Inaktuell version

Socialförsäkringsbalk (2010:110)

(SFB)

Departement
Socialdepartementet
Utfärdad
2010-03-04
Ändring införd
SFS 2010:110 i lydelse enligt SFS 2018:1627
Ikraft
2011-01-01
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Korrigering av styckeindelning i 28:6

AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER

I Inledande bestämmelser, definitioner och förklaringar

1 kap. Innehåll m.m.

[K1]1 §  Denna balk innehåller bestämmelser om social trygghet genom de sociala försäkringar samt andra ersättnings- och bidragssystem som behandlas i avdelningarna B-G (socialförsäkringen).

[K1]2 §  Balken är indelad i avdelningar, som betecknas med stora bokstäver.

[S2]Avdelningarna är indelade i underavdelningar, som betecknas med romerska siffror.

[K1]3 §  Övergripande bestämmelser finns i 1-7 kap. (avdelning A).

[S2]Vidare finns bestämmelser om

[S3]Vissa gemensamma bestämmelser om förmånerna, handläggningen och organisationen finns i 104-117 kap. (avdelning H). Lag (2011:1513).

[K1]4 §  I avdelning A finns

  • allmänna bestämmelser, definitioner och förklaringar i 2 kap., och
  • övergripande bestämmelser om socialförsäkringsskyddet i 3-7 kap.

[S2]Det finns definitioner och förklaringar också i andra avdelningar.

2 kap. Allmänna bestämmelser, definitioner och förklaringar

Innehåll

[K2]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • socialförsäkringens administration, m.m. i 2 §,
  • socialförsäkringens finansiering, m.m. i 3 och 4 §§,
  • internationella förhållanden i 5 §,
  • prisbasbelopp m.m. i 6-10 §§, och
  • definitioner och förklaringar i 11-17 §§. Lag (2012:834).

Ändrad: SFS 2019:649 (None)
Upphävd: SFS 2012:834 (None)

Socialförsäkringens administration, m.m.

[K2]2 §  Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt av Skatteverket.

[S2]Hos Försäkringskassan ska det finnas ett allmänt ombud för socialförsäkringen. Regeringen utser det allmänna ombudet.

[S3]I inledningen av avdelningarna B-G finns bestämmelser om vilken myndighet som handlägger ärenden om förmåner som avses i den avdelningen.

Socialförsäkringens finansiering, m.m.

[K2]3 §  Bestämmelser om finansiering av socialförsäkringen finns i

[S2]Socialförsäkringen finansieras också genom avkastning på vissa av de avgifter som anges i första stycket.

[K2]4 §  Förutom enligt de lagar som anges i 3 § finansieras socialförsäkringen med medel från statsbudgeten samt, i den omfattning som anges i denna balk, genom särskilda betalningar från kommuner och enskilda.

Internationella förhållanden

[K2]5 §  Unionsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtal om social trygghet eller andra avtal som ingåtts med andra stater kan medföra begränsningar i tillämpligheten av bestämmelserna i denna balk. Lag (2010:1312).

Prisbasbelopp m.m.

[K2]6 §  Vissa beräkningar som anges i denna balk ska grundas på ett prisbasbelopp eller förhöjt prisbasbelopp som beräknas för varje år.

[K2]7 §  Prisbasbeloppet räknas fram genom att bastalet 36 396 multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997. Det framräknade prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

[K2]9 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet.

[K2]10 §  I 58 kap. finns bestämmelser om inkomstbasbelopp, inkomstindex, balanstal och balansindex.

Definitioner och förklaringar

Förmån

[K2]11 §  Med förmåner avses i denna balk dagersättningar, pensioner, livräntor, kostnadsersättningar, bidrag samt andra utbetalningar eller åtgärder som den enskilde är försäkrad för enligt 4-7 kap.

Ogift

[K2]12 §  Det som i denna balk föreskrivs om den som är ogift tillämpas även i fråga om den som är änka, änkling eller frånskild, om inget annat anges.

Sambor

[K2]13 §  Vad som avses med sambor framgår av 1 § sambolagen (2003:376).

Förälder

[K2]14 §  Om föräldraskap till barn och rättsverkan av adoption finns bestämmelser i 1 och 4 kap.föräldrabalken.

Blivande adoptivförälder

[K2]15 §  Med blivande adoptivförälder avses i denna balk den som efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet. Lag (2018:1290).

Familjehemsförälder

[K2]16 §  Med familjehemsförälder avses i denna balk den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet.

Avgiftspliktig

[K2]17 §  Med avgiftspliktig ersättning och avgiftspliktig inkomst avses detsamma som i 2 kap.10-11 §§ respektive 3 kap.3-8 §§socialavgiftslagen (2000:980). Lag (2012:834).

II Socialförsäkringsskyddet

3 kap. Innehåll

[K3]1 §  I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om socialförsäkringsskyddet i 4 kap.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • bosättningsbaserade förmåner i 5 kap.,
  • arbetsbaserade förmåner i 6 kap., och
  • övriga förmåner i 7 kap.

4 kap. Allmänna bestämmelser om försäkringsskyddet

Innehåll

[K4]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • försäkringsgrenar i 2 §,
  • försäkrad och gällande skydd i 3 och 4 §§, och
  • internationella förhållanden i 5 §.

Försäkringsgrenar

[K4]2 §  Socialförsäkringen är indelad i tre försäkringsgrenar. Dessa avser

  1. förmåner som grundas på bosättning i Sverige (bosättningsbaserade förmåner),
  2. förmåner som grundas på arbete i Sverige (arbetsbaserade förmåner), och
  3. förmåner som grundas på andra omständigheter än bosättning eller arbete i Sverige (övriga förmåner).

Försäkrad och gällande skydd

[K4]3 §  Försäkrad är den som uppfyller de krav i fråga om bosättning, arbete eller andra omständigheter som avses i 2 § samt gällande krav på försäkringstider.

[S2]För att omfattas av socialförsäkringsskyddet ska den försäkrade dessutom uppfylla de andra villkor som gäller för respektive förmån enligt 5-7 kap.

[K4]4 §  Ytterligare bestämmelser om rätten till förmåner finns i 8-117 kap. (avdelningarna B-H).

Internationella förhållanden

[K4]5 §  Den som, enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, omfattas av lagstiftningen i en annan stat är inte försäkrad för sådana förmåner enligt denna balk som motsvarar förmåner som avses i förordningen. Lag (2010:1312).

[K4]5 a §  En person som är lokalt anställd vid en svensk utlandsmyndighet är inte försäkrad enligt denna balk när det gäller den anställningen. En sådan person ska inte anses som offentligt anställd vid tillämpning av förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Lag (2013:747).

Innehåll

/Träder i kraft I: 2018-12-01/

[K5]1 §  /Upphör att gälla U:2020-01-01 genom lag 2018:1627)./ I detta kapitel finns bestämmelser om

  • bosättning i Sverige i 2 och 3 §§,
  • särskilda personkategorier i 48 §§,
  • de bosättningsbaserade förmånerna i 9 och 10 §§,
  • socialförsäkringsskyddet i samband med inflyttning till Sverige i 11 och 12 §§,
  • förmåner vid utlandsvistelse i 1316 §§, och
  • speciella försäkringssituationer i 1718 §§. Lag (2018:1627).

Bosättning i Sverige

[K5]2 §  Vid tillämpning av bestämmelserna i denna balk ska, om inget annat särskilt anges, en person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.

[K5]3 §  Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år ska anses vara bosatt här i landet. Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det. En utlänning som enligt 4 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481) inte ska folkbokföras ska inte heller anses vara bosatt här.

[S2]En i Sverige bosatt person som lämnar landet ska fortfarande anses vara bosatt här i landet om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.

Särskilda personkategorier

Statsanställda

[K5]4 §  Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning ska anses vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt här i landet.

[S2]När en annan stat som arbetsgivare sänder en person till Sverige för arbete för arbetsgivarens räkning ska den personen inte anses vara bosatt här i landet.

Diplomater m.fl.

[K5]5 §  En person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat eller dess betjäning ska anses vara bosatt i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

[S2]En person som på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Biståndsarbetare m.fl.

[K5]6 §  En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete för arbetsgivarens räkning ska fortfarande anses vara bosatt här, om han eller hon är anställd av

  1. en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet, eller
  2. ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund.

[S2]Första stycket gäller endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst fem år.

Utlandsstuderande m.fl.

[K5]7 §  En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett annat land ska fortfarande anses vara bosatt här så länge han eller hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning.

[S2]Den som kommer till Sverige för att studera ska inte anses vara bosatt här. Lag (2017:277).

Familjemedlemmar

[K5]8 §  Det som föreskrivs om personer som avses i 4-7 §§ gäller även medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn.

De bosättningsbaserade förmånerna

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K5]9 §  Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner:

[S2]Avdelning B Familjeförmåner

1. föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå,(11 och 12 kap.)
2. barnbidrag,(15 och 16 kap.)
3. underhållsstöd,(17-19 kap.)
4. adoptionsbidrag,(21 kap.)
5. omvårdnadsbidrag(22 kap.)
Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada
6. sjukpenning i särskilda fall,(28 a kap.)
7. rehabilitering, bidrag till arbetshjälpmedel, särskilt bidrag och rehabiliteringspenning i särskilda fall,(29-31 a kap.)
8. sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning,(33 och 35-37 kap.)
Avdelning D Särskilda förmåner vid funktionshinder
9. merkostnadsersättning,(50 kap.)
10. assistansersättning,(51 kap.)
11. bilstöd,(52 kap.)
Avdelning E Förmåner vid ålderdom
12. garantipension,(55, 56, 65-67 och 69-71 kap.)
13. särskilt pensionstillägg,(73 kap.)
14. äldreförsörjningsstöd,(74 kap.)
Avdelning F Förmåner till efterlevande
15. efterlevandestöd,(77, 79 och 85 kap.)
16. garantipension till omställningspension,(77, 81 och 85 kap.)
Avdelning G Bostadsstöd
17. bostadsbidrag,(95-98 kap.)
18. bostadstillägg, och(100-103 kap.)
19. boendetillägg.(103 a-103 e kap.)
Lag (2018:1265).

[K5]10 §  När det gäller förmåner till efterlevande enligt 9 §15 och 16 är det den efterlevande som ska vara försäkrad för förmånerna. Lag (2011:1513).

Socialförsäkringsskyddet i samband med inflyttning till Sverige

Vid anmälan om bosättning

[K5]11 §  Till den som bosätter sig i Sverige men inte är folkbokförd här får bosättningsbaserade förmåner inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad när anmälan om bosättningen gjordes till Försäkringskassan eller när Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen.

[S2]Bestämmelser om anmälan om bosättning i Sverige finns i 110 kap. 43 §.

När uppehållstillstånd behövs

[K5]12 §  Till den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats.

[S2]Till den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får bosättningsbaserade förmåner lämnas utan hinder av att tillståndet har upphört att gälla, om en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd har kommit in till Migrationsverket innan det tidigare tillståndet har upphört att gälla och ansökan avser ett fortsatt tillstånd på samma grund eller ett nytt tillstånd med stöd av någon bestämmelse i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Om ansökan avslås får förmåner lämnas till dess att utlänningens tidsfrist för frivillig avresa enligt 8 kap. 21 § första stycket utlänningslagen har löpt ut. Om avslagsbeslutet inte innehåller någon tidsfrist för frivillig avresa får förmåner lämnas till dess att beslutet har fått laga kraft.

[S3]Förmåner enligt första stycket lämnas inte för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär. Lag (2017:577).

Förmåner vid utlandsvistelse

[K5]13 §  För tid då en försäkrad inte vistas i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz kan förmåner som grundas på bosättning lämnas endast i de fall som avses i 14 och 15 §§.

[K5]14 §  Förmåner får lämnas om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader. Äldreförsörjningsstöd enligt 9 § 14 kan dock lämnas endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst tre månader. Sjukpenning i särskilda fall enligt 9 § 6 och rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt 9 § 7 får för tid då en försäkrad vistas utomlands lämnas endast om Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet.

[S2]Förmåner enligt 9 § 8, 12, 13, 15 och 16 kan lämnas så länge den försäkrades bosättning i Sverige består. Lag (2011:1513).

[K5]15 §  Tidsbegränsningen och kravet på medgivande i 14 § första stycket gäller inte för sådana statsanställda och deras familjemedlemmar som avses i 4 och 8 §§.

[S2]Tidsbegränsningen och kravet på medgivande gäller inte heller för familjeförmåner enligt 9 § 1-4 till biståndsarbetare m.fl. och studerande eller deras familjemedlemmar som avses i 6-8 §§. Lag (2011:1513).

[K5]16 §  I 110 kap. 45 § finns bestämmelser om när den försäkrade är skyldig att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon lämnar Sverige.

Speciella försäkringssituationer

[K5]17 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om i vilken utsträckning barn som är politiska flyktingar är försäkrade för underhållsstöd enligt 9 § 3 även om de inte är bosatta i Sverige.

/Upphör att gälla U: 2020-01-01/

/Träder i kraft I: 2018-12-01/

[K5]17 a §  Garantipension och garantipension till omställningspension får, trots bestämmelserna i 28 §§, lämnas till den som är bosatt i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz om personen uppfyller kraven i fråga om försäkringstid enligt 67 och 81 kap.Lag (2018:1627).

/Träder i kraft I: 2018-12-01/

[K5]18 §  /Upphör att gälla U:2020-01-01 genom lag 2018:1627)./ Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning av bestämmelserna i 28 §§, 1315 §§ eller 17 a §, får förmånen efter ansökan hos den handläggande myndigheten fortsätta att lämnas om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen. Lag (2018:1627).

Innehåll

[K6]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • arbete i Sverige i 2 §,
  • särskilda personkategorier i 3-5 §§,
  • de arbetsbaserade förmånerna i 6 och 7 §§,
  • försäkringstid i 8-12 §§,
  • socialförsäkringsskyddets tidsmässiga omfattning i samband med arbete i Sverige i 13 och 14 §§,
  • förmåner vid utlandsvistelse i 15-18 §§, och
  • speciella försäkringssituationer i 19-22 §§.

Arbete i Sverige

[K6]2 §  Vid tillämpning av bestämmelserna i denna balk avses med arbete i Sverige, om inget annat särskilt anges, förvärvsarbete i verksamhet här i landet.

[S2]Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast driftställe i Sverige som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska verksamhet som hänför sig till driftstället anses bedriven här i landet.

Särskilda personkategorier

Sjömän

/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/

[K6]3 §  Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg ska anses som arbete i Sverige. Detta gäller även arbete som utförs

  1. i anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon arbetsgivare som redaren har anlitat, eller
  2. i anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos någon arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat.

[S2]Med sjöman avses den som enligt 3 § sjömanslagen (1973:282) ska anses som sjöman.

Utsändning m.m.

[K6]4 §  Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige ska anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år.

[S2]När en utländsk arbetsgivare under motsvarande förhållande sänder någon till Sverige för arbete ska arbete i Sverige inte anses föreligga.

[S3]I fall som anges i 5 kap. 4 § gäller första och andra styckena även om utsändningstiden kan antas vara längre än ett år.

Diplomater m.fl.

[K6]5 §  Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat ska anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

[S2]Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ska anses som arbete i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

De arbetsbaserade förmånerna

[K6]6 §  Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner:

[S2]Avdelning B Familjeförmåner

1. graviditetspenning,(10 kap.)
2. föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå och tillfällig föräldrapenning,(11-13 kap.)
Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada
3. sjukpenning,(24-28 kap.)
4. rehabilitering, rehabiliteringsersättning och bidrag till arbetshjälpmedel,(29-31 kap.)
5. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning,(33, 34, 36 och 37 kap.)
6. arbetsskadeersättning,(39-42 kap.)
7. närståendepenning,(47 kap.)
Avdelning E Förmåner vid ålderdom
8. inkomstgrundad ålderspension,(55-64 och 69-71 kap.)
Avdelning F Förmåner till efterlevande
9. inkomstrelaterad efterlevandepension,(77, 78, 80 och 82-85 kap.)
10. efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen, och(87 och 88 kap.)
11. efterlevandeskydd i form av premiepension.(89-92 kap.)

[K6]7 §  När det gäller pensionsförmåner och skadeersättning till efterlevande enligt 6 § 9-11 är det den avlidne som ska ha varit försäkrad för förmånerna.

Försäkringstid

Allmänna bestämmelser

[K6]8 §  För arbetstagare gäller försäkringen enligt 6 § från och med den första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen från och med den dag då arbetet har påbörjats.

[S2]Försäkringen upphör att gälla tre månader, eller för sådana förmåner som anges i 6 § 5 ett år, efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande uppehåll (efterskyddstid). Försäkringen upphör tidigare än som nu sagts om den enskilde börjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl.

[K6]9 §  Om en förmån som avses i 6 § lämnas när försäkringen ska upphöra enligt 8 §, fortsätter försäkringen enligt 6 § att gälla under den tid för vilken förmånen lämnas.

[K6]10 §  Försäkringen enligt 6 § fortsätter att gälla efter efterskyddstiden enligt 8 § så länge bestämmelserna i 26 kap.1116 §§ om sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott (SGI-skyddad tid) är tillämpliga på personen. Lag (2017:585).

[K6]11 §  Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 6 §6 och 8-11 gäller när rätten till en förmån enligt de bestämmelser som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå enligt 6 § 2.

[S2]Försäkringen för pensioner enligt första stycket gäller också när rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 19 och 20 §§.

[K6]12 §  För biståndsarbetare m.fl. enligt 5 kap. 6 § som till följd av utlandsarbete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlandstjänstgöringens slut återvänder till Sverige ska efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten, om utlandstjänstgöringen varat längst fem år.

[S2]Socialförsäkringsskyddets tidsmässiga omfattning i samband

[S3]med arbete i Sverige

Vid anmälan om arbete i Sverige

[K6]13 §  Arbetsbaserade förmåner enligt 6 § 1-5, 7 och 8 får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om arbetet.

[S2]Bestämmelser om anmälan om arbete för den som inte är bosatt i Sverige finns i 110 kap. 44 §.

När arbetstillstånd eller uppehållstillstånd behövs

[K6]14 §  Den som enligt utlänningslagen (2005:716) behöver ha arbetstillstånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har inte rätt till arbetsbaserade förmåner förrän ett sådant tillstånd har beviljats. Ersättning får lämnas tidigast från och med den dag då tillståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades.

[S2]Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt 6 § 6 eller arbetsskadeersättning till efterlevande enligt 6 § 10.

Förmåner vid utlandsvistelse

[K6]15 §  För tid då en försäkrad vistas utomlands kan förmåner vid sjukdom, graviditet, tillfällig vård av barn och rehabilitering enligt 6 § 1-4 lämnas endast

  • om ett ersättningsfall inträffar utomlands medan den försäkrade där utför sådant arbete som ska anses som arbete i Sverige, eller
  • om Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet.

[K6]16 §  Förmåner enligt 6 § 5, 6 och 8-11 lämnas för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå enligt 6 § 2,

  1. om barnet är bosatt i Sverige, eller
  2. om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption.

[K6]17 §  När det gäller efterlevandeförmåner ska det som anges i 16 § om försäkrad gälla den försäkrades efterlevande.

[K6]18 §  I 110 kap. 45 § finns bestämmelser om när den försäkrade är skyldig att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon lämnar Sverige.

Speciella försäkringssituationer

[K6]19 §  En person som får inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 6 § 5 är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8 beräknad på denna ersättning.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K6]20 §  Den som får någon av följande förmåner är försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 6 § 5, inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8 och inkomstrelaterad efterlevandeförmån enligt 6 §9 och 11:

  1. omvårdnadsbidrag enligt 5 kap. 9 § 5,
  2. dagpenning från arbetslöshetskassa,
  3. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,
  4. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),
  5. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, och
  6. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Lag (2018:1265).

[K6]21 §  När det gäller inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8 finns i 60 kap. dessutom bestämmelser om beräkning av pensionsgrundande belopp för

  • plikttjänstgöring,
  • studier, och
  • vård av småbarn (barnår).

[K6]22 §  Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada är försäkrad för arbetsskadeersättning enligt 6 §6 och 10.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om försäkring enligt första stycket.

Innehåll

[K7]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • statligt personskadeskydd i 2-6 §§,
  • krigsskadeersättning till sjömän i 7-9 §§, och
  • smittbärarersättning i 10 §.

Statligt personskadeskydd

Personkretsen

[K7]2 §  Försäkrad för statligt personskadeskydd enligt 43 kap. är

  1. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller inställer sig till mönstring eller annan uttagning enligt den lagen eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt,
  2. den som medverkar i räddningstjänst eller i övning med en kommunal organisation för räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, eller i räddningstjänst enligt 10 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (2010:500),
  3. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest,
  4. den som utför samhällstjänst på grund av en föreskrift som har meddelats med stöd av 27 kap. 2 a § eller 28 kap. 2 a §brottsbalken,
  5. den som utför ungdomstjänst enligt 32 kap. 2 § eller 3 § första stycket 1brottsbalken, och
  6. den som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 § första stycket 2 lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Lag (2010:1308).

[K7]3 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om i vilka fall bestämmelserna i 43 kap. ska tillämpas även på den som, i annat fall än som avses i 2 §, frivilligt deltar i verksamhet inom totalförsvaret eller i verksamhet för att avvärja eller begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön.

Försäkringstider

[K7]4 §  Personskadeskyddet börjar gälla när den första resan påbörjas till sådan verksamhet eller intagning som avses i 2 § 1-3 och upphör när den sista resan från verksamheten eller intagningen avslutats.

[S2]Vid sådan verksamhet som avses i 2 § 4-6 börjar personskadeskyddet gälla när den dömde påbörjar resan till platsen för verksamheten och upphör när resan från platsen avslutats.

[K7]5 §  Vistas någon under tid som avses i 4 § i något annat land än Sverige, Danmark utom Färöarna och Grönland, Finland eller Norge gäller personskadeskyddet endast om staten har ordnat eller bekostat resan.

[K7]6 §  Bestämmelserna i 6 kap. 7 §, 11 § första stycket och 16 § om försäkring, försäkringstid och utlandsvistelse ska tillämpas även när det gäller personskadeersättning.

Krigsskadeersättning till sjömän

[K7]7 §  Försäkrad för krigsskadeersättning till sjömän enligt 44 kap. är den som vid en tjänstgöring på svenskt fartyg är försäkrad för arbetsskadeersättning enligt 6 kap. 6 § 6 och som anses som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282) eller ändå följer med fartyget och utför arbete för fartygets räkning.

[S2]Försäkringen gäller dock inte den som tjänstgör på krigsfartyg eller skadas i ett krig som Sverige befinner sig i.

Försäkringstid

[K7]8 §  Skyddet enligt 7 § gäller utomlands när sjömannen

  1. är på resa till en ort där han eller hon ska tillträda tjänstgöring på svenskt fartyg,
  2. under tjänstgöring på svenskt fartyg vistas på en ort där fartyget ligger, eller
  3. efter avslutad tjänstgöring på svenskt fartyg väntar på eller är på hemresa.

[K7]9 §  Bestämmelserna i 6 kap. 7 §, 11 § första stycket och 16 § om försäkring, försäkringstid och utlandsvistelse ska tillämpas även när det gäller krigsskadeersättning.

Smittbärarersättning

[K7]10 §  Försäkrad för smittbärarersättning enligt 46 kap. i samband med åtgärder för smittskydd eller skydd för livsmedel är en sådan smittbärare som avses i 3 § samma kapitel.

AVD. B FAMILJEFÖRMÅNER

I Inledande bestämmelser

Innehåll

[K8]1 §  I avdelning B finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner till föräldrar och barn (familjeförmåner).

[K8]2 §  Familjeförmåner enligt denna avdelning är

  • graviditetspenning till den som på grund av graviditet har nedsatt arbetsförmåga eller är förbjuden att utföra sitt förvärvsarbete,
  • föräldrapenningsförmåner i samband med barns födelse, vid adoption av barn eller i andra situationer när en förälder vårdar barn,
  • barnbidrag som generellt bidrag för barn,
  • underhållsstöd till ett barn vars föräldrar inte bor tillsammans, och
  • särskilda familjeförmåner vid vissa fall av adoption eller när ett barn lider av sjukdom eller har funktionshinder.

[K8]3 §  I detta kapitel finns inledande bestämmelser om familjeförmåner.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner i 9-13 kap.,
  • barnbidrag i 14-16 kap.,
  • underhållsstöd i 17-19 kap., och
  • särskilda familjeförmåner i 20-22 kap.

Försäkring och ansökan, m.m.

[K8]4 §  En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4-6 kap.

[S2]Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H).

[K8]5 §  Ärenden som avser förmåner enligt denna avdelning handläggs av Försäkringskassan.

II Graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner

9 kap. Innehåll

[K9]1 §  I denna underavdelning finns

  • bestämmelser om graviditetspenning i 10 kap., och
  • allmänna bestämmelser om föräldrapenningsförmåner i 11 kap.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • föräldrapenning i 12 kap., och
  • tillfällig föräldrapenning i 13 kap.

Innehåll

[K10]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till graviditetspenning i 2-5 §§,
  • förmånstiden i 6-9 §§, och
  • beräkning av graviditetspenning, m.m. i 10 och 11 §§.

Rätten till graviditetspenning

Nedsatt arbetsförmåga

[K10]2 §  En försäkrad som är gravid har rätt till graviditetspenning,

  1. om graviditeten sätter ned hennes förmåga att utföra sitt förvärvsarbete med minst en fjärdedel, och
  2. hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt 19 § föräldraledighetslagen (1995:584).

[S2]Som förvärvsarbete ska inte betraktas sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §. Om det inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

  • HFD 2018:58:Rätt till utbetalning av graviditetspenning har bedömts föreligga för samtliga dagar under en viss period och inte bara för de dagar då den gravida inte har kunnat arbeta.

Förbud mot förvärvsarbete

[K10]3 §  En försäkrad som är gravid har rätt till graviditetspenning om hon

  1. inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under graviditeten, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160), och
  2. inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § föräldraledighetslagen (1995:584).

[S2]Bestämmelserna i 2 § andra stycket tillämpas även i fall som avses i denna paragraf.

Risker i arbetsmiljön

[K10]3 a §  En gravid försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning och som bedriver näringsverksamhet har rätt till graviditetspenning, om förvärvsarbetet innehåller någon risk för skadlig inverkan på hennes hälsa, graviditeten eller fostret.

[S2]Bestämmelserna i 2 § andra stycket tillämpas även i fall som avses i denna paragraf. Lag (2013:746).

Förmånsnivåer

[K10]4 §  Graviditetspenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.

  • HFD 2018:58:Rätt till utbetalning av graviditetspenning har bedömts föreligga för samtliga dagar under en viss period och inte bara för de dagar då den gravida inte har kunnat arbeta.

Samordning med andra förmåner

[K10]5 §  Graviditetspenning lämnas inte till den del den försäkrade för samma tid får

  • sjukpenning, eller
  • sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön.

Förmånstiden

[K10]6 §  Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga enligt 2 § lämnas för varje dag som nedsättningen består. Ersättningen lämnas dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

  • HFD 2018:58:Rätt till utbetalning av graviditetspenning har bedömts föreligga för samtliga dagar under en viss period och inte bara för de dagar då den gravida inte har kunnat arbeta.

[K10]7 §  Graviditetspenning vid förbud mot förvärvsarbete enligt 3 § lämnas för varje dag som förbudet gäller.

[K10]7 a §  Graviditetspenning enligt 3 a § lämnas för varje dag som kvinnan avstår från att utföra förvärvsarbetet. Lag (2013:746).

[K10]8 §  Graviditetspenning lämnas längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

[K10]9 §  Graviditetspenning beviljas för en viss period.

  • HFD 2018:58:Rätt till utbetalning av graviditetspenning har bedömts föreligga för samtliga dagar under en viss period och inte bara för de dagar då den gravida inte har kunnat arbeta.

Beräkning av graviditetspenning, m.m.

[K10]10 §  Graviditetspenning beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst i 25–28 kap., med de undantag som anges i 11 §. Lag (2017:1305).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K10]11 §  Det som i denna balk i övrigt eller i annan författning föreskrivs om sjukpenning enligt 25–28 kap. gäller i tillämpliga delar även i fråga om graviditetspenning, med undantag av bestämmelserna i

[S2]Vid beräkning av graviditetspenning ska det vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.

[S3]För hel graviditetspenning motsvarar ersättningsnivån beräkningsunderlaget för sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt första och andra styckena. Lag (2018:647).

Innehåll

[K11]1 §  I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2-3 §§.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • föräldrabegreppet i 4-6 §§,
  • adoptionsbegreppet i 7 §,
  • rätten till föräldrapenningsförmåner i 8-13 §§,
  • samordning med andra förmåner i 14-16 §§, och
  • utbetalning till annan än förälder i 17 §.

Inledande bestämmelser

[K11]2 §  Föräldrapenningsförmåner lämnas i följande former:

  1. föräldrapenning för vård av barn med anledning av barns födelse eller vid adoption av barn (12 kap.), och
  2. tillfällig föräldrapenning i särskilda situationer när någon avstår från förvärvsarbete för att vårda barn eller i samband med att ett barn har avlidit (13 kap.). Lag (2010:2005).

[K11]3 §  I föräldraledighetslagen (1995:584) finns bestämmelser i vilka anges när en arbetstagare som får föräldrapenningsförmåner har rätt att vara ledig från sin anställning.

Föräldrabegreppet

Vem som likställs med förälder

[K11]4 §  Vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs med en förälder följande personer:

  1. förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern,
  2. förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern,
  3. särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet, och
  4. blivande adoptivförälder.

Utvidgning för tillfällig föräldrapenning

[K11]5 §  När det gäller tillfällig föräldrapenning likställs med en förälder även följande personer:

  1. förälders sambo i annat fall än som avses i 4 § 2, och
  2. familjehemsförälder.

[S2]Första stycket gäller inte i fall som avses i 13 kap.8 och 9 §§.

[K11]6 §  I fråga om tillfällig föräldrapenning för en försäkrad som har fått rätt till sådan förmån enligt 13 kap. 8, 9, 11 eller 31 a § likställs den försäkrade med en förälder.

[S2]En försäkrad som enligt första stycket är likställd med en förälder får dock inte överlåta rätten till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 8 §. Inte heller får Försäkringskassan bevilja tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 9 § på grundval av ett medgivande av en sådan försäkrad.

Adoptionsbegreppet

[K11]7 §  Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs med adoption att någon efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet.

[S2]Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs den tidpunkt när den som adopterat ett barn har fått barnet i sin vård med tidpunkten för ett barns födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder. Lag (2018:1290).

Rätten till föräldrapenningsförmåner

Allmänna bestämmelser

[K11]8 §  En förälder har rätt till föräldrapenningsförmåner endast för vård av barn som är bosatt i Sverige. Vid adoption ska barnet anses bosatt i Sverige om den blivande föräldern är bosatt här.

[K11]9 §  Oavsett antalet barn kan en förälder inte få mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.

[K11]10 §  Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 12 kap.4 a, 6 och 7 §§ samt 13 kap.10, 11, 13, 26 och 30 §§. För tillfällig föräldrapenning gäller även 13 kap. 3 §.

[S2]Tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 31 e § får lämnas till flera föräldrar för samma barn och tid. Lag (2011:1082).

[K11]11 §  Föräldrapenningsförmåner lämnas inte för dag då en förälder är semesterledig enligt semesterlagen (1977:480).

Anmälan till Försäkringskassan

[K11]12 §  Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas för tid innan anmälan gjorts till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas. Vidare gäller detta inte i fråga om sådan tillfällig föräldrapenning som avses i 13 kap. 31 e §. Lag (2010:2005).

Arbetsgivarinträde m.m.

[K11]13 §  Bestämmelserna i 27 kap.56-58 och 60 §§ om arbetsgivarinträde och konsulärt bistånd tillämpas även i fråga om föräldrapenningsförmåner.

Samordning med andra förmåner

[K11]14 §  Föräldrapenningsförmåner lämnas inte om en förälder för samma tid får någon av följande förmåner:

  1. sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
  2. sjukpenning, och
  3. ersättning som motsvarar sjukpenning enligt annan författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall.

[S2]Första stycket gäller även när föräldern får motsvarande förmån på grundval av utländsk lagstiftning.

