SOU 2023:98
Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften
Till statsrådet Paulina Brandberg
Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi samt att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård för vuxna och barn kan förbättras. I uppdraget ingick också att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi (dir. 2022:100).
Som särskild utredare förordnades den 1 augusti 2022 enhetschefen vid Jämställdhetsmyndigheten Mikael Thörn.
Som sakkunnig att biträda utredningen förordnades den 23 januari 2023 kanslirådet vid Arbetsmarknadsdepartementet Helena Hagelberg. Som experter att biträda utredningen förordnades samma dag följande personer.
Forskningsledaren vid Talita Meghan Donevan, samordnaren vid Mikamottagningen, Göteborgs Stad, Annika Emricsson, departementssekreteraren vid Justitiedepartementet Kristin Franke Björkman, utredaren vid Socialstyrelsen Olga Gislén, utredaren vid Jämställdhetsmyndigheten Robert Kristiansen, doktoranden vid Göteborgs universitet Charlotta von Mentzer, kammaråklagaren vid Åklagarmyndigheten Miranda Pedersen, sakkunnige vid Riksförbundet för sexuell upplysning Kalle Röcklinger, kommissarien vid Polismyndigheten Björn Sellström, affilierade professorn vid Marie Cederschiöld högskola Carl-Göran Svedin, utredaren vid Barnombudsmannen Kim Sylwander och ämnesrådet vid Socialdepartementet Linda Österberg.
Robert Kristiansen entledigades från uppdraget som expert i utredningen den 25 april 2023. I hans ställe förordnades utredaren vid Jämställdhetsmyndigheten Peter Söderström som expert från och med den 25 april 2023. Kristin Franke Björkman entledigades från uppdraget som expert i utredningen den 25 maj 2023. I hennes ställe förordnades departementssekreteraren vid Justitiedepartementet Helena Rönnblom
som expert från och med den 25 maj 2023. Helena Hagelberg entledigades från uppdraget som sakkunnig i utredningen den 22 augusti 2023. I hennes ställe förordnades kanslirådet vid Arbetsmarknadsdepartementet Marie Ek som sakkunnig från och med den 22 augusti 2023. Kalle Röcklinger entledigades från uppdraget som expert i utredningen den 3 oktober 2023. I hennes ställe förordnades politisk sakkunnige vid Riksförbundet för sexuell upplysning Frank Berglund som expert från och med den 3 oktober 2023.
Som huvudsekreterare anställdes den 1 augusti 2022 kanslirådet vid Arbetsmarknadsdepartementet Frida Hansson. Som utredningssekreterare anställdes den 15 september 2022 nationella samordnaren vid länsstyrelserna Ulrika Sandberg. Under höstterminen 2022 utförde studenten i statsvetenskap Petronella Ruben Hydén praktik i utredningen.
Genom tilläggsdirektiv den 9 mars 2023 förlängdes utredningstiden till den 29 november 2023 (dir. 2023:37).
Härmed överlämnar utredningen betänkandet Sexuellt utnytt-
jande i pornografiska syften – våldsutsatthet som behöver synliggöras
(SOU 2023:98). Utredningens uppdrag är härmed slutfört.
Stockholm i november 2023
Mikael Thörn
/Frida Hansson
Ulrika Sandberg
5
Innehåll
VOLYM 1
1 Utredningens uppdrag och arbete ................................ 89
1.1 Utredningsuppdraget .............................................................. 89 1.1.1 Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn ................................................ 90 1.1.2 Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras ................................... 91 1.1.3 Uppdraget att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi ...... 93 1.1.4 Områden som inte omfattas av utredningens uppdrag ..................................................................... 94 1.2 Utredningens arbete ............................................................... 96 1.2.1 Möten med verksamheter ....................................... 96 1.2.2 Intervjustudie och forskningssammanställningar ................................. 97 1.2.3 Intervjuer med vuxna i målgruppen ....................... 98 1.2.4 Enkät till personer som utsatts innan de fyllde 18 år .......................................................................... 99
Innehåll SOU 2023:98
6
1.2.5 Enkäter till kommuner, regioner, länsstyrelser och Barnahus ......................................................... 100 1.2.6 Domar och statistik .............................................. 100 1.2.7 Expertgrupp ........................................................... 100 1.2.8 Referensgrupp ....................................................... 101 1.2.9 Internationella kontakter ...................................... 101 1.3 Betänkandets disposition ..................................................... 101
2 Utgångspunkter och definitioner................................ 103
2.1 Jämställdhetspolitiken .......................................................... 103 2.1.1 Delmål: Jämställd hälsa ......................................... 104 2.1.2 Delmål: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra ..... 105 2.2 Folkhälsopolitiken ................................................................ 109 2.2.1 Målområde: Kontroll, inflytande och delaktighet ............................................................. 110 2.2.2 Målområde: Jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård ........................................................... 111 2.3 Barnkonventionen ................................................................ 113 2.4 Jämlikhet ............................................................................... 114 2.5 Att beskriva och definiera pornografi ................................. 115 2.5.1 Utredningens definition av pornografi ................ 116 2.6 Utredningens definition av våld .......................................... 118 2.6.1 Fysiskt våld ............................................................ 119 2.6.2 Psykiskt våld .......................................................... 120 2.6.3 Sexuellt våld ........................................................... 120 2.6.4 Ekonomiskt våld ................................................... 121 2.6.5 Digitalt våld ........................................................... 121 2.7 Målgrupper som omfattas av utredningen .......................... 123 2.7.1 Vuxna som omfattas av uppdraget ....................... 124 2.7.2 Vuxna som inte omfattas av uppdraget ............... 126 2.7.3 Barn som omfattas av uppdraget .......................... 127 2.7.4 Barn som inte omfattas av uppdraget .................. 129
Innehåll
7
3 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag ......... 133
3.1 Reglering av pornografi och barnpornografi ....................... 134 3.1.1 Pornografiförbudet upphör och ersätts med ett skyltningsförbud .............................................. 134 3.1.2 Förbud mot olaga våldsskildring införs i brottsbalken ........................................................... 134 3.1.3 Barnpornografi kriminaliseras .............................. 136 3.1.4 Barnpornografibrottets placering i brottsbalken övervägs vid flera tillfällen ............ 137 3.1.5 Barnpornografibrottets beteckning övervägs vid flera tillfällen .................................................... 138 3.1.6 En strikt 18-årsgräns för bestämmelsen om barnpornografibrottet övervägs ..................... 139 3.2 Prostitutionsutredningar och koppling till pornografi ....... 140 3.2.1 Förbud mot offentliga pornografiska föreställningar införs ............................................. 140 3.2.2 Utvidgning av koppleribrottet övervägs .............. 141 3.3 Utredningar om kvinnofrid, sexuell exploatering, jämställdhet och koppling till pornografi ............................ 142 3.3.1 Kvinnovåldskommissionen ser pornografi som ett hinder för jämställdhet ............................ 142 3.3.2 Ny bestämmelse om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor införs i socialtjänstlagen ..................................................... 143 3.3.3 Utredning om sexuell exploatering av barn ser identifiering av sexuella övergrepp som den viktigaste förebyggande åtgärden .......................... 144 3.3.4 Ny jämställdhetspolitisk inriktning med fokus på förebyggande insatser ....................................... 145 3.4 Stärkt straffrättsligt skydd avseende sexualbrott och koppling till pornografi ........................................................ 146 3.4.1 Utnyttjande av barn för sexuell posering införs i brottsbalken .............................................. 146 3.4.2 Ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet införs .................................................... 147 3.4.3 Skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans skärps .................................. 151
Innehåll SOU 2023:98
8
3.5 Reglering av människohandel och koppling till pornografi ........................................................................ 152 3.5.1 Exploatering för sexuella ändamål bedöms innefatta att utnyttjas för pornografiska framställningar ....................................................... 152 3.6 Andra utredningar, uppdrag och överenskommelser av betydelse för utredningen ..................................................... 153 3.6.1 God och nära vård – En primärvårdsreform ........ 153 3.6.2 Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag ......... 154 3.6.3 Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård .................. 155 3.6.4 För barn och unga i samhällsvård ......................... 156 3.6.5 Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet ......................................................... 157 3.6.6 En uppväxt fri från våld – En ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn ................................................................ 158 3.6.7 Ett fönster av möjligheter – Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende ... 160 3.6.8 Utredning om barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre .................................................. 161 3.6.9 Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution ............................. 162 3.6.10 Överenskommelse om förstärkta insatser för
kvinnors hälsa och förlossningsvården ................ 163
4 Internationella åtaganden ......................................... 165
4.1 Förenta nationerna ............................................................... 166 4.1.1 FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor ................... 166 4.1.2 FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor ........................................................... 167 4.1.3 FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet samt Palermoprotokollet ............................................... 167
Innehåll
9
4.1.4 FN:s konvention om barnets rättigheter ............. 168 4.1.5 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning .................................... 172 4.2 Europarådet och Europeiska unionen ................................. 173 4.2.1 Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet ......................................................... 173 4.2.2 Europarådets konvention om bekämpande av människohandel ................................................ 175 4.2.3 Europarådets konvention för skyddet av barn mot sexuell exploatering och övergrepp .............. 177 4.2.4 EU:s direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel .......................... 178 4.2.5 EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi ....................................... 179 4.2.6 EU:s förslag till direktiv för att motverka mäns våld mot kvinnor .......................................... 180 4.3 Övriga åtaganden .................................................................. 180 4.3.1 FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030 .......................................................... 180
5 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige .. 183
5.1 Pornografi är med vissa undantag lagligt ............................. 184 5.2 Plattformar för spridning av pornografi .............................. 185 5.2.1 Studioproducerad pornografi ................................ 186 5.2.2 Egenproducerat material ....................................... 188 5.2.3 Plattformar för gratis pornografi .......................... 192 5.2.4 Sociala medier, meddelandeappar och mötesplatser på internet ........................................ 193 5.3 Skäl för att medverka i pornografi ....................................... 194 5.4 Efterfrågan styr innehållet .................................................... 196 5.5 Möjligheterna att tjäna pengar påverkar vad som distribueras .............................................................. 199
Innehåll SOU 2023:98
10
6 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi ............. 201
6.1 Internationell forskning handlar främst om synligt våld ..... 202 6.1.1 Hur stor omfattningen av våld bedöms vara beror på urval och definition ................................ 202 6.1.2 Forskningssammanställningen avseende förekomsten av våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi ............................. 206 6.2 Stödsökande i Sverige beskriver stor våldsutsatthet .......... 209 6.2.1 Bred målgrupp som är svår att nå ......................... 210 6.2.2 Många har erfarenhet av flera olika former av pornografiproduktion ...................................... 212 6.2.3 Det är vanligt att ha känt sig pressad till att utföra vissa handlingar .......................................... 214 6.2.4 En majoritet av de som berättar har utsatts för grovt våld ............................................................... 217 6.2.5 Många har blivit hotade, utpressade eller förföljda ................................................................. 219 6.2.6 Det är inte ovanligt att bli lurad på betalning ...... 220 6.2.7 Filmade sexköp sprids som pornografi ................ 221 6.2.8 Övergreppsmaterial sprids som pornografi ......... 222 6.2.9 Material som spridits utan samtycke kan ha smygfilmats eller filmats i samförstånd .......... 224 6.2.10 Social utsatthet ökar risken att utsättas för
våld ......................................................................... 228
6.3 Att bilder och filmer finns kvar utgör en särskild utsatthet ................................................................................ 229 6.4 Samband med annan våldsutsatthet och kriminalitet ......... 229 6.4.1 Många har även utsatts för våld i en nära relation ................................................................... 230 6.4.2 Samband med gängkriminalitet och annan kriminalitet förekommer ...................................... 231 6.4.3 Starka samband med prostitution och människohandel .................................................... 232 6.5 Kunskapsluckor om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi ........................ 236
Innehåll
11
7 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften ............................................... 239
7.1 Systematisk litteraturöversikt om barn i sexuella övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder ...................................................................................... 240 7.2 Enkät till personer som utsatts innan de fyllde 18 år ......... 241 7.3 Kunskapen om i vilken omfattning barn utnyttjas i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma är låg .................................................. 243 7.3.1 Bilder av barn sprids och kunskap saknas om i vilken omfattning det sker i pornografiska syften ...................................................................... 244 7.3.2 Det är inte ovanligt att bilder som barn tagit själva sprids vidare ................................................. 246 7.3.3 Att barn lägger ut sexuella bilder eller filmer på sig själva är relativt ovanligt .............................. 254 7.3.4 Det saknas kunskap om hur vanligt det är att bilder som andra tagit av barn sprids i pornografiska syften ............................................ 256 7.3.5 Det saknas kunskap om pornografiproduktion där barn förekommer ............................................. 260 7.3.6 Bilder som inte har sexuellt explicit innehåll kan spridas i pornografiska syften ........................ 261 7.4 Kunskapsluckor om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften ............................................................. 262
8 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa ...................................................................... 265
8.1 Utsatthet för sexuella övergrepp har samband med fysisk och psykisk ohälsa ...................................................... 266 8.1.1 Svenska och internationella studier visar att vuxna som utsatts för sexuella övergrepp har en sämre hälsa än andra ............................................... 266 8.1.2 Svenska studier visar ett samband mellan utsatthet för sexuella övergrepp och vårdkonsumtion bland flickor i tonåren .............. 268
Innehåll SOU 2023:98
12
8.1.3 Utsatthet för sexuella övergrepp innebär risk för ytterligare övergrepp och för att utnyttjas i pornografiska syften ........................................... 269 8.2 Internationella studier tyder på hög förekomst av psykisk ohälsa bland personer som medverkar i pornografi............................................................................ 272 8.3 Stödsökande i Sverige vittnar om stor ohälsa ..................... 275 8.3.1 Intervjustudiens resultat stämmer väl överens med verksamheternas erfarenheter ...................... 275 8.3.2 En majoritet av stödsökande vittnar om traumatiska händelser och ogynnsamma uppväxtvillkor ........................................................ 276 8.3.3 En majoritet av stödsökande vittnar om psykisk ohälsa ........................................................ 279 8.3.4 Utsatthet och ohälsa kan förstärka varandra ....... 282 8.3.5 Det finns en utbredd oro för vem som ska se filmerna .................................................................. 285 8.3.6 En majoritet hade sökt någon form av skydd, stöd eller vård ........................................................ 287 8.3.7 Många uppger att de inte fått det stöd som de behövt .................................................................... 288 8.4 Barn som fått bilder eller filmer spridda uppger i högre grad än andra barn att de lider av psykisk ohälsa ................. 290 8.4.1 De flesta studier om hälsa bland barn som exploaterats i pornografiska sammanhang handlar om sex mot ersättning ............................. 291 8.4.2 Många barn uppger att de inte fått det stöd som de behövt ........................................................ 294 8.5 Kunskapsluckor om effekter på fysisk och psykisk hälsa .. 300
9 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård ................. 303
9.1 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) .................................. 303 9.1.1 Särskilda bestämmelser om barn .......................... 305 9.1.2 Hälso- och sjukvårdens och tandvårdens ansvar för våldsutsatta ........................................... 305
Innehåll
13
9.2 Socialtjänstlagen (2001:453) ................................................. 307 9.2.1 Särskilda bestämmelser om barn ........................... 308 9.2.2 Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta ................. 309 9.2.3 Övriga relevanta lagar ............................................ 310 9.3 Samverkan mellan kommun, region och idéburen sektor .. 312 9.3.1 Samverkan på organisatorisk nivå ......................... 313 9.3.2 Samverkan på individnivå ...................................... 316 9.4 Skollagen (2010:800) ............................................................ 317 9.5 Socialstyrelsens kunskapsstyrning ....................................... 318 9.5.1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) ..... 319 9.5.2 Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOFS 2013:1) .......................................... 320 9.5.3 Socialstyrelsens övriga vägledningar och utbildningsmaterial inom området ................ 322 9.5.4 Socialstyrelsen övriga uppdrag med relevans för utredningens område ....................................... 326 9.6 Skolverkets kunskapsstyrning .............................................. 327 9.6.1 Vägledning för elevhälsan ..................................... 328 9.6.2 Stödmaterial inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer ...................... 328 9.7 Nationella och regionala myndigheters främjande och förebyggande uppdrag .......................................................... 329 9.7.1 Nationella åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ................... 329 9.7.2 Stöd till genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor .................................................... 330 9.7.3 Nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ......................... 335 9.7.4 Stöd till genomförandet av den nationella SRHR-strategin ..................................................... 336
Innehåll SOU 2023:98
14
10.1 Regionernas arbete med personer som utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi ......................................................................... 338 10.1.1 Vårdprogrammen innehåller sällan frågor om
våldsutsatthet vid produktion och distribution av pornografi .......................................................... 339
10.1.2 Endast två regioner har rutiner för tidig upptäckt ................................................................. 340 10.1.3 Ovanligt med specialiserad vård för målgrupperna ......................................................... 342 10.1.4 Barnahus och regionkoordinatorer vanligaste samverkan .............................................................. 345 10.1.5 Hälften av regionerna har genomfört kompetenshöjande insatser .................................. 345 10.1.6 Vanligast att personal inom primärvården nås av kompetenssatsningar ........................................ 346 10.1.7 Visst utvecklingsarbete pågår ............................... 347 10.2 Specialiserade mottagningar i regionens regi som riktar sig till personer utsatta för sexuell exploatering ................. 348 10.2.1 Mika Hälsa – Region Stockholm .......................... 348 10.2.2 SMC Pilen – Västra Götalandsregionen .............. 350 10.3 Vård som generellt erbjuds personer utsatta för sexuella övergrepp .............................................................................. 351 10.3.1 Gynekologiska mottagningar ............................... 351 10.3.2 Kirurgmottagningar .............................................. 352 10.3.3 Vårdcentraler ......................................................... 352 10.3.4 STI-mottagningar .................................................. 353 10.3.5 Vuxenpsykiatri ...................................................... 353 10.3.6 Ungdomsmottagningar ......................................... 353 10.3.7 Elevhälsa ................................................................ 355 10.3.8 Barn- och ungdomspsykiatri ................................ 355 10.4 Specialiserade mottagningar i regionernas regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella övergrepp ......... 355 10.4.1 Ångest- och ASTA-mottagningen – Region
Västerbotten .......................................................... 356
Innehåll
15
10.4.2 Akutmottagning för våldtagna – Region Stockholm .............................................................. 357 10.4.3 Kvinnofridsmottagningen – Region Uppsala ...... 358 10.4.4 Teamet för sexuellt våldsutsatta – Region Sörmland ................................................................ 359 10.4.5 Traumamottagning Elefanten BUP – Region Östergötland .......................................................... 360 10.4.6 Ung Utsatt – Västra Götalandsregionen ............. 361 10.5 SKR har kartlagt hur vården fungerar för personer som har utsatts för sexualbrott .................................................... 362 10.5.1 De flesta regioner har rutiner för akut stöd,
men hänvisning till fortsatt vård brister ............... 363
10.5.2 Rutiner saknas för den som söker vård i ett senare skede ........................................................... 364 10.5.3 Få söker stöd för utsatthet för sexualbrott .......... 366 10.6 Utvecklingsarbete och pågående forskning ........................ 367 10.7 Kommunernas arbete med personer som utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi .............................................................................. 368 10.7.1 Våldsutsatthet i pornografi ingår sällan
i kommunernas handlingsplaner mot våld ........... 369
10.7.2 Få kommuner bedriver uppsökande arbete ......... 370 10.7.3 Utbildningar som rör sexuell exploatering riktas främst till högstadieelever ........................... 372 10.7.4 Få kommuner har rutiner för att fråga om utsatthet i pornografiska syften ............................ 373 10.7.5 Kommunerna uppger att de har liten erfarenhet av målgruppen ...................................... 374 10.7.6 Många kommuner uppger att de har möjlighet att hänvisa till specialiserat stöd ............................ 374 10.7.7 Mikamottagningar, Barnahus och regionkoordinatorer vanligaste samverkan ........... 376 10.7.8 Många av kommunerna har inte genomfört någon utbildning om utsatthet i pornografi ........ 377 10.7.9 Få kommuner bedriver ett utvecklingsarbete ...... 378 10.8 Specialiserade mottagningar i kommunal regi som riktar sig till personer utsatta för sexuell exploatering ................. 378
Innehåll SOU 2023:98
16
10.8.1 Mikamottagningen i Göteborg............................. 379 10.8.2 Mikamottagningen i Stockholm ........................... 381 10.8.3 Evonhuset i Malmö ............................................... 382 10.8.4 Mikamottagningar i andra delar av landet ........... 383 10.9 Specialiserade samverkansfunktioner .................................. 386 10.9.1 Barnahus ................................................................ 386 10.9.2 Regionkoordinatorer mot prostitution
och människohandel ............................................. 389
10.10 Specialiserade mottagningar i idéburna organisationers regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella exploatering........................................................................... 390 10.10.1 Talita i Stockholm ................................................. 390 10.10.2 Ellencentret i Stockholm ...................................... 391 10.10.3 Ebbamottagningen i Uppsala ............................... 393 10.11 Specialiserade mottagningar i idéburna organisationers regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella övergrepp .............................................................................. 394 10.11.1 WONSA i Stockholm ........................................... 394 10.11.2 Novahuset i Linköping ......................................... 396 10.11.3 Storasyster i Stockholm ........................................ 397 10.12 Övrigt stöd ............................................................................ 398 10.12.1 Kvinno- och tjejjourer samt ungdomsjourer ....... 398 10.12.2 Brottsofferjouren .................................................. 399 10.12.3 RFSU-klinikens mottagning för sexuell hälsa ..... 399 10.12.4 RFSL Stödmottagning .......................................... 400 10.12.5 Transammans stödmottagning ............................. 400 10.12.6 MÄN ...................................................................... 401 10.13 Tillgång till skydd, stöd och vård i övriga nordiska länder ..................................................................................... 401 10.13.1 Danmark ................................................................ 401 10.13.2 Finland ................................................................... 403 10.13.3 Island ...................................................................... 404 10.13.4 Norge ..................................................................... 404 10.14 Pågående arbete i Frankrike och Storbritannien ................ 405 10.14.1 Rättsprocesser i Frankrike .................................... 405
Innehåll
17
10.14.2 Rekommendationer från Délégation aux droits des femmes i den franska senaten .............. 406 10.14.3 Rekommendationer från All-Party Parliamentary Group on Commercial Sexual Exploitation i Storbritannien ................................ 407 10.15 Analys .................................................................................... 409
11.1 Regleringar som möjliggör kontroll av innehåll ................. 413 11.1.1 Förordningen om digitala tjänster ........................ 414 11.1.2 CSAM-förordningarna .......................................... 417 11.1.3 Förslag till Europaparlamentets och Rådets
direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer ....................................... 420
11.1.4 Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor ........................................................... 420 11.1.5 Dataskyddsförordningen ...................................... 421 11.2 Aktörer på internet och deras ansvar ................................... 422 11.2.1 Författaren ............................................................. 422 11.2.2 Ansvarig utgivare ................................................... 423 11.2.3 Domännamnsinnehavare ....................................... 423 11.2.4 Värdtjänstleverantör .............................................. 423 11.2.5 Innehållsleverantör ................................................ 424 11.2.6 Internetleverantören .............................................. 425 11.2.7 Registrar ................................................................. 425 11.2.8 Registry .................................................................. 426 11.2.9 Sökmotorer ............................................................ 426 11.3 Stöd för att ta ner bilder och filmer ..................................... 427 11.3.1 Det kan vara svårt att få kontakt med
plattformar ............................................................. 427
11.3.2 Myndigheter har begränsade möjligheter att agera för att ta ner material ................................... 429 11.3.3 ECPAT Sverige hjälper barn oavsett ålder att ta ner bilder och filmer ..................................... 431 11.3.4 Safer Internet Centre ............................................ 435 11.3.5 StopNCII hjälper vuxna att ta ner bilder ............. 436
Innehåll SOU 2023:98
18
11.4 Analys .................................................................................... 437
12.1 Sexuellt utnyttjande med koppling till pornografi behöver förebyggas på flera arenor ..................................... 440 12.1.1 Våldsutsatthet med koppling till pornografi
behöver bli en tydlig del i det förebyggande arbetet mot våld..................................................... 440
12.1.2 Våldet behöver synliggöras och göras ”pratbart” ............................................................... 442 12.1.3 Övergrepp på internet behöver tas på allvar ........ 444 12.1.4 Stort behov av en generell kunskapshöjning om vad som är våld, samtycke och brottsliga handlingar .............................................................. 445 12.1.5 Vårdnadshavare och andra vuxna i barnets närhet behöver ett utökat stöd ............................. 446 12.1.6 Skolan har goda möjligheter att främja samtal om sexualitet, samtycke och relationer och förebygga våld ....................................................... 448 12.2 Kunskap om särskild riskutsatthet behöver tillämpas ........ 449 12.2.1 Att förebygga sexuella övergrepp och annan
utsatthet under barns uppväxt är centralt ............ 450
12.2.2 Kunskap om riskfaktorer hos vuxna som inte söker stöd behöver öka ......................................... 452 12.3 Särskild sårbarhet behöver uppmärksammas ...................... 452 12.3.1 Flickor och kvinnor .............................................. 453 12.3.2 Funktionsnedsättning ........................................... 453 12.3.3 Hbtqi ...................................................................... 455 12.3.4 Skadligt bruk och beroende .................................. 456 12.3.5 Ekonomisk utsatthet ............................................. 457 12.3.6 Barn och unga i samhällets vård ........................... 458 12.3.7 Erfarenhet av migration ........................................ 459 12.3.8 Koppling till gängmiljöer ...................................... 459 12.4 Analys .................................................................................... 460
Innehåll
19
13.1 En förutsättning för skydd, stöd och vård är att utsattheten upptäcks ................................................... 463 13.1.1 Rutiner för att fråga om våldsutsatthet
behöver inkludera frågor om sexuella övergrepp och utnyttjande i pornografi ............... 465
13.1.2 Målgruppen vill bli tillfrågad ................................. 466 13.1.3 Frågor bör ställas på rutin och vara konkreta ...... 467 13.1.4 Frågor behöver ställas flera gånger och inbegripa frågor om tidigare våldsutsatthet ......... 469 13.1.5 Yrkesverksamma behöver stöd för att kunna fråga ........................................................................ 470 13.2 Socialt fältarbete har potential att upptäcka utsatta ........... 471 13.3 Digitalt uppsökande arbete behöver bli mer strukturerat ............................................................... 473 13.4 Uppsökande arbete för att förhindra sexköp kan fånga upp personer som utnyttjas i pornografi ............................. 475 13.5 Analys .................................................................................... 476
14.1 Det ska vara enkelt att hitta ingångar till skydd, stöd och vård ................................................................................. 480 14.1.1 Låga trösklar är en förutsättning för stöd ............ 480 14.1.2 Den idéburna sektorn är en viktig ingång ............ 482 14.1.3 Polisanmälan kan vara en väg in till stöd .............. 483 14.2 Bemötande är viktigt för jämlik vård och omsorg .............. 484 14.2.1 Ett icke dömande och respektfullt bemötande .... 485 14.2.2 Ett gott bemötande oavsett om personen
lämnat pornografi eller inte................................... 486
14.2.3 Att få bli sedd för den man är ............................... 487 14.2.4 Att bemötas som ett brottsoffer .......................... 487 14.3 Specialiserade mottagningar eller funktioner är centrala .... 488 14.3.1 Stödet behöver anpassas till lokala och
regionala förutsättningar ....................................... 488
Innehåll SOU 2023:98
20
14.3.2 Utveckling av Barnahusens verksamhet kan gynna barn som utnyttjats sexuellt i pornografiska syften .............................................. 490 14.4 Stödinsatser behöver finnas tillgängliga i hela landet ......... 491 14.4.1 Samverkan mellan flera aktörer ............................ 491 14.4.2 Den idéburna sektorn som samverkanspart ........ 494 14.4.3 Digitalt stöd som alternativ till att träffas
fysiskt ..................................................................... 495
14.5 Stödet behöver vara jämlikt ................................................. 496 14.5.1 Skydd, stöd och vård oavsett kön och
könsidentitet.......................................................... 496
14.5.2 Skydd, stöd och vård anpassat för personer med funktionsnedsättningar ................................. 498 14.5.3 Skydd, stöd och vård för den som har ett skadligt bruk eller beroende ................................. 500 14.5.4 Skydd, stöd och vård till personer med erfarenhet av migration ......................................... 502 14.6 Insatserna behöver anpassas efter målgruppernas situation och behov .............................................................. 503 14.6.1 Stöd när personen är mottaglig ............................ 503 14.6.2 Skuld- och skamavlastning en central del ............ 506 14.6.3 Många har komplexa behov .................................. 506 14.6.4 Stort behov av ett individuellt samordnat stöd ... 507 14.6.5 Traumavård kan vara viktigt för rehabilitering.... 509 14.6.6 Det sociala stödet kan vara tillräckligt ................. 511 14.6.7 Vissa har omfattande vård- och omsorgsbehov .. 512 14.6.8 Stödet behöver vara långsiktigt ............................ 513 14.6.9 Alternativ försörjning är nödvändigt för att
kunna lämna ........................................................... 514
14.6.10 Utsatta behöver en framtid att se fram emot ...... 515 14.7 Stöd med att ta ner bilder och filmer är centralt för att förhindra fortsatt utsatthet .................................................. 516 14.8 Analys .................................................................................... 518
Innehåll
21
15.1 Kunskapen om omfattningen och våldets konsekvenser behöver öka ........................................................................... 521 15.1.1 Omfattningskartläggningar bör inkludera
utsatthet och utnyttjande i pornografi ................. 522
15.1.2 De lokala och regionala lägesbilderna bör inkludera brott med koppling till pornografi ...... 523 15.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver utgå från bästa tillgängliga kunskap ..................................................... 525 15.2.1 Det behövs mer kunskap och forskning .............. 525 15.2.2 Metodutveckling som sker på lokal nivå
behöver tillvaratas .................................................. 526
15.2.3 Metoder behöver utvecklas för alla preventionsnivåer .................................................. 526 15.3 Yrkesverksamma behöver få tillgång till utbildning och handledning ........................................................................... 528 15.3.1 Sexuell utsatthet är kärnan i kunskapsbasen ........ 529 15.3.2 De utbildningar som tas fram behöver vara
målgruppsanpassade .............................................. 529
15.3.3 Kunskapen behöver ingå i universitets- och högskoleutbildningar ...................................... 531 15.3.4 Kunskap om trauma behövs .................................. 531 15.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas och inkludera stöd för implementering ............................... 533 15.4.1 Befintliga nationella kunskapsstöd behöver
utvecklas och nya behöver tas fram ...................... 534
15.4.2 Yrkesverksamma på lokal nivå uttrycker behov av en tydligare nationell kunskapsstyrning ................................................... 535 15.4.3 Länsstyrelserna behöver tillgång till nationellt kunskapsstöd för att bättre kunna stödja den lokala och regionala nivån ...................................... 536 15.5 Analys .................................................................................... 536
Innehåll SOU 2023:98
22
16.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften bör bli en tydlig del av arbetet mot våld ............................................... 541 16.1.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften
bör tydligt ingå i nationella strategier .................. 541
16.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas .......... 546 16.2.1 Befintlig kunskap om identifiering av sexuell
riskutsatthet och effektiva behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården bör samlas och spridas ....................... 547
16.2.2 Medel bör avsättas för forskning om sexuell exploatering och dess konsekvenser i den kommande forskningspropositionen ................... 548 16.3 Insatser på bred front behövs för en ökad kunskap bland vuxna och barn ........................................................... 551 16.3.1 En långsiktig målgruppsanpassad
informationssatsning som når både vuxna och barn ........................................................................ 552
16.3.2 Vårdnadshavare bör få tillgång till information om sexuell riskutsatthet ........................................ 554 16.3.3 Personer som utsatts för våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi bör vara en tydligare del av de nationella stödlinjernas målgrupper ...................................... 555 16.3.4 De hbtqi-strategiska myndigheterna bör gemensamt undersöka behovet av insatser för att nå hbtqi-personer ............................................ 556 16.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas ....................... 557 16.4.1 Det uppsökande arbetet på internet bör
kartläggas och utvärderas ...................................... 558
16.4.2 Socialtjänst och hälso- och sjukvård ska ha tillgång till stöd som bygger på bästa tillgängliga kunskap ............................................... 560 16.4.3 En nationell stödfunktion om sexuellt våld bör omfatta utnyttjande i pornografiska syften .. 564
Innehåll
23
16.4.4 Yrkesverksamma inom skolor ska ha tillgång till kunskapsstöd utifrån bästa tillgängliga kunskap .................................................................. 565 16.4.5 Stöd för att skapa trygga och inkluderande samtal bör särskilt riktas till yrkesverksamma som möter riskgrupper .......................................... 567 16.4.6 Arbetet med traumamedveten omsorg på SiS ungdomshem bör omfatta sexuell riskutsatthet ........................................................... 568 16.5 Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet behöver vara tillgängligt för både barn och vuxna .............. 569 16.5.1 Stödet för barn att ta ner bilder och filmer och
från internet bör permanentas och tillförsäkras en långsiktig finansiering .................. 569
16.5.2 Ett stöd för vuxna att ta ner bilder och filmer från internet bör utvecklas .................................... 570 16.6 Kommuner och regioner bör ges stöd att utveckla arbetet .................................................................................... 571 16.6.1 Förebyggande arbete bör ingå i
överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner ...................................... 572
16.6.2 Det brottsförebyggande arbetet inom kommunerna bör omfatta att förebygga brott med koppling till pornografi ................................. 574 16.6.3 Länsgemensamma samverkansstrukturer för skydd, stöd och vård bör utvecklas ...................... 576
17.1 Brottet olaga våldsskildring .................................................. 581 17.1.1 Olaga våldsskildring i
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen .............................. 582
17.1.2 Olaga våldsskildring i brottsbalken ...................... 582 17.1.3 Syftet med bestämmelsen är att skydda allmänheten ............................................................ 583 17.1.4 Det är sällan förekommande med anmälningar om olaga våldsskildring ......................................... 586
Innehåll SOU 2023:98
24
17.2 Hinder för att anmäla, utreda och lagföra olaga våldsskildring ........................................................................ 591 17.2.1 Brottet anmäls sällan ............................................. 591 17.2.2 Det bedöms inte vara resurseffektivt att
utreda olaga våldsskildring ................................... 592
17.2.3 Jurisdiktion saknas när det inte finns någon koppling till Sverige .............................................. 593 17.3 Analys .................................................................................... 594
18.1 Det är svårt att få en uppfattning om hur vanligt det är att brott i denna kontext anmäls ............................... 598 18.1.1 Det är ovanligt att pornografi nämns i
anmälningar om sexualbrott eller misshandel ..... 599
18.1.2 Det är något vanligare att pornografi nämns i anmälningar om brott mot frihet och frid ......... 601 18.2 Bestämmelserna i brottsbalken ............................................ 602 18.2.1 Våldtäkt och sexuellt övergrepp ........................... 602 18.2.2 Misshandel ............................................................. 605 18.2.3 Olaga hot ............................................................... 606 18.2.4 Kränkande fotografering ...................................... 607 18.2.5 Olaga integritetsintrång ........................................ 608 18.2.6 Bestämmelser som rör prostitution ..................... 610 18.2.7 Människohandel för sexuella ändamål ................. 612 18.3 Pornografiskt utnyttjande av barn är förbjudet .................. 613 18.3.1 Barnpornografi ...................................................... 613 18.3.2 Utnyttjande av barn för sexuell posering ............ 617 18.3.3 Andra sexualbrott mot barn ................................. 618 18.3.4 Utnyttjande av barn genom köp av sexuell
handling ................................................................. 620
18.4 Hinder för att anmäla, utreda och lagföra brott mot person vid produktion och distribution av pornografi ...... 621 18.4.1 Brotten anmäls sällan ............................................ 621 18.4.2 Rädsla för ett dåligt bemötande kan göra att
utsatta inte anmäler ............................................... 624
Innehåll
25
18.4.3 Det finns risk att brott mot barn 15–17 år förbises ................................................................... 626 18.4.4 Kunskap om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften hos fler skulle kunna öka chanserna att brott upptäcks ................................. 627 18.4.5 De tekniska resurserna hos Polismyndigheten är sammantaget för få ............................................ 629 18.4.6 Frivillighet kan vara särskilt svårt att bedöma vid produktion av pornografi ................................ 629 18.5 Analys .................................................................................... 631
19.1 Anmälningsbenägenheten för olaga våldsskildring behöver öka ........................................................................... 634 19.2 Anmälningsbenägenheten för brott mot person behöver öka ........................................................................... 635 19.2.1 Det bör bli enklare att anmäla sexualbrott ........... 636 19.3 Fler brott mot person skulle kunna upptäckas i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar ............ 637 19.3.1 Polismyndigheten bör kartlägga behovet av
kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt för att upptäcka framställning och spridning av pornografiska skildringar vid sexualbrott ............................................................. 637
19.3.2 Framställning och spridning av pornografiska skildringar bör uppmärksammas vid utredning av sexualbrott ......................................................... 638 19.3.3 Anmälningar bör analyseras ytterligare ................ 639
20.1 Samhällsekonomisk konsekvensanalys ................................ 641 20.2 Kostnadsberäkningar och ekonomiska konsekvenser ........ 644 20.2.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte bör
bli en tydlig del av arbetet mot våld ...................... 645
Innehåll SOU 2023:98
26
20.2.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas .................................................................... 645 20.2.3 Insatser på bred front behövs för en ökad kunskap bland vuxna och barn ............................. 646 20.2.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas ........ 648 20.2.5 Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet behöver vara tillgängligt för både barn och vuxna ............................................................... 650 20.2.6 Kommuner och regioner bör ges stöd att utveckla arbetet ..................................................... 651 20.2.7 Anmälningsbenägenheten behöver öka ............... 652 20.2.8 Fler brott skulle kunna upptäckas i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar ............................................................ 652 20.3 Konsekvenser för jämställdhet ............................................ 653 20.4 Konsekvenser för barn och barns rättigheter ..................... 655 20.5 Konsekvenser för folkhälsan ............................................... 656 20.6 Konsekvenser för hbtqi-personer ........................................ 657 20.7 Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning ..... 658 20.8 Konsekvenser för personer med skadligt bruk eller beroende ................................................................................ 659 20.9 Konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen ............................................. 660 20.10 Konsekvenser för brottslighet och brottsförebyggande arbete ..................................................................................... 661 20.11 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ............... 661
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2022:100 ......................................... 697 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2023:37 ........................................... 711
Innehåll
27
Bilaga 3 Enkät till kommuner om skydd, stöd och vård för
personer utsatta för prostitution eller övergrepp kopplat till pornografi .................................................. 713
Bilaga 4 Enkät till regioner om skydd, stöd och vård för
personer utsatta för prostitution eller övergrepp kopplat till pornografi .................................................. 727
Bilaga 5 Enkät till personer som varit med om att avklädda
eller sexuella bilder spridits innan de fyllde 18 år ........ 737
Bilaga 6 Förteckning över förslagen relaterade till den
nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ................................................. 745
VOLYM 2
Bilaga 7 Osynliga brottsoffer – Intervjustudie bland
personer som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion ................................................... 749
Bilaga 8 Våld, exploatering & ohälsa i pornografi – En
systematisk kunskapssammanställning om samtida produktionsförhållanden .............................................. 829
Bilaga 9 Barn och ungdomar exploaterade i någon form av
pornografiskt material – En litteraturöversikt .......... 1075
29
Förkortningar och begrepp
ADHD Attention (uppmärksamhet) Deficit (brist) Hyperactivity (överaktivitet) Disorder (störning) AI Artificiell intelligens BDSM Bondage/Disciplin, Dominans/Submission och Sadomasochism BUP Barn- och ungdomspsykiatrin CEDAW Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women CSAM Child Sexual Abuse Material DSA Digital Services Act FSUM Föreningen Sveriges Ungdomsmottagningar GRETA Group of Experts on Action against Trafficking in Human Beings GREVIO Group of Experts on Action against Violence HBTQI Homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner HBTQIA+ a står för asexuell och + för alla andra identiteter och läggningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen HVB Hem för vård eller boende
Förkortningar och begrepp SOU 2023:98
30
ICCAM I see Child Abuse Material IOP Idéburet offentligt partnerskap KSE Kommersiell sexuell exploatering LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LVM Lagen om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga NPF Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning NPO Nationellt programområde NCMEC National Center for Missing and Exploited Children PTSD Posttraumatiskt stressyndrom SEXIT Sexual health identification tool SIP Samordnad individuell plan SoL Socialtjänstlagen SRHR Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter TMO Traumamedveten omsorg
Barn
Flickor och pojkar och personer med annan könsidentitet som är under 18 år. När utredningen skriver om barn är det barn som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma som avses, om inte annat uttrycks. Det gäller i praktiken framför allt pubertetsutvecklade tonåringar.
Cam show
Att sälja sexuella tjänster via en webbkamera.
SOU 2023:98 Förkortningar och begrepp
31
Cisperson
En person som identifierar sig med det könet som registrerades för personen vid födseln.
Dissociation
Dissociation är ofta en reaktion på ett trauma, och hjälper till att hålla svåra minnen borta. Det är vanligt att dissociation och PTSD förekommer tillsammans. Dissociation kan ge upplevelse av att allt är overkligt, att känna sig avskärmad från egna tankar och känslor, att man inte vet vem man är eller vad man varit med om.
Exposekonto
Ett exposekonto är ett konto på någon plattform på internet där privata och kränkande bilder delas. Ibland delas också fejkade bilder.
Eskortsida
Eskortsidor är öppna webbplatser med annonser helt eller delvis avsedda för att förmedla kontakter för köp av sexuella tjänster.
Grooming
En brottslig handling som innebär att en vuxen tar kontakt med barn i sexuellt syfte. Det har funnits i alla tider men internet har inneburit att förövare enklare kan komma i kontakt med barn via spel, kontaktsidor, chattar eller sociala medier.
Hbtqi
Se Förkortningar. I de fall som aktörer använder andra begrepp såsom hbtq eller hbtqia+ används deras begrepp i texten.
Förkortningar och begrepp SOU 2023:98
32
Hotline
En anmälningssida på internet dit allmänheten kan rapportera tips om alla former av misstänkta sexuella övergrepp och exploatering av barn.
Hämndporr
Hämndporr är när någon sprider privata sexuella bilder eller filmer på internet i hämndsyfte och utan att personen som förekommer gett sitt medgivande till publicering.
Könsidentitet
Könsidentitet är en persons självupplevda kön. Det vill säga det kön som en person känner sig som och vet att hen är.
Online
Online avser aktiviteter som sker på internet.
Pornografi
Bilder, filmer och direktströmmad media som skildrar explicita sexuella aktiviteter i syfte att verka upphetsande för publiken.
Prostitution
Prostitution är när en person köper eller säljer sexuella tjänster mot ersättning. Ersättningen kan vara pengar, men även varor eller tjänster som alkohol, boende, presenter eller resor.
Sexualbrott på distans
Brott som begås utan att någon fysisk kontakt har förekommit mellan barnet och den andra personen.
SOU 2023:98 Förkortningar och begrepp
33
Sexuell exploatering av barn /Sexuellt utnyttjande av barn
Sexuell exploatering av barn brukar beskrivas som olika former av sexuella övergrepp där någon form av ersättning har getts. Det kan omfatta flera typer av brott. Ibland används även termen kommersiell sexuell exploatering. I utredningen har vi valt att använda begreppet utnyttjande i stället för exploatering för att undvika att föra tankarna till att antingen den utsatta eller en förövare ska ha fått någon form av ersättning för materialet. Det behöver inte ha förekommit någon ersättning för att ett barn ska ha utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
Sexuellt självskadebeteende
Begreppet används för att beskriva en persons beteendemönster att söka sig till sexuella risksituationer som innebär att andra kan utsätta en för psykisk eller fysisk skada. Beteende syftar många gånger till att hantera svåra känslor efter erfarenhet av trauma. Beteendet fyller då samma funktion för ångestlindring och känsloreglering som andra former av självskada. Vissa menar dock att begreppet tenderar att problematisera individens egna beteende i stället för att se individen som ett offer för brott där det finns en förövare.
Sexting
En sammansättning av de två engelska orden ”sex” och ”texting”. Med begreppet avses att skicka, ta emot eller vidarebefordra sexuellt explicita meddelanden, fotografier eller videor, främst mellan mobiltelefoner men även via datorer eller andra digital enheter.
Sextortion
En sammansättning av de två engelska orden ”sex” och ”extortion” (utpressning). Innebär att en person använder icke-fysiska former av tvång för att utpressa sexuella tjänster från en annan. Används framför allt när någon utan samtycke hotar att distribuera sexuella bilder via mobiltelefoner och andra digitala medier.
Förkortningar och begrepp SOU 2023:98
34
Transperson
Ett samlingsbegrepp för alla som inte identifierar sig med könet man tilldelades vid födseln eller har ett normbrytande könsuttryck som är en viktig del av ens identitet.
Vuxna
Avser kvinnor, män och personer med annan könsidentitet över 18 år.
35
Verksamheter
I betänkandet omnämns och citeras verksamheter som erbjuder skydd, stöd eller vård, eller som har expertkunskap om utredningens målgrupper. Dessa beskrivs kortfattat här. En utförlig beskrivning av det stöd som finns att tillgå finns i kapitel 10. I referenslistan listas samtliga verksamheter som utredningen varit i kontakt med.
Alltid Sedd
Alltid Sedd är en ideell förening som arbetar uppsökande på nätet i syfte att erbjuda stöd till barn och unga 12–20 år som utsätts eller befinner sig i riskzonen för att hamna i kommersiell sexuell exploatering, eller annan sexuell exploatering.
Attention
Attention är ett förbund som sprider kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
Barnafrid
Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum vid Linköpings universitet med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.
Verksamheter SOU 2023:98
36
Ebbamottagningen
Ebbamottagningen vänder sig till personer som är utsatta i prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt till personer som skadar dig själv med sex.
ChildX
ChildX är en stiftelse som arbetar för att för att stoppa människohandel och betalda sexuella övergrepp mot barn.
ECPAT Sverige
ECPAT Sverige är en är en förening som arbetar för att stoppa sexuella övergrepp mot barn. ECPAT driver bland annat en hotline för tips om sexuella övergrepp och sexuell exploatering av barn.
Ellencentret
Ellencentret är en mottagning för personer mellan 15 och 25 år personer utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt personer som skadar sig själv med sex.
Evonhuset
Evonhuset vänder sig till personer från 15 år utsatta för prostitution och människohandel eller skadar sig med sex. De vänder sig även till personer som köper sex. Verksamheten är den del av Malmö Stad.
Föreningen MÄN
MÄN är en ideell förening som arbetar för jämställdhet och mot mäns våld.
SOU 2023:98 Verksamheter
37
Föreningen Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM)
FSUM är en ideell förening med huvuduppgift att stimulera till utveckling av Sveriges ungdomsmottagningar.
Inte Din Hora
Inte Din Hora är en medlemsförening och för och av personer med erfarenhet av kommersiell sexuell exploatering.
Internetstiftelsen
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Organisationen ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu.
Kvinnofridsmottagningen, Akademiska sjukhuset i Uppsala
Kvinnofridsmottagningen är en specialistmottagning i Uppsala som vänder sig till personer som har utsatts för våld, hot eller sexuella övergrepp och är en del av Region Uppsala.
Mika Hälsa
Mika Hälsa är en mottagning som vänder sig till personer utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt personer som skadar sig själv med sex eller på annat sätt lever i sexuell utsatthet. Mottagningen är en del av Region Stockholm.
Mikamottagningarna
Mikamottagningarna är kommunala verksamheter som vänder sig till personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt annan sexuell exploatering. Större mottagningar finns i Stockholm och Göteborg. Mottagningar finns även i andra delar av Sverige.
Verksamheter SOU 2023:98
38
Nationellt centrum för kvinnofrid
Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, har regeringens uppdrag att bedriva forskning med anknytning till den kliniska verksamheten inom området mäns våld mot kvinnor samt att driva de nationella stödtelefonerna.
Novahuset
Novahuset är en förening som erbjuder stöd och rådgivning till personer som har blivit utsatta för någon form av sexuellt våld.
Q-jouren Väst
Qjouren Väst erbjuder skyddat boende och stöd för våldsutsatta kvinnor, utan krav på drogfrihet.
Red Umbrella Sweden
Red Umbrella Sweden är en svensk medlemsorganisation som främjar så kallade sexarbetares rättigheter, säkerhet, rättvisa och självbestämmande.
Regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel
Regionkoordinatorerna erbjuder praktisk konsultation och vägledning i ärenden som rör människohandel. Det är anställda vid socialtjänsten och finns kopplade till Sveriges samtliga sju polisregioner.
RFSL
RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter, är en ideell organisation som arbetar för en jämlik värld där alla hbtqi-personers mänskliga rättigheter respekteras.
SOU 2023:98 Verksamheter
39
RFSL Ungdom
RFSL Ungdom är ungdomsförbundet för hbtqia-personers rättigheter.
RFSU
RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, är en ideell organisation för sexualupplysning och sexualpolitik.
Roks
Roks, Riksorganisationen för tjej- och kvinnojourer, samlar ideella kvinno- och tjejjourer i hela Sverige.
Rädda Barnen
Rädda Barnens är världens största barnrättsorganisation samlar 130 lokalföreningar i Sverige.
SMC Pilen
SMC Pilen är en specialiserad lågtröskelverksamhet som riktar sig till sexuellt riskutsatta personer från 13 år. Mottagningen är en del av Västra Götalandsregionen.
Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Stiftelsen Allmänna Barnhuset är en statlig stiftelse med uppdrag att utveckla och stödja metod- och kunskapsutveckling med syfte att stärka barn och ungdomar i socialt utsatta situationer.
Storasyster
Storasyster är en organisation som erbjuder stödverksamhet för personer som utsatts för sexuella övergrepp.
Verksamheter SOU 2023:98
40
Talita
Talita är en ideell organisation som hjälper kvinnor ut ur prostitution, pornografi och människohandel för sexuella ändamål och in i ett fungerande liv.
Teamet för sexuellt våldsutsatta
Teamet för sexuellt våldsutsatta erbjuder medicinsk och psykosocial uppföljning för alla över 13 år inom Region Sörmland.
Traumamottagning Elefanten, BUP
Traumamottagning Elefanten BUP är en specialistenhet för behandling till barn och ungdomar som har varit utsatta för misshandel eller sexuella övergrepp. Mottagningen är en del av Region Östergötland.
Transsammans
Transammans är ett förbund för transpersoner och närstående och som har lokalföreningar över hela Sverige.
Unizon
Unizon är riksförbund för idéburna och icke-vinstdrivna kvinnojourer och tjejjourer och ungdomsjourer.
Ung Utsatt
Ung Utsatt vänder sig till personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Mottagningen är en del av ungdomsmottagningen och ingår i Västra Götalandsregionen.
SOU 2023:98 Verksamheter
41
Utan Skyddsnät
Utan Skyddsnät är en medlemsförening för flickor, kvinnor och transpersoner med erfarenhet av drogberoende, prostitution och kriminalitet.
Akutmottagning för våldtagna, Södersjukhuset i Stockholm
Akutmottagning för våldtagna tar emot personer som utsatts för sexuella övergrepp. Mottagningen är en del av Region Stockholm.
WONSA
WONSA, World of no sexual abuse, är en stiftelse som genom behandling, forskning och utbildning arbetar för att förebygga sexuella övergrepp.
Ångest och ASTA-mottagningen, Universitetssjukhuset i Umeå
Ångest- och ASTA-mottagningen vänder sig till personer mellan 18 och 60 år som bedöms vara i behov av psykiatrisk specialistvård. Mottagningen är en del av Region Västerbotten.
43
Sammanfattning
Utredningens uppdrag handlar om personer som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Det är en bred grupp av barn och vuxna med mycket skiftande erfarenheter och behov. Det är dessutom en grupp som inte lätt avgränsas från andra våldsutsatta grupper eftersom våld i dessa sammanhang har en stark koppling till andra former av mäns våld mot kvinnor, våld mot barn och våld i nära relationer, i synnerhet olika typer av sexuellt våld och sexuell exploatering. Målgrupperna som utsätts för olika former av sexuellt utnyttjande är dessutom många gånger överlappande grupper. Därför ser utredningen positivt på om de förslag som vi lägger kan utvidgas till att omfatta en bredare målgrupp.
Samtidigt behöver denna typ av våldsutsatthet lyftas i sin egen rätt eftersom det faktum att övergrepp dokumenteras i material som sedan sprids bidrar till att de som drabbas av våldet befinner sig i en särskilt utsatt situation.
Utredningens förslag avser i enlighet med direktiven främst tillgång till skydd, stöd och vård samt att brott ska beivras. För att sexuellt utnyttjande i pornografiska syften ska upphöra är det dock nödvändigt att även rikta mer fokus mot förebyggande arbete och mot de förövare, ofta män, som begår brott mot främst kvinnor i denna kontext.
Utredningens uppdrag
Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att en utredning om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi skulle tillsättas (dir. 2022:100).
Vuxna personer kan samtycka till att medverka i pornografi och bidra till att materialet distribueras, men som i alla andra sammanhang får våldsbrott eller andra övergrepp inte förekomma. Bakgrunden till
Sammanfattning SOU 2023:98
44
att utredningen tillsattes var att det saknades tillräcklig kunskap om utsatthet för våld eller andra övergrepp bland personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi i Sverige. Därutöver saknades kunskap om vilka konsekvenser som våldsutsatthet i detta sammanhang kan få på den utsattas fysiska och psykiska hälsa och om hur tillgången till skydd, stöd och vård såg ut.
Det saknades även kunskap om hur vanligt det är att brott vid produktion eller distribution av pornografi anmäls, utreds och lagförs.
Utredningens huvudsakliga målgrupp är vuxna, men även barn som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma omfattas av uppdraget.
Utredningen har haft tre deluppdrag: – Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om vuxnas utsatthet för
våld eller andra övergrepp samt om exploatering av barn, vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige. – Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan
förbättras. – Uppdraget att analysera brottslighet kopplad till produktion och
distribution av pornografi.
Genomförande av uppdraget
Eftersom uppdraget rör ett område där det sedan tidigare finns begränsat med samlad information har en stor del av utredningens arbete handlat om att skapa en så heltäckande bild som möjligt av de frågor som direktiven lyfter, genom att samla information från en mängd olika källor och verksamheter.
Utredningen har beställt en intervjustudie från Marie Cederschiöld högskola, där vuxna personer som har erfarenhet av att ha blivit filmade eller fotograferade i pornografiska sammanhang i Sverige både har svarat på frågor i standardiserade formulär och intervjuats. Fokus var på individens utsatthet och behov av skydd, stöd och vård efter 18 års ålder. Det var 26 personer, varav 25 kvinnor och en man, som intervjuades.1
Utredningen har även beställt en forskningssammanställning om kunskapsläget avseende våldsutsatthet i produktion och distribution
1 Donevan m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Sammanfattning
45
av pornografi och effekter på hälsa hos vuxna2 och en litteraturöversikt avseende kunskap om barn i åldern 13–18 år i sexuella övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder och filmer.3
Utredningen har tillsammans med utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (A 2022:04) skickat en enkät till landets kommuner och en till regionerna. Utredningen har vidare tagit fram och spridit en enkät som riktar sig till vuxna personer som har varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem har spridits i något digitalt forum, innan de fyllde 18 år.
Utredningen har träffat ett stort antal verksamheter, offentliga och idéburna, som har kunnat dela med sig av de kunskaper de har fått genom sin erfarenhet av att möta målgruppen. Utredningen har även träffat vuxna personer som har medverkat i pornografi eller utnyttjats i pornografiska syften.
För genomförande av deluppdraget att analysera brottslighet har utredningen begärt ut och tagit del av domar avseende brottet olaga våldsskildring. Utredningen har även beställt statistik avseende anmälningar av andra brott som kan vara aktuella från Polismyndighetens register över anmälda brott, främst sexualbrott mot barn eller vuxna.
Utredningen har haft stor hjälp av expertgruppen som har bidragit med kunskap från sina respektive sakområden. Utredningen har även knutit till sig en referensgrupp bestående av representanter för idéburna organisationer med erfarenhet av att möta personer ur målgrupperna eller någon riskgrupp.
Bakgrund och utgångspunkter
Betänkandet inleds med en bakgrundsdel i kapitel 2–4 som innehåller utgångspunkter och definitioner samt en beskrivning av vilka målgrupper som omfattas av uppdraget, tidigare och pågående utredningar, propositioner och skrivelser som är relevanta för arbetet samt Sveriges internationella åtaganden.
Vid val av definition av pornografi har utredningen, förutom att utgå från redan tidigare etablerade definitioner, även beaktat direktivets områden och avgränsningar samt att distributionen av porno-
2 Waltman (2023). 3 Svedin (2023).
Sammanfattning SOU 2023:98
46
grafi nästan uteslutande sker via internet. I utredningen definierar vi pornografi på följande sätt:
Bilder, filmer och direktströmmad media som skildrar explicita sexuella aktiviteter i syfte att verka upphetsande för publiken.
Utredningen omfattar barn och vuxna som förekommer i material som sprids i pornografiska syften. Det framgår dock av uppdraget att när det gäller barn omfattas barn som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. I praktiken innebär det huvudsakligen pubertetsutvecklade tonåringar, men någon åldersgräns finns inte i uppdraget.
Både personer som förekommer i material som är avsett att spridas som pornografi och personer som utan sin vilja eller vetskap förekommer i material som sprids som pornografi omfattas. Uppdraget är med andra ord brett och målgrupperna är mycket varierade och har skilda behov.
Viktiga utgångspunkter för utredningen har varit jämställdhetspolitiken, folkhälsopolitiken samt barnkonventionen och barnets rätt att skyddas från alla former av våld. Det har även varit viktigt att genomgående beakta skillnader i människors livsvillkor som påverkas av socioekonomiska förutsättningar och de olika diskrimineringsgrunderna: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
Kapitel 5 innehåller en beskrivning av hur pornografi produceras och distribueras i Sverige i dag.
Pornografi som produceras i Sverige distribueras så gott som uteslutande via internet. De flesta plattformar, där personer som är bosatta i Sverige förekommer, är baserade i utlandet och innehållet sprids i många länder. Det finns några få plattformar som är registrerade i Sverige. Förutom webbplatser som är specifikt ägnade åt att sprida pornografiskt material sprids bilder och filmer även via sociala medier, meddelandeappar och mötesplatser på internet.
Av den pornografi som produceras i Sverige handlar det mesta om egenproducerat material. Egenproducerat material kan vara bilder,
SOU 2023:98 Sammanfattning
47
filmer och direktströmmat material. Det vanligaste är att en person ensam förekommer i materialet. Det kan även handla om att producera och filma i par eller tillsammans med andra mer eller mindre tillfälliga partners.
Dessutom finns en okänd mängd bilder och filmer med övergreppsmaterial och annat innehåll som har spridits mot de inblandades vilja och ibland även utan deras kännedom.
Kartläggningar av våldsutsatthet och effekter på hälsa
Efter de inledande kapitlen redogörs i kapitlen 6–8 för de kartläggningar som ingår i utredningens första deluppdrag, att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn samt vilka konsekvenser som våldsutsatthet i detta sammanhang kan få på den utsattas fysiska och psykiska hälsa.
Vuxna som medverkar eller utnyttjas i pornografi riskerar att utsättas för grovt våld
Sammantaget kan utredningen konstatera att det finns god kunskap om vilka typer av fysiskt, psykiskt, sexuellt och digitalt våld som personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi kan utsättas för. Utöver att de flesta har känt sig pressade att utföra sexuella handlingar, uppger även en majoritet av de som medverkat i intervjustudien av Donevan och kollegor att de utsatts för olika typer av grovt sexuellt och fysiskt våld i samband med pornografiproduktion. Av de 26 deltagarna4 var det 15 som uppgav att de har utsatts för våldtäkt eller blivit tvingade till sex, 19 att de har blivit utsatta för strypgrepp och 12 att de har blivit strypta tills de fått kvävningskänslor vid pornografiproduktion. Det var 15 personer som uppgav att de har blivit slagna eller på annat sätt skadade av någon och 11 uppgav att de har blivit torterade. Av de intervjuade hade 10 personer förlorat medvetandet och 16 personer hade fått fysiska skador. Det var 12 personer som uppgav att de har behövt söka vård för något fysiskt besvär. Våldet är ofta grovt och upprepat och de personer, oftast kvinnor, som utsätts befinner inte sällan i situationer där de är sårbara av olika anledningar.
4 Varav 25 kvinnor och en man.
Sammanfattning SOU 2023:98
48
Utredningen kan vidare konstatera att det är få av de våldsutsatta personerna som bara har utsatts för våld vid produktion av pornografi. Det vanliga är att även ha utsatts för våld tidigare i livet eller att samtidigt vara utsatt för prostitution. Många har utnyttjats sexuellt på ett eller annat sätt redan som barn och särskilt utsatta är personer som har en NPF-diagnos.
Det finns ett mörkertal av personer som aldrig har haft någon kontakt med någon stödverksamhet eller organisation som möter målgruppen, vars berättelser vi därför inte har kunnat ta del av. Det kan både handla om personer som inte söker stöd trots att de har omfattande ohälsa och om personer som medverkar helt frivilligt och inte har känt behov av någon sådan kontakt. Kartläggningen har dock visat att det inte alltid går att dra någon skarp gräns mellan personer som medverkar i pornografi av fri vilja och personer som utnyttjas. Det är inte ovanligt att medverkan är ett val som personen har gjort, men att det ändå finns ekonomiska svårigheter, skadligt bruk eller beroende, annan våldsutsatthet eller något annat som gör att valmöjligheterna upplevs vara begränsade.
Det behövs mer kunskap om hur förutsättningarna ser ut för de som medverkar i egenproducerad pornografi jämfört med de som medverkar i pornografi producerad av andra. Inte heller här finns det någon tydlig gräns. I kartläggningen framkommer att det finns personer som har någon annan som driver på deras medverkan i det som ser ut att vara egenproducerat, men det saknas kunskap om hur vanligt det är.
Det verkar finnas skillnad i våldsutsatthet mellan personer som förekommer i material som har producerats för att spridas som pornografi jämfört med personer som har utsatts för att filmas i smyg eller att privata filmer har spridits, men även här är gränserna flytande. Det kan handla om personer som tillfälligt har träffat någon som utsätter dem för detta, men i vissa fall kan det vara en del av utsatthet för våld i en nära relation. Här behövs mer kunskap om omständigheterna kring utsattheten.
SOU 2023:98 Sammanfattning
49
Det saknas kunskap om exploatering av barn i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer
När det gäller barn saknas i stort sett kunskap om det som ingår i utredningens uppdrag, exploatering av barn i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer. Både intervjustudien som har gjorts på uppdrag av utredningen och den enkät som utredningen har riktat till målgruppen visar att det förekommer att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av barn, åtminstone från yngre tonåren, sprids på plattformar för pornografi. Men det finns, vad utredningen känner till, inga svenska studier där forskare har undersökt hur vanligt det är. Det närmaste som vi har funnit är en studie där en forskare försökt belysa andelen minderåriga i pornografiproduktionen. I studien analyserades innehållet i 172 av de mest sedda professionellt producerade videofilmerna från en av de största sidorna för gratis pornografi, som laddats ner mellan 2000 och 2016. I den studien bedömdes nästa var tredje av ”aktörerna” vara under 20 år.5
Vidare saknas kunskap om vilken typ av övergrepp som barn utsätts för i de fall de förekommer i filmer och bilder på plattformar där pornografi föreställande vuxna väntas förekomma. Det finns indikationer på att material på sidor för pornografi där unga kvinnor förekommer är, eller åtminstone marknadsförs som, mer våldsamt.6För att få bättre förståelse för vad barn utsätts, och riskerar att utsättas, för i de sammanhangen krävs fler studier.
Svenska studier visar både att det är vanligt att barn skickar avklädda eller sexuella bilder eller filmer av sig själva till andra,7 och att barn uppger att de har fått nakenbilder av sig själva spridda på internet, exempelvis på så kallade exposekonton.8 Särskilt utsatta är barn med NPF-diagnoser9 och barn som identifierar sig som hbtqi.10 Det saknas dock kunskap om hur vanligt det är att material som sprids i en mindre grupp sedan sprids vidare på sidor för pornografi.
Det är betydligt ovanligare att barn själva lägger ut bilder eller filmer på sidor på internet, men det förekommer. I den litteraturöversikt som har genomförts på uppdrag av utredningen framkom-
5 Shor (2019). 6 Shor (2019). 7 Svedin m.fl. (2021). 8 ECPAT Sverige (2021), ECPAT Sverige (2023). 9 ECPAT Sverige (2023). 10 Sciacca m.fl. (2023).
Sammanfattning SOU 2023:98
50
mer att 2–5 procent av barnen och ungdomarna, i den forskning som ingår, har lagt ut bilder i det offentliga rummet.11
Personer som varit utsatta för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften lider ofta av omfattande ohälsa
Hälsan hos kvinnor som utnyttjats sexuellt för pornografiska syften är betydligt sämre än hos andra kvinnor. Det gäller både kvinnor som själva har sökt stöd av den anledningen och som har blivit hänvisade av någon annan aktör som de har kommit i kontakt med. Exempelvis uppgav 25 av de 26 deltagarna12 i utredningens intervjustudie av Donevan och kollegor att de hade diagnosticerats med en eller flera psykiatriska diagnoser. Bland de vanligaste var PTSD, ångest, depression, ADD/ADHD, EIPS13 och anorexi. Detta stöds även av resultaten av den forskningssammanställning avseende vuxna som utredningen har beställt.14
I den omfattning de kommer i kontakt med stödverksamheter verkar hälsan vara liknande bland män och personer som identifierar sig på annat sätt som befinner sig i samma utsatthet, men eftersom de är få är det svårt att uttala sig om skillnader och likheter jämfört med kvinnor.
Det finns god kunskap om att personer som utnyttjats sexuellt för pornografiska syften ofta har riskfaktorer i sin bakgrund, så som att ha blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp som barn. Det finns dock fortfarande brist på kunskap om hur just medverkan i pornografi påverkar måendet, särskilt bland de som inte sökt stöd. Bristen på kunskap är som störst när det gäller andra personer än cis-kvinnor. Det vore positivt om den kunskapen kunde öka, men att studera orsakssamband på det sättet är mycket svårt att genomföra. Det behövs även mer kunskap om skillnader och likheter i hälsa och mående hos personer som förekommer i egenproducerad pornografi jämfört med de som medverkar i pornografi som har producerats av någon annan.
Utredningens bedömning är sammantaget att kunskapen om riskfaktorer och omfattande ohälsa hos personer i målgruppen är till-
11 Svedin (2023). 12 Varav 25 kvinnor och en man. 13 Emotionell instabil personlighetsstörning. 14 Waltman (2023). Resultaten stöds även av Farley m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Sammanfattning
51
räcklig för att kunna konstatera att fler behöver kunna ta del av skydd, stöd och vård. Om en person förekommer i pornografi är det en indikator på att hen kan må mycket dåligt och att skydd, stöd och vård bör erbjudas. De som på eget initiativ kontaktar en stödverksamhet mår ofta så dåligt att de är i stort behov av skydd, stöd och vård. De verksamheter som möter stödsökande bedömer att det i många fall omfattar behov av traumabehandling.
Därför behövs kunskap och metoder för att nå målgruppen och kunna erbjuda adekvat behandling. Det finns ett behov av praktiknära forskning.
Den litteraturstudie som utredningen har beställt om kunskapsläget avseende barn som exploateras i någon form av pornografiskt material visar tydligt att spridning av bilder eller filmer där ett barn eller en ungdom är naken eller utför sexuella handlingar har ett samband med bland annat olika former av psykisk ohälsa, beteendemässiga problem och psykologiska svårigheter för det barnet. De studier som redogörs för kan dock inte svara på om problemen har funnits innan, förstärkts eller kommit som ett resultat av de studerade internetrelaterade beteendena och/eller problemen.15
Sammantaget kan utredningen konstatera att det finns tillräcklig kunskap om ohälsan hos den här gruppen av barn för att det ska vara angeläget att förstärka såväl det förebyggande arbetet och upptäckten som tillgången till skydd, stöd och vård. Vi vet även att om ett barn lider av psykisk ohälsa är sexuell riskutsatthet något man bör vara observant på. Skydd, stöd och vård skulle kunna förbättras med mer kunskap. Det finns därför ett behov av praktiknära forskning även när det gäller barn.
Tillgång till adekvat skydd, stöd och vård
Utredningen redogör i kapitel 9–11 för kartläggningar av dels nationella regleringar och de stöd som yrkesverksamma har tillgång till för att kunna erbjuda adekvat skydd, stöd och vård, dels den faktiska tillgången till skydd, stöd och vård för personer som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. Där ingår även en kartläggning av de möjligheter som finns att få stöd för att ta ner material från platt-
15 Svedin (2023).
Sammanfattning SOU 2023:98
52
formar på internet. Därefter redogörs i kapitlen 12–15 för de behov som utredningen har identifierat vad gäller skydd, stöd och vård.
Kunskapsstöd och en sammanhållen kedja av insatser behövs
Utredningen har genomfört en enkätundersökning bland landets kommuner och regioner samt träffat yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård från olika delar av landet. Sammantaget kan vi konstatera att det finns omfattande regleringar och kunskapsstöd till yrkesverksamma när det gäller mäns våld mot kvinnor, med fokus på våld i nära relationer. Däremot saknas ofta stöd för yrkesverksamma när det gäller utsatthet för sexuellt våld när förövaren inte är en närstående. Vuxna som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi nämns endast i undantagsfall i såväl nationella kunskapsstöd som regionala och lokala handlingsplaner. Barns utsatthet för att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll har tagits fram eller spridits finns med något oftare, exempelvis i rutiner för att fråga om våldsutsatthet, men även när det gäller den frågan är det betydligt vanligare att den inte alls adresseras.
Att frågorna inte finns med i exempelvis de frågeformulär som ska fungera som ett stöd för att fråga om våld, gör att yrkesverksamma som har möjlighet att upptäcka barn eller vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften inte tänker på att detta är något som de kan fråga om. De känner sig inte heller säkra på hur de ska fråga. Därtill finns det sällan någon ansvarig instans med särskild kunskap om denna typ av utsatthet att hänvisa till eller att vända sig till med frågor. Undantaget är de kommuner där specialiserade verksamheter finns, vilket framför allt är i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det finns ett behov av att utveckla kunskapsstöd på nationell nivå som verksamheter i kommunal, regional och idéburen regi i alla delar av landet kan ta del av för att kunna erbjuda adekvat skydd, stöd och vård. Det finns därtill ett behov av att utveckla samverkan inom och mellan kommuner och regioner, i samverkan med idéburna organisationer, för att kunna förebygga och upptäcka utsatthet samt erbjuda en sammanhållen kedja av insatser utifrån individuella behov. Det finns god kunskap hos de offentliga och idéburna aktörer som i
SOU 2023:98 Sammanfattning
53
sin dagliga verksamhet möter målgrupperna, men de är för få och i stort sett uteslutande lokaliserade i större städer.
Även om insatser ska vara tillgängliga för alla oavsett bakgrund är det flera grupper i samhället som inte alltid nås av skydd, stöd och vård i den utsträckning som de har rätt till. Vissa barn och vuxna kan på grund av kön, könsidentitet, funktionsnedsättning eller skadligt bruk eller beroende ha svårare att våga söka stöd eller veta var de ska vända sig. Om samhället dessutom har en bristande förmåga att anpassa insatserna efter individernas särskilda behov och förutsättningar förstärks också sårbarheten, och möjligheterna för att få stöd och hjälp minskar. I arbetet med att förebygga och bekämpa våld är det viktigt att uppmärksamma att flera sådana sårbarheter kan vara aktuella samtidigt för en och samma individ.
För att kunna erbjuda skydd, stöd och vård som bygger på evidensbaserade metoder och beprövad erfarenhet är det avgörande att forskning bedrivs på området. Verksamma stöd och beprövade behandlingar som redan nu används av de offentliga och idéburna aktörer som möter målgrupperna bör utvärderas för att kunna ligga till grund för kunskapsstöd och metodstöd. Inte minst behövs metoder som fungerar för den som har komplex trauma och för personer med funktionsnedsättning, ett skadligt bruk eller beroende eller andra förutsättningar som kan göra det svårt att genomgå behandling.
Vuxna och barn bör få hjälp med att få material borttaget från plattformar på internet
Det som utmärker utsatthet för att utnyttjas sexuellt i pornografiska syften är att dokumentationen finns kvar för andra att ta del av. För personer som är aktiva i pornografi och som senare vill sluta kan faktumet att bilder och filmer finns kvar bli ett hinder för att lämna. Studier visar även skillnader i mående bland personer som har utsatts för övergrepp beroende på om övergreppen har filmats och spridits eller inte. De ungdomar som i undersökningarna om unga, sex och internet från såväl 2014 som 2020–2021 uppgav att övergreppen hade dokumenterats, och framför allt de vars bilder hade spridits eller de som inte visste om bilderna hade spridits, mådde sämre än ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp som inte hade dokumenterats.16
16 Jonsson & Svedin, (2017), Svedin, Landberg, Jonsson &, (2021).
Sammanfattning SOU 2023:98
54
Det finns möjlighet att få hjälp med att rapportera om och ta ner bilder och filmer av barn som har spridits som pornografi från internet. Både barn och vuxna kan vända sig till ECPAT för att få det stödet i de fall det gäller bilder som togs innan den avbildade personen fyllde 18 år, oavsett pubertetsutveckling.
För vuxna finns det mycket begränsade möjligheter att få stöd med att ta ner bilder och filmer som har spridits som pornografi. Det finns ingen myndighet och inte heller någon idéburen organisation i Sverige som kan erbjuda stöd. Den enda verksamhet som utredningen har fått kännedom om är baserad i Storbritannien. Personer från andra länder kan vända sig dit, men det är inte väl känt och resurserna är begränsade.
Brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi
Kapitel 17–18 handlar om det tredje deluppdraget, att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi.
Brottet olaga våldsskildring tar inte sikte på personerna som medverkar, utan på samhällets intresse av att skildringar av våld som kan verka förråande och normförskjutande inte sprids. Det är ett brott som sällan anmäls och det saknas därför rättspraxis som tydliggör exakt var gränsen går för vad som är straffbart och inte. För att kunna göra en tillfredställande analys av hur bestämmelserna om olaga våldsskildring tillämpas i utredning och eventuellt åtal behöver fler brott anmälas. Om man vill åstadkomma det behöver kunskapen om brottet, om vad det omfattar och inte omfattar, öka bland allmänheten.
Det saknas tillförlitliga uppgifter om hur ofta brott mot person som har begåtts vid produktion eller distribution av pornografi anmäls. Utredningens bedömning är att det i varje fall inte är vanligt. Att brott inte anmäls är således den främsta anledningen till att brott som begås i denna kontext mycket sällan beivras. Det gäller framför allt sexualbrott och misshandel.
När det gäller anmälningsbenägenheten finns det ett stort behov av att nå ut med information till allmänheten om vad som utgör ett brott. Vidare behöver såväl vuxna som barn få stöd att våga anmäla.
SOU 2023:98 Sammanfattning
55
Det stödet kan ges inom ramen för kontakter med socialtjänst och hälso- och sjukvård eller av idéburna organisationer.
För att barn och vuxna ska våga anmäla behöver de som upplever att de har utsatts för ett brott känna sig trygga med att de kommer att mötas av förståelse och ett respektfullt bemötande när de väl anmäler. Därför behövs en ökad förståelse i samhället i stort om den utsatthet som finns vid produktion och distribution av pornografi och riskerna för barn att utsättas för sexuellt utnyttjande i form av att filmer eller bilder sprids i pornografiskt syfte.
Det bör vidare säkerställas att sexuell exploatering, inklusive utnyttjande vid produktion eller distribution av pornografi, omfattas av handläggningsrutiner och de kunskapshöjande åtgärder som vidtas av Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom områdena mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och sexualbrott.
Överväganden och förslag
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård presenteras i kapitel 15 och överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning presenteras i kapitel 19.
Utredningens förslag bygger på befintliga strukturer och gällande ansvarsfördelning.
De satsningar som föreslås bör så långt som möjligt genomföras i samråd med de idéburna organisationer som har kunskap om de särskilt utsatta målgrupperna samt med de aktörer som har erfarenhet av att möta barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiskt syfte. Samråd bör även ske med organisationer som har en bredare erfarenhet av att möta våldsutsatta personer samt, i den omfattning det är möjligt med hänsyn till individerna, målgruppen själv.
I genomförande av uppdragen bör ansvariga myndigheter genomgående beakta de riskgrupper som har identifierats. Dessa är personer med funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk eller beroende, barn och unga i samhällets vård, hbtqi-personer och personer som har utsatts för sexuella övergrepp eller annan utsatthet under barndomen, personer som befinner sig i ekonomisk utsatthet, personer i migration och personer med koppling till kriminella miljöer. Det
Sammanfattning SOU 2023:98
56
bör även särskilt beaktas att flickor och kvinnor utgör majoriteten av de personer som utsätts för sexuellt våld.
Sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte bör bli en tydlig del av arbetet mot våld
En förutsättning för ett strategiskt arbete för att förebygga och bekämpa sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte är att det våldet blir en tydlig del i relevanta nationella strategier och motsvarande policydokument samt att det synliggörs i de berörda myndigheternas tillämpning på nationell och regional nivå.
Utredningen föreslår därför följande: – Om regeringen beslutar om en ny målformulering för det nu-
varande jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra bör sexuellt utnyttjande i pornografiska syften uttryckligen omfattas. Vidare bör sexuellt utnyttjande i pornografiska syften omfattas av såväl åtgärdsprogram som nationella strategier kopplade till det delmålet. – Om regeringen beslutar om en ny nationell strategi om våld mot
barn bör den tydligt och uttalat omfatta att förebygga och bekämpa sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften. – När regeringen beslutar om strategier eller andra policydokument
som rör andra politikområden där frågor om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften kan vara aktuella bör detta tydligt inkluderas. Det gäller exempelvis strategier eller andra policydokument om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, psykisk hälsa, hbtqipersoners rättigheter, funktionshinderspolitiken eller barn som placeras för vård utanför det egna hemmet. – Det nationella hälsoprogrammet för barn och unga, som Social-
styrelsen har i uppdrag att ta fram, bör tydligt och uttalat omfatta att förebygga och bekämpa sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften.
SOU 2023:98 Sammanfattning
57
Kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas
Det finns ett behov av evidensbaserade eller beprövade metoder för att ge stöd och behandling till barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften som kan användas av alla som möter målgruppen. Forskning behövs, men det finns även ett behov av att i ett första steg samla kunskap om metoder som faktiskt finns och som kan användas relativt snart.
Utredningen föreslår därför följande: – Regeringen bör ge Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering i uppdrag att genomföra en internationell och nationell kartläggning för att identifiera dels metoder för att upptäcka sexuell riskutsatthet, dels metoder inom hälso- och sjukvården för behandling av barn respektive vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) och Linköpings universitet (Barnafrid) bör få i uppdrag att bedöma vilka metoder avseende vuxna respektive barn som kan anpassas till en svensk kontext och utvärdera dem. – Regeringen bör avsätta särskilda medel för forskning som rör
området sexuell exploatering och dess konsekvenser i den kommande forskningspropositionen. En sådan satsning bör omfatta övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. Syftet med satsningen är att barn och vuxna som har utsatts för våld i den kontexten ska erbjudas skydd, stöd och vård som bygger på evidens.
Insatser på bred front behövs för en ökad kunskap bland vuxna och barn
Kunskapsnivån om våld och övergrepp och vad som är brottsligt vid produktion och distribution av pornografi samt om sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte behöver öka i hela befolkningen. Detta för att öka möjligheterna att utsatta vuxna och barn identifieras och både söker och får tillgång till skydd, stöd och vård.
Sammanfattning SOU 2023:98
58
Utredningen föreslår därför följande: – Regeringen bör ge Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och
den myndighet som föreslås ansvara för samordningen av en eventuell strategi om våld mot barn, i gemensamt uppdrag att bidra till ökad kunskap bland allmänheten, och särskilt bland riskgrupper, om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften genom en målgruppsanpassad informationssatsning. Satsningen bör inkludera information om vad som är brottsligt och om var skydd, stöd och vård finns att tillgå för den som har utsatts. – Regeringen bör ge Myndigheten för familjerätt och föräldra-
skapsstöd i uppdrag att ta fram informationsmaterial till vårdnadshavare och andra vuxna i barns närhet om barns och ungas sexuella riskutsatthet på internet, samtycke och vad som är brottsliga handlingar. Materialet ska även kunna användas av de som arbetar med föräldrastöd i kommunerna. – Regeringen bör ge Uppsala universitet (Nationellt centrum för
kvinnofrid) i uppdrag att utveckla arbetet med stödlinjerna för våldsutsatta så att det blir tydligare att personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi är en del av målgrupperna. – Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten och de övriga hbtqi-
strategiska myndigheterna ett gemensamt uppdrag om att undersöka behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt inom myndigheternas ansvarsområden för att nå hbtqi-personer samt att sedan genomföra de insatser som myndigheterna bedömer behövs.
Nationellt kunskapsstöd för relevanta yrkesverksamma grupper behöver utvecklas med utgångspunkt i bästa tillgängliga kunskap och anpassas efter målgruppernas behov
För att alla som behöver ska ha likvärdiga möjlighet att få del av samhällets insatser behöver kunskapsstöd för yrkesverksamma utvecklas på nationell nivå, för att spridas och implementeras på regional och lokal nivå.
SOU 2023:98 Sammanfattning
59
Utredningen föreslår därför följande: – Regeringen bör ge Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen,
Linköpings universitet (Barnafrid) och Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) ett gemensamt uppdrag om att identifiera, följa upp och utvärdera arbetssätt för socialt uppsökande arbete på internet. Arbetssätten bör vara inriktade på att upptäcka äldre barn som utnyttjas sexuellt, både i pornografiska och andra syften, samt vuxna som utsätts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi, i syfte att förhindra fortsatt utsatthet och att kunna erbjuda insatser. När det gäller barn bör samråd ske med Polismyndigheten. – Regeringen bör ge Socialstyrelsen, Uppsala universitet (Natio-
nellt centrum för kvinnofrid), Linköpings universitet (Barnafrid) och länsstyrelserna i gemensamt uppdrag att säkerställa att det finns kunskapsstöd med kompetensutvecklande insatser för yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård om övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.17 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bör få i uppdrag att följa arbetet och att följa upp effekten av den kompetenshöjande satsningen. – Om en nationell stödfunktion som kan fungera som ett kun-
skapscentrum och stöd för hälso- och sjukvården i frågor som rör sexuellt våld inrättas bör övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och barns utsatthet för sexuell exploatering i form av att bilder och filmer sprids i pornografiska syften omfattas av uppdraget. – Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att uppdatera, och vid
behov komplettera, stödmaterial för undervisning i alla skolformer rörande sexuella aktiviteter på nätet, sexuell riskutsatthet, digitalt våld och sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften.
17 Arbetet kan med fördel samordnas med att utveckla kompetensstöd inom närliggande områden, exempelvis de som ska utvecklas inom ramen för pågående regeringsuppdrag och sådana som tas fram i enlighet med förslag från utredningen om ett exitprogram för personer som är utsatta för prostitution.
Sammanfattning SOU 2023:98
60
– Regeringen bör ge Skolverket och Socialstyrelsen ett gemensamt
uppdrag om att säkerställa att relevant kunskapsbaserad information om sexuell riskutsatthet och sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften finns i Vägledning för elevhälsa, i syfte att öka möjligheterna att förebygga och upptäcka våldsutsatthet i denna kontext. – Regeringen bör ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-
frågor i uppdrag att ta fram en ny webbutbildning inom utbildningspaketet Rätt att veta! som omfattar frågor om sexuella aktiviteter på nätet, sexuell riskutsatthet, sexuellt utnyttjande i pornografiska syften och att sprida bilder eller filmer föreställande någon annan. Utbildningen bör vända sig till alla yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter unga, men särskilt fokus bör vara på att genom yrkesverksamma nå ungdomar som befinner sig i en riskgrupp för att utnyttjas sexuellt. – Regeringen bör ge Statens institutionsstyrelse i uppdrag att ut-
veckla arbetet med traumamedveten omsorg (TMO) på SiS ungdomshem för att inkludera kunskap om sexuell riskutsatthet och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.
Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet behöver vara tillgängligt för både barn och vuxna
Möjligheten att få bort sexuellt övergreppsmaterial och bilder och filmer med naket eller sexuellt innehåll från internet samt att förhindra spridning i pornografiska syften är centralt för att minska fortsatt utsatthet och lidande för den som har utsatts. En majoritet av de verksamheter som möter stödsökande menar att det är avgörande att få bort materialet för att de som har utsatts ska gå vidare. Det är också ett sätt att skydda utsatta från fortsatta publika kränkningar eftersom det upplevs som ett nytt övergrepp varje gång materialet delas.
Utredningen föreslår därför följande: – Regeringen bör ge lämplig myndighet som uppgift i sin instruk-
tion att finansiera en hotline inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet. Regeringen bör permanent avsätta medel för detta i minst samma omfattning som kost-
SOU 2023:98 Sammanfattning
61
naderna under 2023 för den verksamhet av detta slag som bedrivs av ECPAT Sverige. – Regeringen bör ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genom-
föra en förstudie om hur en verksamhet som hjälper vuxna att ta ner material från plattformar på internet kan organiseras och utvecklas. I förstudien bör även ingå att undersöka hur en kunskapshöjande och stödjande del skulle kunna utformas vid sidan av en rapporterings- och borttagningsfunktion.
Kommuner och regioner bör ges stöd att utveckla arbetet med att förebygga sexuellt utnyttjande i pornografiska syften och kunna erbjuda skydd, stöd och vård
Kommuner och regioner ansvarar för skydd och stöd respektive hälso- och sjukvård för barn som har utnyttjats sexuellt i form av att skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften och vuxna som har utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi, liksom för alla andra invånare i behov av skydd, stöd eller vård. Kommunen ansvarar även för förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. Utredningens bedömning är att kommuner och regioner behöver stöd för att förbättra det arbetet.
Utredningen föreslår därför följande: – Regeringen bör inleda en dialog med Sveriges Kommuner och
Regioner i syfte att avsätta medel till kommuner och regioner för att de ska ges möjlighet att vidta åtgärder för att relevanta verksamheter som möter barn och unga ska ha fungerade rutiner för att upptäcka barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller tillhör gruppen sexuellt riskutsatta. Detta bör ingå i de överenskommelser om psykisk hälsa och suicidprevention som regeringen återkommande ingår med Sveriges Kommuner och Regioner för statens räkning. – Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten bör vid
uppdateringar av Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper respektive Inget att vänta på, inkludera övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form
Sammanfattning SOU 2023:98
62
av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften i materialen. – Kommuner bör redan nu, med stöd av befintliga metodstöd och
med stöd av länsstyrelserna, börja inkludera brott med koppling till sexuellt utnyttjande i pornografiska syften i det arbete som bedrivs med utgångspunkt i lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete samt i det våldsförebyggande arbetet som många kommuner bedriver. – Regeringen bör besluta om utvecklingsmedel för regional sam-
verkan och samordning mellan kommuner, regioner och idéburna organisationer samt andra relevanta aktörer avseende förebyggande arbete, skydd, stöd och vård. Länsstyrelserna bör stödja samordningen i sina respektive län. Jämställdhetsmyndigheten bör ges i uppdrag att fördela utvecklingsmedel, ge stöd till genomförandet samt att samordna det nationella stödet och redovisningen.
Anmälningsbenägenheten behöver öka
Det är ovanligt att brottet olaga våldsskildring avseende sexuellt våld eller tvång anmäls. Utredningens bedömning är att kunskapen om brottet är väldigt låg bland allmänheten, vilket kan vara är en orsak till att de anmälda brotten är så få.
Ökad kunskap om brotten bland allmänheten skulle kunna leda till fler anmälningar, vilket i sin tur skulle kunna leda till fler prövningar i domstol och en tydligare rättspraxis. Utredningen har därför gjort bedömningen att behovet som finns för att fler brott ska beivras täcks bäst genom att brottet olaga våldsskildring lyfts i den målgruppsanpassade informationssatsning som utredningen föreslår. Utredningen lägger därmed inga förslag som specifikt avser brottet olaga våldsskildring.
Även när det gäller brott mot person som kan vara aktuella vid produktion och distribution av pornografi är det tydligt att väldigt få brott anmäls. De åtgärder som utredningen föreslår för att fler barn och vuxna som är utsatta för våld och utnyttjas i den här kontexten ska upptäckas och få ett gott bemötande förväntas även kunna bidra till att fler får stöd för att våga anmäla brott mot person.
SOU 2023:98 Sammanfattning
63
Många som har utsatts för sexualbrott känner rädsla för att kontakta myndigheter, vilket kan vara en anledning till att brott inte anmäls.
Utredningen föreslår därför följande: – Regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att undersöka
möjligheterna att införa åtgärder som gör det enklare att anmäla sexualbrott.
Fler brott skulle kunna upptäckas i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar
Eftersom kunskapen bland allmänheten är låg, och det finns ett stigma kring att anmäla att man har utsatts för att någon har spridit en pornografisk framställning där man själv förekommer, behöver insatser vidtas för att i större omfattning upptäcka brott som rör produktion och distribution av pornografi i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar.
Utredningen föreslår därför följande: – Regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att med stöd av
Jämställdhetsmyndigheten kartlägga behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt avseende utredning av brott som bedöms kunna begås vid produktion eller distribution av pornografi samt att sedan genomföra de insatser som myndigheterna bedömer behövs i syfte att fler brott ska utredas. Detta omfattar rutiner för tekniskt stöd. – Regeringen bör utöka Åklagarmyndighetens återrapporterings-
krav avseende mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck så att det uttryckligen omfattar förmågan i arbetet med brott som begås vid produktion och distribution av pornografi. – Regeringen bör ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att analy-
sera anmälningar av brott som begås i samband med produktion eller distribution av pornografi samt vid sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
Sammanfattning SOU 2023:98
64
Konsekvenser av utredningens förslag
Slutligen redogörs för vilka konsekvenser utredningens förslag väntas ge.
De initiala kostnaderna för kommuner och regioner för att stärka regional samverkan och samordning mellan kommuner, regioner och idéburna organisationer samt andra relevanta aktörer avseende förebyggande arbete, skydd, stöd och vård beräknas täckas av att regeringen avsätter utvecklingsmedel som ska fördelas mellan länen. Kostnader för att kommuner och regioner ska ges möjlighet att vidta åtgärder för att relevanta verksamheter som möter barn och unga ska ha fungerade rutiner för att upptäcka barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller tillhör gruppen sexuellt riskutsatta beräknas täckas av att regeringen i en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner avsätter medel för ändamålet.
Statens kostnader beräknas utgöras av de medel till kommuner och regioner som beskrivs ovan samt av kostnader för de uppdrag som utredningen föreslår ska ges till myndigheter.
Förslagen förväntas bidra till ett minskat lidande och ökad hälsa, framför allt för de riskgrupper som utredningen har identifierat. Ekonomiskt förväntas förslagen på sikt bidra till minskade kostnader på samhällsnivå genom att färre barn och vuxna utsätts för våld i form av sexuellt utnyttjande för pornografiskt syfte och till att de som har blivit utsatta upptäcks och får adekvat skydd, stöd och vård tidigare än i dag.
65
Summary
The inquiry’s remit concerns individuals who have been sexually exploited for pornographic purposes. It is a broad group of children and adults whose experiences vary considerably. It is also a group not easily distinguished from other groups of violence victims, because violence in these contexts is strongly linked to other forms of men’s violence against women and violence against children, especially various types of sexual violence and sexual exploitation. Furthermore, the target groups that are subjected to various forms of sexual exploitation frequently overlap. The inquiry would therefore welcome an expansion of the proposals we put forth to encompass a wider target group.
At the same time, this specific type of subjection to violence needs to be addressed, because the fact that the abuse is documented and disseminated puts the victims of violence in a particularly vulnerable situation.
In accordance with the directives, the inquiry’s proposals primarily concern access to protection, support and care, and the prosecution of crimes. However, in order for sexual exploitation for pornographic purposes to end, a greater focus must be placed on preventive efforts and on the perpetrators – often men – who commit crimes, mainly against women, in this context.
Remit of the inquiry
On 30 June 2022, the Government decided to appoint an inquiry on the protection, support and care of individuals subjected to abuse in the production or distribution of pornography (dir. 2022:100).
Adults may consent to participate in pornography and contribute to the distribution of the materials, but – as in any other contexts –
Summary SOU 2023:98
66
no violent crimes or other abuses may be committed. The background to appointing the inquiry was an absence of sufficient knowledge about subjection to violence or other abuse among people who participate or are exploited in pornography in Sweden. In addition, there was insufficient knowledge on the consequences that subjection to violence in this context can have on the victim’s physical and mental health, and about the state of access to protection, support and care.
There was also a lack of knowledge on how common it is for crimes in the production or distribution of pornography to be reported, investigated and prosecuted.
The inquiry’s main target group is adults, although its remit also encompasses children who appear in contexts where adult pornography is expected to be found.
The inquiry has had three sub-tasks: – The task of identifying the state of knowledge concerning violence
and other abuse against adults and exploitation of children, in the production or distribution of pornography in Sweden. – The task of proposing how access to protection, support and care
can be improved. – The task of analysing crime linked to the production and distri-
bution of pornography.
Execution of the remit
Since the remit concerns an area in which collected information was already limited, a great deal of the inquiry’s work has consisted of gaining as comprehensive an understanding as possible of the issues raised by the directives, by collecting information from a variety of different sources and operations.
We commissioned an interview study from Marie Cederschiöld University, where adults with experiences of being filmed or photographed in pornographic contexts in Sweden filled out standardized questionnaires and were interviewed. Focus was placed on the individual’s vulnerability and need for protection, support and care after the age of 18. A total of 26 individuals – 25 women and one man – were interviewed by the researchers.1
1 Donevan et al. 2023.
Summary
67
The inquiry also commissioned a literature review on current knowledge regarding subjection to violence in the production and distribution of pornography and effects on adult health,2 as well as a literature review concerning knowledge about children aged 13–18 in sexual abuse images, as well as other images and films of a sexual nature or depicting the person a state of undress.3
Together with the inquiry on exit programmes for individuals subjected to prostitution (A 2022:04), the inquiry sent a questionnaire to Sweden’s municipalities and one to the regions. Furthermore, the inquiry prepared and disseminated a questionnaire aimed at adults who have experienced images or films of them, of a sexual nature on in a state of undress, having been disseminated in a digital forum, before they turned 18.
The inquiry has met with a great number of organisations – public and non-profit – that have shared the knowledge they have gained through their experience of meeting the target group. The inquiry has also met adults who have taken part in pornography or been exploited for pornographic purposes.
To execute the sub-task of analysing crime, the inquiry has requested and accessed rulings regarding the offence of unlawful portrayal of violence. The inquiry has also ordered statistics on reports of other crimes that may be of relevance from the Swedish Police Authority’s register of reported crimes, chiefly sexual crimes against children or adults.
The inquiry has been greatly assisted by the expert group, who have contributed knowledge from their respective areas of expertise. The inquiry has also formed a reference group consisting of representatives of non-profit organisations with experience meeting the target groups or a relevant risk group.
Background and premises
The report begins with a background section in chapters 2–4, containing premises and definitions as well as a description of the target groups covered by the remit, previous and ongoing inquiries, bills and documents relevant to the work and international commitments.
2 Waltman 2023. 3 Svedin 2023.
Summary SOU 2023:98
68
When choosing the definition of “pornography”, besides considering already established definitions, the inquiry has also taken account of the scope and limitations of the directive, and of the fact that the distribution of pornography is almost exclusively online. In the inquiry, we define pornography as follows:
Images, films and live-streamed media depicting explicit sexual activities aimed at arousing the audience.
The inquiry encompasses children and adults who appear in materials disseminated for pornographic purposes. Where children are concerned, however, it is clear from the remit that it includes children who appear in contexts where adult pornography is expected to be found. In practice, this mainly means post-pubescent adolescents, although there is no age limit in the remit.
Both people who appear in material intended to be disseminated as pornography, and those who, without their will or knowledge, appear in material disseminated as pornography are included. In other words, the remit is broad and the target groups are highly diverse and have different needs.
Important premises for the inquiry have been gender equality policy, public health policy and the Convention on the Rights of the Child and the right of the child to be protected from all forms of violence. It has also been important to invariably take account of differences in people’s living conditions, which are affected by socioeconomic conditions, and the different grounds for discrimination: Gender, gender identity or gender expression, ethnicity, religion or other belief, disability, sexual orientation and age.
Pornography produced and distributed in Sweden
Chapter 5 contains a description of how pornography is produced and distributed in Sweden today.
Pornography produced in Sweden is distributed almost exclusively online. Most of the platforms in which residents of Sweden are found are based abroad and the content is disseminated in many countries. However, there are some platforms that are registered in Sweden. In addition to websites specifically engaged in the dis-
Summary
69
semination of pornographic material, images and films are also spread through social media, messaging apps and online meeting places.
Most of the pornography produced in Sweden is self-produced material. Self-produced material can be images, films and livestreamed materials. Most commonly, one person alone features in such material. It can also be a matter of producing and filming in couples or together with other more or less temporary partners.
In addition, there is an unknown volume of images and films with abuse materials and other content disseminated against the will of those involved and sometimes even without their knowledge.
Mapping of subjection to violence and effects on health
Following the initial chapters, chapters 6–8 describe the mapping processes included in the inquiry’s first sub-task – identifying the state of knowledge about violence and other abuse against adults and exploitation of children, and the consequences that subjection to violence in this context can have on the victim’s physical and mental health.
Adults who participate or are exploited in pornography are at risk of subjection to serious violence
All in all, the inquiry can conclude that there is sufficient knowledge about the types of physical, psychological, sexual and digital violence to which people who participate or are exploited in pornography may be subjected. In addition to the fact that most of them have felt pressured to perform sexual acts, a majority of those who participated in the interview study of Donevan and colleagues also state that they have been subjected to various types of serious sexual and physical violence in the context of pornography production. Of the 26 participants, 15 stated that they had been raped or forced to have sex, 19 stated that they had been subjected to a chokehold and 12 stated that they had been strangled to the point of suffocation during pornography production. There were 15 participants who stated that they had been beaten or otherwise injured by someone and 11 stated that they had been tortured. Of those interviewed, 10 had lost consciousness and 16 had suffered physical injuries.
Summary SOU 2023:98
70
There were 12 who stated that they have needed to seek care for some physical ailment. The violence is often serious and repeated and the victims – usually women – are often in situations in which they are vulnerable for various reasons.
Furthermore, the inquiry can determine that violence victims who have been subjected to violence solely in the production of pornography are few in number. It is common that they have also been subjected to violence earlier in life or subjected to prostitution at the same time. Many have been sexually abused in one way or another already as children, and individuals who have been diagnosed with a neuropsychiatric impairment are particularly vulnerable.
There exists an unknown number of individuals who have never had any contact with a support operation or organisation that meets the target group, and we have therefore not been able to hear their stories. This can include people who do not seek support despite having extensive ill health, and those who participate entirely of their own accord and who have not felt the need for any such contact. However, the mapping process has shown that it is not always possible to draw a clear-cut boundary between people who participate in pornography of their own accord and those who are exploited. It is not uncommon for participation to be a choice made by the person, but due to financial difficulties, harmful substance use or addiction, other subjection to violence, or some other factor, their choices are perceived as limited.
There is a need for more knowledge about conditions among individuals who participate in self-produced pornography compared to those who participate in pornography produced by others. There is no clear boundary here either. The mapping process indicates that there are people who have someone else driving their participation in what appears to be self-produced, although there is a lack of knowledge of how common this is.
There seems to be a difference in subjection to violence between people who appear in material produced to be disseminated as pornography compared to people who have been filmed covertly, or private films having been disseminated, although the boundaries are fluid here too. This could involve individuals who have temporarily met someone who subjects them to this, although in some cases it can form part of subjection to domestic violence. More knowledge is needed about the circumstances surrounding such subjection.
Summary
71
There is a lack of knowledge about the exploitation of children in forums where mainly adult pornography is found
In the case of children, there is a lack of knowledge about the aspect included in the inquiry’s remit – exploitation of children in forums where mainly adult pornography is found. Both the interview study conducted on behalf of the inquiry, and the survey sent by the inquiry to the target group, show that images or films of children in a state of undress or of a sexual nature, at least from early adolescence, are disseminated on pornography platforms. However, to the inquiry’s knowledge there are no Swedish studies in which researchers have examined how common this is. The closest we could find is a study in which a researcher attempted to illuminate the proportion of minors in pornography production. The study analysed the content of 172 of the most viewed professionally produced videos from one of the largest free pornography sites, which had been downloaded between 2000 and 2016. In that study, almost one in three of the “actors” were judged to be below 20 years of age4
Furthermore, there is a lack of knowledge about the type of abuse to which children are subjected in cases where they appear in films and images on platforms where adult pornography is expected to be found. There are indications that material on pornography sites on which young women appear is – or is at least marketed as – more violent.5 To gain a better understanding of what children are subjected to, and are at risk of being subjected to in such contexts, more studies are needed.
Swedish studies show that it is both common for children to send images or films of themselves, in a state of undress or of a sexual nature, to others,6 and for children to state that they have had nude pictures of themselves disseminated online, for example in so-called “expose accounts”.7 Children who have been diagnosed with a neuropsychiatric impairment8 are particularly vulnerable, as are those who identify as LGBTI.9 However, there is a lack of knowledge about how common it is for material that is disseminated in a smaller group to then be disseminated further on pornography sites.
4 Shor 2019. 5 Shor 2019. 6 Svedin et al., 2021. 7 ECPAT Sweden 2021, ECPAT Sweden 2023. 8 ECPAT Sweden 2023. 9 Sciacca et al. 2023.
Summary SOU 2023:98
72
It is much rarer for children to post pictures or films on online forums themselves, although this does happen. In the literature review performed on behalf of the inquiry, 2–5 percent of the children and youths, in the included research, had posted images in the public sphere.10
People who have been subjected to sexual exploitation for pornographic purposes often suffer from severe ill health
The health of women who have been sexually exploited for pornographic purposes is significantly poorer than that of other women. This is the case both for women who have sought support for this reason, and who have been referred by another entity they have come into contact with. For example, 25 of the 26 participants11 in the inquiry’s interview study by Donevan and colleagues reported that they had been diagnosed with one or more psychiatric disorders. Among the most common were PTSD, anxiety, depression, ADD/ADHD, EUPD12 and anorexia. This is also supported by the results from the compilation of research concerning adults ordered by the inquiry. 13
Insofar that they come into contact with support operations, health appears to be similar among men, and people who identify otherwise, who find themselves in the same vulnerable state. Because they are so few, however, it is difficult to comment on differences and similarities compared to women.
On the whole, it can be said that if a person appears in pornography, this is an indicator that the person may be in a state of considerable distress and that protection, support and care should be offered. Those who contact support services on their own initiative often feel so poorly that they are in great need of protection, support and care. The organisations that meet people individuals seeking support consider that, in many cases, trauma treatment is needed.
Therefore, knowledge and methods are needed to reach the target group and be able to offer adequate treatment. There is a need for practice-based research.
10 Svedin 2023. 11 Of whom 25 women and one man. 12 Emotionally unstable personality disorder. 13 Waltman (2023). The results are also supported by Farley et al. (2023).
Summary
73
People who have been sexually exploited for pornographic purposes often have risk factors in their background, and this can be aggravated by exploitation or participation in pornography. To obtain more precise answers on how participation or exploitation in pornography affects different aspects of physical, mental and sexual health, studies with a longitudinal design, in which researchers follow a group over a long period of time, would be needed.
Furthermore, there is a lack of sufficient knowledge about differences and similarities in health and wellbeing among people who appear in self-produced pornography compared to those who participate in pornography produced by someone else.
The literature review ordered by the inquiry on the state of knowledge concerning children exploited in some way by pornographic material clearly shows that the dissemination of images or films in which a child or a youth is naked or performs sexual acts is correlated with, for example, various forms of psychological ill health, behavioural problems and psychological difficulties for that child. However, the studies described cannot answer whether the problems existed previously, have been amplified or have emerged as a result of the studied internet-related behaviours and/or problems.14
All in all, the inquiry can conclude that there is sufficient knowledge on the ill-health of this group of children to confirm the urgent need to strengthen both preventive work and detection as well as access to protection, support and care. We also know that if a child suffers from mental illness, sexual risk exposure is something to be aware of. Protection, support and care could be improved with more knowledge. There is therefore a need for practice-based research also when it comes to children.
Access to adequate protection, support and care
In chapters 9–11, the inquiry describes its mapping of the forms of support available to professionals to enable offering adequate protection, support and care, as well as access to protection, support and care for people who have been sexually exploited for pornographic purposes. This includes identifying the possibilities that exist for obtaining support in removing material from online platforms.
14 Svedin (2023).
Summary SOU 2023:98
74
Chapters 12–15 then describe the needs identified by the inquiry in terms of protection, support and care.
Knowledge-enhancement resources and a cohesive chain of initiatives are needed
The inquiry has conducted a questionnaire survey among Sweden’s municipalities and regions and met professionals within social services and healthcare from different parts of the country. On the whole, we can conclude that there are extensive regulations and knowledge-enhancement resources for professionals in terms of men’s violence against women, with a focus on domestic violence. Yet there is often a lack of support for professionals when it comes to subjection to sexual violence when the perpetrator is not a person close to the victim. Adults who have been subjected to abuse in the production or distribution of pornography are only mentioned in exceptional cases in both national knowledge-enhancement resources and regional and local action plans. Children’s subjection to the production or dissemination of images or films of a sexual nature or in which they appear in a state of undress is included slightly more often – for example in procedures for asking about subjection to violence. However, even in such cases, it is much more common that the issue is not at all addressed.
Because the questions are not included in, for example, the questionnaires that are to serve as support for inquiring about violence, professionals – who are in a position to detect children or adults who have been sexually exploited for pornographic purposes – aren’t aware that this is something they could inquire about. Neither do they feel sure about how to ask. Besides, there is rarely any responsible body with specialised knowledge about this type of vulnerability to refer to or approach with questions. The exception is the municipalities where specialised operations are in place, which are mainly in Stockholm, Gothenburg and Malmö.
There is a need to develop knowledge-enhancement resources at the national level, which can be accessed by municipal, regional and non-profit operations in all parts Sweden, to enable offering adequate protection, support and care. There is also a need to develop cooperation within and between municipalities and regions, in collaboration with non-profit organisations, to enable preventing and
Summary
75
detecting subjection and offer a cohesive chain of initiatives based on individual needs.
Although help is to be available to everyone irrespective of their background, there are numerous groups in society that are not always reached by protection, support and care to the extent they are entitled. Some children and adults may, due to sex, gender identity, disability or harmful use and addiction, have greater difficulty seeking support or knowing where to turn. Furthermore, if society falls short in its ability to adapt initiatives to the specific needs and circumstances of individuals, vulnerability will be amplified and possibilities for obtaining support and help reduced. In efforts to prevent and combat violence, it is important to note that many such vulnerabilities may be relevant at the same time for one and the same individual.
To enable offering protection, support and care that is founded on evidence-based methods and tried-and-tested experience, it is crucial that research be conducted in the field. The knowledge about effective support and tried-and-tested treatments already possessed by public and non-profit entities that meet the target groups should be evaluated so as to form the basis for knowledge-enhancement resources and methodology resources. Not least, methods are needed that work for individuals with complex trauma and those with a disability, harmful substance use or addiction or other circumstances that can impede undergoing treatment.
Adults and children should be given help with having material removed from online platforms
A distinctive feature of subjection to sexual exploitation for pornographic purposes is that the documented materials remain available for others to see. For people who are active in pornography and who then want to leave, images and films remaining online can pose an obstacle to their leaving. Studies also show differences in wellbeing among people who have been subjected to abuse depending on whether the abuse has been filmed and disseminated or not. In the surveys on youths, sex and the internet from both 2014 and 2020–2021, adolescents who stated that the abuse had been documented, and in particular those whose images had been disseminated or those who did not know whether the images had been disseminated, felt worse
Summary SOU 2023:98
76
than those who had been subjected to sexual abuse that had not been documented.15
It is possible to obtain help with reporting and removing from the online images and films of children that have been disseminated as pornography. Both children and adults can turn to ECPAT to access such assistance in cases where images were taken before the depicted person turned 18, irrespective of stage of puberty.
For adults, there are very limited possibilities to obtain help with removing images and films that have been disseminated as pornography. There is no agency or non-profit organisation in Sweden that can offer support. The only operation the inquiry has become aware of is based in the UK.
Crime linked to the production and distribution of pornography
Chapters 17–18 address the third sub-task – analysing crime linked to the production and distribution of pornography.
The offence of unlawful portrayal of violence is not directed at the individuals who participate in pornography, but at society’s interest in the fact that portrayals of violence that could potentially have a brutalising and norm-changing effect should not be disseminated. It is a crime that is rarely reported and there is therefore a lack of case law clarifying exactly where the boundary lies between what constitutes a crime and what does not. In order to perform a satisfactory analysis of how the provisions on the unlawful portrayal of violence are applied in investigations and any prosecution, more crimes need to be reported. In order to achieve this, public knowledge about the offence, about what it covers and does not cover, needs to improve.
There is a lack of reliable data on how often crimes against individuals that have been committed in the production or distribution of pornography are reported. The inquiry’s assessment is that it is not common in any case. The fact that crimes are not reported is thus the main reason for why crimes committed in this context are very rarely prosecuted. This is the case in particular for sexual offences and assault.
15 Jonsson & Svedin, (2017), Svedin, Landberg, Jonsson &, (2021).
Summary
77
In terms of inclination to report such crimes, there is a great need to reach out with information to the general public about what constitutes a crime. Furthermore, both adults and children need support for them to be willing to report such crimes. This support can be provided as part of contacts with social services and healthcare, or by non-profit organisations.
For both children and adults to be inclined to report crimes, those who believe that they have been subject to a crime need to feel assured that they will be met with understanding and respect when they actually report it. Therefore, a greater understanding is needed in society at large about the subjection that exists in the production and distribution of pornography, and the risks to children of subjection to sexual exploitation in the form of films or images being disseminated for pornographic purposes. The Swedish Police Authority should also develop information that is disseminated to this end so that the victim is in no doubt that it is a crime that will be taken seriously, no matter where in Sweden they are.
Furthermore, it should also be ensured that sexual exploitation, including exploitation in the production or distribution of pornography, is covered by case processing procedures and the knowledgeenhancing measures taken by the Swedish Police Authority and the Swedish Prosecution Authority in the areas of men’s violence against women, domestic violence and sexual offences.
Considerations and proposals
Considerations and proposals for improving preventive efforts, protection, support and care are presented in chapter 15 and considerations and proposals for the greater prosecution of pornography-related crimes are presented in chapter 19.
The inquiry’s proposals are based on existing structures and division of responsibilities as well as on the current responsibilities and remits of the agencies concerned.
The proposed initiatives should, as far as possible, be implemented in consultation with the non-profit organisations that possess knowledge about the particularly vulnerable target groups and also with the organizations that have experience working with children and adults who have been sexually exploited for pornographic purposes.
Summary SOU 2023:98
78
There should also be consultation with organisations that have broader experience from contacts with victims of violence and, insofar as is possible with consideration for the individuals, the target group themselves.
When performing their remits, the agencies responsible should take full account of the risk groups identified. These are people with disabilities, people with harmful substance use or addiction, children and youths in the care of the state, LGBTI individuals and people who have been victims of sexual abuse or other subjection during childhood, people who are financially vulnerable, people in migration and people with links to criminal environments. It should also be considered that girls and women make up the majority of the victims of sexual violence.
Sexual exploitation for pornographic purposes should be made a clear part of the work on combating violence
A prerequisite for strategic efforts to prevent and combat sexual exploitation for pornographic purposes is that such violence is made a clear part of relevant national strategies and corresponding policy documents, and that it is made visible in the relevant agencies’ application at the national and regional level.
The inquiry therefore proposes the following: – If the Government decides to update the current gender equality
policy target to end men’s violence against women, sexual exploitation for pornographic purposes should be explicitly included. Furthermore, sexual exploitation for pornographic purposes should be covered both by action programmes and national strategies linked to that target. – If the Government decides on a new national strategy on violence
against children, it should clearly and explicitly include preventing and combating sexual exploitation in the form of the depiction of children in images and films that are disseminated for pornographic purposes. – When the Government decides on strategies or other policy
documents concerning other policy areas in which issues concerning sexual exploitation for pornographic purposes could be
Summary
79
relevant, this should be clearly included. This applies, for example, to strategies or other policy documents on sexual and reproductive health and rights, mental health, the rights of LGBTI individuals, disability policy or children placed in out-of-home care. – The national health programme for children and youths, which the
National Board of Health and Welfare is commissioned to prepare, should clearly and explicitly include preventing and combating sexual exploitation in the form of the depiction of children in images and films that are disseminated for pornographic purposes.
Knowledge and methodology development needs to be reinforced
There is a need for evaluated or proven methods for providing support and treatment to children and adults who have been sexually exploited for pornographic purposes, which can be used by everyone that comes into contact with the target group. Research is needed, although in an initial step there is also a need to gather knowledge about the methods that currently exist and that can be used relatively swiftly.
The inquiry therefore proposes the following: – The Government should commission the Swedish Agency for
Health Technology Assessment and Assessment of Social Services to conduct an international and national mapping process to identify methods for detecting sexual risk vulnerability, as well as methods in healthcare for treating children and adults who have been sexually exploited for pornographic purposes. Uppsala University (the National Centre for Knowledge on Men’s Violence against Women) and Linköping University (Barnafrid – A national centre for knowledge concerning violence against children) should be commissioned with assessing which methods concerning adults and children can be adapted to a Swedish context and evaluating them.
Summary SOU 2023:98
80
– The Government should allocate special funding for research in
the field of sexual exploitation and its consequences in the forthcoming research bill. Such initiative should include abuse in the production and distribution of pornography, as well as sexual exploitation in the form of the depiction of children in images or films disseminated for pornographic purposes. The purpose of this initiative is that children and adults who have been subjected to violence in that context should be offered evidence-based protection, support and care.
Efforts on a broad front are needed for greater knowledge among adults and children
The level of knowledge about violence and abuse and what constitutes crimes in the production and distribution of pornography, and about sexual exploitation for pornographic purposes, needs to improve throughout the entire population. This is needed to improve the possibilities for vulnerable adults and children to be identified and both seek and obtain access to protection, support and care.
The inquiry therefore proposes the following: – The Government should jointly commission the Swedish Gender
Equality Agency – the agency proposed to be responsible for coordinating a potential strategy on violence against children16 – and the county administrative boards with seeking to improve public knowledge, and particularly among risk groups, about sexual exploitation for pornographic purposes through an information campaign tailored to the target group. The initiative should include information about what constitutes crimes and about where victims can find support and help.
16 This proposal is made subject to the Government not having decided on such a strategy. The inquiry considers that, since there is a proposal for a strategy, which has undergone consultation, the most effective approach would nevertheless be to include a forthcoming strategy on violence against children in the proposal. If a strategy is not decided, the proposal can still be implemented.
Summary
81
– The Government should commission the Family Law and Parental
Support Authority with producing information material for guardians and other adults close to children about children’s and youths’ vulnerability to sexual risk online, consent and what constitutes criminal acts. The material can also be used by those who work with parental support in the municipalities. – The Government should commission Uppsala University (the
National Centre for Knowledge on Men’s Violence against Women) with developing the work on guidelines for victims of violence, in order to make it clearer that people who have been or who are at risk of being subjected to violence and abuse in the production and distribution of pornography form part of the target groups. – The Government should commission the Public Health Agency
of Sweden, together with the other LGBTI-strategic agencies, with investigating the need for knowledge-enhancing efforts and advanced working methods within the agencies’ fields of responsibility to reach LGBTI people, and subsequently with implementing the initiatives that the agencies deem necessary.
National knowledge-enhancement resources for relevant professional groups need to be developed based on the best available knowledge, and be adapted to the needs of the target groups
In order to ensure that everyone in need has an equal opportunity to benefit from the help society can offer, knowledge-enhancement resources for professionals need to be developed at the national level and disseminated and implemented at the regional and local level.
The inquiry therefore proposes the following: – The Government should jointly commission the Swedish Gender
Equality Agency, the National Board of Health and Welfare, Linköping University (Barnafrid – A national centre for knowledge concerning violence against children) and Uppsala University (the National Centre for Knowledge on Men’s Violence against Women) with identifying, monitoring and evaluating working methods for social outreach efforts online.
Summary SOU 2023:98
82
– The Government should jointly commission the National Board
of Health and Welfare, Uppsala University (the National Centre for Knowledge on Men’s Violence against Women), Linköping University (Barnafrid – A national centre for knowledge concerning violence against children) and the county administrative boards with ensuring that knowledge-enhancement resources are in place with skills-enhancing efforts for professionals within social services and healthcare concerning abuse in the production and distribution of pornography as well as sexual exploitation in the form of the depiction of children in images or films disseminated for pornographic purposes.17 The Swedish Agency for Health and Care Analysis should be commissioned with monitoring the work and following up on the effect of the upskilling initiative. – If a national support function that could serve as a knowledge
centre and resource for the healthcare sector in matters concerning sexual violence is established, its remit should include abuse in the production and distribution of pornography and the subjection of children to sexual exploitation in the form of the dissemination of images and films for pornographic purposes. – The Government should commission the National Agency for
Education with updating and, if necessary, supplementing support material for teaching in all school forms concerning sexual activities online, vulnerability to sexual risk, digital violence and sexual exploitation in the form of the depiction of children in films or images disseminated for pornographic purposes. – The Government should jointly commission the National Agency
for Education and the National Board of Health and Welfare with ensuring that relevant knowledge-based information on vulnerability to sexual risk and sexual exploitation in the form of the depiction of children in films or images disseminated for pornographic purposes are included in Vägledning för elevhälsa (Guidance for student health), in order to improve the possibilities of preventing and detecting subjection to violence in this context.
17 The work can preferably be coordinated with developing skills support in related areas, such as those to be developed as part of ongoing Government commissions and those developed in accordance with proposals from the inquiry on an exit programme for people subjected to prostitution.
Summary
83
– The Government should commission the Swedish Agency for
Youth and Civil Society with developing a training module for the online course Rätt att veta (Right to know), which includes issues concerning sexual activities online, vulnerability to sexual risk and sexual exploitation for pornographic purposes. The course should be aimed at all professionals and volunteers who come into contact with young people, although particular focus should be on reaching, through professionals, young people who are at risk of sexual exploitation. – The Government should commission the Swedish National Board
of Institutional Care should with developing the work with traumainformed care at their homes for juveniles, to include knowledge about vulnerability to sexual risk and sexual exploitation for pornographic purposes.
Support for removing images and films from the internet needs to be available to both children and adults
The possibility of having sexual abuse material and images and films with nude or sexual content removed from the internet, and preventing its dissemination for pornographic purposes, is crucial to reducing the victim’s continued subjection and suffering. The majority of the operations that come into contact with individuals seeking support believe that removing the material is crucial for victims to move on. It is also a way to protect victims from continued public violations, as each time the material is shared feels like fresh abuse.
The inquiry therefore proposes the following: – The Government should commission an appropriate authority
with funding a hotline aimed at helping children to have sexual abuse material removed from the internet. The Government should permanently allocate funds for this to at least the same extent as the costs in 2023 for the activities of this kind conducted by ECPAT Sweden. – The Government should commission the Crime Victim Com-
pensation and Support Authority with conducting a preliminary study on how an operation that assists adults with having material
Summary SOU 2023:98
84
removed from online platforms could be organised and developed. The preliminary study should also include investigating how a knowledge-enhancing and supportive component could be designed alongside a reporting and removal function.
Municipalities and regions should be supported in developing efforts to prevent sexual exploitation for pornographic purposes and be able to offer protection, support and care
Municipalities and regions are responsible for the protection and support of, and healthcare for, children who have been sexually exploited in the form of depiction in films or images disseminated for pornographic purposes, and adults who have been subjected to violence and abuse in the production and distribution of pornography, as they are for all other inhabitants in need of protection, support or care. The municipality is also responsible for preventive work to ensure that children and youths do not come to any to harm. The inquiry’s opinion is that municipalities and regions need support to improve these efforts.
The inquiry therefore proposes the following: – The Government should initiate a dialogue with the Swedish
Association of Local Authorities and Regions with the aim of allocating funds to municipalities and regions to enable them to take measures to ensure that relevant operations that meet children and youths have functioning procedures for detecting children who have been subjected to sexual abuse or who are in the sexually at-risk group. This should be included in the agreements on mental health and suicide prevention that the Government recurrently enters into with the Swedish Association of Local Authorities and Regions on behalf of the state. – The National Council for Crime Prevention and the Swedish
Gender Equality Agency should, when updating Metodstöd för kart-
läggning av tre våldstyper (Methodology resources for identifying
three types of violence) and Inget att vänta på (Nothing to wait for), include in the materials abuse in the production and distribution of pornography as well as sexual exploitation in the form of the depiction of children in films or images disseminated for pornographic purposes.
Summary
85
– Municipalities, with the aid of existing methodology resources and
assisted by the county administrative boards, should start to include crimes related to sexual exploitation for pornographic purposes in the work they conduct on the basis of the Municipal Responsibilities for Crime Prevention Work Act (2023:196) and in the violence prevention work pursued by numerous municipalities. – The Government should decide on development funds for
regional cooperation and coordination between municipalities, regions and non-profit organisations as well as other relevant entities regarding prevention work, protection, support and care. The county administrative boards should support such coordination in their respective counties. The Swedish Gender Equality Agency should be commissioned with allocating development funds, providing support for implementation and coordinating national support and reporting.
Inclination to report crimes needs to increase
It is uncommon for the crime of unlawful portrayal of violence with respect to sexual violence or coercion to be reported. In the inquiry’s opinion, public knowledge about the crime is very low, which might be a reason why reported crimes are so few.
Greater public knowledge about the crimes could lead to more being reported, which could in turn lead to more trials before courts and clearer case law. The inquiry has therefore concluded that the need that exists for more crimes to be prosecuted would best be addressed by highlighting the crime of unlawful portrayal of violence in the inquiry’s proposed information initiative directed at the target group. The inquiry therefore does not put forth any proposals that specifically relate to the crime of unlawful portrayal of violence.
Even when it comes to crimes against a person that might be committed in the production and distribution of pornography, it is clear that very few crimes are reported. The inquiry’s proposed measures to ensure that more children and adults who are victims of violence and exploited in this context are discovered and receive adequate treatment are also expected to lead to more people being willing to report crimes against a person.
Summary SOU 2023:98
86
Many victims of sexual crimes are fearful of contacting authorities, which might be a reason why crimes are not reported.
The inquiry therefore proposes the following: – The Government should commission the Swedish Police Authority
with investigating the possibilities of introducing measures that facilitate reporting sexual offences.
More crimes could be detected in reports already filed and in ongoing investigations
Since public knowledge is low and there is a stigma surrounding reporting subjection to the dissemination of a pornographic image featuring the victims themselves, measures need to be taken to a greater extent to detect crimes related to the production and distribution of pornography in reports already filed and in ongoing investigations.
The inquiry therefore proposes the following: – The Government should commission the Swedish Police
Authority, supported by the Swedish Gender Equality Agency, with identifying the need for knowledge-enhancing initiatives and advanced working methods regarding investigating crimes that are deemed possible to commit in the production or distribution of pornography, and then with implementing the measures that the agencies deem necessary with a view to more crimes being investigated. This includes technical support procedures. – The Government should extend the Swedish Prosecution Authority’s
reporting requirement regarding men’s violence against women and honour-related violence and oppression to explicitly include the capability in the work with crimes committed in the production and distribution of pornography. – The Government should commission the National Council for
Crime Prevention with analysing filed reports of crimes committed in connection with the production or distribution of pornography and in sexual exploitation in the form of the depiction of children in images or films disseminated for pornographic purposes.
Summary
87
Consequences of the inquiry’s proposals
Finally, the expected consequences of the inquiry’s proposals are described.
The initial costs for municipalities and regions to intensify regional cooperation and coordination between municipalities, regions and non-profit organisations as well as other relevant entities regarding preventive efforts, protection, support and care are expected to be covered by the allocation of development funds by the Government, to be distributed among the counties. Costs for municipalities and regions to enable them to take measures to ensure that relevant operations that come into contact with children and youths have functioning procedures to detect children who have been subjected to sexual abuse or who are in the sexually at-risk group are expected to be covered by an allocation of funds to this end by the Government, in an agreement with the Swedish Association of Local Authorities and Regions.
The central government’s costs are expected to consist of the funds for municipalities and regions described above, and of costs for the tasks that the inquiry proposes be given to agencies.
The proposals are expected to lead to reduced suffering and improved health, especially for the risk groups identified by the inquiry. Economically, the proposals are expected to help reduce costs to society in the long run, as fewer children and adults will be subjected to violence in the form of sexual exploitation for pornographic purposes, and as victims are detected and receive adequate protection, support and care earlier than today.
89
1 Utredningens uppdrag och arbete
1.1 Utredningsuppdraget
Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att en utredning om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi skulle tillsättas (dir. 2022:100).
Utredningens uppdrag har, i enlighet med direktivet, syftat till att förbättra kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och om exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi samt att lämna förslag för att förbättra tillgången till skydd, stöd och vård för såväl vuxna som barn. Ytterligare ett syfte med uppdraget har varit att lämna förslag som syftar till att brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska anmälas, utredas och lagföras, inom ramen för befintlig lagstiftning.
De barn som omfattas av uppdraget är de som förekommer i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer.
Utredaren har enligt direktivet tre deluppdrag: – Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om våld och andra över-
grepp mot vuxna och exploatering av barn, vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige. – Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan
förbättras. – Uppdraget att analysera brottslighet kopplad till produktion och
distribution av pornografi.
I direktivet till utredningen framkommer att uppdraget omfattar ”pornografiskt material som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma, till exempel produ-
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2023:98
90
centers webbplatser eller internetforum där användare själva kan lägga upp material”. Utredningen tolkar detta som att både material som produceras som pornografi och annat sexuellt material som sprids i pornografiskt syfte omfattas av uppdraget. Utredningens definition av pornografi och vilka målgrupper som utifrån denna tolkning ingår i uppdraget beskrivs i kapitel 2.
1.1.1 Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn
Utredarens första deluppdrag är att kartlägga kunskapsläget och redovisa kunskapsluckor. Utredaren ska när det gäller vuxna – kartlägga och redovisa kunskapsläget om vuxnas utsatthet för
våld eller andra övergrepp samt konsekvenser i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa, vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige och – kartlägga och redovisa kunskapsluckor.
Våld och övergrepp kan omfatta pornografiproduktion som äger rum mot en persons vilja, även om det inte syns inslag av våld i filmerna eller på bilderna. Det kan även omfatta att pornografiskt eller sexuellt material som producerats med samtycke och sedan sprids mot de medverkandes vilja eller utan deras vetskap.
Utredaren ska när det gäller barn – kartlägga och redovisa kunskapsläget om exploatering av barn
och exploateringens konsekvenser i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa, vid produktion och distribution av pornografi i Sverige, i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer och – kartlägga och redovisa kunskapsluckor.
I de delar som gäller barn nämns inte våld eller andra övergrepp uttryckligen, som när det gäller vuxna. Det beror på att all framställning av pornografiskt material där en person som inte fyllt 18 år förekommer är exploatering av barn, oavsett omständigheterna då det producerats.
SOU 2023:98 Utredningens uppdrag och arbete
91
Utredaren ska i enlighet med direktiven beakta att kvinnor är i majoritet bland de personer som förekommer i pornografiska skildringar, men att även män, pojkar och flickor kan förekomma. Utredaren ska vidare beakta att det är vanligare att hbtqi-personer uppger att de har varit utsatta för sexuell exploatering än att andra personer gör det, vilket kan omfatta pornografisk exploatering.
Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn omfattar produktion av pornografi som ägt rum i Sverige samt material där personer som befinner sig i Sverige förekommer och som sprids i Sverige.
1.1.2 Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras
Utredarens andra deluppdrag är att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras. Utredaren ska när det gäller vuxna – kartlägga vilket skydd, stöd och vård som vuxna personer som
har utsatts för våld eller andra övergrepp eller som på annat sätt har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi erbjuds och tar del av samt analysera vilka eventuella hinder som finns för att utsatta ska ta del av stödet – föreslå åtgärder för att vuxna i större omfattning än i dag ska
kunna ta del av skydd, stöd och vård och – föreslå åtgärder för att vuxna personer som har utsatts för våld
eller andra övergrepp eller som på annat sätt har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi ska få stöd att lämna en tillvaro där de medverkar i pornografiproduktion om de så önskar.
Utredaren ska genomgående i analys och förslag beakta att funktionsnedsättning, skadligt bruk och beroende av alkohol eller narkotika och andra sårbarheter kan göra att det är särskilt svårt för vissa grupper att söka och ta emot skydd, stöd och vård. Utredaren ska vidare beakta att det kan finnas ett stort mörkertal bland personer som har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi.
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2023:98
92
Utredaren ska när det gäller barn – kartlägga vilket skydd, stöd och vård som barn som har utsatts
för exploatering vid produktion och distribution av pornografi erbjuds och tar del av samt analysera vilka eventuella hinder som finns för att utsatta tar del av stödet – föreslå åtgärder för att barn i större omfattning än i dag ska kunna
ta del av skydd, stöd och vård och – föreslå åtgärder för att förebygga att barn utsätts för pornografisk
exploatering.
På punkten att förebygga skiljer sig uppdraget från det uppdrag som gäller vuxna. Barn kan aldrig samtycka till att medverka i pornografi eftersom pornografiskt material där barn förekommer är att beteckna som barnpornografi, vilket bland annat tydliggörs i Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (Lanzarotekonventionen) och i och det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.1 De målgrupper som ingår i uppdraget beskrivs närmare i kapitel 2.
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, ska vara en utgångspunkt i arbetet. Utredaren ska beakta att det kan finnas ett stort mörkertal bland barn som har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi.
Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att en utredning om ett exitprogram för personer som är utsatta för prostitution skulle tillsättas. Ur direktiven för den utredningen framgår att utredningen så långt det är möjligt ska samordna arbetet gentemot regionerna och eventuella förslag som rör hälso- och sjukvården med den här utredningen.2 Samarbetet avser främst det andra deluppdraget.
Utredningen avser att kartlägga skydd, stöd och vård som ges i Sverige av både offentliga och idéburna aktörer.
1 Det framgår även av bestämmelsen i 16 kap. 10 a § BrB. Straffansvar för brottet barnpornografibrott kan dock i vissa fall bero på om det av bilderna eller sammanhanget också framgår att personen är under 18 år och på vilken åtgärd som vidtas med materialet. 2 Dir. 2022:115. Exitprogram för personer som är utsatta för prostitution.
SOU 2023:98 Utredningens uppdrag och arbete
93
1.1.3 Uppdraget att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi
Utredarens tredje deluppdrag är att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi. Utredaren ska – analysera varför det finns så få lagföringar för olaga våldsskildring
beträffande våldspornografi och föreslå åtgärder för att brotten i större utsträckning ska beivras – kartlägga vilka andra brott som förekommer med koppling till
produktion och distribution av pornografi och i vilken utsträckning de anmäls, utreds samt leder till åtal och lagföring – analysera vilka eventuella hinder som finns som kan försvåra
utredning och åtal och – vid behov föreslå åtgärder för att brott med koppling till pro-
duktion och distribution av pornografi ska beivras i större utsträckning, vilket till exempel kan omfatta åtgärder för att ge stöd till utsatta att våga anmäla brott.
Syftet med analysen och förslagen ska vara att brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska anmälas, utredas och lagföras, inom ramen för befintlig lagstiftning. Det ingår inte i utredarens uppdrag att föreslå författningsändringar.
Brottet olaga våldsskildring finns med som en egen punkt i direktiven. Den som i stillbilder eller rörliga bilder skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilderna sprids döms för olaga våldsskildring (16 kap. 10 c § BrB). För olaga våldsskildring döms också den som sprider en sådan skildring. Olaga våldsskildring är också ett tryck- och yttrandefrihetsbrott (7 kap. 7 § TF och 5 kap. 1 och 2 §§ YGL).
Trots att pornografi är lagligt att producera och distribuera väcks frågan i utredningens direktiv huruvida de som medverkat i vissa fall har utsatts för våld eller andra kränkningar som skulle kunna utgöra brott, utifrån innehållet i de pornografiska material som finns att tillgå på internet. Brott som enligt direktiven skulle kunna vara aktuella är olika sexualbrott, brott mot liv och hälsa, frihet och frid eller annat brott mot allmän ordning.
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2023:98
94
1.1.4 Områden som inte omfattas av utredningens uppdrag
Produktion och distribution av pornografi gränsar till närliggande frågor, bland annat konsumtion av pornografi och sexualbrott som begås via nätet. Dessa områden kommer i vissa fall att beröras i de kartläggningsuppdrag som utredningen har, men förslag och bedömningar kommer endast att omfatta vuxna som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi och barn som utnyttjas genom att skildras i bilder och filmer som spridits i pornografiskt syfte eller som riskerar att utsättas för detta.
Utredningen tar inte ställning till pornografi som företeelse
Utredningens uppdrag är inriktat på utsatthet för våld och andra övergrepp, konsekvenser i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa samt behov av skydd, stöd och vård. I direktiven framgår att vuxna personer kan samtycka till att medverka i pornografi och bidra till att materialet distribueras. I Sverige är det lagligt att producera, distribuera och konsumera pornografi föreställande vuxna personer, så länge man i produktionen och distributionen eller avseende innehållet inte bryter mot några lagar. Utredningen kommer därför inte, i enlighet med direktiven, att ta ställning till pornografi som företeelse, varken i analys eller förslag.
Utredningen avser inte konsumtion av pornografi
Distribution av pornografi kan påverka såväl den som förekommer i materialet som den som tar del av det. På det sätt som distributionen är beskriven i utredningsdirektiven är det dock tydligt att utredningens uppdrag gäller den som medverkat eller utnyttjats i filmer eller på bilder och inte den som konsumerar pornografi. Undantaget är analysen av olaga våldsskildring, vilket är en bestämmelse som ska skydda den som kan ta del av materialet, men som ändå ingår i utredningens uppdrag enligt direktiven.
De förslag som lämnas avseende skydd, stöd och vård kommer inte att avse konsumtion av pornografi och utredningen kommer inte att ta ställning till eventuella skadeverkningar av konsumtion. I de fall vi berör konsumtion i utredningen är det utifrån hur efter-
SOU 2023:98 Utredningens uppdrag och arbete
95
frågan påverkar det material som produceras, eftersom det då rör den person som medverkar eller utnyttjas.
Utredningen omfattar inte bilder och filmer som sprids i andra syften än pornografiska
Bilder och filmer med sexuellt innehåll sprids mellan olika personer utan att det handlar om pornografi eller pornografiska syften. Det kan till exempel vara bilder och filmer som tas fram och delas inom ramen för en sexuell relation, men även bilder som sprids för att skambelägga den som förekommer på bilden. Detta omfattas inte av utredningen.
Alla sexualbrott som begås på nätet omfattas inte av utredningen
Sexualbrott som begås på nätet omfattas inte av utredningens uppdrag om de inte begås i pornografiskt syfte.
Utredningen kommer inte att kartlägga omfattning
Utredningen ser det inte som möjligt att mäta hur många som är utsatta för övergrepp inom ramen för detta uppdrag. Sexualbrott är generellt något som är erkänt svårt att mäta. Det beror bland annat på hinder för utsatta att berätta om erfarenheter av sexuellt våld, som till exempel skam och skuld och oro för ett negativt bemötande.3 Det är högst troligt något som kan förstärkas om utsattheten skett inom en stigmatiserad miljö som vid produktion av pornografi. Det innebär att utredningen inte kommer att ge svar på hur många som medverkar eller utnyttjas i pornografiska syften i Sverige eller hur stor andel av dessa som utsätts för våld, hot eller andra övergrepp.
3 Brottsförebyggande rådet (2019a). Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017. Rapport 2019:5.
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2023:98
96
1.2 Utredningens arbete
En stor del av utredningens arbete har handlat om att skapa en så heltäckande bild som möjligt av de frågor som direktiven lyfter genom att samla information från en mängd olika källor och verksamheter. Utredningen har tagit sig an uppdraget både genom att samla information från forskning och tidigare studier samt genom att träffa ett stort antal offentliga och idéburna verksamheter, som har kunnat dela med sig av de kunskaper de fått genom sin erfarenhet av att möta målgruppen. Utredningen har även träffat personer ur målgruppen.
1.2.1 Möten med verksamheter
Utredningens huvudsakliga informationskälla har varit intervjuer med representanter från ett stort antal aktörer, kommunala, regionala och nationella myndigheter samt idéburna organisationer. Främst har utredningen träffat representanter för verksamheter som möter vuxna som har eller kan ha utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi och barn som utnyttjats genom att skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiskt syfte. Mötena har till stor del genomförts tillsammans med utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (A 2022:04). Eftersom det är relativt få aktörer i Sverige som vänder sig just till den målgruppen har utredningen haft möjlighet att träffa de flesta som har en någorlunda omfattande verksamhet. De synpunkter som lyfts i betänkandet speglar därför erfarenheterna av en stor andel av de yrkesverksamma som har praktisk erfarenhet av att möta personer som har utsatts för övergrepp kopplat till produktion eller distribution av pornografi. Intervjuerna har utgått från respektive aktörs verksamhet och expertis. Vi har därför inte ställt samma frågor till alla utan fokus har legat på att lyssna in vad varje aktör anser vara viktigt. I mycket stor utsträckning har aktörerna lyft samma typer av erfarenheter, vilket gör att utredningens bedömning är att det finns en stor enighet bland yrkesverksamma kring såväl problembild som vilka behov som finns för att personer i målgrupperna ska kunna ta del av skydd, stöd och vård. I de fall det inte finns samstämmighet redogör vi för det.
SOU 2023:98 Utredningens uppdrag och arbete
97
I underlaget ingår även aktörer som i sin verksamhet skulle kunna möta målgruppen, men som inte uppfattar att de gör det i någon större omfattning i dag.
Vidare har utredningen träffat representanter för myndigheter, idéburna organisationer och näringsliv för att inhämta kunskap om spridning av material på internet och om hur anmälningar av brott som ingår i utredningens uppdrag omhändertas av rättsväsendet.
Utöver enskilda intervjuer har utredningen haft möjlighet att diskutera problembeskrivningar och förslag i särskilda fokusgrupper med representanter för socialtjänst, hälso- och sjukvård, länsstyrelserna och rättsväsendet.
Intervjuerna har gett underlag till alla tre delar av utredningens uppdrag. En fullständig lista över de aktörer utredningen har träffat, enskilt och i fokusgrupper, finns i referenslistan.
1.2.2 Intervjustudie och forskningssammanställningar
Utredningen har beställt en intervjustudie från Marie Cederschiöld högskola, vars resultat används både i den del av uppdraget som handlar om att kartlägga kunskapsläget och den del som handlar om att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras. Beställningen avsåg en intervjustudie med personer som varit i behov av skydd, stöd eller vård på grund av medverkan eller utnyttjande i pornografiska sammanhang. För att få delta i studien skulle de medverkande vara minst 18 år gamla och ha erfarenhet av att ha blivit filmade eller fotograferade i pornografiska sammanhang i Sverige. Att ha varit i behov av skydd, stöd eller vård var inget inklusionskriterie för studien, däremot rekryterades deltagare till studien genom en annons som distribuerades via relevanta samhällsaktörer, offentliga och inom civilsamhället, som möter vuxna som har eller kan ha erfarenheter av att bli filmade eller fotograferade för pornografiproduktion. Bland intervjupersonerna finns både personer som utnyttjats eller medverkat i material som andra filmat eller spridit och personer som producerat eget material. Fokus har varit på individens utsatthet eller behov av skydd, stöd och vård efter 18 års ålder. 26 personer har intervjuats inom ramen för uppdraget. Uppdraget utfördes av doktoranden Meghan Donevan, universitetslektorn Linda
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2023:98
98
Jonsson och affilierade professorn Carl Göran Svedin. Rapporten i sin helhet finns i bilaga 7.
Utredningen har beställt en forskningssammanställning om kunskapsläget, med fokus på vuxna personer, från högskolan i Halmstad. Beställningen avsåg att sammanställa och sammanfatta internationell forskning, dels om förekomsten av våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi, såväl avseende omfattning som avseende vilken typ av våld som förekommer, dels om sambandet mellan medverkan eller exploatering i pornografi och psykisk, fysisk och sexuell ohälsa samt socioekonomiska konsekvenser. Uppdraget omfattade även att sammanställa och sammanfatta forskning om skillnader avseende våldsutsatthet mellan internetforum där man lägger upp eget material och forum där någon annan filmat och producerat. Uppdraget genomfördes av universitetslektorn Max Waltman. Rapporten i sin helhet finns i bilaga 8.
Utredningen har beställt en litteraturöversikt om kunskapsläget om barns utsatthet från affilierade professorn Carl Göran Svedin. Beställningen avsåg att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa kunskap om barn i åldern 13–18 år i sexuella övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder och filmer. Bilderna eller filmerna kan vara egenproducerade eller producerade av någon annan med eller utan tvång. Sammanställningen skulle enligt beställningen omfatta kunskap om förekomsten av dessa material i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma, kunskap om i vilken omfattning bilderna och filmerna är självproducerade eller producerade av någon annan och om i vilken omfattning de är producerade med eller utan tvång samt kunskap om negativa konsekvenser, exempelvis i form av psykisk, fysisk eller sexuell ohälsa för den som exploateras på detta sätt. Rapporten i sin helhet finns i bilaga9.
1.2.3 Intervjuer med vuxna i målgruppen
För att få en bättre bild av hur tillvaron ser ut för den som medverkar eller utnyttjas i pornografi har utredningen intervjuat fem personer som fortfarande är, eller fram till nyligen varit, aktiva och som beskriver sin medverkan som frivillig. Underlaget är för litet för att utredningen utifrån intervjuerna ska kunna dra några slutsatser om
SOU 2023:98 Utredningens uppdrag och arbete
99
förhållanden i stort för personer som medverkar i pornografi. Intervjuerna har använts för att få bättre kunskap om hur pornografi produceras och distribueras i Sverige och om drivkrafter för att medverka. De har även använts för att få en bättre förståelse för målgruppens egna erfarenheter och av behoven av skydd, stöd och vård för den som medverkar eller utnyttjas i pornografi.
Utredningen har även intervjuat en kvinna som mot sin vilja utnyttjats i prostitution och produktion av pornografi, en kvinna med erfarenhet av att sexuella handlingar utan hennes samtycke har dokumenterats och spridits som pornografi, samt en kvinna som befinner sig i en hederskontext och har erfarenhet av att filmer spridits till anhöriga.
1.2.4 Enkät till personer som utsatts innan de fyllde 18 år
Utredningen har tagit fram och spridit en enkät som riktat sig till vuxna personer som har varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem har spridits i något digitalt forum, innan de fyllde 18 år. Detta oavsett om det har varit de själva eller någon annan som spridit dem.
Ett syfte med enkäten har varit att samla information om hur situationen kan se ut för barn som antingen själva lägger upp bilder eller filmer på olika digitala forum, eller som har drabbats av att någon annan spridit bilder eller filmer på dem. Ett annat syfte har varit att samla information om hur barn söker eller erbjuds insatser i form av skydd, stöd och vård.4
Utredningen har tolkat svaren i samråd med en representant för föreningen Inte Din Hora.
4 I de delar som avsåg insatser ställdes frågorna för att kunna vara jämförbara med de frågor som ställdes till personer som utsatts för kommersiell sexuell exploatering i studien Ingen
hörde ropen på hjälp – Vilken hjälp finns för människor som utsätts i prostitution, människohandel för sexuella ändamål och annan kommersiell sexuell exploatering? som Inte Din Hora, Child10 och
Ellencentret genomförde 2020.
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2023:98
100
1.2.5 Enkäter till kommuner, regioner, länsstyrelser och Barnahus
Utredningen har tillsammans med utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution (A 2022:04) skickat en enkät till landets samtliga kommuner5 och en till samtliga regioner. 6 I enkäterna ställdes frågor om bland annat rutiner, kompetens, förebyggande arbete, upptäckt samt vilket skydd, stöd och vård som erbjuds i dag. Sammanlagt inkom svar från 190 kommuner, stadsdelar och socialförvaltningar, vilket ger en svarsfrekvens på 62 procent, samt från 20 av 21 regioner.
Vidare har utredningen skickat enkätfrågor till samtliga länsstyrelser och, tillsammans med utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution, till samtliga Barnahus.
1.2.6 Domar och statistik
För genomförande av uppdraget att analysera brottslighet har utredningen begärt ut och tagit del av domar avseende brottet olaga våldsskildring. Utredningen har även beställt statistik från Polismyndighetens register över anmälda brott avseende anmälningar av andra brott som kan vara aktuella, främst sexualbrott mot barn eller vuxna.
1.2.7 Expertgrupp
Utredningen har haft stor hjälp av expertgruppen som har bidragit med kunskap från sina respektive sakområden. Expertgruppen har bestått av representanter från Barnombudsmannen, Jämställdhetsmyndigheten, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Socialdepartementet, Mikamottagningen i Göteborg, Sveriges Kommuner och Regioner, Talita och RFSU, samt två forskare från Marie Cederschiöld högskola respektive Göteborgs universitet. Expertgruppen har träffats vid fyra ordinarie möten och ett slutjusteringsmöte.
5 Enkäten skickades till alla 290 kommuner, samt till stadsdelsförvaltningarna i Stockholm och till socialförvaltningarna i Göteborg. 6 Komm2023/00189/A2022:02.
SOU 2023:98 Utredningens uppdrag och arbete
101
1.2.8 Referensgrupp
Utredningen har valt att tillsätta en referensgrupp bestående av representanter för idéburna organisationer med erfarenhet av att möta målgruppen. Gruppen har träffats två gånger, en gång för att stämma av problembeskrivningar och en gång för att stämma av förslag. Utredningen har även träffat representanter för samtliga organisationer som ingår i gruppen i separata möten. Referensgruppen har bestått av organisationerna 1000 möjligheter, Alltid Sedd, Riksförbundet Attention, ChildX, ECPAT Sverige, Inte Din Hora, MÄN, Novahuset, Organisationerna mot kommersiell sexuell exploatering av barn (OKSE), Q-jouren Väst, RFSL Ungdom, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks), Transammans, Unizon och Utan skyddsnät.
1.2.9 Internationella kontakter
Utredningen samlat information från de nordiska länderna om de verksamheter som ger skydd, stöd och vård till personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i respektive land. Utredningen har även varit i kontakt med verksamheter i Frankrike och Storbritannien för att få information om nationella förslag som tagits fram inom området, samt tagit del av pågående arbete inom EU.
1.3 Betänkandets disposition
Betänkandet inleds med en bakgrundsdel som innehåller utgångspunkter och definitioner samt en beskrivning av vilka målgrupper som omfattas av uppdraget (kapitel 2), tidigare och pågående utredningar, propositioner och skrivelser m.m. som är relevanta för arbetet (kapitel 3), internationella åtaganden (kapitel 4) och en beskrivning av hur pornografi produceras och distribueras i Sverige i dag (kapitel 5).
Efter det följer tre kapitel där vi redogör för de kartläggningar som ingår i utredningens första deluppdrag. Där ingår kunskapsläget om övergrepp mot vuxna (kapitel 6), kunskapsläget om övergrepp mot barn (kapitel 7) och kunskapsläget om effekter på fysisk, psykisk
Utredningens uppdrag och arbete SOU 2023:98
102
och sexuell hälsa (kapitel 8). I kapitel 8 ingår kunskap som avser både barn och vuxna.
Därefter följer tre kapitel där vi redogör för tillgång till skydd, stöd och vård. Det omfattar nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård (kapitel 9), tillgång till skydd, stöd och vård (kapitel 10) samt tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet (kapitel 11).
I fyra kapitel redogörs för vad utredningen bedömer behövs för bättre tillgång till skydd, stöd och vård. Där ingår ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete (kapitel 12), förbättrad upptäckt (kapitel 13), förstärkt skydd, stöd och vård (kapitel 14) och förbättrad kunskap och metodutveckling (kapitel 15). Därefter presenteras utredningens överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård (kapitel 16).
Två kapitel ägnas åt det tredje deluppdraget, att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi. Först redogörs för brottet olaga våldsskildring (kapitel 17), därefter för brott mot person vid produktion och distribution av pornografi (kapitel 18). Sedan presenteras utredningens överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning (kapitel 19).
Slutligen redogörs för utredningens konsekvensanalys (kapitel 20).
103
2 Utgångspunkter och definitioner
I detta kapitel redogör vi för de rättighetsperspektiv och definitioner av våld och pornografi som ligger till grund för utredningens förslag och som har sin utgångspunkt i jämställdhets-, folkhälso-, och barnrättspolitiken, som i sin tur har sin grund i de internationella konventioner som Sverige har förbundit sig till.
Inledningsvis redogör vi för den svenska jämställdhetspolitikens inriktning och definition av mäns våld mot kvinnor samt kopplingen till våld och övergrepp som sker i pornografiska syften. Därefter beskriver vi folkhälsopolitiken och dess betydelse för våldsområdet, för att sedan redogöra för FN:s konvention om barnets rättigheter och barnets rätt att skyddas från alla former av våld. Vi lyfter även vikten av ett jämlikhetsperspektiv och att samhällets insatser utformas på ett sådant sätt att de skapar förutsättningar för att alla människor ska kunna leva ett liv fritt från våld och uppnå god hälsa oavsett bakgrund. Därefter presenterar vi den definition av pornografi och våld som utredningen utgår ifrån. Slutligen redogör vi för de avgränsningar som vi har gjort avseende vilka målgrupper som omfattas av utredningen.
2.1 Jämställdhetspolitiken
I utredningens direktiv beskrivs utredningens koppling till jämställdhetspolitiken. Mot denna bakgrund har vi valt att ta utgångspunkt i skrivelsen Makt mål och myndighet – feministisk politik för en
jämställd framtid,1 som ligger till grund för den nuvarande jämställd-
hetspolitiken. Skrivelsen innehåller även en Nationell strategi för att
förebygga och motverka mäns våld mot kvinnor som också är en cen-
tral utgångspunkt för utredningen (se avsnitt 2.1.2).
1 Skr. 2016/17:10.
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
104
I skrivelsen framgår att det övergripande målet med jämställdhetspolitiken är att ”Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”.2 Jämställdhetspolitiken ska utgå från förståelsen av att kön och makt skapas och upprätthålls strukturellt i alla delar av samhället och att politikens uppgift är att förändra denna strukturella ordning. Det framgår även att politiken ska utformas på ett sådant sätt att den beaktar ett barnrätts-, funktionshinders-, hbtqi- och livscykelperspektiv.
Utöver det övergripande jämställdhetspolitiska målet finns sex delmål som tillsammans anger fokus och inriktning för politiken. Av dessa sex delmål beaktar vi särskilt delmålen ”Jämställd hälsa” och ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra” då vi bedömer att de har störst relevans för utredningen.
2.1.1 Delmål: Jämställd hälsa
Jämställdhetspolitikens femte delmål är ”Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa och erbjudas vård och omsorg på lika villkor.” Delmålet tar fasta på vikten av kroppslig integritet och rätten till en sexuell och reproduktiv hälsa, vilket beskrivs som en förutsättning för en god hälsa för alla. Delmålet omfattar även förebyggande folkhälsoarbete liksom åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt hälso- och sjukvård.3
Syftet med målet är att minska hälsoskillnader mellan olika socioekonomiska grupper och särskilt minska skillnader i förhållanden och villkor som påverkar kvinnors och mäns hälsa och livschanser. Syftet är även att påverka strukturella könsskillnader som finns inom hälso- och sjukvården.4
I skrivelsen betonar regeringen att en jämställd hälso- och sjukvård kräver ett brett och långsiktigt arbete inriktat mot bland annat tillgänglighet, kunskapsuppbyggnad, behandlingsmetoder och attityder. Vidare lyfts att bemötandet inom hälso- och sjukvården har betydelse för att identifiera mer än rent medicinska behov, såsom kvinnors och barns våldsutsatthet oavsett i vilket sammanhang som
2Prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:AU1, rskr. 2008/09:115. 3 Skr. 2016/17:10 s. 81. 4 Ibid.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
105
våldet har utövats. En tillgänglig och professionell hälso- och sjukvård när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa är ett strategiskt område för jämställdhetspolitiken och en förutsättning för att framför allt kunna tillgodose och främja kvinnors och barns hälsa och rättigheter.
Delmålet beskriver även sambanden mellan ohälsa och våldsutsatthet och kopplar därmed tydligt an till det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra (se avsnitt nedan). Delmålet harmoniserar även med Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen som också är en viktig utgångspunkt för utredningen, liksom hälso- och sjukvårdens mål om en god hälsa och vård på lika villkor.5
2.1.2 Delmål: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet är ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet”. Delmålet omfattar våld som kvinnor och flickor utsätts för i särskilt hög grad eller som generellt sett har särskilt svåra konsekvenser för kvinnor och flickor. I delmålet ingår även rätten och möjligheten att kunna bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion, liksom mäns och pojkars våldsutsatthet och kroppsliga integritet.6
I skrivelsen beskrivs mäns våld mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem och som den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle som framför allt begränsar flickor och kvinnors handlings- och livsutrymme. Våldet ses som ett hinder för att de som drabbas ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo och erhålla en god sexuell och reproduktiv hälsa. Definitionen går i linje med FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor7 och
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, (Istanbulkonventionen),8 som båda
fördömer alla former av våld och beskriver våld mot kvinnor som ett
53 kap. 1 § HSL (2017:30). 6 Skr. 2016/17:10. s. 84. 7 FN:s resolution 48/104 (1993). 8 CETS nr 210 (2011).
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
106
uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män och ett brott mot de mänskliga rättigheterna.
I skrivelsen betonar regeringen att män och pojkar står för större delen av våldet i samhället, både mot kvinnor och mot andra män, och att det finns en tydlig koppling mellan kön, maskulinitetsnormer och våld.9 Alla yttringar av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld oberoende av relation mellan offer och förövare ingår i delmålet. De våldsformer som avses är våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende av relation, och inbegriper både vuxna och barn. Delmålet omfattar även att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i medier, pornografi och reklam som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning.10 I arbetet ska särskild hänsyn tas till kvinnors och flickors olika livssituationer och omständigheter som kan innebära särskild sårbarhet och förvärra den enskilda kvinnans eller flickans utsatthet för våld.
Även om våld och övergrepp som sker inom produktion och distribution av pornografi inte uttryckligen nämns i den jämställdhetspolitiska skrivelsen, betonar regeringen att delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är mer omfattande än vad som räknas till begreppet våld i nära relationer.11 Våldet ska förebyggas och bekämpas på samhällets samtliga arenor och särskilt med fokus på livssituationer och miljöer där våld mot kvinnor och flickor relativt ofta förekommer. Det gäller på offentliga arenor såväl som på privata. I skrivelsen lyfts att digitala medier blivit en arena för olika uttryck av mäns våld mot kvinnor, då det skapats nya kanaler för att köpa och sälja sexuella tjänster samt sprida pornografi och sexualiserade bilder i det offentliga rummet.12 Regeringen lyfter därför att det är viktigt att det finns effektiva redskap att hantera dessa problem från samhällets sida, genom lagstiftning, utbildning och sociala insatser.
9 Skr. 2016/17:10. s. 83. 10 Ibid. 11 Ibid. s. 84. 12 Ibid. s. 38 ff.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
107
Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
För att stärka förutsättningarna att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra finns en tioårig nationell strategi, vilken inkluderar en uppföljningsstruktur och åtgärdsprogram.13 Strategins område överensstämmer i stort med Istanbulkonventionen, med undantag för frågor om prostitution och människohandel som behandlas särskilt i Europarådets konvention
om bekämpande av människohandel.14
Syftet med den nuvarande nationella strategin är att den fullt ut ska motsvara det jämställdhetspolitiska delmålet och därigenom öka effektiviteten och stärka förutsättningarna för måluppfyllelse av densamma. Den genomgripande inriktningen i strategin är att rikta om arbetet från ett reaktivt till ett proaktivt förhållningssätt, vilket innebär att samhällets insatser bör fokusera mer på att förebygga våldet och dess orsaker och inte endast hantera våldets konsekvenser. Den nationella strategin omfattar fyra politiska målsättningar som pekar ut riktning och är strategiskt vägledande för samhällets utformande av insatser. De fyra målsättningarna är – ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld, – förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för
våldsutsatta kvinnor och barn, – effektivare brottsbekämpning samt – förbättrad kunskap och metodutveckling.
Samtliga målsättningar kan tillämpas på våld och övergrepp som sker med koppling till pornografi. I direktivet till utredningen lyfts i huvudsak kopplingen till målsättningarna 2 och 3.
I direktivet framgår att målsättningen ”Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn” ska omfatta alla arenor där våld kan förekomma, inklusive produktion och distribution av pornografi. Barn under 18 år ska skyddas från all form av sexuell exploatering och från att utnyttjas i pornografiska syften, oavsett om våld eller tvång förkommer eller inte. De ska även få tillgång till skydd, stöd och vård utifrån sina rättigheter
13 Skr. 2016/17:10. s. 126. 14 CETS nr 197 (2005).
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
108
och behov. Vuxna behöver få skydd, stöd och vård om de har utsatts för våld eller andra övergrepp eller på annat sätt tagit skada vid pornografiproduktion och stöd att, om de så önskar, lämna en tillvaro där de medverkar i pornografi.
Målsättningen ”Effektivare brottsbekämpning”, inkluderar rättsväsendets ingripande mot brott, säkrandet av bevis, anmälning och lagföring. Det handlar även om att brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska beivras på samma sätt som brott som begås i andra miljöer.
Även målsättningarna ”Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbetet mot våld” och ”Förbättrad kunskap och metodutveckling” är viktiga utgångspunkter för utredningen. Målet om ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld handlar dels om att förebygga och förhindra att barn och unga utnyttjas sexuellt genom att skildras i bilder och filmer i pornografiska syften, dels att påverka attityder kring våld och könsnormer samt att motverka efterfrågan på denna typ av pornografiskt material. Målet om förbättrad kunskap och metodutveckling handlar om att utveckla och förbättra kunskapen om våldsutsatthet och utnyttjande vid produktion och distribution av pornografi hos allmänheten samt berörda yrkesgrupper och beslutsfattare, liksom att utveckla metoder och arbetssätt för att motverka våldet genom forskning, utvärdering och uppföljning.
Utöver de fyra prioriterade målsättningarna är en viktig utgångspunkt för strategiarbetet att våld ska förebyggas med fokus på våldsutövare och maskulinitetsnormer samt att samhällets insatser bör utformas med särskild hänsyn till – större uppmärksamhet på flickors och unga kvinnors utsatthet
för våld, – flera livssituationer och omständigheter kan innebära särskild
sårbarhet, – funktionshinderperspektiv, – barnets rätt och barnets bästa, – hbtqi-personers rättigheter, – förbättrad samverkan och styrning samt – kunskapsbaserat arbete.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
109
Alla dessa perspektiv tillsammans med de fyra målsättningarna är centrala utgångspunkter för utredningens arbete, både i analysarbetet och vid utformandet av förslag.
Den 3 augusti 2023 initierades arbetet om ytterligare en strategiperiod då regeringen beslutade tillsätta en utredning om stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck.15 Enligt direktivet ska utredningen bland annat bedöma om en ny målformulering för delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt ta fram förslag till en eller två långsiktiga strategier på området för att utveckla och stärka arbetet med att förebygga och motverka fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld samt hot om våld. Av direktivet framgår även att utredningen ska beakta de förslag som har lämnats och ska lämnas från utredningar inom närliggande områden för att i möjligaste mån samordna eventuella förslag till nya insatser, vilket borde inbegripa förslagen i detta betänkande. Uppdraget ska slutredovisas senast den 28 februari 2025. Utredaren ska senast den 1 mars 2024 delredovisa den del som rör uppdraget att föreslå en ny målformulering för delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Vid sidan av den nationella strategin har åtgärdsprogram tagits fram i syfte att intensifiera utvecklingsarbetet för att effektivisera måluppfyllelsen av den sjätte jämställdhetspolitiska delmålet. Dessa presenteras närmare i kapitel 9.
2.2 Folkhälsopolitiken
Folkhälsopolitikens mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen16 är viktiga utgångspunkter för utredningen, liksom den Nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).17 Våld och övergrepp har starka kopplingar till folkhälsan, då frihet från alla former av våld är en förutsättning för en god hälsa. Våld och sexuella övergrepp kränker individens kroppsliga integritet och bidrar till ohälsa och otrygghet oavsett om det sker inom en privat relation eller i en pornografisk kontext. För en majoritet av de som drabbas av våld och sexuella
15 Dir. 2023:117. En stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat
våld och förtryck.
16Prop. 2002/03:35, bet. 2002/03: SoU7, rskr. 2002/03:145. 17 Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
110
övergrepp innebär det ett psykologiskt trauma och kan medföra många hälsoproblem, exempelvis psykisk ohälsa, sexuellt överförbara infektioner eller posttraumatisk stress (PTSD). Våldsutsattheten bidrar även till att begränsa individers kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet.
Till det övergripande folkhälsopolitiska målet tillkommer åtta målområden som återspeglar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga samhälleliga faktorer som påverkar hälsotillståndet, exempelvis vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Av de åtta målområdena har vi valt att fokusera på målområde 7 om kontroll, inflytande och delaktighet och målområde 8 om jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård, som vi bedömer har starkast koppling till utredningen.
2.2.1 Målområde: Kontroll, inflytande och delaktighet
Folkhälsopolitikens målområde 7 handlar om att stärka individers möjlighet till kontroll, inflytande och delaktighet genom att bland annat främja frihet från hot och våld och stärka individens sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR).18 Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter beskrivs inom målområdet som en förutsättning för människors hälsa, jämställdhet och mänskligt välbefinnande. Det handlar bland annat om att få bestämma över sin identitet, kropp och sexualitet utan risk för att utsättas för sexuellt våld eller fysiskt våld.
Målet stämmer väl överens med det femte jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd hälsa. I båda målen beskrivs sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), som bygger på personligt självbestämmande, frivillighet och kroppslig integritet, som en förutsättning för en god hälsa för alla. Folkhälsomyndigheten följer utveckling inom målområdet genom indikatorn “Utsatthet för våld eller hot om våld”.19
18 Folkhälsomyndigheten (2022a). Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 7: Kontroll,
inflytande och delaktighet.
19 Folkhälsomyndigheten (2022c). Kärnindikatorer för uppföljning av det folkhälsopolitiska målet.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
111
2.2.2 Målområde: Jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att hälso- och sjukvården arbetar hälsofrämjande och förebyggande med ett systematiskt jämlikhetsfokus, samt utgår från patientens behov och möjligheter. Inom målområde 8 framgår bland annat att en god och jämlik hälsa förutsätter att vården är tillgänglig för alla och att möten med vården bygger på ett gott bemötande samt att hälso- och sjukvården arbetar för att förebygga ohälsa.20
För att detta ska uppnås behöver hälso- och sjukvården tillgängliggöra vården för de som är i behov av den och skapa sådana förutsättningar att personer inte avstår från att söka vård trots upplevt behov. Exempelvis kan personer avstå från vård på grund av att man inte har råd, att specifik vård inte finns tillgänglig där man bor, att man inte vet vart man ska vända sig eller att man upplever sig diskriminerad.
Inom målområdet beskrivs att ett hälsofrämjande och jämlikt möte med vården kännetecknas av patient- och personcentrering, stödjande av patientens psykosociala resurser, ett icke-diskriminerande förhållningssätt, information och kommunikation som patienten förstår, kontinuitet i vårdkontakten samt att patienten känner sig delaktig. För uppföljning av målområdet har Folkhälsomyndigheten bland annat tagit fram kärnindikatorn ”Avstått läkarvård trots upplevt behov”.21
Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Sedan 2020 har Sverige en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)22 vars centrala utgångspunkter är rättighetsperspektivet och jämlikhet i hälsa.
Rättighetsperspektivet utgår från allas rätt till en god sexuell och reproduktiv hälsa och har sin grund i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och alla människors lika värde.23 Rättighetsperspek-
20 Folkhälsomyndigheten (2022b). Folkhälsopolitikens målområden – Målområde 8: En jämlik
och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
21 Folkhälsomyndigheten (2022c). 22 Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. 23 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948).
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
112
tivet innebär även att synliggöra och komma till bukt med ojämlika maktförhållanden i samhället, varför marginaliserade och diskriminerade grupper, som generellt har en sämre sexuell och reproduktiv hälsa än övriga befolkningen, är prioriterade grupper i strategiarbetet. Det rör sig om personer med bristande socioekonomiska förutsättningar, personer med migrationserfarenheter, personer med funktionsnedsättning, hbtqi-personer och unga.
Strategins övergripande mål är ”En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen”. Förutom det övergripande målet tillkommer fyra långsiktiga delmål som berör – sexualitet och sexuell hälsa, – reproduktion och reproduktiv hälsa, – egenmakt, integritet och identitet med koppling till hälsa, och – jämlika och jämställda relationer med koppling till hälsa.
Samtliga mål berör utsatthet som kan uppstå inom produktion och distribution av pornografi. De första och andra delmålen tar upp att alla är fria att avgöra om, när och hur de vill vara sexuellt aktiva, välja sina sexpartner i jämlikhet och samtycke samt ha njutbara sexuella upplevelser utan risk för sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter. Det tredje delmålet handlar om att alla ska respekteras och stärkas i sin egenmakt, sin kroppsliga integritet och sitt privatliv samt sin sexuella identitet och könsidentitet, utan begränsningar och stigmatisering, samt att alla har rätt till frihet från diskriminering, inklusive trakasserier och sexuella trakasserier, samt våld och förtryck. Det fjärde delmålet handlar om att alla har rätt att fritt välja om, när och med vem eller vilka de vill ha en relation eller leva tillsammans med i jämlikhet.
De fyra långsiktiga delmålen kompletteras med sju åtgärdsområden som regelbundet ska följas upp utifrån ett antal indikatorer. I strategins sjätte åtgärdsområde, som handlar om att förebygga sexuell och reproduktiv ohälsa genom hela livet, lyfts vikten av att synliggöra normer och maktstrukturer som omgärdar den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna genom att tillämpa ett normkritiskt arbetssätt. Det innebär att ifrågasätta, synliggöra och förändra stereotypa och destruktiva köns- och sexualitetsmönster som uttrycks i relationer, populärkulturen eller i pornografiskt material.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
113
Det handlar även om att förebygga och upptäcka alla former av utsatthet, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, hatbrott, våld och förtryck.
Vid sidan av den nationella strategin finns sedan juni 2023 även en nationell handlingsplan som syftar till att konkretisera målsättningarna samt bidra till att stödja myndigheter, regioner, kommuner och andra berörda aktörer i arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Handlingsplanen gäller 2023–2033 och finns närmare beskriven i kapitel 9.
2.3 Barnkonventionen
Enligt utredningens direktiv ska barnkonventionen24 och det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi 25 vara utgångspunkt i utredningens arbete.
Då utredningen omfattar att skydda alla barn26 från att utnyttjas sexuellt i pornografiska syften har vi valt att särskilt utgå från konventionens artiklar som handlar om barnets rätt till skydd mot alla former av våld (artikel 19) och sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp (artikel 34) inklusive de fördjupade skrivningar om konventionsstaternas åtgärder för att garantera att barn inte utnyttjas i barnpornografiska framställningar som återfinns i tilläggsprotokollet. Frihet från alla former av våld och exploatering är grundläggande för varje barns hälsa och välbefinnande, vilket är en av utredningens mest centrala utgångspunkter.
Vi fokuserar även på andra centrala bestämmelser i barnkonventionen till skydd för barn mot alla former av våld. Det handlar om barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och rehabilitering (artikel 24) samt konventionsstaternas skyldighet att vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp (artikel 39). Enligt FN:s barnrättskommitté är behandling en av de många tjänster som behövs för att ”främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning” för barn som har utsatts för
24 FN:s resolution 44/25 (1989). 25 A/RES/54/263 (2001). 26 Enligt barnkonventionens artikel 1 definieras barn som alla människor under 18 år om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller för barnet.
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
114
våld. Exempel på behandling kan vara medicinsk vård, psykisk hälsovård samt sociala och juridiska tjänster och stöd, liksom mer långsiktig uppföljning.27
2.4 Jämlikhet
Vid genomförande av jämställdhets- folkhälso- och barnrättspolitiken är det centralt att insatserna utformas på ett sådant sätt att de bidrar till att skapa strukturella och individuella förutsättningar för att alla människor ska kunna leva ett liv fritt från våld och uppnå god hälsa oavsett bakgrund.
För att det ska vara möjligt för alla att tillgodogöra sig sina rättigheter behöver arbetet särskilt beakta skillnader i människors livsvillkor som påverkas av socioekonomiska förutsättningar och de olika diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Om alla människor ska tillförsäkras sina rättigheter behöver vissa sårbara grupper i samhället särskilt adresseras då deras rättigheter inte alltid beaktas i den utsträckning som vore önskvärt. Det handlar bland annat om att nå ut med skydd- stöd- och vårdinsatser till dessa målgrupper i samma utsträckning som till övriga befolkningen. I utredningen har vi valt att särskilt beakta personer som lever i ekonomisk utsatthet, personer med funktionsnedsättning, hbtqipersoner, personer med skadligt bruk eller beroende, personer med erfarenhet av migration samt barn i samhällets vård.
Flera av dessa målgrupper lyfts även särskilt i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor28 och i strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter,29 då de löper en större risk att utsätts för våld och övergrepp eller drabbas hårdare av våldets konsekvenser och har en rapporterad sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Det framgår även i utredningens direktiv att vid förslag som rör individer ska konsekvenser för dessa grupper beskrivas (se kapitel 20).
27 CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 52. 28 Skr. 2016/17:10. 29 Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
115
Mot denna bakgrund är även den nationella Strategi för systematisk
uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–203130 relevant
för utredningen liksom regeringens Strategi för lika rättigheter och
möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck 31
och Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter
för perioden 2020–2023.32
2.5 Att beskriva och definiera pornografi
Pornografi är ett begrepp som förändras över tid och definieras på olika sätt beroende på den samhälleliga och kulturella kontexten.33Det som i vissa tider uppfattas som pornografiskt anses inte vara det i en annan tid och olika individer lägger olika innebörd i begreppet. Mycket av det som tidigare uppfattades som pornografi är i dag en del av populärkulturen och aldrig tidigare har pornografiska skildringar varit så lättillgängligt via internet som nu.
I dag finns ingen enhetlig definition av pornografi och inom forskningen definieras begreppet på olika sätt inom olika studier, vilket utredningen har behövt förhålla sig till.
Enligt den svenska akademins ordbok definieras pornografi på följande sätt:
Skriven eller bildmässig framställning, det vill säga bilder, filmer eller texter, vars huvudsakliga syfte är att verka sexuellt upphetsande.34
Definitionen säger ingenting om vilken typ av skriven eller bildmässig framställning som avses, mer än att den ska verka sexuellt upphetsande, vilket i princip innebär att vilken bild som helst kan ingå i definitionen så länge syftet är att väcka lust.
Andra definitioner är mer explicita och försöker konkretisera vilka sexuella aktiviteter som avses. En vanligt förekommande definition av pornografi som återfinns inom den vetenskapliga litteraturen som konkretiserar vad som avses lyder som följer:
Bilder eller filmer (klipp) som är producerade eller skapade av användare och som syftar till att sexuellt upphetsa den som tittar. Dessa filmer och bilder visar sexuella aktiviteter, såsom masturbation och oralsex, liksom
30 Regeringsbeslut S2019/02213, S2021/06595. 31 Regeringsbeslut A2013/04750. 32 Regeringsbeslut A2021/00140. 33 Larsson m.fl. (2021). Såra tukt och sedlighet – Hundra år av pornografi i Sverige. 34 Svenska akademins ordbok (SO). Andra upplagan (2021).
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
116
vaginal och anal penetration, på ett avklätt sätt, ofta med närbild på genitalier.35
Även om det inte finns en enhetlig och globalt etablerad definition av pornografi har många definitioner gemensamt att de innehåller termerna ”sexuellt explicit” och ”väcka lust”, vilket framgår av en rapport från 2019 som sammanställts av en forskarpanel från olika discipliner.36 I samma rapport framgår att det även finns mer kulturellt relativa definitioner av pornografi, där termen pornografi inte bedöms innehålla några inneboende egenskaper. Rapportförfattarna rekommenderade därför att det bör vara upp till varje enskild forskare att göra övervägda och välmotiverade beslut vid val av definition beroende på studiens syfte.
Den definition som finns beskriven inom straffrätten, om vad som avses med en pornografisk bild, återfinns i de vägledande kommentarerna till 16 kap. 11 § BrB om otillåtet förfarande med pornografisk bild (så kallat skyltningsförbud). Uttrycket pornografisk bild används även i 16 kap. 10 a § BrB och 16 kap. 10 b § BrB (barnpornografibrott). Enligt bestämmelsen anses en bild vara pornografisk när den, ”utan att ha några vetenskapliga eller konstnärliga värden, på ett ohöljt och utmanade sätt skildrar ett sexuellt motiv”.37 Vad som ska betraktas om en pornografisk bild utvecklas i propositionen från 1997 där det framgår att det är syftet med en viss framställning som ska vara avgörande för bedömningen. Om ändamålet med framställningen väsentligen är att påverka åskådaren sexuellt kan det således vara fråga om en pornografisk produkt, men då med undantag för framställningar som har andra syften, exempelvis konstnärliga.38
2.5.1 Utredningens definition av pornografi
Vid val av definition av pornografi har utredningen, förutom att utgå från redan tidigare etablerade definitioner, även beaktat utredningsdirektivets områden och avgränsningar samt att distributionen av pornografi nästan uteslutande sker via internet. I utredningen definierar vi därför pornografi på följande sätt:
35 Peter & Valkenburg (2016). Adolescents and Pornography: A Review of 20 Years of Research. 36 McKee et al. (2020). An interdisciplinary definition of Pornography: Results from a global
Delphi panel.
37Prop. 1970:125. 38Prop. 1997/98:43 s. 80 samt jfr JO 1971 s. 561.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
117
Bilder, filmer och direktströmmad media som skildrar explicita sexuella aktiviteter i syfte att verka upphetsande för publiken.
Precis som i de flesta definitioner av pornografi utgår vi från att det handlar om olika former av framställningar som har som primärt syfte att väcka sexuell lust hos publiken. För att skilja på vad pornografi innebär jämfört med annat sexualiserat material som finns i till exempel i media och populärkultur har vi valt att använda oss av begreppet explicita sexuella skildringar. Vi har även valt att använda ordet publiken för att särskilja pornografiska skildringar från andra sexuella bilder och filmer som endast är avsedda att delas mellan privatpersoner och som inte har som primärt syfte att spridas till en större publik och nå den offentliga arenan.
En pornografisk bild kan framställas på olika sätt, men i denna utredning avgränsar vi oss till bildmässiga framställningar som kan kopplas till verkliga personer då fokus för utredningen är skydd, stöd och vård för personer som utsätts för våld eller andra övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Verklighetstrogna artificiella pornografiska bilder som framställs genom olika AI-tekniker ingår också om en verklig person kan kopplas till framställningen och därmed också ta skada av att det som framställs och sprids.
Vi menar vidare att pornografi kan skildras i alla slags medier. Det kan röra sig om bilder i tryckta skrifter likväl som bilder i film eller video, vilka framför allt tillgängliggörs och sprids genom internet. Det rör sig om material som sprids på olika digitala webbsidor, sociala medier och via olika applikationer. Vi har även valt att inkludera pornografiska skildringar som sprids via direktströmmad media (livestreaming) i definitionen, då det är ett vanligt sätt som pornografi sprids på i dag.
Definitionen avser pornografiska skildringar som rör vuxna. I de fall där barn under 18 år förkommer i sammanhang där vuxna förväntas förekomma, omfattas detta av utredningen.
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
118
2.6 Utredningens definition av våld
Centrala utgångspunkter för utredningen är den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor39 och barnkonventionen. Vid val av våldsdefinition utgår vi därför från den definition av våld som återfinns i den nationella strategin och barnkonventionens definition av våld mot barn.
Definitionen som finns i strategin inbegriper alla former av fysiskt,
psykiskt och sexuellt våld oberoende av relation mellan offer och för-
övare och oberoende om våldet sker i ett privat eller offentligt sammanhang. Det avser framför allt våld som riktas mot kvinnor och flickor men omfattar även pojkar, män och hbtqi-personers utsatthet. Våldshandlingar kan ta sig många olika uttryck och utövas både i någons fysiska närhet eller på distans med hjälp av digital teknik.
Även sådant våld som inte har som uppsåt att skada samt sådant våld som är överenskommet att det ska ingå i den pornografiska framställningen och som inte utgör brott i straffrättslig bemärkelse omfattas av utredningens våldsdefinition då handlingarna i sig kan skada individens fysiska, psykiska och sexuella hälsa både på kort och lång sikt. Det kan handla om fysiska skador såsom blåmärken, sprickor i huden, rivsår, blödningar eller sexuellt överförbara infektioner men även psykiska skador i form av både akuta och allvarliga stressreaktioner. Det kan även medföra känslor av skuld, skam, förödmjukelse, självförakt, hopplöshet och självanklagelser40 (se kapitel 8). Våldshandlingar omfattar även pornografiproduktion som äger rum mot en persons vilja, även om det inte syns inslag av våld i själva framställningen.
När det gäller barn under 18 år definieras våld, enligt barnkonventionens artikel 19, som ”alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försummelse, misshandel eller utnyttjande, däribland sexuella övergrepp”. Sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande preciseras närmare i artikel 34, och definieras som ”att förmå eller tvinga ett barn att delta i en olaglig sexuell handling, att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet och att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material”. Här poängterar FN:s barnrättskommitté
39 Skr. 2016/17:10. 40 Nationellt centrum för kvinnofrid. Konsekvenser av sexuellt våld. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/sexuellaovergrepp/konsekvenser-av-sexuellt-vald (hämtad 2023-10-19).
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
119
att det inte finns något krav på att våldet ska vara varken uppsåtligt, varaktigt eller av en särskild svårighetsgrad för att det ska omfattas av barnkonventionens artikel 19.41
Barn under 18 år som utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material är således alltid en form av ett sexuellt utnyttjande eller sexuellt övergrepp och därmed också alltid att betrakta som en våldshandling. FN:s barnrättskommitté betonar att sexuella handlingar som barn utsätts för inte alltid har föregåtts av fysiskt tvång, men är ändå psykiskt påträngande, exploaterande och traumatiska.42
Våldshandlingar kan ta sig många olika uttryck och de breda våldsdefinitionerna brukar förutom fysiskt, psykisk och sexuellt våld även inkludera våldsformerna försummelse, latent, materiellt och ekonomiskt våld. Nedan har vi valt att endast precisera vad som avses med fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och digitalt våld då dessa våldstyper har en tydlig koppling till utsatthet vid produktion och distribution av pornografi och utnyttjande i form av att få bilder och filmer spridda i pornografiska syften.
2.6.1 Fysiskt våld
Fysiskt våld kan vara allt våld som riktas mot en person kroppsligen. Det kan vara sådant som ger upphov till smärta långvarigt, eller övergående, och det kan handla om obehag. Det kan handla om att slå, sparka, örfila, knuffa, nypa, ta strypgrepp, bita eller dra i håret eller utöva våld med hjälp av tillhyggen eller vapen.43 Ofta motsvarar dessa handlingar den straffrättsliga definitionen av våld och återfinns framför allt i brottsbalkens tredje kapitel som handlar om brott mot person och handlar då om misshandel.
Vuxna kan samtycka till att olika våldshandlingar ska ingå som en del av den pornografiska framställningen. I straffrättslig mening kan en person endast samtycka till ”ringa misshandel”, för att den som utgör gärningen ska vara ansvarsbefriad, vilket vanligtvis motsvarar
41 CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 17. 42 CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 25. 43 Se Jämställdhetsmyndigheten. Information om våldsutsatthet. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/information-omvaldsutsatthet/ (hämtad 2023-09-11) och CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 22 och punkt 24.
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
120
örfilar, knuffar och nyp med mera.44 Att samtycka till misshandel av normalgraden eller till grov misshandel anses inte befria från ansvar. Det finns dock ingen absolut gränsdragning och tolkningen av samtycket lämnas till domstolarna i varje enskilt fall.
2.6.2 Psykiskt våld
Psykiskt våld kan vara hot om våld, om sexuella övergrepp eller om andra brottsliga gärningar, men det kan också vara nedsättande kommentarer, skambeläggande, verbala kränkningar och känslomässiga övergrepp. Det kan även handla om att skrämma, terrorisera, isolera, negligera, utnyttja och förleda.45 Olaga förföljelse, så kallad ”stalkning”, är också en form av psykiskt våld och innebär att någon tar upprepade kontakter med sitt offer, begår handlingar som är oönskade och uppfattas som störande, kränkande eller skrämmande.46 Psykiskt våld finns bland brotten mot frihet och frid, såsom olaga hot.
2.6.3 Sexuellt våld
Sexuellt våld kan beskrivas som kränkningar och övergrepp med sexuella förtecken. Det kan vara att tvinga någon utföra sexuella handlingar mot dennes vilja. Det kan vara att bli tvingad till att kolla på porr eller ställa upp på att bli filmad under sex.47 Om den sexuella handlingen inte bygger på frivillighet kan det handla om ett brott, exempelvis våldtäkt och sexuella övergrepp. Dessa brott återfinns i brottsbalkens sjätte kapitel om sexualbrott. Om en person på ett otillbörligt sätt utnyttjas och tvingas till att medverka vid framställning av pornografi, kan det även handla om människohandel för sexuella ändamål som finns bland brotten mot frihet och frid.
Enligt barnrättskommitténs begreppsförklaring när det gäller barn som utsätts för sexuella övergrepp eller sexuellt utnyttjande omfattar det bland annat att förmå eller tvinga ett barn att delta i
4424 kap. 7 § BrB (1994:458). 45 CRC/C/GC/13 Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 21. 46 Polisen. Olaga förföljelse/stalkning. https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/olaga-forfoljelse-stalkning/ (häm tad 2023-10-19). 47 Jämställdhetsmyndigheten. Information om våldsutsatthet. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/information-omvaldsutsatthet/ (hämtad 2023-09-11).
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
121
någon olaglig eller psykiskt skadlig sexuell aktivitet, att använda sig av barn för kommersiellt sexuellt utnyttjande eller för framställning av ljudinspelningar eller bilder av sexuella övergrepp på barn. Här ingår som tidigare nämnts även barnprostitution, trafficking och handel med barn för sexuella ändamål.48 Kommersiellt sexuellt utnyttjande benämns även som sexuell exploatering av barn och innebär att olika former av sexuella övergrepp där någon form av ersättning har getts. Ersättningen kan handla om pengar, men även om andra saker så som boende, kläder, resor eller andra ”presenter”.49 Brott som kan vara aktuella i dessa sammanhang är exempelvis våldtäkt mot barn, sexuellt övergrepp mot barn eller utnyttjande av barn för sexuell posering och finns i brottsbalkens sjätte kapitel.
2.6.4 Ekonomiskt våld
Ekonomiskt våld är en form av maktutövning och kontroll. Det kan handla om att tvinga en annan person att förfalska en namnteckning, skaffa sig åtkomst till någons bank-id, mejl och mobiltelefon, eller låna och ta krediter i någon annans namn. Det kan även handla om att tvinga en annan person att skuldsätta sig genom lån och krediter eller tvinga någon att starta ett bolag. Det kan även innebära att någon kontrollerar hur den andra personen använder sina pengar eller gömmer undan gemensamma pengar.50
2.6.5 Digitalt våld
Digitalt våld innebär våld som utförs med hjälp av digital teknik, exempelvis via internet, telefon eller via olika sociala plattformar och kan omfatta olika våldsformer. Det kan handla om psykiskt våld när någon skickar hotfulla mejl eller sms, utpressar eller sprider rykten eller annan känslig information på sociala medier. Det kan även vara att sprida privata bilder online eller att kapa någons konto på sociala medier. Digitalt våld kan utövas av personer som man känner och
48 CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 25. 49 Jämställdhetsmyndigheten. Sexuell exploatering av barn. https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/prostitution-och-manniskohandel/sexuellexploatering-av-barn/ (hämtad 2023-09-16). 50 Kronofogden. Ekonomiskt våld. https://kronofogden.se/forebygg-ekonomiskaproblem/stod-och-tips-som-ror-privatekonomi/ekonomiskt-vald (hämtad 2023-10-19).
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
122
har eller har haft en relation till, men det kan också förekomma i sammanhang där helt okända personer hotar, utnyttjar och begår övergrepp.51
När en bild eller film med naket eller sexuellt innehåll tagits fram i samtycke för privat sammanhang och sedan sprids i pornografiska syften mot någons vetskap eller samtycke, har det inte skett någon våldshandling vid själva framställningen av materialet. Våldshandlingen sker först i samband med spridningen. Så är även fallet när bilder eller filmer som egentligen inte är sexuellt explicita tagits ur sitt sammanhang från andra digitala forum för att spridas i en pornografisk kontext. Dessa typer av spridningar kan vara olagliga och kan då omfattas av de straffrättsliga bestämmelserna om olaga integritetsintrång som finns i brottsbalkens fjärde kapitel om brott mot frihet och frid. Det kan även röra sig om förtal som tas upp i femte kapitlet om ärekränkning. Om pornografiskt material varken har tagits fram eller spridits med samtycke mellan vuxna är både produktionen och distributionen en form av övergrepp och kan utgöra brottsliga handlingar. När övergrepp dokumenteras och sprids i pornografiska syften och finns kvar över tid kan det ses som en form av ”eftervåld”,52 då utsattheten fortsätter efter det att det fysiska övergreppet är över.
Det kan även handla om sexuellt våld när någon tar kontakta med ett barn som är under 15 år över internet i syfte att begå ett sexualbrott mot barnet, vilket ofta refereras till som ”grooming” i vardagligt tal.53 Sexuella övergrepp på internet mot barn är ofta icke-fysiska till en början, till exempel genom att barnet uppmanas att skicka bilder eller pressas till att posera framför en webbkamera. Detta material kan sedan användas som utpressning. På så sätt blir barnets gränser succesivt förskjutna. Förövaren kan även bryta ner offrets motstånd genom att skapa en känsla av delaktighet. På så vis minskar sannolikheten för att barnet ska berätta för någon om vad som hänt. Dessa övergrepp kan leda till lika negativa och långtgående konsekvenser för barnet som att utsättas för fysiska övergrepp i verkligheten.
51 Jämställdhetsmyndigheten. Information om våldsutsatthet https://jamstalldhetsmyndigheten.se/mans-vald-mot-kvinnor/information-omvaldsutsatthet/ (hämtad 2023-09-11). 52 Waller Skoog (2022). Utan mig är du helt ensam – kvinnors levda erfarenheter av omgiv-
ningens och samhällets ensamgörande i spåren av mäns våld och eftervåld.
53 Polisen. Sexualbrott mot barn på nätet. https://polisen.se/lagar-och-regler/lagar-och-faktaom-brott/brott-mot-barn/sexualbrott-mot-barn-pa-natet/ (häm tad 2023-11-05).
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
123
Polisen använder samlingsbegreppet internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (ISÖB) för att beskriva olika former av sexualbrott mot barn som har utförts via eller med hjälp av sociala medier, informationsteknik (IT) eller internet.54
2.7 Målgrupper som omfattas av utredningen
Utredningen omfattar såväl personer som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi som personer som förekommer i annat material som sprids i pornografiska syften. Utredningsuppdraget utgår från utsatthet och behov hos berörda personer, snarare än från vilka specifika former av pornografi de utnyttjats eller medverkat i. Det omfattar både personer som utsatts för brott och personer som inte har utsatts för brott men som ändå har tagit skada fysiskt eller psykiskt av att ha utnyttjats eller medverkat i pornografiskt material. Utifrån detta har vi identifierat vilka målgrupper och typer av material som kommer att omfattas av utredningen.
Utredningen omfattar såväl kommersiell pornografi som pornografi som inte syftar till att generera pengar. Det är inte avgörande om materialet säljs. Men för att en målgrupp ska omfattas av utredningens uppdrag ska det material där de förekommer ha spridits till en publik i pornografiska syften, till exempel genom att ha laddats upp på en internetsida för pornografi, spridits i grupper i pornografiska syften eller sålts och skickats direkt till köpare.
Vilka internetsidor och grupper som har ett pornografiskt syfte och vilka som har andra syften är inte alltid helt tydligt. De förslag som utredningen lämnar syftar till att förbättra skydd, stöd och vård för de målgrupper som beskrivs nedan och till att brott mot de grupperna i förekommande fall ska beivras. Det är dock sannolikt att andra personer som har varit utsatta för något liknande, till exempel att bilder spridits för att skambelägga någon, också kommer att vara i behov av samma skydd, stöd och vård. Utredningens förhoppning är att även de kommer att kunna dra nytta av de insatser som erbjuds.
54 Ibid.
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
124
2.7.1 Vuxna som omfattas av uppdraget
Grunden i uppdraget är inte vilket material som produceras eller distribueras, utan i vilken situation de som medverkar eller utnyttjas befinner sig och hur materialet sprids. En del av den pornografi som sprids är uppenbart våldsam eller spelas in under förhållanden som befinner sig någonstans på skalan mellan påtryckningar och våld och övergrepp, eller till och med människohandel. Men även pornografi som har producerats och distribuerats med samtycke från samtliga inblandade kan ge upphov till konsekvenser i form av psykisk eller fysisk ohälsa, vilket antingen kan uppkomma direkt eller vid ett senare tillfälle.
I betänkandet beskrivs målgruppen gemensamt som vuxna som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi. När vi skriver vuxna som utnyttjats eller medverkat i pornografi avses endast personer som förekommer i material som är avsett att spridas som pornografi.
I de fall texten omfattar både vuxna och barn skriver vi personer som utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.
Utredningen tolkar uppdraget så att det omfattar alla personer, kvinnor, män och personer med annan könsidentitet eller annat könsuttryck, som förekommer i de sammanhang som beskrivs nedan.
Vuxna som förekommer i material som är avsett att spridas som pornografi
Utredningsuppdraget omfattar personer som förekommer i all typ av pornografiskt material som produceras av någon annan än den som medverkar, i uttalat syfte att spridas via internet eller andra forum.55 Här ingår både studioproducerade inspelningar och mindre produktioner.
Uppdraget omfattar även personer som förekommer i egenproducerat material där hen fotar eller filmar sig själv i en avklädd eller sexuell situation och sedan sprider det, exempelvis på något av de internetforum som finns för det ändamålet. I egenproducerat material ingår bilder, filmer och direktströmmat material där den som har tillgång i många fall även kan kommunicera med den som sänder.
55 Här omfattas även VHS, DVD med mera, även om det inte är vanligt förekommande.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
125
Uppdraget omfattar personer som själva identifierar att de befinner sig i någon typ av utsatthet eller mår dåligt beroende på att de medverkar eller utnyttjas i produktion eller distribution av pornografi. Det kan handla om ett mer eller mindre uttalat hot eller tvång eller om att personen själv vet att hen egentligen inte vill detta. Dessa personer omfattas oavsett om de för tillfället ser att de kan lämna det sammanhanget eller inte.
Uppdraget omfattar även vuxna som medverkar i produktion eller distribution av pornografi men som inte ser sin medverkan som en utsatthet eller anledning till dåligt mående. Dessa personer ska kunna känna sig trygga med att söka skydd, stöd och vård relaterat till eventuella negativa konsekvenser av medverkan i pornografi, även om de avser att fortsätta. Det kan också vara så att personer som medverkar i produktion eller distribution av pornografi till en början inte uppfattar eller beskriver det de är med om som en utsatthet eller övergrepp. Om de senare får en ändrad upplevelse av sina erfarenheter kan de ha behov av att veta vart man kan vända sig för att få skydd, stöd eller vård. Det innebär inte att utredningen per definition ser alla vuxna som medverkar i pornografi som våldsutsatta.
Vuxna som utsatts för filmade övergrepp eller sexköp
Utredningens uppdrag omfattar personer som har erfarenhet av att ha blivit fotograferade eller filmade i samband med ett sexuellt övergrepp eller sex mot ersättning och där materialet sedan spridits i pornografiska syften. Inom denna grupp finns personer från andra länder som utsatts för människohandel, men även personer från Sverige som utsatts på ett sådant sätt att det uppfyller rekvisiten för människohandel.
Vuxna som utan sin vilja eller vetskap förekommer i bilder eller filmer som sprids som pornografi
Utredningen omfattar även personer som förekommer i material som producerats för privat bruk, men som av någon medverkande eller andra sprids via internet eller andra forum som pornografi utan att alla som förekommer i materialet har samtyckt. Exempel på detta är så kallad ”hämndporr”, dvs. material som spelats in i en relation
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
126
för privat bruk, men som senare spridits av en part. I det fallet kan produktionen ha skett i samtycke och det är distributionen, att det sprids som pornografi, som är ett övergrepp genom att det sker mot någon av de medverkandes vilja.
Vidare omfattas personer som förekommer i material som sprids på liknande sätt men som även filmats utan någon eller några av de medverkandes samtycke eller vetskap. Även om det som sker på filmen har gjorts i samtycke så är det ett övergrepp att såväl filma som att sprida materialet.
I uppdragets målgrupp ingår även personer som förekommer i lättklädda bilder, till exempel bikinibilder, som först lagts upp i sociala medier eller slutna grupper men som spridits vidare av någon annan till en publik i pornografiska syften.
Vuxna som lider av ohälsa på grund av tidigare utsatthet
Vidare omfattar uppdraget personer som lider av fysisk eller psykisk ohälsa på grund av att ha utnyttjats i pornografiska syften långt tidigare, men som inte fått adekvat skydd, stöd och vård. Det kan bero på att utsattheten inte uppmärksammats, eller på att den behandling man tagit del av inte varit tillräcklig.
2.7.2 Vuxna som inte omfattas av uppdraget
Bilder och filmer med innehåll som kan vara sexuellt upphetsande men som inte faller inom ramen för definitionen av pornografi förekommer i många sammanhang. Alla personer som förekommer i dessa material omfattas inte av utredningens uppdrag.
Vuxna som förekommer i filmer som enbart använts för eget privat bruk
Det är inte ovanligt att personer filmar sig själva, ensam eller tillsammans med en partner, i sexuella situationer. När det sker med samtycke och det egenproducerade materialet endast används i privat syfte omfattas det inte av utredningens uppdrag.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
127
Vuxna som förekommer i material som sprids för att dra vanära
Det förekommer att personer filmas i sexuella sammanhang, och att de filmerna sedan används för hot eller utpressning. Det kan vara både situationer där det funnits samtycke och vid övergrepp. Det förekommer även att filmer eller bilder sprids till familjemedlemmar eller andra i syfte att skuldbelägga eller på något sätt förstöra för den som förekommer i filmen. Utsatthet i sådana fall kan ha likhet med utsatthet kopplad till pornografi, inte minst på grund av rädsla för att filmer ska fortsätta att spridas. Eftersom spridningen inte sker i ett pornografiskt syfte omfattas personer som utsatts dock inte av utredningens uppdrag.
2.7.3 Barn som omfattas av uppdraget
Utredningens uppdrag omfattar flickor, pojkar och barn som identifierar sig på annat sätt som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. När utredningen skriver om barn är det den målgruppen som avses, om inte annat uttrycks. Det gäller i praktiken framför allt pubertetsutvecklade tonåringar eftersom skildringar med barn som inte är pubertetsutvecklade typiskt sett inte sprids i de sammanhangen. Det finns alltså ingen tydlig nedre åldersgräns för vilka barn som omfattas eller inte, utan det avgörs av sammanhanget.
Barn ska inte utnyttjas i pornografiska sammanhang oavsett om de är pubertetsutvecklade eller inte. Det är barnpornografibrott att skildra barn i pornografiskt material även om man inte har haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den som skildras är under 18 år56 (se kapitel 18). Därför omfattar utredningens uppdrag även barn som inte själva uttrycker att det som skett är mot deras vilja.
I redovisningen har vi valt att använda begreppet utnyttjande i stället för exploatering, vilket är det begrepp som finns i direktivet, för att undvika att föra tankarna till att antingen den utsatta eller en förövare ska ha fått någon form av ersättning för materialet. Det behöver inte ha förekommit någon ersättning för att ett barn ska ha
56 Utöver det undantag i 16 kap. 10 b § BrB som gäller om skillnaden i ålder och utveckling mellan den avbildade personen och den som framställer bilden är ringa och omständigheterna i övrigt inte påkallar att ansvar döms ut.
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
128
utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
I betänkandet beskrivs målgruppen gemensamt som barn som har utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
I de fall texten omfattar både vuxna och barn skriver vi personer som utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.
Barn som utnyttjas i material som är avsett att spridas som pornografi
På samma sätt som när det gäller vuxna ingår här barn som utnyttjas i inspelningar där en eller flera personer kontrakteras för att medverka, övrigt material som producerats av andra och som sprids på olika forum samt egenproducerat material där ett barn fotar eller filmar sig själv i en avklädd eller sexuell situation och sedan sprider det, exempelvis på något av de internetforum som finns för det ändamålet.
Barn som utnyttjas i pornografiska syften i enlighet med ovan omfattas av utredningen oavsett vad barnet själv uttrycker avseende våld och tvång eftersom barn aldrig kan samtycka till det.
Barn som utnyttjas genom att filmade sexköp eller andra övergrepp sprids som pornografi
Barn som utsätts för sexuella övergrepp som dokumenteras och sprids som pornografi omfattas av uppdraget. Det omfattar barn som dokumenteras i samband med att de utnyttjas genom sex mot någon form av ersättning, till exempel pengar, alkohol, droger, kläder eller andra saker. Bland de barnen finns de som utsatts för exploatering genom människohandel. Det omfattar även barn som utnyttjats för sexuell posering eller något annat brott där barnet förmåtts att genomföra någon typ av sexuell handling mot sig själv eller någon annan i de fall bilden eller filmen sprids i pornografiska syften.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
129
Barn som förekommer i bilder eller filmer som sprids vidare som pornografi
Det är inte ovanligt att äldre barn skickar bilder på sig själva, avklädda eller i en sexuell situation, till en partner med intentionen att bilden ska stanna mellan de två. Detta gäller barn som anses mogna nog att ge sitt samtycke till att dela bilder och filmer med en partner som en del av ett sexuellt utforskande. Tyvärr förekommer det också att dessa bilder på ett eller annat sätt sprids vidare, till exempel när relationen tagit slut. Barn som utsätts för detta omfattas av utredningens uppdrag om de egentagna bilderna sprids vidare som pornografi, till exempel genom att ha laddats upp på en internetsida som finns för det ändamålet, spridits i grupper med det syftet eller sålts och skickats direkt till köpare.
2.7.4 Barn som inte omfattas av uppdraget
Det förekommer tyvärr att barn utnyttjas eller hängs ut i material med sexuellt innehåll i många olika forum. Alla dessa omfattas inte av den här utredningens deluppdrag att kartlägga kunskapsläget om våld och exploatering, föreslå skydd, stöd och vård samt analysera brottslighet. Däremot är den sortens utsatthet en riskfaktor för att senare utnyttjas i pornografiska syften. Utredningen kommer därför att beakta olika typer av närliggande utsatthet i den del av uppdraget som avser att föreslå åtgärder för att förebygga att barn utsätts för pornografisk exploatering, på samma sätt som utredningen kommer att beakta andra riskfaktorer.
Barn som förekommer i filmer som enbart använts för eget privat bruk
På samma sätt som det förekommer att vuxna filmar sig själva, ensam eller tillsammans med en partner, i sexuella situationer så förekommer det även bland äldre barn. Detta kan ske i samtycke och så att materialet bara används privat. Barn som medverkat i ett sådant sammanhang omfattas inte av utredningens uppdrag.
Utgångspunkter och definitioner SOU 2023:98
130
Barn vars bilder sprids i andra syften än pornografiska
Barn som utsätts för att sexuella eller lättklädda bilder sprids i annat syfte eller i andra sammanhang än pornografiska omfattas inte, i enlighet med direktiven där det framgår att material av barn omfattas av utredningen om de förekommer i sammanhang där främst pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. Exempel på detta är bilder som sprids på lokala så kallade ”exposekonton”,57 i syfte att hänga ut och förnedra de som förekommer i materialet, så länge de inte sprids vidare i pornografiska syften.
Inte heller barn som filmas i sexuella sammanhang där filmerna sedan används för hot eller utpressning omfattas, inte heller barn som utsätts för att filmer eller bilder sprids till familjemedlemmar eller andra i syfte att skuldbelägga eller på något sätt förstöra för den som förekommer i filmen.
Att hängas ut och skuldbeläggas innebär dock en stor risk för att även utsättas för att samma eller liknande material senare sprids som pornografi och det är inte alltid helt tydligt var gränsen går mellan var bilder sprids för att skuldbelägga och var de används i pornografiska syften. Detta och andra riskfaktorer kommer att adresseras av utredningen inom ramen för det förebyggande arbetet.
Barn som utnyttjas på forum för barnpornografi
Barnpornografi, eller dokumenterade sexuella övergrepp mot barn,58är ett mycket allvarligt brott och en fara och stor kränkning för den som utsätts. Skrivningen i direktiven ”forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer” innebär dock att uppdraget inte omfattar mindre barn som utnyttjas genom forum och kanaler där det förväntas förekomma just barnpornografi, eller dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Däremot ingår pubertetsutvecklade barn vars bilder laddats upp på en internetsida där främst pornografi föreställande vuxna förekommer, spridits i grupper eller sålts och skickats direkt till köpare i pornografiska syften, även om framställ-
57 Se begreppslistan i början av betänkandet. 58 Utredningen Barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre (dir 2022:07), som bland annat ska ta ställning till om brottsbeteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott bör ändras i syfte att tydliggöra att vissa brott är dokumenterade sexuella övergrepp mot barn, lämnar sitt betänkande till regeringen den 24 november 2023.
SOU 2023:98 Utgångspunkter och definitioner
131
ningen eller spridningen av bilderna och filmerna uppfyller rekvisiten för barnpornografibrott.
133
3 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
I detta kapitel redogör vi för tidigare och pågående utredningar, propositioner, uppdrag och skrivelser samt lagrådsremisser med direkt eller indirekt koppling till pornografi och som vi bedömt har relevans för utredningen.
Inledningsvis redogör vi för en historisk bakgrund som ligger till grund för nu gällande lagstiftning och hur samhällets syn på pornografi vuxit fram sedan 1970-talet när pornografin avreglerades. Syftet är inte att ge en fullständig redogörelse för de olika lagarnas konstruktion och tillämpning, utan snarare att beskriva hur frågan om pornografi har hanterats genom åren och vad som har betraktats som skyddsvärda intressen.
I kapitlet redogör vi för de förarbeten som lett fram till en reglering av pornografin och som i dag återfinns i ordningslagen (förbud mot pornografisk föreställning), brottsbalken (skyltningsförbud, olaga våldsskildring och barnpornografibrott) samt motsvarande reglering av olaga våldsskildring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Vi redogör även för utredningar inom närliggande områden som på olika sätt beaktat pornografi eller vars förslag har indirekt bäring på förbättrad skydd, stöd och vård för personer utsatta för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Det rör sig om de två stora prostitutionsutredningarna som på olika sätt kopplat samman utvecklingen av prostitution med utvecklingen av pornografi och kvinnofrids- och jämställdhetsutredningarna som beskriver utsatthet i pornografi som ett hinder för jämställdhet och en del av mäns våld mot kvinnor. Därefter beskriver vi de förarbeten som ligger till grund för nuvarande sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet och reglering kring människohandel för sexuella ändamål.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
134
Avslutningsvis tar vi upp övriga utredningar, uppdrag och överenskommelser som har betydelse för arbetet.
3.1 Reglering av pornografi och barnpornografi
3.1.1 Pornografiförbudet upphör och ersätts med ett skyltningsförbud
År 1971 avskaffades straffbestämmelserna i brottsbalken och i tryckfrihetsförordningen för tukt- och sedlighetssårande framställningar, det så kallade pornografiförbudet, och ersattes med ett skyltningsförbud som än i dag finns i 16 kap. 11 § brottsbalken.1 Sverige var då ett av de första länderna i världen som avreglerade pornografi. I och med avregleringen blev det som tidigare hade betraktats som sedlighetssårande nu fullt acceptabelt. Genom den ändrade lagstiftningen blev det också tillåtet med offentliga pornografiska föreställningar.
Lagändringarna grundade sig på kommittén för lagstiftningen om yttrande- och tryckfrihets betänkande Yttrandefrihetens gränser:
sårande av tukt och sedlighet, brott mot trosfrid (SOU 1969:38). Kom-
mitténs förslag var att barnpornografi även i fortsättningen skulle vara kriminaliserat, vilket även tillstyrktes av en majoritet av remissinstanserna. Trots detta valde regeringen att inte gå vidare med förslaget utan öppnade för en total legalisering med undantag för ett skyltningsförbud. 2
Det blev således lagligt att sälja pornografiska tidningar men förbjudet att visa dem i skyltfönster. Samtidigt infördes förbud mot att ”utan föregående beställning sända en pornografisk bild med posten eller på annat sätt tillställa någon sådan bild”. Skyltningsförbudet innebar i praktiken att produktionen av pornografi blev helt fri men marknadsföringen begränsades.
3.1.2 Förbud mot olaga våldsskildring införs i brottsbalken
Bestämmelsen om olaga våldsskildring infördes i brottsbalken 1989 och ersatte lagen om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag (1981:485), den så kallade Videovåldslagen. Införandet
1Prop. 1970:125, bet. 1970:1LU47, rskr. 1970:267, SFS 1970:225. 2 Ibid.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
135
av bestämmelsen hade föregåtts av Yttrandefrihetsutredningens betänkande Värna yttrandefriheten (SOU 1983:70) som ledde fram till propositionen Om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m.3
Den nya brottsrubriceringen olaga våldsskildring infördes i brottsbalkens 16 kapitel om brott mot allmän ordning (1988:835) för att stävja spridningen av våldsskildringar, inklusive våldspornografi, i syfte att skydda allmänheten från framställningar som man ansåg kunde riskera att medföra allvarliga skadeverkningar, särskilt på barn och unga. I samband med införandet av bestämmelsen om olaga våldsskildring infördes även ett förbud om spridning av våldsskildringar till underåriga.4
Nuvarande lydelse av brottet olaga våldsskildring5 trädde i kraft 2011 och byggde på propositionen Filmcensuren för vuxna avskaffas
– skyddet för barn och unga mot skadlig mediepåverkan stärks,6 som
hade föregåtts av betänkandet Avskaffande av filmcensuren för vuxna
– men förstärkt skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan
(SOU 2009:51).
Enligt den nuvarande bestämmelsen om olaga våldsskildring som finns i 16 kap. 10 c § BrB (2010:1881) är det förbjudet att i bild skildra sexuellt våld eller tvång med uppsåt att sprida bilden, eller att faktiskt sprida en sådan bild. Med bild avses alla slags bilder, även rörliga sådana, som skildrar sexuellt våld eller tvång (dvs. främst s.k. våldspornografi).7 Förutom våld omfattas sexuella situationer som innehåller tvångsmoment. Det är främst skildringar av sadistiska beteenden eller likartade beteenden som är ägnade att uppfattas så att någon mot sin vilja blir utsatt för kränkande eller nedvärderande behandling.8 Nuvarande bestämmelser är, precis som tidigare, avsedda att skydda allmänheten och i synnerhet barn och unga mot förråande skildringar av extremvåld och är inte avsedda att skydda de som framställs i skildringarna.
Till skillnad från barnpornografibrottet är olaga våldsskildring även ett yttrandefrihetsbrott 5 kap. 1 och 2 §§ YGL (2018:1802) och ett tryckfrihetsbrott 7 kap. 7 § TF (2018:1801) om brottet begås i
3Prop. 1986/87:151. 4Prop. 1986/87:151. 5Prop. 2009/10:228, bet. 2010/11: KrU2, rskr. 2010/11:61. 6Prop. 2009/10:228. 7Prop. 1986/87:151 s. 183. 8 Ibid. s. 183 ff.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
136
ett grundlagsskyddat medium såsom i tryckt skrift, tv-program9 eller teknisk upptagning (till exempel CD- och DVD-skivor).
Hur bestämmelsen om olaga våldsskildring har tillämpats finns beskrivet i kapitel 17.
3.1.3 Barnpornografi kriminaliseras
Efter legaliseringen av pornografi 1971 ökade spridningen och de pornografiska skildringarna blev mer diversifierade med tidningar specialinriktade på olika sexuella preferenser, vilket även inkluderade skildringar där barn som utnyttjades förekom. Den ökande förekomsten av barn i pornografiska sammanhang väckte starka reaktioner och frågan om ett förbud mot barnpornografi återaktualiserades.
År 1979 lade regeringen fram ett nytt förslag om kriminalisering av viss befattning med pornografisk bild av barn. Den nya bestämmelsen i brottsbalken, som trädde i kraft den 1 januari 1980, innebar att ”den som skildrar barn i pornografisk bild med uppsåt att bilden
sprids eller som sprider sådan bild av barn” kunde dömas för barn-
pornografibrott till böter eller fängelse i högst sex månader.10 Som motiv till kriminaliseringen anfördes den integritetsskada som kunde uppkomma ”när barn medverkar vid tillkomsten av pornografiska alster” samt att framställningen och spridningen även bedömdes vara kränkande för barn över huvud taget. Det var således både det enskilda barnet och barn i allmänhet som skulle skyddas.
I 1997 års Barnpornografiutredning föreslog den särskilda utredaren i betänkande Barnpornografifrågan – Innehavskriminalisering m.m. (SOU 1997:29) att all befattning med barnpornografi skulle förbjudas. Betänkandets förslag utgjorde sedan underlag till de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1999. Lagändringarna innebar att barnpornografibrottet utvidgades till att även omfatta att inneha, överlåta,
upplåta och förevisa barnpornografi liksom att förvärva och förmedla
kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder. Samtidigt undantogs barnpornografiska bilder från tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens respektive tillämpningsområden.11
Sedan införandet av barnpornografibrottet 1980 har straffbestämmelserna om barnpornografi utvidgats vid flera tillfällen, vilket inne-
9 Se 1 kap. 2 § 1 2 p YGL. 10Prop. 1978/79:179, bet. 1978/79: KU33, rskr. 1978/79:317. 11Prop. 1997/98:43, bet. 1997/98: KU19, rskr. 1997/98:214, bet. 1998/99: KU4, rskr. 1998/99:2.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
137
bär att i princip all befattning med barnpornografi nu är förbjuden. 2005 höjdes straffmaximum för grovt barnpornografibrott till fängelse i sex år,12 2010 utvidgades straffbestämmelsen om barnpornografibrott till att även omfatta betraktande av bilder som någon berett sig tillgång till13 och i maj 2020 höjdes minimistraffet för grovt barnpornografibrott från fängelse i sex månader till fängelse i ett år.14
3.1.4 Barnpornografibrottets placering i brottsbalken övervägs vid flera tillfällen
Barnpornografibrottet har sedan införandet 1980 varit placerat i brottsbalkens 16 kap. som reglerar brott mot allmän ordning. Anledningen till placeringen är att brottet inte bara syftar till att skydda det avbildade barnet från att kränkas utan också att skydda barn i allmänhet. Frågan om barnpornografibrottets placering i brottsbalken har övervägts i flera statliga utredningar genom åren och flera remissinstanser har lyft att barnpornografibrottet i stället bör ses som ett sexualbrott och borde vara placerat under 6 kap. Genom en sådan ändring anser flera remissinstanser, bland andra Barnombudsmannen, ECPAT Sverige, Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Brottsoffermyndigheten,15 att det skulle tydliggöras att det är det enskilda barnet som är det centrala skyddsintresset och inte allmänheten. ECPAT Sverige menar att en flytt till 6 kap. skulle stärka barnets ställning i rättsprocessen eftersom barnet då blir målsägande i processen med de rättigheter som medföljer.
I propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot
barn16 bedömde den dåvarande regeringen att straffbestämmelsen om
barnpornografibrott alltjämt skulle vara placerat i 16 kap.17 eftersom brottet även tar sikt på förfaranden utöver själva sexualbrottet, såsom spridning av barnpornografiska bilder.18 Ett annat skäl till att inte ändra bestämmelsens placering var att sexualbrottslagstiftningen ansågs ge ett tillräckligt skydd mot de sexualbrott som barnet utsätts för.
12Prop. 2004/05:45. 13Prop. 2009/10:70. 14Prop. 2019/20:69. 15 Ibid. s. 17. 16Prop. 2019/20:69. 17Prop. 2019/20:69. s. 16. 18Prop. 1997/98:43 s. 78 ff. prop. 2009/10:70 s. 51. och prop. 2019/20:69 s. 16.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
138
3.1.5 Barnpornografibrottets beteckning övervägs vid flera tillfällen
Även brottsbeteckningen barnpornografibrott har diskuterats återkommande. I 2020 års proposition om barnpornografibrottet19 beskrivs den kritik som lyfts fram mot beteckningen. Kritiken handlar om att ordet pornografi är ett begrepp som förknippas med vuxna som samtyckt till att vara med i pornografiska skildringar. Enligt många organisationer lämpar sig inte begreppet för användning av material där barn förekommer eftersom det riskerar att antyda att barnet har samtyckt till handlingen. Barnombudsmannen och olika barnrättsorganisationer, däribland Rädda Barnen och ECPAT Sverige, anser att en bättre benämning för barnpornografibrott är doku-
menterade sexuella övergrepp.20 Denna beteckning överensstämmer
med Luxembourg Guidelines,21som är internationella riktlinjer kring begreppsanvändning kopplat till skydd av barn från sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Rekommendationerna har tagits fram på initiativ av ECPAT International, tillsammans med 18 andra organisationer inklusive Interpol.
Trots att flera remissinstanser framfört olika skäl till att ändra beteckningen, har regeringen bedömt att brottsbeteckningen även fortsättningsvis ska vara barnpornografibrott. Det motiveras bland annat med att en ny beteckning skulle bli för mångordig för att beskriva brottets tillämpningsområde samt att det redan finns en brottsbeteckning för sexuellt övergrepp mot barn.22
Den tidigare regeringen såg dock ett behov av att fortsätta överväga om det borde göras förändringar i lagstiftningen av hur brottet ska benämnas. I februari 2022 fick därför en särskild utredare bland annat i uppdrag att se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn och däribland ta ställning till om brottsbeteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott borde ändras i syfte att tydliggöra att vissa brott är dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.23 Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 24 november 2023.24
19Prop. 2019/20:69. 20Prop. 2019/20:69. s. 15 ff. 21 Interagency Working Group (2016). Terminology Guidelines for the Protection of Children
from Sexual Exploitation and Sexual Abuse.
22Prop. 2019/20:69. s. 26 ff. 23 Dir. 2022:7. 24 Dir. 2023:17.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
139
3.1.6 En strikt 18-årsgräns för bestämmelsen om barnpornografibrottet övervägs
I straffbestämmelsen som reglerar barnpornografibrott finns det ingen strikt 18-årsgräns för vem som ska betraktas som barn. Detta har kritiserats av flera barnrättsorganisationer, liksom av FN:s barnrättskommitté.25
I nuläget avses med barn, i bestämmelsen, en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under 18 år. Strikt gäller detta bara för den som skildrar barn i pornografisk bild (16 kap. 10 § a. punkt 1 BrB). För att den som sprider, överlåter, upplåter med mera ska dömas ska det framgå av bilden och omständigheterna kring den att den avbildade personen är under 18 år.
Nuvarande definition bygger på 1997 års proposition26 som i sin tur byggde på betänkandet Barnpornografifrågan – Innehavskrimi-
nalisering m.m. (SOU 1997:29), där både utredaren och regeringen
gjorde bedömningen att möjligheterna för tillämpning av en strikt åldersgräns skulle vara alldeles för små. I och med 2009 års proposition Barnpornografibrottet
27
övervägde regeringen frågan igen
men kom även denna gång fram till att det inte fanns tillräckliga skäl att utvidga det straffbara området. En viktig utgångspunkt för regeringen var att även befattning med bilder av fullt pubertetsutvecklade personer under 18 år skulle anses vara ett i sig straffvärt förfarande. Vidare angav man som skäl att det i princip skulle vara omöjligt för den som t.ex. sprider eller innehar en pornografisk bild av en fullt pubertetsutvecklad person att kunna bedöma personens ålder och därmed avgöra om bilden är förbjuden eller inte. För att fastställa ålder skulle det blir nödvändigt att identifiera den avbildade personen, något som bedömdes som praktiskt svårt att genomföra och skulle kunna orsaka ytterligare kränkning av det avbildade barnets integritet.28
Ett annat skäl som ansågs tala emot en bestämd åldersgräns var att det för en fällande dom skulle krävas att gärningsmannen vid gärningstillfället hade uppsåt med avseende på åldern, vilket skulle vara beroende av vad hen hade kunnat uppfatta av bilderna som sådana. Var pubertetsutvecklingen avslutad antogs uppsåt därför regelmässigt inte kunna styrkas även om det hade blivit utrett att den av-
25 CRC/C/SWE/CO/6–7. 26Prop. 1997/98:43. s. 56, bet. KU19, rskr. 214, bet. 1998/99:KU4, rskr. 1998/99:2. 27Prop. 2009/10:70. 28Prop. 2009/10:70. s. 24.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
140
bildade personen var under 18 år då bilden togs. Vidare bedömde regeringen att ett utvidgat tillämpningsområde skulle leda till angränsningsproblem i fråga om sådan laglig vuxenpornografi som kan omfattas av regleringen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.29
3.2 Prostitutionsutredningar och koppling till pornografi
3.2.1 Förbud mot offentliga pornografiska föreställningar införs
Under 1970-talet ökade omfattningen av prostitution och pornografi i samhället och de som exploaterades blev allt yngre.30 De sociala förändringarna och den ändrade synen på sexualitet ledde till en ändrad syn på pornografi men även till stora förändringar när det gällde synen på prostitution. I det rådande samhällsklimatet aktualiserades inte bara frågan om reglering av pornografi avseende barnpornografi och olaga våldsskildringar utan även frågan om ifall prostitution skulle kriminaliseras.
För att möta opinionen tillsatte regeringen en utredning 1977, som skulle studera prostitutionen närmare. I kommittédirektivet31beskrevs prostitution som ett allvarligt samhällsproblem som hade sin grund i könsmaktsordningen och inte kunde betraktas som en isolerad företeelse vid sidan av andra sociala problem. Bland annat såg man ett nära samband mellan prostitutionens utveckling och utvecklingen av sexklubbsverksamheter. Sexklubbar var lokaler med tillstånd att anordna pornografiska föreställningar, dit allmänheten hade tillträde. I dessa lokaler var det lätt att besökarna kunde komma i kontakt med de kvinnor som arbetade där, vilket ökade risken för prostitution.
När utredningens resultat presenterades i betänkandet Prosti-
tutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder (SOU 1981:71), föreslog
utredaren att prostitution alltjämt skulle vara straffri, men lyfte fram andra sociala och juridiska lösningar för att minska prostitutionen.
29 Ibid. s. 25. 30 Se Månsson (2018). Prostitution. Aktörerna, relationerna och omvärlden och Olsson (2006).
From male privilege to crime: The prostitution issue in Sweden during the last 30 years.
31 Dir. 1977:11.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
141
Bland annat föreslogs ett förbud mot offentliga pornografiska föreställningar för att komma till rätta med prostitutionen. Till följd av förslagen infördes förbudet mot offentlig tillställning som utgör pornografisk föreställning och som regleras i 2 kap. 14 § ordningslagen. Förbudet innebar att det blev olagligt att visa en pornografisk föreställning där personer utför sexuella handlingar live i sexklubbens lokal. Striptease var fortsatt tillåtet då det inte bedömdes vara en pornografisk föreställning, liksom att visa pornografisk film. Förbudet mot offentlig tillställning gäller än i dag.32
3.2.2 Utvidgning av koppleribrottet övervägs
1993 års prostitutionsutredning kom att ligga till grund för införandet av ett förbud mot köp av sexuella tjänster. I betänkandet
Könshandeln (SOU 1995:15), beskrevs prostitution som en före-
teelse som inte hör hemma i ett modernt samhälle som måste motarbetas på alla sätt. Sexualitet skulle inte betraktas som en vara som kan köpas och säljas och samhället och de enskilda säljarna skulle skyddas från sådana företeelser. Utredningen föreslog ett förbud mot både köp och försäljning av sexuella tjänster, vilket blev starkt kritiserat av en majoritet av remissinstanserna och till slut inte genomfördes.
Utredningen föreslog vidare att koppleribrottet skulle utvidgas till att även omfatta ”den som bereder sig vinning av att annan, i samband med framställning av pornografiska alster, har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning”. Anledningen till förslaget var att utredaren såg att det fanns en gråzon mellan olika typer av sexuella tjänster som framför allt erbjöds på den tidens sexklubbar. På de slutna sexklubbarna erbjöds medlemmarna olika sexuella tjänster. Det kunde vara att titta på pornografisk film och striptease, men även förmedling av kontaktuppgifter till kvinnor utsatta i prostitution. På sexklubbarna utsattes framför allt unga kvinnor som också efterfrågades för framställning av pornografisk film. Genom en utvidgning av koppleribegreppet önskade utredaren komma åt denna dolda och organiserade verksamhet. Regeringen valde dock att inte
32 Lag (1993:1617).
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
142
genomföra någon ändring av bestämmelsen om förbudet mot koppleri då frågan inte ansågs tillräckligt utredd.33
Även 1998 års sexualbrottskommitté övervägde en utvidgning av koppleribestämmelserna till att även inbegripa pornografisk bild och pornografisk föreställning samt sexuell posering. Syftet var att begränsa eller försvåra för sexklubbarna att rekrytera unga personer till sin verksamhet och utnyttja dem för sexuell posering. Utgångspunkten var att förslagen inte skulle leda till inskränkningar i de grundlagsfästa reglerna om tryck- och yttrandefrihet samt att det inte ingick i kommitténs uppgift att föreslå ett allmänt förbud mot pornografi.34
I betänkandet kom utredaren fram till att en utvidgning av koppleribestämmelserna inte behövdes avseende sexuell posering då enskild posering nästan uteslutande förekom på sexklubbarna och att det redan fanns ett förbud mot anordnandet av en offentlig tillställning som utgjorde pornografisk föreställning i ordningslagen (1993:1617). Utredningen landade även i att inte föreslå en utvidgning av koppleribestämmelsen till att även omfatta pornografibranschens så kallade huvudaktörer, eftersom man bedömde att det skulle riskera att leda till inskränkningar i de grundlagsfästa reglerna om tryck- och yttrandefrihet.35
3.3 Utredningar om kvinnofrid, sexuell exploatering, jämställdhet och koppling till pornografi
3.3.1 Kvinnovåldskommissionen ser pornografi som ett hinder för jämställdhet
Parallellt med 1993 års prostitutionsutredning utförde Kvinnovåldskommissionen ett arbete gällande mäns våld mot kvinnor som anses banbrytande i Sverige. Det resulterade i betänkandet Kvinnofrid (SOU 1995:60) och förslagen togs sedan vidare i Kvinnofridspro-
positionen.36
I betänkandet föreslog utredaren en rad olika åtgärder för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och åtgärder för att förhindra våld mot kvinnor. Bland annat kunde utredaren konstatera
33Prop.1997/98:55. s. 100. 34 Dir. 1998:48. 35SOU 2001:14. 36Prop. 1997/98:55.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
143
att forskningen om våld mot kvinnor behövde utvecklas samt att sambandet mellan våldspornografi och våld mot kvinnor behövde belysas. Genom ytterligare forskning på området önskade utredaren få ett bättre underlag för att bedöma behovet av att kriminalisera innehav av våldspornografi. Vidare framhöll utredaren att det fanns en nära anknytning mellan pornografi och prostitution då båda förmedlade en syn på kvinnor som varor eller objekt. Även om det konstaterades att det inte fanns belägg för att prostitutionen påverkades av våldspornografin, ansåg utredaren att det fanns klara kopplingar mellan prostitution och pornografi eftersom sexköparna ofta var konsumenter, eller storkonsumenter, av pornografi och därmed riskerade att förverkliga önskemål i samband med sexköp med inspiration av pornografin.
Trots skrivningarna om kopplingen mellan jämställdhet, mäns våld mot kvinnor och pornografi utmynnande inte betänkandet i några konkreta förslag med koppling till pornografi. Däremot ansåg regeringen att frågorna var närbesläktade med de frågor som utreddes av prostitutionsutredningen och att det var rimligt att införa ett förbud mot köp av tillfälliga sexuella tjänster. Förslaget att kriminalisera sexköp blev därmed en del i Kvinnofridspropositionen.37
3.3.2 Ny bestämmelse om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor införs i socialtjänstlagen
Förutom införandet av straffbestämmelsen om förbud mot sexköp utmynnade Kvinnofridspropositionen även i att de nya brotten grov
kvinnofridskränkning respektive grov fridskränkning infördes i brotts-
balken samt att en ny bestämmelse infördes i socialtjänstlagen om att socialnämnden bör verka för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet får stöd och hjälp för att förändra sin situation.38 Avsikten med den nya bestämmelsen var att klargöra att socialtjänsten har ett eget ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor utsatta för våld i hemmet och att de inte kan förlita sig på att det finns tillgång till frivilliga insatser i kommunen. Med anledning av införandet av den nya bestämmelsen fick även Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta allmänna råd för socialtjänstens arbete.
37Prop. 1997/98:55. 38 Dåvarande 8 a § SoL (1980:620).
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
144
Kort därefter kompletterades bestämmelsen, efter förslag från
Brottsofferutredningens betänkande Brottsoffer Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOU 1998:40), så att det framgick att socialnämndens
ansvar omfattar alla brottsoffer.39 Därefter har bestämmelsen ändrats vid flera tillfällen genom åren. 2006 fastslogs att socialnämnden också borde beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.40 2007 skärptes bestämmelsen ytterligare genom att socialnämndens skyldighet att ge stöd och hjälp framgick ännu tydligare än tidigare, genom att ordet bör byttes ut mot skall.41
Nuvarande bestämmelse återfinns i 5 kap. 11 § SoL, och fick sin lydelse 2013 då bland annat ett nytt stycke infördes i bestämmelsen. Där anges att socialnämnden ansvarar för att ett barn som utsatts för brott och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.42 Syftet med ändringen var enligt förarbetena att förtydliga vikten av att barn och ungdomar som är utsatta för brott får stöd i ett tidigt skede för att förebygga framtida problem.
3.3.3 Utredning om sexuell exploatering av barn ser identifiering av sexuella övergrepp som den viktigaste förebyggande åtgärden
I betänkandet Sexuell exploatering av barn i Sverige (SOU 2004:71), definierades sexuell exploatering av barn som handel med barn, barnprostitution eller sexuell exploatering mot ersättning och barnpornografi.43 Enligt den särskilda utredaren innebär barnpornografiska bilder och filmer nästan alltid att barnet varit utsatt för ett sexuellt övergrepp eller en kränkning som dokumenterats. Samtidigt menade utredaren att det även förekom bilder som inte tagits i barnpornografiskt syfte, men som använts på ett sådant sätt att de framstod som pornografiska. Utredaren hade svårt att bedöma exploateringens omfattning, men bedömde den som betydande utifrån det undersökningsmaterial som utredningen fått in. Utredningen kunde även konstatera att många barn och unga som utsatts för sexuell exploatering även hade varit utsatta för sexuella över-
39Prop. 2000/01:79. 40Prop. 2005/06:166. 41Prop. 2006/07:38. 42Prop. 2012/13:10. 43 SOU 2004 :71. s. 50 ff.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
145
grepp och gjorde då bedömningen att den viktigaste förebyggande åtgärden, för att förhindra sexuell exploatering mot ersättning, var att identifiera och behandla offer för sexuella övergrepp.
Sammanfattningsvis lämnade utredaren bland annat följande förslag: att regeringen skulle se över frågan om skadestånd, preskriptionstider och ålderskriteriet vid barnpornografibrott, att det behövdes tas fram riktlinjer för hur polisen borde handlägga fall av sexuell exploatering och att skolan skulle prioritera sex- och samlevnadsundervisningen och verka som en motkraft till de könsstereotypa normer kring kön som spreds genom reklam, dokusåpor och pornografi. Vidare lämnade utredaren även förslag på att Socialstyrelsen skulle beakta frågor om sexuell exploatering av barn i den nationella kunskapsstyrningen avseende den sociala barn- och ungdomsvården.44 En del av förslagen genomfördes senare. Bland annat utmynnade betänkandet i att regeringen senare tog fram en Handlings-
plan för skydd av barn mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp. 45
3.3.4 Ny jämställdhetspolitisk inriktning med fokus på förebyggande insatser
I november 2016 lämnade regeringen över skrivelsen Makt mål och
myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid46 till riksdagen.
Skrivelsen byggde på betänkandena Mål och myndighet (SOU 2015:86) och Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat
våld och förtryck (SOU 2015:55). Syftet var att effektivisera genom-
förandet av jämställdhetspolitiken genom en mer strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning. I skrivelsen presenterade regeringen en ny inriktning på jämställdhetspolitiken och två nya jämställdhetspolitiska delmål.47 Regeringen presenterade även en organisation för genomförande, ett system för uppföljning, en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor med fyra politiska målsättningar, liksom inrättandet av Jämställdhetsmyndigheten. I skrivelsen läggs stor vikt vid förebyggande insatser och mäns delaktighet och ansvar i arbetet mot våld.
44 Ibid. s. 24 ff. 45 Se Skr. 2013/14:91 och Skr.2015/16:192. 46 Skr. 2016/17:10. 47 Jämställd utbildning och Jämställd hälsa.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
146
Utsatthet i pornografi beskrivs inte explicit i skrivningen men är en del av mäns våld mot kvinnor och omfattas av den nationella strategins tillämpningsområde i och med att delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor oavsett arena, fysisk som digital, och oavsett om förövaren är bekant eller obekant med offret.
När det gäller de skrivningar som finns om pornografi benämns inte våld och övergrepp vid produktion eller distribution. Det som lyfts är att jämställdhetspolitiken omfattar att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i medier, pornografi och reklam som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning.
Skrivelsen ligger till grund för den nuvarande jämställdhetspolitiska inriktningen och är även en viktig utgångspunkt för utredningen (se kapitel 2).
3.4 Stärkt straffrättsligt skydd avseende sexualbrott och koppling till pornografi
3.4.1 Utnyttjande av barn för sexuell posering införs i brottsbalken
2005 presenterade regeringen propositionen En ny sexualbrottslagstift-
ning.48 Syftet med propositionen var att öka skyddet mot sexuella
kränkningar och att ytterligare förstärka den sexuella integriteten och självbestämmanderätten. Förslaget byggde på 1998 års Sexualbrottskommittés betänkande Ett ökat skydd för den sexuella integriteten och
angränsande frågor (SOU 2001:14), med undantag för de förslag som
redan lett till lagstiftning.
I propositionen föreslog regeringen genomgripande förändringar av bestämmelserna om sexualbrott. Bland annat förslogs att en ny särskild straffbestämmelse avseende utnyttjande av barn för sexuell
posering skulle införas. Bestämmelsen föreslogs omfatta gärningar då
någon främjar eller utnyttjar ett barn under 15 år att utföra eller medverka i sexuell posering. Den föreslogs också omfatta den som begår en sådan gärning mot ett barn som fyllt 15 men inte 18 år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling. Skälet
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
147
till regeringens förslag var att skydda barn från att riskera att bli offer för sexuellt utnyttjande genom att exempelvis utnyttjas i pornografiska sammanhang på sexklubbar eller att utnyttjas för framställningar av pornografi49 (se vidare beskrivning i avsnitt 18.3.2). Syftet med införandet av bestämmelsen var också att svensk rätt fullt ut skall uppfylla åtagandena i EU:s rambeslut om bekämpning av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi.50
Den nuvarande bestämmelsen återfinns i 6 kap. 8 § BrB.51
3.4.2 Ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet införs
Sedan 2018 går gränsen för vad som är en straffbar gärning för vuxna personer vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte.52 Lagändringen byggde på propositionen En ny sexualbrotts-
lagstiftning byggd på frivillighet.53 Den föregicks av 2014 års sexual-
brottskommittés förslag i betänkandet Ett starkare skydd för den
sexuella integriteten (SOU 2016:60) och innebar en stor förändring i
synsätt på sexualbrotten. Den stora förändringen består i att det inte längre krävs att gärningspersonen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för till exempel våldtäkt. Gränsen för straffbar gärning går i stället vid om deltagandet i en sexuell aktivitet är frivilligt eller inte.54 I propositionen föreslogs även att två nya brott skulle införas: oaktsam
våldtäkt (6 kap. 1 a § BrB) respektive oaktsamt sexuellt övergrepp
(6 kap. 3 § BrB).55
Kommittén föreslog i betänkandet att det av lagtexten skulle framgå att ett frivilligt deltagande måste komma till uttryck genom ord eller handling för att det skulle kunna bedömas som frivilligt, vilket dock avvisades av regeringen. I propositionen bedömde regeringen i stället att en person inte kunde åläggs ett sådant ansvar, bland annat på grund av att personer uttrycker sitt frivilliga deltagande till sexuellt umgänge på högst skiftande sätt. Regeringen menade ändå att
49 Ibid. s. 94. 50 Ibid. s. 98. 51 Lag (2022:1043). 52 Lag (2022:1043). 53Prop. 2017/18:177. 54 Ibid. s. 30. 55 Ibid. s. 45.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
148
frågan om vad målsägande gett uttryck för inte saknade betydelse vid en tillämpning av straffbestämmelsen utan i stället borde vara en central del vid prövningen av straffansvar. 56
Regeringen bedömde vidare att det frivillighetsrekvisit som föreslogs endast borde ta sikte på det faktiska handlandet, och inte på personens inre inställning till det sexuella umgänget, då den sexuella självbestämmanderätten innebär att en person kan välja att delta i något som denne kanske helst skulle låta bli att göra. Det innebär att om en person har valt att delta i sexuellt umgänge och det inte samtidigt har förekommit till exempel våld, hot eller utnyttjande av en särskilt utsatt situation, bör gärningen vara straffri även om den utsatte i grunden har varit negativt inställd till handlingen.57 Regeringen bedömde även att vad som är ett frivilligt deltagande ytterst måste överlämnas åt rättstillämpningen att bedöma i det enskilda fallet.
I propositionen framgår det även att olika typer av manifestationer för samtycket, dvs. uttryck för frivilligheten, får central betydelse för bedömningen av frivilligheten, liksom för bedömningen av gärningsmannens uppsåt. Frågor som rör vad hos målsägandens agerande som gjorde att gärningsmannen uppfattade att det fanns ett samtycke, blir då av avgörande betydelse för bedömning av straffansvar.58
Regeringen menar att utgångspunkten är att den som utför en sexuell handling mot någon annan person har ett ansvar att förvissa sig om att den andra personen vill delta. Det innebär att det är upp till den person som vill ha sexuellt umgänge med någon som förhåller sig passiv eller ger dubbeltydiga signaler att ta reda på om den andra personen vill. Detta krav gäller inte bara vid det inledande skeendet utan kvarstår under hela tiden som det sexuella umgänget består.59
56 Ibid. s. 32. 57 Ibid. s. 33. 58 Ibid. s. 34. 59Prop. 2017/18:177. s. 34.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
149
Omständigheter när deltagande inte kan anses bygga på frivillighet
I propositionen lyfts de omständigheter som medför att deltagande inte kan anses bygga på frivillighet. Dessa omständigheter är – deltagandet är en följd av misshandel, annat våld eller hot om
brottslig gärning, hot om att åtala eller ange någon annan för brott eller hot om att lämna ett menligt meddelande om någon annan – gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att personen på grund av
medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation eller – gärningsmannen förmår personen att delta genom att allvarligt
missbruka att personen står i beroendeställning till gärningsmannen (6 kap. 1 § BrB).
När deltagarna är överens om att våld ska ingå som en del i det sexuella umgänget
I propositionen förtydligas att om de som deltar i sexuellt umgänge är överens om att våld ska ingå som en del av umgänget kan valet att delta inte anses vara en följd av våldet, exempelvis inom ramen för utövning av så kallat BDSM-sex.60 Enligt regeringen bör bestämmelsen således inte omfatta de fallen utan begränsas till de fall då den sexuella handlingen har framtvingats genom våldet.
Närmare förklaringar om våld och hot
I propositionen förklaras även att hot av viss magnitud bör medföra att ett frivilligt deltagande ska underkännas. Exempelvis hot som enligt gällande rätt innebär att ett våldtäktsbrott har begåtts, dvs. hot om brottslig gärning samt hot i form av s.k. utpressningshot.61 Med utpressningshot avses bland annat att använda hot som påtryck-
60 Ibid. s. 81. 61 Ibid. s. 38.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
150
ningsmedel för att få andra att delta i sexuella handlingar eller hota att sprida poseringsbilder som den hotade tidigare har skickat till gärningsmannen. Enligt regeringens mening är sådana hot tillräckligt kvalificerade för att kunna medföra ansvar för våldtäkt.
I propositionen utvidgades även straffansvaret så att även den som utnyttjar en tvångssituation framkallad av annan kan dömas som gärningsman. Det innebär att det inte krävs att den person som genomför den sexuella handlingen är densamma som den som har utövat våldet eller hotet mot målsäganden för att straffansvar ska föreligga, då kränkningen för målsäganden bedömdes vara lika.
Konkreta situationer som lyfts i propositionen när detta bedömdes bli aktuellt är vid människohandel som syftar till prostitution, dvs. när en person genom våld eller hot tvingas att delta i sexuella handlingar med en person som köper sex, om gärningsmannen kände till eller misstänkte att personens val att delta var en följd av misshandel eller hot från en annan person. Regeringen bedömde att regleringen, tillsammans med införandet av ett oaktsamhetsansvar, skulle komma att leda till att sexköpare skulle dömas för våldtäkt eller sexuellt övergrepp i stället för köp av sexuell tjänst i större utsträckning.62
Sexualbrott som sker på distans, exempelvis via internet
Avseende sexuella handlingar som sker till exempel via telefon, internet eller andra medier, bedömde regeringen att även detta skulle omfattas av straffansvar enligt bestämmelserna om våldtäkt, sexuellt övergrepp, våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn samt de grova formerna av dessa brott och sexuellt utnyttjande av barn. Regeringen ansåg inte att detta uttryckligen behövde anges i lagtexten,63 eftersom den då gällande bestämmelsen ansågs ge tillräckligt starkt skydd. Regeringen byggde sin bedömning på en dom i Högsta domstolen, i NJA 2015 s. 501, som klargjorde att straffbestämmelserna även var tillämpliga vid övergrepp som sker på distans. Fallet rörde ett målsäganden som hade förmåtts att smeka sig på sina bröst och onanera inför gärningsmannen via webbkamera. Av domen framgår att straffansvar om sexuellt övergrepp mot barn
62 Ibid. s. 39. 63 Ibid. s. 43 ff.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
151
inte förutsätter att gärningsmannen själv har utfört den sexuella handlingen eller att denne fysiskt har befunnit sig på samma plats som offret. Med andra ord förutsätts inte fysisk delaktighet för att någon ska kunna dömas för sexualbrott.
3.4.3 Skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans skärps
Kort efter att den nya sexualbrottslagstiftningen som bygger på frivillighet trätt i kraft 2018, tillsatte regeringen en ny utredning64 som skulle se över om det fanns behov av ytterligare åtgärder för att stärka skyddet mot sexuella kränkningar. Utredningens förslag utmynnade i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43) och ledde senare fram till propositionen Skärpt syn
på våldtäkt och andra sexuella kränkningar,65vars straffskärpnings-
förslag syftade till att straffen på ett bättre sätt skulle återspegla brottslighetens allvarlighetsgrad. Bland annat föreslogs att minimistraffet skulle höjas för flera sexualbrott mot barn. För att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans, t.ex. över internet, föreslog regeringen även att bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp och motsvarande brott mot barn skulle utvidgas till att omfatta den som förmår en person som inte deltar frivilligt att företa eller tåla en sådan sexuell handling som avses i respektive straffbestämmelse samt att straffansvaret för våldtäkt mot barn och sexuellt övergrepp mot barn skulle utvidgas till att omfatta den som på ett otillbörligt sätt förmår barnet att företa eller tåla en sådan sexuell handling som avses i respektive straffbestämmelse.66Utvidgningen innebär att det inte längre finns ett krav på att gärningsmannen måste delta i realtid för att kunna dömas. Förslaget tillstyrktes av en stor majoritet av remissinstanserna.
Skälet till straffskärpningen var att regeringen bedömde att övergrepp av barn på nätet indikerats vara lika allvarliga som övergrepp som sker utanför nätet då många barn uppvisat psykisk ohälsa och posttraumatiska symtom i mycket hög grad. Även om regeringen inte kunde identifiera några studier som analyserat hur vuxna personer påverkas av sexualbrott som sker på distans, bedömde man att
64 Dir. 2020:5. 65Prop. 2021/22:231. 66 Ibid. s. 21.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
152
det inte fanns någon anledning att inte anta att även vuxna tar skada av sådana brott.
Regeringen ansåg att en utgångspunkt för lagstiftningen borde vara att distansbrott i kränkningshänseende borde vara jämförliga med sexualbrott som inte begås på distans och att så är fallet även då gärningsmannen inte deltagit i realtid när den sexuella handlingen företagits, dvs. när händelseförloppet varit uppdelat.67
Bestämmelsen om utnyttjande av barn för sexuell posering utvidgas även till att omfatta ageranden där barnet varit helt passivt, exempelvis på grund av sömn, berusning, rädsla eller funktionsnedsättning.68 Nuvarande bestämmelse om utnyttjande av barn för sexuell posering finns i 6 kap. 8 § BrB.69
3.5 Reglering av människohandel och koppling till pornografi
3.5.1 Exploatering för sexuella ändamål bedöms innefatta att utnyttjas för pornografiska framställningar
I propositionen Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel70från 2009, föreslog regeringen en ny utformning av människohandelsbrottet. Propositionen byggde på betänkandet Människohandel och
barnäktenskap – ett förstärkt straffrättsligt skydd (SOU 2008:41). I pro-
positionen föreslog regeringen att straffansvaret skulle omfatta människohandelsförfaranden i syfte att exploatera offret för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte. Begreppet ”exploateras för sexuella ändamål”, bedömdes sammanfatta utnyttjande för sexualbrott, tillfälliga sexuella förbindelser eller utnyttjande för andra sexuella ändamål. Med ”andra sexuella ändamål”, avsågs även ett otillbörligt användande av offret för medverkan vid framställning av pornografiska alster eller medverkan i pornografisk föreställning.71 Vad som förutsätts för att detta rekvisit ska vara uppfyllt är att offret ska delta i sexuella handlingar eller i handlingar som uppfyller definitionen av pornografi, vilket innebär att
67 Ibid. s. 25. 68 Ibid. s. 39. 69 Lag (2022:1043). 70Prop. 2009/10:152. 71 Ibid. s. 60.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
153
den relevanta handlingen ska ha en ”ohöljd exponering av sexuell innebörd”.72
Nuvarande bestämmelse om människohandel finns i 4 kap. 1 a § BrB.73
3.6 Andra utredningar, uppdrag och överenskommelser av betydelse för utredningen
3.6.1 God och nära vård – En primärvårdsreform
I maj 2020 presenterade regeringen propositionen Inriktning för nära
och tillgänglig vård – En primärvårdsreform74 i syfte att ställa om
hälso- och sjukvården till att primärvården utgör navet i vården och den som samspelar med annan hälso- och sjukvård och socialtjänsten. Propositionen bygger i huvudsak på betänkandet God och nära vård
– En primärvårdsreform (SOU 2018:39).
Målet med omställningen av hälso- och sjukvården är att patienten ska få en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan och som förbättrar vårdens tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet.
I propositionen lyfts vikten av en stärkt kontinuitet i relationen mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, vilket bland annat tillgodoses med en fast läkarkontakt. Genom kontinuiteten förbättras förutsättningar att skapa goda relationer och tillit vilket i sin tur underlättar för patienten att lyfta känsliga frågor såsom exempelvis våldsutsatthet och begynnande psykisk ohälsa. Detta berör utredningens målgrupp i högsta grad, då det även kan förbättra förutsättningarna för att patienter vågar lyfta utsatthet för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi eller att de har fått bilder eller filmer spridda mot sin vilja.
Omställningen till en god och nära vård pågår nu och för 2023 finns en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som innehåller fyra olika utvecklingsområden som alla syftar till att stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården med särskild inriktning på den nära vården.75
72Prop. 1970:125 och Prop. 1997/98:43 s. 80 samt jfr JO 1971 s. 561. 73 Lag (2018:601). 74Prop. 2019:20/164. 75 Regeringsbeslut 2023-01-26 nr. II:3.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
154
I praktiken innebär omställningen att begreppen nära och tillgänglig ska definieras med utgångspunkt i patientens behov och avser en mer personcentrerad hälso- och sjukvård där samarbetet och samverkan mellan regioner och kommuner är central.76
3.6.2 Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag
I augusti 2020 lämnade en särskild utredare förslag på utformning av en ny socialtjänstlag i betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny social-
tjänstlag (SOU 2020:47). Målsättningen med reformen är att den nya
lagen ska bidra till social hållbarhet med individen i fokus och som erbjuder behovsanpassade insatser utifrån ett förebyggande och kunskapsbaserat perspektiv. Några av huvudförslagen handlar om att nuvarande målbestämmelse kompletteras med ett mål om att främja människors jämställda levnadsvillkor, att socialtjänsten ska ha ett förebyggande perspektiv och inriktas på att vara lätt tillgänglig samt att en eller flera insatser ska tillhandahållas utan föregående individuell behovsprövning.
I betänkandet lyfts flera områden som har direkt eller indirekt påverkan på målgruppen som utsätts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Bland annat lyfts jämställdhetpolitikens koppling till socialtjänstens ansvar och uppdrag. Samtliga jämställdhetspolitiska mål bedöms ha relevans för socialtjänstens ansvarsområden utifrån socialnämndens yttersta ansvar för kommuninvånarna. Särskilt i förhållande till delmålen om jämställd hälsa och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Avseende socialtjänstens uppdrag att förebygga och motverka sociala problem, bedömer utredaren även att socialtjänsten har en betydande roll att bland annat förebygga mäns våld mot kvinnor och att barn far illa.
I betänkandet föreslås även att målgruppsindelning ska struktureras om, i syfte att tydliggöra vikten av personers individuella behov och förutsättningar i stället för deras grupptillhörighet, då grupper som inte nämns i gruppindelning annars riskerar att exkluderas. Ett annat syfte är att socialtjänsten ska får bättre förutsättningar att kunna anpassa sitt arbete efter samhällsförändringar och ökad kunskap om nya sociala problem och stödbehov, vilket främjar kom-
76 Ibid. s. 4.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
155
munens möjligheter att arbeta med personer som utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi.
Betänkandet bereds inom Regeringskansliet och lagändringar som bygger på förslagen beräknas träda i kraft någon gång under 2024.77
3.6.3 Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård
Utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga och slutbetänkande Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela infor-
mation för en god och nära vård (SOU 2021:78), som lämnades till
regeringen i oktober 2021, har betydelse för denna utredning eftersom förslagen handlar om att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet för barn och unga, och särskilt för barn med psykisk ohälsa. En likvärdig och förbättrad vård för barn och unga med psykisk ohälsa gynnar även målgruppen som utvecklat psykisk ohälsa som förorsakats av sexuellt våld och sexuell exploatering i form av utnyttjande för pornografiska framställningar.
Bakgrunden till utredningens uppdrag var framför allt problem med en fragmentiserad barn- och ungdomshälsovård, utan tillräcklig koordinering på nationell nivå, som riskerar att leda till att barn och unga inte alltid får sina behov av vård tillgodosedda. Syftet var också att avlasta den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Sammanfattningsvis lämnade betänkandet följande huvudförslag: – att hälso- och sjukvårdens ansvar för det hälsofrämjande och
förebyggande arbetet mot barn och unga blir mer lika över landet – att ett hälsovårdsprogram tas fram som gör det tydligt vad barn
och unga och deras föräldrar bör erbjudas.
Utredningen lämnade även förslag och rekommendationer som ska göra det enklare för barn och unga att få en fast vårdkontakt genom en stödperson som hjälper till att samordna vården, att samverkan stärks mellan vården, skolan, socialtjänsten och tandvården, att barn och unga ska göras mer delaktiga i att planera och utforma vården samt att övergången från vård för barn till vård för vuxna ska bli tryggare.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
156
Den 10 augusti 2023 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen och fem andra myndigheter i uppdrag att arbeta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga, i enlighet med betänkandets förslag. Socialstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 31 oktober 2026.78
3.6.4 För barn och unga i samhällsvård
Den 7 oktober 2021 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras i familjehem, jourhem, stödboende och hem för vård eller boende (HVB), inklusive särskilda ungdomshem, med stöd av socialtjänstlagen och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).79
Syftet med uppdraget är att säkerställa att barn och unga som placeras utanför det egna hemmet alltid ska garanteras trygghet, säkerhet och en i övrigt god vård.
I uppdraget ingår bland annat att utredaren ska lämna förslag på hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas och hur stödet till barn och unga kan förbättras sedan vård utanför det egna hemmet har upphört. Vidare ingår att kartlägga och analysera orsakerna till brister i vårdkedjan, analysera familjehemmens förutsättningar att ge god vård och föreslå hur tillgången till fler lämpliga familjehem kan öka.
Utredaren ska även analysera om det krävs förtydliganden i Statens institutionsstyrelses (SiS) hälso- och sjukvårdsuppdrag och ta ställning till om SiS bör ges möjlighet att initiera en samordnad individuell plan (SIP)80 och analysera vad som behövs för att säkerställa placerade barns och ungas tillgång till jämlik hälso- och sjukvård. Utredaren ska även analysera behovet av hem för vård eller boende (HVB) med differentierat behandlingsinnehåll, till exempel med avseende på ungdomar med funktionsnedsättning eller allvarlig psykiatrisk problematik och även analysera hur stödet till barn, unga och vårdnadshavare kan stärkas efter det att en placering utanför det egna hemmet upphört. Utredningen lämnade sitt betänkande För
barn och unga i samhällsvård till regeringen den 6 november 2023.81
78 Regeringsbeslut S2023/02379. 79 Dir. 2021:84. 80 Se även kapitel 9. 81SOU 2023:66.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
157
3.6.5 Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet
I syfte att förbättra samverkan för personer med samsjuklighet mellan huvudmännen gav regeringen i juni 2022 en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd.82 Utredningen fick namnet Samsjuklighetsutredningen och lämnade sitt slutbetänkande Från delar
till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93) till
regeringen i januari 2023.
I betänkandet framgår att en majoritet av de personer som får vård på grund av skadligt bruk eller beroende också har vårdats för en annan psykiatrisk diagnos, och därför kan beskrivas ha en samsjuklighet. Kvinnor med samsjuklighet lyfts som en grupp som befinner sig i en särskilt utsatt situation, då det är vanligt att de även har erfarenheter av övergrepp och andra trauman. Exempelvis är det inte ovanligt att kvinnor som är intagna på SiS-hem83 för LVM-vård har erfarenhet av trauman, ofta i form av sexuella övergrepp. Detta gäller även för kvinnor och flickor som vårdats enligt LVU.
Utredningen föreslår en genomgripande reform av samhällets insatser till personer med samsjuklighet och huvudförslagen handlar framför allt om förtydligande av huvudmännens ansvar för vård och stöd och att personer med skadligt bruk och beroende och andra psykiatriska tillstånd ska ges samordnade insatser.84
Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
82 Dir. 2020:68. 83 SiS – hem är ett hem för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem som bedrivs av Statens institutionsstyrelse, SiS. 84SOU 2021:93. s. 72.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
158
3.6.6 En uppväxt fri från våld – En ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn
I direktivet till denna utredning framgår att utredaren ska föra dialog med utredningen En uppväxt fri från våld,85 vilket genomfördes fram tills utredningen lämnade sitt betänkande i februari 2023. Betänkandet fick namnet En uppväxt fri från våld – En nationell strategi för
att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och tar tydlig
utgångspunkt i barnkonventionen och konventionens definition av våld.
I betänkandet lämnar utredaren förslag till en övergripande målsättning för arbetet som handlar om att ”varje barn ska ha en uppväxt fri från våld.” Därtill tillkommer fem långsiktiga mål som föreslås vara strategiskt vägledande under en tioårsperiod. Dessa mål liknar målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor vilket främjar samordningen mellan de olika strategidokumenten i det våldsförebyggande arbetet.
De fem målen som anger riktningen för arbetet är – våld mot barn ska förebyggas, – barns våldsutsatthet ska upptäckas, – barn ska få det skydd och stöd samt den behandling de har rätt till, – barns rättigheter i brottmålsprocessen ska tillgodoses och – kunskaps- och metodutvecklingen ska stärkas.
Samtliga fem mål har en direkt koppling till utredningens målgrupp; barn som utnyttjas sexuellt i form av att skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiskt syfte.
Några av de förslag som lämnas av utredningen är att: – Socialstyrelsen ges i uppdrag att undersöka tillgången till och be-
hovet av strukturerade arbetssätt och metoder för socialtjänstens bedömningar av risker och skyddsbehov vid misstanke eller kännedom om våld mot barn. Arbetssätten och metoderna ska vara anpassade för att hantera situationer relaterade till samtliga våldsformer som kan komma att drabba barn.
85 Dir. 2021:29.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
159
– Socialstyrelsen ges i uppdrag att undersöka och bedöma behovet av
att förtydliga och/eller utöka befintliga rekommendationer kring att systematiskt fråga om våld mot barn inom berörda verksamheter inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. – Ett långsiktigt arbete bör bedrivas för att förbättra tillgänglig-
heten till barn- och ungdomspsykiatrin, bland annat med stöd av den senaste överenskommelsen mellan regeringen och SKR avseende insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2021–202286 och vidarebehandlingen av förslag från utredningen
En sammanhållen god och nära vård för barn och unga. 87
– A Kommunernas ansvar förtydligas för att förebygga och be-
kämpa våld mot barn i en ny lag. Lagens syfte ska vara att säkerställa att kommuner, utifrån ett kunskapsbaserat underlag, kontinuerligt tar ställning till behovet av åtgärder i kommunen för att säkerställa att varje barn som är, eller riskerar att bli, utsatt för våld får sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen. I den föreslagna lagen åläggs kommunerna bland annat att kartlägga och analysera vad som inom kommunens verksamhetsområden behövs för att våld mot barn ska förebyggas, barns våldsutsatthet ska upptäckas, barns rätt till skydd, stöd och behandling ska tillgodoses, och barns rättigheter i brottmålsprocessen ska tillgodoses. Utifrån lägesbilden ska kommunen sedan ta fram en åtgärdsplan med konkreta åtgärder som ska vidtas för att i kommunen åstadkomma en förbättring inom området. – Det tillsätts en utredning som ska utreda och ta ställning till om,
och i så fall hur, det behövs en reglering i syfte att stärkas samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården avseende barn som behöver stöd och/eller behandling med anledning av erfarenheter av våld med syfte att säkerställa att barns hjälpbehov inte faller mellan stolarna.
Utredningen lämnade även förslag och rekommendationer som ska göra det enklare för barn och unga att få en fast vårdkontakt genom en stödperson som hjälper till att samordna vården, att samverkan stärks mellan vården, skolan, socialtjänsten och tandvården, att barn och unga
86 Regeringsbeslut S2021/08203. 87 Dir. 2019:93.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
160
ska göras mer delaktiga i att planera och utforma vården samt att övergången från vård för barn till vård för vuxna ska bli tryggare.
3.6.7 Ett fönster av möjligheter – Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende
Den 26 juni 2023 presenterade regeringen propositionen Stärkta
rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.88Reformen byggde
på lagrådsremissen Ett fönster av möjligheter – Stärkta rättigheter för
barn och vuxna i skyddat boende (S2022/03649) som utgick från
betänkandet Ett fönster av möjligheter – Stärkt barnrättsperspektiv för
barn i skyddat boende (SOU 2017:112).
Propositionen innehåller flera förslag för att förbättra skyddet och stödet till dem som behöver skyddat boende, bland annat genom ett stärkt barnrättsperspektiv för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Ett av huvudförslagen är att skyddat boende ska regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats till den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Regeringen föreslår även att det ska krävas tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg för att få bedriva verksamhet i form av skyddat boende.
I propositionen förtydligas att skyddat boende ska vara en placeringsform som bör vara öppen för alla som är eller har varit utsatta eller riskerar att utsättas för våld eller andra övergrepp eller hot om våld. Målgruppen för skyddade boende bör således vara alla våldsutsatta med behov av insatsen oavsett relation till förövaren. Detta öppnar upp för att personer som utsätts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och som är i behov av skydd på ett tydligare sätt ska kunna erbjudas en boendesinsats i form av skyddat boende.
Kommuner mot brott Den 1 juli 2023 trädde en ny lag i kraft som ger kommunerna ett brottsförebyggande ansvar.89 Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete har sin grund i betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49). Syftet med den nya lagen är att motverka brottslighet genom effektivare brottsbekämpning och förebyggande arbete. Sveriges kommuner har en central roll i det lokala brottsförebyggande arbetet och med den nya lagen
88Prop. 2023/24:31. 89 Lag (2023:196).
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
161
önskar regeringen säkerställa att kommunerna arbetar med dessa frågor på ett effektivt och kunskapsbaserat sätt.
Av propositionen framgår att kommunerna ska ta fram en lägesbild över brottsligheten och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta ett visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion för arbetet. Förhoppningarna är att kommunens systematiska lägesbildsarbete ska generera bättre kunskapsunderlag som i sin tur ger effektivare brottsförebyggande åtgärder. Om kommunerna inkluderar brottslighet med koppling till mäns våld mot kvinnor i lägesbildsarbetet, kan detta också fånga upp våldsbrott som sker inom produktion och distribution av pornografi och på så sätt bidra till bättre brottsbekämpande och förebyggande insatser.
3.6.8 Utredning om barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre
Den 24 februari 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bland annat se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn och överväga en ny straffskärpningsgrund för brott med hatbrottsmotiv mot kvinnor.90
I uppdraget ingår bland annat att se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn i åldern 15–17 år, särskilt i förhållande till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Enligt direktivet ska utredaren även att ta ställning till om brottsbeteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott bör ändras i syfte att tydliggöra att vissa brott är dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.
Därutöver ska utredaren se över regelverket om utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, köp av sexuell tjänst och koppleri i fråga om prostitution genom användande av internetbaserade verktyg, i synnerhet när det gäller minderåriga och så kallad ”sugardejting”.
Uppdraget ska redovisas senast den 24 november 2023.91
90 Dir. 2022:7. 91 Dir. 2023:17.
Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag SOU 2023:98
162
3.6.9 Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution
Den 12 juli 2022 utsåg regeringen en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag på ett exitprogram för vuxna personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt ett program för barn utsatta för sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål.92 Syftet med programmen är att stärka identifiering, skydds-, stöd- och vårdinsatser för målgrupperna vuxna och barn. Utöver utformande av program ingår även att utredaren bland annat ska – kartlägga vilket skydd, stöd och vård som vuxna personer utsatta
för prostitution och människohandel för sexuella ändamål erbjuds och tar del av samt analysera eventuella hinder som finns för att ta del av stödet, liksom motsvarande för barn som är utsatta för sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål, – identifiera framgångsrika internationella program och projekt för
personer som vill lämna prostitution samt utvärderingar och relevant forskning på området, – lämna nödvändiga författningsförslag och då ta hänsyn till rele-
vanta pågående lagstiftningsarbeten på området, till exempel de som rör socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och – föreslå åtgärder för att barn i större omfattning än i dag ska kunna
ta del av det befintliga skydd, stöd, rehabilitering och vård som de har rätt till.
I direktivet till utredningen framgår även att utredaren i utformandet av programmen ska samordna arbetet gentemot regionerna och eventuella förslag som rör hälso- och sjukvården med denna utredning93 då det finns starka kopplingar mellan personer som utsätts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål och personer utsatta för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi.
92 Dir. 2022:115. 93 Ibid.
SOU 2023:98 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag
163
Mot denna utgångspunkt i direktivet har arbetet samordnats mellan de båda utredningarna i den utsträckning som det har bedömts ändamålsenligt. Uppdraget om exitprogram ska redovisas senast den 30 november 2023.
3.6.10 Överenskommelse om förstärkta insatser för kvinnors hälsa och förlossningsvården
Regeringen har ingått flera överenskommelser med SKR inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa. Den senaste överenskommelsen, från januari 2023, omfattar bland annat att regionerna ska genomföra insatser för att utveckla vården för barn och vuxna som har utsatts för sexuellt våld och könsstympning.94 I överenskommelsen framgår att vården för flickor och kvinnor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning ska vara tillgänglig över hela landet, jämlik och kunskapsbaserad. I detta ingår att säkerställa att det finns tydliga vårdkedjor för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Patienter, inklusive de med en komplex problematik, ska erbjudas vård baserad på bästa möjliga kunskap. Detta kan vid behov innefatta både somatisk och psykiatrisk specialiserad vård. Att utveckla och behålla kompetens är en viktig del i detta.
Medel får också användas för att öka medarbetarnas kunskaper om sexuellt våld och könsstympning, dess konsekvenser och hur det kan upptäckas, särskilt i de fall flickan eller kvinnans söker vård för andra symtom. Medel får även användas för att förbättra vårdens bemötande av målgruppen.
94 Regeringsbeslut S2023/00371.
165
4 Internationella åtaganden
Sverige har ratificerat flera internationella konventioner och tillhörande protokoll som ställer långtgående krav på konventionsstaterna att skydda individer från våld, inklusive sexuella övergrepp, utnyttjande och diskriminering. Det gäller både vuxna och barn, i synnerhet kvinnor och flickor. I detta kapitel redogör vi för de internationella åtaganden som Sverige förbundit sig till och som är centrala utgångspunkter för vårt uppdrag.
Inledningsvis presenterar vi de konventioner och deklarationer som finns på FN-nivå avseende avskaffande av diskriminering och våld mot kvinnor inom samhällets samtliga arenor samt bekämpande av människohandel som särskilt berör utnyttjande för sexuella ändamål, vilket även inkluderar utnyttjande för pornografiska framställningar. Sedan redogör vi för barnkonventionen och de bestämmelser som rör barnets rätt att skyddas mot alla former av våld och utnyttjande. Vi redogör särskilt för konventionens tilläggsprotokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Vi lyfter även konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de artiklar som fastslår rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp.
Därefter redogör vi för de konventioner och direktiv inom området som finns på EU-nivå. Avslutningsvis beskriver vi övriga instrument som har relevans för området.
Internationella åtaganden SOU 2023:98
166
4.1 Förenta nationerna
4.1.1 FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor
FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor, även kallad Kvinnokonventionen eller CEDAW, Committee
on the Elimination of Discrimination against Women, är en av FN:s
nio kärnkonventioner och antogs av FN:s generalförsamling 1979.1CEDAW togs fram då de allmänna förklaringarna om de mänskliga rättigheterna inte ansågs vara tillräckligt kraftfulla för att tillvarata kvinnors rättigheter och förhindra könsdiskriminering.
1980 var Sverige ett av de första länderna att underteckna2 konventionen och förband sig därmed att arbeta för att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor både i den offentliga och i den privata sfären samt att verka för att kvinnor och män ska ha samma rättigheter. CEDAW innehåller inga uttryckliga skrivningar om könsrelaterat våld men FN:s kvinnokommitté har klargjort att förbudet mot könsdiskriminering även omfattar ett förbud mot våld mot kvinnor då våldet begränsar eller hindrar kvinnors mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.3
Enligt konventionen ska staterna vart fjärde år inkomma med en skriftlig rapport till CEDAW:s granskningskommitté om hur de levt upp till konventionens artiklar och redovisa de åtgärder som vidtagits för att genomföra den. Granskningskommitténs senaste rapport presenterades i november 2021.4 I den uttrycker kommittén oro för förekomsten av könsrelaterat våld mot kvinnor i Sverige och det ökade antalet flickor som utsätts för sexuellt våld av unga förövare. Kommittén understryker det faktum att utsatthet för sexuellt våld utgör en av riskfaktorerna för att utsättas för människohandel för sexuella ändamål. Samtidigt välkomnar kommittén Sveriges arbete med den tioåriga nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor5 och dess åtföljande åtgärdsprogram, den nya sexualbrottslagstiftningen från 2018 som bygger på frivillighet samt arbetet med nya former av könsrelaterat våld mot kvinnor, särskilt på internet.
1 Resolution 34/180 (1979). 2Prop. 1979/80:147, AU1979/80, Rskr 1979/80:327. 3 CEDAW/C/GC/35 (2017). 4 CEDAW/C/SWE/CO/10 (2021). 5 Skr. 2016/17:10.
SOU 2023:98 Internationella åtaganden
167
4.1.2 FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor
FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, som antogs av generalförsamlingen den 20 december 1993,6 omfattar fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld som leder till skada eller lidande för kvinnor, oavsett om det sker i det offentliga eller privata livet. Även hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande omfattas.
I deklarationens artikel 2 preciseras tre kategorier av våld mot kvinnor. Den första kategorien är våld som begås inom familjen och i hemmet, vilket bland annat inkluderar misshandel, våldtäkt inom äktenskapet, våld med koppling till exploatering och incest. Den andra kategorin är våld som begås i samhället, dvs. allt från våldtäkt, sexuella övergrepp och människohandel till ofredande på arbetsplatsen. Den tredje kategorin är våld som begås av staten, varhelst det förekommer.
Våld som sker vid produktion och distribution av pornografi kan ingå i både den första och andra kategorin i definitionen eftersom alla former av våld mot kvinnor omfattas, oavsett om det sker i privata eller offentliga sammanhang.
Deklarationen är inte juridiskt bindande men uppmanar staterna att lagstifta för att förhindra våld mot kvinnor och förbättra situationen för de som drabbats av våldet. Staterna uppmanas även att utarbeta handlingsplaner och utveckla förhållningssätt som förebygger våld mot kvinnor. Staterna ska också se till att det finns rättsliga mekanismer för att de drabbade ska kunna få en rättvis och fullgod upprättelse.
4.1.3 FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet samt Palermoprotokollet
Den 15 november 2000 antog FN:s generalförsamling konventionen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och den 12 december 2000 undertecknade Sverige konventionen och tilläggsprotokollet om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, det så kallade ”Palermo-
6 FN:s resolution 48/104 (1993).
Internationella åtaganden SOU 2023:98
168
protokollet”.7 Den 1 april 2004 beslutade regeringen att ratificera konventionen och den 30 maj 2004 trädde den i kraft.8
Det kompletterande protokollet trädde i sin tur i kraft den 31 juli 2004.9 Genom utformningen av Palermoprotokollet hade staterna för första gången kommit överens om en rättsligt bindande definition av människohandel på global nivå.
Syftet med Palermoprotokollet är enligt artikel 2 att förebygga och bekämpa handel med människor, särskilt vad avser kvinnor och barn, att skydda och bistå offren för sådan handel med full respekt för deras mänskliga rättigheter och att främja samarbetet mellan staterna för att uppnå dessa syften. Staterna som undertecknat protokollet har således ett stort ansvar för att se till att människor skyddas från att utsättas för människohandel oavsett ändamål.
4.1.4 FN:s konvention om barnets rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) utgör en av ytterligare sju centrala FN-konventioner.10 Konventionen klargör vilka rättigheter alla barn i hela världen har och har som målsättning att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Sverige ratificerade konventionen 1990 utan reservationer och sedan den 1 januari 2020 är den en del av svensk lag.11 Genom ratificeringen av konventionen har Sverige förbundit sig juridiskt att respektera, skydda och främja rättigheterna i konventionen.
Barnkonventionen fastslår rättigheter för alla barn och statens ansvar i totalt 54 artiklar. I konventionens artikel 1 fastslås att som barn räknas varje människa under 18 år. Vidare innehåller konventionen fyra grundläggande principer som alla övriga artiklar ska utgå ifrån: principen om icke-diskriminering (artikel 2), principen om barnets bästa (artikel 3), principen om rätten till liv och utveckling (artikel 6) samt principen om rätten att få komma till tals och bli respekterad (artikel 12). De grundläggande principerna har en särskild ställning vid tolkning och tillämpning av konventionen. Alla
7 FN:s resolution 55/25 (2000). 8Prop. 2002/03:146, bet. 2003/04JuU06, rskr 2003/04:23. 9Prop. 2003/04:111, bet. 2003/04JuU20, rskr 2003/04:232, SFS 2004:405–6. 10Prop. 2017/18:186. 11 Lag (2018:1197).
SOU 2023:98 Internationella åtaganden
169
rättigheter i konventionen är lika mycket värda och de bildar en helhet som förutsätter varandra. Barnkonventionen innebär ett fullständigt erkännande av barnet som rättighetsbärare.
Konventionen betonar även barnets särskilda sårbarhet och behov av stöd och skydd och flera bestämmelser i konventionen handlar om barnets rätt till särskilt skydd mot våld, övergrepp och olika former av utnyttjande. I artikel 19 fastställs att barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp. FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) understryker att alla former av våld, hur lindriga de än är, är oacceptabla. Detta lämnar inte utrymme för någon grad av legaliserat våld mot barn.12
I artikel 24 erkänner konventionsstaterna barnets rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till hälso- och sjukvård och till rehabilitering och ska sträva efter att säkerställa att inget barn berövas sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård. Artikel 34 kompletterar artikel 19 genom att staterna även åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp och att vidta åtgärder för att förhindra att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling, att barn utnyttjas för prostitution eller annan olaglig sexuell verksamhet och att barn utnyttjas i pornografiska föreställningar och i pornografiskt material. Artikel 36 anger att staterna också ska skydda barnet mot alla andra former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende och i artikel 39 fastställs att barn som bland annat har utsatts för utnyttjande eller övergrepp har rätt till fysisk och psykisk rehabilitering och social återanpassning. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning ska äga rum i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.
Fakultativt protokoll om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi
19 februari 2007 trädde det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi i kraft i Sverige.13 Protokollet är ett tilläggsprotokoll som reglerar detaljfrågor som inte finns
12 CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 17. 13Prop. 2005/06:68.
Internationella åtaganden SOU 2023:98
170
med i barnkonventionen. Protokollet ska således ses som en förstärkning och fördjupning av de åtaganden i barnkonventionen som handlar om skydd mot övergrepp och utnyttjande och har direkt relevans för artikel 19 och artikel 34 i barnkonventionen. De stater som ratificerat protokollet har, enligt artikel 1, förbundit sig att förbjuda försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi enligt bestämmelserna i protokollet. I protokollets artikel 2 definieras barnpornografi som varje ”framställning, av vilket som helst slag, av ett barn som deltar i verkliga eller simulerade oförblommerade sexuella handlingar eller varje framställning av ett barns könsorgan för huvudsakligen sexuella syften”. Detta omfattar alla barn under 18 år i enlighet med barnkonventionen.
Det framgår vidare, i artikel 3, att det ska vara straffbart att producera, distribuera, sprida, importera, exportera, bjuda ut eller sälja eller att för sådant syfte inneha barnpornografi, enligt vad som avses i artikel 2. Detta ska gälla oavsett om gärningarna begås inom ett land eller är gränsöverskridande och oavsett om de begås på individuell basis eller i organiserad form.
Konventionsstaterna ska vidare vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att barn inte utnyttjas i barnpornografiska framställningar genom internationella samarbeten för förebyggande, upptäckt, utredning, åtal och bestraffning av dem som är ansvariga för sådana handlingar.
Uppföljning av Sveriges åtaganden
Vart femte år ska alla stater som har ratificerat konventionen lämna en rapport till barnrättskommittén om arbetet med barns rättigheter och efterlevnaden av konventionen och de tillhörande fakultativa protokollen. I barnrättskommitténs senaste sammanfattande slutsatser och rekommendationer till Sverige som lämnades den 7 mars 2023 uttrycker kommittén djup oro för den höga förekomsten av våld mot barn, inklusive sexuellt utnyttjande, könsrelaterat våld och digitalt våld.14 Kommittén påminner Sverige om att vidta de tidigare rekommendationer som lämnats avseende det fakultativa proto-
14 CRC/C/SWE/CO/6-7 (2023).
SOU 2023:98 Internationella åtaganden
171
kollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi.15 Kommittén rekommenderar bland annat fortsatt att Sverige
a) straffbelägger alla former av försäljning och sexuellt utnyttjande
av barn i enlighet med artiklarna 2 och 3 i det fakultativa protokollet, bland annat när det gäller alla former av försäljning och sexuellt utnyttjande på internet och att producera, distribuera, sprida, sälja och inneha material föreställande sexuella övergrepp mot barn som en form av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp, oavsett åldersskillnaden mellan gärningsmannen och brottsoffret och utan bedömning av brottsoffrets pubertala utveckling
b) säkerställer att alla brott som beskrivs i det fakultativa proto-
kollet är belagda med lämpliga straff som beaktar deras allvarliga beskaffenhet
c) vidtar åtgärder för att förhindra och hantera försäljning av barn
på internet i syfte att utnyttja dem sexuellt eller begå sexuella övergrepp, bland annat genom utbildning av berörda yrkespersoner och genom att säkerställa att internetleverantörer enligt lag är skyldiga att skyndsamt blockera och avlägsna material föreställande sexuella övergrepp på internet i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer16
d) fastställer förfaranden för att säkerställa och främja obligatorisk
rapportering av sexuellt utnyttjande av barn i prostitution och utbildar lärare, hälso- och sjukvårdspersonal och socialarbetare i hur man identifierar olika former av våld och hänvisar brottsoffer till rätt instans
e) drar tillbaka sin förklaring om artikel 2 c i det fakultativa proto-
kollet för att säkerställa att alla framställningar av sexuella övergrepp mot barn är förbjudna.17
15 CRC/C/SWE/CO/5, punkt.56 och CRC/C/OPSC/SWE/CO/1. 16 Riksrevisionen (2021b) Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för
polis och åklagare.
17 Se CRC/C/OPSC/SWE/CO/1, IV. punkt 8.
Internationella åtaganden SOU 2023:98
172
4.1.5 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN:s generalförsamling den 13 december 2006. I december 2008 ratificerade Sverige konventionen och det fakultativa protokollet till konventionen och den 14 januari 2009 trädde den i kraft.
Konventionen föreskriver att anslutna stater ska främja, skydda och säkerställa fullt och lika åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning. Syftet med konventionen är således inte att ta fram nya rättigheter utan att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter.
Frågan om våld belyses på flera ställen i konventionen. Redan i inledningen erkänner de stater som ratificerat konventionen att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ofta är utsatta för större risk, både inom och utom hemmet, för våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande. I artikel 16, som är en rättighetsartikel, fastslås rätten att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp. Detta gäller såväl inom som utom hemmet och med hänsyn till könsrelaterat våld.
Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att förhindra alla former av våld, tillhandahålla skydd för våldsutsatta och utnyttjande samt se till att våld och övergrepp mot personer med funktionsnedsättning identifieras, utreds och lagförs.
Sverige ska vart fjärde år lämna en nationell rapport om arbetet med konventionen till FN:s övervakningskommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén granskar sedan rapporten och följer upp med rekommendationer och sammanfattande slutsatser. Den första sammanfattande rapporten kom 201418 och den andra 2018.19 I rapporterna avseende Sveriges arbete uttryckte kommittén bland annat oro över uppgifterna om att barn med funktionsnedsättning utsätts för mer våld än andra barn och att barn som utsätts för övergrepp har svårt att få tillgång till rehabiliteringstjänster och psykiatrisk vård.
18 CRPD/C/SWE/CO/1. 19 CRPD/C/SWE/QPR/2-3.
SOU 2023:98 Internationella åtaganden
173
4.2 Europarådet och Europeiska unionen
4.2.1 Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet
Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den så kallade ”Istanbulkonventionen”, är det första juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor i Europa.20 Konventionen öppnades för undertecknande vid ett ministermöte i Istanbul i maj 2011 och fastslår staternas ansvar för och fördömer alla former av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Sverige ratificerade konventionen 2011 och den trädde i kraft 2014.21Efter en flerårig process beslutade EU:s ministerråd den 1 juni 2023 om en anslutning till Istanbulkonventionen på EU-nivå, vilket innebär att konventionen nu utgör ett sammanhängande ramverk för hela unionen.
De stater som ratificerat konventionen slår fast att våld mot kvinnor är ett uttryck för det historiskt ojämlika maktförhållandet mellan kvinnor och män, ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en form av diskriminering av kvinnor. Vidare definieras våld som ”varje fall av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande för kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sammanhang”. Även om våld som sker vid produktion och distribution av pornografi inte särskilt nämns i bestämmelsen är utredningens bedömning att våld som sker i en pornografisk kontext inbegrips i definitionen då det handlar om könsrelaterat våld som kan leda till fysiskt, sexuellt, psykisk eller ekonomiskt lidande.
Genom ratificering av konventionen har staterna åtagit sig att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet och att bidra till att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor. Bestämmelserna handlar om stöd- och skyddsåtgärder, lagstiftning och rättstillämpning, politiska åtgärder och datainsamling, samverkan på alla samhällsnivåer, förebyggande arbete och utbildning, samt internationellt samarbete.
20 CETS nr. 210 (2011). 21Prop. 2013/14:208, bet. 2013/14: JuU30, rskr. 2013/14:263.
Internationella åtaganden SOU 2023:98
174
Konventionens artiklar 25 och 36 tar särskilt upp åtaganden som rör sexuellt våld. I artikel 25 åtar sig parterna att vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att inrätta lämpliga och lättillgängliga mottagningscenter i tillräckligt antal för personer som har blivit våldtagna eller utsatta för sexuellt våld så att en medicinsk och rättsmedicinsk undersökning ska kunna göras och traumastöd och rådgivning ska kunna erbjudas. I artikel 36 åtar sig staterna att säkerställa att straffbelägga uppsåtliga gärningar av sexuell karaktär som utförs mot en person utan samtycke eller att förmå en annan person att utföra handlingar av sexuell karaktär med en tredje person utan samtycke.
De stater som anslutit sig till konventionen ska rapportera till Europarådets expertgrupp, kallad GREVIO,22 om hur de tillämpat konventionens bestämmelser. I januari 2019 presenterade GREVIO den första granskningsrapporten23 som lyfter Sverige som ett föregångsland i arbetet med att motverka och förebygga mäns våld mot kvinnor. GREVIO lyfter samtidigt 41 rekommendationer som Sverige behöver förbättra för att fullt ut leva upp till bestämmelserna i konventionen. Sammanfattningsvis behöver Sverige fortsatt synliggöra och motverka idéer och normer som rättfärdigar mäns våld och begränsar flickors och kvinnors livsutrymme, säkerställa barns rättigheter och tillgängliggöra specialiserat stöd och skydd i hela landet. Särskilda insatser måste göras för kvinnor och fickor i särskilt utsatta situationer samt för att motverka diskriminering av sårbara grupper av våldsutsatta kvinnor, såsom kvinnor från nationella minoriteter eller kvinnor med drogrelaterade problem.
Den 27 januari 2022 svarade Sverige på hur rekommendationerna har hanterats och lyfte särskilt arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som bedrivs inom ramen för regeringens åtgärdsprogram med 99 åtgärder.24 Bland annat lyfte Sverige att den nya sexualbrottslagstiftningen som bygger på frivillighet trätt i kraft samt att ett nytt kunskapsområde om sexualitet, samtycke och relationer införts i läroplanerna för grund- respektive gymnasieskolan.
22 Group of Experts on Action against Violence against Women and Domestic Violence. 23 GREVIO/Inf. (2018)15. 24 IC-CP (2020)12 rev.
SOU 2023:98 Internationella åtaganden
175
4.2.2 Europarådets konvention om bekämpande av människohandel
I juni 2010 ratificerade regeringen ”Europarådets konvention om bekämpande av människohandel”25 och i september 2010 trädde den i kraft.26 Konventionen syftar till att förhindra och bekämpa människohandel, konstruera ett fullständigt regelverk vad gäller skydd och hjälp till människohandelsoffer, garantera effektivare brottsutredningar och åtal samt främja internationellt samarbete. Av konventionens ingress framgår att Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat konventionen anser att handel med människor utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna och är en kränkning av människans värdighet och integritet.
Av ingressen framgår även, att det huvudsakliga målet med åtgärderna är att med respekt för offrens rättigheter och skyddsbehov, bekämpa handeln med människor, och att åtgärderna och initiativen måste vara icke-diskriminerande och beakta jämställdhetsperspektivet och barnets rättigheter. Det framgår även att medlemsstaterna särskilt ska beakta ministerkommitténs rekommendationer bland annat avseende sexuellt utnyttjande av barn, barnpornografi och barnprostitution samt handel med barn och ungdomar, R (97) 13, R (2000) 11 om åtgärder mot handel med människor för sexuellt utnyttjande, R (2001) 16 om skydd av barn mot sexuellt utnyttjande, R (2002) 5 om skydd av kvinnor mot våld.
I artikel 4 definieras människohandel på följande sätt
a) rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av
personer genom hot om eller bruk av våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, maktmissbruk eller missbruk av en persons utsatta belägenhet, eller givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över en annan person i syfte att utnyttja denna person. Utnyttjande ska innebära åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande, tvångsarbete eller tvångstjänst, slaveri eller med slaveri jämförbara bruk och sedvänjor, träldom eller avlägsnande av organ
25 CETS nr. 197 (2005). 26Prop. 2009/10:152, bet. 2009/10: JuU33, rskr. 2009/10:245, SFS 2009:400, SFS 2010:332.
Internationella åtaganden SOU 2023:98
176
b) samtycke från ett offer för människohandel till sådant åsyftat
utnyttjande som anges i punkt a i denna artikel ska sakna betydelse om något av de medel som anges där har använts
c) rekrytering, transport, överföring, hysande eller mottagande av
barn i syfte att utnyttja dessa ska betraktas som människohandel även om inget av de medel som anges i punkt a i denna artikel har använts
d) barn: person under 18 års ålder
e) brottsoffer: varje fysisk person som är utsatt för människohandel
enligt definitionen i denna artikel.
I punkt a i artikel 4 benämns att olika medel kan användas i syfte att utnyttja en annan person. Det framgår att utnyttjande ska minst innebära utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuellt utnyttjande. Det preciseras inte vad som avses med andra former av sexuellt utnyttjande men skulle även kunna omfatta att utnyttjas sexuellt för pornografiska framställningar, vilket förtydligas i Europeiska rådets rambeslut av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel (2002/629/RIF) (se avsnitt 4.2.5).
För att säkerställa ett effektivt genomförande av konventionsbestämmelserna tillhandahåller konventionen en särskild övervakningsmekanism genom Group of Experts on Action against Trafficking in Human Beings, (GRETA).
Ingen av GRETA:s granskningsrapporter27 och medföljande rekommendationerna om hur Sverige fullgör konventionen har adresserat människohandel avseende utnyttjande för andra former av sexuella ändamål. En tredje rapport kommer att presenteras under andra halvan av 2023.28
27 Se GRETA (2014)11 och GRETA (2018)8. 28 GRETA’s 3rd Evaluation Round. https://rm.coe.int/updated-provisional-timetable-ofgreta-s-third-evaluation-round-update/1680a52de9 (häm tad 2023-10-01).
SOU 2023:98 Internationella åtaganden
177
4.2.3 Europarådets konvention för skyddet av barn mot sexuell exploatering och övergrepp
I oktober 2007 beslutade Sverige att underteckna Europarådets konvention för skyddet av barn mot sexuell exploatering och övergrepp, även kallad ”Lanzarotekonventionen”.29 Konventionen ratificerades 2013 och blev gällande samma år.30 Till skillnad från det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, omfattar Lanzarotekonventionen all sexuell exploatering och övergrepp mot barn, inklusive barnpornografi.
Genom konventionen inrättas även en särskild övervakningsmekanism (Lanzarotekommittén) för att säkerställa genomförandet av konventionens bestämmelser.
Syftet med konventionen är att förebygga och bekämpa sexuell exploatering och sexuella övergrepp mot barn, skydda rättigheterna hos barn som utsatts för sexuell exploatering och sexuella övergrepp samt att främja nationellt och internationellt samarbete i frågan. Konventionen är även avsedd att stärka det skydd som det fakultativa protokollet om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi ger och utveckla och komplettera de normer som den innehåller.
Konventionen innehåller bestämmelser om bland annat förebyggande åtgärder, skyddsåtgärder och hjälp till brottsoffer, straffrätt, åtal och processrätt, samt om internationellt samarbete. I konventionen framgår bland annat att varje konventionsstat ska uppmärksamma att sexuell exploatering av barn, främst barnpornografi och prostitution, samt alla former av sexuella övergrepp mot barn skadar barns hälsa och psykosociala utveckling och att konventionsstaterna ska beakta barnets rätt till skyddsåtgärder. I artikel 20, punkt 2, definieras barnpornografi som ”allt material som avbildar ett barn som ägnar sig åt verklig eller simulerad handling med tydlig sexuell innebörd eller avbildar ett barns könsorgan huvudsakligen för sexuella ändamål”. Artikel 21 omfattar skrivningar om vad som ska betraktas som brottsliga handlingar avseende ett barns deltagande i pornografiska föreställningar. Dessa är
a) rekrytera ett barn till att delta i pornografiska föreställningar eller
förmå ett barn att delta i sådana föreställningar
29 CETS nr. 201 (2007). 30Prop. 2012/13:111, bet. 2012/13: JuU20, rskr. 2012/13:234.
Internationella åtaganden SOU 2023:98
178
b) tvinga ett barn till att delta i pornografiska föreställningar eller
dra vinning av eller på annat sätt exploatera ett barn för sådana ändamål
c) medvetet besöka pornografiska föreställningar som innefattar del-
tagande av barn.
4.2.4 EU:s direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel
På EU-nivå har det stiftats ett antal direktiv som berör människohandel. Målet med direktiven har varit att harmonisera lagstiftningen i de olika EU-länderna. Det nu gällande människohandelsdirektivet är från 2011 och ersatte det tidigare rambeslutet från den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel.31 Direktivet syftar till att skapa ett mer sammanhållet synsätt i kampen mot människohandel för att i ökad utsträckning förebygga och lagföra människohandelsbrott samt skydda brottsoffrens rättigheter. I direktivet fastställs minimiregler när det gäller dels definitionen av vad som ska utgöra straffbelagd människohandel, dels påföljder på området.
I direktivets artikel 2 definieras vad som avses med människohandelsbrott och i punkt 3 beskrivs att utnyttjande ska omfatta åtminstone utnyttjande av andras prostitution eller andra former av sexuell exploatering. Det framgår inte i direktivet vad som avses med andra former av sexuell exploatering men i rambeslutet från 2002 preciserar man att andra former av sexuell exploatering även inbegriper pornografi.32
31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU. 32 Rådets rambeslut av den 19 juli 2002 om bekämpande av människohandel (2002/629/RIF) artikel 1. 1.d.
SOU 2023:98 Internationella åtaganden
179
4.2.5 EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi
Den 17 december trädde Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (direktivet) i kraft.33
Syftet med direktivet är att skapa minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom området sexuella övergrepp och sexuell exploatering av barn. Direktivet syftar också till att införa gemensamma bestämmelser för att stärka åtgärderna för att förebygga sådana brott och förbättra skyddet för brottsoffer.
Direktivets utgångspunkter är att sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn, däribland barnpornografi, utgör allvarliga kränkningar av de grundläggande rättigheterna och sexuell exploatering av barn ökar och sprids genom användningen av ny teknik och internet. I direktivet slås fast att allvarliga brott som sexuell exploatering av barn och barnpornografi kräver en övergripande strategi som omfattar lagföring av gärningsmän, skydd av barn som är brottsoffer och förebyggande åtgärder mot fenomenen.
Bestämmelser om skydd av och stöd till brottsoffer före, under och efter straffrättsliga förfaranden finns i artiklarna 18–20. Det anges i artikel 18 att barn som är offer för de brott som anges i artiklarna 3–7 ska ges hjälp, stöd och skydd i enlighet med artiklarna 19 och 20, med beaktande av barnets bästa. Artiklarna innehåller också regler om skyddsåtgärder för såväl brottsoffret som dennes anhöriga samt om formerna för barns deltagande i brottsutredningar och straffrättsliga förfaranden.
I artikel 23 anges att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder i syfte att minska den efterfrågan som ligger till grund för alla former av sexuella övergrepp mot, och sexuell exploatering av, barn. Därutöver ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att öka medvetenheten och minska risken för att barn faller offer för sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Vidare ska medlemsstaterna främja regelbunden kompetensutveckling för tjänstemän som kan väntas komma i kontakt med barn som fallit offer för sexuella övergrepp och exploatering.
33 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU.
Internationella åtaganden SOU 2023:98
180
Artikel 25 innehåller en bestämmelse om avlägsnande och blockering av webbsidor som innehåller eller sprider barnpornografi. Artikeln ålägger medlemsstaterna att, på värdservrar inom sitt territorium, vidta åtgärder för att se till att tillträdet till sådana sidor spärras samt att, på värdservrar utom sitt territorium, sträva efter att uppnå ett avlägsnande av sådana sidor. Därutöver anges i artikeln att medlemsstaten, för internetanvändare inom sitt territorium, får vidta åtgärder för att blockera tillträde till webbsidor som innehåller eller sprider barnpornografi, dock ska sådana åtgärder vara förenade med vissa skyddsmekanismer som bl.a. även ska inbegripa möjlighet till rättslig prövning.
4.2.6 EU:s förslag till direktiv för att motverka mäns våld mot kvinnor
Den 8 mars 2022 lade EU-kommissionen fram ett förslag till ett direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer i hela EU.34 Syftet är att fastställa en heltäckande ram för att effektivt bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer inom hela EU. Det är ett omfattande och detaljrikt förslag. Förslaget innehåller bestämmelser om brott som bland annat våldtäkt, kvinnlig könsstympning, nätstalkning och nättrakasserier. Det finns också bestämmelser om skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning, stöd till brottsoffer, förebyggande åtgärder samt samordning och samarbete mellan myndigheter. Medlemsstaterna enades i juni 2023 om en allmän inriktning. Trepartsförhandlingar pågår nu mellan rådet, kommissionen och Europaparlamentet.
4.3 Övriga åtaganden
4.3.1 FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030
I september 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030,35 som innehåller 17 globala mål och 169 delmål för att uppnå en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. Agendan är en global handlings-
34 COM (2022) 105 final. 35 FN:s resolution A/RES/70/1 (2015).
SOU 2023:98 Internationella åtaganden
181
plan för omställning till en hållbar utveckling som Sverige har förbundit sig till att genomföra.
Genom Agenda 2030 har världens länder, inklusive Sverige, åtagit sig att arbeta för att utrota fattigdom och hunger överallt, att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder, att bygga fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen, att alla ska kunna åtnjuta de mänskliga rättigheterna, att främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt, att vidta ansträngningar för att nå dem som är mest utsatta först samt att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.
De globala mål som har särskild relevans för att förebygga och bekämpa våld och övergrepp är framför allt – Mål 3: God hälsa och välbefinnande – handlar bland annat om att
främja psykisk hälsa och välbefinnande (3.4), säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, (3.7) och att hälso- och sjukvård tillgängliggörs för alla (3.8). – Mål 5: Jämställdhet – omfattar att uppnå jämställdhet och alla
kvinnors och flickors egenmakt. Delmålen adresserar att länderna ska avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt (5.1) och avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering (5.2). Inom målområdet beskrivs alla former av våld mot kvinnor och flickor som ett hinder för jämställdhet och utveckling. – Mål 10: Minskad ojämlikhet – handlar om att minska skillnader
mellan människor och länder i tillgång, förutsättningar, resurser och förmåga att bidra till och tillvarata potentiella möjligheter till utveckling. Delmålen handlar exempelvis om att minska inkomstklyftorna, främja social, ekonomisk och politisk inkludering oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning (10.2) och säkerställa rättigheter för alla och utrota diskriminering (10.3). – Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen – beskriver att fred-
liga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling. Inga varaktiga framsteg kan nås i en kontext präglad av våld, konflikt och hot om våld. Delmålen om-
Internationella åtaganden SOU 2023:98
182
fattar bland annat att minska våldet i världen (16.1) och skydda barn mot övergrepp, utnyttjande, människohandel och våld (16.2).
Den 19 maj 2022 lämnade regeringen Sveriges första rapport om det samlade genomförandet av Agenda 2030.36 I rapporten lyfts att Sverige sammantaget har ett bra utgångsläge och goda förutsättningar att nå de globala målen jämfört med många andra länder, men att flera utmaningar kvarstår. Bland annat visar rapporten att våld och kränkningar inte minskar och att mobbning bland barn och unga ökar. I rapporten konstateras också att det finns utmaningar i den statistiska uppföljningen, till exempel avseende personer med funktionsnedsättning, barn, våld i nära relation och sexuellt våld. Det finns mycket begränsad statistik att tillgå om hedersrelaterat våld och förtryck, nationella minoriteter, papperslösa och hbtqi-personer.
36 Skr. 2021/22:247.
183
5 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
Utredningen har i uppdrag att kartlägga kunskapsläget om vuxnas utsatthet för våld eller andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige samt att kartlägga och redovisa kunskapsläget om exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi i Sverige, i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer. Dessa kartläggningar redovisas i kommande kapitel. För att sätta våldsutsattheten i sin kontext beskriver vi i detta kapitel hur pornografi produceras och distribueras i Sverige. Kartläggningen bygger på utredningens egna intervjuer med personer som är eller har varit aktiva inom produktion av pornografi, information från forskning, myndigheter och verksamheter som möter stödsökande samt på information vi kunnat ta del av i media.
Det första avsnittet ger en kort översikt över vad som är lagligt och inte. Sedan följer en genomgång av de produktionsformer, plattformar och spridningssätt som är vanligast i dag. Beskrivningen omfattar endast pornografi som sprids på internet. Utredningen har valt att inte beskriva tryckt media såsom tidningar eller filmer som sprids på till exempel VHS eller DVD, eftersom det bedöms vara en mycket liten del av utbudet. Ingen av de representanter för stödverksamheter eller personer som själva utnyttjats eller medverkat i pornografi har tagit upp material som sprids via dessa kanaler. Personer som har utnyttjats eller medverkat i sådant material omfattas ändå av de förslag som presenteras i kapitel 16 och 19.
Slutligen beskriver vi översiktligt hur både efterfrågan på pornografi och intressen hos distributörer kan ha inverkan på vad som produceras.
Pornografi som produceras och distribueras i Sverige SOU 2023:98
184
5.1 Pornografi är med vissa undantag lagligt
Att producera och distribuera pornografi föreställande vuxna personer är lagligt, men det finns lagar som till viss del reglerar innehållet och hur pornografiskt material får spridas.
Den som skildrar barn i pornografisk bild eller som innehar, sprider, köper, säljer eller främjar handel med dessa bilder döms som huvudregel för barnpornografibrott. Bestämmelserna om barnpornografi i 16 kap. 10 a § BrB omfattar pornografiska bilder av personer vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under 18 år. När det gäller att skildra barn i pornografisk bild behövs inte uppsåt för att dömas, det räcker med att ha varit oaktsam avseende att den som skildras är under 18 år. Undantag som framgår av 16 kap. 10 b § BrB är dock om skillnaden i ålder och utveckling mellan den avbildade personen och den som framställer bilden är ringa och omständigheterna i övrigt inte påkallar att ansvar döms ut. För brotten som är kopplade till spridning och innehav krävs för fällande dom att det av bilden och omständigheterna kring den framgår att den avbildade personen är under 18 år.
Den som skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids kan dömas för olaga våldsskildring i enlighet med 16 kap. 10 c § BrB. Detsamma gäller den som sprider en sådan skildring.
Distribution av pornografi, dvs. att sprida bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll, är tillåtet om alla som är med i materialet har givit sitt samtycke, annars är det brottsligt. Den som inte har tillåtelse utan gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida bild (här räknas även film) på någons sexualliv eller på någons helt eller delvis nakna kropp kan dömas för olaga integritetsintrång enligt 4 kap. 6 c eller 6 d §§ BrB.
Det finns även begränsningar av hur man får sprida och visa pornografi som inte faller in under lagarna som beskrivits ovan. I brottsbalkens kapitel om brott mot allmän ordning, 16 kap. 11 § BrB, framgår att den ”som på eller vid allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande förevisar pornografisk bild på sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt dömes för otillåtet förfarande med pornografisk bild”. Även den som skickar pornografi till någon som inte beställt det kan dömas för samma brott.1 Om man skickar oönskat
SOU 2023:98 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
185
pornografiskt material till en annan person är det även ett sexualbrott och den som skickar kan dömas enligt 6 kap. 10 § BrB för sexuellt ofredande av mottagaren, både om det sker via post och digitalt.2
Det är också olagligt att anordna en pornografisk föreställning i form av en offentlig tillställning.3 Detta regleras i ordningslagen och grundar sig i att lagstiftaren sett det som ett sätt att motverka prostitution.4 Det finns ingen lagstiftning som tar sikte på motsvarande föreställningar som direktströmmas på internet.
I övrigt gäller, som i samhället i stort, att ingen får vara utsatt för våld, tvång eller hot i produktionen eller distributionen. I kapitel 17 och 18 går utredningen igenom de brott som mest troligt kan bli aktuella när det kommer till produktion och distribution av pornografi. I kapitlen framgår också i vilken mån dessa brott anmäls, utreds och lagförs.
5.2 Plattformar för spridning av pornografi
Sättet som pornografi produceras och distribueras har ändrats mycket sedan det tidigare främst handlade om tidningar och VHS-filmer. Det är både lättare och billigare att producera pornografi i dag än tidigare och lättare att få tillgång till för konsumtion. I detta kapitel redogörs för den kunskap som utredningen fått om pornografi som produceras och distribueras i Sverige i dag. Utredningen har inte haft möjlighet att kartlägga omfattningen i form av antalet filmer, internetsidor eller producenter, men har fått en samstämmig bild av hur produktion och distribution av pornografi ser ut från ovan nämnda källor.
Pornografi som produceras i Sverige distribueras så gott som uteslutande via internet. Det finns en mängd olika webbplatser som personer i Sverige kan ladda upp material på, varav vissa är registrerade i Sverige och andra är utländska. Innehållet beskrivs inte alltid som pornografi av de som driver webbplatserna, utan snarare som filmer och bilder av sexiga modeller.5 Oavsett hur det beskrivs omfattas materialet av utredningens definition av pornografi. Förutom webb-
26 kap. 10 § BrB. 32 kap. 14 § Ordningslagen. 4Prop. 1992/93:210. s. 89 ff. 5 Exempelvis nordicfinest.com.
Pornografi som produceras och distribueras i Sverige SOU 2023:98
186
platser som är specifikt ägnade åt att sprida pornografiskt material sprids bilder och filmer även via sociala medier och chattgrupper.
Den pornografi som konsumeras i Sverige är ofta producerad i andra länder. Av det som produceras i Sverige handlar det mesta om egenproducerat material och mindre aktörer som filmar i mindre bolag hemma, ofta på sin fritid. Dessutom finns, enligt uppgifter från de organisationer som utredningen har träffat och vad vi kunnat utläsa i domar, en okänd mängd bilder och filmer med övergreppsmaterial och annat innehåll som spridits mot de inblandades vilja och ibland även utan deras kännedom. I kapitel 6 och 7 redogörs för utredningens kartläggning av den våldsutsatthet och risk för våldsutsatthet som finns i olika situationer där pornografi produceras eller distribueras.
5.2.1 Studioproducerad pornografi
Den svenska marknaden inom studioproducerad pornografi är liten. Det finns en eller möjligen ett fåtal producenter men ingen stor industri. Tills nyligen fanns det, enligt de som medverkat i pornografi som utredningen har träffat, fler producenter. Utredningen har träffat minst en person som spelat in för mer än en producent. Utifrån de uppgifter utredningen fått av såväl aktiva som av de aktörer som ger stöd till våldsutsatta har de flesta producenter dock slutat och inga nya verkar ha tillkommit.6
Orsakerna till att den delen av marknaden har minskat har utredningen inte haft möjlighet att helt klarlägga, men mycket tyder på att det beror på att det inte längre är lika lönsamt att producera pornografi sedan distributionen i stort sett helt gått över till internet och det är billigt att filma själv med en webbkamera eller enklare videokamera.7 Det bör särskilt gälla i ett litet land som Sverige. Det ligger mer arbete bakom en studioproduktion än att producera eget material, det är mer tidskrävande och det är fler personer som ska få betalt. Det är helt enkelt svårt att få lönsamhet när det finns så mycket gratis eller billig pornografi att ta del av. På de plattformar för gratis pornografi, så kallade ”tube-sajter”,8 där pornografi sprids
6 Respondent nr 7. Intervju 2022-11-22. 7 Paasonen (2018). Online Pornography i The SAGE Handbook of Web History. 8 Exempelvis Pornhub, Xvideos, Redtube.
SOU 2023:98 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
187
kommer intäkterna via annonser och det är mer lönsamt att distribuera än att producera.
När det har blivit enklare att sälja eget material finns det heller ingen anledning för den som vill medverka i pornografi att vända sig till ett produktionsbolag där man har mindre makt över vad som spelas in och sprids. Detta styrks av att personer som utredningen har intervjuat poängterar vikten av att ha kontroll över sitt eget material. Detta utvecklas vidare i nästa avsnitt.
En person, som själv är aktiv med egenproducerat material, upplever dessutom att ”marknaden”, dvs. konsumenterna, är trött på så kallad ”mainstream-porr” och att de som tittar vill kunna få känslan av att vara där och att det är verkligt. Även Paasonen poängterar i en artikel från 2019 att det finns en attraktion i att det ser hemgjort ut.9
Svenskar som medverkar i studioproducerat material har ofta gjort det i andra länder, även om filmerna kan finnas tillgängliga även i Sverige.
De filmer som spelas in distribueras via en producents egen webbplats men sprids även genom reklam och kortare klipp på andra plattformar. Produktionsbolagen kan ha egna lokaler, men filmer spelas även in i olika studios, lägenheter etc. beroende på vad som finns tillgängligt. Det är vanligt att flera scener spelas in under en dag. Innan inspelningen skriver man som medverkande på ett avtal, sedan äger producenten materialet och rätten att sälja det.10
Utredningen har sökt, men inte haft möjlighet att träffa, någon som i dag är aktiv med att medverka i pornografi genom produktionsbolag eller som står bakom ett sådant bolag. Men enligt personer som medverkat i sådana produktioner tidigare har den som förekommer i materialet ingen kontroll över var det hamnar och kan inte i efterhand säga att man vill ta bort något. Utredningen har även fått samstämmiga uppgifter om att man i teorin kan påverka innehållet till viss del men att möjligheterna är begränsade och det är svårt att säga nej i praktiken.11 Minst en person som utredningen har träffat med erfarenhet av att spela in pornografi med ett produktionsbolag har slutat av den anledningen.12
9 Paasonen (2018). 10 Respondent nr 7. Intervju 2022-11-22. 11 Se vidare kapitel 6. 12 Respondent nr 6. Intervju 2022-12-01.
Pornografi som produceras och distribueras i Sverige SOU 2023:98
188
5.2.2 Egenproducerat material
Samtliga som är aktiva inom pornografi och organisationer som utredningen träffat uppger att det egenproducerade materialet är den mest förekommande pornografin på internet i dag, såväl i Sverige som internationellt. Egenproducerat material kan vara bilder, filmer och direktströmmat material. Det vanligaste är att en person ensam förekommer i materialet. Det kan även handla om att producera och filma i par eller tillsammans med andra mer eller mindre tillfälliga partners.
De personer som utredningen har träffat namnger OnlyFans som den vanligaste plattformen, men det finns många andra med liknande uppbyggnad. Vissa av dessa marknadsför både heterosexuellt material och material med transpersoner eller inriktat mot en homosexuell publik. Andra är mer specifikt inriktade på någon av dessa målgrupper. Beroende på materialets inriktning finns även plattformar som är specialiserade på till exempel olika fetischer.13
De flesta webbplatser som används av svenskar som är aktiva med egenproducerat material är utländska och det finns därför begränsade möjligheter att få insyn i hur de fungerar. Det finns dock några plattformar som är registrerade i Sverige. Vissa av dessa är enbart inriktade på pornografiskt material. På andra marknadsförs även tjänster som försäljning av använda trosor eller liknande.
Material på dessa forum kallas för egenproducerat. Ofta är det den som förekommer i materialet som också kontrollerar det som läggs upp. Men det förekommer även att en partner är den som filmar eller kontrollerar materialet eller att en producent ligger bakom. Detta framkommer i intervjustudien Osynliga brottsoffer. Intervjustudie
bland personer som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion,14 som forskare vid Marie Cederschiöld högskola har
genomfört på beställning av utredningen. En kvinna berättar i studien att hennes partner var den som drev sidan och den som hade kontakt med köpare, men att det utåt sett framstod som att kontot var hennes eget. Hon deltog även i intervjuer där hon målade upp en bild av sig själv som hon nu menar var motsatsen till vad hon egentligen kände. Kvinnan menar att det är mycket vanligt att någon annan egentligen styr, och uppger att det förhåller sig så på majoriteten av de konton
13 Respondent nr 2. Intervju 2022-11-28. 14 Donevan, Jonsson och Svedin (2023). Osynliga brottsoffer. Intervjustudie bland personer som
blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion. Bilaga 7 till detta betänkande.
SOU 2023:98 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
189
som hon känner till. Hon ger exempel på både utländska och svenska plattformar.15 Detta är dock inget som utredningen kan verifiera.
Egenproducerad pornografi har växt mycket de senaste åren. Inte minst under pandemin då både antalet personer som producerar och säljer innehåll och användare som betalar för tillgång till materialet ökade. I juni 2020 rapporterades att sedan mars samma år hade antalet personer som producerar och säljer innehåll som skapat konton på OnlyFans ökat med 75 procent varje månad.16 På ett år under pandemin ökade antalet konton för användare på OnlyFans från 20 miljoner till 120 miljoner.17
Egenproducerad pornografi blev för vissa ett helt nytt sätt att försörja sig på och för andra som tidigare medverkat i annan pornografi ett sätt att fortsätta trots pandemirestriktioner. Även bland personer som befunnit sig i prostitution fanns det de som gick över till egenproducerad pornografi under pandemin.18 Det finns både personer som producerat eget material i många år och de som gör det väldigt tillfälligt för att de behöver pengar i stunden.
Ofta tar plattformarna runt 20–30 procent av intäkterna. Köparna kan betala för medlemskap på en sida, för en särskild persons innehåll eller för enskilda filmer. Det kan gälla förinspelade filmer som finns tillgängliga för alla, särskilda filmer eller bilder som skapas på beställning och direktströmmat material, så kallade ”cam shows”.
Filmer som är inspelade för en särskild köpare är populärt enligt en kvinna som medverkar i egenproducerat material och som intervjuats av Sveriges Radio. I reportaget får man bland annat höra hur hon spelar in en film där hon kommenterar en mans penis, vilket är en tjänst som är vanlig enligt henne.19 Samma exempel har också tagits upp av de personer som utredningen har intervjuat.20
15 Donevan m.fl. (2023). 16 López (2020). People are turning to OnlyFans to earn money after losing their jobs during the
pandemic i Business Insider. https://www.insider.com/people-are-creating-onlyfans-
accounts-after-losing-jobs-during-pandemic-2020-6?_gl=1*1bmuldp*_ga*MjQzNjM1ODQ4LjE2Nzk5MTY4NzU.*_ga_E21CV80ZCZ*MT Y3OTkyNDU4MC4zLjEuMTY3OTkyNDYwMy4zNy4wLjA (hämtad 2023-11-15). 17 Cooban (2021) OnlyFans has boomed during lockdown. Users spent $2.4 billion on the
adult-entertainment site in 2020, and 120 million people now use it i Business Insider
https://www.businessinsider.com/onlyfans-lockdown-boom-transactions-hit-24b-revenueup-553-2021-4?r=US&IR=T (hämtad 2023-11-15). 18 Drolet (2020). The Year Sex Work Came Home i The New York Times. https://www.nytimes.com/2020/04/10/style/camsoda-onlyfans-streaming-sexcoronavirus.html (hämtad 2023-11-15). 19 Ohlsson (2023) . Porrexplosionen på Onlyfans – Eweline säljer porr från vardagsrummet Sveriges Radio (häm tad 2023-11-15). 20 Respondent nr 6. Intervju 2022-12-01.
Pornografi som produceras och distribueras i Sverige SOU 2023:98
190
Att prata eller ha annat umgänge online som inte är sexuellt kan också vara en tjänst som går att ta betalt för.21
Regler för vad som får läggas ut
Många webbplatser har regler för vad som får läggas ut och inte. På de större plattformarna finns det ofta även krav på att personen som förekommer i materialet ska verifiera sin identitet. Det kan handla om att visa en bild på fram- och baksidan av ett id-kort samt en bild på sitt ansikte. På plattformar för direktströmmat material kan det även finnas krav på att en person som går ut ur bild måste visa sitt ansikte igen när den kommer tillbaka för att verifiera att den inte är någon annan, till exempel en minderårig. Det kan även finnas regler för vad som gäller när man medverkar i någon annans material, till exempel att man också ska kunna identifiera sig, på samma sätt som den som har kontot, eller att alla som medverkar ska ha egna verifierade konton.
Vissa användare uttrycker frustration över kontrollen, medan andra tycker att det är bra att det finns regler på plattformarna. En kvinna berättar att det viktigaste för henne när hon väljer vilken plattform hon ska använda, är just att inte vem som helst kan lägga ut material. Hon menar att det är viktigt att plattformarnas regler finns för att skydda alla inblandade och hon väljer de som hon vet är noga med 18-årsgränsen och där hon menar att ingen kan utnyttjas. Hon säger att det kan finnas frustration kring vissa regler, men att det positiva överväger.22
Hur stort ansvar aktörerna bakom plattformarna egentligen tar råder det dock delade meningar om. De verksamheter som ger stöd till utsatta, exempelvis Novahuset23, menar att det fortsatt finns ett behov av att aktörerna tar ett större ansvar, att de måste bli snabbare på att ta bort material och att det behöver få konsekvenser om någon bryter mot regler.
Det finns vittnesmål om att personer under 18 år har kunnat skapa egna konton, även på plattformar som utger sig för att vara
21 Respondent nr 1. Intervju 2022-11-28. 22 Ibid. 23 Novahuset. Intervju 2022-09-21.
SOU 2023:98 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
191
mycket noggranna med 18-årsgräns och id-kontroll.24 Det finns dock inga uppgifter om hur vanligt det är. Utredningen har även tagit del av information från en 16-åring som berättat för idéburna organisationer om hur nakenbilder på henne sålts på en sådan sida. Bilderna var sökbara i hennes namn.25 Utredningen har inte tagit del av några uppgifter om att det förekommer på de plattformar som är registrerade i Sverige. Att få fram säkra uppgifter skulle kräva innehållsanalys av bilder och innehåll på plattformarna.
En anledning till att det finns restriktioner kan vara krav från de företag som står bakom betalningslösningarna. Detta framkommer i Financial Times granskning av branschen.26
Kontroll över vad man delar anges som orsak till att göra egenproducerat material
Att själv kunna bestämma över sin tid och sitt innehåll är återkommande anledningar till att de vi träffat har valt att vara aktiva inom pornografi med egenproducerat material, både som argument för att överhuvudtaget medverka i pornografi och för att välja just den formen.
Kontakten med följare och köpare ser olika ut beroende på vilken sida det handlar om. En vanlig kontakt är att prenumeranten lämnar kommentarer och recenserar innehållet. Det är också olika hur de som har kontot förhåller sig till kontakten. En kvinna ser det som en viktig del och berättar om långvariga kontakter med de som köper hennes innehåll,27 medan en annan säger att hon svarar om hon har tid och lust eftersom hon behöver sätta gränser för att jobbet inte ska gå in i privatlivet.28
Vissa som producerar pornografi där de själva medverkar har helt egna webbplatser. En anledning till att ha en egen sida kan vara att man är orolig över att materialet man lagt ut tas bort på en sida som styrs av någon annan, vilket har förekommit då personer anses ha brutit mot reglerna. En annan kan vara att man vill ha mer kontroll
24 ChildX. Personlig kommunikation 2023-09-01; BBC (2022) Nudes4Sale. https://www.youtube.com/watch?v=w3gNtljDS-o (hämtad 2023-11-06). 25 ChildX. Personlig kommunikation 2023-09-01. 26 Nilsson och Barker (2023). Inside porn’s star chamber i poddserien Hot Money. Porn, power & profit, Financial Times. https://www.ft.com/content/ce32d4ae-1055-4eef-ad43f73d6bf95bb8 (hämtad 2023-11-06). 27 Respondent nr 1. Intervju 2022-11-28. 28 Respondent nr 6. Intervju 2022-12-01.
Pornografi som produceras och distribueras i Sverige SOU 2023:98
192
själv, vilket även omfattar att det då inte finns några regler för vilken typ av material som får läggas ut.29
Pornografi förekommer även på eskortsidor
Utöver de plattformar som marknadsför just pornografiskt material finns bilder och filmer med egenproducerat material ofta att köpa även på så kallade eskortsidor.30 Det är samma personer som erbjuds för prostitution som förekommer i det pornografiska materialet. Dessa plattformar är inte registrerade i Sverige eftersom köp av sexuella tjänster är förbjudet.
5.2.3 Plattformar för gratis pornografi
Det finns en lång rad plattformar där en mängd olika typer av pornografi delas. Innehållet på dessa plattformar är ofta gratis att ta del av och de finansieras av annonsintäkter. Plattformarna kallas även ”tube-sajter”. Enligt de aktiva som utredningen träffat är vissa av dessa plattformar öppna för vem som helst att lägga ut material på utan att det finns någon som kontrollerar vare sig identitet eller innehåll. Andra plattformar, särskilt de större, har olika typer av kontroller. På samma sätt som när det gäller egenproducerat material finns det både plattformar som riktar sig till en blandad publik och de som är särskilt inriktade på någon målgrupp.31
12 av de 26 deltagarna i intervjustudien uppger att material där de själva förekommer har spridits på den här typen av plattformar.32
Det har inte kommit till utredningens kännedom att det finns någon sida av den här typen som är registrerad i Sverige, men det är inte uteslutet att det är så. Det förkommer många filmer där de medverkande uppges vara svenska, men utredningen har inte haft möjlighet att undersöka närmare hur många det rör sig om. Det har heller inte varit möjligt att ta reda på omständigheterna kring produktionen och vilka som laddat upp filmerna. De personer som utredningen träffat som är aktiva med egenproducerat material bekräftar
29 Respondent nr 2. Intervju 2022-11-28. 30 Öppna webbplatser med annonser helt eller delvis avsedda för att förmedla kontakter för köp av sexuella tjänster. 31 Respondent nr 2. Intervju 2022-11-28. 32 Donevan m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
193
dock att de kan använda sig av dessa plattformar, främst för att dra trafik till sina egna plattformar. Även kortare klipp av studioproducerad pornografi kan hittas där.
På dessa plattformar förekommer ofta material som uppges vara inspelat utan kommersiellt syfte. Som lyfts i kapitel 5.2.1 ovan kan det finnas en attraktion i att det ser hemgjort ut. Paasonen lyfter även att det kan upplevas som mer etiskt.33 Det ska dock understrykas att det inte alls är säkert att det som marknadsförs som ”amatörmaterial” är mer autentiskt än det som verkar vara del av en mer omfattande produktion. Det finns inte heller något som tyder på att de som förekommer i sådant material har haft mer inflytande över produktionen.
Det förekommer även uppgifter om att personer under 18 år finns på dessa plattformar. I utredningens enkät till personer som innan de fyllt 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem hade spridits i något digitalt forum, finns plattformar för gratis pornografi med bland exemplen på var material har spridits.34 Även SMC Pilen i Göteborg, en specialiserad lågtröskelverksamhet som riktar sig till sexuellt riskutsatta personer från 13 år, har erfarenhet av att en grupp unga minderåriga tillsammans spelade in och sålde egengjorda filmer till en sådan sida.
På dessa plattformar förekommer enligt flera källor, inklusive fällande domar, även filmade övergrepp och material som inte spridits i samtycke. För den som tittar är det inte möjligt att veta om våld eller tvång har förekommit. Eftersom dessa företeelser per definition är övergrepp beskrivs de närmare i kapitel 6. Där finns även exempel på domar.
5.2.4 Sociala medier, meddelandeappar och mötesplatser på internet
Pornografi sprids även på forum som huvudsakligen har andra syften. Till exempel kan det spridas i sociala medier, ofta i stängda rum, eller i meddelandeappar. I intervjustudien av Donevan och kollegor svarar 10 av de 26 deltagarna att pornografi där de förekommer har spridits i
33 Paasonen (2018). 34 Komm2023/00192/A2022:02 Enkätundersökning målgrupp. Ungas erfarenhet av att fått avklädda eller sexuella bilder eller filmer spridda i något digitalt forum innan de fyllt 18 år.
Pornografi som produceras och distribueras i Sverige SOU 2023:98
194
sociala medier. Det är 15 deltagare som svarar att det spridits genom meddelandeappar.35
Detta gäller även barn, vilket framkommer i svaren på utredningens enkät. Där svarar drygt 20 procent av de som varit med om att bilder eller filmer som de tagit på dig själva innan de var 18 år spridits vidare av någon annan, att materialet har spridits på sociala medier. Också som exempel bland de som svarar att materialet spridits på ”internetsidor” finns de vanligaste sociala medieplattformarna. I enkäten finns även diskussionsforum och en mötesplats på internet för hbtqi-personer som exempel.
Även i en studie avseende svenska förhållanden av Farley och kollegor uppgav majoriteten av de intervjuade att de vanligaste meddelandeapparna och sociala medieplattformarna användes för att marknadsföra pornografi.36 Själva materialet spreds sedan på plattformar för pornografi, både svenska och utländska.
Sammantaget kan det konstateras att både pornografi där vuxna förekommer och pornografiska skildringar av barn inte bara sprids på plattformar för pornografi, utan i alla typer av forum där bilder kan delas. Detta bekräftas av bland annat ECPAT Sverige som beskriver att det mesta, när det gäller barn, sprids via öppna forum eller sociala medier, men det kan även spridas via öppna dropbox-länkar, spelforum m.m. Vilka forum det är varierar från vecka till vecka, menar ECPAT.37
5.3 Skäl för att medverka i pornografi
Personer som förekommer i pornografi kan medverka frivilligt eller utnyttjas i ett sådant sammanhang mot sin vilja. Det handlar dock inte alltid om ”antingen eller”, utan det finns gråzoner. Vissa personer uppger sig exempelvis ha valt att medverka i pornografi, men menar samtidigt att de inte skulle ha gjort det om de upplevt sig ha andra alternativ för försörjning.
Eftersom utredningens uppdrag handlar om skydd, stöd och vård för personer som utsatts för övergrepp har den mesta kunskap som
35 Donevan m.fl. (2023). 36 Farley, Bergkvist, Åsbogård, Pethrus, Lannergren, Fein, Jererai (2023). Pornography Production
Harm in Sweden: Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed Prostitution, presenterad
vid en konferens med samma namn den 17 oktober 2023 i Stockholm. 37 ECPAT Sverige. Intervju 2023-06-21.
SOU 2023:98 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
195
samlats in handlat om personer som av någon anledning mår dåligt. Utredningen har trots detta även träffat sex personer som uppger att de medverkar frivilligt. Vi har dock inte haft möjlighet att träffa någon som fortfarande är aktiv med pornografi som produceras av någon annan.
De personer som utredningen har träffat som nu är aktiva på plattformar där de delar eget pornografiskt material lyfter att de själva tycker om vad de gör. En person berättar att hen lade upp bilder och filmer i olika forum gratis under en lång tid innan hen såg en möjlighet att tjäna pengar genom att göra något som hen tycker är roligt och spännande. Flera beskriver sig som exhibitionister. Några berättar att det känns bra att få bekräftelse på att andra tycker om delar av deras kroppar som de själva inte tyckt om innan Samtidigt beskriver de hur det med tiden blir ett jobb, som man inte tycker är lika roligt varje dag.
Återkommande är att flera som vi träffat anser sig ha en möjlighet att kunna hjälpa andra på olika sätt eller att sprida ett budskap. En cis-kvinna berättar om kontakt med män som inte vet hur de ska vara med en kvinna och vill ha råd. En transkvinna berättar att hon vill bidra till medvetenhet om transpersoner. Det menar hon att hon inte skulle kunna göra i studioproducerad pornografi eftersom hon inte anser att den transpornografi som produceras av andra är så feministisk eller medveten.
En kvinna i intervjustudien medverkar i pornografi tillsammans med sin partner. De filmar sig själva och laddar upp det pornografiska materialet på en webbsida där de själva kan kontrollera vem som får ta del av innehållet. Hon understryker vikten av att inte få betalt för att det ska fortsätta kännas roligt. Hon tar också upp att hon är rädd att hennes gränser skulle flyttas då.38
Bland övriga personer som deltagit i intervjustudien är det vanligt att de uppger att någon form av press ligger bakom varför de förekommer i pornografi. Ofta är det just ekonomisk press som gör att de tar steget, men flera tar även upp en koppling till tidigare utsatthet när de berättar. För flera har det börjat med att de blivit filmade och utsatta för sexuella exploatering under barndomen eller som unga vuxna. När de sedan behövt försörjning beskriver de det i termer av att det är ”lika bra att fortsätta” eftersom bilder och filmer där de förekommer redan finns spridda på internet. Skadan av att förekomma i pornografi är med andra ord redan skedd.
38 Donevan m.fl. (2023).
Pornografi som produceras och distribueras i Sverige SOU 2023:98
196
Några hade redan innan de filmades för pornografiproduktion för första gången varit utsatta i andra former av sex mot ersättning. Att även medverka i pornografi blev för dem en naturlig följd. Andra beskriver en gradvis resa in i pornografiproduktion, som kunde börja med olika aktiviteter och kontakter på internet och som över tid utvecklades till produktion och försäljning av pornografiska material. En kvinna, som även berättar om en uppväxt med våld i familjen och andra svårigheter samt erfarenhet av prostitution, förklarar hur hon från början inte hade tänkt att hon skulle hamna i pornografiproduktion. Hon säger att hon inte tror att någon tänker att de ska ”börja göra porr”, utan snarare att de bara ska sälja en fotbild, men att det sedan är något som successivt eskalerar.
Ytterligare en grupp medverkar i pornografi för att finansiera ett beroende av alkohol eller droger. Medlemmar i Utan Skyddsnät berättar att det kan handla om att spela in pornografi mot droger, men de berättar även om filmer som spelats in utan deras medgivande, till exempel när de varit påverkade. Det finns medlemmar i föreningen som säger att det är vanligt att få extra för film, men även medlemmar som när de vaknat upp kan ha ett vagt minne av att ”något har hänt”.39
Donevan och kollegor identifierade systematiska svek, ensamhet och överlevnadsbehov som gemensamma nämnare bland deltagarna i intervjustudien, trots mycket varierande erfarenheter av att medverka eller utnyttjas i pornografi. Utsattheten för olika typer av övergrepp hade för många börjat redan när deltagarna var barn, men följde dem även som vuxna.40
5.4 Efterfrågan styr innehållet
Utredningen har inte i uppdrag att analysera konsumtion av pornografi eller frågor som rör efterfrågan. Det finns dock en stark koppling mellan konsumtion och produktion av pornografi på så sätt att det som efterfrågas är det som produceras. Det går därför inte att se produktionen av pornografi som helt åtskild från konsumtionen.
I forskningssammanställningen om vuxna lyfts att det finns en koppling mellan vad konsumenter är beredda att betala för och vad
39 Utan Skyddsnät. Personlig kontakt 2023-10-19. 40 Donevan m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
197
distributörer efterfrågar, vilket i sin tur blir vad producenter av pornografi vill kunna erbjuda. I sammanställningen betonas att det som konsumenter efterfrågar är vad de som medverkar eller utnyttjas kommer att behöva utföra eller tåla.41 Forskningssammanställningen handlar om just våldsutsatthet och diskussionen om att behöva tåla våldshandlingar. Men det bör även kunna tolkas bredare, att innehållet i pornografi anpassas efter det som efterfrågas och konsumeras.
Kopplingen mellan efterfrågan och vad som produceras exemplifieras av de aktiva som utredningen har intervjuat. Samtliga berättar om kontakter med kunder samt om önskemål om specifikt innehåll i filmer och hur de förhåller sig till det. Intervjupersonerna poängterar att de har tydliga gränser för vad de gör, men en kvinna konstaterar att det finns en ekonomisk förlust i att säga nej.42
Kopplingen mellan konsumtion och produktion blir särskilt tydlig på plattformar med egenproducerat material där den som säljer materialet tjänar pengar på prenumerationer, sålda videos eller att utföra handlingar i en direktströmmad sändning. De som säljer filmer och bilder skriver ofta på sidorna där de säljer material att de vill ha önskemål från sina följare eller att det finns möjlighet att skicka förfrågningar om personligt material. Detta framkommer tydligt i de intervjuer som utredningen har genomfört med personer som är aktiva med egenproducerad pornografi.43 På så sätt blir den som konsumerar även beställare och en tydligare del i vad som produceras.
Innehållet i pornografi som är producerad av någon annan än den som medverkar eller utnyttjas bygger också på vad den som köper efterfrågar eller klickar på. Personer eller företag som distribuerar material på plattformar där det är gratis att ta del av, tjänar pengar på annonsintäkter kopplade till antal visningar. Som konsument är man därmed med och påverkar vad som ska leda till större vinster, men utan att ha möjlighet att veta hur inspelningen gått till. Det är ofta omöjligt att skilja pornografi som spelats in under tvång eller övergrepp från det som spelats in med frivillighet från alla som medverkar.
41 Waltman (2023). Våld, exploatering & ohälsa i pornografi En systematisk kunskapssamman-
ställning om samtida produktionsförhållanden. Bilaga 9 till detta betänkande.
42 Respondent nr 1. Intervju 2022-11-28. 43 Exempelvis Respondent nr 5. Intervju 2022-12-07 och Respondent nr 2. Intervju 2022-11-28.
Pornografi som produceras och distribueras i Sverige SOU 2023:98
198
På en svensk producents egen webbsida går att läsa att man kan skicka önskemål via mejl om exempelvis vilka sexställningar man vill se.44 Även där kan således konsumenten vara beställare.
I Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning SRHR2017 framkom att 72 procent av männen i Sverige konsumerar pornografi, medan 68 procent av kvinnorna aldrig gör det. Dessutom är det 18 procent av männen, men bara 1 procent av kvinnorna, som använder pornografi minst tre gånger i veckan. De kategoriseras av Folkhälsomyndigheten som frekventa användare.45 Det finns därmed en könsaspekt att beakta. I produktionen är det främst kvinnor som medverkar eller utnyttjas och när det handlar om konsumtionen är det män som är överrepresenterade. De olika roller som kvinnor och män har i heterosexuell pornografi förstärks av att de flesta plattformar, inklusive de största svenska plattformarna för spridning av egenproducerad pornografi och den pornografi som produceras av den enda större producenten i Sverige, tydligt riktar sig mot män som är intresserade av kvinnor. Det syns både i tilltalet till köparen och på att kvinnors kroppar är i fokus, även i det material där män medverkar. Det är därför inte osannolikt att anta att den pornografi med heterosexuella praktiker som produceras i stor utsträckning visar mäns sexuella preferenser.
Forskning som också tyder på detta är en studie av Bridges och kollegor från 2016 där drygt 1 600 heterosexuella kvinnor och män i USA tillfrågades om bland annat sexuella praktiker de provat eller var intresserade av att prova. Studien handlar främst om hur pornografikonsumtion påverkar preferenser, men ett resultat var också att män i mycket större omfattning än kvinnor var intresserade av att prova de praktiker som är vanligt förekommande i pornografi och som av forskarna hade klassificerats som ovanliga eller förnedrande. Det var däremot ungefär lika vanligt att kvinnor och män hade provat dessa praktiker.46 Studien säger inget om vilka praktiker som just kvinnor som medverkar i pornografi är intresserade av. Det finns ändå skäl att ställa frågan om i vilken utsträckning den som medverkar i porno-
44 www.johanvilde.se (hämtad 2023-11-05). 45 Folkhälsomyndigheten (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017
– Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017; Folkhälsomyndigheten (2021). Pornografianvändning och sexuell hälsa.
46 Bridges, Sun, Ezzell och Johnson. (2016). Sexual Scripts and the Sexual Behavior of Men and
Women Who Use Pornography i Sexualization, Media, & Society.
SOU 2023:98 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige
199
grafi, oavsett om den är egenproducerad eller produceras av någon annan, har makten över vilka praktiker som utövas.
5.5 Möjligheterna att tjäna pengar påverkar vad som distribueras
Producenter och egenproducenter av pornografi behöver anpassa sitt innehåll till efterfrågan för att få sälja material. Men de behöver också förhålla sig till vilka regler som finns hos de distributörer som de sprider sitt innehåll genom. Det ger företagen som tillhandahåller de största plattformarna både ett stort ansvar och stora möjligheter att styra över vilken typ av innehåll som tillåts. Dessa företag är de som sammantaget tjänar allra mest på pornografi och har intresse av att säkerställa att möjligheterna att tjäna pengar kvarstår.
Detta illustreras tydligt av hur Pornhub, den största sidan för gratis pornografi, på kort tid tog ner mer än två tredjedelar av sitt innehåll efter att Mastercard sett över sina policyer för samarbetet med företag som tillhandahåller pornografi. Detta inkluderar regleringar för att få ladda upp material på plattformar som använder deras kort som betalning. Mastercard gjorde detta efter att de fått kännedom om att det förekom olagligt material på plattformen.47
Produktion och distribution av pornografi omsätter internationellt sett stora summor.48 Det finns inga sammanlagda uppgifter om hur stor just den svenska marknaden är, men större delen av det material där svenska personer förekommer är publicerat på utländska plattformar.
47 Nilsson och Barker (2023). The billionaire who took down porn i poddserien Hot Money. Porn, power & profit, Financial Times. https://www.ft.com/content/1add56d6-82d9-4d83a6a6-a5cdff70def5 (hämtad 2023-11-15). 48 Ibid.
201
6 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
I detta kapitel redovisas utredningens uppdrag att kartlägga och redovisa kunskapsläget om vuxnas utsatthet för våld eller andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige, samt att kartlägga och redovisa kunskapsluckor om detta. Kartläggningen av kunskapsläget om exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi i Sverige, i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer, redovisas i kapitel 7 och konsekvenser för såväl vuxna som barn i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa redovisas i kapitel 8.
I kapitlet beskriver vi först det internationella kunskapsläget om förekomsten av synligt våld i pornografi utifrån en forskningssammanställning som genomförts på uppdrag av utredningen.
Därefter presenteras kunskapsläget om utsatthet för våld och övergrepp i produktion och distribution av pornografi i Sverige. De uppgifter som utredningen presenterar kommer huvudsakligen från den intervjustudie med personer över 18 år med erfarenhet av att ha blivit filmade eller fotograferade i pornografiska sammanhang i Sverige som beställts av utredningen. Detta kompletteras med uppgifter från de intervjuer som utredningen genomfört med företrädare för stödverksamheter och med personer som medverkat eller utnyttjats i pornografi samt med information från domar i rättsfall som rör produktion eller distribution av pornografi.
Slutligen presenteras en analys av vilka kunskapsluckor som finns.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
202
6.1 Internationell forskning handlar främst om synligt våld
Den forskning som finns om våld i pornografiskt material handlar till den största delen om förekomsten av synligt våld. De internationella studier som mäter våld eller aggressioner i pornografi är gjorda ur ett innehållsanalytiskt perspektiv. Det är därför svårt att veta om våld, hot eller tvång förekommit bakom kameran.
Forskarna definierar även våld väldigt olika, vilket gör att det är svårt att dra några slutsatser om hur omfattande förekomsten egentligen är. Vissa studier definierar sexuella handlingar som många anser vara oproblematiska, till exempel smisk, som våld,1 medan andra inte inkluderar avsevärt grövre våld om det ser ut att finnas samtycke.2
Våld och övergrepp behöver inte vara synligt och det som upplevs som en våldshandling för en person vid ett tillfälle behöver inte vara det för en annan person eller vid ett annat tillfälle. För att en person ska vara utsatt för ett övergrepp behöver det inte förekomma något som ser ut som våld i materialet. Våld kan vara brist på samtycke, tvång eller att ett övergrepp skett i samband med inspelningen utan att det syns i det färdiga materialet. På samma sätt kan det som ser våldsamt ut vara inspelat med samtycke och det går inte att förutsätta att de medverkande personerna är utsatta för ett övergrepp. Kunskap om omfattningen och vilka typer av våld som är vanligt i de material som konsumeras kan således inte översättas direkt till våldsutsatthet i produktion, men det säger något om vad personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi kan komma att utsättas för.
6.1.1 Hur stor omfattningen av våld bedöms vara beror på urval och definition
Vid en genomgång av forskning blir det tydligt hur bedömningen av omfattningen av våld görs beroende på urval och definitioner. Först i detta avsnitt redogörs kortfattat för några studier som ofta refereras till, där urval och definitioner visat sig ha betydelse. Sedan
1 Bridges, Wosnitzer, Scharrer, Sun och Liberman (2010). Aggression and Sexual Behavior in
Best-Selling Pornography Videos: A Content Analysis Update. Violence Against Women.
2 Mckee (2005). The objectification of women in mainstream pornographic videos in Australia. Journal of sex research.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
203
presenteras resultat från de nyare studier som tas upp i den forskningssammanställning som utredningen har beställt.3
En relativt ny studie som illustrerar hur olika resultaten kan bli är en systematisk litteraturstudie av 23 kvantitativa studier som analyserat förekomsten av våld och sexuella beteenden i pornografiska filmer av Carrotte, Davis och Lim.4 Studierna som ingick var gjorda mellan 1987 och 2017, vilket innebär att de tidiga studierna genomfördes under en tid då pornografi inte huvudsakligen spreds via internet. 15 av studierna avsåg material från VHS eller DVD. Åtta studier var gjorda på videos från olika internetforum. Förutom en var alla de ingående studierna som var gjorda 2010 och senare, gjorda på videor från olika internetforum.
De flesta studier som ingick avsåg material föreställande heterosexuella praktiker. Två hade enbart eller delvis undersökt pornografi föreställande män som har sex med män och ingen studie avsåg kvinnor som har sex med kvinnor. Studierna undersökte olika typer av våld och hade olika typer av urval och definitioner.
Det varierar mycket mellan studierna hur vanligt förekommande forskarna kom fram till att det var med vad som beskrivs som mildare former av våld. Resultaten varierar mellan 5 och 75 procent. Skillnaderna mellan studierna kan förklaras med att de har haft olika urval, men även med att de har olika definitioner av våld. Vissa räknar bort allt våld där det framstår som att det finns ett samtycke, medan andra omfattar alla våldsamma handlingar, oavsett hur den som utsätts reagerar, både verbala som fysiska.
De vanligaste formerna av våld i hela sammanställningen var ”spanking” (smisk med öppen hand på stjärten),”gagging” (en person för sin penis långt ner i en annan persons mun) och ”name calling” (att en medverkande kallar en annan för något nedsättande, eller för-
olämpar verbalt på annat sätt)
.5 I de senare studierna, som omfattade filmer från internet, var det ”spanking” som var vanligast. Det förekom i mellan 5 och 28 procent av scenerna med heterosexuell pornografi i de olika studierna där den typen av våld hade undersökts. Alla studier undersökte inte alla typer av våld. I den studie som under-
3 Waltman (2023). Våld, exploatering & ohälsa i pornografi. En systematisk kunskapssamman-
ställning om samtida produktionsförhållanden. Bilaga 8 till detta betänkande.
4 Carrotte, Davis och Lim (2020). Sexual Behaviors and Violence in Pornography: Systematic
Review and Narrative Synthesis of Video Content Analyses. J Med Internet Res.
5 Vi har valt att behålla de engelska uttrycken för att inte innebörden ska ändras i översättningen.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
204
sökte ”spanking” i manlig homosexuell pornografi fann forskarna det i 16 procent av filmerna.6
Sammanställningen visar att våldtäkt fanns med i mellan 0 och 6 procent av filmerna och extremt våld såsom tortyr eller mord fanns med i mellan 1 och 3 procent av filmerna i de olika studierna.7 Forskarna noterar att det verkar vara vanligare med det grövre våldet i äldre material på VHS och DVD, jämfört med det som hämtats från internet, men att studierna de tittar på är för få och för olika för att det ska gå att dra några egentliga slutsatser. Det framgår dock också att det lätt att hitta filmer med extremt våld för den som vill, vilket innebär att det finns personer som medverkar eller utnyttjas i dessa, även om de statistiskt sett inte är vanligt förekommande i de filmer som granskats i studier.
Samtycke har inte undersökts systematiskt i studien. Forskarna resonerar dock kring att det kan vara problematiskt att räkna bort våld som ser ut att ha samtycke eftersom det då kan framstå som att kvinnor, vilka oftast i dessa studier var de våldsutsatta, samtycker till handlingar som de flesta inte skulle vilja vara med om. Från filmerna går det inte att se om det fanns hot, tvång, våld eller särskild utsatthet bakom kameran som gjorde att personen på filmer ser ut att ge sitt samtycke. Carrotte m.fl. lyfter att den pornografi som omfattas av deras studie är en mycket liten del av vad som finns tillgängligt och att mer forskning behövs.8
Två äldre studier kan illustrera vilken skillnad som definitionen av våld gör för resultaten. Studierna av Bridges och kollegor9 och av McKee10 representerar ytterligheter i sina resultat och omfattar inte material som konsumeras via internet, vilket är det vanligaste i dag. De omfattar inte heller egenproducerat material eftersom den typen av pornografi inte fanns då studierna genomfördes. Studierna kan inte jämföras rakt av eftersom de är utförda i olika länder, men de är ungefär lika gamla och urvalet har gjorts på liknande sätt. De är dessutom relevanta att redogöra för eftersom de ofta refereras till.
Studien som publicerades 2010 av Bridges, Wosnitzer, Scharrer, Sun, och Liberman redovisar en ovanligt hög andel våld. Den baseras
6 Downing, Schrimshaw, Antebi-Gruszka, och Siegel (2013). Sexually Explicit Media on the
Internet: A Content Analysis of Sexual Behaviors, Risk, and Media Characteristics in Gay Male Adult Videos. Archives of sexual behavior.
7 Hur våldtäkt och extremt våld definieras framgår inte av sammanställningen. 8 Carrotte, Davis och Lim (2020). 9 Bridges m.fl. (2010). 10 McKee (2005).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
205
på 50 slumpvist utvalda videor från listor på bästsäljande filmer som fanns att hyra i USA åren 2004 och 2005, vilket innebär att den inte omfattar pornografi som har tillgängliggjorts på internet. Baserat på de scener som beskrivs var filmerna riktade mot en heterosexuell publik.
Bridges och kollegor använder sig av termen aggression i stället för våld för att fånga in såväl mindre allvarliga som grövre handlingar. De vänder sig emot definitioner av våld där våldshandlingar som i filmen ser ut att ha samtycke, eller där de mottas med njutning, räknas bort. Forskarna menar att en sådan definition osynliggör merparten av våldet eller aggressionerna.
Forskarna kom fram till att 88 procent av drygt 300 studerade scener innehöll fysisk aggression. Liksom i Carrottes m.fl. systematiska litteraturstudie var ”spanking” den vanligaste förekommande aggressionen, följt av ”gagging”, verbal aggression, ”open hand slapping” och ”choking”. Aggressionerna var till största del utförda av män, riktade mot kvinnor, och de utsatta reagerade oftast neutralt eller med att visa njutning. I studien fann man inga scener med våldtäkt. Däremot var praktiker som klassades som förnedrande, men där samtycke såg ut att finnas, vanligt.11
Studien av McKee från 2005 har en helt annan definition av våld och redovisar också en ovanligt låg andel våld.12 Liksom hos Bridges och kollegor omfattar urvalet inte filmer som går att se på internet, utan det baseras på 50 av de mest sålda filmerna i Australien. Filmerna är inspelade mellan 1978 och 2000, de allra flesta under 1990-talet. McKee använder en definition av våld som enbart omfattar scener där det förekommer våld eller sexuellt våldsamt språk utan samtycke eller andra former av sex där det inte ser ut som att det finns samtycke. Sadomasochistiska scener omfattas inte om det inte framgår att samtycke saknas eller om det handlar om våld som ger upphov till ”real bodily damage”. Det sammanfattas som följer: ”Any form of behaviour directed toward the goal of harm; or injuring another living being who is motivated to avoid such treatment”.
McKee kommer fram till att 1,9 procent, eller 16 scener av 838, innehöll våld. Av dessa innehöll sju scener sexuellt våld, en scen innehöll verbalt våld och åtta scener innehöll handlingar utan samtycke.
11 Bridges m.fl. (2010). 12 McKee (2005).
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
206
6.1.2 Forskningssammanställningen avseende förekomsten av våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi
Utredningen har beställt en sammanställning och sammanfattning av internationell forskning avseende åren 2015–2022 från Högskolan i Halmstad. Den första delen av sammanställningen skulle omfatta förekomsten av våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi, med fokus på vuxna personer, såväl avseende omfattning som avseende vilken typ av våld som förekommer. Den skulle särskilt fokusera på de forum där pornografi huvudsakligen sprids i dag, inklusive egenproducerat material på sidor som exempelvis OnlyFans. Den andra delen skulle omfatta internationell forskning om sambandet mellan medverkan eller exploatering i pornografi och psykisk, fysisk och sexuell ohälsa samt socioekonomiska konsekvenser.13 Vidare skulle sammanställningen omfatta skillnader avseende våldsutsatthet mellan internetforum där man lägger upp eget material och forum där någon annan filmat och producerat. Detta avser såväl vilka typer av våld som förekommer som konsekvenser av våldet.
Syftet med forskningssammanställningen är att med en internationell utblick och jämförelse möjliggöra att sätta kunskapen om svenska förhållanden i ett sammanhang och att förbättra möjligheterna att dra slutsatser om vilka kunskapsluckor som finns avseende situationen i Sverige. Uppdraget har genomförts av universitetslektor Max Waltman. Forskaren och högskolan ansvarar för innehållet i rapporten, som finns bifogad i sin helhet i bilaga 8.
I detta avsnitt lyfts de delar som är mest relevanta för utredningens uppdrag.
I de flesta studier där förekomsten av våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi har studerats, har forskarna hämtat filmer eller scener från de mest populära internetsidorna för gratis pornografi. Det finns således flera studier, med något varierande inriktning, av det mest visade gratismaterialet i olika kategorier. Det saknas däremot kunskap om hur mycket våld som förekommer i pornografiskt material som sprids på annat sätt, exempelvis på mindre och nischade plattformar, i stängda grupper eller som säljs mellan
13 Resultat avseende konsekvenserna av våldet redovisas i kapitel 8.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
207
privatpersoner. Utredningen känner inte till att det finns någon uppskattning om hur vanligt förekommande sådan spridning är.
Ingen av forskningsstudierna om våldsutsatthet fokuserade på sidor för egenproducerat material, inklusive direktströmmat material, där köpare kan ha direktkontakt med den som förekommer i materialet och efterfråga särskilt innehåll. Det saknas alltså, såvitt utredningen känner till och utifrån vad som framkommer i sammanställningen, forskning om skillnader avseende våldsutsatthet mellan internetforum där man lägger upp eget material och forum där någon annan filmat och producerat.
Det vanligaste var att studierna avsåg scener där två personer förekom, om inte studien hade som uttalat mål att studera scener med tre personer. Kunskap om synligt våld i material med många personer saknas alltså.
De studier som presenteras i sammanställningen har alla en bred definition av pornografi, dvs. att ingen har uteslutit våldshandlingar för att de ser ut att ha samtycke. Våldet beskrivs ändå något olika mellan studierna, så de är inte direkt jämförbara med varandra. Sammantaget är dock utredningens bedömning att resultaten från tidsperioden 2015–2022 är mer enhetliga än i tidigare forskning.
Flera av studierna som presenteras är gjorda av Fritz och kollegor. De är baserade på olika delar av ett urval på 7 430 videor som samlades in från de två då största gratissidorna mellan hösten 2013 och våren 2014. I detta urval kommer forskarna fram till att fysisk aggression förekommer i ungefär 40 procent av de heterosexuella videoscenerna.14 En studie visar att i kategorin heterosexuella scener förekom fysisk aggression i 42,1 procent av scenerna och fysisk aggression med kvinnor som måltavla i 40,9 procent. Majoriteten av aggressionerna i det heterosexuella materialet var alltså riktat mot kvinnor.15 Klaassen och Peter fann i en studie från 2015 att fysiskt ”våldsamma handlingar” riktade mot kvinnor förekom i 37,2 procent av scenerna i deras urval från fyra populära sidor och att våld riktat mot män förekom i 2,8 procent av scenerna. Urvalet var i den studien inte begränsat till scener med två personer.16
14 Bowling och Fritz (2021). Binegative Myths in Pornography: An Examination of Sexual
Behaviors and Aggression by Sexual Identity Categories, Journal of Bisexuality
Fritz, Malic, Paul och Zhou. (2020). A Descriptive Analysis of the Types, Targets, and Relative
Frequency of Aggression in Mainstream Pornography. Arch Sex Behav.
15 Bowling och Fritz (2021). 16 Klaassen, och Peter (2015). Gender (In)equality in Internet Pornography: A Content Analysis
of Popular Pornographic Internet Videos. Journal of Sex Research.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
208
Shor och Seida kommer i en studie från 2019 fram till ett liknade resultat när det gäller slumpmässigt utvalda filmer. I 36,8 procent av 76 slumpmässigt utvalda filmer uppladdade på den mest populära gratissidan 2008–2016 förekom fysisk aggression där motparten uppvisade positiv, negativ eller neutral respons. Ett syfte med studien var att undersöka förändring över tid. De fann inte att antal filmer med aggressioner varken hade minskat eller ökat, däremot fann de att den genomsnittliga andelen av total speltid som visade aggressioner hade sjunkit. Forskarna undersökte även förekomsten av våld i de 70 filmer som setts flest gånger. Där förekom uttrycklig aggression oavsett samtycke i 12,9 procent av de videor som föreställde heterosexuella par.17 I deras studie var det alltså en stor skillnad mellan slumpmässigt utvalda filmer och de som flest personer hade valt att titta på.
Det går utifrån de studier som ingår i sammanställningen inte att dra några slutsatser om huruvida pornografi med homosexuella par innehåller mer eller mindre aggressioner än heterosexuellt material. Fritz och Bowling finner i en studie av gaypornografiskt material att fysisk sexuell aggression visades i 31 procent av scenerna.18 Urvalet liknar det där samma forskare kom fram till att 35 respektive 45 procent av heterosexuella videoscener från två stora gratissidor innehöll fysiska aggressioner.19
Shor och Seida kom tvärtom fram till att det i deras urval oftare förekom uttrycklig aggression oavsett samtycke i homosexuellt material. Det förekom i ungefär en fjärdedel av alla samkönade manliga och kvinnliga parvideor, 25,7 procent respektive 24,3 procent jämfört med 12,9 procent i heterosexuella parvideor.20
I sammanställningen presenteras några studier där forskare har undersökt skillnader mellan synligt våld beroende på hudfärg hos den som utsatts eller utsätter. Även där går resultaten åt olika håll. Fritz och kollegor kom fram till att svarta kvinnor emottog statistiskt signifikant mer aggressioner än vita kvinnor och att svarta män presenterades signifikant oftare som aggressiva mot kvinnor jämfört
17 Shor och Seida (2019). “Harder and Harder”? Is Mainstream Pornography Becoming Increasingly
Violent and Do Viewers Prefer Violent Content? The Journal of Sex Research.
18 Fritz och Bowling (2022). Sexual Behaviors and Aggression in Gay Pornography. Journal of Homosexuality. 19 Fritz m.fl. (2020). 20 Seida och Shor (2021). Aggression and Pleasure in Opposite-Sex and Same-Sex Mainstream
Online Pornography: A Comparative Content Analysis of Dyadic Scenes. Journal of Sex Research.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
209
med vita män.21 Shor och Golriz har genomfört en bredare studie. De såg en mindre skillnad mellan svarta och vita kvinnor, även om svarta kvinnor även i det urvalet var något mer utsatta än vita kvinnor. Kvinnor med asiatisk härkomst var mest våldsutsatta i deras studie, därefter kvinnor med latinamerikansk härkomst och kvinnor med ljusbrun hudfärg.22 Zhou och Paul fann tvärtom att det presenteras betydligt mindre fysiska aggressioner i filmer med kvinnor med asiatisk härkomst än med andra kategorier kvinnor.23
När det gäller fördelningen av olika typer av våld liknar resultaten tidigare studier, även om förekomsten sammantaget är lägre. ”Spanking” följt av ”gagging”24 visar sig vara de vanligaste våldsformerna i de flesta studier.25 I en studie från Shor och Golriz är dock ”gagging” följt av påtvingat vaginalt samlag de vanligaste aggressionerna.26
6.2 Stödsökande i Sverige beskriver stor våldsutsatthet
Den intervjustudie som utredningen har beställt, Osynliga brotts-
offer. Intervjustudie bland personer som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion27 av Donevan, Jonsson och Svedin, är
hittills den enda studie om utsatthet för våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige som har genomförts vid en högskola. Denna studie hänvisas hädanefter till enbart som intervjustudien.
Nyligen presenterades även en större studie där 105 personer som filmats i prostitution eller för pornografi eller som sålt nakenbilder, pornografi eller utfört sexuella handlingar via webbkamera i Sverige har intervjuats om sina erfarenheter. Studien, Pornography
production harm in Sweden: Filmed prostitution is inseparable from
21 Fritz, Malic, Paul och Zhou (2021). Worse Than Objects: The Depiction of Black Women and
Men and Their Sexual Relationship in Pornography. Gend. Issues.
22 Shor och Golriz (2019). Gender, Race, and Aggression in Mainstream Pornography. Archives of Sexual Behavior. 23 Zhou och Paul (2016). Lotus Blossom or Dragon Lady: A Content Analysis of ‘Asian Women’
Online Pornography. Sexuality & Culture.
24 Begreppen förklaras i kapitel 6.1.1. 25 Klaassen, och Peter (2015); Miller och McBain (2022). The Content of Contemporary,
Mainstream Pornography: A Literature Review of Content Analytic Studies. American Journal of
Sexuality Education; Fritz m.fl. (2020). 26 Shor och Golriz (2019). 27 Donevan, Jonsson och Svedin (2023). Osynliga brottsoffer. Intervjustudie bland personer som
blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion. Bilaga 7 till detta betänkande.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
210
non-filmed prostitution, är utifrån vad som framgår inte genomförd i
samarbete med något lärosäte. Huvudförfattare är Melissa Farley som tidigare gjort flera publicerade studier, huvudsakligen om prostitution.28
I en kvalitativ kartläggning som publicerades 2019 av organisationen Talita har nio personer intervjuats. Den är inte heller genomförd i samverkan med något lärosäte och organisationen skriver själv att det är en pilotstudie i syfte att ligga till grund för mer omfattande kartläggningar.29
I detta avsnitt presenteras de resultat av intervjustudien som utredningen har beställt som avser våldsutsatthet bland vuxna.30 Detta kompletteras med uppgifter från de intervjuer som utredningen genomfört med företrädare för stödverksamheter och med personer som medverkat eller utnyttjats i pornografi samt med information från domar i rättsfall som rör produktion eller distribution av pornografi.
6.2.1 Bred målgrupp som är svår att nå
Utredningens uppdrag är brett och därmed finns det en stor bredd avseende de personer som berörs. Målgrupperna har beskrivits tidigare, men kopplat till beskrivningen av våldsutsatthet är det viktigt att komma ihåg att personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi är en heterogen grupp vars erfarenheter och behov kan skilja sig mycket åt. Det kan handla om personer som befinner sig i en långvarig utsatthet där sexuellt utnyttjande i pornografiska syften är en del. Det kan även vara vuxna personer som i stort sett trivs med att medverka i pornografi, men som vid något tillfälle utsatts för ett övergrepp. Vidare kan det handla om personer som i övrigt inte lever ett liv där de medverkat eller utnyttjats i pornografi men som vid något tillfälle fått bilder eller filmer spridda mot sin vilja. De olika typer av våldsutsatthet som beskrivs nedan kan röra en eller flera av utredningens målgrupper.
Det hör till ämnet att det är svårt att hitta personer som vill berätta om sina erfarenheter, oavsett om de är positiva eller negativa,
28 Farley, Bergkvist, Åsbogård, Pethrus , Lannergren, Fein, Jererai (2023). Pornography Production
Harm in Sweden: Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed Prostitution, presenterad
vid en konferens med samma namn den 17 oktober 2023 i Stockholm. 29 Talita (2019). Syns man inte, finns man inte – Inblick i den svenska porrindustrin. 30 Donevan m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
211
vilket gör att underlaget är begränsat. Utredningen har inte haft möjlighet att prata med någon som fortfarande är aktiv inom studioproducerad pornografi, och det finns bara en person i intervjustudien av Donevan och kollegor som är det.31
Eftersom branschen med egenproducerat material har växt sig stor på senare tid har det även varit svårt att hitta personer att intervjua som har varit aktiva där men som redan lämnat. De flesta som utredningen själv har träffat med erfarenhet av egenproducerat material var vid tillfället fortfarande aktiva. Flera verksamheter vittnar om att det generellt är vanligt att personer som medverkat i pornografi ändrar sin syn efter att de har slutat. Det ska dock understrykas att det inte innebär att intervjupersonerna som utredningen har träffat kommer att känna så längre fram.
De verksamheter som möter stödsökande, i allt från anonyma chattar till behandling, är de som har den mest omfattande kunskapen om vilken typ av våld som personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi kan utsättas för.
Det finns inga uppgifter om hur stor andel av de som medverkar i pornografi som genomgående mår bra och hur stor andel som under någon period upplever sig som utsatta eller kommer i kontakt med någon stödverksamhet. Det finns ingen kartläggning av detta och en sådan skulle troligen vara svår att genomföra. Utredningen vill därför framhålla att det som framförs i detta kapitel avser de personer som deltagit i någon av de studier som redogörs för, personer som har varit i kontakt med någon av de verksamheter som utredningen har träffat eller som vi i utredningen haft möjlighet att träffa. Samtidigt ska det noteras att det sammanlagda underlaget till de studier som genomförts i Sverige de senaste åren, som utredningen kunnat ta del av, består av hela 130 personer.32
Avseende personer som vid något tillfälle fått bilder eller filmer spridda mot sin vilja är det ovanligt att de söker sig till stödorganisationer. Deras erfarenheter finns därför inte representerade på samma sätt. Däremot är det mer vanligt förekommande att det finns domar avseende den typen av övergrepp, vilket omfattas av kartläggningen.
31 Donevan m.fl. (2023). 32 Donevan m.fl. (2023); Farley m.fl. (2023).
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
212
6.2.2 Många har erfarenhet av flera olika former av pornografiproduktion
Utredningen har beställt en intervjustudie med fokus på utsatthet och behov av skydd, stöd eller vård på grund av medverkan eller exploatering i pornografiska sammanhang efter 18 års ålder från Marie Cederschiöld högskola. Bland intervjupersonerna skulle det finnas både personer som exploaterats eller medverkat i material som andra filmat eller spridit och personer som producerat eget fotograferat, filmat eller direktströmmat material. Syftet med studien var att få synpunkter och erfarenheter direkt från personer som tillhör målgruppen samt att generera kunskap om utsatthet för våld och vilka konsekvenser det kan ha för personer som medverkat eller exploaterats i pornografiska sammanhang. Målet är att studien tillsammans med övrig informationsinhämtning som utredningen gör ska bidra till ökade möjligheter att identifiera var mer forskning behövs, samt till att förslag avseende skydd, stöd och vård ska bli mer träffsäkra.
Uppdraget har genomförts av doktoranden Meghan Donevan, universitetslektorn Linda Jonsson och affilierade professorn Carl Göran Svedin. Rapporten består av en kvantitativ och en kvalitativ del och finns bifogad i sin helhet i bilaga 7. För att genomföra en bred rekryteringsstrategi identifierade forskarna olika aktörer, både offentliga och inom civilsamhället, som möter vuxna som har eller kan ha erfarenheter av att bli filmade eller fotograferade för pornografiproduktion. Sammanlagt riktades förfrågningar om samarbete för rekrytering av deltagare till 35 relevanta samhällsaktörer. Av dessa valde 11 verksamheter33 att bistå genom att distribuera annonsen via sina sociala mediekanaler eller inom sina fysiska lokaler. För att få delta i studien skulle de medverkande vara minst 18 år gamla och ha erfarenhet av att ha blivit filmade eller fotograferade i pornografiska sammanhang i Sverige. Pornografi definierades av forskarna på samma sätt som av utredningen:
”Bilder, filmer eller direktströmmad media som skildrar explicita sexuella aktiviteter med huvudsakligt syfte att verka sexuellt upphetsande för publiken.”
33 Ellencentret, Intedinhora, Mikamottagningen Stockholm, Novahuset, Psykiatri för unga vuxna (Globen), Qjouren, Qjouren Väst, Sveriges kvinnoorganisationer, Talita, Unizon och WONSA.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
213
Totalt intervjuades 26 personer, varav 25 kvinnor och en man, mellan den 26 mars och den 19 juni 2023. Personerna var mellan 18 år och 39 år gamla, med en medelålder på 25,9 år.
Det fanns inga frågor i intervjun om vilken målgruppen var för den pornografi som de deltagit i, men svaren tyder på att det varit en manlig publik. Eftersom endast en deltagare var man, vars material riktade sig mot män, går det inte att säga något generellt om skillnaderna mellan kvinnor och män eller vilka skillnader det finns i att medverka pornografi som riktar sig till en heterosexuell publik jämfört med en homosexuell.
Utifrån metod och urvalsprocess representerar berättelserna som framkommer i rapporten främst individer som har etablerat kontakt med stöd- eller medlemsorganisationer, eller som följer dem via sociala medier. Rapporten bidrar med kunskap om just den gruppen och resultaten ska inte ses som representativa för alla som medverkat eller utnyttjats i pornografi. Det är en kvalitativ studie med syfte att ge en djupare förståelse för erfarenheter hos målgruppen som ingick.
Av de 26 personer som deltog i studien hade 16 erfarenheter av att medverka eller utnyttjas i flera olika former av pornografiproduktion, i snitt mellan 3 och 4 olika former.34
Det var 21 personer, eller 81 procent, som hade erfarenhet av egenproducerat material, vilket var den vanligaste formen av pornografiproduktion i studien, och 17 personer som hade erfarenhet av att det pornografiska materialet producerats av någon annan i kommersiellt syfte. Bland de som filmade i kommersiellt syfte fanns allt från pojkvänner och pappor till våldtäktsmän, hallickar, porrproducenter och sexköpare.
Det var 17 personer som hade erfarenhet av att det pornografiska materialet producerats utan den svarandes vetskap eller samtycke. Drygt hälften, 14 personer, hade erfarenhet att ha blivit filmade i samband med ett sexuellt övergrepp och 12 hade erfarenhet av att ett sexköp filmades. Det var 11 personer som hade varit med om att sexuellt material som producerats för privat bruk sedan hade spridits som pornografi utan samtycke (till exempel så kallad ”hämndporr”).
34 De former som frågades om var egenproducerat sexuellt material, sexuellt material producerat av någon annan i kommersiellt syfte, sexuellt material som producerades för privat bruk men som sedan spridits som pornografi utan samtycke, sexuellt material som filmades/fotograferades utan vetskap/samtycke, ett övergrepp som filmades/fotograferades och ett sexköp som filmades/fotograferades.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
214
Det vanligaste sättet som pornografi där intervjupersonerna förekom hade spridits var meddelandeappar, vilket 15 personer hade erfarenhet av. Det näst vanligaste var sidor för gratis pornografi, det hade tolv personer erfarenhet av. Tio personer hade varit med om att pornografin spridits i vanliga sociala medier och åtta personer uppgav en sida för BDSM. Sex personer hade erfarenhet av spridning via OnlyFans och fem personer av motsvarande svenska sidor. De 13 personer som svarade ”någon annanstans” uppgav eskortsidor, sidor för direktströmmat material (live) och en sida där både bilder och annat sexuellt material säljs av privatpersoner.
Majoriteten av deltagarna, 15 personer, var under 18 år vid det som forskarna benämner som det första pornografiinspelningstillfället. Medelåldern var 16,5 år.
6.2.3 Det är vanligt att ha känt sig pressad till att utföra vissa handlingar
Av de 26 personer som deltog i intervjustudien har 25 känt sig pressade att utföra en sexuell handling i produktion av pornografi.
En kvinna berättar om hur hennes partner krävde att hon skulle sälja sig och dokumentera det. När hon inte hittade någon som ville betala utförde hon sexuella handlingar i alla fall för att partnern ville ha filmerna. En annan kvinna berättar om en tidigare partner som utsatte henne för systematiskt våld. Han tvingade henne även att producera pornografiskt innehåll för ett OnlyFans-konto han hade skapat, vilket innebar psykiskt, men även sexuellt, våld. Kontot framstod som hennes eget, med det var han som styrde allt och var den som egentligen hade kontakt med de som köpte materialet.
Vid en studioinspelning berättar en kvinna att mitt i en inspelning hade producenten, som också filmade, lämnat över kameran och börjat delta, utan att de kommit överens om det innan.
Av de som intervjuades av Farley och kollegor var det 71 procent som uppgav att de tvingats utföra någon handling i pornografi som de inte ville. Ofta med hot om att inte få betalt, men även verbala förolämpningar och fysiska hot. Det var 40 procent som uppgav att de tvingats dricka eller ta droger i ett sådant sammanhang.35
35 Farley m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
215
Personer som utredningen har träffat och de verksamheter som möter stödsökande bekräftar bilden från intervjustudien om att det är vanligt att känna sig pressad att utför vissa handlingar.
I pornografi som produceras av andra kan de som medverkar till viss del påverka innehållet, men möjligheterna är begränsade enligt de som utredningen har pratat med. En kvinna, som medverkat i studiopornografi men som inte längre är aktiv, berättar att hon själv inte ville säga nej till ”saker och ting” hon egentligen inte var bekväm med. Vad hon kan komma ihåg var det inte heller någon annan medverkande som sa nej. Hon upplevde att personerna i produktionen ”pushade” de medverkande att gå med på saker de kanske inte var helt bekväma med, och att de som först varit tveksamma till slut hade gått med på det. I efterhand säger hon att om samma saker hänt utanför en inspelning hade hon förmodligen känt att det var ett övergrepp och att i dag känns det mer som att hon varit utnyttjad.36
En annan kvinna, som fortfarande var aktiv med egenproducerat material när utredningen träffade henne, berättar att hon innan hon var med i studioproduktioner fick uppge vad hon var bekväm med att göra och inte. Hon berättar att hon aldrig varit med om att utsättas för våld, men säger att det förekommit att det var en ”grabbig” stämning och att om något hade hänt som gick över hennes gräns så hade hon inte kunnat säga nej. För att få mer kontroll har hon lämnat studioproduktion helt för att i stället bara göra egenproducerat material. Hon säger att det är lättare att hantera förfrågningarna i skrift än det är när en förfrågan kommer spontant i en studioproduktion.37
Mikamottagningen i Göteborg bekräftar att det som kvinnan berättar är något de känner igen som typiskt från personer de mött. De känner väl igen beskrivningen av att kvinnor i början får höra att de får säga nej. Ytterst få personer har dock sagt nej till något eftersom de av olika anledningar ändå inte upplever att de har det handlingsutrymmet eller att man vill vara duktig och klara av det. Det gäller både personer som medverkat i studioproducerat material och de som medverkat i andra former av pornografi. Mikamottagningen lägger till att det kan förekomma ”kontrakt” där man skrivit under att man inte kommer säga nej till något. De känner också igen beskrivningen av att gränser förflyttas.
36 Respondent nr 7. Intervju 2022-11-22. 37 Respondent nr 6. Intervju 2022-12-01.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
216
Att själv kunna bestämma över sitt innehåll är en återkommande anledning som de utredningen har träffat uppger till varför de har valt att vara aktiva med egenproducerat material. Samtidigt kommer risken att pressas över sina egna gränser upp i alla samtal med dem. De som fortfarande är aktiva berättar att det är viktigt att vara noga med att hålla på sina gränser och tycker att de själva är bra på att göra det, men att andra, särskilt yngre och mer oerfarna, kan bli manipulerade att göra saker de inte tänkt från början. En kvinna säger att hon är väldigt bestämd gällande sina gränser, men att det alltid kommer att finnas de som gillar att ”pusha” dem. Hon menar att det ofta går att lirka med personer för att komma fram till en överenskommelse som de båda är bekväma med, men lyfter även att det alltid är en ekonomisk förlust att säga nej. Hon uppger att hon inte är aktiv inom pornografi för sin överlevnads skull och därför har förmånen att kunna säga nej.38
En intervjuperson som utredningen har träffat säger att det är enkelt att säga nej när det gäller beställningar av bilder men att det är svårare när det är live. Då försöker hen vara tydlig och dra upp gränser innan de börjar för att undvika att gränserna överträds. Ju mer erfarenhet man har desto lättare blir det att sätta gränser. Om någon uppför sig obehagligt eller går över gränser blockerar hen dem. Hen säger sig dock veta att det förekommer att köpare inte kan ta ett nej, både digitalt och vid fysiska sexköp, vilket intervjupersonerna ofta pratar om samlat.39
Kvinnan vars berättelse om studieproducerad pornografi refererades ovan har även varit aktiv med egenproducerat material. Hon säger att ju mer extremt materialet var desto populärare blev det bland kunderna. Hon har alltid velat tillfredsställa alla kunder och har därför tvingat sig själv till att göra saker hon egentligen inte ville.40
Representanter för organisationen Talita berättar att deras erfarenhet är att oavsett om en person själv utför sexuella handlingar och filmar eller om det är producerat och filmat av någon annan måste innehållet bli grövre och våldsammare för att konsumenternas intresse ska upprätthållas. Kvinnor som har egna kanaler på något forum online behöver utföra grövre saker och förmodligen tänja på sina egna gränser för att de som köper innehållet ska komma tillbaka.
38 Respondent nr 1. Intervju 2022-11-28. 39 Respondent nr 2. Intervju 2022-11-28. 40 Respondent nr 7. Intervju 2022-11-22.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
217
Eftersom det på så vis är konsumenterna som styr innehållet genom sin efterfrågan har kvinnorna aldrig helt kontroll över situationen, menar Talita. Det behöver därför inte vara en producent eller distributör med i bilden för att en person utsatt i pornografi ska kunna bli kontrollerad eller att någon annan utövar makt. Den som rekryterat en kvinna till ett forum behöver inte pressa henne att gå över sina gränser, det är det köparna som gör, enligt Talita.
Personer som förekommer i pornografi kan också ha en inre press att utföra vissa handlingar. Då handlar det ofta om en ekonomisk situation som upplevs som omöjlig, exempelvis att inte kunna betala räkningar och att inte kunna få hjälp med det från familjen. Några kvinnor berättar i intervjustudien av Donevan och kollegor att de medverkat i pornografi för att få pengar till att fly från en situation där de blev utsatta för sexuella övergrepp av en familjemedlem.41
En man berättar att det var svårt att tacka nej till pengarna när han fick förfrågningar som egentligen gick över hans gräns. Då började han bygga upp ett ”bibliotek” med saker som han egentligen inte ville göra, så att han slapp göra dem igen.
Den ekonomiska situationen kan även omfatta att finansiera ett beroende. Fem deltagare intervjustudien uppger att de har sålt sexuella handlingar, inklusive pornografiskt material, för att finansiera ett missbruk. En kvinna uppger att hon inte var i en position där hon kunde styra vad hon skulle göra eftersom hon var ”i desperat behov av pengar till knark”. Även medlemmar ur Utan Skyddsnät berättar att det kan handla om att spela in pornografi i utbyte mot droger.42
6.2.4 En majoritet av de som berättar har utsatts för grovt våld
Utöver att de flesta har känt sig pressade att utföra sexuella handlingar så uppger även en majoritet av de som medverkat i intervjustudien av Donevan och kollegor att de utsatts för olika typer av grovt sexuellt och fysiskt våld i samband med pornografiproduktion. Av de 26 deltagarna var det 15 som uppgav att de har utsatts för våldtäkt eller blivit tvingade till sex, 19 att de har blivit utsatta för strypgrepp och 12 att de har blivit strypta tills de fått kvävningskänslor vid pornografiproduktion. Det var 15 personer som uppgav
41 Donevan m.fl. (2023). 42 Utan Skyddsnät. Personlig kommunikation 2023-10-19.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
218
att de har blivit slagna eller på annat sätt skadade av någon och 11 uppgav att de har blivit torterade. Av de intervjuade hade 10 personer förlorat medvetandet och 16 personer hade fått fysiska skador. Det var 12 personer som uppgav att de har behövt söka vård för något fysiskt besvär.43
De flesta som svarat ja på frågor om grovt fysiskt våld i den inledande enkäten tar inte upp några detaljer om övergreppen när de sedan blir intervjuade av forskarna. En anledning till det kan vara att även om de svarat ja så är det något som är svårt att prata om och för mer specifika berättelser hade frågorna behövt vara mer direkta och specifika.44
De exempel som finns från intervjuerna är att en av deltagarna beskriver hur en producent utsatte henne för både fysiskt och sexuellt våld, att hon blivit ”upphängd full med gagballs45” under inspelningen. En annan deltagare som har erfarenhet av studioproducerad pornografi, berättar att man ibland måste ”gå över sina gränser” för att producenten och köparna ska bli nöjda. Det kunde innebära att inspelningen fortsatte även om de medverkande var utmattade eller upplevde smärta.46
Den kvinna som utredningen har träffat som medverkat i studioinspelad pornografi berättar att vid inspelningar där våld förekommit har hon vetat om förutsättningarna på förhand, men hon har ändå haft negativa upplevelser. Vid vissa inspelningar har det exempelvis varit förnedrande och det har förekommit så hårda slag att hon fått ont. Våldet har aldrig varit på ett sådant sätt att hon behövt söka vård, men det har genererat obehag och hon har vid tillfällen känt sig otrygg vid inspelningssituationer, till exempel när hon har varit bunden. I början var materialet inte så grovt, men det blev värre med åren upplever hon. Hon tror att hon lockade till sig personer som hon beskriver som ”sjuka” och menar att gränserna för vad hon gick med på tänjdes för varje år.47 Att hon själv upplever att hon lockade till sig personer som förgrep sig på henne är ett exempel på att många känner att det som hänt är deras eget fel.48
43 Donevan m.fl. (2023). 44 Detta resonemang utvecklas i Appedix A till Donevan m.fl. (2023) i bilaga 7. 45 En typ av munkavle som används för att hindra någon från att prata eller andas genom munnen. 46 Donevan m.fl. (2023). 47 Respondent nr 7. Intervju 2022-11-22. 48 Resonemang om att känna egen skuld utvecklas i kapitel 8.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
219
Resultaten från intervjustudien av Donevan och kollegor stämmer överens med resultat i studien av Farley och kollegor. Mer än hälften av de intervjuade i den studien hade blivit slagna vid produktion av pornografi och i 40 procent av de fallen var våldet en del av manus. Det var 64 procent som hade blivit våldtagna under inspelningen, och i de flesta fall hade detta hänt intervjupersonerna fler än tio gånger. Därutöver hade 25 procent blivit våldtagna av en ”följare av pornografi”.49
6.2.5 Många har blivit hotade, utpressade eller förföljda
Av de som deltog i intervjustudien50 har 19 personer av 26 uppgett i den inledande enkäten att de har blivit hotade i samband med att pornografi spelats in. Lika många har också uppgett att de blivit hotade i samband med att material har spridits. Det var 18 deltagare som uppgav att de hade kallats för något kränkande i samband med produktion och 15 deltagare hade blivit utsatta för utpressning med hot om att sprida sexuellt material. Det var 12 deltagare som uppgav att de hade blivit förföljda, fysiskt eller digitalt, på grund av spridning av pornografiskt material och 11 deltagare som uppgav att de hade varit med om att någon spridit personliga uppgifter om dem utan deras tillstånd. Allt detta är exempel på psykiskt och digitalt våld.
Även i intervjuerna efter att de fyllt i enkäten kommer hot, utpressning och andra former av manipulation upp. Flera av deltagarna uppger att hotet om att distribuera och sprida det pornografiska materialet blev ett sätt att kontrollera dem och de berättar om gärningsmän som kontrollerat dem genom utpressning.
Det kan även finnas en oro för att bli utsatt fysiskt även bland de som bara är aktiva online, vilket skapar en otrygg livssituation. En kvinna berättar om en ”kund” som hotade med att sprida material och som både dök upp hemma hos henne och skrev i hennes sociala medier. Hon upplevde att han ville förstöra hennes liv om han inte fick vara med henne.
En annan kvinna berättar om att flera av de som köpte material av henne tjatade om att de skulle träffas och att hon skulle sälja sex fysiskt. Hon menar att de var medvetna om att hon inte ville och
49 Farley m.fl. (2023). 50 Donevan m.fl. (2023).
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
220
hon hade flera gånger sagt att det skulle få henne att må dåligt, men de fortsatt ändå att tjata.
En kvinna som utredningen intervjuat, och som vid det tillfället fortfarande var aktiv, har valt att vara helt anonym på det konto där hon säljer egenproducerat pornografiskt material. Hon säger att om ”de som är aktiva på Flashback” skulle få reda på vad hon heter på riktigt skulle hon riskera sin fysiska hälsa, sin vardag, sin framtid och kunna bli utsatt för övergrepp. Hon menar att det finns en syn på samtycke som gör att bara för att hon sagt ja till att medverka i pornografi så går hon med på allt.51
6.2.6 Det är inte ovanligt att bli lurad på betalning
Det är inte ovanligt att bli lurad på betalningen vid inspelning av pornografi. I intervjustudien av Donevan och kollegor uppger 14 av de 26 deltagarna att det hade hänt. I studien av Farley och kollegor uppger 56 procent att de inte fått betalt.52
En kvinna berättar i intervjustudien om ett tillfälle då hon inte fick den avtalade ersättningen. Hon kände sig utnyttjad när löftet om ersättning inte infriades och berättar att flera andra kvinnor också utsatts för liknande behandling hos samma porrproducent. Vid ett tillfälle, berättar hon, försökte producenten prata med en tjej om att de skulle få ner priset under själva inspelningen av scenen. Hon menar att alla hon har pratat med har pratat om betalning och det ”har alltid varit något strul”. 53
En kvinna som utredningen träffat, som fortfarande är aktiv med egenproducerat material, berättar om en situation som hon tyckte var obehaglig, där förutsättningarna vad gällde lönen och hur många filmer hon förväntades delta i inte hade kommunicerats tillräckligt. Det var en bidragande orsak till att hon lämnat studioproduktion helt för att ha bättre kontroll.54
51 Respondent nr 1. Intervju 2022-11-28. 52 Farley m.fl. (2023). 53 Donevan m.fl. (2023). 54 Respondent nr 6. Intervju 2022-12-01.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
221
6.2.7 Filmade sexköp sprids som pornografi
En majoritet av de som medverkat i intervjustudien, 18 av 26 personer, har även erfarenhet av prostitution. Av dem är det 12 som uppger att en typ av pornografiproduktion som de har erfarenhet av är att ett sexköp filmats eller fotograferats. Tre personer svarar att de varit utsatta för människohandel och att de utnyttjats för produktion av pornografi i samband med det.
En kvinna berättar i intervjustudien att hon sålts av sin pojkvän från det att hon var 14 år och att filmer från de tillfällena sedan spridits. Hon berättade hon började tänka att om hon har kontroll över materialet och säljer det så har hon åtminstone tjänat någonting på det. Det var så hon själv började sälja pornografiskt material.
Farley och kollegor redovisar att 64 procent av de som de har intervjuat har filmats utan sitt samtycke vid sexköp. De utsatta berättar om oro över att det då blir ett dokument över deras prostitution som någon de inte vill ska se, kan se. Även om vissa tycker att prostitution, att behöva träffa en köpare på riktigt, är värre är att filmas för pornografi så verkar det finnas en samstämmighet om att det faktum att pornografi finns kvar gör det traumatiserande på ett annat sätt.55
Medlemmar i Utan Skyddsnät beskriver för utredningen att utsattheten när det gäller prostitution och pornografi är densamma och att det är vanligt att de som köper sex, vanligen unga män, filmar och lägger ut på internet. Det sprids snabbt och betalning är sällan inblandat. De menar att de som medverkar i den pornografi som andra betalar för att se, sällan själva har fått betalt för att medverka.56
Enligt flera av de verksamheter som utredningen har träffat är det något som många sexköpare förväntar sig att de kan göra och något som de kanske inte ens frågar om. Enligt organisationer och yrkesverksamma som möter personer som tidigare varit utsatta är det vanligt att folk i allmänhet tror att ”säljaren” kan kontrollera situationen, men så är inte fallet enligt dem. Flera verksamheter och informanter poängterar att när man blir ”köpt” tappar man rätten till sin egen kropp och har ingen kontroll över situationen.57 Det gäller oavsett om det är pornografi eller prostitution. Oavsett hur många gränser och regler som sätts upp på förhand så kan allt ändras när
55 Farley m.fl. (2023). 56 Utan Skyddsnät. Personlig kommunikation 2023-10-19. 57 Detta framkommer exempelvis i intervju med Paulina Bengtsson, grundare av Novahuset, 2022-10-05.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
222
man väl är på plats, och i själva prostitutions- eller pornografisituationen tar förövaren makten och kan göra vad han vill. Handlingsutrymmet och rädslan påverkas av att vara ensam med en eller flera okända personer, kanske i någons bostad eller på ett hotell utan att veta var du är. Det kan vara alkohol eller droger inblandade och hela situationen är oförutsägbar. Risken för fysiskt våld finns alltid vid sexköp och den utsatta behöver hålla sig väl med den som köper för att inte bli mer utsatt än nödvändigt.
De som kommer till Mikamottagningen i Göteborg söker i allmänhet inte för utsatthet i produktion eller distribution av pornografi utan för ett mer ospecifikt dåligt mående. De som har erfarenhet av att bli filmade har kanske inte ens gått med på det innan. Många har blivit filmade vid ett sexköp, ibland utan att de vet innan att det ska ske. Då befinner de sig redan i en situation där maktobalansen gör att det inte går att säga nej och oavsett vad som sker på filmen är själva filmandet och spridningen därmed ett övergrepp. På Mikamottagningen berättar de som möter stödsökande att i början när personer kommer till mottagningen de beskriva det som de har varit utsatta för som frivilligt, för att först senare börja se det som övergrepp. Personer som kommer till mottagningen har erfarenhet sedan lång tid tillbaka av att det inte spelar någon roll vad de vill. Många har en lång historia av tidigare utsatthet och övergrepp och vet inte ens hur man känner efter vad man vill. Det går enligt verksamma på mottagningen därför inte att prata om frivillighet oavsett vad som avtalats när filmerna spelats in.
Representanter för SMC Pilen berättar att personer aktiva i prostitution kan få höra av köpare att filmer med dem ligger ute på sidor för pornografi utan att de själva vet om det och utan att de gett sitt samtycke.
6.2.8 Övergreppsmaterial sprids som pornografi
I intervjustudien är det 14 deltagare som uppger att de har erfarenhet av att pornografi där de förekommit består av ett övergrepp som filmats eller fotograferats.58
I dessa fall har någon utsatts både för en våldtäkt eller ett sexuellt övergrepp och för kränkande fotografering och olaga integritets-
58 Donevan m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
223
intrång genom att bilder eller filmer av brottet sprids som pornografi. På samma sätt som när det gäller andra filmer som spelas in och sprids utan samtycke är det inte säkert att det utifrån filmen går att skilja pornografiproduktion med samtycke från ett övergrepp.
Paulina Bengtsson59 har själv varit med om att utsättas för övergrepp som filmas och sprids, vilket hon varit öppen med och bland annat berättat om i en bok. Hon har senare, i sitt arbete med att hjälpa andra utsatta, träffat andra som varit i samma situation. Våldet hon själv utsattes för bestod bland annat i att hon såldes till en eller flera män och att hennes huvudsakliga förövare filmade övergreppen och sålde filmerna. Han hade en särskild sida på internet där filmerna av henne kunde köpas. Hon poängterar att det som filmas ofta är regisserat och att det primära syftet med att filma ett övergrepp är att sälja det för att tjäna pengar. Övergrepp där en person ber om saker hen egentligen absolut inte vill vara med om filmas och läggs ut. Utifrån kan det se ut att finnas samtycke, medan det i själva verket handlar om att personen är tvungen att spela bra för att slippa göra om det igen, menar hon.60
Föreningen Storasyster har erfarit att personer hört av sig för att de blivit utsatta för våldtäkt eller tvingats utföra sexuella handlingar framför en kamera. Andra har tvingats till att ta eller skicka bilder av sig själva, som de inte vet var och hur de sedan sprids. När det delats som pornografi är man också ett brottsoffer även när övergreppet är över eftersom det är dokumenterat och potentiellt finns kvar på internet eller sparat hos någon. Det är ett trauma att det finns kvar, att inte veta när det filmade övergreppet kommer dyka upp igen och vem som kommer att se det.
Andra kan ha en känsla av att de blivit filmade. Antingen att ett övergrepp filmats när den utsatta sovit eller varit medvetslös eller att det på annat sätt filmats utan samtycke. Bland andra representanter för Mikamottagningen i Göteborg har exempel på när det har skett. Vetskapen om att en förövare har materialet kan kännas hotfull, även om det inte är säkert att materialet hamnar på en sida för pornografi.
En grupp som är särskilt utsatt för övergreppet att filmas mot sin vilja och eventuellt även utan att de själva vet om det är kvinnor med funktionsnedsättning. Utredningen har fått ta del av information från yrkesverksamma som möter utsatta som berättat om unga
59 Paulina Bengtsson är även grundare av organisationen Novahuset. 60 Paulina Bengtsson. Intervju 2022-10-05.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
224
kvinnor med funktionsnedsättningar som blivit filmade i sexuella situationer mot sin vilja och där filmerna har sålts. Det finns exempel på när en familjemedlem har varit den som utsätter, men även när den unga personen har lurats in i vad hon uppfattat som ett förhållande. Enligt de uppgifter som verksamheterna tagit del av finns fall där det är troligt att det skett på ett systematiskt sätt och att fler kvinnor utsatts av samma förövare.
Även Mikamottagningen i Stockholm, SMC Pilen, Göteborg och Q-jouren Väst har erfarenhet av att kvinnor som kommer till dem har utsatts för att övergrepp eller sexköp blivit filmade. På SMC Pilen är de flesta av patienterna flickor eller unga kvinnor. Berättelser om att sexuella övergrepp filmas är inte ovanliga och de som utsatts beskriver stress och oro över hur materialet sprids.
På Mikamottagningen i Göteborg upplever anställda, som i många andra verksamheter, att de övergrepp som sker helt via nätet har ökat.
6.2.9 Material som spridits utan samtycke kan ha smygfilmats eller filmats i samförstånd
De flesta i intervjustudien, 19 personer av 26, uppger att pornografiskt material av dem har spridits utan deras samtycke. Det framkommer inte om det är material som spelats in i samtycke eller inte, eller om det är material som skulle spridas men som sedan spridits vidare i andra forum. De flesta i studien har både varit med om att sexuellt material spelats in utan deras samtycke och om att ha medverkat i material som de visste spelades in för att spridas som pornografi, exempelvis egenproducerat material.61 Oavsett hur materialet producerats så är spridning utan samtycke digitalt våld.
Detta är den typ av våld som det finns flest fällande domar om, när det gäller brott som är kopplade till produktion eller distribution av pornografi. Några exempel tas upp i avsnitten nedan. Av de domar som utredningen känner till som gäller att material spridits på ett olagligt sätt, är det ingen som gäller material som är inspelat för att spridas som pornografi på ett sådant sätt att alla parter är medvetna om det syftet. Det finns inte heller, enligt vad utredningen fått kännedom om, några domar avseende vuxna målsägande där det begåtts ett
61 Donevan m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
225
sexualbrott i produktionen, utan den här våldsutsattheten handlar om övergrepp vid distributionen.
Privata filmer som sprids utan samtycke
Många aktörer som utredningen har pratat med kan bekräfta att det är mycket vanligt att filma sig själv, eller sig själv med en partner, i sexuella situationer. Det förekommer också att sexuella handlingar och situationer som en person har samtyckt till filmas eller fotas i smyg. Den typen av filmer sparas troligen oftast för privat bruk, men det förekommer att filmer eller bilder sprids på sidor för pornografi.
En kvinna i intervjustudien berättar om en partner som tog bilder på henne bakifrån när hon inte såg. När hon upptäckte det fick hon veta att han spridit material där hon förekom och tjänat pengar på det. En annan berättar att en före detta partner filmat dem tillsammans och sedan lagt ut materialet på en sida för pornografi. Hennes ansikte syntes på filmerna, medan hans eget var ”blurrat”.62
Att privata filmer sprids utan de medverkandes samtycke verkar vara det vanligaste övergreppet som personer som inte aktivt eller medvetet medverkat i pornografi utsätts för. En person som utredningen har träffat vittnar om hur hon blivit kontaktad av en vän som berättat att han har sett att det finns en film där hon förekommer på en sida för pornografi. Filmen hade spelats in under en tillfällig förbindelse och kvinnan uppger att det var utan hennes kännedom. Filmen har efter påtryckningar tagits ner från sidan, men sedan kommit upp igen, både på samma och andra plattformar. När utredningen träffar henne har det gått fyra år sedan filmen spelades in och hon har för bara någon månad sedan fått veta av bekanta att filmen delats på nytt. Kvinnan berättar att hon även blivit igenkänd när hon satt på ett kafé, av en person som hade sett henne på sidan. Hon beskriver att det är svårt att gå vidare i livet eftersom kränkningen är ständigt pågående så länge som bilderna på henne kan finnas att hitta på internet.63
Övergreppet i detta fall handlar både om att bli filmad mot sin vilja och att filmen sprids. Mannen som delade filmen har dömts för kränkande fotografering och olaga integritetsintrång i tingsrätten,
62 Ibid. 63 Respondent nr 4. Intervju 2023-05-16.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
226
men domen har överklagats. När utredningen träffar kvinnan har den ännu inte prövats i hovrätten.64
Utredningen har inte haft möjlighet att träffa personer som har utsatts för att filmer eller bilder som tagits i samförstånd sedan har spridits som pornografi. Det finns dock flera domar avseende olaga hot, kränkande fotografering och olaga integritetsintrång där en man lagt ut, eller hotat att lägga ut, filmer föreställande när han har sex med en kvinna som inte har godkänt spridningen.65 Utredningen känner inte till något fall där en kvinna är förövaren eller där en man utsätts, men det är inte uteslutet att även detta förekommer.
Att det vanligtvis är en kvinna eller flicka som utsätts för kränkande fotografering med naket motiv stämmer överens med vad Brå konstaterar i rapporten Kränkande fotografering. En uppföljning av
lagens tillämpning.66 Brå skriver att ”normer om kön och sexualitet
medför att kvinnor blir möjliga att misskreditera om de fotograferas avklädda eller i sexuella situationer”.67 Alla fall av kränkande fotografering med naket motiv innebär inte att bilderna eller filmerna sedan sprids som pornografi, men det kan vara så materialet som finns att hitta på sidor för pornografi har tagits fram.
Det kan vara omöjligt för den som tittar att veta om en film spelats in och spridits i samtycke eller inte då innehållet är av samma slag som annat material på sidor för pornografi. I ett avgörande den 27 januari 2023 i Svea hovrätt dömdes en man för grovt olaga integritetsintrång. Materialet som spridits är filmer som spelats in med kvinnans kännedom medan mannen och kvinnan var i en relation. Mannen dömdes för grovt olaga integritetsintrång efter att ha spridit filmerna något år efter att relationen tog slut. Kvinnan hävdar dessutom att inspelningarna skett mot hennes vilja, men det fastslås inte i domen om det verkligen var så.68 En annan dom från 2023 avser en situation där en man och en kvinna haft en relation och där mannen utan kvinnans samtycke filmat när de haft sex och lagt ut på en sida för pornografi. För detta döms han för kränkande fotografering, olaga integritetsintrång och grovt förtal.69 Ett annat exempel bland många är en dom från 2021. Där dömdes en man för kränkande foto-
64 Ibid. 65 Se exempel i slutet av detta avsnitt. 66 Brottsförebyggande rådet (2019b). Kränkande fotografering. En uppföljning av lagens tillämpning. Rapport 2019:7. 67 Ibid. 68 Svea Hovrätt B 3899-21. 2023-01-27. 69 Skaraborgs tingsrätt B 4876-21. 2023-04-13.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
227
grafering efter att vid flera tillfällen ha filmat när han haft sex med en kvinna, utan att hon visste om att han filmade, och publicerat filmerna på en sida för pornografi.70
I ett avgörande den 14 september 2020 i Svea hovrätt dömdes en man för olaga hot och olaga integritetsintrång. Det olaga hotet bestod bland annat av att han i ett brev till en kvinna han tidigare haft en relation med hotat att lägga ut filmer och bilder under en profil han skapat med i hennes namn på en sida för gratis pornografi. Mannen lade även ut bilderna och dömdes därför även för olaga integritetsintrång.71
Pornografiskt material som sprids vidare utan samtycke
Att spridning skett utan deras kontroll är det vanligaste problemet som de personer som utredningen har träffat som fortfarande var aktiva med egenproducerad pornografi berättar om. Oavsett vilka gränser en person har satt upp berättar de aktiva som utredningen träffat att de räknar med att deras material sprids på andra sidor än där de själva har lagt upp det. Även om de säger att det är vanligt så upplever de det som ett problem och någon beskriver det som en kränkning att få sitt material stulet.
Några av de som utredningen har träffat beskriver det främst som ett ekonomiskt problem, att de inte får betalt för sin produkt, snarare än oro över att bilderna och filmerna i sig sprids.72 En person beskriver det som integritetskränkande.73 Det skiljer sig från det som framkommit i intervjustudien, där de flesta uttrycker en oro i sig över att materialet har spridits.74 En förklaring till skillnaden skulle kunna vara att de flesta som utredningen har träffat fortfarande var aktiva med egenproducerat material när vi träffades. De flesta hade inte varit i kontakt med någon stödverksamhet och vittnar inte om samma utsatthet som de som deltog i intervjustudien.
De som utredningen har träffat som är aktiva berättade om olika strategier för att ha koll på om och var materialet spridits och att vissa sidor har funktioner som gör att de kan spåra var saker kommer
70 Södertörns tingsrätt B 12121-21. 2023-04-03. 71 Svea Hovrätt B 3668-20. 2020-09-14. 72 Respondent nr 5. Intervju 2022-12-07. 73 Respondent nr 6. Intervju 2022-12-01. 74 Donevan m.fl. (2023).
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
228
ifrån och att det därmed går att ta bort sådant som är stulet. En person berättar att hen regelbundet googlar sig själv för att upptäcka när det sker. Hen kontaktar sedan sidorna det stulna materialet ligger på för att få det nedplockat. En annan säger att det är svårt att få det nedplockat, men att det kan vara möjligt på vissa sidor att visa att det är man själv på bilderna och därmed få ta över reklamintäkterna.
En person reflekterar över att om hon skulle vilja sluta skulle materialet ändå alltid finnas kvar. Hon var väl medveten om det när hon började och har delvis en acceptans inför faktumet, men hon ogillar riskerna för det sociala anseendet och hade önskat att hon hade kontroll över sitt eget material. Hade hon haft kontroll över det egna materialet hade hon kunnat plocka bort det den dag hon vill sluta. Nu hanterar hon det genom att hoppas att hennes material smälter in i den stora massan. Hon tänker också att hon kommer åldras och inte alltid se ut som hon gjorde vid inspelningen av materialet.75
6.2.10 Social utsatthet ökar risken att utsättas för våld
Av de 26 personer som deltog i intervjustudien var det 18 som uppgav att de använt droger för att stänga av när de blivit filmade eller fotograferade för pornografi och 16 personer hade använt alkohol. Det har beskrivits ovan att fem personer har sålt sexuella handlingar, inklusive pornografiskt material, för att finansiera ett missbruk. Ytterligare fem angav att de konsumerade substanser under perioden de medverkade eller exploaterades i pornografiska sammanhang. Användning av alkohol eller droger för att hantera psykisk ohälsa beskrivs närmare i kapitel 8 som handlar om kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa, men att använda substanser eller att bli drogad kan också vara en del av våldsutsattheten.
Medlemmar i Utan Skyddsnät berättar att det är normaliserat att övergrepp eller sexköp filmas och sprids, men att den som utsätts kanske inte vet om det för att hon är så påverkad. De berättar om en kvinna som utsatts för ett övergrepp som filmats medan hon var medvetslös.
75 Respondent nr 1. Intervju 2022-11-28.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
229
En medlem i Utan Skyddsnät har delat med sig av ett exempel på att social utsatthet ökar riskerna att utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Hon berättar att en man spelade in pornografi i en container i närheten av ett boende för hemlösa. Flera av de boende hade varit med och hon hade också fått frågan.76
6.3 Att bilder och filmer finns kvar utgör en särskild utsatthet
Genomgående i intervjustudien av Donevan och kollegor och i de intervjuer som utredningen har gjort med verksamheter som möter stödsökande är att produktion av pornografi inte har upplevts som skilt från prostitution. Något som flera dock har tagit upp är den särskilda utsattheten i att veta att filmer eller bilder alltid finns kvar. Det är en form av digitalt våld som fortsätter att pågå även efter att en person kommit ur situationen där hen medverkar i pornografi eller efter att det fysiska och sexuella våldet har upphört. Deltagare i intervjustudien beskriver det som att materialets närvaro online ger en konstant känsla av att vara övervakad, utan att veta av vem.
Att det som hänt finns dokumenterat på nätet blir kvarhållande och gör det sedan svårare att lämna den situation personen befinner sig i, vilket blir ytterligare en försvårande konsekvens av övergreppet. Konsekvenserna av detta beskrivs närmare i kapitel 8.
6.4 Samband med annan våldsutsatthet och kriminalitet
I intervjustudien av Donevan och kollegor och i de intervjuer som utredningen har genomfört med verksamheter som möter stödsökande det framkommit att det är vanligt att de som utsatts för våld vid produktion av pornografi även är utsatta för andra typer av våld. Detta stöds även av tidigare forskning och den nyligen genomförda intervjustudien av Farley och kollegor, vilket redogörs för nedan.
76 Utan Skyddsnät. Personlig kommunikation 2023-10-19.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
230
6.4.1 Många har även utsatts för våld i en nära relation
Våldsutsatthet vid produktion eller distribution av pornografi har ofta samband med andra typer av våld inom ramen för mäns våld mot kvinnor eller våld i nära relation. Det framgår av intervjustudien att de flesta har utsatts för våld i sin barndom och att flera av deltagarna har utnyttjats för framställning av pornografiskt material av partners eller fäder/styvfäder. Som redogjorts för ovan startade och styrde exempelvis en kvinnas partner ett konto för egenproducerad pornografi där hon medverkade. En annan kvinna berättar i studien om hur hennes partner krävde att hon skulle sälja sex och dokumentera det. Det förekommer också att personer samtidigt är utsatta för olika typer av våld. En kvinna i studien som har medverkat eller utnyttjats i pornografi berättar även att hon misshandlats grovt av sin pojkvän.77
Lite forskning har gjorts specifikt om olika typer av utsattheter och riskfaktorer hos personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi, men resultaten från intervjustudien går i linje med den forskning som ändå finns. Grudzen och kollegor genomförde 2011 en enkätstudie där de rekryterade 134 kvinnor genom e-postförfrågningar via amerikanska databaser eller internetsidor, som annonserade om jobb i pornografiindustrin. Dessa personer jämfördes senare med en demografiskt matchad kontrollgrupp med 1 773 kvinnor i Kalifornien. Svaren visade att kvinnorna i pornografin hade samma typ av utsatthet i bakgrunden som tidigare studier visat att personer i prostitution har. Det kan noteras att urvalet inte består av stödsökande, men det går inte att uttala sig om vilka som valde att svara på enkäten och varför.78
Resultaten visade en högre utsatthet för våld både som vuxna och i barndomen. Bland annat hade 34 procent av utförarna jämfört med 6 procent i kontrollgruppen misshandlats i hemmet de senaste 12 månaderna. 27 procent, jämfört med 9 procent i kontrollgruppen, hade som vuxna blivit tvingade till sex och 37 procent, jämfört med 13 procent i kontrollgruppen, hade tvingats till sex med våld före 18 års ålder.
Resultaten visade även på ekonomisk och social utsatthet. 50 procent, jämfört med 36 procent i kontrollgruppen, levde under fattigdomsgränsen under de senaste 12 månaderna. Det var 24 procent,
77 Donevan m.fl. (2023). 78 Grudzen, Meeker, Torres, Du, Morrison, Andersen, Gelberg (2011). Comparison of the mental
health of female adult film performers and other young women in California. Psychiatr Serv.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
231
jämfört med 12 procent i kontrollgruppen, som hade erfarenhet av att deras hushåll fick socialbidrag innan de fyllt 18 år. Av de som medverkat i pornografi var det 21 procent, jämfört med 4 procent i kontrollgruppen, som hade förflyttats till fosterhem genom beslut av myndigheter eller domstolar under barndomen.
Sambanden med våld i nära relation blir även tydlig när det gäller material som spridits i pornografiskt syfte utan att den som förekommer känner till det eller har samtyckt. Även där finns exempel från intervjustudien och från fällande domar. Dessa beskrivs i avsnitt 6.2.9.
Erfarenhet av att det finns en koppling till våld i nära relationer har vidare framkommit i intervjuer med verksamheter som möter våldsutsatta. På centrum mot våld (CMV) i Umeå har det startats en Mikamottagning. De som arbetar där berättar att efter att verksamheten med Mika hade startat har de fått in klienter från CMV:s ”vanliga” verksamhet. Deras bedömning är att de troligen inte hade upptäckt att dessa personer, utöver att ha utsatts för våld sin relation, även utnyttjats för någon typ av sexuell exploatering. Det framkommer dock inte om det gällde prostitution eller pornografi.
6.4.2 Samband med gängkriminalitet och annan kriminalitet förekommer
Några av de verksamheter som möter stödsökande berättar om en koppling mellan å ena sidan pornografi och andra former av sexuellt utnyttjande och å andra sidan andra former av kriminalitet. Regionkoordinatorer i ett län beskriver hur en kvinna under lång tid utsatts för att bli filmad för pornografi av personer som ingick i ett motorcykelgäng och hur gängkopplingen gjorde det omöjligt för henne att få hjälp. Oavsett var hon flyttades eller gömdes av socialtjänsten så lyckades de hitta henne och utsattheten fortsatte.
Farley och kollegor redovisar att nio procent av de som de har intervjuat namngav kriminella gäng som låg bakom pornografiproduktion. I de flesta fall gällde det motorcykelgäng.79
Behandlare vid SMC Pilen berättar om en kvinna som varit tvungen att medverka i en inspelning av pornografi för att betala av en skuld. De menar att många ungdomar, framför allt från så kallade utsatta
79 Farley m.fl. (2023).
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
232
områden, har koppling till gäng eller kriminalitet på olika sätt. Inte sällan har unga tjejer som kommer till dem blivit sexuellt utsatta av kriminella personer. I utsatta områden kan avståndstagande till vård och myndigheter vara större än på andra platser, vilket gör det än svårare att nå utsatta.
Utredningen har kunnat ta del av preliminära resultat från en pågående kvalitativ studie vid Göteborgs universitet, som genomförs av doktoranden Charlotta von Mentzer som även arbetar som barnmorska och samtalsterapeut på SMC Pilen. Studien handlar om erfarenheter och behov av vård hos sexuellt riskutsatta personer med erfarenheter av sexuellt våld. Av 21 intervjuade80 hade 15 personer kopplingar till kriminella eller gängkriminella personer, till exempel som anhörig, vän, bekant, partner, förövare eller sexköpare. Tre hade erfarenhet av egen kriminalitet. Även i den här studien framgår att olika typer av utsatthet är delar av samma helhet, så det går i materialet inte att skilja de som utsatts för andra typer av sexuellt våld från de som filmats i pornografiska syften. Två av de medverkande uppger att de ofrivilligt medverkat i pornografisk film och fem hade blivit filmade eller fotograferade utan samtycke i samband med sexköp eller sexuella övergrepp.81
6.4.3 Starka samband med prostitution och människohandel
Som framgår ovan kan pornografi ha producerats genom att sexköp har filmats och spridits, med eller utan medgivande från den som är utsatt för prostitution. Det finns även en koppling mellan pornografi å ena sidan och prostitution och människohandel å andra sidan genom att personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi även kan vara utsatta i prostitution. I intervjustudien av Donevan och kollegor var det 18 av de 26 deltagarna som hade erfarenhet av prostitution. Gränsen upplevs inte alltid som så tydlig.
80 17 kvinnor, 1 man och 3 personer med annan könsidentitet. 81 von Mentzer (2023). Preliminära resultat presenterade vid konferens om sexuell riskutsatthet och sexuellt våld den 9 november 2023 i Göteborg.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
233
Pornografi och prostitution är ofta överlappande
Jämställdhetsmyndigheten lyfte 2021 i rapporten Prostitution och
människohandel (slutredovisning av uppdrag att stärka arbetet mot att barn och unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel, samt kartlägga omfattningen av prostitution och människohandel) att vissa av de verksamheter som myndigheten har träffat har
en definition av sex mot ersättning som även inkluderar handlingar som inte sker i ett fysiskt möte, till exempel sex via webbkamera eller att ta och dela sexuella bilder mot ersättning. Det är handlingar som omfattas av utredningens definition av pornografi och som inte ingår i brottet köp av sexuell tjänst.82 En anledning till att flera organisationer inte gör någon skillnad mellan prostitution, människohandel och pornografi uppges vara att alla de företeelserna anses vara en del av mäns våld mot kvinnor och sexuell exploatering.83
Bland informanterna i den omfattningskartläggning som är en del av Jämställdhetsmyndighetens studie är det också flera som både har erfarenhet av att sälja sex vid fysiska träffar och av att sälja digitalt material via en webbkamera eller genom att sälja bilder eller filmer.84
Forskarna vid Marie Cederschiöld högskola lyfter i sin rapport från intervjustudien att många av deltagarna hade svårt att skilja medverkan i pornografi från andra former av ”sexuella handlingar mot ersättning”. Termen köpare användes både för de som betalade för bilder och filmer och de som betalade för direkta sexuella handlingar. Forskarna menar att resultaten indikerar att när ersättning är inblandad skiftas fokus från individens egna önskemål till att i stället uppfylla köparens förväntningar och fantasier. Den maktobalans som oundvikligen finns där är densamma oavsett om det handlar om pornografi eller prostitution.85
I rapporten av Farley och kollegor är kopplingen mellan pornografi och prostitution den centrala slutsatsen. De menar att pornografi helt enkelt är filmad prostitution. För de intervjuade är det enligt författarna ingen skillnad mellan att annonsera för prostitution och att annonsera för pornografi och mellan ”sexhandeln” online och offline. De stödjer slutsatsen bland annat med att sidor
82 Jämställdhetsmyndigheten (2021). Prostitution och människohandel. Rapport 2021:23. 83 Ibid. 84 de Cabo och Hall (2021). Omfattningskartläggning av prostitution och människohandel för
sexuella ändamål.
85 Donevan m.fl. (2023).
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
234
där pornografi sprids är desamma som sidor där prostitution marknadsförs och att de flesta som de träffar har varit med om att sexköp filmats för att spridas som pornografi, avsett om de givit sitt samtycke eller inte.86
Att det inte är ovanligt att ha erfarenhet av både pornografi och prostitution överensstämmer med den information som utredningen fått från Red Umbrella Sweden. Bland medlemmarna i organisationen är det vanligt att både vara aktiv med att sälja olika typer av material på nätet och att erbjuda fysiska träffar. Bland de aktiva som utredningen träffat uppgav de flesta att de inte sålt sex, och att det var en tydlig gräns för vissa, men det var inte ovanligt att de kände till att andra gjorde det.
Verksamheter som möter stödsökande, exempelvis Mikamottagningarna i Stockholm och Göteborg, kan bekräfta detta bland sina klienter. Det är flera som uppger att personer som de träffat kan ha erfarenhet av både prostitution och medverkan eller att utnyttjas i pornografi. I utredningens möten med regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel uppger flera att på de eskortsidor där man kan hitta personer i prostitution finns det ofta länkar till sidor för egenproducerat material och det blir enligt dem allt vanligare att kvinnor som säljer sex marknadsförs som en ”porn star”.
Som framgår av utredningens direktiv är det inte ovanligt att köpare på forum för spridning av egenproducerat material erbjuds direktkontakt med den som framställer och lägger upp filmer och bilder. Till exempel kan köpare skicka in önskemål om filmers innehåll eller beställa särskilt inspelade filmer. Direktströmmade så kallade ”cam shows” bygger ännu tydligare på att en köpare beställer att någon ska utföra en viss typ av sexuell handling. Det kan vara handlingar som är prissatta i förväg eller att de som tittar i realtid erbjuder en viss summa för en viss handling. Detta innebär i lagens mening inte köp av sexuell tjänst eftersom det brottet bara omfattar prostitution med fysisk kontakt, men att gränserna kan upplevas som otydliga lyfts i rapporten Köp av sexuella tjänster. En uppföljning
av lagens tillämpning där Brå har intervjuat civilsamhällesorganisa-
tioner som lyfter att sexuella handlingar mot ersättning kan ske på distans.87 I Brås rapport framkommer också att det förekommit i
86 Farley m.fl. (2023). 87 Brottsförebyggande rådet (2022a). Köp av sexuella tjänster En uppföljning av lagens tillämpning. Rapport 2022:3.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
235
ärenden där någon misstänkts för köp av sexuell tjänst, att kontakten förmedlats via webbplatser med annat sexuellt innehåll än eskortsidor, till exempel sidor för köp av sexuella bilder och filmer.88
Teknikens och brottslighetens utveckling har gett anledning att se över detta. En särskild utredare har fått i uppdrag att bland annat se över regelverket om utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, köp av sexuell tjänst och koppleri i fråga om prostitution genom användande av internetbaserade verktyg, i synnerhet när det gäller minderåriga och så kallad sugardejting, och vid behov lämna författningsförslag. I direktiven framgår även att utredaren ska låta översynen gälla alla åldrar eftersom unga vuxna finns bland de som drabbas, men att minderåriga bör uppmärksammas särskilt. Utredaren lämnar sitt betänkande den 24 november 2023.89
Människohandel för sexuella ändamål kan innebära att utnyttja någon i produktion av pornografi
Personer som utsätts för människohandel för sexuella ändamål kan komma att utnyttjas i produktion av pornografi. I förarbetena till bestämmelserna om människohandel framgår att sexuell exploatering i form av utnyttjanden av vuxna i pornografiska sammanhang är ett förfarande som kan träffas av straffbestämmelsen om människohandel.90
Att det även i praktiken finns en koppling mellan människohandel och pornografi har framkommit i utredningens intervjuer med regionkoordinatorerna mot människohandel som har delat med sig av berättelser om personer som förts från sitt hemland till ett annat land för att utnyttjas i produktion av pornografi och sedan förts till Sverige.91
I ett avgörande den 8 juli 2022 i Hovrätten över Skåne och Blekinge dömdes en man för människohandel. Den sexuella exploatering som lyfts i domskälen omfattar både prostitution och att producera och distribuera filmer med pornografiskt innehåll. Mannen har utnyttjat målsäganden sexuellt bland annat genom att han har förmått främmande män att utföra sexuella handlingar med måls-
88 Ibid. 89 Dir. 2022:7 Barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre. 90Prop. 2017/18:123 s. 40. 91 Regionkoordinatorerna. Gemensam intervju 2023-01-25.
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
236
äganden trots att hon inte ville medverka i sådana handlingar och genom att hon på hans initiativ haft tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. Han har främjat målsägandens prostitution och ekonomiskt utnyttjat prostitutionen genom att låta sig försörjas av de medel som den inbringat. Vidare har han spelat in pornografiska filmer med målsäganden och bjudit ut dessa till försäljning. Både prostitution han förmått henne att utöva och inspelningarna av pornografiska filmer har enligt hovrätten haft förhållandevis stor omfattning. Hovrätten konstaterar att förutsättningarna för att döma mannen för koppleri är uppfyllda. Hovrätten konstaterar vidare att mannen vilselett målsäganden och utnyttjat sin dominerande position samt att det funnits ett underliggande hot mot henne. Det sexuella utnyttjande som mannen utsatt målsäganden för är att bedöma som en exploatering för sexuella ändamål och han har handlat med erforderligt uppsåt. Mannen dömdes därför för människohandel.92
6.5 Kunskapsluckor om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
Den kartläggning som har presenterats här visar att det finns god kunskap om vilka typer av fysiskt, psykiskt, sexuellt och digitalt våld som personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi kan utsättas för. Våldet är ofta grovt och upprepat och de personer, oftast kvinnor, som utsätts befinner sig inte sällan i situationer där de är sårbara av olika anledningar. Bland de personer vars uppgifter utredningens tagit del av på olika sätt har våldsutsattheten varit frekvent. Uppgifterna från intervjustudien93 som genomförts på uppdrag av utredningen stämmer väl överens med de uppgifter som utredningen kunnat ta del av från verksamheter som möter stödsökande, och i viss omfattning direkt från personer som själva har utsatts. Även resultaten i studien av Farley och kollegor94 stämmer överens med det som utredningen fått veta från andra källor. Underlaget för utredningens bedömning är således samstämmiga uppgifter från 130 intervjuade personer samt från de offentliga och idéburna aktörer i Sverige som genom sin verksamhet har kunskap om målgruppen och det råder ingen tvekan om att det finns en utbredd våldsutsatthet.
92 Hovrätten över Skåne och Blekinge B 800-22. 2022-07-08. 93 Donevan m.fl. (2023). 94 Farley m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
237
Bland personerna, vars uppgifter finns med i underlaget, finns både de som själva har sökt någon form stöd och de som hänvisats till stöd, personer som fortfarande medverkar eller utnyttjas i pornografi och de som inte längre gör det samt personer som aldrig pratat om sina upplevelser innan de valde att medverka i en intervjustudie. Det finns ändå ett mörkertal med personer som aldrig haft någon kontakt med någon aktör som möter målgruppen, vars berättelser vi därför inte kunnat ta del av. Det kan både handla om de som mår sämst och av den anledningen inte söker stöd och om de som medverkar helt frivilligt och inte har känt behov av någon sådan kontakt. Bland de senare har utredningen träffat ett fåtal.
Utredningen kan inte bedöma hur stor grupp som medverkar i pornografi utan att vara våldsutsatta, men vi kan konstatera att den våldsutsatta gruppen är så stor att den behöver uppmärksammas i betydligt större omfattning än i dag. Utredningen kan vidare konstatera att det är få personer som bara utsatts för våld vid produktion av pornografi. Det vanliga är att även ha utsatts för våld tidigare i livet eller att samtidigt vara utsatt för prostitution. Många har utnyttjats sexuellt på ett eller annat sätt redan som barn.
Kartläggningen har visat att det inte går att dra någon skarp gräns mellan personer som medverkar i pornografi av fri vilja och personer som utnyttjas. Det är inte ovanligt att medverkan är ett val som personen gjort, men att det ändå finns ekonomiska svårigheter, skadligt bruk eller beroende, annan våldsutsatthet eller något annat som gör att valet inte kan anses vara helt fritt. Mer kunskap behövs för att kunna uttala sig om hur vanligt det är, totalt sett bland personer som förekommer i pornografi, att våld, hot eller någon form av inre eller yttre press ligger bakom medverkan.
Det har framkommit att personer som utsätts för prostitution eller människohandel riskerar att även utsättas för att filmas för pornografi. Människohandel i form av exploatering för sexuella ändamål omfattar att en person utnyttjas i pornografiska sammanhang, men det saknas kunskap om hur vanligt det är.
Det behövs mer kunskap om hur förutsättningarna ser ut för de som medverkar i egenproducerad pornografi jämfört med de som medverkar i pornografi producerad av andra. Inte heller här finns det någon tydlig gräns. I kartläggningen framkommer att det finns personer som har någon annan som driver på deras medverkan i det som
Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi SOU 2023:98
238
ser ut att vara egenproducerat, men det saknas kunskap om hur vanligt det är. Även här är kan den inre pressen ha stor inverkan.
Det saknas även kunskap om hur våldsutsattheten skiljer sig mellan personer som förekommer i egenproducerat material och de som förekommer i pornografi som produceras av någon annan.
Det verkar finnas skillnad i våldsutsatthet mellan personer som förekommer i material som producerats för att spridas som pornografi jämfört med personer som utsatts för att filmas i smyg eller att privata filmer har spridits, men även här är gränserna flytande. Det kan handla om personer som haft oturen att bara tillfälligt träffa någon som utsätter dem för detta, men i vissa fall kan det vara en del av utsatthet för våld i en nära relation. Här behövs mer kunskap om omständigheterna kring utsattheten.
När det gäller barn finns undersökningar om hur vanligt det är att man har skickat bilder eller filmer med naket eller sexuellt innehåll till någon, eller att man blivit filmad eller fotograferad. Ibland ställs även följdfrågan om ifall materialet spridits vidare. När det gäller vuxna görs inte samma undersökningar, vilket gör att det saknas kunskap om hur vanligt det är att man som vuxen utsätts för att material där man förekommer sprids som pornografi. Den kunskap som finns att utgå från är anmälningar och fällande domar.
239
7 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
Utredningen har i uppdrag att kartlägga och redovisa kunskapsläget om exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi i Sverige, i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer. Utredningen har vidare i uppdrag att kartlägga och redovisa kunskapsluckor avseende dessa områden. I redovisningen har vi valt att använda begreppet utnyttjande i stället för exploatering1 för att undvika att föra tankarna till att antingen den utsatta eller en förövare ska ha fått någon form av ersättning för materialet. Det behöver inte ha förekommit någon ersättning för att ett barn ska ha utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
Kunskapsläget presenteras samlat utifrån de olika sätt som sexuellt utnyttjande i form av att bilder eller filmer sprids i pornografiskt syfte kan ske. Kunskapsläget bygger främst på resultaten av den systematiska litteraturöversikt som genomförts på uppdrag av utredningen. Till detta kommer information från den enkät där utredningen ställt frågor till personer som innan de fyllde 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem hade spridits i något digitalt forum samt från intervjuer med idéburna organisationer och offentliga stödverksamheter som möter målgruppen. Utredningen har inte träffat några barn. Vi har i stället träffat representanter för verksamheter som träffar barn.
1 I de fall vi hänvisar till rapporter där begreppet exploatering används eller organisationer som använder begreppet så använder vi det också i texten. Exempelvis används kommersiell sexuell exploatering av barn som ett samlingsbegrepp som omfattar både fysiska möten och övergrepp som sker digitalt.
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
240
När det gäller barn har utredningen inte fokuserat på vilken typ av övergrepp som barnet varit utsatt för, till skillnad från när det gäller vuxna, eftersom barn oavsett omständigheter inte ska förekomma i material som sprids i pornografiskt syfte. Vi kommer dock att redogöra för några avgöranden som illustrerar det som beskrivs, i de fall relevanta domar finns.
Slutligen presenteras en analys av vilka kunskapsluckor som finns.
7.1 Systematisk litteraturöversikt om barn i sexuella övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder
Utredningen har beställt en systematisk litteraturöversikt om kunskap om barn i åldern 13–18 år i sexuella övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder och filmer, från Carl Göran Svedin, affilierad professor vid Marie Cederschiöld högskola. Bilderna eller filmerna kan vara egenproducerade eller producerade av någon annan med eller utan tvång. Sammanställningen ska enligt beställningen omfatta kunskap om förekomsten av dessa material i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma, kunskap om i vilken omfattning bilderna och filmerna är självproducerade eller producerade av någon annan och om i vilken omfattning de är producerade med eller utan tvång samt kunskap om negativa konsekvenser, exempelvis i form av psykisk, fysisk eller sexuell ohälsa för den som exploateras på detta sätt.2
Syftet är att sammanställa kunskapsläget avseende barn som exploateras i någon form av pornografiskt material. Detta gäller både kunskap om hur exploateringen vid produktion eller distribution av pornografi ser ut och kunskap om konsekvenser i form av till exempel fysisk, psykisk eller sexuell ohälsa. Målet är att litteraturöversikten tillsammans med övrig informationsinhämtning som utredningen gör ska bidra till ökade möjligheter att identifiera var mer forskning behövs, samt till att förslag avseende skydd, stöd och vård ska bli mer träffsäkra.
Sammanfattningsvis har frågan om hur vanligt det är att barn under 18 år förekommer i material och sammanhang där pornografi före-
2 Resultat avseende negativa konsekvenser, exempelvis i form av psykisk, fysisk eller sexuell ohälsa, redovisas i kapitel 8.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
241
ställande vuxna förväntas förekomma varit svår att svara på eftersom det inte finns några studier där just den frågan undersöks. Resultatet från den systematiska litteraturöversikten är i stället kunskap om olika sätt som material föreställande barn kan hamna i det offentliga rummet, bland annat som pornografi. Vissa av resultaten i litteraturöversikten avser företeelser som i sig inte är brottsliga, som att med samtycke skicka bilder eller filmer med sexuellt innehåll till en jämnårig partner. Andra avser brott som inte i sig omfattas av utredningen, men som kan öka förståelsen för hur det kommer sig att material där barn förekommer kan läggas upp som pornografi.
Forskaren ansvarar för innehållet i rapporten. Rapporten finns bifogad i sin helhet i bilaga 9. I detta kapitel refereras främst de resultat som rör svenska förhållanden.
7.2 Enkät till personer som utsatts innan de fyllde 18 år
För att få en bild av ungas egna erfarenheter har utredningen tagit fram en enkät som spridits med hjälp av idéburna organisationer3som i sin verksamhet möter stödsökande som antingen utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiska eller andra syften eller för andra sexuella övergrepp. Enkäten vände sig inte till alla, utan var riktad mot personer som innan de fyllde 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem hade spridits i något digitalt forum, oavsett om det var de själva som spred dem eller om det var någon annan. Detta för att få veta mer om erfarenheter hos just den målgruppen. Resultaten säger alltså inget om hur utsatta barn totalt sett är för detta.
Ett av syftena var att få kunskap om hur bilder hade spridits, hur vanligt det vara att det var bilder som barn tagit själva som spreds vidare, jämfört med bilder som tagits av andra och bilder som lagts upp direkt på sidor där andra kan se.
Utredningen har inte haft möjlighet att påverka vilka som svarat eller att undersöka skevheter i urvalet, men eftersom frågan ställts via dessa organisationer är det högst troligt att de som svarat själva
3 1000 möjligheter, Novahuset, Storasyster, Inte Din Hora, Unizon och MÄN var behjälpliga med formuleringen av enkäten och spred den på olika sätt i sina nätverk. Attention spred enkäten i mindre skala. Även RFSL Ungdom var behjälpliga med formuleringen av enkäten, men hade inte möjlighet att sprida den.
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
242
har identifierat, eller med hjälp av andra kommit till insikt om, att de är i behov av någon typ av skydd, stöd eller vård. Vi vet inte heller hur de som svarat har resonerat, exempelvis vad individerna själva bedömer som trakasserier och vad de räknar som långvarigt respektive enstaka tillfällen. Resultaten ska läsas med detta i åtanke och ses som en illustration av vad som framkommit i forskning samt som ett underlag för frågor som framtida forskning kan ge svar på.
Enkäten handlar inte bara om sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. Frågorna är bredare ställda för att utredningen skulle kunna bilda sig en uppfattning om i vilka forum som material föreställande barn sprids.
Enkäten låg ute två veckor i slutet av maj 2023 och besvarades av 292 personer. Alla har dock inte svarat på alla frågor. Majoriteten av de svarande var vuxna, men frågorna handlade om de erfarenheter de haft som barn.
Det var 90 procent av de svarande som identifierade sig som tjejer, sex procent som killar och fyra procent som annat eller inget. Sex procent uppgav att de har transerfarenhet. Femtio procent av de svarande uppgav att deras sexuella orientering var heterosexuella, 41 procent bi- eller pansexuella, fyra procent homosexuella och fem procent uppgav annat eller osäker. Det kan tyckas vara en överrepresentation av personer som beskriver sig som bisexuella, men fördelningen stämmer ganska väl överens med hur deltagarna i intervjustudien identifierar sig.4 Representanter från Inte Din Hora uppger att bland deras medlemmar uppskattar de att fördelningen ser ut på liknande sätt.5 Det kan noteras att enkäten inte spreds av någon organisation som specifikt vänder sig till hbtqi-personer.6
Eftersom det är relativt få personer i flera grupper så lyfts fördelningen i svaren avseende könsidentitet, transerfarenhet och sexuell läggning enbart om det är stora skillnader. Resultaten är därför inte generaliserbara.
4 Donevan m.fl. (2023). 54 procent beskrev sig själva vara bisexuella, medan 31 procent som heterosexuella, 15 procent svarade annat (pansexuell, polysexuell, queer och vet ej) och ingen svarade homosexuell. 5 Inte Din Hora. Intervju 2023-08-21. 6 RFSL ungdom var behjälpliga i utformningen av frågorna, men hade sedan inte möjlighet att sprida enkäten. Utredningen har även varit i kontakt med Transammans som inte heller hade möjlighet att sprida enkäten.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
243
Det var 39 procent av de som svarade uppgav att de hade en funktionsnedsättning,7 varav ADHD var det vanligaste, följt av autism. Många hade båda dessa diagnoser. Det var 42 procent som uppgav att de har erfarenhet av att ha varit utsatt för trakasserier eller mobbning en längre tid under sin uppväxt och 39 procent som uppgav att de varit utsatta för detta vid enstaka tillfällen. Det var 19 procent som inte hade varit utsatta. Bland de som utsatts var sexuella trakasserier det vanligaste, men även utseende och etnicitet angavs av flera. Några uppger olika omständigheter i familjen eller att på något annat sätt sticka ut, till exempel på grund av sin funktionsnedsättning.
Det var 71 procent som uppgav att de har eller har haft någon form av självskadebeteende,8 63 procent som har eller har haft ätstörningar, 33 procent som har eller har haft någon form av beroendeproblematik och 85 procent som har mått psykiskt dåligt på något annat sätt. Endast 5 procent uppgav att de inte hade eller hade haft något av ovanstående problem.
Resultaten från enkäten presenteras i detta kapitel och i kapitel 8.
7.3 Kunskapen om i vilken omfattning barn utnyttjas i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma är låg
Sammantaget är kunskapen om utnyttjande av barn i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma låg. Det är ett område som är svårt att forska på. I de studier som finns om hur många som fått bilder de förekommer spridna har man oftast inte frågat om i vilka forum. Det går även att räkna med att det ändå skulle finnas ett mörkertal då alla utsatta inte är medvetna om att deras bilder eller filmer spridits på dessa sidor. Det är vidare svårt att nå just de som utsatts för detta med exempelvis enkäter.
7 Funktionsnedsättning definierades inte i enkäten. De svarande hade möjlighet att i fritextsvar uppge vilken funktionsnedsättning de hade. Endast enstaka uppgav en fysisk funktionsnedsättning. 8 I enkäten definierades inte begreppet självskadebeteende och det fanns inga frågor om vilken typ av självskadebeteende som de svarande haft.
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
244
7.3.1 Bilder av barn sprids och kunskap saknas om i vilken omfattning det sker i pornografiska syften
I den litteraturöversikt avseende barn som utredningen beställt framgår att det finns bristfällig kunskap om hur vanligt det är att barn och ungdomar är avbildade med nakenbilder eller sexuella handlingar på internet, i pornografiska sammanhang där vuxna förekommer.9
Det finns studier om hur vanligt det är att bilder eller filmer av barn med sexuellt innehåll sprids på internet utan samtycke, men där framgår inte i vilka sammanhang. De studierna har även visat varierande siffror, troligen på grund av att de har olika upplägga och inte vänder sig till exakt samma målgrupper.
Att bilder sprids innebär inte att alla bilder hamnar på pornografiska webbplatser eller på andra öppna delar av internet. Det finns, vad utredningen känner till, inga studier där forskare har undersökt hur vanligt det är att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av barn sprids på forum där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. Det som finns är en studie är forskare undersöker hur vanligt det är med tonåringar, dvs. personer som uppskattas vara under 20 år, i ett urval av filmer på Pornhub.10 De få studier där det undersöks var bilderna sprids visar mycket varierande resultat.11
I intervjustudien av Donevan och kollegor är det flera av deltagarna som uppger att de har filmats för pornografi redan innan de var 18 år gamla. Medelåldern var 16,5 år. Det framgår dock inte i vilka sammanhang.12 I studien av Farley och kollegor uppgav 37 procent att de filmats för pornografi innan de fyllde 18 år och 23 procent redan innan 15 år, i scener där de ”hade sex”, med vuxna, det vill säga de utsattes för ett övergrepp.13
Sedan 2020 har ECPAT Sverige (ECPAT) årligen genomfört undersökningen Nude på nätet – en nätbaserad undersökning som riktar sig till barn och unga i åldern 10–17 år. I rapporten från 2021 års undersökning presenterades att 23 procent av flickorna och
9 Svedin (2023). Barn och ungdomar exploaterade i någon form av pornografiskt material. En litte-
raturöversikt. Bilaga 9 till detta betänkande.
10 Shor (2019). Age, aggression, and Pleasure in Popular Online Pornogaphic Videos. Violence Against Women. Resultaten beskrivs i kapitel 7.3.5. 11 Svedin (2023). 12 Donevan, Jonsson och Svedin (2023). Osynliga brottsoffer. Intervjustudie bland personer som
blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion. Bilaga 7 till detta betänkande.
13 Farley, Bergkvist, Åsbogård, Pethrus, Lannergren, Fein, Jererai (2023). Pornography Production
Harm in Sweden: Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed Prostitution, presenterad
vid en konferens med samma namn den 17 oktober 2023 i Stockholm.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
245
16 procent av pojkarna som svarat på enkäten svarat att de fått nakenbilder av sig själva spridda.14 I 2022 års undersökning lyftes frågan om ungdomars erfarenheter av så kallade ”exposekonton”, vilket är en form av organiserad spridning av sexuella bilder utan samtycke. I undersökningen deltog 13 433 barn och ungdomar 10–17 år gamla (varav 52 procent flickor). Nästan var sjätte flicka (14 procent) som svarade och knappt en av tio pojkar (8 procent) och ickebinära (7 procent) svarade att de hängts ut på ett exposekonto. Det var mycket vanligare bland vissa grupper. Bland flickor med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning var det 33 procent som hängts ut på ett exposekonto och 42 procent som hade blivit kopplade till bilder som inte föreställer dem (fake expose).15
Andelen som angett att de blivit utsatta är något högre än snittet i studier från andra länder. Det kan enligt Svedin förklaras med att i studier som baseras på annonserade onlinepaneler, dit man själv kan anmäla sig, så ser man ofta högre prevalenser.16
I Internetstiftelsens undersökning Svenskarna och internet från 2023 svarade 1 procent av de svarande i åldern 12–19 år att de under året råkat ut för att bli uthängda på exposekonton. I den undersökningen var det betydligt vanligare bland killar (2 procent) än bland tjejer (0 procent). Däremot var det vanligare att tjejer blivit tillfrågade om att skicka så kallades nudes17 på sig själva mot betalning (8 procent) jämfört med pojkar i motsvarande ålder (2 procent).18
I en nyligen publicerad studie av 728 elever i åldern 12 till 19 år (medelålder 14,3 år) i Sverige undersökte Sciacca och medarbetare hur vanligt spridning av sexuella bilder utan samtycke var. Det var 50,4 procent av de som deltog som var flickor och 46,4 procent som var pojkar. Sammanlagt 14,4 procent av dessa identifierade sig som LGB+19. Av LGB+ barn- och ungdomar var det 14,3 procent som hade denna erfarenhet medan det endast var 5,9 procent av hetero-
14 ECPAT Sverige (2021). ”Allt som inte är ett ja är ett nej” En rapport om barns utsatthet för
sexualbrott i vardagen och vilka strategier de har för att skydda sig.
15 ECPAT Sverige (2023a). ”Jag tittade bara, jag gjorde inget elakt”. En rapport om barns utsatthet
på exposekonton.
16 Svedin (2023). 17 Nakna eller avklädda bilder. 18 Internetstiftelsen (2023). Svenskarna och internet 2023. 19 I studien används begreppet lesbian, gay, bisexual (LGB+).
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
246
sexuella barn och ungdomar i studien som hade det. Skillnaderna mellan flickor och pojkar var inte signifikanta.20
De bilder som sprids utan samtycke kan ha framställts på varierande sätt. De kan från början ha varit menade att stanna inom en relation, men det kan även ha tagits i smyg eller i en situation där någon typ av tvång förekommit.
7.3.2 Det är inte ovanligt att bilder som barn tagit själva sprids vidare
Många äldre barn skickar avklädda eller sexuella bilder till varandra som del av ett sexuellt utforskande, med intentionen att materialet ska stanna hos den som fått det till sig. Tyvärr förkommer att bilderna sprids vidare.21 Det förekommer även att barn skickar bilder eller filmer på grund av någon form av press.
I utredningens enkät frågade vi om hur bilder eller filmer av de som svarade hade tagits och börjat spridas. Det vanligaste, som 87 procent hade varit med om, var att bilder eller filmer som de tagit på sig själva spridits vidare av någon annan.
De flesta av de som svarade ja, 74 procent, uppger att bilderna har spridits mellan privatpersoner, 35 procent uppger att de spridits i sociala medier och 26 procent uppger att de spridits på internetsidor där många kan se.22 Hur man tolkat ”internetsidor där många kan se” varierar eftersom exempel på sidor där bilderna spridits varierar från mer eller mindre kända sidor för pornografi och eskortsidor till vanliga sociala medier som ungdomar och vuxna använder sig av. Det gör att det är svårt att avgöra skillnaden mellan sociala medier och sidor på internet.
Bilder som barn tagit själva kan ha tagits i en relation med samtycke. Men det kan även vara bilder som tagits inom ramen för ett internetbaserat sexuellt övergrepp, under press, hot eller mot betalning.
20 Sciacca, Mazzone, Loftsson, O’Higgins Norman och Foody (2023). Nonconsensual Dis-
semination of Sexual Images Among Adolescents: Associations With Depression and Self-Esteem.
Journal of Interpersonal Violence. 21 ECPAT Sverige (2022). Lärarhandledning: Är det okej att skicka en bild? https://ecpat.se/vuxenstod/artiklar/lararhandledning-ar-det-okej-att-skicka-en-bild/ (hämtad 2023-11-15). 22 Det var möjligt att ange flera svar.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
247
Sexting är normaliserat bland unga
Den mesta forskning som handlar om bilder eller filmer av barn som sprids handlar om så kallad sexting. Med sexting menas att skicka, ta emot eller vidarebefordra sexuellt explicita meddelanden, fotografier eller videor, främst mellan mobiltelefoner men även via datorer eller andra digital enheter.23 Många unga tycker att det är en självklar och naturlig del av ungas romantiska relationer och sexting kan i sig vara en oproblematisk del av ett sunt förhållande. Många av de bilder som skickas stannar hos den som först mottagit dem. Dock förekommer att material sprids vidare, exempelvis på exposekonton. Det finns även studier från andra länder där man funnit ett samband mellan sexting i olika former och sexuell utsatthet och sexuella övergrepp offline.24
Forskningen avseende sexting har haft olika frågeformuleringar och den har fokuserat på olika åldrar, så resultat är inte alltid jämförbara. I de studier som omfattas av litteraturöversikten, såväl svenska som utländska, är det 7–37 procent av barnen och ungdomarna som har skickat egenproducerade bilder eller filmer i form av så kallade sexts till någon annan.
Svenska studier har visat att 25–37 procent av tillfrågade 18-åringar har genomfört sexuella aktiviteter genom att de haft sex framför en webkamera eller i form av att skicka avklädda bilder.25 I undersökningen Unga sex och Internet – i en föränderlig värld från 2014 tillfrågades deltagarna om sina erfarenheter av att skicka avklädda bilder där bröst, kön eller rumpa synts. 27,1 procent av flickorna och 21,7 procent av pojkarna svarade att de skickat sådana bilder.26 I undersökningen som genomfördes 2020–2021 hade 36,9 procent av de tillfrågade någon gång skickat en avklädd bild eller film. Det var vanligare bland flickor (43,2 procent) än bland pojkar (29,0 procent), men vanligast var det bland de som inte identifierade sig som pojke eller flicka (46,2 procent).27 Det var alltså en ökning mellan undersökningarna, vilket ligger i linje med forskning från andra länder.28
23 Svedin (2023). 24 Ibid. 25 Jonsson (2015). Online sexual behaviours among Swedish youth. Characteristics, associations and consequences; Svedin, Priebe, Wadsby, Jonsson, Fredlund (2015). Unga sex och Internet – i
en föränderlig värld.
26 Ibid. 27 Svedin, Landberg och Jonsson (2021). Unga, sex och internet efter #metoo. 28 Madigan, Ly, Rash, Van Ouytsel och Temple (2018). Prevalence of Multiple Forms of Sexting
Behavior Among Youth. A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Pediatr.
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
248
Av de elever som skickat bilder uppgav 75 procent att de hade erfarenhet av att skicka till någon de lärt känna på internet och 7 procent uppgav att de hade skickat till någon de inte visste vem det var. Det fanns inga skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller vem man skickat bilderna eller filmerna till.
De vanligaste orsakerna till att man skickat avklädda bilder eller filmer var att det var kul och spännande (79 procent). Inte heller där fanns några signifikanta skillnader mellan könen. Den största skillnaden mellan pojkar och flickor var att 28 procent av flickorna hade skickat bilder för ”att få kommentarer på hur jag ser ut”, jämfört med 12 procent av pojkarna. Flickorna hade oftare känt sig hotade eller tvingade att skicka bilder oftare än pojkarna (5,5 procent jämfört med 1,4 procent).29
Det saknas kunskap om hur vanligt det är att barn i Sverige känt sig hotade eller pressade att skicka bilder eller filmer
I en svensk undersökning från 2021 studerades erfarenheter av sexting30 och beteenden hos 1 653 grundskoleelever i Västsverige. Av dessa angav 349 deltagare (10 procent av alla pojkar och 35,7 procent av alla flickor) att de hade erfarenhet av att någon försökte pressa dem att skicka sextingbilder eller videor. Det framgår dock inte hur många som faktiskt skickat något.31
Det saknas större eller upprepade studier om i vilken omfattning det förekommer att barn blir hotade eller utpressade i samband med spridning av filmer eller bilder med naket eller sexuellt innehåll, men det finns många exempel på att det förekommer i de information som utredningen har tagit del av.
De internationella studier som finns med i litteraturöversikten visar att mellan 2 och 17 procent av barnen och ungdomarna känt sig hotade och utpressade att skicka bilder, vilket kallas sextortion. Det är alltså stora skillnader i resultaten mellan olika studier. Av barn och ungdomar med erfarenhet av sextortion hade 25–38 procent upplevt att hotet hade satts i verket och bilder lagts ut på nätet, det offentliga rummet.32 I en studie har Quayle med kollegor studerat International
29 Svedin, Landberg och Jonsson (2021). 30 Att skicka, ta emot eller vidarebefordra sexuellt explicita meddelanden, fotografier eller videor. 31 Lunde och Joleby (2021). Being Under Pressure to Sext: Adolescents’ Experiences, Reactions,
and Counter-Strategies. Journal of Research on Adolescence.
32 Svedin (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
249
Child Sexual Exploitation Image Database (ICSE DB) som då omfattade mer än 8 000 identifierade offer från nästan 50 länder. Av de bilder som förställde barn i åldern 12–17 år var nästan hälften av bilderna självtagna under tvång.33
Litteraturöversikten visar att oavsett om det är pornografiska bilder som sprids utan samtycke, så kallad hämndporr eller sextortion som studerats är det genomgående mönstret att flickor är mer utsatta än pojkar. Det finns dock studier som visar att pojkar är mer utsatta, exempelvis Internetstiftelsens undersökning.34 Ett annat genomgående mönster i den internationella forskning som sammanställts är att förövaren vanligen är relativt jämnårig och någon som den utsatta redan känner, exempelvis en partner.35
Intervjustudien som genomfördes av Marie Cederschiöld högskola avsåg vuxna personer, medelåldern på de som deltog var knappt 26 år. Flera av deltagarna hade dock utnyttjats i pornografiska syften redan som barn och flera av dem berättar om hot och utpressning i samband med pornografiproduktion. En kvinna berättar att under en period då hon bodde i familjehem träffade hon en sexköpare som hade bilder av henne. Han hotade att sprida dem om hon inte fortsatta träffa honom. Det slutade med att han lade ut bilderna på internet. En annan kvinna, som var utsatt för filmade övergrepp av sin pappa och andra män berättar att pappans ”kompisar” hotat med att skicka materialet till hennes skola.36
I utredningens enkät uppger 73 procent av de som varit med om att bilder eller filmer som de tagit på sig själva spridits vidare av någon annan, att de känt sig pressade att skicka bilderna. Oftast genom tjat eller manipulering. En kvinna uppger att hon ville vara omtyckt, och att hon ofta sagt nej till att skicka bilder och filma sig själv men nästan alltid blev övertalad till slut efter tjat. En man med transerfarenhet berättar att de som ville ha bilderna sa att det var för ett gott ändamål, för att normalisera att transmän kan ha bröst.
I flera fall handlar det om hot att sprida andra bilder eller hot om våld. En kvinna uppgav att hon hade skickat en nakenbild tidigare för ersättning i form av alkohol och cigaretter, sedan blev hon pres-
33 Quayle, Jonsson, Cooper, Traynor, och Svedin (2018). Children in Identified Sexual Images
– Who Are they? Self- and Non-Self-Taken Images in the International Child Sexual Exploitation Image Database 2006–2015. Child Abuse Review.
34 Internetstiftelsen (2023). 35 Svedin (2023). 36 Donevan m.fl. (2023).
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
250
sad att skicka mer, annars skulle den hon skickat till berätta för hennes mamma.
Några uppger i fritextsvar att den som övertalat dem var någon de var kär i, eller att de trodde att det var så man skulle göra i ett förhållande. En kvinna skrev att män som var äldre än 20 år vid flera tillfällen när hon var runt 13 år, har sagt att hon måste skicka sådana bilder för att bevisa sin kärlek för dem.
En annan kvinna uppger att hon i princip under hela sin tonårstid känt att det förväntades att tjejer skulle skicka nakenbilder till killar som de träffade.
De flesta som utsätts för hot och utpressning anmäler inte, men det finns flera avgöranden som avser fall där barn har hotats för att de ska skicka bilder eller filmer. I ett avgörande den 27 september 2021 i hovrätten för Västra Sverige fälldes en man för flera olika brott kopplade till att han har använt sig av hot för att förmå tonåriga tjejer, under 18 år, att medverka i sexuell posering. Typiskt sett hotade han med att han skulle sprida bilder eller filmer på tjejernas helt eller delvis nakna kroppar på nätet om de inte skickade fler bilder och filmer. Han hotade även med våldtäkt eller annan typ av grovt våld.37
Många barn har fått förfrågningar om nakenbilder från okända
Det finns flera svenska undersökningar som visar att det är vanligt att barn får förfrågningar om bilder där de är nakna eller avklädda. I vissa fall, men inte alltid, mot betalning. Där framgår tydligt att vissa grupper är mer utsatts för detta andra.
Statens medieråd genomför vartannat år en enkät bland slumpmässigt utvalda barn. Av de svarade hösten 2022 i åldern 13–16 år var det fyra procent av pojkarna och 20 procent av flickorna som hade varit med om att någon okänd hade bett dem skicka bilder där de var lättklädda eller nakna. Bland de svarande i åldern 17–18 år var det fyra procent av pojkarna och 18 procent av flickorna. Unga med en psykisk funktionsnedsättning38 var mer utsatta. I åldern 13–16 år var det nio procent av pojkarna med en psykisk funktionsnedsätt-
