möjligt att bestämma att det skall bestå av ett visst antal ledamöter.

Lednings- och förvaltningsorganen i ett europakooperativ motsvaras närmast av styrelsen i en svensk ekonomisk förening. Det framstår då som naturligt att ställa samma krav på dessa organs sammansättning som de som gäller för en ekonomisk förening. Av 6 kap. 1 § första stycket föreningslagen framgår att en ekonomisk förening skall ha en styrelse med minst tre ledamöter. Detsamma bör enligt vår mening lämpligen gälla för lednings- och förvaltningsorganen i ett europakooperativ med säte i Sverige. Det finns inte någon övre gräns för antalet styrelseledamöter i svenska ekonomiska föreningar. Vi föreslår inte någon sådan gräns heller när det gäller motsvarande organ i ett europakooperativ.

För medlemsbanker och institut för elektroniska pengar gäller att sådana företag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter (6 kap. 1 § första stycket lagen om medlemsbanker och 2 kap. 9 § första stycket lagen om utgivning av elektroniska pengar). Lednings- och förvaltningsorganen i ett europakooperativ som driver bankrörelse eller ger ut elektroniska pengar bör därför, i konsekvens med resonemanget ovan, ha minst fem ledamöter.

Prop. 2005/06:150

133

Som tidigare har angetts förekommer inte den dualistiska organisationsmodellen för ekonomiska föreningar i Sverige. Genom SE-förordningen och lagen om europabolag har det emellertid införts bestämmelser om dualistiskt organiserade europabolag. Sådana europabolag skall ha ett tillsynsorgan bestående av minst fem ledamöter (23 § första stycket lagen om europabolag). Tillsynsorganet i dualistiskt organiserade europakooperativ skall fylla väsentligen samma funktion som dess motsvarighet i europabolagen. Ett motsvarande krav på minst fem ledamöter bör mot den bakgrunden lämpligen uppställas i svensk lag även när det gäller tillsynsorganet i europakooperativ med säte i Sverige.

5.20 Monistiskt organiserade europakooperativ

Regeringens förslag: Bestämmelserna i föreningslagen, lagen om medlemsbanker och lagen om understödsföreningar samt i andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter, såvida inte annat följer av författningen i fråga eller av SCE-förordningen.

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några bestämmelser om att vissa kategorier av transaktioner alltid skall ingå i stadgarnas förteckning över transaktioner som kräver beslut av ett tillståndsgivande organ.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag och bedömning (se promemorian s. 186).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot promemorians förslag och bedömning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Av artikel 8 i SCEförordningen följer, som tidigare har framgått, att svenska regler i föreningslagen och annan på kooperativa föreningar tillämplig lagstiftning skall tillämpas på europakooperativ med säte i Sverige i frågor som inte regleras i SCE-förordningen. När det gäller de olika organ som skall finnas i ett europakooperativ, finns det anledning att klarlägga innebörden av denna generella utfyllnadsbestämmelse. Det är nämligen inte självklart vilka regler i den svenska lagstiftningen som skall vara tillämpliga på respektive organ och dess ledamöter. Särskilda regler om detta bör därför tas in i den svenska lagen. När det gäller monistiskt organiserade europakooperativ är det därvid, såsom tidigare har konstaterats, naturligt att jämställa förvaltningsorganet i ett europakooperativ med styrelsen i en svensk ekonomisk förening. Vi föreslår därför att det i den svenska lagen om europakooperativ tas in en bestämmelse av innebörd att bestämmelserna i föreningslagen om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på förvaltningsorganet i ett europakooperativ eller dess ledamöter (jfr 22 § lagen om europabolag). I likhet med vad som gäller enligt den motsvarande bestämmelsen i lagen om europabolag, bör den generella hänvisningen inte gälla i de fall då annat följer av SCE-förordningen. Vidare kan det förekomma särskilda bestämmelser om saken i andra författningar (se förslaget till lag om ändring i lagen [1987:1245] om styrelserepresentation för de privatanställda i prop. 2005/06:170 Arbetstagarinflytande i europakooperativ). I lagen om

Prop. 2005/06:150

134

europakooperativ bör därför undantag göras även för de fall då annat följer av författningen i fråga. Motsvarande bestämmelser bör tas in i lagen om medlemsbanker och lagen om understödsföreningar.

Såsom konstaterades i lagstiftningsärendet om europabolag, medför en sådan generell hänvisning som har föreslagits ovan att det inte finns behov av att i den svenska lagstiftningen i detalj reglera vad som skall gälla för förvaltningsorganet och dess ledamöter (se prop. 2003/04:112 s. 87). I några avseenden anges emellertid i SCE-förordningen att medlemsstaterna skall eller får utfärda särskilda regler om förvaltningsorganet. En sådan fråga gäller antalet ledamöter i organet. Den frågan har behandlats i avsnitt 5.19. I det följande tas en annan sådan fråga upp.

Enligt artikel 48.1 i SCE-förordningen skall ett europakooperativs stadgar innehålla en förteckning över de kategorier av transaktioner för vilka det krävs ett uttryckligt beslut av förvaltningsorganet eller medgivande från föreningsstämman. Svensk rätt innehåller inte någon direkt motsvarande regel. Det krävs alltså inte att stadgarna i en svensk ekonomisk förening skall ange vilka slags frågor som kräver styrelsens eller stämmans beslut. Inget hindrar i och för sig att en svensk ekonomisk förening tar in en uppräkning av det angivna slaget i stadgarna, så länge som uppräkningen är förenlig med tvingande lagregler om vem som beslutar i särskilda frågor.

I artikel 48.3 anges att en medlemsstat får bestämma vilka kategorier av transaktioner samt vilket tillståndsgivande organ som under alla omständigheter skall finnas upptagna i den ovan nämnda förteckningen för de europakooperativ som är registrerade på medlemsstatens territorium. Ur svensk synvinkel framstår det emellertid som främmande att ställa upp några särskilda krav på vad stadgarna i ett europakooperativ skall innehålla i detta hänseende. Sverige bör således inte införa regler av detta slag.

Vi återkommer i avsnitt 5.21 till hur Sverige bör hantera den motsvarande valmöjlighet som artikel 48 ger med avseende på dualistiskt organiserade europakooperativ.

5.21 Dualistiskt organiserade europakooperativ

Regeringens förslag: Bestämmelserna i föreningslagen och i andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter, såvida inte annat följer av författningen i fråga eller av SCE-förordningen.

När det gäller tillsynsorganet och dess ledamöter skall vissa särskilda bestämmelser i föreningslagen om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas, bl.a. de som avser – bosättningskrav och obehörighetsgrunder för ledamöterna, – jäv för ledamot, – krav på medlemskap för ledamöterna, – protokollföring, och – ledamöternas skadeståndsansvar.

Tillsynsorganet skall, utöver vad som anges i SCE-förordningen, utöva tillsyn över den verkställande direktörens förvaltning samt inför den föreningsstämma där årsredovisningen skall behandlas yttra sig

Prop. 2005/06:150

135

över redovisningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. Vidare skall tillsynsorganet kunna besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av transaktioner i europakooperativet.

I fråga om europakooperativ som driver bank- eller försäkringsrörelse skall, i stället för reglerna i 1987 års föreningslag, motsvarande associationsrättsliga regler i lagen om medlemsbanker eller lagen om understödsföreningar i kombination med 1951 års föreningslag om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter. När det gäller europakooperativ som driver bankrörelse eller annan tillståndspliktig finansiell verksamhet skall vidare vissa verksamhetsspecifika regler avseende styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter. Dessa bestämmelser avser bl.a. ledningsprövning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 188).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft några invändningar mot promemorians förslag. Sveriges advokatsamfund har framhållit att gränserna för skadeståndsansvaret för tillsynsorganets ledamöter framstår som oklara. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har avstyrkt förslagen att låta tillsynsorganet utöva tillsyn över verkställande direktörens förvaltning och att ge tillsynsorganet möjlighet att besluta att dess medgivande skall krävas för vissa kategorier av transaktioner. Riksbanken har framfört att det tydligt bör framgå av riksbankslagen att en ledamot av Riksbankens fullmäktige eller direktion inte kan vara ledamot eller suppleant i tillsynsorganet för ett dualistiskt organiserat europakooperativ eller europabolag om detta står under tillsyn av Finansinspektionen.

Skälen för regeringens förslag

Allmänt

Föreningslagen innehåller, som tidigare har påpekats, inte några regler om föreningar som är organiserade enligt den dualistiska modellen. I artikel 37.5 i SCE-förordningen föreskrivs att en medlemsstat som saknar bestämmelser om ett dualistiskt system får ”vidta lämpliga åtgärder” rörande europakooperativ.

Det kan konstateras att förordningens reglering av de olika föreningsorganen är av övergripande karaktär och att det finns åtskilliga frågor som inte behandlas i förordningen. När det gäller de dualistiskt organiserade europakooperativen finns det i dessa frågor inte – i motsats till vad som gäller för monistiskt organiserade europakooperativ – några svenska regler att falla tillbaka på. Det finns därför behov av att utnyttja den möjlighet som förordningen ger att utfärda kompletterande svenska bestämmelser för dessa europakooperativ. Det kan för övrigt konstateras att det i lagen om europabolag har införts kompletterande bestämmelser vad gäller dualistiskt organiserade europabolag (jfr prop. 2003/04:112 s. 87 ff.).

Prop. 2005/06:150

136

Ledningsorganet har i allt väsentligt samma funktion som styrelsen i en svensk ekonomisk förening. Det är mot den bakgrunden naturligt att svenska bestämmelser om styrelsen tillämpas på ledningsorganet när en viss fråga inte regleras i förordningen. Vi föreslår att en särskild föreskrift om detta tas in i den nya lagen om europakooperativ. Föreskriften kan lämpligen ges den innebörden att bestämmelserna i föreningslagen och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter, såvida inte annat följer av SCEförordningen eller författningen i fråga. Detta överensstämmer med vad som har föreslagits i det föregående avsnittet beträffande förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europakooperativ samt även med vad som gäller beträffande europabolag.

En sådan generell hänvisning till nationell rätt är inte ändamålsenlig när det gäller tillsynsorganet, eftersom svensk föreningsrätt saknar egentlig motsvarighet till detta organ. Vad som här bör komma i fråga är i stället att komplettera förordningens regler i vissa särskilda avseenden. I det följande diskuteras i vilka avseenden sådana kompletteringar behövs.

Tillsynsorganets befogenheter

Enligt SCE-förordningen skall tillsynsorganet utnämna och entlediga ledamöterna i ledningsorganet (artikel 37.2), kontrollera hur ledningsorganet genomför sina uppgifter (artikel 39.1) samt i vissa fall sammankalla föreningsstämma (artikel 54.2). Vid bedömningen av om tillsynsorganet bör ges några ytterligare uppgifter och befogenheter finns det anledning att se på hur dessa frågor har reglerats i lagen om europabolag. Jämförelser kan också göras med den finska föreningslagen (lag om andelslag), som innehåller bestämmelser om ett organ, förvaltningrådet, som kan liknas vid SCE-förordningens tillsynsorgan. Enligt båda dessa lagar har tillsynsorganet/förvaltningsrådet i uppgift att övervaka styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning av bolagets/föreningens angelägenheter. Detta överensstämmer således i princip med vad som föreskrivs om tillsynsorganets uppgift i SCE-förordningen (artikel 39.1), låt vara att SCE-förordningen inte nämner den verkställande direktören i detta sammanhang. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har, såsom redogjorts för i avsnitt 5.16, avstyrkt förslaget att låta tillsynsorganets tillsyn omfatta även den verkställande direktören. Såsom vi konstaterade där finns det emellertid, bl.a. med hänsyn till att arbetstagarinflytandet i dualistiskt organiserade europakooperativ kommer att utövas genom tillsynsorganet, starka skäl som talar för att tillsynen bör omfatta även den verkställande direktören. Vi föreslår därför att det, för svensk del, i nationell rätt tas in en kompletterande föreskrift om att tillsynsorganets kontroll skall omfatta även denna del av förvaltningen.

I den finska lagen föreskrivs vidare att förvaltningsrådet till ordinarie föreningsstämma skall avge ett yttrande med anledning av bokslutet. En motsvarande bestämmelse finns även i 17 § lagen om europabolag. Såsom anfördes i lagstiftningsärendet om europabolag får uppgiften att upprätta ett särskilt yttrande inför stämman anses vara av central betydelse för att organet skall kunna fylla den avsedda funktionen (se prop. 2003/04:112 s. 89). Även en regel om detta bör således tas in i lagen om europakooperativ.

Prop. 2005/06:150

137

Vid bedömningen av vilka uppgifter och befogenheter som tillsynsorganet i övrigt bör ha finns det anledning att understryka att det enligt artikel 37.1 i SCE-förordningen är ledningsorganet som skall ansvara för europakooperativets ledning. Vid sidan av uppgiften att utnämna och entlediga ledamöterna i ledningsorganet har tillsynsorganet till uppgift att kontrollera – i betydelsen granska och övervaka – förvaltningen av europakooperativet. SCE-förordningen anger också uttryckligen i artikel 39.1 att tillsynsorganet för egen del inte får ha några befogenheter att leda europakooperativet eller företräda europakooperativet gentemot tredje man. Att ge tillsynsorganet en aktiv roll i europakooperativets förvaltning skulle således strida mot SCE-förordningen. Det kan därför inte komma i fråga att tilldela tillsynsorganet några rena förvaltningsuppgifter. Däremot är det självfallet angeläget att tillsynsorganet ges goda förutsättningar att på ett effektivt sätt utöva sin kontrollfunktion, inte minst eftersom arbetstagarnas inflytande utövas i detta organ. Det kan därför finnas anledning att ytterligare utnyttja de möjligheter som förordningen ger i detta avseende.

I detta sammanhang är artikel 48 i SCE-förordningen av särskilt intresse. I artikel 48.1 föreskrivs att europakooperativets stadgar skall innehålla en förteckning över de kategorier av transaktioner för vilka det krävs att ledningsorganet inhämtar tillsynsorganets eller föreningsstämmans medgivande. Vidare ges i artikel 48.3 medlemsstaterna en möjlighet att föreskriva att tillsynsorganet självt får besluta att dess medgivande skall inhämtas för vissa kategorier av transaktioner. I promemorian föreslogs att Sverige skulle utnyttja den möjligheten. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har avstyrkt promemorians förslag. Föreningen har bl.a. menat att en sådan befogenhet för tillsynsorganet skulle vara alltför vidlyftig med hänsyn till det begränsade inflytande som tillsynsorganet avses ha. Vi delar inte den uppfattningen. Genom att tilldela tillsynsorganet en sådan befogenhet blir det, såsom konstaterades i promemorian, möjligt för organet att utöva inflytande över beslut som medför större förändringar av europakooperativets verksamhet eller organisation och som därmed kan komma att påverka europakooperativets medlemmar eller anställda på ett påtagligt sätt. En sådan ordning står enligt vår uppfattning inte i strid med principen att tillsynsorganet inte skall ha några rena förvaltningsuppgifter. Att tillsynsorganet ges en sådan befogenhet innebär även att arbetstagarnas inflytande i beslutsprocessen i europakooperativet stärks. Mot den bakgrunden delar vi den i promemorian redovisade uppfattningen att denna möjlighet bör utnyttjas. Samma bedömning gjordes för övrigt i lagstiftningsärendet om europabolag. Där angavs som exempel på sådana beslut som kan kräva medgivande av tillsynsorganet beslut om försäljning av aktier i dotterföretag eller beslut om avskiljande eller nedläggning av en verksamhetsgren (se prop. 2003/04:112 s. 90).

När tillsynsorganet fattar ett beslut om krav på medgivande för vissa kategorier av transaktioner innebär det att ledningsorganets eller den verkställande direktörens befogenhet att fatta beslut inskränks i motsvarande mån. För en tredje man som rättshandlar gentemot europakooperativet är det betydelsefullt att känna till en sådan inskränkning. Tillsynsorganets beslut bör således synliggöras. Det sker lämpligen genom att beslutet – för att bli gällande – måste registreras i europakooperativs-

Prop. 2005/06:150

138

registret (se avsnitt 5.29). Det bör åvila tillsynsorganet att se till att beslutet ges in till Bolagsverket för registrering (jfr prop. 2003/04:112 s. 90).

I artikel 48.3 ges medlemsstaterna vidare en möjlighet att bestämma vilka kategorier av transaktioner samt vilket tillståndsgivande organ som under alla omständigheter skall finnas upptagna i stadgarna för europakooperativ med säte på dess territorium. Som konstaterades i förarbetena till lagen om europabolag skulle en lagreglering av det slaget på ett onödigt sätt lägga hinder i vägen för en sådan flexibilitet (se prop. 2003/04:112 s. 91). Några sådana regler bör således inte införas i den svenska lagstiftningen. Det bör i stället överlåtas till varje enskilt europakooperativ att, utifrån föreningens specifika förutsättningar och intressen, fritt avgöra hur stadgarna bör utformas i detta avseende. Detta överensstämmer med den bedömning som har gjorts i det föregående avsnittet beträffande den motsvarande möjlighet som artikeln ger medlemsstaterna i fråga om monistiskt organiserade europakooperativ.

Andra utfyllande regler

Behovet av utfyllande regler för tillsynsorganet gör sig gällande även i andra frågor än de som gäller organets uppgifter. En sådan fråga är vilka bosättnings- och behörighetskrav som skall gälla för tillsynsorganets ledamöter. I artikel 46.2 i SCE-förordningen förutsätts att det finns nationella bestämmelser av detta slag som kan tillämpas på tillsynsorganets ledamöter. Det som ligger närmast till hands för svensk del är att låta relevanta bestämmelser i föreningslagen om styrelseledamöter omfatta även tillsynsorganets ledamöter. En hänvisning till dessa bestämmelser bör således tas in i den svenska lagen.

Också när det gäller tillsynsorganets ledamöters skadeståndsansvar utgår SCE-förordningen från att det finns nationella bestämmelser som kan fylla ut förordningens reglering (se artikel 51). Även i detta avseende synes det naturligt att hänvisa till relevanta bestämmelser i svensk föreningsrätt, nämligen 13 kap. föreningslagen. I 13 kap. 1 § stadgas att styrelseledamot i vissa fall kan bli skadeståndsskyldig vid överträdelser av ”denna lag”, alltså föreningslagen. Ordalydelsen av bestämmelsen gör att det skulle kunna ifrågasättas om en hänvisning till 13 kap. föreningslagen verkligen leder till att överträdelser av bestämmelserna i SCEförordningen eller i lagen om europakooperativ medför skadeståndsskyldighet på motsvarande sätt. I artikel 51 anges emellertid att ledamöterna i de olika föreningsorganen skall vara skadeståndsskyldiga i enlighet med de nationella bestämmelser som gäller för ekonomiska föreningar för förlust eller skada som tillfogas europakooperativet till följd av åsidosättande av skyldigheter enligt lagen eller stadgarna. I den engelska språkversionen av artikel 51 talas om ansvar för de skadeståndsskyldiga ”following any breach on their part of the legal, statutory or other obligations inherent in their duties”. Det sagda får anses innebära att nationella skadeståndsbestämmelser som i enlighet med artikel 51 tillämpas på ekonomiska föreningar skall gälla också för överträdelser av SCE-förordningen, lagen om europakooperativ och andra bestämmelser i lag. Det bör därför inte införas några utfyllande svenska skadeståndsbestämmelser. Vid den bedömningen har vi även beaktat att det får

Prop. 2005/06:150

139

anses tveksamt om förordningen lämnar något utrymme för en sådan bestämmelse. Motsvarande fråga diskuterades i lagstiftningsärendet om europabolag. Där konstaterades att nationella skadeståndsbestämmelser skall gälla också för överträdelser av SE-förordningen etc. (se prop. 2003/04:112 s. 91). Vi föreslår således att det i den nya lagen om europakooperativ, såvitt gäller tillsynsorganets ledamöter, tas in en hänvisning till bestämmelserna i 13 kap. föreningslagen.

Sveriges advokatsamfund har ansett att gränserna för skadeståndsansvaret för tillsynsorganets ledamöter blir oklara med den föreslagna ordningen. Vi delar inte den uppfattningen. Den föreslagna hänvisningen innebär att ledamöter i tillsynsorganet kommer att ingå i den krets av funktionärer som enligt 13 kap. 1 § kan åläggas ett skadeståndsansvar gentemot europakooperativet, kooperativets medlemmar och andra. I det enskilda fallet måste dock ansvaret bedömas utifrån de uppgifter och den insyn i europakooperativet som den ifrågavarande funktionären har. Det innebär att utgångspunkten för bedömningen av ansvaret för en ledamot i tillsynsorganet kommer att vara en annan än när det gäller exempelvis en styrelseledamot, precis som utgångspunkterna för ansvarsbedömningen i dag skiljer sig åt mellan de personer som omfattas av 13 kap. 1 §.

En genomgång av föreningslagens bestämmelser om styrelsen och dess ledamöter ger vid handen att det finns ytterligare ett antal bestämmelser som lämpligen bör gälla även för tillsynsorganet och dess ledamöter. Det gäller t.ex. bestämmelserna i 6 kap. föreningslagen om en styrelseledamots förtida avgång, om krav på medlemskap i föreningen, om jäv för styrelseledamöter samt om protokollföring vid styrelsesammanträden. Vi föreslår alltså att den nya lagen hänvisar även till dessa bestämmelser.

I lagrådsremissen föreslogs vidare, efter förebild i 18 § lagen om europabolag, en särskild bestämmelse om ordförandens ansvar för sammankallande av tillsynsorganet. Eftersom saken regleras i SCEförordningen (artikel 41.2) är emellertid, såsom Lagrådet har påpekat, en sådan bestämmelse överflödig. Vi föreslår därför inte någon sådan bestämmelse.

Artikel 50.1 i SCE-förordningen innehåller bestämmelser om de olika föreningsorganens beslutförhet och majoritetsregler vid beslutsfattande. I artikel 50.2 föreskrivs att, såvida inte stadgarna innehåller någon bestämmelse därom, varje organs ordförande skall ha utslagsröst. Om arbetstagarmedverkan föreskrivs i enlighet med SCE-direktivet, får medlemsstaterna enligt artikel 50.3 föreskriva att tillsynsorganets beslutförhet och beslutsfattande i stället skall regleras av de föreskrifter som under samma förhållanden gäller för nationella kooperativa föreningar. Med hänsyn till att det i den svenska lagstiftningen inte finns någon motsvarighet till tillsynsorganet, blir det emellertid för svensk del inte aktuellt att avvika från förordningens bestämmelser i dessa avseenden.

Till tillsynsorganets uppgifter enligt SCE-förordningen hör som ovan har nämnts att kontrollera ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. Det är naturligt att reglerna om revision i 8 kap. föreningslagen skall tillämpas också på europakooperativets ledningsorgan och verkställande direktör. Revisorn kommer därmed att utöva tillsyn över dessa. I enlighet med den bedömning som gjordes i lagstiftningsärendet om europabolag anser vi däremot inte att revisorns tillsyn bör omfatta tillsynsorganet (se prop. 2003/04:112 s. 92 f.). En sådan

Prop. 2005/06:150

140

tillsyn skulle nämligen, med hänsyn till tillsynsorganets funktion och uppgift, vara en främmande uppgift för svenska revisorer. Det bör inte heller ankomma på föreningsstämman att besluta om ansvarsfrihet för tillsynsorganet.

Trots det sagda finns det några bestämmelser i 8 kap. föreningslagen som bör tillämpas också i förhållande till tillsynsorganet. Det gäller exempelvis bestämmelserna i 8 kap. 7 § föreningslagen om revisorsjäv; en ledamot i tillsynsorganet bör sålunda inte kunna fungera som revisor i europakooperativet. För att tillsynsorganets granskande verksamhet skall underlättas är det vidare, såsom konstaterades i lagstiftningsärendet om europabolag, lämpligt att organet får tillgång till samma information från revisorn som ledningsorganet och den verkställande direktören (se prop. 2003/04:112 s. 93). Det gäller exempelvis sådana erinringar som revisorn i samband med revisionen kan komma att framställa enligt 8 kap. 14 § föreningslagen. Vidare bör 8 kap. 11 § föreningslagen om föreningsorganens skyldighet att lämna revisorn upplysningar gälla även för tillsynsorganet.

Särskilt om finansiella föreningar

Europakooperativ med säte i Sverige som avser att driva finansiell verksamhet kommer att omfattas av såväl de associationsrättsliga bestämmelserna i föreningslagen som de särskilda rörelse- och associationsrättsliga regler som gäller för medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar, understödsföreningar, börser m.fl.

Som ovan har framgått föreslår vi att bestämmelserna i föreningslagen och i andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter, om inte annat följer av författningen i fråga eller av SCE-förordningen. Därigenom kommer ledningsorganet i ett finansiellt kooperativ att omfattas av de bestämmelser om styrelsen som finns i de särskilda författningar som reglerar de finansiella kooperativens verksamhet.

När det gäller tillsynsorganet föreslås ovan att vissa bestämmelser i föreningslagen om styrelsen och dess ledamöter skall tillämpas på tillsynsorganet och dess ledamöter. Dessutom föreslås för tillsynsorganet vissa kompletterande bestämmelser i lagen om europakooperativ. Utöver dessa bestämmelser finns det behov av fler utfyllande regler för tillsynsorgan i finansiella kooperativ. För europakooperativ som har karaktär av medlemsbanker eller understödsföreningar är det exempelvis nödvändigt att införa särskilda bestämmelser, som hänvisar till de associationsrättsliga bestämmelser som finns i lagen om medlemsbanker respektive lagen om understödsföreningar.

I den finansiella lagstiftningen finns det dessutom ett antal särskilda bestämmelser om styrelsen. Dessa bestämmelser kan vara antingen sådana som inte har någon motsvarighet i de allmänna bestämmelserna i föreningslagen eller sådana som skall tillämpas i stället för bestämmelserna i föreningslagen. Det är därför nödvändigt att göra en bedömning av vilka bestämmelser i den finansiella lagstiftningen om styrelsen eller dess ledamöter som skall tillämpas också på tillsynsorganet eller dess ledamöter.

Prop. 2005/06:150

141

En förutsättning för att en svensk ekonomisk förening skall få tillstånd att driva finansiell verksamhet är – med viss variation i utformningen av bestämmelserna – att de personer som ingår i föreningens ledning har den insikt och den erfarenhet som måste krävas av dem samt även i övrigt är lämpade för en sådan uppgift. Lämplighetsprövningen omfattar styrelse, verkställande direktör och dennes ställföreträdare. Om någon som inte uppfyller lämplighetskraven ingår i föreningens ledning, utgör det grund för att återkalla ett meddelat tillstånd. Det nu redovisade gäller dock inte för understödsföreningar.

När det gäller dualistiskt organiserade europakooperativ som avser att driva tillståndspliktig finansiell verksamhet uppkommer frågan om tillsynsorganets ledamöter också bör omfattas av de bestämmelser om lämplighet som gäller för styrelseledamöterna i svenska ekonomiska föreningar som driver verksamhet av samma slag.

I förarbetena (prop. 1995/96:173 s. 84 f.) till reglerna om lämplighetskrav på ledningen i en bank – regler som numera finns i 3 kap. 2 § första stycket 4 lagen om bank- och finansieringsrörelse – uttalades bl.a. följande. Banker och andra kreditinstitut har en central uppgift i det finansiella systemet. Det är därför väsentligt att verksamheten bedrivs på ett sunt sätt. Vikten av detta har ansetts motivera att det ställs vissa krav på större ägare i en bank. Samma förhållanden utgör skäl att uppställa lämplighetskrav för en banks ledning. Med en banks ledning avses i första hand ledamöterna i bankens styrelse. Prövningen skall således omfatta styrelsen, verkställande direktören och dennes ställföreträdare, dvs. de personer som har det yttersta ansvaret för hur verksamheten bedrivs. Styrelse och verkställande direktör utövar den omedelbara ledningen av banken och har det direkta ansvaret för verksamheten. Den som ingår i ledningen bör ha de kvalifikationer som fordras för att driva rörelsen på ett korrekt sätt. Det finns därför anledning att ställa strängare krav beträffande lämpligheten när det gäller den som ingår i ledningen för en bank än då fråga är om den som avser att förvärva eller redan äger ett kvalificerat innehav. Av dem som ingår i en banks ledning bör fordras ett tillräckligt kunnande på området eller i vart fall förmågan att skaffa sig sådan kunskap. Viss erfarenhet från näringsverksamhet eller något annat område av betydelse för uppgiften bör också förutsättas. Vidare bör den som ingår i ledningen ha de personliga egenskaper i fråga om omdömesgillhet som uppgiften kräver.

I den nämnda propositionen föreslogs också att i huvudsak motsvarande regler skulle införas för bl.a. kreditmarknadsföretag och försäkringsbolag. Sedan den 1 januari 2006 gäller också motsvarande regler för understödsföreningar som driver verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring (se prop. 2004/05:165).

I dualistiskt organiserade europakooperativ är det ledningsorganet som skall ansvara för kooperativets ledning (se artikel 37.1 i SCE-förordningen). Tillsynsorganet får inte självt ha några befogenheter att leda europakooperativet (artikel 39.1). Genom att det är tillsynsorganet – och inte föreningsstämman – som utnämner och entledigar ledamöterna i ledningsorganet (artikel 37.2) kommer ledamöterna i tillsynsorganet emellertid att ha möjlighet att i vart fall indirekt påverka kooperativets löpande verksamhet. På tillsynsorganet ankommer också att kontrollera ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. Därtill

Prop. 2005/06:150

142

skall tillsynsorganet – som tidigare angetts – yttra sig över årsredovisningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning inför den föreningsstämma där redovisningen skall behandlas. Det föreslås också att tillsynsorganet skall kunna besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av transaktioner i kooperativet.

Tillsynsorganet och dess ledamöter kommer således att ha en viktig och framträdande roll i europakooperativ som är organiserade enligt det dualistiska systemet. Härtill bör man beakta att allmänhetens förtroende för de föreningar som driver finansiell verksamhet har stor betydelse för att finansmarknaden skall fungera väl samt det samband som finns mellan förtroendet för dessa föreningar och de personer som deltar i ledningen av verksamheten.

Skälen för att uppställa lämplighetskrav för styrelseledamöter gör sig gällande också i fråga om ledamöterna i tillsynsorganet. Bestämmelserna om lämplighetsprövning bör således tillämpas också på ledamöterna i tillsynsorganet. När det gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse bör de dock bara gälla för ledamöter i tillsynsorganet i europakooperativ som driver verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring, eftersom sådana lämplighetskrav för styrelseledamöter bara uppställs för understödsföreningar som driver motsvarande verksamhet.

I författningskommentaren kommer vissa ytterligare bestämmelser som bör gälla för tillsynsorganet eller dess ledamöter att tas upp.

Riksbankslagen

I lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank finns bestämmelser som anger förutsättningarna för valbarhet till fullmäktige och direktionen i Riksbanken. Till valbarhetskriterierna hör att ledamöter i fullmäktige eller direktionen inte får vara ledamot eller suppleant i styrelsen för en bank eller annat företag som står under Finansinspektionens tillsyn (2 kap. 1 § första stycket 3 och 3 kap. 1 § första stycket 5 riksbankslagen).

Vid tillämpningen av dessa bestämmelser kommer ledningsorganet att jämställas med styrelsen. Detta följer av den ovan föreslagna regeln som anger att bestämmelserna i föreningslagen och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

För att bestämmelsen även uttryckligen skall utesluta att en ledamot ingår som ledamot i tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ, skulle bestämmelsen behöva ändras. Som framgår av vad som sagts i det föregående gäller nämligen samma bestämmelser för styrelse och tillsynsorgan endast i de fall som uttryckligen anges.

Utöver de valbarhetskriterier som specificeras får emellertid en ledamot av fullmäktige eller direktionen inte inneha annan anställning eller annat uppdrag som gör personen olämplig att vara ledamot (se 2 kap. 1 § första stycket 4 och 3 kap. 1 § första stycket 6 riksbankslagen). Att en ledamot i fullmäktige eller i direktionen ingår i tillsynsorganet i ett europakooperativ torde vara en sådan omständighet som faller under den bestämmelsen. I motsats till vad Riksbanken har ansett bedömer vi därför att någon ändring i riksbankslagen inte är nödvändig.

Prop. 2005/06:150

143

5.22 Enskilda ledamöters rätt till information

Regeringens förslag: Varje ledamot i tillsynsorganet skall ha rätt att på begäran få del av den information som krävs för utövandet av kontrollen över ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. Ledamöter i ledningsorganet och förvaltningsorganet skall ha en motsvarande rätt i fråga om information som krävs för utövandet av kontrollen över den verkställande direktörens förvaltning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 200).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians förslag eller lämnat det utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: Det ankommer på tillsynsorganet att kontrollera hur ledningsorganet genomför sina uppgifter (artikel 39.1 i SCE-förordningen). För att utöva denna kontroll är det angeläget att organet har rätt att få del av erforderlig information från ledningsorganet. I artikel 40.3 ges tillsynsorganet en sådan rätt. Enligt andra meningen i samma artikel får en medlemsstat föreskriva att även varje ledamot av tillsynsorganet skall ha möjlighet att begära in informationen.

Frågan om huruvida en sådan rätt borde införas för en enskild ledamot av tillsynsorganet i ett europabolag övervägdes i prop. 2003/04:112 (s. 96 f.). Där konstaterades att det finns skäl som talar såväl för som mot att sådana lagregler införs. Mot en reglering anfördes bl.a. att organet förutsätts fatta sina beslut och göra sina bedömningar kollegialt, varför det kan hävdas att alla ledamöter också bör ha tillgång till samma underlag för sina beslut. För en lagstadgad rätt till information för enskilda ledamöter i tillsynsorganet sades å andra sidan tala att en sådan möjlighet är ägnad att skapa bättre förutsättningar för ledamöterna att fullgöra sina uppgifter. Tillsynen kan därmed bli mer effektiv. Ett ytterligare skäl som framhölls för en sådan ordning var att en sådan regel skulle ge arbetstagarrepresentanterna en stärkt ställning, eftersom dessa i ett dualistiskt organiserat europabolag förekommer endast i tillsynsorganet. Sammanfattningsvis bedömdes övervägande skäl tala för införandet av en nationell bestämmelse som ger enskilda ledamöter av tillsynsorganet i ett europabolag rätt att få den information de begär. En sådan bestämmelse återfinns nu i 20 § lagen om europabolag.

Tillsynsorganet i europabolag kommer att få sin motsvarighet i tillsynsorganet i dualistiskt organiserade europakooperativ. Det är därför lämpligt att bestämmelserna om tillsynsorganen, så långt det är möjligt, är utformade på samma sätt. De ovan redovisade skälen för enskilda ledamöters rätt att begära information gör sig gällande även beträffande europakooperativen. Sammanfattningsvis anser vi att övervägande skäl talar för att en nationell bestämmelse av det slag som avses i artikel 40.3 andra meningen bör införas. Bestämmelsen bör utformas med motsvarande bestämmelse i lagen om europabolag som förebild. Sålunda bör det föreskrivas att varje ledamot i tillsynsorganet skall ha rätt att från ledningsorganet begära in all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll.

Prop. 2005/06:150

144

I lagen om europabolag har varje ledamot i ledningsorganet, liksom varje ledamot i förvaltningsorganet i monistiskt organiserade europabolag, givits motsvarande rätt till information från den verkställande direktören (25 och 26 §§; prop. 2003/04:112 s. 97). I konsekvens härmed bör bestämmelser om en sådan rätt införas även för ledamöterna i motsvarande organ i ett europakooperativ.

5.23 Skall en juridisk person få vara ledamot i europakooperativets organ?

Regeringens förslag: I lagen om ekonomiska föreningar, lagen om medlemsbanker och lagen om understödsföreningar införs bestämmelser om att en juridisk person inte får vara styrelseledamot.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 201).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändningar. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har dock efterfrågat ett förtydligande om detta i lagen om europakooperativ genom en hänvisning till föreningslagen.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 46.1 i SCE-förordningen anges att det i stadgarna för ett europakooperativ får bestämmas att ett bolag i den mening som avses i artikel 48 i fördraget skall ha rätt att vara ledamot i ett organ, såvida inte annat stadgas i den på kooperativ tillämpliga lagen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte.

Varken den svenska föreningslagen eller någon annan svensk författning innehåller något uttryckligt förbud mot att en juridisk person utses till styrelseledamot i en ekonomisk förening, medlemsbank eller understödsförening. En sedan länge gällande princip är emellertid att detta inte är möjligt. Denna princip, som för övrigt gäller även för andra associationsformer, är numera lagfäst i aktiebolagslagen (8 kap. 10 §). Därigenom är det inte heller möjligt för ett europabolag med säte i Sverige att ha en juridisk person som styrelseledamot (se prop. 2003/04:112 s. 98 f.).

I förarbetena till lagen om europabolag anfördes att det från ett systematiskt perspektiv givetvis hade varit tilltalande att redan i det sammanhanget införa motsvarande bestämmelser även för andra associationsformer, bl.a. ekonomiska föreningar. En sådan reform bedömdes emellertid föra onödigt långt, med hänsyn till att det endast rörde sig om att lagfästa en redan gällande princip.

Mot den angivna bakgrunden står det klart att det inte är lämpligt att en juridisk person tillåts vara ledamot i något föreningsorgan i ett europakooperativ med säte i Sverige. För att förhindra detta bör den princip som redan anses gälla lagfästas. Det bör sålunda i föreningslagen, på motsvarande sätt som redan gjorts i aktiebolagslagen, tas in en bestämmelse om att endast fysiska personer får utses till styrelseledamöter. En sådan bestämmelse blir, till följd av hänvisningen till nationell rätt i SCEförordningen, tillämplig även på europakooperativ med säte i Sverige. Vi anser därför inte att det är nödvändigt eller lämpligt att, såsom Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har förordat, det tas in en sär-

Prop. 2005/06:150

145

skild bestämmelse om saken också i lagen om europakooperativ. Däremot bör motsvarande regler tas in i lagen om medlemsbanker och lagen om understödsföreningar.

5.24 Behörighet att företräda och binda ett europakooperativ

Regeringens förslag: Det skall vara möjligt att i stadgarna för ett europakooperativ med säte i Sverige bestämma att lednings- eller förvaltningsorganet kan bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet.

För ett europakooperativ med säte i Sverige som driver bank- eller finansieringsrörelse skall gälla att europakooperativets firma, med undantag för verkställande direktör i vissa fall, får tecknas bara av två eller flera personer i förening.

Regeringens bedömning: Möjligheten att införa bestämmelser om att ett europakooperativ inte skall vara bundet av handlingar som företas av dess organ om dessa handlingar går utöver ändamålet med kooperativets verksamhet bör inte utnyttjas.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag och bedömning (se promemorian s. 202).