Föräldrapenning och motsvarande utländska förmåner

[K11]15 §  Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse lämnas inte om det för samma barn och tid lämnas en motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

Tillfällig föräldrapenning och omvårdnadsbidrag

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K11]16 §  Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för sådant behov av omvårdnad eller tillsyn av ett barn som har grundat rätt till omvårdnadsbidrag. Lag (2018:1265).

Utbetalning till annan än förälder

[K11]17 §  Om en förälder som inte fyllt 18 år har rätt till en föräldrapenningsförmån, får Försäkringskassan på begäran av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis ska betalas ut till någon annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Innehåll

[K12]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till föräldrapenning i 211 §§,
  • förmånstiden i 1213 §§,
  • vem som får föräldrapenningen i 1417 §§,
  • ersättningsnivåer i 1824 §§,
  • beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivån i 2531 §§,
  • beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning i 3234 §§,
  • föräldrapenning för de första 180 dagarna i 3538 §§,
  • föräldrapenning efter 180 dagar i 3941 §§,
  • föräldrapenning för tid efter barnets fjärde levnadsår i 41 a41 h §§, och
  • föräldrapenning vid flerbarnsfödsel i 4246 §§. Lag (2013:999).

Rätten till föräldrapenning

Allmänna bestämmelser

[K12]2 §  Rätt till föräldrapenning har en försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete.

[S2]Föräldrapenning lämnas i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel. Förmånen kan vara bosättningsbaserad enligt 5 kap. eller arbetsbaserad enligt 6 kap.

[K12]3 §  För rätt till föräldrapenning enligt 2 § gäller också som villkor att föräldern under tid som anges där till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder. Lag (2013:999).

[K12]4 §  I andra fall än som avses i 5 och 6 §§ har en förälder som inte har barnet i sin vård rätt till föräldrapenning endast om det finns särskilda skäl.

[K12]4 a §  Föräldrapenning får för samma barn och tid lämnas till båda föräldrarna samtidigt i högst 30 dagar under barnets första levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt. Detta gäller endast dagar för vilka det inte för någon av föräldrarna finns hinder enligt 17 § andra stycket mot att avstå föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

[S2]Bestämmelser om ansökan i fall som avses i första stycket finns i 110 kap. 5 a §. Lag (2011:1082).

Barnets mor

[K12]5 §  Barnets mor har rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

[S2]Även om barnets mor inte har barnet i sin vård har hon rätt till föräldrapenning till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen.

Föräldrautbildning

[K12]6 §  En förälder som deltar i föräldrautbildning har rätt till föräldrapenning i samband med utbildningen.

[S2]Föräldrapenning i samband med föräldrautbildning kan lämnas före barnets födelse och även därefter till en förälder som inte har barnet i sin vård.

Förskola och viss annan pedagogisk verksamhet

[K12]7 §  En förälder som besöker barnets förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.skollagen (2010:800), som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och som barnet deltar i har rätt till föräldrapenning i samband med besöket. Lag (2010:870).

Adoption

[K12]8 §  Bestämmelserna om föräldrapenning gäller i tillämpliga delar också vid adoption av barn, med följande undantag:

  1. Vid adoption av den andra makens eller sambons barn lämnas föräldrapenning inte utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum.
  2. Föräldrapenning i samband med föräldrautbildning enligt 6 § till den som avser att adoptera ett barn lämnas inte före den dag då föräldern har fått barnet i sin vård. Lag (2018:1290).

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

[K12]9 §  Föräldrapenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel föräldrapenning lämnas för dag när föräldern inte förvärvsarbetar.
  2. Tre fjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst en fjärdedel av normal arbetstid.
  3. Halv föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid.
  4. En fjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.
  5. En åttondels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid.

[S2]Föräldrapenning får dock lämnas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning på grundnivå enligt 23 § eller på lägstanivå enligt 24 § när föräldern arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid.

[K12]10 §  Som förvärvsarbete betraktas inte

  1. vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem, och
  2. sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §.

[S2]Om det vid tillämpningen av första stycket 2 inte går att avgöra vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete för att vårda sitt barn ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

[K12]11 §  Föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt 21 och 22 §§ lämnas för tid som normalt är arbetsfri för föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den arbetsfria tiden får föräldrapenning på motsvarande eller högre förmånsnivå. Detta gäller dock endast för perioder av arbetsfri tid om högst fyra dagar.

Förmånstiden

[K12]12 §  Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse lämnas under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första.

[S2]Om ett barn blir bosatt här i landet under barnets andra levnadsår lämnas föräldrapenning under högst 200 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 76 dagar för varje barn utöver det första. Om barnet blir bosatt här i landet efter det andra levnadsåret lämnas föräldrapenning under högst 100 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 38 dagar för varje barn utöver det första.

[S3]För tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, lämnas föräldrapenning dock under högst 96 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel under ytterligare högst 36 dagar för varje barn utöver det första. Lag (2017:559).

[K12]12 a §  Föräldrapenning lämnas inte för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag ansökan om föräldrapenning kom in till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl för att föräldrapenning ändå bör lämnas. Lag (2013:999).

[K12]13 §  Föräldrapenning lämnas längst till dess barnet har fyllt tolv år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det femte skolåret i grundskolan. Lag (2013:999).

Vem får föräldrapenningen?

Ensam vårdnad

[K12]14 §  En förälder som har ensam vårdnad om ett barn får föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

Gemensam vårdnad

[K12]15 §  Om föräldrarna har gemensam vårdnad om ett barn får vardera föräldern föräldrapenning under hälften av den tid som anges i 12 §. Vardera föräldern får då föräldrapenning under hälften av den tid för vilken förmånen enligt 19 § lämnas på sjukpenning- eller grundnivån och hälften av den tid för vilken den lämnas på lägstanivån. Om endast en av föräldrarna har rätt till föräldrapenning, får han eller hon dock föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §. Lag (2013:999).

[K12]15 a §  Om antalet kvarstående dagar för föräldrapenning omedelbart före utgången av barnets fjärde levnadsår överstiger det antal dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas enligt 12 § tredje stycket, fördelas antalet dagar för föräldrapenning enligt nämnda lagrum mellan föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn på så sätt att vardera föräldern får så stor andel av antalet dagar som motsvarar den förälderns andel av de dagar som kvarstod omedelbart före utgången av barnets fjärde levnadsår. Antalet dagar som ingår i respektive beräknad andel avrundas till närmaste hel dag, varvid halv dag avrundas uppåt. Lag (2013:999).

[K12]15 b §  Om den ena föräldern får rätt till föräldrapenning först under sådan tid som avses i 12 § tredje stycket, lämnas föräldrapenning till vardera föräldern under hälften av det antal dagar som återstår för föräldrapenning omedelbart efter utgången av barnets fjärde levnadsår. Det antal dagar under vilka den först berättigade föräldern har fått föräldrapenning för nämnda tid, fram till dess att båda föräldrarna fick rätt till föräldrapenning, ska räknas av. I första hand ska avräkning göras från den först berättigade förälderns andel. Lag (2013:999).

Förmåga att vårda barnet saknas

[K12]16 §  Om en förälder på grund av sjukdom eller funktionshinder varaktigt saknar förmåga att vårda barnet, får den andra föräldern föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §. Avstående från föräldrapenning

[K12]17 §  En förälder kan genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan avstå rätten att få föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

[S2]Detta gäller dock inte föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt 21 och 22 §§ såvitt avser en tid om

  1. 90 dagar för varje barn, eller
  2. 90 dagar för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel.

[S3]I anmälan ska det anges vilka ersättningsnivåer enligt 18 § avståendet avser. Lag (2015:674).

Ersättningsnivåer

Inledande bestämmelser

[K12]18 §  Föräldrapenning kan lämnas på

  • sjukpenningnivå,
  • grundnivå, eller
  • lägstanivå.

[K12]19 §  För de första 180 dagarna med rätt till föräldrapenning för vård av ett barn gäller att förmånen kan lämnas på antingen sjukpenningnivån eller grundnivån.

[S2]Efter 180 dagar gäller att föräldrapenning kan lämnas för 210 dagar på antingen sjukpenningnivån eller grundnivån och för 90 dagar på lägstanivån.

[K12]20 §  När det gäller flerbarnsfödsel finns bestämmelser om ersättningsnivåerna i 4246 §§. Lag (2013:999).

Sjukpenningnivån

[K12]21 §  Föräldrapenning på sjukpenningnivån kan lämnas till en förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning enligt 6 kap. 6 § 2 om det enligt 25 kap. 3 § kan fastställas en sjukpenninggrundande inkomst för föräldern.

[K12]22 §  För hel föräldrapenning motsvarar sjukpenningnivån förälderns beräkningsunderlag för sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt 2531 §§.

[S2]Om hel föräldrapenning på sjukpenningnivån inte överstiger 250 kronor om dagen, lämnas i stället föräldrapenning på grundnivån enligt 23 §. Lag (2015:964).

Grundnivån

[K12]23 §  Föräldrapenning på grundnivån kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning enligt 5 kap. 9 § 1 eller arbetsbaserad föräldrapenning enligt 6 kap. 6 § 2.

[S2]För hel föräldrapenning är grundnivån 250 kronor om dagen. Lag (2015:964).

Lägstanivån

[K12]24 §  Föräldrapenning på lägstanivån kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning enligt 5 kap. 9 § 1 och avser tid då föräldrapenning inte får lämnas på sjukpenningnivån eller grundnivån.

[S2]För hel föräldrapenning är lägstanivån 180 kronor om dagen.

Beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivån

Grundläggande bestämmelser

[K12]25 §  När föräldrapenning ska lämnas på sjukpenningnivån ska ersättningen beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning på normalnivån och sjukpenninggrundande inkomst i 25, 26 och 28 kap., med undantag av bestämmelserna i

[K12]26 §  Vid beräkning av föräldrapenning som ska lämnas på sjukpenningnivån ska det vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 10 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.

Barn som inte har fyllt två år

[K12]27 §  Om en förälders sjukpenninggrundande inkomst har sänkts sedan den tid som avses i 26 kap. 15 § (SGI-skyddad tid för föräldraledighet) har gått ut, ska föräldrapenningen till dess att barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av

  1. den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde, eller
  2. den högre inkomst som löneavtal därefter föranleder.

[S2]Första stycket gäller all föräldrapenning som lämnas till föräldern, när han eller hon avstår från förvärvsarbete för vård av barn under den tid som anges där.

[S3]Skulle den sjukpenninggrundande inkomsten som gällde innan sänkningen skedde ha överstigit 8,0 prisbasbelopp, om inkomsten alltjämt hade beräknats utan begränsningen i 25 kap. 5 § andra stycket första meningen, tillämpas det beräkningssätt som anges i 26 §. Lag (2017:1305).

[K12]28 §  För en förälder som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomst som föräldrapenningen beräknas på enligt 27 § räknas om på sätt som anges i 26 kap.28-30 §§ och 31 § första stycket.

Ny graviditet och adoption

[K12]29 §  Om en förälder är gravid på nytt innan ett barn har uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, ska föräldrapenning för föräldrarna även fortsättningsvis beräknas på det sätt som anges i 27 och 28 §§.

[S2]Det som anges i första stycket gäller även vid adoption av ett barn som sker högst två år och sex månader efter det att det föregående barnet har fötts eller adopterats.

[K12]30 §  Har efter tid som avses i 26 kap. 15 § (SGI-skyddad tid för föräldraledighet) sänkning inte skett av den sjukpenninggrundande inkomst som avses i 25 kap. på grund av att den årliga inkomsten överstiger 8,0 prisbasbelopp, gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 2529 §§. Lag (2017:1305).

Ersättning till familjehemsförälder

[K12]31 §  Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av barnet, ska det vid beräkningen av föräldrapenning bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen.

Beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning

[K12]32 §  Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning gäller följande:

  • En dag med hel föräldrapenning motsvarar en dag.
  • En dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning motsvarar tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av en dag.

Avräkning för utländsk förmån

[K12]33 §  Om en förälder har fått en förmån enligt utländsk lagstiftning, som motsvarar föräldrapenning med anledning av ett barns födelse, ska den tid som den utländska förmånen har lämnats för räknas av från det högsta antal dagar som föräldrapenning kan lämnas för enligt 12 §.

[S2]Om rätten till föräldrapenning inträder först under sådan tid som avses i 12 § andra eller tredje stycket och den ena av föräldrarna eller båda har fått en sådan utländsk förmån som ska räknas av enligt första stycket, ska avräkningen göras från det högsta antal dagar som föräldrapenning hade kunnat lämnas för enligt 12 § första stycket. Lag (2017:559).

[K12]34 §  Avräkning enligt 33 § första stycket ska i första hand göras från de dagar som föräldern själv har rätt till enligt 15 § första meningen samt, när det gäller dessa dagar, från de dagar som avses i 3537 §§.

[S2]För återstående dagar som ska räknas av gäller följande:

  1. Om den utländska förmånen grundas på inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete, ska avräkningen i första hand göras från de dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas på sjukpenningnivån.
  2. Om den utländska förmånen lämnas med ett belopp som för alla förmånstagare är enhetligt och oberoende av inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete, ska avräkningen i första hand göras från de dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas endast på lägstanivån. Lag (2013:999).

[K12]34 a §  Avräkning enligt 33 § andra stycket ska i första hand göras från de dagar under vilka föräldern enligt 15 § första meningen själv skulle ha kunnat ha rätt till föräldrapenning. Lag (2013:999).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna

Både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning

[K12]35 §  Till en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna enligt följande:

  1. Föräldrapenning lämnas på sjukpenningnivån, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har varit försäkrad för sjukpenning enligt 6 kap. 6 § 3 och under hela den tiden skulle ha haft rätt till en sjukpenning som överstiger lägstanivån för föräldrapenning (240-dagarsvillkoret).
  2. Om förutsättningarna i 1 inte är uppfyllda eller hel föräldrapenning på sjukpenningnivån i annat fall inte överstiger 250 kronor om dagen, lämnas föräldrapenning på grundnivån. Lag (2015:964).

Enbart bosättningsbaserad föräldrapenning

[K12]36 §  Till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna på grundnivån.

Enbart arbetsbaserad föräldrapenning

[K12]37 §  Till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna enligt 35 §.

[S2]För att föräldrapenning ska lämnas på grundnivån krävs dock att föräldern uppfyller 240-dagarsvillkoret i 35 § 1.

Särskilt om 240-dagarsvillkoret

[K12]38 §  För en förälder som anses bosatt i Sverige även under vistelse utomlands enligt bestämmelserna i 5 kap.6 och 8 §§, ska det bortses från tiden för utlandsvistelsen när det bestäms om 240-dagarsvillkoret i 35 § 1 är uppfyllt.

[S2]Vidare ska för en förälder som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt 26 kap. 22 a § anses ha gällt hela den tid som föräldern fått sådan ersättning. Lag (2015:758).

Föräldrapenning efter 180 dagar

[K12]39 §  Till en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen efter den 180 dagen för

  1. 210 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån, och
  2. 90 dagar på lägstanivån.

[K12]40 §  Till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen efter den 180 dagen för

  1. 210 dagar på grundnivån, och
  2. 90 dagar på lägstanivån.

[K12]41 §  Till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen efter den 180 dagen för 210 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån.

Föräldrapenning för tid efter barnets fjärde levnadsår

[K12]41 a §  Bestämmelserna i 3541 §§ gäller inte för föräldrapenning för tid efter barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt. För sådan tid tillämpas i stället 41 b41 h §§. Lag (2013:999).

[K12]41 b §  Till en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån. Lag (2013:999).

[K12]41 c §  Till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen på grundnivån. Lag (2013:999).

[K12]41 d §  Till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån. Lag (2013:999).

[K12]41 e §  Antalet dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas anges i 12 § tredje stycket.

[S2]Vid gemensam vårdnad om ett barn ska det antal dagar som det kan lämnas föräldrapenning för fördelas på det sätt som föreskrivs i 15 a och 15 b §§. Lag (2013:999).

[K12]41 f §  Om antalet dagar för vilka en förälder kan få föräldrapenning enligt 41 e § överstiger det antal dagar för vilka förmånen kan lämnas på sjukpenningnivå eller grundnivå, lämnas förmånen på lägstanivån för det överskjutande antalet dagar, om föräldern är försäkrad för förmånen på lägstanivå. Lag (2013:999).

[K12]41 g §  Om en förälder för tid före utgången av barnets fjärde levnadsår, räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt, har fått föräldrapenning som avses i 17 § under färre än 90 dagar, kan han eller hon inte avstå rätten att få föräldrapenning till förmån för den andra föräldern i fråga om en tid som motsvarar de 90 dagarna efter avdrag för det antal dagar under vilka han eller hon har fått sådan föräldrapenning. Lag (2015:674).

Införd: SFS 2013:999 (None)
Ändrad: SFS 2015:674 (None)

[K12]41 h §  Om en förälder har rätt till föräldrapenning enbart under sådan tid som avses i 12 § tredje stycket, ska det som föreskrivs i 17 § tillämpas på föräldrapenning för den tiden. Därvid ska 17 § andra stycket dock endast omfatta det antal dagar som föräldern kan få föräldrapenning för. Lag (2013:999).

Föräldrapenning vid flerbarnsfödsel

[K12]42 §  Till en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas vid flerbarnsfödsel föräldrapenning för det andra barnet för ytterligare

  1. 90 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån, och
  2. 90 dagar på lägstanivån.

[K12]43 §  Till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas vid flerbarnsfödsel föräldrapenning för det andra barnet för ytterligare

  1. 90 dagar på grundnivån, och
  2. 90 dagar på lägstanivån.

[K12]44 §  Till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning lämnas vid flerbarnsfödsel föräldrapenning för det andra barnet för ytterligare 90 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån.

Flerbarnsfödsel med minst tre barn

[K12]45 §  För varje barn utöver det andra lämnas föräldrapenning för ytterligare 180 dagar enligt den ersättningsnivå som anges i

  1. 42 § 1 till en förälder som är försäkrad för såväl bosättningsbaserad som arbetsbaserad föräldrapenning,
  2. 43 § 1 till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning, eller
  3. 44 § till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning.

Antalet dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas vid bosättning efter första levnadsåret

[K12]45 a §  När det gäller föräldrapenning för sådan tid som avses i 12 § andra stycket, ska vid flerbarnsfödsel föräldrapenning lämnas på sjukpenningnivå, dock lägst på grundnivå. Lag (2017:559).

Antalet dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas efter barnets fjärde levnadsår

[K12]46 §  När det gäller föräldrapenning för sådan tid som avses i 41 a §, ska vid flerbarnsfödsel

  • det som föreskrivs om antal dagar och ersättningsnivåer i 42 § i stället avse 36 dagar enbart på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån,
  • det som föreskrivs om antal dagar och ersättningsnivåer i 43 § i stället avse 36 dagar enbart på grundnivån,
  • det som föreskrivs om antal dagar i 44 § i stället avse 18 dagar, och
  • det som föreskrivs om antal dagar i 45 § i stället avse 36 dagar. Lag (2013:999).

Innehåll

[K13]1 §  I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig föräldrapenning i 2-9 §§.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption i 10-15 §§,
  • vård av barn som inte har fyllt 12 år i 16-21 §§,
  • vård av barn som har fyllt 12 år i 22-25 §§,
  • vård av barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade i 26-29 §§,
  • vård av allvarligt sjukt barn i 30 och 31 §§,
  • utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid förälders sjukdom eller smitta i 31 a-31 d §§,
  • tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit i 31 e och 31 f §§,
  • beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning i 32 §, och
  • beräkning av tillfällig föräldrapenning i 33-38 §§. Lag (2010:2005).

Allmänna bestämmelser om rätten till tillfällig föräldrapenning

Inledande bestämmelser

[K13]2 §  Rätt till tillfällig föräldrapenning har en försäkrad förälder som avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med ett barns födelse eller behov av vård eller i samband med att ett barn har avlidit.

[S2]Tillfällig föräldrapenning lämnas i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel. Lag (2010:2005).

[K13]2 a §  Särskilda bestämmelser om rätt till tillfällig föräldrapenning när denna förmån lämnas till en försäkrad som är arbetslös finns i 36 § 2.Lag (2010:2005).

[K13]3 §  Tillfällig föräldrapenning får förutom i de fall som anges i 11 kap. 10 § lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid:

  1. om föräldrarna följer med sitt barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom, och
  2. om föräldrarna, som en del i behandlingen av sitt barn, behöver delta i läkarbesök eller i behandling som ordinerats av läkare.

[K13]3 a §  Särskilda bestämmelser om rätt till tillfällig föräldrapenning när denna förmån lämnas på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete finns i 35 §. Lag (2010:423).

Förhandsbesked om tillfällig föräldrapenning

[K13]4 §  Försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningarna för tillfällig föräldrapenning enligt 22 eller 27 § är uppfyllda. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

[K13]5 §  Tillfällig föräldrapenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder helt avstått från förvärvsarbete.
  2. Tre fjärdedels tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  3. Halv tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  4. En fjärdedels tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  5. En åttondels tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst sju åttondelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

[K13]6 §  Som förvärvsarbete betraktas inte

  1. vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem, och
  2. sådant förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §.

[S2]Om det vid tillämpningen av första stycket 2 inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete för att vårda sitt barn ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

[K13]7 §  Om en förälder får oavkortade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, likställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning föräldern går miste om löneförmånerna.

Överlåtelse av rätten till tillfällig föräldrapenning

[K13]8 §  En förälder får överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn till någon som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barnet. Sådan överlåtelse får göras i följande fall:

  1. i samband med sjukdom eller smitta hos barnet, och
  2. i samband med sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, när det gäller barn som avses i 16-19, 22 och 26 §§.

[K13]9 §  Försäkringskassan får, efter medgivande av en förälder, besluta att en annan person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete ska få rätt till tillfällig föräldrapenning i de fall som anges i 8 §.

[S2]Som villkor för detta gäller

  1. dels att föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet,
  2. dels att föräldern inte får tillfällig föräldrapenning endast av det skälet att han eller hon för samma tid får sådan förmån som avses i 11 kap. 14 § eller smittbärarpenning.

[S3]Ytterligare bestämmelser om tillfällig föräldrapenning vid en förälders sjukdom eller smitta finns i 31 a-31 d §§.

Tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption

Rätten till förmånen

[K13]10 §  Rätt till tillfällig föräldrapenning har en far som avstår från förvärvsarbete i samband med sitt barns födelse för att

  1. närvara vid förlossningen,
  2. sköta hemmet, eller
  3. vårda barn.

[S2]Det som föreskrivs om en far i första stycket och i 11-13 §§ gäller även en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

[K13]11 §  I följande fall får Försäkringskassan besluta att en annan person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som i stället för en far eller mor avstår från sitt förvärvsarbete i samband med ett barns födelse ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning för ändamål som anges i 10 §:

  1. Barnet har inte någon far som har rätt till tillfällig föräldrapenning.
  2. Barnets mor är avliden.
  3. Barnets far avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 10 § och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå.
  4. Barnets far kan inte utnyttja sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 10 §.
  5. Barnets far kommer sannolikt inte att utnyttja sin rätt enligt 10 § på grund av kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständigheter. Lag (2011:486).

[K13]12 §  Vid adoption lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 10 och 11 §§, dock endast om barnet inte fyllt 10 år.

[K13]13 §  Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har förordnats att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn gäller följande:

  1. Rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tillkommer båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.
  2. Det som i 11 § föreskrivs om en far eller mor ska i stället gälla adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

Förmånstiden

[K13]14 §  Tillfällig föräldrapenning enligt 10-13 §§ lämnas under högst tio dagar per barn, dock inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

[S2]Är det fråga om tillfällig föräldrapenning enligt 11 § eller 13 § 2, ska dock avräkning ske för dagar med tillfällig föräldrapenning som en förälder kan ha fått med stöd av 10 § och 13 § 1.

Fördelning av förmånstiden

[K13]15 §  Vid adoption och för särskilt förordnade vårdnadshavare fördelas de dagar som anges i 14 § med hälften till vardera föräldern eller vårdnadshavaren om de inte kommer överens om annat.

[S2]Om det finns endast en adoptivförälder eller särskilt förordnad vårdnadshavare med rätt till ersättning, har den föräldern eller vårdnadshavaren ensam rätt till alla dagar som anges i 14 §.

Vård av barn som inte har fyllt 12 år

Vid smitta, sjukdom eller annat vårdbehov

[K13]16 §  En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

  1. sjukdom eller smitta hos barnet i annat fall än som avses i 30 §,
  2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,
  3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård, eller
  4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att det sistnämnda barnet omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

[K13]17 §  För vård av ett barn som är yngre än 240 dagar lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 16 § endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver lämnas ersättning endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

[K13]18 §  För vård av ett barn som är 240 dagar eller äldre lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 16 § inte för tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats. Detta gäller dock inte om barnet vårdas på sjukhus.

[K13]19 §  Med vård på sjukhus enligt 17 och 18 §§ likställs tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Vid läkarbesök, behandling eller deltagande i kurs

[K13]20 §  En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn, som inte har fyllt 12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

  1. besök på en institution för medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet,
  2. deltagande i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte som anges i 1,
  3. läkarbesök på grund av att barnet lider av allvarlig sjukdom,
  4. läkarbesök som är en del i behandlingen av barnet, eller
  5. deltagande i någon behandling som är ordinerad av läkare i samma syfte som anges i 4.

[K13]21 §  Tillfällig föräldrapenning enligt 16-20 §§ lämnas under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år.

[S2]Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.

Vård av barn som har fyllt 12 år

Vid behov av särskild tillsyn eller vård

[K13]22 §  En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn som har fyllt 12 men inte 16 år om det är styrkt att barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård på grund av

  1. sjukdom i annat fall än som avses i 30 §,
  2. utvecklingsstörning, eller
  3. annat funktionshinder.

[K13]23 §  En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 22 § endast om han eller hon behöver avstå från sitt förvärvsarbete av skäl som anges i 16 eller 20 §.

[K13]24 §  För tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 22 § endast om barnet vårdas på sjukhus.

[K13]25 §  Tillfällig föräldrapenning enligt 22 § lämnas under högst 60 dagar för varje barn och år.

[S2]Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.

Vård av barn som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Barn som inte har fyllt 16 år

[K13]26 §  En förälder till ett barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har även rätt till tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar från barnets födelse till dess att det fyller 16 år. Detta gäller endast om föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med

  1. deltagande i föräldrautbildning,
  2. besök i barnets skola, eller
  3. besök i barnets förskola eller fritidshem eller i sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.skollagen (2010:800) och som barnet deltar i. Lag (2010:870).

Barn som har fyllt 16 år

[K13]27 §  En förälder till ett barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till tillfällig föräldra-penning för vård av barnet från det att barnet fyllt 16 år till dess att det fyller 21 år. Rätt till tillfällig föräldrapenning föreligger dock endast om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1.

[S2]Om barnet efter att ha fyllt 21 år går i sådan skola som avses i 15 kap. 36 § eller 18 kap. 8 §skollagen (2010:800) har föräldern rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barnet till och med vårterminen det år då barnet fyller 23 år. Lag (2010:870).

[K13]28 §  Tillfällig föräldrapenning enligt 26 § lämnas under högst 10 dagar för varje barn och år.

[K13]29 §  Tillfällig föräldrapenning enligt 27 § lämnas under högst 60 dagar för varje barn och år.

[S2]Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.

Vård av allvarligt sjukt barn

[K13]30 §  Föräldrar till ett allvarligt sjukt barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet.

[K13]31 §  Tillfällig föräldrapenning enligt 30 § lämnas under ett obegränsat antal dagar.

Utvidgad rätt till tillfällig föräldrapenning vid förälders sjukdom eller smitta

[K13]31 a §  Försäkringskassan får besluta att en annan person som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som avstår från förvärvsarbete ska få rätt till tillfällig föräldrapenning för att i stället för föräldern vårda ett barn som inte har fyllt tre år. Som villkor för detta gäller

  1. att föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet,
  2. att föräldern enligt 12 kap.14-16 §§ har rätt att själv uppbära föräldrapenningen eller skulle ha haft rätt att själv uppbära föräldrapenningen, och
  3. att föräldern inte bor tillsammans med någon som kan beviljas tillfällig föräldrapenning med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 4 § 1 eller 2 eller med stöd av bestämmelserna i 11 kap. 5 § första stycket 1.

[K13]31 b §  Vid adoption lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 31 a § längst till dess barnet har fyllt fem år.

[K13]31 c §  Tillfällig föräldrapenning enligt 31 a § får inte lämnas till den som på annan grund kan få föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning för vård av barnet.

[K13]31 d §  Tillfällig föräldrapenning enligt 31 a § lämnas under högst 120 dagar för varje barn och år.

Tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit

[K13]31 e §  Föräldrar till ett barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med att barnet har avlidit. Lag (2010:2005).

[K13]31 f §  Tillfällig föräldrapenning enligt 31 e § lämnas under högst 10 dagar per förälder och barn. Förmånen lämnas tidigast från och med dagen efter den då barnet har avlidit och senast för den dag som infaller 90 dagar efter den dag då barnet har avlidit. Lag (2013:999).

Beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning

[K13]32 §  Vid beräkning av antal dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning gäller följande:

  • En dag med hel tillfällig föräldrapenning motsvarar en dag.
  • En dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels tillfällig föräldrapenning motsvarar tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av en dag.

Beräkning av tillfällig föräldrapenning

Grundläggande bestämmelser

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K13]33 §  Tillfällig föräldrapenning beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning på normalnivån och sjukpenninggrundande inkomst i 25–28 kap. samt 3438 §§ i detta kapitel, dock med undantag av bestämmelserna i

[S2]Vid beräkning av tillfällig föräldrapenning ska det vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete till den del summan av dessa inkomster överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det ska vid denna beräkning i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.

[S3]För hel tillfällig föräldrapenning motsvarar ersättningsnivån förälderns beräkningsunderlag för sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. 7 § 1 grundat på en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt första och andra styckena (beräkningsunderlaget). Lag (2018:647).

Inkomst av anställning

[K13]34 §  Om inte annat följer av 35-38 §§ ska hel tillfällig föräldrapenning beräknas på grundval av beräkningsunderlaget med tillämpning av bestämmelserna i 28 kap.13-16 §§.

Inkomst av annat förvärvsarbete m.m.

[K13]35 §  Om tillfällig föräldrapenning lämnas på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, ska hel tillfällig föräldrapenning för dag motsvara kvoten mellan beräkningsunderlaget och 260.

[S2]Beloppet avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt. Tillfällig föräldrapenning lämnas under högst fem kalenderdagar per sjudagarsperiod. För det fall föräldern avstår från förvärvsarbete under fler än fem kalenderdagar under en sjudagarsperiod, lämnas tillfällig föräldrapenning för de första fem dagarna i perioden. Sjudagarsperioden ska alltid beräknas med utgångspunkt i den dag för vilken ersättning begärs, varefter de närmast föregående sex dagarna räknas med i perioden. Lag (2010:423).

[K13]36 §  Hel tillfällig föräldrapenning ska för dag motsvara kvoten mellan beräkningsunderlaget och 365, varvid beloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre avrundas uppåt

  1. när den försäkrade ska få tillfällig föräldrapenning för tid då annars graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha lämnats, och
  2. när den försäkrade är arbetslös och anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten. Om det som nu föreskrivits skulle framstå som oskäligt, får kalenderdagsberäknad tillfällig föräldrapenning ändå lämnas. Lag (2010:2005).

Inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete

[K13]37 §  Om tillfällig föräldrapenning ska lämnas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt 34 §, medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 35 §.

Familjehemsförälder

[K13]38 §  Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av barnet, ska det bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen.

[S2]Vidare ska tillfällig föräldrapenning beräknas enligt 36 § i fall som avses i 28 kap. 6 § andra stycket. Lag (2010:423).

  • HFD 2019:3:När beräkningsunderlaget för tillfällig föräldrapenning bestäms ska det bortses från arvode för uppdrag som familjehemsförälder.

III Barnbidrag

14 kap. Innehåll

[K14]1 §  I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • rätten till barnbidrag i 15 kap., och
  • vem som får barnbidraget i 16 kap.