37 Hovrätten för västra Sverige B 3593-21. 2021-09-27. 38 Psykisk funktionsnedsättning definieras inte i rapporten.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
251
ning och 27 procent av flickorna som hade fått en sådan fråga.39Studien säger inget om ifall bilder faktiskt skickas eller om och hur de i så fall sprids, men den bidrar till förståelsen av att det finns en stor efterfrågan på dessa bilder, samt att förövare verkar kunna identifiera unga med funktionsnedsättningar som särskilt sårbara. Noterbart är dock att andelen som uppger att någon okänd hade bett dem skicka bilder där de var lättklädda eller nakna har minskat i båda åldersgrupperna sedan undersökningen 2020.40
I rapporten från ECPAT:s internetbaserade undersökning Nude
på nätet från 2021 redovisades att 57 procent av flickorna och 21 pro-
cent av pojkarna hade fått förfrågan om att sälja nakenbilder.
En grupp som är särskilt utsatt är barn och ungdomar som identifierade sig som hbtqia+. Baserat på undersökningen Nude på nätet från 2022 tog ECPAT fram en särskild rapport om brottsutsattheten i den gruppen41. Av de 6 919 som svarade på frågan om de identifierade sig som hbtqia+ svarade 1 133 barn i åldrarna 13–17 att de gjorde det. Av de som ingick i hbtqia+ gruppen uppgav 36,6 procent av flickorna och 19,2 procent av pojkarna att de hade erfarenhet av förfrågningar om att sälja nakenbilder på nätet, jämfört med 34,0 procent av flickorna och 6,5 procent av pojkarna som inte identifierade sig så.
Ett exempel på där målsägaren varit i en sårbar position är ett avgörande den 27 mars 2023 i Svea hovrätt då en man dömdes för utnyttjande av barn för sexuell posering efter att ha förmått en 16-årig flicka att skicka nakenbilder till honom. Av domen framgår att hon själv uppgav att hon inte tagit bilderna i samband med den chatt där mannen ”regisserat” henne, men hovrättens bedömning är att hon tonar ner kontakten, antingen av rädsla för mannen eller för att socialtjänsten inte ska kunna säga att hon ”ägnade sig åt ett självskadebeteende”. I samma dom, där mannen även döms för våldtäkt mot samma målsägande, framgår att hon ”av allt att döma varit rädd för att hennes samröre med honom, om det blev känt, skulle leda till att den pågående vården enligt LVU inte längre kunde ske i hemmet”.
39 Statens medieråd (2023). Ungar & medier 2023. En statistisk undersökning av ungas medie-
vanor och attityder till medieanvändning.
40 Ibid. 41 ECPAT Sverige (2023b). Consent is Key. En rapport om brottsutsatthet bland barn som identifierar sig som HBTQIA+.
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
252
Det framgår vidare att hon hade en omfattande problematik med flera överlappande NPF-diagnoser och PTSD.42
Det finns flera fall där personer fällts för utnyttjande av barn för sexuell posering för att de betalat barn, även de som är över 15 år, för bilder eller filmer. I ett avgörande den 20 februari 2023 i hovrätten för Västra Sverige fälldes en man för utnyttjande av barn för sexuell posering. Målsäganden var över 15, men under 18 år gammal när brottet begick. Mannen hävdade att han trodde att hon var över 18 år, men det fanns fler omständigheter som gjorde att han borde ha känt till eller i vart fall trott att målsäganden inte var det. Under alla förhållanden måste han, enligt hovrätten, ha förstått att det funnit en sådan risk, bland annat eftersom han frågat om hennes föräldrar hade koll på kontot. Han hade förhållit sig likgiltig inför om målsäganden var under 18 år eller inte. Det framgår av domen att mannen vid flera tillfällen förmått målsäganden att skicka bilder och filmer på sig själv där hon utför sexuella handlingar. Bedömningen i tingsrätten, som hovrätten ansluter sig till, är att poseringarna varit ägnade att skada målsägandens hälsa eller utveckling med hänvisning till att det av förarbetena till straffbestämmelsen framgår att det regelmässigt bör vara ägnat att skada ett barns hälsa och utveckling om poseringen skett mot ersättning.43
I ett avgörande den 27 september 2023 i Västmanlands tingsrätt fälldes en man för fem fall av utnyttjande av barn för sexuell posering och tre fall av försök till samma brott efter att han betalat, eller erbjudit sig att betala, barn både över och under 15 år för bilder och filmer. Han fälldes även för flera försök till samma brott. Mannen hade kommit i kontakt med barnen via Snapchat. I några av fallen hade barnen berättat hur gamla de var, i ett fall dömdes han eftersom han varit oaktsam i förhållande till ett barns ålder, trots att det inte gått att utesluta att han trott att hon var äldre.44
Att ersättning har förekommit är inte en förutsättning för att dömas för utnyttjande av barn för sexuell posering, även om barnet är över 15 år. Andra rekvisit för att poseringen ska anses ha varit ägnad att skada målsägandenas hälsa eller utveckling är att barnet vilseletts eller övertalats. Ett exempel på det är ett avgörande den 1 mars 2021 i Borås tingsrätt där en man döms för bland annat flera
42 Svea Hovrätt B 262-22. 2023-03-27. 43 Hovrätten för västra Sverige B 1469-22. 2023-02-20. 44 Västmanlands tingsrätt B 2698-20. 2023-09-27.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
253
fall av utnyttjande av barn för sexuell posering, där det både fanns målsägande som var under och över 15 år gamla. Tingsrätten uppgav i sin dom att för målsägandena i åldrarna 15–17 år har poseringarna varit ägnade att skada deras hälsa och utveckling eftersom de har blivit vilseledda om hur videorna skulle användas eller erbjudits ersättning för sin medverkan. Mannen hade oriktigt uppgett att han skulle använda filmerna för studier eller skolarbete inom träning.45
Inte i något fall som utredningen känner till har filmerna spridits på plattformar där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma, utan det har handlat om att köpa eller på annat sätt skaffa sig material för eget bruk.
I utredningens enkät var det 28 procent som uppgav att de har fått någon typ av ersättning för bilder som de skickat. Det var vanligare bland personer med funktionsnedsättning (38 procent jämfört med 18 procent bland övriga) och personer som utsatts för trakasserier under en längre tid under sin uppväxt (37 procent jämfört med 20 procent bland övriga) att de hade fått ersättning. Det var även vanligare att killar och personer med annan könsidentitet fått ersättning än att tjejer fått det och det var även vanligare bland personer med transerfarenhet än bland andra. Killar, personer med annan könsidentitet och transpersoner är små grupper bland de som svarat på enkäten, vilket gör att resultaten ska tolkas extra försiktigt. Det är dock värt att notera att resultatet när det gäller killar överensstämmer med resultaten från rapporten Unga, sex och internet efter #metoo. Där var det vanligare bland killar som utfört sexuella handlingar som ersättning än bland tjejer som hade gjort det att någon av handlingarna de fått ersättning för var ”Låtit dig fotas eller fotograferas naken” eller ”Blivit fotad eller filmad i sexuella situationer”.46
Det bör även noteras att enkäten spridits genom organisationer som har någon typ av verksamhet som vänder sig mot personer som varit utsatta för sexuellt våld eller annat våld, vilket kan göra att andelen som känt sig pressade eller som fått ersättning för bilder troligtvis är högre än i en bredare målgrupp.
45 Borås tingsrätt B 2752-19. 2021-03-01. 46 Svedin, Landberg och Jonsson (2021).
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
254
7.3.3 Att barn lägger ut sexuella bilder eller filmer på sig själva är relativt ovanligt
Bland alla unga är det mycket ovanligare att själv lägga ut bilder eller filmer på sidor på internet än att skicka en så kallad sext. I Unga sex
och Internet – i en föränderlig värld, en undersökning från 2014, var
det 2,6 procent av pojkarna, 1,5 procent av flickorna och 11,3 procent av icke binära som hade lagt upp en bild eller film på en allmän community eller internetsajt47 (totalt 2,1 procent, att jämföra med 24,7 procent som hade skickat till en specifik person).48 I undersökningen Unga, sex och internet efter #metoo från 2020–2021 redovisas att totalt 36,9 procent av de svarande någon gång hade skickat en avklädd bild eller film. Av de som skickat bilder eller filmer hade 5 procent också lagt ut bilder på en ”community” eller internetsajt. Det var lika vanligt att pojkar som flickor gjort detta.49 Det finns inte siffror på barn som definierar sig på annat sätt. Andelen barn som lagt upp bilder hade alltså inte ökat från 2014.
I litteraturöversikten framkommer vidare att mellan 2 och 5 procent av barnen och ungdomarna i de internationella studier som ingår har lagt ut bilder i det offentliga rummet.50
I intervjustudien av Donevan och kollegor framkommer att flera av deltagarna har utnyttjats i pornografiska syften redan som barn. En kvinna berättar att hon började skicka bilder till äldre killar redan när hon var 10–11 år, enligt henne själv för att få bekräftelse. När hon var 13–14 lade hon sedan ut ”väldigt utmanande” bilder på sig själv och då var det folk som ville köpa fler bilder. Hon tänkte att det var lätta pengar.
Det finns ingen forskning om hur vanligt det är att personer under 18 år förekommer på sidor för egenproducerad pornografi.
I utredningens enkät var det 10,5 procent, eller 28 personer, av de 267 som svarat på frågan, som svarade att de någon gång lagt ut bilder eller filmer på sig själva, till exempel på OnlyFans eller liknande sidor och som gjort det innan de var 18 år gamla. Det var alltså relativt ovanligt att de som varit med om att bilder spridits hade lagt ut dem själva. Här ska det dock noteras att enkäten spridits genom organisationer som har någon typ av verksamhet som vänder sig till
47 Här och på andra ställen använder vi de begrepp som används i de rapporter som vi refererar till. 48 Svedin m.fl. (2015). 49 Svedin, Landberg och Jonsson (2021). 50 Svedin (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
255
personer som varit utsatta för sexuellt våld eller annat våld, vilket kan göra att personer som lagt upp bilder själva och inte haft något behov av stöd inte har nåtts av enkäten.
Den vanligaste åldern då de som svarade lagt ut bilder första gången är 14 år, den lägsta är 10 år. De som var yngst när de lade ut första gången uppger att de lagt ut bilderna på vanliga sociala medier, medan de som var 13 år och uppåt även anger sidor för pornografi, både utländska och de som riktar sig mot en svensk publik, och eskortsidor.
Knappt hälften av de som var under 18 år första gången de lade upp bilder har svarat ja på frågan om de någon gång känt sig pressade att göra det och några har svarat att de inte vet. Pressen kunde bestå av hot, men även av en känsla av att inte räcka till för något annat eller kunna behålla kontakten med någon. En kvinna som uppgav att hon lagt ut bilder på en svensk sida skriver i fritextsvar att pressen bestod i att det inte kändes som hon räckte till, annat än i ”sexuellt syfte”. En kvinna som namnger flera sidor med olika inriktningar där hon lagt uppmaterial uppger att pressen bestod av ”uppmuntran från män, bekanta eller närmare stående manliga relationer”. Två personer, en kvinna och en som inte vill uppge kön, uppger båda att de lagt ut bilder på en vanlig social mediaplattform. Båda uppger att de mottagit hot från vuxna män som sa att de skulle kontakta deras anhöriga om de inte lade ut fler bilder. En annan kvinna, som uppger att hon var 12 år första gången hon lade ut bilder skriver ”För att få fortsätta prata med personen (äldre) som man tror vill prata med en. När man känner sig annorlunda i övriga livet och inte riktigt känner att man blir förstådd eller sedd”.
Majoriteten av de som lagt upp egna bilder, 66 procent, anger att det var deras egen idé att lägga ut bilderna. Den vanligaste anledningen till det, 79 procent, var bekräftelse. 50 procent angav någon form av ersättning som anledning och 39 procent att det var roligt eller spännande51. Här skiljer sig svaren ganska mycket mellan olika grupper. Den vanligaste orsaken bland tjejer var bekräftelse, 95 procent angav detta, medan bara 38 procent angav någon form av ersättning. Ersättning var en vanligare orsak bland de som identifierar sig som killar, inget eller annat kön (sammanlagt sex personer). Bland personer med transerfarenhet uppgav sex av de sju personer som svarat ersättning som orsak, medan bara två uppgav bekräftelse eller
51 Man kunde uppge flera orsaker.
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
256
att det var spännande eller roligt. Det bör noteras att det är få svarande som inte identifierar sig som tjejer och att resultaten inte kan generaliseras, men eftersom resultaten liknar tidigare undersökningar kan det vara intressant att undersöka detta vidare i framtida forskning.
En representant för Inte Din Hora som tagit del av svaren bedömer att det är en rimlig fördelning av orsaker utifrån deras erfarenhet, men vill förtydliga att ordet bekräftelse kan innebära många saker. Det finns inte sällan en bakomliggande utsatthet som gör att en person, i detta fall oftast en tjej, känner att det enda hon kan få bekräftelse för är sex och utseende och att det ofta grundar sig i en dålig självbild och ett lågt egenvärde. Representanten för Inte Din Hora lyfter även att deras erfarenhet är att det är få som börjar med att lägga upp bilder på sig själva. Det allra vanligaste är att det börjat med att bilder spridits av andra först, exempelvis genom exposekonton.52
Representanten från Inte Din Hora är inte förvånad över den unga åldern då de som svarat lagt ut material första gången. Hon menar att även om det oftast förekommit annan spridning av bilder innan så är det vanligt att det eskalerar snabbt, det kan ske på en månad.53
7.3.4 Det saknas kunskap om hur vanligt det är att bilder som andra tagit av barn sprids i pornografiska syften
Att någon fotograferar eller filmar kan ske i en situation där det finns samtycke. Att skildra barn i pornografisk bild är förbjudet och utgör barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § BrB. Förbudet gäller dock inte, enligt 16 kap. 10 b § BrB, om skillnaden i ålder och utveckling mellan den avbildade personen och den som framställer bilden är ringa och omständigheterna i övrigt inte påkallar att ansvar döms ut. Undantaget gäller inte spridning, vilket gör att spridning av bilder eller filmer som producerats i samtycke kan utgöra barnpornografibrott. Det kan även utgöra olaga integritetsintrång.
Det förekommer även att fotografering eller filmning sker i samband med utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling eller andra sexuella övergrepp.
52 Inte Din Hora. Intervju 2023-08-21. 53 Ibid.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
257
Sexuella övergrepp på barn kan dokumenteras och spridas i pornografiska syften
Ofta vet den som utsätts inte om filmer eller bilder från ett dokumenterat övergrepp har spridits och i så fall var. Dokumenterade sexuella övergrepp kan spridas mellan privatpersoner, men även på plattformar för pornografi.
I serien svenska undersökningar om unga, sex och internet har frågan ställts om de sexuella övergrepp som ungdomen rapporterat också hade dokumenterats via bilder eller film. Studien från 2009,
Unga sex och Internet, omfattade 3 503 svenska 18-åriga ungdomar.
Där uppgav 526 ungdomar att de utsatts för sexuella övergrepp och 38 ungdomar av dem (7,2 procent) uppgav av att övergreppen dokumenterats i form av bilder eller filmer. Av dessa 38 uppgav 8 ungdomar (21,1 procent eller 1,5 procent av alla som utsatts för övergrepp) att bilderna hade spridits.54
I undersökningen från 2014, Unga sex och Internet – i en föränderlig
värld var det 4,6 procent av de som utsatts för sexuella övergrepp som
visste att de blivit filmade eller fotograferade och 12,0 procent som inte visste om de blivit det eller inte. Av de som hade filmats eller fotograferats var det 26,0 procent, eller 1,2 procent av alla som utsatts för övergrepp, som visste att filmerna spridits och 30,0 procent, eller 1,4 procent av alla som utsatts, som inte visste om de spridits eller inte.55
I undersökningen från 2020–2021, Unga, sex och internet efter
#metoo – om ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020/2021, uppgav 10 procent av de
834 sexuellt utsatta ungdomarna att de vid något tillfälle blivit dokumenterade. Ytterligare 17,7 procent visste inte om de blivit dokumenterade eller inte. Av de som fotograferats eller filmats under övergreppen uppgav 26,5 procent att bilderna spridits (motsvarande 2,6 procent av alla utsatta), 41 procent visste inte och 32,5 procent uppgav att bilderna inte hade spridits. Det fanns inga signifikanta könsskillnader vad gällde dokumentation av övergreppen.56
I intervjustudien av Donevan och kollegor uppger 15 av de 26 deltagarna att de var under 18 år vid det första pornografiinspelnings-
54 Svedin och Priebe (2009). Kapitel 3. Unga, sex och Internet, s. 32–147. I Se mig. Unga om sex och Internet. Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:9. 55 Jonsson och Svedin (2017). Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet. Fördjupningsrapport. 56 Svedin, Landberg och Jonsson (2021).
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
258
tillfället57, medelåldern var 16,5 år. Det framgår inte vilken typ av inspelningar som barn var överrepresenterade vid, men i djupintervjun är det några som har berättat närmare om övergrepp. En kvinna berättar att hennes pappa filmade övergrepp mot henne från att hon var ungefär sex år och distribuerade materialet online. När hon var liten lade han ut materialet på sidor där material med dokumenterade sexuella övergrepp mot barn spreds. Från att hon var 13 eller 14 år försökte han få det att se ut som att hon var 18 och lade ut det på gratissidor för pornografi.58 Kvinnan berättar för forskarna att pappan och de andra förövarna var öppna mot henne med att de lagt ut materialet och hennes tolkning var att de ville få henne att känna att hon var ”med på det”.59
I utredningens enkät60 framkommer att 49 procent av de 271 personer som svarat hade erfarenheten av att någon annan hade fotat eller filmat dem avklädda eller i en sexuell situation och lagt upp på internet eller spridit på annat sätt. Den vanligaste åldern då det skett första gången är 14 år, den som var yngst uppger att hon var 7 år gammal.
Av de som varit med om detta uppgav 69 procent att bilderna har spridits mellan privatpersoner, 33 procent uppgav att de spridits i sociala medier och 26 procent uppgav att de spridits på internetsidor där många kan se. De sidor som uppges är både utländska och svenska sidor för pornografi, eskortsidor och vanliga sociala medier som ungdomar och vuxna använder sig av. En kvinna uppger att förövaren hade en blogg i hennes namn där bilderna lades ut. Även bland de yngsta tonåringarna finns det de som uppger att de sidor som deras bilder delats på är sådana där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma.
Det var 70 procent av dessa som uppgav att de hade känt sig pressade eller tvingade. Pressen kunde enligt fritextsvaren bestå av hot om våld, både mot den som utsatts och närstående samt hot om att sprida andra bilder. Många uppger att de gått med på det för att vara till lags eller för att den de varit tillsammans med inte skulle lämna. En kvinna skriver att hon kände sig pressad att chatta med
57 I intervjuerna frågas om pornografiinspelningstillfälle, men det ska noteras att i det fall personen var under 18 år är det att betrakta som ett dokumenterat sexuellt övergrepp eller barnpornografi. 58 Donevan m.fl. (2023). 59 Meghan Donevan. Personlig kommunikation 2023-11-03. 60 Riktad till personer som innan de fyllde 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem hade spridits i något digitalt forum.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
259
webbkamera och klä av sig tillsammans med en person hon var tillsammans med. Hon var kär och gjorde det för att han inte skulle bli arg. Han tog skärmdumpar under tiden som han senare publicerade i forum.
Flera uppger även att det skett när de av någon anledning inte varit vid medvetande, till exempel att de sovit eller varit berusade. En kvinna uppger att hon blivit fasthållen av flera killar som tyckte att det var ”en rolig grej”. Flera uppger en stor åldersskillnad mellan sig själv och den som tagit och spridit bilderna.
Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling kan dokumenteras och spridas
Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling är också ett sexuellt övergrepp och ett brott. Det är oklart i vilken omfattning unga som har tagit emot ersättning för sexuella handlingar som dokumenterats vet ifall filmerna eller bilderna har spridits, och i så fall var.
I serien av undersökningar om unga, sex och internet har ungdomar i tredje året på gymnasiet svarat anonymt på frågor om sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Bland annat har de tillfrågats om de haft erfarenhet av att sälja sex mot ersättning. En av följdfrågorna var om man låtit sig fotograferas eller filmas naken mot ersättning eller om man blivit fotograferad eller filmad i sexuella situationer mot ersättning.
I rapporten från 2009 uppgav 51 ungdomar (1,5 procent av de 3 313 som svarade på frågan) att de sålt sex mot ersättning. Av dessa hade 35,2 procent låtit sig fotograferats eller blivit filmad naken mot ersättning och lika många svarade att de blivit fotograferade eller filmade i sexuella situationer mot ersättning.61
I undersökningen från 2014 svarade 51 ungdomar (0,9 procent av 5 764 medverkande) att de någon gång sålt sex mot ersättning. Av dessa svarade 18,8 procent att de hade låtit sig fotograferas eller filmats nakna medan 13,7 procent uppgav att de blivit filmade i sexuella situationer mot ersättning.62
I studien Unga, sex och internet efter #metoo som genomfördes 2020–2021 svarade 3 256 elever på frågan om de någon gång har tagit emot ersättning för sex. 1,4 procent av flickorna och 0,8 procent av
61 Svedin och Priebe (2009). 62 Svedin m.fl. (2015).
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
260
pojkarna i studien svarade ja. Det var få personer i studien som hade en annan könsidentitet och därför redovisades inga siffror för den gruppen. Genomsnittsåldern (för flickor och pojkar sammantaget) då de för första gången tog emot ersättning för sex var 15,7 år.63
Att låta sig fotograferas eller filmas naken och att bli fotograferad eller filmad i sexuella situationer var två av de handlingar som ingick i att ha fått ersättning för sex i studien. Bland de 37 personer som någon gång tagit emot ersättning för sex svarade 40,5 procent att de hade låtit sig fotograferas eller filmats nakna och 29,7 procent svarade att de hade blivit filmade i sexuella situationer mot ersättning, vilket visar på en ökning av dokumentation i samband med försäljning av sex.64 Både svarsalternativet ”Låtit dig fotas eller fotograferas naken” och ”Blivit fotad eller filmad i sexuella situationer” var vanligare bland pojkarna som tagit emot ersättning för sex än bland flickorna. Drygt 50 procent av pojkarna svarade ja på att de varit med om de handlingarna. Det framgår inte i studien om eller hur filmerna eller bilderna har spridits.
I den enkät som utredningen har genomfört framkommer vilket lyfts ovan, att 49 procent av de 271 personer som svarat hade erfarenheten av att någon annan hade fotat eller filmat dem avklädda eller i en sexuell situation och lagt upp på internet eller spridit på annat sätt innan de fyllde 18 år. Av dessa var det elva procent som uppgav att fotograferingen eller filmningen skedde i samband med att de hade sex med någon mot ersättning.
Nio procent uppgav att de hade fått någon typ av ersättning för bilderna.
7.3.5 Det saknas kunskap om pornografiproduktion där barn förekommer
I litteraturöversikten, som avser åren 2015–2022, har inga svenska vetenskapliga artiklar om ifall det förekommer att barn och ungdomar utnyttjas i organiserad pornografiproduktion påträffats. Utredningen känner inte heller någon tidigare forskning om det.
I intervjustudien från Marie Cederschiöld Högskola uppgav 15 av de 26 deltagarna att de var under 18 år vid det första pornografi-
63 Svedin, Landberg och Jonsson (2021). 64 Ibid.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
261
inspelningstillfället, medelåldern var 16,5 år. Det framgår inte vilken typ av inspelningar det gällde.65
I en internationell studie har Shor försökt belysa andelen minderåriga i pornografiproduktionen. Han analyserade innehållet i 172 av de mest sedda professionellt producerade videofilmerna från en av de största sidorna för gratis pornografi, som laddats ner mellan 2000 och 2016. I den studien bedömdes att nästan var tredje (32 procent) av aktörerna var under 20 år.66 Det går dock inte att säga hur många av dem som var under 18 år. I samma studie finner Shor att det inte finns någon statistiskt signifikant skillnad mellan utsattheten för fysiska aggressioner utifrån den antydda åldern på kvinnorna som förekom i filmerna. Däremot fann han att de kvinnor som bedömdes vara tonåringar i större omfattning än äldre kvinnor utsattes för handlingar som av forskaren tolkades som förnedrande och att tonåringarna var mer regisserade att uttrycka nöje eller njutning i relation till aggressiva handlingar. Han fann dessutom att filmer med tonåringar var mer benägna att ha en titel som antyder aggression.
7.3.6 Bilder som inte har sexuellt explicit innehåll kan spridas i pornografiska syften
Om bilder som inte har sexuellt explicit innehåll sprids som pornografi handlar det ofta om att avklädda bilder tagits ur sitt sammanhang eller om smygtagna bilder.
Exempel på detta är ett avgörande den 22 februari 2021 i Blekinge tingsrätt där en man dömdes för grovt förtal efter att ha samlat avklädda bilder från unga tjejers konton på sociala medier för att sedan publicera dem på sidor för pornografi. Vissa bilder var även smygtagna, men det kunde inte fastställas vem som tagit dem. Det beskrivs i domen att bilderna inte har ett sexuellt innehåll i sig, utan kränkningen består i att de har publicerats i ett pornografiskt sammanhang där mannen har skapat mappar som han döpt till namn som ”swedish cumwhore” och swedish slut”. Mannen var under 18 år när brottet begicks.67
65 Donevan m.fl. (2023). 66 Shor (2019). 67 Blekinge tingsrätt B 1537-20. 2021-02-22.
Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften SOU 2023:98
262
7.4 Kunskapsluckor om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
Det finns viss kunskap om hur vanligt det är barn i Sverige skickar avklädda eller sexuella bilder eller filmer av sig själva till andra och att barn får förfrågan om att skicka den typen av bilder. Det saknas kunskap om var och hur bilder och filmer sprids och i vilken omfattning de sprids på plattformar där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. Det finns även viss kunskap om faktorer som ökar risken för att barn ska utsättas för att bilder de själva har skickat sprids vidare.
Av den information som utredningen tagit del av framkommer att det förekommer tvång, utpressning, våld eller hot om våld, men det saknas studier om hur vanligt förekommande det är. Påtryckningar och en inre eller yttre press behöver inte vara direkta hot, utan det kan handla om att den som utsätts vill vara till lags eller känner att det förväntas av dem. Det gäller särskilt där den som utsätter dem är någon som är äldre, vilket det finns exempel på i svaren på utredningens enkät. För barn som utsatts för övergrepp, särskilt de som utsatts under en längre tid, kan det vara något som har normaliserats. Det går därför inte att kräva att barnet själv ska kunna identifiera vad som är våld, hot eller någon form av press.
Vidare saknas kunskap om hur barn förhåller sig till risken att bilder ska spridas vidare, exempelvis i pornografiska syften.
Det finns behov av att genomföra longitudinella studier, återkommande tvärsnittsstudier och djupintervjuer för att få ökad kunskap om förekomsten och spridningen, men även en djupare förståelse för mekanismerna bakom att bilder skickas och sprids vidare.
Det finns viss kunskap om hur vanligt det är att barn får bilder av sig spridda mot sin vilja. Den kunskapen i Sverige är dock till stor del baserad på undersökningar dit barn själva anmäler sig. Det saknas mer omfattande svenska studier om förekomsten av spridning av sexuella bilder och filmer utan tillstånd, hämndporr eller så kallad sextortion. Det saknas även kunskap om hur vanligt det är material som sprids i en mindre grupp sedan sprids vidare på sidor för pornografi. Det finns ett behov av att genomföra befolkningsundersökningar för att få en ännu bättre bild, men även djupintervjuer för att få en djupare förståelse för omständigheterna när bilder och filmer av minderåriga sprids.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften
263
Intervjustudien som utredningen beställt visar att det förekommer att material föreställande barn förekommer på sidor där pornografi föreställande vuxna väntas förekomma. Även i den enkät som utredningen har genomfört visar svaren att bilder och filmer av barn sprids på dessa sidor. Bilden bekräftas även av exempelvis Inte Din Hora. Det saknas dock kunskap om hur vanligt det är att filmer eller bilder av barn som sprids till slut laddas upp på dessa sidor. Det saknas även helt kunskap om hur stor andel av det material som förekommer på dessa sidor som föreställer barn, både internationellt och i Sverige, och hur bilderna och filmer har spridits dit. Vidare saknas kunskap om hur vanligt det är att barn finns på sidor för egenproducerat material, såväl svenska sidor som utländska sidor där personer från Sverige lägger upp material. Det finns således ett stort behov av forskning om förekomsten av barn på alla typer av sidor där pornografi föreställande vuxna väntas förekomma. Det kan handla både om att analysera bilder och filmer och att genomföra intervjuer med identifierade personer.
Vidare saknas kunskap om vilken typ av övergrepp som barn utsätts för i de fall de förekommer i filmer och bilder på plattformar där pornografi föreställande vuxna väntas förekomma. Det finns indikationer på att material på sidor för pornografi där unga kvinnor förekommer är, eller åtminstone marknadsförs som, mer våldsamt. För att få bättre förståelse för vad barn utsätts för, och riskerar att utsättas för, i de sammanhangen krävs fler studier. Det behövs vidare forskning för att ge svar på vilka grupper som utnyttjas på dessa sidor, uppdelat på kön, ålder, eventuell funktionsnedsättning, psykisk ohälsa och tidigare erfarenhet av sexuellt våld.
Sammantaget skulle mer forskning på området kunna bidra med mer kunskap om skyddande faktorer och förebyggande åtgärder.
265
8 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
Utredningen har i uppdrag att kartlägga och redovisa kunskapsläget om konsekvenser i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa hos vuxna som utsatts för våld eller andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige samt hos barn som har exploaterats vid produktion och distribution av pornografi i Sverige, i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer. Utredningen har vidare i uppdrag att kartlägga och redovisa kunskapsluckor avseende dessa områden.
Våldsutsatthet vid produktion av pornografi är i stor utsträckning utsatthet för sexuella övergrepp, inklusive våldtäkt. Det visar både studier och de berättelser utredningen tagit del av från utsatta och de som möter dem, vilket redovisades i kapitel 6. Därför är kunskap om hälsan efter utsatthet för sexuella övergrepp generellt i hög grad relevant för målgruppen och detta kapitel inleds med att vi kortfattat redogör för svenska och internationella studier om samband mellan utsatthet för sexuella övergrepp och fysisk och psykisk ohälsa.
Avseende hälsan hos utredningens målgrupp inleder vi med att kort redogöra för det internationella kunskapsläget, framför allt baserat på den forskningssammanaställning som utredningen beställt.1
Därefter redovisas kunskapsläget när det gäller Sverige. Kunskapen baseras på resultatet avseende hälsa i den intervjustudie som utredningen beställt om personer som varit i behov av skydd, stöd eller vård på grund av medverkan eller utnyttjande i pornografiska sammanhang.2 Detta kompletteras med resultat av de intervjuer som utredningen har genomfört med verksamheter som möter stöd-
1 Waltman (2023). Våld, exploatering & ohälsa i pornografi. En systematisk kunskapssamman-
ställning om samtida produktionsförhållanden. Bilaga 8 till detta betänkande.
2 Donevan, Jonsson och Svedin (2023). Osynliga brottsoffer. Intervjustudie bland personer som
blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion. Bilaga 7 till detta betänkande.
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
266
sökande och med personer som nu är aktiva med att medverka i pornografi.
Efter detta presenteras kunskapsläget som särskilt gäller hälsan hos barn som utnyttjats vid produktion och distribution av pornografi i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer. Kunskapen baseras på den systematiska litteraturöversikt avseende kunskap om barn i åldern 13–18 år i sexuella övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder och filmer som utredningen beställt.3 Detta kompletteras med resultat från den enkät som utredningen skickat ut om som avser personer som innan de fyllde 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem hade spridits i något digitalt forum, oavsett om det var de själva som spred dem eller om det var någon annan.
Slutligen redogörs för utredningens bedömning av vilka kunskapsluckor som finns på området.
8.1 Utsatthet för sexuella övergrepp har samband med fysisk och psykisk ohälsa
Forskning visar att utsatthet för sexuella övergrepp har samband med fysisk och psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan vara en riskfaktor för att utsättas för sexuella övergrepp och personer som utsatts kan ha nedsatt hälsa även långt efter att övergreppet har skett. Tidigare utsatthet är även en riskfaktor för att utsättas för fler sexuella övergrepp senare i livet.
8.1.1 Svenska och internationella studier visar att vuxna som utsatts för sexuella övergrepp har en sämre hälsa än andra
I rapporten Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors
och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa som Nationellt
centrum för kvinnofrid (NCK) publicerade 2014 framgår att bland vuxna, både kvinnor och män, som utsatts för allvarligt sexuellt våld innan de fyllde 18 år var det ungefär tre gånger så vanligt att visa symtom som tyder på PTSD-problematik och självskadebeteende än
3 Svedin (2023). Barn och ungdomar exploaterade i någon form av pornografiskt material. En litteraturöversikt. Bilaga 9 till detta betänkande.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
267
bland dem som inte varit utsatta. Andelen som uppgav att de hade symptom på depression var ungefär dubbelt så hög jämfört med dem som inte blivit utsatta, bland både kvinnor och män. Bland kvinnor och män som utsatts för allvarligt sexuellt våld som vuxna var effekterna på hälsan ännu större, särskilt bland män där det var fem gången så vanligt som bland andra män att visa symtom som tyder på en PTSD-problematik och att medvetet ha skadat sig själva.4
Resultaten från studien ovan stämmer väl överens med studier från andra länder. Chen och kollegor publicerade 2010 en metaanalys av 37 studier som visade ett samband mellan sexuella övergrepp och ångest, depression, ätstörningar, PTSD, sömnsvårigheter och självmordsförsök. Om det sexuella övergreppet var en våldtäkt ökade sambandet med depression, ätstörningar och PTSD.5
Det finns även samband med fysisk ohälsa. Både bland kvinnor och män som utsatts för allvarliga sexuella övergrepp i barndomen eller som vuxna ökade enligt NCK:s studie sannolikheten att de skulle uppge fysisk ohälsa eller psykosomatiska problem. Ökningen var störst bland de som utsatts som vuxna. När det gäller män fördubblades sannolikheten att uppge fysisk ohälsa i den gruppen jämfört med de som aldrig utsatts. Bland kvinnor i ålder 56–74 var det fyra gånger så vanligt att ha haft en hjärtinfarkt om man varit utsatt som vuxen, jämfört med de som inte varit utsatta. Bland män var underlaget för litet för att kunna göra motsvarande analys.6
4 Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld och hälsa. En befolkningsundersökning om
kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa.
5 Chen, Murad, Paras, Colbenson, Sattler, Goranson, Elamin, Seime, Shinozaki, Prokop, Zirakzadeh (2010). Sexual abuse and lifetime diagnosis of psychiatric disorders: systematic review
and meta-analysis. Mayo Clin Proc.
6 Nationellt centrum för kvinnofrid (2014).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
268
8.1.2 Svenska studier visar ett samband mellan utsatthet för sexuella övergrepp och vårdkonsumtion bland flickor i tonåren
Rajan med kollegor har i två olika studier studerat vårdkonsumtionen hos flickor i åldern 12–17 år ett och två år innan7 respektive efter8 att utsatthet för ett sexuellt övergrepp första gången registrerades i deras journaler. Studierna omfattar samtliga flickor i Region Stockholm i den åldern åren 2011–2018.
Den första studien visar att redan två år innan ett övergrepp registreras har målgruppen konsumerat betydligt mer vård än andra och ett år innan registreringen hade konsumtionen gått upp ännu mer. Den största skillnaden fanns inom öppenvården och psykiatrin, men skillnad fanns i alla vårdformer. Rajan och kollegor kunde även se en stor överrepresentation av självmordsförsök, psykoser, alkoholmissbruk och flera andra tillstånd och diagnoser redan innan utsatthet för ett sexuellt övergrepp registrerats. Forskarna menar att resultaten tyder på att många av dessa flickor hade varit utsatta redan innan ett övergrepp registreras och att det skulle vara möjligt att upptäcka utsatthet tidigare om man såg tecknen inom sjukvården. Det skulle också vara möjligt att hitta de som ännu inte utsatts, men som befinner sig i risk för utsatthet.9
Den andra studien visar att vårdkonsumtionen fortsätter att vara högre även efter att ett sexuellt övergrepp har registrerats av vården. Det första året steg siffrorna, för att år två vara tillbaka på ungefär samma nivå som innan registreringen av övergreppet, dock fortsatt avsevärt högre än hos andra flickor i samma ålder. Även riskerna för självmordsförsök, psykos, stressymptom, alkoholmissbruk och att få receptbelagda läkemedel utskrivna var fortsatt betydligt högre än hos kontrollgruppen. Stress och självmordsförsök ökade särskilt det första året för att sedan gå ner, medan exempelvis ätstörningar ökade år två. Forskarna poängterar att studien är kvantitativ och att de inte har kunnat dra några slutsatser om kausalitet, men menar ändå att resultaten ligger i linje med andra studier som tyder på att upptäckt
7 Rajan, Ljunggren, Wändell, Wahlström, Svedin och Carlsson (2019). Health care consumption among adolescent girls prior to diagnoses of sexual abuse, a case–control study in the Stockholm Region. Eur Child Adolesc Psychiatry. 8 Rajan, Syding, Ljunggren, Wändell, Wahlström, Philips, Svedin och Carlsson (2020). Health
care consumption and psychiatric diagnoses among adolescent girls 1 and 2 years after a first-time registered child sexual abuse experience: a cohort study in the Stockholm Region. Eur Child Adolesc
Psychiatry. 9 Rajan, m.fl. (2019).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
269
av sexuella övergrepp inte är tillräckligt. Det behöver även finnas kunskap om att bedöma symptom och att därifrån planera verkningsfull behandling.10
Resultaten ligger i linje med internationell forskning. Boney-McCoy och Finkelhor har visat på samband mellan utsatthet för sexuella övergrepp och psykisk ohälsa hos både flickor och pojkar. I studien intervjuades barn i två omgångar och de barn som utsatts däremellan visade högre förekomst av både symptom på PTSD och depression vid den andra intervjun. Studien omfattade flera former av utsatthet och när det gällde just sexuella övergrepp fann de även att förekomsten av symptom vid första intervjutillfället ökade risken för att barnet skulle ha blivit utsatt vid det andra tillfället.11 I ett liknande upplägg intervjuade Khadr och kollegor barn i åldern 13–17 år som fått vård för sexuella övergrepp. De intervjuades dels kort efter övergreppet, dels 4–5 månader senare. Forskarna fann att bland deltagarna i studien var det många som hade tidigare sårbarheter såsom psykiskt ohälsa, vilket utgjorde en risk både för att utsättas för sexuella övergrepp och för ökad psykisk ohälsa efteråt.12
8.1.3 Utsatthet för sexuella övergrepp innebär risk för ytterligare övergrepp och för att utnyttjas i pornografiska syften
Utöver konsekvenserna på den fysiska och psykiska hälsan finns det flera studier som visar att personer som utsatts för sexuella övergrepp löper större risk än andra att utsättas igen. Bland andra en studie gjord i Sverige av Öberg och kollegor som visade att det fanns en koppling mellan sexuellt våld i barndomen och att utsättas för våldtäkt eller våldtäktsförsök som vuxen. Att ha utsatts för en kombination av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld var dock en ännu större riskfaktor.13
10 Rajan, m.fl. (2020). 11 Boney-McCoy och Finkelhor (1997). Is youth victimization related to trauma symptoms and
depression after controlling for prior symptoms and family relationships? A longitudinal, prospective study. Journal of consulting and clinical psychology.
12 Khadr, Clarke, Wellings, Villalta, Goddard, Welch, Bewley, Kramer och Viner (2018). Mental
and sexual health outcomes following sexual assault in adolescents: a prospective cohort study. Lancet
Child Adolesc Health. 13 Öberg, Skalkidou, Heimer och Lucas (2021). Sexual violence against women in Sweden:
Associations with combined childhood violence and sociodemographic factors. Scandinavian Journal
of Public Health).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
270
En svensk studie från 2023 av Hedén med kollegor visar samband mellan sex som självskada (sex as self-injury, SASI) och utsatthet för sexuellt våld. Det handlar både om att sex som självskada kan leda till utsatthet för sexuellt våld, och tvärtom, vilket gör att de båda förstärker varandra. Normalisering av sexuellt våld beskrivs av de som medverkat i studien som en orsak till sex som självskada, särskilt av de som utsatts för övergrepp som barn. Det sexuella våldet hade gjort att gränserna för vad sex är hade förflyttats till att omfatta mer våld. Flera av de intervjuade beskrev att de inte såg sig själva som värda något annat och en kvinna berättade att hon inte klarade av ömsesidiga relationer. Forskarna beskriver att sex som självskada kan fylla en funktion för känslomässig reglering genom att de som utsätts kan stänga av sina känslor. Det kan också fungera som bekräftelse på den egna dåliga självbilden, vilket kan leda till en ond cirkel av utsatthet.14
Studien handlar inte om sex mot ersättning eller utnyttjade i pornografiskt syfte, men en kvinna beskriver hur hon var ”desperat” efter sätt att skada sig själv på sätt som inte lämnade spår och att hon sökte upp män på internet. Sedan räckte inte det, utan hon började sälja sex fysiskt. En annan kvinna berättade att när hon bodde hemma hos sina föräldrar handlade sex som självskada om saker hon kunde göra på internet, till exempel via webkamera. När hon flyttade hemifrån hamnade hon i farliga förhållanden och sedan började hon ha sex mot ersättning.15
Begreppet sex som självskada beskriver ett reaktivt sexuellt beteende, men är omdiskuterat. Det har uppkommit i intervjuer med utsatta unga kvinnor och kan ses som ett sätt att förstå mekanismen bakom beteendet så att rätt behandling kan erbjudas.
Flera idéburna organisationer, exempelvis ChildX, menar att begreppet tenderar att problematisera individens egna beteende i stället för att se individen som ett offer för brott där det finns en förövare. Genom att använda begreppet riskerar man enligt dem att skuldbelägga brottsoffret och osynliggöra förövaren.
En stödverksamhet beskriver att det används i vissa sammanhang för att klienter kan relatera till det. De förklarar det då som mönster
14 Hedén, Jonsson, och Fredlund (2023). The Connection Between Sex as Self-Injury and Sexual
Violence. Arch Sex Behav.
15 Ibid.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
271
som är kopplat till trauma efter tidigare våldsutsatthet, men betonar att det inte handlar om att det som hänt är den utsattas fel.
Det saknas studier specifikt om orsaker till att en person börjar medverka eller utnyttjas i pornografi, men det finns forskning om detta när det gäller sex mot ersättning eller att utsättas för kommersiell sexuell exploatering. Cyders och kollegor genomförde en studie 2021 som inkluderade 80 flickor som befann sig i samhällets vård. De fann att bland de som hade utsatts för kommersiell sexuell exploatering var det mer sannolikt att de hade utsatts för sexuella övergrepp som barn. De fann även att det var mer sannolikt att de som uppgav att de hade någon form av missbruk hade utsatts för kommersiell sexuell exploatering.16
I flera fall har sex mot ersättning via exempelvis en webkamera eller mobiltelefon studerats tillsammans med sex mot ersättning där personerna träffas fysiskt, eftersom det för många hänger ihop. I en sådan studie har Fredlund med kollegor undersökt motiv bakom att sälja sex för ungdomar i Sverige och hittat tre underliggande faktorer: känslomässiga anledningar, materiella anledningar och nöje/njutning.17 Bland de känslomässiga anledningarna fanns att önska närhet, känna sig uppskattad, må psykiskt dåligt/för att reducera ångest och att köparen övertalade. Detta var de vanligaste anledningarna för flickor/unga kvinnor, medan nöje/njutning var de vanligaste anledningarna bland pojkar/unga män.18
Några av de känslomässiga anledningarna till att ha sex mot ersättning och att använda sex som självskada benämns även som sexuellt reaktivt beteende. I en pågående studie vid Göteborgs universitet har 21 informanter i åldern 16–59 år intervjuats i en kvalitativ studie om erfarenheter och behov av vård i samband med sexuell riskutsatthet och sexuellt våld. Målgruppen är bredare än personer som utnyttjats sexuellt i pornografiska syften eller genom sex mot ersättning, men två av dem uppger att de ofrivilligt medverkat i pornografisk film och fem att de har blivit filmade eller fotade utan samtycke i samband med sexköp eller sexuella övergrepp. Många har flera av det som forskarna benämner sexuella riskutsatthetsfaktorer, men det alla har gemensamt är att de har utsatts för upprepade sexu-
16 Cyders, Hunton och Hershberger (2021). Substance Use and Childhood Sexual Abuse among
Girls Who Are Victims of Commercial Sexual Exploitation, Substance Use & Misuse.
17 Emotional reasons, material reasons och pleasure är de begrepp som används i studien. 18 Fredlund, Dahlström, Svedin, Wadsby, Jonsson, och Priebe (2018). Adolescents’ motives for
selling sex in a welfare state – a Swedish national study. Child Abuse and Neglect.
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
272
ella övergrepp eller våldtäkter. Forskarna beskriver en del av de preliminära resultaten så här:
”Alla deltagarna i studien hade tidiga och svåra erfarenheter av våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp. De beskrev genomgående allvarlig psykisk ohälsa och olika former av reaktivt beteende efter traumatiska erfarenheter som självskada, suicidförsök, självhat, sex mot ersättning, drog- och alkoholmissbruk och kriminalitet. De beskrev också en ond spiral med upprepade erfarenheter av våld, övergrepp och exploatering.”19
I rapporten lyfts även andra sexuella riskutsatthetsfaktorer än just sexuella övergrepp, vilket är relevant för den här utredningen. Dessa beskrivs närmare i kapitel 12.
Detta utgör bara en kort sammanfattning av vad tidig utsatthet för sexuella övergrepp, och andra typer av utsatthet, kan få för följder. Kunskapen behöver utvecklas och tas omhand i de åtgärder som vidtas för att förebygga sexuellt utnyttjande i pornografiska syften och för att barn och vuxna som utsätts ska få adekvat skydd, stöd och vård.
8.2 Internationella studier tyder på hög förekomst av psykisk ohälsa bland personer som medverkar i pornografi
Liksom när det gäller förekomsten av våld20 så har få studier gjorts på effekterna på den fysiska, psykiska och sexuella hälsan bland vuxna som medverkat eller exploaterats i pornografi i Sverige. De mest omfattande studierna är den intervjustudie av Donevan och kollegor som utredningen har beställt21 och studien av Farley med kollegor som redovisades i november 2023.22
Även internationellt finns det få studier som främst fokuserar på hälsan hos just den målgruppen. Det finns fler studier om hälsan på personer som är utsatta i prostitution. Personer som är utsatta i prostitution är en målgrupp som delvis överlappar med personer som medverkar eller exploateras i pornografi, men skillnader finns.
19 von Mentzer 2023. Preliminära resultat presenterade vid konferens om sexuell riskutsatthet och sexuellt våld den 9 november 2023 i Göteborg. 20 Kapitel 6 och 7. 21 Donevan m.fl. (2023). 22 Farley m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
273
En stor skillnad är att pornografi finns kvar på nätet, även efter att personerna som förekommer i materialet inte längre befinner sig i en situation där de utnyttjas eller medverkar i pornografi.
En av få studier som specifikt inriktas på personer som medverkar i pornografi är en enkätbaserad studie av Grudzen med kollegor där hälsan hos 134 kvinnor som medverkar i pornografi har jämförts med hälsan hos 1 773 kvinnor som inte har erfarenhet av att medverka i pornografi, alla hemmahörande i Kalifornien. Studien visar på en stor överrepresentation av svårigheter under barndomen, exempelvis att ha blivit placerad i fosterhem, bland de som medverkade i pornografi. Den visade även en överrepresentation av att ha tvingats till sex,23 både som barn och efter 18 års ålder. Av de som medverkande i pornografi hade 34 procent utsatts för våld av en närstående de senaste tolv månaderna, att jämföra med sex procent av övriga. 50 procent av de som medverkade i pornografi hade behövt söka ekonomiskt stöd eller på annat sätt uppgett att de inte hade tillräckligt med pengar för basala behov under de senaste tolv månaderna innan undersökningen.24
Kvinnorna som medverkade i pornografi led i högre grad av depression och hade sämre psykisk hälsa, men detta samband var inte längre signifikant när man kontrollerade för våld i nära relation och våldsutsatthet under barndomen.25 Det innebär att det kan finnas bakomliggande faktorer som driver både ohälsan och medverkan i pornografi.
Det är vanligare att effekterna av att ha filmats studeras bland personer som även befinner sig i annan typ av sexuell exploatering, vilket bara kan ge svar som gäller just den gruppen och inte kan generaliseras till alla som utnyttjas eller medverkar i pornografi. Farley och kollegor publicerade 2007 en artikel som baserades på en studie från 2004 där forskare hade intervjuat 854 personer som befann sig i prostitution i nio länder. 49 procent av de som intervjuats uppgav att de hade filmats för pornografi inom ramen för prostitution. Av alla 854 medverkande uppfyllde 68 procent kriterierna26 för
23 Forced sex är det uttryck som används i studien, vilket alltid är ett övergrepp. 24 Grudzen, Meeker, Torres, Du, Morrison, Andersen, Gelberg (2011). Comparison of the mental
health of female adult film performers and other young women in California. Psychiatr Serv.
25 Ibid. 26 För en korrekt diagnos PTSD-diagnos krävs en strukturerad klinisk intervju (golden standard) såsom t.ex. Clinician-Administered PTSD Scale (CAPS-5), men detta förfarande med formulär som fångar upp symptom och beteenden som indikerar PTSD är vanligt att använda i forskning.
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
274
PTSD,27 men de 49 procent som filmats för pornografi visade värre symptom än de övriga.28 Studien kan inte ge svar på varför de personer som både befann sig i prostitution och hade filmats hade ett sämre psykiskt mående än de som enbart befann sig i prostitution. För det behövs mer djupgående studier.
När det gäller pornografi med män som har sex med män är oskyddat sex och risken för könssjukdomar den hälsorisk som lyfts oftast i studier. Exempelvis visar Downing och kollegor 29 i en studie av 302 filmer att analsex med och utan skydd var ungefär lika vanligt i de filmer som studerades. Även för män i heterosexuell pornografi är det oftast riskerna för sjukdomar som uppmärksammas. Waltman lyfter i forskningssammanställningen studier från Los Angeles och London som visar att både kvinnor och män uppger att de filmar utan kondom. Det är också relativt många som har en könssjukdom.30 En annan utsatthet för män är pressen att prestera. Grudzen och kollegor tar i en studie upp att män uppmuntras att använda läkemedel.31
Den forskningssammanställning som utredningen beställt från Högskolan i Halmstad omfattade att sammanställa och sammanfatta internationell forskning om sambandet mellan medverkan eller exploatering i pornografi och psykisk, fysisk och sexuell ohälsa samt socioekonomiska konsekvenser. Sammanställningen visar att det finns många studier där förhållanden för personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi undersöks på olika sätt. Studierna visar sammantaget på en mycket utsatt situation bland de som förekommer i pornografi, men bland de studier som genomförts i andra länder är det ingen som har undersökt riskfaktorer eller olika aspekter av fysiskt eller psykiskt mående på samma sätt som de något äldre studierna som redogörs för ovan. Undantaget är den studie som genomförts i Sverige av Farley och kollegor, vars resultat vi kommer att redogöra för i kommande avsnitt om svenska förhållanden.
27 Farley, Cotton, Lynne, Zumbeck, Spiwak, Reyes, Alvarez och Sezgin (2004). Prostitution
and Trafficking in Nine Countries, Journal of Trauma Practice.
28 Farley (2007). “Renting an Organ for Ten Minutes”: What Tricks Tell Us about Prostitution, Porno-
graphy, and Trafficking, i Pornography: Driving the Demand in International Sex Trafficking.
29 Downing, Schrimshaw, Antebi-Gruszka, och Siegel (2013). Sexually Explicit Media on the
Internet: A Content Analysis of Sexual Behaviors, Risk, and Media Characteristics in Gay Male Adult Videos. Archives of sexual behavior.
30 Waltman (2023). 31 Grudzen, Ryan, Margold, Torres och Gelberg (2008). Pathways to Health Risk Exposure in
Adult Film Performers. Journal of urban health: bulletin of the New York Academy of Medicine.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
275
Waltman konstaterar dock efter genomgång av samtliga studier att en omfattade och systematisk ohälsa råder bland utförare som ett direkt resultat av deltagande i pornografiska produktioner. Den fysiska ohälsan omfattar sexuellt överförbara infektioner och trauma mot huvudet. Den psykiska ohälsan omfattar PTSD, dissociation, suicidalitet och självskadebeteenden.32 Hela sammanställningen finns att ta del av i bilaga 8.
8.3 Stödsökande i Sverige vittnar om stor ohälsa
Intervjustudien Osynliga brottsoffer. Intervjustudie bland personer
som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion som
genomförts av Donevan, Jonsson och Svedin33 och den information från utredningen har fått från verksamheter som möter stödsökande, tyder samstämmigt på att det finns en omfattande ohälsa bland de personer som på något sätt kommer i kontakt med stödverksamheter eller medlemsorganisationer för utsatta. Resultaten bekräftas även i studien av Farley och kollegor där 105 personer som filmats i prostitution eller för pornografi eller som sålt nakenbilder, pornografi eller utfört sexuella handlingar via webbkamera i Sverige har intervjuats om sina erfarenheter.34
8.3.1 Intervjustudiens resultat stämmer väl överens med verksamheternas erfarenheter
Utredningen har beställt en intervjustudie med fokus på utsatthet och behov av skydd, stöd eller vård på grund av medverkan eller exploatering i pornografiska sammanhang efter 18 års ålder från Marie Cederschiöld högskola. Studiens utformning och de resultat som gäller utsatthet för våld beskrivs närmare i kapitel 6.
Metod och urvalsprocess ger att deltagarna främst är individer som har etablerat kontakt med stöd- eller medlemsorganisationer, eller som följer dem via sociala medier. Det är därför troligt att det i gruppen finns en överrepresentation av personer som inte mår bra,
32 Waltman (2023). 33 Donevan m.fl. (2023). 34 Farley, Bergkvist, Åsbogård, Pethrus , Lannergren, Fein, Jererai (2023). Pornography Production
Harm in Sweden: Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed Prostitution, presenterad
vid en konferens med samma namn den 17 oktober 2023 i Stockholm.
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
276
eller som av någon annan anledning söker information hos organisationer där de har möjlighet att träffa personer som har varit utsatta för sexuell exploatering men som antingen inte är det längre eller som försöker ta sig ur. Studien kan därför inte säga något generellt om måendet hos personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi, utan ger en bild av ohälsan hos de som har förekommit i pornografi och av någon anledning har varit i kontakt med dessa aktörer eller sökt information på någon av deras plattformar. Det kan dock noteras att de som deltagit i studien har förekommit i både egenproducerad eller studioproducerad pornografi och att det inte har kommit upp att de skulle ha förekommit i mer extremt material än andra.
Utredningen har även fått mycket information från representanter för verksamheter som möter stödsökande, vilka kan bekräfta och exemplifiera det som kommit fram i intervjustudien. Även där gäller att deras information inte kan generaliseras till alla som medverkar eller utnyttjas i pornografi, eftersom de är just stödverksamheter. Samtidigt är det många som kommer till dem som inte i första hand sökt stöd för sin utsatthet vid produktion av pornografi. Exempelvis Mika Hälsa och SMC Pilen träffar bland annat personer som sökt preventivmedelsrådgivning, men där verksamheterna utifrån sin kompetens fångat upp personens psykiska ohälsa. Mikamottagningarna träffar personer som initialt sökt skydd, stöd eller vård hos till exempel socialtjänsten, vårdcentral eller ungdomsmottagning, men som fångats upp och hänvisats vidare. Mikamottagningen i Göteborg uppger att knappt hälften av de som de har kontakt med har kommit in på det viset.
8.3.2 En majoritet av stödsökande vittnar om traumatiska händelser och ogynnsamma uppväxtvillkor
Deltagarna i intervjustudien rapporterade höga nivåer av olika potentiellt traumatiska händelser under uppväxten, inklusive ogynnsamma uppväxtvillkor. I intervjustudien görs en jämförelse med kvinnor i allmänhet och med kvinnor som sålt sex. Siffrorna i de fallen kommer från undersökningen Prostitution i Sverige35 från 2012 där samma skala för att mäta traumatiska händelser användes. Kvinnor i allmänhet upp-
35 Svedin, Jonsson, Kjellgren, Priebe, och Åkerman (2012). Prostitution i Sverige – Huvudrapport.
Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
277
gav i den undersökningen erfarenhet av i genomsnitt 5,3 traumatiska händelser medan kvinnor som sålt sex uppgav erfarenhet av i genomsnitt 6,3 traumatiska händelser. Deltagarna i denna intervjustudie (25 kvinnor och en man) uppgav i genomsnitt 12,2 traumatiska händelser. Samma mönster kan man se vid jämförelse beträffande ogynnsamma livshändelser där både kvinnorna som inte sålt sex och de som sålt sex i undersökningen från 2012 hade betydligt bättre uppväxtvillkor jämfört med personerna den intervjustudie som presenteras här.
Alla utom en av de medverkande i undersökningen hade varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten. Nio av de 26 deltagarna hade blivit utsatta för sexuella handlingar av en vuxen i sin familj. 22 av deltagarna hade utsatts för fysiskt våld från vuxna under uppväxten. Antalet gånger dessa olika våldsformer inträffade varierade från få till otaliga, eller ”under hela uppväxten”.
Den vanligaste formen av våldsutsatthet som beskrevs av intervjupersonerna var sexuellt våld. Alla kvinnliga deltagare hade utsatts för sexuella övergrepp under barndomen. För vissa var deras biologiska pappa eller styvpappa den första som utsatte dem. I andra fall började övergreppen under tonåren, ofta av förövare som var betydligt äldre, en pojkvän, en manlig bekant, en lärare eller en främling de hade träffat på nätet. En kvinna berättade att hennes styvpappa gjorde saker ”som gick över gränsen”. När hon sedan var ungefär 15 år gammal hade hon en pojkvän som var 30 år gammal och som pushade henne till situationer som hon nu menar att hon inte skulle ha varit i när hon var i den åldern.
20 personer uppgav att deras föräldrar haft psykiska problem under uppväxten och 15 personer uppgav att föräldrarna haft problem med alkohol eller droger. 23 av deltagarna uppgav att de hade blivit utsatta för känslomässig misshandel.
De flesta hade vuxit upp med sina föräldrar men några hade erfarenhet av att bo på HVB-hem. Många av berättelserna belyste den emotionella misshandeln de upplevde från familj och anhöriga, vilken ofta pågick under hela deras uppväxt. De beskrev hur det psykiska våld som de utsattes för bidrog ledde till att de utvecklade psykisk ohälsa. En kvinna uppgav att hon var känslomässigt försummad under hela uppväxten och blev deprimerad redan när hon var tio år gammal. Trots att hon var mobbad i skolan blev det hennes säkra miljö.
Flera berättade om fysiskt våld i hemmet. Det kunde vara pappans våld mot mamman eller direkta fysiska övergrepp som barnen själva
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
278
utsattes för. En av de intervjuade nämnde att hennes starkaste minne från barndomen var att se sin pappa misshandla mamman. En annan som hade samma upplevelse beskrev hur det påverkade hennes syn på relationer så att hon fortfarande kan känna att ”kärlek är våld” i sitt huvud.
Resultaten överensstämmer väl med den internationella forskningen, exempelvis resultaten från Grudzen och kollegor om att personer som medverkade i pornografi hade en överrepresentation av svårigheter under barndomen.36
Flera intervjupersoner beskrev hur det kändes otänkbart att berätta om sin situation och de sexuella övergreppen under barndomen. Om förövaren var en familjemedlem kunde hot användas för att tysta barnet, till exempel hot om att skada sig själva, barnet, deras syskon eller något husdjur. Några berättar att de hade motstridiga känslor för sin pappa, som var en person de älskade men som ändå skadade dem. Det fanns också de som dessutom befann sig i en hederskontext, där oskuldsnormer gjorde det omöjligt att berätta om övergrepp.
För de som blev utsatta för sexuellt våld av någon utanför familjen kunde det psykiska våldet i hemmet göra det omöjligt att vända sig till sina föräldrar. En annan orsak till att inte berätta var känslor av skam efter övergreppen. För några som hade försökt och inte blivit tagna på allvar av sina föräldrar kunde det sveket kännas värre än övergreppet och leda till att de inte sökte professionellt stöd.
Återkommande är att de som har intervjuats tycker att de har ”hintat” men att vuxna i deras närhet inte velat se. Flera menar att deras psykiska ohälsa förbisetts eller undervärderats och de tar upp att de tror att det skulle ha sett annorlunda ut ifall de haft någon vuxen i sitt liv som de kunde prata med.
Många av deltagarna kom tidigt i kontakt med socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin, men upplevde inte att de fick den hjälp som de behövde. De som berättat om våldsutsatthet i en sådan kontakt upplevde att våldets inverkan på deras liv blev förbisett och undervärderat och inte adresserades i stödinsatsen. En del beskrev hur de fått kämpa för att få psykiatriska diagnoser så att de skulle få resurser, stöd och behandling, medan andra tvärtom beskrev att de fick diagnoser och medicinering utan att det gjordes någon utredning om varför de mådde och betedde sig som de gjorde.
36 Grudzen m.fl. (2011).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
279
De flesta intervjupersonerna uppgav att de aldrig direkt fått frågan om våld, särskilt inte om sexuella övergrepp, i kontakt med myndigheter. De upplevde att fokus lades på yttre manifestationer av deras trauma, deras ”skadliga beteenden” och utåtriktade agerande, i stället för att försöka hitta de underliggande orsakerna. En kvinna menade att fokuset på symptom och diagnoser, utan att undersöka orsakerna, ledde till självtvivel. När omgivningen inte ser varför man mår dåligt, leder det till att man inte litar på sig själv längre, menade hon.
Det var 15 personer av de 26 som deltog i studien som uppgav att de hade blivit mobbade. Flera berättade i intervjun att de hade känt sig annorlunda eller utanför under större delen av sin uppväxt. I något fall var det direkt relaterat till våldet hemma och de vågade inte bjuda hem någon. I andra fall fanns koppling till en NPF-diagnos.
Resultatet stämmer väl överens med studien av Farley och kollegor som nyligen genomfördes i Sverige. Av de 105 personer som intervjuades i den studien hade 75 procent blivit utsatta för sexuella övergrepp innan 18 års ålder. En tredjedel hade någon gång under barndomen varit placerade utanför hemmet.37
8.3.3 En majoritet av stödsökande vittnar om psykisk ohälsa
Av de 26 deltagarna i intervjustudien av Donevan och kollegor uppgav 25 att de hade diagnosticerats med en eller flera psykiatriska diagnoser. Bland de vanligaste var PTSD, ångest, depression, ADD/ADHD, EIPS38 och anorexi. 18 av deltagarna hade blivit diagnosticerade med en fysisk sjukdom. 14 av de intervjuade uppgav att de hade någon typ av funktionsvariation/funktionshinder,39 där ADHD och autism var det absolut vanligaste.
Användning av mediciner var också vanligt. 24 av de intervjuade tog eller hade tagit mediciner, varav den allra största delen utgjordes av olika former av psykofarmaka.
I intervjustudien användes tre formulär för att mäta de medverkandes hälsa. Även här kunde en jämförelse göras med Prostitution
i Sverige,40 vilken visade att deltagarna i denna studie hade avsevärt
högre totalpoäng på det formulär som mäter ångest och depression än
37 Farley m.fl. (2023). 38 Emotionell instabil personlighetsstörning. 39 Funktionsvariation/funktionshinder var hur frågan ställdes i formuläret. 40 Svedin m.fl. (2012).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
280
vad deltagarna i den tidigare studien hade, oavsett om de sålt sex eller inte. De hade även högre poäng än kvinnliga gymnasieungdomar som uppgav att de sålt sex i Unga sex och Internet 2009.41
I ett av formulären som användes ställs frågor om symptom och beteenden som indikerar PTSD. Mer än 20 personer uppfyllde förutsättningarna för att uppfylla kriterierna för en PTSD diagnos. Detta överensstämmer med internationella studier, exempelvis studien av Farley med kollegor som redogjorts för ovan42 och som tyder på att det finns ett stort behov av att tillhandahålla behandling för PTSD i den här målgruppen. Donevan med kollegor poängterar dock att för en korrekt PTSD-diagnos krävs en strukturerad klinisk intervju (golden standard) såsom till exempel Clinician-Administered PTSD Scale (CAPS-5).
Farley och kollegor fann omfattande psykiska, men även fysiska, problem hos personerna de intervjuade. Bland de fysiska problemen finns bröstsmärtor, känselbortfall och problem med balansen. Ungefär 30 procent av de intervjuade uppgav var och en av dessa. Det var 71 procent som uppgav att de använt sex som självskada och 65 procent hade gjort självmordsförsök. Farley och kollegor uppger vidare att de intervjuade uppnådde höga poäng i mätningar av dissociation.43
Mottagningarna som träffar stödsökande träffar främst personer som utsatts i prostitution, men även i produktion eller distribution av pornografi. Det som de uppger om patienternas mående gäller ofta hela gruppen. Det är i många fall i praktiken svårt att skilja på personer som utnyttjats i pornografi respektive prostitution eftersom det ofta är samma personer. Verksamheterna uppger att inget tyder på att personer som utsatts i produktion eller distribution av pornografi skulle må bättre än andra som utnyttjats sexuellt, snarare tvärtom.
Mika Hälsa i Stockholm, Mikamottagningen i Göteborg och Ellencentret är några av de aktörer i Sverige som möter flest personer med erfarenhet av att ha medverkat eller utnyttjats i pornografi. De uppger alla att personer som kommer till dem generellt sett mår mycket dåligt. Även SMC Pilen träffar sexuellt riskutsatta personer från 13 år. Det omfattar personer som utsatts i produktion av pornografi och de kan uppvisa samma typ av utsatthet och ohälsa som andra
41 Svedin och Priebe (2009). Unga, sex och Internet, s. 32–147. I Se mig. Unga om sex och Internet. Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:9. 42 Farley m.fl. (2004). 43 Farley m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
281
patienter som kommer till mottagningen. Det finns inte heller här uppgifter om hur stor andel som utsatts just i produktion av pornografi eftersom det inte finns någon tydlig gräns mellan målgrupperna.
Representanter för Mika Hälsa uppger att alla som kommer till dem lider av någon typ av psykisk ohälsa och att majoriteten lider av PTSD från sexuella övergrepp. Det gäller oavsett vilken form av sexuell exploatering de har utsatts för och det finns inga uppgifter som särskilt avser de som utnyttjats eller medverkat i pornografi eftersom de utsattheterna ofta går in i varandra. Psykologer som jobbar på Mika Hälsa som har tidigare erfarenhet av att jobba med personer i beroendevården menar att den här målgruppen har mycket värre PTSD och symptom än patienter de möter i beroendevården.44
Mikamottagningen i Göteborg menar att i stort sett alla de möter uppfyller kriterierna för komplex PTSD, dock ställer de inga diagnoser. Vissa personer har haft kontakt inom psykiatrin innan, andra inte. Det är vanligare att de har fått flera andra diagnoser än PTSD (exempelvis emotionell instabil personlighetsstörning, bipolaritet och olika ångestsyndrom) men orsaken är enligt mottagningen oftare de händelser som de har varit med om.45
Verksamma vid SMC Pilen instämmer med den beskrivning av målgruppen som de andra verksamheterna har givit. Patienterna har ofta komplex problematik och svåra hälsoproblem med PTSD, psykiatrisk samsjuklighet, självmordsbenägenhet, substansberoende och självskadebeteende. Sexuella svårigheter efter att ha befunnit sig i sexuell exploatering och utsatthet är vanligt förekommande. Det kan visa sig som exempelvis ett hypersexuellt beteende, ett oönskat sexuellt tändningsmönster eller svårigheter att alls kunna ha sexuell kontakt eller fysisk beröring. De sexuella svårigheterna är ofta det som kvarstår längst efter att personerna ändå kan uppleva att de generellt mår bättre och fått ett mer stabilt liv.46
Även övriga verksamheter som utredningen har träffat lyfter psykisk ohälsa. Exempelvis Novahuset tar upp det som en riskfaktor för att utnyttjas i pornografi eller prostitution. Transammans tar upp transpersoners högre förekomst av psykisk ohälsa som en riskfaktor.
SMC Pilen menar att det finns starka samband mellan sexuellt våld, substansberoende och psykisk ohälsa och att det oftast innebär
44 Mika Hälsa. Intervju 2022-12-12. 45 Mikamottagningen i Göteborg. Intervju 2022-11-14. 46 SMC Pilen. Intervju 2022-11-16.
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
282
en ond spiral. Det går därför inte alltid att hitta det ursprungliga problemet.
Även Q-jouren Väst lyfter samsjukligheten. För många handlar prostitution, inklusive att sälja bilder och filmer, och missbruk om att ”stänga av känslor”, hantera ångest eller bearbeta tidigare sexuella övergrepp. Många kvinnor som kommer till dem har psykisk ohälsa i botten vilket är anledningen till att de använder alkohol och droger.
I vilken utsträckning den psykiska ohälsan är en konsekvens av utsattheten och tvärtom, hur mycket den psykiska ohälsan är en riskfaktor för att utsättas, går inte att bilda sig en tydlig uppfattning om utifrån intervjuerna. För vissa verkar det vara en bakomliggande orsak till att de medverkat eller utnyttjats i pornografi. För andra verkar den ha uppkommit eller förstärkts av utsattheten, inte minst kopplat till att övergrepp eller utsatthet finns dokumenterat och det finns risk för fortsatt spridning.
Den sammantagna bilden från intervjuerna är dock att personer som söker skydd, stöd eller vård på grund av sexuell exploatering i exempelvis pornografi har stora problem med psykisk ohälsa och oavsett vad som leder till vad har de omfattande behov av skydd, stöd och vård.
8.3.4 Utsatthet och ohälsa kan förstärka varandra
Det finns inga entydiga svar om i vilken omfattning det är den psykiska ohälsan (ofta utlöst av tidiga sexuella övergrepp eller liknande) som leder till att barn och vuxna utnyttjas sexuellt, exempelvis i pornografi, och i vilken omfattning ohälsan kommer av att medverka eller utnyttjas i pornografi. Från både intervjustudien och övriga källor47 framkommer en bild av en spiral där utsatthet och ohälsa förstärker varandra.
Flera av deltagarna i intervjustudien av Donevan och kollegor berättar att det fanns ekonomiska orsaker till att de började sälja bilder, men de berättelserna kommer sällan utan koppling till någon form av dåligt mående. En kvinna, som utsatts för övergrepp av sin styvpappa och en äldre pojkvän, berättar att hon hamnade i en situation där hon inte kunde be familj om hjälp när hon behövde pengar, men säger samtidigt att hennes mående var en orsak. Redan när hon
47 Hedén m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
283
var 15 år började hon sälja sexuella tjänster, först fysisk, men sedan digitalt. Hon betonar att hon som många andra trodde att plattformar som OnlyFans var relativt ofarliga, men att hon nu ”sitter här med PTSD”.48
En annan kvinna berättar att egenproducerad pornografi var ett sätt att samla tillräckligt med pengar för att kunna rymma hemifrån och fly från sin pappa som exploaterat henne sexuellt sedan hon var liten. Hon menade att med allt som hon varit med om så var det ”lika bra” att fortsätta. Hon beskriver att hon mådde dåligt och inte ville, men samtidigt ville hon väldigt gärna ha pengarna.
Några berättar om bekräftelsebehov, som en reaktion på att det saknades kärlek och stöd i hemmet.
21 personer har någon gång avsiktligt skadat sig själva och lika många svarar ja på frågan om de har använt sex som självskadebeteende. 17 personer har sålt sexuella handlingar som självskadebeteende och 17 personer har försökt ta sitt eget liv.
Många beskriver medverkan i pornografi, och att sälja sexuella handlingar fysiskt, som en överlevnadsstrategi. En kvinna, som började med att sälja fotbilder, men senare sålde både nakenbilder och hade sex mot ersättning, beskriver det som en ”win-win situation i mitt huvud” eftersom det var en självskada som inte syntes. Hon blev bekräftad och fick pengar. Hon tog en paus från pornografi och sex mot ersättning när hon upptäcktes av polisen som barn, men gick tillbaka efter att hennes behov av att prata igenom och bearbeta tidigare sexuella trauman inte tillgodosågs. Hennes upplevelse är att andra sköt bort det för att det var ett så obehagligt ämne att prata om. Kvinnan tror själv att om hon hade fått hjälp att bearbeta vad hon var med om så hade hon inte hamnat där hon är i dag, vilket omfattar våldsamma relationer eftersom hon har trott att det är det hon är värd.
En kvinna som medverkat i såväl egenproducerad som studieproducerad pornografi säger att ”det är väldigt vanligt att folk som håller på med sånt här har varit med om övergrepp”. Hon tror att om man mår bra så medverkar man inte i pornografi, det handlar om att må dåligt och söka efter något.
Beskrivningarna liknar den känslomässiga reglering som Hedén med kollegor redogör för i studien om sex som självskada.49
48 Donevan m.fl. (2023). 49 Hedén m.fl. (2023).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
284
I intervjustudien framkommer att deltagandet i pornografi kan vidmakthålla och intensifiera skam och en negativ självbild. Deltagarna berättar om erfarenheter av att stämplas och behandlas som en ”hora” av såväl köpare som andra förövare, och att den negativa bilden varken ifrågasätts eller motbevisas av ens omgivning och samhället i stort, vilket kan detta leda till att individerna internaliserar bilden. Två kvinnor beskriver på liknande sätt hur de börjar se sig själva som objekt, som en vara som köps. En av dem menar att det gör någonting med henne när hon objektifierar sig själv och andra ser hennes värde utifrån sexualitet, utseende eller vad hon kan göra för dem när det gäller sex. Hon tillägger hon alltid har haft svårt att vara snäll mot sig själv och behandla sig själv värdigt.
En kvinna lyfter fram hur hennes tidigare erfarenheter av sexuella övergrepp påverkade hennes självbild så starkt att hon kände att hon inte var värd bättre än att sälja pornografiskt material.
Alla 26 personer i intervjustudien uppger att de har stängt av känslomässigt när de blivit filmade eller fotograferade för pornografi. Det inkluderar den person som inte sålt material utan bara filmat tillsammans med en partner och lagt upp filmerna gratis på en webbplats.
Flera deltagare beskriver även hur de försökt skapa distans mellan sin personliga identitet och den identitet som köps och säljs, till exempel genom att använda ett annat namn.
Att dissociera, det vill säga att mentalt koppla bort sig själv, var också en strategi som beskrevs av flera deltagare. En person beskriver att hon var där, men ändå inte, och hon tror att det är därför hon inte minns så mycket.
Dissociation lyfts även återkommande av verksamheterna som möter stödsökande. Dissociation betyder avskiljande och innebär att kroppen håller upplevelser och handlingar skilda från medvetandet. Tillståndet ger den drabbade störningar i samspelet mellan minne, identitet, perception, känslor, motorik och beteende. Traumatisk stress är den vanligaste orsaken till dissociation. Vid en traumatisk situation kan somliga människor blockera sin upplevelse, så att de känner sig stå ”utanför sig själva”. Detta kan bidra till att man inte förstår situationen och inte förmår reagera rationellt. Dissociation är kroppens sätt att blockera sig från hemska eller skamfyllda minnen och händelser, med syftet att minska ångesten av dem. Det kan visa sig genom att personen inte minns händelser eller de känslor de
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
285
väckte. Dissociation är vanligt vid emotionellt instabil personlighetsstörning.50
Det är 18 personer som uppger i intervjustudien att de har använt droger för att stänga av när de blivit filmade eller fotograferade för pornografi och 16 personer som uppger att de har använt alkohol för ändamålet. En person berättar i intervjun att hon inte hade kunnat säga de saker hon sa när hon blev filmad om hon inte var påverkad.
8.3.5 Det finns en utbredd oro för vem som ska se filmerna
I rapporten från intervjustudien av Donevan och kollegor uppger forskarna att samtliga deltagare beskriver en stark rädsla och maktlöshet inför att materialet kunde fortsätta spridas och de långsiktiga konsekvenser detta kunde medföra. Rädslan sträckte sig från oro för direkt utpressning till den ständiga oron för att deras material skulle upptäckas av andra. Att materialet finns på internet gav dem en konstant känsla av att vara övervakad, utan att veta av vem, och flera beskriver en ångest över det.51
Många beskriver i intervjuerna att pornografi från en början bara kändes som en annan form av sex mot ersättning, men att konsekvenserna av att det dokumenterades blev tydligare efter hand. Intervjupersonerna menade att trots att sex mot ersättning via direkta möten medförde fler omedelbara risker, innebar pornografin mer långvariga konsekvenser.
En kvinna som medverkat i direktströmmad pornografi berättar att hon testat en tjänst för ansiktsigenkänning och att det då kommer upp filmer med henne. Bilder och filmer med henne fortsätter att laddas upp utan att hon längre är inblandad. En annan kvinna menar att när materialet redan finns på internet är det ingen idé att sluta med pornografiproduktion. En annan berättar att filmerna även blev ett medel för utpressning, som i sig höll henne kvar, när hon ville sluta med att ha sexuella handlingar mot ersättning eftersom främmande män hotade att skicka filmerna till hennes föräldrar ifall hon inte fortsatte.
Att ha filmat sig själv verkar ytterligare bidra till ångesten. Två kvinnor i intervjustudien beskriver på liknande sätt att egenprodu-
50 Mind. Trauma, dissociation och DID. https://mind.se/fakta/diagnoser/trauma-dissociation-och/ ( hämtad 2023-10-25). 51 Donevan m.fl. (2023).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
286
cerat material känns mer skamfyllt eftersom det finns en bild av att egenproducerat material alltid är eget val. Man kan inte säga att man blev tvingad och att någon annan filmade.
En kvinna i intervjustudien, vars pojkvän filmat dem utan hennes vetskap, uttrycker oro för sin karriär som lärare, ifall någon skulle hitta filmerna.
Företrädarna för verksamheterna som utredningar har träffat har i många fall poängterat att det faktum att utsatta inte har kontroll över de bilder och filmer där de förekommer är en faktor till stress. Representanter för Talita, som träffar både personer som utsatts i prostitution och i pornografi, berättar att deras erfarenhet är att personer som blivit utsatta i pornografi har mer djupgående trauma jämfört med de som har utsatts i prostitution men inte filmats. Faktumet att övergreppet dokumenterats och potentiellt kommer finnas kvar för alltid gör att kvinnorna de möter upplever utsatthet i pornografi som värre än utsatthet i prostitution, menar representanterna för Talita.52
Psykologerna som möter klienter på Ellencentret menar att lidandet ofta förminskas om ett övergrepp skett via bild eller film och att även den som är utsatt kan förminska det för sig själv, men deras erfarenhet är att det inte är mindre allvarligt och att utsatta personer kan utveckla PTSD och bli traumatiserade, även i de fall då de inte träffat förövaren fysiskt. I de flesta fall har de även träffats fysiskt, men psykologerna menar att något som särskiljer att ha blivit filmad från andra typer av utsatthet är att inte veta vart materialet tar vägen.
Psykologerna vid Ellencentret berättar att en klient kan ha sålt en film för privat bruk till en köpare. Då är en stor del av lidandet att aldrig veta om eller när den sprids vidare. Det innebär en stor kontrollförlust och många tänker på om föräldrarna får veta och på om framtida barn får veta.
Den person som utredningen har träffat som varit med om att filmer spelats in i smyg och delats på sidor för pornografi berättar att händelsen har påverkat hela hennes liv: ”Hela mitt liv är uthängt och förstört”. Så länge filmerna finns känner hon att det inte går att slappna av. Vetskapen att bilderna kan dyka upp igen är stressande
52 Talita. Intervju 2022-09-26.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
287
och skräcken att andra ska se filmen är överhängande eftersom det är en sådan skam.53
8.3.6 En majoritet hade sökt någon form av skydd, stöd eller vård
Metod och urvalsprocess ger att deltagarna i intervjustudien främst är individer som har etablerat kontakt med stöd- eller medlemsorganisationer, eller som följer dem via sociala medier. Många av dem uppger också att de sökt någon form av skydd, stöd eller vård. Det är dock inte så att personerna som ingår i studien främst har sökt stöd hos de verksamheter som medverkat i rekryteringen till studien, och för några var intervjun den första gång som de berättade om sina erfarenheter.
Allra vanligast är att deltagarna har sökt stöd hos vuxenpsykiatrin. Av de 21 personer som har gjort det svarar fem personer ja, elva delvis och tre nej54 på frågan om de fått hjälp där. Sex personer svarar ja, tio delvis och fem nej på frågan om de fått bra bemötande.
Nästan lika många, 20 personer, har sökt sig till barn- och ungdomspsykiatrin. Det innebär att majoriteten av deltagarna har haft kontakt med psykiatrin både som barn och som vuxen. Av de som sökt sig till barn- och ungdomspsykiatrin är det fyra som svarat ja, sex nej och tio delvis på om de fått hjälp. Fem svarar ja, sju delvis och åtta nej på om de fått ett bra bemötande. Det är alltså fler i den här gruppen som uppger att de inte fått hjälp eller ett bra bemötande som barn än som vuxna. Det är 18 personer som även har sökt akut psykiatrisk vård, men det framgår inte om de var barn eller vuxna vid tillfället.
Det är 19 personer som har sökt stöd hos socialtjänsten. Av dem svarar två personer ja, nio delvis och åtta nej på frågan om de fått hjälp där. Sex svarar ja, fem delvis och åtta nej på frågan om de fått bra bemötande. Det ger socialtjänsten sämst omdöme av alla instanser avseende om personen anser sig ha fått stöd. Av de sju personer som sökt sig till en Mikamottagning svarar tre personer ja, en delvis och två nej på frågan om de fått hjälp där. Fem svarar ja, ingen delvis och en nej på frågan om de fått bra bemötande. Mikamottagning får alltså ett bättre omdöme, men inte heller det stöd som
53 Respondent nr 4. Intervju 2023-05-16. 54 Alla har inte svarat på den frågan.
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
288
ges där passar alla, även om bara en person inte var nöjd med bemötandet.
Ett liknande omdöme ges civilsamhällets organisationer. Av de åtta personer som sökt sig till en civilsamhällsorganisation svarar fem personer ja, ingen delvis och tre nej på frågan om de fått hjälp där. Fem svarar ja, en delvis och två nej på frågan om de fått bra bemötande.
De aktörer som fått bäst omdöme avseende bemötande är Skatteverket och Kronofogden, med Mikamottagningar strax efter. Alla de sex personer som sökt någon form av stöd från Skatteverket uppger att de har fått det och att de har fått ett gott bemötande. I kontakten med Kronofogden var det sex av sju som uppgav att de fått ett gott bemötande och fem av sju som upplevt att de fått stöd. Sämst omdöme för bemötande fick Polisen, följt av Barn- och ungdomspsykiatrin.
Skatteverket, följt av Försäkringskassan och Kronofogden, fick bäst omdöme på att faktiskt ha kunnat hjälpa, vilket troligen kan förklaras av att det är en helt annan typ av stöd som personerna har sökt där än hos andra aktörer. Det visar tydligt på att behovet av stöd är bredare än vad som kan erbjudas av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Av andra aktörer var det privat psykolog, följt av civilsamhällesorganisation och primärvård, som fick bäst omdöme avseende om man fått hjälp.
8.3.7 Många uppger att de inte fått det stöd som de behövt
De flesta deltagare i intervjustudien har haft långvariga kontakter med hälso- och sjukvården och andra samhällsinstitutioner. Trots det valde majoriteten att inte självmant berätta om sina upplevelser av pornografiproduktion. Oftast handlade det om en kombination av skam, rädsla och osäkerhet inför mottagarens reaktion. Det var också återkommande att det fanns en förväntan om att de professionella de mötte skulle fråga om utsattheten för sexuellt våld och exploatering, vilket ofta inte skedde. En kvinna beskriver att hon har blivit ”screenad” för våld många gånger, men att frågan om ifall hon utfört en sexuell tjänst mot någon form av ersättning aldrig har funnits med. Hon menar att hon kanske hade svarat nej ändå på
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
289
grund av skammen, men det hade betytt mycket att få frågan för då hade hon vetat att den som frågat brydde sig.55
Några berättar att de har testat att berätta lite, men absolut inte det värsta, för att se hur mottagaren reagerar. Både tvivel och överdrivna reaktioner från lyssnarens sida avskräckte många från att fortsätta dela med sig av sina upplevelser.
En kvinna vågade berätta för sin stödkontakt på psykiatrin efter att de hade haft kontakt varje vecka under ungefär ett halvår. Då ledde det till att hon fick omfattande hjälp och stöd.
En kvinna, som utnyttjats för att producera pornografi av anhöriga och varit med om att sexköp filmats och spridits som pornografi, hade tidigt en kontakt med BUP. Hon uppger att fokus var mer på hennes beteende än på orsakerna bakom, vilket gjorde att hon gick tillbaka till att ha sex mot ersättning och även fick tillbaka sin ätstörning. Hon berättar att det blev skillnad först när hon fick hjälp på en traumamottagning specialiserad på fysiska och sexuella övergrepp.
Personer med missbruk vittar i intervjustudien om svårigheter med att få skydd, stöd och vård. En kvinna beskriver att man först behöver bli fri från sitt missbruk, men att på behandlingshemmet är det inget fokus på orsakerna till att man mår dåligt, vilket gör att missbruket börjar om. En annan kvinna berättar om liknande erfarenheter. Hon fick veta av psykiatrin att hon behövde bli av med sitt missbruk innan hon kunde få behandling, medan socialtjänsten menade att hon mådde för dåligt och behövde hjälp av psykiatrin. Medlemmar i Utan Skyddsnät beskriver på liknande sätt att det inte går att få hjälp så länge man är kvar i utsatthet, och att ett problem är att inte bli trodd när man berättar.56
En kvinna som tvärtom är nöjd med den hjälp hon fått berättar om samarbetet mellan det skyddade boendet där hon vistades, psykiatrin och en specialiserad traumamottagning, där alla hölls informerade om allt.57
Ett annat problem som lyfts är glappet som uppstår när en person blir vuxen. En kvinna upplever att hon blev bortstött när hon fyllde 18 år. Hon hade önskat ett överlämnande från barn- och ungdomspsykiatrin i stället för att själv behöva börja om och söka stöd. Det har i hennes fall lett till att hon inte längre har någon kontakt med vården.
55 Donevan m.fl. (2023). 56 Utan Skyddsnät. Personlig kommunikation 2023-10-19. 57 Donevan m.fl. (2023).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
290
8.4 Barn som fått bilder eller filmer spridda uppger i högre grad än andra barn att de lider av psykisk ohälsa
Mycket av det som presenterats ovan generellt om psykiskt och fysisk hälsa gäller även för barn. Men barn är, bland annat på grund av sin unga ålder och den beroendeställning de befinner sig i gentemot vuxna, särskilt utsatta.
Företrädare för verksamheter som möter stödsökande understryker att de flesta är mycket unga när de första gången utsätts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi, men det är inte alltid som utsattheten uppdagas innan de fyllt 18 år. Även i intervjustudien av Donevan och kollegor, som är inriktad på vuxna, uppger majoriteten av de intervjuade att de var under 18 år vid det som forskarna benämner som det första pornografiinspelningstillfället, medelåldern var 16,5 år. Novahusets erfarenhet är att de flesta som söker stöd där exploaterades sexuellt första gången, fysiskt eller online, när de var cirka tolv år gamla. Men innan dess har de oftast varit med om andra sexuella övergrepp. Även SMC Pilen möter unga personer från 13 år där majoriteten har mycket tidiga erfarenheter av omsorgssvikt, våld, sexuella övergrepp och grooming vilket i sin tur ökar risk för fortsatt riskutsatthet och upprepade övergrepp och exploatering.
För att kunna presentera kunskap specifikt om barns hälsa har utredningen beställt en systematisk litteraturöversikt avseende kunskap om barn i åldern 13–18 år i sexuella övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder och filmer, av affilierade professorn Carl Göran Svedin. Bilderna eller filmerna kan vara egenproducerade eller producerade av någon annan med eller utan tvång. Sammanställningen skulle enligt beställningen omfatta kunskap om negativa konsekvenser, exempelvis i form av psykisk, fysisk eller sexuell ohälsa för den som exploateras på detta sätt.
Utredningen har också tagit fram en enkät som spridits med hjälp av idéburna organisationer58 som i sin verksamhet möter stödsökande som antingen utsatts för sexuell exploatering eller andra former av sexuella övergrepp. Enkäten riktade sig till personer som
58 1000 möjligheter, Novahuset, Storasyster, Inte din hora, Unizon och MÄN var behjälpliga med formuleringen av enkäten och spred den på olika sätt i sina nätverk. Även Attention spred enkäten i mindre skala. Även RFSL Ungdom och Transammans behjälpliga med formuleringen av enkäten, men de hade inte möjlighet att sprida den.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
291
innan de fyllde 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem hade spridits i något digitalt forum. Oavsett om det var de själva som spred dem eller om det var någon annan.
Information från litteraturstudien och enkäten kompletteras med information från representanter för verksamheter med kunskap om barns utsatthet, eller som erbjuder stöd till både barn och unga vuxna.
8.4.1 De flesta studier om hälsa bland barn som exploaterats i pornografiska sammanhang handlar om sex mot ersättning
Det saknas studier som specifikt handlar om hälsa bland barn som exploaterats i pornografiska sammanhang. Det finns studier som berör hälsan hos barn som tagit emot ersättning för sex och hälsan hos barn som antigen själva delat eller mot sin vilja fått filmer eller bilder spridda, vilket till viss del är en grupp som överlappar med den som berörs av den här utredningen.
I Sverige är det framför allt i serien av undersökningar om unga, sex och internet som genomförts 2004, 2009, 2015 och 2020–2021 som dessa frågor har ställts. I studierna finns frågor om bland annat sex mot ersättning, sexuella övergrepp och erfarenhet av att ha sänt eller lagt ut avklädda bilder.
I studien Unga sex och internet efter #metoo från 2021 har de unga som har erfarenhet av att ha tagit emot ersättning för sex kunnat ange anledningen till att de gjort det. Man kunde ange flera svar och det vanligaste (47 procent) var att man behövde pengar. 42 procent svarade att en anledning var att de mådde psykiskt dåligt, 25 procent för att dämpa ångest, 28 procent för att få uppskattning och 19 procent att de behövde droger. Svaren säger inget om hur den sexuella exploateringen påverkat måendet, men det visar att många av de barn som utsätts också mår dåligt. De elever som hade tagit emot ersättning för sex uppgav även signifikant mer symptom på ångest, depression, ilska, posttraumatisk stress, dissociation och sexuella bekymmer än vad andra elever gjorde och de hade resultat som visade att de hade större svårigheter att reglera sina känslor. 88 procent av flickorna och 36 procent av pojkarna som hade tagit emot ersättning för sex hade utsatts för sexuella övergrepp, jämfört med 25 procent av övriga elever (flickor och pojkar sammantaget).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
292
De tidigare studierna, som genomfördes 2004, 2009 och 2015, visade liknande resultat. I Unga sex och Internet från 2009 visade resultaten att 78 procent av de elever i årskurs tre på gymnasiet som svarat att de någon gång sålt sex mot ersättning varit utsatta för sexuella övergrepp under barndomen.59 Samtliga kvinnliga elever som svarade ja hade utsatts för övergrepp. Den uppföljande studien från 2015 visade att 62 procent av de som svarat att de sålt sexuella tjänster hade utsatts för övergrepp, varav 94 procent av de kvinnliga eleverna. Båda studierna visade också en högre förekomst av psykisk ohälsa än bland de som inte svarat att de sålt sex.
Studierna visar även skillnader i mående bland personer som utsatts för övergrepp, beroende på om övergreppen filmats och spridits. De ungdomar som hade dokumenterats, och framför allt de vars bilder spridits eller de som inte visste om bilderna spridits, mådde sämre än ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp som inte dokumenterats. Detta visas i undersökningarna från såväl 2014 som 2020–21.60Resultat från undersökningen 2020–21 visar att symtombördan är större än vid penetrerande sexuella övergrepp om övergreppet dokumenterats och ytterligare högre om bilderna eller filmerna har spridits.61
En kvinna i intervjustudien av Donevan och kollegor berättar att hennes mamma förminskade det sexuella våld hon utsatts för på nätet när hon blev groomad av en äldre man. Mammans reaktion var att hon ”trodde att det var något mycket värre” när hon veta att det inte handlade om en våldtäkt, medan det för kvinnan (då flickan) som utsatts verkligen upplevdes som ett övergrepp. Att inte få den förståelsen gjorde det ännu jobbigare.62 Verksamheterna som utredningen har träffat berättar om liknande händelser, där klienter upplever att de inte tagits på allvar eftersom det inte hänt något fysiskt övergrepp.
Företrädare för ECPAT lyfter risken med att inställningen i samhället ofta är att det inte är så allvarligt med ”bara några bilder” när barn hängs ut på nätet, oavsett om det är i pornografiskt syfte eller i syfte att skuldbelägga någon. För det utsatta barnet är det väldigt
59 Svedin och Priebe (2009). 60 Jonsson och Svedin (2017). Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet. Fördjupningsrapport; Svedin, Landberg och Jonsson (2021). Unga, sex och internet efter #metoo. 61 Svedin, Landberg och Jonsson (2021). 62 Donevan m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
293
allvarligt och har enligt företrädarna för ECPAT i vissa fall lett till suicid.63
I Unga, sex och Internet – i en föränderlig värld från 2014 svarade ungdomar på frågor om erfarenhet av att ha sänt eller lagt ut avklädda bilder i relation till självrapporterad självkänsla och självrapporterade traumasymptom, mätt genom vedertagna screeninginstrument. De medverkande som hade erfarenhet av att ha sänt eller lagt ut sådana bilder rapporterade signifikant sämre självkänsla och signifikant sämre psykisk hälsa än de som inte gjort det. Detta gällde alla delskalor som instrumenten mäter: ångest, depression, ilska, pts,64 dissociation, sexuella bekymmer och så kallade kritiska items. Skillnaderna gällde både pojkar och flickor.65
Samma mönster beträffande den psykiska hälsan visade sig fem år senare i studien Unga, sex och Internet – efter #metoo. Studien innehöll även frågor som rörde förmågan till känsloreglering. Dessa visade att förmågan till känsloreglering var signifikant sämre hos såväl pojkarna som flickorna som hade erfarenhet av att ha skickat avklätt material. Hos de elever som skickat avklätt material var även benägenheten att känna skam- och skuldkänslor signifikant högre än hos andra. Detta gällde främst skam. Både pojkar och flickor som skickat avklädda bilder hade en större benägenhet att känna skamkänslor medan flickor visade en något mindre benägenhet för skuldkänslor.66
I en studie av 728 gymnasieelever i Sverige, där Sciacca och medarbetare fann att det var vanligare bland hbtqi-ungdomar än bland andra ungdomar att ha varit utsatta för spridning av bilder utan samtycke, vidare fann forskarna även ett samband mellan depression och att någon gång varit utsatt för spridning av sexuella bilder utan samtycke. De fann dock inget samband med låg självkänsla, vilket också undersöktes.
Resultaten av dessa studier stämmer väl överens med de internationella studier som finns på området och som finns sammanställda i litteraturöversikten. Där konstateras att konsekvenserna på hälsa, anpassning, psykologiskt fungerande och relationer har ett samband med spridning av material där barnet eller ungdomen är
63 ECPAT Sverige. Intervju 2022-09-22. 64 pts (posttraumatisk stress) är den benämning som används i studien. 65 Svedin, Priebe, Wadsby, Jonsson, Fredlund (2015). Unga sex och Internet – i en föränderlig värld. 66 Svedin, Landberg och Jonsson (2021).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
294
naken eller utför sexuella handlingar, oavsett om det gäller sexting,67spridning av bilder utan samtycke, sextortion68 eller dokumenterade sexuella övergrepp.69
En summering visar att spridning av dessa material har ett samband med sämre psykisk hälsa generellt samt i form av depression, ångest, traumasymtom och självskadebeteende. Vidare visas i olika studier samband med beteendemässiga problem i form av beteendestörningar och hyperaktivitet, impulsivitet och ilska samt psykologiska svårigheter i form av självanklagelser, lägre självkänsla, sämre förmåga till känsloreglering, känslolöshet, sämre självkontroll, skam och skuldkänslor, ”betrayal trauma”,70 oro för att materialet kan ses av andra och pågående sårbarhet genom att bilderna finns kvar. Det finns även studier som visar på försämrad relation till andra människor genom brist på förtroende och mobbing och ett samband med ökad alkoholkonsumtion och droganvändning. Vidare finns en studie som har visat på samband med ökad sexuell aktivitet, flera sexuella partners och mindre användning av preventivmedel.
I översikten noteras att inga av de studier som återges, vilket inkluderar serien av undersökningar om unga, sex och internet som genomförts i Sverige, är longitudinella och att de därför inte kan svara på om problemen funnits innan, förstärkts eller kommit som ett resultat av de studerade internetrelaterade beteendena eller problemen.71
8.4.2 Många barn uppger att de inte fått det stöd som de behövt
För att få en bild av ungas erfarenheter har utredningen även tagit fram en enkät som spridits med hjälp av idéburna organisationer72som i sin verksamhet möter stödsökande som antingen utsatts för sexuell exploatering eller andra former av sexuella övergrepp. Enkäten riktade sig till personer som innan de fyllde 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem hade spridits i
67 Svedin (2023). 68 Skicka, ta emot eller vidarebefordra sexuellt explicita meddelanden, fotografier eller videor. 69 Hota eller utpressa någon att skicka sexuellt explicita bilder. 70 Att bli sviken eller lurad blir ett trauma i sig. 71 Svedin (2023). 72 1000 möjligheter, Novahuset, Storasyster, Inte din hora och MÄN var behjälpliga med formuleringen av enkäten och spred den på olika sätt i sina nätverk. Även Attention spred enkäten i mindre skala. Även RFSL Ungdom var behjälpliga med formuleringen av enkäten, men de hade möjlighet att sprida.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
295
något digitalt forum, oavsett om det var de själva som spred dem eller om det var någon annan. Även här gäller att det inte går att säga hur många som varit med om att bilder eller filmer sprids i pornografiskt syfte i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma, eftersom enkäten omfattar en bredare målgrupp. Det bör även noteras att eftersom frågan ställdes via dessa organisationer är det troligt att de som svarat själva har identifierat, eller med hjälp av andra kommit till insikt om, att de är i behov av någon typ av skydd, stöd eller vård.
Enkäten kunde besvaras under två veckor i slutet av maj 2023 och besvarades av 292 personer, men alla har inte svarat på alla frågor. Av de svarande identifierade sig 90 procent som tjejer, sex procent som killar och fyra procent som annat eller inget. Sex procent uppgav att de hade transerfarenhet. Det var 50 procent av de svarande som uppgav att deras sexuella orientering var heterosexuell, 41 procent bi- eller pansexuell, fyra procent homosexuell och fem procent annat eller osäker.73
87 procent av de 239 som svarande uppgav att bilder eller filmer som de tagit på sig själva spridits vidare av någon annan. 49 procent av de 271 som svarat uppgav att någon annan fotat eller filmat dem avklädda eller i en sexuell situation och lagt upp på nätet eller spridit på annat sätt. 19 procent av de 256 som svarat svarade ja på frågan om de någon gång lagt ut bilder eller filmer på sig själva, till exempel på OnlyFans eller liknande sidor.
Enkätsvaren visar på omfattande psykisk ohälsa
71 procent av de svarande uppger att de har eller har haft någon form av självskadebeteende, 63 procent att de har eller har haft ätstörningar, 33 procent att de har eller har haft någon form av beroendeproblematik och 85 procent att de har mått psykiskt dåligt på något annat sätt. Endast fem procent uppger att de inte har eller har haft något av ovanstående.
Problemen var ungefär lika vanliga oavsett hur bilderna spridits. Däremot fanns det stora skillnader som berodde på andra faktorer. 83 procent av de som utsatts för trakasserier under en längre tid under sin uppväxt svarar att de har eller har haft någon form av själv-
73 Enkäten beskrivs mer utförligt i kapitel 7.
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
296
skadebeteende, jämfört med 70 procent av de som utsatts vid enstaka tillfällen och 44 procent av de som uppger i enkäten att de inte har utsatts för det. 42 procent av de som utsatts för trakasserier under en längre tid under sin uppväxt svarar att de har eller har haft någon form av beroendeproblematik, jämfört med 31 procent av de som utsatts vid enstaka tillfällen och 13 procent av de som uppger i enkäten att de inte har utsatts. Mönstret är detsamma för övriga problem och endast en procent av de som utsatts under en längre tid uppger att de inte har eller har haft några av de problem som frågas om.
En annan grupp som sticker ut är den med funktionsnedsättning, varav de allra flesta uppgav att de hade en NPF-diagnos. Endast enstaka uppgav någon fysisk funktionsnedsättning. Även där är det bara en procent som uppger att de inte haft något av de problem som frågas efter, jämfört med åtta procent av de som inte har någon funktionsnedsättning. 89 procent av de som har någon funktionsnedsättning uppger att de har eller har haft någon form av självskadebeteende, jämfört med 58 procent av de som inte har det. 53 procent av de som har någon funktionsnedsättning uppger att de har eller har haft beroendeproblematik, jämfört med 21 procent av de som inte har det. 76 procent av de som har någon funktionsnedsättning uppger att de har eller har haft ätstörningar, jämfört med 52 procent av de som inte har någon funktionsnedsättning.
Att det är vanligt med många olika psykiatriska diagnoser har även kommit fram i intervjuer med verksamheter som möter stödsökande. Mottagningen Ung utsatt i Västra Götalandsregionen berättar att alla som kommer till dem har många olika svårigheter och de flesta som de träffar har konstant ångest. De vill särskilt lyfta att många har dissociativa problem, men att det finns mycket lite hjälp att få för den gruppen.
En representant för Ung Utsatt berättar vidare att det är vanligt att stödsökande hos dem kan prestera och har ganska hög funktion generellt, så att de kan gå i skolan eller ha extrajobb, men att de ändå mår fruktansvärt dåligt. Då blir utsattheten ännu svårare att upptäcka. Exempel på det finns även i intervjustudien av Donevan och kollegor. En kvinna berättar att hon var duktig i skolan och gick på aktiviteter, vilket dolde vad hon var utsatt för och hur hon mådde. Andra berättar dock tvärtom, att de haft problem eller blivit utåtagerande i skolan.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
297
De flesta har inte erbjudits eller sökt hjälp med anledning av att bilder eller filmer på dem har spridits
Av 242 svarande uppger 62 procent att de har kontakt med hälso- och sjukvården (till exempel läkare eller psykolog) eller med myndighet (till exempel socialtjänst) i något annat syfte än de som frågorna som ställs i enkäten handlar om. Det är vanligast bland personer med transerfarenhet och homosexuella samt bland personer med funktionsnedsättning och personer som utsatts för trakasserier under en längre tid under sin uppväxt. Det är minst vanligt bland de som inte alls blivit utsatta för trakasserier under sin uppväxt.
Av de personer som lagt ut bilder eller filmer på dig själva var det 78 procent som svarade att de har kontakt med vården, vilket är fler än de som uppger att bilder har spridits av andra.
Av de som har eller har haft kontakt med hälso- och sjukvården uppgav elva procent att de fått frågan om de har erfarenhet av att bilder eller filmer av dem har spridits och 33 procent hade själva berättat om det. Det är vanligast att de som lagt ut bilder själva har berättat, 50 procent svarar ja. Det är också något vanligare att de som bodde i en liten eller medelstor stad när det hände har berättat, jämfört med de som bodde i eller nära en stor stad eller på landsbygden. Dessa svar stämmer väl överens med resultaten i den undersökning med liknande frågor som Child10,74 Inte Din Hora och Ellencentret genomfört. Den studien var riktad till unga som utsatts för kommersiell sexuell exploatering och inte specifikt de som skildrats i bilder och filmer som spridits. I den studien var det 23 procent som uppgav att de berättat och 12 procent som svarade delvis.75
De flesta i utredningens enkät, 69 procent, svarar nej på frågan om de har sökt någon typ av hjälp76 med anledning av att bilder eller filmer på dem har spridits, till exempel för att de mår dåligt över det som hänt, eller för att de vill få hjälp att ta bort bilderna eller filmerna. Av de som svarar ja är det vanligast att de vänt sig till polisen (15 procent) eller BUP (12 procent).
74 Nu ChildX. 75 Child 10, Ellencentret och Inte Din Hora (2020). Denna enkät spreds på liknande sätt som utredningens enkät, vilket gör att den troligen besvarats av en liknande målgrupp. 76 Frågan i enkäten var: Har du sökt någon typ av hjälp med anledning av att bilder eller filmer på dig spridits? Det bedömdes vara en öppnade fråga än skydd, stöd och vård.
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
298
De som sökt hjälp i störst omfattning är de som lagt ut bilder själva. Av dessa har 27 procent har kontaktat BUP, 18 procent har kontaktat polisen och 18 procent vuxenpsykiatrin.
Det är vanligare att personer som har en funktionsnedsättning har sökt stöd, jämfört med de som inte har det. Bland de som uppger att de har en funktionsnedsättning har 19 procent kontaktat polisen, 19 procent har kontaktat BUP och 16 procent vuxenpsykiatrin. Bland de personer som har utsatts för trakasserier under en längre tid under sin uppväxt, är det dubbelt som många som bland andra svarande som har kontaktat polisen. Det är 20 procent i den gruppen som har angivit att de utsatts. Personer i den gruppen har även kontaktat elevhälsan eller någon annan på skolan i högre grad, 13 procent jämfört med 5 procent, än de som inte alls varit utsatta på det sättet.
Uppdelat på kön är det ingen av de som identifierar sig som kille eller annat som har kontaktat någon annan än polisen, BUP eller vuxenpsykiatrin. Återigen ska det dock noteras att det är få svarande i de grupperna.
Det är mer betydligt vanligare att de som identifierar sig som homosexuella, bi- eller pansexuella, annat eller osäker har kontaktat BUP, jämfört med de som identifierar sig som heterosexuella. Någon stor skillnad beroende på sexuell läggning finns inte för andra instanser.
De allra flesta svarande uppger att de har berättat för någon i sin närhet om att bilder eller filmer av dem har spridits eller att de själva lagt upp bilder eller filmer. Vanligast, vilket 60 procent svarar, är att ha berättat för en kompis. 28 procent har berättat för en partner, 22 procent för sina föräldrar, 7 procent för en lärare eller annan på skolan och 18 procent för en annan vuxen. 29 procent har inte berättat för någon.
Ungefär hälften av de svarande uppgav att de fått stöd eller hjälp för det de varit med om. Det vanligaste, 37 procent, var att de fått stöd eller hjälp av familj eller vänner. Nio procent svarade vuxenpsykiatrin, sex procent svarade en frivilligorganisation och fem procent vardera svarade polisen, ungdomsmottagning och BUP. Tre procent svarade skolan, två procent svarade socialtjänst och fem procent annan. Bland de som kom från en stor stad var det något vanligare att de fått hjälp än bland andra. Här skiljer sig svaren något från undersökningen av Child10, Inte Din Hora och Ellencentret. I den undersökningen är det fler som svarar ja för någon av dessa instanser på frågan om de fått hjälp att komma ur prostitution och/eller trafficking och i så fall
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
299
av vem. Exempelvis svarade 15 procent i den undersökningen att de fått hjälp av socialtjänsten (jämfört med två procent i denna). För att fastställa att det verkligen är en skillnad skulle ytterligare studier behöva göras. En förklaring kan vara att det är färre av de svarande i utredningens enkät som faktiskt anser sig behöva hjälp. Men det kan även indikera att utsatthet i form av bilder och filmer som sprids är ännu mer osynligt än andra former av det som organisationerna med ett samlingsbegrepp benämner som kommersiell sexuell exploatering, vilket går i linje med att flera verksamheter, exempelvis ECPAT och Novahuset, lyft att utsatthet som sker på internet inte ses som lika farligt som fysisk utsatthet.
På en öppen fråga om det finns något som de tycker har hindrat dem från att söka eller få hjälp eller stöd är skam och rädsla för att bli dömd eller illa bemött det svar som är återkommande i en överväldigande majoritet bland de 140 personer som valt att svara på den frågan. Vissa uppger även att de inte visste att det som de utsatts för var fel. Några uppger att de har sökt stöd men fått dåligt bemötande, avfärdats eller hamnat mellan stolarna i vården.
En person uppger att hen inte behövde söka hjälp eftersom skolan anmälde.
Svaren bekräftas av de som möter stödsökande. Verksamma vid Novahuset lyfter specifikt barns känsla av skuld. Även vuxna kan känna skuld och skam över vad de har gjort, men när det gäller barn finns även aspekten att inte våga berätta för sina föräldrar om en situation som sedan riskerar att förvärras. Skuldkänslorna är som värst bland barn som utsatts genom att de har förmåtts att själva filma eller fota eftersom de tar på sig delaktighet för övergreppet. Detta kan vara en av de faktorer som leder till att man inte söker stöd eller anmäler. Även verksamma vid BUP Elefanten betonar hur viktigt det är att hjälpa till just med känslorna av skuld och skam.
Många andra verksamheter instämmer i den bilden och den stöds även av intervjustudien av Donevan med kollegor.77
På frågan om vad som hade behövts för att de skulle berätta svarar många i enkäten att de inte vet eller att de aldrig skulle ha berättat, men ganska många svarar också att det hade behövts en vuxen som hade kunskap, inte var dömande om detta eller andra omständigheter i hens liv och som ställde rätt frågor. Någon uppger att det hade räckt med att få frågan. Andra svar som kom upp var att personen
77 Donevan m.fl. (2023).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
300
själv hade behövt kunskap om hur vanligt det är och vilket stöd som finns. En trygg miljö, kontinuitet i de kontakter personen hade eller att få ta det i sin egen takt är andra önskemål.
Verksamma vid Traumamottagningen Elefanten BUP tar även upp hur bilder och filmer gör det extra svårt att få stödet att fungera. De berättar att man hela tiden behöver förhålla sig till att de kan dyka upp igen. En patient kan ha gått igenom behandling, gjort ett jättejobb och gått vidare. Men sedan får de veta att någon sett bilderna igen, och så börjar det om.78
Eftersom enkäten spridits genom organisationer där det troligen finns en överrepresentation av personer som ansett sig vara i behov av någon form av skydd, stöd och vård, går det inte att utifrån detta dra slutsatser om hur många som mår dåligt av att ha förekommit i bilder som spridits på nätet, eller i vilken omfattning som måendet beror på just detta. Sammantaget visar enkäten dock samma mönster när det gäller mående som både forskning och information från verksamheter som möter stödsökande. Den tyder på att de som söker någon form av stöd mår väldigt dåligt och har stora behov av skydd, stöd och vård. Den bekräftar även bilden av att de som mår allra sämst är personer med NPF-diagnoser och personer som varit utsatta för exempelvis mobbning under sin barndom.
Det enkäten specifikt tillför är svaren om hur många som uppger att de sökt och fått någon typ av hjälp. Det går inte att utläsa hur många som ansett sig behöva hjälp, men med tanke på hur många som svarat att de mår psykiskt dåligt är det väldigt få som sökt och ännu färre som anser sig ha fått någon typ av hjälp. Det är resultat som skulle behöva undersökas vidare.
8.5 Kunskapsluckor om effekter på fysisk och psykisk hälsa
När det gäller vuxna finns goda kunskaper om att hälsan hos kvinnor som utnyttjats sexuellt för pornografiska syften och som kommit i kontakt med någon stödverksamhet är sämre än hos andra kvinnor. Det gäller kvinnor som själva sökt stöd just av den anledningen, eller som blivit hänvisade från exempelvis någon del av vården. I den omfattning de kommer i kontakt med stödverksamheter verkar hälsan
78 Traumamottagningen Elefanten BUP. Intervju 2023-09-01.
SOU 2023:98 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa
301
vara liknande bland män och personer som identifierar sig på annat sätt, men eftersom de är få i underlaget är det svårt att uttala sig om skillnader och likheter jämfört med cis-kvinnor.
Utöver tidigare forskning har utredningen kunnat ta del av kunskap om svenska förhållanden både från den intervjustudie vi har beställt79 och från den studie som genomförts av Farley och kollegor.80Det är sammanlagt cirka 130 personer, främst cis-kvinnor, som har intervjuats, vilket ger ett gediget kunskapsunderlag. Utredningen kan därför konstatera att om en person förekommer i pornografi kan det vara en viktig indikator på riskutsatthet och psykisk ohälsa hos personen, och att skydd, stöd och vård bör erbjudas. Det framkommer i nämnda studier att de som söker vård och stöd på egen hand ofta uppvisar ett mycket dåligt mående och är i stort behov av skydd, stöd och vård, vilket i många fall kan omfatta traumabehandling. Vi vet också från den kartläggning som presenterats i detta kapitel att många inte vågar söka stöd på grund av känslor av skam och att fler behöver upptäckas för att få tillgång till skydd, stöd och vård.
Det finns god kunskap om att personer som utnyttjats sexuellt för pornografiska syften ofta har riskfaktorer i sin bakgrund, så som att ha blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp som barn.81 Det finns dock fortfarande brist på kunskap om hur just medverkan i pornografi påverkar måendet, särskilt bland de som inte sökt stöd. Återigen är bristen på kunskap som störst när det gäller andra än ciskvinnor. Det vore positivt om den kunskapen kunde öka, men att studera orsakssamband på det sättet är mycket svårt att genomföra.
När det gäller hälsan hos vuxna bedömer utredningen att det område som närmast skulle behöva undersökas är om, och i så fall hur, hälsan hos personer som endast förekommer i egenproducerad pornografi som säljs i form av bilder, filmer eller direktströmmade föreställningar skiljer sig från hälsan hos personer som också medverkar i pornografi som produceras av andra. Intervjustudien antyder att egenproducerat material kan vara förknippat med ökad skam och skuld. Dock krävs ytterligare forskning för att fullt ut förstå påverkan på hälsan och för att klarlägga de specifika hälsokonsekvenserna.
Utredningens bedömning är sammantaget att kunskapen om riskfaktorer och omfattande ohälsa hos målgruppen är tillräcklig för
79 Donevan m.fl. (2023). 80 Farley m.fl. (2023). 81 Flera av de studier som presenterats ovan visar detta, bl.a. Donevan m.fl. (2023).
Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa SOU 2023:98
302
att kunna konstatera att fler behöver kunna ta del av skydd, stöd och vård. Däremot behövs kunskap och metoder för att nå målgruppen och kunna erbjuda adekvat behandling. Det finns därför ett behov av praktiknära forskning.82
När det gäller barn finns det goda kunskaper om att hälsan bland barn, oavsett kön, som varit med om att skildras i bilder eller filmer som sprids på internet är sämre än bland andra barn. Barn som utsatts för sexuella övergrepp och vet att bilderna spridits, eller som misstänker att de gjort det, mår sämre än de som inte tror att övergreppen har dokumenterats och spridits. Det tyder på att själva spridningen är en förklaring till psykisk ohälsa. Det saknas studier om ifall just spridning i de sammanhang som utredningen omfattar, forum där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. Det finns dock inget som tyder på att just i vilka forum materialet sprids skulle spela någon roll för hur den som utsatts mår.
Sammantaget är det utredningens bedömning att det finns tillräckligt med kunskap om ohälsan hos den här gruppen av barn för att det ska vara angeläget att förstärka såväl det förebyggande arbetet och upptäckten som tillgången till skydd, stöd och vård. Vi vet även att om ett barn lider av psykisk ohälsa är sexuell riskutsatthet något man bör vara observant på. Skydd, stöd och vård skulle kunna förbättras med mer kunskap. Det finns därför ett behov av praktiknära forskning även när det gäller barn.
Utifrån det som framkommit i litteratursökningen83 kan det konstateras att kunskap saknas om riktningen i sambanden mellan utsatthet och ohälsa. Det finns därför ett behov av longitudinella studier. Det finns vidare ett behov av intervjustudier med barn och ungdomar för att skapa en bättre förståelse för hur de hamnat i och hur de bäst kan få stöd och hjälp ut ur situationen. Detta skulle kunna ge en grund för en evidensbaserad metodutveckling om hur stöd och hjälp ska utformas efter att de unga blivit sexuellt utsatta på nätet, något som alltså saknas i dag.
Utredningens bedömning är att det även behövs studier om eventuella skillnader i mående mellan barn som utnyttjats genom att skildras i bilder eller filmer som sprids på internet jämfört med de som utnyttjats för köp av sexuell handling, för att kunna erbjuda väl anpassad skydd, stöd och vård.
82 Detta utvecklas i kommande kapitel, främst kapitel 15. 83 Svedin (2023).
303
9 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
Sveriges 21 regioner och 290 kommuner har tillsammans ett stort ansvar och goda möjligheter att förebygga våld, upptäcka våldsutsatthet och ge skydd, stöd och vård till vuxna som utsätts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och till barn som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Kommunernas och regionernas lagstadgade ansvar kopplat till socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola beskrivs närmare i detta kapitel. Vi lyfter särskilt det som rör ansvar för utredningens målgrupper. Vi redogör även för Socialstyrelsens och Skolverkets nationella kunskapsstyrning och det kunskapsstöd som myndigheterna tagit fram i syfte att stödja och utveckla hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolans arbete inom området.
I kapitlets sista del beskriver vi Jämställdhetsmyndighetens och länsstyrelsernas nationella och regionala uppdrag att samordna och stödja genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Vi redogör även för den nationella handlingsplanen som samlar och vägleder det nationella arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) då flera av de prioriterade områdena berör det främjande och våldsförebyggande arbetet.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) är den centrala ramlagen för hälso- och sjukvården och anger mål och riktlinjer för hur hälso- och sjukvårdsverksamheterna ska organiseras och bedrivas. Ramlagskon-
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
304
struktionen reglerar inte i detalj hur vården ska bedrivas utan ger vårdgivaren viss frihet att, inom ramarna, utforma verksamheten. Det gör att verksamheterna kan se olika ut i olika delar av landet. Viktiga bestämmelser för hälso- och sjukvården finns även i ett antal andra regelverk, däribland patientsäkerhetslagen (2010:659), som tydliggör vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och patientlagen (2014:821), som bland annat syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Med hälso- och sjukvård avses enligt 2 kap. 1 § HSL, åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. I hälso- och sjukvårdens uppgifter ingår även att förebygga ohälsa, vilket framgår av 2 kap. 2 § HSL och gäller för samtliga vårdgivare samt regioner och kommuner som huvudmän.
I 3 kap. 1 § HSL framgår att det övergripande målet för hälso- och sjukvårdens arbete är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. En viktig princip inom hälso- och sjukvården är att den person som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde, samt att alla människors lika värde ska prägla den vård som ges. Enligt 5 kap. 1 § HSL ska hälso- och sjukvårdens verksamhet bedrivas på ett sådant sätt att en god vård uppfylls. Detta innebär bland annat att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt vara lätt tillgänglig.
Från och med den 1 juli 2021 finns en ny bestämmelse i 2 kap. 6 § HSL, med en ny definition av primärvård som tydliggör primärvårdens grunduppdrag. Den nya definitionen innebär att primärvården ska svara för behovet av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Målet med omställningen är att primärvården ska utgöra navet i vården och att patienten ska få en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan.1
1Prop. 2019:20/164.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
305
9.1.1 Särskilda bestämmelser om barn
I 5 kap. 6–8 §§ HSL regleras särskilda skyldigheter när det gäller hälso- och sjukvård som avser barn. I bestämmelserna framkommer att, när hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas.2 Vidare framgår i 4 kap. patientlagen att när patienten är ett barn, ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.
Enligt 6 kap. 5 § patientsäkerhetslagen ska hälso- och sjukvårdspersonalen i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. (se ytterligare skrivningar om samverkan i avsnitt 10.3.1).
Vidare är även verksamheter inom hälso- och sjukvården skyldiga att genast göra en orosanmälan till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa, exempelvis vid misstanke om våldsutsatthet. Denna skyldighet regleras i socialtjänstlagen.3 En hänvisning till detta lagrum finns även i tandvårdslagen.4 Anmälningsplikten förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa. Det är socialnämnden som ska undersöka vilken grund som kan finnas för uppgiften och utreda det eventuella behovet av åtgärder.5 Det räcker således att det finns en misstanke om att ett barn kan fara illa för att en orosanmälan ska göras.
9.1.2 Hälso- och sjukvårdens och tandvårdens ansvar för våldsutsatta
Vuxna som är utsatta för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi eller barn som utnyttjas för pornografiska framställningar kan behöva vård eller behandling från hälso- och sjukvården och tandvården. Även om bestämmelserna i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen inte specifikt adresserar våldsutsatthet omfattas detta av dess vägledande principer om god vård för hela befolkningen.6 För att god vård ska uppnås är det av vikt att orsaken till de symtom som patienten söker för identifieras, efter-
25 kap. 6 § HSL. 314 kap. 1 § SoL. 4 3 § TvL. 5Prop. 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen, s. 105 ff. 6 3 kap. 1 § och 5 kap. 1 § HSL samt 2–3 §§ TvL.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
306
som de kan vara den bidragande orsaken till hälsoproblemen.7 Verksamheterna som omfattas av lagstiftningen har således en viktig roll i att medverka till tidig upptäckt av våldsutsatthet, ge medicinsk och psykosocial omvårdnad samt behandling och dokumentation av skador. Verksamheter inom hälso- och sjukvården som kan komma i kontakt med våldsutsatta, inklusive personer som utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften, är exempelvis akutmottagningar, smittskyddsmottagningar, kvinnokliniker, vuxenpsykiatri, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatri, vårdcentraler och barnmorskemottagningar.
I Kvinnofridspropositionen lyfts att framför allt akutsjukvården, kvinnoklinikerna och primärvården har en unik möjlighet att upptäcka våld då kvinnor söker sig dit för att få vård. Det framgår i propositionen att ett gott omhändertagande av våldsutsatta från hälso- och sjukvårdens sida, och möjlighet till fortsatt stöd och hjälp, kan vara avgörande för att den våldsutsatta kvinnan ska kunna förändra sin situation såväl i ett kort som långt perspektiv. Vidare lyfts att om en våldsutsatt person söker hälso- och sjukvårdens tjänster, men också behöver annat stöd, har hälso- och sjukvården ett ansvar att hänvisa till organ som har kompetens och resurser för uppgiften.8Det kan exempelvis handla om att vårdgivaren ska se till att hälso- och sjukvårdspersonalen hjälper den vuxna att få kontakt med socialtjänsten, om personen samtycker till det.9
Olika våldshandlingar kan utgöra brottsliga handlingar och uppgifter kan i vissa fall lämnas till polisen. I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och patientsäkerhetslagen (2010:659) finns bestämmelser om när hälso- och sjukvården och tandvården utan hinder av sekretess eller tystnadsplikt får lämna uppgifter till bland annat Polismyndigheten.10
Kompletterande bestämmelser och vägledning för personal i hälso- och sjukvården och tandvården, i deras arbete med våld i nära relationer, finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer, HSLF-FS 2022:39 (se kapitel 9.5.1).
7 Nationellt centrum för kvinnofrid Hälso- och sjukvårdens ansvar för våldsutsatta patienter. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/halso-och-sjukvardens-ansvar/halso--och-sjukvardens-ansvar/ (häm tad 2023-06-05). 8Prop. 1997/98:55. s. 44 ff. 9 HSLF-FS 2022:39. 10 Se 7 kap. 13 § och 8 kap. 4 § HSFL-FS 2022:39.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
307
Socialtjänstlagen (SoL) utgör grunden för socialtjänstens verksamhet och sätter ramarna för socialtjänstens uppgifter och ansvarsområden. Socialtjänstlagen är en ramlag som anger vilka mål och resultat som ska uppnås, men inte reglerar i detalj hur kommunen ska utforma arbetet för att uppnå dessa. Denna konstruktion ger kommunerna stort handlingsutrymme att, inom ramarna, utforma verksamheten efter de lokala behoven och förutsättningarna.
I socialtjänstlagens inledande portalparagraf anges det övergripande målet för socialtjänstens verksamhet, vilket är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet.11 Målet ger uttryck för principen om alla människors lika värde och rätt till social trygghet, vård och omsorg. Detta gäller oavsett ålder, kön, etniskt ursprung, hudfärg, språk, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Av 2 kap. 1 § SoL framgår att varje kommun ska svara för socialtjänsten inom sitt område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. Detta innebär inte någon inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Områden som socialtjänsten ansvarar för är omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.12
Rätten till bistånd regleras i 4 kap. 1 § SoL och innebär att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.
Av lagen framgår även att individuellt inriktade insatser som socialtjänsten utformar ska vara av god kvalitet och det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.13God kvalitet innebär att arbetet ska utformas med stöd av ett antal vägledande principer: helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet, närhet samt principen om
111 kap. 1 § SoL. 123 kap. 1 § SoL. 133 kap. 3 § SoL.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
308
barnets bästa. Sammantaget innebär det att socialtjänstens arbete ska utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv, att den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsvillkor genom insatserna, att stödet utformas efter individens behov och önskemål samt bidrar till förtroendefulla relationer mellan den enskilde och socialtjänstens företrädare.
Att socialtjänstens arbete ska bygga på frivillighet och självbestämmande är en huvudprincip och endast i undantagsfall kan tvångsåtgärder behövas med stöd av bestämmelserna i lagen (1988:870) om vård av missbrukare (LVM) i vissa fall och i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).14
9.2.1 Särskilda bestämmelser om barn
I 1 kap. 2 § SoL framgår principen om barnets bästa. Enligt bestämmelsen ska barnets bästa särskilt beaktas vid åtgärder som rör barn. Med barn avses varje människa under 18 år. Denna princip finns för att stärka barns ställning vid insatser enligt lagen och grundar sig i artikel 3 i barnkonventionen.
I 5 kap. SoL finns bestämmelser som särskilt lyfter upp socialnämndens ansvar för barn och unga generellt och barn som brottsoffer. Av bestämmelserna framgår bland annat att socialnämnden ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden, att socialnämnden ska bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa, samt särskilt uppmärksamma och följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken på en ogynnsam utveckling. Vidare framgår i bestämmelserna att socialnämnden i samarbete med hemmen ska se till att dessa barn och unga får skydd, stöd och vård utifrån sina behov. Barn ska även få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet.
Förslag på ytterligare stärkningar av barnrättsperspektivet i socialtjänstlagen finns i betänkandet med förslag till en ny socialtjänstlag som överlämnades till regeringen i augusti 2020.15
141 kap. 3 § SoL. 15 SOU 2020:47.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
309
9.2.2 Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta
Bestämmelsen om kommunens yttersta ansvar för att varje person får det stöd och den hjälp som behövs, innefattar även en skyldighet att ge stöd och hjälp till brottsoffer och deras närstående, vilket tydliggörs av 5 kap. 11 § SoL, den så kallade brottsofferparagrafen.
Paragrafen lyfter fram brottsoffer generellt och särskilt våldsutsatta kvinnor och barn som utsatts för våld av närstående. Bestämmelsen klargör även att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående, är brottsoffer. Enligt bestämmelsen ska ”socialnämnden verka för att brottsoffer och deras närstående får stöd och hjälp”. Det omfattar samtliga brottsoffer, oavsett ålder och kön. Det gäller således även vuxna som utsatts för olika typer av sexualbrott vid produktion och distribution av pornografi. När det gäller barn som har utsatts för olika former av sexuell exploatering innebär brottsofferparagrafen alltid att socialnämnden har ett omfattande ansvar, eftersom det då alltid handlar om att barnet är utsatt för ett brott, oavsett om våld förekommit.
Alla som utsätts för våldsbrott av olika slag och i olika sammanhang har, efter individuell prövning enligt 4 kap. 1 § SoL, rätt att få det stöd och den hjälp som de kan behöva i den mån de själva inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Kommunen kan även erbjuda öppna insatser som service om dessa är allmänt inriktade och generellt utformade, vilket inte behöver föregås av en individuell prövning.
Enligt 11 kap. 1 § SoL ska socialnämnden utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. När det kommer till socialnämndens kännedom att ett barn kan vara eller har varit utsatt för våld eller sexuell exploatering är det en sådan omständighet som kan föranleda en åtgärd av socialnämnden. När en anmälan rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd. En sådan bedömning ska dokumenteras.16
Socialtjänstens ansvar omfattar såväl de barn som far illa som de som befinner sig i riskzon för att fara illa. Det omfattar även de barn som utsätter sin hälsa och utveckling genom eget riskfyllt beteende. Bestämmelserna gäller alla barn och unga, oavsett om de har rätt att
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
310
befinna sig i Sverige och hur länge de har vistats i Sverige. Om barnet inte är bosatt i någon kommun är det den kommun där barnet vistas när behovet uppmärksammas som ansvarar för stöd och hjälp. När det gäller vuxna är huvudregeln att det krävs samtycke för att kunna inleda utredning. Undantag gäller dock sådana fall där det inte kan uteslutas att den enskilde är i behov av vård.17
Kompletterande bestämmelser och vägledning för personal inom socialtjänsten i deras arbete med våld i nära relationer finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer, HSLF-FS 2022:39 (se avsnitt 9.5.1).
9.2.3 Övriga relevanta lagar
Lag ( 1990:52 ) med särskilda bestämmelser om vård av unga
Insatser och placering utanför hemmet genomförs i de allra flesta fall med frivilligt med stöd av socialtjänstlagen (SoL). Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en kompletterande skyddslag som reglerar situationer då frivilliga insatser inte kan komma till stånd eller inte bedöms som tillräckliga. Syftet är att samhället ska kunna fullgöra sin skyldighet att tillgodose barns och ungdomars behov av skydd, stöd och behandling. Av 1 § LVU framgår att insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. Även vid beslut enligt denna lag ska vad som är bäst för den unge vara avgörande.
Vård enligt 2 § LVU kan beredas om det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet. Denna vård kan beslutas om tills barnet är 18 år. Med stöd av bestämmelsen i 3 § LVU kan vård även beredas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Vård med stöd av 3 § LVU får även beredas den som har fyllt 18 men inte 20 år.
Med begreppet ”socialt nedbrytande beteende” menas att den unges beteende avviker från samhällets grundläggande normer på ett
17 Se Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
311
sätt som kan leda till en påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling. Sexuell exploatering och ett sexuellt riskbeteende kan exempelvis bedömas som ett socialt nedbrytande beteende och utgöra grund för ett omhändertagande enligt LVU.
Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från socialnämnden om barnet eller den unge ska beredas vård enligt LVU. När domstol beslutat om vård med stöd av LVU, ska nämnden besluta om placering enligt 11 § LVU. Beslut om LVU kan tas omedelbart av socialnämnden då rättens beslut om vård inte kan avvaktas.18
Innan socialnämnden gör en ansökan till förvaltningsrätten om vård enligt LVU ska, enligt 32 §, en läkarundersökning genomföras som syftar till att identifiera sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som kan ha betydelse för behovet av vård enligt LVU och för planering av vården.
Regionen ska, på initiativ av socialnämnden, erbjuda alla barn som placeras utanför det egna hemmet enligt LVU och SoL en hälsoundersökning, om det inte är uppenbart obehövligt.19 Regeln omfattar alla barn under 18 år samt unga mellan 18–20 år. När vård enligt LVU genomförs på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem ingår, i hälso- och sjukvårdsinsatserna, bland annat tillgång till läkare, sjuksköterska och psykolog, medicinsk och psykiatrisk bedömning, åtgärder av olika hälsoproblem och läkemedelsbehandling. SiS har dock inte något formellt ansvar för hälso- och sjukvård vid de särskilda ungdomshemmen utöver ansvaret för elevhälsan i anslutning till undervisning vid hemmen. Enligt 3 kap. 6 § SoL ska SiS också ha tillgång till läkare som bör ha specialistkompetens inom barn- och ungdomspsykiatri eller allmänpsykiatri samt psykologisk expertis.
I LVU finns inget angivet om vårdtidens längd men så snart LVUvården inte längre behövs ska socialnämnden besluta att vården ska upphöra.20
18 Lag (2022:664). 19 Hälsoundersökningen är i princip bara obehövlig om barnen redan genomgått en undersökning enligt HSLF-FS 2019:19 det senaste året (framgår av proposition 2016/17:59). 2021 § LVU.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
312
Lag ( 1988:870 ) om vård av missbrukare i vissa fall
Missbruks- och beroendevården omfattar hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens ansvar för människor i alla åldrar med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel samt spel om pengar.
Socialnämnden ska aktivt sörja för att personer med missbruk får den hjälp och vård som de behöver för att komma ifrån missbruket. Om vård på frivillig väg inte är möjligt kan det bli aktuellt med omhändertagande och vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM).21 LVM-vården bedrivs på ett SiS-hem och får pågå i högst sex månader. Vården inleds dock som huvudregel på sjukhus. Under LVM-vården ansvarar regionen för att tillhandahålla medicinsk bedömning, abstinensbehandling samt annan medicinsk behandling. Så snart som det är möjligt ska vården övergå i öppnare former utanför institutionen, så kallad § 27-vård. Vården kan då fortsätta på ett öppet behandlingshem, i familjehem eller genom att personen deltar i öppenvårdsprogram.
I hälso- och sjukvårdsinsatserna inom LVM som erbjuds på SiShem ingår bland annat tillgång till läkare, sjuksköterska och psykolog, medicinsk och psykiatrisk bedömning, åtgärder av olika hälsoproblem och läkemedelsbehandling. I hälso- och sjukvårdsinsatserna på SiShemmen ingår även kartläggning och bedömning av samsjuklighet.
9.3 Samverkan mellan kommun, region och idéburen sektor
Det är inte ovanligt att vuxna som utsatts för våld eller andra övergrepp i samband med produktion och distribution av pornografi, eller barn som utnyttjats för pornografiska framställningar, har utvecklat många olika komplexa behov och är i behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården (se kapitel 14).
Det finns flera bestämmelser i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen som reglerar samverkan mellan kommun och region, både på organisatorisk nivå och individnivå. I regel är det huvudsakliga syftet med bestämmelserna att säkerställa att enskilda individer får den vård och den omsorg som de behöver. Att samverkan och
21 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
313
samordning av insatser mellan dessa huvudmän fungerar är därför centralt för att målgruppens behov ska tillgodoses.
Myndigheters skyldighet att samverka gäller med beaktande av bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659).
Det innebär att alla uppgifter som rör en individs personliga förhållanden skyddas av sekretess och enbart får lämnas ut efter särskild skadeprövning. Sekretessen och tystnadsplikten kan brytas om personen själv samtycker till det. Därutöver får uppgifter bara röjas i enlighet med särskilda sekretessbrytande bestämmelser i lag eller förordning. Det kan gälla situationer då uppgifter begärs ut av vissa myndigheter eller situationer där personalen har anmälningsskyldighet, till exempel om ett barn riskerar att fara illa.
9.3.1 Samverkan på organisatorisk nivå
När det gäller samverkan på organisatorisk nivå framgår det av bestämmelsen i hälso- och sjukvårdslagen att regionen, avseende planering och utveckling av hälso- och sjukvården, ska samverka med samhällsorgan, organisationer och vårdgivare.22 En liknande lydelse finns i socialtjänstlagen där det framgår att socialnämnden vid behov ska utforma och genomföra insatser i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar.23
Närmare bestämmelser om när och hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheter och med externa aktörer förtydligas i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som gäller för socialtjänstens verksamhet enligt LSS och hälso- och sjukvården.24
Särskilda bestämmelser om samverkan om barn som far illa
Kommunens socialnämnd har ett särskilt ansvar när det gäller att samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa.25 Det gäller även placerade barn. Det rör inte minst barn som utsätts eller som
227 kap. 7 § HSL. 2311 kap. 3 § HSL. 24 HSLF-FS 2023:27. 255 kap. 1 a § SoL.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
314
riskerar att utsätts för våld, sexuella övergrepp eller andra former av sexuell exploatering, exempelvis utnyttjande av barn för pornografiska framställningar. Nämnden ska även aktivt verka för att en sådan samverkan ska komma till stånd, ett så kallat förstahandsansvar. På initiativ av socialnämnden ska även hälso- och sjukvården ingå i samverkan kring dessa barn, vilket framgår av hälso- och sjukvårdslagen. Motsvarande bestämmelser, men utan förstahandsansvar, finns även i skollagen.
Lagstadgade överenskommelser
Kommuner och regioner är skyldiga enligt lag att ingå samverkansöverenskommelser för ett antal målgrupper.26 Det gäller för målgrupperna: 1) personer med psykisk funktionsnedsättning, 2) personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar och 3) barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Det framgår även att organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående bör ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i samverkansöverenskommelsen. Många kommuner och regioner har tagit fram samverkansöverenskommelser för barn i behov av särskilt stöd. Exempel på detta är samverkansöverenskommelsen Barn i behov av
särskilt stöd (BUS), mellan kommunerna i Stockholms län och Region
Stockholm.27
Avtalssamverkan
Enligt kommunallagen får en kommun eller en region ingå avtal om att någon av dess uppgifter helt eller delvis ska utföras av en annan kommun eller en annan region (avtalssamverkan).28 Utöver denna bestämmelse framgår det av socialtjänstlagen att en kommun får sluta avtal med en enskild person om att utföra kommunens upp-
2616 kap. 3 § HSL. 27 Storsthlm. Samverkansområden – Barn i behov av särskilt stöd (BUS). https://www.storsthlm.se/samverkansomraden/god-och-nara-vard-och-omsorg/vard-och-omsorg-i-samverkan/barn-unga/barn-i-behov-av-sarskilt-stod-bus/ (häm tad 2023-09-27). 289 kap. 37 § kommunallagen (2017:725).
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
315
gifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas.29
Avtalssamverkan innebär i praktiken att en eller flera kommuner eller regioner får utföra kommunala uppgifter åt en eller flera andra kommuner eller regioner. Avtalssamverkan kan bli aktuellt när det gäller att erbjuda målgrupper med komplext behov ett specialiserat stöd som exempelvis vuxna som utsätts för våld eller barn som utsätts för olika former av sexuell exploatering. Behovet av att ingå avtalssamverkan kan vara särskilt stort för små kommuner som annars har svårt att klara sitt uppdrag.
Från och med den 1 juli 2018 finns det en generell rätt till kommunal avtalssamverkan i kommunallagen som har förenklat samverkansmöjligheterna för kommuner och regioner.30 Syftet med den nya bestämmelsen är att ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att anpassa verksamheten till nya samhällsutmaningar och nya uppkomna behov. Enligt Statskontorets utvärdering har den nya bestämmelsen om förenklad avtalssamverkan underlättat för kommunerna att både rekrytera och bibehålla rätt kompetens, vilket i sin tur bidragit till att effektivisera och höja kvaliteten i kommunernas verksamhet.31
Exempel på avtalssamverkan är bland annat att Stockholms Stad genom Mikamottagningen i Stockholm har ingått avtal med en majoritet av Stockholms läns kommuner.
Idéburet offentligt partnerskap
Ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en form av samverkansöverenskommelse som upprättas mellan offentlig och idéburen sektor i syfte att uppnå ett visst allmännyttigt samhälleligt mål. Ett IOP måste vara förenligt med upphandlings- och statsstödsreglerna. Det innebär att en överenskommelse om ett IOP inte får utgöra en otillåten direktupphandling eller ett otillåtet statsstöd. Med otillåten direktupphandling avses när en upphandlande myndighet har ingått avtal med en leverantör utan att annonsera enligt upphandlingslagen.32
292 kap. 5 § SoL (2001:453). 30Prop. 2017/18:151. 31 Statskontoret (2023:5). Hand i hand – En analys av kommunal samverkan. 32 Konkurrensverket, Otillåten direktupphandling. https://www.konkurrensverket.se/upphandling/lagar-ochregler/direktupphandling/otillaten-direktupphandling/ (häm tad 2023-06-05).
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
316
Otillåtet statsstöd är om stat, kommun eller region, med vissa undantag, lämnar stöd som inte i förhand har godkänts av EU-kommissionen.33
Idéburna organisationer besitter ofta särskild kunskap som är viktig för att möta förändringar och problem i samhället. Syftet med en IOP är att offentlig verksamhet samverkar med den idéburna sektorn för att få ta del av den kunskapen. Det gäller inte minst den idéburna sektorns kunskap om sexuell exploatering och pornografi. Att kommunen vid behov ska samverka med organisationer eller föreningar framkommer av 11 kap. 3 § SoL.
Exempel på en samverkansöverenskommelse enligt IOP är den mellan Novahuset och Linköpings kommun.34
9.3.2 Samverkan på individnivå
Det finns även flera bestämmelser inom hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen som handlar om en lagstadgad skyldighet att upprätta särskilda samordnande planer för enskilda individer, som ofta innebär att samverkan måste upprättas mellan olika aktörer, förutsatt att den enskilde samtycker.
Samordnad individuell plan
När individer har behov av insatser och stöd från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, finns det ofta behov av att samordna insatserna för att individen ska få sina behov tillgodosedda. Det är inte ovanligt att individer som är utsatta för våld eller sexuell exploatering behöver insatser från båda huvudmännen.
Kommunen och regionen ska enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen upprätta en samordnad individuell plan (SIP) tillsammans med brukare och patient när de bedömer att insatser behöver samordnas och om individen själv samtycker till det.35 I de fall planen avser en minderårig, behöver samtycke också inhämtas
33 Regeringskansliet. Om Statsstöd, https://www.regeringen.se/regeringens-politik/naringspolitik/statsstod/ (hä mtad 2023-06-05). 34 Idéburet partnerskap mellan Novahuset och Linköpings kommun för perioden 2021-01-01–2023-12-31. https://sammantraden.linkoping.se/welcome-sv/namnder-styrelser/social-ochomsorgsnamnden/2020-10-21-social-och-omsorgsnamnden/agenda/ideburet-offentligtpartnerskap-novahuset-linkopings-kommunpdf?downloadMode=open ( hämtad 2023-09-28). 352 kap. 7 § SoL och 16 kap. 4 § HSL.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
317
från vårdnadshavaren samt från den minderåriga i de fall hen har fyllt femton år. Det gäller även privata utförare som kommun och region har avtal med.
Det räcker med att en av huvudmännen gör bedömningen för att skyldigheten ska inträda för båda.36 Initiativ till att planen upprättas kan även tas av individen själv eller av dennes närstående eller någon annan. Av bestämmelsen framgår att arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål och gälla alla åldrar och hjälpbehov. Vid utformande av planen ska individen göras delaktig i så stor utsträckning som möjligt och stor hänsyn ska tas till individens egna önskemål. Även närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det bedöms lämpligt och om den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska framgå – vilka insatser som behövs – vilka insatser respektive huvudman ska svara för – vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller
regionen och – vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för
planen.
Skollagen (2010:800) innehåller bestämmelser om skolväsendet. Det är huvudmannen som ansvarar för att alla elever har tillgång till elevhälsa i den omfattning som de har rätt till enligt skollagen.
I 2 kap. 25 § regleras att det för eleverna i elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, sameskola, specialskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola ska finnas elevhälsa.
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande och även stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För alla dessa insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Varje elev ska under sin skoltid erbjudas ett visst specificerat antal hälsokontroller genom hälsobesök.
36Prop. 2008/09:193. s. 32.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
318
Av 2 kap. 27 § framgår att även syn, hörsel och andra begränsade hälsokontroller ska erbjudas eleven mellan hälsobesöken. Eleverna får enligt 2 kap. 28 § också anlita elevhälsan vid behov för enkla sjukvårdsinsatser. Vid alla dessa tillfällen finns tillfälle för elevhälsans personal att uppmärksamma och fånga upp barn som är utsatta för olika former av våld inklusive sexuell exploatering.37
Elevhälsans medverkan är viktig när det gäller generella frågor om elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. Det kan till exempel handla om arbetet mot kränkande behandling, undervisning om tobak, alkohol, andra droger och jämställdhet samt undervisning om sexualitet, samtycke och relationer.38
Den 2 juli 2023 trädde ändringar i skollagen i kraft som syftar till att stärka elevhälsan.39 Ändringarna innebär bland annat att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och det förtydligas i skollagen att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när det behövs.
9.5 Socialstyrelsens kunskapsstyrning
Socialstyrelsen är kunskapsmyndighet för vård och omsorg och som genom sin kunskapsstyrning stödjer och utvecklar hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I uppdraget ingår bland annat att ta fram föreskrifter och allmänna råd samt statistik, uppföljningar och utvärderingar. Föreskrifter och allmänna råd och tillhörande handböcker är vägledande för hälso- och sjukvården och socialtjänsten vid tillämpning av lagen. Övrigt kunskapsstödjande material bygger på bästa tillgängliga kunskap och innehåller ofta olika typer av rekommendationer men är inte bindande att följa. När det gäller våldsutsatthet som inte har skett inom ramen för en relation, finns inga föreskrifter eller allmänna råd framtagna. Däremot finns vägledande material som tar upp socialnämndens ansvar för brottsoffer, sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål, vilka presenteras nedan.
37 Socialstyrelsen och Skolverket (2023). Vägledning för elevhälsan. 38 Läroplan (Gy11) för gymnasiet och Läroplan (Lgr22) för grundskolan samt förskoleklass och fritidshem. 39Prop. 2021/22:162, bet. 2021/22: UbU27, rskr. 2021/22:429.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
319
9.5.1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39)
Socialnämndenen har ett särskilt ansvar för våld som sker i nära relation, vilket framgår av 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453). Socialstyrelsen har beslutat om föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer som trädde i kraft den 1 november 2022,40 och som i huvudsak tagits fram med stöd av 8 kap. 1 § punkt 5, Socialtjänstförordningen.
Syftet med de nya föreskrifterna och allmänna råden är att fortsätta höja kvaliteten i stödet till våldsutsatta barn och vuxna och barn som bevittnat våld, samt att stödja våldsutövare med att ändra sitt beteende.
Föreskrifterna innehåller närmare bestämmelser och vägledning för socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och tandvårdens arbete med målgrupperna som omnämnts ovan. Fokus är våld som har skett inom ramen för en relation och omfattar både pågående och tidigare våld. Våldsutsatthet som har skett i ett pornografiskt sammanhang täcks inte av föreskrifterna om det inte har skett inom ramen för en närstående relation. Det kan exempelvis handla om en person som, av sin partner, genom hot och våld tvingats till att medverka i produktion och distribution av pornografiskt material.
Under dessa förutsättningar kan föreskrifternas tillämpningsområde enligt utredningens bedömning bli aktuellt för en person som utsatts för våld och övergrepp i en pornografisk kontext.
Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
I juni 2023 presenterade Socialstyrelsen en ny handbok för att stödja tillämpningen av HSLF-FS 2022:39 och det övriga regelverk som gäller för socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och tandvårdens arbete med våld i nära relationer.41 Innehållet bygger i huvudsak på lagstiftning, förarbeten, rättsfall och JO-utlåtanden.
Handboken har fokus på våld som sker i nära relation men lyfter i vissa avsnitt även upp brottsoffer i en bredare bemärkelse, särskilt
40 HSLF-FS 2022:39. 41 Socialstyrelsen (2023). Våld i nära relationer – Handbok för socialtjänsten, hälso- och sjukvården
och tandvården.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
320
avseende barn. I avsnittet som handlar om socialnämndens ansvar för barn och unga som utsatts för brott nämns bland andra målgruppen barn som utsätts för någon form av sexuell exploatering eller andra sexualbrott.42 I texten lyfts att denna målgrupp är barn som utsatts för brott och att socialnämndens ansvar är att barnet och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.
I handboken finns även ett avsnitt som lyfter hälso- och sjukvårdens ansvar att se till att den som söker hälso- och sjukvårdens tjänster också blir hänvisad till andra organ som har kompetens och resurser för uppgiften, om så behövs. I avsnittet finns bland annat hänvisningar till Jämställdhetsmyndighetens nationella stödtelefon dit yrkesverksamma kan ringa för vägledning i frågor som rör sexuell exploatering av barn, prostitution, människoexploatering och människohandel.43
9.5.2 Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOFS 2013:1)
I Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd44 ges rekommendationer till stöd för bedömningen av enskilda personers rätt till ekonomiskt bistånd. Råden är ett verktyg för yrkesverksamma som gör bedömningar av rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453).
I de allmänna råden framgår att det kan finnas särskilda skäl att i vissa fall beräkna en persons kostnader enligt riksnormen till både en högre och lägre nivå. Särskilda skäl som bör leda till en högre nivå innefattar bland annat om en person har tillfälligt höga kostnader till följd av att ha blivit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående, eller för annat brott. Särskilda skäl som bör leda till en lägre nivå enligt riksnormen innefattar bland annat om en person är i en nödsituation och endast behöver tillfälligt ekonomiskt bistånd för att reda ut den.
Denna typ av situation skulle, enligt utredningens bedömning, kunna bli aktuell för en person som utnyttjas och hotas av sin partner att sälja pornografiska bilder och/eller filmer och som själv inte får ta del av pengarna, vilket är en form av ekonomiskt våld. För beslut om ekonomiskt bistånd behöver dock alltid en individuell bedömning göras.
42 Ibid. s. 65, avsnitt 6.5.1. 43 Ibid. s. 249, avsnitt 24.3. 44 HSLF-FS 2021:31.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
321
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten
Socialstyrelsens handbok om ekonomiskt bistånd är ett komplement till Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOSFS 2013:1). Handboken är ett stöd för personer inom verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd, och är tänkt att förtydliga tillämpningen av lagstiftningen i det praktiska arbetet.
Materialet belyser att kommunens ansvar vid våldsutsatthet är att socialtjänsten ska verka för att alla som utsätts för våld eller andra övergrepp ska få stöd och hjälp. Extra vikt ska samtidigt läggas vid kvinnor som har behov av stöd för att förändra sin livssituation.45I övrig text ligger dock fokus på våld som sker i nära relation.
Avsnitt 6.4.3. tar särskilt upp frågor om ekonomiskt bistånd i samband med utsatthet för våld. Där framgår att socialnämnden bör ha beredskap att kunna handlägga ett ärende om ekonomiskt bistånd som gäller en våldsutsatt person och som är akut.46 I akuta situationer kan ekonomiskt bistånd behöva beviljas tillfälligt, utan prövning av den skyddsbehövandes egna ekonomiska förutsättningar. Detta innebär dock inte att den vanliga biståndsprövningen i nästa led helt åsidosätts. Socialnämnden behöver göra en individuell bedömning utifrån den enskilda situationen. Det akuta biståndet handlar således om att undvika nöd, och avser brådskande utgifter för tillfälligt boende och basala behov.
Det framgår i samma avsnitt att behov av skydd även kan innebära att det föreligger skäl att bevilja bistånd, till exempel för olika skyddsåtgärder som kostnad för byte av lås, säkerhetslås eller bistånd till mobiltelefon för medlemmar i hushållet. Det kan också förekomma situationer där den som utsatts för våld eller andra övergrepp behöver flytta till en dyrare bostad och då behöver fördyra sina boendekostnader. Detta kan även bli aktuellt om den enskilde behöver flytta på grund av annat brott.47
45 Socialstyrelsen (2021). Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänsten. s. 60. 46 Ibid. s. 62. 47 Ibid. s. 179, avsnitt Byte till dyrare bostad.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
322
9.5.3 Socialstyrelsens övriga vägledningar och utbildningsmaterial inom området
Brottsoffer och deras närstående – Socialtjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp
Vägledningen om tillämpningen av socialtjänstlagen vid bedömningar av insatsbehov för brottsoffer och deras närstående beskriver socialnämndens ansvar för brottsoffer, brottsoffers behov och reaktioner, samt vikten av att socialtjänsten möter brottsutsatta och deras närstående med öppenhet och empati och erbjuder adekvata stödinsatser.48 Denna vägledning är högst relevant när det gäller att förstå och bemöta personer som har varit utsatt för våld och övergrepp i en pornografisk kontext, då de många gånger är utsatta för olika typer av brott.
I vägledningen problematiseras begreppet brottsoffer, i den bemärkelsen att personer som inte motsvarar bilden av ”ideala brottsoffer”, dvs. tydligt sårbar, svag och oskyldig, kan ha svårare att få hjälp.49 Vidare lyfts att vissa grupper är särskilt sårbara för brott, vilket innebär att de löper större risk att utsättas för brott, riskerar att drabbas hårdare av brottens konsekvenser samt har en begränsad förmåga att utnyttja sina resurser (sociala, ekonomiska och politiska). Exempel på sårbara grupper är barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättningar, människor som redan befinner sig i socialt utsatta situationer, som hemlösa och missbrukare samt hbtqipersoner. Kvinnor med kognitiva och psykiska funktionshinder lyfts som en särskild riskgrupp för att utsättas för sexuella övergrepp.
De generella beskrivningarna av brottsoffer som återfinns i vägledningen överensstämmer väl med de behov och reaktioner som målgrupperna som utsätts för våld och övergrepp i en pornografisk kontext kan uppvisa (se kapitel 14). Vägledningen bör därför ge ett bra handläggningsstöd för socialtjänstens personal som möter personer som är brottsoffer för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi eller som utnyttjas i pornografiska framställningar.
48 Socialstyrelsen (2011). Brottsoffer och deras närstående – Socialtjänstens ansvar för att ge stöd
och hjälp.
49 Ibid. s. 9.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
323
Sex mot ersättning: Utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna
Utbildningsmaterialet om sex mot ersättning avseende vuxna riktar sig till personal inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården.50Materialet omfattar sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål. Syftet med materialet är att öka yrkesverksammas kunskap inom området och ge vägledning i arbetet med personer som tar emot eller som tidigare har tagit emot ersättning för sex.
Materialet tar inte särskilt upp utsatthet kopplat till pornografi, utan fokuserar på det bredare begreppet sex mot ersättning. Inom begreppet ryms att ”en person får eller utlovas ersättning i utbyte mot sexuella handlingar”. Många delar av utbildningsmaterialet är dock relevanta även kopplat till utsatthet vid produktion av pornografi, då det kan röra sig om människohandel för sexuella ändamål i form av att utnyttjas för pornografiska framställningar. Målgrupperna utsatta i prostitution, utsatta för människohandel för sexuella ändamål och utsatta i en pornografisk kontext är ofta överlappande och det är inte ovanligt att målgrupperna är utsatta för olika former av sexuell exploatering.
I materialet lyfts att hbtqi-personer har betydligt större risk att ha erfarenhet av såväl sexuell exponering på internet som sex mot ersättning samt att personer med en funktionsnedsättning har en större sårbarhet för att utsätts för övergrepp eller sexuell exploatering. Materialet tar även upp att det är relevant att ställa frågor om sexuell exploatering inom missbruks- och beroendevården då det finns ett samband mellan missbruks- och beroendeproblem och erfarenheter av sex mot ersättning.
Sex mot ersättning: Utbildningsmaterial om skydd och stöd till barn och unga
Utbildningsmaterialet Sex mot ersättning: Utbildningsmaterial om skydd
och stöd till barn och unga, är framtaget i syfte att vara ett verktyg för
att identifiera, samtala med och fånga upp barn som riskerar att fara illa kopplat till att de utsätts för sex mot ersättning.51
50 Socialstyrelsen (2015b). Sex mot ersättning: Utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. 51 Socialstyrelsen (2015a). Sex mot ersättning: Utbildningsmaterial om skydd och stöd till barn
och unga.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
324
Utbildningsmaterialet omfattar sexuell exploatering av barn och unga i en vidare bemärkelse, vilket inkluderar ”förfaranden som handel med barn, barnprostitution och barnpornografi”. Av de olika formerna för sexuell exploatering är dock materialets huvudfokus sex mot ersättning och till viss del även bilder och filmer med sexuellt eller avklätt innehåll som delas och sprids på nätet och i sociala medier. Materialet beskriver även gråzonen mellan dessa båda former av utsatthet. Målgruppen för utbildningsmaterialet är primärt anställda inom verksamheter som arbetar med barn och ungdomar, exempelvis inom ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatri och socialtjänst.
I utbildningsmaterialets inledande kapitel beskrivs dels det generella kunskapsläget, dels vem som riskerar att bli utsatt och vem som tenderar att köpa sex. Därefter följer kapitel med konkret information och vägledning till yrkesverksamma som möter den utsatta målgruppen.
Stor vikt läggs vid att fråga om utsatthet för att upptäcka utsatthet, samt att kunna ta hand om svaret. Att aktivt ställa frågor om sexualitet i allmänhet och sex mot ersättning i synnerhet lyfts som viktigt, då det kan leda till att utsatthet som barnet inte självmant tar upp kommer upp till ytan. I materialet finns exempel på frågor som kan ställas om personen varit med om att fotas eller filmas med webbkamera. Vidare lyfts i materialet vikten av att frågor om sexuell exploatering och sexuellt risktagande behöver ställas till både flickor och pojkar och lämpligen i samband med frågor om eventuell utsatthet för sexuella övergrepp.
När en sådan utsatthet blir känd lyfts vikten av att mottagaren av informationen kan bemöta och hantera det för att barnet ska känna sig trygg. Det framgår också av materialet att det som yrkesverksam är viktigt att veta vad det egna ansvaret är, när det är ens egen uppgift att göra en anmälan och när det är ens uppgift att hänvisa barnet vidare till en annan instans.
Flera aktörer lyfts fram i materialet som viktiga och som har ett ansvar i att upptäcka och hjälpa personer som har blivit utsatta för sexuell exploatering. Dessa aktörer är elevhälsan, ungdomsmottagningar, BUP, missbruks- och beroendevård för ungdom, den allmänna hälso- och sjukvården, socialtjänsten, HVB-hem, SiS och ideella föreningar. I materialet lyfts även vikten av att alla inblandade aktörer samverkar för att kunna hjälpa det utsatta barnet på bästa möjliga sätt.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
325
Barn i internationell människohandel och exploatering – Vägledning för socialtjänsten
I Vägledning om socialtjänstens ansvar för barn i internationell män-
niskohandel och exploatering, framgår att socialtjänsten har en central
roll när det gäller att stödja och skydda barn som är offer eller potentiella offer för människohandel eller exploatering.52
Vägledningen vilar på barnkonventionen inklusive det fakultativa protokollet om att motverka försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi och innehåller övergripande kunskap om fenomenet människohandel och exploatering av barn, internationell rätt, redovisning av de aktörer som är särskilt viktiga för socialtjänsten att känna till, handläggning av barn som befinner sig i Sverige och utomlands samt Sveriges behörighet i internationella situationer.
Att samtala med barn – om sexuella övergrepp och människohandel
Socialstyrelsen har tagit fram kompletterande material till kunskapsstödet Att samtala med barn53som särskilt fokuserar på att stödja yrkesverksamma att samtala med barn om sexuella övergrepp och människohandel eller annan exploatering.54 Materialet kompletterar vägledning för socialtjänsten Barn i internationell människohandel
och exploatering som beskrivs i föregående avsnitt.
I det inledande stycket av materialet lyfts att sexuella övergrepp kan ske i alla miljöer där barn finns, på och utanför nätet, i hemma, i skolan eller på fritiden. Att övergreppen kan vara både fysiska och icke fysiska, såsom att tvinga barnet att titta på pornografiska filmer, exploatera barnet genom att dokumentera de sexuella övergreppen eller att utnyttja barnet genom prostitution. I skriften lyfts även att barnet kan utsätts för människohandel genom att exempelvis tvingas eller förmås att sälja sexuella tjänster.55
Vidare lyfts vikten av att professionella har kunskap om vanliga reaktioner, symptom och konsekvenser av övergrepp. Genom att vara
52 Socialstyrelsen (2018b). Barn i internationell människohandel och exploatering – Vägledning
för socialtjänsten.
53 Socialstyrelsen (2018c). Att samtala med barn – Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjuk-
vården och tandvården.
54 Socialstyrelsen (2018d). Bilaga 1 Att samtala med barn – om sexuella övergrepp och människo-
handel.
55 Socialstyrelsen (2018d).
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
326
förberedd finns en större förmåga att hantera barnets berättelser på ett adekvat vis. Det finns fler tips i materialet om hur samtal kan föras med det drabbade barnet och om hur de professionella kan förhålla sig i olika skeden. Det handlar både om hur man kan agera i akuta skeden, när barnet själv berättar eller när en polisanmälan behöver göras.
I materialet finns även flera hänvisningar till olika rapporter för fördjupad läsning i ämnet.
9.5.4 Socialstyrelsen övriga uppdrag med relevans för utredningens område
Socialstyrelsen är och har varit ansvarig för att i olika uppdrag ta fram kunskap och metoder som ska ge förutsättningar att genomföra den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.56 Nedan lyfter vi ett urval att aktuella uppdrag som har relevans för utredningens område.
Uppdrag att stödja genomförandet inom vård och omsorg av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
Den 7 juli 2022 gav regeringen i uppdrag till Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) att stödja genomförandet inom vård och omsorg av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Uppdraget omfattar alla typer av våld som ingår i den nationella strategin, och ska i tillämpliga delar utgå från de uppdaterade föreskrifter om våld i nära relationer. Socialstyrelsen ska i genomförandet av uppdraget genomgående beakta personer som befinner sig i en särskilt sårbar situation.
I uppdraget ingår bland annat att ta fram kunskapsstöd avseende vård för personer som har utsatts för sexuellt våld, inklusive i prostitution. Uppdraget omfattar patienter på alla vårdnivåer och såväl i ett akut som i ett senare skede. Vården av patienter med komplex traumatisering eller psykiatrisk samsjuklighet ska särskilt uppmärksammas.
56 Socialstyrelsen. Våld och brott. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/ (häm tad 2023-10-26).
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
327
Kvinnor, män, flickor och pojkar omfattas och hbtqi-personers situation ska uppmärksammas. I uppdraget ingår även stöd till implementering, uppföljning och utvärdering samt identifiering av kunskapsluckor och forskningsbehov på området. Senast den 27 februari 2026 ska uppdraget redovisas till Regeringskansliet. SBU:s uppdrag ska redovisas i årsredovisningarna för 2022, 2023 och 2024.57
Uppdrag att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer utsatta för sexuellt våld
Den 9 mars 2023 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad vård för personer som har utsatts för sexuellt våld. I uppdraget ingår att göra en fördjupad kartläggning och analys av hälso- och sjukvården för såväl barn som vuxna som har utsatts för sexuella övergrepp och sexuellt våld samt att föreslå ändamålsenliga och kostnadseffektiva insatser för att utveckla vården. Det framgår vidare att behov hos grupper med särskild utsatthet ska beaktas.
I uppdraget ingår att analysera behovet av en nationell stödfunktion samt att analysera behovet av och ta fram kunskapsstöd och utbildningsinsatser för hälso- och sjukvården. Resultatet av uppdraget ska bidra till ett stärkt och enhetligt arbete i hela landet. Den 1 december 2023 ska Socialstyrelsen lämna en skriftlig delredovisning av uppdraget och senast den 15 december 2024 lämna en slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet).58
9.6 Skolverkets kunskapsstyrning
Skolverket ansvarar för att styra och stödja den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen och har flera uppdrag med relevans för utredningen. I Skolverkets uppdrag ingår bland annat att ta fram kursplaner, ämnesplaner, bedömningskriterier, prov, föreskrifter och allmänna råd samt att fördela statsbidrag och stödja utvecklingen och förbättringsarbetet i förskolan och skolan. Nedan lyfter vi ett urval av kunskapsstöd som utredningen bedömt vara särskilt relevant för uppdraget.
57 Regeringsbeslut A2022/01028. 58 Regeringsbeslut S2023/00970.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
328
9.6.1 Vägledning för elevhälsan
Vägledningen för elevhälsan har tagits fram gemensamt av Skolverket och Socialstyrelsen i syfte att stärka elevhälsans arbete och för att bidra till utveckling av en likvärdig elevhälsa i hela landet.59 Den synliggör respektive professions ansvarsområden och områden som förutsätter samarbete och samverkan för en samlad elevhälsa. Vägledningen är framför allt ett kunskapsstöd och ska fungera som ett beslutsunderlag för elevhälsoarbetet.
I vägledningen finns ett avsnitt om barn som far illa som beskriver elevhälsans roll i att uppmärksamma tecken på att elever far illa eller riskerar att fara illa. Under avsnittet som handlar om orosanmälningar finns exempel på olika former av våld som kan föranleda en anmälan till socialtjänsten. Det handlar bland annat om sexuella handlingar som en person påtvingar ett barn, utnyttjande av en persons beroendeställning eller handlingar som sker mot barnets vilja och som kränker barnets integritet. Det inkluderar sexuell exploatering som trafficking, barnprostitution och barnpornografi.60
9.6.2 Stödmaterial inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer
Den 1 juli 2022 genomfördes läroplansändringar för grund- och gymnasieskolan samt motsvarande skolformer och sex och samlevnad bytte namn till sexualitet, samtycke och relationer. Området ska bland annat förmedla betydelsen av samtycke, omfatta kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön samt utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet (här står bland annat pornografi med). Elever i grundskolan och motsvarande skolformer ska, enligt läroplanerna, få kännedom om hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan.
Skolverket har utifrån läroplansändringen omarbetat stödmaterial riktat till lärare. Stödet omfattar material på myndighetens webbsida samt fem skolformsanpassade webb-utbildningar vars syfte är att bidra till utvecklingen av undervisningen. Utbildningarna omfattar alla fält som ingår i läroplansskrivningarna och tar delvis upp områden som att ta bilder på sig själv, spridning etcetera. Lagstiftning
59 Socialstyrelsen och Skolverket (2023). Vägledning för elevhälsan. 60 Ibid. s. 83.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
329
om barnpornografi förekommer. Det finns ingen fördjupning specifikt om sex mot ersättning eller sexuellt våld.
9.7 Nationella och regionala myndigheters främjande och förebyggande uppdrag
I denna del beskriver vi centrala myndigheters nationella och regionala uppdrag och arbete med genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, med utgångspunkt i de åtgärdsprogram som har tagits fram inom området. Vi beskriver även de prioriterade områdena inom handlingsplanen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) som tagits fram för att stödja genomförandet av SRHR-strategin och som bidrar till att stärka den sexuella hälsan och förebygga sexuella trakasserier, våld och förtryck (se kapitel 2). Vi redogör även för genomförandet av densamma.
9.7.1 Nationella åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
För att stärka och intensifiera genomförandet av den tioåriga nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor har regeringen tagit fram flera åtgärdsprogram sedan strategin trädde i kraft 2017.61 Åtgärdsprogrammen innehåller olika regeringsuppdrag samt identifierade utvecklingsområden som regeringen pekar ut som särskilt prioriterade.
Det första åtgärdsprogrammet62 som togs fram gällde för 2017– 2020. Nuvarande åtgärdsprogram sträcker sig mellan perioden 2021– 2023 och består av totalt 99 åtgärder.63 Av dessa finns fler åtgärder än tidigare som berör pornografiområdet, både avseende produktionsförhållanden och konsumtionsmönster.
Denna utredning, som rör våldsutsatthet vid produktion och distribution av pornografi,64 utgör en del av programmet och är en åtgärd inom målsättningen ”Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd
61 Skr. 2016/17:10. 62 Ibid. s. 126. 63 Regeringsbeslut A2021/02397. 64 Ibid. Åtgärd 63.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
330
och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn”. En annan åtgärd handlar om att, inom ramen för den nya läroplanen om sexualitet, samtycke och relationer, ge elever möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs inom bland annat pornografi, och är en del av målsättningen ”Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld”.65 Inom målområdet ”Effektivare brottsbekämpning” finns en åtgärd om översyn av det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar för barn i åldern 15–17 år inklusive översyn av brottsrubriceringen barnpornografibrott.66 Avslutningsvis finns en åtgärd inom målområdet ”Förbättrad kunskap och metodutveckling” om att utveckla kunskapen om pornografins påverkan på samhället.67
Den 24 mars 2023 aviserade regeringen att arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för åren 2024–2026 inletts, vilket är resterande tre år av strategiperioden. Åtgärdsprogrammet är nu under beredning inom Regeringskansliet.
9.7.2 Stöd till genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
Jämställdhetsmyndigheten
Jämställdhetsmyndigheten är en förvaltningsmyndighet för frågor som rör jämställdhetspolitiken.68 Förutom uppföljning och analys av hela det jämställdhetspolitiska området har Jämställdhetsmyndigheten en central uppgift att nationellt samordna och stödja genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.69 Enligt Jämställdhetsmyndighetens instruktion ska myndigheten bland annat främja utvecklingen av förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för alla ändamål samt mot våld i samkönade relationer. 70 Myndigheten ska även bidra med kunskap, metoder och stöd till lokala och regionala aktörer, följa upp strategin och regelbundet redovisa utvecklingen.
65 Ibid. Åtgärd 16. 66 Ibid. Åtgärd 82. 67 Ibid. Åtgärd 98. 68 Förordning (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten. 69 Skr. 2016/17:10. 70 Förordningen (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
331
Inom ramen för regeringens nationella våldsförebyggande program stärks Jämställdhetsmyndighetens roll för att samordna det våldsförebyggande arbetet ytterligare.71 Myndigheten har flera regeringsuppdrag inom området som till exempel våldsförebyggande insatser riktade till unga i partnerrelationer.72 Som en del i arbetet har kampanjen ”Svartsjuka är inte romantiskt”, för sjunde året i rad, genomförts i syfte att uppmärksamma och synliggöra killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Kampanjen genomförs på initiativ av och i samverkan mellan Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna, Polismyndigheten och ungarelationer.se.73
Även uppdraget att stödja och följa upp genomförandet av den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor har stärkts. Myndigheten ska vartannat lämna en rapport till regeringen senast den 22 april vartannat år och där redovisa en fördjupad uppföljning av delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Första rapporten kom 2022 och visar på att de skett en svagt positiv utveckling inom vissa områden, men att fler indikatorer för att följa utvecklingen behövs.74 Vidare ansvarar myndigheten för ett nytt statsbidrag för våldsförebyggande arbete inom området, som fördelas enligt en ny förordning efter ansökan till myndigheten.75
Särskilt om myndighetens nationella samordning av arbetet mot sexuell exploatering, prostitution och människohandel
Jämställdhetsmyndigheten samordnar även arbetet mot människohandel för alla ändamål på nationell nivå.76 I uppdraget som nationell samordnare mot prostitution och människohandel (NSPM) ingår att utveckla samverkan mellan myndigheter och andra aktörer, liksom med internationella aktörer, samt att bistå myndigheter med metodstöd och kompetensutveckling. Myndigheten samordnar bland annat regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel och leder det operativa nätverket Nationell samordning mot prostitution och människohandel (NSPM) som är en operativ och strategisk
71 Regeringsbeslut (A2021/00839). 72 Regeringsbeslut (A2021/02395). 73 Svartsjuka är inte romantis kt. https://www.svartsjukaarinteromantiskt.se/sv/ (häm tad 2023-11-16). 74 Jämställdhetsmyndigheten (2022a). Våldsförebyggande satsningar ger resultat - Uppföljning av det
jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra 2017–2021.
75 Förordning (2022:722) om statsbidrag till visst våldsförebyggande arbetet. 76 Förordning (2017:937) med instruktion för Jämställdhetsmyndigheten.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
332
resurs med syfte att utveckla och effektivisera myndigheters samverkan i arbetet mot människohandel.
Sedan juni 2021 har Jämställdhetsmyndigheten haft ett särskilt uppdrag att stärka arbetet mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel.77 Arbetet har skett inom ramen för den nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM) i form av ökat kompetensstöd och förstärkning av regionkoordinatorernas arbete, samt genom fördelning av medel till det nationella stödprogrammet (NSP) och det frivilliga återvändandeprogrammet för offer för människohandel (ÅMP). Inom ramen för uppdraget har myndigheten stärkt den nationella samordningen av myndigheter och civilsamhällesaktörer.
Hösten 2023 lanserade Jämställdhetsmyndigheten även satsningen “Låt inte tystnaden tala”, som syftar till att främja samtycke, förebygga sexuell exploatering av barn och motverka efterfrågan på köp av sexuella tjänster. Satsningen består av en utåtriktad kampanj som ämnar att stärka killar och män i att våga säga ifrån mot kompisar och kollegor som pratar om att exploatera andra sexuellt.78 Satsningen omfattar även ett kunskaps- och metodstöd om sexuell exploatering av barn och unga som riktar sig till yrkesverksamma. Kunskapsstödet syftar till att främja utvecklingen av förebyggande arbete, såväl som ökad upptäckt av unga som exploaterats sexuellt eller som utnyttjat andra genom sexuell exploatering. Andra kampanjer som genomförts under åren är ”Vem är polare, vem är groomare?” som syftat till att förebygga och motverka sexuella övergrepp av barn och unga på nätet och samverkanskampanjen ”Resekurage” som syftar till att få svenska resenärer att uppmärksamma och tipsa polisen vid misstanke om sexuell exploatering av barn utomlands.79
Jämställdhetsmyndigheten har sedan tidigare, och inom ramen för det nationella samordningsuppdraget, tagit fram kartläggningar, rapporter och webbutbildningar som rör området sexuell exploatering. I myndighetens senaste omfattningskartläggning från 2021 konstateras att riskerna för att barn ska utsätts för sexuell exploatering har ökat, bland annat på grund av den digitala utvecklingen.80
77 Regeringsbeslut (A2021/02396, A2021/02318. 78 Jämställdhetsmyndigheten. Låt inte tystnaden tala. https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/kampanjer/lat-inte-tystnaden-tala-till-dig-somar-ung/ (häm tad 2023-11-16). 79 Jämställdhetsmyndigheten. Resekurage. https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/kampanjer/resekurage/ (h ämtad 2023-11-16). 80 Jämställdhetsmyndigheten (2021b). Prostitution och människohandel.
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
333
Nyligen genomförde myndigheten även en kartläggande litteraturöversikt gällande utvärderade metoder och arbetssätt för att förebygga sexuell exploatering av barn, sexuella övergrepp mot barn, prostitution samt människohandel för sexuella ändamål.81 Översikten belyser att det finns mycket stora behov av fortsatt utvecklingsarbete på området, både gällande utveckling av interventioner såväl som fortsatt utvärdering.
Myndigheten har även tagit fram en webbutbildning som ger en introduktion till området sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel.82 Syftet med utbildningen är att öka kunskapen och förståelse kring ett gott bemötande av målgruppen samt öka kunskapen om hur man som yrkesverksam kan agera i olika situationer. Myndigheten har också tagit fram en manual vid misstanke om människohandel som ger stöd och praktisk vägledning till yrkesverksamma som kan komma i kontakt med personer som utsatts för människohandel inklusive sexuell exploatering.83
Länsstyrelserna
Länsstyrelserna är utsedda att utgöra navet för genomförandet av den nationella strategin på regional nivå.84 Där ingår bland annat att se till att strategin får genomslag i varje län samtidigt som hänsyn tas till de regionala förhållandena och förutsättningarna.85
Länsstyrelserna har i uppdrag utifrån förordning86 att stödja och bidra till – framtagandet och genomförandet av regionala sektorsövergripande
strategier och handlingsplaner – införandet av effektiva metoder, arbetssätt och kunskapsstöd i
regionala och lokala verksamheter – samarbetet på lokal, regional och nationell nivå
81 Jämställdhetsmyndigheten (2022b). Att förebygga sexuell exploatering. 82 Jämställdhetsmyndigheten. Webbutbildning om sexuell exploatering av barn, prostitution och
människohandel. https://jamstalldhetsmyndigheten.se/vara-utbildningar/webbutbildning-
om-sexuell-exploatering-av-barn-prostitution-och-manniskohandel/ (h ämtad 2023-11-16). 83 Jämställdhetsmyndigheten. Manual vid misstanke om människohandel. https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/stod-i-ditt-arbete/manual-vid-misstanke-om-manniskohandel/ (häm tad 2023-11-16). 84 Skr 2016:17:10. s. 124. 85 Förordning (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. 86 Förordning (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
334
– utbildning och kompetensutveckling i länet.
I arbetet ingår även att följa upp och analysera utvecklingen av arbetet i varje län.
Den regionala samordningen innebär även att många länsstyrelser samordnar arbetet internt med andra främjande och förebyggande uppdrag som myndigheten har, såsom exempelvis folkhälsa, brottsförebyggande arbete och ANDTS-samordning.87
Vidare har länsstyrelserna enligt regleringsbrev i uppdrag att erbjuda stöd för utvecklingsarbete och samarbete mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle avseende mäns våld mot kvinnor, inklusive kommunernas regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel.88
Flera länsstyrelser är även med och stödjer utvecklingen av kommunala Mikamottagningar (se kapitel 10) samt erbjuder utbildningar och seminarier till yrkesverksamma i länen inom området sexuellt våld, sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål.
Andra aktörers genomförande och bidrag till den nationella strategin
På nationell nivå finns flera andra myndigheter som har uppdrag med koppling till den nationella strategin. Jämställdhetsmyndigheten har sammanställt cirka 350 uppdrag som genomförts av 54 statliga myndigheter samt organisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, under strategiperioden.89 Exempel på myndigheter som har uppdrag inom området är – förutom Socialstyrelsen – Skolverket, Jämställdhetsmyndigheten och länsstyrelserna som nämns tidigare i detta kapitel, Brottsförebyggande rådet (Brå), Myndigheten för delaktighet (MFD), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), Linköpings universitet (Barnafrid), Uppsala universitet (Nationellt Centrum för Kvinnofrid), Statens beredning för medicinsk
87 Förordning (2012:606) om samordning inom alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelområdet. 88 Regeringsbeslut (Fi2021/02746 m.fl.), Regleringsbrev 2023 avseende länsstyrelserna, rubrik 3, avsnitt C punkt 7, s. 15. 89 Jämställdmyndigheten, Myndigheters uppdrag att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor https://jamstalldhetsmyndigheten.se/myndigheternas-uppdrag-att-forebygga-och-bekampa-mans-vald-mot-kvinnor/?tags=&status=0&page=1&pageId=2805 (häm tad 2023-11-03).
SOU 2023:98 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård
335
och social utvärdering (SBU), Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten.
På regional och lokal nivå finns många aktörer och verksamheter som på olika sätt arbetar med att förebygga, upptäcka och ge olika typer av skydds-, stöds- och behandlingsinsatser. Det handlar om verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola. Flera nationella myndigheter har även verksamheter på lokal nivå, såsom Polismyndigheten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.
Utöver de offentliga aktörernas arbete, utgör även idéburna organisationer ett viktigt komplement till myndigheternas arbete. Deras insatser når ofta målgrupper som av olika anledningar inte söker sig till myndigheterna. Organisationer inom den idéburna sektorn är ofta tidiga med att uppmärksamma målgruppernas behov och kan därför driva på kunskaps- och metodutvecklingen. De idéburnas arbete lyfts i flera delar av betänkandet.90
9.7.3 Nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
Vid sidan av den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns, sedan juni 2023, även en nationell handlingsplan för SRHR som syftar till att konkretisera målsättningarna i strategin samt bidra till att stödja myndigheter, regioner, kommuner och andra berörda aktörer i arbetet med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Handlingsplanen gäller mellan 2023–2033.91
I planen finns flera skrivningar om våld, sexuell exploatering och pornografi. Bland annat lyfter planen vikten av att kunskapsstyrningen inom SRHR-området behöver stärkas för att bättre möta människors olika behov och förutsättningar samt för att minska geografiska skillnader i stöd och vård. Det kan handla om att främja tillgången till SRHR-relaterade mottagningar oavsett kön, ålder och sexualitet. Det handlar också om att tillgodose behovet av specialiserad och lättillgänglig vård för personer med erfarenhet av sexuellt våld.
Den regionala och kommunala nivån rekommenderas att prioritera att genomföra förebyggande åtgärder för unga som riskerar att bli utsatta för prostitution eller annan sexuell exploatering och/eller
90 Se bland annat kapitel 10. 91 Regeringsbeslut A2021/00140.
Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård SOU 2023:98
336
riskerar att ha sex mot ersättning.92 Skolan rekommenderas att i samband med skolans utvecklingsarbete se över behov av kompetensutveckling inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer samt våldsprevention,93 vilket inbegriper att utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
Folkhälsomyndigheten föreslås även bli ansvarig myndighet för att ta fram fördjupad kunskap om sexuell exploatering, våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel och sex mot ersättning samt dess kopplingar till hälsa och sexualitet med särskilt fokus på handlingsplanens prioriterade grupper.94
9.7.4 Stöd till genomförandet av den nationella SRHRstrategin
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa inom SRHR-området.95 Arbetet med samordning och samverkan kring SRHR sker bland annat genom att Folkhälsomyndigheten kontinuerligt håller i samverkansmöten med företrädare för regionerna och ett nätverk av tio statliga myndigheter som är särskilt utsedda för att bidra i arbetet med att genomföra handlingsplanens åtgärder.96
Den sexuella och reproduktiva hälsan angår en mängd aktörer inom olika samhällssektorer på nationell, regional och kommunal nivå. För att nå strategins mål krävs ett samordnat och tvärsektoriellt arbete där alla som har uppdrag och ansvar inom SRHR-området aktivt medverkar.
De flesta insatser för att förbättra den sexuella och reproduktiva hälsan i Sverige genomförs av regioner och kommuner. Dessa aktörer på regional och lokal nivå är därför utsedda att bidra till att nå strategins mål. I handlingsplanen framkommer att regioner och kommuner kan förbättra SRHR-arbetet inom den egna operativa verksamheten samt ta fram nya eller utveckla befintliga handlingsplaner som stödjer det operativa arbetet med SRHR.
92 Ibid. s. 23. 93 Ibid. s. 44. 94 Ibid. Åtgärd 2.1.3. 95 Förordning (2021:248) med instruktion för Folkhälsomyndigheten. 96 Regeringsbeslut A2021/00140.
337
10 Tillgång till skydd, stöd och vård
I detta kapitel presenteras resultaten av den kartläggning som utredningen har genomfört avseende hur tillgången till skydd, stöd och vård ser ut för vuxna som utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och för barn som utnyttjas sexuellt genom att skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften. Kartläggningen bygger dels på enkätsvar från landets kommuner och regioner, dels på intervjuer med representanter från olika verksamheter inom regionens, kommunens och de idéburna organisationernas regi, samt på rapporter och kartläggningar som genomförts av andra aktörer inom området.
Hälso- och sjukvård erbjuds i första hand av regionerna och sociala insatser i form av skydd och stöd erbjuds i huvudsak av kommunerna. Organisationer inom den idéburna sektorn kan erbjuda både skydd, stöd och vård. Vissa verksamheter vänder sig till vuxna över 18 år medan andra endast vänder sig till barn. Vissa verksamheter riktar sig till båda målgrupperna. Kartläggningarna av vad som erbjuds vuxna respektive barn presenteras därför integrerat, utifrån huvudman och utifrån generellt och specialiserat stöd.
Personer som medverkat eller utnyttjats i pornografi och som är i behov av skydd, stöd eller vård, har inte sällan utsatts för olika typer av sexuellt övergrepp, varför kapitlet även omfattar en beskrivning av vilken vård som erbjuds till barn och vuxna som utsatts för sexuellt våld.
Kapitlet avslutas med en sammanfattande analys av vilka hinder som finns för att utsatta ska få tillgång till samt ta del av insatser till skydd, stöd och vård.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
338
10.1 Regionernas arbete med personer som utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi
Kartläggningen av regionernas arbete med målgrupperna som presenteras i detta avsnitt baseras främst på den enkät som utredningen skickat till samtliga regioner.1 Enkätundersökningen genomfördes i samarbete med Utredningen om exitprogram för personer som utsatts
för prostitution2 och innehåller därför även frågor om vuxnas utsatt-
het i prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt barns utsatthet för sexuell exploatering där någon form av ersättning getts. Totalt besvarade 20 av 21 regioner på enkäten vilket utgör en svarsfrekvens på 95 procent. Svaren har delats upp i tre kategorier utifrån regionernas storlek.3
Resultaten från enkäten kompletteras i detta avsnitt med intervjuer som utredningen har genomfört. De kompletteras även med resultaten från rapporten Exploaterad men inte våldsutsatt – En natio-
nell kartläggning av Sveriges Regioners vård för personer som utsatts för kommersiell sexuell exploatering, som publicerades 2021. Rapporten
genomfördes av organisationerna ChildX,4 Ellencentret och Inte Din Hora och bygger på en enkätundersökning som 20 av 21 regioner besvarade. I undersökningen fanns inte specifika frågor om pornografi eller spridning av bilder eller filmer, utan den bestod av bredare frågor om sex mot ersättning, sex som självskadebeteende och kommersiell sexuell exploatering (KSE). Kommersiell sexuell exploatering definieras av organisationerna som ”sexuella handlingar i utbyte mot någon form av ersättning. Ersättningen kan antingen tillhandahållas av personen som själv genomför de sexuella handlingarna eller av en tredje part”.5 I en tidigare rapport som genomförts av samma organisationer tydliggörs dock att kommersiell sexuell exploatering även omfattar bilder och filmer. ”… sexuella handlingar kan vara att visa sig i en webbkamera, bli filmad i en sexuell situation eller göra sexuella handlingar med någon”.6
1 Komm2023/00189/A 2022:02. 2 Dir. 2022:115. 3 Stora regioner avser mer än 500 000 invånare (tre), mellanstora regioner avser 250 000 till 500 000 invånare (elva) och små regioner avser färre än 250 000 invånare (sex). 4 Dåvarande Child10. 5 Child10, Ellencentret och Inte Din Hora (2021). Exploaterad men inte våldsutsatt – En nationell
kartläggning av Sveriges Regioners vård för personer som utsatts för kommersiell sexuell exploatering.
6 Child 10, Ellencentret, Inte Din Hora (2020). Ingen hörde ropen på hjälp.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
339
10.1.1 Vårdprogrammen innehåller sällan frågor om våldsutsatthet vid produktion och distribution av pornografi
I utredningens enkätsvar svarar 17 av regionerna att de har ett aktuellt regionalt vårdprogram eller motsvarande policydokument för att säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta barn och vuxna. I två av de tre stora regionerna har ett sådant policydokument förankrats med beslut i ansvarig nämnd, medan det är ovanligare med nämndbeslut i de mellanstora och små regionerna. I fritextsvar framgår att vissa regioner bedömer att detta inte är en fråga för politiska beslut.
Barns utsatthet för att bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll har spridits ingår i fem av regionernas vårdprogram. I lika många av regioners svar ingår vuxnas utsatthet för att bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll spridits utan samtycke. Tre av dessa regioner uppger även att våld, påtryckningar eller andra övergrepp i samband med produktion och distribution av pornografiska bilder eller filmer ingår i programmet.
I utredningens genomgång av de vårdprogram som finns att tillgå på Nationellt centrum för kvinnofrids (NCK) webbplats, framgår att i de fall där bilder och filmer nämns i vårdprogrammen är det oftast på en mycket övergripande nivå.7 Det är något vanligare att prostitution, sex mot ersättning när det gäller barn och människohandel för sexuella ändamål ingår än frågor om utsatthet i pornografi. I knappt hälften av vårdprogrammen nämns prostitution eller sex mot ersättning när det gäller barn.
Två av regionerna kommenterar i fritextsvar att dokumenten ska revideras. De hänvisar till att de ska överensstämma med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relation8 och med den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.9 En region anger att de planerar att ta fram en rutin under 2023 för prostitution och människohandel och för sexuella övergrepp. Region Gävleborg svarar att de har flera policydokument i form av rutiner för att säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta barn och vuxna. Bland annat finns verksamhetsnära rutiner
7 Nationellt centrum för kvinnofrid. Vårdprogram i regionerna. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/rutiner-ochvardprogram/vardprogram-i-regionerna/ (häm tad 2023-09-30). 8 HSLF-FS 2022:39. 9 Skr. 2016/17:10.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
340
som beskriver omhändertagande och undersökning efter sexuellt övergrepp eller misstanke om sexuellt övergrepp av kvinnor respektive män, samt en rutin för barn under 18 år. Det framgår dock inte om utredningens målgrupper ingår eller kommer att ingå i dessa dokument.
10.1.2 Endast två regioner har rutiner för tidig upptäckt
Region Halland och Region Skåne är två regioner som svarar att hälso- och sjukvården har en aktuell rutin för att fråga om utsatthet för våld eller andra övergrepp vid produktion och distribution av pornografiska bilder och filmer hos vuxna. Här ingår även sexuellt material som tagits fram i annat syfte men som sedan spridits som pornografi. Det är en ganska stor skillnad jämfört med hur många som svarar att de har rutiner för att fråga om prostitution, sexuell exploatering mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål. Ungefär hälften av regionerna uppger att hälso- och sjukvården har en rutin för det, både gällande barn och vuxna.
Att så pass få verksamheter inom hälso- och sjukvården har en rutin för att fråga om den här typen av våldsutsatthet stämmer väl överens med de uppgifter som utredningen har fått i intervjuer med såväl representanter för hälso- och sjukvården som med andra organisationer som möter stödsökande. I samtal med vårdpersonal på en hälsocentral i region Västerbotten framkommer att det saknas frågor som dessa i sjuksköterskornas manualer och att det inte heller är frågor som man ställer vid ett första eller andra möte.10 En representant för Folkhälsoenheten i Region Västerbotten understryker att det saknas nationella riktlinjer för detta eftersom det inte ingår i något av de nationella programområdena (NPO). Hen lyfter att regionerna exempelvis är styrda av om Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har kunnat presentera evidens i en fråga.11
En region som kommit långt när det gäller att fråga om våld generellt är Västra Götalandsregionen. Kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) inom samma region har tagit fram frågeformuläret
10 Björknäs hälsocentral i Boden. Intervju 2023-02-20. 11 Folkhälsoenheten i Region Västerbotten. Intervju 2023-02-20.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
341
”Fråga om våld”,12 vilket används på rutin i flera diagnosgrupper inom regionen. Det används även av andra regioner. I ”Fråga om våld” finns frågor om sexuellt våld, men inga specifika frågor som rör pornografi eller om bilder eller filmer har spridits. Regionen svarar därmed också nej på frågan i utredningens enkät, om det finns rutiner för att fråga om våldsutsatthet i denna kontext.
Fyra regioner svarar att de har en aktuell rutin för att fråga om barns utsatthet för att bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll spridits. Det framgår dock inte av svaren inom vilka delar av hälso- och sjukvårdens organisation det gäller, men flera regioner uppger att frågeformuläret “SEXIT” används vid åtminstone vissa ungdomsmottagningar inom regionens upptagningsområde.
“SEXIT”,13är ett standardiserat verktyg, framtaget av Västra Götalandsregionen för att identifiera unga som är sexuellt risktagande eller utsatta för våld, som har fått nationell spridning. I formuläret finns frågor om att ha tagit emot eller skickat avklädda bilder och frågor om ersättning eller betalning för sexuella tjänster. Det finns dock inga frågor som specifikt adresserar övergrepp och utnyttjande i pornografi eller om filmer eller bilder spridits i pornografiskt syfte. I den tillhörande handboken tas frågor om pornografi endast upp avseende konsumtion.14
Även om de flesta regioner inte har en aktuell rutin behöver det inte betyda att frågan inte alls ställs i dessa. Representanter för Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM) uppger i intervju med utredningen att inom många ungdomsmottagningar används standardiserade frågeformulär, så att frågor alltid ställs om exempelvis våld och sex mot ersättning. Exempelvis vid ungdomsmottagningen Druvan i Karlstad används “SEXIT” sedan en tid tillbaka.15
Även om ungdomsmottagningar i större omfattning än andra verkar ställa frågor om utsatthet i denna kontext, stämmer resultatet väl överens med den information som utredningen fått in via de
12 Västra Götalandsregionen. Formulär om att fråga om våld https://www.valdinararelationer.se/vkv/material/formular-for-att-fraga-om-vald/ (hämtad 2023-10-02). 13 Västra Götalandsregionen. SEXIT. https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/amnesomraden/kunskapscentrum-for-sexuellhalsa/utbildningar/catch-up-sexit/ ( hämtad 2023-10-21). 14 Västra Götalandsregionens Kompetenscentrum om våld i nära relationer (2019). SEXIT –
Handboken. Samtal om sexuell hälsa och erfarenhet av våld. Version 3.0.
15 Ungdomsmottagningen Druvan. Intervju 2023-01-24.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
342
intervjuer som genomförts. Där framkommer också att få verksamheter frågar barn och unga vuxna specifikt om olika typer av sexuell exploatering, däribland utnyttjande i pornografiska syften. Till exempel berättar psykologer vid Ellencentret i Stockholm att patienter som kommer till dem ofta har haft tidigare vårdkontakter, men aldrig fått frågan om sexuell exploatering.16
I undersökningen om vård för personer som utsatts för kommersiell sexuell exploatering som genomfördes av organisationerna ChildX, Ellencentret och Inte Din Hora, framkommer att endast 1 av 20 regioner rutinmässigt frågar om psykiskt, fysiskt och sexuellt våld med koppling till utsatthet för sex mot ersättning eller sex som självskadebeteende.17 Två regioner svarar att de delvis gjorde det.18Dessa frågor är inte helt jämförbara med utredningens enkät, men svaren bekräftar att hälso- och sjukvården i de flesta regioner inte frågar rutinmässigt om den här typen av våldsutsatthet.
Tolv av regionerna i utredningens enkät uppger att hälso- och sjukvården har en aktuell rutin för hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras enligt 14 kap. 1 § SoL vid misstanke om att ett barn far illa på grund av att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll spridits. Ytterligare en region uppger att de har en sådan rutin när det gäller sex mot ersättning och människohandel för sexuella ändamål. Det är dock oklart om det även gäller spridning av bilder och filmer med avklätt eller sexuellt innehåll som sprids i pornografiska syften.
10.1.3 Ovanligt med specialiserad vård för målgrupperna
I enkäten ställs frågan om hälso- och sjukvården har tillgång till en specialiserad vårdmottagning eller ett specialiserat team för olika typer av sexuell exploatering. I frågan görs ingen skillnad på exploatering i form av sex mot ersättning, människohandel för sexuella ändamål eller utsatthet i samband med att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll spridits när det gäller barn.
Av de inkomna svaren framkommer att sex regioner har tillgång till specialiserad vård för vuxna som har fått somatiska skador till följd av våld eller övergrepp i samband med produktion och distribution av pornografi. Samma regioner uppger att de även har tillgång
16 Ellencentret. Intervju 2022-09-02. 17 Child10, Ellencentret och Inte Din Hora (2021). 18 Ibid.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
343
till icke akut somatisk vård för målgruppen. Sex av regionerna uppger att de har tillgång till akut vård för vuxna som har fått psykiska eller psykiatriska skador. Det är även sex regioner som uppger att de har tillgång till icke akut vård för den målgruppen, varav fem är samma regioner som de som har akut psykiatrisk vård. I fritextsvaren anger en del att somatiska skador som har uppkommit på grund av sexuellt våld hanteras på samma sätt, oavsett hur dessa skador uppstått. Skador som uppstått från sexuellt våld hanteras oftast inom de gynekologiska mottagningarna och fysiskt våld inom de ordinarie akutmottagningarna.
Fem av regionerna uppger att de har tillgång till en specialiserad mottagning för akut vård för barn med somatiska skador. Här anges bland annat de särskilda barnakutmottagningarna. Fyra regioner uppger att de har vård som inte är akut, exempelvis via barnskyddsteam. För psykiska besvär eller psykiatriska tillstånd hos barn uppger sex regioner att de har tillgång till akut specialiserad vård och en region svarar att de inte vet. Sju regioner anger att de har tillgång till icke akut specialiserad vård. Region Norrbotten svarar i fritextsvar att det inte finns samma förutsättningar för dem att ha specialiserad vård som exempelvis inom en större region. Om regionens resurser inte räcker till och vårdbehovet är stort har de dock möjlighet att remittera vidare till andra mottagningar i landet.
Det framgår inte av svaren vad som anses vara specialiserad vård i de olika regionerna. Det kan vara så att man i vissa regioner tolkar detta som vård för den som utsatts för ett sexuellt övergrepp generellt, medan andra att tolkar det som vård just för utredningens definierade målgrupper som utsatts i sexuell exploatering inklusive pornografi. När det gäller psykologisk och psykiatrisk vård hänvisar flera regioner i fritextsvaren till vuxenpsykiatrin för vuxna. Barn hänvisas till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), eller i vissa fall till de specialiserade Barnahusen. Någon region betonar dock att det är långa köer och svårt att få tid om man inte har en pågående vårdkontakt både avseende vuxen- och barn- och ungdomspsykiatrin.
Svaren överensstämmer ganska väl med de svar som ChildX, Ellencentret och Inte Din Hora fick fram i sin kartläggning.19 Deras frågor handlade om huruvida regionen hade specialiserad vård när det gäller målgruppen som utsätts för sex mot ersättning. Det är dock inte exakt samma regioner som har svarat ja som i utredningens
19 Child10, Ellencentret och Inte Din Hora (2021).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
344
enkätundersökning, vilket kan tyda på att det är en tolkningsfråga vilken vård som anses specialiserad. Det kan också tyda på svårigheter för respondenterna att samordna svar i en så stor organisation som regionerna är.
Att det är få regioner som har specialiserad vård överensstämmer också väl med den information som framkommit vid de intervjuer som utredningen genomfört. Det har varit svårt att hitta verksamheter eller yrkesverksamma i regionerna som har erfarenhet och kompetens av att möta vuxna som har medverkat eller utnyttjats i pornografi eller erfarenhet av att möta barn som har utsatts för någon typ av sexuell exploatering, inklusive utsatthet för att bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll spridits. En erfarenhet som stödjer detta är att organisationen Storasyster i Stockholm uppger att BUP ibland hänvisar patienter till deras verksamhet på grund av att de inte anser sig ha rätt kompetens avseende sexuellt våld generellt.20
I kartläggningen framgår att Region Stockholm och Västra Götalandsregionen är de två större regioner som har möjlighet att hänvisa patienter till specialiserade vårdmottagningar för personer som utsatts för olika former av sexuell exploatering, däribland utsatthet i pornografi, via de specialiserade mottagningarna Mika Hälsa i Stockholm och SMC Pilen i Göteborg (se avsnitt 11.2).
I enkäten ställs inte specifika frågor om tillgång till traumabehandling. Denna fråga ställde däremot ChildX, Ellencentret och Inte Din Hora i sin undersökning till regionerna. I deras rapport framgår att regionernas vanligast svar var att de följer nationella och regionala riktlinjer vid bedömning och behandling av traumarelaterade diagnoser. Organisationernas genomgång visade dock att de riktlinjer som regionerna hänvisade till inte tog upp utsatthet för kommersiell sexuell exploatering som en möjlig bakomliggande orsak till diagnoserna.
Tolv regioner hänvisade även till regionala eller nationella vårdprogram och rutiner om våldsutsatthet där kopplingen mellan våldsutsatthet och diagnoser beskrivs. En genomgång av dessa, som organisationerna genomförde, visade dock att varken vårdprogrammen eller rutinerna, tog upp kommersiell sexuell exploatering som en bakomliggande orsak till diagnoserna.21
20 Storasyster. Intervju 2022-11-07. 21 Child10, Ellencentret och Inte Din Hora (2021).
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
345
10.1.4 Barnahus och regionkoordinatorer vanligaste samverkan
Nio av regionerna i utredningens enkät uppger att de har en aktuell samverkansöverenskommelse eller motsvarande samverkan med annan aktör som rör området sexuell exploatering av barn. Att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll spridits ingår i samtliga. Åtta av de nio regionerna uppger att de har en överenskommelse med polisen och samma regioner uppger att de även har en överenskommelse med kommunen. Barnahus och samarbetet kring regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel är de vanligaste exemplen på samverkan.
Två av regionerna uppger att de har en överenskommelse med någon organisation inom civilsamhället. Region Norrbotten uppger att de även har en överenskommelse med en aktör inom näringslivet.
10.1.5 Hälften av regionerna har genomfört kompetenshöjande insatser
I enkäten ställs en fråga om vilka grupper inom hälso- och sjukvården som de senaste två åren har utbildats om barn och unga som utsatts genom att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits. Så som frågan är ställd omfattar den även bilder och filmer som spridits för andra ändamål än pornografiska, till exempel bland andra ungdomar i syfte att skuldbelägga eller hänga ut. Hälften av regionerna har inte genomfört någon utbildning under tidsperioden, vilket kan jämföras med att sjutton procent inte genomfört någon utbildning när det gäller sexuell exploatering av barn och unga i form av sex mot ersättning och människohandel för sexuella ändamål.
Bland de som har genomfört utbildningar är det vanligast att personal inom ungdomsmottagningar har utbildats, vilket fem regioner uppger. Näst vanligast är att chefer inom ungdomsmottagning utbildats, vilket tre av regionerna svarar. Två regioner har även utbildat både chefer och personal inom primärvården. Region Sörmland har därutöver utbildat chefer och personal inom både barnakuten och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det framgår dock inte av svaren vilka typer av utbildningar det rör sig om eller vilka aktörer som står bakom de kompetenshöjande insatserna, varför gör att det inte går att bedöma utbildningarnas kvalité.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
346
Region Örebro län anger att de erbjudit utbildningsinsatser om barn och unga som utsätter och som utsätts för sexuella övergrepp. De hänvisar även till kompetenshöjande insatser som erbjuds av Länsstyrelsen Örebro län och Jämställdhetsmyndighetens utbildningar om prostitution och människohandel. Dessa utbildningar tar dock inte specifikt upp utsatthet i pornografi.
En region menar att det behövs en kunskapshöjning generellt bland medarbetare i hälso- och sjukvården och tandvården som en nödvändig följd av den ökade digitaliseringen och därav ökningen av digitalt våld, framför allt hos barn och unga vuxna. I rapporten Exploa-
terad men inte våldsutsatt, redovisas en mer öppen fråga, om huruvida
det finns rutiner för att säkerställa att vårdpersonal har grundläggande kunskaper om just sex mot ersättning och sexuellt självskadebeteende. En av regionerna svarade att det gör det, medan fjorton regioner svarade delvis och fem att de inte erbjöd utbildning för att säkerställa detta.22
10.1.6 Vanligast att personal inom primärvården nås av kompetenssatsningar
När det gäller vuxna som utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografiskt bilder och filmer är det 5 av de 20 regionerna som svarar att någon av de, i enkäten angivna personalgrupperna, genomgått utbildning. Tre regioner har utbildat personal inom primärvården och personal inom mödrahälsovården, vilket var det vanligaste svaret. De flesta svar avsåg ”Annan personalgrupp”, och av fritextsvaren framgår att personal inom ungdomsmottagningar är de som oftast har utbildats. Sex regioner uppger “vet ej” på frågan, vilket utredningen tolkar som att det har varit svårt för den som svarat att få en överblick över regionen, men att utbildning troligen inte gått ut brett inom någon av grupperna.
Tre regioner, Värmland, Västra Götaland och Västerbotten, uppger att de har utbildat personal inom primärvården och mödrahälsovården. Regionerna Värmland och Västra Götaland har även utbildat chefer inom primärvården och Västra Götalandsregionen och Region Västerbotten har utbildat chefer inom mödrahälsovården. Västra Götalandsregionen har dessutom utbildat chefer och personal inom
22 Child10, Ellencentret och Inte Din Hora (2021).
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
347
vuxenpsykiatrin samt chefer och personal inom gynekologi. Även i Region Västerbotten har chefer och personal inom gynekologi fått utbildning. Inte heller här framgår det vilken typ av utbildningar som avses eller vem som anordnat utbildningen, varför det är svårt att bedöma dess kvalitet.
10.1.7 Visst utvecklingsarbete pågår
Sex regioner svarar att de bedriver någon form av utvecklingsarbete som berör frågor om sexuell exploatering av barn, vuxnas utsatthet för prostitution eller sex mot ersättning, människohandel för sexuella ändamål, eller våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografiskt material.
Exempel på utvecklingsarbete är att en region håller på att ta fram en rutin kring omhändertagande i hälso- och sjukvården i samarbete med övriga samhällsaktörer. Två regioner, varav minst en är inriktad på att starta en Mikamottagning, uppger samverkan med kommunerna som exempel på utvecklingsarbete. En region tar upp utbildning riktad till ungdomsmottagningars personal och en annan att ungdomsmottagningen ska vara inblandad i utbildningar riktade mot vårdnadshavare, elever och personal i skolor. Region Gävleborg har som mål att stärka samverkan med regionkoordinatorerna i arbetet mot prostitution och människohandel. De ska utgöra kunskapsstöd i regionens utvecklingsarbete kring hur man kan förbättra upptäckande, stöd och information till vuxna och barn som är våldsutsatta kopplat till prostitution och människohandel, inklusive sex mot ersättning och utsatthet för våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografiskt material.
Västra Götalandsregionen tar upp innovationsprojektet ”Utveckling och samskapande av vård för sexuellt riskutsatta personer med erfarenhet av sexuellt våld”, för personer med erfarenhet av sexuell riskutsatthet och sexuellt våld, vilket är kopplat till pågående forskningsprojekt på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Projektet undersöker vilka behov och erfarenheter det finns av vård i relation till sexuellt våld och sexuell riskutsatthet, för att förbättra vård och bemötande från vårdpersonal samt upptäcka hinder för vård.23
23 Göteborgs universitet. Institutionen för vårdkunskap och hälsa. https://www.gu.se/vardvetenskap-halsa/forskningsstudie-sexuellt-vald-och-sexuellriskutsatthet (hämtad 2023-10-22).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
348
10.2 Specialiserade mottagningar i regionens regi som riktar sig till personer utsatta för sexuell exploatering
Det finns inga verksamheter inom hälso- och sjukvården som enbart riktar sig till personer som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi. I Region Stockholm finns dock Mika Hälsa som är en sex- och samlevnadsmottagning som vänder sig till personer som har sex mot ersättning, lever i sexuell utsatthet eller skadar sig med sex. I Västra Götalandsregionen finns SMC Pilen som är en specialiserad lågtröskelverksamhet inom Sexualmedicinskt centrum (SMC) i Göteborg och riktar sig till sexuellt riskutsatta personer från 13 år. Gemensamt för dessa mottagningar är att personer som utsatts för ett övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi eller för att filmer eller bilder har spridits ses som en naturlig del av målgruppen.
10.2.1 Mika Hälsa – Region Stockholm
Mika Hälsa är en sex- och samlevnadsmottagning som riktar sig till personer som har sex mot ersättning, lever i sexuell utsatthet eller som skadar sig med sex. Mika Hälsa delar lokaler med och har nära samverkan med den kommunala Mikamottagningen i Stockholm.
Mika Hälsa erbjuder råd- och stödsamtal om sex och samlevnad, preventivmedel, graviditet och abort, samt utför även provtagning för cellprov och sexuellt överförbara infektioner. Två barnmorskor arbetar med den sexuella hälsan, och gynekolog finns på konsultbasis.
Till Mika Hälsa kan alla oavsett kön, könsidentitet och sexuell identitet söka sig. Mottagningen har ingen åldersgräns eller geografisk gräns. Majoriteten av patienterna över 18 år är hemmahörande i Stockholmsregionen. Patienterna kommer till mottagningen via remiss från andra delar av vården, till exempel psykiatrin och Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset, eller via Mikamottagningen i Stockholm och dess uppsökande verksamhet. Det går även bra att komma till mottagningen utan remiss. Som patient går det inte att vara anonym, utan Mika Hälsa journalför på samma sätt som
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
349
inom andra delar av sjukvården. Däremot är Mika Hälsas journaler skyddade så att ingen annan vårdgivare kan ta del av dessa.
I verksamheten som rör Sexuell Hälsa möter mottagningen cirka 300 unika individer varje år, fördelat på cirka 1 200 besök. Utifrån Psykisk Hälsa träffar mottagningen cirka 100 unika patienter per år fördelat på cirka 700 besök. De flesta som går på Mika Hälsa är personer som har utsatts i prostitution. Det kan förekomma att de blivit filmade eller att sexuella övergrepp har blivit dokumenterade.
Cirka 95 procent av de som genomgår basutredning på Mika Hälsa får en PTSD-diagnos, vilket kan jämföras med 5–6 procent i befolkningen i stort. Den vanligaste orsaken till PTSD är erfarenheter av sexuellt våld och sexuella övergrepp. Psykologerna på Mika Hälsa har mångårig erfarenhet av att möta patienter med psykisk ohälsa inom psykiatri och beroendevård, och menar att målgruppen har en omfattande psykisk ohälsa med stor samsjuklighet, och många gånger fler och svårare PTSD-symptom än de patienter som de mött tidigare. Möjligheten att behandla PTSD är fortfarande god, men individuella anpassningar kan behöva göras och samverkan med andra vårdgivare eller socialtjänst är ofta avgörande. Då efterfrågan på basutredning och PTSD-behandling har varit mycket stora har mottagningen inte kunnat erbjuda vård inom vårdgarantin.
Om patienter i samband med basutredning får andra diagnoser utöver PTSD remitteras de till annan psykiatrisk mottagning för vård, men det går bra att parallellt gå kvar på Mika Hälsa för PTSDbehandlingen. Många patienter har haft kontakt med psykiatri eller beroendevård sedan länge utan att PTSD har utretts eller behandling har erbjudits. Personer med ursprung från andra länder har sällan etablerade vårdkontakter i Sverige.
De som arbetar på Mika Hälsa menar att det är avgörande hur man frågar om traumatiska händelser för att patienten ska berätta. Genom att ställa specifika frågor och ge exempel på vad en patient kan ha varit med om, ökar sannolikheten att patienten berättar om sina erfarenheter. Enligt forskning som behandlarna hänvisar till kan man annars missa upp till 30–40 procent.24
PTSD-behandlingen är en viktig del i arbetet med att kunna lämna prostitution, men bara en del av flera. Behovet av stöd och
24 Se Kok et al. (2013 ). Validation of two screening instruments for PTSD in Dutch substance use
disorder inpatientsPeirce et al. (2009 ). Assessing Traumatic Event Exposure: Comparing the Traumatic Life Events Questionnaire to the Structured Clinical Interview for DSM-IV.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
350
samverkan med tex socialtjänst, övrig psykiatri/beroendevård eller frivilligsektorn är ofta avgörande för att kunna ge patienterna stabilitet och möjlighet att lämna prostitution. Detta kräver mycket tid och resurser.
10.2.2 SMC Pilen – Västra Götalandsregionen
SMC Pilen är en specialiserad lågtröskelverksamhet inom Sexualmedicinskt centrum (SMC) i Regionhälsan i Västra Götaland, som riktar sig till sexuellt riskutsatta personer från 13 år. Med sexuellt riskutsatta personer avses de som löper större risk än andra att utsättas för sexuell ohälsa som t.ex. könssjukdomar och oönskad graviditet men även ökad risk för sexuellt våld som till exempel sexuella övergrepp, våldtäkt, ”grooming”, sexuell exploatering och människohandel för sexuella ändamål. Målgruppen är bred, men gemensamt är ofta en upprepad utsatthet för sexuellt våld och komplex problematik med omsorgssvikt, samsjuklighet, missbruk och kopplingar till kriminalitet. Vanligt är att patienterna befinner sig i pågående utsatthet. Utsatthet i pornografi är inte en vanlig sökorsak, men det förekommer.
SMC Pilen vänder sig till alla oavsett könsidentitet men majoriteten av patienterna är cis-flickor och cis-kvinnor. Vanligaste åldersspannet är 16–24 år men det är inte heller ovanligt med yngre personer. Verksamma vid SMC Pilen upplever att killar är en svår grupp att nå även om sexuell riskutsatthet kan vara vanligt förekommande även bland killar. De personer de möter som är utsatta för prostitution är främst etniskt svenska kvinnor, men de träffar även kvinnor med utländsk bakgrund, framför allt från länder som Bulgarien, Rumänien och Nigeria där en stor andel kan misstänkas vara offer för människohandel.
SMC Pilen har ett brett samverkansnät med andra kliniker och verksamheter. Exempelvis arbetar de nära beroendevård för unga och Mikamottagningen i Göteborg. Enheten ingår också i ett regionalt och nationellt nätverk under Länsstyrelsen i Västra Götaland respektive Jämställdhetsmyndigheten i arbetet mot prostitution och människohandel. De flesta som kommer till SMC Pilen hänvisas dit av bland annat Mini Maria-mottagningarna, BUP, UMO, Mikamottagningen i Göteborg, socialtjänst, stödboenden och kvinnojourer.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
351
Sammanlagt har SMC Pilen ungefär 600 registrerade besök per år, fördelat på cirka 200 personer. Vissa kommer tillbaka många gånger, medan andra endast besöker dem ett fåtal gånger. På enheten arbetar barnmorskor (sammanlagt motsvarande 1,25 tjänst) med utbildning inom psykoterapi, sexologi och trauma. De erbjuder provtagning för könssjukdomar och cellprov, preventivmedels- och abortrådgivning, vaccination mot Hepatit B samt även samtalsstöd med fokus på sexuell riskutsatthet och erfarenhet av sexuellt våld. Det finns även möjlighet till konsultation av gynekolog och psykolog. SMC Pilen arbetar utifrån Traumamedveten omsorg, men bedriver inte regelrätta traumabehandlingar. Man för journal som på andra ställen inom vården. Besöken är kostnadsfria och de stödsökande patienterna kan oftast få en tid för besök inom en vecka.
10.3 Vård som generellt erbjuds personer utsatta för sexuella övergrepp
När personer som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi är i behov av vård hänvisas de oftast till den vård som generellt erbjuds sexualbrottsutsatta. Inom vården för personer som utsatts för ett sexuellt övergrepp finns möjlighet att upptäcka om övergreppet skett i produktion av pornografi eller om övergreppet dokumenterats.
10.3.1 Gynekologiska mottagningar
Kvinnor och flickor som genomgått puberteten ska i de flesta regioner söka akut vård på en gynekologisk mottagning. Under jourtid hänvisas patienter till en allmän akutmottagning.25
Skriftliga rutiner för att genomföra spårsäkring i enlighet med rekommendationer från Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) ska följas, oavsett om den som utsatts för ett sexuellt övergrepp valt att polisanmäla övergreppet eller inte. I den guide för omhändertagandet som medföljer spårsäkringsrutinerna framgår att vården bör göra en riskbedömning och ta ställning till behovet av inläggning
25 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). Vården vid sexuellt våld – nuläge och vägen framåt.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
352
eller skyddat boende samt att se till att patienten får tid för återbesök och kontakt för psykosocialt stöd.26
10.3.2 Kirurgmottagningar
Män över 13 år ska i de flesta regioner söka vård på kirurgmottagningen och hänvisas under jourtid till en allmän akutmottagning.27De skriftliga rutiner för att genomföra spårsäkring som NCK tagit fram omfattar även män och innehåller detaljerade instruktioner för vilka undersökningar som ska genomföras.28
10.3.3 Vårdcentraler
I de flesta regioner finns ingen utpekad aktör att söka vård hos i ett icke akut skede, dvs. när det gått mer än en månad sedan övergreppet. Vårdcentralen är ofta första instans och oftast hänvisas eller remitteras patienter vidare till specialiserad vård utifrån behov.29Sedan primärvårdsreformen om en nära och tillgänglig vård trädde i kraft 2021,30 håller hälso- och sjukvården på att ställas om så att primärvården ska utgöra navet i vården i syfte att patienten ska få en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan. Detta innebär att inom vissa regioner kan behandling ges direkt på vårdcentralen i de fall vården inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens.31 Exempelvis skulle det kunna handla om viss psykologisk behandling och då behövs ingen vidareremittering. I utredningens enkätundersökning framkommer i fritextsvaren att vårdcentralen ofta är den instans som omhändertar vård för målgruppen.
26 Nationellt centrum för kvinnofrid. Material om omhändertagande efter sexuella övergrepp. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/sexuella-overgrepp/laddaner-och-bestall-material (hämtad 2023-10-02). 27 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). 28 Nationellt centrum för kvinnofrid. Material om omhändertagande efter sexuella övergrepp. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/sexuella-overgrepp/laddaner-och-bestall-material. (hämtad 2023-11-15). 29 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). 30Prop. 2019:20/164. 31 Ibid.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
353
10.3.4 STI-mottagningar
Det finns enligt Folkhälsomyndigheten ett samband mellan sexuell riskutsatthet och risk för hiv och andra sexuellt överförbara infektioner.32 Personer som har haft sex mot ersättning ses som en riskutsatt grupp när det gäller sexuellt överförbara infektioner, även om det finns begränsade data om förekomsten av hivinfektion bland personer med erfarenhet av sex mot ersättning. Den som misstänker att hen har fått en sexuellt överförbar infektion ska vända sig till en STI-mottagning i sin region.
10.3.5 Vuxenpsykiatri
Till vuxenpsykiatrin kan personer som tidigare blivit utsatta för sexuella övergrepp vända sig. De som söker sig dit gör det oftast med andra sökorsaker än utsatthet för sexuellt våld, men det sexuella våldet kan vara en bakomliggande orsak till symptomen.33 En person som har sökt vård hos primärvården kan även hänvisas till vuxenpsykiatrin efter en första bedömning.34
10.3.6 Ungdomsmottagningar
Ungdomsmottagningar finns i alla delar av Sverige, men det finns inga nationella styrdokument eller vägledande dokument som är specifika för ungdomsmottagningar. Det innebär att kommuner och regioner själva väljer om de vill bedriva ungdomsmottagningar i sitt ansvarsområde och hur verksamheten ska se ut. Huvudmannaskapet för ungdomsmottagningarna ser olika ut i olika delar av landet. Det är vanligt att regioner styr ungdomsmottagningarna, men det förekommer också att regioner tillsammans med kommuner ansvarar för ungdomsmottagningarna eller att kommunen är ensam huvudman.35
32 Folkhälsomyndigheten. Hivprevention bland personer som har sex mot ersättning. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/sexuell-halsahivprevention/hiv-och-sti/nationell-strategi-mot-hivaids-och-vissa-andra-smittsammasjukdomar/preventionsgrupper/personer-som-har-sex-mot-ersattning/ ( hämtad 2023-11-17). 33 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). 34 Ibid. 35 Sveriges Kommuner och Regioner (2020b). Ungdomsmottagningar och ungas sexuella hälsa.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
354
Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM) har tagit fram riktlinjer som många mottagningar strävar att arbeta efter, men de är inte bindande. I riktlinjerna framgår följande: ”Det övergripande målet för ungdomsmottagningar är att främja fysisk och psykisk hälsa, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa, samt rättigheter hos unga. Arbetet ska ske utifrån en helhetssyn i medicinskt, psykologiskt och psykosocialt perspektiv. Varje person har rätt till kunskap, information, stöd och behandling. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna från 12 till 25 år”.36
Många av de verksamhetsföreträdare som utredningen har intervjuat har varit av uppfattningen att ungdomsmottagningen är en viktig instans för att fånga upp ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp. Behandlare har erfarenhet av svåra samtal med unga, möjlighet till ett gott bemötande och att ge den som söker stöd den tid det tar. Vilket stöd som kan erbjudas varierar dock, vilket beskrivits ovan. Även SKR nämner i sin kartläggning ungdomsmottagningarna som en instans som utsatta kan vända sig till i ett senare skede, även om de inte alltid uppger utsatthet för sexuella övergrepp som sökorsak.37
I FSUM:s handbok för Sveriges ungdomsmottagningar från 2018 beskrivs sex mot ersättning och ungdomar med erfarenhet av våld som två utvecklingsområden. I avsnittet om våld nämns digitalt sexuellt våld, men det finns inget skrivet om utsatthet för att filmer eller bilder med avklätt eller sexuellt innehåll tas eller delas mot en ung persons vilja.38 Att ungdomsmottagningen kan vara en viktig plats för att berätta om erfarenhet av sex mot ersättning, och kanske det första ställe där en ung person får frågan, tas upp i ett kompletterande metodmaterial om psykisk hälsa. Inte heller i det kompletterande materialet finns information om bilder eller filmer. Pornografi nämns endast ur ett konsumtionsperspektiv.39
36 Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (2018a). 37 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). 38 Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (2018b). Handbok för Sveriges ungdomsmottag-
ningar.
39 Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (2018c). Ungdomsmottagningen i första linjen
för psykisk (o)hälsa.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
355
10.3.7 Elevhälsa
Elevhälsan är för de flesta barn den enklaste vägen att få tillgång till vård. Barn i alla skolformer ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator för medicinska, psykologiska och psykosociala insatser. Utöver att barn själva kan söka stöd har elevhälsans personal möjlighet att ställa frågor om exempelvis sexuellt utnyttjande i bilder och filmer eller andra övergrepp vid hälsobesöken. Elevhälsan kan då erbjuda vissa insatser i egen regi, men även hänvisa till annan vård. Liksom all annan personal i skolan har personalen skyldighet att anmäla oro till socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa.40
10.3.8 Barn- och ungdomspsykiatri
När ett barn mår mycket dåligt kan det vara barn- och ungdomspsykiatrin man vänder sig till, eller blir hänvisad till från sin vårdcentral, elevhälsan eller annan instans. Barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder specialiserad vård och behandling för barn och unga upp till 18 år med svår eller akut psykiatrisk problematik, till exempel barn som är deprimerade, har mycket ångest eller skadar dig själva.41 Liksom inom vuxenpsykiatrin är det oftast inte är utsatthet för sexuella övergrepp som är den sökorsak som anges, men det kan vara en grundorsak till måendet.42
10.4 Specialiserade mottagningar i regionernas regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella övergrepp
I vissa regioner finns specialiserade mottagningar för vuxna eller barn som har utsatts för ett sexuellt övergrepp. De flesta är inriktade på akut mottagning, men det finns även några som kan ge behandling i ett senare skede. Dessa beskrivs här nedan.
40 Kunskapsguiden. Vägledning för elevhälsan. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/vagledning-for-elevhalsa/stodja-elever/barn-och-unga-som-riskeraratt-fara-illa/anmala-oro-for-barn/. (hämtad 2023-10-03). 41 1177. Barn och ungdomspsykiatri. https://www.1177.se/barn--gravid/vard-och-stod-for-barn/bup--barn--och-ungdomspsykiatrin/ (häm tad 2023-10-03). 42 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
356
10.4.1 Ångest- och ASTA-mottagningen – Region Västerbotten
Ångest- och ASTA-mottagningen är en psykiatrisk öppenvårdsmottagning med profiluppdrag inom metodutveckling, diagnostik, behandling och rehabilitering av patienter med ångestsyndrom och traumarelaterade konsekvenser av sexuella övergrepp och våldsutsatthet. Mottagningen vänder sig till personer mellan 18 och 60 år som bedöms vara i behov av psykiatrisk specialistvård. Mottagningen har tre behandlingslinjer: Beredskapslinje, Behandlingslinje Trauma samt Ångest- och personlighetssyndrom. Personer som utsatts för sexuella övergrepp kan få hjälp i alla tre linjer, men finns framför allt på behandlingslinjen Trauma. På Trauma tar de emot ungefär 240 patienter per år och väntetiden är cirka två år om man inte bedöms som prioriterad. Patienterna kommer på remiss från hälsocentraler, kvinnokliniker, företagshälsovården, ungdomshälsan eller BUP.
Det är inte vanligt att utsatthet för att bilder eller filmer spridits i pornografiska syften finns med i remissunderlaget, men det kan ändå vara skälet till ohälsan som en patient söker för. Mottagningen har hjälpt patienter att anmäla om bilder har spridits. Det har då varit inom ramen för en relation eller ett övergrepp som har filmats och sedan spridits. De har inte haft patienter som farit illa på grund av egen medverkan i pornografi.
Mottagningen arbetar med patienter i två faser. Fas ett har fokus på säkerhet och stabilitet. För personer som utsatta för sexuellt våld kan det omfatta kontakt med kvinnojour, socialtjänst, samtalsstöd med kurator och läkemedel. Det kan även handla om färdighetsträning, till exempel att hitta strategier för att inte utsättas för sexuell exploatering. I fas ett kan det även ingå gruppsamtal, beroende på vilket individuellt behov som finns.
Fas två består av traumabehandling. För att detta ska kunna inledas behöver utsattheten ha upphört eftersom mottagningens bedömning är att patienten annars inte är tillräckligt stabil för att kunna genomgå en behandling som innebär att återuppleva en så svår upplevelse som ett trauma. Patientens livssituation behöver inte vara helt problemfri, men det måste finnas en balans innan en traumabehandling kan påbörjas. Traumabehandlingen ökar symptom med flit, varför personalen behöver säkerställa att detta inte riskerar patientens säkerhet och riskerar att driva på suicid eller skada. Många patienter har flera olika trauman att arbeta med. Enligt verksamma
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
357
vid mottagningen räcker det oftast att arbeta med ett par av dessa för att patienten ska må bättre och kunna gå vidare. Efter avslutad traumabehandling finns sedan möjlighet att ingå i en avslutsgrupp.
Mottagningen har även erfarenhet av patienter som inte får effekt av behandling, eller som har så svåra problem med disassociation att det innebär för stora risker att gå in i behandling. Om man kommer till den insikten om en patient fortsätter man i stället att arbeta med att få vardagen att fungera, att skapa stabila relationer och att hitta ett meningsfullt innehåll i livet.
10.4.2 Akutmottagning för våldtagna – Region Stockholm
Den enda akutmottagningen för våldtagna i Sverige som alltid är öppen finns på Södersjukhuset i Stockholm. Mottagningen vänder sig till personer över 13 år, som tillhör Stockholms län eller som befinner sig i Stockholms län i samband med övergreppet. De flesta som kommer till mottagningen är kvinnor. Antalet män har ökat men det är fortfarande få som söker sig dit. 2021 tog de emot 838 patienter varav 43 med manligt personnummer. När det gäller barn under 15 år tar läkaren den forensiska anamnesen. Personalen anpassar språket till ett barnvänligt språk när de exempelvis beskriver vilken vård som de erbjuder. En vårdnadshavare kontaktas alltid och mottagningen skriver en orosanmälan på alla under 18 år. Den som är under 13 år hänvisas till barnsjukhusens akutmottagningar. Mottagningen är öppen dygnet runt och tar emot patienter som söker hjälp upp till en månad efter att övergreppet skett. Mottagningen tar emot i genomsnitt tre nya patienter per dag och varje patient genomgår cirka fyra månaders behandling. Om det upprättas en polisanmälan och en rättsprocess inleds kan det ta längre tid.
På mottagningen erbjuds psykologiskt bemötande, krishantering, rättsmedicinsk undersökning och spårsäkring, medicinsk vård och socialt stöd. De erbjuder även både medicinsk och psykosocial uppföljning. Om personen som söker är över 18 år erbjuds samtal direkt. Om personen är under 18 år hänvisas de till ungdomsenheten, eller till Maria Ungdom om personen har missbruksproblematik. Under 2022 var 165 personer som kom till mottagningen under 18 år.
De flesta som söker till mottagningen har blivit utsatta av en bekant eller ytlig bekant. Det är en väldigt lite andel som är utsatta i
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
358
prostitution och pornografi. Det finns inte med i mottagningens bedömningsmall och tas inte upp i statistiken. Mottagningen hänvisar alltid till Mikamottagningen i Stockholm om det kommer fram att en person har haft sex mot ersättning eller har sex som självskadebeteende. Det händer även att Mikamottagningen hänvisar till våldtäktsmottagningen.
10.4.3 Kvinnofridsmottagningen – Region Uppsala
Kvinnofridsmottagningen på Akademiska sjukhuset, Region Uppsala är en del av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) och vänder sig till alla kvinnor över 18 år som har utsatts för våld i nära relation, hot eller sexuella övergrepp. När det gäller sexuella övergrepp samarbetar mottagningen med kvinnosjukvården på Akademiska sjukhuset. Mottagningen är öppen måndag till fredag 8–16. Barn hänvisas till barnskyddsteamet. De frågar inte aktivt efter utsatthet kopplat till bilder eller filmer och har inga specifika frågor om utsatthet i pornografi.
På Kvinnofridsmottagningen erbjuds samtalsstöd med sjuksköterska eller barnmorska. Samtalen är inriktade mot krisbearbetning och stöd, beroende av kvinnans behov. På mottagningen finns även en psykolog som kan ge traumabehandling samt handleda övrig personal i behandlingsarbetet. Om det råder resursbrist eller om kvinnan har tidigare kontakter inom sjukvården kan hon remitteras till psykiatrin eller till primärvården för traumabehandling. Mottagningen kan vid behov även hjälpa till att kontakta andra myndigheter och organisationer. På mottagningen finns en dag per vecka tillgång till psykiatriker, allmänläkare och gynekolog för diagnostik och behandling.
Vid sexuella övergrepp används den nationella spårsäkringsguide som tagits fram av NCK, vilket omfattar en spårsäkringslåda, information om vilka prover som ska tas och exakt vilka frågor som ska ställas. Det akuta omhändertagandet efter sexuella övergrepp sker på den gynekologiska akutmottagningen med uppföljning på Kvinnofridsmottagningen. Programmet används av alla regioner, även på mottagningar som inte är specialiserade på övergrepp, som gynekologmottagningar och akutmottagningar. De flesta som kommer till Kvinnofridsmottagningen är från Region Uppsala, men på remiss kan de ta emot patienter från hela landet.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
359
10.4.4 Teamet för sexuellt våldsutsatta – Region Sörmland
Teamet för sexuellt våldsutsatta i Region Sörmland är en verksamhet som tar emot alla sexuellt våldsutsatta över 13 år oavsett könsidentitet (samt kvinnor över pubertet). Yngre personer hänvisas till regionens barn- och ungdomsklinik. Teamet arbetar patientnära framför allt med uppföljning och psykosocialt stöd efter sexuella övergrepp, samt utbildning och rådgivning till andra verksamheter. Teamet går att nå på tre mottagningar under kontorstid i Sörmlands län och de tar emot patienter som söker hjälp upp till ett år efter att övergreppet skett.
Vid akuta besök görs bedömning, spårsäkring och en rättsmedicinsk undersökning på antingen kvinnokliniken eller på akutmottagningen. Teamet som består av överläkare, barnmorskor och kuratorer erbjuder även medicinsk och psykosocial uppföljning.
Vården består i psykosocialt krisstöd efter övergrepp, provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar samt medicinsk vård vid behov, t.ex. medicinering och sjukskrivning.
När det gäller barnkompetens har teamet tillgång till konsultativt stöd från regionens särskilda barnskyddsteam som har specifik kunskap om utsatta barn, ”grooming” och digitalt våld. De har också ett nära samarbete med läkare på regionens barn och ungdomsklinik samt BUP vid behov. Två av barnmorskorna i teamet arbetar också delar av sin tjänst på ungdomsmottagning.
På mottagningen har man inte haft patienter som med egen ”fri” vilja medverkat i pornografiska filmer. Däremot har de mött patienter som har blivit filmade i smyg och som gärningspersonen, oftast en partner, använt sig av själv eller spridit vidare på internet. De har även träffat på personer som har blivit sålda för sexuella tjänster eller instängda och utnyttjade av flera män där övergreppen dokumenterats. Inom teamet ställer de inte frågor aktivt om denna typ av utsatthet om det inte kommer upp spontant i berättelsen.
Många patienter som kommer i kontakt med teamet vittnar om hur tilliten har blivit allvarligt skadad och att de mår väldigt dåligt av att de framställts som någon de inte är, dvs. som någon som ”ställer upp” på alla möjliga sexuella förslag. Inte sällan kan de få oanständiga förslag från okända personer som de har svårt att freda sig mot. De har också mycket självtvivel, ifrågasätter ofta sig själva och undrar ”vad har jag gjort för att ha hamnat i denna situation?” fast de själva inte har lagt ut bilderna eller filmerna till allmän beskådan.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
360
Personalen kan erbjuda stödsamtal, men för traumabehandling behövs en remiss till psykiatrin. Det är dock ofta långa köer dit, både till vuxen- och barn- och ungdomspsykiatrin. De uppger även att patienter som de har remitterat vidare ibland kommer tillbaka med berättelser om att de inte har fått prata om det sexuella i historien och därför vill ha ytterligare stöd i det.
10.4.5 Traumamottagning Elefanten BUP – Region Östergötland
Traumamottagning Elefanten BUP43 är en mottagning som har funnits sedan 1990-talet och vänder sig till barn som utsatts för sexuella övergrepp eller våld av vuxen närstående, samt barn som har ett sexuellt beteendeproblem. Mottagningen tar emot barn och ungdomar upp till 18 år samt deras familjer och erbjuder bedömning, traumafokuserad behandling, telefonrådgivning och krissamtal.
Barn kan komma till mottagningen antingen genom en remiss från annan instans eller genom att någon närstående till den som blivit utsatt kontaktar mottagningen. Det kan även komma patienter från andra delar av landet via remisser från socialtjänsten. De flesta patienterna är mellan 10 och 18 år. Eftersom mottagningen är en specialiserad barn- och ungdomsmottagning tar de bara emot patienter som har en hög grad av komplexitet och uppvisar olika trauman. Ibland kommer patienten precis när övergreppen har uppdagats och ibland kommer de först när övergreppen avslöjas efter många år. En hög andel av barnen som kommer är placerade för vård utanför det egna hemmet.
När det gäller barn och unga som utnyttjats i pornografiska syften har mottagningen framför allt kommit i kontakt med ett fåtal barn som fått ersättning för bilder och filmer, men vanligare är att barnet blivit utsatt för något sexuellt övergrepp som dokumenterats. Om denna information kommer upp till ytan frågar personalen alltid om hur det har gått till. I regel lägger barnet skuld på sig själv, varför personalen behöver förmedla att det inte är deras fel och att det inte är reaktionerna som är ”sjuka” utan det som barnet utsatts för.
Ibland får de ärenden där barnen även har varit utsatta för sexuell exploatering och har ett sexuellt självskadebeteende som beror på att
43 Tidigare BUP Elefanten.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
361
de utsatts för mycket allvarliga sexuella övergrepp tidigare. Det är dock en låg andel av deras patienter. De kan även ha utsatts via nätet.
I behandlingen ingår att hjälpa barnet med att hantera skam- och skuldproblematik, hantera kroppsgränser och stödja barnet i att uttrycka egna känslor, emotioner och impulser samt stödja barnets i att förstå och sätta ord på vad det varit med om. Initialt går en stor del av tiden åt till att bygga upp en trygg relation med barnet, på grund av tillitsproblematiken, och efter det gå vidare till traditionell bearbetning för att barnet ska kunna gå vidare och i framtiden skydda sig själv. Personalen lyfter vikten av att arbeta med barnets omsorgspersoner med psykoedukation och få dem att hjälpa barnet.
Elefanten BUP har även i uppdrag erbjuda handledningsstöd för andra BUP-mottagningar.
10.4.6 Ung Utsatt – Västra Götalandsregionen
Ung Utsatt hör till ungdomsmottagningen i Göteborg, med Västra Götalandsregionen som ensam huvudman. Mottagningen vänder sig till alla oavsett kön i åldern 13–24 år som har blivit utsatta för sexuella övergrepp eller som misstänker att de har blivit utsatta. Ibland har mottagningen behövt ta emot något yngre eller äldre personer i brist på andra möjligheter till liknande vård i regionen. Ung Utsatt samarbetar alltid med andra inblandade aktörer, särskilt när det gäller yngre personer eller personer som har många olika vårdinsatser.
Patienterna är till övervägande del personer som definierar sig som tjejer. Därefter kommer transpersoner och på tredje plats killar. Att det kommer så få killar kan ha olika förklaringar. Behandlare på mottagningen menar att det kan handla om att det är extra tabubelagt för killar att ha blivit utsatt för övergrepp. Vissa kommer till Ung Utsatt genom någon annan ungdomsmottagning eller andra professionella som hänvisat dem. Ungefär hälften kontaktar mottagningen på eget initiativ. Även om mottagningen tar emot alla som utsatts för sexuella övergrepp är det i praktiken många som de inte kan ta hand om. För att möta behovet bättre skulle en möjlig utveckling av verksamheten framöver kunna vara att mottagningen bara tar emot normavvikare inom gruppen av personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp, såsom de som haft sex mot ersättning, trans-
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
362
personer, komplext traumatiserade eller de som blivit utsatta av närstående.
Många som söker stöd hos mottagningen har haft sex mot ersättning av olika slag, fysiskt eller träffat någon online. De har även erfarenhet av unga vars bilder spridits online. De som utsatts för detta söker nästan alltid för något annat eftersom det är så skambelagt att ha haft sex mot ersättning. Däremot kan de berätta att de blivit våldtagna, vilket är mer accepterat efter #metoo. De söker då när de varit med om något som varit ett tydligt, oftast fysiskt, övergrepp där det inte funnits samtycke och där våld varit inblandat. När behandlare frågar vidare har de flesta också varit med om att något spridits online.
Bland de som varit utsatta för spridning av material online har vissa delat materialet själva, bland annat genom att sälja det till någon sida eller till personer som antingen sprider vidare eller vill ha det själva. Andra har varit med om att det spridits ofrivilligt. Några få som mottagningen har träffat, både unga under och över 18 år, har haft egna sidor på plattformar för egenproducerat material. Man kan vända sig till Ung Utsatt om övergreppet precis hänt, eller om det hände när man var yngre. Mottagningen erbjuder råd, stöd och behandling, individuellt och i grupp. Man kan välja mellan att träffas fysiskt på mottagningen i Göteborg eller att träffas online. Psykolog, psykoterapeut och kurator arbetar på mottagningen.
10.5 SKR har kartlagt hur vården fungerar för personer som har utsatts för sexualbrott
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genomförde 2020 en nationell kartläggning av vården för personer som utsatts för sexuellt våld.44 I kartläggningen konstaterades att det finns vård att tillgå för den som söker akut, men att det finns brister i vården för den som söker i ett senare skede eller har en komplex problematik.
44 Ibid.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
363
10.5.1 De flesta regioner har rutiner för akut stöd, men hänvisning till fortsatt vård brister
SKR:s kartläggning visar att för att kunna erbjuda den vård som de är skyldiga att tillhandahålla har regionerna utformat vissa regionala vårdprogram, riktlinjer och handlingsplaner för personer som utsatts för sexuellt våld. I samtliga regioner finns vårdprogram för våld i nära relationer och de omfattar generellt sett sexuellt våld som sker i nära relation. Regionerna har även utformat lokala handlingsplaner för det akuta omhändertagandet efter sexuellt våld.
Kvinnor som genomgått puberteten ska oftast söka akut vård på en gynekologisk mottagning, män över 13 år på kirurgmottagningen och yngre barn hänvisas till barnkliniker. Under jourtid hänvisas patienter till akutmottagningen. Som regel följs de skriftliga rutinerna för spårsäkring i enlighet med rekommendationer från Nationellt centrum för kvinnofrid. Patienter får oftast också ett första stödsamtal i samband med akutbesöket, alternativt att de hänvisas till en senare kuratorskontakt eller andra aktörer som kan erbjuda stöd. Utöver detta bokas de allra flesta in för uppföljning och provtagning.
Trots rutiner för den akuta vården finns förbättringsmöjligheter när det kommer till det praktiska genomförandet. SKR lyfter bemötandet som mycket viktigt. På akutmottagningar som är specialiserade på patientgruppen finns ofta rutiner för till exempel ett första stödjande samtal innan undersökningen och för att den som söker vård får ett lugnt bemötande. På en allmän akutmottagning är det vanligare att personal känner osäkerhet inför att ta emot patientens berättelse, vilket kan leda till otrygghet eller att man inte vågar berätta allt. I SKR:s kartläggning lyfts här specifikt att det kan finnas en ovana på kirurgakuten att möta män som blivit våldtagna.45
I många regioner ingår i rutinerna att erbjuda psykosocialt kuratorsstöd, men det är många som tackar nej till sådant stöd i det akuta skedet. Flera verksamheter har inom ramen för SKR:s kartläggning uppgett att det därefter saknas rutiner för att fånga upp dessa patienter och erbjuda stödet igen, till exempel i samband med den medicinska uppföljningen. Därför är det få patienter som gör ett återbesök till en kurator. Det saknas också ofta rutiner för var en patient med
45 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). Vården vid sexuellt våld – nuläge och vägar framåt. s. 46.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
364
behov av psykosocialt stöd ska hänvisas, och det blir upp till enskilda medarbetare att göra den bedömningen.46
10.5.2 Rutiner saknas för den som söker vård i ett senare skede
I de flesta regioners riktlinjer saknas rutiner för omhändertagandet av de personer som söker vård senare och för de som är i utsatta för upprepat våld som inte sker inom ramen för en nära relation. I kartläggningen nämns här särskilt personer som är utsatta för sex mot ersättning eller sex som självskadebeteende.47
När patienter söker vård i ett senare skede uppger de oftast inte utsatthet för sexuellt våld som sökorsak, utan de söker för andra tillstånd som i vissa fall är en direkt konsekvens av våldet. För att det ska kunna fångas upp är det viktigt att det finns kunskap om det sexuella våldets konsekvenser inom vården. SKR konstaterar dock i sin kartläggning att den kunskapen varierar, och att vårdbehovet därför ibland inte uppmärksammas alls. Utöver mödrahälsovården, där det finns regelmässiga rutiner för att fråga om våldsutsatthet, varierar det vilka rutiner som finns för att fråga och fånga upp.48
SKR lyfter att många av deras intervjupersoner anser att frågor om sexuellt våld ställs allt för sällan i hälso- och sjukvården. Många patienter har haft kontakt med vården under många år, för både fysiska och psykiska besvär, utan att ha fått frågor om tidigare eller pågående erfarenheter av sexuellt våld. Eftersom undvikande är en vanlig reaktion efter traumatiska händelser betonas att det är viktigt just att ställa frågor. Om den som möter en patient inte känner till att sexuellt våld är en bakomliggande orsak kan det leda till att ineffektiva utredningar och behandlingar.49
Det kan också vara svårt att veta vart man som patient ska vända sig för att söka vård specifikt för att bearbeta tidigare övergrepp. I de flesta regioner finns ingen specialiserad verksamhet som ansvarar för patientgruppen och primärvården blir första instans. Det kan innebära en tröskel, både för att det är en känslig fråga att öppna upp sig om, och på grund av de utmaningar som finns generellt i primär-
46 Ibid. s. 34 ff. 47 Ibid. s. 34. 48 Ibid. s. 41 ff. 49 Ibid. s. 48.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
365
vården, såsom korta besök och hög belastning.50 Många vänder sig i stället till någon av de organisationer i ideell sektor som har en verksamhet riktad specifikt mot målgruppen.51
Oavsett om patienten sökt för något annat och det har upptäckts att det finns en historia av utsatthet för sexuellt våld, eller om patienten har sökt just för på tidigare våldsutsatthet, saknas enligt SKR:s kartläggning som regel rutiner för var patienten ska omhändertas. Det är något som enskilda medarbetare behöver avgöra. De som SKR har intervjuat uppger att det är otydligt vilket ansvar primärvård respektive specialistpsykiatri har för personer med problematik kopplad till sexuellt våld. Särskilt svårt är det för patienter vars vårdbehov är mer omfattande än vad primärvården anses kunna omhänderta, men som samtidigt inte riktigt kvalificerar sig för psykiatrin. Eftersom erfarenheter av sexuellt våld inte i sig är ett psykiatriskt tillstånd, kan det göra att patienten inte bedöms passa in i psykiatrin. Ytterligare en försvårande omständighet är att många även behöver stöd från andra aktörer, såsom rättsväsendet och socialtjänsten.52
SKR uppger vidare att flera av de som de har intervjuat berättar att hälso- och sjukvården förlitar sig på den ideella sektorn. Där finns ofta god kunskap och ett bra stöd, men resurserna är begränsade, stödet är inte enhetligt och även där saknas någon att hänvisa vidare till i svåra fall. Den ideella sektorns verksamheter är också till stor del koncentrerade till större städer och i vissa fall förenade med en högre kostnad.53
Flera av de personer som SKR intervjuat, vilka arbetade inom vården eller som företrädde patientföreningar, lyfte att den behandling som erbjöds ofta fokuserade på konsekvenserna av utsattheten för ett sexualbrott, till exempel ätstörningar eller depression. Eftersom det saknas riktlinjer för behandling av tidigare sexuella övergrepp är det symptomen och eventuella diagnoser som blir vägledande för vilken vård som ges. Flera av SKR:s intervjupersoner menar dock att för att kunna göra en korrekt bedömning och behandlingsplan skulle kopplingen mellan övergreppet och symptombilden behöva vägas in.54 Specialiseringen då olika team behandlar olika symptom kan
50 Ibid. s. 50. 51 Ibid. s. 41. 52 Ibid. s. 50. 53 Ibid. s. 51. 54 Ibid. s. 42.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
366
även innebära att ingen ansvarar för helheten och att behandlingen inte samordnas.55
Sammantaget visar SKR:s kartläggning även på att vården inte anpassas i tillräcklig utsträckning för patienter med komplex problematik och traumatisering. Alla som utsatts för sexuellt våld har inte behov av specialistpsykiatrisk vård, men för vissa patienter utvecklas komplex PTSD eller PTSD med annan samsjuklighet i psykiatriska diagnoser. Det finns ingen konsensus för hur detta ska behandlas, men intervjupersonerna är överens om att den behandling som ges i dag inte är tillräckligt anpassad.56
10.5.3 Få söker stöd för utsatthet för sexualbrott
Det kan konstateras utifrån SKR:s kartläggning att även de som aktivt söker vård efter att ha utsatts för sexuella övergrepp har svårt att få tillgång till den vård de skulle behöva. Därtill tillkommer att de allra flesta inte ens söker vård. SKR refererar till Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning från 2017 där det framgår att endast 7 procent av alla kvinnor och 2 procent av männen som utsatts för sexuellt våld uppgav hade sökt hälso- och sjukvård.57 I en enkätundersökning utförd av organisationen Storasyster som hade drygt 5 000 svarande uppgav en tredjedel av de 4 000 respondenter som känt behov av professionellt stöd att de hade sökt det efter övergreppet. Det vanligast var att ha fått samtalsstöd eller läkarkontakt inom psykiatrin eller av privat psykolog/ samtalsterapeut. För de som inte sökt stöd, eller som sökt men inte fått stöd, hade de önskat få prata med en privat psykolog/psykoterapeut eller fått stöd via tjej-, kvinno-, ungdoms- eller transjour. Vidare uppgav 12 procent att de sökt men inte fått stöd.58
55 Ibid. s. 54. 56 Ibid. s. 53 ff. 57 Folkhälsomyndigheten (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige
2017 – Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017.
58 Föreningen Storasyster (2019). 5211 röster om sexuellt våld - En enkätstudie om sexuella över-
grepp, psykiskt mående och stödkontakter.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
367
10.6 Utvecklingsarbete och pågående forskning
Arbete med att utveckla vården för sexualbrottsutsatta pågår i fler regioner. I Region Jönköpings län finns projektet ”Survive” som är ett samarbete mellan Region Jönköpings län, Kommunal utveckling, Länsstyrelsen i Jönköping, Polisområde Jönköping, Rise Sverige, Novahuset och Jönköping Academy på Hälsohögskolan. Projektet är del av ”SAMSKAPA- forskningsprogram” och är finansierat av FORTE59 och Region Jönköpings län.60
Projektet syftar till att kartlägga behov och resurser samt till att ta fram förslag och testa insatser vad gäller hjälp, stöd och vård i samband med sexuellt våld i Jönköpings län. Under hösten 2022 har personer som utsatts för sexuellt våld och yrkesgrupper som möter målgruppen fått dela erfarenheter av stöd och vård via en enkätundersökning och fokusgruppsintervjuer som legat till grund för arbetet. Under våren 2023 har kvinnosjukvården, psykiatrin, Barnahus, socialtjänsten och elev- och studenthälsan deltagit i tre arbetsgrupper utifrån följande teman: 1) att våga fråga, 2) kunskapsspridning och 3) skapa nätverk samt 4) samverkan och innovation. Novahuset och Rise Sverige företräder personer med egen erfarenhet av sexuellt våld och har bidragit till att identifiera möjligheter för förbättringar.
I Västra Götalandsregionen bedrivs sedan 2022 innovationsprojektet “Utveckling och samskapande av vård för sexuellt riskutsatta personer med erfarenhet av sexuellt våld” som finansieras av Innovationsfonden i samma region.61 Målsättningen med projektet är att genom samskapande aktiviteter, även kallat co-production, tillsammans med nyckelaktörer utveckla ett koncept för vård anpassat för sexuellt riskutsatta personer från 13 år med erfarenhet av sexuellt våld. Inom ramen för innovationsprojektet har en omvärldsanalys genomförts samt en fördjupad behovskartläggning i form av djupintervjuer med 21 personer från 16 års ålder som identifierats tillhöra målgruppen sexuellt riskutsatta med erfarenhet av sexuellt våld.
Under 2024 kommer s.k. ”co-design-workshops” att anordnas, där inbjudna nyckelaktörer kommer arbeta tillsammans i syfte att ta fram förslag på koncept för vård och stödinsatser anpassade för och
59 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. 60 Jönköping Universi ty. https://ju.se/center/ja/forskning/pagaende-projekt/samskapaomhandertagande-vid-sexuellt-vald-i-jonkopings-lan.html (hämtad 2023-10-01). 61 Västra Götalandsregionen. Regionala FoU-medel. https://www.researchweb.org/is/se/vgregion/ansokan/980473 (häm tad 2023-11-29).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
368
riktade till målgruppen. Målgruppen kommer att representeras genom s.k. ”personas”; fiktiva beskrivningar från verkliga personer och erfarenheter utifrån genomförda djupintervjuer med målgruppen. Resultat förväntas presenteras i vetenskaplig tidskrift någon gång inom de kommande åren.
Inom Västra Götalandsregionen bedrivs även ett forskningsprojekt för att utveckla metoden ”SEXIT” som syftar till att personal inom ungdomsmottagningarna ska arbeta evidensbaserat för att identifiera sexuellt risktagande och riskutsatta unga. Inom forskningsprojektet har en pilot-implementering av metoden på tre ungdomsmottagningar genomförts där man undersökt ungdomars riskutsatthet och hur metoden fungerar både utifrån personalens och besökarnas perspektiv.62 I ett nästa steg pågår nu utvärdering av metoden inom elevhälsa och anpassning av metoden för mottagningar som möter vuxna patienter (SEXIT Vuxen). Mika Hälsa i Stockholm är en del av forskningsprojekt och testar frågeformuläret avseende vuxna under hösten 2023.
Inom Mika Hälsa i Stockholm bedrivs även att projekt med finansiellt stöd av Region Stockholm sedan 2020, i syfte att upptäcka samt behandla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos målgruppen. För detta har psykologer och psykiatriker anställts, men även barnmorskorna deltar och ger PTSD-behandling. Patienterna erbjuds den psykiatriska basutredning som ingår i vårdprocessen för psykiatrin i Region Stockholm. Patienter som uppfyller kriterier för PTSD erbjuds evidensbaserad psykologisk behandling för detta. I dagsläget erbjuds behandlingsformerna PE, Prolonged Exposure, samt COPE, integrerad behandling av PTSD och samtidig beroendesjukdom.
10.7 Kommunernas arbete med personer som utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi
Kartläggningen av kommunernas arbete med målgrupperna baseras i huvudsak på den enkät63 som utredningen skickat till samtliga 290 kommuner, till stadsdelsförvaltningarna i Stockholm och till socialför-
62 Hammarström(2021). Identification of young people at risk of sexual ill health – implementing
a new tool in youth clinics.
63 Komm2023/00189/A 2022:02.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
369
valtningarna i Göteborg. Resultaten från enkäten kompletteras i detta avsnitt med intervjuer som utredningen har genomfört med representanter från kommunerna samt med andra organisationer. Sammanlagt inkom svar från 190 kommuner, stadsdelsförvaltningar och socialförvaltningar, vilket är en svarsfrekvens på 62 procent. Enkäten genomfördes, på samma sätt som för regionerna, tillsammans med Utredningen om exitprogram för personer som utsatts för prostitu-
tion.64 Enkäten innehåller därför även frågor om vuxnas utsatthet i
prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt barns utsatthet för sexuell exploatering där någon form av ersättning getts. Svaren har brutits ner utifrån invånarantal i kommunerna, enligt SKR:s kommungruppsindelning.65
10.7.1 Våldsutsatthet i pornografi ingår sällan i kommunernas handlingsplaner mot våld
En majoritet av de tillfrågade kommunerna (71 procent) anger att de har en handlingsplan eller motsvarande policydokument gällande mäns våld mot kvinnor på en övergripande nivå i kommunen. Däremot är det färre kommuner (16 procent) som anger att våld, påtryckningar eller andra övergrepp i samband med produktion eller distribution av pornografiska bilder eller filmer omfattas av planen. Bilder och filmer med avklätt eller sexuellt innehåll avseende vuxna som spridits utan samtycke ingår i ännu mindre omfattning (13 procent) liksom barn som har fått eller som riskerar att få bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll spridda (14 procent). Frågor som rör prostitution och människohandel för sexuella ändamål finns med i högre utsträckning (30 procent).
Enligt preliminära resultat från Jämställdhetsmyndighetens kommunenkät om mäns våld mot kvinnor från 2023 som genomförts i samverkan med länsstyrelserna, framkommer liknande siffror. Av 161 svarande kommunerna anger 30 procent att de har styrdokumentet som omfattar prostitution och människohandel och 20 procent att de omfattar sexuell exploatering av barn.66
64 Dir. 2022:115. 65 Kommunindelningen bygger på tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmönster samt utifrån SCB:s socioekonomiska sorteringsnyckel baserat på behov av ekonomiskt bistånd i en kommun. 66 Jämställdhetsmyndigheten. Avdelningen för Analys & uppföljning. Personlig kommunikation 2023-11-13.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
370
Anledningar till att frågor om våldsutsatthet kopplat till pornografi inte omfattas av kommunens handlingsplan är exempelvis att planen är avgränsad till att bara omfatta våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck, eller att planen är framtagen på en övergripande nivå och omfattar allt våld men inte specificerar olika våldsutsattheter. En annan anledning som anges är att området inte finns med eftersom det inte definierats av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för våld i nära relation.67 Även Jämställdhetsmyndighetens undersökning visar att det är vanligare att kommunerna inkluderar våldsutsatthet som sker i en relationell kontext i styrdokumenteten. Av de 161 kommunerna anger 97 procent att styrdokumenten omfattar våld i vuxnas partnerrelationer, 87 procent våld i ungas partnerrelationer, 87 respektive 83 procent hedersrelaterat våld avseende vuxna och barn.68
Detta stämmer väl överens med de uppgifter som lämnats till utredningen av representanter för kommuner som utredningen har träffat. Både fokusgruppen med chefer inom socialtjänsten69 och enskilda medarbetare i kommuner har tagit upp att det behövs tydliga instruktioner på en nationell nivå om man ska ha möjlighet att inkludera målgruppen på ett hållbart sätt i arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
10.7.2 Få kommuner bedriver uppsökande arbete
I dagsläget bedriver 60 procent av kommunerna ett socialt fältarbete inom skolans arena, i offentliga utomhusmiljöer, på fritidsgårdar och i sociala medier.70 Enligt utredningens enkätsvar är det dock få kommuner som förmår fånga upp barn och unga som utsätts för sexuell exploatering i form av utnyttjande för pornografiska framställningar. Det framgår att cirka en fjärdedel av kommunerna bedriver ett fysiskt uppsökande arbete för att identifiera barn och unga i riskzonen att utsättas för, eller som utsätts för, sexuell exploatering. Av de kommuner som bedriver uppsökande arbete svarar 80 procent att
67 HSLF-FS 2022:39. 68 Jämställdhetsmyndigheten. Avdelningen för Analys & uppföljning. Personlig kommunikation 2023-11-13. 69 Fokusgrupp socialchefer. Gemensam intervju 2022-12-07. 70 Kunskapsguiden. Socialt fältarbete med barn och unga. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/uppsokande-och-forebyggande-socialt-arbete/socialt-faltarbetemed-barn-och-unga/ (häm tad 2023-09-21).
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
371
målgruppen barn och unga som har fått bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll spridda ingår. Det är storstäder och storstadsnära kommunerna71 som bedriver det uppsökandet arbetet i störst utsträckning.
När det gäller uppsökande arbete på internet är det endast 10 procent av kommunerna som svarar att de bedriver sådant arbete. Av de kommuner som svarar ja, är det fler som svarar att gruppen barn och unga som har fått bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll spridda ingår (87 procent) än som bedriver fysiskt uppsökande arbete (80 procent).
Det är framför allt fältarbetare (67 procent) som bedriver det fysiska och digitala uppsökande arbetet. I mindre kommuner72 är det i större utsträckning fritidspersonal som arbetar uppsökande. Andra personalgrupper som arbetar uppsökande som kom fram i fritextsvaren, är bland andra regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel, personal på Evonhuset, Mikamottagningarna och Novahuset, trygghetsvärdar samt personal från elevhälsoteam.
Fältarbetarna i Umeå kommun berättar i en intervju med utredningen att de sällan når målgruppen som utnyttjas för pornografiska framställningar eller som får bilder och filmer med naket eller sexuellt innehåll spridda. En anledning är att de inte alltid har förutsättningar att skapa en tillräckligt tillitsfull relation som skulle kunna främja att en ungdom berättar och känner sig trygg att prata om ett så pass känsligt ämne. Vid de tillfällen som de ändå gör det uppmanar och hjälper de alltid ungdomen att prata med viktiga vuxna och i slutändan göra en polisanmälan. De kan även erbjuda sig att följa med och hjälpa till med fortsatt stöd inom socialtjänstens barn- och ungdomsgrupp eller vid en eventuell rättegång. Fältarbetarna tror själva att det är ett stort mörkertal och att de skulle kunna göra mer för att upptäcka målgruppen eller att förebygga utsatthet, exempelvis genom att alla som jobbar och möter målgruppen uppmärksammar och lyfter ämnet i olika forum.
71 Kommungrupp A, enligt SKR:s kommunindelning. 72 Kommungrupp C, enligt SKR:s kommunindelning.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
372
10.7.3 Utbildningar som rör sexuell exploatering riktas främst till högstadieelever
De kommuner som har genomfört utbildningar som tar upp frågor om sexuell exploatering har är i första hand riktat till elever i årskurs 7–9 (64 procent), i andra hand till gymnasieelever (40 procent) och i tredje hand elever i årskurs 4–6 (23 procent). 32 procent anger att de inte genomfört någon utbildning alls inom området under de senaste två åren.
En del kommuner anger i fritextsvar att de i samband med skolans årliga trygghetsvecka bjuder in olika föreläsare i dessa frågor. En kommun svararar att elever i gymnasieskolan erbjudits utbildning kring faror på nätet och faror med att bilder eller filmer som sprids. I samma kommun har elever i årskurs 9 erbjudits föreläsningar kring våld i ungas kärleksrelationer, porrens påverkan och samtycke. Frågor om sexuell exploatering lyftes till viss del i detta sammanhang. I samband med föreläsningarna fick även elevernas föräldrar och andra viktiga vuxna erbjudande om föreläsning på samma tema för att upptäcka utsatthet och ställa frågor till ungdomar i sin närhet.
En annan kommun lyfter att några gymnasieskolor arbetar med frågan med eleverna genom att använda ungdomsjouren Juventas material ”Kärlek börjar aldrig med bråk”73 vilket bland annat innefattar frågor om sexuell exploatering. Det framkommer även av flera svar att frågorna inte jobbas med explicit utan integreras i kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer, genom ett bredare angreppssätt. Andra exempel där temat har berörts är inom ”Nätsmart Mora” där olika föreläsare bjudits in både från polisen och från privata aktörer.
När det gäller elever i mellanstadiet anger en kommun att flertalet av de kommunala grundskolorna F-6 arbetar med metoden ”Agera tillsammans” där det ingår det att prata om dessa områden och att de äldre eleverna i gymnasiet arbetar med metoden ”Mentor in violence prevention” (MVP). De två metoderna ägs och drivs av föreningen MÄN.74
73 Unizon. Juventas ungdomsjour – Kärlek börjar aldrig med bråk. https://www.unizonjourer.se/juventasungdomsjour/karlek-borjar-aldrig-med-brak/ (hämtad 2023-10-25). 74 MÄN. MVP Sverige. https://mvpsverige.se/ (hämtad 2023-10-25).
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
373
10.7.4 Få kommuner har rutiner för att fråga om utsatthet i pornografiska syften
En majoritet av kommunerna (71 procent) anger att de har en aktuell rutin för att fråga om våldsutsatthet hos barn och unga. Av dessa svarar 27 procent att de även inkluderar frågor om sexuell exploatering i form av att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits. Denna siffra är något högre än andelen kommuner som inkluderar frågor om andra former av sexuell exploatering såsom sex mot ersättning (24 procent) och människohandel för sexuella ändamål (18 procent). Eftersom det inte fanns med någon fråga i enkäten om inom vilka verksamheter inom kommunen som rutinerna tillämpas går det inte att utläsa i vilken omfattningen rutinen används eller vilka personalgrupper som berörs. Det går heller inte att utläsa om frågorna ställs på indikation eller på rutin.
Endast 11 procent av kommunerna svarar att de har en aktuell rutin för att fråga om våld, påtryckningar eller andra övergrepp i samband med produktion av pornografiska bilder eller filmer när det gäller vuxna. 12 procent svarar att de har rutiner för att fråga om bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll som spridits utan samtycke. Dessa siffror kan jämföras med frågor som ställs i Socialstyrelsens Öppna jämförelser om ifall kommunerna har en aktuell rutin inom socialtjänstens olika verksamhetsområden, såsom exempelvis, ekonomiskt bistånd, socialpsykiatri och barn och unga, vid indikation på att en vuxen utsatts för våld av närstående. Där framkommer det ett spann på mellan 45 och 62 procent av kommunerna som svarar ja, beroende på verksamhetsområde.75
När det gäller att fråga om våld i nära relation använder sig många kommuner av Socialstyrelsens bedömningsverktyg ”FREDA – kortfrågor”, som är framtaget för att fungera som ett stöd vid frågor om våld i enskilda ärenden men är avgränsat till våld i nära relation,76 vilket även frågeformuläret ”Frågor om våld” (FOV) är. Frågeformuläret ”SEXIT” som nämns av flera kommuner och är framtaget av Västra Götalandsregionen är det instrument som tar upp frågor om sexuell
75 Socialstyrelsen (2023b). Öppna jämförelser socialtjänsten – våld i nära relationer. 76 Socialstyrelsen. FRED A. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-ochregler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/freda/ /hä mtad 2023-10-01).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
374
hälsa och erfarenhet av våld samt om personen tagit emot eller skickat avklädda bilder.77
10.7.5 Kommunerna uppger att de har liten erfarenhet av målgruppen
Hälften av kommunerna anger att de aldrig kommer i kontakt med vuxna som utsatts för våld och övergrepp kopplat till produktion av pornografiska bilder och filmer. Det är vanligare att kommunen kommer i kontakt med barn och unga som utsatts för sexuell exploatering i form av att bilder eller filmer spridits samt vuxna som utsatts för prostitution, än att de kommer i kontakt med vuxna som utsattas för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi.
Av de svarande kommunerna anger 74 procent att de kommer i kontakt med målgruppen barn och unga varje år, 14 procent varje månad och 5 procent gör det varje vecka. När det gäller målgruppen barn svarar 43 procent att de kommer i kontakt med målgruppen vuxna varje år, 6 procent varje månad och mindre än 4 procent varje vecka.
I en intervju med representanter från socialtjänsterna i Nässjö och Värnamo kommuner, framkommer att de aldrig eller sällan kommer i kontakt med personer som har utsatts för våld och övergrepp i en pornografisk kontext.78 Socialsekreterarna som handlägger ärenden som rör våld i nära relation menar att det kan vara svårt att nå denna målgrupp både på grund av att de är så utsatta och inte alltid mottagliga för stöd.
10.7.6 Många kommuner uppger att de har möjlighet att hänvisa till specialiserat stöd
Vid frågor om ifall kommunen har möjlighet att erbjuda särskilda insatser som är specifika för målgruppen antingen genom att utföraren har särskild kompetens eller erbjuder en specialiserad funktion inom området sexuell exploatering eller utsatthet vid pornografi, varierar svaren mellan kommunerna. När det gäller särskilt stöd till
77 Västra Götalandsregionen. Frågeformuläret Fråga om våld (FOV). https://www.valdinararelationer.se/vkv/material/formular-for-att-fraga-om-vald/ (hämtad 2023-10-01). 78 Nässjö och Värnamo kommuner. Intervju 2023-01-23.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
375
barn och unga, svarar 48 procent att de har tillgång till råd- och stödinsatser av personal som har särskild kompetens inom området och 44 procent att de har tillgång till föräldrastöd med särskild kompetens. 68 procent har möjlighet att placera i HVB-hem med särskild kompetens. Vid genomgång av enkätsvaren tillsammans med utredningens expertgrupp fanns samstämmighet om att siffrorna verkade höga. Bedömningen var att det är få yrkesverksamma som har särskild kompetens när det gäller sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.79 Detta är en bild som delas av verksamheter som utredningen har träffat (se kapitel 15). Så som frågan är ställd anger svaret endast hur kommunen bedömer tillgången till specialiserat stöd och inte hur många som faktiskt får tillgång till den. För att få fram detta skulle kompletterande intervjuer behöva göras vilket inte varit möjligt inom ramen för utredningen.
När det gäller möjligheten att hänvisa målgruppen barn och unga till särskilda insatser som bedrivs av andra, främst inom hälso- och sjukvård, polis och idéburna organisationer, är också dessa siffror höga. En majoritet av kommunerna svarar (mellan 78 och 83 procent) att de har en sådan möjlighet och ännu fler att (85 procent) att de har möjlighet att bistå med hjälp till en specialiserad mottagning eller funktion som sker i samverkan mellan flera aktörer. De verksamheter som lyfts fram när det gäller samverkan kring barn och unga är framför allt Barnahusen och i Stockholms län anges Stödcentrum för unga brottsoffer.80
När det gäller vuxna har en majoritet av kommunerna (mellan 74 och 78 procent) möjlighet att hänvisa vuxna till särskilda insatser främst inom hälso- och sjukvård, polis och civilsamhällesorganisation. Här nämns framför allt verksamheter som Mikamottagningarna, Novahuset, och regionkoordinator mot prostitution och människohandel, som möter personer utsatta i prostitution och människohandel men även målgruppen utsatta i pornografi. 71 procent anger även att de kan placera i skyddat boende med särskild kompetens.
Sammanfattningsvis är det är framför allt storstadskommuner som uppger att de har tillgång till flera typer av insatser än övriga kommuner. Samtliga kommuner uppger att de har tillgång till fler typer av insatser för vuxna än för barn.
79 Expertgruppsmöte 2023-03-23. 80 Länsstyrelsen Stockholm. Utsatt för brott. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/samhalle/social-hallbarhet/brottsforebyggandearbete/utsatt-for-brott.html (häm tad 2023-10-01).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
376
Hinder för att målgruppen ska få tillgång till insatser efter behov
I fritextsvaren redogjorde flera kommuner för vilka hinder de såg var anledningen till att målgruppen inte får sina skydd- och stödbehov tillgodosedda – svårt att få kännedom om och att nå fram till personer som utsätts
vid produktion och distribution av pornografi, – svårt att upprätthålla kompetens hos personalen då det är sällande
förekommande ärenden, – begränsad eller ingen tillgång till egna specialistfunktioner vilket
gör att kommunen blir beroende av att köpa in insatser av externa utförare, vilket ibland fungerar väl och ibland inte, – önskemål från några kommuner att få tillgång till en specialist-
mottagning liknande Mikamottagning men på grund av att kommunen är liten finns det ekonomiska hinder och hinder för att få till en god samverkan med andra kommuner, – att kommunmedborgarna inte har kännedom om de stödinsatser
som finns att tillgå, och – att kommunens personal inte har tillräcklig kompetens eller
rutiner för att upptäcka utsattheten.
I den fokusgrupp med chefer inom socialtjänsten som utredningen träffat, kom även olika regionala och lokala förutsättningar upp som hinder, såsom exempelvis de stora geografiska avstånden mellan individen och tillgång till stödet.81
10.7.7 Mikamottagningar, Barnahus och regionkoordinatorer vanligaste samverkan
Av de svarande kommunerna angav 23 procent att de har en aktuell samverkansöverenskommelse eller motsvarande samverkan med annan aktör som rör området sexuell exploatering av barn, antingen i informell form eller genom ett formaliserade samverkansavtal, exempelvis ett IOP (idéburet offentligt partnerskap). I samtliga
81 Fokusgrupp socialchefer. Gemensam intervju 2022-12-07.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
377
samverkansöverenskommelser ingår målgruppen barn och unga som fått bilder eller filmer med naket eller avklätt innehåll spridda. De vanligaste aktörerna som ingår i samverkan är polis, hälso- och sjukvård, civilsamhället eller annan aktör. Exempel på annan aktör som nämns i fritext är regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel, åklagare och kvinnojourer samt Mikamottagningarna och Barnahusen.
10.7.8 Många av kommunerna har inte genomfört någon utbildning om utsatthet i pornografi
Personalgrupper som har fått kompetensutveckling inom området sexuell exploatering av barn och unga de senaste två åren genom att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits, är i huvudsak personal inom socialtjänstens myndighetsutövning (45 procent). Även chefer inom socialtjänstens myndighetsutövning (29 procent) har utbildats om barns och ungas utsatthet. 14 procent som har fått kompetensutveckling var personal inom förskola och skola. Exempel på andra personalgrupper som utbildats är enligt fritextsvaren personal på ungdomsmottagningar och elevhälsan, samt fältarbetare och samordnare mot våld i nära relationer.
37 procent av kommunerna har inte genomfört någon utbildning alls under perioden och endast två procent av politiker och förtroendevalda har fått en sådan utbildning.
När det gäller kompetensutveckling avseende vuxna utsatta för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi svarar över hälften av kommunerna (56 procent) att de inte genomfört någon utbildning alls under perioden. De personalgrupper som fått kompetensutveckling är samma personalgrupper som fått kompetensutveckling vid exploatering av barn, dvs. personal inom socialtjänstens myndighetsutövning (37 procent) samt öppna verksamheter (29 procent).
I fritextsvaren framkommer att regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel är vanliga utbildningssamordnare, liksom personal från de kommunala Mikamottagningarna eller motsvarande. Idéburna organisationer som nämns är exempelvis Rädda Barnen och lokala tjej- och kvinnojourer.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
378
10.7.9 Få kommuner bedriver ett utvecklingsarbete
Endast 16 procent av kommunerna uppger att de bedriver utvecklingsarbete inom området. Av de kommunerna som svarar ja handlar utvecklingsarbetet om revidering av styrdokument, riktlinjer och rutiner, kompetensutveckling och att utveckla samverkan. Bland de som svarar nej framkommer bland annat att kommunen i stället valt att satsa på ett bredare våldsförebyggande arbete, att det inte finns några planer alls då frågan om utsatthet inom pornografi är en liten fråga för kommunen eller att det helt enkelt inte finns resurser för att bedriva ett utvecklingsarbete. Andra har svarat att kommunen har valt att satsa på mer angelägna och mer vanligt förekommande områden.
10.8 Specialiserade mottagningar i kommunal regi som riktar sig till personer utsatta för sexuell exploatering
Det finns ingen kommunal verksamhet som enbart riktar sig mot personer som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi. De verksamheter som tar emot målgruppen har en bredare inriktning mot personer som är utsatta för olika typer av sexuell exploatering eller annan typ av sexuell riskutsatthet. De verksamheter som finns är framför allt Mikamottagningarna som finns i flera delar av landet. Det är Mikamottagningarna i Göteborg, Stockholm, Borås, Umeå, Skellefteå och Västerås. I Malmö finns Evonhuset. Även i Jönköping och Sundsvall planeras för att mottagningar ska öppna. Flera länsstyrelser är med och stödjer utvecklingen av Mikamottagningar i de län där det bedöms finnas ett behov. I de mindre länen verkar det inte finns underlag för renodlade Mikamottagningar utan det är snarare en fråga om att integrera målgrupperna som utsätts för sexuell exploatering inklusive i pornografi i bredare våldsmottagningar. Exempelvis har Centrumbildningarna mot våld (CMV) i Umeå och Skellefteå lyft in målgrupperna i sin verksamhet.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
379
10.8.1 Mikamottagningen i Göteborg
Mikamottagningen i Göteborg startade 1981 och var den första mottagningen som direkt vände sig till personer som utsatts för sexuell exploatering. Dit kan man vända sig om man har erfarenhet av sex mot ersättning, sexuellt självskadebeteende eller varit utsatt för människohandel för sexuella ändamål. Även den som har erfarenhet från till exempel striptease eller pornografi kan få hjälp på mottagningen.
Mottagningen är öppen för alla oavsett ålder, kön och sexuell identitet och även anhöriga kan vända sig till dem för stöd. De har ingen åldersgräns, men de flesta som kommer till mottagningen är unga vuxna mellan 18 och 25 år. De tar emot cirka 230 personer per år. Av dem är cirka 80 procent cis-kvinnor, 10 procent cis-män och 10 procent transpersoner. Av totala antalet klienter som kommer till mottagningen är cirka fem procent under 18 år. Det finns inga uppgifter om hur många av mottagningens klienter som utsatts för att filmas för pornografi. De flesta är födda eller etablerade i Sverige.
Mikamottagningen erbjuder en kombination av psykosocialt stöd och traumafokuserad behandling som utvecklats för målgruppen. Totalt arbetar fem socionomer med grundläggande psykoterapiutbildning och vidareutbildningar inom trauma med till exempel fasspecifikt traumaarbete och Lifespan Integration på mottagningen.
Det vanligaste är att klienterna går i regelbundna stöd- och behandlingssamtal i cirka två år. Generellt är insatserna kortare för barn då de ofta har fler insatser parallellt och förändringen sker på kortare tid. De som arbetar på mottagningen betonar att de arbetar på uppdrag av klienten och erbjuder en plats för personen att landa på. Det finns därför inga färdiga mallar för exakt hur en kontakt kommer att se ut. Ofta finns det behov av andra insatser än samtalsstöd parallellt. Mikamottagningen kan därför även bistå med socialt stöd som att initiera andra stödkontakter, samverka och följa med till andra delar av till exempel socialtjänst och sjukvård för att skapa ett stödnätverk runt en person.
Ungefär hälften av klienterna som kommer till Mikamottagningen befinner sig i pågående våldsutsatthet vid första kontakten. De flesta som söker sig till mottagningen gör det för få hjälp att bryta utsattheten eller få hjälp med konsekvenser av den, som psykisk ohälsa och traumasymptom. Andra som söker kontakt på mot-
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
380
tagningen kan befinna sig i nya livsskeenden, till exempel efter att de tagit sig ur ett missbruk eller träffat en partner som de önskar leva tillsammans med.
De flesta tar kontakt på eget initiativ. I början av en kontakt sker det ändå ofta avbokningar eftersom många är rädda för vad som ska hända om de går dit, så en del av arbetet med klienterna handlar om att skapa ett förtroende så att de ens vågar komma till mottagningen. Till exempel kan behandlare behöva möta upp utanför mottagningen. För de flesta går det sedan till slut bra; de mår betydligt bättre, får bättre relationer, bättre självkänsla och upplever en ökad livskvalitet. Många kommer också ut i mer stabil sysselsättning av de som saknat det innan. Arbetet följs upp genom enkäter och tidigare har även uppföljande intervjuer genomförts.
När det gäller barn samverkar mottagningen alltid med myndighetsutövande socialtjänst och är oftast en del av ett samordnat arbete kring barnet. Mikamottagningen har oftare parallella samtal och stödkontakter med föräldrar. Precis som när det gäller vuxna anpassas stödet och behandlingen till det enskilda barnet och dess livssituation och behov. Den vanligaste insatsen när det gäller barn är att mottagningen erbjuder konsultation och handledning till de vuxna som redan finns runt barnet, till exempel socialsekreterare, behandlingspersonal, familjehem och föräldrar.
Enligt verksamhetsstatistik från 2022 anger 88 procent av klienterna att deras situation har förbättrats mycket efter kontakt med Mikamottagningen och 100 procent att de är nöjda med bemötandet de får av personalen.82
Mikamottagningen i Göteborg arbetade tidigare uppsökande i gatumiljö och på internet, men har nu slutat göra det eftersom tätare samverkan med flera verksamheter som möter målgruppen visat sig mer effektiv för att kunna nå fler, framför allt unga. Mikamottagningen i Göteborg samarbetar nu med länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland för att hjälpa fler kommuner att vidareutveckla arbetet för att upptäcka målgruppen och erbjuda stöd och behandling. Bland annat har de filmade föreläsningar som andra kommuner kan ta del av.
82 Göteborgs Stads enkätundersökningar från 2022.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
381
10.8.2 Mikamottagningen i Stockholm
Mikamottagningen i Stockholm vänder sig till personer med erfarenhet av prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller som upplever sig ha ett sexuellt självskadebeteende. I texter riktade till målgruppen inkluderas även personer med erfarenhet av pornografi eller erfarenhet från porr- och strippklubbar.
Mottagningen är öppen för personer som är 18 år eller äldre, oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Även anhöriga kan vända sig dit. Yngre personer hänvisas till Stödcentrum för unga brottsutsatta och vittnen, vilket är en verksamhet som vänder sig till en bredare grupp av unga mellan 10 och 21 år som har blivit utsatta för brott. Mikamottagningen som drivs av Stockholms stad har ett samarbete med 18 av 26 kommuner i Stockholms län. Det innebär att utsatta personer som är bosatta i de kommunerna kan söka sig till Mikamottagningen på samma villkor som den som tillhör Stockholms stad.
Mikamottagningen erbjuder stödsamtal och liksom Mikamottagningen i Göteborg kan de även bistå i kontakten med andra instanser, såsom vid polisanmälan, vid rättegång och i kontakt med socialtjänst och sjukvård. Till Mikamottagningen i Stockholm kan de stödsökande även få samtalskontakt och medicinsk rådgivning eftersom regionens verksamhet Mika Hälsa befinner sig i samma lokaler (se avsnitt 11.2.1).
Kontakten är kostnadsfri och den som går dit kan välja att vara anonym. Det var ungefär 150 personer som kom regelbundet för stöd hos Mikamottagningen under 2021. Majoriteten av de som går regelbundet kommer från Sverige. Det finns inga uppgifter om hur många av klienterna som är utsatta i produktion eller distribution av pornografi, men socialsekreterarnas kliniska erfarenhet är att det många gånger kan vara överlappande målgrupper. Ibland kommer personer till mottagningen som blivit exploaterade och utsatta för övergrepp på porrklubbar.
De flesta klienter kommer till Mikamottagningen på eget initiativ. Antingen har de själva letat upp mottagningen eller så känner de någon som har gått dit och får höra om verksamheten den vägen. Klienter kommer även ibland från andra delar av socialtjänsten. De hänvisas då oftast från vuxen- eller socialpsykiatri eller ekonomiskt bistånd. Det handlar om personer med en ganska omfattande problematik som befinner sig överallt men ändå inte hör hemma någon-
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
382
stans. Många som kommer till mottagningen har pågående insatser i stadsdelarna samtidigt som de kommer till Mikamottagningen.
Mikamottagningen i Stockholm bedriver även uppsökande arbete som främst är inriktat på personer som utsätts för prostitution. I det fysiska uppsökande arbetet arbetar de tillsammans med polis för uppsök i gatumiljö eller andra offentliga platser där prostitution förekommer. När det gäller det uppsökande arbetet på nätet sker kunskapsutbyte med andra kommunala verksamheter och de idéburna organisationerna. Det händer att personer som de har fått kontakt med på nätet i ett senare skede kontaktar mottagningen för stöd.
10.8.3 Evonhuset i Malmö
Evonhusets verksamhet är riktad både till den som utsätts genom att sälja eller skada sig med sex, inklusive personer som utsätts för människohandel, samt till den som köper sex eller konsumerar för mycket pornografi. Målgruppen är personer över 15 år som är bosatta i Malmö. Även anhöriga är välkomna. Evonhuset erbjuder stödsamtal, vilka kan ske på plats, via e-post, telefon eller vad den stödsökande känner sig bekväm med. De kan även ge praktiskt stöd och hjälpa till vid kontakt med myndigheter, sjukvård eller organisationer som den stödsökande vill komma i kontakt med. Vid behov kan de slussa vidare till verksamheter som erbjuder traumabehandling, men det kan vara en lång väntetid och i vissa fall upprätthåller Evonhuset kontakten i väntan på behandling.
I januari 2024 öppnar en ny traumamottagning i Malmö som ska vara specialiserad på sexuellt våld. Då hoppas Evonhuset kunna hjälpa personer till rätt stöd snabbare. Ibland behövs samtal i form av råd och stöd, vilket är det som Evonhuset kan bistå med. Enligt mottagningen är det viktigt att personer som ingår i Evonhusets målgrupp, och som är i behov av stöd, att komma till en plats där man kan samtala om sexualitet och sexuell utsatthet. Många som besöker Evonhuset har tidigare gått på samtal någon annanstans där man upplevt att det inte känts möjligt att prata om dessa saker.
På Evonhuset möter de inte många som berättar att de medverkat eller tvingats medverka i pornografi. De möter dock personer som filmats och där filmerna sedan har spridits på nätet. Evonhusets erfarenhet är att filmerna sprids mellan privatpersoner eller på forum
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
383
som Flashback, snarare än på sidor för pornografi. Filmerna kan även användas i utpressningssyfte, och samma sak gäller bilder. De som har sålt bilder eller filmer söker inte stöd för just det, utan det kommer i så fall upp senare i samtalen. Det är inget som Evonhuset regelmässigt frågar efter eftersom samtalen utgår från klientens mål med kontakten. Evonhuset möter dock en del personer som säljer så kallad webbcamsex.
I sin uppsökande verksamhet ser de fler och fler länkar till webbsidor på OnlyFans och på eskortsidor och anhöriga har hört av sig med oro kring att någon använder den sidan. Även webbsidan ”mina nakenbilder” pratas och skrivs det mycket om. Deras upplevelse är dock att klienterna själva inte ser just det som det största problemet och inte söker stöd specifikt för det.
De som söker stöd hos Evonhuset är oftast över 18 år gamla, upp till cirka 55 eller 60 år. Något fler kvinnor än män samt en del transpersoner söker stöd. När åldersgränsen sänktes från 18 till 15 år för några år sedan sågs rutiner över kring till exempel orosanmälningar och liknande. De senaste åren har Evonhuset färre än fem personer under 18 år som kommer till samtalsmottagningen varje år. De gör satsningar framåt kring så kallad “sugardejting” för att nå ut till fler unga personer i behov av stöd.
10.8.4 Mikamottagningar i andra delar av landet
De senaste åren har Mikamottagningar etablerats i fler delar av landet än i storstäderna. De som är etablerade är Borås, Umeå och Skellefteå. Även i Jönköping och Sundsvall planeras för att mottagningar ska öppna. Den 30 augusti 2023 öppnade även en ny Mikamottagning i Västerås.83
Gemensamt för mottagningarna i Borås, Umeå och Skellefteå är att de tar emot stödsökande från 18 år oavsett kön och sexuell identitet, medan barn hänvisas till mottagningar som riktar sig mot barn men som inte är lika specialiserade på sexuell exploatering. Alla mottagningarna kan erbjuda samtalsstöd, allt från enstaka stöd- och krissamtal till mer långvariga kontakter. De kan även hjälpa till i kontakt med andra myndigheter. Mottagningarna drivs inte som egna
83 Västerås Stad. Våld och hot. https://www.vasteras.se/omsorg-stod-och-hjalp/vald-och-hot.html (häm tad 2023-10-01).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
384
verksamheter, utan är integrerade i befintliga mottagningar där man i huvudsak arbetar med våld i nära relation.
Borås stad har sedan 2021 en Mikamottagning som tillhör kommunens Relationsvåldsenhet som vänder sig till personer som är bosatta i Borås. Mikamottagningen i Borås har inte möjlighet att remittera till traumabehandling utan stödsökande får söka det via vårdcentral vid behov. På mottagningen frågar de om de stödsökande har filmats, men de frågar inte regelmässigt om bilder eller filmer har spridits som pornografi. De har mött stödsökande som uppgett att de har sålt bilder eller filmer till privatpersoner, men inte att någon av personerna har medverkat i pornografiska framställningar som producerats av någon annan eller spridits på webbsidor för pornografi. Mikamottagningen i Borås har inte någon erfarenhet av att stödsökande har uppgett att sexköp filmats och spridits, däremot förekommer det ofta att personer har filmat sexuella situationer inom relationen och sedan har partnern spridit filmen i syfte att kränka eller förnedra, dock inte på pornografiska webbsidor.
Mikamottagningen i Borås har möjlighet att hänvisa yngre personer till Stödcentrum för unga eller till socialförvaltningens individ- och omsorgsenhet för barn och unga.
I Umeå finns sedan 2021 en Mikamottagning som är samorganiserad med Centrum mot våld (CMV). CMV är en lågtröskelverksamhet som erbjuder stöd till personer som utsatts för våld i en relation samt även till personer som har erfarenhet av olika former av sexuell exploatering inklusive sålt bilder eller filmer. De stödsökande kan komma in direkt och mottagningen tar även emot utsatta från andra kommuner om de har ett biståndsbeslut. Eftersom stödsökande som är bosatta i Umeå kommun kan vara anonyma är det svårt att riktigt veta var de som får stöd är hemmahörande. Den som är under 18 år hänvisas till ungdomsmottagningens verksamhet.
Mikamottagningen i Umeå frågar inte regelmässigt efter erfarenheter kopplat till pornografi. Däremot har flera ur målgruppen upptäckts sedan Mikamottagningen startade även inom andra delar av CMV. Utsatthet kopplat till pornografi är inte det vanligaste, men det har förekommit att stödsökande berättat om att de har medverkat frivilligt i produktion av pornografi för att sedan utsättas för övergrepp vid inspelningen. En grupp som mottagningen inte kommit i kontakt med är personer från andra länder.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
385
Även i Skellefteå är Mikamottagningen en del av Centrum mot våld (CMV). De har ingen extra tjänst eller extra arbetstid avsatt för att arbeta med målgruppen som utsätts i pornografi. CMV började erbjuda samtalsstöd till målgruppen som utsätts för olika former av sexuell exploatering 2020, men har bara använt namnet Mika sedan slutet av 2022. De flesta vuxna som de har haft kontakt med har kommit in via regionkoordinatorn mot prostitution och människohandel i region Nord.
På mottagningen i Skellefteå ställer de frågor kring utsatthet för prostitution, sexuellt våld och spridning av bilder eller filmer. De har inte träffat personer som har medverkat eller utnyttjats i pornografi. Däremot har de träffat personer som har fotats eller filmats vid sexuella övergrepp. Det är oklart för de flesta som drabbats av detta var bilderna eller filmerna har tagit vägen, men många misstänker att de kan ha spridits vidare på internet. De har även haft samtal med ett antal minderåriga som pressats till att skicka bilder eller filmer till förövare.
På mottagningen erbjuder de krisbearbetande och stödjande samtal, men kan inte jobba uppsökande eller erbjuda praktisk hjälp i så stor utsträckning eftersom de inte har någon särskild tjänst avsatt för detta. Personalen på Mikamottagningen i Skellefteå beskriver att när det gäller de stödsökandes psykiska mående är det svårt att få behandling på grund av att köerna till psykiatrin och hälsocentralerna är så långa. Mottagningen har dock etablerat en kontakt på vuxenpsykiatrin i Skellefteå som de kan ringa och konsultera och ibland kan de stödsökande som har behov få komma till den psykiatriska mottagningen för exempelvis en traumabedömning. De kan dock inte remittera dit. Det är långa köer till traumabehandling och eftersom Mikamottagningen generellt inte har så långa stödkontakter (sju till tio samtal i snitt) beskriver de ett glapp i stödet för de som behöver traumabehandling.
Mottagningarna i Borås, Umeå och Skellefteå har startats efter stöd från och kontakter med Mikamottagningarna i Stockholm respektive Göteborg. Mikamottagningen i Göteborg samarbetar nu med länsstyrelserna i Västra Götaland och Halland för att hjälpa fler kommuner att vidareutveckla det egna arbetet med sexuell exploatering för att upptäcka målgruppen och erbjuda stöd. Stödet till kommunerna består av digitala föreläsningar, möjlighet till diskussion och att få återkoppling från länsstyrelsen samt erbjudande om
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
386
metodstöd anpassat behovet i respektive kommun. Ännu har ingen ytterligare specialistmottagning startats, men det finns exempel på att medvetenheten och mottagande inom ordinarie verksamhet har utvecklats och flera verksamheter har öppnat upp för att ta emot målgruppen. Exempelvis i Gullspångs kommun ska alla delar av socialtjänsten ställa frågor om sexuell exploatering på rutin och i Kungälvs och Ale kommuner har den gemensamma Krismottagningen för arbetet mot våld, lyft målgrupperna utsatta för prostitution och människohandel.
10.9 Specialiserade samverkansfunktioner
I olika delar av landet har flera olika huvudmän gått ihop för att samverka dels kring barn som misstänks vara utsatta för brott, inom de tvärprofessionella Barnahusen, dels kring barn och vuxna som utsätts för sexuell exploatering, prostitution och människohandel, med stöd av regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel. Dessa samverkansfunktioner beskrivs närmare i kommande avsnitt.
10.9.1 Barnahus
Till Barnahus kommer barn under 18 år via remiss när det finns en misstanke att barnet utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp. Sedan Barnahus först började etableras i Sverige 2005, med utgångspunkt i en amerikansk förlaga, har fler och fler Barnahus tillkommit genom åren. I dag finns 33 Barnahus tillgängliga och av landets 290 kommuner är det 247 som ingår i ett samverkansavtal med ett Barnahus. Det finns således inte en helomfattande nationell täckning. Det är framför allt kommuner i norra Sverige som inte ingår i ett samverkansavtal. 84
Sedan 2009 finns nationella riktlinjer för landets Barnahus som togs fram av (dåvarande) Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.85 I riktlinjerna framgår att
84 Barnafrid. Nätverk för Barnahus https://liu.se/forskning/barnafrid/natverk/natverkbarnahus (hämtad 2023-10-22). 85 Rikspolisstyrelsen (2009). Delredovisning av regeringsuppdrag avseende gemensamma natio-
nella riktlinjer kring barn om misstänks vara utsatta för brott och kriterier för landets barnahus.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
387
målet med samverkan är att ”tillförsäkra barn som misstänks vara utsatta för brott rättstrygghet, gott bemötande och stöd, samt vid behov omgående kris- och behandlingsinsatser. Barnets bästa ska vara i fokus under processen”. Vidare beskrivs att ”i Barnahusen samråder och samverkar socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri (BUP), framför allt i det inledande skedet av förundersökningen och den sociala utredningen”. De vanliga är att verksamheten samordnas av socialtjänsten. 2018 fick Barnafrid vid Linköpings universitet i uppdrag av regeringen att utvärdera Barnahusens verksamhet, i syfte att främja ett kvalitativt och likvärdigt bemötande för brottsutsatta barn i hela landet. I rapporten konstaterades att det finns många välfungerande Barnahus men att det förekom regionala skillnader avseende organisation och verksamhet. De brister som kom fram gällde otydligheter i de nationella riktlinjerna samt tillgång till rättsmedicinsk, barnmedicinsk och barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens.86
I utredningens enkät till landets 33 Barnahus svarar 60 procent av de tillfrågade att de tar emot målgruppen barn som utnyttjas för pornografiska framställningar eller annan typ av sexuell exploatering. Trots detta anger många Barnahus att de sällan kommer i kontakt med målgruppen av olika anledningar. Stiftelsen Allmänna Barnhuset menar att det är många barn som har erfarenhet av olika typer av sexuell exploatering men att de inte upptäcks eftersom de kommer till Barnahusen för det fysiska sexuella övergreppet i första hand.87
Några uppger att gruppen inte ingår i avtalet för Barnahuset eller att målgruppen bara ingår om förövaren inte är en närstående. Flera Barnahus, och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, menar även att en stor anledning till att barnen som utsätts för utnyttjande av pornografiska framställningar inte når Barnahusens kännedom, är att dessa brott i stället utreds på andra enheter inom polisen än de som Barnahusen normalt samverkar med, exempelvis inom så kallade ISÖBgrupper (Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn). När Barnahusens samverkanspartners inte inkluderar internetrelaterade sexualbrott eller brott som sker utanför en nära relation, efterfrågas inte heller samråd och målgruppen kommer därför inte till Barnahusens kännedom.
86 Linköpings universitet, Barnafrid – nationellt centrum för kunskap om våld mot barn (2019).
Slutrapport – Utvärdering av Barnahus.
87 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Intervju 2022-11-30.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
388
Vissa Barnahus erbjuder behandling. I de fall när barn som utsatts för sexuell exploatering aktualiseras kan de ta del av behandlingen, men det vanligaste är att BUP står för krisstödet eller traumabehandling om det finns ett sådant behov. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset var ursprungsmodellen av Barnahusen mycket mer inriktad på stöd och behandling än vad som oftast erbjuds i dagsläget. I dag består Barnahusens verksamhet på många håll endast av ett samarbete mellan polis och socialtjänst med fokus på barnvänliga polisförhör.
Jönköpings Barnahus anger i enkätsvar till utredningen att de sedan en tid tillbaka inkluderat så kallade ISÖB-ärenden88 som del av Barnahusets målgrupp. De poängterar vikten av att kunnat erbjuda samråd, förhör och krisstöd även till denna målgrupp ”vi ser det som oerhört viktigt att denna målgrupp har samma tillgång till våra samverkansformer och stödinsatser som andra grupper barn som utsatts för våldsbrott, dels med tanke på vad studier visar om hur dessa barn mår, också med tanke på att det är tunt med andra samverkansformer och stöd- och behandlingsinsatser riktade till dessa barn och deras familjer.”
I utredningens kartläggning framgår att en majoritet av de Barnahus som besvarat enkäten inte erbjuder behandling men att de kan erbjuda krisstöd, traumascreening eller hänvisa personer till ordinarie BUP för vidare behandling. Det finns olika anledningar till att behandling inte erbjuds. Bland annat anger Barnahus Gävleborg att målgruppen, enligt gällande riktlinjer, i stället ska hänvisas till Region Gävleborgs första linjen-sluss. Skälet till det är att länet är geografiskt stort och vård eller behandling därför sker bäst i närmiljö vilket slussen kan ombesörja. Barnahus Stockholm och Göteborg erbjuder inte heller behandling, men de har möjlighet att hänvisa personer vidare till antingen Mikamottagningen eller Stödcentrum för unga brottsoffer i respektive län.
88 Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
389
10.9.2 Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel finns kopplade till samtliga sju polisregioner. I varje region finns två eller tre koordinatorer anställda och de är placerade på samma eller olika orter inom regionen. De utgör en del av den nationella samordningen mot prostitution och människohandel, men är anställda inom socialtjänsten. De finansieras gemensamt av Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och kommunen där regionkoordinatorn är anställd. Regionkoordinatorerna samordnas av Nationella samordningen mot prostitution och människohandel (NSPM), vid Jämställdhetsmyndigheten.
Regionkoordinatorerna arbetar både operativt och strategiskt. I deras arbetsuppgifter ingår att löpande ge konsultativt stöd till yrkesverksamma samt genomföra kompetenshöjande insatser för kommuner, myndigheter och andra relevanta samhällsaktörer. De medverkar också i myndighetsgemensamt arbete mot exploatering och människohandel i arbetslivet på regional nivå. Regionkoordinatorerna erbjuder även konsultativa och stödjande insatser direkt till utsatta för exploatering genom att bedriva uppsökande arbete, koordinera insatser mellan berörda myndigheter och aktörer samt vara de utsattas kontaktperson gentemot återvändandeprogrammet (ÅMP) som administreras av International Organization for Migration (IOM).89
De flesta regionkoordinatorer har i sitt arbete kommit i kontakt med personer som har filmats för pornografi eller som har varit med om att sexköp filmats, utan att den som utsatts alltid vet vad som är syftet med filmen. Pornografi och att filmas eller fotas är dock inget som de flesta frågar om. Det är ofta inte läge vid en första träff med utsatta i prostitution, vilka ofta kan vara ganska snabba, till exempel i samband med polisens tillslag mot sexköpare. Om koordinatorerna har en längre kontakt med en person som utsatts för prostitution eller människohandel kan det dock komma fram. Några av koordinatorerna lyfter i intervju med utredningen att prostitution och pornografi går hand i hand, men att det behövs mer kunskap för att upptäcka, och att man måste veta vilka frågor man ska ställa.90
89 Jämställdhetsmyndigheten. Återvändandeprogrammet. https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/stod-i-ditt-arbete/atervandandeprogrammet/ (hämtad 2023-11-17). 90 Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel. Gemensam intervju. 2023-01-25.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
390
10.10 Specialiserade mottagningar i idéburna organisationers regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella exploatering
Det finns ett antal verksamheter i Sverige som drivs av idéburna organisationer som riktar sig till målgruppen som utsätts för olika former av sexuell exploatering. Dessa presenteras närmare i detta avsnitt.
10.10.1 Talita i Stockholm
Talita är en ideell organisation som arbetar mot prostitution, pornografi och människohandel för sexuella ändamål. Den bedriver förebyggande och uppsökande arbete, men fokus ligger på rehabilitering för att kvinnor ska kunna lämna en tillvaro där de utsätts i det som Talita beskriver som ”sexindustrin”. Organisationen har även möjlighet att erbjuda ett akut stöd. I Sverige driver Talita två skyddade boenden med rehabilitering, båda i Stockholm.
Talita träffar fler personer utsatta i prostitution än i pornografi. Representanter för organisationen tror att det beror på att polisen är mer aktiv med uppsökande arbete mot prostitution, inte för att behovet nödvändigtvis är större. Första gången en person som varit utsatt i pornografi sökte hjälp hos Talita var 2017. Det har enligt Talita sannolikt varit personer med erfarenhet från pornografi som sökt hjälp tidigare, men man har inte ställt rätt frågor för att synliggöra det. Rätt frågor synliggör enligt Talita utsatthet som personen själv kanske inte annars hade nämnt, eller ens förstått själv är något de kan få hjälp med.
De kvinnor som Talita kommer i kontakt med kommer oftast från andra länder och fångas upp genom att polis, socialtjänst eller regionkoordinator skjutsar kvinnor dit i samband med att de gör tillslag mot sexköpare. Det akuta stödet som kan erbjudas då är boende (inklusive mat, hygienartiklar och kläder) stödsamtal, vid behov med hjälp av tolk och att någon följer med till myndigheter och vid polisförhör. Alla kvinnor får frågan om de vill ingå i det ettåriga rehabiliteringsprogrammet, men de flesta vill återvända hem så
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
391
fort som möjligt. De får då stöd att ansöka om att få ingå i Jämställdhetsmyndighetens återvändandeprogram (ÅMP).91
Talita har plats för sex kvinnor i taget, fyra som ingår i Talitas långsiktiga program och två som slussats akut av polis, socialtjänst eller regionskoordinator för kortare tid. Dagtid finns stödjande personal och under de första dygnen finns även, vid behov, kvälls- och nattpersonal på plats. Man har även utslussningslägenheter med plats för totalt fyra kvinnor i taget och en jourtelefon dit de boende kan ringa till dygnet runt.
För de som tar del av det ettåriga rehabiliteringsprogrammet ingår skyddat boende, trauma- eller samtalsterapi, undervisning, framtidsplanering och praktik samt utslussning och integrering i samhället. Terapin finansieras av Talita, men ges av externa aktörer. Ambitionen är att ta ett helhetsgrepp kring kvinnans situation för att hon ska kunna lämna, men även att hålla i under processen att etablera sig i samhället efter att man lämnat. Det finns också möjlighet att stanna i ytterligare ett år i en utslussningslägenhet.
Personer som kommer till Talita för hjälp att ta sig ur prostitution eller pornografi är oftast runt 18–28 år gamla. Det är vanligt att de börjat utsättas i tidiga tonåren, runt 13 års ålder.
Talita finansieras genom gåvor från privatpersoner, företag och stiftelser. Organisationen får även statsbidrag och verksamhetsstöd från Stockholms stad.
10.10.2 Ellencentret i Stockholm
Ellencentret drivs av Stiftelsen 1000 Möjligheter, en insamlingsstiftelse som driver flera verksamheter riktade mot barn och unga som är våldsutsatta eller utövar våld.
Ellencentrets verksamhet ligger i Stockholm men når unga över hela landet. Den är riktad till unga mellan 15 och 25 år som är eller har varit utsatta för prostitution eller andra former av sexuell exploatering. De unga själva kan beskriva sin utsatthet som sex mot ersättning, sex som självskadebeteende, så kallad “sugardejting” eller att bli såld av andra. Verksamheten riktar sig till alla oavsett kön eller
91 Jämställdhetsmyndigheten. Återvändandeprogrammet. https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/stod-i-ditt-arbete/atervandandeprogrammet/ (hämtad 2023-10-24).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
392
könsidentitet, men en stor majoritet av dem som får stöd hos Ellencentret är kvinnor och flickor.
Stödsökande söker sällan i första hand för att de utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi. För att få veta om de som söker stöd har utsatts för det behöver de fråga aktivt. Det är Ellencentrets erfarenhet att det händer regelbundet att övergreppen på målgruppen filmas och sprids, antingen brett eller mellan förövare.
Ellencentret har två psykologer anställda. De bemannar en chatt två gånger i veckan och tar emot klienter på Ellencentrets mottagning. Chatten är en lågtröskelverksamhet dit man kan höra av sig anonymt. Psykologerna turas om att bemanna chatten på torsdagar respektive måndagar. Ellencentret har även utbildade volontärer och den som vill kan få en stödkontakt där som man har en regelbunden kontakt med.
På mottagningen erbjuds samtal utifrån klientens behov och en bedömning görs av psykiska symptom. För den som behöver det erbjuds traumafokuserad behandling, kombinerat med stabiliserande insatser för att skapa en trygghet som gör att personen klarar av behandlingen. Mottagningen är öppen både för den som kommit ur sin utsatthet och den som är kvar. Det finns inte heller några krav på drogfrihet eller andra exkluderingskriterier. Verksamma vid Ellencentret betonar även att en viktig del av deras verksamhet är att aktivt arbeta med att få de stödsökande att känna sig så trygga att de kommer till behandlingen och att det måste ges nya chanser hela tiden när någon inte kommer till ett behandlingstillfälle.
Ellencentret erbjuder även stöd i att exempelvis söka utbildning eller arbete och att ha kontakter med myndigheter. Det finns vidare möjlighet till kontakt med en jurist för att t.ex. få veta mer om vad som kan hända vid en polisanmälan.
Stödet på Ellencentret är kostnadsfritt. Väntetiden är oftast kort och ingen remiss behövs. Det finns dock inte möjlighet att ta emot fler personer än i dag, så de marknadsför inte sin verksamhet.
Ellencentret finansieras av medel från statsbidrag och får även stöd av Stockholms stad samt privata givare och stiftelser.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
393
10.10.3 Ebbamottagningen i Uppsala
Ebbamottagningen som drivs av Samariterhemmet i Uppsala vänder sig till personer som fått ersättning för sexuella tjänster, som skadar sig själva med sex eller har sex på ett sätt som de inte mår bra av. De tar även emot personer som har utsatts för människohandel för sexuella ändamål, samt anhöriga till målgruppen.
På mottagningen arbetar en socionom och fyra psykoterapeuter. Mottagningen erbjuder stödsamtal, terapeutiska samtal med legitimerad psykoterapeut samt råd och stöd i kontakten med myndigheter eller vården. Jurist finns att tillgå för juridisk rådgivning till de stödsökande. De kan inte erbjuda traumabehandlingar eftersom det inte finns en läkare knuten till mottagningen, men de stödsökande kan erbjudas hjälp med att hitta strategier för att hantera kris- och ångestsymtom, ofta i väntan på en regelrätt traumabehandling.
All kontakt med mottagningen är kostnadsfri. Personalen på mottagningen har tystnadsplikt och det behövs ingen remiss för kontakt eller stöd från mottagningen. Om den stödsökande önskar gå i behandling hos en psykoterapeut behöver hen uppge namn och personnummer, som psykoterapeuterna journalför, men vid allt annat stöd, exempelvis stödsamtal, går det bra att vara anonym.
Alla är välkomna till mottagningen oavsett ålder, könsidentitet, livssituation eller liknande. De har generellt väldigt få eller inga exkluderingskriterier; pågående missbruk är t.ex. inget hinder för kontakt. All kontakt med mottagningen är frivillig.
Ebbamottagningen öppnade i mycket liten skala i slutet av 2021 och sedan början av september 2022 är verksamheten i gång i nuvarande skala. Totalt arbetar fyra psykoterapeuter och en verksamhetschef/behandlare på mottagningen, varav samtliga psykoterapeuter arvoderas per timme. Under perioden 2021 t.o.m. september 2023 har drygt 30 personer fått stöd genom mottagningen. Majoriteten av dessa är kvinnor och endast ett fåtal är män. Majoriteten är i åldrarna 18–25 år.
Mottagningen arbetar i nära samarbete med Nexus Resurscentrum som är en del av Uppsala kommuns socialtjänst som fokuserar på stöd till personer som utsatts för våld av en närstående, men även till personer utsatta för sexuellt våld och sexuell exploatering. Samverkan sker till viss del i individärenden när behovet finns, men framför allt i det uppsökande arbetet online. De upplever att de hela tiden behöver anpassa på vilka sidor som de ska arbeta på eftersom
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
394
de förändras hela tiden. När det gäller barn som utsätts samarbetar de med polisen.
Ebbamottagningen arbetar även för ökad samverkan och kunskapsspridning, genom att tillhandahålla utbildningar och föreläsningar som är öppna för professionella och allmänhet.
Ebbamottagningen drivs av en icke vinstdrivande stiftelse, Samariterhemmet, och finansieras endast genom externa medel. Medel söks från bland annat socialnämnden i Uppsala kommun, fonder och stiftelser. Verksamheten söker även statsbidrag. Medel går generellt bara att söka för nästkommande år (i vissa undantagsfall går det att söka för två år) vilket gör att verksamheten finansieras ett verksamhetsår i taget. Enligt Ebbamottagningen försvårar detta långsiktig verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling.
10.11 Specialiserade mottagningar i idéburna organisationers regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella övergrepp
Utöver de specialiserade verksamheter som enbart riktar sig till personer som har erfarenhet av sexuell exploatering i form av sex mot ersättning eller övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi kan utsatta även vända sig till verksamheter inom den idéburna sektorn som möter en bredare målgrupp av sexualbrottsutsatta.
10.11.1 WONSA i Stockholm
WONSA (World of no sexual abuse) är en insamlingsstiftelse som arbetar med behandling, forskning och utbildning i syfte att förebygga sexuella övergrepp. Stiftelsen är underleverantör av psykosociala insatser inom Region Stockholm. Sedan 1 augusti 2023 driver stiftelsen också en specialistklinik inom ramen för Region Stockholms specialistpsykiatri.
Många av WONSA:s patienter söker stöd för symptom som beror på sexuella övergrepp som skett långt tidigare i livet och i snitt söker de hjälp först 16 år efter att övergreppen skett. Bland patienterna finns även personer som har överlevt utsatthet för våld och sexuella övergrepp i pornografi och prostitution. Omkring 40 procent av patienterna uppskattas ha utsatts för någon typ av sexuell exploatering.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
395
Oftast har övergrepp skett för flera år sedan, men det är vanligt att patienten lever i destruktiva relationer eller använder sex som självskada i början av behandlingen. För andra har det fungerat bra i långa perioder, och flera har arbete och familj, men sedan har något hänt som gör att de kommer i kontakt med de övergrepp som de utsatts för och i samband med det söker de stöd.
WONSA:s behandlingskliniker finns i Stockholm, där samtliga behandlingar erbjuds, och i Göteborg, där patienterna kan ta del av de kortare behandlingsprogrammen. Det kortaste programmet består av fem fysiska besök med korta tillhörande videouppföljningar. Det passar patienter som utsatts för ett eller max två enstaka övergrepp som har skett av personer som inte tillhör den närmsta familjen och som i övrigt haft en ganska stabil uppväxt och liv. En längre variant av detta kan erbjudas den som utsatts för något fler övergrepp eller som har andra omständigheter i uppväxten och i livet som gör att fler besök kan behövas.
WONSA erbjuder även program i fyra faser, varav det kortaste sträcker sig mellan ett halvt och tre år. Programmet riktas mot personer som har ett ganska stabilt liv, men som har utsatts för flera övergrepp och där ett större helhetsgrepp behöver tas. Den längre varianten av programmet tar upp till tio år. Det innehåller många olika insatser och passar enligt WONSA bäst när förövaren har hört till den närmsta familjen eller när det har funnits många olika svårigheter inom familjen under uppväxten. Det här programmet är också det som erbjuds personer som har utsatts för människohandel, varit utsatt för rituella övergrepp eller övergrepp i pedofila nätverk.
De allra flesta patienter som behandlas av WONSA har sökt hjälp tidigare och upplevt att de inte fått den hjälp de behöver. När det gäller sexuell exploatering och dokumenterad sexuell exploatering uppger behandlare att samtliga har varit över fem år i behandling i den ordinarie psykiatrin innan de kommer till WONSA, men att de ändå uppfyller kriterierna för PTSD och depression.
Klinikerna har ungefär 120 patienter i behandling, men de har långa köer. Till de kortare programmen är kön cirka åtta veckor, men till de längre har den som stått längst i kö väntat sedan 2017. Patienter kan komma till WONSA:s kliniker genom remiss eller genom egenremiss. Det finns även möjlighet att ta del av behandlingen genom att betala privat.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
396
10.11.2 Novahuset i Linköping
Novahuset är en ideell förening i Linköping som erbjuder stöd och rådgivning till personer som har blivit utsatta för någon form av sexuellt våld, oavsett om det skett online eller offline. Verksamheten är öppen för alla, oavsett ålder och könsidentitet. De flesta som kommer till samtalsmottagningen är i åldrarna 15–25 år men de har även tagit emot stödsökande från 10 år upp till 70 år. De allra flesta stödsökande är cis-tjejer, men det förekommer även att cis-killar och transkillar och -tjejer samt ickebinära söker stöd. Även de stödsökandes anhöriga kan få stöd och råd.
Novahusets erfarenhet är att personer som utsatts för sexuell exploatering ofta har varit med om att få bilder och filmer spridda, men det är oftast inte därför de söker stöd. Bilderna och filmerna behöver inte ha spridits som pornografi, utan det kan handla om att ett barn har förmåtts att skicka bilder på sig själv till en enskild förövare. De flesta har exploaterats sexuellt första gången runt 12 års ålder och oftast har det förekommit någon typ av sexuellt våld även innan det. De som söker stöd på eget initiativ gör det ofta efter att utsattheten har slutat, men det finns även andra stödsökande som befinner sig i utsatthet och som blivit hänvisade till Novahuset av antingen socialtjänsten, kommunala verksamheter, hälso- och sjukvården, skolan eller av föräldrar som kontaktat mottagningen.
Novahuset driver en ett chattstöd som bemannas av volontärer tre kvällar i veckan. Det finns även möjlighet att få en kontinuerlig mejlkontakt med någon av volontärerna. Man kan vara helt anonym, utöver att man behöver uppge en mejladress för att få en stödkontakt.
Samtalsstöd finns tillgängligt för den som är över 13 år och som har varit utsatt för sexuellt våld. Även där finns möjlighet att vara anonym, undantaget personer under 18 år som befinner sig i en sådan situation att Novahuset behöver göra en orosanmälan. Novahuset har stöd av kuratorer, men erbjuder ingen traumabehandling. De har dock möjlighet att skriva egenremisser till regionens traumateam. Det första besöket bokas vanligen inom en vecka, men för att sedan påbörja PTSD-utredning och behandling är det ofta runt två års kö. Under väntetiden kan Novahuset erbjuda hållande och stabiliserande samtal. Verksamma vid Novahuset betonar dock att alla stödsökande har olika behov och alla behöver inte traumabehandling. I många fall är det sociala stödet viktigast. För den som har samtalsstöd finns
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
397
även möjlighet att få någon som följer med vid till exempel läkarbesök eller polisanmälan. Man kan även få träffa en jurist för att diskutera sin situation.
Barn under 13 år är välkomna att kontakta Novahuset för att få hjälp att hitta stöd av annan instans. När det gäller barn är mottagningens roll ofta att vara spindeln i nätet och de som arbetar med stöd till barn har specialiserad kompetens inom detta. Många gånger har en vuxen i barnets närhet reagerat och misstänkt att något har hänt och då tagit kontakt med Novahuset. Oftast är det första gången barnet berättar hela historien med sin samtalskontakt på föreningen. Sedan arbetar personalen tillsammans med barnet för att blanda in flera och rätt instanser för att hjälpa barnet att berätta. Novahuset understryker att den stödsökande hela tiden ska känna att det är personens själv som fortfarande äger sitt berättande.
Novahuset arbetar även förebyggande med workshops och föreläsningar i skolklasser och utbildningar till yrkesverksamma. Man har också en uppsökande verksamhet på sociala medier.
Novahuset har ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med Linköpings kommun sedan flera år tillbaka. Enligt gällande avtal ska Novahuset och kommunen bidra till ökad kunskap bland elever, personal och vårdnadshavare på skolorna kring frågor om sex, samtycke, internet, sexuellt våld och kränkningar. Novahuset har även ett IOP med Region Östergötland gällande stöd och uppsökande arbete online. Man finansieras också genom medel från Stiftelsen World Childhood Foundation, privata givare och statsbidrag.
10.11.3 Storasyster i Stockholm
Organisationen Storasyster erbjuder olika typer av stöd, online och fysiskt i Stockholm, för personer som har blivit utsatta för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp. Verksamheterna är öppna för alla oavsett kön, men under 2021 var 94 procent kvinnor, 3 procent ickebinära och 3 procent män av de som sökte någon typ av stöd.
Organisationen driver en chatt som man kan kontakta anonymt och det finns även möjlighet att ansöka om en ”online-syster” för att få en längre stödkontakt, som även den sker online. Dessa verksamheter drivs med hjälp av volontärer.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
398
För den som anser sig vara i behov av professionellt stöd driver Storasyster även en mottagning som erbjuder samtalsstöd. Stödet består av rådgivning och traumabearbetande samtal. Den som är i behov av behandling inom till exempel psykiatrin hänvisas vidare. Mottagningen är öppen för den som är 13 år eller äldre. Storasyster erbjuder samtalsstöd för tonåringar med utgångspunkt i psykoedukation och bearbetning tillsammans med kurator med vana att arbeta med utsatta tonåringar. I samtalen får tonåringen en möjlighet att fritt prata om våldet, stöd och hjälp med skam- och skuldreglering, kunskap om vanliga reaktioner och konsekvenser av utsatthet samt hjälp att utveckla återhämtande och reglerande verktyg.
För den som redan har bearbetat sin erfarenhet av övergrepp finns möjlighet att ingå i en samtalsgrupp.
Storasyster erbjuder även juridiskt stöd. Den som bor i Stockholm kan också ansöka om medföljning till exempelvis läkar- gynekolog- och psykologbesök, polisanmälan eller förhör.
10.12 Övrigt stöd
Det finns även flera andra idéburna verksamheter som erbjuder olika typer av stöd och skyddsinsatser som har möjlighet och erfarenhet av att träffa utredningens målgrupper.
10.12.1 Kvinno- och tjejjourer samt ungdomsjourer
Sveriges två riksförbund, Unizon och Roks (Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige), samlar lokala jourer över hela landet. Unizon är riksförbund för över 140 idéburna och icke-vinstdrivna kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer och Roks samlar nära 70 kvinnojourer och ett 30-tal tjejjourer.
Förbunden har lång erfarenhet av att stödja och skydda kvinnor, tjejer och barn som utsätts för våld, kränkningar eller olika former av övergrepp. Hos förenade jourer finns även kontaktuppgifter till ungdoms- och transjourer. Stödet som erbjuds kan antingen ges via chatt, telefonsamtal eller via besök. Flera erbjuder även skyddade boenden. Vissa jourer är specialiserade på att arbeta mot sexuella övergrepp. Både Unizon och Roks arbetar aktivt med att minska pornografins skadeverkningar. De menar att pornografi normaliserar kränk-
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
399
ningar mot kvinnor och utgör ett hinder i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.92
10.12.2 Brottsofferjouren
Brottsofferjouren (BOJ) är en ideell organisation som kan ge både medmänskligt och praktiskt stöd till brottsutsatta, vittnen och anhöriga. Stödet är gratis och kan inbegripa information om polisanmälan, rättsprocess och ersättningsfrågor samt stöd vid eventuell rättegång och hjälp i kontakter med myndigheter och försäkringsbolag. En så kallad BOJ-stödjare har tystnadslöfte och det krävs ingen polisanmälan för att få stöd. Stödet kan ges på mer än 20 olika språk och det går bra att vara anonym. Förutom ett 70-tal lokala jourer runt om i landet har Brottsofferjouren även en nationell telefonlinje för brottsofferstöd.
10.12.3 RFSU-klinikens mottagning för sexuell hälsa
RFSU-klinikens mottagning i Stockholm har öppet för alla vuxna över 18 år och började som en pionjärverksamhet redan på 1970-talet. I dag erbjuder mottagningen hjälp med test för könssjukdomar, preventivmedelsrådgivning, sexualrådgivning och andra samtal om sexuell hälsa. De erbjuder även kostnadsfri vaccination mot hepatit A och B till män som har sex med män.
På RFSU-kliniken arbetar barnmorskor, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, psykoterapeuter och familjerådgivare. RFSUkliniken erbjuder även rådgivning via telefon och chatt där den stödsökande får prata med en barnmorska som vid behov kan hänvisa personer vidare till ett besök vid kliniken eller till andra institutioner. I rådgivningen, som är öppen två ggr i veckan, är det ganska vanligt med frågor kring pornografi, men dessa handlar oftast om att killar eller anhöriga är oroliga för sin egen porr-konsumtion.
Mottagningens psykoterapeuter ger rådgivning och stöd kring frågor som rör sex, lust och identitet men även frågor som handlar om att leva normbrytande, att uppleva minoritetsstress, att ha varit
92 Se Unizon. Pornografi. https://www.unizonjourer.se/vara-sakfragor/pornografi/ och Roks.
Roks tar avstånd från pornografi. https://www.roks.se/om-roks-roks-stallningstaganden/roks-
tar-avstand-fran-pornografi (hämtad 2023-11-16).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
400
med om sexuellt våld eller andra besvärande sexuella erfarenheter. De arbetar enligt hälso- och sjukvårdslagen, har tystnadsplikt och för journal över besöken. För telefonrådgivning är alla välkomna oavsett ålder och var i landet man bor, medan det för digitala samtal eller samtal på plats krävs att personen är över 18 år.
På mottagningen har man främst erfarenhet av personer som är utsatta i prostitution, vilket är ett ämne som först kommer fram i senare skede av samtalskontakten. Målgruppen har generellt låg tillit som kan ta lång tid att bygga upp. Att skapa tillit mellan terapeut och stödsökande är centralt för att personen ens ska kunna påbörja en behandling eller ta sig ut ur utsattheten. I behandlingen är det också viktigt att ta bort skulden, att det inte är personen själv som har gjort någonting fel.
10.12.4 RFSL Stödmottagning
RFSL Stödmottagning är en mottagning som riktar sig till hbtqipersoner som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta hbtqi-personer är välkomna till mottagningen, samt yrkesverksamma som är i behov av konsultation. Det går bra att vara anonym. Stödet är kostnadsfritt och kan ges via fysiska möten, telefonsamtal, videosamtal eller via e-post. Personalen har tystnadsplikt och de har utbildning och erfarenhet av samtal med hbtqi-personer utsatta för våld.
10.12.5 Transammans stödmottagning
Transammans är en förening som bland annat erbjuder digitalt samtalsstöd till transpersoner, personer med transerfarenhet eller som har funderingar kring sin könsidentitet. Stödet riktar sig även till närstående och samtalsmottagningen kan ta emot stödsökande upp till 26 år. Mottagningen tar emot via video, telefon och chatt.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
401
10.12.6 MÄN
Föreningen MÄN erbjuder bland annat stöd till killar eller unga män mellan 10 och 25 år i frågor som rör dem. Stödet erbjuds främst genom den digitala stödplattformen Killar.se som har en chatt, en samtalsmottagning samt ett forum där killar hjälper andra killar.
Det går bra att vara anonym. Alla som arbetar har tystnadslöfte och har genomgått en utbildning för att kunna bemöta killar på bästa sätt. Syftet med Killar.se är att stärka killar och unga män att söka stöd och prata om känslor, stötta i att utmana destruktiva killnormer samt uppmuntra till att göra jämställda handlingar. Chatten fyller också en viktig funktion i att fånga upp killar med psykisk ohälsa och killar som berättar om en sexualiserad utsatthet.
Mellan 2021–2023 har MÄN bedrivet projektet ”Killar om porr”, med stöd från Allmänna Arvsfonden. Syftet med projektet har varit att skapa möjligheter för fler reflekterande samtal kring porr med killar, både i föreningens egen chatt och genom att ge stöd till andra professionella och vuxna som möter killar i sin vardag.93
10.13 Tillgång till skydd, stöd och vård i övriga nordiska länder
Inte heller i de övriga nordiska länderna finns det några nationella riktlinjer för vilken skydd, stöd och vård som ska erbjudas vuxna personer som har utsatts för våld eller andra övergrepp eller barn som har utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som spridits. Däremot har Danmark, Finland och Norge särskilda mottagningar för vård för sexualbrottsutsatta på flera ställen runtom i länderna.
10.13.1 Danmark
Personer som behöver vård för att de har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi kan vända sig till den vanliga vården. Det finns även nio center för våldtäktsoffer (Center for Voldtægtsofre) runt om i Danmark. Till centren kan alla vända sig, oavsett kön. Även barn kan söka hjälp på ett center, de nedre
93 MÄN. Killar om porr. https://mfj.se/vad-vi-goer/projekt/killar-om-porr.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
402
åldersgränserna varierar dock något. Där finns läkare, sjuksköterskor, psykologer och socialsekreterare för att den som behöver hjälp bara ska behöva vända sig till ett ställe. Det går bra att vända sig till Center for Voldtægtsofre både akut och senare, även när flera år har gått efter övergreppet.94
För personer över 18 år som utsatts för sexuella kränkningar på internet, inklusive spridning av så kallad hämndporr och utpressning med hot om att sprida sexuella eller avklädda filmer eller bilder finns sedan 2017 StopChikane, en anonym rådgivning. Verksamheten drivs av Dansk Kvindesamfund och bemannas av rådgivare med kunskap inom socialpsykologi, psykoterapi, metoden Response Based Practice samt informationsteknologi. Den samordnas med Dansk Kvindesamfunds Krisecentre.95
För barn finns flera organisationer som driver chattar där man kan fråga om sex och samlevnad eller om frågor som rör säkerhet på nätet. SletDet är en anonym rådgivning specifikt för barn som utsatts för digitala kränkningar av olika slag, inklusive att sexuella eller avklädda filmer eller bilder delas utan samtycke. SletDet drivs av Rädda Barnen och även föräldrar och yrkesverksamma kan få stöd. Det är även Rädda barnen som driver Danmarks anmälningsfunktion avseende dokumenterade sexuella övergrepp på barn som sprids på nätet inom ramen för Safer Internet Center, AnmeldDet.96
På både StopChikane och SletDet finns anvisningar steg för steg hur man kan göra för att anmäla och be olika sociala medier att ta ner bilder som delats.
Grönland
På Grönland finns inget Center for Voldtægtsofre. Där ingår vuxna och barn som utsatts för våld eller övergrepp vid produktion och distribution av pornografi eller i samband med att avklädda eller sexuella filmer eller bilder spridits i målgruppen sexualbrottsutsatta i stort.97 En utmaning på Grönland är de stora avstånden och att det är mycket glest befolkat. För barn som utsatts för sexuella övergrepp
94 Center for Voldtægtsofre på Aarhus Universitetshospital. https://www.voldtaegt.dk/ (hämtad 2023-11-23). 95 StopChika ne https://stopchikane.nu/ (häm tad 2023-11-23). 96 Red Barnet https://sletdet.redbarnet.dk/ (hämtad 2023-11-23). 97 Departementet for Børn, Unge og Familier, Goverment of Greenland. Personlig kommunikation 2023-05-02.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
403
finns därför möjlighet till psykologisk utredning och behandling av ett team som reser runt, Børnerejseholdet. Behandlingen sker både på plats där barnet befinner sig och digitalt. Även vuxna i barnets omgivning kan få stöd. Detta erbjuds om kommunen som barnet bor i inte har möjlighet att erbjuda den behandling som behövs.98
Också för vuxna som lever med konsekvenser av övergrepp under barndomen finns möjlighet att ta del av insatser på motsvarande sätt av ett resande team, Voksenrejseholdet.99
10.13.2 Finland
I Finland finns stödcenter för den som upplevt sexuellt våld. De så kallade Seri-centren finns på cirka 20 platser runt om i landet och är öppna för alla, oavsett kön, över 16 år. Man kan komma till ett Sericenter upp till en månad efter övergreppet och de erbjuder rättsmedicinsk undersökning, medicinsk behandling, traumastöd, psykologisk rådgivning och vid behov hänvisning till fortsatt behandling. Besöken är kostnadsfria och centren är öppna dygnet runt.100
Det finns även möjlighet att få hjälp från civilsamhället. Tukinainen är en är en stödorganisation för personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp eller sexuellt våld. Organisationen ger stöd och handledning till utsatta för sexuellt våld eller utnyttjande och till deras närstående. Organisationen erbjuder även samarbete, konsulthjälp och utbildning till myndigheter, andra organisationer och lärosäten.101
I Finlands åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn 2020–2025,
En barndom utan våld, lyfts sexualbrott mot barn som sker på nätet
på flera ställen och en åtgärd kopplat till det är att flera departement, teleoperatörer och barnorganisationer har enats om samarbetspraxis för att så fort som möjligt avlägsna olagligt bildmaterial som innehåller våld mot barn från nätet.102 Rädda Barnen är den organisation som driver en hotline inom Finska Safer Internet Centre.103
98 Socialstyrelsen Grönland. Tilbud til borgerne. https://socialstyrelsen.gl/4_tilbud_til_borgerne?sc_lang=da (hämtad 2023-11-23). 99 Ibid. 100 Institutet för hälsa och välfärd, Finland. https://thl.fi/sv/web/vald/hjalp-och-tjanster/seristodcentret-for-offer-for-sexuellt-vald (hämtad2023-11-23). 101 Tukinainen https://tukinainen.fi/sv/(hämtad 2023-11-23). 102 Social- och hälsovårdsministeriet Finland (2021). En barndom utan våld. Åtgärdsplan för före-
byggande av våld mot barn 2020–2025. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:3.
103 Safer Internet Centre, Finland. https://saferinternet.fi/ (häm tad 2023-11-23).
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
404
10.13.3 Island
På Island kan vuxna som utsatts för sexuellt våld hänvisas till Stigamót, ett rådgivnings- och utbildningscenter som arbetar mot sexuellt våld som drivs av en ideell organisation med samma namn. De erbjuder främst hjälp till självhjälp med syftet att stärka individen. Vid behov erbjuder de även långsiktigt stöd i form av individuell rådgivning eller stöd i grupp. Stigamot driver även en chatt för personer mellan 13 och 20 år i syfte att motverka könsrelaterat våld.104
Pornografisk exploatering är uttalat ett område som de arbetar med. Stigamót uppger att de inte träffat många, om ens några, personer med erfarenhet av traditionellt inspelad pornografi. Däremot har de träffat personer som har erfarenhet av att lägga upp egenproducerade filmer eller direktströmmat material. De anser att digitalt sexuellt våld är en av de mer komplicerade att arbeta med eftersom det alltid kan komma upp igen och skapar en konstant rädsla hos den utsatta. 21 procent av de som söker stöd hos Stigamót uppger vid inskrivning att de har utsatts för digitalt sexuellt våld.105
Det finns även en akutmottagning för sexualbrottsutsatta vid det nationella sjukhuset. Målet för mottagningen är att motverka såväl psykisk som fysisk ohälsa.106
10.13.4 Norge
I Norge finns det 24 overgrepsmottak, mottagningscenter för personer som utsatts för sexuella övergrepp. Vissa är anslutna till lokala akutmottagningar, medan andra är lokaliserade på sjukhus. Mottagningarna erbjuder bland annat sjukvård och rådgivning efter övergrepp kriminalteknisk undersökning för att säkra bevis, hjälp med att kontakta polisen och information om kriscenter och andra stödverksamheter. Den som utsatts, eller tror sig ha utsatts, kan söka dit även om det gått en lång tid efter övergreppet. Mottagningarna är öppna dygnet runt och är kostnadsfria. Overgrepsmottak vänder sig till alla unga och vuxna, oavsett kön, som utsatts för våldtäkt, våldtäktsförsök och våld i nära relationer.107 Det finns riktlinjer för vad som ska erbjudas på en Overgrepsmottak. Där framgår bland annat att
104 Stigam ót. https://stigamot.is/ (hä mtad 2023-11-23). 105 Stigamót. Personlig kommunikation 2022-12-21. 106 Department of Equality and Human Rights, Island. Personlig kommunikation 2023-02-17. 107 DIXI Ressurssenter . https://www.dixi.no/overgrepsmottak/ (hämtad 2023-11-23).
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
405
tjänsterna ska anpassas till den enskilde som utsatts för sexuellt utnyttjande. Det kan gälla anpassning efter ålder, kön, etnicitet, kultur, språk, sexuell läggning, psykisk ohälsa och andra omständigheter.108
Även i Norge finns idéburna organisationer som riktat in sig på att arbeta med utsatta för sexuella övergrepp, exempelvis DIXI Ressurssenter mot voldtekt. DIXI erbjuder inte behandling, utan samtalsstöd för utsatta och anhöriga, men fokus på hjälp till självhjälp.109
10.14 Pågående arbete i Frankrike och Storbritannien
10.14.1 Rättsprocesser i Frankrike
Det pågår just nu två rättsfall i Frankrike där flera män står åtalade eller är misstänkta för sexualbrott som ska ha begåtts vid produktion av pornografi. Det är det första av sitt slag i Frankrike och, till utredningens kännedom, i världen.
I det ena fallet, som kallas ”French Bukkake” har en lång rad kvinnor som befann sig i ekonomisk utsatthet lurats, hotats eller övertalats till att medverka i inspelningar av filmer där många män samtidigt får utlösning på en kvinna. Den ansvarige för plattformen med samma namn är bland annat åtalad för koppleri eftersom användare kunde betala för att inte bara titta på, utan även medverka i, filmerna.110 Bland de sammanlagt 17 åtalade finns även den person som rekryterade kvinnorna och ett antal ”skådespelare” som medverkat i filmerna. Bland åtalspunkterna finns våldtäkt, gruppvåldtäkt och människohandel och enligt åklagarna förekom alkohol och droger vid inspelningarna. Enligt åklagaren har kvinnorna utsatts för sexuella handlingar de inte kommit överens om. En av kvinnorna beskriver det som tortyr.111
Utöver att de hade ekonomisk utsatthet gemensamt beskriver en representant för organisationen Osez le feminisme!, som stöttar kvinnorna inför rättegången, att det är kvinnor från olika delar av samhället som utsatts. Några är även utsatta för prostitution, men de flesta gör det inte. Något många, men inte alla, har gemensamt är att de har annan etnisk bakgrund än fransk.112
108 Helsedirektoratet, Norge (2021). Nye retningslinjer for overgrepsmottak. Oslo: Helsedirektoratet. 109 DIXI Ressurssenter. https://www.dixi.no/dixis-tilbud/ (hämtad 2023-11-23). 110 Franska senatens delegation för kvinnors rättigheter. Personlig kommunikation 2023-03-22. 111'French Bukkake' case: Porn violence suspects ordered to stand trial. Le Monde. (hämtad 2023-11-19). 112 Osez le feminisme! Intervju 2022-12-21.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
406
I fallet som kallas ”Jacquie et Michel” är ägaren av en plattform med samma namn, misstänkt för våldtäkt och människohandel. Två regissörer och en tidigare ”skådespelare” är misstänkta för våldtäkt, medhjälp till våldtäkt, koppleri och människohandel. En av dem är misstänkt för medhjälp till våldtäkt där tortyr och barbari förekommer.113 I det fallet är utredningen inte klar ännu.114
En representant för Osez le feminisme! beskriver att fallen har fått mycket uppmärksamhet i Frankrike och att många har förstått att det man ser i pornografi inte är fiktion. Att något marknadsförs som ”amatörfilmat” har enligt henne blivit ett sätt att kunna hävda att våld eller tvång inte har förekommit, men rättsfallet mot ”Jacquie et Michel”, där den typen av material är vanligt förekommande, har visat att så inte är fallet. Hon betonar i samtal med utredningen den tydliga kopplingen mellan pornografi och prostitution.115
Båda plattformarna är fortfarande tillgängliga. Utredningen vet dock inte om det material som ligger till grund för åtalen fortfarande går att ta del av. Representanten för Osez le feminisme! lyfter att ett stort problem är att det tar tid att få ner material från nätet eftersom det är ett arbete som inte har tillräckligt med resurser. Personer som förekommer i materialet riskerar därför att bli igenkända och trakasserade.116
10.14.2 Rekommendationer från Délégation aux droits des femmes i den franska senaten
Franska senatens delegation för kvinnors rättigheter publicerade i september 2022 en rapport om hur pornografi produceras, distribueras och konsumeras i Frankrike, L’Enfer du Décor. Bland annat redogörs för de pågående rättsfallen ”French Bukkake” och ”Jacquie et Michel” och utsatta i den fallen har bidragit till kunskapsinhämtningen.
Delegationen lämnar 23 rekommendationer, vilka främst är inriktade på rättsväsendet, plattformarnas ansvar samt barn och ung-
113 Time News. The owner of the pornographic site Jacquie and Michel indicted. https://time.news/the-owner-of-the-pornographic-site-jacquie-and-michel-indicted/ (hämtad 2023-11-21). 114 Osez le feminisme! Personlig kommunikation 2023-10-17. 115 Osez le feminisme! Intervju (2022-12-21). 116 Ibid.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
407
domars konsumtion. De rör inte tillgången till skydd, stöd och vård.117 Bland rekommendationerna finns följande:118– Ålägg webbplatser med pornografi att publicera varningsmed-
delanden om våldsamt innehåll, där det anges att det rör sig om icke-simulerade sexuella handlingar som kan utgöra brott. – Uppmuntra utsatta för våld som begåtts i pornografiskt sam-
manhang att anmäla, genom att förbättra villkoren för att ta emot dem, utbilda tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter i att hantera anmälningar från denna specifika kategori av offer och att ärenden ska hanteras av en enda polis. – Ålägg plattformarna att utan kostnad tillmötesgå begäranden om
att ta bort videor som gjorts av de personer som filmats och inte längre bara av videoklippens ägare. – Inkludera ämnen som rör kommersialisering av kroppen och
pornografi som en del av sex- och samlevnadslektionerna. – Rekrytera hälso- och sjukvårdspersonal som är utbildad i hälso-
utbildning och projektledning för att arbeta i skolor. – Öka medvetenheten bland föräldrar och genomför en kommuni-
kationskampanj.
Den 1 mars 2023 antogs en resolution enhälligt av senaten, som uppmanade regeringen att göra kampen mot pornografiskt våld till en politisk prioritet.119
10.14.3 Rekommendationer från All-Party Parliamentary Group on Commercial Sexual Exploitation i Storbritannien
All-Party Parliamentary Group (APPG) on Commercial Sexual Exploitation i Storbritannien är en sammanslutning i det brittiska parlamentet av ledamöter från olika partier som vill engagera sig i frågor som rör kommersiell sexuell exploatering. Den idéburna organisationen UK Feminista har i uppdrag att agera sekretariat åt gruppen.
117 Franska senatens delegation för kvinnors rättigheter (2022). Porn: Hell Behind the Scenes. (Engelsk sammanfattning). 118 Utredningens översättning. 119 Franska senatens delegation för kvinnors rättigheter. Personlig kommunikation 2023-03-22.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
408
APPG on Commercial Sexual Exploitation, har genomfört utredning med syfte att bedöma omfattningen och karaktären av den så kallade pornografiindustrin, identifiera vilka typer av skador som är förknippade med produktion och konsumtion av pornografi och hur allvarliga de är, samt att fastställa vilken rättslig ram som behövs i Storbritannien för att förebygga och bekämpa med de skador som är förknippade med produktion och konsumtion av pornografi.
En rapport med sju rekommendationer presenterades i februari 2023. Rekommendationerna är följande:120– Säkerställ att regleringen av pornografi är konsekvent på olika
onlineplattformar och mellan online- och offlinesfärerna. – Kriminalisera tillhandahållande av pornografi på internet till barn
och lagstifta om åldersverifiering för att få tillgång till pornografi på internet. – Benämn pornografi som kommersiell sexuell exploatering och en
form av våld mot kvinnor i lagstiftning och politik. – Lagstifta om krav på att onlineplattformar ska verifiera att varje
individ som förekommer i pornografiskt innehåll på deras plattform är vuxen och har gett tillstånd till att innehållet publiceras där. – Ge personer som förekommer i pornografiskt material laglig rätt
att återkalla sitt samtycke till att material där de förekommer publiceras och/eller distribueras. – Ställ de som exploaterar till svars genom att göra det straffbart att
möjliggöra eller tjäna pengar på kommersiell sexuell exploatering av andra. – Genomför en omfattande översyn av lagar om pornografi och
obscenitet.
Parlamentet eller regeringen i Storbritannien har inga skyldigheter att omhänderta rekommendationer från All-Party Parliamentary Groups.
120 Utredningens översättning.
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
409
10.15 Analys
Utifrån en sammantagen bedömning av regionernas och kommunernas arbete, kan utredningen konstatera att tillgången till skydd, stöd och vård för personer som utsätts för våld och sexuellt utnyttjande i en pornografisk kontext är begränsad. Det finns brister både när det gäller styrning och ledning, kompetensförsörjning, rutiner för upptäckt och tillgång till specialiserad vård och omsorg. Resultaten överensstämmer med den information som utredningen har fått i möten med olika verksamheter och i intervjuer med målgruppen själva. Liknande resultat framkommer även i den intervjustudie som genomförts på uppdrag av utredningen liksom i andra rapporter som genomförts inom området.
I kartläggningen framkommer sammantaget att de allra flesta som utsätts för sexuella övergrepp inte söker stöd eller vård. Personer som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften kommer inte heller till socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens kännedom i någon större utsträckning. I utredningens enkätundersökning svarar ungefär hälften av kommunerna att de aldrig kommit i kontakt med målgruppen vuxna som utsätts vid produktion och distribution av pornografi. Det är vanligare att de kommer i kontakt med målgruppen barn som blivit utsatta i form av att bilder eller filmer sprids även om kännedomen om denna målgrupp också är låg.
I enkätundersökningen framgår även att utsatthet med koppling till pornografi oftast inte finns med i regionernas och kommunernas styrnings- och ledningssystem, vilket återspeglas i de övergripande policydokumenten. Frågan finns varken med i regionernas vårdprogram eller kommunernas handlingsplaner mot våld. Det finns inte heller upprättade verksamhetsrutiner som fångar upp målgrupperna, varken när det gäller socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens verksamheter. De rutiner som finns för att kvalitetssäkra arbetet mot våld rör främst våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck. Frågor om prostitution och människohandel för sexuella ändamål finns med i mindre utsträckning och frågor om sexuell exploatering av barn i form av att bilder eller filmer med naket eller sexuellt innehåll sprids i pornografiskt syfte ännu mer sällan. Vuxnas utsatthet för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi finns med i allra minst omfattning.
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
410
När det gäller regionernas rutiner för att upptäcka våldsutsatthet i denna kontext framgår att det är få som har upprättat sådana. Inte heller regionernas mottagningar som är specialiserade på sexuella övergrepp frågar rutinmässigt om utsatthet i pornografi, vilket framkommer i intervjuer med verksamheterna.
Utredningen kan inte med säkerhet uttala sig om varför frågor om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften inte ingår i högre grad, varken i övergripande policydokument eller i verksamhetsnära rutiner. En förklaring skulle kunna vara att olika former av sexuellt utnyttjande inte lika tydligt ses som våldsutsatthet och därför inte finns med i dessa dokument i lika stor utsträckning som annan våldsutsatthet. En annan förklaring skulle kunna vara att regionerna och kommunerna har begränsad kännedom om problematiken och erfarenhet av målgruppernas situation, varför behovet av att ta fram eller inkludera dessa frågor i policydokument och rutiner inte har ansetts finnas.
Flera kommuner anger att ett hinder för att upptäcka målgruppen är att kommunens personal inte har tillräcklig kompetens eller rutiner för att upptäcka utsattheten. De bedömningsstöd för upptäckt som finns tillgängliga fokuserar på våld som sker i en relationell kontext, varför frågan om utsatthet med koppling till pornografi inte ens kommer upp. Här lyfts dock metoden ”SEXIT” upp som ett gott exempel. När det kommer till personalens kompetens har varken hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens personal erbjudits några omfattande kompetenshöjande insatser. När utbildning ges är det ofta enstaka föreläsningar och de personalgrupper som nås är främst socialtjänstens myndighetsutövande personal eller personal inom primärvården. Flera kommuner lyfter också att det är svårt att upprätthålla kompetens hos personalen då ärenden som rör utsatthet i pornografi är sällan förekommande.
När det gäller kommunernas egna möjligheter att erbjuda specialiserade insatser svarar ungefär 40 procent att de kan erbjuda råd och stöd i egen regi. En mycket högre andel svarar att de har möjlighet att hänvisa stödsökande vidare till specialiserat stöd hos någon annan aktör, exempelvis till en idéburen organisation. Hälften av kommunerna har även tillgång till en specialiserad mottagning eller funktion som sker i samverkan mellan flera andra aktörer, vilket är positivt. Det handlar om Mikamottagningarna, regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel och Barnahus. Att dessa verksam-
SOU 2023:98 Tillgång till skydd, stöd och vård
411
heter anges i så hög grad, antyder att de har blivit mer och mer etablerade och kända i de regioner som de verkar i. Verksamheterna har god kunskap och förståelse om målgruppernas situation och behov och många kan erbjuda ett anpassat stöd. De tar även emot personer med skadligt bruk och beroende eller samverkar när en missbruks- eller beroendemottagning. Dessa specialiserade noder finns dock inte tillgängliga över hela landet.
Avseende Mikamottagningarna är de flesta knutna till en större stad och alla har inte kapacitet att ta emot stödsökande från andra kommuner än den som mottagningen är knuten till. Mikamottagningen i Stockholm har dock lyckats regionalisera verksamheten till att omfatta 18 av 26 kommuner i Stockholms län genom att flera kommuner har gått samman i en avtalssamverkan. I de mindre länen verkar det inte finns underlag för renodlade Mikamottagningar. Det är snarare fråga om att integrera målgrupperna som utsätts för sexuell exploatering, inklusive i pornografiska syften, i bredare våldsmottagningar.
Inte heller Barnahusen har fullständig nationell täckning. Enligt kartläggningen kommer inte heller barn som utsätts för sexuell exploatering till Barnahusen i den utsträckning som skulle vara möjligt och det är få barn som får tillgång till behandling inom ramen för Barnahusens verksamhet eftersom det är få som erbjuder detta.
När det gäller regionernas arbete är det två regioner som har möjlighet att hänvisa patienter till specialiserad vård i egen regi. Det är storstadsregionerna Stockholm och Göteborg, där Mika Hälsa och respektive SMC Pilen finns. Dessa mottagningar är dock små i förhållande till befolkningsunderlaget och kapaciteten att ta emot alla ur målgruppen är därför mycket begränsad. Små regioner anger att de inte har samma förutsättningar för specialiserad vård. Majoriteten av regionerna menar dock att somatiska och psykiatriska skador kan tas om hand inom den ordinarie hälso- och sjukvården via akut-, barn- och vuxenpsykiatriska mottagningar, oberoende av hur skadorna har uppstått, och att det är tillräckligt för att fylla målgruppernas vårdbehov. Detta motsägs dock av flera specialiserade mottagningar vars patienter vittnar om att de inte fått det stöd och den hjälp som de behövt inom den generella hälso- och sjukvården. Även flera andra verksamheter som utredningen har träffat och som möter målgruppen på daglig basis vittnar om att det är centralt att det finns specialiserad vård, och sakkunskap om problematiken. Mål-
Tillgång till skydd, stöd och vård SOU 2023:98
412
gruppens behov av vård riskerar annars att missas. Här spelar de idéburna organisationerna en viktig funktion.
Sammanfattningsvis är det utredningens bedömning att det i dag inte finns nationellt heltäckande tillgång till skydd, stöd och vård för vuxna som utsätts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och för barn som utnyttjas sexuellt genom att skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften. Yrkesverksamma har otillräcklig kompetens inom området, särskilt när det gäller vuxna som utsätts. Det brister även i tillgång på kunskapsstöd och rutiner som kan stödja yrkesverksamma att fråga om våld i denna kontext. De specialiserade mottagningar som redan finns etablerade har god kunskap om målgruppernas situation och behov och fyller en viktig funktion för att tillmötesgå skydd, stöd och vårdbehoven. Dessa verksamheter behöver dock nå ut till fler som befinner sig i en sexuell riskutsatthet. Det behövs även fler verksamheter som når särskilt sårbara grupper och målgrupper som har en komplex problematik (se kapitel 14). Ett tillvägagångssätt för att lösa resursfrågor, kapacitetsbrist och målgruppernas vård- och omsorgsbehov, är att fler kommuner och regioner går samman och tar fram samverkansöverenskommelser både mellan varandra och tillsammans med de idéburna organisationerna, liknande avtalssamverkan som redan finns upprättat avseende Mikamottagningarna och Barnahus. Våldsutsatthet och sexuellt utnyttjande med koppling till pornografi kan även integreras i bredare våldsmottagningar.
Det pågår ett visst utvecklingsarbete i flera regioner och det finns goda exempel. I några regioner pågår utvecklingsprojekt som handlar om att förbättra skydd, stöd och vård inklusive traumavård för sexuellt riskutsatta personer och personer som utsätts för sexuellt våld och sexuell exploatering. Den evidensbaserade metoden ”SEXIT” som används av flera yrkesgrupper som stöd för att identifiera sexuellt risktagande och riskutsatta unga, utvecklas nu till att även kunna användas för vuxna. Resultaten av dessa projekt är något som kan spridas och skalas upp till fler om de visar sig framgångsrika.
Det kan konstateras att de flesta nordiska länder har ett mer utbyggt system med särskilda mottagningar för vård för sexualbrottsutsatta, jämfört med Sverige.
413
11 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
Det som framför allt utmärker utsattheten i att mot sin vilja finnas med i filmer eller på bilder som sprids, är att det alltid finns en risk att materialet finns kvar. Det gäller oavsett om det är resultatet av ett övergrepp eller om det är material som från börjat producerats med samtycke. Material i pornografiska tidningar och filmer på VHS eller DVD finns kvar och kan spridas, men material som finns på internet sprids i betydligt större omfattning och det är i princip omöjligt att kunna kontrollera var filmer och bilder där en person förekommer finns att tillgå.
I detta kapitel redogör vi för relevanta bestämmelser på området och vilka de olika aktörerna på internet är, vilket ansvar de har för spridning och vad de kan göra på eget initiativ. Vi redogör även för vilka möjligheter det finns att få stöd med att ta ner material från olika forum och plattformar på internet.
11.1 Regleringar som möjliggör kontroll av innehåll
Det finns ingen reglering inom EU där det regleras generellt vad som får delas på internet och inte. EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster (DSA)1 innehåller harmoniserade regler för tillhandahållandet av digitala förmedlingstjänster på den inre marknaden. Den så kallade CSAM-förordningen2 (Child Sexual Abuse
1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG. 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
414
Material) tar specifikt sikte på möjligheterna att kontrollera att det i leverantörers tjänster inte distribueras sexuellt övergreppsmaterial eller tas kontakter med barn i sexuella syften.
På nationell nivå reglerar lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor vilka skyldigheter den som tillhandahåller en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden har för att ta bort eller förhindra vidare spridning av vissa meddelanden.
Nedan redogör vi för delar av förordningarna och lagen som är av relevans för utredningen.
11.1.1 Förordningen om digitala tjänster
EU har antagit en förordning om den inre marknaden för digitala tjänster, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (DSA). Förordningen trädde i kraft den 16 november 2022 och vissa bestämmelser började tillämpas då, övriga bestämmelser ska börja tillämpas vid olika datum fram till den 17 februari 2024 då hela DSA ska tillämpas. I förordningen fastställs harmoniserade regler för tillhandahållandet av förmedlingstjänster på den inre marknaden.
Syftena med DSA är att bidra till en korrekt fungerande inre marknad för förmedlingstjänster genom att fastställa harmoniserade regler för en säker, förutsebar och förtroendeskapande onlinemiljö som främjar innovation, i vilken de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) skyddas på ett effektivt sätt.3 DSA är tillämplig på förmedlingstjänster, främst tjänster för enbart vidarebefordran (mere conduit), cachningstjänster och värdtjänster.4 Till kategorin värdtjänster hör, förutom renodlade värdtjänster.5 även onlineplattformar,6 såsom sociala nätverk eller onlineplattformar som gör det
hos tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. 3 Förordningen om digitala tjänster. Artikel 1.1. 4 Förmedlingstjänster definieras i förordningen om digitala tjänster. Artikel 3 g). 5 I förordningen om digitala tjänster, artikel 3 g iii), definieras att en förmedlingstjänst som ingår är en värdtjänst som består av lagring av information som tillhandahålls av en tjänstemottagare och som sker på dennes begäran. 6 Förordningen om digitala tjänster. Artikel 3 i).
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
415
möjligt för konsumenter att ingå distansavtal med näringsidkare. Även onlinesökmotorer7 inkluderas i DSA:s tillämpningsområde.8
Alla leverantörer av förmedlingstjänster måste enligt artikel 11 utse kontaktpunkter för myndigheter och för tjänstemottagare. Leverantörer som inte har ett etableringsställe i unionen ska utse en juridisk eller fysisk person i unionen som ska agera som deras rättsliga företrädare.9
Som huvudregel ansvarar leverantörer av förmedlingstjänster inte för information som tjänstemottagare tillhandahåller genom deras tjänster. Leverantörer av värdtjänster (såsom onlineplattformar) ansvarar enligt artikel 6 inte för den information som tjänstemottagare har lagrat i tjänsten, under förutsättning att tjänsteleverantören inte hade kännedom om förekomsten av olaglig verksamhet eller olagligt innehåll eller så snart den fått sådan kännedom eller blivit medveten om detta handlat utan dröjsmål för att avlägsna det olagliga innehållet eller göra det oåtkomligt. Enligt artikel 8 ska leverantörer av förmedlingstjänster inte åläggas någon allmän skyldighet att övervaka den information som de överför eller lagrar, eller att undersöka fakta eller omständigheter som tyder på olaglig verksamhet.10
Leverantörer av värdtjänster ska enligt artikel 16 i DSA införa mekanismer som gör det möjligt för varje individ eller enhet att till dem anmäla förekomster på deras tjänst av specifik information som individen eller enheten anser utgöra olagligt innehåll. Dessa mekanismer ska vara lättillgängliga och användarvänliga och det ska vara möjligt att lämna in anmälningar enbart på elektronisk väg.11 Leverantören ska, enligt samma artikel, meddela anmälaren sitt beslut med anledning av anmälningen, och tillhandahålla information om möjligheter till prövning av beslutet. Alla berörda tjänstemottagare ska enligt artikel 17 informeras om beslutet, som ska motiveras och som ska innehålla information om hur beslutet kan prövas.12 DSA reglerar inte hur leverantören ska hantera det innehåll som anmälan avser.
Om en leverantör av värdtjänster får kännedom om information som ger upphov till misstanke om att ett brott som inbegriper ett
7 Förordningen om digitala tjänster. Artikel 3 j). 8SOU 2023:39. En inre marknad för digitala tjänster – kompletteringar och ändringar i svensk rätt. 9 Ibid. 10 Ibid. 11 Artikel 16. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) PE/30/2022/REV/1. 12SOU 2023:39.
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
416
hot mot en eller flera människors liv eller säkerhet har skett, håller på att ske eller sannolikt kommer att ske, ska den omedelbart underrätta de brottsbekämpande eller rättsliga myndigheterna i den eller de berörda medlemsstaterna om denna misstanke, och tillhandahålla all relevant information som finns tillgänglig.13 Exempel på brott som skulle kunna vara aktuella är sådana som rör människohandel, sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi. Utredningen om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster har föreslagit att den myndighet man ska anmäla till i Sverige ska vara Polismyndigheten.14 I DSA regleras inte att material som rör brottsmisstanken ska tas ner, men enligt artikel 23 ska leverantörer av onlineplattformar, under en rimlig tidsperiod och efter att ha utfärdat en förhandsvarning, tillfälligt avbryta tillhandahållandet av sina tjänster till tjänstemottagare som ofta tillhandahåller innehåll som är uppenbart olagligt. Vidare måste tjänsteleverantören, så snart den fått kännedom eller blivit medveten om förekomsten av olaglig verksamhet eller olagligt innehåll på sin tjänst, utan dröjsmål handla för att avlägsna det olagliga innehållet eller göra det oåtkomligt för att ansvarsfrihet för innehållet enligt artikel 6 ska komma i fråga.
Varken vad som utgör olagligt innehåll och olaglig verksamhet, eller det ansvar som kan komma i fråga för förekomsten av detta på tjänsten, regleras i sak i DSA. Sådan reglering finns i stället i nationell rätt eller annan unionsrätt. I artikel 3 definieras olagligt innehåll som information som i sig eller i förhållande till en verksamhet, däribland försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster, inte är förenlig med unionsrätten eller gällande rätt i en medlemsstat som står i överensstämmelse med unionsrätten, oavsett denna rätts exakta sakinnehåll eller art. I skälen uppges att begreppet olagligt innehåll i förordningen i vid bemärkelse bör spegla de regler som gäller för offlinemiljön. Som exempel nämns bland annat delning av bilder som visar sexuella övergrepp mot barn och olagligt utbyte av privata bilder utan samtycke.15
Nationella administrativa myndigheter eller rättsliga myndigheter (domstolar) kan utfärda förelägganden mot leverantörer av
13 Artikel 18. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG (förordningen om digitala tjänster) PE/30/2022/REV/1. 14SOU 2023:39. 15 Förordningen om digitala tjänster Skäl 12.
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
417
förmedlingstjänster att agera mot olagligt innehåll eller tillhandahålla viss information Inte heller den rättsliga grunden för utfärdande av sådana förelägganden finns i DSA utan i nationell rätt eller annan unionsrätt. Artiklarna 9 och 10 i DSA innehåller bestämmelser om utformningen, hanteringen och uppföljningen av sådana förelägganden.16
Det finns även en skyldighet för leverantörerna att genomföra tekniska och organisatoriska åtgärder för att prioritera anmälningar från så kallade betrodda anmälare. Sådana utses av samordnaren för digitala tjänster i respektive medlemsstat. Betrodda anmälare ska ha särskild sakkunskap och kompetens gällande att upptäcka, identifiera och anmäla olagligt innehåll och ska agera oberoende av samtliga onlineplattformar. Godkända betrodda anmälare ska listas i en offentlig databas som underhålls av kommissionen (artikel 22). Betrodda anmälare har ännu inte utsetts.
Onlineplattformar och onlinesökmotorer som har 45 miljoner eller fler aktiva tjänstemottagare i EU i genomsnitt per månad kan utses av kommissionen till mycket stora onlineplattformar eller mycket stora onlinesökmotorer (artikel 33). Det innebär att de får fler skyldigheter, vilka omfattar att göra riskbedömningar av bland annat risk för spridning av olagligt innehåll och att vidta åtgärder för att minska dessa risker (artiklarna 34 och 35).
11.1.2 CSAM-förordningarna
Den så kallade tillfälliga CSAM-förordningen heter formellt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster17 för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. I skälen till förordningen hänvisas bland annat till barnkonventionens artikel 3.1 som föreskriver att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla
16SOU 2023:39. 17 En nummeroberoende interpersonell kommunikationstjänst är en tjänst som inte kommunicerar på traditionellt sätt via nummer, det kan till exempel röra sig om e-posttjänster, kommunikationsappar och gruppchattar (Integritetskyddsmyndigheten).
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
418
åtgärder som rör barn, oavsett om de vidtas av offentliga myndigheter eller privata institutioner.18
Konfidentialitet vid kommunikation och därmed förbundna trafikuppgifter via allmänna kommunikationsnät och allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster är en huvudregel i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation, enligt artikel 5.19 Direktivet genomförs i nationell rätt i lagen (2022:482) om elektronisk kommunikation. Den tillfälliga CSAM-förordningen ger de leverantörer som vill möjlighet till undantag från de bestämmelserna för att kunna kontrollera att det i deras tjänster inte begås sexuella övergrepp mot barn. Förordningen innebär inget tvång att söka igenom sin tjänst efter sådant material, men om de väljer att göra det så måste de följa de krav som ställs i förordningen.20 Det är en förordning som ska tillämpas till och med den 3 augusti 2024,21vilket innebär att en ny förordning måste ersätta den om leverantörerna ska kunna fortsätta göra dessa kontroller.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn (CSAM)
I maj 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn (2022/0155 [COD]). Det föreslås bli en permanent CSAM-förordning som är avsedd att ersätta den tillfälliga CSAM-förordningen.22
Till skillnad från den tillfälliga förordningen innebär förslaget att leverantörer av interpersonella kommunikationstjänster och värdtjänster ska vara skyldiga att identifiera, analysera och bedöma risken
18 CSAM-förordningen Skäl 4. 19 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli 2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation). Artikel 5. 20 Integritetsskyddsmyndigheten. Genomsökning av kommunikationstjänster – CSAM-förord-
ningen. https://www.imy.se/om-oss/vart-uppdrag/genomsokning-av-
kommunikationstjanster--csam-forordningen/ ( hämtad 2023-11-16). 21 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den 14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. 22 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. COM/2022/209 final.
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
419
för att deras tjänster används i samband med sexuella övergrepp mot barn och vidta åtgärder för att minimera denna risk. Vidare föreslås att en leverantör av en interpersonell kommunikationstjänst eller värdtjänst ska kunna bli ålagd att spåra i hela eller delar av sin tjänst efter tidigare känt eller okänt material med sexuella övergrepp mot barn samt grooming genom att en spårningsorder utfärdas av en nationell domstol eller oberoende administrativ myndighet på begäran av en behörig nationell myndighet.
Värdtjänstleverantörer ska på begäran ge rimlig hjälp till personer som är bosatta i unionen och som försöker få visst känt material med sexuella övergrepp mot barn som avbildar dem avlägsnat, alternativt att leverantören förhindrar åtkomst23 till materialet.24 Även om detta kommer att kunna genomföras i frivilligt samarbete med värdtjänstleverantörerna,25 kommer det att finnas en möjlighet för nationella myndigheter att utfärda en avlägsnandeorder som ålägger en värdtjänstleverantör att i alla medlemsstater avlägsna eller förhindra åtkomsten till visst material.26 Den leverantör som inte uppfyller sina skyldigheter ska kunna åläggas sanktioner.27
Möjligheten för leverantörer att frivilligt kontrollera att det inte begås sexuella övergrepp mot barn i deras tjänster, som finns i den tillfälliga förordningen, finns däremot inte med i förslaget.
Det föreslås även att ett europeiskt centrum för att förebygga och motverka sexuella övergrepp mot barn (EU-centret) ska inrättas. EUcentret ska bland annat samordna, underlätta och stödja genomförandet av den permanenta förordningen samt ta emot och utvärdera rapporter om potentiella sexuella övergrepp mot barn från leverantörerna av interpersonella kommunikationstjänster och värdtjänster.28
Förslaget behandlas för närvarande inom ramen för EU:s lagstiftningsprocess.
23 Så kallade blockeringsordrar. 24 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. COM/2022/209 final. Artikel 21. 25 Justitiedepartementet. Personlig kommunikation 2023-06-30. 26 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. COM/2022/209 final. Artikel 14. 27 Integritetsskyddsmyndigheten. Förslag till en ny CSAM-förordning. https://www.imy.se/om-oss/vart-uppdrag/forslag-till-en-ny-csam-forordning/ (hämtad 2023-11-16). 28 Ibid.
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
420
11.1.3 Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer
I syfte att fastställa en heltäckande ram för att effektivt bekämpa våld mot kvinnor och våld i nära relationer inom EU presenterade kommissionen den 8 mars 2022 ett direktivförslag med åtgärder inom flera olika områden, det så kallade MVK-direktivet.
Förslaget innehåller bestämmelser om bland annat brott som rör sexuell exploatering av kvinnor och barn samt it-brottslighet, skydd för brottsoffer och tillgång till rättslig prövning, stöd till brottsoffer, förebyggande åtgärder, samt samordning och samarbete. Förslaget innehåller också åtgärder för att avlägsna visst onlinematerial, vilket bland annat innebär att rättsliga myndigheter ska kunna utfärda rättsligt bindande förelägganden, även interimistiskt, mot leverantörer av förmedlingstjänster som ska ta bort visst material eller göra det oåtkomligt (artikel 25). Direktivet i sin helhet är omfattande och spänner över en rad olika områden. Många av de föreslagna bestämmelserna, däribland artikel 25, skulle kräva ändringar i svensk lagstiftning. Trepartsförhandlingar om förslaget pågår nu mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen.
11.1.4 Lagen ( 1998:112 ) om ansvar för elektroniska anslagstavlor
Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen) ålägger ett straffrättsligt ansvar för dem som tillhandahåller så kallade elektroniska anslagstavlor, eller BBS:er (Bulletin Board Systems), samt för dem som på tillhandahållarens uppdrag har uppsikt över tjänsten. Lagen gäller dock inte för sådana tjänster som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. En elektronisk anslagstavla är enligt 1 § en tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden i form av text, bild, ljud eller information i övrigt. Lagen kräver att viss information ska ges till användarna (3 §). Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla ska, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 § (se nedan), ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten (4 §) att den som tillhandahåller tjänster tar bort eller på annat sätt förhindrar vidare spridning av vissa meddelanden (5 § första stycket). Meddelanden
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
421
som avses i 5 § är de vars innehåll uppenbart är sådant som avses i bestämmelserna om bland annat olaga integritetsintrång i 4 kap. 6 c § brottsbalken, barnpornografibrott i 16 kap. 10 a § brottsbalken eller olaga våldsskildring i 16 kap. 10 c § brottsbalken.
Utredningen om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en inre marknad för digitala tjänster (SOU 2023:39) har föreslagit att sådana förmedlingstjänster som faller inom tillämpningsområdet för DSA-förordningen (se avsnitt 6.1.1) ska undantas från kravet att ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas för att fullgöra sin skyldighet att ta bort meddelandet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av vissa meddelanden. Detta eftersom utredningen menar att det annars finns en motstridighet mellan uppsiktsplikten i 4 § BBS-lagen och artikel 8 DSA-förordningen. Artikel 8 innebär nämligen att leverantörer av förmedlingstjänster inte ska åläggas någon allmän skyldighet att övervaka den information som de överför eller lagrar, eller att undersöka fakta eller omständigheter som tyder på olaglig verksamhet. Detta vidareutvecklas i skäl 30 i förordningen, enligt vilket leverantörer av förmedlingstjänster inte, vare sig rättsligt eller de facto, bör omfattas av en övervakningsskyldighet när det gäller skyldigheter av allmän karaktär.29 Förslaget bereds nu inom Regeringskansliet.30
11.1.5 Dataskyddsförordningen
Dataskyddsförordningen heter formellt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning).
Syftet med dataskyddsförordningen är bland annat att tillgodose rätten till privatliv och den gäller all behandling av personuppgifter dvs. varje typ av uppgift som avser en identifierbar person. Där ingår bilder och filmer som utgör pornografiskt material.
I dataskyddsförordningen anges särskilda kategorier av personuppgifter, även kallat känsliga personuppgifter, som det finns ett förbud att behandla utan giltigt undantag, till exempel om man lämnat
29SOU 2023:39. 30 Ibid.
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
422
samtycke eller själv offentliggjort uppgifterna. I dessa ingår uppgifter om en fysisk persons sexualliv eller sexuella läggning. Om pornografiska material offentliggjorts mot någons vilja strider det alltså sannolikt mot dataskyddsförordningen.31
11.2 Aktörer på internet och deras ansvar
Pornografi som produceras i Sverige distribueras så gott som uteslutande via internet.32 Det finns en mängd olika webbplatser som personer i Sverige kan ladda upp och sprida material genom, de flesta är registrerade i andra länder och det finns därför begränsade möjligheter att få insyn i hur de fungerar. Det finns dock några webbplatser som är registrerade i Sverige.
För den som utsatts för ett brott eller som önskar att filmer eller bilder där personen själv förekommer ska tas ner, kan det vara svårt att veta vem man ska vända sig till, vem som kan anses vara distributören av ett material samt vem som kan ta ansvar för att lagar följs och att ingen far illa. I detta avsnitt beskrivs relevanta aktörer på internet och vilket ansvar de har för innehållet och spridningen. En och samma person eller företag kan ha fler än en roll.
11.2.1 Författaren
Författaren är den som skapar och publicerar innehållet på en webbplats. På en webbplats för pornografiskt material är författaren den person som laddar upp en enskild film eller bild. Den personen ansvarar för att innehållet inte bryter mot några lagar, till exempel att spridningen av ett material inte utgör olaga integritetsintrång, olaga våldsskildring eller barnpornografibrott.33 Undantaget skulle vara om webbplatsen har ett utgivningsbevis och en ansvarig utgivare.
31 Dataskyddsförordningen. Artikel 9. 32 Se vidare kapitel 5. 33 Internetstiftelsen. Vem tar ansvar för innehåll på nätet? https://internetstiftelsen.se/domaner/vem-tar-ansvar-for-innehall-pa-natet/ (hämtad 2023-11-16).
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
423
11.2.2 Ansvarig utgivare
Att en webbplats omfattas av yttrandefrihetsgrundlagens skydd innebär bland annat att särskilda ansvarsregler för yttrandefrihetsbrott gäller och att meddelare bakom information på sidan har ett starkare skydd. Det innebär också att man ska ha en ansvarig utgivare. Ansvarig utgivare är ensam ansvarig om något yttrandefrihetsbrott begås.
En webbplats som drivs av en privatperson är som utgångspunkt inte grundlagsskyddad enligt Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). För att omfattas av ett automatiskt grundlagsskydd34 ska flera kriterier uppfyllas, varav ett grundkriterium är att webbplatsen drivs av ett massmedieföretag. Även den som tillhandahåller en annan webbplats kan dock ansöka om utgivningsbevis för att bli grundlagsskyddad enligt YGL.
Det kan inte uteslutas att någon som tillhandahåller pornografi ansöker om utgivningsbevis, men såvitt utredningen känner till har inga webbplatser för pornografiskt material som är registrerade i Sverige ett utgivningsbevis.
11.2.3 Domännamnsinnehavare
Domännamnsinnehavaren är den som registrerat och innehar en domän, det vill säga namnet på en webbplats. Domännamnsinnehavaren kan vara en person eller ett företag och har ansvaret gentemot registrar och registry (se nedan) för hur en domän används.35
11.2.4 Värdtjänstleverantör
Värdtjänstleverantören är den som levererar en värdtjänst, vilket består av lagring av information som tillhandahålls av en tjänstemottagare och som sker på dennes begäran.36 I praktiken kan det vara den som äger datorservrar och webbhotell där webbplatser och innehåll lagras.37 Värdtjänstleverantören har inget generellt ansvar för det
34YGL 1 kap. 4 §. 35 Internetstiftelsen. Vem tar ansvar för innehåll på nätet? https://internetstiftelsen.se/domaner/vem-tar-ansvar-for-innehall-pa-natet/ (hämtad 2023-11-16). 36 Förordningen om digitala tjänster. Artikel 3. 37 Internetstiftelsen. Vem tar ansvar för innehåll på nätet?
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
424
innehåll som andra har lagt upp på deras servrar.38 Under vissa förutsättningar kan dock tjänsteleverantörer enligt lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor (se avsnitt 6.1.3) vara skyldiga att ta bort det olagliga innehållet från tjänsten eller på annat sätt förhindra vidare spridning av innehållet.39 Liknande krav ställs för att ansvarsfrihet för innehållet ska komma i fråga enligt förordningen om digitala tjänster (se avsnitt 6.1.1).40
Värdtjänstleverantören kallas ofta host eller hostingleverantör.
11.2.5 Innehållsleverantör
Innehållsleverantören är en variant av värdtjänstleverantör som tillhandhåller en plattform där andra kan publicera innehåll. De forum som finns för att dela pornografiskt material, både egenproducerat material och så kallade ”tube-sites” är innehållsleverantörer. Även sociala medier är innehållsleverantörer.
Innehållsleverantörens ansvar för vad som publiceras på en webbplats beror på hur de agerar när de får veta att det finns olagligt innehåll, de har ett ansvar för att ta ner material om de får veta att det är olagligt i enlighet med lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor (se avsnitt 6.1.3) och förordningen om digitala tjänster (se avsnitt 6.1.1).41
Såvitt utredningen känner till har lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor inte använts för att ställa någon plattform till svars för innehåll. Lagen har enbart prövats i fall där det finns en administratör som kan moderera ett kommentarsfält, och aldrig i fall som gäller pornografiskt innehåll.42
Innehållsleverantören har möjlighet att ta ner innehåll och vissa har inskrivet i sina användarvillkor att de kan ta bort innehåll som de tycker är problematiskt.43 Innehållsleverantören har inga lagliga skyldigheter gentemot den som framställs i bilder eller filmer om innehållet inte är olagligt, oavsett om det är den som själv publicerat innehållet eller inte. Villkoren vad gäller material som läggs upp hanteras
38 Förordning om digitala tjänster. Artikel 6. 39 Lag (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor. (BBS-lagen). 40 Förordningen om digitala tjänster. Artikel 6. 41 Förordningen om digitala tjänster. Artikel 6. 42 Institutet för Juridik och Internet. Intervju 2023-06-08. 43 Internetstiftelsen. Vem tar ansvar för innehåll på nätet?
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
425
i användarvillkor och avtal mellan innehållsleverantören och den som publicerar.
11.2.6 Internetleverantören
Internetleverantören är den som en person eller ett företag köper tjänsten att kunna koppla upp sig på internet av. Internetleverantören ansvarar inte för innehållet, men i vissa fall kan de vara skyldiga att blockera åtkomsten till en webbplats.
När det gäller barnpornografi har polisen sedan 2005 ett samarbete med de stora internetleverantörerna, som syftar till att blockera tillgången till barnpornografi. Omkring 90 procent av alla abonnemang på internetuppkopplingar omfattas av samarbetet, som innebär att webbsidor som innehåller sexuellt övergreppsmaterial blockeras hos slutanvändaren. Det fungerar genom att polisen listar webbplatser som kan misstänkas tillhandahålla sådant material och delar listan med internetleverantörerna som sedan blockerar tillgången. Motsvarande samarbeten äger rum i flera andra länder och även Interpol tillhandahåller sådana listor. Själva blockeringen beslutas slutligt och genomförs av internetleverantören i enlighet med användarvillkoren.
I förslaget till permanent CSAM-förordning44 föreslås att ge behöriga myndigheter befogenhet att utfärda blockeringsordrar för att hindra åtkomst till sexuellt övergreppsmaterial från en tydligt angiven plats i onlinemiljön. Ett viktigt syfte med blockeringsordrar är att förhindra åtkomst inom EU till platser i onlinemiljön utanför EU som inte kan nås med mer effektiva åtgärder. En blockeringsorder ska dock kunna utfärdas även inom EU.
11.2.7 Registrar
Registraren är en återförsäljare av domännamn. Det finns cirka 140 registrarer i Sverige och i många fall är de samtidigt värdtjänstleverantörer. Det finns ingen lag som ger registrarer ansvar över det innehåll som publiceras på internet och därmed har de inga skyldigheter att ta ner eller blockera material. En registrar kan dock ha ett avtal med den som köpt domännamn via dem, domännamnsinne-
44 Se även kapitel 11.1.2.
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
426
havaren, som ger dem rätt att vidta åtgärder om ett domännamn till exempel är kopplat till olagligt innehåll.45
11.2.8 Registry
Registry är den som sköter drift och administration av en toppdomän. I Sverige är det Internetstiftelsen som ansvarar för toppdomänerna .se och .nu. I likhet med registraren har registryn inget ansvar för innehållet eller möjlighet att styra vilket material som laddas upp.
11.2.9 Sökmotorer
Sökmotorer är mycket viktiga för att hitta innehåll på internet. De har möjlighet att filtrera bort visst innehåll och kan ha polycier om att göra det. Det är inte avgjort juridiskt vilket ansvar företagen bakom sökmotorerna har för det innehåll som kommer upp i sökningen.46
Det finns möjlighet för sökmotorerna att begränsa sökbarhet på innehåll. En privatperson kan vända sig till sökmotorer med begäran om att man inte ska kunna hitta resultat på exempelvis personens namn. Sökmotorerna är skyldiga att visa berättigade skäl om de inte ska godta en sådan förfrågan.47 För en icke offentlig person skulle troligen personens integritetsintresse väga tyngre än allmänintresset att kunna hitta informationen.48
I förslaget till permanent CSAM-förordning49 föreslås att ge behöriga myndigheter befogenhet att utfärda avlistningsordrar till sökmotorer för att hindra att sexuellt övergreppsmaterial visas vid en sökning. En avlistningsorder ska kunna riktas till en sökmotor med fast verksamhetsställe i en annan medlemsstat än den som utfärdar ordern.
45 Internetstiftelsen. Vem tar ansvar för innehåll på nätet? 46 Ibid. 47 Enligt artikel 17.1 c har en registrerad rätt till radering av personuppgifter som rör honom eller henne om denne invänder mot behandlingen enligt artikel 21.1 och det saknas avgörande berättigade skäl för den personuppgiftsansvariges behandling som väger tyngre. Enligt artikel 17.3 ska detta dock inte gälla i den utsträckning som behandlingen är nödvändig för att utöva rätten till yttrande- och informationsfrihet. 48 Integritetsskyddsmyndigheten. Intervju 2023-06-15. 49 Se vidare kapitel 11.1.2.
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
427
11.3 Stöd för att ta ner bilder och filmer
Flera av de verksamheter som utredningen har träffat har lyft att ett av de viktigaste stöden för den som förekommer i bilder eller filmer som spridits som pornografi, är hjälp att ta ner materialet från de internetsidor där det förekommer. Det gäller både personer medverkat i pornografi och som av någon anledning vill få visst material borttaget och personer som aldrig medverkat frivilligt, utan som har utsatts för olaglig spridning. Det kan alltså vara ett behov som finns oavsett om ett brott har begåtts eller inte.
11.3.1 Det kan vara svårt att få kontakt med plattformar
Det första en enskild person kan göra för att få ner material är att vända sig till innehållsleverantören, den som tillhandahåller plattformen där bilden eller filmen finns publicerad. Vilken hjälp som ges varierar dock mellan olika plattformar. Representanter för de verksamheter som utredningen träffat lyfter samstämmigt att det är svårt som privatperson att få pornografiskt material nedtaget. Deras erfarenhet är att det saknas personlig support och att e-post inte alltid besvaras.
Plattformar för pornografiskt material
För den som förekommer på webbplatser som är avsedda för spridning av pornografiskt material framgår det av användarvillkoren hur den som använder tjänsten ska agera för att filmer eller bilder ska avpubliceras. Det finns få webbplatser för spridning av pornografiskt material som är registrerade i Sverige. Ett exempel på villkor hos de få svenskregistrerade sidor där personer som är aktiva med egenproducerat material kan sälja innehåll är att bilder och texter är synliga under en uppsägningsperiod på en vecka.50 Ett annat exempel är att inget material kan tas bort innan alla aktiva prenumerationer har löpt ut.51 Det gäller dock bara den som själv lagt upp bilderna. Vilken hjälp den som aldrig givit sitt samtycke till att materialet lagts upp från första början kan få framgår dock inte av villkoren. Utredningen
50 Scandal Beauties. Allmänna villkor. https://www.scandalbeauties.com/terms (hämtad 2023-11-03). 51 Nordic Finest. Consequences of Termination . https://nordicfinest.com/ (hämtad 2023-11-03).
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
428
har inte heller kunnat få svar på dessa frågor i kontakt med webbplatsernas kontaktpersoner.
Det är även möjligt att vända sig till utländska sidor för att få filmer och bilder nedtagna. När det gäller innehåll som kan utgöra ett barnpornografibrott är de flesta stora plattformarna, enligt de organisationer som utredningen har haft kontakt med, angelägna om att inget sådant innehåll ska finnas på deras sidor.
När det gäller material föreställande vuxna, eller barn som ser ut att kunna vara vuxna, är det svårare att visuellt skilja olagligt material från lagligt. Det går inte heller att säga något enhetligt om hur önskemål om att ta ner material hanteras och hur användarvillkoren ser ut. Utredningen har fått kännedom om fall där det har tagit lång tid att få svar från utländska plattformar och där materialet kunnat publiceras igen efter att de har tagits ner. Det går dock inte att uttala sig generellt om hur sådana förfrågningar hanteras.
Det finns även ett mycket stort antal mindre sidor som har sitt säte i andra länder än Sverige. Utredningen har inte kunnat få någon information om huruvida de som ansvarar för dessa plattformar kan vara behjälpliga för enskilda.
Plattformar för sociala medier
Större plattformar för sociala medier som är aktiva internationellt har ofta omfattande användarvillkor. Flera av dem förbjuder naket och sexuellt innehåll även föreställande vuxna och de har funktioner där man kan anmäla inlägg som bryter mot dessa villkor, även om materialet inte är brottsligt att dela. På flera sociala medier finns även automatiserade system som kan känna igen exempelvis naket material som bryter mot reglerna. Sökningar på sidorna visar att det fortfarande går att hitta naket och sexuellt material, men det allra mesta tas enligt representanter för verksamheterna bort snabbt.
En representant för TikTok uppger att systemen ofta hittar naket eller sexuellt material, vilket plattformen har strikta regler kring, innan det hinner rapporteras av någon användare.52 I TikToks senaste transparensrapport anges att 97 procent av innehållet som plockas ner i kate-
52 TikTok. Intervju 2023-05-22
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
429
gorin ”Nudity and Body Exposure” plockas ner innan anmälan, och i 86,8 procent av fallen sker det innan någon tagit del av innehållet.53
En representant för Meta uppger att man begränsar visning av naket innehåll och sexuella aktiviteter, förbjuder innehåll med sexuellt utnyttjande och att systemen i regel hittar naket eller sexuellt material innan det hinner rapporteras av någon användare. 54 Enligt Metas transparensrapport för tredje kvartalet 2023 kan man läsa att 96,7 procent av naket innehåll på Instagram tas ned innan det rapporteras av någon användare. Vidare framgår att cirka 0,04 procent av visningarna på Instagram utgjorde naket material som bröt emot reglerna.55
När det gäller barn är den erfarenhet som organisationer delat med sig av till utredningen att även sociala medier är angelägna om att säkerställa att material som kan utgöra ett barnpornografibrott inte delas genom deras kanaler.56 Flera sociala medier har ett samarbete där de klassificerar övergreppsmaterial och delar informationen med varandra så att även andra ska kunna hitta och ta ner materialet innan någon hinner se det. Bland andra Meta och TikTok ingår där, och de rapporterar även material som de hittar till NCMEC.57 58
11.3.2 Myndigheter har begränsade möjligheter att agera för att ta ner material
Eftersom pornografi i sig inte utgör ett brott kan det vara svårt att avgöra om publicering av en bild eller en film, där de som förekommer ser ut att vara vuxna, utgör ett brott. Det innebär att det är svårare för myndigheter att agera, jämfört med när övergreppsmaterial med barn som inte är pubertetsutvecklade sprids.
53 TikTok. Community Guidelines Enforcement Report. https://www.tiktok.com/transparency/en/community-guidelines-enforcement-2022-4/ (hämtad 2023-11-29). 54 Meta. Intervju 2023-06-01. 55 Meta. Transparen cy reports. https://transparency.fb.com/reports/ (hämtad 2023-11-29). 56 ECPAT Sverige. Intervju 2023-06-21. 57 TikTok. Intervju 2023-05-22; Meta. Intervju 2023-06-01. 58 NCMEC, National Center for Missing and Exploited Children, är en ideell organisation baserad i USA som samlar in tips från hela världen om dokumenterade sexuella övergrepp mot barn som delats på internet. Tips från NCMEC delas sedan med brottsbekämpande myndigheter runt om i världen. Polismyndigheten i Sverige får årligen stora mängder material från NCMEC.
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
430
Polismyndigheten har inte något uppdrag att agera för att bilder och filmer ska tas ner
Om en spridning av material utgör ett straffrättsligt brott, såsom barnpornografibrott, olaga integritetsintrång eller olaga våldsskildring utreder polisen själva brottet, men agerar inte för att ta ner materialet. Om minderåriga förekommer i materialet kan polisen hänvisa till ECPAT Sverige, som kan hjälpa till med nedtagning.59 Det finns inga beslutade rutiner om att så ska ske, men enligt en representant för Polismyndigheten är det många utredare som gör så.60
Möjligheterna att utreda brott beskrivs närmare i kapitel 18.
Det har inte prövats vilka möjligheter IMY skulle ha att agera på en anmälan som gäller distribution av pornografi
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är Sveriges nationella tillsynsmyndighet för behandling av personuppgifter. Myndigheten ansvarar för att bevaka så att bestämmelserna i dataskyddsförordningen (GDPR), men även brottsdatalagen, kamerabevakningslagen och annan reglering på dataskyddsområdet följs.
Enskilda kan lämna in klagomål till IMY, som ska granska alla klagomål. I vissa fall ska myndigheten agera. Det finns dock många omständigheter som försvårar IMY:s möjligheter att kunna agera på ett enskilt klagomål, såsom att tilltänkta tillsynsobjekt utgörs av anonyma profiler eller webbplatsinnehavare. Det kan också vara så att publiceringen skett på en webbplats som har sitt säte i ett annat land. Klagomål mot aktörer som har ett huvudsakligt verksamhetsställe i något av EU:s medlemsstater ska i vissa fall överlämnas till tillsynsmyndigheten i det landet, som i sin tur omfattas av samma skyldigheter som IMY att utreda klagomålet. Det är dock inte heller alltid helt klart var innehavaren av en webbsida har sitt säte eller är bosatt.
Genom sin tillsynsverksamhet kan IMY använda de korrigerande befogenheter som anges i dataskyddsförordningen såsom reprimander, förelägganden och administrativa sanktionsavgifter. IMY kan således inom ramen för en tillsyn finna att en publicering av porno-
59 ECPAT:s verksamhet beskrivs i kapitel 11.3.3. 60 Polismyndigheten. Personlig kommunikation 2023-11-06.
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
431
grafiskt innehåll mot någons vilja strider mot dataskyddsförordningen och till exempel förelägga tillsynsobjektet att radera innehållet.
I praktiken har det inte prövats vilka möjligheter IMY skulle ha att agera på en anmälan som gäller distribution av pornografi. Frågan har hittills inte varit vanligt förekommande hos IMY och det finns därmed inte något reellt exempel på myndighetens möjligheter att ingripa mot ifrågavarande typ av personuppgiftsbehandling eller aktör.
11.3.3 ECPAT Sverige hjälper barn oavsett ålder att ta ner bilder och filmer
ECPAT Sverige (ECPAT) är en barnrättsorganisation som arbetar mot sexuell exploatering av barn på flera sätt. Bland annat hjälper organisationen barn att få övergreppsbilder nedtagna från internet. För att kunna göra detta arbetar ECPAT på ett undantag i lagstiftningen, annars är det inte lagligt att överhuvudtaget hantera övergreppsmaterial. Undantaget i lagen följer av brottsbalken 16:10 b 3 st (Gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig). Enligt förarbeten kan undantagsregeln vara tillämplig till exempel vid myndigheters, organisationers och massmediers innehav av barnpornografiskt material då detta sker i kampen mot sexuella övergrepp på barn eller mot sexuell exploatering av barn.61
ECPAT driver ECPAT Hotline, en anmälningssida på internet dit allmänheten kan rapportera tips om alla former av misstänkta sexuella övergrepp och exploatering av barn. Det kan röra sig om bilder eller filmer på internet, människohandel med barn för sexuella syften, tips om barn som utsätts för sexuella övergrepp i Sverige eller i ett annat land. Den som anmäler kan välja att vara anonym. Syftet är att hitta de barn som utsätts för övergrepp och se till att de får hjälp, samt att ta ner övergreppsmaterialet från internet.
Utöver den egna hotlinen får ECPAT även tips från andra hotlines i världen om material som spårats till svenska servrar. Detta delas via ett säkert system som heter ICCAM genom INHOPE, en global paraplyorganisation för hotlines.
Om det visar sig att materialet har spridits skickar organisationen information till polisen. Efter 24 timmar börjar de sedan agera för att ta ner det. Då har de givit polisen en chans att börja utreda brott.
61 Se bet. 1997/98:KU19 s. 26 f. och 1998/99:KU4 s. 5 f.
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
432
I praktiken menar ECPAT dock att polisen inte hinner det, men då prioriterar ECPAT nedtagning framför att en polisutredning ska kunna inledas.62
ECPAT kontaktar även sociala medier och ber dem ta bort bilden eller filmen innan den sprids vidare. De allra flesta plattformar är enligt företrädare för ECPAT angelägna om att inte ha dokumenterade sexuella övergrepp mot barn i sina tjänster, vilket gör att de gärna samarbetar. Det gäller även plattformar vars syfte är att sprida pornografiskt material. Organisationen är en så kallad trusted flagger på de plattformar som är verksamma i Sverige, vilket innebär att en person, inte bara AI, tittar på materialet som skickats inom en timme.63 Det är alltid upp till plattformarna om de väljer att ta ner bilderna eller inte, det sker inte automatiskt.
Under 2022 hanterades 3 873 tips, vilket har lett till att 2 228 bilder och filmer har tagits bort från svenska servrar. Tips som rör sexualbrott mot barn utan koppling till Sverige delas med hotline i berört land samt med Interpol genom INHOPE.64
ECPAT har även webbplatsen Ditt ECPAT där barn kan ställa frågor om sådant som de har varit med om. Organisationen kan även hjälpa till att ta ned nakenbilder och avklädda bilder och filmer som tagits och spridits mot ett barns vilja eller som har tagits med samtycke, men som sedan har spridits mot barnets vilja. Tjänsten gäller bilder eller filmer där den som avbildats är under 18 år, oavsett om det framgår av bilden eller inte.
För att få hjälp att ta ner en bild eller en film behöver den som utsatts ladda upp bilden eller filmen via en säker länk. Sedan undersöker ECPAT:s granskare om bilden har spridits, och var.65 Detta innebär att det bara är den som själv har bilden eller som känner till något ställe där bilden har spridits som kan få hjälp, ECPAT har inga möjligheter att efterforska för den som misstänker att bilder har spridits, men inte vet var. När ett barn lämnar in tips via nedtagningsfunktionen väntar ECPAT inte 24 timmar, utan agerar för nedtagning på en gång.
ECPAT betonar i sin information att de inte kan garantera att en bild eller film tas ner och att den kan laddas upp igen, men med
62 ECPAT Sverige. Intervju 2023-06-21. 63 Ibid. 64 ECPAT Sverige. Verksamhetsberättelse 2022. 65 ECPAT Sverige. Hjälp med nedtagning av nudes . https://dittecpat.se/nedtagning (häm tad 2023-11-16).
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
433
stödet från ECPAT finns större möjlighet att den inte får lika stor spridning.66 Granskare vid ECPAT uppger att en anledning till att material kan laddas upp igen är att de flesta plattformar inte har något system för att upptäcka bilder som redan tagits ner, men som laddas upp på nytt, trots att sådan teknologi finns att tillgå.67
ECPAT har även en plattformsguide där den som är utsatt själv kan läsa steg-för-steg-guider hur man till exempel blockerar någon eller anmäler innehåll på elva vanliga plattformar.68 ECPAT kan också hjälpa de barn som vill att polisanmäla.
ECPAT:s verksamhet finansieras huvudsakligen av statsbidrag från Socialstyrelsen, postkodlotteriet, donationer från företag, allmänheten, organisationer och stiftelser samt av EU-medel inom ramen för Safer Internet Centre. Granskare på ECPAT uppger att med mer resurser skulle det vara möjligt att klassificera ännu mer material och kunna begära att det tas ner.
Verktyget Arachnid
I projektet Arachnid samverkar ECPAT med andra hotlines som arbetar med att ta ner övergreppsmaterial med barn från internet. Arachnid arbetar i hela världen, medan en vanlig hotline är begränsad till ett visst geografiskt område, typiskt sett ett land. Arachnid har utvecklats av The Canadian Centre for Child Protection (C3P) för att kunna arbeta proaktivt i stället för att bara reagera på anmälningar. Det har utvecklats till en global samverkan och ECPAT Sverige gick med 2018. 14 hotlines i 13 länder runt om i världen använder nu verktyget.
Arachnid bygger på en databas som har byggts upp innehållande bilder (här omfattas även filmer) från NCMEC, Interpol och andra som har tagit emot anmälningar om dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Materialet har klassificerats manuellt och kopplats till en så kallad netcrawler, en programvara som kan känna igen och matcha bilder på internet utan att någon person aktivt måste leta igenom databaser eller sidor med bilder. Arachnid scannar nätet efter material som klassificerats och bekräftats som övergreppsmaterial. När netcrawlern får träff på en bild som finns i databasen skickas
66 Ibid. 67 ECPAT Sverige. Intervju 2023-06-21. 68 ECPAT Sverige. Plattformsguiden. https://dittecpat.se/plattformsguiden/ (hämtad 2023-11-16).
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
434
automatiskt en begäran till värdtjänstleverantören om att ta ner den. Arachnid kontrollerar sedan automatiskt att bilden inte finns kvar och skickar igen en ny begäran om den finns kvar. Arachnid kan också hämta misstänkt material för manuell granskning av analytiker.
Statistik från augusti 2023 visar att Arachnid har skickat över 34 miljoner begäran om nedtagningar sedan starten. Det innebär inte samma antal faktiska nedtagningar, men ECPAT:s bedömning är att i de allra flesta fall tas materialet ned snabbt efter begäran.69
Med Arachnid arbetar ECPAT bara med att bedöma om material ska klassificeras som övergreppsmaterial eftersom begäran sker automatiskt. För att en begäran ska gå i väg krävs två bedömningar om att materialet uppfyller kraven på att det handlar om övergreppsmaterial. Detta för att det ska säkerställas att bara rätt material tas ner. Om det kommer för många felaktiga förfrågningar riskerar tjänsten att tappa trovärdighet hos plattformarna. Ibland är det först AI som kollar, men sedan är det även en fysisk person. Prioritet i Arachnid är förpubertala barn där det förekommer en sexuell handling. Genom att identifiera dessa kan man ofta upptäcka fler utsatta som finns på samma databas eller som på något sätt har en koppling.
Materialet som bedöms är det som kommer in via en hotline hos någon av de aktörer som är med i samarbetet och det som netcrawlern själv hittar. Alla bilder som har upptäckts av en hotline som är kopplad till Arachnid läggs in i systemet, även om en begäran redan skickats till plattformen, så att det kan upptäckas om den laddas upp på nytt. Det är mycket vanligt att samma bild laddas upp flera gånger och granskare vid ECPAT har uppgett att de flesta plattformar inte använder något system för att se till att redan nedtagna bilder inte läggs upp igen, trots att sådana system finns att tillgå. Det är inte ovanligt att Arachnid hittar känt material som tagits ner tidigare, men som återkommer på en annan plats. Det innebär att många begäran om nedtagning kan röra samma barn och till och med samma material. För att illustrera detta har ECPAT följt övergreppsmaterial på ett specifikt barn som förekommer på många bilder. Det visar att trots att bilder tas ner så minskar inte antalet gånger Arachnid upptäcker bilder på just det här barnet. Under ett kvartal kan det röra sig om tiotusentals upptäckter, ibland mer ibland mindre, men det går inte att se en nedåtgående trend.
69 ECPAT. Personlig kommunikation 2023-08-25.
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
435
ECPAT Sveriges techkoalition
ECPAT har direkt kontakt med sociala medier och plattformar bland annat genom ECPAT Sveriges techkoalition.70 Koalitionen startade 2018 som en koalition med aktörer inom telekom men utökades 2022 till att även omfatta andra aktörer på internet. Syftet är att samverka för att förhindra, försvåra och förebygga att telekombranschens tjänster och produkter missbrukas av förövare som laddar upp och sprider övergreppsmaterial på barn.71 Medlemmarna förväntas informera anställda och kunder och implementera riktlinjer mot sexuell exploatering av barn. De samarbetar också med Polismyndigheten och utvecklar lösningar som förhindrar, försvårar eller förebygger sexuell exploatering av barn, tillsammans med andra medlemmar.
11.3.4 Safer Internet Centre
Från och med 2023 ingår ECPAT i Safer Internet Centre Sverige (SIC). SIC är ett EU-projekt som syftar till att öka barn och ungas trygghet på internet genom att ge kunskap och stöd till barn och unga, vårdnadshavare och professionella. Utgångspunkten är EUkommissionens strategi Europeisk strategi för ett bättre internet för barn (BIK).72 Safer Internet Centre ska bestå av tre delar: ett kunskapscenter, en stödlinje och en rapporteringsfunktion.73
Safer Internet Centre Sverige drivs av Statens medieråd, Bris och ECPAT. Statens medieråd står för kunskapscentret. De tar fram rapporter och pedagogiska verktyg, samverkar med nationella och internationella aktörer, utvecklar metoder för att öka barns delaktighet och inflytande samt arrangerar evenemang och kampanjer. Stödlinjen ingår i Bris stödlinje för barn som är öppen dygnet runt, alla dagar. Dit kan barn kan vända sig för att få stöd, bland annat om frågor kopplade till
70 Medlemmarna i koalitionen är Tele2, Telia, Tre, Telenor, Bredband2, TikTok, Meta, Internetstiftelsen, Softtronics och Bontouch. 71 ECPAT Sverige. ECPAT Sveriges techkoalition. https://ecpat.se/vadvigor/techkoalitionen/ (hämtad 2023-11-16). 72 EU-kommissionen (2022). Communication from the commission to the European parliament,
the council, the European economic and social committee and the committee och the regions. A Digital Decade for children and youth: the new European strategy for a better internet for kids (BIK+)
73 Statens medieråd. Mer om Safer Internet Centre Sverige. https://www.statensmedierad.se/safer-internet-centre-sverige/mer-om-safer-internet-centre-sverige (hä mtad 2023-11-16).
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
436
utsatthet på nätet.74 ECPAT ingår i SIC med den hotline som de driver och som beskrivits ovan. SIC Sverige finansieras dels genom medel som söks från EU, dels genom statsbidrag.
11.3.5 StopNCII hjälper vuxna att ta ner bilder
Det finns ingen verksamhet i Sverige som vuxna kan ta hjälp av för att ta ner bilder och filmer på internet.
I Storbritannien finns organisationen SWGfL75 som bland annat driver verksamheten StopNCII (Non-Consensual Intimate Image Abuse). Personer från hela världen kan anmäla anonymt om de blivit utsatta för att bilder eller filmer av dem spridits utan samtycke. För att kunna göra det behöver personen ha tillgång till bilden eller filmen, eller kunna skicka en länk till var den går att se. SWGfL driver även Revenge Porn Helpline dit utsatta för detta kan vända sig för stöd och support. Revenge Porn Helpline vänder sig till personer över 18 år som bor i Storbritannien. Representanter för SWGfL menar att det är viktigt att ett sådant stöd är nationellt. Både när det gäller anmälningar och tillgång till sociala insatser och vård måste stödet vara anpassat till nationell lagstiftning.
StopNCII arbetar på samma sätt som Arachnid genom att en så kallad netcrawler letar efter specifika bilder på internet. Däremot skickas ingen automatisk förfrågan om nedtagning, utan när bilden har hittats arbetar StopNCII manuellt med att kontakta de plattformar där materialet hittas. Ofta har samma material också spridits på flera andra plattformar.
Initiativet till StopNCII togs 2021 av Meta och syftet var att personer som utsatts skulle kunna anmäla anonymt utan att behöva skicka in materialet direkt till plattformarna. Nu samarbetar StopNCII med flera sociala medieplattformar och webbplatser för pornografiskt material.
De flesta plattformarna har enligt organisationen en effektiv service för att ner material. StopNCII är en så kallad trusted flagger på många plattformar, vilket innebär att när de kontaktar plattformarna behandlas deras anmälningar skyndsamt. Det är alltid moderatorer på plattformarna som fattar beslut om vad som ska tas ner
74 Bri s. https://www.bris.se/ (häm tad 2023-11-16). 75 South West Grid for Learning är en organisation som arbetar med säkerhet på internet. De utgör bland annat en del av UK Safer Internet Centre.
SOU 2023:98 Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet
437
och inte. Om en plattform har bedömt att en bild har delats utan samtycke får övriga plattformar i samarbetet den informationen så att de kan fatta samma beslut, men de behöver inte göra samma bedömning.
Enligt organisationens egna uppgifter lyckas de genomgående ta ner 90 procent av alla anmälda bilder. Övriga 10 procent är svåra att komma åt eftersom det finns sidor som har som syfte att just sprida material utan samtycke. Ett problem är att bilderna fortsätter att delas. StopNCII kan göra nya sökningar på redan nedtaget material, men de har ingen automatisk funktion som hela tiden söker efter bilderna.
11.4 Analys
Kartläggningen visar att det finns möjlighet att få hjälp med att rapportera om och ta ner bilder och filmer av barn från olika plattformar på internet. Både barn och vuxna kan vända sig till ECPAT för att få det stödet i de fall det gäller bilder som togs innan den avbildade personen fyllde 18 år, oavsett pubertetsutveckling.
Utredningens bedömning är att det finns ett behov av att från nationellt håll säkerställa att sådan verksamhet som ECPAT bedriver avseende nedtagning av bilder kan fortsätta i minst samma omfattning som nu, oavsett hur finansieringen från EU och privata donationer kommer att se ut i framtiden.
Kartläggningen visar vidare att det finns mycket begränsade möjligheter för vuxna personer att få stöd med att ta ner bilder och filmer som har spridits som pornografi. Integritetsskyddsmyndigheten som har i uppdrag att tillse efterlevnaden av dataskyddsförordningen saknar tvångsmedel och polisen har inte skyldighet att utreda brott mot dataskyddsförordningen. Det finns inte heller någon idéburen organisation i Sverige som kan erbjuda stöd. Den enda verksamhet som utredningen fått kännedom om är baserad i Storbritannien.
Utredningens bedömning är att det finns ett behov av att säkerställa att även vuxna kan få stöd med att få bilder nedtagna från internet och att det finns tillräcklig kunskap både bland allmänheten och bland yrkesverksamma som möter målgruppen om vilka möjligheter som finns. Det skulle kunna ske genom ett samarbete med brittiska SWGfL som driver StopNCII, eller genom att bygga upp
Tillgång till stöd för att ta ner bilder och filmer från plattformar på internet SOU 2023:98
438
en liknande verksamhet i Sverige. Det finns ett behov av samverkan med de plattformarna även när det gäller vuxna.
Som framgått i tidigare kapitel är det många som tvekar att vända sig till myndigheter efter att ha blivit utsatta för att bilder eller filmer sprids mot deras samtycke. Därför är utredningens bedömning att det vore en fördel om det fanns möjlighet att kontakta en idéburen organisation för att få del av sådant stöd. Det behöver tydligt vara öppet för alla oavsett kön och det behöver finnas en möjlighet att aktivt rikta sig mot grupper som löper större risk än andra att utsättas.
De regleringar som möjliggör kontroll av innehåll är alla framtagna på EU-nivå. Det innebär att det inte finns möjlighet eller anledning för utredningen att föreslå nationella regleringar. Utredningens bedömning är att förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn (CSAM) kan leda till förbättringar, om beslut fattas i enlighet med förslaget.
Vad som är olagligt regleras däremot i nationell lagstiftning, men inte heller där ser utredningen anledning att föreslå att några ändringar ska övervägas. Det handlar snarare om att nuvarande regleringar ska efterlevas. Därtill delas merparten av dokumenterade sexuella övergrepp och oönskat pornografiskt material på utländska sidor. Det gör att utredningens bedömning är att det de mest effektiva åtgärderna för att den typen av material ska sluta spridas är att det finns möjlighet att få hjälp med att rapportera om och ta ner material samt att fler som utsätts ska våga anmäla.
439
12 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
Ett verkningsfullt och förebyggande arbete handlar om att förhindra att våld över huvud taget uppstår. En viktig del i arbetet är därför att synliggöra våldet och motverka att våldet normaliseras. Det handlar om att öka kunskapsnivån i samhället om vad som är våld, samtycke och brottsliga handlingar, skapa trygga miljöer och att sätta in åtgärder som förebygger risker och stärker skyddsfaktorer. Bland strategier som WHO lyfter fram som betydelsefulla för ett effektivt våldsförebyggande arbete, är strategier som utmanar kulturella och sociala normer som stödjer våld. Insatser som har en genusförändrande ansats har visat sig vara mer effektiva än de som inte har det.1 En viktig del i det förebyggande arbetet är även att rikta insatser till de som utövar våld och motverka efterfrågan av olika typer av sexuella handlingar mot ersättning.
I detta kapitel lyfter vi de behov att åtgärder som behöver tillkomma eller stärkas upp för att förebygga att barn och vuxna utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Vi redogör även för de utmärkande faktorer som ökar risken för att utsättas i denna kontext. Vi beskriver även de grupper som befinner sig en särskild sårbar situation och därmed har en ökad riskutsatthet.
1 Se Jämställdhetsmyndigheten (2019). Inget att vänta på. Handbok för våldsförebyggande arbete, s. 20 och World Health Organization (2007). Engaging men and boys in changing gender-based
inequiety in health: Evidence from programme interventions, s. 17 ff.
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
440
12.1 Sexuellt utnyttjande med koppling till pornografi behöver förebyggas på flera arenor
För att det ska vara möjligt att förebygga att barn utnyttjas sexuellt genom att skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften och förhindra sexuellt risktagande och våldsutsatthet i en pornografisk kontext behöver arbetet vara långsiktigt och inbegripa åtgärder på flera samhällsarenor och preventionsnivåer samtidigt för att ge störst effekt.2 En förutsättning för ett effektivt förebyggande arbete är att yrkesverksamma har kunskap om de särskilda risk- och skyddsfaktorer som finns i barnets uppväxtvillkor (det enskilda barnet, vårdnadshavare, närstående vuxna), i de sociala miljöer som omger barnet (skola, fritid, internet) och i samhälleliga sammanhang (sociala och kulturella normer) samt hur de samspelar sinsemellan.3
Arbetet kräver även samverkan då en enskild aktör sällan vare sig har kunskap, ensamt ansvar eller förmåga att lösa problemet. Komplexa samhällsutmaningar kräver i stället att flera aktörer från olika sektorer och organisationer går samman och gemensamt försöker hitta nya lösningar och förhållningssätt.4
12.1.1 Våldsutsatthet med koppling till pornografi behöver bli en tydlig del i det förebyggande arbetet mot våld
Det råder stor enighet bland de organisationer, myndigheter och verksamheter som utredningen har varit i kontakt med om att det i stort sett saknas ett kunskapsbaserat och systematiskt förebyggande arbetet för att förhindra att barn utnyttjas sexuellt i form av att skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften och våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Det gäller både på nationell, regional och lokal nivå.
Enligt Brå är det knappt 25 procent av landets kommuner som når lagstiftningens förväntningar om att ha ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete som omfattar kartläggning, lägesbild, orsaksanalys, åtgärdsplan och en uppföljning av arbetet.5 Av dessa är det ännu färre som arbetar med att förebygga brott med koppling till
2 Jämställdhetsmyndigheten (2019). Inget att vänta på – Handbok för våldsförebyggande arbete. 3 Socialstyrelsen (2020). Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat
normbrytande beteende – Kunskapsstöd för socialtjänsten.
4 Westin, Calderon, Hellqvist. (2016). Att leda samverkan. 5 Brå (2023). Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – Nuläge och utvecklingsbehov 2023.
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
441
våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck och allra minst sexuell exploatering och prostitution och människohandel för sexuella ändamål inklusive utnyttjande i pornografiska syften.6
Länsstyrelsen i Västra Götaland och regionkoordinatorn mot prostitution och människohandel i region Väst, lyfter i en intervju med utredningen att utsatthet kopplad till pornografi inte är en aktuell fråga hos kommunerna ännu,7 vilket även framgår i den kommunenkät som utredningen genomfört.8 De anser att frågan måste in i ett sammanhang och som en del av annan sexuell exploatering eller våldsutsatthet. Mikamottagningen i Göteborg, jämför med frågan om hedersrelaterat våld och förtryck, där det i dag förväntas att alla inom socialtjänsten ska kunna svara på vart man ska vända sig om man är utsatt. De önskar att det samma skulle gälla för sexuell exploatering och menar att målgruppen i första hand behöver uppmärksammas och ges tillgång till samhällets stöd på liknande sätt som andra som mår dåligt och far illa.9
Detta bekräftas av övriga länsstyrelser som menar att våld som sker i en pornografisk kontext inte har hittat en tydlig hemvist hos kommunerna ännu. Det gäller även länsstyrelsernas eget arbete. Exempelvis är det bara 3 av 19 svarande länsstyrelser som inkluderar frågor om våldsutsatthet i pornografi i de regionala strategierna och handlingsplanerna, vilket framgår av den enkät som länsstyrelserna besvarat. Det har både att göra med att den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor inte adresserar utsatthet i denna kontext samt att länsstyrelsernas lokala och regionala samarbetspartners hittills inte har efterfrågat att området bör ingå i de regionala strategierna.
Flera länsstyrelser lyfter viken av att dessa frågor kommer in på ett tydligare sätt i länsstyrelsernas eget regionala arbete eftersom det är en förutsättning för att länsstyrelserna ska kunna stödja den lokala och regionala nivån på ett ändamålsenligt sätt.10 Genom att integrera frågorna i det våldförebyggande och brottsförebyggande arbetet skulle frågorna ingå i en redan etablerad stöd- och samordningsstruktur
6 Brå. Kartläggning av tre våldstyper. https://bra.se/forebygga-brott/forebyggande-metoder/kartlaggning-av-tre-valdstyper.html (häm tad 2023-11-08). 7 Gemensam intervju 2022-11-16. 8 Se kapitel 10. 9 Mikamottagningen i Göteborg. Intervju 2022-11-14. 10 Fokusgrupp med länsstyrelsernas utvecklingsledare. Gemensam intervju 2023-08-22.
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
442
som utgår från ett kunskapsbaserat och systematiskt arbetssätt, vilket många lyfter som positivt.
12.1.2 Våldet behöver synliggöras och göras ”pratbart”
Samtliga verksamheter som utredningen har träffat har en samstämmig bild av att utsatthet för våld och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften måste synliggöras och att medvetenheten om problematiken behöver öka i samhället, både hos allmänheten, yrkesverksamma och hos målgruppen själva. Att våldsutsatthet i denna kontext synliggörs och uppmärksammas är centralt för att våldet ska gå att förebygga och för att målgruppen ska få sina rättigheter tillgodosedda.
Det finns flera förklaringar till varför området inte är synliggjort till den grad som vore önskvärd. Det har dels att göra med att samhällets fokus har varit att skydda allmänheten och särskilt barn och unga från att exponeras för förråande pornografiska skildringar och inte primärt att skydda de som utsätts vid framställningen av materialet, vilket medfört att kunskapen om produktions- och distributionsförhållandena inte är lika hög. Kunskapsutvecklingen har inte heller utvecklats i samma takt som internets framväxt varför det finns en eftersläpning kring förståelsen om hur våldet tar sig uttryck på den digitala arenan och hur regleringen ska se ut när det gäller säkerheten på internet. Det digitala våldet har heller inte betraktats som lika allvarligt som våld som sker i den fysiska miljön.
En annan anledning till att området är osynliggjort är att frågor som rör sex och i synnerhet pornografi är ämnen som är tabu i samhället. Det är ett ämnesområde som gemene man undviker att tala öppet om då det väcker genans. Sexualitet och vad som är och inte är njutbara sexuella relationer är även något som ses som en privat angelägenhet. Eftersom pornografi där vuxna förekommer i sig inte är olagligt varken att medverka i eller att titta på kan det vara svårt att upptäcka utsatthet och avgöra vad som är brottsliga handlingar, både för de som själva medverkar och för omgivningen.
Många yrkesverksamma som utredningen varit i kontakt med vittnar om att det generellt är svårt att ställa frågor om sexuellt våld och att pornografi är särskilt svårt att prata om. Detta gör att många känner sig osäkra och i stället undviker att ställa frågor som skulle kunna bidra till att utsattheten upptäcks. Det gäller särskilt de yrkes-
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
443
grupper som sällan kommer i kontakt med personer som kan ha utnyttjats eller medverkat i pornografi i sitt dagliga arbete. Denna bild delas av organisationen Storasyster och Rädda Barnen som menar att när något inte är ”pratbart” i samhället bidrar det till skuld och skam och försvårar för utsatta att berätta om övergrepp.11 Att samtal kommer i gång i samhället om känsliga ämnen bidrar till att minska tabun vilket ökar möjligheterna att målgruppernas vågar berätta vad om vad som de varit med om. Först då kan insatser sättas in som kan förhindra fortsatt utsatthet.
Yrkesverksammas osäkerhet i kombination med att målgruppen inte själva berättar vad de varit med om gör att utsattheten inte synliggörs. Det har bland annat att göra med att målgruppen sällan uppfattar det som de varit med om som våld, många gånger på grund av att våldshandlingarna är förväntade och ett normaliserat inslag i den pornografiska framställningen.
Mikamottagningen i Göteborg bekräftar denna bild och lyfter att för många av deras klienter har normaliseringen av våld påbörjats redan under uppväxten då flertalet har varit utsatta för olika typer av våld redan som barn.12 Även i den intervjustudie som genomförts på uppdrag av utredningen om vuxnas utsatthet i pornografiproduktion berättar flera av intervjupersonerna att trots att de gjorde motstånd mot våld och exploatering, internaliserade de en försämrad självbild och började betrakta våldsutsattheten som normen.13 Studier visar att när våld normaliseras osynliggörs det vilket motverkar möjligheten till förändring, eftersom det ses som mindre allvarligt och då inte heller något som personen söker stöd för.14 Normaliseringen bidrar då till att utsattheten underrapporteras. Frågans komplexitet, dess känsliga natur och våldets normalisering är tillsammans en bidragande faktor till varför medvetenheten om våldsutsatthet vid produktion och distribution är låg och varför frågan är osynliggjord. Att motverka normalisering är därför centralt i arbetet med att förebygga våld i denna kontext.
11 Storasyster och Rädda Barnen. Personlig kommunikation 2023-10-30. 12 Mikamottagningen i Göteborg. Intervju 2022-11-14. 13 Donevan, Jonssonoch Svedin (2023). Intervjustudie bland personer med erfarenheter av att
bli filmad eller fotograferad för pornografiproduktion.
14 Isdal (2017). Meningen med våld.
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
444
12.1.3 Övergrepp på internet behöver tas på allvar
I Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete med internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, framkommer att internet radikalt har ökat riskerna för sexualbrott mot barn eftersom det gett förövare tillgång till nya arenor där de kan begå sexuella övergrepp och utbyta övergreppsmaterial.15Trots detta verkar denna typ av brott inte tas på lika stort allvar. Många unga som utsatts för digitalt våld, så som att någon hotat om att sprida, eller spridit någons avklädda eller nakna bilder online, vittnar om vuxenvärldens oförståelse och stor bristande kunskap.
Novahuset, som erbjuder stöd till personer som utsatts för sexuellt våld, anser att digitalt våld bagatelliseras.16 För den som är utsatt kan det tvärtom vara så att bilder och filmer som sprids på internet, oavsett om innehållet i sig visar ett övergrepp eller inte, känns värre än fysiskt våld, vilket framkommer av resultaten i litteraturstudien om barn och ungdomars utsatthet i någon form av pornografiskt material som presenteras i kapitel 7 och 8.17 Även ECPAT menar att samhällets inställning ofta är att det inte är så allvarligt med ”bara några bilder”, men för de utsatta barnen är det väldigt allvarligt och i vissa fall kan det även leda så långt som till suicidförsök eller suicid.18
Det som finns på internet riskerar även att finnas kvar under lång tid, vilket kan innebära en ständig oro och lidande för den som drabbats. När omgivningen betraktar det digitala våldet som mindre allvarligt än fysiska övergrepp, leder det i förlängningen till att våldet och den utsattes upplevelser osynliggörs. I satsningar på att öka kunskapen om våldsutsatthet behöver därför särskilt den digitala aspekten lyftas, vilket kan göras just med hjälp av barn och unga. Eftersom kunskapen generellt om digitalt våld generellt är låg i samhället menar ECPAT att det är viktigt att ta del av barn och ungas kunskap och erfarenheter om hur och på vilka plattformar dessa övergrepp sker.19
15 Riksrevisionen (2021). Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för
polis och åklagare.
16 Novahuset. Intervju 2022-09-21. 17 Svedin (2023). Barn och ungdomar exploaterade i någon form av pornografiskt material – En
litteraturöversikt.
18 ECPAT. Intervju 2022-09-22. 19 Ibid.
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
445
12.1.4 Stort behov av en generell kunskapshöjning om vad som är våld, samtycke och brottsliga handlingar
De flesta som utredningen har träffat tar upp att många barn och unga inte definierar det som de varit om som våld och att de inte vet vad som är brottsliga handlingar, särskilt inte på internet. ECPAT, som arbetar för att stoppa sexuell exploatering av barn, uppger att många barn som de kommer i kontakt med inte vet vad som är brottsligt och vad barn kan och inte kan samtycka till. Detta är även något som representanter från Polismyndigheten har uppmärksammat.20
För att kunna förebygga och motverka våld och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften behöver både vuxna och barn mer kunskap. Information behöver nå ut brett till allmänheten och frågorna behöver lyftas och diskuteras i olika sammanhang. Att kunskapen även riktas till särskilt utsatta målgrupper såsom barn och unga, är oerhört viktigt för att både stärka individens egna skyddande strategier och främja de utsattas benägenhet att både söka stöd och att polisanmäla händelserna.
Flera myndigheter och organisationer bedriver redan ett visst kunskapshöjande arbete för att förbättra arbetet inom området. För att stödja yrkesverksamma, har bland andra Rädda Barnen tagit fram en verktygslåda, som på olika sätt gör frågor om kroppen, gränser, samtycke och övergrepp ”pratbart” med barn upp till 12 år, som kallas ”Stopp min kropp!”.21 ECPAT lyfter att denna typ av material inklusive diskussioner med barn om samtycke och information till barn från exempelvis dittecpat.se, UMO och RFSU, är en viktig del i att förmedla kunskap om vad som är rätt och fel i sexuella interaktioner samtidigt som ett positivt budskap förmedlas om sex och intimitet.22
Andra informationssatsningar som bidrar till kunskapshöjningen om frågorna i samhället är Jämställdhetsmyndigheten kampanjen ”Låt inte tystnaden tala!” som syftar till att förebygga sexuell exploatering23 samt Polismyndighetens kampanj ”Är det delbart?” som tagits fram för att höja kunskapen om vad som är olagligt och lagligt när det kommer till att dela nakenbilder på nätet och som även syftar
20 Polismyndigheten. Intervju 2022-09-28. 21 Rädda Barnen. Vägledning Stopp min kropp. https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/stopp-min-kropp/ (häm tad 2022-11-08). 22 ECPAT. Intervju 2022-09-22. 23 Jämställdhetsmyndigheten. Kampanjer. https://nspm.jamstalldhetsmyndigheten.se/kampanjer/lat-inte-tystnaden-tala-till-dig-somar-ung/ (hämtad 2023-10-30).
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
446
till att fler brott ska anmälas.24 Även Jämställdhetsmyndighetens kampanj ”Svartsjuka är inte romantiskt” berör området till viss del.25
12.1.5 Vårdnadshavare och andra vuxna i barnets närhet behöver ett utökat stöd
Internetanvändande är i dag en del av barn och ungas vardag. Enligt Internetstiftelsen använder i princip alla barn och unga internet, men deras användande skiljer sig åt från de äldres vanor.26 Flera av de aktörer om utredningen har träffat menar att många vårdnadshavare och andra vuxna i barnets närhet, exempelvis släktingar, andra anhöriga och familjehem, har bristande kunskap om vad som händer på internet och hur barnens digitala vardag ser ut. Skillnaden mellan vad vårdnadshavare och andra vuxna i barnets närhet tror att barn gör på internet och vad barn faktiskt gör är stor.
Enligt Internetstiftelsen är det många föräldrar till barn i åldern 8–19 år som inte känner sig inte tillräckligt insatta i vad deras barn gör på nätet. I den senaste undersökningen framkommer att var tionde flicka har blivit ombedd att skicka ”nudes” på sig själv mot betalning, vilket endast fyra procent av föräldrarna känner till.27 Det kan vara svårt för de vuxna att veta vad som är okej och inte när det kommer till att dela bilder och filmer på internet. Det kan också vara svårt att skilja på vad som är vanliga meddelanden av sexuell karaktär via sms eller appar, s.k. ”sexting”, och vad som klassas som ett barnpornografibrott. Det är få föräldrar som vet hur de ska föra en diskussion om detta hemma.
Föreningen Alltid Sedd28och ECPAT,29 ser ett behov av riktade utbildningar och stödjande insatser till både föräldrar och andra vuxna i barnets närhet om barnets liv på nätet. De vuxna behöver därför ges verktyg för att kunna förbereda den unge på vad hen har rätt till och vad hen kan utsättas för på internet och hur barnet då bör agera. RFSL Ungdom lyfter att en särskilt utsatt grupp att drabbas för sexuell exploatering är hbtqi-ungdomar, vilket bekräftas i många
24 Polisen. Nakenbilder – ta, ha och dela. https://polisen.se/utsatt-for-brott/skydda-dig-mot-brott/delbart/ (hämtad 2023-09-16). 25Svartsjuka är inte romantiskt. https://www.svartsjukaarinteromantiskt.se/sv/ (hämtad 2023-11-18). 26 Internetstiftelsen (2023). Svenskarna och internet 2023. 27 Internetstiftelsen (2023). Barnen och internet – Ur svenskarna och internet 2023. 28 Alltid Sedd. Intervju 2022-10-07. 29 ECPAT. Intervju 2022-09-22.
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
447
studier.30 De menar att stöd till föräldrar vars barn nyligen kommit ut skulle kunna hjälpa dem att stötta sitt barn, vilket i sin tur skulle kunna göra barnen tryggare och mindre sårbara.31
Regionskoordinatorn mot prostitution och människohandel i Stockholm, som arbetar med barn som utsätts för sexuell exploatering, ser även ett behov av ett krisstöd till föräldrar som nyligen har fått kännedom om att deras barn varit utsatt för sexuell exploatering.32Ett riktat föräldrastöd skulle ge föräldrarna avlastning i krisen och att de skulle få bättre möjligheter att bemöta och stötta barnet utifrån barnets behov i situationen, vilket skulle ha en skyddande effekt.
När det gäller stöd till föräldrar erbjuder, i stort sett samtliga kommuner, någon form av föräldrastöd, ofta med stöd av Myndigheten för föräldraskapsstöd (MFoF) och länsstyrelserna, vilket innebär att det finns goda förutsättningar att även stödja föräldrar med denna typ av problematik. Flera organisationer har även redan ett utvecklat ett riktat stöd till föräldrar och vuxna i barnets närhet, som skulle kunna få större spridning. Exempelvis ECPAT:s föräldrastöd33 som består av information, rådgivning och personlig rådgivning samt BRIS Vuxentelefon34 för rådgivning till vuxna om barn och unga. Vikten av att föräldrar nås av ett bra och tydligt informationsstöd om hur de kan förhålla sig till sina barns internetvanor, inte minst när de börjar bli oroande, rekommenderas även i litteraturöversikten om barn och ungdomars utsatthet. Som exempel lyfts materialet ”Åtta råd till vuxna”.35Sammanfattningsvis visar utredningens kartläggning att stöd till vårdnadshavare och andra vuxna barns närhet är en viktig del i det förebyggande arbetet och behöver utvecklas och nå ut till ännu fler än vad det gör i dag, särskilt kring frågor som rör utsatthet på nätet.
30 Se kapitel 7 och 8. 31 RFSL Ungdom. Intervju 2022-09-20. 32 Regionkoordinator mot prostitution och människohandel i Stockholm. Intervju 2022-09-27. 33 ECPAT. Vuxenstöd. https://ecpat.se/vuxenstod/ (hämtat 2023-09-21). 34 Bris. Vuxentelefon. https://www.bris.se/for-vuxna/start/bris-vuxentelefon/ (hämtat 2023-09-21). 35 Svedin (2023).
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
448
12.1.6 Skolan har goda möjligheter att främja samtal om sexualitet, samtycke och relationer och förebygga våld
Skolan är en viktig arena för det främjande och våldsförebyggande arbetet då det är där som barn och unga tillbringar en stor del av sin uppväxt.36 Kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer är en del av skolans övergripande värdegrunds- och kunskapsuppdrag och ingår i flera kurs- och ämnesplaner. Enligt läroplanerna för fritidshem, grundskola och gymnasieskolan, ska kunskapsområdet bidra till att främja elevernas hälsa och välbefinnande.37 I kunskapsområdet ingår även att förmedla betydelsen av samtycke och kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön. En del handlar om att utveckla elevernas kritiska förhållningssätt till framställningar av relationer och sexualitet i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.38
Många aktörer som utredningen har varit i kontakt med, däribland Barnafrid – nationellt centrum för kunskap om våld mot barn (Linköpings universitet) och Ellencentret, ser ett behov av att kunskaper om sexuella övergrepp och sexuell exploatering ska komma in i skolans undervisning på ett tydligare sätt i och med det nya kunskapsområdet. Även Jämställdhetsmyndigheten anser att frågan om sexuell exploatering tydligt behöver inkluderas i det nya ämnet, liksom vikten av att utmana destruktiva maskulinitetsnormer eftersom det är en viktig del i förebyggande syfte.39 ECPAT menar även att internetrelaterade frågor behöver ingå i undervisningen40 och RFSL lyfter att det är viktigt att inkludera ett hbtqi-perspektiv i arbete.41
Utöver att elever behöver ökade kunskap om vad som är våld och övergrepp, är det flera som lyfter att barnen och de unga även behöver kunskap om vad som är ömsesidiga sexuella relationer. RFSU framhåller att om barn och unga får kunskap om sina rättigheter och verktyg för att kommunicera både sin lust och sina gränser, och kunskap om ömsesidighet, kan de även förstå och kritisera sex som går över någons gränser. De menar vidare att unga behöver få ut-
36 Skr. 2016/17:10. 37 Gäller även för läroplanerna för anpassad grund- och gymnasieskola. 38 Skolverket. Sexualitet, samtycke och relationer. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-iarbetet/sexualitet-samtycke-och-relationer (häm tad 2023-09-21). 39 Jämställdhetsmyndigheten (2021b). Prostitution och människohandel. 40 ECPAT. Intervju 2022-09-22. 41 RFSL. Intervju 2022-09-20.
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
449
forska sin sexualitet på sina villkor och betonar även att i de fall som bilder och filmer tagits i samtycke, men sedan spridit mot personens vilja, är det viktigt att inte skuldbelägga eller begränsa själva porträtterandet av sexualiteten då det är själva spridningen som skett utan samtycke som är själva problemet.42
I Barnombudsmannens kartläggning av kunskap om pornografins inverkan på barn och unga lyfter barnen och de unga själva att det är viktigt att elever inte skambeläggs av vuxna, utan att sex- och samlevnadsundervisningen behöver normalisera frågor och samtal om sex och pornografi, men på ett kritiskt sätt.43
Skolverket lyfts som en viktig aktör som ansvarar för att ta fram kunskapsstöd och handledningar inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer, vilket även inbegriper stödmaterial för den anpassade grund- och gymnasieskolan. Att undervisningen blir bra och når alla är inte minst viktigt för unga med funktionsnedsättning eftersom barn med funktionsnedsättningar är mer utsatta än andra barn för exempelvis sex mot ersättning och oftare än andra barn har skickat avklädda bilder på sig själva.44
Det är viktigt att undervisningen inte bara utformas från en skyddsaspekt, utan även tar upp positiv sexualitet, vilket avser alla skolformer inklusive de anpassade. Syftet är att alla barn ska kunna identifiera sunda relationer och skilja dem från risksituationer samt ha kunskap om sexuellt våld och om vad sexuellt våld på nätet kan vara.
12.2 Kunskap om särskild riskutsatthet behöver tillämpas
En förutsättning för att kunna förebygga att barn och vuxna utnyttjas sexuellt i pornografiska syften, är att kunskapen om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar målgrupperna från att utnyttjas tillämpas i större utsträckning. Det finns god kunskap om att personer som utnyttjats sexuellt för pornografiska syften ofta har flera gemensamma riskfaktorer i sin bakgrund, vilket framgår av
42 RFSU. Intervju 2022-10-20. 43 Barnombudsmannen (2021). Kartläggning av kunskap om pornografins inverkan på barn och
unga. Delrapport 3.
44 Se Svedin, Landberg, Jonsson (2021). Unga, sex och internet efter #metoo – om ungdomars
sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020/2021 samt
Statens Medieråd (2023) Ungar & medier 2023.
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
450
utredningens samlade kartläggning om våldsutsatthet.45 Genom ett ökat fokus på dessa riskfaktorer ökar även möjligheterna att förebygga utsatthet i en pornografisk kontext.
12.2.1 Att förebygga sexuella övergrepp och annan utsatthet under barns uppväxt är centralt
Många organisationer som utredningen träffat anger att tidig utsatthet under uppväxtåren utgör en risk för att utsättas i pornografiska sammanhang senare i livet. Detta bekräftas av resultaten i intervjustudien om vuxnas erfarenhet av pornografi. I studien rapporterar intervjupersonerna höga nivåer av olika potentiellt traumatiska händelser under uppväxten inklusive ogynnsamma uppväxtvillkor. Det framkommer att majoriteten av deltagarna, har utsatts för fysiskt våld från vuxna, både av någon inom familjen och av någon annan vuxen, samt utsatts för känslomässig misshandel. Vidare anger alla utom en av de medverkande i undersökningen att de varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten.46
Flera organisationer erfar även att det inte heller är ovanligt att personer som utsätts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi även har erfarenhet av att, tidigare i livet, ha fått bilder och filmer med naket eller sexuellt innehåll spridda eller att de har erfarenhet av att som barn ha blivit kontaktade i sexuellt syfte på internet, så kallad ”grooming”. Att som barn bli kontaktade på nätet i sexuella syften uppges av vissa aktörer ha lett till att fler barn, som inte nödvändigtvis har sårbarhetsfaktorer, i större utsträckning än tidigare riskerar att utsättas för sexuell exploatering. Även en majoritet av personerna i intervjustudien (69 procent) berättar att de var under 18 år när de första gången genomförde en sexuell handling i utbyte mot pengar eller annan ersättning.47
Alla yrkesverksamma som utredningen har träffat som möter barn och vuxna stödsökande berättar även att det är mycket vanligt att deras stödsökande har blivit utsatta för sexuella övergrepp tidigare i livet. Exempelvis berättar representanter från de kommunala Mikamottagningarna, att en majoritet av deras klienter har erfarenhet av tidigare sexuellt våld. Det kan handla om att de har utsatts för sexu-
45 Bl.a. Donevan m.fl. (2023) Farley m.fl (2023), Svedin (2023) och Waltman (2023). 46 Donevan m.fl. (2023). 47 Ibid.
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
451
ella övergrepp eller att de blivit sålda och utnyttjade för sexuella ändamål som barn. Ellencentret, som också återkommande möter barn och unga vuxna som utsatts för någon form av sexuell exploatering, berättar samma sak.48 Det framgår även av deras sammanställda verksamhetsstatistik från 2022 att samtliga tjejer som är utsatta i prostitution eller annan sexuell exploatering och som fått hjälp på mottagningen varit utsatta för tidigare sexuellt våld.49 Även Ung Utsatt delar denna erfarenhet. Enligt mottagningens statistik har så många som 78 procent av alla med erfarenhet av sex mot ersättning även blivit utsatta för sexuella övergrepp tidigare i livet.50Organisationernas kunskap rör främst personer som utsätts för prostitution, men många yrkesverksamma menar att detta även går att applicera på personer som utnyttjas eller medverkar i pornografi. Bland annat tyder resultaten från intervjustudien på att bilden stämmer då samtliga utom en av de medverkande anger att de varit utsatta för sexuella övergrepp under uppväxten.51
Studier visar att personer som utsatts för sexuella övergrepp löper en ökad risk att utveckla ett sexuellt destruktivt beteende inklusive ett sexuellt risktagande, exempelvis i form av att sälja sex för att avsiktligt skada sig själv. Beteende syftar många gånger till att hantera svåra känslor efter erfarenhet av trauma och kallas ibland för ett sexuellt reaktivt beteende.52 Beteendet fyller då samma funktion för ångestlindring och känsloreglering som andra former av självskada.53Flera andra studier visar även att personer som utsatts för sexuella övergrepp löper en ökad risk att utsättas igen, så kallad reviktimisering.54 En central del i arbetet med att förebygga att barn och vuxna utnyttjas i pornografi är därför att säkerställa att personer som utsätts för sexuella övergrepp upptäcks och får adekvat stöd och behandling.
48 Ellencentret. Intervju 2022-09-02. 49 Stiftelsen 1000 Möjligheter (2023). Ellenrapporten – Tjejer utsatta för prostitution och annan
sexuell exploatering.
50 Ung Utsatt. Intervju 2023-02-09. 51 Donevan m.fl. (2023). 52 von Mentzer 2023. Preliminära resultat presenterade vid konferens om sexuell riskutsatthet och sexuellt våld den 9 november 2023 i Göteborg. 53 Fredlund(2019). Adolescents Selling Sex and Sex as Self-Injury. 54 Se Scoglio, et al. (2019). Systematic Review of Risk and Protective Factors for Revictimization
After Child Sexual Abuse. samt Hailes, et al. (2019). Long-term outcomes of childhood sexual abuse: an umbrella review.
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
452
12.2.2 Kunskap om riskfaktorer hos vuxna som inte söker stöd behöver öka
Även om det finns viss kunskap, finns det kunskapsluckor om risk- och skyddsfaktorer med koppling till utsatthet i pornografi. Det behövs därför fler studier för att få en tydligare bild av vilka risk- och skyddsfaktorerna är på olika nivåer, hur de förändras över tid och hur de påverkar varandra. För personer som börjat vara aktiva inom pornografi som vuxna och som inte har sökt någon typ av stöd har utredningen inte tillräcklig information om för att kunna uttala vilka individuella riskfaktorer som kan vara aktuella. Några av de aktiva personerna som utredningen har träffat berättar om sexuell utsatthet och olika former av utanförskap, men det går inte att dra några slutsatser om likheter och skillnader jämfört med de som har sökt stöd. Utredningen kan inte heller uttala sig om det föreligger särskilda individuella sårbarheter för personer som fått sexuellt eller naket material spridet till pornografiska sajter utan vetskap eller samtycke. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att vem som helst kan få bilder eller filmer med intimt innehåll delade mot sin vilja.
12.3 Särskild sårbarhet behöver uppmärksammas
Förutom att det är vanligt att många ur målgruppen har utsatts för sexuella övergrepp eller annan utsatthet under uppväxten, är flera aktörer överens om att många i målgruppen även uppvisar har flera andra sårbarhetsfaktorer och som ökar risken för utsatthet. Det handlar om personer med funktionsnedsättning, hbtqi-personer, personer med skadligt bruk eller beroende, personer som befinner sig i ekonomisk utsatthet, barn och unga i samhällets vård, personer med koppling till kriminella miljöer och personer med erfarenhet av migration. Flickor och kvinnor lyfts som en särskilt riskutsatt grupp. I kontakt med de organisationer som möter stödsökande ur målgruppen framkommer det även att det inte är ovanligt att en och samma individ har flera av dessa riskfaktorer. Bland annat berättar representanter från SMC Pilen i Göteborg att många av de som söker stöd har varit utsatta för upprepade övergrepp och många har även
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
453
annan samsjuklighet och lever under svåra livsvillkor.55 Multiutsattheten gör dessa målgrupper särskilt sårbara.
12.3.1 Flickor och kvinnor
Kvinnor är mer utsatta än män för alla typer av sexuella trakasserier, övergrepp och våld, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten, 2017.56 Även en majoritet av de verksamheter som utredningen träffat påtalar att flickor och kvinnor är en särskilt utsatt riskgrupp för sexuellt våld. Flera studier och rapporter visar att framför allt ålder och kön är två viktiga riskfaktorer, där barn och unga samt flickor och kvinnor löper högre risk att utsättas för olika typer av sexualbrott. Exempelvis i Stiftelsen Allmänna Barnhusets nationella studie om ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering, framgår att flickor är betydligt mer utsatta än pojkar. Drygt var tredje flicka uppger att hon varit utsatt för övergrepp under sin uppväxt.57 Statistik från Brå visar att flickor och kvinnor är överrepresenterade när det gäller sexualbrott, både avseende polisanmälda brott58 och egenrapporterad utsatthet.59 Det har dock visat sig att könsskillnaderna inte är lika tydliga när det gäller sexuellt utnyttjande genom att få ersättning för bilder eller filmer.60Svensk forskning om killar som har utsatts för sexuellt våld är begränsad. I en studie om män våldtagna av män lyfts en internaliserad skam fram som ett hinder för offren att berätta om våldtäkten, anmäla den eller söka hjälp- och stödåtgärder.61
12.3.2 Funktionsnedsättning
Bland annat i litteraturöversikten som utredningen har beställt framkommer att barn med NPF-diagnoser är mer utsatta än andra för exempelvis förfrågningar om att sälja nakenbilder på nätet.62 Att
55 SMC Pilen. Intervju 2022-11-15. 56 Folkhälsomyndigheten (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige
2017 – Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017.
57 Landberg, Jonsson, Svedin (2022). Det gäller en av fyra – Fakta om barn, sexuella övergrepp
och sexuell exploatering i Sverige 2020–2021.
58 Brå (2023). Anmälda brott 2022. 59 Brå (2023). Nationella trygghetsundersökningen 2023. 60 Se kapitel 7. 61 Knutagård (2009). ”Men du har ju blivit våldtagen” – om våldtagna mäns ordlöshet. 62 Svedin (2023). Se även kapitel 7 och 8.
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
454
personer med funktionsnedsättning är en särskilt sårbar grupp att utsättas för sexuellt våld överensstämmer med aktörernas bild och framgår även i flera studier inom området. Av deltagarna i intervjustudien var det lite över hälften som uppgav att de hade någon form av funktionsnedsättning, varav ADHD och autism var vanligast.63
En nyligen publicerad rapport från Myndigheten för delaktighet (MFD) visar att personer med funktionsnedsättning är utsatta för våld i högre grad än andra. I rapporten framkommer att personer med funktionsnedsättning löper ökad risk att utsättas för våld och sexuella övergrepp både som barn och vuxna. Risken att utsättas för alla typer av våld är nästan dubbelt så stor för personer med funktionsnedsättning än för dem utan.64 Det framkommer även att barn med intellektuella funktionshinder är särskilt sårbara eftersom de dels har svårt att se konsekvenser av sina handlingar, dels har svårt att bedöma risker och därmed lätt kan luras in i situationer som kan innebära att de blir utnyttjade. Ungdomar med neuropsykiatriska eller psykiatriska tillstånd är särskilt utsatta.
Liknande resultat finns i Stiftelsen Allmänna Barnhusets nationella kartläggningar om våld mot barn. Undersökningen från 2020 visar att barn med en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom är utsatta för alla former av våld i betydligt större utsträckning än de som inte har en funktionsnedsättning.65
Barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar, särskilt flickor, är även i högre grad än andra utsatta för vissa hot och övergrepp på nätet. I Statens medieråds undersökning från 2023 framkommer precis som i tidigare års undersökningar dels att flickor råkar ut för olika former av sexuella närmanden eller trakasserier i högre grad än pojkar, dels att den upplevda utsattheten på nätet och via mobilen är generellt högre bland ungdomar med psykiska funktionsnedsättningar.66 Bristande stöd från omgivningen och en känsla av utanförskap kan göra dessa grupper särskilt utsatta och sårbara.
63 Donevan m.fl. (2023). 64 Myndigheten för delaktighet (2023). Våld mot personer med funktionsnedsättning – om
utsatthet och förekomst av våld.
65 Jernbro & Landberg (2020). Multiutsatta barn – Om barn som utsatts för flera typer av barn-
misshandel.
66 Statens medieråd (2023). Sammanfattning av Ungar & medier 2023.
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
455
12.3.3 Hbtqi
Som framgått av kartläggningen av sexuellt utnyttjande barn i pornografiska syften och effekter på fysisk och psykisk hälsa som redovisats i kapitel 7 och 8 finns det forskning som visar att hbtqiungdomar är mer utsatta än andra för exempelvis förfrågningar om att sälja nakenbilder på nätet. Även flertalet verksamheter som utredningen har träffar ser att hbtqi-personer är en särskilt sårbar grupp som löper högre risk än andra att utsättas. Flera studier visar detsamma. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste nationella kartläggning om våld mot barn som släpptes 2023 utsätts 28,6 procent av barn i Sverige för sexuella övergrepp. Studien visade att icke-binära var utsatta för de flesta former av våld i högre grad i jämförelse med pojkar.67 Folkhälsomyndighetens kartläggning om befolkningens sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter från 2017 visar att hbtqipersoner utsätts för alla former av sexuella övergrepp och sexuellt våld i högre grad jämfört med andra.68 Även en studie från MUCF om unga hbtqi-personers levnadsvillkor visar att unga hbtqi-personer löper större risk än andra att utsättas för hot, sexuellt våld eller utnyttjande.69 Som en konsekvens av utsattheten har unga hbtqi-personer en betydligt sämre hälsa än den övriga befolkningen.
Enligt RFSL finns det även vissa indikationer på att transpersoner i Sverige utgör en ekonomiskt utsatt grupp. Det gäller i synnerhet unga transpersoner.70 RFSL framhåller risken med att hbtqi-personer kan utveckla en internaliserad homo- och transfobi, dvs. att man tar till sig samhällets negativa syn på den minoritet man tillhör. Det leder ofta till en försämrad självkänsla och att man söker mer bekräftelse för den man är, exempelvis på internet, vilket kan försätta en i en utsatt position.71 Transpersoner är en särskilt sårbar grupp som lever med en stor utsatthet, vilket bland annat framkommer i ett betänkande om transpersoners levnadsvillkor.72 I Folkhälsomyndighetens rapport om hälsan bland transpersoner visar resultaten att sju
67 Jernbro, Landberg, Thuin (2023). Våld mot barn 2022 – En nationell kartläggning. 68 Folkhälsomyndigheten (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige
2017 – Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017.
69 Myndigheten för ungdoms – och civilsamhällesfrågor (2019). Olika verkligheter. Unga hbtq-
personer om sina levnadsvillkor.
70 RFSL. Transpersoners hälsa och levnadsvillkor . https://www.rfsl.se/verksamhet/idrott-for-
alla-kroppar/transpersoners-halsa-och-levnadsvillkor/ tad 2021-11-12).
71 RFSL. Intervju 2022-09-20. 72SOU 2017:92.
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
456
procent varit utsatta för våld det senaste året och 30 procent någon gång blivit tvingade till sex mot sin vilja.73
Även i ECPAT:s rapport ”Consent is KEY” framgår det att pojkar som identifierar sig som hbtqia+74 i högre grad än andra pojkar är utsatta för sexualbrott.75
12.3.4 Skadligt bruk och beroende
Flickor och kvinnor med skadligt bruk eller beroende befinner sig ofta i situationer som ökar risken att utsättas för våld. Som en följd av missbruket kan de ofta ha problem inom flera livsområden samtidigt exempelvis hälsoproblem, ekonomiska problem, bostadslöshet och kriminalitet.76 En studie publicerad 2021 visar att kvinnor i missbruk har en högre utsatthet för våld och kränkningar i nära relationer jämfört med kvinnor generellt. Studien visar även att nära hälften av de deltagande kvinnorna har varit utsatta för grovt våld. Sexuellt våld var vanligt förekommande.77
Även i intervjustudien framkom det tydligt, att utöver den direkta utsattheten relaterad till pornografi och andra former av sexuella handlingar mot ersättning, brottades många av de medverkande med parallella problem som psykisk ohälsa, missbruk och social marginalisering. För många blev medverkande i pornografi ett sätt att finansiera sitt missbruk, ett beroende med rötter i tidigare trauman. Fem deltagare uppgav under intervjuerna att de hade sålt sexuella handlingar, inklusive pornografiskt material, för att finansiera ett missbruk, medan ytterligare fem angav att de konsumerade substanser under perioden de medverkade eller exploaterades i pornografiska sammanhang.78 Dessa risk- och sårbarhetsfaktorer stämmer överens med de som gäller personer som utsatts för någon annan typ av
73 Folkhälsomyndigheten (2015). Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner. 74 Hbtqia+ är det begrepp som används i rapporten varför det även används här. Se lista över begreppsförklaring. 75 ECPAT (2023). ”Consent is KEY”– En rapport om brottsutsatthet bland barn som identifierar
sig som HBTQIA+, samt deras syn på sex och relationer på internet.
76 Kunskapsguiden. Missbruk och beroende. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/missbruk-och-beroende/valdsutsatta-kvinnor-med-missbruks--ochberoendeproblem/om-valdsutsatta-kvinnor-med-missbruks--och-beroendeproblem/ (hämtad 2021-11-01). 77 Länsstyrelsen Västmanlands län (2021). Vem ser oss? En studie om kvinnor i missbruk och deras
upplevelser av våld i nära relation.
78 Donevan m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
457
sexuell exploatering där någon form av ersättning har getts.79 I en intervju med representanter från Utan Skyddsnät framkommer att det är normaliserat att deras medlemmar blir utsatta för övergrepp eller utsatta vid sexköp och att det även blivit filmade. Det är dock många som inte vet om det på grund av att de är så påverkade. Det är sällan betalning är inblandat i dessa fall.80
12.3.5 Ekonomisk utsatthet
Något som särskilt gäller vuxna är att en säker försörjning kan förebygga att medverkan i pornografi ska ses som den enda utvägen. Vid sidan av tidigare utsatthet beskriver flera aktörer som utredningen träffat att ekonomiska aspekter är en återkommande anledning till att personer börjar medverka i pornografi. För vissa ses det som ett lätt sätt att tjäna pengar på medan det för andra ses som det enda försörjningsalternativet.
Mikamottagningen i Göteborg beskriver att ekonomisk utsatthet inte sällan är en bidragande anledning till att personer börjar sälja sex och att det även kan leda till utnyttjande i pornografi.81 Alltid Sedd, som arbetar uppsökande på internet, konstaterar att när det ekonomiska läget i samhället är ansträngt och fler är i behov av pengar, ser de en ökning av antalet nätannonser som syftar till att sälja sex eller sälja avklädda bilder. Det kan röra sig om vuxna som inte har råd att handla mat eller barn vars föräldrar har låga inkomster.82 Red Umbrella Sweden, beskriver att många av deras medlemmar befinner sig i denna situation för att de inte passar in i ”mallen” för vad man förväntas göra. De menar att om en person lider av psykisk ohälsa eller har en NPF-diagnos kan det vara svårt att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden och att anpassa sig till vanliga arbetstider. Genom att försörja sig på egenproducerad pornografi kan personen i stället styra sin arbetstid efter egna behov. Enligt organisationen skulle alternativet vara sjukskrivning eller försörjningsstöd, vilket skulle ge en lägre inkomst.83
79 Socialstyrelsen (2015b). Sex mot ersättning – Utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna. 80 Utan Skyddsnät. Intervju. 2022-12-20. 81 Mikamottagningen i Göteborg. Intervju. 2022-11-14. 82 Alltid Sedd. Intervju 2022-10-07. 83 Red Umbrella Sweden. Intervju 2022-10-20.
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
458
Flera aktörer som möter stödsökande beskriver även brist på annan försörjning som en anledning till att många har svårt att sluta. I intervjustudien anger flera av intervjupersonerna att bristen på pengar är en hindrande faktor att lämna pornografiproduktion.84
Att stödja ekonomiskt utsatta personer att hitta en alternativ försörjning är således en viktigt förebyggande insats för att förhindra utsatthet i pornografi.
12.3.6 Barn och unga i samhällets vård
Barn och unga som är placerade för vård utanför det egna hemmet är en utsatt grupp som befinner sig en särskilt sårbar situation.85Varje år placeras runt 1 100 barn och ungdomar på SiS av socialtjänsten, de flesta med tvång enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).86 Förutom att målgruppen har många typer att problem visar studier att barn och unga som är placerade på SiS-hem löper en utökad risk att utsättas för någon form av sexuellt våld eller kränkning under placeringstiden. En rapport från organisationerna Barnrättsbyrån och Childhood visar att det i snitt inrapporteras fem anmälningar per månad från olika SiShem om någon form av sexuellt våld eller kränkning till SiS och Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Övergreppen handlar enligt studien oftast om manlig personal som utsätter flickor för sexuellt våld, men det finns också rapporter om sexuella övergrepp mot pojkar.87
Attention lyfter upp gruppen barn och unga, särskilt flickor, som är placerade för vård utanför det egna hemmet som en riskgrupp. Av de placerade finns en överrepresentation av barn och unga med NPF-diagnos, i synnerhet ADHD. Många av de placerade barnen har även en rad olika problem kopplade till psykisk ohälsa så som skadligt bruk och beroende, problematisk skolfrånvaro och svåra erfarenheter av trauman, våld och sexuella övergrepp, vilket framgår av Attentions rapport om flickor med NPF-diagnos på SiS.88
84 Donevan m.fl. (2023). 85 Detta beskrivs på en övergripande nivå bland annat i SOU 2023:66 För barn och unga i samhällsvård. 86 Statens Institutionsstyrelse (2022). SiS i korthet 2022. 87 Barnrättsbyrån och World Childhood Foundation (2023). Vem ska tro på mig? – En gransk-
ning av sexuella övergrepp på de statliga ungdomshemmen.
88 Riksförbundet Attention (2022). ”Vad är det för fel på dig?” Tjejer med NPF på SiS.
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
459
12.3.7 Erfarenhet av migration
Utrikes födda kvinnor och flickor kan befinna sig i en särskilt utsatt situation när det gäller att få stöd och skydd vid våldsutsatthet. Orsaken kan vara diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på sociala nätverk i Sverige.89 Särskilt sårbara är de utan rättslig ställning i Sverige. Jämställdhetsmyndighetens nationella kartläggning om omfattningen av prostitutionen och människohandeln i Sverige visar att migranter utan uppehållstillstånd och ensamkommande barn även är en särskilt utsatt grupp att utsättas för människohandel men även att de i högre grad utsätt för multipel exploatering.90
12.3.8 Koppling till gängmiljöer
En riskgrupp för att utsätts för olika former av sexuellt våld, som bland andra har uppmärksammats av SMC Pilen, är unga kvinnor som på olika sätt har koppling till kriminella individer och nätverk. Koppling mellan pornografiproduktion och gängkriminalitet framkommer även i kartläggningen om kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion som presenteras i kapitel 6. Det kan exempelvis handla om att personer, främst flickor och unga kvinnor, som säljs av organiserade gängkriminella för sexuella ändamål. Detta fenomen är även något som har lyfts i olika internationella forskningsrapporter den senaste tiden.91 Enligt representanter från SMC Pilen är kvinnor och flickor med drogproblematik en särskilt utsatt grupp, som kan pressas att betala för narkotika med sexuella handlingar. De berättar om hur unga kvinnor och flickor tvingats eller pressats att ta sexuella bilder för att betala av skulder. Målgruppen känner en stor rädsla för att berätta om sin utsatthet på grund av repressalier, ofta från tungt kriminella förövare.92
89 Nationellt centrum för kvinnofrid. Särskild sårbarhet. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sarskild-sarbarhet/kvinnor-medutlandsk-bakgrund/ (häm tad 2023-11-13). 90 Jämställdhetsmyndigheten (2021b). Prostitution och människohandel. 91 Quinn, et al. (2019). “Running Trains” and “Sexing-In”: The Functions of Sex Within
Adolescent Gangs.
92 SMC Pilen. Intervju 2022-11-05.
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete SOU 2023:98
460
12.4 Analys
Utredningens samlade bedömning är att kunskapen och medvetenheten om utsatthet vid produktion och distribution av pornografi och sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften behöver höjas avsevärt på alla nivåer i samhället, både hos allmänheten, hos beslutsfattare och hos olika yrkesgrupper. När våldet synliggörs och adresseras på ett adekvat sätt bidrar det till att minska tabun och ökar möjligheten för utsatta att berätta om övergrepp. Fler informationssatsningar behövs om vad som är våld, samtycke och brottsliga handlingar, i synnerhet på nätet. Satsningarna behöver dels nå breda målgrupper, dels vara målgruppsanpassade och rikta sig till särskilt sårbara grupper, så som barn och unga, barn med funktionsnedsättning och unga hbtqipersoner, vårdnadshavare och andra viktiga vuxna i barns närhet.
Vidare är det utredningens bedömning att det finns goda kunskaper om vilka faktorer som är utmärkande när det gäller sexuell riskutsatthet och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften men att denna kunskap behöver nå ut till yrkesverksamma. Särskilt sårbara grupper som löper en högre risk än andra att utsättas behöver också uppmärksammas mer än i dag. Dessa grupper är flickor och kvinnor, personer med funktionsnedsättning, hbtqi-personer, personer med skadligt bruk eller beroende, personer som lever i ekonomisk utsatthet, barn och unga i samhällets vård, flickor och kvinnor med koppling till gängkriminalitet samt personer med erfarenhet av migration. Att förebygga att barn och unga utsätts för försummelse, omsorgsbrist, mobbning, våld och sexuella övergrepp under uppväxten är särskilt viktigt. För att förhindra sexuellt utnyttjande i pornografiska syften är det särskilt relevant att se till att personer som utsätts för sexuella övergrepp identifieras och erbjuds adekvat stöd och behandling.
Sammanfattningsvis behöver samhällets främjande och förebyggande satsningar som förebygger sexuellt utnyttjande i pornografiska syften öka väsentligt. Åtgärderna behöver sättas in på flera samhällsnivåer samtidigt, börja tidigt och pågå över lång tid. För att det förebyggande arbetet ska blir effektivt behöver området tydligare ingå i det redan pågående våldsförebyggande och brottsförebyggande arbetet som stödjs av nationella och regionala myndigheter såsom Jämställdhetsmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna, bland annat inom ramen för genomförandet av
SOU 2023:98 Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete
461
den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.93 Parallellt med detta behöver även de sexuella och reproduktiva rättigheterna stärkas, ett arbete som bedrivs inom ramen för den nationella SRHR-strategin.94
93 Skr. 2016/10:10. 94 Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
(SRHR) – En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen.
463
13 Förbättrad upptäckt
Förbättrad upptäckt handlar om samhällets möjligheter att identifiera och uppmärksamma våld och förhindra fortsatt utsatthet. För att våldet ska kunna identifieras behöver arbetet bedrivas på ett proaktivt sätt eftersom det är ovanligt att personer som utsatta för övergrepp och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften själva berättar om utsatthet. Det handlar om att personal inom olika verksamheter behöver ha kompetens för att kunna ställa frågor och skapa trygga miljöer som främjar att berättelser om utsatthet kommer fram. Detta är en central förutsättning för att målgrupperna ska kunna erbjudas skydd, stöd och vård som motsvarar deras behov.
I detta kapitel lyfter vi vikten av att identifiera våldsutsatthet och sexuellt utnyttjande med koppling till pornografi och vikten av att det finns beredskap för ett adekvat omhändertagande. I arbetet med att förhindra att vuxna och barn far illa i denna kontext behöver målgrupperna även nås med information och erbjudanden om stöd och hjälp. De uppsökande metoderna och arbetssätten behöver bedrivas på ett rättssäkert sätt, vara målgruppsanpassade och fungera på de arenor där våldet sker, vilket inkluderar den digitala arenan.
13.1 En förutsättning för skydd, stöd och vård är att utsattheten upptäcks
I stort sett alla som utredningen har träffat vittnar om att våldsutsatthet vid produktion och distribution av pornografi och sexuellt utnyttjande i form av att bilder eller filmer sprids i pornografiska syften, i regel inte upptäcks i tid. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet, Socialstyrelsen och övriga aktörer som utredningen varit i kontakt med, poängterar hur viktigt det är att fråga om våldsutsatthet generellt eftersom de allra flesta inte
Förbättrad upptäckt SOU 2023:98
464
självmant berättar om våld och övergrepp. Trots detta är det alldeles för få instanser som frågar såväl barn som vuxna om våldsutsatthet, särskilt när det gäller frågor om sexuellt våld och olika former av sexuellt utnyttjande.
I utredningens intervjustudie framkommer att många av intervjupersonerna, trots tidigare kontakter med socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), elevhälsan och ungdomsmottagningar, med få undantag inte blivit tillfrågade om eventuell utsatthet för sexuellt våld eller sexuell exploatering.1 Även Mikamottagningen i Göteborg har liknande erfarenhet och uppger att personer som utsatts för våld i en pornografisk kontext eller som utsatts för någon annan form av sexuell exploatering ofta har tagit emot vård- och behandlingsinsatser innan de kommer till deras verksamhet. Trots att de tidigare har haft kontakt med hälso- och sjukvården har våldet inte upptäckts eftersom personerna varken fått frågor om tidigare eller aktuell sexuell våldsutsatthet.2
En stor anledning till att yrkesverksamma inte frågar om våld och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften är att många tycker att det är svårt att fråga om utsatthet som rör sexuellt våld och för att inte riskera att ”göra fel” är det många som därför undviker att ställa frågor om just detta. När våld i denna kontext inte upptäcks minskar verksamheternas möjligheter att förhindra våldets konsekvenser och utsattheten kan fortgå med stora risker för personens liv och hälsa som följd.
Socialstyrelsen menar att eftersom våld sker överallt i samhället är det viktigt att yrkesverksamma är uppmärksamma på signaler och tecken på utsatthet, och att de vågar fråga. Enligt myndighetens rekommendationer bör hälso- och sjukvården fråga alla som uppsöker psykiatrisk vård om erfarenhet av våld eftersom personer som är utsatta för våld är överrepresenterade inom psykiatrin.3 Socialstyrelsen rekommenderar även att hälso- och sjukvården tar upp frågan om våld i alla ärenden inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt inom mödrahälsovården. Socialstyrelsen lyfter att det är särskild relevant att ställa frågor inom missbruks- och beroendevården eftersom det finns en överrepresentation av våldsutsatta,
1 Donevan, Jonsson och Svedin (2023). Osynliga brottsoffer – Osynliga Brottsoffer – Intervju-
studie bland personer som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion.
2 Mikamottagningen i Göteborg. Intervju 2022-11-14. 3 Socialstyrelsen (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förut-
sättningarna att upptäcka våldsutsatthet.
SOU 2023:98 Förbättrad upptäckt
465
inom dessa verksamheter.4 Studier visar att en majoritet av kvinnor med skadligt bruk eller beroende har varit utsatta för våld och övergrepp.5 Detta är även något som framkommer i intervjustudien om vuxnas erfarenhet av pornografiproduktion, där ett antal sålt sexuella handlingar, inklusive pornografiskt material, för att finansiera ett missbruk.6 Även representanter från Utan Skyddsnät, berättar att deras medlemmar generellt sett utsätts för mycket våld och att vissa även har erfarenhet av att utsättas i en pornografisk kontext, vilket ofta missas.7
13.1.1 Rutiner för att fråga om våldsutsatthet behöver inkludera frågor om sexuella övergrepp och utnyttjande i pornografi
Det har blivit tydligt i utredningens kartläggning att det inte finns rutiner för att frågor om våldsutsatthet och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. Avsaknaden av rutiner framkommer bland annat i utredningens enkätundersökning om regionernas och kommunernas arbete med målgrupperna.8 Inte heller Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som har tagit fram stödmaterial till sin personal om att fråga om våld inkluderar våldsutsatthet med koppling till sexuellt utnyttjande i denna kontext utan fokuserar på våld som sker inom en relation.9 OKSE är en av de aktörer som menar att i de fall personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten frågar om våld, frågar man oftast inte om sexuellt våld och sällan eller aldrig om utsatthet kopplat till produktion eller distribution av pornografi eller annan typ av sexuell exploatering inklusive utnyttjande i pornografiska syften.10 Detta är även något som framgår i deras granskningsrapport av hur vård, stöd och rättssystemet fungerar
4 Kunskapsguiden. Så kan våldsutsatthet för våld upptäckas. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/vald-och-fortryck/vald-i-nara-relationer/sakan-utsatthet-for-vald-upptackas/ ( hämtad 2023-11-18). 5 Länsstyrelsen (2021). Vem ser oss? En studie om kvinnor i missbruk och deras upplevelser av
våld i nära relation.
6 Donevan m.fl. (2023). 7 Utan Skyddsnät. Intervju 2022-12-20. 8 Komm2023/00189/A 2022:02. 9 Se Arbetsförmedlingen. Utbildningsmaterial – Våld i nära relation. https://arbetsformedlingen.se/om-oss/var-verksamhet/utbildningsmaterial/vald-i-nararelationer oc h Försäkringskassan. Vårt uppdrag att motverka våld. https://www.forsakringskassan.se/press/vart-uppdrag-att-motverka-vald 10 OKSE. Intervju 2022-09-02.
Förbättrad upptäckt SOU 2023:98
466
för barn som utsätts för kommersiell sexuell exploatering.11 Att det i regel saknas rutiner för omhändertagande av personer som utsätts för sexuellt våld inom hälso- och sjukvården framkommer även i SKR:s kartläggning om vård vid sexuellt våld.12
I en genomgång av Socialstyrelsens kunskapsstöd och bedömningsstöd för att fråga om våld ingår det sällan frågor om sexuell riskutsatthet och frågor om sexuellt våld med koppling till pornografi när det gäller vuxna. Däremot finns kunskapsstöd som handlar om hur personal som arbetar inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården kan samtala med barn om sexuella övergrepp och människohandel,13 som kan vara ett fungerande stöd för att även samtala om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.
Det framgår av studier inom området att barn och unga som utsätts för sexuella övergrepp löper en större risk än andra att utsätts för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften, vilket beskrivs närmare i kapitel 12.14 Denna bild bekräftas av de stödorganisationer som utredningen träffat, inklusive den intervjustudie om vuxnas erfarenhet av pornografiproduktion som utredningen beställt. I studien framgår att utsattheten påbörjats redan innan 18 års ålder, varför frågor behöver börja ställas redan till barn och unga.15
När yrkesverksamma väl vågar fråga om våldsutsatthet och utnyttjande i pornografiska syften är det viktigt att verksamheterna har upparbetade rutiner för att även kunna erbjuda ett adekvat omhändertagande. Det gäller såväl barn som vuxna. Detta är en central förutsättning för att målgruppens behov av skydd, stöd och vård ska tillgodoses.
13.1.2 Målgruppen vill bli tillfrågad
Flera rapporter visar att målgruppen själva vill få frågor om våldsutsatthet. I intervjustudien om vuxnas erfarenhet av pornografiproduktion, framkommer att många av respondenterna känt ett desperat behov av att få dela med sig av sin berättelse, och längtat
11 Child10, Ellencentret och Novahuset (2022). Alla tittade men ingen såg. 12 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). Vård vid sexuellt våld – Nuläge och vägarna framåt. 13 Socialstyrelsen (2018d). Bilaga 1 Att samtala med barn – om sexuella övergrepp och människo-
handel.
14 Se kapitel 12. 15 Donevan m.fl. (2023).
SOU 2023:98 Förbättrad upptäckt
467
efter att någon skulle ställa frågan och ta emot svaret.16 En deltagare i studien påpekar att när någon frågar om våldet visar det att den som frågar genuint bryr sig om den våldsutsatta och för många offer kan det vara första gången de känner att deras erfarenheter tas på allvar. En liknande bild framkommer i utredningens egen enkät riktad till personer som innan de fyllde 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem har spridits i något digitalt forum. Där lyfter flera av de svarande att de hade önskat att de hade fått frågan av en vuxen med kunskap om problematiken och som inte var dömande.17
Även i den rapport som sammanställts av ChildX,18 Inte Din Hora och Ellencentret, om vilken hjälp som finns för personer som utsatts för olika former av kommersiell sexuell exploatering, framkommer liknande resultat.19 I rapporten anger personer ur målgruppen att de hade önskat att de fått frågan om erfarenheter av kommersiell sexuell exploatering när de själva inte kunnat eller orkat berätta. SKR:s nationella kartläggning om vården vid sexuellt våld, visar att många av deras intervjupersoner anser att frågor om sexuellt våld ställs allt för sällan i hälso- och sjukvården. Eftersom undvikande är en vanlig reaktion efter traumatiska händelser betonas att det är viktigt just att ställa frågor. Om den som möter en patient inte känner till att sexuellt våld är en bakomliggande orsak kan det leda till att ineffektiva utredningar och behandlingar.20
Hinder för att fråga om utsatthet i denna kontext verkar således inte finnas hos målgruppen själva utan verkar snarare bero på de yrkesverksammas osäkerhet, varför behovet av kunskapsstöd som inkluderar bemötandefrågor och samtalsmetodik verkar stort.
13.1.3 Frågor bör ställas på rutin och vara konkreta
Flera aktörer, däribland representanter från Inte Din Hora, lyfter vikten av att frågor ställs rutinmässigt, annars finns risken att problematiken missas.21 Generellt när det gäller att ställa rutinmässiga frågor om våldsutsatthet är siffrorna låga. Bland annat visar Social-
16 Ibid. 17 Komm2023/00192/A 2022:02. 18 Tidigare Child 10. 19 Child10, Inte din hora, Ellencentret (2020). Ingen hörde ropen på hjälp. 20 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). 21 Inte Din Hora. Intervju 2022-11-18.
Förbättrad upptäckt SOU 2023:98
468
styrelsens uppföljande kartläggning av förekomst av rutinmässiga frågor inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten att majoriteten av undersökta verksamheter inte frågar vuxna rutinmässigt om våldsutsatthet eller våldsutövande. Vanligast är att frågor ställs på indikation, vilket även gäller barn. Undantaget är mödravårdscentralerna, där flest frågor ställs på rutin samt inom barnpsykiatri och ungdomsmottagningar, där majoriteten frågar rutinmässigt om barns utsatthet.22 Trots att det finns en så stark koppling mellan olika typer av våld har det framkommit i utredningens kartläggning att det är ovanligt att frågor ställs. Det är även ovanligt att specialiserade verksamheterna som riktar sig till personer utsatta för sexuellt våld eller andra former av sexuell exploatering frågar rutinmässigt om utsatthet i denna kontext. I intervjuer med dessa verksamheter framkommer att frågan adresseras först om den kommer upp spontant under besöket.23
Även om frågor ställs rutinmässigt kan våldsutsatthet missas, varför även frågor på indikation är viktiga. Det är inte alltid som våld syns men det kan ibland finnas tecken som omgivningen bör uppmärksamma. Det kan handla om tydliga tecken i form av fysiska skador såsom blåmärken, sår, klösmärken, brännskador och avslitet hår men det kan även handla om psykosomatiska problem som yttrar sig genom ångest och depression, ätstörningar eller genom värk- och smärtproblematik.24 Även missbruk och beroendeproblematik kan vara tecken på att det finns en bakomliggande våldsutsatthet.
Representanter från Ellencentret understryker att i stället för att fråga om våldsutsatthet generellt behöver yrkesverksamma fråga särskilt om medverkan i pornografi eller om personen varit med om att bilder eller filmer tagits fram eller spridits. Huvudanledningen är att många inte ser sig som utsatta om de får en för allmänt ställd fråga och därför kommer svara nekande på frågan. De menar vidare att i de fall som prostitution kommer upp behöver även frågan om utsatthet i pornografi alltid ställas. Det händer regelbundet att ett sexköp eller övergrepp filmas och sprids. De menar därför att det är extra relevant att ställa frågor i dessa sammanhang.25
22 Socialstyrelsen (2018a). Frågor om våld – En kartläggning av hur socialtjänsten och hälso- och
sjukvården frågar om våldsutsatthet och våldsutövande samt användning av bedömningsmetoder.
23 Se kapitel 10. 24 Kunskapsguiden. Så kan utsatthet för våld upptäckas. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/vald-och-fortryck/vald-i-nara-relationer/sa-kan-utsatthet-for-vald-upptackas/ (hämtad 2023-11-11). 25 Ellencentret. Intervju 2022-09-02.
SOU 2023:98 Förbättrad upptäckt
469
Vikten av att ställa specifika frågor lyfts även av personalen som arbetar på Mika Hälsa i Stockholm. De menar att det är avgörande hur de frågar om traumatiska händelser för att patienten ska berätta. Genom att ställa specifika frågor och ge exempel på vad en patient kan ha varit med om, ökar sannolikheten att patienten berättar om sina erfarenheter. Enligt forskning som behandlarna hänvisar till kan man annars missa upp till 30–40 procent.26 Vikten av konkreta frågor framgår även av Socialstyrelsens vägledande material om att fråga om och upptäcka våldsutsatthet.27
13.1.4 Frågor behöver ställas flera gånger och inbegripa frågor om tidigare våldsutsatthet
Även om frågor om våld ställs är det av olika anledningar inte säkert att personen kommer att svara jakande. En anledning kan vara att många ur målgruppen inte alltid själva ser sig som våldsutsatta då våldet har blivit ett normaliserat inslag i deras liv. Det kan även finnas rädsla för repressalier eller föreligga ett direkt hot, vilket hindrar berättandet. En annan anledning kan vara att personen har låg tillit till myndigheter på grund av tidigare dåliga erfarenheter och därför drar sig från att berätta. Det kan även bero på att personen har andra svårigheter i livet som är mer prioriterade att ta upp, varför utsatthet och utnyttjande i pornografi prioriteras ner. För att inte utsatthet i denna kontext ska missas är det därför viktig att yrkesverksamma ställer konkreta frågor och gärna vid olika tillfällen för att ge stödsökande flera möjligheter att berätta om det som de har varit med om.
Ung Utsatt som möter unga som utsatts för sexuell exploatering, berättar att det kan behöva gå flera samtalssessioner innan ungdomar vågar berätta att de haft sex mot ersättning, fysiskt eller online. Det är en av de svåraste sakerna för en ungdom att berätta om, trots att de själva sökt sig till en verksamhet som specialiserat sig på sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Ung Utsatt menar att det krävs tid, och att personalen behöver fråga flera gånger och på olika sätt, innan ungdomen vågar öppna upp sig.28
26 Se kapitel 10. 27 Socialstyrelsen (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – Vägledning för att öka förut-
sättningarna att upptäcka våldsutsatthet.
28 Ung Utsatt. Intervju 2023-02-09.
Förbättrad upptäckt SOU 2023:98
470
Det är även viktigt att yrkesverksamma frågar om våld och övergrepp som skett tidigare i livet och inte enbart fokusera på akuta situationer, annars kan grundorsakerna till personens ohälsa missas. Bland annat berättar representanter från WONSA att hos de som söker sig till deras verksamhet, har det i genomsnitt gått 16 år sedan det sexuella övergreppet skedde. Under de åren har de flesta sökt många typer av vård för symptom som senare går att härleda till övergreppet. WONSA anser att socialtjänsten, hälso- och sjukvården och andra instanser kan därför behöva fråga många gånger om utsatthet och gärna på rutin.29 I SKR:s rapport om vård vid sexuellt våld framkommer att det saknas riktlinjer för behandling av tidigare sexuella övergrepp är det symptomen och eventuella diagnoser som blir vägledande för vilken vård som ges, vilket riskerar att medföra att stödet och behandlingen att bli felaktig och ineffektiv.30 I rapporten lyfter flera av SKR:s intervjupersoner att för att kunna göra en korrekt bedömning och behandlingsplan skulle kopplingen mellan övergreppet och symptombilden behöva vägas in, varför frågor om tidigare utsatthet är ytterst relevant att fråga om.
13.1.5 Yrkesverksamma behöver stöd för att kunna fråga
Flera verksamheter ser ett behov av formulär och metodstöd som stödjer att fråga om denna typ av utsatthet eftersom många yrkesverksamma vittnar om att det är svårt att ställa frågor som rör sexuellt våld och pornografi. I detta sammanhang lyfts ofta metoden ”SEXIT” upp som ett gott exempel. Som framgår i kapitel 10 är metoden framtagen just i syfte att underlätta för yrkesverksamma att samtala om ibland känsliga frågor såsom sexuell hälsa, sexuell riskutsatthet och erfarenhet av våld. Förutom själva frågeformuläret ingår även utbildning och en handbok. De utvärderingar som genomförts i utprövandet av metoden visar även på positiva resultat både från användarna och de som besvarar frågorna.31 Metoden används i dag inom många ungdomsmottagningar och även i viss utsträckning inom elevhälsan, vars verksamheter av många bedöms ha goda möjligheter att fånga upp
29 WONSA. Intervju 2022-09-05. 30 Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). 31 Vårdgivarwebben. Sexit forskning. https://www.vgregion.se/halsa-ochvard/vardgivarwebben/amnesomraden/kunskapscentrum-for-sexuell-halsa/forskning/sexitforskning/ (häm tad 2023-09-28).
SOU 2023:98 Förbättrad upptäckt
471
målgruppen. Även Jämställdhetsmyndigheten rekommenderar verksamheter som särskilt riktar sig till barn att inkludera sexuell exploatering och människohandel i sina befintliga rutiner och riktlinjer. De lyfter även formuläret ”SEXIT” som ett bra instrument.32
I intervjustudien om vuxnas erfarenhet av pornografiproduktion rekommenderas ett omfattande kunskapslyft om sexuellt våld och sexuell exploatering, samt att utveckling och implementering av specialiserade screeningsverktyg. Detta för att säkerställa en god upptäckt, professionellt bemötande och effektiv hänvisning till lämpliga stöd- och vårdinsatser.33
13.2 Socialt fältarbete har potential att upptäcka utsatta
Vuxna som utsätts för våld eller andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi polisanmäler oftast inte själva och söker inte heller annan typ av stöd. Anledningar till att målgruppen inte söker stöd kan vara rädsla eller okunskap om vad som är brottsligt. Det kan även bero på att personen känner skuld och skam för det inträffade eller inte vill förlora den inkomst som pornografin genererar. Barn och unga som utnyttjas sexuellt genom att skildringar i bild och film sprids i pornografiska syften söker inte heller stöd och berättar sällan för närstående vuxna, vilket också ofta beror på att barnet känner skam och skuldkänslor, rädsla, eller inte vet att det som hen utsatts för är ett brott. När de som utsatts för våld inte själva söker stöd är det viktigt att samhällsaktörer arbetar för att upptäcka denna utsatthet bland annat genom att bedriva ett uppsökande arbetet både på den fysiska och den digitala arenan.
Socialnämndens ansvar att arbeta uppsökande och förebyggande med barn och unga är tydliggjort i socialtjänstlagen och innebär bland annat att främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden och förhindra att barn och unga far illa.34 Det sociala fältarbetet som i dag bedrivs i landets kommuner är ett av flera sätt att arbeta uppsökande och förebyggande och som har potential att upptäcka riskgrupper och redan utsatta. Arbetet behöver dock anpassas till den internet eftersom det är den dominerande arenan för produktion och distri-
32 Jämställdhetsmyndigheten (2021b). Prostitution och människohandel. 33 Donevan, m.fl. (2023). 34 Se även kapitel 9.
Förbättrad upptäckt SOU 2023:98
472
bution av pornografi och den plats där barn och unga riskerar att utnyttjas och exploateras sexuellt.
Det är också via olika digitala kanaler, exempelvis webbsidor, sociala medieappar och spel, som förövare tar kontakt med barn i sexuella syften, vilket många verksamheter och myndigheter erfar. I en omfattningskartläggning av prostitution och människohandel i Sverige som genomfördes 2021 beskriver Jämställdhetsmyndigheten att en konsekvens av så kallad ”sugardejting” är att det blivit lättare för förövare att komma i kontakt med potentiellt utsatta. Dessa digitala plattformar används också i betydande utsträckning av unga som är extra sårbara för att bli utnyttjade. Av de utsatta vuxna som hördes i omfattningskartläggningen hade många erfarenheter av att ha blivit utsatta för ”grooming” som barn vilket inte sällan ansågs vara en bidragande orsak till att de även utsattes för sexuell exploatering och fortsatte bli utnyttjande som vuxna.35