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har lämnat förslaget och bedömningen utan invändningar. Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har emellertid ansett att Sverige bör utnyttja möjligheten att införa bestämmelser som begränsar europakooperativets bundenhet av handlingar som går utöver ändamålet med kooperativets verksamhet. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har föreslagit ett förtydligande i den föreslagna lagen om europakooperativ så att det uttryckligen framgår av denna att det är lednings- eller förvaltningsorganet som normalt företräder europakooperativet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: SCE-förordningen utgår från att om två eller flera ledamöter i ett lednings- eller förvaltningsorgan har givits befogenhet att företräda ett europakooperativ, denna befogenhet skall utövas kollektivt (artikel 47.1). Enligt samma artikel kan emellertid lagstiftningen i den stat där europakooperativet har sitt säte medge att annat föreskrivs i stadgarna. En sådan bestämmelse i stadgarna skall kunna göras gällande mot tredje man när den har offentliggjorts i enlighet med de bestämmelser om offentliggörande av handlingar som är tillämpliga på publika aktiebolag. Enligt artikel 47.4 får en medlemsstat föreskriva att det i stadgarna kan medges att befogenhet att företräda europakooperativet får ges en person ensam eller flera personer i förening. Det får vidare föreskrivas att en sådan bestämmelse skall kunna göras gällande mot tredje man under förutsättning att den gäller den allmänna befogenheten. För detta skall dock krävas att stadgebestämmelsen har offentliggjorts i enlighet med vad som angetts ovan.

I 6 kap. 11 § föreningslagen regleras vilka som företräder en ekonomisk förening och tecknar dess firma. Enligt första stycket är det styrelsen som företräder föreningen och som får teckna dess firma. Med styrelsen menas här den beslutande styrelsen. Enligt andra stycket kan styrel-

Prop. 2005/06:150

146

sen bemyndiga en styrelseledamot, verkställande direktören eller annan att företräda föreningen, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. Vidare kan styrelsen bestämma att rätten att företräda föreningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Detta är den enda inskränkning som får registreras.

Att styrelsen i en ekonomisk förening utser någon eller några ledamöter eller andra personer att företräda föreningen, t.ex. vid avtal med tredje man, torde snarare vara regel än undantag. Det skulle vara synnerligen opraktiskt om rätten att företräda föreningen endast skulle kunna tillkomma hela styrelsen som kollektiv. Det är mot den bakgrunden lämpligt att utnyttja möjligheten som ges i förordningen att i svensk lagstiftning införa en bestämmelse om att det i stadgarna för ett europakooperativ med säte i Sverige får anges att lednings- eller förvaltningsorganet skall kunna bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet. Som har framgått ovan följer det av SCEförordningen att en sådan stadgebestämmelse, för att kunna göras gällande mot tredje man, måste offentliggöras i enlighet med bestämmelserna i artikel 12, dvs. i enlighet med de nationella bestämmelser om offentliggörande av handlingar som är tillämpliga på publika aktiebolag. För svensk del finns bestämmelser i detta avseende i 27 kap. aktiebolagslagen.

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet har ansett att den föreslagna bestämmelsen inte är fullständig såtillvida att den inte klargör att det normalt är lednings- eller förvaltningsorganet, eller inom ramen för den löpande förvaltningen, den verkställande direktören, som företräder europakooperativet. Såsom fakultetsnämnden själv har påpekat anges emellertid detta i SCE-förordningen (se t.ex. artiklarna 37.1 och 42.1). Något ytterligare klargörande i det avseendet i den svenska lagen bör enligt vår uppfattning inte göras.

Bestämmelser motsvarande de i 6 kap. 11 § föreningslagen finns för understödsföreningar i 27 § lagen om understödsföreningar med hänvisning till 28–30 §§ i 1951 års föreningslag. Även för europakooperativ som driver försäkringsrörelse bör det därför införas en bestämmelse om att det i stadgarna för ett sådant kooperativ med säte i Sverige får bestämmas att lednings- eller förvaltningsorganet skall kunna bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet. För kreditmarknadsföreningar och medlemsbanker går dock den svenska regleringen längre. Det är för dessa företag – utom i vissa fall för verkställande direktör – inte tillåtet att firman tecknas bara av en person (se 12 kap. 5 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och 6 kap. 14 § tredje stycket lagen om medlemsbanker). Det hänger samman med de särskilda skyddsintressena i sådana företag. Det saknas anledning att bedöma firmateckningsrätten i ett europakooperativ som driver motsvarande verksamhet på annat sätt. För ett europakooperativ med säte i Sverige som driver bank- eller finansieringsrörelse bör således gälla att europakooperativets firma, med undantag för verkställande direktör i vissa fall, får tecknas bara av två eller flera personer i förening.

I artikel 47.2 i SCE-förordningen anges att ett europakooperativ förpliktigas gentemot tredje man genom handlingar som företas av dess organ, även om handlingarna inte faller inom ramen för ändamålet med europakooperativets verksamhet. Detta gäller dock inte om handlingarna

Prop. 2005/06:150

147

överskrider de befogenheter som lagstiftningen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte ger dessa organ eller medger att organen ges. Medlemsstaterna får dock föreskriva att ett europakooperativ inte skall bli bundet av handlingar som går utöver ändamålet med kooperativets verksamhet, om tredje man visste eller med hänsyn till omständigheterna inte kunde vara ovetande om att handlingen gick utöver detta ändamål.

Enligt föreningslagen skall föreningens ändamål alltid anges i stadgarna (2 kap. 2 § första stycket 3). Föreningslagen innehåller inte någon särskild bestämmelse om att föreningsorganen inte får företa handlingar i strid med ändamålet. Detta har ansetts obehövligt eftersom redan stadgarna binder alla föreningens organ. I 6 kap. 14 § föreningslagen behandlas ställföreträdares överskridande av sin befogenhet och föreningens bundenhet gentemot tredje man m.m. Enligt bestämmelsen gäller en rättshandling inte mot föreningen om en ställföreträdare, när han eller hon företog rättshandlingen, överskred sin befogenhet och den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. Liknande bestämmelser finns för medlemsbanker i 6 kap. 16 § lagen om medlemsbanker och för understödsföreningar i 27 § lagen om understödsföreningar med hänvisning till 33 § i 1951 års föreningslag. Om ett föreningsorgan eller dess ställföreträdare har företagit en handling i strid med ändamålet för föreningens verksamhet, innebär det ett överskridande av befogenheten och föreningen blir således inte bunden av handlingen om tredje man var i ond tro. I den situationen att ett föreningsorgan har överskridit sin behörighet i förhållande till ett annat föreningsorgan, dvs. om exempelvis styrelsen har vidtagit en åtgärd som det enligt föreningslagen ankommer på stämman att vidta, medför åtgärden inga rättsverkningar mot föreningen. Detta gäller oavsett om tredje man var i god tro eller inte.

Artikel 47.2 motsvarar till sin lydelse artikel 9.1 i det första bolagsrättsliga direktivet (68/151/EEG). Den sistnämnda direktivbestämmelsen har föranlett ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser (prop. 1993/94:196 s. 126 f.; se numera 8 kap. 42 § aktiebolagslagen). I det nämnda lagstiftningsärendet gjordes bedömningen att den särskilda undantagsregeln i artikel 9.1 om överskridande av bolagets verksamhetsföremål inte borde utnyttjas. Enligt aktiebolagslagens bestämmelser – som i detta avseende är tillämpliga även på europabolag – är ett bolag sålunda alltid bundet vid befogenhetsöverskridande genom överträdelse av verksamhetsföremålet. Detta är alltså en skillnad i förhållande till föreningslagen, enligt vilken motsvarande befogenhetsöverskridande omfattas av den ovan beskrivna bestämmelsen om ondtroende tredje man (6 kap. 14 §).

Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har ansett att Sverige bör utnyttja möjligheten i artikel 47.2 att införa bestämmelser om att ett europakooperativ inte skall vara bundet av handlingar som går utöver ändamålet med kooperativets verksamhet. Föreningen har menat att de enskilda medlemmarnas möjligheter att övervaka föreningsorganens och deras företrädares handlingar i regel kommer att vara mer begränsade än vad de är i de flesta ekonomiska föreningar och att det bl.a. av det skälet är särskilt angeläget att inte frångå vad som i detta avseende gäller enligt föreningslagen.

Prop. 2005/06:150

148

Såsom konstaterades i promemorian kommer emellertid skillnaderna mellan 6 kap. 14 § föreningslagen och den reglering som skall gälla för europakooperativ att vara betydande oavsett hur Sverige väljer att hantera den valmöjlighet som medlemsstaterna ges i artikel 47.2. Bl.a. följer direkt av SCE-förordningen att ett europakooperativ vid överträdelse av andra föreningsinterna föreskrifter kommer att vara bundet även mot en ondtroende motpart. Det kan även framhållas att i den mån ledamöter i föreningsorganen tillfogar europakooperativet förlust eller skada till följd av att de har åsidosatt sina skyldigheter, följer av artikel 51 i SCEförordningen att de har ett skadeståndsansvar (jfr avsnitt 5.34).

Mot bakgrund av det anförda anser vi, i överensstämmelse med vad som sägs i promemorian, att det är lämpligast att här ansluta till de överväganden som gjordes vid genomförandet av det första bolagsrättsliga direktivet. Möjligheten som ges i artikel 47.2 att införa en bestämmelse om att ett europakooperativ inte skall vara bundet vid befogenhetsöverskridanden genom handlingar i strid med europakooperativets ändamål bör således enligt vår uppfattning inte utnyttjas. Därigenom åstadkommer man en ordning som väsentligen överensstämmer med den som gäller för publika aktiebolag och europabolag.

5.25 När skall den första föreningsstämman hållas?

Regeringens bedömning: Möjligheten att införa regler om att den första föreningsstämman skall äga rum inom arton månader efter europakooperativets bildande bör inte utnyttjas.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 207).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot promemorians bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Ett europakooperativ skall, liksom en svensk ekonomisk förening, hålla föreningsstämma minst en gång om året. Stämman skall hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Även detta överensstämmer med svensk rätt (7 kap. 4 § föreningslagen). För medlemsbanker gäller dock att stämman skall hållas inom fyra månader efter utgången av räkenskapsåret (7 kap. 5 § lagen om medlemsbanker) och för understödsföreningar kan kortare tid än sex månader bestämmas i stadgarna (33 § lagen om understödsföreningar jfd med 57 § 1 mom i 1951 års föreningslag). I SCE-förordningen ges medlemsstaterna en möjlighet att föreskriva att den första föreningsstämman i europakooperativet skall äga rum inom arton månader efter europakooperativets bildande (artikel 54.1). Något sådant krav finns inte i svensk rätt. Enligt de svenska reglerna kan det inträffa att den första föreningsstämman inte hålls förrän närmare två år efter föreningens bildande. En nybildad ekonomisk förening får nämligen utsträcka det första räkenskapsåret att omfatta högst 18 månader från den tidpunkt då bokföringsskyldigheten inträdde för föreningen (3 kap. 3 § bokföringslagen [1999:1078]).

En bestämmelse om att den första föreningsstämman i ett europakooperativ måste hållas inom arton månader från föreningens bildande

Prop. 2005/06:150

149

skulle alltså innebära att det i detta avseende skulle ställas strängare krav på europakooperativ med säte i Sverige än på svenska ekonomiska föreningar. En sådan särbehandling av europakooperativ framstår inte som motiverad. Vi anser därför att Sverige inte bör utnyttja möjligheten att införa regler av detta slag. Samma bedömning har gjorts för europabolagens del (prop. 2003/04:112 s. 99).

5.26 Investerande medlemmar och villkor för beslutförhet

Regeringens bedömning: Det bör inte vara möjligt för europakooperativ med säte i Sverige att anta sådana personer som inte avser att använda eller producera europakooperativets varor eller tjänster som investerande medlemmar (stödmedlemmar). Det bör därför inte heller införas särskilda bestämmelser om villkor för beslutförhet när det gäller sådana medlemmar.

Särskilda bestämmelser om villkor för beslutförhet, när det gäller förhållandet mellan röster som tilldelats i relation till kapitalinsats och andra medlemmar i europakooperativ som deltar i finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet, bör inte införas.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 208).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemorians bedömning eller lämnat den utan invändningar. Svensk Handel, Kooperativa institutet och Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har dock ansett att det, av bl.a. konkurrensskäl, bör vara möjligt för europakooperativ med säte i Sverige att anta investerande medlemmar.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 14.1 i SCE-förordningen får det, om lagstiftningen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte medger det, i stadgarna bestämmas att personer som inte räknar med att använda eller producera europakooperativets varor och tjänster får antas som investerande medlemmar (stödmedlemmar). I de fall sådana investerande medlemmar får antas, skall det enligt artikel 61.3 i stadgarna också anges vilka särskilda villkor för beslutförhet som skall gälla i förhållande till övriga medlemmar. Medlemsstaterna skall ha rätt att fastställa miniminivån för sådana särskilda beslutförhetsvillkor för de europakooperativ som har sitt säte inom dess territorium.

Ett av grundkraven för att det skall vara fråga om en kooperativ förening är enligt svensk rätt att medlemmarna skall delta i verksamheten (”det kooperativa kravet”). I svensk föreningsrätt finns således inte någon direkt motsvarighet till investerande medlemmar. Enligt 5 kap. 1 § föreningslagen kan det visserligen i stadgarna för en ekonomisk förening bestämmas att kapital, utöver medlemsinsatserna, får tillskjutas genom särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas även av andra än medlemmar. Motsvarande gäller för medlemsbanker (5 kap. 1 § lagen om medlemsbanker). Den som enbart är innehavare av förlagsandelar är emellertid inte medlem i föreningen och har därför inte heller rösträtt på föreningsstämman.

Som skäl för att Sverige bör utnyttja möjligheten att tillåta investerande medlemmar i ”svenska” europakooperativ kan anföras att dessa bör

Prop. 2005/06:150

150

ha samma finansieringsmöjligheter som sina utländska motsvarigheter. I den mån europakooperativ med säte i andra länder kan använda sig av de finansieringsalternativ som möjligheten till investerande medlemmar ger, kan det tyckas att även europakooperativ med säte i Sverige bör ha den möjligheten. Om svensk lagstiftning inte skulle tillåta sådana medlemmar kan detta också utgöra ett hinder mot att utländska europakooperativ, där sådana medlemmar förekommer, flyttar till Sverige, något som kan te sig olyckligt ur ett konkurrens- och tillväxtperspektiv. Svensk Handel, Kooperativa institutet och Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige har med hänvisning till dessa argument ansett att Sverige bör utnyttja möjligheten att göra det möjligt för europakooperativ med säte i Sverige att anta investerande medlemmar.

Mot det sagda skall dock vägas att kravet på deltagande i verksamheten är en grundbult i den svenska lagstiftningen för ekonomiska föreningar. Att göra avkall på detta krav såvitt gäller europakooperativ skulle således enligt vår uppfattning vara mindre väl förenligt med den svenska synen på kooperativ verksamhet. Det skulle också leda till en obalans mellan nationella svenska ekonomiska föreningar och europakooperativ med säte i Sverige. I sammanhanget bör vidare beaktas att de fördelar som en möjlighet till investerande medlemmar innebär i hög utsträckning kan tillgodoses genom det svenska systemet med förlagsinsatser. Detta system kommer att kunna användas också av europakooperativ med säte i Sverige.

Vid en samlad bedömning får skälen mot att tillåta investerande medlemmar anses väga över. Vi anser alltså att Sverige inte bör utnyttja den möjlighet som SCE-förordningen ger i detta avseende. Vi är dock beredda att, om det exempelvis skulle visa sig att europakooperativ med säte i Sverige i förhållande till andra europakooperativ får svårigheter med sin kapitalförsörjning, på nytt överväga frågan i annat sammanhang.

Mot bakgrund av det anförda finns det inte heller någon anledning att i svensk lag ta in några särskilda bestämmelser om skillnader i rösträtt eller villkor för beslutförhet med avseende på investerande medlemmar.

Villkor för beslutförhet i finansiella företag

Artikel 61.3 i SCE-förordningen föreskriver ytterligare en möjlighet för medlemsstaterna att fastställa miniminivån för särskilda beslutförhetsvillkor för de europakooperativ som har sitt säte inom deras territorium. Det gäller när ett europakooperativ, som deltar i finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet, enligt stadgarna får tilldela röster i förhållande till kapitalinsats. Då skall det, enligt SCE-förordningen, i stadgarna också finnas särskilda villkor för beslutförhet som skall gälla i förhållande till övriga medlemmar. Sådana särskilda beslutförhetsvillkor kan medlemsstaterna fastställa miniminivån för.

Enligt 7 kap. 1 § andra stycket föreningslagen har varje medlem i en ekonomisk förening en röst, om inte annat anges i stadgarna. Det finns således en möjlighet att i stadgarna tilldela medlemmarna röster i förhållande till deras kapitalinsats. Om så skulle ha skett, föreskriver SCEförordningen alltså en skyldighet att i stadgarna ange särskilda villkor för beslutförhet i förhållande till andra medlemmar. Den bestämmelsen, och över huvud taget kravet i artikel 61.3 att villkor för beslutförhet och

Prop. 2005/06:150

151

majoritet som skall gälla för föreningsstämmor skall fastställas i stadgarna, saknar motsvarighet i föreningslagen (jfr 2 kap. 2 §). När det gäller beslutförhet uppställer lagen inget krav på att ett visst minsta antal medlemmar skall vara närvarande eller representerade på en föreningsstämma för att en sådan skall kunna hållas. En förenings stadgar kan dock uppställa minimikrav, vilket förekommer. Det kan t.ex. krävas att minst tre fjärdedelar av samtliga medlemmar skall vara närvarande. Motsvarande gäller för medlemsbanker och understödsföreningar.

Det är naturligt att det synsätt som ligger bakom bl.a. föreningslagens reglering tillämpas på europakooperativ med säte i Sverige. Eftersom föreningslagen, lagen om medlemsbanker och lagen om understödsföreningar inte uppställer någon miniminivå för särskilda beslutförhetsvillkor, när stadgarna för en ekonomisk förening tilldelar medlemmarna röster i förhållande till deras kapitalinsats, finns det inte heller anledning att kräva det för europakooperativ som deltar i finansiell verksamhet eller försäkringsverksamhet och har sitt säte inom Sverige.

5.27 Sanktioner vid överträdelse av kravet på att europakooperativets säte skall vara beläget i samma medlemsstat som huvudkontoret

Regeringens förslag: Om ett europakooperativ med säte i Sverige har sitt huvudkontor i en annan medlemsstat, skall Bolagsverket i ett beslut fastställa att det föreligger en överträdelse av artikel 6 i SCEförordningen. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket förelägga europakooperativet att inom viss tid vidta rättelse genom att flytta antingen säte eller huvudkontor. Om rättelse inte vidtas, skall Bolagsverket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation.

Bolagsverkets beslut i ett ärende av detta slag skall kunna överklagas till allmän domstol. Likvidationsbeslutet skall inte få verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 211).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte invänt mot promemorians förslag.

Bakgrund: Ett europakooperativ skall ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma medlemsstat (artikel 6 i SCE-förordningen). Om ett europakooperativ inte uppfyller detta krav, skall den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att europakooperativet uppfyller kravet (artikel 73.2). Åtgärderna kan syfta antingen till att få europakooperativet att flytta tillbaka sitt huvudkontor till den medlemsstat där det har sitt säte eller till att få europakooperativet att flytta sätet till den stat där huvudkontoret är beläget. Om europakooperativet inte vidtar rättelse, skall det försättas i likvidation (artikel 73.3). Den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte är skyldig att inleda ett rättsligt eller annat lämpligt förfarande vid varje konstaterad överträdelse av artikel 6 (artikel 73.4). Den medlemsstat där europakooperativet har sitt huvudkontor är skyldig att omgående underrätta den

Prop. 2005/06:150

152

medlemsstat där europakooperativet har sitt säte om det har blivit fastställt att europakooperativet bryter mot kraven i artikel 6.

I artikel 64 i SE-förordningen finns motsvarande bestämmelser om sanktioner om ett europabolag inte uppfyller kravet på att bolagets säte skall vara beläget i samma medlemsstat som huvudkontoret.

Skälen för regeringens förslag: Som framgått ovan uppställer SCEförordningen krav på olika åtgärder som skall vidtas när ett europakooperativ bryter mot artikel 6. Det framstår som ändamålsenligt att utforma bestämmelserna härom efter mönster av vad som gäller för europabolag i motsvarande situation (se 29 och 32 §§ lagen om europabolag och prop. 2003/04:112 s. 103). Sålunda bör följande ordning gälla. Om det visar sig att ett europakooperativ som är registrerat i Sverige har sitt huvudkontor i en annan stat, skall den svenska behöriga myndigheten, dvs. Bolagsverket (jfr avsnitt 5.29), i ett beslut fastställa att det föreligger en överträdelse av artikel 6 i SCE-förordningen. Verket skall därefter förelägga europakooperativet att inom viss tid vidta rättelse. I föreläggandet skall europakooperativet, i enlighet med vad som anges i artikel 73.2, uppmanas att inom viss tid antingen flytta tillbaka sitt huvudkontor till den medlemsstat där det har sitt säte eller inleda ett förfarande för att flytta sätet till den stat där huvudkontoret är beläget. Om rättelse inte vidtas inom angiven tid, skall verket förordna att europakooperativet skall gå i likvidation. Verkets handläggning av ett sådant likvidationsärende bör lämpligen följa de regler som gäller vid likvidation av en svensk ekonomisk förening (jfr 11 kap. 6 § föreningslagen).

Enligt artikel 73.4 är Sverige vidare skyldigt att ”inleda ett rättsligt eller annat lämpligt förfarande” mot sådana europakooperativ med säte i Sverige som bryter mot artikel 6. Vad som rätteligen torde avses är att den behöriga myndighetens beslut i dylika frågor skall kunna bli föremål för rättslig överprövning. För att detta krav skall vara uppfyllt föreslår vi att talan skall kunna föras vid allmän domstol mot Bolagsverkets olika beslut i ett ärende av detta slag. Talan bör få föras både mot verkets fastställelse av överträdelsen och verkets beslut om att europakooperativet skall gå i likvidation.

Enligt SCE-förordningen skall förfarandet i ärenden av detta slag ha ”suspensiv verkan”. Verket bör därför inte få vidta några ytterligare åtgärder förrän det beslut varigenom verket har fastställt att det föreligger en överträdelse av artikel 6 har vunnit laga kraft. Vidare bör det föreskrivas att likvidationsbeslutet inte får verkställas förrän det har vunnit laga kraft (jfr prop. 2003/04:112 s. 103).

Som nämnts i avsnitt 5.3 skall medlemsbanker och vissa andra finansiella föreningar ha säte och huvudkontor i samma medlemsstat. Om en svensk medlemsbank brister i detta avseende, skall Finansinspektionen ingripa med sanktioner. Inspektionen kan förelägga företaget att vidta rättelse. Den mest ingripande sanktionen är återkallelse av verksamhetstillståndet. Dessa bestämmelser bör vara tillämpliga parallellt med nyss nämnda bestämmelser i lagen om europakooperativ, vilka bör få motsvarigheter i lagen om medlemsbanker och lagen om understödsföreningar. För medlemsbanker gäller visserligen att en bank vars tillstånd återkallas skall gå i likvidation (se 9 kap. 4 § första stycket 2 lagen om medlemsbanker). Om Finansinspektion redan har återkallat tillståndet, saknas det i och för sig anledning för Bolagsverket att använda sig av det tillväga-

Prop. 2005/06:150

153

gångssätt som, enligt de regler som nyss beskrivits, normalt skall tillämpas. Detta får emellertid anses följa av allmänna rättsgrundsatser och någon särbestämmelse om detta behövs därför inte.

5.28 Offentliggörande av förslag till ombildning av ett europakooperativ till en nationell kooperativ förening

Regeringens förslag: Ett förslag till ombildning av ett europakooperativ med säte i Sverige till en svensk kooperativ förening skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 213).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: I SCE-förordningen föreskrivs att ett europakooperativ, under vissa förutsättningar, får ombildas till en nationell kooperativ förening som omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte (artikel 76.1). Europakooperativets förvaltnings- eller ledningsorgan skall upprätta ett förslag till ombildning (artikel 76.3). Det ankommer på europakooperativets föreningsstämma att godkänna förslaget till ombildning (artikel 76.6). Senast en månad före det att föreningsstämman skall besluta om ombildningen, skall förslaget till ombildning offentliggöras på det sätt som föreskrivs i varje medlemsstats lagstiftning (artikel 76.4).

I avsnitt 5.14 har den omvända situationen behandlats, nämligen offentliggörandet av ett förslag till ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett europakooperativ. Där föreslog vi att ett sådant ombildningsförslag skall offentliggöras genom en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Ett förslag till ombildning av ett europakooperativ med säte i Sverige till en svensk ekonomisk förening bör lämpligen offentliggöras i samma ordning. Vi föreslår att särskilda bestämmelser om detta införs i svensk lagstiftning.

5.29 Registrerings- och tillsynsfrågor

Regeringens förslag: Bolagsverket skall handha registreringen av europakooperativ. Verket skall även utöva de funktioner som enligt SCE-förordningen skall utövas av en ”behörig myndighet” i respektive medlemsstat i samband med flyttning av ett europakooperativs säte eller bildande av europakooperativ genom fusion eller vid överträdelse av artikel 6. Rätten att motsätta sig en sådan flyttning eller fusion skall dock tillkomma Skatteverket och – för företag som står under tillsyn av inspektionen – Finansinspektionen. Uppgiften att i vissa fall sammankalla föreningsstämma i europakooperativ skall utövas av länsstyrelsen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 214).

Prop. 2005/06:150

154

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemorians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Länsstyrelsen i Stockholms län har efterfrågat föreskrifter om i vilken ordning länsstyrelsens beslut att sammankalla föreningsstämma skall överklagas.

Skälen för regeringens förslag: SCE-förordningen förutsätter att det i medlemsstaterna finns ”behöriga myndigheter” för utövande av vissa funktioner. I artikel 78.2 åläggs varje medlemsstat att utse

• en myndighet som skall utfärda intyg i samband med flyttning av ett europakooperativs säte (artikel 7.8),

• en myndighet som har rätt att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte (artikel 7.14),

• en myndighet som har rätt att motsätta sig att en nationell ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion (artikel 21),

• en myndighet som skall utföra laglighetskontroll och utfärda intyg i samband med bildande av europakooperativ genom fusion (artiklarna 29 och 30),

• en myndighet som skall sammankalla föreningsstämma i vissa fall

(artikel 54),

• en myndighet som skall ingripa mot europakooperativ som inte uppfyller kravet på att föreningens säte och huvudkontor skall vara belägna i samma medlemsstat (artikel 73). När det gäller de uppgifter som avses i artiklarna 7.8, 29, 30 och 73 ligger det för svenskt vidkommande närmast till hands att låta Bolagsverket utgöra den ”behöriga myndigheten”. Bolagsverket har redan motsvarande uppgifter beträffande europabolagen (se 6, 15 och 29 §§ lagen om europabolag).

Enligt artikel 11.1 skall varje europakooperativ registreras i den medlemsstat där det har sitt säte ”i ett register som anges i lagstiftningen i den medlemsstaten i enlighet med tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag”. Bolagsverket är registreringsmyndighet för såväl svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar som för europabolag med säte i Sverige. En skillnad mellan aktiebolagsregistret och europabolagsregistret å ena sidan och föreningsregistret å andra sidan är dock att de båda förstnämnda registren är centrala, medan det förs ett föreningsregister för varje län.

Det är mot denna bakgrund naturligt att Bolagsverket ges uppgiften att handha registrering även av europakooperativen samt därtill knutna uppgifter. Registreringen bör lämpligen ske i ett särskilt register, europakooperativsregistret. Detta register bör, till skillnad från föreningsregistret men i likhet med europabolagsregistret, vara centralt. Som angetts ovan hänvisas det i artikel 11.1 till ett register i enlighet med tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag. Följaktligen kommer aktiebolagslagens registreringsbestämmelser att bli tillämpliga på europakooperativsregistret. Detta torde inte medföra några särskilda komplikationer trots att bestämmelserna är utformade med sikte på en annan associationsform än den ekonomiska föreningen. När det gäller de mer detaljerade registreringsföreskrifter som finns i aktiebolagsförordningen, är hänvisningen mer problematisk. De oklarheter som finns härvidlag bör dock kunna undanröjas genom utfyllande och klarläggande föreskrifter i

Prop. 2005/06:150

155

den förordning som kommer att knytas till den kommande lagen om europakooperativ (jfr förordningen [2004:703] om europabolag).

Föreskrifter om avgifter i ärenden om registrering i europakooperativsregistret bör meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Bolagsverket. På samma sätt som gäller för t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar och europabolag bör europakooperativ som registreras i Sverige också tilldelas organisationsnummer enligt en särskild nummerserie. Detta bör komma till uttryck genom en ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Som konstaterades i lagstiftningsarbetet om europabolag föreligger det inte någon harmonisering inom EU när det gäller organisationsnummer (prop. 2003/04:112 s. 105). Det innebär att ett europakooperativ som flyttar sitt säte från ett land till ett annat normalt kommer att tvingas byta organisationsnummer. Denna brist kan inte avhjälpas genom svenska lagstiftningsåtgärder.

Av artikel 8 i SCE-förordningen följer att den behöriga myndigheten, dvs. Bolagsverket, i ett ärende om registrering av ett europakooperativ skall pröva att europakooperativet uppfyller de krav som enligt svensk rätt gäller för ekonomiska föreningar. Därutöver skall verket kontrollera att de krav som uppställs i förordningen är uppfyllda. Som exempel kan nämnas bestämmelsen i artikel 11.2 om att ett europakooperativ inte får registreras om det inte har uppfyllt de krav som uppställs i SCE-direktivet beträffande överenskommelse om ordningar för arbetstagarinflytande m.m.

En särskild fråga när det gäller den nyss nämnda artikel 11.2 är om det bör införas bestämmelser om vad som skall gälla i de fall då enbart nationella bestämmelser om arbetstagarinflytande skall vara tillämpliga och det alltså inte skall vidtas några särskilda åtgärder för att fastställa vilket arbetstagarinflytande som skall gälla. Frågan behandlas i prop. 2005/06:170 Arbetstagarinflytande i europakooperativ. Såsom det sägs där får det anses uppenbart att avsikten med artikel 11.2 inte har varit att förhindra etablering av europakooperativ i de ifrågavarande fallen. Något förtydligande av den saken i den svenska lagstiftningen är emellertid knappast nödvändigt. Det kan däremot finnas anledning att återkomma till saken i den förordning om europakooperativ som kommer att införas som komplement till lagstiftningen. I en sådan förordning kan det även finnas anledning att behandla förutsättningarna för registrering i den snarlika situation som uppkommer i de fall då SCE-direktivet förutsätter en överenskommelse om arbetstagarinflytande men en sådan inte har nåtts inom den i direktivet angivna tiden.

I avsnitt 5.27 har redogjorts för de uppgifter som bör åvila Bolagsverket i de fall då ett europakooperativ i strid med artikel 6 har säte och huvudkontor i olika medlemsstater. Utöver vad som har redovisats i det avsnittet föreskrivs i artikel 73.5 att myndigheterna i den medlemsstat där ett europakooperativ i strid med artikel 6 har sitt huvudkontor skall underrätta den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte. Denna underrättelseskyldighet regleras lämpligen på samma sätt som vid motsvarande situation för europabolag. Sålunda bör underrättelseskyldigheten ankomma på Bolagsverket. Om verket får kännedom om att ett europakooperativ har sitt huvudkontor i Sverige i strid med artikel 6, bör verket vara skyldigt att anmäla överträdelsen till den behöriga myndigheten i den stat där europakooperativet har sitt säte. Det är lämpligt att

Prop. 2005/06:150

156

även detta regleras i den förordning om europakooperativ som kommer att införas som komplement till den lag som föreslås i denna proposition (jfr 10 § förordningen [2004:703] om europabolag).

Behörig myndighet att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte (artikel 7.14) eller att en nationell ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion (artikel 21) bör, såsom har redogjorts för i avsnitt 5.8 och 5.12 vara Skatteverket och Finansinspektionen.

När det gäller uppgiften att i vissa fall sammankalla föreningsstämma (artikel 54) är det naturligt att till behörig myndighet utse länsstyrelsen. I Sverige ankommer redan enligt gällande bestämmelser motsvarande uppgift på länsstyrelsen. Sålunda föreskrivs i 7 kap. 7 § föreningslagen att länsstyrelsen skall sammankalla föreningsstämma om en stämma som skall hållas enligt lag, stadgar eller stämmobeslut inte har sammankallats på angivet sätt. Motsvarande skyldighet har för övrigt länsstyrelsen när det gäller sammankallande av bolagsstämma i aktiebolag (7 kap. 17 § aktiebolagslagen) och i europabolag (28 § lagen om europabolag). Länsstyrelsens beslut i ett ärende om sammankallande av föreningsstämma bör kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Såsom Länsstyrelsen i Stockholms län har påpekat, bör det komma till uttryck i lagtexten.

Även när det gäller de finansiella föreningarna är det rimligt att Bolagsverket respektive länsstyrelsen fullgör de uppgifter som har beskrivits i det föregående. Det finns emellertid anledning att närmare beröra registreringsfrågan.

Medan kreditmarknadsföreningar, institut för elektroniska pengar, börser, auktoriserade marknadsplatser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare registreras i föreningsregistret, registreras medlemsbanker i det särskilda bankregistret. Även det sistnämnda registret förs av Bolagsverket. Däremot registreras understödsföreningar i ett särskilt understödsföreningsregister som förs av Finansinspektionen. Bör på motsvarande sätt europakooperativ som driver bank- respektive försäkringsrörelse registreras i separata register? Den frågan bör, liksom för europabolag (se prop. 2003/04:112 s. 106), besvaras nekande. Samtliga europakooperativ bör sålunda registreras i ett enda register. Registrering skall enligt artikel 11.1 SCE-förordningen ske i enlighet med tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag. Det innebär att aktiebolagslagen och andra författningar kommer att styra vilka uppgifter som skall föras in i registret. Detta bör gälla även för medlemsbanker. Däremot bör registreringen av understödsföreningar ske i enlighet med vad försäkringsrörelselagen och andra författningar föreskriver om registrering av publika försäkringsaktiebolag i försäkringsregistret.

5.30 Filiallagen

Regeringens bedömning: Europakooperativ bör inte undantas från filiallagens tillämpningsområde.

Regeringens förslag: Filialer till europakooperativ skall vara undantagna från filiallagens bestämmelser om skyldighet att till

Prop. 2005/06:150

157

registreringsmyndigheten ge in redovisningshandlingar och att upprätta årsredovisning.

Promemorians bedömning och förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning och förslag (se promemorian s. 219).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians bedömning och förslag eller inte haft några invändningar mot dem.

Skälen för regeringens bedömning och förslag: Utländska företag som bedriver näringsverksamhet i Sverige omfattas av lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. (filiallagen). Ett europakooperativ med säte i ett annat land än Sverige torde vara att betrakta som ett utländskt företag i filiallagens bemärkelse och kommer således i princip att falla under den lagens tillämpningsområde. Det finns anledning att överväga om detta är en lämplig ordning eller om europakooperativen bör undantas från lagens tillämpningsområde.

Motsvarande fråga har när det gäller de två sedan tidigare existerande europeiska associationsformerna bedömts olika. När det gäller europeiska ekonomiska intressegrupperingar har ett sådant undantag gjorts. Detta undantag har sin grund i att många av de regler som finns i filiallagen har sina motsvarigheter i förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (se prop. 1994/95:68 s. 62 f.). Den förordningen innehåller t.ex. regler om att huvud- och avdelningskontor som finns i en annan stat än där grupperingen har sitt säte skall registreras. När det däremot gäller europabolag har det inte gjorts något undantag från filiallagens tillämpningsområde. Detta har bl.a. motiverats med att det i SEförordningen inte finns motsvarande regler om registrering av huvud- och avdelningskontor (se prop. 2003/04:112 s. 106 f.).

Frågan är då vad som bör gälla beträffande europakooperativen. Liksom SE-förordningen saknar SCE-förordningen regler om att huvud- och avdelningskontor som finns i en annan stat än den där europakooperativet har sitt säte skall registreras. Mot den bakgrunden ligger det närmast till hands att göra samma bedömning som har gjorts beträffande europabolag och konstatera att det inte finns några avgörande skäl för att undanta europakooperativ från filiallagens tillämpningsområde. Det är vidare lämpligt att de bestämmelser som finns i filiallagen om bl.a. firma, bokföringsskyldighet och registrering tillämpas också på europakooperativ med säte utanför Sverige. Europakooperativ bör sålunda inte undantas från filiallagens tillämpningsområde. Ett europakooperativ med säte i ett annat land än Sverige bör, på samma sätt som andra utländska företag, vara skyldigt att etablera en filial i Sverige om det avser att bedriva verksamhet här i landet.

Enligt artikel 12.2 i SCE-förordningen skall de nationella bestämmelser som har antagits i enlighet med direktiv 89/666/EEG tillämpas på filialer till ett europakooperativ som är grundat i en annan medlemsstat än den där det har sitt säte. Dock får medlemsstaterna föreskriva undantag från dessa bestämmelser av hänsyn till kooperativens särskilda karaktär. EG:s elfte bolagsrättsliga direktiv (89/666/EEG) innehåller regler som innebär att medlemsländerna är skyldiga att ställa krav på viss offentlighet beträffande verksamheten vid filialer. I Sverige har dessa regler genomförts genom bestämmelser i filiallagen. Ur svensk synvinkel saknas det i princip anledning att behandla filialer till europakooperativ

Prop. 2005/06:150

158

grundade i en annan medlemsstat än den där det har sitt säte annorlunda än andra filialer. I ett avseende kan det emellertid finnas anledning till en annan bedömning. Av 13 och 14 §§ filiallagen följer nämligen att filialer till europabolag inte är skyldiga att ge in redovisningshandlingar m.m. till registreringsmyndigheten eller att upprätta årsredovisning. Detta är en följd av det ovan nämnda direktivet. Det är rimligt att detsamma skall gälla för filialer till europakooperativ. Detta torde även vara den ordning som ligger bäst i linje med förordningen. För detta krävs att filiallagen ändras så att även filialer till europakooperativ omfattas av undantagen i de nämnda bestämmelserna.