Innehåll

[K15]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • förmånsformer i 2 §,
  • allmänt barnbidrag i 3 och 4 §§,
  • förlängt barnbidrag i 5-7 §§,
  • flerbarnstillägg i 8-12 §§,
  • ändrade förhållanden i 13 §, och
  • förlust av bidrag i 14 §.

Förmånsformer

[K15]2 §  Barnbidrag för ett försäkrat barn lämnas i form av

  • allmänt barnbidrag,
  • förlängt barnbidrag, och
  • flerbarnstillägg.

Allmänt barnbidrag

[K15]3 §  Allmänt barnbidrag lämnas med 1 250 kronor i månaden för varje barn från och med månaden efter barnets födelse. Lag (2017:1308).

[K15]4 §  Allmänt barnbidrag lämnas till och med det kvartal då barnet fyller 16 år.

Förlängt barnbidrag

[K15]5 §  Förlängt barnbidrag lämnas med 1 250 kronor i månaden från och med kvartalet efter den tid som anges i 4 § för ett barn som går i

  1. grundskolan, sameskolan, eller internationell skola på grundskolenivå, eller
  2. grundsärskolan, gymnasiesärskolan eller specialskolan. Lag (2017:1308).

[K15]6 §  Förlängt barnbidrag lämnas för ett barn som går i skolan utomlands om svenskt statsbidrag betalas till skolan och om utbildningen i huvudsak motsvarar svensk grundskola.

[K15]7 §  Förlängt barnbidrag lämnas till och med den månad då barnet slutför utbildningen eller avbryter studierna.

Flerbarnstillägg

[K15]8 §  Om någon enligt 16 kap. får barnbidrag för två eller flera barn lämnas flerbarnstillägg med

  1. 150 kronor i månaden för det andra barnet,
  2. 580 kronor i månaden för det tredje barnet,
  3. 1 010 kronor i månaden för det fjärde barnet, och
  4. 1 250 kronor i månaden för det femte barnet och varje ytterligare barn.

[S2]I 16 kap. 12 § finns bestämmelser om anmälan för att få flerbarnstillägg. Lag (2016:1294).

[K15]9 §  Följande barn berättigar till flerbarnstillägg:

  1. barn för vilka allmänt barnbidrag lämnas,
  2. barn för vilka rätt till förlängt barnbidrag föreligger, och
  3. barn som bedriver studier som ger rätt till studiehjälp enligt 2 kap.studiestödslagen (1999:1395) om barnet, bortsett från åldern, uppfyller kraven för allmänt barnbidrag.

[K15]10 §  Vid tillämpningen av 9 § beaktas inte barn i familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende som avses i 106 kap.6 och 7 §§. Lag (2015:983).

[K15]11 §  Barn som avses i 9 §2 och 3 berättigar till flerbarnstillägg från och med det kvartal då studierna påbörjas och längst till och med det andra kvartalet det år då barnet fyller 20 år.

[S2]Ett sådant barn berättigar inte till flerbarnstillägg om barnet

  • deltar endast i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsutbildning,
  • är gift, eller
  • inte stadigvarande sammanbor med den som ska få flerbarnstillägg.

[K15]12 §  Vid beräkningen av flerbarnstillägg ska de barn för vilka någon får barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan får barnbidrag om dessa bidragsmottagare

  1. är gifta med varandra och stadigvarande sammanbor, eller
  2. är sambor och tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Ändrade förhållanden

[K15]13 §  Om det inträffar något som påverkar rätten till barnbidrag ska bidraget lämnas eller upphöra att lämnas från och med månaden efter förändringen.

Förlust av bidrag

[K15]14 §  Rätten till barnbidrag går förlorad om bidraget ännu inte har betalats ut under året efter det år som det hänför sig till. Detta gäller dock inte om den bidragsberättigade inom den tiden gör gällande sin rätt till bidraget hos Försäkringskassan.

Innehåll

[K16]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser

  • om bidragsmottagare i 2 och 3 §§,
  • vid ensam vårdnad i 4 §,
  • vid gemensam vårdnad i 58 §§,
  • om det finns särskilt förordnade vårdnadshavare i 9 §,
  • vid adoption i 11 §,
  • när flerbarnstillägg ska lämnas m.m. i 1217 §§,
  • om utbetalning till annan i 18 §,
  • om ändring av bidragsmottagare i 19 §, och
  • om utbetalning av barnbidrag i 20 §. Lag (2013:1018).

Bidragsmottagare

[K16]2 §  För att få barnbidrag krävs, utom i fall som avses i 18 § och 106 kap. 7 §, att bidragsmottagaren är försäkrad för barnbidrag.

[K16]3 §  Om inte annat följer av detta kapitel får ett barn som är myndigt eller gift självt barnbidraget.

Ensam vårdnad

Gemensam vårdnad

[K16]5 §  När föräldrar har gemensam vårdnad om ett barn lämnas barnbidrag med hälften till vardera föräldern. Anger föräldrarna i en gemensam anmälan till Försäkringskassan vem av dem som ska vara bidragsmottagare lämnas dock barnbidraget till den angivna mottagaren.

[S2]Är endast en av föräldrarna försäkrad för barnbidrag lämnas hela barnbidraget till den föräldern.

[S3]Första stycket tillämpas inte om annat följer av 6, 7 eller 18 §. Lag (2013:1018).

[K16]6 §  Om en förälder som enligt 5 eller 7 § ska få barnbidrag under en längre tid inte kan delta i vårdnaden på grund av frånvaro, sjukdom eller något annat skäl, övergår rätten att få barnbidrag till den andra föräldern. Lag (2013:1018).

[K16]7 §  Har föräldrar, som inte bor tillsammans, gemensam vårdnad om ett barn gäller följande.

  1. När barnet bor varaktigt tillsammans med endast en förälder lämnas barnbidraget till den föräldern, om han eller hon har gjort anmälan om det.
  2. När barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna (växelvist boende), lämnas barnbidraget med hälften till vardera föräldern efter anmälan av någon av dem. Lag (2013:1018).

[K16]8 §  Ett barn ska anses ha växelvist boende, om sådant boende görs sannolikt av den förälder som har anmält att barnbidraget ska lämnas med hälften till vardera föräldern. Lag (2013:1018).

Särskilt förordnade vårdnadshavare

[K16]9 §  För barn med två särskilt förordnade vårdnadshavare gäller det som föreskrivs i 58 §§ om barnets föräldrar i stället barnets vårdnadshavare. Lag (2013:1018).

10 § Har upphävts genom lag (2013:1018).

Blivande adoptivföräldrar

[K16]11 §  Blivande adoptivföräldrar vid adoption av ett barn som inte är svensk medborgare och som inte är bosatt här i landet när de får barnet i sin vård likställs med föräldrar i fråga om rätten att få barnbidrag.

När flerbarnstillägg ska lämnas m.m.

[K16]12 §  Den som får allmänt barnbidrag för de barn som omfattas av flerbarnstillägget får också flerbarnstillägg för dessa barn.

[S2]Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 9 § 2 eller 3 ska anmäla detta till Försäkringskassan. Detsamma gäller den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 15 kap. 12 §, utom i de fall där två föräldrar bor tillsammans med ett barn som de har gemensamt, om någon av dem får barnbidrag för barnet. Lag (2013:1018).

[K16]13 §  Om allmänt barnbidrag har upphört att lämnas för samtliga barn som flerbarnstillägget avser, får barnens vårdnadshavare flerbarnstillägget. Om samtliga barn som berättigar till flerbarnstillägget är myndiga eller annars saknar vårdnadshavare, får den eller de föräldrar som de stadigvarande sammanbor med flerbarnstillägget.

[K16]14 §  Skulle två personer som bor tillsammans och som inte får barnbidrag för samma barn kunna få flerbarnstillägget, betalas detta till den av dem som anmäls som bidragsmottagare. Anmälan ska göras till Försäkringskassan av personerna gemensamt.

[S2]Om inte någon anmälan enligt första stycket görs betalas flerbarnstillägget till vardera föräldern och beräknas för varje mottagare för sig med tillämpning av 16 och 17 §§. Lag (2013:1018).

[K16]15 §  Om barnbidraget delas enligt 5 eller 7 § för ett eller flera barn ska flerbarnstillägget beräknas för varje förälder för sig enligt 16 och 17 §§. Lag (2013:1018).

[K16]16 §  För de barn för vilka det lämnas ett helt barnbidrag ska varje förälders andel av flerbarnstillägget beräknas som produkten av

[S2]a. kvoten mellan

  • flerbarnstillägget per månad för det antal barn som barnbidrag lämnas för och
  • det antal barn för vilka det lämnas barnbidrag och

[S3]b. det antal barn för vilka det lämnas ett helt barnbidrag.

[S4]För de barn för vilka det lämnas ett halvt barnbidrag ska varje förälders andel av flerbarnstillägget beräknas som produkten av

a. kvoten mellan

  • flerbarnstillägget per månad för det antal barn som barnbidrag lämnas för och
  • det antal barn för vilka det lämnas barnbidrag och

[S6]b. produkten av

  • 0,5 och
  • det antal barn för vilka det lämnas ett halvt barnbidrag.

[K16]17 §  Summan av de belopp som erhålls vid beräkning enligt 16 § är vad respektive förälder får i flerbarnstillägg om barnbidraget delas.

Utbetalning till annan

[K16]18 §  Om det finns särskilda skäl får barnbidraget, i stället för vad som framgår av 217 §§, på begäran av socialnämnden, betalas ut till den andra av föräldrarna, någon annan lämplig person eller nämnden att användas för barnets bästa. Lag (2013:1018).

Ändring av bidragsmottagare

[K16]19 §  Om förhållandena ändras på ett sätt som är avgörande för vem som får barnbidraget ska ändringen ha verkan från och med månaden efter den då ändringen ägde rum.

Utbetalning av barnbidrag

[K16]20 §  Barnbidrag betalas ut månadsvis. Det månadsbelopp som ska betalas ut avrundas till närmast högre hela krontal.

IV Underhållsstöd

17 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

Innehåll

[K17]1 §  I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • underhållsstödet i 18 kap., och
  • bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot Försäkringskassan i 19 kap.

Inledande bestämmelse

[K17]2 §  Underhållsstöd kan lämnas till ett barn vars föräldrar inte bor tillsammans. En förälder som är underhållsskyldig för barnet kan bli skyldig att till Försäkringskassan betala hela eller delar av det stöd som lämnats till barnet.

Definitioner och förklaringar

Boförälder

[K17]3 §  När det gäller underhållsstöd avses med boförälder den av föräldrarna som barnet är folkbokfört hos om barnet bor varaktigt endast hos den föräldern.

4 § Har upphävts genom lag (2017:1123).

Bidragsskyldig

[K17]5 §  När det gäller underhållsstöd avses med bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet.

Blivande adoptivförälder

[K17]6 §  När det gäller underhållsstöd likställs en blivande adoptivförälder vid adoption av ett barn, som inte är svensk medborgare och som inte är bosatt här i landet när han eller hon får barnet i sin vård, med en förälder som har vårdnaden om ett barn.

Innehåll

[K18]1 §  I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om rätten till underhållsstöd i 24, 6 och 7 §§.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

Allmänna bestämmelser om rätten till underhållsstöd

Barn vars föräldrar inte bor tillsammans

[K18]2 §  Ett barn har rätt till underhållsstöd under de förutsättningar som anges i 4 §, om föräldrarna inte bor tillsammans och en av föräldrarna är boförälder.

[S2]Om barnet har fyllt 18 år lämnas förlängt underhållsstöd, om även villkoren i 6 § är uppfyllda. Lag (2017:1123).

[K18]3 §  När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress eller är gifta med varandra ska de anses bo tillsammans. Detta gäller dock inte om den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar något annat.

[S2]Om andra omständigheter gör det sannolikt att föräldrarna bor tillsammans, måste den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visa att de inte gör det.

  • HFD 2018:70:I mål om rätt till underhållsstöd har boföräldern - men inte barnet - ansetts som part. Vidare fråga om vad som avses med uttrycket att "bo tillsammans" och när föräldrar ska anses göra det vid tillämpning av reglerna om underhållsstöd.

Vårdnadshavare i Sverige

[K18]4 §  Underhållsstöd lämnas endast om barnets boförälder bor här i landet. Om barnet är underårigt krävs dessutom att boföräldern är vårdnadshavare för barnet.

5 § Har upphävts genom lag (2017:1123).

Förlängt underhållsstöd

[K18]6 §  Ett barn som har fyllt 18 år och som inte har ingått äktenskap har rätt till förlängt underhållsstöd om han eller hon bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag eller till studiehjälp enligt 2 kap.studiestödslagen (1999:1395).

[S2]Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier ger dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.

[S3]Lämnas förlängt underhållsstöd gäller det som föreskrivs om boföräldern i 23 § andra stycket den studerande. Barn hos särskilt förordnade vårdnadshavare

[K18]7 §  Underhållsstöd och förlängt underhållsstöd lämnas även till ett barn som varaktigt bor och är folkbokfört hos

  1. en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som bor här i landet, eller
  2. någon eller några som bor här i landet och som var särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet, när det fyllde 18 år.

[S2]Det som i denna underavdelning föreskrivs om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Bestämmelserna i 3, 8 och 9 a §§ tillämpas inte i dessa fall. Lag (2015:755).

Undantag från rätten till underhållsstöd

Vägran att uppge faderskap

[K18]8 §  Underhållsstöd lämnas inte om barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet eller föräldraskapet enligt föräldrabalken till barnet fastställt.

Betalning av underhåll

[K18]9 §  Underhållsstöd lämnas inte om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i rätt ordning betalar underhåll med minst det belopp som skulle betalas ut som underhållsstöd till barnet.

[S2]Underhållsstöd lämnas inte heller om det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll.

Fullgörande av betalningsskyldighet mot Försäkringskassan

[K18]9 a §  Underhållsstöd enligt 20 § lämnas inte längre om den bidragsskyldige under minst sex månader i följd, i rätt ordning, till Försäkringskassan har betalat det belopp som har bestämts enligt 19 kap.1618 och 2127 §§. Om det finns särskilda skäl, ska underhållsstöd ändå lämnas. Lag (2015:755).

Vägran att begära underhållsbidrag

[K18]10 §  Underhållsstöd lämnas inte om boföräldern trots föreläggande enligt 19 kap. 30 § utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs.

Barn med barnpension eller efterlevandestöd

[K18]11 §  Underhållsstöd lämnas inte om barnet har rätt till barnpension eller efterlevandestöd efter en bidragsskyldig förälder.

[K18]12 §  Förlängt underhållsstöd lämnas inte till ett barn i fall som avses i 8-11 §§. Det som anges om boföräldern i 8 och 10 §§ ska då i stället gälla barnet.

Förmånstiden

Underhållsstöd

[K18]13 §  Underhållsstöd lämnas från och med månaden efter den månad när föräldrarna har flyttat isär eller rätt till stöd annars har uppkommit, dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

[S2]Underhållsstöd lämnas till och med månaden då barnet har fyllt 18 år eller den tidigare månad när rätten till stöd annars har upphört. Förlängt underhållsstöd

[K18]14 §  Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit studier som avses i 6 §. Förlängt underhållsstöd lämnas dock tidigast från och med månaden efter den månad när föräldrarna har flyttat isär eller rätt till stöd annars har uppkommit och inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Förlängt underhållsstöd lämnas till och med månaden när rätten till stöd upphör, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Lag (2011:1075).

Vem får utbetalningen av underhållsstödet?

Boende hos endast en förälder

[K18]15 §  Underhållsstödet betalas ut till den som är boförälder.

16 § Har upphävts genom lag (2017:1123).

Särskilt förordnade vårdnadshavare

[K18]17 §  Om två särskilt förordnade vårdnadshavare har utsetts att ha vårdnaden gemensamt betalas underhållsstödet ut till den kvinnliga vårdnadshavaren. Om vårdnadshavarna begär det hos Försäkringskassan betalas underhållsstödet i stället ut till den manlige vårdnadshavaren.

[S2]Om de särskilt förordnade vårdnadshavarna är av samma kön betalas underhållsstödet ut till den äldre av dem. Om vårdnadshavarna begär det betalas underhållsstödet i stället ut till den yngre av dem.

[K18]18 §  Det förlängda underhållsstödet betalas ut till den studerande.

Utbetalning till annan

[K18]19 §  Om det finns synnerliga skäl får underhållsstödet, i stället för vad som framgår av 15-18 §§, på begäran av socialnämnden betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden att användas för barnets bästa.

Beräkning av underhållsstöd

Grundläggande bestämmelse

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K18]20 §  Underhållsstöd till ett barn lämnas med

  • 1 573 kronor i månaden till och med månaden då barnet fyller 11 år,
  • 1 723 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 11 år till och med månaden då barnet fyller 15 år, och
  • 2 073 kronor i månaden från och med månaden efter den då barnet har fyllt 15 år.

[S2]Första stycket gäller om inte något annat följer av 2124 och 2630 §§. Lag (2018:743).

Utfyllnadsbidrag efter avräkning för underhåll

[K18]21 §  Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i rätt ordning betalar underhåll till barnet med minst det belopp som skulle ha fastställts som betalningsbelopp enligt 19 kap.10-17 samt 21, 26 och 27 §§, ska det sist avsedda beloppet räknas av från underhållstödet. Lag (2012:896).

[K18]22 §  I stället för det som föreskrivs i 21 § ska följande gälla, om

  1. den bidragsskyldige bor utomlands, eller
  2. den bidragsskyldige bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan sådan inkomst som avses i 7 kap. 1 § utsökningsbalken men som inte kan tas i anspråk genom utmätning på sådant sätt som anges i samma kapitel.

[S2]Finns det anledning att anta att den bidragsskyldige i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, ska detta belopp räknas av från underhållsstödet. Har underhållsbidraget fastställts med beaktande av att den bidragsskyldige till någon del fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, ska underhållsstödet minskas med ett belopp motsvarande den del av underhållsskyldigheten som på detta sätt får anses ha beaktats.

[K18]23 §  Inträder Försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 19 kap. 29 § och är den bidragsskyldiges underhållsbidrag fastställt med beaktande av att han eller hon till någon del fullgör sin underhållsskyldighet genom att ha barnet hos sig, ska underhållsstödet minskas med ett belopp motsvarande den del av underhållsskyldigheten som på detta sätt får anses ha beaktats.

[S2]Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbart understiger vad den bidragsskyldige bör betala i underhållsbidrag till barnet och detta kan läggas boföräldern till last, lämnas inte underhållsstöd med högre belopp än underhållsbidraget.

[K18]24 §  Om sökanden begär det, lämnas underhållsstöd med det belopp som ska lämnas enligt 20 § första stycket med avräkning för det betalningsbelopp som skulle ha fastställts om 19 kap.1017 samt 21, 26 och 27 §§ hade tillämpats på inkomsten för den av föräldrarna som inte är boförälder. Lag (2017:995).

25 § Har upphävts genom lag (2017:1123).

[K18]26 §  Om ett barn bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt 20 och 21 §§.

Underhåll i form av engångsbelopp

[K18]27 §  Om underhållsbidrag har fastställts enligt föräldrabalken i form av ett engångsbelopp, ska avräkning från underhållsstödet ske med vad det fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per månad.

Underhåll före beslutet om betalningsskyldighet

[K18]28 §  Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon har delgetts beslutet om betalningsskyldighet enligt 19 kap., har betalat underhåll till barnet för en viss månad, ska motsvarande belopp dras av från underhållsstödet för den månaden.

Underhåll vid umgänge med barnet

[K18]29 §  Har den bidragsskyldige, när hans eller hennes betalningsskyldighet bestäms, enligt 19 kap.2225 §§ fått tillgodoräkna sig ett avdrag för barnets vistelse hos honom eller henne, ska underhållsstödet minskas med ett belopp motsvarande avdraget. Lag (2015:755).

Avräkning för barnets inkomster

[K18]30 §  Om barnet har en sådan inkomst som framkommer vid en tillämpning som avser barnet av 19 kap.1015 §§, ska underhållsstödet minskas med hälften av inkomsten. I stället för den minskning som anges i 19 kap. 10 § ska inkomsten minskas med 60 000 kronor. Lag (2017:995).

31 § Har upphävts genom lag (2017:1123).

Förskott, avrundning och lägsta utbetalning

[K18]32 §  Underhållsstöd betalas ut månadsvis i förskott.

[S2]Om det belopp som ska betalas ut för ett barn till en sökande en viss månad är lägre än 50 kronor, bortfaller det. I övrigt avrundas belopp som slutar på öretal till närmast lägre krontal.

Omprövning vid ändrade förhållanden

[K18]33 §  Försäkringskassan ska ompröva rätten till underhållsstöd, om något har inträffat som gör att underhållsstöd inte ska lämnas, eller att det ska lämnas med ett lägre belopp.

Omprövning vid nytt beslut om slutlig skatt och ny procentsats

[K18]34 §  Underhållsstöd som beräknats enligt 21 eller 24 § ska omprövas när

  1. det finns ett nytt beslut om slutlig skatt för den bidragsskyldige, eller
  2. grunden för tillämplig procentsats enligt 19 kap.16 och 17 §§ ändras.

[S2]Föranleder det nya beslutet om skatt en ändring av underhållsstödet, ska ändringen gälla från och med februari året efter det år då beslutet meddelades. Vid ändring av grunden för tillämplig procentsats justeras underhållsstödets belopp från och med månaden efter den månad då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen. Lag (2011:1434).

[K18]35 §  Nedsättning av underhållsstöd enligt 30 § ska omprövas när det finns ett nytt beslut om slutlig skatt för barnet.

[S2]Föranleder det nya beslutet om skatt en ändring av underhållsstödet, ska ändringen gälla från och med februari året efter det år då beslutet meddelades. Lag (2017:1123).

Jämkning av underhållsstöd

Grundläggande bestämmelser

[K18]36 §  Underhållsstöd som beräknats enligt 21 eller 24 § ska jämkas om det beslut om skatt som legat till grund för Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt.

[S2]Jämkningen gäller från och med månaden efter den då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen. Lag (2011:1434).

37 § Har upphävts genom lag (2017:1123).

Särskilda handläggningsbestämmelser

[K18]38 §  När underhållsstöd enligt 20, 21, 22, eller 24 § har sökts ska Försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på.

[S2]Meddelandet ska innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot ansökan eller har något att anföra i fråga om betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt 19 kap.2-5, 10-16 och 21-27 §§.

39 § Har upphävts genom lag (2017:1123).

[K18]40 §  När den bidragsskyldige begär beräkning enligt 19 kap.22-25 §§ ska Försäkringskassan omedelbart sända meddelande till den andra föräldern. Meddelandet ska innehålla en uppmaning till den andra föräldern att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot begäran.

[K18]40 a §  Inför Försäkringskassans prövning enligt 9 a § ska myndigheten sända meddelande till boföräldern och den bidragsskyldige och, vid förlängt underhållsstöd, även till den studerande. Meddelandet ska innehålla en uppmaning till mottagarna att inom en viss tid yttra sig muntligen eller skriftligen, om de har något att anföra i fråga om huruvida underhållsstöd ska lämnas fortsättningsvis. Försäkringskassan ska sända ett sådant meddelande även om myndigheten har bedömt att det finns sådana särskilda skäl som medför att underhållsstöd ändå ska lämnas. Lag (2015:755).

[K18]41 §  När Försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, ska sökanden skriftligen underrättas om beslutet. Beslut om att bevilja underhållsstöd, att fastställa betalningsskyldighet och beslut enligt 19 kap.22-25 §§ eller 19 kap. 39 § ska delges den bidragsskyldige.

[K18]42 §  Beslut om att medge beräkning enligt 19 kap.22-25 §§ och att minska underhållsstödet enligt 29 § ska delges boföräldern.

[K18]42 a §  När Försäkringskassan har fattat beslut med stöd av 9 a § om att underhållsstöd inte längre lämnas, ska boföräldern och den bidragsskyldige och, vid förlängt underhållsstöd, även den studerande skriftligen underrättas om beslutet. Lag (2015:755).

[K18]43 §  Vid tillämpning av 41 § andra stycket och 42 § får kungörelsedelgivning enligt 47-51 §§delgivningslagen (2010:1932) inte användas. Lag (2010:1938).

Innehåll

[K19]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • betalningsskyldighet för underhållsstöd i 2-9 §§,
  • inkomstunderlag för betalningsskyldighet i 10-15 §§, - beräkning av betalningsbelopp i 16-27 §§,
  • när den bidragsskyldige bor utomlands eller får lön från utlandet i 28-33 §§,
  • omprövning och ändring av betalningsskyldighet i 34-39 §§, - anstånd i 40-44 §§,
  • eftergift i 45 och 46 §§,
  • ränta i 47 och 48 §§, och
  • indrivning i 49 §.

Betalningsskyldighet för underhållsstöd

Grundläggande bestämmelse

[K19]2 §  När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, ska föräldern i förskott för varje månad betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

När fastställs betalningsskyldighet?

[K19]3 §  Betalningsskyldighet ska fastställas av Försäkringskassan samtidigt som eller snarast efter det att ett beslut om underhållsstöd meddelas.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

[K19]4 §  Ett beslut om betalningsskyldighet ska inte meddelas, om 18 kap.21 eller 24 § tillämpas eller om underhållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i form av ett engångsbelopp.

[S2]Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands eller i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som inte kan tas i anspråk genom utmätning enligt 7 kap.utsökningsbalken och en tillämpning av bestämmelserna i 28 och 29 §§ därför övervägs, behöver betalningsskyldighet inte fastställas. Lag (2017:1123).

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

[K19]5 §  Betalningsskyldighet får inte beslutas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande om en gjord ansökan sändes till den bidragsskyldige enligt 18 kap. 38 §.

[S2]Betalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken Försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 29 §.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Tillfälliga beslut om betalningsskyldighet

[K19]6 §  Om Försäkringskassan enligt 112 kap. 2 § har beslutat om underhållsstöd för tid till dess att slutligt beslut kan fattas, ska betalningsskyldighet fastställas för den bidragsskyldige för motsvarande tid.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

[K19]7 §  Om underhållsstöd har lämnats och det pågår ett mål om fastställande av faderskap till barnet, får den man som är instämd åläggas betalningsskyldighet, om det finns sannolika skäl för att han är far till barnet. Ett beslut om betalningsskyldighet får dock inte meddelas om flera män är instämda i målet.

[S2]Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

[K19]8 §  Om den slutliga betalningsskyldigheten bestäms till ett lägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt 6 eller 7 §, ska skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga betalningsskyldigheten till ett högre belopp, ska den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Upphävt faderskap eller föräldraskap

[K19]9 §  Om betalningsskyldighet har fastställts slutligt för en man och denne senare frias från faderskapet till barnet, har han rätt att få tillbaka vad han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje betalningsdag.

[S2]Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Inkomstunderlag för betalningsskyldighet

[K19]10 §  Den bidragsskyldiges betalningsskyldighet beräknas på ett underlag som motsvarar den bidragsskyldiges inkomst enligt 1115 §§ till den del den överstiger 120 000 kronor. Lag (2017:995).

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Inkomst enligt beslut om slutlig skatt

[K19]11 §  Den bidragsskyldiges inkomst beräknas i enlighet med det beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) som fattats närmast före februari det år betalningsskyldigheten avser och med utgångspunkt i

  1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),
  2. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 13 §, och
  3. överskott av en näringsverksamhet beräknad enligt 14 §. Lag (2011:1434).

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

[K19]12 §  När betalningsskyldigheten fastställs för förfluten tid ska det beslut om skatt som förelåg den eller de månader som betalningsskyldigheten avser läggas till grund för inkomstberäkningen. Lag (2011:1434).

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Inkomstslaget kapital

[K19]13 §  Överskott i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ökas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med

  1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, och
  2. avdrag för uppskovsbelopp enligt 47 kap.inkomstskattelagen vid byte av bostad.

[S2]Underskott i inkomstslaget kapital ska minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte med avdrag som avses i första stycket 1 och 2.

[S3]Uppkommer ett överskott vid beräkningen ska detta minskas med schablonintäkt enligt 42 kap.36 och 43 §§ samt 47 kap. 11 b §inkomstskattelagen. Lag (2011:1288).

Inkomstslaget näringsverksamhet

[K19]14 §  Överskott av en näringsverksamhet enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska

[S2]ökas med

  1. avdrag för underskott för tidigare beskattningsår enligt 40 kap.inkomstskattelagen,
  2. avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen pension intill ett halvt prisbasbelopp,
  3. avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap.inkomstskattelagen, och
  4. avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.inkomstskattelagen,

[S3]samt minskas med

  1. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och
  2. återfört avdrag för avsättning till expansionsfond.

[S4]Underskottet av en näringsverksamhet som avses i första stycket ska minskas med avdrag som avses i första stycket 1-4 och ökas med återförda avdrag som avses i första stycket 5 och 6.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Studiemedel och studiestartsstöd

[K19]15 §  Till beloppen enligt 1114 §§ ska läggas studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap.studiestödslagen (1999:1395) och studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, utom de delar som avser tilläggsbidrag. Lag (2017:528).

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Beräkning av betalningsbelopp

Grundläggande bestämmelser

[K19]16 §  Betalningsskyldighet ska för varje barn som har rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år (betalningsbelopp). Beloppet ska motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i 17 §.

[S2]När procenttalet bestäms ska hänsyn tas till samtliga barn som den bidragsskyldige är underhållsskyldig för enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

[K19]17 §  Om den bidragsskyldige är underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet 14, 11,5 respektive 10 procent.

[S2]Om underhållsskyldigheten gäller fler än tre barn motsvarar procenttalet kvoten mellan

  • summan av antalet barn och 27 och
  • antalet barn.

[S3]Procenttalet bestäms med högst två decimaler.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Avdrag för underhåll före beslut om betalningsskyldighet

[K19]18 §  Underhåll som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige har delgetts beslutet om betalningsskyldighet får, i den utsträckning som det svarar mot underhållsstödet, räknas av från vad som ska betalas till Försäkringskassan.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?
19 § Har upphävts genom lag (2015:755).
20 § Har upphävts genom lag (2015:755).

Beräkning efter skälighet

[K19]21 §  Betalningsskyldighet kan, i stället för vad som följer av 10-15 §§, bestämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bidragsskyldiges förvärvsförmåga väsentligt överstiger vad som motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Avdrag för underhåll vid lagakraftvunnen dom eller avtal

[K19]22 §  Har det i en lagakraftvunnen dom eller ett avtal som socialnämnden godkänt bestämts att den bidragsskyldige ska ha barnet hos sig under minst 30 hela dygn per kalenderår, ska på den bidragsskyldiges begäran ett avdrag tillgodoräknas när betalningsskyldigheten bestäms.

[S2]Avdrag ska för varje helt dygn göras med 1/40 av det belopp per månad som den bidragsskyldige annars skulle betala enligt 10-17, 21, 26 och 27 §§.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

[K19]23 §  Vid beräkning av antalet hela dygn enligt 22 § räknas även det dygn då barnets vistelse hos den bidragsskyldige upphör som ett helt dygn. Detta gäller dock inte om vistelsen börjar och upphör under samma dygn.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

[K19]24 §  Rätt till avdrag enligt 22 § föreligger inte om det finns anledning att anta att umgänget i väsentlig mån understiger eller kommer att understiga det som fastställts i domen eller avtalet. Om det finns särskilda skäl får avdrag dock medges även i ett sådant fall.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

[K19]25 §  Avdrag enligt 22 § medges från och med månaden efter den månad då anmälan om domen eller avtalet kom in till Försäkringskassan.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Högsta betalningsbelopp

[K19]26 §  Betalningsbeloppet för ett barn får aldrig överstiga vad som betalas ut i underhållsstöd till barnet under den tid betalningsskyldigheten avser.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Avrundning och lägsta betalningsbelopp

[K19]27 §  Om det belopp som ska betalas för ett barn under en månad slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 50 kronor, faller betalningsskyldigheten bort.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

När den bidragsskyldige bor utomlands eller får lön från utlandet

Inledande bestämmelse

[K19]28 §  Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands eller om den bidragsskyldige bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som avses i 7 kap. 1 § utsökningsbalken och som inte kan tas i anspråk genom utmätning på sätt som anges i samma kapitel gäller det som föreskrivs i 29-33 §§.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Om underhållsbidrag är fastställt

[K19]29 §  Om underhållsbidrag är fastställt, inträder Försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt underhållsstöd.