Det är få kommuner som i dagsläget förmår fånga upp barn och unga som utsätts för denna typ av sexuell utsatthet inom ramen för fältarbetet, vilket framgår av utredningens kommunenkät.36 Det har delvis att göra med att fältverksamheternas uppdrag och roll på lokal nivå inte är helt tydliggjort och definierat.37 Men det har också att göra med att fältarbetarna inte alltid har förutsättningar att skapa en tillräckligt tillitsfull relation som skulle kunna främja att en ungdom berättar och känner sig trygg med att prata om ett så pass känsligt ämne, vilket framgår i en intervju med fältarbetarna i Umeå kommun.38 Socialstyrelsen har sett ett behov av att samla befintliga relevanta kunskapsunderlag inom området, både från Socialstyrelsen själva och från andra statliga myndigheter och nationella aktörer, på en webbplats, vilket kan bidra i arbetet med att förtydliga rutiner och arbetsbeskrivningar.39
35 Jämställdhetsmyndigheten (2021b). Prostitution och människohandel. 36 Se även kapitel 10. 37 Socialstyrelsen (2022). Socialt fältarbete med barn och unga – Kartläggning av uppsökande och
förebyggande socialt fältarbete i kommunal regi.
38 Se även kapitel 10. 39 Ibid. s. 12.
SOU 2023:98 Förbättrad upptäckt
473
13.3 Digitalt uppsökande arbete behöver bli mer strukturerat
Internet är framför allt ett forum för social interaktion, spel och kunskapsinhämtning men även en arena där barn och unga riskerar att utnyttjas för olika sexuella ändamål inklusive bli utnyttjande i pornografiska syften. Studier har visat att barn och unga med en funktionsnedsättning är en särskild riskgrupp att utsättas på nätet, i synnerhet flickor som är överrepresenterade när det gäller att ha fått frågan om att dela nakna eller lättklädda bilder.40 I kapitel 7 om kunskapsläget om övergrepp mot barn, framgår även unga hbtqi-personer också är mer utsatta på nätet.
ECPAT lyfter vikten av att stödet och det förebyggande arbetet måste finnas på arenor där barn befinner sig, vilket stöds av flera andra organisationer. Här utmärker sig den digitala arenan eftersom den absolut största delen av denna typ av utsatthet sker där. Även Ellencentret, som möter målgruppen som utsatts för sexuell exploatering, lyfter vikten av ett uppsökande arbete på internet men ser samtidigt att arbetet behöver utvecklas så att det finns struktur och tydliga ramar för hur det ska bedrivas.41
Av utredningens enkätundersökning framgår att få kommuner bedriver uppsökande arbete på internet.42 I den fokusgrupp med socialchefer som utredningen träffat framgår att kommunen drar sig för att bedriva ett uppsökande arbete på nätet eftersom de inte vill bekosta ett arbete som inte håller sig inom en kommuns geografiska upptagningsområdet eftersom det går utanför den enskilda kommunens ansvarsområde.43 Här efterfrågar chefsgruppen därför ytterligare styrning från nationell nivå för hur det digitala uppsökande arbetet ska bedrivas. Behovet av ytterligare kunskap om hur sociala medier får användas i kommunens sociala fältarbete lyfts även i Socialstyrelsens kartläggning om uppsökande och förebyggande socialt fältarbete i kommunal regi.44
Föreningen Alltid Sedd, som arbetar med uppsökande arbete på internet mot ungdomar som utsätts för sexuell exploatering, anser att ansvaret för denna typ av uppsökande arbete borde ligga hos
40 Statens medieråd (2023). Ungar och medier 2023. 41 Ellencentret. Intervju 2023-06-08. 42 Se även kapitel 10. 43 Fokusgrupp socialchefer. Intervju 2022-12-07. 44 Socialstyrelsen (2022).
Förbättrad upptäckt SOU 2023:98
474
kommunerna men tror att anledningen till att det inte gör det är att arbetet är mycket tidskrävande.45 Alltid Sedd anser att en framgångsfaktor för dem är att just det uppsökande arbetet är fokus i deras verksamhet och att de därför inte behöver väga tiden det tar mot annat arbete. De ser fördelar med att den idéburna sektorn arbetar uppsökande, men anser att det även behövs ett tätare samarbete mellan dem och den offentliga sektorn. En avgörande faktor för att det uppsökande arbetet ska få önskad effekt är att det finns rutiner för vart man ska hänvisa personer och vem som bär ansvaret när en utsatt ungdom upptäcks.
Alltid Sedd lyfter även att det krävs utvärderingar för att utveckla det digitala uppsökande arbetet, något som föreningen inte själva har haft resurser till att göra i den utsträckning som behövs. Det finns därför inte heller någon standard eller metod för arbetet. Även Novahuset, som stödjer personer som utsatts för sexuellt våld, arbetar uppsökande i sociala medier och ser samma behov av att utveckla och utvärdera en metod för arbetet.46 Båda organisationerna uppger att en stor del av det digitala uppsökande arbetet sker på olika webbsidor så som sugardejtingsidor och olika prostitutionsforum, men att det inte enbart är där som de utsatta barnen finns. Vilka digitala forum som är aktuella ändras hela tiden och det är ett ständigt arbete att hålla sig uppdaterad eftersom arbetet behöver anpassas efter en ständigt förändrad verklighet.
Mikamottagningen i Stockholm arbetar också med digitalt uppsökande arbete men inriktar sig främst på att hitta personer utsatta i prostitution. De menar samtidigt att målgrupperna som utsätts i prostitution och pornografi ofta är överlappande målgrupper. På de sidor där de arbetar uppsökande finns även personer som inte genomför fysiska träffar med sexköpare utan enbart säljer pornografiska filmer, bilder eller livesända shower. Enligt mottagningen hittar de oftare personer med svensk bakgrund i det digitalt uppsökande arbetet än i det fysiska. De berättar också att det är vanligare att hitta killar på sugardejtingsidor än på eskortsidor.47
45 Alltid Sedd. Intervju 2022-10-07. 46 Novahuset. Intervju 2022-09-21. 47 Mikamottagningen Stockholm. Intervju 2022-12-12.
SOU 2023:98 Förbättrad upptäckt
475
13.4 Uppsökande arbete för att förhindra sexköp kan fånga upp personer som utnyttjas i pornografi
När det gäller det digitala och fysiskt uppsökande arbetet för att förhindra sexköp, har polisen och kommunen ett mer upparbetat arbetssätt än det som finns för att identifiera personer som utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. Det är inte ovanligt att personer som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål även utnyttjas för pornografiska syften, vilket beskrivs närmare i kapitel 7 om våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Det uppsökande arbetet för att förhindra sexköp kan således även leda till att utsatthet i pornografi upptäcks.
I det uppsökande arbetet tar polisen framför allt hjälp av kommunens regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel och tillsammans arbetar de uppsökande mot utsatta i prostitution och människohandel. Arbetet riktas framför allt mot så kallade eskortsidor, för att sedan fysiskt söka upp de identifierade personerna och erbjuda dem information och hjälp till vidare stöd. Det är inte ovanligt att personer som är utsatta i prostitution även länkar vidare från sin eskortsida till konton på pornografiska sidor eller liknande sajter där de säljer egenproducerat pornografiskt material. Regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel berättar dock att de inte systematiskt frågar om medverkan eller exploatering i pornografi utan dessa uppgifter framkommer först efter det att personen själv berättar om det.48
När det gäller möjligheterna att identifiera barn och unga som utnyttjas för sexuella ändamål i det uppsökande arbetet kan Jämställdhetsmyndigheten konstatera att det upptäcks fler ur målgruppen i de regioner där det finns en regionkoordinator som fokuserar på barn. Detta innebär således att fler barn som utsatts för sexuell exploatering också kan erbjudas stöd- och skydd i högre grad.49I dagsläget är det dock bara i region Stockholm som det finns en koordinator som enbart bara arbetar riktat mot målgruppen barn som utsätts för sexuell exploatering.
Det har av både etiska och juridiska skäl framkommit viss kritik mot de metoder som polisen använder för uppsökande arbete när det gäller barn, både från polisen själva och från olika idéburna organi-
48 Regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel. Gemensam intervju 2023-01-25. 49 Jämställdhetsmyndigheten (2021b).
Förbättrad upptäckt SOU 2023:98
476
sationer. ChildX,50 anser att det finns ett behov av att se över polisens uppsökande arbete. Dels för att polisen inte alltid arbetar uppsökande på de sajter där barn finns, dels för att det inte finns något upparbetat metodstöd för hur man bör bedriva ett rättssäkert och effektivt uppsökande arbetet. De anser att ett nytt metodstöd borde tas fram som kan användas av polisen för att undvika risken att barn känner sig utpekade och skuldbelagda.51
Även Brå bedömer i sina rapporter om uppföljning av lagens tillämpning när det gäller köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn för sexuell handling, att polisens arbete mot sexköpsbrott behöver breddas till flera arenor och inte endast rikta in sig på eskortsidor, för att skapa bättre förutsättningar för att fler grupper av utsatta erbjudas skydd och stöd.52 Mot bakgrund av Brås rapport om utnyttjande av barn för köp av sexuell handling lyfter även Barnombudsmannen i sin tilläggsrapport till FN:s barnrättskommitté att mörkertalet om dessa brott är stort och att mer resurser till det uppsökande arbetet bör prioriteras.53
13.5 Analys
Utredningen kan sammantaget konstatera att det finns ett stort behov av att se över det samlade stödet till relevanta yrkesgrupper om att upptäcka tidigare och pågående utsatthet för sexuell exploatering, inklusive våld och andra övergrepp kopplat till produktion och distribution av pornografi. Behovet av stöd för att ställa frågor kring denna typ av utsatthet är särskilt stor då det framkommit att det är särskilt svårt för yrkesverksamma att fråga om sexuellt våld och i synnerhet våld och sexuellt utnyttjande som har koppling till pornografi.
En viktig förutsättning för arbetet är att frågorna ställs under omständigheter som främjar att berättelser om utsatthet i denna kontext kommer upp till ytan. Frågorna behöver även vara så konkreta som möjligt, då många som utsätts inte alltid själva definierar sig som våldsutsatta och därför kan svara nekande om frågorna är för gene-
50 Tidigare Child 10. 51 ChildX. Intervju 2022-09-06. 52 Se Brå (2022:03). Köp av sexuella tjänster En uppföljning av lagens tillämpning och Brå (2022:4),
Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling – En uppföljning av lagens tillämpning.
53 Barnombudsmannen (2022). FN:s konvention om barnets rättigheter. Tilläggsrapport – Sverige.
SOU 2023:98 Förbättrad upptäckt
477
rellt ställda. Det är även viktigt att frågorna inte bara berör akuta situationer utan även fångar upp tidigare utsatthet, då detta kan påverka individens nuvarande situation och därmed inverka på vilken typ av stöd och behandlingsinsatser som behöver sättas in.
För att identifiera sexuellt utnyttjande i pornografiska syften är det viktigt att personalen har rutiner att tillgå, att de besitter en sådan kompetens att de inger förtroende och att de har förmåga att skapa en trygg miljö. I stödet behöver ingå, förutom standardiserade frågeformulär, kompletterande utbildningar och handböcker som stödjer frågandet. Vidare behöver rutinerna inbegripa skrivningar om hur yrkesverksamma ska ta hand om svaret och det behöver finnas tydliga hänvisningar till vidare stöd, skydd och vårdinsatser. Det är även väsentligt att metoderna som tas fram även ska kunna tillämpas i möten med personer som inte talar svenska eller som på grund av funktionsnedsättning behöver ett anpassat stöd. Material behöver därför finnas på flera språk och kompletteras med bild- och språkstöd där frågorna är omformulerade för att göra dem mer lättbegripliga.
Utredningens bedömning är vidare att de rutiner som tas fram behöver vara verksamhetsnära för att få bästa möjliga inverkan. Det är även en fördel om det finns ett kollegialt stöd, alternativt att personalen har tillgång till handledning, då det alltid kommer att uppstå tillfällen som kräver särskild konsultation.
Viktiga verksamheter där yrkesverksamma behöver kunna ställa rätt frågor för att identifiera utsatta barn och unga är, förutom ungdomsmottagningarna och elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningarna samt SiS- boenden och missbruks- och beroendemottagningar som både riktar sig till unga och vuxna. Även specialiserade mottagningar som riktar sig till personer som utsatts för prostitution och människohandel för sexuella ändamål och mottagningar för sexualbrottsutsatta behöver även blir bättre på att adressera utsatthet med koppling till pornografi och aktivt ställa konkreta frågor kring denna problematik, vilket annars missas.
När det gäller det fysiska och digitala uppsökande arbetet fyller detta en viktig funktion för att uppmärksamma barn och unga som riskerar att fara illa. Det kan ses som ett komplement till att ställa frågor i samband med stöd och vårdkontakter då utredningen bedömer att det har potential att nå personer som inte tidigare har kontakt med socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Försäljning av egenproducerat pornografiskt material har normaliserats under de
Förbättrad upptäckt SOU 2023:98
478
senaste åren och även personer som inte befinner sig i annan utsatthet kan behöva information om var skydd, stöd och vård finns att få. Det uppsökande arbetet behöver utvecklas och ramarna för arbetet behöver förtydligas, särskilt det digitala uppsökande arbetet då det väcker frågor av etisk, juridisk och kostnadsekonomisk karaktär. Utredningens bedömning är att det digitala uppsökande arbete behöver följas upp och utvärderas samt att det behöver tas fram tydliga rekommendationer för hur det ska bedrivas på ett rättssäkert sätt.
I detta utvecklingsarbete är det viktigt att de idéburnas kunskap och erfarenhet tas tillvara och att arbetet sker i nära samverkan mellan olika organisationer och myndigheter.
479
14 Starkare skydd, stöd och vård
I detta kapitel redogör vi för de åtgärder som behöver tillkomma för att barn och vuxna som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften, i en större omfattning än i dag, ska kunna ta del av skydd, stöd och vård. Med starkare skydd, stöd och vård avses här alla former av sociala, psykologiska och medicinska insatser. Insatserna ska uppfylla kraven på god kvalitet, vilket framgår av både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. God kvalitet innebär bland annat att personal behöver ha kunskap och förutsättningar för att systematiskt utveckla och kvalitetssäkra verksamheten. Det innebär även att stödet behöver vara lätt tillgängligt, bygga på principen om en god och nära vård och omsorg samt att stödsökande får ett gott bemötande. Vid initiala stödkontakter handlar insatserna främst om att omhänderta eventuella akuta skador, bedöma risk och se till att personen är skyddad. Därefter kan det finnas behov av att bedöma mottaglighet och erbjuda samtalsstöd och/eller psykologisk behandling för att bearbeta svåra upplevelser. Vid icke akuta kontakter kan grundorsakerna till det psykiska eller fysiska måendet behöva undersökas för ett adekvat medicinskt och psykosocialt stöd ska kunna sättas in. Insatserna behöver vara välfungerande och utformade efter individens behov. Vid komplex problematik krävs en helhetssyn av individens livssituation och samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten m.fl. är då ofta en nödvändighet för att behovet av god omsorg och vård ska tillgodoses.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
480
14.1 Det ska vara enkelt att hitta ingångar till skydd, stöd och vård
Vuxna individer som har utsatts för våld eller andra övergrepp vid produktion och distribution av pornografi behöver på ett enkelt sätt kunna hitta fram till skydd-, stöd- och vårdinsatser via socialtjänst, hälso- och sjukvård eller idéburna organisationer. Detsamma gäller för barn som utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. Detta är dock inte alltid fallet då det finns få verksamheter som riktar sig till målgruppen specifikt och den generella omsorgen och hälso- och sjukvården brister ofta i att nå ut med målgruppsanpassad och riktad information som skulle kunna bidra till att stödsökande skulle kunna hitta fram till stödet på ett enklare sätt. I betänkandet om en ny socialtjänstlag lyfts vikten av att socialtjänsten måste kunna erbjuda insatser som är tillgängliga, särskilt för enskilda som är svåra att nå. Det gäller inte minst personer som utsätts för våld, där det kan vara särskilt viktigt att socialtjänsten når den enskilde just när hen är motiverad att ta emot hjälp.1 Att hälso- och sjukvården ska vara lätt tillgänglig framkommer även av hälso- och sjukvårdslagen.2 Målet med den pågående primärvårdsreformen är även att vården ska komma närmare patienterna och bli mer lättillgänglig.3
14.1.1 Låga trösklar är en förutsättning för stöd
Så gott som alla som utredningen har träffat framhåller det som avgörande att det ska var lätt att få tillgång till stöd för att underlätta möjligheterna för utsatta barn och vuxna att få det stöd och vård som de har rätt till. Många lyfter vikten av att det ska vara ”låga trösklar” in till stödet. Vad som är låga trösklar kan dock se olika ut beroende på ålder och olika sociala, fysiska och psykologiska förutsättningar. Det kan handla bland annat om att det ska finnas tydlig information om var man kan söka stöd och hjälp, att verksamheten har flexibla öppettider såsom drop-in i stället för tidsbokning och att det finns möjlighet att ta kontakt digitalt. För många, och särskilt för unga, kan låga trösklar innebära möjligheten att ta kontakt via chatt och att få vara anonym. För många kan det även vara ett stort steg att
1SOU 2020:47. 25 kap. 1 § HSL. 3Prop. 2019:20/164.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
481
söka sig till den offentliga vården varför de idéburna organisationerna fyller en viktig roll. ECPAT:s erfarenhet är att en av anledningarna till att det är svårt för barn att söka stöd hos socialtjänsten är just att de inte kan vara anonyma. Därför menar representanter för ECPAT att det måste finnas andra instanser i samhället där barn har möjlighet att vara anonyma när de söker stöd.4 Här spelar den idéburna sektorn en viktig roll eftersom den ofta har möjlighet att erbjuda anonymitet.
Ellencentret kan erbjuda både anonymitet och en specifik stödperson att vända sig till i deras stödchatt, vilket de uppger fungerar väldigt bra.5 Den stödsökande kan även komma på ett första informationssamtal anonymt, och först därefter identifiera sig. Även RFSL och RFSL Ungdom anser att lågtröskelverksamheter som kan erbjuda chatt och anonymitet förbättrar tillgängligheten till skydd, stöd och vård avsevärt samt att det finns personal som har kunskap och förståelse för hbtqi-personers situation.6
Q-jouren Väst7 och Mikamottagningen i Stockholm,8 lyfter att även vuxna som är utsatta och som har en komplex problematik behöver kunna få tillgång till stöd på ett enkelt sätt. De menar att målgruppen själva har höga inre trösklar för att söka hjälp, vilket gör det ännu viktigare att vägarna in till stöd är så enkla som möjligt. I detta sammanhang är det därför viktigt att det även finns andra vägar in än digitala till exempelvis hälso- och sjukvården. Det gäller särskilt för personer som har svårigheter att söka vård via egenremiss, som kanske saknar bank-id eller som inte kan betala för besöket. Möjlighet till tidsbokning via sms och kostnadsfria besök är exempel på låga trösklar som kan underlätta för särskilt sårbara och utsatta grupper och individer.
Personer som är utsatta för våld är generellt mer vårdsökande än andra och det är sällan som de självmant berättar om sin utsatthet. Det gäller även för personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi. De söker i stället för olika former av psykisk ohälsa. Breda ingångar, dit individer kan söka sig på grund av olika orsaker och inte vid första kontakten ange utsatthet för sexuell exploatering, kan därför fungera som låga trösklar. Vårdcentraler, STI-mottagningar,
4 ECPAT. Intervju 2022-09-22. 5 Ellencentret. Intervju 2022-09-02. 6 RFSL och RFSL Ungdom. Intervju 2022-09-22. 7 Q-jouren Väst. Intervju 2022-12-19. 8 Mikamottagningen i Stockholm. Intervju 2022-12-12.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
482
mödravårdscentraler och ungdomsmottagningarna är exempel på sådana verksamheter som har stora möjlighet att fånga upp målgruppen, då många individer passerar dessa verksamheter någon eller flera gånger i livet. Inte ens de stödsökande som kommer till de specialiserade mottagningar, exempelvis de kommunala Mikamottagningarna, söker i första hand för utsatthet i prostitution eller utsatthet kopplad till pornografi. Många ser inte utsatthet i pornografi som det primära problemet. Utgångspunkten bör därför alltid vara att det ska vara lätt att ta upp problem kopplat till pornografi när en stöd- och vårdkontakt väl har etablerats. Låga trösklar i detta sammanhang handlar således om att skapa en så trygg miljö som möjligt för att personen själv ska våga öppna upp om sin situation eller känna sådan tillit att hen vågar svara jakande på frågan när den ställs. Rädda Barnen, menar även att hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte ska underskatta vikten av stöd som inte nödvändigtvis behöver vara behandling. Man anser att det i dag finns för få lågtröskelverksamheter som kan hantera enklare stöd och krisstöd, vilket man tror skulle gynna målgruppen barn som annars riskerar att bli utan stöd på grund av de långa väntetiderna till behandling.9
Sammantaget ser utredningen att det är många ur målgruppen som av olika anledningar har svårt att ta en första stödkontakt. Det framkommer även att flera har svårt att berätta om sin utsatthet eller ser andra problem som mer relevanta att ta upp, varför erbjudandet om stöd behöver vara så lättillgängligt som möjligt och utformas på flera olika sätt.
14.1.2 Den idéburna sektorn är en viktig ingång
Flera aktörer, däribland RFSU och Ellencentret, lyfter i samtal med utredningen att den idéburna sektorn har en viktig roll att spela när det gäller att bygga tillit och vara en ingång in för att få stöd och behandling. Enligt dem är det via dessa organisationer som utsatta vågar öppna sig och berätta om sina erfarenheter. Ofta har utsatta en större tillit till de idéburna målgruppsanpassade organisationerna än vad de har till myndigheter. Det finns dock en frustration hos de idéburna organisationerna att stödsökande som de fångar upp inte tas om hand inom den offentliga omsorgen och vården i nästa steg.
9 Rädda Barnen. Intervju 2023-01-11.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
483
Samverkan behöver därför, enligt organisationerna, stärkas upp i hela vårdkedjan för att personer i behov av stöd inte ska riskera att falla mellan stolarna. Det krävs dock, enligt organisationerna, att samverkan bygger på långsiktighet och har tydliga ramverk.
14.1.3 Polisanmälan kan vara en väg in till stöd
För den som varit utsatt för ett brott kan en polisanmälan vara det första steget till att kunna ta emot skydd, stöd eller vård. En polisanmälan är också en förutsättning för att polisen ska kunna utreda om det finns behov av skydd. Dessutom krävs en polisanmälan för att personen ska kunna få ersättning.10 Om polisen ger ett gott bemötande och har fungerande samverkansrutiner med stödorganisationer exempelvis brottsofferjouren (BOJ) eller kvinno- och tjejjour ökar möjligheterna att personen får och tar emot stöd. Vid sexualbrott finns även möjlighet till målsägandebiträde som fungerar som ett stöd under brottmålsprocessen.11
Paulina Bengtsson, som grundat Novahuset och som själv har varit med om att sexuella övergrepp dokumenterats och spridda som pornografi, berättar hur polisanmälan till slut blev det som fick henne att söka stöd.12 Det var dock först efter andra polisanmälan som hon fick ett gott bemötande, vilket var det som slutligen bidrog till att hon tog sig ur sin utsatthet. Hon har i sitt arbete senare mött andra med liknande erfarenheter och understryker hur viktigt det är att frågor ställs på rätt sätt, sakligt och välinformerat, och att den utsatta känner sig trygg med att allt kommer att gå bra. En annan kvinna som utredningen har träffat och som drabbats av att ha fått intima bilder av sexuell karaktär spridda på pornografiska sidor, berättar att hon blev erbjuden kuratorstöd i samband med polisanmälan men att hon i den stunden tackade nej då hon inte kände sig mottaglig för stöd vid tillfället. Hon uppskattade dock att hon fick erbjudande om stöd redan i samband med polisanmälan.13
10 Brottsoffermyndigheten. Sexualbrott – Ersättning efter rättegång. https://www.brottsoffermyndigheten.se/brottsofferguiden/guide/sexualbrott/over-18/forepolisanmalan/polisanmalan/forundersokning/rattegang/ersattning-efter-rattegang/ (häm tad 2023-11-14). 11 Polisen. Stöd under utredning och rättegång. https://polisen.se/sv-ll/lattlast/vald-i-familjen/stod-i-domstol/ (häm tad 2023-11-14). 12 Paulina Bengtsson. Intervju 2022-05-10. 13 Respondent nr 4. Intervju 2023-05-16.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
484
Även om en polisanmälan kan vara vägen in till stöd är det många som inte vill eller vågar polisanmäla av rädsla för att inte bli trodda eller för att de utgår från att de kommer få ett dåligt bemötande. En polisanmälan kan också upplevas som en kontrollförlust, vilket en representant för Novahuset påpekar.14 Red Umbrella Sweden menar att om en person blir utsatt för något som inte känns okej i samband med produktion av pornografi, är deras uppfattning att polisen inte tar situationen på allvar. Om det finns någon form av transaktion med i bilden är deras upplevelse att polisen anser att personen får skylla sig själv. Det gör att många struntar i att polisanmäla.15
Ett gott bemötande i samband med en polisanmälan är därför centralt för att en individ ska vilja och orka gå vidare till stöd och behandling.
14.2 Bemötande är viktigt för jämlik vård och omsorg
Personer som medverkar i pornografi är en grupp i samhället som många gånger har erfarenhet av att ha blivit utsatta för stigmatisering och diskriminering vilket orsakar såväl som förstärker redan befintlig utsattheten. Negativa erfarenheter leder ofta till att personer undviker att söka stöd av rädsla för att få ett dåligt bemötande, vilket påverkar den stödsökandes rätt till en god vård och omsorg. Brister i bemötandet av stödsökande från personal, inom exempelvis socialtjänsten eller hälso- och sjukvården, kan även leda till att viktig information och risksituationer missas och till att beslut fattas på ofullständiga grunder.16 Ett fördomsfullt och skuldbeläggande bemötande kan även medföra en tillitsbrist mellan den stödsökande och personalen och som i förlängningen leder till ojämlik vård och omsorg. När stödsökande möter personal som visar respekt och intresse för personens situation utan att döma eller ifrågasätta, uppfattas det som ett gott bemötande. I denna typ av möten skapas tillit och förtroende mellan den stödsökande och personalen, vilket är avgörande för om en våldsutsatt person kommer berätta om sina upplevelser och därmed kunna bearbeta de övergrepp personen varit med om.
14 Novahuset. Intervju 2022-09-21. 15 Red Umbrella Sweden. Intervju 2033-10-20. 16 Kunskapsguiden. Om bemötande i hälso- och sjukvården. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/arbetsmetoder-och-perspektiv/bemotandei-halso-och-sjukvarden/om-bemotande-i-halso-och-sjukvarden/ (H ämtad 2023-11-14).
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
485
14.2.1 Ett icke dömande och respektfullt bemötande
Att utsatta stödsökande får ett icke dömande, respektfullt och tillitsskapande bemötande, tar de flesta organisationer upp som helt avgörande för att personen ska få det stöd som hen har rätt till. Erfarenheten från flera organisationer som utredningen har träffat visar dock att detta inte alltid är fallet. Exempelvis är det inte ovanligt att när personer som varit utsatta i en pornografisk kontext berättar om sina upplevelser, möts de antingen av en överslätande eller en överdrivet negativ reaktion, vilket ofta gör att personen sluter sig och drar sig för att berätta om sina erfarenheter igen.
I en rapport om stöd- och hjälpinsatser för personer som utsätts för kommersiell sexuell exploatering, som publicerats av Ellencentret, ChildX17 och Inte Din Hora, angav en majoritet av de tillfrågade ur målgruppen att det främsta hindret för att söka hjälp var skam, skuld och rädsla för stigmatisering. Många kände även en stor brist på tilltro till stödsystemet då många haft tidigare erfarenheter av att bli misstrodda eller skuldbelagda för den situation de har hamnat i. Flera angav även att de inte såg sig som värda att få hjälp eller att de helt enkelt inte orkade berätta.18
Omgivningens sociala respons är av central betydelse för om våldet kan fortgå eller upphöra, vilket framkommer i en studie från Stiftelsen Allmänna Barnhuset.19 Om bemötandet brister riskerar det att personen känner sig ifrågasatt eller skuldbelagd, särskilt om personen hen möter ställer frågar som ”men varför gick du dit?” eller ”varför gjorde du det om du egentligen inte ville?”.
En orsak till ett sådant bemötande kan vara att den som ska hjälpa inte har tillräcklig kunskap om problematiken, själv bär på fördomar eller känner osäkerhet kring att prata om frågor som rör sex, våldsutsatthet och sexuellt utnyttjande. Representanter från SMC Pilen lyfter även att ett bristfälligt bemötande kan bero på att personalen värjer sig för att möta svåra berättelser som en följd av sekundär traumatisering,20 vilket kan vara bakomliggande orsak till att inte orka fråga eller lyssna. Att förringa eller att inte tro på någons berättelser kan fungera som ett försvar framför allt vid komplex problematik
17 Tidigare Child10. 18 Child10, Ellencentret, Inte Din Hora, (2020). Ingen hörde ropen på hjälp. 19 Hydén (2021). I skuggan av våldet. Barnens och deras sociala nätverks responser på våld i familjen. 20 Pearlman, et al. (1995). Trauma and the Therapist: Countertransference and Vicarious Trau-
matization in Psychotherapy with Incest Survivors.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
486
och grova övergrepp. Även Stiftelsen Allmänna Barnhusets erfarenhet är att ju värre övergrepp som barnen varit med om desto sämre bemötta känner de sig. Missnöjet hos barnen handlar ofta om att den som ska hjälpa inte har förståelse för den verklighet barnen befunnit sig i. Barnen kan känna sig svikna när stödpersonen är dömande, eller reagerar på fel sätt, i stället för att vara öppen och inbjudande till fortsatt samtal.21
14.2.2 Ett gott bemötande oavsett om personen lämnat pornografi eller inte
Alla som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften ska kunna ta del av skydd, stöd och vård oavsett bakgrund och oavsett om personen har lämnat pornografiproduktion eller inte. Red Umbrella Sweden har i samtal med utredningen uppgett att många kan behöva stöd eller vård även om de fortsätter att medverka i pornografi, men om en person känner sig stigmatiserad kommer hen inte att söka vård.22Att känna sig välkommen och inte ifrågasatt bör då även kunna underlätta för den som en dag vill söka stöd för att lämna. Även Unizon, som organiserar kvinno-, tjej- och ungdomsjourer i Sverige, lyfter att stödet måste vara tillgängligt även för den som inte lämnar en tillvaro där personen medverkar i pornografi. 23 Det förutsätter kunskap bland yrkesverksamma för att kunna ge ett gott bemötande och se till att den som söker skydd, stöd och vård känner sig välkommen. Att ett gott bemötande är viktigt är en synpunkt som delas av personer som är aktiva i pornografi och som inte avser sluta. De personer utredningen har träffat som nu är aktiva berättar att stigmat som kommer med att medverka i pornografi är något som gör att de skulle dra sig för att söka stöd om de behövde eftersom de inte väntar sig ett gott bemötande.
Red Umbrella Sweden menar att ett hinder för att söka stöd för att lämna ligger i att personal direkt utgår från att personen har ett självskadebeteende, vilket medför att personen inte känner sig tagen på allvar. Mikamottagningen i Göteborg berättar att det är en balansgång när en person som har sökt sig till dem fortfarande befinner sig i pornografi och samtidigt uppger att den inte mår dåligt av det. Det
21 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Intervju 2022-11-30. 22 Red Umbrella Sweden. Intervju 2022-10-20. 23 Unizon. Intervju 2022-09-01.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
487
blir då extra viktigt att börja där personen befinner sig och utforska personens både positiva och negativa upplevelser.24 Oavsett om personer tar kontakt med vården för att få stöd i att lämna pornografi eller söker stöd för något annat, behöver bemötandet likväl vara gott och utgå från individens behov.
14.2.3 Att få bli sedd för den man är
Ett gott bemötande omfattar även att bli sedd och bemött som den man är. RFSL och RFSL Ungdom, lyfter vikten av att bemötandet är jämlikt och inte heteronormativt. Transammans, som är organisation för transpersoner och närstående, menar att det kan inkludera att vara uppdaterad kring terminologi om hbtqi, använda rätt pronomen och namn och inte förutsätta att personens transerfarenhet behöver skapa problem eller utmaningar. Av den anledningen anser Transammans att det finns behov av riktade insatser just mot transpersoner.25
Ett gott bemötande omfattar enligt RFSU en förståelse för att alla oavsett kön, könsidentitet och sexualitet kan ha blivit utsatta för eller utsatt andra för sexuellt våld, eller ha erfarenhet av båda. Ett gott bemötande innebär att lyssna på och bekräfta personens erfarenheter. Yrkesverksamma kan inte ta för givet att den de möter delar den yrkesverksammas egna värderingar. För att skapa tillit och förtroende är det helt avgörande att inte bli dömd eller diskriminerad, och att få öppna frågor som ger möjlighet att få berätta på sina egna villkor.26
14.2.4 Att bemötas som ett brottsoffer
Regionkoordinatorn mot prostitution och människohandel, med ansvar för barn i Stockholm menar att ett stort hinder för att ett barn ska söka eller ta emot hjälp, är att de själva ser sig som delaktiga i brottet snarare än som brottsutsatta. Hon poängterar att det är förövarnas strategi är att manipulera barnen och att då dem att tro att båda är delaktiga i relationen. På så sätt gör förövarna barnen del-
24 Mikamottagningen i Göteborg. Intervju 2022-11-14. 25 Transsammans. Intervju 2023-01-17. 26 RFSU. Intervju 2022-10-20.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
488
aktiga i övergreppen de utsätter dem för. Barnen känner därför mycket skuld och skam för det inträffade varför bemötandet från omgivningen blir extra viktigt.27 När omsorgspersoner eller personal som erbjuder hjälp pratar på ett sådant sätt att det spär på bilden av att barnet själv är delaktigt eller själv bär ansvar för det inträffade minskar chanserna att barnet söker och tar emot hjälp.
Även OKSE framhåller att det genomgående måste vara tydligt var skulden hör hemma. Det gäller såväl i undervisning och annan kunskapsspridning, som i bemötandet. Yrkesverksamma och vuxna i barns närhet behöver undvika att lägga ansvar för det inträffade på barnet. Det gäller särskilt distansbrott som begås via digitala kanaler eftersom barnet då utnyttjats och förmåtts att utföra handlingar mot sig själva eller någon annan. Utnyttjande av barn för sexuell posering, våldtäkt eller andra sexualbrott ska benämnas som just vad det är och inte som att barnet utsatt sig själv eller självmant delat med sig av filmer eller bilder. Det gäller även när det handlar om ett distansbrott. Om personal eller andra i barns omgivning lägger ansvar på barnet är det stor risk att de upplever att deras eget beteende är orsaken till att de utsatts eller risker att utsättas.28
14.3 Specialiserade mottagningar eller funktioner är centrala
14.3.1 Stödet behöver anpassas till lokala och regionala förutsättningar
Det finns både ett behov av breda ingångar för stöd där många utsatta kan fångas upp, och behov av mottagningar eller funktioner som besitter specialistkompetens om sexuellt våld och olika former av sexuellt utnyttjande. I stort sett alla som utredningen träffat är överens om att det inte behövs särskilda mottagningar för att ta emot endast utsatta i pornografi eftersom det är ett för smalt verksamhetsområde. Det finns snarare en samstämmighet i att utsattheten är väldigt lik, och ofta sammanfaller med utsatthet för sexuella övergrepp och annan typ av sexuell exploatering, oftast prostitution, och därför skulle kunna samordnas inom detta område. Representanter från Ung Utsatt i Göteborg som är en del av ungdomsmottagningarnas
27 Regionkoordinatorn i Stockholm. Intervju 2022-09-27. 28 OKSE. Intervju 2022-09-06.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
489
verksamhet menar att sexuella övergrepp är en lagom specialiserad ingång för ungdomsmottagningar, och att det just nu är för snävt att avgränsa till sexuell exploatering för att personer ska våga söka.29
I dag finns endast ett fåtal specialistmottagningar som tar emot målgruppen som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. De som finns är, precis som nämnts ovan, riktade till målgruppen som utsätts för olika former av sexuell exploatering eller till personer som utsätts före sexuella övergrepp.30 Dessa mottagningar är ofta knutna till storstäderna, men vissa finns även på andra delar i landet. De rör sig om exempelvis om Mikamottagningarna, Mika Hälsa och Ellencentret i Stockholm och SMC Pilen i Göteborg. Inom dessa verksamheter har det byggts upp en hög kompetens om målgruppernas behov som en följd av specialiseringen.
Det är tydligt att dessa specialiserade verksamheter fyller en viktig funktion både för de utsatta målgrupperna och även på grund av den kunskapsuppbyggnad som sker där. I detta sammanhang kan utredningen dock konstatera att dessa mottagningar ofta är väldigt små verksamheter och har en begränsad kapacitet att ta emot alla stödsökande. Positivt är att Mikamottagningarnas verksamhet har spridits till flera delar av landet, vilket betyder att tillgången till stöd har ökat.
Att det ska finnas lämpliga och lättillgängliga mottagningscenter över hela landet för personer som blivit utsatta för sexuellt våld som ska erbjuda medicinska och rättsmedicinska undersökningar, traumastöd och rådgivning framgår även av Istanbulkonventionens artikel 25.31I den senaste rapporten om hur Sverige lever upp till konventioner rekommenderar granskningskommittén att Sverige lever upp till artikeln till fullo.32 Även i intervjustudien om vuxnas erfarenhet av pornografiproduktion föreslås att vården behöver specialiserade mottagningar som utöver denna målgrupp får i uppdrag att arbeta med andra former av våld och övergrepp, prostitution, PTSD och komplext PTSD. Specialmottagningar motiveras även genom respondenternas erfarenheter av att slussas runt mellan olika myndig-
29 Ung Utsatt. Intervju 2023-02-09. 30 Se även kapitel 10. 31 CETS nr 210 (2011). 32 GREVIO/Inf. (2018)15.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
490
heter och vårdinstanser, vilket bidrar till att de lätt faller mellan stolarna, inte blir sedda och att vården uteblir.33
I vissa delar av landet finns det inte kapacitet att utveckla regelrätta mottagningar utan det kan vara tillräckligt att det finns särskilda team eller personer som har sakkompetens inom området som kan stödja övriga delar i organisationen. Exempelvis lyfter länsstyrelserna i Jämtland och Västerbotten att det inte finns förutsättningar för dem att ha en specialiserad mottagning. För dessa län är det mer ändamålsenligt att målgrupperna integreras i de redan etablerade Centrumbildningar mot våld (CMV). För Jämtlands läns del handlar det om att fortbilda befintlig personal så att de har kompetens att kunna ta emot och bemöta målgruppen som utsätts i pornografi, vilket framkommer i deras enkätsvar till utredningen.
14.3.2 Utveckling av Barnahusens verksamhet kan gynna barn som utnyttjats sexuellt i pornografiska syften
Även om barn som utsatts för sexuell exploatering ingår i Barnahusens målgrupp framkommer det i utredningens kartläggning att dessa barn sällan kommer till Barnahusen och sällan får behandling där.34 Det har dels att göra med att dessa ärenden ofta utreds inom andra delar av polisens verksamhet, dels att det är få Barnahus som erbjuder behandling. Enligt den översyn av Barnahus som genomfördes av Barnafrid 2018 är det stora skillnader över landet avseende tillgång till de specialiserade enheter som Barnahus erbjuder och vissa barn faller utanför verksamhetens målgrupper. Det framkom även att spridningen av Barnahus tycks ha stannat av. I översynen kunde konstateras att skillnaderna mellan de olika regionerna riskerar att medföra ett icke likvärdigt bemötande, stöd och skydd.35
FN:s Barnrättskommitté har i den senaste granskningsrapporten från 2023 uppmanat Sverige att åtgärda de brister som identifierats inom Barnahusverksamheten och säkerställa en likvärdig tillgång till det stöd som Barnahus erbjuder samt att noga följa utvecklingen så att barns rättigheter säkerställs.36
33 Donevan, Jonsson och Svedin (2023). Intervjustudie bland personer med erfarenheter av att
bli filmad eller fotograferad för pornografiproduktion.
34 Se även kapitel 10. 35 Linköpings universitet, Barnafrid, Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn (2019).
Slutrapport – utvärdering av Barnahus, Linköpings universitet.
36 CRC/C/SWE/CO/6–7.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
491
Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser att det bör lagstiftas om att Barnahus ska finnas över hela landet och att riktlinjer behöver utformas vad gäller målgrupp och innehåll, till exempel om resurser för behandling. Sådana resurser behöver utökas och koncentreras till Barnahusen så att barn kan fångas upp i ett tidigt skede.37 En sådan utveckling skulle således även gynna målgruppen barn som utnyttjas sexuellt genom att skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften.
14.4 Stödinsatser behöver finnas tillgängliga i hela landet
Det framgår tydligt i utredningens intervjuer att tillgången till skydd, stöd och vård ser olika ut beroende på var i landet man befinner sig. I de större städerna går det att hänvisa vidare till olika idéburna organisationer eller offentlig verksamhet såsom exempelvis kommunala Mikamottagningar eller motsvarande, men de finns inte lika lätt att tillgå på mindre orter. Orsakerna till skillnaderna varierar, det kan handla om kommunernas och regionernas olika ekonomiska och geografiska förutsättningar eller om olika politiska prioriteringar. Beroende på den lokala och regionala kontexten behöver vården och omsorgen utformas på ett sådant sätt att det motsvarar aktuella behov samtidigt som det utgår från de rådande förutsättningarna. För att möta målgruppernas ofta komplexa behov är samordning och samverkan mellan olika huvudmän ofta nödvändigt. Med stöd av lagen finns det möjlighet för kommuner och regioner att gå samman för att tillsammans sluta olika typer av samverkansöverenskommelser, både mellan varandra och med idéburna organisationer.38
14.4.1 Samverkan mellan flera aktörer
I utredningens enkät till kommunerna och i de intervjuer som utredningen haft med olika kommunrepresentanter, framkommer att hälften av kommunerna sällan eller aldrig kommer i kontakt med
37SOU 2022:70, särskilt yttrande, s. 967–974. 38 Se även kapitel 9.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
492
målgruppen. Det gäller särskilt i de mindre kommunerna som inte ligger i närheten av en storstad eller en större stad.39
I en kompletterande intervju med socialtjänsterna i Nässjö och Värnamo framkommer samma uppgifter. Socialsekreterarna som handlägger ärenden som rör våld i nära relation menar att det kan vara svårt att nå denna målgrupp både på grund av att de är så utsatta och inte alltid är mottagliga för stöd. Även socialsekreterare från Arvika kommun som handlägger ärenden inom barn- och familjeenheten respektive vuxenenheten, berättar att det är ovanligt med ärenden som rör sexuellt utnyttjande i deras kommun, men att de misstänker att problemet finns, särskilt bland yngre tjejer som har missbruksproblem.40 Utredningens bedömning är att det ser ut på liknande sätt i flera kommuner, vilket tillstyrks av flera organisationer och myndigheter som utredningen haft kontakt med.
När det finns låg kännedom om ett socialt problem och när efterfrågan av stöd är lågt kan det vara svårt för enskilda kommuner att upprätthålla kompetens och fungerande arbetssätt, vilket gör att behovet av stöd- och samstrukturer ökar. Det kan handla om ett ökat behov av kollegialt stöd och av rådgivning och konsultation från specialistverksamheter utanför socialtjänsten eller att flera kommuner går samman och samverkar över kommungränserna. När det gäller regionalt stöd berättar socialsekreterarna i Arvika att de bland annat att har möjlighet att konsultera Barnahus Värmland. Representanter från Robertsfors kommun berättar att de har nytta av att kunna vända sig till Centrum mot våld (CMV) i Umeå41 och socialsekreterarna i Värnamo kommun berättar att de får ett regionalt stöd av Länsstyrelsen i Jönköping.42
Även om en stor andel av kommunerna inte kommer i kontakt med målgruppen bedömer de flesta av de intervjuade kommuner att de skulle kunna hjälpa utsatta om frågan kom till deras kännedom. Vissa kommuner anger att det kan finnas en fördel med att vara en mindre kommun eftersom det kan vara lättare att få till ett samarbete mellan socialtjänstens olika enheter, så länge som det sker inom ramen för sekretesslagstiftningen. Socialsekreteraren i relationsvåldsteamet i Nässjö kommun, berättar att det underlättar att man sitter på samma plats som de som arbetar med skadligt bruk och beroendeproblema-
39 Se även kapitel 10. 40 Arvika kommun. Intervju 2023-01-23. 41 Robertsfors kommun. Intervju 2023-02-20. 42 Värnamo kommun. Intervju 2023-01-22.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
493
tik. De letar aktivt upp varandra och samkör ärenden där båda kompetenserna behövs. De anser att detta även bör vara en fördel när det gäller målgruppen som utsatts för sexuellt utnyttjande. En annan fördel med mindre kommuner, som bland annat socialtjänsten i Robertsfors kommun tar upp, är att det finns ett nära samarbete mellan kommunala verksamheter och polis. Man hjälps åt att fånga upp den problematik som finns i området.43
För de kommuner som sällan eller aldrig kommer i kontakt med målgruppen och själva har begränsade resurser att driva specialiserade funktioner i egen regi, kan samverkan mellan flera kommuner, andra huvudmän eller den idéburna sektorn vara en lösning. Länsstyrelsen i Jönköping framhåller att kommunerna kan jobba med identifiering och skydd men inte med mer långsiktigt stöd till målgruppen. Länsstyrelsen menar vidare att de små kommunerna har en bredare syn på våld och kan leverera bättre på våldsområdet generellt, men när det kommer till att erbjuda ett mer långsiktigt stöd till målgruppen, finns det ett behov av en länsgemensam resurs.44
Utvecklingsledaren för kvinnofrid, FoU Socialtjänst i Region Västerbotten, anser att fler formaliserade kommunöverskridande samverkansarbeten mellan kommunerna i länet, såväl mellan små kommuner som mellan små och stora, säkerligen skulle skapa en gynnsam utveckling för ett likvärdigt stöd i länet. Vissa av de mindre kommuner i länet har under åren utvecklat en egen samverkan mellan sig och/eller med Umeå eller Skellefteå kommuner. Hon anser vidare att en formaliserad samverkan över lag är en viktig väg att gå, inte minst för inlandskommunerna i Västerbottens län.45
Det finns exempel på flera ställen i landet där kommunerna gått samman i en formaliserad avtalssamverkan runt frågor som kräver särskild kompetens. Exempelvis bygger flera av de kommunala Mikamottagningarna på en formaliserad avtalssamverkan mellan olika kommuner och ibland även med regioner. Till Mikamottagningen i Stockholm har 19 av 26 kommuner anslutit sig till en regionalisering av mottagningen för att den ska nå ut till Stockholms läns hela befolkning.46
43 Nässjö kommun. Intervju 2023-01-22. 44 Länsstyrelsen i Jönköpings län. Intervju 2023-01-23. 45 RSS/FoU Kommunal utveckling kvinnofrid, Region Västerbotten. Intervju 2023-02-20. 46 Se även kapitel 10.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
494
14.4.2 Den idéburna sektorn som samverkanspart
Sammantaget finns det en samstämmighet bland de som utredningen träffat om att idéburna organisationer har en viktig roll i stödet till målgrupperna som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Utöver de kommunala Mikamottagningarna är det Ellencentret i Stockholm och Novahuset i Linköping som tydligast lyfts fram som de mottagningar som unga vänder sig till. Exempelvis säger Barnafrid att unga vänder sig till organisationer som Novahuset, i stället för till myndigheter. Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (FSUM), säger att när ungdomsmottagningarna i framför allt Stockholmsområdet, kommer i kontakt med en person som upplevs ha mycket traumasymptom, är Ellencentret en aktör de hänvisar vidare till.47 Även om de idéburna organisationerna är viktiga aktörer i det totala samhällsstödet till målgruppen menar Paulina Bengtsson att de endast bör fungera som ett komplement och att den offentliga sektorn inte ska fråntas ansvaret för det bärande stödet till utsatta.48
Som lyfts i tidigare avsnitt om att målgruppen behöver kunna nå insatser på ett enkelt sätt utgör den idéburna sektorn en viktig ingång till stödet. Ellencentret lyfter att de idéburna inte bara behövs för att identifiera utsatta, utan också fungerar som en viktig resurs över tid. Därför är samverkan centralt. Idéburna organisationer har möjlighet att arbeta på andra sätt för att motivera utsatta att ta emot stöd, ta sig från ett samma hang där de utnyttjas sexuellt i pornografiska syften, ge stöd till att polisanmäla och även vara ett stöd i olika myndighetskontakter. Ellencentret menar att det därför är viktigt att säkerställa en långsiktig samverkan och finansiering där idéburen sektor ingår på ett hållbart sätt.49
Även RFSU lyfter att ramverket behöver vara tydligt vid ett samarbete mellan de offentliga och idéburna. Det behövs till exempel finnas höga krav på uppföljning och genomförande hos de aktörer som det offentliga samarbetar med och de behöver ha en bred förståelse av kön, identitet och sexualitet. RFSU anser särskilt att ”peerto-peer-verksamhet”, dvs. organisationer av, med och för målgruppen, och föreningar som organiserat minoritetsgrupper, bör prioriteras särskilt i samverkansinsatser.50
47 FSUM. Intervju 2022-10-26. 48 Paulina Bengtsson. Intervju 2022-05-10. 49 Ellencentret. Intervju 2022-09-02. 50 RFSU. Intervju 2022-10-20.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
495
Exempel på formaliserade samverkansformer mellan den idéburna och offentliga sektorn är idéburet partnerskap (IOP) som bland annat Novahuset i Linköping tecknat med Linköpings kommun och Region Östergötland.51 Enligt dem fungerar samverkan väl och ger dem bättre förutsättningar för att driva sin verksamhet långsiktigt.
14.4.3 Digitalt stöd som alternativ till att träffas fysiskt
Ett alternativ för att tillgängliggöra stödet ytterligare och nå ut till fler personer är att erbjuda vissa stödinsatser digitalt. Detta kan vara särskilt viktigt när det geografiska avståndet till stöd är stort.
Ung Utsatt menar att det är bättre med en digital kontakt än ingen alls. De anser att det lättare för behandlaren att göra en helhetsbedömning om individens behov vid ett fysiskt möte, men att det finns andra fördelar med digitala möten både för behandlaren och den stödsökande. Många av de stödsökande som har kontakt med Ung Utsatt har också uppgett att de tycker att det är bättre att sitta bakom en skärm än att ses fysiskt. De behöver inte heller resa till mottagningen, vilket kan vara en stor ansträngning för vissa. Ung Utsatt ger också exempel på att Tjejjouren Väst erbjuder digitalt stöd via sin stödchatt, vilket verkar nå ut till många tjejer och unga kvinnor, även de som är komplext traumatiserade och som har erfarenhet av sexuella handlingar mot ersättning säljer sex. Eftersom chatten är helt anonym når de även ut till personer som aldrig annars skulle söka vård.52
Organisationen Storasyster, som arbetar med sexualbrottsutsatta generellt, började erbjuda digitala stödsamtal under pandemin. Deras erfarenhet är att det går att ha samtal om det mesta digitalt, men inte allt. Nu har de även öppnat upp möjligheten till chatt-samtal utanför Stockholmsområdet, vilket innebär att de kan nå många fler. Andra som utredningen pratat med är mer skeptiska till att erbjuda digitalt stöd. Mikamottagningen i Stockholm menar att digitalt stöd är bättre än ingenting, men det är inte optimalt. Utöver att det är svårare med den personliga kontakten kan det finnas risk att den utsatta inte
51 Linköpings kommun. IOP mellan Novahuset – Linköpings kommun. https://sammantraden.linkoping.se/welcome-sv/namnder-styrelser/social-ochomsorgsnamnden/2020-10-21-social-och-omsorgsnamnden/agenda/ideburet-offentligtpartnerskap-novahuset-linkopings-kommunpdf?downloadMode=open ( hämtad 2023-11-19). 52 Ung Utsatt. Intervju 2023-02-09.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
496
befinner sig på en säker plats vid samtalet, vilket behandlaren inte kan ha kontroll över.53
Representanter för Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser att det är bättre att lära upp behandlare som kan finnas geografiskt nära de stödsökande snarare än att det ska finnas mottagningar på några få ställen i landet som stödsökande, ska behöva resa till eller behöva träffa digitalt.54
14.5 Stödet behöver vara jämlikt
Även om insatser ska vara tillgängliga för alla oavsett bakgrund är det flera grupper i samhället som inte alltid nås av skydd, stöd och vård i den utsträckning som de har rätt till. Vissa grupper av utsatta kan på grund av kön, könsidentitet, funktionsnedsättning eller skadligt bruk och beroende ha svårare att våga söka stöd eller veta var de ska vända sig. Om samhället dessutom har en bristande förmåga att anpassa insatserna efter individernas särskilda behov, förstärks också sårbarheten och möjligheterna för att få stöd och hjälp minskar. Exempel på sårbarhetsfaktorer kan vara brist på kunskap om vilka rättigheter man har eller vart man kan vända sig för hjälp. Det kan även handla om negativa erfarenheter av kontakt med myndigheter eller att man upplever isolering och ensamhet inte sällan på grund av fördomar och diskriminering.
14.5.1 Skydd, stöd och vård oavsett kön och könsidentitet
De flesta aktörer som utredningen har träffat har till största del kontakt med flickor eller kvinnor. Även om många mottagningar är öppna för alla når de sällan pojkar och män eller personer med annan könsidentitet. Det innebär dock inte att de inte kan vara utsatta. Bland annat visar studier att pojkar som identifierar sig som hbtqia+55 samt ickebinära i högre grad än andra barn blivit utnyttjade genom köp av sexuell handling eller genom att någon köpt deras nakenbilder.56
53 Mikamottagningen i Stockholm. Intervju 2022-12-12. 54 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Intervju 2022-11-30. 55 I denna rapport används begreppet hbtqia+ där a står för asexuell och + står för alla andra identiteter och läggningar. 56 ECPAT (2023). ”Consent is KEY”– En rapport om brottsutsatthet bland barn som identifierar
sig som HBTQIA+, samt deras syn på sex och relationer på internet.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
497
RFSL lyfter att pornografi avsedd för homo- och bisexuella män är en stor genre, vilket talar för att även män riskerar att utsättas för våld och övergrepp i denna kontext.57 Precis som det inte går att uttala sig om hur många kvinnor som utsätts i samband med produktion och distribution av pornografi i Sverige, går det inte heller att uttala sig om hur många män som gör det. Oavsett omfattning behöver dock skydd, stöd och vård vara inkluderande och utformas så att den är tillgänglig för alla oavsett kön och könsidentitet. Novahuset menar att när killar utsätts för sexuellt våld tas det inte på lika stort allvar som när tjejer är utsatta, vilket både kan tyda på brist på kunskap och vara en fråga om normer och förväntningar.58
Tillgången till skydd, stöd och vård som riktar sig till personer som utnyttjats sexuellt i pornografiska syften är generellt låg. För hbtqi-personer kan tillgången i praktiken vara ännu sämre eftersom det bland många finns en rädsla för att få ett dåligt eller oförstående bemötande. Representanter för RFSL och RFSL Ungdom, berättar att i större städer har de möjlighet att hänvisa hbtqi-personer som utsatts för sexuell exploatering till den kommunala Mikamottagningen eller liknande, vilka de upplever har god kunskap om hbtqifrågor, särskilt de mottagningar som funnits länge.59 När stödsökande som inte bor i en storstad hör av sig till deras mottagning, hoppas de alltid att det ska finnas en idéburen organisation i personens närområde eftersom deras erfarenhet är att det kan vara svårt för hbtqipersoner att vända sig till den lokala vårdcentralen eller kommunen. För att bistå personen i sitt stödsökande har RFSL Ungdom, i flera fall, ringt innan och förberett vården eller socialtjänsten på att en hbtqi-person kommer att höra av sig för att säkerställa att rätt kompetens finns.
Representanterna för RSFL upplever att den grupp som det finns minst kunskap om på olika mottagningar är transpersoner, samtidigt som det är en mycket utsatt grupp. Transammans, framhåller att det på gruppnivå finns en högre andel ensamhet, psykisk ohälsa, suicidplaner och suicid jämfört med befolkningen som helhet, och att det finns ett bristande stöd.60 Denna bild bekräftas i rapporten ”Unga transpersoners erfarenheter av psykisk ohälsa, suicidalitet och själv-
57 RFSL. Intervju 2022-09-20. 58 Novahuset. Intervju 2022-09-21. 59 RFSL och RFSL Ungdom. Intervju 2022-09-20. 60 Transsammans. Intervju. 2023-01-17.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
498
skada” som Folkhälsomyndigheten publicerade 2022.61 Bland annat visade resultaten att en av fyra transpersoner av de svarade hade brist på emotionellt stöd, vilket är en bidragande faktor till den stora ensamheten hos målgruppen.
Transammans menar att om stödet även i praktiken verkligen ska vara tillgängligt för transpersoner, behöver informationen nå ut till målgruppen. Till exempel behöver ordval spegla hur olika personer benämner sin utsatthet. Riktade insatser till transpersoner kan vara en bra ingång, men det är då centralt med ett respektfullt och gott bemötande. Den som är utsatt måste kunna söka stöd för ett övergrepp utan rädsla och oro för att personalen ska bemöta en på ett fördomsfullt sätt. Transammans pekar på att för de som får bilder och filmer spridda, och som ännu inte lever öppet med sin familj eller på sin arbetsplats kan det vara ännu svårare om man bor på en liten ort eftersom tillgången till kompetent stöd ofta inte är lika utbyggd.
RFSL och RFSL Ungdom anser att det behövs mer resurser för att fler ska kunna få skydd, stöd och vård. Som en del i arbetet behöver det finnas organisationer som kan ge ett jämlikt och ickeheteronormativt bemötande.
14.5.2 Skydd, stöd och vård anpassat för personer med funktionsnedsättningar
I intervjuerna blir det tydligt att alla aktörer sett en överrepresentation av personer med NPF-diagnoser bland de som söker sig till mottagningar som riktar sig till personer som utsatts för någon form av sexuell exploatering. Detta bekräftas bland annat av Ellencentret, vars stödsökande ofta har en NPF-diagnos. Det har lyfts i tidigare avsnitt att det är viktigt att upptäcka utsatthet hos barn och vuxna med funktionsnedsättning, och det är lika viktigt att stödet är anpassat så att alla kan ta del av det utifrån sina behov.
I Myndigheten för delaktighets (MFD) rapport om våld mot personer med funktionsnedsättning framkommer att de även har svårt att bli trodda när de berättar om övergrepp. Det gäller även vuxna som kan ha svårt att förstå eller tolka vad de har blivit utsatta
61 Folkhälsomyndigheten. Faktablad om psykisk ohälsa bland unga transpersoner. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0b21ac4fe9b44e87ba58758cf028acd1/unga -transpersoners-erfarenheter-psykisk-ohalsa-suicidalitet-sjalvskada.pdf ( hämtad 2023-11-19).
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
499
för.62 MFD konstaterar efter genomfört uppdrag att det finns för lite kunskap om vilka stödåtgärder som fungerar för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Myndigheten har inte särskilt granskat program för vård vid utsatthet för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi, men kan konstatera att det generellt finns väldigt få stöd vid utsatthet för olika typer av våld och övergrepp som är utformade efter funktionsförmåga. Myndigheten konstaterar vidare att det verkar vara en kunskapslucka kring vilka metoder som fungerar för målgruppen samt i stor utsträckning saknas behandlingsalternativ som är utvärderade för målgruppen. Ofta är metoder och behandlingar som finns tillgängliga för alla som blivit utsatta för våld och övergrepp tänkta att med anpassningar kunna fungera även för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Trots detta är det få eller inga metoder eller behandlingar som är utvärderade för den målgruppen. Det framgår sällan hur de som använder metoderna kan och ska anpassa dem för att fungera för personer med olika funktionsförmåga. Detta gäller för våldsutsatt generellt, men är lika relevant för personer som utsätts för våld i en pornografisk kontext som för andra. MFD ser även att personer med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, är en grupp som kan ha svårare att få tillgång till adekvat stöd och behandling efter övergrepp och våld. MFD noterar även att samma lösningar används för personer med intellektuella funktionsnedsättningar som för personer med en NPF-diagnos, trots att det är två grupper med väldigt olika behov.63
Attention menar att det är centralt att personal har kunskap och kompetens att möta målgruppen med funktionsnedsättning. Personer med en NPF-diagnos såsom ADHD eller autism kan exempelvis har svårt att koncentrera sig och hålla fokus i ett möte eller ha ett annat relationsmönster. Därför måste det finnas förståelse och förmåga att hantera personer med ett annorlunda funktionssätt i de verksamheter som möter barn som kan vara utsatta för sexuellt utnyttjande av olika slag. För att detta ska komma till stånd är det viktigt att involvera barn och unga med olika typer av diagnoser vid utformandet av stöd och metoder. Attention menar att bristen på samverkan mellan olika huvudmän och olika enheter inom samma organisation blir ett hinder i arbetet. När de som är specialiserade på våld
62 Myndigheten för delaktighet (2023). Om våld mot personer med funktionsnedsättning. 63 MFD. Intervju 2023-01-12.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
500
gör en annan tolkning än de som arbetar med funktionsnedsättning missas ofta viktiga perspektiv.64
I mötet med Nätverket för kvinnofridsamordnare inom kommunerna lyfts också stuprör inom kommunernas verksamhet som ett hinder för att jobba med både med funktionsnedsättning och våldsutsatthet. Kvinnofridsamordnarna menar därför att samverkan är centralt för att målgruppen ska få adekvat stöd.65
14.5.3 Skydd, stöd och vård för den som har ett skadligt bruk eller beroende
Det saknas information om hur många av de som har ett skadligt bruk och beroende som också utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Utan Skyddsnät, som är en förening för personer med erfarenheter av droger, sex mot ersättning, eller kriminalitet, uppger att de känner till kvinnor som utsatts, men att det i förhållande till allt annat våld som de utsätts för inte är en så stor andel. Enligt Q-jouren Väst, som är ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor med skadligt bruk och beroende, är det mer regel än undantag att deras klienter är utsatta för prostitution, pornografi eller sexuellt våld, vilket de anser är en särskilt utsatt målgrupp som behöver belysas.66
Ofta har personer med ett skadligt bruk och beroende många fler riskfaktorer. Det är en grupp som utsätts för olika typer av våld både i relationella och offentliga kontexter, vilket gör dem extra sårbara. Andra riskfaktorer kan vara psykisk eller fysisk ohälsa, arbetslöshet, svag ekonomi, osäker bostadssituation med mera. Alkohol och andra droger kan i situationen göra att personen blir mindre hämmad (impulsiviteten ökar) samtidigt som uppmärksamhetsförmågan och vad som uppmärksammas förändras, och omdömet försämras.67Personer med ett skadligt bruk och beroende kan också ha svårt att få stöd och hjälp då det omgivande samhället bemöter dem utifrån detta och inte som offer för våld. I intervjustudien problematiserade
64 Attention. Intervju 2022-11-21. 65 Nätverk för kvinnofridssamordnare. Gemensam intervju 2023-02-10. 66 Q-jouren Väst. Intervju 2022-12-19. 67 Kunskapsguiden. Om våldsutsatta kvinnor med missbruks- eller beroendeproblem. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/missbruk-och-beroende/valdsutsattakvinnor-med-missbruks--och-beroendeproblem/om-valdsutsatta-kvinnor-med-missbruks-och-beroendeproblem/ (häm tad 2023-11-20).
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
501
flera intervjupersoner att missbruk och sexuell exploatering, som ofta har rötter i tidigare trauman, inte behandlas tillsammans.68 En majoritet av de som hänvisas till eller söker stöd hos SMC Pilen har haft eller har missbruksproblem, vilket mottagningen anger är en bidragande orsak till att de utsätts för upprepat sexuellt våld. Drogerna och/eller alkoholen fungerar som självmedicinering för flertalet utsatta.69
När utredningen träffade SKR:s nationella nätverk för missbruk och beroende (BIRK), som består av representanter från kommuner och regioner, framkom att frågor om sexuellt våld eller sexuell exploatering inte ställs på rutin till personer som socialtjänsten och hälso- och sjukvården kommer i kontakt med på grund av skadligt bruk och beroende.70 Det lyftes att det finns kännedom om att det inte är ovanligt, men flera representanter i nätverket menade att sexuellt våld inom missbruksvården generellt är ett dolt område där det behövs mer kunskap. Eftersom det finns mycket skam runt frågan är det viktigt att bygga upp tillitsfulla och relationsskapande kontakt med klienterna. Det är också viktigt att personalen har beredskap på hur de ska agera om man får veta att någon är utsatt. De som har fått hjälp har ofta fått en institutionsbehandling under längre tid och varit på en plats där det funnits personal som haft god kunskap och intresse. Flera representanter från BIRK- nätverket lyfte även att det är väldigt slumpmässigt om man får del av behandling för våldsutsatthet över huvud taget i samband med behandling för skadligt bruk och beroende.
Den som är våldsutsatt och samtidigt har ett skadligt bruk eller beroende kan även få stöd hos exempelvis Mikamottagningarna, men då behöver personen vara någorlunda stabil för att vara mottaglig. I dessa fall hjälper mottagningarna till att initiera kontakter med socialtjänstens missbruksverksamheter och sjukvårdens beroendemottagningar och arbetar sedan ofta parallellt med dem.
68 Donevan m.fl. (2023). 69 SMC Pilen. Intervju 2022-11-15. 70 BIRK-nätverket. Gemensam intervju 2022-12-28.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
502
14.5.4 Skydd, stöd och vård till personer med erfarenhet av migration
Särskilt sårbara är även utrikes födda kvinnor som nyligen har kommit till Sverige och som saknar kännedom om det svenska samhället, saknar rätt att vistas i landet samt kvinnor som har blivit offer för människohandel.71 Målgruppen har ofta svårt att få tillgång till skydd, stöd och vård ofta på grund av diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på sociala nätverk i Sverige. Migranter som utsätts för prostitution är särskild sårbara då många inte vågar kontakta polisen av rädsla för att bli utvisade ur landet.72
Oavsett legal status har alla som befinner sig i Sverige rätt till så kallad nödvändig vård eller vård som inte kan anstå, till exempel akutsjukvård och vård enligt smittskyddslagen (2004:168).73 Ellencentrets erfarenhet är dock att stödsökande med erfarenhet av sexuell exploatering, som inte har ett svenskt personnummer, inte får tillgång till hälso- och sjukvården. Exempelvis har remisser som de skickat till psykiatriska mottagningar inte tagits emot antingen på grund av att ärendet verkar för svårt eller inte bedöms uppfylla kravet på ”vård som inte kan anstå”. Ellencentret menar att vårdbehoven hos denna utsatta grupp borde räknas in som nödvändig vård och efterfrågar tydligare riktlinjer. 74
Ensamkommande barn och unga är en särskilt riskutsatt grupp bland migranter. Forskning visar att ensamkommande barn och unga som grupp är utsatta för flera riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa och social problematik samtidigt som skyddsfaktorerna är färre än för unga generellt.75 De löper bland annat högre risk än andra barn att utsättas för människohandel, exempelvis tvingas eller förmås att sälja sexuella handlingar, tigga eller att gifta sig.76
71 NCK. Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund. https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/sarskild-sarbarhet/kvinnor-medutlandsk-bakgrund/ (häm tad 2023-11-20). 72 Jämställdhetsmyndigheten (2021b). Prostitution och människohandel. 73 Folkhälsomyndigheten. Asylsökande och papperslösa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olikagrupper/migration-och-halsa/asylsokande-och-papperslosa/ (häm tad 2023-11-14). 74 Ellencentret. Personlig kommunikation 2023-09-28. 75 Folkhälsomyndigheten (2017). Regeringsuppdrag att kartlägga narkotikavanor bland ensam-
kommande barn och unga.
76 Kunskapsguiden. Om ensamkommande barn och unga. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/ensamkommande-barnoch-unga/om-ensamkommande-barn-och-unga/ (hä mtad 2023-11-19).
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
503
14.6 Insatserna behöver anpassas efter målgruppernas situation och behov
Personer som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften har olika behov, möjligheter och förutsättningar vilket behöver avspegla sig i de insatser som erbjuds. Centralt i utformande av skydd, stöd och vård är därför att insatserna utformas efter målgruppernas situation och behov. Det handlar både om att erbjuda ett individuellt anpassat stöd och att uppmärksamma den enskildes behov, synpunkter och önskemål. För personer med funktionsnedsättning kan det handla om att få hjälp med att uttrycka sina behov och önskemål.
Om personen förutom våldsutsattheten har annan samsjuklighet uppstår ofta behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. I dessa situationer behövs i regel samordning av insatser för att en god vård och omsorg ska tillgodoses. Bland andra Mika Hälsa, SMC Pilen och WONSA beskriver att deras målgrupper ofta har komplex problematik. Det kan handla om upprepad våldsutsatthet och olika former av psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, skadligt bruk och beroende och att individen har en allmänt svår livssituation.
14.6.1 Stöd när personen är mottaglig
Flera av de organisationer och myndigheter som utredningen har träffat framhåller vikten av att stödet behöver finnas tillgängligt när personen är mottaglig. Inte sällan kan det behövas flera tillfällen och erbjudanden innan personen verkligen tar emot stöd och hjälp.
Representanter för Talita berättar att det är vanligt att många av deras stödsökande inte vill ta emot hjälp när de först blir erbjudna. Enligt dem kan det bero på att personen inte ser sig själv som våldsutsatt, eller att det är en försvarsmekanism att tänka att pornografi är någonting som personen gör av egen fri vilja. Till slut tar de flesta ändå emot stöd, men de kan behövs flera erbjudanden innan de känner sig mottagliga.77 Talita menar att ju mer personen känner att hen deltagit i pornografiproduktion av fri vilja, desto större utmaning är det att våga ta emot skydd, stöd och vård. Personer som utsatts för människohandel kan enligt Talita vara lättare att hjälpa eftersom det är så uppenbart att de utsatts för en brottslig handling
77 Talita. Intervju 2022-09-26.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
504
av någon annan. När det kommer till utsatthet i prostitution, och i ännu högre grad utsatthet i pornografi, har det ofta funnits ett val någonstans på vägen, varför utsattheten inte är lika tydlig. Även om valmöjligheterna i praktiken varit begränsade på grund av tvång eller andra faktorer, känner många ändå att det är deras eget fel. Många fortsätter därför att upprätthålla en bild av sig själva som starka och övertygar sig själva och sin omgivning att de mår bra. Representanter från SMC Pilen delar denna bild och förtydligar att många av deras patienter blivit manipulerade att tro på det som andra intalat dem, med andra ord ”hjärntvättade” och ”söndergroomade”, och att detta kan bli ett stort hinder för att kunna ta emot hjälp.78
Talita menar att tilliten till den som kan erbjuda stöd är då helt avgörande för att en person ska våga ta steget till att förändra sin situation. Det är därför centralt att ingången till skydd, stöd och vård är ett icke dömande bemötande och att de utsatta får tid att landa, blir tryggade, sedda och hörda och att rehabiliteringsprocessen får ta sin tid. De anser även att det är viktigt att respektera personers egna val och att inte skuldbelägga någon. Om en person inte vill lämna eller menar att det är ett val att medverka i pornografi ska stödet och vården ändå alltid vara ett frivillig erbjudande. Alla som utsatts ska vara medvetna om att möjligheten till stöd, skydd och vård finns men att det är ett fritt val att ta del av den.
Att stödet ska finnas när man är redo är därför starkt kopplat till vikten av ett gott bemötande. Flera verksamheter, till exempel Mikamottagningen i Göteborg, vittnar om att många beskriver sin tillvaro som bra under tiden de befinner sig i pornografi men att de ändrar sin berättelse när de väl har slutat. Det är centralt att personer känner sig väl bemötta i kontakten med organisationer som kan ge stöd att sluta, då det ökar förutsättningarna att de väljer att komma tillbaka när de är redo.
WONSA tar emot svårt traumatiserade patienter med erfarenhet av sexuella övergrepp som oftast ligger långt tillbaka i tiden. Övergreppen kan vara kopplade till att exploateras i pornografi, men behöver inte vara det. De har patienter som har erbjudits hjälp tidigare, men som inte varit redo och därför gått många år utan skydd, stöd och vård, trots att de haft ett stort behov. För många är det viktigt
78 SMC Pilen. Intervju 2022-11-15.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
505
med en känsla av kontroll över hur och när vården ges eftersom kontrollförlusten är så starkt förknippad till utsattheten.79
När det gäller barn går det inte på samma sätt att vänta in att barnet själv tar initiativ till att ta sig från en våldsutsatt situation, då barnets behov av skydd går före. Däremot är det viktigt att barnet får vara delaktigt och hela tiden informeras om vad som händer och varför. Detta är något som OKSE starkt framhåller som viktigt.80Barns delaktighet vid beslut som rör dem är en central del i barnkonventionen och FN:s barnrättskommitté uppmanar Sverige att säkerställa att alla barn kan uttrycka sin åsikt och höras i alla beslut som påverkar dem.81
Olika organisationer har olika inställningar till syftet med skydd, stöd och vård. Talita menar att drivkraften hos personer för att ta emot stöd och skydd behöver vara att lämna och bli rehabiliterad,82medan RFSU lyfter att personer kan bli hjälpta genom att erbjudas skadereducerande insatser som utgår från personens egna behov av information och stöd, vilket skulle bygga tilliten till mellan målgruppen och yrkesverksamma.83 För att få hjälp av de kommunala Mikamottagningarna behöver man inte ha slutat sälja sex eller slutat att medverka i pornografi. Mikamottagningen i Göteborg berättar att deras behandling, om klienter uttrycker att de inte vill lämna, går ut på att stödja klienten i att sätta gränser, hitta sin egen röst, känna sina behov och hitta sin egen vilja. I majoriteten av fallen leder stöder till att personen slutar och lyckas bryta utsattheten.84
Flera verksamheter vittnar om att det är vanligt att personer som medverkat i pornografi ändrar sin syn på pornografi efter att de har slutat. Erfarenheten från Mikamottagningen i Göteborg, är att de sällan möter personer som inte beskriver att de till en början upplevde köparna som snälla, men att de senare känner ilska eller äckel inför samma person när de tänker på vad han har begärt av dem.
79 WONSA. Intervju 2022-09-05. 80 OKSE. Intervju 2022-09-06. 81 CRC/C/SWE/CO/6–7, punkt 20 (a). 82 Talita. Intervju 2022-09-26. 83 RFSU. Intervju 2022-10-20. 84 Mikamottagningen i Göteborg. Intervju 2022-11-14.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
506
14.6.2 Skuld- och skamavlastning en central del
Ellencentrets psykologer, som arbetar med behandling av målgruppen som utsatts för sexuell exploatering, uppger att de flesta unga som de träffar kämpar med känslor av skuld, skam och äckel. Anledningen är att de anser att de får skylla sig själva för det inträffade eftersom de själva aktivt sökt upp någon som skadat dem. I mötet och i själva behandlingen blir det därför centralt att avlasta dem från skuld- och skamkänslor och hjälpa dem att lägga ansvaret och skulden hos den som utsatt dem. Ellencentret menar att ett sätt att göra det på är att adressera efterfrågan. När de förmedlar till stödsökande, att om det inte hade funnits en efterfrågan hade det inte heller funnits några utsatta, märker de att det är hjälpsamt för personens rehabilitering.85
Även i Elefanten BUP:s behandling av barn som utsatts för olika former av sexuellt våld ingår att hjälpa barnet med att hantera skam- och skuldproblematik, hantera kroppsgränser och stödja barnet i att uttrycka egna känslor, emotioner och impulser samt att stödja barnets i att förstå och sätta ord på vad den varit med om.86
Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser att den egna skammen och skuldbeläggandet är mycket större hos barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller annan typ av sexuell exploateringen än hos andra målgrupper. För att dessa barn ska bli hjälpta behöver de träffa personal som är vana i sammanhanget och som har kunskap om dessa specifika erfarenheter.87
14.6.3 Många har komplexa behov
Genomgående i de intervjuer som utredningen genomfört med verksamheter som möter stödsökande framkommer att personer som utsatts för våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi oftare än andra har en komplex problematik, samsjuklighet och olika former av social utsatthet. Många har någon NPFdiagnos, såsom ADHD eller autism, och många har dessutom varit med om olika former av upprepat våld som pågått under flera års tid. Resultaten från intervjustudien pekar på att den utsatthet som en
85 Ellencentret. Intervju 2023-06-08. 86 Traumamottagning Elefanten BUP. Intervju 2023-09-01. 87 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Intervju 2022-11-30.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
507
person i pornografiproduktion kan befinna sig i ofta rör psykosociala, ekonomiska och psykiatriska utmaningar och att många olika myndigheter, avdelningar inom en myndighet och andra aktörer kan bli involverade, vilket ställer krav på samverkan.88
En representant från Mika Hälsa i Stockholm, som även har erfarenhet av att arbeta inom missbruks- och beroendevården, erfar att patientgruppen som kommer till Mika Hälsa många gånger har en mycket sämre hälsa och uppvisar fler PTSD-symptom än de inom beroendevården.89 Även målgruppen som kommer till SMC Pilens mottagning har komplexa behov och många av deras patienter har flera pågående vårdkontakter utifrån flera olika behov. Även Ellencentret, som tar emot ungdomar och unga vuxna, lyfter att det är vanligt att deras stödsökande har NPF-diagnoser vid sidan av annan psykisk ohälsa, så som exempelvis ätstörningar, självskadebeteende, depression och ångest. Det pågår därför ofta parallella utredningar kring individerna och det behöver finnas möjlighet till ett samlat eller samordnat stöd. För att kunna åstadkomma detta behövs mer kunskap om sambandet mellan sexuell exploatering och psykiatriska diagnoser såsom PTSD och NPF-diagnoser, samt med andra typer av utsatthet, till exempel ekonomisk.90 Mikamottagningen i Göteborg berättar att många av deras stödsökande ofta har behov av både socialt stöd och psykologisk behandlingen. En del behöver vid sidan av behandling även hjälp med skyddat boende, missbruksbehandling, stöd till att skaffa stadigvarande boende eller ekonomiskt bistånd.91
14.6.4 Stort behov av ett individuellt samordnat stöd
Stiftelsen Allmänna Barnhuset föreslår att det bör finnas en person inom varje region som har ansvar för samordningen av vård- och stödinsatser så att patienter eller stödsökande vet vart de ska vända sig för att hitta stöd. De föreslår även att det bör vara låga trösklar både in i och mellan de olika verksamheterna.92
OKSE föreslår på liknande sätt att det bör finnas en barnkoordinator i varje region som samordnar kontakt mellan exempel-
88 Donevan m.fl. (2023). 89 Mika Hälsa. Intervju 2022-12-12. 90 Ellencentret. Intervju 2022-09-02. 91 Mikamottagningen i Göteborg. Intervju 2022-11-14. 92 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Intervju 2022-11-30.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
508
vis socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin, elevhälsan, skolan, HVB-hem och eventuellt andra aktörer. Den funktionen skulle kunna aktiveras direkt i samband med att en utsatta person har identifierats. Om en sådan funktion skulle tillsättas och bli hållbar över tid, är det viktigt att samordnaren kan arbeta uteslutande med detta och inte dela uppdraget med andra roller samt att det finns en långsiktig finansiering.93
Även Rädda Barnen lyfter behovet av särskilda barnlotsar som kan stödja barn och deras familjer att hitta rätt i vård- och stödsystemet. De menar att dessa lotsar skulle vara knutna till Barnahusen, under förutsättning att Barnahusens verksamhet etableras i hela landet så att alla barn får tillgång till detta stöd oavsett var man är bosatt.94
Samordning av insatser har lyfts tydligast i intervjuerna när det gäller barn, men det är även viktigt för vuxna. Inte minst då många vuxna i målgruppen är unga. Talita föreslår att en samordnare, som fungerar som en ”spindel i nätet” och har övergripande koll på alla aspekter av en persons rehabilitering, ska ingå i det stöd som erbjuds. I den sårbara situation som den utsatta personen befinner sig i finns det annars risk för att man missar eller glömmer möten och insatser.95Detta kan också kopplas till att flera aktörer lyft att man behöver ha tålamod och ge den som behöver stöd flera chanser.
Jämställdhetsmyndigheten ser ett behov av mottagningar med kompentens från både socialtjänst och hälso- och sjukvården, liknande hur Mikamottagningen och Mika Hälsa är organiserade i Stockholm.96
Ett sätt att stärka samordningen av insatser för enskilda individer, om man inte samlokaliserar och integrerar verksamheter från olika huvudmän, är att upprätta särskilda individuella samordningsplaner, (SIP).97
93 OKSE. Intervju 2022-09-06. 94 Rädda Barnen. Intervju 2023-01-11. 95 Talita. Intervju 2022-09-26. 96 Jämställdhetsmyndigheten. Intervju 2022-11-15. 97 Uppdrag psykisk hälsa. SIP – samordnad individuell plan. https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/sip/ (häm tad 2023-09-23).
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
509
14.6.5 Traumavård kan vara viktigt för rehabilitering
En övervägande majoritet av de verksamheter som utredningen träffat som möter stödsökande, bedömer att en hög andel av målgruppen är i stort behov av få bearbeta traumatiska upplevelser som en följd av sexuella övergrepp och att det är centralt för personens rehabilitering. Exempelvis berättar representanter från Mika Hälsa att samtliga av deras patienter lider av någon typ av psykisk ohälsa och att majoriteten även uppfyller kriteriet för en PTSD-diagnos, vilket oftast föranleder att patienten är i behov av traumabehandling.98 Även WONSA, menar att i princip samtliga patienter som kommer till deras mottagning är i behov av traumabehandling. Även intervjustudien om vuxnas erfarenheter av pornografiproduktion visar att en majoritet av deltagarnas hälsa präglats av långvarig psykisk ohälsa i form av ångest, depression, PTSD och dissociation.99 Detta stämmer även överens med Ellencentret statistik som visar att 72 procent av deras stödsökande bedömts lida av PTSD.100
Trots behovet av traumavård är de flesta överens om att tillgången till denna typ av behandling inte finns på plats i dag. Ellencentrets psykologer menar att en potentiell PTSD ofta missas i en psykiatrisk bedömning eftersom sexuell exploatering inklusive deltagande i framställning, produktion och distribution av pornografiskt material inte nämns i DSM:s101 definition av sexuellt våld.102 Ett annat problem som lyfts av flera är att personer inte får tillgång till traumabehandling så länge de är kvar i utsatthet eller har ett pågående missbruk. Det finns olika uppfattningar om vilka förutsättningar som behöver finnas på för att traumabehandling ska vara en bra lösning. Vissa aktörer trycker på att mycket behöver vara på plats för att det ska fungera. Andra menar att traumabehandling är en förutsättning för att kunna gå vidare i övrigt. Exempelvis lyfts behovet av traumabehandling för personer som är i missbruk eller som fortfarande medverkar eller utnyttjas i pornografi. Ångest- och ASTA- mottagningen i Umeå beskriver att en traumabearbetning
98 Mika Hälsa. Intervju 2022-12-12. 99 Donevan, m.fl. (2023). 100 Stiftelsen 1000 Möjligheter (2023). Ellenrapporten – tjejer utsatta för prostitution och annan
sexuell exploatering.
101 DSM; Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/projektwebbar/spelprevention/mataspelproblem/matinstrument-dsm-5.pdf (hämtad 2023-11-19). 102 Ellencentret. Personlig kommunikation 2023-09-28.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
510
inte kan påbörjas om faran fortfarande pågår eftersom själva exponeringsbehandlingen innebär att man avsiktligt drar i gång det dåliga måendet för att sedan få hjärnan att förstå att faran är över. Vidare menar de att om personen utsätts för våld eller övergrepp är prioritet att skydda dem. Det betyder dock, inte att det inte alls går att jobba med personen. Exempelvis kan de i stället börja med färdighetsträning med personer som har ett självskadebeteende för att hantera ett dåligt mående. De beskriver att det handlar om ett fasorienterat behandlingssätt snarare än att man inte får något stöd.103
I samtalet med SKR:s nationella nätverk för missbruk och beroende (BIRK) som består av representanter från kommuner och regioner, lyftes att traumabehandling är omfattande och tungt att genomgå för många och det beror på var personen befinner sig om man klarar det. Ofta behöver man få stopp på missbruket och känna sig säker och trygga för att det ska kunna genomföras. Det går att erbjuda traumabehandling för en person som har ett pågående missbruk, men det är under förutsättning att personen vågar och orkar öppna upp. Ofta är det senare i ett behandlingsförlopp som personen känner sig så pass säker och trygg att det är möjligt att påbörja en traumabehandling.104
Ett annat problem som lyfts kopplat till traumabehandling är kötiden. På Ångest- och ASTA- mottagningen är väntetiden två år innan man alls kommer in om man inte är prioriterad, och liknande uppgifter om väntetider förekommer runt om i landet, även när det gäller kötiden till barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Även när en person blivit beviljad traumabehandling måste det finnas någon annanstans att få ett hållande stöd under väntetiden. Paulina Bengtsson, som har erfarenheter av PTSD, tillhör de som betonar att det inte bara går att släppa personen helt under den perioden, för då finns risken för återfall.105
Sammanfattningsvis är de flesta överens om att tillgången till traumavård inte finns på plats i dag i den utsträckning som skulle vara önskvärt. Många aktörer lyfter att vården för sexualbrottsutsatta generellt sett behöver förbättras, vilket även har stöd i SKR:s kartläggning om vården för sexuellt våld.106 Donevan och kollegor menar vidare att de traumafokuserade metoderna som används i dag
103 Ångest- och ASTA-mottagningen. Intervju 2023-02-21. 104 BIRK-nätverket. Gemensam intervju 2022-12-28. 105 Paulina Bengtsson. Intervju 2022-05-10. 106 Sveriges Kommuner och Regioner (2020b). Vården vid sexuellt våld. Nuläge och vägar framåt.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
511
behöver vidareutvecklas och kompletteras för att adressera specifika problem relaterade till pornografiproduktion, inklusive ångest över att bli igenkänd och materialets ”odödlighet”.107 Det verkar även behövas ytterligare kunskap om vilken typ av traumabehandling som kan erbjuds när patienterna har samsjuklighet och lever i en pågående utsatthet.
Barnafrid tar upp att socialtjänsten behöver bli bättre på att upptäcka vilka som behöver traumabehandling genom traumascreening. De framhåller att barn som utsatts för övergrepp online har minst lika stora behov som andra av traumabehandling, på grund av den skuld och skam som ofta är kopplad till den utsattheten.108
14.6.6 Det sociala stödet kan vara tillräckligt
Alla har inte behov av traumabehandling utan för många kommer olika typer av stödinsatser att räcka. Flera av regionernas strateger och utvecklingsledare inom folkhälsa, barnrätt och jämställdhet menar att traumabehandling självklart ska sätts in när det behövs, men de vill också lyfta att samtalsstöd är minst lika viktigt.109
När det gäller barn lyfter regionkoordinatorn mot prostitution och människohandel med ansvar för barn i Stockholm, att det kan handla om att få en ordnad boendesituation och utredning av eventuella diagnoser eller andra behov först.110 Novahuset är en av de aktörer som menar att det stabiliserande och sociala stödet är minst lika viktigt, att personen känner att det finns någon där som hjälper en att ta steg framåt. Stiftelsen Allmänna Barnhuset lyfter att barn som har utsatts behöver olika saker. Först behöver de någon som lyssnar och bekräftar vad de varit med om och för att komma vidare behöver de sedan ofta traumabehandling.111 Rädda Barnen menar att enklare basstöd i form av krisstöd och samtalsstöd vid sidan av mer avancerad behandling inte ska underskattas, då även denna typ av stöd kan ge stora effekter.112
107 Donevan, m.fl. (2023). 108 Barnafrid. Intervju 2022-09-21. 109 Fokusgrupp regionnätverk. Gemensam intervju. 2023-06-15. 110 Regionkoordinatorn i Stockholm. Intervju 2022-09-27. 111 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Intervju 2022-11-30. 112 Rädda Barnen. Intervju 2023-01-11.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
512
14.6.7 Vissa har omfattande vård- och omsorgsbehov
Personer som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi får sällan tillgång till insatser i form av skyddat boende, annat typ av stödboende eller behandlingshem. Flera aktörer menar att för att en person ska skyddas från en destruktiv miljön och lyckas bryta en utsatt situation, kan en placering på ett skyddat boende eller annan boendeform vara nödvändigt. Talita som själv driver ett boende med plats för några få personer, anser att personer som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften behöver hamna i ett sammanhang med andra personer som förstår deras situation och vad de gått igenom. De menar att gemenskapen som en boendeplacering kan ge är väldigt värdefullt och gynnsamt för rehabiliteringen.113
WONSA:s målgrupp är personer som utsatts för sexuella övergrepp tidigare i livet och som inte fått hjälp inom den generella vården. Utsattheten kan omfatta dokumenterade övergrepp som spridits som pornografi, men handlar inte uteslutande om detta. Representanter för mottagningen, anser att en plats på ett behandlingshem med heldygnsvård är helt avgörande för att svårt traumatiserade personer ska kunna rehabiliteras. Enligt mottagningen finns det behandlingshem för personer med skadligt bruk och beroende eller med psykisk ohälsa, men inga behandlingshem som är utformade efter denna problematik. WONSA beskriver att tio procent ur deras patientgrupp behöver hjälp med basala saker under en kortare tid så som att sköta hygien och upprätthålla vardagsrutiner, för att överhuvudtaget orka leva och ta sig vidare. De anser att för den gruppen fungerar inte tvångsinläggning eller medicinering på en psykiatrisk mottagning, vilket ofta redan har provats.114
Missbruk- och beroendeproblematik finns enligt WONSA hos så gott som alla som har trauman på grund av ogynnsamma barndomsupplevelser (ACE),115 men på behandlingshem för skadligt bruk och beroendeproblematik saknas ofta traumakunskap och därmed förutsättningarna att få behandling för grundorsakerna och inte bara symptomen. På dessa behandlingshem bor också kvinnor och män ofta blandat, vilket kan vara problematiskt för den som utsatts för
113 Talita. Intervju 2022-09-26. 114 WONSA. Intervju. 2022-09-05. 115 CDC, Centers for Diseace Control and Prevention. About the CDC-Kaiser ACE Study. https://www.cdc.gov/violenceprevention/aces/about.html (hämtad 2023-09-28).
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
513
sexuella övergrepp. Även Roks, lyfter denna problematik och menar att, det skapar ännu större otrygghet för redan utsatta kvinnor.116
WONSA anser att de patienter som går igenom behandling inom deras öppenvård ofta blir bra, men att rehabiliteringen skulle gå snabbare om det fanns anpassade behandlingshem för heldygnsvård. Risken för behandlingsavbrott skulle förmodligen minska om personen befann sig på ett behandlingshem.
14.6.8 Stödet behöver vara långsiktigt
På samma sätt som att de som medverkar eller utnyttjas i pornografi är en bred och heterogen grupp, vars erfarenheter kan skilja sig åt, behöver stödinsatserna se olika ut och utformas efter individernas olika behov. Det kan handla om vuxna eller barn som befinner sig i en långvarig utsatthet där filmandet av sexuella handlingar är en del. Men det kan även vara vuxna personer som i stort sett trivs med att medverka i pornografi men som vid något tillfälle utsatts för ett övergrepp. Vidare kan det handla om vuxna som i övrigt inte lever ett liv där de medverkat eller utnyttjats i pornografi eller barn som inte tidigare varit utsatta för övergrepp, men som vid något tillfälle fått bilder eller filmer spridda mot sin vilja. De som söker stöd är oftast personer som befinner sig i prostitution eller som har utsatts för sexuella övergrepp som har filmats och spridits. Det är mer sällan personer som medverkat i studioinspelad pornografi eller som haft egna konton som de styrt över, men det förekommer också enligt företrädare för de verksamheter som utredningen har träffat.
Mot denna bakgrund behöver även stödet se olika ut och sträcka sig över olika lång tid. Behovet av ett långsiktigt stöd är dock vanligt. En person som utredningen träffat och som själv har erfarenhet av att utsättas för våld och övergrepp i en pornografisk kontext menar att det är viktigt att i stöd- och behandlingssammanhang få sätta ord på vad våld är eftersom våldet har blivit så normaliserat, särskilt om det pågått under lång tid. Genom att prata om våldet och vad som är rätt och fel ökar förståelsen hos den drabbade att detta inte är något normalt. För att en utsatt person ska kunna förändra perspektivet behövs oftast en helt ny miljö och en omgivning med andra perspektiv på vad som är rätt och fel. För detta krävs tid, resurser och ett
116 Roks. Intervju 2022-09-05.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
514
långsiktigt nätverk. För många personer kan det vara en lång startsträcka innan man känner tillit till behandlaren och vågar öppna upp sig och berätta om sina, ofta svåra, erfarenheter. Det är först när personen öppnar upp sig som behandlingsarbetet och bearbetningen kan påbörjas.117
Enligt Talita behöver behandling få ta tid för att de utsatta personerna ska kunna landa, känna sig trygga, sedda och hörda. Talita menar även att det är viktigt att stöd- och behandlingspersonal finns kvar över tid även om den utsatta blir utåtagerande och avvisande. Vid dessa stunder är det viktigt att visa att personerna runt om står kvar och att personalen förmedlar att det finns en möjlighet att komma tillbaka om man faller igenom.118
Även representanter från Stiftelsen Allmänna Barnhuset har vittnat om att det ofta är en lång rehabiliteringsprocess och väg tillbaka för att ett barn som drabbats ska må bra igen. Det är ofta så mycket annat som är svårt i barnets liv och det är inte alltid sex mot ersättning eller att sälja bilder och filmer som för dem är de huvudsakliga problemen. De kan exempelvis vara mobbade eller av någon annan anledning ha svårt att hitta sin väg i livet.119
14.6.9 Alternativ försörjning är nödvändigt för att kunna lämna
Som framgått i tidigare avsnittet kan brist på annan försörjning vara en anledning till att en person börjar medverka i pornografi. Det kan därmed också vara en anledning till att det är svårt att lämna.
Red Umbrella Sweden, som bland annat organiserar aktiva i pornografi, säger att den vanligaste anledningen till att deras medlemmar inte slutar är på grund av ekonomi och att det enligt deras mening inte finns några andra tillräckligt bra alternativ. Det kan handla om att över huvud taget inte kunna försörja sig, eller att personen vant sig vid en viss ekonomisk standard som de inte tycker är värd att byta bort.120 Även flera andra verksamheter som utredningen träffat lyfter att inkomster som kommer från pornografi gör att personer som vill lämna oftast inte beviljas ekonomiskt bistånd från socialtjänsten, även om det finns utrymme att göra individuella
117 Respondent nr 8. Intervju 2022-11-09. 118 Talita. Intervju 2022-09-26. 119 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Intervju 2022-11-30. 120 Red Umbrella Sweden. Intervju 2022-10-20.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
515
behovsprövningar.121 Detta medför att de inte har råd att sluta innan de hittar en alternativ försörjning. Paulina Bengtsson, är en av de som uttrycker att pengar från pornografi inte bör vara ett hinder för ekonomiskt bistånd.122 Även RFSU tar upp vikten av att kunna försörja sig. De pekar på att om ekonomiskt bistånd inte är möjligt, så borde det kunna finnas andra typer av bistånd som gör att kortsiktiga ekonomiska hinder inte står i vägen för personer att kunna sluta. Även andra typer av sociala insatser, såsom tillgång till bostad, vård och uppehållstillstånd, kan vara avgörande för att personer som vill sluta ha sex mot ersättning eller delta i pornografi ska kunna sluta.123
Representanter från Talita framför att försörjningsstöd är en viktig del i det totala stödet för att en person ska lyckas lämna och bryta med en utsatt situation. Behovet att ekonomiskt stöd är särskilt viktigt mellan det att en person slutar fram till dess att personen kan försörja sig på annat sätt.124
14.6.10 Utsatta behöver en framtid att se fram emot
En viktig komponent för att personer som utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi ska kunna ta sig ur en utsatt situation och inte återfalla är möjligheten att kunna blicka fram mot en alternativ framtid. Att ha en alternativ inkomstkälla stärker möjligheterna väsentligt för att personen ska kunna se fram emot en alternativ framtid.
I Talitas stödprogram för personer som utsatts för någon form av sexuell exploatering, ingår en del som handlar om att få hjälp med att blicka framåt och planera sin framtid. Organisationen lyfter att denna del är en viktig pusselbit i ett heltäckande stöd för personer som vill lämna en tillvaro där de utnyttjas sexuellt i pornografi. I stödprogrammet finns även tillgång till nätverksstöd efter det att programmet är avslutat, exempelvis en volontär som personen kan höra av sig till om den har behov av att prata eller ventilera. Utöver nätverksstödet, är det framför allt tillsammans med stöd från anhöriga som personen sedan ska tas sig vidare.125
121Socialstyrelsen (2021). Ekonomiskt bistånd– Handbok för socialtjänsten. 122 Paulina Bengtsson. Intervju 2022-05-10. 123 RFSU. Intervju 2022-10-20. 124 Talita. Intervju 2022-09-26. 125 Ibid.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
516
Organisationen Storasyster menar att behovet av anhörigstöd är stort för sexualbrottsutsatta generellt. Anhörigstöd fyller funktionen av att den både hjälper den som är utsatt och den som är anhöriga. För den utsatta är det viktigt att deras anhöriga får stöd och vägledning i hur de ska bemöta och respondera på den utsatta men även att de får stöd med att hantera sitt eget mående. Ofta vet anhöriga inte hur de ska prata om ämnet, vilket i sin tur kan leda till att de inte pratar om det alls vilket bara brukar förvärra situationen. Storasyster, menar att behovet av anhörigstöd troligen även gäller för personer som har utsatts för övergrepp kopplat till pornografi.126
Paulina Bengtsson tar även upp hur viktigt det är med en sysselsättning när man tagit sig ur utsattheten. Hon menar att personen behöver komma bort från sin egen situation, se andra saker, prata om något annat och för en stund vara något annat än ett brottsoffer.127
14.7 Stöd med att ta ner bilder och filmer är centralt för att förhindra fortsatt utsatthet
Det finns en samstämmighet bland de aktörer som utredningen träffat om att det som skiljer övergrepp och sexuellt utnyttjande inom pornografi från andra typer av sexuell exploatering är att utsattheten kan fortsätta även efter att själva övergreppet upphört på grund av att det är dokumenterat och kan finnas kvar och sprids på internet över en oöverskådlig tid. Övergreppsmaterial på barn kan cirkulera på internet under lång tid, vilket medför att kränkningen av det avbildade barnet riskerar att aldrig upphöra. Detta skapar mycket lidande för den som drabbas. Studier på området visar att unga som fått bilder på sexuella övergrepp spridda på nätet mår sämre än de som inte fått det och att en hög andel av dessa upplevt posttraumatisk stress.128 Att hälsan påverkas negativt hos de som får bilder eller filmer finns närmare beskrivet i kapitel 8.
Även för vuxna som fått bilder eller filmer med naket eller sexuellt innehåll delat utan samtycke är utsattheten stor. En kvinna som utredningen träffat och som drabbats av detta, berättar hur hon ständigt oroar sig för att anhöriga eller andra bekanta ska se mate-
126 Organisationen Storasyster. Intervju 2022-11-07. 127 Paulina Bengtsson. Intervju 2022-05-10. 128 Jonsson och Svedin(2017). Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
517
rialet, vilket hon uppger är mycket psykiskt påfrestande.129 Paulina Bengtsson tar upp att det är ett trauma i sig att inte veta när det filmade övergreppet kommer att dyka upp igen och vem som kan komma att se det.130 Stiftelsen Allmänna Barnhusets erfarenhet är att bara rädslan för att bilder och filmer ska delas räcker för att barnet som drabbats ska må sämre.131 Även ECPAT:s erfarenhet är att för de utsatta barnen är det väldigt allvarligt och i vissa fall kan det även leda så långt som till suicidförsök eller suicid.132
I intervjustudien om vuxnas erfarenheter av pornografiproduktion, framkommer att majoriteten (73 procent) av de intervjuade fått pornografiska bilder eller filmer spridda utan samtycke. 96 procent upplevde oro för att någon som de inte ville skulle hitta materialet och 89 procent oroade sig över hur länge det skulle finnas kvar på internet i framtiden.133
För personer som är aktiva i pornografi och som senare vill sluta, kan faktumet att bilder och filmer finns kvar, bli ett hinder för att lämna. Bland annat beror det på att det finns en oro och rädsla för att det kan komma att påverka möjligheterna att få en annan anställning. En kvinna som utredningen träffat berättar att hon under sin aktiva period inte brydde sig så mycket om ifall materialet faktiskt kunde spridas till vem som helst, men nu när hon planerar att lämna reflekterar hon desto mer över att materialet förmodligen kommer att finnas kvar.134 En annan kvinna, som fortfarande är aktiv, säger att hon önskar att hon skulle kunna ha mer kontroll över sitt eget material, så att hon den dagen som hon vill sluta skulle kunna plocka bort det.135
Sammantaget kan utredningen konstatera att lidandet är stort för den som drabbas och riskerar att påverka hälsan negativt under lång tid om inte personen får hjälp med att ta bort dessa oönskade bilder eller filmer. ECPAT är i dag den organisation i Sverige som kan erbjuda hjälp till barn under 18 år med att ta bort bilder och filmer på nätet. Det har blivit tydligt för utredningen att det även finns ett behov av att erbjuda vuxna samma typ av hjälpfunktion. Det kan handla om att ta bort filmer som spridits mot en persons vilja, men
129 Respondent nr 4. Intervju 2023-05-16. 130 Paulina Bengtsson. Intervju 2022-05-10. 131 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Intervju 2022-11-30. 132 ECPAT. Intervju 2022-09-22. 133 Donevan, m.fl. (2023). 134 Respondent nr 7. Intervju 2022-11-22. 135 Respondent nr 1. Intervju 2022-11-28.
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
518
även att ta ner annonser och filmer som man själv laddat upp under den tid man var aktiv vid produktion och distribution av pornografi.
I litteraturöversikten, om barn som exploateras i pornografiskt material, rekommenderas att möjligheten att ta bort oönskade övergreppsbilder ska stärkas och att ett nationellt ansvar för detta behöver utses.136 Detta är en bedömning som utredningen delar.
14.8 Analys
Utredningens samlade bedömning är att vuxna och barn som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften inte får tillgång till samhällets skydd-, stöd- och vårdinsatser i tillräckligt stor utsträckning.
En orsak till att tillgången brister är att yrkesverksamma inte uppmärksammar utsatthet i denna kontext, samtidigt som steget att söka stöd ofta är väldigt stort för många. När målgrupperna väl behöver är det svårt att hitta fram till rätt instans. Personer i målgruppen är ofta utsatta för stigmatisering, vilket orsakar såväl som förstärker redan befintlig utsatthet. Exempelvis bär personer som utsattas för olika former av sexuellt våld ofta på starka känslor av skuld och skam, vilket är en stor bidragande orsak till att personer som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi inte söker stöd. Vikten av ett icke dömande, respektfullt och tillitsskapande bemötande kan därför inte nog kan understrykas, liksom att det finns låga trösklar in till stöd. Det gäller inte minst särskilt sårbara grupper i samhället och som löper en större risk att utsättas för sexuellt utnyttjande. Det handlar om framför allt om hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk eller beroende och personer med erfarenhet av migration.
En annan orsak till att målgrupperna inte får tillgång till vård och omsorg i den utsträckning som de har behov av är att insatserna inte är tillräckligt målgruppsanpassade och finns inte tillgängliga i hela landet. Det beror dels på vårdens och omsorgensoförmåga i många fall att möte upp komplexa behov, ofta som en följd av bristande samverkan och samordning av insatser. Dels på kapacitetsbrist. Ofta är köerna till exempelvis traumavård långa och de få specialiserade
136 Svedin (2023). Barn och ungdomar exploaterade i någon form av pornografiskt material – En
litteraturöversikt.
SOU 2023:98 Starkare skydd, stöd och vård
519
verksamheter som finns är små och inte tillräckligt resurssatta för att ta emot alla stödsökande.
Om det fanns en uppbyggd och sammanhållen vårdkedja för personer som utsätts för olika former av sexuellt våld skulle det även komma målgruppen som utnyttjats sexuellt i pornografiska syften till godo. Att personer som utsatts för sexuella övergrepp får tillgång till traumavård vid behov är en viktig insats för att förhindra fortsatt utsatthet. I dag är dock tillgången till traumavård mycket begränsad. Vården tenderar även att vara symptomfokuserad och missar därför att behandla problematikens grundorsaker som att exempelvis erbjuda behandling för att bearbeta svåra händelser som exempelvis våld och sexuella övergrepp i en pornografisk kontext. Vård behöver även tillgängliggöras i ett icke-akut skede. Dessutom behöver kunskapen om adekvat behandling vid komplex problematik och traumatisering öka.137
Trots brister finns det många goda exempel på fungerande verksamheter som besitter stor kunskap om målgruppernas situation och behov. De specialiserade verksamheter som möter personer som utsätts för olika former av sexuellt våld och sexuell exploatering och som särskilt omnämns som viktiga verksamheter finns beskrivna i kapitel 10. Förutom att de besitter stor kompetens är verksamheterna också intressanta ur ett organisatoriskt perspektiv då flera fungerar som noder för ett större geografiskt upptagningsområde. De är exempel på hur kommuner, regioner och den idéburna organisationer gått samman via olika typer av samverkansöverenskommelser för att tillmötesgå målgruppernas vård- och omsorgsbehov som en enskild aktör inte alltid kan göra. Genom denna typ av samverkan är det också ett sätt att möta målgruppernas behov även i de delar av landet där förutsättningarna för särskilda mottagningar är små.
Även Barnahusen är specialiserade verksamheter som införts i samverkan mellan polis, kommun och region. Barnahusen behöver dock finnas tillgängliga för alla barn i hela landet och nå målgruppen som utsätts för sexuell exploatering i högre grad än i dag. Barnahusen har stor potential att utveckla sin modell för stöd och behandling, det så kallade fjärde rummet, vilket även skulle gynna målgruppen barn som utsätts för sexuell exploatering och utnyttjas i en pornografisk kontext. Även regionskoordinatorerna mot prostitution och människohandel som finns i samtliga polisregioner bedöms
137 Donevan m.fl. (2023).
Starkare skydd, stöd och vård SOU 2023:98
520
också ha en stor potential att fånga upp målgrupperna som utsätts och utnyttjas i en pornografisk kontext. Fler regioner skulle dock behöva en resursförstärkning för att även kunna rikta in arbete mot barn som utsätts för sexuell exploatering.
Slutligen kan utredningen konstaterat att det finns ett mycket stort behov för personer i målgrupperna av att få hjälp med att av att ta bort bilder och filmer från det digitala offentliga rummet, då det förorsakar ett mycket stort lidande för den som drabbas. Utan den möjligheten finns det en stor risk att den psykiska och fysiska hälsan försämras avsevärt. Denna åtgärd kan således vara avgörande för att personen ska må bättre och kunna gå vidare med sitt liv.
521
15 Förbättrad kunskap och metodutveckling
Ett effektivt våldsförebyggande arbete kräver kunskap om hur våldet ser ut, våldets förekomst och dess konsekvenser. Det kräver även kunskap om vilka insatser som ger bäst effekt och vilka arbetssätt som är mest verksamma. För att detta ska uppnås behövs forskning, utvärderingar och att arbetet följs upp över tid. Metoder som tas fram behöver anpassas efter rådande behov och följa med samhällsutvecklingen. Digitaliseringen är en sådan samhällsutveckling som både påverkar formerna för utsatthet och hur stöd– och behandlingsinsatser samt utbildningar och kunskapsstödjande material ska utformas.
I detta kapitel redogör vi för vikten av att befintlig kunskap om sexuell riskutsatthet, våldsutsatthet och sexuellt utnyttjande i en pornografisk kontext tas tillvara och att kunskapsutvecklingen bygger vidare på de kunskapsluckor som identifierats i utredningens kartläggning. Vidare lyfter vi vikten av att våldets omfattning kartläggs och följs över tid samt att kunskapen om vilka insatser som fungerar när det gäller att förebygga sexuell riskutsatthet och utnyttjande i pornografiska syften ökar. Vi lyfter även vikten av att yrkesverksamma erbjuds utbildning och handledning samt får ta del av kunskaps- och metodstöd som bygger på bästa tillgängliga kunskap.
15.1 Kunskapen om omfattningen och våldets konsekvenser behöver öka
I dag finns det god kunskap om vilka typer av fysiskt, psykiskt, sexuellt och digitalt våld som personer som medverkar eller utnyttjas i pornografi kan utsättas för, vilket framgår av utredningens kart-
Förbättrad kunskap och metodutveckling SOU 2023:98
522
läggning.1 Det finns även goda kunskaper om att hälsan hos kvinnor som utnyttjats sexuellt för pornografiska syften och som kommit i kontakt med någon stödverksamhet är sämre än hos andra kvinnor samt att de ofta har gemensamma riskfaktorer i sin bakgrund, så som att ha blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp som barn. Kunskapen om vilka metoder och arbetssätt som fungerar när det gäller att förebygga sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål, behöver också öka, vilket framgår av Jämställdhetsmyndigheten kartläggande litteraturöversikt.2 Det gäller insatser på alla preventionsnivåer.
När det gäller omfattning är bilden inte lika tydlig. Det behövs därför mer kunskap om hur stor gruppen vuxna är som medverkar i pornografi och hur många av dessa som är utsatta för våld. Det behövs även mer kunskap om var och hur bilder och filmer som skildra barn som sprids och i vilken omfattning de sprids på plattformar där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma.
15.1.1 Omfattningskartläggningar bör inkludera utsatthet och utnyttjande i pornografi
Några nationella kartläggningar om våldets omfattning och dess konsekvenser vid produktion och distribution av pornografi har aldrig genomförts och de undersökningar som finns som kartlägger våldsutsatthet inkluderar inte utsatthet i pornografi. Det finns ett stort behov av att på nationell nivå utveckla en systematisk och kontinuerlig kunskapsuppbyggnad som skulle kunna ge en samlad bild av problematiken. Kartläggningsarbete skulle då kunna kopplas ihop med närliggande områden så som kunskapsuppbyggnaden rörande sexuellt våld, sexuell exploatering, prostitution och människohandel för sexuella ändamål, då dessa våldsformer har en tydlig koppling till varandra. Det kan bland annat handla om att inkludera frågor om utsatthet i pornografi i fler studier och omfattningskartläggningar.
Ett exempel på detta är Jämställdhetsmyndighetens omfattningskartläggning om prostitution och människohandel i Sverige från 2021 som till viss del fångar upp utsatthet i pornografi då många som
1 Se kapitel 6, 7 och 8. 2 Jämställdhetsmyndigheten (2022b). Att förebygga sexuell exploatering.
SOU 2023:98 Förbättrad kunskap och metodutveckling
523
är utsatta i prostitution även uppges sälja sex digitalt via till exempel webbkameror eller i form av bilder och filmer.3
I kunskapsöversikten om barn och ungdomars utsatthet som genomförts på uppdrag av utredningen lyfts att Stiftelsen Allmänna Barnhuset återkommande tvärsnittsundersökningar, om barn och ungdomars sexualitet, erfarenhet av sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige har tillfört viktig kunskap om målgruppernas utsatthet och behov. I översikten rekommenderas därför att dessa studier bör fortsätta, dels för att fånga den aktuella situationen dels för att följa utvecklingen över tid. Samtidigt lyfts att dessa studier inte är tillräckliga för att täcka det stora kunskapsbehov som finns. Bland annat saknas svenska studier om förekomsten av spridning av sexuella bilder och filmer utan tillstånd samt så kallade hämndporr och ”sextortion”, vilket behöver öka.4
15.1.2 De lokala och regionala lägesbilderna bör inkludera brott med koppling till pornografi
Inom det lokala våldsförebyggande och brottsförebyggande arbetet tar kommunen och polisen tillsammans med andra aktörer fram lägesbilder för att beskriva hur brottsligheten och våldsutsattheten ser ut i den lokala kontexten. Lägesbilderna ligger sedan till grund för framtagandet av åtgärdsplaner och utgör viktiga underlag för strateger och beslutsfattare.
I dag inkluderas ofta brottslighet som är mer synligt i samhället i dessa åtgärdsplaner, medan underlag med koppling till våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål sällan ingår.5 Kunskapen om dessa våldsutsattheter är därför begränsad. Brottslighet med koppling till pornografi ingår inte alls. En anledning till detta är att pornografi, när det gäller vuxna, inte i sig är brottsligt. Det är i stället andra brottstyper, med koppling till en pornografisk kontext, som kan bli aktuella. Exempelvis olika typer av sexualbrott (våldtäkt, sexuellt övergrepp) eller brott mot frihet (människohandel för sexuella ändamål, olaga integritetsintrång). Detta innebär att det i slutändan kan
3 Jämställdhetsmyndigheten (2021b). Prostitutionen och människohandel. 4 Svedin (2023). Barn och ungdomar exploaterade i någon form av pornografiskt material – en litte-
raturöversikt.
5 Brå. Kartläggning av tre våldstyper. https://bra.se/forebygga-brott/forebyggande-metoder/kartlaggning-av-tre-valdstyper.html (häm tad 2023-09-20).
Förbättrad kunskap och metodutveckling SOU 2023:98
524
röra sig om en mycket stor mängd olika brottstyper som blir aktuella. Att följa detta område med stöd av brottsstatisk är således förknippat med mycket stora utmaningar.
En annan anledning till att det är svårt att följa utsatthet i en pornografisk kontext är att mörkertalet troligen är stort, vilket gäller för sexualbrott generellt, på grund av att så få anmäler brott med koppling dit. Det beror ofta på att utsatta känner skam och skuld eller inte vet var gränsen får för samtycke och brottsliga handlingar, särskilt om personen själv lagat upp bilder och filmer. I arbetet med att ta fram tillförlitliga lägesbilder handlar det därför snarare om att hitta andra källor än brottsstatisk, för att kunna följa utvecklingen och omfattningen såsom underlag från trygghetsundersökningar, skolundersökningar eller särskilda undersökningar och mätningar som tas fram för ändamålet. Det kan även innebära att ta fram underlag som är mer verksamhetsnära, exempelvis statistik om antalet ärenden inom socialtjänsten. Eftersom statistik inom detta område sällan finns, kommer kartläggningsarbetet främst behöva fokusera på att ta fram underlag som inte alltid finns att tillgå sedan tidigare. För att god kvalitet ska kunna säkerställas inom socialtjänsten, spelar därför det löpande uppföljningsarbete en stor roll. Det är även en förutsättning för att få underlag till kunskaps- och verksamhetsutveckling.
Det kan vara svårt att på lokal nivå veta hur ett uppföljningsarbete ska bedrivs och vilka källor som ska användas varför behovet av ett nationellt och regionalt stöd är centralt. För att det överhuvudtaget ska gå att följa hur behoven ser ut, följa utveckling över tid och identifiera utvecklingsområden finns det ett behov av att ta fram indikatorer som kan mäta kvalitet och förändring. Här behövs ett omfattande utvecklingsarbete som involverar både nationella och regionala myndigheter samt den lokala nivån. Ett sätt för kommuner att påbörja ett lokalt utvecklingsarbete är ta avstamp i det befintliga kunskapsbaserade och systematiska brottsförebyggande och våldsförebyggande arbetet som stöds av Brå, Jämställdhetsmyndigheten och 21 länsstyrelser.
SOU 2023:98 Förbättrad kunskap och metodutveckling
525
15.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver utgå från bästa tillgängliga kunskap
Det råder stor enighet bland de verksamheter som utredningen träffat om att det redan finns en hel del kunskap inom området bland annat avseende riskfaktorer men även att det finns stora kunskapsluckor och få utvärderade metoder. Även om det finns viss metodutveckling, används detta endast av ett begränsat antal verksamheter. SMC Pilen lyfter att det finns relativt god kunskap om effekter på hälsa för personer som utsätts för sexuellt våld men att behandlingsmetoderna inte är tillräckligt anpassade efter målgrupperna som utsätts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Jämställdhetsmyndigheten, som nationellt samordnar och stödjer ett kunskapsbaserat och systematiskt våldsförebyggande arbete, menar att det i dagsläget finns begränsad kunskap om vad som fungerar när det gäller att förebygga sexuell exploatering.6 De lyfter att det behövs fler metoder och åtgärder som adresserar normer, social kontext, ”grooming” och digitala arenor i det förebyggande arbete samt insatser för att motverka efterfrågan vilket är en central del i det våldsförebyggande arbetet.
15.2.1 Det behövs mer kunskap och forskning
I litteraturöversikten om barn som exploateras i pornografiskt material som sammanställts på uppdrag av utredningen framgår det att det råder stor brist på svensk forskning på området barn och ungdomar som exploateras i någon form av pornografiskt material.7 De framkommer även att det behövs ytterligare kunskap och förståelse om hur barn och ungdomar hamnar i dessa situationer och hur barnen bäst kan få stöd och hjälp. I litteraturöversikten rekommenderas att det behövs en evidensbaserad metodutveckling om hur stöd och hjälp ska utformas för barn och ungdomar efter att de har blivit sexuellt utsatta på internet, något som saknas i dag. I rapporten lyfts även behovet av longitudinella studier som kan belysa sambandet mellan olika utsattheter och den psykiska ohälsan och ifall
6 Jämställdhetsmyndigheten (2022b). 7 Svedin (2023).
Förbättrad kunskap och metodutveckling SOU 2023:98
526
problemen förstärkts eller uppkommit som ett resultat av att barn och ungdomar exploaterats i pornografiskt material.8
När det gäller vuxna framkommer i utredningens kartläggning att det behövs mer kunskap och forskning om hur förutsättningarna ser ut för de som medverkar i egenproducerad pornografi jämfört med de som medverkar i pornografi producerad av andra. Det saknas även kunskap om hur våldsutsattheten skiljer sig åt mellan dessa två produktionsformer. Kunskapen behöver även öka när det gäller skillnad i våldsutsatthet och mående mellan personer som förekommer i material som producerats för att spridas som pornografi jämfört med personer som utsatts för att filmas i smyg eller att privata filmer har spridits, särskilt bland de som inte sökt stöd.9
15.2.2 Metodutveckling som sker på lokal nivå behöver tillvaratas
I dagsläget sker mycket av metodutvecklingen i en lokal kontext, hos enskilda verksamheter och av enskilda personer. Det är framför allt de specialiserade mottagningarna som har den största kunskapen och förståelsen om målgruppernas situation och behov. Exempelvis de kommunala Mikamottagningarna, Ellencentret och Talita som är idéburna organisationer samt de specialiserade verksamheterna som drivs i regionens regi: Mika Hälsa och SMC Pilen. Även mottagningar som är specialiserade på sexuellt våld besitter viktig kunskap, exempelvis Elefanten BUP, WONSA och akutmottagningar för sexualbrottsutsatta.10 Det är tydligt att dessa unika kunskaper behöver tas tillvara och följas upp genom exempelvis följeforskning så att fler verksamheter kan använda sig av beprövade metoder.
15.2.3 Metoder behöver utvecklas för alla preventionsnivåer
Kunskapen om verksamma metoder och arbetssätt behöver utvecklas på alla preventionsnivåer och omfatta flera samhällsarenor. Det behövs metoder för ett tidigt universellt förebyggande arbete som har en bred och hälsofrämjande ansats, liknande ”Stopp min
8 Ibid. 9 Se kapitel 6. 10 Se kapitel 10.
SOU 2023:98 Förbättrad kunskap och metodutveckling
527
kropp”, som är framtaget för att stödja samtal med barn i olika åldrar om kroppen, gränser och sexuella övergrepp. Det behövs även metoder och insatser på den selektiva nivån som fångar upp riskgrupper. Exempel på det är bedömningsinstrumentet ”SEXIT” som är en metod för att identifiera unga som är sexuellt risktagande eller utsatta samt personer med erfarenhet av våld.
Så gott som alla som utredningen träffat lyfter vikten av att uppmärksamma särskilt sårbara grupper. Det handlar om att ta fram metoder som riktar sig till särskilda riskgrupper, exempelvis barn och unga placerade på SiS-hem samt att det tas fram metoder som är anpassade för personer med en funktionsnedsättning eller personer med skadligt bruk och beroende. Anpassning kan både innebära att justeringar i metoden eller ett förändrat förhållningssätt behövs, men ibland handlar det bara om att metoden ska nå ut till målgruppen.
Både Attention och MFD menar att det fortfarande i stor utsträckning saknas kunskap hos yrkesverksamma om våld och funktionsnedsättning hos yrkesverksamma. MFD konstaterar att det finns behov av fördjupad kunskap om alla typer av våld i verksamheter riktade till personer med funktionsnedsättning, liksom behov av fördjupad kunskap om funktionsnedsättningsrelaterade behov kopplat till våld i verksamheter som är specialiserade inom andra områden, såsom inom samhällsvården. De kunskapshöjande åtgärder som vidtas om särskilda gruppers utsatthet är ofta tillfälliga satsningar. MFD ser att kunskapen behöver ingå i den löpande kunskaps- och kompetensutvecklingen riktat till olika professioner, både i kommunal och regionala verksamheter. Bland annat föreslår MFD att det behöver finnas metodstöd för handläggare inom LSS om att ställa frågor om våld och våldsutsatthet, där denna typ av våldsutsatthet, självbestämmande och sexualitet synliggörs.
Verksamma stöd- och behandlingsmetoder behöver även utvecklas för den indikativa nivån. Här är det viktigt att metoder som redan har utvecklats hos olika stödorganisationer tas tillvara, följs upp och utvärderas, exempelvis Ellencentrets modell för stöd och behandling,11 eller de metoder som används inom SMC Pilens verksamhet, Mikamottagningarna och Traumamottagningen, Elefanten BUP. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka att det även kan finnas andra exempel som utredningen inte har fångat upp.
11 Stiftelsen 1000 Möjligheter (2023). Ellenrapporten, Tjejer utsatta för prostitution och annan sexuell
exploatering.
Förbättrad kunskap och metodutveckling SOU 2023:98
528
Många lyfter även, särskilt den idéburna sektorn, vikten av att utsatta personers egna erfarenheter lyfts in och synliggörs i kunskaps- och metodutvecklingen för att förståelsen av målgruppens situation ska öka och bidra till mer behovsanpassade insatser. Många efterlyser även att målgruppen ska synliggöras i den nationella kunskapsstyrningen och lagstiftningen.
15.3 Yrkesverksamma behöver få tillgång till utbildning och handledning
En viktig förutsättning för att målgrupperna som utsätts i en pornografisk kontext ska fångas upp, få ett gott bemötande och blir mottagna på ett adekvat sätt, är att yrkesverksamma har relevant sakkunskap inom området och kompetens att tillämpa dem. Förutom baskunskaper om sexuellt våld, sexuell riskutsatthet och kunskap om olika former av sexuell exploatering behövs även kunskap i samtalsmetodik och bemötandefrågor. När personal får ökad kunskap och konkreta verktyg blir de även tryggare och förmågan att bemöta personer som kan ha erfarenhet av svåra upplevelser ökar, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar att personer vågar berätta om övergrepp.
Utredningens enkätundersökning till landets kommuner och regioner visar dock att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten inte fått utbildning i dessa frågor mer än vid enstaka utbildningstillfällen. Att kunskapsnivån generellt är låg delas även av de organisationer som utredning träffat. De menar att behovet av utbildning och kompetensutveckling är stort, både hos personal som ska arbeta med att upptäcka målgrupperna och hos de som ska erbjuda skydd, stöd och vård. Flera av de organisationer som arbetar nära målgruppen berättar att det finns en tvekan att hänvisa utsatta till behandling inom hälso- och sjukvården eftersom man inte känner sig trygg med vilket bemötande de kommer att få, vilken kunskap som finns om målgruppens behov och vilken vård de kommer att erbjudas. Detta gäller i stor utsträckning barn men även vuxna, och då särskilt de som har stora vårdbehov.
I intervjustudien som tagits fram på uppdrag av utredningen berättar en av respondenterna om upplevelsen av mötet med det offentliga stödet: ”Det känns som att det är väldigt mycket brist på kunskap. Och att man tar för givet att många gör det frivilligt på något sätt
SOU 2023:98 Förbättrad kunskap och metodutveckling
529
tror jag. Myndigheter, polisen, Åklagarmyndigheten, alla de ska ha bättre kunskap”.12
15.3.1 Sexuell utsatthet är kärnan i kunskapsbasen
Stiftelsen Allmänna Barnhuset lyfter att det hos yrkesverksamma som ska ge stöd är lämpligt med kompetens inom både pornografi, prostitution och sexuella övergrepp. Även kunskap inom ekonomisk utsatthet, tidigare sexuella övergrepp och migrationsbakgrund kan vara bra. De menar vidare att kärnan för att hjälpa alla i målgruppen dock är densamma: att förstå sexuell utsatthet. Utöver kunskaper om våldsutsatthet behöver personal inom både hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan ha kunskap om våldets konsekvenser och förstå och lära sig att bemöta barn och vuxna som har upplevt svåra händelser. I detta sammanhang lyfter många organisationer att utbildning i traumamedveten omsorg (TMO) kan vara lämplig då den är framtagen för att vägleda viktiga vuxna i hur de kan hjälpa barn och unga att återhämta sig efter ett trauma. Kunskapen om vård för personer som utsatts för övergrepp kopplat till produktion eller distribution av pornografi behöver omfatta alla personer, oavsett kön, könsidentitet och sexualitet. RFSU menar att om kunskapen knyts enbart till kunskap om och arbetet mot mäns våld mot kvinnor riskerar exempelvis hbtqi-personer osynliggöras. De menar vidare att det är för låg kunskap om hbtqi-personers och mäns utsatthet för sexuellt våld och våld i nära relation, och de grupperna får inte glömmas bort.13
15.3.2 De utbildningar som tas fram behöver vara målgruppsanpassade
Det har tydligt framgått i kontakt med olika organisationer att yrkesverksamma inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården och skolan har ett stort behov av utbildning om sexuell riskutsatthet och våld och utnyttjande i en pornografiska syften. Beroende på arbetsplats, ansvarsområde, funktion och var i organisationen personen arbetar kommer kompetensbehoven se olika ut och utbildningsinsatserna behöva målgruppsanpassas. För vissa yrkesgrupper kommer det att vara till-
12 Donevan m.fl. (2023). 13 RFSU. Intervju 2022-10-20.
Förbättrad kunskap och metodutveckling SOU 2023:98
530
räckligt med enbart baskunskaper medan för andra kommer det att finnas behov av mer fördjupad utbildning, exempelvis traumautbildning, och många gånger även tillgång till handledning. I samband med att olika utbildningskoncept tas fram menar representanter från flera idéburna organisationer att det är lämpligt att det sker i samverkan med dem eftersom de besitter stor kunskap om problematiken och har god kännedom om målgruppernas situation och behov. De anser även att målgrupperna själva kan vara viktiga referenter in i arbetet eller till och med delaktiga i framtagandet av utbildningarna.
En utmaning när det gäller att nå ut med utbildningar är att personalgrupper inte alltid har möjlighet att delta även fast de önskar, vilket kan bero på tidsbrist eller att arbetsgivaren inte bekostar utbildningsavgiften. Regionernas strateger och utvecklingsledare inom jämställdhet, folkhälsa och barnrätt, som utredningen träffar, poängterar att det är viktigt att utbildning som ges till hälso- och sjukvårdens personal kan ges verksamhetsspecifikt. De ser fördelar med att det kan komma ut särskilda utbildare direkt till arbetsplatsens eftersom personalen kan ha svårt att lämna den på arbetstid. De ser även ett behov av enkla och korta utbildningsupplägg för att möta upp personalens tidsbrist, exempelvis via korta webbkurser som byggs upp kring korta filmsnuttar på 3–4 minuter och som ”landar i magen”. Deras erfarenhet är att detta får bäst effekt. Viktigt är också att de utbildningar som tas fram kompletteras med samtalsstöd, reflektionsövningar och konkreta övningar för att kunskapen lättare ska kunna omsätta. Detta är särskilt viktigt om man inte arbetar med frågan på daglig basis och inte känner sig helt trygg med hur man ska fråga och ta hand om svaret. Flera representanter lyfter att ”Webbkurs om våld” som tagits fram av Nationellt centrum för Kvinnofrid (NCK) och Barnafrids ”Basprogram om våld mot barn och unga” skulle kunna fungerar som koncept och tydligare lyfta in målgrupperna som utsätts för våld och övergrepp i pornografi och utnyttjas sexuellt genom att skildras i bilder och filmer för pornografiska syften.14
14 Fokusgrupp regionsstrateger. Intervju 2023-06-15.
SOU 2023:98 Förbättrad kunskap och metodutveckling
531
15.3.3 Kunskapen behöver ingå i universitets- och högskoleutbildningar
När det gäller universitets- och högskoleutbildningar, finns det sedan 2018 ett examensmål i högskoleförordningen om att kunskap om bland annat mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska ingå i åtta utbildningar: fysioterapeutexamen, juristexamen, läkarexamen, psykologexamen, socionomexamen, sjuksköterskeexamen, tandläkarexamen och tandhygienistexamen.
Jämställdhetsmyndigheten har sedan 2018 haft i uppdrag att, i samverkan med lärosäten med spetskompetens inom området, erbjuda utbildningsinsatser och kunskapsstöd i dessa frågor till de lärosäten med utbildningar som har examensmålet. I slutredovisningen från 2021 framgår att Göteborgs universitet erbjudit kurser om prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det framgår dock inte om dessa omfattar annan typ av sexuell exploatering.15 Det finns även examensmål för lärarutbildningen om sexualitet, samtycke och relationer. Vissa studier visar dock på att dessa perspektiv fortfarande saknas i utbildningen över lag och att det finns stora skillnader mellan olika lärosäten.16 Att dessa kurser även inkluderar sexuell riskutsatthet och olika former av sexuell exploatering är relevant för kunskapsuppbyggnaden.
15.3.4 Kunskap om trauma behövs
Många av de som utredningen träffat lyfter vikten av kunskap om traumamedveten omsorg (TMO)17 och att det finns fler traumautbildade inom den psykiatriska vården. Vikten att det finns tillgång till traumavård inom vården lyfts av en majoritet av de organisationer som utredningen träffat eftersom flertalet av de som utsatts för våld och sexuella övergrepp ofta lider av posttraumatiska stressyndrom (PTSD). Inom hälso- och sjukvården behövs tillgång till behand-
15 Jämställdhetsmyndigheten (2021a). Utbildning för ökad kunskap – slutredovisning. 16 Se Andersson m.fl. (2020). Kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i lärarutbildningen: En
kartläggning av kursplaner och resonemang kring innehåll. samt Planting-Bergloo (2023). Becomings of Swedish secondary sexuality education: Enactments in natural science subjects and interdisciplinary teaching about pornography.
17 Traumamedveten omsorg (TMO) är ett forskningsbaserat förhållningssätt för att hjälpa och vägleda vuxna att förstå och bemöta grundläggande behov hos barn och unga som utsatts för allvarliga och traumatiska händelser. Se https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/asylsokandeoch-nyanlanda/om-vara-utbildningar/utbildning-i-traumamedveten-omsorg-tmo/(hämtad 2023-10-02).
Förbättrad kunskap och metodutveckling SOU 2023:98
532
lingsmetoder för att hantera trauma som särskilt är utformade för målgruppen. Q-jouren Väst, som är ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor med skadligt bruk och beroende, menar att man behöver förstå trauma och de mekanismer som finns för återupprepande och dissociation.18 Annars är det svårt att förstå varför vissa går tillbaka till utsatthet.19
WONSA, som erbjuder behandling till personer utsatts för sexuella övergrepp, beskriver att många av deras patienter lider av multipel personlighetsstörning och att de redan som barn utvecklat dissociation som ett sätt att hantera sina trauman.20 De fungerar dock ofta bra i vardagen vilket gör att vården missar hur stora behov som de egentligen har. WONSA, menar att alla inom vården som möter målgruppen behöver ha grundläggande kunskap för att kunna bedöma skadeutveckling och vårdnivåbehov hos sexuellt våldsutsatta. Däremot anser de inte att alla inom psykiatrin ska kunna behandla de målgrupper som WONSA möter då de har så komplexa vårdbehov. De ser i stället ett behov av att utbilda specialister eftersom det är ett så tungt och svårt område. För tillfället arbetar WONSA tillsammans med Karolinska Institutet, med att validera ett syndrom som de kallar ”Sexual abuse injury syndrome” (SAIS).21 De menar att om det finns ett vedertaget syndrom som kan graderas och kopplas till olika vårdnivåer, kan man i nästa steg ta fram riktlinjer för behandlingen.
Sammantaget är det flera som efterlyser adekvat traumavård för målgruppen som är anpassat efter deras behov. Paulina Bengtsson menar att de högskoleutbildningar som berör möten med människor borde ingå obligatorisk utbildning i ämnet så att alla yrkesgrupper får verktyg för att upptäcka sexuella övergrepp och sexuell exploatering.22 Hon menar att en läkare behöver känna igen om någon dissocierar vid ett läkarbesök och veta hur man ska hantera det. Hon lyfter också vikten av att få hjälp med kärnan till problemet och bearbeta trauman, snarare än att bara bota symptom som sömnproblem, drogproblem och depression.
Paulina Bengtsson, lyfter även att det behövs sexologer med traumainriktning, som har kunskap om sexlivet efter ett övergrepp. Repre-
18 Se begreppslista. 19 Q-jouren. Intervju 2022-12-19. 20 WONSA. Intervju 2022-09-05. 21 WONSA. Forskning. https://www.wonsa.se/ (hämtad 2023-09-28). 22 Paulina Bengtsson. Intervju 2022-05-10.
SOU 2023:98 Förbättrad kunskap och metodutveckling
533
sentanter från SMC Pilen tillstyrker detta då de anser är en väsentlig del i vård och behandlingsinsatser för utsatta.23 SMC Pilen lyfter även vikten av att yrkesverksamma får utbildning kring sekundär traumatisering då personal som möter sexuellt traumatiserade personer löper risk för negativ påverkan. Kunskap om hur man kan påverkas och vilka symptom personal ska vara särskilt uppmärksam på kan förebygga sekundär traumatisering och skapa en bättre arbetsmiljö. I dag ingår inte kunskap om detta i grundutbildningar vare sig hos vårdpersonal eller för socionomer och poliser, vilket enligt SMC Pilen är en brist.
15.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas och inkludera stöd för implementering
För att socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kunna bedriva ett kunskapsbaserat och systematiskt arbete inom vård och omsorg är det centralt att det finns tillgång till ett adekvat kunskaps- och metodstöd samt stöd till implementering.
Jämställdhetsmyndigheten har sett i sin nationella omfattningskartläggning att det finns ett stort behov av stöd till yrkesverksamma i frågor som rör sexuell exploatering och ungas utsatthet på internet.24 Detta bekräftas av flera andra verksamheter och myndigheter som utredningen har träffat. I utredningens kartläggning och intervju med representanter från kommunens socialtjänst lyfter flera behovet av kunskapsstödjande material. Bland annat efterfrågar socialtjänsten i Nässjö och Värnamo bedömningsmetoder som hjälper till att fånga upp problematiken.25 Fler kommuner anger även att ett hinder för att målgrupperna inte får tillgång till skydd, stöd och vård är att kommunens personal inte har tillräcklig kompetens eller rutiner för att upptäcka utsattheten, vilket framgår i utredningens kommunenkät.26 I dag är dock tillgången till nationellt kunskapsstödjande material som både inkluderar ämnes- och implementeringskunskap mycket begränsad inom området, vilket hindrar utvecklingen och gör att skydd, stöd och vårdinsatser inte erbjuds med den kvalitet som de skulle kunna göra.
23 SMC Pilen. Intervju 2022-11-15. 24 Jämställdhetsmyndigheten (2021b). 25 Nässjö och Värnamo kommuner. Intervju 2023-01-23. 26 Se även kapitel 10.
Förbättrad kunskap och metodutveckling SOU 2023:98
534
15.4.1 Befintliga nationella kunskapsstöd behöver utvecklas och nya behöver tas fram
Av Socialstyrelsens kunskapsstöd som i dag finns tillgängligt inom området våld och brott och som syftat till att stödja och utveckla hälso- och sjukvården och socialtjänsten arbete, handlar det mesta om våld som sker inom ramen för en nära relation. Inget material adresserar våld och sexuellt utnyttjande som sker i pornografiska syften. Exempelvis adresseras inte pornografi i materialet ”Sex mot ersättning – utbildningsmaterial om stöd och hjälp till vuxna”.27 När det gäller regler och riktlinjer inom området finns inte heller några nationella föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer som utsatts för sexuell exploatering, såsom utnyttjande i pornografi eller prostitution och människohandel.28
Även det material som Jämställdhetsmyndigheten tillhandahåller som rör sexuell exploatering, prostitution och människohandel så som ”Manual vid misstanke om människohandel” och ”Webbutbildning mot sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel” omfattas inte människohandel för sexuella ändamål i form av att utnyttjas för pornografiska ändamål. Barn och unga som utnyttjas sexuellt genom att skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften ingår inte heller i någon större utsträckning. Inte heller Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) har lyft sexuell exploatering med koppling till pornografi.
Det kunskapsstöd som finns rörande sexuellt våld och sexuell exploatering som tagits fram av kunskapsstyrande och kunskapsstödjande nationella myndigheter har helt enkelt inte adresserat frågor om våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi eller sexuellt utnyttjande av barn i form av att skildras i bilder och filmer i pornografiska syften. Detta är ett stort och viktigt utvecklingsområde eftersom ett nationellt kunskapsstöd utgör ett viktigt stöd för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens personal och bidrar till likvärdighet i hela landet.
27 Se även kapitel 9. 28 HSLF-FS 2022:39.
SOU 2023:98 Förbättrad kunskap och metodutveckling
535
15.4.2 Yrkesverksamma på lokal nivå uttrycker behov av en tydligare nationell kunskapsstyrning
Stödet för våldsutsatta från samhället är generellt sett organiserat utifrån våld i nära relation vilket gör att sexualbrottsutsatta som utsätts i en annan kontext kan missas. Detta gäller inte bara personer som är utsatta kopplat till pornografi eller prostitution. Regioner och kommuner bekräftar den bilden. Den socialchefsgrupp som utredningen träffat menar att det är ett hinder att det inte står inskrivet någonstans i till exempel vägledningar, föreskrifter och allmänna råd eller handböcker att detta är en målgrupp som kommunen specifikt ska arbeta med.29 Många pekar på att Socialstyrelsens föreskrifter enbart handlar om våld i nära relation och att det blir styrande för hur verksamheter ute i landet prioriterar.
Hälsoutvecklaren inom Region Västerbotten lyfter vikten av att kunskap och rutiner för frågorna om sexuell exploatering behöver komma in i via den nationella kunskapsstyrningen av hälso- och sjukvården och via systemet med nationella programområden (NPO).30Frågorna är osynliga i nuvarande system där våld inte finns med alls, och i ännu mindre grad, frågorna om sex mot ersättning. Hon menar att om frågorna kom in via NPO- systemet skulle de i sin tur nå ut via regionala programområden och adresseras i lokala arbetsgrupper, vilket skulle innebära att utvecklingsarbetet påskyndas.31
Konkreta kunskapsstöd som lyfts fram att det finns behov av på den lokala nivån är någon typ av standardiserat bedömningsinstrument för att upptäcka utsatthet för olika former av sexuell exploatering samt instrument för att bedöma behov och erbjuda adekvata insatser. En regionrepresentant tar upp att FREDA-bedömningsmetoder, som många använder inom socialtjänsten i dag, endast innehåller få frågor om sexuellt våld och att de inte är så specifika, varför denna utsatthet inte fångas upp i den grad som vore lämpligt. Även flera kommuner som utredningen har varit i kontakt med instämmer i att det finns ett behov av tydliga nationella kunskapsstöd och vägledningar för att kunna fråga göra denna typ av bedömningar.
29 Fokusgrupp socialchefer. Gemensam intervju 2022-12-07. 30 Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård. Nationella Programområden. https://kunskapsstyrningvard.se/kunskapsstyrningvard/programomradenochsamverkansgru pper/nationellaprogramomraden.44729.html (häm tad 2023-09-28). 31 Folkhälsoenheten, Region Västerbotten. Intervju 2023-02-20.
Förbättrad kunskap och metodutveckling SOU 2023:98
536
15.4.3 Länsstyrelserna behöver tillgång till nationellt kunskapsstöd för att bättre kunna stödja den lokala och regionala nivån
Länsstyrelserna, som har i uppdrag att regionalisera den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor i varje län, menar att de har de svårt att stödja den regionala och lokala nivån både med kompetenshöjande insatser och implementeringsstöd så länge det saknas nationellt kunskapsstöd inom området.
Länsstyrelsen i Stockholm, ser ett stort behov av kunskapsstöd samt av att frågan om utsatthet vid produktion och distribution av pornografi ingår i en bredare kontext genom att den frågan integreras i redan befintliga utbildningspaket för sexuellt våld och prostitution och människohandel för sexuella ändamål. De förslår att frågan exempelvis skulle kunna skrivas fram i Jämställdhetsmyndighetens kunskapsmaterial för sexuellt våld eller prostitution och människohandel för sexuella ändamål.32 Även flera andra länsstyrelser menar att det vore bra om frågan tydligt vävdes in i relevanta befintliga material, eller att det som finns uppdateras, vilket framgår i länsstyrelsernas enkätsvar. 33 Bland annat anger Länsstyrelsen i Västra Götaland lyfter att målgrupperna som utsätts i pornografi förblir osynliga i många sammanhang och att mer kunskapsintensiva satsningar behöver göras. Den struktur för kunskapsstöd som redan finns etablerad genom både Jämställdhetsmyndigheten och länsstyrelserna framhålls som en väl fungerade struktur som även kan användas för detta område. De menar vidare att det behöver klargöras att det ingår i området mäns våld mot kvinnor och att det är en våldsutsatthet bland andra som socialtjänsten ansvarar för. Länsstyrelsen Kronoberg framför att det behövs kunskapsunderlag som är anpassat till kommunerna och att det ska framgå att detta inte är något som händer ”någon annanstans” utan även sker i mindre kommuner och län.
15.5 Analys
För att det våldsförebyggande arbetet även ska förhindra utsatthet och sexuellt utnyttjande med koppling till pornografi behöver den kontinuerliga kunskapsuppbyggnaden effektiviseras. Utredningens
32 Fokusgrupp med utvecklingsledare från länsstyrelserna. Gemensam intervju 2023-08-22. 33 Komm2023/00005/A2022:02.
SOU 2023:98 Förbättrad kunskap och metodutveckling
537
bedömning är att detta utvecklingsarbete med fördel kan samordnas med närliggande områden så som sexuellt våld, sexuell exploatering och prostitution och människohandel för sexuella ändamål, då dessa våldsformer har en tydlig koppling till varandra.
Det lokala och regionala brottsförebyggande och våldsförebyggande lägesbildsarbetet kan på ett bättre sätt än i dag inkludera våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtyck, prostitution och människohandel samt även brottsutsatthet som sker i en pornografisk kontext. Vuxna och barn som utnyttjas sexuellt för pornografiska syften bör även ingå i de befintliga omfattningskartläggningarna om prostitution och människohandel samt i de återkommande tvärsnittsundersökningarna om barn och ungdomars sexualitet, erfarenhet av sexuella övergrepp och sexuell exploatering, för att området ska kunna studeras och följas över tid.
Kunskap och forskning som finns om målgrupperna som utsätts och utnyttjas sexuellt behöver nå ut mer än vad de gjort hittills. Det gäller särskilt kunskapen om sexuell riskutsatthet, de olika typer av våld som förekommer i en pornografisk kontext och deras påverkan på hälsan. De finns även fortsatta kunskapsluckor som behöver adresseras och det behövs därför fortsatt forskning.
För att arbetet med att upptäcka, stödja och vårda personer som utnyttjas i pornografi ska bli mer verksamt behöver yrkesverksamma ha en ökad tillgång till kunskapsbaserade metoder som är anpassade efter målgruppernas behov. De behöver även få tillgång till fler målgruppsanpassade utbildningar, som både lyfter teoretisk kunskap inom sakområdet, som tillgång till kompetensutveckling inom samtalsmetodik, olika typer av vård- och behandlingsformer och bemötandefrågor. Det behöver således mer följeforskning, utvärdering och implementering av verksamma metoder som fungerar på samtliga preventionsnivåer, liksom flera målgruppsanpassade utbildningar.
Utredningen kan även konstatera att det finns ett stort behov av att se över det samlade nationella kunskapsstödet som riktar sig till personal inom socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt skolan för att de på ett bättre sätt än i dag ska upptäcka sexuell riskutsatthet, pågående och tidigare utsatthet i pornografi samt kunna omsätta kunskapen i praktiskt genomförande. Utredningen bedömer att det finns goda möjligheter att föra in kunskapsstödet i den befintliga struktur som stöds och samordnas av Jämställdhetsmyndigheten och
Förbättrad kunskap och metodutveckling SOU 2023:98
538
länsstyrelserna inom ramen för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Utredningen delar de rekommendationer som lämnats av rapportförfattarna till intervjustudien om vuxna med erfarenhet av pornografiproduktion om att stödet behöver erbjudas utifrån rätt kompetens, kunskap, kännedom och med respekt för att det finns olika erfarenheter och därför olika behov samt att det stöd som erbjuds ska vara förankrat i den kunskap och de erfarenheter som kommer från personer med egna erfarenheter av att vara utsatt. Vård behöver även tillgängliggöras i ett icke akut skede. Dessutom behöver kunskapen om adekvat behandling vid komplex problematik och traumatisering öka.34
34 Donevan m.fl. (2023).
539
16 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
I detta kapitel presenteras utredningens samlade överväganden, förslag och bedömningar baserade på den kunskap som har inhämtats, och som har redovisats i tidigare kapitel.
Utredningen har i uppdrag att föreslå åtgärder för att vuxna som har utsatts för våld eller andra övergrepp eller som på annat sätt har tagit skada vid produktion eller distribution av pornografi i större omfattning än i dag ska kunna ta del av skydd, stöd och vård. Vuxna ska även kunna få stöd att lämna en tillvaro där de medverkar i pornografiproduktion om de så önskar.
Utredningen har vidare i uppdrag att föreslå åtgärder för att barn som har utsatts för exploatering vid produktion och distribution av pornografi ska kunna ta del av skydd, stöd och vård i större omfattning än i dag, samt åtgärder för att förebygga att barn utsätts för pornografisk exploatering.1
En övergripande bedömning som utredningen gör är att de åtgärder som vidtas för att uppnå direktivens syften så långt som möjligt bör utgå från befintliga strukturer och pågående arbete. Personer som har utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften är generellt sett en för smal grupp för att det ska vara effektivt med särskilda mottagningar eller insatser. Dessa målgrupper ska kunna ta del av skydd, stöd och vård som kommuner och regioner ansvarar för på samma sätt som andra som har utsatts för sexuellt våld eller någon form av sexuell exploatering, exempelvis prostitu-
1 I redovisningen har vi valt att använda begreppet utnyttjande i stället för exploatering för att undvika att föra tankarna till att antingen den utsatta eller en förövare ska ha fått någon form av ersättning för materialet. Det behöver inte ha förekommit någon ersättning för att ett barn ska ha utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
540
tion. För att på sikt kunna åstadkomma det behövs dock i det här skedet åtgärder som specifikt synliggör just denna grupp.
Utredningens mest centrala bedömningar, som förslagen utgår från, är följande: – Arbetet med att förebygga och bekämpa våld och övergrepp vid
produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften behöver vara en självklar del av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och våld mot barn. – De viktigaste åtgärderna för att förebygga sexuellt utnyttjande i
pornografiska syften är att identifiera och rikta insatser till de barn och unga som är mest riskutsatta samt att barn som har utsatts för sexuella övergrepp upptäcks och får skydd, stöd och vård. – Kunskapsnivån om våld och övergrepp och vad som är brottsligt
vid produktion och distribution av pornografi, samt om sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften, behöver öka i hela samhället. Detta för att öka möjligheterna att utsatta vuxna och barn identifieras och både söker och får tillgång till skydd, stöd och vård. – För att kunna erbjuda skydd, stöd och vård som bygger på evidens
är det avgörande att forskningsmedel avsätts. Forskare ska kunna följa och utvärdera metoder för stöd och behandling som redan används, samt i samverkan med aktörer som möter stödsökande kunna implementera och utvärdera nya metoder. – Yrkesverksamma inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola
samt andra som kan möta barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften behöver ha tillgång till kunskaps- och metodstöd som omfattar den formen av våldsutsatthet. – Samordning och samverkan behöver förbättras och en samman-
hållen kedja för skydd, stöd och vård behöver erbjudas. Insatserna behöver även anpassas utifrån individuella behov och ålder. Vissa personer har en komplex problematik och har behov av skydd, stöd och vård från olika delar i samhället. Andra behöver färre insatser, där kan till exempel en kortare samtalskontakt vara tillräcklig.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
541
– Möjligheten att få stöd med att ta ner dokumenterade sexuella
övergrepp och pornografiskt material som har spridits mot någons vilja från internet behöver finnas för både vuxna och barn för att förhindra fortsatt utsatthet och minska lidande.
I genomförande av uppdragen bör de riskgrupper som utredningen har identifierat genomgående särskilt beaktas. Dessa är personer med funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk eller beroende, barn och unga i samhällets vård, hbtqi-personer, personer som har utsatts för sexuella övergrepp eller annan utsatthet under barndomen, personer som befinner sig i ekonomisk utsatthet, personer i migration och personer med koppling till kriminella miljöer. Det bör även särskilt beaktas att flickor och kvinnor utgör majoriteten av de personer som utsätts för sexuellt våld.
16.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften bör bli en tydlig del av arbetet mot våld
En förutsättning för ett strategiskt arbete för att förebygga och bekämpa sexuellt utnyttjande i pornografiska syften är att det våldet blir en tydlig del i relevanta nationella strategier och motsvarande policydokument samt att det synliggörs i de berörda myndigheternas tillämpning på nationell och regional nivå.
16.1.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften bör tydligt ingå i nationella strategier
Förslag: Om regeringen beslutar om en ny målformulering för
det nuvarande jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra bör sexuellt utnyttjande i pornografiska syften uttryckligen ingå. Vidare bör sexuellt utnyttjande i pornografiska syften omfattas av såväl åtgärdsprogram som nationella strategier kopplade till det delmålet.
Om regeringen beslutar om en ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn bör den tydligt och uttalat omfatta att förebygga och bekämpa sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
542
När regeringen beslutar om strategier eller andra policydokument som rör andra politikområden där frågor om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften kan vara aktuella bör detta tydligt inkluderas. Det gäller exempelvis strategier eller andra policydokument om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, psykisk hälsa, hbtqi-personers rättigheter, funktionshinderspolitiken eller barn som placeras för vård utanför det egna hemmet.
Det nationella hälsoprogrammet för barn och unga, som Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram, bör tydligt och uttalat omfatta att förebygga och bekämpa sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften.
Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor.2Delmålet omfattar att motverka kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen, i medier, pornografi och reklam som syftar till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning. I delmålet ingår också trakasserier, hot och annat våld som sker på internet och andra digitala kanaler. I målkommentaren poängteras att delmålet således är mer omfattande än vad som räknas till begreppet våld i nära relationer.
För att stärka förutsättningarna att nå delmålet togs en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor fram, vilken presenterades i samma skrivelse som delmålen.3 Strategins innehåll motsvarar det jämställdhetspolitiska delmålet. Sådant våld som huvudsakligen, men inte uteslutande, utövas av män mot kvinnor omfattas i sin helhet av den nationella strategin. Det omfattar därmed alla former av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor, oavsett om våldet sker i en nära relation eller inte och oberoende av om våldet sker i ett privat eller offentligt sammanhang.4 Strategin omfattar hbtqi5-personers och pojkar och mäns utsatthet för dessa typer av våld samt kvinnors och flickors våldsutövande. Det är därmed den strategi som tydligast omfattar våldsutsatthet hos alla vuxna, och till viss del hos barn.
2 Skr. 2016/17:10. Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. 3 Ibid. 4 Skr. 2016/17:10. 5 I strategin står det hbtq-personer.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
543
Strategin omfattar prostitution och människohandel för sexuella ändamål och liksom i målkommentaren framgår att kommersialisering och exploatering av kvinnokroppen i reklam, medier och pornografi i syfte att reproducera föreställningar om kvinnors underordning omfattas. Det utvecklas dock inte vidare i strategin vad det innebär och det framgår inte att övergrepp vid produktion och distribution av pornografi är en del av våldet. Eftersom pornografi nämns i samband med reklam och medier har det tolkats som att främst gälla konsumtion av pornografi. I det tillhörande åtgärdsprogrammet nämns pornografi endast när det gäller arbete för att identifiera och utmana framställningar av kvinnor och män som reproducerar föreställningar om kvinnors underordning, vilket bidrar till tolkningen att det är en fråga om vad allmänheten kan konsumera.
I de kontakter som utredningen har haft med aktörer på nationell, regional och lokal nivå har det samstämmigt framgått att det finns en osäkerhet kring huruvida utsatthet för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi omfattas av arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
En särskild utredare fick den 3 augusti 2023 i uppdrag att analysera och lämna förslag på en ny och mer inkluderande målformulering för det nuvarande delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Utredaren ska även ta fram förslag till en eller två långsiktiga strategier för att utveckla och stärka arbetet med att förebygga och motverka fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och materiellt våld samt hot om våld. Utredaren ska lämna förslag till regeringen senast den 28 februari 2025.6
Om regeringen fattar beslut om ett nytt delmål bör sexuellt utnyttjande i pornografiska syften7 ingå som exempel på sexuellt våld och det bör vara tydligt att utnyttjande i prostitution och människohandel för sexuella ändamål kan omfatta framställning av pornografiskt material.8
Om regeringen fattar beslut om en eller två strategier bör det våld som kan ske vid produktion och distribution av pornografi tydligt omfattas. Det skulle öka förutsättningarna för att övergrepp vid
6 Dir. 2023:117. En stärkt långsiktig styrning av arbetet mot könsrelaterat våld och hedersrelaterat
våld och förtryck.
7 Detta omfattar vuxna som utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt barn som utnyttjas sexuellt i form av att skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften. 8Prop. 2017/18:123 s. 40.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
544
produktion och distribution av pornografi kommer att omfattas av regionala och lokala strategier och policyer. I den mån strategierna omfattar barn bör även sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften omfattas. Skrivningar om prostitution och människohandel samt om sexuellt våld bör kompletteras med att sexuellt utnyttjande i pornografiska syften ska förebyggas och att personer som utsätts för övergrepp i ett sådant sammanhang ska omfattas av åtgärder som vidtas för att upptäcka våldsutsatthet och erbjuda skydd, stöd och vård för våldsutsatta. Detta oberoende av om personen har medverkat frivilligt eller inte och oberoende av i vilket sammanhang det material där personen förekommer har framställts.
Detsamma gäller vid beslut om åtgärdsprogram som syftar till att stödja genomförandet av nuvarande och kommande nationella strategier på området.
Det finns ännu ingen nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, men utredningen En uppväxt fri från våld lämnade ett förslag till en strategi till regeringen i januari 2023.9I betänkandet belyser utredningen hur förövare kan använda sig av internet för att utnyttja barn genom att förmå dem att utföra sexuella handlingar eller för att sprida övergreppsbilder eller filmer.10Förslaget till strategi omfattar i sin helhet barn som har utsatts för detta, men det finns inga konkreta förslag som specifikt rör barn som utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Utredningen En uppväxt fri från våld hänvisar i stället till att denna utredning kommer att lägga förslag inom området.11 Om regeringen fattar beslut om en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn bör även den grupp av barn som omfattas av detta betänkande ingå. I det fall strategin kommer att innehålla beskrivningar av olika typer av våld bör sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften finnas med och beskrivas med utgångpunkt i vad som framgått i detta betänkande. I samtliga målområden bör det tydliggöras att barn som har utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften ingår och det bör särskilt understrykas att äldre barn omfattas.
9SOU 2022:70. En uppväxt fri från våld, En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld
mot barn.
10 Ibid. 11 Ibid.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
545
Att sexuellt utnyttjande i pornografiska syften tydliggörs i nationella strategier innebär även att de myndigheter som har i uppdrag att samordna arbetet med genomförandet av strategierna bör arbeta aktivt med den typen av våldsutsatthet. På nationell nivå är det Jämställdhetshetsmyndigheten och på regional nivå är det länsstyrelserna som har det samordnande ansvaret för arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Jämställdhetsmyndigheten bör vidare se över hur sexuellt utnyttjande i pornografiska syften kan lyftas i pågående arbete. Särskilt i arbetet mot prostitution och människohandel där det behöver vara tydligt att sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften är en del av sexuell exploatering. Men även i exempelvis uppdraget att kartlägga hbtqi-personers utsatthet för våld i nära relationer och analysera behov av insatser12, i uppdraget om att utbilda professioner, som genomförs i samverkan med lärosäten,13 samt i myndighetens våldsförebyggande arbete.
Vissa grupper löper större risk än andra att utsättas eller att ha utsatts för våld, inklusive den typ av våld som omfattas av utredningen.14 Riskgrupperna bör särskilt beaktas i ovan nämnda strategier. Om regeringen beslutar om nya eller uppdaterade nationella strategier och policydokument som specifikt rör dessa grupper bör sexuellt utnyttjande i pornografiska syften omfattas. Detta inbegriper nationella strategier och policydokument som rör hbtqi-personers rättigheter, funktionshinderpolitiken, skadligt bruk eller beroende och barn som har placerats för vård utanför det egna hemmet. Även när regeringen beslutar om nationella strategier och policydokument avseende psykisk hälsa och sexuell och reproduktiv hälsa bör dessa former av våld beaktas, för att fler utsatta ska kunna upptäckas och få tillgång till skydd, stöd och vård.
Regeringen har beslutat att ett nationellt hälsoprogram för barn och unga till och med 20 års ålder ska tas fram. Målet är att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård där det förebyggande och hälsofrämjandet arbetet får större genomslag. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att i samarbete med andra myndigheter ta fram
12 Regeringsbeslut A2023/01065. Uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att kartlägga hbtqi-
personers utsatthet för våld i nära relationer och analysera behov av insatser.
13 Regeringsbeslut A2021/02085. Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Jämställdhetsmyndig-
heten.
14 De grupper som identifierats som riskgrupper beskrivs i kapitel 12.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
546
ett sådant program.15 Socialstyrelsen ska, enligt uppdraget, föra dialog med bland andra kommuner, regioner och andra aktörer i det civila samhället som är viktiga för barns och ungas hälsa och utveckling. Utredningens bedömning är att Socialstyrelsen kan och bör verka för att sexuell riskutsatthet och barn som har utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften synliggörs i det nationella hälsoprogrammet, bland annat genom att involvera aktörer med kunskap inom området i arbetet.
16.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas
Utredningens kontakter med kommuner, regioner och verksamheter som möter stödsökande har visat att det finns en brist på kunskap om sexuellt utnyttjade av barn och vuxna i pornografiska syften bland verksamma i de flesta verksamheter. Det saknas kunskap om såväl upptäckt och riskfaktorer som vilken typ av skydd, stöd och vård som bör erbjudas vuxna som har utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och barn som har utnyttjats sexuellt i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. Både intervjustudien av Donevan och kollegor16och utredningens enkät17 visar att många som har utsatts för våld i dessa sammanhang inte har upplevt sig få skydd, stöd och vård i den omfattning de behövde och att denna brist åtminstone delvis verkade bero på bristande kunskap hos yrkesverksamma som de har mött.
För att kunna erbjuda skydd, stöd och vård som bygger på evidens och beprövad erfarenhet är det avgörande att forskning på området kan bedrivas och att metoder som redan används kan utvärderas.
15 Regeringsbeslut S2023/02379. Uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga. 16 Donevan, Jonsson och Svedin (2023). Osynliga brottsoffer. Intervjustudie bland personer som
blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion. Bilaga 7 till detta betänkande.
17 Enkäten riktade sig till personer som innan de fyllde 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem hade spridits i något digitalt forum.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
547
16.2.1 Befintlig kunskap om identifiering av sexuell riskutsatthet och effektiva behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården bör samlas och spridas
Förslag: Regeringen bör ge Statens beredning för medicinsk och
social utvärdering i uppdrag att genomföra en internationell och nationell kartläggning för att identifiera dels metoder för att upptäcka sexuell riskutsatthet, dels metoder inom hälso- och sjukvården för behandling av barn respektive vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) och Linköpings universitet (Barnafrid) bör få i uppdrag att bedöma vilka metoder avseende vuxna respektive barn som kan anpassas till en svensk kontext och utvärdera dem. Uppdraget bör genomföras i samråd med Socialstyrelsen.
Verksamheter som träffar stödsökande har framfört att det finns ett behov av beprövade eller effektutvärderade metoder för att ge stöd och behandling till barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. Forskning om detta behövs, men det finns även ett behov av att i ett första steg samla kunskap om de metoder som finns som kan användas relativt snart.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) bör få i uppdrag att genomföra en internationell och nationell kartläggning för att identifiera metoder för att upptäcka sexuell riskutsatthet och metoder inom hälso- och sjukvården för behandling av barn respektive vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften.
Uppdraget bör omfatta både redan effektutvärderade metoder, i den mån sådana finns, och beprövade metoder som kan följas och utvärderas. Eftersom förutsättningarna i alla regioner och kommuner för att kunna erbjuda ett visst program ser olika ut är det särskilt viktigt att kunna peka på de avgörande komponenter som bör finnas med i en behandling. Särskilt fokus bör vara på metoder för behandling av personer som har en komplex traumatisering samt metoder som fungerar för den som har en funktionsnedsättning, exempelvis en NPF-diagnos eller en intellektuell funktionsnedsättning, som har ett skadligt bruk eller beroende eller andra förutsättningar som kan göra det svårt att genomgå behandling.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
548
Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) och Linköpings universitet (Barnafrid) bör få i uppdrag att bedöma vilka metoder avseende vuxna respektive barn som kan anpassas till en svensk kontext och utvärdera dem. Uppdraget bör ske i samråd med Socialstyrelsen.
Myndigheterna ovan bör få medel för att kunna genomföra dessa uppdrag i nära samarbete med de aktörer som i dag har erfarenhet av att möta målgruppen18 och, i den omfattning det är möjligt med hänsyn till individerna, målgruppen själv.
Uppdraget bör genomföras i samråd med Socialstyrelsen och länsstyrelserna eftersom de ansvarar för att tillgängliggöra kunskapsstöd för hälso- och sjukvården och socialtjänsten samt att bidra till implementering på lokal och regional nivå.
16.2.2 Medel bör avsättas för forskning om sexuell exploatering och dess konsekvenser i den kommande forskningspropositionen
Förslag: Regeringen bör avsätta särskilda medel för forskning
som rör området sexuell exploatering19 och dess konsekvenser i den kommande forskningspropositionen. En sådan satsning bör omfatta övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. Syftet med satsningen är att barn och vuxna som har utsatts för våld i den kontexten ska erbjudas skydd, stöd och vård som bygger på evidens.
Som beskrivits ovan har verksamheter som träffar stödsökande framfört att det finns ett behov av utvärderade metoder för att ge stöd och behandling till barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. De som har störst erfarenhet av att möta målgruppen menar att verkningsfulla och beprövade metoder för stöd och behandling för målgruppen finns och används till viss del i de egna verksamheterna. Dessa är dock inte utvärderade för personer som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. Många utvärderade metoder
18 Exempelvis Mikamottagningarna i Stockholm och Göteborg, Evonhuset, SMC Pilen, Wonsa, Talita, Ellencentret och Novahuset. 19 Här omfattas alla typer av sexuell exploatering, exempelvis barn som utnyttjas genom köp av sexuell handling.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
549
för traumabehandling som till exempel används inom psykiatrin är inte anpassade efter den komplexa problematik som den här målgruppen ofta har och inte heller till att våldet till stor del har skett digitalt.20
Även den litteraturstudie som utredningen har beställt om barn och ungdomar visar att det saknas studier om hur man bäst kan få stöd och hjälp ur utsatthet. I sammanställningen lyfts avsaknaden och behovet av evidensbaserad metodutveckling om hur stöd och hjälp ska utformas för barn och ungdomar efter att de har blivit sexuellt utsatta på nätet. Det gäller oavsett om de har blivit utsatta i pornografiska syften eller inte.21
Den kunskap om verksamt stöd och beprövade behandlingar som redan nu finns hos de offentliga och idéburna aktörer som möter målgrupperna kan utvärderas och ligga till grund för kunskapsstöd och metodstöd. Inte minst behövs metoder som fungerar för den som har komplext trauma och för personer med funktionsnedsättning (exempelvis NPF-diagnos eller en intellektuell funktionsnedsättning), ett skadligt bruk eller beroende eller andra förutsättningar som kan göra det svårt att genomgå behandling.22
Den litteraturstudie som utredningen har beställt om kunskapsläget avseende barn som exploateras i någon form av pornografiskt material visar tydligt att spridning av bilder eller filmer där ett barn eller en ungdom är naken eller utför sexuella handlingar har ett samband med bland annat olika former av psykisk ohälsa, beteendemässiga problem och psykologiska svårigheter för det barnet. De studier som redogörs för kan dock inte svara på om problemen har funnits innan, förstärkts eller kommit som ett resultat av de studerade internetrelaterade beteendena och/eller problemen.23
Intervjustudien från Marie Cederschiöld högskola, där alla deltagare var vuxna, visade på en mycket hög förekomst av psykisk ohälsa och diagnoser bland de som deltog i studien.24 Inte heller där har deltagarna följts över tid och forskarna uttalar sig inte om orsakssambanden. Det finns dock sedan tidigare forskning som visar att personer som har utnyttjats sexuellt i exempelvis prostitution ofta har
20 Se kapitel 8 och 15. 21 Svedin (2023). Barn och ungdomar exploaterade i någon form av pornografiskt material. En litteratur-
översikt. Bilaga 9 till detta betänkande.
22 Se kapitel 8 och 15. 23 Svedin (2023). 24 Donevan m.fl. (2023).
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
550
riskfaktorer i sin bakgrund. Intervjustudien, tillsammans med övrig information som samlats in under denna utredning, tyder starkt på att detta även gäller personer som har utnyttjats i produktion eller distribution av pornografi.25
Forskningssammanställningen avseende våldsutsatthet och effekter på hälsan hos vuxna som utredningen har beställt visar sammantaget att en väl dokumenterad, omfattade och systematisk ohälsa råder bland utförare av pornografi. Där visas också en stor våldsutsatthet som kopplas till den omfattande psykiska ohälsan som har identifierats i flera studier.26 Resultaten ligger i linje med andra studier som visar att kvinnor och män som har utsatts för sexuellt våld har en sämre fysisk och psykisk hälsa än de som inte har utsatts.27 För att få mer precisa svar på hur medverkan eller utnyttjande i pornografi påverkar olika aspekter av den fysiska, psykiska och sexuella hälsan skulle det behövas studier med en longitudinell design, där forskare följer en grupp under en längre tid.
Regeringen bör avsätta särskilda medel för forskning som rör området sexuell exploatering och dess konsekvenser i den kommande forskningspropositionen. Detta bör omfatta, men inte begränsas till, övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften, eftersom olika former av exploatering ofta inte går att särskilja från varandra.
Medlen bör i första hand gå till att öka kunskapen om verkningsfulla metoder för stöd och behandling. Medlen bör kunna användas för att forskare ska kunna följa och utvärdera de metoder i både stöd och behandling som används i dag, vilket omfattar att erbjuda traumabehandling även vid pågående utsatthet. Det bör även vara möjligt att söka medel i samverkan med aktörer, såväl offentliga som idéburna, som möter stödsökande för att implementera och utvärdera nya metoder.
Medel bör vidare kunna användas för longitudinell forskning om samband mellan fysisk, psykisk och sexuell hälsa och olika former av sexuellt utnyttjande av barn och vuxna. Detta omfattar att särskilt studera riskgrupper.28 Vidare bör medel kunna användas för kvali-
25 Ibid. Se även kapitel 8. 26 Waltman (2023). Våld, exploatering & ohälsa i pornografi. En systematisk kunskapssamman-
ställning om samtida produktionsförhållanden. Bilaga 8 till detta betänkande.
27 Kapitel 6. 28 De grupper som identifierats som riskgrupper beskrivs i kapitel 12.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
551
tativa studier, med fokus på de grupper som sällan har nåtts. I prostitutionsutredningens delrapport ”Online är jag någon annan…….” som publicerades 2008 lyfts ett behov av att nå unga män och hbtqi29-personer.30 Det kan konstateras att behovet kvarstår.
Utredningen har innan överlämnande av detta betänkande lämnat in motsvarande förslag till Regeringskansliet för att det ska kunna tas omhand i ordinarie processer.31
16.3 Insatser på bred front behövs för en ökad kunskap bland vuxna och barn
Kunskapsnivån om våld och övergrepp och vad som är brottsligt vid produktion och distribution av pornografi samt om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften behöver öka i samhället. Detta för att öka möjligheterna att utsatta vuxna och barn identifieras och både söker och får tillgång till skydd, stöd och vård. Insatser för ökad kunskap ligger i linje med rekommendationerna från Barnrättskommittén om stärkta upplysnings- och utbildningsprogram inklusive kampanjer, under medverkan av barn, för att öka medvetenheten hos allmänheten och olika yrkesgrupper om bland annat sexuella övergrepp och sexuellt utnyttjande.32
De satsningar som beskrivs i detta avsnitt bör genomföras i samråd med de idéburna organisationer som har kunskap om de särskilt utsatta målgrupperna33 samt offentliga och idéburna aktörer som har erfarenhet av att möta barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften.34 Samråd bör även ske med organisationer som har en bredare erfarenhet av att möta våldsutsatta personer35 och, i den omfattning det är möjligt med hänsyn till individerna, målgruppen själv.
I genomförande av uppdragen bör ansvariga myndigheter genomgående verka för att informationen når de riskgrupper som har identifierats och som beskrivs närmare i kapitel 12.
29 I rapporten benämns gruppen som HBT. 30 Jonsson och Svedin (2012). 31 U2023/01467. Inspel till forskningspropositionen 2023-10-31. 32 CRC/C/SWE/CO/6-7, punkt 26 (f). 33 Exempel på organisationer är RFSL, RFSU, Transammans, Utan Skyddsnät, Attention, ECPAT Sverige, Bris, Friends, Rise och KSAN. 34 Exempelvis ungdomsmottagningar, Mikamottagningarna, Ellencentret, Novahuset, Talita, WONSA, SMC Pilen och Inte Din Hora. 35 Exempelvis kvinno- och tjejjourer, transjourer, mansjourer, organisationen Storasyster och MÄN.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
552
16.3.1 En långsiktig målgruppsanpassad informationssatsning som når både vuxna och barn
Förslag: Regeringen bör ge Jämställdhetsmyndigheten, läns-
styrelserna och den myndighet som föreslås ansvara för samordningen av en eventuell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn,36 i gemensamt uppdrag att bidra till ökad kunskap bland allmänheten, och särskilt bland riskgrupper, om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften genom en målgruppsanpassad informationssatsning. Satsningen bör inkludera information om vad som är brottsligt och om var skydd, stöd och vård finns att tillgå för den som har utsatts. Uppdraget bör genomföras i samråd med Socialstyrelsen, Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid), Linköpings universitet (Barnafrid), Polismyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för delaktighet, Barnombudsmannen, den myndighet som ansvarar för Safer Internet Centre i Sverige37 samt Sveriges Kommuner och Regioner.
Det har framkommit i de intervjuer som utredningen har gjort att kunskapen om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften generellt är låg i samhället.
Flera av de aktörer som utredningen har träffat menar att många vårdnadshavare och andra vuxna i barnets närhet, exempelvis släktingar, andra anhöriga och familjehem, har bristande kunskap om vad som händer på internet och hur barnens digitala vardag ser ut. Det kan vara svårt för vuxna att veta vad som är okej och inte när det kommer till att dela bilder och filmer på internet. Det kan också vara svårt att skilja på vad som är vanliga meddelanden av sexuell karaktär, så kallad ”sexting”, och vad som klassas som ett barnpornografibrott. Vuxna i barns närhet behöver känna till vilka risker som finns med kontakter över internet och de behöver veta vilka signaler från barn
36 Detta förslag läggs trots att regeringen inte har beslutat om en sådan strategi. Utredningen bedömer att eftersom det finns ett förslag på strategi, som har remissbehandlats, är det mest effektiva att ändå inkludera en kommande strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn i förslaget. Om en strategi inte beslutas om kan förslaget ändå genomföras. 37 För närvarande Statens Medieråd, men myndighetens uppgifter kommer att överföras till den nya Mediemyndigheten den 1 januari 2024. Det finns inget beslut om vilken myndighet som på sikt kommer att ansvara för Safer Internet Centre.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
553
som de behöver vara uppmärksamma på för att kunna upptäcka och hjälpa barn som utsätts.38
Även i litteraturöversikten som har sammanställts på uppdrag av utredningen, om barn som har exploaterats i pornografiskt material, lyfts vikten av att vårdnadshavare behöver ett bra och tydligt informationsstöd om hur de kan förhålla sig till sina barns internetvanor.39
Barn ska ha bästa möjliga förutsättningar att utveckla trygga och säkra digitala relationer. Barn som har utsatts eller riskerar att utsättas för sexuellt utnyttjande i form av att ha skildrats i bilder eller filmer som sprids ska ha möjlighet att kunna identifiera det som de utsätts för som ett övergrepp och veta att det inte är deras fel. För det behöver barn ha kunskap om vad som är en trygg kontakt och vad som kan vara tecken på att något inte står rätt till.
Vuxna som själva medverkar eller utnyttjas i pornografi behöver ha kunskap om vad som är ett övergrepp och var de kan vända sig om de behöver skydd, stöd och vård. De behöver även kunna vara trygga med att få ett gott bemötande. En ökad kunskapsnivå i samhället i stort bedöms också kunna bidra till ökad kunskap bland yrkesverksamma som möter målgrupperna.
Polismyndigheten genomför just nu kampanjen Är det delbart? med information om vad som är brottsligt när det gäller att dela sexuella bilder av minderåriga på nätet. Kampanjen riktar sig till barn, och till vuxna i deras närhet. Utredningens bedömning är att det är positivt att en sådan kampanj genomförs, men att det även behövs en bredare satsning med fokus på att förebygga sexuellt utnyttjande i pornografiska syften samt på möjligheterna att få tillgång till skydd, stöd och vård.
Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och den myndighet som föreslås ansvara för samordningen av en eventuell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn40 bör få i uppdrag att kontinuerligt genomföra kunskapshöjande insatser om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften för att öka kunskapen bland allmänheten om sexuell riskutsatthet, vad som är brottsligt och var vuxna, barn och deras vårdnadshavare kan få skydd, stöd och vård. Särskilt fokus bör läggas på att nå riskgrupper. Uppdraget bör genomföras i samråd med Socialstyrelsen, Uppsala universitet (Nationellt centrum
38 Se kapitel 12. 39 Svedin (2023). 40 Detta förslag läggs trots att regeringen inte har beslutat om en sådan strategi.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
554
för kvinnofrid), Linköpings universitet (Barnafrid) Polismyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för delaktighet, Barnombudsmannen och Sveriges Kommuner och Regioner.
Målgruppen för satsningen bör omfatta konsumenter av pornografi för att fler ska vara medvetna om risken att personer som förekommer i det material som distribueras som pornografi kan vara utsatta för synliga eller osynliga övergrepp. Konsumenter av pornografi kan vidare ha möjlighet att upptäcka våldsamt material som skulle kunna utgöra olaga våldsskildring, vilket bör anmälas till polisen.41
I uppdraget bör ingå att sprida information om brott mot person som kan vara aktuella kopplat till produktion eller distribution av pornografi och vid sexuellt utnyttjande i form av att barn, i alla åldrar, skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.42
Hur väl informationssatsningen når ut bör följas upp av Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och den myndighet som föreslås ansvara för samordningen av en eventuell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, med stöd av Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) och Linköpings universitet (Barnafrid).
16.3.2 Vårdnadshavare bör få tillgång till information om sexuell riskutsatthet
Förslag: Regeringen bör ge Myndigheten för familjerätt och
föräldraskapsstöd i uppdrag att ta fram informationsmaterial till vårdnadshavare och andra vuxna i barns närhet om barn och ungas sexuella riskutsatthet på internet, samtycke och vad som är brottsliga handlingar. Materialet ska även kunna användas av de som arbetar med föräldrastöd i kommunerna. I genomförande av uppdraget ska samråd ske med Linköpings universitet (Barnafrid) och med idéburna organisationer som har erfarenhet av att arbeta med vuxenstöd inom området.
I stort sett samtliga kommuner erbjuder i dag någon form av föräldrastöd, ofta med stöd av Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) och länsstyrelserna. Det kan exempelvis
41 Kapitel 17. 42 Kapitel 18.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
555
handla om föräldragrupper och föreläsningar inom olika områden som rör föräldrarollen. Föräldrastöd pekas också ut som en viktig förebyggande arena och som kan främja barns hälsa och utveckling. MFoF tar redan i dag fram eget material eller hänvisar till andra aktörers material inom olika områden, exempelvis förhållningssätt till alkohol och psykisk ohälsa, vilket innebär att det finns goda förutsättningar att även stödja föräldrar i denna typ av problematik. Materialet ska även kunna användas i det lokala arbetet av de som arbetar med föräldrastöd i kommunerna. Flera organisationer har även redan ett utvecklat ett riktat stöd till föräldrar och vuxna i barnets närhet, som skulle kunna få större spridning. Exempelvis ECPAT:s föräldrastöd som består av information, rådgivning och personlig rådgivning samt Bris Vuxentelefon för rådgivning till vuxna om barn och unga.
MFoF bör få i uppdrag att ta fram informationsmaterial till vårdnadshavare och andra vuxna i barns närhet om barn och ungas sexuella riskutsatthet på internet, samtycke och vad som är brottsliga handlingar. Det kan handla om att samla och sammanställa befintligt material av god kvalitet, och att vid behov komplettera luckor eller ta fram nytt material. Materialet ska även kunna användas av kommunernas föräldraskapsstödjare. En grupp som är viktig att nå är vårdnadshavare till hbtqi-ungdomar. MFoF har som hbtqi-strategisk myndighet goda möjligheter att arbeta för att nå denna målgrupp. I genomförande av uppdraget ska samråd ske med Linköpings universitet (Barnafrid) och med idéburna organisationer som har erfarenhet av att arbeta med vuxenstöd inom området.
16.3.3 Personer som utsatts för våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi bör vara en tydligare del av de nationella stödlinjernas målgrupper
Förslag: Regeringen bör ge Uppsala universitet (Nationellt cent-
rum för kvinnofrid) i uppdrag att utveckla arbetet med stödlinjerna för våldsutsatta så att det blir tydligare att personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi är en del av målgrupperna.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
556
Alla våldsutsatta vuxna kan kontakta någon av stödlinjerna för våldsutsatta som drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid. Det är dock sällan, om alls, förekommande att någon ringer med anledning av att ha utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi. Vad gäller närliggande våldsutsatthet så har antal inringande gällande prostitution och människohandel ökat de senaste åren för att sedan stabiliseras, dock på en låg nivå.43
Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) bör få i uppdrag att utveckla arbetet med stödlinjerna för våldsutsatta så att det blir tydligare att personer som har utsatts eller riskerar att utsättas för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi är en del av målgrupperna. Det gäller både marknadsföring och kompetens bland de som tar emot samtal. Uppdraget bör avse Kvinnofridslinjen och, om de finns kvar efter det nu pågående pilotprojektet, Stödlinjen för män och Stödlinjen för transpersoner.
16.3.4 De hbtqi-strategiska myndigheterna bör gemensamt undersöka behovet av insatser för att nå hbtqi-personer
Förslag: Regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten och de övriga
hbtqi-strategiska myndigheterna ett gemensamt uppdrag om att undersöka behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt avseende sexuellt utnyttjande i pornografiska syften inom myndigheternas ansvarsområden för att nå hbtqi-personer samt att sedan genomföra de insatser som myndigheterna bedömer behövs.
Både den intervjustudie som utredningen har beställt och utredningens enkät som riktade sig till personer som innan de fyllde 18 år hade varit med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dem hade spridits i något digitalt forum indikerar att hbtqi-personer är överrepresenterade bland vuxna som utsätts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi och bland barn som utsätts för sexuellt utnyttjande i form av att skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. Det överensstämmer även med andra
43 Nationellt centrum för kvinnofrid. Personlig kontakt 2023-11-14. Det som registreras är det som framkommer vid samtalen. Det ställs inga specifika frågor till den som ringer upp. Av alla samtal som registrerades under 2022 framkom särskilt sårbarhet i 26 procent (11 137 samtal). I totalt 107 (1,0 procent) av dessa samtal framkom prostitution.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
557
studier om sexuellt utnyttjande.44 Folkhälsomyndigheten bör därför tillsammans med de övriga hbtqi-strategiska myndigheterna45 få i uppdrag att kartlägga vilka kunskapshöjande insatser som behövs och hur arbetssätt inom myndigheternas ansvarsområden behöver utvecklas för att nå personer i denna breda grupp med förebyggande arbete avseende sexuellt utnyttjande i pornografiska syften samt att öka upptäckten av utsatta. Myndigheterna bör sedan få i uppdrag att genomföra de insatser som myndigheterna bedömer behövs. Arbetet bör samordnas med uppdraget som utredningen föreslår ska ges gemensamt till Socialstyrelsen, Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid), Linköpings universitet (Barnafrid) och länsstyrelserna om att säkerställa att det finns kunskapsstöd med kompetensutvecklande insatser för yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.46 Det bör dock inte begränsas till att nå yrkesverksamma i socialtjänst och hälso- och sjukvård.
16.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas
De verksamheter som utredningen har träffat har samstämmigt uppgett att det saknas kunskapsunderlag för att yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och andra relevanta verksamheter ska ha förutsättningar för att upptäcka målgrupperna och bemöta dem på ett adekvat sätt samt kunna erbjuda skydd, stöd och vård utifrån bästa tillgängliga kunskap. För att alla som behöver ska ha likvärdiga möjlighet att få del av samhällets insatser behöver kunskapsstöd för yrkesverksamma utvecklas på nationell nivå och spridas och implementeras på regional och lokal nivå.
De satsningar som beskrivs i detta avsnitt bör genomföras i samråd med de idéburna organisationer som har kunskap om de särskilt utsatta målgrupperna47 samt offentliga och idéburna aktörer som har erfarenhet av att möta barn och vuxna som har utnyttjats sexuellt i
44 Kapitel 7 och 12. 45 De hbtqi-strategiska myndigheter är nu Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Jämställdhetsmyndigheten, Kulturrådet, Migrationsverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Polismyndigheten, Skolverket, och Socialstyrelsen. 46 Förslaget i kapitel 16.4.2. 47 Exempel på organisationer är RFSL, RFSU, Transammans, Utan Skyddsnät, Attention, ECPAT Sverige, Bris, Friends, Rise och KSAN.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
558
pornografiska syften.48 Samråd bör även ske med organisationer som har en bredare erfarenhet av att möta våldsutsatta personer49 och, i den omfattning det är möjligt med hänsyn till individerna, målgruppen själv.
I genomförande av uppdragen bör ansvariga myndigheter genomgående verka för att kunskapsstöden är anpassade så att de kan användas av yrkesverksamma som möter de riskgrupper som har identifierats och som beskrivs närmare i kapitel 12.
16.4.1 Det uppsökande arbetet på internet bör kartläggas och utvärderas
Förslag: Regeringen bör ge Jämställdhetsmyndigheten, Social-
styrelsen, Linköpings universitet (Barnafrid) och Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) ett gemensamt uppdrag om att identifiera, följa upp och utvärdera arbetssätt för socialt uppsökande arbete på internet. Arbetssätten bör vara inriktade på att upptäcka äldre barn som utnyttjas sexuellt, både i pornografiska och andra syften, samt vuxna som utsätts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi, i syfte att förhindra fortsatt utsatthet och att kunna erbjuda insatser. När det gäller barn bör samråd ske med Polismyndigheten.
Det finns i Sverige inga utvärderade metoder för uppsökande arbete på internet med syfte att hitta personer som har utnyttjats sexuellt i pornografiska syften. Det innebär att det inte finns någon kunskap om hur effektivt det är med den typen av uppsökande arbete för att upptäcka utsatta jämfört med att fokusera på att hitta utsatta i andra sammanhang, till exempel genom att många redan har kontakter med socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det finns inte heller kunskap om hur ett uppsökande arbete bäst bedrivs för att med respekt för den enskilda kunna erbjuda stöd till de som behöver. Det uppsökande arbetet på internet är inte så utbrett, men bedrivs av några kommuner och av några idéburna organisationer. Det finns, enligt vad utredningen känner till, inga uppföljningar eller utvärderingar av
48 Exempelvis ungdomsmottagningar, Mikamottagningarna, Ellencentret, Novahuset, Talita, WONSA, SMC Pilen och Inte Din Hora. 49 Exempelvis kvinno- och tjejjourer, transjourer, mansjourer, organisationen Storasyster och MÄN.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
559
det uppsökande arbetet. Uppsökande arbete är särskilt viktigt när det gäller våldsutsatta som på grund av skuldkänslor och stigma själva inte söker stöd.50
Jämställdhetsmyndigheten, Socialstyrelsen, Linköpings universitet (Barnafrid) och Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) bör få ett gemensamt uppdrag om att identifiera arbetssätt för socialt uppsökande arbete på internet och bedöma vilka arbetssätt som skulle kunna användas av fler aktörer. När det gäller barn bör samråd ske med Polismyndigheten. Arbetssätten kan vara sådana som används i Sverige eller i andra länder. Myndigheterna bör vidare få i uppdrag att följa och utvärdera de arbetssätt som myndigheterna bedömer vara lovande. Arbetssätten bör utvärderas avseende om de är effektiva för att nå målgrupperna och om de kan användas med tanke på respekt för den enskilda. OKSE har i en rapport poängterat att för att underlätta så mycket som möjligt för barnet bör varje insats göras med barnets bästa i åtanke för att barnet ska känna fortsatt förtroende för utredningsprocessen och vilja medverka i den.51 I rapporten avses polisens arbete, men det bör även gälla socialt uppsökande arbete på internet.
I uppdraget bör ingå att utvärdera om arbetssätten går att använda av socialtjänsten, som har ett uppsökande och förebyggande uppdrag enligt 3 kap. 1 § och 5 kap. 1 § SoL, eller om det finns juridiska eller andra hinder.
De arbetssätt som de ansvariga myndigheterna bedömer är effektiva och säkra nog att rekommenderas bör tillgängliggöras för att kunna användas av andra verksamheter, såväl offentliga som idéburna aktörer.
Arbetet bör ske i samråd med organisationer från idéburen sektor och med kommunala verksamheter som har erfarenhet av uppsökande arbete eller som har kunskap om i vilka digitala forum som barn och vuxna utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Dessa organisationer bör kunna få del av medel som avsätts för uppdraget.
Uppdraget bör omfatta uppsökande arbete för att hitta både vuxna och barn. För vuxna bör syftet med det uppsökande arbetet vara att upplysa om att stöd finns om personen själv vill och att även den som frivilligt medverkar i pornografi och har behov av någon
50 Kapitel 14. 51 Ombudsmannen mot kommersiell sexuell exploatering av barn (2022). Alla tittade men ingen såg.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
560
typ av skydd, stöd eller vård ska känna sig trygg med att söka utan att känna sig tvingad att sluta medverka i pornografi.
Det uppsökande arbetet på internet ersätter inte det viktiga arbetet med att upptäcka personer som redan är i kontakt med socialtjänst eller vård, utan kan vara ett komplement. Uppsökande arbete på internet har dock potential att nå personer som inte tidigare har kontakt med socialtjänst eller hälso- och sjukvård. Det är viktigt eftersom försäljning av egenproducerat pornografiskt material har normaliserats under de senaste åren och även personer som inte befinner sig i annan utsatthet kan behöva information om var skydd, stöd och vård finns att få.
16.4.2 Socialtjänst och hälso- och sjukvård ska ha tillgång till stöd som bygger på bästa tillgängliga kunskap
Förslag: Regeringen bör ge Socialstyrelsen, Uppsala universitet
(Nationellt centrum för kvinnofrid), Linköpings universitet (Barnafrid) och länsstyrelserna i gemensamt uppdrag att säkerställa att det finns kunskapsstöd med kompetensutvecklande insatser för yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård om övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. Detta kan genomföras genom att inkludera områdena i befintliga material eller, vid behov, att ta fram nya. Myndigheterna ansvarar för olika delar i enlighet med vad som beskrivs nedan, men dessa bör samordnas för att bidra till implementering på lokal och regional nivå. Myndigheterna bör samråda med Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för delaktighet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i genomförandet av uppdragen. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bör få i uppdrag att följa arbetet och att följa upp effekten av den kompetenshöjande satsningen.
Det finns en samstämmighet bland de verksamheter som utredningen har träffat om att socialtjänsten och hälso- och sjukvården sällan frågar om vuxnas utsatthet för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi eller om barns utsatthet för sexuellt utnyttjande i form av att skildras i bilder eller filmer som sprids i
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
561
pornografiska syften. Det är inte heller vanligt att över huvud taget fråga om sexuellt våld som inte har skett i en nära relation.
Representanter för kommuner och regioner lyfter att de metoder som används för att upptäcka våldsutsatthet inte omfattar frågor om denna typ av utsatthet, vilket skapar en osäkerhet avseende om, och i så fall hur, man ska ställa sådana frågor.52 Vissa personer är bara utsatta i den kontexten, men personer som är utsatta för våld i nära relation kan också utnyttjas sexuellt i pornografiska syften.53 Båda dessa grupper riskerar att missas om frågan om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften inte ställs.
De flesta kommuner och regioner uppger i svar på utredningens enkäter att de sällan möter målgrupperna. Samtidigt uppger verksamheter som möter stödsökande att de allra flesta som de träffar har haft andra kontakter med socialtjänsten eller hälso- och sjukvården, men att de inte har fått frågan om den här typen av utsatthet. Detta bekräftas även av intervjustudien som utredningen har beställt.54 Det finns ett behov av att anpassa de metoder som används för att upptäcka våldsutsatthet så att de omfattar övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och sexuellt utnyttjande av barn i form av att skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
Socialtjänsten har inte heller tillgång till metoder för att bedöma behov av skydd och stöd som är anpassade för målgrupperna. I detta ingår metodstöd för att bedöma risk för fortsatt utsatthet.
Utredningens kartläggning av skydd, stöd och vård har visat att de kunskapsstöd som yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård har tillgång till inte omfattar sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. Det har framkommit att detta är ett problem som gör att professionella inte vet vilket skydd, stöd och vård som ska erbjudas målgruppen. En orsak är att det saknas beprövade metoder för stöd och behandling av just dessa målgrupper, vilket utredningens förslag om forskning och att kartlägga befintliga metoder syftar till att förbättra.55 En annan orsak är att målgrupperna inte omnämns i de kunskapsstöd som gäller gruppen våldsutsatta i stort.
Socialstyrelsen, Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid), Linköpings universitet (Barnafrid) och länsstyrelserna
52 Kapitel 13. 53 Kapitel 6. 54 Donevan m.fl. (2023). 55 Förslagen i kapitel 16.2.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
562
bör få i uppdrag att säkerställa att det finns kunskapsstöd med kompetensutvecklande insatser för yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård om övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. Stöden bör även kunna användas av yrkesverksamma vid SiS ungdomshem, HVB-hem och LVM-hem. Detta kan genomföras genom att inkludera områdena i befintliga material eller, vid behov, att ta fram nya.
Arbetet kan med fördel samordnas med att utveckla kompetensstöd inom närliggande områden, exempelvis de som ska utvecklas inom ramen för pågående regeringsuppdrag56 och sådana som tas fram i enlighet med förslag från utredningen om ett exitprogram för personer som är utsatta för prostitution.57
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bör få i uppdrag att följa arbetet och att följa upp effekten av den kompetenshöjande satsningen.
Närmare beskrivning av förslaget
Socialstyrelsen bör få i uppdrag att göra en bedömning av vilka befintliga metoder för att upptäcka våldsutsatthet och bedöma behov av skydd och stöd inom socialtjänsten som kan utvecklas för att även omfatta sexuellt utnyttjande i pornografiska syften samt att genomföra de förändringar som behövs. Detta kan omfatta FREDA. I uppdraget bör ingå att stödja utvärdering, eventuell utveckling och, om så bedöms lämpligt, spridning av bedömningsinstrument som utvecklats på lokal eller regional nivå. Detta bör genomföras tillsammans med den aktör som ligger bakom. Det kan exempelvis gälla de instrument som har tagits fram inom Västra Götalandsregionen, SEXIT, Fråga om våld (FOV) och FOV unga.
Socialstyrelsen bör vidare få i uppdrag att anpassa de material som rör mäns våld mot kvinnor och sexuell exploatering, som finns eller är under utveckling, så att de även inkluderar övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i
56 Regeringsbeslut A2022/01028 Uppdrag till Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering att stödja genomförandet inom vård och omsorg av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor; Regeringsbeslut S2023/00970 Uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård för personer som har utsatts för sexuellt våld. 57 Dir. 2022:115. Exitprogram för personer som är utsatta för prostitution.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
563
form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. Detta omfattar generell kunskap om området, bemötande av den som har utsatts för denna typ av våld och vägledning om vilka insatser som kan erbjudas. Socialstyrelsen bör även få i uppdrag att utreda i vilka andra material som sexuellt utnyttjande i pornografiska syften bör ingå. Det gäller exempelvis material som handlar om det stöd som bör erbjudas personer med skadligt bruk eller beroende, men även övriga riskgrupper som beskrivs i kapitel 12.
Socialstyrelsen bör vidare få i uppdrag att se över behovet av och förutsättningarna för att ta fram föreskrifter som omfattar stöd och hjälp till brottsoffer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av annan än en närstående. Det bör specifikt gälla vuxna som har utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt barn som har utnyttjats sexuellt i form av att skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften, men kan med fördel även omfatta andra typer av sexuellt våld som sker utanför en nära relation. I uppdraget bör ingå att se över möjligheterna att ta fram sådana föreskrifter eller att anpassa föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) för det behovet. I uppdraget bör ingå att anpassa Handbok om våld i nära relationer utifrån eventuella ändringar i föreskrifterna.
Socialstyrelsen och Uppsala universitet (Nationellt Centrum för Kvinnofrid) bör få i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd riktat mot psykiatri och övriga delar av hälso- och sjukvården om sexuellt utnyttjande som inkluderar produktion och distribution av pornografi. Det kan innebära att utveckla ett befintligt kunskapsstöd, eller att ta fram ett nytt.
Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) bör få i uppdrag att inkludera kunskap om sexuell riskutsatthet samt våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi i befintliga kunskapsstöd, inklusive Webbkurs om våld, samt att utveckla tillhörande webbstöd för kommuner och regioner.
Linköpings universitet (Barnafrid) bör få i uppdrag att utveckla kompetensen inom traumavård för personal inom barn- och ungdomspsykiatrin genom att ta fram en utbildningsmodul med inriktning på sexuella övergrepp som sker eller sprids genom internet. Uppdraget bör omfatta att sprida metoder och att bidra till att materialet används ute i verksamheter.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
564
Myndigheterna bör samråda med Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för delaktighet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i genomförandet av uppdragen och i övrigt särskilt verka för att de riskgrupper som beskrivs i kapitel 12 genomgående beaktas i kompetensstöden.
Länsstyrelserna bör få i uppdrag att tillsammans med ovan nämnda aktörer bidra till att kunskapsstöden och metoderna sprids och implementeras inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.58
16.4.3 En nationell stödfunktion om sexuellt våld bör omfatta utnyttjande i pornografiska syften
Förslag: Om en nationell stödfunktion som kan fungera som ett
kunskapscentrum och stöd för hälso- och sjukvården i frågor som rör sexuellt våld inrättas bör övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och barns utsatthet för sexuell exploatering i form av att bilder och filmer sprids i pornografiska syften omfattas av uppdraget.
Socialstyrelsen har i uppdrag att analysera behovet av en nationell stödfunktion som kan fungera som ett kunskapscentrum och stöd för hälso- och sjukvården i frågor som rör sexuellt våld.59 Uppdraget grundas på SKR:s kartläggning som visar att det finns behov av att utveckla hälso- och sjukvården för personer som har utsatts för sexuellt våld.
Utredningen bedömer att det vore positivt om en sådan stödfunktion inrättas. Om regeringen fattar ett sådant beslut bör det tydliggöras att övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och barns utsatthet för sexuell exploatering i form av att bilder och filmer sprids i pornografiska syften omfattas av uppdraget.
58 Se även förslaget i kapitel 16.6.3. 59 Regeringsbeslut S2023/00970 Uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård för personer som har utsatts för sexuellt våld.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
565
16.4.4 Yrkesverksamma inom skolor ska ha tillgång till kunskapsstöd utifrån bästa tillgängliga kunskap
Förslag: Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att uppdatera,
och vid behov komplettera, stödmaterial för undervisning i alla skolformer rörande sexuella aktiviteter på nätet, sexuell riskutsatthet, digitalt våld och sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften.
Regeringen bör ge Skolverket och Socialstyrelsen ett gemensamt uppdrag om att säkerställa att relevant kunskapsbaserad information om sexuell riskutsatthet och sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften finns i Vägledning för elevhälsa, i syfte att öka möjligheterna att förebygga och upptäcka våldsutsatthet i denna kontext.
De verksamheter som möter stödsökande som utredningen har träffat har samstämmigt uppgett att barn och unga som de möter har för lite kunskap om vad som är sexuellt våld och vad som utgör en bra respektive dålig relation, särskilt när den relationen helt eller delvis utspelar sig på internet, vilket kan leda till att sexuellt utnyttjande av barn i form av att bilder och filmer sprids i pornografiska syften inte uppdagas. Rapporter från exempelvis ECPAT Sverige och Stiftelsen Allmänna Barnhuset visar att det är mycket vanligt att barn får frågan om att skicka avklädda bilder över nätet och att många även har gjort det, vilket är något som har normaliserats. Detta gäller främst äldre barn och är i många fall något som sker i samtycke, men det är inte ovanligt att bilderna sedan har spridits vidare exempelvis i pornografiska syften.60
Skolverket bör få i uppdrag att ta fram stödmaterial för undervisning i alla skolformer som omfattar kunskap om sexuella aktiviteter på nätet, sexuell riskutsatthet, digitalt våld och sexuellt utnyttjande av barn i form av att bilder och filmer sprids i pornografiska syften.
Utgångspunkter bör både vara i kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer och i skolans uppdrag att arbeta våldsförebyggande. I kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer är fokus på friskfaktorer och såväl positiva som riskfyllda aspekter av sexuella aktiviteter på nätet bör belysas för att bidra till att barn kan
60 Kapitel 7.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
566
utveckla trygga och säkra digitala relationer. I det våldsförebyggande arbetet bör fokus inte bara vara på den som utsätts, utan även på varför man inte ska sprida bilder eller filmer föreställande någon annan.
Syftet är att alla barn ska kunna identifiera sunda relationer och skilja dem från risksituationer samt ha kunskap om sexuellt våld och om vad sexuellt våld på nätet kan vara. Information och kunskap om risker med att publicera material på nätet ska inte behöva begränsa eller skuldbelägga barns sexuella utveckling eller sexualitet.
Det är särskilt viktigt att materialen är utformade för att barn som ingår i en riskgrupp ska nås.
Elevhälsans arbete ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, men det omfattar även att uppmärksamma förhållanden som kan öka risken för skador, ohälsa, utsatthet, diskriminering och kränkande behandling i elevernas närmiljö.61 I Vägledning för elevhälsa finns information om våld mot barn och unga i nära relationer. Men det saknas information om utsatthet för sexuellt utnyttjande, både i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften och andra former av sexuellt utnyttjande.
Skolverket och Socialstyrelsen bör få ett gemensamt uppdrag om att säkerställa att relevant kunskapsbaserad information om denna typ av utsatthet finns i Vägledning för elevhälsa, i syfte att öka möjligheterna att förebygga och upptäcka våldsutsatthet.
Uppdragen bör genomföras tillsammans med Linköpings universitet (Barnafrid) och Myndigheten för delaktighet för att säkerställa att det finns material som är anpassat för att nå barn med funktionsnedsättningar, till exempel NPF-diagnos eller intellektuell funktionsnedsättning, i såväl vanliga som anpassade skolformer.
Skolverket bör även samråda med Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
61 Socialstyrelsen. Elevhälsans uppdrag. Kunskapsguiden. https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/vagledning-forelevhalsa/halsoframjande-skola/elevhalsans-uppdrag/ (hämtat 2023-11-20).
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
567
16.4.5 Stöd för att skapa trygga och inkluderande samtal bör särskilt riktas till yrkesverksamma som möter riskgrupper
Förslag: Regeringen bör ge Myndigheten för ungdoms- och civil-
samhällesfrågor i uppdrag att ta fram en ny webbutbildning inom utbildningspaketet Rätt att veta! som omfattar frågor om sexuella aktiviteter på nätet, sexuell riskutsatthet, sexuellt utnyttjande i pornografiska syften och att sprida bilder eller filmer föreställande någon annan. Utbildningen bör vända sig till alla yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter unga, men särskilt fokus bör vara på att genom yrkesverksamma nå ungdomar som befinner sig i en riskgrupp för att utnyttjas sexuellt. Uppdraget bör ske i samråd med Myndigheten för delaktighet och Jämställdhetsmyndigheten.
Utöver kunskap om frågorna som rör sexuellt utnyttjande i pornografiska syften finns det ett behov för yrkesverksamma av att lära sig och öva på hur man närmar sig dessa. Att prata om våld kan vara svårt, och det är ännu svårare för de flesta att närma sig frågor om sexuellt våld och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ansvarar för att tillhandahålla utbildningspaketet Rätt att veta! som vänder sig till yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter unga. Rätt att veta! är ett stöd för att skapa trygga och inkluderande samtal om ämnen som ibland kan vara svåra att närma sig och ersätter inte de kunskapsstöd som tillhandhålls av Socialstyrelsen.
MUCF bör ges i uppdrag att ta fram en ny webbutbildning inom utbildningspaketet Rätt att veta! som omfattar frågor om sexuella aktiviteter på nätet, sexuell riskutsatthet, sexuellt utnyttjande i pornografiska syften och att sprida bilder eller filmer föreställande någon annan. Utbildningen bör vända sig till alla yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter unga, men särskilt fokus bör vara på att genom yrkesverksamma nå ungdomar som befinner sig i någon av de riskgrupper för att utnyttjas sexuellt som beskrivs i kapitel 12.62
62 Om myndigheten även ska ta fram utbildningar som gäller konsumtion av pornografi kan dessa med fördel samordnas, det ligger dock utanför utredningens uppdrag.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
568
MUCF bör vidare få i uppdrag att i samråd med Myndigheten för delaktighet anpassa utbildningen för att särskilt kunna användas för yrkesverksamma som möter unga personer med funktionsnedsättning.
MUCF bör även få i uppdrag att anpassa utbildningen så att den även kan ge stöd till verksamma inom civilsamhället, såsom idrottsföreningar och andra föreningar, som möter barn och ungdomar.
16.4.6 Arbetet med traumamedveten omsorg på SiS ungdomshem bör omfatta sexuell riskutsatthet
Förslag: Regeringen bör ge Statens institutionsstyrelse i uppdrag
att utveckla arbetet med traumamedveten omsorg (TMO) på SiS ungdomshem för att inkludera kunskap om sexuell riskutsatthet och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.
Barn i samhällets vård har i större omfattning än andra barn en historia av att ha utsatts för övergrepp. Barn, särskilt flickor, som är placerade på SiS ungdomshem riskerar även i högre grad än andra att utsättas för nya övergrepp.63 Det är angeläget att vuxna som möter barn som befinner sig i samhällets vård har gedigna kunskaper om sexuell riskutsatthet och sexuellt utnyttjande, inklusive exploatering i form av att bilder och filmer sprids i pornografiska syften för att kunna upptäcka utsatthet och se till att det barn som har utsatts får rätt skydd, stöd och vård utifrån bedömning av professionella.
Statens institutionsstyrelse bör få i uppdrag att utveckla arbetet med traumamedveten omsorg (TMO) på SiS ungdomshem för att inkludera kunskap om sexuell riskutsatthet och sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.
Uppdraget bör genomföras i samråd med Socialstyrelsen, Linköpings universitet (Barnafrid), Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Myndigheten för delaktighet. Unga som är eller har varit placerade på SiS ungdomshem bör, i den omfattning det är möjligt med hänsyn till individerna, ges möjlighet till delaktighet i framtagandet av materialet.
63 Barnrättsbyrån (2023). Vem ska tro på mig? – En granskning av sexuella övergrepp på de statliga
ungdomshemmen. https://barnrattsbyran.se/app/uploads/2023/03/SiS_rapport_digital_pdf_u
ppslag.pdf (hämtat 2023-11-20).
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
569
16.5 Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet behöver vara tillgängligt för både barn och vuxna
Möjligheten att få bort sexuellt övergreppsmaterial och bilder och filmer med naket eller sexuellt innehåll från internet samt att förhindra spridning i pornografiska syften är centralt för att minska fortsatt utsatthet och lidande för den som har drabbats. En majoritet av de verksamheter som möter stödsökande menar att det är avgörande att få bort materialet för att de som har utsatts ska kunna lägga övergreppet bakom sig. Det är också ett sätt att skydda utsatta från fortsatta publika kränkningar eftersom det upplevs som ett nytt övergrepp varje gång materialet delas.
16.5.1 Stödet för barn att ta ner bilder och filmer och från internet bör permanentas och tillförsäkras en långsiktig finansiering
Förslag: Regeringen bör ge lämplig myndighet som uppgift i sin
instruktion att finansiera en hotline inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet. Regeringen bör permanent avsätta medel för detta i minst samma omfattning som kostnaderna under 2023 för den verksamhet av detta slag som bedrivs av ECPAT Sverige.
Den verksamhet som ECPAT Sverige (ECPAT) driver med att ta ned övergreppsbilder från internet svarar mot behovet hos barn av att få hjälp när bilder och filmer har spridits mot deras vilja. Verksamheten vänder sig till alla upp till 18 år, även om det inte framgår av bilderna att den som förekommer i dem är ett barn.64 Verksamheten finansieras delvis av ECPAT själva genom exempelvis månadsgivare och privata finansiärer, delvis genom att ECPAT ingår i Safer Internet Centre (SIC) som samordnas av Statens medieråd, vars verksamhet från och med 2024 kommer att ingå i Mediemyndigheten.65 SIC ingår i EU-kommissionens BIK-strategi (Better Internet for Kids), enligt
64 Kapitel 11. 65 Mediemyndigheten är en sammanslagning mellan Statens medieråd och Myndigheten för press, radio och tv och träder i kraft den 1 januari 2024.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
570
vilken alla länder ska ha ett kunskapscenter (i Sverige är det Statens medieråd) en stödlinje (Bris) och en rapporteringsfunktion (ECPAT).
Det finns i dag ingen permanent statlig finansiering av verksamheten och Statens medieråd har inget uppdrag från regeringen om att driva SIC. Statens medieråd söker medel från EU-kommissionen för att kunna fortsätta arbetet ungefär vartannat år. Hittills har de som söker medel behövt stå för halva finansieringen själva, vilket för innevarande period har lösts genom att SIC har sökt, och tilldelats, medel från Vinnova.
I förslaget till en permanent CSAM-förordning som för närvarande behandlas inom ramen för EU:s lagstiftningsprocess66 finns förslag om ett europeiskt centrum för att förebygga och motverka sexuella övergrepp mot barn. En myndighet i varje land kommer att utses som nationellt ansvarig, det är inte klart vilken myndighet det blir i Sverige om förslaget går igenom. Det kan bli samma myndighet som ansvarar för SIC, men det kan även vara någon annan.
Oavsett vad som beslutas på EU-nivå finns ett behov av att säkerställa att det finns en hotline i Sverige, som både tar emot data från andra hotlines och Interpol och tar emot anmälningar från enskilda barn. Verksamheten med att ta ned övergreppsbilder från nätet behöver kunna fortsätta på lång sikt, utan att vara beroende av tillfälliga bidrag. Lämplig myndighet bör därför få i permanent uppgift att finansiera en hotline inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet. Regeringen bör permanent avsätta medel för detta i minst samma omfattning som kostnaderna under 2023 för den verksamhet av detta slag som bedrivs av ECPAT Sverige.
16.5.2 Ett stöd för vuxna att ta ner bilder och filmer från internet bör utvecklas
Förslag: Regeringen bör ge Brottsoffermyndigheten i uppdrag
att genomföra en förstudie om hur en verksamhet som hjälper vuxna att ta ner material från plattformar på internet kan organiseras och utvecklas. I förstudien bör även ingå att undersöka hur en kunskapshöjande och stödjande del skulle kunna utformas vid sidan av en rapporterings- och borttagningsfunktion.
66 Kapitel 11.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
571
Det finns ingen verksamhet i Sverige dit vuxna kan vända sig för att rapportera och få hjälp med att ta ner material föreställande övergrepp och oönskat pornografiskt material där de själva förekommer från sidor på internet. I Storbritannien finns organisationen SWGfL som bland annat driver verksamheten StopNCII (Non-Consensual Intimate Image Abuse). Personer från hela världen kan anmäla anonymt att de har blivit utsatta för att bilder eller filmer av dem har spridits utan samtycke.
StopNCII arbetar på samma sätt som Arachnid genom att en så kallad netcrawler letar efter specifika bilder på nätet. Däremot skickas ingen automatisk förfrågan om nedtagning, utan när bilden har hittats arbetar StopNCII manuellt med att kontakta de plattformar där materialet hittas. Ofta finns det spritt på flera sidor.67
Brottsoffermyndigheten bör få i uppdrag att genomföra en förstudie avseende hur vuxna kvinnor och män i Sverige ska kunna ta del av motsvarande stöd. I förstudien bör även ingå att undersöka hur en kunskapshöjande och stödjande del skulle kunna utformas vid sidan av en rapporterings- och borttagningsfunktion, i likhet med Safer Internet Center som är uppbyggd kring tre ben. Eftersom StopNCII är tillgängligt globalt kan kommunikation av sidan i Sverige, eventuellt kopplat till ett närmare samarbete med någon idéburen organisation, vara ett alternativ. Men det förutsätter att organisationen har kapacitet att ta emot fler ärenden. Ett annat alternativ kan vara att stödja att liknande verksamhet startas i Sverige.
Förutom att utgå från erfarenheterna om att ta bort oönskade bilder och filmer avseende vuxna som har byggts upp inom StopNCII bör uppdraget även utformas i samråd med de aktörer som ingår i Safer Internet Center.
16.6 Kommuner och regioner bör ges stöd att utveckla arbetet
Kommuner och regioner ansvarar för skydd och stöd respektive hälso- och sjukvård för barn som har utnyttjats sexuellt i form av att skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften och vuxna som har utsatts för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografi, liksom för alla andra invånare i behov av
67 Kapitel 11.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
572
skydd, stöd eller vård. Kommunen ansvarar även för förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa. Utredningens bedömning är att kommuner och regioner behöver stöd för att förbättra det arbetet.
16.6.1 Förebyggande arbete bör ingå i överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner
Förslag: Regeringen bör inleda en dialog med Sveriges Kom-
muner och Regioner i syfte att avsätta medel till kommuner och regioner för att de ska ges möjlighet att vidta åtgärder för att relevanta verksamheter som möter barn och unga ska ha fungerade rutiner för att upptäcka barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller tillhör gruppen sexuellt riskutsatta. Detta bör ingå i de överenskommelser om psykisk hälsa och suicidprevention som regeringen återkommande ingår med Sveriges Kommuner och Regioner för statens räkning.
Forskare, bland annat de som är verksamma vid Stiftelsen Allmänna Barnhuset, menar att om man ska förebygga sexuellt utnyttjande i pornografiska eller andra syften behöver man fånga upp barn som har blivit utsatta för sexuella övergrepp och ge dem det stöd och den vård som de behöver.68
De verksamheter som möter stödsökande har samstämmigt uppgett för utredningen att en stor majoritet av de personer som de möter har utsatts för sexuella övergrepp tidigare i livet. I intervjustudien av Donevan med kollegor svarade 25 av 26 deltagare att de hade utsatts för sexuella övergrepp som barn. Ofta har det inte uppdagats och personen har i många fall inte fått vare sig skydd, stöd eller vård.69 Ellencentrets statistik från 2019–2020, som omfattar alla som har sökt stöd oavsett vilken typ av sexuell exploatering de har utsatts för, visar att samtliga som har fått hjälp på mottagningen och 86 procent av de som har sökt hjälp via Ellenchatten har varit utsatta för tidigare sexuellt våld.70
68 Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Intervju 2022-11-30. 69 Kapitel 8. 70 Ellencentret (2023). Ellenrapporten. Tjejer utsatta för prostitution och annan sexuell exploa-
tering. Om ungas erfarenheter, stöd och psykologisk behandling.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
573
Sexuella övergrepp är en av riskfaktorerna för att utsättas för sexuellt utnyttjande, men inte den enda. Flickor och kvinnor utgör majoriteten av de personer som utsätts för sexuellt våld. Personer i riskgrupp är även personer med funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk eller beroende, barn och unga i samhällets vård, hbtqipersoner, personer som har utsatts för sexuella övergrepp eller annan utsatthet under barndomen, personer som befinner sig i ekonomisk utsatthet, personer i migration och personer med koppling till kriminella miljöer.
Utredningen bedömer därför att kommuner och regioner i förebyggande syfte bör vidta åtgärder för att relevanta verksamheter som möter barn och unga ska ha fungerade rutiner för att upptäcka de som riskerar att utsättas eller har utsatts för sexuella övergrepp eller som tillhör gruppen sexuellt riskutsatta. Relevanta verksamheter för det förebyggande arbetet omfattar barn- och ungdomspsykiatrin, ungdomsmottagningar, vårdcentraler, elevhälsa, skola, socialtjänst och fritidsverksamheter, men begränsas inte till dessa. Behovet har även lyfts av barnrättskommittén som rekommenderar Sverige att investera i preventiva åtgärder, ta tag i de underliggande orsakerna till suicid och psykisk ohälsa bland barn, och säkerställa att barns perspektiv inkluderas i utvecklingen av de insatser som de har tillgång till.71
För att möjliggöra detta bör medel avsättas som regioner och kommuner kan ta del av för att vidta dessa åtgärder.
Regeringen bör inleda en dialog med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i syfte att avsätta medel till kommuner och regioner för att de ska ha möjlighet att vidta åtgärder för att relevanta verksamheter som möter barn ska ha fungerade rutiner för att upptäcka barn som har utsatts för sexuella övergrepp. Detta bör ingå i de överenskommelser om psykisk hälsa och suicidprevention som regeringen återkommande ingår med SKR för statens räkning. Överenskommelserna ser inte helt lika ut från år till år, men om att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga ligger kvar som ett prioriterat område är utredningens bedömning att den åtgärd som vi föreslår bidrar till utvecklingen.
Utredningens bedömning är att det vore positivt om kommunerna och regionerna som ansvariga för nationella programområden (NPO) i samband med detta ser över möjligheterna att inkludera
71 CRC/C/SWE/CO/6-7, punkt 33 (b).
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
574
övergrepp vid produktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften i relevanta NPO.
16.6.2 Det brottsförebyggande arbetet inom kommunerna bör omfatta att förebygga brott med koppling till pornografi
Förslag: Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten
bör vid uppdateringar av Metodstöd för kartläggning av tre vålds-
typer respektive Inget att vänta på, inkludera övergrepp vid pro-
duktion och distribution av pornografi samt sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i film eller bilder som sprids i pornografiska syften i materialen.
Kommuner bör redan nu, med stöd av befintliga metodstöd och med stöd av länsstyrelserna, börja inkludera brott med koppling till sexuellt utnyttjande i pornografiska syften i det arbete som bedrivs med utgångspunkt i lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete samt i det våldsförebyggande arbetet som många kommuner bedriver.
Lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft den 1 juli 2023 och innebär bland annat att kommunerna ska ta fram en lägesbild över brottsligheten inom kommunens geografiska område och, med lägesbilden som underlag, besluta om en plan för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att förebygga brott. Vidare ska kommunerna inom sitt geografiska område ansvara för samordningen av det brottsförebyggande arbetet.
Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten har gemensamt tagit fram Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper. Det är ett metodstöd som beskriver hur underlag med koppling till våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål kan inkluderas i den lokala brottsförebyggande lägesbilden.72 Metodstödet kan användas tillsammans med handboken Inget att vänta på, en vägledning
72 Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten (2022). Metodstöd för kartläggning
av tre våldstyper – våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
575
för ett systematiskt och kunskapsbaserat våldsförebyggande arbete som
Jämställdhetsmyndigheten tillhandahåller och som är grundad i befintlig forskning och framtagen av idéburna organisationer och myndigheter i samverkan.73
Ingen av dessa publikationer nämner vuxnas risk att utsättas för brott vid produktion eller distribution av pornografi. Förekomst av barn som exploateras i prostitution och pornografi nämns som en riskfaktor på samhällsnivå i Inget att vänta på. Att pornografi sprids via internet kan göra det svårare för kommunerna att upptäcka riskutsatthet som sker i den kontexten än i andra, vilket gör att specifikt stöd kan behövas. Att brottet sker på nätet betyder inte att det inte sker inom någon kommuns geografiska område, men det kan behövas särskilda metoder för att jobba förebyggande.
Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten bör vid nästa uppdatering av dessa publikationer inkludera stöd för att förebygga sexuellt utnyttjande i pornografiska syften, med särskilt fokus just på att brotten sker i den digitala miljön. Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten bör innan dess inkludera dessa perspektiv i pågående arbete med att stödja kommunerna i sitt brotts- respektive våldsförebyggande arbete.
Utredningen bedömer även att kommuner redan nu kan och bör inkludera övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och utnyttjande av barn i pornografiska framställningar i det arbete som bedrivs med utgångspunkt i lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete samt i det våldsförebyggande arbetet som många kommuner bedriver. Många av brotten är tydligt kopplade till ett geografiskt område även om de sker via nätet. Detta bör kunna påbörjas med stöd av länsstyrelserna och med stöd i Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioners stödmaterial Kartläggning och lägesbild i lokalt
brottsförebyggande arbete,74 kompletterat med ovan nämnda material.
73 Jämställdhetsmyndigheten (2020). Inget att vänta på. Handbok för våldsförebyggande arbete. 74 Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner (2021).
Kartläggning och lägesbild i lokalt brottsförebyggande arbete.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
576
16.6.3 Länsgemensamma samverkansstrukturer för skydd, stöd och vård bör utvecklas
Förslag: Regeringen bör besluta om utvecklingsmedel för regional
samverkan och samordning mellan kommuner, regioner och idéburna organisationer samt andra relevanta aktörer avseende förebyggande arbete, skydd, stöd och vård. Länsstyrelserna bör stödja samordningen i sina respektive län. Jämställdhetsmyndigheten bör ges i uppdrag att fördela utvecklingsmedel, ge stöd till genomförandet samt att samordna det nationella stödet och redovisningen.
Tillgången till skydd, stöd och vård är begränsad för många målgrupper. Något som särskilt rör personer som har utsatts för sexuellt våld, och som återkommande lyfts av de verksamheter som utredningen har träffat, är de långa köerna till BUP. Detta är ett problem som utredningen inte har i uppdrag att analysera, men vi kan konstatera att för att de förslag som utredningen lägger fram ska ha verklig effekt behövs en generell förstärkning av tillgången till vård.
Detta förslag avser utredningens målgrupper, i enlighet med vårt uppdrag, men utredningens bedömning är att det vore fördelaktigt att utöka till att även omfatta andra som har utsatts för sexuellt våld, inklusive olika former av sexuell exploatering.
De vuxna som ingår i utredningens målgrupp som även har utsatts för prostitution, bör som utgångspunkt erbjudas stöd inom ramen för det exitprogram som föreslås av utredningen om ett exitprogram för personer som utsatts för prostitution,75 under förutsättning att ett exitprogram införs. Barn som är utsatta för sexuell exploatering eller människohandel för sexuella ändamål ska också kunna ta del av programmet för barn som samma utredning föreslår, oavsett om exploateringen har skett vid fysiska träffar eller på nätet, om sådana program införs.
I kapitel 16.4 har vi lagt fram förslag för att utveckla nationella kunskapsstöd. Dessa kunskapsstöd kommer att vara centrala i utvecklingen av länsgemensamma samverkansstrukturer.
Kommuner och regioner beslutar själva hur verksamheten ska organiseras och det finns olika förutsättningar avseende ekonomi
75 Dir. 2022:115.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
577
och befolkningsunderlag i olika delar av landet. Oavsett hur skydd, stöd och vård är organiserat visar utredningens kartläggning att det finns ett behov av ökad kunskap hos socialtjänsten respektive hälso- och sjukvården om målgruppen i många kommuner och regioner. Kartläggningen visar att många som möter målgruppen i sitt arbete inte vet vart de ska hänvisa dem och vilket stöd som finns att tillgå.
Personer som ingår i målgruppen har skiftande behov. De mest utsatta kan ha flera pågående kontakter inom både socialtjänsten och olika delar av hälso- och sjukvården, inte sällan på grund av hälsoproblem där övergrepp är den underliggande orsaken.76 I vissa fall kan det även finnas en pågående stödkontakt med en idéburen organisation som specifikt gäller sexuellt utnyttjande.
Utredningens bedömning är att det behövs förbättrad samordning och samverkan mellan kommuner, regioner, idéburna organisationer och andra relevanta aktörer för att säkerställa en sammanhållen kedja av stöd och vård till vuxna som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi och barn som utsatts för i sexuellt utnyttjande i form av bilder och filmer som sprids. Ett lagom geografiskt område för sådan samordning kan vara ett län, även om det bör finnas möjligheter för flexibilitet för att samverkan även över länsgränserna. Länsstyrelserna bör få i uppdrag att stödja utvecklingen av sådan förbättrad samordning, i enlighet med förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor, och det bör genomföras i samverkan med regionala stöd- och samverkansstrukturer (RSS).
Samordningen, och därmed även stödet, behöver ta hänsyn till lokala och regionala förutsättningar och behov. I vissa kommuner finns tillgång till Mikamottagningar eller liknande mottagningar, men i de flesta kommuner finns inga specialiserade mottagningar. Avseende hälso- och sjukvård finns det i några få regioner mottagningar som riktar sig specifikt mot personer i sexuell riskutsatthet eller som har utsatts för sexuella övergrepp, så som Mika Hälsa och SMC Pilen. I de flesta regioner ska målgruppen söka sig till vårdcentral eller akutmottagning.77 I vissa kommuner och regioner finns även mer eller mindre formaliserad samverkan med någon idéburen organisation, men det är inte vanligt inom detta område. Många av skillnaderna beror på skillnader i befolkningsstorlek, ekonomiska
76 Kapitel 14. 77 Sveriges kommuner och regioner (2020). Vården vid sexuellt våld. Nuläge och vägar framåt.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
578
förutsättningar och avstånd, vilket är svårt att råda över. Andra skillnader beror på hur kommunerna och regionerna har valt att organisera sina verksamheter. Utredningen bedömer att arbetet över hela landet skulle gynnas av att modeller för samverkan tas fram och testas.
Regeringen bör besluta om utvecklingsmedel för att goda exempel på samverkan kring målgruppen ska kunna utvecklas. Syftet är att främja samverkan och öka möjligheterna för kommuner, regioner och eventuellt andra aktörer att ge adekvat skydd, stöd och vård till målgruppen. Alla yrkesverksamma som möter vuxna eller barn som är utsatta för denna typ av våld och utnyttjande, eller som befinner sig i sexuell riskutsatthet, ska veta vilka åtgärder som bör vidtas och vart de kan hänvisa. Målet är att kunna förebygga utsatthet så långt som möjligt samt att kunna upptäcka utsatthet i tid och erbjuda en sammanhållen kedja av skydd, stöd och vård. Utredningens bedömning är att cirka fyra län bör ingå inledningsvis. De länen bör ha olika förutsättningar så att de sammantaget kan arbeta fram modeller som så många län som möjligt kan ta lärdom av. Utvecklingsmedlen bör ges under en period av 5 år, varav det första året ägnas åt planering.
Eftersom personer som har utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften är en grupp som ofta redan är aktuell inom socialtjänst och hälso- och sjukvård handlar samverkan kring målgruppen framför allt om att snabbare kunna identifiera behoven kopplat till just den utsattheten och att tidigt erbjuda adekvat skydd, stöd och vård. Utredningens bedömning är att det inte kommer att innebära någon större ökning av antalet personer som blir aktuella inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, utan att möjligheterna att hjälpa de som redan är aktuella ökar. Det finns vidare flera bestämmelser i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen som reglerar samverkan mellan kommun och region, både på organisatorisk nivå och individnivå. Samordningen bör utgå från hur kommuner och regionerna redan i dag arbetar utifrån dessa, exempelvis med samordnad individuell plan (SIP).78
Jämställdhetsmyndigheten och länsstyrelserna bör gemensamt få i uppdrag att ta fram ett förslag på i vilka län modeller först ska utvecklas.
För att få del av utvecklingsmedlen bör det finnas en gemensam önskan hos länsstyrelsen, regionen och kommuner79 i länet om att
78 Kapitel 9. 79 Det bör inte vara ett krav att alla kommuner i ett län ska medverka.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård
579
utveckla eller förbättra samverkan inom detta område. Även regionala programområden för kunskapsstyrning och den regionala samverkans- och stödstrukturen (RSS) som stödjs av SKR och Socialstyrelsen bör medverka och bidra till utvecklingsarbetet. I den mån det finns idéburna organisationer inom området som är verksamma i länet är det en fördel om även de deltar så tidigt som möjligt. Särskilt relevanta är organisationer som möter riskgrupper i sin verksamhet. Det är vidare en fördel om relevanta nationella myndigheter på regional nivå, såsom Polismyndigheten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan medverka.
De län som tilldelas utvecklingsmedel bör i ett första steg kartlägga vilket förebyggande arbete och vilka möjligheter till skydd, stöd och vård som finns i länet, göra en behovsinventering och ta fram en plan för hur de parter som ingår ska arbeta gemensamt för att utveckla arbetet avseende barn respektive vuxna. Väl fungerade verksamheter som exempelvis Barnahus och Mikamottagningar bör ha en central roll och kan stärkas av samarbetet. I planen bör även beskrivas hur arbetet ska ha permanentats i ordinarie strukturer efter tiden med särskilda utvecklingsmedel.
I den mån det finns befintliga samverkansstrukturer, vilket det som utgångspunkt gör när det gäller barn, är det utredningens bedömning att man bör bygga vidare på dessa. En modell att använda sig av när det gäller samverkan kring individer kan vara den för sociala insatsgrupper (SIG).
Delar som kan ingå i samverkan är ett främjande och förebyggande arbete i skolor, bland fältassistenter och i andra forum där barn och unga befinner sig och tillgång till en lågtröskelverksamhet för att söka stöd. Andra delar kan vara samverkansforum för yrkesverksamma och en särskild ansvarig stödsamordnare för utsatta som behöver hjälp med att samordna sina myndighetskontakter och eventuellt andra praktiska stödbehov, så som stöd vid eventuell polisanmälan. Detta för att åstadkomma en sammanhållen vårdkedja för att målgruppen inte ska ”hamna mellan stolar”. Vidare bör det finnas en plan som syftar till att de som behöver ska få tillgång till traumabehandling. Det är särskilt viktigt att de som har en komplex problematik med exempelvis psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, skadligt bruk eller beroende eller hemlöshet ska omfattas av stödet. Detta omfattar ett stöd som i någon form kvarstår när ett barn fyller 18 år och övergår till verksamheter för vuxna.
Överväganden och förslag för att förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård SOU 2023:98
580
I genomförandefasen bör utvecklingsmedel fördelas av Jämställdhetsmyndigheten med utgångspunkt i planerna. Medlen bör inom varje län fördelas bland länsstyrelserna och övriga aktörer utifrån de behov som har identifierats i planen så alla medverkande aktörer kan ta del av dem.
Stödet till de aktörer som medverkar ska utgå från kunskapsstöd som har tagits fram på nationell nivå.80 Jämställdhetsmyndigheten bör ges i uppdrag att nationellt stödja genomförandet samt att samordna erfarenhetsutbyte och en samlad redovisning. Uppdraget bör även ställas till Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid), Linköpings universitet (Barnafrid), Socialstyrelsen, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Försäkringskassan. Samråd bör ske med SKR, de aktörer som i dag har erfarenhet av att möta målgruppen och, i den omfattning det är möjligt med hänsyn till individerna, målgruppen själv. Eftersom många, särskilt unga, söker stöd hos de organisationer som har anonyma chattar, är det en fördel om de organisationerna får kännedom om vart de ska hänvisa i olika delar av landet.
I uppdraget till Jämställdhetsmyndigheten bör det ingå att samordna redovisningen samt dokumentera och att löpande göra goda exempel tillgängliga för andra delar av landet, till exempel på myndighetens webbplats. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys bör få i uppdrag att följa arbetet samt genomföra en utvärdering efter 5 år. Om arbetet är framgångsrikt bör det utökas till fler län.
80 Se förslag i kapitel 16.4.
581
17 Brottet olaga våldsskildring
I detta kapitel beskriver vi brottet olaga våldsskildring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt i brottsbalken. Därefter redogör vi för syftet med lagstiftningen och var gränserna för det straffbara området går. Sedan beskriver vi i vilken utsträckning bestämmelserna tillämpats i förhållande till sexuellt våld eller tvång. Avslutningsvis beskriver vi vilka hinder som finns för att anmäla, utreda och lagföra brott, baserat främst på den information som utredningen tagit del av från verksamheter som möter stödsökande och från personer inom rättsväsendet med kunskap om rättstillämpningen.
Förslag på åtgärder för att olaga våldsskildring och andra brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska beivras i större utsträckning redovisas i kapitel 19.
17.1 Brottet olaga våldsskildring
Brottet olaga våldsskildring finns såväl i brottsbalken (16 kap. 10 c §) som i tryckfrihetsförordningen (7 kap. 7 §) och yttrandefrihetsgrundlagen (5 kap. 1 och 2 §§).
Utredningens uppdrag är att analysera varför det finns så få lagföringar för olaga våldsskildring beträffande våldspornografi och föreslå åtgärder för att brott ska beivras i större utsträckning.
Brottet olaga våldsskildring SOU 2023:98
582
17.1.1 Olaga våldsskildring i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen
I tryckfrihetsförordningens 7 kapitel angående tryckfrihetsbrott, meddelarbrott och anskaffarbrott, anges följande i 7 §.
Som tryckfrihetsbrott anses olaga våldsskildring som innebär att någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.
I yttrandefrihetsgrundlagens 5 kapitel, angående yttrandefrihetsbrott, meddelarbrott och anskaffarbrott, anges i 1 och 2 §§ följande.
De gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap.2–20 §§tryckfrihetsförordningen ska anses vara yttrandefrihetsbrott, om de begås i ett program eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag.
Under de förutsättningar som anges i 1 § anses som yttrandefrihetsbrott även sådan olaga våldsskildring som innebär att någon genom rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att framställningen sprids. Detta gäller dock inte om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.
Om brottet olaga våldsskildring begås i ett grundlagsskyddat medium, till exempel i tryckt skrift eller tv-program, tillämpas alltså tryckfrihetsförordningens respektive yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser. För olaga våldsskildring i till exempel en teknisk upptagning ansvarar utgivaren i första hand. I andra hand är det den som har låtit framställa upptagningen som ansvarar. Om det inte finns förutsättningar för sådant ansvar är i stället spridaren ansvarig för brottet. Vid brott mot tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen får endast Justitiekanslern besluta om att inleda förundersökning och väcka allmänt åtal.1
17.1.2 Olaga våldsskildring i brottsbalken
I brottsbalkens 16 kapitel, om brott mot allmän ordning, anges följande i 10 c §.
Den som i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden eller bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring, döms, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig, för olaga
SOU 2023:98 Brottet olaga våldsskildring
583
våldsskildring till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur med uppsåt att bilderna sprids eller som sprider en sådan skildring.
Sprider någon av oaktsamhet en skildring som avses i första stycket och sker spridningen i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte, döms till ansvar enligt första stycket.
Lagföring för olaga våldsskildring enligt 16 kap. 10 c § BrB ska ske om brottet har begåtts i ett medium som inte är grundlagsskyddat. Det kan exempelvis vara spridning i sociala medier eller på annat sätt på internet, dock inte om spridning sker från en webbplats eller databas som genom utgivningsbevis omfattas av grundlagsskyddet. Ansvarig är främst den person som laddat upp en enskild film eller bild. Enligt lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor kan dock även den som tillhandhåller en plattform där andra kan publicera innehåll, till exempel i sociala medier, ha visst ansvar för att säkerställa att innehåll som utgör olaga våldsskildring tas bort.2
17.1.3 Syftet med bestämmelsen är att skydda allmänheten
Av regeringens proposition 1986/87:151 om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m., genom vilken även bestämmelsen om olaga våldsskildring i brottsbalken infördes, framgår att alla sexuella skildringar i bild som innehåller sexuellt våld eller tvång i någon form träffas av straffbestämmelserna om olaga våldsskildring. Det krävs inte att våldet har varit grovt. Även skildringar av sexuella situationer som innehåller tvångsmoment omfattas, till exempel skildringar av förfaranden som är ägnade att uppfattas så att någon mot sin vilja blir utsatt för kränkande eller nedvärderande behandling. Det spelar ingen roll om den som utsätts för våldet avbildats så att det ser ut som att personen tycker att behandlingen är njutbar.3
Brottet olaga våldsskildring regleras i brottsbalkens kapitel om brott mot allmän ordning och tar därmed inte sikte på personerna som medverkar, utan på samhällets intresse av att skildringar av våld som kan verka förråande och normförskjutande inte sprids. Det innebär att det kan vara ett brott om det ser ut som att våld eller
2 5 § Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor. Se även kapitel 11.1.4. 3Prop. 1986/87:151 s. 183–184.
Brottet olaga våldsskildring SOU 2023:98
584
tvång funnits med i bilden, oavsett om något som kan bedömas som ett våldsbrott faktiskt har begåtts mot personerna som medverkar.4Om det i samband med skildringen har förekommit ett sexualbrott, hot eller våldsbrott mot en enskild person, kan den handlingen prövas som ett eget brott.
I NJA 2021 s. 498 anges att straffbestämmelserna om olaga våldsskildring, när det gäller att i rörliga bilder närgånget eller utdraget skildra grovt våld mot människor eller djur, träffar vad som har kallats extremvåld, exempelvis långvariga råa slagsmål med inslag av grymhet och blodsutgjutelse, detaljerade eller utdragna skildringar av grymhet mot människor eller djur, olika former av tortyr, närgångna skildringar av avrättningar eller avancerade skräckscener med dödshot, mord, dråp eller självmord. Det finns dock inga motsvarande bedömningar som specifikt gäller sexuellt våld eller tvång.
Högsta domstolen konstaterar vidare att några särskilda överväganden kring våldsskildringar i form av upptagningar av verkligt våld inte har gjorts av lagstiftaren, men att straffbestämmelserna utan tvekan även träffar sådana skildringar. Detta mot bakgrund av att en skildring av verkligt våld i större utsträckning än en skildring av fiktivt våld måste anses kunna negativt påverka den som tar del av skildringen, särskilt i fråga om barn och ungdomar.5
Det går inte att ange en exakt gräns för vad som faller inom det straffbara området för olaga våldsskildring
Av straffbestämmelserna om olaga våldsskildring följer att gärningar, som med hänsyn till omständigheterna är försvarliga, inte är straffbara. I förarbetena nämns till exempel att seriös nyhetsförmedling där skakande våldsskildringar förekommer i undantagsfall kan vara försvarliga och så även att bildsekvenser med grovt våld i vissa fall kan vara berättigade utifrån sitt sammanhang i konstnärliga verk.6 I förarbetena framhålls dock att det inte går att dra någon klar gräns för vilka skildringar som kan anses vara undantagna från förbudet.7 Det finns få exempel på när brottet olaga våldsskildring har tillämpats kopplat till pornografi och det finns därför inte rätts-
4Prop. 1986/87:151 s. 183. 5NJA 2021 s. 498. 6Prop. 1986/87:151 s. 183, Prop. 1989/90:70 s. 45. 7Prop. 1980/81:176 s. 42.
SOU 2023:98 Brottet olaga våldsskildring
585
praxis som tydliggör exakt var gränsen går för vad som är straffbart och inte, till exempel när det gäller konstnärliga hänsyn.
Straffansvar för olaga våldsskildring avseende sexuellt våld eller tvång blir huvudsakligen aktuellt i sådana fall där det är en vuxen som skildras, eftersom sådana skildringar av barn i många fall i stället kan föranleda ansvar för barnpornografibrott.
Eftersom olaga våldsskildring så sällan prövats rättsligt är gränsen för vad som utgör straffbara skildringar av sexuellt våld eller tvång, inte alldeles tydlig. Representanter för Åklagarmyndigheten anser inte att kraven för när en skildring ska anses olaglig är högt ställda, men menar att det är svårt att säga exakt var gränsen går. Det blir en fråga från fall till fall där syftet med skildringen alltid måste vägas in. Sammanhanget spelar dock roll och syftet att skydda allmänheten behöver alltid vägas mot yttrandefriheten.
I förarbetena framhålls det att det sexuella våldet inte behöver vara grovt.8 Men eftersom regleringen innebär ett intrång i yttrandefriheten så bör, enligt representanter för Åklagarmyndigheten, gränsen för det straffbara området ändå begränsas till vad som är strikt nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. En vägledning kan vara att när bestämmelsen om olaga våldsskildring infördes i brottsbalken 1989 skulle den ersätta den så kallade Videovåldslagen9, vilket kan tolkas som att det som är förbjudet är det som skulle ha censurerats enligt den lagen.10
Spridningsrekvisitet upplevs inte som otydligt av åklagare
Det så kallade spridningsrekvisitet, det vill säga att det krävs att gärningsmannen måste ha spridit skildringen, eller haft uppsåt att sprida den, är uppfyllt om någon exempelvis sprider en skildring av sexuellt våld eller tvång i en grupp, eller om någon lagt upp en sådan skildring på en webbplats. Det spelar ingen roll hur många som har tagit del av skildringen. Det väsentliga är att syftet varit att tillgängliggöra materialet, till exempel genom att föra in en bild på internet.11 Representanter för Åklagarmyndigheten anser inte att spridningsrekvisitet för-
8 Åklagarmyndigheten. Intervju 2022-11-16. 9 Lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag. 10 Ibid. 11 Lagkommentaren till 16 kap. 10 a § brottsbalken samt 16 kap. 10 c § brottsbalken Juno version 21, Mari-Ann Roos.
Brottet olaga våldsskildring SOU 2023:98
586
anleder tillämpningsproblem, detta rekvisit är likt exempelvis det som förekommer i straffbestämmelsen om barnpornografi, vilket är en lagstiftning som oftare används.12
17.1.4 Det är sällan förekommande med anmälningar om olaga våldsskildring
Anmälningar av brottet olaga våldsskildring ska göras antingen till Justitiekanslern eller till polisen, beroende på om det påstådda brottet skett i ett grundlagsskyddat medium eller inte.
Få fall av olaga våldsskildring avseende sexuellt våld eller tvång har anmälts till Justitiekanslern
Justitiekanslern har inte fått in några anmälningar om olaga våldsskildring enligt tryckfrihetsförordningen eller enligt yttrandefrihetsgrundlagen avseende skildringar av sexuellt våld eller tvång under åren 2013–2022. Någon rättslig prövning av sådana brott har alltså inte skett under de senaste tio åren. Som jämförelse kan nämnas att Justitiekanslern under samma tidsperiod fått in totalt sju anmälningar gällande olaga våldsskildring, som alltså gällde andra typer av våld än sexuellt våld eller tvång.13
Innan dess, under perioden 1998–2012, fick Justitiekanslern in sammanlagt tio anmälningar om olaga våldsskildring avseende sexuellt våld eller tvång varav sju lämnades vidare till polis eller åklagare för att utreda. I två fall inleddes inte förundersökning och ett fall ledde till fällande domar.14 Den anmälning som utreddes av Justitiekanslern och som ledde till fällande domar avsåg två olika personer som sålt DVD-filmer med skildringar bestående både av sexuellt våld och sexuellt tvång. Domarna meddelades 2008 respektive 2009. I avgörandet den 16 april 2008 i Stockholms tingsrätt beskrivs våldet som så allvarligt att det måste betecknas som tortyr och att det är av sådant slag att ansvarsbefriande samtycke inte kan lämnas. Det finns inte något fiktivt händelseförlopp, utan är endast är ett återgivande av misshandel. Det framgår vidare att det förekommer tvång och att
12 Åklagarmyndigheten. Intervju 2022-11-16. 13 Justitiekanslern. Information via mejl 2023-02-06. 14 Justitiekanslern. Information via mejl 2023-06-15.
SOU 2023:98 Brottet olaga våldsskildring
587
det inte är ovanligt i filmerna att kvinnornas reaktion förändras så att de förmås att känna sexuell njutning av att bli utsatta för tvång. I flera av tvångssituationerna förekommer så tydlig förnedring eller kränkning att man måste dra slutsatsen att det sker mot personens vilja.15 I avgörandet den 14 oktober 2009 i Värmlands tingsrätt beskrivs att filmen inte har någon egentlig handling, utan endast är en utdragen skildring av hur en kvinna utsätts för ett allt med upptrappat sexuellt våld och tvång. Det nämns vidare att hon närmast utsätts för en tortyrliknande behandling, att skildringen uppenbarligen är avsedd att ge intrycket av att allt sker mot kvinnans vilja och att hon är rädd och lider svårt. Därför finns hovrätten att filmen som helhet är brottslig som olaga våldsskildring.16
Går man ännu något tillbaka i tiden finns rättsfallen RH 2000:97 som gäller skildringar som spridits på videoband. En man dömdes för att ha spridit skildringar av sexuellt våld som bland annat omfattar vad som beskrivs som tortyr och där syftet enligt domen är att visa hur människor förnedras och plågas sexuellt. Det framgår av domen att det i rättspraxis ibland som en förmildrande omständighet har framhållits att de som agerar i filmerna är vuxna personer som får förutsättas delta frivilligt, men att det är oklart med vilken grad av frivillighet som personerna i dessa filmer deltar. Därutöver noteras att det våld som utövas i en del av de nu aktuella filmerna, går långt utöver den gräns där ett samtycke kan befria den som utövar våldet från ansvar. Mannen dömdes i hovrätten till villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst.17
Av referatet framgår att rättspraxis inte är enhetlig när det gäller olaga våldsskildring. Hovrätterna har i en del fall dömt till fängelse medan påföljden i andra fall har bestämts till skyddstillsyn eller villkorlig dom. Vid en jämförelse mellan de olika avgörandena kan konstateras att de domar som resulterat i en icke frihetsberövande påföljd har rört ett mindre antal filmer eller bilder och i ett fall har innehållet i filmerna varit av förhållandevis lindrig karaktär. Av domarnas innehåll kan slutsatsen dras att faktorer som har spelat in vid bedömningen, där fängelse valts som påföljd, har varit att ett större antal filmer spridits, att verksamheten har varit yrkesmässig och att filmerna
15 Stockholms tingsrätt B 15326-07. 2008-04-16. 16 Värmlands tingsrätt B 5738-05. 2009-10-14. 17RH 2000:97.
Brottet olaga våldsskildring SOU 2023:98
588
har rört barnpornografi. Domstolarna har även tagit hänsyn till karaktären av det våld som återgivits i filmerna.18
Det finns således få fall där Justitiekanslern har utrett ärenden avseende olaga våldsskildring enligt bestämmelsen om sexuellt våld eller tvång, och inga fall alls då en skildring har spridits via internet.
Det finns få anmälningar avseende brottet olaga våldsskildring i brottsbalken
Eftersom brottet olaga våldsskildring inte har någon egen brottskod, utan delar brottskod med vissa andra brott i brottsbalkens 16 kapitel om brott mot allmän ordning,19 har utredningen inte kunnat få ut någon exakt statistik från Polismyndigheten över hur många anmälningar som har gjorts.
En sökning gjord av polisens it-avdelning i polisens register avseende åren 2018–2022 visar att det under tidsperioden finns 21 anmälningar registrerade på brottskoden 1615 Övriga brott mot 16 kap. BrB där orden sex* porr* eller porn* återfinns i anmälan. I dessa fall finns ordet porn* med i nio av anmälningarna och ordet porr* finns med i tre. I 17 av de sammanlagt 21 fallen har förundersökning inletts.20 En manuell genomgång har inte varit möjlig att hinna med under utredningens gång. Det går därför inte att säga vad de enskilda anmälningarna gäller eller hur många av dem som avser olaga våldsskildring enligt bestämmelsen om sexuellt våld eller tvång.
En osäkerhetsfaktor är att anmälningarna skrivs in med fritext. Det beror därför både på hur anmälaren uttrycker sig och hur den som tar emot anmälan hur den påstådda gärningen beskrivs. Det är därför möjligt att det finns anmälda brott som inte kommer upp i en sådan sökning. En annan osäkerhetsfaktor är att det finns andra brott inom brottskoden som kan omfatta samma ord, mest uppenbart är brottet otillåtet förfarande med pornografisk bild. I 16 av de 21 anmälningarna finns inte ordet barn med, vilket tyder på att de typiskt sett inte avser barnpornografibrott.
18 Ibid. 19 De brott som ingår är Upplopp, våldsamt upplopp, Ohörsamhet mot ordningsmakten, Störande av förrättning eller av allmän sammankomst, Olaga våldsskildring, Otillåten utlämning av teknisk upptagning, Otillåtet förfarande med pornografisk bild och Förledande av ungdom (Brå 2023). 20 Polismyndigheten. Statistiksammanställning 2023-06-22.
SOU 2023:98 Brottet olaga våldsskildring
589
Eftersom det oavsett rör sig om få anmälningar totalt sett på den brottskoden gör utredningen bedömningen att det inte är vanligt med anmälningar som avser olaga våldsskildring. Det är en bild som delas av de representanter från polisregionerna som utredningen intervjuat och av fokusgruppen med representanter från Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och Institutet för Juridik och Internet.21I Åklagarmyndighetens statistik över beslutade brottsmisstankar för olaga våldsskildring mellan år 2008 och september 2023 förekommer variantversionen ”I bild skildrar sexuellt våld/tvång” av brottet olaga våldsskildring fyra gånger.22 Det har dock visat sig att ytterligare ett ärende avsåg sexuellt våld/tvång. Det innebär att det sammanlagt var fem ärenden, som utredningen fått kännedom om, under de åren som avsåg den variantversionen.23
I ett av ärendena inleddes inte förundersökning, med motivet att uppgifterna i ärendet inte ger anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det framgår ur ärendet att det inte finns någon utpekad person som ska ha begått brottet.24
I två av ärendena lades förundersökningen ner. I det ena ärendet var motiveringen att den video som avses inte fanns säkrad och inte heller kvar på den plattform där des enligt anmälan skulle ha funnits. I utredningen fanns endast ett foto, som i sig inte är tillräckligt konkret för att utgöra olaga våldsskildring.25 I det andra ärendet har utredningen inte kunnat ta del av motiveringen.26
Av de fem ärendena är det två som har lett till åtal. I ett avgörande den 18 juni 2020 i Kalmar tingsrätt dömdes en person för olaga våldsskildring då tingsrätten bedömde att personen uppsåtligen hade spridit bilder som skildrade sexuellt våld eller tvång. Den tilltalade dömdes av tingsrätten även för grovt barnpornografibrott.27 Domen överklagades och i avgörandet den 18 augusti 2020 gjorde Göta hovrätt bedömningen att skildringarna av sexuellt våld och tvång främst var att betrakta som barnpornografiska och dömde därför endast för grovt barnpornografibrott, eftersom den olaga våldsskildringen ansågs
21 Fokusgrupp för analys av brottslighet kopplat till pornografi 2023-06-19. 22 Statistik från Åklagarmyndigheten 2023-10-20. 23 Det är inte omöjligt att fler fall som betecknats som ”I rörliga bilder skildrar grovt våld” omfattar även sexuellt våld eftersom det kan vara fråga om flera olika våldsuttryck. Det är i så fall inte bland de fall som lett till åtal. 24 Information via mejl från Malmö åklagarkammare 2022-10-04. 25 Information via mejl från Åklagarkammaren i Norrköping 2022-10-03. 26 Information via mejl om att ärendet är avslutat och aktvårdat från Södertörns åklagarkammare 2022-10-04. 27 Kalmar tingsrätt B 456-20. 2020-06-18.
Brottet olaga våldsskildring SOU 2023:98
590
konsumeras av det grövre brottet. Hovrätten konstaterade att det var klarlagt att den tilltalade även innehaft bilder som skildrade sexuellt våld eller tvång där de skildrade inte var barn, men att det beträffande dessa skildringar inte kunde fastslås att bilderna hade spridits.28 Det är inte olagligt att inneha sådana bilder eftersom olaga våldsskildring är ett spridningsbrott med syfte att skydda allmänheten från att ta del av den typen av skildringar som avses.
I ett avgörande den 28 mars 2023 dömde Södertörns tingsrätt en man i för olaga våldsskildring. Mannen hade enligt gärningsbeskrivningen i stor omfattning spridit bilder och filmer som skildrar sexuellt våld och/eller tvång, och som med hänsyn till omständigheterna inte varit försvarligt, samt rörliga bilder som närgånget och/eller utdraget skildrar grovt våld mot människor. Mannen sålde pornografiskt och barnpornografiskt material via en internetsida. Det var både sådant som han förmått andra att spela in till honom och sådant han köpt av tredje part. I det material som han hade köpt av tredje part förekom material som visar omfattande våld och förnedring och som bedömdes som övergreppsmaterial/barnpornografibrott. De filer där innehållet bedömdes som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial innehöll bilder och filmer med våld eller tvång och filmer av barn som åsamkar sig själv smärta och blodvite.
Tingsrätten dömde mannen för både barnpornografibrott och olaga våldsskildring, med hänvisning till att det i en lagkommentar29har framhållits att i de fall spridning av uppgifter samtidigt är straffbart enligt någon av dessa båda bestämmelser bör det dömas för brotten i konkurrens.30 Detta ärende har inte prövats av hovrätt.
Det kan konstateras att de fall som har prövats och lett till fällande domar har avsett våld som bedöms som hänsynslöst övergreppsmaterial. Så vitt utredningen känner till finns inga avgöranden sedan 2008 där någon frikänts för att våldet inte varit tillräckligt grovt.
28 Göta hovrätt B 2062-20. 2020-08-18. 29 Lagkommentaren i till 4 kap. 6 c § brottsbalken, Juno version 21, Bäcklund Agneta m.fl. 30 Södertörns tingsrätt B 401-22. 2023-03-28.
SOU 2023:98 Brottet olaga våldsskildring
591
17.2 Hinder för att anmäla, utreda och lagföra olaga våldsskildring
Utredningen har i uppdrag att analysera varför det finns så få lagföringar för olaga våldsskildring beträffande våldspornografi. Utredningen redogör i detta avsnitt för anledningar till att brottet sällan prövas i domstol, men kan inte bedöma huruvida fler prövningar skulle leda till fler lagföringar.
17.2.1 Brottet anmäls sällan
Som redogjorts för ovan finns det få anmälningar avseende olaga våldsskildring. En anledning kan vara att brottet inte är väl känt. Utredningen har träffat ett stort antal verksamheter som i sitt arbete kommit i kontakt med personer som utsatts för att filmer eller bilder med sexuellt innehåll har spridits. Flera av dem känner ändå inte till brottet eller vet inte närmare vad det innebär. Det kan vara en förklaring till att det finns så få anmälningar.
En annan förklaring kan vara att den som skildras inte anses som målsägande, och därför inte ser så stor anledning att anmäla. Eftersom bestämmelsen om olaga våldsskildring inte är tänkt att skydda den våldsutsatta personen finns det andra brott som ligger närmare till hands att anmäla för den som skildras, i de fall det finns ett sexual- eller våldsbrott i grunden. Detta givet att den som förekommer i materialet ens anmäler något. Bland andra företrädare för Ellencentret beskriver att många som de träffar över huvud taget inte orkar eller vågar anmäla och gå igenom den process som det innebär.31 Det överensstämmer med att mörkertalet är stort för sexualbrott generellt, dvs. att många som upplever sig ha utsatts för ett brott inte anmäler.32 Det är då troligt att en sexualbrottsutsatt person inte fokuserar på att anmäla just brottet olaga våldsskildring om hen väl anmäler.
Det är inte heller vanligt förekommande att anmälningar kommer in från personer som sett en olaga våldsskildring, till exempel på sidor för spridning av pornografi.
31 Ellencentret. Intervju 2023-06-08. 32 Brottsförebyggande rådet (2019a). Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017. Rapport 2019:5.
Brottet olaga våldsskildring SOU 2023:98
592
17.2.2 Det bedöms inte vara resurseffektivt att utreda olaga våldsskildring
Om brottet inte anmäls behöver det komma till rättsväsendets kännedom på annat sätt för att kunna utredas och lagföras.
Polisen bedriver ingen aktiv spaning beträffande olaga våldsskildring som innefattar sexuellt våld eller tvång och det är enligt de representanter för Polismyndigheten som utredningen har träffat även mycket ovanligt att de brotten kommer till myndighetens kännedom på annat sätt. När brottet olaga våldsskildring, oavsett vilken typ av våld som det handlar om, kommer till polisens kännedom är det oftast sådant som sprids på sociala medier. Men det är sällsynt att det händer utan att någon anmäler.
Vilket brott som utreds kan bero på hur en anmälan kommer in och upprättas. En utredare inom polisen beskriver att om en person från allmänheten tydligt poängterar att hen vill göra en anmälan om just olaga våldsskildring, så kommer anmälan om detta tas upp och den brottskod som omfattar olaga våldsskildring kommer att användas. Om det däremot är någon som vill göra en anmälan om exempelvis misshandel och åberopar en film som bevisning, så kommer man att brottskoda på misshandel. Filmen ses då som ett bevis på det som framställs, och inte som ett eget brott i sig. Utredaren menar att vid anmälan om ett sådant grövre ingångsbrott skulle få anmälningsupptagare även brottskoda på olaga våldsskildring, även om det finns en film som styrker själva misshandeln.33
Representanter från Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten menar att material som eventuellt skulle kunna utgöra olaga våldsskildring i form av sexuellt våld eller tvång skulle kunna upptäckas i andra utredningar, till exempel om barnpornografi. Innehav av våldsskildringar, där barn inte förekommer, är dock inte olagligt. Om det inte finns någon misstanke om spridning finns därför inget brott att utreda.34 De som jobbar med utredningar av barnpornografi kommer därför, enligt en representant från Polismyndigheten, i så fall inte att utreda olaga våldsskildring också. Dels för att det inte ligger inom deras brottsområde, dels för att om de skulle göra det behöver de beställa en utökad forensisk analys för att bevisa spridning i det beslagtagna materialet. Den åtgärden står, enligt representanten för
33 Fokusgrupp för analys av brottslighet kopplat till pornografi 2023-06-19. 34 Ibid.
SOU 2023:98 Brottet olaga våldsskildring
593
Polismyndigheten, inte i proportion till utfallet om man ändå räknar med att den olaga våldsskildringen kommer konsumeras av barnpornografibrottet. Det skulle därmed inte vara resurseffektivt.
Flera poliser som utredningen har träffat bedömer också att det generellt finns en låg kunskap hos Polismyndigheten om brottet olaga våldsskildring, vilket kan vara en annan anledning till att förundersökning om det brottet inte inleds i de fall material med vuxna upptäcks i en förundersökning avseende barnpornografi.35
17.2.3 Jurisdiktion saknas när det inte finns någon koppling till Sverige
Utöver att få gärningar kommer till rättsväsendets kännedom är jurisdiktionsproblem, enligt representanter för Åklagarmyndigheten, en anledning till att det finns få lagföringar.36
Jurisdiktionsproblemet består i att spridningen av pornografi ofta sker via utländska servrar. Den pornografi som konsumeras i Sverige är ofta både producerad i utlandet och distribuerad därifrån. Om en person i Sverige sprider information på en utländsk server kan personen åtalas i Sverige. Dock vet polis och åklagare i praktiken oftast inte om det spridits från Sverige innan de begärt ut materialet, vilket enligt Åklagarmyndigheten inte kan göras när det gäller en server som fysiskt befinner sig i utlandet och vare sig polis eller åklagare har möjlighet att ta reda på var.
Internetrelaterade brott läggs alltså ibland ner för att man tror att det är tekniskt omöjligt att utreda, men representanter från Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten menar att det i vissa fall kan handla om okunskap. Detta bekräftas även av ECPAT Sverige, som i sin verksamhet arbetar med att spåra bilder som delats på internet.37Personer som arbetar med spårningen menar att det i många fall finns goda möjligheter att hitta på vilken server och i vilket land en bild befinner sig, dock är det ett arbete som kan ta tid.
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har, för att bedöma effektiviteten av straffbestämmelsen om olaga våldsskildring, polisanmält flera filmer som finns tillgängliga på en sida som inte är baserad i Sverige. Det framgår i anmälan ingen
35 Polisregionerna Mitt, Nord, Syd, Väst och Öst. Gemensam intervju 2023-05-24. 36 Åklagarmyndigheten. Intervju 2022-11-16. 37 ECPAT Sverige. Intervju 2023-06-21.
Brottet olaga våldsskildring SOU 2023:98
594
koppling till Sverige. I dessa fall har förundersökning antingen lagts ner eller inte inletts. I ett ärende från 2022 som utredningen tagit del av inleddes en förundersökning avseende olaga våldsskildring, som sedan lades ner med motiveringen att brottet hade begåtts utomlands och att bevisningen inte fanns tillgänglig i Sverige. Det fanns enligt polisens bedömning inte förutsättningar för internationell hjälp. I ett liknande ärende, under 2023, inleddes aldrig någon förundersökning. Som skäl angavs att det var uppenbart att brottet inte gick att utreda.38
Det finns inte något som tyder på att skildringarna som anmälts har framställts i Sverige. Skildringarna är dock tillgängliga att se i Sverige. Webbplatserna där filmerna sprids är registrerade utomlands och därför saknas troligen jurisdiktion för svenska domstolar. 39 Det kan dock inte fastställas helt säkert att så är fallet eftersom det krävs internationell hjälp för att dels undersöka kravet på dubbel straffbarhet, dels utreda vem som framställt och spridit filmen.
17.3 Analys
I utredningens uppdrag ingår att analysera varför det finns så få lagföringar för olaga våldsskildring beträffande våldspornografi och att föreslå åtgärder för att brotten i större utsträckning ska beivras. Som framgår ovan är det framför allt allvarliga fall av sexuellt våld eller tvång som har ansetts utgöra olaga våldsskildring. Så vitt utredningen känner till finns dock inga avgöranden där någon frikänts för att våldet inte varit tillräckligt grovt. Rätten har därmed inte tagit ställning till var den undre gränsen går för vad som är att anse som olaga våldsskildring. Utredningens bedömning är därför att det inte går att säga säkert hur grovt våld som krävs för en fällande dom.
I vilken omfattning så allvarligt våld som i avgörandena40 förekommer i pornografi är inte klargjort. I en systematisk litteraturstudie av 23 kvantitativa studier, gjorda mellan 1987 och 2017, där förekomsten av våld och sexuella beteenden i pornografiska filmer analyserats kom forskare fram till att extremt våld såsom tortyr eller mord fanns med i mellan 1 och 3 procent av de filmer som studerats.
38 Roks. Personlig kontakt 2023-06-26. 392 kap. BrB. 40 Exempelvis Stockholms tingsrätt B 15326-07. 2008-04-16; Södertörns tingsrätt B 401-22. 2023-03-28.
SOU 2023:98 Brottet olaga våldsskildring
595
Det framgår också i studien att för den som vill är det lätt att hitta filmer med extremt våld.41 Det råder alltså inte någon tvekan om att filmer med grovt våld förekommer, men någon bedömning av huruvida spridning av dessa filmer i lagens mening skulle utgöra olaga våldsskildring har inte gjorts.
Ett första steg mot lagföring är anmälan. Som framgått ovan är det sällan förekommande att olaga våldsskildring anmäls, både när det gäller brottet i brottsbalken samt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. En anledning till att det finns få anmälningar avseende brottet olaga våldsskildring är enligt utredningens bedömning att filmer som innehåller våld av det slaget sällan ses av personer som inte aktivt söker efter dem, och därför är det sällan de upptäcks eller anmäls. Brottet är inte heller väl känt. Det gör det troligt att få personer från allmänheten skulle anmäla något de ser.
Eftersom brottet olaga våldsskildring syftar till att skydda allmänheten och inte den enskilda personen, är det inte heller troligt att den som förekommer i sådant material kommer att anmäla just det brottet. Det ligger närmare till hands att våldsutsatta personer, om de ens anmäler, anmäler de sexual- eller våldsbrott som de utsatts för.
Även om brott anmäls av någon som sett en skildring av sexuellt våld eller tvång är det inte säkert att det kan och ska utredas i Sverige. Merparten av den pornografi som konsumeras i Sverige sprids via plattformar som är baserade i andra länder. Om filmerna inte har spridits av svenskar eller riktats mot en svensk publik saknas jurisdiktion här.42
Det finns även en möjlighet att material som uppfyller rekvisiten för olaga våldsskildring ibland kommer rättsväsendet tillhanda, men att det inte utreds. Som framkommer ovan är det i så fall sannolikt att det förekommer i en utredning som rör brott mot person. Det bedöms inte vara prioriterat av Polismyndigheten att lägga resurser på att även utreda om brottet olaga våldsskildring har begåtts, om utredarna ändå räknar med att en fällande dom för den olaga våldsskildringen inte sammantaget skulle leda till ett strängare straff.
Utredningens bedömning är att för att kunna göra en tillfredsställande analys av hur bestämmelserna om olaga våldsskildring tillämpas i utredning och eventuellt åtal behövs domstolsprövningar, för att få
41 Carrotte, Davis och Lim (2020). Sexual Behaviors and Violence in Pornography: Systematic
Review and Narrative Synthesis of Video Content Analyses. J Med Internet Res. May.
422 kap. BrB.
Brottet olaga våldsskildring SOU 2023:98
596
en enhetlig tillämpning och praxis avseende var gränsen går för olaga våldsskildring. Då behöver fler brott anmälas. Fler anmälningar som avser just olaga våldsskildring och där det går att peka på en tydlig koppling till Sverige skulle kunna leda till att det blir tydligare vad som omfattas av brottet. Om man vill åstadkomma det behöver kunskapen om brottet, om vad det omfattar och inte omfattar, öka bland allmänheten.
Det finns en möjlighet att antalet utredningar och lagföringar skulle öka om kunskapen om brottet olaga våldsskildring ökade inom Polismyndigheten. Det är då möjligt att de som tar emot anmälningar eller utreder brott skulle upptäcka fler fall av olaga våldsskildring. Även åklagare skulle, i de fall de är förundersökningsledare, kunna instruera utredare att utreda om bilder och filmer som främst används som bevis även har spridits på ett sådant sätt att det utgör olaga våldsskildring. Det är dock inte troligt att den typen av skildringar finns i så många utredningar.
Utredningens bedömning är att det är sannolikt att de brott som eventuellt skulle upptäckas inom redan pågående utredningar, på samma sätt som i dag, skulle hamna i skuggan av andra brott. Troligen skulle bedömningen därför även fortsatt bli att dessa brott inte skulle prioriteras då det skulle ta oproportionerligt mycket resurser i anspråk, bland annat från den forensiska verksamheten som är den som tar fram den digitala bevisningen i beslagen. Av den anledningen bedömer utredningen att fler anmälningar som tydligt avser brottet olaga våldsskildring skulle ge större effekt än ökad kunskap inom myndigheterna, på att öka utredning och eventuellt åtal och lagföring av brottet.
Slutligen är det av vikt att beakta att fler fällande domar för olaga våldsskildring sannolikt inte är till hjälp för personer som utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi. För att de personerna ska få den upprättelse som en fällande dom kan innebära, krävs i stället att brott mot person, exempelvis sexualbrott, anmäls och utreds.
597
18 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
Det är, vilket tidigare har redogjorts för, lagligt att såväl producera som distribuera pornografi. Samtidigt kan produktion av pornografi utgöra en riskmiljö för att utsättas för brott och det finns många vittnesmål av personer som utsatts för våld av olika slag i samband med att pornografi har producerats.1 Det förekommer även att pornografiskt material distribueras på sätt som kan utgöra ett brott.
I detta avsnitt redogörs för de brott som mest troligt kan bli aktuella vid produktion och distribution av pornografi, hur straffbestämmelserna beträffande dessa brott är utformade och hur de kan tillämpas vid produktion eller distribution av pornografi eller vid sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
När det gäller sexualbrott finns det olika bestämmelser beroende på åldern hos den som utsätts. Här redogörs först för de bestämmelser som gäller vuxna eller såväl vuxna som barn, sedan redogörs för de bestämmelser som särskilt gäller barn. Därefter redogörs för hinder som kan finnas mot att anmäla, utreda och lagföra dessa brott.
Informationen i detta kapitel bygger främst på förarbeten, lagkommentarer och domar som finns inom området. Statistik över anmälda brott har tagits fram av Polismyndigheten, men eftersom produktion och distribution av pornografi i sig inte är några brott, har det varit svårt att på ett tillförlitligt sätt ringa in vilka brottsliga gärningar som kan kopplas till produktion och distribution av pornografi.
Intervjuer med verksamheter som möter stödsökande har varit en viktig källa för information om anmälningsbenägenhet. Utredningen har även intervjuat en grupp bestående av representanter från fem av
1 Se exempelvis Donevan, Jonsson och Svedin (2023). Osynliga brottsoffer. Intervjustudie bland
personer som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion. Bilaga 7 till detta betänkande.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
598
de sju polisregionerna2 om hur brottsanmälningar omhändertas. Vi har haft ett gemensamt samtal med representanter från Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten som har övergripande ansvar eller erfarenhet av den aktuella typen av brott, samt en representant för Institutet för Juridik och Internet.3
Förslag på åtgärder redovisas i kapitel 19.
18.1 Det är svårt att få en uppfattning om hur vanligt det är att brott i denna kontext anmäls
Eftersom produktion och distribution av pornografi i sig inte är brottsligt har det varit svårt att på ett tillförlitligt sätt ringa in vilka brottsliga gärningar som kan vara aktuella. Sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften är kriminaliserat,4 men det finns ingen särskild bestämmelse som ringar in endast barn som ingår i utredningens målgrupp: barn som utnyttjas i pornografiskt material som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma.
Utredningen har ändå begärt in och fått statistik avseende ett antal brott för åren 2018–2022 från Polismyndigheten. Detta för att försöka bilda oss en uppfattning av hur vanligt det är att brott som bedöms kunna vara aktuella vid produktion eller distribution av pornografi, eller vid sexuellt utnyttjande av barn i form av filmer eller bilder som sprids i pornografiskt syfte, anmäls.
Sökningen avsåg har vanligt förekommande det var att anmälningar med brottskoder som avser utvalda brott innehöll vissa ord. De ord som utredningen valde var i första hand porn* och porr* eftersom vi ville veta hur vanligt det var att någon som anmälde exempelvis ett sexualbrott uppgav några uppgifter som rörde pornografi. Vi valde även orden bild* och film* för att försöka fånga in anmälningar där det brott som anmälts kunde ha dokumenterats. För brotten olaga integritetsintrång och kränkande fotografering valde vi bort orden bild* och film* eftersom de brotten i sig innebär att något har dokumenterats. I stället lade vi till orden avklädd och naken.
Statistiken ska tolkas med försiktighet eftersom det finns flera felkällor. En stor osäkerhetsfaktor är att en anmälan oftast bara består
2 Polisregionerna Mitt, Nord, Syd, Väst och Öst. 3 Fokusgrupp för analys av brottslighet kopplat till pornografi 2023-06-19. 4 Det utgör dock inte alltid barnpornografibrott, se avsnitt 18.3.1.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
599
av några rader, vilket gör att uppgifter om i vilket sammanhang ett brott skett kanske inte fångas upp. Vad som skrivs in beror både på hur anmälaren uttrycker sig och hur den påstådda gärningen beskrivs av den som tar emot anmälan. Det är därför möjligt att det finns anmälda brott som inte kommer upp i en sådan sökning. Det är inte heller säkert att anmälaren berättar allt vid den första kontakten med polisen, oavsett om förhör sker vid anmälan eller senare. Det kan bero på att det i första hand är ett sexualbrott som den som utsatts vill anmäla och att anmälaren därför inte tycker att kontexten är så viktig. Det kan även bero på att anmälaren är rädd att bli bemött på ett annat sätt om hen uppger att brottet skett vid produktion av pornografi. Ytterligare en osäkerhetsfaktor är att dessa ord kan förekomma av annan anledning än att det just handlat om en inspelning av material i pornografiskt syfte, till exempel att pornografi förevisats den utsatta personen i samband med händelsen som anmälts.
En manuell genomgång har inte varit möjlig att hinna med under utredningens gång. Det går därför inte att säga vad de enskilda anmälningarna gäller. Utredningen har bara kunnat bilda sig en ytlig uppfattning utifrån statistiksammanställningen.
Trots osäkerhetsfaktorerna har vi valt att redovisa uppgifter som vi bedömer vara relevanta eftersom det dels ger en bild av hur ovanligt det förefaller vara att brott i den här kontexten anmäls, dels visar att dessa sökord är vanligare vid vissa brott än andra. Redovisningen illustrerar vidare vad som i dag är möjligt, och inte möjligt, att utläsa ur statistiken.
18.1.1 Det är ovanligt att pornografi nämns i anmälningar om sexualbrott eller misshandel
Polismyndighetens statistik över anmälda våldtäkter och sexuella övergrepp där målsäganden är över 15 år visar att det bara finns enstaka anmälningar från tidsperioden 2018–2022 där orden porn* eller porr* finns med i anmälningstexten. I de flesta fall är den utsatta en kvinna över 18 år men i något fall är det en flicka 15–17 år, en man över 18 år eller en pojke 15–17 år. Det är även mycket ovanligt att orden porn* eller porr* finns med i anmälningar som rör våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn eller sexuellt övergrepp mot barn.
I de fall då utredningen fått närmare kännedom om anmälningar om våldtäkt där orden porr* eller porn* finns med har det rört sig
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
600
om att gärningspersonen visat pornografi för den som utsatts i samband med övergreppet, och det saknas alltså koppling till produktion av pornografi.5 Utredningen har, som framgår ovan, inte haft möjlighet att närmare anmälningarna eller utredningarna och kan därför inte uttala sig om ifall det finns ärenden som rör produktion av pornografi, men utifrån det låga antalet kan konstateras att det i vart fall inte är vanligt att produktion av pornografi nämns i samband med anmälningar av våldtäkt eller sexuella övergrepp.
Det sexualbrott där det var vanligast att pornografi nämns i anmälan var utnyttjande av barn för sexuell posering. Det finns 162 polisanmälningar om utnyttjande av barn för sexuell posering från åren 2018–2022 där ordet porn* nämns och 36 anmälningar där ordet porr* nämns, men det går inte att utläsa ur statistiken vilken ålder som målsäganden hade och det går därför inte att dra några slutsatser om i vilken omfattning det gäller barn som omfattas av utredningen och där eventuella bilder riskerar att spridas i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. Av materialet framgår inte heller kön på den som uppges ha utsatts för brottet eftersom brottskoden inte är uppdelad så. Ur statistiken över anmälningarna är det, i likhet med övriga sexualbrott, inte heller möjligt att utläsa varför orden porn* och porr* finns med.
Det är vanligare att bild* eller film* finns med i anmälningar om sexualbrott mot barn eller vuxna, särskilt när det gäller flickor och kvinnor. Det finns exempelvis 782 anmälningar om våldtäkt mot barn eller oaktsam våldtäkt mot barn gällande flickor där film* eller bild* finns med. Det finns ett fåtal anmälningar om våldtäkt mot pojkar där orden återfinns6. Det går dock inte heller här att utläsa om det handlar om dokumentation av övergreppet eller om den utpekade gärningspersonen har visat något material i samband med övergreppet.
Det finns ett fåtal anmälningar åren 2018–2022 om köp av sexuell tjänst respektive koppleri där orden porn* eller porr* finns med i anmälan. I polisens statistik över anmälningar av människohandel för sexuella ändamål finns det endast ett ärende där ordet porn* nämns. Det gäller då en vuxen person. I polisanmälningar om utnyttjande av
5 Polismyndigheten. Personlig kommunikation 2023-03-30. 6 Även totalt sett finns det betydligt färre anmälningar om våldtäkt mot pojkar än mot flickor.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
601
barn genom köp av sexuell handling7 har det upprättats sju anmälningar där ordet porn* finns med, inga med ordet porr*. Det är alltså ovanligt att det finns någon referens till pornografi även i anmälningar av detta brott.
Det finns fler anmälningar med orden bild* och film* än porn* och porr*, både när det gäller köp av sexuell tjänst, utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling och människohandel för sexuella ändamål, men det går inte att utläsa på vilket sätt orden är aktuella i anmälan.
Polisen statistik över anmälningar där målsäganden är över 15 år visar att det finns ett fåtal anmälningar om misshandel från åren 2018–2022 där orden porn* eller porr* finns med i anmälningstexten.
Som beskrivits ovan visar statistiken som presenterats här inte hela bilden, många felkällor finns. Det är dock värt att notera att bilden stämmer väl överens med de uppgifter som utredningen fått av representanter för polisregionerna. De poliser som utredningen har intervjuat känner inte till att det inkommit anmälningar som rör exempelvis våldtäkt eller sexuella övergrepp kopplat till produktion av pornografi. Det är därför sannolikt så att om brott begås i den kontexten anmäls det inte, men för att kunna säga något med säkerhet behövs en genomgång av fler utredningshandlingar än bara brottsanmälningar.
18.1.2 Det är något vanligare att pornografi nämns i anmälningar om brott mot frihet och frid
Sammantaget är det vanligast att orden som utredningen sökt på finns med i anmälningar om olaga integritetsintrång. Det finns 830 anmälningar från åren 2018–2022 som avser olaga integritetsintrång mot en flicka under 18 år där orden porn*, porr* eller sex* finns med i anmälan, varav 98 innehåller ordet porn* och 35 innehåller ordet porr*, och 83 anmälningar som avser integritetsintrång mot en pojke under 18 år där något av orden finns med, varav fyra innehåller ordet porn* och två innehåller ordet porr*. Det finns från samma tidperiod 824 anmälningar om olaga integritetsintrång mot kvinna 18 år eller
7 Brottet hette innan den 1 januari 2020 köp av sexuell handling av barn men hade samma brottskod. Sökningen är gjord på brottskod och brott både före och efter att beteckningen ändrades ingår.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
602
äldre och 197 anmälningar om olaga integritetsintrång mot man 18 år eller äldre med något av orden angivna i anmälan.
Det är alltså betydligt vanligare det görs anmälningar om olaga integritetsintrång där orden porn*, porr* eller sex* finns med i anmälan avseende flickor och kvinnor än avseende pojkar och män. Att sökorden är mer vanligt förekommande här än när det gäller sexualbrott är dock inte oväntat eftersom spridningen är det som utgör brottet och då blir det mer relevant att nämna sammanhanget.
Det finns även 41 anmälningar om kränkande fotografering åren 2018–2022 som innehåller ordet porn* och 22 anmälningar som innehåller ordet porr*. Det framgår inte av statistik om dessa anmälningar avser barn eller vuxna eller vilket kön den som uppges ha utsatts har eftersom brottskoderna inte är utformade på det viset.
18.2 Bestämmelserna i brottsbalken
18.2.1 Våldtäkt och sexuellt övergrepp
Brotten våldtäkt och sexuellt övergrepp mot vuxna behandlas här gemensamt eftersom den information som utredningen tagit del av, beträffande utsatthet i samband med produktion och distribution av pornografi, ofta omfattar handlingar som kan falla in under någon av dessa brottstyper.
Våldtäkt
Brottet våldtäkt finns i brottsbalkens 6 kapitel, om sexualbrott.8
1 § Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför ett vaginalt, analt eller oralt samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst tre och högst sex år. Detsamma gäller den som förmår en person som inte deltar frivilligt att företa eller tåla en sådan handling. Vid bedömningen av om ett deltagande är frivilligt eller inte ska det särskilt beaktas om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt. En person kan aldrig anses delta frivilligt om
8 Nuvarande utformning av 6 kap. 1 § BrB trädde i kraft den 1 augusti 2022. Lagtexten har förändrats vid flera tillfällen genom åren.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
603
1. deltagandet är en följd av misshandel, annat våld eller hot om brottslig gärning, hot om att åtala eller ange någon annan för brott eller hot om att lämna ett menligt meddelande om någon annan,
2. gärningsmannen otillbörligt utnyttjar att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation, eller
3. gärningsmannen förmår personen att delta genom att allvarligt missbruka att personen står i beroendeställning till gärningsmannen.
Om brottet är mindre grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Om ett brott som avses i första stycket är grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot som varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
1 a § Den som begår en gärning som avses i 1 § och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, döms för oaktsam våldtäkt till fängelse i högst fyra år.
Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.
Sexuellt övergrepp
Även brottet sexuellt övergrepp finns i brottsbalkens 6 kapitel, om sexualbrott.9
2 § Den som, med en person som inte deltar frivilligt, genomför en annan sexuell handling än som avses i 1 §, döms för sexuellt övergrepp till fängelse i lägst sex månader och högst två år. Detsamma gäller den som förmår en person som inte deltar frivilligt att företa eller tåla en sådan handling. Vid bedömningen av om ett deltagande är frivilligt eller inte tillämpas 1 § första stycket tredje och fjärde meningarna.
Om brottet är mindre grovt, döms till fängelse i högst ett år.
9 Nuvarande utformning av 6 kap. 2 och 3 §§ BrB trädde i kraft den 1 augusti 2022. Lagtexten har förändrats vid flera tillfällen genom åren.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
604
Om brottet är grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot som varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller offrets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
3 § Den som begår en gärning som avses i 2 § och är grovt oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte deltar frivilligt, döms för oaktsamt sexuellt övergrepp till fängelse i högst fyra år.
Om gärningen med hänsyn till omständigheterna är mindre allvarlig, ska det inte dömas till ansvar.
Brotten våldtäkt och sexuella övergrepp har inte prövats i samband med produktion av pornografi
Sedan 2018 bygger sexualbrottslagstiftningen på frivillighet, vilket innebär att den som genomför en sexuell handling med en person som inte deltar frivilligt kan dömas för något av dessa brott. För att stärka skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans, till exempel över internet, utvidgades bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp i augusti 2022.10 Sedan dess gäller att även den som förmår en person, som inte deltar frivilligt, att tåla eller företa en sådan handling kan dömas för våldtäkt eller sexuellt övergrepp. Detta innebär att även personer som inte fysiskt eller på distans deltar i en sådan handling, men som förmår en person till denna, kan dömas till ansvar.11 Våldtäkt och sexuella övergrepp på distans, genom till exempel instruktioner i chattar över internet, gick att lagföra redan innan, men förändringen innebär att gärningspersonen inte längre behöver delta i realtid för att dömas.
Som framgår ovan anges det i våldtäktsbestämmelsen i 6 kap. 1 § brottsbalken i vilka fall en person aldrig kan anses delta frivilligt. Gränsen för vad som kan anses som frivilligt deltagande i en sexuell handling i samband med produktion av pornografi har, utifrån vad utredningen känner till, inte prövats rättsligt.
Om en producent av en pornografisk film förmår någon som medverkar att utföra handlingar, mot dennes vilja, som faller in under
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
605
bestämmelserna om våldtäkt eller sexuellt tvång, är det enligt representanter för Åklagarmyndigheten inte omöjligt att denne skulle kunna fällas till ansvar. Detsamma skulle kunna gälla vid direktströmmade föreställningar med sexuellt innehåll, så kallade ”cam shows”, där någon instruerar den som filmas vad personen ska göra.12Utifrån utredningens kännedom har dock inte våldtäkt eller sexuellt övergrepp på distans prövats rättsligt när det gäller vuxna.
I intervjustudien som utredningen har beställt, Osynliga brotts-
offer. Intervjustudie bland personer som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion13, förekommer många vittnesmål om
våldtäkt och sexuella övergrepp. Av de 26 deltagarna är det 15 som svarat ja på frågan om de blivit våldtagna eller tvingade till sex. Men det finns inga uppgifter om i vilken omfattning dessa händelser har anmälts och det är därför inte möjligt att uttala sig om i vilken omfattning rekvisiten för de påstådda brotten skulle ha bedömts uppfyllda vid en domstolsprövning.14
18.2.2 Misshandel
Brottet misshandel finns i brottsbalkens 3 kapitel, om brott mot liv och hälsa.
5 § Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.
Av de 25 kvinnor och 1 man som medverkat i intervjustudien uppger majoriteten att de har utsatts för olika typer av fysiskt våld.15 Bland annat uppgav 16 personer att de i samband med att de fotograferades eller filmades för pornografi har fått fysiska skador. Det framgår dock inte om någon av dessa har polisanmält händelsen och det går inte heller att uttala sig om huruvida det varit fråga om en brottslig gärning. Som framgått ovan är det ovanligt, om det ens förekommer, att någon anmäler misshandel och uppger att det skett i samband med produktion av pornografi. Utredningen känner inte till att
12 Fokusgrupp för analys av brottslighet kopplat till pornografi 2023-06-19. 13 Donevan m.fl. (2023). 14 Ibid. 15 Ibid. Se även kapitel 6 och 7.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
606
misshandel i samband med produktion eller distribution av pornografi någon gång har prövats rättsligt.
18.2.3 Olaga hot
Brottet olaga hot finns i brottsbalkens 4 kapitel, om brott mot frihet och frid.
5 § Den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst två år.
Företrädare för verksamheter som möter stödsökande har uppgett att det är vanligt att personer som söker stöd hos dem berättar om att de utsatts för hot för att förmå dem att delta i produktion av pornografi. I intervjustudien uppger 19 personer att de har blivit hotade på något sätt i samband med pornografiproduktion.16 Vad hoten består av och närmare om i vilket sammanhang de framförts framkommer inte. Det går därför inte att uttala sig om ifall de hoten i lagens mening utgjort olaga hot. Utredningen känner inte till några polisanmälningar eller lagföringar som avser olaga hot i samband med produktion av pornografi där de som medverkat varit medvetna om att de filmas för pornografi.
Brottet olaga hot kan även bli aktuellt om någon hotar en annan med att sprida avklädda eller sexuella bilder på en sida eller forum där pornografiskt material finns, eftersom att sprida en bild eller annan uppgift om någons sexualliv eller nakna kropp kan utgöra ett brott (olaga integritetsintrång, 4 kap. 6 c § brottsbalken). Det finns avgöranden där en person dömts för olaga hot, för att ha hotat med att sprida sådana filmer eller bilder, både när det gäller barn17 och vuxna.18
16 Ibid. 17 Hovrätten för västra Sverige B 3593-21. 2021-09-27. Se vidare kapitel 7. 18 Svea hovrätt B 3668-20. 2020-09-14. Se vidare kapitel 6.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
607
18.2.4 Kränkande fotografering
Brottet kränkande fotografering finns i brottsbalkens 4 kapitel, om brott mot frihet och frid.
6 a § Den som olovligen med tekniskt hjälpmedel i hemlighet tar upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller ett annat liknande utrymme, döms för kränkande fotografering till böter eller fängelse i högst två år.
Till ansvar ska det inte dömas om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.
Första stycket gäller inte den som med tekniskt hjälpmedel tar upp bild av någon som ett led i en myndighets verksamhet.
För att brottet kränkande fotografering ska vara aktuellt när det gäller produktion och distribution av pornografi räcker det inte med att någon har fotats eller filmats. Förutsättningar för straffansvar är att den som filmas eller fotograferas inte har givit sitt samtycke och att fotograferingen sker i hemlighet för den fotograferade. Vidare finns, som framgår av lagtexten ovan, begränsningar i fråga om i vilka utrymmen fotograferingen ska ha skett. Det kan handla om att fotografera från så långt avstånd att en person som befinner sig i en bostad inte uppfattar fotograferingen. Vidare omfattas sådana fall där den som fotograferas till exempel sover eller är medvetslös eftersom personen då inte uppfattar fotograferingen, trots att den sker helt öppet. Även fall där fotografen har förklarat att kameran inte är i gång, trots att så är fallet, omfattas.
Tillämpningsområdet för kränkande fotografering sammanfaller i viss mån med bestämmelserna om sexuellt ofredande, barnpornografibrott och olaga våldsskildring. Om förutsättningar föreligger att döma för såväl kränkande fotografering som sexuellt ofredande bör det, enligt förarbeten, vara möjligt att döma för båda brotten i brottskonkurrens. Detsamma torde, enligt förarbeten, gälla barnpornografibrott och olaga våldsskildring av normalgraden.19
Kränkande fotografering är inte ett brott som blir aktuellt i fall då den person som utsätts vet att någon filmar eller fotograferar, oavsett om det sker mot personens vilja eller inte. I kapitel 6 redo-
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
608
görs för avgöranden där personer dömts för kränkande fotografering för att ha spridit en smygtagen film som pornografi.20
18.2.5 Olaga integritetsintrång
Brottet olaga integritetsintrång finns i brottsbalkens 4 kapitel, om brott mot frihet och frid.
6 c § Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida
1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,
2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,
3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,
4. bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller
5. bild på någons helt eller delvis nakna kropp
döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år.
Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig.
6 d § Om brott som avses i 6 c § är grovt, döms för grovt olaga integritetsintrång till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen med hänsyn till bildens eller uppgiftens innehåll eller sättet för eller omfattningen av spridningen var ägnad att medföra mycket allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör.
Brottet olaga integritetsintrång kan bli aktuellt kopplat till spridning av pornografi i fall där någon spridit bilder eller filmer med sexuellt eller naket innehåll utan att alla som förekommer i materialet har godkänt det.
20 Exempel på detta är Skaraborgs tingsrätt B 4876-21. 2023-04-13; Södertörns tingsrätt B 12121-21. 2023-04-03. Se vidare kapitel 6.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
609
Med spridning avses att uppgifterna görs tillgängliga för fler än ett fåtal personer. Det krävs inte att dessa faktiskt tagit del av uppgifterna. Att spridningen ska utgöra ett intrång i någons privatliv innebär att den ska ske mot personens vilja, i strid med ett förtroende eller utan personens giltiga samtycke.21
För att det ska vara fråga om en straffbar gärning krävs att spridningen ska vara ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör. Något krav på att sådan skada uppkommit i det enskilda fallet finns inte, utan det är enligt förarbetena tillräckligt att spridningen typiskt sett medför sådan skada.22
I förarbetena tas så kallad hämndporr upp som ett exempel på bilder på sexuella handlingar vars spridning omfattas av lagen.23Hämndporr brukar beskrivas som att en person sprider filmer eller bilder med sexuell innebörd efter att en relation har tagit slut, vanligen för att påföra skuld och skam på den som förekommer i materialet. Även att sprida en bild eller film av en tillfällig sexuell förbindelse kan utgöra olaga integritetsintrång, oavsett om samtycke för själva upptagningen har förelegat.
En gärning som utgör olaga integritetsintrång kan även utgöra förtalsbrott. I förarbetena framgår att även om det finns många likheter mellan brottstyperna har olaga integritetsintrång den personliga integriteten som skyddsintresse medan förtalsbrottet skyddar den ära och det anseende någon har hos andra. Som huvudregel bör det i ett sådant fall dömas för båda brotten i konkurrens.24
Det finns ett flertal avgöranden i domstol avseende både så kallad hämndporr och annan spridning i pornografiskt syfte.25
21Prop. 2016/17:222 s. 33, 38. 22Prop. 2016/17:222 s. 39. 23Prop. 2016/17:222 s. 34. 24Prop. 2016/17:222 s. 97. 25 Exempel på detta är Svea hovrätt B 3899-21. 2023-01-27;Svea hovrätt B 3668-20. 2020-09-14. Se vidare kapitel 6.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
610
18.2.6 Bestämmelser som rör prostitution
Köp av sexuell tjänst
Brottet köp av sexuell tjänst finns i brottsbalkens 6 kapitel, om sexualbrott.
11 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning, döms för köp av sexuell tjänst till fängelse i högst ett år.
Vad som sägs i första stycket gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan.
Koppleri
Även brottet koppleri finns i brottsbalkens 6 kapitel, om sexualbrott.
12 § Den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år.
Om en person som med nyttjanderätt har upplåtit en lägenhet får veta att lägenheten helt eller till väsentlig del används för tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning och inte gör vad som skäligen kan begäras för att få upplåtelsen att upphöra, ska han eller hon, om verksamheten fortsätter eller återupptas i lägenheten, anses ha främjat verksamheten och dömas till ansvar enligt första stycket.
Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grovt koppleri till fängelse i lägst två och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan.
Brotten köp av sexuell tjänst och koppleri har sällan prövats i samband med produktion av pornografi
Företrädare för verksamheter som erbjuder stöd har uppgett för utredningen att det är vanligt att sexköpare vill filma, men att det ofta är oklart om syftet med filmerna är att spara för privat bruk eller för att sprida i pornografiskt syfte.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
611
I ett avgörande den 7 april 2022 i Södertälje tingsrätt dömdes en man för köp av sexuell tjänst. Han uppgav att han hade betalat för att få medverka i en inspelning av en pornografisk film, vilket inte godtogs av tingsrätten som ansåg att han betalat för köp av en sexuell tjänst.26
I samma avgörande dömdes en annan man för koppleri för att ha främjat köpet av en sexuell tjänst, på grund av att han mottagit betalningen av mannen som dömdes för köp av sexuell tjänst. Han hade även skött kontakterna innan och skickat en prislista.
Domen i den del som avsåg köp av sexuell tjänst överklagades inte, så tingsrättens dom i det fallet har inte prövats i högre instans. Domen om koppleri överklagades däremot. I avgörandet den 5 juni 2022 i Svea hovrätt friades mannen, eftersom de sexuella aktiviteterna ansågs ha skett inom ramen för ett bolag där kvinnan som skulle medverka var delägare av vissa delar av verksamheten och ersättningen hade betalats till bolaget. Därför ansågs mannen inte ha främjat eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjat att målsäganden haft en tillfällig sexuell förbindelse.27
Enligt representanter för Åklagarmyndigheten innebär inte hovrättsavgörandet att det är uteslutet att koppleri kan bli aktuellt om exempelvis män betalar för köp av sex och de sexuella handlingarna samtidigt filmas i syfte att distribueras som pornografi. Det viktiga är kunna visa att rekvisiten i koppleriparagrafen är uppfyllda.28 Den friande domen avseende koppleri baseras på omständigheten att målsäganden ansågs ha möjlighet att ta del av ersättningen genom delägandet. Såvitt utredningen känner till har det inte prövats vid fler tillfällen om betalning för att få medverka i produktion av pornografi är att anse som köp av sexuell tjänst.
För att det ska bli fråga om köp av sexuell tjänst krävs att den omfattar någon typ av fysisk beröring. Det grundar sig i att det av förarbetena till den tidigare lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster (även kallad sexköpslagen) framgår att med sexuell förbindelse avses främst samlag, men även annat sexuellt umgänge. Med sexuellt umgänge avsågs, förutom samlag, främst någorlunda varaktig beröring av den andres könsorgan eller beröring av den andres kropp med det egna könsorganet. Den bedömningen kvarstod när
26 Södertälje tingsrätt B 2265-21. 2022-04-07. 27 Södertälje tingsrätt B 2265-21. 2022-04-07; Svea hovrätt B 4927-22. 2022-06-05. 28 Fokusgrupp för analys av brottslighet kopplat till pornografi 2023-06-19.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
612
förbudet mot köp av sexuell tjänst i stället togs in i brottsbalken och gäller fortsatt. Av kommentarer till författningen framgår att nakenposering inte omfattas.29 Det innebär att betalning för att någon ska utföra en sexuell handling som den som betalar kan ta del av via internet inte kan vara köp av sexuell tjänst.
I februari 2022 gavs en särskild utredare i uppdrag att bland annat se över regelverket om utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, köp av sexuell tjänst och koppleri i fråga om prostitution genom användande av internetbaserade verktyg. Uppdraget omfattar i synnerhet minderåriga och så kallad sugardejting, men översynen ska enligt direktiven omfatta alla åldrar. Uppdraget ska redovisas senast den 24 november 2023.30 Om köp av sexuell tjänst och koppleri i framtiden även skulle omfatta handlingar som utförs på distans, skulle detta kunna få till följd att fler gärningar faller inom ramen för dessa straffbestämmelser. Detta skulle såklart även vara gällande i förhållande till vad som anses som straffbara gärningar kopplat till produktion av pornografi.
18.2.7 Människohandel för sexuella ändamål
Brottet människohandel finns i brottsbalkens 4 kapitel, om brott mot frihet och frid.
1 a § Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom
1. olaga tvång,
2. vilseledande,
3. utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ, eller
4. annat sådant otillbörligt medel om det allvarligt begränsar personens alternativ
rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att han eller hon ska exploateras för sexuella ändamål, avlägsnande av organ, krigstjänst, tvångsarbete eller annan verksamhet i en situation som innebär nödläge för den utsatte, döms för människohandel till fängelse i lägst två och högst tio år.
29 Prop 1997/98:55 s. 137. 30 Dir. 2022:7, Dir. 2023:17.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
613
Den som begår en gärning som avses i första stycket mot en person som inte har fyllt arton år döms för människohandel även om inte något sådant otillbörligt medel som anges där har använts. Detta gäller även om den som begår en sådan gärning inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den andra personen inte fyllt arton år.
Är ett brott som avses i första eller andra stycket mindre grovt, döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
I förarbetena till bestämmelserna om människohandel framgår att sexuell exploatering i form av utnyttjanden av vuxna i pornografiska sammanhang är ett förfarande som kan träffas av straffbestämmelsen om människohandel.31 Det är därmed tydligt att människohandelsbrottet bör kunna bli aktuellt vid produktion eller distribution av pornografi. Utredningen känner till ett avgörande som avser människohandel kopplat till produktion eller distribution av pornografi. Den sexuella exploatering som ligger till grund för avgörandet omfattar både prostitution och att producera och distribuera filmer med pornografiskt innehåll. Avgörandet beskrivs närmare i kapitel 6.32
18.3 Pornografiskt utnyttjande av barn är förbjudet
Att skildra ett barn i pornografisk bild utgör i de allra flesta fall ett brott (undantag från förbudet redovisas nedan) om gärningsmannen har uppsåt till eller är oaktsam beträffande omständigheten att det barn som skildras är under 18 år. Den handling som dokumenteras i en sådan skildring kan därutöver utgöra ett sexualbrott.
18.3.1 Barnpornografi
Brottet barnpornografi finns i brottsbalkens 16 kapitel, om brott mot allmän ordning.
10 a § Den som
1. skildrar barn i pornografisk bild,
2. sprider, överlåter, upplåter, förevisar eller på annat sätt gör en sådan bild av barn tillgänglig för någon annan,
3. förvärvar eller bjuder ut en sådan bild av barn,
31Prop. 2017/18:123 s. 40. 32 Hovrätten över Skåne och Blekinge B 800-22. 2022-07-08.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
614
4. förmedlar kontakter mellan köpare och säljare av sådana bilder av barn eller vidtar någon annan liknande åtgärd som syftar till att främja handel med sådana bilder, eller
5. innehar en sådan bild av barn eller betraktar en sådan bild som han eller hon berett sig tillgång till
döms för barnpornografibrott till fängelse i högst två år.
Är ett brott som avses i första stycket ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.
Med barn avses en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Är pubertetsutvecklingen fullbordad, ska ansvar för gärning enligt första stycket 2–5 dömas ut bara om det av bilden och omständigheterna kring den framgår att den avbildade personen är under arton år.
Till ansvar för gärning som avses i första stycket 1 ska dömas även den som inte haft uppsåt till men varit oaktsam beträffande omständigheten att den som skildras är under arton år.
Den som i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte av oaktsamhet sprider en sådan bild som avses i första stycket, döms som sägs där eller i andra stycket.
Är brott som avses i första stycket att anse som grovt, döms för grovt barnpornografibrott till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet har begåtts yrkesmässigt eller i vinstsyfte, utgjort ett led i brottslig verksamhet som utövats systematiskt eller i större omfattning, avsett en särskilt stor mängd bilder eller avsett bilder där barnen är särskilt unga, utsätts för våld eller tvång eller utnyttjas på annat särskilt hänsynslöst sätt.
10 b § Förbuden i 10 a § mot skildring och innehav gäller inte den som enligt första eller andra stycket i den paragrafen framställer en pornografisk bild av barn, om skillnaden i ålder och utveckling mellan den avbildade personen och den som framställer bilden är ringa och omständigheterna i övrigt inte påkallar att ansvar döms ut.
Inte heller gäller förbuden den som tecknar, målar eller på något annat liknande hantverksmässigt sätt framställer en sådan bild, om bilden inte är avsedd att spridas, överlåtas, upplåtas, förevisas eller på annat sätt göras tillgänglig för andra.
Även i andra fall ska en gärning inte utgöra brott, om gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
615
Barnpornografi är undantaget från tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens respektive tillämpningsområden, och i princip alla former av befattning med sådana bilder är kriminaliserad genom bestämmelsen i brottsbalken.
I barnpornografibestämmelsen avses med barn en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Är pubertetsutvecklingen fullbordad är det fråga om barnpornografibrott endast i sådana fall där det framgår av bilden och omständigheterna kring den, att den avbildade personen är under arton år. Detta gäller dock inte den som har skildrat en person i pornografisk bild. I sådana fall är det att anse som barnpornografibrott om den avbildade är under 18 år, oavsett om pubertetsutvecklingen är fullbordad eller inte. För den som har skildrat en person under 18 år i barnpornografisk bild, är det tillräckligt att gärningsmannen varit oaktsam beträffande omständigheten att den som skildras är under arton år. I övriga fall krävs uppsåt i förhållande till den omständigheten.
Rekvisitet gällande pubertetsutvecklingen innebär att spridning av material med pubertetsutvecklade barn på exempelvis webbplatser för pornografi inte alltid utgör ett barnpornografibrott. Bakgrunden till detta är att det är i princip omöjligt för den som till exempel sprider eller innehar en pornografisk bild av en fullt pubertetsutvecklad person att avgöra om personen som avbildas fyllt 18 år eller inte.33
Lagstiftningen om barnpornografi syftar främst till att skydda barn i allmänhet från att den typen av material tillgängliggörs. Det är anledningen till att brottet är placerat i brottsbalkens 16 kapitel, om brott mot allmän ordning. Det innebär att en förövare kan åtalas även om de utsatta barnen inte kan identifieras.
Om ett identifierat barn har utsatts för ett sexualbrott, till exempel våldtäkt mot barn eller utnyttjande av barn för sexuell posering, är det enskilda barnet målsägande i det ärendet. Gärningsmannen kan sedan även dömas för barnpornografibrott om rekvisiten för det är uppfyllt, dvs. om personen har skildrat barn i pornografisk bild. Gärningsmannen döms då i konkurrens för olika brott eftersom det är olika syften med de olika bestämmelserna.34
33Prop. 2009/10:70 s. 24. 34 En särskild utredare har fått i uppdrag att ta ställning till om brottsbeteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott bör ändras i syfte att tydliggöra att vissa brott är dokumenterade sexuella övergrepp mot barn (dir 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 november 2023.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
616
I utredningens uppdrag ingår barnpornografi som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. Det innebär att det främst är skildringar av äldre barn som omfattas. Det saknas kunskap om hur vanligt det är att barn och ungdomar är avbildade med nakenbilder eller sexuella handlingar på nätet, i pornografiska sammanhang där vuxna förekommer.35 Den intervjustudie som utredningen har beställt visar dock att flera av de personer som har varit i behov av skydd, stöd eller vård på grund av medverkan eller exploatering i pornografiska sammanhang, har filmats redan innan de var 18 år gamla. Medelåldern var 16,5 år.36 Det finns också många barn som i olika undersökningar vittnar både om att bilder eller filmer av dem med sexuellt innehåll spridits på nätet, eller att de blivit tillfrågade om att skicka sådant material på sig själva mot betalning. Detta beskrivs närmare i kapitel 7.
I ett avgörande den 25 mars 2021 i Hovrätten för västra Sverige åtalades två män för bland annat barnpornografibrott efter att den ena mannen i smyg filmat när den andre mannen (som också var ovetande om att de filmades) hade sex med en flicka som var under 18 år. Den man som hade sex med flickan hade sedan spridit filmen på en sida för pornografi. Mannen som filmade dömdes för kränkande fotografering och barnpornografibrott efter att i smyg ha filmat när två personer hade sex, varav en person var under 18 år. Av domskälen framgår att han har insett att målsäganden var under 18 år och att han filmade en sexuell handling. Han dömdes därför för barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § 1 p. brottsbalken. Ingen av männen dömdes för spridningen. I domskälen anförs följande: ”För ansvar fordras dock att pubertetsutvecklingen hos målsäganden inte var avslutad eller att det av bilden och omständigheterna kring den framgår att hon var under 18 år. Någon utredning till stöd för att målsägandens pubertetsutveckling inte var avslutad har inte förebringats. Med tanke på filmens låga kvalitet framgår det inte heller av den att den avbildade personen är under 18 år.”37
35 Svedin (2023). Barn och ungdomar exploaterade i någon form av pornografiskt material. En
litteraturöversikt. Bilaga 9 till detta betänkande.
36 Donevan m.fl. (2023). 37 Hovrätten för Västra Sverige. B 5563-20. 2021-03-25.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
617
18.3.2 Utnyttjande av barn för sexuell posering
Brottet utnyttjande av barn för sexuell posering finns i brottsbalkens 6 kapitel, om sexualbrott.
8 § Den som främjar eller utnyttjar att ett barn under femton år utför eller medverkar i sexuell posering, döms för utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som försätter barnet i eller utnyttjar att barnet av någon annan försätts i en situation som innebär sexuell posering.
Första stycket gäller även den som begår en gärning som avses där mot ett barn som fyllt femton men inte arton år, om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling.
Om brottet är grovt, döms för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om brottet avsett en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet.
Utnyttjande av barn för sexuell posering kan exempelvis utgöras av att en eller flera personer tittar på ett barn som utför en handling som för en vuxen är av ”klar och otvetydig sexuell karaktär” eller ett barn som befinner sig i en position som utgör ”ohöljd exponering av sexuell innebörd”. Det kan också vara fråga om dokumentering av en sådan situation.38 Smygfilmning har inte bedömts omfattas av bestämmelsen. Då är det i stället brotten kränkande fotografering eller barnpornografibrott som blir aktuella.39
Brottet avser främst gärningar mot barn under 15 år. Om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling, kan även den som begår en gärning mot ett barn som fyllt femton men inte arton år, dömas till ansvar. Det framgår av förarbetena att det är tillräckligt för straffansvar om barnet har fyllt 15 år att poseringen typiskt sett är sådan att barnets hälsa eller utveckling kan skadas. Exempel på när detta är tillämpligt är fall då poseringen skett mot ersättning, under tvång, om barnet blivit vilselett eller om någon övertalat eller på annat sätt påverkat barnet att posera i en för barnet typiskt sett skadlig miljö. I förarbeten exemplifieras detta med sexklubbar eller för framställning av pornografiska bilder40, men i dag har brotten, enligt
38Prop. 2004/05:45 s. 146. 39 Kommentarer till BrB 6 kap. 8 § Lexino. 40Prop. 2004/05:45 s. 146–147.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
618
representanter för Åklagarmyndigheten, förflyttats från sexklubbar till internet eller darknet.
Det finns många avgöranden avseende utnyttjande av barn för sexuell posering, där en vuxen har förmått ett barn att filma sig själv och därefter skicka filmen till den vuxne, med eller utan betalning inblandad.41
18.3.3 Andra sexualbrott mot barn
De flesta bestämmelser om sexualbrott mot barn avser barn som inte har fyllt 15 år. Om barnet däremot är en ”avkomling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn gärningsmannen ska svara på grund av en myndighets beslut” kan beträffande vissa av brotten ansvar förekomma även i de fall då barnet fyllt 15, men inte 18 år.
Våldtäkt mot barn
Brottet våldtäkt mot barn finns i brottsbalkens 6 kapitel, om sexualbrott.
4 § Den som, med ett barn under femton år, genomför ett vaginalt, analt eller oralt samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst tre och högst sex år. Detsamma gäller den som på ett otillbörligt sätt förmår barnet att företa eller tåla en sådan handling.
Första stycket gäller även den som begår en gärning som avses där mot ett barn som fyllt femton men inte arton år och som är avkomling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn gärningsmannen ska svara på grund av en myndighets beslut.
Om ett brott som avses i första eller andra stycket är grovt, döms för grov våldtäkt mot barn till fängelse i lägst fem och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller
41 Exempel på detta är Hovrätten för Västra Sverige B 1469-22. 2023-02-20. Se vidare kapitel 7.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
619
om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
Sexuellt utnyttjande av barn
Brottet sexuellt utnyttjande av barn finns i brottsbalkens 6 kapitel, om sexualbrott.
5 § Är ett brott som avses i 4 § första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år.
Sexuellt övergrepp mot barn
Brottet sexuellt övergrepp mot barn finns i brottsbalkens 6 kapitel, om sexualbrott.
6 § Den som, med ett barn under femton år eller med ett barn som fyllt femton men inte arton år och som gärningsmannen står i ett sådant förhållande till som avses i 4 § andra stycket, genomför en annan sexuell handling än som avses i 4 och 5 §§, döms för sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst sex månader och högst två år. Detsamma gäller den som på ett otillbörligt sätt förmår barnet att företa eller tåla en sådan handling.
Om brottet är mindre grovt, döms till fängelse i högst ett år.
Om brottet är grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen är närstående till barnet eller i övrigt utnyttjat sin ställning eller missbrukat ett särskilt förtroende eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om brottet med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet.
Dessa brott har sannolikt inte prövats kopplat till sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma
Om någon utsätter ett barn för ett sexualbrott och brottet dokumenteras kan gärningspersonen dömas både för barnpornografibrottet och sexualbrottet.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
620
Det krävs varken att gärningspersonen själv fysiskt har genomfört handlingen eller deltagit på distans för att dömas till ansvar eftersom det enligt bestämmelserna även är straffbart att på ett otillbörligt sätt förmå barnet att företa eller tåla en sådan handling.42
Utredningen har inte kännedom om några avgöranden i domstol där det varit fråga om ett barn som har utsatts för ett sexualbrott, som skildrats och spridits i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma.
18.3.4 Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling
Brottet utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling finns i brottsbalkens 6 kapitel, om sexualbrott.
9 § Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, förmår ett barn som inte fyllt arton år att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling, döms för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
Om brottet är mindre grovt, döms till fängelse i högst ett år.
Vad som sägs i första och andra styckena gäller även om ersättningen har utlovats eller getts av någon annan.
För att rekvisitet om att ”företa eller tåla en sexuell handling” ska vara uppfyllt krävs inte att gärningspersonen och offret är på fysiskt samma plats, utan det är tillräckligt att handlingen har en påtaglig sexuell prägel.43 En person kan alltså dömas för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling om personen förmått barnet att mot ersättning företa eller tåla en sexuell handling mot sig själv. Detta är en skillnad mot köp av sexuell tjänst av en person som är över 18 år, som endast avser sådana gärningar där de inblandade befinner sig på samma plats.
Bestämmelsen är i praktiken tillämplig när barnet är 15–17 år, eftersom yngre barn skyddas enligt bestämmelserna om bland annat våldtäkt mot barn. Bestämmelsen är subsidiär till övriga bestäm-
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
621
melser om sexualbrott i brottsbalkens sjätte kapitel. Det innebär att den bara blir aktuell om rekvisiten i 1–8 §§44 inte går att bevisa.
Barn i åldern 15–17 år har ett starkare straffrättsligt skydd mot sexuella kränkningar än vad vuxna har, men skyddet är inte detsamma som för yngre barn eftersom barn i denna åldersgrupp har en rätt till sexuellt självbestämmande. Det kan dock ifrågasättas om försäljning av en sexuell handling bör ses som en del av ett barns sexuella självbestämmande. En utredare har därför fått i uppdrag att bland annat se över det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn i åldern 15–17 år, särskilt i förhållande till utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling. Uppdraget ska redovisas senast den 24 november 2023.45
18.4 Hinder för att anmäla, utreda och lagföra brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
I detta avsnitt beskrivs gemensamt hinder för att anmäla, utreda och lagföra de olika brott som beskrivits i föregående avsnitt.
18.4.1 Brotten anmäls sällan
Det förekommer sällan att polisen får in anmälningar om brott som uppges ha begåtts vid produktion av pornografiska skildringar. Det gäller både pornografi där vuxna förekommer och dokumenterade sexuella övergrepp där äldre barn utnyttjas i pornografiskt syfte.46Något vanligare är det att brott som rör distribution av pornografiskt material anmäls. Utredningens bedömning är att det låga antalet anmälningar inte beror på att så få personer utsätts för övergrepp som skulle kunna utgöra ett brott, utan främst på att anmälningsbenägenheten är låg.
Verksamheter som möter stödsökande uppger samstämmigt att många av deras klienter drar sig för att anmäla brott. Novahuset erfar
44 Dessa brott är våldtäkt, sexuellt övergrepp, våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, samlag med avkomling och utnyttjande av barn för sexuell posering. 45 Dir. 2022:7. Barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och
äldre.
46 Brott mot yngre barn, som inte omfattas av utredningens uppdrag, omfattas inte av denna beskrivning.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
622
att många i målgruppen upplever en kontrollförlust vid polisanmälan eller känner skuld över vad de själva har gjort. Mest komplext är det när någon, särskilt barn, har förmåtts eller tvingats att ta bilder eller filmer av sig själva och förövaren inte ens varit på plats rent fysiskt.
Ellencentrets psykologer uppger att många inte orkar gå igenom en rättsprocess och är rädda att deras liv ska förstöras genom att fler, till exempel deras föräldrar, får veta vad de varit utsatta för. Många är också uppgivna och utgår från att fallet bara kommer att läggas ner. De som arbetar på Ellencentret konfirmerar också att även deras upplevelse är att det ofta är så, att fall läggs ner eller att upplevelsen för den som anmäler inte blir bra. För att det ska lyckas och någon ska orka hela processen behöver den utsatta själv ha samlat mycket information och därtill ha mycket stöd från sin omgivning. Därför stöttar de om någon anmäler, men de pressar inte den utsatta att göra det. De flesta anmäler inte. De psykologer som är verksamma vid Ellencentret kan komma på ett fall där någon anmält ett brott kopplat till pornografi som har lett till fällande dom.47
När någon väl anmäler är Ellencentrets erfarenhet att det oftast är för att skydda andra, till exempel att den pojkvän som utsatt dem har en ny flickvän som de tror kan råka illa ut. Det kan även gälla förövare som inte varit närstående.48
Vidare tyder den information som utredningen har fått på att den som utsätts i vissa fall inte vet vad som kan vara ett brott. Regionkoordinatorn mot prostitution och människohandel som arbetar med barn i Stockholm menar att ett stort hinder för att framför allt barn ska söka hjälp är att de ser sig själva som delaktiga snarare än utsatta. I så fall är det inte heller troligt att man gör en anmälan. Även representanter för Polismyndigheten som arbetar med internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn och representanter för Åklagarmyndigheten instämmer i att många barn inte vet att det kan vara ett brott som de har utsatts för.49 De verksamheter som utredningen träffat menar samstämmigt att någon som förmåtts att företa en sexuell handling mot sig själv ofta känner skuld och delaktighet. Hinder för att anmäla kan då både vara skuld och skam och att den utsatta inte uppfattar att det är ett brott, utan att hen själv är ansvarig.
47 Ellencentret. Intervju 2023-06-08. 48 Ibid. 49 Fokusgrupp för analys av brottslighet kopplat till pornografi 2023-06-19.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
623
En person kan även tro att om personen gått med på något mot betalning så går det inte att anmäla om hen utsätts för något annat. Det finns en känsla av att man får skylla sig själv. Även om den utsatta inte fått betalt, vilket typiskt sett är fallet när det gäller olaga integritetsintrång, kan det vara så att varken den som utsätts eller den sprider känner till att det är kriminaliserat, särskilt bland unga där brottet är vanligast, enligt en uppskattning av representanter för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten50.
Personer som befinner i Sverige för prostitution, oavsett om de kommit hit frivilligt eller om de är offer för människohandel, anmäler oftast inte brott, enligt representanter för Åklagarmyndigheten som utredningen har träffat. Representanter för Åklagarmyndigheten menar att de som utsätts i prostitution inte anser att de har något att tjäna på att anmäla brott om de skulle ha filmats för pornografi eller om de som utnyttjar dem anhålls, eftersom de många gånger är beroende av inkomsten för att försörja sina familjer. Generellt sett menar representanterna från Åklagarmyndigheten att det inte heller är vanligt att personer med svensk bakgrund som befinner sig i prostitution anmäler brott, varför utnyttjande i pornografi inte heller uppmärksammas den vägen.51
Den grupp som till störst del anmäler brott, enligt representanter för de olika polisregionerna, är kvinnor som utsätts genom att en tidigare partner sprider filmer eller bilder efter det att relationen har tagit slut eller genom att en tillfällig sexuell förbindelse har filmats, med eller utan samtycke, och sedan spridits.52
Den som anmäler någon av de aktuella brotten behöver göra det genom en personlig kontakt, via telefon eller på en polisstation. Enligt representanter för Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten skulle det kunna utgöra ett hinder för vissa att anmäla. Särskilt för yngre personer skulle det kunna kännas enklare att kunna göra en anmälan via internet. För brott som är så kränkande för integriteten krävs dock, enligt företrädare för Polismyndigheten, ett mycket säkert system för att anmälan via internet skulle kunna implemen-
50 Ibid. 51 Ibid. 52 Polisregionerna Mitt, Nord, Syd, Väst och Öst. Gemensam intervju 2023-05-24.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
624
teras. Exempelvis måste det kunna gå att säkerställa att det alltid finns någon som kan ta del av anmälningen omedelbart.53
18.4.2 Rädsla för ett dåligt bemötande kan göra att utsatta inte anmäler
För den som vågar kontakta polisen är ett bra bemötande, enligt många som utredningen har träffat, avgörande för att våga gå vidare med anmälan. Det är tyvärr vanligt att de utsatta tror att polisen inte kommer att göra något och därför är det viktigt att signalera att detta är brott som polisen har kunskap om. Representanter för Novahuset menar att bemötandet och kunskapen vid polisen varierar och att det är en faktisk risk att bemötandet inte blir bra.
Storasysterrapporten från 2021 bekräftar bilden som flera av stödverksamheterna har, att det inte är säkert att bemötandet blir bra om man anmäler sexualbrott.54 Där lyfts bland annat att Riksrevisionen kunnat se att endast 60 procent av de som anmält våldtäkt fått den obligatoriska frågan om de önskar kontakt med brottsofferstödjande verksamhet. Att jämföra med de som anmälde cykelstölder genom muntlig kontakt, där 81 procent fick frågan.55 I Storasysterrapporten refereras även till forskning som visar att poliser som möter kvinnor som anmäler våldtäkt själva uppger att de saknar stöd och förutsättningar för att stödja målsägande på det sätt de önskar.56
En kvinna som utredningen har träffat, vars förövare dömts till ett fängelsestraff, har varit öppen med att hon har haft både positiv och negativ erfarenhet av att polisanmäla. Hon berättar för utredningen att när hon först tog kontakt med polisen för att anmäla sin förövare upplevde hon att hon fick ett dåligt bemötande och att de som tog emot anmälan tyckte att hon fick skylla sig själv. Det gjorde att hon valde att inte fullfölja anmäla och återgick till samma utsatthet. När hon senare kontaktade polisen igen och anmälde vad hon utsatts för fick hon ett helt annat bemötande och vågade öppna upp sig. Hon
53 Det pågår ett arbete med att utveckla digitala tjänster inom Polismyndigheten. Enligt vad utredningen känner till finns inom det arbetet inga planer i närtid som rör anmälan via internet av brott med integritetskränkande karaktär. 54 Organisationen Storasyster (2021). Storasysterrapporten 2021 Fokus: Polisanmälan och rätts-
process.
55 Riksrevisionen (2021 a). Effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brotts-
utsatta RiR 2021:20.
56 Rudolfsson (2022). At Least I Tried’: Swedish Police Officers’ Experiences of Meeting with
Women Who Were Raped. J Police Crim Psych.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
625
menar i efterhand att det bemötande hon fick från poliser och målsägandebiträde som trodde henne var viktigare än själva domen för hennes eget välmående och möjlighet att börja bearbeta sitt trauma.57
Målsägandebiträdets roll i att en person ska känna sig bemött på ett gott sätt framhålls av Åklagarmyndigheten i den rättsliga vägledningen Bemötande av brottsoffer.58 Den som har utsatts för sexualbrott har som huvudregel rätt att få ett målsägandebiträde, och sedan år 2018 ska anmälan om målsägandebiträde göras omedelbart när förundersökningen har inletts eller återupptagits.59 Ett målsägandebiträde ska ta tillvara målsägandens intressen i målet och lämna stöd och hjälp till målsäganden både under förundersökningen och rättegången. Målsägandebiträdet ska upplysa målsäganden om förfarandet och de regler som gäller för detta, framföra målsägandens önskemål rörande olika handläggningsfrågor och bevaka att förhör med målsäganden sker på ett tillbörligt sätt. Ett tidigt förordnande av ett målsägandebiträde innebär enligt Åklagarmyndigheten att brottsoffret kan få hjälp och stöd redan vid första förhöret. Det kan vara avgörande för brottsoffrets fortsatta medverkan i utredningen.60
Särskilt viktigt med ett gott bemötande kan det vara när den som anmäler ett brott befinner sig i en särskilt utsatt situation, exempelvis på grund av skadligt bruk eller beroende. En medlem i Utan Skyddsnät beskriver ett tillfälle då hon blev filmad när hon var medvetslös och blev utsatt för ett sexuellt övergrepp. Händelsen anmäldes och åtal väcktes, men enligt kvinnan blev den som utsatte henne friad. Hennes erfarenhet är att hon inte blev trodd och hon upplevde det som att hon behandlades som kriminell i stället för att få hjälp. Kvinnan rekommenderar andra att inte anmäla, hon tycker att det medförde för många negativa konsekvenser.61
Personer som uppger att de medverkat frivilligt i pornografi instämmer i att det viktigt vilket bemötande man får, för att man ska våga anmäla ett brott. Representanter från Red Umbrella Sweden framhåller i kontakt med utredningen att om något hänt vid en inspelning som i efterhand känns som ett övergrepp skulle den som drabbats inte göra en polisanmälan eftersom det inte finns en tilltro till att polisen ska ta händelsen på allvar. Det gäller även när bilder
57 Paulina Bengtsson. Intervju 2022-10-05. 58 Åklagarmyndigheten (2022). Bemötande av brottsoffer. Rättslig vägledning 2022:10. 5923 kap. 5 § rättegångsbalken. 60 Åklagarmyndigheten (2022). Rättslig vägledning 2022:10. 61 Utan Skyddsnät. Personlig kommunikation 2023-10-19.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
626
sprids i sammanhang som den medverkande inte samtyckt till, till exempel att filmer olovligen laddats ner och säljs vidare eller läggs upp på andra webbplatser.
En kvinna som utredningen har träffat berättar att hon har polisanmält när någon utgett sig för att vara henne och sålt hennes material. Hennes upplevelse är att det var ”läskigt” att anmäla och berätta att hon medverkade i pornografi, men att hon fått ett bra bemötande från polisen. Det som var skrämmande var framför allt att hon inte hade så mycket kunskap om hur processen skulle gå till, vilka handlingar som skulle bli offentliga och vad andra skulle kunna läsa om henne. Hon tror att om hon inte hade varit öppen med sin medverkan i pornografi hade hon inte vågat göra någon polisanmälan.62
18.4.3 Det finns risk att brott mot barn 15–17 år förbises
Barn i åldern 15–17 år utgör en stor del av utredningens målgrupp. De är i många fall pubertetsutvecklade, vilket gör att den som sprider pornografiskt material där ett barn i den åldern förekommer i de flesta fall inte döms för barnpornografibrott. Barn i den åldersgruppen ska dock vara mer skyddade än vuxna och i bestämmelserna om utnyttjande av barn för sexuell posering framgår att om poseringen är ägnad att skada barnets hälsa eller utveckling, kan den som begår en gärning mot ett barn som fyllt 15 men inte 18 år, dömas till ansvar. Det framgår av förarbetena att ett exempel på när detta är tillämpligt är just framställning av pornografiska bilder.
Sexualbrott mot barn är prioriterade brott och ska utredas skyndsamt. När det gäller internetrelaterade dokumenterade sexuella övergrepp mot barn finns enligt företrädare för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten en upparbetad organisation, med rutiner, god kunskap och tillgång till teknisk analys. I vissa fall är dock skyddet för barn som fyllt 15 men inte 18 år rent juridiskt inte lika starkt.
Utredare vid Polismyndigheten uppger att de som utreder barnpornografibrott ibland behöver gå igenom mycket stora datamängder. Om det i ett beslag, som kan bestå av 100 000 bilder eller filmer, dyker upp material där det inte av bilden och omständigheterna kring den framgår att den avbildade personen är under 18 år63 är det inte säkert
62 Respondent nr 6. Intervju 2022-12-01. 6316 kap. 10 b § BrB.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
627
att utredarna går vidare med att utreda om något annat, grövre, brott har begåtts om det inte uppenbart är något som går att utreda.
Detta gör att brott mot äldre barn kan missas, även om dokumentation skulle ha kommit Polismyndigheten tillhanda. Det beror enligt de företrädare för myndigheten som utredningen har träffat främst på att det inte finns tid och resurser för att utreda det som inte uppenbart är ett brott. Även när det gäller det som anmälts just som barnpornografibrott har polisen svårt att hinna med, vilket bland annat uppmärksammats av Riksrevisionen.64
Det vanligaste sättet att upptäcka material där personer som är över 15 men under 18 år har utsatts för dokumenterade sexuella övergrepp är, enligt representanter för Åklagarmyndigheten, att något fall har anmälts och att utredare inom ramen för utredningen även upptäcker fler utsatta i samma i ålder i relaterat material.65
18.4.4 Kunskap om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften hos fler skulle kunna öka chanserna att brott upptäcks
Representanter för Polismyndigheten lyfter behovet av mer kunskap om riskerna för att ett sexualbrott kan ha dokumenterats och att materialet har spridits som pornografi. Alla inom polisen, exempelvis de som tar emot anmälningar, som bemannar polisens telefon eller som utsatta kan komma i kontakt med på annat sätt, behöver ha grundläggande kunskap för att de ska fråga om den händelse som anmälts har filmats. Även utredare behöver i större omfattning än i dag fråga om brottet blivit filmat. Om det kommer fram att ett brott har filmats skulle det kunna leda till att även dokumentationen och en eventuell spridning utreds. I dag frågar man om dokumentation framför allt för att säkra bevis för sexualbrottet i sig, men det görs inte på rutin.
Att sådana rutiner saknas beror enligt representanter för Polismyndigheten troligen på att det är få som anmäler brott som begåtts i samband med produktion eller distribution av pornografi.66
Fler specialister på sexualbrott som även har kunskap om sexuell exploatering, vilket inkluderar övergrepp vid produktion eller distri-
64 Riksrevisionen (2021b). Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för
polis och åklagare. RiR 2021:25.
65 Åklagarmyndigheten. Intervju 2022-11-16. 66 Polisregionerna Mitt, Nord, Syd, Väst och Öst. Gemensam intervju 2023-05-24.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
628
bution av pornografi, inom polisen skulle öka möjligheterna att den som anmäler ett sexualbrott får frågan om ifall det som hänt har filmats. Det finns, enligt representanterna, personer inom Polismyndigheten som besitter god kompetens om detta, men de är för få och kunskapen sprids inte brett. Exempelvis uppger företrädare för polisen att kompetensen om sexualbrott bland ungdomsutredare kan vara lägre än bland barnutredare, trots att det ofta är ungdomar som både utsätts för att filmer eller bilder sprids och är de som sprider.67
Representanter från polisregionerna uppger att vid en utredning inriktar sig polisen främst på det brott som är anmält och utreder därför inte alltid brott som är mindre allvarliga som eventuellt uppdagas under utredningen. Det kan göra att olaga integritetsintrång inte utreds även om exempelvis en våldtäkt eller sexuellt övergrepp är dokumenterat och kan ha spridits.68
Både polis och åklagare uppger att man inte frågar på rutin om brottet har filmats när det gäller köp av sexuell tjänst, trots att det enligt företrädare för de verksamheter som möter stödsökande är vanligt förekommande. Representanter för Åklagarmyndigheten menar att det skulle vara möjligt att uppmärksamma frågan om spridningsbrott och koppling till pornografi inom utredningar om köp av sexuell tjänst eller människohandel för sexuella ändamål.
I vissa regioner upplever anställda inom polisen att det fungerar bra med speciella sektioner för att utreda sexualbrott. Det lyfts dock flera risker med specialisering. En risk är att det kan bli för smalt med specialister samlade och att man då riskerar missa om dessa brott finns med i ärenden som främst hör till andra enheter. Flera av de poliser som utredningen har träffat anser att det bör finnas specialister på sexualbrott, inklusive kopplingen till produktion och distribution av pornografi, inom alla enheter där sådana former av brott utreds.
En annan risk, som lyfts av representanter för Åklagarmyndigheten, är att specialisering inom Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten riskerar att bli arbetsuppgifter som anställda bara stannar vid en kort tid, bland annat på grund av att det kan vara tungt att bara arbeta med sexualbrott.
67 Fokusgrupp för analys av brottslighet kopplat till pornografi 2023-06-19. 68 Polisregionerna Mitt, Nord, Syd, Väst och Öst. Gemensam intervju 2023-05-24.
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
629
18.4.5 De tekniska resurserna hos Polismyndigheten är sammantaget för få
Som framgått ovan verkar olaga integritetsintrång vara det vanligaste brottet som anmäls med koppling till pornografi. Om ett sådant brott anmäls uppger representanter för polisen att det ofta tar lång tid innan den tekniska undersökningen genomförs. Dessa brott konkurrerar med grova brott om de resurser som finns för teknisk analys. Det gäller enligt representanterna för Polismyndigheten även för sexualbrott.
Vissa utredningsgrupper har anställt egna tekniker för att kunna genomföra analysen snabbare, men även dessa behöver ofta prioritera andra brott. I vissa fall behöver utredarna själva göra arbetet med att analysera innehåll i exempelvis mobiltelefoner, trots de egentligen inte har den rätta kompetensen. Representanter för polisen uppger att om arbetet ska bli effektivare behöver polisen ha stöd från tekniker som kan tömma telefoner och analytiker som kan undersöka och presentera det som hittats.
De representanter för Polismyndigheten och Åklagar myndigheten som utredningen har träffat uppger att det inom vissa grupper, exempelvis de som arbetar med internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (ISÖB), finns mycket goda tekniska kunskaper, medan det saknas i andra delar av organisationen. Bland åklagare behövs kunskap för att bli bättre beställare så att polisens analytiker vet vad de ska leta efter.69
Svårigheterna som beskrivits i kapitel 17 avseende att bevisa vem som spridit en olaga våldsskildring förekommer enligt representanter för Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten även gällande brottet olaga integritetsintrång, men eftersom det beträffande olaga integritetsintrång finns en målsägande kan det finnas bättre möjligheter att ta reda på vem som tagit fram och spridit en bild eller film.
18.4.6 Frivillighet kan vara särskilt svårt att bedöma vid produktion av pornografi
Eftersom sexualbrott vid produktion av pornografi sällan anmäls är det inte möjligt att tala om någon specifik rättspraxis. I fråga om sexualbrott mot vuxna behöver det göras en bedömning av om en
69 Fokusgrupp för analys av brottslighet kopplat till pornografi 2023-06-19.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
630
viss handling har utförts frivilligt eller inte, vilket enligt representanter från Åklagarmyndigheten kan vara särskilt svårt att bedöma när det gäller produktion av pornografi. Frivillighet i lagens mening tar sikte på det faktiska handlandet och inte på personens inre inställning.70 En person kan exempelvis gå med på att ha sex i en pornografiproduktion för att få betalt fast hen inte uppskattar det, och då är det inte ett brott. En persons upplevelse av att det som hänt egentligen inte var frivilligt överensstämmer alltså inte alltid med den juridiska definitionen av bristande frivillighet.
Samtidigt är representanter från Åklagarmyndigheten tydliga med att betalning i sig inte är tillräckligt för att det ska anses föreligga frivillighet. Frivillighet i pornografi ska bedömas på samma sätt som för övriga sexualbrott och där gäller att frivillighet ska finnas när den sexuella handlingen företas. Det har egentligen ingen betydelse om vad någon gått med på i förhand, men det kan i praktiken ändå få betydelse när rättsväsendet ska bedöma uppsåt hos gärningspersonen och det kan vara svårt att bevisa bristande frivillighet.
En person kan samtycka till ganska allvarligt våld i sexuella situationer. I förarbeten till sexualbrottslagstiftningen tas så kallat BDSM-sex upp som exempel på när det är en fråga för rättstillämpningen att bedöma sådana situationer där våld ingår som en del av frivilligt sexuellt umgänge. Där anges att om de som deltar i sexuell samvaro är överens om att våld ska ingå som en del av umgänget kan deltagandet inte anses vara en följd av våldet.71 Detta innebär dock inte att personer kan samtycka till att utsättas för hur omfattande våld som helst i samband med sexuellt umgänge.
Bestämmelsen om misshandel är tillämplig också när våld utövas i samband med sex. Frågan om hur mycket våld som kan godtas i ett sådant sammanhang får då bedömas enligt bestämmelserna om samtycke i 24 kap. 7 § brottsbalken. Där anges att en gärning som någon begår med samtycke, från den mot vilken den riktas, utgör brott endast om gärningen, med hänsyn till den skada, kränkning eller fara som den medför, dess syfte och övriga omständigheter, är oförsvarlig. Av författningskommentarer framgår att samtycke utesluter generellt ansvar vid ringa misshandel, och i vissa fall ansvar för miss-
SOU 2023:98 Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi
631
handel av normalgrad, dock aldrig ansvar för grov misshandel eller uppsåtligt dödande.72
18.5 Analys
Det saknas tillförlitliga uppgifter om hur ofta brott kopplade till produktion eller distribution av pornografi anmäls. Utredningens bedömning är utifrån det som redovisats ovan att det i varje fall inte är vanligt. Att brott inte anmäls är således den främsta anledningen till att brott som begås i denna kontext mycket sällan beivras. Det gäller framför allt sexualbrott och misshandel.
När det gäller anmälningsbenägenheten finns det ett stort behov av att nå ut med information till allmänheten om vad som utgör ett brott. Särskilt finns ett behov av att nå ut till barn och unga med information om vad som är lagligt och inte på internet och var man kan vända sig om man blivit utsatt för ett brott. Informationen behöver nå barn som är både under och över 15 år, men även unga vuxna. Det är särskilt viktigt att nå barn som befinner sig i någon riskgrupp för att utsättas för sexuellt utnyttjande i form av att filmer eller bilder sprids i pornografiskt syfte.73 Informationen behöver även nå vårdnadshavare och andra vuxna som ett barn kan komma att öppna sig för.
Även vuxna som löper särskilt stor risk för att utsättas för brott kopplade till produktion eller distribution av pornografi behöver få information om vad som är brottsligt.74
Vidare behöver såväl vuxna som barn få stöd att våga anmäla. Det stödet kan ges inom ramen för kontakter med socialtjänst och hälso- och sjukvård eller av idéburna organisationer.
För att barn och vuxna ska våga anmäla behöver de som upplever sig ha utsatts för ett brott känna sig trygga med att de kommer att mötas av förståelse och ett respektfullt bemötande när de väl anmäler. Därför behövs en ökad förståelse i samhället i stort om den utsatthet som finns vid produktion och distribution av pornografi och riskerna för barn att utsättas för sexuellt utnyttjande i form av att filmer eller bilder sprids i pornografiskt syfte. Även Polismyndigheten bör stå bakom information som sprids i det syftet, för att det
72 Lindberg, Rättegångsbalk (1942:740) 28 kap. 1 §, Karnov (JUNO) (besökt 2023-10-18). 73 Riskgrupper beskrivs i kapitel 12. 74 Riskgrupper beskrivs i kapitel 12.
Brott mot person vid produktion och distribution av pornografi SOU 2023:98
632
inte ska finnas någon tvekan hos den utsatta om att det är brott som kommer att tas på allvar, var i landet personen än befinner sig.
När det gäller brotten som rör dokumentation och spridning tyder den information som utredningen har fått på att det skulle kunna finnas möjligheter att upptäcka olaglig spridning av pornografiskt material i större omfattning med andra rutiner och mer resurser inom rättsväsendet. Utredningens bedömning är att det finns ett behov av att se över hur utredare inom Polismyndigheten kan arbeta inom pågående utredningar för att upptäcka om skildringar av köp av sexuell tjänst och andra sexualbrott sprids i pornografiskt syfte i större omfattning än i dag. Det skulle bidra till mer kunskap om hur vanligt det är att sexualbrott begås vid produktion av pornografi och det skulle även kunna bidra till att fler misstänkta fall av olaga integritetsintrång utreds. När det gäller utredningar där åklagare är förundersökningsledare är det utredningens bedömning att ansvarig åklagare skulle kunna vara tydligare i sina anvisningar till utredarna att brott kan ha blivit filmade och spridda och att fler brottsrubriceringar därmed kan bli aktuella.
Det bör därför säkerställas att sexuell exploatering, inklusive utnyttjande vid produktion eller distribution av pornografi, omfattas av handläggningsrutiner och de kunskapshöjande åtgärder som vidtas av Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inom områdena mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och sexualbrott.
Vidare behövs satsningar på stöd i form av teknisk kompetens och resurser för att snabbare kunna analysera innehåll i exempelvis datorer och mobiltelefoner. Antalet anställda IT-tekniker, ITforensiker och analytiker är enligt representanter för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten totalt sett inte dimensionerat för det tekniksamhälle vi lever i, vilket drabbar utredningar av de flesta typer av brott, inklusive de som redogjorts för i detta kapitel. Detta är brister som lyfts tidigare, exempelvis i Riksrevisionens granskningsrapport Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora ut-
maningar för polis och åklagare.75
75 Riksrevisionen (2021 b). Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utmaningar för
polis och åklagare RiR 2021:25.
633
19 Överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning
Utredningen har i uppdrag att analysera varför det finns så få lagföringar för olaga våldsskildring beträffande våldspornografi och föreslå åtgärder för att brotten i större utsträckning ska beivras. Utredningen har vidare i uppdrag att kartlägga vilka andra brott som förekommer med koppling till produktion och distribution av pornografi och i vilken utsträckning de anmäls, utreds samt leder till åtal och lagföring. I uppdraget ingår även att analysera vilka eventuella hinder som finns som kan försvåra utredning och åtal, och vid behov föreslå åtgärder för att brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska beivras i större utsträckning, vilket till exempel kan omfatta åtgärder för att ge stöd till utsatta att våga anmäla brott.
Den kartläggning som ligger till grund för förslagen har redovisats i kapitel 17 om olaga våldsskildring och kapitel 18 om brott mot person.
Utredningens sammantagna bedömning är att det finns ett stort behov av ökad kunskap i hela samhället om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. Vilket även borde leda till minskat stigma. Handlingarna identifieras inte alltid som ett brott av den som utsätts, och inte heller av yrkesverksamma inom exempelvis socialtjänst och hälso- och sjukvård som den utsatta möter. Det bidrar troligen till att brott inte anmäls och därmed inte heller leder till åtal och lagföring. I de fall som den utsatta identifierar det som har skett som ett brott är det vanligt att personen känner rädsla eller skuld och skam, vilket också kan utgöra ett hinder från att polisanmäla.
Överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning SOU 2023:98
634
19.1 Anmälningsbenägenheten för olaga våldsskildring behöver öka
Det är ovanligt att brottet olaga våldsskildring avseende sexuellt våld eller tvång anmäls. När det anmäls leder det sällan till utredning och åtal. Det går inte att uttala sig om den faktiska omfattningen av dessa brott utifrån de underlag som finns.
Utredningens bedömning är att kunskapen om brottet är låg bland allmänheten, vilket kan vara är en orsak till att de anmälda brotten är så få. Få känner till att det är brott att sprida en skildring av sexuellt våld eller tvång. De fall som har anmälts som utredningen har kännedom om har gällt spridningar som inte har skett från Sverige, vilket har lett till att förundersökning har lagts ner eller aldrig inletts.
Att brottet så sällan prövas gör att det inte finns någon rättspraxis som tydliggör exakt var gränsen går för vad som är straffbart och inte.
Till viss del skulle brott kunna upptäckas inom ramen för pågående utredningar. Men givet att det i så fall ofta skulle vara inom ramen för utredningar av grövre brott som i praktiken konsumerar brottet olaga våldsskildring så är utredningens bedömning att ökad kunskap inom rättsväsendet inte skulle leda till att fler brott beivras.
Ökad kunskap om brotten bland allmänheten skulle kunna leda till fler anmälningar, vilket i sin tur skulle kunna leda till fler prövningar i domstol och en tydligare rättspraxis. Utredningen har därför gjort bedömningen att behovet som finns för att fler brott ska beivras täcks bäst genom att brottet olaga våldsskildring lyfts i den målgruppsanpassade informationssatsning som utredningen föreslår ska genomföras av Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och den myndighet som föreslås ansvara för samordningen av en eventuell strategi om våld mot barn.1 I satsningen bör konsumenter av pornografi vara en målgrupp. Utredningen lägger därmed inga förslag som specifikt avser brottet olaga våldsskildring.
1 Förslag i kapitel 16.3.1.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning
635
19.2 Anmälningsbenägenheten för brott mot person behöver öka
Även när det gäller brott mot person som kan vara aktuella vid produktion och distribution av pornografi är det tydligt att väldigt få brott anmäls. Det går inte att uttala sig om den faktiska omfattningen av dessa brott utifrån de underlag som finns, men utredningen kan konstatera att det finns många vittnesmål om brott som aldrig har anmälts.
Det saknas enligt utredningens kartläggning tillräcklig kunskap, bland såväl allmänheten som yrkesverksamma, om vissa sexualbrott. Särskilt om vad som gäller om någon förmår någon annan, ofta ett barn, att genomföra sexuella handlingar via internet. Anmälningsbenägenheten kan därför inte ökas genom åtgärder som enbart genomförs inom rättsväsendet, utan det är ett arbete som måste göras i samhället i stort.
Utredningens bedömning är att dessa åtgärder till övervägande del är samma som kan förbättra förebyggande arbete samt skydd, stöd och vård. Det gäller bland annat den målgruppsanpassade informationssatsning som utredningen föreslår ska genomföras av Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och den myndighet som föreslås ansvara för samordningen av en eventuell strategi om våld mot barn.2 I uppdraget bör det ingå att sprida information om brott mot person som kan vara aktuella kopplat till produktion eller distribution av pornografi och vid sexuellt utnyttjande i form av att barn, i alla åldrar, skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
Även de åtgärder som utredningen har föreslagit i kapitel 16 för att fler barn och vuxna som är utsatta för våld och utnyttjas i den här kontexten ska upptäckas och få ett gott bemötande förväntas kunna bidra till att fler får stöd för att våga anmäla brott mot person. Utredningen har kunnat konstatera att många i målgrupperna varken vågar söka skydd, stöd och vård eller anmäla brott, bland annat av rädsla eller på grund av känslor av skuld och skam.
2 Ibid.
Överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning SOU 2023:98
636
19.2.1 Det bör bli enklare att anmäla sexualbrott
Förslag: Polismyndigheten bör få i uppdrag att undersöka möjlig-
heterna att införa åtgärder som gör det enklare att anmäla sexualbrott.
De flesta brott som är aktuella när det gäller produktion och distribution av pornografi eller sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften är sexualbrott. Av de brott som har redovisats i kapitel 18 är det också när det gäller sexualbrotten som det finns få anmälningar, till skillnad från olaga integritetsintrång där det finns jämförelsevis många både anmälningar och fällande domar. Utredningens bedömning är därför att åtgärder för att underlätta anmälan bör fokusera på sexualbrott.
För att anmäla ett sexualbrott behöver den som har utsatts besöka en polisstation eller göra en anmälan via telefon. Det finns inga möjligheter att göra anmälan över internet. En anledning till det är att det är ett brott som är mycket integritetskränkande och kräver säkra rutiner för omhändertagande. En annan anledning är att det behöver säkerställas att det finns personal som direkt omhändertar en sådan anmälan när den kommer in.
De stödverksamheter som utredningen har träffat, liksom de personer som har egen erfarenhet av att ha utsatts för att ha utnyttjats sexuellt i pornografiskt syfte, är överens om att många känner rädsla för att kontakta myndigheter, vilket uppges vara en anledning till att brott inte anmäls. De representanter för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten som utredningen har träffat instämmer i bilden.
Därför behöver trösklarna för att göra en anmälan av sexualbrott sänkas. Ett sätt att göra det på kan vara att inför en möjlighet att anmäla brott via internet. Ett annat sätt kan vara att införa möjlighet att boka tid för att göra en anmälan personligen, för att den brottsutsatta inte ska behöva vänta tillsammans med andra och för att från Polismyndighetens sida kunna vara väl förberedd för att bemöta den som anmäler på ett tryggt sätt. Detta skulle kunna omfatta samverkan med verksamheter som erbjuder skydd och stöd och som redan i dag stöttar våldsutsatta som vill göra en polisanmälan. Sådana förfaranden skulle kunna vara till gagn för personer som har utsatts för sexualbrott i olika sammanhang, men inte minst för de som har
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning
637
medverkat eller utnyttjats i pornografi eftersom många känner sig stigmatiserade och har en oro för att inte få ett bra bemötande.
Polismyndigheten bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna att sänka trösklarna för anmälan av sexualbrott och vid behov införa nya anmälningsmöjligheter ifall det inte finns starka skäl emot. Polismyndigheten bör i genomförandet av uppdraget särskilt beakta att bland personer som har blivit utsatta för brott vid produktion eller distribution av pornografi finns det personer som befinner sig i utanförskap på grund av exempelvis hemlöshet eller skadligt bruk och beroende. Det är inte säkert att personer i den gruppen har tillgång till en dator eller internet.
19.3 Fler brott mot person skulle kunna upptäckas i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar
Eftersom kunskapen bland allmänheten är låg och det finns ett stigma kring att anmäla att man har utsatts för att någon har spridit en pornografisk framställning där man själv förekommer behöver insatser vidtas för att i större omfattning upptäcka brott mot person som rör produktion och distribution av pornografi i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar.
19.3.1 Polismyndigheten bör kartlägga behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt för att upptäcka framställning och spridning av pornografiska skildringar vid sexualbrott
Förslag: Regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att med
stöd av Jämställdhetsmyndigheten kartlägga behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt avseende utredning av brott som bedöms kunna begås vid produktion eller distribution av pornografi samt att sedan genomföra de insatser som myndigheterna bedömer behövs i syfte att fler brott ska utredas. Detta omfattar rutiner för tekniskt stöd.
Överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning SOU 2023:98
638
Det har framgått i möten med representanter för Polismyndigheten att det är för få personer inom myndigheten som har kunskap om produktion och distribution av pornografi och vilka brott som kan vara aktuella att utreda. Det saknas rutiner för att upptäcka framställning och spridning av pornografiska skildringar vid sexualbrott. Det kan röra sig om olaga integritetsintrång och kränkande fotografering, men i viss mån även om barnpornografibrott och olaga våldsskildring.
Det har även framkommit att det finns brist på rutiner för bemötande, både av personer som har utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte och av personer som medverkar i pornografi av egen vilja. Samtidigt finns goda exempel på där enskilda lyfter det goda bemötande de har fått som avgörande för att de har vågat gå vidare med anmälan.3
Polismyndigheten bör därför få i uppdrag att med stöd av Jämställdhetsmyndigheten kartlägga behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt avseende utredning av brott som bedöms kunna begås vid produktion eller distribution av pornografi. Myndigheten bör vidare få i uppdrag att genomföra de insatser som bedöms relevanta för att fler brott ska kunna utredas. Detta omfattar rutiner för tekniskt stöd.
19.3.2 Framställning och spridning av pornografiska skildringar bör uppmärksammas vid utredning av sexualbrott
Förslag: Regeringen bör utöka Åklagarmyndighetens återrap-
porteringskrav avseende mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck så att det uttryckligen omfattar förmågan i arbetet med brott som begås vid produktion och distribution av pornografi.
Det har kommit till utredningens kännedom att Åklagarmyndigheten genomför ett arbete med att utveckla de rättsliga vägledningar som avser sexualbrott och myndighetens bedömning är att det även är positivt för arbetet med brott som begås vid produktion och distribution av pornografi eftersom det till stor del bedöms vara sexualbrott.
3 Kapitel 18.
SOU 2023:98 Överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning
639
Åklagarmyndigheten har även ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2023 som avser hur myndigheten har stärkt förmågan i arbetet med att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Givet det pågående arbetet på Åklagarmyndigheten bedömer utredningen att ytterligare uppdrag troligen inte skulle leda till ytterligare förbättringar. Däremot är det angeläget att följa hur förmågan att bekämpa brott som begås vid produktion och distribution av pornografi stärks av det pågående arbetet.
För att följa det arbetet, och vid behov kunna inleda en dialog om fortsatt utveckling, bör regeringen inför kommande år utöka återrapporteringskravet avseende mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck så att det uttryckligen omfattar förmågan i arbetet med brott som begås vid produktion och distribution av pornografi. Detta i syfte att framställning och spridning av pornografiska skildringar och de brott som det kan utgöra ska upptäckas vid utredning av sexualbrott så att även dessa brott kan utredas och eventuellt lagföras. Det kan röra sig om olaga integritetsintrång och kränkande fotografering, men i viss mån även om barnpornografibrott och olaga våldsskildring.
19.3.3 Anmälningar bör analyseras ytterligare
Förslag: Brottsförebyggande rådet bör få i uppdrag att analysera
anmälningar av brott som begås i samband med produktion eller distribution av pornografi samt vid sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften.
Utredningen har kunnat konstatera att det inte är vanligt förekommande med anmälningar av brott som begås i samband med produktion eller distribution av pornografi samt vid sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. Vi har dock inte kunnat fastställa mer precist hur ofta det trots allt förekommer att brott som begås i de kontexterna anmäls.
Utredningen har kunnat ta del av statistik avseende hur ofta vissa sökord, exempelvis porr* och porn*, förekommer i anmälningar men
Överväganden och förslag för att brott med koppling till pornografi ska beivras i större utsträckning SOU 2023:98
640
vi har inte kunnat ta del av någon närmare information om anmälningarna och i vilka sammanhang eventuella brott har begåtts. Kunskap om vad som anmäls och inte anmäls kommer att vara av vikt för att kunna utforma den målgruppsanpassade informationssatsningen som utredningen föreslår4 så bra som möjligt samt som underlag för det föreslagna uppdraget till Polismyndigheten om att kartlägga behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt.5
Brottsförebyggande rådet bör därför få i uppdrag att analysera anmälningar av brott som begås i samband med produktion eller distribution av pornografi samt vid sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. De barn som avses är de som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma. Analysen bör omfatta hur vanligt det är att brott i den kontexten anmäls, under vilka omständigheter det förefaller mest eller minst vanligt att en anmälan görs samt hur ofta och under vilka förutsättningar anmälan resulterar i utredning, åtal och lagföring.
4 Förslag i kapitel 16.3.1. 5 Förslag i kapitel 19.3.1.
641
20 Konsekvensanalyser
De förslag som utredningen har presenterat i kapitel 16 och 19 bygger på befintliga strukturer och den ansvarsfördelning som finns bland berörda myndigheter. I detta kapitelbeskrivs vilka aktörer och grupper som berörs av förslagen samt vilka ekonomiska och andra konsekvenser förslagen förväntas få.
20.1 Samhällsekonomisk konsekvensanalys
Bedömning: Förslagen kommer initialt att kräva kostnader för
att kommuner och regioner, tillsammans med idéburna organisationer, ska kunna utveckla nya arbetssätt och tillgodogöra sig ny kunskap. Även de uppdrag till nationella myndigheter som utredningen föreslår kommer att kräva finansiering. Förslagen förväntas dock på sikt bidra till minskade kostnader på samhällsnivå. Detta genom att färre barn och vuxna utsätts för våld i form av att utnyttjas sexuellt i pornografiska syften och genom att de som har blivit utsatta upptäcks tidigare. Sammantaget innebär det ett minskat vårdbehov då personer som redan är aktuella inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård får adekvat skydd, stöd och vård så snabbt som möjligt.
De förslag som utredningen lägger fram syftar alla till minskad våldsutsatthet eller till att utsatta ska få adekvat skydd, stöd och vård så tidigt som möjligt, vilket sammantaget minskar tiden varje individ är aktuell inom socialtjänst eller hälso- och sjukvård.
Utredningens förslag innebär inte några nya ansvarsområden för kommuner eller regioner. Däremot får de förutsättningar för att arbeta mer effektivt. Utredningen bedömer inte att mer personal behöver anställas långsiktigt, men att det kommer att medföra initiala
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
642
kostnader för att utveckla nya arbetssätt och tillgodogöra sig ny kunskap. Bedömning av hur stora dessa kostnader kommer att bli redovisas i nästa avsnitt. De initiala kostnaderna kan även öka något om skydd, stöd och vård som behöver erbjudas är dyrare än det som personen redan tar del av.
Detta gäller enbart de förslag som utredningen lägger i enlighet med direktiven. Som betonats i betänkandet finns det brister i tillgången till vård för sexualbrottsutsatta generellt, och långa köer till olika typer psykiatrisk vård för både barn och vuxna. Utredningens konsekvensbedömningar avser inte den förstärkning som skulle behövas för att komma till rätta med de problemen.
Utredningens bedömning är att förslagen på sikt kommer att leda till kostnadsminskningar i form av ett minskat behov av skydd, stöd och vård, samt minskade kostnader för andra konsekvenser av våldsutsatthet. Kostnadsminskningar kan göras genom satsningar på förebyggande arbete. Kostnadsminskningar kan även göras genom att upptäcka våldsutsatthet så tidigt som möjligt för att förhindra fortsatt utsatthet och kunna erbjuda adekvat skydd, stöd och vård. Eftersom många personer som har utsatts för sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte redan är aktuella inom socialtjänst och hälso- och sjukvård bedömer utredningen att kostnaderna för kommuner och regioner inte kommer att öka på grund av att fler utsatta upptäcks. Tvärtom bör chanserna till en kortare tid av stöd och behandling öka om socialtjänst och hälso- och sjukvård får kunskap om riskfaktorer och traumatiska upplevelser hos den utsatta, vilket bör leda till minskade kostnader.
Att våld leder till samhällsekonomiska konsekvenser råder det ingen tvekan om, men kostnaderna på både kort och lång sikt för den utsatta och för samhället i stort är mycket svårberäknade. Kostnaderna beror på våldets karaktär, mot vem det utförs och när i livet. Förslagen förväntas således leda till kostnadsminskningar på sikt, men hur stora dessa kan bli bedömer utredningen inte vara möjligt att uppskatta.
Det finns inga beräkningar av samhällsekonomiska konsekvenser som avser just sexuellt utnyttjande för pornografiska syften det har inte varit möjligt inom ramen för uppdraget att göra sådana beräkningar. Däremot finns tidigare beräkningar av kostnaderna för närliggande våldsutsatthet som kan ge en indikation om hur stora summor
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
643
det kan handla om för varje person som inte utsätts för våld eller som får behandling i tid.
Några scenarion som är intressanta att jämföra med redovisas i rapporten Att synliggöra det osynliga En socioekonomisk analys av
hedersrelaterat våld och förtryck.1 Ett exempel är en flicka som skadar
sig själv allvarligt. I exemplet framgår att det även skulle kunna gälla sex som självskada. Kostnaderna beräknas till 267 000 kronor, varav den största kostnaden är olika vårdinsatser, för totalt 160 000 kronor. Här räknas det inte med några andra produktionsförluster eller sjukskrivningar annat än att flickans föräldrar under en kort period är sjukskrivna. I de exempel där den utsatta behöver skyddat boende eller har placerats på HVB-hem, vilket inte heller är osannolikt för barn som utnyttjats sexuellt i pornografiska syften, är kostnaderna mycket större. I rapporten framgår inte vilken tidsperiod som beräkningarna avser, men siffran som anges för själva placeringen är 460 000 kronor.2
I samma rapport finns beräkningar för en ”BUP-episod”, som omfattar kostnader för utredning socialtjänst, kuratorsamtal, skolpsykologisk utredning, skolläkare, rektor, mentor, läkemedel, skolsköterska, BUP-behandling och BUP-utredning. Behandlingen i exemplet pågår i två månader, vilket troligen är en kort period jämfört med många barn som lider av svår psykisk ohälsa. Kostnaderna beräknas sammantaget till 108 000 kronor.3
Sammantaget är detta exempel på kostnader som kan sparas in om våldet minskar. Utredningen har dock kunnat konstatera att många som utsätts för våld i denna kontext har riskfaktorer som bland annat kan resultera i psykisk ohälsa. Därför är det inte möjligt att säga att vårdkostnaderna helt skulle försvinna för att just övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi förebyggs, men utredningens bedömning är att de skulle minska.
En samhällsekonomisk vinst av att fler får tillgång till skydd, stöd och vård som också är svår att räkna på, men som representanter för verksamheter som möter stödsökande4 vittnar om, är att personer efter genomgången behandling kan ha en hållbar, fungerande sysselsättning. I en bilaga till betänkandet Nationell strategi mot mäns våld
mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck finns beräkningar som
1 Nilsson Lundmark och Nilsson (2022). Att synliggöra det osynliga – En socioekonomisk analys
av hedersrelaterat våld och förtryck.
2 Ibid. 3 Ibid. 4 Mikamottagningen. Personlig kontakt 2023-11-14.
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
644
avser ett antal fiktiva personer. Bland annat beräknas kostnader för att en flicka drabbats av psykiskt våld, vilket gör att hon under perioder som vuxen inte har något arbete. En situation som inte är olik den som många i utredningens målgrupp berättar om. Kostnaderna under 30 år beräknas till 3 143 302 kronor. Om hon i stället får ett jobb som hon kan behålla, men med lägre lön eftersom hon inte kunnat prestera lika bra i skolan som om hon inte utsatts för detta, beräknas hon förlora 15 procent av de inkomster hon annars hade haft. Samhället beräknas förlora 500 000 kronor i skatteförluster och 690 000 kronor som förluster för socialförsäkringssystemet.5
Fler beräkningar för kostnader av våld i Sverige finns i betänkandet
Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck6 samt i IFAU:s rapport The price of violence: Consequences of violent crime in Sweden.7 Beräkningarna i den senare ligger till grund
för den del som avser Sverige i EIGE:s senaste sammanställning av kostnaderna för könsbaserat våld i EU.8
20.2 Kostnadsberäkningar och ekonomiska konsekvenser
Utredningen föreslår flera olika regeringsuppdrag, vilka huvudsakligen föreslås finansieras inom utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive 13 Integration och jämställdhet. I de fall båda anslagen är berörda bedömer utredningen att finansieringen av praktiska skäl kan delas upp så att några satsningar finansieras på det ena anslaget och några finansieras på det andra.
5 Nilsson (2015). Passivitetens prislapp. En belysning av de socioekonomiska effekterna av mäns
våld mot kvinnor i nära relationer i SOU 2015:55. Detta är siffror som är åtta år gamla, vilket
innebär att de troligen innebär en underskattning. 6SOU 2015:55. Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. 7 Ornstein (2017). The price of violence: Consequences of violent crime in Sweden. IFAU Working paper 2017:22. 8 EIGE (2021). The costs of gender-based violence in the European Union.
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
645
20.2.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte bör bli en tydlig del av arbetet mot våld
Bedömning: För förslagen om att nationella strategier och andra
policydokument bör inkludera sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte behövs ingen finansiering. (Föreslås i kapitel 16.1.1.)
Utredningen bedömer att förslagen kan genomföras inom ramen för ordinarie arbete och uppdrag.
20.2.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas
Bedömning: Statens beredning för medicinsk och social utvär-
dering (SBU) bör tilldelas 2 miljoner kronor för uppdraget att genomföra en internationell och nationell kartläggning för att identifiera bedömningsmetoder och metoder för behandling. Hur mycket medel som bör tilldelas Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) och Linköpings universitet (Barnafrid) för uppdragen att bedöma vilka metoder som kan anpassas till en svensk kontext och utvärdera dem beror på hur många metoder som identifieras och vad som behöver göras för att anpassa dem, men utredningens bedömning är att kostnaderna totalt sett bör vara högst 8 miljoner kronor uppdelat på flera år. (Föreslås i kapitel 16.2.1.)
Utredningen bedömer att SBU:s del i uppdraget kommer att vara mindre omfattande än för övriga, och att den kostnaden kommer tidigare än kostnaden för bedömning och utvärdering. Utredningen beräknar att uppdragen till Uppsala universitet (NCK) och Linköpings universitet (Barnafrid) kommer att kräva mer tid och arbete. Kostnaderna går dock inte att beräkna i detta läge utan beror på omfattningen av det arbete som ska göras. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 9 anslag 1:8 Bidrag till psykiatri.
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
646
Bedömning: Regeringen bör avsätta i genomsnitt 20 miljoner
kronor årligen, under den tid som den kommande forskningspropositionen gäller, för forskning som rör området sexuell exploatering och dess konsekvenser. (Föreslås i kapitel 16.2.2.)
Utredningen bedömer att det finns forskare vid flera lärosäten i Sverige som skulle söka medel inom ramen för en sådan satsning som utredningen föreslår. Det finns även verksamheter som möter stödsökande som skulle ha intresse av att medverka. De bör kunna ersättas inom ramen för forskningsmedlen.
20.2.3 Insatser på bred front behövs för en ökad kunskap bland vuxna och barn
Bedömning: Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och den
myndighet som föreslås ansvara för samordningen av en eventuell nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn bör tillsammans tilldelas 5 miljoner kronor årligen i 2 år för den målgruppsanpassade informationssatsning som utredningen föreslår ska genomföras. Kommande år bör mindre summor avsättas. (Föreslås i kapitel 16.3.1.)
För att informationssatsningen ska ha effekt bedömer utredningen att den behöver vara återkommande. Utredningen bedömer att arbetet kräver mest resurser de första åren, men att regeringen kommer att behöva tillföra medel även för kommande år. Omfattningen av detta beror på hur satsningen utformas, om vilket de ansvariga myndigheterna och regeringen bör föra dialog. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 13 anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder samt det anslag vars ändamål kommer att omfatta genomförandet av en eventuell nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn.
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
647
Bedömning: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
bör tilldelas sammanlagt 2 miljoner kronor för uppdraget att ta fram informationsmaterial till vårdnadshavare och andra vuxna i barns närhet som även ska kunna användas av kommunernas föräldraskapsstödjare. (Föreslås i kapitel 16.3.2.)
För genomförande av detta uppdrag behövs finansiering av tjänster inom myndigheten samt för kostnader för framtagande och spridning av materialet. Utgifterna bör finansieras genom det anslag vars ändamål kommer att omfatta genomförandet av en eventuell nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn.
Bedömning: Uppsala universitet (NCK) bör tilldelas 2 miljoner
kronor för uppdraget att utveckla arbetet med stödlinjerna för våldsutsatta. (Föreslås i kapitel 16.3.3.)
I genomförandet av detta uppdrag ingår utbildningsinsatser till befintlig personal. Det ingår även att ta fram, trycka och sprida informationsmaterial. Utredningen bedömer inte att ytterligare personal behöver rekryteras eftersom antalet samtal i nuläget inte bedöms bli så stort, förslaget bedöms därför inte leda till ökade kostnader på sikt. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 13 anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.
Bedömning: Folkhälsomyndigheten bör tilldelas 1 miljon kro-
nor för uppdraget om kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt. Övriga tio hbtqi-strategiska myndigheter bör tilldelas 400 000 kronor vardera för genomförandet av uppdraget. (Föreslås i kapitel 16.3.4.)
Folkhälsomyndigheten bedöms vara den myndighet som leder arbetet med uppdraget och behöver därför en större finansiering. Övriga myndigheter bedöms behöva lägga mindre resurser på uppdraget, men ytterligare behov kan tillkomma i det fall stora behov upptäcks. Utgifterna bör finansieras genom en omfördelning inom utgiftsområde 13 anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
648
20.2.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas
Bedömning: Jämställdhetsmyndigheten och Socialstyrelsen bör
tilldelas 600 000 kronor vardera och Linköpings universitet (Barnafrid) och Uppsala universitet (NCK) bör tilldelas 3 miljoner kronor vardera för uppdrag om att identifiera, följa upp och utvärdera arbetssätt för socialt uppsökande arbete på internet. I medlen bör det ingå att ersätta idéburna organisationer för medverkan i uppdraget. (Föreslås i kapitel 16.4.1.)
Linköpings universitet (Barnafrid) och Uppsala universitet (NCK) bedöms få större kostnader för uppdraget än vad Jämställdhetsmyndigheten och Socialstyrelsen får eftersom uppföljning och utvärdering bör utgöra den större delen av kostnaden för uppdraget. I den delen ingår även att ersätta idéburna organisationer för medverkan i uppdraget. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 13 anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.
Bedömning: Socialstyrelsen bör tilldelas sammanlagt 6 miljoner
kronor för uppdraget att tillhandahålla kompetensstöd. I medlen bör det ingå att ersätta idéburna organisationer för medverkan i uppdraget. Myndigheten för delaktighet bör tilldelas 600 000 kronor för att kunna bidra med expertis i uppdraget. Uppsala universitet (NCK) och Linköpings universitet (Barnafrid) bör tilldelas sammanlagt 3 miljoner kronor vardera. Länsstyrelserna bör tilldelas 200 000 kronor vardera, vilket innebär sammanlagt 4,2 miljoner kronor. (Föreslås i kapitel 16.4.2.)
Uppdraget bedöms pågå under en längre tid och Socialstyrelsen förväntas behöva göra en omfattande kartläggning och revidering inom ramen för uppdraget. Därutöver bedöms en del av medlen kunna avsättas för att ersätta idéburna organisationer för medverkan i uppdraget. I medlen till Uppsala universitet (NCK) och Linköpings universitet (Barnafrid) ingår genomförande av de delar av uppdraget där de är direkt ansvariga, men även att med sin expertis i övrigt bistå Socialstyrelsen. Socialstyrelsens och Myndigheten för delaktighets del av utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 9 anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, Uppsala universitets del bör finansieras
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
649
inom utgiftsområde 13 anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och Linköpings universitets del bör finansieras inom utgiftsområde 9 anslag 1:8 Bidrag till psykiatri.
Bedömning: Förslaget om att en nationell stödfunktion som kan
fungera som ett kunskapscentrum och stöd för hälso- och sjukvården i frågor som rör sexuellt våld bör inkludera kunskap om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften bedöms inte behöva någon extra finansiering. (Föreslås i kapitel 16.4.3.)
Utredningens bedömning är att förslaget kan omhändertas inom ramen för Socialstyrelsens pågående uppdrag9 att analysera behovet av en sådan stödfunktion.
Bedömning: Skolverket bör tilldelas 3 miljoner kronor för upp-
draget om tillgång till kunskapsstöd. Socialstyrelsen bör tilldelas 200 000 kronor för sin del i uppdraget som gäller Vägledning för elevhälsa. Linköpings universitet (Barnafrid) och Myndigheten för delaktighet bör tilldelas 500 000 kronor vardera för sina delar i uppdragen. (Föreslås i kapitel 16.4.4.)
Den del av uppdraget som innebär att uppdatera, och vid behov komplettera stödmaterial för undervisning bedöms krävs mer tid och resurser än den del som rör en relativt liten ändring i Vägledning för elevhälsa. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 16 anslag 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal.
Bedömning: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
(MUCF) bör tilldelas 3 miljoner kronor för uppdraget att ta fram en utbildningsmodul. I medlen bör det ingå att ersätta idéburna organisationer för medverkan i uppdraget. (Föreslås i kapitel 16.4.5.)
9 S2023/00970 Uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård för personer som har utsatts för sexuellt våld.
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
650
I de medel som föreslås tilldelas MUCF bör det ingå att ersätta idéburna organisationer för medverkan i uppdraget. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 13 anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.
Bedömning: Statens institutionsstyrelse bör tilldelas 1,2 miljoner
kronor för uppdraget att utveckla arbetet med traumamedveten omsorg (TMO) på SiS ungdomshem. (Föreslås i kapitel 16.4.6.)
Uppdraget innebär att befintliga metoder ska utvecklas och kvalitetssäkras. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 9 anslag 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård.
20.2.5 Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet behöver vara tillgängligt för både barn och vuxna
Bedömning: Den myndighet som får i uppgift i sin instruktion att
finansiera en hotline inriktad på att hjälpa barn att få bort sexuellt övergreppsmaterial från internet bör permanent tilldelas 6 miljoner kronor årligen för uppgiften. (Föreslås i kapitel 16.5.1.)
Den myndighet som får denna uppgift bör kunna finansiera en hotline med medel som minst motsvarar kostnaderna under 2023 för den verksamhet av detta slag som bedrivs av ECPAT Sverige. Utgifterna bör finansieras inom det anslag vars ändamål kommer att omfatta genomförandet en eventuell nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn.
Bedömning: Brottsoffermyndigheten bör tilldelas sammanlagt
1 miljon kronor för uppdraget att genomföra en förstudie. Därefter kommer permanenta medel att behöva tillföras den aktör som får i uppdrag att driva den föreslagna verksamheten. Utredningens bedömning är att det rör sig om ungefär 3 miljoner kronor årligen. (Föreslås i kapitel 16.5.2.)
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
651
De medel som föreslås tilldelas Brottsoffermyndigheten avser täcka kostnaderna för förstudien. Långsiktiga medel kommer därefter att behöva avsättas för att driva verksamheten, omfattningen av detta är beroende på resultaten av förstudien. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 13 anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.
20.2.6 Kommuner och regioner bör ges stöd att utveckla arbetet
Bedömning: För att kommuner och regioner ska ges möjlighet
att vidta åtgärder för att relevanta verksamheter som möter barn och unga ska ha fungerade rutiner för att upptäcka de som utsatts för sexuella övergrepp eller tillhör gruppen sexuellt riskutsatta bör årligen 100 miljoner kronor avsättas under minst 5 år framåt, förslagsvis inom ramen för en överenskommelse om psykisk hälsa och suicidprevention som regeringen återkommande ingår med SKR för statens räkning. (Föreslås i kapitel 16.6.1.)
Att skapa fungerade rutiner för att upptäcka barn som utsatts för sexuella övergrepp eller tillhör gruppen sexuellt riskutsatta är en viktig förebyggande åtgärd för att barn och unga inte ska utsättas för att utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Det är även en bredare hälsofrämjande åtgärd som också förebygger exploatering i andra kontexter. Detta är ett ansvar som ligger på kommuner och regioner. Medel för detta bör därför fördelas ut till dem inom ramen för en överenskommelse med SKR. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 9 anslag 1:8 Bidrag till psykiatri.
Bedömning: För förslaget om att Brottsförebyggande rådet och
Jämställdhetsmyndigheten bör inkludera utredningens målgrupper i vägledningar och metodstöd behövs ingen finansiering. (Föreslås i kapitel 16.6.2.)
Utredningen bedömer att förslagen kan genomföras inom ramen för ordinarie arbete och uppdrag, i samband med planerade uppdateringar.
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
652
Bedömning: Regeringen bör avsätta 25 miljoner kronor årligen för
utvecklingsmedel för regional samverkan och samordning mellan kommuner, regioner och idéburna organisationer samt andra relevanta aktörer avseende förebyggande arbete, skydd, stöd och vård. I summan bör medel till de myndigheter som får i uppdrag att stödja arbetet ingå, samt medel för att ersätta idéburna organisationer för medverkan i uppdraget. (Föreslås i kapitel 16.6.3.)
Den närmare fördelningen av de medel som avsätts bör avgöras av de län som kommer att ingå i satsningen, tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten som får i uppdrag att fördela medlen. Utgifterna bör finansieras inom utgiftsområde 13 anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder.
20.2.7 Anmälningsbenägenheten behöver öka
Bedömning: Polismyndigheten bör tilldelas 600 000 kronor för
uppdraget att undersöka möjligheterna att införa åtgärder som gör det enklare att anmäla sexualbrott. (Föreslås i kapitel 19.2.1.)
Det finns ett pågående arbete inom Polismyndigheten om digitala tjänster, med syfte att öka tillgängligheten för medborgarna. Delar av dessa medel kan användas som ett tillskott i det arbetet avseende just att anmäla sexualbrott. Utgifterna bör finansieras på lämpligt anslag inom utgiftsområde 4.
20.2.8 Fler brott skulle kunna upptäckas i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar
Bedömning: Polismyndigheten bör tilldelas sammanlagt 4 miljoner
kronor över en tid av tre år för uppdraget om att kartlägga behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt. (Föreslås i kapitel 19.3.1.)
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
653
För att få bästa möjliga effekt av uppdraget är utredningens bedömning att det behöver pågå under minst tre år, så att det finns tillräckliga möjligheter att implementera kunskaperna och arbetssätten inom organisationen. Utgifterna bör finansieras på lämpligt anslag inom utgiftsområde 4.
Bedömning: För förslaget om ett utökat återrapporteringskrav
till Åklagarmyndigheten behövs ingen finansiering. (Föreslås i kapitel 19.3.2.)
Återrapporteringen sker inom ramen för ordinarie verksamhet.
Bedömning: Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet
bör tilldelas 1,2 miljon kronor var för uppdraget att analysera anmälningar av brott som begås i samband med produktion eller distribution av pornografi samt vid sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids i pornografiska syften. (Föreslås i kapitel 19.3.3.)
Uppdraget bör genomföras gemensamt av myndigheterna. Utgifterna bör finansieras Utgifterna bör finansieras på lämpligt anslag inom utgiftsområde 4.
20.3 Konsekvenser för jämställdhet
Bedömning: Förslagen förväntas bidra till att kvinnor och män
ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, genom utökade möjligheter för våldsutsatta personer att ta del av adekvat skydd, stöd och vård, vilket förväntas leda till minskad psykisk ohälsa och bättre förutsättningar att lämna en tillvaro där de utnyttjas sexuellt och utsätts för andra typer av våld.
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det femte jämställdhetspolitiska delmålet är jämställd hälsa. Det sjätte jämställdhetspolitiska delmålet är att mäns våld mot kvinnor ska upp-
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
654
höra samt att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Utredningens förslag bedöms vara positiva för flera delar av jämställdhetspolitiken, men får särskilt positiv inverkan på de två delmålen.
Kvinnor utgör en övervägande del av de personer som förekommer i pornografi och av de som utsätts för övergrepp i den kontexten. Genom att öka möjligheterna att upptäcka fler utsatta samt genom att socialtjänst och hälso- och sjukvård får tillgång till kunskapsstöd där denna målgrupp omfattas samt bättre möjligheter att samverka förväntas fler utsatta få adekvat skydd, stöd och vård. Därigenom förväntas den psykiska ohälsan minska för flickor och kvinnor i denna målgrupp, vilket kommer att bidra positivt till det jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd hälsa. Det kommer även att vara fler flickor och kvinnor som har möjlighet att lämna ett sammanhang där de utsätts för våld, vilket kommer att bidra till uppfyllandet av det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Förslagen förväntas bidra till samtliga politiska målsättningar i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. En förteckning över vilka förslag som bidrar till vilka målsättningar finns i bilaga 6.
Genom kunskapslyft och arbete för ökad upptäckt förväntas även fler pojkar och män som utsätts för våld i den här kontexten nås, både genom den information som når ut brett bland allmänheten och genom riktade insatser med att marknadsföra stödlinjerna för våldsutsatta män mot denna målgrupp. När kunskapen höjs bland yrkesverksamma inom socialtjänst och hälso- och sjukvård förväntas även fler män upptäckas och kunna ta del av adekvat skydd, stöd och vård samt lämna ett sammanhang där de utsätts för våld. Det förväntas bidra till uppfyllandet av det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra, vars andra led är att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.
Genom att fler kvinnor har möjlighet att lämna en tillvaro där de utnyttjas sexuellt i pornografiska syften förväntas förslagen sammantaget bidra till det övergripande målet för jämställdhetspolitiken, att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Därutöver förväntas förslagen, av samma anledningar, bidra positivt till mål 5 i Agenda 2030 som handlar om att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. Det gäller särskilt del-
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
655
målen 5.2 och 5.6. Delmål 5.2 är att avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. Delmål 5.6 är att säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter.10
Förslagen bidrar även positivt till genomförandet av Istanbulkonventionen.11 Genom ratificering av konventionen har Sverige åtagit sig att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet. Förslagen om kunskapsstöd riktade till hälso- och sjukvården samt stärkt samverkan inom länen förväntas särskilt bidra till genomförandet av artikel 25, som innebär att parterna ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att inrätta lämpliga och lättillgängliga mottagningscenter i tillräckligt antal för personer som har blivit våldtagna eller utsatta för sexuellt våld så att en medicinsk och rättsmedicinsk undersökning ska kunna göras och traumastöd och rådgivning ska kunna erbjudas.
20.4 Konsekvenser för barn och barns rättigheter
Bedömning: Förslagen förväntas bidra till att barn och unga ska
respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande, genom att fler barn skyddas från våld och barn som redan utsatts får adekvat skydd, stöd och vård. Detta gäller särskilt de äldre barn som ingår i utredningens målgrupp, men även yngre barn i risk för att utnyttjas sexuellt i pornografiska syften.
Flera av utredningens förslag handlar om att öka kunskapen om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften. Detta omfattar förslag för att barn själva ska stärkas med kunskap om vad som är en trygg relation och vad som kan utgöra ett övergrepp, särskilt på internet. Det omfattar även kunskap till vårdnadshavare och personer som i sitt yrke eller ideella engagemang möter barn, så att fler ska ha möjlighet att upptäcka barn i risk för utsatthet för sexuellt
10 I sin helhet: Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 11 Council of Europe. Convention on preventing and combating violence against women and
domestic violence, (CETS No. 210. 2011).
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
656
utnyttjande, i syfte att utsatthet ska kunna förebyggas. Detta ligger i linje med Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 15 om Barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa.12
Vidare finns förslag för ökad upptäckt av barn som redan utsatts. Både genom ökad kunskap och konkreta verktyg för yrkesverksamma. Upptäckt av övergrepp förväntas leda både till att vidare utsatthet förebyggs och att fler barn får tillgång till adekvat skydd, stöd och vård. Detta ligger i linje med Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 om Barnets rätt till frihet från alla former av våld.13
Slutligen finns förslag om att förstärka forskningen om behandlingsmetoder, att tillhandahålla kunskapsstöd för bland andra socialtjänst och hälso- och sjukvård och att stärka samordningen mellan olika instanser, vilket förväntas bidra till att fler erbjuds och får del av adekvat skydd, stöd och vård. Detta ligger i linje med Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 om Barnets rätt till frihet från alla former av våld.14
Sammantaget ligger förslagen i linje med barnkonventionens långtgående krav på att skydda barn mot alla former av våld och övergrepp och regeringens uttalande ambitioner att göra detsamma. Särskilt förväntas förslagen bidra till kraven i artiklarna 19, 24, 34, 36 och 39. De förväntas även bidra till de grundläggande principerna i artiklarna 2, 3, 6 och 12. Dessa artiklar beskrivs i kapitel 4.
Förslagen förväntas därmed bidra till uppfyllandet av målet för barnrättspolitiken, att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.
20.5 Konsekvenser för folkhälsan
Bedömning: Förslagen förväntas bidra till att skapa samhälleliga
förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen genom att färre personer utnyttjas sexuellt för pornografiska syften och genom att de som har utsatts för våld får förbättrad tillgång till skydd, stöd och vård.
12 CRC/C/GC/15, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 15 (2013) om Barnets rätt till bästa uppnåeliga hälsa (art. 24), punkt 67. 13 CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 48. 14 CRC/C/GC/13, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011), Barnets rätt till frihet från alla former av våld, punkt 52.
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
657
Våld och övergrepp har starka kopplingar till folkhälsan, då frihet från alla former av våld är en förutsättning för en god hälsa. Våld och sexuella övergrepp kränker individens kroppsliga integritet och bidrar till ohälsa och otrygghet oavsett om det sker inom en privat relation eller i en pornografisk kontext. För en majoritet av de som drabbas av våld och sexuella övergrepp innebär det ett psykologiskt trauma och kan medföra många hälsoproblem. Våldsutsattheten bidrar även till att begränsa individers kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet.
Samtliga förslag som utredningen lägger fram syftar just till att minska utsattheten för våld och att stärka skydd, stöd och vård för de som lider av trauma eller hälsoproblem som en konsekvens av att ha utsatts för våld i form av att ha utnyttjats sexuellt för pornografiska syften. Därutöver lyfter utredningen genomgående särskilt sårbara grupper.15
Förslagen förväntas därmed bidra till uppfyllandet av folkhälsopolitikens målområde sju, Kontroll, inflytande och delaktighet. Förslagen bidrar till att människor ska få förbättrade möjligheter att få bestämma över sin identitet, kropp och sexualitet utan risk för att utsättas för sexuellt våld eller fysiskt våld. Förslagen förväntas även bidra till uppfyllandet av målområde åtta, En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Förslagen bidrar genom att vuxna som utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi och barn som utnyttjats sexuellt i form av att skildras i bilder och filmer som sprids i pornografiska syften, ska upptäckas i större omfattning än i dag och få adekvat skydd, stöd och vård.
20.6 Konsekvenser för hbtqi-personer
Bedömning: Förslagen förväntas bidra till lika rättigheter och
möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck genom att fler hbtqi-personer, både barn och vuxna, nås av information om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften och genom att yrkesverksamma inom exempelvis socialtjänst och
15 Flickor och kvinnor utgör majoriteten av de personer som utsätts för sexuellt våld. Riskgrupper är vidare personer med funktionsnedsättning, personer med skadligt bruk eller beroende, barn och unga i samhällets vård, hbtqi-personer, personer som har utsatts för sexuella övergrepp eller annan utsatthet under barndomen, personer som befinner sig i ekonomisk utsatthet, personer i migration och personer med koppling till kriminella miljöer.
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
658
hälso- och sjukvård får bättre möjligheter att identifiera hbtqipersoner som en riskgrupp att utsättas för övergrepp. Därmed får våldsutsatta hbtqi-personer utökade möjligheter att ta del av adekvat skydd, stöd och vård, vilket förväntas leda till minskad psykisk ohälsa och bättre förutsättningar att lämna en tillvaro där de utnyttjas sexuellt.
Hbtqi-personer löper större risk än andra för att utsättas för sexuellt våld, inklusive sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. Utredningens förslag om att de hbtqi-strategiska myndigheterna bör få i uppdrag att kartlägga vilka kunskapshöjande insatser som behövs och hur arbetssätt inom myndigheternas ansvarsområden behöver utvecklas, bedöms bidra till att färre barn och vuxna utsättas för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.
Genom att hbtqi-personers särskilda utsatthet genomgående ska lyftas i exempelvis de kunskapsstöd till socialtjänst och hälso- och sjukvård som utredningen föreslår ska tas fram förväntas upptäckten av våldsutsatthet bli bättre. Olika grupper av våldsutsatta hbtqi-personer förväntas därmed få förbättrade möjligheter att ta del av adekvat skydd, stöd och vård, vilket bidrar till det övergripande målet för regeringens hbtqi-strategi, lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
20.7 Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning
Bedömning: Förslagen förväntas bidra till att uppnå jämlikhet i
levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund genom att färre personer med funktionsnedsättning utnyttjas sexuellt i pornografiska syften och därmed får förbättrade livsvillkor och möjligheter att delta i samhället utifrån sina egna förutsättningar.
Personer med funktionsnedsättningar, särskilt NPF-diagnoser och intellektuella funktionsnedsättningar, löper ökad risk att utsättas för sexuellt våld, inklusive sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. Utredningen understryker därför att behoven hos målgruppen genom-
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
659
gående ska beaktas i de kunskapsstöd som föreslås tas fram för socialtjänsten och hälso- och sjukvården och i de stöd för att skapa trygga och inkluderande samtal som föreslås riktas mot yrkesverksamma och ideellt engagerade som möter unga. Att perspektivet beaktas underlättas av att Myndigheten för delaktighet ges en roll att bidra med sin expertis i flera av dessa uppdrag.
Detta förväntas bidra till att fler sexuellt riskutsatta i målgruppen upptäcks och undgår att utnyttjas sexuellt. Det förväntas även bidra till att öka upptäckten av redan utsatta och förbättra tillgången till adekvat skydd, stöd och vård. Genom en sådan förbättring förväntas förslagen bidra till det nationella målet för funktionshinderspolitiken, att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Förslagen förväntas även bidra till att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Särskilt relevanta är artikel 7.1 där det fastslås att konventionsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder som behövs för att säkerställa att barn med funktionsnedsättning fullt åtnjuter alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på lika villkor som andra barn och artikel 16.1 där det fastslås att konventionsstaterna ska också vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att skydda personer med funktionsnedsättning, såväl inom som utom hemmet, mot alla former av utnyttjande, våld och övergrepp.
20.8 Konsekvenser för personer med skadligt bruk eller beroende
Bedömning: Förslagen förväntas bidra till att personer med skad-
ligt bruk eller beroende utifrån sina förutsättningar och behov ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet genom att yrkesverksamma som möter målgruppen får förbättrade möjligheter att erbjuda detta.
Personer som har ett skadligt bruk eller beroende löper ökad risk att utsättas för sexuellt våld, inklusive sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. Samtidigt är det en grupp som har sämre förutsättningar än många andra att kunna ta emot behandling. Utredningen har lagt förslag om att kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas och där betonat vikten av behandlingsmetoder som fungerar för den
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
660
som har ett skadligt bruk eller beroende. Utredningen föreslår även att behoven hos målgruppen genomgående ska beaktas i de kunskapsstöd som föreslås tas fram för socialtjänsten och hälso- och sjukvården och benämner särskilt att sexuellt utnyttjande i pornografiska syften bör ingå i de kunskapsstöd som rör det stöd som bör erbjudas personer med skadligt bruk eller beroende.
Sammantaget förväntas förslagen bidra till att utsatthet för sexuellt utnyttjande i pornografiska syften upptäcks bland fler personer som har ett skadligt bruk eller beroende och att fler får adekvat skydd, stöd och vård, vilket skulle bidra till uppfyllandet av mål 5 i ANDTS-strategin för perioden 2022–2025, att personer med skadligt bruk eller beroende utifrån sina förutsättningar och behov ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet.
20.9 Konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen
Bedömning: Förslagen förväntas bidra till lika rättigheter, skyldig-
heter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
Utrikes födda personer kan befinna sig i en särskilt utsatt situation när det gäller att få stöd och skydd vid våldsutsatthet. Orsaken kan vara diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på sociala nätverk i Sverige. Särskilt sårbara är de som saknar rättslig ställning i Sverige. Utredningen har betonat att riskgrupper särskilt bör beaktas i genomförandet av förslagen. Personer med migrantbakgrund bör därför att uppmärksammas i exempelvis de kunskapsstöd som tas fram. Utredningens bedömning är att fler utsatta personer med migrantbakgrund kommer att upptäckas och erbjudas skydd, stöd och vård. Därmed är sannolikheten även större att personer ur målgruppen får möjlighet att försörja sig själva, vilket är särskilt viktigt givet att arbetslösheten är högre och den disponibla inkomsten lägre bland utrikes födda. Sammantaget är det utredningens bedömning att genomförandet av förslagen kommer att ha en positiv inverkan på uppfyllandet av det integrationspolitiska målet om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund.
SOU 2023:98 Konsekvensanalyser
661
20.10 Konsekvenser för brottslighet och brottsförebyggande arbete
Bedömning: Förslagen förväntas bidra till att färre personer ut-
nyttjas sexuellt i pornografiska syften, vilket innebär en minskad brottslighet. Förslagen förväntas även bidra till att göra kommunernas brottsförebyggande arbete mer träffsäkert när det gäller sexuellt utnyttjande i pornografiska syften.
Flera av utredningens förslag, både när det gäller information till barn och vuxna i allmänheten och kunskapsstöd till yrkesverksamma, syftar till att förebygga att barn och vuxna utnyttjas sexuellt i pornografiska syften. Det i sig innebär en minskad brottslighet. Förslagen om stöd för att ta ner material från plattformar på internet förväntas bidra till att bilder och filmer inte sprids i samma utsträckning, vilket även det innebär att färre brott begås. De förslag som syftar till att fler ska våga anmäla brott kan bidra till minskad brottslighet, om gärningspersoner blir åtalade och lagförda.
Lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft den 1 juli 2023 och innebär bland annat att kommunerna ska ta fram en lägesbild över brottsligheten inom kommunens geografiska område och, med lägesbilden som underlag, besluta om en plan för vilka åtgärder som kommunen avser att vidta för att förebygga brott. De metodstöd som kommunerna i dag har tillgång till omfattar inte brottslighet i form av sexuellt utnyttjande i pornografiska syften. Utredningen föreslår att befintliga metodstöd utvecklas så att området ingår, vilket förväntas bidra till att förstärka kommunernas möjligheter att arbeta med att förebygga brott som i särskilt stor omfattning begås mot barn, unga och sårbara grupper.
20.11 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen
Bedömning: Genomförandet av utredningens förslag kommer
inte att ha några effekter för den kommunala självstyrelsen.
Konsekvensanalyser SOU 2023:98
662
Utredningen lägger inga förslag om ändrad lagstiftning, vilket innebär att den kommunala självstyrelsen inte påverkas.
Förslagen är utformade för att ta hänsyn till lokala och regionala förutsättningar och behov och att det understryks i utredningens förslag att kommuner och regioner själva beslutar hur verksamheter ska organiseras.
Kommuner och regioner är däremot i stor utsträckning berörda av utredningens förslag eftersom det är de som har ansvaret för att tillhandla hålla skydd, stöd och vård. Arbetet i exempelvis socialtjänsten och hälso- och sjukvården kommer att underlättas av att ha tillgång till de kunskapsstöd och utredningen föreslår, vilket förväntas bidra till att kommuner och regioner kommer att kunna tillhandahålla skydd, stöd och vård till utredningens målgrupper i större omfattning än i dag. Kommuner och regioner kommer även att gynnas av förslaget att avsätta utvecklingsmedel för att utveckla skydd, stöd och vård till målgrupperna.
663
Referenser
Offentliga tryck
Propositioner och skrivelser
Prop. 1970:125 med förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen , m.m. Prop. 1978/79:179 om ändring i tryckfrihetsförordningen m.m. Prop. 1979/80:147 om godkännande av Förenta nationernas kon-
vention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.
Prop. 1980/81:176 Viss spridning av videogram med våldsinslag m.m. Prop. 1986/87:151 om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m. Prop. 1989/90:70 om våldsskildringar i rörliga bilder m.m. Prop. 1992/93:210 om ny ordningslag m.m. Prop. 1993/94:130 Ändringar i brottsbalken m.m. Prop. 1996/97:124 Ändring i socialtjänstlagen . Prop. 1997/98:43 Tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-
grundlagens tillämpningsområden –barnpornografifrågan m.m.
Prop. 1997/98:55 Kvinnofridspropositionen. Prop. 2000/01:79 Stöd till brottsoffer. Prop. 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Prop. 2002/03:146 Sveriges tillträde till Förenta nationernas kon-
vention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.
Prop. 2003/04:111 Ett utvidgat straffansvar för människohandel. Prop. 2004/05:45 En ny sexualbrottslagstiftning. Prop. 2005/06:68 Försäljning av barn, barnprostitution och barn-
pornografi – Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter.
Prop. 2005/06:166 Barn som bevittnat våld.
Referenser SOU 2023:98
664
Prop. 2006/07:38 om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor. Prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget för 2009, finansplan och
skattefrågor m.m.
Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Prop. 2009/10:70 Barnpornografibrottet. Prop. 2009/10:152 Förstärkt straffrättsligt skydd mot människo-
handel.
Prop. 2009/10:228 Filmcensuren för vuxna avskaffas – skyddet
för barn och unga mot skadlig mediepåverkan stärks.
Prop. 2012/13:10 Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Prop. 2012/13:111 En skärpt sexualbrottslagstiftning. Prop. 2013/14:208 Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barn-
äktenskap samt tillträde till Europarådets konvention om våld mot kvinnor.
Prop. 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga
integriteten.
Prop. 2017/18:123 Det straffrättsliga skyddet mot människohandel
och människoexploatering.
Prop. 2017/18:177 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet. Prop. 2017/18:186 Inkorporering av FN:s konvention om barnets
rättigheter.
Prop. 2019/20:69 Barnpornografibrottet och preskription av brott
mot barn.
Prop. 2019:20/164 Inriktning för nära och tillgänglig vård –
en primärvårdsreform.
Prop. 2021/22:162 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med
intellektuell funktionsnedsättning.
Prop. 2021/22:231 Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränk-
ningar.
Prop. 2022/23:1 Budgetproposition för 2023. Prop. 2023/24:1 Budgetpropositionen för 2024. Prop. 2023/24:31 Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat
boende.
Skr. 1997/98:214 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik.
SOU 2023:98 Referenser
665
Skr. 1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet. Skr. 2013/14:91 Åtgärder för att stärka barnets rättigheter och upp-
växtvillkor i Sverige.
Skr.2015/16:192 Handlingsplan 2016–2018 till skydd för barn
mot människohandel, exploatering och sexuella övergrepp.
Skr. 2016/17:10 Makt mål och myndighet - feministisk politik
för en jämställd framtid.
Skr. 2016/17:29 Strategi för det nationella arbetet med mänskliga
rättigheter.
Skr. 2021/22:247 Sveriges genomförande av Agenda 2030.
Kommittédirektiv
Dir. 1977:11 Utredning om prostitution m.m. Dir. 1998:48 Översyn av lagstiftningen om sexualbrott. Dir. 2019:93 En sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Dir. 2020:5 Ett ytterligare förstärkt straffrättsligt skydd mot sexuella
kränkningar.
Dir. 2020:68 Samordnade insatser vid samsjuklighet i form av miss-
bruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd.
Dir. 2021:29 Nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld
mot barn.
Dir. 2021:84 Barn och unga i samhällets vård. Dir. 2022:7 Barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor
om brott mot kvinnor och äldre.
Dir. 2022:115 Exitprogram för personer som är utsatta för prostitution. Dir. 2023:17 Tilläggsdirektiv till Utredningen om barns skydd mot
sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre (Ju 2022:01.)
Dir. 2023:117 En stärkt långsiktig styrning av arbetet mot köns-
relaterat våld och hedersrelaterat våld och förtryck.
Referenser SOU 2023:98
666
Övriga regeringsbeslut
A2013/04750 En strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett
sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
A2021/00140 Handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och
möjligheter.
A2021/02395. Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13.
A2021/02396. Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Jämställd-
hetsmyndigheten.
A2021/02397. Åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns
våld mot kvinnor 2021–2023.
A2021/00839. Nationellt våldsförebyggande program. A2022/01028. Uppdrag till Socialstyrelsen och Statens beredning för
medicinsk och social utvärdering att stödja genomförandet inom vård och omsorg av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Fi2021/02746. Regleringsbrev för budgetår 2023 avseende
länsstyrelserna.
S2021/06595. Strategi för systematisk uppföljning av funktions-
hinderspolitiken under 2021–2031.
S2021/08203. Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:8
Bidrag till psykiatri.
S2022/03649 Utkastet till lagrådsremiss: Ett fönster av möjligheter –
stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.
S2023/00371. Bemyndigande att underteckna överenskommelse
mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa.
S2023/00970. Uppdrag att genomföra insatser för att stödja en jämlik
och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård för personer som har utsatts för sexuellt våld.
S2023/02379. Uppdrag att ta fram ett nationellt hälsoprogram för
barn och unga.
SOU 2023:98 Referenser
667
Regeringsbeslut 2023-01-26 nr. II:3. God och nära vård 2023 –
En omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner.
Riksdagsskrivelser och betänkande från riksdagens utskott
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2008/09:AU1. Justitieutskottets betänkande 2003/04JuU06. Justitieutskottets betänkande 2003/04JuU20. Justitieutskottets betänkande 2013/14: JuU30. Justitieutskottets betänkande 2009/10: JuU33. Justitieutskottets betänkande 2012/13: JuU20. Konstitutionsutskottets betänkande 1978/79: KU33. Konstitutionsutskottets betänkande 1997/98: KU19. Konstitutionsutskottets betänkande 1998/99: KU4. Kulturutskottets betänkande 2010/11: KrU2. Socialutskottets betänkande 2002/03: SoU7. Utbildningsutskottets betänkande 2021/22: UbU27. Utskottens verksamhetsberättelse 1970: 1LU47. Riksdagsskrivelse 1970:267. Riksdagsskrivelse 1978/79:317. Riksdagsskrivelse 1979/80:327. Riksdagsskrivelse 1997/98:214. Riksdagsskrivelse 1998/99:2. Riksdagsskrivelse 2002/03:145. Riksdagsskrivelse 2003/04:23. Riksdagsskrivelse 2003/04:232. Riksdagsskrivelse 2008/09:115. Riksdagsskrivelse 2009/10:245. Riksdagsskrivelse 2010/11:61. Riksdagsskrivelse 2012/13:234. Riksdagsskrivelse 2013/14:263.
Referenser SOU 2023:98
668
Riksdagsskrivelse 2021/22:429.
Statens offentliga utredningar
SOU 1969:38 Yttrandefrihetens gränser: sårande av tukt och
sedlighet, brott mot trosfrid.
SOU 1981:71Prostitutionen i Sverige, bakgrund och åtgärder. SOU 1983:70Värna yttrandefriheten. SOU 1995:15Könshandeln. SOU 1995:60Kvinnofrid. SOU 1997:29 Barnpornografifrågan – Innehavskriminalisering m.m. SOU 1998:40 Brottsoffer Vad har gjorts? Vad bör göras? SOU 2001:14Sexualbrotten – Ett ökat skydd för den sexuella
integriteten och angränsande frågor.
SOU 2004:71 Sexuell exploatering av barn i Sverige. SOU 2008:41 Människohandel och barnäktenskap – ett förstärkt
straffrättsligt skydd.
SOU 2009:51 Avskaffande av filmcensuren för vuxna – men förstärkt
skydd för barn och unga mot skadlig mediepåverkan.
SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och
hedersrelaterat våld och förtryck.
SOU 2015:86 Mål och myndighet – en effektiv styrning av jämställd-
hetspolitiken.
SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten. SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning
och bättre levnadsvillkor.
SOU 2017:112 Ett fönster av möjligheter – Stärkt barnrättsperspektiv
för barn i skyddat boende.
SOU 2018:39 God och nära vård – En primärvårdsreform. SOU 2020:47 Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag. SOU 2021:34 Börja med barnen! En sammanhållen god och nära
vård för barn och unga.
SOU 2021:43 Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar. SOU 2021:49 Kommuner mot brott.
SOU 2023:98 Referenser
669
SOU 2021:78 Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela
information för en god och nära vård.
SOU 2021:93 Från delar till helhet – En reform för samordnade,
behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet.
SOU 2022:70 En uppväxt fri från våld, En nationell strategi för att
förebygga och bekämpa våld mot barn.
SOU 2023:39 En inre marknad för digitala tjänster – kompletteringar
och ändringar i svensk rätt.
SOU 2023:66 För barn och unga i samhällsvård.
Myndighetspublikationer m.m.
Barnombudsmannen (2020). Kartläggning av kunskap om porno-
grafins inverkan på barn och unga. Delrapport 3.
Barnombudsmannen (2022). FN:s konvention om barnets rättig-
heter. Tilläggsrapport – Sverige.
Brottsförebyggande rådet (2019a). Indikatorer på sexualbrotts-
utvecklingen 2005–2017. Rapport 2019:5.
Brottsförebyggande rådet (2019b). Kränkande fotografering
En uppföljning av lagens tillämpning. Rapport 2019:7.
Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Sveriges
Kommuner och Regioner (2021). Kartläggning och lägesbild
i lokalt brottsförebyggande arbete.
Brottsförebyggande rådet (2022a). Köp av sexuella tjänster – En upp-
följning av lagens tillämpning. Rapport 2022:3.
Brottsförebyggande rådet (2022b). Utnyttjande av barn genom köp
av sexuell handling – En uppföljning av lagens tillämpning.
Rapport: 2022:4. Brottsförebyggande rådet och Jämställdhetsmyndigheten (2022).
Metodstöd för kartläggning av tre våldstyper – våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Brottsförebyggande rådet (2023a). Klassificering av brott. Anvis-
ningar och regler. Version 11.1.
Referenser SOU 2023:98
670
Brottsförebyggande rådet (2023b). Det brottsförebyggande arbetet
i Sverige - Nuläge och utvecklingsbehov 2023.
Brottsförebyggande rådet (2023c). Anmälda brott. Slutlig statistik. Brottsförebyggande rådet (2023d). Nationella trygghetsunder-
sökningen 2023. Om utsatthet, otrygghet och förtroende.
Rapport 2023:9. Center for Voldtægtsofre på Aarhus Universitetshospital.
https://www.voldtaegt.dk/ (hämtad 2023-11-23). Délégation aux droits des femmes. (2022). Porn: Hell Behind
the Scenes.
Folkhälsomyndigheten (2015). Hälsan och hälsans bestämnings-
faktorer för transpersoner. En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige.
Folkhälsomyndigheten (2017). Regeringsuppdrag att kartlägga
narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga.
Folkhälsomyndigheten (2018). Sexuell och reproduktiv hälsa
och rättigheter för alla – Sammanfattning av Guttmacher-Lancetkommissionens slutrapport.
Folkhälsomyndigheten (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och
rättigheter (SRHR) i Sverige 2017 – Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017.
Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och
reproduktiv hälsa och rättigheter – En god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen.
Folkhälsomyndigheten (2021). Pornografianvändning och sexuell
hälsa.
Folkhälsomyndigheten (2022a). Folkhälsopolitikens målområden –
Målområde 7: Kontroll, inflytande och delaktighet.
Folkhälsomyndigheten (2022b). Folkhälsopolitikens målområden –
Målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Folkhälsomyndigheten (2022c). Kärnindikatorer för uppföljning av
det folkhälsopolitiska målet.
Folkhälsomyndigheten. (2023). Nationell handlingsplan för sexuell
och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige. Genomförandet av den nationella SRHR-strategin 2023–2033.
SOU 2023:98 Referenser
671
Folkhälsomyndigheten. Hivprevention bland personer som har sex mot
ersättning. www.folkhalsomyndigheten.se (hämtad 2023-11-24).
Göteborgs Stad. Göteborgs Stads enkätundersökningar från 2022.
https://enkater.goteborg.se/ (hämtad 2023-11-24). Helsedirektoratet, Norge (2021). Nye retningslinjer for over-
grepsmottak. Oslo: Helsedirektoratet.
Institutet för hälsa och välfärd, Finland. Seri-stödcentret för offer
för sexuellt våld www.thl.fi (hämtad 2023-11-23).
Integritetsskyddsmyndigheten. Genomsökning av kommunikations-
tjänster – CSAM-förordningen. www.imy.se (hämtad 2023-11-16).
Jämställdhetsmyndigheten (2019). Inget att vänta på. Handbok för
våldsförebyggande arbete.
Jämställdhetsmyndigheten (2021a). Utbildning för ökad kunskap –
slutredovisning. Rapport: 2021:13.
Jämställdhetsmyndigheten (2021b). Prostitution och människohandel.
Slutredovisning av uppdrag att stärka arbetet mot att barn och unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel, samt kartlägga omfattningen av prostitution och människohandel.
Rapport 2021:23. Jämställdhetsmyndigheten (2022a). Våldsförebyggande satsningar ger
resultat – Uppföljning av det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra 2017–2021. Rapport 2022:17.
Jämställdhetsmyndigheten (2022b). Att förebygga sexuell exploatering.
Rapport: 2022:23. Kompetenscentrum om våld i nära relationer (2019). SEXIT –
Handboken. Samtal om sexuell hälsa och erfarenhet av våld.
Version 3.0. Västra Götalandsregionen. Linköpings universitet (2019) (Barnafrid – nationellt centrum för
kunskap om våld mot barn). Slutrapport – Utvärdering av
Barnahus.
Länsstyrelsen Västmanlands län (2021). Vem ser oss? En studie om
kvinnor i missbruk och deras upplevelser av våld i nära relation.
Myndigheten för delaktighet (2023). Våld mot personer med
funktionsnedsättning – om utsatthet och förekomst av våld.
Nummer 2023:12.
Referenser SOU 2023:98
672
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2019).
Olika verkligheter. Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor.
Myndigheten för press, radio och tv (2023). Webbplatser och
databaser www.mprt.se (hämtad 2023-11-24).
Nationellt centrum för kvinnofrid (2014). Våld och hälsa. En befolk-
ningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa. NCK-rapport 2014:1.
Nationellt centrum för kvinnofrid (2022). Guide för omhändertagande
efter sexuella övergrepp. www.nck.uu.se
(hämtad 2023-11-24).
Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Socialstyrelsen och Åklagar-
myndigheten (2008). Barnahus – försöksverksamhet med samverkan
under ett tal vid misstanke om brott mot barn.
Rikspolisstyrelsen (2009). Delredovisning av regeringsuppdrag av-
seende gemensamma nationella riktlinjer kring barn om misstänks vara utsatta för brott och kriterier för landets barnahus. Diarie-
nummer POA-428-6530/08. Riksrevisionen (2021a). Effektiviteten i Polismyndighetens arbete
med information till brottsutsatta. RiR 2021:20.
Riksrevisionen (2021b). Internetrelaterade sexuella övergrepp mot
barn – stora utmaningar för polis och åklagare. RiR 2021:25.
Safer Internet Centre, Finland. www.saferinternet.fi
(hämtad 2023-11-23). Statens Institutionsstyrelse (2022). SiS i korthet 2022. Skolverket. Läroplan (Gy11) för gymnasiet. Skolverket. Läroplan (Lgr22) för grundskolan samt förskoleklass
och fritidshem.
Social- och hälsovårdsministeriet Finland (2021). En barndom utan
våld. Åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn 2020–2025.
Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:3. Socialstyrelsen (2011). Brottsoffer och deras närstående – Social-
tjänstens ansvar för att ge stöd och hjälp.
Socialstyrelsen (2014). Att vilja se, vilja veta och att våga fråga – Väg-
ledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet.
Socialstyrelsen (2015a). Sex mot ersättning: Utbildningsmaterial
om sydd och stöd till barn och unga.
SOU 2023:98 Referenser
673
Socialstyrelsen (2015b). Sex mot ersättning: Utbildningsmaterial
om stöd och hjälp till vuxna.
Socialstyrelsen (2018a). Frågor om våld – En kartläggning av hur
socialtjänsten och hälso- och sjukvården frågar om våldsutsatthet och våldsutövande samt användning av bedömningsmetoder.
Socialstyrelsen (2018b). Barn i internationell människohandel
och exploatering – Vägledning för socialtjänsten.
Socialstyrelsen (2018c). Att samtala med barn – Kunskapsstöd
för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården.
Socialstyrelsen (2018d). Bilaga 1 Att samtala med barn – om sexuella
övergrepp och människohandel.
Socialstyrelsen (2020). Bedöma risk och behov för barn och unga som
begår brott eller har annat normbrytande beteende – Kunskapsstöd för socialtjänsten.
Socialstyrelsen (2021). Ekonomiskt bistånd: Handbok för socialtjänsten. Socialstyrelsen (2022). Socialt fältarbete med barn och unga – Kart-
läggning av uppsökande och förebyggande socialt fältarbete i kommunal regi.
Socialstyrelsen (2023a). Våld i nära relationer – Handbok för social-
tjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården.
Socialstyrelsen (2023b). Öppna jämförelser socialtjänsten 2023 – våld
i nära relationer.
Socialstyrelsen och Skolverket (2023). Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen HSLF-FS 2021:31 Socialstyrelsens kungörelse
om ändring i allmänna råden (SOSFS 2013:1) om ekonomiskt bistånd.
Socialstyrelsen HSLF-FS 2022:39 Socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd om våld i nära relationer.
Socialstyrelsen HSLF-FS 2023:27 Socialstyrelsens föreskrifter om
ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
Socialstyrelsen Grönland. Tilbud til borgerne. www.socialstyrelsen.gl
(hämtad 2023-11-23). Statens medieråd (2023). Ungar & medier 2023. En statistisk under-
sökning av ungas medievanor och attityder till medieanvändning.
Referenser SOU 2023:98
674
Statens medieråd Mer om Safer Internet Centre Sverige.
www.statensmedierad.se (hämtad 2023-11-16). Statskontoret (2023). Hand i hand – En analys av kommunal sam-
verkan. Rapport: 2023:5.
Sveriges Kommuner och Landsting (2016). Psykisk hälsa på ung-
domsmottagningen – en kartläggning av Sveriges ungdomsmottagningar.
Sveriges Kommuner och Regioner (2020a). Vården vid sexuellt
våld. Nuläge och vägar framåt.
Sveriges Kommuner och Regioner (2020b). Ungdomsmottagningar
och ungas sexuella hälsa.
Åklagarmyndigheten (2022). Bemötande av brottsoffer. Rättslig
vägledning. RäV:2022:10.
Internationella dokument m.m.
CEDAW/C/GC/35 (2017). General recommendation nr 35
on gender-based violence against women, updating general recommendation No. 19 (1992). 26 July 2017.
CEDAW/C/SWE/CO/10 (2021). Concluding observations on the
tenth periodic report of Sweden. Committee on the Elimination
of Discrimination against Women. 24 November 2021. CETS nr 197 (2005). Council of Europe Convention on Action
against Trafficking in Human Beings. Warsawa, 2005.
CETS nr 201 (2007). Council of Europe Convention on the
Protection of Children against Sexual Exploitation and Sexual Abuse. Lanzarote, 25 October 2007.
CETS nr 210 (2011). Council of Europe Convention on preventing
and combating violence against women and domestic violence.
Istanbul, 11 May 2011. CRC/C/GC/13. (2011). Barnrättskommitténs allmänna kommentar
nr 13, Barnets rätt till frihet från alla former av våld. FN:s kommitté
för barnets rättigheter. 18 april 2011.
SOU 2023:98 Referenser
675
CRC/C/OPSC/SWE/CO/1 (2012). Consideration of reports
submitted by States parties under article 12, paragraph 1, of the Optional Protocol to the Convention on the Rights of the Child on the sale of children, child prostitution and child pornography. Initial report of Sweden. Committee on the Rights of the Child.
23 January 2012. CRC/C/SWE/CO/5 (2015). Concluding observations on the fifth
periodic report of Sweden. Committee on the Rights of the
Child. 6 March 2015. CRC/C/SWE/CO/6-7 (2023). Concluding observations on
the combined sixth and seventh periodic reports of Sweden.
Committee on the Rights of the Child. 6 February 2023. CRPD/C/SWE/CO/1 (2014). Concluding observations on the
initial report of Sweden. Committee on the Rights of Persons
with Disabilities. 12 May 2014. CRPD/C/SWE/QPR/2-3 (2018). List of issues prior to submission
of the combined second and third periodic reports of Sweden.
Committee on the Rights of Persons with Disabilities. 12 October 2018. EU-kommissionen (2022). Communication from the commission to
the European parliament, the council, the European economic and social committee and the committee of the regions. A Digital Decade for children and youth: the new European strategy for a better internet for kids (BIK+) COM/2022/212 final. Europaparlamentets resolution av den 5 april 2011 om prioriteringar
och utkast till en ny ram för EU-politiken för att bekämpa våld mot kvinnor (2010/2209(INI)). Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG av den 12 juli
2002 om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation (direktiv om integritet och elektronisk kommunikation). Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1232 av den
14 juli 2021 om ett tillfälligt undantag från vissa bestämmelser i direktiv 2002/58/EG vad gäller användning av teknik hos tillhandahållare av nummeroberoende interpersonella kommunikationstjänster för behandling av personuppgifter och andra uppgifter i syfte att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.
Referenser SOU 2023:98
676
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2065 av
den 19 oktober 2022 om en inre marknad för digitala tjänster och om ändring av direktiv 2000/31/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april
2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF. Europaparlamentets och rådets förslag till Europaparlamentets och
rådets förordning om fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. COM/2022/209 final. Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering
och sexuella övergrepp, Nr 16. Lanzarote 25 oktober 2007. Europeiska unionens råds rambeslut av den 19 juli 2002 om
bekämpande av människohandel (2002/629/RIF). GREVIO/Inf(2018)15. GREVIO’s (Baseline) Evaluation Report
on legislative and other measures giving effect to the provisions of the Council of Europe Convention on Preventing and Combating of the Violence against Women and Domestic Violence (Istanbul Convention) Sweden. Group of Experts on Action against
Violence against Women and Domestic Violence (GREVIO). 21 January 2019. GREVIO/Inf(2023)4. GREVIO’s (Baseline) Evaluation Report on
legislative and other measures giving effect to the provisions of the Council of Europe Convention on Preventing and Combating Violence against Women and Domestic Violence (Istanbul Convention), Sweden. Group of Experts on Action against
Violence against Women and Domestic Violence (GREVIO). 26 May 2023. GRETA(2014)11. Report concerning the implementation of the
Council of Europe Convention on Action against Trafficking in Human Beings by Sweden. Group of Experts on Action against
Trafficking in Human Beings (GRETA). 27 may, 2014. GRETA(2018)8. 8thGeneral Report On GRETA’S Activities.
Group of Experts on Action against Trafficking in Human Beings (GRETA). IC-CP (2020) 12 rev. Committee of the Parties Council of Europe
Convention on Preventing and Combating Violence againt
SOU 2023:98 Referenser
677
Women and Domestic Violence (Istanbul Convention).
Secretariat of the monitoring mechanism of the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence. 10 June 2021. Interagency Working Group (2016). Terminology Guidelines for the
Protection of Children from Sexual Exploitation and Sexual Abuse.
Luxembourg. 28 January 2016. Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable
Development General Assembly A/RES/70/1, 25 sept 2015. FN (1948). Generalförsamlingens allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna. 10 December 1948.
FN (1979). Konventionen om avskaffande av alla former av
diskriminering av kvinnor. Generalförsamlingens resolution
34/180. 18 december 1979. FN (1989). Konventionen om barnets rättigheter. General-
församlingens resolution 44/25. 20 november 1989. FN (1993). Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor.
Generalförsamlingens resolution 48/104. 20 december 1993. FN (2000). Konvention mot gränsöverskridande organiserad
brottslighet. Generalförsamlingens resolution 55/25.
15 november 2000. FN (2001). Fakultativt protokoll om försäljning av barn, barn-
prostituion och barnpornografi. Generalförsamlingens resolution
A/RES/54/263. 16 mars 2001. WHO (2007). Engaging men and boys in changing gender-based
inequiety in health: Evidence from programme interventions.
Geneva: World Health Organization.
Publikationer från organisationer och stiftelser
Barnrättsbyrån och World Childhood Foundation (2023). Vem ska
tro på mig? – En granskning av sexuella övergrepp på de statliga ungdomshemmen.
Bris. www.bris.se (hämtad 2023-11-16).
Referenser SOU 2023:98
678
Child 10, Ellencentret, Inte Din Hora (2020). Ingen hörde ropen på
hjälp – Vilken hjälp finns för människor som utsätts i prostitution, människohandel för sexuella ändamål och annan kommersiell sexuell exploatering?
Child 10, Ellencentret, Inte Din Hora (2021). Exploaterad men inte
våldsutsatt – En nationell kartläggning av Sveriges Regioners vård för personer som utsatts för kommersiell sexuell exploatering.
DIXI Ressurssenter. www.dixi.no (hämtad 2023-11-23). ECPAT Sverige (2021). ”Allt som inte är ett ja är ett nej” En rapport
om barns utsatthet för sexualbrott i vardagen och vilka strategier de har för att skydda sig.
ECPAT Sverige. Plattformsguiden. www.dittecpat.se
(hämtad 2023-11-16). ECPAT Sverige. ECPATs påverkansarbete bidrar till förändring
www.ecpat.se (hämtad 2023-11-16). ECPAT Sverige. ECPAT Sveriges techkoalition. www.ecpat.se
(hämtad 2023-11-16). ECPAT Sverige (2022a). Lärarhandledning 2: Är det okej att skicka
en bild?
ECPAT Sverige (2022b). Verksamhetsberättelse 2022. ECPAT Sverige (2023a). ”Jag tittade bara, jag gjorde inget elakt”.
En rapport om barns utsatthet på exposekonton.
ECPAT Sverige (2023b). Consent is KEY. En rapport om brotts-
utsatthet bland barn som identifierar sig som HBTQIA+.
Ellencentret (2023). Ellenrapporten. Tjejer utsatta för prostitution
och annan sexuell exploatering. Om ungas erfarenheter, stöd och psykologisk behandling.
Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (2018a). Riktlinjer
för Sveriges ungdomsmottagningar.
Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (2018b). Handbok
för Sveriges ungdomsmottagningar.
Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningar (2018c).
Ungdomsmottagningen i första linjen för psykisk (o)hälsa.
Internetstiftelsen. Vem tar ansvar för innehåll på nätet?
www.internetstiftelsen.se. (hämtad 2023-11-16).
SOU 2023:98 Referenser
679
Internetstiftelsen (2023). Svenskarna och internet 2023. Ombudsmannen mot kommersiell sexuell exploatering av barn
(2022). Alla tittade men ingen såg – En granskande rapport om
tillgången till skydd, stöd och rättvisa för barn som utsätts för kommersiell sexuell exploatering.
Organisationen Storasyster (2019). 5211 röster om sexuellt våld –
En enkätstudie om sexuella övergrepp, psykiskt mående och stödkontakter.
Organisationen Storasyster (2021). Storasysterrapporten 2021
Fokus: Polisanmälan och rättsprocess.
Riksförbundet Attention (2022). ”Vad är det för fel på dig?” Tjejer
med NPF på SiS.
Red Barnet. Slet det. www.sletdet.redbarnet.dk (hämtad 2023-11-23). Rädda Barnen (2019). Vägledning Stopp min kropp. Artikelnummer:
11463. Stiftelsen 1000 Möjligheter (2023). Ellenrapporten – tjejer utsatta för
prostitution och annan sexuell exploatering.
Stigamót. www.stigamot.is (hämtad 2023-11-23). StopChikane . www.stopchikane.nu (hämtad 2023-11-23). Talita (2019). Syns man inte, finns man inte – Inblick i den svenska
porrindustrin.
Tukinainen www.tukinainen.fi (hämtad 2023-11-23).
Litteratur, artiklar m.m.
Andersson, I. Liljefors Persson, B. och Olsson, H (2020).
Kunskapsområdet sexualitet och samlevnad i lärarutbildningen: En kartläggning av kursplaner och resonemang kring innehåll.
Malmö/Stockholm: Malmö universitet/RFSU. BBC (2022). Nudes4Sale. www.youtube.com (hämtad 2023-11-06). Boney-McCoy S och Finkelhor D. (1997). Is youth victimization
related to trauma symptoms and depression after controlling for prior symptoms and family relationships? A longitudinal, prospective study. Journal of consulting and clinical psychology.
64. 1406-16. 10.1037//0022-006X.64.6.1406.
Referenser SOU 2023:98
680
Bowling J och Fritz N. (2021). “Binegative Myths in Pornography:
An Examination of Sexual Behaviors and Aggression by Sexual Identity Categories”. Journal of Bisexuality 21, nr 2 (2021): 262–280.
Bridges AJ, Wosnitzer R, Scharrer E, Sun C, Liberman R. (2010).
Aggression and sexual behavior in best-selling pornography videos: a content analysis update. Violence Against Women. 2010 Oct;16(10):1065-85. doi: 10.1177/1077801210382866. PMID: 20980228. Bridges AJ, Sun CF, Ezzell MB och Johnson J. (2016). Sexual
Scripts and the Sexual Behavior of Men and Women Who Use Pornography. Sexualization, Media, & Society, 2(4). https://doi.org/10.1177/2374623816668275. Carrotte ER, Davis AC, Lim MS. (2020). Sexual Behaviors and
Violence in Pornography: Systematic Review and Narrative Synthesis of Video Content Analyses. J Med Internet Res.
May 14;22(5):e16702. doi: 10.2196/16702. PMID: 32406863; PMCID: PMC7256746. Chen LP, Murad MH, Paras ML, Colbenson KM, Sattler AL,
Goranson EN, Elamin MB, Seime RJ, Shinozaki G, Prokop LJ, Zirakzadeh A. (2010). Sexual abuse and lifetime diagnosis of
psychiatric disorders: systematic review and meta-analysis. Mayo
Clin Proc. 2010 Jul;85(7):618-29. doi: 10.4065/mcp.2009.0583. Epub 2010 May 10. PMID: 20458101; PMCID: PMC2894717. Cooban A. (2021). OnlyFans has boomed during lockdown. Users
spent $2.4 billion on the adult-entertainment site in 2020, and 120 million people now use it i Business Insider.
www.businessinsider.com (hämtad 2023-11-15) de Cabo A och Hall A. (2021) Omfattningskartläggning av prostitu-
tion och människohandel för sexuella ändamål i Jämställdhets-
myndigheten. Prostitution och människohandel. Slutredovisning
av uppdrag att stärka arbetet mot att barn och unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel, samt kartlägga omfattningen av prostitution och människohandel. Rapport 2021:23.
Cyders MA, Hunton T och Hershberger AR. (2021). Substance Use
and Childhood Sexual Abuse among Girls Who Are Victims of Commercial Sexual Exploitation, Substance Use & Misuse. 56:9,
1339-1345, DOI: 10.1080/10826084.2021.1922453.
SOU 2023:98 Referenser
681
Donevan M, Jonsson L och Svedin CG. (2023). Osynliga brottsoffer.
Intervjustudie bland personer som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion. Marie Cederschiöld högskola. (Bilaga 7
till detta betänkande.) Downing M, Schrimshaw E, Antebi-Gruszka N och Siegel K.
(2013). Sexually Explicit Media on the Internet: A Content
Analysis of Sexual Behaviors, Risk, and Media Characteristics in Gay Male Adult Videos. Archives of sexual behavior. 43.
10.1007/s10508-013-0121-1. Drolet G. (2020). The Year Sex Work Came Home i The New York
Times. www.nytimes.com (hämtad 2023-11-15).
Farley M, Cotton A, Lynne J, Zumbeck S, Spiwak F, Reyes ME,
Alvarez BA D och Sezgin U. (2004). Prostitution and Trafficking
in Nine Countries. Journal of Trauma Practice, 2:3-4, 33-74,
DOI: 10.1300/J189v02n03_03. Farley M. (2007). “‘Renting an Organ for Ten Minutes’: What
Tricks Tell Us about Prostitution, Pornography, and Trafficking”.
Pornography: Driving the Demand in International Sex Trafficking, red. David E. Guinn & Julie DiCaro (Int’l Human Rights L. Inst., DePaul Univ., 2007), 146. Farley M, Bergkvist E, Åsbogård M, Pethrus J, Lannergren M, Fein
L, Jererai NB. 2023. Pornography Production Harm in Sweden:
Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed Prostitution.
Presenterad vid en konferens med samma namn den 17 oktober 2023 i Stockholm. Fredlund C, Dahlström Ö, Svedin CG, Wadsby M., Jonsson, LS,
och Priebe G. (2018). Adolescents motives for selling sex in a
welfare state – a Swedish national study. Child Abuse and
Neglect, 81, 286-295. Doi:10.1016/j.chiabu.2018.04.030. Fredlund C. (2019). Adolescents Selling Sex and Sex as Self-Injury
Department of Clinical and Experimental Medicine, Linköpings
University. Fritz N, Malic V, Paul B och Zhou Y. (2020). A Descriptive Analysis
of the Types, Targets, and Relative Frequency of Aggression in Mainstream Pornography. Arch Sex Behav. 2020 Nov;49(8):3041-3053.
doi: 10.1007/s10508-020-01773-0. Epub 2020 Jul 13. PMID: 32661813.
Referenser SOU 2023:98
682
Fritz N, Malic V, Paul B och Zhou Y. (2021). “Worse Than Objects:
The Depiction of Black Women and Men and Their Sexual Relationship in Pornography. Gender Issues 38, nr 1 (2021): 100–120.
Fritz N och Bowling J. (2022). Sexual Behaviors and Aggression in
Gay Pornography. Journal of Homosexuality, onlinepublicering,
27 juni 2022, https://doi.org/10.1080/00918369.2022.2093688. Grudzen C, Ryan G, Margold W, Torres J och Gelberg L. (2008).
Pathways to Health Risk Exposure in Adult Film Performers.
Journal of urban health : bulletin of the New York Academy of Medicine. 86. 67-78. 10.1007/s11524-008-9309-4. Grudzen CR, Meeker D, Torres JM, Du Q, Morrison RS,
Andersen RM, Gelberg L. (2011). Comparison of the mental
health of female adult film performers and other young women in California. Psychiatr Serv. 2011 Jun;62(6):639-45.
doi: 10.1176/ps.62.6.pss6206_0639. PMID: 21632733. Hailes HP, Yu R, Daneses A och Fazel S. (2019). Long-term
outcomes of childhood sexual abuse: an umbrella review.
The Lancet Psychiatry, 6(10), 830-839. doi:10.1016/S2215-0366(19)30286-X. Hammarström S. (2021). Identification of young people at risk
of sexual ill health – implementing a new tool in youth clinics.
Linköping University, Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ;1784. Havard T, Densley J, Whittaker A och Wills J. (2021). Street Gangs
and Coercive Control: The Gendered Exploitation of Young Women and Girls in County Lines. Criminology and Criminal Justice.
https://doi.org/10.1177/17488958211051513Hedén, L., Jonsson, L.S. & Fredlund, C. (2023). The Connection Between Sex as Self-
Injury and Sexual Violence. Arch Sex Behav.
https://doi.org/10.1007/s10508-023-02669-5. Hydén M. (2021). I skuggan av våldet. Barnens och deras sociala
nätverks responser på våld i familjen. Stockholm: Stiftelsen
Allmänna Barnhuset. Isdal P. (2017). Meningen med våld. Stockholm: GOTHIA
Kompetens.
SOU 2023:98 Referenser
683
Jernbro C och Landberg Å. (2020). Multiutsatta barn – Om barn
som utsatts för flera typer av barnmisshandel. Stockholm:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Jernbro C, Landberg Å och Thuin J. (2023). Våld mot barn 2022 – En
nationell kartläggning. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Jonsson L och Svedin C. (2012). ”Online är jag någon annan …….”
Unga kvinnor med erfarenhet av att sälja sexuella tjänster online. Delrapport 8 ur Prostitution i Sverige – Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen: Linköping: Linköping University
Electronic Press, 2012. Jonsson LS. (2015). Online sexual behaviours among Swedish youth.
Characteristics, associations and consequences. (Doktorsavhandling).
Linköpings universitet. Jonsson L och Svedin CG. (2017). Barn utsatta för sexuella över-
grepp på nätet. Fördjupningsrapport. Stockholm/Linköping:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset/Linköpings universitet. Khadr S, Clarke V, Wellings K, Villalta L, Goddard A, Welch J,
Bewley S, Kramer T, Viner R. (2018). Mental and sexual health
outcomes following sexual assault in adolescents: a prospective cohort study. Lancet Child Adolesc Health. 2018 Sep;2(9):654-665.
doi: 10.1016/S2352-4642(18)30202-5. Epub 2018 Jul 19. PMID: 30119759. Klaassen M JE och Peter J. (2015). Gender (In)equality in Internet
Pornography: A Content Analysis of Popular Pornographic Internet Videos. Journal of Sex Research 52, nr 7 (2015): 721–35.
Knutagård H. (2009). ”Men du har ju blivit våldtagen” – om våld-
tagna mäns ordlöshet. (Examensarbete för masterexamen). Lunds
universitet. Kok T, de Haan HA, van der Velden HJ, van der Meer M, Najavits
LM, de Jong CA. (2013). Validation of two screening instruments
for PTSD in Dutch substance use disorder inpatients. Addict
Behav. 2013 Mar;38(3):1726-31. doi: 10.1016/j.addbeh.2012.10.011. Epub 2012 Oct 31. PMID: 23261490.
Referenser SOU 2023:98
684
Landberg Å, Jonsson L och Svedin CG. (2022). Det gäller en av
fyra – Fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020–2021. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Larsson M, Arnberg K, Gustafsson T och Björklund E. (2021).
Såra tukt och sedlighet – Hundra år av pornografi i Sverige.
Stockholm: Natur och kultur. Le Monde. (2023). 'French Bukkake' case: Porn violence suspects
ordered to stand trial. (hämtad 2023-11-19).
López, Q. (2020). People are turning to OnlyFans to earn money
after losing their jobs during the pandemic. Business Insider.
www.insider.com (hämtad 2023-11-15). Lunde C. och Joleby M. (2021). Being Under Pressure to Sext:
Adolescents’ Experiences, Reactions, and Counter-Strategies.
Journal of Research on Adolescence, 33(1), 188–201. doi: 10.1111/jora.12797. Madigan S, Ly A, Rash CL, Van Ouytsel J och Temple JR. (2018).
Prevalence of Multiple Forms of Sexting Behavior Among Youth. A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Pediatr.,
172(4):327-335. Mandau M. (2021). “Snaps”, “screenshots”, and self-blame: A qualitative
study of image-based sexual abuse victimization among adolescent Danish girls. Journal of Children and Media,15(3);431-447.
https://doi.org/10.1080/17482798.2020.1848892. Martellozzo E, Monaghan A, Davidson J, och Adler J. (2020).
Researching the Affects That Online Pornography Has on U.K. Adolescents Aged 11 to 16. SAGE Open, 10(1).
McKee A. (2005). The objectification of women in mainstream porno-
graphic videos in Australia. Journal of sex research. 42. 277-90.
10.1080/00224490509552283. McKee A, Byron P, Litsou K och Ingham R. An Interdisciplinary
Definition of Pornography: Results from a Global Delphi Panel.
Arch Sex Behav. 2020 Apr;49(3):1085-1091. doi: 10.1007/s10508-019-01554-4. Epub 2019 Sep 23. Erratum in: Arch Sex Behav. 2019 Oct 31;: PMID: 31549362; PMCID: PMC7058557. Meta. Transparency reports. https://transparency.fb.com/reports/
(hämtad 2023-11-29).
SOU 2023:98 Referenser
685
Miller DJ och McBain, KA. (2022). The Content of Contemporary,
Mainstream Pornography: A Literature Review of Content Analytic Studies. American Journal of Sexuality Education 17, nr 2 (2022):
219–256. Mind. Trauma, dissociation och DID. www.mind.se
(hämtad 2023-10-25). Månsson S-A. (2018). Prostitution. Aktörerna, relationerna och
omvärlden. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson I. (2015). Passivitetens prislapp. En belysning av de socio-
ekonomiska effekterna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer
i SOU 2015:55. Nilsson och Barker. (2023). Inside porn’s star chamber i poddserien
Hot Money. Porn, power & profit, Financial Times. www.ft.com (hämtad 2023-11-06). Nilsson och Barker. (2023). The billionaire who took down porn i
poddserien Hot Money. Porn, power & profit, Financial Times. https://www.ft.com/content/1add56d6-82d9-4d83-a6a6a5cdff70def5 (hämtad 2023-11-15). Nilsson Lundmark E och Nilsson I. (2022). Att synliggöra det
osynliga – En socioekonomisk analys av hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen Östergötland.
Nordic Finest. Consequences of Termination.
www.nordicfinest.com (hämtad 2023-11-03). Ohlsson D. (2023) Porrexplosionen på Onlyfans – Eweline säljer porr
från vardagsrummet. Sveriges Radio. (hämtad 2023-11-15).
Olsson H. (2006). From male privilege to crime: The prostitution
issue in Sweden during the last 30 years. Kvinnovetenskaplig
Tidskrift, 1–25. Paasonen S. (2018). Online Pornography i Brügger N, Milligan I
and Ankerson M (eds.), The SAGE Handbook of Web History. London: SAGE 2018. Peirce JM, Burke CK, Stoller KB, Neufeld KJ och Brooner RK.
Assessing traumatic event exposure: comparing the Traumatic Life Events Questionnaire to the Structured Clinical Interview for DSM-IV. Psychol Assess. 2009 Jun;21(2):210-8. doi: 10.1037/a0015578. PMID: 19485675; PMCID: PMC3037764.
Referenser SOU 2023:98
686
Pearlman LA och Saakvitne KW. (1995). Trauma and the Therapist:
Countertransference and Vicarious Traumatization in Psychotherapy with Incest Survivors. New York: W.W. Norton.
https://doi.org/10.1080/00029157.1996.10403354. Peter J och Valkenburg P.M. (2016). Adolescents and Pornography:
A Review of 20 Years of Research. J Sex Res 2016 May-
Jun;53(4-5):509-31. DOI: 10.1080/00224499.2016.1143441. Planting-Bergloo S. (2023). Becomings of Swedish secondary sexuality
education: Enactments in natural science subjects and interdisciplinary teaching about pornography. (Doktorsavhandling).
Stockholms universitet. Priebe G och Svedin CG. (2012). Sälja och köpa sex i Sverige 2011.
Förekomst, hälsa och attityder. Delrapport 1 ur Prostitution i
Sverige – Kartlägning och utvädering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen. Linköping: Linköping University Electronic Press. Quayle E, Jonsson LS, Cooper K, Traynor J och Svedin CG.
(2018). Children in Identified Sexual Images – Who Are they?
Self- and Non-Self-Taken . The International Child Sexual
Exploitation Image Database 2006–2015. Child Abuse Review, 27, 223-238. Quinn K, Dickson-Gomez J, Broaddus M och Pacella M. (2019).
“Running Trains” and “Sexing-In”: The Functions of Sex Within Adolescent Gangs. Youth & Society, 51(2), 151-169.
https://doi.org/10.1177/0044118X16667375. Rajan G, Ljunggren G, Wändell P, Wahlström L, Svedin CG och
Carlsson AC. (2019). Health care consumption among adolescent
girls prior to diagnoses of sexual abuse, a case–control study in the Stockholm Region. Eur Child Adolesc Psychiatry 29, 1363–1369
(2020). https://doi.org/10.1007/s00787-019-01445-y. Rajan G, Syding S, Ljunggren G, Wändell P, Wahlström L, Philips B,
Svedin CG och Carlsson AC. (2020). Health care consumption
and psychiatric diagnoses among adolescent girls 1 and 2 years after a first-time registered child sexual abuse experience: a cohort study in the Stockholm Region. Eur Child Adolesc Psychiatry 30, 1803–1811
(2021). https://doi.org/10.1007/s00787-020-01670-w.
SOU 2023:98 Referenser
687
Rudolfsson L. (2022). At Least I Tried: Swedish Police Officers
Experiences of Meeting with Women Who Were Raped. J Police
Crim Psych 37, 365–37 6. https://doi.org/10.1007/s11896-021-09435-0. Scandal Beauties. Allmänna villkor. www.scandalbeauties.com
(hämtad 2023-11-03). Sciacca B, Mazzone A, Loftsson M, O’Higgins Norman J och Foody
M. (2023). Nonconsensual Dissemination of Sexual Images Among
Adolescents: Associations With Depression and Self-Esteem. Journal
of Interpersonal Violence, 2023 Aug;38(15-16):9438-9464. doi: 10.1177/08862605231165777. Scoglio AAJ, Kraus SW, Saczynski J, Jooma S och Molnar BE.
(2019). Systematic Review of Risk and Protective Factors for
Revictimization After Child Sexual Abuse. Trauma, Violence,
and Abuse. doi:10.1177/1524838018823274. Seida K och Shor E. (2021). Aggression and Pleasure in Opposite-Sex
and Same-Sex Mainstream Online Pornography: A Comparative Content Analysis of Dyadic Scenes. Journal of Sex Research 58,
nr 3 (2021): 292–304. Shor E. (2019). Age, aggression, and Pleasure in Popular Online
Pornogaphic Videos. Violence Against Women, 25(8),1018-1036.
Shor E och Seida K. (2019). Harder and Harder? Is Mainstream Porno-
graphy Becoming Increasingly Violent and Do Viewers Prefer Violent Content?. The Journal of Sex Research, 56:1, 16-28,
DOI: 10.1080/00224499.2018.1451476. Shor E och Golriz G. (2019). Gender, Race, and Aggression in
Mainstream Pornography. Archives of Sexual Behavior 48,
nr 3 (2019): 739–51. Starrs A, Ezeh A, Barker G, Basu A, Bertrand J, Blum R, Coll-Seck
AM, Grover A, Laski L, Roa M, Sathar ZA, Say L, Serour GI, Singh S, Stenberg K, Temmerman M, Biddlecom A, Popinchalk A, Summers C, Ashford LS. (2018). Accelerate progress-sexual and
reproductive health and rights for all: report of the Guttmacher– Lancet Commission. The Lancet. Volume 391, Issue 10140, 2018,
Pages 2642-2692. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)30293-9.
Referenser SOU 2023:98
688
Svedin CG, Priebe G. (2009). Kapitel 3. Unga, sex och Internet,
s. 32–147. I Se mig. Unga om sex och Internet. Ungdoms-
styrelsens skrifter 2009:9. Ungdomsstyrelsen, 2009. Svedin CG, Jonsson L, Kjellgren C, Priebe G och Åkerman I.
(2012). Prostitution i Sverige - Huvudrapport. Kartläggning och
utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen. Linköping: Linköping University
Electronic Press. Svedin CG, Priebe G, Wadsby M, Jonsson L, Fredlund C. (2015).
Unga sex och Internet – i en föränderlig värld. Stockholm:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Svedin CG, Landberg Å och Jonsson L. (2021). Unga, sex och internet
efter #metoo – om ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020/2021. Stockholm:
Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Svedin CG. (2023). Barn och ungdomar exploaterade i någon form
av pornografiskt material. En litteraturöversikt. (Bilaga 9 till
detta betänkande.) TikTok. Community Guidelines Enforcement Report.
www.tiktok.com. (hämtad 2023-11-29). Time News. (2022). The owner of the pornographic site Jacquie and
Michel indicted.www. time.news (hämtad 2023-11-21).
Vilde. www.johanvilde.se. (hämtad 2023-11-03). von Mentzer, Charlotta. (2023). Preliminära resultat presenterade
vid konferens om sexuell riskutsatthet och sexuellt våld den 9 november 2023 i Göteborg. Walker K, Sleath E, Hatcher RM, Hine B och Crookes RL. (2021).
Nonconsensual Sharing of Private Sexually Explicit Media Among University Students. Journal of Interpersonal Violence, 36 (17-18):
NP9078-NP9108. Waller Skoog S. (2022). Utan mig är du helt ensam – kvinnors levda
erfarenheter av omgivningens och samhällets ensamgörande i spåren av mäns våld och eftervåld. Högskolan i Gävle.
Waltman M. (2021). Pornography. New York: Oxford University Press.
SOU 2023:98 Referenser
689
Waltman M. (2023). Våld, exploatering & ohälsa i pornografi.
En systematisk kunskapssammanställning om samtida produktionsförhållanden. (Bilaga 8 till detta betänkande.)
Westin M, Calderon C och Hellqvist A. (2016). Att leda sam-
verkan. Lund: Media-Tryck.
Zhou Y och Paul B. (2016). Lotus Blossom or Dragon Lady:
A Content Analysis of ‘Asian Women’ Online Pornography.
Sexuality & Culture 20 nr 4 (2016): 1083–1100. https://doi.org/10.1007/s12119-016-9375-9. Öberg M, Skalkidou A, Heimer G och Lucas S. (2021). Sexual
violence against women in Sweden: Associations with combined childhood violence and sociodemographic factors. Scandinavian
Journal of Public Health, 49(3), 292–300. https://doi.org/10.1177/1403494820939015.
Enkätundersökningar
Enkätundersökning kommuner. Kartläggning av skydd, stöd och
vård för personer utsatta för prostitution eller övergrepp kopplat till pornografi. Kommunrapport. Dnr: Komm2023/00189/A2022:02.
Enkätundersökning regioner Kartläggning av skydd, stöd och vård
för personer utsatta för prostitution eller övergrepp kopplat till pornografi. Regionrapport. Dnr: Komm2023/00189/A2022:02.
Enkätundersökning målgrupp. Ungas erfarenhet av att fått avklädda
eller sexuella bilder eller filmer spridda i något digitalt forum innan de fyllt 18 år. Dnr: Komm2023/00192/A2022:02.
Enkätundersökning Barnahus. Barnahusens erfarenhet av
målgruppen barn som utsätts för sexuell exploatering.
Dnr: Komm2023/00048/A2022:02. Enkätundersökning länsstyrelserna. Länsstyrelsernas arbete inom
området utsatthet och utnyttjande i pornografiska syften.
Dnr: Komm2023/00005/A2022:02.
Referenser SOU 2023:98
690
Verksamheter och enskilda 1
Regioner
Region Jönköpings län – Kvinnokliniken/Vulvamottagningen – Mottagningen för våldsutsatta – Ungdomsmottagningen i Jönköping – RSS/FoU Kommunal utveckling kvinnofrid Region Stockholm – Akutmottagning för våldtagna, Södersjukhuset – Mika Hälsa Region Sörmland, Teamet för sexuellt våldsutsatta Region Uppsala, Kvinnofridsmottagningen, Akademiska sjukhuset Region Värmland – Behandlings- och samtalsmottagningen (BESAM) – Ungdomsmottagningen Druvan Karlstad Region Västerbotten – Björknäs hälsocentral i Boden – Folkhälsoenheten – RSS/FoU Socialtjänst – Ångest och ASTA-mottagningen Region Östergötland, Traumamottagningen Elefanten BUP Västra Götalandsregionen – Kompetenscentrum om våld i nära relationer (VKV) – Kunskapscentrum för sexuell hälsa (KSH) – Sexualmedicinskt centrum/SMC Pilen – Ung Utsatt Fokusgrupp bestående av strateger från regionerna Dalarna, Gävleborg, Kalmar, Norrbotten och Östergötland.
1 Här anges samtliga verksamheter och enskilda som utredningen har fått information från, vid intervjuer eller skriftligt. Alla refereras inte till i betänkandet, men har bidragit med kunskap.
SOU 2023:98 Referenser
691
Kommuner
Ale och Kungälvs kommuner, socialtjänsten Arvika kommun, socialtjänsten Borås Kommun, Mikamottagningen Gislaveds kommun, socialtjänsten Gällivare kommun, socialtjänsten Göteborgs stad – KAST-mottagningen – Mikamottagningen Hagfors kommun, socialtjänsten Karlstad kommun, elevhälsan Malmö stad, Evonhuset Nässjö kommun, socialtjänsten Robertsfors kommun, socialtjänsten Skellefteå kommun, Centrum mot våld/Kvinnofrid Stockholms stad – Framtid Stockholm (uppsökande socialsekreterare) – Mikamottagningen – Stödcentrum för unga brottsutsatta Södertälje kommun, Socialkontoret Umeå Kommun – Centrum mot våld (CMV)/Mikamottagning – Enheten för prevention, fältverksamheten Uppsala kommun, Nexus, teamet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Värnamo kommun, socialtjänsten Fokusgrupp bestående av representanter för Stockholms stad,
Jönköpings kommun, Göteborgs stad och Karlstads kommun.
Referenser SOU 2023:98
692
Myndigheter och universitet
Brottsoffermyndigheten Folkhälsomyndigheten Högskolan i Jönköping Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Jämställdhetsmyndigheten Linköpings universitet (Barnafrid – nationellt centrum för kunskap om våld mot barn) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Myndigheten för delaktighet (MFD) Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) Polismyndigheten – Nationella operativa avdelningen (Noa) – Region Nord – Representanter för polisregionerna Mitt, Nord, Syd, Väst och Öst
gemensamt – Utvecklingscentrum Väst Statens skolverk Socialstyrelsen Statens institutionsstyrelse (SiS) Statens medieråd (Safer Internet Centre) Uppsala universitet (Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK) Åklagarmyndigheten
Länsstyrelser och länsgemensamma resurser
Barnahus Jönköping Barnahus Värmland Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen Värmland Länsstyrelsen Västerbotten
SOU 2023:98 Referenser
693
Länsstyrelsen Västra Götaland Fokusgrupp med utvecklingsledare från länsstyrelserna i
Gävleborg, Halland, Jönköping, Stockholm, Skåne, Värmland, Västerbotten, och Östergötland. Regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel Regionkoordinator i region Nord Regionkoordinator i region Stockholm Regionkoordinator i region Öst Regionkoordinator i region Bergslagen Resursteam prostitution och människohandel för sexuella ändamål
(Värmland)
Organisationer och stiftelser
Alltid Sedd ChildX Ebbamottagningen ECPAT Sverige Ellencentret (1000 möjligheter) Eksjö tjejjour Famna. Riksorganisationen för idéburen välfärd Föreningen Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM) Institutet för Juridik och Internet Internetstiftelsen Inte Din Hora Kvinnojouren i Umeå Linnamottagningen MÄN Novahuset Organisationerna mot kommersiell sexuell exploatering av barn (OKSE) Q-jouren Väst Red Umbrella Sweden RFSL
Referenser SOU 2023:98
694
RFSL Ungdom RFSU Riksförbundet Attention Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF) Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) Rädda Barnen Stiftelsen Allmänna Barnhuset Storasyster Sveriges Kommuner och Regioner – Kvinnofridsnätverket – Nationella nätverket för missbruk och beroende (BIRK) Sveriges Kvinnoorganisationer Talita Transsammans TRIS Unizon Utan Skyddsnät WONSA Referensgrupp med representanter för idéburna organisationer.
Näringsliv
Meta Sverige TikTok Sverige
Internationellt
Délégation aux droits des femmes (Franska senatens delegation för
kvinnors rättigheter), Frankrike Departementet for Børn, Unge og Familier, Grönland Osez le feminisme!, Frankrike
SOU 2023:98 Referenser
695
Skrifstofa jafnréttis- og mannréttindamála (Enheten för
jämställdhet och mänskliga rättigheter, Statsministerns kansli), Island South West Grid for Learning (StopNCII), Storbritannien Stigamót, Island UK Feminista, Storbritannien Women and Equalities Committee UK Parliament, Storbritannien
Enskilda personer
Bengtsson, Paulina. Grundare av Novahuset och föreläsare Engvall, Caroline. Journalist, författare och föreläsare Fredlund, Cecilia. Medicine doktor, ST-läkare psykiatri,
Linköpings universitet Jonsson, Linda. Lektor, docent, Marie Cederschiöld högskola Lagh, Rebecca. Advokat Respondent nr 1–8. Rogland, Ulrika. Advokat Thyberg, Ninja. Regissör White, Catherine. Klinisk chef för sexualbrott på avdelningen på
Faculty of Forensic & Legal Medicine, Storbritannien
Bilaga 1
697
Kommittédirektiv 2022:100
Skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi
Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2022
Sammanfattning
En särskild utredare ska kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi samt föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård för vuxna och barn kan förbättras. Syftet med förslagen är dels att vuxna personer ska få skydd, stöd och vård utifrån behov och ha möjlighet att lämna pornografiproduktion, dels att inga barn ska utsättas för pornografisk exploatering och att de barn som har exploaterats ska få skydd, stöd och vård utifrån behov. Utredaren ska även analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi. Syftet med analysen och de förslag som lämnas ska vara att brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska anmälas, utredas och lagföras, inom ramen för befintlig lagstiftning.
Utredaren ska bland annat
• kartlägga kunskapsläget om vuxnas utsatthet för våld eller andra övergrepp samt om exploatering av barn, vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige,
• föreslå åtgärder för att vuxna personer som har utsatts för våld eller andra övergrepp, eller som på annat sätt har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi, och barn som har utsatts för exploatering vid produktion och distribution av porno-
Bilaga 1 SOU 2023:98
698
grafi i större omfattning än i dag ska kunna ta del av skydd, stöd och vård,
• föreslå åtgärder för att förebygga att barn utsätts för pornografisk exploatering,
• analysera varför det finns så få lagföringar för olaga våldsskildring beträffande våldspornografi och föreslå åtgärder för att brott i större utsträckning ska beivras,
• kartlägga vilka andra brott som förekommer med koppling till produktion och distribution av pornografi och i vilken utsträckning de anmäls, utreds samt leder till åtal och lagföring, och
• analysera vilka eventuella hinder som finns som kan försvåra utredning och åtal.
Uppdraget som utgår från en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna, ska redovisas senast den 29 september 2023.
Koppling till jämställdhetspolitiken
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Ett delmål är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Delmålet omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt, inklusive sexuellt, våld och hot om våld som riktas mot kvinnor och flickor, oavsett om förövaren är en okänd eller en närstående person. Rätten och möjligheten till kroppslig integritet handlar om att kunna bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion.
För att stärka förutsättningarna att nå det jämställdhetspolitiska delmålet bedriver regeringen arbete i enlighet med en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10). Strategin riktar sig mot våld som kvinnor och flickor utsätts för på grund av sitt kön. Den riktar sig också mot våld som kvinnor och flickor utsätts för i särskilt hög grad eller som generellt sett har särskilt svåra konsekvenser för kvinnor och flickor. Sådant våld som huvudsakligen, men inte uteslutande, utövas av män mot kvinnor omfattas i sin helhet av den nationella strategin. När det gäller till exempel sexualbrott samt prostitution och människo-
Bilaga 1
699
handel för sexuella ändamål syftar insatser inom strategin till att även motverka mäns och pojkars utsatthet för våld respektive kvinnors och flickors utövande av våld. Den nationella strategin omfattar i samtliga delar hbtqi-personers utsatthet för den typ av våld som strategin avser, som exempelvis prostitution, människohandel för sexuella ändamål och sexualbrott.
En av målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor är förbättrad upptäckt av våld samt starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn. Målsättningen omfattar alla arenor där sådant våld kan förekomma, inklusive produktion och distribution av pornografi. Barn och unga under 18 år ska skyddas från pornografisk exploatering, oavsett om våld eller tvång förkommer eller inte, och få tillgång till skydd, stöd och vård utifrån sina rättigheter och behov. Därför används genomgående i detta direktiv uttrycket exploatering när det gäller barn. Vuxna behöver få skydd, stöd och vård om de har utsatts för våld eller andra övergrepp eller på annat sätt tagit skada vid pornografiproduktion och stöd att, om de så önskar, lämna en tillvaro där de medverkar i pornografi.
Ytterligare en målsättning i strategin är effektivare brottsbekämpning, vilken till exempel omfattar rättsväsendets ingripande mot brott, säkrandet av bevis, att anmälningar görs och att lagföring sker. Brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska beivras på samma sätt som brott som begås i andra miljöer.
Utredningens omfattning
Begreppet pornografi definieras på olika sätt inom forskningen och i olika studier, vilket utredaren behöver förhålla sig till. Utredningen ska omfatta både sexuellt material som produceras och distribueras av någon annan och material som produceras och distribueras av en person som själv förekommer i materialet. Utredningen omfattar pornografiskt material som förekommer i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma, till exempel producenters webbplatser eller internetforum där användare själva kan lägga upp material. I de fall barn förekommer i dessa sammanhang omfattas detta av utredningen.
Bilaga 1 SOU 2023:98
700
Utredningen omfattar såväl kommersiell pornografi som pornografi som inte syftar till att tjäna pengar.
Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn
Kunskapen om utsatthet och exploatering är otillräcklig
Vuxna personer kan samtycka till att medverka i pornografi och bidra till att materialet distribueras, men som i alla andra sammanhang får våldsbrott eller andra övergrepp inte förekomma. Det saknas dock tillräcklig kunskap om utsatthet för våld eller andra övergrepp inom pornografiproduktion. Det finns inga svenska studier som visar hur många personer som medverkar i pornografi, hur stor andel av de som medverkar som gör det helt frivilligt och hur många som exploateras eller medverkar efter någon typ av hot eller annan påtryckning. Vidare saknas kunskap om hur vanligt det är att personer som exploateras eller medverkar i pornografi utsätts för våld eller andra övergrepp och vilka konsekvenser det får i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa.
En viss del av den pornografi som produceras i Sverige filmas och distribueras av producenter som anställer kvinnor och män för att medverka. Det finns dock bara ett fåtal sådana producenter och det är oklart hur många som är aktiva. Utöver det finns ett stort antal internetsidor där pornografi sprids och internetforum där användare kan lägga upp eget material, på enbart sig själva eller tillsammans med andra. Det är inte heller ovanligt att det erbjuds direktkontakt med användare och att användare kan skicka in önskemål om filmer, vilket gör att forumen befinner sig i en gråzon mellan pornografi och prostitution.
De studier som har gjorts om förekomsten av våld i pornografiska filmer visar samstämmigt att det förekommer såväl lättare som grövre våld. Hur vanligt våldet är varierar dock, bland annat beroende på hur våld definieras. Enskilda studier visar på siffror från 5 procent till närmare 90 procent (Sexual Behaviors and Violence in Pornography: Systematic Review and Narrative Synthesis of Video Content Analyses, Carrotte, Davis, Lim, 2020, Aggression and Sexual Behavior in Best-Selling Pornography Videos: A Content Analysis Update, Bridges et al. 2010). En forskningssammanställning från
Bilaga 1
701
2020 där 23 studier har granskats pekar på att lättare våld och ojämlika relationer är vanligt förekommande, medan grövre våld är avsevärt mindre vanligt förekommande. Gemensamt för de studier som har granskats är att våld och dominerande beteende så gott som alltid riktas mot kvinnor. Forskarna konstaterar att mer forskning behövs (Carrotte, Davis, Lim, 2020). Studierna avser inte svenska förhållanden och det saknas tillräcklig kunskap om hur vanlig förekomsten av våld är i pornografi som har producerats i Sverige.
Kunskapen om konsekvenserna av utsatthet och exploatering är otillräcklig
Avgörande för utsattheten hos de som medverkar i pornografi är inte enbart vad som visas, utan framför allt i vilken situation de medverkande personerna befinner sig. Pornografiproduktion kan äga rum mot en persons vilja och därmed innefatta brott även om det inte syns inslag av våld i filmer eller på bilder, på samma sätt som pornografi med inslag av någon typ av våld kan ha producerats med samtycke från medverkande. Även pornografi som har producerats med samtycke från samtliga inblandade kan ge upphov till att medverkande i efterhand har behov av stöd. I en intervjustudie som har genomförts av organisationen Talita (Syns man inte, finns man inte – Inblick i den svenska porrindustrin, 2019) vittnar personer som har utsatts för pornografisk exploatering i Sverige om psykisk ohälsa. Personerna vittnar även om att deras gränser inte respekteras av andra inblandade och att det kan vara svårt att lämna branschen, bland annat på grund av att man vet att bilderna och filmerna ändå finns kvar och kan fortsätta spridas. Studien är en pilotstudie som enligt författarna kan lägga grunden för mer omfattande studier.
Mer omfattande studier från andra länder visar att kvinnor som har filmats för pornografi har sämre psykisk hälsa än andra kvinnor. I en amerikansk enkätstudie från 2011 har kvinnor som medverkat i pornografi jämförts med kvinnor som inte gjort det. Studien visade att de som hade medverkat i pornografi hade sämre psykisk hälsa och högre förekomst av depression än andra kvinnor i samma ålder. Studien visar vidare att medverkande i pornografi oftare än andra haft en svår barndom eller tvingats till sex före 18 års ålder (Comparison of the Mental Health of Female Adult Film Performers and Other Young Women in California, Grudzen et al. 2011). Liknande
Bilaga 1 SOU 2023:98
702
resultat har setts i tidigare studier, och det bekräftas också av den intervjustudie som Talita har gjort, men det saknas omfattande forskning såväl i Sverige som i andra länder.
På både traditionella producenters internetsidor och internetforum är det främst kvinnor, särskilt unga kvinnor, som syns och som i förekommande fall utsätts för våld och förnedring. Kunskap om mäns medverkan i pornografi, såväl heterosexuella scener som pornografi som skildrar män som har sex med män, är ännu mer begränsad. Studier visar att unga hbtqi-personer i större utsträckning än andra unga personer har erfarenhet av att ha sex mot ersättning (Folkhälsomyndigheten 2020), men det saknas kunskap om pornografisk exploatering.
Vilken kunskap finns om våld och andra övergrepp mot vuxna vid produktion och distribution av pornografi?
Som framgår ovan är kunskapsläget vad gäller våld och andra övergrepp mot vuxna vid produktion och distribution av pornografi i Sverige inte tillräckligt.
Utredaren ska därför
• kartlägga och redovisa kunskapsläget om vuxnas utsatthet för våld eller andra övergrepp samt konsekvenser i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa, vid produktion eller distribution av pornografi i Sverige, och
• kartlägga och redovisa kunskapsluckor.
Utredaren ska beakta att kvinnor är i majoritet bland de personer som förekommer i pornografiska skildringar, men att även män, pojkar och flickor kan förekomma. Utredaren ska även beakta att det är vanligare att hbtqi-personer uppger att de har varit utsatta för sexuell exploatering än andra personer, vilket kan omfatta pornografisk exploatering.
Bilaga 1
703
Vilken kunskap finns om exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi, i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma?
Alla barn och unga under 18 år ska skyddas från pornografisk exploatering. Det förekommer dock uppgifter från personer som medverkat i pornografi (Talita 2019) om att minderåriga tillåts, och uppmanas, att dela bilder och filmer på internetsidor avsedda för spridning av egenproducerat pornografiskt material. Kunskapsläget vad gäller exploatering av barn vid produktion och distribution av pornografi i Sverige är inte tillräckligt.
Utredaren ska därför
• kartlägga och redovisa kunskapsläget om exploatering av barn och exploateringens konsekvenser i form av till exempel fysisk eller psykisk ohälsa, vid produktion och distribution av pornografi i Sverige, i forum där främst pornografi föreställande vuxna förekommer, och
• kartlägga och redovisa kunskapsluckor.
Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras
I enlighet med socialtjänstlagen (2001:453) har kommunen det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Det är därmed socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för att hjälpa vuxna personer som utsatts för våld eller andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi och barn som har utsatts för exploatering vid produktion och distribution av pornografi. Det hör enligt samma lag till socialnämndens uppgifter att verka för att den som utsatts för brott får stöd och hjälp, och det regleras särskilt att socialnämnden ansvarar för att ett barn som utsatts för brott och barnets närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för att barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. I detta ingår att bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa och tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga
Bilaga 1 SOU 2023:98
704
för dem. De kommunala verksamheterna för personer i prostitution i Göteborg, Malmö och Stockholm erbjuder även stödsamtal till den som har erfarenhet från medverkan i pornografi. Utnyttjande i pornografiskt material kan vara en grund för vård på grund av förhållanden i hemmet enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, förkortad LVU. Det saknas dock information om i vilken utsträckning socialtjänsten, inklusive den sociala barn- och ungdomsvården, kommer i kontakt med personer som medverkar i pornografi. Det finns även civilsamhällesorganisationer som tillhandhåller stöd för sexualbrottsutsatta och där stödet i viss utsträckning är inriktat på personer som utsatts för sexuell exploatering.
Regionerna ansvarar enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) för att erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som är bosatt inom regionen. När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. I detta ansvar ingår att ge vård och behandling till personer som utsatts för sexuellt våld eller har andra vårdbehov till följd av sexuell exploatering. Hur vården är organiserad och vart man ska vända sig med sådana vårdbehov varierar från region till region. Generellt finns dock tillgång till gynekologisk vård, psykiatrisk vård och vård i samband med sexuellt våld i alla regioner. För ungdomar finns även möjligheter att vända sig till en ungdomsmottagning. Yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården är också skyldiga att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Hälso- och sjukvården ska även, på socialnämndens initiativ, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa.
När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården, ska kommunen och regionen tillsammans upprätta en individuell plan.
Trots det upplever många att det är svårt att få den hjälp som behövs. Organisationerna #intedinhora och Child 10 genomförde 2020 tillsammans med Ellencentret en undersökning av vilka stöd- och hjälpinsatser personer som utsatts för kommersiell sexuell exploatering tagit del av (Ingen hörde ropen på hjälp – Vilken hjälp finns för människor som utsätts i prostitution, människohandel för sexuella ändamål och annan kommersiell sexuell exploatering?). Undersökningen omfattar såväl socialtjänst och offentlig vård som det stöd som ges från civilsamhällesorganisationer. Organisationernas rap-
Bilaga 1
705
port ger en bild av att det stöd som personer som har utsatts för någon typ av kommersiell sexuell exploatering får inte är tillräckligt, varken från socialtjänst eller den offentliga vården. Att stödet inte är tillräckligt förklaras dels av att det är svårt för den utsatta personen att söka hjälp och berätta vad den har varit utsatt för, dels av att kunskap saknas bland yrkesverksamma och att stödet varierar beroende på var man bor i landet. Särskilt svårt är det enligt rapporten för den som är ett barn eller som har en mer komplex problematik. I enkäterna och i rapporten görs inte skillnad mellan utsatthet i pornografi och annan typ av kommersiell sexuell exploatering, vilket gör att resultaten inte är helt överförbara. Det finns dock inget som tyder på att personer som har utsatts i pornografi skulle ta del av stöd- och hjälpinsatser i högre grad än personer som utsatts för andra typer av kommersiell sexuell exploatering.
Samma organisationer gjorde även en kartläggning 2021 där regionerna tillfrågades om vården för personer som har utsatts för kommersiell sexuell exploatering (Exploaterad men inte våldsutsatt – En nationell kartläggning av Sveriges Regioners vård för personer som utsatts för kommersiell sexuell exploatering). Rapporten fokuserar på sex mot ersättning samt sex som självskadebeteende men det framkommer att det i flera regioner verkar saknas såväl rutiner som tillräcklig kunskap för att kunna ge vård och stöd till personer, både barn och vuxna, som har utsatts för kommersiell sexuell exploatering. Rapporten tyder på att traumabehandling ofta finns, men att den är svårtillgänglig för målgruppen då personer utsatta för kommersiell sexuell exploatering inte alltid identifieras av vården och inte alltid räknas till kategorin våldsutsatta. Det finns ingen forskning om hur stödet till målgruppen ser ut i praktiken, men denna rapport och de vittnesmål som återfinns i Talitas studie tyder på att det finns ett behov av mer kunskap om denna grupp inom hälso- och sjukvården. Det finns ingen motsvarande kartläggning där kommunerna har tillfrågats om den vård och det stöd som socialtjänsten ansvarar för.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har, i enlighet med en överenskommelse med regeringen, genomfört en nationell kartläggning av vården för personer som utsatts för sexuellt våld. Även den visar att det finns förbättringsbehov, till exempel behöver bemötandet förbättras och tillgängligheten till vård i ett icke-akut skede stärkas. Dessutom behöver kunskapen om adekvat behandling vid komplex problematik och traumatisering öka. I enlighet med tilläggsöverens-
Bilaga 1 SOU 2023:98
706
kommelsen mellan regeringen och SKR inom området förlossningsvård och kvinnors hälsa 2021–2022 ska regionerna vidta insatser för att personer som utsatts för sexuellt våld eller könsstympning, inklusive personer med komplex problematik, får likvärdig vård baserad på bästa möjliga kunskap över hela landet. För 2021 har SKR redovisat att flera regioner har genomfört insatser med särskilt fokus på personer som utsatts för våld i form av till exempel sexuellt våld. Dessa regioner har bland annat genomfört insatser för att öka medarbetares kompetens inom respektive område, och därigenom öka sannolikheten att våldsutsatta identifieras och får tillgång till vård efter behov. Flera regioner har enligt redovisningen också bedrivit åtgärder för att säkerställa en sammanhållen vårdkedja för personer som utsatts för våld för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika verksamheter utifrån identifierade vårdbehov.
Regeringen har vidare genomfört mycket omfattande satsningar under många år på vård vid psykisk ohälsa och suicidprevention för att stödja utvecklingen av en mer tillgänglig och kunskapsbaserad vård. Inom ramen för satsningen har regeringen ingått flera överenskommelser med SKR som syftar till att utveckla det förebyggande och främjande arbetet på grupp- och befolkningsnivå, att stärka tillgänglighet och kvalitet i vård, omsorg och andra stödinsatser för personer med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättningar. Merparten av medlen i satsningen fördelas till kommuner och regioner för att stärka och utveckla insatser inom området.
Inom ramen för satsningen fördelas även särskilda medel för att stärka den psykiatriska traumavården, vilket bland annat kan komma personer som blivit utsatta för sexuellt våld till del.
Hur kan tillgången till skydd, stöd och vård för vuxna förbättras?
Vuxna personer som har utsatts för våld eller andra övergrepp eller som på annat sätt har tagit skada vid produktion eller distribution av pornografi ska få skydd, stöd och vård utifrån behov och ha möjligheter att lämna en tillvaro där de medverkar i pornografiproduktion.
Utredaren ska därför
• kartlägga vilket skydd, stöd och vård som vuxna personer som har utsatts för våld eller andra övergrepp eller som på annat sätt har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi erbjuds
Bilaga 1
707
och tar del av samt analysera vilka eventuella hinder som finns för att utsatta ska ta del av stödet,
• föreslå åtgärder för att vuxna i större omfattning än i dag ska kunna ta del av skydd, stöd och vård, och
• föreslå åtgärder för att vuxna personer som har utsatts för våld eller andra övergrepp eller som på annat sätt har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi ska få stöd att lämna en tillvaro där de medverkar i pornografiproduktion om de så önskar.
Utredaren ska genomgående i analys och förslag beakta att funktionsnedsättning, skadligt bruk och beroende av alkohol eller narkotika och andra sårbarheter kan göra att det är särskilt svårt för vissa grupper att söka och ta emot skydd, stöd och vård. Utredaren ska vidare beakta att det kan finnas ett stort mörkertal bland personer som har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi.
Hur kan tillgången till skydd, stöd och vård för barn förbättras?
Barn som har utsatts för exploatering vid produktion eller distribution av pornografi ska få skydd, stöd och vård, utifrån behov. Inga barn ska utsättas för pornografisk exploatering.
Utredaren ska därför
• kartlägga vilket skydd, stöd och vård som barn som har utsatts för exploatering vid produktion och distribution av pornografi erbjuds och tar del av samt analysera vilka eventuella hinder som finns för att utsatta tar del av stödet,
• föreslå åtgärder för att barn i större omfattning än i dag ska kunna ta del av skydd, stöd och vård, och
• föreslå åtgärder för att förebygga att barn utsätts för pornografisk exploatering.
FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi, ställer långtgående krav på konventionsstaterna att förebygga och mot-
Bilaga 1 SOU 2023:98
708
verka alla former av våld mot barn, inkluderat sexualbrott mot barn. Barnkonventionen och det fakultativa protokollet ska vara en utgångspunkt i utredarens arbete. Utredaren ska beakta att det kan finnas ett stort mörkertal bland barn som har tagit skada vid produktion och distribution av pornografi.
Uppdraget att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi
Hur kan brott som begås vid produktion och distribution av pornografi beivras i större utsträckning?
Som har redogjorts för ovan saknas det tillräcklig kunskap om utsatthet för våld eller andra övergrepp inom pornografiproduktion. Innehållet i de pornografiska filmer som förekommer på webbplatser och i internetforum väcker dock frågan om de som medverkat har utsatts för våld eller andra kränkningar som skulle kunna utgöra brott. Det kan exempelvis handla om att deltagandet i sexuella handlingar inte varit frivilligt eller att inspelning eller spridning skett utan deltagares samtycke. Innehållet i pornografiska filmer väcker också frågor om brottet olaga våldsskildring.
Den som i stillbilder eller rörliga bilder skildrar sexuellt våld eller tvång (dvs. främst s.k. våldspornografi) med uppsåt att bilderna sprids döms för olaga våldsskildring (16 kap. 10 c § brottsbalken). För olaga våldsskildring döms också den som sprider en sådan skildring. Alla sexuella skildringar i bild som innehåller våld i någon form träffas av straffbestämmelsen. Det krävs inte att våldet har varit grovt (prop. 1986/87:151 s. 183). Även skildringar av sexuella situationer som innehåller tvångsmoment omfattas. Från det straffbara området undantas gärningar som med hänsyn till omständigheterna är försvarliga.
Olaga våldsskildring är också ett tryck- och yttrandefrihetsbrott (7 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap.1 och 2 §§yttrandefrihetsgrundlagen). Om brottet begås i ett grundlagsskyddat medium, till exempel i tryckt skrift, tv-program eller teknisk upptagning (till exempel cd- och dvd-skivor) tillämpas tryckfrihetsförordningens respektive yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser. För olaga våldsskildring i till exempel en teknisk upptagning ansvarar utgivaren i första hand. I andra hand är det den som har låtit framställa upp-
Bilaga 1
709
tagningen som ansvarar. Om det inte finns förutsättningar för sådant ansvar är i stället spridaren ansvarig för brottet.
Det finns därutöver flera andra brott som utifrån omständigheterna skulle kunna begås i sammanhang kopplade till produktion och distribution av pornografi, däribland olika sexualbrott, brott mot liv och hälsa, frihet och frid eller annat brott mot allmän ordning.
De senaste tio åren har fyra brott lagförts (fällande dom i tingsrätt, strafföreläggande och åtalsunderlåtelse) enligt bestämmelsen om olaga våldsskildring (16 kap. 10 c brottsbalken). Av statistiken framgår inte om något av fallen avsett våldspornografi eller om det varit fråga om annan slags olaga våldsskildring. Inte heller när det gäller andra brott framgår av kriminalstatistiken om de har begåtts i sammanhang kopplade till produktion eller distribution av pornografi. Därför är det generellt sett svårt att avgöra i vilken utsträckning brott som begås i detta sammanhang anmäls, utreds, leder till åtal och lagförs.
Det behövs mer kunskap om varför det inte sker fler lagföringar för skildring och spridning av våldspornografi. Det behövs även mer kunskap om förekomsten av andra brott som kan kopplas till produktion eller distribution av pornografi och det behöver klargöras i vilken utsträckning dessa brott anmäls, utreds samt leder till åtal och lagföring.
Utredaren ska därför
• analysera varför det finns så få lagföringar för olaga våldsskildring beträffande våldspornografi och föreslå åtgärder för att brotten i större utsträckning ska beivras.
Utredaren ska också
• kartlägga vilka andra brott som förekommer med koppling till produktion och distribution av pornografi och i vilken utsträckning de anmäls, utreds samt leder till åtal och lagföring,
• analysera vilka eventuella hinder som finns som kan försvåra utredning och åtal, och
• vid behov föreslå åtgärder för att brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska beivras i större utsträckning, vilket till exempel kan omfatta åtgärder för att ge stöd till utsatta att våga anmäla brott.
Bilaga 1 SOU 2023:98
710
Syftet med analysen och förslagen ska vara att brott med koppling till produktion och distribution av pornografi ska anmälas, utredas och lagföras, inom ramen för befintlig lagstiftning. Det ingår inte i utredarens uppdrag att föreslå författningsändringar.
Konsekvensbeskrivningar
Utredningen ska beskriva ekonomiska och andra konsekvenser för de aktörer som bedöms som relevanta för att erbjuda skydd, stöd och vård, inklusive kommuner och regioner. Utredningen ska även beskriva konsekvenser för de myndigheter inom rättsväsendet som berörs av förslagen. När det gäller konsekvenser för jämställdhet ska särskilt konsekvenser för genomförandet av delmålen om jämställd hälsa och om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra beskrivas. När förslag berör individer ska genomgående konsekvenserna för barn, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning, skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika och andra särskilda sårbarheter beskrivas.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska inhämta uppgifter från relevanta myndigheter, exempelvis inom rättsväsendet. Synpunkter ska inhämtas från personer som har medverkat eller utsatts för pornografisk exploatering, inklusive barn och unga, och från yrkesverksamma och civilsamhällesorganisationer som möter målgruppen. Utredaren ska även föra dialog med utredningen En uppväxt fri från våld.
Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023.
(Arbetsmarknadsdepartementet)
Bilaga 2
711
Kommittédirektiv 2023:37
Tilläggsdirektiv till utredningen om Skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi (A 2022:02)
Beslut vid regeringssammanträde den 9 mars 2023
Förlängd tid för uppdraget
Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiv om Skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi (dir. 2022:100). Uppdraget skulle enligt direktiven redovisas senast den 29 september 2023.
Den 23 december 2022 inkom en hemställan från Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi (dir. 2022:100) om ett utökat uppdrag och förlängd tid för genomförandet av utredningen. Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 29 november 2023.
(Arbetsmarknadsdepartementet)
713
Bilaga 3
1
 
gYHUJUHSSYLGSURGXNWLRQ RFKGLVWULEXWLRQDY SRUQRJUDIL
Regeringskansliet
November 2022
Bilaga 3
714
1
)UnJRU
Bakgrundsfrågor
1. Ange vem som besvarar enkäten
Förnamn:
Efternamn:
Befattning:
2. Ange län:
3. Ange kommun:
4. Om du angivit Stockholms kommun, ange vilken stadsförvaltning:
5. Om du angivit Göteborgs kommun, ange vilken socialförvaltning:
Ledning och styrning
6. Har kommunen en aktuell handlingsplan när det gäller mäns våld mot kvinnor eller
motsvarande policydokument?
䕕

Nej Æ Gå till fråga 10
䕕

Ja, med nämndbeslut
䕕

Ja, utan nämndbeslut
7. Om ja på fråga 6, ingår någon av följande utsattheter i handlingsplanen?
1lUGHWLQWHVWnUEDUQXQGHUnUDYVHVYX[QD 
Ja Nej Vet inte Sex mot ersättning (barn under 18 år) Prostitution Människor för sexuella ändamål (barn under 18 år) Människor för sexuella ändamål Bilder och filmer med avklätt eller sexuellt innehåll som tagits fram eller spridits (barn under 18 år) Våld, påtryckningar eller andra övergrepp i samband med produktion av pornografiska bilder eller filmer Bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll som spridits utan samtycke
8. Kommentar: IULWH[W
9. Länk till handlingsplan eller motsvarande policydokument: IULWH[W
715
Bilaga 3
2
Förebyggande arbete
10.Bedriver kommunen fysiskt uppsökande arbete för att identifiera barn och unga i
riskzonen att utsättas för, eller som utsätts för, sexuell exploatering?
䕕

Nej
䕕

Ja
䕕

Vet inte

11.Om ja på fråga 10, omfattar det fysiskt uppsökande arbetet någon av följande typer av
sexuell exploatering av barn?
Ja Nej Vet inte Sex mot ersättning Människohandel för sexuella ändamål Att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits
  12.Bedriver kommunen uppsökande arbete på nätet för att identifiera barn och unga i
riskzonen att utsättas för, eller som utsätts för, sexuell exploatering?
䕕

Nej
䕕

Ja
䕕

Vet inte
13.Om ja på fråga 12, omfattar det uppsökande arbetet på nätet någon av följande typer av
sexuell exploatering av barn?
Ja Nej Vet inte Sex mot ersättning Människohandel för sexuella ändamål Att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits
14.Om ja på fråga 10 eller 12, vilken eller vilka funktioner arbetar med det uppsökande
arbetet? Flera svarsalternativ är möjliga att välja.
䕕

Fältassistent
䕕

Fritidspersonal
䕕

Barn- och ungdomsjour
䕕

Annan, ange vilken funktion: ______________________
15.Kommentar: IULWH[W
Bilaga 3
716
3
16.Har kommunen under det senaste året gett skolelever utbildning som tar upp frågor om
sexuell exploatering?
I begreppet ”sexuell exploatering” ingår sex mot ersättning, människohandel för sexuella ändamål och utsatthet genom att bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll tagits fram eller spridits. Flera svarsalternativ är möjliga att välja.
䕕

Ja, för elever i årskurs 4-6
䕕

Ja, för elever i årskurs 7-9
䕕

Ja, för elever i gymnasiet
䕕

Nej
䕕

Vet inte
17.Kommentar: IULWH[W)
18.Om ja på fråga 16, ange gärna vilken/vilka utbildningsanordnare/föreläsare som anlitats
IULWH[W
Tidig upptäckt
19.Har kommunen en aktuell rutin för att fråga om någon av följande utsattheter
av vuxna?
Ja Nej Vet inte Sex mot ersättning Människohandel för sexuella ändamål Våld, påtryckningar eller andra övergrepp i samband med produktion av pornografiska bilder och filmer Bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll som spridits utan samtycke
20.Har kommunen en aktuell rutin för att fråga om våldsutsatthet hos barn och unga?
䕕

Nej
䕕

Ja
䕕

Vet inte
21.Om ja på fråga 20, ingår frågor om sexuell exploatering i form av något av följande i
kommunens rutin för att fråga om våldsutsatthet hos barn och unga?
Ja Nej Vet inte Sex mot ersättning Människohandel för sexuella ändamål Att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits
717
Bilaga 3
4
Tillgängligt stöd
22.Hur ofta kommer kommunen i kontakt med barn och unga som utsatts för sexuell
exploatering i form av sex mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål?
䕕

Aldrig
䕕

Varje år
䕕

Varje månad
䕕

Varje vecka
䕕

Vet inte
23.Hur ofta kommer kommunen i kontakt med barn och unga som utsatts för sexuell
exploatering i form av att bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll tagits fram eller sprids?
䕕

Aldrig
䕕

Varje år
䕕

Varje månad
䕕

Varje vecka
䕕

Vet inte
24.Hur ofta kommer kommunen i kontakt med vuxna som utsatts för prostitution/sex mot
ersättning eller människohandel för sexuella ändamål?
䕕

Aldrig
䕕

Varje år
䕕

Varje månad
䕕

Varje vecka
䕕

Vet inte
25.Hur ofta kommer kommunen i kontakt med vuxna som utsatts för våld och övergrepp
kopplat till produktion av pornografiska bilder och filmer?
+lULQJnUlYHQVH[XHOOWPDWHULDOVRPWDJLWVIUDPLDQQDWV\IWHPHQVRPVHGDQVSULGVVRP SRUQRJUDIL'HWWDNDQRPIDWWDVNKlPQGSRUUHOOHUELOGHUVRPWDJLWVIUnQSULYDWDIRUXP
䕕

Aldrig
䕕

Varje år
䕕

Varje månad
䕕

Varje vecka
䕕

Vet inte
Bilaga 3
718
5
Särskilda insatser
26.Har kommunen tillgång till särskilda insatser för barn och unga som utsatts för sexuell
exploatering i form av sex mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål?
Medtillgång till menas om kommunen kan erbjuda insatser i egen regi eller om insatser ges av annan utförare.
Med särskilda insatser avses insatser som är specifika för målgruppen antingen genom att utföraren har särskild sakkompetens eller en specialiserad funktion inom området prostitution/sex mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål.
Ja Nej Vet inte
Råd- och stödinsatser till barn och unga med personal som har särskild sakkompetens. Råd- och stödinsatser till föräldrar eller andra närstående med personal som har särskild sakkompetens. Kontaktperson/familj som har särskild sakkompetens. Placering i HVB-hem med särskild sakkompetens. Placering i familjehem med särskild sakkompetens. Placering i särskilt boende med särskild sakkompetens. Förmedling av kontakt till civilsamhällesorganisation eller andra aktörer med särskild sakkompetens (exempelvis tjejjour). Hjälp med kontakt till specialiserad mottagning/funktion inom hälso- och sjukvården (exempelvis enhet inom barn- och ungdomspsykiatri som kan erbjuda traumabehandling). Hjälp med kontakt till specialiserad enhet/grupp inom Polismyndigheten (exempelvis människohandelsgrupp.). Hjälp med kontakt till specialiserad mottagning/funktion som sker i samverkan mellan flera aktörer (exempelvis Barnahus, Stödcentrum för unga brottsutsatta). Annat, vänligen ange vad:
719
Bilaga 3
6
27.Har kommunen tillgång till särskilda insatser för barn och unga som utsatts för sexuell
exploatering i form av att bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll tagits fram eller sprids? +lULQJnUlYHQVH[XHOOWPDWHULDOVRPWDJLWVIUDPLDQQDWV\IWHPHQVRPVHGDQVSULGVVRP
SRUQRJUDIL'HWWDNDQRPIDWWDVNKlPQGSRUUHOOHUELOGHUVRPWDJLWVIUnQSULYDWDIRUXP
Medtillgång till menas om kommunen kan erbjuda insatser i egen regi eller om insatser ges av annan utförare.
Med särskilda insatser avses insatser som är specifika för målgruppen antingen genom att utföraren har särskild sakkompetens eller en specialiserad funktion inom området sexuellt våld i form av utsatthet genom att bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll tagits fram eller spridits.
Ja Nej Vet inte
Råd- och stödinsatser till barn och unga med personal som har särskild sakkompetens. Råd- och stödinsatser till föräldrar eller andra närstående med personal som har särskild sakkompetens. Kontaktperson/familj som har särskild sakkompetens.
Placering i HVB-hem med särskild sakkompetens.
Placering i familjehem med särskild sakkompetens.
Placering i särskilt boende med särskild sakkompetens.
Förmedling av kontakt till civilsamhällesorganisation eller andra aktörer med särskild sakkompetens (exempelvis tjejjour). Hjälp med kontakt till specialiserad mottagning/funktion inom hälso- och sjukvården (exempelvis enhet inom barn- och ungdomspsykiatri som kan erbjuda traumabehandling). Hjälp med kontakt till specialiserad enhet/grupp inom Polismyndigheten (exempelvis människohandelsgrupp.).
Hjälp med kontakt till specialiserad mottagning/funktion som sker i samverkan mellan flera aktörer (exempelvis Barnahus, Stödcentrum för unga brottsutsatta).
Annat, vänligen ange vad:
Bilaga 3
720
7
29.Har kommunen tillgång till särskilda insatser för vuxna som utsatts för prostitution/sex
mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål?
Medtillgång till menas om kommunen kan erbjuda insatser i egen regi eller om insatser ges av annan utförare.
Med särskilda insatser avses insatser som är specifika för målgruppen antingen genom att utföraren har särskild sakkompetens eller en specialiserad funktion inom området prostitution/sex mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål.
Ja Nej Vet inte
Råd- och stödinsatser med personal med särskild sakkompetens. Stöd i föräldrarollen. Placering i skyddat boende med särskild sakkompetens. Förmedling av kontakt till civilsamhällesorganisation eller andra aktörer med särskild sakkompetens (exempelvis kvinnojour). Hjälp med kontakt till specialiserad mottagning inom hälso- och sjukvården (exempelvis enhet inom vuxenpsykiatri som kan erbjuda traumabehandling). Hjälp med kontakt till specialiserad enhet/grupp inom Polismyndigheten (exempelvis människohandelsgrupp). Hjälp med kontakt till specialiserad mottagning/funktion som sker i samverkan mellan flera aktörer (exempelvis Mikamottagning). Annat, vänligenange vadǣ
721
Bilaga 3
8
31.Har kommunen tillgång till särskilda insatser för vuxna som utsatts för våld och
övergrepp kopplat till produktion av pornografiska bilder och filmer? +lULQJnUlYHQVH[XHOOWPDWHULDOVRPWDJLWVIUDPLDQQDWV\IWHPHQVRPVHGDQVSULGVVRP
SRUQRJUDIL'HWWDNDQRPIDWWDVNKlPQGSRUUHOOHUELOGHUVRPWDJLWVIUnQSULYDWDIRUXP
Medtillgång till menas om kommunen kan erbjuda insatser i egen regi eller om insatser ges av annan utförare.
Med särskilda insatser avses insatser som är specifika för målgruppen antingen genom att utföraren har särskild sakkompetens eller en specialiserad funktion inom området sexuellt våld i form av utsatthet genom att bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll tagits fram eller spridits.
Ja Nej Vet inte
Råd- och stödinsatser med personal med särskild sakkompetens
Stöd i föräldrarollen
Placering i skyddat boende med särskild sakkompetens
Förmedling av kontakt till civilsamhällesorganisation eller andra aktörer med särskild sakkompetens (exempelvis kvinnojour)
Hjälp med kontakt till specialiserad mottagning inom hälso- och sjukvården (exempelvis enhet inom vuxenpsykiatri som kan erbjuda traumabehandling) Hjälp med kontakt till specialiserad enhet/grupp inom Polismyndigheten (exempelvis särskild sexualbrottsgrupp)
Hjälp med kontakt till specialiserad mottagning/funktion som sker i samverkan mellan flera aktörer (exempelvis Mikamottagning)
Annat, ange vad
32.Vilka eventuella hinder skulle kunna finnas för att barn och vuxna, som är utsatta i ovan
angivna avseenden, ska kunna erbjudas eller ta del av de insatser som finns i kommunen? IULWH[W
Bilaga 3
722
9
Samverkan
33.Har kommunen en aktuell samverkansöverenskommelse eller motsvarande samverkan
med annan aktör som rör området sexuell exploatering av barn? 6DPYHUNDQNDQEHGULYDVLPHULQIRUPHOOIRUPHOOHUJHQRPIRUPDOLVHUDGHVDPYHUNDQVDYWDO
H[HPSHOYLVLIRUPDY,23LGpEXUHWRIIHQWOLJWSDUWQHUVNDS
䕕

Nej
䕕

Ja
䕕

Vet inte
34.Om ja på fråga 33, ingår frågor om något av följande utsattheter?
Ja Nej Vet inte Sex mot ersättning Människohandel för sexuella ändamål Att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits
35.Om ja på fråga 33, med vilken aktör:
䕕

Polisen
䕕

Hälso-sjukvården
䕕

Civilsamhälleorganisation
䕕

Näringslivet
䕕

Annan, ange vilken: ________________________
36.Om ja på fråga 33, ange länk till överenskommelse eller motsvarande eller beskriv
samverkan kort )ULWH[W

723
Bilaga 3
10
Kompetens hos personal
37.Vilken eller vilka av följande grupper inom kommunen har de senaste två åren utbildats
om sexuell exploatering av barn och unga i form av sex mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål?
䕕

Politiker och förtroendevalda
䕕

Chefer inom förskola - skola
䕕

Personal inom förskola – skola
䕕

Chefer inom socialtjänstens myndighetsutövning
䕕

Personal inom socialtjänstens myndighetsutövning
䕕

Chefer inom socialtjänstens öppna verksamheter
䕕

Personal inom socialtjänstens öppna verksamheter
䕕

Annan personalgrupp, ange vilken: _________________________
䕕

Ingen utbildning har genomförts under perioden
䕕

Vet inte
38.Vilken eller vilka av följande grupper inom kommunen har de senaste två åren utbildats
om sexuell exploatering av barn och unga som exploaterats genom att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits eller spridits?
䕕

Politiker och förtroendevalda
䕕

Chefer inom förskola - skola
䕕

Personal inom förskola – skola
䕕

Chefer inom socialtjänstens myndighetsutövning
䕕

Personal inom socialtjänstens myndighetsutövning
䕕

Chefer inom socialtjänstens öppna verksamheter
䕕

Personal inom socialtjänstens öppna verksamheter
䕕

Annan personalgrupp, ange vilken: ______________________
䕕

Ingen utbildning har genomförts under perioden
䕕

Vet inte
39.Vilken eller vilka av följande grupper inom kommunen har de senaste två åren utbildats
om vuxna utsatta för prostitution/sex mot ersättning och människohandel för sexuella ändamål?
䕕

Politiker och förtroendevalda
䕕

Chefer inom socialtjänstens myndighetsutövning
䕕

Personal inom socialtjänstens myndighetsutövning
䕕

Chefer inom socialtjänstens öppna verksamheter
䕕

Personal inom socialtjänstens öppna verksamheter
䕕

Annan personalgrupp, ange vilken: ______________________
䕕

Ingen utbildning har genomförts under perioden
䕕

Vet inte
Bilaga 3
724
11
40.Vilken eller vilka av följande grupper inom kommunen har de senaste två åren utbildats
om vuxna utsatta för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografiska bilder och filmer?
+lULQJnUlYHQVH[XHOOWPDWHULDOVRPWDJLWVIUDPLDQQDWV\IWHPHQVRPVHGDQVSULGVVRP SRUQRJUDIL'HWWDNDQRPIDWWDVNKlPQGSRUUHOOHUELOGHUVRPWDJLWVIUnQSULYDWDIRUXP 
䕕

Politiker och förtroendevalda
䕕

Chefer inom socialtjänstens myndighetsutövning
䕕

Personal inom socialtjänstens myndighetsutövning
䕕

Chefer inom socialtjänstens öppna verksamheter
䕕

Personal inom socialtjänstens öppna verksamheter
䕕

Annan personalgrupp, ange vilken: __________________
䕕

Ingen utbildning har genomförts under perioden
䕕

Vet inte
41.Om utbildning har genomförts, ange gärna vilken/vilka utbildningsanordnare/föreläsare
som anlitats IULWH[W
Utvecklingsarbete
42.Bedriver kommunen något utvecklingsprojekt som berör frågor om sexuell exploatering
av barn eller om vuxnas utsatthet för prostitution/sex mot ersättning, människohandel för sexuella ändamål eller våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografiskt material?
䕕

Nej Æ Gå vidare till fråga 44.
䕕

Ja
43.Om ja på fråga 42, Beskriv kortfattat syftet med projektet och resultat IULWH[W
44.Länk till slutrapport eller annan relevant information IULWH[W
Övrigt
45.På vilket sätt planerar kommunen att fortsätta utveckla sitt arbete mot sexuell
exploatering av barn, utsatthet för prostitution/sex mot ersättning, människohandel för sexuella ändamål eller våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografiskt material? )ULWH[W
46.Övriga kommentarer och tillägg: IULWH[W
725
Bilaga 3
12
47.Kompletterande frågor?
䕕

Jag samtycker till att utredningarna tar kontakt med mig för kompletterande frågor
䕕

Nej tack, inte denna gång
48.Om ja i fråga 47, ange din mailadress: )ULWH[W
727
Bilaga 4
gYHUJUHSSYLGSURGXNWLRQ RFKGLVWULEXWLRQDY SRUQRJUDIL
Regeringskansliet
November 2022
1
Bilaga 4
728
1
)UnJRU
Bakgrundsfrågor
1. Ange vem som besvarar enkäten
Förnamn:
Efternamn:
Befattning:
Ledning och styrning
2. Har hälso- och sjukvården i regionen ett aktuellt regionalt vårdprogram eller
motsvarande policydokument för att säkra kvaliteten i arbetet med våldsutsatta barn och vuxna?
䕕㻌
Nej Î Gå till fråga 6
䕕 
Ja, med nämndbeslut
䕕 
Ja, utan nämndbeslut
3. Om ja på fråga 6, ingår någon av följande i vårdprogrammet eller i motsvarande
policydokument?
1lUGHWLQWHVWnUEDUQXQGHUnUDYVHVYX[QD

Ja Nej Vet inte
Sex mot ersättning (barn under 18 år) Prostitution Människohandel för sexuella ändamål (barn under 18 år) Människohandel för sexuella ändamål Bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll som tagits fram eller spridits (barn under 18 år) Våld, påtryckningar eller andra övergrepp i samband med produktion av pornografiska bilder eller filmer Bilder eller filmer med avklätt eller sexuellt innehåll som spridits utan samtycke

4. Kommentar: (IULWH[W

5. Länk till vårdprogram eller motsvarande policydokument: IULWH[W
729
Bilaga 4
2
Rutiner för tidig upptäckt
6. Har hälso- och sjukvården en aktuell rutin för att fråga om utsatthet för prostitution/sex
mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål hos vuxna?
䕕

Nej
䕕

Ja
䕕

Vet inte
7. Kommentar: IULWH[W


8. Har hälso- och sjukvården en aktuell rutin för att fråga om utsatthet för våld eller andra
övergrepp vid produktion och distribution av pornografiska bilder och filmer hos vuxna?
+lULQJnUlYHQVH[XHOOWPDWHULDOVRPWDJLWVIUDPLDQQDWV\IWHPHQVRPVHGDQVSULGVVRP SRUQRJUDIL'HWWDNDQRPIDWWDVNKlPQGSRUUHOOHUELOGHUVRPWDJLWVIUnQSULYDWDIRUXP

䕕

Nej
䕕

Ja
䕕

Vet inte
9. Kommentar: IULWH[W


10.Har hälso- och sjukvården en aktuell rutin för att fråga om utsatthet för sexuell
exploatering i form av sex mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål hos barn och unga?
䕕

Nej
䕕

Ja
䕕

Vet inte
11.Kommentar: IULWH[W


12.Har hälso- och sjukvården en aktuell rutin för att fråga om utsatthet för att bilder eller
filmer med avklätt eller sexuellt innehåll tagits fram eller spridits hos barn och unga?
䕕

Nej
䕕

Ja
䕕

Vet inte
13.Kommentar: IULWH[W


14.Har hälso- och sjukvården en aktuell rutin för hur anmälningsskyldigheten ska fullgöras
enligt 14 kap 1 § SoL vid misstanke om att ett barn far illa på grund av sexuell
Bilaga 4
730
3
exploatering i form av något av följande?
Ja Nej Vet inte
Sex mot ersättning Människohandel för sexuella ändamål Att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits
Vård och behandling
15.Har hälso- och sjukvården tillgång till en specialiserad vårdmottagning/team för barn
och unga som har fått somatiska skador till följd av sexuell exploatering?
,EHJUHSSHW´VH[XHOOH[SORDWHULQJ´LQJnUVH[PRWHUVlWWQLQJPlQQLVNRKDQGHOI|UVH[XHOOD lQGDPnOHOOHUXWVDWWKHWLVDPEDQGPHGDWWELOGHUHOOHUILOPHUPHGVH[XHOOWHOOHUDYNOlWW LQQHKnOOWDJLWVIUDPHOOHUVSULGLWV.
Ja Nej Vet inte
Akutvård Vård som ej är akut
16.Om ja för akutvård, ange namn på mottagning/team vid akutvård: (IULWH[W


17.Om ja för vård som ej är akut, ange namn på mottagning/team som ej är akut vård:
IULWH[W


18.Kommentar: IULWH[W


19.Har hälso- och sjukvården tillgång till en specialiserad vårdmottagning/team för barn
och unga som har fått psykiska eller psykiatriska skador till följd av sexuell exploatering?
,EHJUHSSHW´VH[XHOOH[SORDWHULQJ´LQJnUVH[PRWHUVlWWQLQJPlQQLVNRKDQGHOI|UVH[XHOOD lQGDPnOHOOHUXWVDWWKHWLVDPEDQGPHGDWWELOGHUHOOHUILOPHUPHGVH[XHOOWHOOHUDYNOlWW LQQHKnOOWDJLWVIUDPHOOHUVSULGLWV.
Ja Nej Vet inte
Akutvård Vård som ej är akut
20.Om ja för akutvård, ange namn på mottagning/team vid akutvård: (IULWH[W

21.Om ja för vård som ej är akut, ange namn på mottagning/team som ej är akut vård:
IULWH[W

22.Kommentar: IULWH[W
731
Bilaga 4
4
23.Hur omhändertar hälso- och sjukvården en sådan patients behov av medicinsk och/eller
psykisk omvårdnad i de fall regionen inte har tillgång till en specialiserad vårdmottagning? IULWH[W

24.Har regionen tillgång till en specialiserad vårdmottagning/team för vuxna som har
fått somatiska skador till följd av utsatthet i prostitution/sex mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål?
,EHJUHSSHW´VH[XHOOH[SORDWHULQJ´LQJnUVH[PRWHUVlWWQLQJPlQQLVNRKDQGHOI|UVH[XHOOD lQGDPnOHOOHUXWVDWWKHWLVDPEDQGPHGDWWELOGHUHOOHUILOPHUPHGVH[XHOOWHOOHUDYNOlWW LQQHKnOOWDJLWVIUDPHOOHUVSULGLWV.
Ja Nej Vet inte
Akutvård Vård som ej är akut
25.Om ja för akutvård, ange namn på mottagning/team vid akutvård: IULWH[W

26.Om ja för vård som ej är akut, ange namn på mottagning/team som ej är akut vård:
IULWH[W

27.Kommentar: IULWH[W

28.Har regionen tillgång till en specialiserad vårdmottagning/team för vuxna som har
fått psykiska eller psykiatriska skador till följd av sexuell exploatering?
,EHJUHSSHW´VH[XHOOH[SORDWHULQJ´LQJnUVH[PRWHUVlWWQLQJPlQQLVNRKDQGHOI|UVH[XHOOD lQGDPnOHOOHUXWVDWWKHWLVDPEDQGPHGDWWELOGHUHOOHUILOPHUPHGVH[XHOOWHOOHUDYNOlWW LQQHKnOOWDJLWVIUDPHOOHUVSULGLWV.
Ja Nej Vet inte
Akutvård Vård som ej är akut
29.Om ja för akutvård, ange namn på mottagning/team vid akutvård: (fritext)
30.Om ja för vård som ej är akut, ange namn på mottagning/team som ej är akut vård:
(fritext)
31.Kommentar: IULWH[W

32.Har regionen tillgång till en specialiserad vårdmottagning/team för vuxna som har
fått psykiska eller psykiatriska skador till följd av utsatthet i prostitution/sex mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål?
,EHJUHSSHW´VH[XHOOH[SORDWHULQJ´LQJnUVH[PRWHUVlWWQLQJPlQQLVNRKDQGHOI|UVH[XHOOD lQGDPnOHOOHUXWVDWWKHWLVDPEDQGPHGDWWELOGHUHOOHUILOPHUPHGVH[XHOOWHOOHUDYNOlWW LQQHKnOOWDJLWVIUDPHOOHUVSULGLWV.
Ja Nej Vet inte
Akutvård Vård som ej är akut
Bilaga 4
732
5
33.Om ja för akutvård, ange namn på mottagning/team vid akutvård: IULWH[W

34.Om ja för vård som ej är akut, ange namn på mottagning/team som ej är akut vård:
IULWH[W


35.Kommentar: IULWH[W

36.Har regionen tillgång till en specialiserad vårdmottagning/team för vuxna som har
fått somatiska skador till följd av våld eller övergrepp i samband med produktion och distribution av pornografi?
Ja Nej Vet inte
Akutvård Vård som ej är akut
37.Om ja för akutvård, ange namn på mottagning/team vid akutvård: IULWH[W

38.Om ja för vård som ej är akut, ange namn på mottagning/team som ej är akut vård:
IULWH[W

39.Kommentar: IULWH[W

40.Har regionen tillgång till en specialiserad vårdmottagning/team för vuxna som har
fått psykiska eller psykiatriska skador till följd av våld eller övergrepp i samband med produktion och distribution av pornografi?
Ja Nej Vet inte
Akutvård Vård som ej är akut
41.Om ja för akutvård, ange namn på mottagning/team vid akutvård: IULWH[W

42.Om ja för vård som ej är akut, ange namn på mottagning/team som ej är akut vård:
IULWH[W

43.Kommentar: IULWH[W


44.Hur omhändertar hälso- och sjukvården en sådan vuxen patients behov av medicinsk
och/eller psykisk omvårdnad i de fall regionen inte har tillgång till en specialiserad vårdmottagning?
Samverkan
45.Har regionen en aktuell samverkansöverenskommelse eller motsvarande samverkan
med annan aktör som rör området sexuell exploatering av barn?
6DPYHUNDQNDQEHGULYDVLPHULQIRUPHOOIRUPHOOHUJHQRPIRUPDOLVHUDGHVDPYHUNDQVDYWDO H[HPSHOYLVLIRUPDY,23LGpEXUHWRIIHQWOLJWSDUWQHUVNDS
733
Bilaga 4
6
䕕㻌
Nej Î Gå till fråga 49
䕕

Ja
䕕

Vet inte
46.Om ja på fråga 45, ingår frågor om något av följande?
Ja Nej Vet inte
Sex mot ersättning Människohandel för sexuella ändamål Att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits
47.Ange med vilken aktör:
䕕

Polisen
䕕

Kommunen
䕕

Civilsamhälleorganisation
䕕

Näringslivet
䕕

Annan, ange vilken:
48.Länk till överenskommelse eller motsvarande eller en kort beskrivning av samverkan
IULWH[W


Kompetens hos personal
49.Vilken eller vilka av följande grupper inom hälso- och sjukvården har de senaste två
åren utbildats om sexuell exploatering av barn och unga i form av sex mot ersättning och människohandel för sexuella ändamål? Flera svarsalternativ är möjligt att ange.
䕕

Politiker och förtroendevalda
䕕

Chefer inom primärvården
䕕

Personal inom primärvården
䕕

Chefer inom ungdomsmottagning
䕕

Personal inom ungdomsmottagning
䕕

Chefer inom barnakuten
䕕

Personal inom barnakuten
䕕

Chefer inom barn- och ungdomspsykiatri
䕕

Personal inom barn- och ungdomspsykiatri
䕕

Annan personalgrupp, ange vilken:
䕕

Ingen utbildning har genomförts under perioden
䕕

Vet inte
50.Vilken eller vilka av följande grupper inom hälso- och sjukvården har de senaste två
åren utbildats om barn och unga som utsatts genom att bilder eller filmer med sexuellt eller avklätt innehåll tagits fram eller spridits?
Bilaga 4
734
7
Här ingår lYHQVH[XHOOWPDWHULDOVRPWDJLWVIUDPLDQQDWV\IWHPHQVRPVHGDQVSULGVVRP
SRUQRJUDIL'HWWDNDQRPIDWWDVNKlPQGSRUUHOOHUELOGHUVRPWDJLWVIUnQSULYDWDIRUXP

Flera svarsalternativ är möjligt att ange.
䕕

Politiker och förtroendevalda
䕕

Chefer inom primärvården
䕕

Personal inom primärvården
䕕

Chefer inom ungdomsmottagning
䕕

Personal inom ungdomsmottagning
䕕

Chefer inom barnakuten
䕕

Personal inom barnakuten
䕕

Chefer inom barn- och ungdomspsykiatri
䕕

Personal inom barn- och ungdomspsykiatri
䕕

Annan personalgrupp, ange vilken: v
䕕

Ingen utbildning har genomförts under perioden
䕕

Vet inte
51.Vilken eller vilka av följande grupper inom hälso- och sjukvården har de senaste två
åren utbildats om vuxna utsatta för prostitution/sex mot ersättning eller människohandel för sexuella ändamål?
Flera svarsalternativ är möjligt att ange.
䕕

Politiker och förtroendevalda
䕕

Chefer inom primärvården
䕕

Personal inom primärvården
䕕

Chefer inom mödrahälsovården
䕕

Personal inom mödrahälsovården
䕕

Chefer inom vuxenpsykiatri
䕕

Personal inom vuxenpsykiatri
䕕

Chefer inom gynekologi
䕕

Personal inom gynekologi
䕕

Annan personalgrupp, ange vilken:
䕕

Ingen utbildning har genomförts under perioden
䕕

Vet inte
52.Vilken eller vilka av följande grupper inom hälso- och sjukvården har de senaste två
åren utbildats om vuxna utsatta för våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografiskt bilder och filmer?
+lULQJnUlYHQVH[XHOOWPDWHULDOVRPWDJLWVIUDPLDQQDWV\IWHPHQVRPVHGDQVSULGVVRP SRUQRJUDIL'HWWDNDQRPIDWWDVNKlPQGSRUUHOOHUELOGHUVRPWDJLWVIUnQSULYDWDIRUXP

Flera svarsalternativ är möjligt att ange.
735
Bilaga 4
8
䕕 
Politiker och förtroendevalda
䕕 
Chefer inom primärvården
䕕

Personal inom primärvården
䕕 
Chefer inom mödrahälsovården
䕕

Personal inom mödrahälsovården
䕕 
Chefer inom vuxenpsykiatri
䕕

Personal inom vuxenpsykiatri
䕕 
Chefer inom gynekologi
䕕

Personal inom gynekologi
䕕 
Annan personalgrupp, ange vilken:
䕕

Ingen utbildning har genomförts under perioden
䕕

Vet inte
53.Om utbildning har genomförts, ange gärna vilken/vilka utbildningsanordnare/föreläsare
som anlitats IULWH[W
 
Utvecklingsarbete
54.Bedriver regionen något utvecklingsprojekt som berör frågor om sexuell exploatering av
barn eller om vuxnas utsatthet för prostitution/sex mot ersättning, människohandel för sexuella ändamål eller våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografiskt material?
䕕㻌
Nej Î Gå vidare till fråga 59.
䕕

Ja
55.Om ja på fråga 54, Beskriv kortfattat syftet med projektet och resultat IULWH[W


56.Länk till slutrapport eller annan relevant information IULWH[W


Övrigt
57.På vilket sätt planerar regionen att fortsätta utveckla sitt arbete mot sexuell exploatering
av barn, utsatthet för prostitution/sex mot ersättning, människohandel för sexuella ändamål eller våld och övergrepp vid produktion och distribution av pornografiskt material? )ULWH[W

58.Övriga kommentarer och tillägg: IULWH[W


Kompletterande frågor
59.Kompletterande frågor?
Bilaga 4
736
9
䕕 
Jag samtycker till att utredningarna tar kontakt med mig för kompletterande frågor
䕕 
Nej tack, inte denna gång
60.Om ja i fråga 59, ange din mailadress: )ULWH[W
Bilaga 5
737
Enkät till personer som varit med om att avklädda eller sexuella bilder spridits innan de fyllde 18 år
Information till den som svarar
Den här enkäten riktar sig till dig som innan du fyllde 18 år har varit med om att avklädda eller sexuella bilder och/eller filmer av dig har spridits i något digitalt forum. Det spelar ingen roll om det var du själv som spred dem eller om det var någon annan.
Syftet med enkäten är att få ökad kunskap för att ta fram förslag för förbättrat stöd för de som mår eller har mått dåligt av att bilder eller filmer spridits.
Alla svar är anonyma och du behöver bara svara på de frågor du vill och kan.
Bakgrund
Dessa bakgrundsfrågor ställer vi för att vi ska veta om det är någon skillnad på vilket stöd olika personer får beroende på deras förutsättningar.
Ålder
Könsidentitet (Det kön du känner dig som)
O
Tjej
O
Kille
Bilaga 5 SOU 2023:98
738
O
Annat
O
Inget
O
Osäker/vet inte
O
Vill inte ange
Har du transerfarenhet (t.ex. att du beskriver dig som transperson eller att din könsidentitet och/eller ditt könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön du blev tilldelad när du föddes)
O
Ja
O
Nej
O
Osäker
O
Vill inte ange
Vilken sexuell orientering har du?
O
Hetero (Straight)
O
Homo
O
Bi/Pan
O
Annat
O
Osäker
O
Vill inte ange
Har du någon funktionsnedsättning, till exempel en NPF-diagnos? (ja/nej/vet inte)
I så fall: Om du vill, ange vilken
Har du erfarenhet av att ha varit utsatt för trakasserier eller mobbning under din uppväxt?
O
Ja, vid enstaka tillfällen
O
Ja, under en längre tid
Bilaga 5
739
O
Nej
O
Vet inte
O
Vill inte ange
Om du vill: ange vilken typ av trakasserier det var, t.ex. riktat mot ditt kön, sexuella könsidentitet, eller etnicitet.
Var bodde du när du var med om att avklädda eller sexuella bilder eller filmer av dig spreds i något digitalt forum?
O
I eller nära en stor stad
O
I en liten eller mellanstor stad
O
På landsbygden
Om bilder som du har tagit på dig själv
Det är inte ovanligt att barn och unga tar bilder eller filmar sig själva avklädda eller i en sexuell situation. Det är också vanligt att sedan dela bilderna eller filmerna med en partner. Tyvärr förekommer det också att personer kan bli pressade eller övertalade att göra detta och att bilderna eller filmerna sprids vidare till andra mot ens vilja.
• Har bilder eller filmer som du tagit på dig själv spridits vidare av någon annan?
O
Kände du dig pressad eller tvingad att skicka bilderna eller filmerna?
Om ja: Kan du beskriva på vilket sätt du upplevde dig pressad eller övertalad att skicka bilderna eller filmerna? (fritext)
O
Har du fått någon typ av ersättning för filmerna eller bilderna? (t.ex. pengar, alkohol eller saker)
Bilaga 5 SOU 2023:98
740
Hur har bilderna spridits vidare?
O
Mellan andra privatpersoner
O
I sociala medier
O
På en internetsida där många kan se?
I så fall: Vet du på vilken eller vilka internetsidor? (fritext)
O
Vet inte
Om bilder som andra tagit av dig
Det förekommer att barn och unga blir fotade eller filmade av någon annan i en avklädd eller i en sexuell situation. Både den sexuella situationen och fotograferingen eller filmningen kan ske frivilligt, men därefter kan bilderna eller filmerna spridas utan samtycke.
Det kan också hända att även fotografering eller filmning sker utan samtycke och/eller i situationer man inte samtyckt till. Oavsett så får någon annan inte sprida bilder eller filmer vidare mot ens vilja.
• Har någon annan fotat eller filmat dig avklädd eller i en sexuell situation och lagt upp på nätet eller spridit på annat sätt innan du fyllde 18 år?
O
Hur gammal var du första gången det hände?
O
Kände du dig pressad eller tvingad att gå med på att bli fotad eller filmad?
Om ja:
Kan du beskriva på vilket sätt du upplevde dig pressad eller övertalad att bli fotad eller filmad? (fritext)
O
Skedde detta i samband med en sexuell situation du kände dig trygg med och ville vara i?
O
Har du fått någon typ av ersättning för filmerna eller bilderna?
Bilaga 5
741
Hur har bilderna spridits vidare?
O
Mellan andra privatpersoner
O
I sociala medier
O
På en internetsida där många kan se?
I så fall: Vet du på vilken eller vilka internetsidor? (fritext)
O
Vet inte
O
Skedde detta i samband med att du hade sex med någon mot ersättning?
Om bilder du själv lagt upp på nätet
Det är ganska vanligt att lägga upp avklädda bilder eller filmer av sig själv på nätet. Tyvärr finns det risk för att personer som har lagt upp bilder eller filmer av sig själva kan råka ut för olika negativa saker i samband med det. Det kan även hända lång tid efter att bilderna eller filmerna lagts ut. Det förekommer även att barn och unga känner sig pressade eller tvingade till att lägga upp avklädda bilder eller filmer.
• Har du någon gång lagt ut bilder eller filmer på dig själv, t.ex. på
OnlyFans, Mina nakenbilder eller liknande internetsidor?
I så fall: På vilken eller vilka internetsidor? (fritext)
O
Hur gammal var du första gången du la ut bilder eller filmer på dig?
O
Har du någon gång känt dig pressad eller övertalad till att lägga ut bilder eller filmer på dig själv?
Om ja: Kan du beskriva på vilket sätt du upplevde dig pressad eller övertalad att lägga ut bilder eller filmer (fritext)
Bilaga 5 SOU 2023:98
742
O
Var det din egen idé att lägga ut bilderna eller filmerna på dig själv?
Om ja: Vad var anledningen till att du bestämde dig för att göra det? (Här ska man kunna välja flera alternativ)
• Spännande eller roligt
• Bekräftelse
• Någon typ av ersättning
• Annat
Om stöd och hjälp
Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska erbjuda stöd och hjälp för den som utsätts för våld eller som mår dåligt av någon annan anledning. Man kan även få hjälp av någon civilsamhällesorganisation.
• Har du berättat för någon i din närhet om att bilder eller filmer av dig har spridits eller att du själv lagt upp sådana bilder? (Här ska man kunna välja flera alternativ) (ja/nej/vet inte) Om ja, i så fall för vem?
O
Kompis
O
Partner
O
Förälder
O
Lärare eller annan på skolan
O
Annan vuxen
• Har du sökt någon typ av hjälp med anledning av att bilder eller filmer på dig spridits? Till exempel för att du mår dåligt över det som hänt, eller för att du vill få hjälp att ta bort bilderna eller filmerna. (Här ska man kunna välja flera alternativ)
Bilaga 5
743
Om ja: I så fall av vem?
O
Polisen
O
Socialtjänsten
O
Ungdomsmottagning
O
BUP
O
Vuxenpsykiatri
O
Elevhälsan eller annan på skolan
O
Organisation eller förening
O
Annan
Har du kontakt med hälso- och sjukvården (tex läkare eller psykolog) eller med myndighet (t.ex. socialtjänst) i något annat syfte än det som frågorna som ställs i enkäten handlar om? I så fall:
O
Har du fått frågan av någon inom vården eller myndighet om du har erfarenhet av att bilder eller filmer av dig har spridits?
O
Har du berättat för någon vård- eller myndighetsperson om att bilder eller filmer av dig har spridits?
• Har du fått stöd eller hjälp för det du varit med om? (Ja/nej/delvis)
I så fall av vem? (Här ska man kunna välja flera alternativ)
O
Familj/vänner
O
Frivilligorganisation
O
Socialtjänst
O
Polisen
O
Ungdomsmottagning
O
Vuxenpsykiatri
O
Skolan
Bilaga 5 SOU 2023:98
744
O
BUP
O
Annan
• Har eller har du haft något av följande? (flera svar är möjliga)
O
någon form av beroendeproblematik (t.ex. alkohol, droger eller spel),
O
någon form av självskadebeteende (t.ex. skära eller bränna dig, sexuell självskada),
O
ätstörningsproblematik
O
mått psykiskt dåligt på något annat sätt?
I så fall: (om man svarar ja på någon av ovanstående)
Uppfattar du att det har varit ett hinder för att få stöd avseende bilder och filmer som spridits? Exempel på hinder kan vara att andra behov av vård och stöd har prioriterats före hjälp med att hantera problem relaterade till bilder eller filmer.
O
Nej, det har inte varit ett hinder
O
Ja, det har varit ett hinder
I så fall: Kan du beskriva på vilket sätt? (fritext)
• Finns det något som du tycker har hindrat dig att söka eller få hjälp eller stöd? (fritext)
• Vid de tillfällen du inte berättat, vad hade behövts för att du skulle berätta? (fritext)
Bilaga 6
745
Förteckning över förslagen relaterade till den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
Utredningens förslag syftar till att bidra till de olika målsättningarna i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Nedan redogörs för vilka förslag som kan kopplas till respektive målsättning. Det bör dock noteras att flera av förslagen kan bidra till mer än en målsättning.
Målsättning i strategin Utredningens förslag
Ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld
16.1.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften bör tydligt omfattas av nationella strategier
16.3.1 En långsiktig målgruppsanpassad informationssatsning som når både vuxna och barn
16.3.2 Vårdnadshavare bör få tillgång till information om sexuell riskutsatthet
16.3.4 De hbtqi-strategiska myndigheterna bör gemensamt undersöka behovet av insatser för att nå hbtqi-personer
16.6.1 Förebyggande arbete bör stödjas genom en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner
Bilaga 6 SOU 2023:98
746
16.6.2 Det brottsförebyggande arbetet inom kommunerna bör omfatta att förebygga brott med koppling till pornografi
Förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn
16.3.3 Personer som utsatts för våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi bör vara en tydligare del av de nationella stödlinjernas målgrupper
16.4.1 Det uppsökande arbetet på internet behöver kartläggas och utvärderas
16.4.2 Socialtjänst och hälso- och sjukvård ska ha tillgång till stöd som bygger på bästa tillgängliga kunskap
16.4.3 En nationell stödfunktion om sexuellt våld bör omfatta utnyttjande i pornografiska syften
16.4.4 Yrkesverksamma inom skolor ska ha tillgång till kunskapsstöd utifrån bästa tillgänglig kunskap
16.4.5 Stöd för att skapa trygga och inkluderande samtal bör särskilt riktas till yrkesverksamma som möter riskgrupper
16.4.6 Arbetet med TMO på SiS ungdomshem bör omfatta sexuell riskutsatthet
16.5.1 Stödet för barn att ta ner bilder och filmer och från internet bör permanentas och tillförsäkras en långsiktig finansiering
16.5.2 Stöd för vuxna att ta ner bilder och filmer från internet bör utvecklas
16.6.3 Länsgemensamma samverkansstrukturer för skydd, stöd och vård bör utvecklas
Effektivare brottsbekämpning 19.2.1 Det bör bli enklare att anmäla sexualbrott
Bilaga 6
747
19.3.1 Polismyndigheten bör kartlägga behovet av kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt för att upptäcka framställning och spridning av pornografiska skildringar vid sexualbrott
19.3.2 Framställning och spridning av pornografiska skildringar bör uppmärksammas vid utredning av sexualbrott
19.3.3 Anmälningar bör analyseras ytterligare
Förbättrad kunskap och metodutveckling 16.2.1.Befintlig kunskap om identifiering av sexuell riskutsatthet och effektiva behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården bör samlas och spridas
16.2.2 Medel bör avsättas för forskning om sexuell exploatering och dess konsekvenser i den kommande forskningspropositionen
Innehåll
VOLYM 1
1 Utredningens uppdrag och arbete ................................ 89
1.1 Utredningsuppdraget .............................................................. 89 1.1.1 Uppdraget att kartlägga kunskapsläget om våld och andra övergrepp mot vuxna och exploatering av barn ................................................ 90 1.1.2 Uppdraget att föreslå hur tillgången till skydd, stöd och vård kan förbättras ................................... 91 1.1.3 Uppdraget att analysera brottslighet kopplad till produktion och distribution av pornografi ...... 93 1.1.4 Områden som inte omfattas av utredningens uppdrag ..................................................................... 94 1.2 Utredningens arbete ............................................................... 96 1.2.1 Möten med verksamheter ....................................... 96 1.2.2 Intervjustudie och forskningssammanställningar ................................. 97 1.2.3 Intervjuer med vuxna i målgruppen ....................... 98 1.2.4 Enkät till personer som utsatts innan de fyllde 18 år .......................................................................... 99
Innehåll SOU 2023:98
1.2.5 Enkäter till kommuner, regioner, länsstyrelser och Barnahus ......................................................... 100 1.2.6 Domar och statistik .............................................. 100 1.2.7 Expertgrupp ........................................................... 100 1.2.8 Referensgrupp ....................................................... 101 1.2.9 Internationella kontakter ...................................... 101 1.3 Betänkandets disposition ..................................................... 101
2 Utgångspunkter och definitioner................................ 103
2.1 Jämställdhetspolitiken .......................................................... 103 2.1.1 Delmål: Jämställd hälsa ......................................... 104 2.1.2 Delmål: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra ..... 105 2.2 Folkhälsopolitiken ................................................................ 109 2.2.1 Målområde: Kontroll, inflytande och delaktighet ............................................................. 110 2.2.2 Målområde: Jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård ........................................................... 111 2.3 Barnkonventionen ................................................................ 113 2.4 Jämlikhet ............................................................................... 114 2.5 Att beskriva och definiera pornografi ................................. 115 2.5.1 Utredningens definition av pornografi ................ 116 2.6 Utredningens definition av våld .......................................... 118 2.6.1 Fysiskt våld ............................................................ 119 2.6.2 Psykiskt våld .......................................................... 120 2.6.3 Sexuellt våld ........................................................... 120 2.6.4 Ekonomiskt våld ................................................... 121 2.6.5 Digitalt våld ........................................................... 121 2.7 Målgrupper som omfattas av utredningen .......................... 123 2.7.1 Vuxna som omfattas av uppdraget ....................... 124 2.7.2 Vuxna som inte omfattas av uppdraget ............... 126 2.7.3 Barn som omfattas av uppdraget .......................... 127 2.7.4 Barn som inte omfattas av uppdraget .................. 129
Innehåll
3 Tidigare utredningar, propositioner och uppdrag ......... 133
3.1 Reglering av pornografi och barnpornografi ....................... 134 3.1.1 Pornografiförbudet upphör och ersätts med ett skyltningsförbud .............................................. 134 3.1.2 Förbud mot olaga våldsskildring införs i brottsbalken ........................................................... 134 3.1.3 Barnpornografi kriminaliseras .............................. 136 3.1.4 Barnpornografibrottets placering i brottsbalken övervägs vid flera tillfällen ............ 137 3.1.5 Barnpornografibrottets beteckning övervägs vid flera tillfällen .................................................... 138 3.1.6 En strikt 18-årsgräns för bestämmelsen om barnpornografibrottet övervägs ..................... 139 3.2 Prostitutionsutredningar och koppling till pornografi ....... 140 3.2.1 Förbud mot offentliga pornografiska föreställningar införs ............................................. 140 3.2.2 Utvidgning av koppleribrottet övervägs .............. 141 3.3 Utredningar om kvinnofrid, sexuell exploatering, jämställdhet och koppling till pornografi ............................ 142 3.3.1 Kvinnovåldskommissionen ser pornografi som ett hinder för jämställdhet ............................ 142 3.3.2 Ny bestämmelse om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor införs i socialtjänstlagen ..................................................... 143 3.3.3 Utredning om sexuell exploatering av barn ser identifiering av sexuella övergrepp som den viktigaste förebyggande åtgärden .......................... 144 3.3.4 Ny jämställdhetspolitisk inriktning med fokus på förebyggande insatser ....................................... 145 3.4 Stärkt straffrättsligt skydd avseende sexualbrott och koppling till pornografi......................................................... 146 3.4.1 Utnyttjande av barn för sexuell posering införs i brottsbalken .............................................. 146 3.4.2 Ny sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet införs .................................................... 147 3.4.3 Skyddet mot allvarliga sexuella kränkningar som begås på distans skärps .................................. 151
Innehåll SOU 2023:98
3.5 Reglering av människohandel och koppling till pornografi ........................................................................ 152 3.5.1 Exploatering för sexuella ändamål bedöms innefatta att utnyttjas för pornografiska framställningar ....................................................... 152 3.6 Andra utredningar, uppdrag och överenskommelser av betydelse för utredningen ..................................................... 153 3.6.1 God och nära vård – En primärvårdsreform ........ 153 3.6.2 Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag ......... 154 3.6.3 Börja med barnen! Följa upp hälsa och dela information för en god och nära vård .................. 155 3.6.4 För barn och unga i samhällsvård ......................... 156 3.6.5 Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet ......................................................... 157 3.6.6 En uppväxt fri från våld – En ny nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn ................................................................ 158 3.6.7 Ett fönster av möjligheter – Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende ... 160 3.6.8 Utredning om barns skydd mot sexuella kränkningar samt vissa frågor om brott mot kvinnor och äldre .................................................. 161 3.6.9 Utredningen om exitprogram för personer som är utsatta för prostitution ............................. 162 3.6.10 Överenskommelse om förstärkta insatser för
kvinnors hälsa och förlossningsvården ................ 163
4 Internationella åtaganden ......................................... 165
4.1 Förenta nationerna ............................................................... 166 4.1.1 FN:s konvention om avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor ................... 166 4.1.2 FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor ........................................................... 167 4.1.3 FN:s konvention om gränsöverskridande organiserad brottslighet samt Palermoprotokollet ............................................... 167
Innehåll
4.1.4 FN:s konvention om barnets rättigheter ............. 168 4.1.5 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning .................................... 172 4.2 Europarådet och Europeiska unionen ................................. 173 4.2.1 Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet ......................................................... 173 4.2.2 Europarådets konvention om bekämpande av människohandel ................................................ 175 4.2.3 Europarådets konvention för skyddet av barn mot sexuell exploatering och övergrepp .............. 177 4.2.4 EU:s direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel .......................... 178 4.2.5 EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi........................................ 179 4.2.6 EU:s förslag till direktiv för att motverka mäns våld mot kvinnor .......................................... 180 4.3 Övriga åtaganden .................................................................. 180 4.3.1 FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030........................................................... 180
5 Pornografi som produceras och distribueras i Sverige .. 183
5.1 Pornografi är med vissa undantag lagligt ............................. 184 5.2 Plattformar för spridning av pornografi .............................. 185 5.2.1 Studioproducerad pornografi ................................ 186 5.2.2 Egenproducerat material ....................................... 188 5.2.3 Plattformar för gratis pornografi .......................... 192 5.2.4 Sociala medier, meddelandeappar och mötesplatser på internet ........................................ 193 5.3 Skäl för att medverka i pornografi ....................................... 194 5.4 Efterfrågan styr innehållet .................................................... 196 5.5 Möjligheterna att tjäna pengar påverkar vad som distribueras .............................................................. 199
Innehåll SOU 2023:98
6 Kunskapsläget om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi ............. 201
6.1 Internationell forskning handlar främst om synligt våld ..... 202 6.1.1 Hur stor omfattningen av våld bedöms vara beror på urval och definition ................................ 202 6.1.2 Forskningssammanställningen avseende förekomsten av våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi ............................. 206 6.2 Stödsökande i Sverige beskriver stor våldsutsatthet .......... 209 6.2.1 Bred målgrupp som är svår att nå ......................... 210 6.2.2 Många har erfarenhet av flera olika former av pornografiproduktion ...................................... 212 6.2.3 Det är vanligt att ha känt sig pressad till att utföra vissa handlingar .......................................... 214 6.2.4 En majoritet av de som berättar har utsatts för grovt våld ............................................................... 217 6.2.5 Många har blivit hotade, utpressade eller förföljda ................................................................. 219 6.2.6 Det är inte ovanligt att bli lurad på betalning ...... 220 6.2.7 Filmade sexköp sprids som pornografi ................ 221 6.2.8 Övergreppsmaterial sprids som pornografi ......... 222 6.2.9 Material som spridits utan samtycke kan ha smygfilmats eller filmats i samförstånd .......... 224 6.2.10 Social utsatthet ökar risken att utsättas för
våld ......................................................................... 228
6.3 Att bilder och filmer finns kvar utgör en särskild utsatthet ................................................................................ 229 6.4 Samband med annan våldsutsatthet och kriminalitet ......... 229 6.4.1 Många har även utsatts för våld i en nära relation ................................................................... 230 6.4.2 Samband med gängkriminalitet och annan kriminalitet förekommer ...................................... 231 6.4.3 Starka samband med prostitution och människohandel .................................................... 232 6.5 Kunskapsluckor om våld och andra övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi ........................ 236
Innehåll
7 Kunskapsläget om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften ............................................... 239
7.1 Systematisk litteraturöversikt om barn i sexuella övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder ...................................................................................... 240 7.2 Enkät till personer som utsatts innan de fyllde 18 år.......... 241 7.3 Kunskapen om i vilken omfattning barn utnyttjas i sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma är låg .................................................. 243 7.3.1 Bilder av barn sprids och kunskap saknas om i vilken omfattning det sker i pornografiska syften ...................................................................... 244 7.3.2 Det är inte ovanligt att bilder som barn tagit själva sprids vidare ................................................. 246 7.3.3 Att barn lägger ut sexuella bilder eller filmer på sig själva är relativt ovanligt .............................. 254 7.3.4 Det saknas kunskap om hur vanligt det är att bilder som andra tagit av barn sprids i pornografiska syften ............................................ 256 7.3.5 Det saknas kunskap om pornografiproduktion där barn förekommer ............................................. 260 7.3.6 Bilder som inte har sexuellt explicit innehåll kan spridas i pornografiska syften ........................ 261 7.4 Kunskapsluckor om sexuellt utnyttjande av barn i pornografiska syften ............................................................. 262
8 Kunskapsläget om effekter på fysisk och psykisk hälsa ...................................................................... 265
8.1 Utsatthet för sexuella övergrepp har samband med fysisk och psykisk ohälsa ...................................................... 266 8.1.1 Svenska och internationella studier visar att vuxna som utsatts för sexuella övergrepp har en sämre hälsa än andra ............................................... 266 8.1.2 Svenska studier visar ett samband mellan utsatthet för sexuella övergrepp och vårdkonsumtion bland flickor i tonåren .............. 268
Innehåll SOU 2023:98
8.1.3 Utsatthet för sexuella övergrepp innebär risk för ytterligare övergrepp och för att utnyttjas i pornografiska syften ........................................... 269 8.2 Internationella studier tyder på hög förekomst av psykisk ohälsa bland personer som medverkar i pornografi............................................................................ 272 8.3 Stödsökande i Sverige vittnar om stor ohälsa ..................... 275 8.3.1 Intervjustudiens resultat stämmer väl överens med verksamheternas erfarenheter ...................... 275 8.3.2 En majoritet av stödsökande vittnar om traumatiska händelser och ogynnsamma uppväxtvillkor ........................................................ 276 8.3.3 En majoritet av stödsökande vittnar om psykisk ohälsa ........................................................ 279 8.3.4 Utsatthet och ohälsa kan förstärka varandra ....... 282 8.3.5 Det finns en utbredd oro för vem som ska se filmerna .................................................................. 285 8.3.6 En majoritet hade sökt någon form av skydd, stöd eller vård ........................................................ 287 8.3.7 Många uppger att de inte fått det stöd som de behövt .................................................................... 288 8.4 Barn som fått bilder eller filmer spridda uppger i högre grad än andra barn att de lider av psykisk ohälsa ................. 290 8.4.1 De flesta studier om hälsa bland barn som exploaterats i pornografiska sammanhang handlar om sex mot ersättning ............................. 291 8.4.2 Många barn uppger att de inte fått det stöd som de behövt ........................................................ 294 8.5 Kunskapsluckor om effekter på fysisk och psykisk hälsa .. 300
9 Nationell reglering och kunskapsstöd om förebyggande arbete, skydd, stöd och vård ................. 303
9.1 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) .................................. 303 9.1.1 Särskilda bestämmelser om barn .......................... 305 9.1.2 Hälso- och sjukvårdens och tandvårdens ansvar för våldsutsatta ........................................... 305
Innehåll
9.2 Socialtjänstlagen (2001:453) ................................................. 307 9.2.1 Särskilda bestämmelser om barn ........................... 308 9.2.2 Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta ................. 309 9.2.3 Övriga relevanta lagar ............................................ 310 9.3 Samverkan mellan kommun, region och idéburen sektor .. 312 9.3.1 Samverkan på organisatorisk nivå ......................... 313 9.3.2 Samverkan på individnivå ...................................... 316 9.4 Skollagen (2010:800) ............................................................ 317 9.5 Socialstyrelsens kunskapsstyrning ....................................... 318 9.5.1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSLF-FS 2022:39) ..... 319 9.5.2 Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd (SOFS 2013:1) .......................................... 320 9.5.3 Socialstyrelsens övriga vägledningar och utbildningsmaterial inom området ................ 322 9.5.4 Socialstyrelsen övriga uppdrag med relevans för utredningens område ....................................... 326 9.6 Skolverkets kunskapsstyrning .............................................. 327 9.6.1 Vägledning för elevhälsan ..................................... 328 9.6.2 Stödmaterial inom kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer ...................... 328 9.7 Nationella och regionala myndigheters främjande och förebyggande uppdrag .......................................................... 329 9.7.1 Nationella åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ................... 329 9.7.2 Stöd till genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor .................................................... 330 9.7.3 Nationell handlingsplan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ......................... 335 9.7.4 Stöd till genomförandet av den nationella SRHR-strategin ..................................................... 336
Innehåll SOU 2023:98
10.1 Regionernas arbete med personer som utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi ......................................................................... 338 10.1.1 Vårdprogrammen innehåller sällan frågor om
våldsutsatthet vid produktion och distribution av pornografi .......................................................... 339
10.1.2 Endast två regioner har rutiner för tidig upptäckt ................................................................. 340 10.1.3 Ovanligt med specialiserad vård för målgrupperna ......................................................... 342 10.1.4 Barnahus och regionkoordinatorer vanligaste samverkan .............................................................. 345 10.1.5 Hälften av regionerna har genomfört kompetenshöjande insatser .................................. 345 10.1.6 Vanligast att personal inom primärvården nås av kompetenssatsningar ........................................ 346 10.1.7 Visst utvecklingsarbete pågår ............................... 347 10.2 Specialiserade mottagningar i regionens regi som riktar sig till personer utsatta för sexuell exploatering ................. 348 10.2.1 Mika Hälsa – Region Stockholm .......................... 348 10.2.2 SMC Pilen – Västra Götalandsregionen .............. 350 10.3 Vård som generellt erbjuds personer utsatta för sexuella övergrepp .............................................................................. 351 10.3.1 Gynekologiska mottagningar ............................... 351 10.3.2 Kirurgmottagningar .............................................. 352 10.3.3 Vårdcentraler ......................................................... 352 10.3.4 STI-mottagningar .................................................. 353 10.3.5 Vuxenpsykiatri ...................................................... 353 10.3.6 Ungdomsmottagningar......................................... 353 10.3.7 Elevhälsa ................................................................ 355 10.3.8 Barn- och ungdomspsykiatri ................................ 355 10.4 Specialiserade mottagningar i regionernas regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella övergrepp ......... 355 10.4.1 Ångest- och ASTA-mottagningen – Region
Västerbotten .......................................................... 356
Innehåll
10.4.2 Akutmottagning för våldtagna – Region Stockholm .............................................................. 357 10.4.3 Kvinnofridsmottagningen – Region Uppsala ...... 358 10.4.4 Teamet för sexuellt våldsutsatta – Region Sörmland ................................................................ 359 10.4.5 Traumamottagning Elefanten BUP – Region Östergötland .......................................................... 360 10.4.6 Ung Utsatt – Västra Götalandsregionen ............. 361 10.5 SKR har kartlagt hur vården fungerar för personer som har utsatts för sexualbrott .................................................... 362 10.5.1 De flesta regioner har rutiner för akut stöd,
men hänvisning till fortsatt vård brister ............... 363
10.5.2 Rutiner saknas för den som söker vård i ett senare skede ........................................................... 364 10.5.3 Få söker stöd för utsatthet för sexualbrott .......... 366 10.6 Utvecklingsarbete och pågående forskning ........................ 367 10.7 Kommunernas arbete med personer som utsatts för övergrepp vid produktion och distribution av pornografi .............................................................................. 368 10.7.1 Våldsutsatthet i pornografi ingår sällan
i kommunernas handlingsplaner mot våld ........... 369
10.7.2 Få kommuner bedriver uppsökande arbete ......... 370 10.7.3 Utbildningar som rör sexuell exploatering riktas främst till högstadieelever ........................... 372 10.7.4 Få kommuner har rutiner för att fråga om utsatthet i pornografiska syften ............................ 373 10.7.5 Kommunerna uppger att de har liten erfarenhet av målgruppen ...................................... 374 10.7.6 Många kommuner uppger att de har möjlighet att hänvisa till specialiserat stöd ............................ 374 10.7.7 Mikamottagningar, Barnahus och regionkoordinatorer vanligaste samverkan ........... 376 10.7.8 Många av kommunerna har inte genomfört någon utbildning om utsatthet i pornografi ........ 377 10.7.9 Få kommuner bedriver ett utvecklingsarbete ...... 378 10.8 Specialiserade mottagningar i kommunal regi som riktar sig till personer utsatta för sexuell exploatering ................. 378
Innehåll SOU 2023:98
10.8.1 Mikamottagningen i Göteborg ............................ 379 10.8.2 Mikamottagningen i Stockholm ........................... 381 10.8.3 Evonhuset i Malmö ............................................... 382 10.8.4 Mikamottagningar i andra delar av landet ........... 383 10.9 Specialiserade samverkansfunktioner .................................. 386 10.9.1 Barnahus ................................................................ 386 10.9.2 Regionkoordinatorer mot prostitution
och människohandel ............................................. 389
10.10 Specialiserade mottagningar i idéburna organisationers regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella exploatering ........................................................................... 390 10.10.1 Talita i Stockholm ................................................. 390 10.10.2 Ellencentret i Stockholm ...................................... 391 10.10.3 Ebbamottagningen i Uppsala ............................... 393 10.11 Specialiserade mottagningar i idéburna organisationers regi som riktar sig till personer utsatta för sexuella övergrepp .............................................................................. 394 10.11.1 WONSA i Stockholm ........................................... 394 10.11.2 Novahuset i Linköping ......................................... 396 10.11.3 Storasyster i Stockholm ........................................ 397 10.12 Övrigt stöd ............................................................................ 398 10.12.1 Kvinno- och tjejjourer samt ungdomsjourer ....... 398 10.12.2 Brottsofferjouren .................................................. 399 10.12.3 RFSU-klinikens mottagning för sexuell hälsa ..... 399 10.12.4 RFSL Stödmottagning .......................................... 400 10.12.5 Transammans stödmottagning ............................. 400 10.12.6 MÄN ...................................................................... 401 10.13 Tillgång till skydd, stöd och vård i övriga nordiska länder ..................................................................................... 401 10.13.1 Danmark ................................................................ 401 10.13.2 Finland ................................................................... 403 10.13.3 Island ...................................................................... 404 10.13.4 Norge ..................................................................... 404 10.14 Pågående arbete i Frankrike och Storbritannien ................ 405 10.14.1 Rättsprocesser i Frankrike .................................... 405
Innehåll
10.14.2 Rekommendationer från Délégation aux droits des femmes i den franska senaten .............. 406 10.14.3 Rekommendationer från All-Party Parliamentary Group on Commercial Sexual Exploitation i Storbritannien ................................ 407 10.15 Analys .................................................................................... 409
11.1 Regleringar som möjliggör kontroll av innehåll.................. 413 11.1.1 Förordningen om digitala tjänster ........................ 414 11.1.2 CSAM-förordningarna .......................................... 417 11.1.3 Förslag till Europaparlamentets och Rådets
direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i nära relationer ....................................... 420
11.1.4 Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor ........................................................... 420 11.1.5 Dataskyddsförordningen ...................................... 421 11.2 Aktörer på internet och deras ansvar ................................... 422 11.2.1 Författaren ............................................................. 422 11.2.2 Ansvarig utgivare ................................................... 423 11.2.3 Domännamnsinnehavare ....................................... 423 11.2.4 Värdtjänstleverantör .............................................. 423 11.2.5 Innehållsleverantör ................................................ 424 11.2.6 Internetleverantören.............................................. 425 11.2.7 Registrar ................................................................. 425 11.2.8 Registry .................................................................. 426 11.2.9 Sökmotorer ............................................................ 426 11.3 Stöd för att ta ner bilder och filmer ..................................... 427 11.3.1 Det kan vara svårt att få kontakt med
plattformar ............................................................. 427
11.3.2 Myndigheter har begränsade möjligheter att agera för att ta ner material ................................... 429 11.3.3 ECPAT Sverige hjälper barn oavsett ålder att ta ner bilder och filmer ..................................... 431 11.3.4 Safer Internet Centre ............................................ 435 11.3.5 StopNCII hjälper vuxna att ta ner bilder ............. 436
Innehåll SOU 2023:98
11.4 Analys .................................................................................... 437
12.1 Sexuellt utnyttjande med koppling till pornografi behöver förebyggas på flera arenor...................................... 440 12.1.1 Våldsutsatthet med koppling till pornografi
behöver bli en tydlig del i det förebyggande arbetet mot våld..................................................... 440
12.1.2 Våldet behöver synliggöras och göras ”pratbart” ............................................................... 442 12.1.3 Övergrepp på internet behöver tas på allvar ........ 444 12.1.4 Stort behov av en generell kunskapshöjning om vad som är våld, samtycke och brottsliga handlingar .............................................................. 445 12.1.5 Vårdnadshavare och andra vuxna i barnets närhet behöver ett utökat stöd ............................. 446 12.1.6 Skolan har goda möjligheter att främja samtal om sexualitet, samtycke och relationer och förebygga våld ....................................................... 448 12.2 Kunskap om särskild riskutsatthet behöver tillämpas ........ 449 12.2.1 Att förebygga sexuella övergrepp och annan
utsatthet under barns uppväxt är centralt ............ 450
12.2.2 Kunskap om riskfaktorer hos vuxna som inte söker stöd behöver öka ......................................... 452 12.3 Särskild sårbarhet behöver uppmärksammas ...................... 452 12.3.1 Flickor och kvinnor .............................................. 453 12.3.2 Funktionsnedsättning ........................................... 453 12.3.3 Hbtqi ...................................................................... 455 12.3.4 Skadligt bruk och beroende .................................. 456 12.3.5 Ekonomisk utsatthet............................................. 457 12.3.6 Barn och unga i samhällets vård ........................... 458 12.3.7 Erfarenhet av migration ........................................ 459 12.3.8 Koppling till gängmiljöer ...................................... 459 12.4 Analys .................................................................................... 460
Innehåll
13.1 En förutsättning för skydd, stöd och vård är att utsattheten upptäcks ................................................... 463 13.1.1 Rutiner för att fråga om våldsutsatthet
behöver inkludera frågor om sexuella övergrepp och utnyttjande i pornografi ............... 465
13.1.2 Målgruppen vill bli tillfrågad ................................. 466 13.1.3 Frågor bör ställas på rutin och vara konkreta ...... 467 13.1.4 Frågor behöver ställas flera gånger och inbegripa frågor om tidigare våldsutsatthet ......... 469 13.1.5 Yrkesverksamma behöver stöd för att kunna fråga ........................................................................ 470 13.2 Socialt fältarbete har potential att upptäcka utsatta............ 471 13.3 Digitalt uppsökande arbete behöver bli mer strukturerat ............................................................... 473 13.4 Uppsökande arbete för att förhindra sexköp kan fånga upp personer som utnyttjas i pornografi ............................. 475 13.5 Analys .................................................................................... 476
14.1 Det ska vara enkelt att hitta ingångar till skydd, stöd och vård ................................................................................. 480 14.1.1 Låga trösklar är en förutsättning för stöd ............ 480 14.1.2 Den idéburna sektorn är en viktig ingång ............ 482 14.1.3 Polisanmälan kan vara en väg in till stöd .............. 483 14.2 Bemötande är viktigt för jämlik vård och omsorg .............. 484 14.2.1 Ett icke dömande och respektfullt bemötande .... 485 14.2.2 Ett gott bemötande oavsett om personen
lämnat pornografi eller inte................................... 486
14.2.3 Att få bli sedd för den man är ............................... 487 14.2.4 Att bemötas som ett brottsoffer .......................... 487 14.3 Specialiserade mottagningar eller funktioner är centrala .... 488 14.3.1 Stödet behöver anpassas till lokala och
regionala förutsättningar ....................................... 488
Innehåll SOU 2023:98
14.3.2 Utveckling av Barnahusens verksamhet kan gynna barn som utnyttjats sexuellt i pornografiska syften .............................................. 490 14.4 Stödinsatser behöver finnas tillgängliga i hela landet ......... 491 14.4.1 Samverkan mellan flera aktörer ............................ 491 14.4.2 Den idéburna sektorn som samverkanspart ........ 494 14.4.3 Digitalt stöd som alternativ till att träffas
fysiskt ..................................................................... 495
14.5 Stödet behöver vara jämlikt ................................................. 496 14.5.1 Skydd, stöd och vård oavsett kön och
könsidentitet.......................................................... 496
14.5.2 Skydd, stöd och vård anpassat för personer med funktionsnedsättningar ................................. 498 14.5.3 Skydd, stöd och vård för den som har ett skadligt bruk eller beroende ................................. 500 14.5.4 Skydd, stöd och vård till personer med erfarenhet av migration ......................................... 502 14.6 Insatserna behöver anpassas efter målgruppernas situation och behov .............................................................. 503 14.6.1 Stöd när personen är mottaglig ............................ 503 14.6.2 Skuld- och skamavlastning en central del ............ 506 14.6.3 Många har komplexa behov .................................. 506 14.6.4 Stort behov av ett individuellt samordnat stöd ... 507 14.6.5 Traumavård kan vara viktigt för rehabilitering.... 509 14.6.6 Det sociala stödet kan vara tillräckligt ................. 511 14.6.7 Vissa har omfattande vård- och omsorgsbehov .. 512 14.6.8 Stödet behöver vara långsiktigt ............................ 513 14.6.9 Alternativ försörjning är nödvändigt för att
kunna lämna ........................................................... 514
14.6.10 Utsatta behöver en framtid att se fram emot ...... 515 14.7 Stöd med att ta ner bilder och filmer är centralt för att förhindra fortsatt utsatthet .................................................. 516 14.8 Analys .................................................................................... 518
Innehåll
15.1 Kunskapen om omfattningen och våldets konsekvenser behöver öka ........................................................................... 521 15.1.1 Omfattningskartläggningar bör inkludera
utsatthet och utnyttjande i pornografi ................. 522
15.1.2 De lokala och regionala lägesbilderna bör inkludera brott med koppling till pornografi ...... 523 15.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver utgå från bästa tillgängliga kunskap ..................................................... 525 15.2.1 Det behövs mer kunskap och forskning .............. 525 15.2.2 Metodutveckling som sker på lokal nivå
behöver tillvaratas .................................................. 526
15.2.3 Metoder behöver utvecklas för alla preventionsnivåer .................................................. 526 15.3 Yrkesverksamma behöver få tillgång till utbildning och handledning ........................................................................... 528 15.3.1 Sexuell utsatthet är kärnan i kunskapsbasen ........ 529 15.3.2 De utbildningar som tas fram behöver vara
målgruppsanpassade .............................................. 529
15.3.3 Kunskapen behöver ingå i universitets- och högskoleutbildningar ...................................... 531 15.3.4 Kunskap om trauma behövs.................................. 531 15.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas och inkludera stöd för implementering ............................... 533 15.4.1 Befintliga nationella kunskapsstöd behöver
utvecklas och nya behöver tas fram ...................... 534
15.4.2 Yrkesverksamma på lokal nivå uttrycker behov av en tydligare nationell kunskapsstyrning ................................................... 535 15.4.3 Länsstyrelserna behöver tillgång till nationellt kunskapsstöd för att bättre kunna stödja den lokala och regionala nivån ...................................... 536 15.5 Analys .................................................................................... 536
Innehåll SOU 2023:98
16.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften bör bli en tydlig del av arbetet mot våld ............................................... 541 16.1.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiska syften
bör tydligt ingå i nationella strategier .................. 541
16.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas .......... 546 16.2.1 Befintlig kunskap om identifiering av sexuell
riskutsatthet och effektiva behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvården bör samlas och spridas ....................... 547
16.2.2 Medel bör avsättas för forskning om sexuell exploatering och dess konsekvenser i den kommande forskningspropositionen ................... 548 16.3 Insatser på bred front behövs för en ökad kunskap bland vuxna och barn............................................................ 551 16.3.1 En långsiktig målgruppsanpassad
informationssatsning som når både vuxna och barn ........................................................................ 552
16.3.2 Vårdnadshavare bör få tillgång till information om sexuell riskutsatthet ........................................ 554 16.3.3 Personer som utsatts för våld och övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi bör vara en tydligare del av de nationella stödlinjernas målgrupper ...................................... 555 16.3.4 De hbtqi-strategiska myndigheterna bör gemensamt undersöka behovet av insatser för att nå hbtqi-personer ............................................ 556 16.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas ....................... 557 16.4.1 Det uppsökande arbetet på internet bör
kartläggas och utvärderas ...................................... 558
16.4.2 Socialtjänst och hälso- och sjukvård ska ha tillgång till stöd som bygger på bästa tillgängliga kunskap ............................................... 560 16.4.3 En nationell stödfunktion om sexuellt våld bör omfatta utnyttjande i pornografiska syften .. 564
Innehåll
16.4.4 Yrkesverksamma inom skolor ska ha tillgång till kunskapsstöd utifrån bästa tillgängliga kunskap .................................................................. 565 16.4.5 Stöd för att skapa trygga och inkluderande samtal bör särskilt riktas till yrkesverksamma som möter riskgrupper .......................................... 567 16.4.6 Arbetet med traumamedveten omsorg på SiS ungdomshem bör omfatta sexuell riskutsatthet ........................................................... 568 16.5 Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet behöver vara tillgängligt för både barn och vuxna .............. 569 16.5.1 Stödet för barn att ta ner bilder och filmer och
från internet bör permanentas och tillförsäkras en långsiktig finansiering .................. 569
16.5.2 Ett stöd för vuxna att ta ner bilder och filmer från internet bör utvecklas .................................... 570 16.6 Kommuner och regioner bör ges stöd att utveckla arbetet .................................................................................... 571 16.6.1 Förebyggande arbete bör ingå i
överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner ...................................... 572
16.6.2 Det brottsförebyggande arbetet inom kommunerna bör omfatta att förebygga brott med koppling till pornografi ................................. 574 16.6.3 Länsgemensamma samverkansstrukturer för skydd, stöd och vård bör utvecklas ...................... 576
17.1 Brottet olaga våldsskildring .................................................. 581 17.1.1 Olaga våldsskildring i
tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen .............................. 582
17.1.2 Olaga våldsskildring i brottsbalken ...................... 582 17.1.3 Syftet med bestämmelsen är att skydda allmänheten ............................................................ 583 17.1.4 Det är sällan förekommande med anmälningar om olaga våldsskildring ......................................... 586
Innehåll SOU 2023:98
17.2 Hinder för att anmäla, utreda och lagföra olaga våldsskildring ........................................................................ 591 17.2.1 Brottet anmäls sällan ............................................. 591 17.2.2 Det bedöms inte vara resurseffektivt att
utreda olaga våldsskildring ................................... 592
17.2.3 Jurisdiktion saknas när det inte finns någon koppling till Sverige .............................................. 593 17.3 Analys .................................................................................... 594
18.1 Det är svårt att få en uppfattning om hur vanligt det är att brott i denna kontext anmäls ............................... 598 18.1.1 Det är ovanligt att pornografi nämns i
anmälningar om sexualbrott eller misshandel ..... 599
18.1.2 Det är något vanligare att pornografi nämns i anmälningar om brott mot frihet och frid ......... 601 18.2 Bestämmelserna i brottsbalken ............................................ 602 18.2.1 Våldtäkt och sexuellt övergrepp ........................... 602 18.2.2 Misshandel ............................................................. 605 18.2.3 Olaga hot ............................................................... 606 18.2.4 Kränkande fotografering ...................................... 607 18.2.5 Olaga integritetsintrång ........................................ 608 18.2.6 Bestämmelser som rör prostitution ..................... 610 18.2.7 Människohandel för sexuella ändamål ................. 612 18.3 Pornografiskt utnyttjande av barn är förbjudet.................. 613 18.3.1 Barnpornografi ...................................................... 613 18.3.2 Utnyttjande av barn för sexuell posering ............ 617 18.3.3 Andra sexualbrott mot barn ................................. 618 18.3.4 Utnyttjande av barn genom köp av sexuell
handling ................................................................. 620
18.4 Hinder för att anmäla, utreda och lagföra brott mot person vid produktion och distribution av pornografi ...... 621 18.4.1 Brotten anmäls sällan ............................................ 621 18.4.2 Rädsla för ett dåligt bemötande kan göra att
utsatta inte anmäler ............................................... 624
Innehåll
18.4.3 Det finns risk att brott mot barn 15–17 år förbises ................................................................... 626 18.4.4 Kunskap om sexuellt utnyttjande i pornografiska syften hos fler skulle kunna öka chanserna att brott upptäcks ................................. 627 18.4.5 De tekniska resurserna hos Polismyndigheten är sammantaget för få ............................................ 629 18.4.6 Frivillighet kan vara särskilt svårt att bedöma vid produktion av pornografi ................................ 629 18.5 Analys .................................................................................... 631
19.1 Anmälningsbenägenheten för olaga våldsskildring behöver öka ........................................................................... 634 19.2 Anmälningsbenägenheten för brott mot person behöver öka ........................................................................... 635 19.2.1 Det bör bli enklare att anmäla sexualbrott ........... 636 19.3 Fler brott mot person skulle kunna upptäckas i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar ............ 637 19.3.1 Polismyndigheten bör kartlägga behovet av
kunskapshöjande insatser och utvecklade arbetssätt för att upptäcka framställning och spridning av pornografiska skildringar vid sexualbrott ............................................................. 637
19.3.2 Framställning och spridning av pornografiska skildringar bör uppmärksammas vid utredning av sexualbrott ......................................................... 638 19.3.3 Anmälningar bör analyseras ytterligare ................ 639
20.1 Samhällsekonomisk konsekvensanalys ................................ 641 20.2 Kostnadsberäkningar och ekonomiska konsekvenser ........ 644 20.2.1 Sexuellt utnyttjande i pornografiskt syfte bör
bli en tydlig del av arbetet mot våld ...................... 645
Innehåll SOU 2023:98
20.2.2 Kunskaps- och metodutvecklingen behöver stärkas .................................................................... 645 20.2.3 Insatser på bred front behövs för en ökad kunskap bland vuxna och barn ............................. 646 20.2.4 Nationella kunskapsstöd behöver utvecklas ........ 648 20.2.5 Stöd för att ta ner bilder och filmer från internet behöver vara tillgängligt för både barn och vuxna ............................................................... 650 20.2.6 Kommuner och regioner bör ges stöd att utveckla arbetet ..................................................... 651 20.2.7 Anmälningsbenägenheten behöver öka ............... 652 20.2.8 Fler brott skulle kunna upptäckas i redan upprättade anmälningar och pågående utredningar ............................................................ 652 20.3 Konsekvenser för jämställdhet ............................................ 653 20.4 Konsekvenser för barn och barns rättigheter ..................... 655 20.5 Konsekvenser för folkhälsan................................................ 656 20.6 Konsekvenser för hbtqi-personer ........................................ 657 20.7 Konsekvenser för personer med funktionsnedsättning ..... 658 20.8 Konsekvenser för personer med skadligt bruk eller beroende ................................................................................ 659 20.9 Konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen ............................................. 660 20.10 Konsekvenser för brottslighet och brottsförebyggande arbete ..................................................................................... 661 20.11 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen ............... 661
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2022:100 ......................................... 697 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2023:37 ........................................... 711
Innehåll
Bilaga 3 Enkät till kommuner om skydd, stöd och vård för
personer utsatta för prostitution eller övergrepp kopplat till pornografi .................................................. 713
Bilaga 4 Enkät till regioner om skydd, stöd och vård för
personer utsatta för prostitution eller övergrepp kopplat till pornografi .................................................. 727
Bilaga 5 Enkät till personer som varit med om att avklädda
eller sexuella bilder spridits innan de fyllde 18 år ........ 737
Bilaga 6 Förteckning över förslagen relaterade till den
nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor ................................................. 745
VOLYM 2
Bilaga 7 Osynliga brottsoffer – Intervjustudie bland
personer som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion ................................................... 749
Bilaga 8 Våld, exploatering & ohälsa i pornografi – En
systematisk kunskapssammanställning om samtida produktionsförhållanden .............................................. 829
Bilaga 9 Barn och ungdomar exploaterade i någon form av
pornografiskt material – En litteraturöversikt .......... 1075
Bilaga 7
Osynliga brottsofer
INTERVJUSTUDIE BLAND PERSONER SOM BLIVIT FILMADE ELLER FOTOGRAFERADE FÖR PORNOGRAFIPRODUKTION
Meghan Donevan, Linda Jonsson och Carl Göran Svedin
1
749
Bilaga 7 SOU 2023:98
osynliga brottsoffer
,QWHUYMXVWXGLHEODQGSHUVRQHUVRPEOLYLW¿OPDGHHOOHU
IRWRJUDIHUDGHI|USRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
Marie Cederschiöld högskola © 2023
Stigbergsgatan 30 116 28 Stockholm
Org.nr: 556688-5280
Utgivningsdatum: Oktober 2023
Författare: Meghan Donevan, Linda Jonsson & Carl Göran Svedin
Illustrationer & layout: Samuel Sander
750
Bilaga 7
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Q sammanfattning NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN U
R bakgrund NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN W
S tidigare undersÖkningar NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN X
T undersÖkningens syfteL upplÄgg och metoder NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNQP
syfte och frÅgestÄllningar
.......................................................................................................
QP
upplÄgg
............................................................................................................................................
QP
enkÄten
............................................................................................................................................
kvalitativ djupintervju
...............................................................................................................
QR
U analys NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNQS
V resultat enkÄtundersÖkningen NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNQU
sociodemografisk beskrivning av undersÖkningsgruppen
.................................................
QU
erfarenheter av olika potentiella traumatiska upplevelser under uppvÄxten
......
QU
erfarenheter av sexuellla handlingar mot ersÄttning
...................................................
QW
erfarenheter av pornografiproduktion
...............................................................................
QX
Olika typer av pornografproduktion
...........................................................................................................
18
Var den producerade pornograf spridits
...................................................................................................
19
Upplevt våld i samband med pornografproduktion
................................................................................
20
Upplevt våld i samband med pornografdistribution
.............................................................................
21
Andra konsekvenser av att materialet spridits
..........................................................................................
21
Strategier för att känslomässigt handskas med medverkan
................................................................
21
hÄlsaL traumasymtom och sjÄlvrapporterade diagnoser
.................................................
RR
sÖkt stÖdL vÅrd eller skydd frÅn olika samhÄllsaktÖrer
..............................................
RT
W resultat djupintervjuerna NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN RW
in
..................................................................................................................................................................................
RW
Svek
.......................................................................................................................................................................
27
Ensamhet
...............................................................................................................................................................
32
Överlevnad
............................................................................................................................................................
33
under
.........................................................................................................................................................................
SU
Fortsatt våld
........................................................................................................................................................
35
Strävan efter kontroll
........................................................................................................................................
38
Att anta en roll
.....................................................................................................................................................
40
3
751
Bilaga 7 SOU 2023:98
Rädslan för att hamna i det ofentliga rummet
........................................................................................
42
Att bli stämplade som mindre värd - “en hora”
......................................................................................
44
Normalisering och integrering
......................................................................................................................
45
ut
.......................................................................................................................................................
TW
Vändpunkten
.......................................................................................................................................................
47
En fot kvar
............................................................................................................................................................
47
Adekvat stöd och hjälp
.....................................................................................................................................
49
Omformulera jaget
............................................................................................................................................
55
medskick och rÅd
...........................................................................................................................
UW
Allmänheten: Förstå och visa empati
...........................................................................................................
58
Ungdomar: Gör inte det!
.................................................................................................................................
59
Konsumenter och köpare: Se bakom skärmen
.........................................................................................
60
Professionella: Fånga upp och ta ett helhetsgrepp
...............................................................................
61
X diskussion NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN VV
traumatisk uppvÄxt och Överlevnadsstrategier
.................................................................
VV
nya normer i skuggan av vÅld
...................................................................................................
VW
osynliga brottsoffer
..................................................................................................................
VW
lika men ÄndÅ olikaZ pornografi som sexuella handlingar mot ersÄttning
................
VX
fÖrvandlingen av sjÄlvbildZ frÅn ”hora” till brottsoffer
.............................................
VY
rekommendationer och avslutande ord
................................................................................
WQ
Tidig upptäckt genom screening och kunskapsutveckling
...................................................................
71
Utveckling av specialmottagningar med traumavård
..............................................................................
71
Kunskapsförhöjning inom polisväsandet och rättsystemet
..................................................................
72
Socialtjänsten som viktig aktör för stöd och samverkan
......................................................................
72
Samhällelig medvetenhet
...............................................................................................................................
72
Y projektteam och tackordNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNWS
QP referensfÖrteckningNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNWT
QQ appendix a
M att vÅga nÄrma sig berÄttelser om vÅld
NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNWX
4
752

1
Bilaga 7
Sammanfattning
I december 2022 gavs forskare vid Marie Cederschiöld högskola i uppdrag av den statliga utredningen ³6N\GGVW|GRFKYnUGI|USHUVRQHUVRPKDUXWVDWWVI|U|YHUJUHSSYLGSURGXNWLRQHOOHUGLVWULEXWLRQDYSRUQRJUD¿´ $DWWXWI|UDHQNYDOLWDWLYIRUVNQLQJVVWXGLHULNWDGPRWYX[QDVRPEOLYLW¿OPDGHHOOHUIRWR-JUDIHUDGHI|USRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
SyftetPHGVWXGLHQYDUDWWInHQGMXSDUHLQVLNWLVLWXDWLRQHQI|UPlQQLVNRUVRPI|UHNRPPHULSRUQRJUD¿ med fokus på utsattheten för våld och dess följder, samt behovet av och tillgängligheten till skydd, stöd RFKYnUG6WXGLHQKDUIUlPVWHQNYDOLWDWLYGHVLJQPHQLQQHKnOOHUlYHQNYDQWLWDWLYDLQVODJ
Metoden som användes innebar att deltagarna rekryterades via en annons, distribuerad genom sociala PHGLHURFKSnI\VLVNDPRWWDJQLQJDUPHGVW|GDYRIIHQWOLJDDNW|UHURFKLGHHOODRUJDQLVDWLRQHU7RWDOW LQWHUYMXDGHVSHUVRQHUPHOODQPDUVRFKMXQL,QWHUYMXQEHVWRGDYHQNYDQWLWDWLYHQNlWRFK HQGMXSLQWHUYMXVRPEHU|UGHlPQHQVRPXSSYl[WYnOGVXWVDWWKHWLVDPEDQGPHGSRUQRJUD¿KlOVRVWDWXV HUIDUHQKHWHUDYDWWV|NDVW|GRFKDNWXHOODEHKRY.YDQWLWDWLYGDWDEHDUEHWDGHVPHGGHVNULSWLYVWDWLVWLN YLD6366PHGDQNYDOLWDWLYGDWDDQDO\VHUDGHVJHQRPUHÀH[LYWHPDWLVNDQDO\V
Resultaten från enkätundersökningen visade att majoriteten av deltagarna var under 18 år då första LQVSHOQLQJHQDYSRUQRJUD¿JMRUGHVRFKPDMRULWHWHQKDGHHUIDUHQKHWHUDYVnYlOROLNDIRUPHUDYWUDXPD-WLVNDKlQGHOVHUXQGHUXSSYl[WHQVRPRJ\QQVDPPDXSSYl[WYLOONRU$OODXWRPHQKDGHHUIDUHQKHWHUDY VH[XHOOD|YHUJUHSSXQGHUXSSYl[WHQ0DMRULWHWHQDYGHOWDJDUQDEHVNUHYRFNVnLHQNlWHQHWWWYnQJRFKHQ YnOGVXWVDWWKHWXQGHUVMlOYDSRUQRJUD¿SURGXNWLRQHQ'HUDVKlOVDSUlJODGHVDYOnQJYDULJSV\NLVNRKlOVD GlU nQJHVW GHSUHVVLRQ SRVWWUDXPDWLVNW VWUHVV\QGURP 376'RFKGLVVRFLDWLRQYDUIUDPWUlGDQGH'H ÀHVWDKDGHQnJRQJnQJEOLYLWGLDJQRVWLFHUDGHPHGHQHOOHUÀHUDSV\NLDWULVNDGLDJQRVHURFKYDULWLNRQ-WDNWPHGPnQJDROLNDP\QGLJKHWHUYnUGJLYDUH
Resultaten från djupintervjuerna VWUXNWXUHUDGHV NULQJ WUH VSHFL¿ND IDVHU L VDPEDQG PHG SRU-QRJUD¿SURGXNWLRQ “ In ´ , “ Under ´RFK³ Ut ´ 7URWVYDULHUDQGHHUIDUHQKHWHUNXQGHJHPHQVDPPDIDNWRUHU LGHQWL¿HUDVVRPNROOHNWLYWELGURJWLOOLQWUlGHWLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ%ODQGGHVVDYDUV\VWHPDWLVNDsvek, ofta manifesterade som försummelse och våldsutsatthet under uppväxten, där både vuxna och samhället svikit individen. En påtaglig känsla av ensamhet framhölls också som en drivande faktor, vilket ledde WLOODWWPnQJDNlQGHVLJWYXQJQDDWWQDYLJHUDVLQDVnUEDUKHWHUSnHJHQKDQG,QWUlGHWLSRUQRJUD¿SURGXNtion representerade ofta en kamp för såväl ekonomisk som psykisk överlevnad
)DVHQLQQHLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQSUlJODGHVDYfortsatt våld och en hög grad av utsatthet för olika typer DYEURWW0HGYHUNDQLHJHQSURGXFHUDGHOOHUVWXGLRSURGXFHUDGSRUQRJUD¿IUDPVWRGVRPHQsträvan efter kontroll efter att tidigare ha blivit berövade på makt och autonomi genom våldsutsatthet och exploat-HULQJ%HUlWWHOVHUQDLOOXVWUHUDUQ|GYlQGLJKHWHQDYatt anta en roll när sexuella handlingar utförs mot ersättning, där individen agerar utifrån köparens förväntningarRFKNUDY6DPWOLJDGHOWDJDUHXWWU\FNWH en rädsla för att hamna i det offentliga rummet till följd av materialets spridning—något som kändes
5
753
Bilaga 7 SOU 2023:98
RXQGYLNOLJW'HQQDUlGVODYDUURWDGLRURQ|YHUDWWEOLstämplade som mindre värd– ´ en hora ´ %HUlWtelserna belyser en process av normalisering och integrering av en negativ självbild, en konsekvens av XSSUHSDGHVYHNRFKV\VWHPDWLVNWYnOG
)|UGHVRPEOLYLW¿OPDGHHOOHUIRWRJUDIHUDGHI|USRUQRJUD¿SURGXNWLRQXQGHUHQOlQJUHWLGYDUUHVDQ “ Ut ´ NRPSOH[RFKI\OOGPHGKLQGHURFKHQK|JULVNI|UnWHUIDOO,QWHUYMXSHUVRQHUQDO\IWHRIWDHQVSHFL¿N händelse som vändpunkten för att påbörja sin utgång, men många behöll en fot kvar LSRUQRJUD¿VND VDPPDQKDQJSnJUXQGDYEULVWSnDOWHUQDWLYRFKUlWWVW|G%HUlWWHOVHUQDXQGHUVWU\NHUEHKRYHWDYadekvat stöd och hjälp i form av professionella med kunskap och förståelse, behandling som adresserar grundor-VDNHUQDLQVDWVHUVRPIRNXVHUDUSnLQGLYLGHQVNRPSOH[DEHKRYVDPWHWWVDPKlOOHVRPWDUYnOGSnDOOYDU Framför allt handlade resan ut om att få omformulera jaget, från att ses som “ en hora ´ som “ får skylla sig själv ´ WLOODWWHUNlQQDVVRPHWWEURWWVRIIHU
'HOWDJDUQDO\IWHlYHQIUDPYLNWLJDPHGVNLFNRFKUnGWLOOROLNDPnOJUXSSHU7LOODOOPlQKHWHQXQGHUVWU|N de behovet av förståelse och empatiJUXQGDGSnHQNXQVNDSRPYHUNOLJKHWHQLQRPSRUQRJUD¿SURGXNtionen snarare än föreställningar om “ frivillighet ´ 'HOWDJDUQDYLOOHI|UPHGODWLOOXQJDDWWWURWVGHQWLOO synes lockande natur av plattformar som OnlyFans, är de negativa konsekvenserna aldrig värt det – och deras budskap är klart: gör inte det! 7LOONRQVXPHQWHURFKN|SDUHXSSPDQDGHGHOWDJDUQDWLOODWWse bakom kameran, DWWI|UVWnGHQP|UNDRFKVNDGOLJDLQGXVWULQVRPGHUDVNRQVXPWLRQXQGHUVW|GHU2FKVOXWOLJHQ för professionella, betonade de nödvändigheten av att fånga upp och ta ett helhetsgrepp, där effektiv screening, ett gott bemötande och hänvisning till specialiserad behandling blir nyckeln till resan ut ur SRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
AvslutningsvisLQQHKnOOHUUDSSRUWHQHQGLVNXVVLRQPHGVSHFL¿NDUHNRPPHQGDWLRQHURPKXUVDPKlOOHWNDQ stärka sitt skydd, stöd och vård för dessa osynliga brottsoffer, så att de får möjligheten att lämna våldets VNXJJDEDNRPVLJ
6
754



Bilaga 7
2 Bakgrund
8QGHUGHVHQDVWHnUHQKDU6YHULJHEHYLWWQDWHQYl[DQGHVDPKlOOVGHEDWWRPSRUQRJUD¿'LVNXVVLRQHQ KDULVWRUWVHWWNRQFHQWUHUDWVNULQJKXUH[SRQHULQJI|USRUQRJUD¿NDQSnYHUNDEDUQXQJGRPDURFKlYHQ YX[QD 6DPWLGLJWKDULQWHUQHWJMRUWGHWHQNODUHDWWVNDSDGHODRFKVlOMDSRUQRJUD¿VNWPDWHULDOSnQlWHW LQNOXVLYHSnVRFLDODPHGLHU([SHUWHUQRWHUDUKXUVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJKDUGLJLWDOLVHUDWV -lPVWlOOGKHWVP\QGLJKHWHQRFKJUlQVHUQDPHOODQVRFLDODPHGLHURFKSURGXNWLRQDYSRUQRJUD¿ E|UMDU VXGGDV XW 0DUWHOOR]]R 	%UDGEXU\'HQQDXWYHFNOLQJYDUW\GOLJDVWXQGHUFRURQDSDQ-GHPLQGnSODWWIRUPDUVRP2QO\)DQVGlUSRUQRJUD¿VNWPDWHULDON|SVRFKVlOMVYl[WHWLOOHQPnQJPLO-MDUGLQGXVWULRFKSRSXODULVHUDGHVL6YHULJHVnYlOVRPLQWHUQDWLRQHOOW
)|UHNRPVWHQDYYnOGRFKH[SORDWHULQJLQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQKDUInWWDOOWPHUXSSPlUNVDPKHWL WDNWPHGDWWÀHUDIDOODYNULPLQHOOYHUNVDPKHWSnROLNDSRUQRJUD¿VNDZHEESODWVHUKDUDYVO|MDWV'HQ globala kampanjen 7UDI¿FNLQJKXEVRPVWDUWDGHVLPDUVEHO\VWHKXUGHQSRUQRJUD¿VNDZHEESODW-VHQ3RUQKXESXEOLFHUDGHYnOGWlNWV¿OPHURFKDQQDW|YHUJUHSSVPDWHULDO3nEDUDQnJUDPnQDGHUVDPODGH NDPSDQMHQ|YHUPLOMRQHUXQGHUVNULIWHUIUnQLQGLYLGHURFKRUJDQLVDWLRQHUVRPNUlYGHDWWZHEESODWVHQ VNXOOHVWlQJDVQHU.ROKDWNDU
,GHFHPEHUSXEOLFHUDGHVHQDUWLNHODY1LFKRODV.ULVWRILThe New York Times .ULVWRI . Genom att dela med sig av offrens berättelser belyste artikeln hur det Montreal-baserade Pornhub drog fördel av GRNXPHQWHUDGHVH[XHOOD|YHUJUHSSPRWEDUQLFNHVDPW\FNWDXSSODGGQLQJDUDYELOGHURFK¿OPHUPLVVKDQ-GHOYnOGWlNWHURFKPlQQLVNRKDQGHOEODQGDQQDW6RPVYDUSnGHVVDDYVO|MDQGHQEORFNHUDGH0DVWHUFDUG 9LVDRFK'LVFRYHUEHWDOQLQJDUWLOO3RUQKXE'HVVXWRPWLOOVDWWH.DQDGDVSDUODPHQWHQHWLVNNRPPLWWpI|U DWWXWUHGDSRUUVDMWHQRFKGHVVPRGHUERODJ0LQGJHHN :DUNHQWLQgYHUNDQDGHQVLVNDSDUODPHQWsledamöter och senatorer från åtta partier krävde därefter att Royal Canadian Mounted Police (RCMP) skulle inleda en utredning av MindGeek och Pornhub ( Reynolds, 2021) 9LGDUHSnJnUÀHUDFLYLODUlWWVSUR-FHVVHUVRPH[HPSHOYLVPRW0LQGJHHN+XOWPDQ
Frankrikes senat lyfte fram samma problematik när de publicerade en omfattande rapport om den franska porrindustrin i september 2022, vilken de namngav Helvete bakom kulisserna (Franska senaten, ,UDSSRUWHQNRQVWDWHUDGHVDWWVH[XHOODRFKI\VLVND|YHUJUHSSLQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQYDU “ systematiska ´ (QRPIDWWDQGHSROLVXWUHGQLQJDYGHQIUDQVNDSRUULQGXVWULQKDUGHVVXWRPNDVWDW\WWHUOLJDUH ljus på övergrepp och exploatering, inklusive våldtäkt, koppleri och människohandel, som förekommer LQRPEUDQVFKHQ)|UQlUYDUDQGHSnJnUWYnVWRUDEURWWVXWUHGQLQJDUVRPlUNRSSODGHWLOOWYnROLNDIUDQV-NDSRUUVDMWHUgYHUNYLQQOLJDPnOVlJDQGHKDUIUDPI|UWDQNODJHOVHURPEURWWVnVRPYnOGWlNWWRUW\U RWLOOnWHWLQWHJULWHWVLQWUnQJNRSSOHULRFKHOOHUPlQQLVNRKDQGHO)|UQlUYDUDQGHVWnUPlQIUnQHQDY VDMWHUQDLQI|UUlWWDL3DULV'HlUPLVVWlQNWDI|UYnOGWlNWHURUJDQLVHUDGPlQQLVNRKDQGHORFKJURYWNRS-SOHUL%\
I Sverige tillsatte den svenska regeringen den 30 juni 2022 en särskild utredare för att kartlägga den aktuella kunskapen om våld och andra övergrepp mot vuxna, samt exploatering av barn, i samband PHGSURGXNWLRQRFKGLVWULEXWLRQDYSRUQRJUD¿'HVVXWRPVNXOOHXWUHGDUHQOlJJDIUDPI|UVODJRPKXU
7
755

Bilaga 7 SOU 2023:98
WLOOJnQJHQWLOOVN\GGVW|GRFKYnUGI|UEnGHYX[QDRFKEDUQNDQI|UElWWUDV'LU,QRPUDPHQ för utredningen “ Skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller GLVWULEXWLRQDYSRUQRJUD¿ ´ ¿FNIRUVNDUHYLG0DULH&HGHUVFKL|OGK|JVNRODLXSSGUDJDWWJHQRPI|UDHQ NYDOLWDWLYVWXGLHEODQGYX[QDVRPPHGYHUNDWHOOHUH[SORDWHUDWVLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ6WXGLHQVV\IWH YDUDWWEHVYDUDVSHFL¿NDIUnJRURPYnOGVXWVDWWKHWRFKYlOEH¿QQDQGHVDPWWLOOJnQJWLOORFKEHKRYDY VN\GGVW|GRFKYnUG9LKDUXWJnWWIUnQVDPPDGH¿QLWLRQDYSRUQRJUD¿VRPDQYlQGVDYXWUHGQLQJHQ nämligen:
%LOGHU¿OPHUHOOHUGLUHNWVWU|PPDGPHGLDVRPVNLOGUDUH[SOLFLWDVH[XHOODDNWLYLWHWHUPHGKXYXGVDNOLJWV\IWH DWWYHUNDVH[XHOOWXSSKHWVDQGHI|USXEOLNHQ
3 Tidigare undersökningar
.XQVNDSHQRPYnOGVXWVDWWKHWEODQGLQGLYLGHUVRPKDUI|UHNRPPLWLSRUQRJUD¿VDPWGHUDVWLOOJnQJ till och behov av skydd, stöd och vård, har visat sig vara mycket begränsad, både i Sverige och inter-QDWLRQHOOW+LWWLOOV¿QQVHQGDVWHWWEHJUlQVDWDQWDOVWXGLHUVRPXQGHUV|NWKXULQGLYLGHUSnYHUNDVDYDWW PHGYHUNDLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
(QHQNlWEDVHUDGVWXGLHJHQRPI|UGHVnUEODQGSHUVRQHUVRPEOLYLW¿OPDGHI|USRUQRJUD¿SUR-GXNWLRQL.DOLIRUQLHQ
-DYDQEDNKWHWDO)RUVNDUQDIDQQDWWSURFHQWDYGHVVDSHUVRQHUWYLQ-
gades utföra sexuella handlingar utanför inspelningarna för att få ersättning, 10 procent hade blivit I\VLVNWVNDGDGHDYQnJRQDQQDQXQGHUHQ¿OPLQVSHOQLQJSURFHQWKDGHXWI|UWVH[XHOODKDQGOLQJDUVRP GHLQWHYLOOHSURFHQWLQWHKDGHHUKnOOLWGHQXWORYDGHHUVlWWQLQJHQRFKSURFHQWKDGHXWE\WWVH[XHOOD KDQGOLQJDUI|UGURJHUHOOHUSHQJDUXWDQI|ULQVSHOQLQJDUQD7MXJRVMXSURFHQWDYGHNYLQQOLJDGHOWDJDUQD rapporterade att de under de senaste tre månaderna hade sålt sexuella handlingar i form av eskortpros-WLWXWLRQPHGDQSURFHQWKDGHXWI|UWVWULSWHDVHLNOXEEPLOM|0DMRULWHWHQ DYGHPHGYHUNDQGH KDGHDQYlQWGURJHUXQGHUGHVHQDVWHWUHPnQDGHUQDRIWDLVDPEDQGPHGHOOHUXQGHULQVSHOQLQJDUQD 'URJDQYlQGQLQJHQEHVNUHYVVRPHWWVlWWDWWKDQWHUDI|UKnOODQGHQLQRPLQGXVWULQ
(QVWXGLHIUnQMlPI|UGHNYLQQRUVRPEOLYLW¿OPDGHI|USRUQRJUD¿SURGXNWLRQL.DOLIRUQLHQ PHGHQPDWFKDGNRQWUROOJUXSS *UXG]HQHWDO5HVXOWDWHQYLVDGHDWWGHNYLQQOLJDGHOWDJDUQDKDGH VLJQL¿NDQWVlPUHPHQWDOKlOVDK|JUHI|UHNRPVWDYGHSUHVVLRQVDPWPHUQHJDWLYDEDUQGRPVXSSOHYHOVHU lQNRQWUROOJUXSSHQ8QGHUEDUQGRPHQYDUGHWVWDWLVWLVNWPHUVDQQROLNWDWWGHKDGHEOLYLWYnOGWDJQD

MlPI|UWPHGLNRQWUROOJUXSSHQYl[WXSSLIDWWLJGRP
YVRFKEOLYLWRPKlQGHUWDJQDDY
VRFLDOWMlQVWHQ YV6RPYX[QDKDGHGHRFNVnK|JUHVDQQROLNKHWDWWKDEOLYLWXWVDWWDI|UYnOGWlNW YVRFKXQGHUGHWVHQDVWHnUHWKDGHÀHUDYGHPXWVDWWVI|UYnOGLQlUDUHODWLRQ YV VDPWOHYWLIDWWLJGRPYV
7LGLJDUHVWXGLHUKDUlYHQSHNDWSnVDPEDQGHWPHOODQSRUQRJUD¿SURVWLWXWLRQRFKPlQQLVNRKDQGHO,HQ
8
756





Bilaga 7
XQGHUV|NQLQJVRPRPIDWWDGHQLROlQGHURFKLQNOXGHUDGHSHUVRQHUPHGHUIDUHQKHWHULSURVWLWXWLRQ KDGHSURFHQWDYGHP¿OPDWVI|USRUQRJUD¿SURGXNWLRQ )DUOH\HWDO(QDQQDQXQGHUV|NQLQJ som involverade över 1000 personer i olika delar av sexindustrin visade hur människohandel förekom i DOODIRUPHUDYVH[PRWHUVlWWQLQJLQNOXVLYHSRUQRJUD¿%LVKRS5R\VHHWDO
,HQWLGLJDUHNYDOLWDWLYVWXGLHL.DOLIRUQLHQLQWHUYMXDGHVNYLQQRURFKPlQVRPKDGHEOLYLW¿OPDGH I|USRUQRJUD¿SURGXNWLRQWLOOVDPPDQVPHGWYnDQGUDSHUVRQHUPHGLQVLNWLSRUULQGXVWULQ
*UXG]HQHW
DO%HUlWWHOVHUQDO\IWHUKXULQGLYLGHUVRP¿OPDVLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQNDQSUHVVDVWLOODWWXWI|UD ULVNI\OOGDVH[XHOODKDQGOLQJDURFKYDUDXWVDWWDI|UI\VLVNWYnOGRFKWUDXPDXQGHULQVSHOQLQJDUQD$ONRhol- och drogmissbruk var vanligt förekommande, särskilt bland kvinnor, som använde alkohol och/ HOOHUGURJHUI|UDWWKDQWHUDGHSnIUHVWDQGHI|UKnOODQGHQD *UXG]HQHWDOV'HOWDJDUQDQRWHUDGH KXUPnQJDE|UMDGHPHGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQSnJUXQGDYHNRQRPLVNXWVDWWKHWRFKSV\NLVNRKlOVDRFK DWWGHVVDSUREOHPIRUWVDWWHlYHQHIWHUDWWGHKDGHOlPQDWSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ.YLQQRUIUDPVWRGVRP VlUVNLOWXWVDWWDRFKDWWGHUDVVnUEDUKHW|NDGH|YHUWLG
(QVYHQVNNYDOLWDWLYSLORWVWXGLHIUnQEODQGSHUVRQHUPHGHUIDUHQKHWHULSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ lyfte fram ung ålder, ekonomisk utsatthet, tidigare sexuella övergrepp och psykisk ohälsa som exempel SnVnUEDUKHWHUVRPSnYHUNDULQWUlGHWLQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
'RQHYDQ'HOWDJDUQDGLVNXWHUDGH
ULVNHQI|UPDQLSXODWLRQRFKWYnQJYLONHWJMRUGHGHWVYnUWDWWXSSUlWWKnOODVLQDJUlQVHU7UDNDVVHULHUIUnQ köparna/konsumenterna samt erfarenheter av prostitution och andra former av sex mot ersättning var YDQOLJWI|UHNRPPDQGH$WWHQVELOGHURFK¿OPHUIRUWVlWWHUDWWFLUNXOHUDSnQlWHWIUDPI|UGHVVRPHQVWRU RURI|UIUDPWLGHQYLONHWRFNVnJMRUGHGHWVYnUWDWWOlPQDSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
)RUVNDUHKDUlYHQE|UMDWXSSPlUNVDPPDKXUGLJLWDOLVHULQJHQDYGDJHQVSRUQRJUD¿NDQOHGDWLOO\WWHUOLJ-DUHVNDGRU8WVDWWKHWI|UGLJLWDOWVH[XHOOWYnOGVRPVH[XHOODWUDNDVVHULHURQOLQHHOOHURORYOLJVSULGQLQJDY VH[XHOOWPDWHULDOlUYDQOLJWEODQGSHUVRQHUVRPI|UHNRPPHULSRUQRJUD¿VNWPDWHULDO &KDPSLRQHWDO &XQQLQJKDPHWDO+HQU\ 	3RZHOO-RQHV,HQLQQHKnOOVDQDO\VSnHWWRQOLQH-IRUXPI|UNYLQQRUVRPPHGYHUNDULZHEENDPHUDSRUQRJUD¿IUDPNRPULVNHUPHG “ capping ´ (förkortning I|U´FDSWXULQJ´GlUN|SDUHLKHPOLJKHWVSHODULQRFKVHGDQGHODUPDWHULDOHWSnDQGUDSODWVHU
-RQHV
'HOWDJDUQDLVWXGLHQEHVNUHYGHQQDIRUPDYVH[XHOOWYnOGVRPQlVWLQWLOORXQGYLNOLJWI|UGHPVRP PHGYHUNDULZHEENDPHUDSRUQRJUD¿
-RQHV(QDQQDQULVNlU´GR[[LQJ´GlUQnJRQRORYOLJHQ
GHODUSHUVRQOLJLQIRUPDWLRQRPHQLQGLYLG -RQHV'HWWDNDQOHGDWLOOYHUEDODWUDNDVVHULHUHOOHU I|UI|OMHOVHDYRIIUHW -RQHV8WVDWWKHWHQI|UGHVVDIRUPHUDYYnOGKDUYLVDWVLJKDVDPEDQGPHG nQJHVWGHSUHVVLRQRFKDQGUDWUDXPDQVDPWV\PWRPSnSRVWWUDXPDWLVNWVWUHVV\QGURP376'&KDPSL-RQHWDO
6DPPDQIDWWQLQJVYLVlUIRUVNQLQJHQNULQJKXUSRUQRJUD¿SURGXNWLRQSnYHUNDUGHVRP¿OPDVHOOHUIRWR-JUDIHUDVEHJUlQVDG7URWVGHWWDKDUH[LVWHUDQGHXQGHUV|NQLQJDUNXQQDWNRQVWDWHUDDWWGHVRPPHGYHUNDU HOOHUH[SORDWHUDVLQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQLQWHVlOODQEH¿QQHUVLJLHQXWVDWWHNRQRPLVNRFKVRFLDO VLWXDWLRQVDPWGUDEEDVDYROLNDIRUPHUDYRKlOVD)RONKlOVRP\QGLJKHWHQ
9
757

Bilaga 7 SOU 2023:98
4 Undersökningens syfte, upplägg och metoder
s¹¦´¥ ¯£¨ ¦²å§¥³´ä¬¬®©®§¡²
Det övergripande syftet med den aktuella studien var att utveckla en djupare förståelse för utsattheten av våld och de potentiella konsekvenserna detta kan ha för individer som antingen medverkat eller exp-ORDWHUDWVLQRPSRUQRJUD¿VNDVDPPDQKDQJ6WXGLHQLQULNWDGHVLJVlUVNLOWSnYnOGVXWVDWWKHWHQVNDUDNWlU och omfattning samt dess inverkan på psykisk hälsa; tillgänglighet och behov av skydd, stöd och vård; VDPWLGHQWL¿HULQJDYKLQGHUVRPI|UVYnUDUODJI|ULQJDYEURWWEODQGYX[QDVRPKDUHUIDUHQKHWHUDYDWW PHGYHUNDLHOOHUEOLXWQ\WWMDGHLQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
u°°¬ä§§
Upplägget för den aktuella studien var främst av kvalitativ design, men för att möjliggöra jämförelser av målgruppens hälsa och våldsutsatthet med personer i prostitution samt med den allmänna befolkningen, VDPODGHYLRFNVnLQNYDQWLWDWLYGDWD3nGHWWDVlWWKDUPDWHULDOHWEOLYLWLQVDPODWPHGVnNDOODGPL[DGGH-VLJQ0HQYDUMHGHONDQOlVDVVHSDUDWHOOHUI|UHWUlGHVYLVWLOOVDPPDQV8QGHUV|NQLQJHQI|OMGHSULQFLSHUQD I|UWUDXPDLQIRUPHUDGIRUVNQLQJ&DPSEHOOHWDO
För att få delta i studien skulle de medverkande uppfylla följande inklusionkriterier: vara minst 18 år JDPODRFKKDHUIDUHQKHWDYDWWKDEOLYLW¿OPDGHHOOHUIRWRJUDIHUDGHLSRUQRJUD¿VNDVDPPDQKDQJL6YHU-LJHLHQOLJKHWPHGYnUGH¿QLWLRQDYSRUQRJUD¿VHRYDQ
En rekryteringsannons utvecklades som inkluderade information om studiens syfte, målgrupp, interv-MXOlQJGRFKNRQWDNWXSSJLIWHUWLOODQVYDULJDIRUVNDUH$QQRQVHQDQYlQGHHWWÀH[LEHOWRFKLQNOXGHUDQGH VSUnNPHGÀHUDEHVNULYQLQJDUDYYDGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQNDQLQQHElUDI|UDWW|NDVDQQROLNKHWHQDWW ÀHUVNXOOHLGHQWL¿HUDVLJPHGDQQRQVHQ (OODUG*UD\HWDO)|UDWWJHQRPI|UDHQEUHGUHNU\WHU-LQJVVWUDWHJL LGHQWL¿HUDGH YL ROLND DNW|UHU LQNOXVLYH EnGH RIIHQWOLJD HQKHWHU RFK RUJDQLVDWLRQHU LQRP FLYLOVDPKlOOHWVRPP|WHUYX[QDVRPKDUHOOHUNDQKDHUIDUHQKHWHUDYDWWEOL¿OPDGHHOOHUIRWRJUDIHUDGH I|USRUQRJUD¿SURGXNWLRQ6DPPDQODJWULNWDGHVI|UIUnJQLQJDURPVDPDUEHWHI|UUHNU\WHULQJDYGHOWDJDUH WLOOUHOHYDQWDVDPKlOOVDNW|UHU$YGHVVDYDOGHYHUNVDPKHWHU1 att bistå genom att distribuera annon-VHQYLDVLQDUHVSHNWLYHVRFLDODPHGLHNDQDOHURFKHOOHULQRPVLQDI\VLVNDORNDOHU3HUVRQOLJDUHODWLRQHU RFKWLGLJDUHVDPDUEHWHQYDUQ\FNHOIDNWRUHUI|UUHNU\WHULQJHQVIUDPJnQJ
7RWDOWVYDUDGHSHUVRQHUSnUHNU\WHULQJVDQQRQVHQRFKXWWU\FNWHVLWWLQWUHVVHI|UDWWGHOWDLVWXGLHQ'H VRPXSSI\OOGHXUYDOVNULWHULHUQDRFKYLOOHERNDHQLQWHUYMX¿FNYlOMDWLGRFKSODWVI|ULQWHUYMXQ
WLOOH[-
HPSHOSnHWWFDIpHWWELEOLRWHNHOOHUHQORNDOLK|JVNRODQI|UDWWPD[LPHUDLQWHUYMXSHUVRQHQVNlQVODDY trygghet ( +\GpQ 7RWDOWLQWHUYMXDGHVSHUVRQHUPHOODQPDUVRFKMXQL6RPWDFNI|U VLQPHGYHUNDQWLGRFKNXQVNDSEHWDODGHVIRUVNQLQJVGHOWDJDUQDNURQRUYLGLQWHUYMXWLOOIlOOHW
1: Ellencentret, Intedinhora, Mikamottagningen Stockholm, Novahuset, Psykiatri för unga vuxna (Globen), Qjouren, Qjouren 9lVW6YHULJHVNYLQQRRUJDQLVDWLRQHU7DOLWD8QL]RQRFK:RQVD
'HWNDQlYHQ¿QQDVDQGUDRUJDQLVDWLRQHURFKLQGLYLGHUVRP
GHODGHDQQRQVHQSnVRFLDODPHGLHU
10
758

Bilaga 7
6WRUYLNWODGHVYLGDWWVlNHUVWlOODGHOWDJDUQDVWU\JJKHWRFKLQWHJULWHW'HWIDQQVULVNDWWIUnJRURPXWVDWthet för våld och övergrepp samt andra traumatiska händelser kunde väcka obehagliga minnen till liv hos HQGHOGHOWDJDUH6DPWLGLJWKDUWLGLJDUHIRUVNQLQJIXQQLWDWW|YHUOHYDUHDYVH[XDOLVHUDWWUDXPDXSSOHYHU HQQ\WWDDYDWWNXQQDEHUlWWDRPVLQKLVWRULD
&DPSEHOOHWDO:DOVKHWDO,HQVWXGLHEODQG
kvinnor som utsatts för våldtäkt upplevde den överväldigande majoriteten positiva fördelar med att dela PHGVLJDYVLQDHUIDUHQKHWHUXQGHULQWHUYMXHUQD
&DPSEHOOHWDO'HOWDJDQGHLIRUVNQLQJHQ|NDGH
DOOWVnLQWHGHUDVNlQVORPlVVLJDVWUHVV/LNDVnIDQQIRUVNDUHLHQVWXGLHEODQG|YHUOHYDUHDYGRNXPHQWerade övergrepp på barn att deltagarna inte upplevde negativa känslor till följd av forskningsintervjun, WYlUWRPYLOOHGHEHUlWWDRPVLQDHUIDUHQKHWHU:DOVKHWDO
Vid intervjutillfället gavs deltagarna ett informerat samtycke innan intervjun påbörjades samt informa-WLRQRPVWXGLHQDWWGHQlUVRPKHOVWNXQGHDYEU\WDVLQPHGYHUNDQVDPWDWWLGHQWL¿HUEDUDGDWDVRPGHJDY DQRQ\PLVHUDGHV6DPWOLJDGHOWDJDUH¿FNHWWLQIRUPDWLRQVEUHYRPYLONDRIIHQWOLJDLQVWLWXWLRQHURFKFLYLOsamhällesorganisationer de kunde vända sig till för professionellt och kostnadsfritt stöd ifall de, efter att KDEOLYLWLQWHUYMXDGHNlQGHHWWEHKRYDYDWWSUDWDPHGQnJRQHOOHUV|NDYnUG)|UYLVVDGHOWDJDUHNXQGH GHWYDUDI|UVWDJnQJHQVRPGH¿FNLQIRUPDWLRQRPDWWGHW¿QQVKMlOSRFKVW|GDWWIn
8QGHUV|NQLQJHQlUJRGNlQGDY(WLNSU|YQLQJVP\QGLJKHWHQ'QU
e®«ä´¥®
Första delen av intervjun bestod av en kvantitativ enkät som omfattade 168 huvudfrågor inklusive un-GHUIUnJRUWRWDOWIUnJRU(QNlWHQLQNOXGHUDGHEDNJUXQGVIUnJRURPnOGHUN|QVH[XDOLWHWXUVSUXQJ HWQLFLWHWRFKXWELOGQLQJVQLYn'HQLQQHK|OOlYHQIUnJRURPGHOWDJDUQDVHUIDUHQKHWHULQRPSRUQRJUD¿RFK VH[LQGXVWULQVnVRPYLONDW\SHUDYSRUQRJUD¿SURGXNWLRQGHKDUHUIDUHQKHWDYYLONDIRUPHUDYVH[XHOOD KDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJGHXWI|UWRFKnOGHUQGnGHI|UVWI|UHNRPLSRUQRJUD¿VNWPDWHULDO'HVVXWRP inkluderades frågor om eventuell utsatthet för våld, övergrepp och tvång i samband med produktion RFKGLVWULEXWLRQDYGHWSRUQRJUD¿VNDPDWHULDOHW(QNlWHQDYVOXWDGHVPHGIUnJRURPLQWHUYMXSHUVRQHUQDV I\VLVNDSV\NLVNDRFKVH[XHOODKlOVDVDPWGHUDVHUIDUHQKHWHUDYDWWV|NDVW|GIUnQVDPKlOOVDNW|UHU
Enkäten innehöll fyra standardiserade mätinstrument:
Linköpings Youth Life Event Scale (LYLES) inventerar svåra händelser som respondenten själv eller en QlUVWnHQGHKDUXSSOHYWXQGHUUHVSRQGHQWHQVXSSYl[W
1LOVVRQ*XVWDIVVRQ/DUVVRQ 	6YHGLQ
6NDODQWlFNHUROLNDKlQGHOVHUPHGHQWLOOI\UDI|OMGIUnJRUWLOOYDUMHKlQGHOVHVDPPDQODJGKlQ-GHOVHU
$Y GHVVD lU  LQWHUSHUVRQHOOD KlQGHOVHU GYV VnGDQW VRP KlQGHU PHOODQ SHUVRQHU HOOHU lU
utmärkande för själva relationen) och 18 icke-interpersonella händelser; dessutom avser 10 händelser PHUOnQJYDULJDRJ\QQVDPPDHUIDUHQKHWHUXQGHUXSSYl[WHQVRPWH[DWWI|UlOGUDUQDKDUKDIWDONRKRO-SUREOHP)UnJRUQDEHVYDUDVPHG-DHOOHU1HM$QWDOHW-DVYDUI|ULQWHUSHUVRQHOODRFKLFNHLQWHUSHUVRQHO-ODKlQGHOVHUDGGHUDVWLOOHWWWRWDOYlUGHGlUÀHU-DVYDULQGLNHUDUHWWVW|UUHDQWDOSRWHQWLHOOWWUDXPDWLVND KlQGHOVHUXQGHUXSSYl[WHQVNSRO\WUDXPDWLVHULQJ
11
759
Bilaga 7 SOU 2023:98
376'&KHFNOLVW
3&/ lUHQVNDODVRPPlWHUV\PWRPSn376' SRVWWUDXPDWLFVWHVVGLVRUGHURFK
består av 20 frågor som återspeglar de symptom som krävs för diagnosen posttraumatiskt stressyndrom %OHYLQV HW DO  :RUWPDQQ HW DO   9DUMH IUnJD KDU IHP VYDUVDOWHUQDWLY IUnQ  LQWHDOOV WLOO H[WUHPWRFKJlOOHUEHVYlUPDQKDIWVHQDVWHPnQDGHQ(WWWRWDOWYlUGHEHUlNQDVVRPNDQYDULHUD PHOODQRFK)RUPXOlUHWKDUGHVVXWRPI\UDGHOVNDORUNDOODGHV\PWRPNOXVWHU'HVVDlUV\PSWRP-NOXVWHU%3nWUlQJDQGHV\PSWRP IUnJRUQD±V\PSWRPNOXVWHU&8QGYLNDQGHEHWHHQGHQ IUnJRUQD ±V\PSWRPNOXVWHU'1HJDWLYDI|UlQGULQJDULHPRWLRQHURFKVLQQHVVWlPQLQJDU IUnJRUQD±RFK V\PSWRPNOXVWHU(6\PSWRPSnI|UK|MGI\VLRORJLVNDNWLYHULQJ IUnJRUQD±+|JDSRlQJLQGLNHUDU K|JI|UHNRPVWDYV\PSWRP9DOLGLWHWHQRFKWLOOI|UOLWOLJKHWHQDYGHQVYHQVND|YHUVlWWQLQJHQDY3&/ YDUDFFHSWDEHOW&URQEDFKVDOIDYDULHUDGHIUnQWLOORFKLQWHULWHPNRUUHODWLRQHUQDYDULHUDGHIUnQ WLOO6YHHQ%RQGMHUV	:LOOHEUDQG
Symptom Checklist-25 (SCL-25) 1HWWHOEODGWHWDO6WUDQG'DOJDUG7DPEV	5RJQHUXG mäter förekomsten av psykologiska symtom, främst depression och ångest under den senaste veckan, RFK lU XUVSUXQJOLJHQ XWYHFNODG IUnQ 6&/ 'HURJDWLV  9DUMH IUnJD KDU I\UD VYDUVDOWHUQDWLY IUnQLQWHDOOVWLOOH[WUHPW(WWWRWDOWYlUGHEHUlNQDVVRPNDQYDULHUDPHOODQRFK'HW¿QQV GHVVXWRPWYnGHOVNDORUnQJHVWRFKGHSUHVVLRQ+|JDSRlQJLQGLNHUDUK|JI|UHNRPVWDYV\PWRP'HQ DQYlQGHV L GHQ VYHQVND SURVWLWXWLRQVXQGHUV|NQLQJHQ 3ULHEH 	 6YHGLQ  1LOVVRQ HW DO  &URQEDFKVDOIDKDUYDULWLÀHUDXQGHUV|NQLQJDU6YHGLQ	3ULHEH3ULHEH	6YHGLQ
Dissociation Screening Questionnaire 12 (DSQ-12) är ett kort frågeformulär för screening av dissocia-WLRQ(QNlWHQLQQHKnOOHUIUnJRUPHGVYDUVDOWHUQDWLYSnHQ/LNHUWVNDODIUnQ DOGULJWLOO DOOWLGIRN-XVHUDGHSnSV\NRORJLVNDRFKVRPDWLVNDV\PWRP'HQKDUYLVDWK|JYDOLGLWHWRFKUHOLDELOLWHW&URQEDFKV DOIDKDUYDULHUDWPHOODQRFK 1LOVVRQHWDO6NDODQKDUGHVVXWRPWYnVXEVNDORUSV\NRIRUP RFKVRPDWRIRUPGLVVRFLDWLRQVRPKDUQLRUHVSHNWLYHVMXIUnJRUYDUDYI\UDlUJHPHQVDPPD
k¶¡¬©´¡´©¶ ¤ªµ°©®´¥²¶ªµ
'HQDQGUDGHOHQDYLQWHUYMXQEHVWRGDYHQNYDOLWDWLYGMXSLQWHUYMX8WJnQJVSXQNWHQI|UGHQNYDOLWDWLYD LQWHUYMXQYDUGHQEHUlWWDUIRNXVHUDGHLQWHUYMXPHWRGHQ
+\GpQVRPlUVlUVNLOWXWYHFNODGI|UVWXG-
LHUDYNlQVOLJDlPQHQ(QVHPLVWUXNWXUHUDGLQWHUYMXJXLGHDQYlQGHVXQGHULQWHUYMXQVRPLQVSLUDWLRQWLOO YLNWLJDlPQHVRPUnGHQVRPXSSYl[WLQWUlGHLQLSRUQRJUD¿HUIDUHQKHWHUDYDWWPHGYHUNDLSRUQRJUD¿ RFKHUIDUHQKHWHUDYDWWV|NDVW|GRFKKMlOS,QWHUYMXJXLGHQDQYlQGHVVRPVW|GI|UDWWJXLGDVDPWDOHW PHQPHWRGHQOLNQDUPHUHWW|SSHWVDPWDOGlUGHOWDJDUHQInUXWU\PPHDWWXWWU\FNDVLJ0nOHWYDUDWWVNDSD HQWU\JJPLOM|I|UGHOWDJDUHQDWWGHODVLQKLVWRULD'HQNYDOLWDWLYDLQWHUYMXQVSHODGHVLQSnEDQGVSHODUH (IWHUYDUMHLQWHUYMXWUDQVNULEHUDGHVOMXGLQVSHOQLQJDUQDRFKDOOLGHQWL¿HUEDULQIRUPDWLRQWRJVERUW
12
760
5
Bilaga 7
Analys
Analysen av materialet gjordes på olika sätt beroende på datans karaktär, det vill säga om den var kvan-WLWDWLYHOOHUNYDOLWDWLY
Den kvantitativa datan, från formulären, presenteras deskriptivt med frekvenser (antal = N, procent = PHGHOYlUGHQ 0RFKVSULGQLQJVPnWW 6'9LGMlPI|UHOVHUPHGDQGUDPDWHULDOKDUWWHVWDQYlQWV De statistiska analyserna har gjorts med hjälp av Statistical Package of the Social Sciences (SPSS) ver-VLRQ
Analysen av den kvalitativa datan gjordes genom att utifrån de aktuella frågeställningarna hitta gemen-VDPPDWHPDQ7HPDQVWUXNWXUHUDGHVHQOLJWSULQFLSHUQDI|UUHÀH[LYWHPDWLVNDQDO\V %UDXQ 	&ODUNH  'HQQD PHWRG YDOGHV Sn JUXQG DY GHVV ÀH[LELOLWHW RFK I|UPnJD DWW XWIRUVND GHOWDJDUQDV HJQD förståelser och erfarenheter samt de socialt och kulturellt betingande faktorer som kan forma deras EHUlWWHOVHUlYHQRPGHVVDLQWHQ|GYlQGLJWYLVlUPHGYHWQDRPGHW7HPDQVWUXNWXUHUDGHVUXQWWUHROLND IDVHULVDPEDQGPHGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQIn, Under, och Ut)DVHQIn syftade till att fördjupa förståels-HQNULQJLQGLYLGHQVYlJLQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ9LONDRPVWlQGLJKHWHURFKIDNWRUHUVRPELGURJWLOO YlJHQ LQ L SRUQRJUD¿SURGXNWLRQ" $QGUD GHOHQ Under, hade för avsikt att kartlägga de erfarenheter LQWHUYMXSHUVRQHUQDVWRGLQI|UXQGHUGHQWLGGHYDUNYDULSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ9LONDW\SHUDYYnOGRFK |YHUJUHSSNDQI|UHNRPPDLVDPEDQGPHGSURGXNWLRQHUHOOHUGLVWULEXWLRQDYSRUQRJUD¿"9DGKDUPHG-YHUNDQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQI|UIXQNWLRQI|UGHVVDLQGLYLGHU"'HQDYVOXWDQGHGHOHQUt, fokuserade på YLONDSURFHVVHURFKI|UXWVlWWQLQJDUVRPNUlYVI|UDWWWDVLJXWXUSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ9LONDIDNWRUHUYDU DYJ|UDQGHI|UGHPVRPUHGDQOlPQDWSRUQRJUD¿SURGXNWLRQRFKYLONDVW|GVWUXNWXUHUHOOHUI|UlQGULQJDU VNXOOHNUlYDVI|UGHVRPlQQXLQWHOlPQDW"+XUEHVNULYHUGHVLQUHVDXWPHGIRNXVSnVW|GRFKKMlOSLQVDW-VHU"5HVXOWDWGHOHQDYVOXWDVPHGHWWDYVQLWWGlULQWHUYMXSHUVRQHUQD¿FNJHPHGVNLFNUnGWLOODOOPlQKHWHQ XQJGRPDUNRQVXPHQWHURFKN|SDUHVDPWWLOOSURIHVVLRQHOOD
13
761
14
Bilaga 7 SOU 2023:98
6.
Resultat
enkätundersökningen
762

6
Bilaga 7
Resultat enkätundersökningen
s¯£©¯¤¥¯§²¡¦³« ¢¥³«²©¶®©®§ ¡¶ µ®¤¥²³ö«®©®§³§²µ°°¥®
$YGHSHUVRQHUQDVRPGHOWRJLLQWHUYMXXQGHUV|NQLQJHQYDUNYLQQRU RFKPDQ'HOWDJDU-QDVnOGHUYDULHUDGHPHOODQRFKnUPHGHQPHGHOnOGHUDYnU 6' 0DMRULWHWHQ1  DQVnJVLJVMlOYDYDUDELVH[XHOODPHGDQ 1 DQVnJVLJYDUDKHWHURVH[XHOODRFKVYD-UDGHDQQDW SDQVH[XHOOSRO\VH[XHOOTXHHURFKYHWHM'HÀHVWDGHOWDJDUQDHOOHU 1 YDUI|GGD L6YHULJHPHGDQWYnYDUI|GGDXWRPODQGV(OYD DYGHOWDJDUQDYDUYLGLQWHUYMXWLOOIlOOHWHQVDPstående utan pågående relation, sju var sambo, två var gifta, tre var särbo samt tre levde ensamma men KDGHHQSnJnHQGHUHODWLRQPHGQnJRQDQQDQ$YGHOWDJDUQDKDGHXQLYHUVLWHWVH[DPHQIXOOVWlQGLJ J\PQDVLHXWELOGQLQJPHGDQKDGHJUXQGVNRODQVRPVLQK|JVWDXWELOGQLQJVQLYnlYHQRPÀHUOlVWYLGDUH HIWHUJUXQGVNRODUHVSHNWLYHJ\PQDVLHWPHQHMWDJLWH[DPHQSnK|JUHQLYn
e²¦¡²¥®¨¥´¥² ¡¶ ¯¬©«¡ °¯´¥®´©¥¬¬¡ ´²¡µ¡´©³«¡ µ°°¬¥¶¥¬³¥² µ®¤¥² µ°°¶ä¸´¥®
Deltagarna i denna undersökning rapporterade höga nivåer av olika potentiellt traumatiska händelser XQGHUXSSYl[WHQLQNOXVLYHRJ\QQVDPPDXSSYl[WYLOONRUWDEHOORFK1RWDEHOWlUDWWDOODXWRPHQDY GHPHGYHUNDQGHLXQGHUV|NQLQJHQKDGHYDULWXWVDWWDI|UVH[XHOOD|YHUJUHSSXQGHUXSSYl[WHQ

0DMRULWHWHQDYGHOWDJDUQDDY
KDGHXWVDWWVI|UI\VLVNWYnOGIUnQYX[QD±YDUDY 
DYQnJRQLQRPIDPLOMHQRFK
DYQnJRQDQQDQYX[HQ'HVVXWRPKDGHGHOWDJDUH 
XWVDWWVI|UNlQVORPlVVLJPLVVKDQGHO$QWDOJnQJHUGHVVDROLNDYnOGVIRUPHULQWUlIIDGHVYDULHUDGHIUnQHWW DQWDOJnQJHUWLOORWDOLJDJnQJHUHOOHU´XQGHUKHODXSSYl[WHQ´
7DEHOO/LQN|SLQJ<RXWK/LIH([SHULHQFH6FDOH/</(6
Händelse
Fråga
N=26 %

%LORO\FNDGlUGX
eller någon annan person blivit VNDGDG
+DUGXVMlOYYDULWPHGRPHQELORO\FND"
11 
+DUGXVHWWHQELORO\FNDVRPGXVMlOYLQWHYDULQEODQ-GDGL"
 26,9
+DUQnJRQLGLQIDPLOMYDULWPHGRPHQELORO\FNDXWDQ DWWGXYDUPHGQlUGHWKlQGH"
11 
+DUQnJRQDQQDQI|UGLJYLNWLJSHUVRQ
6 23,1

Annan olycka,
där du eller någon annan person blivit skadad
+DUGXVMlOYYDULWPHGRPHQDQQDQRO\FND"
9 
+DUGXVHWWHQDQQDQRO\FNDVRPGXVMlOYLQWHYDULQ-EODQGDGL"
 26,9
+DUQnJRQLGLQIDPLOMYDULWPHGRPHQDQQDQRO\FND
XWDQDWWGXYDUPHGQlUGHWKlQGH"
 26,9
+DUQnJRQDQQDQI|UGLJYLNWLJSHUVRQYDULWPHGRP DQQDQRO\FNDXWDQDWWGXYDUPHG"
8 30,8

Inläggning på
sjukhus på grund av sjukdom (inte på grund av olyckorna i ovanstående frågor)
+DUGXVMlOYEOLYLWLQODJGSnVMXNKXV"
21 80,8
+DUQnJRQLGLQIDPLOMEOLYLWLQODJGSnVMXNKXV"
22 
+DUQnJRQDQQDQI|UGLJYLNWLJSHUVRQEOLYLWLQODJGSn VMXNKXV"
15 
15
763
Bilaga 7 SOU 2023:98

Dödsfall
+DUQnJRQLGLQIDPLOMG|WW"
15 
+DUQnJRQDQQDQI|UGLJYLNWLJSHUVRQG|WW"
16 61,5

Eldsvåda
+DUGXYDULWPHGHQHOGVYnGD"
5 19,2
+DUGXVHWWHQHOGVYnGDLHWWDQQDWKXV"
5 19,2

Naturkatastrof
WH[RUNDQ
tsunami)
+DUGXVMlOYYDULWPHGRPHQQDWXUNDWDVWURI"
0
0

%OLYLWVODJHQ
eller skadad
+DUGXVMlOYEOLYLWVODJHQHOOHUVNDGDGav en vuxen i
din familj"
16 61,5
+DUGXVMlOYEOLYLWVODJHQHOOHUVNDGDGav en annan SHUVRQ"
19 

Sett när någon
annan blivit slagen eller skadad
+DUGXVHWWQnJRQLGLQIDPLOMPDPPDSDSSDV\VNRQ EOLVODJHQHOOHUVNDGDGDYHQYX[HQLGLQIDPLOM"
16 61,5
+DUGXVHWWQnJRQDQQDQSHUVRQEOLVODJHQHOOHUVND-GDG"
15 

%OLYLWEXQGHQ
eller instängd i ett trångt utrymme
+DUGXEOLYLWEXQGHQHOOHULQVWlQJGPRWGLQYLOMD"
9 

Utsatts för sex-
uella handlingar mot ens vilja
+DUGXVMlOYXWVDWWVI|UVH[XHOODKDQGOLQJDUav en vux-
en i din familj"
9 
+DUGXVMlOYXWVDWWVI|UVH[XHOODKDQGOLQJDUav en an-
nan person"
25 96,2
+DUGXVHWWQnJRQDQQDQEOLXWVDWWI|UGHW"
11 

%OLYLWKRWDG
+DUVMlOYEOLYLWKRWDGDWWQnJRQVNDVNDGDGLJHOOHU QnJRQGXEU\UGLJRP"
 

%OLYLWUnQDG
(någon har tagit något från dig med våld eller hot)
+DUGXVMlOYEOLYLWUnQDG"
3 11,5
+DUGXYDULWPHGQlUQnJRQDQQDQSHUVRQEOLYLWUnQDG" 3 11,5

Inbrott
+DUGXYDULWKHPPDQlUQnJRQJMRUWLQEURWW"
2 
+DUGXNRPPLWKHPHIWHUDWWQnJRQJMRUWLQEURWWKHP-PD"
5 19,2

.ULJVKDQGOLQJDU +DUGXYDULWPLWWXSSLHWWNULJGlUGXK|UWHOOHUVHWW
ERPEQLQJDUHOOHUVNRWWORVVQLQJ"
0
0

Flykt från hem-
land
+DUGXÀ\WWIUnQGLWWKHPODQG"
1 3,8

Mobbning
+DUGXVMlOYEOLYLWPREEDG"
15 

%RUWDIUnQ
föräldrarna
+DUGXPRWGLQYLOMDEOLYLWVNLOGIUnQGLQDI|UlOGUDUI|U DWWERQnJRQDQQDQVWDQV"
9 

.lQVORPlVVLJ
misshandel
+DUGXVMlOYEOLYLWXWVDWWI|UNlQVORPlVVLJPLVVKDQGHO
WLOOH[HPSHOQHGYlUGHUDGQHGWU\FNWI|UQHGUDG"
23 88,5

Skilsmässa
+DUGLQDI|UlOGUDUVNLOMWVLJXQGHUGLQXSSYl[W"
11 
2PMDKDUGLQDI|UlOGUDUJUlODWRFKEUnNDWP\FNHW HIWHUVNLOVPlVVDQ"
 26,9

Alkohol eller
droger i familjen
+DUGLQDI|UlOGUDUKDIWSUREOHPPHGDONRKROHOOHUDQ-GUDGURJHUXQGHUGLQXSSYl[W"
15 
16
764


Bilaga 7

Psykisk ohälsa i
familjen
+DUGLQDI|UlOGUDUKDIWSV\NLVNDSUREOHPXQGHUGLQ XSSYl[W"
20 

Långvarig sjuk-
dom eller handikapp
+DUHOOHUKDUGXKDIWHQOnQJYDULJVMXNGRPHOOHUHWW handikapp under din uppväxt
13 50,0
+DUGLQDI|UlOGUDUGHWHOOHUKDUGHKDIWGHW"
12 

Förälder i fän-
gelse
+DUQnJRQDYGLQDI|UlOGUDUVXWWLWLIlQJHOVHXQGHUGLQ XSSYl[W"
3 11,5
Vid en jämförelse med studien av sexköpare och sexförsäljare i undersökningen Prostitution i Sverige (Priebe & Svedin, 2012) så rapporterades betydligt lägre nivåer av traumatiska händelser bland såväl NYLQQRULDOOPlQKHW1 0 6' VRPNYLQQRUVRPVnOWVH[1 0 6'  MlPI|UWPHGGHQQDXQGHUV|NQLQJ 1 0 6' 6DPPDP|QVWHUNDQPDQVHYLGMlPI|UHOVH beträffande ogynnsamma livshändelser där kvinnorna som inte sålt sex i undersökningen från 2012 hade EHW\GOLJWElWWUHXSSYl[WYLOONRU 1 0 6'OLNVRPVRPGHVRPVnOWVH[ 1 0  6' MlPI|UWPHGGHQQDXQGHUV|NQLQJ
1 0 6' 'HVVDMlPI|UHOVHUE|UJ|UDVPHG
försiktighet då grupperna är små, men ger ändå en referensbild av utsatthet under uppväxten bland delt-DJDUQDLVWXGLHQ
7DEHOO'HOVNDORU/LQN|SLQJ<RXWK/LIH([SHULHQFH6FDOH/</(61 
LYLES skala
M
SD
Spridning
Icke interpersonella händelser (nIP)
6,38
3,03 ±
Interpersonella händelser (IP) 
2,96
1–11
7UDXPDWRWDO
12,15 
2–25
Ogynnsamma uppväxtvillkor (ACE) 
1,62
3–8
727$/7 
5,98
5–33
e²¦¡²¥®¨¥´¥² ¡¶ ³¥¸µ¥¬¬¬¡ ¨¡®¤¬©®§¡² ¯´ ¥²³ä´´®©®§
0DMRULWHWHQDYLQWHUYMXSHUVRQHUQD
YDUXQGHUnU 0 6'QlUGHI|UVWDJnQJHQ
JHQRPI|UGHHQVH[XHOOKDQGOLQJLXWE\WHPRWSHQJDUHOOHUDQQDQHUVlWWQLQJ'H¿FNRFNVnVYDUDSnY YLONHQW\SDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJGHKDGHHUIDUHQKHWDY2 Den vanligaste typen var, inte I|UYnQDQGHXWLIUnQLQNOXVLRQVNULWHULHUQDLVDPEDQGPHGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ1 WDEHOO Näst vanligaste aktiviteten var outcall/eskort som 58 procent av deltagarna hade erfarenhet av följt av WHOHIRQVH[%'60RFK
nude
PRGHOOLQJVRPGU\JWKlOIWHQKDGHHUIDUHQKHWDY'HÀHVWDKDGHVnOWVH[L
ROLNDVDPPDQKDQJRFKLJHQRPVQLWWNQDSSWROLNDVDPPDQKDQJ 0 6' 7RWDOWKDGH GHOWDJDUH VnOWVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJLIRUPDYI\VLVNDWUlIIDUPHGVH[N|SDUH GYV SURVWLWXWLRQ
Av dem som gav svaret
’annat’ angav tre av sex personer att de utsatts för människohan-
GHOGlUGHLGHVVDIDOOKDGHEOLYLWVnOGDDYHQDQK|ULJ'HXSSJDYlYHQDWWGHKDGHXWVDWWVI|USRUQRJUDI-LVNH[SORDWHULQJLVDPEDQGPHGPlQQLVNRKDQGHOQ
'HVVDNDWHJRULHUKDULQVSLUHUDWVDY%LVKRS5R\VHHWDO
17
765
Bilaga 7 SOU 2023:98
7DEHOO(UIDUHQKHWHUDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ
Vilken typ av sexuell handling mot ersättning har du erfarenhet av?
Typ
N
%
Eskortprostitution
15 
Gatuprostitution
 
gYHUOHYQDGVVH[
11 
Sugardating
9 
Massage
 
%'60
13
50,0
Stripp

26,9
3RUQRJUD¿
23
88,5
:HEENDPHUD
13
50,0
7HOHIRQVH[
13
50,0
Nude modelling 
53,8
Lingerie/fetish
11 
Annat
6
23,1
%LOG¿OP
'LUHNWVWU|PPDG¿OP
e²¦¡²¥®¨¥´¥² ¡¶ °¯²®¯§²¡¦°²¯¤µ«´©¯®
Olika typer av pornografproduktion
0DMRULWHWHQDYGHOWDJDUH YDUXQGHUnUYLGGHWI|UVWDSRUQRJUD¿LQVSHOQLQJVWLOOIlOOHW 0  6' 'HQYDQOLJDVWHIRUPHQDYSRUQRJUD¿SURGXNWLRQVRPGHPHGYHUNDQGHKDGHHUIDUHQKHWDY YDUHJHQSURGXFHUDWPDWHULDOYLONHWPHUlQI\UDIHPWHGHODUHOOHUSURFHQWKDGHHUIDUHQKHWDYWDEHOO 'HWYDUGRFNRFNVnYDQOLJWDWWGHWSRUQRJUD¿VNDPDWHULDOHWSURGXFHUDWVDYQnJRQDQQDQLNRPPHUVLHOOW V\IWHHOOHUDWWGHWSURGXFHUDWVXWDQGHQVYDUDQGHVYHWVNDSHOOHUVDPW\FNHEnGDSURFHQW'U\JWKlOIWHQ HOOHUSURFHQWKDGHHUIDUHQKHWDWWGHEOLYLW¿OPDGHLVDPEDQGPHGHWWVH[XHOOW|YHUJUHSSRFKQlVWDQ OLNDPnQJDSURFHQWLVDPEDQGPHGVH[N|S
$YGHVRP¿OPDGHSURGXFHUDGHPDWHULDOLNRPPHUVLHOOW
V\IWHIDQQVDOOWIUnQSRMNYlQQHURFKSDSSRUWLOOYnOGWlNWVPlQKDOOLFNDUSRUUSURGXFHQWHURFKVH[N|SDUH 0DMRULWHWHQHOOHUDYGHWLOOIUnJDGH KDGHHUIDUHQKHWHUDYÀHUDROLNDIRUPHU
av
SRUQRJUD¿SUR-
GXNWLRQ0 6'
18
766
Bilaga 7
7DEHOO(UIDUHQKHWHUDYROLNDW\SHUDYSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
9LONDW\SHUDYSRUQRJUD¿KDUGXHUIDUHQKHWDY" Typ
N=26
%
Egenproducerat sexuellt material
21
80,8
Sexuellt material producerat av någon annan i kommersiellt syfte  
Sexuellt material som producerades för privat bruk men som sedan sprids VRPSRUQRJUD¿XWDQVDPW\FNHWH[
“
hämndporr
´
)
11 
6H[XHOOWPDWHULDOVRP¿OPDGHVIRWRJUDIHUDGHVXWDQGLWWYHWVNDSVDPW\FNH  
(WW|YHUJUHSSVRP¿OPDGHVIRWRJUDIHUDGHV 
53,8
(WWVH[N|SVRP¿OPDGHVIRWRJUDIHUDGHV
12 
Var den producerade pornograf spridits
'HLQWHUYMXDGH¿FNVYDUDSnKXUPDWHULDOHWVRPSURGXFHUDWVVSULGLWV'HYDQOLJDVWHVSULGQLQJVIRUPHU-QDYDUYLDPHGGHODQGHDSSDU RFKJUDWLVSRUQRJUD¿VLGRU PHQlYHQSnDQGUDLFNHXS-SUlNQDGHIRUXP WDEHOO9LGVYDUVDOWHUQDWLYHWAnnanstans uppgavs Rosa Sidan (eskortannon-VZHEEVLGD&KDWXUEDWH
ZHEEVLGDI|UGLUHNWVWU|PPDGH¿OPHUYLDZHEENDPHUDRFK0LQDQDNHQELOGHU
NRPPHUVLHOOW IRUXP I|U I|UVlOMQLQJ DY HJHQSURGXFHUDW PDWHULDO
'HÀHVWDKDGHSXEOLFHUDWVSnÀHUD
ROLNDDYGHXSSUlNQDGHIRUXPHQ0 6' 
7DEHOO(UIDUHQKHWHUDYROLNDW\SHUDYSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
9DUKDUSRUQRJUD¿VRPGXI|UHNRPPLWLODGGDWVXSSVSULGLWVVnOWV"
Typ
N=26
%
.RQWRSn2QO\)DQV
6
23,1
.RQWRSn6FDQGDOEHDXWLHV1RUGLF)LQHVW6LQQHUJLUOV6LQIXO6LVWHU
5
19,2
6LGRUI|UJUDWLVSRUQRJUD¿WH[3RUQKXE;YLGHRV;1;;5HGWXEH 
12 
0HGGHODQGHDSSDUWH[.LN:KDWVDSS6N\SH 
15 
6RFLDODPHGLHUWH[6QDSFKDW,QVWDJUDP7LN7RN 
10
38,5
%'60VLGDWH['DUNVLGH 
8
30,8
Annanstans
13
50,0
Vet ej
6
23,1
([HPSHOVRPJDYVWLOOLQWHUYMXSHUVRQHQ
19
767
Bilaga 7 SOU 2023:98
Upplevt våld i samband med pornografproduktion
)|UHNRPVWHQDYYnOGRFKNUlQNDQGHEHKDQGOLQJLVDPEDQGPHGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQHQUDSSRUWHUDGHV DYGHÀHVWDPHGYHUNDQGHWDEHOO'HWYDQOLJDVWHYDUDWWPDQNlQWVLJSUHVVDGWLOODWWJ|UDROLNDVH[XHOOD KDQGOLQJDU PHQlYHQWLOOGLUHNWDKDQGOLQJDUVnVRPDWWEOLVODJHQ YnOGWDJHQWYLQJDGWLOO VH[ HOOHUEOLYLWXWVDWWI|UVWU\SJUHSS )OHUDEHVNUHYRFNVnDWWGHEOLYLWWRUWHUDGH  InWWI\VLVNDVNDGRURFKEHK|YWV|NDYnUGI|UI\VLVNDEHVYlUHIWHUnW
7DEHOO8WVDWWKHWLVDPEDQGPHGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
,VDPEDQGPHGDWWGXIRWRJUDIHUDGHV¿OPDGHVI|USRUUKDUGX«
N
%
%OLYLWEOnVWLQWHInWWDYWDODGHUVlWWQLQJ 
53,8
.DOODWV för något kränkande
18
69,2
%OLYLWWUDQVSRUWHUDWIUnQHQI\VLVNSODWVWLOOQnJRQDQQDQ
13
50,0
Haft någon som kontrollerat dina rörelser 
53,8
%OLYLWSnQnJRWVlWWKRWDG
19 
.lQWGLJSUHVVDGWLOODWWJ|UDHQVH[XHOOKDQGOLQJLSRUU
25
96,2
Fått utlösning i ditt ansikte
19 
Genomfört ass-to-mouth
8
30,8
%OLYLWNLVVDGHOOHUEDMVDGSn
8
30,8
%OLYLWWDJHQPHGVWU\SJUHSS
19 
%OLYLWVWU\SWWLOOVGXNYlYGHV
12 
Haft sex med vuxna när du var yngre än 18 
53,8
%OLYLWVODJHQHOOHUSnDQQDWVlWWVNDGDGDYQnJRQ
15 
%OLYLWYnOGWDJHQHOOHUWYLQJDWWLOOVH[
15 
%OLYLWWRUWHUDG
11 
Förlorat medvetande
10
38,5
Fått fysiska skador
16
61,5
%HK|YWV|NDYnUGI|UI\VLVNWEHVYlU
12 
Fått en könssjukdom

26,9
20
768
Bilaga 7
Upplevt våld i samband med pornografdistribution
Majoriteten av de intervjuade hade haft de erfarenheter av utsatthet som en följd av att ha förekommit LSRUQRJUD¿VNWPDWHULDOWDEHOO9DQOLJDVWDWWPDQInWWHQR|QVNDGVH[XHOOELOGIUnQQnJRQ HOOHU KDIWELOGHURFKHOOHU¿OPHUVSULGGDXWDQVDPW\FNH
7DEHOO8WVDWWKHWLVDPEDQGPHGGLVWULEXWLRQDYSRUQRJUD¿VNWPDWHULDO
,VDPEDQGPHGDWWGXI|UHNRPPLWLSRUQRJUD¿KDUGX«
N=26 %
Fått
en oönskad nude (sexuell bild från någon)
21 80,8
+DIWSRUQRJUD¿VNWPDWHULDODYGLJVSULGLWXWDQGLWWVDPW\FNH
19 
%OLYLWWUDNDVVHUDG
16 61,5
%OLYLW
“
doxxed
´
GYVQnJRQVSULGLWSHUVRQOLJDXSSJLIWHURPGLJXWDQGLWWWLOO-
stånd)
11 
Utsatts för
“
sextortion
´
(blivit utpressad med hot om att sprida sexuellt material) 15 
%OLYLWI|UI|OMGGLJLWDOWHOOHUI\VLVNW
12 
Andra konsekvenser av att materialet spridits
$QGUDNRQVHNYHQVHUYDURURQI|UDWWQnJRQVRPGHLQWHYLOOHVNXOOHKLWWDELOGHUQDRFKHOOHU¿OPHUQDL IUDPWLGHQSURFHQWRFKRURQ|YHUKXUOlQJHELOGHUQDRFKHOOHU¿OPHUQD¿QQVNYDUSnQlWHWLIUDPWLG-HQSURFHQWWDEHOO
7DEHOO.RQVHNYHQVHUDYDWWPDWHULDOHWVSULGLWV
,VDPEDQGPHGDWWGXI|UHNRPPLWLSRUQRJUD¿KDUGX«
N=26 %
2URDWGLJI|UDWWQnJRQVRPGXLQWHYLOOKLWWDUGHWSRUQRJUD¿VNDPDWHULDOHWDYGLJ LIUDPWLGHQ"
25 96,2
+DIWQnJRQVRPKLWWDWSRUQRJUD¿VNWPDWHULDODYGLJQlUGXLQWHYLOOHDWWGHVNXOOH VHGHP"
 
2URDWGLJ|YHUKXUOlQJHGHWSRUQRJUD¿VNDPDWHULDOHW¿QQVNYDUSnQlWHWLIUDP-WLGHQ"
23 88,5
Fruktat för din egen eller din familjs säkerhet
15 
Strategier för att känslomässigt handskas med medverkan
,QWHUYMXSHUVRQHUQDXSSJDYROLNDVWUDWHJLHUI|UDWWKDQGVNDVNlQVORPlVVLJWPHGVLQPHGYHUNDQWDEHOO $OODEHVNUHYDWWGHVWlQJGHDYNlQVORPlVVLJWLVDPEDQGPHGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQHQRFKUHVSHNWLYH SURFHQWXSSJDYDWWGHDQYlQGHDONRKROHOOHUGURJHUI|UDWWNXQQDVWlQJDDYNlQVORPlVVLJW$QGUD strategier eller sätt att försöka ta kontroll eller handskas känslomässigt med situationen var olika former
21
769

Bilaga 7 SOU 2023:98
DYVMlOYVNDGHEHWHHQGHVRP±SURFHQWXSSJDY'HWYDURFNVnYDQOLJWDWWPDQQnJRQJnQJI|UV|NWWD VLWWOLYSURFHQW
7DEHOO6WUDWHJLHURFKNRQWUROO
+DUGX«
N=26 %
.lQVORPlVVLJWVWlQJWDYQlUGXEOLYLW¿OPDWIRWRJUDIHUDWI|USRUQRJUD¿"
26 100
$QYlQWDONRKROI|UDWWVWlQJDDYQlUGXEOLYLW¿OPDGIRWRJUDIHUDGI|USRUQRJUD¿" 16 61,5
$QYlQWGURJHUI|UDWWVWlQJDDYQlUGXEOLYLW¿OPDGIRWRJUDIHUDGI|USRUQRJUD¿" 18 69,2
NnJRQJnQJDYVLNWOLJWVNDGDWGLJVMlOY"
21 80,8
NnJRQJnQJKDIWVH[VRPVMlOYVNDGHEHWHHQGH"
21 80,8
NnJRQJnQJVnOWVH[XHOODKDQGOLQJDUVRPHWWVMlOYVNDGHEHWHHQGH"  
NnJRQJnQJI|UV|NWWDGLWWOLY"  
h䬳¡L ´²¡µ¡³¹´¯ ¯£¨ ³ªä¬¶²¡°°¯²´¥²¡¤¥ ¤©¡§®¯³¥²
,XQGHUV|NQLQJHQDQYlQGHVWUHIRUPXOlUI|UDWWPlWDGHPHGYHUNDQGHVKlOVDJHQHUHOOWRFKPHUVSHFL¿NW V\PWRPVRPI|UYlQWDVI|UHNRPPDYLGXWVDWWKHWRFKWUDXPD'HVVDYDU6&/3&/RFK'64
Undersökningsgruppen visade mycket höga totalpoäng på SCL-25 liksom på de bägge delskalorna nQJHVWRFKGHSUHVVLRQWDEHOO9LGHQMlPI|UHOVHPHGGHQHSLGHPLRORJLVNDGHOHQDYXQGHUV|NQLQJHQ om prostitution från 2012 (Priebe & Svedin, 2012) var det betydande skillnader dels beträffande total-SRlQJQlUGHWJlOOGHVnYlONYLQQRUVRPLQWHVnOWVH[ 1 0 6' SVRPNYLQnor som sålt sex (N =16, M 6' S,HQXQJGRPVXQGHUV|NQLQJIUnQ 6YH-GLQ 	3ULHEHGlUNYLQQOLJDJ\PQDVLHXQJGRPDU 1 VRPXSSJDYDWWGHVnOWVH[ 1  redovisade en SCL-25 totalpoäng på M=60,8 medan de som inte sålt sex redovisade en totalpoäng på 0 'HWWDLQQHElUDWWGHQDNWXHOODJUXSSHQOLJJHULQLYnPHGXQJGRPVJUXSSHQVRPYDQOLJWYLVVnOW sex 0–3 år innan undersökningen men högre än i prostitutionsundersökningen där erfarenheten av att QnJRQJnQJKDVnOWVH[NXQGHOLJJDEHW\GOLJWOlQJUHWLOOEDNDLWLGHQ
7DEHOO6\PSWRP&KHFNOLVW
SCL-5 - skalor och totalt (n=26)
M SD Spridning
Ångest  6,92 10–38
Depression  9,93 16–55
TOTALT
 15,55 28–86
22
770
	


	
Bilaga 7
Deltagarna hade överlag höga poäng på PCL-5 och 22–23 uppfyllde förutsättningarna på respektive GHOVNDODI|UDWWXSSI\OOD'60NULWHULHUQDI|UHQ376'GLDJQRVRFKHOOHUSURFHQWKDGH|YHU SRlQJSnWRWDOVNDODQYLONHWLQLWLDODIRUVNQLQJVUHVXOWDWLQGLNHUDUHQ376'GLDJQRV ,6766WDEHOO
7DEHOO3&/
PCL-5 skalor och totalt (n=26)
M SD
Sprid-
ning
DSM-5 kriterier
Påträngande symtom   0–20 23
a
Undvikande beteende  2,11 0–8 23
a
Negativa förändringar i emotioner och sinnesstämningar
 6,59 1–26 22
b
Symptom paࡈförhöjd fysiologisk aktivering
12,31 6,55 0–21 
b
TOTALT
 19,11 ±
21
c
!S
a Antalet som hade minst en 2:a på någon av frågorna, b Antalet som hade minst en tvåa på 2 av frågorna, F$QWDOHWRFKSURFHQWHQVRPKDGHPHUlQSRlQJSnWRWDOVNDODQ
Vid en jämförelse kan noteras att detta är mycket höga värden då man räknar med en livstidsprevalens DY376'Sn±SURFHQW
.HVVOHUHWDORFKHQPnQDGHUVSUHYDOHQVSnSURFHQW
'DUYHV%RUQR]HWDO.HVVOHUHWDO.DUDPHWDO5HVXOWDWHQOLJJHUGRFNPHULQLYn PHGWLGLJDUHVWXGLHUDYNYLQQRULSURVWLWXWLRQGlUVWXGLHUUDSSRUWHUDWHQI|UHNRPVWDY376'PHOODQ 5R[EXUJK'HJHQKDUGW &RSHODQGRFKSURFHQW )DUOH\HWDO0DQVNDGRFNNRPPD LKnJDWWI|UHQNRUUHNWGLDJQRV376'GLDJQRVNUlYVHQVWUXNWXUHUDGNOLQLVNLQWHUYMX JROGHQVWDQGDUG  VnVRPWH[&OLQLFLDQ$GPLQLVWHUHG376'6FDOH&$36
'HPHGYHUNDQGHYLVDGHSn'64P\FNHWK|JDYlUGHQVnYlOSnGHOVNDORUQDVRPWRWDOVNDODQWDEHOO Vid en jämförelse med en annan svensk studie av skolungdomar
10–20
nUJDPOD 1 lUYlUGHQD
VLJQL¿NDQWK|JUH 1LOVVRQ*UHHQ6YHGLQ 'DKOVWU|P,GHQVWXGLHQYDUPHGHOYlUGHWI|UGHQ WRWDODVNDODQMlPI|UWGHQQDLGHQQD
SRFKI|USV\NRIRUP
och
somatoform dissociation M
UHVSHNWLYH0 MlPI|UWPHGGHQQDVWXGLHV0 UHVSHNWLYH0 ElJJHS
7DEHOO'64
DSQ-2 - skalor och totalt (n=26)
M SD Spridning
Psykoform dissociation  9,05 ±
Somatoform dissociation
19,96  ±
TOTALT
  ±
23
771

Bilaga 7 SOU 2023:98
'HPHGYHUNDQGH¿FNRFNVnVYDUDRPGHEOLYLWGLDJQRVWLVHUDGHI|UI\VLVNDRFKSV\NLVNDKlOVRSUREOHP RPGHWDUHOOHUWDJLWPHGLFLQHUVDPWRPGHKDUQnJUDIXQNWLRQVKLQGHU0DMRULWHWHQDYGHGHOWDJDQGH HOOHUSURFHQWUDSSRUWHUDGHDWWGHQnJRQJnQJEOLYLWGLDJQRVWLFHUDGHPHGHQI\VLVNVMXNGRPWDEHOO 'HYDQOLJDVWHGLDJQRVHUQDYDUDVWPDDOOHUJLHUPLJUlQVDPWROLNDIRUPHUDYYlUNW\SPDJRQWRFK KXYXGYlUN
7DEHOO6MlOYUDSSRUWHUDGHGLDJQRVHURFKPHGLFLQHULQJ
Fråga
N=26 %
+DUGXQnJRQVLQEOLYLWGLDJQRVWLFHUDGPHGHWWI\VLVNWKlOVRSUREOHP"-D
18 69,2
+DUGXQnJRQVLQEOLYLWGLDJQRVWLFHUDGPHGHWWSV\NLVNWKlOVRSUREOHP"-D
25 96,2
7DUGXHOOHUKDUGXWDJLWPHGLFLQHU"-D  92,3
+DUGXQnJUDIXQNWLRQVYDULDWLRQHUIXQNWLRQVKLQGHU"-D  53,8
1lVWDQDOODHOOHUSURFHQWDYGHOWDJDUQDUDSSRUWHUDGHHQHOOHUÀHUDSV\NLDWULVNDGLDJQRVHU%ODQGGH vanligaste självrapporterade diagnoserna var  376' nQJHVW depression, ADD/ADHD, EIPS (Emo-WLRQHOOLQVWDELOSHUVRQOLJKHWVVW|UQLQJRFKDQRUH[L
$QYlQGQLQJDYPHGLFLQHUYDURFNVnYDQOLJWSURFHQWEODQGGHLQWHUYMXDGH'HQ|YHUYlOGLJDQGHGHOHQ DYPHGLFLQHUXWJMRUGHVDYROLNDIRUPHUDYSV\NRIDUPDND
%ODQGGHVRPUDSSRUWHUDGHQnJRQIRUPDYIXQNWLRQVYDULDWLRQIXQNWLRQVKLQGHU YDU$'+'RFK DXWLVPGHWDEVROXWYDQOLJDVWH
sö«´ ³´ö¤L ¶å²¤ ¥¬¬¥² ³«¹¤¤ ¦²å® ¯¬©«¡ ³¡¨ä¬¬³¡«´ö²¥²
De medverkande tillfrågades om sina erfarenheter av att söka stöd, vård eller skydd från olika samhäll-VDNW|UHUVDPWRPKXUGHEOHYEHP|WWD)UnJRUQDEHU|UGH
deltagarnas övergripande erfarenheter av att
söka eller mottaga stöd från olika samhällsaktörer, och inte enbart erfarenheter kopplade till att söka VW|GYnUGHOOHUVN\GGLVDPEDQGPHGXWVDWWKHWLSRUQRJUD¿VNDVDPPDQKDQJ6\IWHWYDUDWWXQGHUV|NDL vilken utsträckning deltagarna hade varit i kontakt med olika samhällsinsatser, vilket är relevant utifrån HWWLGHQWL¿HULQJVSHUVSHNWLYEODQGDQQDW'H¿FNRFNVnIUnJRURPGH¿FNGHQKMlOSGHEHK|YGHVDPW
hur
EHP|WDQGHWYDU
Nästan alla hade haft kontakt med socialtjänsten, polisen, barn- och ungdomspsykiatrin, psykiatrin och SULPlUYnUGHQ WDEHOO  *UXSSHQ KDGH KDIW NRQWDNW PHG PnQJD ROLND VDPKlOOVDNW|UHU L JHQRPVQLWW drygt åtta
per person
 6' VSULGQLQJ±YLONHWQlUPDVWNDQEHVNULYDVVRPPXOWLNRQVXPHQWHU
DYVW|GYnUGRFKVN\GG
24
772
Bilaga 7
Av de som sökt någon form av kontakt uppgav man de som erbjudit mest
stöd
var Skatteverket,
)|UVlNULQJVNDVVDQPHQlYHQSULPlUYnUGHQRFKSULYDWDSV\NRORJHU6W|UVWPLVVQ|MHGYVDWWPDQLQWHInWW det stöd man sökte,
fanns
för Arbetsförmedlingen, barn- och ungdomspsykiatrin
samt
VRFLDOWMlQVWHQ
7DEHOO6|NWVW|GYnUGHOOHUVN\GG
Samhällsaktör
N=26 N %
Fick stöd
1
ja delvis nej N(%) N(%) N(%)
Bra bemötande
1
ja delvis nej N(%) N(%) N(%)
Socialtjänsten   
Arbetsförmedlingen   
Polisen
21 80,8  
Skatteverket
6 23,1 6(100) 0(0) 0(0) 6(100) 0(0) 0(0)
Migrationsverket
--------
------
Försäkringskassan  12(80,0) 3(20,0) 0(0) 
.URQRIRJGHQ
8 30,8  
Ungdomsmottagning   
%DUQRFKXQJGRPVSV\NLDWUL    
Primärvård   
Psykiatri
21 80,8  6(31,6) 10(52,6) 3(15,8)
Akut psykiatrisk vård 18 69,2  
Mikamottagning   
Civilsamhällsorganisation 8 30,8  5(62,5) 1(12,5) 2(25,0)
Privat psykolog
10 38,5  
Någon annan
2
8 30,8  
1
Alla svarade inte på denna följdfråga
2
$OWHUQDWLYHWDQQDQNXQGHYDUD0DULD8QJGRP/66)ULYnUGHQRFK$QRQ\PD$ONROLVWHU
25
26
Bilaga 7 SOU 2023:98
7.
Resultat djupintervjuerna
Bilaga 7
7
Resultat djupintervjuerna
1HGDQSUHVHQWHUDVUHVXOWDWHWIUnQGHNYDOLWDWLYDGHODUQDLLQWHUYMXPDWHULDOHW9LKDUYDOWDWWSUHVHQWHUD GHPXWLIUnQLQIRUPDQWHUQDVXSSOHYHOVHDYKXUGHNRP³,Q´LSRUQRJUD¿SURGXNWLRQHQI|OMWDYGHUDVXS-SOHYHOVHU³8QGHU´WLGHQVDPWKXUGHVHUSnDWWHYHQWXHOOWDYVOXWDRFKOlPQD³8W´$YVOXWQLQJVYLV¿QQV ett avsnitt med medskick/råd från informanterna till allmänheten, ungdomar, konsumenter och köpare VDPWWLOOSURIHVVLRQHOOD
'HOWDJDUQDV|QVNDQDWWGHODPHGVLJYDUVWDUNRFKSnWDJOLJ)|UQnJUDYDULQWHUYMXWLOOIlOOHWGHQI|UVWDJnQ-JHQGH|SSQDWXSSRPVLQDHUIDUHQKHWHULQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ)|UDQGUDYDUGHWI|UVWDWLOOIlOOHWGH NXQGHEHUlWWDVLQKLVWRULDLKHOKHW6DPWOLJDLQWHUYMXSHUVRQHUQDPHQDGHDWWGHQDNWXHOODVWXGLHQYDUYLN-WLJLRFKPHGDWWSHUVRQHUPHGHJHQHUIDUHQKHWLQNOXGHUDVRFKDWWGHUDVSHUVSHNWLYRFKU|VWHUV\QOLJJ|UV
-lWWHEUDDWWQLJ|UGHWKlU-lWWHEUDW\FNHUMDJ6nMDJYLOOYlOEDUDWDFNDI|UDWWQLEHO\VHUHQJUXSS VRPDQQDUVlUYlOGLJWRV\QOLJ>$QQD@
…jag är glad att det här uppmärksammas merLGDJ Att du och andra gör intervjuer och vågar ställa de här…frågorna som är lite tabu Eller som porrGHWlULQJHWPDQSUDWDURP…jag känner mig lite KRSSIXOO«DWWGHW¿QQVJRGDNUDIWHUVRPMREEDUI|UDWWXSSPlUNVDPPDGHWKlU« Också pratar med ossPHGHUIDUHQKHWHULVWlOOHWI|UDWWSUDWDEDUDRPRVV Det tycker jag också är¿QW$tt man pratar PHGRVVRFKIUnJDU>(YHOLQD
@
Se Appendix AI|UHQGLVNXVVLRQRFKUHÀHNWLRQHUNULQJKXUPDQQlUPDUVLJEHUlWWHOVHURPYnOG
i®
Intervjupersonerna
beskrev
LQOHGQLQJVYLVVLQXSSYl[WRFKUHVDQLQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ,QJnQJHQL
SRUQRJUD¿SURGXNWLRQKDGHRIWDVWE|UMDWPHGDWWLQWHUYMXSHUVRQHQEOHY¿OPDGRFK
utsatt för sexuella
H[SORDWHULQJXQGHUEDUQGRPHQ(WWÀHUWDOKDGHWYLQJDWVLQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQDYDQK|ULJD$QGUD utnyttja
des
I|UVWI|USRUQRJUD¿VNH[SORDWHULQJDYPDQOLJDSDUWQHUV
där de
WLOOH[HPSHOKDGH¿OPDWVL
smyg när de hade
sexuella
DNWLYLWHWHU,QWHUYMXSHUVRQHUQDEHUlWWDGHRFNVnRPSDUWQHUVVRPDJHUDGH
som hallickar och tvinga
de
GHPDWWJHQRPI|UDVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJLQNOXVLYHSRUQRJUD¿

(QGHOKDGHUHGDQLQQDQGH¿OPDGHVI|USRUQRJUD¿SURGXNWLRQI|UI|UVWDJnQJHQ
sålt sexuella handlin-
gar
mot ersättning,
RFKGlUSRUQRJUD¿EOHYHQQDWXUOLJI|OMG$QGUDEHVNUHYHQJUDGYLVUHVDLQLSRU-
QRJUD¿SURGXNWLRQVRPLQOHGQLQJVYLV
kunde
börja med olika aktiviteter och kontakter på nätet, och som
över tid utvecklades till produktion och försäljning
av
SRUQRJUD¿VNDPDWHULDO 7URWVYDULHUDQGHHUIDUHQ-
KHWHUQDIDQQVJHPHQVDPPDQlPQDUHQlPOLJHQV\VWHPDWLVNDVYHNHQVDPKHWRFKHWW|YHUOHYQDGVEHKRY
Svek
6DPWOLJDLQIRUPDQWHUEHUlWWDGHRPROLNDIRUPHUDYVYHNIUnQVLQRPYlUOGUHGDQIUnQGHYDUP\FNHWVPn ,GHÀHVWDIDOOKDQGODGHGHWRPVYHNIUnQI|UlOGUDUHOOHUDQK|ULJDPHQRFNVnIUnQVDPKlOOHW*HPHQVDPW för alla berättelser var också att de innehöll beskrivningar av olika former av våldsutsatthet under up-SYl[WHQ
27
775
Bilaga 7 SOU 2023:98
Försummelse och våldsutsatthet
6YHNHWE|UMDGHRIWDPHGROLNDIRUPHUDYI|UVXPPHOVHRFKYnOGXQGHUEDUQGRPHQ'HÀHVWDKDGHYX[LW XSSPHGVLQDI|UlOGUDUPHQHQGHOKDGHHUIDUHQKHWDYDWWERL+9%KHPSnJUXQGDYEULVWIlOOLJDXSSYl[-WI|UKnOODQGHQ0nQJDDYEHUlWWHOVHUQDEHO\VWHGHQHPRWLRQHOODPLVVKDQGHOQGHXSSOHYGHIUnQIDPLOMRFK DQK|ULJDYLONHQRIWDSnJLFNXQGHUKHODGHUDVXSSYl[W0DMRULWHWHQDYLQWHUYMXSHUVRQHUQDXSSJDYDWW en eller båda föräldrarna led till exempel av psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 13)DONRKROPLVVEUXNHNRQRPLVNDRFKHOOHUHJQDREHDUEHWDGHWUDXPDQ'HEHVNUHYKXUGHWSV\NLVND YnOGGHXWVDWWHVI|UELGURJWLOOGHUDVHJHQSV\NLVNDRKlOVD
)|UXQGHUPLQXSSYl[WVnNlQVORPlVVLJWI|UVXPPDGH>PLQPDPPD@PLJ6nMDJKDUHWWNRPSOH[W WUDXPDIUnQEDUQGRPHQ«-DJYDUUHGDQGHSULPHUDGVRPnULQJ'HWYDUP\FNHWEUnNKHODWLGHQ (OOHUVRPPDPPDGnNDOODGHI|UGLVNXVVLRQHU'HNULWLVHUDGHPLJHOOHURVVVWlQGLJWLDOOWYLJMRUGH «+HPPDPnGGHMDJLQWHEUD>(OLQ@
Sen hamnade mamma i en väldigt stor depression som påverkade ganska mycket av mitt liv och PLQXSSYl[W«KRQNlPSDGHP\FNHWVnPLQVWDOLOODJUHMNXQGHKRQH[SORGHUD«KDGHPDQODJWHQ köksslev fel när man plockade ur diskmaskinen för att vara snäll, så kunde hon bli jätte jättearg och EDUDVNULNDSnHQ6nYDUGHWRFNVnP\FNHWMDYlOGLJWP\FNHWRURKRVPLJ>/LQQHD@
Fysiskt våld i hemmet var också ett ämne som ofta togs upp under intervjuerna när deltagarna beskrev VLQXSSYl[W'HWWDYnOGNXQGHPDQLIHVWHUDVVRPHQSDSSDVYnOGPRWPDPPDQHOOHUGLUHNWDI\VLVND|YHU-JUHSSVRPEDUQHQVMlOYDXWVDWWHVI|U0DMDHQDYGHLQWHUYMXDGHQlPQGHDWWKHQQHVVWDUNDVWHPLQQHIUnQ EDUQGRPHQYDUDWWVHVLQSDSSDPLVVKDQGODPDPPDQ-RKDQQDKDGHVDPPDHUIDUHQKHWHURFKEHVNUHYKXU GHWWDSnYHUNDGHKHQQHVV\QSnUHODWLRQHU
När jag var väldigt liten så var det relativt präglat av våld hemma med pappa som slog mamma … UHGDQGn¿FNPDQVHYDGNlUOHNlULPLWWKXYXG-DJNDQIRUWIDUDQGHNlQQDDWW
“
kärlek är våld
´
i mitt
KXYXG>-RKDQQD@
'HQ YDQOLJDVWH IRUPHQ DYYnOGVXWVDWWKHW VRP EHVNUHYV DYLQWHUYMXSHUVRQHUQD YDU VH[XHOOW YnOG $OOD NYLQQOLJDGHOWDJDUHKDGHXWVDWWVI|UVH[XHOOD|YHUJUHSSXQGHUEDUQGRPHQ)|UYLVVDYDUGHWGHUDVELRO-RJLVNDSDSSDHOOHUVW\YSDSSDVRPYDUGHQI|UVWDDWWXWVlWWDGHP,DQGUDIDOOE|UMDGH|YHUJUHSSHQXQGHU tonåren av förövare som var betydligt äldre, en pojkvän, en manlig bekant, en lärare, eller en främling GHKDGHWUlIIDWSnQlWHW,/DXUDVIDOOYDUGHWEnGHVW\YSDSSDQRFKHQlOGUHSRMNYlQVRPXWVDWWKHQQHI|U |YHUJUHSSXQGHUEDUQGRPHQ
'HWIDQQVJUHMHUVRPWLOOH[HPSHOPLQVW\YSDSSDJMRUGHVRPJLFN|YHUJUlQVHQ(OOHUQlUMDJYDU så hade jag en pojkvän som var 30, och han pushade mig till vissa situationer som jag inte skulle ha YDULWLQlUMDJYDULGHQnOGHUQ>/DXUD@
Våldets omfattning blev som mest påtaglig i berättelserna om hur barnen överlevde våldet och gjorde PRWVWnQG'HWKDQGODGHRPVWUDWHJLHUVRPDWWOnVDLQVLJLHWWUXPRFKJ|PPDVLJXQGHUWlFNHWI|UDWW XQGYLNDHQYnOGVDPSDSSDDWWWDSnVLJÀHUDSDUE\[RULKRSSRPDWWSDSSDQLQWHVNXOOHI|UJULSDVLJ att lära sig hålla tyst för att undvika mammans utbrott; att skolka från skolan och vandra runt i staden eftersom man inte kände sig trygg, varken hemma (på grund av sexuellt våld) eller i skolan (på grund DYPREEQLQJ
28
776
Bilaga 7
Vuxna som sviker
6RPEHVNULYHWRYDQKDGHGHÀHVWDLQWHUYMXSHUVRQHUXWVDWWVI|UI|UVXPPHOVHRFKYnOGXQGHUXSSYl[WHQ Denna form av svek från föräldrar och vuxna var tveklöst betydelsefull och präglade deras liv som barn RFKVHQDUHVRPYX[QD0HQVYHNHWYDUPHURPIDWWDQGHlQVn'HWIDQQVRFNVnH[HPSHOYLVLIRUPDYDWW HQDQK|ULJHOOHUDQQDQQlUVWnHQGHYX[HQLQWHVnJHOOHUEOXQGDGHI|UEDUQHWVXWVDWWKHW0DPPDQIUDP-K|OOVRIWDVRPGHQSHUVRQHQVRPERUGHKD³VHWW´RFKI|UVWnWW(WWÀHUWDOLQWHUYMXSHUVRQHUEHVNUHYKXU GHWNlQGHVRWlQNEDUWDWWEHUlWWDRPVLQVLWXDWLRQRFKGHVH[XHOOD|YHUJUHSSHQXQGHUEDUQGRPHQ(QGHO intervjupersoner förklarade att det psykiska våldet i hemmet gjorde det omöjligt att vända sig till sina I|UlOGUDURPYnOGHWLQWUlIIDGHXWDQI|UKHPPHW2PI|U|YDUHQYDUHQIDPLOMHPHGOHPNXQGHKRWDQYlQGHV I|UDWWW\VWDEDUQHWVRPWLOOH[HPSHOKRWRPDWWVNDGDVLJVMlOYDEDUQHWGHUDVV\VNRQHOOHUKXVGMXU
Min pappa sa också att han skulle ta livet av sig eller att han skulle mörda mina syskon framför mig, G|GDYnUDNDWWHU>(PPD@
+DQKRWDGHPLJ«MDJKDUDOOWLGJLOODWNDWWHU6nKDQN|SWHHQNDWWRFKVDDWWRPMDJVlJHUQnJRQWLQJ WLOOPDPPDVnG|GDUKDQNDWWHQ6nGnYnJDUPDQMXLQWHVlJDQnJRW>$OYD@
För en del av intervjupersonerna som utsatts för våld av sin pappa fanns motstridiga känslor, att han EnGHYDUHQSHUVRQVRPGHlOVNDGHPHQRFNVnHQSHUVRQVRPVNDGDGH)|UWYnDYLQWHUYMXSHUVRQHUQD var den kulturella hederskontext de växte upp inom, präglad av en stark oskuldsnorm och tystnadskultur YLONHWYDUHQ\WWHUOLJDUHEDUULlUI|UDWWEHUlWWD
Många beskrev skammen de kände efter övergreppen och hur detta var ett hinder för att överhuvudtaget |SSQDVLJI|UHQYX[HQ,GHIDOOGnEDUQHQlQGnI|UV|NWHEHUlWWDI|UHQQlUDYX[HQP|WWHVGHRIWDDY PLVVWUR LIUnJDVlWWDQGH HOOHU VNXOGEHOlJJDQGH
(WW GnOLJWEHP|WDQGH NXQGH NlQQDV PHU I|U|GDQGH lQ
VMlOYD|YHUJUHSSHW(OLQEHUlWWDGHKXUHQlOGUHNLOOHVnJKHQQHVVnUEDUKHWRFKHUEM|GFLJDUHWWHULXWE\WH PRWQDNHQELOGHU1lUKDQKRWDGHPHGDWWVSULGDELOGHUQDYlQGDKRQVLJWLOOVLQPDPPD0HQPDPPDV UHDNWLRQDWWQHJOLJHUDKHQQHRFKLQWHWDGHWKRQEHUlWWDGHSnDOOYDUNlQGHVYlUUHlQVMlOYD|YHUJUHSSHW 'HVVXWRPELGURJGHWWLOODWW(OLQLQWH¿FNKMlOSDWWInSURIHVVLRQHOOWVW|GXWDQDWWGHWKHODW\VWDGHVQHU
'HWYDUHJHQWOLJHQYlUUHQlUMDJEHUlWWDGHI|UPDPPDRFKKRQLQWHJMRUGHQnJRQWLQJ«GHWYDUVRP DWWKRQLQWHK|UGHGHW2FKGnNlQGHMDJDWWMDJLQWHNDQSUDWDPHGQnJRQRPGHW>(OLQ@
Moa hade en liknande upplevelse när hennes mamma förminskade det sexuella våld hon utsatts för på QlWHWQlUKRQEOHYJURRPDGDYHQlOGUHPDQ
+HQQHVUHDNWLRQYDU³-DPHQMDJWURGGHDWWGHWYDUQnJRWP\FNHWYlUUH-DJWURGGHDWWGXKDGHEOLYLW YnOGWDJHQ´2FKGHWYDUGnGHWIDVWQDGHLPLWWKXYXGDWWLQJHQI|UVWnUKXUMREELJWGHWKlUlUVnMDJ PnVWHEOLYnOGWDJHQSnULNWLJWI|UDWWGHVNDI|UVWn>0RD@
%HUlWWHOVHUQDYLVDUKXUQHJDWLYDUHDNWLRQHUIUnQQlUVWnHQGHYX[QDOHGGHWLOOVMlOYWYLYHORFKELGURJWLOOHQ WYHNVDPKHWWLOODWW|YHUKXYXGWDJHWEHUlWWDI|UQnJRQ
Många intervjupersoner kände att de inte blev sedda eller hörda som barn, trots att de på olika sätt I|UV|NWHVLJQDOHUDRPVLQXWVDWWKHW:LOPDEHUlWWDGHKXUKRQEOHYNODVVHQVFORZQI|UDWWYLVDDWWKRQEH-K|YGHKMlOS'HWWDUHVXOWHUDGHLDWWKRQVSHQGHUDGHPHUWLGLKHPPDGHQPLOM|GlUKRQXWVDWWHVInUYnOG
29
777
Bilaga 7 SOU 2023:98
6NRODQYDUPLWWVWlOOH«PLQVlNUDSODWV0HQGHWVRPEOHYOLWHGXPWMDJKDGHRFNVnHQVnGDQUROO GlUMDJ«EOHYJDQVNDVW|NLJLVNRODQ-DJYLOOHDWWYX[QDVNXOOHVHPLJMDJYDUGHVSHUDW2FKGn¿FN MXGHWNRQVHNYHQVHUVnDOOWHIWHUVRPEOHYMDJJDQVNDP\FNHWDYVWlQJGIUnQVNRODQ-DJ¿FNHOHYDV-VLVWHQWRFKVnGDQDVDNHUVRPJMRUGHDWWMDJYDUWYXQJHQDWWYDUDKHPPDJDQVNDP\FNHW-DJI|UV|NWH ge signaler om att jag inte trivdes hemma, att det var något som var fel, i skolan där jag väl var trygg Gn2FKVnEOHYNRQVHNYHQVHUQDDWWMDJEOHYDYVWlQJGGlU>:LOPD@
Andra tillvägagångssätt som användes av intervjupersonerna för att signalera att de inte mådde bra var att sluta äta, försätta sig i riskfyllda situationer, eller skada sig på olika sätt, inklusive sexuellt risktagan-GH0HQWURWVGHWWDXSSOHYGHGHDWWYX[HQYlUOGHQYDUIUnQYDUDQGH$QQDEHO\VWHGHQSnWDJOLJDEULVWHQSn YX[HQQlUYDURLKHQQHVOLY
Jag är ju så förvånad DWWGHWLQWHIDQQVQnQYX[HQVRPUHDJHUDGHHOOHUNOHYLQHOOHUVn0HQDWWEDUD EOLVHGGRFKK|UGRFKWLOOIUnJDGRPGHKlUVDNHUQD1nJRQYX[HQDWWE\JJDUHODWLRQPHGKDGHYDULW JXOGYlUW0HQGHWIDQQVLQWHQnJRQRFKGHWlUMlWWHPlUNOLJWNDQMDJW\FND
>$QQD
@
Ett återkommande mönster bland de intervjuade var känslan av att deras psykiska ohälsa förbiseddes HOOHUXQGHUYlUGHUDGHVVlUVNLOWQlUGHWLOOV\QHVNODUDGHVLJEUDLDNDGHPLVNDRFKVRFLDODVDPPDQKDQJ Evelina illustrerade detta genom att beskriva hur hennes goda skolprestationer och aktiva sociala liv VDQQROLNWRV\QOLJJMRUGHKHQQHVXWVDWWKHWRFKSV\NLVNDRKlOVDXQGHUEDUQGRPHQ
-DJW\FNHUDWWGHWYDUVnPnQJDJnQJHUXQGHUPLQXSSYl[WVRPMDJlQGnVWUlFNWHXWHQKDQG0HQ DWWGHWNlQGHVVRPDWWLQJHQDOODOLWHYlQGHERUWEOLFNHQ6RPDWWMDJKLQWDGHRPDWWMDJLQWHPnGGH bra, men att det var aldrigQnJRQVDQVYDUSnQnJRWVlWW2FKMDJWURUNDQVNHRFNVnOLWHDWWGHWKDGH att göra med att jag fortfarande, eller hela tiden var så duktig'HWJLFNMlWWHEUDLVNRODQMDJKDGH PLQDNRPSLVDUMDJKDGHPLQDDNWLYLWHWHU$WWGHWSnQnJRWVlWWRFNVnGROGHOLWHGHWDQGUD
…
Ja, jag
W\FNHUDWWYX[HQYlUOGHQYDUIUnQYDUDQGH0HQGHWYDUMXRFNVnI|UDWWMDJNODUDGHPLJVnEUDWLOO V\QHV
>(YHOLQD@
(PHOLHUHÀHNWHUDGH|YHUKXUDQQRUOXQGDKHQQHVOLYVVLWXDWLRQNXQGHKDYDULWRPKRQ¿FNEUDVW|GRFK I|UVWnHOVHIUnQYX[QDLVLQRPJLYQLQJ3nIUnJDQRPYDGVRPKDGHKlQWRPKHQQHVI|UlOGUDUYLVDGHHPpati och förståelse, i stället för att förminska och skambelägga, konstaterade hon att det hade förändrat DOOW
-DGXRFKMDJKDGHLQWHVXWWLWRFKSUDWDWRPGHWKlU0LWWOLYKDGHWDJLWHQKHOWDQQDQULNWQLQJ2P jag hade fått den adekvata hjälpen som krävs och ett stöd, då hade jag känt för det första, det var inte PLWWIHO)|UGHWDQGUDMDJKDUIRONVRPEDFNDUXSSPLJ-DJlULQWHHQVDP-DJInUKMlOSPHGGHW YLONHWEHW\GHUDWWGHWlUMDJVRPVNDKDKMlOSRFKEHDUEHWDGHWKlU6nGnKDGHMDJNDQVNHVXWWLWRFK YDULWHQMRXUQDOLVWHOOHUQnJRWQXVRPMDJYLOOHEOL0HQHIWHUVRPMDJLQWH¿FNKMlOSVnJLFNGHWnWGHW DQGUDKnOOHWVRPGHWRIWDJ|U>(PHOLH@
%HUlWWHOVHUQDXQGHUVWU\NHUDWWGHWLQWHHQEDUWlUHUIDUHQKHWHUDYYnOGRFK|YHUJUHSSLVLJVRPNDQELGUD WLOO
YlJHQ LQ L SRUQRJUD¿SURGXNWLRQXWDQ RFNVn HQEULVWDQGHUHVSRQV IUnQ YX[HQYlUOGHQ 'HWWD lU HWW allvarligt svek som i kombination med våldserfarenheter resulterade i djupgående och långvariga kon-VHNYHQVHUI|UGHQGUDEEDGH
30
778
Bilaga 7
Ett samhälle som sviker
Många av studiens deltagare kom tidigt i kontakt med socialtjänsten och barn och ungdomspsykiatrin %83SnJUXQGDYSV\NLVNDEHVYlURIWDNRSSODGHWLOOXSSOHYHOVHUDYYnOG'HWIUDPJLFNW\GOLJWDWWPnQ-JDXSSOHYGHDWWSURIHVVLRQHQVUHVSRQVYDUXQGHUPnOLJbYHQRPGHEHUlWWDWRPYnOGVXWVDWWKHW upplevde GHDWWYnOGHWVLQYHUNDQSnGHUDVOLYEOHYI|UELVHWWRFKXQGHUYlUGHUDWRFKLQWHDGUHVVHUDGHVLVW|GLQVDWVHQ En del beskrev hur de fåt kämpa för att få psykiatriska diagnoser så de kunde få resurser, stöd och be-KDQGOLQJI|UGHWWDPHGDQDQGUDEHVNUHYSUHFLVGHWPRWVDWWDDWWGH¿FNHQPDVVDGLDJQRVHURFKP\FNHW PHGLFLQHULQJXWDQDWWXWUHGDYDUI|UGHPnGGHRFKEHWHGGHVLJVRPGHJMRUGH
0HQGHÀHVWDLQWHUYMXSHUVRQHUXSSJDYDWWGHDOGULJGLUHNWInWWIUnJDQRPYnOGVlUVNLOWVH[XHOOD|YHU-JUHSSXQGHUNRQWDNWPHGP\QGLJKHWHU,VWlOOHWIRNXVHUDGHVGHWSn\WWUHPDQLIHVWDWLRQHUDYGHUDVWUDXPD GHUDV³VNDGOLJDEHWHHQGHQ´XWDQDWWXWIRUVNDGHXQGHUOLJJDQGHRUVDNHUQD(PPDEHVNUHYKXU%83NRSplade hennes självskadebeteende till ångest, men missade att undersöka varför ångesten överhuvudtaget IDQQV
-DJKDGHYHODWDWWQnJRQIUnJDGHPLJKXUMDJKDGHGHWKHPPD1nJRQLVNRODQHOOHUSn%83)|UGHW YDUMlWWHP\FNHWNULQJPLQDSUREOHP³9DUI|UPnUGXGnOLJW"9DUI|UVNDGDUGXGLJ"´,QJHQI|UVWRG YDUI|U,QJHQIUnJDGHYDUI|U'HWlQNWH³-DPHQKRQKDUnQJHVWRFKGnKDUKRQHWWVMlOYVNDGHEH-WHHQGH³'HIRNXVHUDGHDOGULJSnKXUGHWYDUKHPPD1lU%83VDDWW“Du har ångest därför gör du GHWKlU´MDJE|UMDGHWlQNDPHQDOOWGHWKlUYDULPLWWKXYXG'HW¿QQVLQJDDQGUDDQOHGQLQJDUWLOO varför jag mårVnKlU6nEDUDRPGHKDGHVWlOOWIUnJDQ
“
0HQYlQWDKXUKDUGXGHWKHPPD"
´
Då
kanske jag hade tänkt
“
0HQYlQWDGHWNDQVNHlUQnJRQWLQJKHPPDVRPLQWHVWlPPHU
´
>(PPD@
.lQVODQI|UEnGH(PPDRFK-RKDQQDYDUDWWGHSURIHVVLRQHOODIRNXVHUDGHHQEDUWSnDWW|NDPHGLFLQHULQ-JHQLVWlOOHWI|UDWWQRJJUDQWXQGHUV|NDJUXQGRUVDNHUQDWLOOGHUDVPnHQGH
Jag har försökt visa tecken till att jag mår
“fucking skit”.DQQnJRQEDUDJHPLJQnJRQWLQJ,VWlOOHW|NDU
PDQPHGLFLQHULQJHQ-DGHWlULQWHGHWNDQVNHLQWHlUGlUSUREOHPHWOLJJHUHJHQWOLJHQ>-RKDQQD@
Maja tyckte att skolan missade viktiga signaler om att hon inte mådde bra, och att dessa symptom sedan GLDJQRVWLVHUDWVDYYnUGHQVRP$''XWDQDWWVSnUDWLOOEDNDWLOOYnOGVXWVDWWKHWHQXQGHUEDUQGRPHQ
Och sedan så var det problem i skolan under den här tiden då för att jag fattar inte riktigt vad som SnJLFN-DJNlQGHEDUDYlOGLJWP\FNHWV\PWRPUlGVODRFKVnYLGDUHRFKVnYLGDUH-DJYDUIUnQNRS-SODGLVNRODQ2FKOlUDUQDXSSIDWWDGHGHWKlUVRPDWWMDJVDWWRFKGDJGU|PGH9LONHWGnGHPWlQNWH VHQDUHLYnUGHQDWWGHWKlUlUYlO$''Gn>0DMD@
0DOLQEHVNUHYKXUKRQEOHYVWlPSODGVRP³SUREOHPEDUQ´LVDPEDQGPHGKHQQHVNlQVORPlVVLJDXWEURWW VRPHQI|OMGDYKHQQHVWUDXPDWLVNDXSSOHYHOVHU
-DJE|UMDGHInNlQVORXWEURWWVnEOHYMDJSUREOHPXQJHQLVWlOOHW2FKVnYDUGHWSUHFLVVRPDWW
“Ja,
PHQGHW¿QQVLQJHQDQOHGQLQJWLOODWWKRQEHWHUVLJVnKlUYDGVNDYLJ|UDPHGKHQQH"
” Och då blev
GHWMDJVRPYDUSUREOHPHW,QJHQWLWWDGHSnGHWRFKIUnJDGH
“9DUI|UEHWHUGXGLJVnKlU"” Utan alla
EDUDWLWWDGHSnV\PSWRPHQ2FKVnEOHYGHWVDQQLQJHQ
“Du är problembarnet, du ska bestraffas eller
GXVNDOlUDGLJDWWEHWHGLJ
”2FKVHQGHWlUSUHFLVVRPDWWGHWDQGUD>WUDXPDQ@LQWHIDQQV>0DOLQ@
Malin kallade samhällets fokus på symptom och diagnoser, utan att undersöka de grundorsakerna, som HQIRUPDYV\VWHPDWLVNJDVOLJKWLQJ.RQVHNYHQVHQHQOLJWKHQQHYDUVMlOYWYLYHO
31
779

Bilaga 7 SOU 2023:98
Att bli gaslightad från så tidig ålder om varför man mår som man gör, det gör någonting med en, att PDQLQWHOLWDUSnVLJVMlOYOlQJUH>0DOLQ@
I de fallen då professionella var medvetna om våldsutsattheten så kunde sveket handla om att ingen SUDWDGH RP MXVW GHW 'HOWDJDUQD XSSOHYGH DWW YnUGJLYDUQD
XQGYHNGHYHUNOLJDSUREOHPHQRFKLVWlOOHW
NRQFHQWUHUDGHVLJSn\WWUHWHFNHQ V\PSWRPHQHOOHUDQGUDVLGRSUREOHP'HQQDXSSOHYHOVHUHVXOWHUDGHL HQNlQVODDY|YHUJLYHQKHWRFKXWDQI|UVNDS
Ensamhet
(WWDQQDWWHPDJlOODQGHYlJHQLQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQYDUNlQVODQDYHQVDPKHW)OHUDLQWHUYMXSHUVRQHU VNLOGUDGHHQNlQVODDYDWWYDUD³DQQRUOXQGD´³XGGD´HOOHUDWWNlQQDVLJ³XWDQI|U´XQGHUVW|UUHGHOHQDY VLQXSSYl[W'HQQDNlQVODDYXWDQI|UVNDSYDUI|UYLVVDNRQVWDQW 9LVVDUHODWHUDGHVLQDNlQVORUDYXWDQI|UVNDSWLOOQHXURSV\NLDWULVNDGLDJQRVHUVRP$'+'HOOHUDXWLVP
-DJKDU$'+'RFKMDJYDUUlWWXGGD-DJNlQGHPLJDOOWLGIHORFKXWDQI|U-DPHQIHOEDUD-DJNlQGH PLJDOOWLGVRPDWWMDJLQWHSDVVDGHLQ>$QQD@
Fler intervjupersoner beskrev hur omgivningens ovilja eller oförmåga att förstå och acceptera deras NlQVORPlVVLJDXWWU\FNELGURJWLOONlQVODQDYLVROHULQJ
-DJYDUVYDUWDInUHW2FKMDJlUHQNlQVORPlQQLVNDLJUXQGRFKERWWHQRFKGnEOLUGHWYlOGLJWVYnUW QlUPDQKDUP\FNHWNlQVORU2FKQlUPDQI|UPHGODUGHPVnInUPDQK|UDDWWGHWlUIHO'nEOLUPDQ W\VW>(PHOLH@
)|U HQ GHO VRP 6DQGUD YDU NlQVODQ DY XWDQI|UVNDS NRSSODG GLUHNW WLOO WUDXPDWLVND KlQGHOVHU +RQ beskrev hur hon var tvungen att undvika att bjuda hem vänner på grund av att hennes pappa var så YnOGVDP
.lQVODQDYDWWYDUDDQQRUOXQGDRFKXWDQI|UI|UVWlUNWHVDYPREEQLQJLVNRODQYLONHWI|UGHÀHVWDYDUHQ GHODYYDUGDJHQXQGHUXSSYl[WHQ
Jag vet inte varför eller vad det berodde på, men jag var väldigt spinkig, glasögon, så där lätt, lätt PREERIIHU6nMDJYDUMXPREEDGKHODWLGHQ2FKKDGHEDUDQnJRQNRPSLV'HWYDUDOGULJQnJRQL NODVVHQGHWYDUHQVRPYDU\QJUH>6DQGUD@
(QVDPKHWHQGUHYYLVVDWLOODWWV|NDJHPHQVNDSRFKEHNUlIWHOVHSnQlWHW-RKDQQDVRPKDPQDGHLVSH-FLDONODVVSnJUXQGDYVLQ$'+'GLDJQRVXSSOHYGHHQLVRODWLRQIUnQVLQDMlPQnULJD'HQQDLVROHULQJ GUHYKHQQHWLOODWWV|NDJHPHQVNDSRQOLQH
Jag satt i särklass ganska fort i skolan för en ADHD och den särklassen var väldigt dålig i att alla var LQWHOOHNWXHOOWQHGVDWWD2FKGHWYDULQWHMDJ-DJYDUYlOGLJWPHGRFKKlQJGHPHGVnGHWYDUYlOGLJW WUnNLJWDWWMDJLQWH¿FNKHOOHUJ|UDGHWMDJYLOOHRFKNXQGH6nMDJ¿FNDOGULJOlUDPLJYlQQHUKHOOHU I|UDWWPDQ¿FNMXLQWHWUlIIDGHPQlVWDQ>-RKDQQD@
2QOLQHNRQWDNWHQOHGGHL-RKDQQDVIDOOWLOOXWE\WHDYQDNHQELOGHUPRWEHWDOQLQJ)|UDQGUDVRP0RD blev online-världen en arena där förövare kunde närma sig henne och manipulera henne till att göra VDNHUKRQHJHQWOLJHQLQWHYLOOH
32
780
Bilaga 7
-DJWURUMDJYDUYlOHOOHUQnJRWOLNQDQGH-DJKDGHLQWHQnJUDYlQQHULYHUNOLJKHWHQVnMDJYDUP\-FNHWSnLQWHUQHW 2FKVnE|UMDGHMDJVNULYDPHGHQNLOOHVRPYDUnUlOGUHlQPLJ … Han började fråga efter bilder
.>0RD@
För vissa, som Alva och Maja, blev ensamheten särskilt påtaglig när de blev isolerade av sina våldsam-PDSDUWQHUV$OYDGHODGHPHGVLJDYKXUKHQQHVWLGLJDUHPDQNRQWUROOHUDGHYDUMHDVSHNWDYKHQQHVOLY LQNOXVLYHYHPKRQ¿FNWUlIID
… KDQEOHYMlWWHNRQWUROOHUDQGH« MDJ¿FNLQWHKDSnPLJYDGMDJYLOOHMDJ¿FNLQWHWUlIIDYHPMDJ
YLOOH6nGnEOHYGHWDWWKDQLVROHUDGHPLJIUnQPLQIDPLOM0LQPRUPRUKDUYDULWHQYlOGLJWVWRUGHOL PLWWOLY+HQQH¿FNMDJLQWHKDNRQWDNWPHGLQWHPLQDElVWDWMHMNRPSLVDUXWDQGlURFKGnLQVnJMDJ DWWVKLWGHWKlUNRPPHULQWHEOLQnJRWEUD>$OYD@
Maja beskrev hur känslor av skam och skuld, följde efter en våldsam relation och förvärrade isoleringen, RFKKLQGUDGHKHQQHIUnQDWWV|NDKMlOS
>-DJYDU@LKRSPHGHQNLOOHVRP«XWVDWWHPLJI|UH[WUHPWP\FNHWSV\NLVNWOLGDQGH«YDUMHYlQMDJ EOHYYlQPHGO\FNDGHVKDQSnQnJRWYLVWDLIUnQPLJ(IWHUDWWGHQKlUUHODWLRQHQWRJVOXWVnNlQGHMDJ VnMlWWHP\FNHWVNXOGRFKVNDPVnDWWMDJVDLIUnQDOODPLQDYlQVNDSHU-DJYDUKHOWVMlOYRFKPnGGH VnRHUK|UWGnOLJW-DJKDGHLQJDYlQQHURFKIDPLOMHQKDGHMDJVDJWLIUnQMDJWUlIIDGHLQWHIDPLOMHQSn GHQWLGHQ-DJEDUDVN|WLIUnQPLJDOOD>0DMD@
Överlevnad
%HUlWWHOVHUQDEHO\VHUHQVLWXDWLRQGlULQWHUYMXSHUVRQHUQDOlPQDGHVHQVDPPDLVLWWOLGDQGHYLONHWJMRUGH GHPVlUVNLOWXWVDWWDRFKVnUEDUD'HWYLQJDGHVDWWSnHJHQKDQGNRQIURQWHUDRFKKDQWHUDVLQDVYnUDOLYV-VLWXDWLRQHU-RKDQQDI|UNODUDGHKXUKRQIUnQE|UMDQLQWHKDGHWlQNWDWWKRQVNXOOHKDPQDLSRUQRJUD¿SUR-GXNWLRQPHQDWWGHWVXFFHVVLYWEOHYGHWSnJUXQGDYVLQDVYnUDOLYVRPVWlQGLJKHWHU
-DJWURUJHQHUHOOWDWWPDQLQWHWlQNHUVRPSRUQRJUD¿HOOHUVlOMDVH[KHOOHULVWDUWHQWURUMDJ0DQ E|UMDUDOGULJPHGDWWWlQND³MDJVNDE|UMDJ|UDSRUU´'HWlULQJHQJUXQGWDQNH-DJWURUDWWPDQNDQ-VNHWlQNHUDWW³-DJVNDEDUDVlOMDHQIRWELOG)|UGHWYDUOlWWDVW´DWWPDQNRPPHULQLGHWVXFFHVVLYW >-RKDQQD@
När varken omgivningen eller samhället kunde tillhandahålla det nödvändiga stödet och skyddet blev |YHUOHYQDGVNDPSHQlQPHUDNXW)|UPnQJDYDUPHGYHUNDQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQHWWPHGHOI|UHNRQ-RPLVN|YHUOHYQDG1lU-HQQ\H[HPSHOYLVI|UORUDGHP|MOLJKHWHQWLOOVWXGLHELGUDJRFKVMXNSHQQLQJRFK LQWHKLWWDGHQnJRWHNRQRPLVNWVW|GEOHYZHEFDPOLYHVlQGQLQJDUPRWHUVlWWQLQJKHQQHVHQGDDOWHUQDWLY Hon bar redan tunga psykiska bördor, inklusive obearbetade trauman från sexuella övergrepp och en RGLDJQRVWLVHUDGQHXURSV\NLDWULVNIXQNWLRQVQHGVlWWQLQJ/DXUDEHVNUHYHQOLNQDQGHUHVDGlUKRQVnOGH VH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJLQNOXVLYHSRUQRJUD¿VRPHQO|VQLQJSnVLQDHNRQRPLVNDVYnULJKHWHU
…jag har varit i situationer där jag inte kunde betala en räkning och inte kunde vända mig till varken PLQIDPLOMHOOHUVWDWHQ6nPLQO|VQLQJQlUMDJYDUnUYDUDWWE|UMDVlOMDVH[XHOODWMlQVWHU0HQ RFNVnSnJUXQGDYPLQ376')|UVWLIRUPDYI\VLVNDWUlIIDURFKVHGDQEOHYGHWPHUGLJLWDOW>/DXUD@
33
781
Bilaga 7 SOU 2023:98
)|U(PPDYDUHJHQSURGXFHUDGSRUQRJUD¿HWWVlWWDWWVDPODWLOOUlFNOLJWPHGSHQJDUI|UDWWNXQQDÀ\IUnQ VLQSDSSDVRPVH[XHOOWH[SORDWHUDGHKHQQH
1lUMDJYDUWRQnULQJVnYLOOHMDJI|UV|NDInSHQJDUI|UDWWU\PPDKHPLIUnQ2FKGnE|UMDGHMDJVlOMD PLJYLDLQWHUQHWRFKVn/LWHVnKlUOLYHFKDWVRFKVn)|UGHWYDUMXGHWVRPKDGHKlQWXQGHUKHODPLQ XSSYl[WVnGHWOLWHVnKlUOLNDEUDDWWIRUWVlWWD6nGHWJMRUGHMDJ2FKGHWPnGGHMDJMlWWH²MDJYLOOH YHUNOLJHQLQWHJ|UDGHW0HQMDJYLOOHYlOGLJWP\FNHWKDSHQJDU>(PPD@
0HQ|YHUOHYQDGHQYDUPHUlQEDUDHNRQRPLVNGHQYDURFNVnSV\NLVN0nQJDEHVNUHYHQJUDGYLVUHVD som grundade sig i ett bekräftelsebehov och ett sätt att överleva psykiska lidandet till följd av tidigare WUDXPD)|U(PHOLHYDUGHWSV\NLVNWYnOGLKHPPHW±LQWHHNRQRPLVNDVYnULJKHWHU±VRPVNDSDGHHWW XSSOHYWEHNUlIWHOVHEHKRY
-DJlUXSSYX[HQ«LHQ|YHUNODVVIDPLOMNDQPDQYlOQlVWDQVlJD'HWIDQQVSHQJDURFKYLnNWHSn VHPHVWUDURFKERGGHLYLOODRPUnGHRFKVn0HQMDJ¿FNLQJHQEHNUlIWHOVHHOOHUNlUOHNHOOHUVW|G
…
>(PHOLH @
Olivia berättade om hur hennes bekräftelsebehov drev henne till att börja skicka bilder till äldre killar, RFKDWWGHWVnVPnQLQJRPRPYDQGODGHWLOODWWE|UMDVlOMDELOGHU
-DJKDUDOOWLGV|NWYlOGLJWP\FNHWEHNUlIWHOVH6nMDJE|UMDGHVNLFNDELOGHUWLOOlOGUHNLOODURFKVn UHGDQQlUMDJYDU±nU%DUDI|UDWWInEHNUlIWHOVH2FKVHQQlUMDJYDU±MDJODXWYlOGLJW XWPDQDQGHELOGHUSnPLJVMlOY«2FKGnYDUGHWIRONVRPK|UGHDYVLJWLOOPLJRFKYLOOHN|SDELOGHU RFKVn2FKGnWlQNWHMDJMDPHQGHWlUOlWWDSHQJDU9DUI|ULQWH">2OLYLD@
%HUlWWHOVHUQDYLVDUKXUDYVDNQDGDYVW|GI|UDWWKDQWHUDVLQDWLGLJDUHWUDXPDQOHGGHWLOOHQVODJV³VMlOY-PHGLFLQHULQJ´(QIRUPYDUDONRKRORFKGURJHU6RPHQLQWHUYMXSHUVRQXWWU\FNWHGHWEOHYKRQ³DONR-KROLVWGLUHNW´QlUKRQE|UMDGHGULFNDVRPnULQJHQÀ\NWHIWHUHQYnOGWlNWGlUKRQLQWHInWWQ|GYlQGLJ KMlOS0HGYHUNDQLSRUQRJUD¿EOHYI|UYLVVDHWWVlWWDWW¿QDQVLHUDVLWWPLVVEUXNHWWEHURHQGHPHGU|WWHU LWLGLJDUHWUDXPDQ)HPGHOWDJDUHXSSJDYXQGHULQWHUYMXHUQDDWWGHKDGHVnOWVH[XHOODKDQGOLQJDULQNOX-VLYHSRUQRJUD¿VNWPDWHULDOI|UDWW¿QDQVLHUDHWWPLVVEUXNPHGDQ\WWHUOLJDUHIHPDQJDYDWWGHNRQVXP-HUDGHVXEVWDQVHUXQGHUSHULRGHQGHPHGYHUNDGHHOOHUH[SORDWHUDGHVLSRUQRJUD¿VNDVDPPDQKDQJ
Andra berättade om överlevnadsstrategier som att sluta äta, att skada sig själv, att söka riskfyllda sex-XHOODUHODWLRQHULQNOXVLYHSRUQRJUD¿RFKDQGUDIRUPHUDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ0DMDVnJ VLQPHGYHUNDQLHJHQSURGXFHUDGSRUQRJUD¿VRP³QnJRQVODJVRPVRUJIUnQGHQGlUVRPJMRUGHPLJLOOD´
Malin betonade att den fysiska smärtan från att sälja sexuella handlingar kändes mer hanterbar än den psykiska smärtan:
«GHWI\VLVNDVRPKlQGHUPHGHQlYHQRPGHWlUGnOLJWlUElWWUHlQGHWSV\NLVNDGnOLJDPnHQGHW För det blir som med andra självskada, de när folk som skär sig själva, så är det fysiska en lindring PRWGHWSV\NLVND>0DOLQ@
$OLFHPHGHUIDUHQKHWHUIUnQEnGHHJHQSURGXFHUDGRFKVWXGLRSURGXFHUDGSRUQRJUD¿RFKVRPlYHQXWVDWWV I|UVH[XHOOD|YHUJUHSSPHQDGHDWWQlUPDQLQWHInUDGHNYDWVW|GlUGHWOlWWDWWKDPQDLSRUQRJUD¿SUR-GXNWLRQI|UDWWVWnXWPHGGHWSV\NLVNDOLGDQGHW
34
782
Bilaga 7
«GHWlUYlOGLJWYDQOLJWDWWIRONVRPKnOOHUSnPHGVnGDQWKlUKDUYDULWPHGRP|YHUJUHSS)|UVWD J§QJHQMDJKDGHVH[V§YLOOHMDJLQWHGHW… mina första sexuella erfarenheter har varit ganska GnOLJD6nMDJWURUDWWVnGDQWEUXNDU«VSHODUROOHOOHUVSHODLQSnYDUI|UIRONE|UMDUPHGVnGDQDKlU VDNHU)|UGHWlULQWHlUQRUPDOYlJDWWJn
“$OOWlUMlWWHEUDLOLYHWQXVNDMDJJ|UDGHWKlU” Jag tror
DWWGHWlUDWWPDQV|NHUHIWHUQnJRWI|UDWWPDQPnUGnOLJW
>$OLFH@
F |U-RKDQQDYDUSRUQRJUD¿RFKDQGUDIRUPHUDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJHWWVlWWDWWInSHQJDU DWWInEHNUlIWHOVHRFKDWWVDPWLGLJWNXQQDOLQGUDGHQSV\NLVNDVPlUWDQWLOOI|OMGDYWLGLJDUHWUDXPDQ
'HWYDUHQVMlOYVNDGDVRPLQWHV\QWHV«MDJEOHYEHNUlIWDGRFKMDJ¿FNSHQJDUVnGHW«YDUZLQZLQ VLWXDWLRQLPLWWKXYXG>-RKDQQD@
0RDEHVNUHYGHQ|YHUYlOGLJDQGHUlGVODQDWWNRQIURQWHUDVLQDWLGLJDUHWUDXPD8WDQVW|GI|UDWWEHDUEHWD GHPEOHYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJHWWVlWWDWWÀ\GHRXWKlUGOLJDNlQVORUQD
-DJYHWDWWLE|UMDQGnJMRUGHMDJGHWI|UDWWMDJ¿FNMXLQJHWVW|GHOOHUKMlOSPHGI|UVWDYnOGWlNWHQ Och då blev det att jag sålde så mycket jag kunde för att jag kände att om jag inte säljer så kommer MDJDWWNlQQD2FKGnNRPPHUGHQKlUI|UVWDYnOGWlNWHQDWWMDJNRPPHUDWWEHK|YDP|WDGHQ2FK jag kände att jag kan inte möta den,I|UMDJKDULQJHWVW|GRFKGnNRPPHUMDJDWWG|6nGnEOHYGHW DWWMDJVnOGHI|UDWWLQWHG|NlQVORPlVVLJW)|UDWWÀ\IUnQGHWI|UVWD>0RD@
Moa fortsatt med att beskriva hur allt kunde ha blivit annorlunda om hon hade fått hjälp efter den första YnOGWlNWHQ
-DJYDUSnHWWEHKDQGOLQJVKHPRFKGHWRJERUWPLQSODWVRFKMDJKDGHLQJHQWLQJ2FKMDJWlQNHUDWW om jag hade fått hjälp och stöd efter den första våldtäkten, så kanske det hade funnits en chans att jag KDGH«YnJDWNlQQDGHQYnOGWlNWHQ2FKLQWHNlQQDDWW³-DJPnVWHKDQWHUDGHWKlUKHOWVMlOYSnQnJRW VlWWI|UDWWLQJHQDQQDQKMlOSHUPLJ´2FKGnDWWGHWEOLUDWWMDJE|UMDGHVlOMDI|UDWWMDJLQWHYLVVWHDWW MDJVNXOOH|YHUOHYDDQQDUV>0RD@
u®¤¥²
,QWHUYMXSHUVRQHUQDEHVNUHYVLQDXSSOHYHOVHUXQGHURFKLVDPEDQGPHGSURGXNWLRQDYSRUQRJUD¿9DG lUSRUQRJUD¿SURGXNWLRQRFKYDUKDUGHQI|U HYHQWXHOOIXQNWLRQI|U GHP",QQHElUGHOWDJDQGHIRUWVDWW XWVDWWKHW"
2P MD YDG lU GHW VRP J|U DWW GH VWDQQDU NYDU" 9L LGHQWL¿HUDGH I|OMDQGH VH[ XQGHUWHPDQ
VRPEHVNULYHUGHOWDJDUQDVXSSOHYHOVHUXQGHUWLGHQGHEHIDQQVLJLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ)RUWVDWWYnOG Strävan efter kontroll, Att anta en roll, Rädslan för att hamna i det offentliga rummet, Att stämplas som KRUDRFK1RUPDOLVHULQJRFKLQWHJUHULQJ
Fortsatt våld
$WWGHWI|UNRPYnOGHWLVDPEDQGPHGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQYDURIWDUHUHJHOlQXQGDQWDJRFKNXQGH SnE|UMDVUHGDQYLGUHNU\WHULQJHQ(WWÀHUWDOLQWHUYMXSHUVRQHUXSSJDYHUIDUHQKHWHUDYDWWKDXWVDWWDVI|U RQOLQHJURRPLQJ,GDVEHUlWWHOVHVNLOGUDUKXUHQPDQPDQLSXOHUDGHKHQQHWLOODWWNlQQDVLJXQLNRFKYlU-GHIXOOEDUDI|UDWWVHQDUHXWQ\WWMDKHQQHQlUI|UWURHQGHWYlOKDGHHWDEOHUDWV
35
783
Bilaga 7 SOU 2023:98
-DJW\FNWHKDQYDUMlWWHWUHYOLJRFKYDGKDQYDULQWUHVVHUDGDYPLJ
… %U\GGHVLJRPI|UYDGMDJKDGH
DWWVlJD.DOODGHPLJI|UVPDUWKDQNDOODGHPLJI|UYDFNHUPDVVRUVnGDQWGlU
…då säger han att han
YLOOWUlIIDPLJRFKMDJW\FNHUYlODWWGHWlUVXSHUNXODWWKDQYLOOGHW-DJnNHULYlJWLOOKRQRP«KDQ RFKKDQVNRPSLVDUGnYnOGWDUPLJRFKPLVVKDQGODUPLJQnJRWVnRWUROLJWJURYW
>,GD@
%HUlWWHOVHUQDLOOXVWUHUDURFNVnKXUDOOYDUOLJDIRUPHUDYEURWWVnVRPEDUQSRUQRJUD¿EURWWJUXSSYnOGWlNW RFKPlQQLVNRKDQGHOEOLULQQHKnOOLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ(PPDEHVNUHYKXUKHQQHVIDU¿OPDGH|YHU-JUHSSPRWKHQQHIUnQXQJDnURFKGLVWULEXHUDGHPDWHULDOHWRQOLQH
«PLQSDSSDIUnQDWWMDJYDUnUXQJHIlUVn¿OPDGHKDQDOOWLQJKDQJMRUGHPRWPLJ+DQEM|GLQ VLQDNRPSLVDURFKOlWGHPXWQ\WWMDPLJRFKODXWGHWSnROLNDKHPVLGRU'HOVVnGDQD här 'DUNZHE KHPVLGRUI|UMXVWEDUQPDWHULDO0HQVHQQlUMDJEOHYlOGUHRFNVnQlUMDJYDUNDQVNH±Vn I|UV|NWHKDQInGHWDWWYHUNDVRPDWWMDJYDURFKODXWGHWSnYDQOLJDDOOWVnSn3RUQKXERFKVnKlU 2FKLQJHQYLVVWHDWWGHWYDUPLQSDSSD>(PPD@
$QGUDXWVDWWHVI|UYnOGVDPPDSDUWQHUVVRPDJHUDGHVRPKDOOLFNDURFKWYLQJDGHGHPLQLSRUQRJUD¿ 0DMDGHODGHVLQHUIDUHQKHWDYKXUKHQQHVSDUWQHUNUlYGHDWWKRQVNXOOHVlOMDVLJRFKGRNXPHQWHUDGHW
«MDJVNXOOHNDOODKRQRPI|UPDVWHU2FKKDQEDGPLJDWWMDJVNXOOHJ|UDVDNHU+DQVD³.DQGX VNDIIDHQDYVXJQLQJLGDJI|UVSlQQ"´2FKMDJI|UV|NWH«KLWWDQnJRQVRPYLOOHEHWDODPLJPHQ GHWYDULQWHDOOWLGVnOlWWXWDQLEODQGYDUGHWEDUDDWWVWlOODXSSRFKJHHQDYVXJQLQJXWDQDWWMDJ¿FN EHWDOW'HWYDUGHWKDQYLOOHKDQYLOOHDWWMDJVNXOOHYLVDELOGHURFK¿OPHUI|UKRQRPQlUMDJKDGH VH[>0DMD@
'HWI|UHNRPlYHQLQVSHOQLQJDULVP\JYLONDVHQDUHVSUHGVVRPSRUQRJUD¿SnROLNDSRUUVDMWHURIWDDY SHUVRQHQVSDUWQHUVRPL6DQGUDVIDOO
+DQIUnJDGHLQWHLQQDQ0HQQlUMDJXSSWlFNWHGHW²KDQWRJELOGHUEDNLIUnQQlUMDJLQWHVnJ6n YlQGHMDJYlOPLJQnJRQJnQJRPRFKVnJDWWKDQK|OOSnDWWWDNRUWRFKVn'nIUnJDGHMDJYDGKDQ K|OOSnPHG2FKGnEOHYMDJMlWWHUlGG… Och då
E¸UMDGHKDQSUDWDRPDWWm-DPHQGXYHWY¦O
DWWPDQNDQWM¦QDSHQJDUS§GHW”2FKVn9LONHWKDQJMRUWGnVMlOY+DQEHUlWWDGHGHWRFKYLVDGH -DGHWYDUIUXNWDQVYlUW>6DQGUD@
/LQQHDEHUlWWDGHKXUKHQQHVI|UHGHWWDSDUWQHUHIWHUSnWU\FNQLQJDU¿OPDGHGHPWLOOVDPPDQVRFKVHGDQ ODGHXWPDWHULDOHWSnHQVLGDI|USRUQRJUD¿HIWHUDWWKDVDJWDWWKDQLQWHVNXOOHGHODGHQPHGQnJRQ
-DJWU\FNWHSnOlQNHQRFKMDJVnJMXGLUHNWDWWGHWYDUPLWWUXP2FKGHWGlUlUMDJ2FKVnEDUDNROODGHMDJ HQOLWHQVQDEELVI|UDWWVHDWWKDQVDQVLNWHYDUEOXUUDW'HWYDULQWHPLWW2FKGHWYDUHQOlQNWLOO3RUQKXE >/LQQHD@
'HVRPKDGHHUIDUHQKHWHUDYDWWKDPHGYHUNDWLVWXGLRSURGXFHUDGSRUQRJUD¿GHODGHRFNVnPHGVLJDY KlQGHOVHUGlUGHXWVDWWVI|UROLNDW\SHUDYYnOG(PHOLHEHVNUHYKXUKRQEOHYI|UJULSHQSnDYHQSRUUSUR-GXFHQWVRPXWVDWWHKHQQHI|UEnGHI\VLVNWRFKVH[XHOOWYnOG
«GHWYDUHQWMHMNRPSLVWLOOPLJVRPJMRUGHGHWVRPVD³9HWGXDWWPDQNDQIn«"´-DJWURUGHW YDUI|UWLPPDUVMREE³'HWlUHQHQGDVDMW'HVRPNDQVHGHVRPSUHQXPHUHUDURFKGHWlU W\SJXEEDUIUnQ-DSDQRFK7\VNODQGPHVW´2FKGnWlQNHUMDJ³-DGHWOnWHUMXEUD´2FKVnnNHUMDJ GLWPHQSURGXFHQWHQI|UJUHSVLJSnHQGHWYDUPDQEOHY«XSSKlQJGIXOOWPHGJDJEDOOV'HWYDU REHNYlPWVRPIDQ>(PHOLH@
36
784
Bilaga 7
$OLFHEHVNUHYHQVLWXDWLRQGlUSURGXFHQWHQXWDQI|UYDUQLQJHOOHUVDPW\FNHSO|WVOLJWGHOWRJLLQVSHOQLQJHQ
«GHWEOHYDWWKDQVRP¿OPDGHKDQ>SRUUSURGXFHQWHQ@YDUPHGRFNVn«QlUYL¿OPDGHKDQVDWLOO QnQDQQDQNLOOHEDUD³.DQGXKnOODNDPHUDQ"´2FKVnYDUKDQRFNVnPHG-DGHWYDUOLWHNRQVWLJW «GHWKDGHYLLQWHSUDWDWRPLQQDQVnGHWW\FNWHMDJYDUZHLUG för det trodde inte, att han skulle vara PHG>$OLFH@
Alice nämnde också andra tillfällen när hon känt och visat obehag under vissa inspelningar, men även NULQJRPVWlQGLJKHWHUVRPUnGGHLVDPEDQGPHGLQVSHOQLQJDUQD%ODQGDQQDWQlPQGHKRQHWWWLOOIlOOHGn KRQLQWH¿FNGHQDYWDODGHHUVlWWQLQJHQ+RQNlQGHVLJXWQ\WWMDGQlUO|IWHWRPHUVlWWQLQJLQWHLQIULDGHV $OLFHSnSHNDGHDWWÀHUDDQGUDNYLQQRURFNVnXWVDWWVI|UOLNQDQGHEHKDQGOLQJKRVVDPPDSRUUSURGXFHQW
«DOODMDJKDUSUDWDWPHGKDUSUDWDWRPEHWDOQLQJRFKGHWKDUDOOWLGYDULWQnJRWVWUXO$WWGHLQWHKDU InWWGHWGHKDUEOLYLWORYDGH(OOHUDWWXQGHULQVSHOQLQJHQXQGHUVFHQHQHQJnQJVnI|UV|NWH>SURGX-FHQWHQ@SUDWDPHGWMHMHQDWWGHVNXOOHInQHUSULVHWSnGHQVFHQHQ>$OLFH@
Det var inte enbart i själva produktionen och de därtill hörande omständigheterna som brottsliga han-GOLQJDUNXQGHLQWUlIIDbYHQGLVWULEXWLRQHQDYGHWSRUQRJUD¿VNDPDWHULDOHWLQQHEDURIWD\WWHUOLJDUHYnOG-VXWVDWWKHWRFK|YHUJUHSS+RWXWSUHVVQLQJHOOHUDQQDQIRUPDYPDQLSXODWLRQIUnQWUHGMHSDUWYDUYDQOLJW I|UHNRPPDQGH)|UPnQJDEOHYKRWHWRPDWWGLVWULEXHUDRFKVSULGGDGHWSRUQRJUD¿VNDPDWHULDOHWHWW PHGHOI|UNRQWUROO)OHULQWHUYMXSHUVRQHUEHUlWWDGHRPJlUQLQJVPlQVRPNRQWUROOHUDGHGHPJHQRPXW-SUHVVQLQJ
Ibland så kunde det vara så här att “Skickar duLQWHÀHUELOGHU så kommer jag sprida dem här eller skicka dem till din mamma´>2OLYLD@
«PLQSDSSDVNRPSLVDUKDUK|UWDYVLJP\FNHWWLOOPLJ'HVRPRFNVnXWVDWWHPLJ¿OPDGHPLJRFK VnGlUKDUK|UWDYVLJRFKYHODWWUlIIDPLJRFKIRUWVlWWD2FKVDJW³2PGXLQWHWUlIIDURVVVnVNLFNDU YLGHWKlUWLOOGLQVNROD´>(PPD@
-DJERGGHLIDPLOMHKHPPHWLHWWnU2FKMDJWUlIIDGHKRQRP>VH[N|SDUHQ@QlVWDQLE|UMDQQlUMDJKDGHÀ\WWDW GLW2FKQlUMDJVDDWWMDJLQWHYLOOHWUlIIDKRQRPPHUVnVNLFNDGHKDQGHPI|UVWWLOOPLJRFKEHUlWWDGHDWW ³0HQMDJNRPPHUVNLFNDGHWKlUWLOODQGUDRPGXLQWHWUlIIDUPLJPHU´2FKVHGDQVnMD så laddades dem XSSSnQlWHW>-XOLD@
(OLQKRWDGHVDYGHQlOGUHNLOOHQVRPKDGHXWQ\WWMDWKHQQHVVnUEDUKHWLXWE\WHPRWQDNHQELOGHU
«KDQVNUHYWLOOPLJRFKYLOOHXWSUHVVDPLJI|UELOGHUQD
… Jag minns bara att jag kände mig rädd…han
KRWDGHPHGDWWKDQVNXOOHSRVWDXSSGHW>(OLQ@
Oscar utsatts för så kallad doxxing, där män sprid hans personuppgifter utan tillstånd, och beskrev hur GHWWDXSSOHYDVVRPHWWVWlQGLJWKRW
…när de skulle lägga upp bilder på mig på forumet, vilket de fortfarande gör, men jag har ändå koll så jag NDQUDSSRUWHUD6nVNULYHUGHIXOODQDPQRFKVHQELOGHUQDXQGHUELIRJDW2FKGHWNlQQVVNLWMREELJW)RON NDQMXKLWWDPLJ'HNDQEDUDJRRJODRFKVnKLWWDUGHYDUWMDJERU2FKVnNDQGHKLWWDPLQIDPLOM2FKVn har man tänkt att
“Shit, ja tänk om någon av dem—”'HVNXOOHOlWWNXQQDKRWDPLJ2FKMDJVNXOOH²MDJYHW
LQWHULNWLJWYDGMDJVNXOOHJ|UD>2VFDU@
$QQDXWVDWWVI|UI|UI|OMHOVHRFKXWSUHVVQLQJDYHQN|SDUH
37
785
Bilaga 7 SOU 2023:98
Jag hade en stalker ett tag som var en kund till mig som helt fastnade och hotade sen med att lägga XWRFKRXWDPLJWLOOPLQDI|UlOGUDU2FKKDQYDUKHPPDKRVPLJG|NXSSKHPPDKRVPLJRFKGHW YDUMlWWHMREELJW+DQVNUHYSnPLQ)DFHERRN'HWYDUNODVVLVNWVnGlUDWWKDQYLOOHI|UVW|UDPLWWOLY QlUKDQLQWH¿FNYDPHGPLJ6HQK|OOKDQSnLQlUDWYnnUVWLGK|OOKDQSnRFKMDJDGHPLJSnROLND VlWW>$QQD@
9nOGHWVRPIDWWQLQJLQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQHQEOHYVlUVNLOWW\GOLJQlULQWHUYMXSHUVRQHUQDGHWDOMHUDW EHVNUHYGH|YHUOHYQDGVVWUDWHJLHUGHDQYlQGHI|UDWWKDQWHUDGHWWDYnOG'HVVDLQWHUYMXHUEHO\VWHHQUDG hanteringsmekanismer, som var både tidigare inlärda och nyskapade, vilka deltagarna använde när de NRQIURQWHUDGHVPHGYnOGHWVKRWLQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
Malin delade insikten om hur hon, redan som barn, utvecklade en överlevnadsstrategi som hon beteck-QDGHVRP´WLOOP|WHVJnHQGH´'HQQDVWUDWHJLNRPlYHQDWWDQYlQGDVXQGHUKHQQHVYX[QDOLYQlUKRQ sålde sexuella handlingar, som ett sätt att hantera och minimera våld:
Istället
I¸U“Fight”, “Flight” or “)UHH]H´«”Please”YDUPLQJUHM-DJNOXUDGHXWDWWRPMDJYHUNOLJHQ
JDYGHPH[DNWGHWGHPYLOOHVnOlWGHPLJYDGHQVWXQGHQHOOHUVn2FKGHWKDUMDJI|UVWlUNWLPLWW YX[QDOLYLSURVWLWXWLRQHQYDUMHJnQJMDJNlQWPLJRWU\JJVnJ|UPDQQnJRQJODGLVWlOOHW6nNDQGH LQWHHOOHUGHW¿QQVHQFKDQVDWWGHWJ|UGHWOLWHVYnUDUHI|UGHPDWWVNDGDHQ>0DOLQ@
En annan vanlig strategi som beskrevs av intervjupersonerna var att dissociera, det vill säga att mentalt NRSSODERUWVLJVMlOY:LOPDEHUlWWDGHDWWGHWYDUVnKRQVWRGXWYnOGHW
-DJGLVDVVRFLHUDGHJDQVNDP\FNHW²MDJ
YDU GlUPHQlQGn LQWH7URUGHWlUGlUI|U MDJLQWHPLQQV
VSHFLHOOWP\FNHWKHOOHUI|UDWWMDJKDUVWlQJWDY>:LOPD@
'URJHURFKDONRKROEOHYRFNVnYHUNW\JI|UHQGHOI|UDWWGLVWDQVHUDVLJIUnQWUDXPDQDYDWWEOL¿OPDGHOOHU IRWRJUDIHUDG0DULDI|UNODUDGHDWWKRQLQWHNXQGH
“
säga de sakerna hon sa till köparna
”
om hon inte var
SnYHUNDG
Intervjupersonerna framhöll även vikten av att skapa en psykologisk distans mellan sin personliga LGHQWLWHWRFKGHQLGHQWLWHWVRPN|SVRFKVlOMV'HEHVNUHYVWUDWHJLHUVRPDWWlQGUDVLWWXWVHHQGHRFK EHWHHQGHQlUGHVnOGHVH[XHOODKDQGOLQJDU-HQQ\RFK(YHOLQDLOOXVWUHUDGHGHWWDJHQRPDWWEHVNULYDHQ NlQVODDYDWWYDUDWYnGLVWLQNWDLQGLYLGHU
0DQDQYlQGHUHWWDQQDWQDPQ Jag hade inte min riktiga ålder eller vart jag bodde eller så Det blir som att man ärWYnROLNDPlQQLVNRU>-HQQ\@
Evelina beskrev denna klyvning mer ingående:
“
Det var som att ha två separata jag – en när jag säljer
PLJVMlOYRFKPLWWµYDQOLJD¶MDJ
´
Strävan efter kontroll
Intervjuerna belyser hur intervjupersonerna försökt att återskapa en känsla av kontroll efter att ha utsatts I|UYnOGRFKH[SORDWHULQJ&RSLQJVWUDWHJLHUVRPDWVW|UQLQJDUVMlOYVNDGHEHWHHQGHHOOHUDWWVlOMDVH[XHOOD handlingar har ovan beskrivits som ett sätt att överleva men samtidigt beskrev intervjupersonerna att
38
786
Bilaga 7
GHWRFNVnYDUHWWPHGHOI|UDWWXSSQnHQNlQVODDYNRQWUROO.RQWUROONXQGHH[HPSHOYLVInVJHQRPDWW lWDVWULNWHOOHULQJHWDOOV+DQQDEHVNUHYGHWVRPDWWInNRQWUROO|YHUQnJRQWLQJQlUDOOWDQQDWLOLYHWlU RVlNHUWRFKDQGUDDVSHNWHULHQVOLYI|UORUDV0HGYHUNDQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQYDUlYHQGHQI|UPnQJD HQKDQGOLQJPHGVDPPDDYVLNWHWWEHKRYDYDWWNlQQDDWWPDQNRQWUROOHUDUQnJRQWLQJLOLYHW
0HGYHUNDQLHJHQSURGXFHUDGRFKVWXGLRSURGXFHUDGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQEHVNUHYVVRPHQUHDNWLRQSn DWWKDEOLYLWEHU|YDGHSnPDNWRFKDXWRQRPLLVDPEDQGPHGWLGLJDUHYnOGVXWVDWWKHWRFKH[SORDWHULQJ Anna till exempel berättade om hur hon sålde sexuella handlingar mot ersättning på egenhand efter att KDEOLYLWVnOG¿OPDGRFKNRQWUROOHUDGDYVLQnULJDSRMNYlQ KDOOLFNIUnQnUVnOGHUQ
2FKVHGDQVnYDUGHQUHODWLRQHQMlWWHVMXN+DQYDUMlWWHNQlSSRFKNQHSLJRFKVnGlU6HQYDUGHWHWW P|QVWHULGHQUHODWLRQHQDWWKDQK|OOSnRFKVnOGHPLJRFKKDGHP\FNHWNRQWUROO|YHUPLJRFKVn 6HQIRUWVDWWHMDJPHGGHWGlU>$QQD@
1lU¿OPHUPHGKHQQHE|UMDGHVSULGDVYLOOHKRQnWHULJHQInWLOOEDNDNRQWUROO*HQRPDWWVMlOYVlOMDPDWHrialet kunde hon åtminstone upplevaQnJRQIRUPDYPDNW|YHUVLWXDWLRQHQ
'nE|UMDGHGHWPDWHULDOHWVSULGDVRFKGHWE|UMDGHEOLMREELJWNULQJGHWDWWPDWHULDOHWVSUHGV6nVHQ började jag tänka att “Om jag har kontroll över materialet och säljer materialet, då har jag åtminstone WMlQDWQnJRQWLQJSnGHW´6nGHWYDUVnGHWE|UMDGHPHGDWWVlOMDSRUQRJUD¿VNWPDWHULDO>$QQD@
0RDXQGHUVWU|NDWWHJHQSURGXFHUDGSRUQRJUD¿VRPGHQVRPVlOMVYLD2QO\)DQVRIWDKDQGODURPHWW EHKRYDYDWWnWHUWDNRQWUROOHQI|UDWWKDQWHUDWLGLJDUHWUDXPDQ
Jag tror inte att någon som är på OnlyFans egentligen mår bra över, att det är något som har lett till DWWGHJ|UGHWKlU2FKDWWGHHJHQWOLJHQPnUGnOLJW-DJPHQDUGHWNDQRFNVnKDYDULWVlWWDWWKDQWHUD MREELJD
VDNHU $WWPDQ NlQQHUDWW ³0HQ MDJ EHVWlPPHU RFKOLWH I|UV|NHU WD WLOOEDND NRQWUROOHQ´
>0RD@
.lQVODQDYDWWnWHUInHQYLVVNRQWUROORFKPDNW|YHUVLWWHJHWOLYEHVNUHYVVRPVNlOHWWLOODWW0DOLQI|UV-YDUDGHVLWWGHOWDJDQGHPHGDQKRQIRUWIDUDQGHYDUDNWLYLQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ(IWHUDWWVWlQGLJW ha blivit kontrollerad av andra, klamrade hon sig fast vid uppfattningen att hon nu hade möjligheten att J|UDHJQDYDO
«MDJYDUYlOGLJWEHVN\GGDQGHDYGHWOLYHW« På något sätt så försvarade jag mer den här friheten DYDWWJ|UDVRPPDQYLOO-DJNXQGHYDUDYDNHQQlUMDJYLOOHMDJNDQNQDUNDRFKLQJHQVRPMDJNDQ göra precis som jag vill och klä mig som jag vill och vara ett rövhål, Men jag kan fortfarande tjäna SHQJDURFKLQJHQNDQVWRSSDPLJPHUGHW-DMDJI|UVYDUDGHGHWDOOWLG>0DOLQ@
Men efter att ha blivit styrd av andra och sedan försökt sälja sex på egen hand, kom Malin fram till insikten att den verkliga kontrollen och säkerheten, oavsett form av sexuella handlingar mot ersättning, HJHQWOLJHQlUHQLOOXVLRQ
Jag har provat att tjäna pengar helt på egen hand, precis som att det skulle ge mig någon slags större IULKHW'HWJ|UGHWLQWHVlNUDUHI|UQnJRQKHOOHU'HW¿QQVLQJHQVlNHUKHW'XNDQDOGULJEHVN\GGD GLJGXKDUDOGULJNRQWUROO|YHUYDGVRPNRPPHUKlQGDHOOHUYDUGXKDPQDUQnJRQVWDQV>0DOLQ@
39
787
Bilaga 7 SOU 2023:98
Att anta en roll
8WLIUnQ LQWHUYMXSHUVRQHUQDV EHVNULYQLQJDU IUDPJLFN GHW DWW GHOWDJDQGH L SRUQRJUD¿SURGXNWLRQ RIWD kräver att man antar en roll, en person som gör saker som man själva inte vill, står för eller bestämmer |YHU5ROOHQEOLUVlUVNLOWIUDPWUlGDQGHQlUHNRQRPLVNHUVlWWQLQJ¿QQVPHGLELOGHQ0nQJDWYLQJDGHVDWW VSHODGHQQDUROOSnJUXQGDYSnWU\FNQLQJDUIUnQN|SDUHKDOOLFNDUHOOHUDQGUDLQEODQGDGH6RPH[HPSHO kan nämnas Alva, vars tidigare partner (hallick) utsatte henne för systematiskt våld och tvingade henne DWWSURGXFHUDSRUQRJUD¿VNWLQQHKnOOI|UHWW2QO\)DQVNRQWRKDQKDGHVNDSDWbYHQRPNRQWRWIUDPVWRG VRP$OYDVHJHWYDUGHWKDQVRPVW\UGHDOOWEDNRPNXOLVVHUQD
Han sa,
“9LJ|UHWWNRQWRSn2QO\)DQVRFKGXVlOMHUPDWHULDOGlU” … det var mest han som skrev
med >N|SDUQD@…6nGHWYDUYlOPHGDWWKDQNRQWUROOHUDGHGHWPHQMDJYDUlQGnLHQGHODYGHW
…
'HWVnJXWVRPGHWEDUDYDUMDJ*MRUGHGHW'HKDGHQRJLQJHQDQLQJDOOV>$OYD@
Denna manövrering gick så långt att Alva pressades att tala positivt om OnlyFans i intervjuer med jour-QDOLVWHU
Jag skulle intervjua och bara
, “6H[YlUOGHQlUVnEUD´ «GHULQJGHRFKYLK|OOHQOLWHQNRUWLQWHUYMX
0HQKDQVDWWMXPHG6nGnYDUGHWDWWVlJDVnKlU³-DPHQGHWlUMlWWHEUDMDJYLOOWDERUWWDEXQIUnQ GHWKlU
” Det vill jag absolut inte göra, utan jag vill att det ska vara jätte tabubelagt, för det är en så
KHPVNLQGXVWUL>$OYD@
$OYDVEHUlWWHOVHLQGLNHUDUDWWHJHQSURGXFHUDGSRUQRJUD¿LQWHDOOWLGVW\UVDYLQGLYLGHUQDVMlOYDXWDQlYHQ NDQNRQWUROOHUDVDYH[WHUQDSnWU\FNQLQJDU+RQXSSVNDWWDGHDWWGHWLDYIDOOHQKRQNlQGHWLOOIDQQV någon annan inblandad, både på plattformen OnlyFans och andra plattformar för egenproducerat mate-ULDOVnVRP6FDQGDOEHDXWLHVRFK1RUGLF)LQHVW
Men även de intervjupersoner som sålde egenproducerat material utan hallick stod inför kravet att an-SDVVD VLJ HIWHU N|SDUHQV I|UYlQWQLQJDU RFK VSHOD GHQ ³KRUD´UROOHQ I|U DWW XSSI\OOD N|SDUHQV IDQWDVL $PDQGD VD DWW KRQ VNUHY WLOO PlQQHQ VRP N|SWH KHQQHV ELOGHU RFK ¿OPHU DWW KRQ ³WlQGHU Sn DWW EOL EHO|QDG´WURWVDWWKRQ³LQWH|YHUKXYXGWDJHWJ|UGHW´-XOLDEHVNUHYKXUKRQVNXOOHWLWWDSnROLND¿OPHU GlUVH[N|SDUQDKDGH¿OPDWKHQQHRFKOnWVDVVRPRPKRQXSSVNDWWDGHGHW)|UKHQQHYDUGHW³EODQGGHW YlUVWD´RFKKRQNlQGHVLJ³VnMlYODlFNODG´$OLFHVRPKDGHHUIDUHQKHWDYVWXGLRSURGXFHUDGSRUQRJUD¿ SnSHNDGHDWWPDQLEODQGPnVWH³Jn|YHUVLQDJUlQVHU´I|UDWWSURGXFHQWHQRFKN|SDUQDVNDEOLQ|MGD 'HWWDNXQGHLQQHElUDDWWPDQIRUWVDWWH¿OPDlYHQRPPDQYDUXWPDWWDGHOOHUXSSOHYGHVPlUWD
0nQJDIUDPK|OONRQWDNWHQPHGN|SDUQDVRPGHQPHVWMREELJDGHOHQDYDWWPHGYHUNDLSRUQRJUD¿GlU PDQVWlQGLJWEHK|YGHOnWVDVYLOMDNRPPXQLFHUDRFKXWI|UDGHKDQGOLQJDUN|SDUHI|UYlQWDUVLJ
Det är det jobbigaste…att man måste prata med dem och att om man inte har lagt ut något på en vecka så är de så här,
“1XVNDMDJDYVOXWDPLQVXEVFULSWLRQ” Och folk håller på hela tiden “Varför
VYDUDUGXLQWH"
” 2FKDWWIRONYLOOVHVRFKVnGDQDJUHMHU2FKPDQPnVWHI|UV|NDXQGHUKnOODGHQIDQ-
WDVLQGHKDU6nPDQNDQMXLQWHEDUDVlJD
“1HMMDJYLOODOGULJWUlIIDGLJ-DJKDWDUGLJ” Utan man
PnVWH«JnLQLHQUROO>$OLFH@
Rollen kräver att man måste agera utifrån någon annans villkorLQWHVLQDHJQD0DULDVRPVnOGHVH[-
40
788
Bilaga 7
XHOODKDQGOLQJDULQNOXVLYHELOGPDWHULDOPRWHUVlWWQLQJI|UDWW¿QDQVLHUDVLWWPLVVEUXNEHVNUHYKXUKRQ NlQGHDWWKRQVDNQDGHNRQWUROORFKDOOWVNHGGHHQOLJWN|SDUQDVYLOONRU
«HIWHUVRPDOOWYDUSnGHUDVYLOONRUVnEOHYGHWlQGnYlOGLJWI|UQHGUDQGHI|UPLJ«MDJLQWHYDUL HQSRVLWLRQGlUMDJNXQGHVW\UDYDGMDJVNXOOHJ|UDMDJYDULGHVSHUDWEHKRYDYSHQJDUWLOONQDUN >0DULD@
%HWDOQLQJHQVUROOVRPHQGULYNUDIWDWW|YHUVNULGDHJQDJUlQVHUXQGHUVWU|NVDY2VFDUVRPNlQGHDWWGHW HNRQRPLVNDLQFLWDPHQWHWJMRUGHGHWVYnUWDWWWDFNDQHMWLOOI|UIUnJQLQJDUVRPJLFNHPRWKDQVJUlQVHU
>-DJKDGH@LQWHWDJLWGHKlUELOGHUQDRPGHWLQWHYDUI|U2QO\)DQV«JUlQVHQJLFNYlOYLGPHU VDNHUVRPKDGHYDULWRNHMRPMDJYDUKRPRVH[XHOOHOOHUELVMlOY0HQQXlUMDJVWUDLJKWVnMDJKDGH PLQDJUlQVHU«0HQGHWIDQQVGHJnQJHUVRPMDJ¿FNHQI|UIUnJDQRPQnJRQWLQJPHQVRPMDJLQWH ULNWLJWYLOOHJ|UDVnDWWGHWYDUHWWVWHJOLWHI|UOnQJW0HQPDQ¿FNlQGnVnP\FNHWSHQJDU6nMDJ WlQNWH´2NHMPHQMDJ¿OPDUGHQKlUYLGHRQVRPMDJLQWHHJHQWOLJHQYLOOJ|UD´6NLFNDUGHQ2FK VnRPQnJRQIUnJDURPGHWLJHQVnKDUMDJYLGHRQVnEHK|YHUMDJLQWH¿OPDHQJnQJWLOO'HWYDUOLWH VnMDJWlQNWH6nRPMDJNXQGHE\JJDXSSHWWVnGDQWELEOLRWHNDY>VDNHU@VRPMDJLQWHYLOOHJ|UDVn EHK|YHUMDJLQWHOLGD0HQGHWNRPÀHUI|UIUnJQLQJDURPVDNHUVRPPDQLQWHYLOOHJ|UD'HWYDU« OLWHVYnUWDWWWDFNDQHM>2VFDU@
Han beskrev den emotionella bördan av att navigera oönskade och olämpliga kommentarer från vissa konsumenter, samtidigt som han underströk nödvändigheten av att vara ständigt uppkopplad på sin tele-IRQI|UDWWLQWHULVNHUDDWWWDSSDSUHQXPHUDWLRQHU
-HQQ\PHGHUIDUHQKHWHUDYZHEFDPSRUQRJUD¿EHUlWWDGHDWWKRQYDUWYXQJHQDWWXWI|UDGHVH[XHOODKDQ-GOLQJDUVRPIDQQVSnKHQQHV³PHQ\´$QQDUVULVNHUDGHKRQDWWI|UORUDN|SDUQD
…om jag inte skulle göra det som jag har skrivit att jag ska göra för den summan pengar, då skulle folk inte komma tillbaks in till mitt rum … Det är det den modellen…byggerSn Och då är jag tvun-JHQDWWOHYHUHUDRPMDJYLOODWWGHWVNDIXQND>-HQQ\@
3HQJDUQDV FHQWUDOD UROOEOHY VlUVNLOWW\GOLJL +DQQDV EHUlWWHOVH, WUHWWLRnUVnOGHUQ E|UMDGH +DQQD RFK KHQQHVSDUWQHU¿OPDVLJVMlOYDRFKODGGDXSSGHWSRUQRJUD¿VNDPDWHULDOHWSnHQZHEEVLGD'lUNXQGHGH VMlOYDYlOMDRFKNRQWUROOHUDYHPVRP¿FNWDGHODYLQQHKnOOHW'HWDYJ|UDQGHI|U+DQQDYDUGRFNDWWGH LQWH¿FNQnJRQHUVlWWQLQJI|UPDWHULDOHW
1HMPHQMDJlUYlOUlGGI|UDWWGnNDQVNHPLQDJUlQVHUVNXOOHÀ\WWDV'HWVRPMDJDEVROXWLQWHYLOO J|UDHOOHU«DWWGHWVNXOOHEOLJU|YUHJUHMHUHOOHU´-DJYLOOLQWHKDGHWKlUVH[HWHJHQWOLJHQPHQQXInUYL SHQJDUI|UGHW´0DQEOLUMXEOLQG7URUMDJ(OOHUMDJWURUDWWMDJVNXOOHEOLGHWLDOODIDOO´'HWlULQWH VnIDUOLJW'HWlU|YHUSnIHPPLQXWHU´'HWlUGHWMDJlUUlGGI|UVNXOOHVNHRPYLE|UMDGHWDEHWDOW 2FKRFNVnDWWGHWUROLJDVNXOOHI|UVYLQQD>+DQQD@
Hanna resonerade kring att om hon började få betalt, skulle hon överskrida sina egna gränser, och det VNXOOHGnLQWHOlQJUHVNHSnKHQQHVHJQDYLOONRU
Nödvändigheten av att anta en roll och utföra handlingar man inte ville göra Q¦UQ§JRQDQQDQEHWDODU framkom tydligt när intervjupersonerna beskrev P¦QQHQVRPN¸SWHELOGHUQDRFK¿OPHUQD1RWDEHOW var hur intervjupersonerna inte skilde på män som köpte fysiska möten och de som köpte bilder eller ¿OPHU6DPWOLJDUHIHUHUDGHVVRP
“köpare”,QWHUYMXSHUVRQHUQDEHVNUHYKXUGHVVDPlQRIWDVWPHGIXOO
YHWVNDSRPGHUDVVYnUDVLWXDWLRQlQGnXWQ\WWMDGHGHUDVVnUEDUKHW
41
789
Bilaga 7 SOU 2023:98
…många som är
“-DMDJYLOOKMlOSDGLJ”0HQGHKDULQJHQUHVSHNWI|UHQVJUlQVHU'HWYDUWLOOH[-
HPSHOÀHUDVRPIRUWVDWWHWMDWDSnDWWMDJVNXOOHWUlIIDVRFKVlOMDVH[I\VLVNW)DVWMDJXWWU\FNOLJHQKDGH sagt att
“-DJVNXOOHPnMlWWHGnOLJWDYGHW-DJYLOOHLQWHDWWGXEHUPLJRPGHW” Sedan var det ändå
ÀHUDVRPIRUWVDWWHWMDWDRPGHW2FKMXGHVSHUDWDUHMDJYDUMXVMXNDUHJUHMHUEDGGHRP«'HYDU LDOODIDOOPHGYHWQDRPPLQGHVSHUDWLRQ«2FKGHWXSSOHYGHMDJDEVROXWDWWGHXWQ\WWMDGH>0DULD@
Evelina förklarade hur hon märkte att männen var medvetna om hennes utsatthet:
-DJ¿FNGURJHUDYYLVVDRFKVRPGHVDDWW
“Det här kommer du behöva” eller märkt att jag var påver-
NDG«2FKRFNVn«QnJUDDYPlQQHQVRPMDJHUNlQGHI|UDWWMDJEDUDJ|UGHWKlUI|UDWWVNDGDPLJ VMlOYHOOHUGlPSDPLQnQJHVWHOOHUVnRFKVRPRIWDGnlQGnYLOOHN|SDVH[HW«GHWlUUlWWYLGULJW EHWHHQGH$WWXWQ\WWMDYnUnQJHVW«I|UVLQHJHQQMXWQLQJ på något sätt>(YHOLQD@
Oscar tyckte att männen försöker rättfärdiga sina handlingar:
-DJWURUDWWGHVlWWHUVLJVMlOYDI|UDRIWD« PnQJDYHUNDUlQGnPHGYHWQD0HQWURWVGHWVnN|SHUGH 'HJ|UGHWYlORNHMI|UVLJVMlOYDJHQRPDWW«InGHWDWWOnWDRNHM>2VFDU@
%HUlWWHOVHUQDSHNDUSnDWWEHWDOQLQJHQNUlYHUDWWPDQP|WHUPlQQHQVIDQWDVLHUlYHQRPPDQNlQQHU DYVN\I|UN|SDUQDRFKDWWKDQGOLQJDUQDVWULGHUPRWHQVHJHQYLOMD/DXUDEHUlWWDGHDWWKHQQHVV\QSn män var
“förstörd”HIWHUVLQDHUIDUHQKHWHUIUnQSRUQRJUD¿RFKDQGUDIRUPHUDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRW
HUVlWWQLQJ
0LQV\QSnPlQlUKHOWI|UVW|UG0LQSDUWQHUJ|UVLWWElVWDDWWlQGUDGHQPHQGHQlUKHOWI|UVW|UG «I|UHWWnUVHGDQQlUMDJIRUWIDUDQGHYDULGHQVLWXDWLRQHQ«YDUMDJ|YHUW\JDGGnRPDWWYDUMH PDQVHUNYLQQRUVRPREMHNW2DYVHWWRPGHVlJHUGHWHOOHULQWHDWWYDUMHPDQ«LSULQFLSYLOOVNDGD HQNYLQQDSnHWWHOOHUDQQDWVlWW$WWGHDOOWLGNRPPHUDWWVNDGDHQNYLQQDRFKDWWLQWLPLWHWHQDOOWLG VNXOOHNlQQDVVRPDWWEOLXWQ\WWMDG$WWGHWDOOWLGVNXOOHNlQQDVVRPRPQnJRWWDJLWVLIUnQPLJHOOHU DWWMDJPnVWHXWI|UDQnJRWHOOHUYDGVRPKHOVW-DJYDU|YHUW\JDGRPGHVDNHUQD-DJWURGGHDWWPlQ EDUDOMXJHUKHODWLGHQ>/DXUD@
Rädslan för att hamna i det ofentliga rummet
Samtliga deltagare beskrev en stark rädsla och maktlöshet inför materialets vidare spridning, samt vilka OnQJVLNWLJDNRQVHNYHQVHUGHWWDNXQGHPHGI|UD5lGVODQVWUlFNWHVLJIUnQRURI|UGLUHNWXWSUHVVQLQJWLOO GHQVWlQGLJDRURQI|UDWWGHUDVPDWHULDOVNXOOHXSSWlFNDVDYDQGUD0DWHULDOHWVQlUYDURRQOLQHJDYHQ NRQVWDQWNlQVODDYDWWYDUD|YHUYDNDGXWDQDWWYHWDDYYHP
…jag går runt och tänker “9HPKDUVHWWPLJ" “, “9HPKDUNROODWSnGHKlUYLGHRVDUQD"2FKYDGKDU GHJMRUWVHQ" “'HWlUGHWVRPVW|UPLJPHVW“9DGKDUGHInWWI|UWDQNDU" “ >,GD@
Att hålla koll på vart materialet hade spridits, samt att få materialet borttaget från sajterna, visade sig ofta YDUDHQVYnURPLQWHRP|MOLJWXSSJLIW
2FKDWWGHlUVnSDVVXWVSULGGDGHWlUGHWVRPMDJW\FNHUlUMREELJW$WWGHWLQWHEDUDlUHQVLGD« >(PHOLH@
…det laddas fortfarande upp idag, bLOGHURFK¿OPHU… Det går att hitta…jag har provat en ansiktsigenkänningsWMlQVWRFKGnNRPPHUGHWXSSSnHQPDVVDVnGDQD Och jag funderar på vad jag ska J|UD Det är inte så lätt att ta ner… >-HQQ\@
42
790
Bilaga 7
Oavsett hur säkra intervjupersonerna var på om materialet hade spridits eller inte, var intervjupersonerna präglade av en oro över dess spridning och de potentiella konsekvenserna detta kunde medföra i IUDPWLGHQ
'HWInUPLJDWWNlQQDPLJRVlNHU'HWJ|UDWWPDQDOOWLGlUSnVLQYDNW'HWlUVWlQGLJWLEDNKXYXGHW ³+DUGHWGHODWV"´HOOHU³9HPKDUVHWWGHW"´³.RPPHUQnJRQMDJNlQQHUDWWVHGHW"´³+DUQnJRQVRP VHWWGHWNlQWLJHQPLJ"´>/DXUD@
/LQQHDXWWU\FNWHVLQUlGVOD|YHUKXU¿OPHQSnKHQQHVRPVSUHGVSnHQSRUUVLGDNXQGHSnYHUNDKHQQHV framtida karriär som lärare:
,RFKPHGDWWMDJVNDEOLOlUDUH-DJlUYlOGLJWUlGGI|UDWWQnJRQHOHYHOOHUQnJRQYnUGQDGVKDYDUHVND KLWWDOlQNHQ)|UGnNlQQVGHWVRPDWWGnlUPLQNDUULlU|YHULDOODIDOOSnGHQVNRODQ2FKGHWU\NWHW NRPPHULVnGDQWIDOOI|UI|OMDPLJJDQVNDOlQJH«2FKGHWNlQQVVRPDWWPLQNDUULlUVNXOOHI|UVW|UDV |YHUHQYLGHRGlUGHWLQWHlUPLWWIHODWWGHQVSULGGHVHOOHUDWWGHWVSHODGHVLQ0HQGHWlUIRUWIDUDQGH MDJVRPInUWDNRQVHNYHQVHUQDDYGHW2FKKDQ¿FNLQJHQWLQJ>/LQQHD@
,QWHUYMXSHUVRQHUQD GLVNXWHUDGH VNLOOQDGHU PHOODQ SRUQRJUD¿ RFK DQGUD IRUPHU DY VH[XHOOD KDQGOLQJ-DUPRWHUVlWWQLQJRFKRPULVNHQDWWKDPQDLGHWRIIHQWOLJDUXPPHW+lUPHQDGHPDQDWWSRUQRJUD¿Q VlUVNLOGHVLJIUnQDQGUDIRUPHUDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ2IWDVWXSSIDWWDGHVSRUQRJUD¿L E|UMDQVRPEDUDHQDQQDQIRUPDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ0HQPHGWLGHQEOHYW\QJGHQDY RIIHQWOLJJ|UDQGHWVXQLNDNRQVHNYHQVHUDOOWW\GOLJDUH
«GHWNDQNlQQDVVRPDWWGHWLQWHVSHODUQnJRQUROO1lUPDQYlOKDUWDJLWHWWVWHJRFKNlQQHUDWW ³-DJKDUUHGDQI|UORUDWHQGHODYPLJVMlOY´6nNlQGHMDJLDOODIDOODWW³-DPHQYDGIDQGHWVSHODU LQJHQUROORPMDJJ|UGHWKlURFKGHWlUKlU´0HQMDJWlQNHUlQGnDWWlYHQRPPDQLQWHWlQNHUSn GHWLVWXQGHQNRQVHNYHQVHQDYDWWEOL¿OPDGRFKVnGlUVnYLOOMDJlQGnVlJDDWWGHWEOLUVRPDWWGHW E\JJHUSnGHQKlUMREELJDGHQKlUWXQJDU\JJVlFNHQVRPPDQDOOWLGKDUPHGVLJ'HWEOLUHQH[WUD egen sten av det just för att det är, kanske inte försvinner att man inte vet vad som händer med det «'HWEOLUHQH[WUDWXQJVWHQ'HW
…
är skillnad på att saker händer bakom stängda dörrar och att det
KlQGHURFKDWWIRONNDQVHDWWGHW¿QQVNYDU>0RD@
Intervjupersonerna förklarade att trots att sexuella handlingar mot ersättning via direkta möten medförde ÀHURPHGHOEDUDULVNHULQQHEDUSRUQRJUD¿QPHUOnQJYDULJDNRQVHNYHQVHU0nQJDEHWRQDGHNlQVODQDY HYLJInQJHQVNDSPHGYHWVNDSHQRPDWWPDWHULDOHWNXQGH¿QQDVRQOLQHPHGULVNI|UDWWGHEOHYDYVO|-MDQGH±I|UDOOWLG
«PDWHULDOHWI|UVYLQQHULQWH2FKGHQKlUnQJHVWHQDYDWWDOOWLGJnRFKXQGUDYHPVRPKDUVHWWGHW «RFKQlUPDQNDQEOLRXWDGRFKVnYLGDUH'HWlUHQYlOGLJWMREELJnQJHVWDWWJnRFKElUDPHGVLJ >$QQD@
«GHWlUPnQJDJnQJHU«VRPMDJKDUEOLYLW¿OPDGKHODPLJPHGPLWWDQVLNWHRFKVnYLGDUH2FKlYHQ om jag inte tror kanske att någon i min närhet skulle hitta det och se det nånstans, så är det ändå, att YHWDDWWVDNHUQDVRPKlQGHSnQnJRWVlWWlUI|UDOOWLGlUJDQVNDMREELJW'HWEOLUVRPDWWHQGHODY PLJNRPPHUDOGULJGlULIUnQI|UDWWGHW¿QQVNYDU>0RD@
bYHQI|UGHPVRPKDGHSURGXFHUDWRFKGLVWULEXHUDWHJHWPDWHULDOLHWWRIIHQWOLJWVDPPDQKDQJ WH[HQ RIIHQWOLJSODWWIRUPYDUUlGVODQI|UDWWEOL³DYVO|MDG´I|URPJLYQLQJHQHQNlOODWLOOGnOLJDNlQVORURFK nQJHVW)|UHQGHOKlQJHGHWLKRSPHGVNDPNlQVORU(YHOLQDVDDWWKRQNlQGHDWWGHWYDUHQDQQDQW\SDY VNDPNULQJGHWPDWHULDOKRQKDGHI|UHNRPPLWLVMlOY
43
791
Bilaga 7 SOU 2023:98
…mycket av materialet som jag har VnOWKDUYDULWEDUDSnPLJ Det känns mer skamfyllt än bilder och videos på mig när jag har sex med någon annan«det >NlQQV@ mycket värre än att, eller att mina I|UlOGUDUVNXOOHInHQ¿OP när jag gör något på mig själv än när QnJRQDQQDQJ|UQnJRWSnPLJ Eller när jag har sex medQnJRQDQQDQ Det är så detNlQQVLDOODIDOO>(YHOLQD@
Moa pratade om eget ansvar och skuld och sa att hon kände att det fanns en bild av att egenproducerat PDWHULDODOOWLGlUHJHWYDOVRPRPIRONDOOWLGWlQNHUVn
«SnHWWVlWWVnNlQQVGHWMREELJDUHPHUNlQVORPlVVLJWQlUMDJKDU¿OPDWVMlOY)|UDWWQlUMDJJ|UVMlOY VnEOLUGHW«PHUVRPDWW³-DPHQGnYlOMHUMDJGHWKlU´RFKGnlUGHWLQWHQnJRQDQQDQVRPSnYHUNDU 6RPDWWGHWEOLUPHUPLQVNXOG«QlUGHWlUQnJRQVRP¿OPDUGnNDQMDJVlJDDWWMDJNlQGHPLJ tvingad attJ|UDGHWKlU2FKDWWMDJYDUUlGG«RPQnJRQGnVNXOOHVHGHWVRPQnJRQDQQDQKDU¿OPDW «I|UPLJVNXOOHGHWNlQQDVVRPDWWGHWlUOlWWDUHDWWVlJDDWWGHWLQWHYDUMDJVRPEHVWlPGH$WWMDJ OlJJHU|YHUDQVYDUHWSnHQDQQDQ>0RD@
Flera av de intervjuade personerna sa att de kände att det faktum att deras material redan hade läckt, gav GHPHQNlQVODDYDWWGHWYDUPHQLQJVO|VWDWWV|NDKMlOSRFKOlPQDSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ&DPLOODVD³'HW YDUUHGDQXWH'nNXQGHMDJIRUWVlWWD)|UGHWVSHODGHLQJHQUROO´
På liknande sätt beskrev Evelina hur hennes försök att lämna sexuell exploatering bakom sig avvärjdes, när främmande män började kontakta hennes privata kommunikationskanaler och utsatte henne för ut-SUHVVQLQJ+RWHWRPDYVO|MDQGHWJMRUGHDWWKRQNlQGHVLJWYXQJHQDWWIRUWVlWWDVlOMDVLJ
Och vissa…kunde säga att de hade material på mig som jag inte ville att de skulle skicka till mina föräldrar HOOHUVn2FKGnI|OOMDJWLOOEDNDLJHQ)|UDWWGHWNlQGHVKRSSO|VWDWWPDQDOGULJEOLUIULRFKGHVNULYHUVDNHU VRP³(QJnQJKRUDDOOWLGKRUD´RFKPDVVDVnGDQDVDNHU>(YHOLQD@
Att bli stämplade som mindre värd - “en hora”
Precis som i stycket ovan där det ges exempel på hur det är svårt att sluta utifrån att man fått en roll VRP³KRUD´VnEHVNUHYLQWHUYMXSHUVRQHUQDDWWPHGYHUNDQLSRUUSURGXNWLRQlUI|UNQLSSDWPHGDWWYDUD HQGnOLJSHUVRQRFKPLQGUHYlUG1lU$OYDVI|UlOGUDU¿FNUHGDSnDWWKRQKDGHVnOWVH[XHOODKDQGOLQJDU mot ersättning, som också uppmärksammades i en framstående tidning, uttryckte de sin chock och bes-YLNHOVHJHQRPDWWVlJD³0HQQXNRPPHUKHODYlUOGHQInVHDWWPLQGRWWHUlUHQKRUD´0DOLQVWRGLQI|U GHWKnUGDYHUNOLJKHWHQDYDWWI|UORUDVLWWMREEQlUVNYDOOHURPKHQQHVPHGYHUNDQLSRUQRJUD¿VSUHGVSn KHQQHVDUEHWVSODWV-XOLDEHVNUHYI|UWYLYODQ|YHUKHQQHVNRPSLVUHDNWLRQQlUHQIUlPPDQGHPDQNRP upp till henne på en pizzeria och antydde att han ville köpa sexuella tjänster genom att visa upp en por-U¿OPKRQI|UHNRPPLWL
-DJVDWWPHGHQNRPSLVSnHQSL]]HULDRFKVHQVnNRPGHWLQHQPDQ2FKVHQVnIUnJDGHKDQRPMDJ YLOOHI|OMDPHGKRQRPRFKMDJYDUVnKlU³1HMMDJVLWWHUKlUPHGPLQNRPSLV-DJYLOOLQWHI|OMDPHG GLJ´2FKGnYLVDGHKDQPLJSnVLQWHOHIRQRFKVHQVnEHUlWWDGHKDQQlUPLQNRPSLVYDUGlUDWW³'HW KlUlUMXGX2FKGXJ|UMXVnGDQWKlU´2FK«PLQNRPSLVVOXWDGHYDUDPLQNRPSLVI|UDWWKRQWlQNWH DWWMDJYDUHQKRUD>-XOLD@
När Lauras utsatthet inom sexuell exploatering blev känd för jämnåriga ungdomar i hennes hemstad, EHP|WWHVKRQPHGI|UDNWLVWlOOHWI|UPHGNlQVOD'HVNDGOLJDLQOlJJHQSnVRFLDODPHGLHUYDULQWHEDUD HQNUlQNQLQJLVLJXWDQGUHYRFNVn/DXUDWLOOHQVnGDQSV\NLVNNULVDWWKRQEHK|YGHSV\NLDWULVNYnUG
44
792
Bilaga 7
Det var inte bara de närmaste kretsarna av familj, vänner och kollegor som kunde reagera negativt när QnJRQVPHGYHUNDQXWVDWWKHWLQRPSRUQRJUD¿DYVO|MDGHV6YHNHWNXQGHlYHQNRPPDIUnQGHLQVWLWXWLRQHU RFKLQGLYLGHUVRPIRUPHOOWKDUWLOOXSSJLIWDWWWLOOKDQGDKnOODVN\GGRFKVW|G(IWHUDWWKDEOLYLWXWVDWWI|U HQ¿OPDGJUXSSYnOGWlNWYDUV¿OPVHGDQVSULGLWVSnLQWHUQHWYlQGDVLJ,GDWLOO%83DNXWHQLKRSSRPDWW ¿QQDVW|G0HQSHUVRQDOHQQHJOLJHUDGHRFKRV\QOLJJMRUGHGHWYnOGKRQXWVDWWVI|U
JagnNWHWLOO%83DNXWHQRFKSUDWDGHPHGGHP-DJPnVWHVlJDDWWMDGHUDVEHP|WDQGHYDUIUXNWDQV-YlUW)|UDWWKRQVDWLOOPLJDWWGHWYDUQRUPDOW+RQVDWLOOPLJDWWGHWMDJEOHYXWVDWWI|UYDUQRUPDOW RFKDWWYLVVDJLOODUVnGDQDVDNHU+HOWGLVPLVVDGH>,GD@
Den generella fördömande attityden inom samhället kunde förstärka upplevelsen av att bli stämplad som HQ³KRUD´VRPInUVN\OODVLJVMlOYYLONHW\WWHUOLJDUHPDUJLQDOLVHUDGHRFKLVROHUDGHGHGUDEEDGH
…det märker när jag läser om det

I icke cam personers sammanhang, så ärGHWYlOGLJWOnJV\PSDWL
För till exempel att…någon spelar in ens video och så lägger de upp det på massa sidor, det är så här “Skyll dig VMlOY´³Ja, det får man väl fatta om man har hållit på med det här´DWWGHWlUVn'HQattityden tycker jag verkar vara gDQVNDXWEUHGG
>-HQQ\
@
5lGVODQI|UDWWVWlPSODVVRPKRUDJMRUGHDWWÀHUSHUVRQHUlQGUDGHVLWWXWVHHQGHRFKEHWHHQGHI|UDWWLQWH kunna bli igenkänd av omgivningen:
1XKDUMDJlQGUDWVVnP\FNHWMDJKDUYlOGLJWQRJDPHGDWWlQGUDSnDOOWLQJ+XUMDJVHUXWRFKKXUMDJSUDWDU RFKKXUMDJEHWHUPLJRFKVn)|UDWWEDUDLQWHNRSSODVLKRSPHGGHQSHUVRQHQ
>-XOLD@
Normalisering och integrering
Intervjupersonerna beskrev en process där de, trots motstånd mot våld och exploatering, började inter-QDOLVHUDHQI|UVlPUDGVMlOYELOGHIWHUDWWKDXSSOHYWXSSUHSDGHVYHNRFKXWQ\WWMDQGH'HNRPWLOOHQSXQNW där de betraktade utsatthet för våld som normen och började se våldet och exploateringen som något de ³I|UWMlQDGH´
0DMDH[HPSOL¿HUDGHGHWWDQlUKRQEHUlWWDGHRPKXUKHQQHVI|UPnJDDWWI|UVYDUDVLQHJHQYlUGLJKHW eroderades efter att ha varit i en våldsam relation:
,QQDQYDUMDJlQGnJDQVNDPRWVWnQGVNUDIWLJWLOORFKUlGGI|UPlQ0HQHIWHUGHQUHODWLRQHQGn|S-SQDGHMDJG|UUHQ³*|UYDGQLYLOOPHGPLJMDJI|UWMlQDULQJHQWLQJ´'HWYDUHWWPDQWUDLKXYXGHWMDJ N|UGHNRQVWDQW>0DMD@
Denna negativa uppfattning, att hon var värdelös, förstärktes inte enbart av de personerna som utnyttjade KHQQHXWDQlYHQDY0DMDVRPJLYQLQJ+RQNRPWLOOGHQVPlUWVDPPDVOXWVDWVHQDWWKHQQHV³V\IWH´YDU DWWPHGYHUNDLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
-DJE|UMDGHQnJRQVWDQVLQWDODPLJDWWMDGHWKlUYDUPLQIXQNWLRQ'HWKlUlUYDGMDJVNDJ|UDLOLYHW -DJlULQWHEUDSnQnJRQWLQJDQQDW-DJNDQLQWHEOLQnJRQWLQJ'HKDUDOODUXQWRPNULQJPLJVDJWLKHOD PLWWOLYLSULQFLS$WWMDJLQWHNDQLQWHEOLQnJRW2FKGHWKDUMDJLQWDODWPLJVMlOYRFNVnRFKVDJWDWWMDJ LQWHlUWLOOUlFNOLJI|UQnJRQWLQJDQQDWlQGHWMDJLQWHYLOOJ|UD«6nDWWMDJNlQGHLVLWXDWLRQHQDWWMDJ InUQ|MDPLJRFKJ|UDGHWKlU>0DMD@
45
793
Bilaga 7 SOU 2023:98
Malin talade om hur tidigare sexuella övergrepp under barndomen ledde till en dålig självbild och en avsky för hennes egen kropp:
'HWVRPDOOWLGKDUOHJDWLJUXQGHQRFKS\UWVRPHQOLWHQ¿UHGHWlUDWWMDJEOHYXWVDWWVRPOLWHQ$WW VH[YDUQnJRWLPLWWOLYUHGDQVRPOLWHQVRPMDJLQWHYLOOH2FKGHWKDUJMRUWDWWMDJKDUNlQWPLJlFNOLJ (OOHUPLQGUHYlUGHOOHUDWWPLQNURSSLQWHlUPLQHJHQ2FKRPMDJlQGnPnUGnOLJWLPLQNURSSVRP GHQlUGnNDQMDJOLNDJlUQDInXWQnJRQWLQJDYGHWRFNVnSnQnJRWVlWW>0DOLQ@
bYHQ
$PDQGD O\IWH IUDP KXU KHQQHV WLGLJDUH HUIDUHQKHWHU DY VH[XHOOD |YHUJUHSS SnYHUNDGH KHQQHV
VMlOYELOGVnVWDUNWDWWKRQNlQGHDWWKRQLQWHYDUYlUGElWWUHlQDWWVlOMDSRUQRJUD¿VNWPDWHULDO
-DJW\FNWHLQWHDWWMDJYDUYlUGQnJRWPHU+DGHGHLQWHVNHWWVnKDGHMDJQRJLQWHVXWWLWGlURFKVnOW PLJ>$PDQGD@
Johanna beskrev också hur hon tyckte att hon förtjänade våldet, inte minst efter att ha svikits av de pro-IHVVLRQHOODVRPKRQNRPLNRQWDNWPHG
Det vet jag om själv, att hade jag bara fått hjälp att bearbeta och ta tag i det här så hade jag inte utveck-ODW>376'@-DJKDGHLQWHKDPQDWLYnOGVDPPDUHODWLRQHUI|UDWWMDJWURGGHDWWGHWYDUGHWMDJYDUYlUG Det är väl det jag känner att hade jag fått den här hjälpen och vården och rätt bemötande, så hade jag LQWHKDPQDWLYDGGHWYDULGDJ>-RKDQQD@
%HUlWWHOVHUQDEHO\VHUKXUGHOWDJDQGHWLSRUQRJUD¿NDQYLGPDNWKnOODRFKLQWHQVL¿HUDVNDPPHQRFKGHQ QHJDWLYD
VMlOYELOGHQ ,QWHUYMXHUQD EHUlWWDGH RP HUIDUHQKHWHU DY DWW VWlPSODV RFK EHKDQGODV VRP HQ
´KRUD´DYVnYlON|SDUHVRPDQGUDI|U|YDUHRFKDWWGHQQHJDWLYDELOGHQYDUNHQLIUnJDVlWWVHOOHUPRW-EHYLVDVDYHQVRPJLYQLQJRFKVDPKlOOHWLVWRUW0HGWLGHQNDQGHWWDOHGDWLOODWWLQGLYLGHQLQWHUQDOLVHUDU GHQQDGHJUDGHUDGHELOG$OYDEHVNUHYKXUGHQQDI|UlQGUDGHVMlOYXSSIDWWQLQJKDGHGMXSDNRQVHNYHQVHU I|UKHQQHVYlOEH¿QQDQGH
>0LWWPnHQGH@KDUSnYHUNDWVUlWWJURYW0DQKDULQWHHQEUDVMlOYELOG0DQVHUVLJVMlOYVRPHWWREMHNW 2FKGHWNRPPHUPDQQRJDOOWLGDWWJ|UDW\YlUU«GHWlULQWHOlWWI|UGLWWSV\NLVNDPnHQGH)|UGX EU\WVMXQHG'XEOLUVHGGVRPHWWREMHNW'XlUHWWREMHNW'XlUHQYDUDVRPN|SV2FKGHWPnUPDQ MXGnOLJWDY>$OYD@
Jenny, på liknande vis, beskrev hur hennes självvärde i stor utsträckning har bundits till hur andra up-SIDWWDUKHQQHVH[XHOOWYLONHWKDUIRUPDWKHQQHVVMlOYELOG
-DJWURUDWWGHWJ|UQnJRQWLQJQlUPDQREMHNWL¿HUDUVLJVMlOYRFKDWWDQGUDVHUHQVYlUGHXWLIUnQHQV VH[XDOLWHWHOOHUHQVXWVHHQGHHOOHUYDGMDJNDQJ|UDI|UGHPQlUGHWJlOOHUVH[«-DJKDUDOOWLGKDIW GHWVYnUWPHGDWWYDUDVQlOOPRWPLJVMlOYRFKEHKDQGODPLJVMlOYYlUGLJWRFKVn'HVH[XHOODKDQGOLQ-JDUQD«YDULQWH>KDQGOLQJDU@VRPMDJJMRUGHPHGUHVSHNWRFKNlUOHNI|UPLJVMlOY8WDQMDJJMRUGH QnJRQWLQJPRWPLJVMlOYVRPLQWHYDUEUD>-HQQ\@
-HQQ\WLOODGHDWWGHQQDI|UVlPUDGHVMlOYELOGSnYHUNDGHKHQQHVUHODWLRQHURFKLQWLPLWHW+HQQHVSDUWQHUV SRVLWLYDV\QSnKHQQHVWRGLNRQWUDVWWLOOKHQQHVHJHQQHJDWLYDVMlOYELOG
46
794
Bilaga 7
u´
7LGHQLQWHUYMXSHUVRQHUQDYDULWLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQYDULHUDGHIUnQHQHQVWDND¿OPQLQJI|USRUQRJUDI-LVNWLQQHKnOOWLOOÀHUDnUVLQYROYHULQJRFKXWQ\WWMDQGH)|UGHVRPPHGYHUNDWHOOHUXWQ\WWMDWVLSRUQRJUD¿ XQGHUHQOlQJUHWLGEHVNUHYVYlJHQXWXUSRUQRJUD¿SURGXNWLRQVRPHQNRPSOH[VYnUSURFHVVGlUULVNHQ I|UnWHUIDOOYDURFKI|UPnQJDIRUWIDUDQGHK|J,QWHUYMXSHUVRQHUQDQlPQGHÀHUDQ|GYlQGLJDSXVVHOELWDU VRPGHPHQDUNUlYVI|UDWWNXQQDOlPQD1HGDQEHVNULYVGHVVDLI\UDWHPDQVRPVlWWHUOMXVHWSnUHVDQ XWXUSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ9lQGSXQNWHQ(QIRWNYDU$GHNYDWVW|GRFKKMlOSRFK2PIRUPXOHUDMDJHW
Vändpunkten
%ODQGGHVRPKDGHI|UV|NWOlPQDSRUQRJUD¿SURGXNWLRQQlPQGHVRIWDHQVSHFL¿NKlQGHOVHVRPGHQ DYJ|UDQGH YlQGSXQNWHQSn YlJHQ XW (WW ÀHUWDO LQWHUYMXSHUVRQHUQD EHUlWWDGH DWWSURFHVVHQ DWW OlPQD SRUQRJUD¿SURGXNWLRQSnE|UMDGHVQlUGHYDUEDUQLVDPEDQGPHGDWWGHUDVXWVDWWKHWXSSWlFNWHVDYYX[QD VRPWRJXWVDWWKHWHQSnDOOYDU$OLFHRFK-RKDQQDWLOOH[HPSHOEHVNUHYKXUGHI|UVWVOXWDGHVlOMDSRU-QRJUD¿VNDPDWHULDOQlUGHUDVXWVDWWKHWI|UVH[XHOOH[SORDWHULQJXSSGDJDGHVDYSROLVHQ
Vändpunkten kunde också innebära traumatiska incidenter, som för Emelie, vars pojkvän grovt mis-VKDQGODGHKHQQH
Och det avgörande var att jag blev så illa misshandlad att jag bestämde mig för att jag kan inte hittas VRPHWWOLN2FKLHQGUnSHOOHUPRUGXWUHGQLQJVnNRPPHUDOOWIUDP'HWlFNOLJDYDGMDJJMRUW«RFK MDJNDQLQWHXWVlWWDPLQIDPLOMI|UGHQVNDPPHQ«'HWYDUI|UVWDVWHJHWERUWIUnQDOOW>(PHOLH@
)OHUEHVNUHYYLNWLJDQlUDUHODWLRQHUVRPE|UMDQWLOOUHVDQXW)|U0DMDYDUYlQGSXQNWHQQlUKRQEOHY JUDYLGYLONHWJDYKHQQHHQQ\PHQLQJ
5lGGQLQJHQEOHYMXQlUMDJEOHYJUDYLG'nLQVnJMDJDWWQX¿QQVGHWQnJRQWLQJVRPlUEHURHQGHDY PLJDWWGHWVNDEOLEUD>0DMD@
0HQI|UHQGHOEOHYI|UVWDYlQGSXQNWHQHQGDVWHWWWLOOIlOOLJWVWHJXW)UnJDQlUGnYLONDI|UXWVlWWQLQJ-DUVRPNUlYVGnI|UDWWQnJRQVNDNXQQDOlPQDSRUQRJUD¿I|UJRWW",QWHUYMXHUQDYLVDUEHKRYHWDYDWW DGUHVVHUDEnGHJUXQGRUVDNHUQDWLOOYDUI|UPDQKDPQDGHLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQPHQRFNVnGHVlUVNLOGD NRQVHNYHQVHUVRPKlUVWDPPDUIUnQSRUQRJUD¿Q'HWYDUHQNRPSOH[ELOGPHGPnQJDROLNDIDNWRUHUVRP EHK|YGHVDPPDQIDOODI|UHQYDUDNWLJUHMlOOLYVI|UlQGULQJ
En fot kvar
)UnJDQRPKXUXYLGDQnJRQKDGHOlPQDWSRUQRJUD¿QYLGLQWHUYMXWLOOIlOOHWNRPSOH['HDOOUDÀHVWDLQWHUY-MXSHUVRQHUEHVNUHYHQVLWXDWLRQGlUGHKDGHHQIRWXWDQI|USRUQRJUD¿QPHQlQGnKDGHHQVODJVNRSSOLQJ NYDU(QGHOEHVNUHYGHWVRPDWWGHLQWHKDGHYDULW´DNWLYD´HWWWDJPHQDWWGHlQGnEHK|OOYLVVDNRQWDNWHU HOOHUNRQWRQNRSSODWWLOOSRUQRJUD¿RFKDQGUDIRUPHUDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ7LOOH[HPSHO beskrev Camilla hur hon hade en fot kvar i det, eftersom hon inte visste om det fanns något alternativt VlWWDWWOHYDXWDQGHW
47
795
Bilaga 7 SOU 2023:98
-DJKDUMXLQWHJMRUWGHWSnHWWWDJ0HQGHWlULQWHVnDWWMDJLQWHJnULQI|UMDJKDGHHWW6QDSFKDWNRQWR Så…jagJnULQGlULEODQGRFKIXQGHUDUSnRPMDJVNDWLOOEDND-DJYHWLQWHYDGMDJDQQDUVVNXOOHNXQQD göra>&DPLOOD@
%ODQGLQWHUYMXHUQDEHVNULYVHWWSnWDJOLJWEHKRYDYDWWVHNRQNUHWDEHYLVI|UDWWYHUNOLJDDOWHUQDWLYH[LVWHU-DUVlUVNLOWEODQGGHVRPYDULWLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQXQGHUHQOlQJUHWLG)OHUGHOWDJDUHWRJXSSEHKRYHW DYHWWDOWHUQDWLYQlUGHWJlOOGHI|UV|UMQLQJRFKKXUGHDQQDUVVNXOOHO|VDVLQHNRQRPL8WDQDUEHWVHUIDU-HQKHWNlQGH$PDQGDDWWGHWYDURP|MOLJWDWWInLKRSGHWHNRQRPLVNW+RQW\FNWHDWWVDPKlOOHWPnVWHEOL ElWWUHSnDWWHUEMXGDHWWULNWLJWDOWHUQDWLY
«GHWlUYlOGLJWVYnUWDWWInMREEQXQXI|UWLGHQ)UDPI|UDOOWRPPDQLQWHKDUQnJRQDUEHWVHUIDUHQKHW «GHWlUVnVYnUWDWWInMREEGHWlUVYnUWDWWInEUDEHWDOW'HWlUIDQRP|MOLJWDWWKLWWDOlJHQKHWHURFKGHW NRVWDUQnWH[WUHPWP\FNHWSHQJDU6HQVNDMDJJnWLOOLWHUDSLRFNVn'HWNRVWDUI|UPLQXWHU -DJWURUGHWlUPHVWHNRQRPLQRFKDWWGHWlUIDQDOOWLQJNRVWDUQnJRWH[WUHPWP\FNHW>$PDQGD@
-RKDQQDKDGHVWnWWLQI|UHQOLNQDQGHVLWXDWLRQRFKUHÀHNWHUDGH|YHUKXUKRQLQWHNXQGHVHHQIUDPWLG IUDPI|UVLJ
0HQYDGVNDMDJDQQDUVJ|UD"-DJYDURXWELOGDGMDJKDGHJnWWXWJ\PQDVLHWMDJYDUVMXNVNULYHQMDJ KRSSDGHUXQWSnWLPDQVWlOOQLQJDU9DGVNXOOHPDQJ|UD"-DJNlQGHDWWPLWWOLYYDU|YHUPHGGHW$WW MDJKDGHLQWHVnP\FNHWIUDPWLG>-RKDQQD@
1lU$OYDEOHYSODFHUDGSnHWWVN\GGDWERHQGHI|UDWWInVN\GGDYVLQWLGLJDUHPDQ¿FNKRQLQWHMREED HIWHUVRPKRQVDPWLGLJW¿FNVRFLDOWELGUDJ$WWVlOMDVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJLQNOXVLYHSRU-QRJUD¿YDUHWWVlWWI|UKHQQHDWWInLKRSGHWHNRQRPLVNW
«MDJIRUWVDWWH)|UGHWlUYlOGLJWG\UWDWWOHYDL6WRFNKROPRFNVn2FKVHQRPGXEOLUVN\GGVSODFHUDG GXNDQLQWHMREEDGXJnUSnVRFLDOELGUDJ'HWIXQNDULQWH>$OYD@
$WW¿QQDHWWULNWLJWDOWHUQDWLYKDQGODGHLQWHHQEDUWRPHQQ\NlOODWLOOLQNRPVW0nQJDVnJVLQIRUWVDWWD NRSSOLQJVRPHQVRUWV³I|UVlNULQJ´I|UVLWXDWLRQHUGlUGHNDQVNHLQWHInUGHWVW|GGHEHK|YHUHOOHULQWH KLWWDUDQGUDVlWWDWWKDQWHUD|YHUYlOGLJDQGHNlQVORU
-DJKDUVOXWDWHOOHUMDJlULQWHDNWLY6HQKDUMDJIRUWIDUDQGHNRQWDNWHUNYDUSnVRFLDODPHGLHURFK sådantGlU)|UGHWlUOLWHIRUWIDUDQGHI|UPLJVYnUWRFKVOlSSDWDJHW7lQNHUDWW…om jag mår dåligt då KDUMDJGHQKlUXWYlJHQ«6nDWWGHWlUYlOPHVWI|UVlNHUKHWVVNXOO>(PPD@
0DMDEHVNUHYVYnULJKHWHQPHGDWWWDVLJXUSRUQRJUD¿QSnJUXQGDYSnJUXQGDYDWWKRQKDGHHWWVWRUW EHNUlIWHOVHEHKRY
6nDWWMDJNRPPHULQWHXWXUGHWGlUGLUHNW'HWKlUMDJ¿FNEHNUlIWHOVHQlUMDJYDUVRPPHVWVnUEDU²L GHQVWXQGHQYDUMXGlUMDJYHUNOLJHQKlPWDGHDOOWMDJNXQGHIn>0DMD@
Johanna belyste hur lätt det var för henne att hamna i en situation igen där hon övervägde att gå tillbaka, GnKRQLQWH¿FNGHWDGHNYDWVW|GRFKKMlOSGHEHK|YGH
(IWHUVRPMDJLQWHKDUInWWEHKDQGOLQJVOXWDUMDJDOGULJI|UPLQVNXOO-DJVOXWDUEDUDI|USDUWQHUQ… det VYnUDlUDWWGHW¿QQVVWXQGHUGnRPPLQHOOHUGHQSHUVRQHQVEHNUlIWHOVHEULVWHUGnKDPQDUMDJOlWWL
48
796
Bilaga 7
GHWDQNDUQDJDQVNDOlWW'HWNUlYVRWUROLJWOLWHI|UDWWMDJVND
E¸UMDW¦QNDLGHW'HW¦UVNDPOLJWRFK
M¦YOLJWMREELJW$WWHQVW¦QNDS§GHWV§ Det beskyller jag på generellt den vården vi har som inte KDUHQNRPSHWHQVLGHWRFKLQWHNDQP|WDGHWRFKLQWHJHGHWPDQEHK|YHU>-RKDQQD@
Sandra uttryckte hur sökandet efter bekräftelse från köpare var en reaktion på avsaknaden av genuin XSSPlUNVDPKHWLHQVOLY)|UDWWNXQQDOlPQDSRUQRJUD¿SURGXNWLRQEHK|YGHKRQGnEOLEHNUlIWDGSn DQQDWVlWW
6RPHQSV\NRORJRFKMDJSUDWDURPQXMDJJ|UI|UDWWInEHNUlIWHOVH«PDQYLOONlQQDVLJEHK|YG$WW NlQQDVLJnWUnYlUG«2FKI|UDWWMDJVNDVOXWDVnPnVWHMDJInXSSPlUNVDPKHWSnQnJRWDQQDWVlWW2FK MDJ|YDUSnGHW-DJI|UV|NHU>6DQGUD@
)OHULQWHUYMXSHUVRQHUIUDPK|OOKXUYLNWLJWGHWYDUDWWXSSOHYDQnJRQIRUPDY´QRUPDOLWHW´I|UDWWVHDWW GHW¿QQVHWWDQQDWOLYERUWRPGHI|UWU\FNWDRPVWlQGLJKHWHUQD-XOlQJUH0DOLQEHIDQQVLJLVH[LQGXVWULQV PLOM|HUGHVWRPHUKRQWDSSDGHKRSSRPDWWNRPPDERUWIUnQGHQ
…jag såg det mörka hela tiden när det kommer in business guys eller en hjärnkirurg och beter sig VRPHWWU|YKnO«6nMDJWDSSDGHPHURFKPHUKRSSHWRPDWWNXQQDnWHUJnWLOOQnJRWQRUPDOW>0DOLQ@
Malin beskrev hur hennes trygga punkt och hopp om ett alternativ hittades i ett ungdomsprogram i en N\UNDGlUKRQNXQGHInNOlGHUPDWRFKJHPHQVNDS+RQPHQDGHDWWDOWHUQDWLYHWKDQGODURPDWWWLOOJR-GRVHHQPlQQLVNDVJUXQGOlJJDQGHEHKRY
'HWOnWHUNRQVWLJWPHQGHWHQGDPDQEHK|YHUlUQnJRWQRUPDOW0DQEHK|YHUQnJRQQRUPDOLWHW1nQ VRPPDQNDQWUlIIDUHJHOEXQGHWQnQPDQNDQlWDLKRSPHG7DN|YHUKXYXGHW«%DUDInVLWWDGlUSn HQEDONRQJRFKGULFNDHQNRSSNDIIHRFKYDUDUHQRFKKHOHQVWXQG>0DOLQ@
Efter att ha blivit alltmer isolerad och haft en umgängeskrets bestående mestadels av köpare eller andra LQRPVH[LQGXVWULQYDUGHWDYJ|UDQGHDWWWUlIIDPlQQLVNRUXWDQI|UGHQYlUOGHQ
1lUPDQlULQQHLGHWGnW\FNHUPDQLQWHHOOHUMDJLDOODIDOODWW³«GHWlULQWHVnIDUOLJW'HWKlUGHW lUYlOJDQVNDQRUPDOW´0HQVHGDQYDUMDJWYXQJHQDWWJnWLOOVRFLDOHQRFKInKMlOS2FKGHWYDUQRJ PLQUlGGQLQJ$WWMDJYDUWYXQJHQDWWWUlIIDDQGUDPlQQLVNRU1RUPDODPlQQLVNRU2FKGHWlUlQWOLJHQ YX[QDVRPYLVDGHPLJUlWWULNWQLQJDWWE|UMDSOXJJDWLOOXQGHUVN|WHUVND>6DQGUD@
För Moa kom vändningen när hon träffade en behandlare som tidigare också hade blivit utsatt för sex-XHOOH[SORDWHULQJ'HWEOHYHQ|JRQ|SSQDUHRFKHWWEHYLVSnDWWGHWYDUP|MOLJWDWWOlPQDRFKXSSQnHWW Q\WWOLY
«QlUPDQlULGHWVnVHUPDQLQWH³9DUI|UVNDMDJVOXWD"2FKYDUNRPPHUMDJDWWKDPQDLQQDQMDJ VOXWDU"´2FKGnNXQGHKRQlQGnEHUlWWDRFKI|UNODUD>0RD
@
Adekvat stöd och hjälp
,QRPUDPHQI|UGHOWDJDUQDVUHVDERUWIUnQSRUQRJUD¿QIUDPWUlGHUYLNWHQDYDWWP|WDLQGLYLGHUVRPEnGH I|UVWnUGHUDVXSSOHYHOVHURFKNDQHUEMXGDDGHNYDWVW|G'HQQDIRUPDYI|UVWnHOVHRFKKMlOSlULQWHEDUD viktig för att minska känslan av isolering, utan även för att främja självinsikt och hitta mer hälsosamma
49
797
Bilaga 7 SOU 2023:98
VWUDWHJLHUI|UDWWEHDUEHWDRFKJnYLGDUHIUnQWLGLJDUHWUDXPDQ-RKDQQDEHO\VWHKXUEULVWHQSnI|UVWnHOVHL YLVVDIDOONDQKDHQlQQXPHUI|U|GDQGHSV\NLVNLQYHUNDQlQVMlOYDH[SORDWHULQJVHUIDUHQKHWHQ
'HWVRPInUPLJDWWPnVlPVWlUDWWLQJHQI|UVWnU-DJNDQJnRFKEHUlWWDK|JWSnJDWDQYDGVRPKlQW PLJRFKLQJHQNRPPHUlQGnDWWIDWWD>-RKDQQD@
Professionella med kunskap och förståelse
9LGLQWHUYMXWLOOIlOOHWKDGHGHÀHVWDGHOWDJDUHUHGDQKDIWOnQJYDULJDNRQWDNWHUPHGKlOVRRFKVMXNYnUGHQ VDPWDQGUDVDPKlOOVLQVWLWXWLRQHU7URWVGHWWDYDOGHPDMRULWHWHQDWWLQWHVMlOYPDQWEHUlWWDRPGHUDVXS-SOHYHOVHUDYSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ2IWDVWKDQGODGHGHWRPHQNRPELQDWLRQDYVNDPPHQGHNlQGHKRW GHXWVDWWVI|URFKRVlNHUKHWHQ|YHUPRWWDJDUHQVUHDNWLRQ/DXUDSnSHNDGHDWWGHI|UG|PDQGHDWWLW\GHUQD ±GlUNYLQQDQDQVHVYDUDVN\OGLJ±KLQGUDGHKHQQHIUnQDWW|SSHWGHODVLQKLVWRULD
«MDJ|SSQDGHLQWHXSSI|UQnJRQKHOOHU-DJVNlPGHVI|UP\FNHWI|UDWW«GHWlUIRUWIDUDQGHNYLQQDQV IHO«2FKVnGDQDVDNHUlUVDPKlOOHWVERWWHQRFKVNDPOLJDRFKDOOW6nMDJVDDOGULJQnJRWRPGHW >/DXUD@
Ett återkommande tema bland deltagarna var en förväntan om att de professionella de mötte skulle fråga RPXWVDWWKHWHQI|UVH[XHOOWYnOGRFKH[SORDWHULQJ7URWVGHWWDI|UEOHYlPQHWRIWDI|UELVHWW(PHOLHPH-QDGHDWWGHQQDW\VWQDGLQGLNHUDGHHQEULVWSnVnYlONXQVNDSVRPHQJDJHPDQJIUnQSURIHVVLRQHOODVVLGD
-DJKDUVXWWLWVnPnQJDJnQJHURFKEOLYLWVFUHHQDGRFKInWWIUnJRU2FKDOGULJKDUIUnJDQIXQQLWVPHG ´+DUGXQnJRQJnQJXWI|UWHQVH[XHOOWMlQVWPRWQnJRQIRUPDYHUVlWWQLQJ"´'HQIUnJDQKDUDOGULJ NRPPLWXSS2FKRPPDQGnVLWWHUGnPHGGHQHUIDUHQKHWHQPDQNDQYlOMDDWWVYDUDQHMlQGnI|U DWWPDQNDQVNHVNlPV0HQGnYHWPDQ
“oj de bryr sig”'HVWlOOHUIUnJDQ'HWGlUJ|UMlWWHP\FNHW
>(PHOLH@
Johanna problematiserade avsaknaden av utbredd kunskap och spetskompetens om sexuellt våld och sexuell exploatering och menade att hon var tvungen att som barn utbilda de vuxna och professionella UXQWRPNULQJVLJ
+HODPLQEDUQGRPEHVWRGDYDWWMDJ¿FNOlUDIRONYDGVRPKDGHKlQWRFKKXUPDQNDQJ|UD'HWVND PDQLQWHEHK|YDJ|UDLHQYnUGNRQWDNW>-RKDQQD
@
0nQJDDYGHLQWHUYMXDGHXWWU\FNWHDWWGHI|UV|NWH³NlQQDDY´PRWWDJDUHQVDWWLW\GJHQWHPRWSRUQRJUD¿SURduktion för att testa om de kunde berätta om sina upplevelser
«I|UMDJKDUWHVWDWOLWHJUDQQLE|UMDQLQWHYnJDW|SSQDXSSRPGHWYlUVWD2FKGnKDUGHWEOLYLWDWWMDJ kanske inte börjat med det mest, som kanske inte var det absolut största eller det mest intressanta för GHPRFKO\VVQDSn'HWYDUOLWHVnMDJYLOOHVHI|UPRWWDJDQGHW+XUGHWDUHPRWGHWKlURPMDJNRPPHU NODUDDYDWW|SSQDXSSRPGHWYlUVWD>0DMD@
7YLYHOHOOHU|YHUGULYDUHDNWLRQHUIUnQO\VVQDUHQVVLGDDYVNUlFNWHPnQJDIUnQDWWIRUWVlWWDGHODPHGVLJDY VLQDXSSOHYHOVHU:LOPDXQGYHNDWWEHUlWWDKHODVLQKLVWRULDI|UVRFLDOWMlQVWHQHIWHUVRPKRQLQWHNlQGH DWWGHWRJKHQQHSnDOOYDU
50
798
Bilaga 7
,PLQNRQWDNWPHGVRFLDOWMlQVWHQVnEHUlWWDGHMDJDEVROXWLQWHVnKlUP\FNHW-DJEHUlWWDGHDWWMDJYDULW XWVDWWI|UYnOGKHPPDRFKVH[XHOOD|YHUJUHSSPHQLQWHDWWGHWYDURUJDQLVHUDWRFKLYLONHQRPIDWWQLQJ -DJNXQGHLQWHEHUlWWDDOOWSnHQJnQJHIWHUVRPMDJXSSOHYGHDWWGHWLQWHWURGGHSnPLJ>:LOPD@
Laura menade att efter år av förräderi och utnyttjande är det förståeligt varför många tvekar att öppna XSSVLJ
Det kan ta tid eftersom du bygger upp de där murarna, du är inte sårbar inför de män du kommer i NRQWDNWPHG6nlYHQQlUGXlUKRVHQSV\NRORJHOOHUSnHQSODWVGlUGXVNXOOHNXQQDSUDWDRPVnGDQD VDNHUNDQGHWWDWLGDWW|SSQDXSSVLJRPGHW>/DXUD@
Emellertid kan ett bra bemötande kombinerat med tålamod skapa en trygg miljö där den utsatta känner VLJEHNYlPDWWGHODPHGVLJDYVLQKLVWRULD(YHOLQDIUDPKlYGHKXUKHQQHVI|UWURHQGHI|UHQOnQJVLNWLJ stödkontakt inom psykiatrin var avgörande för att hon valde att öppna upp sig om hennes erfarenheter i SRUQRJUD¿RFKDQGUDIRUPHUDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ'HWWDI|UWURHQGHOHGGHVHGDQWLOODWW KRQHUK|OORPIDWWDQGHKMlOSRFKVW|GLVLQVWUlYDQDWWVOXWDVlOMDVLJ
-DJKDGHDOGULJEHUlWWDWI|UQnJRQYDUNHQDWWMDJKDGHVnOWVH[I|UXWHOOHUDWWMDJJMRUGHGHW6nGHWE|U-MDGHHJHQWOLJHQPHGDWWMDJEHUlWWDGHI|UPLQVW|GNRQWDNWSnSV\NLDWULQ'nKDGHMDJlQGnKDIWNRQWDNW PHGKHQQHPHQQnJRWKDOYnUYHFNRNRQWDNW2FKNlQGHI|UWURHQGHI|UKHQQH>(YHOLQD@
Behandling som adresserar grundorsakerna
Intervjupersonerna betonade vikten av att hänvisas till specialister med adekvat kompetens När lämplig hjälp och behandling saknas, särskilt behandling som adresserar grundorsaken till en individs hanter-LQJVPHNDQLVPHU
PHQDGH PDQ DWW GHW ULVNHUDGH DWW In LQGLYLGHQ DWW nWHUIDOOD (IWHU DWW -RKDQQD KDGH
LGHQWL¿HUDWVDYSROLVHQVRPEDUQWRJKRQHQSDXVIUnQDWWVlOMDSRUQRJUD¿VNDPDWHULDORFKDQGUDIRUPHU DYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ0HQQlUKHQQHVEHKRYDYDWWSUDWDLJHQRPRFKEHDUEHWDWLGLJDUH VH[XHOODWUDXPDQLQWHWLOOJRGRVnJVJLFNKRQVnVPnQLQJRPWLOOEDND
-DJ¿FNLQWHKHOOHUKMlOSDYYnUGHQVRPMDJEHK|YGH*DQVNDXSSHQEDUWDWWMDJYLOOHJlUQDSUDWDRFK IRONDOOWLGVN|WERUWGHW'HOVI|UDWWGHWYDUHWWREHKDJOLJWlPQHI|UPnQJDWURUMDJ'HWLQQHEDUDWWMDJ LQWHVDWLOOQlUMDJYDUWLOOEDND2FKGHWLQQHEDURFNVnDWWMDJJLFNWLOOEDNDLGHW
>-RKDQQD@
-RKDQQDW\FNWHDWWGHWGHOYLVKDGHDWWJ|UDPHGDWWKRQYDUEDUQYLGGHQWLGHQ+RQXSSOHYGHDWWGH YX[QDRFKSURIHVVLRQHOODYDUI|U³I|UVLNWLJD´RFKXQGYHNDWWSUDWDRPKHQQHVHUIDUHQKHWHUDYVH[XHOO H[SORDWHULQJ
Några deltagare berättade att de återvände till droger och sexuella handlingar mot ersättning efter avslu-WDGGURJEHKDQGOLQJGnGHQQDVDNQDGHHWWWUDXPDSHUVSHNWLY
'HWYDUHQMlWWHEUDEHKDQGOLQJSnPnQJDVlWW«0HQQlUMDJNRPXWGlULIUnQVnKDGHMDJLQWHInWWEHDUEHWD PLQDWUDXPDQ«GHWYDUXQGHUPLWWnWHUIDOOVRPMDJlJQDGHPLJPHVWDYDWWVlOMDELOGHURFK¿OPHURFK VnGDQW2FKGHWlUDWWMDJKDGHEHK|YWUHGDQGlUDWWIn«WUDXPDEHKDQGOLQJ>2OLYLD@
Julia framställde hur hon återföll tillbaka till att sälja sexuella handlingar mot ersättning efter hennes XWVDWWKHWI|UVH[XHOOH[SORDWHULQJXSSWlFNWHV+RQI|UNODUDGHKXU%83VEULVWSnNXQVNDSRPWUDXPD
51
799

Bilaga 7 SOU 2023:98
JMRUGHDWWKRQLQWH¿FNWLOOUlFNOLJWVW|GRFKVQDEEWnWHUI|OOLVLQDJDPODP|QVWHUVRPlWVW|UQLQJDURFK VH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ
«MDJJLFNYlOGLJWVQDEEWWLOOEDNDWLOOPLQlWVW|UQLQJRFKDWWWUlIIDPlQ)|UDWWMDJ¿FNLQWHULNWLJW QnJRQKMlOS«'HWIDQQVLQJHWWUDXPDSHUVSHNWLYQnJRQVWDQV«LQJHQYLVVWHYDGGLVDVVRFLDWLRQYDU I|UQnJRQWLQJ2FKLQJHQYLVVWHULNWLJWYDGVRPKlQGHPHGPLJ6nGHWYDUYlOGLJWMDGHWKDGHXQ-GHUOlWWDWYlOGLJWP\FNHWRPQnJRQNXQGH³'HWKlUNlQQHUGX´HOOHU³'HWlUGHWKlUVRPKlQGHU´HOOHU ³'HWKlUlU376'´HOOHU³'HWKlUlUGHWKlU´ Så att kunskap och inte så mycket fokus på att “Du XWVlWWHUGLJI|UQnJRWIDUOLJWEHWHHQGH´RFK³0HQGXVNDGDUGLJVMlOY´-DMRGHWJ|UMDJPHQGHWlUDY HQDQOHGQLQJ>-XOLD@
-XOLDNlQGHHQW\GOLJVNLOOQDGQlUKRQVHQDUHVOXVVDGHVWLOORFK¿FNKMlOSKRVHQWUDXPDPRWWDJQLQJVSH-FLDOLVHUDGSnI\VLVNDRFKVH[XHOOD|YHUJUHSS)|UVWGlUNXQGHKRQEHDUEHWDRUVDNHUQD WLGLJDUHWUDXPDQ (PHOLHGHODGHHQOLNQDQGHHUIDUHQKHWRFKEHWRQDGHYlUGHWDYWUDXPDLQIRUPHUDGYnUG
«IUnQDWWMDJYDUWLOODWWMDJYDUHJHQWOLJHQVnKDUGHWEDUDYDULWNDRV«XWDQGHSV\NLDWULVND EHKDQGOLQJDUQDVnKDGHMDJI|UDOOWLGYDULWHQWUDXPDWLVHUDGWUDVLJLFNHIXQJHUDQGHSHUVRQ>(PHOLH@
En viktig aspekt som lyfts i intervjuerna var vikten av korrekta psykiatriska diagnoserna för att kunna JHUlWWKMlOSRFKVW|G$QQDWLOOH[HPSHONRSSODGHVLQIRUWVDWWDPHGYHUNDQLSRUQRJUD¿WLOOVLQELSROlUD VMXNGRPQnJRWVRPYnUGHQVNXOOHEHK|YDWDKlQV\QWLOOI|UDWWKMlOSDKHQQHNXQQDOlPQDSRUQRJUD¿Q I|UJRWW+RQSnSHNDGHSnDWWÀHUDKRQNlQQHUVWnULQI|UOLNQDQGHXWPDQLQJDU
-DJKDULQJHQ|QVNDQRPDWWIRUWVlWWDSURGXFHUDQnJRWSRUQRJUD¿VNWPDWHULDOI|UDWWWMlQDQnWSHQJDU HOOHUVn0HQGHWlUHWWnWHUVWnHQGHVRPMDJRFNVnKDUGLDJQRVHUVnNDQMDJLQWH-DJOLWDULQWHSnPLJ VMlOY-DJYHWLQWHYDGVRPKlQGHURPMDJEOLUPDQLVN)|UGnNDQMDJKHOWHQNHOWW\FNDDWWGHWlUHQ EULOOLDQWLGpDWWSURGXFHUDHQSRUU¿OP>$QQD@
0nQJDGHOWDJDUHXWWU\FNWHOlWWQDGQlUGH¿FNHQSV\NLDWULVNGLDJQRVVlUVNLOWQlUGHWJlOOGHQHXURSV\NLD-WULVNDWLOOVWnQGVRPDXWLVPRFK$'+'(IWHUnUDYNlQVORUDYIUlPOLQJVNDSYDUGLDJQRVHUQDHQNlOODWLOO VMlOYLQVLNWRFKWLOOJnQJWLOODGHNYDWVW|G
-DJW\FNWHQRJEDUDDWWGHWYDUYlOGLJWVN|QW)|UMDJWURULQWHDWWMDJKDGHNODUDWPLJRPLQWHMDJKDGHInWW GHWVW|GHW«2FKMDJNlQGHPLJUHGDQYlOGLJWDQQRUOXQGDRFKNXQGHLQWHPHQGXYHWI|UVWnIRONLPLQ HJHQnOGHU6nGHWYDULQWHVnDWWGLDJQRVHUQDJMRUGHDWWMDJNlQGHDWW³0HQJXGMDJlULQWHQRUPDO´ för jag NlQGHPLJDOGULJQRUPDO>0RD@
6DPWLGLJWNlQGHHQGHODWWGHLQWHQ|GYlQGLJWYLVSDVVDGHLQLQRPUDPHQI|UHQVSHFL¿NGLDJQRVYLONHW OHGGHWLOODWWGHLQWH¿FNGHWVW|GGHHJHQWOLJHQEHK|YGH(WWÀHUWDOLQWHUYMXSHUVRQHUEHUlWWDGHDWWGH OLGHUDYNRPSOH[W376'PHQXSSOHYGHDWWI|UVWnHOVHQI|UGHQQDGLDJQRVlUEULVWIlOOLJL6YHULJH9LVVD KDGHGlUI|UV|NWLQIRUPDWLRQSnHQJHOVNDRPNRPSOH[W376'HIWHUVRPUHOHYDQWLQIRUPDWLRQVDNQDV SnVYHQVND7DFNYDUHGHQQDLQIRUPDWLRQNlQGHGHDWWGHlQWOLJHQNXQGHI|UVWnVLJVMlOYDGMXSDUHKD större empati för sina egna reaktionsmönster, och samtidigt hoppades de på en ökad medvetenhet och I|UVWnHOVHI|UWLOOVWnQGHWL6YHULJH
Insatser med fokus på individens komplexa behov
,QWHUYMXHUQDO\IWHUYLNWHQDYVW|GVRPWDUKlQV\QWLOOGHQNRPSOH[DKHOKHWHQDYHQLQGLYLGVEHKRY'H EHWRQDGHEHKRYHWDYDWWLQWHEDUDDGUHVVHUDNRQVHNYHQVHUQDDYHUIDUHQKHWHULSRUQRJUD¿SURGXNWLRQXWDQ
52
800
Bilaga 7
lYHQGHXQGHUOLJJDQGHIDNWRUHUQDVRPOHGGHLQGLYLGHQGLW)OHULQWHUYMXSHUVRQHUSUREOHPDWLVHUDGHKXU PLVVEUXNRFKVH[XHOOH[SORDWHULQJVRPRIWDKDUU|WWHULWLGLJDUHWUDXPDQLQWHEHKDQGODVWLOOVDPPDQV
-DJYHWMlWWHPnQJDVRPJnUWLOO>QDPQHWSnHQVSHFLDOLVHUDGPRWWDJQLQJ nämns@RFKVnlUGHlUOLJDHOOHU DWWGHWNRPPHUIUDPDWWPDQKDUPLVVEUXN'nlUGHWEDUDKHMGnGnInUGHLQWHYDUDGlU2FKYDUI|UVND PDQVLWWDSnHWWEHKDQGOLQJVKHPGn".DQVNHPnQDGHUVnEOLUPDQUHQ0HQLQJHQKDUSUDWDWPHGHQ RPRUVDNHUQDWLOOYDUI|UPDQPnUVnGnOLJW6nDWWVHQQlUPDQVOlSSVGnE|UMDUPDQGURJDLJHQ2FK VnlUGHWWLOOEDNDSnUXWDHWW>(PHOLH@
Intervjupersonerna beskrev ofta en känsla av att kastas mellan olika vårdinstanser, utan att någon tog ett |YHUJULSDQGHDQVYDU2OLYLDVEHUlWWHOVHlUHWWW\GOLJWH[HPSHOSnGHWWDGlUEULVWDQGHVDPDUEHWHPHOODQ YnUGJLYDUHNDQOHGDWLOODWWKRQLQWH¿FNGHWVW|GKRQEHK|YGH
«MDJPLVVEUXNDGHSOXVDWWMDJPnGGHYlOGLJWGnOLJWSV\NLVNW'nVDGHSnSV\NLDWULQ³9LNDQLQWH KMlOSDGLJSnJUXQGDYDWWGXKDUHWWPLVVEUXN6nGXPnVWHEOLQ\NWHUI|UVW´2FKGnV|NWHMDJKMlOS KRVVRFLDOWMlQVWHQ2FKGHEDUD³-RPHQHIWHUVRPDWWGXPnUVnGnOLJWVnW\FNHUYLDWWSV\NLDWULQVNDWD GHW´6nGnEOHYGHWVnKlU©,QJHQDYHUQLVNLFNDUPLJWLOOYDUDQGUD.DQQLLQWHVDPDUEHWDSnQnJRW VlWW"´>2OLYLD@
I kontrast framhöll Evelina hur samarbetet mellan det skyddade boendet där hon vistades, psykiatrin och HQVSHFLDOLVHUDGWUDXPDPRWWDJQLQJYHUNOLJHQDJHUDGHLKHQQHVLQWUHVVH
«GHWlUHWWMlWWH¿QWVDPDUEHWH9LKDUUHJHOEXQGQDP|WHQ2FKDOODlUlQGn«LQIRUPHUDGH RPDOOWRFK«DOODNRPPHU|YHUHQV
>(YHOLQD@
.RQWLQXLWHWLVW|GHWEHWRQDGHVDYÀHUDVRPNULWLVNWVlUVNLOWYLNWHQDYDWWKDHQNRQWLQXHUOLJNRQWDNWSHU-VRQ,GDVEHUlWWHOVHLOOXVWUHUDUGHVYnULJKHWHUVRPNDQXSSVWnYLG|YHUJnQJHQPHOODQROLNDYnUGLQVDWVHU QlUQ\DSHUVRQHUPHGVNLOGDXSSGUDJWDUYLG(IWHUDWWKDKDIWHQXSSVNDWWDGVW|GNRQWDNWSn%83XSS OHYGH,GDDWWKRQEOHYERUWVW|WWRFK|YHUJLYHQQlUKRQI\OOGHnU'HWWDPHGI|UGHDWWKRQI|UORUDGH I|UWURHQGHI|UDWWYnUGHQNXQGHKMlOSDKHQQHRFKHQRYLOMDDWWV|NDIRUWVDWWVW|G
…MDJKDGH|QVNDWDWW
GHW LQWHYDU MDJ VRPYDUWYXQJHQDWWJnI|UVWDVWHJHW…när jag gick ur från
%83DWWMDJDXWRPDWLVNW¿FNHQNRQWDNW2FKDWWMDJRFKPLQSV\NRORJWUlIIDGHGHQKlUQ\DNRQtakten tillsammans, att de bara lämnade över mig. För att jag själv inte ska behöva söka upp den här SHUVRQHQ8WDQDWWMDJKDGHHQNRSSOLQJWLOOGHQKlUSHUVRQHQVHGDQLQQDQRFKDWWMDJNlQGHDWWMDJ YDURPKlQGHUWDJHQ)|UDWWMDJDOGULJVNXOOHV|NDKMlOS-DJJMRUGHMXLQWHGHWMDJKDUJnWWWYnnUXWDQ hjälp och har fått medicinera mig själv när jag mår dåligt istället för att prata med QnJRQRFNVn>,GD@
Några intervjupersoner uttryckte att samhällets instanser ibland kan få barn och unga att känna sig IUnQYDUDQGHLEHVOXWVIDWWDQGHSURFHVVHUVRPU|UGHPVMlOYD:LOPDEHWRQDGHYLNWHQDYDWWVRPXQJEOL LQYROYHUDGRFKNlQQDGHODNWLJKHWVQDUDUHlQDWWEOLVLGVWHSSDGDYYX[QD
Jag hade önskat att vuxna hade samarbetat mer med mig som barn istället mer än att samarbeta med DQGUDYX[QD)|UGHWYDUDOOWLGVnDWWYX[QDGRPSUDWDGHPHGYX[QD'HYHWLQWHKXUGHWlUDWWVDPDU-EHWDPHGEDUQE\JJDWLOOLW.lQQVVRPDWWYX[QDSUDWDUKHOOUHPHGYDUDQGUDlQPHGEDUQHW>:LOPD@
För att vården ska vara verkligen individanpassad är det nödvändigt att den som söker stöd känner sig GHODNWLJLVLQHJHQEHKDQGOLQJVSODQRFKSURFHVV-HQQ\XSSOHYGHGHWWDSRVLWLYWPHGVLQWHUDSHXW
När vi började prata och jag sa “Men jag vet inte hur det här ska gå Och det har inte varit så bra er-
53
801
Bilaga 7 SOU 2023:98
farenheterLQQDQ´ Och då var hon, hon har varit så här “MHQGHWI|UVWnUMDJ Vi kan prova och om du inte vill så²´-ag känner mig väldigt delaktig iGHWYLJ|U Hon frågar “Vad vill du jobba med"´ och “Passar det här"´2FKYLXWYlUGHUDUGHWYLJ|U>-HQQ\@
Ett samhälle som tar våld på allvar
7URWVRPIDWWQLQJHQDYYnOGLVDPEDQGPHGSRUQRJUD¿SURGXNWLRQHQRFKGLVWULEXWLRQHQDYGHQVDPPD YDUGHWInDYLQWHUYMXSHUVRQHUQDVRPDQPlOGHEURWWHQGHXWVDWWVI|U9LVVDKLQGUDGHVDYKRWWLOOH[HPSHO DWWPDQVNXOOHDYVO|MDSRUQRJUD¿VNWPDWHULDOI|URIIUHWVQlUVWnHQGH0HGDQDQGUDLQWHLQVnJDWWGHKDGH EOLYLWXWVDWWDI|UHWWEURWW'HWWDYDUVlUVNLOWYDQOLJWI|ULQWHUYMXSHUVRQHUVRPXWVDWWVUHGDQWLGLJDUHXQGHU EDUQGRPHQ
)|UMDJIDWWDGHGHWWDlUIHOPHQMDJIDWWDGHLQWHULNWLJWYDUI|U)|UPDQIDWWDULQWHDWWGHWlURODJOLJW'HQ LQIRUPDWLRQHQJnULQWHXW6nMDJNlQQHUPLJEDUDVnMlNODKMlOSO|V>(OLQ@
-DJYLVVWHLQWHYDGVRPYDUUlWWRFKIHO«-DJYLVVWHLQWHKXUMDJVNXOOHUHDJHUD-DJEOHYVnNODUWEDUD OHGVHQ2FKVHQMDJI|UVWRGLQWHULNWLJW+DGHMDJI|UVWnWWVnKDGHMDJMXDQPlOWKRQRP>6DQGUD@
0HQGHQYDQOLJDVWHDQOHGQLQJHQWLOOYDUI|UPDQLQWHDQPlOGHEURWWLVDPEDQGPHGSRUQRJUD¿VNH[SORDW-HULQJYDUWLGLJDUHQHJDWLYDHUIDUHQKHWHUDYSROLVHQRFKUlWWVV\VWHPHW0DMRULWHWHQDYLQWHUYMXSHUVRQHUQD hade tidigare anmält en våldtäkt, och de förklarade hur det skuld- och skambeläggande bemötandet var YLONHWOHGGHWLOODWWGHWLQWHYLOOHDQPlODQnJRWDQQDWGlUHIWHU
Jag kommer ihåg mitt första förhör och efter det kände jag att jag kommer aldrig anmäla någonting, QnJRQVLQLJHQ«GHIUnJDGHPLJ³9DUI|UKDGHGXSnGLJGHQKlU"´RFK³9DUI|UWUlIIDGHGXKRQRP"´ «GHWNlQGHVVRPDWWGHVNXOGEHODGHPLJ«2FKVnGHWODGHVQHUVnNODUW>2OLYLD@
>3ROLVHQ@WLWWDGHSnPLJVRPDWWMDJYDUGXPLKXYXGHW«GHEDUD³0HQDUGXDOOYDU"´«NRQWHQWDQDY GHWKHODlUDWWGHWLWWDUSnPLJRFKVlJHU³9LOOGXYHUNOLJHQJnLJHQRPPHGGHQKlUDQPlODQ"´-DJEDUD ³-D´³bUGHWLQWHEDUDHQNXQGVRPLQWHEHWDODGHGHWGXYLOOH"´³1HMGHWlUGHWLQWH1HMPHQWDFN´ 6HGDQODGHVGHWQHU>0DULD@
0nQJDDYGHLQWHUYMXDGHLQVnJGHVVXWRPLQWHDWWGHKDGHEOLYLWXWVDWWDI|UHWWEURWW'HWWDYDUVlUVNLOW YDQOLJWI|ULQWHUYMXSHUVRQHUVRPXWVDWWVI|UVWXQGHUEDUQGRPHQ
)|UMDJIDWWDGHGHWWDlUIHOPHQMDJIDWWDGHLQWHULNWLJWYDUI|U)|UPDQIDWWDULQWHDWWGHWlURODJOLJW'HQ LQIRUPDWLRQHQJnULQWHXW6nMDJNlQQHUPLJEDUDVnMlNODKMlOSO|V>(OLQ@
-DJYLVVWHLQWHYDGVRPYDUUlWWRFKIHO«-DJYLVVWHLQWHKXUMDJVNXOOHUHDJHUD-DJEOHYVnNODUWEDUD OHGVHQ2FKVHGDQMDJI|UVWRGLQWHULNWLJW+DGHMDJI|UVWnWWVnKDGHMDJMXDQPlOWKRQRP>6DQGUD@
Det fanns också en utbredd uppfattning att ärenden som berörde sexuellt våld inte prioriterades och DWWSROLVHQLQWHVDPODULQDOOWQ|GYlQGLJWEHYLVPDWHULDOVlUVNLOWQlUGHWJlOOHUGHWGLJLWDODYnOGHW(Q genomgående uppfattning hos intervjupersonerna var känslan av att de brott de utsatts för digitalt inte NRPPHU DWW EHKDQGODV PHG GHW DOOYDU RFK GHQ XSSPlUNVDPKHWGH I|UWMlQDU /DXUDO\IWH IUDP DWW XWpressning online har blivit den mest förekommande och effektiva formen av hot, dels på grund av DYVDNQDGHQDYNRQNUHWVN\GG
-DJNlQQHUEDUDDWWGHW¿QQVlQQXPLQGUHKMlOSQlUGHWVNHUSnQlWHW1lUGXKRWDVHOOHUXWVlWWVSn
54
802
Bilaga 7
QlWHW¿QQVGHWlQQXIlUUHP\QGLJKHWHUHOOHURUJDQLVDWLRQHUVRPKMlOSHUWLOOHIWHUVRPGHWlUPHULQWHU-QDWLRQHOOW>/DXUD@
Oscar understrykte den bristande kapaciteten hos samhället att erbjuda stöd för de som utsätts för online-KRWYLONHWI|UVWlUNHUNlQVODQDYHQVDPKHWRFKXWVDWWKHW
'HWlUVnVYnUWI|UVDPKlOOHWDWWJHVW|GI|UGHVDNHUVRPPDQRURDUVLJPHVW|YHU6RPDWWGHW¿QQV JUHMHUSnHQSnQlWHWRFKVnGDQDVDNHU'HWEOLUVRPHQSURFHVVPDQInUVN|WDVMlOY«-DJKDUNROO SnGHKlUVDNHUQD)|UMDJYHWDWWGHWlULQJHQDQQDQVRPNRPPHUJ|UDGHWDQQDUV«,QWHUQHWJ|UGHW YlOGLJWVYnUW>2VFDU@
Julias erfarenheter är raka motsatsen till de dåliga erfarenheterna bland de andra intervjupersonerna, och visar hur rätt kompetens och kunskap ökar sannolikheten att en person anmäler och orkar genomgå HQSROLVXWUHGQLQJ-XOLD¿FNWLSVDWWnNDWLOO6WRFNKROPI|UDWWDQPlODVLQDI|U|YDUHMXVWI|UDWWSROLVHQL 6WRFNKROPlUNlQGDI|UDWWKDUlWWNRPSHWHQVQlUGHWJlOOHUVH[XHOOH[SORDWHULQJ+RQEHVNUHYEHP|WDQ-GHWVRPKHOWDQQRUOXQGDlQGHWKRQKDGHWLGLJDUHXSSOHYWXQGHUHQSROLVXWUHGQLQJ([HPSHOSnLQVLNWVfulla och traumainformerade tillvägagångssätt var bland annat att bli tilldelad en kvinnlig polis, ha till-JnQJWLOOHWWPnOVlJDUELWUlGHIUnQVWDUWVDPWDWWInI|UNODULQJDUNULQJGHIUnJRUVRPVWlOOGHV%HVOXWHWDWW WDERUWNDPHUDQXQGHUI|UK|UHWQlUSROLVHQLQVnJDWWGHWYDUHQWULJJHUI|U-XOLDYDURFNVnEHW\GHOVHIXOOW Dessa metoder säkerställde att hon kände sig respektfullt bemött, vilket i sin tur underlättade för henne DWWGHODPHGVLJDYVLQEHUlWWHOVH'HWYLVDUYLNWHQDYVSHFLDOLVHUDGNXQVNDSRFKNRPSHWHQVlYHQLQRP UlWWVV\VWHPHW
Omformulera jaget
%HUlWWHOVHUQDEHVNULYHUHQOnQJYDULJUHVDDWWRPGH¿QLHUDVLJVMlOYERUWRPGHQVNDGDQPDQXWVDWWVI|URFK VNDPPHQPDQElUPHGVLJ9LNWLJDUHODWLRQHUVSHODGHHQFHQWUDOUROOLGHQQDSURFHVV)|UHQGHOYDUGHW HQNlUOHNVIXOOUHODWLRQVRPKMlOSWHGHPDWWEU\WDVLJIULIUnQSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ(PHOLHEHUlWWDGHKXU KHQQHVUHVDXWXUSRUQRJUD¿QYDUWDFNYDUHKHQQHVPDQVRPJDYHQI|UVWnHOVHRFKRPVRUJLQJHQDQQDQ KDGHWLGLJDUHJHWWKHQQH
Han sa,
“'HWlULQWHGXVRPVNDVNlPPDV”2FKGHRUGHQYDUVnKLPODYLNWLJD«KDQYLOOHYDUDPHG
PLJWURWVDWWMDJYDUWUDVLJ2FKKDQYLOOHWDKDQGRPPLJ>(PHOLH@
/DXUD W\FNWH DWW GHQ VW|UVWD IDNWRUQ WLOO YDUI|U KRQ KDGH NXQQDW OlPQD SRUQRJUD¿ RFK DQGUD IRUPHU av sexuella handlingar mot ersättning var hennes kärleksfulla partner, som accepterade henne utan att G|PD
'HWYLNWLJDVWHlUDWWKDHWWVW|GV\VWHP)|UPLJYDUGHWPLQSDUWQHU+DGHGHWLQWHYDULWI|UKRQRP VNXOOHMDJLQWHKDVOXWDW'HWVNXOOHEDUDKDEOLYLWYlUUHRPQnJRW6nGXEHK|YHUHWWVWlOOHGlUGXNDQ SUDWDXWDQVNDP'lUGXLQWHEHK|YHUYDUDUlGGI|UYDGVRPNRPPHUDWWKlQGD>/DXUD@
3URIHVVLRQHOODUHODWLRQHUYDURFNVnYLNWLJD,GDEHVNUHYHQVnGDQUHODWLRQ
«KRQVnJPLJLQWHVRPHQSDWLHQW«KRQVnJPLJYHUNOLJHQVRPHQPlQQLVND+RQVnJPLJVRPHQWMHM VRPKDGHEOLYLWXWVDWWDYGHWKlU+RQVnJPLJVRPQnJRQVRPKRQSHUVRQOLJHQEU\GGHVLJRP>,GD@
55
803
Bilaga 7 SOU 2023:98
)|UHWWÀHUWDOLQWHUYMXSHUVRQHUEOHYVW|GRFKPHGOHPVRUJDQLVDWLRQHUHQYLNWLJNlOODWLOOJHPHQVNDSRFK DFFHSWDQV
)|UGHWlUHQVnOLWHQVOXWHQYlUOGRFKPDQlULQWH|SSHQPHGGHW2FKGlUYDU>GHQRUJDQLVDWLRQHQ@ MlYOLJWEUDI|UPLJUHGDQVWDUWHQGHNRPIUDP)|UDWWGHWJDYPLJRFNVnGHQKlUJHPHQVNDSHQLDWW IDWWDV³6KLWGHWlULQWHEDUDMDJ.ROODKXUPnQJDGHW¿QQVKlU´>-RKDQQD@
2FKGHlULYnUJUXSSFKDWWYLKDUDOODVW|WWDUYDUDQGUDGlUMlWWHP\FNHWKHODWLGHQ6nGHWNlQQVVRPDWW GHlUYlOGLJWYlOGLJWEUD«GHWlUMXDOOWLGNXORFKVN|QWDWWWUlIIDIRONPHGOLWHOLNQDQGHHUIDUHQKHWHU >$OLFH@
Att kunna arbeta med och för andra som hade liknande erfarenheter var en annan viktig komponent i RPIRUPXOHULQJVSURFHVVHQ-XOLDEHVNUHYEHW\GHOVHQDYDWWNXQQD³GHOWDSnVDPPDYLOONRUVRPGHDQ-GUD´0DOLQEHUlWWDGHKXUHWWMREEVRPEHKDQGODUHSnHQEHURHQGHPRWWDJQLQJOHGGHWLOODWWKRQI|UI|UVWD JnQJHQXSSOHYGHVLJVRPHQLQWHJUHUDGSHUVRQ+RQNlQGHLQWHOlQJUHDWWKRQEHK|YGHVSHODHQUROOHOOHU GHODXSSVLJVMlOY
Det lUYHUNOLJHQVRPDWWP|WDVLJVMlOYYDUMHGDJDet är lite terapeutiskt och det är ansträngande men det är också bra föUPLJ Och jag har aldrig kunnat, innan har jag aldrig levt med alla delarna av mig VMlOYPHUJHG2FKGlUMDJLQWHNDQJ|PPDPLJHOOHUVZLWFKDIUån den ena delen av mig till den andra, VnKDUMDJDOOWLGJMRUWLQQDQ-DJKDUKDIWROLNDGHODUDYROLNDOLY«0\SDVWDQGQRZGHWlUVWRUVNLOO-QDGMen det lULQWHVRPDWWMDJKDUROLNDQXYDUDQGHGHODULPLWWOLY8WDQDOOWLQJlUEDUDHQ>0DOLQ@
$WWKMlOSDDQGUDNXQGHRFNVnVHVVRPHWWVlWWDWWVN\GGDVLJVMlOYPRW³KRUD´VWlPSOLQJHQRFKWDERUW VNDPPHQDWWnWHUWDHQGHODYNRQWUROOHQ|YHUKXURPYlUOGHQVHURFKUHDJHUDUSnHQ
'HWlUHWWVlWWDWWELWDKXYXGHWDYVNDPPHQRFKLVWlOOHWYHUNDI|UDQGUDVRPIRUWIDUDQGHlUNYDULGHW För någonstans så tar jag tillbaka kontrollen då
. Om jag öppet arbetar kring kvinnor i prostitution och
säger
“Men vi har egen bakgrund, vi som jobbar med den här organisationen”, då blir det lite svårare
I|UIRONDWWVPXWVNDVWDPLJ)|UGnlUMDJ|SSHQPHGDWWGHWlUVnKlUGHWKDUVHWWXWI|UPLJ2FKQX MREEDUMDJI|UDQGUDVRPOHYHUPHGVDPPDSUREOHPDWLN9HPVNDNDVWDVNLWSnPLJGn"'HWEOLUOLWH VYnUDUH>$QQD@
På liknande sätt försökte Johanna signalera för sin arbetsgivare inom vården att hon hade en kunskap RFKI|UVWnHOVHI|UIUnJDQ+RQVnJGHWVRPHWWVODJVVN\GGPRWHYHQWXHOODI|OMGHULIDOOQnJRQVQXEEODGH SnHQSRUQRJUD¿VNELOGHOOHU¿OPSnKHQQH
Jag försöker ändå vara relativt öppen…jag har ändå försökt väva in i att jag har en förståelse och NXQVNDSLQRPRPUnGHW>-RKDQQD@
Intervjupersonerna beskrev erkännandet som en viktig förutsättning för att omformulera jaget och lyfta ERUWVNDPPHQ'HXQGHUVWU|NYLNWHQDYDWWSURIHVVLRQHOODRFKDQGUDNODUWRFKW\GOLJWPHQDURFKPDUNHU-DUDWWGHWlUEURWWRFK|YHUJUHSSVRPEHJnWWVRFKLQJHWDQQDW
'HWKDQGODUPHUlQDWWEDUDO\VVQD'HWKDQGODURPDWWLQIRUPHUDDWWGHWWDlURODJOLJW6nKlUVNDGHW LQWHKDJnWWWLOO$WWHUNlQQD«HUNlQQDQGHWJ|UVnMlNODVWRUUROO>(OLQ@
(IWHUDWWKDEOLYLWVNDPEHODJGDRFKVWlQGLJWInWWK|UDEXGVNDSVRP³GXInUVN\OODGLJVMlOY´NUlYVHWW W\GOLJWHUNlQQDQGH(PPDW\FNWHDWWGHWEHK|YHUNRPPDÀHUDJnQJHUIUnQROLNDKnOO
56
804
Bilaga 7
«GHOVlUGHWVnYLNWLJWRFKInEHNUlIWHOVHDWWPDQlUWURGGSn)|UPDQJnUMXLQLGHWKlU³LQJHQ NRPPHUWURSnGHWKlULQJHQWURUSnHQ´GXYHW6nDWWPDQDEVROXWLQWHEOLULIUnJDVDWWXWDQDWWPDQ EDUDDWWPDQVlJHU´-DJWURUSnGHWKlU-DJYHWDWWGHWlUMlWWHMREELJW-DJWURUSnGLJ-DJWDUGHWKlUSn DOOYDU´%DUDGHWlUYlOGLJWPDQNDQEHK|YDK|UDGHWJnQJHULQQDQPDQWURUSnGHW0HQGHWNDQ YDUDYlOGLJWEUD«DWWJ|UDGHWW\GOLJWYHPVRPJ|UUlWWRFKIHO>(PPD@
(UNlQQDQGHWÀ\WWDUlYHQIRNXVRFKJ|UI|U|YDUHQV\QOLJ(QOLJW0DMDPDUNHUDUW\GOLJWYHPVRPKDUJMRUW IHORFKYHPVRPElUDQVYDUHW
$EVROXWLQWHVNXOGRFKVNDPEHOlJJD'HWInUPDQMXDEVROXWLQWHJ|UD,QWHI|UQnJRQWLQJ8WDQOlJJ VNXOGHQGlUGHQlUEHIRJDG>0DMD@
Flera av de intervjuade ansåg att det var lättare att se sig själv som ett brottsoffer om exploateringen skett XQGHUEDUQGRPHQ'HWWDHIWHUVRPEDUQSRUQRJUD¿RFK|YHUJUHSSSnEDUQDQVHVYDUDVlUVNLOWDOOYDUOLJD EURWW-XOLDGHODGHPHGVLJDYKXUGHWWDSHUVSHNWLYKMlOSWHKHQQHDWWNlQQDPHUHPSDWLI|UVLJVMlOY
-DJWURUGHWKMlOSHUlQGnPLJDWWMDJYDUXQGHU6HQRFNVnXQGHU«VnQXNDQMDJWlQNDDWWMD PHQRPQnJRQVHUGHWGnNROODUGHPSnEDUQSRUQRJUD¿«MDGnVHUGHPPHUXWLIUnQGHWSHUVSHNWLYHW Att “Okej, men om du sitter inne och kollar på sådantGnlUQnJRQWLQJlUMXIHOSnGLJ´ Så nu kan jag lQGnVHGHWOLWHPHUVn«-DMDJWURUDWWI|UPLJVnKDUMDJJnWWLQLQnJRQMXULGLVNSHUVSHNWLY$WWRNHM PHQGHWlUHWWEURWWSnGHWKlUVlWWHURFKGHWlUHWWEURWWVn)|UDWWJ|UDGHWOLWHOLWHHQNODUH6nQlUMDJ WlQNHUSnGHWVnI|UV|NHUMDJWlQNDVnKlU³%URWW´6nDWWMDJWURUDWWGHWKMlOSWH>-XOLD@
Erkännandets centrala roll i läkningsprocessen är tydlig, särskilt när man beaktar hur nedlagda polisan-PlOQLQJDUXSSOHYGHVVRPHWWRHUK|UWVWRUWVYHN)|U(OLQYDUGHWLQWHWLOOUlFNOLJWDWWHQGDVWSV\NRORJHQ RFKVMXNYnUGHQEHNUlIWDGHRFKHUEM|GYnUGI|UYnOGWlNWHQKRQXWVDWWVI|U1lUUlWWVV\VWHPHWLQWHHUNlQGH EURWWHWNlQGHKRQVLJI|UQHNDGRFKRV\QOLJJMRUGDYVDPKlOOHW
)|UMDJNlQGHGHWQXVLVWQlUMDJYDUPHGRPHQYnOGWlNWDQPlOGHVDPPDQDWW7UHGDJDUVHQDUHODGHV DQPlODQQHU'HWYDUQlVWDQYlUUHlQYnOGWlNWHQVMlOY$WWUlWWVV\VWHPHWLQWHNXQGHHUNlQQDI|UPLJDWW MDJYDULWPHGRPHQYnOGWlNW6DPW\FNHIDQQVLQWH'nlUGHWHQYnOGWlNW,GHWIDOOHWGHWUlFNHULQWHDWW SV\NRORJHQHOOHUYnUGHQVlJHUWLOOPLJ>DWWGHWURUSnPLJ@%OLUGHWLQWHHUNlQWVn¿QQVGHWLQWH-DJWURU GHWOLJJHUP\FNHWSV\NLVNJHQHUHOOWDWWHUNlQQDLQWHQnJRQDWWGHWWDKDUKlQWVnKDUGHWLQWHKlQW6nGn EOLUGHWVnPRWVWULGLJWDWWNXQQDSUDWDRPYnOGWlNWHQVRPKDUVNHWWRFKNlQQDDWWGHWKDUKlQW'HWKDU IDNWLVNWKlQWPHQGHWJLFNLQWHDWWDQPlOD(OOHUMDJDQPlOGHPHQGHWODGHVQHU'nNlQQHUPDQDWWGn anser, det mest behövliga systemet vi har säger att detta har inteKlQWGLJ)DVWGHWKDUKlQW%DUDGHW J|UHQYlOGLJWVSOLWWUDGKDUMDJNlQW>(OLQ@
%HUlWWHOVHUQDYLVDUDOOWVnYLNWHQDYHWWJHQXLQWRFKXSSUHSDWHUNlQQDQGHIUnQEnGHYnUGSURIHVVLRQHOOD RFKUlWWVV\VWHPHWI|UDWWWDERUWVNDPPHQ
m¥¤³«©£« ¯£¨ ²å¤
9LEDGLQWHUYMXSHUVRQHUQDDWWUHÀHNWHUDNULQJYDGGHVNXOOHYLOMDJHI|UUnGRFKPHGVNLFNDWLOORPYlUOGHQ JlOOQDGHSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ6YDUHQGHODGHVLQHIWHUI\UDPRWWDJDUH$OOPlQKHWHQ8QJGRPDU.RQ-VXPHQWHURFK.|SDUHVDPW3URIHVVLRQHOOD
57
805
Bilaga 7 SOU 2023:98
Allmänheten: Förstå och visa empati
'HW SULPlUDEXGVNDSHW WLOO DOOPlQKHWHQ lU EHKRYHW DYDFFHSWDQV I|UVWnHOVH RFK HPSDWL ,QWHUYMXHUQD DYVO|MDQGHGHQRIWDXSSOHYGDEULVWHQSnHPSDWLRFKI|UVWnHOVHIUnQVDPKlOOHWVVLGD
'HWlUVYnUWI|UPLJDWWI|UVWnGHQGHOHQDYPlQVNOLJKHWHQ'HWJ|UPLJOHGVHQDWWGHWLQWH¿QQVQnJRQ sympati … Det är väl kanske ett symptom på en större bild av hur man ser på människor och kvinnor RFKSHUVRQHULXWVDWWKHWRFKVn>-HQQ\@
'HWlUVnVYnUWI|UIRONDWWWLWWDSnGHWVRPJ|URQW'HYLOOLQWHVHGHWRPGHWLQWHYHUNOLJHQVOnUGHPL DQVLNWHW3UHFLVVRPPHGKHPO|VDPlQQLVNRU)RONVHUGHWPHQGHVHULQWHGHW2PGHLQWHPnVWHJ|UD QnJRWnWGHWVnNRPPHUGHLQWHJ|UDGHW>0DOLQ@
Enligt Camilla handlar det om att inte döma, att inte anta saker och dra egna slutsatser om personerna PHGHUIDUHQKHWHULSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ/DXUDXQGHUVWU|NKXUOLWHVRPIDNWLVNWVNXOOHNUlYDVI|UDWWKRQ VNXOOHNlQQDVLJYlUGHUDGVRPPlQQLVND
'HWEHK|YHULQWHHQVYDUDVnP\FNHWEDUDWROHUDQVRFKDFFHSWDQVVNXOOHUlFND«QnJRQIRUPDYI|UVWnHOVH >/DXUD@
(QDQQDQYLNWLJDVSHNWVRPGHLQWHUYMXDGHEHO\VWHYDUPLVVXSSIDWWQLQJHQNULQJ³IULYLOOLJKHW´LQRPSRU-QRJUD¿Q'HEHVNUHYKXURIWDGHP|WHUI|UGRPHQDWWGH³VMlOYDYDOW´DWWPHGYHUNDYLONHWGHNUDIWLJW LIUnJDVlWWHU
…det är så lätt för andra att säga att “Men du har ju gjort det här själv och ingen har tvingat dig´ och så vidareMen man skulle inte gjort det om man inte hade blivit fråntagen sina JUlQVHUIUnQE|UMDQ … så är det inte riktigt frivilligt på det sättet, utan bara det sättet som man vet för att överleva Och om man hade kunnat välja, så hade man aldrig velat göra detKlU>(YHOLQD@
För dem tappar diskussioner om frivillighet relevans när man tar hänsyn till de omständigheter som RPJHUPHGYHUNDQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQRFKGHVNDGOLJDNRQVHNYHQVHUGHQNDQPHGI|UD0RDYLOOH EHWRQDDWWGHWWDJlOOHUlYHQI|UHJHQSURGXFHUDGSRUQRJUD¿VRPSn2QO\)DQV
«lYHQQlUPDQ¿OPDUVMlOYVnNlQQHUMDJLDOODIDOODWWGHWlUVDPPDPHNDQLVPHUEDNRP0HQMDJWURUDWW PnQJDLQWHI|UVWnUGHW>0RD@
Hon drog paralleller till myter och antaganden kring våldtäkt, exempelvis att det behöver vara väldigt YnOGVDPW
Flertalet underströk även vikten av att rikta blickarna mot de män som konsumerar och köper, snarare än DWWVNXOGEHOlJJDGHXWVDWWD'HEHWRQDGHVDPKlOOHWVUROOLDWWVN\GGDGHVRPlUPHVWVnUEDUD
På samma sätt som Sveriges prostitutionslagstiftning, att när vi inte kan skydda oss själva, så är det YLNWLJWDWWVDPKlOOHWJnULQRFKVlWWHUJUlQVHUSnQnJRWVlWW>(YHOLQD@
)|UVWnHOVHQI|UGLJLWDOWYnOGRFKGHVVNRQVHNYHQVHUlUHQDQQDQNULWLVNSXQNW'HWGLJLWDODYnOGHWVHV RIWDVRPPLQGUHDOOYDUOLJWRFK³UHHOOW´lQI\VLVND|YHUJUHSSYLONHWOHGHUWLOODWWYnOGHWRFKRIIUHWV XSSOHYHOVHURV\QOLJJ|UV
58
806
Bilaga 7
För att tillgodose individernas behov av empati och förståelse, men också skydd och stöd, krävs en dju-SDUHPHGYHWHQKHWRFKNXQVNDSRPGHVVDIUnJRULQRPVDPKlOOHW
«GHWNlQQVVRPDWWGHWlUYlOGLJWP\FNHWEULVWSnNXQVNDS2FKDWWPDQWDUI|UJLYHWDWWPnQJDJ|U GHWIULYLOOLJWSnQnJRWVlWWWURUMDJ0\QGLJKHWHUSROLVHQcNODJDUP\QGLJKHWHQDOODGHVNDKDElWWUH NXQVNDS>&DPLOOD@
Rätt kunskap kan ge insikt och förståelse, men också verka som ett kraftfullt motgift mot skam och skuld VRPVnPnQJDNlQQHU
Det tycker jag är en viktig grej för samhället i allmänhet… .XQVNDSNDQWDERUWHQVnVWRUGHODY skammen och VNXOGHQ>(YHOLQD@
Ungdomar: Gör inte det!
(IWHUDWWKDXSSOHYWRFKI|UVWnWWNRQVHNYHQVHUQDDYDWWPHGYHUNDLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQlULQWHUYMXSHU-VRQHUQDVEXGVNDSWLOOXQJDPlQQLVNRUNODUWRFKW\GOLJWGHWlULQWHYlUWGHW$PDQGDVDDWWSULVHW±GHQ I|UORUDGHVMlOYUHVSHNWHQ±YDUI|UK|JW
'HW
lU LQWH YlUW GHW«MDJ NlQQHU DWW MDJ I|UORUDGH HQ JDQVND YLNWLJ GHO«DY PLJ VMlOY )UDPI|U DOOW
självrespekten, att hamnar man väl där när man väljer att lyda minsta vink av en 50-årig för att få hun-GUDNURQRU«RFKNOlDYVLJQDNHQRFKJ|UDSUHFLVDOOW'HWlULQJHWIHOSnHQRFKPDQlULQWHlFNOLJHOOHU QnJRWSnGHWVn0HQMDJWURUDWWGHWI|UVW|UJDQVNDP\FNHWI|UHQVMlOY>$PDQGD@
(PHOLHIUDPK|OOKXUGHWNDQNlQQDVVSlQQDQGHLE|UMDQPHQDWWGHWLVOXWlQGHQDOGULJEOLUYlUWGHW
-DJNDQI|UVWnDWWGHWNlQQVVSlQQDQGHRFKMDJNDQI|UVWnDWWGHWNlQQVVRPHQUROLJJUHM0HQGHWEOLU LQWHVRPPDQWURU(QVnGDQLQVSHOQLQJlULQWHYDGPDQWURU2FKQlUPDQKnOOHUSHQJDUQDLKDQGHQVHQ VnNlQQVGHWLQWHEUD-DJKDULQWHK|UWQnJRQVlJDDWWGHWNlQQVEUD>(PHOLH@
Deltagarna betonade att unga ofta ser plattformar som OnlyFans som relativt ofarliga, nästan som en IRUPDYVRFLDODPHGLHUGlUPDQGHVVXWRPKDUP|MOLJKHWDWWWMlQDSHQJDU/DXUDVRPRFNVnLQLWLDOWWURGGH att det var mindre farligt, beskrev hur hon nu “VLWWHUKlUPHG376'´,GDLQVWlPGHRFKYLOOHSnPLQQD RPGHWSV\NLVNDSULVHWVRPPHGYHUNDQLQQHElU
…GHWlUYlOGLJWORFNDQGHLE|UMDQ2FKDWWMDJWURULQWHDWWGHWlUQnJRQVRPNDQVlJDDWWGHWLQWHlU ORFNDQGH)|UDWWPDQVHUIRONEOLUNlQGDDYSRUU¿OPHURFKIRONWMlQDUP\FNHWSn2QO\)DQVRFKDOOWYDG GHWlU0HQGHWlUYHUNOLJHQLQWHYlUWGHW)|UDWWGHWlULQWHHQVDWWGXNDQEOLVH[XHOOWWUDNDVVHUDG'X NRPPHUEOLGHW'HWlULQJHQIUnJDQRPVDNHQ2FKHWWOLYIXOOWDYIXOOSURSSDWDYPHGLFLQHURFKWLOOEDND blickar och sådantGlU'HWlULQWHYlUWDWWGXNDQN|SDHWWSDUQ\DVNRUHOOHUYDGGHWQXGXYLOON|SDPHG GHGlUSHQJDUQD… %|UMDLQWHLQWHVlOMDI|UVWDELOGHQLQWHQnJRQWLQJ>,GD@
$OLFHVRPYLGLQWHUYMXWLOOIlOOHWIRUWIDUDQGHYDUDNWLYLSRUQRJUD¿RFKLQWHSODQHUDGHDWWVOXWDXWWU\FNWH ändå bestämt att hon aldrig skulle råda någon annan att gå samma väg:
«MDJKDUEHUlWWDWGnOLJDVDNHURFKDWWGHWLQWHlUYlUWGHW2FKI|UDWWMDJYHWDWWGHLQWHVNXOOHPnEUDDY GHW«MDJVNXOOHLQWHUHNRPPHQGHUDQnJRQDWWKnOODSnPHGVnGDQDKlUVDNHU«)|UPDQYLOOMXDWWGHW VNDYLVDDWWGHWKlUVXJHU«MDJYLOOLQWHYDUDSnQnJRWVlWW«VH[SRVLWLYLVW>$OLFH@
59
807
Bilaga 7 SOU 2023:98
Oscar tyckte inte det var värt det på grund av hur beständigt och riskfyllt det är att ha avklätt material SnQlWHW
'HWlUVnP\FNHWMREEVnP\FNHWVWUHVV2FKVHQLVOXWlQGDQVnLQVHUPDQ“Fan, det här var inte värt det lQGnI|UQXPnVWHMDJKnOODNROOSnLQWHUQHW|YHUDOOW´
>2VFDU@
-XOLDYLOOHSnPLQQDRPDWWWURWVDWWGHWNDQNlQQDVVRPRPSRUQRJUD¿“bara´är en annan form av sexuella handlingar mot ersättning, medför den unika konsekvenser:
,EODQG I|U
PLJ KDU GHW NlQWV VRP DWW GHWlU VNLWVDPPD OLWH $WWVNLWVDPPD RP GHW KDPQDUSn¿OP
VNLWVDPPDRPGHWKDPQDUSnELOG0HQGHWlULQWHVnVNLWVDPPD'HWlUYlOGLJWMREELJWDWWKDGHQJUHMHQ PHGVLJ >-XOLD@
-HQQ\YLOOHEHWRQDKXUP\FNHWKRQnQJUDGHVLJLI|UKRSSQLQJHQDWWÀHUI|UVWnUGHDOOYDUOLJDNRQVHNYHQ-VHUQDVRPGHOWDJDQGHLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQLQQHElU
«MDJnQJUDUPLJVnP\FNHWDWWMDJJMRUGHGHW-DJ|QVNDUYHUNOLJHQDWWMDJNXQGHnNDWLOOEDNDLWLGHQRFK WDHWWDQQDWYDO'HQHJDWLYDNRQVHNYHQVHUQDGHWKDUInWWSnPLWWPnHQGHRFKPLWWOLYlU²GHWNRPPHUYDUD GlUKHODPLWWOLY-DJ|QVNDUDWWMDJLQWHKDGHJMRUWGHW>-HQQ\@
Konsumenter och köpare: Se bakom skärmen
,QWHUYMXSHUVRQHUQDYLOOHEHO\VDGHQG\VWUDVDQQLQJHQEDNRPGHWSRUQRJUD¿VNDPDWHULDOVRPNRQVXPHQW-HURFKN|SDUHWDUGHODY0nQJDEHWRQDGHYLNWHQDYNULWLVNWWlQNDQGHRFKPHGYHWHQKHW
7lQNNULWLVNW)XQGHUDOLWH2PPDQVHUHQYLGHRGlUGHWVWnUnK³\HDUROG´RFKVnlUGHWHQNDQVNH YLGHRSnPLJQlUMDJYDU7lQNOLWHlUGHQKlUPlQQLVNDQKXUYHWMDJDWWGHQKlUPlQQLVNDQVDP-W\FNHU"+XUYHWMDJDWWGHQlU"6HUGHWXWRFKYDUDQnJRWKRQVDPW\FNHUWLOO"7lQNOLWHVn)|UPDQ YHWDOGULJ>(PPD@
Fler intervjupersoner ville rikta uppmärksamheten på missuppfattningen att de som medverkar i por-QRJUD¿J|UGHWDYIULYLOMD(PHOLHRFK0DOLQO\IWHEHKRYHWDYDWWVHLJHQRPGHQUROOHQVRPVSHODV
«MDJYHWDWWQL«WURUDWWGHKlUWMHMHUQDJ|UGHWKHOWIULYLOOLJWI|UGHVSHODU«1lUPDQVlWWHUSnNOLSSVn VNDPDQDOOWLGDQWDDWWKRQLQWHlUGlUIULYLOOLJW6nlUGHWQlUPDQN|SHUHQI\VLVNSHUVRQRFNVn)|UDOOD PlQQLVNRUNDQVSHODRFKI|UDOODPlQQLVNRUEOLUGHWWLOOVLVWHQQRUPDOVDN>(PHOLH@
>'HW@lUMlWWHOlWWDWWVSHODPHG2PLQWHGHKDGHYHODWWURSnGHQVDQQLQJHQDWWPDQlUGlURFKPDQQMXWHU DYGHWRFKPDQYlOMHUDWWYDUDGlURFKGHWlUHQVH[XHOOIULKHWRFKGHWlUVnKlUMDJOHYHU'HQIDQWDVLQ GHQH[LVWHUDULQWHLQWHKRVQnJRQ-DJNRPPHUDOGULJNXQQDWURSnQnJRWVnGDQWLJHQ2FKMDJI|UVWnUGHW lUHQ¿QWDQNHDWWNXQQDKDHQIDQWDVLHQGHODGH[SHULPHQWHOOIDQWDVLVH[XHOOWVNDGHWYDUDIULJ|UDQGH PHQGHWVNDLQWHXWJn|YHUQnJRQDQQDQ-DJWURULQWHIRONLQVHUKXUP\FNHWGHPJ|UGHW>0DOLQ@
&DPLOODLQVWlPGH³PDQVNDLQWHDQWDDWWGHWlUIULYLOOLJW$WWGHWlUGHWKlUSHUVRQHQYLOO´-XOLDYDUW\GOLJ RPEHKRYHWDYDWWXSSO\VDNRQVXPHQWHURPYDGGHIDNWLVNWWLWWDUSn
För mig så är personer som konsumerar, och det kanske är hårt men för mig är dem nästan förövare för DWW«SRUUlU¿OPDGH|YHUJUHSS«3HUVRQHQlUSnQnJRWVlWWLHQXWVDWWVLWXDWLRQbYHQRPGHQKDUJnWW
60
808
Bilaga 7
GLWVMlOYWMlQDWSHQJDUSnGHWYDOWGHW«GHWlULQJHQVRPYDNQDURFKNRPPHUSnDWWLGDJVNDMDJE|UMD J|UDSRUU8WDQGHW¿QQVHQDQOHGQLQJ-DJKDUVnVYnUWDWWI|UVWnKXUPDQNDQLVLWWKXYXGUlWWIlUGLJDDWW man sitter och kollar på det, blir upphetsad till det, får utlösning till det, stänger ner och sen fortsätter PHGOLYHW*nUXWWLOOIUXQRFKEDUQHW«GHWOnWHUKnUWPHQMDJW\FNHUQlVWDQDWWGHWlUlFNOLJW>-XOLD@
,GDYLOOHSnPLQQDNRQVXPHQWHUQDKXUMREELJWGHWNlQQVQlU|YHUJUHSSVPDWHULDOVSULGVVRPSRUQRJUD¿
Det sitter säkert någon och kollar på det just nu… det känns ganska jobbigt hur de mest traumatiska, vad NDQGHWKDYDULWPLQXWHUQDDYPLWWOLY1nJRQVLWWHURFKW\FNHUDWWGHWlUMlWWHQLFHDWWNROODSn>,GD@
Jenny rådde konsumenterna att se porrindustrin ur ett könsmaktsperspektiv och ifrågasätta de rådande normerna:
'HWlUIUDPI|UDOOWNYLQQRUVRPKnOOHUSnPHGVnGDQWKlU'HWNDQPDQIXQGHUD|YHURPPDQVRPWLWWDU SnVnGDQWKlUHOOHUEHWDODUI|UGHW9DUI|UlUGHWEDUDGHW¿QQVPlQPHQGHWlUIUDPI|UDOOWPlQVRP NROODU'HPlQQHQVRP¿QQVVRPKnOOHUSnPHGGHWGHKDUHQPDQOLJSXEOLN9DUI|UlUGHWVnRFKVn" >-HQQ\@
Malin ville påminna om att det handlar om strukturella orättvisor:
'HWlUHQVDPKlOOVIUnJD+DGHIRONKDIWWLOOUlFNOLJWPHGSHQJDURFKPnWWWLOOUlFNOLJWEUDVnKDGHLQJHQ YDULWLGHQLQGXVWULQ|YHUKXYXGWDJHW>0DOLQ@
$OYDYLOOHXSSPDQDNRQVXPHQWHUQDDWWVWlQGLJWUHÀHNWHUD|YHUGHWPlQVNOLJDSULVHWEDNRPGHWPDWHULDO GHNRQVXPHUDU
>0DQE|U@LQWHYDUDVn>QDLY@«|SSQD|JRQHQOLWHPHU«WlQNRPGHWYDUGLQGRWWHUVRPEOHYXWVDWW I|UGHWKlU'nKDGHGXJnWWLWDNHW>$OYD@
0RDRFK0DMDW\FNWHDWWPlQQHQERUGHV|NDRFKHUEMXGDVKMlOS
«GHERUGHV|NDKMlOSRFK«WDVLJWLGDWWInXSS|JRQHQI|UDWWYnJDVHDWWGHW¿QQVHQDQQDQYHUVLRQ «PnQJDNDQVNHWlQNHUDWW³0HQGHKlUSHUVRQHUQDW\FNHURPGHWKlURFKGHInUSHQJDU´RFKVnYLGDUH «>0RD@
En nyckel till förändring, enligt Moa, är att män tar till sig berättelserna från de med erfarenheter av VH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJLQNOXVLYHSRUQRJUD¿
Jag tror att det hade varit väldigt bra om de skulle kunna få en dialog med kanske organisationer som 0LNDPRWWDJQLQJHQI|UDWWMXVWNDQVNHInPHUI|UVWnHOVHI|UYDGGHWlUGHVHURFKYDGGHWlUGHVW|WWDU >0RD@
*HQRPDWWI|UV|NDNlQQDLQRFKI|UVWnGHQVRPEH¿QQHUVLJSnDQGUDVLGDQVNlUPHQNDQPDQInHQGMX-SDUHLQVLNWRPVNDGDQVRPIDWWQLQJRFKGlULJHQRPJ|UDPHULQIRUPHUDGHEHVOXW
61
809
Bilaga 7 SOU 2023:98
Professionella: Fånga upp och ta ett helhetsgrepp
Ett centralt budskap från deltagarna riktat till professionella var vikten av tidig upptäckt, särskilt när det gäller barn och unga:
…jag tror att mycket sexköp och att man säljer sexuella tjänster kan stoppas om barn och ungdomar blir VHGGDRFKK|UGDLUlWWWLG'HWWURUMDJlUYlOGLJWYLNWLJWIDNWLVNW>2OLYLD
@
'HOWDJDUQDJDYNRQNUHWDI|UVODJSnKXUSURIHVVLRQHOODNDQI|UElWWUDVLWWDUEHWHI|UDWWLGHQWL¿HUDRFKVW|G-MDLQGLYLGHUVRPULVNHUDUDWWXWVDWWDVI|UVH[XHOOH[SORDWHULQJ)|UVWRFKIUlPVWKDQGODGHGHWRPDWWYnJD IUnJD)OHUDGHOWDJDUH|QVNDGHDWWGHGLUHNWKDGHWLOOIUnJDWVRPVH[XHOOD|YHUJUHSSQlUGHNRPLNRQWDNW PHG%83VRFLDOWMlQVWHQRFKDQGUDUHOHYDQWDLQVWDQVHU
>'HWYLNWLJDVWHlU@DWWInQJDXSSIRON)|UPDQV|NHUVlOODQKMlOSI|UGHWPDQHJHQWOLJHQKDUSUREOHP I|UNDQVNHRFNVn2PMDJNRPPHULQPHGN|QVVMXNGRPDUYDUIMlUGHPnQDGHOOHUQnJRWVnGDQWNDQVNH PDQVNDVWlOODPHUIUnJRURPGHWGlUHJHQWOLJHQW\FNHUMDJ)|UDWWQlUMDJYDULQQHSn,9$HIWHUHWW VMlOYPRUGVI|UV|NRFKEHUlWWDGHRPPLWWYnOGVDPPDVH[PHGPLQSDUWQHUGnVDGHGHEDUD³-DKDWXIIW´ 2FKJMRUGHLQWHVnP\FNHWPHUNDOODGHGHWEDUD³NRQÀLNW´LMRXUQDOHQ2FKGHWlUHQVnGDQ här grej som MDJVlJHUGHWlUJDQVNDOlWWDWWInQJDXSSIRONEDUDPDQVWlOOHUUlWWIUnJRUWURUMDJ6nMDJWURUGHWEHK|YV en större satsning på att bemöta folk på«WDQGOlNDUHQVnGDQDVDNHU)|UDWWPDQJnUVlOODQWLOO0LNDGHW I|UVWDPDQJ|UWURUMDJ>-RKDQQD@
$QQDW\FNWHDWWHWWEUDVlWWDWWNXQQDLGHQWL¿HUDXWVDWWDlUYLDVFUHHQLQJWLOOH[HPSHOJHQRPDWWDQYlQGD HWWNU\VVIRUPXOlUOLNWGHQVRPDQYlQGDVXQGHULQWHUYMXQ
0DQVNDWlQNDDWWPDQEHK|YHUYnJDIUnJD9nJDVWlOODLQJnHQGHIUnJRU'HQKlUW\SHQDYIUnJHPDWHULDO VRPGXKDUQXlUMlWWHEUD«6WlOOIUnJRURP376'VWlOOIUnJRURP«YnOGVXWVDWWKHWRFK|YHUJUHSS« PLQHUIDUHQKHWlUDWWNU\VVIUnJRUlUEUDI|UGHInUIUDPMlWWHP\FNHWGLVNXVVLRQVXQGHUODJ2FKGHWlUOlW-WDUHI|UQnJRQDWWVLWWDRFKNU\VVDSnHWWIRUPXOlUlQDWWSUDWDIULWW'HDOOUDÀHVWDW\FNHUDWWGHWlUOlWWDUH 0DQNDQW\FNDVRPEHKDQGODUHDWWGHWNlQQVRSHUVRQOLJWRFKNRQVWLJWRFKVnGlU0HQPDQNDQOlPQD GHW|SSHW0DQNDQVlJD³9LKDUHWWIUnJHIRUPXOlUVRPPDQEUXNDUI\OODL.lQQVGHWI|UMREELJWEHK|YHU GXLQWH0HQYLNDQJ|UDHWWI|UV|NRFKGXInUEU\WDQlUGXYLOO´'HWlUHWWVlWWDWWJ|UDGHWSn>$QQD@
Emelie lyfte hur ansvaret för tidig upptakt ligger inte hos den utsatta, utan den ligger hos de profes-VLRQHOOD
För man kan inte kräva av någon som kanske fortfarande lever i utsatthet, att de ska bara
“Men jag gör
GHWRFKMDJJ|UGHW
”0DQPnUVnMlYODGnOLJW2FKVNDPPHQVLWWHUXSSLKDOVHQI|UDWWVDPKlOOHWRFNVn
VlJHUnWRVVDWWYLVNDVNlPPDV9LlUYDQDYLGDWWGHWlUVnGHWVNDYDUD>(PHOLH@
'HOWDJDUQDEHWRQDGHRFNVnYLNWHQDYJHQXLQWRFKDNWLYWO\VVQDQGH
Och jag tycker att det absolut bästa bemötandet är när jag får berätta och känner att den jag berättar för O\VVQDURFKPHUI|UV|NHUMDPHQGXYHWO\VVQDSnKXUMDJXSSOHYHUGHWRFKXWJnUIUnQGHW>0RD@
,GDJDYVLQVW|GNRQWDNWSn%83VRPHWWH[HPSHOSnHWWEUDEHP|WDQGHRFKI|UNODUDGHYLONHQEHW\GHOVH GHWDNWLYDO\VVQDQGHWYDU
+RQJDYPLJHWWNlQVORPlVVLJWVW|GMDJDOOWLGEHK|YW'HWlULQWHDOODVRPNDQJHGHW+RQ«O\VVQDGH PHGKHODVLJVMlOY>,GD@
62
810
Bilaga 7
'HWlURFNVnYLNWLJWDWWOnWDGHQVW|GV|NDQGHGHODVLQKLVWRULDLVLQKHOKHWXWDQDWWEOLDYEUXWHQ
-DJYLOOYlOSnQnJRWVlWWEHUlWWDEDUD2FKVHQVnNODUWInKMlOSPHGGHWRFKVn0HQEDUDGHWKlUPHGDWW EHUlWWDDOOWLQJRFKInXWGHWGXYHW)|UPDQ«KDUDOGULJEDUDInWWEHUlWWDDOOWLQJInWWXWGHWInWWLRUGQLQJ DOOWLQJ)|UDOOWLQJKDUYDULWKHPOLJWRFKVHQKDUPDQJO|PWERUWGHODU2FKGHWNlQQVVRPPDQVNDH[-SORGHUD1XPnVWHMDJInXWGHW>(PPD@
«O\VVQDQlUQnJRQE|UMDUEHUlWWD$OGULJW\VWDQnJRQVRPKDUE|UMDWSUDWD8WDQNRPPHUGHWHQKLVWRULD VnWDHPRWGHQRFKYnJDIUnJD>$QQD@
Emelie tyckte att det aktiva lyssnandet ska sedan följas upp med frågor om vad just den personen be-K|YHURFKDWWVW|GHWVNDXWIRUPDVXWLIUnQGHQLQIRUPDWLRQHQ
Det är bättre att bara lyssna och sen säga
“9DGEHK|YHUGX"”2FKVHQWDGHWWLOOLQGLYLGQLYn'HWVRP
händer både i socialtjänsten, i psykiatrin, i alla instanser, det är att den och den och den erfarenheten, ja PHQGnSODFHUDUYLGLJLGHWIDFNHW+DUGXGHWRFKGHWRFKGHWMDPHQGnSODFHUDUYLGLJGlU2FKVHQ KDUGHQnJRQOLWHQOLVWDVRPGHJnUHIWHU0HQDOODlULQWHOLNDGDQD>(PHOLH@
Vid upptäckt gäller det sedan att bli hänvisad och erbjuden specialiserad behandling som adresser-DUGHDFNXPXOHUDQGHWUDXPDQ)OHULQWHUYMXSHUVRQHUWRJGRFNXSSSUREOHPPHGOnQJDYlQWHWLGHURFK VYnULJKHWDWWInWUDXPDEHKDQGOLQJVSHFLHOOWXWDQI|UVWRUDVWlGHU)|U(PPDNlQGHVGHWRXWKlUGOLJWDWW EHK|YDYlQWD\WWHUOLJDUHHWWnUI|UDWWEHUlWWDRFKInKMlOS
)|UDOOWLQJKDUYDULWKHPOLJWRFKVHQKDUPDQJO|PWERUWGHODU2FKGHWNlQQVVRPPDQVNDH[SORGHUD1X PnVWHMDJInXWGHW2FKGHWlUGHWVRPlUMREELJW«VNDMDJVLWWDPHGGHWKlULPnQDGHUWLOO"-DJPnVWH SUDWDRPGHW>(PPD@
För att möta det stora behovet krävs en systematisering av mottagningar med traumabehandling för
VH[XHOOEURWWVXWVDWWD|YHUKHODODQGHW
-DJWURUDWWGHWJHQHUHOODVRPEHK|YVlUDWWInHQRUGHQWOLJNRPSHWHQVLGHWKlU2FKLQWHEDUDVWRUVWlGHUQD
>-RKDQQD@
'HWEHK|YV«ÀHUPRWWDJQLQJDUVRPW\S0LNDPRWWDJQLQJHQ(EED(YRQKXVHWDOODGHKlU'HWEHK|YV många,PnQJDÀHU2FKGHWEHK|YV¿QQDVHQYnOGWlNWVPRWWDJQLQJSnYDUMHVMXNKXVLKHOD6YHULJH'lU PDQNDQInQJDVXSS>(PHOLH@
8W|YHUGHQ GLUHNWDXWVDWWKHWHQ UHODWHUDGWLOOSRUQRJUD¿ RFK DQGUDIRUPHUDYVH[XHOOD
KDQGOLQJDU PRW
ersättning, brottades många med parallella problem som psykisk ohälsa, missbruk och social marginal-LVHULQJ,QWHUYMXSHUVRQHUQDSRlQJWHUDGHDWWSURIHVVLRQHOODPnVWHDGUHVVHUDGHVVDVDPPDQNRSSODGHXW-VDWWKHWHUJHPHQVDPWYLONHWNUlYHUHQPHUQ\DQVHUDGRFKLQWHJUHUDGEHKDQGOLQJVVWUDWHJL
«GHWEOLUQnJRQWLQJVRPDOODLQVWDQVHUERUGHWDLQLVLQDQ\DULNWOLQMHUGHWlUDWWGHDOOUDÀHVWDDYNYLQQRU som har varit utsatta i sådadntKlUOLGHUDYQnJRWVRPNDOODVI|UVDPVMXNOLJKHW'HWlULQWHEDUDDWWGHKDU sålt bilder eller varit med i porr eller ZKDWHYHU8WDQGHWlURFNVnSV\NLVNRKlOVDRIWDPLVVEUXNRIWDVRFLDO XWVDWWKHW2FKGHWlUVDNHUVRPEHK|YHUEHKDQGODVDOOWLKRS'HWlUGlUPDQEHK|YHUJ|UDHQSULRULWHULQJ-VOLVWDI|UYDUMHHQVNLOGSHUVRQ>(PHOLH
@
(PHOLHEHWRQDGHKXUVW|GHWVNDIRUPDVHIWHUYDUMHLQGLYLGVXQLNDEHKRYRFKI|UXWVlWWQLQJDU
63
811
Bilaga 7 SOU 2023:98
Det viktigaste jag tycker folk ska ta med sig som forskare med sådant här eller jobbar med målgruppen HOOHUQnJRQWLQJGHWlUDWWDOODVDOODlULQGLYLGHU'HWVHUROLNDXWI|UDOOD0DQNDQYDUDLEHKRYDYROLND VRUWHUVKMlOS«PDQPnVWHNXQQDHUEMXGDYDGGHQSHUVRQHQYLOOKDI|UKMlOS2FKLQWHQnJRQWLQJVRP UHGDQlUIlUGLJWLHQPDOO«GHWVNDYDUDSnGHUDVYLOONRU>(PHOLH@
(OLQ
I|UHVORJ DWW GHW ERUGH ¿QQDV HQ YX[HQPRWWDJQLQJ OLNQDQGH XQJGRPVPRWWDJQLQJDU GlU DOOW VW|G
¿QQVVDPODGXQGHUHWWWDN
'HWEHK|YVHQYX[HQPRWWDJQLQJ'lUVDPPDVW|GVRPXQJGRPVPRWWDJQLQJHQNDQJHVWLOOYX[QD6lUVNLOW IRONVRPlULQRPKEWTLRFNVn'HWKDUMDJNXQQDWNlQWP\FNHWVW|GLIUnQXQJGRPVPRWWDJQLQJHQ0HQVHQ EOHYMDJGnNXQGHMDJMXLQWHV|NDKMlOSGlUOlQJUH)|UQXlUGHWVnXWVSULWW'nlUGHWMDPHQEHK|YHU GXDNXWSSLOODUVnlUGHWGLWEHK|YHUGXGHWWDVn6NDGXGLWVNDGXJ|UDGHWWDVNDGXGLW8QJGRPVPRW-WDJQLQJHQlUDOOWLQJVDPODWLHWW«0DQInUVQDEEKMlOSRFKGHWWDVNDNXQQD¿QQDVI|UYX[QDRFNVn>(OLQ@
Mikamottagningen nämndes som ett bra exempel på hur en specialiserad traumainformerad mottagning,
VRPHUEMXGHUKHOKHWVVW|GVNXOOHNXQQDXWIRUPDV
Laura och Moa ville understryka behovet av att samhället, framförallt polisen, tar sexuellt våld på allvar, RDYVHWWRPGHWVNHURIÀLQHHOOHURQOLQH
Det är viktigt att polisen reagerar så att kvinnor kan känna sig trygga med att vända sig till polisen när de EH¿QQHUVLJLHQVnGDQVLWXDWLRQ2PGHWlURQOLQHHOOHURIÀLQHGHWVSHODULQJHQUROO>/DXUD@
64
812
65
Bilaga 7
8.
Diskussion
Bilaga 7 SOU 2023:98
8
Diskussion
Den aktuella rapporten presenterar resultaten från en av de första svenska studierna som sätter ljus på in-GLYLGHUVHUIDUHQKHWHULQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ8WLIUnQPHWRGRFKXUYDOVSURFHVVUHSUHVHQWHUDUEHUlWtelserna huvudsakligen individer som antingen är i kontakt med stödverksamheter, eller som följer dessa YLDVRFLDODPHGLHU)OHUDLQWHUYMXSHUVRQHUKDGHUHGDQSnE|UMDWSURFHVVHQDWWOlPQDSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ HOOHUSODQHUDGHDWWJ|UDGHW'RFNIDQQVGHWLQGLYLGHUVRPIRUWIDUDQGHYDUDNWLYDYLGLQWHUYMXWLOOIlOOHWRFK inte hade några omedelbara planer på att avsluta sin medverkan, men som ändå ville dela med sig av sina HUIDUHQKHWHUI|UDWW|NDNXQVNDSHQRFKI|UElWWUDVDPKlOOHWVVW|G%LOGHQVRPPnODVXSSLVWXGLHQlUDWW GHWlUOlWWDWWKDPQDLSRUULQGXVWULQPHQVYnUWDWWWDVLJXUGHQ'HWlUHWWIRUXPGlUSHUVRQHUH[SRQHUDU sig av många olika anledningar och där möjligheten till ersättning kan vara en bidragande orsak till att VWDQQDNYDU6DPWOLJDLQWHUYMXSHUVRQHUYLWWQDURPDWWPnQJDEnGHEDUQRFKYX[QDIDULOODSnSODWWIRUmar som Onlyfans, Pornhub, och Scandalbeauties, och att det är svårt att kontrollera spridningen av GHWPDWHULDOPDQI|UHNRPPLWL,QWHUYMXSHUVRQHUQDJHUELOGHQDYDWWSRUQRJUD¿SURGXNWLRQHQlUHQYlUOG där våld och övergrepp både d öljs och normaliseras, och där människors kroppar blir varor som köps RFKVlOMVLXWE\WHPRWSHQJDURFKDQQDQHUVlWWQLQJ5HVXOWDWHQIUnQVWXGLHQVWlPPHUYlO|YHUHQVPHG de senaste internationella avslöjanden om porrindustrin som skett på senare tid (Franska senaten, 2022; .ULVWRI
Nedan diskuteras några av huvudresultaten från studien som kan vara av intresse för allmänheten men framför allt för de professionella som kommer i kontakt med människor som utsatts för sexuell exploat-HULQJRFKSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ)RNXVlUSnLQWHUYMXSHUVRQHUQDVEDNJUXQGRFKKXUPDQNDQI|UVWnGHUDV YlJLQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQGHUDVXSSOHYHOVHUXQGHUWLGHQGlUVDPWSURFHVVHQDWWOlPQDGHQ
t²¡µ¡´©³« µ°°¶ä¸´ ¯£¨ ö¶¥²¬¥¶®¡¤³³´²¡´¥§©¥²
Sexuella övergrepp eller andra allvarliga trauman under uppväxten är en återkommande erfarenhet hos QlVWDQ
DOOD GHOWDJDUH 'HQQD ELOG |YHUHQVVWlPPHU PHG WLGLJDUH IRUVNQLQJ GlU WUDXPDWLVND EDUQGRP-
VXSSOHYHOVHUVlUVNLOWWLGLJDUHVH[XHOOD|YHUJUHSSLGHQWL¿HUDWVVRPHQULVNIDNWRUI|UVHQDUHVH[XHOOH[-SORDWHULQJ $YHUGLMNHWDO)DUOH\HWDO.DHVWOH.ULVFKHWDOLQNOXVLYHSRU-QRJUD¿VNH[SORDWHULQJ $YHUGLMNHWDO*UXG]HQHWDO,EULVWSnWLGLJWRFKDGHNYDW stöd för att bearbeta dessa trauman tenderar individer att utveckla olika överlevnadsstrategier såsom ätstörningar, missbruk, självskadebeteenden, eller sexuella handlingar mot ersättning, inklusive i por-QRJUD¿VNDVDPPDQKDQJ5HVXOWDWHQYLVDUKXUGHVVDVWUDWHJLHUNDQKDÀHUDIXQNWLRQHU'HNDQIXQJHUD VRPHQYDUQLQJVVLJQDOWLOORPJLYQLQJHQRPDWWDOOWLQWHVWnUUlWWWLOO'HNDQRFNVnIXQJHUDVRPHWWVlWW DWWKDQWHUD|YHUYlOGLJDQGHNlQVORUDYVNDPnQJHVWRFKVMlOYI|UDNW 6YHGLQHWDO'HNDQlYHQ utgöra ett försök till att återerövra den kontroll och autonomi som förlorats på grund av tidigare sexuella |YHUJUHSSRFKH[SORDWHULQJ
I en svensk studie från 2015 (Jonsson, Svedin & +\GpQLQWHUYMXDGHVXQJDVRPInWWHUVlWWQLQJI|UVH[uella handlingar på nätet och författarna beskrev hur informanterna använde sin kropp bland annat som HWWYHUNW\JI|UDWWEOLVHGGDInNRQWUROORFKVRPHWWVlWWDWWVMlOYPHGLFLQHUDJHQRPDWWUHJOHUDNlQVORU
66
814
Bilaga 7
6DPPDUHVXOWDWNlQQHUYLLJHQLGHQDNWXHOODVWXGLHQ5HVXOWDWHQYLVDUW\GOLJWDWWI|UVlOMQLQJDYHJHQSUR-GXFHUDWSRUQRJUD¿NDQYDUDHWWVlWWDWW|YHUOHYDXWPDQLQJDULOLYHW(QGHODYGHLQWHUYMXDGHEHVNUHYGHW VRPHWWVMlOYVNDGHEHWHHQGH$WWVlOMDVH[XHOODKDQGOLQJDUHOOHULGHWWDIDOOSRUQRJUD¿VNWPDWHULDONDQ för många vara ett reaktivt beteende som fyller liknande funktion som självskadebeteende (Jonsson et DOPHQInUDOGULJVHVVRPHWWEHWHHQGHVRPVNXOGEHOlJJHUPlQQLVNDQLSRUQRJUD¿SURGXNtionen utan tvärtom, ger vägledning för hur stöd och behandling kan läggas upp när personen är redo för GHWVHWH[)UHGOXQG	-RQVVRQ+HGpQHWDO
n¹¡ ®¯²¥² © ³«µ§§¡® ¡¶ ¶å¬¤
Resultaten visar på ett återkommande mönster där våld och övergrepp, redan från tidig ålder, varit den UnGDQGHQRUPHQ)|ULQWHUYMXSHUVRQHUQDVRPKDUYX[LWXSSLYnOGVDPPDPLOM|HUEOLUSRUQRJUD¿RIWDHQ fortsättning på en bana av utsatthet, där de utsätts för ytterligare våld under såväl produktion som distri-EXWLRQ0HGInXQGDQWDJXWJ|USRUQRJUD¿QHQGHODYHWWVW|UUHWUDXPDWLVNWVDPPDQKDQJGlULQGLYLGHQV DXWRQRPLLQVNUlQNVRFKGlUXWQ\WWMDQGHRFKPDNWREDODQVHUEOLUSnWDJOLJWIUDPWUlGDQGH
%HUlWWHOVHUQDVRPIUDPWUlGHUXQGHUVWU\NHUEHKRYHWDYDWWEU\WDIUnQGHVVDI|UWU\FNDQGHRFKKLWWDHQQ\ XSSIDWWQLQJRPYDGVRPDQVHVYDUD´QRUPDOW´0HQYDGLQQHElU´QRUPDOLWHW´LGHQQDNRQWH[W"&LXUULDV (2018) analys belyser hur individer, som har utsatts för våld i nära relationer, kan återfå sin förlorade autonomi och förändra sin negativa självbild genom att uppleva mindre förtryckande, icke-våldsamma PLOM|HU)|UIDWWDUHQIUDPI|UPHGVW|GDYEnGHIHPLQLVWLVNDRFK¿ORVR¿VNDSHUVSHNWLYDWWGHVVDPLOM|HU LQWHHQGDVWGH¿QLHUDVDYDYVDNQDGHQDYGLUHNWYnOG'HP|MOLJJ|URFNVnSRVLWLYDRFKLFNHYnOGVDPPD VRFLDODLQWHUDNWLRQHURFKGlUPHGUHODWLRQHUSUlJODGHDY|PVHVLGLJEHNUlIWHOVHRFKUHVSHNW&LXUULDVIRUskning understryker vikten av att ge våldsutsatta personer möjlighet att lämna exploaterande miljöer och KLWWDQ\DVDPPDQKDQJ'HWWDVWlOOHUNUDYSnP\QGLJKHWHURFKDQGUDRUJDQLVDWLRQHUVKMlOSLQVDWVHUVRP PnVWHLQNOXGHUDVnYlOVN\GGVRPSUDNWLVNWRFKWHUDSHXWLVNWVW|G)|USHUVRQHULSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ tycks möjligheten att få sådant stöd i Sverige idag begränsat, vilket därmed försvårar eller till och med RP|MOLJJ|UP|MOLJKHWHQDWWWDVLJXUGHWSRUQRJUD¿VNDYnOGHW
Som resultaten visar är det inte bara det direkta våldet i sig, utan också de negativa eller ogiltigförklarande reaktionerna från omgivningen, som spelar en avgörande roll för våldets mentala, fysiska och VRFLDODNRQVHNYHQVHU'HWEOLUGlUI|UORJLVNWDWWHQLFNHYnOGVDPQ\QRUPNUlYHUHQPLOM|SUlJODGDY HPSDWLVW|GRFKYDOLGHULQJ+HGLQ	0nQVVRQVDUEHWHNULQJNYLQQRUVUHVDXWXUSURVWLWXWLRQXQ-GHUVWU\NHUOLNDVnYLNWHQDYPHQLQJVIXOODUHODWLRQHU'HWlULP|WHWPHGDQGUDVRPLQGLYLGHQInUP|MOLJKHW DWWLQVHDWWYnOGLQWHERUGHYDUDVWDQGDUG'HVVDP|WHQNDQRFNVnJHLQVLNWRPDWWUHDNWLRQHUSnYnOGHWV konsekvenser (trauman) – oavsett hur avvikande de kan tyckas vara – är fullt begripliga givet personens WLGLJDUHHUIDUHQKHWHU'HQQDI|UVWnHOVHNDQ\WWHUOLJDUHI|UGMXSDVJHQRPWHUDSHXWLVNDLQWHUYHQWLRQHUVRP WUDXPDEHKDQGOLQJ)UDPI|UDOOWJHQRPGHVVDP|WHQNDQLQGLYLGHUnWHU¿QQDNUDIWHQDWWRPGH¿QLHUDVLQ LGHQWLWHWERUWRPGHWYnOGHWGHJHQRPOLGLW
67
815
Bilaga 7 SOU 2023:98
o³¹®¬©§¡ ¢²¯´´³¯¦¥²
%nGHGHNYDQWLWDWLYDRFKNYDOLWDWLYDUHVXOWDWHQXQGHUVWU\NHUDWWXWVDWWKHWHQI|UEURWWNRSSODGHWLOOSUR-GXNWLRQHQRFKGLVWULEXWLRQHQDYSRUQRJUD¿VQDUDUHlUUHJHOlQXQGDQWDJ$OOYDUOLJDEURWWLQNOXVLYHPlQniskohandel, sexköp, våldtäkt, sexuella övergrepp, misshandel, kränkande fotografering, olaga hot och ÀHUDDQGUDSUlJODULQWHEDUDRPVWlQGLJKHWHUQDNULQJSRUQRJUD¿QVVNDSDQGHRFKVSULGQLQJXWDQXWJ|U VMlOYDLQQHKnOOHWVRPlUDYVHWWI|UNRQVXPWLRQ,SRUQRJUD¿QI|UNOlWWVGHVVDEURWWVRPVH[RFKGlUPHG J|UVEURWWVRIIUHQRV\QOLJDbYHQGHWIDNWXPDWWPDMRULWHWHQDYLQWHUYMXSHUVRQHUQDYDUPLQGHUnULJDQlU de först groomades/lurades och exploaterades, betyder att de utsattes för grova brott redan som barn med möjliga brottsrubriceringar som kontakt med barn i sexuellt syfte, utnyttjande av barn för sexuell SRVHULQJEDUQSRUQRJUD¿EURWWPHGPHUD
)\QGHQEHNUlIWDURFNVnKXUGRNXPHQWDWLRQHQRFKGLVWULEXWLRQHQDYSRUQRJUD¿VNWPDWHULDO|NDUULVNHQ I|UDQGUDEURWWVnVRPXWSUHVVQLQJRFKI|UI|OMHOVH &KDPSLRQHWDO&XQQLQJKDPHWDO+HQ-U\	3RZHOO-RQHV
7URWVGHQK|JDI|UHNRPVWHQDYGHVVDEURWWYLVDUYnUDUHVXOWDWDWWHQI|UVYLQQDQGHOLWHQDQGHOIDNWLVNW DQPlOV6NlOHQNDQYDUDPnQJDUlGVODI|UUHSUHVVDOLHUVNDPNlQVORUVRPI|UVWlUNHUW\VWQDGHQHQEULVW på insikt om att man faktiskt varit utsatt för ett brott, eller tidigare erfarenheter av dåligt bemötande som OHGHUWLOOHQ|YHUW\JHOVHRPDWWSROLVHQLQWHNRPPHUDWWWDEURWWHQSnDOOYDU$OOWGHWWDOHGHULVLQWXUWLOO DWWRIIUHQNlQQHUVLJPDNWO|VDRFK|YHUJLYQDOlPQDGHXWDQVDPKlOOHWVVN\GG
l©«¡ ¥® ä®¤å ¯¬©«¡Z p¯²®¯§²¡¦ ³¯ ³¥¸µ¥¬¬¡ ¨¡®¤¬©®§¡² ¯´ ¥²³ä´´®©®§
6WXGLHQEHO\VHUVYnULJKHWHUVRPXSSOHYVDYPnQJDQlUGHWJlOOHUDWWVNLOMDPHOODQSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ RFKDQGUDIRUPHUDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJVnVRPGLUHNWDP|WHQPHGVH[N|SDUH7HUPHQ ´N|SDUH´DQYlQGHVLHQEUHGEHPlUNHOVHXWDQGLVWLQNWLRQPHOODQGHVRPEHWDODUI|UELOGHURFK¿OPHURFK GHVRPEHWDODUI|UVH[XHOODKDQGOLQJDUYLDWUDGLWLRQHOODIRUPHUDYSURVWLWXWLRQ'HVVDN|SDUHIUDPVWlOOV RIWDVRPHPSDWLO|VDPlQVRPH[SORDWHUDUDQGUDVVnUEDUKHWI|UHJHQYLQQLQJ
Ett genomgående tema är att oavsett form av sexuell handling blir dynamiken problematisk när ersät-WQLQJLQWURGXFHUDV,GHVVDVLWXDWLRQHUEHVNULYVGHWKXULQGLYLGHUVRPVlOMHUVH[XHOODKDQGOLQJDUNlQQHU VLJWYLQJDGHDWWDJHUDHQOLJWN|SDUHQVI|UYlQWQLQJDURFKNUDY'HQQDG\QDPLNEHO\VHUHQPDUNDQWPDN-WREDODQVRFKGHOWDJDUQDXWWU\FNHURIWDHQNlQVODDYWYnQJ,VYDUSnGHQQDSV\NLVNDVWUHVVYlQGHVLJPnQ-JDWLOOROLND|YHUOHYQDGVVWUDWHJLHULQNOXVLYHDWWNRQVXPHUDGURJHURFKDONRKROHOOHUGLVVRFLDWLRQ'HOW-DJDUQDDQYlQGHHQVSOLWWUDGLGHQWLWHWHQRIIHQWOLJVRPREMHNWL¿HUDGHVRFKXWVDWWDVRFKHQSULYDW´lNWH MDJ´0HOODQGHVVDLGHQWLWHWHUXWNlPSDGHVHQLQWHUQNDPSI|UDWWXSSUlWWKnOODYlUGLJKHWHQ'HQGHOVRP N|SWHVRFKVnOGHVEDUYnOGHWVE|UGDDOOWI|UDWWVN\GGDGHUDVLQUHMDJ'HQQDI|UVYDUVPHNDQLVPQlPQV lYHQLWLGLJDUHIRUVNQLQJRPNYLQQRULQRPJDWXSURVWLWXWLRQ+¡LJnUG	)LQVWDG2OVVRQ
3RUQRJUD¿QV´RG|GOLJKHW´JHQRPGRNXPHQWDWLRQI|UPHGVLJHQXQLNNRQVHNYHQVVRPW\GOLJWVNLOMHU GHQIUnQDQGUDIRUPHUDYVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ7URWVI|UV|NHQDWWVN\GGDVLJVMlOYDXQ-GHUPLQHUDV GHVVD
I|UVYDUVPHNDQLVPHUDYSRUQRJUD¿QV HYLJDQlUYDUR RQOLQH0HGDQ SURVWLWXWLRQ NDQ
68
816
Bilaga 7
ge ett sken av anonymitet, när sexuella handlingar dokumenteras och sprids, hamnar den del av sig VMlOYVRPPDQI|UV|NHUG|OMDLGHWRIIHQWOLJDUXPPHW([SRQHULQJHQLQQHElUHQULVNDWWGHQIUDPVWlOOGD ´KRUD´UROOHQRFKLQGLYLGHQEDNRPUROOHQEOLUHQRFKVDPPDLEHWUDNWDUHQV|JRQYLONHWSRWHQWLHOOWJ|U HJHQSURGXFHUDGSV\NLVNWPHUWUDXPDWLVHUDQGHRFKVNDPI\OOGlQWUDGLWLRQHOODIRUPHUDYSRUQRJUD¿
Detta resonemang stöds av tidigare forskning, där överlevare av dokumenterat sexuellt övergrepp på EDUQ
´EDUQSRUQRJUD¿´XWWU\FNWGMXSUlGVODI|ULJHQNlQQLQJRFKHQVWlQGLJRUR|YHUDWWXSSIDWWDVVRP
HQ´IULYLOOLJGHOWDJDUH´*HZLUW]0H\GDQHWDO:KLVQDQWGUDUSDUDOOHOOHUPHOODQNYLQQRU VRP¿OPDVI|USRUQRJUD¿SURGXNWLRQRFKWRUW\URIIHULNULJV]RQHU,EnGDVLWXDWLRQHUI|UVWlUNVNlQVORUDY personligt ansvar, och därigenom också skuld och skam, när individer tvingas delta i sina egna över-JUHSS&LXUULDV VDQDO\VRPYnOGLQlUDUHODWLRQHUOLNVWlOOHUGHVVDVFHQDULR²GlULQGLYLGHU WYLQJDVPHGYHUNDLVLWWHJHWI|UWU\FN²PHGWRUW\U,GHVVDIDOOEHKDQGODVRIIUHWLQWHEDUDVRPHWWREMHNW XWDQE|UMDULQWHUQDOLVHUDI|U|YDUHQVV\QRFKVHUVLJVMlOYVRPHWWREMHNW
6WXGLHQVUHVXOWDWXWPDQDUGHQUnGDQGHXSSIDWWQLQJHQDWWHJHQSURGXFHUDGSRUQRJUD¿lUPLQGUHVNDGOLJ SnJUXQGDYVlOMDUHQVWLOOV\QHV|NDGHNRQWUROO'HOV¿QQVHQULVNDWWWUHGMHSDUWHURSHUHUDULEDNJUXQGHQ RV\QOLJDI|UN|SDUHQ2FKGHOVNDQGHQSV\NRORJLVNDSnYHUNDQYDUDOLNDEHW\GDQGHRPLQWHPHUMlP-I|UWPHGWUDGLWLRQHOODIRUPHUDYSRUQRJUD¿SURGXNWLRQ
Precis som vid andra former av sexuellt våld, där digitala och fysiska uttrycksformer ofta ses som jämförbara i termer av skada och allvar, belyser studiens resultat att en liknande bedömning bör övervägas QlUGHWJlOOHUVH[XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ,QVLNWHUQDXQGHUVWU\NHUYLNWHQDYDWWQlUPDVLJVH[XHOO exploatering på digitala arenor med samma skärpa som appliceras på mer traditionella former av sex-XHOODKDQGOLQJDUPRWHUVlWWQLQJ'HWWDI|UDWWVlNHUVWlOODDWWDOODEURWWVRIIHURDYVHWWEURWWVVNnGHSODWVKDU WLOOJnQJWLOODGHNYDWVN\GG
fö²¶¡®¤¬©®§¥® ¡¶ ³ªä¬¶¢©¬¤Z f²å® ”¨¯²¡” ´©¬¬ ¢²¯´´³¯¦¥²
,QWHUYMXHUQDEHO\VHUGHQVNDGOLJDJHVWDOWQLQJHQDYSHUVRQHULQRPSRUQRJUD¿Q,VWlOOHWI|UDWWEHWUDNWDV som individer, vilka med stor sannolikhet är brottsoffer i behov av samhällets skydd, reduceras de ofta WLOO´KRURU´VRP´ERUGHKDYHWDWElWWUH´(IWHUDWWKDEOLYLWREMHNWL¿HUDGHRFKDYKXPDQLVHUDGHDYROLND manliga förövare- och när dessa negativa framställningar varken ifrågasätts eller motbevisas av omgiv-QLQJHQ±E|UMDUGHVVDLQGLYLGHUDWWLQWHUQDOLVHUDGHVVDI|UGRPDU'HE|UMDULGHQWL¿HUDVLJVMlOYDVRP ´KRURU´VRPlU´XQGHUOlJVQD´RFKLQWH´I|UWMlQDUQnJRWElWWUH´'HQQDQHJDWLYDVMlOYELOGI|UVWlUNVQlU GHWYLQJDVDQWDUROOHQDYGHQVWHUHRW\SD´KRUDQ´0nQVVRQRFK+HGLQ EHVNULYHUGHQGXEEODNDPS som kvinnor som lämnar prostitution genomgår: att hantera både samhällets fördömande och sitt eget LQURWDGHVMlOYI|UDNW
5HVXOWDWHQYLVDUDWWSURFHVVHQDWWOlPQDSRUQRJUD¿SURGXNWLRQKDQGODURPHQNRQWLQXHUOLJRFKNRPSOH[W VNLNWDGSURFHVVVRPJnUXWSnDWWRPGH¿QLHUDMDJHW'HQQDLQVLNWVDPPDQIDOOHUPHG%DNHU'DOODRFK Williamsons (2010) beskrivning av det sista skedet i deras modell om utträde ur prostitution, som de NDOODU´VNDSDQGHWDYH[UROOHQ´,GHWWDVNHGHVWUlYDULQGLYLGHQHIWHUDWWVNDSDHPRWLRQHOOWDYVWnQGIUnQ VLWWI|UÀXWQDI|UDWWGlUHIWHUIRUPDHQQ\LGHQWLWHW'HQQDUHVDLQQHElUDWWQDYLJHUDJHQRPVLWWVPlUWVDP-
69
817
Bilaga 7 SOU 2023:98
PDI|UÀXWQDRFKGHQLQUHVNDPPHQI|UDWWI|UYDQGODVLQWLGLJDUHVMlOYELOG'HWlUHQSURFHVVGlULQGLYL-GHQWUDQVIRUPHUDVIUnQDWWVHV±RFKVHVLJVMlOY±VRPHWW´REMHNW´WLOODWWDFFHSWHUDVVRPHQIXOOYlUGLJ PlQQLVND+RQJnUIUnQDWWYDUDVWlPSODGVRPHQ´KRUD´EHVXGODGDYVNXOGRFKVNDPWLOODWWEOLVHGG RFKHUNlQGVRPHWWEURWWVRIIHU
´9HP lU MDJ"´ lU HQ FHQWUDO
IUnJD VRPXSSVWnUXQGHUSURFHVVHQDWWOlPQD SRUQRJUD¿QRFK GHVVI|U-
WU\FNDQGH PLOM|HU 3URVWLWXWLRQV|YHUOHYDUH 6DQGUD 1RUDN
IUDPKlYHUDWWVYDUHWSnGHQQDIUnJD
IRUWIDUDQGHlUNRPSOH[WlYHQHIWHUDWWPDQKDUOlPQDWLQGXVWULQ'HWWDNDQGHOYLVKlQI|UDVWLOO|YHUOHY-QDGVVWUDWHJLQDWWPHQWDOWVWlQJDDYlYHQNlQWVRPGLVVRFLDWLRQ1RUDN EHVNULYHUGHWWDVRPHQ NlQVODDYDWWYDUDVHSDUHUDGIUnQVLQDHJQDNlQVORUHQXSSOHYHOVHDYDWWKD´I|UORUDW´VLWWYHUNOLJDMDJ Därför är det så viktigt att professionella som kommer i kontakt med målgruppen, liksom de behandlin-JDUVRPHUEMXGVWDUKlQV\QWLOOGHVVDVSHFL¿ND|YHUOHYQDGVPHNDQLVPHU
(Q\WWHUOLJDUHYLNWLJGHOLVNDSDQGHWDYHQQ\LGHQWLWHWlUDWWNXQQDRPIDPQDRFK¿QQDI|UVRQLQJPHGVLQ WLGLJDUHLGHQWLWHW %DNHUHWDO'HWWDNDVWDUOMXV|YHUYDUI|UPnQJDDYVWXGLHQVGHOWDJDUHYDOGHDWW DQYlQGDVLQDWLGLJDUHHUIDUHQKHWHUVRPHQUHVXUVI|UDWWKMlOSDDQGUDLOLNQDQGHVLWXDWLRQHU*HQRPDWW engagera sig på detta sätt, kan de inte bara skapa ekonomiska möjligheter för sig själva, men det ger dem RFNVnHQFKDQVDWWRPIRUPDVLQDHJQDEHUlWWHOVHU,VWlOOHWI|UDWWG|OMDVLWWI|UÀXWQDNDQGHRPIDPQDGHW YLONHWEOLUHWWVN\GGPRWH[WHUQVWLJPDWLVHULQJVlUVNLOWRPGHW¿QQVHQULVNDWWGHUDVWLGLJDUHHUIDUHQKHWHU LSRUQRJUD¿VNXOOHEOLNlQGDJHQRPPDWHULDOHWVVSULGQLQJ9LNWLJDVWDYDOOWJHQRPDWWWDGHQQDDNWLYD UROONDQGHRPIRUPDVLQHJHQVMlOYELOG±IUnQQnJRQVRPWLGLJDUHVnJVVRP´YlUGHO|V´WLOOQnJRQVRPQX KDUHQXQLNRFKRYlUGHUOLJLQVLNWDWWHUEMXGD
r¥«¯¥®¤¡´©¯®¥² ¯£¨ ¡¶³¬µ´¡®¤¥ ¯²¤
Tidig upptäckt genom screening och kunskapsutveckling
Något som blev tydligt i studien är nödvändigheten av att vidta tidiga, systematiska åtgärder för att LGHQWL¿HUDRFKVW|GMDEDUQRFKXQJDVRPXWVlWWVHOOHUULVNHUDUDWWXWVDWWDVI|UYnOGVlUVNLOWVH[XHOOWYnOG 6RFLDOWMlQVWHQEDUQRFKXQJGRPVSV\NLDWUL %83(OHYKlOVDQRFKXQJGRPVPRWWDJQLQJDUIUDPWUlGHU VRPFHQWUDODDNW|UHUPHGEnGHNDSDFLWHWRFKVN\OGLJKHWDWWInQJDXSSRFKJHElWWUHVW|G7URWVWLGLJare kontakter med dessa aktörer, hade intervjupersonerna med få undantag inte blivit tillfrågade om HYHQWXHOO XWVDWWKHW I|U VH[XHOOW YnOG HOOHU VH[XHOO H[SORDWHULQJ , GH IDOO GlU XWVDWWKHW NRPPLW Sn WDO YDUEHP|WDQGHWRIWDVWRWLOOUlFNOLJWYLONHWDYVNUlFNWHIUnQDWWV|NDYLGDUHVW|G5HVXOWDWHQnWHUVSHJODU EHUlWWHOVHUQDIUnQ3URVWLWXWLRQVXWUHGQLQJHQ 6YHGLQHWDORFKHQQ\OLJHQJHQRPI|UGUDS-SRUWDYFLYLOVDPKlOOVDNW|UHUVRPEODQGDQQDWNULWLVHUDW%83I|UEULVWIlOOLJVFUHHQLQJRFKRWLOOUlFNOLJW VW|G .lUQHNXOO:ROIH 	:LONHQV$WWGHVVDLQVWLWXWLRQHUVDNQDUUXWLQIUnJRURPYnOGVXWVDWWKHW och sexuell exploatering visar att här behövs ett omfattande kunskapslyft om sexuellt våld och sexuell exploatering, vilket bör kompletteras med utveckling och implementeringen av specialiserade screen-
70
818


Bilaga 7
LQJVYHUNW\J'HWWDI|UDWWVlNHUVWlOODHQJRGXSSWlFNWSURIHVVLRQHOOWEHP|WDQGHRFKHIIHNWLYKlQYLVQLQJ WLOOOlPSOLJDVW|GRFKYnUGLQVDWVHU
Utveckling av specialmottagningar med traumavård
Utveckling och specialisering inom vården är avgörande för att effektivt bemöta denna målgrupps sär-VNLOGD EHKRY 0nQJD GUDEEDV DY RPIDWWDQGH VRPDWLVND SV\NRORJLVND RFK SV\NLDWULVND SUREOHP RFK YLVVDEHVYlUNDQKDPDQLIHVWHUDWVUHGDQLQQDQPHGYHUNDQHOOHUH[SORDWHULQJLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQRIWD VRPHQNRQVHNYHQVDYHQWUDXPDWLVNXSSYl[W'HWIRUWVDWWDYnOGHWLQRPSRUQRJUD¿SURGXNWLRQRFKGHVV NRQVHNYHQVHUI|UKlOVDQNDQLQWHLVROHUDVIUnQDQGUDWUDXPDWLVNDXSSOHYHOVHUJHQRPOLYHW6W|GHWE|U därför utformas utifrån det ackumulerade våldet, en form av polyviktimisering, och dess inverkan på LQGLYLGHQVKlOVD
Från ett kliniskt perspektiv är det av oerhörd vikt att ta en utförlig traumaanamnes för att kunna rikta LQVDWVHUQDPRWGHXSSOHYHOVHUVRPYDULWPHVWEHODVWDQGHI|UNOLHQWHQ,GDJ¿QQVHQUDGWUDXPDIRNXVH-UDGHPHWRGHUVRPWLOOH[HPSHO7).%7 7UDXPD)RFXVHG&RJQLWLYH%HKDYLRU7KHUDS\&RKHQHWDO (0'5 (\H0RYHPHQW'HVHQVLWDWLRQDQG5HSURFHVVLQJ6KDSLUR 	6LON)RUUHVWRFK0/, 0RGL¿HG/LIHVSDQ,QWHJUDWLRQ5DMDQHWDOPHQGHVVDEHK|YHUYLGDUHXWYHFNODVRFKNRPSOHWWHU-DVI|UDWWDGUHVVHUDVSHFL¿NDSUREOHPUHODWHUDGHWLOOSRUQRJUD¿SURGXNWLRQLQNOXVLYHnQJHVW|YHUDWWEOL igenkänd och materialets ´ odödlighet ´ 
Respondenternas erfarenheter av att slussas runt mellan olika myndigheter och vårdinstanser visar på behovet av specialistmottagningar, med kompetens att hantera sexuellt våld och sexuell exploatering VDPW376'RFKNRPSOH[376''HIDOOHUOlWWPHOODQVWRODUQDEOLULQWHVHGGDRFKYnUGHQXWHEOLU'HVVD YLWWQHVPnOSnSHNDUEHKRYHWDYDWWHWDEOHUDYX[HQYHUNVDPKHWHUVRPlUMlPI|UEDUDPHGGHWVW|G%DUQD-KXVHQHUEMXGHUnWPLQVWRQHSnUHJLRQDOQLYn9LGVSHFLDOLVHUDGHWUDXPDHQKHWHUI|UYX[QDNDQGHPnQJ-IDFHWWHUDGHEHKRYHQDYMXULGLVNWPHGLFLQVNWRFKVRFLDOWVW|GVDPWWHUDSLVDPRUGQDV)|UHELOGHUVRP 0LNDPRWWDJQLQJDUQD¿QQVUHGDQPHQGHVVDYHUNVDPKHWHUEHK|YHUYLGDUHXWYHFNODVRFKV\VWHPDWLVHUDV |YHUKHODODQGHW'HWlUDY\WWHUVWDYLNWDWWMXULGLVNDPHGLFLQVNDRFKSV\NRVRFLDODVW|GUHVXUVHULQWHEDUD J|UVWLOOJlQJOLJDXWDQlYHQW\GOLJWV\QOLJDI|UGHPVRPGUDEEDV
För att vidareutveckla metodik, forskning och utbildning bör ett nationellt kompetenscentrum etableras, möjligen genom samarbeten likt den avsiktsförklaring som upprättats mellan olika akademiska och so-FLDODLQVWLWXWLRQHU0&+6
Kunskapsförhöjning inom polisväsandet och rättsystemet
)|UDWWSURDNWLYWEHP|WDRFKI|UKLQGUDEURWWLSRUQRJUD¿VNDVDPPDQKDQJlUHQI|UGMXSQLQJDYSROLVHQV och rättssystemets kunskaper om sexuellt våld och sexuell exploatering, särskilt på digitala arenor, nöd-YlQGLJ5HVXOWDWHQLQGLNHUDUHWWEHKRYDYDWWVWlUNDRFKUHIRUPHUDGHUlWWVOLJDUDPDUQDUXQWGLJLWDOWYnOG RFKH[SORDWHULQJLSRUQRJUD¿VNDVDPPDQKDQJI|UDWWVlNHUVWlOODDWWEURWWVRPEHJnVRQOLQHEHKDQGODV PHGVDPPDDOOYDURFKNRQVHNYHQVVRPNRQYHQWLRQHOODEURWW'HWWDI|UDWWJDUDQWHUDUlWWVVlNHUKHWRFK DGHNYDWVW|GWLOODOODEURWWVRIIHU
71
819
Bilaga 7 SOU 2023:98
Socialtjänsten som viktig aktör för stöd och samverkan
5HVXOWDWHQIUnQVWXGLHQSHNDUSnGHQXWVDWWKHWVRPHQSHUVRQLSRUQRJUD¿SURGXNWLRQNDQEH¿QQDVLJ L RFK U|U VnYlO SV\NRVRFLDOD XWPDQLQJDU VRP HNRQRPLVND RFK SV\NLDWULVND'HWlURFNVnW\GOLJWKXU många olika myndigheter (och avdelningar inom en myndighet) och andra aktörer som kan bli in-YROYHUDGHYLONHWVWlOOHUNUDYSnVDPYHUNDQ+lUKDUVRFLDOWMlQVWHQHQVMlOYNODUUROOEnGHXWLIUnQDQVYDU kring uppsökande verksamheter samt att utreda behov av ekonomiskt bistånd, skydd, praktisk hjälp och VW|GVDPWDO6RFLDOWMlQVWHQKDUGHW|YHUJULSDQGHDQVYDUHWI|UDOODLQYnQDUHLNRPPXQHQYLONHWJ|UGHP som naturliga aktörer för att ansvara för samverkande interventioner som rör sig också över myndighets-JUlQVHU$YLQWHUYMXHUQDLVWXGLHQIUDPNRPPHUDWWVRFLDOWMlQVWHQYDULWSnWDJOLJWIUnQYDUDQGHlQGDVHGDQ SHUVRQHUQDYDUYnOGVXWVDWWDVRPEDUQ6RFLDOWMlQVWHQPnVWHLHQIUDPWLGInHWWW\GOLJDUHXSSGUDJRFKPHU UHVXUVHUI|UDWWDUEHWDPRWVH[XHOOH[SORDWHULQJLQNOXGHUDWSRUQRJUD¿VNWYnOG'nYLLQWHUYMXDWYX[QD SHUVRQHUKDUGHLQWHVDPPDUlWWLJKHWHUVRPEDUQVRPDWWWLOOH[HPSHOInNRPPDWLOOHWW%DUQDKXVQlU GHYDULWYnOGVXWVDWWD VHWH[.RUKRQHQHWDO/DQGEHUJ.DOGDORFK(ULNVVRQ6YHGLQRFK /DQGEHUJ0HQPRGHOOHQI|UVDPYHUNDQVRPVNHULQRP%DUQDKXVERUGHXQGHUV|NDVYLGDUHRFK DQSDVVDVI|UDOODPlQQLVNRULVH[XHOOH[SORDWHULQJlYHQYX[QDSHUVRQHU|YHUnU
Samhällelig medvetenhet
Resultaten belyser inte bara behovet av kompetensutveckling inom rättsväsende, socialtjänst och vård XWDQ SHNDU lYHQ
SnQ|GYlQGLJKHWHQDYHQ|YHUJULSDQGHNXQVNDSVK|MQLQJ Sn EUHG VDPKlOOVQLYn$WW
bekämpa de fördomar och attityder som trivialiserar och osynliggör våldet och brottsligheten dessa LQGLYLGHUXWVlWWVI|UlUDY\WWHUVWDYLNW,QIRUPDWLRQVRFKXWELOGQLQJVLQLWLDWLYH[HPSHOYLVLQRPVNRODQV ram, kan spela en viktig roll i att upplysa allmänheten om de mörka omständigheterna som döljer sig EDNRPGLJLWDODVNlUPDU'HWNUlYVHQJHQRPJULSDQGHI|UlQGULQJLVDPKlOOHWVV\QI|UDWWI|UVlNUDDWW GHVVD ´RV\QOLJD EURWWVRIIHU´ InU WLOOJnQJ WLOO VN\GG VW|G RFK YnUG RFK P|MOLJKHWHQ DWW OlPQD YnOGHWV VNXJJDEDNRPVLJ
72
820
9
Bilaga 7
Projektteam och tackord
Uppdraget har utförts av en projektgrupp bestående av Meghan Donevan, projektledare och doktorand YLG8PHn8QLYHUVLWHWRFKDI¿OLHUDGIRUVNDUHSn0DULH&HGHUVFKL|OGK|JVNROD&DUO*|UDQ6YHGLQ DI¿Oierad professor på Marie Cederschiöld högskola; och Linda Jonsson, docent och lektor på Marie Ceder-VFKL|OGK|JVNROD,QWHUYMXHUQDJMRUGHVDY0HJKDQ'RQHYDQ/LQGD-RQVVRQRFK0DOLQ-HQVWDYVDPWOLJD vid Marie Cederschiöld h|JVNROD
9LYLOOULNWDYnUWWDFNWLOO8WUHGQLQJHQ 'LUI|UDWWYL¿FNGHWWDXSSGUDJRFKYLKRSSDVDWW studien kommer att bidra till en fördjupad förståelse av situationen för de personer som utsätts för våld, KRWRFK|YHUJUHSSLVDPEDQGPHGSURGXNWLRQRFKGLVWULEXWLRQDYSRUQRJUD¿9nUWWDFNJnUlYHQWLOOGH VDPKlOOVDNW|UHUVRPKMlOSWRVVQnXWWLOOPnOJUXSSHQ6OXWOLJHQPHQLQWHPLQVWYLOOYLULNWDYnUWDFNsamhet till de individer som deltagit i intervjuerna och generöst delat med sig av sina livserfarenheter RFKLQVLNWHU
73
821
Bilaga 7 SOU 2023:98
10 Referensförteckning
Averdijk 
0 5LEHDXG ' 	 (LVQHU 0  /RQJLWXGLQDO 5LVN )DFWRUV RI 6HOOLQJ DQG %X\LQJ
6H[XDO6HUYLFHV$PRQJ<RXWKVLQ6ZLW]HUODQGArchives of Sexual Behavior, 4 ± %DNHU/0'DOOD5/ 	:LOOLDPVRQ& ([LWLQJSURVWLWXWLRQ$QLQWHJUDWHGPRGHOViolence
Against Women, 16 ± %LVKRS5R\VH-%DVWLDQ'+HDUW& 	6FRWW* 7UDI¿FNLQJLQWKH(URWLF/DERU0DUNHW
$1DWLRQDO6XUYH\-RXUQDORI+XPDQ7UDI¿FNLQJ, 7 ± %OHYLQV&$:HDWKHUV):'DYLV07:LWWH7. 	'RPLQR-/ 7KH3RVWWUDXPDWLF
Stress Disorder Checklist for DSM-5 3&/ 'HYHORSPHQW DQG LQLWLDO SV\FKRPHWULF HYDOXDWLRQ
Journal of Traumatic Stress, 28± %UDXQ9 	&ODUNH9 8VLQJWKHPDWLFDQDO\VLVLQSV\FKRORJ\4XDOLWDWLYHUHVHDUFKLQSV\FKRO-
RJ\ %\8 -XOPlQnWDODVI|UYnOGWlNWHUNRSSODGHWLOOIUDQVNSRUUVDMWDagens Nyheter. https:// ZZZGQVHYDUOGHQPDQDWDODVIRUYDOGWDNWHUNRSSODGHWLOOIUDQVNSRUUVDMW &DPSEHOO5*RRGPDQ:LOOLDPV5	-DYRUND0$7UDXPD,QIRUPHG$SSURDFKWR6H[XDO
9LROHQFH5HVHDUFK(WKLFVDQG2SHQ6FLHQFHJournal of Interpersonal Violence, 34 ±±  &KDPSLRQ$52VZDOG).KHUD' 	3HGHUVHQ&/  ([DPLQLQJWKH*HQGHUHG,PSDFWVRI
7HFKQRORJ\)DFLOLWDWHG6H[XDO9LROHQFH$0L[HG0HWKRGV$SSURDFKArchives of Sexual Behavior, 51 ± &LXUULD0 7KH/RVVRI$XWRQRP\LQ$EXVHG3HUVRQV3V\FKRORJLFDO0RUDODQG/HJDO'LPHQ-
VLRQVHumanities, 7  &RKHQ-$0DQQDULQR$3	6WDURQ95$SLORWVWXG\RIPRGL¿HGFRJQLWLYHEHKDYLRUDO
WKHUDS\IRUFKLOGKRRGWUDXPDWLFJULHI &%7&7* Journal of the American Academy of Child &
Adolescent Psychiatry, 45 ± &XQQLQJKDP66DQGHUV76FRXODU-&DPSEHOO53LWFKHU-+LOO.9DOHQWLQHFKDVH00H-
OLVVD&$\GLQ<
	+DPHU5 Behind the Screen: Commercial Sex, Digital Spaces and
Working Online, Technology in Society. 'DUYHV%RUQR]-0$ORQVR-GH*LURODPR*HWDO
0DLQWUDXPDWLFHYHQWVLQ(XURSH376'
LQWKH(XURSHDQVWXG\RIWKHHSLGHPLRORJ\RIPHQWDOGLVRUGHUVVXUYH\Journal of Trauma Stress, 21 ± 'HURJDWLV/5
SCL-90. Administration, Scoring & Procedures Manual – I for the R(evised)
version. %DOWLPRUH-RKQ+RSNLQV8QLYHUVLW\6FKRRORI0HGLFLQH 'RQHYDQ0
6\QVPDQLQWH¿QQVPDQLQWH±,QEOLFNLGHQVYHQVNDSRUULQGXVWULQStockholm:
7DOLWD (OODUG*UD\$-HIIUH\1.&KRXEDN0 	&UDQQ6( )LQGLQJWKH+LGGHQ3DUWLFLSDQW
International Journal of Qualitative Methods, 14 ± )DUOH\0,$/\QQH-=XPEHFN66SLZDN)5H\HV0($OYDUH]' 	6H]JLQ8 
3URVWLWXWLRQDQG7UDI¿FNLQJLQ1LQH&RXQWULHV$QXSGDWHRQ9LROHQFHDQGSRVWWUDXPDWLFVWUHVVGLV-RUGHUJournal of Trauma Practice, 2 ± )RONKlOVRP\QGLJKHWHQ Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017 (SRHR2017)
6WRFNKROP)RONKlOVRP\QGLJKHWHQ
74
822
Bilaga 7
)UDQVNDVHQDWHQ 3RUQROpQIHUGXGpFRU>3RUQRJUD¿+HOYHWHWEDNRPNXOOLVHUQD@KWWSVZZZ
VHQDWIUUDSUUSGI )UHGOXQG& 	-RQVVRQ/6  Perceived help and support for sex as self-injury: a qualitative
VWXG\RID6ZHGLVKVDPSOHArchives of sexual behavior, 52 ± *HZLUW]0H\GDQ$:DOVK::RODN- 	)LQNHOKRU'  7KHFRPSOH[H[SHULHQFHRIFKLOG
SRUQRJUDSK\VXUYLYRUVChild Abuse and Neglect, 80 1RYHPEHU± *UXG]HQ&50HHNHU'7RUUHV-0'X40RUULVRQ56$QGHUVHQ50 	*HOEHUJ/
&RPSDULVRQRIWKHPHQWDOKHDOWKRIIHPDOHDGXOW¿OPSHUIRUPHUVDQGRWKHU\RXQJZRPHQLQ &DOLIRUQLDPsychiatric Services, 62 ± *UXG]HQ&55\DQ*0DUJROG:7RUUHV-
	*HOEHUJ/ 3DWKZD\VWRKHDOWKULVNH[SR-
VXUHLQDGXOW¿OPSHUIRUPHUVJournal of Urban Health, 86 ± +HGLQ 8& 	 0nQVVRQ 6$  7KH LPSRUWDQFH RI VXSSRUWLYH UHODWLRQVKLSV DPRQJ ZRPHQ
OHDYLQJSURVWLWXWLRQJournal of Trauma Practice, 2 ±± +HGpQ/-RQVVRQ/6 	)UHGOXQG& 7KHFRQQHFWLRQEHWZHHQVH[DVVHOILQMXU\DQGVH[XDO
YLROHQFHArchives of sexual behavior± +HQU\1 	3RZHOO$ 7HFKQRORJ\)DFLOLWDWHG6H[XDO9LROHQFH$/LWHUDWXUH5HYLHZRI(P-
SLULFDO5HVHDUFKTrauma, Violence, and Abuse, 19 ± +XOWPDQ$ MXQ3RUQKXEVWlPW±DYNYLQQRUGöteborgs-Posten. KWWSVZZZJSVHQ\-
KHWHUY&$UOGHQSRUQKXEVW&$PWDYNYLQQRU +\GpQ0
7KHWHOOHUIRFXVHGLQWHUYLHZ,QWHUYLHZLQJDVDUHODWLRQDOSUDFWLFHQualitative Social
Work, 13 ± +¡LJnUG&	)LQVWDG/%DNJDWHUOslo: Pax förlag -DYDQEDNKW0'LOODYRX0&5LJJ5:.HUQGW35
	*RUEDFK30 7UDQVPLVVLRQ
%HKDYLRUV DQG 3UHYDOHQFH RI &KODP\GLD DQG *RQRUUKHD DPRQJ $GXOW )LOP 3HUIRUPHUV Sexually
Transmitted Diseases, 44 ± -RQHV$ ,JHWSDLGWRKDYHRUJDVPV´$GXOWZHEFDPPRGHOV¶QHJRWLDWLRQRISOHDVXUHDQGGDQ-
JHUSigns, 42 ± -RQVVRQ/6YHGLQ&* 	+\GHQ0 <RXQJZRPHQVHOOLQJVH[RQOLQH±QDUUDWLYHVRQUHJX-
ODWLQJIHHOLQJVAdolescent Health, Medicine and Therapeutics, 6± -RQVVRQ/66YHGLQ&*3ULHEH*)UHGOXQG&:DGVE\0 	=HWWHUTYLVW0 6LPL-
larities and Differences in the Functions of Nonsuicidal Self-Injury (NSSI) and Sex as Self-Injury
6$6,Suicide and Life-Threatening Behavior, 49 ± -lPVWlOOGKHWVP\QGLJKHWHQ
 Prostitution och människohandel: Slutredovisning av uppdrag att
stärka arbetet mot att barn och unga respektive vuxna utnyttjas i prostitution och människohandel, samt kartlägga omfattningen av prostitution och människohandel. 5DSSRUW .DHVWOH&( 6HOOLQJDQG%X\LQJ6H[$/RQJLWXGLQDO6WXG\RI5LVNDQG3URWHFWLYH)DFWRUVLQ
$GROHVFHQFHPrevention Science, 13 ± .DUDP(*)ULHGPDQ0-+LOO('.HVVOHU5&0F/DXJKOLQ.$3HWXNKRYD0 
.RHQHQ.& &XPXODWLYHWUDXPDVDQGULVNWKUHVKROGVPRQWK376'LQWKH:RUOG0HQWDO +HDOWK:0+VXUYH\VDepression and anxiety, 31 ± .HVVOHU5&%HUJOXQG3'HPOHU2-LQ50HULNDQJDV.5 	:DOWHUV(( /LIHWLPH
prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National Comorbidity Survey 5HSOLFDWLRQArchives of general psychiatry, 62 
75
823
Bilaga 7 SOU 2023:98
.HVVOHU5&6RQQHJD$%URPHW(+XJKHV0 	1HOVRQ&% 3RVWWUDXPDWLFVWUHVVGLV-
RUGHULQWKH1DWLRQDO&RPRUELGLW\6XUYH\Archives of general psychiatry, 52 ± .ROKDWNDU6 -XQ7KH¿JKWWRKROG3RUQKXEDFFRXQWDEOHThe New Yorker. KWWSVZZZ
QHZ\RUNHUFRPPDJD]LQHWKH¿JKWWRKROGSRUQKXEDFFRXntable .RUKRQHQ/-RQVVRQ//DUVVRQ$.LQGHQ+/DQGEHUJc
	6YHGLQ&* Utvärdering
av Barnahus6)67 .ULVFK0$YHUGLMN09DOGHEHQLWR6 	(LVQHU0 6H[7UDGH$PRQJ<RXWK$*OREDO5H-
YLHZRIWKH3UHYDOHQFH&RQWH[WVDQG&RUUHODWHVRI7UDQVDFWLRQDO6H[$PRQJWKH*HQHUDO3RSXODWLRQ RI<RXWKAdolescent Research Review, 4 ± .ULVWRI1 'HF7KH&KLOGUHQRI3RUQKXE:K\GRHV&DQDGD$OORZ7KLV&RPSDQ\WR3UR¿W
2II9LGHRVRI([SORLWDWLRQDQG$VVDXW"New York TimesKWWSZZZQ\WLPHVFRPRSLQ-LRQVXQGD\SRUQKXEUDSHWUDI¿FNLQJKWPO .lUQHNXOO:ROIH* 	:LONHQV- Alla tittade men ingen såg – En granskande rapport om till-
gången till skydd, stöd och rättvisa för barn som utsätts för kommersiell sexuell exploateringhttps://
FKLOGRUJZSFRQWHQWXSORDGV2.6(5DSSRUW$ZHEESGI /DQGEHUJc
	6YHGLQ&* Inuti ett Barnahus: En kvalitetsgranskning av 23 svenska verk-
samheter. 5lGGDEDUQHQ /DQGEHUJ
c .DOGDO $ 	 (ULNVVRQ 0  Delaktighet genom kunskap, kontroll och gemen-
skap. Barnets väg genom Barnahus/XQG6WXGHQWOLWWHUDWXU 0DULH&HGHUVFKL|OGV+|JVNROD  För en kunskaps- och människorättsbaserad vård för sexual-
brottsutsatta6WRUD6N|QGDO:21=$RFK0DULH&HGHVFK|OGV+|JVNROD 0DUWHOOR]]R(	%UDGEXU\3+RZWKHSDQGHPLFKDVPDGH\RXQJSHRSOHPRUHYXOQHUDEOHWR
ULVN\RQOLQHVH[XDOWUDGHLondon School of Economics and Political Science±KWWSVEORJVOVH DFXNPHGLDOVHKRZWKHSDQGHPLFKDVPDGH\RXQJSHRSOHPRUHYXOQHUDEOHWRULVN\ online-sexual-trade/ 0nQVVRQ6$ 	+HGLQ8& %UHDNLQJWKH0DWWKHZHIIHFW2QZRPHQOHDYLQJSURVWLWXWLRQ
International Journal of Social Welfare, 8 ± 1HWWHOEODGW3+DQVVRQ/6WHIDQVVRQ&*%RUJTXLVW/
	1RUGVWU|P* 7HVWFKDUDFWHULV-
WLFVRIWKH+RSNLQV6\PSWRP&KHFN/LVW
+6&/LQ6ZHGHQXVLQJWKH3UHVHQW6WDWH([DPLQD-
WLRQ36(DVDFDVHQHVVFULWHULRQSocial Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 28± 1LOVVRQ'*UHHQ66YHGLQ&*	'DKOVWU|Pg3V\FKRIRUPDQGVRPDWRIRUPGLVVRFLDWLRQ
DPRQJFKLOGUHQDQGDGROHVFHQWV$QHYDOXDWLRQRIDQHZVKRUWVFUHHQLQJLQVWUXPHQWIRUGLVVRFLDWLRQ '64European Journal of Trauma & Dissociation 3± 1LOVVRQ''DKVWU|Pg3ULHEH* 	6YHGLQ&* 3RO\WUDXPDWL]DWLRQLQDQDGXOWQDWLRQDO
VDPSOHDQGLWVDVVRFLDWLRPZLWKSV\FKRORJLFDOGLVWUHVVDQGVHOIHVWHHPBrain and behavior, 5(1), 62 ± 1LOVVRQ'*XVWDIVVRQ3(/DUVVRQ-/ 	6YHGLQ&* (YDOXDWLRQRIWKH/LQN|SLQJ<RXWK
/LIH([SHULHQFH6FDOHThe Journal of Nervous and Mental Disease, 198, ± 1RUDN6
/RVVRI6HOILQ'LVVRFLDWLRQLQ3URVWLWXWLRQ5HFRYHU\RI6HOILQ&RQQHFWLRQWR+RUVHV
$6XUYLYRU¶V-RXUQH\Dignity: A Journal of Analysis of Exploitation and Violence, 4  2OVVRQ+
'HWNlUOHNVO|VDSDWULDUNDWHW%HVNULYQLQJRFKDQDO\VDYKHWHURVH[XHOOSURVWLWXWLRQ
76
824
Bilaga 7
PHGPlQVRPN|SDUHRFKNYLQQRUVRPSURVWLWXHUDGH,Q$%RUJ
(GProstitution beskrivning:
analys: förslag till åtgärder6WRFNKROP/LEHU 3ULHEH*
	6YHGLQ&* Sälja och köpa sex i Sverige 2011. Förekomst, hälsa och attityder
'HOUDSSRUW
 XU 3URVWLWXWLRQL6YHULJH±.DUWOlJJQLQJRFK XWYlUGHULQJ DY SURVWLWXWLRQVJUXSSHUQDV
LQVDWVHUVDPWHUIDUHQKHWHURFKDWWLW\GHULEHIRONQLQJHQLinköping: Linköping University Electronic 3UHVV 5DMDQ*:DFKWOHU&/HH6:lQGHOO33KLOLSV%:DKOVWU|P/6YHGLQ&*DQG&DUOVVRQ
$& $RQHVHVVLRQWUHDWPHQWRI376'DIWHUVLQJOHVH[XDODVVDXOWWUDXPD$SLORWVWXG\RIWKH :216$0/,SURMHFW$UDQGRPL]HGFRQWUROOHGWULDOJournal of Interpersonal Violence, 37(9–10), ± 5H\QROGV& 0DU0RUHWKDQ03V6HQDWRUV&DOOIRU&ULPLQDO,QYHVWLJDWLRQLQWR3RUQ-
KXE¶V &DQDGLDQ 2ZQHUV National Post. KWWSVQDWLRQDOSRVWFRPQHZVFDQDGDPRUHWKDQODZmakers-call-for-criminal-investigation-of-mindgeek 5R[EXUJK
$ 'HJHQKDUGW / 	 &RSHODQG -   3RVWWUDXPDWLF VWUHVV GLVRUGHU DPRQJ IHPDOH
VWUHHWEDVHGVH[ZRUNHUVLQWKHJUHDWHU6\GQH\DUHD$XVWUDOLDBMC Psychiatry, 6
±
6KDSLUR
) 	 )RUUHVW 0 6  (0'5 7KH %UHDNWKURXJK 7KHUDS\ IRU 2YHUFRPLQJ $Q[L-
HW\Stress, and Trauma, 2 6RFLDOVW\UHOVHQ E Ojämna villkor för hälsa och vård. Jämlikhetsperspektiv på hälso- och
sjukvården6WRFNKROP6RFLDOVW\UHOVHQ 6WUDQG%+'DOJDUG267DPEV.	5RJQHUXG00HDVXULQJWKHPHQWDOKHDOWKVWDWXVRI
WKH1RUZHJLDQSRSXODWLRQ$FRPSDULVRQRIWKHLQVWUXPHQWV6&/6&/6&/DQG0+,
6)Nordic Journal of Psychiatry, 57, ± 6YHGLQ&*-RQVVRQ/.MHOOJUHQ&3ULHEH* 	cNHUPDQ, Prostitution i Sverige. Hu-
vudrapport. Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningenKWWSXUQNEVHUHVROYH"XUQ XUQQEQVHOLXGLYD 6YHGLQ&*
	3ULHEH* 8QJDVH[RFK,QWHUQHW,8QJGRPVVW\UHOVHQSe mig – unga om sex
och Internet V±6WRFNKROP8QJGRPVVW\UHOVHQ 6YHHQ-%RQGMHUV.
	:LOOHEUDQG0 3V\FKRPHWULFSURSHUWLHVRIWKH376'&KHFNOLVWIRU
'60DSLORWVWXG\European Journal of Psychotraumatology, 7 8UDGD/$5XVDNRYD02GLQRNRYD97VX\XNL.5DM$ 	6LOYHUPDQ-*  Sexual
H[SORLWDWLRQ DV D PLQRU YLROHQFH DQG +,967, ULVN DPRQJ ZRPHQ WUDGLQJ VH[ LQ VW 3HWHUVEXUJ DQGRUHQEXUJ5XVVLDInternational Journal of Environmental Research and Public Health, 16(22), ± :DOVK:$:RODN-/RXQVEXU\.+RZOH\6/LSSHUW7 	7KRPSVRQ/ /HVVRQV
/HDUQHG&RQGXFWLQJ5HVHDUFK:LWK9LFWLPV3RUWUD\HGLQ6H[XDO$EXVH,PDJHVDQG7KHLU3DUHQWV
Journal of Interpersonal Violence, 33 ± :DUNHQWLQ& &KDLU  Ensuring the protection of privacy and reputation on platforms such
as Pornhub5HSRUWRIWKH6WDQGLQJ&RPPLWWHHRQ$FFHVVWR,QIRUPDWLRQ3ULYDF\DQG(WKLFVUG
Parliament, 2nd Session. :RUWPDQQ-+-RUGDQ$+:HDWKHUV):5HVLFN3$'RQGDQYLOOH.$+DOO&ODUN%)RD
(%<RXQJ0F&DXJKDQ6<DUYLV-+HPEUHH($0LQW]-3HWHUVRQ$/
	/LW]%7
3V\FKRPHWULFDQDO\VLVRIWKH376'&KHFNOLVW 3&/DPRQJWUHDWPHQWVHHNLQJPLOLWDU\ VHUYLFHPHPEHUVPsychological Assessment, 28, ±
77
825
Bilaga 7 SOU 2023:98
11 APPENDIX A
M
Att våga närma sig berättelser om våld
Många kan känna sig tveksamma till att ställa frågor om våld på grund av oron att frågorna kommer att nWHUWUDXPDWLVHUDLQGLYLGHQ0HQPnQJDVRPKDUHUIDUHQKHWDYYnOGlULGHVSHUDWEHKRYDYDWWGHODPHG VLJRFKOlQJWDUHIWHUDWWQnJRQlQWOLJHQVWlOOHUIUnJDQ±RFKNDQWDHPRWVYDUHW6RPHQGHOWDJDUHLYnU VWXGLHSnSHNDGHDWWIUnJDRPYnOGHWYLVDUI|UGHQYnOGVXWVDWWDDWWGHQVRPIUnJDUEU\UVLJJHQXLQW)|U PnQJDRIIHUNDQGHWYDUDI|UVWDJnQJHQGHNlQQHUDWWGHUDVHUIDUHQKHWHUWDVSnDOOYDU
+XUEHP|WHUPDQSHUVRQHUVRP|QVNDUGHODPHGVLJDYVLQDXSSOHYHOVHUDYYnOG"+XUVNDSDUPDQHQ WU\JJDWPRVIlUGlUEHUlWWDUHQNlQQHUVLJEnGHUHVSHNWHUDGRFKI|UVWnGG"6lUVNLOWQlULQGLYLGHQWLGLJDUH KDUI|UV|NWGHODVLQKLVWRULDPHQEOLYLWEHVYLNHQJnQJSnJnQJ$WWEHP|WDSHUVRQHUVRP|QVNDUGHOD PHGVLJDYVLQDXSSOHYHOVHUDYYnOGNUlYHUHQGMXSLQVLNWRFKHPSDWL)|UDWWVNDSDHQDWPRVIlUGlU EHUlWWDUHQNlQQHUVLJUHVSHNWHUDGRFKI|UVWnGGPnVWHYLI|UVWYnJDQlUPDRVVlPQHWYnOGRFK|YHUJUHSS Det handlar inte bara om att ställa frågor, utan att göra det med en förståelse för den sårbarhet och rädsla VRPI|OMHUPHGDWWDYVO|MDWUDXPDWLVNDHUIDUHQKHWHU9DUMHRUGYDUMHKDQGOLQJRFKHQVEOLFNNDQDYJ|UD KXUQnJRQYlOMHUDWW|SSQDXSS
$NWLYWO\VVQDQGHVSHODUHQFHQWUDOUROOLGHWWDVDPPDQKDQJ'HWDNWLYDO\VVQDQGHWVLJQDOHUDULQWHHQEDUW XSSPlUNVDPKHWXWDQlYHQDWWPDQEU\UVLJJHQXLQWRPGHQEHUlWWHOVHVRPGHODV*HQRPDWWEHKnOOD ögonkontakt, spegla de känslor som framkommer och bekräfta personens upplevelser, bevisar man sitt JHQXLQDHQJDJHPDQJ,EODQGlUGHWMXVWW\VWQDGHQI|UVWlUNWDYDNWLYWO\VVQDQGHVRPJHULQGLYLGHQHQ NlQVODDYDWWEOLVHGGRFKK|UG5HOHYDQWDI|OMGIUnJRUYLVDU\WWHUOLJDUHHQJDJHPDQJRFKHQYLOMDDWWI|UVWn XSSOHYHOVHQLVLQKHOKHWXWDQDWWG|PDHOOHUJ|UDDQWDJDQGHQ
Vår strategi att kombinera en inledande enkät med fördjupade kvalitativa intervjuer har visat sig vara VlUVNLOWHIIHNWLYDLDWWVNDSDGHWQ|GYlQGLJDI|UWURHQGHW(QNlWHQV³MDQHM´IUnJRUIXQJHUDUVRPHQPMXNstart, medan mer riktade frågor om våld tydligt signalerar att vi hade den kompetens och förmåga som NUlYVI|UDWWP|WDRFKVW|WWDEHUlWWDUHQ'HWWDI|UWURHQGHLVLQWXUOHGHUWLOOPHUULNDLQVLNWVIXOODRFK YHUNOLJKHWVQlUDEHUlWWHOVHU6RPHQGHOWDJDUHXWWU\FNWHGHW³9DQOLJWYLVNlQQHUMDJDWWMDJPnVWHI|UNODUD PLJYlOGLJWYlOGLJWP\FNHWPHQMDJI|UVWRGQLYnQDYI|UVWnHOVHJHQRPKXUIUnJRUQDYDUXWIRUPDGH RFKGlUI|UYnJDGHMDJRFNVnYDUDPHGKlURFKEHUlWWD´+HQQHVRUGXQGHUVWU\NHUYLNWHQDYDWWQlUPDVLJ VnGDQDNlQVOLJDlPQHQPHGEnGHNXQVNDSRFKHPSDWL+XUNDQYLIRUWVlWWDDWWI|UElWWUDYnUDPHWRGHU" +XUVlNHUVWlOOHUYLDWWYLDOOWLGEHKDQGODUGHVVDEHUlWWHOVHUPHGGHQYlUGLJKHWRFKRPVRUJGHI|UWMlQDU" 'HVVDlUFHQWUDODIUnJRUVRPYLPnVWHUHÀHNWHUD|YHUNRQWLQXHUOLJW
78
826
Bilaga 7
Bilaga 8
Våld, exploatering & ohälsa i pornografi
En systematisk kunskapssammanställning om samtida produktionsförhållanden
Max Waltman
Fil.dr, Universitetslektor i statsvetenskap
Bilaga 8 SOU 2023:98
Dokumenttyp: Kunskapssammanställning
Beslutsfattare:
Färdigställd:
Ansvarig avdelning:
Dokumentansvarig:
Måns Svensson, Professor i rättssociologi, Akademichef
12 november 2023
Akademin för lärande, humaniora och samhällsvetenskap (LHS)
Max Waltman, Universitetslektor i statsvetenskap
830
Bilaga 8
Innehållsförteckning
I. INLEDNING ....................................................................................................................... 1
Psykologiska mekanismer............................................................................................................................. 2 Samhälleliga kontexter................................................................................................................................. 4 Rivaliserande teorier..................................................................................................................................... 7
II. METOD ................................................................................................................................. 8
Web of Science (Core Collection) ................................................................................................................... 9 Scopus....................................................................................................................................................... 10 Sammanlagda sökträffar i Web of Science of Scopus ..................................................................................... 11 Unika träffar efter exkludering av dubbletter ............................................................................................... 11 Inkludering & exkludering av sökträffar för vidare analys ........................................................................... 12 Google Scholar (”OnlyFans”) ..................................................................................................................... 12 Google Scholar (söksträng nr 2).................................................................................................................. 13 DiVA:s, GU:s samt norska studentarbeten ................................................................................................ 13
III. KÄLLKRITIK OCH INLEDANDE JÄMFÖRELSER.......................................... 14
Visuella presentationer av aggression och förnedring ...................................................................................... 16 Prostitution och övergrepp ........................................................................................................................... 19 Att värdera belägg ..................................................................................................................................... 22 Trovärdighet och representativitet................................................................................................................. 24
IV. ANALYTISK SAMMANFATTNING ........................................................................ 29
Sambandet mellan medverkan eller exploatering i pornografi och psykisk, fysisk och sexuell ohälsa samt
socioekonomiska konsekvenser............................................................................................................. 29
Exploatering, människohandel, otillbörligt ekonomiskt och annat utnyttjande ........................................................... 29
Förhållanden i utlandet.......................................................................................................................................................................... 29 Förhållandet i Sverige ............................................................................................................................................................................ 33
Ohälsa, droger och medicinska prestationshöjande preparat ......................................................................................... 38
Förhållanden i utlandet.......................................................................................................................................................................... 38 Kvinnlig sexuell dysfunktion ................................................................................................................................................................ 44 Förhållanden i Sverige ........................................................................................................................................................................... 46
Ohälsa som syns framför kameran .................................................................................................................................... 48 Psykisk förnedring, förudmjukelse, samhälleligt stigma och diskriminering................................................................. 50
Förhållanden i utlandet.......................................................................................................................................................................... 50 Förhållanden i Sverige ........................................................................................................................................................................... 52 Psykisk förnedring framför kameran ................................................................................................................................................... 53 Om ejakulering i ansikte/mun.............................................................................................................................................................. 53
Hur USA:s rättspraxis påverkar våld och förnedring framför kameran ........................................................................ 54 Socioekonomiska konsekvenser......................................................................................................................................... 54
Våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi ............................................................................ 57
Våldet bakom kameran ....................................................................................................................................................... 57
Förhållanden i utlandet.......................................................................................................................................................................... 57 Förhållanden i Sverige ........................................................................................................................................................................... 60
Våldet framför kameran...................................................................................................................................................... 66
Data direkt från konsumenterna .......................................................................................................................................................... 78 Avslutande reflektioner om gagging .................................................................................................................................................... 80
Internetforum där personer lägger upp eget material: våldsutsatthet, kontroll, möjlighet till gränssättning och
(o)trygghet .......................................................................................................................................... 81
Webbkamerautförare i allmänhet....................................................................................................................................... 81
Förhållanden i utlandet.......................................................................................................................................................................... 81 Förhållanden i Sverige ........................................................................................................................................................................... 85
OnlyFans i Sverige (magister- och kandidatarbeten) ....................................................................................................... 89
iii
831
Bilaga 8 SOU 2023:98
Innehållsförteckning
Upplevelse av kontroll........................................................................................................................................................................... 90 Möjlighet till gränssättning.................................................................................................................................................................... 92 Upplevelse av trygghet eller otrygghet ................................................................................................................................................ 93
OnlyFans i Norge (magister- och kandidatarbeten)......................................................................................................... 94
Upplevelse av kontroll........................................................................................................................................................................... 95 Möjlighet till gränssättning.................................................................................................................................................................... 96 Upplevelse av trygghet eller otrygghet ................................................................................................................................................ 96
OnlyFans internationellt ..................................................................................................................................................... 97 OnlyFans: sammanfattning................................................................................................................................................. 99
Litteraturgenomgångar av andra ............................................................................................................... 101 Korra Del Rio (Transkvinna): En fallstudie i lagstiftarens dilemma ............................................................ 102
V. KORT SAMMANFATTNING OCH IMPLIKATIONER .................................. 105
Våld, exploatering & ohälsa i pornografi.................................................................................................. 105 Implikationer under svensk rätt ................................................................................................................ 108 Implikationer under internationell rätt ....................................................................................................... 110
IV. SAMMANSTÄLLNING AV SÖKSTRÄNG 1: VISUELLA AGGRESSIONER,
FÖRNEDRING M.M.................................................................................................... 112
År 2022 ................................................................................................................................................ 112
”Characteristics of Online Pornography and Interventions Against its Negative Effects in Young People: Results
from an International Delphi Panel” ...................................................................................................................... 112
“Sexual Behaviors and Aggression in Gay Pornography” ............................................................................................ 112 “Porn Sex versus Real Sex: Sexual Behaviors Reported by a US Probability Survey Compared to Depictions of Sex
in Mainstream Internet-Based Male-Female Pornography” ................................................................................ 114
“Real Scary/Scary Real: Consuming Simulated and Authentic Horrors in the Digital Era” .................................... 115 “‘Care’ as Camouflaging Capitalism and Obscuring Harm: The User-Generated Pornography Market and
Women’s Inequality” ................................................................................................................................................ 115
“The Content of Contemporary, Mainstream Pornography: A Literature Review of Content Analytic Studies” . 116 “Hijab Pornography: A Content Analysis of Internet Videos”.................................................................................... 117 “A Comparative Content Analysis of Pre-Internet and Contemporary Child Sexual Abuse Material” .................. 118 “F*Ck the Police: Resistance, Agency, and Power in Black Male Racial–Sexual Pleasure” ...................................... 118
År 2021 ................................................................................................................................................ 119
“Non-Consensual Pornography: A New Form of Technology Facilitated Sexual Violence” .................................. 119 “Binegative Myths in Pornography: An Examination of Sexual Behaviors and Aggression by Sexual Identity
Categories” ................................................................................................................................................................ 120
“Worse Than Objects: The Depiction of Black Women and Men and Their Sexual Relationship in Pornography”
.................................................................................................................................................................................... 121
“Sex on the Screen: A Content Analysis of Free Internet Pornography Depicting Mixed-Sex Threesomes from
2012-2020” ................................................................................................................................................................ 122
“Between a Camera and a Hard Place: A Content Analysis of Performer Representation in Heterosexual
Pornographic Content” ............................................................................................................................................ 123
“Aggression and Pleasure in Opposite-Sex and Same-Sex Mainstream Online Pornography: A Comparative
Content Analysis of Dyadic Scenes” ...................................................................................................................... 124
Om ejakulering i ansikte/mun............................................................................................................................................................ 125
“Collecting and Viewing Behaviors of Child Sexual Exploitation Material Offenders” ........................................... 125 “Sexual violence as a Sexual Script in Mainstream Online Pornography” .................................................................. 126 “Change in the Popularity of Transgressive Content in Written Erotica between 2000 and 2016”........................ 128
USA:s rättspraxis och förändringen 1990–2014 .............................................................................................................................. 128
År 2020 ................................................................................................................................................ 129
“Sexual Behaviors and Violence in Pornography: Systematic Review and Narrative Synthesis of Video Content
Analyses” ................................................................................................................................................................... 129
“A Descriptive Analysis of the Types, Targets, and Relative Frequency of Aggression in Mainstream
Pornography” ............................................................................................................................................................ 129
År 2019 ................................................................................................................................................ 131
“Sexual Behavior Patterns in Online Sexually Explicit Materials: A Network Analysis” .......................................... 131
iv
832
Bilaga 8
Innehållsförteckning
“‘Harder and Harder?’ Is Mainstream Pornography Becoming Increasingly Violent and Do Viewers Prefer Violent
Content?” ................................................................................................................................................................... 131
“Gender, Race, and Aggression in Mainstream Pornography” .................................................................................... 133 “Age, Aggression, and Pleasure in Popular Online Pornographic Videos” ................................................................ 133
Sadomasochism, popular culture and revolt: A pornography of violence (Routledge) ................................................................. 133
År 2018 (inga relevanta sökträffar).......................................................................................................... 134 År 2017 ................................................................................................................................................ 134
“From Orgasms to Spanking: A Content Analysis of the Agentic and Objectifying Sexual Scripts in Feminist, for
Women, and Mainstream Pornography” ............................................................................................................... 134
År 2016 ................................................................................................................................................ 136
“Lotus Blossom or Dragon Lady: A Content Analysis of “Asian Women” Online Pornography” ........................ 136 “What Types of Pornography Do People Use and Do They Cluster? Assessing Types and Categories of
Pornography Consumption in a Large-Scale Online Sample” ............................................................................ 136
År 2015 ................................................................................................................................................ 137
“Antecedents of Adolescents’ Exposure to Different Types of Sexually Explicit Internet Material: A Longitudinal
Study” ......................................................................................................................................................................... 137
“Gender (In)equality in Internet Pornography: A Content Analysis of Popular Pornographic Internet Videos” . 139
Avslutande reflektioner om gagging............................................................................................................ 139
V. SAMMANSTÄLLNING AV SÖKSTRÄNG 2: OHÄLSA, EXPLOATERING,
VÅLD, UTPRESSNING OCH MÄNNISKOHANDEL BAKOM KAMERAN M.M. ................................................................................................................................... 141
År 2023: ohälsa, exploatering m.m. ......................................................................................................... 141
“Socio-Demographic and Psychosexual Profile of Actors in Pornographic Films: A Scoping Review” ................ 141
Avslutande reflektioner ....................................................................................................................................................................... 143
År 2022: ohälsa, exploatering m.m. ......................................................................................................... 144
“What Do We Know About the Mental Health of Porn Performers? A Systematic Literature Review” .............. 144 “Homemade Pornography and the Proliferation of Queer Pleasure in East Germany” .......................................... 145 “Going Bareback: Time and Aging in a GayǦforǦPay Porn Career”............................................................................ 145
År 2021: ohälsa, exploatering m.m. ......................................................................................................... 146
Porn Work: Sex, Labor, and Late Capitalism (bok) .............................................................................................................. 146
Metoder, urval och representativitet .................................................................................................................................................. 147 Tendentiös och ”inbäddad” journalistik ........................................................................................................................................... 148 Relevanta fynd/resultat ....................................................................................................................................................................... 148
“American Adult Pornography Consumers' Beliefs and Behaviors Related to Pornography Studios Mistreating
Their Performers”..................................................................................................................................................... 152
“Reality Porn” .................................................................................................................................................................... 154 “Body and Sexual Objectification: Perceptions in the Shuar Indigenous Community”............................................ 154 “Male Sex Work in the Library Collection: Discoveries in the Stacks” ....................................................................... 155 “Predatory Porn, Sex Work and Solidarity at Borders” ................................................................................................ 155 “Eroticizing Desperation: Poverty GayǦforǦPay Porn”................................................................................................. 156 “Male Sex Work in the Porn Industry: Gendering Risk and Protection” ................................................................... 158
År 2020: ohälsa, exploatering m.m. ......................................................................................................... 159
“A longitudinal evaluation of a survivor-mentor program for child survivors of sex trafficking in the United
States” ........................................................................................................................................................................ 159
“Global market of sexual nature services. Case for Ukraine” ...................................................................................... 159 “Demographic and Psychosocial Factors Associated with Child Sexual Exploitation: A Systematic Review and
Meta-analysis” ........................................................................................................................................................... 160
“Behind the Camera: Sexual Health Testing Patterns and Outcomes Amongst UK Adult Film Performers”...... 160 “The Rise and Fall of Organized Crime in the United States”..................................................................................... 161 “Professionalism, Pay, and the Production of Pleasure in Trans Porn” ..................................................................... 162
År 2019: ohälsa, exploatering m.m. ......................................................................................................... 165
“Sexual Exploitation as a Minor, Violence, and HIV/STI Risk among Women Trading Sex in St. Petersburg and
Orenburg, Russia” .................................................................................................................................................... 165
v
833
Bilaga 8 SOU 2023:98
Innehållsförteckning
“From Amateur Aesthetics to Intelligible Orgasms: Pornographic Authenticity and Precarious Labour in the Gig
Economy”.................................................................................................................................................................. 166
”I'm the Operator With My Pocket Vibrator: Collective Intimate Relations on Chaturbate” ................................. 170 “The pleasures of fetishization: BBW erotic webcam performers, empowerment, and pleasure” .......................... 171 “Commercial Sexual Exploitation of Children: An Update for the Forensic Nurse” ............................................... 174 “Evaluation of Indicators of Female Sexual Dysfunction in Adult Entertainers”..................................................... 175 “The Determinants of a Pornography Actress’s Career Life”...................................................................................... 178 “A digital redefinition of the pornography industries” ................................................................................................. 180
År 2018: ohälsa, exploatering m.m. ......................................................................................................... 180
“Money, Morals, and Condom Use: The Politics of Health in Gay and Straight Adult Film Production” ............ 180 “Standing and ‘Survival’ in the Adult Film Industry” .................................................................................................... 184 “Online Sexual Activity Involving Webcams: An Overview of Existing Literature and Implications for Sexual
Boundary Violations of Children and Adolescents” ............................................................................................. 185
“Commercial Sexual Exploitation of Children: Victim Characteristics” ..................................................................... 187 “‘Breaking Her Spirit’ Through Objectification, Fragmentation, and Consumption: A Conceptual Framework for
Understanding Domestic Sex Trafficking”............................................................................................................ 187
“Advocacy Coalition for Safer Sex in the Adult Film Industry: The Case of Los Angeles County's Measure B” . 188
År 2017: ohälsa, exploatering m.m. ......................................................................................................... 188
“The determinants of pornography actress production” .............................................................................................. 188 “Why do Offenders Tape their Crimes? Crime and Punishment in the Age of the Selfie” ...................................... 190 “Cam Models, Sex Work, and Job Immobility in the Philippines”.............................................................................. 192 “Transmission Behaviors and Prevalence of Chlamydia and Gonorrhea Among Adult Film Performers”........... 195 “Trafficking in women and children for purposes of sexual exploitation: The criminological aspect” .................. 197
År 2016: ohälsa, exploatering m.m. ......................................................................................................... 197
“Occupational HIV Transmission Among Male Adult Film Performers—Multiple States, 2014”......................... 197 “Full House: A Retrospective Analysis of High Sexually Transmitted Infection Prevalence among Adult Film
Actors at a Singular Residence” .............................................................................................................................. 198
År 2015: ohälsa, exploatering m.m. ......................................................................................................... 199
VI. RESULTAT OM ONLYFANS: SVERIGE, NORGE, INTERNATIONELLT
............................................................................................................................................. 200
År 2020–2021: Om OnlyFans i Sverige.................................................................................................. 200
”’Mitt jobb är att vara någons fantasi’ – En kvalitativ studie av OnlyFans kreatörers upplevelser i det digitala
sexarbetets era” (HT 2020) ...................................................................................................................................... 200
”Onlyfans: frigörelse eller förslavning?” (VT 2021) ...................................................................................................... 203 ”’Easy cash, utnyttja män’”: En kvalitativ intervjustudie om kreatörers upplevelser av att publicera explitic innehåll
på plattformen OnlyFans” (VT 2021) .................................................................................................................... 205
År 2022: Om OnlyFans i Norge............................................................................................................. 208
”’Jeg poster ikke porno.’ En kvalitativ studie av unge norske kvinners digitale sexarbeid på plattformen OnlyFans”
.................................................................................................................................................................................... 208
“Female Empowerment Through OnlyFans? A Sociology of Law Analysis of Tendencies and Norms Surrounding
OnlyFans and the Use of Sex as a Commodity in the Digital Realm” ............................................................... 209
År 2022–2021: OnlyFans internationellt ................................................................................................211
“Learning on OnlyFans: User Perspectives on Knowledge and Skills Acquired on the Platform”......................... 211 “Digital Sex Work? Creating and Selling Explicit Content in OnlyFans” ................................................................... 213 “The Bodies of The (Digitised) Body Experiences of Sexual(ised) Work on OnlyFans”......................................... 213 “Sex Cam Modeling: Labor, Intimacy, and Prosumer Porn” (PhD Diss.) ................................................................. 213 “Sex Workers on Onlyfans: An Exploratory Investigation of Services Accessibility, Psychosocial Influences, and
Online Culture” (PhD Diss.) ................................................................................................................................... 214
VII. GRÅLITTERATUR OM PORNOGRAFI I SVERIGE ..................................... 218
Pornography Production Harm in Sweden: Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed Prostitution
(October 17, 2023) [n = 105] ......................................................................................................... 218
Rapportens undersökningsfokus och urvalstekniker .................................................................................................................. 218
Demografi, tidigare övergrepp, våld och exploatering: människohandel, koppleri och sexköp ............................... 219 Kroniska fysiska symptom på våld, exploatering och ohälsa........................................................................................ 228
vi
834
Bilaga 8
Innehållsförteckning
Posttraumatiskt stressymtom (PTSD) (81 %) ................................................................................................................ 230
Syns man inte, finns man inte – en inblick i den svenska porrindustrin (2019) ............................................ 231
Producenter och distributörer .......................................................................................................................................... 232 Utförarna ............................................................................................................................................................................ 234
vii
835
Bilaga 8 SOU 2023:98
I. Inledning
Denna rapport går systematiskt igenom den forskning som publicerats om pornografisk produktion sedan 2015. Längre tillbakablickar görs också i publikationerna som publicerats sedan millenieskiftet, när internet rullades ut. Fokus är på utförarna
1
– det vill säga de personer som presenteras som att de
utför, tolererar eller tvingas till sexuella handlingar mot (eller inte mot) ersättning i pornografi, webbkamerasex och liknande.
2
Inom samhällsvetenskaplig forskning, däribland särskilt psykologi,
definieras pornografi vanligen som ”sexuellt explicit media vilken primärt avser väcka sexuell lust hos publiken”.
3
I fokus här står emellertid utförarnas våldsutsatthet, potentiella ekonomiska
exploatering samt ohälsa och socioekonomiska konsekvenser.
Litteraturgenomgången syftar till att sammanställa och sammanfatta internationell forskning
om (1) vuxnas våldsutsatthet i produktion av pornografi; (2) sambandet mellan å ena sidan medverkan eller exploatering och å andra sidan ohälsa samt socioekonomiska konsekvenser; och (3) skillnader mellan olika forum för pornografidistribution såsom OnlyFans och annan webbkamerasex jämfört med traditionella kommersiella pornografisidor. Studien är ett resultat av tio arbetsveckor, vilket är relativt kort för en kunskapssammanställning. Att färdigställa en systematisk litteraturgenomgång (systematic review) tar ”som minimum” mellan sex månader och ett år.
4
Ett
alternativ med kortare arbetstid som blivit alltmer populärt, särskilt när lagstiftare eller andra beslutsfattare behöver kvalificerad kunskap om ett forskningsområde inom ett fåtal månader, är den snabba litteraturgenomgången (rapi d review).
5
Målsättningen i det senare fallet är att erbjuda en lika
* Samtliga översättningar i rapporten är författarens, om inte annat anges.
1
Här används termen ”utförare”. Flera andra termer skulle hypotetiskt kunna användas: ”personer i pornografisk
prostitution” är en otymplig variant av en annars vedertagen definition av prostitution i Sverige. Andra termer är ”sexarbetare”, ”aktörer”, ”skådespelare”, ”de som utnyttjas” och så vidare. Dessa termer bär med sig olika ideologiskt bagage och perspektiv, men vi vill ju förutsättningslöst veta hur dessa personer mår. Far de illa? Vilket är deras förhållande till sexindustrin? Som rapporten visar nedan utför personerna som är föremål för denna rapport sexuella handlingar, eller tolererar de handlingar som andra utför på dem (eller inte). För att finna en acceptabel term behövs en enkel formulering, helst ett odelat ord som inte tar för mycket plats och en term som är begriplig, fastnar där den behöver fästa, stämmer överens med vårt syfte att beskriva dem som befinner sig i pornografisk produktion och paketeras på ett kort, konscist och adekvat sätt i en rapport som upptas av mycket text.
2
I den den nyligen publicerade rapporten med 105 deltagande utförare i Sverige uppgav 54 % (54/96) att de ofta
lurades av sexköparna till att skicka pornografin innan de fick betalt, eller så blev de otillbörligen exploaterade finansiellt genom att till exempel fotograferas utan samtycke, tvingas till pornografi eller utnyttjas av webbsajter som betalade mindre än utlovat eller ingenting alls. Se Melissa Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden: Filmed Prostitution is
Inseparable from Non-Filmed Prostitution (Stockholm: Prostitution Research & Education, 2023), 31
3
Neil M. Malamuth, “Pornography,” i Int’l Encyc. Soc. & Behav. Sciences, red. Neil J. Smelser & Paul B. Baltes
(Elsevier Ltd., 2001), 11817; jfr Drew A. Kingston et al., “The Importance of Individual Differences in Pornography Use: Theoretical Perspectives and Implications for Treating Sexual Offenders,” J. Sex Res. 46, nr 2–3 (2009): 216 (definierar pornografi som det vilket “primärt syftar till att väcka sexuell lust hos konsumenten och övervägande innehåller explicit sexuellt innehåll”).
4
Rebecca Ganann, Donna Ciliska & Helen Thomas, “Expediting Systematic Reviews: Methods and Implications
of Rapid Reviews,” Implementation Science 5, nr 56 (2010): 2.
5
Se t.ex. Rod Dacombe, “Systematic Reviews in Political Science: What Can the Approach Contribute to Political
Research?,” Political Studies Review 16, nr 2 (2018): 150 (“Rapid reviews are limited in scope and time, intended to investigate pressing research problems.”); Pierre-Marc Daigneault, Steve Jacob & Mathieu Ouimet, “Using Systematic Review Methods Within a Ph.D. Dissertation in Political Science: Challenges and Lessons Learned from Practice,”
International Journal of Social Research Methodology 17, nr 3 (2014): 274–275 (nämner att snabba literaturgenomgångar är
populära när beslutsfattare behöver snabba svar, vanligtvis inom loppet av ett fåtal månader); Maria J. Grant & Andrew Booth, “A Typology of Reviews: An Analysis of 14 Review Types and Associated Methodologies,” Health Information and
Libraries Journal 26, nr 2 (2009): 95 tabell 1, 100–101 (diskuterar styrkor och svagheter i snabba litteraturgenomgångar);
Ganann, Ciliska & Thomas, “Expediting Systematic Reviews” (granskar snabba litteraturgenomgångars metoder och deras implikationer).
836
Bilaga 8
Inledning
rigorös transparens i metodhänseende som i den systematiska litteraturgenomgången, men med avkall på ”bredden och djupet av processen genom att begränsa vissa aspekter av den systematiska granskningsprocessen”.
6
På grund av den snabba litteraturgenomgångens smalare och något
grundare fokus blir det särskilt viktigt att redovisa val av sökmetoder, avgränsningar samt deras begränsningar och hur söksystematiken är tänkt att motverka potentiella skevheter.
7
Ett tydligt formulerat syfte samt väl preciserade frågor och avgränsningar gör det enklare att
konstruera söksträngar, välja forskningsdatabaser och inkludera samt exkludera studier i genomgången.
8
Tolkningen och värderingen av forskningen i snabba litteraturgenomgångar kan
också stärkas med ett teoridrivet, ”realistiskt” angreppsätt (realist synthesis/review).
9
Grundtanken i den
realistiska litteraturgenomgången har hämtats från implementeringsforskning, där forskarna undersöker vilka mekanismer som kopplar samman orsak med verkan samt beaktar deras samhälleliga
kontext, dvs. i vilket sammanhang som mekanismerna främjas respektive motverkas.
10
Den realistiska
litteraturgenomgångens emfas på mekanismer och kontext kan appliceras på en undersökning av våldsutsatthet, övergrepp och missförhållanden i produktionen av pornografi.
Psykologiska mekanismer
Inom psykologin identifierades tidigt en mekanism där många som konsumerar pornografi avtrubbas relativt snabbt och söker mer extrema material,
11
såsom presentationer av våld, aggressioner
12
eller
förnedring. Redan år 1986 publicerade psykologerna Dolf Zillman och Jennings Bryant ett amerikanskt experiment som indikerade hur konsumenternas ”preferenser” genomsnittligt påverkas av upprepad exponering; undersökningen utfördes dels med 80 vuxna (medelålder ca 35 år), dels med 80 collegestudenter (medelålder ca 22 år).
13
Hälften ur bägge åldersgrupper exponerades för
vanligt förekommande filmad pornografi utan våldsinslag, en timme per vecka under sex veckor; resterande hälften exponerades för filmer med sexuellt harmlösa TV-komedier från bästa
6
Daigneault, Jacob & Ouimet, “Using Systematic Review Methods,” 274–275 (interna citationstecken och
källhänvisningar borttagna); samstämmig med Grant & Booth, “A Typology of Reviews,” 100 (citerar ur samma källa).
7
Grant & Booth, “A Typology of Reviews,” 101 (“Producing the evidence within a rapid timescale has to be
offset against this risk of increased bias. Documenting the methodology and highlighting its limitations is one way of militating against such biases.”); Ganann, Ciliska & Thomas, “Expediting Systematic Reviews,” 1 (drar slutsatsen att studier inom kontinuumet snabba till systematiska litteraturgenomgångar dels bör beskriva metoderna detaljerat, dels diskutera deras implikationer i termer av möjlig skevhet); Leontien M. van der Knaap et al., “Combining Campbell Standards and the Realist Evaluation Approach: The Best of Two Worlds?,” American Journal of Evaluation 29, nr 1 (2008): 51 (diskuterar hur sökmetoderna bör redovisas i mer omfattande genomgångar).
8
Se David Tranfield, David Denyer & Palminder Smart, “Towards a Methodology for Developing Evidence-
Informed Management Knowledge by Means of Systematic Review,” British Journal of Management 14, nr 3 (2003): 215 (“The review question is critical to systematic review as other aspects of the process flow from it.”); Ganann, Ciliska & Thomas, “Expediting Systematic Reviews,” 8 (”[A] well-formulated question and well-defined context is imperative”); Grant & Booth, “A Typology of Reviews,” 100–101 (markerar värdet av välformulerade frågor och ett sammanhållet men uppmärksamt fokus i genomförandet av snabba genomgångar); jfr Dacombe, “Systematic Reviews,” 150–151; van der Knaap et al., ”Combining Standards,” 51.
9
Begreppet realistisk litteraturgenomgång diskuteras bland annat i van der Knaap et al., “Combining Standards”
48–57; Tranfield, Denyer & Smart, “Towards a Methodology for Systematic Review,” 217–18; och Dacombe, “Systematic Reviews,” 150, 153.
10
Se t.ex. Ray Pawson & Nick Tilley, “An Introduction to Scientific Realist Evaluation,” kap. 29 i Evaluation for the
21st Century: A Handbook, red. Eleanor Chelimsky & William R. Shadish (1997), 405–418.
11
Dolf Zillmann & Jennings Bryant, “Shifting Preferences in Pornography Consumption,” Comm. Res. 13, nr 4
(1986): 560–578.
12
I pornografiforskningen har begreppet ”sexuell aggression” sedan länge förståtts i termer av ett ”kontinuum av
sexuell aktivitet som involverar ökande grader av tvång till och med samt inkluderande våldtäkt”. Mary P. Koss & Kenneth E. Leonard, “Sexually Aggressive Men: Empirical Findings and Theoretical Implications,” i Pornography and
Sexual Aggression, red. Neil M. Malamuth & Edward Donnerstein (Academic Press, 1984), 213.
13
Zillmann & Bryant, “Shifting Preferences in Pornography Consumption,” 565.
2
837
Bilaga 8 SOU 2023:98
Inledning
sändningstid.
14
Den andra veckan efter sista exponeringstillfället genomfördes en uppföljning då
forskarna, under förespegling av en försening, erbjöd forskningspersonerna att i avskildhet och utan utomståendes insyn välja att se någonting ur en privat samling av sex pornografiska och ickepornografiska videofilmer, alla behäftade med tydliga innehållsförteckningar.
15
Med hjälp av dolda
elektroniska signaler kunde undersökningspersonernas val jämföras efteråt. Forskarna fann att de som exponerats för vanlig ickevåldspornografi i signifikant och betydligt större utsträckning än kontrollgruppen valde att titta på mer våldsam eller extrem pornografi, såsom bondage och sadomasochism (BDSM) samt tidelag i stället för icke-våldspornografi eller icke-pornografiska videofilmer.
16
I genomsnitt valde till exempel exponerade manliga icke-studenter att titta i över 13 minuter
på vålds- eller tidelagspornografi jämfört med 1 minut och 42 sekunder i kontrollgruppen, 9 sekunder på ickevåldspornografi jämfört med över 3 minuter i kontrollgruppen och 13 sekunder på G-klassificerat eller ickepornografiskt R-klassificerat material jämfört med över 6 minuter i kontrollgruppen.
17
Dessa experimentella effektskillnader är betydande och visar på riktningen i
orsakssambandet. Därtill, för att kontrollera huruvida resultaten hade ekologisk validitet (dvs. avspeglade verkligheten) intervjuade forskarna anställda i pornografibutiker, vilka bekräftade att stamkunder ofta ändrade sina preferenser från ”vanlig” till mindre vanlig eller ”ovanlig” pornografi över tid.
18
En sådan avtrubbningsmekanism kan vara en av orsakerna till att också Kanadensiske
psykologen James Check och dennes kolleger på 1980-talet misslyckades med att hitta sexuellt explicita videor som inte innehöll våldsam, avhumaniserande, eller förnedrande pornografi när de skulle genomföra ett forskningsexperiment.
19
Istället fick de själva redigera ihop olika klipp från
såväl pornografi som sexualupplysningsfilmer.
20
Nyare studier tycks bekräfta att konsumtion av pornografi avtrubbar och driver på efterfrågan
av mer extrema former av pornografi. År 2016 publicerades en Belgisk observationsstudie med 434 vuxna män som sysslade med “sexuella aktiviteter online”, varav 99 % uppgav att de tittade på pornografi.
21
Bland konsumenterna uppgav 49 % att de sökt efter sexuellt material eller involverats i
sexuella aktiviteter online som de tidigare ansett vara ointressanta eller ”äckliga”.
22
En genomgång
samma år av forskning och kliniska rapporter som även inkluderade relevant hjärnforskning fann också belägg för att pornografikonsumtion ofta ökar efterfrågan på mer ”udda” och ”extrema” material.
23
En Kanadensisk studie med 211 vuxna män publicerad 2015 bekräftar också denna
tendens med ett signifikant positivt samband, där högre självskattad konsumtionsfrekvens av pornografi korrelerade med en genomsnittligt högre andel konsumera d våldspornografi.
24
På samma
sätt fann en amerikansk studie publicerad 2013 med 630 online-respondenter, däribland 502 kvinnor och 128 män, att de pornografikonsumenter som börjat i tidigare ålder mer sannolikt också konsumerade barnpornografi och/eller bestialitet (t.ex. tidelag) än de som börjat senare, liksom att icke-konsumenter av pornografi aldrig uppgav sig vara konsumenter av barnpornografi (och mycket
14
Ibid., 566.
15
Ibid., 567–569.
16
Ibid., 570–574.
17
Ibid., 575 tabell 2.
18
Ibid., 576–577.
19
James V.P. Check & Ted H. Guloien, “Reported Proclivity for Coercive Sex Following Repeated Exposure to
Sexually Violent Pornography, Nonviolent Dehumanizing Pornography, and Erotica,” i Pornography: Research Advances and
Policy Considerations, red. Dolf Zillmann and Jennings Bryant (Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum, 1989), 163.
20
Ibid.
21
Aline Wery & Joel Billieux, “Online Sexual Activities: An Exploratory Study of Problematic and Non-
Problematic Usage Patterns in a Sample of Men,” Computers in Human Behavior 56 (2016): 259–260.
22
Ibid.
23
Bryan Y. Park et al., “Is Internet Pornography Causing Sexual Dysfunctions? A Review with Clinical Reports,”
Behavioral Sciences 6 (2016): 12–14.
24
Jodie L. Baer, Taylor Kohut, & William A. Fisher, “Is Pornography Use Associated With Anti-Woman Sexual
Aggression? Re-examining the Confluence Model with Third Variable Considerations,” Canadian Journal of Human
Sexuality 24, nr 2 (2015): 164 (r = 0,20, p < 0,01).
3
838
Bilaga 8
Inledning
sällan av konsumenter av bestialitet) jämfört med vanliga pornografikonsumenter.
25
En nederländsk
longitudinell studie publicerad 2016 med initialt över två tusen 13–17 åringar fann liknande trender bland pojkarna: exponering för sexuellt suggestiva självpresentationer av användare på sociala medier ökade signifikant sannolikheten att senare ”initiera konsumtion” av pornografiskt internetmaterial.
26
Äldre pojkar i studien var i signifikant utsträckning mer exponerade för
dominans-orienterad pornografi jämfört med yngre pojkar som konsumerade relativt mer affektivtorienterad (”romantisk”) pornografi – något som författaren noterar är i linje med Zillman och Bryants avtrubbningsteori, även om undersökning inte prövade den hypotese n specifikt.
27
Undantaget i den långa raden av studier som bekräftar avtrubbningsmekanismen utgörs av en
kroatisk longitudinell studie som testade teorin med 248 gymnasiepojkar/män där forskarna fick motsägelsefulla och mestadels icke-signifikanta resultat.
28
Emellertid frågades bara om
respondenterna sett sexuella aggressioner som uppfattades som påtvingad eller smärtsam – inte där måltavlan ger neutral eller positiv respons eller förnedring o ch avhumanisering.
29
Aggressioner med
neutrala eller positiva (i motsats till negativa) reaktioner tycks utan tvekan vara den vanligaste inom kommersiellt framgångsrik pornografi,
30
varför den kroatiska studien om avtrubbning har för låg
validitet för att tas i beaktande.
Sammantaget finns en betydande mekanism i konsumtionsledet vilken skapar en
genomsnittligt högre efterfrågan på våldsam, avhumaniserande och förnedrande pornografi. Att utbudet blivit extremare över tid i dessa avseenden visas också tydligt i sociologen Natalie Purcells studie publicerad 2012, där 110 av de 250 mest ”populära, bästsäljande, välrecenserade och inflytelserika” heterosexuella pornografifilmerna sedan 1970-talet analyserades.
31
I en realistisk
systematisk litteraturgenomgång om våldsutsatthet, exploatering och ohälsa i pornografiindustrin är det således väsentligt att undersöka i vilken utsträckning eller inte denna mekanism har betydelse.
Samhälleliga kontexter
Utöver individuella mekanismer hos konsumenterna kan den samhälleliga kontexten, att pornografi konsumeras av majoriteten män och i särskilt stor utsträckning bland unga, också antas få kommersiell betydelse för efterfrågan på nyare, extrema material. Med en sådan efterfrågan skapas
25
Kathryn C. Seigfried-Spellar & Marcus K. Rogers, “Does Deviant Pornography Use Follow a Guttman-like
Progression?,” Computers in Human Behavior 29, nr 5 (2013) 1997–2003. I tabell 4 visas t.ex. ett statistiskt signifikant samband mellan konsumtion av pornografi och bestialitet (r
ø
(635)= 0,36; p < 0,01) liksom mellan konsumtion av
pornografi och barnpornografi (r
ø
(635) = 0,27 p < .01. Ibid., 2000 tbl.4.
26
Laura Vandenbosch & Jochen Peter, “Antecedents of the Initiation of Watching Sexually Explicit Internet
Material: A Longitudinal Study Among Adolescents,” Mass Communication & Society, 19, nr 4 (2016): 513.
27
Laura Vandenbosch, “Antecedents of Adolescents’ Exposure to Different Types of Sexually Explicit Internet
Material: A Longitudinal Study,” Computers in Human Behavior 50 (September 2015): 445–46.
28
Ivan Landripet, Vesna Buško, and Aleksandar Štulhofer, “Testing the Content Progression Thesis: A
Longitudinal Assessment of Pornography Use and Preference for Coercive and Violent Content Among Male Adolescents,” Social Science Research 81 (July 2019): 35.
29
Frågan som ställdes till respondenterna om om sexuella aggressioner var: “Do pornographic material that you
usually use depict” (1) “a person who appears to be forced or coerced into doing something”; (2) “a person who suffers or is in pain.” Ibid., 35.
30
Bridges m.fl. undersökte fysiska aggressioner i ett slumpmässigt urval av bästsäljande pornografiska videos och
fann t.ex. att gagging (oralsex som sker så hårt och aggressivt att måltavlan får svårt att andas och kväljer) förekom i 53,9 % av scenerna, slag med handflatan i 41,1 %, dra i håret 37,2 % och strypning i 27,6 %. Ana J. Bridges et al., “Aggression and Sexual Behavior in Best-Selling Pornography Videos: A Content Analysis Update,” Violence against
Women 16, nr 10 (2010): 1072, 1075–1077. Sammanlagt 89,8 % av alla scener innehöll fysiska aggressioner eller verbala
aggressioner (t.ex. könsord). Ibid., 1080. Hade forskarna uteslutit alla scener med en neutral eller positiv reaktion hade man endast funnit 12,2 % aggressioner. Ibid., 1079.
31
Natalie Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary: The Politics of Sex, Gender, and Aggression in Hardcore
Pornography (New York, NY: Routledge, 2012), 179 (citat), 180. Mer om studiens resultat senare i rapporten.
4
839
Bilaga 8 SOU 2023:98
Inledning
ekonomiska incitament att producera material med våld, avhumanisering och förnedring, vilket i sin tur påverkar våldsutsatthet, exploatering och ohälsa i produktionsförhållandena.
Uppskattningen i Folkhälsomyndighetens senaste stora svenska befolkningsundersökning om
sexualvanor från år 2017 är att 47 % av alla män i åldern 16–84 år ”avsiktligt” konsumerar pornografi minst 2–3 gång er i månaden.
32
I åldersgruppen som vuxit upp med internet är
konsumtionen högst: bland män i åldern 16–29 år uppskattas 16 % konsumera pornografi dagligen eller nästan dagligen, 41 % minst 3 gånger i veckan, 65 % minst 1–2 gånger i veckan och 76 % minst 2–3 gånger i månaden; de som inte uppskattas konsumera pornografi utgör bara 14 %. I samma unga åldersgrupp konsumerar dock 52 % av kvinnorna ingen pornografi och endast 3 % konsumerar 3 gånger eller oftare i veckan. Andra enkätstudier har därtill funnit att kvinnors konsumtion oftast initieras av andra, medan män oftare konsumerar ensamma och under längre perioder.
33
Liknande frekvenser av pornografikonsumtion vad gäller åtminstone unga män har
uppmätts i andra studier från Sverige liksom från Norge, Danmark, Hong Kong och USA.
34
I ljuset av en omfattande konsumtion av pornografi samt efterfrågan på mer extremt, ofta
fysiskt aggressivt innehåll, torde det finnas risk för övergrepp i produktionsledet – särskilt om det genererar större vinst. Pornografi har sedan 1970-talet följdriktigen vuxit i ekonomisk betydelse samtidigt som den blivit mer våldsam: från en relativt marginell företeelse till en betydande mångmiljardindustri. Den amerikanska intresseorganisationen Adult Video News uppskattade att intäkterna ökat från 75 miljoner dollar år 1985 till tolv miljarder dollar år 2005 – en 160-faldig ökning på tjugo år.
35
Givet att ungefär fyra av tio amerikanska män mellan 18–60 år konsumerade
pornografi varje vecka år 2014,
36
tycks dessa siffror knappast vara överskattningar. Därmed kan även
en siffra som rapporterades år 2006, att intäkter från pornografi i sexton länder sammantaget genererade 97,06 miljarder dollar, inte heller anses orimlig, trots att uppskattningsmetoderna och källorna är något oklara.
37
Enligt rapporten var denna intäkt större än de sammanlagda intäkterna
från Microsoft, Google, Amazon, eBay, Yahoo!, Apple, Netflix och EarthLink samma år.
38
32
Folkhälsomyndigheten, Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017: Resultat från befolkningsundersökningen
SRHR2017 (2019), 165–67, https://www.folkhalsomyndigheten.se/.
33
Carl-Göran Svedin & Ingrid Åkerman, ”Ungdom och pornografi: hur pornografi i media används, upplevs och
påverkar pojkar respektive flickor”, i Koll på porr: skilda röster om sex, pornografi, medier och unga, red. Ann Katrin Agebäck (Medierådet, 2006), 92 & tab.4; E. Häggström-Nordin, U. Hanson & T. Tydén, “Associations between Pornography Consumption and Sexual Practices among Adolescents in Sweden,” Int’l J. STD & AIDS 16, nr 2 (1 feb. 2005): 102–03. Andra studier har funnit liknande resultat samt funnit att män oftare använder pornografi i samband med onani än vad kvinnor som använder pornografi gör. Se t.ex. Elizabeth M. Morgan, “Associations between Young Adults’ Use of Sexually Explicit Materials and Their Sexual Preferences, Behaviors, and Satisfaction,” J. Sex Res. 48, nr 6 (2011): 523, 525–526 & tabell3; Gert Martin Hald, “Gender Differences in Pornography Consumption among Young Heterosexual Danish Adults,” Arch. Sex. Behav. 35 (2006): 582 tab.3. Männen som använde pornografi i Halds undersökning spenderade i genomsnitt 80,8 minuter med denna jämfört med 21.9 minuter för kvinnorna. Ibid.
34
Se t.ex. Mark Regnerus, David Gordon & Joseph Price, “Documenting Pornography Use in America: A
Comparative Analysis of Methodological Approaches,” J. Sex Res. 53, nr 7 (2016): 873–81; Magdalena Mattebo, Use of
Pornography and its Associations with Sexual Experiences, Lifestyles and Health among Adolescents, Digital Comprehensive
Summaries of Uppsala Dissertations, Faculty of Medicine nr 974 (Acta Universitatis Upsaliensis, 2014); David Gordon et al., Relationships in America Survey (Austin Inst. Stud. Fam. & Cult., 2014), 27 [https://perma.cc/X9NH-UQDB]; J ason S. Carroll et al., “Generation XXX: Pornography Acceptance and Use Among Emerging Adults,” J. Adolescent Res. 23, nr 1 (2008): 18 tab.1 (USA); Hald, “Gender Differences in Consumption,” 582 tab.3; Svedin & Åkerman, “Ungdom och pornografi”, 89–92 & tab.2 (Sverige); Häggström-Nordin, Hanson & Tydén, “Pornography Consumption among Adolescents in Sweden,” 102–03; Bente Træen, Kristin Spitznogle & Alexandra Beverfjord, “Attitudes and Use of Pornography in the Norwegian Population 2002,” J. Sex Res. 41, nr 2 (2004): 195; Mohsen Janghorbani, Tai Hing Lam & The Youth Sexuality Study Task Force, “Sexual Media Use by Young Adults in Hong Kong: Prevalence and Associated Factors,” Arch. Sex. Behav. 32, nr 6 (2003): 548 tab.3.
35
För en mer detaljerad redogörelse över dessa siffror och den kortvariga dispyt som de gett upphov till i
debatten, se Waltman, Pornography: Legal Challenges, 33–34.
36
David Gordon et al., Relationships in America Survey (The Austin Institute for the Study of Family and Culture,
2014), 27 (procent), 53 (metod) [https://perma.cc/X9NH-UQDB].
37
Jerry Ropelato, “Pornography Statistics 2007,” Top Ten Reviews (2007), 1 (hämtad 19 juni, 2017)
[https://perma.cc/Q9EQ-AK3T]. Bland de 16 länder som inkluderades i uppskattningen ingick nio länder där det sades
5
840
Bilaga 8
Inledning
Förvisso är det inte möjligt att med exakta siffror uppskatta omsättningen i den globala
pornografiindustrin. Den organiserade brottsligheten är involverad i dess verksamheter sedan många år tillbaka, vilket försvårar möjligheterna att spåra ekonomiska flöden. Att kriminella element omger pornografin dokumenterades redan år 1985 av en tvärpolitisk amerikansk federal kommission som ursprungligen tillsattes av generaladvokat (justitieminister) William French Smith.
39
Direkt efter att
kommissionens rapport publicerades försökte betalda lobbyister orkestrera ett mediedrev för att svartmåla och misskreditera Kommissionen.
40
Emellertid har pornografi bland annat producerats
under såväl krig och folkmord,
41
i samband med sexualiserade mord,
42
samt som en del av
hallickaktiviteter och sexköp i prostitution.
43
Att pornografi är föremål för annan kriminell aktivitet
är i det ljuset knappast en kontroversiell slutsats. Så sent som den 17 juni 2021 stämde till exempel trettiofyra kvinnor som utnyttjats i pornografi aktörer bakom jättesajten Pornhub i en federal domstol i Kalifornien, med anklagelser om allvarlig a brott.
44
Stämningsansökan i det pågående målet
är över 170-sidor med 644 numrerade styckesparagrafer där de kärandes advokater presenterar sin utredning med vittnesmål, utdrag från skriftliga kommunikationer samt annan dokumentation.
45
Syftet är bland annat att bevisa hur aktörerna bakom Pornhub såg kriminella produktionsmetoder som en konkurrensfördel, bland annat människohandel och utpressning.
46
Exempelvis anklagas
aktörerna för att ha samarbetat med östeuropeiska hallickar som producerade pornografi som var omöjligt (eller för dyrt) att producera lagligt i USA, men som likväl lär ha lockat till sig fler nätsurfare och därmed genererat stö rre intäkter.
47
finnas mer tillgängliga siffror: Sydkorea, Japan, USA, Storbrittanien, Italien, Kanada, Fillippinerna och Nederländerna. Ytterligare sju länder med mindre kompletta siffror inkluderades: Kina, Taiwan, Tyskland, Finland, Tjeckien, Ryssland och Brasilien. Ibid, 1. Även om källorna nämns så åtföljs de inte av information såsom hänvisninar till publikationer, databaser eller webbsidor. Se ibid., 7.
38
Ibid., 1.
39
Se t.ex. Attorney General’s Commission, Final Report of the Attorney General’s Commission on Pornography, red.
Michael J. McManus (Nashville: Rutledge Hill Press, 1986), 29–30, 291–302. För en mer detaljerad redogörelse, se officiella utgåvan från USA:s justitiedepartement. Attorney General’s Commission on Pornography, Final Report, 2 volymer (Washington, DC: U.S. Dept. of Justice, 1986), 291–297, 1037–1238, tillgänglig via https://hdl.handle.net/2027/mdp.39015058809065.
40
För en koncis sammanställning och analys av källorna som dokumenterat lobbyisternas strategi och taktik, se
Max Waltman, Pornography: The Politics of Legal Challenges (New York: Oxford Univ. Press, 2021), 220–223.
41
Se t.ex., Catharine A. MacKinnon, “Turning Rape into Pornography: Postmodern Genocide,” Ms., July/August
1993, reprinted in Are Women Human? And Other International Dialogues (Cambridge, MA: Belknap, Harvard Univ. Press, 2006), 160–168 (beskriver pornografi som producerades i samband våldtäkter under det serbisk-ledda folkmordet utfört i Bosnien-Herzegovinien); Iris Chang, The Rape of Nanking: The Forgotten Holocaust of World War II (London, UK: Penguin Books Ltd., 1998), 10 & 162–163 (onumrerad sektion med fotografier) (dokumenterar pornografi producerad av japanska soldater med kvinnor som de utsatte för sexuellt våld i Kina).
42
Se t.ex. Robert K. Ressler, Ann Wolbert Burgess, & John E. Douglas, Sexual Homicide: Patterns and Motives
(Lexington, MA: Lexington Books, 1988), 63 (dokumenterar fotografier som togs som souvenirer före sexualmord av nakna offer); jf. Eric W. Hickey, Serial Murderers and their Victims, 3rd ed. (Belmont, CA: Wadsworth, 2002), 28. För rättsfall där sexualmord gjordes till pornografi, se, t.ex., French Estate v. Ontario (Att’y Gen.) (1998), 38 O.R. (3d) 347, 350, 157 D.L.R. (4th) 144 (Ont. C.A.) (Can.) (Lexis); Schiro v. Clark, 963 F.2d 962, 965 (U.S. 7th Cir. 1992).
43
Se t.ex. Melissa Farley, Prostitution and Trafficking in Nevada: Making the Connections, red. Melissa Farley (San
Francisco: Prostitution Research & Education, 2007), 37 (beskriver en laglig bordell i Nevada där personer i prostitution pressades att låta sin prostitution bli systematiskt filmad med syfte att användas i pornografi); Hilary Kinnell, Violence and
Sex Work in Britain (Cullompton, Devon, UK: Willan, 2008), 42 (beskriver “peeping toms” som producerar dold
pornografi).
44
Se Complaint, Fleites v. MindGeek S.A.R.L., No. 2:21-cv-4920 (C.D. Cal. June 17, 2021)
45
Ibid, ¶¶ 1–644. För en uppdaterad förteckning över domstolens inlagor i målet (docket) där vissa är tillgängliga i
fulltext, se Court Listener, ”Fleites v. MindGeek S.A.R.L. (2:21-cv-4920),” Free Law Project, uppdaterat 10 februari, 2023, https://www.courtlistener.com/docket/59992265/serena-fleites-v-mindgeek-sarl /.
46
Se t.ex. ibid., ¶¶ 168–184.
47
Ibid.
6
841
Bilaga 8 SOU 2023:98
Inledning
Rivaliserande teorier
Vilka effekter på produktionen kan det få att många konsumenter söker efter våldsamma och förnedrade material? Vilka effekter på produktionen kan det få att konsumtionen är mycket omfattande? Vilka effekter på produktionen kan det få att pornografin i en del fall producerats av kriminella organisationer och nätverk? Utifrån dessa frågeställningar kan vi skäligen formulera en teori att våldsutsatthet, ohälsa och exploatering kan öka inom pornografiproduktion som ett resultat av redan kända psykologiska mekanismer och samhälleliga kontexter. Emellertid bör vi dock inte bara beakta denna teori utan även den rivaliserande teorin att pornografiproduktion kan ske med en tillräckligt låg förekomst av dessa följder för att vara samhälleligt acceptabel. Det kanske mest utmärkande för den realistiska litteraturgenomgången har nämligen ansetts vara dess förmåga att presentera belägg för att bedöma rivaliserande teorier.
48
När vi går igenom vilka undersökningar om
pornografins produktionsförhållanden som publicerats sedan 2015 kommer således dessa två teorier att prövas.
Med ett realistiskt angreppsätt blir litteraturgenomgången uttryckligen teoridriven, vilket till
skillnad från traditionella systematiska genomgångar innebär att det är ”bevisfragment eller delar av en undersökning snarare än fullständiga studier som utgör analysenheten.”
49
Därmed ska inte heller
genomgången bedöma de enskilda undersökningarnas vetenskapliga meriter utifrån någon ”förutbestämd checklista” – bara det exakta användandet av va rje bevisfragment.
50
Detta är
väsentligt eftersom värdefulla studier vid traditionella litteraturgenomgångar riskeras att exkluderas på grund av att de inte använt den randomiserade experimentella eller longitudinella metoden utan bygger på kvantitativa tvärsnitts- eller kvalitativa observationer. I en realistisk litteraturgenomgång kan däremot sådana studier som är ”tekniskt undermåliga i någon övergripande bemärkelse” vid närmare granskning fortfarande generera pålitlig information som bidrar till litteraturgenomgången.
51
Resultatet blir en i frågeställning, urval och analys mer preciserad och relevant, men i insamlings- och extraheringsfasen mer eklektisk, litteraturgenomgång.
52
När vi således närmar oss forskningen om produktionsvillkoren i pornografiindustrin kan vi
behöva förlika oss med att det finns få kvantitativa undersökningar som styrts exakt av de forskningsfrågor vi vill ha svar på. Vi får i viss mån pussla ihop fragment från olika studier om exempelvis prostitution, könssjukdomar, våld mot kvinnor med mera. En sådan undersökning sker dock inte förutsättningslöst. Vi känner redan till relevanta mekanismer och kontexter, liksom de rivaliserande teorierna om pornografins produktionssätt. Vi behöver alltså inte välja mellan vad metodlitteraturens forskare å ena sidan varnande benämner ”pedantforskning”; den behandlar litteraturgenomgångar dogmatiskt, som om de vore recept ur en kokbok; å andra sidan varnande benämner ”populärist-forskning”, vilken endast söker bekräfta ett opportun t föregivettagande.
53
En
realistisk och rimlig litteraturgenomgång beaktar såväl kunskap som stödjer en rivaliserande teori som kunskap vilken tagits fram med metoder utan exakt numerisk eller kausa l precision.
54
48
Ray Pawson et al., “Realist Review—A New Method of Systematic Review Designed for Complex Policy
Interventions,” Journal of Health Services Research & Policy 10, nr suppl.1 (2005): 25.
49
Ray Pawson, “Realist Synthesis: New Protocols for Systematic Review,” i Evidence-Based Policy (London: SAGE,
2006), 88.
50
Ibid., 89; jfr Pawson et al., “Realist Review,” 29.
51
Pawson, “Realist Synthesis,” 90.
52
Pawson et al., “Realist Review,” 29–30. Ray Pawson med flera skriver till exempel att det vid ”extrahering”,
dvs. när forskarna skiljer ut vad som är väsentligt i respektive studie, kan skilja sig avsevärt: vissa studiers relevans kanske enbart består i vad som uttalas i några meningar. Ibid., 30.
53
Se Tranfield, Denyer & Smart, “Towards a Methodology for Systematic Review,” 219–220 (diskuterar så kallad
pedant-, populärist- samt pragmatisk forskning).
54
Se Pawson, “Realist Synthesis,” 90 (”The attempt to remove bias procedurally (by admitting only one mode of
research) is replaced by the goal of safeguarding inferences (by inspecting the precise usage of evidence)”); Pawson et al., “Realist Review,” 29–30 (gör en distinktion mellan klassiska beskrivningar av ”Cochrane”-metodologin och den teoridrivna, realistiska genomgången).
7
842
Bilaga 8
II. Metod
Litteraturgenomgången ska enligt uppdraget omfatta följande delar:
1) Sammanställning och sammanfattning av internationell forskning om förekomsten av
våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi, med fokus på vuxna personer, såväl avseende omfattning som avseende vilken typ av våld som förekommer. Sammanställningen ska omfatta åren 2015–2022 och särskilt fokusera på de forum där pornografi huvudsakligen sprids idag, inklusive egenproducerat material på sidor som exempelvis OnlyFans. Sammanfattningen ska omfatta jämförelser med den forskning som forskaren har sammanställt i tidigare publikationer. Om möjligt ska forskning avseenden förhållanden i Norden särskilt uppmärksammas. 2) Sammanställning och sammanfattning av internationell forskning om sambandet
mellan medverkan eller exploatering i pornografi och psykisk, fysisk och sexuell ohälsa samt socioekonomiska konsekvenser. Sammanställningen ska omfatta åren 2015–2022 och omfatta jämförelser med den forskning som forskaren har sammanställt i tidigare publikationer. Om möjligt ska forskning avseenden förhållanden i Norden särskilt uppmärksammas. 3) Sammanställning och sammanfattning av internationell forskning om skillnader
avseende våldsutsatthet mellan internetforum där man lägger upp eget material och forum där någon annan filmat och producerat. Detta avser såväl vilken typ av våld som konsekvenser av den typ som specificeras i punkt 2. Sammanställningen och sammanfattningen ska om möjligt även omfatta skillnader i upplevelse av kontroll, möjlighet till gränssättning och upplevelse av trygghet eller otrygghet?
Sökningen efter litteratur börjar i de två kanske mest välrenommerade och största internationella tvärvetenskapliga databaserna, Web of Science (Core Collection) och Scopus.
55
Det finns viss
överlappning mellan de två, men under senare år har studier visat att innehållet skiljer sig åt i väsentli ga avseenden.
56
En undersökning publicerad i Scientometrics år 2022 fann exempelvis att
Scopus bara täckte 61 % av innehållet i samhällsvetenskaperna och 47 % av innehållet i konst och humaniora som Web of Science täckte.
57
Emellertid täckte Scopus mer material från ett antal
naturvetenskapliga och tekniska ämnen än de som ingick i Web of Science. Det framstår därmed som relevant att söka forskning i bägge databaser. Google Scholar täcker förvisso det absolut största omfånget av forskning i nästan alla ämnen.
58
Emellertid är dess gigantiska omfång också något av en
akilleshäl. Sökmotorn fångar nämligen upp bland annat studentarbeten från grundutbildningar samt annat material som ej underställts peer-review, law review eller annan vetenskaplig granskning. I viss mån konsulteras Google Scholar, dock i ett senare skede. Bortsett från publiceringsdatum existerar inga andra automatiska filtreringsmöjligheter än ”relevans”, varför sökningen i Google Scholar begränsas dels med hjälp av dess automatiserade relevanskriterium, dels genom manuell läsning av titlar, abstrakt och i vissa fall fulltext.
55
Se Michael Gusenbauer, “Search Where You Will Find Most: Comparing the Disciplinary Coverage of 56
Bibliographic Databases,” Scientometrics 127, nr 5 (2022): 2688, 2727 (noterar Web of Science och Scopus unika status som forskningsdatabaser).
56
Ibid., 2713, 2727.
57
Ibid., 2728 & fig. 3.
58
Ibid., 2706, 2712.
843
Bilaga 8 SOU 2023:98
Metod
Web of Science (Core Collection)
Initialt konstrueras en booelsk söksträng med operatorerna AND/OR/NOT, citationstecken (”. . .”) och så kallade wildcards (*). Arbetet med att testa och modifiera en lämplig söksträng utgår från tidigare söksträngar till den analytiska litteraturgenomgång som genomfördes i arbetet med tidigare publikationer. Dessa söksträngar byggs nu på eller skalas av, modifieras och testkörs flera gånger. Tidigare forskning inom ramen för uppdragets frågeställningar konsulteras för att hitta lämpliga söktermer. Olika kombinationer prövas även för att kontrollera hur pass många träffar som enskilda ord i söksträngen bidrar till, särskilt vid misstanke om att söksträngen innehåller onödiga termer. I några fall tillför vissa termer inte unika studier som inte redan inkluderades under övriga termer, alternativt så genererar sådana termer endast ett fåtal nya irrelevanta studier. I andra fall uppstår ett behov att behålla en bredare term som ökar inkluderingen, till exempel content, istället för att enbart använda content analysis.
För att kontrollera behovet av att bredda och inkludera mer termer genomförs en omvänd
booelsk sökning: ”. . . AND (content) NOT (’content analysis’)”. Den omvända sökningen möjliggör att kontrollera vilka studier som utesluts om vi bara använder ”content analysis”. Efter genomgång av 50 träffar hittas en (1) relativt relevant studie från 2019 som borde ha uteslutits i den omvända sökningen, varför det beslutas att behålla bägge termer. Emellertid ökar antalet träffar från 37 till 238 bara i Web of Science med enbart denna justering, så priset för extra inklusion blir visst merarbete.
Efter noggrant testande för att kontrollera att kritiska studier inkluderas samt att det i övrigt
genereras tillräckligt antal potentiellt relevanta träffar utkristalliseras två söksträngar för att täcka uppdragets frågeställningar. Söksträngarna är utformade med block sammankopplade med den booelska operatorn AND och genomförs i fältet All Fields – något som endast går att genomföra i Web of Science Core Collection, inte i Web of Science utökade version som bland annat inkluderar forskning utförd före år 1945. All fields inkluderar såväl titles (titlar), abstrakt (sammanfattningar), topic (författarnas val av ämnesord samt Keywords Plus, den senare fångar ord eller fraser som ofta återfinns i titlarna till studiens referenslista), author, research area (SU), samt andra fält med information om studien. Den första strängen, som främst söker efter studier om förekomsten av våld och andra potentiella övergrepp som kan ses med blotta ögat i materialet, lyder:
[BLOCK 1] porn* OR "sexually explicit" OR "sex* media*" OR "adult film*" AND [BLOCK 2] violen* OR assault* OR assail* OR aggressi* OR abus* OR degrading OR degraded OR dehumaniz* AND [BLOCK 3] “content analysis” OR content
Den andra söksträngen, inriktad på studier om missförhållanden i produktion och distribution som
inte kan ses med blotta ögat, blir mer detaljerad. Den är tänkt att finna bevis eller bevisfragment om till
exempel våldsutsatthet, exploatering, ohälsa och socioekonomiska konsekvenser av relevans för genomgången. Söksträngen lyder:
[BLOCK 1] porn* OR "sexually explicit" OR "Sex* media*" OR "adult film*" OR "porn* produc*" OR "adult film produc*" OR “self-made porn*” OR “home-made porn*” OR “amateur porn*” AND [BLOCK 2] performer* OR actor* OR actress* OR prostitut* OR “sex work*” OR webcam* OR homemade* OR amateur* OR “adult model*” AND [BLOCK 3] health* OR disorder* OR “mental health” OR “post-traumatic stress disorder” OR PTSD OR exploit* OR traffick* OR pimp* OR prost* OR "social work*" OR support* OR poverty OR “social depriv*” OR socioeconom* OR well-being OR depression OR violen* OR
9
844
Bilaga 8
Metod
assault* OR assail* OR aggressi* OR abus* OR degrading OR degraded OR dehumaniz* OR “violent pornography” OR infections Den första söksträngen om visuella bevis kring förekomsten av våld och andra övergrepp
genererar 238 träffar den 11 februari 2023 – förhoppningsvis ett lagom antal träffar att gå igenom manuellt, först titel, sedan abstrakt, eventuellt fulltext, för avgöra om genomgången ska exkludera eller inkludera träffen för vidare analys. Den andra söksträngen om missförhållanden som inte direkt framgår av pornografiska material som sådana genererar 201 träffar samma dag. Bägge sökningar sparas som search alerts i databasen genom registrering av individuellt konto – något som möjliggör att gå tillbaka och läsa igenom resultaten i lugn och ro samt få regelbundna notiser om uppdaterade sökresultat.
Scopus
Då de föregående sökningar i Web of Science tycks ge ett rimligt antal träffar tillämpas samma söksträngar i Scopus – dock med nödvändiga modifikationer där systemen inte fungerar likadant. Ett individuellt konto registreras för att kunna spara söksträngarna och få regelbundna uppdateringar. Sedan vidtar testningen av de tidigare söksträngarna. Initialt noteras att Scopus använder citationstecken annorlunda än Web of Science. Scopus tolkar termer inom citationstecken som ungefärliga fraser (loose/approximate phrase). Exakta fraser måste istället omslutas med rundade hakparenteser {exempel}. Ytterligare finns vissa skillnader mellan hur Scopus och Web of Science tolkar syntax, meningsbyggnad samt grammatik, vilket gör att sökningarna kanske inte genererar exakt samma resultat även om databaserna hypotetiskt skulle innehålla samma material. Emellertid kan dessa skillnader antas ha marginell betydelse med tanke på att vi främst använder enstaka och sällan mer än två ord åt gången i söksträngen.
Följande söksträng, modellerad från nummer 1 i sökningen i Web of Science ovan, tillämpas i
det sammanslagna sökfältet titles, abstract, keywords i Scopus:
[BLOCK 1] porn* OR {sexually explicit} OR {sex* media*} OR {adult film*} AND [BLOCK 2] violen* OR assault* OR assail* OR aggressi* OR abus* OR degrading OR degraded OR dehumaniz* AND [BLOCK 3] {content analysis} OR content
Nästa sökning, med en söksträng modellerad efter nummer 2 i sökningen i Web of Science ovan, tillämpas också i det sammanslagna sökfältet titles, abstract, keywords i Scopus:
[BLOCK 1] porn* OR {sexually explicit} OR {Sex* media*} OR {adult film*} OR {porn* produc*} OR {adult film produc*} OR {self-made porn*} OR {home-made porn*} OR {amateur porn*} AND [BLOCK 2] performer* OR actor* OR actress* OR prostitut* OR {sex work*} OR webcam* OR homemade* OR amateur* OR {adult model*} AND [BLOCK 3] health* OR disorder* OR {mental health} OR {post-traumatic stress disorder} OR PTSD OR exploit* OR traffick* OR pimp* OR prost* OR {social work*} OR support* OR poverty OR {social depriv*} OR socioeconom* OR well-being OR depression OR violen* OR assault* OR assail* OR aggressi* OR abus* OR degrading OR degraded OR dehumaniz* OR {violent pornography} OR infections
Den första söksträngen i Scopus om visuella bevis kring förekomsten av våld och andra övergrepp genererar 244 träffar den 11 februari 2023, vilket är mycket likt det antal som genererades på Web of Science tidigare. Den andra söksträngen om missförhållanden som inte direkt framgår av materialet som sådant genererar 230 träffar samma dag – även det mycket likt antalet på Web of Science.
10
845
Bilaga 8 SOU 2023:98
Metod
Sammanlagda sökträffar i Web of Science of Scopus
Sammantaget genererar sökningarna i Scopus och Web of Science 913 träffar. Resultatet presenteras uppdelat på respektive databas och söksträng i
Tabell  nedan (sid. 11). Resultatet kan bli hanterbara inom ramen för en snabb realistisk litteraturgenomgång om vi antar att många träffar är dubbletter samt att många träffar också kan exkluderas utifrån relevanskriteriet. Vi kan förvänta oss att många träffar kommer att exkluderas framförallt i sökningen om synliga indikationer på missförhållanden, då det finns indikationer på att endast ett fåtal extra träffar av relevans tillfördes med termen content utöver ”content analysis”: den förra termen ökade enskilt antalet träffar från 37 till 238 i Web of Science och från 30 till 244 träffar i Scopus, det vill säga en ökning från 67 träffar till totalt 482 träffar för söksträng nr 1. Sökningarna om exploatering, ohälsa och socioekonomiska konsekvenser – missförhållanden som inte syns genom okulär analys av materialen – lär emellertid behöva gås igenom mer noggrant: 201 träffar i Web of Science och 230 träffar i Scopus, det vill säga totalt 431 potentiellt relevanta träffar för söksträng nr 2 minus ett större antal dubbletter mellan databaserna.
7DEHOO6DPPDQIDWWQLQJV|NWUlIIDUPHGGXEEOHWWHU
Web of Science 1 visuellt våld m.m. 238 Scopus 1 söksträng 1 visuellt våld m.m. Web of Science 2 exploatering, ohälsa m.m. Scopus 2 exploatering, ohälsa m.m.
244 201
230
Totalt 1 visuellt våld m.m.
482
Totalt 2 exploatering, ohälsa m.m. 431 Totalt Web of Science 439 Totalt Scopus 474
6DPWOLJDV|NWUlIIDU 
Unika träffar efter exkludering av dubbletter
I ett första steg sorteras dubbletter bort genom att exportera samtliga sökträffar från både Scopus och Web of Science till referenshanteringsprogrammet Endnote Desktop, i vilken identifikation av dubbletter delvis kan automatiseras. Programmet upptäcker dock inte alla fall, varför en manuell rensning av resterande dubbletter genomförs. Efter utrensningarna ser vi att det förvisso tycks ha funnits något fler dubbletter än unika träffar. Emellertid har respektive databas innehållit ett betydande antal unika träffar då antalet unika träffar överstiger det högsta antalet träffar i varje söksträng för respektive databas med i genomsnitt cirka 100 träffar. Det har därmed varit berättigat att söka i bägge databaser. Fördelningen av unika träffar presenteras i Tabell 2 nedan (sid. 11). Notera att samma studie i vissa fall kan förekomma i båda söksträngar.
11
846
 	
Bilaga 8
Metod
7DEHOO6DPPDQIDWWQLQJXQLNDWUlIIDULUHVSHNWLYHV|NVWUlQJ
Söksträng 1 visuellt våld m.m. 331 Söksträng 2 exploatering, ohälsa m.m.
331 
7RWDOW 
Inkludering & exkludering av sökträffar för vidare analys
Kriterierna för att ingå i vidare analys är att studierna genomfört substantiella empiriska undersökningar som besvarar någon del av uppdragets frågeställningar. Rena litteraturgenomgångar beaktas inte i redovisningen annat än indirekt, det vill säga i konsultativ bemärkelse. Detsamma gäller filosofiska, policyorienterade eller juridiska studier som inte bygger på primärmaterial som besvarar frågeställningar om våld, exploatering eller ohälsa. Många av sökträffarna saknar anknytning till uppdragets frågeställning. Söksträngarna har exempelvis fångat upp studier som undersöker ungdomars attityder till pornografi, dess effekter på konsumenterna, eller så kallad hämndpornografi (dvs. när privat sexuellt explicit media delas utan utförarnas samtycke).
59
Flera
historiska, juridiska och filosofiska artiklar återfinns också bland träffarna där det inte genomförs empiriska undersökningar utan argumentationen bygger på sekundärmaterial, emellanåt med svag empirisk förankring. En eller ett par intervjuer med personer inom pornografiindustrin, osystematiska observationer av innehållet i pornografiska presentationer eller på annat sätt oklar empirisk analys räcker inte för att en studie ska uppfylla kriterierna för vidare analys; studierna ska bidra med ny, ej tidigare framtagen empiri med för uppdraget meningsfull substans. Efter en genomläsning av titlar, abstrakt och i vissa fall ytterligare information från fulltexten sammanställdes följande antal träffar från Scopus och Web of Science för vidare kvalitativ analys.
7DEHOO6DPPDQIDWWQLQJDYVWXGLHUI|UYLGDUHDQDO\V
6FRSXV :HERI6FLHQFH 
Söksträng 1 visuellt våld m.m. 30 Söksträng 2 exploatering, ohälsa m.m.
39 
7RWDOW 
Google Scholar (”OnlyFans”)
I uppdraget för litteraturgenomgången ingår att jämföra ”skillnader avseende våldsutsatthet mellan internetforum där man lägger upp eget material och forum där någon annan filmat och producerat”. Då litteratursökningen i dessa avseenden inte var helt tillfredsställande efter den första initiala sökning i Scopus och Web of Science genomfördes även en sökning på Google Scholar med följande söksträng: porn* AND OnlyFans. Sökning med termen OnlyFans motiveras av plattformens prominenta närvaro alltsedan pandemin och uppdragets fokus på jämförelser med egenproducerat material. Sökningen begränsades till åren 2015–2023 och genererade därefter 633 resultat. Genomgången sorterades utifrån relevanskriteriet och 110 st träffar granskades, vartefter det blev glesare mellan relevanta publikationer och relativt färre forskarpublikationer jämfört med
59
Hämndpornografi utesluts eftersom det dels inte primärt producerats med ett kommersiellt syfte utan snarare
delas för att utsätta utförarna för andras missaktning eller i utpressningssyfte. Sådana handlingar kan vara brottsliga under andra lagrum än prostitutions- och pornografilagarna, t.ex. inom den straffrättsliga regleringen av förtal, utpressning eller sexuellt ofredande. Hämndpornografi kan också bli föremål för rena civilrättsliga processer med skadestånds- och kompensationskrav såsom offentliga dementier och föreläggande om borttagning av material från nätet.
12
847
Bilaga 8 SOU 2023:98
Metod
studentarbeten. Två publikationer och två opublicerade doktorsavhandlingar valdes ut för närmare granskning.
Google Scholar (söksträng nr 2)
För att fånga upp sökträffar utanför Scopus och Web of Science som är relevanta, av högre kvalitet samt vetenskapligt producerade alternativt välgjord ”grå litteratur” genomfördes ytterligare en sökning på Google Scholar i söksträng nr 2. En kortare sökfras användes då Google Scholar inte tillåter lika långa söksträngar som Scopus eller Web of Science gör:
[BLOCK 1] perform* OR actor* OR actress* OR amateur* AND [BLOCK 2] porn* AND [BLOCK 3] violent OR violence OR assault* OR aggressi* OR abus* OR health* OR disorder* OR exploit* OR traffick* OR pimp* OR poverty OR socioeconom* OR well-being
Resultatet blev 17 400 träffar, vilket är ett alldeles för stort antal för att gås igenom inom ramen för uppdraget. De första 200 träffarna utifrån sökkriteriet ”relevans” granskades emellertid för att finna eventuellt ny, tidigare ej funnen litteratur. Praktiskt taget inga nya studier av relevans för uppdraget observerades som inte redan hittats via någon av de föregående sökningarna.
DiVA:s, GU:s samt norska studentarbeten
Med syftet att hitta svenska studentarbeten som skulle kunna sprida ljus på eventuella forskningsluckor i uppdraget söktes även på DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) samt GU:s universitetsbiblioteks databaser. DiVA genererade 243 sökträffar med termen porn* och på GU:s hemsida användes olika synonyma termer. Emellertid renderade dessa sökningar endast ett fåtal träffar, varav några har relevans för uppdraget. Då flertalet forskarpublikationer hittades via Google Scholar beslöts att inte beakta dessa, förutom då de direkt hade implikationer på svensk pornografiproduktion. Ett par studier med Norska studentarbeten som hittades via sökningen på Google Scholar med termen OnlyFans lades till denna samling för att också sprida visst ljus över den Skandinaviska situationen.
13
848
Bilaga 8
III. Källkritik och inledande jämförelser
Källkritik innebär att läsaren av forskning om pornografins produktionsvillkor behöver en grundläggande kunskap om forskningsområdet – exempelvis för att ha möjlighet att identifiera uppseendeväckande resultat som behöver granskas närmare med avseende på äkthet, oberoende och
tendens. En grundläggande observation är att pornografiproduktion till övervägande del är en
kommersiell verksamhet med direkt intresse att generera vinst. Som vi ska se i genomgången samarbetar en del forskare tätt med pornografiindustrins egna organisationer när de rekryterar intervjuinformanter eller när de samlar in kvantitativa data (t.ex. enkätinsamlingar på kliniker som finansieras av branschen). När avsändare på detta sätt har ett ekonomiskt intresse anses källorna inom journalistisk och samhällsvetenskaplig källkritik och humaniora vara ”tendentiösa, partiska, eftersom de har intresse av att dölja sanningen” – som Torsten Thurén, docent vid JMK och en av landets främsta experter i källkritik vid millenieskiftet, uttryckte det.
60
Thuréns illustration av förhållandet mellan forskare och företag har också bäring på sådan
forskning som sker i samarbete med pornografiproducenter, distributörerna och deras representanter:
Det är vanligt att tillgången till källor styr den bild man får. Den som exempelvis skriver en bok om ett företag på företagets uppdrag får tillgång till en mängd fakta, men knappast några som är särskilt negativa för företaget. Om författaren i stället får kontakt med en tidigare hög tjänsteman inom företaget som har hoppat av efter att ha kommit i konflikt med ledningen och som ställer sina dagboksanteckningar till förfogande, då lär bilden bli betydligt mörkare.
61
Vinstintresset påverkar alltså den bild som pornografiindustrin önskar förmedla om sig själv till omvärlden, liksom den påverkar graden av saklighet och objektivitet. Forskare som samarbetar med pornografer för att få tillgång till forskningsdata är därför att anses som tendentiösa och deras forskningsresultat därmed mindre trovärdigt och i behov av en grundligare granskning än annars.
Det är också vanligt att forskare samarbetar med organisationer i civilsamhället som är kritiska
alternativt positiva till pornografi (i Sverige, t.ex. Talita respektive RFSU). Sådana organisationer är väl insatta i frågan och kan ha betydligt mer källmaterial till förfogande än forskare som rekryterar informanter och data mer slumpmässigt kan få tag i. Dessa organisationer har dock generellt sett inte ett direkt finansiellt intresse i sitt arbete mot (alternativt för) industrins existensberättigande; de bygger istället sin argumentation på övertygelse, vilket i signifikanta avseenden skiljer dem från en vinstdriven aktör.
Statsvetaren Peter Esaiasson med flera skriver att ett ekonomiskt intresse gör en berättande
källa tendentiös, men tillägger att det finns anledning att fästa vikt vid tendentiösa källor om deras uppgifter stöds av källor med motsatt tendens.
62
Om t.ex. affärsintresset och föreningen Svenskt
näringsliv (SN) och fackförbundet Landsorganisationen (LO) bägge skulle beskriva ”företagsklimatet i Sverige som dåligt i förhållande till andra EU-länder”, vore detta mer trovärdigt än om endast Svenskt näringsliv hävdade ståndpunkten.
63
På samma sätt skulle det vara rimligt att
fästa trovärdighet till ett hypotetiskt uttalande från pornografer att konsumenterna blir avtrubbade samt efterfrågar extremare innehåll om samma information bekräftas av oberoende forskning eller pornografikritiska organisationer.
Det finns emellertid en tendens i litteraturgenomgångar av forskning om pornografi att
tillämpa en falsk balans, där lika stor vikt läggs vid studier som drivs av finansiella intressen och dem
60
Torsten Thurén, Sant eller falskt? Metoder i källkritik, KBM:s utbildningsserie 2003:7 (Stockholm:
Krisberedskapsmyndigheten, 2003), 61, https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/20180.pdf (kursiv i original).
61
Ibid., 66–67.
62
Peter Esaiasson et al., Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Stockholm: Wolters
Kluwer, 2017), 295.
63
Ibid.
849
Bilaga 8 SOU 2023:98
Källkritik och inledande jämförelser
som inte drivs av det. En sådan forskningsgenomgång är att likställa med bothsidesism, vilket förkastas av seriösa journalister och forskare. I december 2019 skriver till exempel Laila Lalami i magasinet
The Nation om hur bothsidesism ”förgiftar Amerika” (Lalami är uppburen professor vid University
of California, Riverside, samt fellow vid Harvard University 2023–2024).
64
De flesta
samhällsmedborgare har varken tiden eller lyxen att kunna läsa dagstidningen från pärm till pärm eller titta på TV-nyheter hela dagen, skriver Lalami. De har jobb att utföra, undervisning att närvara vid och familjer att ta hand om; allt som allt återstår några få minuter om dagen för dem att hänga med i vad som händer i landet. I det ljuset är journalisten eller forskarens dogmatiska antagande att ”båda sidor” är jämbördiga oförsvarligt, för det åsidosätter dennes källkritiska ansvar att granska och värdera sanningshalten i informationen hen hanterar.
Thurén talar också i praktiken om bothsidesism när han skriver att journalister ”i
kontroversiella frågor” brukar ”referera båda parters versioner och sedan låta läsaren . . . själv ta ställning.”
65
Han är dock noga med att omedelbart påpeka att ”vid sådana jämförelser måste de båda
versionerna vara något så när jämbördiga. Den ena får inte vara klart mer trovärdig än den andra.” Resultatet kan i det senare fallet bli rena lögner: fossilindustrins undanhållande av kunskap om klimatförändringar, tobaksindustrins förnekande av risken för lungcancer samt fallet med dottern till Kuwaits dåvarande USA-ambassadör som bidrog till USA:s första Irakinvasion 1991. I det senare fallet presenterades dottern som en 15-årig flykting från Kuwait och ljög om att hon med egna ögon åsett Irakiska soldater plocka ut för tidigt födda bebisar ur kuvöser och slänga dem på golvet efter invasionen av Kuwait.
66
Det är talande att samma Washington-baserade PR-byrå som låg bakom
Kuwaits framgångsrika kampanj 1991 låg bakom Playboy, Penthouse och andra publicisters kampanj 1986 för att försöka misskreditera det amerikanska justitiedepartementets utredning av pornografiindustrin och des s skadeverkningar.
67
Enligt klassisk källkritik är ett ekonomiskt intresse särskilt förrädiskt på grund av att källans
sanningshalt underordnas tendensen att generera vinst (eller undvika förlust). Den kommersiella pornografiindustrin är därmed inte lika trovärdig som forskare eller idéella organisationer som saknar liknande intressen att sprida osanning. Likväl är det inte alltid uppenbart vilka intressen som ligger bakom viss forskning. Därför torde en skälig inställning vara att uppseendeväckande forskningsresultat som tycks kontraintuitiva bör underställas särskild källkritisk granskning. Esaiasson med flera menar till exempel att vi i första steget kan undersöka eventuell ”systematisk
skevhet i urvalet av fakta” eftersom en tendentiös ”berättare” kan förväntas vilja ”systematiskt sopa
vissa förhållanden under mattan samtidigt som andra förhållanden framhävs”.
68
Författarna skriver
också att ”[f]ör att kunna bedöma eventuella skevheter i faktaurvalet är det uppenbart att man måste vara mycket påläst om rådande sakförhållanden”. Anledningen är bland annat att den som ej är inläst inte har en referensram för det kontraintuitiva eller onormala.
Det förekommer även andra anledningar till systematiska skevheter än tendens. Forskare kan
till exempel begå metodologiska misstag på grund av ovana eller slarv, såsom undermåligt konstruerade enkätformuleringar, oförmåga att förstå hur ett visst urvalsförfarande leder till skeva resultat eller en naiv vetenskapssyn som gör informantutsagors manifesta nivå till analytiska förklaringar och osynliggör latenta psykologiska mekanismer eller samhällsstrukturer. Kanske på
64
Laila Lalami, “‘Bothsidesism’ is Poisoning America: Zealous Coverage of Political Point Scoring Doesn’t Help
Anyone Outside Washington,” The Nation, Dec. 17, 201 9, https://www.thenation.com/article/archive/trump impeachment-journalism/; “Laila Lalami,” Harvard Radcliffe Institute for Advanced Study: People (hämtat 7 oktober 2023) [ https://perma.cc/RMA2-P7VV ].
65
Thurén, Sant eller falskt? Metoder i källkritik, 70.
66
Ibid., 62.
67
PR-byråns namn var Gray & Company och leddes av Keith Gray, senare ordförande för PR-byrån Hill &
Knowlton International (som även verkar i Sverige sedan många år). Om Gray & Company samt Hill & Knowlton generellt, se Susan B. Trento, The Power House: Robert Keith Gray and the Selling of Access and Influence in Washington (New York: St. Martin’s Press, 1992). För en analys av lobbyisternas strategi och taktik 1986, se Max Waltman, Pornography: The
Politics of Legal Challenges (New York: Oxford Univ. Press, 2021), 220–23.
68
Esaiasson et al., Metodpraktikan, 296.
15 (245)
850
Bilaga 8
Källkritik och inledande jämförelser
grund av att ämnet pornografi kan trivialiseras av forskare, tidskrifter och bokförläggare förblir sådana metodologiska fel granskade mer sällan, även om de kan ha upptäckts av andra forskare. För att inte misstolkas behöver nyare forskning därför kontextualiseras i ljuset av vad vi vet om pornografi sen tidigare, liksom i ljuset av de vetenskapliga metoder och forskningsdesigner som står till buds – detta oavsett om felaktigheterna beror på tendens eller slarv, naivitet eller ovana. I detta syfte vidtar här en inledande genomgång av kritiska studier, framför allt före 2015, med syftet att belysa grundläggande förhållanden och källkritiska problem som aktualiseras när vi bedömer nyare studier som publicerats åren 2015–2023.
Visuella presentationer av aggression och förnedring
Ett sätt att nå kunskap om förekomsten av våld och andra potentiella övergrepp i pornografiproduktion är att genomföra kvantitativ innehållsanalys (dvs. statistik) på det som kan ses med blotta ögat i materialet. I en längre filmsekvens kan varje scen kodas, där varje handling kategoriseras enligt ett strikt schema. Det går även att genomföra mer kvalitativa analyser av filmerna och scenernas innehåll. Gemensamt för bägge metoderna är att de erbjuder information om vilka typer av handlingar som genomförs i de filmer (eller bilder) som är föremål för analysen. Däremot ger dessa metoder oss inte information om vilka typer av handlingar som producenterna med störst sannolikhet kommer försöka få utförarna att tåla eller genomföra. Producenternas krav styrs av distributörerna och i slutändan konsumenternas efterfrågan, vilken i sin tur delvis påverkas av de psykologiska mekanismer vi diskuterat ovan. Som nämnts avtrubbar och genererar dessa mekanismer ofta en ökad efterfrågan på extremare handlingar – bland annat våldsamma, aggressiva och förnedrande scener. Vi känner också till att distributörer är beredda att betala producenter mer för sådant material – något som undersökningar indikerar gång på gång, så även i vår litteraturgenomgång nedan.
De kvantitativa studiernas statistik om vilket innehåll som ligger uppe på olika gratissidor
såsom Pornhub och Youporn eller i betaltjänster på nätet är heller inte intressant för oss per se; vad vi önskar få svar på är i stället sannolikheten för att våld, övergrepp och ohälsa förekommer i produktionen av pornografi här och nu. Gratissidorna innehåller bland annat material som producerats för årtionden sedan. Om vi besöker en pornografisk inspelningsplats idag är det rimligt att anta producenten har en ekonomisk drivkraft att exploatera personer för att göra våldsam eller förnedrande pornografi eftersom den kan ge högre avkastning på satsat kapital. Det är alltså en väsentlig skillnad mellan debatten om vilken pornografi som konsumenterna oftast tittar på och typen av pornografi som producenterna helst producerar. Om vi främst är intresserade av i vilken mån våld, exploatering och ohälsa förekommer i modern pornografiproduktion är framgångsrik kommersiell pornografi en tydligare indikator än gratispornografi. Och bilden som bägge tecknar är för övrigt otillräcklig utan en triangulering med undersökningar av våld, exploatering och ohälsa bakom kameran.
Bland studier av kommersiell pornografi utgör sociologen Natalie Purcells studie från 2012
den enda som systematiskt undersökt den heterosexuella pornografins innehållsliga utveckling sedan 1970 fram tills alldeles nyligen.
69
Därmed kan hon uttala sig om i vilken mån pornografin blivit mer
aggressiv eller ej över tid. Purcell studerade 110 av de 250 mest ”populära, bästsäljande, välrecenserade och inflytelserika” pornografifilmerna sedan 1970-talet, så kall ad hardcore.
70
Med
termen hardcore menas att filmerna presenterar explicit sex med synliga könsorgan. Även om Purcell fann våld och tvångskildringar i ”nästan alla”
71
filmer så var det stor skillnad på det som
visades under 1970-talet och det som visades senare årtionden. Purcells studie visar att innehållet i
69
Natalie Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary: The Politics of Sex, Gender, and Aggression in Hardcore
Pornography (New York: Routledge, 2012).
70
Ibid., 179 (citat), 180 (metodbeskrivning).
71
Ibid., 181.
16 (245)
851
Bilaga 8 SOU 2023:98
Källkritik och inledande jämförelser
den dominerande mittfåran (mainstream) blivit betydligt mer aggressivt och förnedrande i takt med tiden. Sedan 2000-talet presenterar mainstreampornografin regelmässigt till exempel så kallad ass-to-
mouth i vilken en kvinna utför oralsex på en man direkt efter att han penetrerat en kvinna analt;
oralsex genomförs också vanligtvis hårdare och längre ned i halsen (så kallad gagging) så att kvinnor får svårt att få luft, ofta kväljer och ibland spyr.
72
I Purcells undersökning visade nästan varje populär
film på 2000-talet ass-to-mouth och oralsex med gagging.
73
Sådana handlingar, som var okända på
1980-talet, utförs återkommande under kränkande tillrop som ”bitch” och ”hora”.
74
Psykologen Ana Bridges, med flera, genomförde en innehållsanalys av 304 slumpmässigt
utvalda scener från de mest bästsäljande/uthyrda pornografiska filmerna i USA från december 2004 till juni 2005, vilken bekräftar samma bild som Purcells analys ovan: i 53,9 % av alla scener
75
utsattes
kvinnor för gagging, i 27,6 % togs stryptag på kvinnor (choking) och i 41 % genomfördes ass-tomouth.
76
Andra former av aggression var slapping (slag med handflatan) i 41,1 % och hair pulling (att
dra i håret) i 37,2 % av alla scener. Som helhet presenterade 88,2 % av de 304 scenerna fysisk aggression. Verbal aggression förekom i 48,7 % av alla scener, varav 97,2 % med termer som ”bitch” och ” slampa”.
77
Måltavlan för både fysisk och verbal aggression i 94,4 % av sådana scener
var kvinnor, som svarade med uppenbart nöje eller likgiltighet i 95,1 % av fallen. Endast 9,9 % av alla scener inkluderade kyssar, skratt, omfamningar, smekningar eller verbala komplimanger – och även dessa scener inkluderade fyra aggressiva handlingar i genomsnitt.
I Bridges med fleras undersökning var ass-to-mouth och verbala aggressioner de enda två av
nio olika sexuella handlingar som förutspådde signifikant mer fysiska aggressioner bland de 304 slumpmässigt utvalda bästsäljande filmernas scener.
78
Ass-to-mouth-scener var 8 gånger mer
benägna att visa fysiska aggressioner och 3 gånger mer benägna att visa verbala aggressioner än genomsnittet, och bägge aggressionsformer riktades främst mo t kvinnor.
79
Sådan verbal aggression
kan också åtföljas, som Purcell observerade i sitt urval, av manliga utförare som ofta ”påpekar hur ’äckligt’ eller motbjudande kvinnans handling är . . . att hon slickar ’skit.’”
80
Den implicita
förnedringen av ass-to-mouth bekräftas av annan forskning baserad på konsumenternas onlinediskussioner, där kommentarer från fans antyder att de njuter särskilt av den uppenbara förnedring, avsky och det äckel som kvinnor visar i filmer med ass-to-mouth.
81
En analys av svaren
från 1 880 amerikanska collegestudenter i en enkätstudie från 2016 visade på samma sätt att de flesta kvinnor tycks avsky ass-to-mouth: emedan 13,6 % av männen ville prova detta ville bara 0,5 % av kvinnorna göra detsamma; dessutom, medan 7,2 % av männen rapporterade att de hade provat assto-mouth rapporterade endast 1,9 % av kvinnorna att de gjor t detsamma.
82
Distinktionen mellan genrerna fantasy och gonzo är också relevant för att förstå utvecklingen
över tid, där den senare kommit att dominera särskilt sedan 2000-talet.
83
Till skillnad från
fantasiorienterade skildringar med diaolog så presenterar gonzopornografin i praktiken bara explicit sex. Recensioner av fans och intervjuer med konsumenter indikerar att ”fantasy” marknadsförs till
72
Ibid., 118, 135.
73
Ibid., 115, 118
74
Ibid., 115, 118.
75
Notera att flera scener kan ingå i en och samma film.
76
Ana J. Bridges et al., “Aggression and Sexual Behavior in Best-Selling Pornography Videos: A Content Analysis
Update,” Violence Against Women 16, nr 10 (2010): 1074–75.
77
Ibid., 1075–1077.
78
Ibid., 1079 tbl. 4.
79
Ibid., 1077–1078.
80
Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary, 134.
81
Gail Dines, Pornland: How Porn Has Hijacked Our Sexuality (Boston: Beacon Press, 2010), 68–69; jfr Rebecca
Whisnant, “From Jekyll to Hyde: The Grooming of Male Pornography Consumers,” i Everyday Pornography, red. Karen Boyle (New York: Routledge, 2010), 118–119.
82
Ana J. Bridges et al., “Sexual Scripts and the Sexual Behavior of Men and Women Who Use Pornography,”
Sexualization, Media, & Society 2, nr 4 (2016): 5 tbl. 2, 8 tbl. 5 (p<0,001), https://doi.org/10.1177/2374623816668275.
83
Ibid., 107–08.
17 (245)
852
Bilaga 8
Källkritik och inledande jämförelser
par och är mindre våldsam och förnedrande än gonzopornografi, emedan den senare vanligtvis konsumeras av ensamma män (som utan tvekan utgör de flesta konsumenterna).
84
Det är inom
gonzopornografin handlingar såsom ass-to-mouth, gagging, och dubbel penetration blivit populariserade.
85
Purcell menar att pornografer i allt högre grad försökt dra nytta av det hon
beskriver som ”den upphetsningsgenererande potentialen för tabubrott” och det faktum att de tabun som bryts är ”överväldigande . . . förnedrande och förödmjukande bara för kvinnorna” i filmerna.
86
Medan användningen av epitet som ”bitch” eller ”fitta” på 1970-talet i allmänhet var
begränsad till våldtäktsscener började dessa användas i mer eller mindre alla sammanhang på 2000talet, liksom gester som traditionellt förknippas med ”fientlighet, som att vrida kvinnors halsar, hålla huvudet mot golvet eller trycka in nävar och fötter i deras munnar.” På samma sätt var heterosexuellt analsex fortfarande en ”sällsynthet” i mittfåran på 1970-talet.
87
År 2005 fann emellertid Bridges med fleras innehållsanalys att 55,9 % av alla scener
inkluderade analsex.
88
Fem år senare, 2010, drog Purcell slutsatsen att analsex hade blivit den
”primära händelsen”; dess ”djup, hastighet, varaktighet och intensitet” hade ökat avsevärt.
89
I slutet
av den perioden noterade hon att analscener vanligtvis inträffade ”utan vaginalt sex alls eller med bara en minut eller två av vaginalt sex följt av tjugo minuters anal penetrationer.”
90
Ibland sträcktes
en kvinnas anus ut närmast till ”’gapande’”, vilket närmade sig ”vanställdhet eller stympning” när regissörer zoomade in under det att de uttryckte sig ”lustigt” över det so m hände.
91
Den allmänna
opinionen må vara blandad om huruvida heterosexuellt analsex är skadligt eller förnedrande, men flera undersökningar har funnit att majoriteten av kvinnor är ointresserade av eller avsk yr analsex.
92
I motsats till Purcells och Bridges, med flera, hävdar forskarna Eran Shor och Kimberly Seida
i en artikel 2019 att aggression i pornografi är mindre utbredd än vad som tidigare indikerats. De undersökte antalet visningar av 269 filmer på gratissajten Pornhub under åren 2008–2016.
93
Emellertid inkluderade urvalet enbart filmer som sajten differentierat utifrån etnicitet och sexualitet, men annars kategoriserat som ”generell” pornografi, vilket innebar att de exkluderade de aggressiva
84
Ibid., 112–113; jfr Pamela Paul, Pornified: How Pornography Is Damaging Our Lives, Our Relationships, and Our
Families (New York: Times Books, 2005), 123.
85
Ibid., 118.
86
Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary, 118
87
Ibid.
88
Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1074.
89
Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary, 118–119.
90
Ibid., 118.
91
Ibid., 146, 213 n.103.
92
Till exempel visade en enkätundersökning med 1 880 amerikanska collegestudenter publicerad 2016 att 28,2%
av både män och kvinnor rapporterat att de provat analsex. Ana J. Bridges et al., “Sexual Scripts and the Sexual Behavior of Men and Women Who Use Pornography,” Sexualization, Media, & Society 2, nr 4 (2016): 5 tabell 2 (p=.988), https://doi.org/10.1177/2374623816668275. Emellertid ville många fler män (45,3 %) än kvinnor (8,1 %) prova detta. Ibid., 8 tbl. 5 (p<.001). En brittisk studie, som bekräftar denna uppfattning, byggde på djupintervjuer som genomfördes 2010–2011 med en grupp om 37 kvinnor och 34 män i åldern 16–18 år med en mångfald av bakgrunder; här rapporterade en fjärdedel av alla försökspersoner att de haft heterosexuellt analsex och deras första erfarenheter berättades sällan ”i termer av ömsesidig utforskning av sexuell njutning.” Cicely Marston & Ruth Lewis, “Anal Heterosex among Young People and Implications for Health Promotion: A Qualitative Study in the UK,” BMJ Open 4, nr 8 (2014): 2, https://doi.org/10.1136/bmjopen-2014-004996. Till skillnad från män ”rapporterade kvinnor smärtsamt analsex”. Ibid., 2. Få män, och endast en kvinna i urvalet, ”hänvisade till fysisk njutning”; den senare kvinnan förklarade dock att handlingen till en början var smärtsam och något hon försökte bara på grund av sin partners intresse. Ibid., 4. En annan amerikansk studie baserad på intervjuer med 20 vuxna kvinnor med en mångfald av bakgrunder och vars medelålder var 34 (sd = 13,35) fann också att 6 av de 12 av dem som hade provat analsex avslöjade att de ”försökte det villigt (men det bjöd emot) bara för att upptäcka sin brist på njutning eller för mycket smärta”, och en fjärdedel av alla 20 kvinnor hade erfarenheter av öppet våldsamt analsex där många hade pressats in i det. Breanne Fahs and Jax Gonzalez, “The Front Lines of the ‘Back Door’: Navigating (Dis)Engagement, Coercion, and Pleasure in Women’s Anal Sex Experiences,” Feminism & Psychology 24, no. 4 (2014): 510 (citat), 511.
93
Eran Shor & Kimberly Seida, “‘Harder and Harder’? Is Mainstream Pornography Becoming Increasingly
Violent and Do Viewers Prefer Violent Content?,” J. Sex Res. 56, nr 1 (2019): 19–20, 23.
18 (245)
853
Bilaga 8 SOU 2023:98
Källkritik och inledande jämförelser
filmkategorier som mer avtrubbade konsumenter tycks titta på.
94
För att delvis motverka skevheten i
urvalet inkluderade forskarna visningar för 80 filmer ur andra kategorier, men där uteslöts heterosexuell pornografi med fler än två deltagare. Då försvinner kategorier som innehåller fler män, t.ex. i scener med gang bang (gruppvåldtäkter) eller bukkake.
95
Shor och Seida skriver att de troligen
skulle funnit mer aggression om de avsiktligen använt ett urval som presenterat förnedring eller extrema handlingar, men deras ”huvudsyfte var att fokusera på det mest sedda innehållet”.
96
Problemet med resonemanget är att Shor och Seida aldrig undersökte det ”mest sedda” utan bara filmer som var populära på PornHub – inte sajter som exempelvis specialiserar sig på vålds- eller förnedringspornografi. Dessutom uteslöts kategorier som forskningen visat innehåller mer fysiska aggressioner mo t kvinnor.
97
I Purcells undersökning uppnåddes en mättnadskänsla för varje decennium där alla filmer i
praktiken uppvisade likadan estetik, teknik och tematik.
98
Därtill var filmerna kommersiellt
framgångsrika, listade på bästsäljarlistor, flitigt recenserade samt (gång på gång) efterapade.
99
Filmernas innehåll hade mer eller mindre gjorts till en ”konvention”, vilket gjorde Purcell ”säker” på att de liknade ”mycket innehåll i det större universum av populär, heterosexuell pornografi” som omfattats av en totalundersökning.
100
Hon påpekar att det är betydligt svårare att bedöma vilka
gratisfilmer som är mest populära, liksom det är svårt att spåra vem som laddar ner vad på nätet.
101
Således representerar studierna av Purcell och Bridges, med flera, som undersökt de mest kommersiellt framgångsrika filmerna, sannolikt en mer korrekt uppskattning av mittfåran än Shor och Seidas skeva urval. Även om det produceras pornografi utan den typ av aggression och förnedring av kvinnor som Purcell visar är populär inom mittfåran så kvarstår det faktum att det tycks finnas starka incitament och drivkrafter att producera sådan typ av pornografi – även i Sverige – bland annat ass-to-mouth, strypning, kvävning, ”tortyr”, att bli urinerad eller bajsad på, gang bang (gruppvåldtäkter eller gruppsex med multipla penetrationer) och fisting (penetration med knuten näve).
102
Den i dagsläget okontrollerade produktionen av pornografi kan sannolikt antas fortsätta
med detta om lagstiftningen inte förändras.
Prostitution och övergrepp
Ur vilka befolkningsgrupper kan pornograferna rekrytera kvinnor som är beredda att tåla det män utsätter dem för i pornografi? Forskningen visar en koppling till prostitution: i en studie från 2017, med 271 aktiva kvinnliga utförare i Los Angeles pornografiindustri, erkänner 28 % att de utnyttjats i
94
Ibid., 19, 26.
95
Termen bukkake står för scener där flera män står framför en kvinna (oftast sittande eller på knä) och samtidigt
riktar sin utlösning mot hennes ansikte och/eller kropp.
96
Ibid., 26.
97
Även Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1077–78, fann t.ex. en åtta gånger högre
sannolikhet att scener med ass-to-mouth innehöll fysisk aggression än genomsnittet. Aggressionen riktades huvudsakligen mot kvinnor.
98
Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary, 183.
99
Ibid., 179–81.
100
Ibid., 183–84.
101
Ibid., 183.
102
Nyligen uppgav 105 utförare i Sverige att de hade utfört ett stort antal potentiellt aggressiva, förnedrande,
förudmjukande eller såväl fysiskt som psykiskt skadlingar handlingar, i följande proportioner (engelska termer i rapporten): Men ejaculated on face (bukkake) 64% (60/94); Tied up, Restrained 53% (53/101); Anal Sex 52% (53/102);
Strangled 51% (51/101); Oral Sex with Gagging 49% (50/102); och Choked 40% (41/102); Tortured 30% (31/102); “Ass-tomouth” 28% (28/101); Urinated on or defecated on 26% (26/102); Adults having sex (ie rape) of child 15 years or younger 23%
(23/99); Group Sex with Multiple People Penetrating 20% (18/91). Melissa Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden:
Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed Prostitution (Stockholm: Prostitution Research & Education, 2023), 39–40
tabell 13 [https://perma.cc/9TLT-RBKR]; se även Meghan Donevan, Syns man inte finns man inte – en inblick i den svenska
porrindustrin (Stockholm: Talita, 2019), 12–13, 59 (beskriver svenska filmare, producenter och distributörers
marknadsföring av sina egna filmer).
19 (245)
854
Bilaga 8
Källkritik och inledande jämförelser
annan prostitution bara under de senaste tre månaderna.
103
I en studie från 2004, med 854 personer i
prostitution i nio länder, uppger 49 % att det gjorts pornografi med dem i prostitutionen.
104
Det
mest mest övertygande exemplet kommer från Sverige, där 90–95 % av deltagarna i en nyligen genomförd studie med 105 pornografiska utförare uppger att det finns en överlappning mellan filmad och icke filmad prostitution där prostitution försiggår på internet eller under produktion av pornografi. Nästan alla deltagare uppgav att nätsidor med pornografi också annonserar prostitution och människohandel och dessutom dokumenterar prostitution. Bland deltagarna beskrev 76 % att deras prostitution skedde via webbkamera eller livechattar, 80 % i deras hem, 76 i hotell, nattklubbar eller privata fester. Av prostitutionen beskrevs också 70 % som eskortprostitution, ”outcallprostitution”, eller mobiltelefonprostitution. Med andra ord finns ett mycket starkt samband mellan prostitution och pornografi i Sverige, där utförare som utnyttjas i pornografi också med största sannolikhet utnyttjas i annan prostitution.
105
Personer i prostitution lider vanligtvis av multipla sårbarheter som utnyttjas av tredjepart,
såsom hallickar eller pornografer. Fattigdom är det vanligaste skälet till prostitution, såväl i utvecklings- som industriländer.
106
Trots detta tycks nästan inga personer ta sig ur fattigdom genom
prostitution; de blir istället ofta utblottade och skuldsatta.
107
Diskriminerade minoriteter är också
starkt överrepresenterade i prostitution runt om i världen.
108
Det finns även ett robust, välbelagt
103
Marjan Javanbakht et al., “Transmission Behaviors and Prevalence of Chlamydia and Gonorrhea Among
Adult Film Performers,” Sex. Transm. Dis. 44, nr 3 (2017): 182–183.
104
Melissa Farley et al., “Prostitution and Trafficking in Nine Countries: An Update on Violence and
Posttraumatic Stress Disorder,” J. Trauma Practice 2, nr 3–4 (2004): 44, 46 tab.4 [https://perma.cc/V7FM-YXKQ].
105
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 27–28. I Sverige framkommer det även i organisationen
Talitas undersökning, som bland annat bygger på djupintervjuer med nio kvinnor som medverkat i pornografi producerad i Sverige, att många inte bara kommer från liknande bakgrund och delar samma erfarenheter som personer i prostitution; de har även ofta direkt prostitutionserfarenhet. Donevan, Syns man inte finns man inte, 3 (sammanfattning).
106
Se t.ex. Alice Cepeda, “Prevalence and Levels of Severity of Childhood Trauma among Mexican Female Sex
Workers,” Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma 20 (2011): 671–72 (refererar forskning från såväl industrialiserade som utvecklingsregioner där fattigdomsrelaterade socioekonomiska prediktorer till inträde i prostitution belyses); Cecilia Kjellgren, Gisela Priebe & Carl Göran Svedin, Utvärdering av samtalsbehandling med försäljare av sexuella tjänster (FAST):
Delrapport 5 ur Prostitution i Sverige (Linköping University Electronic Press, 2012), 21 [https://perma.cc/4RC8-36M5]
(finner att det vanligaste motivet till inträde i prostitution bland 34 personer i Sverige som påbörjade behandling vid Mikamottagningarna var behovet att finansiera sitt uppehälle (n=14) samt att några klienter även hamnat i prostitution när de var på rymmen i tonåren och behövde få pengar för att överleva (”survival sex”)); Chandré Gould, Selling Sex in
Cape Town: Sex Work and Human Trafficking in a South African City, i samarbete med Nicole Fick (SWEAT) (Inst. Security
Studies, 2008), PDF e-bok, 115 [https://perma.cc/D4TD-CDMX]; Special Committee on Pornography and Prostitution in Canada, Pornography and Prostitution in Canada: Report of the Special Committee on Pornography and Prostitution in
Canada, vol. 2. (Supply & Services, 1985), 376; Mimi H. Silbert & Ayala M. Pines, “Entrance Into Prostitution,” Youth & Society 13, nr 4 (1982): 486; jfr Farley et al., “Nine Countries,” 51 tab.8 & 65 (belyser att 75 % av de 854 personerna i
prostitution som också uppgav behovet av ”a home or a safe place” i kombination med 89 % som ville ”ta sig ur prostitutionen” samt 76 % som uppgav ett behov av ”arbetsträning” sammantagna är tecken på att fattigdom och brist på alternativa medel för överlevnad är kritiska hinder för personer att ta sig ur prostitutionen).
107
Se t.ex. SOU 1995:15 Könshandeln: Betänkande av 1993 års Prostitutionsutredning, 106–07; jfr A.L. Daalder,
Prostitution in the Netherlands in 2014 (Cahier 2015-1a), 7, 32 [https://perma.cc/LRV6-WN3X] (finner att 101 kvinnor som
intervjuades i fönsterprostitution var sysselsatta i prostitution i genomsnitt 43 timmar i veckan, men tjänade trots detta mindre än 500 € i veckan); Dorchen Leidholdt, “Prostitution: A Violation of Women’s Human Rights,” 1 Cardozo
Women’s Law Journal (1993): 142.
108
Se t.ex. Demand Abolition, Who Buys Sex? Understanding and Disrupting Illicit Market Demand (2018), 7–8, 15
(updaterad Mars 2019) [https://perma.cc/SP9M-XKW3] (rapporterar en enkätundersökning med 8 201 män i USA i vilken 6,2 % uppger att de köpt sex inom det senaste året och 20,6 % någon gång under sin livstid samt att personerna som de köpt för sex ”mestadels är unga kvinnor och till oproportionerligt stor del svarta”); Barbara Goldsmith, “Women on the Edge,” New Yorker, 26 april 1993, på s. 65 (finner att intervjuer med över 3 000 kvinnor i gatuprostitution i New York City visade att ungefär hälften var afroamerikaner, en fjärdedel latinamerikaner och den återstående fjärdedelen vita); Jennifer James, Entrance into Juvenile Prostitution: Final Report (Wash., DC: National Institute of Mental Health, 1980), 17, 19 (finner att afroamerikanska flickor utgjorde 25 % av urvalet (n=136) bland flickor i prostitution i Seattleområdet där bara 4,2 % av populationen var afroamerikaner); Cherry Kingsley & Melanie Mark,
Sacred Lives: National Aboriginal Consultation Project (Save the Children Canada, 2010), 4, 8 [https://perma.cc/S97R-4PA2];
20 (245)
855
Bilaga 8 SOU 2023:98
Källkritik och inledande jämförelser
samband mellan å ena sidan sexuella och fysiska övergrepp under barndomen och å andra sidan inträde i prostitution.
109
Styrkan i sambandet kan vara föremål för olika uppfattningar, men när
forskarna ställer frågor om detta med adekvat precision finner olika studier att 60–90 % av personer i prostitution vittnar om sexuella och fysiska övergrepp under barndomen.
110
Många rymmer
hemifrån under tonåren,
111
och utan utbildning blir de lätta byten att exploatera för pornografer och
hallickar.
En enkätstudie från 2011 genomförd av forskarna Corita R. Grudzen med flera rekryterade
134 kvinnor genom e-postförfrågningar via amerikanska databaser eller internetsidor, som annonserade om jobb i pornografiindustrin – dessa personer jämfördes senare med en demografiskt matchad kontrollgrupp med 1 773 kvinnor i Kalifornien.
112
Resultaten visade att kvinnorna i
pornografin hade betydligt mer liknande utsatt bakgrund som dem i prostitution än kontrollgruppen:
(i) 37 % av utförarna jämfört med 13 % i kontrollgruppen hade tvingats till sex med våld före 18 års ålder (en mycket restriktiv definition av våldtäkt); (ii) 21 % av utförarna jämfört med 4 % i kontrollgruppen hade förflyttats till fosterhem genom beslut av myndigheter eller domstolar under barndomen; (iii) 24 % av utförarna hushåll jämfört med 12 % i kontrollgruppens fick socialbidrag innan de fyllt 18 år; (iv) 34 % av utförarna jämfört med 6 % i kontrollgruppen hade misshandlats i hemmet de senaste 12 månaderna; (v) 50 % av utförarna jämfört med 36 % i kontrollgruppen levde under fattigdomsgränsen
113
under de senaste 12 månaderna;
(vi) 27 % av utförarna jämfört med 9 % i kontrollgruppen hade som vuxna blivit tvingade till sex (forced sex).
114
Melissa Farley, Jacqueline Lynne & Ann J. Cotton, “Prostitution in Vancouver: Violence and the Colonization of First Nations Women,” Transcultural Psychiatry 42 (2005): 242; Julie Cool, Prostitution in Canada: An Overview (Parl. Info. & Res. Service, 2004), 3 & n .5 [https://perma.cc/AH29-G7FF ]; Cecilia Benoit et al., “In Search of a Healing Place: Aboriginal Women in Vancouver’s Downtown Eastside,” Social Science & Medicin 56, nr 4 (2003): 824; Org. for Security and Cooperation in Europe [OSCE], Parliamentary Assembly, Resolution on Protecting Vulnerable Populations from Human Trafficking, 21st Annual Session, Monaco Declaration, 5–9 juli 2012 [https://perma.cc/4NEX-XP42] (h ämtat 19 april, 2020); Brottsförebyggande rådet (BRÅ), The Organisation of Human Trafficking: A Study of Criminal Involvement in Sexual
Exploitation in Sweden, Finland, and Estonia (BRÅ, 2008), 8, 36–43 [https://perma.cc/6TPL-RCFS].
109
För nya studier om sambandet mellan övergrepp i barndomen och prostitution, se t.ex. Edelyn Verona, Brett
Murphy & Shabnam Javdani, “Gendered Pathways: Violent Childhood Maltreatment, Sex Exchange and Drug Use,”
Psychology of Violence 6, nr 1 (2016): 131; Sarah E. Ullman & Amanda L. Vasquez, “Mediators of Sexual Revictimization
Risk in Adult Sexual Assault Victims,” Journal of Child Sexual Abuse 24 (2015): 302, 305, 307.
110
Se t.ex. Farley et al., “Nine Countries,” 37–39, 42, 57; Steven P. Kurtz et al., “Sex Work and ‘Date’ Violence,”
Violence against Women 10, nr 4 (2004): 365; Chris Bagley & Loretta Young, “Juvenile Prostitution and Child Sexual
Abuse: A Controlled Study,” Canadian Journal of Community Mental Health 6 (1987): 12–14 tab.2; Silbert & Pines, “Entrance Into Prostitution,” 479. Djupintervjuer med överlevare uppvisar högre procentsatser och frekvenser av övergrepp och misshandel under barndomen. Se t.ex. Evelina Giobbe, ”Confronting the Liberal Lies About Prostitution,” i Living With Contradictions: Controversies In Feminist Social Ethics, red. Alison M. Jaggar (Westwiew Press, 1994), 123, 126 n.10; Susan Kay Hunter, “Postitution Is Cruelty and Abuse to Women and Children,” 1 Michigan Journal
of Gender & Law (1993): 92 n.2, 99. Notera vikten av att använda definitioner med beteende-specifika termer som inte
kräver att respondenterna själva benämner sin erfarenhet som våldtäkt för att den ska räknas som våldtäkt. Se t.ex. Dean G. Kilpatrick et al., Drug-facilitated, Incapacitated, and Forcible Rape: A National Study (Charleston, SC: Nat’l Crime Victims Res. & Treatment Center, 2007): 24–25 [ https://perma.cc/56W9-44Z3 ].
111
Se t.ex. Jody Raphael & Deborah L. Shapiro, Sisters Speak Out: The Lives and Needs of Prostituted Women in Chicago
(Center for Impact Research, 2002), 13–14, 1 6 [https://perma.cc/LH6K-N566]; Bagley & Young, “Juvenile Prostitution,” 14; Silbert & Pines, “Entrance Into Prostitution,” 485.
112
Corita R. Grudzen et al., “Comparison of the Mental Health of Female Adult Film Performers and Other
Young Women in California,” Psychiatric Services 62, nr 6 (2011): 639–45.
113
Fattigdom definierades som någondera av följande: ha sökt offentliga matkuponger (food stamps), fått stöd av
det offentliga (t.ex. socialbidrag) eller inte haft tillräckligt med pengar för grundläggande behov. Ibid., 641 tab.1, fotnot.
114
Ibid., 641 tab.1. Alla skillnader är statistiskt signifikanta (p<0,01). Ibid.
21 (245)
856
Bilaga 8
Källkritik och inledande jämförelser
Studien från nio länder som nämndes tidigare undersökte även skillnader inom gruppen som
befinner sig i prostitution vad gäller dem som hade respektive inte hade erfarenhet av pornografiproduktion. Av alla 854 respondenterna uppvisade 68 % posttraumatiska stressyndrom (PTSD) jämförbara med vårdsökande Vietnamveteraner, misshandlade kvinnor som flytt till jourer och personer som utsatts för tortyr eller våldtäkter.
115
Av samtliga 854 personer uppvisade emellertid
de 49 % med erfarenhet av pornografiproduktion betydligt svårare PTSD-symptom än dem utan pornografierfarenhet.
116
Dessa skillnader indikerar att pornografiproduktion är särskilt traumatiskt
eftersom PTSD är ett symptom på utsatthet för extremt våld.
117
Inte minst givet de fysiska
aggressioner och den förnedring som syns i pornografin, blir deras höga andel av PTSD begriplig.
Den nyligen genomförda studien i Sverige med 105 pornografiska utförare bekräftar återigen,
med ännu större emfas, vad dessa tidigare och på sitt sätt banbrytande forskningsstudierna funnit. Av de 105 utförarna uppgav 75 % att de utsatts för sexuella övergrepp och 48 % för fysisk misshandel före 18 års ålder. I tabell 1 i rapporten redovisas specifika frågor när övergreppen utfördes där inte alla respondenter tycks ha svarat, men det framgår likväl att en mycket stor del av dessa 75 % utsattes redan innan 5 års ålder (18 av 58 st. har besvarat frågan jakande), över hälften (36 av 65 svarande) mellan 6–10 års ålder, 79 % mellan 11–15 år (60 av 76 svarande) och 82 % mellan 16–18 års ålder (60 av 73 svarande). Som barn blev 38 % av alla deltagare dessutom fotograferade när de var nakna och sexualiserade.
118
Dessutom uppgav 33 % av utförarna (34/104)
att de varit i familjehemsplaceringar (tidigare kallat fosterhem) eller andra former av placeringar utanför sin biologiska familj såsom grupphem, jourhem, barnhem och anstalter. De som erfarit placeringar utanför hemmet hade i genomsnitt råkat ut för det 3 gånger. Nästan hälften av alla med dessa erfarenheter, närmare bestämt 47 % (16/34), hade utsatts för misshandel när de befann sig i fosterhemsplaceringar. Fosterhem är en välkänd faktor som förutspår utnyttjande i sexindustrin och 20 % av utförarna hade även släktningar som befann sig i sexindustrin, vanligtvis en mamma eller syster. Det senare antyder att fattigdom och prostitution är en faktor som följer med över generationer för människor inom sexindustrin.
119
Att värdera belägg
I den kommande litteraturgenomgången nedan ska vi undersöka om det finns belägg för att så kallad amatör-, hemmagjord-, eller alternativ pornografi produceras under annorlunda förhållanden än de som redan dokumenterats i sexindustrin. Notera att pornografer ofta använder sådana etiketter för att marknadsföra professionella filmer.
120
Angående så kallad feministisk pornografi studerade
forskaren Rebecca Whisnant filmer som producerats av självutnämnde ”feministiska” pornografen Tristan Taormino. Den senare hävdar att hennes medverkande ”bestämmer vem de har sex med,
115
Farley et al., “Prostitution in Nine Countries,” 44, 47–48, 56.
116
Melissa Farley, “‘Renting an Organ for Ten Minutes’: What Tricks Tell Us about Prostitution, Pornography,
and Trafficking,” i Pornography: Driving the Demand in International Sex Trafficking, red. David E. Guinn & Julie DiCaro (Int’l Human Rights L. Inst., DePaul Univ., 2007), 146.
117
Se Am. Psychiatric Assoc., Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5 uppl. (APA, 2013), 271–80; jfr
dock WHO, Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – Systematisk förteckning, svensk version
2023 (ICD-10-SE) (Socialstyrelsen, 2023), 189 (F43.1) [https://perma.cc/A9CM-7CDH], vars definition av PTSD är
bredare än APA:s definition.
118
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 25.
119
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 25.
120
Se t.ex. Gail Dines & Dana Bialer, “Comment: The Porn Industry Isn’t Dying; It’s in Rude Health: Thanks to
the Internet, the Adult Sector is Increasingly Mainstream, Legitimate, and Profitable,” The Guardian, 8 juni 2012, s. 36 (Westlaw); Benjamin Wallace, “The Geek-Kings of Smut,” New York Magazine, 7 februari 2011 (LexisNexis) (intervjuar en person inom nätpornografiindustrin som beskriver termer såsom ”gonzo” och ”amatörpornografi” som bluffetiketter för professionella pornografers filmer).
22 (245)
857
Bilaga 8 SOU 2023:98
Källkritik och inledande jämförelser
när, hur och vad de gör” och därtill fastställer sin egen ersättning.
121
Whisnant fann emellertid inga
stöd för Taorminos påståenden. Istället konstaterades att Taorminos egna filmer och andra offentliga uttalanden visade att hon anpassar sig efter den efterfrågan som finns på vålds-, aggressions- och förnedringspornografi.
122
Således måste uppgifter om produktionsförhållanden
granskas noggrant och källkritiskt.
Med tanke på det som visades tidigare i den inledande jämförelsen, att runt hälften av alla
personer i prostitution hade erfarenhet av pornografi och att just dessa led av synnerligen svåra symptom av PTSD, bör även forskning beaktas som visat att överlevare ofta lider av avtrubbning och undviker att tänka på och beskriva traumatiska händelser under tiden i prostitution.
123
De som
är mest traumatiserade kan därför sannolikt vara mest benägna att trivialisera och utelämna minnen av övergreppssituationer jämfört med de minst traumatiserade.
124
Denna skevhet kan lätt färga av sig
på studier som söker undersöka olika förhållanden inom industrin; vare sig forskarna undersöker ”nöjdhetsindex” eller utsatthet för övergrepp så finns en betydande risk att de mest skadade individerna förblir tysta. Därför är det läsarnas ansvar att kritiskt identifiera vinklad information som romantiserar eller trivialiserar sexindustrins skadeverkningar, såvida inte narrativ baserade i industrins eller pornografikonsumentens egenintressen ska övertrumfa decennier av empirisk forskning.
Ett exempel på mycket skev information är den artikel om pornografiindustrin i Los Angeles
som trots många tveksamheter (mer nedan) tilläts publiceras i vetenskapliga Journal of Sex Research år 2013.
125
Där jämförde James Griffith med flera 177 kvinnliga utförare via tillgänglighetsurval med en
demografiskt matchad kontrollgrupp; de förra nåddes via en enkät som delades ut på en ickeoffentlig vårdklinik som drevs av stiftelsen Adult Industry Medical Healthcare Foundation (AIM) med stöd av pornografibranchen i Los Angeles. Klinikens syfte var att genomföra regelbundna, obligatoriska test av bland annat sexuellt överförbara sjukdomar. Studien genomfördes alltså i nära samarbete med en branchorganisation som, utöver att ha ett direkt egenintresse i frågan, dessutom var under offentlig kritik vid tiden för studiens genomförande; myndigheterna tvingade till och med kliniken att stänga i december 2010 på grund av bland annat bristande transparens och undermålig uppföljning av patienter.
126
Utifrån klassiska källkritiska kriterier är ”källorna” till studien, det vill
säga AIM, ”tendentiösa, partiska, eftersom de har [ett ekonomiskt] intresse av att dölja sanningen.”
127
Griffith med flera rapporterar uppseendeväckande positiva hälsoresultat i jämförelse med
tidigare forskning: det påstås att utförarna rapporterar bättre ”självkänsla”, sexuell tillfredställelse och finansiell situation, mer socialt stöd samt högre ”livskvalitet” och positivare känslor än kontrollgruppen rapporterar.
128
Resultaten står i bjärt kontrast till Grudzen med fleras undersökning
ovan, där utförarna också uppvisade större sannolikhet än kontrollgruppen att vara ”deprimerade samt ha signifikant sämre psykisk hälsa”.
129
Utöver dessa tveksamma resultat rapporterade å ena
121
Rebecca Whisnant, “‘But What About Feminist Porn?’ Examining the Work of Tristan Taormino,”
Sexualization, Media, & Society 2, nr 2 (2016): 3 (referenser utlämnade).
122
Ibid., 2–10. Whisnants slutsats är också i linje med en jämförande undersökning av 122 slumpmässigt utvalda
kvinnligt respektive manligt regisserade scener bland de mest sålda/hyrda pornografiska filmerna. Se Chyng Sun et al., “A Comparison of Male and Female Directors in Popular Pornography: What Happens When Women are at the Helm?,” Psychology of Women Quarterly 32, nr 3 (2008): 317–21.
123
Jfr Margaret A. Baldwin, “Living in Longing: Prostitution, Trauma Recovery, and Public Assistance,” Journal of
Trauma Practice 2, nos. 3–4 (2004): 273.
124
Jfr SOU 1995:15 Könshandeln: Betänkande av 1993 års Prostitutionsutredning, 144.
125
James D. Griffith et al., “Pornography Actresses: An Assessment of the Damaged Goods Hypothesis,” J. Sex
Res. 50, no. 7 (2013): 621–32.
126
Se t.ex. Molly Hennessy-Fiske, “Porn Health Clinic Closed,” Los Angeles Times, 10 december 2010, p. 3
(Westlaw); Molly Hennessy-Fiske, “Porn Clinic Denied State License,” Los Angeles Times, 9 december 2010, p. 3 (Westlaw); Molly Hennessy-Fiske and Rong-Gong Lin II, “Porn Industry Clinic Comes Under Fire for Its Handling of HIV Case,” Los Angeles Times, 15 oktober 2010 [https://perma.cc/DE5S-9VY4].
127
Thurén, Sant eller falskt? Metoder i källkritik, 61 (kursiv i original, mina klamrar).
128
Griffith et al., “Pornography Actresses,” 626.
129
Grudzen et al., “Comparison of the Mental Health of Female Performers,” 643.
23 (245)
858
Bilaga 8
Källkritik och inledande jämförelser
sidan utförarna i Griffith med fleras studie att de hade prövat en av tio olika droger (alltifrån marijuana till ecstasy) i ungefär mellan tre till nio gånger högre utsträckning än kontrollgruppen under sin livstid, å andra sidan att de endast hade använt marijuana i högre utsträckning än kontrollgruppen under de senaste sex månaderna.
130
Dessa svar indikerar en misstänkt tendentiös
skillnad i uppskattningar de senaste sex månaderna med syfte att undvika uppmärksamhet från brottsbekämpande myndigheter.
Utöver resultaten väcker också Griffith med fleras metodologi flera varningsflaggor. Trots
exempelvis månatliga obligatoriska klinikbesök där receptionisterna uppmuntrade utförarna att svara på enkäten är svarsfrekvensen bara 15 %, vilket blir desto mer uppseendeväckande då enkäten administrerades över en fyramånadersperiod där varje person torde haft fyra svarstillfällen.
131
Författarna kommenterar: “It is certainly possible that there was a self-selection bias such that those who chose to participate were different from those who chose not to participate.”
132
Dock
genomförs aldrig någon bortfallsanalys, trots att man skriver att det är ”en viktig metodologisk fråga”.
133
Publiceringen av de tveksamma resultaten försvaras av Griffith med flera med att intresset för
frågan är så stort: “although there has been interest in the characteristics of pornography actresses for decades, there has been a lack of studies because of the difficulty in accessing this population.”
134
Snarare torde det stora intresset och svårigheterna att undersöka populationen gjort författarna mer försiktiga i att så okritiskt publicera så uppenbart tveksamma resultat. Källan gör också studien
tendentiös då den har ett ekonomiskt intresse att dölja missförhållanden, som nämts tidigare.
Trovärdighet och representativitet
Riskerna som illustreras med forskning likt den som utförts av Griffith med flera, där resultaten möjliggjorts i nära samarbete med industrin på ett tendentiöst och metodologiskt undermåligt sätt, ska inte underskattas. I detta forskningsområde måste läsaren vara betydligt mer källkritiskt uppmärksam och inläst på frågan för att kunna identifiera varningsflaggor. En relaterad fråga vid utvärderingen av belägg är hur man bedömer trovärdigheten hos de som påstår sig representera personer i prostitution och personer som används i pornografi. Vissa organisationer har bildats av ”överlevande” medan andra framställer sig själva som ”sexarbetaraktivister”; båda organisationstyperna hävdar att de legitimt representerar intressen och perspektiv hos prostituerade personer och pornografiartister, även om de har mycket olika dagordningar. När organisationer eller individer har kopplingar till tredjepartsprofitörer som hallickar, bordellägare, pornografer, strippklubbar eller eskortagenturer som skulle kunna betraktas som arbetsgivare blir de självutnämnda representanterna mindre trovärdiga. Ändå har många ”sexarbetarorganisationer” försökt dölja eller ignorera sådana uppenbara intressekonflikter.
135
Till exempel genomförde Nordirlands parlamentariska justitieutskott 2014 en utfrågning av ett
vittne som uppträdde under pseudonymen ”Laura Lee” och som påstod sig representera ”sexarbetare”. I sina svar förklarade hon dock att hennes organisation inkluderade ”managers”, ”hallickar” och ”de som kontrollerar sexarbetare”, inklusive en stor eskortagentur i Storbritannien som drevs av en man vid namn Douglas Fox och hans partner.
136
Fox ledde det så kallade
130
Griffith et al., “Pornography Actresses,” 626–627.
131
Se ibid., 623–25, om metod och urval.
132
Ibid., 630.
133
Ibid.
134
Ibid. (källhänvisning exkluderad).
135
Tack vare överlevaren från prostitution och människohandel, aktivisten och organisatören Stella Marr,
uppmärksammades flera akademiker inom fältet på de organisationer och individer som beskrivs nedan.
136
Se Northern Ireland Assembly, Committee for Justice, “Human Trafficking and Exploitation (Further
Provisions and Support for Victims) Bill: International Union of Sex Workers,” Official Report (Hansard), Session
24 (245)
859
Bilaga 8 SOU 2023:98
Källkritik och inledande jämförelser
International Union of Sex Workers och presenterade sig själv som ”en oberoende manlig sexarbetare”, trots att eskortbyrån han äger hade granskats i Channel Four på brittisk TV och i andra medier
137
Fox bedrev också en lobbykampanj för att få Amnesty International att anta ett förslag att
legalisera prostitution.
138
Hans insats blev framgångsrik; Amnesty International antog en resolution i
augusti 2015 som stödde fullskalig avkriminalisering av prostitution – inte bara avkriminalisering av personerna som köps för sex utan även tredjeparter och sexköpare.
139
En liknande bedräglig framställning gjordes i Irland, där en nätkampanj som kallades Turn Off
the Blue Lights presenterade sig som en ”förening av sexarbetare och andra som bryr sig om sexarbetares välfärd i Irland . . . som kampanjar mot försök att kriminalisera sexköp.”
140
Enligt den
irländska pressen var personen bakom webbplatsen år 2011 emellertid en manlig nordirländsk polis och reservist som blivit dömd för hallickverksamhet.
141
En av de tidigaste och mest kända av de så kallade sexarbetarorganisationerna är Call Off
Your Old Tired Ethics (COYOTE) som bildades i San Francisco år 1973.
142
COYOTE stödde
”upphävandet av alla befintliga prostitutionslagar”; snarare än att observera hur prostitutionens skadeverkningar härrör från en i grunden ojämlik sexuell exploatering, sades också att ”de flesta problem som är förknippade med prostitution är direkt relaterade till förbudet mot prostitution och det stigma som är knutet till sex och särskilt sexarbete”.
143
Norma Jean Almodovar, som har varit
verkställande direktör för Coyote i Los Angeles sedan 1984,
144
var polis på 1970-talet och början av
1980-talet men dömdes till fängelse för tredjepartsbrottet pandering 1984 (dvs främjande av prostitution).
145
Inte förvånanande hävdar Almodovar själv att domen var iscensatt av Los Angeles
Police Department; syftet påstås ha varit att avskräcka henne från att avslöja korruption.
146
Grundaren av Coyote, Margo St. James,
147
har av försvarsadvokater kallats som expertvittne i
2013/2014 (Jan. 9, 2014) at 4 [https://perma.cc/8XPJ-LQGH ] (hearing med Ms. “Laura Lee,” Int’l Union of Sex Workers).
137
“Douglas Fox: Profile,” Guardian, Nov. 19, 2008 [https://perma.cc/L65X-Q9QH]; “UK Screen Association
News: Evolutions and the Escort Agency,” UK Screen Association, hämtat 28 januari , 2014 [https://perma.cc/35J7 -KNWQ?type=image] (skärmdump); see även N. Ire. Assembly, “Human Trafficking,” ovan not 136, ss. 4–5 (diskuterar Fox:s aktiviteter); Julie Bindel, “An Unlikely Union: A World of Workers, Pimps and Punters,” Julie Bindel, blog, Jan. 15, 2014 [https://perma.cc/BB3J-E3WX](beskriver h ur the International Union of Sex Workers i Storbrittanien domineras av tredjepartsprofitörer, inte arbetare).
138
Se “Stormont Witnesses Deny Links to Pimps,” Belfast News Letter, Jan. 31, 2014 [https://perma.cc/V3BB-
QBM5]; Philip Bradfield, “Amnesty Sex Trade Row,” Belfast News Letter, Feb. 1, 2014 [https://perma.cc/U3T5-LMMJ].
139
Se Editorial Board, “Solving Prostitution,” Washington Post, Aug. 17, 2015, A12 (Westlaw).
140
Turn Off the Blue Light, “About,” hämtat 28 januari 2014 [https://perma.cc/NW82-7A6G?type=image]
(skärmdump).
141
Eamond Dillon, “Sleaze to Meet You,” Sunday World.com, Aug. 28, 2011 [https://perma.cc/TC82-ZZM6]. I
maj 2010 sades samma man vara en affärsman som gav sig in i onlinereklam för prostitution och kontrollerade en webbplats där andra dömda hallickar och människohandlare – bland dem hans 26-årige son – hade annonserat sitt utbud av kvinnor. Se t.ex. Tom Brady, ”Family Ran Online Sex Advertisement Service in U.K.,” Irish Independent, 15 maj 2010 [ https://perma.cc/84TK-7G59 ]; ”Jail for Ulsterman Who Ran Brothel Network in Dublin," Belfast Telegraph.co.uk, 15 maj 2010, s. 6 (Lexis). För en uppdatering, se Garreth MacNamee, ”Convicted Pimp’s Irish Escort Business Turned Over €6 Million in One Year, ” TheJournal.ie, 18 mars 20 17 [https://perma.cc/5ALP-A5U3].
142
Valerie Jenness, “From Sex Work as Sin to Sex as Work: COYOTE and the Reorganization of Prostitution as
a Social Problem,” Social Problems 37, nr 3 (1990): 403–420.
143
Ibid., 403 (första citatet), 404 (andra citatet).
144
International Sex Worker Foundation for Art, Culture and Education, “Norma Jean Almodovar: Biography,”
hämtat 1 juli 2018 [https://perma.cc/8C79-32J6].
145
Paul Feldman, “LAPD Traffic Officer-Turned-Call Girl Gets New Pandering Sentence—3 Years,” Los Angeles
Times, 1 augusti 1987 (Westlaw); cf. Associated Press, “Ex-Policewoman Convicted by Jurors in Pandering Trial,” Register-Guard, Sept. 27, 1984, https://news.google.com/newspapers?id=Aa1jAAAAIBAJ&sjid=iuEDAAAAIBAJ&pg=
6617%2C6534751.
146
Int’l Sex Worker Foundation, “Norma Jean Almodovar.”
147
Jenness, “From Sex Work,” 403.
25 (245)
860
Bilaga 8
Källkritik och inledande jämförelser
amerikansk domstol å pornografers vägnar.
148
År 1962 dömdes även hon i lägre instans för ett
tredjepartsbrott som användes för att lagföra aktörer bakom bordeller, men i motsats till Almodovar lyckades St. James framgångsrikt överklaga sin dom.
149
Huruvida hon drev en bordell eller inte så är
det ett faktum att alla tredje parter som tjänar på prostitution vanligtvis är i stånd att utnyttja prostituerade personer sårbarhet. En sådan persons trovärdighet att agera som en representant för prostituerade personers intressen undergrävs allvarligt av en så uppenbar intressekonflikt.
En annan välkänd amerikansk organisation – Sex Workers Outreach Project (SWOP) – har en
agenda som liknar Coyotes. Swop grundades av den numera avlidne Robyn Few 2003, ett år efter att hon hade dömts för konspiration för att främja mellanstatlig prostitution – ett federalt brott som också gäller tredje part.
150
Maxine Doogan – en annan kvinna, enligt uppgift också dömd för
tredjeparts brott när hon drev en eskortagentur i Seattle – ledde en jämförbar organisation, the Erotic Service Providers Union, som initierade en misslyckad folkomröstning för att avkriminalisera prostitution i San Francisco 2008.
151
Även om termen fackförbund användes, vilken för den
oinitierade läsaren för tanken att vara avsedd att gynna personer i prostitution, framgick av deras webbsida uttryckligen att de inkluderade ”alla som . . . kompenseras för sitt stöd till någon annans erotiska tjänst”.
152
Att kompenseras för att stödja någon annans prostitution skiljer tredjeparter (t.ex.
bordell- och strippklubbsägare) från personer som är eller har varit i prostitution och personerna som köper dem (dvs. sexköpare).
I Sverige har organisationen Rose Alliance sedan länge stött en liknande agenda som ovan
nämnda amerikanska och brittiska organisationer: här betraktas ”sexarbete” (dvs prostitution) som ”arbete” som ”bör styras” av den reguljära arbetsrättslagstiftningen.
153
Följdriktligen är
organisationen ”emot” både kriminaliseringen av ”sexuella tjänster mot kompensation” som genomförs mellan ”samtyckande vuxna” och kriminaliseringen av ”tredje part”.
154
Inte oväntat
listade Rose Alliance SWOP som en ”syskonorganisation” tillsammans med jämförbara grupper etablerade på andra håll i världen redan 2017.
155
Det finns dock ingen pålitlig information om
tredjepartsinblandning i Rose Alliance. Emellertid var dess medgrundare Pye Jakobsson också styrelseledamot i en mindre strippklubb i Stockholm under ett antal år, där hon dansade och var schemaläggare för andra dansare – men hon påstår sig inte ha fått ersättning för att hon satt i
148
Se David McCumber, X-Rated: The Mitchell Brothers; A True Story of Sex, Money and Death (New York: Simon &
Schuster, 1992), 45 (beskriver hur advokaterna Kennedy, Rhine och Roberts hänvisade till St. James och andra som en del av “ett imponerande stall av försvarsvittnen” i sedlighetsrättegångar (obscenity) mot två pornografer, bröderna Mitchell).
149
Christine Beatty, “Margo St. James Runs for Supervisor,” Spectator Magazine, Nov. 1, 1996, transcript archived
at https://perma.cc/4GRK-FLQE; jfr Walli F. Leff and Marilyn G. Haft, Time without Work: People Who Are Not Working Tell Their Stories (Boston: South End Press, 1983), 184 (beskriver hur St. James förklarar åtalet mot sig själv med att säga
“[I] always had people hanging out and smoking dope and partying. . . . I had people going in and out all the time. . . . [The cops] assumed that I must be charging”).
150
Sex Workers Outreach Project Las Vegas, “People: Robyn Few,” hämtat 28 januari 2014
151
Ken Garcia, “Keep Trafficking Out of City,” San Francisco Examiner, Sept. 12, 2008 [https://perma.cc/KK8K-
44WE].
152
Erotic Service Providers Union–CA, “About Erotic Service Providers Union,” hämtat 1 februari 2014,
[https://perma.cc/5BJX-7JY7] (skrolla neråt).
153
Rose Alliance: The National Organisation for Sex Workers, “About Rose Alliance,” hämtat 19 september
2017 [https://perma.cc/7NA9-CK58].
154
Ibid.
155
Rose Alliance, “Resources and Links,” hämtat 19 september 2017 [https://perma.cc/FU9Z-LA2S] (skrolla
ner till “Our Sibling Organisations”).
26 (245)
861
Bilaga 8 SOU 2023:98
Källkritik och inledande jämförelser
styrelsen.
156
Jakobsson har under en period varit ordförande för the Global Network of Sex Work
Projects och utgav sig för att vara en ”tidigare sexarbetare” när hon tillsattes i januari 2014.
157
Sammantaget förespråkar ledande så kallade sexarbetarorganisationer inte bara
avkriminalisering av hela sexindustrin, utan många verkar också ha organisatoriska band med tredjepartsprofitörer. Till skillnad från ”sexarbetarorganisationer” som förespråkar en genomgripande avkriminalisering är överlevandeledda organisationer ofta abolitionister.
Till exempel beskrev flera överlevandeledda icke-statliga organisationer redan 2012 sig själva
som ”abolitionister” med syfte att samla in pengar till verksamheter utformade för att hjälpa dem som vill lämna prostitution: Trisha Bapties Educating Voices in Vancouver, Vednita Carters Breaking Free i Minneapolis, Kristy Childs’ Veronica’s Voice i Kansas City, Tina Frundts Courtney’s House i Washington, DC, och Natasha Falle och Bridget Perriers Sex Trade 101 i Toronto.
158
Alla
var överens om ”att för att stoppa människohandel/prostitution måste vi bemöta efterfrågan och fokusera på att tillhandahålla fler valmöjligheter och stärka tjänster som kan återintegrera offren” i samhället.
Den sydafrikanska aktivisten Mickey Meji som grundade överlevnadsnätverket Kwanele –det
inkluderar medlemmar som är eller har varit prostituerade och de som är i ”’färd med att lämna det livet’” – uttryckte sig på liknande sätt i en tidningsintervju år 2018.
159
I intervjun säger hon att dess
medlemmar ”’uppfattar det som nedlåtande att använda terminologin ”sexarbete”’” eftersom den normaliserar vad de ”’ser som våld mot kvinnor’”, sade hon.
160
Emedan Meji höll med om att
prostituerade personer ”bör avkriminaliseras” menade hon att ”de som köper sex och de som säljer kvinnor och flickor (hallickar och bordellägare) . . . måste förbli kriminaliserade” och ”ska inte ges tillstånd att utnyttja en utsatt position orsakad av ojämlikhet mellan könen, arbetslöshet och fattigdom.”
161
Ett liknande nationellt nätverk i Sverige är Prostituerades Revansch i Samhället, som
också förespråkar kriminalisering av sexköpare och tredjepartsprofitörer (i motsats till Rose Alliance) samt avkriminaliseringen och stöd till dem som köps för sex.
162
Den internationella överlevandeledda organisationen Survivors of Prostitution Abuse Calling
for Enlightenment, den internationella överlevandecentrerade Coalition for the Abolition of Prostitution, och den internationella Coalition Against Trafficking in Women stödjer alla en liknande agenda, inklusive att förespråka kriminalisering av sexköpare och tredjeparter samt avkriminalisering och stöd för dem som köps för sex.
163
Perspektivet bland abolitionistiska organisationer är bevisligen
annorlunda än bland organisationer som SWOP och COYOTE, vilka främjar reglerad eller avreglerad prostitution som tillåter vinster hos tredje part.
Även om SWOP, COYOTE och liknande organisationer som Rose Alliance kan tillhandahålla
vissa legitima tjänster till människor i prostitution kanske det inte är oviktigt att de är öppna med
156
Se Kajsa Skarsgård, “Frontfigur också i styrelse för strippklubb,” Dagens Arena, 14 januari 2013
[https://perma.cc/63XY-4HZF]; Gerda Christenson, “Swedish Rose Alliance—a Fraudulent Organization,” The
Women’s Front in Sweden, Internal Newsletter no. 4, 2013, översättning Annina Claesson [https://perma.cc/7GZB-
7TMB]; för svenskt original, se .
157
NSWP: Global Network of Sex Work Projects, “NSWP Elects New President, Pye Jakobsson,” Jan. 31, 2014
158
Coalition Against Trafficking in Women, “Survivors Connect Network: Sex Trafficking Survivors Worldwide
Unite, Board to Meet in Washington DC,” Oct. 17, 2012 [https://perma.cc/HW3N-MNU6].
159
Aphiwe Ngalo, “Reflections from a Parliamentary Summit: Sex Work vs Prostitution—Time to Get the
Difference,” Daily Maverick, Mar. 8, 2018 [https://perma.cc/FL4M-V7WF] (citerar Mickey Meji).
160
Ibid.
161
Mickey Meji, “ANC Resolution to Decriminalise Prostitution Fails Black Women,” News24, Jan. 26, 2018
162
Se t.ex. PRIS Prostituerades Revansch i Samhället, “Målsättningar”, hämtat 27 februari 2023
163
See Survivor’s of Prostitution Abuse Calling for Enlightenment, “Home,” hämtat 1 juli 2018
[ https://perma.cc/82FK-DHVK ]; Coalition for the Abolition of Prostitution, “About,” hämtat 1 juli 2018 [ https://perma.cc/WFN8-6BLV]; C oalition Against Trafficking in Women, “Who We Are,” hämtat 1 juli 2018 [ https://perma.cc/C3WP-DZGZ] .
27 (245)
862
Bilaga 8
Källkritik och inledande jämförelser
sina band till sexindustrins profitörer. En möjlig orsak skulle kunna vara att sådan information kan fungera som marknadsföring. Att lyfta fram banden implicerar för informerade observatörer att organisationerna kan underlätta rekrytering till olika sektorer av sexindustrin, även pornografiproduktion.
164
Dessa organisationer är inte legitima ”representanter” för människor i
prostitution, oaktat det stöd de ändå kan tänkas ge. Av dessa skäl bör berörda observatörer noggrant undersöka hur och av vem organisationer som påstår sig representera prostituerade personer drivs innan de accepterar deras anspråk på representation. Frågan är relevant i litteraturgenomgången då flera forskare har kopplingar till sexindustrin, direkt eller indirekt, vilket inte sällan redovisas i deras publikationer.
Med dokumenterade band till tredjepartiprofitörer är det bedrägligt att använda termer som
”sexarbetare” och ”fackföreningar” och den retorik om rättigheter som ofta förknippas med sådana organisationer; att framställa en arbetsgivarförening som om den verkade i sina anställdas intresse är vilseledande, ohederligt och potentiellt brottsligt.
164
Jfr Stella Marr, “Pimps Will Be Pimps Whether Male or Female or Posing as ‘Sex Worker Activists’ and Other
Conflicts of Interest (Part 1 of 2),” The Survivor’s View (blog), May 23, 2012 [ https://perma.cc/KYV9-M5TJ] (antyder att hallickar använder dessa organisationer för att “skapa kontakt med torskarna samtidigt som de rekryterar utsatta unga kvinnor”).
28 (245)
863
Bilaga 8 SOU 2023:98
IV. Analytisk sammanfattning
Sambandet mellan medverkan eller exploatering i pornografi och psykisk, fysisk och sexuell ohälsa samt socioekonomiska konsekvenser
Exploatering, människohandel, otillbörligt ekonomiskt och annat utnyttjande
Förhållanden i utlandet
Forskaren Heather Bergs har intervjuat 81 utförare (performers), chefer och medlemmar i
arbetslag (crew members) samt genomfört icke-deltagande observation vid inspelningar och branschevent, framför allt i Kalifornien.
165
Hennes tillgång till informanter skedde genom deltagande
i aktiviteter samt även arbete hos branschorganisationer, vilket gör hennes källor tendensiös eftersom dessa har ett direkt ekonomiskt intresse av att undanhålla information som kan spegla verksamheten i ett negativt ljus.
166
I sin nuvarande roll som verksamhetsledare för
pornografiindustrins branschorganisation Free Speech Coalitions kliniker för testning och behandling av könssjukdomar har hon även själv – inte bara hennes källor – ett direkt ekonomiskt intresse att inte försämra hennes möjligheter till inkomster genom att kritisera pornografins producenter, regissörer och andra profitörer.
167
Det bör noteras att av de 59 verksamma eller tidigare
verksamma utförare i pornografiproduktion som Berg intervjuat hade ”de flesta” även andra roller i pornografiindustrin såsom chefer, del av arbetslag eller inom PR. Av de som var utförare under tiden för intervjun hade alla utom en person även innehaft andra jobb i industrin.
168
Särskilt anmärkningsvärt
är att Berg frågat samtliga utförare i vilken mån de önskade vara anonyma i vissa eller samtliga citat, varpå ”den överväldigande majoriteten” ville framträda med eget artistnamn.
169
Vi kan därför
knappast förvänta oss att hennes informanter avslöjar information som är ekonomiskt skadlig för
165
Heather Berg, Porn Work: Sex, Labor, and Late Capitalism (Chapell Hill: University of North Carolina Press,
2021), 191.
166
Berg berättar att regissörer av olika sorters pornografiproduktioner bjudit in henne för att observera deras
inspelningar, vilket också ledde till att hon fick ”kontakter” med en del av utförarna som hon senare intervjuade. Berg har observerat branschevents såsom de årliga mötena vid Adult Entertainment Expo och XBIX samt olika branschmöten som hon blivit inbjuden till av the Free Speech Coalition – en välkänd lobbyorganisation finansierad av pornografiproducenter under den opolitiska rubriken som ger associationer till yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Berg nämner själv att the Free Speech Coalition finansieras av pornografiproducenter. Ibid., 11. Hon beskriver till exempel ingående hur hon samarbetat med the Adult Performer Advocacy Committee för att genomföra en omfattande enkätundersökning av de som arbetar inom pornografin angående ”ojämlika inkomster, samtycke, hälsopraktiker och stigma”.
166
Ibid., 11, 190–93. Berg undviker att påtala för sina läsare, förutom i ett appendix i slutet av boken, vilka
samarbeten hon haft, även när det handlar om aktörer med direkta ekonomiska intressen. I sitt appendix förklarar hon dock att det ”tog åratal att etablera kontakter” och att hennes tidigare ”involvering i organiseringen av sexarbete” gav inkörsportar till intervjuer i pornografiindustrin. Ibid., 192–93. Hon uppger även att informanterna hört talas om henne och hennes aktivism och att hennes åsikter tilltalade dem, vilket gjorde dem villiga att intervjuas, samt att hon blev även ombedd att skriva intervjuer åt en förläggare för 2014 Adult Entertainment Expo under tre dagar. Det senare gav henne fler uppdrag av olika slag inom pornografibranschen, förvisso obetalda, men med resultatet att hennes kontaktnät stärktes. Ibid., 193. En problematisk aspekt av dessa arbetssätt är att forskare som samarbetar med chefer och arbetsgivare kan stöta bort potentiella informanter som är utsatta och exploaterade, då forskaren oavsett intentionerna framstår som partisk.
167
“What is PASS? Pass Creates Adult Industry-Standard Testing Policy and Operates a Digital Clearinghouse
for Work Availability Data,” About Us, Performer Availability Screening Service, Inc., hämtat 12 oktober 2023, https://www.passcertified.org/about-the-organization [https://perma.cc/8ZMW-WPTR ] (listar bl.a. Bergs namn).
168
Berg, Porn Work, 9–10.
169
Ibid., 195.
864
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
deras arbets- eller uppdragsgivare. Likväl finner vi information i Bergs forskning som bekräftar det som annan forskning visar om problemen i pornografiindustrin.
Bergs bok tecknar en bild där pornografin erbjöd de mångsysslande
utförarna/arbetslagen/cheferna en väg ut ur arbetslöshet på den reguljära arbetsmarknaden med hög skuldsättning vid tiden för 2008 års finanskris.
170
Samtidigt pressas emellertid utförares löner
samtidigt som kostnaderna ökar och producenterna fortfarande gör vinster. Berg hänvisar även till vissa informanter som indikerar att filmerna inte räcker att leva på utan ”bara är ett verktyg för marknadsföring”. Dessa utförare använder filmerna för att göra reklam för personliga hemsidor och personliga ”tjänster” åt konsumenter, såsom sessioner framför webkamera, uppkopplade och i realtid (webcam performance).
171
Bergs bok innehåller en stor mängd analys av arbetsrättsliga och ekonomiska aspekter. En
informant uttrycker den prekära situationen: “When I asked Richie Calhoun about the benefits available to performers, he responded, ’We have nothing. We have no medical insurance, we have no union, we have no residuals or royalties.’”
172
Berg presenterar också uppskattningar av
genomsnittsersättningen av intäkterna i ”mittfåran” av industrin: $800–1,000 för en vaginal samlagsscen som typiskt sett tar 5 timmar att spela in; $1,000–1,200 för en anal samlagsscen, $250– 500 för en oralsexscen; $600–800 för en scen mellan två kvinnliga skådespelare.
173
Inom manlig
gaypornografi uppskattas en anal samlagsscen till mellan $800–1,200 och oralsex till mellan $200– 400.
174
Berg förklarar dock att utförarna har stora utgifter för skönhetsvård i samband med
inspelningar och att transpersoner har särskilt stora kostnader, bland annat för extra hormonbehandling samt preparat för att förlänga erektionen.
175
En manlig utförare som även arbetar
som regissör och producent råkade ut för att hans penis ”sprack” när en partner närmade sig uppifrån och i fel vinkel, vilket ledde till flera kirurgiska ingrepp och fyra månader utan arbete och lön.
176
Sjukhusräkningen var på $120,000 (dvs. över en miljon kronor) av vilka produktionsbolaget
endast bidrog med $20,000. En annan kvinna sägs i början av sin karriär blivit anlitad för att utföra fyra scener inom loppet av fyra dagar, med en scen inplanerad varje dag utan chans till återhämtning: “‘I was torn so badly I had to have surgery,’” säger hon.
177
Ersättningsnivåerna i Los Angeles är inte i paritet med den fysiska påfrestning och det behov
av återhämtning som krävs samt de levnadskostnader som råder i Kalifornien. Los Angeles pornografiindustri exploaterar utan tvekan utförarna på mer eller mindre olika sätt: fysiska, ekonomiska och för hälsa- och välbefinnande flera kritiska punkter, vilket inte bara mer kritisk forskning utan även potentiellt tendentiös forskning påvisar. Därmed har vi synnerligen starka skäl för att dra slutsatser om exploatering och ohälsa i denna del av vad många anser vara ”toppen” av industrin, med de mest välutvecklade produktionsssätten.
Vi får liknande resultat i undersökningar som genomförst långt bort från västerlandets
metropoler, ute i ”periferin” av det ekonomiska världssystemet. En studie i tidskriften Ciencia y
Enfermeria intervjuade 24 personer från ursprungsbefolkningen Shuar i Ecuador: 8 män och 16
kvinnor varav 8 tonåringar (14–17 år) och 16 vuxna (18 till 60 år).
178
Shuar genomförde redan 1599
ett framgångsrikt uppror mot den spanska kolonialmakten i orterna Logroño de los Caballeros samt Sevilla de Oro, men nya grupper såsom upptäcktsresande, missionärer, gruvbolag, nybyggare och nationalstater har ifrågasatt Shuarfolkets rätt till sitt land och exploaterat deras tillgångar och
170
Berg, Porn Work, 14.
171
Ibid., 15–16.
172
Ibid., 9.
173
Berg, Porn Work, 59 tbl.1.
174
Ibid.
175
Berg, Porn Work, 140–144.
176
Berg, Porn Work, 145–146.
177
Berg, Porn Work, 146.
178
Liliana Roby Brito et al., “Body and Sexual Objectification: Perceptions in the Shuar Indigenous Community,”
Ciencia y Enfermeria 27, nr 17 (2021): 5.
30 (245)
865
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
människor.
179
Inte oväntat beskriver informanterna i studien hur prostitutionen i deras samhälle är
ett resultat av kolonisering och globalisering. Informanter säger även att digitaliseringen ökat pornografikonsumtionen, som ”slagit ner som en bomb” särskilt bland den unga populationen.
180
Det påpekas att särskilt ursprungsbefolkningar tenderar att exploateras och presenteras som en ”exotisk” och ”rasifierad” undergenre inom pornografin.
181
Historisk och kulturell diskriminering
som drabbat koloniserade folk kan också spä på en redan negativ självbild hos exempelvis en ung kvinna som utsatts för sexuella övergrepp under barndomen och/eller i prostitution, eller hos en ung homosexuell man som nyss stötts bort av sin familj. En sådan multipel sårbarhet leder till ett
intersektionellt förtryck, det vill säga ett tungt ok av sociala faktorer som sammantaget gör det betydligt
svårare att stå emot krav på olika skadliga, ohälsosamma eller exploaterande handlingar än det skulle vara för en ung person med bättre självkänsla och som inte utsatts för liknande problematik under uppväxten.
Även andra undersökningar visar på hur produktionen av pornografi kan ta sig uttryck i
periferin, lång bort från det organiserade välfärdssamhället. Piro Rexhepi litterära betraktelse över vänner som funnit gaypornografi av sig själva på internet är ett exempel: en så kallad amatör har lagt upp dessa filmer utan deras vetskap lagt på nätet.
182
Vännerna försöker därför finna reda på
gärningsmannen och finner i det sammanhanget ytterligare ”amatörpornografi” som lagts upp av olika personer. Materialen som diskuteras presenterar scener med flyktingar som befinner sig i prostitution i Grekland och deras sexköpare. Det tycks vara sexköparen som filmat interaktionerna i smyg.
På samma sätt beskriver en studie ett antal pornografiska producenter och distributörer i USA
av en genre kallad poverty gay-for-pay.
183
Genren presenterar genuint heterosexuella män som utför sex
med andra män på grund av fattigdom och trängande behov av kontanter. Fenomenet tycks inte vara marginellt utan snarare en betydande undergenre inom gaypornografin. Till exempel har bara en webbsida, Gemini Men, enligt egen uppgift, en katalog av mer än 1 000 videor och 275 män, vilket indikerar att genren förtjänar att beaktas. Den federala lagstiftningen ålägger exempelvis producenter att vid inspelning av pornografi dels registrera samtliga utförares verkliga identiteter, dels ange en officiell adress på produkten dit myndigheterna i efterhand kan vända sig för att inspektera registret.
184
Mannen bakom Gemini Men har angett en adress i ett välbärgat område i Tampa, Florida
där det står ett stort, välskött hus.
185
Det är också värt att notera att producenterna bakom de två
webbsidorna varit verksamma i nästan 40 år; den ena sedan 1980-talet och den andra sedan 1990talet, bägge från början med postorderkataloger som specialiserade sig på gaypornografi och senare internetsidor på 2000-talet.
186
I artikeln får vi följa hur producenten bakom Workin’ Men XXX i
filmerna visar hur han bland annat rekryterar sina utförare bland hemlösa uteliggare, bland nyligen frigivna fångar från fängelser, från häkten där det finns personer som inte kan betala borgen, vid gathörn där män som är ”down-and-out” samlas, bland tältläger i storstäder där ensamma män bor – enligt uppgift i ett fall registrerade sexualförbrytare som förlorat fotfästet i samhället. Filmernas tittare får alltså bokstavligen följa med producenten på dennes rekryteringsrundo. Utseendet på männen i filmerna visar tittarna på ett nästan övertydligt sätt att de bokstavligen befinner på samhällets botten, med saknade tänder, sår, eksem, smutsiga naglar och/eller smutsiga händer och
179
Se t.ex. Ampam Karakras, “Territory of the Shuar People,” Revista: Harvard Review of Latin America 22, nr 3
(2023), https://revista.drclas.harvard.edu/territory-of-the-shuar-people/.
180
Roby Brito et al., “Body and Sexual Objectification,” 8.
181
Ibid., 9.
182
Piro Rexhepi, “Predatory Porn, Sex Work and Solidarity at Borders,” Ethnic & Racial Studies 44 nr 9 (2021):
1629–47.
183
Mark J. Kiss & Todd G. Morrison, “Eroticizing Desperation: Poverty GayǦforǦPay Porn,” Sexuality & Culture
25, nr 4 (2021): 1509–28.
184
Se Record Keeping Requirements 18 U.S.C. § 2257 (25 juli 2023), https://uscode.house.gov/.
185
Kiss & Morrison, “Eroticizing Desperation: Poverty GayǦforǦPay Porn,” 1514.
186
Ibid., 1513, 1516.
31 (245)
866
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
fötter. En del av männen verkar vara påverkade av narkotika eller alkohol. Uppenbarligen får producenten här möjligheten att få utförarna att ofrivilligt begå handlingar som de helst vill undvika, vilket vi ser i hur de tål aggressiva och ohälsosamma handlingar utföras emot dem (mer nedan).
I en annan artikel som jämför kondomanvändning i gay- respektive heterosexuell pornografi i
Los Angeles produktion är det oklart om bareback ger bättre eller sämre betalt och om stigmatiseringen i det senare fallet av dem som utför oskyddat analsex i gaypornografin gör att utförarna då får svårare att förhandla sin ersättning.
187
Det senare skulle vara en form av ekonomisk
ojämlik maktfördutövning där det blir utförarnas sociala position i stället för arbetets påfrestning som avgör ersättningen. Som med många påfrestande sysselsättningar är det inte framför allt de fysiska plågorna eller den monotona karaktären som avgör ersättningen utan snarare vilken status som sysselsättningen tillskrivs av samhället.
En ukrainsk undersökning publicerad innan ryska invasionen intervjuade 27 kvinnor i
gatuprostitution vid europavägarna E50, E85 och E95.
188
Den analyserade även 496 ”portfolios” av
personer som erbjuder eskortprostitution och studerade officiell statistik, forskning samt rapporter från Ukrainska åklagarämbetet, Human Rights Watch, FN:s program om hiv/aids, det Ukrainska hälsoministeriet, TAMPET, Pornhub samt IOM (International Organization for Migration) i Ukraina. Utförare med webbkamera, dvs. personer som genomför olika sexuella handlingar på direktbeställning av konsumenten, hade ökat vid tiden för undersökningen, liksom skapandet av webbsidor som distribuerade liknande material i form av inspelningar. Ersättningen vid dessa studios låg enligt uppgift mellan $18.5–$104 (USA-dollar) per tillfälle, vilket är betydligt lägre än vad som brukar anges i Amerikanska rapporter. Om uppgifterna att myndigheterna bara i två större städer identifierade sju pornografistudier med totalt 30 vuxna modeller under en insats i juli 2018 indikerar det en betydande organiserad verksamhet. Särskilt kvinnliga utförare i Ukraina kan ha tagit sin tillflykt till Sverige efter Rysslands invasion och här försörja sig på liknande verksamheter eftersom dagersättningen för flyktingar från Ukraina är så låg i Sverige.
Zahra Stardust är forskare samt även själv involverad som pornografisk utförare med lång
erfarenhet – något hon också öppet deklarerat i sina försök att dels bli vald till Sydneys borgmästare, dels till den federala senaten i Australien.
189
Stardust menar att kritiken mot ”den massproducerade
pornografin och dess föreskrivna formler för sexuell representation” lett till att ”’autenticitet’ seglat upp under 2000-talet i narrativen bland queer- och feministiska utförare och producenter”; det har gjorts till en ”’helig gral’ inom feministisk pornografi”, skriver hon.
190
Stardusts primärdata bygger på
”20 intervjuer med utförare och producenter” (kursiv tillagd). Det är oklart om distinktionen innebär att alla intervjuade är både utförare och producent, vilket stärks av att hon bara redogör för hur ”producenterna” valts ut och aldrig återkommer till om det finns utförare som intervjuats som inte är producenter. Stardusts huvudpoäng tycks vara att de ökande trenderna och trycken på att producera ”autentiskt” pornografi leder till ökade (i stället för mindre) krav på utförarna och mindre (i stället för ökad) frihet för utförarna. Resultatet är alltså det motsatta mot hur begreppet ”alternativ” ofta förstås i detta sammanhang, nämligen som en motsats till den kommersialisering och exploatering
187
David Schieber, “Money, Morals, and Condom Use: The Politics of Health in Gay and Straight Adult Film
Production,” Social Problems 65, no. 3 (2018): 377–94.
188
Kurmaiev Petro, “Global market of sexual nature services. Case for Ukraine,” Amazonia Investiga 9, nr 26
(2020): 19–27.
189
Se t.ex. Matt Buchanan & Scott Ellis, ”Lord Mayoral Hopeful Spins Into Poll Position,” Sydney Morning Herald,
3 september 2012, https://www.smh.com.au/ [https://perma.cc/9WKQ-XWAT ] (“Zahra Stardust is a human rights lawyer, Miss Nude Australia Pole Dance Champion 2012 and a porn actress, but come Saturday she hopes to also be lord mayor of the City of Sydney.”); James Gorman & Central Magazine, “Porn Star Zahra Stardust in Sydney Lord Mayor Race,” News.Com.AU, 4 september 2012, https://www.news.com.au/9c14136745e975fad6a4fc896ee4a814 ; Jessica Grewal, “Porn and Politics Can Go Together: What do a Porn Star and Tony Abbott’s Sister Have in Common?,” Courier Mail, 15 augusti 2012, https://www.couriermail.com.au/932a4b3ac4e6e7778822cea837c58819 .
190
Zarah Stardust, “From Amateur Aesthetics to Intelligible Orgasms: Pornographic Authenticity and Precarious
Labour in the Gig Economy,” AG About Gender: An International Journal of Gender Studies 8, nr 16 (2019): 2 (källhänvisningarna borttagna i de översatta citaten).
32 (245)
867
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
som försiggår inom mainstreampornografin. Den alternativa pornografin exploaterar därför utförarna, men på ett annorlunda sätt och ofta med lägre ersättning än den kommersiella heterosexuella och gaypornografin.
Stardusts drar slutsatsen att intåget av det ”autentiska narrativet” beror på att den ökande
samhällskritiken mot pornografin gjort producenterna och utförarna defensiva såtillvida att de måste motivera sin existens med andra argument än ekonomiska. Konsumenterna har därigenom flyttat fram sina positioner till den graden att de begär en bekräftelse på att utförarna presenterar genuint personligt intima upplevelser.
191
En av utförarna/producenterna bland Stardusts informanter klagar
dessutom på att konsumenter börjat kräva gratisfilmer i meddelanden över internet, ungefär som om hon vore en ”naturlig exhibitionist som älskar sex och önskar att dela med sig fritt till främlingar för nöjes skull”.
192
Stardust gör en liknelse med pornografiska utförare som förväntas deklarera sin
kärlek till arbetet med flygvärdinnor som måste le, där ingen får betalt för detta extra inslag av autenticitet. Däremot utelämnar Stardust att de fysiska och psykiska konsekvenserna av deras arbeten skiljer sig åt betydligt.
Stardust citerar en annan utförare utanför hennes egen studie som med en målande
beskrivning menar att sådana förutsättningar där de till och med förväntas spela in materialet själva omöjligen kan karaktäriseras som ”feministisk pornografi”;
Let’s stop and do the math: I spent about two hours shaving, waxing, washing, and getting made up for the shoot. I spent about an hour on the setup, getting the lighting right, and cleaning the area I wanted to photograph in. Three hours in front of the camera. Another hour going through the footage, editing and color grading it. For about seven hours work in total, that’s less than $30 an hour. Which is decent pay and all. Until you remember, this is porn. In the meantime, this company and others like it have effectively cornered a market based on political paranoia and deeply internalized negativity towards porn, making bucket loads of money at the expense of workers who are genuinely trying to make a living on this shit. That isn’t feminist. That is exploitative, and it distracts from real solutions to issues in the industry, steering us away from discussions about labor rights and conditional consent and working conditions.
193
Det är dock uppenbart att Stardust vill att pornografi ska ses på som vilket annat arbete som helst. Med det löser inte problemet med att inte i någon annan inkomstbringande verksamhet behöver utförarna tåla grovt sexuellt våld, förnedring, risk för livshotande och potentiellt invalidiserande könssjukdomar, förföljelse och sexuella trakasserier och PTSD på samma nivå (eller i vissa fall något högre) som bland vårdsökande Vietnamveteraner.
194
Förhållandet i Sverige
Den internationella organisationen Prostitution Research & Education (PRE) genomförde en
omfattande enkät- och intervjustudie i Sverige med 105 personer som hade erfarenhet av att ”filmas i sexarbete eller prostitution”, alternativt erfarenhet av att ”sälja nakenbilder, pornografi eller sexuella handlingar via webkamera”.
195
Därmed riktade sig studien mot målgruppen för denna
litteraturgenomgång på ett sätt som få andra studier gjort internationellt och inga andra studier i Sverige någonsin. Projektet leddes av den väl publicerade forskaren och psykologen Melissa Farley från San Fransciso, med ett team på över 20 medarbetare i Sverige. Bland dessa ingick
191
Ibid., 19.
192
Ibid., 20.
193
Ibid., 21 (citerar Mikey Way, “Fuck Your Feminist Porn, Tits and Sass,” http://titsandsass.comseptember
2012, http://titsandsass. com/fuck-your-feminist-porn/.) (min kursivering).
194
Melissa Farley, “‘Renting an Organ for Ten Minutes’: What Tricks Tell Us about Prostitution, Pornography,
and Trafficking,” i Pornography: Driving the Demand in International Sex Trafficking, red. David E. Guinn & Julie DiCaro (Int’l Human Rights L. Inst., DePaul Univ., 2007), 146.
195
Melissa Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden: Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed
Prostitution (Stockholm: Prostitution Research & Education, 2023), 20 [https://perma.cc/9TLT-RBKR]. Citaten är från
det rekryteringsmaterial som användes på nätet samt de flyers som användes för att finna informanter. Ingen som undersöktes hade enbart erfarenhet av prostitution per se, utan behövde i praktiken ha figurerat som utförare i pornografiskt material. Projektet gavs etikgodkännande av Etikprövningsmyndigheten i Sverige i förväg.
33 (245)
868
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
medförfattarna Erica Bergkvist, Merly Åsbågård, Johanna Pethrus, Mikaela Lannergren, Luba Fein och Nacima B. Jerari samt ytterligare ett antal medarbetare. Delar av innehåll från flera tidigare rapporter om prostitution och sexköpare av Farley och PRE har, som regel, publicerats i tidskrifter med peer-review efter att de första rapporterna tillgängliggjorts för allmänheten. Vi kan därför förvänta oss att delar av det nya resultatet, som är uppseendeväckande på flera sätt, på sikt blir publicerat i vetenskapliga tidskrifter.
Är urvalet av 105 utförare i den svenska studien balanserat? Det är en berättigad fråga givet att
urvalstekniker kan utesluta eller överexponera subgrupper inom den större populationen personer i pornografiska produktioner, varvid statistiken blir missvisande. Studiens relativt goda finansiering
196
skapade förutsättningar att strategiskt maximera mångfald av demografiska subgrupper med erfarenhet av pornografi, även om urvalet i viss mån också var baserat på bekvämlighet för att maximera antalet respondenter. Forskningsteamet lämnade flyers hos olika aktörer inom den svenska socialtjänsten samt hälso- och sjukvården där potentiella informanter skulle kunna se dem. Flyern informerade om forskningsprojektet och erbjöd 1 000 kr i ersättning för en 3-timmars intervju. Teamet kommunicerade också på svenska via Instagramkonton och sajter såsom Inte din
Hora, Rosa Sidan, Talita, bland andra. Teamet gav också flyers till frivilligorganisationer som följer
med polisen till områden i Stockholm där det förekommer gatuprostitution och uppmanade dem att dela ut flyerna. För att öka den etniska och kulturella mångfalden av urvalet annonserades projektet i Göteborg, Malmö och Stockholm och intervjuer skedde därav på samtliga dessa tre platser. Intervjuarna fick utbildning direkt av försteförfattaren, som var på plats i Sverige; träningen innefattade intervjutekniker och testkörningar av enkäten och de fem mätinstrumenten.
197
Enkätundersökningen innehöll fem psykologiska instrument, däribland en checklista som
mäter (1) PTSD, (2) dissociation, (3) kroniska hälsoproblem, (4) trauma under barndomen samt (5) ett särskilt utvecklat instrument från tidigare studier för att undersöka erfarenheter av pornografi och prostitution (ibland används termen sexarbete för att inte alienera informanter).
198
Är utförarna exploaterade? Detta är en delvis enkel men också komplex fråga där många
sociala, ekonomiska, demografiska, kulturella och rättsliga faktorer spelar in. För att förstå i vilken mån utförarna exploateras kan vi titta närmare på vilken demografisk grupp de vanligtvis tillhör. Medianåldern för inträde i prostitution och pornografi var 17 år; typvärdet 15 år (dvs. den mest frekvent angivna åldern). Bägge siffror är inte oväntade utifrån de studier med vuxna i prostitution som visar tidigt inträde i prostitution.
199
I ung ålder, särskilt som minderåriga, kan inte individer värja
sig mot sexuellt utnyttjande, exploatering och andra övergrepp på samma sätt som en vuxen med utbildning, studier eller arbetsanknytning, familj och relativt stabilt socialt nätverk. Gruppens medianålder för inträde antyder att det handlar om en särskilt utsatt grupp där sannolikheten för sexuell exploatering därför ökar.
Överrepresentation av sexuella och fysiska övergrepp under barndomen brukar vara höga
bland personer i prostitution och är så även i denna population av 105 utförare. Av alla deltagarna
196
Projektet har finansierats av sex civilsamhällesorganisationer: PRE, Jensen Projekt, Butler Family Foundation,
Atlas Free, Samueli Foundation, New Paradigm Fund och Talita. Ibid., 9.
197
Ibid., 19–20.
198
För en sammanställning av instrumenten, se ibid., 18–19.
199
Fyrtiosju procent av de 854 deltagarna i studien om prostitution från nio länder uppgav att de befann sig i
prostitution före 18 års ålder. Melissa Farley et al., “Prostitution and Trafficking in Nine Countries: An Update on Violence and Posttraumatic Stress Disorder,” J. Trauma Practice 2, nr 3–4 (2004): 40 [https://perma.cc/V7FM-YXKQ]. I ett urval av 222 vuxna kvinnor som befann sig i prostitution i Chicagos storstadsområde uppgav 61,7 % att de hade börjat före 18 års ålder, och 35 % uppgav att de hade börjat före 16 års ålder. Jody Raphael & Deborah L. Shapiro, Sisters
Speak Out: The Lives and Needs of Prostituted Women in Chicago; A Research Study (Chicago: Center for Impact Research,
2002), 13 [ https://perma.cc/LH6K-N566]. Bland de 200 kvinnor och tonårsflickor i prostitution som studerades i San Francisco 1980–1981 uppgav 78 % att de började före 18 års ålder, 62 % före 16 års ålder och ”ett antal” före ”9, 10, 11 och 12 års ålder.” Mimi H. Silbert and Ayala M. Pines, “Sexual Child Abuse as an Antecedent to Prostitution,” Child
Abuse & Neglect 5 (1981): 409
34 (245)
869
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
uppgav 75 % att de utsatts för sexuella övergrepp och 48 % för fysisk misshandel före 18 års ålder. I tabell 1 i rapporten redovisas specifika frågor när övergreppen utfördes där inte alla respondenter tycks ha svarat, men det framgår likväl att en påfallande stor del av dessa 75 % utsattes redan innan 5 års ålder (18 av 58 st har besvarat frågan jakande); över hälften (36 av 65 svarande) hade utsatts mellan 6–10 års ålder; 79 % hade utsatts mellan 11–15 år (60 av 76 svarande) och 82 % hade erfarit sexuella övergrepp mellan 16–18 års ålder (60 av 73 svarande). Som barn blev 38 % av alla deltagare även fotograferade när de var nakna och sexualiserade.
200
Denna utsatthet för sexuella övergrepp kan
fungera som en form av indirekt grooming – det vill säga förberedelse för sexuellt utnyttjande så att personernas ryggmärgsreflexer avtrubbas och de blir medgörligare och fogligare för utnyttjande i pornografi när de växer upp.
Mest uppseendeväckande är kanske att 33 % av utförarna (34/104) i Sverige uppgav att de
varit i familjehemsplaceringar (tidigare kallat fosterhem) eller andra former av placeringar utanför sin biologiska familj – grupphem, jourhem, barnhem och anstalter. Som jämförelse uppgav 21 % av 134 kvinnliga utförare i Los Angeles fosterhemsplaceringar jämfört med 4 % i en demografiskt matchad kontrollgrupp i Grudzen med fleras undersökning från 2011.
201
I den svenska undersökningen kan vi
också läsa att utförarna som erfarit placeringar utanför hemmet i genomsnitt råkat ut för detta 3 gånger. Nästan hälften av alla med dessa erfarenheter, närmare bestämt 47 % (16/34), hade utsatts för misshandel när de befann sig i fosterhemsplaceringar. Fosterhem är en välkänd faktor som förutspår utnyttjande i sexindustrin.
202
Dessutom hade 20 % av utförarna även släktningar som
befann sig i sexindustrin, vanligtvis en mamma eller syster. Det senare antyder att fattigdom och prostitution är en faktor som följer med över generationer för människor inom sexindustrin.
203
Återigen, den demografiska bakgrunden bland utförarna i Sverige, med avsaknad av
kontinuitet hos vårdgivare och nära anhöriga, misshandel hos fosterfamiljer och andra allvarliga problem under uppväxten, gör det svårt att föreställa sig att ungdomarna klarar av det moderna kunskapssamhällets krav på disciplin, prestation och följsamhet som krävs för studier och för att bli anställningsbara eller entreprenörer. Personerna är därmed extra utsatta för utnyttjande och exploatering i pornografi eller annan form av prostitution. Majoriteten av barnen som utsätts för sexuella övergrepp under barndomen, misshandel och fosterhemsplaceringar kommer troligtvis inte att kunna ”fångas upp” av samhället förrän de är myndiga. Om det då saknas stöd blir dessa unga vuxna i praktiken ofta dömda till ett liv av våld, ohälsa, ekonomisk misär, förtryck och exploatering. Därför kan inga utsatta barn bli säkra om inte alla vuxna är säkra.
En ytterligare faktor som förstärker utsatthet för exploatering är minoritetsstatus som kan
försvåra integration, anknytning till arbetsmarknad eller kvalificering till utbildning och studier. Nästan exakt hälften av de intervjuade (52 stycken) identifierade sig själva som av svenskt ursprung emedan den andra hälften (51 då endast 103 besvarade frågan) angav antingen multietnisk kulturell härkomst eller identifierade sig som kommandes från andra länder än Sverige. SCB uppger att andelen utrikes födda eller inrikes födda med två eller en utrikes född förälder år 2022 var 35 %. Om vi räknar inrikes födda med en utrikes född förälder som svenskar blir andelen med utländsk bakgrund lägre, det vill säga 27 %. Att personer som befinner sig i pornografi i Sverige med större
200
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 25.
201
Corita R. Grudzen et al., “Comparison of the Mental Health of Female Adult Film Performers and Other
Young Women in California,” Psychiatric Services 62, no. 6 (2011): 641–42 (p<.01).
202
Se t.ex. Christine Stark, “Strategies to Restore Justice for Sex Trafficked Native Women,” in The Palgrave
International Handbook of Human Trafficking, ed. John Winterdyk & Jackie Jones (Cham, Switzerland: Palgrave MacMillan,
2019), 1227–29 (nämner statistik och exempel som indikerar hög prevalens av fosterhem under barndomen bland personer i prostitution); Hilary L. Surratt & Steven P. Kurtz, “Foster Care History and HIV Infection among Drug-Using African American Female Sex Workers,” Aids and Behavior 16, no. 4 (2012): 987 (“We found that women with foster care histories reported significantly earlier entry into paid sex work, with some 62% active in the sex trade prior to age 18. Our subsequent multivariate analyses demonstrated that foster care history was strongly associated with early entry into sex work, and was directly associated with HIV infection as well.”)
203
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 25.
35 (245)
870
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
sannolikhet har utländsk bakgrund är i linje med andra studier av populationen i prostitution där utsatta minoriteter eller är kraftigt överrepresenterade.
204
I undersökningen uppgav 90–95 % av deltagarna också att det finns en överlappning mellan
filmad och icke filmad prostitution, där prostitution försiggår på internet eller under produktion av pornografi. Nästan alla deltagare uppgav att nätsidor med pornografi också annonserar prostitution och människohandel och dessutom dokumenterar prostitution. Bland deltagarna beskrev 76 % att deras prostitution skedde via webbkamera eller livechattar, 80 % i deras hem, 76 i hotell, nattklubbar eller privata fester. Av prostitutionen beskrevs också 70 % som eskortprostitution, ”outcallprostitution”, eller mobiltelefonprostitution. Med andra ord finns ett mycket starkt samband mellan prostitution och pornografi i Sverige, där utförare som utnyttjas i pornografi också med största sannolikhet utnyttjas i annan prostitution.
205
Hälften (51 %, 53/104) av deltagarna hade förflyttats till olika platser med syfte att öka den
profit som deras pornografi eller prostitution kunde generera för tredjeparter. Många hade också prostituerats utanför Sverige på resor som arrangerades av sexköpare eller hallickar; sådan prostitution skedde och sådan pornografi producerades på 56 olika platser utanför Sverige, inklusive bland annat Albanien, Österrike, Dubai, Danmark, England, Finland, Tyskland, Grekland, Marocko, Nederländerna, Norge, Mexiko, Rumänien, Ryssland, Spanien, Schweiz, Ukraina, USA och Venezuela. Hälften hade därmed flyttats runt i vad som kan vara att betrakta som människohandel, såvida de rättsliga rekvisiten uppfylls såsom ”utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ”. BrB 4 kap. 1a § 3 ¶. Utan tvekan handlar dessa resor om koppleri, det vill säga att tredje parter ”främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning”. BrB 6 kap. 12 § 1 pt. (min kursivering).
206
Även organisationen Talita i Sverige, som arbetar mot prostitution och människohandel för
sexuella ändamål och stödjer den svenska sexköpslagen, publicerade en rapport 2019 om samtida pornografiproduktion i Sverige.
207
Rapporten är inte expertgranskad utan så kallad ”grå litteratur”.
Då det ej ännu finns vetenskapliga artiklar från Sverige med empiriska undersökningar om utförare utgör denna rapport liksom rapporten med 105 utförare kritisk information för utredningen. Ingen av dessa två rapporter har författats av personer med något ekonomiskt intresse i pornografi- eller övrig sexindustri. Däremot har författarna liksom alla andra forskare personliga värderingar och övertygelser som påverkar vilka frågor de ställer till informanterna. Frågornas perspektiv kan inte direkt underställas vetenskaplig granskning mer än att läsaren påkallar huruvida frågorna är relevanta eller ej, liksom att urvalet kan granskas och ibland kritiseras om det är skevt.
Talitas rapport rekryterade informanter genom att kontakta kvinnor som använde en e-
postadress med syfte att göra reklam för pornografi på nätet. De sökte också deltagare via sina sociala medier. Intervjuerna varade mellan 1–1,5 timmar och kompenserades med 300 kr. Det empiriska materialet bygger på nio djupintervjuer med svenska kvinnor som varit utförare i pornografiska filmer eller fotografering samt undersökningar av mer grävande journalistisk art för att kartlägga produktion och distribution i Sverige. Rapporten identifierade två traditionella pornografiproducenter under kartläggningen men fann att den största delen av pornografisk produktion och distribution ägde rum på olika internetsidor eller forum där det sker köp och försäljning av material. Rapporten fann även att ett antal fotografer i Sverige är aktiva på sociala medier och har webbsidor där de annonserade ut sina tjänster (dvs. att producera pornografiska bilder). Enligt informanterna är många (om än inte alla) fotografer mer eller mindre manipulerande och söker maximera exponeringen, ibland genom att lura utförarna hur pass mycket bilderna är
204
Se t.ex. Max Waltman, Pornography: The Politics of Legal Challenges (New York: Oxford Univ. Press, 2021), 48 &
423–24 nn. 173–76 (hänvisar olika studier och siffror).
205
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 27–28.
206
Därtill kommer att om brottet är ”att anse som grovt, döms för grovt koppleri . . . särskilt . . . en verksamhet
som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan.” BrB 6 kap. 12 § 3 pt.
207
Meghan Donevan, Syns man inte, finns man inte – en inblick i den svenska porrindustrin (Stockholm: Talita, 2019).
36 (245)
871
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
tänkta att spridas. Enligt en informant kunde resultatet ”kännas extremt objektifierande även om det inte kändes så under själva fotograferingen.”
208
De informanter som rapporten till stor del bygger på är mer varierad än utförarna på
OnlyFans som intervjuats exempelvis i svenska studentarbeten nedan. I Talitas rapport uppgav totalt fem av de nio kvinnorna att pornografin var deras primära arbete och inkomstkälla. Av de övriga fyra hade en informant som tvingats in i pornografin av en före detta pojkvän helt slutat under rapportens författande medan de resterande tre hade en annan primär inkomstkälla. Kvinnorna var i åldrarna 21–44 år, med en genomsnittsålder om 29 år. En intervjuperson laddade bara upp ”lättklädda bilder och nakenbilder” på sig själv ensam eller tillsammans med andra kvinnor. Fyra lade upp naken- eller onanifilmer. Tre kvinnor lade upp filmer på sig själva i sexuella handlingar med en eller flera män. En kvinna tvingades in pornografin av en pojkvän och filmades såväl med en som med flera män. Den genomsnittliga ”debutåldern” att börja med pornografi var 22,6 år hos de nio informanterna, med en spridning mellan 16 till och med 34 år.
209
Samtliga informanter uppgav att deras intryck var att det var mycket unga kvinnor inom
pornografin, där flera uppgav att det svenska sajterna ofta rekryterade minderåriga trots att det är olagligt. Samtliga informanter var starkt emot att rekryteringen av minderåriga fick fortgå och flera menade också att åldersgränsen borde ligga minst några år ovanför 20 år eftersom konsekvenserna kan bli så svåra på grund av en kvinnas medverkan i pornografi. Argumenten var inte helt koherenta, men det anfördes till exempel att pojkvänner och familj sannolikt får reda på deras verksamhet, vilket kan leda till stigmatisering; att en ung kvinna snabbt kan ”förlora all självrespekt” och bli ”utnyttjad”; och att det blir svårt att ta sig ur pornografi och prostitution ju längre personen befinner sig där, då inkomsterna sjunker med åldern eftersom konsumenterna värdesätter lägre framför högre ålder. Det argumenterades också för att unga kvinnor generellt är mer sårbara och har en sämre förhandlingsposition, särskilt unga flyktningar eller andra utsatta grupper, vilket riskerar att utsätta dem för övergrepp och exploatering i pornografin.
210
Fem av nio informanter uppgav att den huvudsakliga orsaken till inträdet i pornografin var
ekonomiska svårigheter. En började exempelvis först på strippklubb på grund av att pojkvännen dragit på henne stora lån och skulder, vilket tycks ha lett kvinnan vidare till pornografin. En annan informant sade att hon inte trivdes på en strippklubb, att hennes ekonomi var dålig och att hon bytte till pornografi efter tips från ”en kollega” om bättre inkomster.
211
En annan gemensam faktor bland
informanterna var förekomsten av sexuellt våld innan inträdet i sexindustrin.
212
Utsattheten för
sexuellt våld innan inträdet i pornografi eller annan prostitution är i linje med såväl andra kvantitativa som kvalitativa undersökningar av populationer inom pornografi och/eller annan prostitution. Det finns skäl att anta att våldet avtrubbar och förskjuter dessa kvinnors egna gränser
208
Ibid., 22.
209
Ibid., 24. Här skriver författaren samtidigt att alla ”gjorde sin debut” inom pornografin ”innan de fyllt 25 år”,
vilket dock motsäger uppgiften om den större spridningen av debutålder i gruppen. Ibid.
210
Ibid., 25–28.
211
Ibid., 28.
212
En informant uppgav till exempel att hon hade ”’trauman från överfall av våldtäkter, mycket sådant’”, att hon
varit utpressad av konsumenterna och fått ångest på grund av det faktum att andra skulle kunna upptäcka hennes bilder; en annan blev fysiskt och sexuellt misshandlad av ”’ett av alla mina ex’” när hon var 16–17 år, vilket efter lång tids ”hjärntvätt” ledde till sjukhusvistelse innan hon ”’insåg’” att hon måste få stopp på misshandeln; en tredje var utsatt för ”tjatsex”, manipulationer, fysisk misshandel och sexuellt tvång/våldtäkt av sin ex-pojkvän, som dessutom ”’bjöd ut’” henne till sina vänner som hon hade ”’svårt att säga nej’” till; och en fjärde uppgav att hon träffade en pojkvän när hon var 20 som var ”’väldigt sexuellt våldsam’”, ”’otroligt aggressivt’” och misshandlade henne psykiskt ”’väldigt, väldigt’” mycket under två och ett halvt år. Dessutom drog pojkvännen på henne ”väldigt mycket lån och skulder”, vilket ledde till att informanten började på strippklubb för att tjäna ”’snabba pengar’”, vilket gjorde så att hon tog sig ur sin ”’ekonomiska kris som var orsakad av honom’”. Ibid., 30. En femte informant berättar hur hon träffade en man som ”’redan från första dejten tvingade’” henne till prostitution och att ”’bli våldtagen’” av flera män – en utsatt belägenhet som fortgick under hård kontroll i fyra månader. Även en kvinna som ”inte diskuterade sin egen personliga historia av utsatthet för sexuellt våld” instämde med rapportförfattarna om att ”många har utsatts för sexuellt våld innan de ger sig in i branschen”. Ibid., 31.
37 (245)
872
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
och självbild så att det blir enklare för andra att manipulera dem till att utföra pornografi eller för dem själva att ta ett aktivt beslut att träda in i sexindustrin.
Kopplingen till prostitution återkommer även bland dessa informanter, där tre av de nio hade
börjat i striptease innan de blev utförare i pornografi; fyra kvinnor hade befunnit sig i prostitution (dvs. sålt sex), däribland en med en så kallad sugardaddy. Ytterligare en informant hade börjat i onlineprostitution redan när hon var 14 år och senare blivit utförare av pornografi. En annan informant berättade att hon försökt med prostitution men ”’inte tyckte om det’”, men hon hade erfarenhet av striptease och pornografi. På två klubbar i Stockholm är de manliga besökarna, enligt den informanten, väl medvetna om att de kan köpa sex av kanske 90 % av kvinnorna som framträder i striptease. Klubbens anställda låtsas emellertid som ingenting, enligt denna informant. Hon menade också att utländsk bakgrund hos tjejerna signalerade ett ”’tydligt tecken’” på att kunderna kunde köpa sex av dem, vilket är i linje med att de som utnyttjas ofta utgör multipelt diskriminerade grupper i samhället.
213
Flera informanter framhöll även att eftersom många pornografiska utförare är i stora behov av
pengar träder de ofta över gränsen till prostitution vid erbjudande om sexköp, om det exempelvis kan ge dem 2 000 eller 5 000 kronor extra. Även om de börjar som ”amatörer” på nätsidor där det finns ”bloggar” så får de vanligtvis följare, vilket ”’ofta’” leder till ”’väldigt mycket erbjudande’” från sexköpare. Sådana erbjudande kan vara svåra att tacka nej till om kvinnan inte klarar att betala hyran eller om de inte har tjänat särskilt mycket genom pornografin, menar informanterna. En informant säger dock att det finns två typer av tjejer: en typ som är ”’självsäkra och målmedvetna, stabila. Sedan finns det tjejer som är sårbara och osäkra som inte riktigt kan säga nej och kanske är desperata efter pengar. Tjejer som kan bli utnyttjade, är lätta att övertala osv.’”
214
Frågan är hur
många inom pornografin som är tillräckligt stabila att stå emot prostitution utan kamera. Utifrån de olika undersökningar som finns brukar alltid en viss andel svara att de (ännu) inte befunnit sig inom bägge former av sexhandel, men det förändras med tiden för individen. Som vi även sett i intervjuer med utförare på OnlyFans (nedan) kan gränserna för vad utförarna är beredda att tolerera förflyttas ganska långt.
Ohälsa, droger och medicinska prestationshöjande preparat
Förhållanden i utlandet
En undersökning om sexuellt överförda infektioner genomfördes med bland annat 100
utförare i den brittiska pornografiindustrin.
215
Här uppgav 21 av de 50 kvinnliga utförarna att de var
involverade i annan prostitution: 17 i eskortprostitution, 2 eskort/webbkamera och 2 inom “sex parties/swingers’ clubs.” Två manliga utförare uppgav eskortprostitution. Det finns anledning att misstänka att dessa frågor underrapporteras på grund av uppgifternas känsliga art. Emellertid bekräftar svaren att prostitution och pornografiproduktion ofta utnyttjar samma populationer av människor. I undersökningen redovisas frekvensen av sexuellt överförda infektioner (STI) som diagnostiserats bland 100 utförare.
216
Utförarna rapporterar höga frekvenser med oskyddat
(kondomlöst) sex och sexuellt överförda infektioner under en 19-årsperiod som täcks av studien (1996–2015): sjukdomarna gonorré, klamydia, icke-gonokockuretrit, genitala vårtor, syfilis och
Trichomonas vaginalis (Trikomonasinfektion) ingick i undersökningen. Författarna hänvisar till tidigare
forskning från USA som funnit att samlag genomförs utan kondomer mellan 80 % och 90 % av tiden beroende på studie samt att prevalensen (förekomsten) av sexuellt överförda infektioner är mellan 8 % och 35 %. I deras brittiska urval analyserades först perioden 2014–2015, där
213
Ibid., 47–48.
214
Ibid., 49.
215
Gregory Patrick King & David Thomas Evans, “Behind the Camera: Sexual Health Testing Patterns and
Outcomes Amongst UK Adult Film Performers,” International Journal of STD & AIDS 31, nr 1 (2020): 62–65.
216
King & Evans, “Behind the Camera,” 62–65.
38 (245)
873
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
kondomlösa sexuella aktiviteter utgjorde 85 % av av alla rapporterade handlingar (n = 530) jämfört med skyddade aktiviteter (15 %, n = 94) hos samtliga 50 män och 50 kvinnor.
217
Resultatet av den
andra analysen perioden 1996–2015 fann bland annat följande diagnoser av sexuellt överförda infektioner under perioden 1996–2015: Totalt registrerades 171 nya diagnoser varav 31 genitala vårtor, 40 fall av gonorré, 41 fall av icke-gonokockuretrit, 35 fall av klamydia, 1 fall av Trichomonas
vaginalis samt 1 fall av syfilis. Inga fall av hiv, hepatit B eller hepatit C rapporterades. Manliga
utförare löpte större risk att få en sexuellt överförbar infektion än kvinnliga utförare: 98 fall jämfört med 73 fall. Hepatitvaccineringar visade att 34 patienter påbörjade hepatit A-vaccinering och 77 av totalt 100 patienter påbörjade hepatit B-vaccinationer.
En artikel författad av epidemeologen Marjan Javanbakht med flera, publicerad i tidskriften
Sexually Transmitted Diseases, redovisar en tvärsnittsundersökning via en nätbaserad enkät med vuxna
pornografiska utförare i Los Angeles som besökt någon av två kliniker under 2012 och 2013 för att testa sig själva för sexuellt överförda infektioner.
218
Pornografiindustrin i Los Angeles har länge haft
en självpåtagen policy att utförarna måste uppvisa regelbundna testresultat, varför vi kan anta att utförarna som besökt kliniken inte varit vårdsökande utan snarare representerar ett allmänt genomsnitt av utförarna.
219
Flera rapporterade att man fått genomföra typiska handlingar från
gonzopornografin som är riskfyllda ur ett hälsoperspektiv och även framstår som aggressiva och/eller förnedrande, framför allt för kvinnorna: dubbel penetrering (36,7 %), dubbel anal penetrering (6,9 %), gang-bang (42,3 %), creampie (där sädesvätskan synligt droppar från vagina eller anus) (58,1 %), dubbel vaginal penetrering (14,3 %), fisting (penetration med hand i vagina eller anus) (24,1 %), rimming (anal-oral kontakt) (60,5 %). Bara 6,4 % av utförarna använde alltid kondomer; 24,3 % ibland, 69,3 % aldrig. Femtiotre utförare (21,4 %) uppgav att de ville använda kondomer men kände att de inte kunde insistera på detta.
220
I privata relationer uppgav endast 8 % av utförarna att de alltid använde kondomer vid
samlag, 12,5 % ibland och 79,4 % aldrig. Utöver detta är det relevant att notera att 23,4 % av alla utförarna uppgav att de utanför pornografiindustrin haft sex i utbyte mot droger eller pengar. Dessutom uppgav 27,6 % av alla kvinnliga utförare att de utnyttjats i eskortprostitution under de tre senaste månaderna, vilket kan öka risken för att sprida hiv-smitta.
221
Prevalensen av klamydia/gonorré var 24 % (n=86) där 15 % testades positivt för klamydia och
11 % testades positivt för gonorré. Forskarna genomförde en multipel logistisk regression med justerade oddskvoter för sannolikheten att bli smittad. Man fann att prevalensen inte varierade utifrån kön men dock utifrån hur länge personen varit utförare (svagt signifikant p=0,06) samt hur många inspelningstillfällen hen haft de senaste 30 dagarna (p=0,02). Dessa resultat antyder att utnyttjande i pornografi ökade sannolikheten för smitta. Forskarna fann också att högre ålder signifikant förutspådde minskad risk för smitta (p=0,001), vilket antyder att äldre utförare är mindre
217
Av sexuella aktiviteter i pornografifilmer genomförde kvinnorna 88 % (n = 44) av alla vaginala samlag, 84 %
(n = 16) av anala samlag samt 75 % (n = 66) av allt oralsex utan kondom. Männen genomförde 87 % (n = 48) av de vaginala samlagen, 71 % (n = 10) av de anala samlagen, samt 97 % (n = 66) av allt oralsex utan kondomer. Vad gäller privata sexuella aktiviteter (något som undersökningen också kartlade) rapporterade de kvinnliga utförarna att 81 % av alla vaginala samlag, 73 % av alla anala samlag, samt 95 % av allt privat sex genomfördes utan kondom. Männen genomförde 71 % av de vaginala samlagen, 100 % av de anala samlagen samt 95 % av allt oralsex i de privata aktiviteterna utan kondomer. Med andra ord genomfördes en betydande stor mängd oskyddat sex bland de 50 kvinnliga och 50 manliga undersökningsdeltagarna både under pornografiinspelningar och i privatlivet. Ibid.
218
Marjan Javanbakht et al., “Transmission Behaviors and Prevalence of Chlamydia and Gonorrhea Among
Adult Film Performers,” Sexually Transmitted Diseases 44, no. 3 (2017): 181–86.
219
Ibid., 181.
220
Ibid., 182–83 & tabell 1.
221
Här uppgav dock 75 % att de alltid hade skyddat sex med kondom i eskortprostitution – bara 18,0 % ibland
och 6,6 % aldrig. Notera dock att frågan tycks varit snävt ställd eftersom det finns andra typer av prostitution såsom gatuprostitution, massage/bordellprostitution, eller prostitution i hemmet (”in-call”). Siffran 27,6 % är alltså ett ”golv” och prostitution bland dessa utförare kan således vara högre (osäkert hur mycket högre).
39 (245)
874
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
utsatta för risksituationer och/eller smitta.
222
Forskarna fann också att dubbel vaginal penetrering
signifikant förutspådde högre sannolikhet för smitta, vilket antyder att det är en typ av sex som ökar smitta.
223
Anmärkningsvärt är att resultaten av testerna för klamydia (11 %) och gonorré (15 %) var
jämförbara med tidigare forskningsresultat bland utförare i Los Angeles County åren 2004–2008.
224
Då var dessa siffror mellan 8,5 och 18-gånger än hon lokalbefolkningen i en jämförbar ålder.
225
Resultaten indikerar därför att smittan hos utförarna år 2012–2013 i genomsnitt inte var mindre än tidigare och att smittan fortfarande sannolikt var att betrakta som avsevärt högre än hos normalpopulationen i en jämförbar ålder och av naturliga skäl spreds nästintill ohejdat under inspelningarna.
En annan artikel jämför kondomanvändning i manlig gaypornografi med (frånvaron av)
kondomer i heterosexuell pornografi.
226
Artikeln bygger på 31 djupintervjuer där majoriteten är
”utförare och regissörer/producenter” (performers and directors/producers), men även andra kategorier av personal inom industrin.
227
Enligt artikeln har några av utförarna dubbla roller (t.ex. regissör
och/eller producent samt utförare på en och samma gång).
228
Då sådana informanter har ett direkt
ekonomiskt intresse i industrin måste försiktighet iakttas då det är tendensiösa källor. Författaren uppger att det fanns ”ett normativt tryck” bland informanterna inom den heterosexuella industrin att ”upprepa en accepterad diskurs som är emot obligatorisk kondomanvändning”.
229
Respondenter
inom heterosexuell pornografi som förordade ökad kondomanvändning uttryckte en oro för sin anonymitet och försäkrade sig upprepade gånger om att författaren inte skulle avslöja deras identitet. Dessa respondenter sa att de skulle bli ”fördömda” inom industrin om deras åsikter och namn blev kända.
230
Talande är att inga respondenter inom gaypornografiska industrin uttryckte reservationer
när det handlade om att uttrycka sin åsikt om hälsofrågor inom industrin.
231
Deras uppriktighet tyder
på att kondomanvändningen är betydligt mer accepterad bland gaypornografer än bland heterosexuella pornografer.
Några kvinnliga utförare hävdade också att industrin hittat på att kondomer är alltför
smärtsamt och att kvinnorna känner press på sig att upprepa lögnen offentligt för att försvara industrins intresse. En utförare uppgav att hon skulle vilja be om kondomer varje gång men i så fall skulle hon aldrig få medverka.
232
Detta argument förekom ofta under intervjuerna, trots att andra
menade att det var ett ”fritt val” för utförarna.
233
En kvinnlig utförare vägrade till exempel att
överhuvudtaget säga någonting om kondomanvändning – inte bara sin egen åsikt utan huruvida hon
222
De utförare som hade en aktiv egen webbsida med syfte att träffa andra vuxna för att ha sex hade också
signifikant lägre sannolikhet att testas positivt för klamydia/gonorré (11 % jmf. M. 26 %; p=0,04), vilket kan antyda att dessa utförare är mer självständiga och kan undvika högriskbeteende.
223
Ibid., 184–85. Notera att då inga andra variabler än de här nämnda påverkade sannolikheten till smitta med
statistisk signifikans (t.ex. andra sexuella handlingar, drog- och alkoholanvändning, antal producerade scener m.m.) blir det mindre troligt att utförare av dubbel vaginal penetrering i övrigt lever mer riskfyllt än övriga utförare. Resultaten indikerar att just dubbel vaginal penetrering ökar risken för smitta och att det inte finns en underliggande ”tredje” variabel. Ibid., 184–85 tabell 3.
224
Inledningsvis påpekar författarna att dessa tidigare data visat en årlig kumulativa incidens av klamydia (14–
21 %) och gonorré (5–8 %) bland utförare i Los Angeles County. Ibid., 181. Dessutom fann man de flesta infektionerna hos kvinnor, och kvinnor fick också oftare och snabbare återinfektioner än manliga utförare.
225
Ibid., 181.
226
David Schieber, “Money, Morals, and Condom Use: The Politics of Health in Gay and Straight Adult Film
Production,” Social Problems 65, no. 3 (2018): 377–94.
227
Ibid., 382.
228
Ibid., 383 tabell 1.
229
Ibid., 382.
230
En regissör och producent som förordade kondomanvändning menade att han skulle bli ”lynchad” om hans
åsikt under intervjun kom industrin till känna: “‘That’s why I’m flapping my mouth, because I know it’s anonymous. Because if I were to say this on the record, they would lynch me.’” Ibid., 382.
231
Ibid., 382.
232
Ibid., 384.
233
Ibid., 386.
40 (245)
875
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
uppfattat att kraven i Los Angeles efter antagandet av en folkomröstningen tvingat producenter att flytta därifrån (dvs. ”Measure B”, som ledde till kondomtvång).
234
År 2015 rapporterade såväl Los
Angeles Times som AP att den kommitté som samordnade pornografiindustrins kampanj mot folkomröstningen och förlorade med 43 % mot 57 % senare tvingades acceptera böter på $61,500 (över en halv miljon kronor), eftersom de tog emot olagliga utländska donationer om $343,000 från bolag som bland annat äger Pornhub.
235
Det fanns alltså ett starkt folkligt stöd i Los Angeles för
reglering som industrin motarbetar med näbbar och klor.
Bland de manliga utförarna fann författaren emellertid inget stöd för obligatoriska kondomer.
Ett vanligt argument var att kravet att kunna få erektion och få utlösning på regissörens kommando krävde hög känslighet, vilket sades motverkas av kondomer.
236
En regissör i både hetero- och
gaypornografi menade dock att det var ett påhitt att kondomer skapade smärta; han menade att det var enkelt att applicera glidmedel och att om han fick bestämma skulle han påtvinga kondomer.
237
Utifrån en källkritisk analys är det signifikant att det råder konvergens mellan såväl kvinnliga utförare som manliga producenter och regissörer.
Även Heather Berg kritiserar Los Angeles pornografiska industri för att den tillåter oskyddat
sex. Endast ”en minoritet” av mittfårans producenter tillåter kondomanvändning, skriver Berg,
238
vilket bekräftas i all forskning som undersökt saken hittills. Hennes informanter ger ett varierat intryck av utsatthet för könssjukdomar. Hon frågade inte direkt, men vissa berättade frivilligt att de exponerats under inspelningar, andra sade att de smittats men kunde inte avgöra källan och ytterligare andra som huvudsakligen genomförde icke-penetrerande sex hävdade att de inte smittats.
I artikeln som jämförde hetero- och homopornografin skriver författaren att det är en
signifikant märkbar skillnad mellan heterosexuell pornografi och gaypornografi avseende toleransen att bära kondom: gaypornografer tillämpar oftast kondomer utifrån vad som snarast är att likna vid ett ”moraliskt påbud” och den framgår i artikeln att kondomer är “norm” inom gaypornografin och att det tycks handla om värderingar.
239
Emellertid så sker ingen hiv-testning inom gaypornografin för
att inte ”stigmatisera” utförarna, då många skulle tvingas sluta i så fall: “‘If we test, we’re going to find out a lot of our guys are HIV positive, and if they’re HIV positive, we can’t use them because they’re a liability.’”
240
Till skillnad från heterosexuell pornografi tycks kondomer fortfarande också
reflektera högre status inom gaypornografin. Några informanter menar att deltagande i scener med
bareback kan signalera positiv hiv-status, och de flesta menar att sådana utförare riskerar att placeras i
ett fack och bli svartlistade från studior som tillämpar obligatorisk kondomanvändning. Trots allt tal om att bareback är det nya och populära bland konsumenter hade ett flertal av hans respondenter inom gaypornografin dock aldrig prövat bareback (och han talade bara med 6 sådana utförare).
241
En stark kontrast gentemot heterosexuell pornografi är att ingen av respondenterna inom
gaypornografin uttryckte klagomålet (som män inom heterosexuell pornografi gjorde) att kondomer orsakar smärta vid analsex. De uttryckte snarare förvåning när de hörde om sådana missnöjen och menade att även om kondomer kan innebära viss smärta är det ett obehag som väger lätt när man beaktar värdet av att sprida budskapet om säkert sex.
242
Däremot har läkemedlet Truvada, som i
234
Ibid., 386.
235
Patrick McGreevy, “Condom Measure Opponents Fined for Taking Donations From Foreign Interests,” Los
Angeles Times, December 7, 2015 [https://perma.cc/SU8X-GHYZ]; Associated Press (AP), “Porn Condom Opponents
Fined For Illegal Donations To Initiative Campaign,” CVS News Sacramento, December 7, 2015 [ https://perma.cc/WD95-3RXB ]. Resultatet av folkomröstningen var 56,96 % för och 43,04 % emot kondomkrav. Se ”Los Angeles Porn Actors Required to Wear Condoms Act, Measure B (November 2012),” Ballotpedia.org, hämtat 19 oktober 2023 [https://perma.cc/29EZ-D8US] ( webbarkiv).
236
Schieber, “Money, Morals, and Condom Use,” 385.
237
Ibid., 385.
238
Ibid., 51.
239
Ibid., 387.
240
Ibid., 387.
241
Ibid., 388–89.
242
Ibid. 389–90.
41 (245)
876
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
förväg kan skydda mot smittspridning hos både de smittade och osmittade, introducerat en liberalare hållning till kondomanvändning. Flera respondenter nämnde därför att Truvada även förändrat attityden till kondomer inom gaypornografin.
243
Detta talar för att tiderna förändras och
konsumenterna allt oftare efterfrågar scener med bareback, vilket skapar problem för många inom industrin som fortfarande känner ett personligt ansvar att verka för säker sex.
244
Sammanfattningsvis och som svar till uppdragets frågeställning om hälsoaspekter av
pornografiindustrin lyfter artikeln att det finns ett institutionellt och motstånd och ekonomiskt intresse mot att förbättra kvinnors hälsa inom heterosexuell pornografiproduktion som saknas i gaypornografin, där man hittills haft ett solidariskt förhållningssätt med säker sex och mindre stigmatiserande hiv-tester: “Returning to work on the power differentials between men and women in pornography (Dines 2010; Dines et al. 2013), these findings indicate that male performers in the gay industry are afforded a level of respect for their individual choices that are not afforded to female performers in the straight industry. Within the straight industry, women’s choices regarding condom use are secondary to concerns about profits and male consumer preferences for certain fantasies.”
245
Den oroande trend som uppstått under de senaste 20 åren, där oskyddat analsex blivit
alltmer frekvent förekommande inom gaypornografin, utsätter numera också manliga utförare för betydliga och livsavgörande risker.
I en exposé över 2010-talets största manliga utförare i gaypornografin går det att läsa mellan
raderna i forskaren Joseph Brennans artikel hur utförarens karriär styrts av samma mekanismer som vi diskuterat tidigare: kravet på att utföra och tåla sensationella och extrema handlingar; ständig förnyelse som utmanar slentrianmässigt sex och förflyttar gränserna för det möjliga.
246
Oftast
handlar det om att bryta tabu; det kan innefatta handlingar som är: (1) ohälsosamma, såsom att ha oskyddat analsex (barebacking) trots risken för könssjukdomar, inte bara hiv;
247
(2) förnedrande, såsom
att tåla real creampie (någons utlösning i ändtarmen)
248
eller utföra felching (att bokstavligen äta/svälja
någons creampie, t.ex. genom ett sugrör);
249
eller (3) smärtsamma, såsom att bli simultant penetrerad
av två oskyddade manliga könsorgan i ändtarmen.
250
Den här typen av handlingar ledde till
toppnoteringar på industrins olika listor.
251
Därefter börjar vanligtvis färden mot bottom (dvs. den
som är föremål för penetration) och föremål för scener med barebacking, där utföraren allteftersom hamnar ”i glömska”.
252
Författaren noterar emellertid att utvecklingen mot mer ”egenproducerad”
pornografin lett till att utföraren nu hade en egen hemsida, utnyttjade OnlyFans samt Twitter för utöka sina inkomster respektive marknadsföra sina produkter.
253
Huruvida detta i grunden förändrar
faktumet att marknaden premierar unga och utsätter äldre för större exploatering är oklart eftersom konsumenterna även på OnlyFans ofta efterfrågar just tabubelagda handlingar och pressar utförarna att genomföra handlingar som förflyttar deras gränser, vilket vi sett i de studier i genomgången som särskilt granskar OnlyFans.
243
Ibid., 390.
244
Ibid., 388.
245
Ibid., 391.
246
Joseph Brennan, “Going Bareback: Time and Aging in a Gay-for-Pay Porn Career,” Sexuality & Culture: An
Interdisciplinary Journal 26 nr 1 (2022): 373–96.
247
Brennan, “Going Bareback,” 391 (“I acknowledge here that there is in fact still considerable risk of the ‘H’s’
other than HIV when barebacking—namely herpes, HPV and hepatitis. PReP has minimized one risk, but the others are still present.”).
248
Ibid., 394.
249
Ibid., 384.
250
Ibid., 382.
251
Ibid., 389.
252
Ibid., 388, 392.
253
Ibid., 392.
42 (245)
877
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
En artikeln författad av ett stort antal andra forskare och läkare och publicerad i tidskriften
Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR)
254
redovisade en fallstudie av hur en enstaka
pornografisk utförare (patient A) blev smittad med hiv år 2014 under ett privat sexuellt samlag med patient D och lyckades sprida smittan till ett förvånansvärt stort antal personer. Patient A fick sin hiv-diagnos först 28 dagar efter smittotillfället. Under de 22 dagar som gick mellan patient A:s första negativa hiv-test 6 dagar efter smittotillfället och dagen för diagnos hade patient A sex med 17 namngivna manliga kontakter plus ytterligare ett antal ej namngivna. Av de namngivna hade patient A oskyddat anal och/eller oskyddat oralsex med 12 pornografiska utförare, såväl under av produktionsbolag regisserade pornografiska inspelningar som privat (innan och efteråt). Patient A hade även oskyddat anal och/eller oralsex med 5 privata kontakter samt ytterligare ej namngivna privata relationer. Notera att ingen av de namngivna kontakterna i detta sexuella nätverk tog hivprofylax före exponeringen för patient A:s hiv.
Bland de 17 namngivna personerna som patient A kom i kontakt med var sex redan kroniskt
hiv-infekterade, en (patient D, smittkällan) hade den sista sexuella kontakten med patient A innan patient A blev infekterad och tio andra kontakter riskerade bli infekterade av patient A. Sju av dessa tio hade kondomlöst receptivt analt samlag med patient A och två infekterades med hiv. Denna attackincidens (attack rate) om 29 % sägs av författarna vara relativt lika den attackincidens om 23 % som uppmättes i en rapport publicerad 2004 av hälsovårdsmyndigheter i Kalifornien, i vilken ett kluster av hiv-infektioner i pornografiindustrin undersöktes.
255
Författarna konstaterar att Los
Angeles pornografiindustri inte följer existerande federala och delstatliga arbetsrättsliga regelverk och rättspraxis som gör klart att arbetstagarna ska skyddas från livshotande smitta.
256
Att en
skrupellös och rovgirig industri med en decentraliserad organisation som bokstavligen går över lik för att nå sina mål skulle genomföra ett effektivt program för att stoppa smittspridningen av hiv är svårt att tro.
En annan fallstudie om smittospridning undersökte en plats: under en hiv-utredning år 2015
lyckas man genom registerkörningar, mjukvara och intervjuer spåra 150 män som hade sex med män och som vistats åtminstone tillfälligt i samma hus.
257
Huset användes av en producent för ett litet
pornografiskt produktionsbolag för att inhysa manliga utförare mellan september år 2003 till juli 2015. Fyrtiosex individer var diagnostiserade med hiv, syfilis, gonorré och/eller klamydia, med 92 infektioner totalt. Fyrtiotvå (46 % av 92) infektioner bland 24 män ansågs ha anknytning till vistelsen i producentens hus.
258
Forskarna uppger att listan på män som vistats i huset är en underskattning då
till exempel en man som bevisligen bodde ungefär i fyra år i huset aldrig dök upp i körningarna med mjukvaran. Även andelen sexuellt överförbara sjukdomar (STI) i huset var underskattningar, framför allt då registren över sjukdomar där anmälningsplikt rådde och de fall man i övrigt upptäckte under studien inte kan fånga den faktiska prevalensen av flera olika skäl.
259
Forskarna konstaterar, trots underskattningen, att det var en ”hög prevalens” av STI i huset.
Dessutom befann sig många av männen också i eskortprostitution, utöver sin medverkan i pornografiska produktioner. Till det kom att männen uppgav att man ofta hade oskyddat sex med flera partners och att flera hade personliga förhållanden med andra män som vistades i huset. Författarna noterar att gaypornografi generellt använder kondomer oftare än heterosexuell pornografi, men att det inte används kondomer vid oralsex. Även oralsex kan föra vidare klamydia
254
Jason A. Wilken et al., “Occupational HIV Transmission Among Male Adult Film Performers—Multiple
States, 2014,” Morbidity and Mortality Weekly Report 65, no. 5 (Feb. 12, 2016): 110–14, tillgängligt via http://dx.doi.org/10.15585/mmwr.mm6505a3. Tidskriften MMWR ges ut av det amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) – en betydande arm av det federala Department of Health and Human Services.
255
Ibid., 113.
256
Ibid., 112.
257
Katherine Kendrick et al., “Full House: A Retrospective Analysis of High Sexually Transmitted Infection
Prevalence among Adult Film Actors at a Singular Residence,” Sexually Transmitted Diseases 43, no. 9 (September 2016): 556–59.
258
Ibid., 557.
259
Ibid., 558–59.
43 (245)
878
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
och gonorré, skriver författarna.
260
Fallstudien tycks visa, liksom andra studier i denna genomgång,
att pornografiska produktioner ofta får mycket svåra konsekvenser för utförarnas hälsa och välmående.
Vad gäller droganvändning finns flera uppgifter om hur utförare systematiskt använder
medicinska och prestationshöjande preparat för att klara av sin situation. Även Berg beskriver detta i sin forskning, där hon uttalar att det är känt sedan länge att utförarna använder olika droger eller prestationshöjande preparat för att ”hjälpa till att få jobbet gjort”, skriver Berg.
261
Att ha tid för
återhämtning innebär därför inte bara återhämtning från den fysiska påfrestningen i exempelvis gonzopornografin, utan även återhämtning från medicinering som möjliggjorde utförandet. ”De mottagande parterna använder ofta muskelavslappnande preparat för att mer komfortabelt ackommodera särskilt stora eller flera partners (som i dubbel- och trippelpenetrering) och erfar ibland beroende och sidoeffekter som resultat,” skriver Berg.
262
Männen riskerar också problem på
grund av användning av prestationshöjande preparat, till exempel kirurgisk dränering av överflödigt blod i penis (priapism) eller kardiovaskulär stress.
263
Berg citerar emellertid några informanter som vill
få sagt att även andra arbeten ger fysiska problem, till exempel problem med axlar eller brännskador på grund av utspillt kaffe.
264
Det resonemanget är emellertid defaitistiskt eftersom ingen torde anse
att förslitningsskador eller osäkra arbetsplatser är acceptabelt i ett modernt kunskapssamhälle.
Vad gäller droger uppgav även 70,5 % av alla 271 utförare i Javanbakht med fleras
undersökning i Los Angeles att de använt någon de senaste tre månaderna, däribland uppgav exempelvis 58,8 % marijuana; 19,9 % kokain; 19,1 % Xanax; 18,5 % ecstasy; 12,5 % Vicodin; 6,5 % svampar; 6,5 % GHB; och 5,7 % LSD. Även ett antal mindre vanliga droger uppgavs ha använts av några procent. Det var relativt vanligt att inta droger och alkohol före inspelningar: 30 % uppgav marijuana, 22 % uppgav alkohol samt en minoritet av 5 % eller färre procentandelar uppgav att de tog droger som amfetamin, kokain och heroin inför inspelningar.
265
Kvinnlig sexuell dysfunktion
En studie undersöker förekomsten av ”kvinnlig sexuell dysfunktion” hos utförare via en enkät
som administrerats av den amerikanska pornografiindustrins lobbyorganisation, The Free Speech Coalition.
266
Sexuell dysfunktion definieras bland annat genom att förklara att det ligger ”inom
spektrumet av fysisk och mental ohälsa relaterad till upphetsning, orgasm och sexuell smärta som försämrar livskvaliteten”.
267
Free Speech Coalition har naturligtvis ett direkt ekonomiskt intresse av att
dölja missförhållanden inom pornografiindustrin. Tre av nio av författarna till studien anger dessutom Free Speech Coalition som sin institutionstillhörighet i stället för (vad som är vanligare) en akademisk institution.
268
Källmaterialets ekonomiska intresse och intressena hos tre av författarna,
som mot bättre vetande inte rapporterar någon intressekonflikt,
269
gör denna studie särskilt värd att
granska i enlighet med de kriterier som uppställts för genomgången i kapitel III ovan.
270
260
Ibid., 557–58.
261
Berg, Porn Work, 147.
262
Berg, Porn Work, 146.
263
Ibid., 146.
264
Ibid., 147.
265
Javanbakht et al., “Transmission Among Adult Performers,” 183 tabell 2.
266
Justin M. Dubin et al., “Evaluation of Indicators of Female Sexual Dysfunction in Adult Entertainers,” 16, no.
5 (2019): 621–23.
267
Ibid., 621–22.
268
Ibid., 621.
269
I slutet av artikeln finns en obligatorisk rubrik där författarna ska uppge eventuella intressekonflikter; här
påstås att ingen sådan existerar: ”Conflicts of Interest: The authors report no conflicts of interest.´2Pnågon artikel om pornografins skadeverkningar har en intressekonflikt bland författarna är det väl denna.
270
För en mer genomgående belysning av denna studier problem, se nedan under årtal 2019 i den individuella
sammanställningen av artikeln.
44 (245)
879
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
Studien rapporterar att förekomsten av kvinnlig sexuell dysfunktion inom gruppen av 96
utförare är 24 %.
271
Till dessa resultat påstås i diskussionen att den rapporterade andelen som
uppfyllde kriterierna för kvinnlig sexuell dysfunktion bland utförarna ”är lägre än vad som rapporteras i normalpopulationen.”
272
Här citerar författarna en amerikansk studie från 2008 som
funnit kvinnlig sexuell dysfunktion med 43,1 % bland dem över 18 år,
273
vilket är en dramatisk
skillnad mot 24 % om den vore sann och om begreppet ”kvinnlig sexuell dysfunktion” vore enkelt att mäta.
Vare sig den amerikanska studien eller en internationell metaanalys som man också hänvisar
till använder samma numeriska skalor eller samma begreppsoperationalisering som studien av utförarna gör.
274
Studien från 2008 uppger tre olika siffror: 43,1 % av alla kvinnor uppgav
överhuvudtaget en eller flera ”sexuella problem” såsom låg åtrå, upphetsning eller orgasm; 22,2 % av
alla kvinnor fick minst 15 poäng eller högre på studiens skala om sexuellt relaterad personlig stress (Female Sexual Distress Scale); och slutligen, bara 12 % av alla kvinnor uppgav ”[a]ny distressing sexual problem,” vilket definierades som att respondenten både uppgav ett ”sexuellt problem” och sexuell ”stress” om mins 15 på nämnda skalan.
275
Dessa siffror är betydligt lägre än det odefinierade och
svepande mått som uppges i studien av pornografiska utförare när man refererar till en skillnad gentemot normalpopulationens 43,1 % i studien från 2008. I studien med utförarna talar man i stället i termer av att punkterna på en skala skulle ligga över eller under värdet 26,55 för att respondenten skulle anses vara i ”riskzonen för sexuell dysfunktion.” Av respondenterna sägs 24.0 % ha värden som ”indikerar” dysfunktion (dvs. ligger ovanför gränsen).
276
Att detta värde om
24 % skulle vara synonymt med att en respondent uppger något av endera ”låg åtrå”, ”låg upphetsning” eller ”låg orgasm” förefaller otroligt. Det förefaller vara att övertolka begreppet ”dysfunktion”.
Begreppet kvinnlig sexuell dysfunktion har också kritiserats av forskare och journalister för att
i praktiken definierats av läkemedelsindustrin på ett sätt som gör att det överrapporteras i studier, med syfte att medikalisera och profitera på kvinnors sexuella hälsa och oro.
277
Även här finns ett
ekonomiskt intresse att generera vinst. Det är inte utan anledning som en studie som tittat på normalpopulationen och som författarna vill jämföra sina resultat med också rapporterar att dess försteförfattare erhållit forskningsfinansiering från Procter & Gamble samt konsultarvoden från Procter & Gamble, Boehringer Ingelheim och Eli Lilly & Co under rubriken Financial Disclosure.
278
Inte oväntat får just den studien svidande kritik för att ha använt flera typer av frågor till respondenterna som i själva verket kan ses som hälsosamma reaktioner på en ohälsosam sexuell relation:
271
Dubin et al., “Evaluation of Dysfunction in Adult Entertainers,” 622.
272
Ibid., 622–23.
273
Ibid., 623.
274
Den amerikanska studies om refereras av Dubin et al. är: Jan L. Shifren et al., “Sexual Problems and Distress
in United States Women: Prevalence and Correlates,” Obstetrics & Gynecology 112, no. 5 (2008): 970–978. Den internationella meta-analysen är: Megan E. McCool et al., “Prevalence of Female Sexual Dysfunction Among Premenopausal Women: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies,” Sexual Medicine Review 4, no. 3 (July 2016): 197–212.
275
Shifren et al., “Sexual Problems in United States Women,” 972, 974 tabell 2.
276
Dubin et al., “Evaluation of Female Sexual Dysfunction,” 622.
277
Se t.ex. Annemarie Jutel & Barbara Mintzes, ”Female Sexual Dysfunction: Medicalising Desire,” in Routledge
International Handbook of Critical Mental Health, ed. Bruce Cohen (London: Routledge, 2017), 162–68; Annemarie Jutel,
”Framing disease: The example of female hypoactive sexual desire disorder,” Social Science & Medicine 70, no. 7 (2010): 1084-90; Leonore Tiefer, “Female Sexual Dysfunction: A Case Study of Disease Mongering and Activist Resistance,”
PLOS Medicine 3, no. 4: e178 (April 2006): 0436-0440; Roy Moynihan, “The Making of a Disease: Female Sexual
Dysfunction,” British Medical Journal (BMJ) 326, no. 7379 (2003): 45–47; Birgitta Gerne, “Sexuell dysfunktion överdrevs för kvinnor,” Läkemedelsvärlden: Oberoende om läkemedel, 19 maj, 200 3, https://www.lakemedelsvarlden.se/sexuelldysfunktion-overdrevs-for-kvinnor-4/ [ https://perma.cc/EM7U-X7NU] . Tidningen Läkemedelsvärlden ges ut av Apotekarsocieteten.
278
Shifren et al., “Sexual Problems in United States Women,” 970.
45 (245)
880
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
Boehringer Ingelheim, the company working on a compound which seemed to have promise as a ‘pink Viagra’, funded a survey which asserted that one in ten women had low sexual desire, or ‘hypoactive sexual desire disorder’ (HSDD) (Shifren et al. 2008). It failed, however, to truly assess ‘dysfunction’. Items like being ‘angry about your sex life’ or ‘unhappy about your sexual relationship’ that could represent a healthy response to an abusive or non-communicative relationship were transformed into evidence of disease.
279
I studien om pornografiska utförare listas inte frågebatteriet i sin helhet, men tillräckligt med
information ges för att bekräfta kritiken i citatet ovan om den äldre studien från 2008, givet att det är lätt att feltolka studien från 2008 som att den påstår att 43 % av USA:s kvinnor lider av sexuell dysfunktion. Följande symtom sägs ingå i definitionen av studiens skala om sexuellt relaterad personlig stress, där förvisso andelen med symtom bara uppgick till 24 %: ”feelings concerning distress about her sex life, assessing guilt, frustration, stress, worry, anger, embarrassment, and unhappiness[.]”
280
Även dessa vaga begrepp medikaliserar det som i citatet beskrivs som potentiellt
”hälsosamma reaktioner” på en ohälsosam situation. Är det onormalt att en kvinna som utsätts för en manipulerande eller våldsam partner uppvisar ”stress,” ”skuld”, ”frustration”, ”oro”, ”ilska”, ”skam”, eller ”missnöje”? Snarare kan avsaknad av sådana hälsosamma reaktioner på en ohälsosam situation ses som sjukdomssymtom. På samma sätt kan vi fråga oss om det vore normalt att fattiga och utsatta kvinnor som regelbundet utsätts för ”gang-bangs,” ass-to-mouth, gagging och ejakulering i ansiktet inte uppvisar kvinnlig sexuell dysfunktion? Frågan är också varför forskare som söker undersöka hälsa och livskvalitet väljer just begreppet sexuell dysfunktion och inte PTSD – eller varför inte något av WHO:s begrepp på hälsa eller livskvalitet? Som forskaren frågar får hen svar.
Förhållanden i Sverige
Över en fjärdedel av deltagarna i den svenska studien med 105 utförare, närmare bestämt
27 % (23/85) som besvarade frågan, hade blivit förhindrade från att använda kondom under produktionen av pornografi.
281
Att hindra någon att använda kondom i denna situation kan vara
livshotande; studierna vi gått igenom tidigare från flera olika länder visar att utförarna är extra utsatta för sexuellt överförda infektioner. Svensk pornografiproduktion är hälsovådligt livshotande. Forskarna frågade också deltagarna om de hade gjort suicidförsök samt om de skadat sig själva på olika sätt i ”icke-suicidala självskadeförsök”, Non-Suicidal Self Injury (NSSI), varpå följande frekvenser erhölls:
x
Sex as intentional self-harm 71% (74/104) x
Suicide Attempt 65% (68/104) x
Other Intentional self-harm 64% (67/104) x
Prostitution as intentional self-harm 63% (66/104)
Det fanns en överlappning mellan de som uppgav suicidförsök respektive självskada, där 49 % uppgav bäggedera. De som uppgav tidigare självmordsförsök (suicide attempt) eller prostitution som avsiktlig självskada tenderade också att ha starkare symtom av dissociation. Forskarna undersökte ett medelstarkt och statistiskt signifikant samband mellan dissociation, som var lika starkt såväl gentemot tidigare självmordsförsök (r=0.25, p=0.01) som gentemot självskadebeteende via prostitution (r=0.25, p=0.01).
282
Uppenbarligen är dissociation nära sammankopplat med traumatiska
erfarenheter.
Även Posttraumatisk stress (PTSD) undersöktes hos deltagarna. PTSD kan vara resultatet av
279
Jutel & Mintzes, ”Female Sexual Dysfunction: Medicalising Desire,” 164. En kontroll i Jutel & Mintzes
referenslista visar att de skriver om samma studie av Shifren et al. som den vilken refereras av Dubin et al.
280
Shifren et al., “Sexual Problems in United States Women,” 971.
281
Ibid., 43.
282
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 55.
46 (245)
881
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
extremt våld, inklusive sexuellt våld, eller bevittnandet av skada som tillfogas andra. Diagnosen är väletablerad och listad i American Psychiatric Association's Diagnostic and Statistical Manual (DSM).
283
Att
diagnostisera PTSD är relativt enkelt och i allmänhet okontroversiellt eftersom det bestäms av ett strikt definierat batteri av frågor som mäter objektiva symtom som hypervigilans, oförmåga att koncentrera sig eller sova, ihållande mardrömmar och självförvållad skada.
284
Det är således inte en
hal diagnos som när massmördaren Anders Breivik av ett team av bona fide-experter drog slutsatsen att han hade "en psykotisk störning" och därmed var "juridiskt oansvarig", och en annan grupp experter bestämde att han uppvisade en ”personlighetsstörning” (karaktäriserad av intensiv narcissism och patologisk lögnaktighet) som innebar att han var ”rättsligt ansvarig”.
285
De fyra viktigaste symtomen av PTSD är: (1) att återuppleva traumatiska händelse(r), även kallat återupplevelsesymtom eller flashbacks; (2) att undvika saker som påminner dig om traumatiska händelse(r); (3) att ha mer negativa tankar och känslor än före traumatiska händelse(r); (4) att känna sig taggad eller nervös, även kallad hyperaktiv.
Däribland undersöktes i den svenska studien även återkommande minnen eller mardrömmar av tidigare traumatiska händelser, sömnlöshet, avsaknad av livslust, avtrubbning, ilska eller irritabilitet och konstant vaksamhet. Andelen som då uppfyllde kriterierna för PTSD var 81 % (85/105), vilket är en ”extremt hög nivå av PTSD”.
286
Andelen är betydligt högre än bland de 854 personer i
prostitution i nio länder som undersöktes tidigare av Farley och andra forskare i respektive land; där uppfyllde 67 % av alla deltagare PTSD, det vill säga två av tre, emedan det här handlar om fyra av fem (81 %). Däremot visade studien i nio länder att personer med erfarenhet av pornografi hade starkare symtom
287
– något som är i linje med denna studie.
PTSD är alltså ett objektivt mått på övergrepp som indikerar dess svårighetsgrad, men som inte
är beroende av direkta vittnesmål. Endast 6 % av genomsnittspopulationen (normalpopulationen) kommer erfara PTSD under sina liv. Av de 81 % av deltagarna i den svenska studien med PTSD hade två tredjedelar (67 %) svåra eller mycket svåra symtom. Tretton procent av kvinnliga krigsveteraner diagnosticerades med PTSD i USA 2023. Syrianska krigsflyktingar som flyttade till Sverige hade en 30-procentig nivå av PTSD.
288
Deltagarna i vår studies 81 % av PTSD är i samma
nivå som de 88 % PTSD som uppvisades bland överlevare från tortyr i mellanöstern, centralafrika, sydasien och sydöstra Europa.
289
Dissociation är ett av symtomklustren av PTSD. Det utmärker en diskontinuitet i det normala
medvetandet, minnet, identiteten, känslorna, perceptionen, kroppslig representation, motorik och beteenden. Dissociation är då en respons till överväldigande traumatiska händelser där personens medvetande dissociaseras från personens rådande känslor och fysiska förnimmelse och möjliggör för människor att anpassa sig och hantera omöjliga situationer, ohanterbara krav och traumatiska händelser. Dissociationen som är nödvändig för att överleva prostitution var ursprungligen en respons för överlevare av sexuella övergrepp under barndomen, men som oftast fortsätter under prostitution och kan förvärras. Dissociation försiggår också under extrem stress bland krigsfångar som torteras, bland barn som utsätts för sexuella övergrepp och bland misshandlade kvinnor som
283
American Psychiatric Association, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th ed. (Washington, DC:
Am. Psychiatric Assoc., 2013), 271–280.
284
Ibid., 271–72.
285
Ingrid Melle, “The Breivik Case and What Psychiatrists Can Learn from It,” World Psychiatry 12, no. 1 (2013):
16, 19.
286
Ibid., 56.
287
Melissa Farley, “‘Renting an Organ for Ten Minutes’: What Tricks Tell Us about Prostitution, Pornography,
and Trafficking,” i Pornography: Driving the Demand in International Sex Trafficking, red. David E. Guinn & Julie DiCaro (Int’l Human Rights L. Inst., DePaul Univ., 2007), 146.
288
Ibid., 56 (refererar svenska forskare).
289
Ibid., 57 (refererar internationella forskare).
47 (245)
882
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
våldtas eller befinner sig i prostitution. En kvinna förklarade: “You make yourself empty inside”.
290
Deltagarna i den svenska studien med 105 utförare hade ”mycket höga” värden av dissociation. Medelvärdet av DES låg på 38, vilket är signifikant högre än de flesta andra grupper av människor vars nivåer av dissociation har studerats. Så mycket som 30 % av tiden var deltagarnas DES-värden i nivå med screeningkriterier för dissociativ störning.
Psykisk ohälsa uttrycktes också av informanterna i Talitas undersökning.
291
I flera intervjuer
framkommer symptom som ångest, depression, låg självbild, ensamhet, självmordstankar, klaustrofobi och panikattacker – problem som ibland uppstod lång tid innan de trädde in i pornografin (t.ex. under barndomen). Ångest är det vanligaste symtomet som nämns. Den kvinnan som lämnat pornografin vid tiden för intervjun led särskilt mycket efteråt, inklusive bland annat ”’dödstankar’” för att döden upplevdes som ”’väldigt nära’”, sexuellt självdestruktivitet som ett självskadebeteende istället för att skära sig, känslor av att vara ”’äcklig och värdelös’”, omfattande mardrömmar, sömnlöshet, överspändhet på dagarna, uppskruvad vaksamhet och säkerhetsstrategier som att sova bredvid en kniv och att vara ”’ständigt beredd på att fightas för livet under två år ungefär.’” Symptomen indikerar PTSD, vilket är i linje med annan forskning som systematiskt frågat personer i pornografi och prostitution om psykisk ohälsa. Rapportförfattaren skriver att kvinnans symptom inte började försvinna förrän hon fick ”långsiktigt” stöd med terapi.
292
En del av informanterna beskrev ofta hur ”andra” inom pornografin troligtvis hamnat där på
grund av psykisk ohälsa, bekräftelsebehov och dåligt självförtroende, vilket sammantaget gjort dem lättmanipulerade – men relaterade inte ”nödvändigtvis” dessa analyser till den egna situationen.
293
Sådana svar kan vara ett sätt att distansera sig till traumatiska händelser och svåra upplevelser, vilket dock är svårt att avgöra utifrån rapportförfattarens redovisning. Några informanter menar också, liksom utförare på OnlyFans som intervjuats av studenter i Sverige, att erfarenheterna i pornografin stärkt deras självförtroende, framför allt i bemärkelsen utseende och kroppsuppfattning. Den informant som lämnat sexindustrin trodde dock att uppfattningen om att pornografin stärker dessa kvinnors självförtroende är en ”’roll’” eller ”’mask’” som de anammar som ”’ett försvar helt enkelt, för att klara vardagen. För att orka se sig själv. . . . Men just självinsikt – ”vad är jag värd?” Det tror jag inte finns.’” Informanten menar att det först är efter ”’några år när man väl kanske bryter ihop’” som personer i pornografin kan ”’tänka tillbaka’” och se att det finns problem i deras liv. Ett par andra informanter lyfter även att uppmärksamheten och det som upplevs som stärkande i stunden enbart är ytligt och utseendefixerat och att det kanske inte är det bekräftelsebehovet som behövs för kvinnor i pornografiindustrin.
294
Ohälsa som syns framför kameran
Ett forskarlag undersökte så kallade mixed-sex threesome (”trekanter”), det vill säga med antingen två män eller två kvinnor.
295
Totalt 150 videor samlades in i november 2012, oktober 2015 och april 2020
som alla innehöll ”trekanter”. Videorna är från de 10 mest populära nätsidorna vid respektive tillfälle som fick flest träffar utifrån olika sökord på Googles två första träffsidor, totalt från 20 nätsidor då vissa nätsidor tillkommer eller försvinner under respektive år.
296
Det är värt att notera att denna
studie, till skillnad från många andra, inte enbart undersöker utbudet på Pornhub. Däremot är det inte nödvändigtvis de mest populära videorna; det är trekanter som valts ut på respektive nätsida
290
Ibid., 58.
291
Donevan, Syns man inte, finns man inte.
292
Ibid., 31–32.
293
Ibid., 32–33.
294
Ibid., 33–34.
295
Danica Kulibert et al., “Sex on the Screen: A Content Analysis of Free Internet Pornography Depicting
Mixed-Sex Threesomes from 2012-2020,” European Journal of Investigation in Health, Psychology and Education 11, nr 4 (2021): 1555-70.
296
Ibid., 1559.
48 (245)
883
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
slumpmässigt – inte utifrån antalet visningar.
297
Man finner att bara 4,44 % av männen använder
kondomer.
298
Detta får konsekvenser för hälsan då andelen videor med analsex är hög, vilket ökar
risken för smitta: 64 %, 40 % respektive 68 % i trekanter med två män åren 2012, 2015 och 2020; 24 %, 16 % respektive 16 % i trekanter med två kvinnor åren 2012, 2015 och 2020.
299
Resultaten
visade också att i 36,44 % av alla scener ejakulerade en man i en kvinnas ansikte och/eller mun.
300
Som nämns nedan specifikt om ejakulering i ansiktet i andra undersökningar utförs dessa handlingar på ett sätt som konsumenten troligtvis tolkar som kvinnoförnedrande.
301
En annan artikel analyserade 415 scener i gaypornografiska videofilmer som valts ut
slumpmässigt från två av de mest populära gratissidorna på Intern et: Evideos.com och Pornhub.com u nder våren 2014.
302
Av alla scener presenterade 60 % analsex, och mer än hälften av
dessa scener (dvs. 33.98 % av alla scener) presenterade analsex med kondom. Detta är en stor skillnad jämfört med heterosexuell pornografi, som nästan aldrig visar kondomer. Ett par tidigare liknande studier uppskattar också att oskyddat analsex förekommer i åtminstone en tredjedel av alla scener, men också att analsex med kondom förekommer i närmare en tredjedel – det vill säga hälften av alla scener med analsex.
303
Resultatet bekräftar att den manliga gaypornografin är mer
noga med att framställa säkert sex, vilket även andra undersökningar i denna genomgång funnit. Vad gäller ass-to-mouth, som förekom i 6 %, och dubbel penetrering som förekom i 8 % av alla gaypornografiska scener, är jämförelsen inte lika tydlig. Fritz med fleras liknande undersökning om heterosexuell pornografi redovisar inte siffror om dessa handlingar. Det går inte att jämföra denna studie med gratis gaypornografi med Bridges med fleras eller Purcells urval eftersom kommersiellt framgångsrika filmer tycks innehålla betydligt mer aggressioner, förnedrande handlingar, eller handlingar som kan upplevas som fysiskt obehagliga alternativt förnedrande (t.ex. dubbel eller trippelpenetrering) än gratispornografi.
En annan studie av samma forskargrupp undersökte 7 430 videor från sidorna Xvideos.com
samt Pornhub.com från hösten 2013 till och med våren 2014.
304
Forskarna undersökte slumpmässigt
2 562 videos (2 191 från Xvideos och 371 från Pornhub) vilka kategoriserats som ”heterosexuella” och som endast presenterade en man och en kvinna. Därmed uteslöts emellertid kategorier som innehåller flera män i samma scen, exempelvis gang bang eller bukkake. Dessutom genomfördes bara insamlingen i de underkategorier som innehöll de högsta antalet videor på respektive sajt.
305
Urvalet är sannolikt skevt och underskattar övergrepp. Forskarna fann att 66 % av scenerna i urvalet presenterade kvinnor som utförde oralsex på män (fellatio), 65 % presenterade vaginala samlag, 27 % oral–vaginal stimulering (cunnilingus), 25 % kyssar, 17 % analsex och 6 % användandet av sexleksaker.
306
Endast 3 % av scenerna presenterade kondomanvändning. Förvisso presenterade
297
Ibid., 1560.
298
Ibid., 1561.
299
Ibid., 1561 tabell 2.
300
Ibid., 1561.
301
Se nedan s. 57 under avsnitt ”Om ejakulering i ansikte/mun”.
302
Niki Fritz & Jessamyn Bowling, “Sexual Behaviors and Aggression in Gay Pornography,” Journal of
Homosexuality, onlinepublicering, 27 juni 2022, sid. 6–7, https://doi.org/10.1080/00918369.2022.2093688.
303
Se t.ex. Martin J. Downing Jr. et al., “Sexually Explicit Media on the Internet: A Content Analysis of Sexual
Behaviors, Risk, and Media Characteristics in Gay Male Adult Videos,” Archives of Sexual Behavior 43 (2014): 813–15; Sharif Mowlabocus, Justin Harbottle & Charlie Witzel, “What We Can’t See? Understanding the Representations and Meanings of UAI, Barebacking, and Semen Exchange in Gay Male Pornography,” Journal of Homosexuality 61, nr 10 (2014): 1465–66; se däremot Shannon Gilreath, The End of Straight Supremacy: Realizing Gay Liberation (Cambridge University Press, 2011), 192 (finner att s.k. bareback movies utgör det största segmentet på ”the ’most watched’ list” i den främsta streamingsajten för manlig gaypornografi i USA år 2008).
304
Niki Fritz et al., “Porn Sex versus Real Sex: Sexual Behaviors Reported by a US Probability Survey Compared
to Depictions of Sex in Mainstream Internet-Based Male-Female Pornography,” Archives of Sexual Behavior 51, nr 2 (2022): 1191.
305
“A proportionally representative number of videos were sampled from the categories found to contain the
highest number of total videos on the site.” Ibid., 1191.
306
Ibid., 1193 tabell 1.
49 (245)
884
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
Bridges med fleras urval av scener 55,9 % analsex,
307
vilket är en betydligt större andel än 17 %.
Emellertid kommer den högre andelen från kommersiellt framgångsrika filmer och den lägre från gratis online-pornografi där scener som oftare innehåller aggressioner och förnedring (gang bang m.m.) uteslöts i forskarnas skeva urval.
En litteraturgenomgång publicerad i American Journal of Sexuality Education går igenom
kvantitativa publikationer om ”samtida pornografi i mittfåran” åren 2005–2020.
308
Man finner att
kondomanvändning sällan visas i sådan pornografi. Vad gäller säker sex refereras siffror mellan 1– 11 % från olika undersökningar.
309
Psykisk förnedring, förudmjukelse, samhälleligt stigma och diskriminering
Förhållanden i utlandet
En norsk kriminologisk/rättssociologisk studie publicerad i British Journal of Criminology
undersöker varför dömda brottslingar fotograferar eller filmar sina brott och sökte i norska rättsdatabasen Lovdata efter domar i appellationsdomstolarna Lagmannsretten (motsvarande Hovrätter) där gärningsmännen själva filmat brotten under det att gärningarna begås.
310
Forskarna
valde ut 51 domar ur 336 sökträffar med orden (översatt) ”mobiltelefon”, ”film” och ”bild”, där gärningsmännen och ingen annan (t.ex. åskådare eller övervakningskameror) fotograferat eller filmat gärningarna.
311
Först finner forskarna att visuell media spelas in för att producera pornografi och att
handlingen därför bör förstås som sammanhängande med den omfattande tillgången till onlinepornografi, däribland särskilt tillväxten av ”amatörpornografi” som författarna tidigare noterat oftast produceras professionellt.
312
Sen finner de att visuell media spelas in för att ytterligare ”skada
och förnedra offret” och att inspelningarna därför bör också förstås som sammanhängande med förnedring inom onlinekulturen. Slutligen finner de att visuell media också kan spelas in som en impuls när något extraordinärt händer, vilket författarna önskar undersöka som en del i den vidare ögonblicksfotokulturen (snapshot culture).
313
De mest frekventa anledningarna att ta fram en mobilkamera under genomförande av ett brott
vara att producera pornografi – ett underliggande motiv som författarna identifierade i 27 av de 51 fallen, framför allt i sexualbrottsmål.
314
En gärningsman raderade till exempel en del av videorna han
spelade in med sitt offer eftersom han inte var nöjd med hennes utförande av hans instruktioner. Författarna påpekar att detta beteende indikerar en upptagenhet med kvalitet eller att få filmerna att passa in i vissa pornografiska genrer och konventioner. Författarna anser att utföraren verkade vilja ha pornografin för eget bruk som en souvenir eller visuellt memento.
315
Emellertid kan utföraren
också tänkas ha velat ladda upp och sprida materialet, eventuellt i kommersiellt syfte – något som författarna inte resonerar kring eller presenterar belägg emot. Författarna citerar också ur liknande domar som rör producerandet av barnpornografi, i ett fall där forskarna menar att bilderna delvis motiverades av ”en estetik av våldtäkts- och förnedringspornografi”.
316
307
Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1074.
308
Dan J. Miller & Kerry Anne McBain, “The Content of Contemporary, Mainstream Pornography: A Literature
Review of Content Analytic Studies,” American Journal of Sexuality Education 17, nr 2 (2022): 219–256.
309
Ibid., 244.
310
Sveinung Sandberg & Thomas Ugelvik “Why do Offenders Tape their Crimes? Crime and Punishment in the
Age of the Selfie,” British Journal of Criminology 57, no. 5 (2017): 1023–40.
311
Ibid., 1027.
312
Ibid., 1028 (om artikelns syfte); ibid., 1025 (om begreppet amatörpornografi) (“Amateur porn, where films are
made intentionally to resemble home videos, is a common pornographic genre.” (refererar Gail Dines, Pornland: How
Porn Has Hijacked Our Sexuality (Boston: Beacon Press, 2010).
313
Ibid., 1028 (om artikelns syfte).
314
Ibid., 1028.
315
Ibid., 1028.
316
Ibid., 1029.
50 (245)
885
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
När det gäller förnedringskulturen online skriver författarna att inspelningen av filmer eller
fotografier användes som ett sätt att ”ytterligare förödmjuka offret som en del av sexuell eller fysisk misshandel.”
317
Författarna skriver att tvinga ett offer att ”posera i förnedrande ställningar inför
kameran och inför alla närvarande är ett sätt att demonstrera ultimat makt”.
318
Filmningen blir –
precis som i kommersiell pornografi som förnedrar – ytterligare ett led i att förödmjuka den utsatta då ett okänt antal tittare kan ta del av materialet när det sprids. Just detta uppges av utförare såväl i kommersiell pornografi som i egenproducerade plattformar som OnlyFans i andra studier i denna litteraturgenomgång vara ett extra trauma ovanpå den fysiska misshandeln och/eller förnedringen under inspelningen i sig. Pornografi kan därför får ännu mer svårläkta skador för de inblandade än ”vanlig” prostitution utan filmning.
När det gäller ögonblicksfotokulturen (snapshot culture) så nämner forskarna att inspelning av
såväl pornografiskt material som andra typer av övergrepp och brott sker i en tid då ”reflexen” att dokumentera händelser vuxit sig starkare i och med den tekniska utvecklingen. Även bland de ”mest härdade brottslingarna” är brott sådana ”extraordinära händelser” som ”förkroppsligar ett behov av dokumentation i sin egen rätt, oberoende av eventuella externa motiv”.
319
Forskarna noterar att det
särskilt i våldtäktsfall, där ord står emot ord, blir betydligt enklare för domstolar att döma om det finns en filminspelning, även om den åtalade har genomfört inspelningen för att producera pornografi.
320
Gärningsmännen själva är delaktiga i den ”mer generella sociala mainstreamingen av
pornografi”.
321
Som sådana kan de, med forskarnas ord, önska ”estetisera makt, hierarki och
dominans”.
322
Vi ska inte underskatta förekomsten av den här typen av övergreppsmaterial i den
kommersiella pornografin som laddas upp på diverse betal- eller gratissidor respektive delas via sociala medier och nätverk.
Författarna till en artikel om poverty gay-for-pay pornography påpekar att medverkan i
gaypornografi för med sig ett ”påtagligt stigma” som kan minska anställningsbarheten, anstränga familjerelationer och skapa svårigheter att behålla varaktiga förhållanden.
323
Detta är inte olikt det
som sägs om medverkan för kvinnor i heterosexuell pornografi. Med ett allt svagare socialt skyddsnät i allmänhet, psykisk sjukdom, ökad hemlöshet och fler papperslösa migranter som lever utanför välfärdssystemen i Skandinavien är det inte orimligt att anta att genren poverty gay-for-pay även produceras i Sverige. Män som figurerar i poverty gay-for-pay befinner sig i, med författarna, “a liminal space where financial instability minimizes their capacity to function independently in society.”
324
Lagstiftaren behöver ställa sig frågan om vi ska ha ett samhälle där pornografiska
producenter utövar rovdrift på och förnedrar utsatta grupper – såväl kvinnor som män och personer av andra kön – för att tillfredställa samvetslösa konsumenters drifter?
Berg nämner även informellt stigma som ett hinder. Det är dock oklart hur många av hennes
informanter som råkat ut för att hyresvärdar diskriminerar dem, att banker stänger deras konton, eller att vårdpersonal reducerar deras problem till att handla om ”sexarbete”.
325
Däremot har även
andra studier utöver Bergs konstaterat (vilket är logiskt) att med den dubbelmoral som råder löper kvinnliga utförare stor risk för stigmatisering om nya arbetsgivare, barns skolkamrater eller grannar upptäcker att de figurerat i pornografi.
326
Oron permanentas och bidrar till psykisk ohälsa.
327
317
Ibid., 1030.
318
Ibid., 1030.
319
Ibid., 1032.
320
Ibid., 1033.
321
Ibid., 1035.
322
Ibid., 1035–36.
323
Kiss & Morrison, “Eroticizing Desperation: Poverty GayǦforǦPay Porn,” 1521.
324
Ibid., 1521.
325
Ibid., 151.
326
Ibid., 151.
327
Jfr Melissa Farley, “Legal Brothel Prostitution in Nevada,” i Prostitution and Trafficking in Nevada: Making the
Connections (San Francisco: Prostitution Research & Education, 2007), 37 (diskuterar oron hos personer i prostitution att
pornografi där de medverkat ska spridas).
51 (245)
886
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
En annan artikel handlar om privat sexuellt explicit media som delas utan samtycke av
utförarna, ofta så kallad hämndpornografi eller spionfilmer-/bilder (t.ex. upskirting).
328
Konsekvenserna är mycket allvarliga och berör flera dimensioner i de utsattas liv: (1) psykologiska skadeverkningar som PTSD, depressioner, mardrömmar, panikattacker, ångest och suicidala tankar; (2) sociala problem, till exempel i familjerelationer, eller trakasserier, rädsla för att framtida partners eller barn får vetskap om materialen samt ångest över vetskapen om att oräkneliga främlingar ser bilderna/filmerna; (3) ekonomiska problem, till exempel direkta kostnader relaterade till potentiella civilrättsliga processer och indirekta kostnader såsom missade anställningar eller avskedanden relaterade till bakgrundskontroller/avslöjanden om det pornografiska materialet.
329
Emellertid
handlar inte dessa konsekvenser för de utsatta om produktionsförhållandena under utförandet, utnyttjandet, exploateringen eller utsattheten för våld och ohälsa som krävs för att skapa sådan privat media. Övergreppen aktualiseras först efter spridning. Den politiska och rättsliga utmaningen ligger således i hur offentliggörandet ska stoppas, inte producerandet av bilderna/filmerna per se.
Förhållanden i Sverige
Bland de 51 deltagarna i den nyligen rapporterade svenska studien med 105 utförare som
uppfattade att de inte hade svensk bakgrund hade 17 (34 %) erfarit verbala rasistiska attacker. Ofta smärtade dessa attacker så mycket att kvinnorna och männen som utsattes inte klarade av att berätta vilka ord som användes. Samma antal (17 / 34 %) blev verbalt attackerad baserat på invandrarstatus eller baserat på deras kultur eller religion.
330
De äldre informanterna i Talitas rapport uttrycker att de yngre kvinnorna i pornografin tycks
ha mycket svårt att sätta gränser på strippklubbar och i pornografi och ”’lägger ut precis vad som helst’”. Ett sådant beteende blir svårt att ”’konkurrera med’”. En informant säger vidare att det ”’känns det som att alla som börjar är desperata efter pengar. Man ser tjejer som går över sin gräns och inte kan stå för det och de försvinner lika fort ur marknaden som de dök upp.’” Vi känner igen detta tema i viss mån från studentarbetenas intervjuer med utförare på OnlyFans (nedan), men där tycks problemet vara något mindre allvarligt givet det sätt på vilket informanternas ordval och ton skiljer sig. Här kan vi också notera att Talitas informanter återigen ger intrycket av att underskatta sina egna problem och i stället talar om vad ”andra” inom pornografin genomlider – ibland för att i nästa andetag beskriva sina egna problem i likadana termer.
331
Det krävs skicklighet av intervjuarna
för att nå fram till en objektiv och balanserad beskrivning när informanterna själva gärna förtränger det som är mest svårt i deras liv.
En annan informant uppger att hon känner till ”’jättemånga modeller’” som ”’egentligen inte
vill ställa upp på en fotografering’” eftersom det ”’inte alls’” blir det ”’man har kommit överens om’”. Informanten övergår sedan till att beskriva hur fotograferna/producenterna manipulerar och pressar utförarna att gå utöver sina gränser: ”’Vissa kan ju vara riktiga svin som verkligen pushar, ”jo det här vill du”, ”det här kommer att gå jättebra”, ”det här kommer att sälja jättebra.”’” Informanten konstaterar att det är svårt att ”säga ifrån” när utföraren väl är på plats i en studio. Respondentens information liknar det som framkommit i annan forskning, nämligen att producenterna drivkraft är stark att tillfredsställa kundernas avtrubbade begär efter fysiska aggressioner, förnedring,
328
Edel Margherita Beckman & Matteo G. P. Flora, “Non-Consensual Pornography: A New Form of
Technology Facilitated Sexual Violence.” Rassegna Italiana di Criminologia 15, no. 4 (2021): 317–28. Författarna definierar materialet för studien på följande sätt: “Non-consensual Pornography can be defined as the sharing of private materials with sexual content, either photos or videos, without the consent of one or more of the individuals involved, in order to harm the victim.” Ibid., 318.
329
Ibid., 322–24.
330
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 23.
331
Donevan, Syns man inte, finns man inte. 40–41. En äldre kvinna som först uppgav att hon kunde upprätthålla
sina egna gränser sade senare att hon egentligen inte ville utföra pornografi eftersom det är ”’dokumenterat material’”, vilket leder till att hon inte kan ”vara i fred’” (eftersom det ofta leder till förföljelse på nätet och ibland fysiskt av konsumenter). Hon sade sedan att hon ”’mått så dåligt på de här plattformarna för att det är över mina gränser’”. Ibid., 40–41.
52 (245)
887
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
ohälsosamma eller på annat sätt mer extrema material – en efterfrågan som producenten söker kapitalisera på. En annan informant berättar hur producenter och fotografer ofta säljer, lägger upp eller delar ut material som de kommit överens om att inte dela och att det är svårt att få dem att plocka bort. Även det svaret liknar vad utförare på exempelvis OnlyFans beskriver.
332
Psykisk förnedring framför kameran
En artikel publicerad i Journal of Sex Research, skriven av samma två författare vars artikel vi
tidigare granskat utifrån källkritiska resonemang,
333
jämför innehållet i heterosexuella och samkönade
pornografifilmer med par i ett urval av 210 videor från sajten Pornhub: 70 så kallade ”gay” (män/män), 70 så kallade ”lesbian” (kvinna/kvinna) och 70 ”most-watched of all time” (män/kvinnor).
334
Notera att det inte är slumpmässigt valda filmer utan filmer som har flest
visningar samt bara innehåller två utförare i någon av de tre kombinationerna: två kvinnor, två män eller en kvinna tillsammans med en man.
335
Alla videor i urvalet har visats minst 1,75 miljoner gånger
vardera och de är mellan 2,5 och 51,5 minuter långa. Resultaten visar enligt forskarna att det är såväl mer presentationer av aggressioner och mer presentationer av tillgivenhet och njutning i samkönade filmer jämfört med olikkönade videor.
336
Genom att välja parvideor så utesluts dock situationer och
scenarier där det exempelvis förekommer gruppvåldtäkter (gang bangs), bukkake, dubbel- eller trippelpenetrering, vilket gör att andelen förnedring sannolikt blir lägre. Ejakulering i munnen och ansiktet förekom i 60,1 % av alla heterosexuella parvidoer, uppdelat på 35,7 % i munnen respektive 24,3 % i ansiktet. På samma sätt förekom detta i 21,4 % av manligt samkönade videor, där 5,7 % visade utlösning i munnen och 15,7 % visade utlösning i ansiktet. Däremot förekom dessa två praktiker inte alls i kvinnliga samkönade parvideor.
Om ejakulering i ansikte/mun
Det är inte en trivial mängd i Bridges med flera liksom studien ovan, där man fann att ungefär
60 % av alla scener respektive videor innehöll män som ejakulerade på ansiktet eller i kvinnors munnar.
337
Denna typ av scener undersöktes i en annan studie som utförde kvalitativa intervjuer
med 16 heterosexuella manliga pornografikonsumenter i åldern 19–32, där männen valdes ut i en storstad i nordöstra USA, mestadels vita och relativt högutbildade.
338
Dessa män förstod klart att
kvinnor i verkligheten inte skulle uppskatta utlösning i ansiktet eller i munnen och insåg ”i stort sett” att varianter av sådan ejakulation var ”manscentrerade och misogyna.”
339
Deras tolkning stöds av en
större enkätstudie med 1 880 heterosexuella män och kvinnor i Amerika: här rapporterade 66,7 % av männen att de hade ejakulerat på en kvinnas ansikte eller i hennes mun och 62,1 % av kvinnorna rapporterade att de hade utsatts för detta.
340
Men emedan 59,6 % av männen uttryckte ett fortsatt
intresse för att genomföra sådana handlingar uttryckte bara 12,5 % av kvinnorna detsamma.
341
Sålunda, när pornografi presenterar manlig utlösning i en kvinnas ansikte eller mun – något dessa
332
Ibid., 42–43.
333
För kritiken av metodologin i förra artikeln av samma två författare, se särskilt ovan noter 93–102 samt
tillhörande brödtext.
334
Kemberly Seida & Eran Shor, “Aggression and Pleasure in Opposite-Sex and Same-Sex Mainstream Online
Pornography: A Comparative Content Analysis of Dyadic Scenes,” Journal of Sex Research 58, nr 3 (2021): 292–304.
335
Ibid., 295.
336
Ibid., 292.
337
Jämför Ibid., 298 tabell 1, med Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1074–1075. Bland de
304 scenerna som studerades av Bridges et al. visade 58,6 % män som ejakulerade i en kvinnas mun, 3,9 % på en kvinnas ansikte, med 12,2 % som innehöll flera ejakulationsställen.
338
Chyng Sun, Matthew B. Ezzell, & Olivia Kendall, “Naked Aggression: The Meaning and Practice of
Ejaculation on a Woman’s Face,” Violence against Women 23, nr 14 (2017): 1710–1729.
339
Ibid., 1725.
340
Ana J. Bridges et al., “Sexual Scripts and the Sexual Behavior of Men and Women Who Use Pornography,”
Sexualization, Media, & Society 2, nr 4 (2016): 4, 5 tabell 2, https://doi.org/10.1177/2374623816668275 (å lder medelvärdestand. avvikelse=7.95). De flesta respondenter var relativt religiösa vita college- och universitetsstudenter
från en stad eller förort.
341
Ibid., 8 tabell 5.
53 (245)
888
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
kvinnor huvudsakligen förkastade – är syftet att sexualisera kvinnors underordning till män. Konsumenterna förstår budskapet och detsamma torde gälla producenterna och utförarna.
Hur USA:s rättspraxis påverkar våld och förnedring framför kameran
När vi läser Purcells analys tycks den största förändringen mot mer utsatthet för våld och förnedring ha skett under 1990-talet och början av 2000-talet.
342
Detta var en tidpunkt då amerikanska
producenter i Los Angeles som Paul Little (”Max Hardcore”), Ira Isaacs, John Stagliano, Rob Sicari och Janet Romano producerade sådana filmer som blev mycket populära, men också utsattes för federala obscenitetsåtal; dessa fem producenter dömdes åren 2009–2014 till för fängelsestraff på mellan 1–4 år undantaget Stagliano, vars åtal avvisades på tekniska grunder.
343
Mot bakgrund av
deras fängelsestraff är det tänkbart att amerikanska producenter i mittfåran, som torde utöva ett starkt inflytande globalt, dragit öronen åt sig och blivit mer försiktiga. I alla fall lär man inte producera våldsammare eller mer förnedrande material än dem som ledde till de fem producenternas åtal, för att inte ånyo utmana amerikanska myndigheter. Därmed inte sagt att dagens nivå på våld och förnedring är acceptabel, långt ifrån; utifrån det synliga våldet som redovisas nedan samt förnedringen och aktiviteter som är ohälsosamma ovan synes produktionsförhållandena vara alarmerande. Det finns således ingen anledning att självbelåtet acceptera amerikansk obscenitetslagstiftning som tillräckligt för svenska förhållanden – en lagstiftning för övrigt har mer gemensamt med Sveriges sedlighetslagstiftning som avskaffades 1970 än vår tids lag mot olaga sexuella våldsskildring.
344
Dess moralism, som i praktiken genererat värderelativism och avsaknad av
jämställdhets- och maktperspektiv, har kritiserats från alla läger – till exempel amerikanska jurister och kanadensiska domstolar.
345
Med andra ord är USA:s rättspraxis inte en ”lägstanivå”, vilken vi
uppgivet måste acceptera som det ”nya normala” i vårt förhållningssätt till skador som åsamkas utförarna i pornografiproduktion.
Socioekonomiska konsekvenser
En studie använder statistik från den pornografiska industrin i Japan för att undersöka olika faktorer som påverkar längden på kvinnliga utförares tid i den japanska pornografiska industrin.
346
Den
genomsnittliga längden (medelvärdet) är 38,754 månader (variationsvidd 28,844); spridningen är 2–
342
Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary.
343
Waltman, Politics of Legal Challenges, 230-232. Staglianos åtal avvisades bland annat pga. bristande bevis vad
gäller huruvida den tilltalade distribuerat några av de filmer som åtalet gällde. Se Amanda Hess, “Buttman v. the Man,” Washington City Paper, July 23, 2010 (Westlaw; 2010 WLNR 28492168) (“[I]n the end . . . . [t]he government failed to prove that Stagliano actually sent anything to anyone”); Spencer S. Hsu, “Judge Drops Porn Case for Insufficient Evidence, Rebukes Government, Urges Better Guidance on Obscenity Statutes,” Washington Post, July 17, 2010, A2 (Lexis); Carmen M. Cusack, Pornography and the Criminal Justice System (Boca Raton, FL: CRC Press, Taylor & Francis, 2015), 48 (noterar att fallet avvisades pga. brist på bevis).
344
Jämför Prop. 1970:125 Kungl. Maj:ts propositionnr 125 med förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen
m.m., 66–80, med Prop. 1986/87:151 Om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m., 98–103, samt Miller v. California, 413 U.S. 15 (1973), och Waltman, Pornography: Legal Challenges, kap. 5 (analyserar kritiskt rättspraxis under amerikansk obscenitetslagstiftning).
345
E.g., Catharine A. MacKinnon, “Not a Moral Issue,” Yale Law & Policy Review 2, nr 2 (1984): 321–345
(analyserar kritiskt obscenitetslagstiftning); R. v. Butler, [1992] 1 S.C.R. 452, 78 Man. R. (2d) 1 (Can.) (omtolkar obscenitetslagstiftningen till att fokusera på ojämställdhet, sexuellt våld, underordning och förnedring istället för osedlighet och samtida förhärskande värderingar); R. v. Labaye, 2005 SCC 80, [2005] 3 S.C.R. 728 (Can.) (omtolkar sedlighets- och anstötlighetslagarna (indecency) att istället fastställas av skada (harm) och in-kompatibilitet med demokratiska värden såsom jämlikhet, frihet och värdighet); se även Waltman, Pornography: Legal Challenges, kap. 4–5 (analyserar rättspolitiska utmaningar mot pornografiproduktion och distribution i USA, såväl med ännu ej existerande civilrättsliga medel som med existerande obscenitetslagar).
346
Li-Chen Chou, Wan-Hao Zhang & Shinn-Shyr Wang, “The Determinants of a Pornography Actress’s Career
Life,” Economic Research-(NRQRPVND,VWUDæLYDQMD, 32, no. 1 (2019): 454–72.
54 (245)
889
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
162 månader (13,5 år).
347
Det som författarna kallar högriskfilmer (risky-sex movies) innebär
påfrestningar på utförarnas fysiska hälsa såsom sex i grupp, våldsamt, oskyddat och eventuellt förnedrande sex.
348
Forskarna finner att majoriteten av utförare i deras data använts i
högriskfilmer.
349
Andelen högriskfilmer har också en signifikant negativ korrelation med längden av
utförarnas tid i de statistiska modeller med flest variabler; i dessa multipla regressioner är också andelen förklarad variationsvidd (R
2
) den relativt högsta (runt hälften av variationsvidden förklaras
med modellerna, R
2
=0,5 – en jämförelsevis hög andel i dessa sammanhang).
350
Resultatet tycks användbara i det att de bekräftar en rimlig hypotes: utförare som behöver
delta i mer riskfyllda sexuella aktiviteter kommer inte att befinna sig inom pornografin lika länge som utförare som inte behöver delta i högriskaktiviteter. Resultatet kan då rimligen bero på utslitning eller möjligen på ett intjänat sparkapital. Men redan den svenska 1993 års prostitutionsutredning liksom flera andra forskare har slagit fast att nästan inga personer i prostitution, där de flesta personer i pornografiindustrin också tycks befinna sig från tid till annan utifrån vad som vidare framkommer i denna litteraturgenomgång, har lyckats ta sig ur fattigdom genom prostitution; i stället är de ofta utblottade och skuldsatta när de lämnar den.
351
En artikel på samma tema i Applied Economics undersöker hur längden som utförarna befinner
sig i industrin hänger ihop med bland annat demografiska variabler, huvudsakligen Los Angeles.
352
Det konstateras att fler män än kvinnor försvinner efter de första tre åren, varefter trenden vänder såtillvida att kvinnor försvinner snabbare; efter 10 år finns endast 30 % av kvinnorna kvar emedan 50 % av männen fortfarande figurerar i pornografiska filmer.
353
Att män har längre så kallad
karriärålder har även visats i tidigare studier av samma population i Los Angeles. Exempelvis uppgav epidemiologen Marjan Javanbakht med flera år 2017 att medianen för “karriärålder” i ett urval om 89 manliga utförare i Los Angeles var 5 år och kvartilavståndet 1–8 år; däremot var medianen för 271 kvinnliga utförares bara 2 år och kvartilavståndet 1–5 år – dessa skillnader mellan könen var statistiskt signifikanta (p<0.01).
354
År 2009 uppgav även en del informanter bland ett urval om 28
utförare och (18 kvinnor, 10 män) plus 2 branschpersoner i Los Angeles också att kvinnor i genomsnitt var kvar kortare tid än män och att kvinnor tjänade mer per utförd scen än män gjorde.
355
En manlig utförare beskrev situationen för kvinnorna med följande målande formulering:
“Most women are what they call ‘shot out’ within a year or two . . . they’re not new anymore and their career is over. They make a quarter million dollars a year for a couple years and they have an apartment and a leased Mercedes that’s depreciated . . . and they’re working at Starbucks three years later.”
356
Det är slående hur lika denne manlige utförare beskriver verkligheten i Los Angeles som hur den svenska 1993 års prostitutionsutredning beskrev situationen: ”Det är mycket ovanligt, även bland de
347
Ibid., 464 & tabell 2.
348
Ibid., 456 (“[R]isky-sex adult videos . . . involve multiple individuals in sexual behaviour, a high possibility of
pregnancy, sadomasochism (S.M.) or other types of vigorous [sic] sex acted recently influence her career life significantly.”).
349
Ibid., 465.
350
Se ibid., 466 tabell 5; ibid., 468 tabell 7. I survival analysis inverteras korrelationerna men de står för samma
innebörd, t.ex. att högriskfilmer förkortar ”karriärtiden”.
351
SOU 1995:15 Könshandeln: Betänkande av 1993 års Prostitutionsutredning, 106–07; jfr A.L. Daalder,
Prostitution in the Netherlands in 2014 (Cahier 2015-1a), 7, 32 [https://perma.cc/LRV6-WN3X] (finner att 101 kvinnor som
intervjuades i fönsterprostitution var sysselsatta i prostitution i genomsnitt 43 timmar i veckan, men tjänade trots detta mindre än 500 € i veckan); Dorchen Leidholdt, “Prostitution: A Violation of Women’s Human Rights,” 1 Cardozo
Women’s Law Journal (1993): 142.
352
Jochen Luࡇdering, “Standing and ‘Survival’ in the Adult Film Industry,” Applied Economics 50 no. 16 (2018):
1812–23.
353
Ibid., 1817.
354
Javanbakht et al., “Transmission Among Adult Performers,” 182–83.
355
Corita R. Grudzen et al., “Pathways to Health Risk Exposure in Adult Film Performers,” Journal of Urban
Health: Bulletin of the New York Academy of Medicine 86, no. 1 (2009): 69.
356
Ibid., 69 (citerar en manlig utförare; ellipserna i original).
55 (245)
890

Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
kvinnor som tjänat mycket pengar på sin prostitution, att de har något kvar när de slutar att prostituera sig. Så gott som ingen klarar av att spara av pengarna, även om det varit syftet från början. Ofta går kvinnorna också ut ur prostitutionen med stora skulder.”
357
Eftersom tre studier med av varandra oberoende urval inom populationen utförare i Los
Angeles alla genererat samma resultat har resultaten högre trovärdighet: kvinnor försvinner snabbare än män från pornografiindustrin. Det finns ingen forskning som i någon signifikant utsträckning visar på att en meningsfull procentandel av utförarna lyckas tjäna ihop sparkapital som gör att de kan dra sig tillbaka från arbetsmarknaden eller bli ekonomiskt oberoende.
Artikeln i Applied Econonomics menar också att data bekräftar hypotesen att ett större ”nätverk”
av andra framgånsrika utförare eller personer inom pornografibranchen stärker utförarnas ”framgång” mätt i ”karriärålder”. Men det svårt att lägga någon större vikt vid sådana forskningsresultat om det förekommer våld, exploatering och ohälsa i pornografiindustrin. Då är nätverk och ”karriärålder” negativa faktorer som innebär att utförarna i genomsnitt utsätts för mer misshandel, utnyttjas hårdare och far mer illa ju längre tid de befinner sig inom pornografiindustrin. Studien antyder att kvinnor behöver mer betalt på grund av de större påfrestningarna som de utsätts för jämfört med män och på grund av att det finns ett mindre utbud av villiga kvinnliga utförare än manliga utförare.
En annan artikel redovisar strukturerade intervjuer med 896 vuxna kvinnor i gatuprostitution i
St. Petersburg där det beräknas finnas 5 miljoner invånare och i Orenburg i Ryssland där det finns cirka 600 000 invånare.
358
Här hade 29 % av de 70 kvinnor som hamnade i prostitution under 18 års
ålder utnyttjats i pornografi innan de fyllde 18 år jämfört med bara 3 % stycken av de 584 kvinnor som hamnade i prostitution över 18 års ålder.
359
Det var också nästan fyra gånger högre justerade
odds att de som hamnade i prostitution som barn hade 5 eller fler dagliga sexköpare. En alarmerande mängd kvinnor i bägge grupper ) uppgav likväl att de under senaste året våldtagits (74 %, 66 %), hindrats från att använda preventivmedel mot könssjukdomar (49 %, 34 %) och hindrats från att lämna sitt rum eller hus (47 %, 34 %). Det finns ett signifikant och betydande samband mellan att utnyttjas i barnpornografi, att bli sexuellt exploaterad som barn och att senare hamna i vuxenprostitution där missförhållandena blir svårare än för dem som hamnat i prostitution först som vuxna. Annan forskning visar också att de som befinner sig i vuxenprostitution ofta har erfarenhet av pornografi, varför det finns en indirekt koppling mellan de olika åldersgruppernas erfarenheter. Det är alltså inte vattentäta skott mellan sexuella övergreppsbilder på barn (dvs. barnpornografi) och vuxenpornografi då samma person ofta haft erfarenhet av bägge två. Dessutom är det ofta mycket svårt för konsumenten att bedöma vilka utförare som är minderåriga eller ej. Om möjlighet till preventiva, proaktiva, stödjande och straffrättsliga ingripanden i praktiken upphör när den som utsätts fyller 18 år kommer sannolikt merparten av de som utsatts som barn också fortsätta att lida: det handlar nämligen ofta om samma personer. Det är orealistiskt att förvänta sig att samhället för närvarande har kapacitet att förhindra eller gottgöra alla som utsätts för utnyttjande inom sexindustrin innan de blivit myndiga.
Flera internationella studier har visat att personer i prostitution och pornografi har svårt att
lämna industrin, vilket även bekräftas i Talitas rapport. Informanterna nämner framför allt bristen på pengar som ett stort hinder. En informant menar att ”’de flesta’” inom pornografin ”’har barn och/eller husdjur som vi försörjer, och andra räkningar och utgifter varje månad, som bilar och liknande. Ett stadigt jobb, exempelvis på en restaurang, täcker inte de kostnaderna.’” Ett annat stort hinder som informanterna framhöll var att pornografin finns kvar på internet för alltid och att det blir mycket svårt för en utförare att hantera när hen lämnat sexindustrin, att vem som helst i dennes närhet såsom arbetsgivare, medarbetare, studiekamrater, lärare, snabbköpskassörer, vänner, familj,
357
SOU 1995:15 Könshandeln, 106–07.
358
Lianne A. Urada et al., “Sexual Exploitation as a Minor, Violence, and HIV/STI Risk among Women Trading
Sex in St. Petersburg and Orenburg, Russia,” Int’l J. Environmental Research & Public Health 16, nr 22 (2019): e4343, sid. 3– 4; https://doi.org/10.3390/ijerph16224343 .
359
Ibid., 6 tabell 1.
56 (245)
891
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
barns vänner och deras familjer eller personer på gatan kan konfrontera denne med trakasserier, ifrågasättande, stigmatisering och förföljelse. Flera informanter beskriver hur publiceringen av materialet i praktiken iscensätter en ständig oro att fler människor ska upptäcka vad de gjort, vilket förstärks när utförarna börjar fundera på att lämna pornografin.
360
En informant uttrycker detta i
intervjun på följande sätt:
Ja jag tror många stannar i den här branschen för att de har inget val. Den här skräcken att söka nytt jobb och veta att, om man googlar på mig så kommer nakna bilder av mina tuttar upp. Vissa bloggare har kanske gjort saker som de ångrar och som de inte kan stå för. Och sedan ska man gå i försvar för det, för att man vill ha ett vanligt jobb. Det blir lite avskräck[ande]. […] Jag tror att många vill ur det här, men man känner att man inte vågar. Alla bilder finns uppe för hela världen att se och att man måste stå till svars för det senare i livet.
361
Publiceringen gör att utförarna, till skillnad från vanlig prostitution, hålls gisslan av ett samhälleligt stigma som förstärker och i praktiken leder till en form av socialt tvång där samhället förvisar kvinnorna till ett liv i sexhandeln, att köpas om och om igen av män, såväl på film som i prostitution. Kvinnornas tillvaro gränsar till slaveri.
Våldsutsatthet i produktion och distribution av pornografi
Våldet bakom kameran
Förhållanden i utlandet
Inom genren poverty gay-for-pay använder producenterna en strategi för att successivt flytta
rekryternas gränser för vad de är villiga att genomföra. Den ”rovgiriga” karaktären av castingprocessen är uppenbar då exempelvis producenten på webbsidan Workin’ Men XXX inte utelämnar komprometterande detaljer i konversationerna med de potentiella utförarna. Producenterna börjar ofta med att låta utföraren onanera inför kameran för summor såsom $50 eller liknande. Det går inte att se hur lång tid som förflyter mellan filminspelningarna med samme utförare men författarna antar att det är behovet av snabba kontanter som styr hur snart nästa tillfälle infaller, där små och medelstora anals-sexleksaker som kombineras med soloonani. Därefter används större sexleksaker som ölflaskor, tända ljus och zucchinis som sätts in. Utförarna får ibland äta upp sin utlösning. Detta följs av att ge-/ta emot oralsex till/av en annan man. Slutligen avslutas scenerna med analt samlag med andra utförare eller med producenten. Efter många scener (över 6 stycken) så genomför utföraren handlingar som uppfattas som mer tabu, inklusive att någon urinerar i deras munnar, oskyddat analsex (bareback) (producenterna på sajten Gemini Men använder vanligtvis kondomer), anal douching (där det ingår att avge vatten från ändtarmen) samt mer och mer ”kreativa” sexleksaker (t.ex. en mekanisk ”knullmaskin” med en stor dildo i ena änden).
362
I takt med att
handlingarna förflyttas till åt det tabubelagda hållet förändras emellertid dialogerna där producenterna börjar diktera ensidigt, till exempel “[p]ut the beer bottle in you . . . . You had a beer bottle in your ass, didn’t you? Say to the camera you like getting fucked by beer bottles.”
363
Författarna påpekar att det finns ”mängder av tillfällen” där producenten beter sig mer och mer illa mot de reguljära utförarna när de återkommer för att delta i nya scener. Den initiala vänskapliga tonen är en ”groomingteknik” som används för att minimera tvekan hos de heterosexuella männen att utföra mer och mer underordnade gayscener.
I ett avsnitt där Berg talar om genrer – några med mer våld och aggressioner än andra –
nämner hon att lönen för filmer åt etablerade producenter bestäms utifrån antal dagar, varför
360
Donevan, Syns man inte, finns man inte, 51–53.
361
Ibid., 52 (citerar informant).
362
Ibid., 1514–1515.
363
Ibid., 1521 (citerar ur dialogen i en film).
57 (245)
892
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
inspelningen ofta pågår under många timmar i sträck. För en del, skriver hon, är så kallade featurefilms med dialoger därför inte värt besväret.
364
Med hänvisning till det som konstaterats ovan om
distinktionen mellan fantasy och gonzo i kapitel 3, där den senare i större utsträckning innehåller handlingar såsom ass-to-mouth, gagging, och dubbel penetration, är det talande att dialogpornografi där sådana handlingar förmodligen inte visas i lika hög utsträckning enligt Berg betalas sämre för utförarna. Berg hänvisar även till vissa informanter som indikerar att filmerna inte räcker att leva på utan ”bara är ett verktyg för marknadsföring”. Dessa utförare använder filmerna för att göra reklam för personliga hemsidor och personliga ”tjänster” åt konsumenter, såsom sessioner framför webkamera, uppkopplade och i realtid (webcam performance).
365
Berg påtalar att de flesta av utförarna inte kan välja utan ”tar de jobb som erbjuds” och att det
vanligaste är gonzogenren. Ersättningen och servicen under inspelningarna av filmer med svarta utförare sägs också vara sämre trots dokumenterat stor efterfrågan, vilket är ett belägg för att det sker diskriminering på grund av hudfärg.
366
Snarare än att vara direkt tvingade menar Bergs
informanter också att de måste konkurrera med ett ständigt strömmande utbud av ”villiga arbetare”; förvisso kan de säga nej till olika saker, men riskerar då ett skadat rykte och förlorade intäkter.
367
Hon hänvisar även till en kvinnlig utförare som menar att det under 1990-talet var enklare att avvisa vissa män som motspelare och att det oftast var samma personer hon hade att göra med; nu måste hon ha sex med okända män för att kunna fortsätta, vilket hon ”’finner farligt’”.
368
I mångt och
mycket bekräftar alltså flera informanter i Bergs annars relativt tendentiösa framställning att de regelmässigt utsätts för våld, exploatering, förnedring och diskriminering. Därmed är hon inte oense i grunden med andra forskare som Farley med flera, även om frekvensen av och konsekvenserna av dessa handlingar har undersökts i olika utsträckning och därför bedömts som mer eller mindre allvarliga.
I en japansk kvantitativt/statistiskt orienterad studie undersöks ett urval om 439 kvinnliga
utförare som befunnit sig i den japanska pornografiska industrin åren 2002–2013.
369
Forskarna är
bland annat intresserade av på vilket sätt ”sexuella riskbeteenden” hur många videofilmer och hur många solo-filmer som utförarna medverkat i. Sexuella riskbeteenden definieras som hög sannolikhet av sexuellt överförda infektioner eller andra faktorer med negativa hälsoeffekter, ”till exempel sexuella övergrepp”.
370
Riskbeteenden operationaliseras genom att räkna filmer med ”intern
ejakulering”, dvs. oskyddad vaginal utlösning, eller sadomasochistiska filmer för respektive utförare.
371
Undersökningens statistik indikerar att utförare som utnyttjas för filmer med riskfyllt sex
kan förekomma i över 60 % fler filmer än den utförare som inte utnyttjas för att ha riskfyllt sex.
372
Pornografiindustrin har i så fall en mycket ohälsosam incitamentsstruktur – något vi ser i en stor mängd andra studier som gås igenom i denna rapport. Producenter i den kommersiella industrin och konsumenter på plattformar som OnlyFans (se nedan) pressar ofta utförare att ställa upp på ohälsosam sex. När utförare är med i sådana riskfyllda filmer är risken större att de oftare utnyttjas i alla slags pornografiska filmer.
Den japanska undersökningen indikerar också att utförare som har större byststorlek och/eller
samtidigt befinner sig i modellbranschen också utnyttjas i fler filmer, men sambandet mellan riskfyllt sex och fler filmer försvinner helt och hållet i denna avgränsade grupp utförare.
373
Här menar
författarna att mer traditionella ”modeller” eller dem som till exempel har fått bröstimplantat
364
Berg, Porn Work, 31.
365
Ibid., 15–16.
366
Ibid., 32.
367
Ibid., 35.
368
Ibid., 44 (citerar Raylene).
369
Shinn-Shyr Wang & Li-Chen Chou, “The Determinants of Pornography Actress Production,” Applied
Economics Letters 24, no. 20 (2017): 1486–89.
370
Wang & Chou, “Determinants of Pornography Actress Production,” 1487.
371
Ibid., 1487 tabell 1.
372
Ibid., 1488.
373
Ibid., 1489.
58 (245)
893
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
inopererade (eventuellt dem med naturligt större bröststorlek) inte har ”incitament” att tåla riskfyllt sex i pornografiska produktioner. Det går också att uttrycka det som att de kvinnor som inte getts stjärnstatus eller utsatts för ett kirurgiskt ingrepp exploateras hårdare av pornografiindustrin.
En annan artikel skriven i ett specialnummer med titeln “Organizing Crime: Mafias, Markets,
and Networks” i 49:e volymen av tidskriften Crime and Justice behandlar den italiensk-amerikanska maffian (Cosa Nostra),
374
inklusive i ett avsnitt dess kontroll av prostitution och pornografiindustrin i
USA sedan början av 1900-talet med en historisk översikt av relativt okontroversiell information. Artikeln konstaterar att de senaste årens masspridning av pornografi, bland annat över internet, ”troligtvis” minskat den italiensk-amerikanska maffians roll inom pornografiindustrin. Det konstateras också att inte bara marknaden för pornografin – även spel, prostitution och droger – har förändrats så mycket att det är svårt för en enskild organisation att kontrollera och exploatera den.
375
Andra kriminella organisationer än den italiensk-amerikanska maffian tycks emellertid fortfarande vara involverade i såväl produktion som distribution av pornografi i USA.
376
Vår
litteraturgenomgång visar att det är mer eller mindre nödvändigt att rekrytera utsatta människor och utsätta dem för sexuellt våld och förnedring för att bli konkurrenskraftig på marknaden, vilket skulle förklara varför lagliga nöjesverksamheter undviker pornografiproduktion. Situationen öppnar därför upp för kriminella utförare, tidigare maffian och idag till exempel östeuropeiska kriminella organisationer och nätverk, att möta den omfattande efterfrågan som finns. I pornografiindustrin kan de gömma sig bakom den legitimerande fasaden som pornografiproduktion, vilket per se är lagligt, erbjuder dem. Det är i ett sådant ljus vi ska se den italiensk-amerikanska maffians tidigare involvering i pornografiproduktion.
Slutligen, en artikel i tidskriften Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma teoretiserar
belysande om kopplingarna mellan exploatering, människohandel, våld mot kvinnor och/eller psykologisk kontroll och manipulation av hallickar – alla med syftet att producera pornografi.
377
Man
tillämpar välkända Carol Adams modell för att förstå våld mot kvinnor under exploateringen för pornografi: objektifiering, fragmentering och konsumtion.
378
Begreppet objektifiering används för att förstå
hur individer görs till objekt och i praktiken inte kan säga nej till sexuella övergrepp; för att kunna utnyttjas för att framställa övergreppsmaterial måste personerna först objektifieras av samhället och producenterna.
379
Hallickar använder såväl psykologisk manipulation och list som våld och tvång för
att bokstavligen göra utsatta personer i prostitution så fogliga och medgörliga att de blir till objekt som går att prissätta på en marknad, till exempel i pornografi.
380
På marknaden för pornografi kan
snart sagt vem som helst konsumera dessa objekt och de handlingar de utsätts för.
En konsekvens av objektifiering är fragmentering, i vilken personer i prostitution och pornografi
utsätts för så traumatiska händelser att det skadar deras mentala och fysiska hälsa. I pornografins presentationer reduceras kvinnor till sina kroppsdelar, där helheten och människans person går förlorad. Psykologer använder termen ”fragmentering” för att således beskriva de mentala och fysiska konsekvenserna på traumaoffer som om och om igen behandlats som mottagliga kroppsöppningar. Fragmenteringen blir den organiserande principen för personens personlighet,
374
James B. Jacobs, “The Rise and Fall of Organized Crime in the United States,” in “Organizing Crime: Mafias,
Markets, and Networks,” ed. Michael Tonry, special issue: Crime and Justice 49 (2020): 17–67.
375
Jacobs, “Rise and Fall of Organized Crime,” 55.
376
Ett exempel är den rättsprocess som inletts den 17 juni 2021 i en federal domstol i Kalifornien mot aktörerna
bakom den ledande nätsajten Pornhub, vilka stämts av trettiofyra kvinnor som utnyttjats i pornografi som bland annat anklagat dem för att ha utnyttjat människohandel med östeuropeiska hallickar. Se Complaint, Fleites v. MindGeek S.A.R.L., No. 2:21-cv-4920, ¶¶ 168–184 (C.D. Cal. June 17, 2021) [https://perma.cc/NVL9-A67K]. För en längre utvikning, se ovan noter 44–47 och där tillhörande brödtext.
377
Rachael L. Herrington & Patricia McEachern, “‘Breaking Her Spirit’ Through Objectification, Fragmentation,
and Consumption: A Conceptual Framework for Understanding Domestic Sex Trafficking,” Journal of Aggression,
Maltreatment & Trauma 27, no. 6 (2018): 598–611.
378
Ibid., 599.
379
Ibid., 599–600.
380
See ibid., 600–02.
59 (245)
894
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
vilket rubbar normal integrering av kunskap, minne, känslor och kroppsuppfattning. Sammantaget gör processen personerna mer fogliga och mindre rymningsbenägna.
381
Författarna beskriver även
olika strategier som hallickar använder för att fragmentera de utsattas personlighet. Till exempel isoleras personerna från ett socialt sammanhang, familjemedlemmar och sociala nätverk. Hallickarna söker också få de utsatta att uppfatta andra personer i prostitution som konkurrenter, så att de inte gör gemensamt motstånd mot exploateringen. Att byta personens namn, som i Nazisternas koncentrationsläger, är en av flera strategier för att bryta ner personens tidigare identitet.
382
Det slutliga steget i Adams modell är konsumtion. Här förklarar författarna hur vi kan förstå att
så många kvinnor utnyttjas i den så kallade gonzo-pornografin, där till synes förskräckliga övergrepp såsom ass-to-mouth, gagging, bukkake
383
och fysiskt aggressiv, våldsam trippelpenetrering och
gängvåldtäkter (s.k. gang-bangs) regelbundet utförs utan att kvinnorna flyr från sina förtryckare. Det är objektifieringen av kvinnors kroppar och fragmenteringen av de utsattas personlighet som till stor del möjliggör konsumtionen. Med det vi vet sen tidigare om konsumenternas successiva avtrubbning för våld och förnedring,
384
samt industrins anpassning och förskjutning av gränserna med avseende
på avhumaniserande och aggressiva handlingar som riktas mot kvinnor sen 1970-talet,
385
begripliggör den teoretiska modellen ”objektifiering–fragmentering–konsumtion” en parallell kausal
mekanism som pornografins profitörer lärt sig behärska. Därigenom kan de producera en population
av objektifierade, underordnade, fragmenterade och fogliga kvinnor som går att utsätta för den grymma och omänskliga behandlingen i gonzo-pornografin.
386
Författarna diskuterar vidare
implikationerna för praktiker inom traumabehandling, psykologi och socialt arbete och betonar att kvinnor i pornografi vanligtvis inte har ett val utan saknar reell förmåga att lämna den misshandel de utsätts för i pornografin och prostitutionen.
387
Det är alarmerande att den svenska prostitutionslagstiftningen, som har kapacitet att på allvar
kan stoppa övergreppen innan de sker, ännu inte tillämpas av domstolarna på pornografisk produktion. Slutsatsen i en artikel om den organiserade kampanjen för att få till stånd en folkomröstning i Los Angeles för att införa obligatoriska kondomer i inspelning av pornografi och som blev framgångsrik är talande: “Voters’ general inclination to favor fair treatment of workers can be a powerful force that may be insufficiently recognized.”
388
Om slutsatsen utsträcks till
konstaterandet att pornografisk inspelning aldrig kan bli ”fair treatment” på samma sätt som prostitution inte är det skulle principen vara desto mer adekvat. Kanske behövs det en folkomröstning i Sverige om pornografins rättsliga status?
Förhållanden i Sverige
Över hälften (58 %, 60/104) av deltagarna i den svenska studien med 105 utförare hade blivit
fysiskt misshandlade. Av 105 svarade 43 % (45/105) att de hotats med skjutvapen, knivar eller andra vapen. Åttiofyra procent (88/105) hade våldtagits och av dessa 84 % som svarade på frågan hur ofta hade 45 % (37/83) våldtagits mer än 10 gånger, 37 % (31/83) våldtagits 3–9 gånger och 18 % (15/83) våldtagits 1–2 gånger. Dessa siffror hör till de högsta siffrorna på våldtäkter i jämförbara och relativt nyligen utförda studier av personer i prostitution. Som jämförelse kan nämnas att bland 200 kvinnor i prostitution i Chicago för cirka tjugo år sedan uppgav 21 % att de hade blivit
381
Ibid., 602.
382
Ibid., 603–06.
383
Termen bukkake står för scener där flera män står framför en kvinna (oftast sittande eller på knä) och
samtidigt riktar sin utlösning mot hennes ansikte och/eller kropp.
384
Se ovan fotnoter 11–31 i och där tillhörande brödtext om psykologiska mekanismer.
385
Se Natalie Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary: The Politics of Sex, Gender, and Aggression in Hardcore
Pornography (New York, NY: Routledge, 2012).
386
Herrington & McEachern, “‘Breaking Her Spirit,’” 606–07.
387
Ibid., 606–09.
388
Adam Carl Cohen, Paula Tavrow, & Mark Roy McGrath, “Advocacy Coalition for Safer Sex in the Adult Film
Industry: The Case of Los Angeles County’s Measure B,” Health Promotion Practice 19, no. 3 (2018): 408.
60 (245)
895
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
våldtagna över 10 gånger (såväl i eskort-, gatu- som prostitution i hemmet).
389
Den jämförande
siffran i vår svenska studie är 38 %, det vill säga nästan dubbelt så hög (45 % av 84 % = 37,8 %) – och den motsvarande siffran för dem som våldtagits 3–9 gånger var 31 % och 15 % för dem som våldtagits 1–2 gånger. Det sista visar på ett omvänt förhållande råder där de våldtäktsutsatta i genomsnitt utsattes för fler snarare än färre våldtäkter. Sexköparna framstår i undersökningen som de mest frekventa våldsförbrytarna tätt följt av pojkvänner (som inte var hallickar), därefter (i ordningen högst till lägst) hallickar, ”följare”, producenter, andra utförare och regissörer.
390
Sjuttioen procent (72/102) av deltagarna hade tvingats att utföra sexuella handlingar som de
inte ville utföra under inspelning i pornografiska studior. Metoderna för att tvinga utförarna inkluderade hot om att betala mindre ersättning (64 %, 43/67), verbala övergrepp och förolämpningar (61 %, 43/70), fysiska hot (41 %, 29/70), påtvingade alkohol eller droger (40 %, 27/80), hot om att inte anlita deltagarna igen (31 %, 21/68), hot om att säga åt andra att inte anlita (12 %, 8/65). Några deltagare manipulerades och tvingades genom hot om ”doxing”, det vill säga att läcka personlig information till familj och vänner. En deltagare förklarade: “They threatened to destroy me if I didn’t do what they wanted.” Kvinnorna var rädda för sexuellt våld: “I was scared. When you are a single woman among lots of men, then you don’t dare to back out. It’s easier to just do it.” En annan deltagare förklarade att hon tvingades utföra analsex eftersom hon förstod att de ändå skulle våldta henne: “It feels better to think that I’m in on it rather that the fact that they force me.”
391
Tre fjärdedelar (74 %, 76/103) av de intervjuade hade blivit upprörda av att någon tvingade
dem att imitera pornografi. När de befann sig i prostitution blev också 76 % (78/103) filmade eller fotograferade, vilket inte heller är ovanligt då man läser andra rapporter och i tidigare forskning. Dessutom hade 64 % (65/102) filmats eller spelats in utan sitt samtycke. En deltagare beskrev hur en sexköpare som hon blivit prostituerad åt hämtade sina vänner och samtidigt filmade henne, sen förgrep sig på henne tillsammans med de andra männen i en gängvåldtäkt – allt i en pornografisk biograf: “It was at a porn cinema where I went to meet a man and he had invited like ten other people there. They gangbanged me and they filmed quite a lot when they had sex with me without me agreeing to it.”
392
Den verbala misshandeln är dessutom av endemiska proportioner: 89 % (93/105) kände sig
skadade av den verbala misshandeln under sin tid i pornografiproduktion eller prostitution.
393
Bland
de 51 deltagarna som uppfattade att de inte hade svensk bakgrund hade 17 (34 %) dessutom erfarit verbala rasistiska attacker. Ofta smärtade dessa attacker så mycket att kvinnorna och männen som utsattes inte klarade av att berätta vilka ord som användes. Samma antal (17 / 34 %) blev verbalt attackerad baserat på invandrarstatus eller baserat på deras kultur eller religion.
När forskarna frågade deltagarna vilka sexuella handlingar de utförde mot ersättning i
pornografi fick de dessa svar nedan, där flertalet typer av handlingar är så aggressiva, förnedrande eller förödmjukande att de skulle kunna betraktas som former av våld mot personen.
Posed naked 94% (96/102)) Masturbation 84% (86/102) Oral sex 75% (76/102)) Vaginal sex 71% (72/102) Men ejaculated on face (bukkake) 64% (60/94) Masturbating with someone else 58% (58/100) Tied up, restrained 53% (53/101)
389
Jody Raphael & Deborah L. Shapiro, “Violence in Indoor and Outdoor Prostitution Venues,” Violence against
Women 10, no. 2 (2004): 134–35.
390
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 29.
391
Ibid., 36–37. Alla referat, siffror och citat i stycket återfinns på de hänvisade sidorna.
392
Ibid., 36.
393
Ibid., 30.
61 (245)
896
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
Anal sex 52% (53/102) Strangled 51% (51/101) Oral sex with gagging 49% (50/102) Choked 40% (41/102) Not smiling 37% (37/100) Adult/child sex younger than18 37% (37/100) Filmed menstruating 33% (32/97) Crying 31% (31/101) Tortured 30% (31/102) “Ass-to-mouth” 28% (28/101) Urinated on or defecated on 26% (26/102) Adults having sex (ie rape) of child 15 years or younger 23% (23/99) Group sex 21% (21/101) Group sex with multiple people penetrating 20% (18/91)
Deltagare nämner även andra typer av sexuella handlingar, vanligtvis med bondage, dominans och sadism. En informant beskrev detta som grov tortyr:
”Porr där män vill att du ska skada dig själv eller låta någon annan göra det. Exempelvis att skära mig själv, någon skär mig, någon brände mig, jag är medvetslös, eller berusad eller hög. Tortyr kan pågå i timmar, till exempel fastbunden vid en vägg, de gör vad de vill, jag vet inte vad som ska ske, jag har ingen talan.”
394
Pornografiska utförare har berättat för studiens författare att det värsta med övergreppen var förödmjukelsen; samma reaktion uppvisar dem som utsätts för statligt sanktionerad tortyr.
395
Utöver antalet våldtäkter och misshandel i deltagarnas liv (både i prostitution, pornografi och i
övrigt, se ovan) frågade intervjuarna om hur många som utsatts under produktionen av pornografi mer specifikt. Här uppgav 55 % att de blivit slagna (53/97); i 40 % av fallen ingick våldet i regin. Likaså hade 64 % (64/101) våldtagits som en del i pornografin. Av dem som svarade mer specifikt på denna fråga (37 personer) uppgav 8 att de våldtagits en eller ett par gånger, 12 att de våldtagits mellan 3–10 gånger och 17 uppgav att de våldtagits 10 eller fler gånger. Återigen, detta är mycket höga siffror även i ett internationellt perspektiv.
En nästan ofattbar siffra (såvida vi inte kände till verkligheten bakom kameran) är att 77 % av
alla deltagarna led på grund av skador mot huvudet, vilket liknar andra studier med personer i prostitution generellt (se tabell från rapporten nedan). Många deltagare beskrev livslångt lidande på grund av våld som män (och kvinnor) utsatt dem för. De flesta led av extremt våld under prostitution och pornografiproduktion, vilket av naturliga skäl resulterar i allvarliga skador. Några exempel först för att begripliggöra vad för slags skador som uppstår med omfattande systematik i pornografin – därefter redovisas den statistiska sammanställningen av skadorna (däribland huvudskadorna).
”When I was 14, I was locked up in a basement for three days. There I was drugged, exploited and filmed by 4 different men. I got out of there, but had pain all over my body, a lot of pain in my abdomen, but didn’t seek help. Neighbors saw that I was injured and askedwhat happened, but I said I got lost in the woods and injured myself that way. However, my family reacted by saying “Oh how dirty you are! Jump in the shower, you stink!”
“It has mostly involved strangulation and being pushed into walls and such. I haven’t sought care, but I’ve certainly needed care.”
“[By having sex with buyers] I got lacerations, bruises, bleeding.” “Bruises, scrapes, open wounds, black eyes, scalp wounds from pulled hair. Bleeding from inside the vagina.”
“It has been violence to the head, I got concussions a couple of times…”
394
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 40
395
Ibid., 40.
62 (245)
897
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
“The gay world for guys is so extreme, selling and buying sex, there are no boundaries, it’s laughed at if you get drugged into unconsciousness and then get fucked.”
“The worst is a shoulder injury that I have had problems with for quite some time. I had my arms tied up in a way that made something happen to my shoulder, it’s been there for years.”
396
Följande lista utgör de fysiska och psykiska skador som högst sannolikt har orsakats direkt av att deltagarna i studien blivit utnyttjade, misshandlade, våldtagna och torterade i pornografiproduktion och prostitution.
397
Trouble concentrating 81% (84/104) Injury caused by violence? 78% (77/99) Hit in the head or had a head injury? 77% (79/103) Stomachache or pain 72% (74/103) Sex as intentional self-harm 71% (74/104) Memory problems 70% (73/104) Suicide attempt 65% (68/104) Intentional self-harm 64% (67/104) Prostitution as intentional self-harm 63% (66/104) Headaches or migraine 61% (63/103) Muscle aches or pain 60% (62/103) Constipation or diarrhea 56% (58/103) Vision problems 54% (56/104) Neck pain 53% (55/103) Painful menstruation 52% (50/97) Eating disorder (anorexia, bulimia, or purging) 51% (53/103) Allergies 51% (53/104) Joint pain 50% (51/103) Rapid or irregular heartbeat 49% (50/102) Pain or numbness in hands or feet 49% (50/102) Trembling 44% (45/103) Dizziness 43% (44/102) Jaw or throat pain 43% (44/103) Nausea 41% (42/103) Skin problems (rashes or itching) 35% (36/103) Shortness of breath 34% (35/103) Sweaty hands 33% (34/103) Colds or flu-like symptoms 32% (33/102) Chest pain 31% (32/103) Loss of feeling on skin 30% (31/104) Trouble with balance or walking 30% (31/104) Vaginal pain 29% (29/101) Pelvic pain 24% (25/103) Vomiting 23% (24/103) Hearing problems 23% (24/104) Muscle weakness or paralysis 21% (22/103) Pain in breasts 19% (19/100) Carpal tunnel 18% (19/103) Asthma 17% (18/103)
396
Ibid., 52–53.
397
Ibid., 53–54 tabell 19.
63 (245)
898
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
Swelling of arms, hands, legs or feet 17% (18/103) Difficulty swallowing 16% (16/103)
Det är ett mirakel att deltagarna lyckade ta sig till intervjutillfället på sina egna ben. Flertalet
har sannolikt tiotals av symtomen ovan på en och samma gång, vilket är ett lidande omöjligt att föreställa sig. Trots sexköpslagen har Sverige inte kommit mycket längre än 1995, då den enda ledamoten i dåvarande prostitutionsutredningen reserverade sig mot majoritetens förslag att straffbelägga ”båda parter” med bland annat följande motivering: ”Könshandel är ingen affärsuppgörelse mellan jämbördiga parter. Det finns ytterst få prostituerade som kan sägas ha kontroll över sina liv. De fysiska och psykiska skador könshandeln för med sig för kvinnorna når långt bortom det fattbaras gräns.”
398
I organisationen Talitas rapport redogörs också för hur en ensam pornografisk producent var
aktiv i Sverige, ”koordinerade inspelningar”, ägde rättigheter och distribuerade via en egen hemsida med enskild firma som funnits åtminstone sedan 2015 (om inte längre).
399
Flera av informanterna
nämner att det stött på honom. En kvinna svarade att hon ”[k]ände en dålig magkänsla” efter att de talats vid via e-post och han utlovat 15 000 i ersättning, trots att hon sade att hon inte tänkte ”’göra analt och gangbang’”, varför hon inte hörde av sig efteråt trots att han skulle ha bokat resebiljetter och hotell.
400
En annan hade fått förfrågningar flera gånger med löften om 10,000 kr i ersättning och
en tredje som avtalat att ha sex med ”2–3 killar” blev varnad för att träffa producenten ensam, varpå hon valde att inte heller fullfölja och dyka upp. Rapporten beskriver hur producenten på sin hemsida marknadsförde materialet med följande beskrivning: ejakulering i ansiktet på gravida kvinnor, ”trekanter” med tonåringar, ”fisting” där en kvinna har samlag med ”tre män”, anala samlag och assto-mouth, ”gangbang,” dubbelpentetrering med en 18-årig kvinna, analt samlag med ejakulering i ansiktet på en 18-årig kvinna och ”hårt knull” med en tonårig kvinna.
401
Uppenbart är att
producenten sökte kapitalisera på de mer fysiskt aggressiva, förnedrande och potentiellt ohälsosamma handlingar som avtrubbade konsumenter söker efter.
Rapporten identifierar ett annat företag i Sverige som fokuserade på så kallad
amatörpornografi. Rapporten beskriver ett urval av företagets filmtitlar där flera starkt negativt laddade kvinnliga könsord används för att beskriva innehållet (t.ex. ”svensk porrslyna”) och det görs explicita referenser till prostitution (”porramatör thaimassage – Stockholm happy ending”, ”Helsingborg eskorter” etc.). Innehållet är inte lika uttalat aggressivt och förnedrande som i den andra producentens titlar men tonen är densamma, med en tydlig grafiskt sexuellt explicit underordning av kvinnor och anspelningar på att kvinnor njuter av att bli penetrerade med föremål som flaskor eller dildos, njuter av förödmjukelse, prostitution, exploatering och sexuell objektifiering.
402
Rapporten identifierar också olika internetforum som distribuerar pornografi i Sverige. Ett
forum som distribuerar pornografiska filmer och bilder av så kallade ”bloggare” sedan 2009 ägs av ett svenskt företag som hade 12 manliga anställda år 2017, omsatte närmare 20 miljoner kronor och gjorde 4 685 000 kr i vinst.
403
Webbsidan hävdade redan år 2011 att de besöktes av över 1 miljoner
surfare varje månad och att över 200 kvinnor/tjejer producerade bilder och filmer åt sidan. Senare, när rapporten författades, uppgav webbsidan att det fanns över 1 000 ”privata sexbloggare” som producerade material åt sidan. Ungefär som med produktionsbolagen marknadsförde sidan filmerna med titlar som anspelar på kvinnlig förödmjukelse, förnedring, fysiska aggressioner och ung ålder: ejakulering i ansiktet, tonåringar, djupt oralsex (gagging), analsex med dildos och liknande material.
398
SOU 1995:15 Könshandeln: Betänkande av 1993 års Prostitutionsutredning, s. 241 (särskilt yttrande av
Birgitta Ekström) (min kursivering).
399
, 11.
400
Ibid., 11.
401
Ibid., 12.
402
Ibid., 14.
403
Ibid., 15.
64 (245)
899
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
Webbsidan visade bilder på limousiner, festligheter och annan glamour med uppmaningar om att tipsa personer som kan ”blogga” (dvs. producera material som sajten kan lägga upp) mot ersättning. Rapporten noterar att även om det finns ”ett spann av olika bilder och filmer” finns också ”ett betydande antal” med aggressiva och förnedrande inslag liksom anspelningar på stor åldersskillnad och potentiellt minderåriga kvinnor. Webbsidan använde, enligt flera av rapportens informanter, unga män i 20-årsåldern för att rekrytera tjejer som blivit 18 år med löften om lyx, berömmelse och pengar. Till skillnad mot OnlyFans pressade de anställda kontinuerligt ”bloggarna” att ladda upp mer pornografiskt material, enligt informanterna med erfarenhet från sajten, och höll kvar deras ersättning genom att blockera konton om de bytte sajt eller ville sluta.
404
Rapporten beskriver hur webbsidan hade en ”systersida” med ännu mer aggressiv,
förnedrande och extrema material där sajtens namn anspelade på en grövre ton, så kallad ”gonzopornografi”. Här användes termen pornografi och dess synonymer snarare än ”bloggare” per se, till exempel i kombinationen ”porrbloggar”.
405
De olika bloggarnas titlar antydde här att
materialen presenterade analsex, gagging, matning med sperma, hårt analsex, dubbelpenetrering och presentationer/simulering av incestuösa handlingar som beskrevs med negativt laddade misogyna könsord. Enligt informanterna var ersättningen högre till kvinnorna på ”systersidan” där de grövre och mer extrema sexuella handlingarna presenterades. Enligt rapporten ”översvämmades sidan av gonzo och hardcore-pornografi” efter att ägarna ändrade reglerna.
406
Att ersättningen och
efterfrågan för fysiskt skadligare, förnedrande och ohälsosammare är högre är inte oväntat utan visar på samma tendenser som framkommit i såväl innehållsanalyserna som de andra undersökningarna om produktionsvillkoren.
Utöver de två webbsidorna redogör rapporten för en nätsida där utförarna kunde lägga upp en
så kallad glamourmodellblogg. Sajten rekryterade inte aktivt och informanterna sade sig vara ”mindre pressade” än på de andra sajterna. Däremot skedde ingen kontroll av ålder, enligt en informant, vilket skiljer sig mot vad som rapporterats om OnlyFans som ju började uppmärksammas i ungefär samma tid som rapporten publicerades (år 2019). Även glamourbloggen hade en ”systersida” med grövre innehåll, till exempel sexleksaker och sex med flera män. En informant uppskattade att över hälften av kvinnorna som var aktiva på denna sajt publicerade filmer där de genomförde sex med en eller flera manliga personer. Vid tiden för rapportens författande fanns 91 unika ”profiler” med kvinnor. Typiska handlingar som presenterades enligt filmernas titlar var ”deep throat ’gangbangs’” och anala samlag. Titlarna visade även andra liknande handlingar som dem som sociologen Nathalie Purcell fann i hennes urval av mest kommersiellt framgångsrika filmerna år 2000–2010; på glamourbloggens systersida kunde konsumenterna se ejakulering i ansiktet och ögonen, oralsex så djupt att kvinnan får kväljningar, analsex som avslutas med ejakulering i kvinnans ansikte som ”slickas bort”, bondage, ejakulering i munnen på kvinnan så att hon kväljs, incestteman (t.ex. ”pappas hora”) och en kvinna som låses in på en toalett och måste utföra oralsex på en man och sedan får sitt ansikte spolat i toaletten.
407
Det står klart att de handlingar som utförarna utsätts för motsvarar det som den mer
kommersiellt framgångsrika pornografin visar, särskilt vålds- och förnedringspornografin, snarare än det som den ”alternativa”, ”hemmagjorda”, ”feministiska”, ”gratis” eller ”kravmärkta” pornografin har påståtts innehålla. Diskussionen om hur våldsam eller förnedrande som pornografin egentligen är kan vi avsluta. Vi vet att utförarna utsätts för närmast ofattbara former av fysisk och psykisk terror. Det har därför mindre betydelse vad gratissidor visar när människor utsätts för atrociteter i den produktion som görs här och nu. Likväl ska vi triangulera resultaten med synliga övergrepp som återfinns i material som distribueras, framför allt över internet.
404
Ibid., 15–19.
405
Ibid., 19.
406
Ibid., 19–20.
407
Ibid., 21.
65 (245)
900
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
Våldet framför kameran
En artikel publicerad i Archives of Sexual Behavior år 2020 (skriven av Niki Fritz, Vinny Malic, Bryant Paul och Yanyan Zhou) kartlägger sexuella aggressioner i pornografins mittfåra.
408
Urvalet av filmer
har gjorts slumpmässigt, vilket resulterat i bland annat 7430 videor från sidorna Xvideos.com s amt Pornhub.com från hösten 2013 till och med våren 2014.
409
Forskarna samlade inte filmer i de
populäraste videorna utan i stället en ”slumpmässig tillgänglighetsbild” av det som fanns tillgängligt på webbsidorna. Analysen i artikeln baseras på det heterosexuella materialet av det totala urvalet, vilket är 4 009 scener från 3 767 videor (Pornhub 754 scener, Xvideos 3435 scener). Soloscener inkluderades ej. Sammanfattningsvis: 45,1 % av alla scener på Pornhub och 35 % av alla scener på Xvideos presenterade fysisk aggression samt 10,1 % respektive 10,0 % presenterade verbala aggressioner. I en annan delstudie med samma material har forskarna noterat att om de inkluderat kategorin forceful penetration (hårdhänt penetration) såsom andra forskare (Shor & Golriz) gjort så hade deras frekvens av aggression blivit högre.
410
De skriver att hårdhänt penetration är att anse som
ett aggressivt beteende, men hade besvär med att koda då de anlitade ett stort antal personer för att koda material. Det gick helt enkelt inte att nå reliabilitet (dvs. samstämmighet) bland kodarna med det begreppet, varför studien ”kan ha underskattat avbildningar av aggressioner.”
411
Fördelat på respektive fysiska aggressiva kategorier presenterades följande på Pornhub: av alla
scener presenterades spanking i 32,1 %, slapping i 12.2 %, gagging i 11,7 %, pulling hair (dra i håret) i 6,6 %, choking (strypning) i 2,8 %, push (hårda knuffar) i 3,0 %, pinch (knipa) i 1,6 %, Bondage i 3,3 %, weapon (att använda ett vapen) i 2,1 %, biting i 0,5 %, kick (sparkar) i 0,4 % och torture i 0,4 %.
412
Fördelat på respektive fysiska aggressiva kategorier presenterades följande på Xvideos: av
alla scener presenterades spanking i 23,8 %, slapping i 6,8 %, gagging i 6,5 %, pulling hair (dra i håret) i 4,8 %, choking (strypning) i 3,6 %, push (knuffar) i 2,4 %, pinch (knipa) i 2,2 %, bondage i 1,5 %, weapon (att använda ett vapen) i 0,6 %, biting i 1.1 %, kick (sparkar) i 0,3 % och torture i 0,5 %.
413
Författarna konstaterar att gagging ofta sker vid hårdhänt oralsex ”när en man håller sin
partners huvud på plats och stöter sin penis in och ut.”
414
Vidare sägs att kväljningarna som
produceras antyder att gagging, som minimum, är ”obekvämt”, samt att kvinnan hindras från att få luft. Uttalandet tycks vara en underdrift.
Forskarna sammanställde måltavlan för aggressionerna i filmerna i de sju vanligaste
aggressionsformerna: spanking, slapping, gagging, insulting (verbala aggressioner), pulling hair, och choking. Bland 96,7 % av scenerna i Pornhubs urval och bland 96,8 % av scenerna i Xvideos urval riktades aggressionen mot kvinnorna. Män utförde 75,9 % av alla fysiska aggressioner i Pornhubs urval och 76 % i Xvideos urval. Kvinnor var aggressor i 13,8 % av alla fall i Pornhubs urval och i 12,1 % av alla fall i Xvideos urval. Kvinnorna besvarade fysiska aggressioner antingen med (föreställd) njutning eller neutralt i 97,4 % av fallen på Pornhub, eller i 92,7 % av fallen på Xvideos. Vad gäller verbala aggressioner var resultaten 98,7 % njutning eller neutrala reaktioner på Pornhub respektive 90,5 % på Xvideos.
415
Reaktionerna är slående lika de som dokumenterats av Bridges med
flera i de kommersiellt framgångsrika filmerna. Sådana reaktioner säger emellertid litet om kvinnornas faktiska upplevelser då handlingarna delvis är regisserade och ett visst uttryck förväntas från producenter. Emellertid menar författarna också att kvinnornas neutrala respons till merparten
408
Niki Fritz et al., “A Descriptive Analysis of the Types, Targets, and Relative Frequency of Aggression in
Mainstream Pornography,” Archives of Sexual Behavior 49, nr 8 (2020): 3041–3053.
409
Ibid., 3044.
410
Niki Fritz et al., “Worse Than Objects: The Depiction of Black Women and Men and Their Sexual
Relationship in Pornography,” Gender Issues 38, nr 1 (2021): 114.
411
Ibid., 114.
412
Ibid., 3047 tabell 2.
413
Ibid., 3047 tabell 2.
414
Ibid., 3050.
415
För sammanställningarna i detta stycke, se ibid., 3039–3050 tabell 3–5.
66 (245)
901
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
av de aggressioner som riktas mot dem är ett annat sätt på vilket kvinnor är socialiserade till att inte eskalera aggressioner; de jämför med forskning som indikerar att kvinnor ger neutral respons och/eller undviker konfrontationer vid sexuella trakasserier, för att undvika negativa följdverkningar.
416
Författarna noterar även att ojämställdhet i aggressionerna normaliserats eftersom i motsats
till vad kvinnorna förväntas tåla i pornografi så skulle det, utanför ett samtyckande BSDM-scenario, vara otänkbart att kvinnor smiskar, stryper, eller drar en man i håret. Förvisso presenterade Bridges med fleras urval av scener och Purcells urval av filmer en högre andel aggressioner mot kvinnor, men det var i kommersiellt framgångsrika filmer – inte i ett slumpmässigt urval av gratis onlinepornografi. Vi kan anta att vad som är gratis på nätet inte är vad som produceras i störst utsträckning. I det ljuset blir skillnaden mellan Bridges och Fritz undersökningar begriplig. Om Fritz med flera inkluderat kategorin hårdhänt penetration som andra forskare (Shor & Golriz) gjort så hade deras frekvens av aggression kanske också blivit högre.
417
En annan artikel skriven av Yanyan Zhou och Bryant Paul använder delar av den
undersökning med 3053 videor som beskrivits flera gånger ovan, med ett specifikt fokus på hur asiatiska kvinnor presenteras.
418
Eftersom de flesta videorna bestod av en scen var antalet scener
(dvs. analysenheten) knappt mer än hundra fler än antalet videor: 3132 scener. Av dessa presenterade 174 scener asiatiska kvinnor (ur 170 filmer i den kategorin). Totalt 2526 aggressiva handlingar registerades (kodades) i materialet, däribland 58 i kategorin asiatiska kvinnor (Asian
women). Genomsnittligen sker alltså 0,33 aggressiva handlingar i scener med asiatiska kvinnor i
materialet emedan det genomsnittliga antalet aggressiva handlingar i andra kategorier av pornografi är så pass högt som 0,83.
419
Med andra ord tycks det presenteras betydligt mindre fysiska
aggressioner i filmer med asiatiska kvinnor än med andra kategorier kvinnor. Av alla fysiska aggressionerna i materialet utfördes 69,3 % av män och 88 % av måltavlorna för aggressionerna var av kvinnligt kön. I kategorin asiatiska kvinnor, däremot, genomfördes 43 av de 58 aggressiva handlingarna av män och 15 av kvinnor emedan endast 3 av sådana handlingar riktades emot manliga mottagare och 55 mot kvinnor (som därmed utgjorde den huvudsakliga måltavlan). Könsskillnaderna mellan andelen manliga respektive kvinnliga aggressorer/måltavlor var statistiskt sett lika dem i alla andra kategorier än pornografi med asiatiska kvinnor.
420
Att asiatiska kvinnor
utsätts för mindre aggressioner stärker antagandet att asiatiska kvinnor är en mindre utsatt etnisk grupp i gratispornografin.
En annan artikel, skriven av Niki Fritz och Bryant Paul och publicerad i tidskriften Sex Roles,
kommer ur en större undersökning och jämför internetpornografi i fyra olika genrer: (1) mittfåran (Pornhub, 5 största kategorier), (2) mittfåran ”för kvinnor” (Pornhubs unika kategori), (3) ”feministisk” pornografi (Erica Lust) och (4) ”queer-feministisk” (CrashPad).
421
År 2017 fanns enligt
forskarna ingen sådan kvantitativ jämförelse, även om manliga och kvinnliga regissörer i de mest bästsäljande heterosexuella pornografiska videorna jämförts i en studie från 2008.
422
I en artikel år
2016 hade forskaren Rebecca Whisnant också fått publicerat en kritisk granskning av självutnämnde feministiske pornografen Tristan Taorminos filmer, där Whisnant inte fann stöd för att förhållandena i Taorminos filmer skulle vara väsentligt mindre påfrestande, förnedrande eller fysiskt
416
Ibid., 3051.
417
Niki Fritz et al., “Worse Than Objects,” 114.
418
Yanyan Zhou & Bryant Paul, “Lotus Blossom or Dragon Lady: A Content Analysis of ‘Asian Women’ Online
Pornography,” Sexuality & Culture 20 nr 4 (2016): 1083–1100
419
Ibid., 1093.
420
Ibid.
421
Niki Fritz & Bryant Paul, “From Orgasms to Spanking: A Content Analysis of the Agentic and Objectifying
Sexual Scripts in Feminist, for Women, and Mainstream Pornography,” Sex Roles 77, nr 9–10 (2017): 643.
422
För den senare studien, se Chyng Sun et al., “A Comparison of Male and Female Directors in Popular
Pornography: What Happens When Women are at the Helm?,” Psychology of Women Quarterly 32, nr 3 (2008): 312–325.
67 (245)
902
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
aggressiva mot kvinnor än i annan populär pornografi.
423
Fritz och Pauls artikel är en kvantitativ
granskning med ett annat material än de förra forskares.
Fritz och Paul undersökte 50 scener från Lust Cinema, 50 scener från CrashPad-serien, bägge
kategoriserade som “feministisk” pornografi. Utöver detta undersöktes 100 scener från kategorin “For Women” på Pornhub, and 100 scener från de 5 största kategorierna i Pornhubs mittfåra: ”Teen”, ”Big Tits”, ”Brunette”, ”Amateur” och ”Blonde”. Pornhub valdes som representant för mittfåran eftersom kategorin ”For Women” inte fanns på någon av de liknande stora sidorna, Xnxx.com eller Redt ube.com.
424
Emellertid minskade antalet scener successivt eftersom forskarna
endast ville jämföra scener där det presenterades såväl en kvinnlig som manlig utförare. Resultatet blev endast 40 scener i den ”feministiska” kategorin (oklart hur många från Lust Cinema respektive CrashPad), 70 scener från ”For Women”, samt 88 scener i mainstream (Pornhub).
425
Resultatet blir
ett relativt lågt statistiskt underlag (power) där skillnader mellan kategorierna måste vara starkare för att de ska betraktas som signifikanta och inte ett resultat av slumpen.
Fysisk aggression presenterades i 54 % av alla scener i CrashPad-series ”feministisk
queerpornografi”; 26 % i Lusts ”feministiska pornografi”, 24 % i ”For Women”, samt 44 % i mittfårans fem största kategorier.
426
Här är det värt att notera att queerfeminstisk pornografi var
mest aggressiv mot kvinnor, vilket dock kan bero på den högre andelen BDSM-sex, vilket tydligt presenterades i 18 % av alla queerfeministiska scener. I mittfåran presenterades bara 3 % av alla scener BDSM-sex. Fritz och Paul markerar att många av de fysiska aggressionerna i mittfåran ofta sker ”utanför ett samtyckt BDSM-förhållande” och att aggressionerna i de flesta scenerna med fysisk aggression inte efterfrågas av måltavlan.
427
Fysiska aggressioner kan därmed vara mer påfrestande och
kränkande i mittfåran även om andelen är högre i den queerfeministiska pornografin. De två vanligaste formerna av fysisk aggression är spanking och gagging, där Fritz och Paul påpekar att det är i linje med föreställningen att det är ”normalt och sexigt” att smiska kvinnor, ”men inte män”, och att trycka ner en penis i kvinnors halsar så att de kväljer, ”men inte” i mäns halsar.
428
Verbal aggression är relativt låg i samtliga kategorier som jämförs, nämligen 14 % (CrashPad),
2 % (Lust), 2 % (For Women), 5 % (mittfåran),
429
vilket skiljer sig från Bridges med fleras studie, där
forskarna fann 48,7 % scener med verbala aggressioner i de mest bästsäljande videorna.
430
Gaping visas med i kategorin For Women (26 %), näst mest i mittfåran (11 %), därefter näst
minst i CrashPads queerfeministiska pornografi (8 %) samt minst i Lusts feministiska pornografi (4 %).
431
Något oväntat visade kategorin For Women mest gaping. Författarna påpekar att ”gaping är
unikt i det att det inte bara objektifierar kvinnorna genom att zooma in på de utsträckta genitalierna eller anus utan också kan antyda bevis på skador eller förstörelse av kvinnors kroppar på ett sexualiserat sätt”.
432
De nämner också att ”[m]ånga videotitlar med gaping använder ord som dunka
eller straffa för att antyda att gaping kan vara ett resultat av aggression mot kvinnor”.
433
Emellertid
förekommer även andra typer av scener, till exempel där gaping används för att visa upp sperma
423
Rebecca Whisnant, “‘But What About Feminist Porn?’ Examining the Work of Tristan Taormino,”
Sexualization, Media, & Society 2, nr 2 (2016): 1–12, https://doi.org/10.1177/237462381663172.
424
Fritz & Paul, “From Orgasms to Spanking,” 643-644.
425
Ibid., 644.
426
Ibid., 646 tabell 2.
427
Ibid., 648 (min kursivering) (”Notably the queer Feminist category also had significantly more acts of
aggression against women (54% of scenes). This may be because of the higher rate of BDSM relationships depicted in queer Feminist porn. Fully 18% of queer Feminist porn scenes depicted clear BDSM relationships. In Mainstream pornography only 3% of scenes depicted BDSM relationships. It is important to note that many of the acts of physical aggression in Mainstream pornography often occur outside of a consensual BDSM relationships and that in most scenes, physical aggression is not requested.”).
428
Ibid., 648.
429
Ibid., 646 tabell 2.
430
Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1075 tabell 1.
431
Fritz & Paul, “From Orgasms to Spanking,” 646 tabell 2.
432
Ibid., 648.
433
Ibid., 648.
68 (245)
903
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
efter män haft utlösning i kvinnors kroppar. Det senare menar författarna är en mindre aggressiv form av pornografi än det förra, mer likt när kvinnor får utlösning på sina kroppar. I vilket fall påpekar Fritz och Paul att For Women-kategorin ”kanske faktiskt inte presenterar sexuella skript som är signifikant olika jämfört med skripten i mittfårans kategori. For Women pornografi kan helt enkelt bara vara Mainstream Pornografi.”
434
I artikeln argumenterar Fritz och Paul på olika ställen för att sexuella aggressioner är en mer
våldsam del av objektifieringen av kvinnor. I diskussionsdelen påpekar de också att bortsett från att de skedde mer objektifiering av kvinnor än män i materialet, inklusive sexuella aggressioner, så var det också fler sätt på vilka kvinnor kan bli objektifierade som män inte kan bli eller inte är objektifierade. De förklarar:
Acts like double penetration, gaping, and external cumshots are ways in which pornography visually represents the objectification of women and to which there are no male equivalents. Simply put, in pornography there are more ways to make women sex objects than there are for men. This finding is in line with objectification theory’s assumption that women are the gender more likely to be objectified in society and media. Even in pornography aimed at women, there are still persistent and problematic gender divides and displays of women’s bodies as objects. Mainstream pornography, however, does systematically objectify women more than men, as well as more than other categories of pornography.
435
Eran Shor och Kimberly Seidas artikel från 2019 har vi tidigare diskuterat i avsnitt III
eftersom deras urvalsprinciper sannolikt förminskar förekomsten av aggression; de undersökte antalet filmer med flest visningar och flest gillningar (likes) på gratissajten Pornhub under åren 2008– 2016.
436
Filmerna baserades på ett stratifierat urval utifrån etnicitet. Först samlade forskarna in 70
videor i kategorin All med mestadels vita utförare; sedan 25 videor i kategorin Interracial; 52 videor i kategorin Ebony (svart); 35 videor i kategorin Asian/Japanese; 19 videor i kategorin Latina; och slutligen 25 videor i kategorin Gay.
437
Då ett av huvudsyftena med studien var att jämföra nivån på
aggressioner bland populära jämfört med mindre populära filmer inkluderades även 80 ytterligare filmer från Pornhubs (då tillgängliga) slumpfunktionsgenerator. Det totala antalet filmer blev 307 men sedan exkluderade forskarna 6 videor som hade mer än två deltagare, 26 filmer som inte inkluderade kvinnor och 6 videor som inte inkluderade män. Därmed landade det totala urvalet på 269 filmer där 262 hade laddats upp på Pornhub mellan åren 2008–2016 (alltifrån 25 till 36 videor per år).
Notera att Shor och Seidas urval enbart inkluderade filmer som Pornhub differentierat utifrån
etnicitet och sexualitet eller kategoriserat som ”generell” (all) pornografi, vilket exkluderar aggressiva filmkategorier som mer avtrubbade konsumenter tycks titta på.
438
Något som delvis hade kunnat
motverka denna skevhet var att de inkluderade 80 filmer ur andra slumpmässigt valda kategorier, men då uteslöts heterosexuell pornografi med fler än två deltagare, till exempel scener med gang bang (gruppvåldtäkter) eller bukkake.
439
Shor och Seida skriver att de troligen skulle funnit mer aggression
om de avsiktligen använt ett urval som presenterat förnedring eller extrema handlingar, men deras ”huvudsyfte var att fokusera på det mest sedda innehållet”.
440
Problemet med resonemanget är att
Shor och Seida aldrig undersökte det ”mest sedda” utan bara filmer som var populära på PornHub – inte sajter som exempelvis specialiserar sig på vålds- eller förnedringspornografi. Dessutom uteslöts kategorier som forskningen visat innehåller mer fysiska aggressioner mot kvinnor. Till exempel fann
434
Ibid., 648.
435
Ibid., 648.
436
Eran Shor & Kimberly Seida, “‘Harder and Harder’? Is Mainstream Pornography Becoming Increasingly
Violent and Do Viewers Prefer Violent Content?,” Journal of Sex Research 56, nr 1 (2019): 19–20, 23.
437
Ibid., 19.
438
Ibid., 19, 26.
439
Termen bukkake står för scener där flera män står framför en kvinna (oftast sittande eller på knä) och
samtidigt riktar sin utlösning mot hennes ansikte och/eller kropp.
440
Ibid., 26.
69 (245)
904
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
Bridges et al. en åtta gånger högre sannolikhet att scener med ass-to-mouth innehöll fysisk aggression än genomsnittet, huvudsakligen riktade mot kvinnor.
441
Resultatet av Shor och Seidas urval genererade likväl relativt liknande frekvenser av fysisk
aggression som i andra studier av gratissajter med pornografi: 39,8 % av alla 269 videor presenterade fysisk aggression där motparten uppvisade såväl positiv som negativ eller neutral respons.
442
Shor
och Seida redovisar även fördelningen av fysisk aggression uppdelat på genrekategorier: i kategorin
Asian/Japanese (i genomsnitt 6,6 mn visningar) presenterade 74,2 % av urvalet fysisk aggression; i Interracial (8,4 mn) 65,2 %; Ebony (7,3 mn) 36,0 %; i Latina (14,0 mn) 73,8 %; i Most Viewed (23,5 mn)
12,9 %; och i Random (0,06 mn) 36,8 %.
443
Forskarna uppger att deras definition av fysisk aggression
inkluderar ett flertal vanliga handlingar i pornografi, men de redovisar inte fördelningen närmare. Handlingarna som definitionen bygger på är:
(1) biting, (2) pinching, (3) kicking, (4) pulling hair, (5) hitting of the face, (6) hitting of the body, (7) choking, (8) forced gagging, (9) spanking, (10) sadomasochism, (11) rough handling (e.g., pushing, shoving, tossing, shaking), and (12) forceful penetration (vaginal or anal) with penis, hand, or another object, with an apparent intent to cause pain/discomfort.
444
Jämfört med Purcells studie 1970–2010 är Shor och Seidas studie, åren 2008–2016, en kort
undersökningsperiod. Under dessa år finner forskarna ingen statistiskt signifikant skillnad i andelen fysiskt aggressiva presentationer; däremot har den genomsnittliga andelen tid med fysiska aggressioner sjunkit i förhållande till icke-aggressiva presentationer i respektive film som haft fysiska aggressioner under perioden: från 13 % till 3 % av speltiden i en genomsnittlig film. En ännu starkare tendens är att andelen videotitlar som antyder aggressioner sjunkit från nästan 40 % till cirka 5 % över perioden, vilket är i linje med den tendens som setts efter att USA:s justitiedepartement åtalat och lyckats få en handfull kända pornografer dömda till fleråriga fängelsestraff för obscenitetsbrott åren 2009–2014.
445
Dessa domar kan ha gjort Pornhub mer benägen att inte utmana
åklagarväsendet genom titlar som antyder brott mot gällande praxis, liksom videor som presenterar liknande aggressioner som varit föremål för obscenitetsåtal och fängelsestraff.
I en annan artikel av Eran Shor och Golshan Golriz bygger man på ungefär samma
datainsamling som artikeln av Shor och Seida ovan, men fokuserar på interaktionen mellan kön, etnicitet och ras.
446
Den totala andelen fysisk aggression skiljer sig något mot studien ovan på grund
av ett mindre urval i denna undersökning: 43 % av alla videor presenterade fysiska aggressioner oaktat måltavlans respons; den vanligaste formen var gagging (som förekom i 24,4 % av alla filmer), därefter följt påtvingat vaginalt samlag (forceful vaginal penetration) (20,4 %), smisk (spanking) (13,4 %) samt brutalitet (rough handling) (12.8 %). Handlingar som uppfattas som förnedrande förekom relativt ofta, till exempel ejakulering i ansiktet (22,1 %) eller i munnen (29,1 %).
Andelen fysiska aggressioner skiljer sig betydligt beroende på de manliga och kvinnliga
utförarnas etnicitet och ras. Cirka 69 % av videor med asiatiska män, 53,3 % av videor med svarta män, 50,0 % av videor med Latino-män samt 34,3 % av videor med vita män presenterade fysisk aggression. Cirka 75 % av videor med asiatiska kvinnor, 51,9 % med Latina-kvinnor, 66,7 % med ljusbruna kvinnor, 33,3 % med svarta kvinnor och 30,2 % med vita amerikanska kvinnor presenterade fysisk aggression.
447
Notera att andelen videor med svarta kvinnor som utsätts för
441
Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1077–78.
442
Shor & Seida, “‘Harder and Harder?,’” 21 tabell 1.
443
Notera att även om analysenheten inte var scener utan hela videor så innehöll de flesta videor bara en sexscen.
Ibid., 23.
444
Ibid., 20.
445
Se ovan sid. 137 under rubriken ”USA:s rättspraxis och förändringen 1990–2014 ” samt där tillhörande
fotnoter.
446
Eran Shor & Golshan Golriz, “Gender, Race, and Aggression in Mainstream Pornography,” Archives of Sexual
Behavior 48, nr 3 (2019): 739–51.
447
Ibid., 746 tabell 2.
70 (245)
905
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
fysiska aggressioner är lägre än andelen med svarta män som utsätter kvinnor för aggressioner, mer liknande andelen vita kvinnor som utsätts för aggressioner.
Ytterligare en artikel har författats av Eran Shor (ensamförfattad) och bygger på ungefär
samma datainsamling som de två ovan, totalt med 172 videor.
448
Här jämförs utsattheten för fysiska
aggressioner och förnedring utifrån den antydda (men icke säkra) åldern på de kvinnliga utförarna. Skillnaderna i fysisk aggression som helhet är inte statistiskt signifikanta mellan adult och teenager (36 % jmf. 46 % oaktat måltavlans samtycke). Däremot skiljer sig vissa handlingar som enligt författaren kan karaktäriseras som ”unique forms of aggression and arguably degrading or risky acts”
449
signifikant mellan unga och äldre. Unga kvinnor var mer en dubbelt så utsatta för anal penetration
(21,82 % jmf. 9,40 %) och cirka fem gånger mer utsatta för påtvingat anal penetration (12,73 % jmf. 2,56 %) ”med ett synbart syfte att orsaka smärta.”
450
Dessutom var unga kvinnor i större utsträckning utsatta för
ejakulering i ansiktet (65,45 % jmf. 45,30 %) – handlingar som vanligtvis tolkas i termer av förnedring av kvinnor.
451
En slutsats utifrån resultaten torde vara att yngre kvinnliga utförare
antingen är mer sårbara för övergrepp eller utsätts för övergrepp på grund av en stereotyp och avtrubbad efterfrågan i större utsträckning än äldre kvinnliga utförare.
En annan artikel analyserade 415 scener i gaypornografiska videofilmer som valts ut
slumpmässigt från två av de mest populära gratissidorna på Intern et: Evideos.com och Pornhub.com u nder våren 2014.
452
Forskarna har noterat i en annan delstudie med samma material
att om de inkluderat kategorin forceful penetration (hårdhänt penetration) som andra forskare (Shor & Golriz) gjort, så hade deras frekvens av aggression blivit högre.
453
Emellertid antyder resultaten
nedan kring aggressioner att gaypornografin också produceras på ett mindre aggressivt, förnedrande och osäkert sätt än pornografi med kvinnor och män.
454

Av alla 415 scener visade 31,33 % ”fysisk
sexuell aggression” (dvs. 130 scener). Redovisat var för sig visade 20 % av alla scener smisk, 6,75 % bondage, 4,34 % slag med öppen hand, 3,61 % någon som blev dragen i håret, 3,61 % knuffar, 3,13 % gagging och 1,45 % strypning. Utöver dessa scener redovisar forskarna så kallat ”aggressiva sexuella beteenden”, däribland 17,11 % forceful fellatio (hårdhänt oralsex), 8,19 % dubbel penetrering och 5,54 % ass-to-mouth.
455
Anal stimulering och analsex förutspådde bägge mer fysisk aggression
med statistisk signifikans, emedan kyssar var det enda sexuella beteendet som förutspådde mindre fysisk aggression med statistisk signifikans.
456

Det är värt att notera att frekvensen av aggressioner är något lägre i gaypornografin jämfört
med samma forskargrupps liknande undersökningar av heterosexuell pornografi på samma nätsidor: totalfrekvensen var 31 % i gaypornografiska videoscener jämfört med 45 % och 35 % i
448
Eran Shor, “Age, Aggression, and Pleasure in Popular Online Pornographic Videos,” Violence Against Women
25, nr 8 (2019): 1018–36.
449
Ibid., 1025.
450
Ibid., 1025–26.
451
Se ovan sid. 134 under rubriken ”Om ejakulering i ansikte/mun” samt där tillhörande fotnoter.
452
Niki Fritz & Jessamyn Bowling, “Sexual Behaviors and Aggression in Gay Pornography,” Journal of
Homosexuality, onlinepublicering, 27 juni 2022, sid. 6–7, https://doi.org/10.1080/00918369.2022.2093688.
453
Niki Fritz et al., “Worse Than Objects: The Depiction of Black Women and Men and Their Sexual
Relationship in Pornography,” Gender Issues 38, nr 1 (2021): 114. De förklarar att hårdhänt penetration är att anse som ett aggressivt beteende, men hade besvär med att koda då de anlitade ett stort antal personer för att koda material. Det gick helt enkelt inte att nå reliabilitet (dvs. samstämmighet) bland kodarna med det begreppet, varför studien ”kan ha underskattat avbildningar av aggressioner.” Ibid., 114.
454
En brittisk studie av homosexuell manlig pornografi där 37,6 % av alla scener inkluderade oskyddat analt
samlag fann emellertid att vissa scener mer benägna att inkludera detta än andra; oskyddat analsex förekom i 68 % av scenerna som presenterar en ”maktobalans”, som BDSM eller ”rollspel” med dominans och underkastelse, i 88 % av scenerna som involverade sex med personer med olika hudfärg (interracial) och i 100 % av scenerna som skildrade sex mellan generationer. Mowlabocus, Harbottle, & Witzel, “What We Can’t See?,” 1466.
455
Fritz & Bowling, ”Sexual Behaviors and Aggression in Gay Pornography,” 10 tabell 1.
456
Ibid., 12 tabell 3.
71 (245)
906
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
heterosexuella pornografiska videoscener på Pornhub respektive Xvideos runt början av år 2014.
457
Gagging förekommer i betydligt lägre frekvens: 3,13 % jämfört med 11,7 % respektive 6,5 % (Pornhub/Xvideos); så även strypning: 1,45 % jämfört med 2,8 % respektive 3,6 %; liksom slapping: 4,34 % jämfört med 12,2 % respektive 6,8 %.
458
En litteraturgenomgång publicerad i American Journal of Sexuality Education går igenom
kvantitativa publikationer om ”samtida pornografi i mittfåran” åren 2005–2020.
459
Man finner att
extremt våld som våldtäkt visserligen är ovanligt, men att handlingar ”som vissa skulle anse är våldsamt” är vanligt; och att kvinnor ”typiskt sett” framställs som entusiastiska till alla sexuella önskemål. Forskarna skriver att det är uppenbart att spanking och gagging är de mest frekventa ”våldsamma handlingarna” i litteraturen och att andra ”mer allvarliga, våldsamma handlingar” presenteras ”mycket mindre frekvent”.
460
Emellertid tycks inte författarna beakta att gagging sedan
2000-talet innebär en form av kvävning i den kommersiellt framgångsrika pornografin, det som Purcell och Bridges med flera avser med termen choking. Purcell förklarar: “In Gag Factor—and virtually any of the contemporary oral sex specialty series—fellatio is equally deep but far less smooth [than in Deep Throat]. In fact, it looks like a physical act that is minimally tolerated by the women performing. Many contemporary releases are filled with gagging, retching, choking, gasping, and—less often—vomiting.”
461
Med andra ord är gagging betydligt mer aggressivt och tycks därmed
vara mer våldsamt än vad litteraturgenomgångens sammanfattande redogörelse gör gällande.
Utifrån sin genomgång konstaterar litteraturgenomgången dock vidare: “It appears that sex
acts, such as double penetration, gaping, anal-to-mouth sequences, and external ejaculation are
frequently depicted in mainstream pornography. Several authors . . . suggest that these acts are
inherently degrading to women.”
462
De citerar bland annat Niki Fritz och Bryant Paul, som menar
att sådana handlingar presenterar kvinnors kroppar som ”enbart en serie hål att penetrera” eller som ett objekt som bara är till för att visa resultatet av mäns njutning istället för hennes egen njutning.
463
Efter dessa kritiska påpekanden väljer emellertid författarna att omedelbart framföra forskaren Ronald Weitzers synpunkt bland andra (som f.ö. är en polemisk kritiker av den svenska sexköpslagen),
464
nämligen att det inte är forskares uppgifter att värdera huruvida vissa sexuella
handlingar är förnedrande eller inte.
465
Därpå följer redovisningar av försök att tolka ejakulering i
ansiktet eller på kvinnors kroppar i mer positiva termer (de andra nämnda handlingarna diskuteras inte). Notera emellertid att författarna skriver att de uppräknade handlingarna förekommer ofta i mittfårans pornografi, det vill säga under produktionen – oavsett vad de polariserade sidorna i debatten anser att de är uttryck för. Någon behöver alltså utföra och tåla dessa handlingar för att möta konsumenternas efterfrågan.
457
Jämför ibid., 10 tabell 1, med Niki Fritz et al., “A Descriptive Analysis of the Types, Targets, and Relative
Frequency of Aggression in Mainstream Pornography,” Archives of Sexual Behavior 49, nr 8 (2020): 3047 tabell 2.
458
Jämför ibid., 10 tabell 1, med Fritz et al., ”Descriptive Analysis of Aggression in Pornography,” 3047 tabell 2.
459
Dan J. Miller & Kerry Anne McBain, “The Content of Contemporary, Mainstream Pornography: A Literature
Review of Content Analytic Studies,” American Journal of Sexuality Education 17, nr 2 (2022): 219–256.
460
Ibid., 231.
461
Natalie Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary: The Politics of Sex, Gender, and Aggression in Hardcore
Pornography (New York: Routledge, 2012), 134–135.
462
Miller & McBain, “Content of Contemporary, Mainstream Pornography,” 236–237 (min kursivering)
(referenser exkluderade).
463
Ibid., 237 (citerar Niki Fritz & Bryant Paul, “From Orgasms to Spanking: A Content Analysis of the Agentic
and Objectifying Sexual Scripts in Feminist, for Women, and Mainstream Pornography,” Sex Roles 77, nr 9–10 (2017): 614–639).
464
Se t.ex. Ronald Weitzer, “Legalizing Prostitution: Morality Politics in Western Australia,” British Journal of
Criminology 49, nr 1 (2009): 100; Ronald Weitzer, “Criminalization, Decriminalization, and Legalization,” i Sex For Sale: Prostitution, Pornography, and Erotic Dancing, red. Ronald Weitzer, 3de uppl. (New York: Routledge, 2022), 379.
465
Miller & McBain, “Content of Contemporary, Mainstream Pornography,” 237 (refererar bl.a. Ronald Weitzer,
“Pornography’s effects: The need for solid evidence: A review essay of Everyday Pornography, edited by Karen Boyle (New York: Routledge, 2010) and Pornland: How porn has hijacked our sexuality, by Gail Dines (Boston: Beacon),”
Violence against Women, 17, nr 5 (2011): 666–675).
72 (245)
907
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
I en artikel publicerad i tidskriften Violence Against Women var syftet att undersöka indikatorer
på aggression, objektifiering, exploatering och agens i 50 pornografiska så kallade hijabvideor.
466
.
Sammanfattningen av resultaten visade bland annat att gagging förekom i 42 % av alla filmer och
spanking (smisk) i 38 %. Videor hämtades från de första fem webbsidorna som syntes när forskarna
sökte efter “hijab porn” på Google.com: P ornHub, XVideos, Youporn.com, XHamster.com , och Xnxx.com.
467
Videos samlades in från respektive webbsida baserat på antal visningar (förutom
Youporn.com, där de första träffarna samlades in då annan sorteringsmekanism saknades). Inklusionskriterierna stipulerade att varje film skulle vara minst 5 minuter lång, bestå av endast en scen samt ha visats minst 1 miljon gånger,
468
varför det finns en signifikant efterfrågan på den typ av
pornografi som denna studie analyserat. Resultaten visade att enbart kvinnorna var måltavla för aggression. Således förekom gagging i 22 videor (44 %), spanking i 19 videor (38 %), pushing (hårt knuffande) i 12 videor (24 %), insulting (förolämpande) i 11 videor (22 %), confining (att stänga in) i 10 videor (20 %), slapping (slag med öppen handflata eller platt objekt) i 7 videor (14 %), verbala hot i 5 videor (10 %), choking (strypning) i 5 videor (10%), hate speech (att förolämpa personens religion, hudfärg, t.ex. “Muslim bitch”) i 3 videor (6 %), torture i en video (dvs. waterboarding/skendränkning) (2 %) och piskrapp i 1 video (2 %).
Utöver aggressioner så framställs kvinnor i 32 % av hijabpornografin som tvingade att ha sex i
olika scenarier och i 28 % av filmerna än mannen över 20 år äldre än kvinnan. Manliga utförare styrde i 98 % av alla filmer riktningen och takten i den sexuella handlingen och i 86 % av alla filmer var manliga utförare i ”centrum för sexuell njutning”, i 12 % var bägge utförare i centrum och endast i 2 % var den kvinnliga utföraren i centrum.
469
Även om detta urval av hijabpornografi inte
representerar ”mittfåran” av pornografi eller indikerar andelen aggression generellt i pornografi stärker det mönstret i andra undersökning som Purcells eller Bridges med fleras, att kvinnor utsätts för betydande fysiska aggressioner och förnedring. Andelen pushing är högre i hijabpornografin än i Bridges med fleras scener (24 % jfr m. 6,6 % ovan).
470
Andelen gagging är bara något lägre (44 % jfr
m. 53,9 %). Spanking är dock mindre vanlingt än i Bridges med fleras undersökning (38 % jfr m. 75,3 %), liksom strypning (10 % jfr m. 27,6 %), slapping (14 % jfr m. 41,1 %) och förolämpande (22 % jfr m. 48,7 %). Emellertid förekommer inte tortyr alls i Bridges med fleras urval, till skillnad mot en skendränkning i hijabpornografin. Med beaktande av att en specialgenre inte kan förväntas ha samma innehåll som mittfåran är det inte oväntat att siffrorna skiljer sig; snarare är det kanske talande att skillnaden inte är mer drastisk när det handlar om aggressioner och förnedring.
I en studie publicerad i Journal of Bisexuality jämförs förekomsten av aggressioner i så kallad
lesbisk, bisexuell och heterosexuell pornografi i ett urval filmer från Pornhub.
471
Studiens filmer har
valts ut ur ett större urval om 1 118 videor från nätsajten Pornhub, som var den näst största sajten år 2015 enligt similarweb.com. Det totala antalet filmer i denna undersökning är 807, fördelat på 108 ”lesbiska”, 105 bisexuella samt 594 heterosexuella filmer; den senare kategorin hämtades från de 20 högst rankade genre-etiketterna på sajten.
472
Forskarna stratifierade dessutom urvalet genom att
hämta fler videor från de större kategorierna, men oaktat stratifieringen valdes alla videor slumpmässigt. Fysisk aggression definieras som ”varje handling som ser ut att orsaka eller försöker orsaka fysisk skada på en själv eller en annan person, oavsett förövarens uppsåt och måltavlans
466
Yaser Mirzaei, Somayyeh Xare, & Todd G. Morrison, “Hijab Pornography: A Content Analysis of Internet
Videos,” Violence Against Women 28, nr 6–7 (2022): 1420–1440.
467
Ibid., 1425.
468
Mirzaei, Xare, & Morrison, “Hijab Pornography,” 1425.
469
Mirzaei, Xare, & Morrison, “Hijab Pornography,” 1428–1431 tabell 1, 3 & 4.
470
Bridges et al., “Aggression and Sexual Behavior in Best-Selling Pornography Videos: A Content Analysis
Update,” Violence Against Women 16, nr 10 (2010): 1075 tabell 1.
471
Jessamyn Bowling & Niki Fritz, “Binegative Myths in Pornography: An Examination of Sexual Behaviors and
Aggression by Sexual Identity Categories,” Journal of Bisexuality 21, nr 2 (2021): 262–80. Författarna noterar att kategorin ”lesbisk” bara är en påklistrad etikett (label) på videor som har eller inte har scener med flera kvinnor. Ibid., 265.
472
Ibid., 267.
73 (245)
908
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
reaktion”.
473
Resultatet visar att i kategorin heterosexuella scener förekom 42,1 % fysisk aggression
och 40,9 % fysisk aggression med kvinnor som måltavla; i kategorin bisexuella scener förekom 49,5 % fysisk aggression och 32,4 % fysisk aggression med kvinnor som måltavla; och i kategorin ”lesbiska”
scener förekom 38,9 % fysisk aggression och 38,9 % fysisk aggression med kvinnor som måltavla.
Analsex förekom i 21,9 % av alla heterosexuella scener och i 66,7 % av alla bisexuella scener. Skillnaden mellan bisexuella och heterosexuella scener vad gäller fysisk aggression var statistisk signifikant, där bisexuella scener hade mer fysiska aggressioner mot män i jämförelse med heterosexuella scener. I övrigt var inte skillnaderna statistiskt signifikanta vad gäller fysisk aggression, men signifikant vad gäller skillnad i analsex.
En studie av ungefär samma forskargrupp undersökte i vilken mån pornografins
presentationer av aggression skiljer sig med avseende på utförarnas hudfärg.
474
Undersökningen
baseras på samma data från Pornhub och Xvideos som de andra artiklarna publicerade av forskargruppen som redogjorts för tidigare.
475
Urvalet av filmer har gjorts slumpmässigt, vilket
resulterat i bland annat 7 430 videor från sidorna Xvideos.com sa mt Pornhub.com f rån hösten 2013 till och med våren 2014.
476
Forskarna samlade inte filmer i de populäraste eller senaste videorna utan
i stället en ”slumpmässig tillgänglighetsbild” av det som fanns tillgängligt för stunden. Här valdes då videor ut slumpmässigt från de mest ”välfyllda” (populous) kategorierna, varav några inkluderade Amateur, Anal, Black Women, Big Tits, Blonde, Brunette, Ebony, Hardcore, Interracial, Pornstar, Teen.
477
Särskilt för denna studie var att forskarna bara valde ut videor med två individer, varken mer eller
mindre, samt bara med vita och svarta.
478
Därmed utesluts gängvåldtäker och multipel penetration av flera
aktörer, vilket innebär att frekvensen av fysiska aggressioner blir lägre än den kunnat bli om slumpmässighet hade tillämpats i urvalet i dessa avseenden. Totalt analyserades 1 741 scener ur vilka 118 inkluderade svarta kvinnor. Författarna noterar även att om de inkluderat kategorin forceful
penetration (hårdhänt penetration) som andra forskare (Shor & Golriz) gjort hade även Fritz med
fleras frekvens av aggression blivit högre.
479
Undersökningen finner bland annat att svarta kvinnor emottog statistiskt signifikant mer aggressioner
än vita kvinnor: i 50,8 % av alla scener var svarta kvinnor måltavla för aggressioner jämfört med
36,0 % för vita kvinnor (p <0,001). Svarta män presenterades också signifikant oftare (47,3 %) som aggressiva mot kvinnor jämfört med vita män (35,3 %) och kysste signifikant mer sällan kvinnor än vita män, det vill säga i 18,0 % jämfört med 27,5 % av alla scener.
480
Svarta par presenterades också
som signifikant mer aggressiva än vita par: 54,1 % av alla scener jämfört med 34,8 % av alla scener innehöll aggressioner. Det var även statistiskt signifikant skillnader i hur stor andel kyssar som visades med avseende på hudfärg. Däremot fann inte forskarna några andra statistiskt signifikanta skillnader vad avser specifika sexuella beteenden inklusive frekvensen av oralsex, vaginalt oralsex, vaginalsex eller analsex med avseende på hudfärg.
Ett annat forskarlag undersökte bland annat sexuella aggressioner i heterosexuell
onlinepornografi med tre personer, så kallade mixed-sex threesome (”trekanter”), det vill säga med
473
Ibid., 269 (min kursivering).
474
Niki Fritz et al., “Worse Than Objects: The Depiction of Black Women and Men and Their Sexual
Relationship in Pornography,” Gender Issues 38, nr 1 (2021): 100–120.
475
Här sägs emellertid att Xvideos var populärare än Pornhub, till och med ”populärast”. Ibid., 107. Pornhub
sades vara näst populärast enligt sajten https://www.similarweb.com/website/xvideos.com, vilket stämde även den 7 mars 2023 med avseende på global ranking.
476
Ibid., 107.
477
Ibid., 107
478
Ibid., 108.
479
De förklarar att hårdhänt penetration är att anse som ett aggressivt beteende, men hade besvär då de anlitade
ett stort antal personer för att koda materialet; det gick inte att nå reliabilitet (dvs. samstämmighet) bland kodarna med ett sådant begrepp, varför studien ”kan ha underskattat avbildningar av aggressioner.” Ibid., 114.
480
Ibid., 110–111.
74 (245)
909
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
antingen två män eller två kvinnor.
481
Totalt 150 videor samlades in i november 2012, oktober 2015
och april 2020 som alla innehöll ”trekanter”. Videorna är från de 10 mest populära nätsidorna vid respektive tillfälle som fick flest träffar utifrån olika sökord på Googles två första träffsidor, totalt från 20 nätsidor då vissa nätsidor tillkommer eller försvinner under respektive år.
482
Det är värt att
notera att denna studie, till skillnad från många andra, inte enbart undersöker utbudet på Pornhub. Däremot är det inte nödvändigtvis de mest populära videorna; det är trekanter som valts ut på respektive nätsida slumpmässigt – inte utifrån antalet visningar.
483
Forskarna exemplifierar fysiska
aggressioner som förekom i filmerna med att dra i håret; slå med öppen hand, i ansikte eller på kroppen; samt att strypas.
484
Närmare frekvenser för respektive typ av fysiskt aggressiv handling
redovisas inte. I genomsnitt var det dock signifikant större sannolikhet att filmerna presenterade aggressioner än att de inte gjorde det, att män oftare var aggressiva än kvinnor, och att kvinnor oftare var aggressiva i trekanter med andra kvinnor än andra män.
485
En artikel publicerad i Journal of Sex Research, skriven av samma två författare vars artikel vi
tidigare granskat utifrån källkritiska resonemang,
486
samt diskuterad ovan i avseendet psykisk
förnedring, jämförde innehållet i heterosexuella och samkönade pornografifilmer med par i ett urval av 210 videor från sajten Pornhub: 70 så kallade ”gay” (män/män), 70 så kallade ”lesbian” (kvinna/kvinna) och 70 ”most-watched of all time” (män/kvinnor).
487
Resultaten visar enligt
forskarna att det är såväl mer presentationer av aggressioner och mer presentationer av tillgivenhet och njutning i samkönade filmer jämfört med olikkönade videor.
488
Genom att välja parvideor så
utesluts dock situationer och scenarier där det exempelvis förekommer gruppvåldtäkter (gang bangs), bukkake, dubbel- eller trippelpenetrering, vilket gör att andelen aggressioner blir lägre. Visserligen ansluter sig forskarna till Bridges med fleras definition av aggression, men de använder termen forced gagging och inte bara gagging. Det kan tolkas som en trivialisering av gagging, att kräva att den ska vara utförd under tvång för att räknas som en form av aggression – inte minst då forskarna tydligt hänvisar till hur Bridges med flera pekat på att pornografi oftast kräver av utförarna att de uttrycker samtycke och njutning oavsett vilken handling eller situation de utsätts för.
489
Uttrycklig aggression oavsett samtycke förekom i ungefär en fjärdedel av alla samkönade
manliga och kvinnliga parvideor; 25,7 % respektive 24,3 % jämfört med 12,9 % i heterosexuella parvideor. Av de kvinnligt samkönade parvideorna visade 5,7 % strypning (choking) emedan den andelen var lägre i de manligt samkönade (1,4 %) och de heterosexuella (1,4 %) parvideorna. Trots termen ”påtvingad” i stället för gagging per se så genererade den mer restriktiva filmkoden träffar i 8,6 % av alla manligt samkönade och i 4,3 % av de heterosexuella parfilmerna. Aggression utan explicit samtycke var mest vanligt i ”gayvideor” (14,3 %) följt av ”lesbiska” videor (5,7 %) emedan bara 1,4 % av de ”heterosexuella” urvalet presenterade sådan aggression (skillnaderna vara bara statistiskt signifikanta mellan ”gay” och ”heterosexuella” videor.
490
Inga av de heterosexuella men
7,1 % av de kvinnligt och 2,9 % av de manligt samkönade videorna inkluderade verbala aggressioner.
491
Det var betydligt mindre verbala aggressioner jämfört med Bridges med fleras studie,
481
Danica Kulibert et al., “Sex on the Screen: A Content Analysis of Free Internet Pornography Depicting
Mixed-Sex Threesomes from 2012-2020,” European Journal of Investigation in Health, Psychology and Education 11, nr 4 (2021): 1555-70.
482
Ibid., 1559.
483
Ibid., 1560.
484
Ibid., 1560.
485
Ibid., 1564.
486
För kritiken av metodologin i förra artikeln av samma två författare, se särskilt ovan noter 93–102 samt
tillhörande brödtext.
487
Kemberly Seida & Eran Shor, “Aggression and Pleasure in Opposite-Sex and Same-Sex Mainstream Online
Pornography: A Comparative Content Analysis of Dyadic Scenes,” Journal of Sex Research 58, nr 3 (2021): 292–304.
488
Ibid., 292.
489
Ibid., 296.
490
Ibid., 297–298 & tabell 1.
491
Ibid., 297.
75 (245)
910
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
där 48,7 % av de mest bästsäljande videorna innehöll verbala aggressioner.
492
Skillnaden antyder att
forskarnas fokus på enbart parfilmer på en gratissajt inte återspeglar den mångfald och större förekomst av aggressioner som finns, åtminstone när filmer med flera deltagare på såväl betal- som gratissajter också beaktas. Det är också skevt att artikeln aldrig erbjuder läsaren en uppskattning av hur stor andel parvideor som konsumeras jämfört med filmer med flera aktörer och potentiellt mer aggressiva och förnedrande scener. Syftet kan vara att ge läsaren en osakligt vinklad beskrivning av pornografi. Likväl är det inte en trivial mängd aggression och förnedring i parfilmerna i studien.
Marleen J.E. Klaassen och Jochen Peter samlade in 400 videor i februari 2013 från fyra då
populära gratissidor: Pornhub, RedTube, YouPorn, och xHamster (100 filmer från varje sida).
493
Filmerna uppgavs ha setts alltifrån 300 000 till över 52,6 miljoner gånger. Enbart första scenen i varje film kodades då filmerna vanligtvis bara bestod av en scen, i genomsnitt 16,17 minuter lång (SD = 16,09). Totalt 76,0 % av alla scener presenterade sex mellan två personer: en man och en kvinna; 9,5 % presenterade ”trekanter”; 6,8 % presenterade gruppsex; 4,5 % enbart kvinnor; och 3,0 % onani.
494
Forskarna definierade våld utifrån 14 kategorier hämtade från tidigare forskning,
bland annat från Bridges med fleras välkända studie från 2010 där måltavlans respons är irrelevant. Forskarna kodade också måltavlans respons via deras ansikts- eller verbala uttryck – det vill säga huruvida de uppvisade en negativ, neutral, eller positiv respons på att bli utsatta för våld.
495
I samtliga 400 scener förekom ”fysiskt våldsamma handlingar” (physically violent acts) riktade
mot kvinnor i 37,2 % av fallen (våld riktat mot män förekom i 2,8 % av scenerna). De två vanligaste formerna av våld var smisk (spanking) i 27,0 % av scenerna och gagging i 18,8 % av scenerna. Smiskets relevans som våldskategori ifrågasätts delvis av författarna, med referens till forskaren Alan McKee;
496
däremot ifrågasätts inte gagging i den bemärkelsen utan definierades som ”till exempel, att
sätta in penisen mycket långt i en kvinnas mun”.
497
Andra våldsamma handlingar var mycket
ovanliga i filmerna och varierade mellan 0,0 % till och med 3,8 %. Exempelvis piskades en kvinna i ett sadomasochistiskt (SM) sammanhang.
498
Responsen från måltavlan för gagging (vilket förekom i
75 scener) var negativ i 6,7 % av fallen, blandad i 20,0 % (t.ex. först motvillig och senare njutningsfull), neutral i 61,3 % och positiv i 12,0 %. Responsen från måltavlan för smisk (vilket förekom i 108 scener) var negativ i 2,8 % av fallen, blandad i 1,9 %, neutral i 57,4 % och positiv i 38,0 %.
499
Författaren jämförde även om våldet skilde sig utifrån vissa typer av scener: kvinnor
utsattes för våld i 40,7 % av ”professionella” scener (n = 305) och i 26,3 % av vad som såg ut att vara ”amatörscener” (n = 95). Framför allt bestod skillnaden i att smisk förekom i 30% och gagging i 22 % av de ”professionella” scenerna jämfört med smisk i 19% och gagging i 7% av ”amatörscenerna”.
500
I en artikel publicerad i British Journal of Criminology undersöks innehållsdeklarationen i titlarna
på videor som återfinns på förstasidan (landing page) hos de tre största internetsajterna med pornografi.
501
Det är rimligt att anta att innehållsdeklarationerna återspeglar innehållet; eller som
sajten Pornhub uttalat: ”Innan de klickar på en video så vill användarna veta vad de kan förväntas se[.]”
502
Några resultat:
492
Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1075 tabell 1.
493
Marleen J.E. Klaassen & Jochen Peter, “Gender (In)equality in Internet Pornography: A Content Analysis of
Popular Pornographic Internet Videos,” Journal of Sex Research 52, nr 7 (2015): 721–35.
494
Ibid., 724–25.
495
Ibid., 726.
496
Ibid., 730.
497
Ibid., 728 (“e.g., inserting the penis very far in a woman’s mouth”).
498
Ibid., 728.
499
Ibid., 728.
500
Ibid., 728–29 & tabell 3.
501
Fiona Vera-Gray et al., “Sexual violence as a Sexual Script in Mainstream Online Pornography,” British Journal
of Criminology 61, nr 5 (2021): 1243–1260.
502
Ibid., 1248 (klamrar inlagda).
76 (245)
911
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
Sexuellt våld beskrivs i 12 % av titlarna. Datainsamling utfördes under sex månader och
genererade 72,326 dataset (bilder, titlar och html) från XHamster; 40,401 dataset från Pornhub och 38,858 dataset från XVideos.
503
Studien fann att 12 % (n=15,839) av det totala urvalet titlar
(n=131,738) som studerades beskrev ”sexuell aktivitet som konstituerar sexuellt våld”
504
– med
andra ord, en av åtta titlar. Det var ungefär samma fördelning av sexuellt våld på samtliga tre sajter.
505
Tonåring är vanligaste ordet i totala materialet. Ordet teen är endast något vanligare än presentationer
av sexuellt våld i datamaterialet.
506
Notera att forskarna i sin definition av sexuellt våld exkluderade
psykologiskt våld och termer som starkt antyder förnedring och kroppsbestraffning med motiveringen att de inte ingår i WHO:s definition av sexuellt våld – titlar såsom “‘[p]issed on, fucked, and dripping with cum’ and ‘puking blood.’”
507
Denna exkludering kan ifrågasättas.
Fysiska aggressioner och sexuella övergrepp. Den näst vanligaste formen av sexuell aktivitet som
beskrevs antyder “fysiska aggressioner och sexuella övergrepp” (physical aggression and sexual assault), inom vilken ”sexuellt våld” enligt ovan ingår.
508
Sådana handlingar beskrevs i 4,1 % av all
analyserbara data. Notera att forskarna exkluderar BDSM som sker under ”samtycke”, vilket författarna skriver kan bli problematiskt när innehållet överlappar BDSM och annan form av fysiska och sexuella aggressioner och övergrepp.
509
Andra exempel som visar vad forskarna inkluderade i
denna kategori befinner sig på ett kontinuum, det vill säga en glidande skala, mellan sexuellt våld och fysiskt våld:
Our focus in this category ranged from titles that described forms of sexual assault, such as ‘force’, ‘grope’ or ‘molest’; to those that described physical forms of violence such as ‘kick’, ‘punch’, and ‘slap’; as well as those that described sexual acts using physically aggressive language such as ‘brutal’, ‘throat/skullfucked’ and ‘pound’. It was the latter category that was the most frequent, capturing titles such as: ‘Crying blonde bitch takes rough cunt drilling’; ‘Meth whore wife throat fucked and pounded by dealer’; and ‘big huge white monster cock breaking open asian maid pussy’.
510
Exemplen som författarna lämnar till läsaren visar på en betydande aggressivitet mot kvinnor med inslag av såväl våld som förnedring och en närmast hatisk inställning mot kvinnor.
Författarna skriver också att inte bara termen teen är frekvent inom kategorin fysiska aggressioner
och sexuella övergrepp (den förra förekommer samtidigt i 11,8 % av de senare beskrivningarna), utan
även termerna ”ass” respektive ”anal”, vilka tillsammans förekommer i 18,9 % av alla beskrivningar av fysiska aggressioner och sexuella övergrepp. Med andra ord är analsex den mest frekventa termen som förekommer samtidigt som aggressioner och övergrepp. Även termen black (dvs. svart) förekom bland de 20 vanligaste termerna associerade till kategorin fysiska aggressioner och sexuella övergrepp, närmare bestämt 4,0 % av alla associerade termer, men inte bland and andra kategorier.
511
Den tredje mest vanliga kategorin är så kallade bildbaserade sexuella övergrepp, det vill säga
hämndpornografi, upskirting, voyeurism och dolda spionkameror.
512
Här handlar det inte om att
presentera sexuella övergrepp utan snarare att bilden i sig själv utgör övergreppet – något som inte ligger inom ramen för uppdraget att undersöka skadeverkningar orsakade under produktionen och distributionen av pornografi. Det är först i det ögonblick en sådan bild publiceras som den genererar
503
Ibid., 1247.
504
Ibid., 1249.
505
Av alla titlar med sexuellt våld utgjorde XHamsters del 49,6 % (XHamster utgjorde 47,7 % av det totala
antalet dataset), Pornhub 20,7 % (26,7 % totalt) och XVideos’ 29,7 % (25,6 % totalt). Ibid., 1249.
506
Ibid., 1249.
507
Ibid., 1248 n.5.
508
Ibid., 1250–1251.
509
Ibid., 1250–1251.
510
Ibid., 1251.
511
Ibid., 1251.
512
Ibid., 1251.
77 (245)
912
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
ett sexuellt övergrepp. Publiceringen som sådan orsakar övergreppet. Därmed går det att tala om denna form av kategori som ett publiceringsbaserat sexuellt övergrepp.
Den sista kategorin av sexuella skript som forskarna analyserar var beskrivningar av tvång
(coercion) och exploatering (exploitation) – beskrivningar som missas om fokus enbart är på aggressioner och fysisk misshandel men som likväl uppfyller WHO:s definition av sexuellt våld.
513
Denna typ av beskrivningar förekom i 1,7 % av all data.
514
Forskarna även inkluderade termer som
antyder en frånvaro av samtycke, till exempel av vara minderårig med termer såsom ”mycket ung” (very young) och skolflicka (schoolgirl), men inte mer ambivalenta termer som bara ”ung”.
515
Exempel
på beskrivningar som inkluderades var ”‘Chubby Spanish Teen Needs The Cash,’” eller sökord som ”’dislike,’ ’hate,’ and ’cry’” när de förekom tillsammans med titlar som beskrev ”sex under implicit icke-samtycke”, exempelvis ”‘Dopefiend HATES CUM in her mouth LOL.’”
516
Forskarna noterar
också att de tre vanligaste orden alla fokuserade på utförarnas unga ålder: schoolgirl förekom i 17,6 % av beskrivningarna om tvång och exploatering, girl förekom i 9,6 % och teen i 8,8 %. Forskarna noterar att dessa resultat är i linje med vad andra forskare funnit som undersökt liknande frågeställningar, då med analyser av faktiska videor snarare än beskrivningarna om videor.
517
I en artikel som publicerats i tidskriften Pornstudies undersöks manlig gaypornografi som
sexualiserar det vita polisvåldet mot afroamerikaner.
518
Studien hämtar sin data från webbsidan
Gaypatrol.com som skapats för att visa ”’power hungry’ ’cops’ taking ’control of our Black population’ through sex.”
519
Enligt författarna har webbsidan 19 filmer/scener med likadan
handling, vilket får anses vara ett lågt antal jämfört med de stora webbsidorna. Emellertid återfinns ”många” av scenerna på sajten Pornhub, där sajten också marknadsförs.
520
Filmerna var över 10 år
gamla och i ett okänt antal betydligt äldre, det vill säga mer än 20 år gamla. Längden varierar mellan 20–40 minuter. Författarna förklarar att de valt sidan för att det är den enda som presenterar denna typ av gay-pornografiska filmer. Noterbart är att då filmerna är gamla är kopplingen till dagens produktionsvillkor svagare. I resultaten framkommer att materialet innehåller rikligt med verbala aggressioner, rasistiska glåpord och verbala referenser till sexuellt våld och våldtäkter, men även en hel del skådespeleri. Materialen är inte av typen gonzopornografi, även om den relativa längden av sexuella handlingar jämte icke-sexuellt skådespeleri är oklar. I en scen binds en ”misstänk” av två poliser och ”våldtas analt”. Samtidigt stoppar de in sina skärp i dennes mun i en scen och sätter sina fötter på dennes huvud i en annan scen, med resultatet att mannen tvingas motta anal penetration från ”polisen” med ansiktet neråt och ändan uppåt.
521
I filmerna presenteras också många scener
med ejakulering i ansiktet, såväl på de svarta utförarna som på de vita ”poliserna”. Det förekommer även fysiskt, icke-sexuellt våld (t.ex. knäas en ”misstänkt” i magen av ”poliserna” och de misstänkta knuffas och ”armbågar” sig loss) vilket kan vara skådespeleri.
Data direkt från konsumenterna
I en artikel av Gert Martin Hald & Aleksandar Štulhofer indikeras en betydande konsumtion
av pornografi som innebär våld mot och ohälsosamma praktiker för framför allt de kvinnliga
513
Ibid., 1253.
514
Ibid., 1253.
515
Ibid., 1253.
516
Ibid., 1253.
517
Ibid., 1213.
518
Jesus Gregorio Smith, Esmeralada Liz, & Promise Addy, “F*Ck the Police: Resistance, Agency, and Power in
Black Male Racial–Sexual Pleasure,” Porn Studies 9, nr 2 (2022): 241–61. Undersökningsmetod påminner om litterära eller filmvetenskapliga studier inom humaniora, med en ”pornografisk metodologi” som använder pornografins ”språk” och den pornografiska ”fantasin” för att generera en ”’djupare insikt i mänskligheten och mänskliga beteenden’”. Ibid., 248 (källhänvisning exkluderad).
519
Ibid., 247.
520
Ibid., 248, 249.
521
Ibid., 254.
78 (245)
913
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
utförarna.
522
Undersökningen är gjord i Kroatien – ett romerskt katolskt land, i europeiskt perspektiv
ett av de mest religiösa. Undersökningen bygger på ett urval av 2337 personer i åldern 18–40 år (43 % män, 57 % kvinnor) med en överrepresentation av välutbildade personer, med en något högre inkomst samt bättre tillgång till internet än genomsnittet.
523
Det mått som redovisas för
pornografikonsumtion är inte optimalt då exakta siffror saknas, såsom antal dagar eller minuter i veckan, månaden respektive år. Det vi får se är hur ofta respondenterna uppgett att de konsumerat pornografi de senaste 12 månaderna med en 8-gradig skala: 1 = aldrig, 4 = ”flera gånger” och 8 = ”dagligen eller nästan dagligen”.
524
Författarna redovisar genomsnittet utifrån kön och sexualitet.
Heterosexuella män: n = 630, M = 6,74, SD = 1,13; heterosexuella kvinnor: n = 813: M = 5,05,
SD = 1.13. Ickeheterosexuella män: n = 371, M = 7,04, SD = .98; ickeheterosexuella kvinnor: n =
523: M = 5,46, SD = 1,17. De som konsumerar oftare än flera gånger under det senaste året får också uppge hur ofta de sett olika pornografiska genrer som listas i enkäten, där med en femgradig Likertskala: 1 = Not at all, 2 = A small extent, 3 = A moderate extent, 4 = A large extent, and 5 = An
extreme extent.
525
Bland heterosexuella män är följande potentiellt skadliga och/eller förnedrande handlingar
konsumerade i följande genomsnittlig utsträckning: anal sex (M = 3,00, SD 1,28), cumshot (M = 2,84,
SD = 1,35), gang bang (M = 2,28, SD 1,31), bukkake (M = 1,97, SD = 1,19), Bondage and dominance
(M = 1,83, SD = 1,15), bizarre/extreme (M = 1,66, SD = 1,00), violent sex (simulated rape, aggression, and
coercion) (M = 1,58, SD = 1,02), sadomasochism (M = 1,57, SD = 0,99), fist fucking (M = 1,51, SD =
0,96), golden showers and enemas (M = 1,36, SD = 0,83).
526
Om syftet är att undersöka potentiellt hälsoskadliga produktionsförhållanden är heterosexuella
mäns konsumtion den mest problematiska då de utgör den numerärt största gruppen konsumenter. Vi kan konstatera att de särskilt uppger att de konsumerar presentationer av analsex regelbundet (moderate, ungefär ”lagom”), liksom utlösning i ansiktet på den kvinnliga utföraren (cumshot) och vad som gränsar till gängvåldtäkter (gang bang). I övrigt konsumerar en inte obetydlig mängd potentiellt skadliga och/eller förnedrande handlingar såsom bukkake, bondage/dominance, bizarre/extreme, violent
sex, sadomasochism, fist fucking samt golden showers and enemas. Konsumtionen av skadliga och
förnedrande former av pornografi är ytterst problematisk eftersom de flesta utförarna, särskilt kvinnorna, är i en utsatt position. Hundratusentals kvinnor som befinner sig i prostitution och därmed med stor sannolikhet också utnyttjas i pornografi är därför i praktiken tvingade att tåla dessa handlingar även när de inte önskar utföra dem.
En artikel av Laura Vandenbosch redogör för de två första vågorna av en nederländsk
longitudinell trevågssstudie med 13–17-åringar mellan maj 2013 och maj 2014.
527
Studien undersöker
bland annat vilken typ av pornografi som tonåringarna tittar på, vilket indikerar vilken typ av konsumtion som producenterna försöker tillfredställa och därmed också vilka produktionsförhållanden som utförarna behöver tåla. Studien fann att 1557 av 2137 tonåringar, det vill säga 72,86 %, indikerade att de hade exponerats för internetpornografi under de senaste 6 månaderna. Vid det första nedslaget i den longitudinella undersökningen (baseline) uppgav 43,3 % av samtliga tonåringarna att de påträffade affektivt orienterad pornografi, 53,7 % dominansorienterad pornografi och 38,9 % våldsorienterad pornografi. Med ”påträffade” (encountered) menas att deras var minst en 3:a eller högre på den sjugradiga Likertskalan (dvs. hardly applicable). En tydligare matchning
522
Gert Martin Hald & Aleksandar Štulhofer, “What Types of Pornography Do People Use and Do They
Cluster? Assessing Types and Categories of Pornography Consumption in a Large-Scale Online Sample,” Journal of Sex
Research 53, nr 7 (2016): 849–59.
523
Ibid., 850, 851, 857.
524
Ibid., 851 (“1 = Never, 4 = Several times, and 8 = Daily or almost daily”). Endast de som svarar att de
konsumerat ”flera gånger” eller oftare genomför hela undersökningen, vilket emellertid är en betydande andel eftersom genomsnittet uppger konsumtion med en högre siffra än 5.
525
Ibid., 851–52.
526
Ibid., 852 tabell 1.
527
Laura Vandenbosch, “Antecedents of Adolescents’ Exposure to Different Types of Sexually Explicit Internet
Material: A Longitudinal Study,” Computers in Human Behavior 50 (September 2015): 439–48.
79 (245)
914
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
utgjordes av de tonåringar som svarade en 4:a eller högre på skalan (a little bit applicable, a little bit not
applicable): där hade 18 % tittat på affektivt orienterad pornografi, 17,9 % på dominansorienterad
pornografi och 10 % på våldsorienterad pornografi.
528
Ett statistiskt Anova-test visade att
tonåringarna i signifikant utsträckning oftare ”påträffade” (en 3:a) dominansorienterad pornografi än både vålds- och affektivt orienterad pornografi vid det första nedslaget och att våldsorienterad pornografi påträffades i lägst usträckning av de tre.
529
Den longitudinella analysen visade också att de äldre tonåringarna var mer exponerade för
alternativt hade aktivt sökt efter dominansorienterad pornografi än de yngre tonåringarna.
530
Författarna noterar också att tonåringarna tittat mindre systematiskt på våldsorienterad pornografi än den tycks förekomma av i gratis internetpornografi enligt samtida innehållsanalyser (dvs. i 30– 40 % av alla filmer/scener).
531
Som nämnts hade endast 10 % tydligt svarat att deras pornografi
”delvis” kunde beskrivas i våldstermer. Vi bör dock notera, författarna till trots, att andelen tonåringar som ”påträffat” våldsorienterad pornografi var 38,9 %, vilket är en frekvens som är ungefär densamma som den andel samtida innehållsanalyser visar består av fysiska aggressioner i gratispornografi på internet. Författarna uttrycker också att sambandet mellan högre ålder och mer dominansorientering i relation till affektiv pornografi är i linje med Zillman och Bryants avtrubbningsteori, även om den longitudinella undersökningen inte specifikt undersökt den potentiella mekanismen bakom sambandet som sådant.
532
Det är alltså inte otänkbart att
tonåringarna med tiden blir mer avtrubbade och söker mer extremt material, vilket sannolikt påverkar producenter och distributörer att kräva att utförarna tål våldsammare material.
En studie med 550 konsumenter rekryterade via MTurk fann att konsumenterna tycks visa
föga intresse för utförarnas välmående då mindre än en fjärdedel av studiens respondenterna följde utförarna på sociala medier eller läste några av deras bloggar och mindre än hälften hade hört eller sett någon information om behandlingen av utförarna från några medier.
533
Detta ointresse till trots
vill författarna ändå poängtera att när respondenterna antog att åtminstone en studio behandlade utförarna illa – men först efter att ha sökt reda på sådan information – så agerade man på något sätt, även om det skedde med liten insats såsom att ge sämre betyg online eller avsluta en prenumeration. Författarna skriver att de som vill förändra situationen till det bättre bör ta reda på vilka faktorer som gör att konsumenterna söker reda på sådan information som får dem att vilja agera.
534
Det är
dock svårt att dels förstå författarnas tillit att denna förändringskraft även skulle finnas hos den majoritet som i dagsläget inte visar intresse för att ens ta reda på de förhållanden som råder, dels förstå varför författarna anser att det överhuvudtaget är en rimlig och realistisk väg för att få bort problemen med missförhållanden i pornografiindustrin.
Avslutande reflektioner om gagging
Även om studier som genomfört innehållsanalyser med gratispornografi på olika populära
nätsidor som Pornhub, RedTube, YouPorn och xHamster visar en lägre frekvens av våld än studierna som genomförts med de mest kommersiellt framgångsrika filmerna uppvisar även gratissidorna ett oacceptabelt mått av sexuellt våld. Utförarna är oftast i en situation som de svårligen eller kanske omöjligen kan ta sig ifrån. Att gagging förekommer i en av fem scener och att smisk i stort sett sker i varannan film är knappast obetydligt. Gagging anspelar på tortyrliknande förhållanden där kvinnor ofta under förödmjukande verbala aggressioner, tvingas ta in mäns penisar så långt i halsen att de kväljer, får svårt att andas, ibland spyr. Det är svårt att föreställa sig den
528
Ibid., 443.
529
Ibid., 443.
530
Ibid., 445.
531
Ibid., 445.
532
Ibid., 446.
533
Craig Tollini & Bridget Diamond-Welch, “American Adult Pornography Consumers' Beliefs and Behaviors
Related to Pornography Studios Mistreating Their Performers,” Sexuality & Culture: An Interdisciplinary Journal 25, nr 6 (2021): 2176–2207.
534
Ibid., 2200.
80 (245)
915
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
kränkning, förnedring och det fysiska illamåendet det skulle innebära att bli utsatt för gagging under flera timmar vid inspelningen av pornografiska scener år ut och år in. Gagging borde presumeras vara en form av misshandel och sexuellt våld om inte synnerligen starka skäl talar emot det i enskilda fall. Att lagstiftningsvägen stoppa gagging borde inte vara kontroversiellt, vare sig det sker via civilrättsliga medel (t.ex. i en stämning för könsdiskriminerande kränkning) eller via straffrättsliga medel (t.ex. i ett åtal för sexuellt övergrepp). Det faktum att gagging sker som ett led i inspelningen av annars potentiellt yttrandefrihetskyddade material föranleder inte att handlandet står över allmän lag. Notera att gagging redan idag kan utgöra en olaga sexuell våldsskildring under TF och YGL. Arbetsgivare får inte heller bedriva barnarbete bakom kulisserna, bryta mot arbetsmiljölagstiftning om exempelvis hälsovådliga kemikalier och asbest, eller mörda och misshandla människor under kommersiella filminspelningar. På samma sätt torde pornografins producenter träffas av bestämmelser i brottsbalken, arbetsmiljölagstiftning eller lagar om könsdiskriminering och sexuella trakasserier. För en analys av lagstiftningen och rättspraxis till stöd för detta resonemang, se vidare i denna rapports författares publikationer.
535
Internetforum där personer lägger upp eget material: våldsutsatthet, kontroll, möjlighet till gränssättning och (o)trygghet
Webbkamerautförare i allmänhet
Förhållanden i utlandet
I en vetenskaplig artikel beskrivs ingående webbsajten Chaturbate, som låter användare
livesända sexuella uppföranden direkt från sina hem- eller arbetsdatorer, vilka kopplas vidare till surfarna ungefär som på OnlyFans eller andra plattformar med livesändningar.
536
På Chaturbate kan
tittarna köpa digitala polletter för cirka 1 krona styck och sedan dela ut valfri mängd till enskilda utförare i form av dricks. Skillnaden jämfört med till exempel OnlyFans är att Chaturbate drar av 50 % från de digitala poletterna;
537
OnlyFans drar ”bara” av 20 % på månadsprenumerationer.
Redan 20 % kan anses utgöra en betydande profitering på utförarnas oftast magra intäkter även om serverhallar kostar pengar och energi; 50 % synes utan tvekan utgöra skrupellös exploatering för en marginellt mer avancerad produkt. Chaturbate tillhandahåller nämligen tekniska lösningar såsom en fjärrstyrd vibrator som fästs på utföraren, vilken därefter kopplas till de digitala polletterna så att den vibrerar i samband med att tittarna ger dricks. Trettio procent för denna extra funktion jämfört med OnlyFans tycks emellertid otillbörligt exploatera utförarna ekonomiskt.
I en annan studie, en litteraturgenomgång av forskning om webcam och sexuella aktiviteter
online framför allt för minderåriga, påpekas att det finns webbsidor som har ett ”system för dricks” som också används för ”kommersiella” ändamål av personer i prostitution och ”amatörer som söker tjäna pengar i sexsektorn”.
538
Här nämns också plattformen Chaturbate och litteraturgenomgångens
författare hänvisar till studier som dels indikerar att ”onlinesex” och webcamming är säkrare för
somliga personer i prostitution (författarna använder termen ”sexarbetare”), emedan andra forskare
skrivit att hallickar ibland ”installerat” webkameror för att kunna ”kontinuerligt övervaka kvinnor som arbetar [sic] för dem på distans”.
539
Litteraturgenomgången nämner också samma typer av
535
Se särskilt Waltman, “Challenging Production, 1993–2005,” i Politics of Legal Challenges, kapitel 8 (ss. 311–33
plus slutnoter).
536
Eduardo E. B. Martins, “I’m the Operator With My Pocket Vibrator: Collective Intimate Relations on
Chaturbate,” Social Media + Society 5, nr 4 (2019): 1–10.
537
Ibid., 2.
538
Thula Koops, Arne Dekker, & Peer Briken, “Online Sexual Activity Involving Webcams: An Overview of
Existing Literature and Implications for Sexual Boundary Violations of Children and Adolescents,” Behavioral Sciences &
the Law 36, no. 2 (2018): 185.
539
Ibid., 187.
81 (245)
916
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
problem som rapporterats från utförare på OnlyFans i Sverige (se nedan), till exempel att konsumenterna spelar in utförarna utan deras samtycke, att konsumenter gör efterforskningar och ”hackar” in sig i privat information om kvinnorna och delar med sig av detta (s.k. doxing) samt verbala trakasserier online. En forskare refereras som redan 2008 diskuterade risken för så kallade amatörer som saknar tillräcklig insikt om konsekvenserna, men lockas av tillgängligheten och det (felaktigt) förgivettagna ”lättförtjänta” inkomsterna i onlineprostitutionen.
540
Vissa forskare som omnämns i litteraturgenomgången tycks ha en mer instrumentell syn på
webbkamerautförare och talar då om att ”professionella” utförare har tre saker gemensamt: att de delar ”personlig information” med konsumenterna, att de följer konsumenternas specifika anvisningar och förslag samt att de utför ”dynamiska shower”.
541
Utryckt annorlunda kräver
marknaden att utförarna underordnar sig konsumenternas vilja om det ska gå att nå lönsamhet och ”professionalitet” samt undvika utnyttjande, vilket blir till en självmotsägelse (en oxymoron).
Att unilateralt sexuellt underordna sig konsumenternas vilja är inte att undvika utnyttjande; att
kalla detta för ”professionalitet” förefaller ideologiskt betingat. Det står i kontrast till att det sägs förekomma ”alarmerande” berättelser om möjligheter att betala för live-videor med kvinnor som torteras i Sydostasien, eller extremt våldsamma och förnedrande handlingar på webbsidor med livesexvideor som uttryckligen erbjuder kvinnor från Asien eller Östeuropa. Några sådana tortyrpornografisajter drivs från amerikanskt territorium, sägs det i litteraturgenomgången. Det refereras till forskaren Melissa Farley med fleras artikel i den amerikanska tidskriften Albany Law
Review från 2013.
542
Författarna hänvisar här också såväl till Farley med flera som till professor
Donna Hughes, vilka mer eller mindre uttryckligen skriver att internetprostitution/webbcamming innebär att kvinnor i det globala syd kan exploateras för att tillfredsställa sexköpare/konsumenter över hela världen (även i det globala nord, där regleringen kan vara hårdare). Litteraturgenomgången nämner vidare att fall med ”verkliga våldtäkter som sänts via webbkameror, såväl med kommersiella som icke-kommersiella ändamål, har upprepade gånger dykt upp i media under de senare åren [innan artikelns publicering]”.
543
En sociolog som genomfört antropologisk forskning i Filippinerna sedan 1980-talet tycks som
i praktiken bedrivit ett slags ”Wallraffande” som online-sexköpare, antingen i presumtiv eller faktisk bemärkelse (vilketdera är oklart).
544
Detta potentiellt oetiska förfaringssättet till trots, viss
information är relevant för vårt uppdrag. Webbkamerautförarna behövde inte genomföra fysiskt sex med direktkontakt med sexköpare, enligt forskaren. Likväl framgår att deras ekonomiska ställning var anmärkningsvärt prekär. Plattformen AsianPlaymates som var i förgrunden för studien liknade i mångt och mycket hur OnlyFans beskrivs idag, men med om inte ännu sämre ekonomiska förutsättningar. Upplägget bestod enkelt uttryckt i att individuella utförare först lockar sexköpare från en gratis chatt betala för privata pornografiska framträdande där sexköparen fick betala mellan $0.5 och $2.5 per minut. Forskaren noterar att dessa summor ”skiljer sig betydligt” från ”riktiga” personer i prostitution i Filippinerna, vars pris inom exempelvis massageprostitution varierade mellan $12.5 för 60 minuter för massage plus $25 för ”hand-relief” till över $50 för en timmes ”full service” (dvs. penetrerande sex).
545
Utslaget i minuten blir $50 endast $0.83, vilket ser ut att vara
ungefär detsamma som den intäkt som utföraren på AsianPlaymate genererade. Emellertid är skillnaden avsevärd om man beaktade hur stor del av intäkterna som gick till chefen och plattformen (personer i fysisk prostitution behöll det mesta själva)
546
samt att den största delen av tiden på
540
Ibid., 187.
541
Ibid., 187.
542
Ibid., 188 (hänvisar till Melissa Farley, “Online prostitution and trafficking”, Albany Law Review 77, no. 3
(2013–2014): 1039–94).
543
Ibid., 188.
544
Paul William Mathews, “Cam Models, Sex Work, and Job Immobility in the Philippines,” Feminist Economics
23, no. 3 (2017): 160–83.
545
Ibid., 163–64.
546
Ibid., 169–71.
82 (245)
917
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
plattformen tycktes bestå i att chatta obetalt med presumtiva köpare som utförarna sökte rekrytera till privata sessioner.
Bolaget bakom AsianPlaymate tog ”en icke-förhandlingsbar 50-procentig andel av alla intäkter
från privata shower”
547
(att jämföra med de 20 procent som OnlyFans kräver). Utöver detta tog
chefen och utföraren 25-procent vardera, men bara om utföraren uppfyllde sin kvot om att under 15 dagar lyckas debitera för 100 minuter i privata shower (ca $100 inom 2 veckor). Uppfylldes inte kvoten förverkades utförarens alla inkomster den månaden och krediterades i stället till den kommande 15-dagarsperioden.
548
Kvotsystemet och provisionen till cheferna och plattformen
beskrivs som ”tyrannisk”. Forskaren uppger att utförare kunde behöva låna pengar från sina chefer och därför ”ofta kan hamna i en nedåtgående spiral av skulder och skyldigheter som endast kan betalas ’i natura’”.
549
Dessutom presenterade AsianPlaymate hela tiden de 30 ”mest populära”
utförarna först på sidan, vilket gav dessa utförare större attraktionskraft på bekostnad av resten av de cirka 3 450 registrerade utförare år 2014. Några utförare som forskaren intervjuade hade lyckats samla tillräckligt kapital för att införskaffa egna datorer och utrustning så att de kunde bedriva verksamheten utan en chef, eller själva inta rollen som chef och knyta till sig modeller. Likväl skulle exploateringen av utförarna och intäkterna för de bättre betalda samt deras chefer och plattformens ägare knappast kunna upprätthållas utan att de minst betalda fortsattes utsättas för exploatering i form av förlorad tid.
Givet sociologens jämförelser mellan ”sektorerna” i prostitutionen tycks de utan tvekan lägsta
intäkterna erhållas inom webbkameraprostitutionen.
550
Som svar på frågan varför utförarna inte
valde fysisk prostitution i stället ansåg kvinnorna i webbprostitution (inte oväntat) att annan prostitution hade låg status, just på grund av att det krävdes fysiska sexuella handlingar.
551
De som
utförde sexuella handlingar inför webbkameror menade dessutom, något kontraintuitivt, att de kunde gömma sina aktiviteter för omgivningen medan de ansåg att exempelvis befinna sig i en bar där män köper sex innebar att de kunde bli upptäckta och stigmatiserade.
552
Oaktat att svaren
framstår som opportunistiska motsäger de direkt vad informanter uppgett om exempelvis OnlyFans i Sverige, där det sägs medföra betydande risker att bli upptäckta eftersom det digitala materialet kan spridas över internet i oändlighet (mer nedan). Inte oväntat uttryckte kvinnorna i de direktfysiska prostitutionsformerna i Filipinerna också ringaktning gentemot kvinnorna i webbprostitutionen.
553
Vi kan misstänka att de båda gruppernas ömsesidiga förakt är ett sätt att förlägga problemen till de andra grupperna och samtidigt blunda för de egna bekymren.
547
Ibid., 165.
548
Ibid., 166. Konstruktionen band utförare till plattformen ytterligare en månad i taget, om de inte ville gå miste
om intäkterna. En utförare indikerade att hon kunde generera mellan 30–40 minuter i privata shower per dag, vilket motsvarade cirka $7.5 till och med $10 per dag eller cirka $45–60 i veckan, men vissa dagar tjänade hon inte ihop dessa summor. Hon uppgav till författaren att hon vid ett tillfälle var sysselsatt 21 dagar under en månad med endast 140 minuter i privata shower, vilket gav henne cirka $35 sammanlagt under tre veckor. Enligt författaren var minimilönen i Manila då $920 i månaden. Detta indikerar att inkomsterna på plattformen AsianPlaymate i förhållande till insatt tid var mycket låga. Som kontrast görs ett försök att presentera en utförare (”CrazyPrincess”) som tjänade cirka $500 dollar på en månad som om denne vore bland de mest välbetalda utförarna – trots att $500 bara utgjorde drygt hälften av minimilönen i Manila.
549
Ibid., 167.
550
Som kontrast nämner forskaren hur personer i gatuprostitution tjänade mellan $7,5 och $25 för en ”kort tid”
beroende på sexuell aktivitet, samt att de behöll alla intäkter. (Sociologen diskuterar emellertid inte förekomsten av hallickar.) I massageprostitution kostade massagen från $12.5 och uppåt och köp av sexuella handlingar från $25 och uppåt. Även här sades kvinnorna behålla ”nästan alla inkomster”. Kvinnor som hade licenser som professionella massörer och erbjöd sex utöver massagen satte högre priser. Så kallade ”bartjejer” (bar-girls) tjänade på vissa håll en minimiersättning på mellan $9 och $11.5 dollar per dag för att stå i baren och servera, vilket kompletterades med kommission på olika former av dricks och eskortprostitution. Ibid., 169–71
551
Ibid., 174–75.
552
Ibid., 177–78.
553
Ibid., 175.
83 (245)
918
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
En annan studie om webbkamerautförare som lägger upp eget material med fokus på BBW
(Big Beatiful Women) har inslag av deltagande observation, enkäter online samt djupintervjuer; urvalet bestod av 23 utförare med webbkamera samt sju ytterligare tredjepartspersoner (en jurist som specialiserar sig på pornografilagstiftning, en sajtgrundare, två sajtmoderatorer, två ägare av studios för utförare med webbkamera samt grundaren till Live Cam Awards).
554
Författaren redogör
emellertid aldrig för hur urvalet och rekryteringen av enkätrespondenter och informanter gått till. Vi får bara veta att det samlats in ett internationellt ”icke-representativt urval” och att vissa grundläggande demografiska förutsättningar uppfyllts.
555
Artikeln har bitvis karaktären av
marknadsbeskrivning, ungefär som reklam för kvinnor som funderar på att bli utförare med webbkamera.
556
Analysen får en deskriptiv framställning som förmedlar informanternas utsagor som
alltigenom positiva, särskilt för marginaliserade grupper som stora kvinnor. Problemet är delvis att vi inte får veta vilka frågor forskaren ställer och varför vi enbart läser positiva utsagor, förutom vid tillfällen när författaren öppet påtalar att hon frågat om just positiva aspekter:
I asked all performers in my study about the benefits of camming. Madeline, a 30-year-old White cis woman from the United States who regularly performs on bot h justbbwcams.com a nd streamate.com tol d me that a significant benefit of camming is “getting paid to perform our sexuality in a world that tells us we’re worthless if we do so, getting paid to be fat when the world tells me I’m invisible and simultaneously a drain on the system.” As Madeline suggested, by performing online, BBW performers are rewarded for being fat—not punished. Performing online debunks fatphobic cultural archetypes of fat women as asexual and as economic drains on society.
557
Läsaren ges aldrig information huruvida denna fråga uteslutande är källan till analysens positiva resultat. Vad blir värdet av en så pass ensidig undersökning utan exempelvis frågor om konsumenternas krav skapar problem för utförarna? Vad blir värdet utan frågor om negativa psykiska eller fysiska konsekvenser? Antingen duperas läsaren till att se på fenomenet som alltigenom positivt eller så tar läsaren informationen som en partsinlaga, av minimalt vetenskapligt värde. På vissa ställen ger till och med författaren intrycket av att resultaten bör tas med en stor nypa salt:
Robin noted that she has “always struggled with her weight.” Camming has helped improve her self-concept and confidence. Some consumers may be fetishizing BBW performers, but how this fetishization makes BBW performers feel is more critical than client motivations. We should not assume that being someone’s fetish is experienced only negatively.
558
En annan artikel publicerad i Women’s Studies International Forum undersöker hur utförare
rekryteras under vilseledande marknadsföring på OnlyFans och liknande plattformar.
559
Forskarna
har studerat hur fem stora plattformar som tillhandahåller användargenererad pornografi framställer sin verksamhet för potentiella utförare, framför allt kvinnor. Plattformarna är ej namngivna för att undvika baklängesidentifiering av utförarna, men vi kan anta att det handlar om OnlyFans, Pornhub och liknande webbsajter. På ett vilseledande sätt försöker plattformarna associera pornografiproduktion – där kvinnorna förväntas producera och lägga upp interaktivt innehåll som bland annat möter konsumenternas efterfrågan på handlingar såsom gagging, ass-to-mouth, dubbel- eller trippelpenetration och hårt analsex – med ”vård” och föreställningar om att ”stärka kropp och själ”. Artikelns slutsats är att det är en bedräglig rekryteringsdiskurs. Diskrepansen kunde inte vara
554
Angela Jones, “The Pleasures of Fetishization: BBW Erotic Webcam Performers, Empowerment, and
Pleasure,” Fat Studies: An Interdisciplinary Journal of Body Weight and Society 8, nr 3 (2019): 282.
555
Ibid., 282–83 (kursivering tillagd).
556
Se t.ex. ibid., 284–86.
557
Ibid., 286–87 (kursiv tillagd).
558
Ibid., 290 (kursiv tillagd).
559
Laura McVey, Meagan Tyler, & Lauren Gurrieri. “‘Care’ as camouflaging capitalism and obscuring harm: The
user-generated pornography market and women’s inequality.” Women’s Studies International Forum 91 (2022): 102573, https://doi.org/10.1016/j.wsif.2022.102573.
84 (245)
919
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
större mot den förödmjukelse och de övergrepp som utförarna förväntas tåla av många konsumenter.
Förhållanden i Sverige
Den pornografi som gjorts av deltagarna i den svenska studien med 105 utförare laddades upp
eller annonserades på en stor mängd webbsidor, sociala medier och dejtingsajter; frågan är snarare var den inte laddades upp. Till exempel skedde uppladdningen på Facebook (28 %) och Twitter (13 %). Däremot tycks inte vanliga medier såsom dagstidningar, ”gammelmedia” (t.ex. TV, Radio) eller fullkomligt icke-pornografiska webbsidor användas för pornografiska ändamål. I övrigt användes mer eller mindre alla sexuellt orienterade sidor såsom Rosa Sidan (där bl.a. prostitution i Sverige marknadsförs från andra länders servrar), Pornhub, OnlyFans, MinaNakenbilder, och
Scandalbeauties (svensk sajt som diskuteras mer nedan).
560
Majoriteten (82 %, 80/98) skapade
pornografi från sitt eget hem och att 81 % (79/98) filmade med sina mobiltelefoner.
561
Ofta får inte utförare betalt inom pornografin. I den svenska studien uppgav 54 % (54/96) att
de inte fick betalt för att skicka pornografi av sig själva direkt till sexköpare eller för att ladda upp den på webbsajter. Deltagarna lurades ofta av sexköparna till att skicka pornografin innan de fick betalt, eller så blev de otillbörligen exploaterade finansiellt genom att till exempel fotograferas utan samtycke, tvingas till pornografi eller utnyttjas av webbsajter som betalade mindre än utlovat eller ingenting alls.
562
Bland deltagarna i studien med 105 utförare i Sverige uppgav även 44 % att deras
människohandlare eller hallickar var involverade i produktionen av deras pornografi. Nästan en tredjedel (35 %, 31/89) hade en ”account manager” vars beteende motsvarade innebörden av termen hallick, det vill säga en person som främjar och otillbörligt ekonomiskt utnyttjar en annan persons prostitution för pornografi eller andra ändamål. Flera kvinnor uppgav att hallickar administrerade deras konton på Scandalbeauties. Dessutom beskrev ett antal av deltagarna att samme person som laddade upp deras pornografi också var inblandade i andra typer av prostitution, exempelvis ”klubbägare eller hallickar som äger fler tjejer”. Deltagarna beskrev hallickverksamhet bestående av organisationer och nätverk, inklusive hallickar som kunde placera kvinnor på olika platser för prostitution där det också ingick att filma deras prostitution. En kvinna i studien uppgav att hon varit involverad i pornografiska produktioner hos Playboy Sverige, där hennes ”pornograf” också var involverad i skönhetstävlingen Miss Universum. Han ”sålde” henne till sexköpare (ur lagens synvinkel förmodligen koppleri, BrB 6 kap. 12 §, eller människohandel, BrB 4 kap. 1a §: ”[h]e pimped/trafficked her to sex buyers”).
563
Sexköpare och ”följare” tillhörde den mest frekventa kategorin personer som betalade för
pornografi (87 %, 84/97) emedan 56 % (54/96) inte betalade utförarna trots att de utfört pornografiska scener. Därefter förekom att pornografiska webbsajter (23 %), producenter (21 %), sociala medier (18 %) och regissörer (15 %) betalade för pornografi.
564
Ett antal av deltagarna sa att
de såg ingen skillnad mellan ”följare” i pornografi på sociala medier och andra sexköpare. Här är några exempel på kommentarer:
“I would not call them followers,” one woman said, “they are johns and a john is someone who, for example, buys cam.”
“Johns will be johns. I don’t see a difference between people who just want to buy online or who want to meet, really.”
“There is no difference between those who buy sex and those who buy pictures/videos. I think those who buy sex also consume porn in some form.”
560
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 30–31.
561
Ibid., 28.
562
Ibid., 31.
563
Ibid., 35.
564
Ibid., 41.
85 (245)
920
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
“People who buy photos and videos always want to meet live.”
565
Precis som studentarbetena visat om utförare på OnlyFans nedan, där dock kritiska frågor om
våld och övergrepp inte tycks ha ställts av intervjuaren, finner rapporten med de 105 utförarna att utförarna måste spendera flera timmar om dagen för att chatta med ”fans” och ”följare” för att få lönsamhet åt sig själva. Femtiotre procent (46/86) som besvarade frågan uppgav att de kontaktas av dessa män ”flera gånger om dagen” och fyrtioen procent (36/87) spenderar 1–3 timmar om dagen att chatta med männen. En ansenlig mängd deltagare spendera ännu mer tid: en av fyra, närmare bestämt 24 % (21/87), uppgav att de spenderade 4–6 timmar om dagen att chatta med pornografiska fans. Dessa fans förföljer emellanåt kvinnorna, läcker deras personliga information på internet (doxing) och är hotfulla. Vissa av kvinnorna var ursinniga när de tänkte på dessa fans, till exempel för att de förflyttar gränserna för vad kvinnorna behöver tåla – något vi hört upprepande gånger från studenterna som intervjuat utförare på OnlyFans. När det gällde hot och trakassserier relaterat till pornografi hade 54 % hotats via textmeddelanden, 53 % hotats på sociala medier, 40 % blivit förföljda, 39 % utsatta för doxing och 23 % hade familj och vänner som hotades på grund av pornografin. Av dem som utsattes för doxing blev 56 % också trakasserade och 68 % fruktade för sin säkerhet.
566
Förföljelser av ”gränslösa” konsumenter berättar också informanterna i Talitas rapport
berättar om. På de olika webbsidorna med pornografi där de hade konton, liksom på andra sociala medier, förekommer framför allt förfrågningar om att få mer pornografiskt material eller köpa sex. Några informanter berättar hur de förföljs av närmast besatta män som söker personlig kontakt på ett delvis manipulativt sätt, till exempel genom att locka med ersättning eller gåvor, och delvis aggressivt sätt när de inser att de inte kommer få någon uppmärksamhet tillbaka. Flera informanter uppger att det är svårt att inte svara män som de förföljs av på dessa sätt för att, som en uttrycker det, det kan komma ”’konsekvenser’” om de plötsligt ”’slutar höra av sig’”. Rädsla och upplevelser av hot tycks vara allestädes närvarande för kvinnorna.
567
Läsaren får intrycket av att dessa
informanters problem är större än de problem som utförarna på OnlyFans rapporterar om i studentarbeten. Återigen är det dock svårt att veta i vilken mån vissa informanter är mer ärliga, i vilken mån intervjuarna har den skicklighet som krävs, och om forskarna ställer rätt frågor samt får informanten att känna sig bekväm att minnas sina traumatiska eller obehagliga upplevelser.
Inte oväntat uppger 67 % av deltagare i studien med 105 utförare i Sverige (70/104) att de
oroas av att deras familj, vänner och framtida arbetsgivare kommer upptäcka pornografin som de är med i. Så många som 38 % (38/101) av deltagarna i denna studie har råkat ut för att någon de kände hittat och sett på deras onlinepornografi. Åtminstone en tredjedel av tiden (36 %, 37/103) har kvinnorna och männen i studien utpressats av någon som laddat ner filmen. Till detta kommer att över hälften, närmare bestämt 64 % (65/102), har filmats utan sitt samtycke under ”vanliga” sexköp. Deras gränser överträds rutinmässigt av sexköpare, såväl gällande filmning som vilka handlingar utförarna behöver genomföra som hur länge köpet skulle pågå.
568
Konsekvenserna av alla filmer är
förödande. Tre deltagare uttrycker situationen träffande:
“Pornography can haunt you for years. Films can be made public and destroy everything relationships and jobs.”
“After porn, you will never have a future because there is evidence out there of who you were. You will always have to face your past.”
“. . . When it comes to porn, a lot of people think that there will be a studio. It could just as well be a filmed abuse. The viewer will never know. The viewer could never know if there is a consent. And, even if there were a consent, the consequences are still there.”
569
565
Ibid., 41.
566
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 42–43.
567
Donevan, Syns man inte, finns man inte, 43–45.
568
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 45–46.
569
Ibid., 46 (citerar intervjudeltagare).
86 (245)
921
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
Ett antal av deltagarna sade till intervjuarna att de föredrog icke-filmad prostitution framför pornografiproduktioner eftersom de antog att i prostitution skulle ingen filma förödmjukelsen de utsattes för.
570
Nedan är några exempel:
“The porn remains almost forever. While the other is gone as soon as you close the door and change the sheets.”
“Prostitution is easier to hide than pornography.” “Porn is more exposing. It gets wider coverage. Traditional sex work is more discreet. It doesn‘t reach as many people. .”
“Porn is more traumatic because you don’t know how this video will trend, it lives on in your mind.”
“Porn is for the world, sex work is total privacy. Nobody has to know what you are doing. I only want to be in this (sex work) for a short time, so the world doesn’t have to know about this.”
571
Fler än en tredjedel (39 %, 38/97) beskrev hur de disassocierade under inspelningen av
pornografi – som en känsla av att vara avtrubbad, inte känna någonting, inte vara där, att vara tom eller avstängd. Om de inte disassocierade kände de i stället ett överväldigande äckel, skam, oro och rädsla.
572
En del deltagare diskuterade även ojämlikheten i makt i pornografi:
“I think that the porn industry conveys that it’s empowering, and that you feel power over these men. And maybe it was at first that I thought, ‘haha, I’m taking this money from these men . . . .” But the reality is that they buy you. So, having that confidence but feeling powerless anyway—it’s hard. I’ve watched the debates, and there’s always a girl saying she’s got power and blah blah. But I wonder how much of that is actually true. It takes a lot to feel like you are in control, because in the end, someone else wants something specific from you, and it’s very distasteful to do something that someone else is asking for because they want power over you. This is their way of getting power. So to say ‘I have power in that situation’—I think you’re mostly trying to fool yourself.”
“[Pornography is] heartbreaking in many ways…You have no value in yourself, but the only value you have is as an object. You are nobody, a punching machine, a wank glove but not a human being.”
573
Några deltagare som beskrev vissa aspekter av pornografin som roliga och spännande lade alltid in en brasklapp i sina kommentarer.
“…you turn off your emotions and just think about the money and then you get the money in your hand and you get happy, but after that you get anxiety”
“Maybe I feel happy but I’m not really there emotionally.” “It felt good. I got a lot of compliments. But then it also felt perhaps a little shameful.” “I think it’s fun. But be prepared that it is very unsafe online, people will want to record you, meet IRL, they will be rude, haggle... You shouldn’t do porn if you’re sensitive and/or desperate for money while feeling bad—it’s not worth it.”
“I’m quite focused. I’m neutral. I focus on creating a good product.”
574
En deltagare beskrev hur pornografin är en form av annonsering för prostitution.
“Porn shows what you can do and shows your experiences. Can you suck well, masturbate well, can you take the whole thing in your mouth or not, can you swallow. The only thing guys want is for you to blow well. Sex work is more something you just do. You just lie there like a dead body while someone else enjoys it.”
575
Flera utförare beskriver hur pornografi är värre än prostitution.
“..people don’t realize that coercion and force can be a part of porn as well as prostitution.”
570
Ibid., 46.
571
Ibid., 46–47.
572
Ibid., 47.
573
Ibid., 48.
574
Ibid., 48.
575
Ibid., 49.
87 (245)
922
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
“I find porn more offensive and humiliating [than prostitution]. It feels more revealing, more shameful . . . .”
“Porn feels more invasive [than prostitution].” “Porn is more emotionally stressful.” “It makes it harder for me to block the emotions. I get closer to the feelings when I have to pretend to have them, it’s harder to switch off. I also get more disgusted. When I only meet someone who wants to sleep with me, I think, he just wants to come, and that’s it. When it’s porn, a scene must be set up for others to watch.”
Några utförare föredrar att spela in ensamma med en webkamera hemma – ungefär som OnlyFans utan andra utförare, regissörer och producenter. Prostitution framstår som mer hotfullt än webbkameraprostitution på grund av hotet om att bli misshandlad av sexköpare i verkliga livet. Men även dessa deltagare medger att webbkamerapornografi skapar helt andra faror för utförarna såsom doxing och utpressning.
576
Nakenbilder jämfört med annan pornografi framstod för ”många” av deltagarna som mindre
exploaterande än pornografi men inte fundamentalt annorlunda – bara en gradskillnad. Du kan behöva skada dig själv i nakenbilder också, säger en deltagare, ”’men du har kanske fortfarande lite mer kontroll’”.
577
Pornografi ”är mer påträngande” och ”kan vara mer våldsamt” än nakenbilder,
enligt deltagarna. Inte oväntat skiljer vissa deltagare mellan nakenbilder där de är ensamma och nakenbilder med andra deltagare, eftersom det är farligare med flera deltagare. En deltagare påpekar sakligt att ”[n]akenbilder är enklare, det sker ingen beröring, du har din kropp ifred emedan pornografi är raka motsatsen: då har du ingen egen vilja.”
578
Däremot menade andra att både
nakenbilder och pornografi har pengar gemensamt, att ”[b]åda är någonting som du gör ofrivilligt. Jag tror inte att någon flicka eller pojke gör det frivilligt. Det handlar om att använda din kropp som ett verktyg för att skapa pengar. Du gör förmodligen bäggedera eftersom du känner dig riktigt dålig och behöver pengar.”
579
Många menade att det inte var någon skillnad mellan nakenbilder och
pornografi.
“You get paid to let another person look at you naked for the purpose of their pleasure—this applies to both porn and nude modeling. I think the two are actually the same thing, I see absolutely no difference between them.”
“When I did Playboy it felt artistic; I wanted to be a model, but it is the same. You think there is a difference in the beginning, but it’s the same.”
“What I sent [uploaded] between 14 and the years after that somehow feels like it was a lot about being objectified. You would always be there for someone else, you were not a person but an object. People took the liberty of saying “that wasn’t sexy enough, can you push your breasts up more.” It feels disgusting, no one ever cared about who I was.”
Många av deltagarna sade att pornografiproduktion och prostitution var samma sak:
“I see no difference. You do the same thing, the only difference is the camera.” “They are very similar - you get money for having sex, it’s as simple as that. The only difference is that porn happens on camera.”
“The only difference is that one is documented and the other is not.” “For me, it’s totally connected, I have a hard time separating them because it’s almost always that I meet my clients physically first, and then we film what we do, and then I sell it to them as porn afterward.”
“Both [pornography and prostitution] are equally destructive.” “Everyone who buys sex is a rapist.”
580
576
Ibid., 49–50.
577
Ibid., 50.
578
Ibid, 50–51.
579
Ibid., 51.
580
Ibid., 51–52.
88 (245)
923
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
OnlyFans i Sverige (magister- och kandidatarbeten)
I forskningen om internetforum där personer lägger upp eget material på nätet tycks tematiken hos de beskrivningar som utförarna ger oss var delvis desamma som i undersökningar om mer traditionella produktioner där det finns regissörer, arbetslag, producenter samt distributörer. Det som skiljer är att vi får mindre beskrivningar av tredjeparter såsom hallickar och producenter, även om det förekommer. Emellertid visar den senaste undersökningen med 105 utförare i Sverige att de är utsatta för såväl hallickar, våldsamma producenter, följare och sexköpare samtidigt som de själva laddar upp material på sociala medier som OnlyFans eller liknande plattformar. Vi talar alltså om en i många fall överlappande population av utförare som befinner sig i prostitution på många arenor. OnlyFans behöver här bara vara en av flera plattformar. Då inga forskare i Sverige studerat populationen på OnlyFans specifikt utan snarare pornografisk produktion som helhet vill utredningen komplettera genomgången med information från studentarbeten som också belyst populationen.
Två studenter parförfattade en kandidatuppsats i sociologi vid Linköpings universitet höstterminen 2020 om
utförare på plattformen OnlyFans.
581
Materialet består huvudsakligen av åtta kvalitativa intervjuer eller
chattsamtal med ett målstyrt urval kvinnliga informanter, vars OnlyFans-konton studenterna hittat ”genom att dagligen flanera via anonyma konton på sidorna Instagram, Reddit och Twitter för att få en inblick i den miljö och kontext som våra informanter befinner sig i”.
582
Några informanter hade
även hittats via mer regelrätta sökningar på sociala medier eller Google.
583
Eftersom OnlyFans
befinner sig bakom en betalvägg och inte gör reklam för utförarna i något allmänt forum – snarare delegerar marknadsföringen till utförarna själva via andra sociala medier – var dessa två sökmetoder det mest lämpliga sättet att få kontakt för studenterna. Studenternas material består mer specifikt av fem kvalitativa semistrukturerade ”livsvärldsintervjuer via Zoom-samtal med röst och videoinspelning” och tre intervjuer som ”skett via kvalitativa chattintervjuer med samma koncept” där studenterna ”sökt beskrivningar av informanternas livsvärld”. Fem informanter är från Sverige, en från Storbritannien, en från Österrike och en från USA. Två är även verksamma inom eskort-eller annan prostitution.
584
Den ena uppger exempelvis att hon även är verksam inom
eskortprostitution,
585
emedan den andra indirekt uttalar att hon är eller varit verksam i annan
prostitution.
586
Utförarna inom prostitution, pornografi och OnlyFans utgör inte separata grupper
utan populationen är delvis densamma, vilket också visats i tidigare forskning.
En student författade en kandidatuppsats i genusvetenskap (C-uppsats) vid Örebro universitet vårterminen
2021 om plattformen OnlyFans.
587
Hon genomförde fyra semistrukturerade intervjuer med (vad hon
kallar) ”contentskapare” på OnlyFans. Liksom många studenter som undersöker denna typ av population har hon haft svårt att finna informanter som vill ställa upp på intervjuer och har sökt, utan framgång, på såväl flera stora Facebookgrupper som via hastagen #onlyfanssverige på Instagram. Hon kontaktade även kvinnor som deltog i SVT-dokumentären Pornfluencers år 2021, även utan resultat. Det var först efter att hon utökade sökningen på Facebook till flera andra stora grupper med mestadels kvinnor som hon lyckades samla in tre deltagare, plus en kvinna som kontaktade författaren eftersom den informanten kände en tidigare informant till författarens B-
581
Rebecka Asplund & Linn Petersson, ”’Mitt jobb är att vara någons fantasi’ – En kvalitativ studie av OnlyFans
kreatörers upplevelser i det digitala sexarbetets era” (Kandidatuppsats i sociologi 15 hp, Linköpings universitet, HT 2020).
582
Ibid., 28.
583
Ibid., 30.
584
Ibid., 30–31.
585
T.ex. ibid., 46.
586
”Jag är med i olika Facebookgrupper där det inte bara är OnlyFans. Vad jag har märkt så är faktiskt OnlyFans
det sista steget i en sex workers karriär. Oftast har tjejerna börjat med att dansa och sedan har det utvecklats till eskort och så till slut kommer då OnlyFans.” Ibid., 66.
587
Lovisa Wistrand, ”Onlyfans: Frigörelse eller förslavgning?” (Kandidatuppsats i genusvetenskap 15 hp, Örebro
universitet, VT 2021).
89 (245)
924
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
uppsats.
588
Med svårigheterna att rekrytera informanter i åtanke behöver vi vara försiktiga i att tolka
resultaten eftersom de knappast är representativa för populationen utförare på OnlyFans i allmänhet. Däremot är det relevant med analytiska teman som återkommer eftersom vi i så fall kan generera ”analytiska generaliseringar” (om än inte ”statistiska generaliseringar”).
589
Två studenter vid Medie- och kommunikationsvetarprogrammet vid Göteborgs universitet skrev en
kandidatuppsats (”examensarbete”) vårterminen 2021 under pågående Covid-pandemi; här utgörs
primärmaterialet av utförare på plattformen OnlyFans i åldern 18–26 år.
590
Författarna hade
genererat ett snöbollsurval genom att söka efter kvinnor 18–30 år gamla i stängda och öppna nätforum, på sociala medier samt genom kontakter med organisationer och medier (Göteborgsposten och Talita). De sökte medvetet respondenter ”som hade olika typer av erfarenhet och inställning till OnlyFans” och därmed inte efter ett statistiskt representativt urval.
591
Denna
urvalsteknik innebär att resultaten förmodligen uppvisar större kvalitativ variation än det typiska fallet (dvs. mest vanliga fallet). Flera respondenter tackade dessutom nej och det redovisas ingen bortfallsanalys, men efterforskningarna ledde åtminstone till Zoom-intervjuer med fem kvinnliga utförare och 66 sidor av ordagranna transkriberingar.
592
Av de fem respondenterna hade en slutat
och tre fortsatt med OnlyFans som ”extrajobb”; den femte befann sig såväl på plattformen OnlyFans som på Nordic Finest (en annan pornografisk nätsida som uppvisar flera likheter med OnlyFans) som heltidssysselsättning.
593
Upplevelse av kontroll
Örebrouppsatsen berättar hur samtliga informanterna beskriver att det är ett såväl
tidskrävande som mentalt mycket krävande arbete att få ekonomisk lönsamhet på plattformen; de måste vara närvarande i stort sett hela tiden och bekräfta samt besvara prenumeranternas olika krav och önskemål. Den mest negativa informanten tycks vara ”Anna”, 48 år, som blev arbetslös i samband med pandemin när det blev ”Lockdown”.
594
Författaren beskriver hur Anna anser att
”konsumenten får makten i och med att det är den som har pengarna och contentskaparen hela tiden måste anpassa sig för att tjäna pengar.”
595
Annas uttalat radikalfeministiska synsätt är
anmärkningsvärt givet att hon vid undersökningen varit en aktiv utförare på OnlyFans i cirka två år: ”’vi är ju formade av ett patriarkalt samhälle och det är där det sorgliga är tycker jag. Att Onlyfans ens förekommer och att det ens finns, och att det paketeras som något positivt och att det skulle vara kvinnans frihet. Det tycker jag är vidrigt.’” Vidare säger Anna att ”hon aldrig hade skaffat Onlyfans om det inte var för att hon var tvungen. Hon ser även på prenumeranterna, dem med pengarna, som maktinnehavare. Om du som kvinna är i en utsatt position och är i behov av pengar blir det därför nästan ett tvång att uppfylla prenumerantens önskningar,” skriver författaren.
596
Även
om Anna är mest uttalat negativ till OnlyFans av författarens informanter uttrycker andra också problem med plattformen.
Linköpingsuppsatsen diskuterar bland annat ”de krav som ställs på dem [utförarna] från
prenumeranter och det gränslösa arbetet.” Informant nr 7 berättade för författarna att hon slutat med OnlyFans samma månad som hon intervjuades för att hon ”’känner en stor press kring att vara något jag inte är. Det finns många människor där som prenumererar på mig bara för att de tror att
588
Ibid., 11–12.
589
Jfr Robert K. Yin, Case Study Research: Design and Methods, 5th ed. (Los Angeles: Sage, 2014), 40–44.
590
Sofia Bäckström & Martha Tedla, ”’Easy cash, utnyttja män’”: En kvalitativ intervjustudie om kreatörers
upplevelser av att publicera explitic innehåll på plattformen OnlyFans” (Kandidatuppsats i medie- och kommunikation 15 hp, Göteborgs universitet, VT2021), 21–22.
591
Ibid., 21.
592
Ibid., 19–22.
593
Ibid., 21–22.
594
Wistrand, ”Onlyfans: Frigörelse eller förslavning?”, 15. För informanternas åldrar, se ibid., 13.
595
Ibid., 23.
596
Ibid., 24
90 (245)
925
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
jag ska göra porr. Jag vill bara skapa, jag vill inte bli sexualiserad.’”
597
Uttalandet framstår kanske som
naivt, men med tanke på att OnlyFans även används av andra kreatörer är det kanske förståeligt.
Informant nr 3 berättar på ett annat sätt att hon ifrågasätter sitt val eftersom ”’man inte orkar
med att ta all skit och hålla uppe allting, att det tar så mycket tid, man bara; ”vad fan jag håller på med?”’”
598
Hon fortsätter med att berätta för författarna om att hon längtar efter att ”’ha ett vanligt
jobb igen och vara ute bland folk och göra det vanliga. Sedan kan jag ha det här [OnlyFans] som en sidogrej, en hobby. . . .’”
599
På samma sätt uttrycker sig informant nr 1, som ”’tvivlar ibland’”
eftersom hon i praktiken behöver ”jobba dygnet runt” och anpassa sig till konsumenter i olika tidzoner, vilket bryter ner henne i längden:
Jag märker att det är jättemånga och jag kan räkna in mig själv också som känner att det är mentalt påfrestande. . . . Just det här att man jobbar hela tiden, du jobbar hela jävla tiden och så får du tillbaka en liten procent på allt det jobbet du lägger. . . . Jag vill inte att det ska vara så, samtidigt har man ju en förpliktelse, prenumeranterna på OnlyFans de betalar ju för det här och de förväntar ju sig någonting från mig.
600
[IP 1]
Även informant nr 3, 6 och 8 talar om liknande psykiska påfrestningar.
601
Informant nr 8 nämner
dessutom sitt heltidsjobb och att extrainkomsterna från OnlyFans i praktiken gör att hon ”’arbetar dygnet runt’” – det vill säga hon lägger sig mellan klockan ett och två på morgonen ”’bara för att vara uppe klockan sju igen’”.
602
Möjligheten till kontroll kan begränsas av det hårda tempo och den
exploatering som dessa kvinnor befinner sig i.
Göteborgsuppsatsens frågade respondenterna om såväl ”de positiva delarna med ditt arbete
på OnlyFans” som ”de negativa delarna”.
603
Vad gäller de positiva framkommer liknande svar som i
de andra studierna av OnlyFans: möjligheten att tjäna pengar, uttrycka sin ”identitet” samt tryggare ”arbetsförhållanden” jämfört med andra plattformar såsom Scandal Beauties. Författarna använder begreppet ”egenmakt” och ”praktikalitet” för att beskriva de positiva aspekterna. Egenmakt betydde för en respondent att hon såg plattformen som en frigörelse från en destruktiv relation; en annan hade som tonåring blivit utsatt av sin partner, som spridde intima bilder utan hennes samtycke, och hon såg OnlyFans som ett sätt att ”ta tillbaka kontrollen över sin kropp då hon själv bestämmer vad andra får ta del av eller inte”, som författarna skriver.
604
En annan respondent uttryckte att OnlyFans
stärkte dennes självkänsla, närmare bestämt uppgav hon att hon var ”’plus-size’” och därför blev stärkt av att se att ”’det finns folk där som gillar stora tjejer också’”.
605
Dessutom uppgav hon att
hon fått diagnoserna Borderline och ADHD och mött svårigheter på den reguljära arbetsmarknaden. Hon förklarade: ”’att ha ett helt vanligt jobb funkar inte för mig med min psykiska ohälsa. Det här kreativa med OnlyFans, det funkar för mig, för då har jag mitt eget schema.’”
606
De två sista respondenternas egenmakt tycks framför allt ha utgjorts av att tjäna pengar:
författarna skriver att en respondent ”ser det som en fördel att kunna tjäna pengar på sin kvinnokropp och alltså utnyttja det hon fötts med”, vilket den andra respondenten instämmer i och tillägger: ”’Easy cash, utnyttja män. Det är väldigt enkelt arbete typ.’”
607
Utifrån vad som
framkommit i denna liksom i andra studier tycks detta uttalande dock obalanserat: OnlyFans är inte ”väldigt enkelt arbete”. Ingen respondent har heller uppgivit att de tjänat någon större mängd pengar. Däremot beskriver en respondent här hur hon slutade publicera material när hon ”insåg att
597
Asplund & Petersson, ”’Mitt jobb är att vara någons fantasi’”, 56.
598
Ibid., 57.
599
Ibid., 57 (IP 3) (klammer i original).
600
Ibid., 57 (IP 1).
601
Ibid., 58.
602
Ibid., 58.
603
Bäckström & Tedla, ”’Easy cash, utnyttja män’”, 56; onumrerad bilaga, s. 2.
604
Ibid., 25.
605
Ibid., 26.
606
Ibid., 26.
607
Ibid., 26.
91 (245)
926
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
arbetet krävde mer av henne än vad hon först trott” och inkomsterna blev lägre än förväntat.
608
En
En annan respondent med erfarenhet menade dessutom att inkomsterna på Scandalbeauties och Sinnergirls var betydligt sämre – två andra svenska plattformar som beskrivs i grålitteratur från organisationen Talita ovan.
609
Den respondent vars huvudsakliga inkomstkälla var OnlyFans
uttryckte också oro att allmänheten underskattar arbetsinsatsen som krävs för att kunna få en ”bra inkomst” när enstaka influencers syns i media som inte är representativa.
610
Ägarna till andra svenska
plattformar som Scandalbeaties och Sinnergirls ”glamoriserar” även verksamheten med orealistiska löften om rikedom, enligt respondenten, vars sambo sades ha räknat ut att hon fick tre kronor i timmen för arbetsinsatsen där – något som ledde till att hon flyttade till OnlyFans.
611
Möjlighet till gränssättning
Linköpingsuppsatsens informanter nämner ett antal positiva faktorer som tycks ligga bakom
deras beslut att samarbeta med OnlyFans. Plattformen erbjuder finansiell självständighet; sajten har till exempel blivit en tillflyktsort för dem som förlorat sitt arbete. OnlyFans möjliggör extrainkomster för oväntade utgifter för dem med vanliga arbeten. Vissa informanter berättar även att OnlyFans ökat deras självförtroende. Så menar till exempel en utförare som haft ätstörningar tidigare, och som numera säger sig ”älska” sin kropp. Det finns också en gemenskap bland utförarna, där de stöttar varandra i arbetet med att locka till sig konsumenter. Att vara utförare innebär också mer självbestämmande och flexibilitet än i andra yrken – det menar i alla fall en del av informanterna. Emellertid framstår dessa utsagor som motsägelsefulla då de flesta av informanterna också talar om den gränslösa pressen att leverera innehåll, marknadsföra sig själva i sociala medier och se till att upprätthålla relationerna med prenumeranterna genom chattdiskussioner (ofta sexualiserade konversationer) och svar på olika förfrågningar. Flera informanter kunde också berätta om ”otrevliga” eller ”tjatiga och oförstående” prenumeranter. Detta leder i sin tur till problem med ”personlig gränssättning” enligt informanterna eftersom konsumenterna trots allt ställer krav. En informant menar exempelvis att det är en stor nackdel för hennes del att inte vilja visa ansiktet, vilket hindrar henne från att få mer inkomster.
612
Örebrouppsatsens informant ”Sara” menar också att hennes självkänsla stärkts sedan hon
börjat med OnlyFans: ”’Jag känner mig som tjock kvinna mycket sexigare än innan. Att leva i ett fettfobiskt samhälle hela sitt liv för att sen träda in en värld där folk betalar för att jag bara ska prata med dom. Det är mäktigt.’”
613
Samma syn bekräftas av ”Maja”, som i sin intervju enligt författaren
”lägger stor vikt” att Onlyfans förbättrat hennes självkänsla och kroppsuppfattning, vilket hon haft ”problem med sen tidigare”.
614
Likväl säger Maja att kvinnor ska vara ”medvetna om riskerna”,
framförallt att ”’det kan vara väldigt krävande mentalt” och (som hon uttrycker det) ”’väldigt mycket mentalt’”.
615
Örebrouppsatsens informant ”Sara” hade slutat ladda upp innehåll på OnlyFans vid tiden för
intervjun och berättade för författaren att hon ansåg det vara svårt att ”sätta gränser” då möjligheten att erhålla mer inkomster oftast är förknippad med att ”gå utöver sina egna gränser.” Sara förklarade att ”’[d]et krävs att du har en ordentlig självsäkerhet OCH att du vet hur man sätter gränser […] Unga, främst tjejer, kan ha svårare att sätta gränser men de vet inte alltid vart deras gränser går. Vilket de här männen vet.’”
616
Linköpingsuppsatsen redogör för på liknande sätt hur utförarna i viss
mån pressas av prenumeranterna att levera grövre pornografiskt material som påminner eller imiterar gonzogenren. Studenterna skriver att deras resultat visar ”att det finns en stor efterfrågan
608
Ibid., 27.
609
Ibid., 26.
610
Ibid., 29.
611
Ibid., 26, 29.
612
Asplund & Petersson, ”’Mitt jobb är att vara någons fantasi’”.
613
Wistrand, ”Onlyfans: Frigörelse eller förslavning?”, 18.
614
Ibid., 25.
615
Ibid., 25.
616
Ibid., 20 (klamrar i original) (citerar informant ”Sara”).
92 (245)
927
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
och därav en förväntan på material som visar samlag, det vill säga pornografi vilket i många fall handlar om fetischer som går emot gängse normer kring sexualitet men även en förväntan på ett mer intimt, amatörmässigt material som ligger nära kreatörens vardagsliv.”
617
Två av informanterna
nämner att presentationer som liknar det mest extrema i mainstreampornografin är vad konsumenterna helst efterfrågar, särskilt anala samlag:
”Det är ju porren, när folk har samlag och visar . . . och analt är extremt populärt, oh my god . . . det är typ det enda killarna snackar om hela tiden. . . . När andra tjejer gör reklam för sig de skriver liksom ‘I’m your little hoe’ eller ‘Your whore’ tillexempel. Jag vet inte, varför ska jag behöva kalla mig för det? Det är helt onödigt! Det är ju bara att ge männen tillträde genom att göra det också.’”
618
Upplevelse av trygghet eller otrygghet
Örebrouppsatsens informant ”Maja” beskriver hur OnlyFans saknar grundläggande säkerhet
eftersom ”[d]et finns folk som stjäl bilder och lägger upp på andra sidor och det är jag ganska orolig för ibland.”
619
För att inte bli igenkänd laddar aldrig Maja upp ansiktsbilder. En annan informant,
”Lisa”, menar att det ”tar emot vissa gånger” att behöva vara trevlig mot prenumeranter för att kunna få mer pengar men säger att det går att ”rapportera och blockera användare”
620
– något som
emellertid försvårar lönsamheten. ”Sara” anser att utförarna som befinner sig i hemmet och utan tredjeparter blir exploaterade i mindre utsträckning på OnlyFans, vars procentandel förmodligen är betydligt lägre än reguljära pornografiproduktioner.
621
Hon menar därför att OnlyFans är “en form
av ’ekologisk’ porr där contentskaparen har stor makt i jämförelse med andra sidor och porrproduktioner.” Sara anser dock att på andra pornografiska plattformar och produktioner blir ”många” våldtagna, samt att många är minderåriga – två företeelser som hon ”upplever” inte förekommer på Onlyfans.
622
Göteborgsuppsatsen beskriver dock hur utförarna på OnlyFans upplever problem med
kundernas krav, förväntningar och reaktioner även om en del är ”trevliga”. Den som har OnlyFans som huvudsysselsättning förklarar: ”På Snapchat kan jag få meddelanden från nästan 50 personer som antar att jag är kåt hela tiden och att allt jag tänker på är sex. Att jag är redo att ha sex med killarna 24/7. . . . Jag får även höra att jag är en hora och att jag säljer mig själv [trots att jag inte säljer sex].”
623
De andra respondenterna vittnar om ”snarlika situationer” och ”liknande upplevelser”
enligt författarna, förutom den respondent som slutat använda OnlyFans vid intervjun som menade att hon inte ”förväntades vara på ett visst sätt” och att hon satte ”tydliga gränser”.
624
Likväl uppgav
”alla” respondenter att de ”uppmuntrats till att överskrida” sina gränser av kunderna. Kunderna kräver ofta ”intimitet” och i linje med de andra undersökningarna av OnlyFans ovan beskriver författarna här hur samtliga fem respondenter ”översexualiseras och objektifieras”, till exempel ”då de förväntas vara tillgängliga för män hela tiden och inte ha några gränser för vilka de vill ha sex med”.
625
Författarna förklarar alltså att det finns en ”avhumaniserad bild” av dessa kvinnor. Författarna menar att deras resultat indikerar att det är svårt att behålla sina gränser ”då man
känner sig pressad till att överskrida dessa” och att det är lätt att ”överskatta den självkontroll man har i dessa typer av laddade situationer” som existerar på OnlyFans. Två av utförarna behåller emellertid gränsen att vara anonym genom att inte visa sina ansikten, vilket går i linje med de andra uppsatserna och Talitas undersökning (ovan), där respondenter vittnar om oron för vad publiciteten kan innebära. Författarna noterar dock en signifikant skillnad i att plattformen OnlyFans inte ”uppmanar sina kreatörer att överskrida sina gränser” – något som kan ställas emot andra
617
Asplund & Petersson, ”’Mitt jobb är att vara någons fantasi’”, 60.
618
Ibid., 59–60 (först två ellipserna i original, tredje tillagd).
619
Wistrand, ”Onlyfans: Frigörelse eller förslavning?”, 19.
620
Ibid., 20.
621
Ibid., 22.
622
Ibid., 24.
623
Bäckström & Tedla, ”’Easy cash, utnyttja män’”, 31–32.
624
Ibid., 32.
625
Ibid., 42.
93 (245)
928
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
kommersiella plattformar eller producenter som medvetet och manipulerande uppmuntrar till gränsöverskridandet.
626
Författarna skriver att ”flera” av de fem respondenterna utsatts för hat och trakasserier, dels
på plattformen av kunderna, dels utanför OnlyFans. En av kvinnornas följare stötte på henne i en mataffär och började förfölja henne. Respondenten förklarar:
Jag hade en incident när jag var hos min syster . . . där det var en man som hade mig på Snapchat som såg mig på [mataffären], och kände igen mig. Han blev väldigt närgången och creepy inom loppet av fem sekundär. Han tog inte ett nej, jag sa till honom ‘jag är här med min syster som jag inte har träffat på ett år, vi vill gärna vara i fred, respektera oss’ men han började förfölja oss i stället. Han var extremt obehaglig. Så jag fick säga till vakterna att säga till honom.
627
Vi kan bara spekulera om vad som hade hänt om respondenten upptäckts av mannen på en mindre bevakad plats, utan tillgång till vakter eller andra människor. Det finns uppenbarligen en otrygghet i verksamheten som inte går att bygga bort då prenumeranterna har få gränser som de inte kan överträda i praktiken.
OnlyFans i Norge (magister- och kandidatarbeten)
En masteruppsats examinerades vid Sosiologisk institutt ved Universitet i Bergen, vars primärmaterial bestod av fem kvalitativa intervjuer med ”unga” norska kvinnliga utförare på OnlyFans. Författarens ambition är att följa angreppsättet i grounded theory,
628
dvs. att ha ett empirinära förhållningssätt till
teoribildning där exempelvis respondenternas begrepp och terminologi ligger till grund för teoretisering. Detta har såväl fördelar som nackdelar; fördelen är utgå ifrån respondenternas egna upplevelser, vilket undviker teoretiskt påklistrade konstruktioner – nackdelen är att latenta strukturer och sociala kontexter kan osynliggöras då intervjuarens fokus är på den manifesta nivån. Bara en av informanterna har varit utförare på OnlyFans i ett år; resterande har varit utförare på OnlyFans i mellan tre veckor till och med fyra månader,
629
vilket får sägas vara en kort tid i jämförelse med
andra studier av OnlyFans, webcamming och pornografi.
En annan masteruppsats i rättssociologi har examinerats vid universitet i Oslo (University of
Oslo) i september 2022.
630
Uppsatsen är kvalitativ och primärmaterialet består av ett
bekvämlighetsurval där initialt endast en person visade sig villig att ställa upp efter ett trettiotal meddelanden skickats på Instagram med syftet att rekrytera informanter.
631
Emellertid
vidarebefordrade denna kvinnliga informant förfrågningar till personliga kontakter som också var utförare på OnlyFans, varför författaren lyckades samla in fler intervjuer via detta ”snöbollsurval”.
632
Det var dock fortsatt så stora svårigheterna att finna respondenter i Norge att författaren utökade sitt urval med en informant i USA och en i Australien. Sammanlagt har författaren intervjuat fem utförare – fyra via video och en via telefon, däribland tre norska ”nationals.”
633
Studenten noterar att
den internationella populationen som urvalet representerar är större än dem som befinner sig i Norge, men finner inte några kvalitativa skillnader i intervjuerna som skulle kunna härledas just till
626
Ibid., 43.
627
Ibid., 34.
628
Astrid Rokstad, ”’Jeg poster ikke porno.’ En kvalitativ studie av unge norske kvinners digitale sexarbeid på
plattformen OnlyFans” (Masteroppgave, Sosiologisk institutt ved Universitet i Bergen, Høsten 2022), 3, 36, https://bora.uib.no/bora-xmlui/handle/11250/3045519 .
629
Ibid., 34.
630
Monja Halvorsen, “Female Empowerment Through OnlyFans? A Sociology of Law Analysis of Tendencies
and Norms Surrounding OnlyFans and the Use of Sex as a Commodity in the Digital Realm” (Master Thesis in Sociology of Law, University of Oslo, September 2022).
631
Ibid., 17–18.
632
Ibid., 18.
633
Ibid., 18.
94 (245)
929
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
geografiska eller nationella förhållanden bland de fem informanterna.
634
Emellertid försvinner en del
av värdet för oss att separera en Norsk uppsats om materialet till två femtedelar även består av Anglosaxiska informanter.
Upplevelse av kontroll
I uppsatsen från Bergen konstateras, precis som i de svenska undersökningarna, att
respondenterna främst motiverar sin sysselsättning med pengar men även med nöje, ökat självförtroende och graden av självständighet: ”Den første var penger, at det var gøy, at arbeidet ga økt selvtillit, og en stor grad av autonomi.”
635
Ingen av författarens fem respondenter kunde
emellertid leva på intäkterna från OnlyFans ”allena”. Liksom i de svenska undersökningarna kan OnlyFans i de flesta fall endast erbjuda extrainkomster för utförarna. De individuella svaren är mycket snarlika dem som står att finna i de svenska uppsatserna och kan inte i någon betydelsebärande, analytisk mening sägas avvika även om numerära skillnader existerar. Exempelvis fanns en eller ett par svenska respondenter som hade OnlyFans som huvudsaklig inkomstkälla, vilket saknas bland de fem som intervjuas här. På grund av urvalets storlek, skillnaderna i rekryteringstekniker och de olika ländernas kontext är det dock inte meningsfullt att pröva skillnadernas statistiska signifikans. Som nämnts genererar dock kvalitativa intervjuer oftast tematik (t.ex. om psykologiska eller sociala mekanismer) som analytiskt kan generaliseras till andra fall.
636
Två informanter nämner att pengarna var den främsta motivationen att börja lägga upp eget
material på OnlyFans och ytterligare två av de fem respondenterna nämner att pengar var en stark tilläggsmotivation till andra skäl.
637
En respondent hävdar att hon inte är på OnlyFans enbart för
pengarna.
638
En av de fem respondenterna berättar hur hon haft det dåligt hemma under barndomen
och tidigt flyttat hemifrån, sedan fått besvärligt med ekonomin och behövde fokusera på betygen samtidigt som ökad psykisk ohälsa försvårade att komma ut och ta ett annat extrajobb.
639
Liksom
bland svenska informanter uppger även denna respondent att hon överväger att sluta eftersom konsekvenserna av att associeras till OnlyFans kan försvåra för henne senare i livet.
640
Kontrollen
över situationen som utförare begränsas därför av faktorer som de ej råder över, till exempel konsekvenserna av att materialen otillbörligen sprids och de råkar ut för stigma och trakasserier.
Till en början uppges att alla informanterna i uppsatsen från Oslo särskilt motiverade sitt
utförandeskap i ekonomiska termer: en hade haft arbetslöshetsersättning tidigare och uppgav att OnlyFans var det enda arbete hon någonsin utfört och att ersättningen i det ljuset var ”galet” hög.
641
En annan utförare hade ett annat ”vanligt jobb” som sjuksköterska på deltid, men OnlyFans innebar en bra möjlighet till extrapengar. Författaren gör gällande att flera informanter uttrycker en nyliberal hållning där sexuell objektifiering och OnlyFans normaliseras i termer av kvinnors entreprenörs- och självägarskap över deras egna kroppar.
642
Utifrån ett historiematerialistiskt perspektiv skulle
respondenterna snarare sägas uttrycka en normalisering av mäns överordning och exploatering av kvinnors sexuella ”mervärde”, där den ideologiska överbyggnaden rättfärdigar dessa produktionsförhållanden just i självägarskapstermer.
Det kollektiva systemet som de är del av i OnlyFans gör att kontrollen över vad de förväntas
göra i mångt och mycket ligger i händerna hos kunderna, om de ska ha möjlighet att få inkomster.
634
Ibid., 19. Det framstår som en rimlig iakttagelse med tanke på hur lika dessa tre länder är samt att de
kulturella, sociala och ekonomiska mekanismer som är förknippade med fenomenet OnlyFans torde vara lika i vår globaliserade, ”västerländska” del av världen. Förvisso kan det finnas mer inslag av religion i det amerikanska samhället än i Norge och Australien, men i så fall borde studenten ha märkt något av detta i intervjusvaren.
635
Rokstad, ”’Jeg poster ikke porno”, 39.
636
Yin, Case Study Research, 40–44.
637
Rokstad, ”’Jeg poster ikke porno”, 41.
638
Ibid., 42.
639
Ibid., 40–41.
640
Ibid., 41.
641
Halvorsen, “Female Empowerment Through OnlyFans?”, 43.
642
Se bl.a. ibid., 43–46.
95 (245)
930
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
Utförarna tycks också konkurrera med varandra på ett destruktivt sätt, även om det inte sägs uttryckligen i texten, vilket i praktiken innebär en avsaknad av kontroll för utförarna.
Möjlighet till gränssättning
Trots att respondenterna i uppsatsen från Bergen utfört sexuella handlingar på OnlyFans
relativt kort tid så bekräftas också de huvudsakliga trenderna från de svenska undersökningarna. Exempelvis är gränssättningen ett dilemma om informanterna ska kunna behålla ”otåliga” kunder, som gärna vill se mer avslöjande och extremare innehåll över tid.
643
Här påpekas att det är kunden
som sitter på den ekonomiska makten och att denne ”vinner” på att utförarens gränser förflyttas, varför pressen ofta leder till en dylik gradvis förskjutning.
644
Informanterna i uppsatsen från Oslo uttrycker att OnlyFans kan vara ett ”strategiskt” och
”smart” sätt att tjäna sitt uppehälle, exempelvis om fotografering sker under ett tillfälle men bilderna sprid på OnlyFans under en längre tid så att prenumeranterna lever i villfarelsen att delningen är ”autentiskt” (dvs. att materialet sprids i ”realtid” i stället för att massproduceras). Andra alternativ som nämns av en respondent är att portionera ut mer ”intimt” material i chattkonversationer än vad som läggs upp på ”väggen” för prenumeranterna, vilket kunde ”fängsla” männen och göra dem mer villiga att ge dricks för att nå det mer exklusiva och intima materialet. Ytterligare en säger sig vara stärkt i vetskapen om att männen ville se mer av hennes kropp och att hon kunde kontrollera deras möjligheter till det. Emellertid uttrycker informanter som författaren kommer i kontakt med också kritik mot den sexuella objektifieringen. I likhet med flera informanter i de svenska studentarbetarna kritiserar dessa informanter också hur ”gränslöst” mer oerfarna utförare beter sig när de lägger upp mer explicit och extremt innehåll, vilket sänker tröskeln för vad konsumenterna förväntar sig. Författaren tycks här mena, med hänvisning till en norsk forskare, att det också är psykologiskt enklare för informanterna att skuldbelägga andra utförare än att medge att de själva är del i samma system.
645
Trots att informanterna i uppsatsen från Oslo själva ofta framhävde de ekonomiska fördelarna
så uttryckte också samtliga (liksom många informanter i grålitteraturen nedan och studentarbetena ovan) en skepsis över plattformens existensberättigande då ”andra tjejer” inte kunde sätta gränser. Författaren nämner till exempel en informant som menade att det borde finnas en samhällelig kontrollmekanism som hindrar utsatta kvinnor att överhuvudtaget hamna på OnlyFans. Ett par andra informanter nämns, som menade att unga ofta inte förstår de långsiktiga konsekvenserna av sin medverkan. Ett par informanter satte också fokus på att de som är i stort behov av pengar i praktiken tvingas att bli utnyttjade av plattformen. Författaren nämner hur en informant, under diskussionen av problemen med att utförare kan ångra sin medverkan senare i livet, snabbt tillägger att plattformen enbart är intresserad av ekonomisk vinning – OnlyFans kommer därför aldrig ta mer ansvar för att säkra utförarnas hälsa än de tvingas till.
Upplevelse av trygghet eller otrygghet
Säkerhetsproblemen är desamma som lyftes i de svenska examensarbetena, nämligen att dolt
betalinnehåll läcker från utförarnas konton trots OnlyFans tekniska skydd. En utförare i uppsatsen från Bergen beskriver hur olika bots eller användare prenumererade på hennes konto enbart för att kunna läcka nakenbilder till pornografisajter.
646
Plattformens skydd mot olaglig delning av
upphovsrättsskyddat material är otillräckligt och det finns i praktiken ingen säkerhet för att innehåll inte sprids, varför de utförare som visar ansiktet löper stora risker för stigmatisering senare i livet. I denna norska undersökning uppger tre av fem respondenter att de visar ansiktena på OnlyFans.
647
I uppsatsen från Oslo frågar författaren utförarna vad de anser om att OnlyFans ägare
utvinner en andel av deras inkomst oroas de snarare av vad som skulle ske om OnlyFans inte
643
Rokstad, ”’Jeg poster ikke porno”, 65.
644
Ibid., 65.
645
Halvorsen, “Female Empowerment Through OnlyFans?”, 46–50.
646
Rokstad, ”’Jeg poster ikke porno”, 68–69.
647
Ibid., 61 tbl.1.
96 (245)
931
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
existerade än i vilken mån plattformen är (med författarens ord) ”en slags ’hallick’”.
648
Författaren
rapporterar emellertid att det under intervjuerna inte sällan uttrycks en ”intern konflikt” mellan å ena sidan ”vad normaliseringen av sex som en vara betyder på ett samhälleligt plan” – å andra sidan vad den ekonomiska möjligheten erbjuder respondenterna på ett personligt plan.
649
Den mest
ekonomiskt framgångsrika av utförarna uppgav här att hon ville sluta eftersom hon kände sig som ”’en bit kött.’” Hon förklarade: “I am so fed up with it. I am so fed up with selling pictures of my body, taking pictures of my body . . . . I am so fed up.’”
650
Därefter jämfördes OnlyFans med hennes
arbete som servitris: “I feel like when I work as a waitress, my head is kind of more in place, my body is tired, but my head is kind of at peace. Just like it should be.”
651
Det är svårt att känna
trygghet för en person som upplever att hon behandlas som en sak, en bit kött, eller ett sexuellt objekt.
OnlyFans internationellt
Italienska utförare på OnlyFans intervjuades mellan december 2020 och februari 2021.
652
Genom ett
icke-representativt snöbollsurval lyckades forskarna få tag i 20 informanter/utförare, alla vita kvinnor mellan 19 och 29 år gamla. Forskarna tycks dock mindre intresserade av i vilken mån utförarna blir utnyttjade eller far illa. I stället undersöks marknadsföring, samarbete med fotografer, profilering och interaktioner med konsumenter samt i viss (begränsad) mån om utförarens ”prekära” ekonomiska situation – inte våld, ohälsa och exploatering. Vad gäller prekär situation nämns dock att utförare lägger ner mycket tid och energi på att etablera ett emotionellt band till konsumenterna för att de ska förnya sina prenumerationer. Utförarnas insats är betungande – särskilt då det inte direkt leder till (med författarnas formulering) ”monetarisering av sexarbete”.
653
Författarna antyder
också att många utförare är oroliga för plattformarnas hot om att stänga ner möjligheten till att publicera pornografiskt material (deplatforming), vilket uttrycks i en del intervjucitat.
654
I övrigt finns
ingen information som på ett tydligt sätt kan besvara våra frågor om våld, exploatering och ohälsa.
På liknande sätt har sociologen PJ Patella-Rey skrivit en doktorsavhandling som godkänts vid
University of Maryland med titeln “Sex Cam Modeling: Labor, Intimacy, and Prosumer Porn.”
655
Trots att han genomfört 31 intervjuer (29 av dessa utförare som befann sig eller hade befunnit sig webcam-industrin, en konsument samt en som var både konsument och utförare)
656
ställer Patella-
Rey aldrig frågor som besvarar vårt uppdrag kring våld, exploatering och ohälsa.
Däremot skrev psykologen Jay N. Bosworth en doktorsavhandling med huvudtiteln “Sex
Workers on Onlyfans: An Exploratory Investigation of Services Accessibility, Psychosocial Influences, and Online Culture,” som ett led i sin psykologutbildning vid Rutgers University.
657
648
Halvorsen, “Female Empowerment Through OnlyFans?”, 51.
649
Ibid., 52.
650
Ibid., 54 (ellips i original).
651
Ibid., 54.
652
Daniel Cardoso & Cosimo Marco Scarcelli, “The Bodies of The (Digitised) Body Experiences of Sexual(ised)
Work on OnlyFans,” MedieKultur 37, no. 71 (2021): 98–121. Metodavsnittet börjar på sid. 105. Se också Daniel Cardoso, Despina Chronaki, & Cosima Marco Scarcelli, “Digital Sex Work? Creating and Selling Explicit Content in OnlyFans,”
Identities and Intimacies on Social Media, ed. Tonny Krijnen, Paul G. Nixon, Michelle D. Ravenscroft, & Cosimo Marco
Scarcelli (London: Routledge, 2023), 169–84. Metoden och analysen av de 20 semi-strukturerade intervjuerna omnämns uttryckligen på sidan 173.
653
Ibid., 179.
654
Ibid., 179–81.
655
PJ Patella-Rey, “Sex Cam Modeling: Labor, Intimacy, and Prosumer Porn” (Ph.D. Diss., University of
Maryland, 2021).
656
Patella-Rey, “Sex Cam Modeling,” 35.
657
Jay N. Bosworth, “Sex Workers on Onlyfans: An Exploratory Investigation of Services Accessibility,
Psychosocial Influences, and Online Culture” (Ph.D. Diss., Rutgers University). I USA behöver de flesta psykologer ha disputerat för att få praktisera, vilket skiljer sig från Sveriges och många andra europeiska länders psykologutbildningar där disputation inte är ett krav.
97 (245)
932
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
Utgångspunkten för Bosworth är att sexarbete är att anse som ett arbete: ”Sex work is work” stipulerar denne i första meningen i avhandlingen.
658
Därmed har Bosworth antagit ett perspektiv
som accepterar prostitution per se – något det svenska rättsliga och politiska systemet inte gjort. Här delas inte synen på prostitution som Bosworth ger uttryck för. Perspektiv som dessa kan styra vilka frågor som blir intressanta att ställa till forskningssubjekten och vilka frågor som utelämnas.
Bosworths studie bygger på en enkät med 19 utförare på OnlyFans där han misslyckades med
att samla in de 115 enkätsvar han ursprungligen avsett. Sammanfattningsvis fann Bosworth att utförarna bland annat upplevde att hälso- och sjukvårdens personal samt andra myndighetsutövare diskriminerade dem och var ”horfobiska” (whorephobic). Ett tungt skäl att börja med OnlyFans var behovet av en primär- eller sekundär inkomst på grund av covid-pandemin. Detta behov är något vi även läst om i studentuppsatserna från Sverige och Norge. Utförarna uppgav delvis att OnlyFans gett dem ökat självförtroende, men de önskade att fansen, följarna och ”klienterna” även skulle ”erkänna och respektera deras mänsklighet och acceptera att sexarbete är riktigt arbete”.
659
Det bör
här noteras att såväl sexköparen som den som köps i prostitution officiellt är kriminaliserat i största delen av USA, till skillnad från Sverige där bara sexköp och koppleri kriminaliseras. Den rättsliga kontexten gör att en jämförbar grupp från Sverige skulle kunna besvara en del av frågorna i Bosworths enkät annorlunda, exempelvis behovet av att prostitution erkänns som ”arbete” eller ej. Till skillnad från exempelvis Tyskland, Nederländerna, Nya Zealand eller Nevada, där sexköp är lagligt, så visar flera undersökningar med personer i prostitution i Sverige att de upplever villkoren som säkrare här än i länder med lagligt prostitution eftersom sexköparna vet att det räcker med väldigt lite för att de ska bli fällda för brottet sexköp om de trakasserar, hotar eller beter sig våldsamt mot personen i prostitution.
660
Fem av Bosworths 19 deltagare i studien uppgav att de hade en psykisk sjukdom, fem uppgav
inlärningssvårigheter och en var medicinskt långtidssjuk – något som antyder en relativt utsatt grupp liknande dem som återfinns bland personer i prostitution. Alla 19 hade emellertid minst en gymnasieexamen; de flesta var kvinnor (14 av 19), tre var män och två var transkvinnor. Majoriteten identifierade sig som del av gemenskapen av LGBTQIA+, enligt Bosworth. Att endast två av 19 identifierade sig själva som heterosexuella (10,53 %) synes anmärkningsvärt lågt om det skulle vara liktydigt med OnlyFans genomsnittliga demografi av utförare. Bosworth noterar att urvalet har en stark överrepresentation av vita, college-utbildade kvinnor.
661
Majoriteten av deltagarna uppgav likväl att de hade erfarit att någon försökte hota dem,
exploatera och/eller få gratismaterial från dem på OnlyFans och Twitter. Fjorton deltagare angav att någon försökt hota dem, tre deltagare nekade erfarenhet av försök till hot, en deltagare hade en annan relaterad erfarenhet och en deltagare avböjde att besvara frågan.
662
Liknande svar har erhållits
från svenska informanter i studentarbeten och grå litteratur.
Bland deltagarna hade sex (31,58 %) utsatts för sexköp mellan 15- och 19 års ålder, sju
(36,84 %) mellan 20- och 24 års ålder, sex personer (31,58 %) mellan 31- och 34 års ålder och en deltagare (5,26 %) var 40 år eller äldre. Glappet mellan 24 och 31 års ålder representeras inte av några deltagare. Nio deltagare var inte ansvariga för försörjningen av barn, men de övriga hade barn – alltifrån 1 till 4 barn förekom i olika utsträckning. På frågan om deltagarna varit utsatta för
människohandel svarade bara en jakande (5,26 %) men nio deltagare valde att inte svara (47,37 %); nio
ytterligare deltagare svarade nekande på frågan (47,37 %). Författaren definierade människohandel som ”arbete inom sexindustrin på grund av våld, bedrägeri eller tvång eller involvering av
658
Ibid., 1.
659
Ibid., ii (ur sammanfattningen).
660
Se Max Waltman, “Substantive Equality Prostitution Law, 1999-2019,” i Politics of Legal Challenges, 344–45 &
507 nn. 87–94 (hänvisar svenska undersökningar).
661
Bosworth, “Sex Workers on Onlyfans,” 177–78. En ytterligare anledning till att urvalet är skevt kan vara att
Bosworth satt upp kriteriet att bara utförare som använde såväl OnlyFans som Twitter sida vid sida fick delta – där Twitter skulle användas för att marknadsföra OnlyFans-innehållet.
662
Ibid., 117.
98 (245)
933
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
minderåriga i sexindustrin.” Detta är en mer restriktiv definition av människohandel än Palermoprotokollet och svensk lag och bygger på amerikansk federal människohandelslagstiftning (minimumnivån i USA). Nio deltagare (47,37 %) besvarade frågan om de varit utsatta för exploatering jakande och nio (47,37 %) besvarade samma fråga nekande. En deltagare valde att inte svara. Exploatering definierades enligt följande: “Have you experienced forms of exploitation within the sex industry that you would not consider trafficking? Examples may include wage theft, being overworked or undercompensated, entering workplace conditions that are unsafe.”
663
Dessa resultat
är direkt relevanta på utredningens uppdrag: hälften uppgav på en direkt fråga att de känt sig exploaterade inom sexindustrin, vilket även inkluderar verksamhet utanför OnlyFans.
Majoriteten, 14 deltagare, var involverade i annan typ av prostitution utöver OnlyFans. Fyra
deltagare var endast involverade i prostitution på OnlyFans. En deltagare besvarade inte frågan. Vad gäller typerna av prostitution handlade det dels om webcamming (6 deltagare), sugar daddy/momma och sugar baby (6 deltagare), pornografiska filmer (5 deltagare), eskortprostitution (5 deltagare), exotic
dancing (dvs. striptease) (4 deltagare), BDSM eller dominatrix-baserad prostitution (4 deltagare),
sexting (3 deltagare i öppna svar), massageprostitution eller massagsalonger (1 deltagare) och en deltagare avböjde att besvara vilken form av ”sexarbete” som de var involverade i för närvarande.
664
Inte heller i USA är populationerna olika utan överlappning mellan prostitution för pornografi är betydande.
Bosworth har undersökt deltagarnas värde på Rosenberg Self-Esteem Scale. Frågan är varför denne
valt en så pass subjektiv skala för potentiellt traumatiserade personer för att (får vi anta) mäta psykisk hälsa. Skalan handlar om personens manifesta upplevelse av självkänsla. Hos personer med exempelvis PTSD kan personen få dissociation, då kroppens upplevelser och handlingar skiljs från medvetandet (jfr begreppet kognitiv dissonans). Den studie som nyligen genomförts i Sverige fann att 81 % av 105 pornografiska utförare hade kliniska nivåer av PTSD och att utförarna i genomsnitt uppvisade ”extrema” symtom av dissociation.
665
En subjektiv skala som mäter medvetna känslor är i
det ljuset inte den mest lämpligaste. Begrepp som PTSD, dissociation och liknande har objektiva kriterier som också mäter latenta känslor, vilket hade varit betydligt lämpligare för att undersöka psykisk hälsa och välmående. Det kan till och med vara så att Bosworths grundantagande att ”[s]exarbete är arbete”
666
gjort att denne inte räknat med att utförarna kan lida av traumatiska
erfarenheters som disassocierar deras medvetna från kroppsliga känslor – något som hans val av mätinstrument antyder. Bosworths studie ställer därmed inte de relevanta frågorna för vårt uppdrag.
OnlyFans: sammanfattning
Sammantaget får läsaren intrycket av att även om utförare som ansluter sig till plattformen OnlyFans inte tillhör den mest utsatta gruppen som utför mainstreampornografi – och även om flertalet av informanterna inte har OnlyFans som enda inkomstkälla – så upplever även samtliga av dessa informanter en betydande psykisk påfrestning av att utföra sexuella aktiviteter mot ersättning framför kameran. Med övrig kunskap om pornografin i beaktande samt informanternas berättelser om vilka aktiviteter som konsumenterna helst efterfrågar, synes det också vara sannolikt att en population utförare på OnlyFans utsätts för ohälsosamma aktiviteter i en utsträckning som examensarbeten hade kunnat nå mer kännedom om med bättre förkunskaper om vilka frågor som är relevanta att ställa. Även doktorsavhandlingen av Bosworth missade chansen att ställa relevanta frågor om trauma, men fick subjektiva svar som antydde att minst hälften utsatts för antingen exploatering eller mer regelrätt människohandel. Dessa svar erhölls från ett urval utförare som i övrigt syntes vara relativt skevt, givet hudfärger, utbildningsnivå och ålder vid inträdet i prostitution
663
Ibid., 271.
664
Ibid., 112–117.
665
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 56.
666
Bosworth, “Sex Workers on Onlyfans,” 1.
99 (245)
934
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
(skevt i bemärkelsen mindre utsatta än genomsnittet). Vi såg i grålitteraturen dock att betydligt mer preciserade frågor och undersökningar av objektiva kriterier som PTSD, dissociation och skador mot huvudet med mera gav betydligt mer information om omfattningen av de övergrepp som sker i sexindustrin i Sverige.
Vem har kontrollen över OnlyFans: Utförarna? Ägarna? Prenumeranterna? Det framgår
tydligt, även i studentarbetena från Sverige, att ägarna till plattformen OnlyFans uppfunnit ett lönsamt sätt att externalisera problem såsom kostnaderna för själva utförandet, däribland den fysiska infrastrukturen (kamera, smink, rekvisita m.m.), marknadsföringen och den psykiska påfrestningen det innebär för utförarna att mer eller mindre dagligen vara tillgängliga på sociala medier för att möta konsumenterna och deras krav. Plattformen står bara för den indirekta infrastrukturen såsom serverhallar, programmerare och advokater. Utförarna behöver också betala skatt och stå för de fysiska kostnaderna samt spendera den tid som krävs för att nå konsumenterna och sedan utföra det som efterfrågas. Det är dessutom stor risk att de försämrar sin förankring till och karriärmöjligheter på den reguljära arbetsmarknaden ju mer tid de lägger ner på OnlyFans. Figurativt kan OnlyFans därför bli en fälla och ett fängelse – inte en plattform för självförverkligande och utveckling, som en del uttrycker det. Med denna bild i åtanke samt det stora antal prenumeranter över hela världen och den globala marknaden för OnlyFans synes inte ägarnas insats motivera 20 % i avgift. Med andra ord är det svårt att inte tolka situationen som ett hallickförhållande – dvs. som ett otillbörligt ekonomiskt utnyttjande som inte motsvarar arbetes- eller kapitalinsatsens mervärde.
De flesta informanter uttrycker känslor av mental stress på grund av det gränslösa förhållandet
som krävs för att upprätthålla lönsamheten. En informant är starkt kritiskt till fenomenet OnlyFans i sig självt, vilken hon anser är ”vidrigt” eftersom det uttrycker ojämställdhet och patriarkala strukturer. Hon menar att utsatta kvinnor i praktiken ”tvingas” att ansluta sig till OnlyFans. Andra informanter lägger större vikt vid de positiva aspekterna såsom att utförandeskapet kan stärka självförtroendet för kvinnor med problematisk kroppsuppfattning såsom ätstörningar eller de som stigmatiseras på grund av samhällets fetmafobi. Däremot står klart att de som utför mer extrema och (för utförarna) förnedrande handlingar tycks få mer intäkter, men informanter i dessa studentuppsatser förtäljer inte om det finns tredjeparter som tar intäkterna. I rapporten från undersökningen med 105 utförare i Sverige ovan uppgavs dock att olika mellanhänder såsom producenter och hallickar kunde lägga beslag på intäkter och kontrollera ”konton” på plattformerna.
OnlyFans erbjuder förvisso ekonomisk makt även om arbetsinsatsen och tiden av dessa
informanter mestadels ansågs vara hög i förhållande till intäkterna. För ett par kvinnor – en som tidigare haft problematisk kroppsuppfattning relaterat till sin storlek och en annan som levt inom ett kontrollerande förhållande – stärkte plattformen deras självförtroende och ”egenmakt”. Likväl uppfattas också objektifieringen av samtliga informanter som djupt problematisk, särskilt dess gränslösa krav på sexuell tillgänglighet vilket inspirerar olika former av förföljelser, hat och trakasserier – såväl på som utanför plattformen. Kundernas försök att få kvinnorna att tänja på sina gränser uppfattas också som påträngande och skadlig. Det blir svårt att stå emot påtryckningarna, vilken implicit hänger samman med kundernas ekonomiska makt. Kunderna kan välja andra utförare; kvinnorna, däremot, måste acceptera kundernas krav såvida de vill erhålla betalning. OnlyFans är därmed föremål för samma psykologiska mekanismer som styr pornografiindustrin som helhet: sökandet efter mer extrema, udda och sexuellt aggressiva och förnedrande handlingar pressar utförarna att tolerera mer ohälsosamma situationer.
Trots att utförarna oftast motiverar sin verksamhet i ekonomiska termer – ett fåtal också i
termer av självsäkerhet och självägarskap – uttrycks liknande bevekelsegrunder som ligger bakom många kvinnors inträde i andra prostitutionsformer: fattigdom, tidiga sexuella övergrepp, försummelse, marginalisering och brist på ekonomiska alternativ. Notera dessutom att dessa informanter sannolikt inte är de mest utsatta: de har (trots allt) möjlighet att delta i en intervju och de (tycks) sakna hallickar, människohandlare eller andra försvårande omständigheter såsom flyktingskap, odokumenterad migration, misshandelsförhållanden, svår ekonomisk knipa eller besvärliga familjesituationer med vård av barn eller släktningar. Trots detta rapporteras att det är psykiskt påfrestande och betungande att utföra sexuella handlingar mot ersättning på plattformen,
100 (245)
935
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
till exempel pressen som förflyttar gränserna och trösklarna för vad konsumenterna kan förvänta sig samt oron för de långsiktiga konsekvenserna för karriär, familj och utförarnas sociala existens.
Slutsatsen är att utförarna utsätts för sexuell exploatering och lider av ohälsa på grund av
sexköparna och plattformen OnlyFans utformning. På frågan om vem som kontrollerar OnlyFans står det klart att det inte är utförarna. Kunderna har den ekonomiska makten och pressar ensidigt utförarna att tillfredsställa dem; plattformen lyckas exploatera en ansenlig del av mervärdet och samtidigt externalisera den faktiska produktionen av grafiskt sexuellt explicit material som (överväldigande) underordnar kvinnor att sexuellt objektifiera sig för män. Utförarna får figurativt uttryckt äta brödsmulorna som blir över. Därför representerar OnlyFans essensen i prostitution: den ojämlika sexuella exploateringen. Anledningen till att Sverige införde sexköpslagen var för att motverka ett sådant samhälle och stötta dem som exploateras sexuellt att ta sig ur situationen.
667
Litteraturgenomgångar av andra
I litteraturgenomgången ”Profil sociodémographique et psychosexuel des acteur.trices dans les films
pornographiques: un examen de la portée” som undersökt 18 artiklar om sociodemografiska och
psykosexuella faktorer bland utförare i pornografiska filmer fann bland annat att hygienen brister inom industrin, att otrevliga attityder samt exploatering som erfarits eller observerats (mellan 10 % och 44 % svarade detta och nämnde då t.ex. trakasserier, objektifiering/fetishering, påtryckningar att utföra vissa handlingar som är att betrakta som förnedrande, hot m.m.).
668
Transpersoner uppgav
stigma och diskriminering när de sökte vård (78 %) och oförutsägbarheten i arbetet (56 %) som svåra problem relaterade till branschen. Flera ytterligare negativa konsekvenser som uppgavs av utförarna var risken att få könssjukdomar, svåra arbetsförhållanden såsom smutsiga lokaler, långa sessioner, konkurrens och droger (mellan 2 % och 45 %). I denna litteraturgenomgång uppgav 11 % av de manliga utförarna också att de utsatts för sexuella övergrepp under barndomen eller adolescensen. En studie av Garcia (2013) fann att 47 % av deras urval av kvinnliga utförare hade bröstimplantat, vilket kan ge medicinska problem. Den studien samt en studie av Grudzen med flera fann också att kvinnliga utförare hade låtit utföra mer kosmetisk kirurgi än manliga utförare, emedan manliga utförare hade använt mer medicinska preparat för att modifiera kroppen (t.ex. steroider). Tretton studier hade kartlagt sexuella beteenden bland utförarna, vilket visade att utförarna haft sex vid en signifikant lägre ålder än normalpopulationen och de hade haft signifikant fler sexuella partners i sina privata liv. Griffiths studier refereras för specifika siffror av Ouellete et al. (M = 170 partners kvinnliga utförare & M = 70 partners manliga utförare jmf. M = 10 partners bland män och
M = 5 bland kvinnor i kontrollgrupperna) men de andra av de 13 studierna får antas ge stöd åt den
generella slutsatsen om antal partners.
Nio studier visar att kondomanvändningen är låg bland utförarna. En majoritet av männen
använder inte kondomer professionellt eller gör så sällan. Studierna fann att mellan 21 % och 85 % av utförarna aldrig använder kondomer privat och de som använder dem gör det oregelbundet. En studie konstaterar att kvinnliga utförare testar sig oftare och mer regelbundet för sexuellt överförda infektioner och konsulterar hälso- och sjukvården än normalpopulationen. Två studier visar att utförarna undersöker sig regelbundet (t.ex. varje månad). Sex studier undersökte sexuellt överförda infektioner (STI) och finner att prevalensen, dvs. förekomsten vid ett givet tillfälle av STI, varierar bland 23 % och 38 % bland de manliga utförarna. En annan studie (Goldstein et al. 2011) identifierade 2 633 fall med STI där majoriteten (72 %) utgjordes av kvinnliga utförare jämfört med manliga (28 %) utförare. Manliga utförare hade emellertid oftare chlamydia (73 % jmf. 51 %) och kvinnliga utförare hade oftare gonorré (40 % jmf. 22 %). Återinfektion från en STI var 26 % inom 12 månader. Kvinnliga utförare fick med större sannolikhet en ny infektion än manliga. Emellertid
667
Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid, 22, 104.
668
Lindsay Ouellet et al., “Profil sociodémographique et psychosexuel des acteur.trices dans les films
pornographiques : Un examen de la portée,” Canadian Psychology–Psychologie Canadienne 64, nr 1 (2023): 25–39.
101 (245)
936
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
finner ett annat forskarpar (King & Evans 2020) att utifrån 100 utförares medicinska journaler hade manliga utförare ett högre antal blodburna könssjukdomar än kvinnliga utförare (118 fall jmf. 83 fall).
Vad gäller psykiskt hälsa rapporterar Ouellet et al. i sin litteraturgenomgång från två av
Grudzen med fleras studier som funnit att kvinnliga utförare uppgivit psykisk ohälsa (t.ex. rubbad sinnesstämning, PTSD). Vissa deltagare uppgav att de utvecklat psykisk ohälsa efter att de börjat i pornografin emedan andra uppgivit att de redan hade psykisk ohälsa men att denna förvärrades efter inträdet i industrin. Nio studier undersökte alkohol- och droganvändning bland utförare. Resultaten indikerade att majoriteten använde droger, mestadels marijuana (mellan 59 % och 79 %), kokain (mellan 20 % och 44 %) och ecstasy (mellan 18 % och 50 %). Två studier nämner preparat som valium, xanax, vicodin. Två studier som jämförde kvinnliga utförare med demografiskt matchade grupper i normalpopulationen fann också att utförarna hade en historia av alkoholproblem i större uträckning än kontrollgrupperna (24 % jmf. 15 %).
Med undantag för de tendentiösa artiklarna av Griffith et al. som tecknar en varierad bild så
visar övriga studier ett samlat intryck: produktionsförhållandena präglas av ohälsosamma praktiker med stora hälsorisker med oskyddat sex, ett utnyttjande av utsatta grupper med sämre förhandlingspotential samt trakasserier och exploatering. Uppenbarligen smittas utförarna betydligt oftare av könssjukdomar än normalpopulationen även om siffrorna varierar i omfattning beroende på undersökningarna. Det presenteras flera indikationer på att utförarna, särskilt kvinnorna, utsätts för våld, exploatering och påtryckningar att tåla ohälsosamma eller förnedrande handlingar. Dessa indikationer framstår som starkare av att också rekryteringen sker bland grupper som har en svårare förhandlingsposition, till exempel på grund av utsatthet för övergrepp, fattigdom eller tvångsomhändertagande till fosterfamiljer alternativt institution under barndomen. Den demografiska gruppen inom pornografiindustrin tycks alltså vara densamma som de som traditionellt utsätts för prostitution. Dessa trianguleringar av observationer belägger återigen hypotesen att pornografiindustrin till sin natur är av samma exploaterande art som prostitution, med kopplingar till mäns våld mot kvinnor och människohandel. Litteraturgenomgången bekräftar därmed teorin att den intensiva jakten på större intäkter från avtrubbade konsumenter leder till våld, exploatering och ohälsa för utförarna. Situationen liknar den som föranledde Sverige att 1999 anta vår då världsunika prostitutionslagstiftning och inte den rivaliserande teorin att pornografiproduktion kan ske med en tillräckligt låg förekomst av sådana följder för att vara acceptabel för de som utsätts.
Korra Del Rio (Transkvinna): En fallstudie i lagstiftarens dilemma
En intervju med transkvinnan Korra Del Rio publicerades i Transgender Studies Quarterly.
669
Del Rio
presenteras som en “stjärna” inom pornografin som “vunnit utmärkelser”, tillika en ”content producer” och ”stjärna” bland utförare med webbkamera och för närvarande baserad i Las Vegas, Nevada.
670
Del Rio börjar berättelsen med att beskriva hur hon tjänade ”riktigt bra” som bartender,
med en timlön om $10 i timmen plus $250 varje kväll i dricks. Men efter att hon började sin transition till kvinna behövde hon arbeta i en restaurangkällare i stället för $9 i timmen och utan dricks. Till detta kom att hon hade studielån, vilket gjorde att 40 % av lönen drogs av automatiskt till inbetalningar. Till slut behövde hon ge upp ”nästan allting” och flytta hem till sina föräldrar. Då insåg hon att hon inte hade råd med sin transition, vilken kostade ungefär totalt $80,000, om hon inte hittade en drastisk lösning för att bli självförsörjande. Inkomsterna från pornografi för hennes
669
Korra Del Rio, “Professionalism, Pay, and the Production of Pleasure in Trans Porn,” berättat för Sophie
Pezzuto, Transgender Studies Quarterly 7, nr 2 (2020): 262–67. Intervjuaren är Sophie Pezzuto, doktorand vid Australian National University sedan år 2017 med ett etnografiskt forskningsprojekt om ”trans*-pornografiindustrin i Las Vegas och Los Angeles”. Se Sophie Pezzuto, “About,” Sophie Pezzutto: Researcher, Peer Worker, Social Commentator, visat 1 augusti 2023, https://www.sophiepezzutto.com / [https://perma.cc/AV8F-NA8F ] (scrolla neråt).
670
Ibid., 267.
102 (245)
937
Bilaga 8 SOU 2023:98
Analytisk sammanfattning
del har emellertid aldrig räckt som försörjning; snarare handlar pornografin om att göra ”reklam” för den egna personen, ”ditt varumärke” och ”de andra saker som du gör”.
671
Del Rio menar att
”människor kommer hänga upp sig på en individuell karaktär, och därför behöver du förlita dig på att den karaktär du säljer kommer bli en produkt som de kommer att vilja köpa”.
672
Del Rios
entreprenörsbeskrivning förutsätter dock att utförarna agerar självständigt – utan hallickar, exploaterande mellanhänder eller regelrätt människohandel och tvångsprostitution.
Del Rio säger att det är ”enkelt att glömma bort att du bara kan göra detta arbete ett begränsat
antal år.”
673
Del Rio menar att det inte är hållbart att medverka i ”the indie side of the industry”, med
vilket hon tycks mena t.ex. självutnämnda feministiska eller s.k. amatörpornografer. Om du inte marknadsför dig till den största marknaden tjänar du betydligt mindre, säger hon, och beskriver den senaste ”alternativa” producentens villkor: “The last place I was at was paying $400 for a hardcore scene, whereas my rate is $1,500 with the bigger companies.”
674
Allteftersom Del Rio har befunnit sig i industrin har hennes gränser förskjutit; hon är nu mer
öppen för nya saker än tidigare: ”A gang bang sounds super hot to me now. I’ve never done it before, and the people that I would work with are some of the hottest people in the world, so it’s just like OK why not try this?”
675
Det är naturligtvis en utsaga som kan vara sann för henne, men
frågan är hur många kvinnor inom framförallt den heterosexuella mainstreampornografin som känner likadant när de behöver tolerera dubbel penetrering, gagging, ass-to-mouth samt utlösning i ansiktet av flera män samtidigt. Del Rio beskriver sig som en ”atlet” som tränar för att ”springa maraton”: liksom en atlet inte springer maraton första dagen de börjar träna gör utförare inte ”gang bangs” första gången de medverkar i pornografi. Analogin haltar emellertid betydligt: essensen i långdistanslöpning förändras inte med ökade avstånd och hastigheter emedan ett samlag eller ett oralsex kvalitativt sett skiljer sig betydligt från gängvåldtäkter, ass-to-mouth, eller förnedrande och fysiskt aggressivt sex.
Del Rio beskriver hur hon litar på professionella utförare – sådana som är med på
omslagsfotona till pornografiska filmer. Därmed inte sagt att hon råkat ut för oväntade och våldsamma handlingar, som till exempel när hon blev slagen rakt i ansiktet av en två meter lång manlig utförare som vägde över 100 kilo och såg stjärnor. Men sådana saker klarar Del Rio av att hantera, menar hon, då hon ”definitivt finner nöje i att pressa mina gränser för att se vad jag klarar av”.
676
Däremot oroas hon av hiv som ”dyker upp i industrin då och då”.
677
De två-tre bästa bolagen
i termer av ersättning som hon helst vill ”arbeta med” använder aldrig kondomer ”no matter what,”
678
skriver hon. Även om de bättre bolagen tenderar att boka med längre framförhållning så
”förekommer” det att hon får sista-minuten-inspelningar nästföljande dag eller dagen efter. Vid dessa tillfällen hjälper det inte att ta drogen PreP som ”signifikant” sägs minska sannolikheten att smittas med hiv genom oskyddat sex eftersom den behöver tas minst sju dagar i förväg för att vara effektiv. Alternativt kan PreP tas kontinuerligt men blir då så stark att den bryter ner kroppen på ett eller annat sätt, säger Del Rio. För hennes del handlar om att hon snabbt förlorar vikt. Därför kan hon inte ta drogen särskilt länge.
Eftersom Del Rio liksom Bergs informanter framträder med sitt verkliga namn måste den
källkritiska läsaren noggrant läsa mellan raderna i vissa utsagor. Det vore självdestruktivt för hennes karriär att öppet kritisera industrin. Hennes utsagor är därför sannolikt tendentiösa. Därför är det särskilt anmärkningsvärt att hon ändå påpekar att ”det förekommer” att de bolag som betalar bäst bokar med så kort varsel att risken att smittas av hiv ökar markant.
671
Del Rio, “Professionalism, Pay, and Trans Porn,” 263.
672
Ibid., 263
673
Ibid., 263
674
Ibid., 263.
675
Ibid., 264.
676
Ibid., 265.
677
Ibid., 265.
678
Ibid., 265.
103 (245)
938
Bilaga 8
Analytisk sammanfattning
Frågan för vårt uppdrag är emellertid om vi för att kunna hjälpa transkvinnor som Del Rio att
tjäna pengar måste göra detta genom fortsatt avreglering av pornografin? Det vore att bedriva politik på ett sätt som ignorerar och osynliggör ett betydligt större antal utsatta kvinnor (och män) som exploateras, utsätts för våld och förnedras. En bättre fråga är huruvida det är rimligt att vi såväl figurativt som bokstavligen behöver kliva över lik för att göra pornografer rikare och tillfredsställa de manliga konsumenterna, som hittills aldrig har behövt stå till svars för det lidande de orsaker – kostnader som nästan alltid senare betalas av utförarna (ibland även skattebetalarna)? Bättre vore om USA (och Sverige) bekämpade diskrimineringen av transpersoner på den vanliga arbetsmarknaden så att personer som henne inte behöver gå från $10 i timmen plus $250 per kväll i dricks till $9 i timmen utan dricks. Då hade Del Rio inte behövt en ”drastisk lösning” för sin försörjning som i sin tur bygger på att vi samtidigt tillåter pornografer att trampa på hundratusentals andra människors liv, att hon kanske får hiv och att hon blir slagen i huvudet så att hon ser stjärnor.
104 (245)
939
Bilaga 8 SOU 2023:98
V. Kort sammanfattning och implikationer
Våld, exploatering & ohälsa i pornografi
Denna systematiska litteraturgenomgång har triangulerat kunskapen från såväl kvantitativa som kvalitativa studier av pornografisk produktion; undersökningar av våld, exploatering och ohälsa bakom kameran; det synliga våldet och ohälsan framför kameran; samt undersökningar av förhållanden i såväl traditionella produktioner som nya plattformar där utförarna själva lägger upp materialet. Alla dessa typer av studier pekar i samma riktning: (1) ett omfattande och systematiskt och mycket allvarlig våld riktas mot framförallt kvinnliga utförare, såväl direkt i filmerna som bakom kameran; (2) en omfattande och systematisk exploatering sker i alla former av pornografi, oavsett om det finns tredjeparter såsom producenter eller om utförarna själva laddar upp eget material; (3) en väl dokumenterad, omfattade och systematisk ohälsa råder bland utförare som ett direkt resultat av deltagande i pornografiska produktioner, såväl fysisk (t.ex. sexuellt överförbara infektioner, trauma mot huvudet m.m.) som psykiskt (PTSD, dissociation, suicidalitet och självskadebeteenden). Statistiken, siffrorna på frekvensen och omfattningen, regelbundenheten och sannolikheten för utförarna att utsättas för övergrepp är skrämmande.
Det står nu klart att de handlingar som utförarna utsätts för motsvarar det som den mer
kommersiellt framgångsrika pornografin visar, särskilt vålds- och förnedringspornografin, snarare än det som den ”alternativa”, ”hemmagjorda”, ”feministiska”, ”gratis” eller ”kravmärkta” pornografin har påståtts innehålla. De senare genrerna konsumeras i praktiken minimalt eller inte alls, och därför utförs de heller inte av betalda utförare i någon signifikant utsträckning. Diskussionen om hur våldsam eller förnedrande som pornografin är kan vi avsluta; vi vet att utförarna utsätts för omfattande och systematiskt fysiskt och psykiskt våld liksom andra övergrepp och risker för liv och hälsa. Det kanske mest talande exemplet är undersökningen av posttraumatiska stressymtom (PTSD) i Sverige bland 105 utförare som endera var verksamma eller med tidigare erfarenhet.
PTSD kan vara resultatet av extremt våld, inklusive sexuellt våld, eller bevittnandet av skada
som tillfogas andra.
679
Andelen av de 105 utförarna som uppfyllde kriterierna för PTSD var 81 %
(85/105) – en ”extremt hög nivå av PTSD” i ett globalt perspektiv.
680
Endast 6 % av
normalpopulationen erfar PTSD. Av de 81 % av deltagarna i den svenska studien med PTSD hade två tredjedelar (67 %) svåra eller mycket svåra symtom. Tretton procent av kvinnliga krigsveteraner diagnosticerades med PTSD i USA 2023. Syrianska krigsflyktingar som flyttade till Sverige hade en 30-procentig nivå av PTSD.
681
Deltagarna i vår studies 81 % av PTSD är i samma nivå som de 88 %
PTSD som uppvisades bland överlevare från tortyr i mellanöstern, centralafrika, sydasien och sydöstra Europa.
682
Varför har dessa utförare så höga symtom av PTSD? När forskarna frågade deltagarna vilka
sexuella handlingar de utförde mot ersättning i pornografi fick de dessa svar nedan, där flertalet typer av handlingar är så aggressiva, förnedrande eller förödmjukande att de skulle kunna betraktas som en form av våld per se.
Men ejaculated on face (bukkake) 64% (60/94) Tied up, restrained 53% (53/101)
679
American Psychiatric Association, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th ed. (Washington, DC:
Am. Psychiatric Assoc., 2013), 271–280.
680
Melissa Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden: Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed
Prostitution (Stockholm: Prostitution Research & Education, 2023), 56 [https://perma.cc/9TLT-RBKR].
681
Ibid., 56 (refererar svenska forskare).
682
Ibid., 57 (refererar internationella forskare).
940
Bilaga 8
Kort sammanfattning och implikationer
Strangled 51% (51/101) Oral sex with gagging 49% (50/102) Choked 40% (41/102) Adult/child sex younger than18 37% (37/100) Crying 31% (31/101) Tortured 30% (31/102) “Ass-to-mouth” 28% (28/101) Urinated on or defecated on 26% (26/102) Adults having sex (ie rape) of child 15 years or younger 23% (23/99) Group sex with multiple people penetrating 20% (18/91)
Av de 105 utförarna uppgav även 55 % att de blivit slagna under produktion av pornografi (53/97); i 40 % av fallen ingick våldet i regin. Likaså hade 64 % (64/101) våldtagits som en del i pornografin. Av dem som svarade mer specifikt på denna fråga (37 personer) uppgav 8 att de våldtagits en eller ett par gånger, 12 att de våldtagits mellan 3–10 gånger och 17 uppgav att de våldtagits 10 eller fler gånger under produktionen av pornografi. Detta är mycket höga siffror även internationellt. Att personerna som utsätts för handlingarna ovan utvecklar PTSD är allt annat än oväntat.
De skillnader som initialt förväntades finnas mellan de olika ideologiska skiljelinjerna inom
forskarvärlden har visat sig förvånansvärt marginella. När man studerar vad som faktiskt sägs om utförarnas liv, situation, hälsa, frihet och utsatthet för våld, avhumanisering och exploatering råder närmast en konsensus. Detta får sägas vara anmärkningsvärt: såväl idédrivna forskare som är kritiska mot pornografin (t.ex. Melissa Farley, Talita, Ana Bridges), tendentiösa forskare som samarbetar ekonomiskt med industrin (t.ex. Heather Berg, Sara Stardust, Korra Del Rio), forskare som ser prostitution som sexarbete (t.ex. Jay Bosworth och de japanska ekonomerna) liksom de föreställt neutrala forskare som aldrig redovisar sina värderingar (t.ex. Niki Fritz, Eran Shor, Marjan Javanbakht) visar allihopa en bild av verkligheten som är fullkomligt oacceptabel för utförarna.
Studier av synligt våld i kommersiellt framgångsrik pornografi jämfört med gratispornografi på
internet har endast funnit en gradskillnad. Som mest visar studier med likadana operationaliseringar av övergrepp att allvarliga kränkningar, förnedring, eller fysiska aggressioner förekommer mellan ungefär var fjärde till och med varje film beroende på om det är en gratissajt eller mer kommersiellt framgångsrik pornografi. Gradskillnaderna i de enskilda studiernas resultat är inte substantiella nog för att ändra slutsatsen att det våld, den avhumanisering och den kränkande behandling samt de omfattande hälsorisker som pornografin utsätter sina utförare för är omöjliga att acceptera i ett välfärdssamhälle.
I praktiken förekommer aldrig kondomer i heterosexuell pornografi, även om den i
gaypornografin är betydligt vanligare. Där har utförarna av olika skäl lyckats bättre att säkra sig mot sexuellt överförbara infektioner, fast bara till viss del; fallstudier av medicinska forskare visar på en mycket aggressiv spridning även när bara en enskild person eller ett enskilt produktionsbolag har slarvat med att skydda mot spridning av smitta.
Skillnaderna mellan traditionell pornografiproduktion med regissör, producent och distributör
och de nya webbkamerabaserade plattformarna där utförarna lägger upp eget material är inte stor. Förvisso sker inte lika mycket direkt våld i samband med inspelning av material på webbkameraplattformar såvida inte flera utförare deltar samtidigt, med regissörer i bakgrunden. Däremot förekommer enligt flera informanter i Sverige att det finns hallickar, ”agenter” och ”account managers” som alla otillbörligt ekonomiskt utnyttjar och exploaterar utförarna även på webbkamerabaserade plattformar – detta trots att det för konsumenterna kan se ut som självständigt producerade inspelningar och fotografier. Prenumeranterna på plattformar som OnlyFans och Chaturbate pressar också utförarna att tänja på sina gränser för vad som är smärtsamt, förödmjukande eller förnedrande, vilket över tid förmodligen bryter ner utförarna fysiskt och psykiskt.
106 (245)
941
Bilaga 8 SOU 2023:98
Kort sammanfattning och implikationer
Det finns inga vattentäta skott mellan pornografi, webbkamera och prostitution.
Prenumeranterna på webbplattformarna är oftast sexköpare och vill nästan alltid köpa fysiskt sex av utförarna om de kan. Den pornografiska industrin och plattformarna för webbkamerautförare exploaterar också utförarnas utsatthet och tidigare trauma från övergrepp, vilket i många fall har avtrubbat dem och gjort det möjligt för andra att utnyttja dem sexuellt. De oftast låga intäkterna och den hårda pressen på att vara allestädes närvarande tjugofyra timmar om dygnet för att ladda upp nytt material och chatta med ”följare” gör det svårt för utförarna att tacka nej till mer lönsam prostitution utanför kameran. Sådan prostitution leder till ytterligare problem såsom utsatthet för övergrepp, kränkningar, otillåten inspelning av deras prostitution och spridning av materialen på nätet till utomstående (ibland som kommersiell pornografi). Såväl forskarna som studenterna på svenska universitet och högskolor som intervjuat utförare på plattformar som OnlyFans i Sverige får en relativt samstämmig bild av hur dessa problem ser ut. Förvisso har forskarna ställt mer relevanta frågor, vilkas precision ringar in utsatthet för våld och dess symtom (t.ex. PTSD, våld mot huvudet och dissociation). Likväl fångar studenternas intervjuer också väl hur utförarna på OnlyFans har svårt med gränssättning, saknar kontroll över sin situation och upplever otrygghet på grund av potentiell spridning av deras sexuella material och de konsekvenser som det får för deras familjeliv, arbetsliv och potentiellt offentliga roll i framtiden.
Prenumeranterna har den ekonomiska makten och styr därför i många avseenden utförarnas
liv; webbkameraplattformarna har externaliserat alla problem och praktiska bekymmer till utförarna såsom inspelning, rekvisita, redigering, marknadsföring och ”kundrelationer”. Likväl tar man 20 % av intäkterna trots den relativt begränsade indirekta infrastrukturen man tillhandahåller (t.ex. serverhallar, programmerare, advokater och teknisk service till utförarna). I slutet av 2022 över tre miljoner ”kreatörer” och en kvarts miljard prenumeranter som genererade miljardintäkter åt företaget.
683
Utförarna måste betala skatt och sociala avgifter på sina 80 %. Kvar blir brödsmulorna;
väldigt få av utförarna uppger att de har stora intäkter eller inte behöver överarbeta sig själva för att få lönsamhet. Undantag utgörs av dem som ser intäkterna som extrainkomster, men ju längre tid de involverar sig i plattformarna, desto längre bort från den reguljära arbetsmarknaden rör de sig.
Risken finns alltid att pornografi ”läcker” och leder till stora problem i framtiden; förlorad tid i
studier, arbetsliv eller missade karriärvägar gör framtiden mer otrygg för utförarna. I praktiken kan de bli utblottade. Att personer i pornografi och prostitution sparar kapital för att investera i sin trygghet är undantaget: köparna, prenumeranterna, följarna, fansen, hallickarna, regissörerna producenterna, distributörerna, plattformarna och bankerna ”vinner” alltid före utförarna. De senare kommer nästan alltid till pornografiindustrin med ett sämre, utsatt förhandlingsläge – till exempel från arbetslöshet, arbetsoförmåga på grund av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning, inlärningssvårigheter, språkproblem, flyktingstatus, utsatthet för våld i hemmet, utsatthet för misshandel och sexuella övergrepp under barndomen, misshandel i fosterfamiljer eller grupphem, skuldbörda, hemlöshet eller tung försörjningsbörda.
Våldet som utförarna utsätts för i pornografisk produktion är objektivt sett ofta brottsligt,
såsom våld mot huvudet, gagging eller gängvåldtäkter. Förnedringen, förödmjukelsen och avhumaniseringen i exempelvis ass-to-mouth, bukkake, eller under utsatthet för verbala könsord och rasistiska tillmälen, är så kränkande och psykiskt skadlig att den är att likna vid statligt sanktionerad tortyr. Hälsoriskerna i oskyddat analsex och multipel penetration, de socioekonomiska konsekvenserna av förlorad arbetsinkomst på grund av ohälsa, skador mot huvud och kropp, och stigmatisering i samhällsgemenskapen ligger långt utanför normen i ett välfärdssamhälle. Utförarna berövas sin hälsa, frihet, jämlikhet, mänsklighet, värdighet – ibland till och med sina liv. Forskarna
683
OnlyFans hade i november 2022 närmare bestämt 3,18 miljoner registrerade ”kreatörer” och 238,8 miljoner
prenumeranter/användare; de senare spenderade 5,6 miljarder dollar på plattformen. Todd Spangler, “OnlyFans Users Spent $5.6 Billion on Porn-Friendly Creator Site in Fiscal 2022, up 16%”, Variety Magazine, August 24, 2023, [ https://perma.cc/G8TC-BFMJ] (hämtat 12 November 2023).
107 (245)
942
Bilaga 8
Kort sammanfattning och implikationer
frågade till exempel de 105 utförarna i Sverige om de hade gjort suicidförsök: 65% (68/104) svarade jakande.
Pornografiindustrin utsätter utförarna för ofattbara fysiska och psykiska kränkningar och
påför dem allvarliga medicinska och psykiska sjukdomar som i alla andra sammanhang förutom pornografi, prostitution och krig skulle anses som oförsvarbara. Anledningen till att Sverige införde sexköpslagen var för att motverka ett sådant samhälle och stötta dem som exploateras sexuellt att ta sig ur situationen.
684
Implikationer under svensk rätt
När individer köper pornografi direkt av utföraren kan det anses som ett sexköp (såvida inte rekvisiten för koppleri, som har högre straffvärde, uppfylls). Lagen stipulerar nämligen inte att den som betalar måste köpa fysisk direktkontakt. Sexköpslagens uttryckliga formulering avser endast ”[d]en som . . . skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning.” BrB 6 kap. 11 §. Bland lagens många förarbeten uttalades till exempel 2005 att ”[m]ed sexuell förbindelse avses främst samlag, men förbudet avser även annat sexuellt umgänge.”
685
På samma sätt uttalade den ursprungliga
lagpropositionen från 1998 att ”[m]ed sexuell förbindelse avses främst samlag men det räcker även
med annat sexuellt umgänge.
686
Att betala för pornografi av en utförare kan på goda grunder anses vara ”annat sexuellt
umgänge”; ofta handlar det om invasiva sexuella handlingar jämförliga med samlag, till exempel penetration med penisattrapper, ”sexleksaker” eller gruppvåldtäkter som filmas för att tillfredsställa köparen. Sådan pornografi är inte detsamma som ”nakenposering”, vilket förarbetena har uteslutit från lagens tillämpningsområde. Kvinnofridspropositionen uttalade 1998 att ”[e]nligt doktrinen (Jareborg, Brotten, 2 uppl. s. 319) torde nakenposering inte omfattas av begreppet sexuell förbindelse.”
Vad är då nakenposering mer exakt? Förslagsvis är det att visa upp sig i olika
kroppsställningar, här enligt mer eller mindre detaljerade anvisningar från köparen. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademin beskriver posering som att ”inta en uttrycksfull men konstlad kroppsställning för att uppnå någon (ofta estetisk) effekt”.
687
Samma definition återfinns i NE:s (fd.
Nordstedts) Svensk ordbok.
688
Begreppet posering går att särskilja begripligt från att exempelvis
onanera, penetrera sin kropp med hjälpmedel eller utföra sexuella handlingar med andra människor eller föremål så som ofta sker i pornografi. Därmed skulle den sexköpare som beställer sådant material från en utförare falla under BrB 6 kap. 11 § emedan den som enbart beställer ”posering” falla utanför. Att lagstiftningen går att tillämpa på det mesta som upplevts av deltagarna i denna studie står klart. När forskarna frågade deltagarna vilka sexuella handlingar de utförde mot ersättning i pornografi fick de en mängd svar ovan (se under våldet bakom kameran) där i stort sett bara nakenposering skulle falla utanför koppleri, sexköpslagen eller något annat brottsligt lagrum med skarpare straff.
Vidare stipulerar Brottsbalken 6 kap. § 12 att ”[d]en som främjar eller på ett otillbörligt sätt
ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till fängelse i högst fyra år”. Föreställningen att filmad prostitution är straffri är en rent
684
Prop. 1997/98:55 Kvinnofrid, 22, 104.
685
Prop. 2004/05:45 Kvinnofrid, s. 104 (min kursivering).
686
Prop. 1997/98:55 ss. 136–37.
687
S.v. ”posera”, Svenska akademins ordlista (Stockholm: Svenska Akademin, 2023),
688
”[Att] inta en uttrycksfull men konstlad kroppsställning ۦför att uppnå ngn (ofta estetisk) effektۧ. (a) ۦspecielltۧ
stå (eller sitta) modell ۦför fotograf, målare e.d.; ofta för nakenfotografering eller nakenmåleriۧ flickorna poserade på badstranden; (b) ۦibland som förskönande omskrivningۧ visa sig naken mot betalning ۦi ngt pornografiskt sammanhangۧ; (c) ۦöverförtۧ inta en viss attityd enbart för effektens skull han poserar med revolutionära åsikter.” S.v. ”posera”, i Svensk
ordbok (Stockholm: NE, 2023), hämtat 2023-11-05 (online, bakom betalvägg).
108 (245)
943
Bilaga 8 SOU 2023:98
Kort sammanfattning och implikationer
ideologisk konstruktion som saknar stöd i lag.
689
Exempelvis blir betydligt mildare brott som regleras
i allmän lag inte blir straffria bara för att de filmas.
690
Anna Odells fick straff för att ha brutit mot
förbuden mot våldsamt motstånd mot blåljuspersonal samt oredligt förfarande när hon spelade in en konstnärlig film med ett låtsat självmordsförsök på Liljeholmsbron i Stockholm. Syftet var att väcka seriös debatt om psykisk sjukdom – en film vars spridning var laglig även om handlingarna som utfördes straffades i domstol. Inte heller olaga vapeninnehav som ett led i journalistisk verksamhet om kriminella och skjutningar, våldtäkter som spelas in för att i praktiken göra pornografi för eget (eller eventuellt kommersiellt bruk) och andra sexualbrott som filmats med såväl videokamera och stativ som med mobiltelefonkameror har kunnat undgå straff med hänvisning till yttrandefrihet.
691
Pornografer kan redan idag producera liknande material som sexbrottslingar utan
manchettknappar blivit dömda för, och utan att använda levande människor (t.ex. med animationer och multimediateknik). Deras yttrandefrihet blir därmed inte ”illusorisk” av att kopplerilagarna tillämpas på deras verksamhet, vilket ett gammalt förarbete felaktigt hävdat.
692
Dessutom saknar
pornografernas mediematerial ett politiskt, kulturellt eller socialt syfte som gör framställningarna mer skyddsvärda – detta till skillnad från exempelvis Odells konstaktion eller kvällstidningarnas reportage om olagliga vapen inom kriminella kretsar. De senare kunde ej undgå straff. Eftersom Högsta domstolen hittills betraktat pornografi som ”av ren underhållningskaraktär” är dess yttrandefrihetsrättsliga skyddsvärde således lättare i jämförelse med journalister och kulturarbetares produktioner.
693
Olaga våldskildring blev år 1989 upptaget som tryckfrihetsbrott i TF 7 kap. 7 §; YGL 5 kap. 1–2
§; och kriminaliserades i BrB 16 kap. 10c §. Idag är våldspornografi på nätet olaglig men likväl finns den där i mycket stor omfattning. Polisen synes inte prioritera brotten. Kanske anses det att våldspornografi numera är ”försvarlig”, med hänsyn till omständigheten att den finns överallt och konsumeras av mer eller mindre alla unga män? Således anger BrB 16 kap. 10c § att olaga sexuell våldsskildring ska straffas ”om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig”. Den försvarlighetstolkningen skulle emellertid vara helt i strid med lagens förarbete. Föredragande justitieministern uttryckte år 1987 ”[a]tt sådana skildringar också måste vara ägnade att negativt påverka framför allt kanske uppväxande pojkars men även vuxna mäns syn på och värdering av kvinnan . . . . [Det är] angeläget att med all kraft motverka utbredningen av en kultur där våld uppfattas som ett mer eller mindre naturligt inslag.”
694
Vi befinner oss nu i den ”kultur” som
justitieminister Wickbom önskade undvika genom införandet av förbudet mot olaga våldskildring, vilket han försvarade med emfas vad gäller just våldspornografi: ”Det finns enligt min mening inga rimliga skäl att – vad gäller just sådana produkter – behålla den nu rådande synnerligen generösa friheten att publicera pornografiska bilder.”
695
689
Detta visas med en ingående analys av lagtext, förarbeten och rättspraxis i min publikation Pornography: The
Politics of Legal Challenges (Oxford University Press, 2021), kap. 8.
690
Se Gunnar Persson, Exklusivitetsfrågan: Om förhållandet mellan tryckfrihet, yttrandefrihet och annan rätt (Stockholm:
Norstedts Juridik, 2002).
691
Se Waltman, Pornography: Legal Challenges, 329–32 (har kompletta hänvisningar till domar).
692
SOU 2001:14 Sexualbrotten, 412. Waltman, Pornography: Legal Challenges, 318–27, visar att förarbetena som
SOU 2001:14 s. 412 hänvisar till inte stödjer den utredningens resonemang; med stor opportunism har man feltolkat flera rättskällor för att dra slutsatsen att pornografiproduktion inte ska underställas brottsbalkens förbud mot koppleri.
693
Se NJA 1979 s 602, på s. 608 (”Som framgår av de tidigare återgivna motivuttalandena avser TF främst att
skydda den politiska och kulturella yttrandefriheten. Det område som faktiskt skyddas av TF är dock något vidsträcktare än vad motivuttalandena och ändamålsbestämningen i TF 1:1 synes ge vid handen. TF skyddar också upplysning och opinionsbildning i ekonomiska frågor, t ex i form av konsumentupplysning och varurecensioner. TF skyddar vidare framställningar av ren underhållningskaraktär och utan kulturellt värde, även pornografi och våldsskildringar.”) (min kursivering); jfrProp. 1986/87:151 Om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m. 21. Notera dock att denna HD-dom från 1979 avkunnats innan ”olaga våldskildring” blev upptaget som tryckfrihetsbrott i TF 7 kap. 7 §; YGL 5 kap. 1–2 §; samt kriminaliserats i BrB 16 kap. 10c §, vilken sedermera förbjuder just ”sexuellt våld” som en form av ”olaga våldsskildring” från att spridas.
694
695
Ibid.
109 (245)
944
Bilaga 8
Kort sammanfattning och implikationer
Polisens ointresse att tillämpa lagen mot olaga sexuell våldsskildring visar på behovet av
civilrättsliga lagar som i stället ger initiativet till de som utnyttjats (eller drabbas) av våldspornografins produktionseffekter, framför allt just kvinnor (som träffande observerades av dåvarande justitieministern).
696
Det torde också gå att kräva ett domstolsföreläggande att
internetoperatörerna ska stänga ner de nätsidor som inte går att hålla ansvariga för olaga våldsskildring för att de styrs utomlands, precis som det görs för spridare av barnpornografi och uppmaningar till terrorism. I Yttrandefrihetsgrundlagen står:
6. kap. 3 § Den som bedriver sändningsverksamhet eller låter framställa en teknisk upptagning är ansvarig för yttrandefrihetsbrott, om
4) det inte fanns någon behörig utgivare när brottet begicks, 5) utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte hade de befogenheter som anges i
4 kap. 3 §, eller 6) uppgift om utgivaren inte har hållits tillgänglig för allmänheten på föreskrivet sätt.
6. kap. 4 § Den som sprider en teknisk upptagning är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i stället för den som anges i 3 §, om uppgift enligt 3 kap. 16 § om vem som har låtit framställa upptagningen 1) saknas och det inte kan klarläggas vem han eller hon är, 2) avser en person som saknar känd hemvist i Sverige och som inte heller kan påträffas här
under rättegången, 3) avser en person som har hemvist utomlands, eller 4) är oriktig och den som sprider upptagningen känner till detta.
Yttrandefrihetsgrundlagen är alltså tydlig med att förlägga ansvaret hos spridaren. Om exempelvis sidor som Pornhub eller Youporn sprider olaga sexuell våldskildring i Sverige och svenska domstolar saknar möjlighet att hålla förhandling och verkställa eventuell dom, då övergår ansvaret på nätoperatörerna att stänga ner webbsidorna i fråga.
Implikationer under internationell rätt
De utförare som finns i Sverige utsätts regelbundet för ett våld och en förnedring och förödmjukelse som är så omfattande och systematiskt att den tillåtande och närmast inbjudande politik (policy) som Sveriges lagstiftare tillämpar skulle kunna anses som ett ”angrepp”. Angreppet består bland annat av grovt sexuellt våld, inklusive våldtäkt, tortyr, människohandel med mera mot civilbefolkningen som utnyttjas i pornografi. Dessa handlingar utgör brott mot mänskligheten enligt den Internationella Brottmålsdomstolens (ICC) Romstadga artikel 7(1), om de ”begås som en del av ett vidsträckt eller systematiskt angrepp riktat mot civilbefolkning med insikt om angreppet”.
697
Övergreppen i pornografisk produktion i Sverige är vidsträckta, omfattande och systematiska. Trots decennier av kunskap som gör att beslutsfattarna inser att attacken mot personer som utnyttjas i pornografi ”kommer att inträffa i ett normalt händelseförlopp” underlåter de att ingripa. Art. 30(2)(b) (om uppsåt). Dessa ickebeslut, det vill säga det som på engelska benämns culpable omission, ”påverkar” pornografer, hallickar och konsumenter att fortsätta sina systematiska och omfattande övergrepp. Art. 25(3)(b)(induce är engelska för påverkar).
698
696
För mer information om civilrättsliga lagförslag som passar vår situation, se Waltman, Pornography: Legal
Challenges, kap. 4–5 & Conclusions.
697
Rome Statute of the International Criminal Court, art. 7(1), July 17, 1998, 2187 U.N.T.S. 90 [hädanefter Rome
Statute]. Jag använder Regeringskansliets översättning av Romstadgan som finns på regeringens hemsida.
698
Undertecknad tillsammans med professor Catharine MacKinnon har skickat in två artikelmanus till
internationella juridiska tidskrifter som argumenterar för att laglig prostitution, t.ex. i Tyskland, Nevada och Nya Zeeland, utgör ett brott mot mänskligheten. En liknande argumentation kan göras vad gäller den politik som Sverige och andra västländer för, vilken låter pornografiindustrin växa och fortsätta sina övergrepp på utsatta civilbefolkningar.
110 (245)
945
Bilaga 8 SOU 2023:98
Kort sammanfattning och implikationer
Utan tvivel innebär även rättsväsendets ovilja att tillämpa den existerande svenska
lagstiftningen att de ”hjälper” och ”tillskyndar” tredje parters exploaterande av, våld mot och utnyttjande av personerna. Art. 25(3(c) (aiding and abetting). En carte blanche att begå övergrepp med ansvarsfrihet har i praktiken utfärdats av staten. Det står också klart att oviljan att tillämpa pornografilagarna främjar ”ett handlande som består i upprepat förövande av gärningar som avses” med brott mot mänskligheten, exempelvis systematiskt sexuellt våld riktat mot kvinnor och människohandel – båda två listade i Artikel 7(1). Dessa handlingar utförs ”i enlighet med . . . en stats . . . politik att genomföra ett sådant angrepp”. Art. 7(2). Med dessa något svårbegripliga formuleringar menas bara att Sveriges politik faktiskt leder till angreppen mot pornografiska utförare.
Notera här att politiken inte behöver vara uttryckligt formulerad eller definierad för att den ska
betraktas som en politik som leder till genomförandet av ett vidsträckt eller systematiskt angrepp mot en civilbefolkning (“it need not be explicitly defined or formalized”).
699
I fallet Ntaganda (2019),
till exempel, där den åtalade erkände sin skuld till sexuellt slaveri som ett brott mot mänskligheten, noterade ICC:s rättegångskammare (Trial Chamber VI) att det uttryckligt definierade målet för dennes grupp (“to ‘defend the population’ as a whole”
700
) var direkt inkonsekvent med hur gruppen
planerade de militära operationerna och hur dessa sedermera utvecklades
701
– en utveckling som
skedde som ett led i en politik att attackera dem som bevisligen attackerades.
702
Därför har ICC:s
ramverk liksom sedvanerätten gjort det möjligt att sluta sig till att en politik för att attackera civila existerar på grundval av de förhållanden som råder på marken snarare än utifrån rykande revolvrar, hemliga PM, officiella uttalanden eller lagstiftning som inte avslöjar verkliga avsikter. Rättegångskammarens möjlighet att ”härleda en policy att attackera civila” bifölls också i fallet
Ntaganda efter överklagande till ICC:s appellationskammare år 2021.
703
Det går också att argumentera för att de parlamentariker som genom sin underlåtenhet att
rösta för en förändring av rådande politik, deras de facto veto över beslutsfattandet, ”begår” flera av de brott mot mänskligheten som sker inom pornografin såsom våldtäkt eller tortyr ”genom någon annan, oavsett om den andre är straffrättsligt ansvarig”. Art. 25(3)(a). Betänk att i Nya Zeeland antogs en lag som legaliserade prostitutionen med en rösts övervikt: 60 mot 59 röster.
704
Detta
avgörande ögonblick visar tydligt enskilda lagstiftares makt att förhindra eller möjliggöra de brott i sexindustrin som sedan följer när människohandeln kan expandera lagligt i ett land som Nya Zeeland. Ingen fysisk förövare har ett sådant inflytande och kontroll över de villkor under vilka brott mot mänskligheten kan begås. På samma sätt förhåller det sig med pornografiindustrin; Sveriges politik håller svensk pornografiproduktion under armarna, genom beslutsfattarnas veto.
699
Prosecutor v. Gbagbo, ICC-02/11-01/11-9-Red, Decision on the Application for a Warrant of Arrest, ¶ 37
(Nov. 30, 2011 ), https://www.legal-tools.org/doc/f8bdcb; Situation in the Republic of Côte d’Ivoire, ICC-02/11-14, Authorization of an Investigation, ¶ 43 (Oct. 3, 2011), https://www.legal-tools.org/doc/7a6c19 /; accord Prosecutor v. Al Hassan, ICC-01/12-01/18-35-Red2-tENG, Decision on Warrant of Arrest, ¶ 48 (Mar. 27, 2018 ), https://www.legal tools.org/doc/182fc7/ ; Prosecutor v. Bemba, ICC-01/05-01/08-424, Decision on Charges, ¶ 81 (June 15, 2009), https://www.legal-tools.org/doc/07965c (“The policy need not be formalized.” (footnote omitted)).
700
Ntaganda, Judgment, ¶ 687.
701
Ibid.
702
Ibid. ¶ 689.
703
Prosecutor v. Ntaganda, ICC-01/04-02/06-2666-Red, Appeals Judgment, ¶19 (Mar. 30 2021), at
704
En parlamentsledamot från Labour, som tidigare hade tänkt rösta nej, ändrade sig och valde att lägga ner sin
röst. Varför ändringen? “‘That’s just how I felt,’ he told the Herald.” Helen Tunnah, “One Vote Passes Sex Law,” New
Zealand Herald, June 26, 2003 (Lexis).
111 (245)
946
Bilaga 8
IV. Sammanställning av söksträng 1: visuella aggressioner,
förnedring m.m.
År 2022
”Characteristics of Online Pornography and Interventions Against its Negative Effects in Young People: Results from an International Delphi Panel”
Den här artikeln, publicerad i Journal of Rational-Emotive & Cognitive-Behavior Therapy och skriven av Lluis Ballester med flera, bygger på expertpanelers åsikter om olika skadeverkningar relaterade till pornografikonsumtion och unga.
705
Det är alltså ingen systematisk undersökning av
internetpornografi utan uppskattningar från 19 forskare och 11 professionella med minst två års kunskap om området pornografi och sexualupplysning. Experterna är överrepresenterade i Spanien, där Ballester med flera genomfört sin studie och hittat 17 paneldeltagare; panelerna innehåller dock även deltagare från andra OECD länder. Arton kvinnor och 12 män deltar. De flesta frågeställningarna i undersökningen är inte relevanta för vårt uppdrag, men det görs en uppskattning om pornografins innehåll som är det. Tre av forskarna (15,8 %) och 4 av de professionella (36,4 %) – totalt 23,3 % – menar att pornografin kan karaktäriseras i termer av ”våldsam/aggressiv/övergrepp”. Ytterligare menar 3 av forskarna (15,8 %) och 1 av de professionella (9,1 %) – totalt 13,3 % – att ”kvinnor behandlas som objekt” i pornografin. Slutligen menar 1 (5,3 %) av forskarna och 2 (18,2 %) av de professionella – totalt 10,0 % – att pornografin karaktäriseras av ”förnedring och degradering av kvinnor”.
706
Utifrån de kvantitativa innehållsanalyserna av såväl Bridges med fleras analys av bästsäljande
videor ovan som Fritz med fleras analys av gratispornografi på nätet nedan framstår Ballester med fleras siffror som underskattningar. Siffrorna är emellertid inte jämförbara eftersom frågan i panelen tycks ha varit av mer kategorisk art än i innehållsanalyserna – det vill säga, huruvida nätpornografin i
sin essens är våldsam, aggressiv, eller ett övergrepp på kvinnor och inte hur stor andel av den som är
det. Den typen av kategorisk frågeställning har inte samma precision och begreppsvaliditet som en proportionell innehållsanalys, där det sker objektiv kodning av aggressioner i ett visst antal pornografiska sexscener. Ballester med fleras studie har därför inte tillräcklig validitet för att sprida ljus på den kunskap som de andra mer systematiskt och objektiva studierna i denna genomgång har. Men det kan vara värdefullt att veta att närmare en fjärdedel (23,3 %) av forskare och professionella som deltagit karaktäriserar internetpornografi i termer av våld, aggressioner och övergrepp. Däremot är det svårt att veta hur resterande tre fjärdedelar ser på pornografi: är den fri från våld, aggressioner och övergrepp? Är det en glidande skala, dvs. ett kontinuum av aggressioner, objektifiering och förnedring? Studiens till synes ogenomtänkta operationalisering gör resultatet svårtolkat.
“Sexual Behaviors and Aggression in Gay Pornography”
Denna artikel, publicerad i Journal of Homosexuality, är skriven av Niki Fritz och Jessamyn Bowling.
707
Syftet var dels (1) att ta reda på hur ofta kondomanvändning visas i samband med analsex, hur ofta
705
Lluis Ballester et al., “Characteristics of Online Pornography and Interventions Against its Negative Effects in
Young People: Results from an International Delphi Panel,” Journal of Rational-Emotive & Cognitive-Behav Therapy 40, 3 (2022): 634–646.
706
Ibid, 638 tabell 638.
707
Niki Fritz & Jessamyn Bowling, “Sexual Behaviors and Aggression in Gay Pornography,” Journal of
Homosexuality, onlinepublicering, 27 juni 2022, https://doi.org/10.1080/00918369.2022.2093688.
947
Bilaga 8 SOU 2023:98
olika sexuella beteenden visas och i vilken mån respektive handlingar visas tillsammans eller ej i gaypornografi; dels (2) att ta reda på frekvensen av fysiska sexuella aggressioner, de vanligaste aggressiva handlingarna och deras frekvens samt vilken mån det finns ett samband mellan fysiska aggressioner och specifika sexuella beteenden.
708
Forskarna analyserade 415 scener i videofilmer som
valts ut slumpmässigt från två av de mest populära gratissidorna på Intern et: Evideos.com och Pornhub.com. Samlingsvideos och animerade filmer uteslöts. All insamling av material skedde under våren 2014.
709
Det är viktigt att notera att filmerna inte är vare sig de mest eller minst populära men
vi kan misstänka att det som är gratis på nätet inte produceras i störst utsträckning, till skillnad mot de urval som använts av forskarna Purcell och Bridges med flera.
Forskarna har noterat i en annan delstudie med samma material att om de inkluderat kategorin
forceful penetration (hårdhänt penetration) som andra forskare (Shor & Golriz) gjort, så hade deras
frekvens av aggression blivit högre.
710
De förklarar att hårdhänt penetration är att anse som ett
aggressivt beteende, men hade besvär med att koda då de anlitade ett stort antal personer för att koda material. Det gick helt enkelt inte att nå reliabilitet (dvs. samstämmighet) bland kodarna med det begreppet, varför studien ”kan ha underskattat avbildningar av aggressioner.”
711
Av alla scener presenterade 60 % analsex, och mer än hälften av dessa scener (dvs. 33.98 % av
alla scener) presenterade analsex med kondom. Detta är en stor skillnad jämfört med heterosexuell pornografi, som nästan aldrig visar kondomer. Ett par tidigare liknande studier uppskattar också att oskyddat analsex förekommer i åtminstone en tredjedel av alla scener, men också att analsex med kondom förekommer i närmare en tredjedel – det vill säga hälften av alla scener med analsex.
712
Det
tycks därför som att den manliga gaypornografin är mer noga med att framställa säkert sex, kanske delvis som ett resultat av den centrala roll som kampen mot hiv och aids har i gayrörelsen. Emellertid antyder resultaten nedan kring aggressioner att gaypornografin också produceras på ett
mindre aggressivt, förnedrande och osäkert sätt än pornografi med kvinnor och män.
713

Av alla 415 scener visade 31,33 % ”fysisk sexuell aggression” (dvs. 130 scener). Redovisat var
för sig visade 20 % av alla scener smisk, 6,75 % bondage, 4,34 % slag med öppen hand, 3,61 % någon som blev dragen i håret, 3,61 % knuffar, 3,13 % gagging och 1,45 % strypning. Utöver dessa scener redovisar forskarna så kallat ”aggressiva sexuella beteenden”, däribland 17,11 % forceful fellatio (hårdhänt oralsex), 8,19 % dubbel penetrering och 5,54 % ass-to-mouth.
714
Anal stimulering och
analsex förutspådde bägge mer fysisk aggression med statistisk signifikans, emedan kyssar var det enda sexuella beteendet som förutspådde mindre fysisk aggression med statistisk signifikans.
715
Det är värt att notera att frekvensen av aggressioner är något lägre i gaypornografin jämfört
med Fritz med fleras liknande undersökningar av heterosexuell pornografi på samma nätsidor: totalfrekvensen var 31 % i gaypornografiska videoscener jämfört med 45 % och 35 % i
708
Ibid., 4–6.
709
Ibid., 6–7.
710
Niki Fritz et al., “Worse Than Objects: The Depiction of Black Women and Men and Their Sexual
Relationship in Pornography,” Gender Issues 38, nr 1 (2021): 114.
711
Ibid., 114.
712
Se t.ex. Martin J. Downing Jr. et al., “Sexually Explicit Media on the Internet: A Content Analysis of Sexual
Behaviors, Risk, and Media Characteristics in Gay Male Adult Videos,” Archives of Sexual Behavior 43 (2014): 813–15; Sharif Mowlabocus, Justin Harbottle & Charlie Witzel, “What We Can’t See? Understanding the Representations and Meanings of UAI, Barebacking, and Semen Exchange in Gay Male Pornography,” Journal of Homosexuality 61, nr 10 (2014): 1465–66; se däremot Shannon Gilreath, The End of Straight Supremacy: Realizing Gay Liberation (Cambridge University Press, 2011), 192 (finner att s.k. bareback movies utgör det största segmentet på ”the ’most watched’ list” i den främsta streamingsajten för manlig gaypornografi i USA år 2008).
713
En brittisk studie av homosexuell manlig pornografi där 37,6 % av alla scener inkluderade oskyddat analt
samlag fann emellertid att vissa scener mer benägna att inkludera detta än andra; oskyddat analsex förekom i 68 % av scenerna som presenterar en ”maktobalans”, som BDSM eller ”rollspel” med dominans och underkastelse, i 88 % av scenerna som involverade sex med personer med olika hudfärg (interracial) och i 100 % av scenerna som skildrade sex mellan generationer. Mowlabocus, Harbottle, & Witzel, “What We Can’t See?,” 1466.
714
Fritz & Bowling, ”Sexual Behaviors and Aggression in Gay Pornography,” 10 tabell 1.
715
Ibid., 12 tabell 3.
113 (245)
948
Bilaga 8
heterosexuella pornografiska videoscener på Pornhub respektive Xvideos runt början av år 2014.
716
Gagging förekommer i betydligt lägre frekvens: 3,13 % jämfört med 11,7 % respektive 6,5 % (Pornhub/Xvideos); så även strypning: 1,45 % jämfört med 2,8 % respektive 3,6 %; liksom slapping: 4,34 % jämfört med 12,2 % respektive 6,8 %.
717
Vad gäller ass-to-mouth, som förekom i 6 %, och dubbel penetrering, som förekom i 8 % av
alla gaypornografiska scener, är jämförelsen inte lika tydlig. Fritz med fleras liknande undersökning om heterosexuell pornografi redovisar inte siffror om dessa handlingar. Det går inte att jämföra denna studie med gratis gaypornografi med Bridges med fleras eller Purcells urval eftersom kommersiellt framgångsrika filmer tycks innehålla betydligt mer aggressioner, förnedrande handlingar, eller handlingar som kan upplevas som fysiskt obehagliga alternativt förnedrande (t.ex. dubbel eller trippel penetrering) än gratispornografi. Däremot förekommer ”hårdhänt oralsex” i 17,11 % av alla scener, vilket författarna menar ofta benämns facefucking och kan orsaka kväljning och kräkning. Emellertid noterar Fritz med flera att färre personer får kväljningar i det gaypornografiska urvalet än i det heterosexuella urvalet av filmer som de undersökt, vilket de menar antyder att det hårdhänta oralsexet är mindre aggressivt eller att utförarna i gaypornografin lärt sig att inte kvälja i större utsträckning än i det heterosexuella materialet.
718
Avslutningsvis påpekar Fritz med flera att det aggressiva sexuella ”skriptet” i pornografi tycks
ha normaliserats i större utsträckning i heterosexuell pornografi jämfört med gaypornografi, där maktbalansen och sexuella normer (även kondomanvändning) är mer jämlik eller formbar, vilket begränsar de mer uppenbart fysiskt aggressiva handlingarna. De noterar även att urvalet av scener är nästan tio år gammalt, så även i författarnas heterosexuella studie, vilket gör att de undrar i vilken utsträckning resultaten står sig. Detsamma gäller i större utsträckning Bridges och Purcells med fleras undersökningar, men eftersom det inte finns några jämförbara undersökningar med kommersiellt framgångsrika filmer blir det svårt att se om trenden ändrats eller ej. Fritz med fleras undersökning utgår ifrån gratisfilmer som är tillgängliga, oaktat hur populära dessa är; Purcell och Bridges med fleras undersökningar utgår ifrån de dokumenterat mest sedda filmerna, som också efterapades av andra producenter.
“Porn Sex versus Real Sex: Sexual Behaviors Reported by a US Probability Survey Compared to Depictions of Sex in Mainstream Internet-Based Male-Female Pornography”
Denna artikel, publicerad i Archives of Sexual Behavior, är skriven av Niki Fritz, Vinny Malic, TsungǦchieh Fu, Bryant Paul, Yanyan Zhou, Brian Dodge, J. Dennis Fortenberry och Debby Herbenick.
719
Studien består dels av data om sexuella beteenden i ett befolkningsurval, dels av data
om sexuella handlingar i ett interneturval av pornografi. Det är den senare delen som är relevant för uppdraget då den förra delen inte berör pornografiproduktion. Urvalet av filmer har gjorts bland 7 430 videor från sidorna Xvideos.com s a mt Pornhub.com f rån hösten 2013 till och med våren 2014.
720
Forskarna undersökte slumpmässigt 2 562 videos (2 191 från Xvideos och 371 från
Pornhub) vilka kategoriserats som ”heterosexuella” och som endast presenterade en man och en kvinna. Därmed uteslöts emellertid kategorier som innehåller flera män i samma scen, exempelvis gang bang eller bukkake. Dessutom genomfördes bara insamlingen i de underkategorier som
716
Jämför ibid., 10 tabell 1, med Niki Fritz et al., “A Descriptive Analysis of the Types, Targets, and Relative
Frequency of Aggression in Mainstream Pornography,” Archives of Sexual Behavior 49, nr 8 (2020): 3047 tabell 2.
717
Jämför ibid., 10 tabell 1, med Fritz et al., ”Descriptive Analysis of Aggression in Pornography,” 3047 tabell 2.
718
Ibid., 15.
719
Niki Fritz et al., “Porn Sex versus Real Sex: Sexual Behaviors Reported by a US Probability Survey Compared
to Depictions of Sex in Mainstream Internet-Based Male-Female Pornography,” Archives of Sexual Behavior 51, nr 2 (2022): 1187–1200.
720
Ibid., 1191.
114 (245)
949
Bilaga 8 SOU 2023:98
innehöll de högsta antalet videor på respektive sajt.
721
Antalet tillgängliga videor är inte synonymt
med popularitet bland konsumenterna eller med vad producenterna försöker efterapa. Snarare säger antalet mer om vilka filmer sajten har möjlighet att distribuera. Givet att sajten inte lägger upp filmer som mycket få besökare tittar på säger ändå urvalet en del om vad personer som medverkar i pornografi behöver genomföra respektive tåla, men studier som Purcells och Bridges med fleras urval av de kommersiellt mest framgångsrika filmerna är sannolikt bättre indikatorer på vad distributörer främst söker från producenterna.
Undersökningens resultat – där dessa är delvis relevanta för uppdraget – visar att 66 % av
scenerna i urvalet presenterade kvinnor som utförde oralsex på män (fellatio), 65 % presenterade vaginala samlag, 27 % oral–vaginal stimulering (cunnilingus), 25 % kyssar, 17 % analsex och 6 % användandet av sexleksaker.
722
Endast 3 % av scenerna presenterade kondomanvändning. Att
kondomanvändningen är låg är sedan tidigare väl känt, med de risker för sexuellt överförbara infektioner det medför – något som även bekräftas i denna studie. Förvisso presenterade Bridges med fleras urval av scener 55,9 % analsex,
723
vilket är en betydligt större andel än 17 %. Emellertid
kommer den högre andelen från kommersiellt framgångsrika filmer och den lägre från gratis onlinepornografi där scener som oftare innehåller aggressioner och förnedring (gang bang m.m.) uteslöts. Det är här viktigt att beakta att forskarnas frågeställningar inte handlade om vad som produceras i största utsträckning eller genererar högst inkomster. Frågeställningarna handlade inte heller om sexuella aggressioner, men delvis samma författare har använt materialet för att koda och redovisa aggressioner i andra studier som redogörs för i denna genomgång.
“Real Scary/Scary Real: Consuming Simulated and Authentic Horrors in the Digital Era”
Denna artikel, publicerad i Horror Studies, är skriven av doktoranden Meg D. Lonergan.
724
I artikeln
diskuteras hur så kallade snuff-filmer återkommit i debatten, särskilt efter en uppmärksammad dom i ett Kanadensiskt rättsfall där en mördare filmade sitt offer i en sexuell situation och senare publicerade filmen online. Emellertid tillför inte författaren empirisk substans som kan besvara uppdragets frågeställningar då hon framförallt tolkar meningsbyggande kring begreppet snuff, inte i vilken mån eller på vilket sätt snuffilmer produceras.
“‘Care’ as Camouflaging Capitalism and Obscuring Harm: The User-Generated Pornography Market and Women’s Inequality”
Denna artikel, publicerad i Women’s Studies International Forum, är skriven av Laura McVey, Meagan Tyler och Lauren Gurrieri.
725
Forskarna har studerat hur fem stora plattformar som tillhandahåller
användargenererad pornografi framställer sin verksamhet för potentiella utförare, kvinnor framförallt. Plattformarna är ej namngivna för att undvika baklängesidentifiering av utförarna, men vi kan anta att det handlar om OnlyFans, Pornhub och liknande webbsajter. Vad gäller vårt uppdrags frågeställningar ligger denna artikel något utanför eftersom den inte undersöker förhållanden inom produktionen – bara rekryteringsstrategin. Däremot förlitar sig artikel på tidigare forskning i sin analys av på vilket sätt rekryteringsdiskursen skiljer sig från vad som faktiskt förväntas av konsumenterna. Relevant är här resultatet att webbsidorna på ett vilseledande sätt
721
“A proportionally representative number of videos were sampled from the categories found to contain the
highest number of total videos on the site.” Ibid., 1191.
722
Ibid., 1193 tabell 1.
723
Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1074.
724
Meg D. Lonergan, ”Real Scary/Scary Real: Consuming Simulated and Authentic Horrors in the Digital Era,”
Horror Studies 13, nr 1 (2022): 63–75.
725
Laura McVey, Meagan Tyler, & Lauren Gurrieri. “‘Care’ as camouflaging capitalism and obscuring harm: The
user-generated pornography market and women’s inequality.” Women’s Studies International Forum 91 (2022): 102573, https://doi.org/10.1016/j.wsif.2022.102573 .
115 (245)
950
Bilaga 8
försöker associera pornografiproduktion – där kvinnorna förväntas producera och lägga upp interaktivt innehåll som bland annat möter konsumenternas efterfrågan på handlingar såsom gagging, ass-to-mouth, dubbel- eller trippelpenetration och hårt analsex – med ”vård” och föreställningar om att ”stärka kropp och själ”. Artikelns slutsats är att det är en bedräglig rekryteringsdiskurs. Diskrepansen kunde inte vara större mot den förödmjukelse och de övergrepp som utförarna förväntas tåla av många konsumenter.
“The Content of Contemporary, Mainstream Pornography: A Literature Review of Content Analytic Studies”
Denna artikel, publicerad i American Journal of Sexuality Education, är skriven av Dan J. Miller och Kerry Anne McBain.
726
Som titeln antyder är det en litteraturgenomgång, varför den inte kommer att
behandlas på samma sätt som primärmaterialet i denna rapport, där vi letar efter specifika belägg för kunskapsläget. Litteraturgenomgångar används konsultativt, det vill säga för att verifiera, bekräfta eller kontrollera om rapportens slutsatser avviker från andra forskares slutsatser och i så fall varför. Miller och McBain går igenom kvantitativa publikationer om ”samtida pornografi i mittfåran” åren 2005–2020. I sammanfattningen nämns bland annat att kondomanvändning sällan visas i sådan pornografi; att extremt våld som våldtäkt visserligen är ovanligt, men att handlingar ”som vissa skulle anse är våldsamt” är vanligt; och att kvinnor ”typiskt sett” framställs som entusiastiska till alla sexuella önskemål. Vad gäller säker sex refereras siffror mellan 1–11 % från olika undersökningar.
727
Miller och McBain skriver också att det är uppenbart att spanking och gagging är de mest frekventa ”våldsamma handlingarna” i litteraturen och att andra ”mer allvarliga, våldsamma handlingar” presenteras ”mycket mindre frekvent”.
728
Emellertid tycks inte författarna beakta att gagging sedan
2000-talet innebär en form av kvävning i den kommersiellt framgångsrika pornografin, det som Purcell och Bridges med flera avser med termen choking. Purcell förklarar: “In Gag Factor—and virtually any of the contemporary oral sex specialty series—fellatio is equally deep but far less smooth [than in Deep Throat]. In fact, it looks like a physical act that is minimally tolerated by the women performing. Many contemporary releases are filled with gagging, retching, choking, gasping, and—less often—vomiting.”
729
Med andra ord är gagging betydligt mer aggressivt och tycks därmed
vara mer våldsamt än vad Miller och McBains sammanfattande redogörelse gör gällande.
Utifrån sin genomgång konstaterar författarna: “It appears that sex acts, such as double
penetration, gaping, anal-to-mouth sequences, and external ejaculation are frequently depicted in mainstream pornography. Several authors . . . suggest that these acts are inherently degrading to women.”
730
De citerar bland annat Niki Fritz och Bryant Paul, som menar att sådana handlingar
presenterar kvinnors kroppar som ”enbart en serie hål att penetrera” eller som ett objekt som bara är till för att visa resultatet av mäns njutning istället för hennes egen njutning.
731
Efter dessa kritiska
påpekanden väljer emellertid Miller och McBain att omedelbart framföra prostitutionsliberale forskaren Ronald Weitzers synpunkt bland andra (för övrigt en polemisk kritiker av den svenska
726
Dan J. Miller & Kerry Anne McBain, “The Content of Contemporary, Mainstream Pornography: A Literature
Review of Content Analytic Studies,” American Journal of Sexuality Education 17, nr 2 (2022): 219–256.
727
Ibid., 244.
728
Ibid., 231.
729
Natalie Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary: The Politics of Sex, Gender, and Aggression in Hardcore
Pornography (New York: Routledge, 2012), 134–135.
730
Miller & McBain, “Content of Contemporary, Mainstream Pornography,” 236–237 (min kursivering)
(referenser exkluderade).
731
Ibid., 237 (citerar Niki Fritz & Bryant Paul, “From Orgasms to Spanking: A Content Analysis of the Agentic
and Objectifying Sexual Scripts in Feminist, for Women, and Mainstream Pornography,” Sex Roles 77, nr 9–10 (2017): 614–639).
116 (245)
951
Bilaga 8 SOU 2023:98
sexköpslagen),
732
nämligen att det inte är forskares uppgifter att värdera huruvida vissa sexuella
handlingar är förnedrande eller inte.
733
Därpå följer redovisningar av försök att tolka ejakulering i
ansiktet eller på kvinnors kroppar i mer positiva termer (de andra nämnda handlingarna diskuteras inte). Notera emellertid att Miller och McBain skriver att de uppräknade handlingarna förekommer ofta i mittfårans pornografi, det vill säga under produktionen – oavsett vad de polariserade sidorna i debatten anser att de är uttryck för. Någon behöver alltså utföra och tåla dessa handlingar för att möta konsumenternas efterfrågan.
“Hijab Pornography: A Content Analysis of Internet Videos”
Denna artikel publicerades i tidskriften Violence Against Women och är skriven av Yaser Mirzaei, Somayyeh Xare, samt Todd G. Morrison.
734
Syftet var att undersöka indikatorer på aggression,
objektifiering, exploatering och agens i 50 pornografiska så kallade hijabvideor. Sammanfattningen av resultaten visade bland annat att gagging förekom i 42 % av alla filmer och spanking (smisk) i 38 %. Videor hämtades från de första fem webbsidorna som syntes när forskarna sökte efter “hijab porn” på Google.com: P ornHub, XVideos , Youporn.com, XHamster.com , och Xnxx.com.
735
Att
vissa webbsidor hamnar högre på Google-sökningar är dock inte nödvändigtvis ett tecken på popularitet. Placeringen styrs av algoritmer som påverkas av många faktorer där särskilt sökmotoroptimering utförd av specialistprogrammerare kan väga tungt. Likväl, därefter samlades videos in från respektive webbsida baserad på antal visningar (föruto m Youporn.com , där de första träffarna samlades in då annan sorteringsmekanism saknades). Inklusionskriterierna stipulerade att varje film skulle vara minst 5 minuter lång, bestå av endast en scen samt ha visats minst 1 miljon gånger,
736
varför det finns en signifikant efterfrågan på den typ av pornografi som denna studie
analyserat.
Resultaten visade att enbart kvinnorna var måltavla för aggression. Således förekom gagging i 22
videor (44 %), spanking i 19 videor (38 %), pushing (hårt knuffande) i 12 videor (24 %), insulting (förolämpande) i 11 videor (22 %), confining (att stänga in) i 10 videor (20 %), slapping (slag med öppen handflata eller platt objekt) i 7 videor (14 %), verbala hot i 5 videor (10 %), choking (strypning) i 5 videor (10%), hate speech (att förolämpa personens religion, hudfärg, t.ex. “Muslim bitch”) i 3 videor (6 %), torture i en video (dvs. waterboarding/skendränkning) (2 %) och piskrapp i 1 video (2 %). Utöver aggressioner så framställs kvinnor i 32 % av filmerna som tvingade att ha sex i olika scenarier och i 28 % av filmerna än mannen över 20 år äldre än kvinnan. Manliga utförare styrde i 98 % av alla filmer riktningen och takten i den sexuella handlingen och i 86 % av alla filmer var manliga utförare i ”centrum för sexuell njutning”, i 12 % var bägge utförare i centrum och endast i 2 % var den kvinnliga utföraren i centrum.
737
Även om detta urval av hijabpornografi inte representerar ”mittfåran” av pornografi eller
indikerar andelen aggression generellt i pornografi stärker det mönstret i andra undersökning som Purcells eller Bridges med fleras, att kvinnor utsätts för betydande fysiska aggressioner och förnedring. Andelen pushing är högre i hijabpornografin än i Bridges med fleras scener (24 % jfr m.
732
Se t.ex. Ronald Weitzer, “Legalizing Prostitution: Morality Politics in Western Australia,” British Journal of
Criminology 49, nr 1 (2009): 100; Ronald Weitzer, “Criminalization, Decriminalization, and Legalization,” i Sex For Sale: Prostitution, Pornography, and Erotic Dancing, red. Ronald Weitzer, 3de uppl. (New York: Routledge, 2022), 379.
733
Miller & McBain, “Content of Contemporary, Mainstream Pornography,” 237 (refererar bl.a. Ronald Weitzer,
“Pornography’s effects: The need for solid evidence: A review essay of Everyday Pornography, edited by Karen Boyle (New York: Routledge, 2010) and Pornland: How porn has hijacked our sexuality, by Gail Dines (Boston: Beacon),”
Violence against Women, 17, nr 5 (2011): 666–675).
734
Yaser Mirzaei, Somayyeh Xare, & Todd G. Morrison, “Hijab Pornography: A Content Analysis of Internet
Videos,” Violence Against Women 28, nr 6–7 (2022): 1420–1440.
735
Ibid., 1425.
736
Mirzaei, Xare, & Morrison, “Hijab Pornography,” 1425.
737
Mirzaei, Xare, & Morrison, “Hijab Pornography,” 1428–1431 tabell 1, 3 & 4.
117 (245)
952
Bilaga 8
6,6 % ovan).
738
Andelen gagging är bara något lägre (44 % jfr m. 53,9 %). Spanking är dock mindre
vanlingt än i Bridges med fleras undersökning (38 % jfr m. 75,3 %), liksom strypning (10 % jfr m. 27,6 %), slapping (14 % jfr m. 41,1 %) och förolämpande (22 % jfr m. 48,7 %). Emellertid förekommer inte tortyr alls i Bridges med fleras urval, till skillnad mot en skendränkning i hijabpornografin. Med beaktande av att en specialgenre inte kan förväntas ha samma innehåll som mittfåran är det inte oväntat att siffrorna skiljer sig; snarare är det kanske talande att skillnaden inte är mer drastisk när det handlar om aggressioner och förnedring.
“A Comparative Content Analysis of Pre-Internet and Contemporary Child Sexual Abuse Material”
Denna artikel, publicerad i tidskriften Deviant Behavior och skriven av Michael Salter samt Tyson Whitten, har förvisso fokus på barn.
739
Emellertid bidrar den med en signifikant och relevant
observation angående förändring över tid som är i linje med det vi sade om vuxenpornografi i inledningen: sexuella övergreppsmaterial med barn (även kallat barnpornografi) har förändrats, med genomsnittligt yngre flickor och allvarligare övergrepp.
740
Denna studien baseras dels på 1004 bilder
som slumpmässigt valts ut från en samling om 27 000 bilder producerade före mitten av 1990-talet. Bilderna fanns hos det kanadensiska Center for Child Protection, en ackrediterad välgörenhetsorganisation. Dels baseras studien på 34 561 bilder som cirkulerat på internet med såväl äldre som nyare bilder mellan åren 2008–2016.
741
Materialet består av betydligt fler bilder på flickor
än pojkar. Åldersfördelningen bland pojkarna var i stort sett oförändrad i materialen, till skillnad från flickornas.
Om vi räknar med alla barn upp till 18 år så hade det nyare materialet en 1,45 högre oddskvot
att visa yngre barn än det äldre materialet (95 % CI=1,27–1,64).
742
Förändringen låg mest hos
flickorna, där de under 12 år ökade från 70,8 % i det äldre materialet till 79,4 % in det nyare materialet, vilket motsvarar en 1,59 gånger högre oddskvot (95 % CI=1,38–1,84). I det senare materialet var det en betydligt större andel bilder med vuxna tillsammans med barn (53,6 %) än i det äldre materialet (24,1 %), liksom en större andel bilder med flera barn än ett barn (19,8 %) jämfört med det äldre materialet (15,3 %). I det nyare materialet hittades också 52 bilder (0,4 %) med djur och barn – en typ av sexuella övergreppsbilder som inte fanns i det äldre materialet.
743
Trenden med
ökade övergrepp och mer extrema sexuella övergreppsmateriel på barn liknar trenderna som observerades av Natalie Purcell i hennes studie med populär vuxenpornografi över perioden 1970– 2012.
744
Denna studie av Salter och Whitten är alltså också i linje med de undersökningar som
diskuterades i inledningen av genomgången, vilka tyder på att pornografi avtrubbar konsumenterna som därefter efterfrågar mer aggressiva, förnedrande eller på annat sätt extrema material (t.ex. med barn).
“F*Ck the Police: Resistance, Agency, and Power in Black Male Racial–Sexual Pleasure”
I denna artikel som publicerats i tidskriften Pornstudies skriver Jesus Gregorio Smith, Esmeralda Liz & Promise Addy om manlig gaypornografi som sexualiserar det vita polisvåldet mot
738
Bridges et al., “Aggression and Sexual Behavior in Best-Selling Pornography Videos: A Content Analysis
Update,” Violence Against Women 16, nr 10 (2010): 1075 tabell 1.
739
Michael Salter & Tyson Whitten, “A Comparative Content Analysis of Pre-Internet and Contemporary Child
Sexual Abuse Material,” Deviant Behavior 43, nr 9 (2022): 1120–1134.
740
Se sammanfattningen, ibid., 1120, där resultaten översiktligt presenteras.
741
Ibid., 1125–1126.
742
Ibid., 1129.
743
Ibid., 1129–1130 & tabell 8.
744
Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary.
118 (245)
953
Bilaga 8 SOU 2023:98
afroamerikaner.
745
Artikeln handlar om pornografi med vita utförare som spelar poliser som
”kriminaliserar och våldtar” svarta manliga utförare som spelar misstänkta brottslingar.
746
Författarna benämner denna genre ”race play and BDSM pornography.”
747
Studien hämtar sin data från
webbsidan Gaypatrol.com s om skapats för att visa ”’power hungry’ ’cops’ taking ’control of our Black population’ through sex.”
748
Enligt författarna har webbsidan 19 filmer/scener med likadan
handling, vilket får anses vara ett lågt antal jämfört med de stora webbsidorna. Emellertid återfinns ”många” av scenerna på sajten Pornhub, där sajten också marknadsförs.
749
Filmerna var över 10 år
gamla och i ett okänt antal betydligt äldre, det vill säga mer än 20 år gamla. Längden varierar mellan 20–40 minuter. Författarna förklarar att de valt sidan för att det är den enda som presenterar denna typ av gay-pornografiska filmer.
I resultaten framkommer att materialet innehåller rikligt med verbala aggressioner, rasistisk
glåpord och verbala referenser till sexuellt våld och våldtäkter, men även en hel del skådespeleri. Materialen är inte av typen gonzopornografi, även om den relativa längden av sexuella handlingar jämte icke-sexuellt skådespeleri är oklar. I en scen binds en ”misstänk” av två poliser och ”våldtas analt”. Samtidigt stoppar de in sina skärp i dennes mun i en scen och sätter sina fötter på dennes huvud i en annan scen, med resultatet att mannen tvingas motta anal penetration från ”polisen” med ansiktet neråt och ändan uppåt.
750
I filmerna presenteras också många scener med ejakulering i
ansiktet, såväl på de svarta utförarna som på de vita ”poliserna”. Det förekommer ingen information om kondomanvändning. Artikeln presenterar heller ingen kvantitativ uppskattning av våld eller förnedring; sådana handlingar omnämns i relation till artikelns fokus på till exempel i vilken mån de svarta utförarnas beteenden kan tolkas som ”agens” och ”motstånd” mot rashierarki och rasism. Det förekommer även fysiskt, icke-sexuellt våld (t.ex. knäas en ”misstänkt” i magen av ”poliserna” och de misstänkta knuffas och ”armbågar” sig loss) vilket kan vara skådespeleri.
År 2021
“Non-Consensual Pornography: A New Form of Technology Facilitated Sexual Violence”
Denna artikel, skriven av Edel Margherita Beckman och Matteo G.P. Flora, handlar om privat sexuellt explicit media som delas utan samtycke av utförarna, ofta så kallad hämndpornografi eller spionfilmer-/bilder (t.ex. upskirting).
751
Konsekvenserna är mycket allvarliga och berör flera
dimensioner i de utsattas liv: (1) psykologiska skadeverkningar som PTSD, depressioner, mardrömmar, panikattacker, ångest och suicidala tankar; (2) sociala problem, till exempel i familjerelationer, eller trakasserier, rädsla för att framtida partners eller barn får vetskap om materialen samt ångest över vetskapen om att oräkneliga främlingar ser bilderna/filmerna; (3) ekonomiska problem, till exempel direkta kostnader relaterade till potentiella civilrättsliga processer
745
Jesus Gregorio Smith, Esmeralada Liz, & Promise Addy, “F*Ck the Police: Resistance, Agency, and Power in
Black Male Racial–Sexual Pleasure,” Porn Studies 9, nr 2 (2022): 241–61. Undersökningsmetod påminner om litterära eller filmvetenskapliga studier inom humaniora, med en ”pornografisk metodologi” som använder pornografins ”språk” och den pornografiska ”fantasin” för att generera en ”’djupare insikt i mänskligheten och mänskliga beteenden’”. Ibid., 248 (källhänvisning exkluderad).
746
Ibid., 242.
747
Ibid. BDSM står för Bondage Dominance Sadism & Masochism.
748
Ibid., 247.
749
Ibid., 248, 249.
750
Ibid., 254.
751
Edel Margherita Beckman & Matteo G. P. Flora, “Non-Consensual Pornography: A New Form of
Technology Facilitated Sexual Violence.” Rassegna Italiana di Criminologia 15, no. 4 (2021): 317–28. Författarna definierar materialet för studien på följande sätt: “Non-consensual Pornography can be defined as the sharing of private materials with sexual content, either photos or videos, without the consent of one or more of the individuals involved, in order to harm the victim.” Ibid., 318.
119 (245)
954
Bilaga 8
och indirekta kostnader såsom missade anställningar eller avskedanden relaterade till bakgrundskontroller/avslöjanden om det pornografiska materialet.
752
Emellertid handlar inte dessa
konsekvenser för de utsatta om produktionsförhållandena under utförandet, utnyttjandet, exploateringen eller utsattheten för våld och ohälsa som krävs för att skapa sådan privat media. Övergreppen aktualiseras först efter spridning. Den politiska och rättsliga utmaningen ligger således i hur offentliggörandet ska stoppas, inte producerandet av bilderna/filmerna per se.
“Binegative Myths in Pornography: An Examination of Sexual Behaviors and Aggression by Sexual Identity Categories”
Jessamyn Bowling och Niki Fritz har genomfört denna studies som publicerats i Journal of Bisexuality, där de bland annat jämför förekomsten av aggressioner i så kallad lesbisk, bisexuell och heterosexuell pornografi i ett urval filmer från Pornhub.
753
Författarna noterar att kategorin
”lesbisk” bara är en påklistrad etikett (label) på videor som har eller inte har scener med flera kvinnor.
754
Studiens filmer har valts ut ur ett större urval om 1 118 videor från nätsajten Pornhub,
som var den näst största sajten år 2015 enlig t similarweb.com. Det totala antalet filmer i denna undersökning är 807, fördelat på 108 ”lesbiska”, 105 bisexuella samt 594 heterosexuella filmer; den senare kategorin hämtades från de 20 högst rankade genre-etiketterna på sajten.
755
Forskarna
stratifierade dessutom urvalet genom att hämta fler videor från de större kategorierna, men oaktat stratifieringen valdes alla videor slumpmässigt.
Fysisk aggression definieras på samma sätt som i de andra studierna av Niki Fritz med flera,
nämligen som ”varje handling som ser ut att orsaka eller försöker orsaka fysisk skada på en själv eller en annan person, oavsett förövarens uppsåt och måltavlans reaktion”.
756
De som kodade materialet
uppnådde en mycket hög samstämmighet om fysisk aggression: 97,7 % för LGBT-material och 98,8 % för heterosexuell pornografi. Några av handlingarna som kategoriseras som fysisk aggression inkluderar att strypa, slå med öppen hand, dra i håret, smiska – och gagging.
757
Givet att uppsåt och
reaktion inte beaktas tolkas även BDSM som aggression.
Resultatet visar att i kategorin heterosexuella scener förekom 42,1 % fysisk aggression och
40,9 % fysisk aggression med kvinnor som måltavla; i kategorin bisexuella scener förekom 49,5 % fysisk aggression och 32,4 % fysisk aggression med kvinnor som måltavla; och i kategorin ”lesbiska”
scener förekom 38,9 % fysisk aggression och 38,9 % fysisk aggression med kvinnor som måltavla.
Analsex förekom i 21,9 % av alla heterosexuella scener och i 66,7 % av alla bisexuella scener. Skillnaden mellan bisexuella och heterosexuella scener vad gäller fysisk aggression var statistisk signifikant, där bisexuella scener hade mer fysiska aggressioner mot män i jämförelse med heterosexuella scener. I övrigt var inte skillnaderna statistiskt signifikanta vad gäller fysisk aggression, men signifikant vad gäller skillnad i analsex. Det behöver dock poängteras att denna studie, liksom övriga av Fritz med flera, inte valt ut material som är det mest populära, kommersiellt framgångsrika eller oftast producerade utan i stället slumpmässigt valt scener bland de 20 högst rankade genrerna på en gratissida med nätpornografi. Därför är det inte oväntat att det visas mindre fysisk aggression och mindre analsex i heterosexuella scener än i Bridges med fleras studie från 2010, vilken använde i stort sett samma kodschema.
752
Ibid., 322–24.
753
Jessamyn Bowling & Niki Fritz, “Binegative Myths in Pornography: An Examination of Sexual Behaviors and
Aggression by Sexual Identity Categories,” Journal of Bisexuality 21, nr 2 (2021): 262–280
754
Ibid., 265.
755
Ibid., 267.
756
Ibid., 269 (min kursivering).
757
Ibid., 268.
120 (245)
955
Bilaga 8 SOU 2023:98
“Worse Than Objects: The Depiction of Black Women and Men and Their Sexual Relationship in Pornography”
I denna studie som genomförts av Niki Fritz, Vinny Malic, Bryant Paul och Yanyan Zhou, undersöks i vilken mån pornografins presentationer av aggression skiljer sig med avseende på utförarnas hudfärg.
758
Tidigare forskning från 1990-talet hade indikerat att svarta kvinnor utsattes för
mer aggression i pornografi än vita kvinnor, men när denna undersökning genomfördes fanns ingen annan kvantitativ systematisk studie om skillnad på grund av hudfärg i dessa avseenden. Den första forskningsfrågan handlar om svarta kvinnor blir mer objektifierade än vita kvinnor – en fråga som ligger något utanför gränsen för detta uppdrag om våld, utsatthet, hälsa, välbefinnande och socioekonomiska konsekvenser i produktionen. På samma sätt ligger frågorna om svarta män presenteras som mer aggressiva eller i scenarier med fler eller färre kyssar än vita män något utanför ramen för uppdraget. Däremot ligger två av artikelns tre sista frågor tydligt inom ramen för uppdraget, nämligen om/hur graden av presenterad aggression varierar beroende på hudfärg samt om/hur presentationer av oral-, vaginal- och analsex varierar beroende på hudfärg.
759
Dessa
förhållanden har bäring på utsattheten för diskriminering på grund av hudfärg – det vill säga diskriminering som tar sig uttryck i våld, tvång, ohälsa och exploatering av bristen på alternativ försörjning och/eller ojämlikhet.
Undersökningen baseras på samma data från Pornhub och Xvideos som de andra artiklarna
publicerade av Fritz med flera som redogjorts för tidigare.
760
Urvalet av filmer har gjorts
slumpmässigt, vilket resulterat i bland annat 7430 videor från sidorn a Xvideos.com samt Pornhub.com från hösten 2013 till och med våren 2014.
761
Forskarna samlade inte filmer i de
populäraste eller senaste videorna utan i stället en ”slumpmässig tillgänglighetsbild” av det som fanns tillgängligt för stunden. Här valdes då videor ut slumpmässigt från de mest ”välfyllda” (populous) kategorierna, varav några inkluderade Amateur, Anal, Black Women, Big Tits, Blonde, Brunette, Ebony, Hardcore, Interracial, Pornstar, Teen.
762
Särskilt för denna studie var att forskarna
bara valde ut videor med två individer, varken mer eller mindre, samt bara med vita och svarta.
763
Totalt
analyserades 1 741 scener ur vilka 118 inkluderade svarta kvinnor. Även om det var statistiskt sett lika många videor med svarta kvinnor på de två sajterna (skillnaden mellan 6,4 % och 8,4 % var ej signifikant för Xvideos respektive Pornhub) var det vissa statistiskt signifikanta skillnader mellan videor på Pornhub respektive Xvideos. Exempelvis hade Pornhub signifikant färre videor med vita kvinnor och svarta män. Xvideos hade signifikant färre presentationer av kyssar, oralsex, vaginal oralsex, vaginalsex, ejakulering i ansikte och kvinnor som strippade än Pornhub. Däremot var det statistiskt sett likadana nivåer av aggression mot kvinnor som presenterades på de båda webbsidorna. Författarna konstaterar att skillnaderna visar att Xvideos som regel hade kortare videos med mindre variation än Pornhub.
764
Författarna noterar även att om de inkluderat kategorin forceful penetration (hårdhänt
penetration) som andra forskare (Shor & Golriz) gjort hade även Fritz med fleras frekvens av aggression blivit högre. De förklarar att hårdhänt penetration är att anse som ett aggressivt beteende, men hade besvär då de anlitade ett stort antal personer för att koda materialet; det gick inte att nå
758
Niki Fritz et al., “Worse Than Objects: The Depiction of Black Women and Men and Their Sexual
Relationship in Pornography,” Gender Issues 38, nr 1 (2021): 100–120.
759
Ibid., 106–107 (“RQ3a: Does the level of depicted aggression vary depending on the racial makeup of the
actors?” RQ4: “Do depictions of sexual behaviors, including oral, vaginal, and anal sex, in pornography vary by the race of the sexual partners?”).
760
Här sägs emellertid att Xvideos var populärare än Pornhub, till och med ”populärast”. Ibid., 107. Pornhub
sades vara näst populärast enligt sajten https://www.similarweb.com/website/xvideos.com , vilket stämde även den 7 mars 2023 med avseende på global ranking.
761
Ibid., 107.
762
Ibid., 107
763
Ibid., 108.
764
Ibid., 108.
121 (245)
956
Bilaga 8
reliabilitet (dvs. samstämmighet) bland kodarna med ett sådant begrepp, varför studien ”kan ha underskattat avbildningar av aggressioner.”
765
Resultat. Undersökningen finner bland annat att svarta kvinnor emottog statistiskt signifikant
mer aggressioner än vita kvinnor: i 50,8 % av alla scener var svarta kvinnor måltavla för aggressioner jämfört med 36,0 % för vita kvinnor (p <0,001). Svarta män presenterades också signifikant oftare (47,3 %) som aggressiva mot kvinnor jämfört med vita män (35,3 %) och kysste signifikant mer sällan kvinnor än vita män, det vill säga i 18,0 % jämfört med 27,5 % av alla scener.
766
Svarta par
presenterades också som signifikant mer aggressiva än vita par: 54,1 % av alla scener jämfört med 34,8 % av alla scener innehöll aggressioner. Det var även statistiskt signifikant skillnader i hur stor andel kyssar som visades med avseende på hudfärg. Däremot fann inte forskarna några andra statistiskt signifikanta skillnader vad avser specifika sexuella beteenden inklusive frekvensen av oralsex, vaginalt oralsex, vaginalsex eller analsex med avseende på hudfärg.
767
“Sex on the Screen: A Content Analysis of Free Internet Pornography Depicting Mixed-Sex Threesomes from 2012-2020”
Den här studien av Danica Kulibert, James B. Moran, Sharayah Preman, Sarah A. Vannier och Ashley E. Thompson undersöker bland annat sexuella aggressioner i heterosexuell onlinepornografi med tre personer, så kallade mixed-sex threesome (”trekanter”), det vill säga med antingen två män eller två kvinnor.
768
Totalt 150 videor samlades in i november 2012, oktober 2015 och april 2020 som alla
innehöll ”trekanter”. Videorna är från de 10 mest populära nätsidorna vid respektive tillfälle som fick flest träffar utifrån olika sökord på Googles två första träffsidor, totalt från 20 nätsidor då vissa nätsidor tillkommer eller försvinner under respektive år.
769
Det är värt att notera att denna studie, till
skillnad från många andra, inte enbart undersöker utbudet på Pornhub. Däremot är det inte nödvändigtvis de mest populära videorna; det är trekanter som valts ut på respektive nätsida slumpmässigt – inte utifrån antalet visningar.
770
Längden på filmerna varierar mellan drygt 1 minut
till cirka 49 minuter. Forskarna exemplifierar fysiska aggressioner som förekom i filmerna med att dra i håret; slå med öppen hand, i ansikte eller på kroppen; samt att strypas.
771
Närmare frekvenser
för respektive typ av fysiskt aggressiv handling redovisas inte. I genomsnitt var det dock signifikant större sannolikhet att filmerna presenterade aggressioner än att de inte gjorde det, att män oftare var aggressiva än kvinnor, och att kvinnor oftare var aggressiva i trekanter med andra kvinnor än andra män.
772
Manliga aggressioner minskade statistiskt signifikant år 2020 jämfört med 2015 och 2012 men
inte mellan 2015 och 2012. I trekanter med två män presenterade således 22 av 25 filmer (dvs. 88 %) manlig aggression år 2012; 20 av 25 filmer (80 %) år 2015; och 9 av 25 filmer (36 %) år 2012. Manliga fysiska aggressioner i trekanter med två kvinnor var något färre: 14 (56 %) år 2012, 14 (56 %) år 2015 och 4 (16 %) år 2020. Kvinnliga fysiska aggressioner var större i trekanter med två kvinnor än två män: 11 (44 %) år 2012, 10 (40 %) år 2015 och 3 (12 %) år 2020 respektive 2 (8 %) år
765
Ibid., 114.
766
Ibid., 110–111.
767
Ibid., 112–113.
768
Danica Kulibert et al., “Sex on the Screen: A Content Analysis of Free Internet Pornography Depicting
Mixed-Sex Threesomes from 2012-2020,” European Journal of Investigation in Health, Psychology and Education 11, nr 4 (2021): 1555-70.
769
Ibid., 1559.
770
Ibid., 1560.
771
Ibid., 1560.
772
Ibid., 1564.
122 (245)
957
Bilaga 8 SOU 2023:98
2012, 2 (8 %) år 2015 och 2 (8%) år 2020. Minskningen av kvinnliga fysiska aggressioner över tid är
inte statistiskt signifikant.
773
En mängd annan information delges läsaren, däribland att bara 4,44 % av männen använder
kondomer.
774
Produktionerna inbegriper således betydande hälsorisker med potentiell smittspridning
av sexuellt överförbara sjukdomar, särskilt då andelen videor med analsex är hög: 64 %, 40 % respektive 68 % i trekanter med två män åren 2012, 2015 och 2020; 24 %, 16 % respektive 16 % i trekanter med två kvinnor åren 2012, 2015 och 2020.
775
Resultaten visade också att i 36,44 % av alla
scener ejakulerade en man i en kvinnas ansikte och/eller mun.
776
Som nämns nedan specifikt om
ejakulering i ansiktet i andra undersökningar utförs dessa handlingar på ett sätt som konsumenten troligtvis tolkar som kvinnoförnedrande.
777
Och trots att genren trekant kan inbegripa såväl manliga
som kvinnliga samkönade handlingar utförs i stort sett inga sexuella handlingar mellan två män: i genomsnitt bara 0,04 stycken. Däremot utförs genomsnittligen 3,59 olika sexuella handlingar mellan kvinnor.
778
Även detta är ett resultat som kan tolkas i termer av att heterosexuell pornografi med
trekanter övervägande produceras för män, inte kvinnor.
“Between a Camera and a Hard Place: A Content Analysis of Performer Representation in Heterosexual Pornographic Content”
Den här artikeln, skriven av Farnosh Mazandarani och publicerad i Journal of Sex Research,
779
har
relativt liten relevans för uppdraget. Snarare än att undersöka aggressioner, våld, förnedring eller exploatering undersöks hur ofta kvinnor respektive män i generell bemärkelse syns i bild. Även ljudupptagning jämförs. Under de två sista dagarna år 2017 laddades således de 150 mest sedda videofilmerna ner för analys från nätsidan Pornhub, där antalet visningar låg mellan cirka 6 miljoner till över 64 miljoner gånger.
780
Enbart heterosexuella parfilmer med två deltagare valdes ut och
samlingsvolymer, dubbletter samt filmer utan samlag exkluderades – något som minskade resultatet till 133 filmer. Tio filmer användes för pilotanalys, varför det totala analysmaterialet bestod av 123. Inte oväntat visar resultaten att kvinnor syns betydligt oftare än män, närmare bestämt över fyra gånger så ofta. Kvinnor hörs också betydligt oftare än män. När män väl hörs så uttrycker de dock med större sannolikhet kompletta meningar; kvinnor däremot, uttrycker med större sannolikhet obegripliga ljud eller ord och fraser i stället för kompletta meningar.
781
Det sistnämnda resultatet kan
tolkas som ett uttryck för objektifiering av kvinnor; det vill säga män presenteras som hela personer i större utsträckning. Heterosexuell pornografi tycks därmed tillverkas främst för män.
773
Ibid., 1564; F
2
(1, N = 150) = 4,91, p = 0,09. Förvisso, med ett p-värde strax under 0,10 ligger resultatet inte
långt ifrån konventionell nivå för signifikansprövning. Emellertid är författarna försiktigare även i andra fall med mindre
p-värden (och därmed signifikantare skillnader) eftersom känslighetsanalyser krävde starkare F
2
-värden för signifikans.
774
Ibid., 1561.
775
Ibid., 1561 tabell 2.
776
Ibid., 1561.
777
Se nedan under avsnitt “Ejakulering i ansikte/mun” sidan 57 ovan.
778
Kulibert et al., 1563.
779
Farnosh Mazandarani, ”Between a Camera and a Hard Place: A Content Analysis of Performer
Representation in Heterosexual Pornographic Content,” Journal of Sex Research 58, nr 3 (2021): 305–13.
780
Ibid., 308.
781
Ibid., 310.
123 (245)
958
Bilaga 8
“Aggression and Pleasure in Opposite-Sex and Same-Sex Mainstream Online Pornography: A Comparative Content Analysis of Dyadic Scenes”
Denna artikel är publicerad i Journal of Sex Research och skriven av samma två författare vars artikel vi tidigare granskat utifrån källkritiska resonemang – Kimberly Seida och Eran Shor.
782
Här jämförs
innehållet i heterosexuella och samkönade pornografifilmer med par i ett urval av 210 videor från sajten Pornhub: 70 så kallade ”gay” (män/män), 70 så kallade ”lesbian” (kvinna/kvinna) och 70 ”most-watched of all time” (män/kvinnor).
783
Notera att det inte är slumpmässigt valda filmer utan
filmer som har flest visningar samt bara innehåller två utförare i någon av de tre kombinationerna: två kvinnor, två män eller en kvinna tillsammans med en man.
784
Alla videor i urvalet har visats
minst 1,75 miljoner gånger vardera och de är mellan 2,5 och 51,5 minuter långa. Resultaten visar enligt forskarna att det är såväl mer presentationer av aggressioner och mer presentationer av tillgivenhet och njutning i samkönade filmer jämfört med olikkönade videor.
785
Innan vi närmare undersöker resultaten är det värt att notera att trots att videorna är populära
är urvalsprincipen problematisk om syftet är att mäta andelen aggression och förnedring: genom att välja parvideor så utesluts situationer och scenarier där det exempelvis förekommer gruppvåldtäkter (gang bangs), bukkake, dubbel- eller trippelpenetrering. Resultatet är sannolikt att andelen aggressioner blir lägre när sådana scener utesluts. Visserligen ansluter sig forskarna överlag till Bridges med fleras definition av aggression, men värt att notera är att de använder termen forced
gagging och inte bara gagging. Det kan tolkas som en trivialisering av gagging, att kräva att den ska vara
utförd under tvång för att räknas som en form av aggression – inte minst då forskarna tydligt hänvisar till hur Bridges med flera pekat på att pornografi oftast kräver av utförarna att de uttrycker samtycke och njutning oavsett vilken handling eller situation de utsätts för.
786
Nåväl, Seida & Shor redovisar bland annat följande resultat: uttrycklig aggression oavsett
samtycke förekom i ungefär en fjärdedel av alla samkönade manliga och kvinnliga parvideor; 25,7 % respektive 24,3 % jämfört med 12,9 % i heterosexuella parvideor. Ejakulering i munnen och ansiktet, som anses förnedrande av en hel del forskare, förekom i 60,1 % av alla heterosexuella parvidoer, uppdelat på 35,7 % i munnen respektive 24,3 % i ansiktet. På samma sätt förekom detta i 21,4 % av manligt samkönade videor, där 5,7 % visade utlösning i munnen och 15,7 % visade utlösning i ansiktet. Däremot förekom dessa två praktiker inte alls i kvinnliga samkönade parvideor. Emellertid visade 5,7 % av de kvinnligt samkönade parvideorna strypning (choking) emedan den andelen var lägre i de manligt samkönade (1,4 %) och de heterosexuella (1,4 %) parvideorna. Trots termen ”påtvingad” i stället för gagging per se så genererade den mer restriktiva filmkoden träffar i 8,6 % av alla manligt samkönade och i 4,3 % av de heterosexuella parfilmerna. Aggression utan explicit samtycke var mest vanligt i ”gayvideor” (14,3 %) följt av ”lesbiska” videor (5,7 %) emedan bara 1,4 % av de ”heterosexuella” urvalet presenterade sådan aggression (skillnaderna vara bara statistiskt signifikanta mellan ”gay” och ”heterosexuella” videor.
787
Inga av de heterosexuella men 7,1 % av de kvinnligt och 2,9 % av de manligt samkönade
videorna inkluderade verbala aggressioner.
788
Det var betydligt mindre verbala aggressioner jämfört
med Bridges med fleras studie, där 48,7 % av de mest bästsäljande videorna innehöll verbala aggressioner.
789
Skillnaden antyder att Seida & Shors fokus på enbart parfilmer på en gratissajt inte
782
För kritiken av metodologin i förra artikeln av samma två författare, se särskilt ovan noter 93–102 samt
tillhörande brödtext.
783
Kemberly Seida & Eran Shor, “Aggression and Pleasure in Opposite-Sex and Same-Sex Mainstream Online
Pornography: A Comparative Content Analysis of Dyadic Scenes,” Journal of Sex Research 58, nr 3 (2021): 292–304.
784
Ibid., 295.
785
Ibid., 292.
786
Ibid., 296.
787
Ibid., 297–298 & tabell 1.
788
Ibid., 297.
789
Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1075 tabell 1.
124 (245)
959
Bilaga 8 SOU 2023:98
återspeglar den mångfald och större förekomst av aggressioner som finns, åtminstone när filmer med flera deltagare på såväl betal- som gratissajter också beaktas. Det är också tentendiöst att Seida & Shor aldrig erbjuder läsaren en uppskattning av hur stor andel parvideor som konsumeras jämfört med filmer med flera aktörer och potentiellt mer aggressiva och förnedrande scener. Syftet kan vara att ge läsaren en skev (dvs. vinklad och tendentiös) beskrivning av pornografi. Likväl är det inte en trivial mängd aggression och förnedring i Seida och Shors parfilmer; tvärtom, 60,1 % av alla heterosexuella parvideor visar utlösning i munnen eller på ansiktet, 5,7 % i ”lesbiska” filmer visar strypningar, 8,6 % i manliga ”gayfilmer” visar påtvingad gagging och, slutligen, visar en fjärdedel av alla samkönade och 12,9 % av alla heterosexuella parvideor videor fysiska aggressioner.
790
Dessa
siffror indikerar knappast en pornografisk produktion där våldsutsatthet, exploatering, eller ohälsa är marginella snarare än fundamentala problem relaterade till konsumenternas preferenser och den systematiska maktobalansen mellan tredjeparter och deltagarna.
Om ejakulering i ansikte/mun
Såväl Bridges med flera som Seida & Shor fann att ungefär 60 % av alla scener respektive videor innehöll män som ejakulerade på ansiktet eller i kvinnors munnar.
791
Denna typ av scener
undersöktes i en studie som utförde kvalitativa intervjuer med 16 heterosexuella manliga pornografikonsumenter i åldern 19–32, där männen valdes ut i en storstad i nordöstra USA, mestadels vita och relativt högutbildade.
792
Dessa män förstod klart att kvinnor i verkligheten inte
skulle uppskatta utlösning i ansiktet eller i munnen och insåg ”i stort sett” att varianter av sådan ejakulation var ”manscentrerade och misogyna.”
793
Deras tolkning stöds av en större enkätstudie
med 1 880 heterosexuella män och kvinnor i Amerika: här rapporterade 66,7 % av männen att de hade ejakulerat på en kvinnas ansikte eller i hennes mun och 62,1 % av kvinnorna rapporterade att de hade utsatts för detta.
794
Men emedan 59,6 % av männen uttryckte ett fortsatt intresse för att
genomföra sådana handlingar uttryckte bara 12,5 % av kvinnorna detsamma.
795
Sålunda, när
pornografi presenterar manlig utlösning i en kvinnas ansikte eller mun – något dessa kvinnor huvudsakligen förkastade – är syftet att sexualisera kvinnors underordning till män. Konsumenterna förstår budskapet och detsamma torde gälla producenterna och utförarna.
“Collecting and Viewing Behaviors of Child Sexual Exploitation Material Offenders”
Den här artikeln, skriven av Chad M.S. Steel med flera,
796
ligger något utanför uppdragets
kärnfrågor. I viss mån är det relevant att se att alla konsumenter av sexuella övergreppsbilder på barn som ingick i studien ”indikerade” att de även konsumerat pornografi med vuxna, det vill säga 141 dömda personer som fanns i sexförbrytarregister i Illinois och Texas och som svarade på en enkätförfrågan utskickad till 2 508 potentiella tidigare dömda respondenter. Dessutom indikerade 74 % att de konsumerat mer vuxenpornografi än bilder av sexuella övergreppsbilder på barn.
797
790
Seida & Shor, “Aggression and Pleasure in Online Pornography,” 298 tabell 1.
791
Jämför Ibid., 298 tabell 1, med Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1074–1075. Bland de
304 scenerna som studerades av Bridges et al. visade 58,6 % män som ejakulerade i en kvinnas mun, 3,9 % på en kvinnas ansikte, med 12,2 % som innehöll flera ejakulationsställen.
792
Chyng Sun, Matthew B. Ezzell, & Olivia Kendall, “Naked Aggression: The Meaning and Practice of
Ejaculation on a Woman’s Face,” Violence against Women 23, nr 14 (2017): 1710–1729.
793
Ibid., 1725.
794
Ana J. Bridges et al., “Sexual Scripts and the Sexual Behavior of Men and Women Who Use Pornography,”
Sexualization, Media, & Society 2, nr 4 (2016): 4, 5 tabell 2, https://doi.org/10.1177/2374623816668275 (å lder medelvärdestand. avvikelse=7.95). De flesta respondenter var relativt religiösa vita college- och universitetsstudenter
från en stad eller förort.
795
Ibid., 8 tabell 5.
796
Chad M.S. Steel et al., “Collecting and Viewing Behaviors of Child Sexual Exploitation Material Offenders,”
Child Abuse & Neglect 118 (2021): 1–11.
797
Ibid., 3 & 8.
125 (245)
960
Bilaga 8
Även om dessa observationer är i linje med, kan de inte bekräfta eller stärka hypotesen om den psykologiska mekanism om avtrubbning och övergång till mer extremt material som vi tidigare diskuterat. Anledningen är att studien endast är en slags tvärsnittsstudie med en statistisk jämförelsegrupp med icke-dömda män och inte behandlar förändring över tid som i ett experiment eller en longitudinell studie. Forskarna tycks inte heller ha frågat respondenterna om de började med vuxenpornografi för att senare övergå till mer övergreppsbilder på barn. Vi kan bara misstänka detta baserat på annan forskning. Det är alltså viktigt att förstå de begränsningar som uppstår när forskarna, som i denna studie, inte har ställt relevanta frågor utifrån vårt uppdrags perspektiv.
“Sexual violence as a Sexual Script in Mainstream Online Pornography”
I denna artikel, som skrivits av Fiona Vera-Gray, Clare McGlynn, Ibad Kureshi och Kate Butterby och publicerats i British Journal of Criminology, undersöks innehållsdeklarationen i titlarna på videor som återfinns på förstasidan (landing page) hos de tre största internetsajterna med pornografi.
798
Det
är rimligt att anta att innehållsdeklarationerna återspeglar innehållet; eller som sajten Pornhub uttalat: ”Innan de klickar på en video så vill användarna veta vad de kan förväntas se[.]”
799
Sexuellt våld beskrivs i 12 % av titlarna. Datainsamling utfördes under sex månader och
genererade 72,326 dataset (bilder, titlar och html) från XHamster; 40,401 dataset från Pornhub och 38,858 dataset från XVideos.
800
Studien fann att 12 % (n=15,839) av det totala urvalet titlar
(n=131,738) som studerades beskrev ”sexuell aktivitet som konstituerar sexuellt våld”
801
– med
andra ord, en av åtta titlar. Det var ungefär samma fördelning av sexuellt våld på samtliga tre sajter.
802
Tonåring är vanligaste ordet i totala materialet. Ordet ”tonåring” (teen) utgjorde det vanligast
förekommande ordet i såväl den totala datamängden (7,7 %) som i material som beskrev sexuellt våld (8,5 %). Ordet teen är endast något vanligare än presentationer av sexuellt våld i datamaterialet.
803
Notera att forskarna i sin definition av sexuellt våld exkluderade psykologiskt våld
och termer som starkt antyder förnedring och kroppsbestraffning med motiveringen att de inte ingår i WHO:s definition av sexuellt våld – titlar såsom “‘[p]issed on, fucked, and dripping with cum’ and ‘puking blood.’”
804
Denna exkludering kan ifrågasättas.
Sexuella relationer inom familjen. Den vanligaste formen av sexuell aktivitet som beskrevs var
sexuell aktivitet mellan familjemedlemmar, närmare bestämt beskrevs familjerelationer i 6,4 % av analyserbara data; mer exakt beskrevs sexuella familjerelationer i 4,4 % av analyserbara data.
805
Ingen
procentuell uppskattning görs om hur pass mycket av sådan aktivitet som är fiktiv respektive faktisk sexuell aktivitet mellan familjemedlemmar.
Fysiska aggressioner och sexuella övergrepp. Den näst vanligaste formen av sexuell aktivitet som
beskrevs antyder “fysiska aggressioner och sexuella övergrepp” (physical aggression and sexual assault), inom vilken ”sexuellt våld” enligt ovan ingår.
806
Sådana handlingar beskrevs i 4,1 % av all analyserbar
data. Notera att forskarna exkluderar BDSM som sker under ”samtycke”, vilket författarna skriver
798
Fiona Vera-Gray et al., “Sexual violence as a Sexual Script in Mainstream Online Pornography,” British Journal
of Criminology 61, nr 5 (2021): 1243–1260.
799
Ibid., 1248 (klamrar inlagda).
800
Ibid., 1247.
801
Ibid., 1249.
802
Av alla titlar med sexuellt våld utgjorde XHamsters del 49,6 % (XHamster utgjorde 47,7 % av det totala
antalet dataset), Pornhub 20,7 % (26,7 % totalt) och XVideos’ 29,7 % (25,6 % totalt). Ibid., 1249.
803
Ibid., 1249.
804
Ibid., 1248 n.5.
805
Ibid., 1249–1250.
806
Ibid., 1250–1251.
126 (245)
961
Bilaga 8 SOU 2023:98
kan bli problematiskt när innehållet överlappar BDSM och annan form av fysiska och sexuella aggressioner och övergrepp.
807
This exclusion was made after lengthy discussion in recognition that the sexual script in BDSM content often differs from the ‘coercion’ criteria that underpins the WHO definition of sexual violence. It means that we excluded titles that were both explicitly located within a BDSM context (e.g. ‘Adorable Teen pinish [sic] tied up and brutally fucked hard bdsm’), as well as implicitly drawing on a BDSM frame through terms such as ‘slaves’, ‘subs’, ‘sissys’ and ‘masters’. However, as is clear from these examples, there are overlaps between BDSM pornographic content and content depicting aggression and assault.
808
Andra exempel som visar vad forskarna inkluderade i denna kategori befinner sig på ett kontinuum, det vill säga en glidande skala, mellan sexuellt våld och fysiskt våld:
Our focus in this category ranged from titles that described forms of sexual assault, such as ‘force’, ‘grope’ or ‘molest’; to those that described physical forms of violence such as ‘kick’, ‘punch’, and ‘slap’; as well as those that described sexual acts using physically aggressive language such as ‘brutal’, ‘throat/skullfucked’ and ‘pound’. It was the latter category that was the most frequent, capturing titles such as: ‘Crying blonde bitch takes rough cunt drilling’; ‘Meth whore wife throat fucked and pounded by dealer’; and ‘big huge white monster cock breaking open asian maid pussy’.
Exemplen som författarna lämnar till läsaren visar på en betydande aggressivitet mot kvinnor med inslag av såväl våld som förnedring och en närmast hatisk inställning mot kvinnor.
Författarna skriver också att inte bara termen teen är frekvent inom kategorin fysiska aggressioner
och sexuella övergrepp (den förra förekommer samtidigt i 11,8 % av de senare beskrivningarna), utan
även termerna ”ass” respektive ”anal”, vilka tillsammans förekommer i 18,9 % av alla beskrivningar av fysiska aggressioner och sexuella övergrepp. Med andra ord är analsex den mest frekventa termen som förekommer samtidigt som aggressioner och övergrepp. Även termen black (dvs. svart) förekom bland de 20 vanligaste termerna associerade till kategorin fysiska aggressioner och sexuella övergrepp, närmare bestämt 4,0 % av alla associerade termer, men inte bland and andra kategorier.
809
Den tredje mest vanliga kategorin är så kallade bildbaserade sexuella övergrepp, det vill säga
hämndpornografi, upskirting, voyeurism och dolda spionkameror.
810
Här handlar det inte om att
presentera sexuella övergrepp utan snarare att bilden i sig själv utgör övergreppet – något som inte ligger inom ramen för uppdraget att undersöka skadeverkningar orsakade under produktionen och distributionen av pornografi. Det är först i det ögonblick en sådan bild publiceras som den genererar ett sexuellt övergrepp. Publiceringen som sådan orsakar övergreppet. Därmed går det att tala om denna form av kategori som ett publiceringsbaserat sexuellt övergrepp.
Den sista kategorin av sexuella skript som forskarna analyserar var beskrivningar av tvång
(coercion) och exploatering (exploitation) – beskrivningar som missas om fokus enbart är på aggressioner och fysisk misshandel men som likväl uppfyller WHO:s definition av sexuellt våld.
811
Denna typ av beskrivningar förekom i 1,7 % av all data.
812
Forskarna även inkluderade termer som
antyder en frånvaro av samtycke, till exempel av vara minderårig med termer såsom ”mycket ung” (very young) och skolflicka (schoolgirl), men inte mer ambivalenta termer som bara ”ung”.
813
Exempel
på beskrivningar som inkluderades var ”‘Chubby Spanish Teen Needs The Cash,’” eller sökord som ”’dislike,’ ’hate,’ and ’cry’” när de förekom tillsammans med titlar som beskrev ”sex under implicit icke-samtycke”, exempelvis ”‘Dopefiend HATES CUM in her mouth LOL.’”
814
Forskarna noterar
807
Ibid., 1250–1251.
808
Ibid., 1251.
809
Ibid., 1251.
810
Ibid., 1251.
811
Ibid., 1253.
812
Ibid., 1253.
813
Ibid., 1253.
814
Ibid., 1253.
127 (245)
962
Bilaga 8
också att de tre vanligaste orden alla fokuserade på utförarnas unga ålder: schoolgirl förekom i 17,6 % av beskrivningarna om tvång och exploatering, girl förekom i 9,6 % och teen i 8,8 %. Forskarna noterar att dessa resultat är i linje med vad andra forskare funnit som undersökt liknande frågeställningar, då med analyser av faktiska videor snarare än beskrivningarna om videor.
815
“Change in the Popularity of Transgressive Content in Written Erotica between 2000 and 2016”
Denna artikel, som skrivits av Martin Seehuus, Ariel B. Handy och Amelia M. Stanton, handlar om skrivna berättelser, det vill säga pornografi utan rörliga- eller stillbilder.
816
Studien kan tyckas mindre
relevant för uppdraget, men kan bekräfta eventuella mönster och tendenser som finns i rörliga- och stillbilder över tid. Därmed blir studien relevant i termer av indikation på våld, ohälsa och indirekt exploatering. Analysmaterialet består av 296 884 berättelser nedladdade från sa jten Literotica.com i april och maj år 2016, som sägs vara den mest besökta webbsidan för pseudonympublicerade användar-genererade ”erotiska texter”. När icke-engelska texter, texter kortare än 100 ord samt texter som inte innehöll prosa (t.ex. poesi eller berättelser med inbäddade bilder) återstod 244 623 berättelser. För att göra delvis automatiserade tematiska analyser över tid mellan åren 2000–2016 använder forskarna en principiell komponentanalys (principal component analysis). Publiceringsdatum på sajten tas som belägg för faktiskt upphovsdatum. Notera att undersökningsperioden är kort jämfört med Purcells tematiska analys av pornografi i rörliga bilder åren 1970–2010 som diskuterats ovan i kapitel 3. Forskarna förklarar här att de tillämpar en godtycklig gräns för vad som ska anses som en förändring: en signifikant korrelation lika eller högre än r 0,05. Motiveringen är att mindre förändringar inte är meningsfulla för skrivna berättelser. I materialet finner forskarna en negligerbar förändring över tid (dvs. lägre än r 0,05) i teman som inbegriper våld (r=–0,017), ”familj” (r=0,023) och BDSM (r=0,011). Forskarna tar resultatet som intäkt för en avsaknad av reell förändring över åren 2000-2016 (dvs. nollhypotesen bekräftas).
USA:s rättspraxis och förändringen 1990–2014
Resultaten i Seehuus, Handy och Stantons studie kan vara rimliga även i förhållande till rörliga
bilder, som dock inte analyseras av forskarna. Även när vi läser Purcells analys tycks nämligen den största förändringen mot mer utsatthet för våld och förnedring ha skett under 1990-talet och början av 2000-talet.
817
Detta var en tidpunkt då amerikanska producenter i Los Angeles som Paul Little
(”Max Hardcore”), Ira Isaacs, John Stagliano, Rob Sicari och Janet Romano producerade sådana filmer som blev mycket populära, men också utsattes för federala obscenitetsåtal; dessa fem producenter dömdes åren 2009–2014 till för fängelsestraff på mellan 1–4 år undantaget Stagliano, vars åtal avvisades på tekniska grunder.
818
Mot bakgrund av deras fängelsestraff är det tänkbart att
amerikanska producenter i mittfåran, som torde utöva ett starkt inflytande globalt, dragit öronen åt sig och blivit mer försiktiga. I alla fall lär man inte producera våldsammare eller mer förnedrande material än dem som ledde till de fem producenternas åtal, för att inte ånyo utmana amerikanska myndigheter. Därmed inte sagt att dagens nivå på våld och förnedring är acceptabel, långt ifrån; utifrån det synliga våldet, förnedringen och aktiviteter som är ohälsosamma synes produktionsförhållandena vara alarmerande. Det finns således ingen anledning att självbelåtet
815
Ibid., 1213.
816
Martin Seehuus, Ariel B. Handy & Amelia M. Stanton, “Change in the Popularity of Transgressive Content in
Written Erotica between 2000 and 2016,” Journal of Sex Research 58, nr 3 (2021): 314–321.
817
Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary.
818
Max Waltman, Pornography: The Politics of Legal Challenges (New York: Oxford University Press, 2021), 230-232.
Staglianos åtal avvisades bland annat pga. bristande bevis vad gäller huruvida den tilltalade distribuerat några av de filmer som åtalet gällde. Se Amanda Hess, “Buttman v. the Man,” Washington City Paper, July 23, 2010 (Westlaw; 2010 WLNR 28492168) (“[I]n the end . . . . [t]he government failed to prove that Stagliano actually sent anything to anyone”); Spencer S. Hsu, “Judge Drops Porn Case for Insufficient Evidence, Rebukes Government, Urges Better Guidance on Obscenity Statutes,” Washington Post, July 17, 2010, A2 (Lexis); Carmen M. Cusack, Pornography and the Criminal Justice System (Boca Raton, FL: CRC Press, Taylor & Francis, 2015), 48 (noterar att fallet avvisades pga. brist på bevis).
128 (245)
963
Bilaga 8 SOU 2023:98
acceptera amerikansk obscenitetslagstiftning som tillräckligt för svenska förhållanden – en lagstiftning för övrigt har mer gemensamt med Sveriges sedlighetslagstiftning som avskaffades 1970 än vår tids lag mot olaga sexuella våldsskildring.
819
Dess moralism, som i praktiken genererat
värderelativism och avsaknad av jämställdhets- och maktperspektiv, har kritiserats från alla läger – till exempel amerikanska jurister och kanadensiska domstolar.
820
Med andra ord är USA:s rättspraxis
inte en ”lägstanivå”, vilken vi uppgivet måste acceptera som det ”nya normala” i vårt förhållningssätt till skador som åsamkas utförarna i pornografiproduktion.
År 2020
“Sexual Behaviors and Violence in Pornography: Systematic Review and Narrative Synthesis of Video Content Analyses”
I denna artikel, skriven av Elise R. Carrotte, Angela C. Davis och Megan S.C. Lim, genomförs en systematisk kunskapsöversikt och analys enligt Chochrane-metologin.
821
Som sagts tidigare ovan
undersöker vi inte andra översikter på samma noggranna sätt som vi går igenom individuella undersökningar med primärmaterial, men de konsulteras i viss mån. Denna översikt valde ut 23 studier som uppfyllde kriterierna att ha varit föremål för peer review, skrivna på engelska och
kvantitativt undersökt relevanta variabler. Översikten följde även de strikta checklistorna som
Cochrane-metodologin kräver, vilket minskar precisionen och möjligheten att fånga upp relevanta forskningsresultat som ingår i studier vilka som helhet inte uppfyller vissa strikta metodkrav även om enskilda fynd kan vara oproblematiska och relevanta.
822
Utifrån de studier som gås igenom
indikerar resultaten att videofilmer på DVD innehöll mer aggressioner än videofilmer på VHS och internetpornografi, däribland verbala aggressioner, slag med handflata, att dra i håret, gagging, strypning och smisk.
823
Även analsex var vanligare på DVD än VHS respektive internetpornografi.
Kondomanvändning var ovanligt (rare) i heterosexuell pornografi men vanligt i gay pornografi.
824
“A Descriptive Analysis of the Types, Targets, and Relative Frequency of Aggression in Mainstream Pornography”
Denna artikel, publicerad i Archives of Sexual Behavior, är skriven av Niki Fritz, Vinny Malic, Bryant Paul och Yanyan Zhou.
825
Syftet är att kartlägga sexuella aggressioner i pornografins mittfåra.
819
Jämför Prop. 1970:125 Kungl. Maj:ts propositionnr 125 med förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen
m.m., 66–80, med Prop. 1986/87:151 Om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m., 98–103, samt Miller v. California, 413 U.S. 15 (1973), och Waltman, Pornography: Legal Challenges, kap. 5 (analyserar kritiskt rättspraxis under amerikansk obscenitetslagstiftning).
820
E.g., Catharine A. MacKinnon, “Not a Moral Issue,” Yale Law & Policy Review 2, nr 2 (1984): 321–345
(analyserar kritiskt obscenitetslagstiftning); R. v. Butler, [1992] 1 S.C.R. 452, 78 Man. R. (2d) 1 (Can.) (omtolkar obscenitetslagstiftningen till att fokusera på ojämställdhet, sexuellt våld, underordning och förnedring istället för osedlighet och samtida förhärskande värderingar); R. v. Labaye, 2005 SCC 80, [2005] 3 S.C.R. 728 (Can.) (omtolkar sedlighets- och anstötlighetslagarna (indecency) att istället fastställas av skada (harm) och in-kompatibilitet med demokratiska värden såsom jämlikhet, frihet och värdighet); se även Waltman, Pornography: Legal Challenges, kap. 4–5 (analyserar rättspolitiska utmaningar mot pornografiproduktion och distribution i USA, såväl med ännu ej existerande civilrättsliga medel som med existerande obscenitetslagar).
821
Elise R. Carrotte, Angela C. Davis & Megan S.C. Lim, “Sexual Behaviors and Violence in Pornography:
Systematic Review and Narrative Synthesis of Video Content Analyses,” Journal of Medical Internet Research 22, nr 5 (2020): e16702, sid 2, doi:10.2196/16702 ; https://www.jmir.org/2020/5/e16702 .
822
Ibid., 2–4.
823
Ibid., 17.
824
Ibid., 17–18.
825
Niki Fritz et al., “A Descriptive Analysis of the Types, Targets, and Relative Frequency of Aggression in
Mainstream Pornography,” Archives of Sexual Behavior 49, nr 8 (2020): 3041–3053.
129 (245)
964
Bilaga 8
Urvalet av filmer har gjorts slumpmässigt, vilket resulterat i bland annat 7430 videor från sidorna Xvideos.com s amt Pornhub.com från hösten 2013 till och med våren 2014.
826
Forskarna samlade
inte filmer i de populäraste videorna utan i stället en ”slumpmässig tillgänglighetsbild” av det som fanns tillgängligt på webbsidorna. Analysen i artikeln baseras på det heterosexuella materialet av det totala urvalet, vilket är 4 009 scener från 3 767 videor (Pornhub 754 scener, Xvideos 3435 scener). Soloscener inkluderades ej. Sammanfattningsvis: 45,1 % av alla scener på Pornhub och 35 % av alla scener på Xvideos presenterade fysisk aggression samt 10,1 % respektive 10,0 % presenterade verbala aggressioner. I en annan delstudie med samma material har forskarna noterat att om de inkluderat kategorin forceful penetration (hårdhänt penetration) såsom andra forskare (Shor & Golriz) gjort så hade deras frekvens av aggression blivit högre.
827
De skriver att hårdhänt penetration är att
anse som ett aggressivt beteende, men hade besvär med att koda då de anlitade ett stort antal personer för att koda material. Det gick helt enkelt inte att nå reliabilitet (dvs. samstämmighet) bland kodarna med det begreppet, varför studien ”kan ha underskattat avbildningar av aggressioner.”
828
Fördelat på respektive fysiska aggressiva kategorier presenterades följande på Pornhub: av alla
scener presenterades spanking i 32,1 %, slapping i 12.2 %, gagging i 11,7 %, pulling hair (dra i håret) i 6,6 %, choking (strypning) i 2,8 %, push (hårda knuffar) i 3,0 %, pinch (knipa) i 1,6 %, Bondage i 3,3 %, weapon (att använda ett vapen) i 2,1 %, biting i 0,5 %, kick (sparkar) i 0,4 % och torture i 0,4 %.
829
Fördelat på respektive fysiska aggressiva kategorier presenterades följande på Xvideos: av alla
scener presenterades spanking i 23,8 %, slapping i 6,8 %, gagging i 6,5 %, pulling hair (dra i håret) i 4,8 %, choking (strypning) i 3,6 %, push (knuffar) i 2,4 %, pinch (knipa) i 2,2 %, bondage i 1,5 %, weapon (att använda ett vapen) i 0,6 %, biting i 1.1 %, kick (sparkar) i 0,3 % och torture i 0,5 %.
830
Författarna konstaterar att gagging ofta sker vid hårdhänt oralsex ”när en man håller sin
partners huvud på plats och stöter sin penis in och ut.”
831
Vidare sägs att kväljningarna som
produceras antyder att gagging, som minimum, är ”obekvämt”, samt att kvinnan hindras från att få luft. Uttalandet tycks vara en underdrift.
Forskarna sammanställde måltavlan för aggressionerna i filmerna i de sju vanligaste
aggressionsformerna: spanking, slapping, gagging, insulting (verbala aggressioner), pulling hair, och choking. Bland 96,7 % av scenerna i Pornhubs urval och bland 96,8 % av scenerna i Xvideos urval riktades aggressionen mot kvinnorna. Män utförde 75,9 % av alla fysiska aggressioner i Pornhubs urval och 76 % i Xvideos urval. Kvinnor var aggressor i 13,8 % av alla fall i Pornhubs urval och i 12,1 % av alla fall i Xvideos urval. Kvinnorna besvarade fysiska aggressioner antingen med (föreställd) njutning eller neutralt i 97,4 % av fallen på Pornhub, eller i 92,7 % av fallen på Xvideos. Vad gäller verbala aggressioner var resultaten 98,7 % njutning eller neutrala reaktioner på Pornhub respektive 90,5 % på Xvideos.
832
Reaktionerna är slående lika de som dokumenterats av Bridges med
flera i de kommersiellt framgångsrika filmerna. Sådana reaktioner säger emellertid litet om kvinnornas faktiska upplevelser då handlingarna delvis är regisserade och ett visst uttryck förväntas från producenter. Emellertid menar författarna också att kvinnornas neutrala respons till merparten av de aggressioner som riktas mot dem är ett annat sätt på vilket kvinnor är socialiserade till att inte eskalera aggressioner; de jämför med forskning som indikerar att kvinnor ger neutral respons och/eller undviker konfrontationer vid sexuella trakasserier, för att undvika negativa följdverkningar.
833
826
Ibid., 3044.
827
Niki Fritz et al., “Worse Than Objects: The Depiction of Black Women and Men and Their Sexual
Relationship in Pornography,” Gender Issues 38, nr 1 (2021): 114.
828
Ibid., 114.
829
Ibid., 3047 tabell 2.
830
Ibid., 3047 tabell 2.
831
Ibid., 3050.
832
För sammanställningarna i detta stycke, se ibid., 3039–3050 tabell 3–5.
833
Ibid., 3051.
130 (245)
965
Bilaga 8 SOU 2023:98
Författarna noterar även att ojämställdhet i aggressionerna normaliserats eftersom i motsats
till vad kvinnorna förväntas tåla i pornografi så skulle det, utanför ett samtyckande BSDM-scenario, vara otänkbart att kvinnor smiskar, stryper, eller drar en man i håret. Förvisso presenterade Bridges med fleras urval av scener och Purcells urval av filmer en högre andel aggressioner mot kvinnor, men det var i kommersiellt framgångsrika filmer – inte i ett slumpmässigt urval av gratis onlinepornografi. Vi kan anta att vad som är gratis på nätet inte är vad som produceras i störst utsträckning. I det ljuset blir skillnaden mellan Bridges och Fritz undersökningar begriplig. Om Fritz med flera inkluderat kategorin hårdhänt penetration som andra forskare (Shor & Golriz) gjort så hade deras frekvens av aggression kanske också blivit högre.
834
År 2019
“Sexual Behavior Patterns in Online Sexually Explicit Materials: A Network Analysis”
Den här artikeln, skriven av Yanyan Zhou, Bryant Paul, Vincent Malic och Jingyan Yu, bygger på samma data som skrivits om ovan i artikeln av Fritz m.fl., nämligen ett urval om 3053 videor från sajten Xvideos.com, vid tiden för studien den näst största sajten i USA och i världen.
835
Emellertid är
fokuset inte aggressioner, vilket gör resultatet mindre användbart för vårt syfte. Urvalet är inte helt slumpmässigt då Xvideos.com i nnehöll trettio kategorier, men studien avgränsades till de tio mest välfyllda kategorierna: “blowjob,” “teen,” “brunette,” “blonde,” “cumshot,” “big tits,” “anal,” “ass,” “Asian women,” och “MILF.”
836
I denna undersökning är inte aggressioner framträdande i
statistiken som redivisas i tabell 4 (sid. 2265). Givet urvalet finner forskarna till exempel att 52,87 % av alla scener presenterar oralsex som utförs av kvinnor på män—vilken andel som är att betrakta som gagging framgår inte av artikeln. Andra exempel är 13,40 % av alla scener som presenterar är analsex som utförs av män på kvinnor 3,80 % av alla scener som presenterar ass-to-mouth. Det sista (ATM) är som tidigare nämnts uppenbart förnedrande för kvinnor men studien rapporterar i övrigt inga statistiska uppgifter om i vilken mån scenerna är fysiskt eller verbalt aggressiva. Däremot nämns i studiernas slutsatser att påtvingat oralsex (forced oral sex) har blivit ”normaliserat i viss mån i onlinepornografiska videor” utan att någon specifik siffra tillmäts påståendet.
837
“‘Harder and Harder?’ Is Mainstream Pornography Becoming Increasingly Violent and Do Viewers Prefer Violent Content?”
Eran Shor och Kimberly Seidas artikel från 2019 har vi tidigare diskuterat i avsnitt III eftersom deras urvalsprinciper sannolikt förminskar förekomsten av aggression; de undersökte antalet filmer med flest visningar och flest gillningar (likes) på gratissajten Pornhub under åren 2008–2016.
838
Filmerna
baserades på ett stratifierat urval utifrån etnicitet. Först samlade forskarna in 70 videor i kategorin
All med mestadels vita utförare; sedan 25 videor i kategorin Interracial; 52 videor i kategorin Ebony
(svart); 35 videor i kategorin Asian/Japanese; 19 videor i kategorin Latina; och slutligen 25 videor i kategorin Gay.
839
Då ett av huvudsyftena med studien var att jämföra nivån på aggressioner bland
populära jämfört med mindre populära filmer inkluderades även 80 ytterligare filmer från Pornhubs
834
Niki Fritz et al., “Worse Than Objects,” 114.
835
Yanyan Zhou et al., “Sexual Behavior Patterns in Online Sexually Explicit Materials: A Network Analysis,”
Quality & Quantity 53, nr 4 (2019): 2253–71.
836
Ibid., 2257. Förkortningen MILF står för Mom I’d Like to Fuck.
837
Ibid., 2269 (“[A]nal sex, forced oral sex, and female to male spitting have been normalized to some extent in
online pornographic videos, which may encourage frequent online pornography viewers to imitate these behaviors[.]”)
838
Eran Shor & Kimberly Seida, “‘Harder and Harder’? Is Mainstream Pornography Becoming Increasingly
Violent and Do Viewers Prefer Violent Content?,” Journal of Sex Research 56, nr 1 (2019): 19–20, 23.
839
Ibid., 19.
131 (245)
966
Bilaga 8
(då tillgängliga) slumpfunktionsgenerator. Det totala antalet filmer blev 307 men sedan exkluderade forskarna 6 videor som hade mer än två deltagare, 26 filmer som inte inkluderade kvinnor och 6 videor som inte inkluderade män. Därmed landade det totala urvalet på 269 filmer där 262 hade laddats upp på Pornhub mellan åren 2008–2016 (alltifrån 25 till 36 videor per år).
Notera att Shor och Seidas urval enbart inkluderade filmer som Pornhub differentierat utifrån
etnicitet och sexualitet eller kategoriserat som ”generell” (all) pornografi, vilket exkluderar aggressiva filmkategorier som mer avtrubbade konsumenter tycks titta på.
840
Något som delvis hade kunnat
motverka denna skevhet var att de inkluderade 80 filmer ur andra slumpmässigt valda kategorier, men då uteslöts heterosexuell pornografi med fler än två deltagare, till exempel scener med gang bang (gruppvåldtäkter) eller bukkake.
841
Shor och Seida skriver att de troligen skulle funnit mer aggression
om de avsiktligen använt ett urval som presenterat förnedring eller extrema handlingar, men deras ”huvudsyfte var att fokusera på det mest sedda innehållet”.
842
Problemet med resonemanget är att
Shor och Seida aldrig undersökte det ”mest sedda” utan bara filmer som var populära på PornHub – inte sajter som exempelvis specialiserar sig på vålds- eller förnedringspornografi. Dessutom uteslöts kategorier som forskningen visat innehåller mer fysiska aggressioner mot kvinnor. Till exempel fann Bridges et al. en åtta gånger högre sannolikhet att scener med ass-to-mouth innehöll fysisk aggression än genomsnittet, huvudsakligen riktade mot kvinnor.
843
Resultatet av Shor och Seidas urval genererade likväl relativt liknande frekvenser av fysisk
aggression som i andra studier av gratissajter med pornografi: 39,8 % av alla 269 videor presenterade fysisk aggression där motparten uppvisade såväl positiv som negativ eller neutral respons.
844
Shor
och Seida redovisar även fördelningen av fysisk aggression uppdelat på genrekategorier: i kategorin
Asian/Japanese (i genomsnitt 6,6 mn visningar) presenterade 74,2 % av urvalet fysisk aggression; i Interracial (8,4 mn) 65,2 %; Ebony (7,3 mn) 36,0 %; i Latina (14,0 mn) 73,8 %; i Most Viewed (23,5 mn)
12,9 %; och i Random (0,06 mn) 36,8 %. Notera att även om analysenheten inte var scener utan hela videor så innehöll de flesta videor bara en sexscen.
845
Forskarna uppger att deras definition av fysisk
aggression inkluderar ett flertal vanliga handlingar i pornografi, men de redovisar inte fördelningen närmare. Handlingarna som definitionen bygger på är:
(1) biting, (2) pinching, (3) kicking, (4) pulling hair, (5) hitting of the face, (6) hitting of the body, (7) choking, (8) forced gagging, (9) spanking, (10) sadomasochism, (11) rough handling (e.g., pushing, shoving, tossing, shaking), and (12) forceful penetration (vaginal or anal) with penis, hand, or another object, with an apparent intent to cause pain/discomfort.
846
Jämfört med Purcells studie 1970–2010 är Shor och Seidas studie åren 2008–2016 en kort
undersökningsperiod. Under dessa år finner forskarna ingen statistiskt signifikant skillnad i andelen fysiskt aggressiva presentationer; däremot har den genomsnittliga andelen tid med fysiska aggressioner sjunkit i förhållande till ickeaggressiva presentationer i respektive film som haft fysiska aggressioner under perioden: från 13 % till 3 % av speltiden i en genomsnittlig film. En ännu starkare tendens är att andelen videotitlar som antyder aggressioner sjunkit från nästan 40 % till cirka 5 % över perioden, vilket är i linje med den tendens som setts efter att USA:s justitiedepartement åtalat och lyckats få en handfull kända pornografer dömda till fleråriga fängelsestraff för obscenitetsbrott åren 2009–2014.
847
Dessa domar har sannolikt gjort Pornhub mer benägen att inte
840
Ibid., 19, 26.
841
Termen bukkake står för scener där flera män står framför en kvinna (oftast sittande eller på knä) och
samtidigt riktar sin utlösning mot hennes ansikte och/eller kropp.
842
Ibid., 26.
843
Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1077–78.
844
Shor & Seida, “‘Harder and Harder?,’” 21 tabell 1.
845
Ibid., 23.
846
Ibid., 20.
847
Se ovan sid. 137 under rubriken ”USA:s rättspraxis och förändringen 1990–2014 ” samt där tillhörande
fotnoter.
132 (245)
967
Bilaga 8 SOU 2023:98
utmana åklagarväsendet genom titlar som antyder brott mot gällande praxis, liksom videor som presenterar liknande aggressioner som varit föremål för obscenitetsåtal och fängelsestraff.
“Gender, Race, and Aggression in Mainstream Pornography”
Denna artikel av Eran Shor och Golshan Golriz bygger på ungefär samma datainsamling som artikeln av Shor och Seida ovan men fokuserar på interaktionen mellan kön, etnicitet och ras.
848
Den
totala andelen fysisk aggression skiljer sig något mot studien ovan på grund av ett mindre urval i denna undersökning: 43 % av alla videor presenterade fysiska aggressioner oaktat måltavlans respons; den vanligaste formen var gagging (som förekom i 24,4 % av alla filmer), därefter följt påtvingat vaginalt samlag (forceful vaginal penetration) (20,4 %), smisk (spanking) (13,4 %) samt brutalitet (rough handling) (12.8 %). Handlingar som uppfattas som förnedrande förekom relativt ofta, till exempel ejakulering i ansiktet (22,1 %) eller i munnen (29,1 %).
Andelen fysiska aggressioner skiljer sig betydligt beroende på de manliga och kvinnliga
utförarnas etnicitet och ras. Cirka 69 % av videor med asiatiska män, 53,3 % av videor med svarta män, 50,0 % av videor med Latino-män samt 34,3 % av videor med vita män presenterade fysisk aggression. Cirka 75 % av videor med asiatiska kvinnor, 51,9 % med Latina-kvinnor, 66,7 % med ljusbruna kvinnor, 33,3 % med svarta kvinnor och 30,2 % med vita amerikanska kvinnor presenterade fysisk aggression.
849
Notera att andelen videor med svarta kvinnor som utsätts för
fysiska aggressioner är lägre än andelen med svarta män som utsätter kvinnor för aggressioner, mer liknande andelen vita kvinnor som utsätts för aggressioner.
“Age, Aggression, and Pleasure in Popular Online Pornographic Videos”
Denna artikel har författats av Eran Shor (ensamförfattad) och bygger på ungefär samma datainsamling som de två ovan, totalt med 172 videor.
850
Här jämförs utsattheten för fysiska
aggressioner och förnedring utifrån den antydda (men icke säkra) åldern på de kvinnliga utförarna. Skillnaderna i fysisk aggression som helhet är inte statistiskt signifikanta mellan adult och teenager (36 % jmf. 46 % oaktat måltavlans samtycke). Däremot skiljer sig vissa handlingar som enligt författaren kan karaktäriseras som ”unique forms of aggression and arguably degrading or risky acts”
851
signifikant mellan unga och äldre: unga kvinnor var mer en dubbelt så utsatta för anal
penetration (21,82 % jmf. 9,40 %) och cirka fem gånger mer utsatta för påtvingat anal penetration (12,73 % jmf. 2,56 %) ”med ett synbart syfte att orsaka smärta.”
852
Dessutom var unga kvinnor i
större utsträckning utsatta för ejakulering i ansiktet (65,45 % jmf. 45,30 %) – handlingar som vanligtvis tolkas i termer av förnedring av kvinnor.
853
En slutsats utifrån resultaten torde vara att
yngre kvinnliga utförare antingen är mer sårbara för övergrepp eller utsätts för övergrepp på grund av en stereotyp och avtrubbad efterfrågan i större utsträckning än äldre kvinnliga utförare.
Sadomasochism, popular culture and revolt: A pornography of violence (Routledge)
Denna bok består av en ingående analys av pornografi som samhällsfenomen men presenterar ingen empirisk undersökning av produktionsförhållandena som är relevant för uppdraget.
848
Eran Shor & Golshan Golriz, “Gender, Race, and Aggression in Mainstream Pornography,” Archives of Sexual
Behavior 48, nr 3 (2019): 739–51.
849
Ibid., 746 tabell 2.
850
Eran Shor, “Age, Aggression, and Pleasure in Popular Online Pornographic Videos,” Violence Against Women
25, nr 8 (2019): 1018–36.
851
Ibid., 1025.
852
Ibid., 1025–26.
853
Se ovan sid. 134 under rubriken ”Om ejakulering i ansikte/mun” samt där tillhörande fotnoter.
133 (245)
968
Bilaga 8
År 2018 (inga relevanta sökträffar)
Detta år fanns inga relevanta studier bland de unika sökträffarna i Web of Science och Scopus.
År 2017
“From Orgasms to Spanking: A Content Analysis of the Agentic and Objectifying Sexual Scripts in Feminist, for Women, and Mainstream Pornography”
Den här artikeln, skriven av Niki Fritz och Bryant Paul och publicerad i tidskriften Sex Roles, kommer ur en större undersökning och jämför internetpornografi i fyra olika genrer: (1) mittfåran (Pornhub, 5 största kategorier), (2) mittfåran ”för kvinnor” (Pornhubs unika kategori), (3) ”feministisk” pornografi (Erica Lust) och (4) ”queer-feministisk” (CrashPad).
854
År 2017 fanns enligt
forskarna ingen sådan kvantitativ jämförelse, även om manliga och kvinnliga regissörer i de mest bästsäljande heterosexuella pornografiska videorna jämförts i en studie från 2008.
855
I en artikel år
2016 hade forskaren Rebecca Whisnant också fått publicerat en kritisk granskning av självutnämnde feministiske pornografen Tristan Taorminos filmer, där Whisnant inte fann stöd för att förhållandena i Taorminos filmer skulle vara väsentligt mindre påfrestande, förnedrande eller fysiskt aggressiva mot kvinnor än i annan populär pornografi.
856
Fritz och Pauls artikel är en kvantitativ
granskning med ett annat material än de förra forskares.
Fritz och Paul undersökte 50 scener från Lust Cinema, 50 scener från CrashPad-serien, bägge
kategoriserade som “feministisk” pornografi. Utöver detta undersöktes 100 scener från kategorin “For Women” på Pornhub, and 100 scener från de 5 största kategorierna i Pornhubs mittfåra: ”Teen”, ”Big Tits”, ”Brunette”, ”Amateur” och ”Blonde”. Pornhub valdes som representant för mittfåran eftersom kategorin ”For Women” inte fanns på någon av de liknande stora sidorna, Xnxx.com eller Redt ube.com.
857
Emellertid minskade antalet scener successivt eftersom forskarna
endast ville jämföra scener där det presenterades såväl en kvinnlig som manlig utförare. Resultatet blev endast 40 scener i den ”feministiska” kategorin (oklart hur många från Lust Cinema respektive CrashPad), 70 scener från ”For Women”, samt 88 scener i mainstream (Pornhub).
858
Resultatet blir
ett relativt lågt statistiskt underlag (power) där skillnader mellan kategorierna måste vara starkare för att de ska betraktas som signifikanta och inte ett resultat av slumpen.
Fysisk aggression presenterades i 54 % av alla scener i CrashPad-series ”feministisk
queerpornografi”; 26 % i Lusts ”feministiska pornografi”, 24 % i ”For Women”, samt 44 % i mittfårans fem största kategorier.
859
Här är det värt att notera att queerfeminstisk pornografi var
mest aggressiv mot kvinnor, vilket dock kan bero på den högre andelen BDSM-sex, vilket tydligt presenterades i 18 % av alla queerfeministiska scener. I mittfåran presenterades bara 3 % av alla scener BDSM-sex. Fritz och Paul markerar att många av de fysiska aggressionerna i mittfåran ofta sker ”utanför ett samtyckt BDSM-förhållande” och att aggressionerna i de flesta scenerna med fysisk aggression inte efterfrågas av måltavlan.
860
Fysiska aggressioner kan därmed vara mer påfrestande och
854
Niki Fritz & Bryant Paul, “From Orgasms to Spanking: A Content Analysis of the Agentic and Objectifying
Sexual Scripts in Feminist, for Women, and Mainstream Pornography,” Sex Roles 77, nr 9–10 (2017): 643.
855
För den senare studien, se Chyng Sun et al., “A Comparison of Male and Female Directors in Popular
Pornography: What Happens When Women are at the Helm?,” Psychology of Women Quarterly 32, nr 3 (2008): 312–325.
856
Rebecca Whisnant, “‘But What About Feminist Porn?’ Examining the Work of Tristan Taormino,”
Sexualization, Media, & Society 2, nr 2 (2016): 1–12, https://doi.org/10.1177/237462381663172.
857
Fritz & Paul, “From Orgasms to Spanking,” 643-644.
858
Ibid., 644.
859
Ibid., 646 tabell 2.
860
Ibid., 648 (min kursivering) (”Notably the queer Feminist category also had significantly more acts of
aggression against women (54% of scenes). This may be because of the higher rate of BDSM relationships depicted in
134 (245)
969
Bilaga 8 SOU 2023:98
kränkande i mittfåran även om andelen är högre i den queerfeministiska pornografin. De två vanligaste formerna av fysisk aggression är spanking och gagging, där Fritz och Paul påpekar att det är i linje med föreställningen att det är ”normalt och sexigt” att smiska kvinnor, ”men inte män”, och att trycka ner en penis i kvinnors halsar så att de kväljer, ”men inte” i mäns halsar.
861
Verbal aggression är relativt låg i samtliga kategorier som jämförs, nämligen 14 % (CrashPad),
2 % (Lust), 2 % (For Women), 5 % (mittfåran),
862
vilket skiljer sig från Bridges med fleras studie, där
forskarna fann 48,7 % scener med verbala aggressioner i de mest bästsäljande videorna.
863
Gaping visas med i kategorin For Women (26 %), näst mest i mittfåran (11 %), därefter näst
minst i CrashPads queerfeministiska pornografi (8 %) samt minst i Lusts feministiska pornografi (4 %).
864
Något oväntat visade kategorin For Women mest gaping. Författarna påpekar att ”gaping är
unikt i det att det inte bara objektifierar kvinnorna genom att zooma in på de utsträckta genitalierna eller anus utan också kan antyda bevis på skador eller förstörelse av kvinnors kroppar på ett sexualiserat sätt”.
865
De nämner också att ”[m]ånga videotitlar med gaping använder ord som dunka
eller straffa för att antyda att gaping kan vara ett resultat av aggression mot kvinnor”.
866
Emellertid
förekommer även andra typer av scener, till exempel där gaping används för att visa upp sperma efter män haft utlösning i kvinnors kroppar. Det senare menar författarna är en mindre aggressiv form av pornografi än det förra, mer likt när kvinnor får utlösning på sina kroppar. I vilket fall påpekar Fritz och Paul att For Women-kategorin ”kanske faktiskt inte presenterar sexuella skript som är signifikant olika jämfört med skripten i mittfårans kategori. For Women pornografi kan helt enkelt bara vara Mainstream Pornografi.”
867
I artikeln argumenterar Fritz och Paul på olika ställen för att sexuella aggressioner är en mer
våldsam del av objektifieringen av kvinnor. I diskussionsdelen påpekar de också att bortsett från att de skedde mer objektifiering av kvinnor än män i materialet, inklusive sexuella aggressioner, så var det också fler sätt på vilka kvinnor kan bli objektifierade som män inte kan bli eller inte är objektifierade. De förklarar:
Acts like double penetration, gaping, and external cumshots are ways in which pornography visually represents the objectification of women and to which there are no male equivalents. Simply put, in pornography there are more ways to make women sex objects than there are for men. This finding is in line with objectification theory’s assumption that women are the gender more likely to be objectified in society and media. Even in pornography aimed at women, there are still persistent and problematic gender divides and displays of women’s bodies as objects. Mainstream pornography, however, does systematically objectify women more than men, as well as more than other categories of pornography.
868
queer Feminist porn. Fully 18% of queer Feminist porn scenes depicted clear BDSM relationships. In Mainstream pornography only 3% of scenes depicted BDSM relationships. It is important to note that many of the acts of physical aggression in Mainstream pornography often occur outside of a consensual BDSM relationships and that in most scenes, physical aggression is not requested.”).
861
Ibid., 648.
862
Ibid., 646 tabell 2.
863
Bridges et al., “Aggression in Best-Selling Pornography,” 1075 tabell 1.
864
Fritz & Paul, “From Orgasms to Spanking,” 646 tabell 2.
865
Ibid., 648.
866
Ibid., 648.
867
Ibid., 648.
868
Ibid., 648.
135 (245)
970
Bilaga 8
År 2016
“Lotus Blossom or Dragon Lady: A Content Analysis of “Asian Women” Online Pornography”
Denna artikel är skriven av Yanyan Zhou och Bryant Paul och använder delar av den undersökning med 3053 videor som beskrivits flera gånger ovan, med ett specifikt fokus på hur asiatiska kvinnor presenteras.
869
Eftersom de flesta videorna bestod av en scen var antalet scener (dvs. analysenheten)
knappt mer än hundra fler än antalet videor: 3132 scener. Av dessa presenterade 174 scener asiatiska kvinnor (ur 170 filmer i den kategorin). Totalt 2526 aggressiva handlingar registerades (kodades) i materialet, däribland 58 i kategorin asiatiska kvinnor (Asian women). Genomsnittligen sker alltså 0,33 aggressiva handlingar i scener med asiatiska kvinnor i materialet emedan det genomsnittliga antalet aggressiva handlingar i andra kategorier av pornografi är så pass högt som 0,83.
870
Med andra ord
tycks det presenteras betydligt mindre fysiska aggressioner i filmer med asiatiska kvinnor än med andra kategorier kvinnor. Av alla fysiska aggressionerna i materialet utfördes 69,3 % av män och 88 % av måltavlorna för aggressionerna var av kvinnligt kön. I kategorin asiatiska kvinnor, däremot, genomfördes 43 av de 58 aggressiva handlingarna av män och 15 av kvinnor emedan endast 3 av sådana handlingar riktades emot manliga mottagare och 55 mot kvinnor (som därmed utgjorde den huvudsakliga måltavlan). Könsskillnaderna mellan andelen manliga respektive kvinnliga aggressorer/måltavlor var statistiskt sett lika dem i alla andra kategorier än pornografi med asiatiska kvinnor.
871
Vad gäller så kallade icke-normativa sexuella handlingar utsätts asiatiska kvinnor för mindre
sådana jämfört med andra kvinnor i videorna. Till “icke-normativa sexuella handlingar” räknar forskarna i studien åtta handlinar: male to female anal sex, male to female anal digit stimulation, male to female
analingus, male to female ass to mouth, self-female anal digit stimulation, and female to female analingus, male to female forced oral sex, och male to female tit fuck. Åsikter må gå isär i vilken mån vissa eller samtliga av
dessa handlingar skadar kvinnliga utförare, förutom möjligen ass to mouth och forced oral sex, men det faktum att asiatiska kvinnor utsätts såväl för mindre aggressioner som mindre så kallat ickenormativa handlingar stärker antagandet att asiatiska kvinnor är en mindre utsatt etnisk grupp i gratispornografin.
“What Types of Pornography Do People Use and Do They Cluster? Assessing Types and Categories of Pornography Consumption in a Large-Scale Online Sample”
Denna artikel, skriven av Gert Martin Hald & Aleksandar Štulhofer, ligger något utanför uppdraget men har betydelse i och med att den indikerar en betydande konsumtion av pornografi som innebär våld mot och ohälsosamma praktiker för framför allt de kvinnliga utförarna.
872
Undersökningen är
gjord i Kroatien – ett romerskt katolskt land, i europeiskt perspektiv ett av de mest religiösa. Undersökningen bygger på ett urval av 2337 personer i åldern 18–40 år (43 % män, 57 % kvinnor) med en överrepresentation av välutbildade personer, med en något högre inkomst samt bättre tillgång till internet än genomsnittet.
873
Det mått som redovisas för pornografikonsumtion är inte optimalt då exakta siffror saknas,
såsom antal dagar eller minuter i veckan, månaden respektive år. Det vi får se är hur ofta
869
Yanyan Zhou & Bryant Paul, “Lotus Blossom or Dragon Lady: A Content Analysis of ‘Asian Women’ Online
Pornography,” Sexuality & Culture 20 nr 4 (2016): 1083–1100
870
Ibid., 1093.
871
Ibid.
872
Gert Martin Hald & Aleksandar Štulhofer, “What Types of Pornography Do People Use and Do They
Cluster? Assessing Types and Categories of Pornography Consumption in a Large-Scale Online Sample,” Journal of Sex
Research 53, nr 7 (2016): 849–59.
873
Ibid., 850, 851, 857.
136 (245)
971
Bilaga 8 SOU 2023:98
respondenterna uppgett att de konsumerat pornografi de senaste 12 månaderna med en 8-gradig skala: 1 = aldrig, 4 = ”flera gånger” och 8 = ”dagligen eller nästan dagligen”.
874
Endast de som
svarar att de konsumerat ”flera gånger” eller oftare genomför hela undersökningen, vilket emellertid är en betydande andel eftersom genomsnittet uppger konsumtion med en högre siffra än 5. Författarna redovisar genomsnittet utifrån kön och sexualitet. Heterosexuella män: n = 630, M = 6,74, SD = 1,13; heterosexuella kvinnor: n = 813: M = 5,05, SD = 1.13. Ickeheterosexuella män: n = 371, M = 7,04, SD = .98; ickeheterosexuella kvinnor: n = 523: M = 5,46, SD = 1,17. De som konsumerar oftare än flera gånger under det senaste året får också uppge hur ofta de sett olika pornografiska genrer som listas i enkäten, där med en femgradig Likertskala: 1 = Not at all, 2 = A
small extent, 3 = A moderate extent, 4 = A large extent, and 5 = An extreme extent.
875
Bland heterosexuella män är följande potentiellt skadliga och/eller förnedrande handlingar
konsumerade i följande genomsnittlig utsträckning: anal sex (M = 3,00, SD 1,28), cumshot (M = 2,84,
SD = 1,35), gang bang (M = 2,28, SD 1,31), bukkake (M = 1,97, SD = 1,19), Bondage and dominance
(M = 1,83, SD = 1,15), bizarre/extreme (M = 1,66, SD = 1,00), violent sex (simulated rape, aggression, and
coercion) (M = 1,58, SD = 1,02), sadomasochism (M = 1,57, SD = 0,99), fist fucking (M = 1,51, SD =
0,96), golden showers and enemas (M = 1,36, SD = 0,83).
876
Om syftet är att undersöka potentiellt hälsoskadliga produktionsförhållanden är heterosexuella
mäns konsumtion den mest problematiska då de utgör den numerärt största gruppen konsumenter. Vi kan konstatera att de särskilt uppger att de konsumerar presentationer av analsex regelbundet (moderate, ungefär ”lagom”), liksom utlösning i ansiktet på den kvinnliga utföraren (cumshot) och vad som gränsar till gängvåldtäkter (gang bang). I övrigt konsumerar en inte obetydlig mängd potentiellt skadliga och/eller förnedrande handlingar såsom bukkake, bondage/dominance, bizarre/extreme, violent
sex, sadomasochism, fist fucking samt golden showers and enemas. Konsumtionen av skadliga och
förnedrande former av pornografi är ytterst problematisk eftersom de flesta utförarna, särskilt kvinnorna, är i en utsatt position. Där finns få eller obefintliga valmöjligheter att neka sådana handlingar eller påverka produktionsförhållandena i övrigt. De kan ha uppgett sitt samtycke i form av skriftliga eller muntliga kontrakt, men under förhållande som är att anse som de facto tvingande. Hundratusentals kvinnor som befinner sig i prostitution och därmed med stor sannolikhet också utnyttjas i pornografi är därför i praktiken tvingade att tåla dessa handlingar även när de inte önskar utföra dem.
År 2015
“Antecedents of Adolescents’ Exposure to Different Types of Sexually Explicit Internet Material:
A Longitudinal Study”
Denna artikel, skriven av Laura Vandenbosch, redogör för de två första vågorna av en nederländsk longitudinell trevågssstudie med 13–17-åringar mellan maj 2013 och maj 2014.
877
Studien undersöker
bland annat vilken typ av pornografi som tonåringarna tittar på, vilket är relevant för uppdraget eftersom det indikerar vilken typ av konsumtion som producenterna försöker tillfredställa och därmed också vilka produktionsförhållanden som utförarna behöver tåla. Forskarna konstruerade en enkät med tio olika termer som är tänkta att beskriva merparten av exiterande pornografi. Den utgick dels ifrån tidigare forskning, dels utifrån en pilotenkät med andra forskare på området som genomfördes för att säkerställa validiteten. De tio beskrivningarna på engelska var: Romance; Love;
874
Ibid., 851 (“1 = Never, 4 = Several times, and 8 = Daily or almost daily”).
875
Ibid., 851–52.
876
Ibid., 852 tabell 1.
877
Laura Vandenbosch, “Antecedents of Adolescents’ Exposure to Different Types of Sexually Explicit Internet
Material: A Longitudinal Study,” Computers in Human Behavior 50 (September 2015): 439–48.
137 (245)
972
Bilaga 8
Dominant men; Dominant women; First yes, than [sic] no; Pain is fun; Forced; Cry; Wanted violence; och Unwanted violence. För att undersöka tonåringarnas exponering för dessa tio typer av pornografi
användes en sjugradig Likertskala med följande alternativ: totally not applicable (=1), not applicable (=2),
hardly applicable (=3), a little bit applicable, a little bit not applicable (=4), somewhat applicable (=5), applicable
(=6) och totally applicable (=7).
878
En principiell komponentanalys (en form av faktorsanalys) genomfördes av tonåringarnas svar
som visade att de tio beskrivningarna av deras pornografikonsumtion kunde grupperas i tre paraplykategorier som forskarna benämnde affection (innehöll romance och love), dominance (innehöll dominant men och dominant women), respektive (3) violence (innehöll pain is fun, forced, cry, wanted violence och unwanted violence). Beskrivningen First yes, than no ”laddade” på två faktorer (både dominance och violence) och plockades därför bort ur den statistiska analysen. I övrigt var de nio beskrivningarna tydligt kopplade till en av de tre paraplyerna, vilka vi på svenska kan benämna
affektivt-, dominans-, eller våldsorienterad pornografi.
879
Studien fann att 1557 av 2137 tonåringar, det vill säga 72,86 %, indikerade att de hade
exponerats för internetpornografi under de senaste 6 månaderna. Vid det första nedslaget i den longitudinella undersökningen (baseline) uppgav 43,3 % av samtliga tonåringarna att de påträffade affektivt orienterad pornografi, 53,7 % dominansorienterad pornografi och 38,9 % våldsorienterad pornografi. Med ”påträffade” (encountered) menas att deras var minst en 3:a eller högre på den sjugradiga Likertskalan (dvs. hardly applicable). En tydligare matchning utgjordes av de tonåringar som svarade en 4:a eller högre på skalan (a little bit applicable, a little bit not applicable): där hade 18 % tittat på affektivt orienterad pornografi, 17,9 % på dominansorienterad pornografi och 10 % på våldsorienterad pornografi.
880
Ett statistiskt Anova-test visade att tonåringarna i signifikant
utsträckning oftare ”påträffade” (en 3:a) dominansorienterad pornografi än både vålds- och affektivt orienterad pornografi vid det första nedslaget och att våldsorienterad pornografi påträffades i lägst usträckning av de tre.
881
Den longitudinella analysen visade också att de äldre tonåringarna var mer exponerade för
alternativt hade aktivt sökt efter dominansorienterad pornografi än de yngre tonåringarna.
882
Författarna noterar också att tonåringarna tittat mindre systematiskt på våldsorienterad pornografi än den tycks förekomma av i gratis internetpornografi enligt samtida innehållsanalyser (dvs. i 30– 40 % av alla filmer/scener).
883
Som nämnts hade endast 10 % tydligt svarat att deras pornografi
”delvis” kunde beskrivas i våldstermer. Vi bör dock notera, författarna till trots, att andelen tonåringar som ”påträffat” våldsorienterad pornografi var 38,9 %, vilket är en frekvens som är ungefär densamma som den andel samtida innehållsanalyser visar består av fysiska aggressioner i gratispornografi på internet. Författarna uttrycker också att sambandet mellan högre ålder och mer dominansorientering i relation till affektiv pornografi är i linje med Zillman och Bryants avtrubbningsteori, även om den longitudinella undersökningen inte specifikt undersökt den potentiella mekanismen bakom sambandet som sådant.
884
Det är alltså inte otänkbart att
tonåringarna med tiden blir mer avtrubbade och söker mer extremt material, vilket sannolikt påverkar producenter och distributörer att kräva att utförarna tål våldsammare material.
878
Ibid., 442–443.
879
Ibid., 442.
880
Ibid., 443.
881
Ibid., 443.
882
Ibid., 445.
883
Ibid., 445.
884
Ibid., 446.
138 (245)
973
Bilaga 8 SOU 2023:98
“Gender (In)equality in Internet Pornography: A Content Analysis of Popular Pornographic Internet Videos”
Denna artikel är författad av Marleen J.E. Klaassen och Jochen Peter.
885
Forskarna samlade in 400
videor i februari 2013 från fyra då populära gratissidor: Pornhub, RedTube, YouPorn, och xHamster (100 filmer från varje sida). Filmerna uppgavs ha setts alltifrån 300 000 till över 52,6 miljoner gånger. Enbart första scenen i varje film kodades då filmerna vanligtvis bara bestod av en scen, i genomsnitt 16,17 minuter lång (SD = 16,09). Totalt 76,0 % av alla scener presenterade sex mellan två personer: en man och en kvinna; 9,5 % presenterade ”trekanter”; 6,8 % presenterade gruppsex; 4,5 % enbart kvinnor; och 3,0 % onani.
886
För uppdraget är främst resultatet avseende våldsamma handlingar av relevans. Forskarna
definierade här våld utifrån 14 kategorier hämtade från tidigare forskning, bland annat från Bridges med fleras välkända studie från 2010 där måltavlans respons är irrelevant. Forskarna kodade också måltavlans respons via deras ansikts- eller verbala uttryck – det vill säga huruvida de uppvisade en negativ, neutral, eller positiv respons på att bli utsatta för våld.
887
I samtliga 400 scener förekom
”fysiskt våldsamma handlingar” (physically violent acts) riktade mot kvinnor i 37,2 % av fallen (våld riktat mot män förekom i 2,8 % av scenerna). De två vanligaste formerna av våld var smisk (spanking) i 27,0 % av scenerna och gagging i 18,8 % av scenerna. Smiskets relevans som våldskategori ifrågasätts delvis av författarna, med referens till forskaren Alan McKee;
888
däremot ifrågasätts inte
gagging i den bemärkelsen utan definierades som ”till exempel, att sätta in penisen mycket långt i en kvinnas mun”.
889
Andra våldsamma handlingar var mycket ovanliga i filmerna och varierade mellan
0,0 % till och med 3,8 %. Exempelvis piskades en kvinna i ett sadomasochistiskt (SM) sammanhang.
890
Responsen från måltavlan för gagging (vilket förekom i 75 scener) var negativ i 6,7 % av
fallen, blandad i 20,0 % (t.ex. först motvillig och senare njutningsfull), neutral i 61,3 % och positiv i 12,0 %. Responsen från måltavlan för smisk (vilket förekom i 108 scener) var negativ i 2,8 % av fallen, blandad i 1,9 %, neutral i 57,4 % och positiv i 38,0 %.
891
Författaren jämförde även om våldet
skilde sig utifrån vissa typer av scener: kvinnor utsattes för våld i 40,7 % av ”professionella” scener (n = 305) och i 26,3 % av vad som såg ut att vara ”amatörscener” (n = 95). Framför allt bestod skillnaden i att smisk förekom i 30% och gagging i 22 % av de ”professionella” scenerna jämfört med smisk i 19% och gagging i 7% av ”amatörscenerna”.
892
Avslutande reflektioner om gagging
Även om studier som genomfört innehållsanalyser med gratispornografi på olika populära nätsidor som Pornhub, RedTube, YouPorn och xHamster visar en lägre frekvens av våld än studierna som genomförts med de mest kommersiellt framgångsrika filmerna uppvisar även gratissidorna ett oacceptabelt mått av sexuellt våld. Utförarna är oftast i en situation som de svårligen eller kanske omöjligen kan ta sig ifrån. Att gagging förekommer i en av fem scener och att smisk i stort sett sker i varannan film är knappast obetydligt. Gagging anspelar på tortyrliknande förhållanden där kvinnor ofta under förödmjukande verbala aggressioner, tvingas ta in mäns penisar så långt i halsen att de kväljer, får svårt att andas, ibland spyr. Det är nästan ofattbart att föreställa sig den kränkning,
885
Marleen J.E. Klaassen & Jochen Peter, “Gender (In)equality in Internet Pornography: A Content Analysis of
Popular Pornographic Internet Videos,” Journal of Sex Research 52, nr 7 (2015): 721–35.
886
Ibid., 724–25.
887
Ibid., 726.
888
Ibid., 730.
889
Ibid., 728 (“e.g., inserting the penis very far in a woman’s mouth”).
890
Ibid., 728.
891
Ibid., 728.
892
Ibid., 728–29 & tabell 3.
139 (245)
974
Bilaga 8
förnedring och det fysiska illamåendet det skulle innebära att bli utsatt för gagging under flera timmar vid inspelningen av pornografiska scener år ut och år in. Gagging borde presumeras vara en form av misshandel och sexuellt våld om inte synnerligen starka skäl talar emot det i enskilda fall. Att lagstiftningsvägen stoppa gagging borde inte vara kontroversiellt, vare sig det sker via civilrättsliga medel (t.ex. i en stämning för könsdiskriminerande kränkning) eller via straffrättsliga medel (t.ex. i ett åtal för sexuellt övergrepp).
Det faktum att gagging sker som ett led i inspelningen av annars potentiellt
yttrandefrihetskyddade material föranleder inte att handlandet står över allmän lag. Notera att gagging redan idag kan utgöra en olaga sexuell våldsskildring under TF och YGL. Arbetsgivare får inte heller bedriva barnarbete bakom kulisserna, bryta mot arbetsmiljölagstiftning om exempelvis hälsovådliga kemikalier och asbest, eller mörda och misshandla människor under kommersiella filminspelningar. På samma sätt torde pornografins producenter träffas av bestämmelser i brottsbalken, arbetsmiljölagstiftning eller lagar om könsdiskriminering och sexuella trakasserier. För en analys av lagstiftningen och rättspraxis till stöd för detta resonemang, se vidare i denna rapports författares publikationer.
893
893
Se särskilt Max Waltman, “Challenging Production, 1993–2005,” i Pornography: The Politics of Legal Challenges
(New York: Oxford University Press, 2021), kapitel 8 (ss. 311–33 plus slutnoter).
140 (245)
975
Bilaga 8 SOU 2023:98
V. Sammanställning av söksträng 2: ohälsa, exploatering, våld,
utpressning och människohandel bakom kameran m.m.
År 2023: ohälsa, exploatering m.m.
“Socio-Demographic and Psychosexual Profile of Actors in Pornographic Films: A Scoping Review”
Denna litteraturgenomgång är skriven på franska med titeln ”Profil sociodémographique et psychosexuel des
acteur.trices dans les films pornographiques: un examen de la portée.”
894
Med hjälp av automatisk översättning
framgår merparten av innehållet. Studien har sökt i fem forskningsdatabaser efter studier med betalda utförare i pornografiska filmer och hittat 18 artiklar som uppfyllde ett antal kriterier. Databaserna är PsychInfo (1900 to 2020), Psychology and Behavioral Sciences Collection (1900 to 2020), Medline (1900 to 2020), Social Work Abstracts (1965 to 2020), samt Cumulative Index to Nursing & Allied Health Literature (1937 to 2020). Emellertid refererar författarna okritiskt resultaten från några av James Griffith med fleras artiklar från runt år 2012, vilka bygger på tendentiös forskning som genomfördes i samarbete med aktörer finansierade av pornografiindustrin i Los Angeles.
895
Vi
ifrågasatte dessa studiers belägg i kapitel III där vi noterade att Griffith med fleras studier kunde genomföras via ett samarbete med en av industrin finansierad klinik
896
– en vårdinrättning som
stängdes av sjukvårdsmyndigheter för att den brast i transparens och inte följde upp patienter.
897
Frågan är hur många andra av undersökningarna i denna Kanadensiska litteraturgenomgång som också är tendentiösa eller svaga i metod- och validitetshänseende. En hälsosam skepsis är påkallad även om vi redovisar resultaten nedan. Kanske mest iögonfallande är dock att de genomgångna studierna sällan ställer relevanta frågor eller undersöker kritiska aspekter för vårt uppdrag. Våld, exploatering och symtom som PTSD eller suicidalitet undersöks i begränsad omfattning – däremot undersöks sexuellt överförda infektioner (STI) i stor utsträckning, vilket ger intrycket av att syftet är att undersöka smittspridning och inte produktionsvillkor.
Eftersom flera av studierna använde samma populationer så bestod samtliga studier egentligen
av 13 (inte 18) utförarpopulationer. Bland dessa 13 olika populationer hade 6 rekryterats från en klinik inom hälso- och sjukvården, 2 från en lokal organisation och 1 från en internetsajt som annonserade om arbeten i pornografiindustrin. Ytterligare en studie samlade in data om populationer genom observationer av pornografiska scener åren 1990–2010 (doktorsavhandling). I resultatet av litteraturgenomgången finns 6 kvantitativa studier med en jämförelsegrupp där 5 utgjordes av demografiska kontrollgrupper ur normalpopulationen och 1 studie jämförde heterosexuella med bisexuella kvinnliga utförare. Emellertid hade bara 2 av de 5 kontrollgruppsstudierna faktiskt parat ihop grupperna utifrån någon relevant variabel som exempelvis ålder eller etnicitet. Genomgången innehöll ytterligare 7 kvantitativa studier utan en kontroll-/jämförelsegrupp liksom 5 kvalitativa studier.
894
Lindsay Ouellet et al., “Profil sociodémographique et psychosexuel des acteur.trices dans les films
pornographiques : Un examen de la portée,” Canadian Psychology–Psychologie Canadienne 64, nr 1 (2023): 25–39.
895
Se t.ex. James D. Griffith et al., “Pornography Actresses: An Assessment of the Damaged Goods Hypothesis,”
J. Sex Res. 50, no.7 (2013): 621–32.
896
Se supra noter 125–134 samt till dessa sammanhörande text.
897
Se t.ex. Molly Hennessy-Fiske, “Porn Health Clinic Closed,” Los Angeles Times, Dec. 10, 2010, p. 3 (Westlaw);
Molly Hennessy-Fiske, “Porn Clinic Denied State License,” Los Angeles Times, Dec. 9, 2010, p. 3 (Westlaw); Molly Hennessy-Fiske and Rong-Gong Lin II, “Porn Industry Clinic Comes Under Fire for Its Handling of HIV Case,” Los
Angeles Times, Oct. 15, 2010 [https://perma.cc/DE5S-9VY4].
976
Bilaga 8
Åldern på utförarna varierar stort i studierna – mellan 18–53 för kvinnliga och 19–59 för
manliga utförare, där kvinnornas genomsnittliga ålder ligger mellan 20–30 år och männens genomsnittliga ålder ligger mellan 31–39 år. En amerikansk studie (Grudzen et al. 2013) fann att en större andel kvinnor var svarta än en motsvarande demografisk grupp i Kalifornien, men en mindre grupp var latino, vita eller asiatiska. Tre av studierna redovisar utbildningsnivå och majoriteten hade åtminstone gymnasiebetyg (61 % och 86 %). En studie (av tveksamma forskarna Griffith m.fl. som nämts ovan) anger en genomsnittlig årsinkomst på $74 000 för kvinnliga och $80 000 för manliga utförare. Två andra studier indikerar dock bara att mer än hälften av de kvinnliga utförarna angett en årlig inkomst över $25 000. Två studier av Grudzen med flera som också nämnts ovan i kapitel III visade att även om kvinnliga utförare i deras urval var signifikant mer utbildade än den demografiskt matchade kontrollgruppen i Kalifornien (61 % jmf. 49 %) och mer sannolikt haft ett arbete (74 % jmf. 53 %) så hade de också erfarit mer fattigdom (50 % jmf. 36 %) och behövt ta emot mer socialbidrag innan de fyllt 18 år (24 % jmf. 12 %). De hade även i mindre utsträckning haft sjukvårdsförsäkring (51 % vs. 74 %) än kontrollgruppen. En studie av samma forskargrupp fann också att utförarna angav att de haft mer ekonomiska svårigheter som exempelvis att göra av med pengar för snabbt och ackumulera skulder.
Åtta studier angav antal år som utförarna varit verksamma i pornografiindustrin, vilket
indikerade att kvinnliga utförare i genomsnitt arbetat mindre än tio år i industrin; bara en studie inkluderade deltagare som arbetat mer än tio år (studier som jämförde med manliga utförare fann att de senare arbetat signifikant längre perioder). Fem studier som ställde frågor om andra former av prostitution fick resultatet att mellan 24 % och 44 % av kvinnliga utförare redan arbetat i en annan sektor av prostitutionen tidigare (t.ex. eskortprostitution och strippklubbar). Mellan 4–7 % av de manliga heterosexuella utförarna och 75 % av utförare som identifierade sig som gay hade redan arbetat inom andra sektorer av prostitutionen.
Fyra studier undersökte vad som motiverade kvinnliga utförare att börja och fann att
ekonomiska skäl och att ha sex var de mest framstående – med avseende på att ”ha sex” kan vi notera att två av studierna som refereras för denna uppgift författats av Griffith med fleras tveksamma forskargrupp som samarbetade med pornografiindustrin. Andra studier identifierade arbetets frihet eller personliga skäl (t.ex. nyfikenhet eller tvång). Flera studier (bland annat Griffith m.fl.) undersökte vad utförarna uppskattade och inte uppskattade, där svaren var relativt förutsägbara med avseende på uppskattning (t.ex. uppmärksamhet, tolerans, frihet och oberoende, kreativitet). Problem som identifierades var också relativt förutsägbara, till exempel att vissa personer var besvärliga, att hygienen brister, otrevliga attityder samt exploatering som erfarits eller observerats (mellan 10 % och 44 % svarade detta och nämnde då t.ex. trakasserier, objektifiering/fetishering, påtryckningar att utföra vissa handlingar som är att betrakta som förnedrande, hot m.m.). Transpersoner uppgav stigma och diskriminering när de sökte vård (78 %) och oförutsägbarheten i arbetet (56 %) som svåra problem relaterade till branschen. Flera ytterligare negativa konsekvenser som uppgavs av utförarna var risken att få könssjukdomar, svåra arbetsförhållanden såsom smutsiga lokaler, långa sessioner, konkurrens och droger (mellan 2 % och 45 %).
Sex studier undersökte traumatiska erfarenheter. Som nämnts om Grudzen et al. (2011) så
uppgav 37 % av de kvinnliga utförarna jämfört med 13 % i kontrollgruppen att de hade tvingats till sex med våld före 18 års ålder (en mycket restriktiv definition av våldtäkt) och enligt Ouellet et al:s litteraturgenomgång så uppgav 11 % av de manliga utförarna också att de utsatts för sexuella övergrepp under barndomen eller adolescensen. Utöver detta uppgav 21 % av de kvinnliga utförarna i Grudzens studie från 2011 jämfört med 4 % i kontrollgruppen att de hade förflyttats till fosterhem genom beslut av myndigheter eller domstolar under barndomen; 34 % av de kvinnliga utförarna jämfört med 6 % i kontrollgruppen hade misshandlats i hemmet de senaste 12 månaderna; 27 % av de kvinnliga utförarna jämfört med 9 % i kontrollgruppen hade som vuxna blivit tvingade till sex (forced sex). Griffith med fleras studier, som skett i ett tendentiöst samarbete med industrin, hävdar att utförare av bägge kön har signifikant bättre ”självkänsla” än deras kontrollgrupper.
142 (245)
977
Bilaga 8 SOU 2023:98
En studie av Garcia (2013) fann att 47 % av deras urval av kvinnliga utförare hade
bröstimplantat, vilket kan ge medicinska problem. Den studien samt en studie av Grudzen med flera fann också att kvinnliga utförare hade låtit utföra mer kosmetisk kirurgi än manliga utförare, emedan manliga utförare hade använt mer medicinska preparat för att modifiera kroppen (t.ex. steroider).
Tretton studier hade kartlagt sexuella beteenden bland utförarna, vilket visade att utförarna
haft sex vid en signifikant lägre ålder än normalpopulationen och de hade haft signifikant fler sexuella partners i sina privata liv. Griffiths studier refereras för specifika siffror av Ouellete et al. (M
= 170 partners kvinnliga utförare & M = 70 partners manliga utförare jmf. M = 10 partners bland
män och M = 5 bland kvinnor i kontrollgrupperna) men de andra av de 13 studierna får antas ge stöd åt den generella slutsatsen om antal partners.
Nio studier visar att kondomanvändningen är låg bland utförarna. En majoritet av männen
använder inte kondomer professionellt eller gör så sällan. Studierna fann att mellan 21 % och 85 % av utförarna aldrig använder kondomer privat och de som använder dem gör det oregelbundet. En studie konstaterar att kvinnliga utförare testar sig oftare och mer regelbundet för sexuellt överförda infektioner och konsulterar hälso- och sjukvården än normalpopulationen. Två studier visar att utförarna undersöker sig regelbundet (t.ex. varje månad).
Sex studier undersökte sexuellt överförda infektioner (STI) och finner att prevalensen, dvs.
förekomsten vid ett givet tillfälle av STI, varierar bland 23 % och 38 % bland de manliga utförarna. En annan studie (Goldstein et al. 2011) identifierade 2 633 fall med STI där majoriteten (72 %) utgjordes av kvinnliga utförare jämfört med manliga (28 %) utförare. Manliga utförare hade emellertid oftare chlamydia (73 % jmf. 51 %) och kvinnliga utförare hade oftare gonorré (40 % jmf. 22 %). Återinfektion från en STI var 26 % inom 12 månader. Kvinnliga utförare fick med större sannolikhet en ny infektion än manliga. Emellertid finner ett annat forskarpar (King & Evans 2020) att utifrån 100 utförares medicinska journaler hade manliga utförare ett högre antal blodburna könssjukdomar än kvinnliga utförare (118 fall jmf. 83 fall).
Vad gäller livskvalitet och psykisk ohälsa är, som tidigare nämnts, resultaten diametralt olika
när resultaten från Grudzen et al. (2009) jämförs med dem av Griffith et al. (2012) trots att bägge undersöker aktiva kvinnliga utförare inom den amerikanska pornografiindustrin. Griffith et al., som samarbetat med en klinik finansierad av pornografiindustrin som sedermera stängdes av myndigheterna, rapporterar uppseendeväckande positiva hälsoresultat i jämförelse med tidigare forskning: det påstås att utförarna rapporterar bättre ”självkänsla”, sexuell tillfredställelse och finansiell situation, mer socialt stöd samt högre ”livskvalitet” och positivare känslor än kontrollgruppen rapporterar.
898
Livskvalitet står i bjärt kontrast till psykisk ohälsa, där Grudzen med
fleras undersökning fann att utförarna uppvisade större sannolikhet än kontrollgruppen att vara ”deprimerade samt ha signifikant sämre psykisk hälsa”.
899
Vad gäller psykiskt hälsa rapporterar
Ouellet et al. i sin litteraturgenomgång från två av Grudzen med fleras studier som funnit att kvinnliga utförare uppgivit psykisk ohälsa (t.ex. rubbad sinnesstämning, PTSD). Vissa deltagare uppgav att de utvecklat psykisk ohälsa efter att de börjat i pornografin emedan andra uppgivit att de redan hade psykisk ohälsa men att denna förvärrades efter inträdet i industrin.
Nio studier undersökte alkohol- och droganvändning bland utförare. Resultaten indikerade att
majoriteten använde droger, mestadels marijuana (mellan 59 % och 79 %), kokain (mellan 20 % och 44 %) och ecstasy (mellan 18 % och 50 %). Två studier nämner preparat som valium, xanax, vicodin. Två studier som jämförde kvinnliga utförare med demografiskt matchade grupper i normalpopulationen fann också att utförarna hade en historia av alkoholproblem i större uträckning än kontrollgrupperna (24 % jmf. 15 %).
Avslutande reflektioner
Med undantag för de tendentiösa artiklarna av Griffith et al. som tecknar en varierad bild så
visar övriga studier ett samlat intryck: produktionsförhållandena präglas av ohälsosamma praktiker
898
Griffith et al., “Pornography Actresses,” 626.
899
Grudzen et al., “Comparison of the Mental Health of Female Performers,” 643.
143 (245)
978
Bilaga 8
med stora hälsorisker med oskyddat sex, ett utnyttjande av utsatta grupper med sämre förhandlingspotential samt trakasserier och exploatering. Uppenbarligen smittas utförarna betydligt oftare av könssjukdomar än normalpopulationen även om siffrorna varierar i omfattning beroende på undersökningarna. Det presenteras flera indikationer på att utförarna, särskilt kvinnorna, utsätts för våld, exploatering och påtryckningar att tåla ohälsosamma eller förnedrande handlingar. Dessa indikationer framstår som starkare av att också rekryteringen sker bland grupper som har en svårare förhandlingsposition, till exempel på grund av utsatthet för övergrepp, fattigdom eller tvångsomhändertagande till fosterfamiljer alternativt institution under barndomen. Den demografiska gruppen inom pornografiindustrin tycks alltså vara densamma som de som traditionellt utsätts för prostitution. Dessa trianguleringar av observationer talar för hypotesen att pornografiindustrin till sin natur är av samma exploaterande art som prostitution, med kopplingar till mäns våld mot kvinnor och människohandel. Litteraturgenomgången bekräftar därmed teorin att den intensiva jakten på större intäkter från avtrubbade konsumenter leder till våld, exploatering och ohälsa för utförarna. Situationen liknar den som föranledde Sverige att 1999 anta vår då världsunika prostitutionslagstiftning och inte den rivaliserande teorin att pornografiproduktion kan ske med en tillräckligt låg förekomst av sådana följder för att vara acceptabel för de som utsätts. Syftet 1999 var att genom lagstiftning straffa de som köper och exploaterar personer i prostitution – inte de som utnyttjas och befinner sig i ett sämre förhandlingsläge. Utifrån detta resonemang borde pornografiproduktion presumeras vara ett brott mot person på samma sätt som koppleri eller människohandel kan vara eller är det.
Ett återkommande problem hos de refererade undersökningarna som kan noteras är dock att
frågorna de ställer till undersökningspersonerna ofta saknar tillräcklig precision; en del av studierna uppvisar snarast en naiv tilltro till att informanterna själva ska kunna benämna komplexa problem som exploatering, utsatthet eller könsförtryck med rätt etiketter. Det är forskarnas uppgift att utveckla nya eller använda vedertagna begrepp som fångar de empiriska problem som undersöks, till exempel exploatering, sexuellt våld eller könsförtryck. I stället för att använda väletablerade begrepp som PTSD, tydliga exemplifieringar/operationaliseringar av sexuellt våld i stället för exkluderande begrepp som ”sexuellt tvång,” eller en definition av exploatering som inte blir godtycklig tycks många forskare använda nöjaktiga eller deskriptiva begrepp som utgår ifrån informanternas godtyckliga definitioner. Däremot är forskarna desto mer noggranna att dokumentera könssjukdomar – något som förmodligen förklaras av att studierna ofta genomförts av personer verksamma inom smittskydds- eller hälso- och sjukvården. Slutligen är det beklämmande att författarna till litteraturgenomgången ingenstans noterar att Griffith et al. har författat tendentiös forskning i ett intimt samarbete med pornografiindustrin, trots att det framgår i deras metodavsnitt och trots att industrins klinik som tillhandahållit undersökningspersonerna varit i medialt blåsväder under flera år i Los Angeles innan den stängdes av myndigheterna. Det finns uppenbarligen en utbredd naivitet bland många forskare, en likgiltighet på vilket sätt sammanställningen av tendentiösa siffror och data bidrar till vilseledande av allmänheten alternativt ett uppsåtligt syfte att påverka beslutsfattare för att gynna särintressen såsom pornografer och deras konsumenter.
År 2022: ohälsa, exploatering m.m.
“What Do We Know About the Mental Health of Porn Performers? A Systematic Literature Review”
Denna artikel,
900
som skrivits av tyske Hannes Jarke som inte ännu innehar en doktorstitel i
psykologi, utgör en litteraturgenomgång av tre kvantitativa artiklar: två författade av den tendentiösa
900
Hannes Jarke, “What Do We Know About the Mental Health of Porn Performers? A Systematic Literature
Review,” Journal of Public Mental Health 21, nr 2 (2022): 119–27.
144 (245)
979
Bilaga 8 SOU 2023:98
forskargruppen Griffith et al. (2012) som samarbetat med en klinik finansierad av pornografiindustrin, en av artiklarna om manliga och en om kvinnliga utförare; den tredje artikeln författad av Grudzen et al. (2011) som vi redan diskuterat. Resultaten av dessa tre studier redogörs bland annat för tidigare i kapitel III liksom diskuteras ovan i relation till den betydligt större litteraturgenomgången. Det redovisas inga särskilda fynd eller analyser som tillför vår diskussion av dessa artiklar något substantiellt nytt.
“Homemade Pornography and the Proliferation of Queer Pleasure in East Germany”
Denna artikel,
901
skriven av docenten i tyska och skandinaviska studier Kyle Frackman vid University
of British Columbia i Kanada, handlar om östtyska gaykulturens experimenterande med nakenbilder under 1960- och 1970-talen. Inga sexuella akter genomförs och det är tveksamt om bilderna som analyseras ens uppfyller den minimala definitionen av pornografi som ”sexuellt explicit media vilken primärt avser väcka sexuell lust hos publiken”.
902
Relevansen för nutidens kommersiella pornografi,
såväl heterosexuell- som gaypornografi, är närmast obefintlig. Det är inte rimligt att bygga lagstiftning och policy för den senare formen av massproducerad sexuell industri utifrån en marginell kulturell och historisk praktik som skyddades såväl av staten som det socio-kulturella sammanhang i vilket det utövades. Den östtyska, amatörmässiga pornografin eller produktionen av nakenbilder med män må stå som utopiskt ideal bland vissa grupper idag men kan inte stå som modell för hur samhället ska förhålla sig till en existerande produktion av sexuellt aggressiva, förnedrande och ohälsosamma praktiker med utsatta och exploaterade grupper.
“Going Bareback: Time and Aging in a GayǦforǦPay Porn Career”
Denna artikel är skriven av Joseph Brennan, en oberoende medieforskare med doktorsexamen i media- och kommunikation från University of Sydney i Australien.
903
Texten är något av en
recension över en enskild manlig utförares ”karriär” i gaypornografins kommersiella centrum. Johnny
Rapid sägs vara den största manliga gaypornografiska utföraren under 2010-talet. Artikeln erbjuder
inga kvantitativa eller enkelt verifierbara uppgifter om produktionsförhållandena: det är inte en vetenskaplig studie utan snarast en kvalitativ, med författarens egna ord ”subjektiv”
904
medieanalys
över trender inom gaypornografin och hur de förhåller sig till vidare trender i samhället. Transparensen och sakligheten är inte tillräckliga för att beskriva artikeln som en fallstudie. Författaren har till exempel svårt att dölja (eller kanske avsiktligt inte döljer) sin fascination av gaypornografins trender. Han är okritisk till produktionsförhållandena och redovisar ingen analys av våld, exploatering eller ohälsa. Likväl går det att läsa mellan raderna i artikeln att Rapids karriär styrts av samma mekanismer som vi diskuterat tidigare: kravet på att utföra och tåla sensationella och extrema handlingar; ständig förnyelse som utmanar slentrianmässigt sex och förflyttar gränserna för det möjliga.
Rapids involvering i pornografi och de bredare trender som denne aktualiserar inom
gaypornografin utgör en spegling av den heterosexuella pornografins utveckling över tid som påvisas i Natalie Purcells studie av 110 av de 250 mest kommersiellt framgångsrika filmerna åren 1970– 2010.
905
Oftast handlar det om att bryta tabu; det kan innefatta handlingar som är: (1) ohälsosamma,
901
Kyle Frackman, “Homemade Pornography and the Proliferation of Queer Pleasure in East Germany,” Radical
History Review nr 142 (2022): 93–109.
902
Neil M. Malamuth, “Pornography,” i Int’l Encyc. Soc. & Behav. Sciences, red. Neil J. Smelser & Paul B. Baltes
(Elsevier Ltd., 2001), 11817.
903
Joseph Brennan, “Going Bareback: Time and Aging in a Gay-for-Pay Porn Career,” Sexuality & Culture: An
Interdisciplinary Journal 26 nr 1 (2022): 373–96.
904
Ibid., 393 (“Intimacy, of course, is subjective—as is the dataset for this study.”)
905
Natalie Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary: The Politics of Sex, Gender, and Aggression in Hardcore
Pornography (New York, NY: Routledge, 2012).
145 (245)
980
Bilaga 8
såsom att ha oskyddat analsex (barebacking) trots risken för könssjukdomar, inte bara hiv;
906
(2)
förnedrande, såsom att tåla real creampie (någons utlösning i ändtarmen)
907
eller utföra felching (att
bokstavligen äta/svälja någons creampie, t.ex. genom ett sugrör);
908
eller (3) smärtsamma, såsom att bli
simultant penetrerad av två oskyddade manliga könsorgan i ändtarmen.
909
Författaren Brennan
beskriver hur Rapid har lyckats behålla positionen som den mest uppmärksammade manlig utförare inom gaypornografin från att presenterats som en Twink (dvs. en attraktiv, pojkaktig ung man med feminina drag) tills att förnyas genom en utmaning av tabun. Vid 23 års ålder tycks Rapid få tåla mängder av extrema, potentiellt förnedrande och ohälsosamma handlingar som de vilka nämnts ovan.
910
Dessa leder till toppnoteringar på industrins olika listor.
911
Efter en sådan utveckling börjar
vanligtvis färden mot bottom (dvs. den som är föremål för penetration) och föremål för scener med
barebacking, där utföraren allteftersom hamnar ”i glömska”.
912
Författaren noterar att Rapids karriär
utgör ett typiskt exempel på många av utförarnas livscykel: ”What I am describing here is the lifecycle of many gay porn performers.”
913
Men Rapid kan utgöra ett undantag. I skrivande stund var
frågan öppen huruvida han skulle lyckas med det som endast ett fåtal klarat före honom; en anonym granskare påpekade för författaren att Rapid nu hade en egen hemsida, utnyttjade OnlyFans samt Twitter för utöka sina inkomster respektive marknadsföra sina produkter.
914
Genomgående i artikeln får läsaren intrycket att författaren, Joseph Brennan, fascineras av och
vill förstå tajmingen och effekten av förändringen av Rapids pornografiska presentationer i ljuset av samtida gaykultur och pornografiska industri. Det är emellertid slående hur ointresserad författaren är av de potentiella skadeverkningarna (förutom könssjukdomar) och i vilken mån det krävs exploatering av utsatthet och brist på andra, bättre alternativ, för att pornograferna framgångsrikt ska kunna exploatera sin ”produkt”. Pornografi produceras alltjämt på en kapitalistisk marknad. Likväl utgör författarens kvalitativa analyser av de många kommentarstexterna som fans producerar och de texter som skrivs i media om Rapid och andra utförares filmer ett rikt forskningsmaterial. På sitt sätt bekräftar författaren resultaten från de andra studierna vi gått igenom. Bilden som då tecknas är en rovgirig pornografiindustri i vilken utföraren mer eller mindre tvingas utstå angrepp på sitt liv, frihet, hälsa och person – ohälsosamma, förnedrande och smärtsamma upplevelser som vi bara kan hoppas (men inte förvänta oss) ersätts ekonomiskt. Att författaren själv inte tycks se denna undertext av förtryck gör inte att den är mindre sann.
År 2021: ohälsa, exploatering m.m.
Porn Work: Sex, Labor, and Late Capitalism (bok)
Heather Bergs monografi om produktionen av pornografi i Kalifornien publicerades av University of North Carolina Press 2021.
915
Berg är verksam som genusvetare vid Washington University i St.
906
Brennan, “Going Bareback,” 391 (“I acknowledge here that there is in fact still considerable risk of the ‘H’s’
other than HIV when barebacking—namely herpes, HPV and hepatitis. PReP has minimized one risk, but the others are still present.”).
907
Ibid., 394.
908
Ibid., 384.
909
Ibid., 382.
910
Ibid., 377 “Rapid’s bareback debut, after all, did premiere in the same month as his 23rd birthday, which is
significant as it marks the definitional twilight of what a twink is: namely a boyish, 18–23-year-old”
911
Ibid., 389.
912
Ibid., 388, 392.
913
Ibid., 388.
914
Ibid., 392.
915
Heather Berg, Porn Work: Sex, Labor, and Late Capitalism (Chapell Hill: University of North Carolina Press,
2021)
146 (245)
981
Bilaga 8 SOU 2023:98
Louis och har även fått artiklar och bokkapitel publicerade på samma tema som sin boken.
916
Då
Porn Work troligtvis förmedlar substansen från merparten av hennes tidigare publikationer är det
motiverat att fokusera lite längre på denna publikation. Den bygger på intervjuer och fältarbete som Berg genomfört åren 2012–2019.
917
Metoder, urval och representativitet
Berg skriver att hon intervjuat 81 utförare (performers), chefer och medlemmar i arbetslag (crew
members) samt genomfört icke-deltagande observation vid inspelningar och branschevent.
918
Utöver
detta berättar Berg att regissörer av olika sorters pornografiproduktioner bjudit in henne för att observera deras inspelningar, vilket också ledde till att hon fick ”kontakter” med en del av utförarna som hon senare intervjuade. Berg har observerat branschevents såsom de årliga mötena vid Adult Entertainment Expo och XBIX samt olika branschmöten som hon blivit inbjuden till av the Free Speech Coalition – en välkänd lobbyorganisation finansierad av pornografiproducenter under den förment opolitiska rubriken som ger associationer till yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.
919
Berg poängterar att det är ”hjälp” från publicister inom industrin och ”press credentials” från
skrivande i icke-akademiska sammanhang som möjliggjort för henne att närvara vid ”industry-only
meetings”.
920
Hon beskriver ingående hur hon samarbetat med the Adult Performer Advocacy
Committee för att genomföra en omfattande enkätundersökning av de som arbetar inom pornografin angående ”ojämlika inkomster, samtycke, hälsopraktiker och stigma”.
921
Hon skriver
även att hon suttit i en rådgivande kommittee om testpolicy för könssjukdomar. Om sina engagemang inom branschen skriver Berg bland annat följande:
These engagements do not appear directly in this book—it was important to be of service in ways that were not focused on gathering data—but alongside other collaborations and friendships, they helped shape my understanding of what is at stake in this project.
922
Med andra ord så undviker Berg att påtala för sina läsare, förutom i ett appendix i slutet av boken, vilka samarbeten hon haft, även när det handlar om aktörer med direkta ekonomiska intressen. I sitt appendix förklarar hon dock att det ”tog åratal att etablera kontakter” och att hennes tidigare ”involvering i organiseringen av sexarbete” gav inkörsportar till intervjuer i pornografiindustrin.
923
Hon uppger även att informanterna hört talas om henne och hennes aktivism och att hennes åsikter tilltalade dem, vilket gjorde dem villiga att intervjuas, samt att hon blev även ombedd att skriva intervjuer åt en förläggare för 2014 Adult Entertainment Expo under tre dagar. Det senare gav henne fler uppdrag av olika slag inom pornografibranschen, förvisso obetalda, men med resultatet att hennes kontaktnät stärktes.
924
En problematisk aspekt av dessa arbetssätt är att forskare som
samarbetar med chefer och arbetsgivare kan stöta bort potentiella informanter som är utsatta och exploaterade, då forskaren oavsett intentionerna framstår som partisk.
Berg uppger att hon intervjuat 59 verksamma eller tidigare verksamma utförare i
pornografiproduktion bland vilka ”de flesta” även innehade andra roller i pornografiindustrin såsom chefer, del av arbetslag eller inom PR. Av de som var utförare under tiden för intervjun hade alla
916
Se t.ex. Heather Berg, “Reading Gigs Dialectically,” Critical Historical Studies 9, no. 1 (2022): 35–61; Heather
Berg, “Male Sex Work in the Porn Industry: Gendering Risk and Protection,” i The Routledge Handbook of Male Sex Work,
Culture, and Society, red. John Scott, Christian Grov, & Victor Minichiello (Taylor and Francis, 2021): 133–141; Heather
Berg, “‘A Scene Is Just a Marketing Tool’: Alternative Income Streams in Porn’s Gig Economy," Porn Studies 3, no. 2 (2016): 160–174; Heather Berg & Constance Penley, “Creative Precarity in the Adult Film Industry,” i Precarious
Creativity, red. Michael Curtin & Kevin Sanson (Oakland, CA: University of California Press, 2016): 159–171.
917
Berg, Porn Work, 191.
918
Ibid.
919
Berg nämner själv att the Free Speech Coalition finansieras av pornografiproducenter. Ibid., 11.
920
Ibid.
921
Ibid.
922
Ibid., 191–92.
923
Ibid., 192–93.
924
Ibid., 193.
147 (245)
982
Bilaga 8
utom en person även innehaft andra jobb i industrin.
925
Ytterligare 22 informanter hade arbetat enbart som
agenter, producenter, regissörer, filmförfattare, fotografer, i arbetslag eller som förläggare. I ekonomiska hänseenden var informanterna alltifrån personer med svag ekonomi till dem som nyligen betalat kontant för lyxfastigheter i Kalifornien. Då i praktiken alla av utförarna innehade andra roller i produktionen är Bergs informanter inte ett representativt urval av utsatta personer som exploateras sexuellt; snarare har flertalet av hennes informanter själva ekonomiska intressen i produktionen. Särskilt anmärkningsvärt är här att Berg frågat samtliga utförare i vilken mån de önskade vara anonyma i vissa eller samtliga citat, varpå ”den överväldigande majoriteten” ville framträda med eget artistnamn.
926
Vi kan därför knappast förvänta oss att hennes informanter
avslöjar information som är ekonomiskt skadlig för deras arbets- eller uppdragsgivare.
Tendentiös och ”inbäddad” journalistik
Utifrån klassiska källkritiska kriterier (dvs. äkthet, oberoende, samtidighet och tendens) är
Bergs forskning tveklöst och anmärkningsvärt tendentiös. Vi måste därför närma oss hennes rapportering om förhållandena i pornografiindustrin med mycket stor försiktighet – trots att hon tycks inneha ett unikt primärmaterial av källor. Genom triangulering med annat material med motsatt tendens finns möjligheter att belysa substantiella förhållanden om våld, utsatthet, hälsa och exploatering såvida de bekräftar relevanta uppgifter för uppdraget. Eftersom Berg inte är den enda forskare som arbetat nära med profitörer och chefer inom pornografin är det också värt att notera att den typ av forskning, däribland särskilt ickedeltagande observation, går att likna vid en så kallad ”inbäddad journalist.”
927
Inbäddad journalistik är ett begrepp som uppstod när USA invaderade Irak
2003–2011 och särskilt utvalda reportrar fick följa med på den amerikanska militärens sida i konfliktområden, vilket kritiserades för att producera en skev vinkling och sätta objektiviteten ur spel.
928
Den beskrivning Berg ger av hur hon introducerats till sina informanter via regissörer och
hur hon samarbetat med arbetsgivare under forskningprocessen ger tydliga associationer till begreppet ”inbäddad journalist” då hennes informanter i praktiken blir vägvisare (och troligtvis grindvakter) till de forum hon får undersöka.
Relevanta fynd/resultat
Vilka forskningsresultat av relevans för vårt uppdrag redovisar Berg? För det första deklarerar
Berg att hon inte frågade ”någonting” om utförarnas barndom, pornografins samhälleliga effekter, utförarnas medicinska status (inklusive historiken av sexuellt överförbara sjukdomar) eller deras mellanmänskliga- och sexuella relationer utanför inspelningssammanhanget.
929
Hon motiverar denna
frånvaro av (åtminstone för denna utredning) relevanta frågor med att hon inte vill ”reproducera” intrycket hos pornografins fans och i dess marknadsföring, nämligen att alla aspekter av utförarnas liv är öppet för allmänheten.
930
Denna motivering gör dock att värdet av Bergs undersökningar blir
mindre för vår litteraturgenomgång och inte sällan irrelevant.
Berg noterar att ”många” av de informanter hon intervjuade var färdiga med college när
finanskrisen slog till 2008 och hade studielån som bara växte; samtidigt försämrades den reguljära arbetsmarknaden. Hon menar att dessa personer fick en bättre situation genom pornografin. Den vanliga arbetsmarknadens låga löner, dåliga arbetsförhållanden, oflexibilitet och uttråkning skapade en ”ström av arbetare som sökte ett alternativ inom porrarbete”, skriver Berg.
931
I samma andetag
säger hon dock att förhållandena har blivit sämre i pornografin sedan 2010. Här nämner hon informanter som säger att lönerna pressats och att utförarna behöver stå för kostnader som de slapp
925
Ibid., 9–10.
926
Ibid., 195.
927
Encyclopaedia Britannica Online, s.v. “Embedded Journalism,” författat av Martin Löffelholz, hämtat 27 februari,
2023, https://www.britannica.com/topic/embedded-journalism.
928
Ibid.
929
Berg, Porn Work, 194–95.
930
Ibid., 195.
931
Ibid., 14.
148 (245)
983
Bilaga 8 SOU 2023:98
stå för tidigare, till exempel tester för könsjukdomar, scenkläder, hårstyling och makeup.
932
Samtidigt
tycks pornograferna fortfarande göra vinster, säger Berg. Hon har fått tillgång till vissa producenters siffror som indikerar att de kan få tillbaka det dubbla på sin investering, trots industrins hårdare konkurrens.
933
Bilden som tecknas blir därmed något motsägelsefull: å ena sidan erbjöd pornografin
utförare en väg ut ur arbetslöshet och hög skuldsättning, å andra sidan pressas utförares löner samtidigt som kostnaderna ökar och producenterna fortfarande gör vinster. Berg hänvisar även till vissa informanter som indikerar att filmerna inte räcker att leva på utan ”bara är ett verktyg för marknadsföring”. Dessa utförare använder filmerna för att göra reklam för personliga hemsidor och personliga ”tjänster” åt konsumenter, såsom sessioner framför webkamera, uppkopplade och i realtid (webcam performance).
934
Utföraren i denna situation är snarare att likna vid entreprenörer än
lönearbetare. Vi vet emellertid inte hur representativa och hur många de är då Bergs urval, som tidigare nämnts, är skevt.
Berg beskriver att lönen för filmer åt etablerade producenter bestäms utifrån antal dagar,
varför inspelningen ofta pågår under många timmar i sträck. För en del, skriver hon, är så kallade
featurefilms med dialoger därför inte värt besväret.
935
Med hänvisning till det som konstaterats ovan
om distinktionen mellan fantasy och gonzo i kapitel 3, där den senare i större utsträckning innehåller handlingar såsom ass-to-mouth, gagging, och dubbel penetration, är det talande att dialogpornografi där sådana handlingar förmodligen inte visas i lika hög utsträckning enligt Berg betalas sämre för utförarna. Berg nämner inte på vilket sätt gonzopornografin skiljer sig från det hon kallar mainstream
features i dessa avseenden, vilket torde vara nödvändigt för att läsaren ska förstå betydelsen av
informanternas uppgifter. Den utsatthet för förnedring och fysiska aggressioner som kan antas vara vanlig även i de gonzoproduktioner som informanterna hänvisar till påverkar sannolikt deras ersättningsnivåer. Däremot skriver Berg att ”för vissa” är featurefilmer mer ”roligt, och engagerande arbete” och då citerar hon en regissör som anser att det är bra marknadsföring för en utförare.
936
Läsaren torde emellertid få en skev bild när Berg endast beskriver gonzoproduktioner med termer som att de presenterar ”mer intensiva sexscener”. Det är en förminskning att bara beskriva det som ”tuffare för kroppen”
937
att vara måltavla för gagging, ass-to-mouth, dubbel penetrering och verbal
förnedring. Däremot påtalar Berg att de flesta av utförarna inte kan välja utan ”tar de jobb som erbjuds” och att det vanligaste är gonzogenren. Ersättningen och servicen under inspelningarna av filmer med svarta utförare sägs också vara sämre trots dokumenterat stor efterfrågan,
938
vilket är ett
belägg för att det sker diskriminering på grund av hudfärg.
Berg konstaterar att trots populariteten av termen ”porrstjärna” finns det färre stjärnor och
fler ”arbetande skådespelare” i branschen. Utförarna kan inte göra lättförtjänta pengar utan ”kalibrerar sina krav enligt deras relativa (och ständigt skiftande) förhandlingsutrymme på arbetsmarknaden”, skriver hon.
939
Snarare än att vara direkt tvingade menar Bergs informanter att de
måste konkurrera med ett ständigt strömmande utbud av ”villiga arbetare”; förvisso kan de säga nej till olika saker, men riskerar då ett skadat rykte och förlorade intäkter.
940
Däremot hävdar hon att fall
av allvarliga övergrepp som fått stor publicitet i sig visar att de ”avviker från normen”,
941
vilket dock
inte är en självklar logik. Berg menar också att hiv-testning inom de etablerade produktionerna fungerar,
942
men uttalar sig inte om andra könssjukdomar – något vi återkommer till i genomgången
av andra studier. Hon hänvisar även till en kvinnlig utförare som menar att det under 1990-talet var
932
Ibid., 15.
933
Ibid., 15.
934
Ibid., 15–16.
935
Ibid., 31.
936
Berg, Porn Work, 31.
937
Ibid., 32 (citerar informant).
938
Ibid., 32.
939
Ibid., 35.
940
Ibid., 35.
941
Ibid., 38.
942
Ibid., 39.
149 (245)
984
Bilaga 8
enklare att avvisa vissa män som motspelare och att det oftast var samma personer hon hade att göra med; nu måste hon ha sex med okända män för att kunna fortsätta, vilket hon ”’finner farligt’”.
943
Endast ”en minoritet” av mittfårans producenter tillåter kondomanvändning, skriver
Berg.
944
Hennes informanter ger ett varierat intryck av utsatthet för könssjukdomar. Hon frågade
inte direkt, men vissa berättade frivilligt att de exponerats under inspelningar, andra sade att de smittats men kunde inte avgöra källan och ytterligare andra som huvudsakligen genomförde ickepenetrerande sex hävdade att de inte smittats.
Berg presenterar uppskattningar av genomsnittsersättningen av intäkterna i ”mittfåran” av
industrin: $800–1,000 för en vaginal samlagsscen som typiskt sett tar 5 timmar att spela in; $1,000– 1,200 för en anal samlagsscen, $250–500 för en oralsexscen; $600–800 för en scen mellan två kvinnliga skådespelare.
945
Inom manlig gaypornografi uppskattas en anal samlagsscen till mellan
$800–1,200 och oralsex till mellan $200–400.
946
Berg förklarar dock att utförarna har stora utgifter
för skönhetsvård i samband med inspelningar och att transpersoner har särskilt stora kostnader, bland annat för extra hormonbehandling samt preparat för att förlänga erektionen.
947
En manlig
utförare som även arbetar som regissör och producent råkade ut för att hans penis ”sprack” när en partner närmade sig uppifrån och i fel vinkel, vilket ledde till flera kirurgiska ingrepp och fyra månader utan arbete och lön.
948
Sjukhusräkningen var på $120,000 (dvs. över en miljon kronor) av
vilka produktionsbolaget endast bidrog med $20,000. En annan kvinna sägs i början av sin karriär blivit anlitad för att utföra fyra scener inom loppet av fyra dagar, med en scen inplanerad varje dag utan chans till återhämtning: “‘I was torn so badly I had to have surgery,’” säger hon.
949
Det är känt sedan länge att utförarna använder olika droger eller prestationshöjande preparat
för att ”hjälpa till att få jobbet gjort”, skriver Berg.
950
Att ha tid för återhämtning innebär därför inte
bara återhämtning från den fysiska påfrestningen i exempelvis gonzopornografin, utan även återhämtning från medicinering som möjliggjorde utförandet. ”De mottagande parterna använder ofta muskelavslappnande preparat för att mer komfortabelt ackommodera särskilt stora eller flera partners (som i dubbel- och trippelpenetrering) och erfar ibland beroende och sidoeffekter som resultat,” skriver Berg.
951
Männen riskerar också problem på grund av användning av
prestationshöjande preparat, till exempel kirurgisk dränering av överflödigt blod i penis (priapism) eller kardiovaskulär stress.
952
Berg citerar emellertid några informanter som vill få sagt att även andra
arbeten ger fysiska problem, till exempel problem med axlar eller brännskador på grund av utspillt kaffe.
953
Berg nämner även informellt stigma som ett hinder. Det är dock oklart hur många av hennes
informanter som råkat ut för att hyresvärdar diskriminerar dem, att banker stänger deras konton, eller att vårdpersonal reducerar deras problem till att handla om ”sexarbete”.
954
Däremot har även
andra studier utöver Bergs konstaterat (vilket är logiskt) att med den dubbelmoral som råder löper kvinnliga utförare stor risk för stigmatisering om nya arbetsgivare, barns skolkamrater eller grannar upptäcker att de figurerat i pornografi.
955
Oron permanentas och bidrar till psykisk ohälsa.
956
943
Ibid., 44 (citerar Raylene).
944
Ibid., 51.
945
Berg, Porn Work, 59 tbl.1.
946
Ibid.
947
Berg, Porn Work, 140–144.
948
Berg, Porn Work, 145–146.
949
Berg, Porn Work, 146.
950
Berg, Porn Work, 147.
951
Berg, Porn Work, 146.
952
Ibid., 146.
953
Ibid., 147.
954
Ibid., 151.
955
Ibid., 151.
150 (245)
985
Bilaga 8 SOU 2023:98
Bergs bok innehåller en stor mängd abstrakt analys med olika referenser till marxistisk
teoribildning, framförallt med fokus på arbetsrättsliga och ekonomiska aspekter. En informant uttrycker den prekära situationen: ”When I asked Richie Calhoun about the benefits available to performers, he responded, ’We have nothing. We have no medical insurance, we have no union, we have no residuals or royalties.’”
957
Trots sådana mörka resonemang låter Berg flera informanter,
såväl producenter som utförare, ge sken av att den alternativa ”amatör-” eller ”feministiska” pornografin, som ger lägre inkomster, värdesätter pornografins autenticitet – att personer har sex på grund av åtrå snarare än av ekonomiska skäl.
958
Med tanke på att flertalet av Bergs informanter har
ekonomiska intressen utöver att vara utförare, och därmed torde framställa sin verksamhet i ett positivt ljus,
959
är dessa uppgifter inte helt pålitliga. Inte helt oväntat tycks en informant motsäga det
han sagt om så kallad amatörpornografi till en journalist mindre än tre år tidigare.
Den 7 februari 2011 citerar reportern Benjamin Wallace en producent och distributör av så
kallad amatörpornografi i New York Magazine vid namn Farrell Timlake, delägare av distributören Homegrown Video:
Pretty much all the porn labeled “gonzo” and “reality” these days is a put-on, Timlake insists. In the Dancing Bear series, a male stripper wearing an enormous bear head performs for a bachelorette party until several fairly respectable-looking women suddenly lose control and start fellating him. “That stuff looks pretty real,” he says. “It takes a minute, but where are there roomfuls of women willing to have sex with a guy?” Watch a few of them, and you’ll notice the same women reappearing. Another series, Dare Dorm, claims to pay real college kids for tapes of campus orgies, but Timlake isn’t buying it. “I can always tell, because most college kids can’t afford as many tattoos as those people have.”
960
När Berg intervjuar samme Farrell Timlake den 23 januari 2014 säger han följande:
Our pay is a little lower than the typical producers are paying. . . . So, part of the intention of that is to really get the people that want to be doing it for the exhibitionist thrill. We definitely stay away from people that seem desperate about the money. . . . Part of our whole pitch is that it’s got to be about the fun. That’s really what we’re looking for; it’s got to be real emotion. Keeping that authenticity is all about getting that emotional connection of people that are really there for the right
reasons.
961
Dessa två citat är oförenliga såvida inte Timlake inom loppet av mindre än tre år lyckats med det ingen annan enligt honom själv klarat av: hitta personer som har sex framför kameran som tidsfördriv snarare än av ekonomiska skäl.
Här bör återigen poängteras att informanterna har ett ekonomiskt egenintresse i att framställa
sin verksamhet på ett sätt som kan generera störst vinst och det förefaller därför troligt att de ser intervjun som ett sätt att marknadsföra sina produkter. Samtliga framträder dessutom med sina artistnamn, vilket de knappast skulle göra om de avsåg att avslöja problem eller missnöje gentemot chefer, konkurrenter, myndigheter eller andra aktörer i branschen. Det är svårt att ta Bergs arbete på allvar
962
och lita på att de sakförhållanden som beskrivs inte förvrängs och framställs på ett för
utförarna fördelaktigt sätt. Även om hon förmedlar korrekt information i vissa fall är det svårt för en läsare att veta vad som är och vad som inte är det. Skildringen känns tillrättalagd. Författaren tycks befinna sig i symbios med sina informanter: de kan använda henne som ett instrument för
956
Jfr Melissa Farley, “Legal Brothel Prostitution in Nevada,” i Prostitution and Trafficking in Nevada: Making the
Connections (San Francisco: Prostitution Research & Education, 2007), 37 (diskuterar oron hos personer i prostitution att
pornografi där de medverkat ska spridas).
957
Ibid., 9.
958
Ibid., kap. 2.
959
Se t.ex. ibid., 9–10; Appendix, ss. 191–196.
960
Benjamin Wallace, “The Geek-Kings of Smut,” New York Magazine, 7 februari 2011 (Lexis).
961
Ibid., 72 (Bergs kursivering) (beskriver en intervju av Heather Berg med Farrell Timlake via telefon, 23 januari
2014).
962
Exempelvis presenteras så triviala slutsatser som att utförarna känner sig exploaterade när de tvingas utföra
påfrestande sexuella handlingar mot dålig ersättning men väl till mods när de får bra betalt. Berg, Porn Work, 87.
151 (245)
986
Bilaga 8
marknadsföring – hon kan utnyttja dem för att presentera ett till synes unikt och svårtillgängligt material. Resultatet riskerar emellertid bli mer fantasi än forskning. Ett så tendentiöst material är svårt att beakta i en vetenskaplig litteraturgenomgång mer än för vad det är: en välregisserad partsinlaga.
“American Adult Pornography Consumers' Beliefs and Behaviors Related to Pornography Studios Mistreating Their Performers”
Som syns i titeln på denna artikel så undersöker inte studien produktionsförhållanden; det är amerikanska pornografikonsumenters föreställningar och beteenden relaterade till de föreställda produktionsförhållandena som kartläggs. Artikeln är skriven av Craig Tollini och Bridget DiamondǦWelch, bägge två verksamma vid amerikanska universitet.
963
Studien samlade in 550
enkätsvar via MTurk (en onlineplattform som rekryterar deltagare till enkätundersökningar mot modesta ersättningar). För att delta krävdes att personerna var minst 18 år, hade sett studioproducerad pornografi åtminstone en gång under de senaste tre månaderna och (för dem som bara tittade på gratissajter som PornHub och RedTube) med viss sannolikhet kunde bedöma om en video producerats av en enskild person eller en studio. Två dollar utgick i ersättning för att svara på enkäten även om inte respondenten besvarade alla frågor.
964
Sjuttiofyra svar exkluderades på grund av de inte klarade testfrågor eller lade in öppna svar
som var obegripliga. Av de resterande 476 svaren utgjorde 64,3 % ”cis-män”, 31,7 % cis-kvinnor, 1,7 % transmän, 0,4 % transkvinnor och 1,9 % annat. Angående ras och etniticitet uppgav 67,9 % att de var vita, 10,1 % Asian American eller Pacific Islander, 9,5 % svarta eller afroamerikaner, 4,5 %
Hispanic eller Latinx, 2,1 % ursprungsbefolkning (Amerika eller Alaska) samt 5,9 % minst två av
föregående kategorier. Den största åldersgruppen i undersökningen befann sig mellan 23–40 år (42,4 % angav 23–30 år; 36,3% angav 31–40 år). I princip fanns alla andra åldrar representerade om än inte i lika stor utsträckning. I termer av sexualitet angav 84,2 % att de var heterosexuella, 10,3 % bisexuella (eller pansexuella), 3,6 % gay, lesbiska eller homosexuella, 0,8 % asexuella, 0,4 % annat och 0,6 % svarade ej. Den större andelen män i urvalet är i linje med det faktum att män också är de mest frekventa konsumenterna av pornografi.
965
Studien undersökte: (1) i vilken mån pornografikonsumenter söker efter information om hur
olika pornografiska filmstudios behandlade sina utförare; (2) om konsumenterna exponeras för information i medierna om studios som behandlade utförarna illa; (3) vilka konsumenternas föreställningar om prevalensen (förekomsten) av missförhållanden i industrin är; (4) hur ofta konsumenterna tänker på utförarna i dessa avseenden; (5) och hur konsumenter agerar i förhållande till studios som behandlar utförarna illa.
966
Resultaten var nedslående i det avseendet att
konsumenterna ”generellt” tycktes vara ”obekymrade” om missförhållanden och uppmärksammade inte eller sökte inte efter information om hur studios behandlade utförarna. Majoriteten konsumenter hade begränsad exponering för information i media om missförhållanden, betraktade missförhållanden som ett begränsat problem (dvs. att det bara förekom vid ett fåtal studios) och tänkte inte på utförarna eller sökte efter information om hur de behandlades.
967
963
Craig Tollini & Bridget Diamond-Welch, “American Adult Pornography Consumers' Beliefs and Behaviors
Related to Pornography Studios Mistreating Their Performers,” Sexuality & Culture: An Interdisciplinary Journal 25, nr 6 (2021): 2176–2207.
964
Ibid., 2180–81.
965
Ibid., 2181–82. Konsumtionsstatistik redovisas ovan i kapitel 1; se ovan noter 32–38 med där tillhörande
brödtext.
966
Ibid., 2195.
967
Ibid., 2198 (“[P]articipants generally appeared to be unconcerned about mistreatment . . .”). Mer specifikt hade
ungefär hälften av respondenterna exponerats för information i media någon gång om produktionsförhållandena (både bra och dålig information) och mindre än hälften av dessa respondenter exponerades för någon information om studios som behandlade utförarna illa. Utöver detta sade ungefär en tredjedel att de sett eller hört information om
152 (245)
987
Bilaga 8 SOU 2023:98
När respondenterna läste eller hörde om missförhållanden i media om åtminstone en studio
agerade nästan 70 % dock på något sätt (så gjorde även över 90 % av respondenterna som letade efter information om åtminstone en studio och bedömde att den behandlade utförarna illa). Det bör dock påpekas att deltagarna i genomsnitt var mer villiga att agera om de själva hade sökt efter information om missförhållande jämfört med om de exponerats för sådan information i media. Det kan hänga samman med att agerandet i det förra fallet hänger samman med en inneboende önskan och det senare med passivt mottagande av uppmaningar.
968
Ytterligare bör påpekas att deras
agerande mestadels inte var särskilt kraftfullt utan mer handlade om att exempelvis inte prenumerera på en viss studios videoläpp eller att ge dess videor negativa betyg online. Den typen av agerande är inte interaktiva, formella eller betungande och har inte särskilt stor förändringspotential jämfört med att till exempel kontakta polis eller politiker; beteendet kräver definitivt inte reglering eller systemförändringar av pornografiindustrin.
969
Författarna benämner sådant agerande som en form
av ”moraliskt identitetsarbete” (moral identity work). Med det vill författarna säga att konsumenterna enbart söker upprätthålla föreställningen om sig själva som ”goda människor” snarare än att säkerställa trygghet och välmående för utförarna.
970
Författarna menar att deras studies särskilda bidrag är att vara den första kvantitativa
undersökning som undersökt frågan om konsumenters föreställningar och beteenden relaterade till missförhållanden hos professionella pornografstudios. Tidigare studier har fokuserat på kvinnliga konsumenter som själva beskriver sin konsumtion som ”etisk” och där vissa av konsumenterna dessutom uttryckte intresse för ”feministisk pornografi”. Det är mer sannolikt att sådana konsumenter har utförarnas välmående som prioritet än de mer generella grupper som deltog i denna studie av Tollini och DiamondǦWelch.
971
Avslutningsvis lyfter författarna till studien fram att konsumenterna tycks visa föga intresse
för utförarnas välmående då mindre än en fjärdedel av respondenterna följde utförarna på sociala medier eller läste några av deras bloggar och mindre än hälften hade hört eller sett någon information om behandlingen av utförarna från några medier. Detta ointresse till trots vill författarna också poängtera att när respondenterna antog att åtminstone en studio behandlade utförarna illa – men först efter att ha sökt reda på sådan information – så agerade man på något sätt, även om det skedde med liten insats såsom att ge sämre betyg online eller avsluta en prenumeration. Författarna skriver att de som vill förändra situationen till det bättre bör ta reda på vilka faktorer som gör att konsumenterna söker reda på sådan information som får dem att vilja agera.
972
Det är
dock svårt att dels förstå författarnas tillit att denna förändringskraft även skulle finnas hos den majoritet som i dagsläget inte visar intresse för att ens ta reda på de förhållanden som råder, dels förstå varför författarna anser att det överhuvudtaget är en rimlig och realistisk väg för att få bort problemen med missförhållanden i pornografiindustrin. Majoriteten av utförare tycks ha en demografiskt liknande situation som personer i prostitution och människohandel, med ojämnt maktförhållande mellan konsumenter och producenter å ena sidan och utförare å andra sidan som liknar dem mellan sexköpare, hallickar och personer i prostitution. Att sätta sin tilltro till det författarna själva kallar konsumenternas ”moraliska identitetsarbete” (dvs. hur de betygsätter filmer eller betalar prenumerationsavgifter eller ej) framstår som alarmerande oproportionerligt för att
missförhållanden om bara en eller två studios; desto färre procent uppgav detta ju fler studios det handlade om. Distributionen av svar till frågorna om den uppfattade förekomsten av missförhållanden såg likadan ut: den högsta procenten svarade att bara en eller två studios behandlade utförarna illa. På samma sätt svarade den högsta procenten av respondenterna att de aldrig tänkte på utförarna och majoriteten hade aldrig letat efter information om hur studios behandlade sina utförare. Ibid.
968
Ibid., 2199.
969
Ibid., 2198.
970
Ibid., 2198–99.
971
Ibid., 2199.
972
Ibid., 2200.
153 (245)
988
Bilaga 8
bemöta den exploatering, ohälsa och det fysiska och psykiska våld som framför allt de kvinnliga utförarna tycks utsättas för.
“Reality Porn”
Artikeln “Reality Porn” är skriven av juristprofessorn India Thusi vid Indiana University Maurer School of Law och publicerad i New York University Law Review.
973
Thusi anlägger olika juridiska
perspektiv på det nya landskapet på internet, där företeelser som virtuell prostitution, OnlyFans, internetpornografi med mera väcker frågor om vilken reglering som är tillämplig. Det genomförs ingen empirisk undersökning av våld, exploatering eller ohälsa inom sådana företeelser och det sammanfattas heller inga studier om detta. Artikeln saknar därmed material för vårt uppdrag.
“Body and Sexual Objectification: Perceptions in the Shuar Indigenous Community”
Studien är publicerad på spanska i tidskriften Ciencia y Enfermeria och författad av Liliana Brito Roby, Doriz Jiménez Brito, Elisabeth Cecilia Sinche Rivera och Aydée Angulo Rosero.
974
Forskarna
genomför en fenomenologisk kvalitativ intervjustudie tillsammans med 24 personer som tillhör ursprungsbefolkningen Shuar i Ecuador: 8 män och 16 kvinnor varav 8 tonåringar (14–17 år) och 16 vuxna (18 till 60 år).
975
Shuar genomförde redan 1599 ett framgångsrikt uppror mot den spanska
kolonialmakten i orterna Logroño de los Caballeros samt Sevilla de Oro, men nya grupper såsom upptäcktsresande, missionärer, gruvbolag, nybyggare och nationalstater har ifrågasatt Shuarfolkets rätt till sitt land och exploaterat deras tillgångar och människor.
976
Inte oväntat beskriver
informanterna i studien hur prostitutionen i deras samhälle är ett resultat av kolonisering och globalisering.
Såväl prostitution som pornografi behandlas i artikeln, där de sätts in i ett materialistiskt
sammanhang av informanterna. Flera påpekar att de som utnyttjas har ekonomiska drivkrafter, exempelvis jakten på att försörja sig eller förbättra sin levnadsstandard i kombination med den allmänna konsumismen. Informanter säger även att digitaliseringen ökat pornografikonsumtionen, som ”slagit ner som en bomb” särskilt bland den unga populationen.
977
Flera informanter pekar på
hur den unga populationen söker imitera och ”agera ut” pornografin i verkliga livet. I det sammanhanget nämner också några informanter en vanligare trend att unga kvinnor och män i samhället fotograferas eller filmas, och att materialet sedan laddas upp på internet. I praktiken kan detta vara en form av pornografiproduktion eller produktion av nakenbilder/filmer. Forskarna kommenterar med referenser till liknande studier av ursprungsbefolkningar där det framkommit att unga utnyttjas för att göra pornografi. De menar att även om omfattningen inte är särskilt stor – något som är oklart då ingen omfångsundersökning genomförs – är pornografin inget unikt för Shuarfolket. Snarare är det ett resultat av kolonisering, globalisering, digitalisering, behovet av försörjning och ”konsumism”. Det påpekas att särskilt ursprungsbefolkningar tenderar att exploateras och presenteras som en ”exotisk” och ”rasifierad” undergenre inom pornografin.
978
Eftersom studien av Shuarfolket är kvalitativ kan vi inte kvantifiera informationen för att göra
statistiska generaliseringar. Kopplingen till historisk kolonisering, globalisering, ekonomisk
973
India Thusi, “Reality Porn,” New York University Law Review 96, nr 3 (2021): 738–808.
974
Liliana Roby Brito et al., “Body and Sexual Objectification: Perceptions in the Shuar Indigenous Community,”
Ciencia y Enfermeria 27, nr 17 (2021): 1–11.
975
Ibid., 5.
976
Se t.ex. Ampam Karakras, “Territory of the Shuar People,” Revista: Harvard Review of Latin America 22, nr 3
977
Roby Brito et al., “Body and Sexual Objectification,” 8.
978
Ibid., 9.
154 (245)
989
Bilaga 8 SOU 2023:98
exploatering och drivkrafter för ett bättre liv möjliggör dock ”analytiska generaliseringar,”
979
vilket är
i linje med den realistiska systematiska litteraturgenomgången som kan pröva olika teorier. Det är här rimligt att anta att de mekanismer som generellt gör människor mer sårbara för våld, exploatering och ohälsa i produktionen av pornografi förstärks där ursprungsbefolkningar försvagats av historiska, socioekonomiska, politiska och globala krafter utom deras kontroll. Unga kvinnor och män utan god utbildning eller arbetsmarknadsanknytning som deltar i pornografiproduktion i sådana samhället kan stå under betydligt hårdare ekonomisk press att acceptera de handlingar som pornografikonsumenterna och producenterna helst vill se än motsvarande grupper i västerländska samhällen med bättre sociala skyddsnät (t.ex. Skandinavien eller EU).
Historisk och kulturell diskriminering som drabbat koloniserade folk kan också spä på en
redan negativ självbild hos exempelvis en ung kvinna som utsatts för sexuella övergrepp under barndomen och/eller i prostitution, eller hos en ung homosexuell man som nyss stötts bort av sin familj. En sådan multipel sårbarhet leder till ett intersektionellt förtryck, det vill säga ett tungt ok av sociala faktorer som sammantaget gör det betydligt svårare att stå emot krav på olika skadliga, ohälsosamma eller exploaterande handlingar än det skulle vara för en ung person med bättre självkänsla och som inte utsatts för liknande problematik under uppväxten. Svenska pornografikonsumenters efterfrågan på mer extrema, farligare, udda eller ”exotiska” presentationer kan på så sätt bidra till lokala pornografers ohälsosamma, exploaterande och ibland våldsamma utnyttjande av medlemmar i ursprungsbefolkningar. Även om denna studie från Ecuador inte tydligt klarlägger sådana samband är det rimligt att utifrån det som sägs av informanterna och det vi redan vet om pornografiindustrin analytiskt generalisera på det sättet. Lagstiftaren bör alltså ha i åtanke att risken till vad vi på goda grunder kan kalla ett postkolonialt utnyttjande existerar i den globala pornografiska kedjan av konsumenter, producenter och utförare – såväl mellan nord och syd som mellan Sverige och Ecuador.
“Male Sex Work in the Library Collection: Discoveries in the Stacks”
Detta bokkapitel författat av Robert Ridinger är en genomgång av litteratur om manlig prostitution där pornografi blir mycket fåordigt behandlad.
980
Anledningen till att kapitlet plockats ut för djupare
genomgång beror mer på att termen pornografi figurerar ofta i relation till pornografisk fiktion än att den figurerar i relation till litteratur om produktionsvillkor. I praktiken presenteras ingen empiri som är relevant för uppdragets kunskapsbildning.
“Predatory Porn, Sex Work and Solidarity at Borders”
Denna artikel författad av Piro Rexhepi är en litterär betraktelse över vänner som funnit gaypornografi av sig själva på internet, där en så kallad amatör utan deras vetskap lagt upp dessa filmer.
981
Vännerna försöker därför finna reda på gärningsmannen och finner i det sammanhanget
ytterligare ”amatörpornografi” som lagts upp av olika personer. Materialen som diskuteras presenterar scener med flyktingar som befinner sig i prostitution i Grekland och deras sexköpare. Det tycks vara sexköparen som filmat interaktionerna i smyg. Författaren beskriver hur han och dennes vänner inte lyckas lokalisera några av pornograferna. Avslutningsvis uttrycks en mäng abstrakta litterära resonemang i artikeln som saknar tydligt praktiska tillämpbarheter för vårt syfte, förutom konstaterandet att ”rovdjurspornografi” kan produceras med utsatta migranter som har
979
För ett resonemang om hur den kvalitativa fallstudien bidrar med analytisk (i motsats till statistisk)
generalisering, se Robert K. Yin, Case Study Research: Design and Methods, 5th ed. (Los Angeles: Sage, 2014), 40–44.
980
Robert Ridinger, “Male Sex Work in the Library Collection: Discoveries in the Stacks,” ur The Routledge
Handbook of Male Sex Work, Culture, and Society, red. John Scott, Christian Grov, & Victor Minichiello (2021): 192–211.
981
Piro Rexhepi, “Predatory Porn, Sex Work and Solidarity at Borders,” Ethnic & Racial Studies 44 nr 9 (2021):
1629–47.
155 (245)
990
Bilaga 8
svårt att värja sig för ”amatörpornografer”. I ljuset av författarens anekdotiska men förvisso högst sannolika händelser kan vi med denne även konstatera att pornografikonsumtionen tycks göda en marknad för producenter och distributörer som kan erbjuda material som presenterar autentiska situationer av prostitution, inklusive exploaterandet av ovetande offer.
“Eroticizing Desperation: Poverty GayǦforǦPay Porn”
Denna artikel författad av Mark J. Kiss och Todd G. Morrison beskriver en undersökning av ett antal pornografiska producenter och distributörer i USA av en genre kallad poverty gay-for-pay.
982
Genren presenterar genuint heterosexuella män som utför sex med andra män på grund av fattigdom och trängande behov av kontanter. I artikeln gör författarna en kvalitativ innehållsanalys av olika pornografisidor, deras filmer samt undersöker producenternas samt utförarnas bakgrund via olika offentliga register och nätsidor i USA. Studien kan sägas vara en kombination av kvalitativ innehållsanalys och detektivarbete. Författarna fokuserar framför allt på två sidor som uppvisar rikligt med information som styrker att aktörerna är heterosexuella och ekonomiskt utsatta män och inte professionella utförare. Sidorna går under namnen Gemini Men samt Workin’ Men XXX. Emellertid finns fler liknande sidor som diskuteras i artikelns första del med referenser till andra forskares undersökningar. Fenomenet poverty gay-for-pay tycks alltså inte vara marginellt utan snarare en betydande undergenre inom gaypornografin. Författarna menar att genren har negligerats av forskare eftersom gay-for-pay, som är en annan genre utan synbar fattigdom inblandad, ofta tagit merparten av uppmärksamheten och i sig självt är svårbegriplig som sexuellt-kulturellt fenomen. Dessutom finns andra genrer, till exempel ett fiktivt skådespel med gayaktörer som framställs som om de vore heterosexuella, varför författarna menar att genren poverty gay-for-pay har förminskats, setts som oviktig eller buntats ihop med den generella litteraturen om gay-for-pay. Men volymen som produceras inom poverty gay-for-pay är signifikant. Till exempel har Gemini Men enligt egen uppgift en katalog av mer än 1 000 videor och 275 män, vilket indikerar att genren förtjänar att beaktas.
De två webbsidorna Gemini Men och Workin’ Men XXX personifierar genren poverty gay-for-pay.
Producenterna av poverty gay-for-pay är ofta enmansföretagare, såväl i bokstavlig som bildlig bemärkelse:
The owners of these studios are older men (50 +) who serve as jack-of-all-trades casting director, camera operator, video editor, and webmaster. The pornographic scenes occur in private residences (e.g., garages, basements) or motels. Due to the low-quality video equipment and non-existent production values (i.e., no formal sets, dim or harsh lighting, and poor sound quality), the final product is unmistakably amateurish.
983
De manliga utförarna friseras alltså inte utan presenteras i stället ofta som otvättade och med ”otrimmade” naglar med mera trots att inspelningsplatsen har duschar som används direkt efter inspelningen.
984
Genom att produktionen framstår som ”amatörmässig” tilltalar den dock ett särskilt
konsumentsegment som söker efter mer ”autentisk” pornografi. I detta avseende liknar genren annan ”amatörpornografi”. Produktionen bedrivs dock på ett systematiskt och förmodligen ekonomiskt vinstgivande sätt. Den federala lagstiftningen ålägger exempelvis producenter att vid inspelning av pornografi dels registrera samtliga utförares verkliga identiteter, dels ange en officiell adress på produkten dit myndigheterna i efterhand kan vända sig för att inspektera registret.
985
Mannen bakom Gemini Men har angett en adress i ett välbärgat område i Tampa, Florida där det står
982
Mark J. Kiss & Todd G. Morrison, “Eroticizing Desperation: Poverty GayǦforǦPay Porn,” Sexuality & Culture
25, nr 4 (2021): 1509–28.
983
Ibid., 1511.
984
Ibid., 1512.
985
Se Record Keeping Requirements 18 U.S.C. § 2257 (25 juli 2023), https://uscode.house.gov/.
156 (245)
991
Bilaga 8 SOU 2023:98
ett stort, välskött hus.
986
Det är också värt att notera att producenterna bakom de två webbsidorna
varit verksamma i nästan 40 år; den ena sedan 1980-talet och den andra sedan 1990-talet, bägge från början med postorderkataloger som specialiserade sig på gaypornografi och senare internetsidor på 2000-talet.
987
I artikeln får vi följa hur producenten bakom Workin’ Men XXX i filmerna visar hur han bland
annat rekryterar sina utförare bland hemlösa uteliggare, bland nyligen frigivna fångar från fängelser, från häkten där det finns personer som inte kan betala borgen, vid gathörn där män som är ”down-
and-out” samlas, bland tältläger i storstäder där ensamma män bor – enligt uppgift i ett fall
registrerade sexualförbrytare som förlorat fotfästet i samhället. Filmernas tittare får alltså bokstavligen följa med producenten på dennes rekryteringsrundor, då han filmar konversationer med hemlösa män som tipsar honom om platser såsom härbärgen, tältläger, eller gathörn där de vet att det finns andra heterosexuella män som kan tänkas vara villiga att utföra sexuella handlingar mot ersättning. Ibland tipsar en utförare om tältläger som slagits upp på nya platser där det kan finnas nya potentiella utförare.
Författarna uppmärksammas också på att producenten bakom Gemini Men på sin Faceboksida
bara listar en ”favorit”: en länk till det lokala häktet. Författarna skriver vidare att många av häktets bilder på intagna (s.k. mugshots) visar kontaktuppgifter och liknar de arketypiska utförarna på Gemini
Men. Det tycks alltså som att flera utförare rekryteras från häktet. Producenten bakom Workin’ Men XXX etiketterar sina utförare som ”oattraktiva, arbetslösa, före detta fängelsekunder, psykiskt sjuka,
missbrukare och hemlösa”.
988
Många har skönhetsfläckar såsom saknade tänder, sår, eksem,
smutsiga naglar och/eller smutsiga händer och fötter. En del av männen verkar vara påverkade av narkotika eller alkohol.
Producenterna använder en strategi för att successivt flytta rekryternas gränser för vad de är
villiga att genomföra. Vid första tillfället framställer sig producenterna som ”en faderlig figur” som erbjuder en hjälpande hand för mäns som är i nöd och behov av pengar. De får onanera inför kameran för summor såsom $50 eller liknande. Producenterna är trevliga och ger inte sken av att ha andra baktankar, men erbjuder männen att återkomma för att delta i flera filmer. Det går inte att se hur lång tid som förflyter mellan filminspelningarna med samme utförare men författarna antar att det är behovet av snabba kontanter som styr hur snart nästa tillfälle infaller. Den ”rovgiriga” karaktären av castingprocessen är uppenbar då exempelvis producenten av Workin’ Men XXX inte utelämnar komprometterande detaljer i konversationerna med de potentiella utförarna. I fallet
Gemini Men så har den första filmen en audition med intervju som inkluderar att posera naken med
emfas på anus och där inspelningen avslutas med onani. Vid nästa tillfälle används små och medelstora anals-sexleksaker som kombineras med soloonani. Därefter används större sexleksaker som ölflaskor, tända ljus och zucchinis som sätts in. Utförarna får ibland äta upp sin utlösning. Detta följs av att ge-/ta emot oralsex till/av en annan man. Slutligen avslutas scenerna med analt samlag med andra utförare eller med producenten. Efter många scener (över 6 stycken) så genomför utföraren handlingar som uppfattas som mer tabu, inklusive att någon urinerar i deras munnar, oskyddat analsex (bareback) (Gemini Men använder vanligtvis kondomer), anal douching (där det ingår att avge vatten från ändtarmen) samt mer och mer ”kreativa” sexleksaker (t.ex. en mekanisk ”knullmaskin” med en stor dildo i ena änden).
989
Värt att notera är också att den muntliga dialogen förändras i takt med att scenerna blir grövre
och mer utmanande. Illusionen om den ”ömsinta faderliga figuren” är starkast vid det första inspelningstillfället, då producenterna talar med utförarna om deras liv i allmänhet. Producenternas röster är lugnande och tycks vara heterosexuella i sitt förhållningssätt. I takt med att handlingarna förflyttas till åt det tabubelagda hållet förändras emellertid dialogerna där producenterna börjar
986
Kiss & Morrison, “Eroticizing Desperation: Poverty GayǦforǦPay Porn,” 1514.
987
Ibid., 1513, 1516.
988
Ibid., 1515.
989
Ibid., 1514–1515.
157 (245)
992
Bilaga 8
diktera ensidigt, till exempel “[p]ut the beer bottle in you . . . . You had a beer bottle in your ass, didn’t you? Say to the camera you like getting fucked by beer bottles.”
990
Författarna påpekar att det
finns ”mängder av tillfällen” där producenten beter sig mer och mer illa mot de reguljära utförarna när de återkommer för att delta i nya scener. Den initiala vänskapliga tonen är en ”groomingteknik” som används för att minimera tvekan hos de heterosexuella männen att utföra mer och mer underordnade gayscener. Återigen ser vi samma mekanismer som i den heterosexuella pornografin, där producenterna söker producera mer extrem och tabubelagd pornografi som ofta innefattar grafisk explicit underordning, våld och/eller förnedring.
Heteronormativitet antyder dessutom att heterosexualitet är ”normalt” och homosexualitet
det ”underordnade” eller ”avvikande”.
991
Filmerna kan därför tolkas som ”subversiva” i bemärkelsen
att de projicerar förnedring och skam på sina manliga heterosexuella utförare, som måste acceptera att delta i förudmjukande sex som är gay. Författarna förklarar:
The blatant humiliation and shame both studios project on to their male heterosexual performers for allowing themselves to partake in submissive gay sex acts staunchly subverts the hetero/gay power differential. As discussed, submissive gay sex acts are a source of prejudicial attitudes towards gay men; thus, insisting that heterosexual men partake in and announce pleasure from these performances serves as the ultimate equalizer (Bybee et al. 2009). These interactions with the straight performers enact retaliation akin to stating, ‘Who’s the fag now?’ Thus, the men’s authentic heterosexuality is confirmed in poverty gay-for-pay via their outward discomfort from relinquishing the innate societal privilege and power associated with heterosexuality.
Författarna påpekar att medverkan i gaypornografi för med sig ett ”påtagligt stigma” som kan minska anställningsbarheten, anstränga familjerelationer och skapa svårigheter att behålla varaktiga förhållanden – inte olikt det som sägs om medverkan för kvinnor i heterosexuell pornografi.
Med ett allt svagare socialt skyddsnät i allmänhet, psykisk sjukdom, ökad hemlöshet och fler
papperslösa migranter som lever utanför välfärdssystemen i Skandinavien är det inte orimligt att anta att genren poverty gay-for-pay även produceras i Sverige. Jämfört med mainstream gay-for-pay så bekräftar poverty-studior den autentiska heterosexualiteten genom att lägga emfas på den föregivettagna kriminaliteten eller fängelsevistelsen, hemlösheten och/eller arbetslösheten som utförarna erfar. Sådana faktorer kan driva heterosexuella män att delta i homoerotiskt överlevnadssex på grund av dess möjliga inkomster – faktorer som inte undgår tittarna då intervjuerna och rekryteringsstrategierna filmas som en del av den pornografiska presentationen och bland annat ingår som vinjetter och epiloger. Män som figurerar i poverty gay-for-pay befinner sig i, med författarna, ”a liminal space where financial instability minimizes their capacity to function independently in society.”
992
Lagstiftaren behöver ställa sig frågan om vi ska ha ett samhälle där
pornografiska producenter utövar rovdrift på och förnedrar utsatta grupper – såväl kvinnor som män och personer av andra kön – för att tillfredställa samvetslösa konsumenters drifter? Om frågan är nej bör prostitutionslagstiftningen, som syftar till att bekämpa sexuell exploatering och mäns våld mot kvinnor, gälla även produktion av pornografi.
993
“Male Sex Work in the Porn Industry: Gendering Risk and Protection”
Detta är ett bokkapitel skrivet av Heather Berg,
994
vars bok Porn Work: Sex, Labor, and Late Capitalism
990
Ibid., 1521 (citerar ur dialogen i en film).
991
Ibid., 1522.
992
Ibid., 1521.
993
För en juridisk analys som drar slutsatsen att existerande prostitutionslagstiftning redan kan tillämpas på
produktionen av pornografi i Sverige, se Max Waltman, Pornography: The Politics of Legal Challenges (New York: Oxford University Press, 2021), 311–333 (innehåller kapitel 8 om Sverige).
994
Heather Berg, “Male Sex Work in the Porn Industry: Gendering Risk and Protection,” i The Routledge Handbook
of Male Sex Work, Culture, and Society, red. John Scott, Christian Grov, & Victor Minichiello (Taylor and Francis, 2021):
133–141.
158 (245)
993
Bilaga 8 SOU 2023:98
(2001) vi redan analyserat ovan och som innehåller samma material inbakat i det större formatet.
År 2020: ohälsa, exploatering m.m.
“A longitudinal evaluation of a survivor-mentor program for child survivors of sex trafficking in the United States”
Undersökningen och artikeln som är författad av Emily F. Rothman med flera saknar information om pornografiproduktion med barn eller tonåringar och tycks av misstag hamnat bland sökträffarna.
995
En enkät som har administrerats till barn och ungdomar innehöll frågor om
fotografering av nakenbilder eller filmning av sexuellt explicita beteenden, men resultaten av dessa frågor redovisas inte i artikeln.
“Global market of sexual nature services. Case for Ukraine”
Artikeln är författad av den Ukrainske ekonomen Kurmaiev Petro, verksam vid Pavlo Tychyna Uman State Pedagogical University, Uman, Ukraine.
996
Författaren uppger att denne samt andra
medarbetare (”our study”) intervjuat 27 kvinnor i gatuprostitution vid europavägarna E50, E85 och E95. De har även analyserat 496 ”portfolios” av personer som erbjuder eskortprostitution samt studerat officiell statistik, forskning samt rapporter från Ukrainska åklagarämbetet, Human Rights Watch, FN:s program om hiv/aids, det Ukrainska hälsoministeriet, TAMPET, Pornhub samt IOM (International Organization for Migration) i Ukraina. Petro redovisning av resultaten om pornografiproduktion är relativt begränsade i artikeln, som även innehåller andra ämnen. Denne skriver dock bland annat att utförare med webbkamera (webcam-modeller), dvs. personer som genomför olika sexuella handlingar på direktbeställning av konsumenten, hade ökat vid tiden för undersökningen, liksom skapandet av webbsidor som distribuerade liknande material i form av inspelningar.
Enligt statistik från Pornhub år 2018 som författaren hänvisar till var Ukraina rankad på 27e
plats i termer av surfbesök (80 % män, 20 % kvinnor), vilket var ungefär i paritet med den befolkningsmängd som fanns i Ukraina före Rysslands invasion. Rekrytering till pornografistudios förekom på flera sätt i Ukraina, skriver Petro. Enligt en manager för en av studiorna rekryterades ”modeller” bland annat via online-konton på datingsajter. Studiorna rekryterade också på gatan via flyers, men oftare via personliga rekommendationer från befintliga utförare med webbkamera, som i sin tur rekryterade bland sina personliga nätverk (vänner, systrar, osv.). Ersättningen vid dessa studios låg enligt uppgift mellan US$18.5–104 (cirka 200–1000 kr) per tillfälle, vilket är betydligt lägre än vad som brukar anges i Amerikanska rapporter. Officiellt var produktion och distribution av pornografi kriminaliserat i Ukraina men produktionen och distributionen ökade ändå enligt författaren. Enligt myndigheternas statistik från 2017 anmäldes 1 541 fall av brott mot pornografilagarna – en ökning med 151 % jämfört med 2013. Bara under juli månad 2018 i städerna Kiev och Dnipro identifierade myndigheterna sju pornografistudior som anställde 30 vuxna ”modeller”.
Även om Petros studio erbjuder begränsad information är det betydelsefullt att utredningen
vet att det produceras professionell pornografi i ”studios” i länder som Ukraina. Så sker troligtvis även i andra östeuropeiska länder, även om aktiviteten kan ha ändrats i just Ukraina på grund av Rysslands invasion den 24 februari 2022. Om uppgifterna att myndigheterna bara i två större städer
995
A longitudinal evaluation of a survivor-mentor program for child survivors of sex trafficking in the United
States
996
Kurmaiev Petro, “Global market of sexual nature services. Case for Ukraine,” Amazonia Investiga 9, nr 26
(2020): 19–27.
159 (245)
994
Bilaga 8
identifierade sju pornografistudier med totalt 30 vuxna modeller under någon slags insats juli 2018 indikerar det en betydande organiserad verksamhet. Det är inte omöjligt att särskilt kvinnliga utförare i Ukraina kan ha tagit sin tillflykt till Sverige efter Rysslands invasion och här försörjer sig på liknande verksamheter – pornografiproduktion och prostitution – eftersom dagersättningen för flyktingar från Ukraina är så låg i Sverige.
“Demographic and Psychosocial Factors Associated with Child Sexual Exploitation: A Systematic Review and Meta-analysis”
Artikeln är författad av Jessica J. Laird med flera och redovisar en systematisk litteraturgenomgång samt kvantitativ meta-analys av faktorer som hänger ihop med sexuell exploatering av barn.
997
Den
innehåller inte någon information om produktion av pornografi med vuxna varför dess relevans för genomgången är svag. Ett indirekt relevant resultat är emellertid att studier som genomgår metaanalysen visar att exponering för såväl barnpornografi som vålds-/våldtäktspornografi signifikant ökar risken betydligt för sexuell exploatering. Notera att studier visat hur exponering för våldspornografi brukar hänga ihop med en högre konsumtion av pornografi, vilket författarna inte nämner. Och eftersom sambandet är en korrelation är kausaliteten okänd, men det finns likväl flera tänkbara mekanismer: hallickar kan visa barnet våldspornografi som ett sätt att normalisera övergreppen (”vuxna människor gör på det här sättet”),
998
sexköparna kan visa barnet sådan
pornografi för att begära imitation, barnets vänner eller äldre syskon och kompisar kan ha visat liknande pornografi i samband med försök att rekrytera barnet för sexuell exploatering eller barnet kan ha börjat titta på pornografi och successivt gått över till våldspornografi efter avtrubbning för vanlig pornografi.
“Behind the Camera: Sexual Health Testing Patterns and Outcomes Amongst UK Adult Film Performers”
Studien är författad av Gregory Patrick King och David Thomas Evans och redovisar frekvensen av sexuellt överförda infektioner (STI) som diagnostiserats bland utförare i den brittiska pornografiindustrin.
999
En undersökning genomfördes med 100 vuxna utförare som regelbundet
undersöktes för sexuellt överförda infektioner i genomsnitt var tredje vecka. Utförarna rapporterar höga frekvenser med oskyddat (kondomlöst) sex och sexuellt överförda infektioner under en 19årsperiod som täcks av studien (1996–2015). De sexuellt överförda infektioner som diagnosticerats inkluderar gonorré, klamydia, icke-gonokockuretrit, genitala vårtor, syfilis och Trichomonas vaginalis (Trikomonasinfektion).
Notera att 21 av de 50 kvinnliga utförarna även uppgav att de var involverade i annan
prostitution: 17 i eskortprostitution, 2 eskort/webbkamera och 2 inom “sex parties/swingers’ clubs.” Två manliga utförare uppgav eskortprostitution. Det finns anledning att misstänka att dessa frågor underrapporteras på grund av uppgifternas känsliga art. Emellertid bekräftar svaren att prostitution och pornografiproduktion ofta utnyttjar samma populationer av människor.
Författarna hänvisar till tidigare forskning från USA som funnit att samlag genomförs utan
kondomer mellan 80 % och 90 % av tiden beroende på studie samt att prevalensen (förekomsten) av sexuellt överförda infektioner är mellan 8 % och 35 %. Författarnas undersökning tittar på förhållandena inom den brittiska industrin. Två analyser av patientstatistik genomfördes av en
997
Jessica J. Laird et al., ““Demographic and Psychosocial Factors Associated with Child Sexual Exploitation: A
Systematic Review and Meta-analysis,” JAMA Network Open 3, nr 9 (2020): e2017682.
998
Se t.ex. Mimi H. Silbert & Ayala M. Pines, “Pornography and Sexual Abuse of Women,” Sex Roles 10, nr 11–12
(1984): 865–66.
999
Gregory Patrick King & David Thomas Evans, “Behind the Camera: Sexual Health Testing Patterns and
Outcomes Amongst UK Adult Film Performers,” International Journal of STD & AIDS 31, nr 1 (2020): 62–65.
160 (245)
995
Bilaga 8 SOU 2023:98
forskare med mastersexamen på 100 utförares patientjournaler vid en klinik i centrala London som specialiserade i sexuell hälsa för personer i prostitution (“sex workers”). Då prostitution är lagligt i vissa delar av London bedrivs klinikens verksamhet sannolikt utan hinder av lag. Den första analysen täckte perioden 2014–2015 och den andra analysen täckte perioden 1996–2015.
Resultatet av den första analysen perioden 2014–2015 fann att kondomlösa sexuella aktiviteter
utgjorde merparten, närmare bestämt 85 % (n = 530) av alla rapporterade handlingar jämfört med skyddade aktiviteter (15 %, n = 94) hos samtliga 50 män och 50 kvinnor som ingick i undersökningen. Av sexuella aktiviteter i pornografifilmer genomförde kvinnorna 88 % (n = 44) av alla vaginala samlag, 84 % (n = 16) av anala samlag samt 75 % (n = 66) av allt oralsex utan kondom. Männen genomförde 87 % (n = 48) av de vaginala samlagen, 71 % (n = 10) av de anala samlagen, samt 97 % (n = 66) av allt oralsex utan kondomer. Vad gäller privata sexuella aktiviteter (något som undersökningen också kartlade) rapporterade de kvinnliga utförarna att 81 % av alla vaginala samlag, 73 % av alla anala samlag, samt 95 % av allt privat sex genomfördes utan kondom. Männen genomförde 71 % av de vaginala samlagen, 100 % av de anala samlagen samt 95 % av allt oralsex i de privata aktiviteterna utan kondomer. Med andra ord genomfördes en betydande stor mängd oskyddat sex bland de 50 kvinnliga och 50 manliga undersökningsdeltagarna både under pornografiinspelningar och i privatlivet.
Resultatet av den andra analysen perioden 1996–2015 fann bland annat följande diagnoser av
sexuellt överförda infektioner under perioden 1996–2015: Totalt registrerades 171 nya diagnoser varav 31 genitala vårtor, 40 fall av gonorré, 41 fall av icke-gonokockuretrit, 35 fall av klamydia, 1 fall av Trichomonas vaginalis samt 1 fall av syfilis. Inga fall av hiv, hepatit B eller hepatit C rapporterades. Manliga utförare löpte större risk att få en sexuellt överförbar infektion än kvinnliga utförare: 98 fall jämfört med 73 fall. Hepatitvaccineringar visade att 34 patienter påbörjade hepatit A-vaccinering och 77 av totalt 100 patienter påbörjade hepatit B-vaccinationer.
“The Rise and Fall of Organized Crime in the United States”
Denna artikel skriven av James B. Jacobs publicerades i ett specialnummer med titeln “Organizing Crime: Mafias, Markets, and Networks” i 49:e volymen av tidskriften Crime and Justice.
1000
Artikeln
behandlar enbart den italiensk-amerikanska maffian (Cosa Nostra). Ett avsnitt beskriver dess kontroll av prostitution och pornografiindustrin i USA sedan början av 1900-talet med en historisk översikt av relativt okontroversiell information.
Vad gäller pornografi (till skillnad från bordeller och prostitution) börjar artikeln bland annat
med att nämna maffians myntautomater som på 1960-talet visade pornografi på Times Square i New York, sedan 1970-talets strippklubbar (topless bars), pornografibutiker och ”sexshower” vars centrum också låg på Times Square. Jacobs nämner att en kriminell person med kopplingar till Colombofamiljen finansierade 1972 års storfilm Deep Throat. Likaså ägde en medlem i Bonanno-familjen en kedja med biografer vars specialitet var pornografi. Under 1980-talet genomfördes enligt Jacobs en två-och-ett-halvt års FBI-utredning som genererade 45 åtal för pornografi (förmodligen s.k. obscenitetsåtal) där den italiensk-amerikanska maffian var inblandad. Så sent som 2002 åtalades enligt Jacobs medlemmar ur Chicago Outfit – ett kriminellt syndikat som en gång leddes av Al Capone – för utpressning av så kallade adult entertainment businesses (oklart huruvida detta innefattade pornografi, stripklubbar eller både-och). Under 2005 åtalades även medlemmar i den New Yorkbaserade Gambinofamiljen för bedrägeri via online-pornografi där fria testperioder erbjöds som senare debiterades på ett ”extravagant” sätt via konsumenternas kreditkort. Notera att det amerikanska justitiedepartementet vid denna tid också startade de utredningar som senare ledde till
1000
James B. Jacobs, “The Rise and Fall of Organized Crime in the United States,” in “Organizing Crime: Mafias,
Markets, and Networks,” ed. Michael Tonry, special issue: Crime and Justice 49 (2020): 17–67.
161 (245)
996
Bilaga 8
de uppmärksammade federala obscenitetsåtalen under president George Bush och Barack Obamas tid som presidenter.
1001
Jabobs konstaterar att de senaste årens masspridning av pornografi, bland annat över internet,
”troligtvis” minskat den italiensk-amerikanska maffians roll inom pornografiindustrin. Han konstaterar också att inte bara marknaden för pornografin – även spel, prostitution och droger – har förändrats så mycket att det är svårt för en enskild organisation att kontrollera och exploatera den.
1002
Jacobs noterar att den italiensk-amerikanska maffian även försvagats kraftigt sedan 1990-
talet grund av flera orsaker: (a) legalisering av spel, (b) ökad konkurrens på marknaden för droger, (b) fackförbundens minskade ställning i USA, (d) den italiensk-amerikanska assimilationen i USA som minskat rekryteringen till maffian, (e) omfattande straffrättsliga åtal mot maffiamedlemmar, (f) interna maktkamper vilket gjort organisationen dysfunktionell och (g) rättsliga förverkanden av dess tillgångar, vilket minimerat deras inflytande i den lagliga ekonomin. Andra kriminella organisationer än den italiensk-amerikanska maffian tycks emellertid fortfarande vara involverade i såväl produktion som distribution av pornografi i USA. Ett exempel är den rättsprocess som inletts den 17 juni 2021 i en federal domstol i Kalifornien mot aktörerna bakom den ledande nätsajten Pornhub, vilka stämts av trettiofyra kvinnor som utnyttjats i pornografi som bland annat anklagat dem för att ha utnyttjat människohandel med östeuropeiska hallickar.
1003
Vår utredning indikerar att det är nödvändigt att rekrytera utsatta människor och utsätta dem
för sexuellt våld och förnedring för att bli konkurrenskraftig på marknaden, vilket skulle förklara varför lagliga nöjesverksamheter undviker pornografiproduktion. Situationen öppnar upp för kriminella utförare att möta den omfattande efterfrågan som finns då de kan gömma sig bakom den legitimerande fasaden som pornografiproduktion, vilket per se är lagligt, erbjuder dem. Det är i ett sådant ljus vi ska se den italiensk-amerikanska maffians tidigare involvering i pornografiproduktion.
“Professionalism, Pay, and the Production of Pleasure in Trans Porn”
Artikeln består av en intervju med en utförare, transkvinnan Korra Del Rio, och är publicerad i
Transgender Studies Quarterly som i sin tur publiceras av Duke University Press.
1004
Del Rio presenteras
som en “stjärna” inom pornografin som “vunnit utmärkelser”, tillika en ”content producer” och ”stjärna” bland utförare med webbkamera och för närvarande baserad i Las Vegas, Nevada.
1005
Intervjuaren är Sophie Pezzuto, doktorand vid Australian National University sedan år 2017 med ett etnografiskt forskningsprojekt om ”trans*-pornografiindustrin i Las Vegas och Los Angeles”.
1006
Del Rio börjar berättelsen med att beskriva hur hon tjänade ”riktigt bra” som bartender, med
en timlön om $10 i timmen plus $250 varje kväll i dricks. Men efter att hon började sin transition till kvinna behövde hon arbeta i en restaurangkällare i stället för $9 i timmen och utan dricks. Till detta kom att hon hade studielån, vilket gjorde att 40 % av lönen drogs av automatiskt till inbetalningar. Till slut behövde hon ge upp ”nästan allting” och flytta hem till sina föräldrar. Då insåg hon att hon inte hade råd med sin transition, vilken kostade ungefär totalt $80,000, om hon inte hittade en drastisk lösning för att bli självförsörjande. Hon fick reda på att företaget Grooby – ett av de första som specialiserade sig på transpornografi – spelade in i Kalifornien. Hon skickade därför in en
1001
Se ovan sid. 137 under rubriken ”USA:s rättspraxis och förändringen 1990–2014 ” samt där tillhörande
fotnoter.
1002
Jacobs, “Rise and Fall of Organized Crime,” 55.
1003
Se Complaint, Fleites v. MindGeek S.A.R.L., No. 2:21-cv-4920, ¶¶ 168–184 (C.D. Cal. June 17, 2021)
[https://perma.cc/NVL9-A67K]. För en längre utvikning, se ovan noter 44–47 och där tillhörande brödtext.
1004
Korra Del Rio, “Professionalism, Pay, and the Production of Pleasure in Trans Porn,” berättat för Sophie
Pezzuto, Transgender Studies Quarterly 7, nr 2 (2020): 262–67.
1005
Ibid., 267.
1006
Se Sophie Pezzuto, “About,” Sophie Pezzutto: Researcher, Peer Worker, Social Commentator, visat 1 augusti
2023, https://www.sophiepezzutto.com/ [https://perma.cc/AV8F-NA8F] (scrolla neråt).
162 (245)
997
Bilaga 8 SOU 2023:98
ansökan och flyttade sedan till norra San Fernando Valley, vilken i sin tur ligger i norra Los Angeles – det vill säga det område där största delen pornografi spelas in i Kalifornien.
Liksom framkommit av många utförares beskrivningar i Heather Bergs bok om
pornografiindustrin i Los Angeles säger även Del Rio att inkomsterna från pornografi för hennes del aldrig räckt som försörjning; snarare handlar pornografin om att göra ”reklam” för den egna personen, ”ditt varumärke” och ”de andra saker som du gör”.
1007
Del Rio menar att ”människor
kommer hänga upp sig på en individuell karaktär, och därför behöver du förlita dig på att den karaktär du säljer kommer bli en produkt som de kommer att vilja köpa”.
1008
Vi känner igen detta tema från Bergs informanter, som ser utförarna som entreprenörer som
visar upp sig i pornografi för att exponera sig själva och sitt varumärke till potentiella konsumenter av direktbeställd, individuellt designad pornografi via exempelvis OnlyFans eller liknande sajter, prenumerationer på inspelningar, strippframträdanden, utförare med webbkamera eller fysiska sexköp i prostitution. (Några kanske också när en dröm om vanliga filmroller och reklamfotografering.) Del Rio menar att utförarna måste finnas på så många plattformar som möjligt. All detta förutsätter dock att utförarna agerar självständigt – utan hallickar, exploaterande mellanhänder eller regelrätt människohandel och tvångsprostitution. Det säger inte heller i vilken mån utförarna måste utsättas för våld, förnedring och exploatering för att få konsumenterna att betala på de olika plattformarna och forumen. Dessutom kan pornografiproduktion för dessa utförare alltjämt vara ”nödprostitution” eller ”nödtvång”, vilket tycks gälla Del Rio om vi med dessa termer menar prostitution på grund av ekonomisk nöd.
Del Rio säger att hon känner tillförsikt för egen del, men skulle föredra att vara verksam med
ett bolagskontrakt i stället för att vara egenentrepretnör – för det ”handlar inte om något slags spel”. Enligt Del Rio handlar det om ”självkontroll och självdisciplin” och det är ”enkelt att glömma bort att du bara kan göra detta arbete ett begränsat antal år.”
1009
Hon tror inte att människor förstår att
pornografi handlar om att tjäna pengar, att det är ett val som hon gör för egen del – så att hon kan uppnå frihet att göra som hon vill med sitt liv. Även här bekräftar Del Rio bilden som Heather Bergs informanter ger, nämligen att de oberoende ”alternativa” producenterna betalar alldeles för lite för att det ska vara hållbart för personer som Del Rio att medverka (”the indie side of the industry”, med vilket hon tycks mena t.ex. självutnämnda feministiska eller s.k. amatörpornografer). Om du inte marknadsför dig till den största marknaden tjänar du betydligt mindre, säger hon, och beskriver den senaste ”alternativa” producentens villkor: “The last place I was at was paying $400 for a hardcore scene, whereas my rate is $1,500 with the bigger companies.”
1010
Allteftersom Del Rio har befunnit sig i industrin har hennes gränser förskjutit; hon är nu mer
öppen för nya saker än tidigare: ”A gang bang sounds super hot to me now. I’ve never done it before, and the people that I would work with are some of the hottest people in the world, so it’s just like OK why not try this?”
1011
Det är naturligtvis en utsaga som kan vara sann för henne, men
frågan är hur många kvinnor inom framförallt den heterosexuella mainstreampornografin som känner likadant när de behöver tolerera dubbel penetrering, gagging, ass-to-mouth samt utlösning i ansiktet av flera män samtidigt. Del Rio beskriver sig som en ”atlet” som tränar för att ”springa maraton”: liksom en atlet inte springer maraton första dagen de börjar träna gör utförare inte ”gang bangs” första gången de medverkar i pornografi. Analogin haltar emellertid betydligt: essensen i långdistanslöpning förändras inte med ökade avstånd och hastigheter emedan ett samlag eller ett oralsex kvalitativt sett skiljer sig betydligt från gängvåldtäkter, ass-to-mouth, eller förnedrande och fysiskt aggressivt sex.
Del Rio beskriver hur hon litar på professionella utförare – sådana som är med på
omslagsfotona till pornografiska filmer. Därmed inte sagt att hon råkat ut för oväntade och
1007
Del Rio, “Professionalism, Pay, and Trans Porn,” 263.
1008
Ibid., 263
1009
Ibid., 263
1010
Ibid., 263.
1011
Ibid., 264.
163 (245)
998
Bilaga 8
våldsamma handlingar, som till exempel när hon blev slagen rakt i ansiktet av en två meter lång manlig utförare som vägde över 100 kilo och såg stjärnor. Men sådana saker klarar Del Rio av att hantera, menar hon, då hon ”definitivt finner nöje i att pressa mina gränser för att se vad jag klarar av”.
1012
Däremot oroas hon av hiv som ”dyker upp i industrin då och då”.
1013
Hon har befunnit sig i
epicentret av två moratorier, skriver hon (dvs. då industrin stängdes ner i Los Angeles pga. fall av hiv). Sådana situationer är ”definitivt läskiga” och har gett henne ”mycket stress”; det har fått henne att ”tänka till om hon överhuvudtaget ska befinna sig i industrin”. De två-tre bästa bolagen i termer av ersättning som hon helst vill ”arbeta med” använder aldrig kondomer ”no matter what,”
1014
skriver hon. Även om de bättre bolagen tenderar att boka med längre framförhållning så ”förekommer” det att hon får sista-minuten-inspelningar nästföljande dag eller dagen efter. Vid dessa tillfällen hjälper det inte att ta drogen PreP som ”signifikant” sägs minska sannolikheten att smittas med hiv genom oskyddat sex eftersom den behöver tas minst sju dagar i förväg för att vara effektiv. Alternativt kan PreP tas kontinuerligt men blir då så stark att den bryter ner kroppen på ett eller annat sätt, säger Del Rio. För hennes del handlar om att hon snabbt förlorar vikt. Därför kan hon inte ta drogen särskilt länge.
Eftersom Del Rio liksom Bergs informanter framträder med sitt verkliga namn måste den
källkritiske läsaren noggrant läsa mellan raderna i vissa utsagor. Det vore självdestruktivt för hennes karriär att öppet kritisera industrin. Hennes utsagor är därför sannolikt tendentiösa. Därför är det särskilt anmärkningsvärt att hon ändå påpekar att ”det förekommer” att de bolag som betalar bäst bokar med så kort varsel att risken att smittas av hiv ökar markant.
Avslutningsvis tycks Del Rio mena att det största problemet med pornografiindustrin inte är
att den utnyttjar utsatta människor; enligt henne är det i stället dels att det är en hårt konkurrensutsatt marknad där utförarna pressas på att få de bästa rollerna, flest utmärkelser och störst uppmärksamhet, dels att samhället i övrigt inte uppskattar utförare som henne själv och att detta hindrar henne från att tjäna mer pengar. Att pornografiindustrin är ett nålsöga där få personer når framgång är inte unikt för industrin utan delas av många andra utförare i olika industrier, traditionellt så i kreativare verksamheter som film, musik, teater och konst. Däremot tycks Del Rio försöka vilja säga att det är ovanligt att marknadskrafterna motverkas av samhället och att detta i fallet pornografi är utslag av uppsåtlig diskriminering.
On top of that [competition within the industry], there is the discrimination we face on social media platforms like Instagram. Instagram deleted my account when I had just achieved about 100,000 followers. If I only convert 3 percent of that following into sales, that’s three thousand people. Three thousand people paying $10 for something, that’s a lot of money. It’s still painful to think about it because it was an entire lifestyle taken away from me. I know Instagram is trying to sell to middle America and their family values, but what are family values nowadays anyway? It’s frustrating because you’ll see these movie stars naked in sexual ways on their Instagram posts, and everybody will be like “You’re a beautiful, strong woman! How brave of you to do this!” and then I pose in an artistic way and my stuff gets flagged. Give me a break.
Det är förvisso en rimlig tolkning som Del Rio gör om att det råder dubbelmoral. Dessutom
kan det utifrån hennes horisont som transperson uppfattas vara problematiskt att inte kunna tjäna in stora pengar snabbt för att betala av på sina operationer. Och precis som hon säger är det osannolikt att kunna vara utförare mer än under en begränsad tid: “You’re a professional athlete, in a sense, and you are going to be at your peak for a short amount of time until somebody else, who is younger, comes along and takes your place. This is all the time you have to make all your money, so you better make the most of it.” Dessutom kommer en tid efteråt när utförarna sannolikt behöver betala för de risker och de påfrestningar de utsatts för, såväl fysiskt som psykiskt – även om hennes intervjuare uppenbarligen undviker att fråga om detta eftersom frågan blir hängande i luften. Frågan för vårt uppdrag är emellertid om vi för att kunna hjälpa transkvinnor som Del Rio att tjäna pengar
1012
Ibid., 265.
1013
Ibid., 265.
1014
Ibid., 265.
164 (245)
999
Bilaga 8 SOU 2023:98
dessutom ska behöva bedriva politik på ett sätt som förmodligen ignorerar och osynliggör ett betydligt större antal utsatta kvinnor (och män) som exploateras, utsätts för våld och förnedras? Är det rimligt att vi såväl figurativt som bokstavligen behöver kliva över lik för att göra pornografer rikare och tillfredsställa de manliga konsumenterna, som hittills aldrig har behövt stå till svars för det lidande de orsaker – kostnader som nästan alltid senare betalas av utförarna (ibland även skattebetalarna). Bättre vore om USA (och Sverige) bekämpade diskrimineringen av transpersoner på den vanliga arbetsmarknaden så att personer som henne inte behöver gå från $10 i timmen plus $250 per kväll i dricks till $9 i timmen utan dricks. Då hade hon inte behövt en ”drastisk lösning” för sin försörjning som leder till att vi måste trampa på hundratusentals andra människors liv, att hon kanske får hiv och att hon blir slagen i huvudet så att hon ser stjärnor.
År 2019: ohälsa, exploatering m.m.
“Sexual Exploitation as a Minor, Violence, and HIV/STI Risk among Women Trading Sex in St. Petersburg and Orenburg, Russia”
Artikeln bygger på strukturerade intervjuer med 896 vuxna kvinnor i gatuprostitution i St. Petersburg där det beräknas finnas 5 miljoner invånare och i Orenburg i Ryssland där det finns cirka 600 000 invånare.
1015
Studien är ett samarbete mellan amerikanska och ryska forskare som
genomfördes flera år innan Rysslands invasion av Ukraina, med forskare verksamma vid University of California, San Diego State University, St Petersburg University samt Russian Academy of Sciences. Artikeln publicerades i International Journal of Environmental Research and Public Health. Det redovisas visserligen inga frågor om hur många av respondenterna som parallellt med gatuprostitutionen också utnyttjas i vuxenpornografi, befinner sig i eskort-, bordell- eller annan prostitution eller hur många som också köps av sexköpare online (t.ex. utförare med webbkamera). Däremot framkommer i resultaten att jämfört med personer som hamnade i prostitution som vuxna hade signifikant flera av de som mindes att de hamnade i prostitution som barn också erfarenhet av att bli utnyttjande i barnpornografi, vilket definierades som att bli fotograferade i naket tillstånd mot ersättning före 18 års ålder.
1016
I en multivariabelregression justerad för ålder, utbildning, att vara småbarnsförälder och tid i
prostitution var det fyra gånger högre sannolikhet att kvinnor som utnyttjats i prostitution innan 18 års ålder också uppgav att de utnyttjats i pornografi innan 18 års ålder samt tre gånger högre sannolikhet att de utsatts för sexuella övergrepp som barn än respondenter som hamnat i prostitution som vuxna. Skillnaderna var statistiskt signifikanta med marginal i konfidensintervallen.
1017
Hela 29 % av de 70 kvinnor som hamnade i prostitution under 18 års ålder
hade utnyttjats i pornografi innan de fyllde 18 år jämfört med bara 3 % stycken av de 584 kvinnor som hamnade i prostitution över 18 års ålder.
1018
Oddsen var också flera gånger högre att de som
hamnat i prostitution som barn också uppgav droganvändning före 18 års ålder (47 %) än de som hamnat i prostitution som vuxna (15 %) (såväl ojusterad som justerad oddskvot). Emellertid var oddsen också ett par gånger högre att de uppgav mindre droganvändning de senaste 30 dagarna men det resultatet blev dock inte signifikant när resultatet justerades för ålder, utbildning, småbarn och tid i prostitution. Det var också nästan fyra gånger högre justerade odds att de som hamnade i prostitution som barn hade 5 eller fler dagliga sexköpare. De hade signifikant mindre erfarenhet av utpressning av poliser än kvinnor som hamnade i prostitution som vuxna (5 ggr lägre justerad
1015
Lianne A. Urada et al., “Sexual Exploitation as a Minor, Violence, and HIV/STI Risk among Women
Trading Sex in St. Petersburg and Orenburg, Russia,” Int’l J. Environmental Research & Public Health 16, nr 22 (2019): e4343, sid. 3– 4; https://doi.org/10.3390/ijerph16224343 .
1016
Ibid., 4–5.
1017
Ibid., 7 (AOR = 4.08, 95 % CI = 1.32, 12.60; AOR = 2.93, 95% CI = 1.27, 7.54).
1018
Ibid., 6 tabell 1.
165 (245)
1000

Bilaga 8
oddskvot), men uppgav desto mer assistans från polisen (3 ggr högre justerad oddskvot). En tänkbar tolkning är att mer utsatta kvinnor i prostitution inte kan utpressas på några tillgångar emedan mindre utsatta och mer oberoende kvinnor kan ha tillgångar som korrumperad polis vill åt. En alarmerande mängd kvinnor i bägge grupper ) uppgav likväl att de under senaste året våldtagits (74 %, 66 %), hindrats från att använda preventivmedel mot könssjukdomar (49 %, 34 %) och hindrats från att lämna sitt rum eller hus (47 %, 34 %).
Artikelns relevans för uppdraget är inte självklar då forskarna aldrig ställer frågor om
vuxenpornografi. Det går emellertid att konstatera att det finns ett signifikant och betydande samband mellan att utnyttjas i barnpornografi, att bli sexuellt exploaterad som barn och att senare hamna i vuxenprostitution där missförhållandena blir svårare än för dem som hamnat i prostitution först som vuxna. Annan forskning visar också att de som befinner sig i vuxenprostitution ofta har erfarenhet av pornografi, varför det finns en indirekt koppling mellan de olika åldersgruppernas erfarenheter. Det är alltså inte vattentäta skott mellan sexuella övergreppsbilder på barn (dvs. barnpornografi) och vuxenpornografi då samma person ofta haft erfarenhet av bägge två. Dessutom är det ofta mycket svårt för konsumenten att bedöma vilka utförare som är minderåriga eller ej då producenterna avsiktligt kan manipulera intryck genom exempelvis klädsel, frisyrer, smink och olika markörer i miljön för att ibland ge sken av att vuxna spelar rollen som minderåriga, ibland dölja att minderåriga de facto spelar vuxna roller. Med andra ord finns det en ytterligare överlappning som innebär att när respondenter i en studie som denna uppger erfarenhet av utnyttjande i barnpornografi kan denna ha konsumerats som om den vore vuxenpornografi.
Lagstiftare som bäst vill motverka våld, exploatering och ohälsa i pornografiindustrin gör bäst
i att inte skapa vattentäta skott mellan sexuella övergrepp på barn respektive vuxna inom prostitution och pornografi. Om möjlighet till preventiva, proaktiva, stödjande och straffrättsliga ingripanden i praktiken upphör när den som utsätts fyller 18 år kommer sannolikt merparten av de som utsatts som barn också fortsätta att lida: det handlar nämligen ofta om samma personer. Dessutom är det orealistiskt att förvänta sig att samhället för närvarande har kapacitet att förhindra eller gottgöra alla som utsätts för utnyttjande inom sexindustrin innan de blivit myndiga. Om det inte finns skydd och stöd även för den som är 18 år eller äldre kommer aldrig barn i vårt samhälle gå säkra; övergrepp under barndomen kommer då i många fall i stället fortsätta oavbrutet och ostraffat.
“From Amateur Aesthetics to Intelligible Orgasms: Pornographic Authenticity and Precarious Labour in the Gig Economy”
Den här artikeln är skriven av Zahra Stardust, en forskare med bakgrund inom juridik och sociologi vid University of New South Wales, och publicerad i tidskriften AG About Gender: International Journal
of Gender Studies.
1019
Utöver Stardusts akademiska bakgrund är hon också själv involverad som
pornografisk utförare med lång erfarenhet – något hon också öppet deklarerat i sina försök att dels bli vald till Sydneys borgmästare, dels till den federala senaten i Australien.
1020
I denna artikel nämner
också Stardust att hon är utförare emellanåt.
1021
Stardusts offentliga biografi beskriver också att hon
är ”internationell talesperson och policyrådgivare” för Scarlet Alliance (Australian Sex Workers
1019
Zarah Stardust, “From Amateur Aesthetics to Intelligible Orgasms: Pornographic Authenticity and
Precarious Labour in the Gig Economy,” AG About Gender: An International Journal of Gender Studies 8, nr 16 (2019): 1–29
1020
Se t.ex. Matt Buchanan & Scott Ellis, ”Lord Mayoral Hopeful Spins Into Poll Position,” Sydney Morning Herald,
3 september 2012, https://www.smh.com.au/ [https://perma.cc/9WKQ-XWAT ] (“Zahra Stardust is a human rights lawyer, Miss Nude Australia Pole Dance Champion 2012 and a porn actress, but come Saturday she hopes to also be lord mayor of the City of Sydney.”); James Gorman & Central Magazine, “Porn Star Zahra Stardust in Sydney Lord Mayor Race,” News.Com.AU, 4 september 2012, https://www.news.com.au/9c14136745e975fad6a4fc896ee4a814 ; Jessica Grewal, “Porn and Politics Can Go Together: What do a Porn Star and Tony Abbott’s Sister Have in Common?,” Courier Mail, 15 augusti 2012, https://www.couriermail.com.au/932a4b3ac4e6e7778822cea837c58819 .
1021
Se t.ex. Stardust, “From Amateur Aesthetics to Intelligible Orgasms,” 7 (“When performing for one
alternative porn site, I was told to stop wearing frills and to ‘tone down the eye makeup.’”).
166 (245)
1001
Bilaga 8 SOU 2023:98
Association).
1022
Scarlet Alliance är medlemmar i the Global Network of Sex Work Projects (NSWP)
vars logotyp är röda paraplyer.
1023
NSWP är en internationell lobbyorganisation vars ordförande
under en tid var svenska sexarbetaraktivisten Pye Jakobsson – en av grundarna till svenska Rose Alliance och en uttalad kritiker av den svenska sexköpslagen.
1024
Som vi tidigare skrivit om i kapitel
tre om de olika grupperna som säger sig representera personer i prostitutions intressen är Scarlet Alliance en organisation som tydligt står för avkriminalisering av hela sexindustrin, vilken de aktivt lobbar för tillsammans med de ”röda paraplyerna”. Överlevandeorganisationer är vanligtvis abolitionister och förespråkar lösningar i linje med den svenska prostitutionslagstiftningen eller MacKinnon och Dworkins antipornografiförordningar.
Stardust menar att kritiken mot ”den massproducerade pornografin och dess föreskrivna
formler för sexuell representation” lett till att ”’autenticitet’ seglat upp under 2000-talet i narrativen bland queer- och feministiska utförare och producenter”; det har gjorts till en ”’helig gral’ inom feministisk pornografi”, skriver hon.
1025
Autenticitet är numera ledordet för ”alternativ pornografi”
som ses som en motpol mot mainstreatm/mittfåran. Stardust definierar ”alternativa pornografier” som (1) ”feministisk pornografi som placerar kvinnors agentiska åtrå och subjektivitet i centrum”, (2) queer-pornografi som är ”ohämmad av könsbinärer och sexuell essentialism”, (3) etisk pornografi som lägger emfas på ”rättvisa ersättningar och arbetsförhållanden” samt (4) ”indiepornografi” som uppmuntrar decentralisering och oberoende produktion med ny teknik. Även “kink” ingår i begreppet ”alternativ pornografi” så länge det uppfyller kriterierna, enligt Stardust.
1026
Stardusts primärdata bygger på ”20 intervjuer med utförare och producenter” (kursiv tillagd).
Det är oklart om distinktionen innebär att alla intervjuade är både utförare och producent, vilket stärks av att hon bara redogör för hur ”producenterna” valts ut och aldrig återkommer till om det finns utförare som intervjuats som inte är producenter. Kriterierna för vilka producenter som valdes ut var då att de skulle (a) producera pornografi som presenterar ”explicit sexuellt material” i valfritt medium, (b) materialet skulle finnas till försäljning, (c) materialet skulle vara australiskt (dvs. producerat i Australien eller med australiska modeller) och producenterna skulle (d) ”identifiera sig själva och/eller sitt material som queer, feministiskt, etiskt, alternativt eller kinky”.
1027
Stardusts huvudpoäng tycks vara att de ökande trenderna och trycken på att producera
”autentiskt” pornografi leder till ökade (i stället för mindre) krav på utförarna och mindre (i stället för ökad) frihet för utförarna. Resultatet är alltså det motsatta mot hur begreppet ”alternativ” ofta förstås i detta sammanhang, nämligen som en motsats till den kommersialisering och exploatering som försiggår inom mainstreampornografin.
Stardust visar hur begreppet autenticitet fått närmast mytiska kvaliteter och hur den alternativa
pornografin alltmer kommit att söka kommersialisera och profitera på konsumenternas föreställningar om autenticitet snarare än att producera just autentisk pornografi. Till viss del är det underförstått att återskapande av autenticitet kräver påhittighet och konsnärlighet, vilket Stardust noterar: ”The paradigm of authenticity constructs both an imaginary of naturalness but also of artifice. Authenticity is positioned as a radical avant-garde in direct opposition to an imagined, homogenous ‘mainstream pornography’, which is constructed as brash, performative and fake.”
1028
1022
“Dr Zahra Stardust: Adjunct Lecturer,” UNSW Sydney, hämtat 2 augusti 2023,
https://www.unsw.edu.au/staff/zahra-stardust [https://perma.cc/H5BA-FYDX ] (klicka “read more”); För Scarlet Alliance, se bl.a. “About Scarlet Alliance,” $carlett Alliance: Australian Sex Workers Association, läst 2 augusti 2023, https://scarletalliance.org.au/about-us/ .
1023
Se t.ex. “NSWP Members Mark International Sex Workers’ Day on 2nd June 2023,” (NSWP) Global
Network of Sex Work Projects, posted 5 juni 2023, https://www.nswp.org/news/ ... [https://perma.cc/9GG7-TN5F ] (“In Australia, Scarlet Alliance put out a statement focusing on the criminalisation of migrant sex workers . . . .”)
1024
Se t.ex. “NSWP Elects New President, Pye Jakobsson,” (NSWP) Global Network of Sex Work Projects,
submitted 31 januari, 2014 [https://perma.cc/F8DH-2B6L].
1025
Ibid., 2 (källhänvisningarna borttagna i de översatta citaten).
1026
Ibid., 4(källhänvisningar borttagna i de översatta citaten).
1027
Ibid., 4.
1028
Ibid., 9.
167 (245)
1002
Bilaga 8
Emellertid påtalar hennes informanter att begreppet autenticitet i sig självt har blivit kommersialiserat och därmed också fejk, precis som mainstreampornografin:
In the interviews I conducted, performers spoke about the ways in which they were expected to reproduce established conventions that would be intelligible to audiences as ‘authentic’. It was not enough to replicate a performer’s real-life desires and activities; their performances had to look and be understood as authentic to both the viewer and the producer. Producers urged performers to do what they would do at home, but then often proceeded to give detailed instructions that reflected the iconography of their brand or producer fantasies.
1029
Med andra ord så producerar de alternativa bolagen pornografi som de till exempel uppfattar
kan tilltala konsumenter som uppfattar mainstreampornografin som motbjudande, kvinnoförtryckande eller fejk, vilket till exempel ledde till att vissa producenter inte anlitar plastikopererade eller ”professionella” kvinnliga utförare: ”they [are] seen to have internalised the aesthetic and gendered conventions of mainstream production”.
1030
Därför beskriver en av
utförarna/producenterna som Stardust intervjuar hur ett bolag som hon regelbundet anlitas av besvärar henne med att i sitt utförande radera större delen av hennes sexuella personlighet i autenticitetems namn, såsom att dölja bröstimplantat, håruppsättningar, makeup och kvinnlig ejakulering – saker som annars efterfrågas av mainstreamproducenter.
1031
Eftersom bolaget
uppenbarligen återkommer till henne kan det inte vara enkelt att hitta ”autentiska utförare”, vilket kanske säger oss något om hur pass svårt det är att rekrytera utförare om de inte är i starkt behov av pengar. Givet det vi känner till om pornografiindustrin indikerar utsagorna också att den relativt stora kategorin ”amatörpornografi” som finns hos exempelvis gratissajter som Pornhub förmodligen till största del utförs av regelrätta utförare som får (eller inte) får betalt för att presentera ”autentisk” pornografi.
Stardust menar också att de faktiska utförarna talar om autenticitet på ett helt annat sätt än
producenterna i intervjuerna: ”Some performers expressed a sense of resentment towards the pretense of authenticity and felt that at least ‘mainstream porn’ was honest or genuine in its commercialisation.”
1032
En av dessa utförare förklarade till exempel att hon inte hade något emot att
låtsas gilla vad som ska göras, men när bolagen låtsas som att de söker efter ”autenticitet” och ändå har kravspecifikationer utifrån vad deras ”konsumenter tror kvinnlig autentisk sexualitet ser ut som” blir hon uppretad och arg.
1033
För utförarna är dessa ”alternativa” producenter uppenbarligen minst
lika krävande som mainstreamfårans producenter.
Stardusts drar slutsatsen att intåget av det ”autentiska narrativet” beror på att den ökande
samhällskritiken mot pornografin gjort producenterna och utförarna defensiva såtillvida att de måste motivera sin existens med andra argument än ekonomiska. Konsumenterna har därigenom flyttat fram sina positioner till den graden att de begär bekräftelse på att utförarna presenterar genuint personligt intima upplevelser:
The process of constant justification, defensive rebuttals and incessant celebration has been mistaken by some as a statement that pornography is always empowering and rarely ever work (Hester and Stardust 2019). The more that anti-porn advocates speak about porn’s misogynistic and capitalistic tendencies, the greater the push among producers to position alternative pornography as existing outside the context of work: as documentary, as archive, as reality, as natural, as love. This fantasy of genuine sexuality and the expectation that performers act out of love and not money is driven by an entitled consumer demand for personalised intimacy – for free access to not only performer’s bodies but their intimate and authentic pleasures.
1034
En av utförarna/producenterna bland Stardusts informanter klagar dessutom på att konsumenter
1029
Ibid., 10
1030
Ibid., 13.
1031
Ibid., 13
1032
Ibid., 17.
1033
Ibid., 18.
1034
Ibid., 19.
168 (245)
1003
Bilaga 8 SOU 2023:98
börjat kräva gratisfilmer i meddelanden över internet, ungefär som om hon vore en ”naturlig exhibitionist som älskar sex och önskar att dela med sig fritt till främlingar för nöjes skull”.
1035
Stardust gör en liknelse med pornografiska utförare som förväntas deklarera sin kärlek till arbetet med flygvärdinnor som måste le, där ingen får betalt för detta extra inslag av autenticitet. Däremot utelämnar Stardust att de fysiska och psykiska konsekvenserna av deras arbeten skiljer sig åt betydligt.
Vi känner emellertid igen temat från vår analys av Heather Bergs informanter, som också
indikerade att de alternativa bolagen låtsats som att de har utförare som ”inte bara gör det för pengarna”. Stardust kopplar denna ”autenticitet” till det ökande underförstådda kravet på att utförarna också måste marknadsföra materialet som de utfört på bolagens begäran på sina egna sociala medier – en ”gig-ekonomi” som ökar konkurrensen, skapar en kultur där utförarna förväntas vara tacksamma för brödsmulor och ”outsourcar arbetet med marknadsföring till utförarna själva”.
1036
Stardust citerar en annan utförare utanför hennes egen studie som med en målande
beskrivning menar att sådana förutsättningar där de till och med förväntas spela in materialet själva omöjligen kan karaktäriseras som ”feministisk pornografi”:
Let’s stop and do the math: I spent about two hours shaving, waxing, washing, and getting made up for the shoot. I spent about an hour on the setup, getting the lighting right, and cleaning the area I wanted to photograph in. Three hours in front of the camera. Another hour going through the footage, editing and color grading it. For about seven hours work in total, that’s less than $30 an hour. Which is decent pay and all. Until you remember, this is porn. In the meantime, this company and others like it have effectively cornered a market based on political paranoia and deeply internalized negativity towards porn, making bucket loads of money at the expense of workers who are genuinely trying to make a living on this shit. That isn’t feminist. That is exploitative, and it distracts from real solutions to issues in the industry, steering us away from discussions about labor rights and conditional consent and working conditions. That’s right, working conditions – because this is work, not a hobby.
1037
Med tanke på den fysiska och psykiska påfrestning det innebär att genomföra pornografiska presentationer och med de risker det medför så är 300 kr i timmen inte alls en bra ersättning. Emellertid märks inget av den kritik mot pornografin som de många andra studierna pekar på i Stardusts artikel, och då särskilt mainstreampornografin som vi talat om tidigare. Hennes liknelser med hur den vanliga arbetsmarknaden utvecklats är obalanserade. Ja, musiker måste upprätthålla kontakten med sina lyssnare på sociala medier,
1038
flyvärdinnor måste le och pornografiska utförare
måste dela med sig av gratisinnehåll eller interagera med konsumenter på plattformar som OnlyFans eller X (f.d. Twitter); men i övrigt har verksamheterna nästan inga meningsfulla likheter.
Det är uppenbart att Stardust vill att pornografi ska ses på som vilket annat arbete som helst.
Hon vill då tillämpa en marxistisk kritik om exploatering, outsourcing, lönedumpning, privatisering, kommodofiering, intimisering, pauperisering, proletarianisering – eller varför inte bara kommersialisering. Med det löser inte problemet med pornografi; inte i någon annan inkomstbringande verksamhet behöver utförarna tåla grovt sexuellt våld, förnedring, risk för livshotande och potentiellt invalidiserande könssjukdomar, förföljelse och sexuella trakasserier och PTSD på samma eller högre nivå som vårdsökande Vietnamveteraner.
1039
Det är därför inte svårt att
misstänka att Stardust, som i sin kapacitet som internationell talesperson och policyrådgivare åt till exempel Scarlet Alliance, även arbetar för avkriminalisering av sexindustrin och därför vill legitimera
1035
Ibid., 20.
1036
Ibid., 21.
1037
Ibid., 21 (citerar Mikey Way, “Fuck Your Feminist Porn, Tits and Sass,” http://titsandsass.com, 18 september
2012, http://titsandsass. com/fuck-your-feminist-porn/.)(min kursivering).
1038
Ibid., 22–23.
1039
Melissa Farley, “‘Renting an Organ for Ten Minutes’: What Tricks Tell Us about Prostitution, Pornography,
and Trafficking,” i Pornography: Driving the Demand in International Sex Trafficking, red. David E. Guinn & Julie DiCaro (Int’l Human Rights L. Inst., DePaul Univ., 2007), 146.
169 (245)
1004
Bilaga 8
och försvara mainstreampornografin mot hotet från nya konkurrenter. Varför annars denna systematiska tystnad om övergreppen inom pornografin?
”I'm the Operator With My Pocket Vibrator: Collective Intimate Relations on Chaturbate”
Artikeln är skriven av Eduardo Espíndola Braud Martins, vars institutionsanknytning av tidskriften
Social Media + Society listas som Universidade Federal do Rio de Janeiro, Brazil.
1040
På sajten
ResearchGate listar sig Martins dock numera som forskare med Ph.D. i tillämpad lingvistik och
verksam vid Universidade Federal de Mato Grosso (UFMT). Förevarande artikel har 14 citeringar i Google Scholar och handlar framförallt om sajten Chaturbate, som låter användare livesända sexuella uppföranden direkt från sina hem- eller arbetsdatorer och som kopplas vidare till surfarna på ett liknande sätt som OnlyFans eller andra plattformar med livesändningar gör.
Chaturbate (CH) låtsas inte vara en nätsida för annat än sexuella aktiviteter utan har i stället,
enligt Martins, en slogan som tydliggör för surfarna vad sajten går ut på: “On the top-left of CB’s page, a slogan reads: ‘The act of masturbating while chatting online.’”
1041
På Chaturbate kan tittarna
köpa digitala polletter för cirka 1 krona styck och sedan dela ut valfri mängd till enskilda utförare i form av dricks. Skillnaden jämfört med till exempel OnlyFans är att Chaturbates drar av 50 % från de digitala poletterna,
1042
emedan OnlyFans ”bara” drar av 20 % på månadsprenumerationer. Redan
20 % kan anses utgöra en betydande profitering på utförarnas oftast magra intäkter även om serverhallar kostar pengar och energi; 50 % synes utan tvekan utgöra skrupellös exploatering för en marginellt mer avancerad produkt. Chaturbate tillhandahåller nämligen tekniska lösningar såsom en fjärrstyrd vibrator som fästs på utföraren, vilken därefter kopplas till de digitala polletterna så att den vibrerar i samband med att tittarna ger dricks. Trettio procent för denna extra funktion jämfört med OnlyFans tycks emellertid utgöra en oskälig avgift vilken otillbörligt exploaterar utförarna ekonomiskt.
Artikeln innehåller i övrigt ingen substantiell information som bidrar till kunskapsbildning
som är relevant för utredningen mer än att den bekräftar en bild av att olika internetplattformar utnyttjas i högre grad för virtuell prostitution i olika former. Anmärkningsvärt är att författaren aldrig någonsin diskuterar utförarnas förhållanden ur ekonomiskt, socialt, integritets, jämställdhets- eller hälsoperspektiv. Författarens underförstådda syfte tycks endast vara att genomföra en deskriptiv analys av på vilket sätt plattformen används ur konsumenternas perspektiv, vilken kompletteras med språkligt och teoretiskt intrikata tolkningar vars substans emellertid är triviala. Denne förklarar att hans analys bygger på egna erfarenheter som användare av plattformen, dvs. som konsument: “[F]ollowing Markham’s (2012) idea of fabrication as ethical practice, I created a fictional performer and their shows, based on my experience as an audience of the website, to present details of the dynamics of the platform and, at the same time, protect participants’ privacy[.]”
1043
Bidraget till vetenskap och beprövad erfarenhet är beklämmande klent.
1040
Eduardo E. B. Martins, “I’m the Operator With My Pocket Vibrator: Collective Intimate Relations on
Chaturbate,” Social Media + Society 5, nr 4 (2019): 1–10. Det federala universitet i Rio de Janeiro grundlades redan 1792 och Times Higher Education, World University Rankings skriver att det är det mest välkända och inflytelserika universitetet i Brasilien och på 11:e plats i hela Latinamerika enligt deras rankning. Emellertid rankas även University of Sau Paulo rankas som nr 2 på samma lista, varför läsaren inte bör dra alltför stora slutsatser av dessa rankningar då vad som skrivs kan verka motsägelsefullt.
1041
Martins, “I’m the Operator,” 4.
1042
Ibid., 2.
1043
Ibid., 6 (kursiv tillagd).
170 (245)
1005
Bilaga 8 SOU 2023:98
“The pleasures of fetishization: BBW erotic webcam performers, empowerment, and pleasure”
Artikeln är skriven av Angela Jones som vid tiden för publikationen var docent (Associate Professor) i sociologi vid Farmingdale State College, State University of New York.
1044
I hennes
forskningsintressen ingick afroamerikanskt politiskt tänkande och protester, genus och sexualitet. Hon har skrivit ytterligare artiklar som tas upp senare i genomgången på liknande teman och även en bok, Selling Sex Online: Work, Community, and Pleasure in the Erotic Webcam Industry (NYU Press, 2019). Ytterligare av relevans är att hon var redaktör för antologin A Critical Inquiry into Queer Utopias (Palgrave, 2013).
Underlaget för denna artikel om BBW (Big Beatiful Women) bygger på en femårs sociologisk
mixmetodstudie av den ”erotiska webcam-industrin”, som hon väljer att kalla den.
1045
Studien har
inslag av deltagande observation, enkäter online samt djupintervjuer med 23 utförare med webbkamera och 7 ytterligare tredjepartspersoner (en jurist som specialiserar sig på pornografilagstiftning, en sajtgrundare, två sajtmoderatorer, två ägare av studios för utförare med webbkamera samt grundaren till Live Cam Awards). De flesta intervjuer med utförare med webbkamera varade i 1 timme. Ytterligare material består av textanalyser av fyra större nätforum för utförare med webbkamera samt uppföljande e-postkorrespondens med några av utförarna med webbkamera efter att intervjuerna genomförts. I denna artikel används dock främst material om just BBW-modeller, inte annat material som finns i studien.
1046
Författaren redogör aldrig för hur urvalet och rekryteringen av enkätrespondenter och
informanter gått till, vilket har mycket stor betydelse för hur pass representative och vinklade de är. Vi får bara veta att det samlats in ett internationellt ”icke-representativt urval” och att vissa grundläggande demografiska förutsättningar uppfyllts:
The survey consisted of both quantitative and qualitative questions and was taken by a non-
representative international sample of 105 cam models. Participants in the survey and interview
portions of this research project included any individual who was either currently working as a webcam performer or who had done so within 12 months before the study. Participants were required to be 18 years of age or older and be voluntarily working as a webcam performer (screening questions preceded the survey).
1047
Särskilt när forskarna inte använder ett slumpmässigt urval behöver läsarna förstå hur urvalet gått till. Vi får exempelvis aldrig veta om respondenterna erbjudits intervjuer via tredjeparter såsom webbkamerasajternas administratörer, om forskarna erbjudit ersättning till deltagarna och i så fall hur mycket, eller om det funnits risk för avlyssning av samtalen och hur deras ”screeningfrågor” i så fall kunde utesluta detta. Allt läsarna delges är att studien har fått etikgodkännande av författarens universitets interna kommitté för etikprövning (s.k. IRB). Då det i USA inte finns statliga etikprövningsnämnder utan prövningen sker av det egna universitetet kan det skapa osunda incitament att tumma på kvaliteten för att öka produktionen av forskning. Här saknas transparens kring såväl metoderna, urvalen som kvaliteten på data.
Inledningen till artikeln har bitvis karaktären av marknadsbeskrivning, nästan som reklam för
kvinnor som funderar på att bli utförare med webbkamera, vilket antyder obalans och tendens att förespråka att personer – särskilt stora kvinnor – kan bli utförare av sex framför webbkameran:
The camming industry opens up regular employment to a far more diverse population of workers than traditional porn and strip clubs. Camming also provides the opportunity for BBW performers to make more money than they might in other sex industries.
. . . .
1044
Angela Jones, “The Pleasures of Fetishization: BBW Erotic Webcam Performers, Empowerment, and
Pleasure,” Fat Studies: An Interdisciplinary Journal of Body Weight and Society 8, nr 3 (2019): 279–298
1045
Ibid. 282.
1046
Ibid., 282-83.
1047
Ibid., 282–83 (kursivering tillagd).
171 (245)
1006
Bilaga 8
Performers also frequently remarked that it was essential to brand themselves in ways that met market demand even if those labels might not be exactly how an individual saw herself. For example, like the previous performer, some performers saw themselves as curvy but instead considered marketing themselves as BBW to draw in more clients who desire fat women.
. . . . BBW performers use camming to make money but also to celebrate their bodies. By using the tag BBW, they are not only acknowledging that big is beautiful, but the increasing number of fat women in camming helps to disrupt anti-fat discourses by making fat women economically, sexually, and romantically valuable. When debating why some performers might set their prices lower, one performer said, “I charge more because I’m BBW, not the same or less than the average model. We are gourmet, might as well pay the price.”
1048
Analysen får en deskriptiv framställning som okritiskt förmedlar informanternas utsagor som
alltigenom positiv, särskilt för marginaliserade grupper som stora kvinnor. Problemet är delvis att vi inte får veta vilka frågor forskaren ställer och varför vi enbart läser positiva utsagor, förutom vid tillfällen när författaren öppet påtalar att hon frågat om just positiva aspekter:
I asked all performers in my study about the benefits of camming. Madeline, a 30-year-old White cis woman from the United States who regularly performs on bot h justbbwcams.com a nd streamate.com tol d me that a significant benefit of camming is “getting paid to perform our sexuality in a world that tells us we’re worthless if we do so, getting paid to be fat when the world tells me I’m invisible and simultaneously a drain on the system.” As Madeline suggested, by performing online, BBW performers are rewarded for being fat—not punished. Performing online debunks fatphobic cultural archetypes of fat women as asexual and as economic drains on society.
1049
Läsaren får se en alltigenom positiv bild av utförare med webbkamera för att forskaren frågat om
fördelarna: informanterna kan emellertid ha delgett (eller inte delgett) forskarna 90 % negativa
aspekter av att utföra sexuella aktiviteter med webbkamera, men när författaren specifikt ber dem om att prata om de positiva aspekterna och sedan klipper in dessa uttalanden får läsaren en obalanserad och partisk bild av fenomenet. Analysen är tendentiös och bedräglig – desto mer så eftersom läsaren aldrig ges information huruvida denna fråga uteslutande är källan till analysens positiva resultat. Vad blir värdet av en så pass ensidig undersökning utan exempelvis frågor om konsumenternas krav skapar problem för utförarna, eller frågor om negativa psykiska eller fysiska konsekvenser? Antingen duperas läsaren till att se på fenomenet som alltigenom positivt eller så tar läsaren informationen som en ren partsinlag med minimalt värde för forskningen. På vissa ställen ger till och med författaren intrycket av att resultaten bör tas med en stor nypa salt:
Camming opens up a space for increased self-acceptance and empowerment for performers. Undirected and free to brand and market themselves as they see fit—with the agency to design one’s performances—BBW cam performers can explore their sexualities in fulfilling and empowering ways all while making money.
. . . . “Honestly, when I first started doing this, I thought I was fat, I didn’t think I was pretty. I had real self-esteem issues. I try to make sure my kids don’t. I have a thirteen-year-old daughter; she definitely doesn’t. She’s nothing like I was when I was younger. So, I’ve always struggled with my weight. This is the first and only place that I have, minus my boyfriend, that makes me feel really good about myself.”
. . . . Robin noted that she has “always struggled with her weight.” Camming has helped improve her self-concept and confidence. Some consumers may be fetishizing BBW performers, but how this fetishization makes BBW performers feel is more critical than client motivations. We should not assume that being someone’s fetish is experienced only negatively.
1050
Vi ska “inte alltid anta” att objektifiering och fetishering ”enbart” upplevs negativt, skriver
1048
Ibid., 284–86.
1049
Ibid., 286–87 (kursiv tillagd).
1050
Ibid., 289–90 (kursiv tillagd).
172 (245)
1007
Bilaga 8 SOU 2023:98
författaren. Med den formuleringen framstår plötsligt hela presentationen som subjektiv samtidigt som läsaren inte ges några indikationer på när fetishering faktiskt upplevs som negativt: är det mestadels, ibland, ganska ofta, ofta eller mycket ofta? Trettio eller sjuttio procent? Saklighet och objektivitet är inte subjektiva modeord som godtyckligt kan ignoreras; omfattningen har betydelse.
I nästföljande stycke skriver författaren att det i hennes forskning var ”vanligt” (common) att
BBW-utförarna sade att utföra sexuella aktiviteter med webbkamera hjälpte dem att älska sig själva och sina kroppar mer än innan de började med utföra sexuella aktiviteter med webbkamera. Återigen är frågan i vilken mån det är att författaren uttryckligen ber respondenterna nämna positiva aspekter som gör att de var ”vanligt” att de nämnde dessa aspekter. Om en informant måste säga något positivt, vad annars kan de säga? Att de tjänar pengar?
In a capitalist society, we come to understand our human value in economic terms (Marx 1844). Therefore, for BBW models having economic value in the erotic marketplace is essential. Building sexual capital in the camming field is vital to individual success, and the sexual capital BBW performers acquire in camming can bolster their self-concept and make them feel empowered.
1051
Uttalandet kan framstå som trivialt, men författaren ställer Marx på huvudet genom att använda ett i huvudsak negativt utlåtande om kapitalismen på ett positivt sätt – här för att beskriva hur utförarna kan stärkas i sin självuppfattning. Att stödja sig på Marx för att förespråka kommersialisering av kvinnors kroppar är kontraintuitivt.
Mot slutet av artikeln deklarerar författaren att hon ska ta upp negativa aspekter.
1052
Då nämns
att utförare fått utstå rasistiskt hat eller trakasserats för sin storlek – inte att de sexuella aktiviteterna som konsumenterna efterfrågar på något sätt skulle påverka utförarna negativt. Sedan går författaren vidare med vad hon kallar ”fetishering” (fetishization), till vilket hon menar att det finns tre reaktioner: (1) att välja att sluta på grund av känslor av förnedring, (2) att utföra sex med webbkamera även om fetishering ”inte nödvändigtvis är behaglig” och att (3) njuta av att bli objektifierad som en fetish.
Vad gäller den första reaktionen påstår författaren – dock utan att presentera några empiriska
belägg – att de som förnedras slutar: “First, some performers emphatically do not enjoy feeling fetishized, which usually means they will end up quitting this line of work. A substantial part of sex work involves fetishization. Thus, those individuals who experience fetishization as degrading will usually leave the profession.”
1053
Ett sådant kategoriskt påstående strider mot antagandet att
pornografiska utföranden av exempelvis förnedrande handlingar som avtrubbade storkonsumenter av pornografi kan tänkas vilja se gör att många som upplever fetishering som förnedrande, men tolererar det av ekonomiska skäl. Därför hade författarens argument behövt underbyggas med åtminstone en enkätundersökning eller intervjuer med personer som slutat utföra sex med webbkamera och fetishering för att framstå som trovärdigt. I en vetenskaplig tidskrift förväntar sig läsaren att det empiriska stödet för så kritiska påståenden redovisas med sådana data, alternativt med referenser till annan forskning (helst flera referenser).
Vad gäller den andra reaktionen är de belägg som presenteras motsägelsefulla, nämligen att
”others acknowledge being fetishized and don’t necessarily enjoy it, but do it just for the money.” Här säger hon emot det första argumentet. Det är alltså inte så enkelt som att utförarna ”will usually leave” utan ersättningen har betydelse. Här citerar författaren två informanter som berättar hur de utför handlingar såsom att äta mat inför kameran, vilket är ”kinky,” ”strange” och ”weird” men inte riktigt besvärligt utan snarare ”not necessarily pleasurable”. Författaren redovisar emellertid återigen inte hur hon valt sina informanter. Vi vet inte om urvalsprocessen lett till att sådana som känner sig förnedrade valt att inte berätta eller att rekryteringen inte nått fram till det segmentet av utförare (t.ex. genom på vilket sätt rekryteringen till studien annonserats). Forskarens informanter kanske därför inte utgörs av personer som utför handlingar de uppfattar vara förnedrande eller personer
1051
Ibid., 291 (fotnot borttagen, påverkar inte argumentationen).
1052
Ibid., 292 (“Thus, while camming can be a vehicle for improved self-esteem and empowerment, working in
camming can also have a negative impact.”).
1053
Ibid., 292.
173 (245)
1008
Bilaga 8
som inte väljer att tala om detta inför författaren. Till detta kommer att personer som befinner sig i prostitution på grund av ekonomiskt nödtvång kanske inte vill tänka på hur förnedrande situationen är utan därför intalar sig själva att det inte är så besvärligt. Intervjuarens ansiktsuttryck och reaktioner kan också göra respondenten mindre benägen att öppet deklarera sina känslor och upplevelser – något vi inte kan bedöma risken av då författaren inte redovisar vilka strategier som använts för att få personerna i prostitution med webbcamera att öppna upp om svåra upplevelser eller erfarenheter och känslor av skam.
Slutligen skriver författaren att “other BBW camgirls find being fetishized by clients
pleasurable. Not every interaction with every single client is pleasurable, but not all performers find fetish play degrading. Many find it enjoyable.” I stället för att citera sina egna informanter som stöd för påståendet citerar hon här vad fyra utförare skriver på ett webbforum – en källa med låg reliabilitet och validitet då informanterna är anonyma och vi i praktiken inte vet vem det är som skriver eller kan bedöma deras trovärdighet via ansiktsuttryck och röster som i en distans- eller fysisk intervjusituation. Författaren kommenterar inte den svaga trovärdigheten men gör ändå tolkningen att det är rimligt att en av skribenterna på nätforumet ”tar kontroll och ägarskap över handlingarna” som visas inför kameran eftersom hon ”utmanar fetfobiska diskurser” vilket förklarar ”varför camming känns så bra för henne – varför det kan existera njutning i fetishering”.
1054
Förvisso, den tolkningen kan vara rimlig om källan är trovärdig, men kan knappast tas som intäkt för att sex med webbkamera inför betalande konsumenter per definition bidrar till att stärka självförtroendet och till och med njutning hos utförarna. Författaren skriver själv i nästa exempel att BBW-utförare mycket väl kan uppleva obehag om de behöver utföra underordnade ”botten”-roller som att bli (virtuellt) matade istället för att utföra omvända dominansförhållanden. Utförarna måste dock tillfredsställa marknadens villkor oavsett vad som känns bra eller okej, obehagligt eller vidrigt. Att de som inte vill utföra förnedrande och fetisherande sex framför webbkamera ”förmodligen slutar”
1055
är ett naivt påstående som författaren aldrig belägger. Sammanfattningsvis kan konstateras att artikeln inte (i) redovisar procedurer för urval av
informanter som kan indikera om resultaten är vinklade; inte (ii) redovisar balansen mellan positiva och negativa frågor under intervjuerna; inte (iii) redovisar intervjuarens strategier för att få respondenterna att tala öppet om potentiellt traumatiska eller skamfyllda upplevelser; inte (iv) erbjuder data, källmaterial eller andra referenser som stöd för kontroversiella tolkningar samt inte (v) uppfyller källkritiska krav på saklighet och objektivitet genom att presentera en obalanserad och tendentiös beskrivning av sex inför webbkamera mot ersättning vilken framstår som indirekt marknadsföring. Undersökningens validitet för vårt syfte – det vill säga om resultaten besvarar i vilken mån utförare av webbkamerasex mot ersättning utsätts för förnedring, psykisk och fysisk hälsa och/eller exploatering – framstår som minimal. Det kan finnas ett segment av utförare av webbkamerasex som upplever sig stärkta av detta. Emellertid krävs det betydligt mer grundliga undersökningar för att avgöra om den demografiska storleken i denna grupp är mer än trivialt statistiskt signifikant för att deras intressen och perspektiv ska tillåtas överskugga det betydande och väldokumenterade populationssegmentets intressen – de som tar skada av att utnyttjas i sexindustrins olika former, oftast såväl i prostitution som pornografi, strippklubbar och webbkamerasex.
“Commercial Sexual Exploitation of Children: An Update for the Forensic Nurse”
Ej relevant.
1054
Ibid., 293.
1055
Ibid., 292.
174 (245)
1009
Bilaga 8 SOU 2023:98
“Evaluation of Indicators of Female Sexual Dysfunction in Adult Entertainers”
Studien undersöker förekomsten av ”kvinnlig sexuell dysfunktion” hos utförare via en enkät som administrerats av den amerikanska pornografiindustrins lobbyorganisation, The Free Speech Coalition.
1056
Sexuell dysfunktion definieras bland annat genom att förklara att det ligger ”inom
spektrumet av fysisk och mental ohälsa relaterad till upphetsning, orgasm och sexuell smärta som försämrar livskvaliteten”.
1057
Free Speech Coalition har naturligtvis ett direkt ekonomiskt intresse av att
dölja missförhållanden inom pornografiindustrin. Det ekonomiska intresset representeras inte bara genom samarbetet mellan forskarna och organisationen utan visar sig även i att tre av nio av författarna till studien anger Free Speech Coalition som sin institutionstillhörighet i stället för (vad som är vanligare) en akademisk institution.
1058
Källmaterialets ekonomiska intresse och intressena hos tre
av författarna, som mot bättre vetande inte rapporterar någon intressekonflikt,
1059
gör denna studie
särskilt värd att granska i enlighet med de kriterier som uppställts för genomgången i kapitel III ovan.
Studien rapporterar att forskarna låtit Free Speech Coalition administrera en onlineenkät med
53 frågor till kvinnliga utförare som fanns registrerade inom organisationens databas Performer
Availability Screening Services (PASS).
1060
Utförarna som besvarat enkäten är 20 år eller äldre och ska ha
”erfarenhet” av sexindustrin (tycks även innebära erfarenhet av stripptease och prostitution utöver pornografi, men Free Speech Coalition har historisk sett intresserat sig främst för det senare). Dessutom får respondenterna inte ha genomgått male-to-female surgery (dvs. könsbekräftande kirurgi). Databasen PASS upprättades 2011 bland annat för att möjliggöra för utförare att testa sig för könssjukdomar hos olika amerikanska eller kanadensiska vårdcentraler/kliniker men ändå upprätthålla personlig integritet gentemot producenterna; möjligheten finns alltså att visa negativa testresultat inför pornografiska inspelningar i form av ett simpelt ja/nej-svar, utan att avslöja några detaljer (åtminstone enligt vad som sägs på hemsidan).
1061
Det är talande att Heather Berg är
verksamhetsledare (director). Hon är författare till boken Porn Work: Sex, Labor, and Late Capitalism (2021) vilken diskuteras ovan samt, även den, kritiseras för att vara tendentiös. Databasen har uppenbarligen skapats för delvis att motverka kraven på kondomer vid amerikanska och kanadensiska inspelningar, men också för att säkerställa viss legitimitet och säkerhet för de medverkande. Från och med 2021 driver dock Free Speech Coalition, enligt PASS:s webbsida, en egen organisation med särskilda kliniker i stället för att samarbeta med oberoende utförare.
1062
I
ljuset av att pornografiindustrins tidigare klinik i Los Angeles år 2010 tvingades stänga ner på grund
1056
Justin M. Dubin et al., “Evaluation of Indicators of Female Sexual Dysfunction in Adult Entertainers,” 16,
no. 5 (2019): 621–23. I artikeln uttalas mer eller mindre bokstavligen att Free Speech Coalition är en lobbyorganisation för sexindustrin: “A 53-question anonymous online survey was distributed to female adult entertainers via email through collaboration with the Free Speech Coalition, the North American Trade Association of the Adult Industry.” Ibid., 622 (min kursivering).
1057
Ibid., 621–22.
1058
Ibid., 621.
1059
I slutet av artikeln finns en obligatorisk rubrik där författarna ska uppge eventuella intressekonflikter; här
påstås att ingen sådan existerar: ”Conflicts of Interest: The authors report no conflicts of interest.´2Pnågon artikel om pornografins skadeverkningar har en intressekonflikt bland författarna är det väl denna.
1060
Dubin et al., “Evaluation of Female Sexual Dysfunction,” 622.
1061
Se “What is PASS? Pass Creates Adult Industry-Standard Testing Policy and Operates a Digital Clearinghouse
for Work Availability Data,” About Us, Performer Availability Screening Service, Inc., hämtat 12 oktober 2023, https://www.passcertified.org/about-the-organization [https://perma.cc/8ZMW-WPTR ].
1062
Ibid. (“In April of 2011, the Free Speech Coalition (FSC), the adult industry trade association, created PASS
to build upon a previous program to help standardize and monitor adult industry testing. We partner with organizations that conduct STI and/or other infectious disease testing in the United States and Canada, who then report work clearance data back to our database. PASS began operating as its own organization in May 2021.” (min kursivering)).
175 (245)
1010
Bilaga 8
av bristande transparens och uppföljning av patienter framstår denna organisering som suspekt.
1063
I
vilket fall har man samlat in enkätsvar som sägs innehålla följande information.
Antalet respondenter som besvarade enkäten var 147,
1064
vilket är lågt givet att industrin själv
tidigare uppskattat att mellan 1 200 till 1 500 utförare figurerade hos 200 producenter enbart i Los Angeles County år 2004.
1065
Därmed väcks den återkommande diskussionen om eventuell skevhet i
urval genom bortfall; som tidigare nämnts bör uppseendeväckande forskningsresultat som tycks kontraintuitiva underställas särskild källkritisk granskning, särskilt då ”systematisk skevhet i urvalet av
fakta” gör att en tendentiös ”berättare” kan förväntas vilja ”systematiskt sopa vissa förhållanden
under mattan samtidigt som andra förhållanden framhävs”.
1066
Av dessa 147 respondenter uppfyllde
endast 96 kriterierna för inklusion: enligt uppgift besvarade de enkäten på ett ”adekvat” sätt: “96 met inclusion criteria of adequately completing the survey, having a biological vagina, and working in the adult entertainment industry.”
1067
Medelåldern var 34,1 år, standardavvikelsen 10.3,
medianåldern 32 och spridningen 20–62 år. Någon vidare diskussion om i vilken mån respondenterna avviker från den totala populationen inom PASS-registret i demografiskt relevanta variabler presenteras inte – något som PASS torde kunna få kunskap om genom sina partners, åtminstone ålder och ras (som ofta efterfrågas av amerikanska myndigheter). Vi vet alltså inte i vilken mån de 96 utförarna som besvarar enkäten är representativa för den nordamerikanska populationen utförare eller inte.
Studien rapporterar att förekomsten av kvinnlig sexuell dysfunktion inom gruppen av 96
utförare är 24 %, vilken inte sägs skilja sig signifikant mellan gruppen under och över 40 år.
1068
Utöver detta resultat rapporteras även att utförarna uppger större tillfredställelse med sitt privata än professionella sexliv, vilket inte är särskilt förvånande. Emellertid hävdas att när forskarna jämför kvinnorna som inte uppnår kriterierna för kvinnlig sexuell dysfunktion med dem som uppnår det så uppger de senare signifikant sämre privat sexuell tillfredställelse, färre sexuella upplevelser och färre tillfredställande sexuella upplevelser som helhet än de förra. Till dessa, förvisso inte särskilt uppseendeväckande resultat, påstås i diskussionen att den rapporterade andelen som uppfyllde kriterierna för kvinnlig sexuell dysfunktion bland utförarna ”är lägre än vad som rapporteras i normalpopulationen.”
1069
Här citerar författarna en amerikansk studie av Jan L. Shifren med flera
från 2008 som funnit kvinnlig sexuell dysfunktion med 43,1 % bland dem över 18 år,
1070
vilket är en
dramatisk skillnad mot 24 % om den vore sann och om begreppet ”kvinnlig sexuell dysfunktion” vore enkelt att mäta.
För det första redovisar inte författarna några kriterier eller siffror som gör det möjligt för
läsaren att förstå om och på vilket sätt de kriterier och skalor man använder sig av är desamma som i två artiklar man hänvisar till; vare sig den amerikanska studien eller en internationell metaanalys som man också hänvisar till använder samma numeriska skalor eller samma begreppsoperationalisering som studien av utförarna gör.
1071
Läsaren får intrycket av att författarna försöker blanda bort korten.
1063
Denna kliniks verksamhet nämndes tidigare i kapitel III ovan samt kortfattat tidigare i detta kapitel. Se t.ex.
“Porn Health Clinic Closed,” Los Angeles Times, Dec. 10, 2010, p. 3 (Westlaw); Molly Hennessy-Fiske, “Porn Clinic Denied State License,” Los Angeles Times, Dec. 9, 2010, p. 3 (Westlaw); Molly Hennessy-Fiske and Rong-Gong Lin II, “Porn Industry Clinic Comes Under Fire for Its Handling of HIV Case,” Los Angeles Times, Oct. 15, 2010 [https://perma.cc/DE5S-9VY4].
1064
Dubin et al., “Evaluation of Female Sexual Dysfunction,” 622.
1065
Se James D. Griffith et al., “Pornography Actresses: An Assessment of the Damaged Goods Hypothesis,” J.
Sex Res. 50, no. 7 (2013): 623.
1066
Esaiasson et al., Metodpraktikan, 296.
1067
Dubin et al., “Evaluation of Female Sexual Dysfunction,” 622.
1068
Ibid., 622.
1069
Ibid., 622–23.
1070
Ibid., 623.
1071
Den amerikanska studies om refereras av Dubin et al. är: Jan L. Shifren et al., “Sexual Problems and Distress
in United States Women: Prevalence and Correlates,” Obstetrics & Gynecology 112, no. 5 (2008): 970–978. Den internationella meta-analysen är: Megan E. McCool et al., “Prevalence of Female Sexual Dysfunction Among
176 (245)
1011
Bilaga 8 SOU 2023:98
Faktum är att studien av Shifren med flera uppger tre olika siffror: 43,1 % av alla kvinnor uppgav
överhuvudtaget en eller flera ”sexuella problem” såsom låg åtrå, upphetsning eller orgasm; 22,2 % av
alla kvinnor fick minst 15 poäng eller högre på studiens skala om sexuellt relaterad personlig stress (Female Sexual Distress Scale); och slutligen, bara 12 % av alla kvinnor uppgav ”[a]ny distressing sexual problem,” vilket definierades som att respondenten både uppgav ett ”sexuellt problem” och sexuell ”stress” om mins 15 på nämnda skalan.
1072
De första två procentuella siffrorna var justerade för
ålder emedan den sista skilde sig på så sätt att bland kvinnor i åldersgruppen 45–64 uppgav 14,8 % ”sexuell stress”, emedan dem mellan 18–44 år uppgav 10,8 % och dem mellan 65< år uppgav 8,9 % ”sexuell stress”.
1073
Dessa siffror är betydligt lägre än det odefinierade mått som uppges i studien av
pornografiska utförare.
När man läser i Free Speech Coalitions studie, där försteförfattare är Justin M. Dubin, så
anges inte ett lika svepande mått som det som gav upphov till 43,1 % svarsfrekvens i Shifrens med fleras studie. Dubin med flera talar i termer av att punkterna på en skala skulle ligga över eller under värdet 26,55 för att respondenten skulle anses vara i ”riskzonen för sexuell dysfunktion.” Av respondenterna sägs 24.0 % ha värden som ”indikerar” dysfunktion (dvs. ligger ovanför gränsen): “The average FSFI score was 28.7 ± 5.6, and, of those surveyed, 24.0% (23/96) had scores indicative of FSD.”
1074
Att detta värde om 24 % skulle vara synonymt med att en respondent uppger
något av endera ”låg åtrå”, ”låg upphetsning” eller ”låg orgasm” förefaller otroligt. Varför skulle någon forskare kategorisera ”låg åtrå” som synonymt med ”sexuell dysfunktion”? Det förefaller vara att övertolka begreppet ”dysfunktion”. Dubin med flera gör i vart fall ingen ansträngning att övertyga den läsaren som tvivlar att deras mått på kvinnlig sexuell dysfunktion är detsamma som Shifren med fleras. Dubin med fleras mått förefaller snarare vara mer restriktivt, vilket innebär att de jämför äpplen med päron på ett sätt som överdriver symtomen i normalpopulationen och underskattar symtomen bland utförarna.
För sakens skull, låt säga att jag har fel. Givet att mätmetoderna är desamma eller tillräckligt
likvärdiga kvarstår ändock att begreppet kvinnlig sexuell dysfunktion kritiserats av forskare och journalister för att i praktiken definierats av läkemedelsindustrin på ett sätt som gör att det överrapporteras i studier, med syfte att medikalisera och profitera på kvinnors sexuella hälsa och oro.
1075
Även här finns ett ekonomiskt intresse att generera vinst. Det är inte utan anledning som
studien av Shifren med flera, vilken Dubin med flera felaktigt påstår rapporterar att 43 % av USA:s kvinnor har sexuell dysfunktion (när detta bara gäller låg åtrå, upphetsning eller orgasm), också rapporterar att försteförfattaren erhållit forskningsfinansiering från Procter & Gamble samt konsultarvoden från Procter & Gamble, Boehringer Ingelheim och Eli Lilly & Co under rubriken
Financial Disclosure.
1076
Inte oväntat får just den studien svidande kritik för att ha använt flera typer av
frågor till respondenterna som i själva verket kan ses som hälsosamma reaktioner på en ohälsosam sexuell relation:
Premenopausal Women: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies,” Sexual Medicine Review 4, no. 3 (July 2016): 197–212.
1072
Shifren et al., “Sexual Problems in United States Women,” 972, 974 tabell 2.
1073
Ibid.,
1074
Dubin et al., “Evaluation of Female Sexual Dysfunction,” 622.
1075
Se t.ex. Annemarie Jutel & Barbara Mintzes, ”Female Sexual Dysfunction: Medicalising Desire,” in Routledge
International Handbook of Critical Mental Health, ed. Bruce Cohen (London: Routledge, 2017), 162–68; Annemarie Jutel,
”Framing disease: The example of female hypoactive sexual desire disorder,” Social Science & Medicine 70, no. 7 (2010): 1084-90; Leonore Tiefer, “Female Sexual Dysfunction: A Case Study of Disease Mongering and Activist Resistance,”
PLOS Medicine 3, no. 4: e178 (April 2006): 0436-0440; Roy Moynihan, “The Making of a Disease: Female Sexual
Dysfunction,” British Medical Journal (BMJ) 326, no. 7379 (2003): 45–47; Birgitta Gerne, “Sexuell dysfunktion överdrevs för kvinnor,” Läkemedelsvärlden: Oberoende om läkemedel, 19 maj, 200 3, https://www.lakemedelsvarlden.se/sexuelldysfunktion-overdrevs-for-kvinnor-4/ [ https://perma.cc/EM7U-X7NU] . Tidningen Läkemedelsvärlden ges ut av Apotekarsocieteten.
1076
Shifren et al., “Sexual Problems in United States Women,” 970.
177 (245)
1012
Bilaga 8
Boehringer Ingelheim, the company working on a compound which seemed to have promise as a ‘pink Viagra’, funded a survey which asserted that one in ten women had low sexual desire, or ‘hypoactive sexual desire disorder’ (HSDD) (Shifren et al. 2008). It failed, however, to truly assess ‘dysfunction’. Items like being ‘angry about your sex life’ or ‘unhappy about your sexual relationship’ that could represent a healthy response to an abusive or non-communicative relationship were transformed into evidence of disease.
1077
I Shifren med fleras studie listas inte frågebatteriet i sin helhet, men tillräckligt med
information ges för att bekräfta kritiken i citatet ovan, givet att det är lätt att (som Dubin et al.) feltolka studien som att den påstår att 43 % av USA:s kvinnor lider av sexuell dysfunktion. Följande symtom sägs ingå i definitionen av studiens skala om sexuellt relaterad personlig stress (Female Sexual
Distress Scale), där förvisso andelen med symtom bara uppgick till 24 %: ”feelings concerning distress
about her sex life, assessing guilt, frustration, stress, worry, anger, embarrassment, and unhappiness[.]”
1078
Även dessa vaga begrepp medikaliserar det som i citatet beskrivs som potentiellt
”hälsosamma reaktioner” på en ohälsosam situation. Är det onormalt att en kvinna som utsätts för en manipulerande eller våldsam partner uppvisar ”stress,” ”skuld”, ”frustration”, ”oro”, ”ilska”, ”skam”, eller ”missnöje”? Om symtomen på kvinnlig sexuell dysfunktion är så allmänna att de inbegriper hälsosamma reaktioner blir diagnosen meningslös. Snarare kan avsaknad av sådana hälsosamma reaktioner på en ohälsosam situation ses som sjukdomssymtom. Är det normalt att fattiga och utsatta kvinnor som regelbundet utsätts för ”gang-bangs,” ass-to-mouth, gagging och ejakulering i ansiktet inte uppvisar kvinnlig sexuell dysfunktion?
Frågan är också varför forskare som söker undersöka hälsa och livskvalitet väljer just
begreppet sexuell dysfunktion och inte PTSD – eller varför inte något av WHO:s begrepp på hälsa eller livskvalitet? Studiens forskningsdesign som helhet är suspekt. Som illustration till denna bedömning passar ett citat ur Essaisson med fleras metodbok för samhällsvetare väl:
Mest förrädiskt i sammanhanget är kanske partsinlagor som utger sig för att vara vetenskaplig forskning. Med goda kunskaper om sådant som vi lär ut i den här boken kan företrädare för olika intressen bedriva forskning som har så stora skevheter i forskningsdesign och urval att undersökningarna i princip kan ge stöd för vilka hypoteser som helst. Genom att vara väl bevandrad i konsten att utforma olika forskningsdesign har vi i varje fall möjlighet att komma med intelligenta motfrågor till ”vetenskapliga” partsinlagor.
1079
“The Determinants of a Pornography Actress’s Career Life”
Artikeln handlar om den Japanska pornografimarknaden och är dessvärre skriven på dålig engelska med mängder av grammatiska fel och udda ordval, vilket sänker trovärdigheten.
1080
De flesta icke-
engelskspråkiga forskare (åtminstone i Skandinavien) får språkgranskning finansierade av sina universitet om de har en regelbunden anställning – eller ser till att bekosta sådan själva, givet att de vill bli publicerade i seriösa sammanhang. Flera uppseendeväckande påståenden görs också om den Japanska pornografiindustrin utan källhänvisningar. Exempelvis påstås att ”dagens” utförare inte alls har samma utsatta demografiska bakgrund som under 1990-talet. Istället för att ha ”ett tungt socialt bagage, smärta och psykisk ohälsa” påstås (utan källhänvisning) att utförare under 2000-talet var ”högutbildade löntagare med universitetsexamen” och ”married ladies.”
1081
Däremot påstår författarna
att majoriteten utförare är så kallade ”planning actresses” – en för mig okänd terminologi som tycks
1077
Jutel & Mintzes, ”Female Sexual Dysfunction: Medicalising Desire,” 164. En kontroll i Jutel & Mintzes
referenslista visar att de skriver om samma studie av Shifren et al. som den vilken refereras av Dubin et al.
1078
Shifren et al., “Sexual Problems in United States Women,” 971.
1079
Peter Esaiasson et al., Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Stockholm: Wolters
Kluwer, 2017), 296.
1080
Li-Chen Chou, Wan-Hao Zhang & Shinn-Shyr Wang, “The Determinants of a Pornography Actress’s Career
Life,” Economic Research-(NRQRPVND,VWUDæLYDQMD, 32, no. 1 (2019): 454–72.
1081
Ibid., 461.
178 (245)
1013
Bilaga 8 SOU 2023:98
syfta på frilansande visstids- eller tillfällighetsarbete som inte är knutna till någon särskild studio eller agentur.
1082
Författarna använder statistik från den pornografiska industrin i Japan för att undersöka olika
faktorer som påverkar längden på utförarnas tid i industrin. Den genomsnittliga längden (medelvärdet) är 38,754 månader (variationsvidd 28,844); spridningen är 2–162 månader (13,5 år).
1083
Författarna hämtar data från en webbsida i Japan vilken kräver att besökaren först skapar ett konto.
1084
Enligt författaren finns där statistik om deltagarna i olika filmer, deras ålder, yrke eller nivå
i utbildningssystemet, BH-storlek och filmernas innehåll med mera. En faktor är särskilt intressant för oss, nämligen vad författarna kallar högriskfilmer (risky-sex movies). Dessa innebär påfrestningar på utförarnas fysiska hälsa såsom sex i grupp, våldsamt, oskyddat och eventuellt förnedrande sex.
1085
Författarna finner att majoriteten av utförare i deras data använts i högriskfilmer.
1086
Andelen
högriskfilmer har också en signifikant negativ korrelation med längden av utförarnas tid i de statistiska modeller med flest variabler; i dessa multipla regressioner är också andelen förklarad variationsvidd (R
2
) den relativt högsta (runt hälften av variationsvidden förklaras med modellerna,
R
2
=0,5, vilket är jämförelsevis högt i dessa sammanhang).
1087
Högriskfilmer är den enda faktorn som
är relevant att undersöka för frågeställningen om våld, exploatering och ohälsa – men det finns andra orelaterade faktorer som också uppvisar statistisk signifikans i att förutspå längden på utförarnas tid i industrin. Enligt författarnas har BH-storlek en positiv korrelation med tiden i industrin för utförarna emedan utgivandet spridande av samlingsvideor med enskilda utförare kortar ner tiden (negativ korrelation).
1088
Resultatet tycks användbara i det att de bekräftar en rimlig hypotes: utförare som behöver
delta i mer riskfyllda sexuella aktiviteter kommer inte att befinna sig inom pornografin lika länge som utförare som inte behöver delta i högriskaktiviteter. Givet att resultatet bekräftar det vi redan kan anta är det naturligtvis ytterligare ett belägg för att det finns en effekt av våldsam, ohälsosam och exploaterande pornografi. Däremot bör noteras att denna studie inte har författats av särskilt förtroendeingivande forskare. Språkets brister har redan nämnts. Kanske mest anmärkningsvärt är dock författarnas uttalat voyeuristisk inställning, vilken de deklarerar under rubriken ”Acknowledgments” ovanför referenslistan: “. . . . The authors are also grateful for finding such an interesting issue, so that we can not only study and watch adult films in the process of research unlimitedly but also reasonably prevent our wives from being angry.”
1089
Utifrån hur författarna
tidigare beskrivit metoden tycks deklarationen inte nödvändigtvis vara påkallad; läsaren har fått intrycket att forskarna hämtat data om variabler från den Japanska webbsidan de anger i en fotnot. Om så inte är fallet borde kodningsprocessen ha beskrivit mer noggrant någonstans, vilket inte görs. Hur har de egentligen tagit reda på BH-storlek, högriskaktiviteter, antal år i branchen och ålder vid inträdet med mera? Om dessa uppgifter finns i en databas finns inget behov av att titta igenom filmerna. Studien har alltså inte rapporterats enligt gängse förfarande, vilket gör den mindre trovärdig trots dess relativt enkla slutsatser. Med så pass slarvigt hantverk är det inte möjligt att fullt ut lita på dess substans. Studien är relevant men inte särskilt tillförlitlig.
1082
Ibid., 462.
1083
Ibid., 464 & tabell 2.
1084
Den webblänk som anges i artikeln, ibid., 471 n.1, kan inte nås från Sverige och det tycks krävas ett
inloggningskonto för att få fram informationen, som bygger på någon slags fanclub enligt den information som finns på Google.
1085
Ibid., 456 (“[R]isky-sex adult videos . . . involve multiple individuals in sexual behaviour, a high possibility of
pregnancy, sadomasochism (S.M.) or other types of vigorous [sic] sex acted recently influence her career life significantly.”).
1086
Ibid., 465.
1087
Se ibid., 466 tabell 5; ibid., 468 tabell 7. I survival analysis inverteras korrelationerna men de står för samma
innebörd, t.ex. att högriskfilmer förkortar ”karriärtiden”.
1088
Ibid., 465–69.
1089
Ibid., 471.
179 (245)
1014
Bilaga 8
“A digital redefinition of the pornography industries”
Detta bokkapitel av Arnaud Anciaux innehåller ingen empirisk studie av produktionsförhållandena utan består av en kort, sammanfattande reflektion om forskningsfältet och förslag på forskningsfrågor.
1090
Därmed faller kapitlet utanför ramen för genomgångens kriterier.
År 2018: ohälsa, exploatering m.m.
“Money, Morals, and Condom Use: The Politics of Health in Gay and Straight Adult Film Production”
Artikeln handlar om kondomanvändning i manlig gaypornografi jämfört med (frånvaron av) kondomer i heterosexuell pornografi.
1091
Den är skriven av David Schieber, som disputerade vid
UCLA 2019 och för närvarande innehar rollen motsvarande en svensk universitetslektor (assistant
professor) vid Northwestern University.
1092
Schieber är intresserad av djupare kunskap om dels den
amerikanska heterosexuella pornografiindustrin vilken infört en policy om regelbunden testning var 14 dag för hiv och andra sexuellt överförda infektioner, dels den manliga gaypornografin vilken är delad mellan obligatorisk kondomanvändning alternativt den så kallade bareback genrén som innebär oskyddade anala samlag och där policystandard saknas (notera att testning av hiv numera bara genomförs sporadiskt inom den amerikanska gaypornografin).
1093
Artikeln bygger på 31
djupintervjuer där majoriteten är ”utförare och regissörer/producenter” (performers and
directors/producers), men även andra kategorier av personal inom industrin.
1094
Enligt Schieber har
några av utförarna dubbla roller (t.ex. regissör och/eller producent samt utförare på en och samma gång).
1095
Då sådana informanter har ett direkt ekonomiskt intresse i industrin måste försiktighet
iakttas då det är tendensiösa källor.
Författaren uppger att han initialt kontaktade respondenterna via e-mejl och sedan fortsatte
med snöbollsurval. Flera respondenter krävde i praktiken att någon annan person inom pornografiindustrin skulle gå i god för författaren innan de accepterade att uppge sin kontaktinformation och att träffas för intervju. Författaren skriver inte hur denne initialt löste frågan, eller om han hade kontakter i förväg inom pornografiindustrin.
1096
Scheiber redovisar en tabell på sidan 383 med anonyma informanter uppdelad på roller, kön
och genre: Heterosexuell (H), Gaypornografi (G) och Gay- och heteropornografi (GH) samt personer inom sjukvården:
x
8 kvinnliga utförare (H) x
6 manliga utförare (G) x
3 manliga utförare (H) x
2 manliga producent-er/regissörer/utförare (H); x
1 kvinnlig makeupartist (H) x
1 kvinnlig regissör/utförare (H) x
1 kvinnlig producent/regissör (H)
1090
Arnaud Anciaux, “A Digital Redefinition of the Pornography Industries,” i Digitalization of Society and SocioǦ
political Issues 1: Digital, Communication and Culture, red. Èric George (Wiley Online Library, 2019), 129–37.
1091
David Schieber, “Money, Morals, and Condom Use: The Politics of Health in Gay and Straight Adult Film
Production,” Social Problems 65, no. 3 (2018): 377–94.
1092
Schiebers har än så länge endast 28 citeringar i Google Scholar.
1093
1094
Ibid., 382.
1095
Ibid., 383 tabell 1.
1096
Ibid. 382.
180 (245)
1015
Bilaga 8 SOU 2023:98
x
1 manliga producent/regissör/ (H); x
1 manlig jurist (H); x
1 manlig journalist (H); x
1 manlig agent (H); x
1 manlig scenarbetare (GH); x
1 manlig producent/regissör (GH) x
1 manlig utförare (GH) x
1 kvinnlig informant inom sjukvården; x
1 manlig informant inom sjukvården;
Scheiber uppger att det fanns ”ett normativt tryck” bland informanterna inom den heterosexuella industrin att ”upprepa en accepterad diskurs som är emot obligatorisk kondomanvändning”.
1097
Respondenter inom heterosexuell pornografi som förordade ökad kondomanvändning uttryckte en oro för sin anonymitet och försäkrade sig upprepade gånger om att Scheiber inte skulle avslöja deras identitet. Dessa respondenter sa att de skulle bli ”fördömda” inom industrin om deras åsikter och namn blev kända. En regissör och producent som förordade kondomanvändning menade att han skulle bli ”lynchad” om hans åsikt under intervjun kom industrin till känna: “‘That’s why I’m flapping my mouth, because I know it’s anonymous. Because if I were to say this on the record, they would lynch me.’”
1098
Författaren konstaterar att endast anonyma djupintervjuer förmår synliggöra
en sådan stark diskrepans mellan faktiska värderingar och den officiella diskursen som syns i stort sett i alla medier, vilket inte hade varit möjligt i fokusgruppsintervjuer eller etnografisk deltagarobservation där endast respondenter hörs som känner sig bekväma att tala fritt inför kolleger eller arbetsgivare. Talande är också att inga respondenter inom gaypornografiska industrin uttryckte reservationer när det handlade om att uttrycka sin åsikt om hälsofrågor inom industrin.
1099
Deras
uppriktighet tyder på att kondomanvändningen är betydligt mer accepterad bland gaypornografer än bland heterosexuella pornografer.
Respondenterna uppgav olika skäl till att den heterosexuella pornografin inte har obligatorisk
kondomanvändning. Det ”vanligaste” skälet som uppgavs var att det skulle försämra försäljningen eftersom pornografi handlar om ”fantasi” och ”eskapism”; om konsumenterna såg kondomer skulle detta ”förstöra fantasin”, sades det.
1100
Ett annat argument där kvinnliga respondenter var delade var huruvida kondomanvändning
skulle vara alltför smärtsamt.
1101
Några kvinnliga utförare hävdade att så var fallet emedan några
andra hävdade motsatsen. Några kvinnliga utförare hävdade också att industrin hittat på att kondomer är alltför smärtsamt och att kvinnorna känner press på sig att upprepa lögnen offentligt för att försvara industrins intresse. En utförare uppgav att hon skulle vilja be om kondomer varje gång men i så fall skulle hon aldrig få medverka.
1102
Detta argument förekom ofta under
intervjuerna, trots att andra menade att det var ett ”fritt val” för utförarna.
1103
En kvinnlig utförare
vägrade till exempel att överhuvudtaget säga någonting om kondomanvändning – inte bara sin egen åsikt utan huruvida hon uppfattat att kraven i Los Angeles efter antagandet av en folkomröstningen tvingat producenter att flytta därifrån (dvs. ”Measure B”, som ledde till kondomtvång). Scheiber citerar intervjudialogen där denna utförare förklarar att hon försöker ger svar som industrin förväntar sig att de ska ge till utomstående, det vill säga följa deras förbestämda manus:
David: And then what’s your opinion on the passage of Measure B?
1097
Ibid., 382.
1098
Ibid., 382.
1099
Ibid., 382.
1100
Ibid., 383–84.
1101
Ibid., 383–84.
1102
Ibid., 384.
1103
Ibid., 386.
181 (245)
1016
Bilaga 8
Rachel: I’d prefer not to comment on that one. David: Everything’s anonymous. Rachel: No comment on that one (laughing). David: What do you think are general performer’s opinions? Rachel: (Shakes head) . . . . David: Is there anything you can say about Measure B? Has there been a change from it? Have you seen people move out of LA?
Rachel: No, no, (laughing). David: I didn’t know it was such a controversial topic. Rachel: No, it isn’t. I’m just not sure how I’m supposed to respond to it. David: You’re not supposed to respond to it any way. Rachel: I feel like I should ask how I should respond to it. David: You should respond to it how you really feel. Rachel: No, I shouldn’t. I’ve already responded a little bit, (Whispering) I’m supposed to respond to things very positively. . . It’s a very good industry.
David: Are there any improvements that could be made? Rachel: I have no comment on Measure B. Next question.
1104
Det är talande att informanten känner en stark press att uttala sig positivt om pornografiindustrin trots att forskaren försäkrar respondenten om att intervjun är anonym och dessutom backar genom att fråga om mer generella uppfattningar, inte personliga åsikter. År 2015 rapporterade såväl Los Angeles Times som AP att den kommitté som samordnade pornografiindustrins kampanj mot folkomröstningen och förlorade med 43 % mot 57 % senare tvingades acceptera böter på $61,500 (över en halv miljon kronor), eftersom de tog emot olagliga utländska donationer om $343,000 från bolag som bland annat äger Pornhub.
1105
Det fanns alltså ett starkt folkligt stöd i Los Angeles för
reglering som industrin motarbetar med näbbar och klor.
Bland de manliga utförarna fann Scheiber emellertid inget stöd för obligatoriska kondomer.
Ett vanligt argument var att kravet att kunna få erektion och få utlösning på regissörens kommando krävde hög känslighet, vilket sades motverkas av kondomer.
1106
En regissör i både hetero- och
gaypornografi menade dock att det var ett påhitt att kondomer skapade smärta; han menade att det var enkelt att applicera glidmedel och att om han fick bestämma skulle han påtvinga kondomer: “‘I think if it were up to me and I could regulate the whole thing, I’d make the entire industry condom. . . . I can’t go on record and say that because people will be like “Oh my god, you’re the devil,” you know?’”
1107
Det är remarkabelt att en producent och regissör som torde vara känslig för sjunkande
försäljning ändå tydligt tar ställning för ett förbud mot oskyddat sex. Utifrån en källkritisk analys är det också signifikant att det råder konvergens mellan såväl kvinnliga utförare som manliga producenter och regissörer – grupper som torde ha motsatt tendens – även om det finns andra aktörer (framför allt ägare högre upp inom branschen och manliga utförare) som alltjämt framhärdar den motsatta uppfattningen.
Scheiber skriver att det är en signifikant märkbar skillnad mellan heterosexuell pornografi och
gaypornografi avseende toleransen att bära kondom: gaypornografer tillämpar oftast kondomer utifrån vad som snarast är att likna vid ett ”moraliskt påbud”. I Scheibers framställning framgår att kondomer är “norm” inom gaypornografin och att det tycks handla om värderingar. “Respondents continually talked about the use of condoms in moral terms as the right thing to do,” skriver
1104
Ibid., 386 (ellipsen i original).
1105
Patrick McGreevy, “Condom Measure Opponents Fined for Taking Donations From Foreign Interests,” Los
Angeles Times, December 7, 2015 [https://perma.cc/SU8X-GHYZ]; Associated Press (AP), “Porn Condom Opponents
Fined For Illegal Donations To Initiative Campaign,” CVS News Sacramento, December 7, 2015 [https://perma.cc/WD95-3RXB] . Resultatet av folkomröstningen var 56,96 % för och 43,04 % emot kondomkrav. Se ”Los Angeles Porn Actors Required to Wear Condoms Act, Measure B (November 2012),” Ballotpedia.org, h ämtat 19 oktober 2023 [https://perma.cc/29EZ-D8US] ( webbarkiv).
1106
Ibid., 385.
1107
Ibid., 385.
182 (245)
1017
Bilaga 8 SOU 2023:98
Scheiber.
1108
Emellertid så sker ingen hiv-testning inom gaypornografin. Man undviker testning för att
inte ”stigmatisera” utförarna, skriver Scheiber, eftersom det också skulle innebära att många tvingas sluta. En informant förtydligar för Scheiber: “‘If we test, we’re going to find out a lot of our guys are HIV positive, and if they’re HIV positive, we can’t use them because they’re a liability.’”
1109
Ett
annat perspektiv som en utförare lyfter är från tiden då hiv enbart ansågs vara ett problem för gayvärlden, då de äldre stora studiorna bestämde sig för en policy att använda kondomer för att ”främja ett budskap”.
1110
Budskapets innehåll förblir outtalat i Scheibers text, men mellan raderna
tolkar jag innebörden som att gayvärlden tar samhällsansvar för säker sex – något man vill signalera såväl inåt till gay män som utåt till det heterosexuella majoritetssamhället. Emellertid börjar tiderna förändras och konsumenterna efterfrågar allt oftare scener med bareback, vilket skapar problem för många inom industrin som fortfarande känner ett personligt ansvar att verka för säker sex, enligt Scheiber.
1111
Till skillnad från heterosexuell pornografi tycks kondomer också reflektera högre status bland
de informanter Scheiber talar med. Några menar att deltagande i scener med bareback kan signalera positiv hiv-status, och de flesta menar att sådana utförare riskerar att placeras i ett fack och bli svartlistade från studior som tillämpar obligatorisk kondomanvändning. Scheiber noterar att trots allt tal om att bareback är det nya och populära bland konsumenter hade ett flertal av hans respondenter inom gaypornografin aldrig prövat bareback (och han talade bara med 6 sådana utförare); deras motvilja handlade mindre om hälsoriskerna och mer om risken att bli placerade i ett ofördelaktigt fack inom branschen.
1112
Utifrån Scheibers text är det oklart om bareback ger bättre eller sämre betalt och om
stigmatiseringen i det senare fallet gör att utförarna snarare har svårare att förhandla sin ersättning, vilket skulle vara en form av ekonomisk ojämlik maktfördutövning där det blir utförarnas sociala position i stället för arbetets påfrestning som avgör ersättningen. Som med många påfrestande sysselsättningar är det inte framförallt de fysiska plågorna eller den monotona karaktären som avgör ersättningen utan snarare vilken status som sysselsättningen tillskrivs av samhället (åtminstone till stor del).
En stark kontrast gentemot heterosexuell pornografi är att ingen av respondenterna inom
gaypornografin uttryckte klagomålet (som män inom heterosexuell pornografi gjorde) att kondomer orsakar smärta vid analsex. De uttryckte snarare förvåning när de hörde om sådana missnöjen och menade att även om kondomer kan innebära viss smärta är det ett obehag som väger lätt när man beaktar värdet av att sprida budskapet om säkert sex.
1113
Däremot har läkemedlet Truvada, som i
förväg kan skydda mot smittspridning hos både de smittade och osmittade, introducerat en liberalare hållning till kondomanvändning. Flera respondenter nämnde därför att Truvada även förändrat attityden till kondomer inom gaypornografin.
1114
Sammanfattningsvis och som svar till uppdragets frågeställning om hälsoaspekter av
pornografiindustrin lyfter Scheiber att det finns ett institutionellt och motstånd och ekonomiskt intresse mot att förbättra kvinnors hälsa inom heterosexuell pornografiproduktion som saknas i gaypornografin, där man hittills haft ett solidariskt förhållningssätt med säker sex och mindre stigmatiserande hiv-tester.
With regards to the straight adult film industry, I conclude that the primary motivation for noncondom use stems from an institutional logic of profit maximization. In turn, members of the straight industry utilize a rhetoric of pain and a rhetoric of choice as posthoc justifications for noncondom use. Subsequently, performers in support of condom use keep their opinion silent out of
1108
Ibid., 387.
1109
Ibid., 387.
1110
Ibid., 388.
1111
Ibid., 388.
1112
Ibid., 388–89.
1113
Ibid. 389–90.
1114
Ibid., 390.
183 (245)
1018
Bilaga 8
fear of not getting hired. Privately supporting increased condom use while publically remaining silent is an example of preference falsification, defined as “misrepresenting one’s genuine wants under perceived social pressures” (Kuran 1997: 3) This preference falsification in the straight industry results in a largely unanimous public face against increased condom use while privately the issue is more contentious.
. . . . Within the gay adult film industry, the moral concerns emerging from the AIDS crisis did initially motivate condom use. In articulating these moral concerns, the men I interviewed evoked a form of solidarity among gay men in the industry and gay consumers of pornography. Indeed, it is possible that these commonalities amongst gay male performers and consumers – in contrast to the differentiation between male consumers and female performers in straight porn – facilitates this solidarity and sense of morality in the first place. Returning to work on the power differentials between men and women in pornography (Dines 2010; Dines et al. 2013), these findings indicate that male performers in the gay industry are afforded a level of respect for their individual choices that are not afforded to female performers in the straight industry. Within the straight industry, women’s choices regarding condom use are secondary to concerns about profits and male consumer preferences for certain fantasies.
1115
“Standing and ‘Survival’ in the Adult Film Industry”
Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Applied Economics och skriven av Jochen Lüdering – en ekonom som bortsett från denna publikation saknar andra vetenskapliga publikationer eller konferenspapper inom forskningsområdena prostitution och pornografi.
1116
I
artikeln intresserar sig Lüdering för på vilket sätt längden som utförarna befinner sig i industrin hänger ihop med olika faktorer, bland annat demografiska variabler samt ”nätverk” emellan utförarna och andra aktörer inom industrin. Författaren baserar sin analys på demografiska data som andra personer tagit fram om framför utförare i USA (huvudsakligen Los Angeles). Det konstateras att fler män än kvinnor försvinner efter de första tre åren, varefter trenden vänder såtillvida att kvinnor försvinner snabbare och efter 10 år finns endast 30 % av kvinnorna kvar emedan 50 % av männen fortfarande figurerar i pornografiska filmer.
1117
Att män har längre så kallad karriärålder har
även visats i tidigare studier av samma population i Los Angeles. Exempelvis uppgav epidemiologen Marjan Javanbakht med flera år 2017 att medianen för “karriärålder” i ett urval om 89 manliga utförare i Los Angeles var 5 år och kvartilavståndet 1–8 år; däremot var medianen för 271 kvinnliga utförares bara 2 år och kvartilavståndet 1–5 år – dessa skillnader mellan könen var statistiskt signifikanta (p<0.01).
1118
År 2009 uppgav en del informanter bland ett urval om 28 utförare och (18
kvinnor, 10 män) plus 2 branschpersoner i Los Angeles i en studie av läkaren Corita R. Grudzen med flera också att kvinnor i genomsnitt är kvar kortare tid än män och att kvinnor tjänar mer per utförd scen än män gör.
1119
En manlig utförare beskrev situationen för kvinnorna med
följande formulering:
“Most women are what they call ‘shot out’ within a year or two . . . they’re not new anymore and their career is over. They make a quarter million dollars a year for a couple years and they have an apartment and a leased Mercedes that’s depreciated . . . and they’re working at Starbucks three years later.”
1120
1115
Ibid., 391.
1116
Jochen Luࡇdering, “Standing and ‘Survival’ in the Adult Film Industry,” Applied Economics 50 no. 16 (2018):
1812–23.
1117
Ibid., 1817.
1118
Marjan Javanbakht et al., Transmission Behaviors and Prevalence of Chlamydia and Gonorrhea Among Adult Film
Performers, Sex. Transm. Dis. 44, nr 3 (2017): 182–183.
1119
Corita R. Grudzen et al., “Pathways to Health Risk Exposure in Adult Film Performers,” Journal of Urban
Health: Bulletin of the New York Academy of Medicine 86, no. 1 (2009): 69.
1120
Ibid., 69 (citerar en manlig utförare; ellipserna i original).
184 (245)
1019
Bilaga 8 SOU 2023:98
Eftersom tre studier med av varandra oberoende urval inom populationen utförare i Los
Angeles alla genererat samma resultat har resultaten högre trovärdighet: kvinnor försvinner snabbare än män från pornografiindustrin. Lüdering menar också att dennes data bekräftar hypotesen att ett större nätverk av andra framgånsrika utförare eller personer inom pornografibranchen stärker utförarnas ”framgång” mätt i ”karriärålder”, det vill säga längden som personen befinner sig i branschen. Emellertid noterar Lüdering att det är en ”nackdel” att det är svårt att utesluta ”endogenitet”, det vill säga utesluta att det inte är framgången som genererar ett större nätverk än nätverket som genererar framgång.
1121
Utifrån Lüderings data kan man alltså inte utesluta ett omvänt
orsakssamband. Det är dessutom svårt att lägga någon större vikt vid resultatet om nätverksbyggande
eftersom frågeställningen i sig självt är irrelevant om det förekommer våld, exploatering och ohälsa i pornografiindustrin. Om dessa tre företeelser förekommer skulle nätverk och ”karriärålder” kunna tolkas som negativa faktorer då personer i genomsnitt utsätts för mer våld, exploatering och ohälsa ju längre tid de befinner sig inom pornografiindustrin. Ett ökat nätverk och en längre karriärålder genererar alltså per automatik inte någon fördel i termer av minskat våld, exploatering och ohälsa; snarare en nackdel i termer av ett mer skrupellöst utnyttjande av pornografins profitörer.
Studiens två huvudsakliga resultat antyder att kvinnor utsätts för mer betydande våld,
exploatering och ohälsa än män utsätts för eftersom de förra befinner sig kortare tid i industrin och får mer betalt än de senare; kvinnor behöver mer betalt på grund av de större påfrestningarna som de utsätts för jämfört med män och på grund av att det finns ett mindre utbud av villiga kvinnliga utförare än manliga utförare. Förvisso kan inte denna studie isolerat bevisa dessa antaganden eftersom fler tänkbara variabler än utbud och efterfrågan och fysiska och mentala påfrestningar kan påverka karriärålder och ersättning. Emellertid kan vi i ljuset av andra studier som redovisas i denna litteraturgenomgång dra slutsatsen att ökad karriärålder troligtvis betyder ökad risk för våld, mer exploatering och större ohälsa bland kvinnliga än bland manliga utförare. Undersökningens data stödjer alltså inte slutsatsen om det vore en isolerad studie, men gör det i ljuset av annan dokumenterad kunskap att pornografiindustrin utsätter kvinnor för våld, exploatering och ohälsa. I övrigt saknar studien relevans för uppdraget.
“Online Sexual Activity Involving Webcams: An Overview of Existing Literature and Implications for Sexual Boundary Violations of Children and Adolescents”
Artikeln utför en litteraturgenomgång av forskning om webcam och sexuella aktiviteter online där minderåriga är involverade och skulle huvudsakligen falla utanför ramen för denna litteraturgenomgång som handlar om vuxna om det inte vore för att det ändock redovisas forskningsresultat med vuxna.
1122
Författarnas har en tysk institutionell anknytning till Institute for
Sex Research and Forensic Psychiatry, University Medical Center HamburgǦEppendorf, Germany. Det bör noteras att prostitution är lagligt i flera tyska Bundesländer (delstater), varför författarna förmodligen inte presumerar att webcamming är olagligt och delvis därför fokuserar främst på barn och tonåringar. Likväl påpekas att det finns webbsidor som har ett ”system för dricks” där som också används för ”kommersiella” ändamål av personer i prostitution och ”amatörer som söker tjäna pengar i sexsektorn”.
1123
Att system för dricks används kommersiellt, såväl på OnlyFans som
på andra plattformar, har även vår litteraturgenomgång konstaterat i de studier som publicerats strax efter denna. Även denna litteraturgenomgång nämner plattformen Chaturbate.com s om diskuterats ovan.
1124
Ytterligare en sajt vid namn Chatroulette.com nämns, där det cirkulerats uppgifter om att
1121
Lüdering, “Standing and ‘Survival,’” 1821.
1122
Thula Koops, Arne Dekker, & Peer Briken, “Online Sexual Activity Involving Webcams: An Overview of
Existing Literature and Implications for Sexual Boundary Violations of Children and Adolescents,” Behavioral Sciences &
the Law 36, no. 2 (2018): 182–97.
1123
Ibid., 185.
1124
Se Martins, “I’m the Operator” (fotnot 1040 ovan).
185 (245)
1020
Bilaga 8
den används för sexuellt explicit exponering samt uppvisning och deltagande i sexuella aktiviteter i realtid online. Här refereras en studie från 2010 för uppgiften att bara fem procent av alla kontakter på Chatroulette involverade visning av genitalia, vilket delvis skulle motsäga uppgifterna om att Chatroulette främst användes för webcamming eller ”exhibitionistiska aktiviteter”.
1125
Författarna hänvisar till studier som dels indikerar att ”onlinesex” och webcamming är säkrare
för somliga personer i prostitution (författarna använder termen ”sexarbetare”), emedan andra forskare skrivit att hallickar ibland ”installerat” webkameror för att kunna ”kontinuerligt övervaka kvinnor som arbetar [sic] för dem på distans”.
1126
Artikeln nämner också samma typer av problem
som rapporterats från utförare på OnlyFans, till exempel att konsumenterna spelar in utförarna utan deras samtycke, att konsumenter gör efterforskningar och ”hackar” in sig i privat information om kvinnorna och delar med sig av detta (s.k. doxing) samt verbala trakasserier online. En forskare refereras som redan 2008 diskuterade risken för så kallade amatörer som saknar tillräcklig insikt om konsekvenserna, men lockas av tillgängligheten och det (felaktigt) förgivettagna ”lättförtjänta” inkomsterna i onlineprostitutionen.
1127
En annan forskare talar om att ”professionella” utförare har
tre saker gemensamt: att de delar ”personlig information” med konsumenterna, att de följer konsumenternas specifika anvisningar och förslag samt att de utför ”dynamiska shower”.
1128
Utifrån
en sådan beskrivning tycks det som att webcamming helt enkelt kräver att utförarna underordnar sig konsumenternas vilja, oavsett om de ”nischar” sig eller ej, om det ska finnas möjlighet till inkomster.
Författarna skriver vidare att det förekommer ”alarmerande” berättelser om möjligheter att
betala för live-videor med kvinnor som torteras i Sydostasien, eller extremt våldsamma och förnedrande handlingar på webbsidor med live-sexvideor som uttryckligen erbjuder kvinnor från Asien eller Östeuropa. Några tortyrpornografisajter drivs från amerikanskt territorium. Man refererar i dessa sammanhang till forskaren Melissa Farley med fleras artikel i den amerikanska tidskriften Albany Law Review från 2013.
1129
Författarna hänvisar också till såväl Farley med flera som professor Donna Hughes, vilka
bägge mer eller mindre uttryckligen skriver att internetprostitution eller webbcamming, oavsett vilken terminologi som används, innebär att kvinnor i det globala syd (där den rättsliga regleringen ger ett ”otillräckligt skydd”) kan exploateras för att tillfredsställa sexköpare/konsumenter över hela världen (även i det globala nord, där regleringen kan vara hårdare). Det nämns att fall med ”verkliga våldtäkter som sänts via webbkameror, såväl med kommersiella som icke-kommersiella ändamål, har upprepade gånger dykt upp i media under de senare åren [innan artikelns publicering]”.
1130
Även om inga konkreta siffror eller procent lyfts av författarna till denna litteraturgenomgång
om onlineprostitution torde läsaren inse att det är den multipla utsattheten bland många utsatta grupper av kvinnor (t.ex. minoriteter, fattiga, rasifierade och kvinnor som utsatts för övergrepp under barndomen) som utnyttjas av plattformarna, pornografer och sexköpare världen över. Så länge dessa utsatta grupper existerar kommer de exploateras av skrupellösa aktörer. Därmed inte sagt att lagstiftning, som den svenska prostitutionslagstiftningen, inte skulle kunna begränsa skadeverkningarna om den tillämpades minst lika effektivt mot pornografi som mot prostitution.
1125
Koops, Dekker, & Briken, “Online Sexual Activity Involving Webcams, 186.
1126
Ibid., 187.
1127
Ibid., 187.
1128
Ibid., 187.
1129
Ibid., 188 (hänvisar till Melissa Farley, “Online prostitution and trafficking”, Albany Law Review 77, no. 3
(2013–2014): 1039–94).
1130
Ibid., 188.
186 (245)
1021
Bilaga 8 SOU 2023:98
“Commercial Sexual Exploitation of Children: Victim Characteristics”
Dennar artikel, skriven av Kristin Elizabeth Klimley med flera, handlar uteslutande om barn eller tonåringar, varför resultaten inte är relevanta för denna genomgång.
1131
“‘Breaking Her Spirit’ Through Objectification, Fragmentation, and Consumption: A Conceptual Framework for Understanding Domestic Sex Trafficking”
Artikeln som skrivits av forskarna Rachael L. Herrington och Patricia McEachern, bägge vid Department of Behavioral Sciences, Drury University, Springfield, MO, USA, är i huvudsak ett teoretiskt bidrag till hur vi ska förstå människohandel för sexuella ändamål, däribland pornografi, som diskuteras emellanåt i texten.
1132
Forskarna genomför emellertid själva ingen direkt empirisk
analys. Däremot pekar forskarna på de kopplingar som andra forskare visat mellan exploatering, människohandel, våld mot kvinnor och/eller psykologisk kontroll och manipulation av hallickar – alla med syftet att producera pornografi. Särskilt tre processer som teoretiserats av forskaren Carol Adams för att förstå våld mot kvinnor generellt blir föremål för tillämpning på kvinnor och barn som exploateras genom människohandel och pornografi: objektifiering, fragmentering och konsumtion.
1133
Begreppet objektifiering används för att förstå hur individer och samhället förtrycker kvinnor
som utnyttjas i pornografi genom att se dem som objekt – inte som personer. (I gaypornografi kan även män objektifieras, liksom barn i alla typer av pornografi, men män i heterosexuella filmer blir däremot mer sällan det). Genom att personer på detta sätt görs till objekt kan de exempelvis inte säga nej till sexuella övergrepp. Författarna säger, med andra ord, att för att kunna utnyttjas för att framställa övergreppsmaterial måste personerna först objektifieras av samhället och producenterna.
1134
Hallickar använder såväl psykologisk manipulation och list som våld och tvång
för att bokstavligen göra utsatta personer i prostitution så fogliga och medgörliga att de blir till objekt som går att prissätta på en marknad, till exempel i pornografi.
1135
På marknaden för
pornografi kan snart sagt vem som helst konsumera dessa objekt och de handlingar de utsätts för.
En konsekvens av objektifiering är fragmentering, i vilken personer i prostitution och pornografi
utsätts för så traumatiska händelser att det skadar deras mentala och fysiska hälsa. I pornografins presentationer reduceras kvinnor till sina kroppsdelar, där helheten och människans person går förlorad. Psykologer använder termen ”fragmentering” för att således beskriva de mentala och fysiska konsekvenserna på traumaoffer som om och om igen behandlats som mottagliga kroppsöppningar. Fragmenteringen blir den organiserande principen för personens personlighet, vilket rubbar normal integrering av kunskap, minne, känslor och kroppsuppfattning. Sammantaget gör processen personerna mer fogliga och mindre rymningsbenägna.
1136
Författarna beskriver även
olika strategier som hallickar använder för att fragmentera de utsattas personlighet. Till exempel isoleras personerna från ett socialt sammanhang, familjemedlemmar och sociala nätverk. Hallickarna söker också få de utsatta att uppfatta andra personer i prostitution som konkurrenter, så att de inte gör gemensamt motstånd mot exploateringen. Att byta personens namn, som i Nazisternas koncentrationsläger, är en av flera strategier för att bryta ner personens tidigare identitet. Här beskriver författarna även hur Stockholmssyndromet kan observeras hos personer som utsatts för sexuell exploatering av tredje parter såsom hallickar. Fragmenteringen är en del i hallickars metod
1131
Kristin Elizabeth Klimley et al., “Commercial Sexual Exploitation of Children: Victim Characteristics,”
Journal of Forensic Practice 20, no. 4 (2018): 217–28.
1132
Rachael L. Herrington & Patricia McEachern, “‘Breaking Her Spirit’ Through Objectification,
Fragmentation, and Consumption: A Conceptual Framework for Understanding Domestic Sex Trafficking,” Journal of
Aggression, Maltreatment & Trauma 27, no. 6 (2018): 598–611.
1133
Ibid., 599.
1134
Ibid., 599–600.
1135
See ibid., 600–02.
1136
Ibid., 602.
187 (245)
1022
Bilaga 8
för att bokstavligen göra en person till ett objekt som går att sälja på en sexmarknad.
1137
Författarna
förklarar: “Without fragmentation, women and children would likely walk away from their abuse and exploitation, but with fragmentation, it becomes quite clear how this is not a viable option in most cases. Now, the victim is ready to be consumed.”
1138
Det slutliga steget av Adams processer är konsumtion. Här förklarar författarna hur vi kan
förstå att så många kvinnor utnyttjas i den så kallade gonzo-pornografin, där till synes förskräckliga övergrepp såsom ass-to-mouth, gagging, bukkake
1139
och fysiskt aggressiv, våldsam
trippelpenetrering och gängvåldtäkter (s.k. gang-bangs) regelbundet utförs utan att kvinnorna flyr från sina förtryckare. Det är objektifieringen av kvinnors kroppar och fragmenteringen av de utsattas personlighet som till stor del möjliggör konsumtionen. Med det vi vet sen tidigare om konsumenternas successiva avtrubbning för våld och förnedring,
1140
samt industrins anpassning och
förskjutning av gränserna med avseende på avhumaniserande och aggressiva handlingar som riktas mot kvinnor sen 1970-talet,
1141
begripliggör den teoretiska modellen ”objektifiering–fragmentering–
konsumtion” en parallell kausal mekanism som pornografins profitörer lärt sig behärska. Därigenom kan de producera en population av objektifierade, underordnade, fragmenterade och fogliga kvinnor som går att utsätta för den grymma och omänskliga behandlingen i gonzo-pornografin.
1142
Författarna diskuterar vidare implikationerna för praktiker inom traumabehandling, psykologi och socialt arbete och betonar att kvinnor i pornografi vanligtvis inte har ett val utan saknar reell förmåga att lämna den misshandel de utsätts för i pornografin och prostitutionen.
1143
“Advocacy Coalition for Safer Sex in the Adult Film Industry: The Case of Los Angeles County's Measure B”
Artikeln beskriver strategin och genomförandet av en organiserad kampanj för att få till stånd en folkomröstning i Los Angeles för att införa obligatoriska kondomer i inspelning av pornografi, vilken blev framgångsrik.
1144
Artikelns innehåll ligger utanför uppdraget, men dess kanske mest
centrala slutsats är tankeväckande: “Voters’ general inclination to favor fair treatment of workers can be a powerful force that may be insufficiently recognized.”
1145
År 2017: ohälsa, exploatering m.m.
“The determinants of pornography actress production”
Denna artikel är skriven av ekonomerna Shinn-Shyr Wang och Li-Chen Chou och publicerad i
Applied Economics Letters i ett relativt kort format om totalt fem sidor, allt inräknat (försättsblad, text,
referenser, tabeller m.m.).
1146
Artikeln är författad av två av tre av forskarna bakom en annan artikel
som granskas under år 2019 ovan, “The Determinants of a Pornography Actress’s Career Life,” och
1137
Ibid., 603-605.
1138
Ibid., 606.
1139
Termen bukkake står för scener där flera män står framför en kvinna (oftast sittande eller på knä) och
samtidigt riktar sin utlösning mot hennes ansikte och/eller kropp.
1140
Se ovan fotnoter 11–31 och där tillhörande brödtext om psykologiska mekanismer.
1141
Se Natalie Purcell, Violence and the Pornographic Imaginary: The Politics of Sex, Gender, and Aggression in Hardcore
Pornography (New York, NY: Routledge, 2012).
1142
Herrington & McEachern, “‘Breaking Her Spirit,’” 606–07.
1143
Ibid., 606–09.
1144
Adam Carl Cohen, Paula Tavrow, & Mark Roy McGrath, “Advocacy Coalition for Safer Sex in the Adult
Film Industry: The Case of Los Angeles County’s Measure B,” Health Promotion Practice 19, no. 3 (2018): 400–10.
1145
Ibid., 408.
1146
Shinn-Shyr Wang & Li-Chen Chou, “The Determinants of Pornography Actress Production,” Applied
Economics Letters 24, no. 20 (2017): 1486–89.
188 (245)
1023
Bilaga 8 SOU 2023:98
som var skriven på bristfällig engelska med tveksamt vetenskapligt hantverk.
1147
Denna artikel är mer
välskriven och bygger på liknande data som samlats in via samma databas som enligt författarna regelbundet sammanställer information om videor och utförare i den japanska pornografiindustrin. Här undersöks ett urval om 439 kvinnliga utförare som befunnit sig i den japanska pornografiska industrin åren 2002–2013 enligt databasen. Forskarna är främst intresserade av på vilket sätt variablerna ”sexuella riskbeteenden” och ”fördelaktigt utseende” påverkar produktiviteten, det vill säga hur många videofilmer och hur många solo-filmer som utförarna medverkat i. Variabeln sexuella riskbeteenden definieras enligt följande: “[the] variable ‘risky sex’ is defined as whether the actress has acted in films where she faced high possibilities of sexually transmitted diseases or other factors with health influences, such as sexual abuses.”
1148
I en tabell definieras detta vidare i termer
av att antingen visa ”intern ejakulering”, dvs. oskyddad vaginal utlösning, eller en sadomasochistisk film: “If agreed to film internal cum shot or SM movies (=1).”
1149
Utseendefaktorer operationaliseras
via måtten på byststorlek (cup size) samt huruvida utföraren befinner sig i modellbranschen vid sidan av pornografin (författarna benämner detta som side job alternativt model entertainer).
1150
Undersökningens relevans för uppdraget ligger främst i frågan om riskfyllt sex, där författarna enligt ovan poängterat att den typen av handlingar kan innebära hög risk för sexuellt överförbara sjukdomar eller andra faktorer av ohälsa såsom sexuella övergrepp. Utifrån dessa avgränsningar är två resultat viktiga.
Det första: Författarnas statistik indikerar att utförare som utnyttjas för filmer med riskfyllt sex kan
förekomma i över 60 % fler filmer än den utförare som inte utnyttjas för att ha riskfyllt sex:
[T]he results indicate that having acted in risky sex videos could increase the production of an AV [adult video] actress by more than 60%, which implies that, if the actress is willing to perform risky sex, her production may be significantly increased.
1151
Till skillnad från författarnas formulering om ”villigheten” att utföra riskfyllt sex kan vi snarare uttrycka det som att pornografiindustrin har en mycket ohälsosam incitamentsstruktur – något vi sett i en stor mängd studier som gåtts igenom i denna rapport. Producenter i den kommersiella industrin och konsumenter på plattformar som OnlyFans (se nedan) pressar ofta utförare att ställa upp på ohälsosam sex och/eller (med författarna till denna artikels formulering) “sexual abuses,” det vill säga sexuella övergrepp. När utförare är med i sådana riskfyllda filmer är risken större att de oftare utnyttjas i alla slags pornografiska filmer.
Det andra: Författarnas statistik indikerar dels att utförare som har större byststorlek och/eller samtidigt
befinner sig i modellbranschen också utnyttjas i fler filmer, men sambandet mellan riskfyllt sex och fler filmer försvinner helt och hållet i denna avgränsade grupp utförare:
The results show that serving [sic] models or entertainers, as well as risky sex, have positive influences on the number of single-actress videos produced (Model 6). On the other hand, the risky sex does not increase the production of AV actresses with greater cup sizes or working as models or entertainers. This implies that popular actresses with favoured appearances in the market have no incentives to act in risky sex videos.
1152
Här menar författarna att mer traditionella ”modeller” eller dem som till exempel har fått mer eller mindre stora bröstimplantat inopererade (och eventuellt dem med naturligt större bröststorlek) inte har ”incitament” att tåla riskfyllt sex i pornografiska produktioner. Det går också att uttrycka det som att de kvinnor som inte getts stjärnstatus eller utsatts för ett kirurgiskt ingrepp exploateras hårdare av pornografiindustrin. Det bör dock påpekas att ”modeller” och opererade kvinnor fortfarande kan figurera i riskfyllda filmer, även om de genomsnittligt gör detta mindre ofta än de
1147
För den tidigare artikeln, se ovan fotnoter 1080–1089 och tillhörande brödtext.
1148
Wang & Chou, “Determinants of Pornography Actress Production,” 1487.
1149
Ibid., 1487 tabell 1.
1150
Ibid., 1487.
1151
Ibid., 1488.
1152
Ibid., 1489.
189 (245)
1024
Bilaga 8
andra kvinnliga utförarna.
Denna japanska studie ger värdefull statistisk bekräftelse till vad andra undersökningar funnit,
nämligen att det finns starka incitament och mekanismer som gör att pornografiindustrin exploaterar särskilt utsatta kvinnor hårdare. Undersökningen indikerar att kvinnor som utsätts för riskfyllt oskyddat sex och/eller sadomasochistiskt sex med våld löper större risk att utnyttjas under längre tid, förutom om de fått ”modellstatus” och/eller har stor byst (det senare är sannolikt oftast resultatet av kirurgiska implantat).
“Why do Offenders Tape their Crimes? Crime and Punishment in the Age of the Selfie”
Artikeln är skriven av Sveinung Sandberg och Thomas Ugelvik vid institutionen för kriminologi och rättssociologi, Oslo Universitet och publicerad i British Journal of Criminology.
1153
Forskarna är
intresserade av att förstå varför dömda brottslingar fotograferar eller filmar sina brott och har sökt i norska rättsdatabasen Lovdata efter domar i appellationsdomstolarna Lagmannsretten (motsvarande Hovrätter) där gärningsmännen själva filmat brotten under det att gärningarna begås.
1154
Sandberg
och Ugelvik valde ut 51 domar ur en större samling av 336 sökträffar utifrån orden (översatt) ”mobiltelefon”, ”film” och ”bild”, där gärningsmännen och ingen annan (t.ex. åskådare eller övervakningskameror) fotograferat eller filmat gärningarna. I 16 av de 51 fallen var det mer än en gärningsman; 75 gärningsmän var män, 5 var kvinnor, 43 var yngre än 30 år och 33 var äldre. I 24 av fallen utgjorde fotograferingen eller filmningen att domstolarna skärpte straffet och i de återstående 27 fallen användes bilderna/filmerna endast som bevismaterial i domstolsdokumenten utan att kommenteras vidare av domstolarna.
1155
I sin analys finner författarna tre svar på frågan som ställs i artikelns titel (varför
gärningsmännen filmar sina brott). Först finner forskarna att visuell media spelas in för att producera pornografi och att handlingen därför bör förstås som sammanhängande med den omfattande tillgången till onlinepornografi, däribland särskilt tillväxten av ”amatörpornografi” som författarna tidigare noterat oftast produceras professionellt.
1156
Sen finner de att visuell media spelas
in för att ytterligare ”skada och förnedra offret” och att inspelningarna därför bör också förstås som sammanhängande med förnedring inom onlinekulturen. Slutligen finner de att visuell media också kan spelas in som en impuls när något extraordinärt händer, vilket författarna önskar undersöka som en del i den vidare ögonblicksfotokulturen (snapshot culture).
1157
När det gäller framväxten av amatörpornografi skriver författarna att några gärningsmän var
”tydligt inspirerade av etablerade pornografiska genrer/subgenrer såsom våldtäkts- och förnedringspornografi”, vilken introduktionen av internet har bidragit till att öka.
1158
Författarna
fann att en av de mest frekventa anledningarna att ta fram en mobilkamera under genomförande av ett brott vara att producera pornografi – ett underliggande motiv som författarna identifierade i 27 av de 51 fallen, framför allt i sexualbrottsmål.
1159
Författarna citerar exempelvis ur en dom där en
främmande man plockade upp en 17-årig kvinna
1160
från gatan och förgrep sig på henne under två
dagar, varvid han filmade henne flera gånger med sin mobiltelefon och samtidigt instruerade henne att utföra diverse sexuella handlingar. Gärningsmannen raderade en del av videorna han spelade in
1153
Sveinung Sandberg & Thomas Ugelvik “Why do Offenders Tape their Crimes? Crime and Punishment in the
Age of the Selfie,” British Journal of Criminology 57, no. 5 (2017): 1023–40.
1154
Ibid., 1027.
1155
Ibid., 1027.
1156
Ibid., 1028 (om artikelns syfte); ibid., 1025 (om begreppet amatörpornografi) (“Amateur porn, where films
are made intentionally to resemble home videos, is a common pornographic genre.” (refererar Gail Dines, Pornland: How
Porn Has Hijacked Our Sexuality (Boston: Beacon Press, 2010).
1157
Ibid., 1028 (om artikelns syfte).
1158
Ibid., 1028.
1159
Ibid., 1028.
1160
Artikeln använder termen ”kvinna”, inte tonåring; Norges sexuella myndighetsålder är 16 (Sveriges är 15).
190 (245)
1025
Bilaga 8 SOU 2023:98
eftersom han inte var nöjd med hennes utförande. Författarna påpekar att detta beteende indikerar en upptagenhet med kvalitet eller att få filmerna att passa in i vissa pornografiska genrer och konventioner. Författarna anser att utföraren verkade vilja ha pornografin för eget bruk som en souvenir eller visuellt memento.
1161
Emellertid kan utföraren också tänkas ha velat ladda upp och
sprida materialet, eventuellt i kommersiellt syfte – något som författarna inte resonerar kring eller presenterar belägg emot. Författarna citerar också ur liknande domar som rör producerandet av barnpornografi, däribland med övergrepp på flera småflickor och (i ett annat fall) en 15-årig pojke. I det senare fallet drogades pojken till medvetslöshet av en äldre man som tejpade ihop hans händer och fötter och sedan våldtog honom under det att han tog flera bilder av den sexuella misshandeln. Författarna menar att bilderna motiverades åtminstone delvis av ”en estetik av våldtäkts- och förnedringspornografi”.
1162
När det gäller förnedringskulturen online skriver författarna att inspelningen av filmer eller
fotografier användes som ett sätt att ”ytterligare förödmjuka offret som en del av sexuell eller fysisk misshandel.”
1163
Ett exempel som tas upp är när en kvinna vars mobiltelefon stals under en fest
hamnade i ett gräl. Bråket urartade och flera ungdomar gav sig på henne; hon tvingades klä av sig och onanera i olika ställningar inför personerna på festen samtidigt som hon blev slagen med ett paraply. Åskådarna skrattade och kommenterade i bakgrunden emedan mobiltelefonkameran skickades runt bland flera deltagare som fortsatte filma. ”Att tvinga offret att posera i förnedrande ställningar inför kameran och inför alla närvarande är ett sätt att demonstrera ultimat makt,” skriver författarna.
1164
Filmningen blir – precis som i kommersiell pornografi som förnedrar – ytterligare ett
led i att förödmjuka den utsatta då ett okänt antal tittare kan ta del av materialet när det sprids. Just detta uppges av utförare såväl i kommersiell pornografi som i egenproducerade plattformar som OnlyFans vara ett extra trauma ovanpå den fysiska misshandeln och/eller förnedringen under inspelningen i sig. Pornografi kan därför får ännu mer svårläkta skador för de inblandade än ”vanlig” prostitution utan filmning.
När det gäller ögonblicksfotokulturen (snapshot culture) så nämner författarna att inspelning av
såväl pornografiskt material som andra typer av övergrepp och brott sker i en tid då ”reflexen” att dokumentera händelser vuxit sig starkare i och med den tekniska utvecklingen. Även bland de ”mest härdade brottslingarna” är brott sådana ”extraordinära händelser” som ”förkroppsligar ett behov av dokumentation i sin egen rätt, oberoende av eventuella externa motiv”.
1165
Författarna exemplifierar
med en grupp vänner i Norge som valde att genomföra en resa från Oslo till en mindre stad via flyg, trots att de köpt ett kilo amfetamin och kunde valt ett betydligt säkrare färdmedel såsom bil, buss eller tåg där risken för säkerhetskontroller och ”knarkhundar” varit mindre. Under flygresan går mannen in på toaletten ombord och tar en bild med sin mobiltelefon mot spegeln där han håller upp en påse med amfetamin. Sen skickar han bilden med sms till en bekant med texten: ”Åkte för att skaffa ett kilo uppåttjack i Oslo -”.
1166
Forskarna noterar att det särskilt i våldtäktsfall, där ord står emot ord, blir betydligt enklare för
domstolar att döma om det finns en filminspelning, även om den åtalade har genomfört inspelningen för sitt eget syfte.
1167
Gärningsmännen själva är delaktiga i den ”mer generella sociala
mainstreamingen av pornografi”.
1168
Som sådana kan de, med författarnas ord, önska ”estetisera
makt, hierarki och dominans”.
1169
Författarna förtydligar: “In the head of the rapist, the power to
sexually assault the victim includes the power to watch as it is happening, to consume it as a
1161
Ibid., 1028.
1162
Ibid., 1029.
1163
Ibid., 1030.
1164
Ibid., 1030.
1165
Ibid., 1032.
1166
Ibid., 1032.
1167
Ibid., 1033.
1168
Ibid., 1035.
1169
Ibid., 1035–36.
191 (245)
1026
Bilaga 8
spectacle. Today, it increasingly seems to include the will to record sexual abuses.”
1170
Vi ska inte
underskatta förekomsten av den här typen av övergreppsmaterial i den kommersiella pornografin som laddas upp på diverse betal- eller gratissidor respektive delas via sociala medier och nätverk.
“Cam Models, Sex Work, and Job Immobility in the Philippines”
Denna artikel är författad av Paul Williams Mathews – en sociolog som genomfört antropologisk forskning i Filippinerna sedan 1980-talet.
1171
Mathews har författat ett antal böcker och artiklar samt
har varit managing editor för tidskriften Pilipinas och sekreterar i The Philippines Studies Association of
Australasia. I biografin listas ingen universitetsanknytning.
1172
Artikeln publicerades i tidskriften
Feminist Economics och är en slags fallstudie fokuserad på en webbsida, AsianPlaymates, med utförare
av webbkamerasex (dessa benämns som asian cam models (ACM) av Mathews). Han diskuterar också massageprostitution och prostitution som sker via barer för att kontextualisera webbutförarna. Han beskriver sina forskningsmetoder på följande sätt: “I adopted the methods of observation, participant-observation, and ad hoc, fragmented interviews over eighteen months, at random times. Subsequently, over six years (2010–16), I talked to about 200 women ACMs, on- and offline.”
1173
Emellertid förklarar Mathews att han bara intervjuat 20 kvinnor på ett systematiskt, till skillnad från de runt 200 samtal han haft ad hoc under de år han deltagit i aktiviteter med utförarna i egenskap av observatör. Mathews förtäljer vidare att han avslöjade sin identitet som akademiker för ”vissa” webbkamerautförare. Han frågade då om samtycke att bedriva forskning samt bad att få träffas fysiskt för en intervju. Dessa intervjuer gav i vissa fall också möjlighet för honom att besöka webbkamerautförarnas studior samt möta deras chefer (bosses).
1174
Det tycks som att Mathews i praktiken har bedrivit ett slags ”Wallraffande” som online-
sexköpare, antingen i presumtiv eller faktisk bemärkelse (vilketdera är oklart). Han har observerat och samtalat med dessa utförare innan han för vissa utvalda avslöjat sin identitet, det vill säga dem han önskat intervjua mer formellt. Etiken i detta förfaringssätt känns tveksam. Ett potentiellt oetiskt förhållningssätt motiverar en mer noggrann granskning för att (om möjligt) utesluta tendens. Vi kan då notera att Mathews studie inte redogör för i vilken mån det finns (eller inte finns) en skevhet i urvalet av informanter, till exempel om det i urvalet finns en mindre eller större andel som kontrolleras eller manipuleras av tredjepartsprofitörer och hallickar som utsätter dem för våld, fysiskt tvång, psykisk manipulation eller extra exploatering utöver det som prostitution inför webbkameror medför per se. Sådana frågor står inte alls i centrum för dennes frågeställningar, varför artikelns värde för vårt uppdrag därför främst handlar annan form av exploatering och ohälsa som går att härleda indirekt ur respondenternas svar.
Mathews är själv skeptisk till att använda termen prostitution för webbkamerautförares
verksamhet eftersom denna inte innefattar direkt fysisk kontakt mellan sexköparen och personen som köps. De informanter på plattformen AsianPlaymate han konverserat med förnekade inte oväntat att webbkamerasex för ersättning är prostitution. Samtidigt är Mathews dock skeptisk till att särskilja på fysisk och virtuell prostitution, till exempel när han kommenterar synen på prostitution bland massöser som även utförde fysiska sexuella handlingar mot betalning såsom lingam (“handrelief”):
In a curious twist, I asked a lingam masseuse about cam modeling. She found ACMs to be immoral, showing their naked bodies to men on cam and engaging in “sexual” performances. She did not see her own job as immoral or as a form of sex work; she insisted that her job was “therapeutic,” and that masseuses help men who have “illnesses.”
1170
Ibid., 1036.
1171
Paul William Mathews, “Cam Models, Sex Work, and Job Immobility in the Philippines,” Feminist Economics
23, no. 3 (2017): 160–83.
1172
Ibid., 181.
1173
Ibid., 162.
1174
Ibid., 162.
192 (245)
1027
Bilaga 8 SOU 2023:98
. . . . So, what is the “real thing”? If prostitution is defined as an exchange of money for sexual services, then we need to define what a “service” is and what is “sexual” about it.
. . . . It would seem . . . that for a service to be construed as sex work, it must be “real,” unmediated, and involve some form of tangible (and possibly reciprocal) sexual interaction—contrary to the view of the lingam masseuse I interviewed. Yet, it would also seem that parading one’s naked body online in exchange for money is prostitution or sex work. But most ACMs deny that it is.
1175
I artikeln görs flera ansträngningar att särskilja olika grupper av personer i prostitution från varandra, även om det inte gör att Mathews i praktiken besvarar frågorna om vad som är och inte är prostitution mer tydligt än ovan.
Webbkamerautförarna behövde inte genomföra fysiskt sex med direktkontakt med sexköpare.
Likväl framgår i artikeln att deras ekonomiska ställning var anmärkningsvärt prekär. Plattformen AsianPlaymate liknade i mångt och mycket hur OnlyFans beskrivs idag, men med betydligt sämre ekonomiska förutsättningar. Enligt Mathews ägdes AsianPlaymates vid artikelns författande av ett amerikanskt bolag som tillhandahöll gränssnittet, registrering och teknologiska hjälpmedel för att samla in och distribuera betalning genom kreditkortssystem. Sajten hade 3 450 registrerade ”modeller” år 2014 och var dessutom bara en utav 14 ”klonade” sajter som ägdes av samma bolag. År 2010 besöktes sajten AsianPlaymate i genomsnitt av 17 000 ”klienter”. Alla utförare som Mathews intervjuade var över 18 år och hade introducerats till ”cam modeling” via vänner eller släktingar. Från början var de underställda en chef som agerade ”mentor” för utförandet och teknologin. Rollen för chefen var att organisera en portfolio (katalog) för ”hennes modeller”, registrera dem på sajten, kanalisera betalningar via sitt konto och tillhandahålla en ”studio och utrustning” för utföraren.
1176
Klienterna/sexköparna valde i katalogen mellan utförare och klickade sig sedan fram till
utförarnas individuella ”rum”. Där kunde klienterna/sexköparna konversera via textmeddelanden med utföraren, men utan betalningskrav. I detta skede kunde utföraren genomföra simultana konversationer med flera klienter/sexköpare samtidigt för att spara tid, även på olika sajter under olika namn. Nästa steg var att klienten/sexköparen skulle betala för en ”privat” session där denne kunde instruera och begära specificerade sexuella handlingar, vanligtvis för $1 per minut (USAdollar). Summan kunde dock variera mellan $0.5 per minut och $2.5 per minut. Mathews noterar att dessa summor ”skiljer sig betydligt” från ”riktiga” personer i prostitution i Filippinerna, vars pris inom exempelvis massageprostitution varierade mellan $12.5 för 60 minuter för massage plus $25 för ”hand-relief” till över $50 för en timmes ”full service” (dvs. penetrerande sex).
1177
Utslaget i
minuten blir $50 endast $0.83, vilket ser ut att vara ungefär detsamma som den intäkt som utföraren på AsianPlaymate genererade. Emellertid är skillnaden avsevärd om man beaktade hur stor del av intäkterna som gick till chefen och plattformen (personer i fysisk prostitution behöll det mesta själva)
1178
samt att den största delen av tiden på plattformen tycktes bestå i att chatta obetalt med
presumtiva köpare som utförarna sökte rekrytera till privata sessioner. Bolaget bakom AsianPlaymate tog ”en icke-förhandlingsbar 50-procentig andel av alla intäkter från privata shower”
1179
(att jämföra med de 20 procent som OnlyFans kräver), enligt Mathews. Utöver detta tog
chefen och utföraren 25-procent vardera, men bara om utföraren uppfyllde sin kvot om att under 15 dagar lyckas debitera för 100 minuter i privata shower (ca $100 inom 2 veckor). Uppfylldes inte kvoten förverkades utförarens alla inkomster den månaden och krediterades i stället till den
1175
Ibid., 175–76.
1176
Ibid., 163.
1177
Ibid., 163–64.
1178
Ibid., 169–71.
1179
Ibid., 165.
193 (245)
1028
Bilaga 8
kommande 15-dagarsperioden.
1180
Konstruktionen band utförare till plattformen ytterligare en
månad i taget, om de inte ville gå miste om intäkterna.
En utförare indikerade att hon kunde generera mellan 30–40 minuter i privata shower per dag,
vilket motsvarade cirka $7.5 till och med $10 per dag eller cirka $45–60 i veckan, men vissa dagar tjänade hon inte ihop dessa summor. Hon uppgav till författaren att hon vid ett tillfälle var sysselsatt 21 dagar under en månad med endast 140 minuter i privata shower, vilket gav henne cirka $35 sammanlagt under tre veckor. Enligt författaren var minimilönen i Manila då $920 i månaden. Detta indikerar att inkomsterna på plattformen AsianPlaymate i förhållande till insatt tid var mycket låga. Som kontrast görs ett försök att presentera en utförare (”CrazyPrincess”) som tjänade cirka $500 dollar på en månad som om denne vore bland de mest välbetalda utförarna – trots att $500 bara utgjorde drygt hälften av minimilönen i Manila.
Kvotsystemet och provisionen till cheferna och plattformen beskrivs som ”tyrannisk” av
Mathews. Han uppger att utförare kunde behöva låna pengar från sina chefer och därför ”ofta kan hamna i en nedåtgående spiral av skulder och skyldigheter som endast kan betalas ’i natura’”.
1181
Dessutom presenterade AsianPlaymate hela tiden de 30 ”mest populära” utförarna först på sidan, vilket gav dessa utförare större attraktionskraft på bekostnad av resten av de cirka 3 450 registrerade utförare år 2014. Några utförare som Mathews intervjuade hade lyckats samla tillräckligt kapital för att införskaffa egna datorer och utrustning så att de kunde bedriva verksamheten utan en chef, eller själva inta rollen som chef och knyta till sig modeller. Likväl skulle exploateringen av utförarna och intäkterna för de bättre betalda samt deras chefer och plattformens ägare knappast kunna upprätthållas utan att de minst betalda fortsattes utsättas för exploatering i form av förlorad tid.
Som kontrast nämner Mathews hur personer i gatuprostitution tjänade mellan $7,5 och $25
för en ”kort tid” beroende på sexuell aktivitet, samt att de behöll alla intäkter. (Han diskuterar emellertid inte förekomsten av hallickar och deras provision.) I massageprostitution som huvudsakligen inriktas på sexuella tjänster kostade massagen från $12.5 och uppåt och köp av sexuella handlingar från $25 och uppåt. Även här sades kvinnorna behålla ”nästan alla inkomster”. Kvinnor som hade licenser som professionella massörer och erbjöd sex utöver massagen satte högre priser. Så kallade ”bartjejer” (bar-girls) tjänade på vissa håll en minimiersättning på mellan $9 och $11.5 dollar per dag för att stå i baren och servera, vilket kompletterades med kommission på olika former av dricks och eskortprostitution. I det senare fallet betalade sexköparen $50–$75 direkt till barchefen för att ”kompensera” denne för att kvinnan lämnade baren, från vilket kvinnan fick en ”liten andel” (small proportion).
1182
Kvinnan avtalad sedan en enskild summa direkt med sexköparen,
vilket kunde leda till betydande ersättningar. Den typen av intäkter var dock sällsynta och under tiden kvinnorna väntade på den typen av situationer måste de arbeta som bartendrar iklädda bikinis, dansa på scenen och överdrivet flörta med kunderna, till exempel för att få kunderna att köpa en särskilt dyr drink som de fick kommission på. En liknande kategori kvinnor var de så kallade Guest
Relations Officers, vars klädsel var generellt ”sexig” och vars roll dels innebar att hälsa gästerna
välkomna, dels innebar att servera gästerna samt orkestrera möten mellan potentiella sexköpare och dansare och även vara tillgängliga för sexuella aktiviteter mot ersättning.
1183
Givet Mathews jämförelser mellan ”sektorerna” i prostitutionen tycks de utan tvekan lägsta
intäkterna erhållas inom webbkameraprostitutionen. Som svar på han fråga varför utförarna inte valde fysisk prostitution i stället ansåg kvinnorna att annan prostitution hade låg status, just på grund av att det krävde fysiska sexuella handlingar.
1184
De som utförde sexuella handlingar inför
webbkameror menade dessutom, något kontraintuitivt, att de kunde gömma sina aktiviteter för omgivningen medan de ansåg att exempelvis befinna sig i en bar där män köper sex innebar att de
1180
Ibid., 166.
1181
Ibid., 167.
1182
Ibid., 171.
1183
Ibid., 169–71
1184
Ibid., 174–75.
194 (245)
1029
Bilaga 8 SOU 2023:98
kunde bli upptäckta och stigmatiserade.
1185
Oaktat att svaren framstår som opportunistiska motsäger
de direkt vad informanter uppgett om exempelvis OnlyFans i Sverige, där det sägs medföra betydande risker att bli upptäckta eftersom det digitala materialet kan spridas över internet i oändlighet.
Inte oväntat uttryckte kvinnorna som Mathews talade med i de direktfysiska
prostitutionsformerna i Filipinerna också ringaktning gentemot kvinnorna i webbprostitutionen.
1186
Vi kan misstänka att de båda gruppernas ömsesidiga förakt är ett sätt att förlägga problemen till de andra grupperna och samtidigt blunda för de egna bekymren.
Sammantaget kan det förvisso vara så pass enkelt att det är högre ersättningar i den fysiska
prostitutionen då den utförs fysiskt och med större faror för övergrepp och/eller förödmjukelse. Online-prostitutionens faror är mer indirekta, såsom gränssättningsproblem, psykisk ohälsa och risker att materialet sprids till omgivningen med potentiellt förödande konsekvenser. Emellertid är det inte helt möjligt att avgöra om ersättningarna är högre i den fysiska prostitutionen utifrån Mathews studie, då denne inte redogör för i vilken mån det finns skevheter bland informanterna. Är de mer eller mindre representativa för majoriteten vad gäller närvaro respektive avsaknad av tredjepartsprofitörer och eventuella hallickar som utsätter utförare för våld, fysiskt tvång, psykisk manipulation eller ytterligare exploatering bakom kameran.
“Transmission Behaviors and Prevalence of Chlamydia and Gonorrhea Among Adult Film Performers”
Denna artikel har författats av Marjan Javanbakht med flera och är publicerad i tidskriften Sexually
Transmitted Diseases.
1187
Författarna redovisar en tvärsnittsundersökning av vuxna pornografiska
utförare i Los Angeles som besökt någon av två kliniker i närheten av pornografiindustrin med syfte att testa sig själva för sexuellt överförda infektioner. Den ena kliniken gav enbart vård till utförare och den andra kliniken var öppen för alla. Pornografiindustrin i Los Angeles har länge haft en självpåtagen policy att utförarna måste uppvisa regelbundna testresultat, varför vi kan anta att utförarna som besökt kliniken inte varit vårdsökande utan snarare representerar ett allmänt genomsnitt av utförarna. Dessa forskningspersoner rekryterades under 2012 och 2013 och besvarade en nätbaserad enkät under besök vid respektive klinik.
1188
Författarna redovisar förvisso inte någon bortfallsanalys vad gäller urvalet, till exempel om det
finns någon demografisk skevhet i vilka som tycks ha svarat på enkäten. Man uppger endast att de klinikbesökare som tillhörde målgruppen och som var intresserade att delta i studien fick $40 för besväret. Till skillnad från andra forskare som genomfört liknande studier redovisar emellertid inte dessa forskare någon koppling till pornografiindustrin som skulle antyda tendens eller skevhet. Därför behöver inte den källkritiska granskningen vara lika hård som i relation till sådana studier. Den hållningen stöds också av att informanterna inte tycks frisera sina uppgifter med hänsyn till industrin vad gäller deras droganvändning, eskortprostitution samt oskyddat sex i privatlivet (se nedan).
Inledningsvis påpekar författarna att tidigare data från åren 2004–2008 visat en årlig
kumulativa incidens av klamydia (14–21 %) och gonorré (5–8 %) bland utförare i Los Angeles County och att dess nivåer var mellan 8,5 och 18-gånger högre än hon lokalbefolkningen i en jämförbar ålder.
1189
Dessutom fann man de flesta infektionerna hos kvinnor, och kvinnor fick också
oftare och snabbare återinfektioner än manliga utförare. Med andra ord så har det historiskt sett
1185
Ibid., 177–78.
1186
Ibid., 175.
1187
Marjan Javanbakht et al., “Transmission Behaviors and Prevalence of Chlamydia and Gonorrhea Among
Adult Film Performers,”
Sexually Transmitted Diseases 44, no. 3 (2017): 181–86.
1188
Ibid., 181.
1189
Ibid., 181.
195 (245)
1030
Bilaga 8
varit en hög smittorisk bland utförare i Los Angeles, vilket till stor del torde påverkas av avsaknaden av kondomer vid inspelningar.
I denna studie redovisar författarna flera relevanta fynd. I urvalet, som består av 360 utförare,
däribland 271 kvinnor (75,3 %) och 89 män (24,7 %), hade 82,8 % spelat in en pornografisk film den senaste månaden. Medianen av antalet filmer som spelats in den senaste månaden var 4 och kvartilavståndet 2–10 filmer. Med andra ord är större delen av urvalet en aktiv grupp utförare. Medianen för de manliga utförarnas tid i pornografiindustrin var 5 år och kvartilavståndet 1–8 år; däremot var medianen för 271 kvinnliga utförares bara 2 år och kvartilavståndet 1–5 år (p<0.01).
1190
Dessa signifikanta skillnader mellan könen är i linje med andra undersökningar som funnit att kvinnor har kortare ”karriärålder” än män (se ovan).
Flera utförare rapporterade att man fått genomföra typiska handlingar från gonzopornografin
som är riskfyllda ur ett hälsoperspektiv och även framstår som aggressiva och/eller förnedrande, framför allt för kvinnorna. Här följer procentandelar av utförarna som hade genomfört respektive handling som forskarna undersökt: dubbel penetrering (36,7 %), dubbel anal penetrering (6,9 %),
gang-bang (42,3 %), creampie (där sädesvätskan synligt droppar från vagina eller anus) (58,1 %), dubbel
vaginal penetrering (14,3 %), fisting (penetration med hand i vagina eller anus) (24,1 %), rimming (anal-oral kontakt) (60,5 %).
Bara 6,4 % av utförarna använde alltid kondomer; 24,3 % ibland, 69,3 % aldrig. Femtiotre
utförare (21,4 %) uppgav att de ville använda kondomer men kände att de inte kunde insistera på detta.
1191
I privata relationer uppgav endast 8 % av utförarna att de alltid använde kondomer vid
samlag, 12,5 % ibland och 79,4 % aldrig. Utöver detta är det relevant att notera att 23,4 % av alla utförarna uppgav att de utanför pornografiindustrin haft sex i utbyte mot droger eller pengar. Dessutom uppgav 27,6 % av alla kvinnliga utförare att de utnyttjats i eskortprostitution under de tre senaste månaderna, vilket kan öka risken för att sprida hiv-smitta. Här uppgav dock 75 % att de alltid hade skyddat sex med kondom i eskortprostitution – bara 18,0 % ibland och 6,6 % aldrig.
1192
Notera dock att frågan tycks varit snävt ställd eftersom det finns andra typer av prostitution såsom gatuprostitution, massage/bordellprostitution, eller prostitution i hemmet (”in-call”). Siffran 27,6 % är alltså ett ”golv” och prostitution bland dessa utförare kan således vara högre (osäkert hur mycket högre).
Vad gäller droger uppgav 70,5 % av alla att de använt någon de senaste tre månaderna,
däribland uppgav exempelvis 58,8 % marijuana; 19,9 % kokain; 19,1 % Xanax; 18,5 % ecstasy; 12,5 % Vicodin; 6,5 % svampar; 6,5 % GHB; och 5,7 % LSD. Även ett antal mindre vanliga droger uppgavs ha använts av några procent. Det var relativt vanligt att inta droger och alkohol före inspelningar: 30 % uppgav marijuana, 22 % uppgav alkohol samt en minoritet av 5 % eller färre procentandelar uppgav att de tog droger som amfetamin, kokain och heroin inför inspelningar.
1193
Prevalensen av klamydia/gonorré var 24 % (n=86) där 15 % testades positivt för klamydia och
11 % testades positivt för gonorré. Notera att dessa siffror liknar tidigare siffror från åren 2004– 2008 som citeras av författarna (se ovan), bortsett från att gonorrén fick en högre och klamydia en lägre prevalens relativt varandra än tidigare. Forskarna genomförde en multipel logistisk regression med justerade oddskvoter för sannolikheten att bli smittad. Man fann att prevalensen inte varierade utifrån kön men dock utifrån hur länge personen varit utförare (svagt signifikant p=0,06) samt hur många inspelningstillfällen hen haft de senaste 30 dagarna (p=0,02). Dessa resultat antyder att utnyttjande i pornografi ökade sannolikheten för smitta. Forskarna fann också att högre ålder signifikant förutspådde minskad risk för smitta (p=0,001), vilket antyder att äldre utförare är mindre utsatta för risksituationer och/eller smitta. De utförare som hade en aktiv egen webbsida med syfte att träffa andra vuxna för att ha sex hade också signifikant lägre sannolikhet att testas positivt för
1190
Ibid., 182–83.
1191
Ibid., 182–83 & tabell 1.
1192
Ibid., 183 tabell 2.
1193
Ibid., 183 tabell 2.
196 (245)
1031
Bilaga 8 SOU 2023:98
klamydia/gonorré (11 % jmf. M. 26 %; p=0,04), vilket kan antyda att dessa utförare är mer självständiga och kan undvika högriskbeteende. Forskarna fann också att dubbel vaginal penetrering signifikant förutspådde högre sannolikhet för smitta, vilket antyder att det är en typ av sex som ökar smitta.
1194
Notera att då inga andra variabler än de här nämnda påverkade sannolikheten till smitta
med statistisk signifikans (t.ex. andra sexuella handlingar, drog- och alkoholanvändning, antal producerade scener m.m.) blir det mindre troligt att utförare av dubbel vaginal penetrering i övrigt lever mer riskfyllt än övriga utförare. Resultaten indikerar att just dubbel vaginal penetrering ökar risken för smitta och att det inte finns en underliggande ”tredje” variabel.
1195
Sammanfattningsvis visar studien att många utförare i pornografin i Los Angeles, särskilt de
kvinnliga, regelbundet befann sig i prostitution. Av kvinnorna hade 28 % utnyttjats i eskortprostitution de senaste tre månaderna (siffran är att betrakta som ett golv då enkäten inte frågade om andra prostitutionsformer). Utförarna utsattes för flera fysiskt aggressiva eller förnedrande och hälsofarliga sexuella handlingar i pornografin, till exempel dubbel vaginal penetrering som också signifikant förutspådde större sannolikhet för klamydia/gonorré. Anmärkningsvärt är också att resultaten av testerna för klamydia (11 %) och gonorré (15 %) var jämförbara med tidigare forskningsresultat bland utförare i Los Angeles County. Då var dessa siffror mellan 8,5 och 18-gånger än hon lokalbefolkningen i en jämförbar ålder.
1196
Resultaten indikerar
därför att smittan hos utförarna år 2012–2013 i genomsnitt inte var mindre än tidigare och att smittan fortfarande sannolikt var att betrakta som avsevärt högre än hos normalpopulationen i en jämförbar ålder. Med tanke på att utförarna heterosexuell pornografi mestadels saknade kondomer under inspelningen, men uppgav att de använde kondomer i till exempel eskortprostitution eller ”transaktionellt sex”, var sannolikt inspelningsplatserna en smittokälla då det i övrigt endast var i privata relationer som utförarna oftast uppgav att de hade oskyddat sex.
“Trafficking in women and children for purposes of sexual exploitation: The criminological aspect”
Bokkapitlets publikationsdatum har av Scopus felaktigt angivits till 2017 när det i själva verket rör sig om ett kapitel i en nyutgiven bok där originalmanuset tycks vara från 2001, med en tidigare nyutgåva från 2004. Författaren nämner inte några referenser eller händelser efter år 2001 i sitt kapitel.
1197
Kapitlet är för gammalt för att inkluderas i denna genomgång.
År 2016: ohälsa, exploatering m.m.
“Occupational HIV Transmission Among Male Adult Film Performers—Multiple States, 2014”
Denna artikeln, författad av Jason A. Wilken med ett stort antal andra forskare och läkare, är publicerad i tidskriften Morbidity and Mortality Weekly Report (MMWR).
1198
Tidskriften ges ut av det
amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) – en betydande arm av det federala Department of Health and Human Services. Artikeln redovisar en fallstudie av hur en utförare (patient A) blev smittad med hiv år 2014 under ett privat sexuellt samlag med patient D. Sex dagar
1194
Ibid., 184–85.
1195
Ibid., 184–85 tabell 3.
1196
Ibid., 181.
1197
Tatyana A. Denisova, “Trafficking in Women and Children for Purposes of Sexual Exploitation: The
Criminological Aspect,” ur The Prediction and Control of Organized Crime: The Experience of Post-Soviet Ukraine, ed. Jennifer L. Schrock & James O. Fickenauer (2001; 2004: repr., London: Routledge, 2017), 43–51.
1198
Jason A. Wilken et al., “Occupational HIV Transmission Among Male Adult Film Performers—Multiple
States, 2014,” Morbidity and Mortality Weekly Report 65, no. 5 (Feb. 12, 2016): 110–14, tillgängligt via http://dx.doi.org/10.15585/mmwr.mm6505a3.
197 (245)
1032
Bilaga 8
efter smittan gjorde patient A ett negativt hiv-test och 16 dagar efter smittan började patient A få typiska hiv-symtom såsom eksem, feber och halsont. Därefter fick patient A sin hiv-diagnos, 28 dagar efter smittotillfället. Under de 22 dagar som gick mellan patient A:s negativa hiv-test och dagen för diagnos hade patient A sex med 17 namngivna manliga kontakter plus ytterligare ett antal ej namngivna. Av de namngivna hade patient A oskyddat anal och/eller oskyddat oralsex med 12 pornografiska utförare, såväl under av produktionsbolag regisserade pornografiska inspelningar som privat (innan och efteråt). Patient A hade även oskyddat anal och/eller oralsex med 5 privata kontakter samt ytterligare ej namngivna privata relationer. Notera att ingen av de namngivna kontakterna i detta sexuella nätverk tog hiv-profylax före exponeringen för patient A:s hiv.
Sammantaget lyckades hälso- och sjukvården på lokal, delstatlig, federal och internationell nivå
bena ut följande smittkedja: Bland de 17 namngivna personerna som patient A kom i kontakt med var sex redan kroniskt hiv-infekterade, en (patient D, smittkällan) hade den sista sexuella kontakten med patient A innan patient A blev infekterad och tio andra kontakter riskerade bli infekterade av patient A. Sju av dessa tio hade kondomlöst receptivt analt samlag med patient A och två infekterades med hiv. Denna attackincidens (attack rate) om 29 % sägs av författarna vara relativt lika den attackincidens om 23 % som uppmättes i en rapport publicerad 2004 av hälsovårdsmyndigheter i Kalifornien, i vilken ett kluster av hiv-infektioner i pornografiindustrin undersöktes.
1199
Författarna konstaterar att Los Angeles pornografiindustri inte följer existerande federala och
delstatliga arbetsrättsliga regelverk och rättspraxis som gör klart att arbetstagarna ska skyddas från livshotande smitta.
1200
Personer med hög risk för infektioner av hiv bör därför testas periodvis för
hiv samt andra könsjukdomar, skriver författarna. Emellertid räcker inte testning, vilket fallstudien om patient A liksom tidigare studier med heterosexuella utförare också visat, säger författarna. Smitta med hiv kan överföras under 14 dagar efter ett negativ test innan ett positivt test kan identifiera infektionen. Profylax före exponeringen reducerar risken för hiv-smitta bland högriskpersoner men producenterna kan inte garantera regelefterlevnaden på utförarnas fritid, skriver författarna. Den höga prevalensen av sexuellt överförbara könssjukdomar i detta nätverk av sexuella partners, inklusive utförare, betonar därför vikten av obligatorisk kondomanvändning. Slutligen förordar författarna att Los Angeles pornografiindustri implementerar en kombination av hiv-preventiva åtgärder: (1) regelbunden testning och behandling, (2) hiv-profylax före sexuella aktivitet med riskpersoner samt (3) obligatorisk och ”korrekt” kondomanvändning.
1201
Författarnas rekommendationer är välmenande. Notera emellertid att den förnedring, det
sexuella våld och den sexuella och ekonomiska exploatering som män regelbundet utsätter kvinnliga utförare för i pornografi inte diskuteras av dessa forskare och läkare. De undersöker enbart smittspridning och då främst hiv. Det vi idag känner till om pornografiska producenters incitament att göra profit och deras ointresse för utförarna välmående och hälsa rår inte författarnas snäva rekommendationer på. Att en skrupellös och rovgirig industri med en decentraliserad organisation som bokstavligen går över lik för att nå sina mål skulle genomföra ett effektivt program för att stoppa smittspridningen av hiv är svårt att tro. Även om så vore fallet kvarstår alla de andra övergrepp som måste ske för att göra produkterna lönsamma. För att motverka dessa förhållanden krävs betydligt bredare och effektivare lagstiftning än åtgärder som endast riktar sig mot smittspridning.
“Full House: A Retrospective Analysis of High Sexually Transmitted Infection Prevalence among Adult Film Actors at a Singular Residence”
Denna studie har genomförts av forskare och personal vid Florida Department of Health, Council of State and Territorial Epidemiologists (CSTE), samt Centers for Disease Control and Prevention
1199
Ibid., 113.
1200
Ibid., 112.
1201
Ibid., 113.
198 (245)
1033
Bilaga 8 SOU 2023:98
(CDC) och publicerats I Sexually Transmitted Diseases (vol. 43, nr 9).
1202
Under en hiv-utredning år
2015 lyckas man genom registerkörningar, användandet av programvaran LexisNexis Accurint och intervjuer spåra 150 män som hade sex med män och som vistats åtminstone tillfälligt i samma hus. Huset användes av en producent för ett litet pornografiskt produktionsbolag för att inhysa manliga utförare. Vistelserna skedde mellan september år 2003 till juli 2015. Fyrtiosex individer var diagnostiserade med hiv, syfilis, gonorré och/eller klamydia, med 92 infektioner totalt. Fyrtiotvå (46 % av 92) infektioner bland 24 män ansågs ha anknytning till vistelsen i producentens hus.
1203
Forskarna uppger att listan på män som vistats i huset är en underskattning då till exempel en
man som bevisligen bodde ungefär i fyra år i huset aldrig dök upp i körninarna med LexisNexis Accurint. Även andelen sexuellt överförbara sjukdomar (STI) i huset var underskattningar, framförallt då registren över sjukdomar där anmälningsplikt rådde och de fall man i övrigt upptäckte under studien inte kan fånga den faktiska prevalensen av flera olika skäl.
1204
Forskarna konstaterar, trots underskattningen, att det var en ”hög prevalens” av STI i huset.
Dessutom befann sig många av männen också i eskortprostitution, utöver sin medverkan i pornografiska produktioner. Till det kom att männen uppgav att man ofta hade oskyddat sex med flera partners och att flera hade personliga förhållanden med andra män som vistades i huset. Författarna noterar att gaypornografi generellt använder kondomer oftare än heterosexuell pornografi, men att det inte används kondomer vid oralsex. Även oralsex kan föra vidare klamydia och gonorré, skriver författarna.
1205
Fallstudien tycks visa, liksom andra studier i denna genomgång,
att pornografiska produktioner ofta får mycket svåra konsekvenser för utförarnas hälsa och välmående.
År 2015: ohälsa, exploatering m.m.
Inga relevanta studier bland sökträffarna.
1202
Katherine Kendrick et al., “Full House: A Retrospective Analysis of High Sexually Transmitted Infection
Prevalence among Adult Film Actors at a Singular Residence,” Sexually Transmitted Diseases 43, no. 9 (September 2016): 556–59.
1203
Ibid., 557.
1204
Ibid., 558–59.
1205
Ibid., 557–58.
199 (245)
1034
Bilaga 8
VI. Resultat om OnlyFans: Sverige, Norge, Internationellt
År 2020–2021: Om OnlyFans i Sverige
”’Mitt jobb är att vara någons fantasi’ – En kvalitativ studie av OnlyFans kreatörers upplevelser i det digitala sexarbetets era” (HT 2020)
Två studenter parförfattade en kandidatuppsats i sociologi vid Linköpings universitet höstterminen 2020 om utförare på plattformen OnlyFans.
1206
Materialet består huvudsakligen av åtta (8) kvalitativa
intervjuer eller chattsamtal med ett målstyrt urval kvinnliga informanter, vars OnlyFans-konton studenterna hittat ”genom att dagligen flanera via anonyma konton på sidorna Instagram, Reddit och Twitter för att få en inblick i den miljö och kontext som våra informanter befinner sig i”.
1207
Några informanter hade även hittats via mer regelrätta sökningar på sociala medier eller Google.
1208
Eftersom OnlyFans befinner sig bakom en betalvägg och inte gör reklam för utförarna i något allmänt forum, utan snarare delegerar marknadsföringen till utförarna själva via andra sociala medier, var dessa två sökmetoder det mest lämpliga sättet att få kontakt för studenterna.
Studenternas material består mer specifikt av fem (5) kvalitativa semistrukturerade
”livsvärldsintervjuer via Zoom-samtal med röst och videoinspelning” och tre (3) intervjuer som ”skett via kvalitativa chattintervjuer med samma koncept”, där studenterna ”sökt beskrivningar av informanternas livsvärld”. Fem informanter är från Sverige, en från Storbritannien, en från Österrike och en från USA. Två är även verksamma inom eskort- eller annan prostitution.
1209
Den ena uppger
exempelvis att hon även är verksam inom eskortprostitution,
1210
emedan den andra indirekt uttalar
att hon är eller varit verksam i annan prostitution: ”Jag är med i olika Facebookgrupper där det inte bara är OnlyFans. Vad jag har märkt så är faktiskt OnlyFans det sista steget i en sex workers karriär. Oftast har tjejerna börjat med att dansa och sedan har det utvecklats till eskort och så till slut kommer då OnlyFans.”
1211
Utförarna inom prostitution, pornografi och OnlyFans utgör inte
separata grupper utan populationen är delvis densamma, vilket också visats i tidigare forskning.
1212
Om vi bortser från de teoritunga diskussionerna i uppsatsen så finns det vissa aspekter i
materialet som förtjänar vår uppmärksamhet och som kan besvara delar av våra frågeställningar. Informanternas beskrivningar av deras involvering som ”kreatörer” på sajten OnlyFans lämnar ett mångfacetterat och delvis motsägelsefullt intryck. Å ena sidan erbjuder sajten utförarna ”självstärkande aspekter så som självbestämmande, ekonomisk frihet, social gemenskap och sexuell utforskning”; å andra sidan ”negativa aspekter” såsom ”psykiska påfrestningar” på grund av den
1206
Rebecka Asplund & Linn Petersson, ”’Mitt jobb är att vara någons fantasi’ – En kvalitativ studie av OnlyFans
kreatörers upplevelser i det digitala sexarbetets era” (Kandidatuppsats i sociologi 15 hp, Linköpings universitet, HT 2020).
1207
Ibid., 28.
1208
Ibid., 30.
1209
Ibid., 30–31.
1210
T.ex. ibid., 46.
1211
Ibid., 66.
1212
Se t.ex. Marjan Javanbakht et al., Transmission Behaviors and Prevalence of Chlamydia and Gonorrhea Among Adult
Film Performers, Sex. Transm. Dis. 44, nr 3 (2017): 183 (finner att 28 % av 271 kvinnliga pornografiska utförare i Los
Angeles uppgav att de varit i prostitution utanför kameran under de senaste tre månaderna – en fråga som troligtvis ställdes av forskarna enbart pga. intresse för smittskydd); Melissa Farley et al., “Prostitution and Trafficking in Nine Countries: An Update on Violence and Posttraumatic Stress Disorder,” J. Trauma Practice 2, nr 3–4 (2004): 44, 46 tab.4 [https://perma.cc/V7FM-YXKQ] (finner att 49 % av 854 personer i prostitution i nio länder uppger att det gjorts pornografi med dem i prostitutionen).
1035
Bilaga 8 SOU 2023:98
gränslösa pressen att vara närvarande och lägga upp nytt material åt konsumenterna, risk för att det läcker ut och skapar problem för utförarna samt stigma från externa källor utanför OnlyFans. Det ser ut som att förhållandena på OnlyFans av naturen innehåller mindre våld, förnedring, ohälsa och psykiska påfrestningar än mer organiserad pornografiproduktion som i Los Angeles – inte minst eftersom alla informanter i denna studie verkar utföra aktiviteter ensamma utan (manliga) motparter. Emellertid tycks ingen av uppsatsens informanter utföra samlagsscener på OnlyFans, men ändå är det just samlag som tycks vara det mest populära enligt författarna.
I likhet med de stora hemsidorna som visar pornografiskt material, visar vårt resultat att det finns en stor efterfrågan och därav en förväntan på material som visar samlag, dvs pornografi vilket i många fall handlar om fetischer som går emot gängse normer kring sexualitet men även en förväntan på ett mer intimt, amatörmässigt material som ligger nära kreatörens vardagsliv. . . . De som konsumerar verkar inte vara så intresserade av det kreativa bakom det utan de vill se den nakna kroppen.
1213
Två av informanterna nämner exempelvis i förbifarten (på ”frågan om vilket material som är mest populärt på OnlyFans”) att presentationer som liknar det mest extrema i mainstreampornografin är vad konsumenterna helst efterfrågar, särskilt anala samlag.
Det är ju porren, när folk har samlag och visar . . . och analt är extremt populärt, oh my god . . . det är typ det enda killarna snackar om hela tiden. Och så är det ju jättemånga som är ute efter det här extrema, kinky, fetisch och alltså . . . kiss och bajs och sådant. Och då tänker man ju bara; “vad i helvete!” – det finns verkligen inga gränser, det finns jättemycket mamma-son och jag vet inte vad jag ska säga alltså. Som sagt det är en helt ny värld där man bara tänker “va?” När andra tjejer gör reklam för sig de skriver liksom “I’m your little hoe” eller “Your whore” tillexempel. Jag vet inte, varför ska jag behöva kalla mig för det? Det är helt onödigt! Det är ju bara att ge männen tillträde genom att göra det också. (IP 1)
Jag tror ganska enkla grejer är rätt så populärt men det är också jättepopulärt med girl-on-girl, girl-and-boy – riktigt sex är populärt. Vilket jag aldrig kommer att ladda upp på min OnlyFans eftersom min pojkvän inte är på. Men också bröstbilder och rumpor. Jag kan få för mig att fota komplicerade grejer, för jag är rätt kreativ, så jag vill liksom att det ska vara någonting som jag tycker är kul att fotografera. Och dem [prenumeranterna] säger “snygga bröst” . . . *skrattar nervöst* men allt annat då?” Märkte du inte det? Men de gör inte det, de tittar bara på brösten”. (IP 4)
1214
Återigen ser vi att forskarnas frågor avgör i vilken grad utförarnas situation i termer av våld,
ohälsa och exploatering belyses av svaren. Utan precision i frågorna erhålls svar med låg validitet (”som du frågar får du svar”). Vi får också indikationer ovanför på att informanterna som studenterna rekryterat inte är representativa för dem som utför de mest populära pornografiska materialet eftersom författarnas informanter inte tycks genomföra mer populära eller extrema handlingar för konsumenterna. Studenterna konstaterar att de sammanlagt kontaktat 112 personer varav 73 via Twitter, 34 via Instagram och en via Reddit eftersom det var omöjligt att direkt kontakta utförare via OnlyFans utan en prenumeration. Bortfallet är 93 % och av alla som tillfrågats har studenterna inte haft möjlighet att rekrytera någon direkt från sajten, vilket troligtvis skapar en stor skevhet (bias) i hur informanterna representerar totalpopulationen på OnlyFans (även i Sverige). Studenterna redovisar inga försök till bortfallsanalys, vilket i och för sig inte kan förväntas i ett examensarbete på grundnivån. Där har inte studenter tillräckligt med tid att läsa in sig på forskning för att notera den här typen av skevheter. Vi behöver alltså ta detta i beaktande, att studenternas informanter inte är representativa.
Vad gäller uppdragets frågor om ohälsa och exploatering framkommer likväl att
informanternas ”psykiska mående” påverkas av ”de krav som ställs på dem från prenumeranter och det gränslösa arbetet.” Informant nr 7 berättade för författarna att hon slutat med OnlyFans samma månad som hon intervjuades för att hon ”’känner en stor press kring att vara något jag inte är. Det finns många människor där som prenumererar på mig bara för att de tror att jag ska göra porr. Jag
1213
Ibid., 60.
1214
Ibid., 59–60 (ellipser i original) (citerar två informanter av åtta, dvs. IP 1 och IP 4).
201 (245)
1036
Bilaga 8
vill bara skapa, jag vill inte bli sexualiserad.’”
1215
Uttalandet framstår nästan som naivt i en
undersökning av pornografins produktionsvillkor. Med tanke på att OnlyFans även används av andra kreatörer är uttalandet dock förståeligt.
Informant nr 3 berättar på ett annat sätt att hon ifrågasätter sitt val eftersom ”’man inte orkar
med att ta all skit och hålla uppe allting, att det tar så mycket tid, man bara; ”vad fan jag håller på med?”’”
1216
Hon fortsätter med att berätta för författarna om att hon längtar efter att ”’ha ett vanligt
jobb igen och vara ute bland folk och göra det vanliga. Sedan kan jag ha det här [OnlyFans] som en sidogrej, en hobby. . . .’”
1217
På samma sätt uttrycker sig informant nr 1, som ”’tvivlar ibland’”
eftersom hon i praktiken behöver ”jobba dygnet runt” och anpassa sig till konsumenter i olika tidzoner, vilket bryter ner henne i längden:
Jag märker att det är jättemånga och jag kan räkna in mig själv också som känner att det är mentalt påfrestande. . . . Just det här att man jobbar hela tiden, du jobbar hela jävla tiden och så får du tillbaka en liten procent på allt det jobbet du lägger. . . . Jag vill inte att det ska vara så, samtidigt har man ju en förpliktelse, prenumeranterna på OnlyFans de betalar ju för det här och de förväntar ju sig någonting från mig.
1218
[IP 1]
Även informant nr 3, 6 och 8 talar om liknande psykiska påfrestningar.
1219
Informant nr 8 nämner
dessutom sitt heltidsjobb och att extrainkomsterna från OnlyFans i praktiken gör att hon ”’arbetar dygnet runt’” – det vill säga hon lägger sig mellan klockan ett och två på morgonen ”’bara för att vara uppe klockan sju igen’”.
1220
Studenternas informanter nämner också ett antal positiva faktorer som tycks ligga bakom
deras beslut att samarbeta med OnlyFans. Plattformen erbjuder finansiell självständighet; sajten har till exempel blivit en tillflyktsort för dem som förlorat sitt arbete. OnlyFans möjliggör extrainkomster för oväntade utgifter för dem med vanliga arbeten. Vissa informanter berättar även att OnlyFans ökat deras självförtroende. Så menar till exempel en utförare som haft ätstörningar tidigare, och som numera säger sig ”älska” sin egen kropp. Det finns också en gemenskap bland utförarna, där de stöttar varandra i arbetet med att locka till sig konsumenter. Att vara utförare innebär också mer självbestämmande och flexibilitet än i andra yrken – det menar i alla fall en del av informanterna. Emellertid framstår dessa utsagor som motsägelsefulla då de flesta av informanterna också talar om den gränslösa pressen att leverera innehåll, marknadsföra sig själva i sociala medier och se till att upprätthålla relationerna med prenumeranterna genom chattdiskussioner (ofta sexualiserade konversationer) och svar på olika förfrågningar. Flera informanter kunde också berätta om ”otrevliga” eller ”tjatiga och oförstående” prenumeranter. Detta leder i sin tur till problem med ”personlig gränssättning” enligt informanterna eftersom konsumenterna trots allt ställer krav. En informant menar exempelvis att det är en stor nackdel för hennes del att inte vilja visa ansiktet, vilket decimerar hennes inkomster.
Sammantaget får läsaren intrycket av att även om informanterna i detta examensarbete inte
tillhör den mest utsatta gruppen som utför mainstreampornografi – och även om flertalet av informanterna inte har OnlyFans som enda inkomstkälla – så upplever samtliga en betydande psykisk påfrestning av att utföra sexuella aktiviteter mot ersättning via plattformen. Med övrig kunskap om pornografin i beaktande samt informanternas berättelser om vilka aktiviteter som konsumenterna helst efterfrågar, synes det också vara sannolikt att en population utförare på OnlyFans utsätts för våld och ohälsosamma aktiviteter i en utsträckning som detta examensarbete inte lyckas redogöra för. Emellertid framgår tydligt att ägarna till plattformen OnlyFans uppfunnit ett lönsamt sätt att externalisera
problem såsom kostnaderna för själva utförandet, däribland den
fysiska infrastrukturen (kamera, smink, rekvisita m.m.), marknadsföringen och den psykiska
1215
Ibid., 56.
1216
Ibid., 57.
1217
Ibid., 57 (IP 3) (klammer i original).
1218
Ibid., 57 (IP 1).
1219
Ibid., 58.
1220
Ibid., 58.
202 (245)
1037
Bilaga 8 SOU 2023:98
påfrestningen det innebär för utförarna att mer eller mindre dagligen vara tillgängliga på sociala medier för att möta konsumenterna och deras krav. Plattformen står bara för den indirekta infrastrukturen såsom serverhallar, programmerare och advokater. Utförarna behöver också betala skatt och stå för de fysiska kostnaderna samt spendera den tid som krävs för att nå konsumenterna och sedan utföra det som efterfrågas. Det är dessutom stor risk att de försämrar sin förankring till och karriärmöjligheter på den reguljära arbetsmarknaden ju mer tid de lägger ner på OnlyFans. Figurativt kan OnlyFans därför bli en fälla och ett fängelse – inte en plattform för självförverkligande och utveckling. Med denna bild i åtanke samt det stora antal prenumeranter över hela världen och den globala marknaden för OnlyFans synes inte ägarnas insats motivera 20 % i avgift. Med andra ord är det svårt att inte tolka situationen som ett hallickförhållande – dvs. som ett
otillbörligt ekonomiskt utnyttjande som inte motsvarar arbetes- eller kapitalinsatsens mervärde.
”Onlyfans: frigörelse eller förslavning?” (VT 2021)
En student författade en kandidatuppsats i genusvetenskap (C-uppsats) vid Örebro universitet vårterminen 2021 om plattformen OnlyFans.
1221
Hon genomförde fyra semistrukturerade intervjuer
med (vad hon kallar) contentskapare på OnlyFans. Liksom många studenter som undersöker denna typ av population har hon haft svårt att finna informanter som vill ställa upp på intervjuer och har sökt, utan framgång, på såväl flera stora Facebookgrupper som via hastagen #onlyfanssverige på Instagram. Hon kontaktade även kvinnor som deltog i SVT-dokumentären Pornfluencers år 2021, även utan resultat. Det var först efter att hon utökade sökningen på Facebook till flera andra stora grupper med mestadels kvinnor som hon lyckades samla in tre deltagare, plus en kvinna som kontaktade författaren eftersom den informanten kände en tidigare informant till författarens Buppsats.
1222
Med svårigheterna att rekrytera informanter i åtanke behöver vi vara försiktiga i att tolka
resultaten eftersom de knappast är representativa för populationen utförare på OnlyFans i allmänhet. Däremot är det relevant med analytiska teman som återkommer eftersom vi i så fall kan generera ”analytiska generaliseringar” (om än inte ”statistiska generaliseringar”).
1223
Samtliga informanter berättar för författarna att det är ett såväl tidskrävande som mentalt
mycket krävande arbete att få ekonomisk lönsamhet på plattformen; de måste vara närvarande i stort sett hela tiden och bekräfta samt besvara prenumeranternas olika krav och önskemål. Den mest negativa informanten tycks vara ”Anna”, 48 år, som blev arbetslös i samband med pandemin då hon bodde i Spanien där det blev ”Lockdown”.
1224
Författaren beskriver hur Anna anser att
”konsumenten får makten i och med att det är den som har pengarna och contentskaparen hela tiden måste anpassa sig för att tjäna pengar.”
1225
Annas uttalat radikalfeministiska synsätt är
anmärkningsvärt givet att hon vid undersökningen varit en aktiv utförare på OnlyFans i cirka två år: ”’vi är ju formade av ett patriarkalt samhälle och det är där det sorgliga är tycker jag. Att Onlyfans ens förekommer och att det ens finns, och att det paketeras som något positivt och att det skulle vara kvinnans frihet. Det tycker jag är vidrigt.’” Vidare säger Anna att ”hon aldrig hade skaffat Onlyfans om det inte var för att hon var tvungen. Hon ser även på prenumeranterna, dem med pengarna, som maktinnehavare. Om du som kvinna är i en utsatt position och är i behov av pengar blir det därför nästan ett tvång att uppfylla prenumerantens önskningar,” skriver författaren.
1226
Även om Anna är mest uttalat negativ till OnlyFans av författarens informanter uttrycker
andra också problem med plattformen. ”Maja” beskriver således hur plattformen saknar grundläggande säkerhet eftersom ”[d]et finns folk som stjäl bilder och lägger upp på andra sidor och
1221
Lovisa Wistrand, ”Onlyfans: Frigörelse eller förslavning?” (Kandidatuppsats i genusvetenskap 15 hp, Örebro
universitet, VT 2021).
1222
Ibid., 11–12.
1223
Jfr Robert K. Yin, Case Study Research: Design and Methods, 5th ed. (Los Angeles: Sage, 2014), 40–44.
1224
Ibid., 15. För informanternas åldrar, se ibid., 13.
1225
Ibid., 23.
1226
Ibid., 24.
203 (245)
1038
Bilaga 8
det är jag ganska orolig för ibland.”
1227
För att inte bli igenkänd laddar aldrig Maja upp ansiktsbilder.
En annan informant, ”Lisa”, menar att det ”tar emot vissa gånger” att behöva vara trevlig mot prenumeranter för att kunna få mer pengar men säger att det går att ”rapportera och blockera användare”
1228
– något som emellertid försvårar lönsamheten. Informanten ”Sara” hade slutat ladda
upp ”content” på OnlyFans vid tiden för intervjun och berättade för författaren att hon ansåg det vara svårt att ”sätta gränder” då möjligheten att erhålla mer inkomster oftast är förknippad med att ”gå utöver sina egna gränser.” Sara förklarade att ”’[d]et krävs att du har en ordentlig självsäkerhet OCH att du vet hur man sätter gränser […] Unga, främst tjejer, kan ha svårare att sätta gränser men de vet inte alltid vart deras gränser går. Vilket de här männen vet.’”
1229
De positiva aspekterna av OnlyFans som informanterna talar om känns igen från
kandidatuppsatsen vid Linköpings universitet ovan, till exempel informant Sara i uppsatsen från Örebro universitet som menar att hennes självkänsla stärkts sedan hon börjat med OnlyFans: ”’Jag känner mig som tjock kvinna mycket sexigare än innan. Att leva i ett fettfobiskt samhälle hela sitt liv för att sen träda in en värld där folk betalar för att jag bara ska prata med dom. Det är mäktigt.’”
1230
Samma syn bekräftas av ”Maja”, som i sin intervju enligt författaren ”lägger stor vikt” att Onlyfans förbättrat hennes självkänsla och kroppsuppfattning, vilket hon haft ”problem med sen tidigare”.
1231
Likväl säger Maja att kvinnor ska vara ”medvetna om riskerna”, framförallt att ”’det kan vara väldigt krävande mentalt” och (som hon uttrycker det) ”’väldigt mycket mentalt’”.
1232
Sara anser att utförarna som befinner sig i hemmet och utan tredjeparter blir exploaterade i
mindre utsträckning på OnlyFans, vars procentandel förmodligen är betydligt lägre än reguljära pornografiproduktioner.
1233
Sara menar enligt författaren därför att OnlyFans är “en form av
’ekologisk’ porr där contentskaparen har stor makt i jämförelse med andra sidor och porrproduktioner.” Enligt författaren anser Sara att på andra pornografiska plattformar och produktioner blir ”många” våldtagna, samt att många är minderåriga – två företeelser som hon ”upplever” inte förekommer på Onlyfans.
1234
Vare sig Sara eller vi kan dock med någon säkerhet kan
uttala oss om detta eftersom det är svårt att få tag i informanter som är representativa för hela spektrumet av tänkbara (och otänkbara) situationer som faktiskt
förekommer på OnlyFans; detta
gäller även utförarnas olika stödgrupper, som förmodligen har en skevhet där de minst utsatta och mest självständiga utförarna samlas. Att vissa utförare är självständiga betyder dock inte heller att tredjeparter inte kan exploatera sådana personer (eller mer osjälvständiga personer) och sälja deras material på OnlyFans – då under intrycket att utföraren just är oberoende.
Sammanfattningsvis kan vi se att informanterna i uppsatsen från såväl Linköpings universitet
som Örebro universitet ger uttryck för liknande teman. Uppsatsen från Linköping, som var parförfattad och byggde på ett större material med åtta informanter (uppsatsen från Örebro hade fyra) är dock betydligt mer detaljerad och varierande. Informanterna i uppsatsen från Örebro uttrycker dock liknande känslor av mental stress på grund av det gränslösa förhållandet som krävs för att upprätthålla lönsamheten, vissa mer än andra. Ett par upplever en psykisk påfrestning med att alltid behöva vara trevliga mot prenumeranterna och tillfredsställa deras krav och förväntningar för att inte tappa intäkter. En informant är starkt kritiskt till fenomenet OnlyFans i sig självt, vilken hon anser är ”vidrigt” eftersom det uttrycker ojämställdhet och patriarkala strukturer. Hon menar att utsatta kvinnor i praktiken ”tvingas” att ansluta sig till OnlyFans. Andra informanter lägger större vikt vid de positiva aspekterna såsom att utförandeskapet kan stärka självförtroendet för kvinnor med problematisk kroppsuppfattning såsom ätstörningar eller de som stigmatiseras på grund av
1227
Ibid., 19.
1228
Ibid., 20.
1229
Ibid., 20 (klamrar i original) (citerar informant ”Sara”).
1230
Ibid., 18.
1231
Ibid., 25.
1232
Ibid., 25.
1233
Ibid., 22.
1234
Ibid., 24.
204 (245)
1039
Bilaga 8 SOU 2023:98
samhällets fetmafobi. Informanterna i uppsatsen från Linköping antydde dock att de som utför mer extrema och (för utförarna) förnedrande handlingar får mer intäkter.
”’Easy cash, utnyttja män’”: En kvalitativ intervjustudie om kreatörers upplevelser av att publicera explitic innehåll på plattformen OnlyFans” (VT 2021)
Två studenter vid Medie- och kommunikationsvetarprogrammet vid Göteborgs universitet skrev en kandidatuppsats (”examensarbete”) vårterminen 2021 under pågående Covid-pandemi; här utgörs primärmaterialet av utförare på plattformen OnlyFans i åldern 18–26 år.
1235
Författarna hade
genererat ett snöbollsurval genom att söka efter kvinnor 18–30 år gamla i stängda och öppna nätforum, på sociala medier samt genom kontakter med organisationer och medier (Göteborgsposten och Talita). De sökte medvetet respondenter ”som hade olika typer av erfarenhet och inställning till OnlyFans” och därmed inte efter ett statistiskt representativt urval.
1236
Denna
urvalsteknik innebär att resultaten förmodligen uppvisar större kvalitativ variation än det typiska fallet (dvs. mest vanliga fallet). Flera respondenter tackade dessutom nej och det redovisas ingen bortfallsanalys, men efterforskningarna ledde åtminstone till Zoom-intervjuer med fem kvinnliga utförare och 66 sidor av ordagranna transkriberingar.
1237
Av de fem respondenterna hade en slutat
och tre fortsatt med OnlyFans som extrajobb; den femte befann sig såväl på plattformen OnlyFans som på Nordic Finest (en annan pornografisk nätsida som uppvisar flera likheter med OnlyFans) som heltidssysselsättning.
1238
Författarna berättar att en av respondenterna genomförde intervjun från ett rum där andra
personer vistades och därför förmodligen svarade betydligt mer kortfattat på frågorna än övriga fyra respondenter. Författarna nämner att de försökte motverka att respondenterna undanhöll information på grund av ämnets känslighet men förklarar att de inte alltid ställde följdfrågor på grund av risken för att ”respondenterna skulle känna sig ifrågasatta och dra sig undan”.
1239
Ett
belysande exempel är en respondent som ”nämnde att män med extrema fetischer är en nackdel med arbetet,” men där författarna inte ”inte ville riskera” att respondenten ”skulle känna sig ifrågasatt[] och dra sig undan” och därför inte bad om en mer utförlig beskrivning.
1240
Författarna
skriver dock att ”innebörden av detta”, det vill säga ”extrema fetischer”, hade kunnat ”blivit tydligare” för författarna och läsaren.
1241
Med vad vi vet om pornografikonsumenternas avtrubbning
och tidigare forskning om innehållet i populära filmer, liksom vad andra studier funnit om OnlyFans-konsumenternas preferenser, kan vi på goda grunder misstänka – dock inte bekräfta – att denna respondent delvis avsåg konsumenter som sökte imitera pornografi med extrema handlingar, till exempel våld mot (eller förnedring av) kvinnor.
Som framgår i författarnas intervjuschema har de frågat respondenterna om såväl ”de positiva
delarna med ditt arbete på OnlyFans” som ”de negativa delarna”.
1242
Vad gäller de positiva
framkommer liknande svar som i de andra studierna av OnlyFans: möjligheten att tjäna pengar, uttrycka sin ”identitet” samt tryggare ”arbetsförhållanden” jämfört med andra plattformar såsom Scandal Beauties. Författarna använder begreppet ”egenmakt” och ”praktikalitet” för att beskriva de positiva aspekterna. Egenmakt betydde för en respondent att hon såg plattformen som en frigörelse från en destruktiv relation; en annan hade som tonåring blivit utsatt av sin partner, som spridde
1235
Sofia Bäckström & Martha Tedla, ”’Easy cash, utnyttja män’”: En kvalitativ intervjustudie om kreatörers
upplevelser av att publicera explitic innehåll på plattformen OnlyFans” (Kandidatuppsats i medie- och kommunikation 15 hp, Göteborgs universitet, VT2021), 21–22.
1236
Ibid., 21.
1237
Ibid., 19–22.
1238
Ibid., 21–22.
1239
Ibid., 23.
1240
Ibid., 23.
1241
Ibid., 23.
1242
Ibid., 56; onumrerad bilaga, s. 2.
205 (245)
1040
Bilaga 8
intima bilder utan hennes samtycke, och hon såg OnlyFans som ett sätt att ”ta tillbaka kontrollen över sin kropp då hon själv bestämmer vad andra får ta del av eller inte”, som författarna skriver.
1243
En annan respondent uttryckte att OnlyFans stärkte dennes självkänsla, närmare bestämt
uppgav hon att hon var ”’plus-size’” och därför blev stärkt av att se att ”’det finns folk där som gillar stora tjejer också’”.
1244
Dessutom uppgav hon att hon fått diagnoserna Borderline och ADHD och
mött svårigheter på den reguljära arbetsmarknaden. Hon förklarade: ”’att ha ett helt vanligt jobb funkar inte för mig med min psykiska ohälsa. Det här kreativa med OnlyFans, det funkar för mig, för då har jag mitt eget schema.’”
1245
De två sista respondenternas egenmakt tycks framförallt ha utgjorts av att tjäna pengar:
författarna skriver att en respondent ”ser det som en fördel att kunna tjäna pengar på sin kvinnokropp och alltså utnyttja det hon fötts med”, vilket den andra respondenten instämmer i och tillägger: ”’Easy cash, utnyttja män. Det är väldigt enkelt arbete typ.’”
1246
Utifrån vad som
framkommit i denna liksom i andra studier tycks detta uttalande dock obalanserat: OnlyFans är inte ”väldigt enkelt arbete”. Ingen respondent har heller uppgivit att de tjänat någon större mängd pengar. Däremot beskriver en respondent här hur hon slutade publicera material när hon ”insåg att arbetet krävde mer av henne än vad hon först trott” och inkomsterna blev lägre än förväntat.
1247
Det
är värt att notera besvikelsen på inkomsterna då en annan respondent med erfarenhet menade att inkomsterna på Scandalbeauties och Sinnergirls var betydligt sämre – två andra svenska plattformar som beskrivs i grålitteratur publicerad av organisationen Talita (se nedan).
1248
Den respondent vars
huvudsakliga inkomstkälla var OnlyFans uttryckte också oro att allmänheten underskattar arbetsinsatsen som krävs för att kunna få en ”bra inkomst” när enstaka influencers syns i media som inte är representativa.
1249
Ägarna till andra svenska plattformar som Scandalbeaties och Sinnergirls
”glamoriserar” även verksamheten med orealistiska löften om rikedom, enligt respondenten, vars sambo sades ha räknat ut att hon fick tre kronor i timmen för arbetsinsatsen där – något som ledde till att hon flyttade till OnlyFans.
1250
Trots de delvis positiva omdömena och motiven till att utförarna startat verksamhet på
OnlyFans (förutom den som slutat vid tiden för intervjuerna) upplever de också problem. Framför allt handlar det om kundernas krav, förväntningar och reaktioner även om en del är ”trevliga”. Den som har OnlyFans som huvudsysselsättning förklarar: ”På Snapchat kan jag få meddelanden från nästan 50 personer som antar att jag är kåt hela tiden och att allt jag tänker på är sex. Att jag är redo att ha sex med killarna 24/7. . . . Jag får även höra att jag är en hora och att jag säljer mig själv [trots att jag inte säljer sex].”
1251
De andra respondenterna vittnar om ”snarlika situationer” och ”liknande
upplevelser” enligt författarna, förutom den respondent som slutat använda OnlyFans vid intervjun som menade att hon inte ”förväntades vara på ett visst sätt” och att hon satte ”tydliga gränser”.
1252
Likväl uppgav ”alla” respondenter att de ”uppmuntrats till att överskrida” sina gränser av kunderna.
Kunderna kräver ofta ”intimitet” och i linje med de andra undersökningarna av OnlyFans
ovan beskriver författarna här hur samtliga fem respondenter ”översexualiseras och objektifieras”, till exempel ”då de förväntas vara tillgängliga för män hela tiden och inte ha några gränser för vilka de vill ha sex med”.
1253
Författarna förklarar alltså att det finns en ”avhumaniserad bild” av dessa
kvinnor och skriver sedan – utan referens eller vidare resonemang – att ”en tolkning av detta är att
1243
Ibid., 25.
1244
Ibid., 26.
1245
Ibid., 26.
1246
Ibid., 26.
1247
Ibid., 27.
1248
Ibid., 26.
1249
Ibid., 29.
1250
Ibid., 26, 29.
1251
Ibid., 31–32.
1252
Ibid., 32.
1253
Ibid., 42.
206 (245)
1041
Bilaga 8 SOU 2023:98
det beror på att branschen i stort är så pass stigmatiserad i Sverige”.
1254
Inga belägg redovisas till stöd
för påståendet att stigmatiseringen och inte sexualiseringen, med andra ord objektifieringen i sig, leder till avhumanisering på OnlyFans. Uttalandet framstår som naivt i ljuset av undersökningar som gjorts av Tyskland, Nya Zeeland och Hollands regeringar; efter att man legaliserat prostitutionen där (något som torde minska sexindustrins stigmatisering, med författarnas resonemang) har utsattheten för våld, exploatering, ohälsa och/eller möjligheter att lämna sexindustrin ändå inte förbättrats för personer i prostitution.
1255
Som nämnts uttryckte samtliga respondenter även att kunderna uppmuntrat dem att
”överskrida” sina gränser, vilket går igen i de andra undersökningarna av OnlyFans.
1256
På liknande
sätt som ekonomiska incitament uppmuntrar producenterna att producera mer extrema material, inklusive övergreppspornografi, uppmuntrar kunderna utförarna på OnlyFans att utsätta sig för handlingar de tidigare lovat sig själva att inte genomföra. Författarna menar att deras resultat indikerar att det är svårt att behålla sina gränser ”då man känner sig pressad till att överskrida dessa” och att det är lätt att ”överskatta den självkontroll man har i dessa typer av laddade situationer” som existerar på OnlyFans. Två av utförarna behåller emellertid gränsen att vara anonym genom att inte visa sina ansikten, vilket går i linje med de andra uppsatserna och Talitas undersökning (nedan) där respondenter vittnar om oron för vad publiciteten kan innebära. Författarna noterar dock en signifikant skillnad i att plattformen OnlyFans inte ”uppmanar sina kreatörer att överskrida sina gränser” – något som kan ställas emot andra kommersiella plattformar eller producenter som medvetet uppmuntrar till gränsöverskridande, oftast på ett mer eller mindre manipulerande sätt.
1257
Författarna skriver att ”flera” av de fem respondenterna utsatts för hat och trakasserier, dels
på plattformen av kunderna, dels utanför OnlyFans. En av kvinnornas följare stötte på henne i en mataffär och började förfölja henne. Respondenten förklarar:
Jag hade en incident när jag var hos min syster uppe i Norrland där det var en man som hade mig på Snapchat som såg mig på Willys, och kände igen mig. Han blev väldigt närgången och creepy inom loppet av fem sekundär. Han tog inte ett nej, jag sa till honom ‘jag är här med min syster som jag inte har träffat på ett år, vi vill gärna vara i fred, respektera oss’ men han började förfölja oss i stället. Han var extremt obehaglig. Så jag fick säga till vakterna att säga till honom.
1258
Vi kan bara spekulera om vad som hade hänt om respondenten upptäckts av mannen på en mindre bevakad plats, utan tillgång till vakter eller andra människor. Det är inte orimligt att förföljelsen då tagit sig fysiska uttryck såtillvida att mannen utövat våld mot kvinnan.
Som helhet tycks bilden som förmedlas av denna uppsats inte skilja sig särskilt från övriga
arbeten om OnlyFans i Sverige. Plattformen erbjuder förvisso ekonomisk makt även om arbetsinsatsen av dessa informanter mestadels ansågs vara hög i förhållande till intäkterna. För ett par kvinnor – en som tidigare haft problematisk kroppsuppfattning relaterat till sin storlek och en
1254
Ibid., 42.
1255
Se t.ex. Fed. Ministry for Family Affairs, Senior Citizens, Women and Youth, Report by the Federal Government on
the Impact of the Act Regulating the Legal Situation of Prostitutes (Berlin: Publikationsversand der Bundesregierung, 2007), 79
[ https://perma.cc/0sd3L6pB1CE] (konstaterar att legaliseringen av prostitution i Tyskland 2002 ”inte hade kunnat göra faktiska, mätbara förbättringar av prostituerades sociala skydd,” inte heller förbättrades ”arbetsförhållandena”, ”prostituerades medel för att lämna prostitution” eller ”minskades brottsligheten”; Ministry of Justice, Report of the
Prostitution Law Review Committee on the Operation of the Prostitution Reform Act 2003 (Wellington, N.Z.: Min. Justice, 2008),
57, 122, 167 [https://perma.cc/0dW66NBn2Ti ] (finner inga indikationer på att våld i prostitution minskade och konstaterar att fortfarande anmäler mycket få prostituerade personer våld eller brott; konstaterar att ”en del” utlänningar utsattes för prostitution trots förbud mot sådan transnationell prostitution och noterar att dessa personer var ”sårbara för exploatering”, men att inte ett enda åtal för människohandel för sexuella ändamål hade genomförts); Erika Schulze et al., Sexual Exploitation and Prostitution and Its Impact on Gender Equality (European Parliament Briefing Paper, 2014), 38 [ https://perma.cc/7UXW-Q6TY] (“ Alarmed by persistent abuses and the presence of organized crime in the prostitution sector, into which it is estimated that between 60–70% of the women are forced by criminal groups, the Dutch authorities are considering amending the national prostitution policy” (fotnoter uteslutna)).
1256
Ibid., 43.
1257
Ibid., 43.
1258
Ibid., 34.
207 (245)
1042
Bilaga 8
annan som levt inom ett kontrollerande förhållande – stärkte plattformen deras självförtroende och ”egenmakt”. Likväl uppfattas också objektifieringen av samtliga informanter som djupt problematisk, särskilt dess gränslösa krav på sexuell tillgänglighet vilket inspirerar olika former av förföljelser, hat och trakasserier – såväl på som utanför plattformen. Kundernas försök att få kvinnorna att tänja på sina gränser uppfattas också som besvärlig. Författarna tolkar situationen som att de befinner sig i en utsatt situation där det många gånger är svårt att stå emot påtryckningarna, vilken implicit hänger samman med kundernas ekonomiska makt. Även om OnlyFans tar en förhållandevis låg provision (20 %) i jämförelse med andra plattformar så kvarstår det faktum att kvinnorna är i behov av pengar. Kunderna kan välja andra utförare; kvinnorna, däremot, måste acceptera deras krav såvida de vill erhålla betalning. OnlyFans är därmed föremål för samma psykologiska mekanismer som styr pornografiindustrin som helhet: sökandet efter mer extrema, udda och sexuellt aggressiva och förnedrande handlingar (t.ex. ass-to-mouth, gagging, ejakulering i ansiktet eller oskyddat sex) pressar utförarna att tolerera mer ohälsosamma situationer, såvida de vill åtnjuta de förgivettagna ekonomiska fördelarna.
År 2022: Om OnlyFans i Norge
”’Jeg poster ikke porno.’ En kvalitativ studie av unge norske kvinners digitale sexarbeid på plattformen OnlyFans”
En masteruppsats examinerades vid Sosiologisk institutt ved Universitet i Bergen, vars primärmaterial bestod av fem kvalitativa intervjuer med ”unga” norska kvinnliga utförare på OnlyFans. Författarens ambition är att följa angreppsättet i grounded theory,
1259
dvs. att ha ett empirinära förhållningssätt till
teoribildning där exempelvis respondenternas begrepp och terminologi ligger till grund för teoretisering. Detta har såväl fördelar som nackdelar; fördelen är utgå ifrån respondenternas egna upplevelser, vilket undviker teoretiskt påklistrade konstruktioner – nackdelen är att latenta strukturer och sociala kontexter kan osynliggöras då intervjuarens fokus är på den manifesta nivån. Bara en av informanterna har varit utförare på OnlyFans i ett år; resterande har varit utförare på OnlyFans i mellan tre veckor till och med fyra månader,
1260
vilket får sägas vara en kort tid i jämförelse med
andra studier av OnlyFans, webcamming och pornografi.
Författaren konstaterar dock, precis som i de svenska undersökningarna, att respondenterna
främst motiverar sin sysselsättning med pengar, men även med nöje, ökat självförtroende och graden av självständighet: ”Den første var penger, at det var gøy, at arbeidet ga økt selvtillit, og en stor grad av autonomi.”
1261
Ingen av författarens fem respondenter kunde emellertid leva på
intäkterna från OnlyFans ”allena”. Liksom i de svenska undersökningarna kan OnlyFans i de flesta fall endast erbjuda extrainkomster för utförarna. De individuella svaren är mycket snarlika dem som står att finna i de svenska uppsatserna och kan inte i någon betydelsebärande, analytisk mening sägas avvika även om numerära skillnader existerar. Exempelvis fanns en eller ett par svenska respondenter som hade OnlyFans som huvudsaklig inkomstkälla, vilket saknas bland de fem som intervjuas här. På grund av urvalets storlek, skillnaderna i rekryteringstekniker och de olika ländernas kontext är det dock inte meningsfullt att pröva skillnadernas statistiska signifikans. Som nämnts genererar dock kvalitativa intervjuer oftast tematik (t.ex. om psykologiska eller sociala mekanismer) som analytiskt kan generaliseras till andra fall.
1262
1259
Astrid Rokstad, ”’Jeg poster ikke porno.’ En kvalitativ studie av unge norske kvinners digitale sexarbeid på
plattformen OnlyFans” (Masteroppgave, Sosiologisk institutt ved Universitet i Bergen, Høsten 2022), 3, 36, https://bora.uib.no/bora-xmlui/handle/11250/3045519 .
1260
Ibid., 34.
1261
Ibid., 39.
1262
Yin, Case Study Research, 40–44.
208 (245)
1043
Bilaga 8 SOU 2023:98
Två informanter nämner att pengarna var den främsta motivationen att börja lägga upp eget
material på OnlyFans och ytterligare två av de fem respondenterna nämner att pengar var en stark tilläggsmotivation till andra skäl.
1263
En respondent hävdar att hon inte är på OnlyFans enbart för
pengarna.
1264
En av de fem respondenterna berättar hur hon haft det dåligt hemma under
barndomen och tidigt flyttat hemifrån, sedan fått besvärligt med ekonomin och behövde fokusera på betygen samtidigt som ökad psykisk ohälsa försvårade att komma ut och ta ett annat extrajobb.
1265
Liksom bland svenska informanter uppger även denna respondent att hon överväger att sluta eftersom konsekvenserna av att associeras till OnlyFans kan försvåra för henne senare i livet.
1266
Trots att respondenterna i denna norska undersökning utfört sexuella handlingar på OnlyFans relativt kort tid så bekräftas också de huvudsakliga trenderna från de svenska undersökningarna. Exempelvis är gränssättningen ett dilemma om informanterna ska kunna behålla ”otåliga” kunder, som gärna vill se mer avslöjande och extremare innehåll över tid.
1267
Här påpekas att det är kunden
som sitter på den ekonomiska makten och att denne ”vinner” på att utförarens gränser förflyttas, varför pressen ofta leder till en dylik gradvis förskjutning.
1268
Säkerhetsproblemen är desamma som lyftes i de svenska examensarbetena, nämligen att dolt
betalinnehåll läcker från utförarnas konton trots OnlyFans tekniska skydd. En utförare beskriver hur olika bots eller användare prenumererade på hennes konto enbart för att kunna läcka nakenbilder till pornografisajter.
1269
Plattformens skydd mot olaglig delning av upphovsrättsskyddat material är
otillräckligt och det finns i praktiken ingen säkerhet för att innehåll inte sprids, varför de utförare som visar ansiktet löper stora risker för stigmatisering senare i livet. I denna norska undersökning uppger tre av fem respondenter att de visar ansiktena på OnlyFans.
1270
“Female Empowerment Through OnlyFans? A Sociology of Law Analysis of Tendencies and Norms Surrounding OnlyFans and the Use of Sex as a Commodity in the Digital Realm”
En masteruppsats i rättssociologi har examinerats vid universitet i Oslo (University of Oslo) i september 2022.
1271
Uppsatsen är kvalitativ och primärmaterialet består av ett bekvämlighetsurval
där initialt endast en person visade sig villig att ställa upp efter ett trettiotal meddelanden skickats på Instagram med syftet att rekrytera informanter.
1272
Emellertid vidarebefordrade denna kvinnliga
informant förfrågningar till personliga kontakter som också var utförare på OnlyFans, varför författaren lyckades samla in fler intervjuer via detta ”snöbollsurval”.
1273
Det var dock fortsatt så
stora svårigheterna att finna respondenter i Norge att författaren utökade sitt urval med en informant i USA och en i Australien. Sammanlagt har författaren intervjuat fem utförare – fyra via video och en via telefon, däribland tre norska ”nationals.”
1274
Studenten noterar att populationen som
urvalet representerar är större än dem som befinner sig i Norge, men finner inte några kvalitativa skillnader i intervjuerna som skulle kunna härledas just till geografiska eller nationella förhållanden
1263
Ibid., 41.
1264
Ibid., 42.
1265
Ibid., 40–41.
1266
Ibid., 41.
1267
Ibid., 65.
1268
Ibid., 65.
1269
Ibid., 68–69.
1270
Ibid., 61 tbl.1.
1271
Monja Halvorsen, “Female Empowerment Through OnlyFans? A Sociology of Law Analysis of Tendencies
and Norms Surrounding OnlyFans and the Use of Sex as a Commodity in the Digital Realm” (Master Thesis in Sociology of Law, University of Oslo, September 2022).
1272
Ibid., 17–18.
1273
Ibid., 18.
1274
Ibid., 18.
209 (245)
1044
Bilaga 8
bland de fem informanterna.
1275
Emellertid försvinner en del av värdet för oss med en Norsk
uppsats om materialet till två femtedelar även består av Anglosaxiska informanter.
Författaren uttalar att hon använder sig av tolkningsmetoden som härstammar från Webers
begrepp Verstehen, vilken fäster vikt vid att söka sätta sig in i respondenternas egna förståelser och perspektiv samt beskriva förhållanden med deras egna termer och begrepp.
1276
Det finns en
spänning mellan att utgå från respondenternas förståelse som rör sig på den manifesta nivån, där latenta drivkrafter och samhälleliga strukturer kanske inte kommer till uttryck. Forskaren löper här en risk att göra en informantutsaga till en analytisk förklaring, såvida denne inte har ett kritiskt förhållningssätt och en grundkunskap om prostitution och pornografiproduktion genom vilken tolkningen sker. Författarens resultat av intervjuerna liknar dock i mångt och mycket de övriga studentarbetena som redovisas här, varför någon större tolkningsproblematik inte synes föreligga.
Till en början uppges att alla informanterna särskilt motiverade sitt utförandeskap i
ekonomiska termer: en hade haft arbetslöshetsersättning tidigare och uppgav att OnlyFans var det enda arbete hon någonsin utfört och att ersättningen i det ljuset var ”galet” hög.
1277
En annan
utförare hade ett annat ”vanligt jobb” som sjuksköterska på deltid, men OnlyFans innebar en bra möjlighet till extrapengar. Författaren gör gällande att flera informanter uttrycker en nyliberal hållning där sexuell objektifiering och OnlyFans normaliseras i termer av kvinnors entreprenörs- och självägarskap över deras egna kroppar.
1278
Utifrån ett historiematerialistiskt perspektiv skulle
respondenterna snarare sägas uttrycka en normalisering av mäns överordning och exploatering av kvinnors sexuella ”mervärde”, där den ideologiska överbyggnaden rättfärdigar dessa produktionsförhållanden just i självägarskapstermer. Skillnaden är inte bara retorisk.
Informanterna uttrycker också att OnlyFans kan vara ett ”strategiskt” och ”smart” sätt att
tjäna sitt uppehälle, exempelvis om fotografering sker under ett tillfälle men bilderna sprid på OnlyFans under en längre tid så att prenumeranterna lever i villfarelsen att delningen är ”autentiskt” (dvs. att materialet sprids i ”realtid” i stället för att massproduceras). Andra alternativ som nämns av en respondent är att portionera ut mer ”intimt” material i chattkonversationer än vad som läggs upp på ”väggen” för prenumeranterna, vilket kunde ”fängsla” männen och göra dem mer villiga att ge dricks för att nå det mer exklusiva och intima materialet. Ytterligare en säger sig vara stärkt i vetskapen om att männen ville se mer av hennes kropp och att hon kunde kontrollera deras möjligheter till det. Emellertid uttrycker informanter som författaren kommer i kontakt med också kritik mot den sexuella objektifieringen. I likhet med flera informanter i de svenska studentarbetarna kritiserar dessa informanter också hur ”gränslöst” mer oerfarna utförare beter sig när de lägger upp mer explicit och extremt innehåll, vilket sänker tröskeln för vad konsumenterna förväntar sig. Författaren tycks här mena, med hänvisning till en norsk forskare, att det också är psykologiskt enklare för informanterna att skuldbelägga andra utförare än att medge att de själva är del i samma system.
1279
När författaren frågar utförarna vad de anser om att OnlyFans ägare utvinner en andel av
deras inkomst oroas de snarare av vad som skulle ske om OnlyFans inte existerade än i vilken mån plattformen är (med författarens ord) ”en slags ’hallick’”.
1280
Författaren rapporterar emellertid att
det under intervjuerna inte sällan uttrycks en ”intern konflikt” mellan å ena sidan ”vad normaliseringen av sex som en vara betyder på ett samhälleligt plan” – å andra sidan vad den
1275
Ibid., 19. Det framstår som en rimlig iakttagelse med tanke på hur lika dessa tre länder är samt att de
kulturella, sociala och ekonomiska mekanismer som är förknippade med fenomenet OnlyFans torde vara lika i vår globaliserade, ”västerländska” del av världen. Förvisso kan det finnas mer inslag av religion i det amerikanska samhället än i Norge och Australien, men i så fall borde studenten ha märkt något av detta i intervjusvaren.
1276
Ibid., 24.
1277
Ibid., 43.
1278
Se bl.a. ibid., 43–46.
1279
Se ibid., 46–50.
1280
Ibid., 51.
210 (245)
1045
Bilaga 8 SOU 2023:98
ekonomiska möjligheten erbjuder respondenterna på ett personligt plan.
1281
Den mest ekonomiskt
framgångsrika av utförarna uppgav här att hon ville sluta eftersom hon kände sig som ”’en bit kött.’” Hon förklarade: “I am so fed up with it. I am so fed up with selling pictures of my body, taking pictures of my body . . . . I am so fed up.’”
1282
Därefter jämfördes OnlyFans med hennes arbete som
servitris: “I feel like when I work as a waitress, my head is kind of more in place, my body is tired, but my head is kind of at peace. Just like it should be.”
1283
Trots att informanterna själva ofta framhävde de ekonomiska fördelarna så uttryckte också
samtliga (liksom många informanter i grålitteraturen nedan och studentarbetena ovan) en skepsis över plattformens existensberättigande då ”andra tjejer” inte kunde sätta gränser. Författaren nämner till exempel en informant som menade att det borde finnas en samhällelig kontrollmekanism som hindrar utsatta kvinnor att överhuvudtaget hamna på OnlyFans. Ett par andra informanter nämns, som menade att unga ofta inte förstår de långsiktiga konsekvenserna av sin medverkan. Ett par informanter satte också fokus på att de som är i stort behov av pengar i praktiken tvingas att bli utnyttjade av plattformen. Författaren nämner hur en informant, under diskussionen av problemen med att utförare kan ångra sin medverkan senare i livet, snabbt tillägger att plattformen enbart är intresserad av ekonomisk vinning – OnlyFans kommer därför aldrig ta mer ansvar för att säkra utförarnas hälsa än de tvingas till. Ytterligare en informant beskriver hur sexuella övergrepp under barndomen traumatiserade henne så att hon blev ”hypersexuell” för att kunna återta makten över sin kropp och sexualitet. Situationen bidrog till att hon ”’började sälja bilder av mig själv’” som artonåring.
1284
Även detta tema går igen i vissa av de andra undersökningarna.
Sammanfattningsvis kan noteras att informanternas beskrivningar är i linje med tendenserna
som synts i de övriga examensarbetena och grålitteraturen från Norge och Sverige. Trots att utförarna oftast motiverar sin verksamhet i ekonomiska termer – ett fåtal också i termer av självsäkerhet och självägarskap – uttrycks liknande bevekelsegrunder som ligger bakom många kvinnors inträde i andra prostitutionsformer: fattigdom, tidiga sexuella övergrepp, försummelse, marginalisering och brist på ekonomiska alternativ. Notera dessutom att dessa informanter sannolikt inte är de mest utsatta: de har (trots allt) möjlighet att delta i en intervju och de (tycks) sakna hallickar, människohandlare eller andra försvårande omständigheter såsom flyktingskap, odokumenterad migration, misshandelsförhållanden, svår ekonomisk knipa eller besvärliga familjesituationer med vård av barn eller släktningar. Trots detta rapporteras att det är psykiskt påfrestande och betungande att utföra sexuella handlingar mot ersättning på plattformen, till exempel pressen som förflyttar gränserna och trösklarna för vad konsumenterna kan förvänta sig samt oron för de långsiktiga konsekvenserna för karriär, familj och utförarnas sociala existens. Det är rimligt att dra slutsatsen att utförarna utsätts för sexuell exploatering och lider av ohälsa på grund av sexköparna och plattformen OnlyFans utformning.
År 2022–2021: OnlyFans internationellt
“Learning on OnlyFans: User Perspectives on Knowledge and Skills Acquired on the Platform”
Den här artikeln är skriven av Marie Lippmann, Natalie Lawlor och Christine E. Leistner och undersöker ett urval av 425 ”användare” (users) på sajten OnlyFans.
1285
Gruppen användare är
eklektisk och består av såväl konsumenter av mediematerial som en liten andel om 24 personer som benämner sig själva som sex workers. Bland de senare finns 17 personer som uttryckligen säger att de
1281
Ibid., 52.
1282
Ibid., 54 (ellips i original).
1283
Ibid., 54.
1284
Ibid., 56–57.
1285
Marie Lippmann, Natalie Lawlor & Christine E. Leistner, “Learning on Onlyfans: User Perspectives on
Knowledge and Skills Acquired on the Platform,” Sexuality & Culture: An Interdisciplinary Journal 27, nr 4 (2023): 1203–23.
211 (245)
1046
Bilaga 8
sysselsätter sig med att skapa mediematerial på OnlyFans för sin försörjning.
1286
Sjutton personer av
425 är bara 4 %. Rekryteringen skedde via Qualtrixpaneler, det vill säga paneler av respondenter som sammansatts av företaget bakom Qualtrix där deltagarna får ersättning. Qualtrix är en mjukvara för att organisera enkätstudier, ungefär som Survey Monkey (fast dyrare). Kriterium för att deltaga i panelen var att personen var minst 18 år gammal, bosatt i USA och ha använt OnlyFans för sexuella ändamål inom de senaste tre månaderna. Författarna redovisar inga särskilda strategier för att finna respondenter med erfarenhet av att genomföra sexuella aktiviteter för sin försörjning, vilket avspeglas i den låga andelen (4 %) personer med sådan bakgrund. Forskningsfrågorna i författarnas studie besvarar också i mycket liten utsträckning frågeställningarna för vårt uppdrag, varför det är svårt att använda resultaten på ett meningsfullt sätt.
Forskarna var intresserade att besvara följande frågor:
(1) How do OnlyFans users perceive the effects of OnlyFans on their sexual lives? (2) How do OnlyFans users perceive the effects of OnlyFans on sexual learning? (3) Are there relationships between users’ age and learning outcomes? (4) Are there differences in learning outcomes based on users’ gender? (5) Do the learning outcomes that OnlyFans users describe represent different types of knowledge (declarative/conceptual versus procedural)? (6) Are there unique themes among content creators?
I den faktiska enkäten ställs mycket snarlika frågor till respondenterna som de forskningsfrågor som författarna formulerat, varför en fråga exempelvis löd: ”How has your OnlyFans use influenced your sexual life? (With partners, by yourself, etc.).” Svarsalternativet utgörs av en en sexgradig skala (-3 = extremt negativt t.o.m. +3 = extremt positivt). Frågorna bygger inte på någon teoretisk grund och erbjuder inga objektiva skattningar av effekten av OnlyFans, såsom attityder som främjar sexuellt våld. Forskarna jämför inte heller respondenterna med en likadan demografisk kontrollgrupp som inte använder OnlyFans. Enkätsvaren är alltså rent deskriptiva och dessutom subjektiva; det är respondentens föreställda uppfattningar om hur mediet påverkar denne, varför vi inte bör dra förhastade slutsatser om resultaten.
Inte oväntat visar kvantitativa analyser av enkäten att de äldre respondenterna lärde sig mindre
än de yngre av att använda plattformen: ”the younger the participants were, the more they learned from their use of OnlyFans.”
1287
En mer kvalitativ tematisk analys genomfördes av svaren på
enkätfrågorna.
1288
Analysen av de kvalitativa enkätsvaren bygger på svaren på följande fråga: “What
new things have you learned from using OnlyFans in terms of sexual practices, relationships, communication, yourself, your personal preferences, or sexual health?” Den överväldigande majoriteten beskriver positiva erfarenheter och lärdomar, till exempel att de lärt sig nya sätt att utöva sin sexualitet på. Några beskriver negativa erfarenheter som sexuella trakasserier. Emellertid presenteras inga observationer eller kunskaper om utförarna och deras arbetsförhållanden i forskarnas kvalitativa analys, varför studiens relevans är obefintlig för vårt uppdrag.
I resultatdelen redogörs mestadels för positiva svar från användarna och mycket få svar från
personer som producerar ”content” (dvs. innehåll). En person uttrycker emellertid något som antyder att de flesta användarna som besvarat enkäten inte är objektiva: “‘[OnlyFans] should promote more healthy sexual behaviors and stop allowing shitty content to be uploaded by amateurs
1286
Ibid., 1208.
1287
Ibid., 1211.
1288
Ibid., 1212. Innan redogörelsen för resultaten uttalar forskarna först att de ”identifierar sig som sex-positiva,
vilket kan ha påverkat intrycket av datan”. De tre författarna tycks mena att de är positiva till OnlyFans, möjligen också positiva till prostitution (som de kallar sexarbete) och pornografi. Användandet av termen ”sex-positiv” är emellertid tveksam då det bygger på en föreställning om att det finns personer som är ”sex-negativa” och av den anledningen är emot prostitution, pornografi och OnlyFans med mera. Vi får emellertid ingen annan förklaring av termen, vilket gör att vi behöver spekulera om syftet bakom uttalandet. I kombination med den allmänt svaga teoretiska och metodologiska förankringen av studien i övrigt blir effekten av uttalandet att läsaren får svårt att ta analysen på allvar.
212 (245)
1047
Bilaga 8 SOU 2023:98
and professionals; if abusing women is a turn-on then there’s an obvious problem.’”
1289
Författarna
problematiserar inte detta uttalande genom att exempelvis fråga sig vad för slags innehåll som egentligen laddas upp på plattformen, hur det produceras och om användarnas upplevelser verkligen är positiva för dem själva och deras partners. Forskarnas analys bygger i stället på konsumenternas positiva uppfattningar om OnlyFans; den erbjuder nästan inga alternativa perspektiv från producenterna (dvs. utförarna som genomför sexuella handlingar som ”användarna” konsumerar). Undantag utgörs av ett fåtal citat som läsaren själv måste reflektera över för att förstå innebörden i. En användare menar t.ex. att denne lärt sig “what girls will do sometimes even just for a few dollars.”
1290
Det cyniska uttalandet till trots får vi inte veta vad det är konsumenterna faktiskt
konsumerar i undersökningen – bara vilka effekter konsumenterna själva anser sig få ut av plattformen. Studiens frågeformuleringar, metoder, urval och design är alltför tendentiösa för att resultatet ska kunna beaktas.
“Digital Sex Work? Creating and Selling Explicit Content in OnlyFans”
“The Bodies of The (Digitised) Body Experiences of Sexual(ised) Work on OnlyFans”
“Sex Cam Modeling: Labor, Intimacy, and Prosumer Porn” (PhD Diss.)
Då tematik och innehåll är så pass lika det som diskuteras i litteraturen från Sverige och Norge i student- och grålitteraturen behandlas dessa tre artiklar/avhandlingar ovan i ett gemensamt avsnitt nedan.
Forskarna Daniel Cardoso och Cosimo Marco Scarcelli har publicerad en studie där de lät en
student på grundutbildningen intervjua italienska utförare på OnlyFans mellan december 2020 och februari 2021.
1291
Genom ett icke-representativt snöbollsurval lyckades forskarna få tag i 20
informanter/utförare, alla vita kvinnor mellan 19 och 29 år gamla. Emellertid har studiens syfte, åtminstone inte det som rapporterats, syftat till att besvara några för uppdraget relevanta frågor om våld, exploatering eller ohälsa. Cardoso publicerade även ett bokkapitel med Scarcelli och ytterligare en författare, Despina Chronaki, vilket bygger på samma 20 semi-strukturerade intervjuer som den tidigare nämnda publikationen baseras på.
1292
Här är frågeställningen inte exakt densamma, men
författarna tycks förvånansvärt ointresserade av i vilken mån utförarna blir utnyttjade eller far illa. De ämnen som tas upp handlar snarare om marknadsföring, samarbete med fotografer, profilering och interaktioner med konsumenter samt i viss (begränsad) mån om utförarens ”prekära” ekonomiska situation – inte våld, ohälsa och exploatering. Vad gäller prekär situation nämns dock exempelvis att utförare lägger ner mycket tid och energi på att etablera ett emotionellt band till konsumenterna, för att de ska förnya sina prenumerationer. Utförarnas insats är betungande – särskilt då det inte direkt leder till (med författarnas formulering) ”monetarisering av sexarbete”.
1293
Författarna antyder också att många utförare är oroliga för plattformarnas hot om att stänga ner möjligheten till att publicera pornografiskt material (deplatforming), vilket uttrycks i en del
1289
Ibid., 1215.
1290
Ibid., 1215.
1291
Daniel Cardoso & Cosimo Marco Scarcelli, “The Bodies of The (Digitised) Body Experiences of Sexual(ised)
Work on OnlyFans,” MedieKultur 37, no. 71 (2021): 98–121. Metodavsnittet börjar på sid. 105.
1292
Daniel Cardoso, Despina Chronaki, & Cosima Marco Scarcelli, “Digital Sex Work? Creating and Selling
Explicit Content in OnlyFans,” Identities and Intimacies on Social Media, ed. Tonny Krijnen, Paul G. Nixon, Michelle D. Ravenscroft, & Cosimo Marco Scarcelli (London: Routledge, 2023), 169–84. Metoden och analysen av de 20 semistrukturerade intervjuerna omnämns uttryckligen på sidan 173.
1293
Ibid., 179.
213 (245)
1048
Bilaga 8
intervjucitat.
1294
I övrigt finns ingen information som på ett tydligt sätt kan besvara våra frågor om
våld, exploatering och ohälsa.
Sociologen PJ Patella-Rey har skrivit en doktorsavhandling som godkänts vid University of
Maryland, med titeln “Sex Cam Modeling: Labor, Intimacy, and Prosumer Porn.”
1295
Trots att han
genomfört 31 intervjuer, 29 av dessa utförare sombefann sig eller hade befunnit sig webcamindustrin, en konsument samt en som var både konsument och utförare,
1296
ställer Patella-Rey aldrig
frågor som besvarar vårt uppdrag kring våld, exploatering och ohälsa.
“Sex Workers on Onlyfans: An Exploratory Investigation of Services Accessibility, Psychosocial Influences, and Online Culture” (PhD Diss.)
3V\NRORJHQ-D\1%RVZRUWK
skrev en doktorsavhandling med huvudtiteln “Sex Workers on
Onlyfans: An Exploratory Investigation of Services Accessibility, Psychosocial Influences, and Online Culture,” som ett led i sin psykologutbildning vid Rutgers University.
1297
(I USA behöver de
flesta psykologer ha disputerat för att få praktisera, vilket skiljer sig från Sveriges och många andra europeiska länders psykologutbildningar där disputation inte är ett krav.) Utgångspunkten för Bosworth är att sexarbete är att anse som ett arbete: ”Sex work is work” stipulerar denne i första meningen i avhandlingen.
1298
Därmed har Bosworth antagit ett perspektiv som accepterar
prostitution per se – något det svenska rättsliga och politiska systemet inte gjort, där vi inte delar den synen på prostitution som Bosworth ger uttryck för. Perspektiv som dessa kan styra vilka frågor som blir intressanta att ställa till forskningssubjekten och vilka frågor som utelämnas.
Bosworths studie bygger på en enkät med 19 utförare på OnlyFans där han misslyckades med
att samla in de 115 enkätsvar han ursprungligen avsett. I ett avsnitt i slutet av avhandlingen noterar Bosworth att han inte lyckats väl med att få hjälp från frivillorganisationer som drivs av ”sexarbetare” och hälso- och sjukvården för att samla in enkätsvar, bland annat eftersom de liksom potentiella deltagare ”inte skulle vilja investera tid och energi på akademiska projekt som i slutänden inte tjänar deras organisationers syften”.
1299
När man läser avhandlingen framgår det att fokuset ofta
ligger på andra frågor, långt ifrån frågor om våld, exploatering och ohälsa. Dessutom fick inte de medverkande någon kompensation för den tid de lade ner på enkäten.
1300
Förmodligen sökte
Bosworth finansiering för detta från någon forskningsfond eller stiftelse utan framgång, men det förtäljer inte texten någonting om.
Sammanfattningsvis fann Bosworth att utförarna bland annat upplevde att hälso- och
sjukvårdens personal samt andra myndighetsutövare diskriminerade dem och var ”horfobiska” (whorephobic). Ett tungt skäl att börja med OnlyFans var behovet av en primär- eller sekundär inkomst på grund av covid-pandemin. Detta behov är något vi även läst om i studentuppsatserna från Sverige. Utförarna uppgav delvis att OnlyFans gett dem ökat självförtroende, men de önskade att fansen, följarna och ”klienterna” även skulle ”erkänna och respektera deras mänsklighet och acceptera att sexarbete är riktigt arbete”.
1301
Det bör här noteras att såväl sexköparen som den som
köps i prostitution officiellt är kriminaliserat i största delen av USA, till skillnad från Sverige där bara
1294
Ibid., 179–81.
1295
PJ Patella-Rey, “Sex Cam Modeling: Labor, Intimacy, and Prosumer Porn” (Ph.D. Diss., University of
Maryland, 2021).
1296
Patella-Rey, “Sex Cam Modeling,” 35.
1297
Jay N. Bosworth, “Sex Workers on Onlyfans: An Exploratory Investigation of Services Accessibility,
Psychosocial Influences, and Online Culture” (Ph.D. Diss., Rutgers University).
1298
Ibid., 1.
1299
Ibid., 179.
1300
Se ibid., 180 (“One participant’s response . . . best encapsulates the issue with not having funding: ‘You’ll get
a lot more responses from politically engaged sex workers if you pay us, as this is the cultural standard within most of our communities around academic research ;-).’”).
1301
Ibid., ii (ur sammanfattningen).
214 (245)
1049
Bilaga 8 SOU 2023:98
sexköp och koppleri kriminaliseras. Den rättsliga kontexten gör att en jämförbar grupp från Sverige skulle kunna besvara en del av frågorna i Bosworths enkät annorlunda, exempelvis behovet av att prostitution erkänns som ”arbete” eller ej. Till skillnad från exempelvis Tyskland, Nederländerna, Nya Zealand eller Nevada, där sexköp är lagligt, så visar flera undersökningar med personer i prostitution i Sverige att de upplever villkoren som säkrare här än i länder med lagligt prostitution eftersom sexköparna vet att det räcker med väldigt lite för att de ska bli fällda för brottet sexköp om de trakasserar, hotar eller beter sig våldsamt mot personen i prostitution.
1302
Fem av Bosworths 19 deltagare i studien uppgav att de hade en psykisk sjukdom, fem uppgav
inlärningssvårigheter och en var medicinskt långtidssjuk – något som antyder en relativt utsatt grupp liknande dem som återfinns bland personer i prostitution. Alla 19 hade emellertid minst en gymnasieexamen; de flesta var kvinnor (14 av 19), tre var män och två var transkvinnor. Majoriteten identifierade sig som del av gemenskapen av LGBTQIA+, enligt Bosworth. Här var fem pansexuella, fyra bisexuella, tre gay eller lesbiska, två queer och två heterosexuella (straight). En deltagare ifrågasatte sin sexuella identitet, en identifierade sig inte på något av forskarens uppräknade sätt och en besvarade inte frågan. Förvisso kan vi förvänta oss en övervikt av personer med anknytning till LGBTQIA+ på OnlyFans, men att endast två av 19 identifierade sig själva som heterosexuella (10,53 %) synes anmärkningsvärt lågt om det skulle vara liktydigt med OnlyFans genomsnittliga demografi av utförare. Bosworth noterar att sammansättningen i dessa avseenden är en begränsning av studien, liksom att urvalet har en stark överrepresentation av vita, collegeutbildade kvinnor.
1303
Urvalet av respondenter är därmed skevt. En ytterligare anledning till att urvalet
är skevt kan vara att Bosworth satt upp kriteriet att bara utförare som använde såväl OnlyFans som Twitter sida vid sida fick delta – där Twitter skulle användas för att marknadsföra OnlyFansinnehållet.
Bland deltagarna hade sex (31,58 %) utsatts för sexköp mellan 15- och 19 års ålder, sju
(36,84 %) mellan 20- och 24 års ålder, sex personer (31,58 %) mellan 31- och 34 års ålder och en deltagare (5,26 %) var 40 år eller äldre. Glappet mellan 24 och 31 års ålder representeras inte av några deltagare. Nio deltagare var inte ansvariga för försörjningen av barn, men de övriga hade barn – alltifrån 1 till 4 barn förekom i olika utsträckning. På frågan om deltagarna varit utsatta för
människohandel svarade bara en jakande (5,26 %) men nio deltagare valde att inte svara (47,37 %); nio
ytterligare deltagare svarade nekande på frågan (47,37 %). Författaren definierade människohandel som ”arbete inom sexindustrin på grund av våld, bedrägeri eller tvång eller involvering av minderåriga i sexindustrin.” Detta är en mer restriktiv definition av människohandel än Palermoprotokollet och svensk lag och bygger på amerikansk federal människohandelslagstiftning (minimumnivån i USA). Nio deltagare (47,37 %) besvarade frågan om de varit utsatta för exploatering jakande och nio (47,37 %) besvarade samma fråga nekande. En deltagare valde att inte svara. Exploatering definierades enligt följande: “Have you experienced forms of exploitation within the sex industry that you would not consider trafficking? Examples may include wage theft, being overworked or undercompensated, entering workplace conditions that are unsafe.”
1304
Dessa resultat
är direkt relevanta på utredningens uppdrag: hälften uppgav på en direkt fråga att de känt sig exploaterade inom sexindustrin, vilket även inkluderar verksamhet utanför OnlyFans.
Majoriteten, 14 deltagare, var involverade i annan typ av prostitution utöver OnlyFans. Fyra
deltagare var endast involverade i prostitution på OnlyFans. En deltagare besvarade inte frågan. Vad gäller typerna av prostitution handlade det dels om webcamming (6 deltagare), sugar daddy/momma och sugar baby (6 deltagare), pornografiska filmer (5 deltagare), eskortprostitution (5 deltagare), exotic
dancing (dvs. striptease) (4 deltagare), BDSM eller dominatrix-baserad prostitution (4 deltagare),
1302
Se Max Waltman, “Substantive Equality Prostitution Law, 1999-2019,” in Pornography: The Politics of Legal
Challenges (New York: Oxford Univ. Press, 2021), 344–45 & 507 nn. 87–94 (hänvisar svenska undersökningar).
1303
Bosworth, “Sex Workers on Onlyfans,” 177–78.
1304
Ibid., 271.
215 (245)
1050
Bilaga 8
sexting (3 deltagare i öppna svar), massageprostitution eller massagsalonger (1 deltagare) och en deltagare avböjde att besvara vilken form av ”sexarbete” som de var involverade i för närvarande.
1305
Antalet timmar som utförarna spenderade på OnlyFans och Twitter per vecka varierade: 0–9
timmar angavs av 5 deltagare, 10–19 timmar angavs av 6 deltagare, ingen angav 20–29 timmar, men 30–39 timmar angavs av 1 deltagare, 40–49 timmar angavs av 2 deltagare, 50–59 timmar angavs av 2 deltagare och 60–69 timmar angavs av 1 deltagare. Två deltagare avböjde att besvara hur många timmar i veckan de spenderade med OnlyFans och Twitter.
1306
Uppenbarligen är det en stor
variation av hur pass mycket tid utförarna lade ner på OnlyFans (och Twitter för att marknadsföra OF), men likväl är det troligt att de som spenderade mindre tid på OnlyFans inte satt overksamma under tiden. Det hade varit värt att veta i vilken mån de som befann sig i annan typ av prostitution använde OnlyFans mindre antal timmar än de som inte befann sig i annan typ av prostitution, men det förtäljer inte Bosworths avhandling.
Majoriteten av deltagarna uppgav att de hade erfarit att någon försökte hota dem, exploatera
och/eller få gratismaterial från dem på OnlyFans och Twitter. Fjorton deltagare angav att någon försökt hota dem, tre deltagare nekade erfarenhet av försök till hot, en deltagare hade en annan relaterad erfarenhet och en deltagare avböjde att besvara frågan.
1307
Liknande svar har erhållits från
svenska informanter i studentarbeten och grå litteratur.
Innan deltagarna anslöt till OnlyFans hade tio någon koppling till frivilligorganisationer som
drevs av ”sexarbetare” men sju saknade sådan koppling; två deltagare avböjde att besvara frågan om organisering. Efter anslutning till OnlyFans var fjorton deltagare kopplade till en frivilligorganisation som drevs av ”sexarbetare”, tre deltagare var inte sammankopplade och två deltagare avböjde att besvara frågan. Som vi sett ovan i kapitel III ovan så finns dock tveksamheter vad gäller hur genuina representanter för personer i prostitution som dessa organisationer är. Flera av de mest kända organisationerna, bland annat just i USA, har startats och drivits av personer dömda för människohandels- eller koppleribrott (för att använda de svenska motsvarigheterna i Brottsbalken). Organisationerna är i dessa fall en produkt av ”arbetsgivarna” – inte ”arbetarna”. De är därför inte att likställa med fackföreningar. En undersökning måste genomföras i varje enskilt fall för att bedöma organisationernas trovärdighet. Mot bakgrund av det vi känner till om dem är en hälsosam skepsis tyvärr mer än nödvändig.
Bosworth har undersökt deltagarnas värde på Rosenberg Self-Esteem Scale. Frågan är varför denne
valt en så pass subjektiv skala för potentiellt traumatiserade personer för att (får vi anta) mäta psykisk hälsa. Skalan handlar om personens manifesta upplevelse av självkänsla. Hos personer med exempelvis PTSD kan personen få dissociation, då kroppens upplevelser och handlingar skiljs från medvetandet (jfr begreppet kognitiv dissonans). Den studie som nyligen genomförts i Sverige av psykologen och forskaren Melissa Farley med flera fann att 81 % av 105 pornografiska utförare hade kliniska nivåer av PTSD och att utförarna i genomsnitt uppvisade ”extrema” symtom av dissociation (se under Grålitteratur i Sverige). Därför är inte en subjektiv skala som mäter medvetna känslor den mest lämpligaste. Begrepp som PTSD, dissociation och liknande har objektiva kriterier som också mäter latenta känslor, vilket hade varit betydligt lämpligare för att undersöka psykisk hälsa och välmående. Sådana symtom undersöks emellertid inte av Bosworth. Det kan till och med vara så att Bosworths grundantagande att ”[s]exarbete är arbete”
1308
gjort att denne inte räknat med att
utförarna kan lida av traumatiska erfarenheters som disassocierar deras medvetna från kroppsliga känslor – något som hans val av mätinstrument antyder. Bosworths studie ställer därmed inte de relevanta frågorna för vårt uppdrag.
I övrigt presenterar Bosworth ett avsnitt med information om utförarnas negativa upplevelser
av hälso- och sjukvård liksom polisen, vars lagstiftning och attityder troligtvis skiljer sig en aning
1305
Ibid., 112–117.
1306
Ibid., 117.
1307
Ibid., 117.
1308
Ibid., 1.
216 (245)
1051
Bilaga 8 SOU 2023:98
från Sverige eftersom prostitution är kriminaliserat även för personen som köps i USA och många av dessa utförare har varit involverade i andra typer av prostitution utöver OnlyFans. Förvisso förekommer regelbundet vittnesmål om liknande attityder hos myndigheter i Sverige, sexköpslagen till trots, men avsnittet tycks mer kritiskt mot samhällsinstitutionerna än svenska studier brukar uppvisa. Bosworth presenterar även ett avsnitt om bakgrunden till att utförarna anslöt till OnlyFans som liknar de svar som uppsatser och studier i Sverige visat: pengar är det vanligaste motivet, särskilt i kombination med pandemin och nedstängningen av andra inkomstmöjligheter. Någon utförare nämner spänning och sexuellt intresse, men i en jämförelsevis marginell utsträckning och även för dessa spelar naturligtvis pengar en roll i ekvationen ändå. Utförarnas upplevelser vad gäller hur mycket tid och insatser de behöver göra för att få en meningsfull inkomst från OnlyFans liknar vad studenterna i Sverige funnit, det vill säga att det krävs stora insatser och konstant upprätthållande av sociala kontakter med följare och prenumeranter.
217 (245)
1052
Bilaga 8
VII. Grålitteratur om pornografi i Sverige
Pornography Production Harm in Sweden: Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed Prostitution (October 17, 2023) [n = 105]
Organisationen Prostitution Research & Education (PRE) genomförde en omfattande enkät- och intervjustudie i Sverige med 105 personer som hade erfarenhet av att ”filmas i sexarbete eller prostitution”, alternativt erfarenhet av att ”sälja nakenbilder, pornografi eller sexuella handlingar via webkamera”.
1309
Citaten är från det rekryteringsmaterial som användes på nätet samt de flyers som
användes för att finna informanter. Ingen som undersöktes hade enbart erfarenhet av prostitution per se, utan behövde i praktiken ha figurerat som utförare i pornografiskt material. Projektet gavs etikgodkännande av Etikprövningsmyndigheten i Sverige i förväg. Den första rapporten publicerades den 17 oktober 2023, vilken sammanfattas och kommenteras här nedan. Projektet leddes av den väl publicerade forskaren och psykologen Melissa Farley från San Fransciso, med ett team på över 20 medarbetare i Sverige. Bland dessa ingick medförfattarna Erica Bergkvist, Merly Åsbågård, Johanna Pethrus, Mikaela Lannergren, Luba Fein och Nacima B. Jerari samt ytterligare ett antal medarbetare. Delar av innehåll från flera tidigare rapporter om prostitution och sexköpare av Farley och PRE har, som regel, publicerats i tidskrifter med peer-review efter att de första rapporterna tillgängliggjorts för allmänheten. Vi kan därför förvänta oss att delar av det nya resultatet, som är uppseendeväckande på flera sätt, på sikt blir publicerat i vetenskapliga tidskrifter.
Rapportens undersökningsfokus och urvalstekniker
Enkätundersökningen innehöll fem psykologiska instrument, däribland en checklista som mäter (1) PTSD, (2) dissociation, (3) kroniska hälsoproblem, (4) trauma under barndomen samt (5) ett särskilt utvecklat instrument från tidigare studier för att undersöka erfarenheter av pornografi och prostitution (ibland används termen sexarbete för att inte alienera informanter).
1310
Givet att
kriminaliserade och/eller stigmatiserade aktiviteter försvårar möjligheterna att samla in ett slumpmässigt urval är det viktigt att åtminstone söka undvika systematiska skevheter. Projektet har finansierats av sex civilsamhällesorganisationer: PRE, Jensen Projekt, Butler Family Foundation, Atlas Free, Samueli Foundation, New Paradigm Fund och Talita.
1311
Med denna finansiering fanns
relativt goda förutsättningar att uppnå ett balanserat urval. Rekrytering av informanter var därför strategiskt inriktat för att maximera mångfald av demografiska subgrupper med erfarenhet av pornografi. I viss mån var urvalet också baserat på bekvämlighet för att kunna maximera antalet respondenter inom projektets ekonomiska ramar och tidsmarginaler. Teamet lämnade flyers hos olika aktörer inom socialtjänsten samt hälso- och sjukvården där potentiella informanter skulle kunna se dem. Flyern informerade om forskningsprojektet och erbjöd 1 000 kr i ersättning för en 3timmars intervju. Teamet kommunicerade också på svenska via Instagramkonton och sajter såsom
Inte din Hora, Rosa Sidan, Talita, bland andra. Teamet gav också flyers till frivilligorganisationer som
följer med polisen till områden i Stockholm där det förekommer gatuprostitution och uppmanade dem att dela ut flyerna. För att öka den etniska och kulturella mångfalden av urvalet annonserades projektet i Göteborg, Malmö och Stockholm och intervjuer skedde därav på samtliga dessa tre
1309
Melissa Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden: Filmed Prostitution is Inseparable from Non-Filmed
Prostitution (Stockholm: Prostitution Research & Education, 2023), 20 [https://perma.cc/9TLT-RBKR].
1310
För en sammanställning av instrumenten, se ibid., 18–19.
1311
Ibid., 9.
1053
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
platser. Intervjuarna fick utbildning direkt av försteförfattaren, som var på plats i Sverige; träningen innefattade intervjutekniker och testkörningar av enkäten och de fem mätinstrumenten.
1312
Demografi, tidigare övergrepp, våld och exploatering: människohandel, koppleri och sexköp
Medelåldern bland deltagarna i studien var 30 år, med ett spann mellan 18 och 60. Medianåldern för inträde i prostitution och pornografi var 17 år och genomsnittet (som tenderar att dra iväg med s.k. outliers) var 19 (sd=7). Typvärdet vid inträdet var 15 år (dvs. den mest frekvent angivna åldern), vilket inte är oväntat utifrån de studier med vuxna i prostitution som visar tidigt inträde i prostitution.
1313
Nästan exakt hälften av de intervjuade (52 stycken) identifierade sig själva som av svenskt
ursprung emedan den andra hälften (51 då endast 103 besvarade frågan) angav antingen multietnisk kulturell härkomst eller identifierade sig som kommandes från andra länder än Sverige. SCB uppger att andelen utrikes födda eller inrikes födda med två eller en utrikes född förälder år 2022 var 35 %. Om vi räknar inrikes födda med en utrikes född förälder som svenskar blir andelen med utländsk bakgrund lägre, det vill säga 27 %. Att personer som befinner sig i pornografi i Sverige med större sannolikhet har utländsk bakgrund är i linje med andra studier av populationen i prostitution där utsatta minoriteter är kraftigt överrepresenterade.
1314
Bland de 51 deltagarna som uppfattade att de
inte hade svensk bakgrund hade 17 (34 %) erfarit verbala rasistiska attacker. Ofta smärtade dessa attacker så mycket att kvinnorna och männen som utsattes inte klarade av att berätta vilka ord som användes. Samma antal (17 / 34 %) blev verbalt attackerad baserat på invandrarstatus eller baserat på deras kultur eller religion. Att bekämpa och hjälpa personer ta sig ur pornografi och prostitution är också att förhindra den här typen av rasistiska övergrepp: kampen mot sexuell exploatering är av naturen också en kamp mot intersektionellt förtryck, däribland strukturell rasism och könsförtryck.
På samma sätt som överrepresentation av personer med utländsk bakgrund är i linje med
forskningen om prostitution är också överrepresentation av sexuella och fysiska övergrepp under barndomen i denna population av 105 utförare det: Sjuttiofem procent (75 %) av deltagarna uppgav att de utsatts för sexuella övergrepp och 48 % för fysisk misshandel före 18 års ålder. I tabell 1 i rapporten redovisas specifika frågor när övergreppen utfördes där inte alla respondenter tycks ha svarat, men det framgår likväl att en mycket stor del av dessa 75 % utsattes redan innan 5 års (18 av 58 st. har besvarat frågan jakande), över hälften (36 av 65 svarande) mellan 6–10 års ålder, 79 % mellan 11–15 år (60 av 76 svarande) och 82 % mellan 16–18 års ålder (60 av 73 svarande). Som barn blev 38 % av alla deltagare fotograferade när de var nakna och sexualiserade.
1315
Mest uppseendeväckande är kanske att 33 % av utförarna (34/104) uppgav att de varit i
familjehemsplaceringar (tidigare kallat fosterhem) eller andra former av placeringar utanför sin biologiska familj såsom grupphem, jourhem, barnhem och anstalter. Som jämförelse uppgav 21 % av 134 kvinnliga utförare i Los Angeles fosterhemsplaceringar jämfört med 4 % i en demografiskt
1312
Ibid., 19–20.
1313
Fyrtiosju procent av de 854 deltagarna i studien om prostitution från nio länder (som också leddes av Farley)
uppgav att de befann sig i prostitution före 18 års ålder. Melissa Farley et al., “Prostitution and Trafficking in Nine Countries: An Update on Violence and Posttraumatic Stress Disorder,” J. Trauma Practice 2, nr 3–4 (2004): 40 [ https://perma.cc/V7FM-YXKQ ]. I ett urval av 222 vuxna kvinnor som befann sig i prostitution i Chicagos storstadsområde uppgav 61,7 % att de hade börjat före 18 års ålder, och 35 % uppgav att de hade börjat före 16 års ålder. Jody Raphael & Deborah L. Shapiro, Sisters Speak Out: The Lives and Needs of Prostituted Women in Chicago; A Research
Study (Chicago: Center for Impact Research, 2002), 13 [https://perma.cc/LH6K-N566]. Bland de 200 kvinnor och
tonårsflickor i prostitution som studerades i San Francisco 1980–1981 uppgav 78 % att de började före 18 års ålder, 62 % före 16 års ålder och ”ett antal” före ”9, 10, 11 och 12 års ålder.” Mimi H. Silbert and Ayala M. Pines, “Sexual Child Abuse as an Antecedent to Prostitution,” Child Abuse & Neglect 5 (1981): 409
1314
Se t.ex. Max Waltman, Pornography: The Politics of Legal Challenges (New York: Oxford Univ. Press, 2021), 48 &
423–24 nn. 173–76 (hänvisar olika studier och siffror).
1315
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 25.
219 (245)
1054
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
matchad kontrollgrupp i Grudzen med fleras undersökning från 2011.
1316
I den svenska
undersökningen kan vi också läsa att utförarna som erfarit placeringar utanför hemmet i genomsnitt råkat ut för detta 3 gånger. Nästan hälften av alla med dessa erfarenheter, närmare bestämt 47 % (16/34), hade utsatts för misshandel när de befann sig i fosterhemsplaceringar. Fosterhem är en välkänd faktor som förutspår utnyttjande i sexindustrin och 20 % av utförarna hade även släktningar som befann sig i sexindustrin, vanligtvis en mamma eller syster. Det senare antyder att fattigdom och prostitution är en faktor som följer med över generationer för människor inom sexindustrin.
1317
Majoriteten av barnen som utsätts för sexuella övergrepp under barndomen, misshandel och
fosterhemsplaceringar kommer inte att kunna ”fångas upp” av samhället förrän de är myndiga, men om det då inte finns något stöd på grund av att lagarna bara gäller barn blir de i praktiken dömda till ett liv av våld, exploatering, ohälsa, ekonomisk misär och förtryck. Inget utsatt barn kommer därför att vara säkert om inte alla vuxna är säkra. Därför rekommenderas att man tillämpar de svenska prostitutionslagarna och det stöd att ta sig ur prostitution de ger också för dem som utnyttjas i pornografig – och inte bara uppmärksammar minderåriga.
I undersökningen uppgav 90–95 % av deltagarna att det finns en överlappning mellan filmad
och icke filmad prostitution där prostitution försiggår på internet eller under produktion av pornografi. Nästan alla deltagare uppgav att nätsidor med pornografi också annonserar prostitution och människohandel och dessutom dokumenterar prostitution. Bland deltagarna beskrev 76 % att deras prostitution skedde via webbkamera eller livechattar, 80 % i deras hem, 76 i hotell, nattklubbar eller privata fester. Av prostitutionen beskrevs också 70 % som eskortprostitution, ”outcallprostitution”, eller mobiltelefonprostitution. Med andra ord finns ett mycket starkt samband mellan prostitution och pornografi i Sverige, där utförare som utnyttjas i pornografi också med största sannolikhet utnyttjas i annan prostitution.
1318
Det är också anmärkningsvärt att majoriteten (82 %,
80/98) skapade pornografi från sitt eget hem och att 81 % (79/98) filmade med sina mobiltelefoner.
1319
Över hälften (58 %, 60/104) av deltagarna har blivit fysiskt misshandlade. Av 105 svarade
43 % (45/105) att de hotats med skjutvapen, knivar eller andra vapen. Åttiofyra procent (88/105) hade våldtagits och av dessa 84 % som svarade på frågan hur ofta hade 45 % (37/83) våldtagits mer än 10 gånger, 37 % (31/83) våldtagits 3–9 gånger och 18 % (15/83) våldtagits 1–2 gånger. Dessa siffror hör till de högsta siffrorna på våldtäkter i jämförbara och relativt nyligen utförda studier av personer i prostitution. Som jämförelse kan nämnas att bland 200 kvinnor i prostitution i Chicago för cirka tjugo år sedan uppgav 21 % att de hade blivit våldtagna över 10 gånger (såväl i eskort-, gatu- som prostitution i hemmet).
1320
Den jämförande siffran i vår svenska studie är 38 %, det vill
säga nästan dubbelt så hög (45 % av 84 % = 37,8 %) – och den motsvarande siffran för dem som våldtagits 3–9 gånger var 31 % och 15 % för dem som våldtagits 1–2 gånger. Ett omvänt förhållande råder där de våldtäktsutsatta i genomsnitt utsattes för fler snarare än färre våldtäkter. Under min tid som doktorand och sedan 2015 som forskare inom området, i praktiken närmare 20 år, har jag utifrån olika kvalitativa och kvantitativa studier misstänkt att personer i pornografi råkar ut för mycket mer sexuellt våld än de flesta föreställer sig, vilket här bekräftas med emfas. Sexköparna framstår dessutom som de värsta förbrytarna som oftast var ansvariga för våldtäkterma, tätt följt av pojkvänner (som inte var hallickar) för att därefter följas av (i ordningen högst till lägst) hallickar, ”följare”, producenter, andra utförare och, slutligen, regissörer.
1321
Den verbala
misshandeln är dessutom av endemiska proportioner i svensk pornografiproduktion: 89 % (93/105)
1316
Corita R. Grudzen et al., “Comparison of the Mental Health of Female Adult Film Performers and Other
Young Women in California,” Psychiatric Services 62, no. 6 (2011): 641–42 (p<.01).
1317
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 25.
1318
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 27–28.
1319
Ibid., 28.
1320
Jody Raphael & Deborah L. Shapiro, “Violence in Indoor and Outdoor Prostitution Venues,” Violence against
Women 10, no. 2 (2004): 134–35.
1321
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 29.
220 (245)
1055
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
kände sig skadade av den verbala misshandeln under sin tid i pornografiproduktion eller prostitution.
1322
Den pornografi som gjorts av deltagarna laddades upp eller annonserades på en stor mängd
webbsidor, sociala medier och dejtingsajter; frågan är snarare var den inte laddades upp. Till exempel skedde uppladdningen på Facebook (28 %) och Twitter (13 %). Däremot tycks inte vanliga medier såsom dagstidningar, ”gammelmedia” (t.ex. TV, Radio) eller fullkomligt icke-pornografiska webbsidor användas för pornografiska ändamål. I övrigt användes de flesta (eller alla) sexuellt orienterade sidor såsom Rosa Sidan (där bl.a. prostitution i Sverige marknadsförs från andra länders servrar), Pornhub, OnlyFans, MinaNakenbilder, och Scandalbeauties (svensk sajt som diskuteras i rapporten av Talita nedanför).
1323
Ofta får inte utförare betalt inom pornografin. I denna studie uppgav 54 % (54/96) att de inte
fick betalt för att skicka pornografi av sig själva direkt till sexköpare eller för att ladda upp den på webbsajter. Deltagarna lurades ofta av sexköparna till att skicka pornografin innan de fick betalt, eller så blev de otillbörligen exploaterade finansiellt genom att till exempel fotograferas utan samtycke, tvingas till pornografi eller utnyttjas av webbsajter som betalade mindre än utlovat eller ingenting alls.
1324
Brottsbalken 6 kap. § 12, stipulerar att ”[d]en som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt
utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning, döms för koppleri till
fängelse i högst fyra år” (min kursivering). Som visas bland annat i Pornography: The Politics of Legal
Challenges (Oxford University Press, 2021), är föreställningen att filmad prostitution är straffri en rent
ideologisk position utan stöd i lag. Den är bland annat inkonsekvent då betydligt mildare brott som regleras i allmän lag inte blir straffria bara för att de filmas.
1325
Exempel som tas upp i bokens kapitel 8 är bland annat Anna Odells straff för att ha brutit
mot förbuden mot våldsamt motstånd mot blåljuspersonal samt oredligt förfarande när hon spelade in en konstnärlig film med ett låtsat självmordsförsök på Liljeholmsbron i Stockholm med syftet att väcka seriös debatt om psykisk sjukdom – en film vars spridning var laglig även om handlingarna som utfördes straffades i domstol. Inte heller olaga vapeninnehav som ett led i journalistisk verksamhet om kriminella och skjutningar, våldtäkter som spelas in för att i praktiken göra pornografi för eget (eller eventuellt kommersiellt bruk) och andra sexualbrott som filmats med såväl videokamera och stativ som med mobiltelefonkameror har kunnat undgå straff med hänvisning till yttrandefrihet.
1326
Pornografer kan producera liknande material utan att använda levande människor (t.ex. med animationer och multimediateknik). Dessutom saknar deras mediematerial ett politiskt, kulturellt eller socialt syfte som gör framställningarna mer skyddsvärda, till skillnad från exempelvis Odells konstaktion eller kvällstidningarnas reportage om olagliga vapen inom kriminella kretsar, som likväl inte fick undgå straff på den grunden. Högsta domstolen har hittills betraktat pornografi som ”av ren underhållningskaraktär” och dess yttrandefrihetsrättsliga skyddsvärde således som lättare i jämförelse med journalister och kulturarbetares produktioner.
1327
1322
Ibid., 30.
1323
Ibid., 30–31.
1324
Ibid., 31.
1325
Se t.ex. Gunnar Persson, Exklusivitetsfrågan: Om förhållandet mellan tryckfrihet, yttrandefrihet och annan
rätt (Stockholm: Norstedts Juridik, 2002), som visar denna slutsats med all rätt.
1326
Se Waltman, Pornography: Legal Challenges, 329–32 (har kompletta hänvisningar till domar).
1327
Se NJA 1979 s 602, på s. 608 (”Som framgår av de tidigare återgivna motivuttalandena avser TF främst att
skydda den politiska och kulturella yttrandefriheten. Det område som faktiskt skyddas av TF är dock något vidsträcktare än vad motivuttalandena och ändamålsbestämningen i TF 1:1 synes ge vid handen. TF skyddar också upplysning och opinionsbildning i ekonomiska frågor, t ex i form av konsumentupplysning och varurecensioner. TF skyddar vidare framställningar av ren underhållningskaraktär och utan kulturellt värde, även pornografi och våldsskildringar.) (min kursivering); jfrProp. 1986/87:151 Om ändringar i tryckfrihetsförordningen m.m. [government bill] 21 (Swed.). Notera dock att denna HD-dom från 1979 avkunnats innan ”olaga våldskildring” blev upptaget som tryckfrihetsbrott i TF 7 kap. 7 §; YGL 5 kap. 1–2 §; samt kriminaliserats i BrB 16 kap. 10c §, vilken sedermera förbjuder just ”sexuellt våld” som en form av ”olaga våldsskildring” från att spridas. Idag borde våldspornografi inte tillåtas på nätet i Sverige enligt dessa lagar, men likväl finns den där i mycket stor omfattning. Polisen prioriterar inte brotten. Kanske anses det att våldspornografi numera är ”försvarlig” med hänsyn till omständigheten att den finns överallt och konsumeras av mer
221 (245)
1056
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
Kopplingen mellan koppleri och pornografisk film är också empirisk, inte bara juridisk. Bland
deltagarna i studien uppgav 44 % att deras människohandlare eller hallickar var involverade i produktionen av deras pornografi. Nästan en tredjedel (35 %, 31/89) hade en ”account manager” vars beteende motsvarade innebörden av termen hallick, det vill säga en person som främjar och otillbörligt ekonomiskt utnyttjar en annan persons prostitution för pornografi eller andra ändamål. Flera kvinnor uppgav att hallickar administrerade deras konton på Scandalbeauties.com (e n svensk pornografisk webbsajt som även Talitas rapport nedan beskriver). Dessutom beskrev ett antal av deltagarna att samme person som laddade upp deras pornografi också var inblandade i andra typer av prostitution, exempelvis ”klubbägare eller hallickar som äger fler tjejer”. Deltagarna beskrev hallickverksamhet bestående av organisationer och nätverk, inklusive hallickar som kunde placera kvinnor på olika platser för prostitution där det också ingick att filma deras prostitution. En kvinna i studien uppgav att hon varit involverad i pornografiska produktioner hos Playboy Sverige, där hennes ”pornograf” också var involverad i skönhetstävlingen Miss Universum. Han ”sålde” henne till sexköpare (ur lagens synvinkel förmodligen koppleri, BrB 6 kap. 12 §, eller människohandel, BrB 4 kap. 1a §: ”[h]e pimped/trafficked her to sex buyers”).
1328
Hälften (51 %, 53/104) av deltagarna hade förflyttats till olika platser med syfte att öka den
profit som deras pornografi eller prostitution kunde generera för tredjeparter. Många hade också prostituerats utanför Sverige på resor som arrangerades av sexköpare eller hallickar; sådan prostitution skedde och sådan pornografi producerades på 56 olika platser utanför Sverige, inklusive bland annat Albanien, Österrike, Dubai, Danmark, England, Finland, Tyskland, Grekland, Marocko, Nederländerna, Norge, Mexiko, Rumänien, Ryssland, Spanien, Schweiz, Ukraina, USA och Venezuela. Hälften hade därmed flyttats runt i vad som kan vara att betrakta som människohandel, såvida de rättsliga rekvisiten uppfylls såsom ”utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ”. BrB 4 kap. 1a § 3 ¶. Utan tvekan handlar detta om koppleri, det vill säga att tredje parter ”främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning”. BrB 6 kap. 12 § 1 pt. (min kursivering). Därtill kommer att om brottet är ”att anse som grovt, döms för grovt koppleri . . . särskilt . . . en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av annan.” BrB 6 kap. 12 § 3 pt.
Tre fjärdedelar (74 %, 76/103) av de intervjuade hade blivit upprörda av att någon tvingade
dem att imitera pornografi. När de befann sig i prostitution blev också 76 % (78/103) filmade eller fotograferade, vilket inte heller är ovanligt då man läser andra rapporter och i tidigare forskning. Dessutom hade 64 % (65/102) filmats eller spelats in utan sitt samtycke. En deltagare beskrev hur en sexköpare som hon blivit prostituerad åt hämtade sina vänner och samtidigt filmade henne, sen förgrep sig på henne tillsammans med de andra männen i en gängvåldtäkt – allt i en pornografisk biograf: “It was at a porn cinema where I went to meet a man and he had invited like ten other people there. They gangbanged me and they filmed quite a lot when they had sex with me without me agreeing to it.”
1329
eller mindre alla unga män? BrB 16 kap. 10c § (anger att olaga sexuell våldsskildring ska straffas ”om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig”). En försvarlighetstolkning skulle emellertid vara helt i strid med lagens förarbete. Föredragande justitieministern uttryckte ”[a]tt sådana skildringar också måste vara ägnade att negativt påverka framför allt kanske uppväxande pojkars men även vuxna mäns syn på och värdering av kvinnan . . . . [Det är] angeläget att med all kraft motverka utbredningen av en kultur där våld uppfattas som ett mer eller mindre naturligt inslag.” Prop. 1986/87:121 s. 102. Vi befinner oss nu i den ”kultur” som dåvarande föredragande justitieminister Wickbom önskade undvika genom införandet av förbudet: ”Det finns enligt min mening inga rimliga skäl att – vad gäller just sådana produkter – behålla den nu rådande synnerligen generösa friheten att publicera pornografiska bilder.” Ibid. Polisens ointresse att tillämpa lagen visar på behovet av civilrättsliga lagar som i stället ger initiativet till de som drabbas av våldspornografins effekter i samhället, framför allt just kvinnor (som träffande observerades av dåvarande justitieministern). För mer information om civilrättsliga lagförslag som passar vår situation, se Waltman, Pornography:
Legal Challenges, kap. 4–5 & Conclusions.
1328
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 35.
1329
Ibid., 36.
222 (245)
1057
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
Sjuttioen procent (72/102) av deltagarna hade tvingats att utföra sexuella handlingar som de
inte ville utföra under inspelning i pornografiska studior. Metoderna för att tvinga utförarna inkluderade hot om att betala mindre ersättning (64 %, 43/67), verbala övergrepp och förolämpningar (61 %, 43/70), fysiska hot (41 %, 29/70), påtvingade alkohol eller droger (40 %, 27/80), hot om att inte anlita deltagarna igen (31 %, 21/68), hot om att säga åt andra att inte anlita (12 %, 8/65). Några deltagare manipulerades och tvingades genom hot om ”doxing”, det vill säga att läcka personlig information till familj och vänner. En deltagare förklarade: “They threatened to destroy me if I didn’t do what they wanted.” Kvinnorna var rädda för sexuellt våld: “I was scared. When you are a single woman among lots of men, then you don’t dare to back out. It’s easier to just do it.” En annan deltagare förklarade att hon tvingades utföra analsex eftersom hon förstod att de ändå skulle våldta henne: “It feels better to think that I’m in on it rather that the fact that they force me.”
1330
Sexköpare och ”följare” tillhörde den mest frekventa kategorin personer som betalade för
pornografi (87 %, 84/97) emedan 56 % (54/96) inte betalade utförarna trots att de utfört pornografiska scener. Därefter förekom att pornografiska webbsajter (23 %), producenter (21 %), sociala medier (18 %) och regissörer (15 %) betalade för pornografi.
1331
Ett antal av deltagarna sa att
de såg ingen skillnad mellan ”följare” i pornografi på sociala medier och andra sexköpare. Här är några exempel på kommentarer:
“I would not call them followers,” one woman said, “they are johns and a john is someone who, for example, buys cam.”
“Johns will be johns. I don’t see a difference between people who just want to buy online or who want to meet, really.”
“There is no difference between those who buy sex and those who buy pictures/videos. I think those who buy sex also consume porn in some form.”
“People who buy photos and videos always want to meet live.”
1332
När individer köper pornografi direkt av utföraren kan det anses som ett sexköp (såvida inte rekvisiten för koppleri, som har högre straffvärde, uppfylls). Lagen stipulerar nämligen inte att den som betalar måste köpa fysisk direktkontakt. Sexköpslagens uttryckliga formulering avser endast ”[d]en som . . . skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning.” BrB 6 kap. 11 §. Bland lagens många förarbeten uttalades till exempel 2005 att ”[m]ed sexuell förbindelse avses främst samlag, men förbudet avser även annat sexuellt umgänge.”
1333
På samma sätt uttalade den ursprungliga
lagpropositionen från 1998 att ”[m]ed sexuell förbindelse avses främst samlag men det räcker även
med annat sexuellt umgänge.
1334
Att betala för pornografi av en utförare kan på goda grunder anses vara ”annat sexuellt
umgänge” då det ofta handlar om invasiva sexuella handlingar jämförliga med samlag, till exempel penetration med penisattrapper, ”sexleksaker” eller gruppvåldtäkter som filmas för att tillfredsställa köparen. Sådan pornografi är inte detsamma som ”nakenposering”, vilket förarbetena har uteslutit från lagens tillämpningsområde. Kvinnofridspropositionen uttalade 1998 att ”[e]nligt doktrinen (Jareborg, Brotten, 2 uppl. s. 319) torde nakenposering inte omfattas av begreppet sexuell förbindelse.”
Vad är då nakenposering mer exakt? Förslagsvis är det att visa upp sig i olika
kroppsställningar, här enligt mer eller mindre detaljerade anvisningar från köparen. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademin beskriver posering som att ”inta en uttrycksfull men konstlad kroppsställning för att uppnå någon (ofta estetisk) effekt”.
1335
Samma definition återfinns i NE:s (f.d.
1330
Ibid., 36–37. Alla referat, siffror och citat i stycket återfinns på de hänvisade sidorna.
1331
Ibid., 41.
1332
Ibid., 41.
1333
Prop. 2004/05:45 s. 104 (min kursivering).
1334
Prop. 1997/98:55 ss. 136–37.
1335
S.v. ”posera”, Svenska akademins ordlista (Stockholm: Svenska Akademin, 2023),
223 (245)
1058
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
Nordstedts) Svensk ordbok.
1336
Begreppet posering går att särskilja begripligt från att exempelvis
onanera, penetrera sin kropp med hjälpmedel eller utföra sexuella handlingar med andra människor eller föremål så som ofta sker i pornografi. Därmed skulle den sexköpare som beställer sådant material från en utförare falla under BrB 6 kap. 11 § emedan den som enbart beställer ”posering” falla utanför.
Att lagstiftningen går att tillämpa på det mesta som upplevts av deltagarna i denna studie står
klart. När forskarna frågade deltagarna vilka sexuella handlingar de utförde mot ersättning i pornografi fick de dessa svar nedan, där i stort sett bara nakenposering skulle falla utanför koppleri, sexköpslagen eller något annat brottsligt lagrum med skarpare straff.
Posed naked 94% (96/102)) Masturbation 84% (86/102) Oral sex 75% (76/102)) Vaginal sex 71% (72/102) Men ejaculated on face (bukkake) 64% (60/94) Masturbating with someone else 58% (58/100) Tied up, restrained 53% (53/101) Anal sex 52% (53/102) Strangled 51% (51/101) Oral sex with gagging 49% (50/102) Choked 40% (41/102) Not smiling 37% (37/100) Adult/child sex younger than18 37% (37/100) Filmed menstruating 33% (32/97) Crying 31% (31/101) Tortured 30% (31/102) “Ass-to-mouth” 28% (28/101) Urinated on or defecated on 26% (26/102) Adults having sex (ie rape) of child 15 years or younger 23% (23/99) Group sex 21% (21/101) Group sex with multiple people penetrating 20% (18/91)
Som om dessa övergrepp inte vore nog nämnde deltagare även andra typer av sexuella handlingar, vanligtvis med bondage, dominans och sadism. En informant beskrev detta som grov tortyr:
”Porr där män vill att du ska skada dig själv eller låta någon annan göra det. Exempelvis att skära mig själv, någon skär mig, någon brände mig [sic], jag är medvetslös, eller berusad eller hög. Tortyr kan pågå i timmar, till exempel fastbunden vid en vägg, de gör vad de vill, jag vet inte vad som ska ske, jag har ingen talan.”
1337
Pornografiska utförare har berättat för författarna till denna studie att det värsta med övergreppen var förödmjukelsen; samma reaktion uppvisar dem som utsätts för statligt sanktionerad tortyr.
1338
Det står klart att de handlingar som utförarna utsätts för motsvarar det som den mer
kommersiellt framgångsrika pornografin visar, särskilt vålds- och förnedringspornografin, snarare än det som den”alternativa”, ”hemmagjorda”, ”feministiska”, ”gratis” eller ”kravmärkta” pornografin
1336
”[Att] inta en uttrycksfull men konstlad kroppsställning ۦför att uppnå ngn (ofta estetisk) effektۧ. (a)
ۦ specielltۧ stå (eller sitta) modell ۦför fotograf, målare e.d.; ofta för nakenfotografering eller nakenmåleriۧ flickorna poserade på badstranden; (b) ۦibland som förskönande omskrivningۧ visa sig naken mot betalning ۦi ngt pornografiskt sammanhangۧǢሺ ሻۦöverförtۧ inta en viss attityd enbart för effektens skull han poserar med revolutionära åsikter.” S.v. ”posera”, i Svensk ordbok (Stockholm: NE, 2023), hämtat 2023-11-05.
1337
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 40
1338
Ibid., 40.
224 (245)
1059
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
har påståtts innehålla. Diskussionen om hur våldsam eller förnedrande som pornografin egentligen är kan vi avsluta vid det här laget. Vi vet vad utförarna utsätts för och det har därför ringa betydelse vad som finns att tillgå på gratissidor när människor utsätts för dessa atrociteter oavsett.
Precis som studentarbetena visat om utförare på OnlyFans, där dock kritiska frågor om våld
och övergrepp förmodligen inte ställdes av intervjuaren, finner rapporten av Farley med flera att utförarna måste spendera flera timmar om dagen för att chatta med ”fans” och ”följare” för att få lönsamhet åt sig själva. Femtiotre procent (46/86) som besvarade frågan uppgav att de kontaktas av dessa män ”flera gånger om dagen” och fyrtioen procent (36/87) spenderar 1–3 timmar om dagen att chatta med männen. En ansenlig mängd deltagare spendera ännu mer tid: en av fyra, närmare bestämt 24 % (21/87), uppgav att de spenderade 4–6 timmar om dagen att chatta med pornografiska fans. Dessa fans förföljer emellanåt kvinnorna, läcker deras personliga information på internet (doxing) och är hotfulla. Vissa av kvinnorna var ursinniga när de tänkte på dessa fans, till exempel för att de förflyttar gränserna för vad kvinnorna behöver tåla – något vi hört upprepande gånger från studenterna som intervjuat utförare på OnlyFans. När det gällde hot och trakassserier relaterat till pornografi hade 54 % hotats via textmeddelanden, 53 % hotats på sociala medier, 40 % blivit förföljda, 39 % utsatta för doxing och 23 % hade familj och vänner som hotades på grund av pornografin. Av dem som utsattes för doxing blev 56 % också trakasserade och 68 % fruktade för sin säkerhet.
1339
Utöver antalet våldtäkter och misshandel i deltagarnas liv (både i prostitution, pornografi och i
övrigt, se ovan) frågade intervjuarna om hur många som utsatts under produktionen av pornografi mer specifikt. Här uppgav 55 % att de blivit slagna (53/97); i 40 % av fallen ingick våldet i regin. Likaså hade 64 % (64/101) våldtagits som en del i pornografin. Av dem som svarade mer specifikt på denna fråga (37 personer) uppgav 8 att de våldtagits en eller ett par gånger, 12 att de våldtagits mellan 3–10 gånger och 17 uppgav att de våldtagits 10 eller fler gånger. (Återigen, detta är mycket höga siffror även för den som regelbundet läst olika studier om våld och övergrepp i prostitution och pornografi i nästan 20 år).
Över en fjärdedel av deltagarna, närmare bestämt 27 % (23/85) som besvarade frågan, hade
blivit förhindrade från att använda kondom under produktionen av pornografi.
1340
Att hindra någon
att använda kondom i denna situation kan vara livshotande; studierna vi gått igenom tidigare från flera olika länder visar att utförarna är extra utsatta för sexuellt överförda infektioner. Svensk pornografiproduktion är hälsovådligt livshotande.
Precis som i studierna med utförare på OnlyFans uppger 67 % av deltagare i studien (70/104)
att de oroas av att deras familj, vänner och framtida arbetsgivare kommer upptäcka pornografin som de är med i. Så många som 38 % (38/101) av deltagarna i denna studie hade redan råkat ut för att någon de kände hittat och sett på deras onlinepornografi. Åtminstone en tredjedel av tiden (36 %, 37/103) hade kvinnorna och männen i studien utpressats av någon som laddat ner filmen. Till detta kommer att över hälften, närmare bestämt 64 % (65/102), hade filmats utan sitt samtycke under ”vanliga” sexköp. Deras gränser överträddes rutinmässigt av sexköpare, såväl gällande filmning som vilka handlingar de behövde genomföra som hur länge köpet skulle pågå.
1341
Konsekvenserna av alla
filmer är förödande. Två deltagare uttrycker situationen träffande:
“Pornography can haunt you for years. Films can be made public and destroy everything relationships and jobs.”
“After porn, you will never have a future because there is evidence out there of who you were. You will always have to face your past.”
1339
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 42–43.
1340
Ibid., 43.
1341
Ibid., 45–46.
225 (245)
1060
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
“. . . When it comes to porn, a lot of people think that there will be a studio. It could just as well be a filmed abuse. The viewer will never know. The viewer could never know if there is a consent. And, even if there were a consent, the consequences are still there.”
1342
Ett antal av deltagarna sade till intervjuarna att de föredrog icke-filmad prostitution framför pornografiproduktioner eftersom de antog att i prostitution skulle ingen filma förödmjukelsen de utsattes för.
1343
Nedan är några exempel:
“The porn remains almost forever. While the other is gone as soon as you close the door and change the sheets.”
“Prostitution is easier to hide than pornography.” “Porn is more exposing. It gets wider coverage. Traditional sex work is more discreet. It doesn‘t reach as many people. .”
“Porn is more traumatic because you don’t know how this video will trend, it lives on in your mind.”
“Porn is for the world, sex work is total privacy. Nobody has to know what you are doing. I only want to be in this (sex work) for a short time, so the world doesn’t have to know about this.”
1344
Fler än en tredjedel (39 %, 38/97) beskrev hur de disassocierade under inspelningen av
pornografi – som en känsla av att vara avtrubbad, inte känna någonting, inte vara där, att vara tom eller avstängd. Om de inte disassocierade kände de i stället ett överväldigande äckel, skam, oro och rädsla.
1345
En del deltagare diskuterade även ojämlikheten i makt i pornografi:
“I think that the porn industry conveys that it’s empowering, and that you feel power over these men. And maybe it was at first that I thought, ‘haha, I’m taking this money from these men . . . .” But the reality is that they buy you. So, having that confidence but feeling powerless anyway—it’s hard. I’ve watched the debates, and there’s always a girl saying she’s got power and blah blah. But I wonder how much of that is actually true. It takes a lot to feel like you are in control, because in the end, someone else wants something specific from you, and it’s very distasteful to do something that someone else is asking for because they want power over you. This is their way of getting power. So to say ‘I have power in that situation’—I think you’re mostly trying to fool yourself.”
“[Pornography is] heartbreaking in many ways…You have no value in yourself, but the only value you have is as an object. You are nobody, a punching machine, a wank glove but not a human being.”
1346
Några deltagare som beskrev vissa aspekter av pornografin som roliga och spännande lade alltid in en brasklapp i sina kommentarer.
“…you turn off your emotions and just think about the money and then you get the money in your hand and you get happy, but after that you get anxiety”
“Maybe I feel happy but I’m not really there emotionally.” “It felt good. I got a lot of compliments. But then it also felt perhaps a little shameful.” “I think it’s fun. But be prepared that it is very unsafe online, people will want to record you, meet IRL, they will be rude, haggle... You shouldn’t do porn if you’re sensitive and/or desperate for money while feeling bad—it’s not worth it.”
“I’m quite focused. I’m neutral. I focus on creating a good product.”
1347
En deltagare beskrev hur pornografin är en form av annonsering för prostitution.
“Porn shows what you can do and shows your experiences. Can you suck well, masturbate well, can you take the whole thing in your mouth or not, can you swallow. The only thing guys want is for
1342
Ibid., 46 (citerar intervjudeltagare).
1343
Ibid., 46.
1344
Ibid., 46–47.
1345
Ibid., 47.
1346
Ibid., 48.
1347
Ibid., 48.
226 (245)
1061
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
you to blow well. Sex work is more something you just do. You just lie there like a dead body while someone else enjoys it.”
1348
Flera utförare beskriver hur pornografi är värre än prostitution.
“..people don’t realize that coercion and force can be a part of porn as well as prostitution.” “I find porn more offensive and humiliating [than prostitution]. It feels more revealing, more shameful . . . .”
“Porn feels more invasive [than prostitution].” “Porn is more emotionally stressful.” “It makes it harder for me to block the emotions. I get closer to the feelings when I have to pretend to have them, it’s harder to switch off. I also get more disgusted. When I only meet someone who wants to sleep with me, I think, he just wants to come, and that’s it. When it’s porn, a scene must be set up for others to watch.”
Några utförare föredrar att spela in ensamma med en webkamera hemma – ungefär som OnlyFans utan andra utförare, regissörer och producenter. Prostitution framstår som mer hotfullt än webbkameraprostitution på grund av hotet om att bli misshandlad av sexköpare i verkliga livet. Men även dessa deltagare medger att webbkamerapornografi skapar helt andra faror för utförarna såsom doxing och utpressning.
1349
Nakenbilder jämfört med annan pornografi framstod för ”många” av deltagarna som mindre
exploaterande än pornografi men inte fundamentalt annorlunda – bara en gradskillnad. Du kan behöva skada dig själv i nakenbilder också, säger en deltagare, ”’men du har kanske fortfarande lite mer kontroll’”.
1350
Pornografi ”är mer påträngande” och ”kan vara mer våldsamt” än nakenbilder,
enligt deltagarna. Inte oväntat skiljer vissa deltagare mellan nakenbilder där de är ensamma och nakenbilder med andra deltagare, eftersom det är farligare med flera deltagare. En deltagare påpekar sakligt att ”[n]akenbilder är enklare, det sker ingen beröring, du har din kropp ifred emedan pornografi är raka motsatsen: då har du ingen egen vilja.”
1351
Däremot menade andra att både
nakenbilder och pornografi har pengar gemensamt, att ”[b]åda är någonting som du gör ofrivilligt. Jag tror inte att någon flicka eller pojke gör det frivilligt. Det handlar om att använda din kropp som ett verktyg för att skapa pengar. Du gör förmodligen bäggedera eftersom du känner dig riktigt dålig och behöver pengar.”
1352
Många menade att det inte var någon skillnad mellan nakenbilder och
pornografi.
“You get paid to let another person look at you naked for the purpose of their pleasure—this applies to both porn and nude modeling. I think the two are actually the same thing, I see absolutely no difference between them.”
“When I did Playboy it felt artistic; I wanted to be a model, but it is the same. You think there is a difference in the beginning, but it’s the same.”
“What I sent [uploaded] between 14 and the years after that somehow feels like it was a lot about being objectified. You would always be there for someone else, you were not a person but an object. People took the liberty of saying “that wasn’t sexy enough, can you push your breasts up more.” It feels disgusting, no one ever cared about who I was.”
Många av deltagarna sade att pornografiproduktion och prostitution var samma sak:
“I see no difference. You do the same thing, the only difference is the camera.” “They are very similar - you get money for having sex, it’s as simple as that. The only difference is that porn happens on camera.”
“The only difference is that one is documented and the other is not.”
1348
Ibid., 49.
1349
Ibid., 49–50.
1350
Ibid., 50.
1351
Ibid, 50–51.
1352
Ibid., 51.
227 (245)
1062
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
“For me, it’s totally connected, I have a hard time separating them because it’s almost always that I meet my clients physically first, and then we film what we do, and then I sell it to them as porn afterward.”
“Both [pornography and prostitution] are equally destructive.” “Everyone who buys sex is a rapist.”
1353
Kroniska fysiska symptom på våld, exploatering och ohälsa
En nästan ofattbar siffra, såvida vi inte kände till verkligheten bakom kameran, är att 77 % av alla deltagarna led på grund av skador mot huvudet, vilket liknar andra studier med personer i prostitution generellt (se tabell från rapporten nedan). Många deltagare beskrev livslångt lidande på grund av våld som män (och kvinnor) utsatt dem för. De flesta led av extremt våld under prostitution och pornografiproduktion, vilket av naturliga skäl resulterar i allvarliga skador. Några exempel först för att begripliggöra vad för slags skador som uppstår med omfattande systematik i pornografin – därefter redovisas den statistiska sammanställningen av skadorna (däribland huvudskadorna).
”When I was 14, I was locked up in a basement for three days. There I was drugged, exploited and filmed by 4 different men. I got out of there, but had pain all over my body, a lot of pain in my abdomen, but didn’t seek help. Neighbors saw that I was injured and askedwhat happened, but I said I got lost in the woods and injured myself that way. However, my family reacted by saying “Oh how dirty you are! Jump in the shower, you stink!”
“It has mostly involved strangulation and being pushed into walls and such. I haven’t sought care, but I’ve certainly needed care.”
“[By having sex with buyers] I got lacerations, bruises, bleeding.” “Bruises, scrapes, open wounds, black eyes, scalp wounds from pulled hair. Bleeding from inside the vagina.”
“It has been violence to the head, I got concussions a couple of times…” “The gay world for guys is so extreme, selling and buying sex, there are no boundaries, it’s laughed at if you get drugged into unconsciousness and then get fucked.”
“The worst is a shoulder injury that I have had problems with for quite some time. I had my arms tied up in a way that made something happen to my shoulder, it’s been there for years.”
1354
Följande lista utgör de fysiska och psykiska skador som utom rimligt tvivel direkt orsakats av
att deltagarna i studien blivit utnyttjade, misshandlade, våldtagna och torterade i pornografiproduktion och prostitution.
Trouble concentrating 81% (84/104) Injury caused by violence? 78% (77/99) Hit in the head or had a head injury? 77% (79/103) Stomachache or pain 72% (74/103) Sex as intentional self-harm 71% (74/104) Memory problems 70% (73/104) Suicide attempt 65% (68/104) Intentional self-harm 64% (67/104) Prostitution as intentional self-harm 63% (66/104) Headaches or migraine 61% (63/103) Muscle aches or pain 60% (62/103) Constipation or diarrhea 56% (58/103) Vision problems 54% (56/104) Neck pain 53% (55/103) Painful menstruation 52% (50/97) Eating disorder (anorexia, bulimia, or purging) 51% (53/103)
1353
Ibid.,51–52.
1354
Ibid., 52–53.
228 (245)
1063
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
Allergies 51% (53/104) Joint pain 50% (51/103) Rapid or irregular heartbeat 49% (50/102) Pain or numbness in hands or feet 49% (50/102) Trembling 44% (45/103) Dizziness 43% (44/102) Jaw or throat pain 43% (44/103) Nausea 41% (42/103) Skin problems (rashes or itching) 35% (36/103) Shortness of breath 34% (35/103) Sweaty hands 33% (34/103) Colds or flu-like symptoms 32% (33/102) Chest pain 31% (32/103) Loss of feeling on skin 30% (31/104) Trouble with balance or walking 30% (31/104) Vaginal pain 29% (29/101) Pelvic pain 24% (25/103) Vomiting 23% (24/103) Hearing problems 23% (24/104) Muscle weakness or paralysis 21% (22/103) Pain in breasts 19% (19/100) Carpal tunnel 18% (19/103) Asthma 17% (18/103) Swelling of arms, hands, legs or feet 17% (18/103) Difficulty swallowing 16% (16/103)
Det är ett mirakel att deltagarna lyckade ta sig till intervjutillfället på sina egna ben och än mer oförklarligt att många (de flesta, tycks det) fortfarande befinner sig i pornografi och prostitution. Flertalet har sannolikt tiotals av symtomen ovan på en och samma gång, vilket är ett lidande omöjligt att föreställa sig. Trots sexköpslagen har Sverige inte kommit mycket längre än 1995, då den enda ledamoten i dåvarande prostitutionsutredningen reserverade sig mot majoritetens förslag att straffbelägga ”båda parter”, bland annat med följande motivering: ”Könshandel är ingen affärsuppgörelse mellan jämbördiga parter. Det finns ytterst få prostituerade som kan sägas ha kontroll över sina liv. De fysiska och psykiska skador könshandeln för med sig för kvinnorna når långt bortom
det fattbaras gräns.”
1355
Forskarna frågade deltagarna i vår undersökning om de hade gjort suicidförsök samt om de
skadat sig själva på olika sätt i ”icke-suicidala självskadeförsök”, Non-Suicidal Self Injury (NSSI), varpå följande frekvenser erhölls:
x
Sex as intentional self-harm 71% (74/104) x
Suicide Attempt 65% (68/104) x
Other Intentional self-harm 64% (67/104) x
Prostitution as intentional self-harm 63% (66/104)
Det fanns en överlappning mellan de som uppgav suicidförsök respektive självskada, där 49 % uppgav bäggedera. De som uppgav tidigare självmordsförsök (suicide attempt) eller prostitution som
1355
SOU 1995:15 Könshandeln: Betänkande av 1993 års Prostitutionsutredning, s. 241 (särskilt yttrande av
Birgitta Ekström) (min kursivering).
229 (245)
1064
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
avsiktlig självskada tenderade också att ha starkare symtom av dissociation. Forskarna undersökte ett medelstarkt och statistiskt signifikant samband mellan dissociation, som var lika starkt såväl gentemot tidigare självmordsförsök (r=0.25, p=0.01) som gentemot självskadebeteende via prostitution (r=0.25, p=0.01).
1356
Uppenbarligen är dissociation nära sammankopplat med
traumatiska erfarenheter.
Posttraumatiskt stressymtom (PTSD) (81 %)
Posttraumatisk stress (PTSD) undersöktes hos deltagarna. De fyra viktigaste symtomen av PTSD är
(1) att återuppleva traumatiska händelse(r), även kallat återupplevelsesymtom eller
flashbacks; (2) att undvika saker som påminner dig om traumatiska händelse(r); (3) att ha mer negativa tankar och känslor än före traumatiska händelse(r); (4) att känna sig taggad eller nervös, även kallad hyperaktiv.
Däribland undersöktes även återkommande minnen eller mardrömmar av tidigare traumatiska händelser, sömnlöshet, avsaknad av livslust, avtrubbning, ilska eller irritabilitet och konstant vaksamhet.
Andelen som uppfyllde kriterierna för PTSD av deltagarna var 81 % (85/105), vilket är en
”extremt hög nivå av PTSD”.
1357
Andelen är betydligt högre än bland de 854 personer i prostitution i
nio länder som undersöktes tidigare av Farley och andra forskare i respektive land. Där uppfyllda 67 % av alla deltagare PTSD, det vill säga två av tre, emedan det här handlar om fyra av fem (81 %). Däremot visade studien i nio länder att personer med erfarenhet av pornografi hade starkare symtom
1358
– något som är i linje med denna studie.
Av de 81 % av deltagarna med PTSD hade två tredjedelar (67 %) svåra eller mycket svåra
symtom. PTSD är ett objektivt mått på övergrepp som indikerar dess svårighetsgrad, men som inte är beroende av direkta vittnesmål. PTSD kan vara resultatet av extremt våld, inklusive sexuellt våld, eller bevittnandet av skada som tillfogas andra. Diagnosen är väletablerad och listad i American
Psychiatric Association's Diagnostic and Statistical Manual (DSM).
1359
Att diagnostisera PTSD är relativt
enkelt och i allmänhet okontroversiellt eftersom det bestäms av ett strikt definierat batteri av frågor som mäter objektiva symtom som hypervigilans, oförmåga att koncentrera sig eller sova, ihållande mardrömmar och självförvållad skada.
1360
Det är således inte en hal diagnos som när massmördaren
Anders Breivik av ett team av bona fide-experter drog slutsatsen att han hade "en psykotisk störning" och därmed var "juridiskt oansvarig", och en annan grupp experter bestämde att han uppvisade en ”personlighetsstörning” (karaktäriserad av intensiv narcissism och patologisk lögnaktighet) som innebar att han var ”rättsligt ansvarig”.
1361
Endast 6 % av genomsnittspopulationen (normalpopulationen) kommer erfara PTSD under
sina liv. Tretton procent av kvinnliga krigsveteraner diagnosticerades med PTSD i USA 2023. Syrianska krigsflyktingar som flyttade till Sverige hade en 30-procentig nivå av PTSD.
1362
Deltagarna
1356
Farley et al., Pornography Production Harm in Sweden, 55.
1357
Ibid., 56.
1358
Melissa Farley, “‘Renting an Organ for Ten Minutes’: What Tricks Tell Us about Prostitution, Pornography,
and Trafficking,” i Pornography: Driving the Demand in International Sex Trafficking, red. David E. Guinn & Julie DiCaro (Int’l Human Rights L. Inst., DePaul Univ., 2007), 146.
1359
American Psychiatric Association, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th ed. (Washington,
DC: Am. Psychiatric Assoc., 2013), 271–280.
1360
Ibid., 271–72.
1361
Ingrid Melle, “The Breivik Case and What Psychiatrists Can Learn from It,” World Psychiatry 12, no. 1 (2013):
16, 19.
1362
Ibid., 56 (refererar svenska forskare).
230 (245)
1065
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
i vår studies 81 % av PTSD är i samma nivå som de 88 % PTSD som uppvisades bland överlevare från tortyr i mellanöstern, centralafrika, sydasien och sydöstra Europa.
1363
Dissociation är ett av symtomklustren av PTSD. Dissociation är en diskontinuitet i det
normala medvetandet, minnet, identiteten, känslorna, perceptionen, kroppslig representation, motorik och beteenden. Dissociation är då en respons till överväldigande traumatiska händelser där psyket dissociaseras från personens rådande känslor och fysiska förnimmelse och möjliggör för människor att anpassa sig och hantera omöjliga situationer, ohanterbara krav och traumatiska händelser. Dissociationen som är nödvändig för att överleva prostitution var ursprungligen en respons för överlevare av sexuella övergrepp under barndomen, men som oftast fortsätter under prostitution och kan förvärras. Dissociation försiggår under extrem stress bland krigsfångar som torteras, bland barn som utsätts för sexuella övergrepp och bland misshandlade kvinnor som våldtas eller befinner sig i prostitution. En kvinna förklarade: “You make yourself empty inside”.
1364
Deltagarna i studien hade ”mycket höga” värden av dissociation. Medelvärdet av DES låg på 38, vilket är signifikant högre än de flesta andra grupper av människor vars nivåer av dissociation har studerats. Så mycket som 30 % av tiden var deltagarnas DES-värden i nivå med screeningkriterier för dissociativ störning.
Melissa Farley med fleras undersökning i Sverige är den enda kvantitativa undersökning av
personer i pornografisk produktion som någonsin genomförts och den har få eller inga motsvarigheter utomlands. Den tillhandahåller ett unikt material som nu och för alltid kommer förknippas med Sverige, våra prostitutionslagar, vårt problem med pornografisk produktion och vår politik mot mäns våld mot kvinnor och andra personer. Om vi tar tillvara den kunskap vi nu fått kan vi stå som modell för resten av världen. Vi kan också kasta bort allt detta till ingen nytta för oss själva, även om andra länder finner studien ofantligt användbar. Vilket av dessa två vägval vi tar får framtiden utvisa, men Sveriges rykte som förkämpe för mänskliga rättigheter står för första gången på riktigt länge på spel – bokstavligen på liv och död för de röster vi hör i denna rapport.
Syns man inte, finns man inte – en inblick i den svenska porrindustrin (2019)
Organisationen Talita, som arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål och stödjer den svenska sexköpslagen, publicerade en rapport 2019 om samtida pornografiproduktion i Sverige författad av Meghan Donevan.
1365
Tillsammans med Melissa Farley med fleras studie,
studentarbeten ovan om OnlyFans samt denna rapport var den sistnämnda den första reella empiriska undersökning av hur pornografiproduktionen såg ut i Sverige för fyra år sedan. Författaren rekryterade informanter genom att kontakta kvinnor som använde en e-postadress med syfte att göra reklam för pornografi på nätet. Talita sökte också deltagare via sina sociala medier. Intervjuerna varade mellan 1–1,5 timmar och kompenserades med 300 kr. Det empiriska materialet bygger på nio djupintervjuer med svenska kvinnor som varit utförare i pornografiska filmer eller fotografering samt undersökningar av mer grävande journalistisk art för att kartlägga produktion och distribution i Sverige. Rapporten identifierade två traditionella pornografiproducenter under kartläggningen men fann att den största delen av pornografisk produktion och distribution äger rum på olika internetsidor eller forum där det sker köp och försäljning av material.
Liksom de undersökningar som genomförts i USA fann rapporten att de som utnyttjas för att
producera pornografi i Sverige ofta har liknande social bakgrund som personer som utnyttjas i prostitution och de har även ofta direkt erfarenhet av reguljär prostitution – till exempel striptease eller vanliga sexköp. Producenterna rekryterar aktivt unga kvinnor via sociala medier, bland annat genom reklam eller att överdrivet optimistiskt lova framgång och ekonomisk självständighet. De tredjeparter som på detta sättet rekryterar unga kvinnor använder också termer såsom ”bloggar” och
1363
Ibid., 57 (refererar internationella forskare).
1364
Ibid., 58.
1365
Meghan Donevan, Syns man inte, finns man inte – en inblick i den svenska porrindustrin (Stockholm: Talita, 2019).
231 (245)
1066
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
”modelljobb” för att tona ner det pornografiska intrycket. Informanterna vittnade om problem att lämna pornografiindustrin, delvis på grund av rädsla för att familj, grannar, vänner eller chefer skulle få reda på deras bakgrund.
Producenter och distributörer
Rapporten redogör dels för hur en ensam pornografisk producent var aktiv i Sverige, ”koordinerade inspelningar”, ägde rättigheter och distribuerade via en egen hemsida med enskild firma som funnits åtminstone sedan 2015 (om inte längre).
1366
Flera av informanterna nämner att det stött på honom.
En kvinna svarade att hon ”[k]ände en dålig magkänsla” efter att de talats vid via e-post och han utlovat 15 000 i ersättning, trots att hon sade att hon inte tänkte ”’göra analt och gangbang’”, varför hon inte hörde av sig efteråt trots att han skulle ha bokat resebiljetter och hotell.
1367
En annan hade
fått förfrågningar flera gånger med löften om 10,000 kr i ersättning och en tredje som avtalat att ha sex med ”2–3 killar” blev varnad för att träffa producenten ensam, varpå hon valde att inte heller fullfölja och dyka upp. Rapporten beskriver hur producenten på sin hemsida marknadsförde materialet med följande beskrivning: ejakulering i ansiktet på gravida kvinnor, ”trekanter” med tonåringar, ”fisting” där en kvinna har samlag med ”tre män”, anala samlag och ass-to-mouth, ”gangbang,” dubbelpentetrering med en 18-årig kvinna, analt samlag med ejakulering i ansiktet på en 18-årig kvinna och ”hårt knull” med en tonårig kvinna.
1368
Uppenbart är att producenten sökte
kapitalisera på de mer fysiskt aggressiva, förnedrande och potentiellt ohälsosamma handlingar som avtrubbade konsumenter söker efter.
Rapporten identifierar ett annat företag i Sverige som fokuserade på så kallad
amatörpornografi. De amerikanska forskarna som studerat fenomenet har ofta funnit att det är professionella utförare som genomför vad konsumenterna tror är amatörscener. Företagets hemsida använde emellertid termer som ”modell” och ”trevlig svensk porr” för att tona ner det industriella och sökte också rekrytera ”tjejer och par”, vilka uppmanades att titta på deras distributionshemsida med så kallad amatörpornografi för att förstå innehållet. Rapporten beskriver ett urval av företagets filmtitlar där flera starkt negativt laddade kvinnliga könsord används för att beskriva innehållet (t.ex. ”svensk porrslyna”) och det görs explicita referenser till prostitution (”porramatör thaimassage –
Stockholm happy ending”, ”Helsingborg eskorter” etc.). Innehållet är inte lika uttalat aggressivt och
förnedrande som i den andra producentens titlar men tonen är densamma, med en tydlig grafiskt sexuellt explicit underordning av kvinnor och anspelningar på att kvinnor njuter av att bli penetrerade med föremål som flaskor eller dildos, njuter av förödmjukelse, prostitution, exploatering och sexuell objektifiering.
1369
Rapporten identifierar också olika internetforum som distribuerar pornografi i Sverige. Ett
forum som distribuerar pornografiska filmer och bilder av så kallade ”bloggare” sedan 2009 ägs av ett svenskt företag som hade 12 manliga anställda år 2017, omsatte närmare 20 miljoner kronor och gjorde 4 685 000 kr i vinst, enligt rapporten.
1370
Webbsidan hävdade redan år 2011 att de besöktes av
över 1 miljoner surfare varje månad och att över 200 kvinnor/tjejer producerade bilder och filmer åt sidan. Senare, när rapporten författades, uppgav webbsidan att det fanns över 1 000 ”privata sexbloggare” som producerade material åt sidan. Ungefär som med produktionsbolagen marknadsförde sidan filmerna med titlar som anspelar på kvinnlig förödmjukelse, förnedring, fysiska aggressioner och ung ålder: ejakulering i ansiktet, tonåringar, djupt oralsex (gagging), analsex med dildos och liknande material. Webbsidan visade bilder på limousiner, festligheter och annan glamour med uppmaningar om att tipsa personer som kan ”blogga” (dvs. producera material som sajten kan
1366
Ibid., 11.
1367
Ibid., 11.
1368
Ibid., 12.
1369
Ibid., 14.
1370
Ibid., 15.
232 (245)
1067
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
lägga upp) mot ersättning. Rapporten noterar att även om det finns ”ett spann av olika bilder och filmer” finns också ”ett betydande antal” med aggressiva och förnedrande inslag liksom anspelningar på stor åldersskillnad och potentiellt minderåriga kvinnor. Webbsidan använde, enligt flera av rapportens informanter, unga män i 20-årsåldern för att rekrytera tjejer som blivit 18 år med löften om lyx, berömmelse och pengar. Till skillnad mot OnlyFans pressade de anställda kontinuerligt ”bloggarna” att ladda upp mer pornografiskt material, enligt informanterna med erfarenhet från sajten, och höll kvar deras ersättning genom att blockera konton om de bytte sajt eller ville sluta.
1371
Rapporten beskriver hur webbsidan hade en ”systersida” med ännu mer aggressiv,
förnedrande och extrema material där sajtens namn anspelade på en grövre ton, så kallad ”gonzopornografi”. Här användes termen pornografi och dess synonymer snarare än ”bloggare” per se, till exempel i kombinationen ”porrbloggar”.
1372
De olika bloggarnas titlar antydde här att
materialen presenterade analsex, gagging, matning med sperma, hårt analsex, dubbelpenetrering och presentationer/simulering av incestuösa handlingar som beskrevs med negativt laddade misogyna könsord. Enligt informanterna var ersättningen högre till kvinnorna på ”systersidan” där de grövre och mer extrema sexuella handlingarna presenterades. Enligt rapporten ”översvämmades sidan av gonzo och hardcore-pornografi” efter att ägarna ändrade reglerna.
1373
Att ersättningen och
efterfrågan för fysiskt skadligare, förnedrande och ohälsosammare är högre är inte oväntat utan visar på samma tendenser som framkommit i såväl innehållsanalyserna som de andra undersökningarna om produktionsvillkoren.
Utöver de två webbsidorna redogör rapporten för en nätsida där utförarna kunde lägga upp en
så kallad glamourmodellblogg. Sajten rekryterade inte aktivt och informanterna sade sig vara ”mindre pressade” än på de andra sajterna. Däremot skedde ingen kontroll av ålder, enligt en informant, vilket skiljer sig mot vad som rapporterats om OnlyFans som ju började uppmärksammas i ungefär samma tid som rapporten publicerades (år 2019). Även glamourbloggen hade en ”systersida” med grövre innehåll, till exempel sexleksaker och sex med flera män. En informant uppskattade att över hälften av kvinnorna som var aktiva på denna sajt publicerade filmer där de genomförde sex med en eller flera manliga personer. Vid tiden för rapportens författande fanns 91 unika ”profiler” med kvinnor. Typiska handlingar som presenterades enligt filmernas titlar var ”deep throat ’gangbangs’” och anala samlag. Titlarna visade även andra liknande handlingar som dem som sociologen Nathalie Purcell fann i hennes urval av mest kommersiellt framgångsrika filmerna år 2000–2010; på glamourbloggens systersida kunde konsumenterna se ejakulering i ansiktet och ögonen, oralsex så djupt att kvinnan får kväljningar, analsex som avslutas med ejakulering i kvinnans ansikte som ”slickas bort”, bondage, ejakulering i munnen på kvinnan så att hon kväljs, incestteman (t.ex. ”pappas hora”) och en kvinna som låses in på en toalett och måste utföra oralsex på en man och sedan får sitt ansikte spolat i toaletten.
1374
Rapporten fann även att ett antal fotografer i Sverige är aktiva på sociala medier och har
webbsidor där de annonserar ut sina tjänster (dvs. att producera pornografiska bilder). Enligt informanterna är många (om än inte alla) fotografer mer eller mindre manipulerande och söker maximera exponeringen, ibland genom att lura utförarna hur pass mycket bilderna är tänkta att spridas. Enligt en informant kunde resultatet ”kännas extremt objektifierande även om det inte kändes så under själva fotograferingen.”
1375
1371
Ibid., 15–19.
1372
Ibid., 19.
1373
Ibid., 19–20.
1374
Ibid., 21.
1375
Ibid., 22.
233 (245)
1068
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
Utförarna
De informanter som rapporten till stor del bygger på är mer varierad än utförarna på OnlyFans som intervjuats exempelvis i svenska studentarbeten. I Talitas rapport uppgav totalt fem av de nio kvinnorna att pornografin var deras primära arbete och inkomstkälla. Av de övriga fyra hade en informant som tvingats in i pornografin av en före detta pojkvän helt slutat under rapportens författande medan de resterande tre hade en annan primär inkomstkälla. Kvinnorna var i åldrarna 21–44 år, med en genomsnittsålder om 29 år. En intervjuperson laddade bara upp ”lättklädda bilder och nakenbilder” på sig själv ensam eller tillsammans med andra kvinnor. Fyra lade upp naken- eller onanifilmer. Tre kvinnor lade upp filmer på sig själva i sexuella handlingar med en eller flera män. En kvinna tvingades in pornografin av en pojkvän och filmades såväl med en som med flera män. Den genomsnittliga ”debutåldern” att börja med pornografi var 22,6 år hos de nio informanterna, med en spridning mellan 16 till och med 34 år. Här skriver författaren samtidigt att alla ”gjorde sin debut” inom pornografin ”innan de fyllt 25 år”, vilket dock motsäger uppgiften om den större spridningen av debutålder i gruppen.
1376
Samtliga informanter uppgav att deras intryck var att det var mycket unga kvinnor inom
pornografin, där flera uppgav att det svenska sajterna ofta rekryterade minderåriga trots att det är olagligt. Samtliga informanter var starkt emot att rekryteringen av minderåriga fick fortgå och flera menade också att åldersgränsen borde ligga minst några år ovanför 20 år eftersom konsekvenserna kan bli så svåra på grund av en kvinnas medverkan i pornografi. Argumenten var inte helt koherenta, men det anfördes till exempel att pojkvänner och familj sannolikt får reda på deras verksamhet, vilket kan leda till stigmatisering; att en ung kvinna snabbt kan ”förlora all självrespekt” och bli ”utnyttjad”; och att det blir svårt att ta sig ur pornografi och prostitution ju längre personen befinner sig där, då inkomsterna sjunker med åldern eftersom konsumenterna värdesätter lägre framför högre ålder. Det argumenterades också för att unga kvinnor generellt är mer sårbara och har en sämre förhandlingsposition, särskilt unga flyktningar eller andra utsatta grupper, vilket riskerar att utsätta dem för övergrepp och exploatering i pornografin.
1377
Fem av nio informanter uppgav att den huvudsakliga orsaken till inträdet i pornografin var
ekonomiska svårigheter. En började exempelvis först på strippklubb på grund av att pojkvännen dragit på henne stora lån och skulder, vilket tycks ha lett kvinnan vidare till pornografin. En annan informant sade att hon inte trivdes på en strippklubb, att hennes ekonomi var dålig och att hon bytte till pornografi efter tips från ”en kollega” om bättre inkomster.
1378
En annan gemensam faktor bland informanterna var förekomsten av sexuellt våld innan
inträdet i sexindustrin. En informant uppgav till exempel att hon hade ”’trauman från överfall av våldtäkter, mycket sådant’”, att hon varit utpressad av konsumenterna och fått ångest på grund av det faktum att andra skulle kunna upptäcka hennes bilder; en annan blev fysiskt och sexuellt misshandlad av ”’ett av alla mina ex’” när hon var 16–17 år, vilket efter lång tids ”hjärntvätt” ledde till sjukhusvistelse innan hon ”’insåg’” att hon måste få stopp på misshandeln; en tredje var utsatt för ”tjatsex”, manipulationer, fysisk misshandel och sexuellt tvång/våldtäkt av sin ex-pojkvän, som dessutom ”’bjöd ut’” henne till sina vänner som hon hade ”’svårt att säga nej’” till; och en fjärde uppgav att hon träffade en pojkvän när hon var 20 som var ”’väldigt sexuellt våldsam’”, ”’otroligt aggressivt’” och misshandlade henne psykiskt ”’väldigt, väldigt’” mycket under två och ett halvt år. Dessutom drog pojkvännen på henne ”väldigt mycket lån och skulder”, vilket ledde till att informanten började på strippklubb för att tjäna ”’snabba pengar’”, vilket gjorde så att hon tog sig ur sin ”’ekonomiska kris som var orsakad av honom’”.
1379
En femte informant berättar hur hon
träffade en man som ”’redan från första dejten tvingade’” henne till prostitution och att ”’bli
1376
Ibid., 24.
1377
Ibid., 25–28.
1378
Ibid., 28.
1379
Ibid., 30.
234 (245)
1069
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
våldtagen’” av flera män – en utsatt belägenhet som fortgick under hård kontroll i fyra månader. Även en kvinna som ”inte diskuterade sin egen personliga historia av utsatthet för sexuellt våld” instämde med rapportförfattarna om att ”många har utsatts för sexuellt våld innan de ger sig in i branschen”.
1380
Utsattheten för sexuellt våld innan inträdet i pornografi eller annan prostitution är i
linje med såväl andra kvantitativa som kvalitativa undersökningar av populationer inom pornografi och/eller annan prostitution. Det finns skäl att anta att våldet avtrubbar och förskjuter dessa kvinnors egna gränser och självbild så att det blir enklare för andra att manipulera dem till att utföra pornografi eller för dem själva att ta ett aktivt beslut att träda in i sexindustrin.
Psykisk ohälsa uttrycktes också av informanterna i deras intervjuer med rapportförfattaren. I
flera intervjuer framkommer symptom som ångest, depression, låg självbild, ensamhet, självmordstankar, klaustrofobi och panikattacker – problem som ibland uppstod lång tid innan de trädde in i pornografin (t.ex. under barndomen). Ångest är det vanligaste symtomet som nämns. Den kvinnan som lämnat pornografin vid tiden för intervjun led särskilt mycket efteråt, inklusive bland annat ”’dödstankar’” för att döden upplevdes som ”’väldigt nära’”, sexuellt självdestruktivitet som ett självskadebeteende istället för att skära sig, känslor av att vara ”’äcklig och värdelös’”, omfattande mardrömmar, sömnlöshet, överspändhet på dagarna, uppskruvad vaksamhet och säkerhetsstrategier som att sova bredvid en kniv och att vara ”’ständigt beredd på att fightas för livet under två år ungefär.’” Symptomen indikerar PTSD, vilket är i linje med annan forskning som systematiskt frågat personer i pornografi och prostitution om psykisk ohälsa. Rapportförfattaren skriver att kvinnans symptom inte började försvinna förrän hon fick ”långsiktigt” stöd med terapi.
1381
En del av informanterna beskrev ofta hur ”andra” inom pornografin troligtvis hamnat där på
grund av psykisk ohälsa, bekräftelsebehov och dåligt självförtroende, vilket sammantaget gjort dem lättmanipulerade – men relaterade inte ”nödvändigtvis” dessa analyser till den egna situationen.
1382
Sådana svar kan vara ett sätt att distansera sig till traumatiska händelser och svåra upplevelser, vilket dock är svårt att avgöra utifrån rapportförfattarens redovisning. Några informanter menar också, liksom utförare på OnlyFans som intervjuats av studenter i Sverige, att erfarenheterna i pornografin stärkt deras självförtroende, framför allt i bemärkelsen utseende och kroppsuppfattning. Den informant som lämnat sexindustrin trodde dock att uppfattningen om att pornografin stärker dessa kvinnors självförtroende är en ”’roll’” eller ”’mask’” som de anammar som ”’ett försvar helt enkelt, för att klara vardagen. För att orka se sig själv. . . . Men just självinsikt – ”vad är jag värd?” Det tror jag inte finns.’” Informanten menar att det först är efter ”’några år när man väl kanske bryter ihop’” som personer i pornografin kan ”’tänka tillbaka’” och se att det finns problem i deras liv. Ett par andra informanter lyfter även att uppmärksamheten och det som upplevs som stärkande i stunden enbart är ytligt och utseendefixerat och att det kanske inte är det bekräftelsebehovet som behövs för kvinnor i pornografiindustrin.
1383
Rapportförfattarens intervjuer i sin helhet går inte att redovisa, men några ytterligare
anmärkningar förtjänar att återges. Exempelvis noterar en informant att hon ”inte är så himla sexuell” och att i de perioder när hon utför striptease så tycker hon inte om att ha sex. En annan kvinna som medverkade i både pornografi och striptease berättade att hon anser att männen som köper sex ”’gör inget annat än att utnyttja folk’”, vilket hon ”’har noll respekt för’”. Vad gäller stripteasepubliken uttalar hon att hon förvisso är tacksam för den ekonomiska aspekten som gör att hon kan tjäna pengar, men ”’kan inte förstå grejen, jag tror inte på min egen produkt’”. Hon uttrycker en avsky för männen eftersom ”’de tror på riktigt att det här är någonting hon tycker om, alltså det här vill hon göra’”. Dessa uttalandet går på tvärs mot den populära föreställningen att
1380
Ibid., 31.
1381
Ibid., 31–32.
1382
Ibid., 32–33.
1383
Ibid., 33–34.
235 (245)
1070
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
kvinnor i pornografin är mer sexuella än andra och uttrycker inte samma positiva syn som emellanåt kom till uttryck bland informanterna från OnlyFans i studenterabetena.
1384
De äldre informanterna i Talitas rapport uttrycker att de yngre kvinnorna i pornografin tycks
ha mycket svårt att sätta gränser på strippklubbar och i pornografi och ”’lägger ut precis vad som helst’”. Ett sådant beteende blir svårt att ”’konkurrera med’”. En informant säger vidare att det ”’känns det som att alla som börjar är desperata efter pengar. Man ser tjejer som går över sin gräns och inte kan stå för det och de försvinner lika fort ur marknaden som de dök upp.’” Vi känner igen detta tema i viss mån från studentarbetenas intervjuer med utförare på OnlyFans, men där tycks problemet vara något mindre allvarligt givet det sätt på vilket informanternas ordval och ton skiljer sig. Här kan vi också notera att Talitas informanter återigen ger intrycket av att underskatta sina egna problem och i stället talar om vad ”andra” inom pornografin genomlider. En äldre kvinna som först uppgav att hon kunde upprätthålla sina egna gränser sade senare att hon egentligen inte ville utföra pornografi eftersom det är ”’dokumenterat material’”, vilket leder till att hon inte kan ”vara i fred’” (eftersom det ofta leder till förföljelse på nätet och ibland fysiskt av konsumenter). Hon sade sedan att hon ”’mått så dåligt på de här plattformarna för att det är över mina gränser’”.
1385
Det krävs
skicklighet av intervjuarna för att nå fram till en objektiv och balanserad beskrivning när informanterna själva gärna förtränger det som är mest svårt i deras liv.
En annan informant uppger att hon känner till ”’jättemånga modeller’” som ”’egentligen inte
vill ställa upp på en fotografering’” eftersom det ”’inte alls’” blir det ”’man har kommit överens om’”. Informanten övergår sedan till att beskriva hur fotograferna/producenterna manipulerar och pressar utförarna att gå utöver sina gränser: ”’Vissa kan ju vara riktiga svin som verkligen pushar, ”jo det här vill du”, ”det här kommer att gå jättebra”, ”det här kommer att sälja jättebra.”’” Informanten konstaterar att det är svårt att ”säga ifrån” när utföraren väl är på plats i en studio. Respondentens information liknar det som framkommit i annan forskning, nämligen att producenterna drivkraft är stark att tillfredsställa kundernas avtrubbade begär efter fysiska aggressioner, förnedring, ohälsosamma eller på annat sätt mer extrema material – en efterfrågan som producenten söker kapitalisera på. En annan informant berättar hur producenter och fotografer ofta säljer, lägger upp eller delar ut material som de kommit överens om att inte dela och att det är svårt att få dem att plocka bort. Även det svaret liknar vad utförare på exempelvis OnlyFans beskriver.
1386
Informanterna berättar även hur de förföljs av ”gränslösa” konsumenter på de olika
webbsidorna med pornografi där de hade konton, liksom på andra sociala medier – framför allt med förfrågningar om att få mer pornografiskt material eller köpa sex. Några informanter berättar hur de förföljs av närmast besatta män som söker personlig kontakt på ett delvis manipulativt sätt, till exempel genom att locka med ersättning eller gåvor, och delvis aggressivt sätt när de inser att de inte kommer få någon uppmärksamhet tillbaka. Flera informanter uppger att det är svårt att inte svara män som de förföljs av på dessa sätt för att, som en uttrycker det, det kan komma ”’konsekvenser’” om de plötsligt ”’slutar höra av sig’”. Rädsla och upplevelser av hot tycks vara allestädes närvarande för kvinnorna.
1387
Läsaren får intrycket av att dessa informanters problem är större än de problem
som utförarna på OnlyFans rapporterar om i studentarbeten. Återigen är det dock svårt att veta i vilken mån vissa informanter är mer ärliga, i vilken mån intervjuarna har den skicklighet som krävs, och om forskarna ställer rätt frågor samt får informanten att känna sig bekväm att minnas sina traumatiska eller obehagliga upplevelser.
Kopplingen till prostitution. I Talitas rapport redogörs för hur tre av de nio informanterna hade
börjat i striptease innan de blev utförare i pornografi; fyra kvinnor hade befunnit sig i prostitution (dvs. sålt sex), däribland en med en så kallad sugardaddy. Ytterligare en informant hade börjat i onlineprostitution redan när hon var 14 år och senare blivit utförare av pornografi. Hon beskriver
1384
Ibid., 38.
1385
Ibid., 40–41.
1386
Ibid., 42–43.
1387
Ibid., 43–45.
236 (245)
1071
Bilaga 8 SOU 2023:98
Grålitteratur i Sverige
hur hon hade en svår situation hemma med en mamma som inte uppskattade hennes vänner, hur hon umgicks i kretsar med ”väldigt mycket droger och alkohol” och hur hon hade en dålig självbild där tanken om prostitution framstod som rationell. Likväl utsattes hon särskilt av en sexköpare för mycket fysiskt våld och sexuella övergrepp. En annan informant berättade att hon försökt med prostitution men ”’inte tyckte om det’”, men hon hade erfarenhet av striptease och pornografi. På två klubbar i Stockholm är de manliga besökarna, enligt den informanten, väl medvetna om att de kan köpa sex av kanske 90 % av kvinnorna som framträder i striptease. Klubbens anställda låtsas emellertid som ingenting, enligt denna informant. Hon menade också att utländsk bakgrund hos tjejerna signalerade ett ”’tydligt tecken’” på att kunderna kunde köpa sex av dem, vilket är i linje med den intersektionella analys som tidigare gjorts av pornografins och prostitutionen där de som utnyttjas ofta utgör multipelt diskriminerade grupper i samhället.
1388
Flera informanter framhöll även att eftersom många pornografiska utförare är i stora behov av
pengar träder de ofta över gränsen till prostitution vid erbjudande om sexköp, om det exempelvis kan ge dem 2 000 eller 5 000 kronor extra. Även om de börjar som ”amatörer” på nätsidor där det finns ”bloggar” så får de vanligtvis följare, vilket ”’ofta’” leder till ”’väldigt mycket erbjudande’” från sexköpare. Sådana erbjudande kan vara svåra att tacka nej till om kvinnan inte klarar att betala hyran eller om de inte har tjänat särskilt mycket genom pornografin, menar informanterna. En informant säger dock att det finns två typer av tjejer: en typ som är ”’självsäkra och målmedvetna, stabila. Sedan finns det tjejer som är sårbara och osäkra som inte riktigt kan säga nej och kanske är desperata efter pengar. Tjejer som kan bli utnyttjade, är lätta att övertala osv.’”
1389
Frågan är hur
många inom pornografin som är tillräckligt stabila att stå emot prostitution utan kamera. Utifrån de olika undersökningar som finns brukar alltid en viss andel svara att de (ännu) inte befunnit sig inom bägge former av sexhandel, men det förändras med tiden för individen. Som vi även sett i intervjuer med utförare på OnlyFans kan gränserna för vad utförarna är beredda att tolerera förflyttas ganska långt, vilket kan hänga ihop med att lönsamheten per arbetad timme sjunker i takt med att utförarna blir äldre.
Exploatering, psykisk ohälsa och andra problem att lämna pornografin. Flera internationella studier har
visat att personer i prostitution och pornografi har svårt att lämna industrin, vilket även bekräftas i Talitas rapport. Informanterna nämner framförallt bristen på pengar som ett stort hinder. En informant menar att ”’de flesta’” inom pornografin ”’har barn och/eller husdjur som vi försörjer, och andra räkningar och utgifter varje månad, som bilar och liknande. Ett stadigt jobb, exempelvis på en restaurang, täcker inte de kostnaderna.’” Ett annat stort hinder som informanterna framhöll var att pornografin finns kvar på internet för alltid och att det blir mycket svårt för en utförare att hantera när hen lämnat sexindustrin, att vem som helst i dennes närhet såsom arbetsgivare, medarbetare, studiekamrater, lärare, snabbköpskassörer, vänner, familj, barns vänner och deras familjer eller personer på gatan kan konfrontera denne med trakasserier, ifrågasättande, stigmatisering och förföljelse. Flera informanter beskriver hur publiceringen av materialet i praktiken iscensätter en ständig oro att fler människor ska upptäcka vad de gjort, vilket förstärks när utförarna börjar fundera på att lämna pornografin.
1390
En informant uttrycker detta i intervjun på följande sätt:
Ja jag tror många stannar i den här branschen för att de har inget val. Den här skräcken att söka nytt jobb och veta att, om man googlar på mig så kommer nakna bilder av mina tuttar upp. Vissa bloggare har kanske gjort saker som de ångrar och som de inte kan stå för. Och sedan ska man gå i försvar för det, för att man vill ha ett vanligt jobb. Det blir lite avskräck[ande]. […] Jag tror att många vill ur det här, men man känner att man inte vågar. Alla bilder finns uppe för hela världen att se och att man måste stå till svars för det senare i livet.
1391
Publiceringen gör att utförarna, till skillnad från vanlig prostitution, hålls gisslan av ett samhälleligt
1388
Ibid., 47–48.
1389
Ibid., 49.
1390
Ibid., 51–53.
1391
Ibid., 52 (citerar informant).
237 (245)
1072
Bilaga 8
Grålitteratur i Sverige
stigma som förstärker och i praktiken leder till en form av socialt tvång där samhället förvisar kvinnorna till ett liv i sexhandeln, att köpas om och om igen av män, såväl på film som i prostitution. Dessa kvinnors tillvaro gränsar till slaveri.
Sammanfattningsvis kan konstateras att informanterna i Talitas rapport beskriver erfarenheter
och trender som är relativt lika dem som framkommer i annan forskning och studentuppsatser, med den naturliga skillnaden att de studier som fokuserat på webbkameraprostitution (webbcamming) eller OnlyFans finner mindre av utsatthet för våld, ohälsa och exploatering än studier (som Talitas) vilka fokuserar på utförare av pornografi där det sker sexuella aktiviteter med en eller flera män (eller flera kvinnor). Talitas studie redogör för en verklighet som ofta är våldsam, förnedrande och exploaterande för utförarna, där utsatta unga kvinnor manipuleras och pressas av producenter och fotografer att tolerera handlingar som förskjuter gränserna för vad de förväntas tolerera. De producenter och distributörer som studien kartlägger synes använda sig av liknande produktionsmetoder och generera liknande material som de mest kommersiellt framgångsrika pornograferna i USA – det vill säga vad som kartlagts av exempelvis Purcell, Bridges med flera och i viss mån i andra innehållsanalyser.
Något förvånande är att de svenska pornografiska produktionsvillkoren i rapporten inte synes
skilja sig kvalitativt från den internationella kommersiella sexindustrin. En nätsida hade år 2017 till exempel 12 anställda, omsatte nästan 20 miljoner kronor och redovisade en vinst på 4 685 000 kr.
1392
Denna producent liksom en ensamproducent producerade enligt titlarna på deras produkter samma typer av videor som amerikanska producenter i Los Angeles, med fokus på fysiska aggressioner, förnedring och ohälsosamma handlingar som ass-to-mouth. Likheterna skulle kunna förklaras med att pornografi som kommersiell verksamhet är helt internationelliserad idag; svenska producenter konkurrerar med material som produceras över hela världen – såväl i USA och Tyskland som i länder som Ryssland, Thailand eller Vietnam. Denna konkurrens driver dem att söka efterapa de mest kommersiellt framgångsrika ”recepten” eller (betydligt svårare) övertrumfa varandra med nya idéer. Kvinnorna i studien redogjorde för hur medverkan i pornografi, i motsats till prostitution, försvårar betydligt för kvinnorna att lämna sexindustrin på grund av att deras bilder och filmer finns kvar på nätet. Det stigma och de svårigheter, till exempel risker för trakasserier och förföljelse, gör att kvinnorna i praktiken tvingas vara kvar i sexindustrin under förhållanden som har likheter med slaveri. Dessa risker och svårigheter delas även med utförare på OnlyFans och liknande webbkamerasajter.
1392
Ibid., 15.
238 (245)
1073
Bilaga 9
Barn och ungdomar exploaterade i någon form av
pornografiskt material
En litteraturöversikt
Carl Göran Svedin
Affilierad professor
Marie Cederschiöld Högskola
18 oktober 2023
1075
Bilaga 9 SOU 2023:98
Innehållsförteckning
1 Bakgrund ........................................................................................................................... 4
QNQ i®¬¥¤®©®§NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN T
QNR u°°¤²¡§ ¯£¨ ³¹¦´¥NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN U
QNS b¥§²¥°° ¯£¨ ¤¥¦©®©´©¯®¥²NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN U
2 Metod och tillvävagångssätt.............................................................................................. 7
RNQ s¶å²©§¨¥´¥² NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN Y
3 Resultat ............................................................................................................................ 11
SNQ Ö¶¥²§²©°¡®¤¥ µ®¤¥²³ö«®©®§¡²NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN QR
3.1.1 IBSA ............................................................................................................................................... 12 3.1.2 IBSEAC .......................................................................................................................................... 13
SNR s¥¸´©®§NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN QS
3.2.1 Sammanfattning.............................................................................................................................. 20
SNS s°²©¤®©®§ ¡¶ °¯²®¯§²¡¦©³«¡ ¢©¬¤¥² µ´¡® ³¡´¹£«¥L ¨ä®¤°¯²² ¯£¨ ³¥¸´¯²´©¯® NNNNNNNNNNN RR
3.3.1 Spridning av bilder utan samtycke (hämndporr) ............................................................................ 23 3.3.2 Sextortion ....................................................................................................................................... 27 3.3.3 Sammanfattning.............................................................................................................................. 30
SNT d¯«µ¥®´¥²¡¤¥ ³¥¸µ¥¬¬¡ ö¶¥²§²¥°°NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN SR
SNU s䬪¡ ³¥¸ ¯£¨ ¤¯«µ¥®´¡´©¯® NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN SS
SNV o²§¡®©³¥²¡¤ °¯²®¯§²¡¦©°²¯¤µ«´©¯® ¥¤ µ®¤¥²å²©§¡ NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN SU
SNW d¥´ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ²µ¥´ M ¤ä² ³ªä¬¶°²¯¤µ£¥²¡¤¥ ¢©¬¤¥²O¶©¤¥¯³ ¯£¨ ¤ä² ¢©¬¤¥²O¶©¤¥¯³ ³¯ ´¡§©´³ ¥¬¬¥² ³°²©´´³ ¯´ ¤¥® ¡¶¢©¬¤¡¤¥³ ¶©¬ª¡ ¦©®®³N NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN SU
SNX så²¢¡²¡ §²µ°°¥² NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN SY
SNY h䬳¡ NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN TQ
3.9.1 Sexting............................................................................................................................................ 42
3.9.2 Hämndporr...................................................................................................................................... 45 3.9.3 Dokumenterade sexuella övergrepp ............................................................................................... 46
1076
Bilaga 9
3.9.4 Sammanfattning.............................................................................................................................. 49
SNQP u´¶¥£«¬©®§¥® ö¶¥² ´©¤NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN UQ
3.10.1 Sammanfattning......................................................................................................................... 52
4 Avslutande sammanfattning och rekommendationer .................................................... 53
TNQ b¥§²ä®³®©®§¡²NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN UU
TNR r¥«¯¥®¤¡´©¯®¥² NNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNNN UU
5 Litteratur.......................................................................................................................... 59
1077
Bilaga 9 SOU 2023:98
1 Bakgrund
Undertecknad erhöll inom ramen för den statliga utredningen ”Utredning om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi A2022:02” i uppdrag att genomföra en systematisk litteraturöversikt på området avgränsat till att gälla barn- och ungdomar 13–18 år gamla.
QNQ i®¬¥¤®©®§
Kunskapsområdet rörande barn och ungdomars utsatthet och exploatering på internet har succesivt växt under 2000-talet med den ökade tillgängligheten av mobiltelefoner, surfplattor och sociala medier. Detta har visats genom till exempel internationella undersökningar av sexting som visat att sexting ökat mellan 2009 och 2016 (Madigan et al., 2018). En av de potentiella förklaringarna till ökningen över tid är att allt fler barn och ungdomar har en smartphone. Den ökade populariteten för smartphoneapplikationer som t.ex. Snapchat, gör det lättare för ungdomar att skapa och utbyta sexter (Van Ouytsel et al., 2019). Ungdomar uppfattar också smartphones som ett mer privat medium, eftersom de inte behöver dela enheterna med andra (Wolfe et al., 2016). Intressant nog fann en studie att sexting hade ökat mellan 2015 och 2017, även när man kontrollerade för ägande av en smartphone (Van Ouytsel et al., 2020). Författarna menade att ägande av smartphones i sig kanske inte är den enda förklaringen till en ökning av sexting. Framväxten av nya sociala normer i relation till sexting, dvs. att sexting kan ha blivit alltmer acceptabelt bland ungdomar kan ge en ytterligare förklaring till den ökade förekomsten. Dessa samhälleliga förändringar kan förklara högre engagemang, eller åtminstone högre
självrapportering av sextingbeteenden (Van Ouytsel et al., 2020).
Den internationella bilden bekräftas i stort av Mediarådets undersökning Ungar & medier 2021 (2021). Undersökningen visar att mobilanvändningen ökar i alla åldersgrupper och från 11 års ålder är den dagliga användningen i princip hundraprocentig. Även användningen av sociala medier ökar i alla åldersgrupper och bland tonåringarna använder cirka 90% sociala medier dagligen. Mellan åren 2016 och 2018 ökade den digitala utsattheten i alla åldersintervall och dessa förändringar bekräftades eller förstärktes i 2021 års undersökning. Det är bara när det gäller elakheter och mobbning som en ökning kan skönjas bland de yngsta men bland tonåringar har under åren 2016–20 fler former av utsatthet ökat märkbart. Det gäller till exempel att bli ombedd att skicka lättklädda eller nakna bilder eller att någon försökt pressa ungdomen till att göra något sexuellt på nätet.
Ökad närvaro på sociala medier behöver inte, men kan utgöra en risk för olika former av utsatthet och sexuellt utnyttjande. Utvecklingen av s k exposekonton, som används för att sprida bilder av sexuella övergrepp och andra sexuella kränkningar av främst flickor, är exempel på detta (ECPAT, 2023).
4
1078
Bilaga 9
QNR u°°¤²¡§ ¯£¨ ³¹¦´¥
Syftet med forskningssammanställningen är att sammanställa kunskapsläget avseende barn som exploateras i någon form av pornografiskt material. Detta gäller både kunskap om hur exploateringen vid produktion eller distribution av pornografi ser ut och kunskap om konsekvenser i form av till exempel fysisk, psykisk eller sexuell ohälsa. Den systematiska litteraturöversikten ska sammanställa kunskap om barn i åldern 13–18 år i sexuella övergreppsbilder samt andra sexuella eller avklädda bilder och filmer, som kan vara egenproducerade eller producerade av någon annan med eller utan tvång. Sammanställningen ska omfatta x
kunskap om förekomsten av dessa material i sammanhang där pornografi föreställande vuxna
förväntas förekomma (exempelvis forum som Only Fans, Fansly, och Cam4you samt sidor som Pornhub och Mina nakenbilder, men även exempelvis Twitter, Reddit och andra forum där pornografi och naket innehåll sprids),
x
kunskap om i vilken omfattning bilderna och filmerna är självproducerade eller producerade av
någon annan och om i vilken omfattning de är producerade med eller utan tvång samt
x
kunskap om negativa konsekvenser, exempelvis i form av psykisk, fysisk eller sexuell ohälsa för
den som exploateras på detta sätt.
I den mån sådan forskning finns ska kunskap avseende Norden inklusive Sverige särskilt redovisas. Sammanställningen ska omfatta åren 2015–2022.
QNS b¥§²¥°° ¯£¨ ¤¥¦©®©´©¯®¥²
I rapporten har följande begrepp och definitioner använts:
Rapporten utgår från FN:s barnrättskommittés definition av våld mot barn som omfattar alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försummelse, misshandel eller utnyttjande, vilket inkluderar sexuella övergrepp (Barnombudsmannen, 2023). I denna rapport ligger fokus på olika former av sexuella övergrepp och sexuell exploatering.
Barn är varje människa under 18 år. Enligt FN:s barnkonventionen artikel 1 avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet (UN
Convention on the Rights of the Child, 1989).
Pornografi är sexuella skildringar i text, bild och ljud, i syfte att underhålla och väcka lust (Wikipedia, 2023). Barnpornografi, i vardagligt tal ofta benämnt "barnporr", kallas pornografi som innehåller barn antingen i betydelsen inte myndiga eller inte könsmogna (Fritt från Brottsbalken kap 16).
5
1079
Bilaga 9 SOU 2023:98
Sexuella övergrepp av barn är att ett barns engagemang i sexuell aktivitet som han eller hon inte helt förstår, inte kan ge informerat samtycke till eller som barnet inte är moget för eller på annat sätt bryter mot lagar eller sociala tabun i samhället. Barn kan utsättas för sexuella övergrepp av vuxna eller andra barn som är - i kraft av sin ålder eller utvecklingsstadium - i en position med ansvar, förtroende eller makt över offret (World Health Organization, 2006: s.10).
Sexuell exploatering av barn (SEC) är alla former av utnyttjande av barn för sexuella ändamål eftersom barn alltid har mindre makt i förhållande till vuxna (ECPAT Sverige, 2019). Unicef ( unicef.se ) beskriver handlingar som omfattar sexuella övergrepp, trakasserier och våldtäkt, samt utnyttjande i form av pornografi, prostitution och tillfälliga barnäktenskap.
Sexuell exploatering av barn kan vara mer eller mindre kommersiell och kallas då ibland kommersiell sexuell exploatering av barn (CSEC). Under sexuell exploatering ryms även begreppet prostitution som dock alltmer sällan använd då det gäller barn och ungdomar.
Nätgrooming. Kontaktförsök på nätet i sexuellt syfte med barn under 15 års ålder av någon som är 5 år äldre eller mer (Brå, 2007).
Sexting användes första gången 2005 i en artikel i Daily Telegraph för att förena termerna "sex" och "texting" men blev inte ett officiellt ord förrän 2009 (Gaylord, 2011). Sexting brukar innefatta att skicka och ta emot sexuella texter eller avklädda bilder (nudes) eller mer sexuellt explicita bilder.
I
forskningen definieras ofta sexting på lite olika sätt beroende på att man fokuserar på olika faktorer
som: åtgärder (sändning, mottagning och vidarebefordran); mediatyper (text, bilder och videor); sexuella uttryck; och teknik för överföring/social medietjänst (Barrense-Dias et al, 2017). Med sext menas själva texten, bilden eller videon/filmen man skickar.
Spridning av pornografi utan samtycke (nonconsensual sharing of pornography) eller ofta benämnd hämndporr (revenge porn) kan ses som en undergrupp eller delfenomen av nättrakasserier/nätförföljelse (cyberharassment/cyberstalking).
Sextortion (är en sammansättning av sex och utpressning) där förövaren använder icke-fysiska former av tvång för att utpressa sexuella tjänster från offret. Används framför allt när någon utan samtycke hotar att distribuera sexuella bilder via mobiltelefoner och andra digitala medier.
Utöver detta så används en rad olika begrepp och förkortningar i litteraturen och i denna rapport som t.ex.:
CSEM Child sexual exploitation material IBSA Image-based sexual abuse
6
1080
Bilaga 9
IIOC Indecent image of children NCP Nonconsensual Pornography OCSA Online Child Sexual Abuse OCSEA Online Sexual Exploitation and abuse OSS Online Sexual Solicitation SEM Sexually explicit material TA-CSA Technology- assisted child sexual abuse TFSV Technology-facilitated sexual violence TFSA Technology Facilitated Sexual Abuse VCSAM Virtual child sexual abuse material
2 Metod och tillvävagångssätt
Litteraturstudien syftar till att på ett systematiskt sätt belysa vad som finns publicerat i vetenskapliga artiklar. Med hjälp av Linköpings Universitetsbibliotek gjordes systematiska sökningar i databaserna Scopus, PsychInfo, PubMed, Swepub, Web of Science (WoS), DIVA och Libris.
Scopus, är en databas som innehåller publikationer inom områden forskning, teknik och medicin och täcker cirka 28 500 tidskrifter från 7 000 förläggare ( www.elsevier.com/scopus). PsycInfo är en databas som innehåller mer än 2 400 tidskrifter samt böcker och avhandlingar inom framför allt området psykologi ( www.go.apa.org/psychinfo) . PubMed är en databas som utgår från US National Institutes of Health's National Library of Medicin (NLM) och är den största medicinska databasen och innehåller referenser till tidskriftsartiklar inom bland annat medicin, omvårdnad och odontologi och innehöll 2017 över 26 miljoner framför allt medicinrelaterade referenser (www.pubmed.ncib.nlm.nih.gov) . Swepub är en nationell databas som utvecklats och drivs av Kungliga biblioteket och ger en överblick av den forskning som har publicerats av forskare verksamma i Sverige. Tjänsten innehåller alla typer av forskningspublikationer inom samtliga ämnesområden. Här finns vetenskapliga tidskriftsartiklar, konferensbidrag, rapporter och doktorsavhandlingar (
utveckling/swepub.html
).
Web of Science (WoS) som startades av det stora amerikanska företaget ISI (Institute for Scientific
Information) men som nu ägs av Clarivate (www.Web of science platform - Clarivate.com ) och som indexerar mer än 12 000 fackgranskade tidskrifter inom naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap samt böcker och konferensbidrag.
DIVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) som är en portal för ett 50-tal lärosäten och
forskningsinstitutioner och täcker framförallt svenska forskningspublikationer och studentuppsatser ( info.diva-portal.org ).
7
1081
Bilaga 9 SOU 2023:98
Libris är en gemensam svensk datoriserad samkatalog för ett stort antal svenska bibliotek, i huvudsak universitetsbibliote k (libris.kb.se ).
Utöver detta gjordes kompletterande manuella sökningar. Varje databas erbjuder lite olika sökstrategier. Sökstrategin för PsychInfo ges som ett exempel och redovisas nedan:
PsycInfo (som gav 820 träffar) (sexting OR sextortion OR “abuse image*” OR “documented abuse” OR ”documented sexual abuse”
OR “child* pornography” OR “sexual posing” OR ”sugar dating” OR ”sugar dad*” OR ”sugar mom*” OR ”transactional sex” OR nude* OR ”sending nude*” OR “image-based sex*” OR "documented sexual abuse" OR self-taken OR stealth-taken OR "sexual exploitation" OR "pictorial stimuli" OR "sexually explicit media" OR "technology-facilitated sex*" OR ”sexual posing” OR porn* OR ”sexual abuse” OR "sex offenses" OR cyber-crime OR “sexual abuse”) AND (online OR “social media” OR ”communications media” OR internet OR Pornhub OR reddit OR twitter) AND Age group: Adolescence (13-17), Young adulthood (18-29) AND Language: English AND Publ type: Journals AND Publ year: 2015-2022. Med sökorden erhölls i litteratursökningen, efter dubbletter sorterats ut, 535 träffar i Scupus, 510 träffar i PsycInfo, 237 träffar i PubMed, 313 träffar i Web of Science samt 173 träffar i DIVA. Sammanlagt 1 759 träffar, varefter samtliga abstrakt lästes, tabell 1. Efter abstraktläsningen kvarstod 190 arbeten.
Tabell 1. Sammanställning av litteratursökningen (dubbletter exkluderade konsekutivt)
Databas Antal träffar efter dubletter
Antal prel relevanta abstract
Relevanta vid läsning av artikel
Scopus
535
95
30
PsycInfo
501
30
5
Pubmed
237
21
8
Swepub
0
WoS
313
44
15
DIVA
173
0
Libris
0
Totalt
1759
190
58
1
Annan litteratur
60
1.
Märkta med * i litteraturlistan
De som ej bedömdes som relevanta hade fokus på teknologi, lagstiftning, policyfrågor eller var mer som en debattartikel. Andra skäl var att fokus var på forskningsmetoder, att individerna i undersökningen var äldre än 18 år eller hade ett förövarfokus.
8
1082
Bilaga 9
Annan litteratur har framkommit vid läsning av artiklar och referenser, svenska studier som ej har varit
sökbara i databaserna samt artiklar som publicerats första halvåret 2023. Ytterligare några artiklar
publicerade före 2015 har medtagits för bättre förståelse av texten och sammanhanget.
RNQ s¶å²©§¨¥´¥²
Det är många svårigheter med att bedriva forskning på barn och ungdomar som exploaterats i någon
form av pornografiskt material. Dels har det att göra med att materialet oftast är dolt, det vill säga att
mörkertalet är stort. Den andra svårigheten är att när man ska analysera materialet är problemet att avgöra om den som avbildas/medverkar är under 18 år eller inte. Detta gäller vare sig man följer den s.k. Tanner skalan (Tanner, 1981) för mognadsbestämning (Olivián-Gonsalvo et al., 2021) eller genom
att använda ansiktsbilder (Ferguson & Wilkinson, 2017). Ytterligare svårigheter är att bedöma om materialet är att betrakta som indecent image of children (IIOC) eller inte (Kloess et al, 2019) och
allvaret i bilderna (Gillespie, 2010). Till detta kommer svårigheterna med engagera barn, ungdomar
eller föräldrar att delta i forskningsstudier (Walsh et al., 2018). Detta kan bero på förnekelse, skuld och inte minst skamkänslor (Walsh et al., 2018).
Avslutningsvis så bör man ha i beaktande de olika åldersgränser och definitioner som olika författare
använder. T.ex. inkluderar vissa författare hämndporr i begreppet spridning av pornografiska bilder utan samtycke. Detta gör att förekomsten av en erfarenhet varierar vilket medför svårigheter vid
jämförelser mellan olika studier. Många redovisar dessutom sexting utan att särskilja om man skickat en bild till en annan person eller om man lagt ut en bild på någon community på nätet. En annan fråga
är om man bara redovisar de som skickat eller de som både skickat och mottagit text och bilder, något som Barrense-Dias och medarbetare (2017) påpekat utgör ett problem då man ska jämföra olika
studier.
Många har gjort försök att beskriva de sätt på vilka barn och ungdomar kan bli exploaterade i olika former av pornografiskt material. Vissa forskare har föreslagit termen "image-based sexual abuse"
(IBSA) för att täcka det bredare spektrumet av bildmissbruk bortom "child sexual abuse images" (CSAI). Detta har historiskt i huvudsak förknippats med att vuxna producerar bilder/videor/filmer på
sexuella övergrepp mot barn, något som tidigare benämnts som barnpornografi. IBSA omfattar i sin definition tre kategorier. Först tagning och framställning av bilder utan samtycke, därefter distribution
av bilder utan samtycke och slutligen hot om bilddistribution (Powell, Henry & Flynn, 2018; Gámez-Gaudix et al., 2022; Powell et al., 2022). Powell och medarbetare (2019) understryker vikten av att
IBSA omfattar en rad olika situationer som: (1) vedergällning i relationer, där en förövare missbrukar
nakenbilder eller sexuella bilder av en nuvarande eller tidigare intim partner i för att hämnas eller
9
1083
Bilaga 9 SOU 2023:98
orsaka lidande efter ett relationssammanbrott; (2) sexuellt våld, där förövaren hotar att skapa eller sprida en intim bild för att få ytterligare bilder, pengar eller oönskade sexuella handlingar, oavsett om bilden existerar eller inte; (3) voyeurism, där förövare försöker skapa eller distribuera bilder som en form av sexuell tillfredsställelse eller uppbyggnad av social status, inklusive (men inte begränsat till) "upskirting" och "down-blousing"; (4) sexuell exploatering, där det primära målet är att erhålla ekonomiska fördelar genom handel med nakenbilder eller sexuella bilder utan samtycke; och (5) sexuella övergrepp, där förövare och/eller åskådare registrerar sexuella övergrepp och våldtäkter på mobiltelefoner eller andra enheter och/eller distribuerar dessa bilder via mobiltelefonen eller online.
Finkelhor och medarbetare (Finkelhor et al., 2023) har i en nyligen publicerad artikel (som inte ingick i litteratursökningens tidsintervall) föreslagit en utökning av begreppet IBSA, som de kallar Image Based Sexual Exploitation and Abuse of Children (IBSEAC). IBSEAC omfattar både det konventionella vuxenproducerade materialet som CSAI men även de nya ungdomsproducerade scenarierna där både jämnåriga och vuxna kan ingå (Henry et al., 2020; Mandau, 2020; Scott et al., 2022; Van Ouytsel et al., 2021). I IBSEAC ingår fem olika typer av händelser: 1) bilder gjorda av vuxna (bilder av sexuella övergrepp mot barn, CSAI), 2) bilder gjorda utan samtycke av andra ungdomar, 3) frivilligt tillhandahållna självgjorda bilder som delats av andra ungdomar utan samtycke, 4) frivilligt tillhandahållna självgjorda bilder som delats av vuxna utan samtycke, och 5) frivilligt tillhandahållna självgjorda bilder till vuxna som innebar en olaglig åldersskillnad eller som ingick i en kommersiell transaktion.
I en översiktsartikel definierar ÖzçDOÕNRFK$WDNR÷lu (2021) sexuella övergrepp online mot barn (OCSA) som visning, insamling och/eller distribution av material av sexuella övergrepp mot barn för 1) personlig sexuell tillfredsställelse, 2) ekonomisk vinning, 3) interaktion med andra pedofiler, 4) deltagande i livestreaming online med sexuella övergrepp mot barn och 5) eller grooming för att uppmuntra barn att delta i sexuella handlingar online och off-line.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att de definitioner och begrepp som återfinns i befintlig forskning inte riktigt återspeglar uppdragets definitioner och avgränsningar på ett underlättande sätt. Delvis på grund av denna komplicerade och svårfångade bild så är resultatredovisningen (figur 1) baserad på sammanhanget som bilderna producerats i. Det innebär om de finns i det privata rummet, där man självmant och frivilligt delat bilder, eller i det offentliga rummet där bilderna kan ses av vem som helst. Utöver detta finns även dimensionerna frivillighet (som tex. sexting) och tvång/övergrepp (som tex. där sexuella övergreppsbilder sprids). Hela området om barn och ungdomars medverkan i pornografiproduktion blir på detta sätt ett dynamiskt fält där tex. en flicka frivilligt skickar en avklädd bild till sin pojkvän, som i ett senare sprider bilden eller lägger upp den på en porrsida. Rapporten
10
1084
Bilaga 9
fokuserar på hur sexuella bilder/sexuella övergreppsbilder eller videos/filmer riskerar att hamna i det offentliga rummet.
3 Resultat
Resultatdelen följer rubrikerna i figur 1. Den ger en dynamisk beskrivning av hur pornografiska bilder med barn hamnar i det offentliga rummet, det vill säga där bilder, videos och filmer kan ses av vem som helst. Barn och ungdomar beskrivs i huvudsak som offer utom vid sexting där man frivilligt skickar bilder. Det är något som vanligtvis görs till någon man redan känner och har en relation till. Sexting som tema dominerar antalet artiklar i sökningen i den aktuella åldersgruppen. Färre beskriver barn och ungdomars medvetna eller omedvetna medverkande i pornografiproduktionen. Många av artiklar täcker flera av rubrikerna i figur 1 som till exempel Finkelhor, Turner och Colburn (2022) medan andra är mer specifikt inriktade på till exempel sextortion som Patchin och Hinduja (2020). De mer övergripande artiklarnas information har delats upp under de olika rubrikerna för att underlätta läsningen och möjligheter till jämförelser. Men för att ge en helhetsbild refereras inledningsvis till artiklar som belyser helheten.
Figur 1. Modell för resultatredovisningen
11
1085
Bilaga 9 SOU 2023:98
SNQ Ö¶¥²§²©°¡®¤¥ µ®¤¥²³ö«®©®§¡²
Med övergripande undersökningar menas i den här rapporten undersökningar där man redovisat olika former av internetrelaterade beteenden och övergreppstyper som t.ex. Image-Based Sexual Abuse" (IBSA) och Image Based Sexual Exploitation and Abuse of Children (IBSEAC).
3.1.1 IBSA
I en norsk undersökning från den befolkningsbaserade Young in Oslo-studien tillfrågades 5 245 tonårsflickor (53 %) och 4 580 tonårspojkar (47 %) (medelålder 17,1 år, SD = 0,9) om sina erfarenheter av IBSA och av fysisk sexuell viktimisering (PSV) (Pedersen et al., 2022). Av alla svarande hade 2,9 % upplevt IBSA, 4,3 % PSV och 1,7 % både IBSA och PSV under de senaste 12 månaderna. Multivariata analyser avslöjade att PSV-offer, efter kontroll för andra variabler, hade många egenskaper som beskrivits i tidigare studier av sexuell viktimisering. Flickor hade högre prevalens än pojkar, många, både flickor och pojkar, hade varit offer för andra typer av våld och ingick i kamratgrupper med mycket alkohol och droger. PSV-offer rapporterade också tidiga samlag och en högre andel hade blivit kommersiellt sexuellt utnyttjade. Lesbiska, homosexuella och bisexuella ungdomar hade en högre frekvens av viktimisering. Offer för både PSV och IBSA hade en liknande men ännu mer uttalad profil. Gruppen med IBSA-offer skilde sig. I den saknade många traditionella riskfaktorer för sexuell kränkning, visade inga signifikanta könsskillnader och kom oftare från hög socioekonomisk bakgrund. Sammanfattningsvis konstaterade forskarna ett förändrat landskap då det gäller sexuell utsatthet och sexuella offermönster bland norska ungdomar på grund av deras ökande deltagande på sociala medier och digitala plattformar.
I en undersökning från USA bjöds ett representativt urval av unga människor bjöds in att delta i en enkät online, KnowledgePanel (Finkelhor et al., 2022). De som bjöds in var i åldern 18–28 år (n = 13 884) och totalt deltog 2 639 panelmedlemmar (deltagandegrad på 20 %). Prevalensen för utsatthet före 18 års ålder var: sexuella övergrepp online (alla former av utsatthet på nätet), 15,6 %; bildbaserade sexuella övergrepp, 11,0 %; egenproducerade bilder av sexuella övergrepp (inkluderade ungdomar som gav sina egna bilder till förövare som utan samtycke delade dem, påtvingade bildepisoder där en bild delades, samt frivillig delning av bilder med vuxna eller i kommersiellt syfte), 7,2%; sexting utan
samtycke, 7,2%; online grooming av vuxna, 5,4 %; hämndpornografi, 3,1%; sextortion, 3,5%; och kommersiellt sexuellt utnyttjande online, 1,7 %. Den främsta åldern för sårbarhet i alla kategorier var 13 till 17 år. Förövarna i de flesta kategorier var till övervägande del dejtingpartners, vänner och bekanta, inte främlingar online.
12
1086
Bilaga 9
3.1.2 IBSEAC
I den ovan refererade artikeln (Finkelhor et al., 2022) bearbetades materialet vidare och klassificerade enligt IBSEAC (Finkelhor et al, 2023). I 1 215 av de 2 639 ifyllda enkäterna fanns jakande svar på en eller flera av screeningfrågorna om utsatthet på nätet. Då man begränsade enskilda händelser som inträffat före 18 års ålder kom 1975 olika händelser att kategoriseras. Av dem kom 369 att karaktäriseras som någon form av IBSEAC (14,0%) där 11,8 procent var bilder tagna av vuxna (bilder av sexuella övergrepp mot barn, CSAI), och 14,6 procent av bilder tagna utan samtycke av andra
ungdomar. När det gällde frivilligt tillhandahållna självgjorda bilder som delats utan samtycke hade 26,2 procent delats av andra ungdomar och 37,1 procent av vuxna. I 10,3 procent av fallen frivilligt tillhandahållna självgjorda bilder till vuxna innebar de en olaglig åldersskillnad eller ingick i en kommersiell transaktion.
SNR s¥¸´©®§
Med sexting menas att skicka, ta emot eller vidarebefordra sexuellt explicita meddelanden, fotografier eller videor, främst mellan mobiltelefoner men även via datorer eller andra digital enheter.
Relativt få översiktsartiklar har publicerats på detta inom det aktuella tidsintervallet. En systematisk översiktsartikel har publicerats av Madigan och medarbetare (2018). Översikten inkluderade 39 studier med 110 380 deltagare där deltagarna i medeltal var 15.2 år gamla (åldersintervall, 11.9-17.0 år, pojkar 47,2%). Studier som inkluderades hade bland annat fokus på att skicka (n = 34) och ta emot sexting (n = 20). Medelprevalensen för sändande och mottagande sexting var 14,8 % (95 % KI, 12,8 %-16,8 %) respektive 27,4 % (95 % KI, 23,1 %-31,7 %). Moderatoranalyser visade att effektstorlekarna varierade som en funktion av barns ålder (prevalensen ökade med åldern), år för datainsamling (prevalensen ökade över tiden) och sextingmetoden (högre prevalens på mobila enheter jämfört med datorer).
I en amerikansk studie (Patchin & Hinduja, 2019) rapporterades prevalenser för att skicka och ta emot sexuellt explicita bilder eller videos i ett nationellt representativt urval av 5593 amerikanska middle school och high school studenter (12–17 år gamla, medelålder 14,5 år, 49,9% pojkar). Totalt sett rapporterade cirka 13 % av eleverna att de hade skickat en sext, medan 18,5 % hade fått en sext.
I en tjeckisk undersökning med barn och ungdomar (N= 4 878, 50,4% flickor, medelålder 13,1 år) analyserade författarna förekomsten av olika former av sexting (Kopecký
& Szotkowski, 2018).
Sexting i form av text (intima, erotiska meddelanden) praktiseras av 24,8 procent av de tjeckiska
barnen. Mer än 91 procent av dem använde denna form sällan eller ibland medan 8–9 procent gjorde det regelbundet. Sexting i form av att skicka egna intima bilder utövades av 15,4 procent av de
13
1087
Bilaga 9 SOU 2023:98
tjeckiska barnen. Av dessa skickade 72 procent sällan intima bilder medan 28 procent gjorde det ofta. Egna intima bilder skickades oftare av flickor (53,8) jämfört med pojkar (46,3%). Sexting i form av att dela eget material i form av text (5,55%), foton (4,96%) och videor (3,19%) av barnen. De vanligaste ställena man kommunicerade bilder på var Facebook social network (65,7%), Facebook messenger (54,1%) samt Snapchat (50,9%). Instagram, WhatsApp, och Skype och traditionella former som SMS och e-mails var betydligt ovanligare. Av undersökningsgruppen hade dessutom 3,9 procent exponerat sig framför en webcam.
Svenska studier har visat att 25–37 procent av tillfrågade 18-åringar har haft sex framför en webkamera eller i form av att skicka avklädda bilder (Jonsson, 2015; Svedin et al., 2015). Vanligast var att skicka bilderna till en partner. I undersökningen från 2014 (Svedin et al., 2015) tillfrågades deltagarna om sina erfarenheter av att skicka avklädda bilder där bröst, kön eller rumpa synts. Att skicka en avklädd bild var avsevärt mycket vanligare (24,7%, flickor 27,1% och pojkar 21,7%) jämfört med att lägga upp en bild på en allmän community eller internetsajt, 2,1 procent (pojkar 2.6%, flickor 1.5% och icke binära 11.3%). I undersökningen från 2020–21 (Svedin et al., 2021) hade 36,9 procent någon gång skickat en avklädd bild/film. Det var vanligare att flickor gjort detta (43,2 %) än pojkar (29,0 %) men vanligast var det bland dem som inte identifierade sig som pojke eller flicka (46,2 %). Av de som skickat bilder/filmer hade 5 procent lagt ut bilder på en Community eller internetsajt. Det var lika vanligt att pojkar som flickor gjort detta. Av de elever som skickat bilder uppgav tre fjärdedelar (75 %) att de skickat bilderna till en partner, 28 procent till en kompis och 2 procent till en vuxen de känner. Att skicka till någon man lärt känna på nätet hade 28 procent erfarenhet av och att skicka till någon man inte visste vem det var hade 7 procent gjort. Det fanns inga skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller vem man skickat bilderna/filmerna till. De vanligaste orsakerna till att man skickat avklädda bilder eller filmer var att det var kul och spännande (79 %). Inte heller där fanns några signifikanta skillnader mellan könen. Den största skillnaden mellan pojkar och flickor var att 28 procent av flickorna skickat bilder för ”att få kommentarer på hur jag ser ut”, jämfört med 12 procent av pojkarna. Flickorna hade oftare känt sig hotade eller tvingade att skicka bilder oftare än pojkarna. (5,5 % vs 1,4 %) (Svedin et al., 2021).
I ECPAT Sveriges internetbaserade undersökning Nude på nätet från 2021 svarade 12 836 barn och ungdomar 10–17 år gamla på en webenkät om sina erfarenheter av sexting och sexualbrott på nätet (ECPAT, 2021). Att skicka nakenbilder, så kallade nudes, hade 48 procent av barnen gjort. En majoritet av flickorna (88%) och drygt hälften av pojkarna (53%) hade fått oönskade nakenbilder.
I EU-projektet SPIRTO om unga som skickar avklädda bilder (Jonsson et al., 2015) intervjuades 50
svenska och engelska unga mellan 15 och 25 år om varför de skickade/la ut bilder på nätet, hur de tänkte när de skickade bilderna och om bilderna orsakat dem några tvivel eller problem efter att de
14
1088
Bilaga 9
skickades. Få
beskrev allvarliga negativa händelser, även om de till exempel kunde beskriva att en
partner tjatat på
att de skulle skicka bilder. De flesta beskrev att de kände oro kring vad som skulle
hända med bilden/bilderna efteråt. Det fanns ofta flera anledningar till att bilderna skickats:
x
Roligt/ett sätt att flirta på och träffa nya människor
x
Som ett sätt att utforska sin sexualitet
x
Som ett sätt att få
bekräftelse
x
Att det är socialt accepterat, att alla andra gör det
x
Att det förväntas av en i en kärleksrelation
x
Man hade fått frågan om att skicka en bild eller blivit tvingad till att skicka en bild.
Säkerligen finns det ännu fler anledningar än de SPIRTOdeltagarna beskrev och som finns beskrivna ovan. Men vanligast vara att man tyckte att det var roligt och ett sätt att träffa människor och att flirta. Dessa motiv från SPIRTO-projektet stämmer mycket väl överens med svaren i den tjeckiska undersökningen (Kopecký
& Szotkowski, 2018) där svaren att det var en gåva till min pojk-/flickvän,
att det var roligt och ett sätt att flirta var vanligast, liksom svaren från den svenska undersökningen från 2014 (Svedin et al, 2015).
Mori och medarbetare (2021) genomförde en longitudinell studie med 894 ungdomar i sydöstra Texas (55,8% kvinnor; medelålder =17,04, SD=0,77). Latent klassanalys gjordes för att identifiera olika undergrupper baserat på olika deltagande i sexting och sexuella beteenden. Grupperingen gjordes baserat på sextingbeteende: att skicka, ta emot och begära sex och sexuella beteenden: sexuell aktivitet, användning av preventivmedel, tre eller fler partners och droganvändning före sexuell aktivitet. Kön, etnicitet, impulsivitet och livssituation analyserades som prediktorer och depressiva symtom som ett resultat. Analysen avslöjade fyra distinkta grupper: Inget sexting-låg sexuell risk (42,2 %), sexting-låg sexuell risk (4,5 %), Inget sexting - måttligt riskfyllt sex (28,3 %) och sexting måttligt riskfyllt sex (24,9 %). Kön och etnicitet förutspådde grupptillhörighet där kvinnor och ungdomar från etniska minoriteter mer sällan återfanns i grupper som uppvisade högre sexting. Impulsivitet och familjesammansättning förutspådde grupptillhörighet på så sätt att hög impulsivitet och att leva utan två biologiska föräldrar minskade sannolikhet att tillhöra grupper med inget sexting och lågt sexuellt riskbeteende. Gruppen sexting och måttligt sexuellt riskbeteende visade mer depressiva symptom.
Walker och medarbetare (2021) genomförde en studie om erfarenheter av spridning av pornografiska bilder utan samtycke. En enkätundersökning riktades till psykologistuderande 18–25 år gamla vid tre olika universitet i England. Enkäten besvarades av 391 studenter 321 kvinnor och 70 män). I undersökningen hade 71,10 % skickat och 78,26 % tagit emot sexuellt explicita meddelanden, 57,03 % hade skickat och 59,08 % hade fått sexuellt explicita bilder och 27,62 % hade skickat och 29,92 % hade fått sexuellt explicita videor.
15
1089
Bilaga 9 SOU 2023:98
Dully och medarbetare (2023) genomförde en systematisk översikt över kvalitativa studier publicerade 2013–2022 som rörde ungdomars (10–19 år gamla) erfarenheter av sexting. Det huvudsakliga syftet
med analyserna av de 28 inkluderade studierna var att formulera rekommendationer till professionella. Dessa rekommendationer kategoriseras som (a) "proaktiva" (förbättra positiv och kontextualiserad
utbildning och försök att minska sannolikheten för att unga människor ska få negativa erfarenheter av sexting), (b) "lyhörda" (bemötande av avslöjande av plågsamma upplevelser av sexting, inklusive
bildbaserade sexuella övergrepp [IBSA]), och (c) "kliniska" (ökad medvetenhet bland läkare om relevanta interventioner till unga människor som ägnar sig åt sexting eller som har blivit utsatta för
IBSA).
I en spansk studie (Molla-Asparza, López-Gonzáles & Losilla, 2021) där 647 ungdomar (12–18 år, M=13,7 år, 47,8 % pojkar) svarade på erfarenheter av sexting hade 61% av de tillfrågade åtminstone
erfarenhet av en form av sexting. Skickat sext hade 24,3 procent gjort medan 58 procent hade tagit emot sext och 18,9 procent hade vidarebefordrat en sext. Det vanligaste innehållet, det som man
definierade som sext, var bilder (47,6%) följt av videos (23,2%) och texter (17,5%). De flesta som fått sext fick det enbart i relation till en person (one-to-one channel, 43,4%) medan 33,2 procent hade fått
det enbart genom gruppkommunikation (group-channel). Drygt 23 procent (23,4%) hade mottagit sext
både genom en till en kommunikation och i gruppkommunikation.
Fler pojkar och äldre ungdomar rapporterade att de tagit emot och vidarebefordrat sexts än flickor och
yngre ungdomar gjort. Dessutom tycktes tid som spenderas med informations- och kommunikationsteknologi, användning i sig och frekvens av användning av sociala medier, att ha gått
om en klass i skolan, att ha låga akademiska förväntningar i matematik och en familjesituation med en
ensamförälder korrelera med en ökning av sexting.
I en annan spansk undersökning, med ett urval av 489 skolungdomar mellan 14 och 18 år studerade man livstidsprevalensen för tonåringarnas deltagande i sexting (Villacampa, 2017). Mottagande av
bilder eller videor på nakna eller nästan nakna barn via något digitalt medium hade 28,6 procent erfarenhet av och att vidarebefordra eller producera bilder eller videor på nakna eller nästan nakna
barn hade 8,2 procent erfarenhet av. Att ta bilder eller göra videor på sig själva, nakna eller nästan nakna (egenproduktion), hade 7,0 procent erfarenhet av medan 3,1 procent hade erfarenhet av att
någon annan tagit bilder på dem som spridits.
En del författare har delat upp sexting i två former, en med samtycke (consensual) och en utan samtycke (non-consensual). Barosso och medarbetare (2023) gjorde en systematisk översikt av 40
studier (publicerade mellan 2012 och 2021) med avsikt sammanfatta den befintliga kunskapen om
16
1090
Bilaga 9
faktorer och egenskaper som är förknippade med utövare av dessa båda former och att jämföra dem. Resultaten visade att manliga tonåringar var mer benägna att använda sig av båda formerna av sexting. Ungdomar som visade sig vara mer samvetsgranna, var mer extroverta och öppna, som spenderade mer tid online och var i ett stabilt förhållande var positivt förknippade med sexting med samtycke. Ungdomar som i stället saknade kontroll och var mer aggressiva var mer benägna att använda sexting utan samtycke.
Andra har studerat om barn och ungdomar kan känna sig pressade då det gäller sexting. Parti och medarbetare (2023) studerade mönstren för tidig sexting jämfört med sexting i senare tonår och om de med tidig sexting (i mellanstadiet) känner sig mer pressade än de med senare sexting (i gymnasiet). Studien, som omfattade 999 deltagare (649 flickor, 18–23 år gamla), visade att ungdomar som, börjar tidigt med sexting och/eller gör det innan de blivit sexuellt aktiva löper en högre risk för problem i samband med sexting och är mer benägna att söka terapi. De som varit tidiga i sin sexting kände sig betydligt mer pressade än de som var aktiva i sexting i senare tonåren.
I Reed och medarbetares (Reed et al., 2019) undersökning av 159 sexuellt aktiva flickor (medelålder 17 år) hade 36 procent blivit pressade att sända sexuella bilder. I 51–59 procent var förövaren en man som de kände eller var vän med medan 46 procent av förövarna utgjordes av en partner och 49 procent av någon de inte kände.
I en svensk undersökning studerade Lunde och Joleby (2021) erfarenheter av sexting och känslomässiga reaktioner hos 1 653 grundskoleelever i Västsverige. Av dessa angav 349 deltagare (21,1 % av hela urvalet, 10 % av alla pojkar, 35,7 % av alla flickor) att de hade erfarenhet av att någon försökte pressa dem att skicka sextingbilder eller videor (data publicerade i Burén & Lunde, 2018), och 225 deltagare (ålder 13–16 år, m = 14,4 år, SD = 0,93; 87,1 % flickor) gav ytterligare information om dessa upplevelser i fritextsvar som bearbetades genom tematisk analys. Resultaten visade på en rad situationer innefattande både explicit och implicit press. Den upplevda pressen framkallade mycket olika känslomässiga reaktioner, allt från svåra fysiska och psykologiska reaktioner, till att bli stressad eller att vara till synes obekymrad. En majoritet av ungdomarna rapporterade framgångsrika strategier för hur man kunde avvärja de oönskade sexuella förfrågningarna.
Några studier har inkluderat barn och ungdomar från flera länder som både skapat större underlag och möjliggjort internationella jämförelser då det gällt sexting.
I den största europeiska studien undersökte i vilken utsträckning sexting (definierat som att skicka text, bilder eller videos) representerar ett problematiskt beteende i tidiga och sena WRQnUHQ
âHYþtNRYi
2016). Med hjälp av data från EU Kids Online II-projektet (17 016 deltagare i åldern 11–16 från 25
17
1091

Bilaga 9 SOU 2023:98
europeiska länder, 49,7 % pojkar), genomfördes analyser separat för fyra grupper: yngre flickor, äldre flickor, yngre pojkar och äldre pojkar. Sextingförekomsten den senaste tolvmånadersperioden var för flickor 11–14 år 1,6 procent och för flickor 15–16 3,8 procent. För pojkar var motsvarande siffror 2,2 procent bland 11–14 åringar och 6,7 procent bland 15–16 åringar.
I en undersökning av 4 564 ungdomar i åldrarna 14–17 år i fem europeiska länder (England, Norge, Italien, Bulgarien och Cypern) studerades förekomsten av pornografi, sexuellt tvång och sexuella övergrepp samt sexting i en nära relation (Stanley et al., 2018). Även om det var liten skillnad i unga människors tillgång till mobiltelefoner, fanns det stora variationer mellan länder i förhållande till att skicka och ta emot sexuella bilder och meddelanden. Mellan 6 och 44 procent av de unga kvinnorna och mellan 15 och 32 procent av de unga männen sa att de hade skickat en sexuell bild/meddelande (definierat som naken- eller nästan nakenbilder eller meddelanden som talade om att ha sex) till en partner. Liknande andelar unga kvinnor (mellan 9 % och 49 %) och en något högre andel unga män (20 % till 47 %) rapporterade att de fått en sexuell bild/budskap från en partner. I alla länder var detta ofta en ömsesidig aktivitet, eftersom ungefär två tredjedelar av ungdomar som skickat en bild/meddelande också hade fått en. Den högsta förekomsten för både att skicka och ta emot sext var i England och de lägsta på Cypern.
I en undersökning med avsikt att studera personlighetsdrags samband med sexting deltog totalt 5542 deltagare 13 till 30 år gamla (M = 20,36 år; SD= 3,67; 60,4 % flickor) från 10 olika länder (Morelli et al., 2020). De deltagande länderna var Polen, USA, Italien, Tjeckoslovakien, Turkiet, Belgien, Kina, Ryssland, Irland och Uganda. I genomsnitt hade 39,7 procent sänt sext vilket varierade från 54,3 procent (USA) till 14,4 procent (Kina). Att ha känt sig tvingad att sända sext hade 15,7 procent erfarenhet av varierade mellan 5,5 procent (Polen) till 35,9 procent (Turkiet).
I en studie undersöktes sambanden mellan sexting respektive självkontroll och självkänsla som psykologiska korrelationer (Wachs, Wright & Wolf, 2017). Studien inkluderade 1 818 ungdomar
mellan 12 och 17 år (Mage = 14,3, SD = 1,4) från Tyskland, Nederländerna och Thailand. Både ökad självkänsla och ökad självkontroll minskade sannolikheten att skicka sexter.
De flesta som undersökt barn och ungdomars erfarenheter av sexting har vanligtvis frågat om man någonsin gjort det medan några frågat om den senaste tiden, till exempel de senaste sex månaderna eller det sista året, som studien ovan från EU Kids Online âHYþtNRYi

I en undersökning från Ontario Kanada studerade Kim och medarbetare (2020) förekomsten av att
skicka och ta emot sexuellt explicita bilder (sexting) bland 2 537 ungdomar i åldrarna 14 till 17 år (medelålder = 15,42, pojkar = 51,6 %) under de senaste 12 månaderna. Prevalensen att ha skickat och
18
1092
Bilaga 9
ta emot sexter under de senaste 12 månaderna var 14,4 procent respektive 27,0 procent. I ojusterade logistiska regressionsanalyser var icke-vita ungdomar och de som bor i låginkomsthushåll mindre benägna att skicka eller ta emot sexts jämfört med vita och icke-låginkomstungdomar. Ungdomar som avslöjade sin sexuella läggning eller sexuella tillhörighet som könsminoritet (homosexuell, bisexuell eller transgender) var 3 till 4 gånger mer benägna att skicka och ta emot sexter än ungdomar som inte hade avslöjat dessa identiteter. Högre nivåer av psykiska problem observerades generellt bland ungdomar som skickade eller tog emot sexter. I helt anpassade modeller var låg inkomst och etnisk minoritetsstatus associerade med minskade odds för att skicka och ta emot sexter, medan sexuell att tillhöra en könsminoritet var associerat med ökade odds. Social ångest associerades med minskade odds för att skicka och ta emot sexts medan beteendestörning var associerad med förhöjda odds.
Andra har tittat på om det finns ett samband mellan sexting och sexuell utsatthet i form av sexuellt tvång/sexuella övergrepp i möten i verkliga livet. Noorishad och Trottier (2022) genomförde en webbaserad enkät i fransktalande Kanada med 1 076 deltagare (74,6% kvinnor) i åldern 16–83 år (M= 23.8, SD= 8.4) och fann att 24,05 procent av de som sextat hade känt sig tvungna till det (27,8 % av kvinnorna, 7,3 % av mannen och 66,7 % av de icke binära). De som sextat hade också signifikant (p<.001) fler erfarenhet av oönskade sexuella aktiviteter (sexuella trakasserier såväl som försök till och fullbordade smekningar, kyssar eller beröring av brösten rumpan eller skrevet) utanför nätet (70, 9 %) jämfört med de som inte sextat (61,4 %.). Att vara ung, att vara kvinna och att ha tidigare erfarenheter av personlig sexuell utsatthet var de tre viktigaste prediktorerna för att bli tvingad till sexting. Dessa fynd stämmer överens med litteraturen om polyviktimisering, som visar att har man varit offer för en typ av utsatthet så innebär det en ökad risk att uppleva andra former av utsatthet (Finkelhor et al, 2007; Ross et al., 2019).
I en studie av 450 kvinnliga tonåringar (medelålder 19,2 år SD= 0.74) undersökte man i Texas om det fanns ett samband mellan olika sextingerfarenheter och sexuell utsatthet offline (Choi, Van Ouytsel, & Temple, 2016). Deltagarna tillfrågades om sina erfarenheter av sexuellt tvång och deras deltagande i olika sextingbeteenden som att bli tillfrågad att skicka en sext (45,7%), begärt att få en sext (24%), skickat en sext (36,4%) samt fått en sext utan att ha gett tillstånd (32,7%). Logistiska regressioner användes för att analysera dessa relationer, samtidigt som man kontrollerade för ålder, etnicitet, utbildningsnivå, livssituation och sexbeteenden året före studien. Offline sexuella övergrepp var signifikant förknippat med att skicka (aOR 1,79), att bli tillfrågad om en nakenbild (aOR 2,35), samt att få en nakenbild utan att ha gett tillstånd (aOR 2,08).
I en annan undersökning från USA med ombads 1 133 studenter på grundutbildningen vid två college (18–30 år, M=20, 65,1% kvinnor) fylla i en onlineundersökning som retrospektivt undersökte internetbeteenden, erfarenheter att få sexuella uppmaningar på nätet eller grooming online som unga
19
1093
Bilaga 9 SOU 2023:98
samt de utfrågades uppfattningar om upplevelsen (Greene-Colozzi et al., 2020). Tjugotre procent av totalt 1 133 deltagare kom ihåg att de som minderårig haft en lång, intim konversation med en vuxen främling från ett chattrum på nätet spå ett sätt som stämde med ett mönster av sexuell grooming online. Även om mindre än hälften (38 %) av ungdomarna som involverade sig i en intim onlinerelation med en vuxen främling träffade den vuxne personligen, så rapporterade en stor majoritet av de som gjorde det att mötet lett till fysiskt sexuellt umgänge (68%).
I en longitudinell spansk studie undersöktes den ömsesidiga påverkan mellan sexting och två typer av kränkningar online. Det gällde bland sexuella uppmaningar (solicitation) från vuxna och nätmobbning (Gámez-Gaudix & Mateos-Pérez, 2019). Urvalet bestod av 1497 minderåriga mellan 12 och 14 år som svarade på frågor om sexting, sexuella uppmaningar och nätmobbning i början av studien och igen vid uppföljningen ett år senare. Ettårsprevalensen för sexting vid den första mätningen var 7,6 procent och 17,5 procent ett år senare. Prevalensen för sexuell uppmaning var 7 respektive 15 procent och för nätmobbing 49,4 respektive 46,4 procent. Resultaten visar att minderårigas deltagande i sexting vid första tidpunkten förutspådde en signifikant ökning av både sexuella uppmaningar och nätmobbning under uppföljningen. Sexuella uppmaningar och nätmobbning var båda relaterade till ökad sexting ett år senare.
3.2.1 Sammanfattning
Lite beroende på olika definitioner, åldrar men framför allt på de frågeformuleringar som använts kan man konstatera att livstidsprevalensen för sexting varierar betänkligt, tabell 2. I de svenska undersökningarna varierar erfarenheterna av att skicka en sexting (bild/video) mellan 25 och 48 procent och man ser dessutom ser en ökning över tid (Svedin et al., 2015; 2021). Att frivilligt skicka en sexuell bild till någon kan i sig innebära att den sprids, oavsett om det är till en partner eller någon annan men att lägga ut en bild anses öka risken för att den även hamnar i pornografiska sammanhang. Det var dock betydligt mindre vanligt att lägga ut bilder på nätet, 2 - 5 procent hade gjort det i de ingående undersökningarna. Att sexting ökar över tid har även andra undersökningar konstaterat (Madigan et al., 2018). Sexting |NDUlYHQPHGnOGHUQ
0DGLJDQâHYþtNRYi6WDQOH\HWDO RFKDWWVlQGDHQVH[WlU
generellt vanligare bland flickor än bland pojkar (Svedin et al, 2015; 2021; Marcum et al, 2022). De flesta uppger att de skickat en sexuell bild som ett roligt sätt att flirta, för att träffa nya människor, som ett sätt att utforska sin sexualitet, som ett sätt att få
bekräftelse, för att det är socialt accepterat och för
att alla andra gör det samt att det förväntas i en kärleksrelation (Jonsson et al, 2015; Kopecký
&
Szotkowski, 2018).
En relativt stor andel har känt sig tvingade att sända en sext 5,5–35,9 procent (Morelli et al., 2020; Lunde & Joleby, 2021), något som är vanligare i yngre åldrar (Parti et al., 2023).
20
1094
Bilaga 9
Marcum och medarbetare (2022) konstaterade att bristande självkontroll predicerade sextingbeteendet och Mori och medarbetare (2021) fann att personer med mer impulsivitet hade högre sextingintensitet och ett allvarligare sexuellt riskbeteende. Detta återspeglas också i Wachs och medarbetares undersökning (2017) där både en högre självkänsla och en ökad självkontroll minskade sannolikheten att skicka sexter.
Tabell 2. Sammanfattning livstidsprevalens sexting
Undersökning
Ålder år el M
Sexting text %
Sexting bild/video %
Sexting totalt %
Lägga ut bilder %
Översiktsartiklar
Madigan et al., 2018
11,9–17,0
14,8
Marcum et al., 2022
18–27
19,7–52,0
1
Enskilda studier
Patchin & Hinduja, 2019 12–17
13,0
Kopecký
& Szotkowski, 2018 9–17
24,8 15,4
3,19–4,96
2
Molla-Asparza et al., 2021 12–18
24,3
Villacampa, 2017
7,0
Morelli et al., 2020
13–30
39,7 14,4-54,3
Svenska studier
Svedin et al., 2015
18
24,7 21,7/27,1
3
2,1 2,6/1,5
3
Svedin et al., 2021
18
36,9 29,0/43,2
3
5,0
ECPAT, 2021
10–17
48,0
1
Lägre siffra dokumenterade sexakter o högre nakna/halvnakna bilder/videor,
2
lägre videos o högre
bilder,
3
pojkar/flickor
Högkonsumtion av informations- och kommunikationsteknologi, användningen och en högre frekvens i användningen av sociala medier, skolsvårigheter (Molla-Asparza et al., 2021) och en familjesituation där den unge inte lever med bägge sina föräldrar korrelerar alla med en ökning av prevalensen av sexting (Mori et al., 2021, Svedin et al., 2015; 2021).
21
1095
Bilaga 9 SOU 2023:98
I de svenska studierna visade det sig också att de som hade erfarenhet av sexting också upplevde sin familjs ekonomi som sämre (Svedin et al., 2015; 2021), oftare var födda i Sverige och levde med föräldrar födda i Sverige (Svedin et al, 2021) samt att de skattade sin relation till sina föräldrar som signifikant sämre (Svedin et al, 2015).
Sexting i olika former har dessutom visat sig vara förknippat med ökad risk för sexuell utsatthet och sexuella övergrepp offline (Choi, VanOuytsel, & Temple, 2016; Pedersen et al., 2022; Noorishad & Trottier, 2022).
Avslutningsvis kan man se att i studier som baseras på annonserade Onlinepaneler, dit man själv kan anmäla sig, ser man en högre prevalens av sexting, exempelvis ECPAT’s undersökning. Den sammanfattande bedömningen är att omfattningen då det gäller att skicka bilder, videos och filmer uppskattas variera mellan 7 och 37 procent och att lägga ut bilder mellan 2 och 5 procent bland barn och ungdomar i de refererade undersökningarna.
SNS s°²©¤®©®§ ¡¶ °¯²®¯§²¡¦©³«¡ ¢©¬¤¥² µ´¡® ³¡´¹£«¥L ¨ä®¤°¯²² ¯£¨
³¥¸´¯²´©¯®
Spridning av pornografi utan samtycke (nonconsensual sharing of pornography), ofta benämnd hämndporr (revenge porn) kan ses som en undergrupp eller ett delfenomen av nättrakasserier/nätförföljelse (cyberharassment/cyberstalking) och har enligt flera undersökningar ökat under senare år (Powell et al., 2020). Att sprida pornografiska bilder utan samtycke behöver nödvändigtvis inte vara hämndporr utan kan också vara ett led i att göra sig tuff bland kamrater genom att sprida bilder som man kommit över eller att sälja dem för att tjäna pengar.
I en undersökning från England (Walker et al., 2021) förklarades spridning utan samtycke vanligen som något som gjordes för skojs skull/ett skämt. Det ansågs i allmänhet inte vara problematiska, även om vissa offer uppfattade motiven som mer negativa och/eller relaterade till hämnd och därmed kom att orsaka stress och/eller ångest. Det vanliga är dock att det börjar med att bilder eller filmer är gjorda och delade inom en relation. När sedan relationen försämras eller upphör så hämnas den ena partnern genom att sprida bilderna till kamrater eller genom att lägga ut på dem en allmän eller pornografisk sida på nätet.
En annan form är sextortion där någon hotar att sprida sexuella bilder för att tvinga offret att skicka ytterligare bilder, ha sex eller för andra förmåner. Även om fenomenet ökat på senare år så finns det även här relativt få studier som belyser fenomenets omfattning och de drabbades erfarenheter. Även
22
1096
Bilaga 9
om offret hotas så innebär det inte att materialet sprids till det offentliga rummet utan det kan fortsatt stanna inom det privata rummet mellan offer och förövare. Sextortion har oftast inte nått samma uppmärksamhet som hämndporr sannolikt beroende på att många offer valt att förbli anonyma och att bilderna inte blivit spridda så ofta (Wittes et al., 2016).
3.3.1 Spridning av bilder utan samtycke (hämndporr)
Allmänheten och media har ofta hänvisat till spridning av sexuella bilder (pornografi) utan samtycke som "hämndporr". Hämndporr uppstår när en person laddar upp naken-/halvnakenbilder på någon online, ofta som hämnd efter att ett förhållande har avslutats. Hämndporr ingår därför under paraplyet spridning av sexuella bilder (pornografi) utan samtycke, men spridning utan samtycke inkluderar inte alltid hämndporr (Bates, 2017). Även om spridning av pornografiska bilder utan samtycke fått ökat medieintresse på senare år konstaterar Bates (2017) att få akademiska publikationer tagit upp problemet. De få artiklarna har oftast fokuserat på de legala aspekterna och fram till 2016 fanns inga studier om förekomst eller erfarenheterna hos de som varit utsatta för att få sina bilder spridda utan samtycke. Därefter har några undersökningar kommit, i huvudsak från USA. Några review undersökningar har gjorts, dessa har ofta varit breda och övergripande och inte fokuserade på barn och tonåringar.
En systematisk granskning av Walker och Sleath (2017) rapporterades en stor variation av andelen ungdomar som har ägnat sig åt distribution av hämndpornografi (1,5–32,0 %). Det gäller explicita bilder som i stor utsträckning delas i samband med ett romantiskt sammanbrott i ett förhållande och där den distribuerande personen söker hämnd. En liknande variation identifierades med avseende på att de själva utan samtycke ofta spred sexuella texter (sms som innehåller sexuellt explicit innehåll) (3,0–26,0 %) mer allmänt och där hämndpornografi utgjorde en underavdelning.
I den tidigare relaterade systematiska översiktsartikeln av Madigan och medarbetare (2018a) inkluderande 39 studier med 110 380 deltagare fann man att medelprevalensen för att vidarebefordra en sext utan samtycke var 12,0 procent (95% KI, 8,4%-15,6%) och att ha fått en sext vidarebefordrad utan samtycke var 8,4 procent (95% KI, 4,7%-12,0%).
I en review med fokus på TFSV (Technology-Facilitaded Sexual Violence) genomförd av Patel och Roesch (2022) och som omfattade 25 artiklar delades förekomsten in i tre underavdelningar av TFSV som barn och ungdomar kunde utsättas för. Dessa var (1) produktion av pornografiskt material utan samtycke (nonconsensual creation), (2) spridning av pornografiskt material utan samtycke (nonconsensual distribution) samt (3) hot och om att sprida pornografiska bilder (threathening to distribute sexual explicit images or videos). Av undersökningen framgick stora skillnader mellan studierna oftast beroende på varierande definitioner i de frågor som ställts. Spridning av pornografiskt
23
1097
Bilaga 9 SOU 2023:98
material utan samtycke varierade mellan 0.8 och 24,1 procent i de ingående studierna. Liknande mönster fanns beträffande produktion av pornografiskt material utan samtycke som varierade mellan 9,1 procent till 24,2 procent samt hot om att sprida pornografiska bilder som varierade mellan 4 och 17,4 procent. Endast två av undersökningarna hade barn och ungdomar som målgrupp (Patchin & Hinduja, 2020; Reed et al., 2019)
I Patchin och Hindujas undersökning (2019) med ett nationellt representativt urval av 5 593 amerikanska elever (12–17 år gamla, medelålder 14,5 år, 49,9% pojkar) svarade 4,1 procent att någon delat en sext av dem utan tillåtelse och att 4,2 procent själva delat en sext av någon annan utan tillåtelse.
Reed och medarbetare (Reed et al., 2019) undersökte 159 sexuellt aktiva flickor (medelålder 17 år) som var aktuella på en hälsoklinik i ett låginkomstområde i San Diego USA. Av dessa hade 6 procent fått sexuella bilder spridda mot sin vilja. Förövaren var en manlig partner (83%) eller en tillfällig partner (hook-up partner) (67%)
I en portugisisk undersökning studerade man förekomsten av "abusive sexting" dvs att skicka eller få oönskade sexuellt explicita texter eller bilder (Barroso et al., 2021). En tvärsnittsstudie genomfördes med 4 281 deltagare i åldern 12–20 år (2 264 flickor och 2 017 pojkar), av vilka 204 (4,8 %) ägnade sig åt kränkande sextingbeteenden och 182 (4,3 %) själva identifierade sig som offer för sexting utan samförstånd. Missbruk av sexting var vanligare bland pojkar och ungdomar mitt i åldersspannet. Offer för missbruk av sexting var oftare barn till ensamstående föräldrar.
Walker och medarbetare (2021) genomförde en enkätundersökning om erfarenheter av spridning av privata sexuella meddelanden, bilder eller videos utan samtycke. Undersökningen riktade sig till psykologi- och juridikstuderanden 18–25 år gamla vid tre olika universitet i England. Enkäten besvarades av 391 studenter 321 kvinnor och 70 män med en medelålder av 20.4 år (SD=1.59). I
undersökningen uppgav 13,3 procent av studenterna att de hade erfarenheter av spridning av sexuella bilder utan samtycke och 3,9 procent spridning av videos utan samtycke. Det vanligaste var att de privata bilderna hade spritts av en nära vän (86,5%) eller en annan vän (40,5%). Bilderna hade vanligtvis spritts via en messaging app/service, på mobiltelefon (40,5%) eller fysiskt visats (73,0%). Bilderna hade lagts ut publikt på en social nätverkssida som till exempel Facebook (2,7%) eller på en allmän websida (5,4%). De som fått sina bilder spridda uppfattade att förövarens motivation för detta var att visa upp/skryta (55,1%), hämnas/ orsaka stress (14,3%) eller att skämta (12,2%) medan de som fått filmer spridda uppfattade att det var på skämt (20%) eller att visa upp/skryta (15%).
24
1098
Bilaga 9
Gámez-Gaudix och medarbetare (2022) genomförde en skolundersökning med 1820 spanska ungdomar 12–17 år gamla om deras erfarenheter av spridning av pornografiska bilder utan samtycke (nonconsensual sexting) och sextortion. Medelåldern på de svarande var 13,4 år (SD=1,4) och undersökningsgruppen bestod av 929 flickor och 878 pojkar. I undersökningen hade 4,3 procent erfarenhet av spridning av pornografiska bilder utan samtycke vilket var vanligare bland flickor 4,6 procent jämfört med pojkar 2,2 procent (p <.001).
Finkelhor, Turner och Colburn (2022) genomförde en bred nationell onlinebaserad prevalensundersökning 2021 beträffande olika former av internetrelaterade sexualbrott mot barn i USA. I undersökningen medverkade 2639 individer 18–28 år gamla som ombads besvara frågor om sina erfarenheter av online och teknikunderlättande övergrepp under sin uppväxt (före18 års ålder). Av deltagarna svarade 3,1 procent att de haft erfarenhet av hämndporr (4,4% flickor och 1,7% pojkar) och att det var vanligast i åldern 13–15 år (53,8%). Förövaren var i 51,7 procent en person som var 18 år eller yngre och var till tre fjärdedelar (76,6%) någon som offret redan kände utanför nätet (partner 50,1%, vän eller släkting 10,9%, bekantskap 20,2%).
I en dansk undersökning där man samlat in och analyserat ungdomars svar på frågor när de tog kontakt med den danska rådgivningssajten "Börnetelefonen" (Mandau, 2021) på grund av IBSA (Image Based Sexual Abuse) beskrev 104 av de 157 kvinnliga deltagarna (11–20 år gamla) sina erfarenheter. Trettiofyra av de 104 (32,7%) uppgav att de hade blivit fotograferade mot sin vilja och lika många att deras bilder spridits. Sextortion rapporterades av 29/194 (27,9%). Bilderna hade delats/spridits dels via sociala media som Snapchat, Screenshot och Facebok (82/104) dels via video-chat webbpages (11/104).
I en trenationersundersökning (Australien, Nya Zeeland och Storbritannien) av Powell och medarbetare (2020) visade det sig att i gruppen 16–19 åringar (6,1% av 6109 svaranden) så hade 37,5 procent av ungdomarna fått sexuella bilder tagna mot sin vilja, 27,9 procent hade erfarenheter att få bilder spridda mot sin vilja och en lika stor andel hade blivit hotade att de skulle spridas (sextortion).
I den tidigare refererade 10-nationsundersökningen (Morelli et al., 2020) varierade andelen ungdomar som spritt bilder utan tillstånd från 9 procent (Turkiet) till 23,7 procent (Uganda).
I ECPAT Sveriges regelbundna undersökningar Nude på nätet presenterades i 2021 års undersökning att 23 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna att de fått nakenbilder av sig spridda (ECPAT, 2021). I 2022 års undersökning lyftes frågan om ungdomars erfarenheter av så kallade exposekonton
(ECPAT, 2023) vilket är en form av organiserad spridning av sexuella bilder utan samtycke. I undersökningen svarade 13 433 barn och ungdomar 10–17 år gamla (52% flickor) på olika berättelser
25
1099
Bilaga 9 SOU 2023:98
om utsatthet på nätet. Nästan var sjätte flicka (14%) och knappt en av tio pojkar (8%) och icke-binära (7%) svarade att de hängts ut på ett exposekonto, något som bland annat var mycket vanligare bland flickor med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF-diagnos. De flesta som undersökt barn och ungdomars erfarenheter av sexting har vanligtvis frågat om man någonsin gjort det medan andra frågat om den senaste tiden, till exempel de senaste sex månaderna eller senaste året.
Boer och medarbetare (2021) använde data från "Sex under 25 år", en representativ nationell undersökning om sexuell hälsa bland ett urval av 20 834 holländska 12–24-åringar. Cirka 4 procent (4,2%) av ungdomarna av rapporterade att de delat nakenbilder eller sexvideos av någon annan utan deras tillstånd under de senaste sex månaderna. Att dela sexuella bilder var vanligast bland män (6,3 %), bisexuella (8,2 %) och de som tittade på online porr flera gånger i veckan (9,2 %) samt de som hade blivit utsatta till oönskade sexting (8,0%). Andelen var dock högst i gruppen vars egen personliga sexting nyligen delats av andra (19,0 %).
I den tidigare nämnda norska undersökning Ung i Oslo (Pedersen et al., 2023) med 9 825 ungdomar (53% flickor, medelålder 17.1 år, SD=0.9) tillfrågades ungdomarna bl.a. om erfarenheterna av imagebased sexual abuse (IBSA). IBSA definierades i undersökningen som om någon under det senaste året mot deras vilja hade distribuerat bilder eller videos där de var nakna eller deltog i en sexuell handling.
Av alla ungdomarna hade 4,6 procent upplevt IBSA under det senaste året (4,8% flickor och 4,3% pojkar, p=0.13). I undersökningen delade man in ungdomarna utifrån om de varit med om ”IBSA bara”, ”physical sexual victimization (PSV) bara” eller både och. De som hade varit med om ”IBSA bara” utgjorde 2,9 procent (flickor 2,8%, pojkar 3,0) och de kännetecknades av att de kom från familjer med högre socioekonomiskt status. De associerades också med överdriven användning av sociala medier, nätmobbning, alkoholförgiftning och tidig sexuell debut. Inga andra variabler var associerade med ”IBSA bara” jämfört med ungdomar utan erfarenheter av vare sig IBSA eller PSV. De med både IBSA och PSV var de som hade störst psykosociala problem. Inga uppgifter om vart
bilderna spridits rapporterades i studien
Sklenarova och medarbetare (2018) genomförde en online undersökning med 2 238 tyska ungdomar i åldern 14–17 år om deras erfarenheter av online sexual solicitation (OSS) under det senaste tolv månaderna. Drygt 51 procent (51,3%) av ungdomarna hade haft någon form av sexuell aktivitet på nätet (konversation, utbytt bilder eller haft sex) varav 43,9 procent hade haft det med en jämnårig och 22,2 med en vuxen. Av de drygt 23 procent (23,2 %) av ungdomarna som upplevt OSS med jämnåriga
rapporterade 5,9 procent (2,6% av alla) negativa erfarenheter och av de 22,2 procent som rapporterade sexuella interaktioner med en vuxen online rapporterades 10,4 procent (5,9% av alla) som negativa. Författarnas slutsats var att ungdomar ofta ägnar sig åt sexuella interaktioner på Internet men att
26
1100
Bilaga 9
endast ett relativt litet antal uppfattar sådana kontakter som exploaterande. Flickor och ungdomar med ofullständig familjesituation, utländsk nationalitet, högre utbildning, homo- eller bisexuell läggning, och de som inte upplevt socialt stöd hade betydligt större erfarenhet av OSS.
I en studie av 300 universitetsstuderande i USA 18–27+ år gamla (53% 18–20 år) analyserades sexting och spridning av bilder utan samtycke (Marcum et al., 2022). Av de svarande hade 52 procent erfarenhet av att ha sänt en naken eller halvnaken bild av sig själv till någon annan och 19,7 procent hade sickat en bild eller video där de genomförde en sexuell handling. Av de svarande hade 15 procent erfarenheten av att någon spritt en naken eller halvnaken bild på dem mot deras vilja och 1,7 procent då de genomförde en sexuell handling. En mindre andel hade erfarenheten att någon lagt upp en bild/video på sociala media som antingen var en naken eller halvnaken (0,7 %) eller utförde en sexuell handling (0,3%). En något större andel, 4,7 procent respektive 0,7 procent, hade erfarenheter av hot om att få nakenbilder eller bilder med sexuella handlingar utlagda (sextortion). Bristande självkontroll var prediktor för sexting och sexting i samband med av dating-appar predicerade spridning av bilder och videor.
3.3.2 Sextortion
I Gámez-Gaudix och medarbetares undersökning ovan från Spanien (2022) svarade 2,6 procent av ungdomarna att de hade erfarenheter av sextortion vilket var vanligare bland flickor 3,1 procent jämfört med pojkar 1,9 procent (p <.001).
Patchin och Hinduja (2020) genomförde under tre månader 2016 en onlineundersökning som riktade sig till 12–17 år gamla elever (medelålder 14.5 år) i USA med målsättningen att fånga deras erfarenheter och uppfattningar om mobbning, internetmobbing och relaterade tonårsbeteenden. Sammanlagt svarade 5 569 elever (svarsfrekvens 15%) och av dessa svarade 5,0 procent (4.1% av flickorna och 5,8% av pojkarna, p <.001) att de varit offer för sextortion någon gång under uppväxten. Icke heterosexuella var signifikant mer utsatta jämfört med heterosexuella barn och ungdomar (10.9% jfm 4,5%, p <.001).
De elever som varit utsatta för sextortion (N = 276) studerades vidare med avseende på vem som hotade dem, hur de blev hotade och för vem de berättade om sin upplevelse. Sammantaget var pojkvänner/flickvänner de som mest sannolikt var förövaren för både pojkar (31,7 %) och flickor (32,2 %). Detta följdes av andra vänner i verkligheten (pojkar: 26,1 %; flickor: 16,5 %) och vänner endast online (pojkar: 19,9 %; flickor: 11,3 %). Ingen av skillnaderna mellan pojkar och flickor om vem som hotade dem var statistiskt signifikanta. När det kom till hur offret hotades svarade de flesta att det handlade om upprepad oönskad kontakt online eller på telefon (pojkar: 42,9 %; flickor: 40,9 %). Det var också vanligt att förövare som använt
hot att exponera sexuella bilder också i verkligheten skickat en sexuell bild till någon annan (pojkar:
27
1101
Bilaga 9 SOU 2023:98
25,5 %; flickor: 29,6 %), postat personlig information nätet (pojkar: 25,5 %; flickor: 17,4 %) och postat en sexuell bild på nätet (pojkar: 24,8 %; flickor: 26,1 %). Flickor var signifikant mer benägna än pojkar att säga att de blev förföljda eller trakasserade (pojkar: 8,7 %; flickor: 23,5 %, p =.001).
Pojkar var mest benägna att rapportera händelsen till en vän som var under 18 år (45,3 %), medan flickor var mest benägna att berätta för en förälder (pojkar: 28,6 %; flickor: 41,7 %, p <.05) eller någon auktoritetsperson i deras liv (förälder, polis eller någon i skolan) (pojkar: 34,8 %; flickor: 47,0
%, p <.05). Få ungdomar rapporterade händelsen till en webbplats eller app (pojkar: 5,0 %; flickor: 7,0 %). Ungefär lika få hade rapporterat händelsen till polisen (pojkar 6,8% flickor 7,0%).
I undersökningen av Finkelhor, Turner och Colburn (2022), som genomfördes 2021, svarade 3,5 procent att de haft erfarenhet av sextortion (5,5% flickor och 1,5% pojkar) och att det var vanligast i åldern 16–17 år (59,1%). Förövaren var i nästan en tredjedel (31,4%) av fallen en person som var 18 år eller yngre men 40,6 procent svarade att man inte visste eller att förövarens identitet var okänd. Av
de som kände till förövarens identitet så var det i knappt hälften av fallen (45,8%) någon som offret redan kände utanför nätet (partner 31,6%, vän eller släkting 5,5%, bekantskap 9,6%) medan det för 13,6 procent bara var en bekantskap på nätet.
Wolak och medarbetare (2018) genomförde under tre månader 2015 en studie över Facebook där unga vuxna (18–29 år gamla) ombads svara på ett frågeformulär om erfarenheter av sextortion. I undersökningen jämfördes de 18–19 åringar som varit utsatta för sextortion när de var 17 år eller yngre (N=572) med de som utsatts när de var 18–25 år gamla (N=813). Förövaren av sextortion var
till 92 procent en pojke och av dessa var drygt hälften (52%) 17 år eller yngre.
I fortsättningen beskrivs bara den yngre gruppen från Wolak och medarbetares undersökning (2018) där 91,1 procent var flickor och 24,7 procent var 15 år eller yngre vid första tillfället. Nästan 60 procent (59,4%) kände förövaren och av dessa var 59 procent nuvarande eller tidigare pojkvän, en femtedel (21%) en vän eller bekant medan något färre (15%) var någon offret kände från skola eller arbete. Tre fjärdedelar (75,3%) gav medvetet de sexuella bilderna till förövaren. Det var ungefär lika vanligt att offret lämnade ut bilder till förövaren för att man var i en romantisk relation (69,8%) som att offret också kände sig pressad (67,3%). Andra sätt var att offret blivit fotad/filmad utan medgivande (21,7%) eller att någon annan givit bilden/filmen till förövaren (11,5%). De bilder som offret hotas med innehöll sexuella handlingar (onani eller med en annan person), inga sexuella handlingar men könsorgan (32,7%), inga sexuella handlingar eller könsorgan men nakenhet (23,3%) och sexuell posering i till exempel underkläder (18,2%). Det förövaren begärde av offret var, med avsikt att få fler sexuella bilder eller filmer av offret (66,1%), att offret skulle stanna eller komma tillbaka i relationen med förövaren (42,1%), att offret skulle se ut
28
1102
Bilaga 9
på ett visst sätt eller göra speciella saker på bilderna (36,4%), att offret skulle komma till ett möte på riktigt (21,9%), att mötas och ha sex online (29,7%) eller att skada sig själv eller förövaren (13,1%). Hoten på nätet utgjordes av att förövaren skulle lägga ut bilder på nätet (64,5%), skicka bilder till vänner eller bekanta till offret eller förövaren (63,8%), skicka bilder till offrets familj (47,4%), att inkludera offrets namn med de utlagda bilderna (41,1%) eller att skapa falska konton eller sexuella bilder föreställande offret (25,9%). Hoten utanför nätet utgjordes av att förövaren skulle skapa problem för offret i skolan eller på arbetet (40,4%), söka upp eller stalka (förfölja) offret (33,7%), slå, våldta, döda eller på andra sätt skada offret (29,2%) eller att skada offrets familj, vänner eller husdjur (13,6%). Av de 47,2 procent som hotat med aktiviteter hade (72,2%) genomfört det genom stalking online, skickat sexuella bilder på offret till någon (49,3%), lagt ut sexuella bilder på nätet (38,1%), lagt ut personlig information om offret på nätet (25,6%) eller hackat sig in på ett konto som tillhört offret (20,0%). Då det gällde hot om aktiviteter utanför nätet hade 43 procent av offren blivit stalkade eller ofredade alternativt fått problem i skolan eller på arbetsplatsen på grund av förövaren (41,9%). I 32,9 procent hade förövaren slagit, våldtagit eller fysiskt skadat eller försökt skada offret medan för 10,7 procent hade förövaren ofredat eller skadat offrets familj, vänner eller husdjur. Konsekvenserna för offret blev att man förlorade relationen till en vän eller familjemedlem (46,0%), behövt söka psykisk eller medicinsk hjälp (28,7%), behövt lämna eller byta skola, fått skolrelaterade problem (13,6%) eller flytta till ett nytt bostadsområde, samhälle eller stad (10,1%). Drygt hälften (50,9%) avslöjade inte för någon familjemedlem eller vän vad som hänt och anledningen till det var vanligtvis genans och skamkänslor (81,4%), att man trodde sig kunna hamna i problem (68,4%) eller att man skulle kunna handskas med det själv (46,0%). Drygt 25 procent (25,8%) trodde inte att det skulle hjälpa att avslöja till en familjemedlem eller vän och ungefär lika många (25,1%) var rädda för att förövaren skulle få reda på att man hade de berättat. Bland de som hade avslöjat för en familjemedlem eller vän (49,1%) hade de gjort det till någon som var yngre än 18 år (57,3%) medan drygt fyrtio procent (40,2%) hade avslöjat för någon vän äldre än 18 år. Avslöjandet kunde också ske till föräldrar (35,9%) eller annan vuxen familjemedlem (14,6%).
Knappt 20 procent hade anmält det hela till en websida eller app (18,2%) och en fjärdedel av dessa tyckte att det var hjälpsamt (24,0%) medan 46,2 procent inte tyckte det var hjälpsamt att göra denna anmälan. Endast i 13,1 procent av fallen hade det gjorts en polisanmälan.
Walsh och Tener (2022) genomförde djupintervjuer med amerikanska unga vuxna i åldrarna 18–25 år som utsatts för sextortion. De intervjuade svarade på en annons på Facebook och av de som forskarna kontaktade (n=298) medverkade 48 (16%) varav 73 procent kvinnor. Nästan hälften hade utsatts före
18 års ålder. Den kvalitativa intervjuanalysen avslöjade fyra huvudteman: det första rörde variationen av de känslomässiga kopplingarna mellan offer och förövare; det andra temat beskrev de många olika
29
1103
Bilaga 9 SOU 2023:98
hoten; det tredje temat beskrev samhälleliga reaktioner mot överlevare efter avslöjande av övergreppen; och det sista temat beskrev på vilket sätt deltagarna integrerade erfarenheterna av sextortion i sin livsberättelse.
3.3.3 Sammanfattning
Att bilder sprids på olika sätt innebär inte att alla bilder hamnar på pornografiska websidor eller på andra öppna delar av nätet. Endast två undersökningar redovisar vart bilderna spridits. I undersökningen av Mandau (2021) redovisas att när bilderna spridits är det i 79 procent sociala medier och i en mindre utsträckning video-chat webbpages (11%). Walker och medarbetare (2021) redovisar i sin undersökning att bilderna hade lagts ut publikt på en social nätverksida som t. ex Facebook (2,7%) eller på en allmän websida (5,4%).
När det gäller sextortion så vet vi redan genom definitionen att påtryckningar och hot har förekommit och att en del ungdomar, som en följd av det, delat med sig av bilder. Men vi saknar dock information från de flesta undersökningarna hur stor del av bilderna som också i verkligheten lagts ut, bortsett från undersökningarna av Wolak och medarbetare (2018) och Patchin & Hinduja (2020). Där har de som hotat i 38,1 procent (Wolak et al., 2018) respektive 24,8 procent (pojkar) - 26,1 procent (flickor) (Patchin & Hindija, 2020) också lagt ut bilderna på nätet. Inte heller har vi information om var bilderna lagts ut.
Oavsett om det är pornografiska bilder utan samtycke, hämndporr eller sextortion som studerats är det genomgående mönstret att flickor är mer utsatta än pojkar, tabell 3. Ett annat genomgående mönster att förövaren vanligen är relativt jämnårig och någon man redan känner, inklusive en partner (Wolak et al., 2018; Reed et al., 2019; Patchin & Hinduja, 2020; Finkelhor et al., 2022).
Hoten vid sextortion innebar ofta aktiviteter både på och utanför nätet. Det kunde gälla att lägga ut bilder på nätet eller att skicka bilder till vänner, bekanta och familjemedlemmar (Wolak et al., 2018, Patchin och Hinduja, 2020). Men hoten kunde också vara riktade mot vardagslivet genom att skapa problem i skolan eller på arbetet, genom att söka upp och förfölja offret eller på olika sätt hota med att skada offret eller offrets familj, vänner eller husdjur (Wolak et al., 2018).
Avslutningsvis kan man notera att i studier som baseras på annonserade Onlinepaneler, dit man själv kan anmäla sig, ser man en högre prevalens som till exempel i Powell och medarbetares undersökning (2020), i och ECPAT’s undersökningar. Detsamma gäller om man vänder sig till en stödlinje (Mandau, 2021) i tabell 3.
30
1104
Bilaga 9
Tabell 3. Livstidsprevalens att få bilder spridda mot ens vilja, hämndporr och sextortion
u®¤¥²³ö«®©®§
Ŭ¤¥²L å² ¥¬¬¥² m
m¯´ ®å§¯®³ ¶©¬ª¡ E
h䮤°¯²² E
s¥¸´¯²´©¯® E
Ö¶¥²³©«´³¡²´©«¬¡²
Madigan et al., 2018 11,9–17,0 8,4 Patel & Roesch, 2022 8,8 0,8-24,1
7,2 4,0-17,4
e®³«©¬¤¡ ³´µ¤©¥²
Barroso et al., 2021 12–20 4,3 Gámez-Gaudix et al., 2022
12–17 4,3 (4,6/2,2)
2
2,6 (3,1/1,9)
2
Patchin & Hinduja, 2019 12–17 4,1 Patchin & Hinduja, 2020 12–17 5,0 (4,1/5,8)
2
Reed et al., 2019
17
6,0
Finkelhor, Turner & Colburn , 2022
18–28
1
7,2 (10,4/3,8)
2
3,1 (4.,4/1,7)
2
3,5 (5,5/1,5)
2
Mandau, 2021
11–20 32,7
5
27,9
Morelli et al., 2020 13–30 9,0–23,7 Powell et al., 2020 16–19 27,9 Marcum et al., 2022 18–27 1,7–15,0
4
1,7–4,7
4
s¶¥®³«¡ ³´µ¤©¥²
ECPAT, 2021
10–17 23/16
2
ECPAT, 2023
10–17 14/8
3
1
Före 18 års ålder,
2
Flickor/pojkar,
3
Utlagd på exposekonto,
4
Lägre siffra dokumenterade sexakter
o högre nakna/halvnakna bilder/videor,
5
bara flickor
De redovisade frekvenserna bland barn och ungdomar då det gäller att skicka bilder, videos och filmer mot någons vilja, hämndporr och sextortion beräknas variera mellan 0,8–24 procent, 3,1 procent och 2–17 procent respektive i de i översikten ingående studierna, tabell 3.
31
1105
Bilaga 9 SOU 2023:98
SNT d¯«µ¥®´¥²¡¤¥ ³¥¸µ¥¬¬¡ ö¶¥²§²¥°°
I denna genomgång finns väldigt få studier på barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp som dokumenterats och spridits på olika sätt. Då lagstiftningar i olika länder använder olika begrepp har vi utgått från sexuella övergrepp som dokumenterats i samband med ett fysiskt möte.
I en serie svenska undersökningar om ungdomar sex och internet har frågan ställts om de sexuella övergrepp som ungdomen rapporterat också hade dokumenterats via bilder eller film. I studien från 2009, Unga sex och Internet, som omfattade 3 503 svenska 18-åriga ungdomar, uppgav 38 (7,2%) av de 526 som utsatts för sexuella övergrepp att övergreppen också dokumenterats i form av bilder eller filmer (Svedin & Priebe, 2009). Av dessa 38 uppgav 8 (21,1%, eller 1,5% av alla som utsatts för övergrepp) att bilderna spridits.
I undersökningen från 2014, Unga sex och Internet- i en föränderlig värld (Jonsson & Svedin, 2017) var det 50 (4,6%) av de som utsatts för sexuella som visste att de blivit fotograferade/filmade medan 130 (12,0%) inte visste om de blivit det eller inte. Av de som fotograferats var det 13, 26,0 procent eller 1,2 procent av alla som utsatts för övergrepp, som visste att filmerna spridits och 30,0 procent eller 1,4 procent av alla som inte visste.
I undersökningen från 2020–21, Unga, sex och internet efter #metoo - om ungdomars sexualitet och utsatthet för sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020/2021, uppgav 83 av de 834 (10%) sexuellt utsatta ungdomarna att de vid något tillfälle blivit dokumenterade (Svedin et al., 2021). Ytterligare 148 eller 17,7 procent visste inte om de blivit dokumenterade eller inte. Av de 83 elever som fotograferats eller filmats under övergreppen uppgav 26,5 procent (n= 22) att bilderna spridits (motsvarande 2,6% av alla utsatta), 41 procent (n= 34) visste inte, medan 32,5 procent uppgav att bilderna inte spridits. Det fanns inga signifikanta könsskillnader vad gällde dokumentation av övergreppen.
I en något annorlunda studie gjorde Kocturk (2020) en genomgång av onlinenyheter om sexuella övergrepp (SA) mot barn i skolmiljön under en dryg fyraårsperiod i Turkiet. Man fann 163 rapporterade fall och via en arkivforskningsmetod analyserades därefter nyheterna med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visade att 95,5 procent av SA-incidenterna inkluderade fysisk kontakt,
27,6 procent inkluderade verbala övergrepp, 6,4 procent inkluderade exponering för pornografiskt innehåll och 5,8 procent inkluderade exhibitionism. Dessutom inkluderade minst 14,7 procent av incidenterna cyber SA och 9,2 procent inkluderade videoinspelning.
32
1106
Bilaga 9
Sammanfattningsvis kan man se att dokumentation av sexuella övergrepp sker i 4,6–10 procent av
fallen enligt de ovan refererade svenska underökningarna och att av dessa visste 21–26 procent av offren att bilderna spridits. Detta betyder att 1,2–2,6 procent av alla som varit utsatta för sexuella övergrepp vet att bilderna spridits medan 30–41 procent, motsvarande 1,4–4,1 procent av alla inte visste om bilder spridits.
I såväl undersökningen från 2014 som 2020–21 var den psykiska ohälsan sämre, mätt med TSCC (Trauma Symtom Checklist for Children), hos de som blivit dokumenterade i samband med de sexuella övergreppen jämfört med de som varit utsatta för sexuella övergrepp utan dokumentation. Hälsan var dock ytterligare försämrad om offret visste om att bilderna/filmerna blivit spridda (Jonsson & Svedin, 2017; Landberg, Svedin, & Jonsson, 2022). Att inte veta om bilderna spridits eller inte visade sig även i undersökningen från 2014 vara lika belastande som om man visste enligt TSCC (Jonsson & Svedin, 1017).
SNU s䬪¡ ³¥¸ ¯£¨ ¤¯«µ¥®´¡´©¯®
I den ovan beskrivna serien av svenska undersökningar om ungdomar sex och internet tillfrågades också ungdomarna om de haft erfarenhet att sälja sex mot ersättning. En av följdfrågorna var om man låtit sig fotograferas eller filmas naken mot ersättning eller om man blivit fotograferad eller filmad i sexuella situationer mot ersättning.
I rapporten från 2009 (Svedin & Priebe, 2009) uppgav 51 (1,5% av de 3 313 som svarade på frågan, 1,7% pojkar och 1,2% flickor) att de sålt sex mot ersättning. Av dessa hade 18 (35,2%) låtit sig fotograferats eller bli filmad naken mot ersättning och lika många dvs 18 att de blivit fotograferade eller filmade i sexuella situationer mot ersättning.
I undersökningen från 2014 svarade 51 (0,9 % av 5764 medverkande, 1,2% pojkar och 0,6% flickor) ungdomarna att de någon gång sålt sex mot ersättning. Av dessa svarade 9 (18,8%) att de hade låtit sig fotograferas eller filmats nakna medan 7 (13,7%) uppgav att de blivit filmade i sexuella situationer mot ersättning (Svedin et al., 2015).
I undersökningen 2020–21 var motsvarande siffror bland de 37 som någon gång sålt sex (1,1 % av 3 256 medverkande, 0,8% pojkar och 1,4% flickor) 15 (40,5 %) respektive 11 (29,7 %), vilket visar på en ökning av dokumentation i samband med försäljning av sex (Svedin, Landberg & Jonsson, 2021).
33
1107
Bilaga 9 SOU 2023:98
Sammanfattningsvis visar de tre undersökningarna att de som sålt sex mot ersättning (0,9–1,5 % av ungdomarna) och låtit sig fotograferats eller filmats nakna mot ersättning utgör 19–41 procent medan de som låtit sig fotograferas eller filmats i sexuella situationer mot ersättning uppgår till 14–35 procent. Av undersökningarna framgår inte om och hur bilder eller filmer spridits.
I ECPAT Sveriges undersökning Nude på nätet presenterades i 2021 års undersökning att 57 procent av flickorna och 21 procent av pojkarna hade fått förfrågan att sälja nakenbilder och 3 procent av flickorna och 4 procent av pojkarna uppgav att de sålt sex till någon de träffat på nätet.
I en longitudinell studie från Schweiz (n= 1 294, medelålder 17,4 år, SD= 0.37) fann man att 2,0 procent (2,5 % av flickorna och 1,5 % av pojkarna) hade sålt sexuella tjänster under de senaste två åren (dvs. i åldrarna 15–17 år) (Averdijk et al., 2020). Den vanligaste formen av kommersiell sexualiserad exploatering bland 17-åriga flickor var att bli ”sedd, fotograferad eller filmad naken” mot ersättning, 1,6 procent (pojkar 0,5%).
Finkelhor och medarbetare visade i sin undersökning från 2021 (Finkelhor et al., 2022) att 1,7 procent av de svarande hade erfarenhet av online commercial sexual exploitation som baserades på tre frågor om man haft erfarenhet av samtal med sexuellt innehåll, sänt eller lagt upp en sexuell bild eller video på sig själv eller på någon annan sexuell aktivitet mot ersättning. Denna siffra är något högre än de svenska undersökningarna men då det är helt olika designer på studierna är det svårt att dra några säkra slutsatser/jämförelser.
Koops (2009) definierar fyra typer av sexuella gränsöverträdelser mot barn och ungdomar på webben: onlineproduktion av bilder av sexuella övergrepp (produktion av barnpornografi), visning av bilder av sexuella övergrepp (konsumtion av barnpornografi), grooming, och sexuella övergrepp via webbkamera. Koops, Dekker och Bricken (2018) gör en översikt över publikationer där webcams använts i sexuella aktiviteter men redovisar inte dessa åldersspecifikt. Man konstaterar dock att video cams/chats också har visat sig spela en roll då det gäller minderåriga som säljer sex och hänvisar till att en intervjustudie av unga svenska kvinnor som hade sålt sex före 18 års ålder (Jonsson, Svedin, & Hyden, 2014). Studien visade att dessa kvinnor i flera fall hade utfört live webbkamerasex mot betalning. Utöver detta finns
34
1108
Bilaga 9
det ännu endast marginella uppgifter i den vetenskapliga litteraturen om ungdomar som själva erbjuder sexuella tjänster via webbkamera.
s¡¡®¦¡´´®©®§³¶©³ «¡® ¶© ³¥ ¡´´ ¦å µ®§¤¯¡²L ¯ ä® ¯²¯¡®¤¥L ³ä¬ª¥² ³¥¸ HPLY–QLUE ©
Sverige och 1,7–2,0% internationellt). I de svenska studierna hade 19–41 procent av de som sålt sex fotograferats eller filmats nakna mot ersättning och 14-35 procent fotograferas eller filmats i sexuella situationer. I de ovan relaterade och återkommande svenska studierna hade 62,2–78,4 procent av de som sålt sex mot ersättning erfarenheter av sexuella övergrepp och 40,0–54,1 procent erfarenhet av penetrerande övergrepp vilket var mångdubbelt vanligare än bland de som inte sålt sex.
SNV o²§¡®©³¥²¡¤ °¯²®¯§²¡¦©°²¯¤µ«´©¯® ¥¤ µ®¤¥²å²©§¡
Det mesta som skrivs om barn, ungdomar och pornografi handlar nästan uteslutande om hur barn och unga påverkas av att titta på olika former av pornografi, numera via sina mobiler och surfplattor. Andra fokuserar på barnpornografi (sexuella övergreppsbilder på barn) men i litteraturöversikten (2015–2022) har inga vetenskapliga artiklar om barn och ungdomar som utnyttjas i porrindustrin påträffats om man bortser från exemplen med eget producerat material som läggs ut på olika forum på nätet, se sextingavsnittet.
I en kvalitativ kartläggning av den svenska porrindustrin åren 2018–2019 berättade samtliga nio kvinnliga intervjupersoner med erfarenheter av att ha filmats i pornografiproduktion att de allra flesta som hamnar i porrindustrin är unga kvinnor runt 18 år, men även att vissa är minderåriga (Donevan, 2019). Att unga kvinnor dras in i porrindustrin stämmer väl överens med tidigare forskning om prostitution och andra former av kommersiell sexualiserad exploatering, som visat att de flesta kvinnor groomas och rekryteras in redan som minderåriga (Urada et al., 2019; Waltman, 2016).
SNW d¥´ ¯¦¦¥®´¬©§¡ ²µ¥´ M ¤ä² ³ªä¬¶°²¯¤µ£¥²¡¤¥ ¢©¬¤¥²O¶©¤¥¯³ ¯£¨ ¤ä²
¢©¬¤¥²O¶©¤¥¯³ ³¯ ´¡§©´³ ¥¬¬¥² ³°²©´´³ ¯´ ¤¥® ¡¶¢©¬¤¡¤¥³ ¶©¬ª¡ ¦©®®³N
I denna genomgång återfanns väldigt få artiklar som redovisar hur vanligt det är att minderåriga (under 18 år) förkommer på kända nätsidor för porr som till exempel PornHub och om den producerade pornografin i sitt innehåll eller uttryckssätt i sådana fall skiljer sig från vuxenpornografi. Bilderna som hamnar i det offentliga rummet kan ha spridits, det vill säga lagts upp på en webbsida eller en app, inom ramen för sexting eller sålts som en form av sexuell exploatering. Men bilderna kan
35
1109
Bilaga 9 SOU 2023:98
också lagts upp mot personens vilja inom ramen för sexuella övergrepp, sextortion eller hämndporr, figur 1.
Quayle och medarbetare (2018) studerade den International Child Sexual Exploitation Image Database (ICSE DB) som då omfattade mer än 8000 identifierade offer från nästan 50 länder. Databasen innehåller mycket viktig information om bilddokumenterade övergrepp mot barn. Det allmänna syftet med studien var att kvantifiera egenskaperna hos barn i identifierade olagliga bilder från UK ICSE DB (n = 687) med det underordnade syftet att beskriva skillnader mellan de barn som själva tagit bilder och de vars bilder hade tagits av andra. Barnen hade identifierats genom polisutredningar i England och bilderna skickats till Interpol. Analysen visade på en ökning av identifierade offer under de studerade åren 2006–2015. Nästan två tredjedelar var flickor (63,2%), majoriteten var vita och medelåldern var 11.2 år samtidigt som den största åldersgruppen var mellan 14 och 15 år. Av bilderna var 44,3 procent självtagna (34,4 % tagna under tvingande förhållanden och 9,9 % utan tvång). Den näst största gruppen (26,1%) utgjordes av bilder tagna av någon familjemedlem. När man studerade vem som tagit bilderna (producenten) i förhållande till barnets ålder, indelade i tre grupper, fann man signifikanta skillnader (p <0.0001). Bilder på barn som var under sju år då bilderna togs, hade oftast producerats av någon familjemedlem (68,6%) medan i åldersgruppen sju till elva år togs de flesta bilderna av familjemedlemmar (40,3 %) eller vuxna/familjevänner/kamrater (41,0 %). Då det gällde åldersgruppen mellan 12 och 17 år var bilderna ofta självtagna bilder tagna under tvång (48,1 %). Av alla barn med självtagna bilder, som tagits utan tvång var 71,2 procent i den äldsta åldersgruppen (12– 17 år) och av alla barn som tagit självtagna bilder under tvång, var 93,4 procent också i den äldsta gruppen. Sedan 2010 hade antalet självtagna bilder varje år överstigit mer än 40 procent av det totala antalet bilder i databasen. Även om självtagna bilder kan uppfattas som mindre oroande, klassificerades två tredjedelar som tagna under tvång. En slutsats var att det är av största vikt att fortsätta att utreda dessa fall inom ramen för offeridentifieringsprogram.
Shor (2019) analyserade innehållet i 172 av de mest sedda professionellt producerade videofilmerna från den pornografiska hemsidan PornHub.com som laddats ner mellan 2000 och 2016. De var
heterosexuella par som agerade på videofilmerna men fokus var på kvinnorna i undersökningen. Även om man inte fann någon skillnad mellan nivåerna av aggression i videor med tonårsartister (under 20 år, n= 55, 32%) och de med vuxna artister (20–40 år, n=117), var de förra mer benägna att ha en titel som antyder aggression (p= .023) och att inkludera anal penetration (p= .026, våldsam p= .008) och ansiktsutlösning (p= .014). Dessutom, även om alla kvinnliga artister var mer regisserade att uttrycka nöje/njutning i relation till aggressiva handlingar, så var detta samband starkare i videor med tonårsartister (p <.01). Dessa videor skildrar aggression och förnedring som både konsensuellt –
det
vill säga män som dominerar kvinnor som vill bli dominerade –
och sensuellt – det vill säga att de
syftar till att skapa nöje för både män och kvinnor.
36
1110
Bilaga 9
Salter och Whitten (2022) presenterar en studie vars syfte var att analysera innehållet i ett urval av 1004 bilder som producerats tiden innan övergrepp på internet blev aktuellt (före mitten på 1990-talet)
för att sedan jämföras med 34 561 samtida övergreppsbilder. Bägge materialen hade samlats in och fanns vid Canadien Center for Child Protection som också driver Cybertip,ca som är Kanadas
officiella tipslinje då det gäller Child Sexual Abuse Material (CSAM). Det första materialet på 1004 bilder (med 1 252 unika barn) avbildade sexuella övergrepp av en vuxen
mot ett barn (27,1 %) och sexuella kontakter mellan barn (11,1%) medan majoriteten av bilderna avbildade ett ensamt barn (79,8%). Flickor fanns på 83,9 procent av bilderna och pojkar fanns på 19,3
procent av bilderna. En jämförelse mellan materialen (n=1 322 barn och vuxna individer före internet, n= 12 600 barn och vuxna individer år 2016) underströk allvaret i material före internet samtidigt som
jämförelsen mellan de två tidsepokerna visade att medelåldern för flickor som utsatts i övergreppsmaterialet hade sjunkit och att övergreppens svårighetsgrad hade ökat. Vuxna i
bildmaterialet hade ökat (från 24 till 54%) och ensamma barn i materialet minskat (från 61 till 26 %). Studien belyser de betydande övergrepp som barnen utsattes för redan före internet och menar att
populariseringen av internet trots det kan kopplas till en trend mot mer allvarliga kränkningar av barn, något som återspeglas i övergreppsmaterialet. Författarna understryker att hemmets roll som den
huvudsakliga platsen för produktion av sexuellt övergreppsmaterial ställer stora utmaningar för
förebyggande arbete, tidigt ingripande och lagföring.
En del ungdomar använder sociala medieplattformar, som Instagram, för sexualiserad
självpresentation, vilket inkluderar att lägga upp bilder där någon knappt är klädd, har en sexig blick eller där sexuell villighet antyds. Dessa beteenden kan vara ett första steg mot sexting. Med tanke på
att ungdomar är starkt påverkade av kamraters uppfattningar, använde Van Ouytsel och medarbetare
(2020) i en studie en modell för villighet. Detta för att bedöma hur tonåringars uppfattningar om andra kan påverka deras egna beteenden att lägga ut bilder. Studien genomfördes bland 2 626 elever (58,4 %
flickor) mellan 14 och 21 år (M = 16.1; SD = 1,0) i 10 gymnasieskolor i nederländsktalande samhällen i Belgien. Resultaten visade att äldre ungdomar och flickor var mer benägna att lägga upp bilder på sig
själva på Instagram än yngre och pojkar. Modellerna visade att kamratnormer, villighet och attityder var signifikant förknippade med intentionen att lägga upp bilder. De upplevda normerna för
ungdomars föräldrar var inte signifikant relaterade till beteendet.
Kusz och Bouchard (2020) fokuserade i sin studie på innehållet i barnpornografiska websidor. Studien hade som fokus att försöka bedöma om kön har ett viktigt samband med förekomsten av bilder av
exploaterade barn på webbplatser. De 300 undersökta webbplatserna var antingen direkt eller indirekt kopplade till en känd webbplats för barnpornografi. Webbplatser som karaktäriserades av bilder där
barn utnyttjas jämfördes med andra webbplatser. Förekomsten av utnyttjande av barn var signifikant
37
1111
Bilaga 9 SOU 2023:98
förknippat med antalet videor, antalet bilder, antalet sökord för flickor och sökord för sexualisering av unga flickor. Det senare indikerade att båda sökorden var associerade med webbplatser som är kända för att innehåller olagliga bilder.
Maas et al (2021) studerade användandet av så kallade slutpages bland 1 867 universitetsstuderanden vid ett universitet i USA (36,4 % cis-/transkönade män, 63,6 % cis-kvinnor; 18–24 år gamla, M = 20,4 år). Slutpages definierades som digitalt skapade grupper, webbplatser eller e-postlistservrar avsedda att dela naken- eller halvnakna bilder på andra, vanligtvis flickor och kvinnor, vanligtvis utan deras vetskap eller samtycke och med möjlighet för användare att kommentera deras utseende, sexualitet och sexuella upplevelser. Av hela gruppen hade 33,6 procent besökt en slutpage, vilket var vanligare bland män (40,3%) än bland kvinnor (29,9%).
Tojeiro och medarbetare (2020) utgick från 729 bilder som beslagtagits från 26 förövare i samband med polisutredningar i Kent, England. Offren var oftast vita flickor åldern runt 9,5 år och de flesta brottslingarna (män, vita) var i åldersgruppen 18–24. De flesta bilderna visar erotisk posering utan sexuell aktivitet, men 13,4 procent visar sexuell aktivitet av en vuxen mot ett barn och 12,8 procent visar sexuell aktivitet av ett barn riktat mot en vuxen. Intressant var dock att när förövaren var en man i interaktionen på bild (n= 473 av bilderna) så var offret en flicka (77,8%) medan när förövaren var en kvinna (n=19 av bilderna) så var offret i drygt hälften av fallen en pojke (51,4%). Explicita skildringar av fysisk aggression, förnedring eller öppet fysiskt lidande var påfallande sällsynta. Det fanns ingen information om eller hur stor andel av bilderna som spridits över nätet.
Sammanfattningsvis har vi bristfällig kunskap om hur vanligt det är att barn och ungdomar är
avbildade med nakenbilder eller sexuella handlingar på nätet, det vill säga i pornografiska sammanhang där vuxna förekommer. Endast studien av Shor (2019) ger en fingervisning om att cirka en tredjedel (32 %) av materialet på PornHub återger bilder/videos/filmer med aktörer som är yngre än 20 år. Vi vet dock från andra studier att vuxna i porrindustrin ofta startat redan som minderåriga (Jonsson, Svedin, & Hyden, 2014; Urada et al., 2019; Waltman, 2016). Flickor tycks vara mer
benägna att själva lägga ut bilder på nätet men av beslagtagna bilder där 44,3 procent var självtagna visade det sig att majoriteten av bilderna var tagna under tvingande förhållanden (Quayle et al., 2018). Oroande är, att när unga återfinns i pornografiska sammanhang såsom på PornHub medverkade de oftare under en titel som antyder aggression och att anal penetration och ansiktsutlösning är vanligare (Shor, 2019). En annan studie visade också att över tid, fram till 2016, så sjönk medelåldern bland flickor som utsatts i övergreppsmaterial och materialets svårighetsgrad hade ökat samtidigt som förekomsten av vuxna i materialet hade ökat och ensamma barn minskat (Salter & Whitten, 2022).
38
1112
Bilaga 9
SNX så²¢¡²¡ §²µ°°¥²
Det finns barn och ungdomar som är mer sårbara än andra för att bli utsatta över nätet. Två grupper som ofta nämns är HBTQ ungdomar och barn och ungdomar med någon form av funktionsnedsättning.
Van Ouytsel och medarbetare (2020) genomförde en undersökning bland 1 293 barn och ungdomar med en medelålder på 14.79 år (SD = 1,97) i det nederländsktalande området i Belgien där man jämförde erfarenheterna av sexting mellan cisgender- och könsminoritetsungdomar. Resultaten visade att ungdomar från könsminoriteter hade mer erfarenhet av att någon gång ha blivit pressade att skicka en sextingbild. Det fanns inga signifikanta skillnader när det gäller att ta emot sexter eller vidarebefordrade sexter. Ingen av könsminoritetsungdomarna rapporterade att de hade vidarebefordrat en sextingsbild från någon annan, till skillnad från 9,3 procent av cisgender ungdomarna. Samma forskningsgrupp (Van Outsel et al., 2021) fortsatte med en undersökning där man gjorde en jämförelse mellan 1 306 LGB ungdomar (Lesbian, Gay and Bisexual) och heterosexuella ungdomar (50,5% flickor, medelålder 15 år) och deras internetvanor med fokus på sexting. Resultaten visade att LGB-ungdomar var mer benägna att någonsin ha skapat, skickat eller fått en sextingbild än heterosexuella ungdomar, 26,6 procent jämfört med 11,8 procent, under de senaste två månaderna. LGB ungdomarna var också mer benägna att någonsin ha upplevt press från någon annan att skicka ett sextingmeddelande. Flickor hade också oftare upplevt press att ägna sig åt sexting än pojkar. Det fanns inga signifikanta skillnader för kön eller sexuell läggning för vidarebefordran eller för att se på vidarebefordrade sextingbilder. Studien visade att tonårsflickor och LGB-ungdomar löper en högre risk att uppleva sexuellt tryck online.
I Patchin och Hindujas undersökning (2019) av ett nationellt representativt urval av 5 593 amerikanska skolelever (middle and high school students, 12–17 år gamla, medelålder 14,5 år, 49,9% pojkar) var det mer än dubbelt så vanligt att ungdomar, som inte var heterosexuella, hade erfarenhet av sextortion jämfört med heterosexuella ungdomar (10,9% jmf 4,5%).
I en nyligen publicerad studie av 728 gymnasieelever i Sverige (50,4 % flickor och 46,4 procent pojkar; 14,4 procent LGB+ ungdomar i åldern 12 till 19 år (medelålder 14,3 år) undersökte Sciacca och medarbetare (2023) hur vanligt spridning av sexuella bilder utan samtycke var. Drygt 14 procent (14,3%) av LGB+ ungdomarna hade denna erfarenhet medan motsvarande förekomst bland heterosexuella barn och ungdomar var knappt sex procent (5,9%).
De svenska undersökningarna från 2014 och 2020–21 visade också att ungdomar där könsindelningen pojke/flickade inte passade (ickebinära) oftare hade erfarenhet av sexting (46,2% jmf 36,9%) (Svedin
39
1113
Bilaga 9 SOU 2023:98
et al., 2021) och av att lägga ut bilder på nätet (11,3% jmf 2,1) (Svedin et al., 2015). I undersökningen 2020–21 identifierade sig färre som skickat avklädda bilder/filmer som heterosexuella (81,3 % vs 83,8 %) och fler antingen som homo- eller bisexuella, osäkra eller inget av dessa (19,7 % vs 16,3 %). Det var också fler bland de som identifierade sig som transpersoner som skickade avklädda bilder/filmer (1,5 % vs1,1 %) (Svedin et al., 2021).
I ECPAT Sveriges internetbaserade undersökning Nude på nätet från 2022 fokuserades på brottsutsattheten bland barn och ungdomar som identifierade sig som HBTQIA+ (homosexuella, bieller pansexuella, transpersoner, queera personer, intersexpersoner, asexuella/aromantiska personer) (ECPAT, 2023). Av de 6919 som svarade på frågan om man identifierade sig som HBTQIA+ svarade 1 133 barn i åldrarna 13–17 att de gjorde det. I studien uppgav också 36,6 procent av flickorna och 19,2 procent av pojkarna som tillhörde HBTQIA+ gruppen att de haft erfarenhet av förfrågningar om att sälja nakenbilder på nätet (jämfört med 34,0% av flickorna och 6,5% av pojkarna i referensgruppen).
Med utgångspunkt från studien Unga, sex och Intermet - efter #metoo (Svedin, Landberg &Jonsson, 2021) genomfördes en fördjupningsstudie, Mer utsatta än andra, med fokus på ungdomar med olika former av funktionsnedsättningar (Svedin, Landberg & Jonsson, 2022). I undersökningen fick ungdomarna svara på
frågan Har du någonsin skickat avklädda filmer/bilder där bröst, kön eller
rumpa syns? Av ungdomar utan funktionsnedsättning hade 36 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna i undersökningen någon gång skickat en avklädd bild. Funktionsnedsättningarna utgjordes av 16 olika diagnoser som grupperades i 4 grupper: fysiska, somatiska, neuropsykiatrisk och psykiatriska tillstånd. Det var betydligt vanligare att ungdomar som hade en funktionsnedsättning hade skickat avklädda bilder, 47 procent av flickorna och 33 procent av pojkarna. Det gällde oavsett vilken form av funktionsnedsättning man hade. Könsskillnaderna var genomgående stora. Det var mycket vanligare att flickor med någon funktionsnedsättning hade sänt avklädda bilder jämfört med pojkar med någon funktionsnedsättning. Könsskillnaderna gällde alla former av funktionsnedsättning och mer än 60 procent av flickor med neuropsykiatriska och psykiatriska tillstånd hade denna erfarenhet.
Även barn som har haft kontakt med socialtjänsten (child welfare system) har studerats och Kobulsky och medarbetare (2022) fann i en amerikansk studie av barn och ungdomar (middle and high school students, n= 3 433) att sexuella beteende och utsatthet var vanligare bland familjehemsplacerade ungdomar jämfört med ungdomar som inte haft kontakt med socialtjänsten (maximalt OR = 9.8). Ungdomar med inblandning av socialtjänsten i sitt liv men som inte placerats i familjehem rapporterade fler erfarenhet av mer osäker sex, sexting på grund av press, försök att hitta en sexpartner på nätet, att ha sex med en partner som man träffat online och av påtvingat sex (högst OR = 10.4).
40
1114
Bilaga 9
Sexting visade samband med sex med tvång och sexuella övergrepp i samband med dejting, att hitta en sexpartner på nätet och fysiskt våld.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det endast finns ett fåtal studier som har undersökt olika
sårbara gruppers utsatthet i form av nakenbilder eller sexuella handlingar på nätet. Man kan dock konstatera att studierna visar att barn med olika typer av sårbarhet oftare har erfarenhet av sexuell utsatthet på nätet. Detta gäller såväl HBTQI+ ungdomar som barn och ungdomar med någon form av funktionsnedsättning.
Sammantaget tyder forskning på att det är vanligare bland HBTQ-ungdomar, jämfört med heterosexuella ungdomar att skicka sexter (Gámez-Guadix & de Santisteban, 2018; Van Ouytsel, Walrave, & Ponnet, 2020; Patchin & Hinduja, 2019, Svedin et al., 2015; 2021) liksom att få bilder spridda utan samtycke (Sciacca et al., 2023). Tillsammans med att skicka sexter är det mer sannolikt att ungdomar som tillhör sexuella minoriteter oftare har bett om och fått sexter jämfört med sina heterosexuella jämnåriga (Van Ouytsel, Walrave, & Ponnet, 2019). Foody och medarbetare liksom och Hinduja konstaterade att LGBTQungdomar var mer benägna att vara two-way sexters, det vill säga att både att ta emot och skicka material jämfört med andra (Foody et al., 2021; Patchin & Hinduja, 2019). Det mer frekventa sextingbeteendet bland HBTQ-ungdomar kan också återspegla den mer frekventa användningen av sociala medier och onlineverktyg som konstaterats bland HBTQungdomar (Chong, Zhang, Mak, & Pang, 2015). Sextingbeteenden kan också underlätta kommunikationen bland ungdomar som tillhör sexuella minoriteter och på så sätt bidra till deras välbefinnande (Chong et al., 2015). Sextingbeteende kan med andra ord spela en roll som en skyddande faktor mot upplevd diskriminering för HBTQ-ungdomar. Yngre ungdomar som tillhör sexuella minoriteter har visat sig vara mer benägna att uppleva press att delta i sexting (Van Ouytsel, Walrave, & Ponnet, 2019). Ungdomar som tillhör sexuella minoritetsgrupper har också visat sig mer benägna att uppleva/delta i transaktionell sexting, alltså sexting i utbyte mot något annat, än heterosexuella ungdomar (Van Ouytsel et al., 2020). De hade också en större risk att ha upplevt sextortion än heterosexuella ungdomar (Patchin & Hinduja, 2020).
Beträffande barn med olika former av funktionsnedsättningar och utsatthet i form av nakenbilder eller sexuella handlingar på nätet, så återfinns bara den svenska studien från 2022 under den aktuella tidsperioden. Undersökningen visade att barn med funktionsnedsättning oftare hade skickat avklädda bilder än andra barn oavsett diagnosgrupp.
SNY h䬳¡
Beträffande barn och ungdomars olika erfarenheter på nätet och deras hälsa är sexting, liksom i rapporten i övrigt, det mest studerade.
41
1115
Bilaga 9 SOU 2023:98
3.9.1 Sexting
Mori och medarbetare (2019) genomförde en systematisk review och meta-analys av 23 olika studier
med 41 723 medverkande (52,1 % flickor, 11,9–16,8 år gamla, medelålder 14,9 år) för att studera sambandet mellan sexting och sexuella beteenden samt psykisk hälsa. Signifikanta samband
observerades mellan sexting och ökad sexuell aktivitet (16 studier; OR, 3,66; 95% CI, 2.71-4.92), att
ha flera sexuella partners (5 studier; OR, 5.37; 95% CI , 2.72-12.67) , sämre preventivmedelsanvändning (6 studier; OR 2.16; 95% CI, 1.08-4.32) , en ökad förekomst av
beteendestörningar (3 studier; OR, 2,50; 95 % KI , 1.29-4.86) , oftare internaliserade problem som ångest/depression (7 studier; OR, 1,79; 95 % CI , 1.41-2.28) , högre alkoholanvändning (8 studier; OR, 3,78; 95 % CI , 3.11-4.59) , högre förekomst av droganvändning (5 studier; 3.48; 95% CI , 2.24-5.40)
samt rökning (4 studier; OR, 2,66; 95 % CI, 1.88-3.76). Resultaten indikerade att det för ungdomar
som sextade var en 1,8–5,4 gånger ökad sannolikhet också ha någon av de ovan uppräknade beteendena och hälsokriterierna. Moderatoranalyser visade att sambanden mellan sexting, sexuellt
beteenden och mentala hälsofaktorer var starkare hos yngre jämfört med äldre tonåringar. Författarna sammanfattade resultaten med att konstatera att sexting är förknippat med sexuella beteenden och
psykiska svårigheter, särskilt hos yngre tonåringar men att longitudinell forskning behövs för att bedöma effekternas riktning och analysera mekanismerna bakom sambandet mellan sexting och
sexuella beteenden och psykisk ohälsa.
Gassó och medarbetare (2019) genomförde en litteraturöversikt beträffande sambandet mellan sexting, psykisk hälsa och utsatthet bland ungdomar. Utifrån 30 olika studier, publicerade mellan 2012 och
2019 med barn och ungdomar 10–21 år gamla sammanfattade författarna att resultaten pekade mot en ökad förekomst av symtom på psykisk ohälsa. Särskilt depression (12 av 14 granskade studier) och
ångest (7 av 8 granskade studier) var relaterade till sextingbeteenden. Men ungdomarnas ålder verkade också spela en viktig roll, något som observerats tidigare av Mori et al., 2019). När ungdomarna blev
äldre tycktes symtom på mental hälsa vara alltmer förknippade med allvarligare sexting (aggravated sexting, med till exempel våld och hot) men inte när de var relaterade till frivilliga sextingbeteenden
(experimental sexting) och där äldre tonåringar inte hade blivit pressade. Därför kan det vara troligt att sambandet mellan sexting och dålig psykisk hälsa, depression och ångestsymtom förmedlas av tvång,
viktimisering och ålder. Fortsatt forskning behövs för att utforska denna hypotes ytterligare.
Gassó och medarbetares ovanstående slutsatser beträffande hälsa och sexting stärks av två andra undersökningar.
Lu, Baumler och Temple (2021) visade i en undersökning av 2 199 barn 14 år eller yngre i USA (medelålder 13.5 år, 49,5% flickor) att ta emot oönskade sexter associerades med depression,
impulsivitet, fientlighet, emotionell dysregulation och aggressivt temperament. Att vidarebefordra
42
1116
Bilaga 9
sexter utan tillåtelse var kopplat till fientlighet. Att be någon om sexter var kopplad till impulsivitet och aggressivt temperament, medan om man blev tillfrågad att skicka en sext var förknippat med depression, ångest, impulsivitet, fientlighet, emotionell dysreglering, och aggressivt temperament. Slutligen, var att sexting i samförstånd inte signifikant associerat med dålig hälsa av något slag.
Liknande resultat fann Klettke och medarbetare (2019) i en undersökning av 444 unga vuxna (medelålder 20 år) där man inte heller fann något samband mellan att ta emot eller skicka sexter totalt sett. Men att ta emot oönskade sexter, eller sexting under tvång, var associerat med högre förekomst av depression, ångest och stressymptom samt lägre självkänsla.
Doyle, Douglas och O'Reilly (2021) genomförde en systematisk litteraturöversikt av 54 artiklar publicerade mellan 2012 och 2021 med syfte att studera konsekvenserna av sexting bland ungdomar (yngre än 18 år). Resultaten av genomgången kunde delas in i fyra kategorier, nämligen psykologiska (viktimisering; sexuella övergrepp/kränkningar; mental hälsa och livskvalitet; känslomässiga utfall), beteendemässiga (sexuell aktivitet, riskbeteenden och utövande av övergrepp och trakasserier), relationsmässiga (personliga kontakter med andra och påverkan på rykte) samt på systemnivå (distribution/offentlig exponering av sextinginnehållet). Resultaten tydde på att konsekvenserna av sexting för barn och ungdomar är omfattande, vissa positiva och önskvärda, andra negativa och oönskade. Dessutom var de identifierade konsekvenserna lokaliserade längs ett kontinuum som spände från fördelar för ungdomars välbefinnande och relationer, över stigma och associerade svårigheter till allvarlig skada eller trauma.
Utifrån EU Kids Online II-projektet (17 016 deltagare i åldern 11–16 från 25 europeiska länder, 49,7 % pojkar), genomfördes flernivåanalyser med logistisk regression separat för fyra grupper: yngre flickor, äldre flickor, yngre pojkar och äldre pojkar (ŠevþtNRYi
2DYVHWWnOGHURFKN|QYDU
sexting statistiskt signifikant förknippat med känslomässiga problem och alkoholbruk. Denna effekt minskade hos äldre tonåringar, med undantag för känslomässiga svårigheter, som förblev relativt höga
hos äldre pojkar. Vaginalt sex var associerat med sexting hos både yngre och äldre pojkar medan, hos flickor, sambandet endast observerades i den äldre gruppen. Yngre pojkar med högre tillit till sin egen förmåga (self-efficacy) var mer benägna att skicka sexts än de med lägre tillit.
Även Morelli och medarbetare (2017) studerade alkoholens betydelse och fann i sin undersökning av 619 italienska tonåringar (medelålder 16,8 år, 63% flickor) att pojkar rapporterade betydligt mer sexting, alkoholkonsumtion och cyberpornografiberoende än flickor. Sexting var starkt korrelerat med alkoholkonsumtion och cyberpornografi. Förhållandet mellan cyberpornografi och sexting
modererades av olika nivåer av alkoholkonsumtion. Hos dem som rapporterade låg alkoholkonsumtion
43
1117
Bilaga 9 SOU 2023:98
var sambandet mellan cyberpornografi och sexting inte signifikant men hos dem som rapporterade hög alkoholkonsumtion var detta samband starkare och signifikant.
Finkelhor och medarbetare fann i sin undersökning från 2023 (Finkelhor et al., 2023) något överraskande att de mest negativt påverkande kategorierna av bildexploatering inte var de som associerades med vuxna. Den mest negativa påverkan på den unges hälsa (mätt med en skala Negative
Emotional Impact) var kategorin självgjorda bilder som missbrukades utan samtycke av andra ungdomar. Författarna tolkade detta som att uttrycket för den försämrade hälsan tydde på ett starkt inslag av upplevda traumatiska svek och social förnedring inom kamratgruppen, det som kallas betrayal trauna (Freyd et al., 2005; Tang & Freyd, 2012). Den minst påverkande kategorin var den som bestod av bilder som frivilligt delats av ungdomar med vuxna och i kommersiella utbyten. Detta tyder på att ett offerperspektiv med ett primärt fokus på vuxnas involvering inte bekräftas av den relativa nivån av hot och skada. Ett offerorienterat fokus måste omfatta ungdomar som svikits av andra ungdomar.
I den danska undersökningen från rådgivningssajten "Börnetelefonen" (Mandau, 2021) med 104 kvinnliga deltagare som blivit utsatt för IBSA var IBSA förknippat med självanklagelse (50,0%), rädslor och oro (77,9%), nedstämdhet och självmordstankar (42,3%) samt ilska och beteendesvårigheter (18,3). Även i relation till andra människor rapporterade de som varit utsatta för IBSA att detta påverkat dem negativt genom förlust av förtroende (19,2%), av att ha blivit manipulerad (19,2%), fått negativa reaktioner från föräldrar (2,9%) samt blivit utsatt för mobbing eller ofredande av kamrater (19,2%).
I en undersökning av irländska ungdomar (n= 848, 52,7% flickor, 15–18 år gamla) fann Foody och medarbetare (2021) att både att sända och ta emot sexting (two-way sexting) var vanligare bland pojkar som också visade mer beteendestörningar och hyperaktivitet jämfört med de som inte sextade mätt med Strenght and Difficulties Questionnaire (SDQ). Ungdomar som fick sexts visade mer känslomässiga problem jämfört med de 73,6 procent som inte hade erfarenheter av sexting. I en studie inkluderande 1 818 ungdomar mellan 12 och 17 år (Mage = 14,3, SD = 1,4) från Tyskland, Nederländerna och Thailand studerade man sambandet mellan självkänsla, självkontroll och att skicka sexter (Wachs, Wright & Wolf, 2017). Både ökad självkänsla och ökad självkontroll minskade sannolikheten att skicka sexter.
I den svenska studien Unga, sex och Internet - i en föränderlig värld från 2014 (Svedin et al, 2015) svarade studenterna på erfarenhet av att ha sänt eller lagt ut avklädda bilder (sexting) i relation till självrapporterad självkänsla (Rosenberg Self-esteem Scale, RES) och självrapporterade traumasymptom (Trauma Symptom Checklist for Children, TSCC). De medverkande som hade
44
1118
Bilaga 9
erfarenhet av sexting rapporterade signifikant sämre självkänsla (p<.001) och signifikant sämre psykisk hälsa mätt med totalpoängen på TSCC (p<.001) än de som inte sextat. Detta gällde alla TSCC's delskalor (ångest, depression, ilska, posttraumatisk stress, dissociation, sexuella bekymmer och s.k. kritiska items). Skillnaderna gällde både pojkar och flickor.
Samma mönster visade sig fem år senare i studien Unga, sex och Internet - efter #metoo (Svedin, Landberg, Jonsson, 2021) beträffande den psykiska hälsan mätt med TSCC. Studien innehöll även frågor som rörde förmågan till känsloreglering, DERS-16. Både poängen på totalskalan och poängen på
delskalorna visade att förmågan till känsloreglering var signifikant sämre hos såväl pojkarna som flickorna som hade erfarenhet av att ha skickat avklätt material. Då
det kom till resiliens
(motståndskraft) hade de - och särskilt flickorna som skickat avklätt material - sämre resiliens mätt med ARQ-12. Hos de elever som skickat avklätt material var benägenheten att känna skam- och skuldkänslor signifikant högre. Detta gällde främst skam. Signifikansernas styrka minskade något när materialet delades upp efter kön. Både pojkar och flickor som skickat avklädda bilder hade en större benägenhet att känna skamkänslor medan flickor visade en något mindre benägenhet för skuldkänslor. Den svenska gymnasieskolestudien av Sciacca och medarbetare (2023) om hur spridning av sexuella bilder utan samtycke påverkade stämningsläge (Moods and Feelings Questionnaire) och självkänsla (Rosenberg Self-esteem Scale, RES) visade att LGB+-deltagare var mer utsatta (14,3%) jämfört med sina heterosexuella jämnåriga (5,9%). Studien visade att, att vara utsatt för spridning av sexuella bilder utan samtycke var associerat med depression för LGB+ ungdomar men ej associerat med sänkt självkänsla oavsett om man varit utsatt för spridning av sexuella bilder eller ej.
3.9.2 Hämndporr
I en intervjuundersökning som Bates (2017) genomförde studerades de psykologiska konsekvenserna av hämndporr (revenge porn) bland 18 kvinnor med erfarenhet av hämndporr (över 19 år gamla). Semistrukturerade intervjuer gjordes och analysen visade på två huvudteman, psykisk hälsa och hanteringsmekanismer (coping). Under "psykiska hälsoeffekter" tog deltagarna upp sina erfarenheter av tillitsproblem, PTSD, ångest, depression, förlust av kontroll och hur hämndporren påverkade deras
självkänsla. Under "negativa hanteringsmekanismer" beskrev deltagarna upplevelser av hetsdrickande av alkohol, självmedicinering, förnekelse och besatthet som exempel på detta. Deltagarna utvecklade mer positiv coping allt eftersom tiden gick inräknat rådgivning, att engagera sig i påverkansarbete, förlita sig på olika stödsystem och försöka leva ett "normalt" liv.
I Barosso och medarbetares undersökning (2021) av barns och ungdomars erfarenheter av att delta i kränkande sexting och i det motsatta, att var offer för kränkande sexting, var båda erfarenheterna
signifikant oftare relaterade till beteendemässiga och känslomässiga problem, upplevd känslolöshet, upplevelser av vanvård och övergrepp i barndomen och olika former av aggression.
45
1119
Bilaga 9 SOU 2023:98
3.9.3 Dokumenterade sexuella övergrepp
Gewirtz-Meydan och medarbetare (2018) genomförde en studie av vuxnas erfarenheter av att ha varit
offer för barnpornografi. De medverkande (n=133) svarade på ett onlineformulär med fasta svarsalternativ och öppna frågor, det vill säga en mixed method design. Alla hade varit barn (83%
yngre än 12 år) när de fotograferades och 93 procent var samtidigt utsatta för sexuella övergrepp med
kroppskontakt. Som vuxna (63% över 35 år) instämde nästan hälften av de tillfrågade (47 %) att bilderna "orsakade specifika problem eller svårigheter som skilde sig från de problem som orsakades
av andra aspekter av brottet." Ungefär hälften eller fler av deltagarna rapporterade att de hela tiden hade följande reaktioner: 74 procent kände sig hela tiden skamsna, skyldiga eller förödmjukade, 54 procent var alltid oroliga för att personer som såg bilderna skulle tro att de var frivillig deltagare, 51
procent kände alltid att det var deras fel att bilderna skapades, 48 procent oroade sig alltid för att
vänner eller andra människor de kände skulle se bilderna och känna igen dem. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade rapporterade att de alltid vägrat prata med någon eller med polis och rådgivare om
bilderna. Ungefär 1 av 5 tillfrågade (22 %) förnekade hela tiden att bilderna fanns. Deltagarna beskrev ytterligare specifika problem eller svårigheter i svaren på de öppna frågorna. Tre
huvudteman framkom. Det första temat, Skuld och skam, handlade om hur de som utsattes för att bli fotograferade var benägna att känna stor skuld och skam. I deras ögon utmanade bilderna deras
offerstatus eftersom de kunde tolkas som att de frivilligt deltagit i brottet. Det andra temat, Pågående sårbarhet, handlade om den långsiktiga effekten bilderna har och den psykologiska flashbasck-
upplevelsen av pågående övergrepp. Det tredje temat, bildernas stärkande dimension (empowerment dimension of the images), handlade om att bilderna kunde användas som bevis och med tiden kunde
några utsatta se att bilderna underlättade domar och gav en bekräftelse av deras berättelse.
De ungdomar som hade dokumenterats, och framförallt de vars bilder spridits eller de som inte visste om bilderna spridits, mådde sämre än ungdomar, som utsatts för sexuella övergrepp som inte
dokumenterats. Detta visas i de svenska undersökningarna från såväl 2014 som 2020–21 (Jonsson & Svedin, 2017, Svedin, Landberg, & Jonsson, 2021). Detta kan exemplifieras i nedanstående figur (från
undersökningen 2020–21 (figur 2) där den totala symtompoängen på TSCC redovisas beträffande barn och ungdomar utsatta för olika sexualbrott (Landberg, Svedin & Jonsson, 2022). Man kan se en
progression så till vida att symtombördan vid penetrerande sexuella övergrepp är större om övergreppet dokumenterats och ytterligare högre om bilderna/filmerna spridits.
46
1120
Bilaga 9
Figur 2. Totalpoäng på TSCC för olika grupper av ungdomar från rapporten "Det gäller en av fyra" (Landberg, Svedin & Jonsson, 2022).
I den svenska studien från 2014 Unga, sex och Internet –
i en föränderlig värld. (Svedin et al., 2015)
gjordes en specialanalys av OCSA (Online Child Sexual Abuse) bland de 5 175 deltagande gymnasieeleverna (medelålder 17,97 år) (Jonsson et al., 2019). Totalt hade 330 (5,8%) ungdomar lärt känna någon under de föregående 12 månaderna på nätet i syfte att delta i någon form av sexuell aktivitet på nätet. Trettiotvå (9,7 %) av dem, indexgruppen (OCSA), hade upplevt att de blivit övertalade, pressade eller tvingade till sex på nätet vid minst ett tillfälle. Dessa offer för sexuella övergrepp på nätet skilde sig inte med avseende på sociodemografisk bakgrund från ungdomarna utan denna erfarenhet, referensgruppen. Indexgruppen hade betydligt fler erfarenheter av olika typer av övergrepp, vilket tyder på att de tillhörde en polyviktimiserad grupp. De karaktäriserades också av frekvent riskbeteende, sämre psykisk hälsa, sämre relationer till föräldrar och lägre självkänsla. Sexuella övergrepp online associerades med en sämre psykisk hälsa, åtminstone på samma nivå som de som uteslutande varit utsatta för sexuella övergrepp offline.
Liknande fynd redovisade Say och medarbetare (2015) i en studie där man jämförde 662 barn som varit utsatta för sexuella övergrepp med de där digital teknik också använts av förövaren. Man fann att i de ärenden där digital teknik använts i samband med de sexuella övergreppen så var det 4.2 gånger mer sannolikt att offret utvecklade någon form av psykopatologi. Det var 3.77 gånger vanligare att få en depression och 2.14 gånger vanligare att drabbas av ett post-traumatiskt stressyndrom. Författarna konkluderade att resultaten indikerade att gärningsmannens användning av digital teknik kan hjälpa till att initiera och underlätta sexuella övergrepp mot ungdomar och även medföra allvarligare
47
1121
Bilaga 9 SOU 2023:98
konsekvenser då det gäller den psykiska hälsan. Studien avslöjade vikten av att öka medvetenheten hos yrkesverksamma och samhället om de potentiella riskerna förknippade med digital teknik och sexuella övergrepp. Psykiatrisk vårdpersonal bör överväga denna allvarliga form av kränkning, särskilt när de har att göra med offer för sexuella övergrepp.
I en svensk kvalitativ studie (Joleby at al., 2020) intervjuades sju unga kvinnor om deras erfarenheter av teknikunderstödda sexuella övergrepp (technology-assisted sexual abuse, TA-CSA). Ett av de tre tema som kom fram i den tematiska analysen var negativ effekt på hälsa och välbefinnande. I temat beskriver deltagarna utsatthetens omfattande inverkan på deras liv och hälsa, hur de skyllde sig själva för det som hade hänt och svårigheterna att behöva leva med den ständiga rädslan för att bilder från övergreppen dyker upp igen.
Samma forskargrupp (Joleby et al., 2021) genomförde en mixed method-studie som inbegrep 98 svenska rättsfall (barn i åldern 7–17 år, M = 12,3, SD = 1,92) rörande sexuella övergrepp på nätet (OCSA). De svenska tingsrätternas domar analyserades för att se om och hur barns upplevelser och psykiska hälsa beskrevs i de skriftliga domarna. Resultaten visade att barnens psykiska hälsa nämndes i mindre än hälften (48,0 %) av fallen. Tematiska analyser identifierade flera potentiella sårbarhetsfaktorer (till exempel dålig psykologisk hälsa, låg självkänsla, ensamhet) och flera potentiella psykologiska konsekvenser (till exempel psykiskt lidande, självskadebeteende och/eller suicidalt beteende, internaliserat självförakt, försämrade relationer) bland barnen, liknande vad forskning har visat bland barn och ungdomar som utsatts för sexuella övergrepp offline (CSA). Den sexuella övergreppssituationen upplevdes ofta som hotfull och många barn kände att de inte hade något annat val än att efterfölja förövarens krav. Dessutom framställdes det sexuella övergreppet som plågsam och ibland smärtsam. Mot bakgrund av fynden föreslog forskarna att OCSA, liksom Jonsson och medarbetare (2019), inte bör ses som väsentligt annorlunda eller mindre allvarligt än offline CSA.
ECPAT-Norge genomförde en undersökning av 223 domar rörande internetrelaterade sexuella
övergrepp (OCSEA) på barn under perioden 2015–2020. (Sylwander, Vervik & Greijer, 2021). I
domarna ingick 1336 barn och 234 förövare.
De granskade fallen visade på den psykosociala,
känslomässiga och fysiska belastning som sexuell exploatering och sexuella övergrepp online har på offren. Vissa offer upplever omedelbar eller fördröjd känslomässig stress. Vissa upplever en sådan extrem känslomässig stress att de blir inlagda på sjukhus. Offer uttryckte att de led av ångest, depression, utvecklade sömnstörningar och hade koncentrationssvårigheter. Många utvecklade sociala problem: som svårigheter med att lita på andra; beteendesvårigheter som humörsvängningar; försämrad självkänsla; känslor av skam; skuld; allmänna känslor av oro; och några rapporterar att de engagerade i självskadebeteende
48
1122
Bilaga 9
till följd av övergreppen. Många hade problem med att genomföra sin skolgång och av dem som klarade skolan påverkades deras prestationer i skolan ofta avsevärt. Några led också av PTSD. Andra upplevde fysiskt lidande som håravfall, kräkningar och magont. Många beskrev att de utvecklat ett problematiskt förhållande till sin egen kropp och sexualitet. Vissa utvecklade svårigheter att vara intima med sin partner och uttryckte att de kände en skam för sin kropp. Offren var också mer benägna att utveckla problem med droger och alkohol när de blev äldre. Resultaten av studien indikerade att sexuellt utnyttjande och övergrepp på barn online har en allvarlig och långvarig inverkan på offrens liv. Inte bara kan utnyttjandet och övergreppen påverka barnens mentala hälsa, men det kan också drastiskt påverka offrens livsvägar, påverka relationer och livsmöjligheter i flera år efter det att brotten begicks.
Van Ouytsel, Lu och Temple (2022) studerade tidig sexuell initiering genom påtvingad (pressured)
och oönskad (unwanted) sexting bland 1 131 skolbarn 12 år eller yngre (53% flickor). Deltagarna självrapporterade påtvingad sexting, mottagande av oönskade sexter, historia av sexuell aktivitet och droganvändning. Av ungdomarna rapporterade 2,1 procent att de skickade en sext under press och 13,7 % rapporterade att de hade fått en oönskad bild på sexting. Deltagare som redan haft sexuellt umgänge rapporterade, i förhållande till sina icke-sexuellt erfarna jämnåriga, signifikant oftare att de blivit pressade till sexting och att ta emot oönskade sexter. Vidare rapporterade ungdomarna som upplevde sig blivit pressade till sexting eller oönskad sexting också oftare användning av alkohol och olika substanser, i förhållande till sina icke-sextande jämnåriga. Författarna understryker behovet av omfattande sexualundervisning som börjar i tidig ålder och som inkluderar åldersanpassad information om sexting, digitalt medborgarskap, relationer och droganvändning.
I en tvärsnittstudie från Taiwan med ett representativt urval av 8 446 taiwanesiska ungdomar (49,7 % kvinnor, 10–18 år gamla, medelålder 15.4 år) användes självrapporterande frågeformulär för att bedöma ungdomars problematiska onlinebeteenden (Lan, Pan & Lin, 2022). Prevalensen av sexting var 1,3 procent och sexting associerades med en signifikant ökad sannolikhet för självskadebeteenden (OR = 5,16, 95 % CI 3,26–8,07).
3.9.4 Sammanfattning
Genom litteraturgenomgången kan man med fog konstatera att konsekvenserna på hälsa, anpassning, psykologiskt fungerande och relationer har ett samband med spridning av bilder/videos/filmer där
barnet/ungdomen är naken eller utför sexuella handlingar, oavsett om det gäller sexting, spridning av bilder utan samtycke, sextortion eller dokumenterade sexuella övergrepp. En summering ger vid
49
1123
Bilaga 9 SOU 2023:98
handen att spridning av bilder/videos/filmer där barnet/ungdomen är naken eller utför sexuella handlingar har ett samband med:
- sämre psykisk hälsa generellt (âHYþtNRYi)LQNHOKRUHWDO., 2023; Barosso et al., 2021; Say et al., 2015) i form av depression (Mori et al., 2019; Gasso et al., 2019; Say et al., 2015), ångest (Mori et al., 2019; Gasso et al., 2019; ), traumasymtom (Svedin et al., 2015; 2021; Say et al., 2015) och självskadebeteende (Lan, Pan & Lin, 2022) vilket redovisas i ett flertal studier liksom en
- ökad alkoholkonsumtion (Mori et al., 2019; âHYþtNRYi0RUHOOLHWDO9DQ2X\WVHO/X & Temple, 2022) och droganvändning (Mori et al., 2019; Van Ouytsel, Lu & Temple, 2022),
- beteendemässiga problem i form av beteendestörningar och hyperaktivitet (Foody et al., 2021), impulsivitet (Mori et al., 2021) samt ilska (Mandau, 2021; Svedin et al., 2015; 2021),
- psykologiska svårigheter i form av självanklagelser (Mandau, 2021), lägre självkänsla (Wachs, Wright & Wolf, 2017; Svedin et al., 2015), sämre förmåga till känsloreglering (Svedin et al,., 2021), känslolöshet (Barosso et al., 2021;) sämre självkontroll (Wachs, Wright & Wolf, 2017), skam och skuldkänslor (Svedin et al., 2021; Gewirtz-Meydan et al., 2018;) betrayal trauma (Finkelhor et al., 2023), oro för att materialet kan ses av andra (Gewirtz-Meydan et al., 2018; ), pågående sårbarhet genom att bilderna finns kvar (Gewirtz-Meydan et al., 2018; Joleby et al., 2020), försämrad relation till andra människor genom brist på förtroende och mobbing (Mandau, 2021),
- sexuella beteenden som har visat på samband med ökad sexuell aktivitet, flera sexuella partners och mindre användning av preventivmedel (Mori et al, 2019).
En del av referenserna ovan (Mori et al., 2019; Gasso et al., 2019) baserade sig på forskningsöversikter med 23–30 underliggande artiklar och har därför större tyngd än de övriga.
Slutligen är det viktigt att påpeka att inga eller få av studierna har en longitudinell design och översikten kan därför inte svara på om dessa ovanstående problem funnits innan, förstärkts eller kommit som ett resultat av de studerade internetrelaterade beteendena/problemen. Behovet av longitudinella vetenskapliga studier understryks således av denna litteraturgenomgång samt att differentiera olika former av sexting, framför allt om det varit frivilligt och ömsesidigt eller genom någon form av tvång. En distinktion som visat sig vara viktig (Lu et al., 2021; Klettke et al., 2019).
50
1124
Bilaga 9
SNQP u´¶¥£«¬©®§¥® ö¶¥² ´©¤
Har internetrelaterade övergrepp mot barn och ungdomar ökat över tid? Denna fråga har studerats på lite olika sätt.
Van Ouytsel och medarbetare (2020) jämförde två tvärsnittskohorter, den första insamlad oktober/november 2015 bestående av 2663 elever från 11 gymnasieskolor och den andra oktober/november 2017 och bestående av 2681 elever från gymnasieskolor i det holländsktalande delen av Belgien. Resultaten visade att sexningsbeteendet hade ökat signifikant mellan kohorterna, där 8,3 procent av de tillfrågade i den första kohorten hade skickat en sext, jämfört med 12,1 procent i den andra kohorten. Sextingsprevalensen ökade också signifikant mellan kohorterna även när man tog hänsyn till om eleven ägde en smartphone eller inte. Resultaten indikerade att andra faktorer än innehav av smartphones kan vara associerade med en ökning av sextingprevalensen.
Madigan och medarbetare visade i sin litteraturöversikt att sexting hade ökat mellan åren 2009 och 2016 (Madigan et al., 2018). I en förnyad översikt och uppdatering av studier som publicerats mellan januari 2016 och mars 2020 (28 studier, 48 024 deltagare) uppskattades den sammanslagna prevalensen av att sända sext till 19,3 procent och mottagande till 34,8 procent (Mori et al., 2022). Dessa prevalensfrekvenser var något högre jämfört med data som samlats in före 2016, 14,8 respektive 27,4 procent, men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. I de nyare studierna fick flickor sext oftare än pojkar, äldre ungdomar var mer benägna att skicka sexter medan både yngre och äldre ungdomar fick sexter i liknande omfattning under de olika perioderna. Man tolkade resultaten som att sextingfrekvensen bland ungdomar planat ut.
I de tidigare relaterade svenska undersökningarna från 2014 respektive 2020–21 (Svedin et al., 2015; 2021) kunde man se en ökning av andelen ungdomar med erfarenhet av att skicka avklädda filmer/bilder där bröst, kön eller rumpa syns. 2014 var andelen 24,7 procent (flickor 27,1% och pojkar 21,7%) och 2020–21 hade 36,9 procent denna erfarenhet (flickor 43,2 % och pojkar 29,0 %). I undersökningen 2020–21 var det vanligast bland dem som inte identifierade sig som pojke eller flicka (46,2 %, jämfört med 24,5% 2014).
Mellan de två undersökningarna ökade också andelen ungdomar som hade låtit sig fotograferas eller filmas nakna (2014 18,8% jämfört med 40,5% 2020–21) eller blivit filmade i sexuella situationer mot ersättning (2014 13,7% jämfört med 29,7% 2020–21) vilket visar på en ökning av dokumentation i samband med försäljning av sex.
51
1125
Bilaga 9 SOU 2023:98
Andelen som hade blivit dokumenterade (fotade/filmade) i samband med ett övergrepp ökade från 4,6 procent till 10 procent medan andelen som visste att bilderna spridits var oförändrad. Englander och medarbetare (2017) studerade sexting, pressad sexting och obehörig delning av bilder i tre tvärsnittsundersökningar under åren 2013–15 med sammanlagt 1 320 18-19 år gamla studenter i Massachusetts, USA. Frekvensen med vilken elever bekräftade sexting medan de gick på gymnasiet ökade under de tre åren, från 27 procent 2013 till 39 procent 2014 och 45 procent under 2015. Andelen som fått sina bilder vidaresända var dock tämligen konstant under de tre åren 23, 27 och 22 procent. Mer än en tredjedel av de som sextade 2014 och nästan hälften 2015 rapporterade att de hade fått sina bilder spridda mot sin vilja (non-consensual sexting or revenge porn).
Rowse och medarbetare (2022) gjorde en sammanställning över hur förekomsten av teknologi understödda sexuella övergrepp (TFSA) förändrats över tid genom att undersöka förekomsten i samband med pediatriska rättsmedicinska undersökningar i Melbourne, Australien mellan 2014 och 2020. Resultaten jämfördes med en tidigare 7-årsperiod (2007–2013) för att fastställa om det hade skett en ökning av TFSA. Av 515 fall av sexuella övergrepp mellan 2014 och 2020 rapporterade 70 (14 %) av offren att de hade kontakt med gärningsmannen på en teknisk plattform, jämfört med 4 procent av fallen mellan 2007 och 2013. Under 2019 och 2020 utgjorde TFSA nästan en femtedel av fallen. Av de 70 TFSA-fallen inträffade majoriteten vid det första mötet ansikte mot ansikte efter en varierande period av onlinekommunikation. Ungefär en tredjedel av TFSA inträffade i gärningsmannens bostad och ytterligare en tredjedel på en offentlig plats (park, offentliga toaletter). De vanligaste forumen under undersökningsperioderna var Facebook som dock minskade över tid från 77 procent 2007–2013, till 69 procent 2014–2016 och 16 procent 2017–2020. Olika datingappar ökade och 2017–2020 var den vanligaste Snapchat, 45 procent.
I undersökningen som Powell och medarbetare redovisade från Australien, Nya Zeeland och Storbritannien (Powell et al., 2020) hade IBSA ökat sedan 2016 och delning av bilder utan samtycke och hot om detsamma nästan fördubblats.
3.10.1 Sammanfattning
Sammanställningen av utvecklingen över tid visar på en ökning av sextingbeteenden och även att få sina bilder spridda mot sin vilja även om till exempel Madigan och medarbetare (2018) tyckt sig se att sextingfrekvensen bland ungdomar planat ut. I de svenska undersökningarna ses en ökning av sexting och dokumentation av sexuella övergrepp medan andelen av denna dokumentation som spridits var konstant mellan 2014–20/21 (Svedin et al., 2015; 2021). Mellan de två undersökningarna ökade dokumentationen i samband med försäljning av sex, både då det gäller ungdomar som hade låtit sig fotograferas eller filmats nakna och blivit filmade i sexuella situationer mot ersättning (mer än fördubblats).
52
1126
Bilaga 9
Att följa utvecklingen över tid är viktigt varför upprepade tvärsnittsstudier behövs såväl nationellt som internationellt.
4 Avslutande sammanfattning och rekommendationer
Av litteratursammanfattningen kan man dra flera slutsatser om barn och ungas medverkan i pornografiproduktion. Den centrala frågan i uppdraget var ” hur vanligt det är att minderåriga (under
18 år) förekommer i material och sammanhang där pornografi föreställande vuxna förväntas förekomma”. Denna fråga har varit svår att svara på då endast en studie återfunnits som försökt belysa
andelen minderåriga i pornografiproduktionen. I den studien som analyserade innehållet i på PornHub bedömdes nästa var tredje (32%) av aktörerna var under 20 år (Shor, 2019). Viktigt är också att
påpeka att aktörer under 20 år oftare förekommer i titlar som antyder aggression och att anal penetration och ansiktsutlösning är vanligare (Shor, 2019). Hur representativt detta är för andra
porrsajter, som dessutom kan ha olika profil i sitt porrutbud besvaras inte av materialet i litteratursammanfattningen. PornHub har dock en central betydelse då sajten ägs av företaget
MindGeek som äger 80 procent av porrindustrin (DN 20000422). Även om Sverige är ett litet land så är svenskarna flitiga besökare på PornHub och hamnar på 19:e plats enligt PornHub's egen statistik.
Att detta är av stor betydelse visar till exempel att porrsajter får fler besökare per månad än Netflix, Amazon och Twitter tillsammans och att PornHub enbart under 2018 hade 35,5 miljarder besök
( www.cultureframed.org/the-crisis). Som en konsekvens av bristen på forskning på den centrala frågan togs en modell fram vars syfte var
att beskriva risken att sexuella övergreppsbilder/videor/filmer hamnar i det offentliga rummet oavsett
hur de kommit till och var de spridits. Modellen har beskrivits i figur 1 och kompletteras nu med data i figur 3.
53
1127
Bilaga 9 SOU 2023:98
Figur 3. Resultatmodell
Uppdragets andra frågeställning var ”i vilken omfattning bilderna och filmerna är självproducerade eller producerade av någon annan och i vilken omfattning de är producerade med eller utan tvång”. Utifrån figur 3 kan man se att egenproducerade bilder/videos och filmer skickas i form av sexting till någon annan i en varierande frekvens, 7–37 procent av barnen och ungdomarna har gjort det. En betydligt mindre del, 2–5 procent av barnen och ungdomarna, har lagt ut bilderna i det offentliga rummet. Tvång kan i detta sammanhang utgöra en stor del även om bilderna klassificerats som självtagna och till exempel när det gäller beslagtagna bilder (Quayle et al, 2018) har det visats att inte mindre än tvåtredjedelar var tagna under tvång.
Det är dessutom inte ovanligt att barn och unga känner sig hotade och utpressade att skicka bilder (sextortion), något som 2–17 procent av barn och ungdomarna i litteraturöversikten hade upplevt. Av barn och ungdomar med erfarenhet av sextortion hade 25–38 procent upplevt att hotet hade satts i
verket och att bilder lagts ut på nätet, alltså i det offentliga rummet. Dessutom och mer uppenbart är det dubbla tvång som sker vid sexuella övergrepp som dokumenteras och sprids. Detta är en erfarenhet som 1–3 procent av ungdomarna som utsatts för sexuella övergrepp i de svenska undersökningarna hade. Den sista studerade gruppen i figur 3 är kanske den som ligger närmast undersökningens målgrupp, det vill säga minderåriga som säljer sex mot ersättning. Av ungdomarna i de genomgångna studierna hade relativt få erfarenhet av detta (0,9–1,5%) men 14–41 procent av dessa har gjort det genom att sälja sexuella nakenbilder eller bilder som visar sexuella aktiviteter. I en amerikansk
54
1128
Bilaga 9
undersökning (Finkelhor et al, 2022) hade 1,7 procent av ungdomarna uppgett att de medverkat i att sälja sex över nätet.
Den tredje frågeställningen som gällde negativa konsekvenser, exempelvis i form av psykisk, fysisk eller sexuell ohälsa bland barn och ungdomar som exploateras på detta sätt. Litteraturöversikten ger en tämligen övertygande bild av att barn och ungdomar sexuella som återfinns på nätet i form av sexuella nakenbilder /filmer eller bilder och filmer med sexuella aktiviteter ofta har psykisk ohälsa med ångest, depression, posttraumatiska symtom, beteende störningar och överkonsumtion av alkohol och droger. Psykologiska problem i form av skam och skuldkänslor, låg självkänsla, sämre självkontroll och känsloreglering är också vanligare än hos andra barn och ungdomar. Mer specifika svårigheter orsakas av oro över att andra kan se bilderna/filerna och att de aldrig försvinner vare sig från nätet eller andra människors ägo. Till detta kommer sexuella riskbeteende och relationsproblem till föräldrar och kamrater. Problematiken ser ju förstås olika ut och sexting i en kärleksrelation är sannolikt och vanligtvis stimulerande, ömsesidigt och problemfritt. Det kan givetvis inte jämföras med sexuella övergrepp som dokumenteras vilket ju exemplifieras med figur 2. Inte desto mindre innebär sexting i sig en ökad risk då bilderna kan spridas utan tillåtelse som hämndporr, eller genom sextortion och så småningom hamna i det offentliga rummet inklusive slutpages och porrsidor.
TNQ b¥§²ä®³®©®§¡²
Även om litteraturgenomgången ger en bra bild av det vetenskapligt baserade kunskapsläget så behöver resultaten granskas kritiskt. Inte minst då det gäller att dra jämförande slutsatser. Detta beror på en betydande variation i definitioner av olika begrepp, inkluderade åldrar och använda metoder. Till detta kommer skillnader i kultur och lagstiftning samt de etiska svårigheter att studera sexualitet och sexuella beteenden hos underåriga som finns i många länder. Avslutningsvis så finns den grundläggande begränsningen med barns, ungdomars och deras familjers tveksamhet att medverka i forskning på området.
TNR r¥«¯¥®¤¡´©¯®¥²
Utifrån den aktuella litteraturöversikten så går det att urskilja flera olika behov dels, utifrån ett vetenskapligt perspektiv, att på ett systematiskt sätt samla in ytterligare evidensbaserad kunskap, dels ur ett humanistiskt perspektiv, att med hjälp av denna kunskap minska riskerna för utsatthet och att hjälpa barn och ungdomar med de konsekvenser det innebär att ha blivit utsatt på nätet i olika former.
Litteraturöversikten gör det tydligt att det är en brist på svensk forskning på området barn och ungdomar exploaterade i någon form av pornografiskt material. Forskningen emanerar huvudsakligen
55
1129
Bilaga 9 SOU 2023:98
från två forskningsgrupper och det behövs på området fler lokala men framför allt nationella initiativ för att stärka kunskapsbasen. I Sverige finns en serie återkommande tvärsnittsundersökningar (2004, 2009, 2014 och 2020/21), om barn och ungdomars sexualitet och deras erfarenheter av sexuella övergrepp och sexuell exploatering, som har tillfört viktig kunskap. Dessa studier bör fortsätta med liknande intervall för att fånga den aktuella situationen och för att möjliggöra att följa utvecklingen över tid. Ändå är dessa studier inte tillräckliga för att täcka det stora kunskapsbehov som finns. Det saknas svenska studier om förekomsten av spridning av sexuella bilder/filmer utan tillstånd, hämndporr eller sextortion. Inte heller finns det intervjustudier med barn och ungdomar för att skapa en bättre förståelse för hur de hamnat i och hur de bäst kan få stöd och hjälp ut ur situationen. Detta skulle kunna ge en grund för en evidensbaserad metodutveckling om hur stöd och hjälp ska utformas efter att de unga blivit sexuellt utsatta på nätet, något som alltså saknas idag.
Ytterligare en brist, såväl internationellt som nationellt, är avsaknaden av longitudinella studier. Vi kan inte ens idag med denna kunskapsöversikt inte svara på riktningen i sambandet mellan olika former av utsatthet, och den psykiska ohälsan och andra problem som barnet/ungdomen har vid intervjutillfället. Har ohälsan och problem funnits innan, förstärkts eller kommit som ett resultat av de studerade internetrelaterade beteendena/problemen?
På det samhälleliga planet kan man identifiera en rad brister inom områdena information, undervisning och hjälp och stöd.
Föräldrar behöver en bra och tydlig information om hur de kan förhålla sig till sina barns internetvanor, helst innan dessa börjar bli oroande. Sådant material finns idag på nätet som till exempel Åtta råd till vuxna ( surfalugnt.se ) men materialet behöver kompletteras med vart man kan vända sig och hur och vart man ska göra en anmälan om ett barn råkat illa ut på nätet. Ett generellt material kompletterat med lokal information kan med fördel delas ut till alla föräldrar via skolan i mellanstadiet.
För barn och ungdomar stöds Van Ouytsel och medarbetares rekommendation (2022) om en omfattande sexualundervisning, som ska börjar i tidig ålder och som inkluderar åldersanpassad information om sexting, digitalt medborgarskap, relationer och där även kunskap om droganvändning bör inkluderas. Den svenska, nyligen reformerade, sexualundervisningen till barn och ungdomar i skolan kan med fördel kompletteras med ytterligare information som också kan bilda underlag för bättre kunskap och diskussioner i skolan om sexualitet, ömsesidighet och risker på nätet. Även här kan med fördel till exempel material som Tänk dig för innan du delar - Tips från Facebook och Surfa lugnt ( surfalugnt.se ) användas. Finkelhor och medarbetare (2020) ger i sin översiktsartikel stöd för att använda redan etablerade undervisningsformer om undervisning och program om internetsäkerhet i
56
1130
Bilaga 9
stället för att i grunden skapa nya. Sammantaget visade översikten på stora fördelar med att integrera internetsäkerhet i redan väletablerade och evidensbaserade program som för närvarande tar itu med off-lineskador, till exempel program som fokuserar på allmän mobbning, dejtingmisshandel eller förebyggande av sexuella övergrepp. Fördelarna utgick från fyra faktorer: (1) den avsevärda överlappningen mellan skador online och liknande skador off-line, (2) den uppenbara större förekomsten av skador off-line, (3) bevisen att samma riskfaktorer ligger bakom båda online och offlineskador, och viktigast av allt, (4) de överlägsna bevisen för effekten av de sedan länge pågående och fungerande programmen som ursprungligen utvecklades runt off-linehändelser (Finkelhor et al., 2020).
Möjligheten att ta bort oönskade övergreppsbilder behöver stärkas och ett nationellt ansvar för detta behöver utses. Idag gör den ideella organisationen ECPAT Sverige detta och ECPAT Sverige är en av de elva internationella organisationer som bedömer övergreppsmaterial inom Project Arachnid, och som även deltar i arbetet med granskning och nedtagning. Från 2018 och fram till januari 2022 har 1,3 miljoner bilder tagits ned med hjälp av ECPAT ( ecpat.se) . Kunskapen om vart barn och ungdomar, föräldrar, socialtjänst, hälso- och sjukvården och skolan kan vända sig för att få hjälp med detta behöver stärkas.
Barn och ungdomar som råkat illa ut såväl off-line som online behöver få rätt hjälp och stöd. Idag fungerar detta bristfälligt med långa köer till barn och ungdomspsykiatrin, som dessutom inte sällan är dåligt rustade att möta och stöda traumatiserade barn och deras föräldrar. Då de flesta av dessa handlingar, som avses i denna rapport, är att betrakta som brott mot barn behöver barnets samtliga behov som brottsoffer tillgodoses vilket ställer krav på samlade insatser. Sedan snart 20 år har Barnahusmodellen växt fram i Sverige efter amerikansk förebild och en stor majoritet av de svenska kommunerna är idag anslutna till ett Barnahus (Landberg & Svedin, 2013). Barnahus kan i stort beskrivas som en samverkansform där socialtjänst, polis, åklagare, rättsmedicin, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Samverkan är betydelsefull framför allt i det inledande skedet av
förundersökningen och den sociala utredningen för att säkra barnets behov och att minimera en eventuell sekundär traumatisering. Barnahuset kan bildligt och funktionellt beskrivas som ett hus med fyra rum: ett förr brottsutredning (polis/åklagare), ett för säkerhetsbedömning (socialtjänst), ett för medicinsk utredning (rättsmedicin/pediatrik/gynekologi) samt ett fjärde rum för stöd och behandling (BUP). Det fjärde rummet har under många år varit underutvecklat då det gäller bedömning av barns och ungdomars psykiska behov. Inte minst enligt Barnkonventionen krävs möjlighet att kunna erbjuda långsiktighet i stöd och behandling –
rehabilitering (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2019).
Barnahusens verksamhet behöver regleras under en nationell myndighet med målet att tillförsäkra alla
off-line och onlineutsatta barn likvärdig hjälp till skydd, stöd och traumaterapi oavsett var de bor i Sverige. Barnen behöver således evidensbaserad hjälp i det fjärde rummet. Insatserna som ges behöver
57
1131
Bilaga 9 SOU 2023:98
dessutom utvärderas och utvecklas (evidensbaseras) inte minst då det gäller internetrelaterade övergrepp då dessa har en speciell dynamik med övergreppsbilder och filmer som under lång tid kan finnas på nätet utanför den unges kontroll.
58
1132
Bilaga 9
5 Litteratur
Madigan, S., Ly, A., Rash, C.L., Van Ouytsel, J., & Temple, J.R. (2018). Prevalence of Multiple
Forms of Sexting Behavior Among Youth. (2018). A Systematic Review and Meta-analysis.
JAMA Pediatr., 172(4):327-335
Van Ouytsel, J., Madigan, S., Ponnet, K., Walrave, M., & Temple, J. R. (2019). Adolescent Sexting:
Myths, Facts, and Advice. NASN School Nurse, 34(6), 345-350. doi:10.1177/1942602X19843113
Wolfe, S. E., Marcum, C. D., Higgins, G. E., & Ricketts, M. L. (2016). Routine Cell Phone Activity
and Exposure to Sext Messages: Extending the Generality of Routine Activity Theory and Exploring the Etiology of a Risky Teenage Behavior. Crime & Delinquency, 62(5), 614-644. doi:10.1177/0011128714541192
*Van Ouytsel, J., Walrave, M., De Marez, L., Van Damme, K., De Wolf, R., Baccarne, B.,
Vanhaelewyn, B., & Ponnet, K. (2020). Concise Report: Teenage sexting on the rise? Results of a cohort study using a weighted-sample of adolescents. Sexual Health, 17(2), 178-181. doi:10.1071/SH19158
Statens mediaråd. (2021). Unga & medier 2021. En statistisk undersökning av ungas medievanor och
attityder till mediaanvändning. Statens mediaråd.
ECPAT. (2023). "Jag tittade bara, jag gjorde inget elakt". En rapport om barns utsatthet på
exposekonton. ECPAT Sverige.
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011). Barnets rätt till frihet från alla former av våld.
Nedladdad 040923 från https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/allmanna kommentarer/
World Health Organization. (2006). Preventing child maltreatment: A guide to taking action and
generating evidence. Geneva: WHO. Nerladda d 19.10.19 frå n www.who.int/violence_ injury_prevention/publications/violence/child_ maltreatment/en/
ECPAT Sverige (2019). Vad är sexuell exploatering av barn? Nedladdad 19.10.19 från https://www.
ecpat.se/detta-gor-ecpat/sexuella-overgrepp-mot- barn.
Konventionen om barnets rättigheter (1989). Nedladdad 07.08.23 från
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
Brottsförebyggande rådet, Brå (2007). Ǥǡ ¡ǡ¤¡ǤʹͲͲǣͳͳǤ ǣDžǑǤ Gaylord, F.S. Sex, cells, and Sorna. (2011). William Mary Law Rev, 52,1717-1746 Tanner, J. M. (1981). Growth and maturation during adolescence. Nutrition Review, 39, 43-55.
doi:10.1111/j.1753-4887.1981.tb06734.x
*Oliván-Gonzolvo, G., Sánches-Quiroz, L., & Carlos de la Parte-Serna, A. (2021). Use of Tanner
stages to estimate chronological age in alleged child pornography cases: a systematic review.
Andes pediatrica, 92(3):470-477. doi: 10.32641/andespediatr.v92i3.3374.
*Ferguson, E. & Wilkinsson, C. (2017). Juvenile age estimation from facial images. Sci Justice.,
57(1), 58-62. doi: 10.1016/j.scijus.2016.08.005.
*Kloess, J.A., Woodhams, J., Whittle, H., Grant, T., Hamilton-Giachritsis, C.E. (2019). The
Challenges of Identifying and Classifying Child Sexual Abuse Material. Sexual Abuse, 31(2), 173.196. doi: 10.1177/1079063217724768
Gillespie, A. (2010). Legal definitions of child pornography. Journal of Sexual Aggression, 16, 19-31.
doi:10.1080/13552600903262097
*Walsh, W.A., Wolak, J., Lounsbury, K., Howley, S., Lippert, T., & Thompson (2018). Lessons
Learned: Conducting Research With Victims Portrayed in Sexual Abuse Images and Their Parents. Journal of Interpersonal Violence, 33(24): 3929-3839. doi: 10.1177/088626051664054
*Barrense-Dias, Y., Berchtold, A., Suris, J.C., & Akre, C. (2017). Sexting and the Definition Issue.
Journal of Adolescent Health, 61(5), 544-554. doi:10.1016/j.jadohealth.2017.05.009
Powell, A., Henry, N., & Flynn, A. (2018). Image-based sexual abuse. In W. S. DeKeseredy, C. M.
Rennison, & A. K. Hall-Sanchez (Eds.). The Routledge International Handbook of Violence
Studies (pp. 305–315). New York: Routledge.
59
1133
Bilaga 9 SOU 2023:98
*Gámez-Gaudix, M., Mateos-Pérez, E., Wachs, S., Wright, M., Martínes, J., & Íncera, D. (2022).
Assessing image-based sexual abuse: Measurement, prevalence, and temporal stabilityt of sextortion and nonconsensual sexting ("revenge porn") among adolescents. Journal of
Adolecence, 94:789-799.
Powell, A., Scott, A. J., Flynn, A., & McCook, S. (2022). Perpetration of image-based sexual abuse:
Extent, nature and correlates in a multi-country sample. Journal of Interpersonal Violence,
Online First. doi:10.1177/08862605211072266
*Powell, A., Henry, N., Flynn, A., & Scott, A. J. (2019). Image-based sexual abuse: The extent,
nature, and predictors of perpetration in a community sample of Australian residents.
Computers in Human Behavior, 92, 393–402. doi:10.1016/j.chb.2018.11.009
Finkelhor, D., Turner, H., Colburn, D., Mitchell, K., Matthews, B. (2023). Child sexual abuse images
and youth produced images: The varieties of Image-based Sexual Exploitation and Abuse of Children. Child Abuse & Neglect, 143:106269. doi:10.1016/j.chiabu.2023.106269
Henry, N., McGlynn, C., Flynn, A., Johnson, K., Powell, A., & Scott, A. J. (2020). Image-based
sexual abuse: A study on the causes and consequences of non-consensual nude or sexual imagery. Routledge.
*Mandau, M. (2021). “Snaps”, “screenshots”, and self-blame: A qualitative study of image-based
sexual abuse victimization among adolescent Danish girls. Journal of Children and
Media,15(3);431-447. doi:10.1080/17482798.2020.1848892
Scott, A., Mainwaring, C., Flynn, A., Powell, A., & Henry, N. (2022). Image-based sexual abuse
among Australian youths: The experiences and perspectives of victims, perpetrators and bystanders. In Interpersonal violence against children and youth (pp. 85–108). United States: Rowman & Littlefield.
Van Ouytsel, J., Walrave, M., De Marez, L., Vanhaelewyn, B., & Ponnet, K. (2021). Sexting,
pressured sexting and image-based sexual abuse among a weighted-sample of heterosexual and LGB-youth. Computers in Human Behavior, 117;106630. doi:10.1016/j.chb.2020.106630
*ÖzçDOÕN.&	5DKLPH$WDNR÷lu, R. (2021). Online child sexual abuse: Prevalence and
characteristics of the victims and offenders. Journal of Psychiatric Nursing, 12(1), 76-81. doi:10.14744/phd.2020.30643
*Finkelhor, D., Turner, H., & Colburn, D. (2022). Prevalence of Online Sexual Offences Against
Children in the US. JAMA Network Open. 2022 Oct;5(10):e2234471.
*Patchin, J.W. & Hinduja, S. (2020). Sextortion Among Adolescents: Result From a National Survey
of U.S. Youth. Sexual Abuse, 32(1):3054.
*Pedersen, W., Bakken, A., Stefansen, K., & von Soest, T. (2022). Sexual Victimization in the Digital
$JH$3RSXODWLRQဨ%DVHG6WXG\RI3K\VLFDODQG,PDJHဨ%DVHG6H[XDO$EXVH$PRQJ Adolescents. Archives of Sexual Behavior, 52(1),399-410. doi:10.1007/s10508-021-02200-8
*Patchin, J.W. & Hinduja, S. (2019). The Nature and Extent of Sexting Among a National Sample of
Middle and High School Students in the U.S. Archives of Sexual Behavior, 48, 2333-2343. doi:10.1007/s10508-019-1449-y
*Kopecký, K. & Szotkowski, R. (2018). Sexting in the Population of Children and Its Risks: A
Quantitative Study. International Journal of Cyber Criminology, 12(2): 376–391. doi: 10.5281/zenodo.3365620
*Jonsson, L.S., Bladh, M., Priebe, G., & Svedin, C.G. (2015). Online sexual abuse of adolescents by a
perpetrator met online: a cross-sectional study. Child Adolesc Psychiatry Ment Health, 2;13:32. doi: 10.1186/s13034-019-0292-1.
Svedin, C.G., Priebe, G., Wadsby, M., Jonsson, L., & Fredlund, C. (2015). Unga sex och Internet –
i
en föränderlig värld. Rapport. Linköpings: Linköpings Universitet.
Landberg, Å., Svedin, C.G., Priebe, G., Wadsby, M., Jonsson, L., & Fredlund, C. (2015). Det gäller en
av fem –
fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2014.
Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Svedin, CG., Landberg, Å., & Jonsson, L.S. (2021). Unga, sex oh Internet efter #metoo –
om
ungdomars sexualitet och utsatthetför sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020/2021. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
ECPAT. (2021). "Allt som inte är ett ja är ett nej". En rapport om barns utsatthet för sexualbrott i
vardagen och vilka strategier de har för att skydda sig. ECPAT Sverige.
60
1134


Bilaga 9
Jonsson, L., Cooper, K., Quayle, E., Svedin, C.G., & Hervy, K. (2015). Young people who produce
and send nude images: Context, Motivation and Consequences. www.spirto.health.ed.ac.uk.
*Mori, C., Choi, H.J., Temple, J.R., & Madigan, D. (2021). Patterns of Sexting and Sexual Behaviors
in Youth: A Latent Class Analysis. J Adolesc., 88, 97–106. doi:10.1016/j.adolescence.2021.01.010.
*Walker, K., Sleath, E., Hatcher, R.M., Hine, B., & Crookes, R.L. (2021). Nonconsensual Sharing of
Private Sexually Explicit Media Among University Students. Journal of Interpersonal
Violence, 36 (17-18): NP9078-NP9108.
Dully, J., Walsh, K., Doyle, C., & O'Reilly, G. (2023). Adolescent experiences of sexting: A
systematic review of the qualitative literature, and recommendations for practice. Journal of
Adolescence, May 8. doi:10.1002/jad.12181.
*Molla-Asparza, C., López-Gonzáles, E., & Losilla, J-P. (2021). Sexting Prevalence and Socio-
Demographic Correlates in Spanish Secondary School Students. Sexual Research and Social Policy, 18, 97-111. doi:10.1007/s13178-020-00434-0.
*Villacampa, C. (2017). Teen sexting: prevalence, characteristics and legal treatment. The
International Journal of Law, Crime and Justice, 49, 10-21. doi:10.1016/j.ijlcj.2017.01.002.
*Barroso, R., Marinho, A.R., Figueiredo, P., RamiãR(
	6LOYD$6  &RQVHQVXDODQG1RQဨ
consensual Sexting Behaviors in Adolescence: A Systematic Review. Adolescent Research Review, 8, 1-20. doi:10.1007/s40894-022-00199-0
*Parti, K., Sanders, C.E., & Englander, E.K. (2023). Sexting at an Early Age: Patterns and Poor
+HDOWKဨ5HODWHG&RQVHTXHQFHVRI3UHVVXUHG6H[WLQJLQ0LGGOHDQG+LJK6FKRROJ Sch Health.,
Jan; 93(1), 73–81. doi:10.1111/josh.13258
Reed, E., Salazar, M., Behar, A.I., Agah, N., Silverman, J.G., Minnis, A.M., Rusch, M.L.A., & Raj, A.
(2019). Cyber Sexual Harassment: Prevalence and associations with substance use, poor mental health, and STI history among sexual active adolescent girls. Journal Adolescence,
August 75, 53–62. doi:10.1016/j.adolescence.2019.07.005.
/XQGH&	-ROHE\0
%HLQJ8QGHU3UHVVXUHWR6H[W$GROHVFHQWV¶([SHULHQFHV5HDFWLRQV
and Counter-Strategies. Journal of Research on Adolescence, 33(1), 188–201. doi: 10.1111/jora.12797.
Burén, J., & Lunde, C. (2018). Sexting among adolescents: A nuanced and gendered online challenge
for young people. Computers in Human Behavior, 85, 210–217.
âHYþtNRYi$
 *LUOV DQGER\V H[SHULHQFHZLWKWHHQVH[WLQJLQHDUO\DQGODWHDGROHVFHQFH
Journal of Adolescence, 51, 156-162. doi:10.1016/j.adolescence.2016.06.007
*Stanley, N., Barter, C., Wood, M., Aghtaie, N., Larkins, C., Lanau, A., & Överlien, C. (2018).
3RUQRJUDSK\6H[XDO&RHUFLRQDQG$EXVHDQG6H[WLQJLQ<RXQJ3HRSOH¶V,QWLPDWH Relationships: A European Study. Journal of Interpersonal Violence, 33(19), 3919-2944. doi: 10.1177/0886260521663204.
*Morelli, M., Chirumbolo, A., Bianchi, D., Baiocco, R., Cattelino, E., Laghi, F., Sorokowski , P.,
Misiak, M., Dziekan, M., Hudson, H., Marshall, A., Nguyen, T., Mark, M., Kopecky, K., Szotkowski, R., Demirtaú
, E.T., Van Ouytsel , J., Ponnet, K. , Walrave, M., , Zhu, T., Chen,
Y., Liu, N.Z.X. , Voiskounsky, A., Bogacheva, N., Ioannou, M., Synnott, J., Tzani-Pepelasis, K., Balakrishnan, V,. , Okumu, M., Small, E., Nikolova, S.P., & Michelle Drouin, M. (2020). The Role of HEXACO Personality Traits in Different Kinds of Sexting: A Cross-Cultural Study in 10 Countries. Computers in Human Behaviour, 113, December 2020, 106502. doi:10.1016/j.chb.2020.106502
*Wachs, S., Wright, M.F., & Wolf, K.D. (2017). Psychological Correlates of Teen Sexting in three
Countries –
Direct and Indirect Associations between Self-control, Self-esteem, and Sexting.
International Journal of Developmental Science, 11, 109-120. doi:10.3233/DEV-160212
*Kim, S., Martin-Storey, A., Drossos, A., Barbosa, S., & Georgiades, K. (2020). Prevalence and
Correlates of Sexting Behaviors in a Provincially Representative Sample of Adolescents. The
Canadian Journal of Psychiatry, 65(6), 401-408. doi:10.1177/0706743719895205
*Noorishad, P-G. & Trottier, D. (2022). Investigating the relationship between sexting and sexual
coercion. Sexologies, 31, e8-e15. doi:10.1016/j.sexol.2021.11.004
Finkelhor, D., Ormrod, R. K., & Turner, H. A. (2007). Re-victimization patterns in a national
longitudinal sample of children and youth. Child Abuse & Neglect, 31, 479-502.
61
1135
Bilaga 9 SOU 2023:98
Ross, J., Drouin, M., & Coupe, A. (2019). Sexting coercion as a component of intimate partner
polyvictimization. J Interpers Violence, 34, 2269-91. doi:10.1177/0886260516660300
*Choi, H., van Ouytsel, J., & Temple, J.R. (2016). Association between Sexting and Sexual Coercion
among Female Adolescents. Journal of Adolescence, 53, 164-168. doi:10.1016/j.adolescence.2016.10.005
*Greene-Colozzi, A.A., Winters, G.M., Blasko, B., & Jeglic, E.J. (2020). Experiences and Perceptions
of Online Sexual Solicitation and Grooming of Minors: A Retrospective Report. Journal of
Child Sexual Abuse, 29,(7), 836-854. doi:10.1080/10538712.20209.1801938
*Gámez-Gaudix, M. & Mateos-Pérez, E. (2019). Longitudinal and reciprocal relationships between
sexting, online sexual solicitations, and cyberbullying among minors. Computers in Human Behavior, 94, 70-76. doi:10.1016/j.chb.2019.01.004
*Marcum, C.D., Zaitzow, B.H., & Higgind, G.E. (2022). The role of sexting and related behaviors to
victimization via nonconsensual pornography: an exploratory analysis of university students. Journal of Aggressuion, Conflict and Peace Research, 14/1), 43-60.
Konventionen om barnets rättigheter (1989). Nedladdad 07.08.23 från
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
Powell, A., Scott, A.J., Flynn, A., & Henry, N. (2020). Image-Based Sexual Abuse: An International
Study of Victims and Perpetrators. Summary Report. Melbourne: RMIT University. doi: 10.13140/RG.2.2.35166.59209
Wittes, B., Poplin, C., Jurecic, Q., & Spera, C. (2016). Sextortion: Cybersecurity, teenagers, and
remote sexual assault. Center for Technology Innovation at Brookings.
Bates, S. (2017). Revenge Porn Mental Health: A Qualitative Analysis of the Mental Health Effects of
Revenge Porn on Female Survivors. Feminist Crimonology, 12(1),22-42.
Walker, K., & Sleath, E. (2017). A systematic review of the current knowledge regarding revenge
pornography and non-consensual sharing of sexually explicit media. Aggression and Violent
Behavior, 36, 9-24. doi:10.1016/j.avb.2017.06.010
Patel, U. & Roesch, R. (2022). The Prevalence of Technoogy-Facilitated Sexual Violence: A Meta-
Analysis and Systematic Review. Trauma, Violence, & Abuse, 23(2), 428-443.
*Barroso, R., Ramião, E., Figueiredo, P., & Araújo, A.M. (2021). Abusive Sexting in Adolescence:
Prevalence and Characteristics of Abusers and Victims. Frontiers in Psychology, 12-2021. doi:103389/fpsyg.2021.610474
*Boer, S., Erdem, Ö., de Graaf, H., & Götz, H. (2021). Prevalence and Correlates of Sexting-Sharing
Among a Representative Sample of Youth in the Netherlands. Frontiers in Psychology, 12:655796. doi: 10.3389/fpsyg.2021.655796
*Wolak, J., Finkelhor, D., Walsh, W., & Treitman, L. (2018). Sextortion of Minors: Characterisics and
Dynamics. Journal of Adolescent Health, 62,72-79.
*Sklenarova, H., Schulz, A., Schuhmann, P., Osterheider, M., & Neutze, J. (2018). Online sexual
solicitation by adults and peers - Result from a population based German sample. Child Abuse & Neglect, 76, 225-236. doi:10.1016/j.chiabu.2017.11.005
*Walsh, W.A. & Tener, D. (2022). “If you don’t send me five other pictures I am going to post the
photo online”: A qualitative analysis of experiences of survivors of sextortion. Journal of
Child Sexual Abuse, 31:4, 447-465. doi:10.1080/10538712.2022.2067093
Svedin, CG., Priebe, G. Kapitel 3. Unga, sex och Internet, s32-147. I Se mig. Unga om sex och
Internet. Ungdomsstyrelsens skrifter 2009:9. Ungdomsstyrelsen, 2009.
Jonsson, L. & Svedin, C.G. (2017). Barn utsatta för sexuella övergrepp på nätet.
Fördjupningsrapport. Stiftelsen Allmänna Barnhuset/Barnafrid, Linköpings Universitet.
Stockholm/Linköping.
*Kocturk, N. (2020). A Retrospective Study: According to Online News, the Victims, Perpetrators and
Characteristics of Sexual Abuse at Schools. Euroasian Journal of Educational research, 86, 115-133. doi:10.14689/ejer.2020.86.6
Landberg, Å., Svedin, CG., & Jonsson, L.S. (2022). Det gäller en av fyra. Fakta om barn, sexuella
övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2020-2021. Stockholm: Stiftelsen Allmänna
Barnhuset.
Averdijk M, Ribeaud D, Eisner M. Longitudinal Risk Factors of Selling and Buying Sexual Services
Among Youths in Switzerland. Arch Sex Behav. 2020;4(49):1279–90.
62
1136
Bilaga 9
Koops, B.J. (2009). Sex, kids and crime in cyberspace: Some reflections on crossing boundaries. In A.
R. Lodder, & A. Oskamp(Eds.),Caught in the cyber crime act(pp. 63–76). Deventer, The Netherlands: Kluwer.
*Koops, T., Dekker, A., & Briken, P. (2018). Online sexual activity involving webcams. An overview
of existing literature and implications for sexual boundary violations of children and adolescents. Behavioral Science & the Laew, 36(2), 182-197. doi:10.1002/bsl.2333
Jonsson, L., Svedin, C. G., & Hyden, M. (2014). "Without the Internet, I never would have sold sex":
Young women selling sexonline. Cyberpsychology,8(1). doi:10.5817/CP2014-1-4
Donevan M. Syns man inte, finns man inte - Inblick i den svenska porrindustrin [Internet]. Stockholm;
2019. Available fr om: https://talita.se/assets/dokument/rapport_sv.pdf Urada L.A, Rusakova M, Odinokova V, Tsuyuki K, Raj A, Silverman J.G. (2019). Sexual exploitation as a Minor, Violence, and HIV/STI Risk among Women Trading Sex in St. Petersburg and Orenburg, Russia. Int J Environ Res Public Health, 16(22):1–14. doi/10.3390/ijerph16224343 Waltman M. Pornografi och mäns våld mot kvinnor. In: Porr och prostitution; en rapport om utsatthet och efterfrågan. Stockholm: Unizon; 2016. p. 31–108. *Quayle, E., Jonsson, L.S., Cooper, K., Traynor, J., & Svedin, C.G. (2018). Children in Identified Sexual Images – Who Are they? Self- and Non-Self-Taken Images in the International Child Sexual Exploitation Image Database 2006–2015. Child Abuse Review, 27, 223-238. *Shor, E. (2019). Age, aggression, and Pleasure in Popular Online Pornogaphic Videos. Violence
Against Women, 25(8),1018-1036.
*Salter, M. & Whitten, T. (2022). A Comparative Content Analysis of Pre-Internet and Conemporary
Child Sexual Abuse Material. Deviant Behavior, 43(9), 1120-1134. doi:10.1080/01639625.2021.1967707
Van Ouytsel, J., Walrave, M., Ojeda, M., Del Ray, R., & Ponnet, K. (2020). Adolescents’ Sexy Self-
Presentation on Instagram: An Investigation of Their Posting Behavior Using a Prototype Willingness Model Perspective. International Journal of Environmental Research and Public
Health, 17:8106.
*Kusz, J. & Bouchard, M. (2020). Nymphet or Lolita? A Gender Analysis of Online Child
Pornography Websites. Deviant Behavior, 41:6, 805-813.
Maas, M.K., Cary, K.M., Clancy, E.M., Klettke, B., McCauley, H.L., & Temple, J.R. (2021). Slutpage
8VH$PRQJ86&ROOHJH6WXGHQWV7KH6HFUHWDQG6RFLDO3ODWIRUPVRI,PDJHဨ%DVHG6H[XDO Abuse. Archives of Sexual Behavior, 50, 2203–2214
*Tejeiro, R., Alison, L., Hendriks, E., Giles, S., Long, D., & Shipley, D. (2020). Sexual Behaviour in
Indecent Images of Children: A Content Analysis. International Journal of Cyber
Criminology, 14(1), 121-138. doi:10.5281/zenedo.3743390.
Sciacca, B., Mazzone, A., Loftsson, M., O'Higgins Norman, & J. Foody, M. (2023). Nonconsensual
Dissemination of Sexual Images Among Adolescents: Associations With Depression and Self-Esteem. Journal of Interpersonal Violence, 38(15-16), 9438-9464. doi: 10.1177/08862605231165777.
Svedin, CG., Landberg, Å., & Jonsson, L. (2022). Mer utsatta än andra - om våld och övergrepp mot
barn med funktionsnedsättningar. En fördjupning från studien Unga, sex oh Internet efter #metoo. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Myndigheten för delaktighet.
Kobulsky, J.M., Cederbaum, J.A., Wildfeuer, R., Grest, C.V., Clarke, L., & Kordic, T. (2022).
Comparing the prevalence of sexual behaviors and victimization among adolescents based on child welfare system involvement. Child Abuse & Neglect, December (134), 105883. doi:10.1016/j.chiabu.2022.105883
Gámez-Guadix, M., Almendros, C., Borrajo, E., & Calvete, E. (2015). Prevalence and association of
sexting and online sexual victimization among Spanish adults. doi:10.1007/s13178-015-0186-9
Gámez-Guadix, M., & de Santisteban, P. (2018). “Sex Pics?”: Longitudinal predictors of sexting
among adolescents. Journal of Adolescent Health, 63(5), 608–614. doi:10.1016/j.jadohealth.2018.05.032
Van Ouytsel, J., Walrave, M., & Ponnet, K. (2020). An exploratory study of transactional sexting
among high school students. Journal of Adolescent Health, 66(4), 510–513. doi:10.1016/j.jadohealth.2019.11.300
63
1137

Bilaga 9 SOU 2023:98
Van Ouytsel, J., Walrave, M., & Ponnet, K. (2019). An exploratory study of sexting behaviors among
heterosexual and sexual minority early adolescents. Journal of Adolescent Health, 65(5), 621– 626. doi:10.1016/j. jadohealth.2019.06.003
*Foody, M., Mazzone, A., Laffan, D.A., Loftsson, M., & O'Higgins Norman, J. (2021). “It’s not just
sexy pics”: An investigation into sexting behaviour and behavioural problems in adolescents.
Computers in Human Behavior, 117, 106662.
Chong, E. S. K., Zhang, Y., Mak, W. W. S., & Pang, I. H. Y. (2015). Social media as social capital of
LGB individuals in Hong Kong : Its relations with group membership , stigma , and mental. doi:10.1007/s10464-014-9699-2
*Van Ouytsel, J., Walrave, M., De Marez, L., Vanhaelewyn, B., & Ponnet, K. (2020). A first
investigation into gender minority adolescent's sexting experiences. Journal of Adolescence, 84, 213-218. doi:10.1016/j.adolescence.2020.09.007.
Mori, C., Temple, J.R., Browne, D., & Madigan, S. (2019). Association of Sexting With Sexual
Behaviors and Mental Health Among Adolescents. A Systematic Review and Meta-analysis.
JAMA Pediatr.,173(8):770-779. doi:10.1001/jamapediatrics.2019.1658
*Gassó, A.M., Klettke, B., Agustina, J.R., & Montiel, I. (2019). Sexting, Mental Health, and
Victimization Among Adolescents: A Literature Review. Int. J. Environ. Res. Public Health, 16, 2364; doi:10.3390/ijerph16132364
Lu, Y., Baumler, E., & Temple, J.R. (2021). Multiple Forms of Sexting and Associations with
Psychosocial Health in Early Adolescents. Int. J.Environ. Res. Public Health, 18, 2760.
ijerph18052760
Klettke, B., Hallford, D.J., Clancy, E., Mellor, D.J., & Toumbourou. (2019). Sexting and
Psychological Distress: The role of Unwanted and Coerced Sexts. Cyberpsychol. Behav. Soc.
Netw. Apr;22(4):237-242. doi:10.1089/cyber.2018.0291.
*Doyle, C., Douglas, E., O'Reilly, G. (2021). The outcomes of sexting for children and adolescents: A
systematic review of the literature. Journal of Adolescence, 92, 86-113. doi:10.1016/j.adolescence.2021.08.009
*Morelli, M., Bianchi, D., Baiocco, R., Pezzuti, L., & Chirumbolo, A. (2017). Sexting Behaviors and
Cyber Pornography Addiction Among Adolescents: the Moderating Role of Alcohol Consumption. Sex Res Soc Polic, 14, 113-121. doi:10.1007/s13178-016-0234-0
Freyd, J.J., Klest, B., & Allard., C.B. (2005). Betrayal trauma: relationship to physical health,
psychological distress, and a written disclosure intervention. J Trauma Dissociation, 6(3), 83-104. doi:10.1300/J229v06n03_04
Tang, S.S.S. & Freyd, J.J. (2012). Betrayal trauma and gender differences in posttraumatic stress.
Psychological Trauma: Theory, Research, Practice and Policy, 4(5), 469-478. doi/10.1037/a0025765
*Gewirtz-Meydan, A., Walsh, W., Wolak, J., & Finkelhor, D. (2018). The complex experience of
child pornography survivors. Child Abuse & Neglect, 80, 238-248. doi:10.1016/j.chiabu.2018.03.031
Jonsson, L. S., Fredlund, C., Priebe, G., Wadsby, M., & Svedin, C. G. (2019). Online sexual abuse of
adolescents by a perpetrator met online: A cross-sectional study. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, 13(1), 32. doi:10.1186/s13034-019-0292-1
6D\*1%DEDGD÷Õ=.DUDEHNLUR÷OX.<FH0
	$NEDV6  $EXVH&KDUDFWHULVWLFV
and Psychiastric Cosequences Associated with Online Sexual Abuse. Cyberpsychol Behav Soc Netw., 18(6), 333-6. doi:10.1089/cyber.2014.0494
*Joleby, M., Lunde, C., Landstrom, S., & Jonsson, L. (2020). “All of me is completely different”:
Experiences and consequences among victims of technology- assisted child sexual abuse.
Frontiers in Psychology, 11, 606218. doi:10.3389/fpsyg.2020.606218
Joleby, M., Landström, S., Lunde, C., & Jonsson, L.S. (2021). Experiences and psychological health
among children exposed to online child sexual abuse: A mixed methods study of court verdicts. Psychology, Crime and Law, 27(2), 159–181. doi:10.1080/1068316X.2020.1781120
Sylwander, K.R., Vervik, A-K. & Greijer, S. (2021). Online child sexual exploitation and abuse: A
review of Norwegian case law. Oslo: ECPAT Norway.
64
1138
Bilaga 9
*Van Ouytsel, J., Lu, Y., & Temple, J. (2022). An Exploratory Study of Online Early Sexual Initiation
Through Pressured and Unwanted Sexting. J Sex Res., July ; 59(6): 742–748. doi:10.1080/00224499.2021.1963650.
*Lan, YT., Pan, YC., & Lin, YH. (2022). Association between adolescents' problematic online
behaviors and self-harm risk. Journal of affective disorders, 15;317:46-51. doi:10.1016/j.jad.2022.08.073
*Mori, C., Park, J., Temple, J.R., & Madigan, S. (2022). Are Youth Sexting Rates Still on the Rise? A
Meta-analytic Update. The Journal of adolescent health, April 70(4), 531-539. doi:10.1016/j.jadohealth.2021.10.026
*Englander, E.K. & McCoy M. (2017). Pressured Sexting and Revenge Porn in a Sample of
Massachusetts Adolescents. International Journal of Technoethics, 8(2), 16-25. doi:10.4018/IJT.2017070102
*Rowse, J., Mullane, S., Bassed, R., & Tully, J. (2022). Technology-facilitated sexual assault in
children and adolescents; is there a cause for concern? Fourteen years of experience at a metropolitan forensic paediatric medical service. Journal of Paediatrics and Child Health 58, 409–414. doi:10.1111/jpc.15724
Finkelhor, D., Walsh, K., Jones, L.,Mitchell, K., & Collier, A. (2021). Youth Internet Safety
Education: Aligning Programs With Evidence Base. Trauma, Violence & Abuse, 22(5), 1233-1247. doi:10.1177/1524838020916257.
Landberg, Å. & Svedin, C.G. (2013). Inuti ett Barnahus. En kvalitetsgranskning av 23 svenska
verksamheter. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
Siftelsen Allmänna Barnhuset. (2019). Det fjärde rummet - en modell för stöd och behandling för barn
som utsatts för våld och övergrepp. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
65
1139