5.31 Firma

Regeringens förslag: Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen ”SCE”. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i europakooperativsregistret.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 221).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians förslag eller inte haft några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 10 i SCE-förordningen föreskrivs att den lagstiftning om innehåll i brev och dokument avsedda för tredje man som är tillämplig för publika aktiebolag i den medlemsstat där SCE-föreningen har sitt säte skall gälla även för en SCE-förening. För svensk del finns sådana bestämmelser i 28 kap. 5 § aktiebolagslagen. Tillämpade på europakooperativ innebär bestämmelserna att ett europakooperativs brev, fakturor och orderblanketter skall ange kooperativets firma, den ort där styrelsen har sitt säte samt kooperativets organisationsnummer.

I samma artikel i SCE-förordningen anges att europakooperativets firma skall föregås eller följas av förkortningen ”SCE”. Vidare föreskrivs att endast europakooperativ får ha firmor som innehåller förkortningen ”SCE” före eller efter namnet. Juridiska personer som har registrerats i en medlemsstat före den dag då SCE-förordningen träder i kraft och vilkas firmor innehåller förkortningen ”SCE” skall dock inte vara skyldiga att ändra sina firmor.

Det är inte alldeles klart huruvida SCE-förordningen kräver att beteckningen ”SCE” skall ingå i firman eller om det räcker med att den anges i anslutning till firman. Eftersom det sägs att firman skall föregås eller följas av förkortningen ligger det nära till hands att tolka texten som att beteckningen inte behöver ingå i firman om den anges före eller efter denna. Bestämmelsens placering – i anslutning till en bestämmelse om innehållet i europakooperativets brev m.m. och under rubriken ”Uppgifter som skall finnas i dokumenten” – talar också närmast för att den inte är avsedd att reglera själva firmans innehåll. En sådan tolkning vinner också stöd i t.ex. den engelska språkversionen, där det föreskrivs: ”The name of the SCE shall be preceded or followed by the abbreviation ’SCE’”. Samma ordalydelse finner man i den engelska språkversionen av SE-förordningen, medan det i den svenska översättningen står att SE-

Prop. 2005/06:150

159

bolagets firma skall innehålla förkortningen ”SE” före eller efter firman (artikel 11.1). En liknande konstruktion finner man för övrigt även i förordningen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Där föreskrivs att grupperingsavtalet skall ange grupperingens namn, föregånget eller följt av antingen orden ”europeisk ekonomisk intressegruppering” eller förkortningen ”EEIG”, om inte dessa ord eller denna förkortning redan ingår i namnet (artikel 5a).

När det gäller svenska ekonomiska föreningar föreskrivs i 14 kap. 1 § föreningslagen att firman skall innehålla orden ”ekonomisk” och ”förening” eller förkortningen ”ek.för.”. Ett krav av detta slag har också uppställts i fråga om såväl europabolag som europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Sålunda skall ett europabolags firma innehålla beteckningen ”SE” (se 3 § lagen om europabolag) och orden ”europeisk ekonomisk intressegruppering” eller förkortningen ”EEIG” skall ingå i grupperingens firma (se 8 § lagen om europeiska ekonomiska intressegrupperingar). Det faller sig naturligt att kräva att även ett europakooperativs firma skall innehålla ett särskiljande kännetecken. Lagrådet har ifrågasatt om ett sådant krav är förenligt med SCE-förordningens reglering. Vi anser emellertid inte att det finns anledning att i detta lagstiftningsärende avvika från de bedömningar som har gjorts i motsvarande frågor i lagstiftningsärendena om europeiska ekonomiska intressegrupperingar respektive europabolag. Således föreslår vi att det krävs att beteckningen ”SCE” ingår i ett europakooperativs firma. Enligt vår mening är en sådan bestämmelse – i likhet med vad som konstaterades i lagstiftningsärendet om europabolag – förenlig med förordningen, trots att denna inte i detta avseende innehåller någon uttrycklig delegering av beslutanderätten till medlemsstaterna (jfr prop. 2003/04:112 s. 107 f.).

I SCE-förordningen anges vidare att europakooperativets firma i förekommande fall skall föregås eller följas av orden ”förening med begränsat ansvar” (artikel 10). Det rör sig här om det fallet – som torde bli det normala – där medlemmarnas ansvar för föreningens förpliktelser är begränsat till den inbetalda insatsen (jfr artikel 1.2). Det finns enligt vår mening inte något behov av att komplettera förordningens bestämmelser i denna del med några svenska bestämmelser.

Utöver de ovan berörda kraven innehåller SCE-förordningen inte några regler om europakooperativets firma. Det innebär att ett europakooperativ med säte i Sverige i övrigt faller under svenska nationella regler om firma. Det får i sin tur till följd att firmalagen (1974:156) kommer att gälla för sådana europakooperativ. Någon särskild erinran om detta i den svenska lagen fordras emellertid inte.

I lagrådsremissen föreslogs att det, efter förebild i bestämmelser i bl.a. föreningslagen (14 kap. 1 §) och aktiebolagslagen (28 kap. 1 §), skulle föreskrivas särskilt att ett europakooperativs firma skall skilja sig tydligt från andra ännu bestående firmor som är införda i europakooperativsregistret. Lagrådet har ansett att en sådan bestämmelse är onödig och missvisande eftersom det som sägs i bestämmelsen följer redan av firmalagen (1974:156). Vi delar inte den uppfattningen. För att en firma skall anses vara förväxlingsbar med en annan firma eller ett annat näringskännetecken enligt firmalagen, krävs normalt att kännetecknen avser verksamhet av samma eller liknande slag. Om två företag har olika verksamhet hindrar firmalagen alltså i regel inte att företagen kan ha

Prop. 2005/06:150

160

identiska eller i det närmaste identiska firmor. I den associationsrättsliga lagstiftningen finns det kompletterande bestämmelser som tar sikte på registrering av identiska eller i det närmaste identiska firmor i det register som förs för den associationsform det är fråga om (jfr 14 kap. 1 § föreningslagen och 28 kap. 1 § aktiebolagslagen). Vid tillämpningen av dessa bestämmelser tillmäts emellertid inte frågan om vilken verksamhet en firma avser någon betydelse. För att säkerställa att det inte registreras firmor som inte tydligt skiljer sig från tidigare registrerade firmor för europakooperativ, krävs det alltså en sådan bestämmelse om firma som föreslogs i lagrådsremissen. Vi vidhåller därför det förslaget.

5.32 Bokföringsskyldighet m.m.

Regeringens bedömning: Ett europakooperativ som har säte i Sverige kommer att vara bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen, även om det inte utövar näringsverksamhet i Sverige. Ett europakooperativ som bedriver verksamhet i Sverige genom filial kommer att vara bokföringsskyldigt för sin verksamhet här och kommer att vara skyldigt att hålla filialens bokföring skild från europakooperativts bokföring i övrigt. Någon ytterligare lagstiftning i dessa avseenden behövs inte.

Regeringens förslag: Ett europakooperativ som har säte i Sverige skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning, i enlighet med de bestämmelser i årsredovisningslagen, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på svenska ekonomiska föreningar.

Om ett europakooperativ med säte i Sverige flyttar sitt säte, skall ett särskilt bokslut upprättas. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har blivit gällande. Också i det fallet att en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion och europakooperativet får säte i en annan medlemsstat än Sverige, skall ett särskilt bokslut upprättas för föreningen. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras. Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

Promemorians bedömning och förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning och förslag (se promemorian s. 223 f.).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat promemorians bedömning och förslag utan invändning. Skatteverket har, med anledning av de komplikationer som kan uppkomma vid byte av jurisdiktion, framhållit att det är angeläget att Sverige på gemenskapsnivå tar initiativ till nödvändiga förändringar om regleringen kommer att innebära problem i praktiken. Bokföringsnämnden har ifrågasatt lämpligheten av att införa regler utan sanktionsmöjligheter. Bokföringsnämnden har också efterlyst regler om vad som skall gälla ifråga om öppningsbalansräkning för ett europakooperativ som flyttar sitt säte till Sverige

Prop. 2005/06:150

161

Skälen för regeringens bedömning och förslag:

Bokföring

Juridiska personer som bedriver näring i Sverige är som regel bokföringsskyldiga (se 2 kap. 1 § bokföringslagen). Samma princip gäller för svenska företag som bedriver verksamhet utomlands. Det finns inte någon anledning att behandla europakooperativ på något annat sätt i detta avseende. Europakooperativ med säte i Sverige bör alltså vara bokföringsskyldiga i Sverige även om verksamheten till stor del bedrivs i ett annat land. För att uppnå detta fordras inte några särskilda bestämmelser. Det följer redan av den ovan nämnda bestämmelsen i bokföringslagen.

När det gäller utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige genom filial finns ett krav på att bokföring för den verksamhet som bedrivs i Sverige skall hållas avskild från övrig bokföring (11 § filiallagen). Detta bör rimligen gälla även ”utländska” europakooperativ som bedriver verksamhet i Sverige genom filial. Detta följer också av vad som föreslagits i avsnitt 5.30, nämligen att europakooperativ skall omfattas av filiallagen. Det behövs således inte heller i denna del några särskilda bestämmelser.

Års- och koncernredovisning

I artikel 68.1 i SCE-förordningen föreskrivs att när det gäller upprättandet av årsredovisning och eventuell sammanställd redovisning skall ett europakooperativ följa bestämmelserna i den medlemsstat där det har sitt säte i enlighet med direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG (EG:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv). Medlemsstaterna får dock fastställa ändringar av de nationella genomförandebestämmelserna för de direktiven för att ta hänsyn till kooperativens särdrag.

EG:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv har genomförts i svensk lagstiftning genom årsredovisningslagen (1995:1554). Årsredovisningslagen trädde i kraft den 1 januari 1996. Den omfattade då inte ekonomiska föreningar, utan bestämmelser om redovisning i ekonomiska föreningar fanns i numera upphävda 9 kap. föreningslagen. I regeringens proposition 1998/99:130 Ny bokföringslag m.m. gjordes bedömningen att regler om redovisning så långt möjligt bör vara desamma oavsett i vilken form en viss verksamhet drivs. Det föreslogs därför att tillämpningsområdet för årsredovisningslagen skulle utsträckas till att omfatta samtliga företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Bestämmelserna om redovisning har därefter utmönstrats från föreningslagen. De särregler som har ansetts motiverade med hänsyn till föreningsformens särart har tagits in i årsredovisningslagen (se t.ex. 5 kap. 15 §, 6 kap. 3 § och 8 kap. 3 §).

När det gäller europakooperativ med säte i Sverige bör de lämpligen vara skyldiga att upprätta redovisning i enlighet med de bestämmelser som gäller för svenska ekonomiska föreningar. Det bör därför införas bestämmelser om detta i den svenska lagstiftningen. Årsredovisningslagen tar, som nämnts ovan, hänsyn till föreningsformens särart i de avseenden det har ansetts behövligt. Genom att när det gäller europakooperativen hänvisa till årsredovisningslagens bestämmelser tillämpliga på

Prop. 2005/06:150

162

ekonomiska föreningar, kommer motsvarande hänsyn att tas till kooperativens särdrag.

Resonemanget ovan är i huvudsak giltigt även för de finansiella föreningarna. Dock gäller inte årsredovisningslagen för medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar, institut för elektroniska pengar och understödsföreningar. I stället tillämpas för medlemsbanker, kreditmarknadsföreningar och institut för elektroniska pengar lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt för understödsföreningar lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Dessa lagar hänvisar i förekommande fall till årsredovisningslagen och innehåller i övrigt bestämmelser anpassade till de nämnda finansiella föreningarnas särart. Mot denna bakgrund bör ett europakooperativ som har säte i Sverige och som driver bank- eller finansieringsrörelse, ger ut elektroniska pengar respektive driver försäkringsrörelse upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen om årsredovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på svenska ekonomiska föreningar.

Särskilt bokslut vid flyttning

En särskild fråga är vad som skall gälla i redovisningshänseende när ett europakooperativ flyttar sitt säte till eller från Sverige. I propositionen 2003/04:112 behandlades frågan om ett särskilt bokslut i samband med att ett europabolag under ett löpande räkenskapsår flyttar sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat. I propositionen (s. 109) konstaterades, med anledning av vad ett antal remissinstanser hade anfört, att det kan vara angeläget för bolagets olika intressenter att kunna bedöma europabolagets ekonomiska ställning vid denna tidpunkt. Ett krav på sådant bokslut skulle vidare, enligt den bedömning som gjordes i propositionen, kunna bidra till att motverka svårigheter när det gäller skattetillsyn samt vara av värde i det brottsbekämpande arbetet. Regeringens slutsats var att det fanns behov av ett särskilt bokslut som upprättas i samband med tidpunkten för flyttning av säte. Samma bedömning gjordes när det gäller den snarlika situation som uppkommer när ett svenskt aktiebolag ingår i bildandet av ett europabolag genom fusion och europabolagets säte förläggs till en annan medlemsstat än Sverige.

I avsaknad av beredningsunderlag valde regeringen att inte i propositionen lägga fram några lagförslag i dessa delar.

De nämnda frågeställningarna aktualiseras även i fråga om europakooperativ. Det är naturligt att frågorna här bedöms på samma sätt som i lagstiftningsärendet om europabolag. Sålunda finns det även såvitt gäller europakooperativ behov av bestämmelser om ett särskilt bokslut i de ifrågavarande situationerna.

För att en bestämmelse om särskilt bokslut skall täcka samtliga fall där det kan finnas behov av ett sådant bokslut, bör den emellertid inte begränsas till flyttningar under löpande räkenskapsår. Om ett europakooperativ flyttar sitt säte vid räkenskapsårets utgång, skulle man kunna hävda att skyldigheten att upprätta årsredovisning inträder först vid en tidpunkt då årsredovisningslagen inte längre är tillämplig på europakooperativet. Samtidigt torde lagstiftningen i det nya landet inte kräva att årsredo-

Prop. 2005/06:150

163

visning upprättas för ett räkenskapsår då europakooperativet var svenskt. I ett sådant fall är situationen lika otillfredsställande som om flyttningen sker under löpande räkenskapsår. Detta talar för att kravet på särskilt bokslut inte bör gälla bara vid flyttning under löpande räkenskapsår utan omfatta all den tid som har förflutit sedan utgången av det räkenskapsår för vilket årsredovisning senast har upprättats.

En särskild fråga i sammanhanget är vilken typ av bokslut som skall upprättas. Bör det krävas en fullständig redovisning eller är det tillräckligt med en mer översiktlig sammanställning av föreningens ekonomiska förhållanden? Ett tänkbart alternativ är att kräva en sådan delårsrapport som regleras i 9 kap. 3 § första stycket och 4 §årsredovisningslagen (1995:1554), avseende förhållandena inför beslutet om flyttning eller motsvarande. En sådan ordning skulle motsvara vad som gäller vid fusion enligt aktiebolagslagen (se 23 kap. 10 §). En sådan rapport skulle emellertid inte tillgodose de behov som det allmänna och föreningens andra intressenter i de nu aktuella fallen har av att kunna följa föreningens ekonomiska ställning ända fram till flyttnings- respektive fusionsdagen. Det kan inte heller uteslutas att en sådan ordning skulle kunna missbrukas av den som har ett intresse av att undvika en ordentlig genomlysning av föreningens räkenskaper. Det framstår också som mest konsekvent i förhållande till regelverket i övrigt att föreningen, för den tid som den är bokföringsskyldig i Sverige, är skyldig att lämna en fullständig redovisning av sina ekonomiska förhållanden. Övervägande skäl talar därför för att bokslutet innehållsmässigt skall följa bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut (se 6 kap. 4–9 och 11 §§) och att detta skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till dess att bokföringsskyldigheten upphör, dvs. på flyttnings- respektive fusionsdagen. Skyldigheten att upprätta bokslutet bör lämpligen ligga på europakooperativets förvaltningsorgan eller ledningsorgan eller, i fusionsfallet, styrelsen i den ekonomiska föreningen.

En särskild komplikation vid utformningen av reglerna är att ett europakooperativ efter tidpunkten för flyttning av säte respektive fusionens ikraftträdande i princip kommer att falla under det nya hemvistlandets jurisdiktion. Det är därför problematiskt att uppställa krav som gäller tiden efter bytet av säte. Sålunda skulle exempelvis krav i den svenska lagstiftningen på revisorsgranskning eller stämmobehandling av bokslutet efter det att europakooperativet har flyttat sätet knappast vara verkningsfulla. Några sådana regler bör därför inte införas. För att bokslutet skall tjäna sitt syfte är det dock nödvändigt att det ges in till den svenska registreringsmyndigheten. Regler om detta bör därför införas i den svenska lagstiftningen, trots att skyldigheten kommer att inträda efter det att föreningen har lämnat svensk jurisdiktion.

De komplikationer som har berörts i det föregående när det gäller jurisdiktion m.m. får anses vara oundvikliga konsekvenser av det underliggande regelverkets gränsöverskridande karaktär. De är således inte unika för Sverige. Det kan i sammanhanget nämnas att de bestämmelser om bokslut som har införts i den finska lagstiftningen om europabolag torde vara förenade med motsvarande komplikationer. I grunden är detta något som endast torde kunna lösas på gemenskapsnivå. För det fall att det skulle visa sig att regleringen i detta avseende innebär problem i praktiken bör Sverige därför, vilket även har framhållits av Skatteverket,

Prop. 2005/06:150

164

i lämpligt sammanhang ta initiativ till nödvändiga tillägg till regleringen i SCE-förordningen.

Bokföringsnämnden har påpekat att förslaget inte innehåller några regler om vad som skall gälla när ett europakooperativ flyttar sitt säte till Sverige. I en sådan situation blir europakooperativet bokföringsskyldigt enligt svenska bestämmelser vid tidpunkten för registreringen i Sverige. Samma redovisningsregler, t.ex. om öppningsbalansräkning, kommer då att gälla för europakooperativet som för vilket annat i Sverige nystartat företag som helst (jfr 4 kap. 3 § bokföringslagen). Mot den bakgrunden anser vi att det inte finns något behov av särskilda bestämmelser i detta avseende.

5.33 Föreningskapitals- och redovisningsvaluta

Regeringens förslag: Ett europakooperativ med säte i Sverige skall uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet skall dock vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

Regeringens bedömning: Det bör inte införas bestämmelser om att ett europakooperativ med säte i Sverige skall vara skyldigt att upprätta sin redovisning i svenska kronor.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens förslag och bedömning (se promemorian s. 229).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft några invändningar mot promemorians förslag och bedömning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Ett europakooperativ skall enligt artikel 3.1 i SCE-förordningen uttrycka sitt kapital i den nationella valutan. Ett europakooperativ vars säte befinner sig utanför euroområdet får också uttrycka sitt kapital i euro. Enligt en kompletterande bestämmelse i artikel 77.1 får emellertid varje medlemsstat, om och så länge som EMU:s tredje etapp inte är tillämplig på den staten, tillämpa samma bestämmelser på de europakooperativ som har sitt säte inom dess territorium som på de kooperativ eller publika aktiebolag som faller under dess lagstiftning, vad beträffar den valuta som europakooperativets kapital skall vara uttryckt i. Ett europakooperativ skall emellertid under alla omständigheter också få uttrycka sitt kapital i euro, varvid omräkningskursen mellan den nationella valutan och euron skall vara den som gäller den sista dagen i månaden före bildandet av europakooperativet.

Enligt artikel 68.3 skall ett europakooperativ upprätta årsredovisning och eventuell koncernredovisning i den nationella valutan. Ett europakooperativ som har sitt säte utanför euroområdet får, enligt samma bestämmelse, även upprätta sin årsredovisning och, i förekommande fall, sin koncernredovisning i euro. Om och så länge som EMU:s tredje etapp inte är tillämplig på den medlemsstat där ett europakooperativ har sitt säte, får emellertid europakooperativet enligt en kompletterande bestämmelse i artikel 77.2 upprätta och offentliggöra sin årsredovisning och, om så är lämpligt, sin koncernredovisning i euro. Medlemsstaten får dock föreskriva att europakooperativets årsredovisning och, i förekommande

Prop. 2005/06:150

165

fall, koncernredovisning skall upprättas och offentliggöras i den nationella valutan på samma villkor som gäller för kooperativ eller publika aktiebolag som omfattas av denna stats lagstiftning.

När det gäller svenska ekonomiska föreningar och publika aktiebolag finns en valmöjlighet mellan redovisning i svenska kronor och euro (se 4 kap. 6 § bokföringslagen). Europakooperativ skall, såsom har föreslagits i avsnitt 5.30, omfattas av filiallagen. Av 14 § första stycket filiallagen följer att även utländska företags filialer i Sverige – och följaktligen också filialer till europakooperativ med säte utanför Sverige – har denna valmöjlighet (se prop. 1999/2000:23 s. 218). Motsvarande valmöjlighet finns för aktiebolagens del när det gäller frågan om i vilken valuta aktiekapitalet skall anges (se 1 kap. 3 § aktiebolagslagen). Aktiekapitalet skall emellertid alltid vara bestämt i samma valuta som redovisningsvalutan. Och för svenska ekonomiska föreningar gäller, för det fall en förening har valt euro som redovisningsvaluta, att det i stadgarna också skall anges att den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen skall vara bestämd i euro (se 2 kap. 2 § tredje stycket föreningslagen).

Som framgått ovan medger SCE-förordningen att europakooperativ med säte i Sverige kan välja att upprätta sin redovisning i antingen svenska kronor eller euro. Mot bakgrund av att svenska ekonomiska föreningar har denna valmöjlighet saknas det för svenskt vidkommande anledning att införa bestämmelser som innebär inskränkningar härvidlag för europakooperativ. Ett europakooperativ med säte i Sverige bör således, i enlighet med vad som följer av SCE-förordningen, kunna välja att upprätta sin redovisning i antingen svenska kronor eller euro.

När det gäller frågan om i vilken valuta ett europakooperativ med säte i Sverige skall uttrycka sitt kapital, torde de ovan redovisade artiklarna i SCE-förordningen inte medge samma valmöjlighet. SCE-förordningen utgår från att ett europakooperativ uttrycker sitt kapital i den nationella valutan. I medlemsstater som har en annan nationell valuta än euro får europakooperativen också uttrycka sitt kapital i euro, dvs. ha ett system med ”dubbla” valutor för föreningskapitalet. Ett sådant system torde bli komplicerat och är ägnat att skapa förvirring (jfr prop. 2003/04:112 s. 111). Sverige får dock välja att tillämpa samma bestämmelser på europakooperativen som på nationella kooperativ eller publika aktiebolag. Det framstår som ändamålsenligt att utnyttja denna möjlighet. I normala fall torde man kunna utgå från att de som väljer att driva sin verksamhet i form av ett europakooperativ eftersträvar de fördelar som är förknippade med just en europeisk associationsform. För sådana föreningar torde det falla sig naturligt att ha sitt kapital och sin redovisning i euro. Sammanfattningsvis anser vi alltså att övervägande skäl får anses tala för att Sverige inför bestämmelser som gör det möjligt för europakooperativ med säte i Sverige att uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet skall emellertid alltid vara bestämt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

Prop. 2005/06:150

166

5.34 Skadestånd

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särskilda bestämmelser om skadeståndsskyldighet för europakooperativets funktionärer.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning (se promemorian s. 231).

Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har lämnat promemorians bedömning utan invändningar. Sveriges advokatsamfund har dock ansett att gränserna för skadeståndsansvaret för tillsynsorganets ledamöter är oklara.

Skälen för regeringens bedömning: I 13 kap. föreningslagen finns bestämmelser om skadeståndsskyldighet för ekonomiska föreningars funktionärer i vissa fall. Av reglerna framgår bl.a. att styrelseledamot, verkställande direktör, revisor, föreningsmedlem och röstberättigad som inte är medlem under vissa förutsättningar kan bli skadeståndsskyldiga mot föreningen, föreningsmedlem eller annan. Liknande bestämmelser om skadeståndsskyldighet finns för medlemsbanker i 11 kap. lagen om medlemsbanker, för kreditmarknadsföreningar i 12 kap. 20 § lagen om bank- och finansieringsrörelse och för understödsföreningar i 76 och 76 a §§ lagen om understödsföreningar med hänvisningar till 1951 års föreningslag.

I artikel 51 i SCE-förordningen anges att ledamöterna i lednings-, tillsyns- och förvaltningsorgan skall vara ansvariga för förlust eller skada som tillfogas europakooperativet till följd av att de har åsidosatt sina skyldigheter. Enligt artikeln skall ansvaret regleras av de bestämmelser som gäller för kooperativ i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte. Det innebär att de regler som finns i bl.a. föreningslagen om styrelseledamöters skadeståndsskyldighet blir tillämpliga. Ansvaret för tillsynsorganets ledamöter har diskuterats särskilt i avsnitt 5.21. För våra överväganden i den delen hänvisas till vad som har anförts där.

Kretsen av funktionärer som kan ådra sig skadeståndsskyldighet enligt artikel 51 är snävare än den krets som anges i föreningslagen. Uppräkningen i artikel 51 kan dock knappast uppfattas som uttömmande. Av artikel 8 i SCE-förordningen följer att frågor som inte regleras direkt av förordningen i stället skall regleras av de nationella regler som skulle gälla för en kooperativ förening. Detta torde innebära att de skadeståndsrättsliga regler i föreningslagen som omfattar andra personer – såsom verkställande direktör, revisor och föreningsmedlem – genom hänvisningen i artikel 8 också kommer att bli gällande för europakooperativen (jfr prop. 2003/04:112 s. 112). Någon särskild bestämmelse om dessa funktionärers skadeståndsskyldighet behövs därför enligt vår uppfattning inte.

5.35 Straff och vite

Regeringens förslag: Genom särskilda bestämmelser i den nya lagen om europakooperativ och lagen om understödsföreningar görs straff-

Prop. 2005/06:150

167

rättsliga regler i föreningslagen och lagen om understödsföreningar tillämpliga också i fråga om europakooperativ.

Det införs vidare bestämmelser som gör bestämmelserna om vite i aktiebolagslagen och försäkringsrörelselagen tillämpliga i fråga om europakooperativ.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 232).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invändningar mot promemorians förslag.

Bakgrund: I föreningslagens 16 kap. 1 § finns bestämmelser om straff för överträdelser av vissa bestämmelser i lagen. De förfaranden som straffbeläggs är bl.a. underlåtenhet att sammankalla styrelsen enligt 6 kap. 8 § andra stycket andra meningen och underlåtenhet att föra medlemsförteckning enligt 3 kap. 6 §. Gärningar som begås inom en ekonomisk förening kan också falla under brottsbalkens regler. Det kan gälla t.ex. reglerna om osant intygande, svindleri, trolöshet mot huvudman och oredlighet mot borgenärer. Även brottsbalkens regler om företagsbot är tillämpliga på ekonomiska föreningar.

I 16 kap. 2 § föreningslagen finns vidare bestämmelser om vite. Enligt dessa bestämmelser kan registreringsmyndigheten förelägga verkställande direktör eller styrelseledamot i en ekonomisk förening att vid vite vidta vissa åtgärder, t.ex. ge in behörig registreringsanmälan. Föreningslagens bestämmelse om vite har sin motsvarighet i 30 kap. 2 § aktiebolagslagen (i prop. 2005/06:135 föreslås att paragrafen ges beteckningen 30 kap. 3 §). Enligt den bestämmelsen kan Bolagsverket vid vite förelägga den verkställande direktören eller en styrelseledamot att göra en behörig anmälan för registrering samt att på bolagets brev, fakturor m.m. lämna vissa upplysningar om bolaget.

I lagen om understödsföreningar finns särskilda straffbestämmelser. I vissa delar hänvisar bestämmelserna till 1951 års lag om ekonomiska föreningar (se 77–80 §§). Till böter döms exempelvis den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i försäkringsteknisk utredning som getts in till Finansinspektionen. I 74 § finns också särskilda bestämmelser om vite.

Skälen för regeringens förslag: SCE-förordningen förutsätter att ett europakooperativ i varje medlemsstat skall jämställas med en kooperativ förening med säte i den medlemsstaten (se artikel 9). Det innebär att de straffbestämmelser som, i enlighet med det ovan anförda, gäller för förfaranden i svenska ekonomiska föreningar också bör gälla för motsvarande förfaranden i ett europakooperativ med säte i Sverige. Frågan är om detta följer av förordningens regler eller om det behövs kompletterande svenska regler om saken.

Några bestämmelser om straffrättsliga sanktioner eller vite finns inte i förordningen. Av artikel 8 framgår att europakooperativ skall – i de delar som förordningen lämnar en fråga helt eller delvis oreglerad – regleras av de lagbestämmelser som i respektive medlemsstat skall gälla för kooperativa föreningar. Bestämmelsen skulle kunna tolkas så att den omfattar samtliga bestämmelser som i den nationella lagstiftningen är tillämpliga på ekonomiska föreningar, inklusive de straffrättsliga. Några särskilda

Prop. 2005/06:150

168

bestämmelser skulle i så fall inte behövas för att göra de nu aktuella straffrättsliga reglerna tillämpliga på europakooperativen.

I lagstiftningsärendet om europabolag diskuterades motsvarande frågeställning. Där konstaterades att frågor om straffrätt ligger utanför den gemenskapsrättsliga kompetensen. Det bedömdes därför att SE-förordningens motsvarighet till artikel 8 i SCE-förordningen inte kunde åberopas som grund för tillämpning av nationella straffrättsliga bestämmelser. Det ansågs således nödvändigt att i den nationella lagstiftningen ange det straffbelagda området (se prop. 2003/04:112 s. 113).

Frågan om straffrättsliga bestämmelser bör lämpligen lösas på samma sätt som i det ovan nämnda lagstiftningsärendet. Det bör således komma till uttryck i den svenska lagstiftningen att föreningslagens bestämmelser gäller också i fråga om europakooperativ. Detsamma bör gälla beträffande straffbestämmelserna i lagen om understödsföreningar. Detta bör ske genom att det i lagen om europakooperativ och lagen om understödsföreningar införs särskilda regler om att de ovan nämnda straffrättsliga bestämmelserna i föreningslagen och lagen om understödsföreningar skall tillämpas också i fråga om europakooperativ (jfr 30 § lagen om europabolag). Såsom också konstaterades i förarbetena till lagen om europabolag krävs dock inte några motsvarande regler när det gäller brottsbalkens straffbestämmelser. Gärningar som är straffbelagda i brottsbalken och som begås inom ramen för verksamheten i ett europakooperativ kommer utan vidare att falla under brottsbalkens tillämpning (jfr 2 kap. 1 § brottsbalken). Detsamma gäller förfaranden som är straffbelagda i specialstraffrätten och andra författningar, som inte innehåller särskilda referenser till ekonomiska föreningar.

Vad som har anförts ovan bör gälla även beträffande bestämmelser om vite. Med hänsyn till att det i fråga om registrering av europakooperativ är aktiebolagslagens bestämmelser, och för europakooperativ som driver försäkringsrörelse försäkringsrörelselagens bestämmelser, som skall vara tillämpliga, är det lämpligt att dessa lagars bestämmelser om vite görs tillämpliga på europakooperativ. Det bör således, på motsvarande sätt som beträffande straffbestämmelserna, införas särskilda bestämmelser om att 30 kap. 3 § aktiebolagslagen och 21 kap. 2 § försäkringsrörelselagen skall tillämpas också i fråga om europakooperativ (jfr 31 § lagen om europabolag).

6 Frågor om europabolag

Regeringens förslag: I lagen om europabolag tas det in bestämmelser om att Skatteverket, och i fråga om företag som står under Finansinspektionens tillsyn, Finansinspektionen skall ha rätt att under vissa förhållanden motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte till ett annat land eller att ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. Vidare tas det in bestämmelser om särskilt bokslut i samband med flyttning av säte respektive fusion. Bestämmelserna skall ha samma innebörd som de motsvarande bestämmelser som har föreslagits i fråga om europakooperativ.

Prop. 2005/06:150

169

Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon möjlighet för europabolag att uttrycka sitt aktiekapital i svenska kronor.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 237). Frågan om i vilken valuta ett europabolag skall uttrycka sitt aktiekapital har inte behandlats i promemorian.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemorians förslag eller inte haft några invändningar mot det. Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen, Sveriges advokatsamfund och Sveriges Försäkringsförbund har, beträffande Skatteverkets respektive Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte och fusion, anfört samma synpunkter som beträffande motsvarande förslag när det gäller europakooperativ. Dessa invändningar finns redovisade i avsnitt 5.8 (jfr även avsnitt 5.12). Också Skatteverket och Bokföringsnämnden har, när det gäller frågan om särskilt bokslut i samband med flyttning av säte respektive fusion, anfört samma synpunkter som beträffande motsvarande förslag när det gäller europakooperativ. Dessa synpunkter finns redovisade i avsnitt 5.32.

Skälen för regeringens förslag: I propositionen 2003/04:112 lovade regeringen att återkomma med förslag när det gäller vissa frågor om europabolag. Det gäller dels frågorna om en myndighets rätt att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte respektive att ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion, dels frågan om ett särskilt bokslut vid flyttning av säte respektive fusion. Motsvarande frågor har, såvitt gäller europakooperativ, behandlats i avsnitten 5.8, 5.12 och 5.32. Det är naturligt att frågorna behandlas på samma sätt när det gäller europabolagen. Sålunda bör det i lagen om europabolag tas in motsvarande bestämmelser om Skatteverkets och – i förekommande fall – Finansinspektionens rätt att under vissa förhållanden motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte eller att ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion och om särskilt bokslut i samband med flyttning av säte respektive fusion.

Som har redovisats i avsnitt 5.8 har Lagrådet haft vissa synpunkter på regleringen av Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte respektive fusion. För en närmare redogörelse av dessa synpunkter och hur vi har ställt oss till dessa, hänvisas till det avsnittet.

I avsnitt 5.33 har föreslagits att ett europakooperativ med säte i Sverige skall kunna uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. I fråga om europabolag gäller i stället, i enlighet med SE-förordningens huvudregel, ett generellt krav på att aktiekapitalet skall uttryckas i euro. När lagen om europabolag infördes gjorde bedömningen att övervägande skäl talade för att Sverige inte borde utnyttja den möjlighet som förordningen ger att tillåta europabolag att uttrycka aktiekapitalet även i svenska kronor (se prop. 2003/04:112 s. 110 f.) Vi anser inte att det finns anledning att ändra det ställningstagandet.

Prop. 2005/06:150

170

7 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Den nya lagen om europakooperativ liksom de i övrigt föreslagna lagändringarna skall träda i kraft den 18 augusti 2006.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 239).

Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan invändningar.

Skälen för regeringens förslag: SCE-förordningen skall börja tillämpas den 18 augusti 2006. SCE-direktivet skall vara införlivat i medlemsstaternas lagstiftning samma dag. De frågor som förordningen har överlämnat till medlemsstaterna att besluta om bör vara lösta samtidigt som förordningens bestämmelser och de nationella bestämmelser som följer av direktivet skall börja tillämpas. Den nya lagen om europakooperativ och de ändringar i befintlig lagstiftning som nu föreslås bör därför också träda i kraft den 18 augusti 2006.

8 Konsekvenser av förslagen

Genom SCE-förordningen skapas en möjlighet att bedriva näringsverksamhet i en ny associationsform. Ett europakooperativ kommer att falla under delvis andra regler än de som gäller för en svensk ekonomisk förening. Förordningen innebär däremot inte några ändringar i regelverket för de ekonomiska föreningar som inte utnyttjar denna möjlighet. Med hänsyn till att minimikapitalet för europakooperativ har bestämts till 30 000 euro, kan det antas att det företrädesvis är bland de större och medelstora företagen som europakooperativformen kommer att vara ett intressant alternativ till befintliga nationella företagsformer. För de små företagen kan SCE-förordningen och de kompletterande svenska lagbestämmelserna väntas få liten betydelse. Det är dock, även i fråga om något mindre företag, tänkbart att europakooperativet kommer till användning vid företagssammanslutningar över gränserna.

Ett europakooperativ med säte i Sverige kommer i stor utsträckning att falla under samma regler som en svensk ekonomisk förening. Detta gäller såväl i fråga om föreningsrättsliga regler som i fråga om exempelvis skatteregler. För företag med anknytning till olika EU-länder öppnas visserligen vissa nya möjligheter genom SCE-förordningen, bl.a. när det gäller flyttning av säte över gränserna. Sammantaget torde emellertid introduktionen av europakooperativformen inte ändra villkoren för det svenska näringslivet i någon betydande omfattning. Erfarenheterna från introduktionen av tidigare europeiska associationsformer, europeiska ekonomiska intressegrupperingar respektive europabolag, talar också för att effekterna på svenska förhållanden blir begränsade. Det finns i Sverige i dag endast ett fåtal registrerade företag av dessa slag.

Ikraftträdandet av SCE-förordningen och de nu föreslagna lagbestämmelserna kan inte antas få några kostnadseffekter för staten. Vissa mindre kostnader – orsakade bl.a. av anpassningar av befintliga system

Prop. 2005/06:150

171

och framtagande av informationsmaterial – kommer initialt att uppstå hos Bolagsverket för att inrätta ett register över europakooperativ. Dessa kostnader skall finansieras genom registeravgifter enligt principen om full kostnadstäckning. De nya uppgifter som verket får kan väntas få endast marginell betydelse i förhållande till verkets verksamhet i stort. Vad som nu har sagts gäller också länsstyrelsernas nya begränsade uppgifter, dvs. att i vissa fall kalla till föreningsstämma. Dessa kommer således inte att medföra några ökade kostnader för länsstyrelserna. Även Skatteverkets nya uppgifter kan antas få endast marginell betydelse i förhållande till verkets totala verksamhet. De ökade kostnader som kan uppstå är inte större än att de skall finansieras inom befintliga ramar.

För Finansinspektionen innebär ikraftträdandet av SCE-förordningen och de i denna promemoria föreslagna lagbestämmelserna nya uppgifter. Finansinspektionen skall dels utöva tillsyn över de företag som väljer att driva tillståndspliktig finansiell verksamhet i europakooperativform, dels pröva ärenden om tillstånd m.m. beträffande dessa företag. Den utökade tillsynen får emellertid antas komma att utgöra en obetydlig del av Finansinspektionens verksamhet och skall finansieras inom befintliga ramar. Tillståndsprövningen skall finansieras på sedvanligt sätt genom att Finansinspektionen bemyndigas att ta ut avgifter av dessa företag. Avgifterna skall bestämmas med syfte att nå full kostnadstäckning.

Reglerna om överlämnande och överklagande i den föreslagna lagen om europakooperativ medför att såväl allmänna domstolar som allmänna förvaltningsdomstolar tilldelas nya uppgifter. Kostnaderna för den begränsade mängd ärenden som det kan antas vara fråga om skall rymmas inom domstolsväsendets befintliga ekonomiska ramar.

9 Författningskommentar

9.1 Förslaget till lag om europakooperativ

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 §

I denna lag finns bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE-förordningen). En europeisk kooperativ förening benämns i denna lag ett europakooperativ.