  • RH 2011:63:Är Försäkringskassan behörig att ansöka om verkställighet av ett av norsk administrativ myndighet fattat beslut om underhållsbidrag?

Om underhållsbidrag inte är fastställt

[K19]30 §  Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan Försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt. Försäkringskassan kan också förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få fastställt ett underhållsbidrag som inte uppenbart understiger vad den bidragsskyldige bör betala.

[S2]Om Försäkringskassan begär det ska boföräldern till Försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bidraget.

[K19]31 §  Om barnet har fyllt 18 år ska det som anges om boföräldern i 30 § i stället gälla barnet.

Betalning av underhållsbidrag m.m.

[K19]32 §  I fall som avses i 28 § tillämpas även 2, 18 och 4046 §§ samt 49 § första stycket och 110 kap. 48 §. Det som där föreskrivs om betalningsskyldighet gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till Försäkringskassan. Betalning till Försäkringskassan ska dock ske allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning. Lag (2015:755).

[K19]33 §  Försäkringskassan bör ge den som får föra barnets talan möjlighet att i samband med Försäkringskassans krav på betalning av underhållsbidrag utkräva sådan del av obetalda underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet.

Omprövning och ändring av betalningsskyldighet

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K19]34 §  Betalningsbelopp enligt 1017, 21, 26 och 27 §§ ska omprövas

  1. när det finns ett nytt beslut om slutlig skatt,
  2. när grunden för tillämplig procentsats enligt 17 § ändras, och
  3. när ett högre underhållsstöd lämnas till ett barn med anledning av att barnet har fyllt 11 eller 15 år.

[S2]En ändring av betalningsbeloppet vid omprövning enligt första stycket 1 ska gälla från och med februari året efter det år då beslutet om slutlig skatt meddelades. En ändring av betalningsbeloppet vid omprövning enligt första stycket 2 ska gälla från och med månaden efter den då grunden för tillämplig procentsats enligt 17 § ändrades, dock aldrig längre tid tillbaka än tre år före den dag då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen. En ändring av betalningsbeloppet vid omprövning enligt första stycket 3 ska gälla från och med månaden efter den då barnet fyllde 11 eller 15 år. Lag (2018:743).

[K19]35 §  Betalningsskyldighet som bestämts enligt 16-27 §§ för viss tid kan på ansökan av den bidragsskyldige eller på initiativ av Försäkringskassan jämkas om det beslut om skatt som legat till grund för Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt. En fråga om jämkning på grund av ändrat beslut om skatt får dock aldrig tas upp till prövning efter utgången av sjätte året efter det beskattningsår som beslutet avser. Lag (2011:1434).

[K19]36 §  Om betalningsskyldigheten enligt 35 § bestäms till ett lägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, ska skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Detsamma gäller betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kronor.

[S2]Om betalningsskyldigheten bestäms till ett högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, ska den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.

[K19]37 §  Beslut om betalningsskyldighet som har bestämts enligt 16-21, 26 och 27 §§ får upphävas helt eller delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands. Detsamma gäller om den bidragsskyldige bor i Sverige och i eller från utlandet får lön eller annan inkomst som inte kan tas i anspråk genom utmätning enligt 7 kap.utsökningsbalken.

[K19]38 §  En bidragsskyldig vars betalningsskyldighet har bestämts enligt 22-25 §§ är skyldig att till Försäkringskassan omgående anmäla de ändringar i umgänget som beslutas av allmän domstol eller görs i avtal som godkänts av socialnämnden.

[S2]När en anmälan har gjorts ska Försäkringskassan omgående göra en omprövning av betalningsskyldigheten.

[K19]39 §  Försäkringskassan ska upphäva ett beslut som har meddelats med stöd av bestämmelser i 22-25 §§, om den bidragsskyldige begär det eller om något har inträffat som medför att betalningsskyldigheten inte längre bör vara fastställd med beaktande av dom eller avtal om umgänge.

[S2]Har ett beslut upphävts kan en ny begäran om beräkning enligt 22-25 §§ prövas tidigast två år från upphävandet.

Anstånd

[K19]40 §  Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis bevilja anstånd med att fullgöra betalningsskyldigheten.

[S2]Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.

[K19]41 §  Anstånd enligt 40 § ska beviljas i den utsträckning som det behövs för att den bidragsskyldige ska få behålla vad som behövs för sitt eget och familjens underhåll. Bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap.4 och 5 §§utsökningsbalken ska då tillämpas. Försäkringskassan får vid denna prövning beakta också om den bidragsskyldige har andra lätt realiserbara tillgångar.

[S2]Anstånd får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.

[K19]42 §  Det belopp som beslutet om anstånd avser ska betalas före belopp som avser senare tid.

[K19]43 §  En bidragsskyldig som har en skuld till staten på grund av att han eller hon har haft anstånd ska, sedan anståndet har löpt ut, betala skulden månadsvis i delposter (avbetalning) med en tolftedel av ett belopp som motsvarar 1,5 gånger det betalningsbelopp som följer av 2-5, 10-17 och 21-27 §§ eller, om betalningsskyldigheten för något barn har upphört, skulle ha fastställts enligt dessa paragrafer, dock minst 150 kronor per barn och månad. Den bidragsskyldige behöver dock inte betala större delposter än att den bidragsskyldige får behålla vad han eller hon behöver för sitt eget och familjens underhåll enligt bestämmelserna i 7 kap.4 och 5 §§utsökningsbalken beräknat per månad.

[S2]För belopp som överstiger det den bidragsskyldige är skyldig att betala enligt första stycket ska på ansökan av honom eller henne nytt beslut om anstånd meddelas.

[S3]Om en delpost enligt första stycket inte är betald på förfallodagen, ska den och de därpå följande fem delposterna vara betalda senast fem månader efter det att den förstnämnda delposten skulle ha betalats. Om inte samtliga sex delposter är betalda inom den angivna tiden förfaller hela skulden till omedelbar betalning. Lag (2012:896).

[K19]44 §  Försäkringskassan ska upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, om det inträffar något som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning.

Eftergift

[K19]45 §  Försäkringskassan får på eget initiativ eller på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge fordran i fråga om betalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden.

[K19]46 §  Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge fordran i fråga om betalningsskyldighet, som avser tid före den dag då hans faderskap till ett barn har fastställts genom bekräftelse eller dom, om det finns synnerliga skäl.

Ränta

[K19]47 §  Om den bidragsskyldige inte betalar belopp som bestämts enligt 1627 §§ i rätt tid, ska han eller hon betala ränta på skulden.

[S2]Den årliga räntan enligt första stycket tas ut efter en räntesats som för varje kalenderår beräknas med ledning av emissionsräntorna för Riksgäldskontorets statsskuldväxlar och statsobligationer för de senaste tre åren. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om ränta enligt denna paragraf. Lag (2015:755).

[K19]48 §  De belopp som den bidragsskyldige betalar in ska i första hand avräknas på upplupen ränta.

Indrivning

[K19]49 §  Försäkringskassan ska utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin betalningsskyldighet.

[S2]Beslut om betalningsskyldighet enligt 16-27 och 43 §§ samt ränta enligt 47 och 48 §§ får verkställas enligt bestämmelserna i utsökningsbalken. Lag (2012:896).

V Särskilda familjeförmåner

20 kap. Innehåll

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K20]1 §  I denna underavdelning finns bestämmelser om

Innehåll

[K21]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till adoptionsbidrag i 2-6 §§, och
  • vem av föräldrarna som får adoptionsbidraget i 7 §.

Rätten till adoptionsbidrag

[K21]2 §  Adoptionsbidrag kan lämnas till försäkrade föräldrar för kostnader vid adoption av barn som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta här i landet när föräldrarna får dem i sin vård.

[S2]Bidraget lämnas med 75 000 kronor för varje barn. Lag (2016:1294).

[K21]3 §  För att adoptionsbidrag ska lämnas krävs

  1. att föräldrarna var bosatta här i landet såväl när de fick barnet i sin vård som när adoptionen blev giltig här, och
  2. att ansökan om bidraget görs inom ett år från det att adoptionen blev giltig här i landet.

[K21]4 §  Adoptionsbidrag lämnas endast till den eller de föräldrar som har adopterat enligt beslut av svensk domstol.

[S2]Med svensk domstols beslut likställs

  1. ett utomlands meddelat beslut om adoption som gäller i Sverige enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, och
  2. ett utomlands meddelat beslut om adoption som gäller i Sverige enligt lagen (2018:1289) om adoption i internationella situationer. Lag (2018:1290).

[K21]5 §  Adoptionsbidrag lämnas endast för barn som inte hade fyllt tio år när föräldrarna fick barnet i sin vård.

[S2]Bidrag lämnas inte för adoption av en makes eller sambos barn. Lag (2018:1290).

[K21]6 §  Bidrag lämnas endast för adoption som har förmedlats av en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Vem av föräldrarna får adoptionsbidraget?

[K21]7 §  Föräldrarna får hälften var av adoptionsbidraget om de inte begär en annan fördelning.

/Upphör att gälla U: 2019-01-01/

22 kap. Vårdbidrag

Innehåll

[K22]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

Personer som likställs med förälder

[K22]2 §  Följande personer likställs med förälder när det gäller omvårdnadsbidrag:

  1. förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, 2. förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern,
  2. särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet, och
  3. blivande adoptivförälder vid adoption av ett barn som inte är svensk medborgare och inte är bosatt här i landet när den blivande adoptivföräldern får barnet i sin vård. Lag (2018:1265).

Rätten till omvårdnadsbidrag

Huvudregel

[K22]3 §  En försäkrad förälder har rätt till omvårdnadsbidrag för ett försäkrat barn, om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader i sådan omfattning som anges i 4 §.

[S2]En försäkrad person som likställs med förälder enligt 2 §1 eller 2 har rätt till omvårdnadsbidrag endast om föräldern inte har ansökt om eller beviljats bidraget. En försäkrad person som likställs med förälder enligt 2 § 3 har rätt till omvårdnadsbidrag i stället för föräldern.

[S3]Omvårdnadsbidrag kan endast beviljas för högst två personer för samma barn och tid. Lag (2018:1265).

Förmånsnivåer

[K22]4 §  Omvårdnadsbidraget lämnas som

  1. en fjärdedels förmån om barnet har mer än måttliga behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning,
  2. halv förmån om barnet har stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning,
  3. tre fjärdedels förmån om barnet har mycket stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning, och
  4. hel förmån om barnet har särskilt stora behov av omvårdnad och tillsyn på grund av funktionsnedsättning. Lag (2018:1265).

[K22]5 §  Vid bedömningen enligt 4 § av behovet av omvårdnad och tillsyn ska det bortses från de behov som en vårdnadshavare normalt ska tillgodose enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vid denna bedömning ska det även bortses från behov som tillgodoses genom annat samhällsstöd. Lag (2018:1265).

Flera barn

[K22]6 §  Om en förälder har flera barn som på grund av funktionsnedsättning har behov av omvårdnad och tillsyn, ska rätten till omvårdnadsbidrag grundas på en bedömning av de sammanlagda behoven.

[S2]Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl mot en sådan bedömning. Lag (2018:1265).

Delad rätt till omvårdnadsbidrag

[K22]7 §  Om ett barns båda föräldrar ansöker om och har rätt till omvårdnadsbidrag, ska bidraget lämnas med hälften till vardera föräldern.

[S2]Om föräldrarna begär en annan fördelning av omvårdnadsbidraget än den som anges i första stycket, ska bidraget lämnas till dem enligt deras begäran. Om föräldrarna är oense om fördelningen av omvårdnadsbidraget, ska bidraget fördelas mellan dem i fjärdedelar med hänsyn till var barnet bor eller vistas. En tillfällig förändring av ett barns vistelse ska dock inte påverka fördelningen av bidraget. Lag (2018:1265).

Förmånstid

Huvudregler

[K22]8 §  Omvårdnadsbidrag lämnas från och med den månad när rätten till bidraget har inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Omvårdnadsbidrag lämnas inte retroaktivt för en sådan månad för vilken det redan har lämnats bidrag för barnet utom till den del det avser en ökning av bidraget. Lag (2018:1265).

[K22]9 §  Omvårdnadsbidrag lämnas till och med juni det år när barnet fyller 19 år eller den tidigare månad när rätten till förmånen annars upphör.

[S2]Rätten till omvårdnadsbidraget får begränsas till att omfatta viss tid. Lag (2018:1265).

Avbrott i omvårdnaden

[K22]10 §  Om föräldern tillfälligt är förhindrad att ge barnet omvårdnad, lämnas omvårdnadsbidrag under avbrott i omvårdnaden som varar högst sex månader.

[S2]Om det finns särskilda skäl kan bidraget lämnas även under ett avbrott som varar ytterligare högst sex månader. Lag (2018:1265).

Om barnet avlider

[K22]11 §  Om det lämnas mer än en fjärdedels omvårdnadsbidrag för ett barn och barnet avlider, lämnas omvårdnadsbidraget till och med den åttonde månaden efter dödsfallet eller den tidigare månad när bidraget annars skulle ha upphört. Lag (2018:1265).

[K22]12 §  Under den tid som anges i 11 § lämnas omvårdnadsbidrag som

  1. halv förmån om bidraget vid tiden för dödsfallet lämnades som hel eller tre fjärdedels förmån, och
  2. en fjärdedels förmån om bidraget vid tiden för dödsfallet lämnades som halv förmån.

[S2]Om bidraget före dödsfallet lämnades till barnets båda föräldrar, ska det fortfarande lämnas i enlighet med den fördelning som redan är beslutad för föräldrarna. Lag (2018:1265).

Beräkning av omvårdnadsbidrag

[K22]13 §  Helt omvårdnadsbidrag för ett år motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet. Partiell förmån motsvarar tillämplig nivå enligt 4 § av helt bidrag. Lag (2018:1265).

Ansökan

[K22]14 §  Ansökan om omvårdnadsbidrag kan göras gemensamt av föräldrarna, av var och en av dem för sig eller av endast den ena föräldern. Lag (2018:1265).

Omprövning

[K22]15 §  Rätten till omvårdnadsbidrag ska omprövas

  1. minst vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum, eller
  2. när förhållanden som påverkar rätten till bidraget ändras. Omprövning enligt första stycket 2 ska dock inte göras vid enbart tillfälliga förändringar. Lag (2018:1265).

[K22]16 §  Ändring av omvårdnadsbidrag ska gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändringen uppkom. Gäller det ökning efter ansökan ska dock även 8 § beaktas. Lag (2018:1265).

Utbetalning

[K22]17 §  Omvårdnadsbidrag ska betalas ut månadsvis. När bidraget beräknas för månad ska det bidrag för år räknat som beräkningen utgår från avrundas till närmaste krontal som är jämnt delbart med tolv. Lag (2018:1265).

AVD. C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA

I Inledande bestämmelser

23 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

Innehåll

[K23]1 §  I avdelning C finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner vid sjukdom eller arbetsskada.

[K23]2 §  Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada enligt denna avdelning är

  • sjukpenning som lämnas vid sjukdom och nedsatt arbetsförmåga,
  • rehabiliteringsåtgärder vid sjukdom och nedsatt arbetsförmåga,
  • rehabiliteringsersättning i samband med rehabiliteringsåtgärder,
  • sjukersättning eller aktivitetsersättning när arbetsförmågan är långvarigt nedsatt,
  • arbetsskadeersättning vid skada i samband med förvärvsarbete,
  • statlig personskadeersättning vid skada i samband med vissa statliga eller kommunala verksamheter,
  • krigsskadeersättning till sjömän vid skada utomlands,
  • smittbärarersättning för inkomstförlust m.m., och
  • närståendepenning i samband med ledighet för vård av en svårt sjuk person.

[K23]3 §  I detta kapitel finns inledande bestämmelser om förmåner vid sjukdom och arbetsskada.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • sjukpenning m.m. i 24-28 a kap.,
  • rehabilitering och rehabiliteringsersättning i 29-31 a kap.,
  • sjukersättning och aktivitetsersättning i 32-37 kap.,
  • förmåner vid arbetsskada m.m. i 38-44 kap., och
  • särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada i 45-47 kap.Lag (2011:1513).

Försäkring och ansökan, m.m.

[K23]4 §  En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt 4-7 kap.

[S2]Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i 104-117 kap. (avdelning H).

[K23]5 §  Ärenden som avser förmåner enligt denna avdelning handläggs av Försäkringskassan.

II Sjukpenning m.m.

24 kap. Innehåll och inledande bestämmelser

Innehåll

[K24]1 §  I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i 25 kap.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • bestämmande och behållande av sjukpenninggrundande inkomst samt beräkning av årsarbetstiden i vissa situationer i 26 kap.,
  • sjukpenning i 27 och 28 kap., och
  • sjukpenning i särskilda fall i 28 a kap.Lag (2011:1513).

Inledande bestämmelser

[K24]2 §  Sjukpenning kan lämnas till en försäkrad som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Ersättningens storlek är beroende av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och den omfattning i vilken dennes arbetsförmåga är nedsatt.

[S2]Sjukpenning i särskilda fall enligt 28 a kap. kan dock lämnas även till en försäkrad för vilken det inte kan fastställas någon sjukpenninggrundande inkomst. Lag (2011:1513).

[K24]3 §  En försäkrads sjukpenninggrundande inkomst ligger också till grund för beräkning av följande förmåner enligt denna balk:

  • graviditetspenning,
  • föräldrapenning på sjukpenningnivå,
  • tillfällig föräldrapenning,
  • rehabiliteringspenning enligt 31 kap.,
  • skadelivränta,
  • smittbärarpenning, och
  • närståendepenning. Lag (2011:1513).

Innehåll

[K25]1 §  I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst i 26 §§.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

Grundläggande bestämmelser

[K25]2 §  Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete antingen

  1. som arbetstagare i allmän eller i enskild tjänst (inkomst av anställning), eller
  2. på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete).

[K25]3 §  För att sjukpenninggrundande inkomst ska kunna fastställas för en person krävs att han eller hon är försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt 4 och 6 kap.

[S2]För att sjukpenninggrundande inkomst ska kunna fastställas krävs dessutom att den försäkrades årliga inkomst

  1. kommer från arbete i Sverige,
  2. kommer från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande, och
  3. kan antas uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet.

[K25]4 §  Av ett beslut om fastställande av sjukpenninggrundande inkomst ska det framgå hur stor den sjukpenninggrundande inkomsten är och i vilken utsträckning denna avser inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete.

[K25]5 §  När sjukpenninggrundande inkomst beräknas ska inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig beräknas och avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

[S2]Vid beräkningen ska det bortses från inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete till den del summan av dessa överstiger 8,0 prisbasbelopp. Det ska därvid i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete. Lag (2017:1305).

[K25]6 §  Om den försäkrades förhållanden inte är kända för Försäkringskassan, ska beräkningen av den försäkrades sjukpenninggrundade inkomst grundas på

  1. de upplysningar som Försäkringskassan kan få av den försäkrade eller dennes arbetsgivare, eller
  2. den uppskattning av den försäkrades inkomster som gjorts vid inkomstbeskattningen. Lag (2011:1434).

Inkomst av anställning

[K25]7 §  Ersättning med minst 1 000 kronor om året för utfört arbete för någon annans räkning ska räknas som inkomst av anställning. Detta gäller även om betalningsmottagaren inte är anställd av den som betalar ersättningen. Den som har betalat ut sådan ersättning ska då anses som arbetsgivare, och den som utfört arbete ska anses som arbetstagare.

[S2]Det som anges i första stycket gäller inte om

  1. ersättningen betalas ut i form av pension,
  2. ersättningen ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete enligt 10-15 §§, eller
  3. ersättningen omfattas av undantag enligt 16-24 §§.

[K25]7 a §  För en försäkrad som har inkomst av anställning, bedriver näringsverksamhet i aktiebolagsform och som är företagare i den mening som avses i 3434 c §§ lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring ska, under en tid om 36 månader räknat från den månad då anmälan för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har gjorts eller borde ha gjorts (uppbyggnadsskedet), den sjukpenninggrundande inkomsten av anställningen i aktiebolaget beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

[S2]Om den försäkrade tidigare har bedrivit samma verksamhet i en sådan företagsform som avses i 9 § första stycket ska uppbyggnadsskedet räknas från den tidpunkt som följer av den paragrafen. Lag (2018:670).

Inkomst av annat förvärvsarbete

Näringsverksamhet

[K25]8 §  Inkomst av näringsverksamhet ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete. Detsamma gäller sådan inkomst av arbete för egen räkning som utgör inkomst av tjänst.

[S2]Det som anges i första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte ska räknas som inkomst av anställning. Vidare gäller det som anges i 9-17 och 19-24 §§.

[K25]9 §  För en försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och som bedriver näringsverksamhet i någon form ska, under en tid om 36 månader räknat från den månad då en anmälan för registrering enligt 7 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) har gjorts eller borde ha gjorts (uppbyggnadsskedet), den sjukpenninggrundande inkomsten från näringsverksamheten beräknas till minst vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. I det fall den försäkrade inte är skyldig att göra en anmälan för registrering, ska uppbyggnadsskedet räknas som om en sådan skyldighet hade funnits.

[S2]Om den försäkrade efter det att anmälan om registrering enligt första stycket gjordes, borde ha gjorts eller ska anses som gjord, börjar bedriva samma verksamhet i en annan sådan företagsform som avses i första stycket ska uppbyggnadsskedet räknas från det att den första näringsverksamheten påbörjades.

[S3]Om den försäkrade tidigare har bedrivit samma verksamhet i aktiebolagsform ska uppbyggnadsskedet räknas från den tidpunkt som följer av 7 a § första stycket. Lag (2018:670).

Ersättning till den som är godkänd för F-skatt

[K25]10 §  Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen betalas ut till en mottagare som är godkänd för F-skatt när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.

[S2]Om mottagaren är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244), räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om godkännandet skriftligen åberopas. Lag (2011:1434).

[K25]11 §  Den som i en handling som upprättas i samband med uppdraget har lämnat uppgift om godkännande för F-skatt ska anses ha ett sådant godkännande om handlingen även innehåller följande uppgifter:

  1. utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter, och
  2. betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer.

[S2]Uppgiften om godkännande för F-skatt gäller även som sådant skriftligt åberopande av godkännandet som avses i 10 § andra stycket. Lag (2011:1434).

[K25]12 §  Det som anges i 11 § gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om godkännande för F-skatt är oriktig.

[S2]Bestämmelser om påföljd för den som lämnar oriktig uppgift finns i skattebrottslagen (1971:69). Lag (2011:1434).

Viss ersättning från privatpersoner

[K25]13 §  Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen betalas ut till en mottagare som inte är godkänd för F-skatt eller är godkänd för F-skatt med villkor enligt 9 kap. 3 § skatteförfarandelagen (2011:1244), om

  1. utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,
  2. ersättningen inte är en utgift i en näringsverksamhet som bedrivs av utbetalaren,
  3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under beskattningsåret kan antas bli mindre än 10 000 kronor,
  4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att ersättningen ska anses som inkomst av anställning, och
  5. det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken. Lag (2011:1434).

Ersättning från handelsbolag till delägare, m.m.

[K25]14 §  Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen betalas ut från 1. ett handelsbolag till en delägare i handelsbolaget, eller 2. en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intressegrupperingen.

15 § Har upphävts genom lag (2012:834).
Undantag för vissa inkomster
Ersättning understigande 1 000 kronor 16 § Om ersättning för arbete för någon annans räkning inte kan antas uppgå till minst 1 000 kronor under året, räknas ersättningen från denne som sjukpenninggrundande inkomst endast om ersättningen utgör inkomst av näringsverksamhet. Semesterlön och semesterersättning

[K25]17 §  Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte semesterlön till den del lönen överstiger vad som skulle ha betalats i lön för utfört arbete under motsvarande tid. Motsvarande begränsning gäller för semesterersättning.

Vissa utdelningar, kapitalinkomster och lån

[K25]18 §  Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte inkomst som avses i 10 kap. 3 § 1-3 inkomstskattelagen (1999:1229).

Mindre ersättning till idrottsutövare

[K25]19 §  Som sjukpenninggrundande inkomst av anställning räknas inte ersättning som en idrottsutövare får från en ideell förening som har till ändamål att främja idrott och som uppfyller kraven i 7 kap.46 och 10 §§inkomstskattelagen (1999:1229), om ersättningen från föreningen under året kan antas bli mindre än ett halvt prisbasbelopp. Lag (2013:949).

Vissa avtalsförmåner som avses i lagen om särskild löneskatt

[K25]20 §  Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte följande ersättningar:

  1. ersättning som anges i 1 § första stycket1-5 och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och
  2. ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt.

[S2]Ersättning från vinstandelsstiftelse 21 § Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) om följande förutsättningar är uppfyllda: - ersättningen avser en sådan anställd som omfattas av ändamålet med vinstandelsstiftelsen,

  • ersättningen avser inte betalning för den anställdes arbete åt vinstandelsstiftelsen, och
  • de bidrag arbetsgivaren har lämnat till vinstandelsstiftelsen har varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande andel av de anställda.

[S3]Detta gäller även ersättning från en annan juridisk person med motsvarande ändamål som en vinstandelsstiftelse.

[K25]22 §  Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag gäller det som föreskrivs i 21 § inte ersättning som den juridiska personen lämnar till företagsledare eller delägare i företaget eller till en person som är närstående till någon av dem. Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229).

[K25]23 §  Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren har lämnat under något av åren 1988- 1991.

Försäkrade som senast för juli 2008 beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning

[K25]24 §  Som sjukpenninggrundande inkomst räknas inte inkomst på grund av förvärvsarbete som den försäkrade utför under tid för vilken han eller hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 §.

Årsarbetstid

Allmänna bestämmelser

[K25]25 §  Årsarbetstid ska beräknas för en försäkrad som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis avser anställning. Årsarbetstiden beräknas när den enligt särskilda bestämmelser har betydelse för beräkningen av en förmån. 26 § Årsarbetstiden är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad tills vidare kan antas komma att ha som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid i sitt förvärvsarbete.

[K25]27 §  Årsarbetstiden beräknas i dagar endast när den schablonberäknas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstiden.

Ledighet som likställs med förvärvsarbete

[K25]28 §  När årsarbetstiden beräknas ska följande ledigheter likställas med förvärvsarbete: 1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade under ledigheten får semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dagar då han eller hon är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas som semesterdag,

  1. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas, 3. ledighet under tid då den försäkrade får ersättning för att delta i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och
  2. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet.

Beräkning av årsarbetstiden

[K25]29 §  Årsarbetstiden avrundas till närmast hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.

[K25]30 §  När den försäkrades förhållanden inte är kända för Försäkringskassan ska beräkningen av årsarbetstiden grundas på upplysningar som Försäkringskassan kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

[K25]31 §  I 26 kap. samt 28 kap.8 och 9 §§ finns ytterligare bestämmelser om beräkning av årsarbetstid i vissa situationer.

Innehåll

[K26]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • när sjukpenninggrundande inkomst bestäms i 2 och 3 §§,
  • ändring av den sjukpenninggrundande inkomsten i 4-8 §§,
  • sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott (SGI- skyddad tid) i 9-18 §§,
  • sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i vissa situationer i 19-27 §§, och
  • årlig omräkning av sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott i vissa fall (SGI-skyddad tid) i 28-31 §§.

När bestäms sjukpenninggrundande inkomst?

[K26]2 §  Sjukpenninggrundande inkomst bestäms för en försäkrad i samband med att han eller hon begär att få en förmån som beräknas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst eller att det annars behövs för handläggningen av ett ärende.

[K26]3 §  Försäkringskassan ska på begäran av en försäkrad bestämma den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst även om något ersättningsärende inte är aktuellt.

Ändring av den sjukpenninggrundande inkomsten

[K26]4 §  Den sjukpenninggrundande inkomsten ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller för storleken på förmånen.

[K26]5 §  Ändring enligt 4 § får inte avse ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

[K26]6 §  En ändring av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten ska gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkom.

[S2]Den ändrade sjukpenninggrundande inkomsten får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

[K26]7 §  Det som föreskrivs i 6 § andra stycket tillämpas inte om ändringen föranleds av att

  1. sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats den försäkrade eller att sådan ersättning som redan lämnats har ändrats på grund av att den försäkrades arbetsförmåga har ändrats,
  2. ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 36 kap.13-15 §§ har upphört,
  3. livränta enligt bestämmelserna i denna avdelning har beviljats den försäkrade eller sådan livränta som redan lämnas har ändrats, eller
  4. tjänstepension har beviljats den försäkrade.

[K26]8 §  Bestämmelsen i 7 § 1 ska tillämpas även när den försäkrade skulle ha fått sådan ersättning som avses där i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 35 kap.415 §§ om försäkringstid. Lag (2014:239).

Sjukpenninggrundande inkomst vid avbrott eller inskränkning av förvärvsarbete (SGI-skyddad tid)

Allmänna bestämmelser

[K26]9 §  SGI-skydd innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten för tid då den försäkrade avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete av något skäl som anges i 1118 a §§ (SGI-skyddad tid) beräknas med utgångspunkt i förhållandena närmast före avbrottet eller inskränkningen, om den sjukpenninggrundande inkomsten därigenom blir högre än om den hade beräknats med beaktande av förhållandena under avbrottet eller inskränkningen.

[S2]Det som föreskrivs i denna paragraf gäller dock inte när 7 § 1, 3 eller 4 är tillämplig. Lag (2013:949).

[K26]10 §  I 28-31 §§ finns bestämmelser om omräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten under SGI-skyddad tid i vissa fall.

Studier

[K26]11 §  SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade bedriver studier, för vilka han eller hon får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). SGI-skydd gäller även under tid då den försäkrade utan att få studiestöd bedriver studier på minst halvtid för vilka studiemedel får lämnas enligt studiestödslagen under förutsättning att studierna bedrivs på eftergymnasial nivå eller bedrivs från och med det andra kalenderhalvåret det år den försäkrade fyller 20 år.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela ytterligare föreskrifter om vilka studier som medför att skyddet är tillämpligt. Lag (2018:670).

Periodiskt ekonomiskt stöd

[K26]12 §  SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade får periodiskt ekonomiskt stöd enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om förutsättningarna för att avtalen ska medföra att skyddet är tillämpligt.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m.

[K26]13 §  SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade

  1. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, eller
  2. står till arbetsmarknadens förfogande.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela

  1. föreskrifter om undantag från kravet på att den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska få aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, och
  2. föreskrifter om de villkor som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Lag (2017:585).

Graviditet

[K26]14 §  SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen.

Föräldraledighet

[K26]15 §  SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte fyllt ett år.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller även vid adoption av barn som inte fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring

[K26]16 §  SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt. Lag (2010:467).

16 a § Har upphävts genom lag (2017:585).

Sjukpenning och rehabiliteringsersättning, m.m.

[K26]17 §  SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

  1. sjukpenning,
  2. ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,
  3. rehabiliteringsersättning, eller
  4. ersättning från arbetsskadeförsäkringen enligt 38–42 kap. som motsvarar ersättning enligt 1–3 eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån.

[S2]Om det inte finns skäl som talar emot det gäller SGI-skydd också under tid då den försäkrade har ansökt om sådan ersättning som anges i första stycket 1 och väntar på ett slutligt beslut av Försäkringskassan i ärendet.

[S3]Första och andra styckena gäller endast för tid före 65 års ålder. Lag (2017:1305).

Kortare avbrott i förvärvsarbete

[K26]18 §  SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska pågå längre tid.

[S2]Första stycket gäller endast för tid före 65 års ålder. Lag (2010:1307).

Korttidsarbete

[K26]18 a §  SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade deltar i korttidsarbete som berättigar arbetsgivaren till preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Lag (2013:949).

Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i vissa situationer

Studier, periodiskt ekonomiskt stöd och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

[K26]19 §  Vid sjukdom gäller det som föreskrivs i andra stycket för en försäkrad som

  1. bedriver studier som avses i 11 §,
  2. får periodiskt ekonomiskt stöd som avses i 12 §, eller
  3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.

[S2]Under den tid som avses i första stycket ska sjukpenningen för den försäkrade beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden. Om den sjukpenninggrundande inkomsten då helt eller delvis är inkomst av anställning, ska årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i det förvärvsarbetet under den aktuella tiden. Lag (2017:585).