Vad som sägs i denna lag om europakooperativ gäller, om annat inte anges, endast europakooperativ med säte i Sverige.

För europakooperativ som driver bankrörelse eller försäkringsrörelse gäller i stället särskilda bestämmelser i lagen (1995:1570) om medlemsbanker och lagen (1972:262) om understödsföreningar.

(Jfr 1 § i departementspromemorians förslag.)

Bakgrunden till paragrafen har behandlats i avsnitt 5.1 och 5.2. SCE-förordningen är direkt tillämplig i varje medlemsstat. Det innebär att förordningen grundar rättigheter och skyldigheter för enskilda samt att den kan åberopas inför svenska domstolar och andra myndigheter trots att den inte har införlivats i den svenska rättsordningen genom en sär-

Prop. 2005/06:150

172

skild svensk rättsakt. Den svenska texten av förordningen har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning (EUT L 207, 18.8.2003, s. 1). Någon särskild nationell publicering av förordningen skall följaktligen inte ske. Förordningen föreskriver emellertid att Sverige får – och i vissa fall skall – komplettera förordningen med nationella bestämmelser. Såsom framgår av första stycket finns sådana bestämmelser i denna lag.

Av SCE-förordningen följer att även andra svenska bestämmelser än de som finns i denna lag kan vara tillämpliga på europakooperativ med säte i Sverige. I vissa fall innehåller förordningen direkta hänvisningar till den nationella lag som tillämpas på kooperativa föreningar. Så är fallet t.ex. när det gäller regler om avveckling och likvidation (artikel 72). Vidare innehåller förordningen en generell hänvisning till den på kooperativa föreningar tillämpliga nationella rätten beträffande sådana frågor som inte regleras i förordningen eller i andra EG-regler om europakooperativ (artikel 8). Det sagda innebär att stora delar av den svenska lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar kommer att vara tillämplig på europakooperativ med säte i Sverige. Det gäller t.ex. bestämmelser om förlagsandelar. Förordningen hänvisar även i vissa fall till den nationella lag som är tillämplig på publika aktiebolag. Det gäller exempelvis i fråga om regler om registrering av europakooperativ (artikel 11). Det innebär att aktiebolagslagens registreringsbestämmelser kommer att vara tillämpliga på europakooperativ med säte i Sverige. För vissa finansiella europakooperativ införs det dessutom särskilda bestämmelser som gäller i stället för eller vid sidan av lagen om europakooperativ. Europakooperativen kommer även att falla under annan svensk lagstiftning, t.ex. på skatteområdet.

Den normgivningskompetens som SCE-förordningen delegerar till medlemsstaterna avser europakooperativ som är registrerade inom medlemsstatens territorium. I konsekvens härmed anges i andra stycket att bestämmelserna i den svenska lagen gäller europakooperativ med säte i Sverige, om inte annat anges särskilt. Det sistnämnda förbehållet syftar på bestämmelsen i 5 §, som gäller även i förhållande till sådana europakooperativ som har säte utanför Sverige.

I tredje stycket erinras om att europakooperativ som driver bank- eller försäkringsrörelse inte omfattas av lagen om europakooperativ, utan i stället regleras av särskilda bestämmelser om europakooperativ i lagen (1995:1570) om medlemsbanker och lagen (1972:262) om understödsföreningar.

Arbetstagarinflytandet i europakooperativ

2 §

Regler om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns i lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

(Jfr 2 § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen innehåller en erinran om de bestämmelser om arbetstagarinflytandet i europakooperativ som kommer att finnas i den lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ som skall träda i kraft vid samma tidpunkt som lagen om europakooperativ. Bestämmelserna i den lagen kommer att grunda sig på EG:s direktiv (2003/72/EG) av den

Prop. 2005/06:150

173

22 juli 2003 om komplettering av stadgan för europeiska kooperativa föreningar med avseende på arbetstagarinflytande.

Firma

3 §

Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 10 §.

(Jfr 3 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.31. I artikel 10.1 i SCE-förordningen föreskrivs att europakooperativets firma skall föregås eller följas av förkortningen ”SCE”. Bestämmelsen kan tolkas som att det inte krävs att beteckningen ”SCE” ingår i kooperativets firma om den i stället anges i anslutning till denna. Det har emellertid bedömts lämpligt att i den svenska lagen uppställa ett krav på att beteckningen ingår i europakooperativets firma. Kravet har, när det gäller svenska ekonomiska föreningar, sin motsvarighet i 14 kap. 1 § föreningslagen.

I artikel 10.1 föreskrivs vidare att europakooperativets firma i förekommande fall skall föregås eller följas av orden ”förening med begränsat ansvar”. Det innebär att de europakooperativ där medlemmarnas ansvar för föreningens förpliktelser är begränsat till den inbetalda insatsen – vilket generellt torde gälla för europakooperativ med säte i Sverige (jfr 1 kap. 3 § föreningslagen) – skall ha orden ”förening med begränsat ansvar” i anslutning till firman.

Det finns ytterligare bestämmelser om firma i SCE-förordningen (artikel 10.2 och artikel 10.3). Av dessa följer att endast europakooperativ får ha en firma som innehåller förkortningen ”SCE”, såvida inte registreringen av firman har skett före SCE-förordningens ikraftträdande.

De allmänna bestämmelserna om firma i firmalagen (1974:156) är tillämpliga även på europakooperativ med säte i Sverige. Det har inte ansetts nödvändigt att erinra om detta i lagtexten.

Att firmalagen är tillämplig på europakooperativ med säte i Sverige innebär bl.a. att en sådan kooperativ förening inte får ha en firma som är förväxlingsbar med någon annan näringsidkares skyddade närings- eller varukännetecken. Bolagsverket skall alltså, på samma sätt som vid registrering av t.ex. en svensk ekonomisk förening, kontrollera firman mot olika register. En sådan kontroll skall ske såväl när ett nybildat europakooperativ ansöker om registrering som när ett europakooperativ flyttar sitt säte från en annan medlemsstat till Sverige. SCE-förordningen innehåller dock inte något krav på att registreringsmyndigheten kontrollerar firman mot register i andra medlemsstater. Det krävs således inte att det i registreringsärendet undersöks om det i någon annan medlemsstat har registrerats europakooperativ med identisk eller liknande firma.

I 10 § första stycket 3 firmalagen anges att en firma inte får registreras om den är ägnad att vilseleda allmänheten. Bland de uppgifter som anses kunna vara ägnade att vilseleda ingår uppgift om associationsform. Det innebär att ett europakooperativs firma inte får innehålla någon uppgift som ger allmänheten intrycket av att det är fråga om någon annan asso-

Prop. 2005/06:150

174

ciationsform än ett europakooperativ. Vid denna bedömning bör europakooperativformen betraktas som en från den svenska föreningsformen särskild associationsform. Ett europakooperativs firma bör således inte få innehålla orden ”ekonomisk” och ”förening” eller förkortningen ”ek.för.” (jfr, såvitt gäller europabolag, prop. 2003/04:112 s. 119).

Att firmalagen skall tillämpas på europakooperativ med säte i Sverige innebär att reglerna om bifirma och parallellfirma gäller också för sådana europakooperativ.

Bildandet av ett europakooperativ

Deltagande i bildandet av ett europakooperativ

4 §

En ekonomisk förening eller motsvarande utländsk förening som har sitt huvudkontor i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i bildandet av ett europakooperativ, om föreningen

1. är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2. har sitt säte i den stat som avses i 1, samt

3. har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vid bildandet av ett europakooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning skall vad som sägs om en ekonomisk förening eller motsvarande utländsk föreningsform i första stycket gälla även annan sådan juridisk person som avses i artikel 48 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

(Jfr 4 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3. SCE-förordningens huvudregel är att endast sådana juridiska personer som har både säte och huvudkontor inom EES får delta i bildandet av europakooperativ. Genom förevarande paragraf utnyttjar Sverige den möjlighet som förordningen (artikel 2.2) ger att göra undantag från denna huvudregel. En svensk eller utländsk ekonomisk förening får sålunda enligt första stycket under vissa förutsättningar delta i bildandet av ett europakooperativ som skall ha sitt säte i Sverige även om föreningen har huvudkontor i ett land utanför EES. Beträffande innebörden av begreppet ”huvudkontor” hänvisas till kommentaren till 37 §.

Den första förutsättningen för att bestämmelsen skall vara tillämplig är att det är fråga om en ekonomisk förening som är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom EES (punkt 1). Föreningen skall också ha sitt säte i samma stat (punkt 2). Med säte menas att föreningen skall ha sitt registrerade säte i den aktuella staten. Slutligen krävs att föreningen har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom EES (punkt 3). Det krävs inte att sådan anknytning finns till just den stat där den har sitt säte. När det gäller innebörden av begreppet faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom EES kan det hänvisas till stycke 23 i ingressen till SE-förordningen; samma begrepp finns nämligen i SE-förordningens artikel om bildande av europabolag. Där sägs bl.a. att sådan anknytning föreligger särskilt om bolaget har ett ”driftställe” i en sådan stat och driver verksamhet därifrån. Med anledning av vad Skatteverket har anfört beträffande detta begrepp

Prop. 2005/06:150

175

kan det konstateras att med detta torde avses detsamma som med den i skattesammanhang vedertagna termen ”fast driftställe”.

När det gäller bildande av ett europakooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning tillåter SCE-förordningen att även andra juridiska personer än ekonomiska föreningar deltar (artikel 2.1). I andra stycket föreskrivs följaktligen att bestämmelserna i första stycket, när det gäller andra sätt att bilda ett europakooperativ, skall omfatta även annan sådan juridisk person som avses i artikel 48 i EG-fördraget. Bolagsbegreppet enligt EG-fördraget är vidsträckt och omfattar förutom kooperativa föreningar t.ex. aktiebolag och offentligrättsliga juridiska personer, såvida de inte drivs utan vinstsyfte. I praktiken torde det emellertid i första hand vara aktiebolag som, förutom ekonomiska föreningar, kommer att delta i bildandet av europakooperativ.

Paragrafen reglerar inte i vilken utsträckning ett svenskt företag med huvudkontor utanför EES kan delta i bildandet av ett europakooperativ som skall ha sitt säte i ett annat EES-land. Den frågan är beroende av lagstiftningen i det landet.

Redovisningsvaluta vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

5 §

Om en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelserna om redovisningsvaluta i 12 kap. 1 § tredje stycket och 3 § andra stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar inte tillämpas på den ekonomiska föreningen.

Första stycket gäller också när europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige.

(Jfr 5 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.11. Artiklarna 19–34 i SCE-förordningen reglerar bildandet av ett europakooperativ genom fusion mellan nationella kooperativa föreningar. Av artiklarna 20 och 27 följer att nationella fusionsbestämmelser skall tillämpas på de deltagande föreningarna i frågor som inte regleras i förordningen. Det innebär att bl.a. vissa bestämmelser i 12 kap. föreningslagen blir tillämpliga på en svensk ekonomisk förening som deltar i en sådan fusion (se även kommentaren till 6 §). Eftersom detta följer direkt av förordningen, har några regler om saken inte tagits in i denna lag. I paragrafens första stycke har emellertid ett särskilt undantag gjorts från föreningslagens fusionsbestämmelser. Det gäller kravet i 12 kap. 1 § tredje stycket och 3 § andra stycket föreningslagen om att de föreningar som deltar i en fusion skall ha samma redovisningsvaluta. Det har ansetts att ett sådant krav är oförenligt med SCE-förordningens syften. En svensk ekonomisk förening med svenska kronor som redovisningsvaluta får alltså, utan att först byta redovisningsvaluta, ingå i en fusion enligt artikel 2.1 i SCE-förordningen med en förening från en annan medlemsstat med exempelvis euro som redovisningsvaluta.

I andra stycket har klargjorts att bestämmelsen i första stycket gäller även om det europakooperativ som är under bildande kommer att ha sitt säte utanför Sverige.

Prop. 2005/06:150

176

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

6 §

Skatteverket får motsätta sig att en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om

1. europakooperativet enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. verket har beslutat om revision hos föreningen, och

4. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Finansinspektionen får, i fråga om en ekonomisk förening som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att föreningen deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då fusionsförslaget offentliggjordes enligt artikel 24 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att föreningen inte får delta i fusionen utan att föreningen först har fått tillfälle att yttra sig.

(Jfr 6 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.12 (jfr avsnitt 5.8). I paragrafen regleras Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Bestämmelsen har sin grund i artikel 21 i SCE-förordningen. Det förtjänar att framhållas att Skatteverket, i sin egenskap av företrädare för staten som borgenär, även kan motsätta sig fusionen inom ramen för förfarandet för tillstånd till verkställande av fusionsförslaget (se främst 23 kap. 22 § aktiebolagslagen). På samma sätt kan Finansinspektionen, i sin egenskap av företrädare för bl.a. insättare, motsätta sig fusionen inom ramen för förfarandet för tillstånd till verkställande av en kreditmarknadsförenings fusionsförslag (se 10 kap. 20– 22 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse; jfr den föreslagna 12 kap. 21 § samma lag).

Skatteverkets rätt att motsätta sig en fusion regleras i första stycket medan Finansinspektionens motsvarande rätt regleras i andra stycket. En första förutsättning är i båda fallen att europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige (punkten 1). Vidare skall i båda fallen, enligt punkten 2, ett motsättande vara motiverat av hänsyn till ”allmänintresset” (jfr artikel 21 i SCE-förordningen). Allmänintresset är ett EGrättsligt begrepp vars närmare innebörd ytterst tolkas av EG-domstolen. Vid utformandet av de svenska bestämmelserna har det förutsatts att intresset av en effektiv skattetillsyn i princip är ett sådant allmänintresse som kan ligga till grund för ett motsättande. Det är primärt det intresset som Skatteverket har att bevaka i sammanhanget. När det gäller Finansinspektion har det på motsvarande sätt förutsatts att det ryms inom allmänintresset att hindra en fusion som kan befaras leda till allvarliga störningar i betalningssystemets eller kapitalmarknadens funktion.

Av EG-domstolens praxis följer att bestämmelser av detta slag måste tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. Det är alltså inte tillåtet att vid tillämpningen tillmäta frågan om i vilken medlemsstat europakooperativet skall ha sitt säte någon betydelse. Vidare skall sådana bestämmelser vara ägnade att säkerställa förverkligandet av den målsättning som

Prop. 2005/06:150

177

eftersträvas genom bestämmelserna. De skall slutligen inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå denna målsättning (se t.ex. domstolens dom den 9 mars 1999 i mål C-212/97). Av detta följer att en proportionalitetsprincip måste iakttas. Skatteverkets intresse av att säkerställa en effektiv skattetillsyn respektive Finansinspektionens intresse av att garantera ett fungerande betalningssystem m.m. måste alltså i varje enskilt fall vägas mot föreningens intresse av att kunna genomföra den planerade fusionen.

När det gäller Skatteverket har det i paragrafen uppställts ytterligare ett par rekvisit för att möjligheten till motsättande skall få utnyttjas. För det första (punkten 3) skall föreningen vara föremål för en av Skatteverket särskilt beslutad revision. Med revision avses bl.a. sådana förfaranden som regleras i 14 kap.7 och 7 a §§skattebetalningslagen (1987:483), 3 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324) och 3 kap. 7 § första och andra styckena lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. För det andra (punkten 4) skall förhållandena vara sådana att en fusion kan antas avsevärt försvåra revisionen. Om revisionen är av mindre komplicerat slag, eller om den är i det närmaste avslutad, kan den därför normalt inte åberopas som grund för motsättande. Vid prövningen av om detta rekvisit är uppfyllt bör Skatteverket även bedöma i vad mån kooperativet kan antas vara villigt att bidra till revisionen.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut att motsätta sig fusionen kan överklagas hos länsrätten. Det framgår av 40 §.

I tredje stycket föreskrivs att Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela eventuella beslut om motsättande inom två månader från den dag då förslaget om fusion offentliggjordes. Detta överensstämmer med vad som gäller för motsvarande prövning vid flyttning av ett europakooperativs säte (se 13 §). Det ankommer i princip på myndigheterna att själva bevaka när en fråga om fusion har blivit aktuell. Bestämmelser om att Bolagsverket skall underrätta Skatteverket och, i förekommande fall, Finansinspektionen om kungjorda fusionsförslag kommer att tas in i förordning.

Om Skatteverket eller Finansinspektionen avser att motsätta sig fusionen, skall sökanden först beredas tillfälle att yttra sig i frågan. Sökanden skall givetvis ges rimlig tid för detta. Med hänsyn till den tidsfrist som gäller för verkets och inspektionens beslut är det dock oundvikligt att fristen för yttrandet i vissa fall måste bli kort.

Skyddet för borgenärer i samband med bildandet av ett europakooperativ genom fusion

7 §

I fråga om skyddet för en fusionerande förenings borgenärer skall bestämmelserna i 23 kap.20 och 2224 §§aktiebolagslagen (2005:551) om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas. När det gäller föreningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 21 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

(Jfr 7 § första och fjärde styckena i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.12 (jfr avsnitt 5.8).

Prop. 2005/06:150

178

Artikel 20 i SCE-förordningen anger som huvudregel att de nationella bestämmelser som gäller för kooperativ skall tillämpas på de kooperativ som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Enligt artikel 28.1 skall bildandet dock, såvitt gäller bl.a. skyddet av föreningens borgenärers intressen, följa nationella bestämmelser för publika aktiebolag. Paragrafen och dess rubrik har utformats i enlighet med Lagrådets förslag (jfr avsnitt 5.5). I 12 kap. 6 och 7 §§ föreningslagen respektive 23 kap.2024 §§aktiebolagslagen finns bestämmelser om ett särskilt förfarande för tillstånd till fusionen. Bestämmelserna om förfarandet i de båda lagarna är snarlika men inte identiska. Förfarandets primära syfte är att skydda de inblandade företagens borgenärer mot de risker som en fusion innebär för dem. Bestämmelserna får – med undantag av 23 kap. 21 § aktiebolagslagen – anses vara av sådant slag som avses i artikel 28.1 i SCE-förordningen. Det innebär för svenskt vidkommande att bestämmelserna i 23 kap.20 och 2224 §§aktiebolagslagen skall tillämpas. Detta har klargjorts i förevarande paragraf. Av paragrafen framgår också att det i detta avseende gäller särskilda bestämmelser för föreningar som driver finansieringsrörelse.

Utfärdande av intyg vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

8 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCEförordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 6 §. När det gäller föreningar som driver finansieringsrörelse tillämpas i stället 12 kap. 22 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

(Jfr 8 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. I paragrafen behandlas utfärdandet av ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen. Intyget skall innehålla en slutgiltig bekräftelse på att en förening som skall delta i bildandet av ett europakooperativ genom fusion har vidtagit alla erforderliga rättshandlingar och formaliteter inför fusionen.

Av paragrafen framgår att uppgiften att utfärda ett intyg av det aktuella slaget i Sverige ankommer på Bolagsverket. Verket skall utfärda intyget dels när verket självt har meddelat föreningen tillstånd att verkställa föreningsstämmans beslut om fusion, dels när rätten, efter verkets överlämnande, har meddelat föreningen sådant tillstånd. I båda fallen krävs att besluten har vunnit laga kraft. En ytterligare förutsättning är att Skatteverket eller Finansinspektionen inte har beslutat att motsätta sig fusionen enligt 6 §. Det ankommer på den myndighet som har beslutat om ett sådant motsättande att se till att Bolagsverket informeras om saken i tid. Om Skatteverkets eller Finansinspektionens beslut har överklagats, kan det vara lämpligt att Bolagsverket avvaktar med sitt slutliga ställningstagande till dess att processen är avslutad, i vart fall om föreningen i fråga inte påkallar ett särskilt beslut och det kan förväntas att processen kommer att avslutas inom en förhållandevis kort tid. På samma sätt kan det vara lämpligt att Bolagsverket dröjer med sitt beslut

Prop. 2005/06:150

179

under viss tid om en sådan pågående skatterevision som har legat till grund för motsättandet är i sitt slutskede. Bolagsverket bör dock inte i något av dessa fall lämna frågan öppen under alltför lång tid. Det har dock inte ansetts nödvändigt att ta in några särskilda bestämmelser om vilandeförklaring (jfr 23 kap. 21 § andra stycket aktiebolagslagen). Om Bolagsverket har meddelat ett avslagsbeslut måste föreningen, om den vill få en ny prövning av fusionsfrågan till stånd, ta om förfarandet från början. Om Bolagsverket inte anser sig kunna utfärda ett intyg, skall detta ställningstagande komma till uttryck i ett beslut. Ett sådant beslut får enligt 40 § överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

När det gäller förening som driver finansieringsrörelse skall i stället bestämmelserna i lagen om bank- och finansieringsrörelse tillämpas.

SCE-förordningen innehåller inte några särskilda krav när det gäller vilket eller vilka språk som intyg av detta slag skall avfattas på. Det innebär att man i Sverige får falla tillbaka på den allmänna principen om svenska som myndighetsspråk. De intyg som Bolagsverket utfärdar skall således avfattas på svenska (se vidare prop. 2003/04:112 s. 121).

Rätt till utträde ur en övertagande förening vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

9 §

En medlem i en övertagande förening, som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion, får säga upp sig till utträde ur föreningen om fusionen innebär att europakooperativet kommer att ha sitt säte i en annan stat än Sverige. En sådan uppsägning skall ske inom den tid och på de villkor som anges i artikel 7.5 i SCE-förordningen.

(Jfr 9 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.13. I paragrafen behandlas rätten för en medlem i en svensk ekonomisk förening att säga upp sig till utträde ur föreningen. Paragrafen är tillämplig endast under förutsättning att föreningen i fråga är övertagande förening vid fusionen. Den första förutsättningen för att en sådan rätt till uppsägning skall finnas är att medlemmen på föreningsstämman har motsatt sig beslutet om fusion. Den andra förutsättningen är att europakooperativet efter fusionen får sitt säte i en annan medlemsstat än Sverige.

Uppsägningen skall ske inom den tid och på de villkor som anges i artikel 7.5 i SCE-förordningen. Det innebär att medlemmen måste säga upp sig till utträde ur föreningen inom två månader efter föreningsstämmans beslut om fusionen. Medlemskapet skall upphöra vid utgången av det räkenskapsår under vilket utträdet anmälts. Flyttningen skall dock inte bli gällande för denna medlem. Utträdet skall ge rätt till inlösen av medlemmens andelar enligt bestämmelserna i artikel 4.4 och artikel 16 i SCE-förordningen.

Prop. 2005/06:150

180

Register över europakooperativ m.m.

Registreringsmyndighet

10 §

Bolagsverket skall föra ett register över europakooperativ (europakooperativsregistret). I fråga om registrering i europakooperativsregistret tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

2. handläggningen av registreringsärenden.

(Jfr 10 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. Enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen skall ett europakooperativ registreras i den medlemsstat där det har sitt säte. Detta skall ske i ett register som anges i nationell lagstiftning i enlighet med tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag. I denna paragraf har Bolagsverket tilldelats uppgiften att vara registreringsmyndighet för europakooperativ med säte i Sverige. Registreringen skall ske i ett särskilt europakooperativsregister (första stycket). I fråga om sådan registrering skall bestämmelserna i aktiebolagslagen och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret tillämpas. Hänvisningen innebär bl.a. att aktiebolagslagens bestämmelser om anmälan för registrering skall tillämpas (se t.ex. 9 kap. 47 § aktiebolagslagen). Den innebär också att exempelvis bestämmelserna i 27 kap.4 och 6 §§aktiebolagslagen om bristfälliga registreringsanmälningar respektive avregistrering skall tillämpas beträffande europakooperativsregistret. Av hänvisningen följer vidare att verket är skyldigt att genast i Post- och Inrikes Tidningar offentliggöra vad som förs in i europakooperativsregistret (se 27 kap. 3 § aktiebolagslagen). Enligt artikel 13 i SCE-förordningen skall registrering och avregistrering av ett europakooperativ dessutom offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Enligt 8 kap. 43 § aktiebolagslagen skall ett bolag för registrering anmäla bl.a. vem som har utsetts till styrelseledamot och styrelsesuppleant. I anmälan skall också särskilt anges om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. Eftersom arbetstagarrepresentanter i europakooperativens förvaltningsorgan och tillsynsorgan kommer att kunna utses enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, innehåller förevarande paragraf en bestämmelse om att även detta är en uppgift som skall registreras.

Andra stycket innehåller ett bemyndigande för regeringen att utfärda närmare bestämmelser om avgifter i registreringsärenden och handläggningen av sådana ärenden. Avsikten är att sådana bestämmelser skall tas in i en särskild förordning om europakooperativ efter mönster av förordningen (2004:703) om europabolag.

Om ett europakooperativ som har sitt säte i ett annat land bedriver verksamhet i Sverige, aktualiseras filiallagens bestämmelser om registrering av filialer.

Prop. 2005/06:150

181

Offentliggörande av förslag till beslut i vissa fall

11 §

Föreningens styrelse eller europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 7.2, 35.3 och 76.3 i SCE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

(Jfr 11 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5, 5.14 och 5.28. I SCE-förordningen finns bestämmelser om att förvaltnings- eller ledningsorganet i vissa situationer skall upprätta förslag till beslut och att dessa förslag skall offentliggöras på vissa sätt. Sådana bestämmelser finns med avseende på beslut om flyttning av ett europakooperativs säte (artikel 7), ombildning av en nationell kooperativ förening till ett europakooperativ (artikel 35) och ombildning av ett europakooperativ till en nationell kooperativ förening (artikel 76). I det fallet då det är fråga om ett beslut som fattas i en svensk ekonomisk förening (ombildning av en ekonomisk förening till ett europakooperativ) ankommer det på styrelsen att upprätta förslaget. I denna paragraf anges att registrering och kungörelse av sådana förslag till beslut skall handhas av Bolagsverket.

Bestämmelserna stämmer nära överens med bestämmelserna i 15 kap. 2 § föreningslagen och 27 kap. 3 § aktiebolagslagen. Kungörelsen skall ske i Post- och Inrikes Tidningar och innehålla antingen det fulla innehållet i de registrerade handlingarna eller en uppgift om var handlingarna finns tillgängliga. Det är tillräckligt att handlingarna finns tillgängliga hos Bolagsverket. Bestämmelsen ålägger alltså inte europakooperativet att hålla handlingarna tillgängliga.

Av SCE-förordningen följer att offentliggörande skall ske senast viss tid före den föreningsstämma på vilken frågan skall behandlas (se artiklarna 7.6, 35.4 och 76.4).

Flyttning av ett europakooperativs säte

Tillämpliga bestämmelser

12 §

Vid flyttning av ett europakooperativs säte från Sverige till en annan stat, tillämpas bestämmelserna i 13–20 §§. När det gäller europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap.2426 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för 14–20 §§.

(Jfr 12 § i departementspromemorians förslag.)

I paragrafen anges de bestämmelser i denna lag som tillämpas på situationen då ett europakooperativ med säte i Sverige flyttar sitt säte till en annan stat. I fråga om europakooperativ som driver finansieringsrörelse anges att vissa bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse skall tillämpas i stället för 14–20 §§ denna lag. Det beror på att sådana föreningar omfattas av ett särskilt förfarande om tillstånd till flyttning av säte, vilket regleras i den lagen.

Prop. 2005/06:150

182

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte

13 §

Skatteverket får motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte till en annan stat, om

1. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos europakooperativet, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av en flyttning av europakooperativets säte.

Finansinspektionen får, i fråga om ett europakooperativ som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att europakooperativet flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCEförordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europakooperativet först har fått tillfälle att yttra sig.

(Jfr 13 § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.8. I paragrafen regleras Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att ett europakooperativ med säte i Sverige flyttar till en annan medlemsstat. Den har sin grund i artikel 7.14 i SCE-förordningen. Regleringen motsvarar vad som gäller vid prövning av en fusion enligt 6 §. För kommentarer hänvisas till författningskommentaren till den bestämmelsen.

Om Skatteverket eller Finansinspektionen har motsatt sig flyttningen, får Bolagsverket inte utfärda ett sådant intyg som är en förutsättning för att europakooperativet skall få flytta sitt säte till annan stat (jfr 20 §). Av det EG-rättsliga proportionalitetskravet (se kommentaren till 6 §) följer att Skatteverket inte under hur lång tid som helst kan hindra ett europakooperativ från att flytta med hänvisning till en pågående revision. Det har dock inte ansetts nödvändigt att i lagen uppställa någon särskild tidsbegränsning i detta avseende.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela eventuella beslut om motsättande inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCE-förordningen. Detta följer av artikel 7.14 i SCE-förordningen och överensstämmer med vad som gäller vid prövning av fusion (se vidare kommentaren till 6 §).

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut kan överklagas hos länsrätten (se 40 §).

Underrättelse till europakooperativets borgenärer

14 §

Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakooperativets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakooperativet skriftligen underrätta sina kända borgenärer om beslutet.

Underrättelsen skall innehålla uppgift om borgenärernas rätt att enligt artikel 7.4 i SCE-förordningen ta del av förslaget om flyttning och av en sådan redogörelse som avses i artikel 7.3. Vidare skall underrättelsen innehålla uppgift om borgenärernas rätt att enligt 17 § motsätta sig flyttningen.

Prop. 2005/06:150

183

En underrättelse behöver inte sändas till de borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).

(Jfr 14 § i departementspromemorians förslag.)

Vid sidan av den föregående paragrafen reglerar denna och de närmast följande paragraferna – tillsammans med uttryckliga bestämmelser i artikel 7 i SCE-förordningen – förfarandet när ett europakooperativ med säte i Sverige vill flytta sitt säte till ett annat land. Förfarandet följer nära de bestämmelser som gäller vid fusion av svenska aktiebolag enligt 23 kap. aktiebolagslagen. Frågan har behandlats i avsnitt 5.5.

Av artikel 7.2 framgår att förfarandet inleds med att lednings- eller förvaltningsorganet upprättar ett förslag om flyttning. Förslaget skall offentliggöras enligt artikel 12, dvs. på det sätt som föreskrivs i den nationella lagstiftning som är tillämplig på publika aktiebolag. Av 11 § framgår att ett sådant förslag skall ges in till Bolagsverket för registrering och kungörande. Ett beslut om flyttning får enligt artikel 7.6 inte fattas förrän tidigast två månader efter offentliggörandet. I förevarande paragraf anges att europakooperativet efter det att beslutet har fattats skall underrätta sina kända borgenärer om beslutet (se första stycket). Detta överensstämmer med vad som föreskrivs i 23 kap. 19 § aktiebolagslagen om fusion.

Underrättelsen skall enligt andra stycket innehålla dels uppgift om borgenärernas rätt enligt artikel 7.4 i SCE-förordningen att ta del av vissa handlingar, dels uppgift om borgenärernas rätt att motsätta sig flyttning (se vidare 17 §).

Vid fusion enligt aktiebolagslagen behöver inte borgenärerna i det övertagande bolaget underrättas, om revisorerna i yttrande över fusionsplanen har uttalat att de inte har funnit att fusionen medför någon fara för dessa borgenärer (se 23 kap. 19 § andra stycket aktiebolagslagen). Någon motsvarande bestämmelse finns inte när det gäller flyttning av ett europakooperativs säte. I aktiebolagslagen görs emellertid även undantag från underrättelseskyldigheten gentemot borgenärer med löne- eller pensionsfordringar. Motsvarande undantag gäller enligt tredje stycket också om ett europakooperativ har beslutat att flytta sitt säte till en annan stat. Av vad som sägs i 17 och 18 §§ följer att sådana borgenärer inte heller har rätt att motsätta sig flyttningen av säte.

Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av ett europakooperativs säte

15 §

I fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med en flyttning av europakooperativets säte, skall bestämmelserna i 16–19 §§ tillämpas.

(Paragrafen saknar motsvarighet i departementspromemorians förslag.)

I paragrafen, som är föranledd av synpunkter från Lagrådet, anges vilka bestämmelser i lagen som vid flyttning av säte skall tillämpas i fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer. Innebörden av regleringen stämmer nära överens med vad som gäller beträffande

Prop. 2005/06:150

184

borgenärsskydd i samband med bildandet av ett europakooperativ genom fusion (se 7 §).

16 §

Europakooperativet skall hos Bolagsverket ansöka om tillstånd till flyttning av säte enligt artikel 7 i SCE-förordningen. Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1. en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning,

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCE-förordningen, och

4. intyg från europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan eller verkställande direktör om att europakooperativets kända borgenärer har underrättats enligt 14 §.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i andra stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall Bolagsverket förelägga europakooperativet att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europakooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

(Jfr 15 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5. Paragrafen innehåller bestämmelser om europakooperativets ansökan om tillstånd att flytta sitt säte. Bestämmelserna stämmer nära överens med 23 kap. 20 § aktiebolagslagen. Ansökan skall enligt första stycket ges in till Bolagsverket inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning. De handlingar som enligt andra stycket skall bifogas ansökan motsvarar i huvudsak de handlingar som skall ges in vid ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan (se 23 kap. 20 § aktiebolagslagen).

Bolagsverket skall avvisa en ansökan som kommer in efter den tidpunkt som anges i första stycket. Europakooperativet kan göra en ny ansökan, men i sådant fall måste föreningsstämman fatta ett nytt beslut för att frågan skall kunna tas upp till prövning. En ansökan skall avvisas också när det saknas någon handling som enligt andra stycket skall bifogas ansökan (tredje stycket). Innan avvisning får ske i detta fall, skall dock europakooperativet först ha beretts tillfälle att avhjälpa bristen. Avvisning skall också ske om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning. Som exempel kan nämnas att föreningsstämmans beslut om flyttning är behäftat med något formellt fel eller att det inte har fattats med erforderlig majoritet. I sådant fall skall europakooperativet beredas tillfälle att yttra sig innan avvisning får ske.

Handläggning hos Bolagsverket

17 §

Om Bolagsverket finner att det inte finns något hinder mot en ansökan enligt 16 §, skall verket kalla europakooperativets borgenärer. Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som motsätter sig flyttningen av säte att senast viss dag skriftligen anmäla detta till verket. Bolagsverket skall dock inte kalla de borgenärer, vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersättning som omfattas av lönegarantilagen (1992:497).

Kallelsen skall ske genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar. Bolagsverket skall skicka en särskild underrättelse om kallelsen till

Prop. 2005/06:150

185

Skatteverket och till kronofogdemyndigheten i den region där europakooperativet har sitt säte.

(Jfr 16 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5. I första stycket föreskrivs att Bolagsverket skall utfärda en kallelse på europakooperativets borgenärer, under förutsättning att ansökan om tillstånd enligt 16 § har tagits upp till prövning. Bolagsverket skall dock inte kalla löne- eller pensionsborgenärer vilkas anspråk avser en fordran på lön eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497). Bestämmelserna stämmer nära överens med vad som gäller vid fusion enligt aktiebolagslagen (se 23 kap. 22 §). Kallelsen skall innehålla ett föreläggande för den som vill motsätta sig flyttningen av säte att senast viss dag skriftligen anmäla detta. Lagen anger inte någon bestämd tidsfrist. Av 18 § framgår att Bolagsverket skall överlämna ett ärende enligt 16 § till allmän domstol, om någon borgenär har motsatt sig flyttningen. Detta gäller dock endast de borgenärer som Bolagsverket har kallat. Av detta följer att de nyss nämnda löne- eller pensionsborgenärerna är undantagna från rätten att motsätta sig flyttningen av europakooperativets säte.

Kallelsen skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Något krav på att kallelsen även skall skickas per post eller på annat sätt till dem som den riktar sig till uppställs inte. Däremot skall en särskild underrättelse sändas till Skatteverket och till kronofogdemyndigheten i den region där europakooperativet har sitt säte (andra stycket).

18 §

Om en borgenär som har blivit kallad enligt 17 § motsätter sig flyttningen av säte inom föreskriven tid, skall Bolagsverket överlämna ärendet till allmän domstol i den ort där europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan har sitt säte. Om ingen borgenär motsätter sig flyttningen, skall verket meddela europakooperativet det begärda tillståndet.

(Jfr 17 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5. Paragrafen innehåller regler om Bolagsverkets handläggning av flyttningsärenden från den tidpunkt då tidsfristen i kallelsen på europakooperativets borgenärer har löpt ut. Om det inte finns några hinder mot flyttningen, skall verket meddela europakooperativet begärt tillstånd. Anmäler någon borgenär att han eller hon motsätter sig flyttningen, får Bolagsverket inte lämna tillstånd. I sådana fall skall ärendet i stället överlämnas till allmän domstol. Rätt forum är tingsrätten i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Bestämmelser om rättens prövning av ett sådant ärende finns i 19 §.

Handläggning hos allmän domstol

19 §

Om ett ärende om flyttning av europakooperativets säte till en annan stat har överlämnats till allmän domstol, skall tillstånd till flyttningen lämnas, om det visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för fordringar som har upp-

Prop. 2005/06:150

186

kommit före den dag som har angetts i föreläggandet enligt 17 § första stycket. I annat fall skall ansökan avslås.

(Jfr 18 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5. I paragrafen regleras rättens prövning av ärenden om flyttning av säte. Rätten skall befatta sig endast med frågor som rör skyddet för borgenärer som har motsatt sig flyttningen. Utgångspunkterna för bedömningen bör vara desamma som vid motsvarande prövning i fusionsärenden (se 23 kap. 24 § aktiebolagslagen, prop. 2004/05:85 s. 478 ff. och prop. 1993/94:196 s. 193). Sålunda bör det ankomma på borgenären att visa att det har uppkommit en fordran mot europakooperativet medan bevisbördan för att betalning har skett eller att betryggande säkerhet har ställts ligger på europakooperativet. Frågan om vad som skall utgöra betryggande säkerhet har överlämnats till rättstillämpningen. I de fall då det redan sedan tidigare finns en betryggande säkerhet, vars värde inte påverkas av flyttningen av säte, krävs det inte att europakooperativet ställer en ny säkerhet. Fordringar som har uppkommit efter den frist som har angetts i föreläggandet enligt 17 § första stycket omfattas inte.

Beträffande handläggningen gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden. Av den lagen följer bl.a. att tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätten (se 39 §). Bestämmelser om att rätten skall underrätta Bolagsverket om sitt beslut kommer att tas in i en särskild förordning.

Utfärdande av intyg

20 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCEförordningen när ett beslut om tillstånd enligt 18 eller 19 § har meddelats och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 13 § eller om det föreligger ett sådant förhållande som avses i artikel 7.15 i SCE-förordningen.

(Jfr 19 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5. I paragrafen behandlas utfärdandet av ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen. Intyget skall innehålla en slutgiltig bekräftelse av att allt som krävs i fråga om handlingar och formaliteter före flyttningen har fullgjorts. Europakooperativet får inte registreras i sitt nya hemland förrän ett sådant intyg har lagts fram. Av förevarande paragraf framgår att uppgiften att utfärda ett intyg av detta slag i Sverige ankommer på Bolagsverket. Verket skall utfärda intyget dels när verket självt har meddelat europakooperativet tillstånd att verkställa föreningsstämmans beslut om flyttning, dels när rätten, efter verkets överlämnande, har meddelat europakooperativet sådant tillstånd. Det är i båda fallen en förutsättning att besluten har vunnit laga kraft.

För det fall Skatteverket eller – i förekommande fall – Finansinspektionen i ett beslut enligt 13 § har motsatt sig flyttningen av säte, får Bolagsverket inte utfärda ett intyg enligt förevarande paragraf. En ytterligare förutsättning för att intyg skall kunna utfärdas framgår av artikel 7.15 i SCE-förordningen. Sålunda får intyg inte utfärdas om

Prop. 2005/06:150

187

europakooperativet är föremål för ett pågående rättsligt förfarande om t.ex. likvidation eller företagsrekonstruktion. Om ett sådant förfarande pågår, är Bolagsverket enligt paragrafen förhindrat att utfärda ett intyg enligt bestämmelsen.

Av 40 § framgår att ett beslut av Bolagsverket om att inte utfärda intyg får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Europakooperativets organisation

Dualistiskt organiserade europakooperativ

21 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37–41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.

Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, skall bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

6 kap. 1 § fjärde stycket om suppleanter, 6 kap. 2 § om förtida avgång, 6 kap. 4 § första och fjärde styckena om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,

6 kap. 4 § andra stycket om krav på medlemskap, 6 kap. 5 § om anmälan av aktieinnehav, 6 kap. 8 § tredje stycket om protokoll, 6 kap. 9 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant, 6 kap. 10 § om jäv, 6 kap. 15 § om registrering, 7 kap. 11 § om upplysningsplikt mot föreningsstämman, 7 kap. 17 § första stycket om klander av föreningsstämmans beslut, 7 kap. 18 § om talan mot föreningen och skiljeförfarande, 8 kap. 7 § om revisorsjäv, 8 kap. 11 § om tillhandahållande av upplysningar till revisorn, 8 kap. 13 § första stycket om revisionsberättelsen, 11 kap. 4 a § om tvångslikvidation, 11 kap. 17 § andra och tredje styckena om styrelseval i samband med upphörande av likvidation,

11 kap. 17 § fjärde stycket om styrelseval efter upphävande av likvidationsbeslut,

13 kap. 1 och 4–6 §§ om skadestånd, och 15 kap. 4 a § om avregistrering av ledamot. När 6 kap. 4 § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på europakooperativ, skall bestämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

(Jfr 20 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.21. Ett europakooperativ kan vara organiserat antingen enligt en monistisk modell (se artiklarna 42–44 i SCE-förordningen) eller enligt en dualistisk modell (se artiklarna 37–41 i SCE-förordningen). I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall det finnas en föreningsstämma och ett förvaltningsorgan. I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall det,

Prop. 2005/06:150

188

utöver föreningsstämman, finnas ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan. Förevarande paragraf syftar till att ange vad som gäller för de sistnämnda organen i frågor som inte regleras i SCE-förordningen. Ledningsorganet har därvid jämställts med styrelsen. I andra stycket anges sålunda att bestämmelserna i föreningslagen och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter såvida inte annat följer av författningen i fråga eller av SCEförordningen. Hänvisningen är generell och omfattar således i princip samtliga bestämmelser som på något sätt reglerar styrelsen eller styrelsens ledamöter. Som exempel kan nämnas föreningslagens bestämmelser om bosättningskrav och obehörighetsgrunder (se 6 kap. 4 §). Bestämmelserna i lagen om styrelserepresentation för de privatanställda skall dock såvitt avser vissa europakooperativ inte tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter (jfr artikel 15.2 i SCE-direktivet). Frågan om vad som för dessa europakooperativ i stället skall gälla i detta avseende regleras i den särskilda lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Eftersom det i svensk föreningsrätt inte finns någon motsvarighet till tillsynsorganet har någon motsvarande generell hänvisning till nationella bestämmelser inte kunnat göras när det gäller tillsynsorganet. Beträffande detta organ är därför endast vissa särskilt utpekade bestämmelser tillämpliga. Tredje stycket innehåller en uppräkning av de bestämmelser i föreningslagen om styrelsen eller dess ledamöter som skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter. Kammarrätten i Jönköping har ansett att det också borde hänvisas till den särbestämmelse som enligt 12 kap. 27 § lagen om bank- och finansieringsrörelse därutöver skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter i ett europakooperativ som driver finanisieringsrörelse. För att en sådan upplysning skall vara fullständig skulle det emellertid krävas hänvisningar till ett betydande antal särbestämmelser om tillsynsorganet eller dess ledamöter i andra författningar (se t.ex. förslaget till 4 och 6 §§ lagen [1986:436] om näringsförbud och 5 kap. 27 § årsredovisningslagen [1995:1554]). Det har ansetts att detta skulle föra för långt. De aktuella bestämmelserna gäller ändå, såsom speciallag. Därför har förevarande paragraf begränsats till att avse bestämmelserna i föreningslagen.

Av lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ följer att det kan finnas arbetstagarrepresentanter i tillsynsorganet. Dessa skall i sådana fall behandlas på samma sätt som övriga ledamöter. De bestämmelser som anges i tredje stycket skall alltså i förekommande fall tillämpas även på arbetstagarrepresentanter i tillsynsorganet.

Bestämmelsen i 6 kap. 8 § andra stycket föreningslagen görs inte tillämplig på tillsynsorganet. Det innebär att den verkställande direktören i ett dualistiskt organiserat europakooperativ saknar rätt att delta i tillsynsorganets sammanträden. Bestämmelsen i 6 kap. 8 § tredje stycket om att den verkställande direktören har rätt att få en avvikande mening antecknad i protokollet kan därför inte tillämpas i förhållande till tillsynsorganets protokoll.

Av uppräkningen i paragrafen framgår att bl.a. reglerna om skadestånd i 13 kap. föreningslagen är tillämpliga på tillsynsorganets ledamöter. På grund av tillsynsorganets särskilda uppgifter måste emellertid ansvaret för dess ledamöter bedömas utifrån andra utgångspunkter än skade-

Prop. 2005/06:150

189

ståndsansvaret för styrelseledamöter i ekonomiska föreningar. Skadevållande handlingar som grundar skadeståndsskyldighet för tillsynsorganets ledamöter kan tänkas vara t.ex. brister i organets tillsyn som leder till att missförhållanden i europakooperativets förvaltning inte upptäcks. Ett annat exempel kan vara att tillsynsorganet på ett bristfälligt sätt utnyttjar sin befogenhet enligt 22 § att lämna medgivande till beslut som ledningsorganet eller den verkställande direktören fattar.

Av andra stycket samt uppräkningen i tredje stycket följer att 6 kap. 4 § andra stycket föreningslagen om krav på medlemskap i föreningen är tillämpligt på ledamöter i såväl ledningsorganet som i tillsynsorganet. I 6 kap. 4 § tredje stycket föreningslagen undantas sådana ledamöter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda från detta krav. Av förevarande paragrafs fjärde stycke framgår att det inte heller när det gäller sådana arbetstagarrepresentanter som utses enligt lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ ställs villkor på att de skall vara medlemmar i europakooperativet.

22 §

Tillsynsorganet får besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av beslut som ledningsorganet eller den verkställande direktören fattar. Tillsynsorganet skall ge in ett sådant beslut till Bolagsverket för registrering. Beslutet gäller från tidpunkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje föreningsstämma som skall pröva frågan om fastställelse av europakooperativets resultat- och balansräkningar avge ett yttrande över årsredovisningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. I fråga om tillhandahållande av detta yttrande skall 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas.

(Jfr 21 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.21. Tillsynsorganets huvudsakliga uppgifter framgår av SCE-förordningen. Där föreskrivs att organet skall utnämna och entlediga ledamöterna i ledningsorganet (artikel 37.2), kontrollera ledningsorganets förvaltning (artikel 39.1) samt i vissa fall kalla till föreningsstämma (artikel 54.2). I denna lag anges vissa ytterligare uppgifter som skall ankomma på tillsynsorganet. En sådan uppgift är att kontrollera den verkställande direktörens förvaltning. Den frågan regleras i 29 §. I förevarande paragraf regleras vissa ytterligare uppgifter och befogenheter.

Första stycket skall läsas mot bakgrund av artikel 48.1 i SCE-förordningen. Där anges att ett europakooperativs stadgar skall innehålla en förteckning över de kategorier av transaktioner för vilka tillsynsorganets medgivande måste inhämtas. Enligt artikel 48.3 får en stat föreskriva att tillsynsorganet självt får besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av transaktioner. Genom förevarande bestämmelse har Sverige utnyttjat den möjligheten. I bestämmelsen har klargjorts att de transaktioner som avses är beslut från ledningsorganets eller den verkställande direktörens sida. Tillsynsorganet kan således inte bestämma att dess medgivande krävs för beslut som exempelvis föreningsstämman fattar. Tillsynsorganets rätt att uppställa krav på medgivande får inte användas på ett sätt som strider mot den grundläggande kompetensfördelningen mellan föreningsorganen som kommer till uttryck i SCE-förordningen och denna lag. Sålunda får tillsynsorganet inte använda medgivande-

Prop. 2005/06:150

190

instrumentet för att i praktiken ta över delar av förvaltningen av europakooperativet. Som exempel på sådana beslut som kan kräva tillsynsorganets medgivande kan nämnas beslut om försäljning av aktier i dotterföretag eller beslut om avskiljande eller nedläggning av en verksamhetsgren (jfr prop. 2003/04:112 s. 130).

För att ett beslut om krav på tillsynsorganets medgivande skall komma till tredje mans kännedom uppställs i första stycket ett krav på att beslutet skall registreras i europakooperativsregistret. En sådan registrering utgör en förutsättning för att beslutet skall bli gällande. Tillsynsorganet ansvarar för att beslutet ges in till Bolagsverket.

I andra stycket ges tillsynsorganet uppgiften att inför varje föreningsstämma där årsredovisningen skall behandlas upprätta ett yttrande över årsredovisningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. Detta yttrande skall hållas tillgängligt för medlemmarna på samma sätt som övriga redovisningshandlingar. Lagen innehåller inte några närmare anvisningar om vad yttrandet skall innehålla. Avsikten är inte att tillsynsorganet skall tillstyrka eller avstyrka fastställande av balansräkningen och resultaträkningen eller ledningsorganets förslag till vinstdisposition. Tillsynsorganet har inte heller någon skyldighet att yttra sig i frågan om huruvida ledningsorganet bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. Det framstår dock som lämpligt att denna fråga berörs i yttrandet, liksom andra spörsmål som kan vara av betydelse för medlemmarna när det gäller att ta ställning i de frågor som skall behandlas på stämman.

23 §

Om en ledamot i tillsynsorganet med stöd av artikel 37.3 i SCE-förordningen utses till ledamot i ledningsorganet, får tiden för det senare uppdraget inte överstiga två månader.

(Jfr 23 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.18. Bestämmelsen har sin grund i artikel 37.3 i SCE-förordningen. Enligt denna artikel får ingen samtidigt vara ledamot i europakooperativets lednings- och tillsynsorgan. I händelse av vakans i ledningsorganet får dock, enligt samma artikel, tillsynsorganet tillfälligt utse någon av sina ledamöter till ledamot i ledningsorganet. Genom denna paragraf har det uppställts en gräns för hur länge ett sådant uppdrag får gälla. Sålunda föreskrivs att uppdraget som ledamot i ledningsorganet i en sådan situation får sträcka sig längst två månader. Tanken är att denna tid skall vara tillräcklig för att en ny ledamot, som inte ingår i tillsynsorganet, skall kunna utses.

Av 10 § framgår att det som föreskrivs i aktiebolagslagen om registrering i aktiebolagsregistret skall tillämpas också beträffande registrering i europakooperativsregistret. Enligt 8 kap. 43 § aktiebolagslagen skall bolaget (föreningen) anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot för registrering. Det innebär att också ett tillfälligt förordnande av en ledamot i ledningsorganet enligt förevarande paragraf skall anmälas för registrering till Bolagsverket.

Prop. 2005/06:150

191

24 §

Varje ledamot i tillsynsorganet har rätt att från ledningsorganet få all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 39.1 i SCE-förordningen.

(Jfr 24 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.22. Av paragrafen framgår att varje enskild ledamot av tillsynsorganet har rätt att vända sig till ledningsorganet för att få ut den information som krävs för att tillsynsorganets kontrolluppgifter skall kunna fullgöras. Bestämmelsen har sin grund i artikel 40.3 i SCE-förordningen. Det krävs inte att ledamoten i tillsynsorganet preciserar sin begäran till en viss handling eller ett visst beslut. Det är tillräckligt att ledamoten frågar efter all relevant information som rör en någorlunda avgränsad fråga. Ledningsorganet ansvarar därvid för att den information som lämnas ut blir så fullständig som möjligt.

Av 29 och 30 §§ framgår att förevarande paragraf är tillämplig också i förhållande till den verkställande direktören.

25 §

Revisorn skall underrätta tillsynsorganet om erinringar som revisorn framställer till ledningsorganet och den verkställande direktören enligt 8 kap. 14 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

(Jfr 25 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.21. Enligt 8 kap. 14 § föreningslagen är revisorn i en ekonomisk förening skyldig att i samband med revisionen framställa de erinringar och påpekanden som följer av god revisionssed till styrelsen och den verkställande direktören. Att bestämmelsen är tillämplig i förhållande till europakooperativets ledningsorgan och dess verkställande direktör följer av 21 § samt artikel 8 i SCE-förordningen. En revisor i ett europakooperativ skall således i samband med revisionen i europakooperativet agera på samma sätt i förhållande till ledningsorganet och den verkställande direktören som en revisor i en svensk ekonomisk förening skall göra i förhållande till styrelsen och den verkställande direktören. Genom paragrafen ges revisorn i ett europakooperativ därutöver en skyldighet att underrätta tillsynsorganet om sådana erinringar som revisorn framställer enligt 8 kap. 14 § föreningslagen.

Monistiskt organiserade europakooperativ

26 §

I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 42–44 i SCE-förordningen (monistiskt organiserade europakooperativ) skall, om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, bestämmelserna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter.

(Jfr 26 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.20.

Prop. 2005/06:150

192

Genom paragrafen likställs det förvaltningsorgan som enligt SCEförordningen skall finnas i monistiskt organiserade europakooperativ med styrelsen i en svensk ekonomisk förening. Bestämmelserna i föreningslagen och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter skall sålunda tillämpas också på förvaltningsorganet eller dess ledamöter. Detta överensstämmer med vad som i 21 § sägs om ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ. Liksom i den paragrafen görs här undantag för de fall där det framgår av författningen i fråga att europakooperativ skall vara undantagna från tillämpningsområdet för den författningen. För ytterligare kommentarer hänvisas till kommentaren till

21 §.

Antalet ledamöter i europakooperativets organ

27 §

Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter och tillsynsorganet minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter.

När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar tillämpas 2 kap. 9 § femte stycket lagen (2002:149) om elektroniska pengar i stället för första och andra styckena.

(Jfr 27 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.19. Paragrafen har sin grund i artiklarna 37.4, 39.4 och 42.2 i SCE-förordningen. Enligt dessa artiklar får medlemsstaterna införa bestämmelser om antalet ledamöter i europakooperativets olika organ. Genom denna paragraf har vissa minimiantal fastställts. Några maximigränser för hur många ledamöter som får utses har däremot inte uppställts. Antalet ledamöter skall, med beaktande av bestämmelserna i denna paragraf, fastställas i europakooperativets stadgar.

SCE-förordningen innehåller inte några bestämmelser om suppleanter i de olika föreningsorganen. Föreningslagens bestämmelser om suppleanter har emellertid gjorts tillämpliga på föreningsorganen genom reglerna i 21 § andra och tredje styckena samt 26 §.

Av tredje stycket framgår att det i lagen om utgivning av elektroniska pengar finns en särreglering för europakooperativ som ger ut elektroniska pengar.

Den verkställande direktören

28 §

Ett europakooperativ skall ha en verkställande direktör, om antalet anställda i europakooperativet under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. Ett europakooperativ som har bildats genom fusion eller ombildning skall under de första två räkenskapsåren från det att europakooperativet bildades ha en verkställande direktör, om antalet anställda hos någon av de juridiska personer som har deltagit i bildandet under vart och ett av de två räkenskapsår som föregick bildandet i medeltal översteg 200. I ett europakooperativs stadgar kan det anges att det även i andra fall skall utses en verkställande direktör. I ett europakooperativ som står under

Prop. 2005/06:150

193

tillsyn av Finansinspektionen skall det alltid finnas en verkställande direktör.

I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall den verkställande direktören utses av ledningsorganet. Den verkställande direktören får i ett sådant fall inte vara ledamot i tillsynsorganet.

I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall den verkställande direktören utses av förvaltningsorganet.

(Jfr 28 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.16. Av första stycket framgår att det i ett europakooperativ med säte i Sverige i vissa fall skall finnas en verkställande direktör. Det ankommer i sådana fall på förvaltningsorganet eller, i dualistiskt organiserade kooperativ, ledningsorganet att utse en sådan (andra och tredje styckena). Bestämmelserna har sin grund i artiklarna 37.1 och 42.1 i SCE-förordningen. Där sägs att medlemsstaterna får föreskriva att en verkställande direktör skall ansvara för den löpande förvaltningen ”på samma villkor som gäller för kooperativ med säte på denna medlemsstats territorium”. I konsekvens härmed har villkoren för att det skall finnas en verkställande direktör utformats på samma sätt som i den svenska föreningslagen (se 6 kap. 3 § första stycket). Sålunda skall det alltid finnas en verkställande direktör om antalet anställda i europakooperativet under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200. I likhet med vad som gäller för svenska ekonomiska föreningar står det föreningen fritt att i stadgarna föreskriva att det även i andra fall skall utses en verkställande direktör.

Såsom bestämmelserna i föreningslagen är utformade är en ekonomisk förening inte enligt lag skyldig att ha en verkställande direktör under de två första räkenskapsåren, oavsett hur stor föreningen är. Det har ansetts att en sådan ordning är mindre lämplig när det gäller europakooperativ som ju ofta kommer att bildas av redan befintliga juridiska personer. Därför har en specialbestämmelse tagits in i första stycket andra meningen. Den innebär att även ett nybildat europakooperativ, under förutsättning att det har bildats genom fusion eller ombildning, är skyldigt att ha en verkställande direktör om någon av de juridiska personer som deltagit i bildandet av kooperativet skulle ha varit skyldig att ha en verkställande direktör enligt huvudregeln. Ett nybildat europakooperativ är således skyldigt att ha en verkställande direktör om antalet anställda i någon av dessa juridiska personer under vart och ett av de två räkenskapsår som föregick bildandet i medeltal översteg 200. Slutligen framgår av första stycket sista meningen att i europakooperativ som står under tillsyn av Finansinspektionen skall det alltid finnas en verkställande direktör. Motsvarande krav ställs på vanliga nationella finansiella föreningar.

Eftersom tillsynsorganet skall kontrollera såväl ledningsorganet som den verkställande direktören (se artikel 39 i SCE-förordningen och 29 §), föreskrivs också att den verkställande direktören inte får vara ledamot i tillsynsorganet.

Av artikel 8 i SCE-förordningen följer att föreningslagens bestämmelser om den verkställande direktören är tillämpliga på en verkställande direktör i ett europakooperativ. Den verkställande direktören skall sålunda svara för den löpande förvaltningen och för bokföringen på det sätt

Prop. 2005/06:150

194

som anges i 6 kap. 6 § föreningslagen. Frågan om vad som skall anses rymmas inom den löpande förvaltningen får bedömas på samma sätt som när det gäller svenska ekonomiska föreningar. En verkställande direktör i ett europakooperativ med säte i Sverige omfattas vidare av föreningslagens bestämmelser om bl.a. bosättningskrav, obehörighetsgrunder, jäv och behörighet att företräda föreningen (se 6 kap. 4, 10 och 12 §§ föreningslagen).

I föreningslagen finns ett antal bestämmelser som reglerar förhållandet mellan styrelsen och den verkställande direktören. I dualistiskt organiserade europakooperativ är sådana bestämmelser generellt tillämpliga på den verkställande direktören i relation till ledningsorganet. I vad mån dessa bestämmelser också är tillämpliga i förhållande till tillsynsorganet regleras genom bestämmelser i 21 § tredje stycket denna lag. Frågan om tillsyn över den verkställande direktören regleras i 29 och 30 §§.

29 §

I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall såväl tillsynsorganet som ledningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 24 § om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet och om rätt till information skall tillämpas även vid tillsynsorganets och ledningsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

(Jfr 29 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har delvis behandlats i avsnitt 5.16. Av SCE-förordningen framgår att tillsynsorganet skall kontrollera ledningsorganets förvaltning (artikel 39.1). I denna paragraf behandlas tillsynen över den verkställande direktören. En sådan tillsyn skall utövas av såväl tillsynsorganet som ledningsorganet. Bestämmelsen om ledningsorganets tillsyn innebär ett förtydligande av vad som följer av 21 § andra stycket i denna lag jämfört med 6 kap. föreningslagen. Tillsynsorganets kontroll över den verkställande direktören regleras däremot inte på något annat ställe än i förevarande paragraf. Det är alltså fråga om ytterligare en uppgift utöver de som anges i SCE-förordningen och 22 § i denna lag. Således skall bestämmelserna i artikel 40 i SCE-förordningen om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet – t.ex. skyldigheten att regelbundet lämna information till tillsynsorganet – tillämpas även på den kontroll som tillsynsorganet enligt förevarande paragraf skall utöva över den verkställande direktören. Även regeln i 24 § denna lag skall tillämpas på tillsynsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

30 §

I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall förvaltningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 24 § om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet och om rätt till information skall tillämpas även vid förvaltningsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

(Jfr 30 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har delvis behandlats i avsnitt 5.16.

Prop. 2005/06:150

195

Paragrafen innebär att förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europakooperativ skall utöva kontroll över den verkställande direktören på samma sätt som ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ. För ytterligare kommentarer hänvisas till kommentarerna till 24 och 29 §§.

Europakooperativets årsredovisning m.m.

Upprättande av årsredovisning

31 §

Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) som är tillämpliga på ekonomiska föreningar.

När det gäller europakooperativ som ger ut elektroniska pengar eller driver finansieringsrörelse tillämpas 2 kap. 9 § sjätte stycket lagen (2002:149) om elektroniska pengar respektive 12 kap. 28 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket.

(Jfr 31 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.32. Paragrafen har sin grund i artikel 68.1 i SCE-förordningen. Där föreskrivs att när det gäller upprättandet av årsredovisning och eventuell sammanställd redovisning skall ett europakooperativ följa bestämmelserna i den medlemsstat där det har sitt säte i enlighet med EG:s fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv. I första stycket har klarlagts att det är årsredovisningslagens (1995:1554) bestämmelser för ekonomiska föreningar som skall tillämpas på europakooperativ med säte i Sverige. Dessa bestämmelser uppfyller i sak de krav som uppställs i nämnda direktiv men har utformats med hänsyn till föreningsformens särart (se t.ex. 5 kap. 15 §, 6 kap. 3 § och 8 kap. 3 §). SCE-förordningen tillåter uttryckligen sådana särbestämmelser.

Av andra stycket framgår att det i lagen om utgivning av elektroniska pengar och lagen om bank- och finansieringsrörelse finns särreglering för europakooperativ som ger ut elektroniska pengar respektive driver finansieringsrörelse.

Särskilt bokslut

32 §

Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakooperativet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för den ekonomiska föreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap.49 och 11 §§bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från

Prop. 2005/06:150

196

utgången av den period som bokslutet omfattar.

(Jfr 32 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.32. Paragrafen reglerar frågan om ett särskilt bokslut dels när ett europakooperativ med säte i Sverige flyttar sitt säte, dels när en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

I första stycket åläggs ledningsorganet respektive förvaltningsorganet i ett europakooperativ som flyttar sitt säte att upprätta ett särskilt bokslut inför flyttningen. Bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte har upprättats. Det innebär normalt att bokslutet skall omfatta perioden från det innevarande räkenskapsårets början till den dag då europakooperativets flyttning av säte har blivit gällande. Denna tidpunkt infaller då europakooperativet antecknas i registret där kooperativet skall ha sitt nya säte (se artikel 7.10 i SCE-förordningen).

I andra stycket finns en motsvarande bestämmelse för situationen då en svensk ekonomisk förening deltar i en fusion för att bilda ett europakooperativ. En förutsättning för att bestämmelsen skall bli tillämplig är att fusionen innebär att det nybildade europakooperativet kommer att ha sitt säte utanför Sverige. Det är föreningens styrelse som skall upprätta bokslutet. Härmed avses styrelsen i den sammansättning den hade när fusionen blev gällande och föreningen följaktligen upphörde. Redovisningsperioden löper i detta fall från räkenskapsårets början fram till den dag då fusionen träder i kraft, dvs. när det nya europakooperativet registreras.

Bokslutet i de fall som avses i första och andra styckena skall enligt tredje stycket upprättas enligt reglerna om årsbokslut i 6 kap.49 och 11 §§bokföringslagen (1999:1078). Det innebär bl.a. att bokslutet skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning. Det uppställs inte några krav på att bokslutet skall revisorsgranskas eller föreläggas föreningsstämman. Däremot skall det inom en månad från flyttnings- respektive fusionsdagen ges in till Bolagsverket. Eftersom europakooperativet när bokslutet ges in i princip faller under utländsk jurisdiktion, har det inte ansetts vara möjligt att göra de sanktionsbestämmelser som gäller enligt årsredovisningslagen (1995:1554) vid försenad eller utebliven årsredovisning tillämpliga.

Valutan för ett europakooperativs kapital

33 §

Ett europakooperativ skall uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet skall dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

(Jfr 33 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.33. Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilken valuta europakooperativ med säte i Sverige skall uttrycka sitt kapital. Kooperativen ges här en valmöjlighet mellan euro och svenska kronor. Kapitalet måste dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta. Att europakooperativet även i det senare avseendet har en valmöjlighet mellan euro och svenska kronor följer direkt av SCE-

Prop. 2005/06:150

197

förordningen. Regleringen överensstämmer i sak med vad som gäller för svenska ekonomiska föreningar (se 4 kap. 6 § bokföringslagen).

Övriga bestämmelser

Behörighet att företräda ett europakooperativ

34 §

Ett europakooperativ får i stadgarna ange att lednings- eller förvaltningsorganet kan bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet.

När det gäller europakooperativ som driver finansieringsrörelse tillämpas 12 kap. 29 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse i stället för första stycket.

(Jfr 34 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.24. SCE-förordningens utgångspunkt är att ett europakooperativ företräds kollektivt av dess organ. Enligt artikel 47.4 får medlemsstaterna dock föreskriva att det i stadgarna kan medges att befogenhet att företräda europakooperativet får ges en person ensam eller flera personer i förening. Med ”befogenhet” torde här avses möjligheten att binda europakooperativet gentemot tredje man, dvs. vad som i svensk rätt ofta benämns ”behörighet”. Genom förevarande paragraf har Sverige utnyttjat denna möjlighet. Paragrafen överensstämmer med motsvarande reglering i 6 kap. 11 § föreningslagen.

Om europakooperativet har utsett en verkställande direktör, har denne rätt att företräda kooperativet inom ramen för de uppgifter som ankommer på honom. Detta följer av artiklarna 8, 37.1 och 42.1 i SCEförordningen i förening med 28 § denna lag och 6 kap. 12 § föreningslagen (jfr kommentaren till 28 §) och förutsätter således inte någon särskild bestämmelse i stadgarna.

Av tredje stycket framgår att det i lagen om bank- och finansieringsrörelse finns en särreglering för europakooperativ som driver finansieringsrörelse.

Lednings- eller förvaltningsorganets rätt att i visst fall ändra stadgarna

35 §

Om stadgarna för ett europakooperativ strider mot de ordningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna.

(Jfr 35 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.9. Beslut om att ändra stadgarna i ett europakooperativ fattas normalt, liksom i en svensk ekonomisk förening, av föreningsstämman (se 7 kap. 14 § föreningslagen, jfr artiklarna 8 och 52 i SCE-förordningen). Förevarande paragraf innehåller ett undantag från denna huvudregel. Sålunda får lednings- eller förvaltningsorganet på egen hand besluta om sådan ändring av stadgarna som är nödvändig för att stadgarna skall stämma

Prop. 2005/06:150

198

överens med de ordningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Paragrafen ger lednings- eller förvaltningsorganet en rätt att ändra stadgarna. Inget hindrar således i och för sig att beslutet i stället fattas av föreningsstämman. Om lednings- eller förvaltningsorganet väljer att inte utnyttja sin beslutanderätt, är organet emellertid skyldigt att se till att frågan så snabbt som möjligt föreläggs föreningsstämman för beslut. Av artikel 11.4 i SCE-förordningen framgår att ett europakooperativs stadgar aldrig får strida mot de fastställda ordningarna för arbetstagarinflytande.

Sammankallande av föreningsstämma genom länsstyrelsens försorg

36 §

Om en föreningsstämma som skall hållas enligt SCE-förordningen, lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankallas på angivet sätt, skall länsstyrelsen i det län där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte på anmälan av en ledamot i förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet, den verkställande direktören, en revisor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets bekostnad sammankalla stämman.

(Jfr 36 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. Paragrafen har sin grund i artiklarna 54 och 78.2 i SCE-förordningen. I artikel 54 regleras sammankallande av föreningsstämman. Enligt artikel 54.2 kan stämman sammankallas när som helst av ledningsorganet, förvaltningsorganet, tillsynsorganet eller av annat organ eller behörig myndighet i enlighet med den nationella lagen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte. Genom förevarande paragraf klargörs att länsstyrelsen i det län där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte skall utgöra behörig myndighet (jfr artikel 68.2) i detta avseende. En motsvarande bestämmelse finns, såvitt gäller svenska ekonomiska föreningar, i 7 kap. 7 § föreningslagen. Av 40 § framgår att ett beslut av länsstyrelsen om kallelse till föreningsstämma får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Sanktioner mot europakooperativ med säte och huvudkontor i olika stater

37 §

Om ett europakooperativ inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 i SCEförordningen att ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma stat, skall Bolagsverket genom ett särskilt beslut fastställa att europakooperativet inte uppfyller den skyldigheten. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket förelägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Därvid skall 11 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas. Föreläggandet skall innehålla en erinran om att europakooperativet kommer att förpliktas att gå i likvidation om europakooperativet inte gör rättelse.

Om europakooperativet inte följer föreläggandet, skall Bolagsverket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos verket.

Ett beslut om likvidation enligt andra stycket får inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

Prop. 2005/06:150

199

(Jfr 37 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.27. Paragrafen har sin grund i artikel 73.2 i SCE-förordningen. Enligt denna skall den stat där ett europakooperativ har sitt säte vidta ”lämpliga åtgärder” om kooperativet inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 att ha sitt säte och huvudkontor i samma stat. I enlighet härmed har i denna paragrafs första stycke föreskrivits att Bolagsverket i dessa fall skall vidta vissa åtgärder. Till att börja med skall verket meddela ett beslut i vilket verket fastställer att det föreligger en överträdelse i aktuellt avseende. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket vidare förelägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Europakooperativet har därvid två alternativ, antingen att flytta huvudkontoret till Sverige eller att i enlighet med det förfarande som anges i artikel 7 flytta sitt säte till det land där huvudkontoret är beläget. Tidsfristen bör bestämmas med beaktande av den tid som ett sådant förfarande kan förväntas ta. Handläggningen av ärendet skall följa bestämmelserna i 11 kap. 6 § föreningslagen.

Av artikel 73.3 följer vidare att medlemsstaten är skyldig att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ett europakooperativ som inte vidtar rättelse i tid försätts i likvidation. Bestämmelser om detta har tagits in i andra stycket. Det följer av artikel 72 i SCE-förordningen att föreningslagens bestämmelser om genomförandet av likvidationen (se 11 kap. 7–17 §§) är tillämpliga vid likvidation av ett europakooperativ.

I SCE-förordningen anges inte närmare vad som avses med begreppet ”huvudkontor”. Det har inte heller ansetts möjligt att ta in några bestämmelser om detta i den svenska lagen. Kopplingen till förordningen kräver också återhållsamhet när det gäller uttalanden i förarbetena. Det är fråga om ett gemenskapsrättsligt begrepp (se även artikel 48 i EG-fördraget) och följaktligen finns det inte något utrymme för att ge begreppet en specifik svensk innebörd. Ytterst kan tolkningsfrågor av detta slag komma att avgöras av EG-domstolen.

Bolagsverket skall inte meddela beslut om likvidation om kooperativet vidtar rättelse medan handläggningen pågår vid verket. Bevisning om att grunden för likvidation har upphört måste dock läggas fram innan verket skiljer sig från ärendet. Det är således inte tillräckligt att bevis om att rättelse har skett presenteras i högre instans. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller enligt 11 kap. 4 § andra stycket föreningslagen.

Det framgår av 40 § att det är möjligt att överklaga såväl Bolagsverkets fastställelsebeslut enligt första stycket som verkets likvidationsbeslut enligt andra stycket. Av bestämmelserna i första stycket följer att ett likvidationsbeslut enligt denna paragraf inte får meddelas förrän det beslut genom vilket överträdelsen har fastställts har vunnit laga kraft. Givetvis skall också den i likvidationsföreläggandet angivna tiden ha löpt ut. I tredje stycket föreskrivs vidare att ett likvidationsbeslut av ifrågavarande slag inte får verkställas förrän det har vunnit laga kraft. Detta skiljer sig från vad som normalt gäller för Bolagsverkets beslut om likvidation (jfr 11 kap. 4 § fjärde stycket föreningslagen).

SCE-förordningen ålägger även den stat där ett europakooperativ i strid med artikel 6 har sitt huvudkontor en viss skyldighet att agera. Sålunda skall enligt artikel 73.5 myndigheterna i denna medlemsstat omgående underrätta den medlemsstat där europakooperativet har sitt

Prop. 2005/06:150

200

säte. Närmare föreskrifter om sådan underrättelse kommer att tas in i en särskild förordning.

Straff och vite

38 §

Bestämmelserna om straff i 16 kap. 1 § första stycket och andra stycket 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall tillämpas på europakooperativ.

(Jfr 38 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.35. Bestämmelsen pekar ut de straffrättsliga regler som skall tillämpas på ett europakooperativ med säte i Sverige. Det gäller bestämmelserna i 16 kap. 1 § föreningslagen om överträdelser av reglerna om styrelsearbetet (jfr 6 kap. 8 och 9 §§) och skyldighet att föra medlemsförteckning m.m. (3 kap. 6 §). Paragrafen avser endast att fånga upp sådana straffbestämmelser som enligt sin lydelse gäller i fråga om ekonomiska föreningar. Sådana bestämmelser kan nämligen inte utan ett särskilt straffstadgande tillämpas på europakooperativ (se vidare avsnitt 5.35). Paragrafen innebär inte någon begränsning när det gäller möjligheten att tillämpa generellt utformade straffbestämmelser i t.ex. brottsbalken på förfaranden inom ett europakooperativ. Även bestämmelsen i 14 kap. 3 § föreningslagen, som straffsanktioneras i 16 kap. 1 § andra stycket 2 samma lag, om att endast en ekonomisk förening får använda uttrycket ”ekonomisk förening” i sin firma är av sådan karaktär (jfr kommentaren till 3 §). Den bestämmelsen omfattas följaktligen inte av hänvisningen i förevarande paragraf. Paragrafen utesluter inte heller att generellt utformade bestämmelser om förverkande på grund av brott tillämpas också i fråga om europakooperativ.

39 §

Bestämmelserna om vite i 30 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) skall tillämpas på europakooperativ. Vad som sägs där om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan eller ledamöterna i dessa organ.

(Jfr 39 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.35. Genom regeln görs aktiebolagslagens bestämmelser om vite tillämpliga också i fråga om europakooperativ. I dessa bestämmelser förekommer begreppen styrelse och styrelseledamot. I förevarande paragraf har det klarlagts att, vid tillämpning på europakooperativ, skall härmed likställas ledningsorganet och dess ledamöter respektive förvaltningsorganet och dess ledamöter. I 21 och 26 §§ finns mer generellt utformade bestämmelser av samma innebörd. Eftersom vitesbestämmelserna inte omfattas av SCE-förordningens generella hänvisning till nationell rätt – som 21 och 26 §§ anknyter till – har det dock ansetts befogat att i denna paragraf ta in en särskild bestämmelse om saken (jfr 31 § lagen om europabolag).

I propositionen Elektronisk ingivning till Bolagsverket (prop. 2005/06:135), som beslutades den 9 mars 2006, föreslås att vitesbestämmelserna i 30 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) flyttas till en ny para-

Prop. 2005/06:150

201

graf, 30 kap. 3 § aktiebolagslagen. Denna ändring, som föreslås träda i kraft den 1 juli 2006, har beaktats här.

Överklagande

40 §

Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 16 §, verkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 8 eller 20 § samt verkets beslut enligt 39 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 6 eller 13 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 36 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 37 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 37 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europakooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 37 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

(Jfr 40 § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av bl.a. Bolagsverkets beslut. Bestämmelserna, som har utformats med 32 § lagen om europabolag som förebild, innebär att Bolagsverkets beslut i registreringsärenden och i ärenden om flyttning av ett europakooperativs säte får överklagas till länsrätten (se första stycket). Detsamma gäller beslut om att vägra utfärda ett intyg enligt 20 § liksom beslut om vite enligt 39 §. Efter påpekande från Lagrådet har bestämmelserna utformats så att även Bolagsverkets beslut att vägra utfärda intyg enligt 8 § kan överklagas. Överklagandetiden är två månader från dagen för beslutet. Också Skatteverkets respektive Finansinspektionens beslut i fusions- och flyttningsärenden överklagas till länsrätten (se andra stycket). Överklagandetiden är tre veckor från den dag då föreningen eller, i fråga om flyttning av säte, europakooperativet fick del av beslutet. Den sistnämnda fristen för överklagande följer av 23 § andra stycket förvaltningslagen (1986:223). Länsrättens beslut kan i sin tur överklagas till kammarrätten. I samtliga nu nämnda fall krävs prövningstillstånd vid överklagande till kammarrätten.

Även länsstyrelsens beslut i ärenden enligt 36 § får överklagas till länsrätten (se tredje stycket). Överklagandetiden är tre veckor från det att klaganden fick del av beslutet. Länsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten, varvid det krävs prövningstillstånd.