[K26]20 §  Det som föreskrivs i 19 § andra stycket tillämpas även vid sjukdom för en försäkrad som fullgör plikttjänstgöring eller militär utbildning inom Försvarsmakten som avses i 16 §. Detta gäller dock endast vid utbildning som är längre än 60 dagar. Lag (2010:467). Behandling eller rehabilitering

[K26]21 §  För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 6 § eller 29 kap. 2 § och då får livränta från arbetsskadeförsäkringen enligt 41 kap. eller motsvarande ersättning enligt annan författning, gäller vid sjukdom det som anges i andra stycket. Under den tid som livräntan betalas ut ska sjukpenningen beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

Studieuppehåll

[K26]22 §  För en försäkrad som avses i 28 kap. 6 § första stycket 1 eller 2, eller i den paragrafens tredje stycke, och som under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin inte får studiesociala förmåner för studier som avses i 11 §, gäller vid sjukdom det som anges i andra stycket. Under studieuppehållet ska sjukpenning beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av 4-7, 9 och 10 §§ om sjukpenningen då blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt 19 §. Lag (2010:2005).

Försäkrade som fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta

[K26]22 a §  Vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder. Om ett år eller längre tid har förflutit från den tidpunkt när sjukersättningen, aktivitetsersättningen eller livräntan enligt 41, 43 eller 44 kap. började lämnas ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 31 § för varje helt år som har förflutit.

[S2]Första stycket gäller längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år, om inte annat anges i 22 b §. Lag (2013:747).

[K26]22 b §  Om livränta har lämnats till följd av arbetsskada som inträffat tidigast den månad då den försäkrade fyllde 65 år, gäller det som föreskrivs i 22 a § första stycket längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 67 år. Lag (2013:747).

23 § Har upphävts genom lag (2015:758).

Försäkrade som vid vistelse utomlands ansetts bosatta i Sverige

[K26]24 §  För sådana personer som enligt 5 kap.6 och 8 §§ anses bosatta i Sverige även under vistelse utomlands, ska den sjukpenninggrundande inkomsten vid återkomsten till Sverige motsvara lägst det belopp som utgjorde deras sjukpenninggrundande inkomst omedelbart före utlandsresan.

Försäkrade som får tjänstepension

[K26]25 §  Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller därmed likställd pension före utgången av den månad han eller hon fyller 65 år, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten ska då beräknas enligt bestämmelserna i 25 kap.

[K26]26 §  Om en försäkrad som får sådan tjänstepension som avses i 25 § är helt eller delvis arbetslös och är arbetssökande, ska sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången.

[K26]27 §  För en försäkrad som avses i 26 § ska den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas på grundval av lönen närmast före pensionsavgången. Om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare, ska den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas på grundval av den inkomst han eller hon kan antas få av arbete som svarar mot arbetsutbudet. Vid beräkningen ska det iakttas att den sjukpenninggrundande inkomsten inte får överstiga 8,0 prisbasbelopp.

[S2]Vid beräkningen ska den försäkrades inkomst minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte leda till att en försäkrad som är endast delvis arbetslös får lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkningen skulle ha gjorts enligt 25 §. Lag (2017:1305).

Årlig omräkning av sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott i vissa fall (SGI-skyddad tid)

[K26]28 §  När Försäkringskassan ska bestämma den sjukpenninggrundande inkomsten för en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 11-18 §§ och som helt eller delvis saknar anställning ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om enligt 29-31 §§.

[S2]Det som anges i första stycket gäller även en försäkrad vars anställning upphör under en pågående ersättningsperiod.

[K26]29 §  Den sjukpenninggrundande inkomsten ska räknas om när minst ett år har förflutit från den tidpunkt när den anställning upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Därefter ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om årligen, räknat ett år från den senaste omräkningen.

[S2]Med den tidpunkt när anställningen upphörde likställs den tidpunkt då den försäkrade helt upphörde med annat förvärvsarbete än arbete som anställd.

[S3]Efter omräkning enligt 22 a § likställs utgången av det senaste hela år för vilket omräkning skett med den tidpunkt när anställningen upphörde.

[K26]30 §  Den sjukpenninggrundande inkomsten av annat förvärvsarbete, grundad på annan inkomst än som avses i 25 kap. 15 §, ska räknas om för en försäkrad som inte har upphört med förvärvsarbetet.

[S2]Omräkning ska göras under en pågående ersättningsperiod efter det att ett år har förflutit från ersättningsperiodens början. Därefter ska den sjukpenninggrundande inkomsten räknas om årligen, räknat ett år från den senaste omräkningen.

[K26]31 §  Omräkningen ska göras med den procentuella förändringen i det allmänna prisläget räknad från det senast fastställda talet för konsumentprisindex jämfört med motsvarande tal tolv månader dessförinnan. En omräkning som innebär en sänkning av den sjukpenninggrundande inkomsten ska inte beaktas.

[S2]Den sjukpenninggrundande inkomsten får aldrig fastställas till ett belopp som överstiger 8,0 prisbasbelopp. Lag (2017:1305).

Innehåll

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till sjukpenning i 28 §§,
  • samordning med sjuklön i 9 §,
  • sjukpenning för anställda och vissa andra vid kortare sjukdomsfall, m.m. i 1016 §§,
  • sjukanmälan i 17 och 18 §§,
  • ersättningsnivåer i 19 §,
  • förmånstiden och karens i 2038 §§,
  • allmänt högriskskydd i 39 och 39 a §§,
  • särskilt högriskskydd i 4044 §§,
  • förmånsnivåer och arbetsförmåga i 45 §,
  • bedömning av arbetsförmågans nedsättning (rehabiliteringskedjan) i 4655 b §§, och
  • arbetsgivarinträde m.m. i 5661 §§. Lag (2018:647).

Rätten till sjukpenning

Allmänna villkor

[K27]2 §  En försäkrad har rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel.

[S2]Med sjukdom likställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken det lämnats sjukpenning, om tillståndet fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

[K27]3 §  Vid bedömningen av om den försäkrade är sjuk ska det bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.

[K27]4 §  Sjukpenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån enligt 45 §.

Ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning

[K27]5 §  För att underlätta den försäkrades återgång till arbete i anslutning till ett sjukdomsfall får, i stället för den sjukpenning som annars skulle ha lämnats, skälig ersättning lämnas för den försäkrades merutgifter för resor till och från arbetet.

[S2]Ersättning lämnas endast om merutgifterna beror på att den försäkrades hälsotillstånd inte tillåter honom eller henne att utnyttja det färdsätt som han eller hon normalt använder för att ta sig till sitt arbete.

Sjukpenning i förebyggande syfte m.m.

[K27]6 §  En försäkrad har rätt till sjukpenning även när han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att

  1. förebygga sjukdom,
  2. förkorta sjukdomstiden, eller
  3. helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.

[S2]Som villkor för att sjukpenning ska lämnas gäller att den medicinska behandlingen eller medicinska rehabiliteringen har

  • ordinerats av läkare, och
  • ingår i en av Försäkringskassan godkänd plan.

[K27]7 §  Om sjukpenning lämnas enligt 6 § ska arbetsförmågan anses nedsatt i den utsträckning som den försäkrade på grund av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.

  • HFD 2019:42:Fråga om för vilken tid som förebyggande sjukpenning kan lämnas.

Familjehemsförälder

[K27]8 §  Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av barn som omfattas av uppdraget för tid när sjukpenning kommer i fråga, bedöms rätten till sjukpenning med bortseende från ersättningen.

Samordning med sjuklön

[K27]9 §  Sjukpenning lämnas inte på grundval av anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod när den försäkrades arbetsgivare ska svara för sjuklön enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Lag (2011:1075).

Sjukpenning för anställda och vissa andra vid kortare sjukdomsfall, m.m.

De första fjorton dagarna

[K27]10 §  För de första 14 dagarna i en sjukperiod lämnas sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under förutsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller hon inte hade varit sjuk.

[S2]Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket likställs tid som avses i 25 kap. 28 §.

[K27]11 §  Kan det inte utredas hur den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat under sjukperiodens första 14 dagar gäller följande. Sjukpenningen får lämnas efter vad som kan anses skäligt med ledning av hur den försäkrade har förvärvsarbetat före sjukperioden, om det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat i motsvarande omfattning under de första 14 dagarna i sjukperioden.

[K27]11 a §  Särskilda bestämmelser om rätt till sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod när denna förmån lämnas till en försäkrad som är helt eller delvis arbetslös finns i 28 kap. 6 § tredje stycket. Lag (2010:2005).

Studier

[K27]12 §  Det som föreskrivs i 10 § gäller även för tid efter de första 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som bedriver sådana studier som avses i 26 kap. 11 §.

Periodiskt ekonomiskt stöd

[K27]13 §  Det som föreskrivs i 10 § gäller även för tid efter de första 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som får periodiskt ekonomiskt stöd enligt sådana särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter som avses i 26 kap. 12 §.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.m.

[K27]14 §  Det som föreskrivs i 10 § gäller även för tid efter de första 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som, på det sätt som avses i 26 kap. 13 §,

  1. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning, eller
  2. står till arbetsmarknadens förfogande. Lag (2017:585).

Behandling och rehabilitering

[K27]15 §  Det som föreskrivs i 10 § gäller även för tid efter de första 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som får sådan behandling som avses i 6 § eller 31 kap. 3 § och som under denna tid får livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 41-44 kap.

Plikttjänstgöring

[K27]16 §  Det som föreskrivs i 10 § gäller även för tid efter de första 14 dagarna för en försäkrad som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om tjänstgöringen avser grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Sjukanmälan

[K27]17 §  Sjukpenning får inte lämnas för längre tid tillbaka än sju dagar före den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjordes till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder mot att göra en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas. Lag (2013:747).

[K27]18 §  Om den försäkrades arbetsgivare ska anmäla sjukdomsfallet enligt 12 § första stycket lagen (1991:1047) om sjuklön, ska sjukpenning som grundas på inkomst av anställning lämnas utan hinder av det som anges i 17 §.

Ersättningsnivåer

Inledande bestämmelser

[K27]19 §  Sjukpenning lämnas på

  • normalnivå, eller
  • fortsättningsnivå.

[S2]Sjukpenning på normalnivån beräknas på ett beräkningsunderlag enligt 28 kap. 7 § 1 och sjukpenning på fortsättningsnivån beräknas på ett beräkningsunderlag enligt 28 kap. 7 § 2.

Förmånstiden

Inledande bestämmelse

[K27]20 §  Sjukpenning kan lämnas för dagar i en sjukperiod så länge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till sjukpenning inom den tid som anges i 2124 §§. Lag (2015:963).

Förmånstiden för sjukpenning på normalnivån

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]21 §  Sjukpenning på normalnivån lämnas för högst 364 dagar under en ramtid som omfattar de 450 närmast föregående dagarna. Om ett avdrag enligt 27 § ska göras och sjukperioden inleds med sjukpenning, ska den första dagen med sjukpenning inte räknas in i de 364 dagar som sjukpenning får lämnas för på normalnivån under ramtiden. Lag (2018:647).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]22 §  Om den försäkrade inom ramtiden redan har fått sjukpenning för maximalt antal dagar på normalnivån, kan sjukpenning lämnas enligt bestämmelserna i 24 §. Vid beräkningen av antalet dagar med sjukpenning på normalnivån anses som sådana dagar även dagar med

  1. sjukpenning på fortsättningsnivån, och
  2. rehabiliteringspenning enligt 31 kap.

[S2]Som dagar med sjukpenning på normalnivån räknas vidare tretton dagar under sådana perioder som avses i 26 § andra stycket. Lag (2018:647).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]23 §  Om den försäkrade har en allvarlig sjukdom lämnas sjukpenning på normalnivån trots att sådan sjukpenning redan har lämnats för maximalt antal dagar under ramtiden. I sådant fall tillämpas inte bestämmelserna i 22 och 24 §§.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller när den försäkrades arbetsförmåga till minst en fjärdedel är nedsatt till följd av en allvarlig sjukdom. Lag (2018:647).

Förmånstiden för sjukpenning på fortsättningsnivån

[K27]24 §  Sjukpenning på fortsättningsnivån lämnas om sjukpenning på normalnivån inte kan lämnas på grund av det som föreskrivs i 21 §. Detta gäller även för dagar i en ny sjukperiod. Lag (2015:963).

24 a § Har upphävts genom lag (2015:963).

Läkarintyg

[K27]25 §  Den försäkrade ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukperiodens första dag genom att lämna in ett läkarintyg till Försäkringskassan.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter dels om undantag från skyldigheten att lämna läkarintyg enligt första stycket när ett sådant intyg inte behövs, dels om att skyldigheten enligt första stycket ska gälla från och med en annan dag. Lag (2013:747).

Sjukperiod

[K27]26 §  Som sjukperiod anses tid då en försäkrad

  1. i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 2 §,
  2. har rätt till sjukpenning enligt 6 §,
  3. har rätt till rehabiliteringsersättning enligt 31 kap.2 och 3 §§, eller
  4. får sjukpenning eller sjukpenning i särskilda fall enligt 112 kap. 2 a §.

[S2]Om rätt till sjukpenning för den försäkrade uppkommer i omedelbar anslutning till en period med lön enligt 34 § sjömanslagen (1973:282), en sjuklöneperiod enligt lagen (1991:1047) om sjuklön eller en period när en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen har betalat ut lön vid sjukdom med stöd av sådant kollektivavtal som avses i 56 §, ska sjukperioden enligt denna lag anses omfatta också sådana perioder. Lag (2017:1305).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

Karensavdrag och karensdagar

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]27 §  Om sjukperioden inleds med sjukpenning som svarar mot inkomst av anställning och inte något annat följer av 27 a §, 28 §, 28 b §, 39 §, 39 a § eller 4044 §§ ska ett karensavdrag göras från och med den första dagen med sjukpenning.

[S2]Om sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas under de första 14 dagarna i en sjukperiod, görs ett karensavdrag som motsvarar ersättningen för en hel dag med sjukpenning.

[S3]Om sjukpenningen ska arbetstidsberäknas under de första 14 dagarna i en sjukperiod, görs ett karensavdrag som motsvarar 20 procent av den sjukpenning som den försäkrade genomsnittligen beräknas få under en vecka. Lag (2018:647).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]27 a §  För sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete gäller att sjukpenning inte lämnas under de första sju dagarna i en sjukperiod (karensdagar) om inte karenstid har anmälts enligt 29 § första stycket.

[S2]Bestämmelser om karenstid i stället för karensdagar finns i 2931 §§. Lag (2018:647).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]28 §  Till en försäkrad som har rätt till sjukpenning under medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering enligt 6 § lämnas sjukpenning på normalnivån eller fortsättningsnivån utan beaktande av sådan karens som avses i 27 och 27 a §§.

[S2]Detsamma gäller för den som betalar egenavgift och som gjort anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 §, för den första dagen i en sjukperiod. Lag (2018:647).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]28 a §  Till en sjöman på fartyg som inte uteslutande går i inre fart lämnas sjukpenning utan beaktande av sådan karens som avses i 27 och 27 a §§.

[S2]Med inre fart avses detsamma som i 64 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2018:647).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]28 b §  För en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 27 a § och som blir arbetslös, gäller i stället bestämmelserna om karensavdrag i 27 §. Detsamma gäller för en försäkrad som inte längre uppfyller villkoren för karenstid i 2931 §§ på grund av att han eller hon är arbetslös.

[S2]Till en försäkrad som omfattas av första stycket lämnas sjukpenning utan beaktande av bestämmelserna om karens enligt 28 § första stycket. Lag (2018:647).

Karenstid för den som betalar egenavgift

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]29 §  En försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och som betalar egenavgift har rätt att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon vill ha sjukpenning med en karenstid på 1 dag, eller 14, 30, 60 eller 90 dagar.

[S2]Om den som betalar egenavgift inte gör någon sådan anmälan, lämnas sjukpenning efter de karensdagar som anges i 27 a §. Lag (2018:647).

[K27]30 §  Om den som betalar egenavgift gör en sådan anmälan som anges i 29 §, ska sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte lämnas för den första dagen, eller de första 14, 30, 60 eller 90 dagarna av varje sjukperiod, den dag sjukdomsfallet inträffade inräknad (karenstid). Lag (2012:932).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]31 §  Den som betalar egenavgift och som gjort anmälan om karenstid enligt 29 § får efter uppsägningstid övergå till sjukpenning med kortare eller ingen karenstid, om han eller hon inte har fyllt 55 år vid anmälan till Försäkringskassan om ändrad karenstid. Uppsägningstiden är det antal dagar med vilka karenstiden förkortas.

[S2]Uppsägningstid enligt första stycket gäller även för en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 27 a § och som gör anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 §.

[S3]Ändringen börjar gälla efter det att uppsägningstiden löpt ut. Ändringen får dock inte tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen har börjat gälla. Lag (2018:647).

Återinsjuknande

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]32 §  Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod har avslutats ska bestämmelserna i 2024, 27 och 27 a §§ tillämpas som om den senare sjukperioden är en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Lag (2018:647).

[K27]33 §  Om en sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut ska bestämmelsen i 30 § om karenstid för den som betalar egenavgift tillämpas på så sätt att de båda perioderna ska anses som en sjukperiod.

[S2]För den som betalar egenavgift och som gjort anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 § gäller dock i stället 32 §. Lag (2012:932).

Sjukpenning i samband med sjukersättning, aktivitetsersättning eller pension

[K27]34 §  En försäkrad har inte rätt till sjukpenning om han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning.

[S2]En försäkrad har inte heller rätt till sjukpenning om han eller hon under månaden närmast före den då han eller hon började få hel ålderspension fick hel sjukersättning.

[K27]35 §  Bestämmelserna i 34 § om sjukersättning och aktivitetsersättning ska tillämpas även när den försäkrade skulle ha haft sådan ersättning i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 35 kap.415 §§ om försäkringstid. Lag (2014:239).

35 a § Har upphävts genom lag (2015:963).

Sjukpenning efter 65-årsdagen

[K27]36 §  Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde 65 år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska lämnas till den försäkrade.

Sjukpenning efter 70-årsdagen

[K27]37 §  För tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 70 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar.

Beräkning av antalet dagar

[K27]38 §  När antalet dagar beräknas enligt 36 eller 37 § ska varje dag som sjukpenning har lämnats för räknas som en dag.

Allmänt högriskskydd

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]39 §  Om den försäkrade gått miste om sjukpenning som svarar mot inkomst av anställning till följd av bestämmelsen i 27 § vid sammanlagt tio tillfällen under de senaste tolv månaderna, kan sjukpenning lämnas utan karensavdrag som avses i 27 § (allmänt högriskskydd). Om den försäkrade gått miste om sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete till följd av bestämmelsen i 27 a § under fem sjukperioder under de senaste tolv månaderna, kan sjukpenning lämnas även för dagar som avses i 27 a § från och med den sjukperiod som inträder efter det att den försäkrade gått miste om sjukpenning för sammanlagt minst 21 dagar.

[S2]Om den som betalar egenavgift och som gjort anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 § gått miste om sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete till följd av bestämmelserna i 27 a § eller 30 § under minst tio sjukperioder under de senaste tolv månaderna, kan sjukpenning lämnas även för den första dagen i en sjukperiod. Lag (2018:647).

[K27]39 a §  För en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 28 b § första stycket gäller, i fråga om allmänt högriskskydd, 39 § andra stycket. Lag (2012:932).

Särskilt högriskskydd

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K27]40 §  Efter ansökan av den försäkrade får Försäkringskassan besluta att sjukpenning kan lämnas utan beaktande av sådan karens som avses i 27 och 27 a §§ (särskilt högriskskydd).

[S2]Försäkringskassan får även efter ansökan av den som betalar egenavgift och som gjort anmälan om karenstid på 1 dag enligt 29 § besluta att sjukpenning kan lämnas även för den första dagen i en sjukperiod.

[S3]Detsamma gäller i förhållande till en försäkrad som omfattas av bestämmelserna i 28 b § första stycket. Lag (2018:647).

[K27]41 §  Ett beslut om särskilt högriskskydd får meddelas om den försäkrade har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod kan antas medföra ett större antal sjukperioder.

[K27]42 §  Ett beslut om särskilt högriskskydd får även meddelas för en sjukperiod när den försäkrade, som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m., har rätt till sjukpenning till följd av ingrepp för att ta till vara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.

[K27]43 §  Ett beslut om särskilt högriskskydd enligt 41 § gäller från och med den kalendermånad när ansökan gjordes, om inte annat anges i beslutet.

[S2]Högriskskyddet ska gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare.

[K27]44 §  Ett beslut om särskilt högriskskydd enligt 41 § ska upphävas om det villkor som anges där inte längre är uppfyllt.

Förmånsnivåer och arbetsförmåga

[K27]45 §  Sjukpenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel sjukpenning lämnas för dag när den försäkrade saknar arbetsförmåga.
  2. Tre fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst tre fjärdedelar men inte saknas helt.
  3. Halv sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men inte med tre fjärdedelar.
  4. En fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften.

Bedömning av arbetsförmågans nedsättning - (Rehabiliteringskedjan)

Grundläggande bestämmelse

[K27]46 §  Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne.

[S2]Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, ska hans eller hennes arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande grad den dagen.

Särskilt om bedömningen efter 90 dagar

[K27]47 §  Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska det även beaktas om han eller hon kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren.

[S2]Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.

Särskilt om bedömningen efter 180 dagar

[K27]48 §  Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 180 dagar ska dessutom, om det inte finns särskilda skäl mot det eller det i annat fall kan anses oskäligt, beaktas om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom

  1. sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller
  2. annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.

[S2]Vid bedömningen tillämpas 47 § andra stycket. Lag (2012:256).

Särskilt om bedömningen efter 365 dagar

[K27]49 §  Från och med den tidpunkt då den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga under 365 dagar ska det, om det inte kan anses oskäligt, alltid beaktas om han eller hon har sådan förmåga som avses i 48 §.

[S2]Vid bedömningen tillämpas 47 § andra stycket.

Bedömning av arbetsförmågan vid medicinsk behandling och rehabilitering

[K27]50 §  I de fall den försäkrade är i behov av någon medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som avses i 27 kap. 6 § eller rehabiliteringsåtgärd som avses i 29-31 kap., ska bedömningen enligt 46-49 §§ göras med beaktande av den försäkrades arbetsförmåga efter en sådan åtgärd.

Sammanläggning av sjukperioder

[K27]51 §  Vid beräkningen av hur lång tid den försäkrade har haft nedsatt arbetsförmåga enligt 4649 §§ ska dagar i sjukperioder läggas samman om färre än 90 dagar förflutit mellan sjukperioderna. Lag (2015:963).

Föräldralediga

[K27]52 §  Vid prövning av rätt till sjukpenning för tid när den försäkrade annars skulle ha fått föräldrapenning, ska arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda barn är nedsatt på grund av sjukdom.

Försäkrade som får sjukersättning eller aktivitetsersättning m.m.

[K27]53 §  Vid prövningen av den försäkrades rätt till sjukpenning ska det vid bedömningen av hans eller hennes arbetsförmåga bortses från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig arbetsinkomst som ligger till grund för ersättning till den försäkrade i form av

  1. sjukersättning eller aktivitetsersättning, eller
  2. livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 41- 44 kap.

[K27]54 §  Bestämmelsen i 53 § 1 ska tillämpas även när den försäkrade skulle ha haft sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 35 kap.415 §§ om försäkringstid. Lag (2014:239).

[K27]55 §  För en försäkrad som förvärvsarbetar under tid som han eller hon får sjukersättning enligt bestämmelserna i 37 kap. 3 § ska nedsättningen av arbetsförmågan, om det inte går att avgöra till vilken tid och till vilket förvärvsarbete nedsättningen hänför sig, i första hand anses hänföra sig till sådant förvärvsarbete som avses i den paragrafen.

[S2]För en försäkrad som avses i första stycket ska bedömningen enligt 53 § alltid göras som om sjukersättning och livränta lämnas med oavkortade belopp.

Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

[K27]55 a §  För en försäkrad som på grund av sjukdom är frånvarande från ett arbetsmarknadspolitiskt program, ska det vid bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att delta i programmet.

Försäkrade som lämnat arbetsmarknadspolitiska program

[K27]55 b §  För en försäkrad som på grund av sjukdom har lämnat ett arbetsmarknadspolitiskt program, och som har formell möjlighet att återinträda i ett sådant program, ska det vid bedömningen av nedsättningen av arbetsförmågan även beaktas den försäkrades förmåga att delta i ett sådant program.

Arbetsgivarinträde m.m.

Allmänna bestämmelser

[K27]56 §  Genom ett kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får det bestämmas att en arbetsgivare, som har betalat ut lön till en arbetstagare under sjukdom, har rätt till arbetstagarens sjukpenning. En arbetsgivare som har betalat ut lön till en arbetstagare under sjukdom enligt sjömanslagen (1973:282) har dock alltid rätt till ersättning i den utsträckning som följer av 61 §. Lag (2011:1075).

[K27]57 §  En arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal enligt 56 § får tillämpa avtalet även på en arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, om arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.

Ytterligare föreskrifter

[K27]58 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om sjukpenningberäkning och hand-läggning av sjukdomsfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant avtal som avses i 56 §.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar även föreskrifter om sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i 56 §.

Utbetalning till arbetsgivare

[K27]59 §  Sjukpenning som enligt bestämmelserna i 56-58 §§ betalas ut till en arbetsgivare ska minskas med sådan lön under sjukdom som arbetsgivaren lämnar till arbetstagaren för samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del av lönen under sjukdom som överstiger

  1. 90 procent i fråga om sjukpenning på normalnivån, och
  2. 85 procent i fråga om sjukpenning på fortsättningsnivån.

[S2]Vid beräkningen tillämpas bestämmelserna i 28 kap.20 och 21 §§.

Inträde av staten efter konsulärt bistånd

[K27]60 §  Om en försäkrad har blivit sjuk utomlands och då fått ekonomisktstöd av utrikesförvaltningen kan förvaltningen få rätt till den försäkrades sjukpenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning sjukpenningen inte överstiger vad som lämnats som ekonomiskt stöd.

[S2]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om utrikesförvaltningens rätt enligt första stycket.

Föreskrifter för arbetsgivare för sjömän

[K27]61 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om i vilken utsträckning ersättning som en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen (1973:282) har rätt till enligt 56-59 §§ ska lämnas för varje dag och med viss procent av utbetald lön och andra kostnader som arbetsgivaren haft för den anställde.

Innehåll

[K28]1 §  I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser i 2-6 §§.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • ersättningsnivå och beräkningsunderlag i 7-9 §§,
  • kalenderdagsberäknad sjukpenning i 10 och 11 §§,
  • arbetstidsberäknad sjukpenning i 12-18 §§, och
  • samordning av sjukpenning med samtidig lön i 19-21 §§. Grundläggande bestämmelser Beräkningsmetoder

[K28]2 §  Sjukpenning lämnas som

  • kalenderdagsberäknad sjukpenning, eller
  • arbetstidsberäknad sjukpenning.

[K28]3 §  Kalenderdagsberäknad sjukpenning lämnas för alla dagar i veckan oavsett om den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete eller inte. Arbetstidsberäknad sjukpenning lämnas bara för timmar eller dagar när den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat. När kalenderdagsberäknas respektive arbetstidsberäknas sjukpenningen?

[K28]4 §  Sjukpenning ska kalenderdagsberäknas om inte annat följer av 5 §.

[K28]5 §  Sjukpenning ska arbetstidsberäknas

  1. under de första 14 dagarna i en sjukperiod enligt 27 kap.10 och 11 §§, om inte annat följer av 6 § tredje stycket,
  2. under studietid som avses i 27 kap. 12 §,
  3. under tid med periodiskt ekonomiskt understöd som avses i 27 kap. 13 §,
  4. under deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program som avses i 27 kap. 14 §,
  5. under behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 15 §, och
  6. under plikttjänstgöring som avses i 27 kap. 16 §.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller endast till den del sjukpenningen motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Om den försäkrade har inkomst även av annat förvärvsarbete, ska sjukpenningen kalenderdagsberäknas i den delen. Lag (2010:2005).

[K28]6 §  Sjukpenning ska alltid kalenderdagsberäknas när den försäkrade

  1. är helt eller delvis arbetslös, om inte annat följer av tredje stycket,
  2. får sjukpenning för tid då han eller hon annars skulle ha fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning, eller
  3. är egenföretagare och har en sjukpenninggrundande inkomst som består av endast inkomst av annat förvärvsarbete.

[S2]Om sjukpenning till en familjehemsförälder ska beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ersättning för vården, ska sjukpenning som motsvarar denna ersättning kalenderdagsberäknas.

[S3]För en försäkrad som avses i första stycket 1 lämnas kalenderdagsberäknad sjukpenning under de första 14 dagarna i en sjukperiod endast om den försäkrade är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten. Om det som nu föreskrivits skulle framstå som oskäligt, får kalenderdagsberäknad sjukpenning ändå lämnas under de första 14 dagarna i sjukperioden. Lag (2010:2005).

Beräkningsunderlag

Allmänna bestämmelser

[K28]7 §  Den försäkrades sjukpenning ska beräknas på ett underlag (beräkningsunderlag) som för

  1. sjukpenning på normalnivån motsvarar 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97, och
  2. sjukpenning på fortsättningsnivån motsvarar 75 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst sedan denna har multiplicerats med talet 0,97.

Beräkningsunderlag vid sjuklön

[K28]8 §  Om en arbetsgivare ska svara för sjuklön för samma dag som sjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren. Årsarbetstiden beräknas i de fall som anges i första stycket på grundval av beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte ska svara för sjuklön. Beräkning för familjehemsförälder 9 § För en familjehemsförälder som får ersättning för vården för tid då sjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek och årsarbetstiden beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst respektive ett beräknat antal timmar i förvärvsarbete som inte omfattar ersättningen.

Kalenderdagsberäknad sjukpenning

[K28]10 §  För dagar i en sjukperiod gäller att hel kalenderdagsberäknad sjukpenning motsvarar kvoten mellan

  • beräkningsunderlaget enligt 7 §1 eller 2 och
  • 365.

[S2]Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

[K28]11 §  Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 543 kronor om dagen. Detta gäller dock inte sjukpenning som avses i 27 kap. 6 §. Lag (2015:453).

Arbetstidsberäknad sjukpenning

[K28]12 §  När arbetstidsberäknad sjukpenning ska beräknas tillämpas

  • 13 och 16 §§, om sjukpenning ska lämnas för endast en dag, och
  • 14-16 §§, om sjukpenning ska lämnas för mer än en dag.

[K28]13 §  Om sjukpenning ska lämnas för endast en dag, ska hel sjukpenning beräknas enligt följande:

  1. Först ska beräkningsunderlaget enligt 7 §1 eller 2 divideras med årsarbetstiden, varefter kvoten avrundas till närmaste hela krontal.
  2. Därefter ska kvoten som fås i 1 multipliceras med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid.

[K28]14 §  Om sjukpenning på samma förmånsnivå lämnas för mer än en dag, ska hel sjukpenning för dag beräknas för dessa dagar enligt följande:

  1. Först ska kvoten enligt 13 § 1 beräknas.
  2. Därefter ska kvoten enligt 1 multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid som avser dessa dagar. 3. Slutligen ska den produkt som fås i 2 divideras med antalet dagar med sjukpenning.

[K28]15 §  Om sjukpenning lämnas på olika förmånsnivåer för mer än en dag ska de timmar som avser samma nivå adderas var för sig. Sjukpenning ska beräknas för varje sådan period för sig.

[K28]16 §  Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt 13-15 §§ inte uppgår till ett helt timtal, ska avrundning göras till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

[K28]17 §  Om den försäkrades sjukpenning i de fall som avses i 5 § motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enligt följande:

  1. Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av anställning beräknas enligt 12-16 §§.
  2. Den del av sjukpenningen som motsvarar inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 10 och 11 §§.

[K28]18 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och motsvarande normal arbetstid.

Samordning av sjukpenning med samtidig lön

[K28]19 §  Om den försäkrade får lön av arbetsgivaren under sjukdom för samma tid som sjukpenningen avser, ska sjukpenningen minskas med det belopp som lönen under sjukdomen överstiger 10 procent av vad den försäkrade skulle ha fått i lön om han eller hon hade arbetat.