Beslut i ärenden enligt 37 § får överklagas till tingsrätten i den ort där bolaget har sitt säte (se fjärde stycket). Överklagandetiden är tre veckor. Den räknas dock från olika tidpunkter beroende på om det rör sig om ett beslut enligt 37 § första stycket (fastställande av att europakooperativet inte uppfyller sin skyldighet enligt artikel 6 i SCE-förordningen) eller andra stycket (beslut om likvidation). I det förra fallet räknas tiden från

Prop. 2005/06:150

202

den dag då europakooperativet fick del av beslutet medan den i det senare fallet räknas från beslutsdagen.

I femte stycket har klargjorts att lagen (1996:242) om domstolsärenden är tillämplig vid överklagande av verkets beslut enligt 37 §. Det innebär bl.a. att tingsrättens beslut i ett sådant ärende får överklagas till hovrätten inom tre veckor från beslutet. Av 1 § lagen om domstolsärenden följer att den lagen skall tillämpas även vid rättens prövning av ett från Bolagsverket överlämnat ärende om flyttning av ett europakooperativs säte.

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 18 augusti 2006, vilket är samma dag som SCE-förordningen skall börja tillämpas. Direktivet om arbetstagarinflytande i europakooperativ skall vara genomfört i svensk rätt samma datum. Det kommer inte att vara möjligt att bilda ett europakooperativ i Sverige före denna tidpunkt.

9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar

1 §

Med understödsförening förstås enligt denna lag sådan förening för inbördes bistånd som har till ändamål att, utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse, meddela annan personförsäkring än arbetslöshetsförsäkring och som är på sådant sätt sluten att den huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, personer tillhörande viss yrkesgrupp eller medlemmar i sammanslutning med sådan intressegemenskap att en samverkan även för personförsäkring är naturlig.

Också förening som ej är sluten på sätt som anges i första stycket anses som understödsförening, om den är registrerad såsom understödsförening enligt äldre lag.

Avser verksamheten huvudsakligen pensionsförsäkring på grund av anställning, anses föreningen som understödsförening, även om medlemsavgifterna erlägges av arbetsgivaren.

I 83–115 §§ finns särskilda bestämmelser om sådana europakooperativ enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCEförordningen) som driver försäkringsrörelse.

(Jfr 1 § i departementspromemorians förslag.)

I ett nytt fjärde stycke erinras om att det i lagen finns särskilda bestämmelser om sådana europakooperativ som driver försäkringsrörelse.

27 §

Bestämmelserna i 2123 §§, 2530 §§ och 3237 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser, nämligen

1. att minst hälften av styrelsens ledamöter skall väljas på föreningsstämma eller av organisation som kan anses företräda medlemmarna,

2. att styrelseledamot får utses för tid till och med den ordinarie föreningsstämma som skall äga rum under fjärde räkenskapsåret efter det han utsetts, om Finansinspektionen medgett det,

3. att anställd hos föreningen ej får vara styrelseordförande. Vid tillämpningen av 37 § skall iakttagas att hänvisningen till 9 § skall avse 14 § denna lag.

Prop. 2005/06:150

203

Bestämmelser om arbetstagarrepresentanter finns i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

(Jfr 27 § departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.23. I paragrafen har förts in ett nytt fjärde stycke. För en kommentar av bestämmelsen hänvisas till författningskommentaren till 6 kap. 4 § föreningslagen.

Särskilda bestämmelser för europakooperativ som driver försäkringsrörelse

Paragraferna 83–115 i denna lag är nya och utgör i stora drag en motsvarighet till lagen (2006:000) om europakooperativ. Nedan kommenteras därför bara skillnaderna i förhållande till motsvarande bestämmelser i den lagen. Bakgrunden till valet av en sådan lagstiftningsteknik redovisas i avsnitt 5.2.

Inledande bestämmelser

83 § Bestämmelserna i denna lag om understödsföreningar skall tillämpas även på europakooperativ som driver försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SCE-förordningen. I 84–115 §§ finns bestämmelser som kompletterar SCE-förordningen när det gäller sådana europakooperativ.

Vad som sägs om europakooperativ som driver försäkringsrörelse gäller, om annat inte anges, endast sådana europakooperativ med säte i Sverige.

(Jfr 83 § i departementspromemorians förslag.)

För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 1 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om att stora delar av den svenska lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar kommer att vara tillämpliga på europakooperativ med säte i Sverige innebär för europakooperativ som driver försäkringsrörelse och som har säte i Sverige att stora delar av lagen om understödsföreningar och lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar kommer att vara tillämpliga på motsvarande sätt. I första stycket förevarande paragraf erinras om detta som följer av artikel 8 i SCE-förordningen. Hänvisningen i författningskommentaren till 1 § lagen om europakooperativ till 5 § samma lag motsvaras av 88 § förevarande lag.

84 § Regler om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns i lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

(Jfr 84 § i departementspromemorians förslag.)

För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 2 § lagen om europakooperativ.

Prop. 2005/06:150

204

Firma

85 § Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 92 §.

(Jfr 85 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.31. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 3 § lagen om europakooperativ. Bestämmelser om understödsförenings firma finns i 12 § förevarande lag. Eftersom europakooperativformen bör betraktas som en från den svenska föreningsformen särskild associationsform (se nyss nämnd författningskommentar), och ett europakooperativs firma således inte bör få innehålla bl.a. orden ”ekonomisk” och ”förening”, bör firman för ett europakooperativ som driver försäkringsrörelse inte få innehålla de särskilt nämnda ord som framgår av 12 § första stycket förevarande lag.

Bildandet av ett europakooperativ

86 § Om inte annat följer av SCE-förordningen, skall bestämmelserna om fusion av publika försäkringsaktiebolag i 15 a kap. försäkringsrörelselagen (1982:713) tillämpas på en understödsförening som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

(Jfr 86 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.10. Av artikel 20 i SCE-förordningen framgår att de nationellt tillämpliga bestämmelserna om intern fusion av publika aktiebolag skall gälla också för kooperativ, om frågan inte regleras av förordningen och det saknas särskilda nationella bestämmelser om fusion för det aktuella kooperativet. I paragrafen klargörs att det är bestämmelserna om fusion av publika försäkringsaktiebolag i försäkringsrörelselagen – och inte motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen – som skall komplettera förordningen när en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Således är det i fråga om exempelvis skyddet för den fusionerande understödsföreningens borgenärer 15 a kap. 13 § försäkringsrörelselagen som skall tillämpas. Jfr 7 § lagen om europakooperativ.

87 § En ekonomisk förening eller motsvarande utländsk förening som har sitt huvudkontor i en stat utanför EES får delta i bildandet av ett europakooperativ, om föreningen

1. är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom EES,

2. har sitt säte i den stat som avses i 1, samt

3. har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom EES.

Vid bildandet av ett europakooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning skall vad som sägs om en ekonomisk förening eller motsvarande utländsk föreningsform i första stycket gälla även annan sådan juridisk person som avses i artikel 48 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Prop. 2005/06:150

205

(Jfr 87 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 4 § lagen om europakooperativ. När det gäller bildandet av europakooperativ som driver försäkringsrörelse, vilket den här paragrafen avser, torde paragrafen bara få praktisk betydelse om en icke-finansiell förening vill delta i bildandet av ett sådant europakooperativ. Det beror på att rörelseregleringen kräver att finansiella föreningar har sitt huvudkontor i Sverige. För understödsföreningar framgår detta av 12 a § förevarande lag.

88 § Om en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelsen om redovisningsvaluta i 15 a kap. 1 § tredje stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) inte tillämpas på understödsföreningen.

Första stycket gäller också när europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige.

(Jfr 88 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.11. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 5 § lagen om europakooperativ.

89 § Skatteverket får motsätta sig att en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om

1. europakooperativet enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. verket har beslutat om revision hos föreningen, och

4. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Finansinspektionen får motsätta sig att understödsföreningen deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

(Jfr 89 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.12 (jfr avsnitt 5.8). För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 6 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om 10 kap. 20–22 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse avser för en understödsförening i stället 15 a kap. 13 § försäkringsrörelselagen (jfr kommentaren till 86 §). Hänvisningen till 40 § lagen om europakooperativ avser 115 § förevarande lag.

Eftersom alla understödsföreningar står under tillsyn av Finansinspektionen skall paragrafen följaktligen också tillämpas på alla sådana föreningar (jfr 6 § lagen som europakooperativ som skiljer på företag som står under tillsyn och sådana som inte gör det).

90 § Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i 89 § inom två månader från den dag då fusionsförslaget offentliggjordes enligt artikel 24 i SCE-förordningen. Myndigheterna får

Prop. 2005/06:150

206

inte meddela ett beslut om att understödsföreningen inte får delta i fusionen utan att föreningen först har fått tillfälle att yttra sig.

(Jfr 89 § i departementspromemorians förslag.)

För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 6 § tredje stycket lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om 13 § lagen om europakooperativ motsvaras av 94 § förevarande lag.

91 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 15 a kap. 13 § försäkringsrörelselagen (1982:713) och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 89 §.

(Jfr 91 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 8 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om 40 § lagen om europakooperativ motsvaras av 115 § förevarande lag.

Även när det gäller understödsföreningar skall Bolagsverket utfärda intyget när Finansinspektionen eller, efter överklagande, domstol har meddelat understödsföreningen tillstånd att verkställa fusionsförslaget. Det krävs att beslutet har vunnit laga kraft. Av 15 a kap. 13 § femte stycket försäkringsrörelselagen framgår att inspektionen är skyldig att underrätta Bolagsverket om sådana lagakraftvunna beslut.

Registrering av europakooperativ m.m.

92 § Europakooperativ som driver försäkringsrörelse registreras i europakooperativsregistret som förs av Bolagsverket enligt 10 § lagen (2006:000) om europakooperativ. I fråga om registrering av sådana europakooperativ tillämpas bestämmelserna i försäkringsrörelselagen (1982:713) och andra författningar om registrering i försäkringsregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

2. handläggningen av registreringsärenden.

(Jfr 92 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 10 § lagen om europakooperativ. Där sägs bl.a. att SCE-förordningen föreskriver att registrering av europakooperativ skall ske i ett register som anges i nationell lagstiftning i enlighet med tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag. För understödsföreningar gäller att dessa registreras i understödsföreningsregistret i enlighet med 3 § denna lag. Av resonemanget ovan följer dock att det är tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag – inte för understödsföreningar enligt denna lag –

Prop. 2005/06:150

207

som styr vilka uppgifter som skall skrivas in i registret. Av paragrafen framgår därför att i europakooperativsregistret skall de uppgifter skrivas in som enligt försäkringsrörelselagen – inte aktiebolagslagen – och andra författningar skall anmälas för registrering i försäkringsregistret.

93 § Understödsföreningens styrelse eller europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 7.2, 35.3 och 76.3 i SCE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

(Jfr 93 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5, 5.14 och 5.28. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 11 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om 15 kap. 2 § föreningslagen avser för understödsföreningar i stället 104 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

Flyttning av ett europakooperativs säte

94 § Skatteverket får motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte till en annan stat, om

1. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos europakooperativet, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av en flyttning av europakooperativets säte.

Finansinspektionen får motsätta sig att europakooperativet flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCEförordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europakooperativet först har fått tillfälle att yttra sig.

(Jfr 94 § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.8. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 13 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 6, 20 och 40 §§ lagen om europakooperativ motsvaras av 89, 90, 98 och 115 §§ förevarande lag.

95 § I fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med en flyttning av europakooperativets säte, skall bestämmelserna i 96 och 97 §§ tillämpas.

(Paragrafen saknar motsvarighet i departementspromemorians förslag.)

För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 15 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till

Prop. 2005/06:150

208

7 § lagen om europakooperativ motsvaras närmast av 86 § förevarande lag.

96 § Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakooperativets säte skall flyttas till en annan stat, skall europakooperativet ansöka om tillstånd till flyttningen. Frågan om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1. en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning, och

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCEförordningen.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i tredje stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall europakooperativet föreläggas att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europakooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Finansinspektionen skall underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

(Jfr 95 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.6 Paragrafen innehåller bestämmelser om ett europakooperativs ansökan om tillstånd till att flytta sitt säte. Ansökan skall enligt första stycket prövas av Finansinspektionen. Ansökan skall enligt andra stycket ges in till Finansinspektionen inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Av tredje stycket framgår vilka handlingar som skall ges in vid ansökan om tillstånd. Bestämmelsen motsvarar 16 § andra stycket lagen om europakooperativ. Till skillnad från vad som gäller för flertalet andra europakooperativ, finns det för europakooperativ som driver försäkringsrörelse inte någon skyldighet att underrätta kooperativets kända borgenärer. Följaktligen behöver kooperativet inte heller intyga att så skett (jfr

16 § andra stycket 4 lagen om europakooperativ).

Det följer av allmänna principer att ansökan skall avvisas om den kommer in efter den tidpunkt som anges i andra stycket. I ett sådant fall måste föreningsstämman fatta ett nytt beslut för att frågan skall kunna tas upp till prövning. Av fjärde stycket framgår att en ansökan skall avvisas också när det saknas någon handling som enligt tredje stycket skall bifogas. Innan avvisning får ske, skall dock europakooperativet ha beretts tillfälle att avhjälpa bristen. Avvisning skall också ske om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning. Som exempel kan nämnas att föreningsstämmans beslut om flyttning är behäftat med något formellt fel eller att det inte fattats med tillräcklig majoritet.

Av femte stycket framgår att Finansinspektionen skall underrätta Bolagsverket om gjorda ansökningar och lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana ansökningar.

97 § Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

Prop. 2005/06:150

209

1. europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2. europakooperativets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen, och

3. det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 7.15 i SCE-förordningen.

(Jfr 96 § i departementspromemorians förslag.)

I paragrafen anges under vilka förutsättningar tillstånd skall ges till flyttning av säte till en annan medlemsstat. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.6.

Avgörande för om flyttningen av ett europakooperativs säte skall medges är enligt första och andra punkterna att kooperativets ekonomiska förhållanden är sådana att flyttningen kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra fordringsägares intressen. En liknande prövning görs vid nationella fusioner enligt 15 a kap. 13 § fjärde stycket försäkringsrörelselagen (jfr 86 §). Genom den paragrafen har artikel 13 i det tredje bolagsrättsliga direktivet (fusionsdirektivet, 78/855/EEG) genomförts. Den artikeln anger bl.a. att vid fusion skall lagstiftningen i medlemsstaterna på ett betryggande sätt skydda rättigheterna för borgenärer i de fusionerande bolagen, varvid lagstiftningen i medlemsstaterna i detta syfte minst skall föreskriva att dessa borgenärer har rätt till betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden.

Vid flyttning av säte föreskrivs i SCE-förordningen att den behöriga myndigheten skall pröva att de intressen som borgenärer och övriga rättighetshavare har i SCE-föreningen, inbegripet offentliga organs intressen, är skyddade på ett betryggande sätt i överensstämmelse med de krav som har fastställts av den medlemsstat där SCE-föreningen har sitt säte före flyttningen.

Frågan om vad som skall utgöra betryggande säkerhet har överlämnats till rättstillämpningen. I de fall då det redan sedan tidigare finns en betryggande säkerhet, vars värde inte påverkas av flyttningen av säte, krävs det inte att kooperativet ställer en ny säkerhet.

Innebörden av begreppet ”europakooperativets ekonomiska förhållanden” bör tolkas i ljuset av förordningsbestämmelsen. Här görs dock bedömningen att begreppet inte enbart är begränsat till det enskilda kooperativets ekonomiska ställning. Hänsyn skall tas även till de ekonomiska förhållanden europakooperativet kommer att verka under efter flyttningen.

Bestämmelsen är tillämplig på de fordringar som finns vid inspektionens prövning.

Tredje punkten har inte någon motsvarighet i fusionsbestämmelserna. Den innebär att tillstånd till flyttning inte skall lämnas om det föreligger ett sådant hinder som avses i artikel 7.15 i SCE-förordningen. Beträffande innebörden av den artikeln, se författningskommentaren till 20 § lagen om europakooperativ.

Prop. 2005/06:150

210

98 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCEförordningen när ett beslut har meddelats enligt 97 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 94 §.

(Jfr 97 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. Av paragrafen framgår att Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen även för europakooperativ som driver försäkringsrörelse.

Beträffande paragrafens närmare innehåll hänvisas till författningskommentaren till 20 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 13 och 40 §§ lagen om europakooperativ avser 94 och 115 §§ förevarande lag.

Dualistiskt organiserade europakooperativ

99 § I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37–41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.

Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, skall bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

21 § tredje och fjärde styckena om förtida avgång, 22 § första stycket om bosättningskrav och obehörighetsgrunder, 22 § andra stycket om krav på medlemskap, 23 § första stycket om suppleanter, 25 § tredje stycket om protokoll, 26 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant, 27 § om jäv, 36 § om talan mot föreningen, 37 § om registrering, 46 § första momentet tredje och fjärde styckena om revisorsjäv, 50 § tredje stycket om tillhandahållande av upplysningar till revisorn, 51 § första stycket om revisionsberättelsen, 57 § andra momentet om upplysningsplikt mot föreningsstämman, 69 § första momentet första–tredje styckena om klander av föreningsstämmans beslut,

106 och 107 §§, 108 § första stycket samt 109 § om skadestånd, och 116 § om skiljeförfarande. Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

26 § om lämnande av kredit, 26 h § om tystnadsplikt, 27 § fjärde stycket om hinder mot att vara styrelseledamot, 27 a § första stycket om ledningsprövning, 27 a § andra stycket om obehörighetsgrund, 45 § första stycket om tvångslikvidation, och 70 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.

När 22 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas på europakooperativ, skall bestämmelserna i den paragrafens andra stycke

Prop. 2005/06:150

211

inte gälla arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

(Jfr 98 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.21. Paragrafen gäller för europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37–41 i SCE-förordningen, dvs. dualistiskt organiserade europakooperativ. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 21 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om olika bestämmelser i föreningslagen avser enligt tredje stycket i stället i förekommande fall motsvarande bestämmelser i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Hänvisningen i den nämnda författningskommentaren till 22 § lagen om europakooperativ motsvaras av 100 § förevarande lag.

Någon motsvarighet till tillsynsorganet i dualistiskt organiserade kooperativ finns inte i svensk associationsrätt. Utöver vad som gäller för tillsynsorganet enligt SCE-förordningen och de bestämmelser i denna lag som enligt tredje stycket också skall tillämpas på tillsynsorganet, finns det behov av att särskilt reglera tillsynsorganet i dualistiskt organiserade europakooperativ som driver försäkringsrörelse. Fjärde stycket anger att vissa av bestämmelserna i denna lag som gäller för styrelsen eller dess ledamöter också skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter. Dessa bestämmelser kommenteras nedan var och en för sig. Hänvisningen till bestämmelsen i 45 § första stycket om tvångslikvidation motsvaras av 11 kap. 4 a § föreningslagen och hänvisningen till 27 a § andra stycket om obehörighetsgrund motsvaras av delar av 6 kap. 4 § första stycket föreningslagen (jfr författningskommentaren till 21 § tredje stycket lagen om europakooperativ).

Enligt 26 § får en understödsförening inte lämna kredit till bl.a. styrelseledamot, styrelsesuppleant och vissa till dessa närstående personer. Av hänvisningen till den paragrafen följer att förbudet mot krediter gäller också i förhållande till ledamöter i tillsynsorganet och till dem närstående personer i ett dualistiskt organiserat europakooperativ som driver försäkringsrörelse.

I 26 h § föreskrivs att bl.a. en styrelseledamot hos ett företag som vid fullgörande enligt vissa bestämmelser får kunskap om affärsförhållanden i ett företag inte obehörigen får röja vad han fått veta. Att bestämmelsen gäller även för ledamöter i tillsynsorganet följer av hänvisningen i denna paragraf.

Enligt 27 § fjärde stycket får en juridisk person inte vara styrelseledamot. Motsvarande gäller enligt förevarande paragraf för en ledamot i tillsynsorganet.

Enligt 27 a § första stycket krävs att en styrelseledamot eller dennes suppleant i en understödsförening som driver verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring skall ha de insikter och den erfarenhet som måste krävas för att delta i ledningen av en sådan förening och även i övrigt vara lämplig för uppgiften. Av hänvisningen till den bestämmelsen följer att, om avsikten är att driva verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring i ett dualistiskt organiserat europakooperativ, samma krav ställs på den som avses ingå som ledamot i tillsynsorganet samt på dennes suppleant som på en styrelseledamot eller dennes suppleant i en

Prop. 2005/06:150

212

understödsförening som driver verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring.

Enligt 70 § får Finansinspektionen kalla till styrelsesammanträde i en understödsförening. Vid ett sådant styrelsesammanträde får företrädare för inspektionen närvara och delta i överläggningarna. Finansinspektionen får motsvarande rätt i fråga om tillsynsorganet. Dessa bestämmelser torde komma att tillgripas endast i allvarliga undantagsfall, t.ex. om inspektionen konstaterat sådana allvarliga missförhållanden i europakooperativets verksamhet att inspektionen anser det nödvändigt att framföra sina synpunkter direkt till kooperativets tillsynsorgan. I ett dualistiskt organiserat europakooperativ ansvarar ledningsorganet för kooperativets ledning och förvaltning, dvs. uppgifter som ankommer på styrelsen i en understödsförening. Tillsynsorganet kontrollerar emellertid ledningsorganets förvaltning samt väljer och entledigar ledamöterna i ledningsorganet (artiklarna 37.1 och 39.1 i SCE-förordningen). På motsvarande sätt som Finansinspektionen kan sammankalla styrelsen i en understödsförening eller – med stöd av bestämmelserna i denna paragraf – ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ – kan inspektionen också sammankalla tillsynsorganet om det anses nödvändigt.

100 § Tillsynsorganet får besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av beslut som ledningsorganet eller den verkställande direktören fattar. Tillsynsorganet skall ge in ett sådant beslut till Bolagsverket för registrering. Beslutet gäller från tidpunkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje föreningsstämma som skall pröva frågan om fastställelse av europakooperativets resultat- och balansräkningar avge ett yttrande över årsredovisningen samt ledningsorganets förvaltning. I fråga om tillhandahållande av detta yttrande skall 7 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas.

(Jfr 99 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.21. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 22 § lagen om europakooperativ.

I andra stycket hänvisas – i kontrast till systematiken i övrigt i lagen om understödsföreningar – till en bestämmelse i 1987 års föreningslag. Det beror på att motsvarande bestämmelse saknas i 1951 års föreningslag.

101 § Om en ledamot i tillsynsorganet med stöd av artikel 37.3 i SCE-förordningen utses till ledamot i ledningsorganet, får tiden för det senare uppdraget inte överstiga två månader.

(Jfr 101 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.18. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 23 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till

10 § lagen om europakooperativ motsvaras av 92 § denna lag. Hänvisningen till 8 kap. 43 § aktiebolagslagen motsvaras av 8 kap. 17 § försäkringsrörelselagen.

Prop. 2005/06:150

213

102 § Varje ledamot i tillsynsorganet har rätt att från ledningsorganet få all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 39.1 i SCE-förordningen.

(Jfr 102 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.22. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 24 § lagen om europakooperativ.

103 § Revisorn skall underrätta tillsynsorganet om erinringar som revisorn framställer till ledningsorganet enligt 50 § femte stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

(Jfr 103 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.21. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 25 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om 8 kap. 14 § i 1987 års föreningslag motsvaras av 50 § femte stycket i 1951 års föreningslag.

Monistiskt organiserade europakooperativ

104 § I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 42–44 i SCE-förordningen (monistiskt organiserade europakooperativ) skall, om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter.

(Jfr 104 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.20. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 26 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 21 § lagen om europakooperativ motsvaras av 99 § förevarande lag.

Antalet ledamöter i europakooperativets organ

105 § Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter och tillsynsorganet minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst tre ledamöter.

(Jfr 105 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.19. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 27 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om

21 § andra och tredje styckena samt 26 § lagen om europakooperativ motsvaras av 99 § andra och tredje styckena samt 104 § förevarande lag.

Prop. 2005/06:150

214

Europakooperativets årsredovisning m.m.

106 § Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på understödsföreningar.

(Jfr 106 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.32. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 31 § lagen om europakooperativ. Europakooperativ som driver försäkringsrörelse tillämpar dock de bestämmelser i lagen om årsredovisning i försäkringsföretag som är tillämpliga på understödsföreningar.

107 § Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en understödsförening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakooperativet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för understödsföreningen upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap.49 och 11 §§bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

(Jfr 107 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.32. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 32 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till årsredovisningslagen avser för europakooperativ som driver försäkringsrörelse lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

108 § Ett europakooperativ skall uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet skall dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

(Jfr 108 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.33. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 33 § lagen om europakooperativ.

Prop. 2005/06:150

215

Övriga bestämmelser

109 § Ett europakooperativ får i stadgarna ange att lednings- eller förvaltningsorganet kan bemyndiga en person ensam eller flera personer i förening att företräda europakooperativet.

(Jfr 109 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.24. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 34 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 6 kap. 11 § i 1987 års föreningslag motsvaras av 30 § i 1951 års föreningslag.

110 § Om stadgarna för ett europakooperativ strider mot de ordningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna.

(Jfr 110 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.9. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 35 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 7 kap. 14 § föreningslagen motsvaras av 37 § förevarande lag.

111 § Om en föreningsstämma som skall hållas enligt SCE-förordningen, denna lag, lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankallas på angivet sätt, skall länsstyrelsen i det län där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte på anmälan av en ledamot i förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet, en revisor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets bekostnad sammankalla stämman.

(Jfr 111 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 36 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 7 kap. 7 § i 1987 års föreningslag motsvaras av 59 § i 1951 års föreningslag. Hänvisningen till 40 § lagen om europakooperativ motsvaras av 115 § förevarande lag.

112 § Om ett europakooperativ inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 i SCEförordningen att ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma stat, skall Bolagsverket genom ett särskilt beslut fastställa att europakooperativet inte uppfyller den skyldigheten. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket förelägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Därvid skall 11 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas. Föreläggandet skall innehålla en erinran om att europakooperativet kommer att förpliktas att gå i likvidation om europakooperativet inte gör rättelse.

Om europakooperativet inte följer föreläggandet, skall Bolagsverket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation. Beslut om

Prop. 2005/06:150

216

likvidation skall dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos verket.

Ett beslut om likvidation enligt andra stycket får inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

(Jfr 112 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.27. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 37 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 11 kap. 4 § andra stycket och 7–17 §§ föreningslagen motsvaras i förekommande fall av bestämmelser i förevarande lag jämte bestämmelser i 1951 års föreningslag. Hänvisningen till 40 § lagen om europakooperativ motsvaras av 115 § i förevarande lag.

I första stycket hänvisas till en bestämmelse i 1987 års föreningslag. Det beror på att motsvarande bestämmelse saknas i 1951 års föreningslag.

113 § Bestämmelserna om straff i 77–80 §§ denna lag skall tillämpas på europakooperativ.

(Jfr 113 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.35. Bestämmelsen pekar ut de straffrättsliga regler som skall tillämpas på ett europakooperativ med säte i Sverige som driver försäkringsrörelse. Dessa regler hänvisar i förekommande fall till ett antal bestämmelser i denna lag och i 1951 års föreningslag om överträdelser av bl.a. reglerna om styrelsearbetet och skyldigheten att föra medlemsförteckning. Paragrafen avser endast att fånga upp sådana straffbestämmelser som enligt sin lydelse gäller i fråga om understödsföreningar. Sådana bestämmelser kan nämligen inte utan ett särskilt straffstadgande tillämpas på europakooperativ (se vidare avsnitt 5.35). Paragrafen innebär inte någon begränsning när det gäller möjligheten att tillämpa generellt utformade straffbestämmelser i t.ex. brottsbalken på förfaranden inom ett europakooperativ. Paragrafen utesluter inte heller att generellt utformade bestämmelser om förverkande på grund av brott tillämpas också i fråga om europakooperativ.

114 § Bestämmelserna om vite i 21 kap. 2 § första–tredje och femte styckena försäkringsrörelselagen (1982:713) skall tillämpas på europakooperativ. Vad som sägs där om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas på europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan eller ledamöterna i dessa organ.

(Jfr 114 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.35. Genom regeln görs vissa av bestämmelserna om vite i försäkringsrörelselagen tillämpliga också på europakooperativ som driver försäkringsrörelse. Det omfattar vitesförelägganden som registreringsmyndigheten, dvs. Bolagsverket, har möjlighet att utfärda. För redovisning av paragrafens innehåll i övrigt hänvisas till författningskommentaren till 39 §

Prop. 2005/06:150

217

lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om 21 och 26 §§ lagen om europakooperativ motsvaras av 99 och 104 §§ förevarande lag.

115 § Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller Finansinspektionens beslut i ett tillståndsärende enligt 97 §, Bolagsverkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 91 eller 98 § samt verkets beslut enligt 114 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 89 eller 94 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 111 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 112 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 112 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europakooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 112 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

(Jfr 115 § i departementspromemorians förslag.)

För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 40 § lagen om europakooperativ. När det gäller europakooperativ som driver försäkringsrörelse är det dock Finansinspektionen som fattar beslut om tillstånd till flyttning av säte.

Ikraftträdande

För en kommentar av bestämmelsen om ikraftträdande hänvisas till motsvarande bestämmelse i författningskommentaren till lagen om europakooperativ.

9.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

1 §

Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) skall fastställas för

1. aktiebolag, europabolag och europakooperativ med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighetsförening,

2. erkänd arbetslöshetskassa, understödsförening och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn,

3. kommun, landsting, kommunalförbund och annat organ för samverkan mellan kommuner, och

4. registrerat trossamfund och dess organisatoriska delar.

(Jfr 1 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. I punkten 1 har gjorts ett tillägg som innebär att europakooperativ som har säte i Sverige skall tilldelas ett organisationsnummer.

Prop. 2005/06:150

218

9.4 Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)

1 kap.

1 §

Försäkringsrörelse får drivas endast av försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som fått tillstånd (koncession) till detta enligt denna lag, om inte annat följer av 2 § eller 10 § tredje stycket.

I 1 a kap. denna lag finns särskilda bestämmelser om sådana europabolag enligt rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SE-förordningen) som har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse.

Finansinspektionen skall efter ansökan lämna förhandsbesked om huruvida koncession enligt första stycket krävs för en planerad verksamhet.

Försäkringsbolagen skall stå under tillsyn av Finansinspektionen. Registreringsmyndighet för försäkringsbolag är Bolagsverket. För varje försäkringsbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige.

Ändringen i andra stycket innebär att det inte längre framgår av denna paragraf att bestämmelserna i förevarande lag om publika försäkringsaktiebolag skall tillämpas på europabolag som har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SEförordningen. Detta framgår i stället av 1 a kap. 1 § första stycket.

1 a kap.

1 §

Bestämmelserna i denna lag om publika försäkringsaktiebolag skall tillämpas även på europabolag som har säte i Sverige och har beviljats koncession att driva försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SE-förordningen. För sådana europabolag gäller också 2–5 a, 7, 8 och 9 a §§, 16 § första och andra styckena, 1729 och 32 §§ i lagen (2004:575) om europabolag samt bestämmelserna i detta kapitel.

För ett sådant europabolag skall vad som sägs i

1. 5 § första stycket lagen om europabolag om tillämpningen av 23 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551), i stället avse 15 a kap. 1 § tredje stycket denna lag,

2. 7 § första stycket lagen om europabolag om registreringsbestämmelser, i stället avse bestämmelser i denna lag och andra författningar om registrering i försäkringsregistret,

3. 17 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen av 7 kap. 25 § aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap. 9 § fjärde stycket denna lag,

4. 21 § lagen om europabolag om tillämpningen av 9 kap. 6 § aktiebolagslagen, i stället avse 10 kap. 12 § denna lag,

5. 27 § andra stycket lagen om europabolag om tillämpningen av 7 kap.1820 §§aktiebolagslagen, i stället avse 9 kap. 9 § första stycket denna lag,

6. 28 § lagen om europabolag om aktiebolagslagen, i stället avse denna lag, och

7. 32 § första stycket lagen om europabolag om 11 §, i stället avse 4 § i detta kapitel.

(Jfr 1 a kap. 1 § i departementspromemorians förslag.)

Inledningsvis innebär ändringarna i första stycket att det som tidigare framgick av 1 kap. 1 § andra stycket i stället framgår av detta stycke.

Prop. 2005/06:150

219

Ändringarna innebär vidare att också bestämmelserna i 5 a och 9 a §§ lagen om europabolag tillämpas på försäkringsaktiebolag som avser att driva verksamhet i europabolagsform. Skatteverket och Finansinspektionen har således möjlighet att motsätta sig att ett försäkringsaktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. Detsamma gäller ett europabolag som driver försäkringsrörelse och avser att flytta sitt säte.

3 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SEförordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 15 a kap. 13 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 5 a § lagen (2004:575) om europabolag.

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29.

Motsvarande ändring har gjorts i 6 § lagen om europabolag. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till den paragrafen.

Ikraftträdande

För en kommentar av bestämmelsen om ikraftträdande hänvisas till motsvarande bestämmelse i författningskommentaren till lagen om europabolag.

9.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud

4 §

Har näringsverksamhet bedrivits av en juridisk person får, under de förutsättningar som anges i 1–3 §§, näringsförbud meddelas, i fråga om

kommanditbolag: komplementär, annat handelsbolag: bolagsman, aktiebolag och försäkringsbolag: ledamot och suppleant i styrelsen samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,

bankaktiebolag, sparbank och ekonomisk förening: ledamot och suppleant i styrelsen,

europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige: företagsledare,

europabolag och europakooperativ med säte i Sverige: ledamot och suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan samt verkställande direktör och vice verkställande direktör,

om denne begått brottet i näringsverksamheten eller innehade sin ställning när betalningen av skatt, tull eller avgift underläts eller den juridiska personen försattes i konkurs.

Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har framträtt som ansvarig för en enskild näringsverksamhet.

Under de förutsättningar som anges i 2 § får näringsförbud även meddelas den som innehade sin ställning enligt första stycket senare än ett år innan konkursansökan kom in till tingsrätten.

(Jfr 4 § i departementspromemorians förslag.)

I paragrafen anges vilka befattningshavare i olika juridiska personer som under vissa förutsättningar kan meddelas näringsförbud. Paragrafen har gjorts tillämplig även på europakooperativ med säte i Sverige.

Prop. 2005/06:150

220

Kompletteringen i första stycket innebär att ledamöter och suppleanter i ett sådant kooperativs förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan samt kooperativets verkställande och vice verkställande direktör kan åläggas näringsförbud. Detsamma gäller andra faktiska företrädare för europakooperativet (jfr andra stycket). Den nya punkten är tillämplig även på europakooperativ som driver bank- eller försäkringsrörelse. Den stämmer överens med vad som sedan tidigare gäller för motsvarande befattningshavare i europabolag.

6 §

Den som är underkastad näringsförbud får inte

1. driva näringsverksamhet,

2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller komplementär i ett kommanditbolag eller medlem i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

3. vara stiftare av ett aktiebolag, en sparbank eller ett försäkringsbolag,

4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, en sådan understödsförening som avses i 7 § tredje stycket lagen (1972:262) om understödsföreningar, ett handelsbolag, en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige eller en ekonomisk förening, en pensionsstiftelse eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver näringsverksamhet eller ledamot eller suppleant i förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorganet för ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige,

5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktiebolag, ett försäkringsbolag, ett europabolag eller ett europakooperativ med säte i Sverige eller företagsledare i en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte i Sverige,

6. vara firmatecknare eller i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som anges vid 4,

7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juridisk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,

8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett försäkringsaktiebolag eller ett europabolag med säte i Sverige att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent, eller

9. inneha fullmakt att företräda en enskild näringsidkare i dennes näringsverksamhet eller en juridisk person som anges i 4.

Förbudet i första stycket 9 gäller inte i fråga om fullmakt som avses i 10 § andra stycket lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.

Beträffande verkställande direktör och vice verkställande direktör för en filial enligt lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och föreståndare för en verksamhet enligt samma lag finns bestämmelser om näringsförbud i den lagen.

Näringsförbud utgör inget hinder mot att sådan verksamhet bedrivs som innebär utövning av rättighet som avses i 2 kap. 1 § regeringsformen eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap. 1 § eller 13 kap. 1 §tryckfrihetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap. 1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 §yttrandefrihetsgrundlagen.

(Jfr 6 § i departementspromemorians förslag.)

I första stycket 4 har ledamot eller suppleant i ett europakooperativs lednings-, förvaltnings- eller tillsynsorgan lagts till de befattningar som inte får innehas av den som är underkastad näringsförbud. När det gäller lednings- och förvaltningsorganen utgör tillägget ett förtydligande av vad som följer redan av lagen om europakooperativ (se 21 och 26 §§). I första stycket 5 har europakooperativ med säte i Sverige lagts till de

Prop. 2005/06:150

221

juridiska personer i vilka den som har näringsförbud inte får vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör. Även detta utgör ett förtydligande (jfr artikel 8 i SCE-förordningen).

9.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar

6 kap.

4 §

Verkställande direktören och minst halva antalet styrelseledamöter skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som är underårig eller i konkurs eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot eller verkställande direktör. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

(Jfr 6 kap. 4 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.23. I det nya fjärde stycket har den redan tidigare gällande principen att en juridisk person inte kan vara styrelseledamot i en ekonomisk förening lagfästs. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av artikel 46.1 i SCE-förordningen, där det föreskrivs att en juridisk person skall ha rätt att vara ledamot i ett europakooperativs organ, såvida inte annat stadgas i den på kooperativ tillämpliga lagen i den medlemsstat där europakooperativet har sitt säte. En konsekvens av den nya bestämmelsen är således att en juridisk person inte heller kan utses till ledamot i ett ”svenskt” europakooperativs förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan. Ett förordnande i strid med bestämmelsen är ogiltigt. Bestämmelsen gäller även i de fall då ett europakooperativ som har bildats i en annan medlemsstat flyttar sitt säte till Sverige. Om det i ett sådant kooperativ finns juridiska personer som styrelseledamöter, kommer dessa alltså att förlora sin behörighet i och med att europakooperativet registreras här.

9.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse

2 kap.

4 §

Ett värdepappersbolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Bolaget skall ha en verkställande direktör.

Prop. 2005/06:150

222

I ett värdepappersbolag skall revisorerna vara auktoriserade eller godkända revisorer. Minst en av de av stämman utsedda revisorerna skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Till revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses. Bestämmelser om vem som kan vara huvudansvarig för revisionen och om underrättelseskyldighet finns i 17 § revisorslagen (2001:883).