[S2]Till den del lönen under sjukdom lämnas i förhållande till lön i arbete som för år räknat överstiger den högsta sjukpenninggrundande inkomst som kan beräknas enligt 25 kap. 5 § andra stycket, ska minskning dock endast göras med belopp som överstiger

  1. 90 procent av lönen i arbete i fråga om sjukpenning på normalnivån, och
  2. 85 procent av lönen i arbete i fråga om sjukpenning på fortsättningsnivån.

[K28]20 §  Vid tillämpning av bestämmelserna i 19 § ska ersättning som lämnas till den försäkrade på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.

[K28]21 §  Det belopp varmed minskning enligt 19 § ska göras, avrundas till närmast lägre hela krontal.

[S2]Avräkning ska i första hand göras vid utbetalning av sjukpenning som avser samma tid som den lön under sjukdom som föranlett minskningen. Avräkningen får också göras vid närmast följande utbetalning av sjukpenning.

Innehåll

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K28a]1 §  I detta kapitel finns en inledande bestämmelse i 2 §.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • rätten till sjukpenning i särskilda fall i 37 §§,
  • bedömning av arbetsförmågans nedsättning i 8 §,
  • ersättningsnivåer i 9 §,
  • beräkning av sjukpenning i särskilda fall i 1012 §§,
  • sjukpenning i särskilda fall vid sjukersättning i 13 §,
  • sjukpenning i särskilda fall vid livränta enligt 41 eller 43 kap. i 14 §,
  • förmånstiden i 15 §,
  • karensavdrag och karensdagar i 16 och 17 §§,
  • behållande av rätten till sjukpenning i särskilda fall i 18 §,
  • upphörande av rätten till sjukpenning i särskilda fall i 19 §, och
  • arbetsgivarinträde m.m. i 20 §. Lag (2018:647).

Inledande bestämmelse

[K28a]2 §  Bestämmelserna i 27 och 28 kap. gäller även i fråga om sjukpenning i särskilda fall, om inte annat följer av detta kapitel. Lag (2011:1513).

Rätten till sjukpenning i särskilda fall

[K28a]3 §  En försäkrad som helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken har i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel rätt till sjukpenning i särskilda fall. Detta gäller även för en försäkrad vars rätt till aktivitetsersättning upphör på grund av att han eller hon fyller 30 år. Lag (2011:1514).

[K28a]4 §  En försäkrad som omfattas av 3 § och som på grund av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha rätt till hel sjukpenning som på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, har rätt till sjukpenning i särskilda fall vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga.

[S2]Med sjukdom likställs, förutom vad som föreskrivs i 27 kap. 2 § andra stycket, även annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Lag (2011:1513).

[K28a]5 §  Rätten till sjukpenning i särskilda fall inträder från och med dagen efter den då rätten till sådan tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning som avses i 3 § har upphört. Lag (2011:1514).

[K28a]6 §  Sjukpenning i särskilda fall lämnas inte när den försäkrade

  1. bedriver studier, för vilka han eller hon uppbär studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd, eller
  2. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd.

[S2]Sjukpenning i särskilda fall lämnas inte heller när den försäkrade deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program men är avstängd från rätt till aktivitetsstöd. Lag (2017:528).

[K28a]7 §  Sjukpenning i särskilda fall lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år. Lag (2011:1513).

Bedömning av arbetsförmågans nedsättning

[K28a]8 §  Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen har sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig själv genom

  1. sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller
  2. annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.

[S2]Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till ett heltidsarbete. Lag (2012:256).

Ersättningsnivåer

[K28a]9 §  Sjukpenning i särskilda fall lämnas med högst

  • 160 kronor per dag vid hel förmån,
  • 120 kronor per dag vid tre fjärdedels förmån,
  • 80 kronor per dag vid halv förmån, och
  • 40 kronor per dag vid en fjärdedels förmån. Lag (2011:1513).

Beräkning av sjukpenning i särskilda fall

[K28a]10 §  Sjukpenning i särskilda fall lämnas för sju dagar per vecka. Lag (2011:1513).

[K28a]11 §  Sjukpenning i särskilda fall beräknas, om inte annat följer av 12 eller 13 §, enligt följande:

  1. För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastställas, uppgår sjukpenning i särskilda fall per dag för respektive förmånsnivå till de belopp som anges i 9 §.
  2. För annan försäkrad än den som avses i 1, motsvarar sjukpenning i särskilda fall per dag för respektive förmånsnivå differensen mellan

[K28a]12 §  Om sjukpenning ska lämnas under de första 14 dagarna i en sjukperiod med stöd av 27 kap.10 eller 11 §, lämnas sjukpenning i särskilda fall endast till den del denna ersättning, sammanlagt under fjortondagarsperioden, överstiger vad som annars ska lämnas i sjukpenning under samma period. Lag (2011:1513).

Sjukpenning i särskilda fall vid sjukersättning

[K28a]13 §  I det fall en försäkrad får sjukersättning lämnas hel sjukpenning i särskilda fall med högst

  • 120 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en fjärdedels förmån,
  • 80 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en halv förmån, och
  • 40 kronor per dag när sjukersättning lämnas som tre fjärdedels förmån.

[S2]När sjukpenning i särskilda fall ska lämnas som partiell förmån, lämnas ersättning med högst tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av beloppen i första stycket.

[S3]För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas, motsvarar sjukpenning i särskilda fall per dag differensen mellan

  • de belopp som framgår av första eller andra styckena och
  • den sjukpenning som lämnas per dag enligt 27 och 28 kap.

[S4]Sjukpenning i särskilda fall vid livränta enligt 41 eller 43 kap.Lag (2011:1513).

[K28a]14 §  I det fall en försäkrad får livränta enligt 41 eller 43 kap., minskas sjukpenning i särskilda fall per dag enligt följande.

[S2]När sjukpenning i särskilda fall har beräknats enligt 11 §, ska det framräknade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det livräntebelopp enligt 41 eller 43 kap. som gäller vid tiden för beslutet delat med 365. Livräntebeloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre avrundas nedåt.

[S3]Det som föreskrivs i första och andra styckena gäller endast om den försäkrade inte får sjukersättning för samma tid som livränta enligt 41 eller 43 kap.Lag (2011:1513).

Förmånstiden

[K28a]15 §  När det enligt 27 kap.2024 §§ kan lämnas sjukpenning på normalnivån eller fortsättningsnivån, ska även sjukpenning i särskilda fall kunna lämnas. Lag (2015:963).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

Karensavdrag och karensdagar

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K28a]16 §  För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastställas eller för vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fastställts eller skulle ha kunnat fastställas som svarar mot inkomst av anställning, tillämpas vad som föreskrivs om karensavdrag i 27 kap. 27 §.

[S2]För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst har fastställts eller skulle ha kunnat fastställas som svarar mot endast inkomst av annat förvärvsarbete, och som inte är arbetslös, tillämpas vad som föreskrivs om karensdagar i 27 kap. 27 a §. Lag (2018:647).

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K28a]17 §  Sjukpenning i särskilda fall kan lämnas utan karensavdrag eller avdrag för karensdagar i motsvarande fall som det enligt 27 kap. 28 § kan lämnas sjukpenning på normalnivån eller fortsättningsnivån. Lag (2018:647).

Behållande av rätten till sjukpenning i särskilda fall

[K28a]18 §  En försäkrad behåller sin rätt till sjukpenning i särskilda fall under tid då

  1. han eller hon förvärvsarbetar,
  2. en sådan situation föreligger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 §§ som grund för SGI-skydd, eller
  3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande.

[S2]Rätten enligt första stycket gäller endast om den inte upphör på grund av 19 §.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela

  1. föreskrifter om undantag från kravet på att den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska få aktivitetsstöd, och
  2. föreskrifter om de villkor som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Lag (2015:119).

Upphörande av rätten till sjukpenning i särskilda fall

[K28a]19 §  Rätten till sjukpenning i särskilda fall upphör när det för den försäkrade har bestämts eller skulle ha kunnat bestämmas en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst 80 300 kronor. Lag (2011:1513). Arbetsgivarinträde m.m.

[K28a]20 §  Bestämmelserna om arbetsgivarinträde m.m. i 27 kap.56-59 och 61 §§ gäller inte sjukpenning i särskilda fall. Lag (2011:1513).

III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning

29 kap. Innehåll och inledande bestämmelser

Innehåll

[K29]1 §  I denna underavdelning finns bestämmelser om

Inledande bestämmelser

[K29]2 §  Rehabilitering enligt bestämmelserna i denna underavdelning ska syfta till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete (arbetslivsinriktad rehabilitering).

[K29]3 §  Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen pågår kan rehabiliteringsersättning lämnas enligt bestämmelserna i 31 och 31 a kap.Lag (2011:1513).

[K30]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om rehabilitering i 214 §§. Lag (2017:1306).

Allmänna bestämmelser

Rehabiliteringsåtgärder

[K30]2 §  En försäkrad har rätt till rehabiliteringsåtgärder enligt bestämmelserna i detta kapitel.

[K30]3 §  Rehabiliteringsåtgärder ska planeras i samråd med den försäkrade och utgå från hans eller hennes individuella förutsättningar och behov.

[K30]4 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om rehabilitering av försäkrade som inte är bosatta här i landet.

Arbetshjälpmedel

[K30]5 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om bidrag till sådana arbetshjälpmedel som en förvärvsarbetande försäkrad behöver som ett led i sin rehabilitering.

Arbetsgivarens skyldigheter

[K30]6 §  Om det kan antas att den försäkrades arbetsförmåga kommer att vara nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast den dag när den försäkrades arbetsförmåga har varit nedsatt under 30 dagar ha upprättat en plan för återgång i arbete. Om det har antagits att den försäkrades arbetsförmåga inte kommer att vara nedsatt under minst 60 dagar och det senare framkommer att nedsättningen kan antas komma att fortgå under minst 60 dagar ska dock en sådan plan omgående upprättas.

[S2]En plan för återgång i arbete behöver inte upprättas om det med hänsyn till den försäkrades hälsotillstånd klart framgår att den försäkrade inte kan återgå i arbete. Om hälsotillståndet senare förbättras ska dock en plan omgående upprättas. Planen ska i den utsträckning som det är möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.

[S3]Arbetsgivaren ska fortlöpande se till att planen för återgång i arbete följs och att det vid behov görs ändringar i den. Lag (2017:1306).

[K30]6 a §  Den försäkrades arbetsgivare ska efter samråd med den försäkrade lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka till det. Arbetsgivaren ska också svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.

[S2]Bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter avseende arbetsanpassning och rehabilitering finns även i arbetsmiljölagen (1977:1160). Lag (2017:1306).

Den försäkrades skyldigheter

[K30]7 §  Den försäkrade ska

  • lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga hans eller hennes behov av rehabilitering, och
  • efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen.

Försäkringskassans skyldigheter

[K30]8 §  Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten.

[K30]9 §  Försäkringskassan ska i samråd med den försäkrade se till att

  • den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs, och
  • de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

[K30]10 §  Försäkringskassan ska, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med

  • den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation,
  • hälso- och sjukvården,
  • socialtjänsten,
  • Arbetsförmedlingen, och
  • andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade.

[S2]Försäkringskassan ska verka för att de organisationer och myndigheter som anges i första stycket, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

[K30]11 §  Försäkringskassan ska se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl.

Rehabiliteringsplan

När en rehabiliteringsplan ska upprättas

[K30]12 §  Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken rehabiliteringsersättning kan lämnas, ska Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen ska i den utsträckning det är möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.

Rehabiliteringsplanens innehåll

[K30]13 §  En rehabiliteringsplan ska ange

[S2]1. de rehabiliteringsåtgärder som ska komma i fråga,

[S3]2. vem som har ansvaret för rehabiliteringsåtgärderna,

[S4]3. en tidsplan för rehabiliteringen, och

[S5]4. de uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen. Lag (2013:747).

Kontroll och uppföljning

[K30]14 §  Försäkringskassan ska fortlöpande se till att en rehabiliteringsplan följs och att det vid behov görs ändringar i den.

Innehåll

[K31]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • ersättningsformer i 2 §,
  • rätten till rehabiliteringsersättning i 3-7 §§,
  • rehabiliteringspenning i 8-13 §§, och
  • särskilt bidrag i 14 §.

Ersättningsformer

[K31]2 §  Rehabiliteringsersättning lämnas i följande former:

  1. Rehabiliteringspenning till en försäkrad som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering.
  2. Särskilt bidrag till en försäkrad för kostnader som uppstår i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rätten till rehabiliteringsersättning

Allmänna bestämmelser

[K31]3 §  Vid sjukdom som sätter ned en försäkrads arbetsförmåga med minst en fjärdedel har den försäkrade rätt till rehabiliteringsersättning under tid då han eller hon deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering som avser att

  1. förkorta sjukdomstiden, eller
  2. helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.

[K31]4 §  Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den när den försäkrade fyller 65 år.

[K31]5 §  En försäkrad som får rehabiliteringsersättning får behålla ersättningen

  1. vid kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt, och
  2. vid ledighet på grund av uppehåll i rehabiliteringen enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Rehabiliteringsersättning vid utbildning

[K31]6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om rehabiliteringsersättning vid utbildning.

Familjehemsförälder

[K31]7 §  Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av barn som omfattas av uppdraget för tid när rehabiliteringspenning kommer i fråga, bedöms rätten till rehabiliteringspenning med bortseende från ersättningen.

Rehabiliteringspenning

Förmånsnivåer och arbetsförmåga

[K31]8 §  Rehabiliteringspenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrade saknar arbetsförmåga.
  2. Tre fjärdedels rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst tre fjärdedelar men inte saknas helt.
  3. Halv rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men inte med tre fjärdedelar.
  4. En fjärdedels rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften.

[S2]Arbetsförmågan ska under tiden för rehabiliteringsåtgärden anses nedsatt i den utsträckning den försäkrade på grund av åtgärden är förhindrad att förvärvsarbeta.

[K31]9 §  Vid tillämpningen av 8 § första stycket ska det bortses från sådan arbetsförmåga som den försäkrade utnyttjar i samband med förvärvsarbete som utförs med stöd av 37 kap. 3 §. Om det inte går att avgöra till vilken tid och till vilket förvärvsarbete nedsättningen av arbetsförmågan hänför sig ska denna i första hand anses hänföra sig till sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

Ersättningsnivå och beräkningsunderlag

[K31]10 §  Hel rehabiliteringspenning för dag motsvarar kvoten mellan

  • den försäkrades beräkningsunderlag enligt 28 kap. 7 § 1 eller 2 och
  • 365.

[S2]Vid beräkningen ska bestämmelserna i 27 kap.2124, 26 och 32 §§ samt 28 kap.10 och 11 §§ tillämpas. Lag (2015:963).

Beräkningsunderlag för familjehemsförälder

[K31]11 §  I fall som avses i 7 § ska rehabiliteringspenningens storlek beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar den ersättning som den försäkrade får i egenskap av familjehemsförälder.

Samordning med andra förmåner

[K31]12 §  Rehabiliteringspenningen ska minskas med det belopp den försäkrade för samma tid får som

  1. föräldrapenningsförmån,
  2. sjukpenning,
  3. sjukpenning eller livränta vid arbetsskada eller annan skada som avses i 40–44 kap. eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning, dock endast till den del ersättningen avser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen är avsedd att täcka, eller
  4. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd eller ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), dock inte till den del studiestödet är återbetalningspliktigt.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller även för motsvarande förmån som lämnas till den försäkrade på grundval av utländsk lagstiftning. Lag (2017:528).

Arbetsgivarinträde m.m.

[K31]13 §  Bestämmelserna om arbetsgivarinträde och inträde av staten i vissa fall i 27 kap.56-58 och 60 §§ ska tillämpas även när det gäller rehabiliteringspenning.

Särskilt bidrag

[K31]14 §  Särskilt bidrag lämnas under rehabiliteringstiden för kostnader som uppstår för den försäkrade i samband med rehabiliteringen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om sådant bidrag.

Innehåll

[K31a]1 §  I detta kapitel finns en inledande bestämmelse i 2 §.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall i 3-5 §§,
  • bedömning av arbetsförmågans nedsättning i 6 §,
  • ersättningsnivåer i 7 §,
  • beräkning av rehabiliteringspenning i särskilda fall i 8 och 9 §§,
  • rehabiliteringspenning i särskilda fall vid sjukersättning i 10 §,
  • rehabiliteringspenning i särskilda fall vid livränta enligt 41 eller 43 kap. i 11 §,
  • förmånstiden i 12 §,
  • behållande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall i 13 §,
  • upphörande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall i 14 §, och
  • arbetsgivarinträde m.m. i 15 §. Lag (2011:1513).

Inledande bestämmelse

[K31a]2 §  Bestämmelserna i 31 kap. gäller även i fråga om rehabiliteringspenning i särskilda fall, om inte annat följer av detta kapitel. Lag (2011:1513).

Rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall

[K31a]3 §  En försäkrad som helt eller delvis har fått tidsbegränsad sjukersättning under det högsta antalet månader som sådan ersättning kan betalas ut enligt 4 kap. 31 § lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken har i de fall och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel rätt till rehabiliteringspenning i särskilda fall. Detta gäller även för en försäkrad vars rätt till aktivitetsersättning upphör på grund av att han eller hon fyller 30 år. Lag (2011:1514).

[K31a]4 §  En försäkrad som omfattas av 3 § och som på grund av bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i denna balk inte skulle ha rätt till hel rehabiliteringspenning motsvarande vad som för sjukpenning på fortsättningsnivån medför en sjukpenning om minst 160 kronor per kalenderdag, har rätt till rehabiliteringspenning i särskilda fall vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga under tid som anges i 31 kap. 3 §.

[S2]Med sjukdom likställs, förutom vad som föreskrivs i 27 kap. 2 § andra stycket, även annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Lag (2011:1513).

[K31a]5 §  Rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall inträder från och med dagen efter den då rätten till sådan tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning som avses i 3 § har upphört. Lag (2011:1514).

Bedömning av arbetsförmågans nedsättning

[K31a]6 §  Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning ska göras i förhållande till ett heltidsarbete. Lag (2011:1513).

Ersättningsnivåer

[K31a]7 §  Rehabiliteringspenning i särskilda fall lämnas med högst

  • 160 kronor per dag vid hel förmån,
  • 120 kronor per dag vid tre fjärdedels förmån,
  • 80 kronor per dag vid halv förmån, och
  • 40 kronor per dag vid en fjärdedels förmån. Lag (2011:1513).

Beräkning av rehabiliteringspenning i särskilda fall

[K31a]8 §  Rehabiliteringspenning i särskilda fall lämnas för sju dagar per vecka. Lag (2011:1513).

[K31a]9 §  Rehabiliteringspenning i särskilda fall beräknas, om inte annat följer av 10 §, enligt följande:

  1. För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst inte kan fastställas, uppgår rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag för respektive förmånsnivå till de belopp som anges i 7 §.
  2. För annan försäkrad än den som avses i 1, motsvarar rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag för respektive förmånsnivå differensen mellan

Rehabiliteringspenning i särskilda fall vid sjukersättning

[K31a]10 §  I det fall en försäkrad får sjukersättning lämnas hel rehabiliteringspenning i särskilda fall med högst

  • 120 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en fjärdedels förmån,
  • 80 kronor per dag när sjukersättning lämnas som en halv förmån, och
  • 40 kronor per dag när sjukersättning lämnas som tre fjärdedels förmån.

[S2]När rehabiliteringspenning i särskilda fall ska lämnas som partiell förmån, lämnas ersättning med högst tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av beloppen i första stycket.

[S3]För en försäkrad för vilken en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas, motsvarar rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag differensen mellan

  • de belopp som framgår av första eller andra styckena och
  • den rehabiliteringspenning som lämnas per dag enligt 31 kap.

[S4]Rehabiliteringspenning i särskilda fall vid livränta enligt 41 eller 43 kap.Lag (2011:1513).

[K31a]11 §  I det fall en försäkrad får livränta enligt 41 eller 43 kap., minskas rehabiliteringspenning i särskilda fall per dag enligt följande.

[S2]När rehabiliteringspenning i särskilda fall har beräknats enligt 9 §, ska det framräknade beloppet per dag minskas med ett belopp som motsvarar det livräntebelopp enligt 41 eller 43 kap. som gäller vid tiden för beslutet delat med 365. Livräntebeloppet avrundas till närmaste hela krontal och 50 öre avrundas nedåt.

[S3]Det som föreskrivs i första och andra styckena gäller endast om den försäkrade inte får sjukersättning för samma tid som livränta enligt 41 eller 43 kap.Lag (2011:1513).

Förmånstiden

[K31a]12 §  När det kan lämnas rehabiliteringspenning på den nivå som föreskrivs i 27 kap.2124 §§, ska även rehabiliteringspenning i särskilda fall kunna lämnas. Lag (2015:963).

Behållande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall

[K31a]13 §  En försäkrad behåller sin rätt till rehabiliteringspenning i särskilda fall under tid då

  1. han eller hon förvärvsarbetar,
  2. en sådan situation föreligger som anges i 26 kap. 11, 12, eller 1418 §§ som grund för SGI-skydd, eller
  3. han eller hon deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande.

[S2]Rätten enligt första stycket gäller endast om den inte upphör på grund av 14 §.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela

  1. föreskrifter om undantag från kravet på att den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska få aktivitetsstöd, och
  2. föreskrifter om de villkor som gäller för att den försäkrade ska anses stå till arbetsmarknadens förfogande. Lag (2015:119).

Upphörande av rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall

[K31a]14 §  Rätten till rehabiliteringspenning i särskilda fall upphör när det för den försäkrade har bestämts eller skulle ha kunnat bestämmas en sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till minst 80 300 kronor. Lag (2011:1513).

Arbetsgivarinträde m.m.

[K31a]15 §  Bestämmelserna om arbetsgivarinträde m.m. i 31 kap. 13 § gäller inte rehabiliteringspenning i särskilda fall. Lag (2011:1513).

IV Sjukersättning och aktivitetsersättning

32 kap. Innehåll

[K32]1 §  I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning i 33 kap.

[S2]Vidare finns

  • bestämmelser om inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning i 34 kap.,
  • bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning i 35 kap.,
  • gemensamma bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning i 36 kap., och
  • bestämmelser om försäkrade som senast för juli 2008 beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning i 37 kap.

Innehåll

[K33]1 §  I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2-4 §§.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning i 5-8 §§,
  • förmånsnivåer i 9-13 §§,
  • förmånstiden i 14-20 §§,
  • aktiviteter under tid med aktivitetsersättning i 21-25 §§, och
  • särskilda insatser för försäkrade med tre fjärdedels ersättning i 26-28 §§.

Inledande bestämmelser

[K33]2 §  Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan lämnas till en försäkrad vars arbetsförmåga är långvarigt nedsatt.

[K33]3 §  Sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas i form av

  1. inkomstrelaterad ersättning enligt 34 kap., och
  2. garantiersättning enligt 35 kap.

[K33]4 §  Sjukersättning lämnas tills vidare, medan aktivitetsersättning lämnas för viss tid.

Rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning

Nedsatt arbetsförmåga

[K33]5 §  En försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan och som var försäkrad vid försäkringsfallet har, enligt närmare bestämmelser i denna underavdelning, rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning.

[S2]Om försäkringsfallet har inträffat före ingången av det år då den försäkrade fyllde 18 år, gäller inte kravet att den försäkrade ska vara försäkrad vid försäkringsfallet.

[K33]6 §  För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att åtgärder som avses i 27 kap. 6 § samt i 29-31 kap. inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga.

[K33]7 §  För rätt till aktivitetsersättning krävs att nedsättningen kan antas bestå under minst ett år.

Funktionshindrade som går i skolan

[K33]8 §  En försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin skolgång på grundskolenivå och gymnasial nivå vid ingången av juli det år då han eller hon fyller 19 år har rätt till aktivitetsersättning.

Förmånsnivåer

Förmånsnivåerna och arbetsförmågan

[K33]9 §  Sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är helt eller i det närmaste helt nedsatt.
  2. Tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt i mindre grad än som anges i 1 men med minst tre fjärdedelar.
  3. Halv sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med mindre än tre fjärdedelar men med minst hälften.
  4. En fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med mindre än hälften men med minst en fjärdedel.

Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning

[K33]10 §  När det bedöms hur nedsatt arbetsförmågan är ska Försäkringskassan beakta den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden.

[K33]11 §  Bedömningen enligt 10 § ska göras

  • efter samma grunder oavsett på vilket sätt prestationsförmågan är nedsatt, och
  • i förhållande till ett heltidsarbete.

[S2]Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av arbete med skötsel av hemmet.

[K33]12 §  Under tid som den försäkrade genomgår behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 6 § eller 31 kap. 3 §, ska arbetsförmågan anses nedsatt i den utsträckning som behandlingen eller rehabiliteringen hindrar honom eller henne från att förvärvsarbeta.

[K33]13 §  En funktionshindrad som avses i 8 § får hel aktivitetsersättning oberoende av arbetsförmågans nedsättning.

Förmånstiden

Allmänna bestämmelser

[K33]14 §  Sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas från och med den månad då rätten till förmånen har uppkommit, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

[S2]När sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas utan ansökan enligt 36 kap. 25 §, lämnas ersättningen dock från och med månaden efter den då beslutet om förmånen meddelats.

[K33]15 §  Sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas, om inte något annat är särskilt föreskrivet, till och med den månad när rätten till förmånen upphör.

Sjukersättning

[K33]16 §  Hel sjukersättning kan lämnas tidigast från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 65 år.

[S2]Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning kan lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 65 år. Lag (2016:1291).

[K33]17 §  Försäkringskassan ska senast tre år räknat från ett beslut om sjukersättning göra en uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga. Försäkringskassan ska därefter, så länge den försäkrade har rätt till sjukersättning, minst vart tredje år på nytt följa upp den försäkrades arbetsförmåga.

[S2]Om den försäkrade har fyllt 60 år, behöver någon uppföljning inte göras. Lag (2016:1291).

Aktivitetsersättning

[K33]18 §  Aktivitetsersättning kan tidigast lämnas från och med juli det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 30 år.

[K33]19 §  Ett beslut om aktivitetsersättning får inte avse längre tid än tre år.

[K33]20 §  En funktionshindrad som avses i 8 § har rätt till aktivitetsersättning under den tid som skolgången varar.

Aktiviteter under tid med aktivitetsersättning

[K33]21 §  I samband med ett beslut om att bevilja en försäkrad aktivitetsersättning ska Försäkringskassan undersöka om han eller hon under den tid ersättningen ska lämnas kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynnsam inverkan på hans eller hennes sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska prestationsförmåga.

[K33]22 §  Om den försäkrade bedöms kunna delta i aktiviteter ska Försäkringskassan närmare planera vilka aktiviteter som är lämpliga för honom eller henne. Planeringen ska ske i samråd med den försäkrade och Försäkringskassan ska i möjligaste mån tillgodose den försäkrades önskemål. Om Försäkringskassan och den försäkrade kommer överens ska Försäkringskassan upprätta en plan för aktiviteterna.

[K33]23 §  Försäkringskassan ska verka för att planerade aktiviteter kommer till stånd. Försäkringskassan ska samordna de insatser som behövs och se till att åtgärder vidtas för att underlätta för den försäkrade att delta i aktiviteterna.

[K33]24 §  Som aktiviteter enligt 21-23 §§ räknas inte sådana åtgärder som avses i 110 kap. 14 § 4.

Kostnadsersättning med anledning av aktiviteter

[K33]25 §  Särskild ersättning kan lämnas för den försäkrades kostnader med anledning av de aktiviteter som han eller hon deltar i. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om sådan ersättning.

Särskilda insatser för försäkrade med tre fjärdedels ersättning

[K33]26 §  För den som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning ska särskilda insatser göras för att han eller hon ska kunna få en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan.

[K33]27 §  Försäkringskassan ansvarar för att sådana insatser som avses i 26 § kommer till stånd.

[K33]28 §  För den som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning, och som får lönebidrag för anställning eller får en anställning hos Samhall Aktiebolag som motsvarar den återstående arbetsförmågan, ska Försäkringskassan betala ersättning för kostnader för anställningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om sådan ersättning. Lag (2016:1269).

Innehåll

[K34]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till inkomstrelaterad ersättning i 2 §,
  • ramtid i 3 §,
  • beräkningsunderlag för inkomstrelaterad ersättning i 4-11 §§, och
  • beräkning av inkomstrelaterad ersättning i 12-14 §§.

Rätten till inkomstrelaterad ersättning

[K34]2 §  Rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning har en försäkrad som avses i 33 kap. om det för honom eller henne har fastställts pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. för minst ett år under en viss tidsperiod (ramtid) närmast före det år då försäkringsfallet inträffade.

Ramtid

[K34]3 §  Ramtiden är, om inte något annat följer av 10 och 11 §§,

  • 5 år för den som fyller 53 år eller mer det år då försäkringsfallet inträffar,
  • 6 år för den som fyller minst 50 år och högst 52 år det år då försäkringsfallet inträffar,
  • 7 år för den som fyller minst 47 år och högst 49 år det år då försäkringsfallet inträffar, och
  • 8 år för den som fyller högst 46 år det år då försäkringsfallet inträffar.

Beräkningsunderlag för inkomstrelaterad ersättning

Grundläggande bestämmelser

[K34]4 §  Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas på grundval av en antagandeinkomst. Denna beräknas enligt 6-11 §§ med ledning av den försäkrades bruttoårsinkomster inom ramtiden.

[K34]5 §  Antagandeinkomsten anknyts till prisbasbeloppet för det år då ersättningen ska börja lämnas och räknas om vid förändringar av detta belopp.

Bruttoårsinkomst

[K34]6 §  Med bruttoårsinkomst avses

  1. pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter för respektive år, och
  2. pensionsgrundande belopp enligt 60 kap. som tillgodoräknats med anledning av sjukersättning eller aktivitetsersättning.

[K34]7 §  När bruttoårsinkomsten beräknas ska det bortses från pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbasbelopp som gäller för beskattningsåret. Lag (2011:1434).

[K34]8 §  Bruttoårsinkomsten räknas om med hänsyn till förändringar i prisbasbeloppet på följande sätt:

[S2]Bruttoårsinkomsten multipliceras med kvoten mellan

  • prisbasbeloppet för det år sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska börja lämnas och
  • prisbasbeloppet för det år bruttoårsinkomsten avser.

Antagandeinkomst

[K34]9 §  Antagandeinkomsten motsvarar genomsnittet av de tre högsta enligt 8 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom ramtiden.

[S2]Om endast en eller två bruttoårsinkomster kan tillgodoräknas inom ramtiden, ska två respektive en bruttoårsinkomst om noll kronor tas med i beräkningen.

[K34]10 §  Vid beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 30 år eller vid beräkning av inkomstrelaterad aktivitetsersättning får, om det medför en högre antagandeinkomst, vid tillämpning av 9 § i stället användas de två högsta enligt 8 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom en ramtid av tre år.

[S2]Om endast en bruttoårsinkomst kan tillgodoräknas inom ramtiden, ska en bruttoårsinkomst om noll kronor tas med i beräkningen. Lag (2016:1291).

[K34]11 §  Om den försäkrade, vid beräkning av antagandeinkomst enligt 10 §, kan tillgodoräknas en bruttoårsinkomst året före det år då försäkringsfallet inträffar men denna är lägre än den sjukpenninggrundande inkomst enligt 25 och 26 kap. som den försäkrade skulle ha haft vid tidpunkten för försäkringsfallet, får den sjukpenninggrundande inkomsten, till den del den inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, i stället utgöra bruttoårsinkomst.

Beräkning av inkomstrelaterad ersättning

Ersättningsnivån

[K34]12 §  Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med 64,7 procent av den försäkrades antagandeinkomst. Lag (2015:453).

Partiell ersättning

[K34]13 §  Partiell inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med så stor andel av hel sådan ersättning som motsvarar den andel av sjukersättning eller aktivitetsersättning som den försäkrade har rätt till enligt 33 kap. 9 §.

Samordning med utländsk ersättning

[K34]14 §  Från inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning ska sådana förmåner räknas av som lämnas till den försäkrade enligt utländsk lagstiftning och som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör pension vid invaliditet.

Innehåll

[K35]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

Rätten till garantiersättning

[K35]2 §  Rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning har en försäkrad som avses i 33 kap. och

  1. som saknar inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 34 kap., eller
  2. vars inkomstrelaterade ersättning enligt samma kapitel understiger en viss nivå (garantinivå).

[S2]Garantiersättningen är beroende av en särskilt beräknad försäkringstid.

[K35]3 §  Garantiersättning lämnas endast till den som kan tillgodoräknas en försäkringstid om minst tre år.

Försäkringstiden

Inledande bestämmelser

[K35]4 §  Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

  1. enligt 611 §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),
  2. enligt 12 och 13 §§ för tiden därefter till och med det år då han eller hon fyller 64 år (framtida försäkringstid), och
  3. enligt 14 och 15 §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års ålder. Lag (2014:239).

[K35]5 §  Faktisk försäkringstid och framtida försäkringstid sätts ned var för sig till närmaste antal hela månader.

[S2]Den sammanlagda försäkringstiden utgör summan av faktisk försäkringstid och framtida försäkringstid. Den sammanlagda försäkringstiden ska sättas ned till närmaste antal hela år.

Bosättning i Sverige

[K35]6 §  Som faktisk försäkringstid räknas tid när en person har varit försäkrad på grund av bosättning i Sverige enligt 5 kap.

Vistelse i Sverige

[K35]7 §  Som faktisk försäkringstid räknas även tid när en person före tidpunkten för bosättning i Sverige oavbrutet har vistats här i landet efter att ha ansökt om uppehållstillstånd.

Bosättning i tidigare hemland

[K35]8 §  Om den försäkrade har beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § eller som annan skyddsbehövande enligt 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716) eller enligt motsvarande äldre bestämmelser eller beviljats statusförklaring enligt 4 kap. 3 c § utlänningslagen eller motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser räknas som faktisk försäkringstid även tid då han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare hemland från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till tidpunkten då han eller hon först kom till Sverige.

[K35]9 §  Vid beräkningen enligt 8 § ska en så stor andel av tiden i hemlandet räknas in som svarar mot kvoten mellan

  • den tid när den försäkrade har varit bosatt i Sverige, inklusive den tid som avses i 7 §, från den första ankomsten till landet till och med året före försäkringsfallet och
  • hela tidrymden från det att den försäkrade första gången kom till landet till och med året före försäkringsfallet.

[S2]Vid beräkningen ska det bortses från tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan ersättning från det andra landet som inte enligt 22 § ska ligga till grund för beräkning av garantiersättning.

[K35]10 §  Vid tillämpning av 8 och 9 §§ likställs med tid för bosättning i hemlandet tid då den försäkrade före den första ankomsten till Sverige har befunnit sig i ett annat land där han eller hon beretts en tillfällig fristad.

Biståndsarbetare m.fl.

[K35]11 §  När faktisk försäkringstid beräknas för en person som enligt 5 kap. 6 § anses bosatt i Sverige även under vistelse utomlands ska det bortses från tid för vilken den utsände, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan ersättning från det andra landet som inte enligt 22 § ska ligga till grund för beräkning av garantiersättning.

Framtida försäkringstid

[K35]12 §  Om den faktiska försäkringstiden enligt 6-11 §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet räknas hela tiden därefter till och med det år då den försäkrade fyller 64 år som framtida försäkringstid.

[K35]13 §  Om den faktiska försäkringstiden motsvarar mindre än fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet gäller följande.

[S2]Som framtida försäkringstid räknas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade fyller 64 år, som motsvarar kvoten mellan den faktiska försäkringstiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

Försäkringsfall före 18 års ålder

[K35]14 §  Om ett försäkringsfall har inträffat före det år då den försäkrade fyllde 18 år, får försäkringstiden i stället för vad som följer av 12 och 13 §§ beräknas enligt 15 §. Lag (2014:239).

[K35]15 §  För en försäkrad som avses i 14 § ska som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 64 år. Hänsyn ska dock bara tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år har uppfyllt förutsättningarna för tillgodoräknande av försäkringstid enligt 611 §§. Lag (2014:239).

16 § Har upphävts genom lag (2014:239).
17 § Har upphävts genom lag (2014:239).

Ersättningsnivåer

Sjukersättning från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år

[K35]18 §  Garantinivån för hel sjukersättning från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år motsvarar för år räknat 2,53 prisbasbelopp. Lag (2017:1306).

Sjukersättning till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 30 år samt aktivitetsersättning

[K35]19 §  Garantinivån för hel sjukersättning till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 30 år samt för hel aktivitetsersättning motsvarar för år räknat

  • 2,23 prisbasbelopp till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 21 år,
  • 2,28 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 21 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 23 år,
  • 2,33 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 23 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 25 år,
  • 2,38 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 25 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 27 år,
  • 2,43 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 27 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 29 år, samt
  • 2,48 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 29 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 30 år. Lag (2017:1306).

Avkortning om försäkringstiden understiger 40 år

[K35]20 §  För den som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid gäller följande:

[S2]Garantinivån enligt 18 eller 19 § ska avkortas till så stor andel av denna som svarar mot kvoten mellan - försäkringstiden enligt 5 § andra stycket och

  • 40.

Beräkningsunderlag för garantiersättning

[K35]21 §  Till grund för beräkning av garantiersättning ska ligga den årliga inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 34 kap. som den försäkrade har rätt till för det år som garantiersättningen avser, före minskning med livränta enligt 36 kap.3-8 §§.

[K35]22 §  Med inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning avses i detta kapitel även sådana utländska förmåner som

  • ska avräknas från inkomstrelaterad ersättning enligt 34 kap. 14 §, och
  • inte är att likställa med garantiersättning enligt detta kapitel.

Beräkning av garantiersättning

Huvudregler

[K35]23 §  För den som inte har inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning motsvarar årlig hel garantiersättning garantinivån.

[K35]24 §  För den vars hela inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning för år räknat understiger garantinivån gäller följande:

[S2]Årlig garantiersättning motsvarar differensen mellan

  • garantinivån och
  • hela den årliga inkomstrelaterade sjukersättningen eller aktivitetsersättningen enligt 21 och 22 §§.

[S3]Beräkningen görs efter det att garantinivån minskats enligt 20 §.

Partiell ersättning

[K35]25 §  Partiell garantiersättning lämnas för år räknat med så stor andel av hel sådan ersättning enligt 23 och 24 §§ som motsvarar den andel av sjukersättning eller aktivitetsersättning som den försäkrade har rätt till enligt 33 kap. 9 §.

Innehåll

[K36]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • samordning med andra förmåner 28 §§,
  • förvärvsarbete som hinder för rätt till förmån i 9 §,
  • aktivitetsersättning under prövotid i 9 a §,
  • vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning i 1018 §§,
  • aktivitetsersättning efter tid för vilandeförklaring i 18 a18 d §§,
  • omprövning vid ändrade förhållanden i 1924 §§,
  • ersättning utan ansökan i vissa fall i 2527 §§,
  • ändring av ersättning i 28 §, och
  • utbetalning av ersättning i 29 och 30 §§. Lag (2016:1291).

Samordning med andra förmåner

Efterlevandestöd

[K36]2 §  Om en försäkrad för samma månad har rätt till såväl sjukersättning i form av garantiersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning som efterlevandestöd, lämnas endast den till beloppet största av förmånerna. Lag (2016:1291).

Livränta

[K36]3 §  Inkomstrelaterad sjukersättning och sjukersättning i form av garantiersättning ska minskas om den försäkrade

  1. har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt den upphävda lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller någon annan författning,
  2. enligt någon annan författning eller enligt särskilt beslut av regeringen har rätt till annan livränta, som bestäms eller betalas ut av Försäkringskassan, eller
  3. får livränta enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

[K36]4 §  Minskning enligt 3 § får inte göras på grund av livränta enligt 41-44 kap.

[K36]5 §  Om en skada, som livränta har börjat lämnas för, återigen medför sjukdom som berättigar till sjukpenning, ska det anses som om livränta hade lämnats under sjukdomstiden.

[K36]6 §  Summan av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning ska minskas med tre fjärdedelar av varje livränta vars årsbelopp överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den sjukersättningsberättigade har rätt till som skadad. Minskningen ska i första hand göras på garantiersättningen.

[K36]7 §  Om livränta, del av livränta eller livränta för viss tid har bytts ut mot ett engångsbelopp, ska det vid beräkningen enligt 6 § anses som om den livränta som lämnas har höjts med ett belopp som motsvarar engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpades vid utbytet.

[K36]8 §  Sammanlagd hel sjukersättning får aldrig, på grund av bestämmelserna i 3-7 §§, för månad räknat understiga 5 procent av prisbasbeloppet. Förvärvsarbete som hinder för rätt till förmån

[K36]9 §  En försäkrad som förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning eller aktivitetsersättning fattades har inte rätt att få sådan ersättning för samma tid och i den omfattning som förvärvsarbetet utförs. Bestämmelser om återkrav finns i 108 kap.

Aktivitetsersättning under prövotid

[K36]9 a §  Försäkringskassan får efter ansökan av en försäkrad som under minst tolv månader har fått aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga besluta att han eller hon får studera utan att aktivitetsersättningen minskas med hänsyn till studierna (aktivitetsersättning under prövotid).

[S2]Under hela den tidsperiod som aktivitetsersättning kan lämnas enligt 33 kap. 18 § kan aktivitetsersättning under prövotid betalas ut under sammanlagt högst sex månader.

[S3]Om studierna avbryts under prövotiden eller beslutet avser kortare tid än sex månader, får Försäkringskassan senare fatta ett nytt beslut om aktivitetsersättning under prövotid. Ett sådant beslut får tillsammans med redan lämnad aktivitetsersättning under prövotid sammanlagt uppgå till högst sex månader. Lag (2016:1291).

Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning

Allmänna bestämmelser

[K36]10 §  Försäkringskassan får efter ansökan av den försäkrade besluta att hans eller hennes sjukersättning eller aktivitetsersättning i den omfattning som anges i 13-15 §§ ska förklaras vilande när den försäkrade förvärvsarbetar eller studerar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om förmånen fattades. Ett sådant beslut får fattas endast om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har fått sjukersättning eller aktivitetsersättning.

[K36]11 §  Sjukersättning och aktivitetsersättning som har förklarats vilande får inte betalas ut för den tid som vilandeförklaringen avser.

[K36]12 §  Vilandeförklaring får avse hel sjukersättning eller aktivitetsersättning eller en sådan andel av ersättningen som anges i 33 kap. 9 §. När det bedöms hur stor del av förmånen som ska förklaras vilande ska Försäkringskassan beakta omfattningen av det förvärvsarbete som den försäkrade avser att utföra. Vid studier ska dock alltid den beviljade förmånen i sin helhet förklaras vilande.

Tiden för vilandeförklaring

[K36]13 §  Försäkringskassan får besluta att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen ska förklaras vilande från och med den månad som anges i ansökan.

[K36]14 §  Sjukersättningen får förklaras vilande under högst tjugofyra månader, dock längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första månad som beslutet omfattar.

[K36]15 §  Aktivitetsersättningen får förklaras vilande under högst 24 månader, dock längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första månad som beslutet omfattar.

[S2]Om den försäkrade under en period om tolv månader före den första månad som vilandeförklaringen avser har fått aktivitetsersättning under prövotid, får ett beslut om vilandeförklaring tillsammans med prövotidsperioden uppgå till högst 24 månader.

[S3]Beslut om vilandeförklaring får avse en period som är längre än den period som återstår enligt beslutet om aktivitetsersättning.

[S4]Ett beslut om vilandeförklaring enligt tredje stycket får fattas senast under månaden före den sista månad som beslutet om aktivitetsersättning omfattar. Lag (2016:1291).

[K36]15 a §  Sedan tiden för ett beslut om vilandeförklaring enligt 15 § tredje stycket har löpt ut eller beslutet har upphävts enligt 16 § får ett nytt beslut om vilandeförklaring av aktivitetsersättning fattas endast om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har fått aktivitetsersättning. Lag (2016:1291).

Införd: SFS 2012:933 (None)
Ändrad: SFS 2016:1291 (None)

Förlängning av aktivitetsersättning under tid för vilandeförklaring

[K36]15 b §  Om aktivitetsersättning har förklarats vilande enligt 15 § tredje stycket och den försäkrade fortfarande förvärvsarbetar eller studerar vid utgången av den period som beslutet om aktivitetsersättning omfattar, ska perioden med aktivitetsersättning förlängas med den tid som motsvarar den återstående tiden för vilandeförklaringen. Förlängningen av aktivitetsersättningen får dock endast avse den del av arbetsförmågan som fortfarande används för förvärvsarbete. Vid studier ska alltid aktivitetsersättningen förlängas i sin helhet. Lag (2016:1291).

Upphävande av beslut om vilandeförklaring

[K36]16 §  Ett beslut om vilandeförklaring ska upphävas om den försäkrade begär det.

[K36]17 §  Försäkringskassan får utan att den försäkrade har begärt det upphäva ett beslut om vilandeförklaring om den försäkrade insjuknar och beräknas bli långvarigt sjuk.

[S2]Detsamma gäller om den försäkrade helt eller delvis avbryter det arbetsförsök eller de studier som legat till grund för beslutet om vilandeförklaring för att i stället få

  • graviditetspenning,
  • föräldrapenning, eller
  • tillfällig föräldrapenning.

Sjukersättning eller aktivitetsersättning under period med vilande sådan ersättning

[K36]18 §  Försäkringskassan får besluta att en försäkrad som förvärvsarbetar, när sjukersättning eller aktivitetsersättning helt eller delvis har förklarats vilande, varje månad ska erhålla ett belopp som motsvarar 25 procent av den sjukersättning eller aktivitetsersättning som har förklarats vilande. Beloppet får betalas ut för varje månad under en period om 24 månader. Lag (2016:1291).

Aktivitetsersättning efter tid för vilandeförklaring

[K36]18 a §  När tiden för ett beslut om vilandeförklaring av aktivitetsersättning har löpt ut eller beslutet har upphävts enligt 16 § lämnas aktivitetsersättning för en period om tre månader i den omfattning som ersättningen tidigare var förklarad vilande. Ersättningen lämnas utan någon ny prövning av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt. Ersättning lämnas inte till en försäkrad till den del denne förvärvsarbetar eller till en försäkrad som studerar. Lag (2012:933).

[K36]18 b §  Ett beslut om aktivitetsersättning enligt 18 a § ersätter ett beslut om förlängning enligt 15 b §. Lag (2012:933).

[K36]18 c §  Vid andra fall av vilandeförklaring än sådant där aktivitetsersättningen har förlängts enligt 15 b § gäller vad som sägs i 18 a § endast om det inte återstår någon tid med aktivitetsersättning när tiden för vilandeförklaring upphör eller om den återstående tiden med sådan ersättning är kortare än tre kalendermånader.

[S2]Perioden om tre månader med aktivitetsersättning enligt 18 a § ersätter i förekommande fall den kortare tid som återstår av den tidigare beviljade aktivitetsersättningen i den omfattning som denna ersättning har varit förklarad vilande. Lag (2012:933).

[K36]18 d §  Den sammanlagda tiden med vilande aktivitetsersättning och aktivitetsersättning enligt 18 a § får aldrig överstiga 24 månader.

[S2]Aktivitetsersättning enligt 18 a § lämnas längst till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 30 år. Lag Lag (2012:933).

Omprövning vid ändrade förhållanden

Omprövning av sjukersättning

[K36]19 §  Om arbetsförmågan förbättras för en försäkrad som får sjukersättning, ska rätten till förmånen omprövas.

[S2]En försäkrad som har uppvisat en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades ska, om inte annat framkommer, antas ha en förbättrad arbetsförmåga.

[K36]20 §  Om rätten till sjukersättning ska omprövas enligt 19 § får förmånen lämnas till dess att den försäkrade har fått ett arbete som motsvarar den förbättring som har uppkommit. Sjukersättningen får dock i sådana fall lämnas för längst sex månader.

[K36]21 §  Vid omprövning enligt 19 § får sådan sjukersättning som har förklarats vilande enligt 13 § inte ändras med anledning av att den försäkrade under den tid och i den omfattning som anges i beslutet genom förvärvsarbete eller studier har uppvisat en förbättrad arbetsförmåga.

Omprövning av aktivitetsersättning

[K36]22 §  Om arbetsförmågan väsentligt förbättras för en försäkrad som får aktivitetsersättning, ska rätten till förmånen omprövas.

[S2]En försäkrad som regelbundet och under en längre tid har visat en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om aktivitetsersättning fattades ska antas ha en väsentligt förbättrad arbetsförmåga, om inte något annat framkommer.

[K36]23 §  Vid omprövning enligt 22 § får sådan aktivitetsersättning som har förklarats vilande enligt 13 § inte ändras med anledning av att den försäkrade under den tid och i den omfattning som anges i beslutet genom förvärvsarbete eller studier har visat en väsentligt förbättrad arbetsförmåga.

[K36]24 §  Vid omprövning enligt 22 § får aktivitetsersättningen inte ändras på grund av att den försäkrade deltar i sådan aktivitet som avses i 33 kap.21-23 §§.

Ersättning utan ansökan i vissa fall

[K36]25 §  Om en försäkrad får sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt denna balk får Försäkringskassan bevilja honom eller henne sjukersättning eller aktivitetsersättning även om han eller hon inte ansökt om det.

[S2]Detsamma ska gälla då en försäkrad får sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt 40-44 kap. eller motsvarande ersättning som lämnas enligt annan författning eller på grund av särskilt beslut av regeringen.

[K36]26 §  Om en försäkrad får aktivitetsersättning, får tiden för förmånen förlängas även om han eller hon inte ansökt om det.

[K36]27 §  Det som föreskrivs i 25 § gäller även i fråga om ökning av sjukersättning och aktivitetsersättning.

Ändring av ersättning

[K36]28 §  Ändring av sjukersättning och aktivitetsersättning ska gälla från och med månaden efter den när anledningen till ändringen uppkommit. Om ökningen kräver ansökan av den som är berättigad till sådan ersättning tillämpas 33 kap. 14 § första stycket. Utbetalning av ersättning 29 § Sjukersättning och aktivitetsersättning ska betalas ut månadsvis. Om det årliga beloppet av sådana förmåner uppgår till högst 2 400 kronor ska dock, om det inte finns särskilda skäl, utbetalning ske i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den försäkrade får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år. 30 § När månadsbelopp för sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas ska det belopp för år räknat som beräkningen utgår från avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Är det årliga beloppet av sjukersättning och aktivitetsersättning lägre än tolv kronor, faller ersättningen bort för den månad som beräkningen avser. Avrundning ska i första hand göras på garantiersättning enligt 35 kap.

[K37]1 §  I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2-4 §§. Vidare finns beräkningsregler i 5-9 §§.

[S2]Slutligen finns särskilda handläggningsregler i 10-23 §§.

Allmänna bestämmelser

Vem som omfattas av bestämmelserna

[K37]2 §  För en försäkrad som för juni 2008 hade rätt till sjukersättning enligt 7 kap. 1 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring och vars arbetsförmåga har ansetts varaktigt nedsatt (icke tidsbegränsad sjukersättning) ska bestämmelserna i detta kapitel gälla i stället för bestämmelserna i 36 kap.9-21 §§ samt 110 kap.50-52 §§ om inte annat följer av 4 eller 23 §. Detsamma gäller den som före den 1 juli 2008 beviljats icke tidsbegränsad sjukersättning för tiden från och med juli 2008.

[S2]Det som anges i första stycket ska inte gälla för en försäkrad som får sjukersättning med en högre förmånsnivå efter juni eller, för en försäkrad som avses i första stycket andra meningen, juli 2008.

Ansökan om förmån vid förvärvsarbete m.m.

[K37]3 §  Försäkringskassan får efter ansökan av den försäkrade besluta att hans eller hennes sjukersättning, i den omfattning som anges i 5-7 §§, ska betalas ut när den försäkrade förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning fattades.

[S2]Ansökan ska göras hos Försäkringskassan varje år innan sådant förvärvsarbete som avses i första stycket påbörjas för året.

[K37]4 §  En ansökan som utan giltig anledning görs efter den tid som anges i 3 § andra stycket ska avvisas. I sådant fall ska övriga bestämmelser i detta kapitel inte tillämpas. I stället ska bestämmelserna i 36 kap.9-21 §§ samt 110 kap.50-52 §§ tillämpas.

[S2]Det som anges i första stycket sista meningen ska gälla även för den som förvärvsarbetar utan att ha gjort en ansökan.

Beräkningsregler

Grundläggande bestämmelser

[K37]5 §  Sjukersättning enligt 3 § första stycket ska lämnas med ett preliminärt belopp och bestämmas slutligt i efterhand på grundval av den försäkrades reduceringsinkomst.

[K37]6 §  Sjukersättningen ska minskas med 50 procent av reduceringsinkomsten till den del den överstiger ett visst fribelopp, som för den som får

  • hel sjukersättning är 1 prisbasbelopp, - tre fjärdedels sjukersättning är 2,6 prisbasbelopp,
  • två tredjedels sjukersättning är 3,6 prisbasbelopp, - halv sjukersättning är 4,2 prisbasbelopp, och - en fjärdedels sjukersättning är 5,8 prisbasbelopp.

[S2]Avdraget enligt första stycket ska i första hand göras från inkomstrelaterad sjukersättning.

[K37]7 §  Sjukersättning lämnas inte till den del summan av den beräknade sjukersättningen och reduceringsinkomsten överstiger 8 prisbasbelopp.

Reduceringsinkomst

[K37]8 §  Reduceringsinkomsten beräknas med utgångspunkt i den pensionsgrundande inkomst som fastställts enligt bestämmelserna om pensionsgrundande inkomst i 59 kap.

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

[K37]9 §  Den försäkrades reduceringsinkomst beräknas enligt följande:

  1. Först ska från den fastställda pensionsgrundande inkomsten avdrag göras för inkomst enligt
  2. Därefter ska det avdrag som enligt 59 kap. 37 § ska göras för debiterad allmän pensionsavgift läggas till i den utsträckning avgiften hänför sig till de i reduceringsinkomsten inräknade inkomsterna.

[S2]Utländska inkomster ska ingå i reduceringsinkomsten, om de är av motsvarande slag som dem som anges i första stycket och skulle ha varit pensionsgrundande enligt 59 kap. om de tjänats in i Sverige. Lag (2018:1265).

Särskilda handläggningsregler

Preliminär sjukersättning

[K37]10 §  För en försäkrad som ansöker om att bestämmelserna om beräkning av sjukersättning i detta kapitel ska tillämpas, ska Försäkringskassan fatta ett beslut om preliminär sjukersättning.

[S2]Ett beslut om preliminär sjukersättning får avse längst 12 månader.

[K37]11 §  Preliminär sjukersättning beräknas efter en uppskattad reduceringsinkomst och ska så nära som möjligt motsvara den slutliga sjukersättning som kan antas komma att bestämmas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

[S2]Preliminär sjukersättning betalas ut med ett månadsbelopp. När månadsbelopp för preliminär sjukersättning beräknas ska det belopp för år räknat som beräkningen utgår från avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Är det årliga beloppet av preliminär sjukersättning lägre än tolv kronor, faller ersättningen bort för den månad som beräkningen avser. Avrundning ska i första hand göras på garantiersättning enligt 35 kap.Lag (2013:747).

Slutlig sjukersättning

[K37]12 §  Försäkringskassan ska fatta ett beslut om slutlig sjukersättning för varje kalenderår som ett beslut om preliminär sjukersättning har fattats.

[K37]13 §  Slutlig sjukersättning bestäms efter den tidpunkt då pensionsgrundande inkomst har fastställts enligt bestämmelserna i 59 kap. om pensionsgrundande inkomst.

[K37]14 §  Bestäms den slutliga sjukersättningen till högre belopp än den som för samma år har betalats ut i preliminär sjukersättning, ska skillnaden betalas ut. Bestäms den slutliga sjukersättningen till lägre belopp än den som för samma år har betalats ut i preliminär ersättning, ska skillnaden betalas tillbaka enligt 108 kap.9, 1114 och 22 §§.

[S2]Belopp under 1 200 kr ska varken betalas ut eller betalas tillbaka. Lag (2014:470).

[K37]15 §  Belopp som ska betalas ut enligt 14 § första stycket ska ökas med ett tillägg. Tillägget på det överskjutande beloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det år som sjukersättningen avser.

[S2]På belopp som ska betalas tillbaka enligt 14 § första stycket ska en avgift betalas. Avgiften på återbetalningsbeloppet beräknas med ledning av den statslåneränta som gällde vid utgången av det år som sjukersättningen avser.

[S3]Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av tillägget och avgiften.

16 § Har upphävts genom lag (2014:470).

[K37]17 §  Har upphävts genom lag (2014:470).

18 § Har upphävts genom lag (2014:470).
19 § Har upphävts genom lag (2014:470).
20 § Har upphävts genom lag (2014:470).

Omprövning vid ändrade förhållanden

[K37]21 §  Den preliminära sjukersättningen ska omprövas om något har inträffat som påverkar storleken av ersättningen. Försäkringskassan får avstå från att besluta om ändring, om det som har inträffat endast i liten utsträckning påverkar ersättningen.

[K37]22 §  Om den försäkrades pensionsgrundande inkomst ändras efter det att slutlig sjukersättning bestämts och ändringen innebär att sjukersättningen skulle ha varit högre eller lägre, ska en ny slutlig sjukersättning bestämmas, om den försäkrade begär det inom ett år från det att beslutet om ändring av den pensionsgrundande inkomsten meddelades eller om Försäkringskassan självmant tar upp frågan.

[S2]En fråga om ny slutlig sjukersättning enligt bestämmelserna i första stycket får inte tas upp efter utgången av femte året efter det år beslutet om pensionsgrundande inkomst meddelades.

Ansökan om indragning eller minskning av sjukersättning

[K37]23 §  Efter ansökan av den försäkrade får Försäkringskassan besluta att dra in eller minska sjukersättning som avses i detta kapitel i den omfattning som den försäkrade ansökt om. Bestämmelserna i 36 kap.19-21 §§ ska då tillämpas. För sådan sjukersättning som återstår efter minskningen ska bestämmelserna i detta kapitel fortfarande gälla.

V Förmåner vid arbetsskada m.m.

38 kap. Innehåll

[K38]1 §  I denna underavdelning finns allmänna bestämmelser om arbetsskada i 39 kap.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • ersättning vid sjukdom i 40 kap, och
  • ersättning vid bestående nedsättning av arbetsförmågan i 41 kap.

[S3]Dessutom finns särskilda bestämmelser om arbetsskadeersättning och handläggning i 42 kap.

[S4]Slutligen finns bestämmelser om

  • statligt personskadeskydd i 43 kap., och
  • krigsskadeersättning till sjömän i 44 kap.

[K39]1 §  I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 §.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • arbetsskadebegreppet i 3-7 §§, och
  • skadetidpunkt i 8 §.

Inledande bestämmelser

[K39]2 §  Från arbetsskadeförsäkringen kan ersättning lämnas till försäkrade förvärvsarbetande och vissa studerande.

[S2]I 86-88 kap. finns bestämmelser om att ersättning från arbetsskadeförsäkringen kan lämnas även till efterlevande.

Arbetsskadebegreppet

Allmänna bestämmelser

[K39]3 §  Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada ska anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det.

[K39]4 §  Med skada avses en personskada eller en skada på en protes eller annan liknande anordning som användes för avsett ändamål när skadan inträffade.

Vissa psykiska eller psykosomatiska skador

[K39]5 §  Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden.

Smitta

[K39]6 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om i vilken utsträckning en skada, som inte beror på ett olycksfall men som har framkallats av smitta, ska anses som arbetsskada.

Olycksfall vid färd

[K39]7 §  Olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, om färden föranleddes av och stod i nära samband med arbetet.

Skadetidpunkt

[K39]8 §  En skada som beror på ett olycksfall anses ha inträffat dagen för olycksfallet.

[S2]En skada som beror på annan skadlig inverkan än ett olycksfall anses ha inträffat den dag när den först visade sig.

Innehåll

[K40]1 §  I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 och 3 §§.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

Allmänna bestämmelser

[K40]2 §  En försäkrad har vid arbetsskada rätt till samma förmåner enligt denna balk som han eller hon har rätt till vid annan sjukdom.

[K40]3 §  Om någon som avses i 2 § inte är försäkrad enligt 5 kap. 9 § 7 eller 6 kap. 6 § 3 eller 4, har han eller hon vid arbetsskada rätt till motsvarande förmåner från arbetsskadeförsäkringen. Motsvarande gäller den som på grund av att han eller hon inte är bosatt i Sverige inte har rätt till vårdförmåner eller ersättning för kostnader i samband med vård. Lag (2011:1513).

Arbetsskadesjukpenning

/Träder i kraft I: 2019-01-01/

Sjukpenning vid karensavdrag och för karensdagar

[K40]4 §  En försäkrad som beviljas ersättning för inkomstförlust till följd av arbetsskada har rätt till arbetsskadesjukpenning för inkomstförlust som avser två sjukdagar.

[S2]För en sjukdag motsvarar sjukpenningen kvoten mellan

  • 80 procent av det livränteunderlag enligt 41 kap. som gäller vid tiden för beslutet och
  • 365.

[K40]5 §  Om den försäkrade kan visa att han eller hon har haft fler än två sjukdagar med inkomstförlust under sjukdomsperioder till följd av arbetsskada har han eller hon rätt till arbetsskadesjukpenning för dessa ytterligare dagar.

[S2]För en sjukdag motsvarar sjukpenningen 80 procent av den faktiska inkomstförlusten, dock högst vad den försäkrade fått för en sjukdag enligt 4 §.

[K40]6 §  Arbetsskadesjukpenningen avrundas för dag till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

Sjukpenning till studerande

[K40]7 §  Till en försäkrad som genomgår utbildning som avses i 6 kap. 22 § eller som i annat fall genomgår yrkesutbildning när skadan inträffar kan arbetsskadesjukpenning lämnas. Detta gäller vid sjukdom som fortfarande 180 dagar efter det att skadan inträffade sätter ned den försäkrades förmåga att skaffa sig arbetsinkomst med minst en fjärdedel.

[S2]Sjukpenningen lämnas på grundval av den försäkrades livränteunderlag som anges i 41 kap.14-16 och 18 §§ samt beräknas enligt 28 eller 31 kap.

[S3]Sjukpenningen lämnas endast i den utsträckning som den överstiger den sjukpenning som den försäkrade är berättigad till enligt 2 eller 3 §.

Sjukpenning i förebyggande syfte

[K40]8 §  Den försäkrade har rätt till arbetsskadesjukpenning under tid när han eller hon avhåller sig från arbete på uppmaning av Försäkringskassan eller med dess samtycke i syfte att förebygga att en arbetsskada uppstår, återuppstår eller förvärras.

[S2]Sjukpenningen lämnas med skäligt belopp och får motsvara högst hel sjukpenning enligt 2 eller 3 § samt 7 §.

Den som inte är försäkrad för sjukpenning

[K40]9 §  Om någon som avses i 2 § inte är försäkrad för sjukpenning enligt 6 kap. 6 § 3, ska arbetsskadesjukpenning lämnas med det belopp som sjukpenningen skulle ha uppgått till om den sjukpenninggrundande inkomsten hade beräknats med bortseende från bestämmelserna i 25 kap. 3 § andra stycket 2 och 3.

Återinsjuknande

[K40]10 §  Om en arbetsskada som har gett den försäkrade rätt till livränta enligt 41 kap. på nytt medför sjukdom, har den försäkrade rätt till sjukpenning enligt 2 och 7 §§, om sjukdomen sätter ned hans eller hennes kvarstående förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete.

Sjukvårdsersättning

[K40]11 §  I den utsträckning som ersättning inte lämnas enligt 2 och 3 §§, ersätter arbetsskadeförsäkringen nödvändiga kostnader för

  1. sjukvård utomlands,
  2. tandvård, och
  3. särskilda hjälpmedel.

[S2]Som kostnader räknas även nödvändiga utgifter för resor.