För varje värdepappersbolag skall finnas ett huvudkontor i Sverige. I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag skall vad som sägs i följande bestämmelser i denna lag om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 8 § om tystnadsplikt, 1 kap. 8 b § om meddelandeförbud, 2 kap. 1 § första stycket 4 om ledningsprövning, 3 kap. 7 § andra stycket 1 och femte stycket om kredit m.m. till styrelseledamot,

6 kap. 6 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

6 kap. 9 § tredje stycket 2 och fjärde stycket om återkallelse av tillstånd.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i fjärde stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

(Jfr 2 kap. 4 § i departementspromemorians förslag.)

Den 1 juli 2005 trädde en bestämmelse om meddelandeförbud i lagen om värdepappersrörelse i kraft (se prop. 2004/05:144). En undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 1 kap. 8 a § om uppgiftsskyldighet för värdepappersbolag får enligt 1 kap. 8 b § förordna att värdepappersbolaget samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående bl.a. att uppgifter har lämnats. Av den nya hänvisningen i fjärde stycket följer att motsvarande meddelandeförbud kan åläggas också ledamöter av tillsynsorganet i ett dualistisk organiserat europabolag. Att ansvar kan utkrävas av en sådan ledamot i tillsynsorganet om han eller hon bryter mot meddelandeförbudet framgår av 1 kap. 8 c §. Genom tillägget säkerställs att Sverige helt lever upp till åtagandet i artikel 4 i 2001 års protokoll till EU:s konvention från år 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (se prop. 2004/05:144 s. 117).

9.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

13 §

Verkställande direktören skall varje år till registreringsmyndigheten ge in en bestyrkt kopia av

1. filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det senaste räkenskapsåret,

2. motsvarande handlingar för företaget i dess helhet, om de gjorts offentliga i företagets hemland.

Första stycket 1 gäller inte, om företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och

1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,

Prop. 2005/06:150

223

2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller

4. är ett europakooperativ. Handlingar som avses i första stycket skall ges in inom tre månader efter det att det utländska företagets redovisningshandlingar och revisionsberättelse har lagts fram för företagets delägare, dock senast sju månader från det att filialens räkenskapsår har utgått. Handlingarna skall vara upprättade på eller översatta till svenska.

(Jfr 13 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.30. I paragrafen föreskrivs bl.a. att den verkställande direktören är skyldig att varje år till registreringsmyndigheten ge in kopia av filialens redovisningshandlingar och revisionsberättelse för det senaste räkenskapsåret. I andra stycket undantas vissa företag från denna skyldighet, under förutsättning att företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom EESområdet. Det andra stycket har kompletterats med en särskild punkt om europakooperativ. Kompletteringen innebär att filialer till europakooperativ är undantagna från filiallagens bestämmelse om skyldighet att till registreringsmyndigheten ge in bestyrkt kopia av redovisningshandlingar och revisionsberättelse.

14 §

För filialens bokföring och revision gäller, utöver vad som föreskrivits i 11–13 §§, i tillämpliga delar detsamma som för ett svenskt företag av motsvarande slag.

Skyldighet att upprätta årsredovisning gäller inte om företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och

1. har en rättslig form som är jämförbar med aktiebolaget,

2. är ett kreditinstitut eller värdepappersbolag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3. är ett försäkringsföretag av motsvarande slag som de företag som omfattas av lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, eller

4. är ett europakooperativ. Om filialen är skyldig att avsluta den löpande bokföringen men till följd av bestämmelsen i andra stycket inte upprättar någon årsredovisning, skall den i stället upprätta ett årsbokslut. För årsbokslutet tillämpas

1. i filial till företag som avses i andra stycket 1 eller 4 och som inte är att hänföra till samma stycke 2 eller 3, bestämmelserna i 6 kap.411 §§bokföringslagen (1999:1078),

2. i filial till företag som avses i andra stycket 2, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen (1995:1554), och

3. i filial till företag som avses i andra stycket 3, bestämmelserna i 2 kap. 2 § och 3–5 kap. lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, med undantag för hänvisningen till 3 kap. 5 § årsredovisningslagen.

(Jfr 14 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.30.

Prop. 2005/06:150

224

Tillägget i andra stycket 4 innebär att filialer till europakooperativ har lagts till de företag som inte, under förutsättning att företaget lyder under lagstiftningen i en stat inom EES-området, är skyldiga att upprätta årsredovisning. I tredje stycket 1 framgår vilka bestämmelser i bokföringslagen som skall tillämpas när ett europakooperativ, som är befriat från skyldigheten att upprätta årsredovisning, upprättar ett årsbokslut.

9.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet

1 kap.

2 §

Auktorisation och tillstånd kan meddelas svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och utländska företag.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) skall vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning, 2 kap. 10 § om meddelandeförbud, 8 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning, 11 kap. 5 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

11 kap. 7 § första stycket 4 och fjärde stycket om återkallelse av auktorisation eller tillstånd.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i andra stycket om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

(Jfr 1 kap. 2 § i departementspromemorians förslag.)

Ändringarna i andra stycket innebär inledningsvis att de bestämmelser om styrelsen i denna lag som gäller för tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag också gäller för tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ. Vidare kompletteras listan med bestämmelser som skall tillämpas på tillsynsorganet med en bestämmelse om meddelandeförbud som också skall tillämpas på ledamöterna i tillsynsorganet. Se även författningskommentaren till 2 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse. Vad som där sägs om 1 kap. 8 c § motsvaras av 2 kap. 11 § denna lag.

Tredje stycket innehåller en erinran om att i andra stycket nämnda bestämmelser, enligt lagen om europabolag, skall tillämpas även på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan. Ändringarna i stycket innebär att bestämmelserna, enligt lagen om europakooperativ, skall tillämpas även på ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

Prop. 2005/06:150

225

9.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt

10 §

En fysisk eller juridisk person som lämnar uppgifter med stöd av 9 § får inte göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt, om den fysiska eller juridiska personen hade anledning att räkna med att uppgiften borde lämnas. Den som lämnar uppgifter med stöd av 9 c § får inte heller göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt. Detsamma gäller en styrelseledamot eller en anställd som lämnar uppgifter för den fysiska eller juridiska personens räkning.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) tillämpas bestämmelsen om styrelseledamot i första stycket på ledamot i tillsynsorganet. Detsamma gäller bestämmelsen om styrelseledamöter i 11 § om meddelandeförbud.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i andra stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

I 29 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551), 13 kap. 2 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 5 kap. 2 § stiftelselagen (1994:1220) och 37 § revisionslagen (1999:1079) finns särskilda bestämmelser om ansvar för revisorer i aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser och vissa andra företag.

(Jfr 10 § i departementspromemorians förslag.)

I paragrafen har förts in två nya stycken. De gäller för dualistiskt organiserade europabolag och europakooperativ. Andra stycket, som kompletterar 16 § lagen om europabolag och 21 § lagen om europakooperativ, anger att vissa bestämmelser i denna lag som gäller för styrelseledamöter också skall tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet. Det avser dels bestämmelsen i första stycket om att styrelseledamot under vissa förhållanden inte får göras ansvarig för att ha åsidosatt tystnadsplikt. Det gäller vidare bestämmelsen i 11 § om meddelandeförbud.

I tredje stycket har tagits in en erinran om att i andra stycket nämnda bestämmelser, enligt lagen om europabolag och lagen om europakooperativ, skall tillämpas även på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

9.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag

7 kap.

13 §

En styrelseledamot eller befattningshavare hos ett holdingföretag med finansiell verksamhet eller ett holdingföretag med blandad verksamhet som i den egenskapen får kunskap om affärsförhållanden i ett företag som enligt 7 § skall lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han fått

Prop. 2005/06:150

226

veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med det uppgiftslämnande företagets intresse.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) tillämpas bestämmelsen om styrelseledamot i första stycket på ledamot i tillsynsorganet. Bestämmelsen om styrelseledamöter i 13 b § om meddelandeförbud skall tillämpas på tillsynsorganets ledamöter.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i tredje stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

(Jfr 7 kap. 13 § i departementspromemorians förslag.)

Ändringarna i tredje stycket innebär att den bestämmelse om styrelseledamot i denna lag som gäller för ledamot i tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag också gäller för ledamot i tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ. Ändringarna innebär vidare att ytterligare en bestämmelse skall tillämpas på ledamöterna i tillsynsorganet. Det är en bestämmelse om meddelandeförbud. För en kommentar av det tillägget hänvisas till författningskommentaren till 2 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse. Vad som där sägs om 1 kap. 8 c § motsvaras av 13 c § i detta kapitel.

Fjärde stycket innehåller en erinran om att i tredje stycket nämnda bestämmelser, enligt lagen om europabolag, skall tillämpas även på ledamöter i ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan. Ändringarna i stycket innebär att bestämmelserna, enligt lagen om europakooperativ, skall tillämpas även på ledamöter i ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

9.12 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)

5 kap.

Särskilt om europabolag och europakooperativ

27 §

I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) skall bestämmelserna om styrelseledamöter i 12, 18 b, 20 och 22–25 §§ tillämpas på ledamöter eller suppleanter i europabolagets eller europakooperativets tillsynsorgan.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på ledamöter eller suppleanter i ett europabolags eller europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Prop. 2005/06:150

227

(Jfr 5 kap. 27 § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen har hittills innehållit vissa särskilda redovisningsbestämmelser för europabolag (jfr prop. 2003/04:112 s. 153). Dess bestämmelser har nu gjorts tillämpliga även på europakooperativ. I 5 kap. årsredovisningslagen finns bestämmelser om att vissa uppgifter skall lämnas beträffande en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en motsvarande befattningshavare. Bestämmelserna i första stycket innebär att ett europakooperativ i förekommande fall skall lämna samma uppgifter om ledamöter i tillsynorganet. Det gäller uppgifter om lån (12 §), löner och ersättningar (20 och 23 §§) samt pensioner och liknande förmåner (22 och 23 §§). Vidare har bestämmelserna om uppgift om könsfördelningen (18 b §), suppleanter (24 §) och avtal om avgångsvederlag (25 §) gjorts tillämpliga på tillsynsorganet. Det följer av lagen om europakooperativ att nämnda bestämmelser skall tillämpas även på ledamöter i ett europakooperativs förvaltnings- eller ledningsorgan. Ett särskilt förtydligande i det avseendet har tagits in i andra stycket.

9.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

5 kap.

1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter, 2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar, 4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 4 a §, 4 b § första–tredje styckena och 4 c § om finansiella instrument, 5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån, 14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., 16 § första stycket och 17 § första stycket om upplysningar om skatt, 18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, 18 a § om sjukfrånvaro, 18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande förmåner, 23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 25 § om avtal om avgångsvederlag, 26 § om uppgift om moderföretag, samt 27 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap.20 och 22 §§årsredovisningslagen skall samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

(Jfr 5 kap. 1 § i departementspromemorians förslag.)

Prop. 2005/06:150

228

I 5 kap. 27 § årsredovisningslagen finns vissa särskilda redovisningsregler för europabolag som är organiserade enligt den dualistiska modellen. Den paragrafen har gjorts tillämplig även på europakooperativ (se avsnitt 5.12). Ändringen i denna paragraf innebär att 5 kap. 27 § årsredovisningslagen kommer att gälla också för europakooperativ som driver bank- eller finansieringsrörelse eller ger ut elektroniska pengar.

9.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

5 kap.

1 §

Utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag skall årsredovisningen innehålla de upplysningar som anges i 3–6 §§ nedan. Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen. Vidare skall, med beaktande av vad som föreskrivs i 2 §, följande bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

1 § andra stycket om hänvisningar till noter, 2 § om värderings- och omräkningsprinciper, 3 § om anläggningstillgångar, 4 § om uppgifter om taxeringsvärden, 4 a §, 4 b § första–tredje styckena och 4 c § om finansiella instrument, 5 § om uppskrivningsfond och fond för verkligt värde, 7 § om inköp och försäljning mellan koncernföretag, 8 och 9 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag, 10 § andra stycket om kort- och långfristiga balansposter, 11 § om ställda säkerheter, 12 § om lån till ledande befattningshavare, 13 § om konvertibla lån, 14 § andra och tredje styckena om förändringar i eget kapital m.m., 16 § första stycket och 17 § första stycket om upplysningar om skatt, 18 § om medelantalet anställda under räkenskapsåret, 18 a § om sjukfrånvaro, 18 b § om könsfördelningen bland ledande befattningshavare, 19–21 §§ om löner, andra ersättningar och sociala kostnader, 22 § om pensioner och liknande förmåner, 23 § om tidigare styrelse och verkställande direktör, 24 § om suppleanter och vice verkställande direktör, 25 § om avtal om avgångsvederlag, 26 § om uppgift om moderföretag, samt 27 § om europabolag och europakooperativ. Vid tillämpningen av 5 kap.20 och 22 §§årsredovisningslagen skall samtliga företag som omfattas av denna lag anses som publika aktiebolag.

(Jfr 5 kap. 1 § i departementspromemorians förslag.)

För en kommentar till ändringen hänvisas till författningskommentaren till lagen om ändring i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Prop. 2005/06:150

229

9.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker

1 kap.

1 §

Denna lag innehåller bestämmelser om hur en medlemsbank bildas och om dess organisation m.m. Bestämmelser om tillstånd att driva bankrörelse, den rörelse som en medlemsbank får driva samt andra bestämmelser som är gemensamma för bankaktiebolag, sparbanker och medlemsbanker finns i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

I 1 a kap. denna lag finns särskilda bestämmelser om sådana europakooperativ enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE-förordningen) som har beviljats tillstånd att driva bankrörelse.

(Jfr 1 kap. 1 § i departementspromemorians förslag.)

I ett nytt andra stycke erinras om att särskilda bestämmelser om sådana europakooperativ som har beviljats tillstånd att driva bankrörelse finns i 1 a kap. denna lag.

1 a kap. Särskilda bestämmelser för europakooperativ som driver bankrörelse

Detta kapitel i lagen om medlemsbanker är nytt och utgör i stora drag en kopia av lagen (2006:000) om europakooperativ. Nedan kommenteras därför bara skillnaderna i förhållande till motsvarande bestämmelser i den lagen. Bakgrunden till valet av en sådan lagstiftningsteknik redovisas i avsnitt 5.2.

Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 § Bestämmelserna i denna lag om medlemsbanker skall tillämpas även på europakooperativ som har beviljats tillstånd att driva bankrörelse när det gäller frågor som inte regleras i SCE-förordningen. I detta kapitel finns bestämmelser som kompletterar SCE-förordningen när det gäller sådana europakooperativ.

Vad som sägs i detta kapitel om europakooperativ som driver bankrörelse gäller, om annat inte anges, endast sådana europakooperativ med säte i Sverige.

(Jfr 1 a kap. 1 § i departementspromemorians förslag.)

För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 1 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om att stora delar av föreningslagen kommer att vara tillämplig på europakooperativ med säte i Sverige innebär för europakooperativ som driver bankrörelse och som har säte i Sverige att stora delar av lagen om medlemsbanker kommer att vara tillämplig på motsvarande sätt. I första stycket erinras om detta som följer av artikel 8 i SCE-förordningen. Hänvisningen i författningskommentaren till 1 § lagen om europakooperativ till 5 § samma lag motsvaras av 5 § förevarande kapitel.

Prop. 2005/06:150

230

Arbetstagarinflytandet i europakooperativ

2 § Regler om arbetstagarinflytande i europakooperativ finns i lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

(Jfr 1 a kap. 2 § i departementspromemorians förslag.)

För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 2 § lagen om europakooperativ.

Firma

3 § Ett europakooperativs firma skall innehålla beteckningen SCE. Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är införda i det register som avses i 10 §.

(Jfr 1 a kap. 3 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.31. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 3 § lagen om europakooperativ. Bestämmelser om medlemsbanks firma finns i 12 kap. förevarande lag. Därtill finns det en bestämmelse om firma i 1 kap. 9 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse som också är tillämplig på europakooperativ som driver bankrörelse och har sitt säte i Sverige. Eftersom europakooperativformen bör betraktas som en från den svenska föreningsformen särskild associationsform (se nyss nämnd författningskommentar), och ett europakooperativs firma således inte bör få innehålla bl.a. orden ”ekonomisk” och ”förening”, bör firman för ett europakooperativ som driver bankrörelse inte få innehålla ordet ”medlemsbank” (jfr 12 kap. 1 § första stycket förevarande lag).

Bildandet av ett europakooperativ

Deltagande i bildandet av ett europakooperativ

4 § En ekonomisk förening eller motsvarande utländsk förening som har sitt huvudkontor i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får delta i bildandet av ett europakooperativ, om föreningen

1. är bildad i överensstämmelse med lagstiftningen i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

2. har sitt säte i den stat som avses i 1, samt

3. har faktisk och fortlöpande anknytning till ekonomin i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Vid bildandet av ett europakooperativ på annat sätt än genom fusion eller ombildning skall vad som sägs om en ekonomisk förening eller motsvarande utländsk föreningsform i första stycket gälla även annan sådan juridisk person som avses i artikel 48 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

(Jfr 1 a kap. 4 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.3. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 4 § lagen om europakooperativ. När det gäller

Prop. 2005/06:150

231

bildandet av europakooperativ som driver bankrörelse, vilket den här paragrafen avser, torde paragrafen bara få praktisk betydelse om en ickefinansiell förening vill delta i bildandet av ett sådant europakooperativ. Det beror på att rörelseregleringen kräver att finansiella föreningar har sitt huvudkontor i Sverige. För medlemsbanker framgår detta av 6 kap. 6 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Redovisningsvaluta vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

5 § Om en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelserna om redovisningsvaluta i 10 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket inte tillämpas på medlemsbanken.

Första stycket gäller också när europakooperativet skall ha sitt säte i en annan stat.

(Jfr 1 a kap. 5 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.11. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 5 § lagen om europakooperativ.

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion

6 § Skatteverket får motsätta sig att en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om

1. europakooperativet enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. verket har beslutat om revision hos medlemsbanken, och

4. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Finansinspektionen får motsätta sig att medlemsbanken deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då fusionsförslaget offentliggjordes enligt artikel 24 i SCE-förordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att medlemsbanken inte får delta i fusionen utan att banken först har fått tillfälle att yttra sig.

(Jfr 1 a kap. 6 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.12 (jfr avsnitt 5.8). För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 6 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 13 och 40 §§ lagen om europakooperativ motsvaras av 12 och 34 §§ detta kapitel.

Eftersom alla medlemsbanker står under tillsyn av Finansinspektionen skall paragrafen följaktligen också tillämpas på alla sådana banker (jfr 6 § lagen som europakooperativ som skiljer på företag som står under tillsyn och sådana som inte gör det).

Prop. 2005/06:150

232

Skyddet för borgenärer i samband med bildandet av ett europakooperativ genom fusion

7 § I fråga om skyddet för en fusionerande medlemsbanks borgenärer skall bestämmelserna i 10 kap.2022 §§ eller 25 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas.

(Jfr 1 a kap. 6 § första stycket i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.12 (jfr avsnitt 5.8). Artikel 20 i SCE-förordningen anger som huvudregel att de nationella bestämmelser som gäller för kooperativ skall tillämpas på de kooperativ som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Enligt artikel 28.1 skall bildandet dock, såvitt gäller bl.a. skyddet av föreningens borgenärers intressen, följa nationella bestämmelser för publika aktiebolag. I 10 kap. 5 § denna lag respektive 10 kap. 20–22 §§ – och i 25 § när det gäller absorption av helägt dotterbolag – lagen om bank- och finansieringsrörelse finns bestämmelser om ett särskilt förfarande för tillstånd till fusionen (10 kap. lagen om bank- och finansieringsrörelse har numrerats om genom SFS 2005:932). Bestämmelserna om förfarandet i de båda lagarna liknar varandra men är inte identiska. Vid tillståndsprövningen skall Finansinspektionen eller, i förekommande fall, regeringen beakta följdverkningarna av fusionen för borgenärerna, främst insättarna i de olika bankerna. Bestämmelserna får därmed anses vara av sådant slag som avses i artikel 28.1 i SCE-förordningen. Av paragrafen framgår följaktligen att i fråga om skyddet för den fusionerande medlemsbankens borgenärer skall förfarandet för bankaktiebolag, och inte förfarandet för medlemsbanker, tillämpas när en svensk medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion.

Utfärdande av intyg vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

8 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i SCE-förordningen, när ett beslut har meddelats enligt 10 kap.2022 §§ eller 25 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 6 §.

(Jfr 1 a kap. 8 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 8 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om

40 § lagen om europakooperativ motsvaras av 34 § i detta kapitel.

Även när det gäller medlemsbanker skall Bolagsverket utfärda intyget när Finansinspektionen eller, efter överklagande, domstol har meddelat banken tillstånd att verkställa fusionsförslaget. Det krävs att beslutet har vunnit laga kraft. Av 10 kap. 20 § tredje stycket lagen om bank- och finansieringsrörelse framgår att inspektionen är skyldig att underrätta Bolagsverket om sådana lagakraftvunna beslut.

Prop. 2005/06:150

233

Rätt till utträde ur en övertagande medlemsbank vid bildandet av ett europakooperativ genom fusion

9 § En medlem i en övertagande medlemsbank, som har motsatt sig bildandet av ett europakooperativ genom fusion, får säga upp sig till utträde ur banken om fusionen innebär att europakooperativet kommer att ha sitt säte i en annan stat än Sverige. En sådan uppsägning skall ske inom den tid och på de villkor som anges i artikel 7.5 i SCE-förordningen.

(Jfr 1 a kap. 9 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.13. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 9 § lagen om europakooperativ.

Registrering av europakooperativ m.m.

Registreringsmyndighet

10 § Europakooperativ som driver bankrörelse registreras i europakooperativsregistret som förs av Bolagsverket enligt 10 § lagen (2006:000) om europakooperativ. I fråga om registrering av sådana europakooperativ tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i bankregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter i ärenden om registrering enligt detta kapitel, och

2. handläggningen av registreringsärenden.

(Jfr 1 a kap. 10 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 10 § lagen om europakooperativ. Där sägs bl.a. att SCE-förordningen föreskriver att registrering av europakooperativ skall ske i ett register som anges i nationell lagstiftning i enlighet med tillämplig lagstiftning för publika aktiebolag. För banker gäller att dessa registreras i bankregistret, oavsett om de drivs i aktiebolagsform eller föreningsform (13 kap. 1 § lagen om bank- och finansieringsrörelse). När det gäller europakooperativ som driver bankrörelse skall därför svenska regler om registrering i bankregistret tillämpas beträffande europakooperativsregistret. Av resonemanget ovan följer dock att i det registret skall de uppgifter skrivas in som enligt aktiebolagslagen – inte lagen om medlemsbanker – och andra författningar skall anmälas för registrering (jfr 27 kap. 1 § aktiebolagslagen).

Offentliggörande av förslag till beslut i vissa fall

11 § Medlemsbankens styrelse eller europakooperativets lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 7.2, 35.3 och 76.3 i SCE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om

Prop. 2005/06:150

234

registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

(Jfr 1 a kap. 11 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.5, 5.14 och 5.28. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 11 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om 15 kap. 2 § föreningslagen avser för medlemsbanker i stället 13 kap. 1 § förevarande lag.

Flyttning av ett europakooperativs säte

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte

12 § Skatteverket får motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte till en annan stat, om

1. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos europakooperativet, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av en flyttning av europakooperativets säte.

Finansinspektionen får motsätta sig att europakooperativet flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 7.2 i SCEförordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europakooperativet först har fått tillfälle att yttra sig.

(Jfr 1 a kap. 12 § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.8. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 13 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 6, 20 och 40 §§ lagen om europakooperativ motsvaras av 6, 16 och 34 §§ detta kapitel.

Skyddet för borgenärer i samband med flyttning av ett europakooperativs säte

13 § I fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med en flyttning av europakooperativets säte, skall bestämmelserna i 14 och 15 §§ tillämpas.

(Paragrafen saknar motsvarighet i departementspromemorians förslag.)

För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 15 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till

7 § lagen om europakooperativ motsvaras av 7 § detta kapitel.

14 § Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakooperativets säte skall flyttas till en annan stat, skall

Prop. 2005/06:150

235

europakooperativet ansöka om tillstånd till flyttningen. Frågan om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1. en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning, och

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCE-förordningen.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i tredje stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall europakooperativet föreläggas att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europakooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Finansinspektionen skall underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

(Jfr 1 a kap. 13 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.6. Paragrafen motsvarar 96 § lagen om understödsföreningar. För en redogörelse av innehållet hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.

15 § Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1. europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2. europakooperativets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, och

3. det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 7.15 i SCEförordningen.

(Jfr 1 a kap. 14 § i departementspromemorians förslag.)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.6. Paragrafen motsvarar 97 § lagen om understödsföreningar. För en redogörelse av innehållet hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.

Utfärdande av intyg

16 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCEförordningen när ett beslut har meddelats enligt 15 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 12 §.

(Jfr 1 a kap. 15 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. Av paragrafen framgår att Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen även för europakooperativ som driver bankrörelse.

Prop. 2005/06:150

236

Beträffande paragrafens närmare innehåll hänvisas till författningskommentaren till 20 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 13 och 40 §§ lagen om europakooperativ avser 12 och 34 §§ detta kapitel.

Europakooperativets organisation

Dualistiskt organiserade europakooperativ

17 § I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37–41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) gäller följande.

Om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, skall bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på ledningsorganet eller dess ledamöter.

Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

6 kap. 1 § tredje stycket om suppleanter, 6 kap. 2 § om förtida avgång, 6 kap. 3 § första och femte styckena om bosättningskrav och obehörighetsgrunder,

6 kap. 3 § andra stycket om krav på medlemskap, 6 kap. 3 § fjärde stycket om styrelsens sammansättning, 6 kap. 5 § om anmälan av aktieinnehav, 6 kap. 11 § andra stycket om protokoll, 6 kap. 12 § första stycket om beslutsunderlag och inträde av suppleant, 6 kap. 13 § om jäv, 6 kap. 17 § om registrering, 7 kap. 11 § om upplysningsplikt mot föreningsstämman, 7 kap. 18 § om klander av föreningsstämmans beslut, 7 kap. 19 § om talan mot föreningen och skiljeförfarande, 7 a kap. 5 § om revisorsjäv, 7 a kap. 10 § om tillhandahållande av upplysningar till revisorn, 7 a kap. 12 § om revisionsberättelsen, 7 b kap. 8 § om tillhandahållande av upplysningar till lekmannarevisorn,

7 b kap. 11 § om jäv för lekmannarevisorer, 7 b kap. 14 § första stycket om lekmannarevisorns granskningsrapport, 9 kap. 18 § andra och tredje styckena om styrelseval i samband med upphörande av likvidation,

9 kap. 18 § fjärde stycket om styrelseval efter upphävande av likvidationsbeslut, och

11 kap. 1 och 4–12 §§ om skadestånd. Vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse skall tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 12 § om meddelandeförbud, 3 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning, 8 kap. 5 § första stycket 1 om avtal om tjänster med eller till förmån för styrelseledamot,

13 kap. 12 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, och

15 kap. 2 § om återkallelse av tillstånd. När 6 kap. 3 § denna lag tillämpas på europakooperativ, skall bestämmelserna i den paragrafens andra stycke inte gälla arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ.

Prop. 2005/06:150

237

(Jfr 1 a kap. 16 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.21. Paragrafen gäller för europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37–41 i SCE-förordningen, dvs. dualistiskt organiserade europakooperativ. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 21 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om olika bestämmelser i föreningslagen avser i stället i förekommande fall motsvarande bestämmelser i lagen om medlemsbanker enligt tredje stycket. Hänvisningen till 22 § lagen om europakooperativ motsvaras av 18 § i detta kapitel.

Jämfört med vad som gäller enligt 21 § lagen om europakooperativ är ytterligare en bestämmelse tillämplig på ledamöterna i tillsynsorganet. Det är bestämmelsen i 6 kap. 3 § fjärde stycket som föreskriver att av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i medlemsbanken. Motsvarande gäller alltså för ledamöterna i tillsynsorganet. Att tillsynsorganet skall ha minst fem ledamöter framgår av 1 a kap. 23 §.

Någon motsvarighet till tillsynsorganet i dualistiskt organiserade kooperativ finns inte i svensk associationsrätt. Utöver vad som gäller för tillsynsorganet enligt SCE-förordningen och de bestämmelser i denna lag som enligt tredje stycket också skall tillämpas på tillsynsorganet, finns det behov av att särskilt reglera tillsynsorganet i dualistiskt organiserade europakooperativ som driver bankrörelse. Bestämmelsen i fjärde stycket anger att vissa av de bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse som gäller för styrelsen eller dess ledamöter också tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter. Dessa bestämmelser kommenteras nedan var och en för sig.

Enligt 1 kap. 12 § får en åklagare eller undersökningsledare som begär uppgifter enligt 1 kap. 11 § om uppgiftsskyldighet för kreditinstitut förordna att kreditinstitutet samt dess styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående bl.a. att uppgifter har lämnats. Av hänvisningen i detta stycke följer att motsvarande meddelandeförbud kan åläggas också ledamöter av tillsynsorganet i ett dualistisk organiserat europakooperativ. Att ansvar kan utkrävas av en sådan ledamot i tillsynsorganet om han eller hon bryter mot meddelandeförbudet framgår av 1 kap. 13 §. Genom denna hänvisning säkerställs att Sverige helt lever upp till åtagandet i artikel 4 i 2001 års protokoll till EU:s konvention från år 2000 om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål (se prop. 2004/05:144 s. 117).

I 3 kap. 2 § anges de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett företag skall ges tillstånd att driva bankrörelse. För att tillstånd skall ges krävs enligt första stycket punkten 4 att den som avses ingå i företagets styrelse eller vara ersättare för en styrelseledamot har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett kreditinstitut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift. Av hänvisningen till den paragrafen följer att om avsikten är att driva bankrörelse i ett dualistiskt organiserat europakooperativ, samma krav ställs på den som avses ingå som ledamot i tillsynsorganet samt på dennes ersättare som på en styrelseledamot eller dennes ersättare i en medlemsbank.

Enligt 8 kap. 5 § får en bank inte ingå avtal om tjänster på andra villkor än sådana som institutet normalt tillämpar eller ingå andra avtal

Prop. 2005/06:150

238

som inte är affärsmässigt betingade med eller till förmån för styrelseledamot. En bank får t.ex. inte lämna kredit till en styrelseledamot på andra villkor än sådana som banken normalt ställer upp. Av hänvisningen till den paragrafen följer att vad som gäller för kreditgivning etc. till styrelseledamöter också gäller när sådana tjänster tillhandahålls ledamöter i tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ som driver bankrörelse.

Enligt 13 kap. 12 § får Finansinspektionen, när det anses nödvändigt, sammankalla styrelsen i en medlemsbank. Vid ett sådant styrelsesammanträde får företrädare för inspektionen närvara och delta i överläggningarna. Finansinspektionen får motsvarande rätt i fråga om tillsynsorganet. Dessa bestämmelser torde komma att tillgripas endast i allvarliga undantagsfall, t.ex. om inspektionen konstaterat sådana allvarliga missförhållanden i europakooperativets verksamhet att inspektionen anser det nödvändigt att framföra sina synpunkter direkt till kooperativets tillsynsorgan. I ett dualistiskt organiserat europakooperativ ansvarar ledningsorganet för kooperativets ledning och förvaltning, dvs. uppgifter som ankommer på styrelsen i en medlemsbank. Tillsynsorganet kontrollerar emellertid ledningsorganets förvaltning samt väljer och entledigar ledamöterna i ledningsorganet (artiklarna 37.1 och 39.1 i SCEförordningen). På motsvarande sätt som Finansinspektionen kan sammankalla styrelsen i en medlemsbank eller – med stöd av bestämmelserna i denna paragraf – ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ – kan inspektionen också sammankalla tillsynsorganet om det anses nödvändigt.

15 kap. 2 § innehåller bestämmelser om återkallelse av ett kreditinstituts tillstånd att driva bankrörelse. Enligt första stycket skall en medlemsbanks tillstånd återkallas om någon som ingår i bankens styrelse inte uppfyller de krav som anges i 3 kap. 2 § första stycket 4 lagen om bank- och finansieringsrörelse, dvs. de krav på lämplighet som ställs på styrelseledamöter för att ett företag skall ges tillstånd att driva bankrörelse. Enligt 15 kap. 2 § första stycket får tillståndet emellertid återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen och han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre månader gått, fortfarande finns kvar i styrelsen. I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen – eller i förekommande fall regeringen (se 15 kap. 6 §) – besluta att en styrelseledamot inte längre får vara det och får då förordna en ersättare. Om bankrörelse drivs av ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall motsvarande åtgärder kunna vidtas också om ledamöterna i tillsynsorganet inte uppfyller de krav som ställs på dem.

18 § Tillsynsorganet får besluta att dess medgivande krävs för vissa kategorier av beslut som ledningsorganet eller den verkställande direktören fattar. Tillsynsorganet skall ge in ett sådant beslut till Bolagsverket för registrering. Beslutet gäller från tidpunkten för registreringen.

Tillsynsorganet skall till varje föreningsstämma som skall pröva frågan om fastställelse av europakooperativets resultat- och balansräkningar avge ett yttrande över årsredovisningen samt ledningsorganets och den verkställande direktörens förvaltning. I fråga om tillhandahållande av detta yttrande skall 7 kap. 8 § fjärde stycket tillämpas.

Prop. 2005/06:150

239

(Jfr 1 a kap. 17 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats 5.21. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 22 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 29 § lagen om europakooperativ avser för europakooperativ som driver bankrörelse 25 § i detta kapitel.

19 §

Om en ledamot i tillsynsorganet med stöd av artikel 37.3 i SCE-förordningen utses till ledamot i ledningsorganet, får tiden för det senare uppdraget inte överstiga två månader.

(Jfr 1 a kap. 19 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.18. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 23 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 10 § lagen om europakooperativ motsvaras av 10 § i detta kapitel.

20 § Varje ledamot i tillsynsorganet har rätt att från ledningsorganet få all den information som krävs för att tillsynsorganet skall kunna utöva sin kontroll enligt artikel 39.1 i SCE-förordningen.

(Jfr 1 a kap. 20 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.22. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 24 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 29 och 30 §§ lagen om europakooperativ avser för europakooperativ som driver bankrörelse 25 och 26 §§ i detta kapitel.

21 § Revisorn skall underrätta tillsynsorganet om erinringar som revisorn framställer till ledningsorganet och den verkställande direktören enligt 7 a kap. 18 §.

(Jfr 1 a kap. 21 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.21. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 25 § lagen om europakooperativ. Vad som där sägs om 8 kap. 14 § föreningslagen motsvaras av 7 a kap. 18 § förevarande lag. Vad som sägs om 21 § lagen om europakooperativ motsvaras av 17 § detta kapitel.

Monistiskt organiserade europakooperativ

22 § I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 42–44 i SCE-förordningen (monistiskt organiserade europakooperativ) skall, om inte annat följer av annan författning eller av SCE-förordningen, bestämmelserna i denna lag och andra författningar om styrelsen eller dess ledamöter tillämpas på förvaltningsorganet eller dess ledamöter.

Prop. 2005/06:150

240

(Jfr 1 a kap. 22 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.20. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 26 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 21 § lagen om europakooperativ avser för europakooperativ som driver bankrörelse 17 § i detta kapitel.

Antalet ledamöter i europakooperativets organ

23 § Ledningsorganet och tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europakooperativ skall ha minst fem ledamöter.

(Jfr 1 a kap. 23 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.19. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 27 § lagen om europakooperativ. För europakooperativ som driver bankrörelse krävs dock ett högre minimiantal ledamöter i ledningsorganet respektive förvaltningsorganet jämfört med vad som gäller för icke-finansiella europakooperativ. Det hänger samman med att en medlemsbank måste ha minst fem ledamöter i styrelsen och att det inte finns skäl att kräva ett lägre antal ledamöter för europakooperativ som driver bankrörelse (jfr 6 kap. 1 § första stycket lagen om medlemsbanker).

Hänvisningen i författningskommentaren till 27 § lagen om europakooperativ till 21 och 26 §§ lagen om europakooperativ motsvaras av

17 § andra och tredje styckena samt 22 § i detta kapitel.

Den verkställande direktören

24 § I ett europakooperativ skall det finnas en verkställande direktör.

I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall den verkställande direktören utses av ledningsorganet. Den verkställande direktören får i ett sådant fall inte vara ledamot i tillsynsorganet.

I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall den verkställande direktören utses av förvaltningsorganet.

(Jfr 1 a kap. 24 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.16. Av första stycket framgår att ett europakooperativ med säte i Sverige som driver bankrörelse alltid skall ha en verkställande direktör. Detta ligger i linje med vad som gäller för andra finansiella europakooperativ. Det ankommer på förvaltningsorganet eller, i dualistiskt organiserade kooperativ, ledningsorganet att utse den verkställande direktören (andra och tredje styckena).

Paragrafen har sin grund i artiklarna 37.1 och 42.1 i SCE-förordningen. Där sägs att medlemsstaterna får föreskriva att en verkställande direktör skall ansvara för den löpande förvaltningen ”på samma villkor som gäller för kooperativ med säte på denna medlemsstats territorium”. I konsek-

Prop. 2005/06:150

241

vens härmed krävs att ett europakooperativ som driver finansiell verksamhet alltid har en verkställande direktör. För medlemsbanker finns visserligen inte ett sådant uttryckligt krav men lagen om medlemsbanker utgår från att styrelsen skall utse en verkställande direktör att under styrelsens inseende leda verksamheten också i en sådan bank.

Eftersom tillsynsorganet skall kontrollera såväl ledningsorganet som den verkställande direktören (se artikel 39 i SCE-förordningen och 25 §), föreskrivs också att den verkställande direktören inte får vara ledamot i tillsynsorganet.

Av artikel 8 i SCE-förordningen följer att bestämmelser i lagen om medlemsbanker om den verkställande direktören är tillämpliga på en verkställande direktör i ett europakooperativ som driver bankrörelse.

Frågan om tillsyn över den verkställande direktören regleras i 25 och 26 §§.

Se även författningskommentaren till 28 § lagen om europakooperativ.

25 § I ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall såväl tillsynsorganet som ledningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 20 § om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet och om rätt till information skall tillämpas även vid tillsynsorganets och ledningsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

(Jfr 1 a kap. 25 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har delvis behandlats i avsnitt 5.16. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 29 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till

21 § andra stycket, 22 och 24 §§ lagen om europakooperativ samt 6 kap. föreningslagen motsvaras av 17 § andra stycket, 18 och 20 §§ i detta kapitel samt 6 kap. lagen om medlemsbanker.

26 § I ett monistiskt organiserat europakooperativ skall förvaltningsorganet utöva kontroll över den verkställande direktörens förvaltning. Vad som sägs i artikel 40 i SCE-förordningen och i 20 § om tillsynsorganets kontroll över ledningsorganet och om rätt till information skall tillämpas även vid förvaltningsorganets kontroll över den verkställande direktörens förvaltning.

(Jfr 1 a kap. 26 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har delvis behandlats i avsnitt 5.16. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 30 § lagen om europakooperativ.

Europakooperativets årsredovisning m.m.

Upprättande av årsredovisning

27 § Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på medlemsbanker.

Prop. 2005/06:150

242

(Jfr 1 a kap. 27 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.32. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 31 § lagen om europakooperativ. Europakooperativ som driver bankrörelse tillämpar dock de bestämmelser i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på medlemsbanker.

Särskilt bokslut

28 § Om ett europakooperativ flyttar sitt säte, skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har fått verkan enligt artikel 7.10 i SCE-förordningen.

Om en medlemsbank deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion enligt artikel 19 i SCE-förordningen och europakooperativet får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för medlemsbanken upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europakooperativet registreras enligt artikel 11.1 i SCE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap.49 och 11 §§bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

(Jfr 1 a kap. 28 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.32. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 32 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till årsredovisningslagen avser för europakooperativ som driver bankrörelse lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Valutan för ett europakooperativs kapital

29 § Ett europakooperativ skall uttrycka sitt kapital i antingen svenska kronor eller euro. Kapitalet skall dock alltid vara uttryckt i samma valuta som europakooperativets redovisningsvaluta.

(Jfr 1 a kap. 29 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.33. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 33 § lagen om europakooperativ.

Övriga bestämmelser

Behörighet att företräda ett europakooperativ

30 § Rätten att teckna firman för ett europakooperativ som driver bankrörelse får utövas bara av två eller flera personer i förening.

Prop. 2005/06:150

243

(Jfr 1 a kap. 30 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.24. Av paragrafen framgår att rätten att teckna firman för ett europakooperativ som driver bankrörelse alltid får utövas bara av två eller flera personer i förening. Motsvarande krav gäller beträffande firmateckningsrätten i medlemsbanker (se 6 kap. 14 § tredje stycket lagen om medlemsbanker). Inte heller den verkställande direktören har således rätt att teckna firman ensam.

Se även författningskommentaren till 34 § lagen om europakooperativ.

Lednings- eller förvaltningsorganets rätt att i vissa fall ändra stadgarna

31 § Om stadgarna för ett europakooperativ strider mot de ordningar för arbetstagarinflytande som har fastställts i enlighet med lagen (2006:000) om arbetstagarinflytande i europakooperativ, skall lednings- eller förvaltningsorganet ha rätt att ändra stadgarna.

(Jfr 1 a kap. 31 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.9. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 35 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 7 kap. 14 § föreningslagen motsvaras av 7 kap. 14 § förevarande lag.

Sammankallande av föreningsstämma genom länsstyrelsens försorg

32 § Om en föreningsstämma som skall hållas enligt SCE-förordningen, denna lag, stadgarna eller ett stämmobeslut inte sammankallas på angivet sätt, skall länsstyrelsen i det län där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte på anmälan av en ledamot i förvaltningsorganet, ledningsorganet eller tillsynsorganet eller den verkställande direktören, en revisor eller en föreningsmedlem genast på europakooperativets bekostnad sammankalla stämman.

(Jfr 1 a kap. 32§ i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 36 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 40 § lagen om europakooperativ motsvaras av 34 § förevarande kapitel.

Sanktioner mot europakooperativ med säte och huvudkontor i olika stater

33 § Om ett europakooperativ inte uppfyller skyldigheten i artikel 6 i SCEförordningen att ha sitt säte och sitt huvudkontor i samma stat, skall Bolagsverket genom ett särskilt beslut fastställa att europakooperativet inte uppfyller den skyldigheten. När beslutet har vunnit laga kraft, skall verket förelägga europakooperativet att inom viss tid göra rättelse. Därvid skall 11 kap. 6 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar tillämpas. Föreläggandet skall innehålla en erinran om att europakooperativet kommer att förpliktas att gå i likvidation om europakooperativet inte gör rättelse.

Prop. 2005/06:150

244

Om europakooperativet inte följer föreläggandet, skall Bolagsverket besluta att europakooperativet skall gå i likvidation. Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos verket.

Ett beslut om likvidation enligt andra stycket får inte verkställas förrän det har vunnit laga kraft.

(Jfr 1 a kap. 33 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.27. För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 37 § lagen om europakooperativ. Hänvisningen där till 11 kap. 4 § andra stycket och 7–17 §§ föreningslagen motsvaras av 9 kap. 4 § andra stycket och 7–18 §§ förevarande lag. Hänvisningen till 40 § lagen om europakooperativ motsvaras av 34 § detta kapitel.

I första stycket hänvisas till en bestämmelse i föreningslagen. Det beror på att motsvarande bestämmelse saknas i förevarande lag.

Överklagande

34 § Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller Finansinspektionens beslut i ett tillståndsärende enligt 15 § och Bolagsverkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 8 eller 16 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut i ett ärende enligt 6 eller 12 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 32 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 33 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 33 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då europakooperativet fick del av beslutet. Ett beslut enligt 33 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

(Jfr 1 a kap. 34 § i departementspromemorians förslag.)

För redovisning av paragrafens innehåll hänvisas till författningskommentaren till 40 § lagen om europakooperativ. När det gäller europakooperativ som driver bankrörelse är det dock Finansinspektionen som fattar beslut om tillstånd till flyttning av säte.

6 kap.

3 §

Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte något annat tillåts i särskilda fall. Frågor om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen. Ärenden som är av principiell betydelse eller av synnerlig vikt prövas dock av regeringen. Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken kan inte vara styrelseledamot. Att

Prop. 2005/06:150

245

detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i medlemsbanken, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i banken, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i medlemsbanken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till arbetstagarrepresentanter som har utsetts enligt lagen om styrelserepresentation för de privatanställda.

En juridisk person kan inte vara styrelseledamot.

(Jfr 6 kap. 3 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.23. I paragrafen har förts in ett nytt femte stycke. För en kommentar av bestämmelsen hänvisas till författningskommentaren till 6 kap. 4 § föreningslagen.

Ikraftträdande

För en kommentar av bestämmelsen om ikraftträdande hänvisas till motsvarande bestämmelse i författningskommentaren till lagen om europakooperativ.

9.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument

2 kap.

5 §

En central värdepappersförvarare skall ha en styrelse med minst fem ledamöter och en verkställande direktör.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) skall bestämmelserna om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning samt i 9 kap. 3 § första stycket 4 och fjärde stycket om återkallelse av auktorisation tillämpas på tillsynsorganet. Vad som sägs om styrelseledamöter i 8 kap. 4 § om meddelandeförbud skall tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter i andra stycket skall tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

(Jfr 2 kap. 5 § i departementspromemorians förslag.)

Ändringarna i andra stycket innebär inledningsvis att de bestämmelser om styrelsen i denna lag som gäller för tillsynsorganet i ett dualistiskt

Prop. 2005/06:150

246

organiserat europabolag också gäller för tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ. Ändringarna innebär vidare att ytterligare en bestämmelse skall tillämpas på ledamöterna i tillsynsorganet. Det är en bestämmelse om meddelandeförbud. För en kommentar av det tillägget hänvisas till författningskommentaren till 2 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse. Vad som där sägs om 1 kap. 8 c § motsvaras av 8 kap. 5 § denna lag.

Tredje stycket innehåller en erinran om att i andra stycket nämnda bestämmelser, enligt lagen om europabolag, skall tillämpas även på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan. Ändringarna i stycket innebär att bestämmelserna, enligt lagen om europakooperativ, skall tillämpas även på ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

9.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar

2 kap.

9 §

Ett institut för elektroniska pengar skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Institutet skall ha en verkställande direktör.

För varje institut för elektroniska pengar skall det finnas ett huvudkontor i Sverige.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SEförordningen) eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE-förordningen) skall bestämmelserna om styrelsen i 2 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning samt i 6 kap. 13 § första stycket 5 och andra stycket om återkallelse av tillstånd tillämpas på tillsynsorganet. Vad som sägs om styrelseledamöter i 4 kap. 6 § om meddelandeförbud skall tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter i tredje stycket skall tillämpas också på ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

I ett europabolag eller ett europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i tredje stycket skall både ledningsorganet och tillsynsorganet ha minst fem ledamöter. I ett europabolag eller ett europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 43–45 i SE-förordningen respektive artiklarna 42–44 i SCEförordningen skall förvaltningsorganet ha minst fem ledamöter.

Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på institut för elektroniska pengar som drivs i ekonomisk förening.

(Jfr 2 kap. 9 § i departementspromemorians förslag.)

Ändringarna i tredje stycket innebär inledningsvis att de bestämmelser om styrelsen i denna lag som gäller för tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag också gäller för tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ. Ändringarna innebär vidare att ytterligare

Prop. 2005/06:150

247

en bestämmelse skall tillämpas på ledamöterna i tillsynsorganet. Det är en bestämmelse om meddelandeförbud. För en kommentar av det tillägget hänvisas till författningskommentaren till 2 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse. Vad som där sägs om 1 kap. 8 c § motsvaras av 4 kap. 7 § denna lag.

Fjärde stycket innehåller en erinran om att i tredje stycket nämnda bestämmelser, enligt lagen om europabolag, skall tillämpas även på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan. Ändringarna i stycket innebär att bestämmelserna, enligt lagen om europakooperativ, skall tillämpas även på ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

I paragrafen har införts ett nytt femte stycke. Det innehåller undantagsbestämmelser i förhållande till 23 § lagen om europabolag och 27 § lagen om europakooperativ. För ett europabolag eller ett europakooperativ som ger ut elektroniska pengar krävs ett högre minimiantal ledamöter i ledningsorganet respektive förvaltningsorganet jämfört med vad som gäller för icke-finansiella europakooperativ. Det hänger samman med att ett institut för elektroniska pengar som inte drivs i formen europakooperativ måste ha minst fem ledamöter i styrelsen och att det inte finns skäl att kräva ett färre antal ledamöter för europabolag eller europakooperativ som driver motsvarande verksamhet.

Även det sjätte stycket är nytt. Det innehåller en undantagsbestämmelse i förhållande till 31 § lagen om europakooperativ. Av bestämmelsen framgår att europakooperativ som ger ut elektroniska pengar tillämpar de bestämmelser i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på institut för elektroniska pengar som drivs i ekonomisk förening.

9.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.

10 §

En fysisk eller juridisk person som avses i 2 § första stycket 1–6 lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, dess styrelseledamöter eller anställda får inte röja för kunden eller för någon utomstående att en granskning har genomförts eller att uppgifter har lämnats enligt 8 § eller att polisen genomför en undersökning.

I fråga om europabolag och europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) tillämpas bestämmelsen om styrelseledamöter i första stycket på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelsen i tredje stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

(Jfr 10 § i departementspromemorians förslag.)

Prop. 2005/06:150

248

I paragrafen har förts in två nya stycken. De gäller för dualistiskt organiserade europabolag och europakooperativ. Andra stycket, som kompletterar 16 § lagen om europabolag och 21 § lagen om europakooperativ, anger att bestämmelsen i första stycket som gäller för styrelseledamöter också skall tillämpas på ledamöter i tillsynsorganet. Också en ledamot i tillsynsorganet är således underkastad meddelandeförbud på sätt som anges i första stycket.

I tredje stycket har tagits in en erinran om att i andra stycket nämnd bestämmelse, enligt lagen om europabolag och lagen om europakooperativ, skall tillämpas även på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

9.19 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder

2 kap.

3 §

För fondbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i allmänhet om inte annat följer av denna lag.

Ett fondbolag skall ha en styrelse med minst tre ledamöter samt en verkställande direktör.

I fråga om europabolag som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag skall vad som sägs om styrelsen eller dess ledamöter i följande bestämmelser tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

2 kap. 1 § 4 om ledningsprövning, 2 kap. 18 § första stycket 1 om förbud mot att handla med en investeringsfond,

2 kap. 20 a § om meddelandeförbud, och 10 kap. 15 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen samt närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i tredje stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

(Jfr 2 kap. 3 § i departementspromemorians förslag.)

Ändringen i tredje stycket motsvarar ändringen i 2 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse. För en kommentar av tillägget hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen. Vad som där sägs om 1 kap. 8 c § motsvaras av 2 kap. 20 b § denna lag.

9.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

3 kap.

9 §

Ett aktiebolag och en ekonomisk förening får ansöka om tillstånd innan företaget registrerats i aktiebolags-, europabolags-, förenings- eller europakooperativsregistret.

Prop. 2005/06:150

249

Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, räknas den tid som anges i 2 kap. 22 § aktiebolagslagen (2005:551) från tillståndsbeslutet. Om en ekonomisk förening har ansökt om tillstånd inom sex månader från beslutet om att bilda föreningen, räknas den tid som anges i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar från tillståndsbeslutet.

(Jfr 3 kap. 9 § i departementspromemorians förslag.)

Ändringen i första stycket innebär att också ett utländskt europakooperativ kan ansöka om tillstånd att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse i Sverige innan kooperativet har registrerats i det svenska europakooperativsregistret och därmed blivit ett svenskt europakooperativ.

10 kap.

38 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag (SE-förordningen), när ett beslut har meddelats enligt 20–22 §§ eller 25 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 5 a § lagen (2004:575) om europabolag.

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29.

Motsvarande ändring har gjorts i 6 § lagen om europabolag. För en kommentar hänvisas till författningskommentaren till den paragrafen.

43 §

I fråga om europabolag med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i SE-förordningen (dualistiskt organiserade europabolag) skall vad som sägs i följande bestämmelser i denna lag om ett bankaktiebolags styrelse eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 12 § om meddelandeförbud, 3 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning, 8 kap. 5 § första stycket 1 om avtal om tjänster med eller till förmån för styrelseledamot,

10 kap. 4 § andra stycket om upplysningsplikt mot stämman, 10 kap. 5 § andra meningen om styrelsens sammansättning, 10 kap. 8 § om uppdrag i andra företag, 13 kap. 12 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

15 kap. 2 § om återkallelse av tillstånd. Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag framgår att de i första stycket angivna bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

(Jfr 10 kap. 36 § i departementspromemorians förslag.)

Ändringen i första stycket motsvarar ändringen i 2 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse. För en kommentar av tillägget hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen. Vad som där sägs om 1 kap. 8 c § motsvaras av 1 kap. 13 § denna lag.

Prop. 2005/06:150

250

12 kap.

Särskilda bestämmelser för europakooperativ

21 § I fråga om skyddet för borgenärer till en kreditmarknadsförening, som deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion, skall bestämmelserna i 10 kap. 20–22 §§ eller 25 § om tillstånd att verkställa en fusionsplan tillämpas.

(Jfr 12 kap. 21 § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen, som är ny, motsvarar 1 a kap. 7 § lagen om medlemsbanker. För en redogörelse av innehållet hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.

22 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 29.2 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) (SCE-förordningen), när ett beslut har meddelats enligt 10 kap. 20–22 §§ eller 25 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 6 § lagen (2006:000) om europakooperativ.

(Jfr 12 kap. 22 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. Paragrafen, som är ny, motsvarar 1 a kap. 8 § lagen om medlemsbanker. För en redogörelse av innehållet hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.

23 § När ett europakooperativ som har tillstånd att driva finansieringsrörelse avser att flytta sitt säte från Sverige till en annan stat tillämpas inte 1420 §§ lagen (2006:000) om europakooperativ. I stället tillämpas 24– 26 §§ i detta kapitel.

I fråga om skyddet för europakooperativets borgenärer i samband med en flyttning av europakooperativets säte, skall bestämmelserna i 24 och 25 §§ tillämpas.

(Jfr 12 kap. 23 § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen är ny. Som framgår av avsnitt 5.6 bör den prövning som skall ske när ett europakooperativ som har tillstånd att driva finansieringsrörelse vill flytta sitt säte till en annan medlemsstat motsvara den som sker vid fusion av bankaktiebolag. Den prövningen skiljer sig från vad som gäller för aktiebolag i allmänhet. Bestämmelser motsvarande dem som gäller för bankaktiebolag har tagits in i 24–26 §§. Att dessa skall tillämpas i stället för bestämmelserna i lagen om europakooperativ framgår av första stycket.

Andra stycket motsvarar 1 a kap. 13 § lagen om medlemsbanker. För en kommentar av det stycket hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.

24 § Om föreningsstämman med stöd av artikel 7 i SCE-förordningen har beslutat att europakooperativets säte skall flyttas till en annan stat, skall

Prop. 2005/06:150

251

europakooperativet ansöka om tillstånd till flyttningen. Frågan om sådant tillstånd prövas av Finansinspektionen.

Ansökan skall ges in inom en månad från föreningsstämmans beslut om flyttning.

Till ansökan skall fogas

1. en kopia av protokollet från den föreningsstämma där beslut om flyttning fattades,

2. en kopia av förslaget om flyttning, och

3. en kopia av den redogörelse som avses i artikel 7.3 i SCEförordningen.

Om europakooperativet inte har fogat de handlingar som anges i tredje stycket till ansökan eller om det finns något annat hinder mot att ta upp ansökan till prövning, skall europakooperativet föreläggas att inom viss tid yttra sig eller avhjälpa bristen. Om europakooperativet inte gör detta, skall ansökan avvisas.

Finansinspektionen skall underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt första stycket och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.

(Jfr 12 kap. 24 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.6. Paragrafen, som är ny, motsvarar 96 § lagen om understödsföreningar. För en redogörelse av innehållet hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.

25 § Tillstånd till flyttningen av säte skall meddelas om

1. europakooperativets borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till europakooperativets ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet,

2. europakooperativets ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att flyttningen kan anses förenlig med insättares eller andra fordringsägares intressen, och

3. det inte finns hinder mot flyttningen enligt artikel 7.15 i SCEförordningen.

(Jfr 12 kap. 25 § i departementspromemorians förslag.)

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.6. Paragrafen, som är ny, motsvarar 97 § lagen om understödsföreningar. För en redogörelse av innehållet hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.

26 § Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCEförordningen när beslut har meddelats enligt 25 § och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 13 § lagen (2006:000) om europakooperativ.

(Jfr 12 kap. 26 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29. Av paragrafen framgår att Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 7.8 i SCE-förordningen även för europakooperativ som har tillstånd att driva finansieringsrörelse.

Beträffande paragrafens närmare innehåll hänvisas till författningskommentaren till 20 § lagen om europakooperativ.

Prop. 2005/06:150

252

27 § I fråga om europakooperativ som har ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 37–41 i SCE-förordningen (dualistiskt organiserade europakooperativ) skall vad som sägs om en kreditmarknadsförenings styrelse eller dess ledamöter i följande bestämmelser i denna lag tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter:

1 kap. 12 § om meddelandeförbud, 3 kap. 2 § första stycket 4 om ledningsprövning, 8 kap. 5 § första stycket 1 om avtal om tjänster med eller till förmån för styrelseledamot,

12 kap. 3 § om styrelsens sammansättning, 12 kap. 6 § om uppdrag i andra företag, 12 kap. 7 § andra stycket om upplysningsplikt mot stämman, 13 kap. 12 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla styrelsen och närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna, samt

15 kap. 2 § om återkallelse av tillstånd. Av 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna i första stycket om styrelsen eller dess ledamöter skall tillämpas också på ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

(Jfr 12 kap. 27 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.21. Paragrafen är ny. Första stycket motsvarar i huvudsak 1 a kap. 17 § fjärde stycket lagen om medlemsbanker. För en redogörelse av innehållet hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen. Första stycket här tar emellertid upp ytterligare tre bestämmelser i lagen om bank- och finansieringsrörelse som gäller för styrelsen eller dess ledamöter och som också tillämpas på tillsynsorganet eller dess ledamöter. Dessa bestämmelser kommenteras nedan var och en för sig.

I 27 § lagen om europakooperativ regleras hur många ledamöter de olika organen i ett europakooperativ skall ha. 12 kap. 3 § i förevarande lag anger att flertalet av ledamöterna i en kreditmarknadsförenings styrelse skall vara personer som inte är anställda i föreningen eller i företag som ingår i en koncern där föreningen är moderbolag. Syftet med den bestämmelsen är att stärka styrelsens oberoende i förhållande till anställda i ledande positioner. I förarbetena till motsvarande bestämmelse för bankaktiebolag, som sedermera införts även för kreditmarknadsföreningar (prop. 1997/98:166 s. 111 och prop. 2002/03:139 s. 357), sägs att styrelsen inte kan fungera som tillsynsorgan om alltför många av styrelseledamöterna samtidigt är anställda i bankaktiebolaget. Mot bakgrund av det starka intresset av en väl fungerande intern kontroll i banker ansågs intresset av att garantera styrelsens oberoende ställning starkare i bankaktiebolag än i andra aktiebolag. Tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ skall kontrollera ledningsorganets förvaltning. Det är rimligt att denna kontroll inte utövas av ett organ som enbart består av anställda i kooperativet eller i den koncern där kooperativet är dotterbolag. Bestämmelsen i 12 kap. 3 § gäller därför även för tillsynsorganet.

12 kap. 6 § innehåller en bestämmelse om att vissa uppgifter skall lämnas innan styrelseval förrättas vid föreningsstämma. Enligt bestämmelsen skall föreningsstämmans ordförande innan styrelseval förrättas i en kreditmarknadsförening lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller innehar i andra företag. I dualistiskt organiserade

Prop. 2005/06:150

253

europakooperativ utser föreningsstämman ledamöter i tillsynsorganet (artikel 39.2 i SCE-förordningen). Ledamöterna i ledningsorganet väljs av tillsynsorganet (artikel 37.2). I fråga om dualistiskt organiserade europakooperativ har därför föreskrivits att vad som gäller för styrelseval tillämpas på val av ledamot i tillsynsorganet.

I 12 kap. 7 § andra stycket finns bestämmelser om styrelsens upplysningsplikt vid föreningsstämma i kreditmarknadsförening. Enligt 21 § tredje stycket lagen om europakooperativ skall bestämmelserna i föreningslagen om styrelsens upplysningsplikt tillämpas också på tillsynsorganet i dualistiskt organiserade europakooperativ. Om finansieringsrörelse drivs av ett dualistiskt organiserat europakooperativ, tillämpas på motsvarande sätt den särskilda bestämmelsen i lagen om bank- och finansieringsrörelse om styrelsens upplysningsplikt också på tillsynsorganet.

I andra stycket har tagits in en erinran om att nämnda bestämmelser, enligt lagen om europakooperativ, skall tillämpas även på ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.

28 § Ett europakooperativ skall upprätta årsredovisning och, i förekommande fall, koncernredovisning i enlighet med de bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag som är tillämpliga på kreditmarknadsföreningar.

(Jfr 12 kap. 28 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.32. Paragrafen, som är ny, motsvarar i huvudsak 1 a kap. 27 § lagen om medlemsbanker. För en redogörelse av innehållet hänvisas därför till författningskommentaren till den paragrafen.

29 § Rätten att teckna firman för ett europakooperativ får utövas bara av två eller flera personer i förening, om inte annat följer av 6 kap. 12 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.

(Jfr 12 kap. 29 § i departementspromemorians förslag.)

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.24. Av paragrafen framgår att rätten att teckna firman för ett europakooperativ som driver finansieringsrörelse – med undantag av verkställande direktören i vissa fall – alltid får utövas bara av två eller flera personer i förening. Motsvarande krav gäller beträffande firmateckningsrätten i en kreditmarknadsförening (se 12 kap. 5 §).

Se även författningskommentaren till 34 § lagen om europakooperativ.

Ikraftträdande

För en kommentar av bestämmelsen om ikraftträdande hänvisas till motsvarande bestämmelse i författningskommentaren till lagen om europabolag. I förevarande lag införs eller ändras bestämmelser för både europabolag och europakooperativ. Övergångsbestämmelsen riktar sig emellertid bara till europabolag.

Prop. 2005/06:150

254

9.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion

5 a § Skatteverket får motsätta sig att ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion, om

1. europabolaget enligt fusionsförslaget skall ha sitt säte i en annan stat än Sverige,

2. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

3. verket har beslutat om revision hos bolaget, och

4. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av fusionen.

Finansinspektionen får, i fråga om ett aktiebolag som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att bolaget deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion, om de förutsättningar som anges i första stycket 1 och 2 föreligger.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då uppgifter om fusionen offentliggjordes enligt artikel 21 i SEförordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att bolaget inte får delta i fusionen utan att bolaget först har fått tillfälle att yttra sig.

(Jfr 5 a § i departementspromemorians förslag.)

I paragrafen regleras Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. Frågan har behandlats i avsnitt 5.12 (jfr avsnitt 6). En motsvarande bestämmelse finns, såvitt gäller europakooperativ, i 6 § förslaget till lag om europakooperativ. För kommentarer hänvisas till författningskommentaren till den bestämmelsen.

6 §

Bolagsverket skall utfärda ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SEförordningen, när beslut om tillstånd har meddelats enligt 23 kap. 23 eller 24 § aktiebolagslagen (2005:551) och beslutet har vunnit laga kraft. Intyg får dock inte utfärdas om Skatteverket eller Finansinspektionen har meddelat ett sådant beslut som avses i 5 a §. När det gäller bolag som driver bank- eller finansieringsrörelse tillämpas i stället 10 kap. 38 § respektive 11 kap. 1 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Förslaget har behandlats i avsnitt 5.29.

I paragrafen, som behandlar utfärdandet av ett sådant intyg som avses i artikel 25.2 i SE-förordningen, har gjorts ett tillägg om att Bolagsverket inte får utfärda intyg om Skatteverket eller Finansinspektionen har motsatt sig att ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. En motsvarande bestämmelse finns, såvitt gäller europakooperativ, i 8 § förslaget till lag om europakooperativ.

7 §

Bolagsverket skall föra ett register över europabolag (europabolagsregistret). I fråga om registrering i europabolagsregistret tillämpas bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret eller, om europabolaget driver bankrörelse, bankregistret. Om en arbetstagarrepresentant har utsetts

Prop. 2005/06:150

255

enligt lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag, skall även detta registreras.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1. avgifter i ärenden om registrering enligt denna lag, och

2. handläggningen av registreringsärenden.

(Jfr 7 § i departementspromemorians förslag.)

I paragrafen anges bl.a. att i fråga om registrering av uppgifter i europabolagsregistret skall bestämmelserna i aktiebolagslagen och andra författningar om registrering i aktiebolagsregistret tillämpas. Enligt 8 kap. 43 § aktiebolagslagen skall ett bolag för registrering anmäla bl.a. vem som har utsetts till styrelseledamot och styrelsesuppleant. I anmälan skall också särskilt anges om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda. I europabolag regleras emellertid arbetstagarinflytandet i lagen (2004:559) om arbetstagarinflytande i europabolag. I det första stycket i förevarande paragraf har därför gjorts ett tillägg om att uppgift om en styrelseledamot eller en styrelsesuppleant har utsetts enligt den lagen också skall registreras.

8 §

Bolagets styrelse eller lednings- eller förvaltningsorgan skall ge in sådana förslag till beslut eller sådana uppgifter som avses i artiklarna 8.2, 32.2, 33.3, 37.4 och 66.3 i SE-förordningen till Bolagsverket för registrering. Verket skall genast kungöra uppgift om registreringen i Post- och Inrikes Tidningar. Om förslaget inte kungörs i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var det hålls tillgängligt.

(Jfr 8 § i departementspromemorians förslag.)

I paragrafen har endast en redaktionell ändring gjorts.

Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig flyttning av säte

9 a § Skatteverket får motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte till en annan stat, om

1. motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset,

2. verket har beslutat om revision hos europabolaget, och

3. det finns skäl att anta att revisionen skulle försvåras avsevärt av en flyttning av europabolagets säte.

Finansinspektionen får, i fråga om ett europabolag som står under Finansinspektionens tillsyn, motsätta sig att europabolaget flyttar sitt säte till en annan stat, om motsättandet är motiverat av hänsyn till allmänintresset.

Skatteverket och Finansinspektionen skall meddela ett sådant beslut som avses i första och andra styckena inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel 8.2 i SEförordningen. Myndigheterna får inte meddela ett beslut om att motsätta sig flyttning utan att europabolaget först har fått tillfälle att yttra sig.

(Jfr 9 a § i departementspromemorians förslag.)

I paragrafen regleras Skatteverkets och Finansinspektionens rätt att motsätta sig att ett europabolag med säte i Sverige flyttar till en annan medlemsstat. Den har sin grund i artikel 8.14 SE-förordningen. En mot-

Prop. 2005/06:150

256

svarande bestämmelse finns, såvitt gäller europakooperativ, i 13 § förslaget till lag om europakooperativ. För kommentarer hänvisas till författningskommentaren till den bestämmelsen.

23 §

Ledningsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag skall ha minst tre ledamöter och tillsynsorganet minst fem ledamöter.

Förvaltningsorganet i ett monistiskt organiserat europabolag skall ha minst tre ledamöter.

När det gäller europabolag som ger ut elektroniska pengar tillämpas 2 kap. 9 § femte stycket lagen (2002:149) om elektroniska pengar i stället för första och andra styckena.

(Paragrafen saknar motsvarighet i departementspromemorians förslag.)

Av det nya tredje stycket framgår att det i lagen om utgivning av elektroniska pengar finns en särreglering för europabolag som ger ut elektroniska pengar med avseende på hur många ledamöter som skall finnas i ett europabolags olika organ.

Särskilt bokslut

26 a § Om ett europabolag flyttar sitt säte, skall lednings- eller förvaltningsorganet upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då flyttningen av säte har blivit gällande enligt artikel 8.10 i SE-förordningen.

Om ett aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion enligt artikel 17 i SE-förordningen och europabolaget får säte i en annan stat än Sverige, skall styrelsen för aktiebolaget upprätta ett särskilt bokslut. Det särskilda bokslutet skall omfatta den tid för vilken årsredovisning inte tidigare har upprättats fram till den dag då europabolaget registreras enligt artikel 12 i SE-förordningen.

För det särskilda bokslutet enligt första och andra styckena gäller bestämmelserna om årsbokslut i 6 kap.49 och 11 §§bokföringslagen (1999:1078). Bokslutet skall ges in till Bolagsverket inom en månad från utgången av den period som bokslutet omfattar.

(Jfr 26 a § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen reglerar frågan om ett särskilt bokslut dels när ett europabolag med säte i Sverige flyttar sitt säte, dels när ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion. En motsvarande bestämmelse finns, såvitt gäller europakooperativ, i 32 § förslaget till lag om europakooperativ. För kommentarer hänvisas till författningskommentaren till den bestämmelsen.

32 §

Bolagsverkets beslut att avskriva en anmälan om registrering eller att vägra registrering får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom två månader från dagen för beslutet. Detsamma gäller verkets beslut i ett tillståndsärende enligt 11 §, verkets beslut om att vägra utfärda intyg enligt 6 eller 15 § samt verkets beslut enligt 31 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Skatteverkets och Finansinspektionens beslut enligt 5 a eller 9 a § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prop. 2005/06:150

257

Länsstyrelsens beslut i ett ärende enligt 28 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Bolagsverkets beslut i ett ärende enligt 29 § får överklagas hos allmän domstol i den ort där lednings- eller förvaltningsorganet har sitt säte. Ett beslut enligt 29 § första stycket får överklagas inom tre veckor från den dag då bolaget fick del av beslutet. Ett beslut enligt 29 § andra stycket får överklagas inom tre veckor från dagen för beslutet.

Vid överklagande enligt fjärde stycket gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden.

(Jfr 32 § i departementspromemorians förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av bl.a. Bolagsverkets beslut. Det gäller exempelvis Bolagsverkets beslut att vägra utfärda ett intyg enligt 15 §. Efter påpekande från Lagrådet har bestämmelserna utformats så att även Bolagsverkets beslut att vägra utfärda intyg enligt 6 § kan överklagas (se första stycket).

I paragrafen har vidare två nya stycken lagts till. Det nya andra stycket innehåller bestämmelser om överklagande av Skatteverkets respektive Finansinspektionens beslut att motsätta sig att ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion eller att ett europabolag med säte i Sverige flyttar till ett annat land. I det tredje stycket klargörs att även länsstyrelsens beslut enligt 28 § om sammankallande av bolagsstämma får överklagas till länsrätten. Motsvarande bestämmelser finns, såvitt gäller europakooperativ, i 40 § förslaget till lag om europakooperativ.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna i lagen om europabolag föreslås träda i kraft samtidigt med motsvarande bestämmelser i lagen om europakooperativ, dvs. den 18 augusti 2006. De nya bestämmelserna får betydelse i de fall då ett svenskt aktiebolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion eller då ett europabolag med säte i Sverige skall flytta till ett annat land. Av en särskild övergångsbestämmelse framgår att de nya bestämmelserna inte blir tillämpliga i ärenden av detta slag som har initierats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Om en ansökan om att flytta säte har getts in till Bolagsverket före den 18 augusti 2006, skall således Skatteverket inte pröva om det vill motsätta sig flyttningen. Detsamma gäller i ärenden om fusion.

Övergångsbestämmelserna gäller endast i fråga om ”ansökningar om tillstånd”. Sålunda gäller inte några särskilda övergångsbestämmelser för de nya bestämmelserna om bokslut vid flyttning eller fusion. Skyldigheten att upprätta sådant bokslut gäller således vid alla fusioner och flyttningar som genomförs efter den 18 augusti 2006, oavsett när ärendet initierades hos Bolagsverket.

Prop. 2005/06:150

258

9.22 Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:000) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat

1 kap.

2 §

I fråga om europabolag och europakooperativ med ett sådant förvaltningssystem som avses i artiklarna 39–42 i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag eller artiklarna 37–41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) tillämpas bestämmelserna i 6 kap. 7 och 9 §§ om styrelseledamöter på ledamöter i tillsynsorganet.

Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:000) om europakooperativ framgår att bestämmelserna om styrelseledamöter i första stycket skall tillämpas också på ledamöter i ett europabolags eller ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

Ändringarna i första stycket innebär att den bestämmelse om styrelseledamot i denna lag som gäller för ledamot i tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europabolag också gäller för ledamot i tillsynsorganet i ett dualistiskt organiserat europakooperativ. Ändringarna innebär vidare att ytterligare en bestämmelse skall tillämpas på ledamöterna i tillsynsorganet. Det är en bestämmelse om meddelandeförbud. För en kommentar av det tillägget hänvisas till författningskommentaren till 2 kap. 4 § lagen om värdepappersrörelse. Vad som där sägs om 1 kap. 8 c § motsvaras av 10 kap. 2 § förevarande lag.

Andra stycket innehåller en erinran om att i första stycket nämnda bestämmelser, enligt lagen om europabolag, skall tillämpas även på ledamöter i ett europabolags lednings- eller förvaltningsorgan. Ändringarna i stycket innebär att bestämmelserna, enligt lagen om europakooperativ, skall tillämpas även på ledamöter i ett europakooperativs lednings- eller förvaltningsorgan.

18.8.2003

SV

L 207/1

Europeiska unionens officiella tidning

I

(Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1435/2003

av den 22 juli 2003

om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORD-

NING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen, särskilt artikel 308 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kom-

mitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

(1)

Europaparlamentet antog den 13 april 1983 en resolu-

tion om kooperativen i Europeiska gemenskapen (4),

den 9 juli 1987 en resolution om kooperativens bidrag

till den regionala utvecklingen (5), den 26 maj 1989 en

resolution om kvinnornas roll i kooperativ och lokala

sysselsättningsinitiativ (6), den 11 februari 1994 en reso-

lution om kooperativens bidrag till den regionala utveck-

lingen (7) och den 18 september 1998 en resolution om

kooperativens betydelse för en ökad sysselsättning bland

kvinnor (8).

(2)

Genomförandet av den inre marknaden och de förbätt-

ringar den medför i den ekonomiska och sociala situatio-

nen i hela gemenskapen innebär inte bara att handelshin-

der bör undanröjas utan även att produktionsstrukturer-

na bör anpassas till gemenskapsdimensionen. Därför är

det väsentligt att alla slags företag vars affärsverksamhet

(1) EGT C 99, 21.4.1992, s. 17 och EGT C 236, 31.8.1993, s. 17.

(2) EGT C 42, 15.2.1993, s. 75 och yttrande avgivet den 14 maj

2003 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(3) EGT C 223, 31.8.1992, s. 42.

(4) EGT C 128, 16.5.1983, s. 51.

(5) EGT C 246, 14.9.1987, s. 94.

(6) EGT C 158, 26.6.1989, s. 380.

(7) EGT C 61, 28.2.1994, s. 231.

(8) EGT C 313, 12.10.1998, s. 234.

inte är begränsad enbart till att tillgodose lokala behov

skall kunna planera och genomföra omorganisationen

av sin affärsverksamhet på gemenskapsnivå.

(3)

De rättsliga ramarna för affärsverksamhet i gemenskapen

bygger fortfarande i stor utsträckning på nationell

lagstiftning och motsvarar därför inte de ekonomiska

ramar inom vilka de bör utvecklas om målen i artikel 18

i fördraget skall uppnås. Den situationen innebär ett

avsevärt hinder för bildande av grupper av företag från

olika medlemsstater.

(4)

Rådet har antagit förordning (EG) nr 2157/2001 (9), där

den rättsliga formen för europabolag (SE-bolag) fastställs

enligt de allmänna principerna för publikt aktiebolag.

Detta är inte ett instrument som är avpassat till koopera-

tivens specifika karaktär.

(5)

Även om europeiska ekonomiska intressegrupperingar

(EEIG) enligt förordning (EEG) nr 2137/85 (10) gör det

möjligt för företag att gemensamt främja vissa delar av

sin verksamhet, samtidigt som de behåller sin självstän-

dighet, tillgodoser de emellertid inte de särskilda krav

som gäller för kooperativa företag.

(6)

Gemenskapen, som är angelägen om att säkerställa

lika konkurrensvillkor och bidra till sin ekonomiska

utveckling, bör förse kooperativen, som är en allmänt

erkänd organisationsform i alla medlemsstater, med

lämpliga juridiska instrument som kan underlätta ut-

vecklingen av deras gränsöverskridande verksamhet.

Förenta nationerna har uppmuntrat alla regeringar att

skapa en stödjande miljö där kooperativ kan delta på

samma villkor som andra företagsformer (11).

(9) EGT L 294, 10.11.2001, s. 1.

(10) EGT L 199, 31.7.1985, s. 1.

(11) Resolution antagen av generalförsamlingen vid Förenta nationer-

nas 88:e plenarmöte den 19 december 2001 (A/RES/56/114).

L 207/2

SV

18.8.2003

Europeiska unionens officiella tidning

(7)

Kooperativen är framför allt sammanslutningar av perso-

ner eller rättsliga enheter vars verksamhet regleras av

särskilda principer som skiljer sig från andra