[K40]12 §  Ersättning enligt 11 § första stycket 2 lämnas endast för tandvård som ges av en vårdgivare vars vård kan berättiga till ersättning enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

Innehåll

[K41]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till livränta i 2-4 §§,
  • förmånstiden i 5-7 §§,
  • beräkning av livränta i 8-10 §§,
  • livränteunderlaget i 11-18 §§,
  • vilande livränta i 19 och 20 §§,
  • indexering av livränta i 21 §,
  • omprövning vid ändrade förhållanden i 22 och 23 §§, och
  • omräkning av livränteunderlaget i 24 §.

Rätten till livränta

Allmänna bestämmelser

[K41]2 §  Livränta lämnas till en försäkrad som till följd av arbetsskada har fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel.

[S2]Detta gäller endast om

  1. nedsättningen av förmågan att skaffa inkomst genom arbete kan antas bestå under minst ett år, och
  2. inkomstförlusten för år räknat uppgår till minst en fjärdedel av prisbasbeloppet för det år när livräntan ska börja lämnas.

[K41]3 §  Om en försäkrad, som genom arbetsskada har fått sin arbetsförmåga nedsatt med mindre än en femtondel, senare drabbas av ytterligare arbetsskada, bestäms rätten till livränta på grundval av båda skadorna.

Behandling eller rehabilitering

[K41]4 §  Under tid när den försäkrade genomgår behandling eller rehabilitering som avses i 27 kap. 6 § eller 31 kap. 3 § ska hans eller hennes förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete anses nedsatt även i den utsträckning som åtgärden hindrar honom eller henne från att förvärvsarbeta.

Förmånstiden

[K41]5 §  Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år, om inte något annat anges i 6 §.

[K41]6 §  Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 67 år, om

  • skadan inträffar den månad då den försäkrade fyller 65 år eller senare, och
  • en sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den försäkrade enligt 25 kap. 3 §.

[K41]7 §  Livränta lämnas för viss tid eller tills vidare.

[S2]Försäkringskassan ska i samband med beslut om livränta också bedöma om förnyad utredning av förmågan att skaffa sig inkomst genom arbete ska göras efter viss tid.

Beräkning av livränta

Huvudregel

[K41]8 §  Livränta lämnas med så stor andel av den försäkrades livränteunderlag enligt 11-18 §§ som motsvarar graden av nedsättning av hans eller hennes förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete.

Bedömning av förvärvsförmågan

[K41]9 §  När förvärvsförmågan enligt 8 § bedöms ska det beaktas vad som rimligen kan begäras med hänsyn till den försäkrades arbetsskada, utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana omständigheter.

[K41]10 §  Förvärvsförmågan ska bestämmas utan hänsyn till det allmänna läget på arbetsmarknaden.

[S2]I fråga om en äldre försäkrad ska hänsyn främst tas till hans eller hennes förmåga och möjlighet att skaffa sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han eller hon har utfört tidigare, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.

Livränteunderlag

Grundläggande bestämmelser

[K41]11 §  Livränteunderlaget motsvarar, om inte annat följer av 12-18 §§, den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst enligt 25 och 26 kap. vid den tidpunkt från vilken livräntan första gången ska lämnas.

[S2]Om den skadade inte är försäkrad för sjukpenning enligt 6 kap. 6 § 3 ska beräkningen enligt första stycket göras med bortseende från bestämmelserna i 25 kap. 3 § andra stycket 2 och 3.

  • HFD 2018:5:Fråga om livränteunderlag ska motsvara den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt då denne uppfyller förutsättningarna för att få livränta eller vid den senare tidpunkt då livräntan, på grund av bestämmelser om preskription, kan börja betalas ut.

[K41]12 §  När livränteunderlaget beräknas gäller följande avvikelser från bestämmelserna i 25 och 26 kap.:

  1. Andra skattepliktiga förmåner än pengar ska beaktas och ska värderas på det sätt som är föreskrivet för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. 35 §.
  2. Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 kap. 3 § 9 eller 10 skatteförfarandelagen (2011:1244) undantas vid beräkning av skatteavdrag.
  3. Semesterlön och semesterersättning ska räknas med utan den begränsning som anges i 25 kap. 17 §.
  4. Inkomst av sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 § ska medräknas.

[S2]Vid beräkning av livränteunderlaget får även beaktas ett löneavtal som har träffats efter den tidpunkt från vilken livränta första gången ska lämnas om avtalet omfattar denna tidpunkt. Lag (2011:1434).

Livränteunderlag när avsevärd tid förflutit efter skadlig inverkan

[K41]13 §  Ska livränta börja lämnas avsevärd tid efter det att den försäkrade utsattes för skadlig inverkan i arbetet, får någon annan högre inkomst av förvärvsarbete än den som anges i 11 och 12 §§ användas som livränteunderlag, om det finns särskilda skäl.

Livränteunderlag för unga försäkrade

[K41]14 §  Hade den försäkrade inte fyllt 25 år när skadan inträffade, motsvarar livränteunderlaget, för tiden efter 25 års ålder, den inkomst som han eller hon med hänsyn till sin sysselsättning när skadan inträffade sannolikt skulle ha haft vid 25 års ålder, om skadan inte hade inträffat.

[S2]Motsvarande gäller för en försäkrad som

  1. när skadan inträffade inte hade fyllt 21 år, i fråga om livränteunderlaget för tiden mellan 21 och 25 års ålder, eller
  2. när skadan inträffade inte hade fyllt 18 år, i fråga om livränteunderlaget för tiden mellan 18 och 21 års ålder.

Livränteunderlag för studerande

[K41]15 §  För en försäkrad som genomgår utbildning som avses i 6 kap. 22 § eller som i annat fall genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade motsvarar livränteunderlaget för den beräknade utbildningstiden lägst den inkomst som han eller hon sannolikt skulle ha haft, om han eller hon när skadan inträffade hade avbrutit utbildningen och börjat förvärvsarbeta.

[S2]Livränteunderlaget för tid efter utbildningstidens slut motsvarar lägst den inkomst av förvärvsarbete som den försäkrade då sannolikt skulle ha haft, om skadan inte hade inträffat.

[K41]16 §  Ett livränteunderlag enligt 15 § beräknas till minst

  • 2 prisbasbelopp för tid före 21 års ålder,
  • 2,5 prisbasbelopp för tid mellan 21 och 25 års ålder, och
  • 3 prisbasbelopp för tid från och med 25 års ålder.

Livränteunderlag i särskilda fall

[K41]17 §  Om det redan vid den tidpunkt från vilken livränta första gången ska lämnas är sannolikt att livränteunderlaget skulle bli väsentligen högre eller lägre vid en senare tidpunkt får ett nytt livränteunderlag fastställas och läggas till grund för beräkning av livränta vid ett sådant senare tillfälle.

Högsta livränteunderlag

[K41]18 §  När livränteunderlaget beräknas ska det bortses från belopp som överstiger 7,5 gånger det prisbasbelopp som fastställts för året när livräntan ska börja lämnas.

Vilande livränta

[K41]19 §  Ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 36 kap. ska också omfatta sådan livränta som enligt 42 kap.2 och 4 §§ samordnats med ersättningen.

[K41]20 §  För den tid när en vilandeförklaring gäller enligt 19 § ska livränta beräknas utifrån

  • dels det livränteunderlag som legat till grund för bestämmande av livräntan före vilandeförklaringen,
  • dels de inkomstförhållanden som råder under tiden med vilandeförklaring.

Indexering av livränta

[K41]21 §  En fastställd livränta ska för varje år räknas om med ledning av ett särskilt tal. Detta tal ska visa den årliga procentuella förändringen av halva den reala inkomstförändringen med tillägg för den procentuella förändringen i det allmänna prisläget i juni två år före det år livräntan omräknas och det allmänna prisläget i juni året närmast före det året. Den reala inkomstförändringen ska beräknas på det sätt som anges i 58 kap. 12 § med den ändringen att när inkomsterna beräknas ska den årliga förändringen i det allmänna prisläget under samma period, räknat från juni till juni, räknas bort.

[S2]Livräntan får räknas om till högst ett belopp som utgör samma andel av 7,5 gånger det för året fastställda prisbasbeloppet som den andel av livränteunderlaget som svarar mot nedsättningen av förvärvsförmågan enligt 8 §. Lag (2015:676).

Omprövning vid ändrade förhållanden

[K41]22 §  Rätten till livränta ska omprövas om det har skett någon ändring av betydelse i de förhållanden som var avgörande för beslutet, eller om den försäkrades möjlighet att skaffa sig inkomst genom arbete väsentligen har förbättrats. Livränta för förfluten tid får dock inte ändras till den försäkrades nackdel. I 108 kap. finns bestämmelser om återkrav i vissa fall.

[K41]23 §  Utan hinder av bestämmelserna i 22 § ska följande gälla.

[S2]Ett beslut om sjukersättning enligt 37 kap. ska också omfatta sådan livränta som enligt 42 kap. 2 § är samordnad med sjukersättningen. Det som där föreskrivs om sjukersättning ska då även avse livränta.

Omräkning av livränteunderlag

[K41]24 §  Om en livränta ska beräknas på nytt efter det år den första gången ska lämnas eller om den ska omprövas enligt 22 § ska det livränteunderlag som anges i 11-13 och 17 §§ räknas om med ledning av det särskilda tal som anges i 21 § för varje år efter det år livräntan första gången ska lämnas.

[S2]Vid omräkning enligt första stycket ska även bestämmelsen i 18 § om högsta livränteunderlag beaktas.

Innehåll

[K42]1 §  I detta kapitel finns bestämmelser om

  • samordning med andra socialförsäkringsförmåner i 2-4 §§,
  • arbetsgivares rätt till ersättning i 5 §,
  • förlust av ersättning i 6 §,
  • underrättelse till arbetsgivare om skada i 7-9 §§,
  • skadeanmälan till Försäkringskassan i 10 och 11 §§, och
  • prövning av frågan om arbetsskada i 12 §.

Samordning med andra socialförsäkringsförmåner

[K42]2 §  Livränta ska minskas om den försäkrade, med anledning av den inkomstförlust som föranlett livräntan, samtidigt har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning.

[S2]Minskningen görs genom att livräntan betalas ut endast i den utsträckning som den överstiger dessa förmåner.

[K42]3 §  Livräntan ska även minskas på det sätt som anges i 2 § andra stycket i fråga om pension som enligt ett utländskt system för social trygghet lämnas med anledning av arbetsskadan.

[K42]4 §  Om den försäkrade får livränta och vid en senare tidpunkt blir berättigad till sjukersättning eller aktivitetsersättning för en sjukdom som inte är arbetsrelaterad gäller följande.

[S2]Livräntan ska minskas med den andel av ersättningen som motsvarar graden av nedsättningen av förvärvsförmågan till följd av skadan jämfört med hel förvärvsförmåga när livräntan bestämdes.

Arbetsgivares rätt till ersättning

[K42]5 §  En arbetsgivare som enligt författning är skyldig att lämna ersättning vid arbetsskada har rätt att få sådan ersättning från arbetsskadeförsäkringen som den försäkrade annars skulle ha haft rätt till för motsvarande ändamål. Ersättningen får dock inte överstiga vad arbetsgivaren har betalat ut.

Förlust av ersättning

[K42]6 §  Rätten till ersättning går förlorad om en ansökan om arbetsskadeersättning inte görs inom sex år

  • för sjukpenning och livränta, från den dag ersättningen avser, och
  • för annan ersättning, från den dag då den försäkrade betalade det belopp för vilket ersättning begärs.

  • HFD 2018:5:Fråga om livränteunderlag ska motsvara den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst vid den tidpunkt då denne uppfyller förutsättningarna för att få livränta eller vid den senare tidpunkt då livräntan, på grund av bestämmelser om preskription, kan börja betalas ut.

Underrättelse till arbetsgivare om skada

[K42]7 §  Om en arbetstagare drabbas av en arbetsskada ska den arbetsgivare som han eller hon var anställd hos när skadan inträffade underrättas omedelbart.

[S2]Om en skada till följd av annat än olycksfall har visat sig först när den försäkrade har upphört att vara utsatt för den inverkan som har orsakat skadan, är det den arbetsgivare hos vilken den försäkrade senast var utsatt för sådan inverkan som ska underrättas.

[K42]8 §  Om en arbetsgivare enligt 7 § ska underrättas om en skada får underrättelsen i stället lämnas till en person som på arbetsgivarens vägnar förestår arbetet.

[K42]9 §  När det gäller en försäkrad som genomgår utbildning som avses i 6 kap. 22 § likställs med en arbetsgivare en rektor eller någon annan som förestår utbildningen.

Skadeanmälan till Försäkringskassan

[K42]10 §  En arbetsgivare eller arbetsföreståndare som har fått kännedom om en inträffad arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan.

[S2]Om den försäkrade inte är arbetstagare ska han eller hon själv anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan. Om den försäkrade har avlidit till följd av skadan, ska anmälan göras av den som har rätt att företräda dödsboet.

[K42]11 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättning för nödvändiga utgifter för läkarutlåtanden.

Prövning av frågan om arbetsskada

[K42]12 §  Frågan om den försäkrade har fått en arbetsskada ska prövas endast i den utsträckning det behövs för att bestämma arbetsskadeersättning enligt denna balk eller sjukpenning enligt 28 kap.

Innehåll

[K43]1 §  I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 §.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

  • skadebegreppet i 3-6 §§,
  • förmånerna i 7-10 §§,
  • totalförsvarspliktiga m.fl. i 11-18 §,
  • intagna m.fl. i 19 och 20 §§,
  • frivilliga inom totalförsvaret m.fl. i 21 §,
  • underrättelse om skada i 22 §, och
  • skadeanmälan till Försäkringskassan, m.m. i 23 §.

Allmänna bestämmelser

[K43]2 §  Det statliga personskadeskyddet gäller för skador som uppkommer under sådan skyddstid som anges i 7 kap.4-6 §§.

[S2]I 86-88 kap. finns bestämmelser om att ersättning från personskadeskyddet kan lämnas även till efterlevande.

Skadebegreppet

[K43]3 §  Bestämmelserna om personskada, protesskada och skadetidpunkt i 39 kap.4 och 8 §§ tillämpas i fråga om skada enligt detta kapitel.

[K43]4 §  Om den försäkrade under skyddstiden har varit utsatt för ett olycksfall ska en skada som han eller hon har fått anses vara orsakad av olycksfallet, om övervägande skäl talar för det.

[K43]5 §  Om en skada, som inte beror på ett olycksfall, visar sig under skyddstiden ska skadan anses ha uppkommit under denna tid.

[S2]Detta gäller dock inte om det finns skälig anledning att anta att skadan har orsakats av annat än verksamheten eller intagningen i fråga och att verksamheten eller intagningen inte väsentligt har bidragit till skadan.

[K43]6 §  Visar sig en skada, som inte beror på ett olycksfall, efter skyddstiden, ska den anses ha uppkommit under denna tid om det skäligen kan antas att verksamheten eller intagningen väsentligt har bidragit till skadan.

Förmånerna

Huvudregler

[K43]7 §  Om den försäkrade även enligt 40-42 kap. har rätt till arbetsskadeersättning för en skada, lämnas ersättning enligt detta kapitel endast i den utsträckning som ersättningen därigenom blir högre.

[K43]8 §  Ersättning lämnas vid sjukdom och bestående nedsättning av arbetsförmågan. Därvid tillämpas 40 och 41 kap. samt 42 kap.2-6 §§, om inte något annat följer av 9-21 §§.

Sjukvårdsersättning

[K43]9 §  Sjukvårdsersättning lämnas endast i den utsträckning som staten inte tillhandahåller motsvarande förmån på annat sätt.

Sjukpenning och livränta

[K43]10 §  Sjukpenning och livränta enligt detta kapitel lämnas inte under skyddstiden. Sjukpenning lämnas aldrig för den dag då skadan inträffade.

Totalförsvarspliktiga m.fl.

Inledande bestämmelser

[K43]11 §  Bestämmelserna i 12-18 §§ gäller den som enligt 7 kap. 2 § 1 är försäkrad på grund av tjänstgöring inom totalförsvaret eller liknande verksamhet och tillämpas utöver vad som följer av 8 §.

Sjukpenningunderlag

[K43]12 §  För en försäkrad som har skadats under militär utbildning inom Försvarsmakten utgör sjukpenningunderlaget vid tillämpning av 8 § minst

  • 4 prisbasbelopp för tid före 21 års ålder,
  • 4,5 prisbasbelopp för tid mellan 21 och 25 års ålder, och
  • 5 prisbasbelopp för tid från och med 25 års ålder. Lag (2010:467).

Livränteunderlag

[K43]13 §  För en försäkrad som har skadats under militär utbildning inom Försvarsmakten utgör livränteunderlaget vid tillämpning av 8 § minst 7 prisbasbelopp. Lag (2010:467).

Särskild sjukpenning

[K43]14 §  En försäkrad har rätt till särskild sjukpenning, om han eller hon under militär utbildning inom Försvarsmakten som är längre än 60 dagar har drabbats av en sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned hans eller hennes förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst en fjärdedel. Detta gäller även vid sjukdom som har uppkommit under utryckningsmånaden eller månaden efter denna. Lag (2010:467).

[K43]15 §  Beräkningsunderlaget för särskild sjukpenning är

  • 4 prisbasbelopp för tid före 21 års ålder,
  • 4,5 prisbasbelopp för tid mellan 21 och 25 års ålder, och
  • 5 prisbasbelopp för tid från och med 25 års ålder.

[K43]16 §  För en dag är hel särskild sjukpenning kvoten mellan

  • 80 procent av beräkningsunderlaget och
  • 365.

[K43]17 §  Särskild sjukpenning lämnas endast i den utsträckning som den överstiger annan ersättning enligt detta kapitel eller sjukpenning enligt 27, 28 och 40 kap. som den försäkrade har rätt till för samma tid.

Ersättning för kostnader

[K43]18 §  En försäkrad som har skadats under militär utbildning inom Försvarsmakten har under högst tre års tid efter skyddstiden rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för

  1. läkarvård,
  2. sjukvårdande behandling,
  3. sjukhusvård, och
  4. läkemedel.

[S2]Som kostnader för vård räknas även nödvändiga utgifter för resor. Lag (2010:467).

Intagna m.fl.

Sjukpenningunderlag och livränteunderlag

[K43]19 §  För den som är försäkrad på grund av intagning m.m. enligt 7 kap. 2 § 3 och som när skadan inträffade hade varit intagen längre tid än sex månader, ska sjukpenningunderlag och livränteunderlag vid tillämpning av 8 § beräknas till lägst de belopp som anges i 41 kap. 16 §.

Indragning eller nedsättning av ersättning

[K43]20 §  Ersättning till den som avses i 7 kap. 2 § 3 får dras in eller sättas ned även i annat fall än som avses i 110 kap.52-58 §§, om särskilda skäl talar för det.

Frivilliga inom totalförsvaret m.fl.

[K43]21 §  Sjukpenningunderlag och livränteunderlag ska, i den utsträckning som framgår av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, beräknas till lägst de belopp som anges i 41 kap. 16 § för den som är försäkrad på grund av frivilligt deltagande i verksamhet inom totalförsvaret eller i räddningsarbete enligt 7 kap. 3 §.

Underrättelse om skada

[K43]22 §  Om den försäkrade drabbas av en skada ska en chef eller någon annan omedelbart underrättas. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om till vem sådan underrättelse ska ske.

[S2]Om skadan har visat sig efter skyddstiden, ska i stället Försäkringskassan underrättas.

Skadeanmälan till Försäkringskassan, m.m.

[K43]23 §  Bestämmelserna i 42 kap.10 och 11 §§ om anmälan och ersättning för utgifter för läkarintyg gäller även i ärenden enligt detta kapitel.

Innehåll

[K44]1 §  I detta kapitel finns allmänna bestämmelser i 2 §.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

Allmänna bestämmelser

[K44]2 §  Krigsskadeersättning kan lämnas till en försäkrad sjöman som till följd av olycksfall på grund av en krigshändelse drabbas av en personskada utomlands under sådan tid som anges i 7 kap.8 och 9 §§.

[S2]I 86-88 kap. finns bestämmelser om att krigsskadeersättning kan lämnas även till efterlevande.

Förmånerna

[K44]3 §  Krigsskadeersättning lämnas med tillämpning av bestämmelserna i 40 och 41 kap. samt 42 kap.2-6 §§.

[K44]4 §  Den försäkrade har inte rätt till krigsskadeersättning om han eller hon för samma tid har rätt till arbetsskadeersättning enligt 39-42 kap.

Särskild ersättning

[K44]5 §  Vid skada har den försäkrade, utöver livränta, rätt till särskild ersättning med hänsyn till skadans beskaffenhet.

[S2]Vid förlust av arbetsförmågan motsvarar ersättningen 6 gånger det prisbasbelopp som gällde för det år då skadan inträffade.

[S3]Vid nedsättning av arbetsförmågan betalas så stor andel av summan ut som svarar mot graden av nedsättningen.

Övriga frågor

[K44]6 §  Bestämmelserna i 39 kap. och 42 kap.7-12 §§ tillämpas i övrigt på motsvarande sätt i fråga om krigsskadeersättning.

VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada

45 kap. Innehåll

[K45]1 §  I denna underavdelning finns bestämmelser om

Innehåll

[K46]1 §  I detta kapitel finns allmänna bestämmelser om smittbärarersättning i 2-4 §§.

[S2]Vidare finns bestämmelser om - rätten till smittbärarpenning i 5-10 §§,

  • förmånsnivåer och förvärvsarbete i 11-13 §§, - beräkning av smittbärarpenning i 14-17 §§,
  • samordning med andra förmåner i 18 och 19 §§, och
  • resekostnadsersättning i 20 och 21 §§.

Allmänna bestämmelser

[K46]2 §  Smittbärarersättning kan lämnas till en smittbärare i samband med åtgärder för smittskydd eller skydd för livsmedel.

[K46]3 §  Med smittbärare avses i detta kapitel

  1. den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen,
  2. den som för eller kan antas föra smitta utan att vara sjuk i en smittsam sjukdom, och
  3. den som i annat fall har eller kan antas ha varit utsatt för smitta av en samhällsfarlig sjukdom som avses i smittskyddslagen (2004:168) utan att vara sjuk i en sådan sjukdom.

[K46]4 §  Smittbärarersättning lämnas i form av smittbärarpenning och resekostnadsersättning.

Rätten till smittbärarpenning

[K46]5 §  En smittbärare har rätt till smittbärarpenning om han eller hon måste avstå från förvärvsarbete på grund av

  1. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag, eller
  2. läkarundersökning eller hälsokontroll som smittbäraren genomgår utan föregående beslut enligt 1 och som syftar till att klarlägga om han eller hon är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller en annan skada, som kan göra livsmedel som han eller hon hanterar otjänligt som människoföda. Första stycket gäller inte när det är fråga om
  3. hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 § smittskyddslagen, eller
  4. beslut som avser avspärrning enligt 3 kap. 10 § smittskyddslagen.

[K46]6 §  Smittbärarpenning får dras in eller sättas ned om smittbäraren

  1. inte följer förhållningsregler som har beslutats med stöd av smittskyddslagen (2004:168) eller överträder förbud enligt 3 kap. 9 § den lagen, eller
  2. inte följer särskilda villkor i samband med ett beslut enligt livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Förmånstiden

[K46]7 §  Smittbärarpenning lämnas från och med första dagen i ersättningsperioden och därefter så länge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till smittbärarpenning.

[K46]8 §  Bestämmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning i 27 kap. 34 § och sjukpenning i samband med 70-årsdagen i 27 kap. 37 § tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

Rehabiliteringsåtgärder

[K46]9 §  För en försäkrad som får smittbärarpenning ska bestämmelserna i 30 kap.8-14 §§ om Försäkringskassans åtgärder för rehabilitering tillämpas.

Arbetsgivarinträde m.m.

[K46]10 §  Bestämmelserna om arbetsgivarinträde, m.m. i 27 kap.56- 60 §§ tilllämpas även i fråga om smittbärarpenning. Förmånsnivåer och förvärvsarbete

[K46]11 §  Smittbärarpenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel smittbärarpenning lämnas när den försäkrade helt måste avstå från förvärvsarbete. 2. Tre fjärdedels smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. 3. Halv smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  2. En fjärdedels smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

[K46]12 §  Vid tillämpning av 11 § ska som förvärvsarbete inte betraktas sådant förvärvsarbete som utförs under tid då den försäkrade förvärvsarbetar med stöd av 37 kap. 3 §.

[S2]Om det inte går att avgöra under vilken tid den försäkrade avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

[K46]13 §  Med tid för förvärvsarbete likställs följande:

  1. Ledighet för semester, dock inte om den försäkrade under ledigheten får semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dag då han eller hon inte kan arbeta på grund av sjukdom inte ska räknas som semesterdag.
  2. Ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas.
  3. Ledighet under tid då den försäkrade får ersättning för att delta i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).
  4. Ledighet för ferier eller motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet.

Beräkning av smittbärarpenning

Den som är försäkrad för sjukpenning

[K46]14 §  Smittbärarpenning lämnas med ett belopp som motsvarar den försäkrades sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap.

Den som inte är försäkrad för sjukpenning

[K46]15 §  Är smittbäraren inte försäkrad för sjukpenning enligt 6 kap. 6 § 3, ska smittbärarpenningen lämnas med det belopp som sjukpenningen skulle ha uppgått till om den sjukpenninggrundande inkomsten hade beräknats med bortseende från bestämmelserna i 25 kap. 3 § andra stycket 1 och 2. 16 § I fall som avses i 15 § ska som inkomst av anställning även räknas ersättning för eget arbete från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller som är en utländsk juridisk person, när arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utomlands. 17 § Smittbärarpenning enligt 15 § ska beräknas per kalenderdag enligt 28 kap.10 och 11 §§.

Samordning med andra förmåner

[K46]18 §  Smittbärarpenningen ska minskas med följande förmåner i den utsträckning förmånerna lämnas för samma tid:

  1. graviditetspenning,
  2. föräldrapenningsförmåner,
  3. sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
  4. sjukpenning enligt denna balk eller motsvarande äldre lag,
  5. rehabiliteringspenning,
  6. livränta enligt denna balk eller motsvarande äldre författning på grund av smitta, och
  7. närståendepenning.

[S2]Det som föreskrivs i första stycket gäller även motsvarande förmån som lämnas till smittbäraren på grundval av utländsk lagstiftning.

[K46]19 §  Om smittbäraren har inkomst av anställning från en arbetsgivare som avses i 1 eller 2 § lagen (1994:260) om offentlig anställning för tid som avses i 7 §, lämnas smittbärarpenning endast till den del den överstiger inkomsten.

Resekostnadsersättning

[K46]20 §  En smittbärare har rätt till skälig ersättning för resekostnader i samband med läkarundersökning, hälsokontroll, vård, behandling eller annan motsvarande åtgärd som sker på grund av bestämmelserna i

  1. smittskyddslagen (2004:168), eller
  2. livsmedelslagen (2006:804) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag.

[K46]21 §  Ersättning enligt 20 § lämnas inte till den del ersättning för resan kan lämnas enligt

  1. andra bestämmelser i denna balk,
  2. någon äldre författning som motsvarar bestämmelserna i 39- 43 kap., eller
  3. bestämmelser i någon annan författning om ersättning av allmänna medel för sjukresor och sjuktransporter.

Innehåll

[K47]1 §  I detta kapitel finns inledande bestämmelser i 2 §.

[S2]Vidare finns bestämmelser om

[S3]– rätten till närståendepenning i 36 §§,

[S4]– förlust av ersättning i 7 §,

[S5]– förmånstiden i 810 §§,

[S6]– förmånsnivåer och förvärvsarbete i 1113 §§,

[S7]– beräkning av närståendepenning i 1416 §§, och

[S8]– samordning med andra förmåner i 17 §. Lag (2013:747).

Inledande bestämmelser

[K47]2 §  Bestämmelser om närståendepenning i samband med att en svårt sjuk person vårdas av en närstående finns i detta kapitel.

[S2]I lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård finns bestämmelser i vilka anges när en arbetstagare som vårdar en närstående har rätt att vara ledig från sin anställning. Lag (2010:1307).

Rätten till närståendepenning

[K47]3 §  En försäkrad som vårdar en närstående som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för tid då han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, om

  1. den sjuke är försäkrad enligt någon bestämmelse i 4-7 kap.,
  2. den sjuke vårdas här i landet, och 3. den sjuke har gett sitt samtycke till vården.

[S2]Om den sjuke på grund av sitt tillstånd inte kan ge samtycke till vården enligt första stycket 3, ska i stället detta framgå.

[K47]4 §  Med en svårt sjuk person likställs den som har fått infektion av hiv (humant immunbristvirus) genom smitta

  1. vid användning av blod eller blodprodukter vid behandling inom den svenska hälso- och sjukvården, eller
  2. av en sådan person som avses i 1 och som är hans eller hennes nuvarande eller före detta make eller sambo, under förutsättning att smittan ägt rum innan den först smittade fått kännedom om sin infektion.

[K47]5 §  Om någon vårdar mer än en person under samma tid ger det inte rätt till ytterligare ersättning.

Förlust av ersättning

[K47]7 §  Rätten till närståendepenning går förlorad om en ansökan om denna förmån inte görs inom tre månader från den dag ersättningen avser. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för att göra en ansökan inom denna tid eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas. Lag (2013:747).

Förmånstiden

[K47]8 §  Närståendepenning lämnas för högst 100 dagar sammanlagt för varje person som vårdas. Ersättningen lämnas från och med första vårddagen.

[K47]9 §  Närståendepenning lämnas för högst 240 dagar sammanlagt vid vård av en närstående som har fått infektion av hiv på sätt som anges i 4 §. Ersättningen lämnas från och med första vårddagen.

[K47]10 §  Vid beräkning av antalet dagar med rätt till ersättning gäller följande:

  • En dag med hel närståendepenning motsvarar en dag.
  • En dag med tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels närståendepenning motsvarar tre fjärdedelar, hälften respektive en fjärdedel av en dag. Lag (2018:670).

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

[K47]11 §  Närståendepenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

  1. Hel närståendepenning lämnas för dag när en vårdare helt avstått från förvärvsarbete.
  2. Tre fjärdedels närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  3. Halv närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.
  4. En fjärdedels närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat. Lag (2017:1124).

[K47]12 §  Vid tillämpningen av 11 § ska som förvärvsarbete inte betraktas sådant förvärvsarbete som utförs under tid då vårdaren förvärvsarbetar med stöd av 37 kap. 3 §.

[S2]Om det inte går att avgöra under vilken tid vårdaren avstår från förvärvsarbete ska frånvaron i första hand anses som frånvaro från sådant förvärvsarbete som avses i 37 kap. 3 §.

[K47]13 §  Om en vårdare får oreducerade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, likställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete i den utsträckning vårdaren går miste om löneförmånerna.

Beräkning av närståendepenning

Grundläggande bestämmelser

[K47]14 §  Närståendepenning lämnas med ett belopp som motsvarar vårdarens sjukpenning på normalnivån enligt 28 kap. med de avvikelser som följer av 15 och 16 §§.

Arbetstids- eller kalenderdagsberäknad närståendepenning

[K47]15 §  Närståendepenning ska arbetstidsberäknas enligt 28 kap.12-18 §§ för hela den tid som förmånen avser när ersättning lämnas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Detta gäller dock inte i fall som avses i 6 § samma kapitel, då närståendepenning i stället ska kalenderdagsberäknas enligt 10 och 11 §§ i det kapitlet. Vad som föreskrivs i 28 kap. 6 § tredje stycket om när kalenderdagsberäknad sjukpenning lämnas till en arbetslös försäkrad under de första 14 dagarna i en sjukperiod, tillämpas i fråga om närståendepenning för hela den tid som förmånen avser. Lag (2010:2005).

Särskilt om studerande under studieuppehåll

[K47]16 §  För en vårdare som studerar får närståendepenningen vid ett studieuppehåll inte beräknas på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som följer av bestämmelserna i 26 kap. 22 §.

Samordning med andra förmåner

[K47]17 §  Närståendepenning lämnas inte i den utsträckning vårdaren för samma tid får

  1. föräldrapenningsförmåner,
  2. sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som avses i 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön,
  3. sjukpenning,
  4. rehabiliteringspenning, eller
  5. ersättning som motsvarar sjukpenning enligt någon annan författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall.