SOU 1997:85

Förmån efter inkomst

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Förmån

efter inkomst

samordnat

för bostadsstöden och

inkomstbegrepp

för rätt till

nya kvalifikationsnegler sjukpenninggnmdande inkomst

Betänkande för av Utredningen översyn av inkomstbegxeppet inom bidrags- och IRIS

Må

än

W Statens offentliga utredningar

WW 1997:85

w Socialdepartementet

Förmån

efter inkomst

Samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya -

kvalifikationsregler för rätt till sjukpenninggrundande

inkomst.

Betänkande av Utredningen för översyn

inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen IBIS

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet for den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 l0 25

ISBN 91-38-20622-6

gotab Stockholm1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet

Maj-Inger Klingvall

Den 27 juni 1996 beslutade regeringen direktiv dir. 1996:52 som gav en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av inkomstbegreppen i de författningar som reglerar olika bidrags- och socialförsäkringsförmåner; Utredningen S 1996:06 om översyn av inkomstbegreppen inom bidrags- och socialförsäkringssystemen. Den 28 november 1996 beslutade regeringen tilläggsdirektiv dir. 1996:100 som gav den särskilde utredaren i uppdrag att föreslå regeländringar som från och med år 1998 innebär en bruttobesparing om 1 230 miljoner kronor år. Den 17 april 1997 beslutade

per regeringen tilläggsdirektiv dir. 1997:63 som gav den särskilde utredaren i uppdrag att i samband med översynen av inkomstbegreppen för att fullfölja konsolideringsprogrammet pröva ytterligare besparingar motsvarande 120 miljoner kronor netto per år.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 juni 1996 förordnade statsrådet Maj-Inger Klingvall den 28 juni 1996 f.d. kanslichefen Siv Helmer att vara särskild utredare i utredningen. Den 30 september 1996 förordnades som sakkunniga att ingå i utredningen departementssekreteraren Susann Asplund Johansson, avdelningsdirektören Bosse Häll, avdelningsdirektören Ulf Kjellin, kanslirådet Kjell Rempler, projektkoordinatorn Kajsa Wikström och förordnades som expert att ingå i utredningen kammarrättsassessorn Lars Emanuelsson Korsell. Den 18 november 1996 förordnades kanslirådet Bengt Eklind sakkunnig ingå i utredningen. Den

att som 2 januari 1997 förordnades departementssekreteraren Per Tillander att som sakkunnig ingå i utredningen.

Som sekreterare i utredningen har sedan den 9 september 1996 tjänstgjort kammarrättsassessorn Hans-Olof Lindblom samt sedan den 1januari 1997 projektkoordinatorn Kajsa Wikström. Under utredningens slutfas har socialförsäkringsombudet Birgitta Silverberg tjänstgjort i utredningen och biträtt i arbetet med översynen

av förändrade regler för sjukpenninggrundande inkomst.

Utredningen, som har antagit namnet IBIS, får härmed överlämna betänkandet Förmån efter inkomst samordnat

inkomstbegrepp för bostadsstöden och nya kvaliñkationsregler för

sjukpenninggrundande inkomst.

Utredningsuppdraget är i och med detta avslutat. Stockholm i juni 1997 Siv Helmer

/Hans-Olof Lindblom

Kajsa Wikström

Innehåll

Förkortningar 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Inledning 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Uppdraget 21

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.2¶Utredningsarbetet 22

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Regler och bakgrund till nuvarande inkomstbegrepp 27

2.1 Inledning 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2¶Sjukpenningförsäkringen 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.1 Gällande regler 27

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2.2 Bakgrund 30

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. 41

. . . . . . . . . .

2.3.1 Gällande regler 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.2 Bakgrund 44

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Bostadstillägg till pensionärer BTP 58

. . . . . . . . .

2.4.1 Gällande regler 58

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.2 Bakgrund 61

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Underhållsstöd 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5.1 Gällande regler 71

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.5.2 Bakgrund 74

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Problem med nuvarande inkomstbegrepp 78

. . . . . .

2.6.1 Allmänt 78

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.6.2 Olikheter i systemen 81

. . . . . . . . . . . . . . .

3 Samordnat bostadsstöd 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 För vilken tidsperiod skall inkomsterna beräknas 85

3.1.1 Bakgrund 86

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.2 överväganden 88

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

3.2 Vems inkomster skall beaktas 91

. . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Bakgrund 92

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.2.2 överväganden 93

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Inkomst av tjänst 94

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.1 Bakgrund 94

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.3.2¶Överväganden 97

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 Näringsidkares inkomster 98

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.1 Inledning 99

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Näringsidkares beskattning 101

. . . . . . . . . 3.4.3 Inkomst av näringsverksamhet i

bidragssammanhang 112

. . . . . . . . . . . . . . . 3.4.4 Fåmansaktiebolag 124

. . . . . . . . . . . . . . . . .

3.4.5¶Överväganden 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Inkomst av kapital 135

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.1 Beskattningen av kapitalinkomster 135

. . . 3.5.2 Särskilt om beskattning av realisations-

vinster 136

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5.3 Hur behandlas inkomst av kapital vid

bestämmande av bostadsbidrag och BTP 138

3.5.4¶Överväganden 140

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6 Förmögenhet 143

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.1 Bakgrund 143

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.6.2 Förmögenhetsskattelagstiftningen 146

. . . .

3.6.3¶Överväganden 150

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7 Övriga inkomster 153

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.7.1 Bakgrund 153

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.7.2¶Överväganden 154

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Generalklausul 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8.1 Bakgrund 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.8.2¶Överväganden 156

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vissa frågor avseende bostadsstöden 159

. . . . . . . . . 4.1 Inledning 159

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Pensionärens del av bostadskostnaden 159

. . . . . . . . 4.2.1 Bakgrund 160

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.2¶Överväganden 160

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Förtidspensionärernas ekonomi 161

. . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Bakgrund 161

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.2¶Överväganden 164

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll 7

4.4 Det särskilda bidraget i bostadsbidraget 166

. . . . . . . 4.4.1 Bakgrund 166

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.4.2 överväganden 167

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Underhållsstöd 169

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Allmänna utgångspunkter 170

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Vilket års inkomst skall påverka återbetalnings-

beloppet 171

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3 Behov av administrativa förändringar 172

. . . . . . . . .

5.4 överväganden 175

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Samordningsefekter för vissa inkomstprövade

förmåner 177

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1¶Änkepension 177

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1.1 Gällande regler 177

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.1.2¶Överväganden 179

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Hustrutillägg 180

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Gällande regler 180

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2.2 överväganden 181

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Bilstöd till handikappade 182

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3.1 Gällande regler 182

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.3.2 överväganden 184

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 .Sjukpenninggrundande inkomst nya

kvalijikationsvillkor 187

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Bakgrund 187

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.1 Allmänt 187

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.2 Tidigare lagstiftning 189

. . . . . . . . . . . . . . . 7.1.3 Utvecklingen av SGI fram till

dagens regler 193

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.4 SGI-skyddade tider 196

. . . . . . . . . . . . . . . 7.1.5 Ersättningens storlek; tim/dag- respektive

kalenderdagsberäknad sjukpenning 200

. . . 7.1.6 Sjuklönelagens regler 202

. . . . . . . . . . . . . . 7.1.7 Tidigare utredningar 204

. . . . . . . . . . . . . . . 7.1.8 Befolkningens arbets- och

sjukförsäkringsförhållanden 213

. . . . . . . . . 7.2 Problem i nuvarande system 217

. . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Direktiven 217

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Allmänt 218

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehåll

7.3 överväganden 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.1 Utgångspunkter för nya kvalifikations-

villkor 221

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3.2 Bedömningstidpunkt 222

. . . . . . . . . . . . . . 7.3.3 Kvaliñkationsvillkor 223

. . . . . . . . . . . . . . 7.4 Dag för dag anställda 233

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.1 Sjuklönelagen 233

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.2 Tim/dagberäknad sjukpenning 233

. . . . . . .

7.4.3¶Upprepade korttidsanställningar hos

samma arbetsgivare 234

. . . . . . . . . . . . . . . 7.4.4 Utvecklingen beträffande dag för dag

anställda 236

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.4.5 överväganden 237

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Egenföretagares sjukförsäkring 240

. . . . . . . . . . . . . . 7.5.1 Allmänt 240

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5.2 Personkretsen 241

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5.3 Nuvarande beräkning av SGI för

egenföretagare 242

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5.4 Allmänna överväganden 244

. . . . . . . . . . . 7.5.5 Överväganden om SGI för näringsidkare 247

7.5.6 överväganden om försäkringsskydd

under ett företags uppbyggnadsskede 249

. 7.5.7 Tillfällig föräldrapenning till egenföre-

tagare 253

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Särskilda beräkningsregler 256

. . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.1 Tjänstepensionärer 256

. . . . . . . . . . . . . . . . 7.6.2 Studerande, värnpliktiga m.fl. 256

. . . . . . . 7.7 Särskilda frågor 257

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.1 Ändring av den sjukpenninggrundande

inkomsten 257

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7.2 Utrednings- och bevisfrågor 260

. . . . . . . . . 7.7.3 Årsarbetstid 261

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8 Nya kvalifikationsvillkor för föräldrapenning-

grundande inkomst. 261

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.8.1 Gällande regler 261

. . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.8.2 överväganden 263

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.9 Övriga dagersättningar 265

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.10 Ikraftträdande och övergångsregler 266

. . . . . . . . . . .

Innehåll 9

7.11 Konsekvenser för arbetsskadeförsäkringen 266 . . . . . 7.1 1.1 Gällande regler 266 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 1.2 Livränta enligt LAF 267 . . . . . . . . . . . . . . . 7.1 1.3 Sjukpenning enligt LAF 268 . . . . . . . . . . . . 7.12 EU-perspektiv 269 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Förslagens konsekvenser 271 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Bostadsstöden 271 m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.1.1 Allmänna finansiella konsekvenser 271 . . . 8.1.2 Beräknade kostnadsminskningar 271 . . . . . 8.2 Ekonomiska konsekvenser för sjukförsäkringen 275 . 8.2.1 Allmänt 275 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.2 Slopad löneanpassning 276 . . . . . . . . . . . . . 8.2.3 Nya kvalifikationsvillkor 286 . . . . . . . . . . . 8.2.4 Egenföretagares sjukförsäkring 288 . . . . . . 8.3 Konsekvenser för den enskilde 288 . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Effekter för kommunerna 290 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Jämställdhet 290 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1: Kommittédirektiv 1996:52 293 . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 2. Kommittédirektiv 1996:100 303 . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 3: Kommittédirektiv 1997:63 309 . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 4. Författningsförslag 311

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Förslag till lag om bostadsstöd 311 . . . . . . . . . . . . . 2 Förslag till lag om ändring i lagen 1996: 1030

om underhållsstöd 326 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Förslag till lag om ändring i lagen 1994:309 om

hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension 329

4 Förslag till lag om ändring i lagen 1962:381 om

allmän försäkring 330 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

1928:370 332 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 5: Författningskommentarer 335 . . . . . . . . . . . . . . . .

Förkortningar

AF L Lagen 1962:381 om allmän försäkring AGL Lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt ATP Allmän tilläggspension Bet. Betänkande BGI Bidragsgrundande inkomst BoU Bostadsutskottet BTP Bostadstillägg till pensionärer BTPL Lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer EEG Europeiska ekonomiska gemenskapen EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EG Europeiska gemenskapen ESO Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi EU Europeiska unionen FD Försäkringsdomstolen FÖD Försäkringsöverdomstolen HTL Lagen 1994:309 om hustrutillägg i vissa fall då make

uppbär folkpension ILO Internationella arbetsorganisationen Internationell Labour

Organisation ITP Industrins och handelns tilläggspension for tjänstemän KAS Kontant arbetsmarknadssstöd KBT Kommunalt bostadstillägg KKB Kommunens kompletterande bostadstillägg KL Kommmunalskattelagen 1928:370 LAF Lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring LAS Lagen l982:80 om anställningsskydd Prop. Proposition PTS Pensionstillskott RFFS Riksförsäkringsverkets Författningssamling

RFV Riksförsäkringsverket

RRV Riksrevisionsverket RSFS Riksskatteverkets föreskrifter Rskr. Riksdagens skrivelse

RSV Riksskatteverket SAK Sjuk- och arbetsskadekommittén SBTP Särskilt bostadstillägg till pensionär SCB Statistiska centralbyrån SFL Lagen 1947:577 om statlig förmögenhetsskatt SfU Socialförsäkringsutskottet

SGI Sjukpenninggrundande inkomst

SIL Lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt SjLL Lagen 1991:1047 om sjuklön SKBT Särskilt kommunalt bostadstillägg SkU Skatteutskottet YFL Lagen 1954:243 om yrkesskadeforsäkring

Sammanfattning

Utredningen skall enligt sitt ursprungliga uppdrag redovisa förslag till så långt möjligt gemensamma regler för inkomstbegreppet i de författningar som reglerar olika bidrags- och socialförsäkringsförmåner. Uppdraget har sedermera utvidgats genom tilläggsdirektiv. Enligt det första tilläggsdirektivet skall utredningen föreslå regeländringar inom bidragssystemen som från och med år 1998 innebär

bruttobesparing 1 230 miljoner kronor. Av beloppet skall en en besparing om 980 miljoner kronor föreslås genom förändringar av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst SGI. I detta uppdrag ingår också att göra en översyn av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst där utgångspunkten skall vara att beräkningsunderlaget så långt möjligt skall vara relaterat till faktiskt inkomstbortfall. För den som saknar en dokumenterad inkomst av förvärvsarbete vilken faller bort vid sjukdom bör ersättningen kunna baseras tidigare inkomster av förvärvsarbete under viss tidsperiod. Grundläggan-

en de principer för vilka kvaliñkationsvillkor som skall gälla för SGI och för rätten att behålla SGI för tid då förvärvsarbete inte utförs skall föreslås. Vid översynen skall utredningen också mot bakgrund av den rådande situationen arbetsmarknaden se över det bristande sambandet mellan avgifter och förmåner för dem som har kortare anställningar. Enligt de senaste tilläggsdirektiven skall utredningen för att fullfölja konsolideringsprogrammet pröva ytterligare besparingar motsvarande 120 miljoner kronor netto per år.

Samordnat bostadsstöd

Utredningen har ansett det möjligt att samordna de båda bostadsstödssystemen, bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. och bostadstillägg till pensionärer BTP. Det är angeläget att samordna systemen med hänsyn till att det finns många pensionärshushåll, främst bland förtidspensionärerna, som är berättigade till bostadsstöd från båda

systemen. En samordning medför att inkomstunderlaget i båda fallen kan baseras på samma tidsperiod, samma hushållsmedlemmars inkomster och samma inkomster. Bostadsbidragssystemet och BTPsystemet skiljer sig i dag i dessa tre hänseenden. Genom samord-

en ning underlättas också administrationen.

Utredningen föreslår en i det närmaste fullständig samordning av de båda bostadsstöden och att reglerna för bostadsstöd i de båda systemen skall sammanföras i en gemensam lag om bostadsstöd. De regler som gäller för bostadsbidragen har fått tjäna som förebild, eftersom inkomstbegreppet i detta system grundar sig skatterreglemas inkomstbegrepp och beskattningsår. Därigenom möjliggörs en bättre kontroll av att rätt BTP utbetalas. Framtida förändringar i skattesystemet får också direkt genomslag i bidragssystemen. Några tveksamheter om vilka inkomster som ingår i inkomstunderlaget behöver inte heller uppkomma hos försäkringskassorna eller den som söker bostadsstöd. Administrationen underlättas genom att inkomstuppgifter kan överföras maskinellt från skattemyndigheterna till försäkringskassorna.

Utredningsförslaget innebär således att inkomstunderlaget för

BTP tidsmässigt skall vara detsamma som inkomstunderlaget för

bostadsbidrag. Även BTP skall beräknas preliminärt kalenderårsvis med en slutlig avstämning mot taxeringen för bidragsåret. För de många pensionärer som endast har inkomster av pension och smärre inkomster på grund av förmögenhetstillgångar föreslår utredningen dock att ett förenklat förfarande skall kunna tillämpas. Därigenom kan bostadsbidraget betalas ut utan ett preliminärt och slutligt förfarande.

Även när det gäller rätten till BTP bör hänsyn till den samlade

tas ekonomiska situationen för ett hushåll. Utredningen föreslår därför att samma sammanboendebegrepp som i bostadsbidragssystemet skall tillämpas vid beräkningen av BTP. För att försäkringskassan inte skall behöva räkna olika inkomstunderlag från sökande

en som är pensionär och berättigad till såväl bostadsbidrag BTP,

som föreslår utredningen också att barns kapitalinkomster och fönnögenhet vid beräkning av BTP skall beaktas sätt i

samma som

bostadsbidragssystemet.

Enligt utredningens förslag skall inkomster tjänst och in-

av komster av näringsverksamhet beräknas på sätt i de båda

samma systemen. Reglerna om fribelopp inte skall påverka bostadsstö-

som det liksom reglerna om hur inkomsten reducerar detta behålls oförändrade.

Enligt de nuvarande reglerna i bostadsbidragssystemet sker vid beaktande vilken inkomst av näringsverksamhet som skall på-

av verka bostadsbidraget korrigering inkomstunderlaget för de i

en av beskattningssammanhang inkomsthöjande eller inkomstsänkande följderna reglerna om periodiseringsfonder och expansionsmedel.

av Utredningen föreslår att reglerna dessa korrigeringar slopas. För

om att skapa bättre och rättvisare mätare på näringsidkares behov av

en bostadsstöd, föreslår utredningen i stället att näringsidkares före-

tagsfönnögenhet i enskild näringsverksamhet och i fåmansaktiebolag, beräknad med utgångspunkt i företagets balansräkning, skall

räknas in i den privata förmögenheten såväl vid beräkningen av BTP

vid beräkningen bostadsbidrag. De regler som också finns i som av bostadsbidragssystemet om korrigering för avdrag för tidigare års underskott och avdrag för viss del av kostnaderna för egen pension behålls och kommer därigenom att tillämpas även vid beräkning av BTP.

Avkastningen förmögenhet beräknas i dag schablonmässigt i

av BTP-systemet att 5 % av förmögenheten läggs till inkomst-

genom underlaget. Överstiger förmögenheten 75 000 kr för en ensamstående pensionär och 60 000 var för makar skärps schablonberäkningen

att ytterligare l0 % denna del förmögenheten påverkar genom av av inkomstunderlaget. Däremot tas ingen hänsyn till faktisk inkomst av kapital. Utredningen föreslår att den schabloniserade beräkningen av avkastning av förmögenhet som understiger de nämnda beloppen skall slopas, att högre förmögenheters påverkan på inkomst-

men underlaget skall vara oförändrad. Kapitalinkomster skall beräknas

regler i bostadsbidragssystemet. Med dagens låga enligt samma som ränteläge innebär detta en lättnad i inkomstberäkningen för den majoritet pensionärer i BTP- systemet endast har mindre för-

som

mögenhetstillgångar.

I bostadsbidragssystemet finns en s.k. generalklausul som skall förhindra att bidrag utbetalas till någon på grund av framför allt

som ekonomiska uppenbart inte har något behov av bidrag.

resurser Utredningen föreslår att klausulen skall gälla även i BTP-systemet.

Vid genomgången reglerna i BTP-systemet har utredningen

av funnit att beräkningen bostadskostnaden inte är konsekvent. Lag-

av stiftningen förtydligas därför, så att det klart framgår att när en pensionär delar bostad med någon inte är berättigad till BTP skall

som endast den del bostadskostnaden som hänför sig till pensionären

av grunda rätt till BTP.

Eftersom det i BTP-systemet finns skilda regler för vilket inkomstunderlag som påverkar ålderspensionärers och förtidspensionärers rätt till BTP antingen de senare har hel eller partiell pen-

sion har utredningen särskilt analyserat dessa skillnader. Analysen

har gjorts utifrån ett ekonomiskt helhetsperspektiv där skatter, allmänna egenavgifter och BTP beaktats. Analysen har inte föranlett något förslag om ändring i nuvarande regler för rätt till BTP. Däremot har utredningen funnit att en person som har en arbetsskadelivränta samordnad med hel eller partiell förtidspension får sin levnadsstandard höjd i förhållande till om enbart arbetsskadelivränta skulle utges i motsvarande mån. Det beror bl.a. på den lindring i beskattningen som pensionärer får genom det särskilda grundavdraget. I besparingssyfte föreslår utredningen att arbetsskadelivränta som är samordnad med förtidspension skall reducera det särskilda grundavdraget samma sätt som ATP och tjänstepension.

Underhållsstöd

Inkomstprövningsreglerna i underhållsstödssystemet har konstruerats med motsvarande regler i bostadsbidragssystemet förebild.

som Vissa mindre avvikelser har dock motiverade. En

ansetts vara avgörande skillnad mellan de båda systemen är emellertid att inkomstprövningen inte som i bostadsbidragssystemet baseras på inkomsterna under bidragsåret utan på inkomsterna enligt den senaste taxeringen. Detta medför vissa problem vid inkomstberäkningen såväl i materiellt som i administrativt hänseende. Utredningen har inte ansett sig böra föreslå ändring i det helt systemet för under-

en nya hållsstöd när det gäller vilket års inkomst skall påverka under-

som hållsstödet och återbetalningsskyldigheten stödet, antyder i

av men betänkandet en möjlig väg att få tidsmässig samordning med

inkomstunderlagen i bostadsstöden.

I ett hänseende föreslår utredningen såväl administrativa skäl

av som av rättsviseskäl en bättre tidsmässig samordning, nämligen när det gäller barns inkomster. Den regelmässiga inkomstprövningen

av underhållsstöd mot barnets inkomster föreslås slopad och försäkringskassan får i stället möjlighet att avslå ansökan eller minska underhållsstödet i de fall det är uppenbart att barnet grund sina

av inkomst- eller förrnögenhetsförhållanden inte behöver stödet.

Därmed kommer bamets aktuella inkomster att påverka underhållsstödet.

Det inkomstunderlag som ligger till grund för beräkning av återbetalningsskyldigheten anpassas ytterligare till reglerna för bostadsstöd. Vid beräkningen av kapitalinkomster skall liksom vid beräkning bostadsstöd hänsyn tas till kvittningsgilla realisationsför-

av luster, uppskovsavdrag vid byte av bostad och avdrag för negativ räntefördelning. Utredningen föreslår också i likhet med vad som föreslagits beträffande bostadsstöden att några justeringar av nettointäkten av näringsverksamhet inte skall göras vad avser periodiseringsfonder och expansionsmedel. Av administrativa skäl kan en ändring i detta hänseende göras först fr.0.m. år 1999. För såväl enskilda näringsidkare som för fåmansbolagsägare skall i stället företagsförmögenheten fr.0.m. nämnda år påverka inkomstunderlaget.

Inkomstprövning av vissa andra

förmåner och

bidrag

Änkepension, hustrutillägg och bilstöd till handikappade inkomstprövas enligt de regler som gäller för BTP-systemet. De förändringar utredningen föreslår i detta system får därmed konsekvenser för de nämnda pensionsförmånerna och för bilstödet.

BTP till en änkepensionär skall enligt utredningens förslag beräknas enligt de nya reglerna, dock med de skillnader som redan

gäller i förhållande till BTP-systemet. Inkomstprövningen nu av änkepensionen skall i princip ske oförändrat mot vad som nu gäller. Det innebär bl.a. att vid en eventuell reduktion änkepensionen

av endast änkans egna inkomster även fortsättningsvis skall beaktas.

De föreslagna förändringarna vid inkomstprövningen av BTP skall gälla även vid inkomstprövningen av hustrutillägg.

Beträffande bilstödet föreslår utredningen att det nuvarande inkomstbegreppets anknytning till lagen om bostadstillägg till pensionärer ersätts med en hänvisning till reglerna om inkomstberäkningen enligt den lag om bostadsstöd som utredningen föreslår för bostadsstöden. Reglerna om preliminärt och slutligt beslut skall därvid inte tillämpas och nuvarande regler i fråga in-

om vems komster som skall beaktas vid inkomstprövningen av bilstöd skall fortsätta att gälla.

Sjukpenninggrundande inkomst SGI -

kvalifikationsvillkor

nya

Syftet med utredningens förslag om nya kvalifikationsvillkor för SGI är att göra ett system med enkla och klara regler som är mer förutsebara och lättare att kontrollera än nuvarande bestämmelser. Någon ändring försäkringsskyddet är däremot i princip inte

av avsedd. De grupper som för närvarande omfattas av försäkringsskyddet skall omfattas sjukpenningförsäkringen också i det nya

av systemet.

Utredningen föreslår att begreppet fastställd SGI slopas. SGI skall bestämmas först när det är aktuellt att betala ut sjukpenning eller annan dagersättning från försäkringskassan och beslutet gäller enbart för ersättningsperioden. Bedömningen kvalifikations-

av om kraven är uppfyllda liksom beräkningen av storleken av SGI skall göras med utgångspunkt i de förhållanden som råder vid den tidpunkt då ett ersättningsfall hos försäkringskassan uppstår, den s.k. bedömningstidpunkten.

Omkring 75 80 procent de sjukpenningförsäkrade är fast

- av anställda och för dem föreslår vi att SGI:n beräknas enligt de vid bedömningstidpunkten rådande förhållandena. Till denna grupp anser vi skall föras försäkrade som är anställda tills vidare och försäkrade som vid bedömningstidpunkten har anställningsavtal som omfattar eller tillsammans med andra avtal omfattar sammanlagt tolv månader i följd. En förutsättning är att den försäkrade tillträtt anställningen. SGI:n beräknas på inkomsten i anställningen vid bedömningstidpunkten. Arbete som uppdragstagare jämställs med arbete som anställd.

För en försäkrad som inte omfattas av de nämnda anställningsförhållandena föreslår vi en altemativregel enligt vilken SGI:n beräknas med utgångspunkt från den inkomst som den försäkrade haft under en tid av sammanlagt tolv månader före bedömningstidpunkten. När inkomsten för tolv månader bestäms skall bortses från tillfälliga avbrott i förvärvsarbetet, s.k. överhoppningsbara tider. I princip är det sådana situationer som enligt dagens system

anses som s.k. skyddade tider, dvs. tid då en försäkrad får behålla ett försäkringsskydd baserat på tidigare inkomster, han/hon

även om inte längre har kvar det arbetet. Inkomster som ingår i SGI-underlaget enligt altemativregeln skall räknas upp med basbeloppsförändringarna.

När det gäller näringsidkares sjukpenningförsäkring föreslår vi

att SGI:n skall bestämmas med utgångspunkt i hans/hennes inkomst

näringsverksamhet. Om särskilda skäl föreligger får SGI beräknas av med utgångspunkt från de tre senaste taxeringama. Har den försäkrade medgetts avdrag för tidigare års förluster i näringsverksamhet skall ett belopp motsvarande avdraget läggas till inkomsten. Den startar ett eget företag skall, oberoende av företagsformen,

som under vissa förutsättningar ha rätt till sjukpenning m.m., även om företagaren inte kan redovisa någon inkomst av eget förvärvsarbete. Under tre år verksamhetens uppbyggnadsskede skall SGI beräk-

till lägst den SGI skulle ha beräknats om sjukfallet inträffat nas som omedelbart innan den försäkrade börjat arbeta i verksamheten. Uppbär den försäkrade bidrag enligt förordningen 1984:523 om bidrag till arbetslösa m.fl. startar näringsverksamhet s.k.

som egen starta eget bidrag får SGI:n inte beräknas till lägre belopp än en inkomst som motsvarar grundbidraget i arbetslöshetsförsäkringen.

Särskilda beräkningsregler skall liksom för närvarande gälla för den uppbär tjänstepension liksom för bl.a. studerande och värn-

som

pliktiga.

Under pågående sjukfall får SGI:n för den som har en anställning räknas med den enskilde försäkrades avtalade löneförhöjning.

upp Detta gäller under sjukperiodens första år. I Övrigt får SGI:n räknas upp med basbeloppet, när sjukfallet pågått minst ett år. SGI får därutöver bara ändras då den försäkrade beviljas vissa pensionsförmåner. I syfte att såväl få en snabb handläggning som ett riktigt

beräkningsunderlag skall den försäkrade till försäkringskassan

lämna anställningsbevis, inkomstbesked m.m. av betydelse för beräkningen av SGI.

Förslaget om nya regler beträffande SGI kräver en viss anpassning reglerna rätt till föräldrapenning. Nuvarande s.k. 240-

av om dagarsvillkor justeras med hänsyn till de nya reglerna. För de första

180 dagarna med föräldrapenning på sjukpenningnivå skall krävas

att föräldern den tvåhundrafyrtionde dagen före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna vid ett sjukfall skulle ha uppfyllt kraven i 3 kap. AFL för en SGI med belopp som minst svarar mot en sjukpenning på föräldrapenningens garantinivå.

Bedömningstidpunkten för föräldrapenning med sjukpenningbelopp

skall vara ersättningsperiodens första dag. Med hänsyn till att försäkringsskyddet omfattande inom föräldraförsäkringen än

är mer

inom sjukförsäkringen föreslår utredningen för föräldrapenningen

inte någon motsvarighet till sjukpenningförsäkringens regler om

omräkning med hänsyn till ett nytt löneavtal. Föräldrapenningen skall räknas enbart upp med förändringarna i basbeloppet.

De nya reglerna kommer att ligga till grund för beräkning av inte

bara sjukpenning och föräldrapenning utan också av andra dagersätt-

ningar, nämligen havandeskapspenning, rehabiliteringspenning, smittbärarersättning och närståendepenning.

De nya reglerna bör träda i kraft den 1januari 1998. l pågående ersättningsfall bör inte ersättningen sänkas med anledning av de nya reglerna.

1¶Inledning

1.1

Uppdraget

I uppdraget enligt de ursprungliga direktiven den 27 juni 1996 ingår att göra samlad översyn inkomstbegreppet i de författningar

en av

reglerar olika bidrags- och socialförsäkringsförmåner. Utredasom

skall analysera nuvarande regler och redovisa förslag till så långt ren möjligt regler för hur inkomst skall beräknas. En mål-

gemensamma sättning bör vara ett system där anställda, egna företagare, ägare till fåmansbolag och de i olika former kombinerar anställning med

som att företagare ett likvärdigt sätt kan åtnjuta de bidrags-

vara egna och socialförsäkringsförrnåner som finns. Det nya systemet skall vidare vara lätt att administrera. I direktiven nämns fyra ersättningar där det finns ett behov en samordning av de olika inkomstun-

derlagen, nämligen sjukpenning, bostadsbidrag, bostadstillägg till

pensionärer BTP och underhållsstöd.

Utredningen skall också analysera de ekonomiska effekterna för den offentliga sektorn som kan vara förenade med ett mer enhetligt inkomstbegrepp. Även ekonomiska effekter för den enskilde skall analyseras. Förslaget får inte leda till att statens utgifter ökar.

Enligt tilläggsdirektiv till utredningen den 28 november 1996 skall utredningen föreslå regeländringar som från och med år 1998 innebär bruttobesparing på 1 230 miljoner kronor per år. Av

en beloppet skall besparing om 980 miljoner kronor föreslås genom

en förändringar av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst SGI.

Utgångspunkten för utredningens översyn av SGI-reglema skall enligt direktiven vara att beräkningsunderlaget så långt det är möjligt skall relaterat till faktiskt inkomstbortfall. För den som

vara saknar en dokumenterad inkomst av förvärvsarbete vilken bortfaller vid sjukdom bör ersättningen kunna baseras tidigare inkomster av förvärvsarbete under en viss tidsperiod. De regler som föreslås skall uppfylla den enskildes behov av en väl fungerande försäkring där var och en kan tillförsäkra sig kunskaper om både rättigheter och skyldigheter. Administrationen av försäkringen skall vara enkel och

undantag från de övergripande principerna bör så långt det är möjligt

undvikas. Administrativa konsekvenser samt kostnadseffekter av de

föreslagna regeländringama skall belysas. Utredningen skall föreslå

grundläggande principer för vilka kvalifikationsvillkor som skall gälla för SGI samt de grundläggande principer som bör gälla för rätten att behålla SGI under tid som förvärvsarbete inte utförs. I detta sammanhang skall särskilt beaktas reglerna i samband

med ar-

betslöshet, studieledighet och föräldraledighet.

Utredningen skall också mot bakgrund av den rådande situationen arbetsmarknaden se över det bristande sambandet mellan avgifter och förmåner för dem som har kortare anställningar. Sambandet mellan inbetalda sociala avgifter och utgivna förmåner bör i möj-

ligaste mån upprätthållas. Enligt nya tilläggsdirektiv den 17 april 1997 skall utredningen

föreslå ytterligare besparingar motsvarande 120 miljoner kronor netto per år.

1.2

Utredningsarbetet

Utredningen höll sitt första sammanträde först den 1 oktober 1996 sedan namnen sakkunniga och experter blivit kända. Utredningen har därefter arbetat under stark tidspress och inriktningen arbetet fick delvis ändras sedan besparingskraven tillkommit i slutet

av november 1996. Spelrummet för en samordning förändrades därmed.

När utredningen började sitt arbete förelåg ett riksdagsbeslut om en radikal förändring inom bostadsbidragssystemet fr.o.m. år 1997. Bidraget skulle beräknas på ett preliminärt beräknat inkomstunderlag för hela bidragsåret och en justering i efterhand skulle ske

när taxeringen senare förelåg. Vissa förändringar i inkomstunder-

laget för näringsidkare hade också beslutats. Vidare fanns på riksdagens bord ett förslag om ett helt nytt system för underhållsstöd till ensamstående föräldrar, kombinerat med ett nytt system för åter-

betalningsskyldighet för den underhållsskyldige föräldern. Åter-

betalningsskyldigheten liksom beslutet om utfyllnadsbidrag när

föräldrarna växelvis hade barnet boende hos sig, skulle

vara beroende av barnets och den återbetalningsskyldiges inkomstförhållanden. Även detta system skulle enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1997. På riksdagens bord fanns även ett förslag

nytt inkomstunderlag för beräkning av SGI, som skulle träda i kraft den 1januari 1997. Utredningens analys av gällande regler fick alltså, vad avsåg tre de fyra system som skulle samordnas, ta sikte

både gällande, nyligen beslutade och ännu beslutade regler för inkomstunderlag. Av naturliga skäl begränsade de nya regeländring-

föreslagits av tidigare kommittéer, eller vad avsåg arna, som underhållsstödet av en särskild arbetsgrupp, och genomgått sedvanlig beredning och ett ställningstagande från riksdagens sida, handlingsfriheten för vår utredning. Samordningsarbetet inriktades därför inledningsvis en relativt begränsad samordning av inkomst- och hushållsbegrepp mellan de olika systemen. Att förändringarna i inkomstunderlagen i de övriga regelverken också varit motiverade av statens behov av att spara på utgifterna inom dessa system, medan några besparingar på inkomstunderlaget inte gjorts inom BTF-systemet, bidrog till att vi efter våra första tilläggsdirektiv fick i stället inrikta vårt samordningsarbete en i stort sett total samordning av BTP-systemet med bostadsbidragssystemet.

Flera tidigare utredningar har konstaterat att det inte går att ha ett gemensamt inkomstbegrepp för sjukpenningförsäkringen och för bidragssystemen, eftersom sjukpenningen skall ersätta en del av arbetsinkomstbortfallet medan man i bidragssystemen alltid tagit hänsyn även till andra inkomster och förekomsten av förmögenhet. I bidragssystemen tar man också i stor utsträckning hänsyn till andra hushållsmedlemmars inkomst och förmögenhet när man beräknar inkomstunderlaget. Detta har dock inte hindrat att man kunnat använda SGI för enjämförelse med de förvärvsinkomster en bidragssökande uppger.

Genom de förändringar som skett av SGI-underlaget sedan den 1januari 1997 har det samband mellan förmåner och skattepliktiga och avgiftspliktiga förvärvsinkomster som man eftersträvat genom skattereformen ytterligare tunnats ut. De inkomster som nu ingår i SGI-underlaget överensstämmer i många fall inte med den försäkrades skatte- och avgiftspliktiga inkomster av tjänst. De kan inte heller ens vid en individuell förfrågan hos skattemyndigheterna på ett säkert sätt särskiljas från andra beskattade tjänsteinkomster. Däremot är inkom stberäkningen i bostadsbidragssystemet med några få undantag helt samordnad med skattesystemet, vilket stora

ger administrativa vinster och goda kontrollmöjligheter av att rätt bidrag betalats ut. Möjligheten att använda SGI jämförelseinkomst

som en vid bidragsansökningar har med de nämnda förändringarna minskat liksom möjligheterna för utredningen att samordna SGI-underlaget

med övriga inkomstunderlag. Mot bakgrund härav, och med hänsyn till att varje utvidgning av SGI-underlaget för att nå en bättre överensstämmelse med beskattningsreglema skulle medföra ökade

kostnader för sjukpenningförsäkringen, lägger vi inte fram något

samordningsförslag som berör SGI-underlaget annat än undantags- VIS.

Många personer som uppbär bidrag kommer i kontakt med flera system. En förtidspensionär med barn kan t.ex. samtidigt be-

vara

rättigad till bostadstillägg och bostadsbidrag och kan också vara

återbetalningsskyldig för underhållsstöd eller vara berättigad till ett utfyllnadsbidrag. Förutom skillnader mellan de båda bostadsstöden när bostadskostnaden beräknas, finns skillnader mellan de tre bidragssystemen när det gäller vilka inkomster och vems inkomster i hushållet som skall beaktas, hur gemensamma inkomster skall fördelas, för vilken tid inkomster skall beräknas beräkningen

och om är preliminär eller definitiv. Dessa skillnader är svåra både att överblicka och förstå för den enskilde och ger upphov till en rad förfrågningar hos försäkringskassan. Administrationen tyngs också av att flera olika inkomstunderlag måste beräknas.

Om administrationen skall kunna underlättas och kontrollmöjlighetema samtidigt skall kunna ökas, förutsätter detta att så många uppgifter som möjligt kan hämtas maskinellt från socialförsäkringsadministrationens databaser och från uppgifter som överförts från

skattemyndighetema. Detta förutsätter i sin tur inkomstbegrepp

inom bidragssystemen som är jämförbara med begrepp som finns inom skattelagstiftningen. Samordningsarbetet har därför också inriktats på att i möjligaste mån knyta an till denna lagstiftning. Motsvarande har dock av skäl som utvecklats ovan inte kunnat göras beträffande SGI.

Utredningen har också strävat efter att föreslå förändringar utifrån en helhetssyn på de olika bidragssystemen. Vi har haft

som en allmän utgångspunkt att så långt möjligt söka åstadkomma

samma regler för inkomstunderlaget i de olika systemen samtidigt som förenklar administrationen och ökar möjligheten att få kontroll

en av att rätt bidrag utbetalas.

Med ett besparingsbeting i storleksordningen l 350 miljoner kr, förutom de besparingar som de senaste åren gjorts på de kategorier medborgare som kommer ifråga för ersättningar inom de nu aktuella systemen, har vi också försökt inrikta vårt arbete på att få för-

en delningspolitisk profil som i olika situationer tar hänsyn även till de samlade effekterna för individen utifrån helhetsperspektivet in-

komster bidrag skatteeffekter. Inom givna ramar har vi försökt

- inrikta förändringarna i sjukförsäkringen så att försäkringen i förhållande till nuläget ger en riktigare kompensation för inkomstbortfall och också en rättvisare fördelning mellan individerna. Vi har vidare när det gäller kvalifikationskraven och underlaget för förmåner från sjukförsäkringssystemet försökt utforma ett system som i sina huvuddrag ansluter sig till skyldigheten att betala socialavgifter och allmänna egenavgifter till sjukförsäkringen.

Under hela utredningsarbetet har vi haft fortlöpande kontakter och samtal med försäkringskassetjänstemän och tjänstemän Riksförsäkringsverket RFV och Riksskatteverket RSV och därmed fått värdefulla synpunkter. Dessa har inte bara gällt vad som i nuvarande system är administrativt betungande och vilka kontrollsvårigheter som finns, utan också hur nya regler bör utformas utifrån den målsättning som direktiven anger.

Utredningen har även haft kontakter med pensionäremas och företagarnas organisationer.

Utredningens direktiv återfinns som bil. 1-3 till betänkandet.

2 och till

Regler bakgrund nuvarande inkomstbegrepp

2.1

Inledning

I följande avsnitt lämnas en kortfattad redogörelse för hur nuvarande inkomstbegrepp är uppbyggt inom de nu aktuella bidrags- och socialförsäkringsförmånema. Redogörelsen tar närmast sikte på att beskriva hur inkomstbegreppet är uppbyggt med avseende på vilka inkomster underlaget inkomster ingår samt vilken

avser, vems som tidsperiod inkomstunderlaget En detaljerad redogörelse

avser. mer för gällande bestämmelser och deras tillämpning finns i anslutning

till vår analys möjligheterna att samordna bidragssystemen och

av våra förslag till samordning, liksom i anslutning till vår analys av

sjukpenningförsäkringen med angränsande försäkringsförmåner och

våra förslag till förändringar i sjukpenningförsäkringen.

Eftersom tanken på samordning av bidrags- och förmånssystem funnits under mycket lång tid har vi valt att också historisk

ge en tillbakablick ur detta perspektiv tillsammans med redogörelse för

tidigare överväganden om inkomstbegrepp.

2.2

Sjukpenningförsäkringen

2.2.1 Gällande regler

Rätt till sjukpenning förutsätter i regel bl.a. att den försäkrade blivit inskriven som försäkrad hos allmän försäkringskassa, och att den sjukpenningrundande inkomsten SGI uppgår till minst sextusen kronor.

Inkomstunderlaget inom sjukpenningförsäkringen SGI är

fr.o.m. den l januari 1997 den årliga inkomst

i pengar som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare eget arbete antingen

28 Regler och bakgrund till nuvarande...

arbetstagare inkomst av anställning eller annan grund som inkomst annat förvärvsarbete.

Att inkomsten skall beräknas årlig inkomst innebär i princip

som att tillfälliga inkomständringar och inkomstvariationer normalt inte skall påverka SGI.

Enligt RFV:s föreskrifter skall endast sådan inkomst beaktas som den försäkrade kan antas komma att tills vidare få av eget arbete under minst månader i följd eller av eget årligen återkommande

sex arbete.

I praxis har man, beträffande det antagande om varaktigheten av den försäkrades framtida inkomst som skall göras, lagt tonvikten vid den försäkrades egen avsikt.

SGI således uppskattning aktuell årsinkomst i

avser en av en

för eget arbete. För anställda läggs nettoinkomsten, dvs. pengar inkomst efter avdrag för inkomstens förvärvande, till grund för inkomstberäkningen. Avdrag för mindre kostnader t.ex. kostnader för till och från arbetet, görs dock inte. Enkelt uttryckt multi-

resor pliceras anställds månadsinkomst i pengar med faktorn 12 vid

en beräkning av den årliga inkomsten. Vid veckoinkomst multipliceras den genomsnittliga veckoinkomsten i pengar i regel med 52.

För den har inkomst annat förvärvsarbete än anställning

som av egenföretagare gäller särskilda regler. Den skatterättsligt bestämda nettointäkten tjänar här i princip som underlag för SGI, dock med vissa avvikelser.

SGI får inte beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning s.k. jämförelseinkomst. Om företagaren under följd år redovisat en lägre skatterättslig

en av nettointäkt än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete, skall hans/hennes SGI beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering. SGI får dock beräknas till högre belopp än vad som framgår av den skatterättsliga nettointäkten under en verksamhets uppbyggnadsskede eller om andra skäl föreligger, såsom stark skuldbelastning, ändrade förvärvsförhållanden eller tillfälliga förluster.

Den som arbetar i eget fåmansaktiebolag får sin SGI beräknad som för andra anställda, dvs. inkomstunderlaget beräknas i princip

uppburen kontantlön.

Den som vid sidan av anställning driver verksamhet som egenföretagare kan samtidigt ha en SGI grundad inkomst av anställning och en SGI grundad inkomst av eget arbete i rörelsen.

Regler och bakgrund till nuvarande... 29

Vid beräkningen SGI bortser från inkomster över-

av man som stiger sju och en halv gånger basbeloppet.

Med inkomst i pengar avses, förutom lön, vissa andra ersättning-

ar som t.ex. drickspengar, jourersättning, obekvämlighetstillägg,

perrnitteringslön, resultatbonus, tantiem och övertidsersättning. Men i fråga om vissa andra inkomster i har samband med

pengar som förvärvsarbete görs undantag. I inkomstunderlaget för anställds

en SGI bortser man således bl.a. från ersättning för arbete för någon annans räkning under året som inte kan antas uppgå till minst l 000 kronor, semesterlön eller semesterersättning till högre belopp än som motsvarar lön för utfört arbete utan sådan ersättning, skattepliktiga kostnadsersättningar, ersättning från arbetsgivare är

en som bosatt utomlands eller utländsk juridisk arbetet har

en person, om

utförts i arbetsgivarens verksamhet utom riket, lönetillägg betingade

av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet i fråga arbete utförs utomlands den

om som av som av en statlig arbetsgivare sänts till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning, ersättning till idrottsutövare även tränare och funktionärer från ideell förening den under året inte

avses om

kan antas uppgå till minst ett halvt basbelopp och vissa ersättningar från vinstandelsstiftelser.

Med nuvarande utformning SGI är inkomstunderlaget

av visserligen knutet till inkomster av förvärvsarbete. Som framgått ovan omfattar inkomstunderlaget dock även andra ersättningar än kontantlönen, samtidigt som t.ex. lön med utlandsanknytning inte

alltid ingår i inkomstunderlaget.

Under lång tid gällde att SGI beräknades inte endast på lön eller motsvarande ersättningar i pengar utan även naturaförmåner. När systemet med SGI infördes år 1974 grundades den uppskattade årsinkomsten på förvärvsarbete i eller naturaförmåner i form

pengar av kost eller bostad. Senare kom också bilförmån att räknas i underlaget. År 1988 utvidgades regeln ytterligare, varigenom

samtliga då skattepliktiga naturaförmåner kopplade till förvärvsarbete kom att ingå i inkomstunderlaget för SGI. Genom 1990 års skattereform kom rad andra anställningsförmåner att bli skattepliktiga

och därmed också avgifts- och förmånsgrundande i sjukpenningförsäkringen. Till de delar kostnadsersättningar beskattades

som kom dessa också att räknas i SGI, såsom lunchsubventioner, vissa personallån, vissa traktamenten Sådana ingår fr.o.m. den

m.m. 1januari 1997 inte längre i inkomstunderlaget för SGI.

30 Regler och bakgrund till nuvarande...

I förhållande till det skatterättsligt bestämda inkomstslaget inkomst tjänst är inkomstunderlaget vid SGI-beräkningen för

av anställda betydligt inskränkt. I SGI-underlaget ingår

numera mer visserligen inkomster omfattas det skatterättsliga begreppet

som av inkomst tjänst, men det är långt i från fråga om någon över-

av ensstämmelse dem emellan. Inkomsttaxeringen kan dock fortfarande

tjäna vägledning för försäkringskassan om rimligheten anses som en av en åsatt SGI.

2.2.2¶Bakgrund

Före tillkomsten lagen 1962:381 allmän försäkring AFL

av om reglerades den allmänna sjukförsäkringen i lagen den 3 januari 1947

om allmän sjukförsäkring SFL. Sjukpenningförsäkringen omfattade då samtliga sjukkassemedlemmar med minst 1 200 kr i

årsinkomst av förvärvsarbete.

De medlemmar hade årsinkomst av tjänst om minst 1800

som en kr dessutom försäkrade för tilläggssjukpenning. Storleken av

var tilläggsjukpenningen var beroende av i vilken sjukpenningklass medlemmen placerad. Klassplaceringen var i sin tur beroende av

var storleken inkomsten tjänst.

av av

I fråga inkomstberäkningen det som i dag fråga om en

om var uppskattning den förväntade framtida inkomsten och inte om

av fastställande av en inkomst under förfluten tid.

I fråga bedömningen av den försäkrades framtida inkomst ut-

om talade Socialvårdskommittén i sitt betänkande SOU 1944: l 5 bl.a.

följande.

Såsom försäkrads årliga inkomst av förvärvsarbete skall anses

den för år beräknade inkomst i penningar eller naturaför-

måner, han kan antagas komma att tillsvidare åtnjuta av

som

sådant arbete. Vid tillämpningen av den nu föreslagna

- - -

lagstiftningen bör bedömningen den sannolika arbets-

inkomsten taga sikte på tiden ett å två år framåt.

- w -

Inkomsten skall beräknas såsom en genomsnittsinkomst.

Tillfälliga förändringar uppåt eller nedåt böra alltså i princip

tillmätas betydelse. Försäkringsskyddet skall i princip

- --

så nära möjligt anknyta till den inkomst, den vid

som som

varje tidpunkt är avsedd att ersätta i händelse av sjukdom.

Regler och bakgrund till nuvarande... 31

Bestämmelserna om inkomstberäkning överflyttades i huvudsak

oförändrade från SFL till AFL.

Sociabförsäkringsutredningen uttalade i sitt betänkande SOU

1952:39 bl.a. följande.

Till grund för avgörandet av huruvida medlem skall en vara sjukförsäkrad skall i princip läggas den årsinkomst förav värvsarbete, som medlemmen kan komma att antagas att tills vidare åtnjuta. Eftersom sjukpenningförsäkringen grundas en beräknad årsinkomst, skall hänsyn inte tas till tillfälliga inkomstförändringar. En hög inkomst, som kan beräknas utgå endast några månader, skall sålunda inte föranleda någon ändring av sjukpenningförsäkringen, om den inte kan beräknas bli mera regelbundet återkommande. För att - - anpassa sjukpenningförsäkringen efter mera varaktigt ändrade inkomstförhållanden måste sjukkassorna utöva kontien nuerlig kontroll. Denna kontroll bör ske med ledning av senaste uppgifter angående medlemmarnas taxeringar. - - - Om vid denna kontroll framkommer väsentliga oövermera ensstämmelser mellan en medlems sjukpenningförsäkring och uppgifterna i taxeringslängden skall kassan såvitt möjligt efter utredning ändra försäkringens omfattning. Föreligger endast smärre oöverensstämmelser behövs ingen åtgärd från kassans sida. Taxeringsuppgifterna nämligen tid, avser en som ligger ett eller ett par år tillbaka. Den kontroll, som utövas med hjälp av taxeringslängdema, bör sålunda ha till enda syfte att tillse, att medlemmarnas sjukpenningförsäkring i stort sett är riktig.

Inkomstgrundande liksom inkomster förvärvsarbete. Med var nu av inkomst av förvärvsarbete avsågs den inkomst i eller natupengar raförrnåner i form av kost och bostad, försäkrad kunde antagas som komma att tills vidare åtnjuta eget arbete, antingen såsom av arbetstagare i allmän eller enskild tjänst inkomst anställning av eller ock eljest inkomst av annat förvärvsarbete. Inkomst arbete av för egen räkning skulle inte beräknas högre än motsvarade som skälig avlöning för liknande arbete för räkning. annans År 1974 konstruerades sjukpenningförsäkringen Det dåom. varande systemet med sjukpenningklasser ersattes ett system med av sjukpenninggrundade inkomst, SGI, skulle direkt knyta till som an den inkomst sjukpenningen skulle ersätta. Samtidigt gjordes som

sjukpenningen till skattepliktig inkomst.

32 Regler och bakgrund till nuvarande...

Den uppskattade årsinkomsten av förvärvsarbete i pengar eller naturaförmåner i form kost eller bostad skulle utgöra grunden för

den sjukpenninggrundande inkomsten.

Systemet med SGI tillkom efter förslag av Sjukpenningutredningen. I utredningens betänkande Beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet SOU 1972:60 diskuterades vilket

m.m. inkomstunderlag skulle användas. Utredningen anvisade tre

som tänkbara alternativ som underlag nämligen

förvärvsinkomsten under ett föregående kalenderår, dvs. i regel

den inkomst framkommer vid taxeringen,

som förvärvsinkomsten när sjukfallet inträffar, eller den förvärvsinkomst som den försäkrade kan antas få tills vidare.

Att beräkna sjukpenningens storlek enbart på uppgifterna från taxeringen kunde enligt utredningen ge en sjukpenning som många gånger inte utgjorde riktig kompensation vid sjukfall. För att

en komma till rätta med detta måste sjukförsäkringsorganen ges möjligheter att göra avsteg från den taxerade inkomsten. Sådana avsteg kunde beräknas medföra ett betydande merarbete, om man skulle kunna tillgodose den försäkrades intresse att få sjukpenningen beräknad efter den verkliga arbetsinkomsten vid sjukfallet.

Det andra alternativet aktuell förvärvsinkomst när sjukfallet

inträffade bedömdes i praktiken bara kunna tillämpas för arbets-

tagare. För egna företagare måste som regel en annan beräkningsgrund användas. Enligt utredningen krävdes för tillämpningen att uppgifter kunde inhämtas från arbetsgivaren om arbetsinkomstens storlek när sjukfallet inträffade. Den tidsåtgång som skulle krävas för att fastställa den årsinkomst skulle ligga till grund för

som sjukpenningens storlek skulle medföra att utbetalningen kunde försenas avsevärt. Vidare kunde det enligt utredningen uppkomma

situation arbetsgivaren från den försäkraen som ledde till press des sida att få arbetsinkomsten beräknad så fördelaktigt som möjligt i intyg om arbetsinkomstens storlek.

Mot bakgrund de invändningar som kunde riktas mot att

av beräkna SGI enligt något de två första alternativen, stannade

av utredningen för att inte förorda en övergång till något av dessa beräkningssätt.

I prop. 1973:46 vari regeringen föreslog riksdagen att anta systemet med sjukpenninggrundande inkomst SGI anförde departementschefen bl.a. följande.

Regler och bakgrund till nuvarande... 33

Utredningens förslag innebär att den sjukpenning skall som utgå anknyts direkt till den hos försäkringskassan registrerade årsinkomsten utan tillämpning av några sjukpenningklasser. Med årsinkomst avses liksom f.n. den framtida beräknade inkomsten av förvärvsarbete. För att den registrerade - - inkomsten, varpå sjukpenningen grundas, skall bli så rättvisande som möjligt, förordar utredningen att försäkringskassan självmant, i den utsträckning skäligen påkallas, som genom förfrågningar hos de försäkrade och annat lämpligt sätt införskaffar uppgifter om ändringar i inkom

na och andra omständigheter har betydelse i sjukpen-

som ningförsäkringen. Det är avsett att de försäkrade i princip årligen efter förfrågan från kassan skall få tillfälle att lämna aktuella inkomstuppgifter.

Socialpolitiska samordningsutredningen tillsattes år 1975 för att göra en översyn av det socialpolitiska bidragssystemet från samordningssynpunkt. Målsättningen för översynen skulle att vara klarlägga hur långt det socialpolitiska bidragssystemet kunde samordnas i en allmän socialförsäkring. I sitt slutbetänkande En allmän socialförsäkring, modell och riktlinjer SOU 1979:94, behandlade utredningen bl.a. frågan att inom allmän socialom en försäkring söka åstadkomma ett enhetligt inkomstbegrepp. Utredningen, som presenterade en principmodell till allmän socialen försäkring, konstaterade att det helt idealiska inkomstbegreppet inte lär gå att konstruera. Utredningen fann därvid även fortsättatt man ningsvis måste skilja på inkomstbegreppen för inkomstrelaterade ersättningar såsom sjukpenning och inkomstprövade bidrag såsom bostadsbidrag. Inkomstunderlaget för inkomstrelaterade ersättningar skulle enligt utredningens modell utgöras den beräknade förav värvsinkomsten. I inkomstunderlaget för inkomstprövade bidrag skulle förutom förvärvsinkomsten också ingå sådana inkomster som inte är att inkomst arbete, sociala förmåner samt del anse som av av kapital. Därvid skulle förvärvsinkomsten ingå med belopp samma

i inkomstunderlagen.

Utredningen övervägde om den beräknade inkomsten skulle avse förfluten, kommande eller aktuell tid. Härom konstaterade utredningen att det beträffande de flesta inkomstbegrepp självfallet är av intresse att man får så aktuell bild möjligt bidragstagarens en som av ekonomiska förhållanden. Utredningen sig medveten att sa vara om det finns nackdelar med ett inkomstbegrepp i likhet med SGI som bygger på en framtida beräknad inkomst. Ett sådant inkomstbegrepp kan aldrig bli helt exakt. Nackdelarna med att använda den taxerade

2 S01/1097:85

34 Regler och bakgrund till nuvarande...

inkomsten i bidragssammanhang ansåg utredningen dock vara ännu större, bl.a. med tanke på att man då inte använder ett aktuellt inkomstbegrepp. Att bygga beräkningen av ett bidrag på att aktuella uppgifter ekonomiska förhållanden skall lämnas i varje enskilt

om ärende bedömdes också medföra nackdelar. Bl.a. skulle det bli tungrott att administrera. Den största nackdelen var enligt utredning-

att många enskilda måste lämna uppgifter om sina ekonomiska en förhållanden vid flera tillfällen. Utredningen förordade därför ett enhetligt inkomstbegrepp byggt framtida beräknad inkomst

skulle registreras i förväg. Det föreslagna registret borde som innehålla inkomstuppgiñer beträffande alla som är inskrivna i försäkringskassa, dvs. alla över 16 år som är bosatta i riket. Utgångspunkten borde den aktuella inkomsten när uppgiften lämnades.

vara

Inkomstunderlaget för inkomstrelaterade ersättningar, såsom sjukpenning, skulle enligt förslaget utgöras av den beräkande förvärvsinkomsten ett år framöver. För arbetstagare med tämligen

en regelbunden anställningsinkomst året borde utgångspunkten

om,

den aktuella månadsinkomsten, dvs. den månadsinkomst som vara den försäkrade hade när han/hon lämnade uppgiften. Detta skulle dock endast gälla under förutsättning att det fråga för

var om en arbetstagaren normal månadsinkomst. Var så fallet och var inga förändringar kända skulle underlaget bli den aktuella månadsinkomsten brutto multiplicerat med tolv. Skulle den däremot vara onormalt hög eller onormalt låg borde ett genomsnitt uppges. Tillfälliga inkomster som inte beräknades återkomma skulle inte tas med.

För vissa kategorier fann utredningen att särskilda problem förelåg i fråga att fastställa inkomstunderlag. Det gällde t.ex.

arbetslösa, sjuka eller genomgick utbildning antingen dem som var när inkomstuppgiften lämnades eller senare under den tid som inkomstunderlaget skulle gälla. Hur skulle ta hänsyn till sådana

man omständigheter gick utredningen inte på i detalj. Utredningen framhöll att det fanns vissa regler härom i AFL och i anvisningar från RFV, SGI-skyddade tider, och hänvisade till att frågor

t.ex. om

detta slag ingick i Sjukpenningkommitténs uppgifter. Utredningav en påpekade dock att det måste finnas möjlighet att få behålla ett inkomstunderlag grundas förvärvsinkomst under arbets-

som uppehåll av olika slag.

Även med oregelbundna inkomster, deltids-

i fråga om personer och delårsanställda samt i fråga om egenföretagare fann utredningen speciella problem i fråga att fastställa inkomstunderlag. Beträf-

Regler och bakgrund till nuvarande... 35

fande först nämnda kategorier fann utredningen det önskvärt att inkomstunderlaget beräknades sätt sig det avsåg

samma vare deltidsarbetande eller andra och att eventuella särlösningar för deltidsarbetande inriktades på beräkningen av ersättningen.

I fråga om kategorin företagare kunde man enligt utredningen överväga en regel som anknöt till vilken inkomst en anställd i motsvarande ställning har, t.ex. ersättare för företagaren. Skulle

en en framtida beräknad inkomst vara inkomstunderlag också för egenföretagare torde det, enligt utredningen, emellertid nöd-

vara vändigt att använda vissa schablonberäkningar, eftersom det i allmänhet är mer eller mindre omöjligt att göra exakt

en uppskattning av den framtida inkomsten. Utredningen fann då att

man hade att välja att antingen utgå från nettointäkten rörelsen och

av göra en jämförelse med de senaste årens taxeringar eller att jämföra med vad en anställd i motsvarande ställning har för inkomst. För att undvika otillfredsställande resultat i enskilda fall borde det dock finnas en möjlighet att göra avsteg från schablonberäkningen. När det gällde inkomstunderlaget för företagare måste också

egna man uppmärksamma sambandet mellan avgifter och förmåner. Härom anförde utredningen bl.a. följande SOU 1979:94 190

F.n. utgår man från taxeringen vid beräkning egenföre-

tagares sjukförsäkringsavgift och inte från SGI. Avgifter och

förmåner kommer således att beräknas på olika underlag inom sjukförsäkringen i den mån man tillåter att SGI avviker från den taxerade inkomsten.

Om sjukförsäkringsavgiften även i fortsättningen kommer

att beräknas på grundval av taxeringen det därför

synes vara svårt att komma ifrån utgår från den beräknade

att man nettointäkten av rörelsen när egenföretagarens inkomstunderlag skall bestämmas. Detta innebär visserligen

att man

gör visst avsteg från principen att endast inkomst beror

som på den egna arbetsinsatsen skall påverka inkomstunderlaget.

Å andra sidan upprätthålls sambandet mellan avgift och

förmån. Alternativet är att beräkna inkomstunderlaget för

inkomstrelaterade ersättningar efter jämförelse med

en an-

ställda i liknande situationer och i gengäld beräkna avgiften med ledning av detta inkomstunderlag. Detta innebär emeller-

tid en betydande komplikation systemet dels den

av genom

särskilda avgiftsberäkningen, dels att ett annat under-

genom

lag måste fastställas för inkomstprövade bidrag.

De uppgifter den försäkrade lämnar sin beräknade

som om

inkomst under det kommande året bör, utgår från

om man

nettointäkten, jämföras med de senaste årens taxerade in-

komst. Ar avvikelsen stor mellan den uppgivna inkomsten

36 Regler och bakgrund till nuvarande...

och genomsnittet av t.ex. de senaste tre årens taxerade in-

komst bör sistnämnda genomsnitt med vissa schablontillägg

i stället bilda inkomstunderlag i den mån den försäkrade inte

kan tillfredsställande motivera skillnaden.

Socialpolitiska samordningsutredningens förslag i fråga om

inkomstbegrepp ledde inte till något lagförslag från regeringen. I

proposition 1982/83:3 samordningsfrågor inom det socialpoli-

om tiska bidragssystemet hänvisade departementschefen till att inkomstbegreppet behandlades i både Bostadsbidragskommittén och Sjukpenningkommittén och ansåg att ett definitivt ställningstagande till vilket inkomstbegrepp som kunde anses lämpligast och samtidigt mest användbart inom olika bidragsformer därför borde anstå.

.Sjukpenningkommittén tillkallades år 1978 för att göra en översyn

sjukpenningförsäkringen. I sitt delbetänkande Sjukersättningsav frågor SOU 1981:22 behandlade kommittén frågan om dåvarande regler rörande SGI borde ändras, fann att detta inte var påkallat.

men Grundprincipen i sjukpenningförsäkringen borde enligt kommittén

att förlust förvärvsinkomst skulle ersättas med ett så vara en av aktuellt belopp möjligt. I valet mellan de tänkbara alternativen

som förvärvsinkomst under viss förfluten tid, t.ex. den senast taxerade inkomsten, inkomsten vid sjukfallets inträdande eller den inkomst

den försäkrade kunde väntas få under den närmaste tiden, fann som kommittén alternativet med beräknad framtida inkomst mest

en tilltalande, en omfattande utredning i varje särskilt fall skulle

om kunna undvikas.

Om kommittén sålunda fann att inkomstunderlaget inte borde

ändras, gällde detta inte själva sjukpenningberäkningen. Fördel-

ningen SGI över 365 kalenderdagar fann kommittén vara en

av väsentlig orsak till påtalade brister i kompensationshänseende. Ett bättre resultat skulle enligt utredningen erhållas, i stället

om man fördelade SGI efter det beräknade antalet arbetsdagar per år för den försäkrade och sjukpenning endast utgick för dagar då den försäkrade skulle ha varit i arbete, om inte sjukdom förhindrat detta.

I sitt slutbetänkande Egenföretagares sjukpenning, m.m. SOU 1983:48 behandlade kommittén egenföretagares framtida sjukpenningförsäkring och övervägde olika alternativ till ändring i sjuk-

penningskyddet för egenföretagama. Därvid sade sig kommittén ha

strävat efter att finna den lämpligaste lösningen inom ramen för en obligatorisk försäkring för inkomstbortfall och med en i förväg registrerad sjukpenningrundande inkomst SGI. Kommitténs slutliga bedömning att framtida sjukpenningförsäkring för

var en

Regler och bakgrund till nuvarande... 37

egenföretagare borde återfinnas i en förbättrad tillämpning av det bestående "allomfattande" systemet. Kommittén menade att genom att man tog hänsyn till de möjligheter som redan stod till buds i AFL och genom RFV:s författningar, torde det i många fall gå att få en smidigare och mer rättvisande tillämpning. Detta gällde t.ex. möjligheten att justera den taxerade inkomsten med hänsyn till vissa avdrag och möjligheten att lägga en jämförelselön till grund i fall av uppbyggnad av en rörelse eller fall av stark skuldbelastning. En flexiblare tillämpning skulle enligt kommittén kunna åstadkommas genom ökad information och utbildning om gällande bestämmelser.

Kommittén konstaterade beträffande sjukpenningförsäkringens syfte att det vid införandet av AFL mycket starkt betonades att sjukpenningförsäkringen och de övriga delarna av socialförsäkringen skulle utgöra ett enhetligt system, ägnat att genom sina olika komponenter skänka den enskilde ett i det hela tillfredsställande skydd mot de ekonomiska följderna av sjukdom, ålderdom och försörjares frånfalle prop. 1962:90 s. 269. Kommittén framhöll att sjukpenningförsäkringen väsentligen var avsedd att ersätta det inkomstbortfall, som blev följden av arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Uppstod vid sjukdom inget inkomstbortfall, t.ex. genom att avkastning alltjämt uppbars från tillgångar i form av fastigheter eller rörelse kapitalinkomster, även då den försäkrades egen arbetsinsats minskade eller upphörde vid sjukdom, saknades således behov av det skydd som sjukpenningförsäkringen skulle utgöra. Det sagda innebar emellertid inte att ett förvärvsarbete, huvudsak-

vars

liga inriktning gällde t.ex. omsättning av förmögenhetstillgångar

som enbart gav kapitalinkomst, skulle undantaget från prin-

vara cipen om försäkringsskydd. Arbetsoförmåga grund sjukdom

av kunde i detta fall leda till att omsättningen gick ned och framtida kapitalinkomster uteblev. Kommittén anmärkte vidare att som en följd av inkomstbortfallsprincipen hade det ansetts att vid beräkning av sjukpenning för egenföretagare skulle inkomst av eget arbete inte räknas högre än som motsvarade skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Härigenom hade det hävdats att i huvudsak

man undvek den inverkan inkomstens storlek som utövades av rörelsekapital m.m. SOU 1944:15 s. 213. Denna princip upptogs redan i 1919 och 1920 års lagförslag och infördes

i 1955 års lag om allmän sjukförsäkring. Tanken att genom denna jämförelse försöka finna en möjlighet att eliminera inverkan av kapitalinkomst, spekulation och andra omständigheter är oberoende den

som av

38 Regler och bakgrund till nuvarande...

enskildes arbetsinsats gick enligt kommittén längre tillbaka än principen om jämställdhet mellan egenföretagare och löntagare.

Som utgångspunkt för sina överväganden konstaterade kommittén vidare att sjukpenningförsäkringen inte fick leda till överkompensation. I förarbetena till AFL prop. 1953:178 s. 141 hade principen att den försäkrade inte genom sjukpenningen fick försättas i bättre ekonomiskt läge än då han/hon var frisk slagits fast.

Mot bakgrund av bl.a. dessa utgångspunkter skissade kommittén olika alternativ till en förändrad försäkring för egenföretagare.

Som två huvudalternativ tittade man en försäkring för inkomstbortfall och en efter en allmän behovsprincip eller för annat ändamål konstruerad försäkring.

Huvudaltemativet försäkring för inkomstbortfall delade man upp i alternativen:

A. Obligatorisk försäkring omfattande även egenföretagare. B. Obligatorisk försäkring för egenföretagare bibehålls till viss del

och kompletteras med en frivillig försäkring. C. Egenföretagare ansluts inte obligatoriskt till den allmänna

försäkringen, men en frivilligförsäkring tillhandahålls inom

dennas ram samt D. Försäkring sker helt utanför den allmänna försäkringens ram,

dvs. egenföretagare får genom anskaffande av privata sjukförsäkringar sörja för skyddet mot inkomstbortfall vid sjukdom.

En obligatorisk försäkring kunde enligt kommittén vara utformad

enligt något av följande alternativ:

A. Försäkring med en SGI grundad enbart på den taxerade in-

komsten. B. Försäkring med en SGI grundad den taxerade inkomsten

sedan hänsyn tagits till vissa skattemässiga avdrag. C. Försäkring med en SGI grundad den försäkrades arbetsinsats.

Arbetsinsatsen skulle kunna bedömas med hänsyn antingen till

den individuella rörelsens omfattning eller efter jämförelse med

någon närliggande kategori arbetstagare jämförelselön. D. Försäkring med en SGI grundad en kombination av taxerad

inkomst och en jämförelselön, dvs. den ordning som gällde då

och fortfarande.

Regler och bakgrund till nuvarande... 39

Som utgångspunkt för dessa alternativ A-D skulle SGI

som tidigare vara en beräknad framtida inkomst resp. arbetsinsats, varvid SGI skulle förhandsregistreras.

Som ett ytterligare alternativ E kunde kommittén tänka sig att man övervägde att inte förhandsregistrera SGI utan utreda inkomstbortfallet i varje särskilt fall vid arbetsoförmågans inträde. Uppskattning av inkomstbortfallet skulle därvid kunna göras med ledning av något av alternativen A-D.

Beträffande dessa olika alternativ fann kommittén bl.a. följande. En enbart på den taxerade inkomsten gjord beräkning gav inte i alla fall ett rättvisande resultat. Den taxerade inkomsten byggde uppgifter från förfluten tid två år gamla förhållanden. Nettointäkten av rörelse hade i sig stora inslag av kapitalinkomst, varvid sjukpenning inte längre skulle utgå efter principen ersättning för

om bortfall av förvärvsarbetsinkomst och man skulle komma i konflikt med principen om förbud mot överförsäkring. För att komma till rätta med dessa brister skulle det krävas delade den

att man upp taxerade inkomsten så att "kapitaldelarna" identifierades och eliminerades, vilket i sin tur skulle kräva mycket administration. En SGI som baserades huvudsakligen taxerad inkomst skulle för övrigt

en strida mot de principer för inkomstunderlag Socialpolitiska

som

samordningsutredningen gett uttryck för.

Kommittén fann också att det inte ett möjligt alternativ att på

var ett konsekvent sätt vid beräkningen justera den taxerade inkomsten, så att den bättre svarade mot sjukpenningförsäkringens behov. Måhända skulle man kunna avgöra vilka intäkter och kostnader

som har överhängande kapitalinslag, och således borde bortses från

som för att få fram ett underlag endast avsåg inkomst förvärvs-

som av arbete. Det bedömdes dock medföra ökad administrativ belast-

en ning med mer inslag av granskning deklarationer än i

av m.m. dåvarande ordning. Med en ordning med justerad taxerad inkomst skulle också följa de nackdelar i fråga bristande aktualitet

om som allmänt kan riktas mot ett sådant underlag. En justerad taxerad

en inkomst beräknad SGI skulle också beroende de förändring-

vara av ar som görs inom skattesystemet och i skattereglerna.

Alternativet att låta SGI för egenföretagare enbart fastställas efter en jämförelseinkomst fann man inte utan nackdelar. Det

vara bedömdes kunna medföra svårigheter att i de olika fallen finna

en passande jämförelseinkomst. Den grad schablonisering

av som systemet skulle kräva skulle också kunna uppfattas stelbent.

som Vidare kunde uppstå bedömnings och kontrollsvårigheter, t.ex.

nya

40 Regler och bakgrund till nuvarande...

beträffande omfattningen den försäkrades förvärvsarbete. Kom-

av mittén tänkte här att man vid fastställande av jämförelseinkomst först måste bestämma vilken arbetsinsats som skulle ligga som underlag för SGI, och därefter knyta den till en viss jämförelselön.

I fråga vilket huvudaltemativen, inkomst- eller behovs-

om av

princip, skulle gälla för sjukpenningförsäkringen fann kom-

som mittén att försäkringen inte borde utformas med tillämpning av någon allmän behovsprincip, dvs. grundsjukpenning, eller ta sikte på att tillgodose några speciella behov utan även framledes utformas

ersättning för förlorad förvärvsinkomst. Kommittén översom en

vägde även möjligheten att låta egenföretagarnas sjukpenningskydd lösas någon form frivillig försäkring, men fann detta

genom av olämpligt. Man bl.a. att faran med ett skydd som inte till alla

angav delar är obligatoriskt och därigenom inte omfattar alla är att vissa väljer att stå utanför. Detta olyckligt också av det skälet att

var sjukpenningförsäkringen är integrerad del av ett större social-

försäkringsrättsligt system, och en frikoppling från en del leder till

samordningssvårigheter med övriga delar. Att bryta ut egenföretagama från övriga delar socialförsäkringssystemet såg kom-

av mittén inte möjligt, utan att det skulle få allvarliga följder för

som övriga socialförsäkringen.

delar av

Sjukpenningkommitténs förslag resulterade i att RFV fick i uppdrag att utfärda anvisningar till kassoma om en mer flexibel tillämp-

ning reglerna i sjukpenningförsäkringen.

Under år har ytterligare förslag om sjukpenningför-

senare säkringen lämnats.

I rapport i juni 1989 RFV ANSER 1989:5 sjukpenningför-

en säkring för egenföretagare utredning och förslag, lämnade RFV

förslag till ett nytt försäkringssystem för egenföretagare.

I rapporten RFV ANSER 1992:4, Översyn reglerna om sjuk-

av penninggrundande inkomst SGI, har verket lämnat förslag om bl.a. särskilda kvalifikationskrav för rätt till sjukpenning, nya regler för beräkning årsinkomst och fastställande av SGI samt för-

av ändrade regler för SGI för studerande.

Riksrevisionsverket RRV har den 13 december 1990 lämnat en

rapport "Vad skall sjukförsäkringen omfatta om kvalifrcerings-

krav, yrkesinriktad rehabilitering m.m."

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har i rapporten En Social Försäkring Ds 1994:81 presenterat ett förslag till principer för hur ett sammanhållet system för olika socialförsäkringar skulle kunna se ut.

Regler och bakgrund till nuvarande... 41

Sjuk- och arbetsskadekommittén SAK har lämnat två betänkanden, ett delbetänkande Försäkringsskydd vid sjukdom SOU 1995: 149 som behandlar rätten till ersättning och beräkning av inkomstunderlag under sjukpenningtid och ett slutbetänkande En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering SOU 1996:113.

De nämnda rapporterna liksom SAK:s förslag, som till delar redan genomförts, kommer att närmare redovisas under kapitel 7

Sjukpenningförsäkringen m.m.

2.3 till m.fl.

Bostadsbidrag barnfamiljer

2.3.1¶Gällande regler

Rätten till bostadsbidrag och bidragets storlek är bl.a. beroende av den sökandes bidragsgrundande inkomst BGI. Utgångspunkten är att det är hushållets ekonomi som skall avgöra om bidrag skall utgå.

I fråga om bostadsbidrag till barnfamiljer bestående av makar

eller jämställda och barn grundas inkomstprövningen på vardera

sökandens inkomster med tillägg för varje sökandes och varje barns förmögenhet samt med tillägg för varje barns inkomst av kapital överstigande 1 000 kr. Barns bidragspåverkande inkomst skall fördelas lika mellan makarna. Oreducerat bostadsbidrag

utgår vid en BGI som för var och en av makar, för vilka en individuell inkomstgräns gäller, uppgår till högst 58 500 kr. För en ensam sökande med barn är motsvarande gräns 117 000 kr. Om BGI är

högre reduceras bostadsbidraget med 20 % av den överskjutande

inkomsten.

I fråga om bostadsbidrag till hushåll utan bam, vilket kan utgå till ungdomar som fyllt 18 år men inte 29 år, sker inkomstprövningen på liknande sätt. Består hushållet av makar eller jämställda, ligger vardera sökandens inkomster jämte tillägg för båda makarnas

egna bidragspåverkande förmögenhet till grund för bidragsprövningen.

Till skillnad från vad gäller bostadsbidrag till barnfamiljer är

som det dock inte fråga om individuella inkomstgränser för den sökande och medsökande maken. Oreducerat bostadsbidrag utges vid

en BGI som för makar tillsammans inte överstiger 58 000 kr. Inkomst-

42 Regler och bakgrund till nuvarande...

gränsen för ensamstående går vid 41 000 kr. Om BGI är högre skall bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

Inkomstunderlaget vid beräkning av bostadsbidrag anknyter till inkomstslagen inom beskattningen. BGI utgörs av summan av inkomst näringsverksamhet och inkomst av tjänst enligt kom-

av munalskattelagen 1928:370 och inkomst av kapital enligt lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt. Vissa avsteg från den skatte-

rättsliga bestämningen av inkomster har dock ansetts nödvändiga,

varför vissa tillägg och avdrag skall göras enligt följande:

BGI-beloppet skall ökas med inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen 1958:295 sjömansskatt, inkomst som

om grund bestämmelserna i 54 § första stycket t kommunalskatte-

av lagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst näringsverksamhet, tjänst eller kapital, studiemedel i

av form studiebidrag och icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kr

av per månad.

BGI-beloppet skall också ökas med belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats avdrag för

genom

avsättning till periodiseringsfond

ökning av expansionsmedel

utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § -

lagen 1962:381 om allmän försäkring

underskott från tidigare beskattningsår, och belopp varmed in- -

komst av kapital har minskats genom avdrag, utom där

realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkom- -

men under beskattningsåret

avdrag har gjorts enligt lagen 1993:1469 om uppskovsavdrag

vid byte av bostad, eller

avdrag har gjorts för negativ räntefördelning -

BGI-beloppet skall minskas med belopp varmed inkomst av

näringsverksamhet har ökats genom

återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodi- -

seringsfond

minskning av expansionsmedel -

Tillägg till BGI skall göras för förmögenhet. Med förmögenhet

avses den beskattningsbara förmögenheten enligt lagen 1947:577 om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privat-

Regler och bakgrund till nuvarande..., 43

bostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Tillägg skall göras med 15 % av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kr, avrundat nedåt till helt tiotusental kr. Här råder således en skillnad

mot vad som gäller i fråga om gränsen för skattepliktig förmögen-

het, vilken fr.o.m. beskattningsåret 1997 går vid 900 000 kr.

Genom den skatterättsliga anknytningen av förrnögenhetsbegreppet beaktas inte företagsfönnögenhet i näringsverksamhet eller i rörelsedrivande fåmansföretag. Sådan förmögenhet kan dock komma att beaktas vid prövningen genom tillämpning den s.k.

generalklausulen i 27 § bostadsbidragslagen. Enligt detta lagrum får

försäkringskassan, om det är uppenbart att sökanden på grund av hushållets inkomst- eller fönnögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det bidrag som kan beräknas enligt lagen, efter särskild utredning avslå en ansökan eller dra eller sätta ned bidraget. Sådant beslut får fattas utan hinder att viss inkomst eller

av förmögenhet inte skall räknas i den bidragsgrundande inkomsten.

Före år 1994 användes ett system för beräkning av bostadsbidrag som innebar att bostadsbidraget grundades på den bidragssökandes inkomster taxeringsåret före bidragsåret. Därefter infördes ett system där bostadsbidraget grundades aktuell inkomst beräknad för en period av 12 månader framåt i tiden. Det gällande systemet

nu för inkomstprövningen trädde i kraft den 1januari 1997.

Aktuell årsinkomst som uppskattas preliminärt och i efterhand avstäms och efterjusteras mot uppgifter från beslutad taxering utgör grunden i det nya inkomstprövningssystemet. Det innebär att bostadsbidrag betalas ut efter ansökan där uppskattad årsinkomst anges. Preliminärt bostadsbidrag beviljas och utbetalas för högst tolv månader, normalt fr.o.m. den månad ansökan inkommit till försäkringskassan.

Preliminärt bidrag kan sättas ned om något förhållande inträffat som kan påverka bidraget. Det preliminära bidraget kan också höjas, vilket kräver en ny ansökan.

Bidraget betalas ut med ett månadsbelopp som avrundas nedåt till närmast jämna hundratal kronor. Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kr för helt år betalas inte ut.

Bostadsbidraget fastställs slutligt på grundval de inkomst-

av uppgifter som Skattemyndigheten fastställer vid taxeringen för det kalenderår det preliminära bostadsbidraget avsett med vissa tillägg

och justeringar. För högt respektive för lågt preliminärt bidrag

korrigeras vid fastställandet det slutliga bostadsbidraget. Ränta

44 Regler och bakgrund till nuvarande...

och avgift skall betalas på återbetalade och utbetalade belopp. Skillnadsbelopp under 100 kr skall inte betalas ut eller betalas tillbaka.

Preliminärt bostadsbidrag skall beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst och skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas. Det innebär att preliminärt bidrag skall beräknas för varje år for sig, i de fall bidrag söks för en period som sträcker sig över två kalenderår. Med hänsyn till att uppgifter om förväntad inkomst för en näringsidkare kan svårare att kontrollera än uppgifter från löntagare,

vara finns en särskild presumtionsregel. Den innebär att för sökande som har inkomst av näringsverksamhet skall denna inkomst antas vara minst lika hög fastställts vid senaste taxeringsbeslut, om inte

som sökanden visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till lägre belopp.

BGI skall avse samma kalenderår som bostadsbidraget och skall anses vara lika fördelad varje månad i kalenderåret. Det innebär att det är hushållets ekonomiska situation sedd över hela året som är avgörande även i fråga om bidrag som bara avser en del av året.

Med nuvarande uppbyggnad av BGI kan man säga att inkomstunderlaget för bostadsbidrag tar sikte att ta med bidragshushållets huvudsakliga inkomster, genom att det innefattar skattepliktiga liksom icke skattepliktiga inkomster samt att förmögenhet beaktas. Men alla hushållets inkomster beaktas dock inte. Av barns inkomster tas endast inkomst kapital överstigande l 000 kr och barns

av förmögenhet med. Inkomst i form av barnpension, underhållsbidrag eller underhållsstöd beaktas inte. För den som studerar tas endast bidragsdelen av studiestödet med i inkomstunderlaget. Bland andra icke skattepliktiga inkomster som inte tas med kan nämnas det allmänna barnbidraget.

2.3.2¶Bakgrund

Bostadsanknutna inkomstprövade stöd har funnits sedan lång tid tillbaka och vilket inkomstbegrepp som skall användas har diskuterats i många sammanhang.

Redan i mitten av 30-talet infördes ett individuellt bostadsstöd till bamrika familjer för att hjälpa dessa till goda bostadsförhållanden. Stödformen, som kallades familjebidrag, utgick i kombination med finansieringsstöd till de fastigheter där dessa familjer bodde. Bi-

Regler och bakgrund till nuvarande... 45

dragen utgick i form reducerad hyra till familjer med minst tre

av barn under 16 år. Familjen skulle vara mindre bemedlad, men någon bestämd inkomstgräns gällde inte. Frågan bidrag bedömdes från

om fall till fall med utgångspunkt i familjens sammansättning, dess inkomst och de olika familjemedlemmarnas särskilda behov.

År 1947 beslöt riksdagen att väsentligt utvidga den krets av familjer skulle komma i åtnjutande av ett särskilt ekonomiskt

som stöd for sitt boende. Detta grundades på förslag av Bostadssociala utredningen. Det individuella bostadsstödet, familjebostads-

nya bidraget, utgick enligt de ursprungliga reglerna till hushåll med minst två barn under 16 år och med en högsta inkomst som ökade med antalet barn. Till början begränsades bidraget till hushåll

en som bodde i nybyggda hus.

Familjebostadsbidraget kompletterades under några år med det s.k. trekronorsbidraget. Detta var ett årligt bidrag motsvarande tre kr/kvm lägenhetsyta till hushåll i nybyggda hus förvaltades av

som kommuner eller allmännyttiga bostadsföretag. Kommunerna fick själva avgöra vilka hushåll som skulle få detta bidrag. Bidragsformen avvecklades i början av 50-talet utan att ersättas av något motsvarande.

År 1958 vidgades familjebostadsbidragens tillämpningsområde så att också familjer med ett barn blev bidragsberättigade. Inkomstgränser och bidragsbelopp höjdes vid flera tillfällen under 1950- och 1960-talen.

Den 1 januari 1969 infördes ett nytt system for individuella bostadssubventioner till bamfamiljerna. Reformen syftade till att bereda barnfamiljer med lägre inkomster ett förstärkt ekonomiskt stöd, utformat så att det också medverkade till att höja familjernas bostadsstandard. Det bostadstillägget bestod dels av en statlig

nya del, dels en kommunal del som delvis var finansierad med statsbidrag. Bostadstillägget inkomstprövat, varvid man använde sig

var

beskattningsbar inkomst enligt senaste taxering. Även förav mögenhet beaktades efter mönster av reglerna for inkomstprövning

kommunala bostadstillägg till folkpension KBT och av m.m. studiehjälpen.

Boendeutredningen tillkallad 1970 för att utreda bostadsbyggandets omfattning och Bostadsfinansieringsutredningen tillkallad 1972 för att göra en översyn av bostadsfmansieringen utarbetade ett gemensamt slutbetänkande Bostadsförsörjning och bostadsbidrag SOU 1975:51 och 52. I detta behandlades bostadsforsörjningen

46 Regler och bakgrund till nuvarande...

inför 1980-talet, ökat hyresgästinflytande och förbättrade bostadsbidrag.

Utredningama konstaterade att de olika förekommande bostadsstöden till barnfamiljer och hushåll utan barn, till pensionärer och till handikappade personer kommit att få väsentligt olika utformning, såsom stora skillnader mellan systemen när det gällde bidragsbeloppens storlek, sättet för inkomstprövning och beräkning

av bostadsutgiften. Vidare fann utredningen att en bristande

samordning rådde mellan systemen för bostadstillägg till pensionärer och till hushåll utan barn. Utredningama såg ett framtida mål

som att skapa ett enda bostadsbidragssystem omfattade alla bidrags-

som berättigade hushåll. Ett sådant skulle exempelvis kunna bygga på principen om en gemensam grundnivå. Alla bidragsberättigade skulle kunna erhålla ett lika stort grundbidrag. Skillnaden mellan hushållen, t.ex. vad gällde antal barn eller förekomsten av handikapp, skulle kunna beaktas olika stora tilläggsbelopp. Utred-

genom ningama fann dock svårigheterna för stora för att på kort sikt samordna systemen, varför de begränsade sin behandling

av bostadsbidragen till att väsentligen förbättringar inom

avse ramen för dåvarande system.

Utredningama diskuterade även en vidgning sammanboende-

av begreppet till att omfatta alla sammanboende med hushållsgemenskap. Frågan kunde emellertid enligt utredningarna inte lösas isolerat inom bostadsbidragssystemet utan förutsatte över-

en mer gripande lösning. De föreslog att frågan skulle behandlas i anslut-

ning till familjelagssakkunnigas förslag till lagreglering ogifta

av sammanboendes ställning.

I fråga om inkomstprövningen utredningarna inne på olika

var möjligheter såsom:

Inkomstbegrepp inom beskattningen -

a. den sammanräknade inkomsten

den taxerade inkomsten

c. den beskattningsbara inkomsten

Beräknad framtida inkomst -

Sjukpenninggrundande inkomst

Utredningama fann dock inte något mått rättvisande

som gav en och entydig bild av den ekonomiska bärkraften hos olika hushåll och ansåg att inte heller denna fråga borde prövas isolerat inom

ramen för bostadsbidragen. Slutsatsen blev att det dåvarande inkomst-

prövningssystemet och inkomstbegreppet för bostadsbidragen tills

Regler och bakgrund till nuvarande... 47

vidare fick accepteras i avvaktan att frågan löstes i ett större sammanhang.

Departementschefen framhöll i proposition 1975/76:145 att det

önskvärt att nå ökad samordning mellan bostadsbidragsvar en systemen och hänvisade bl.a. till att arbetet inom den Socialpolitiska samordningsutredningen kunde visst underlag för framtida beslut

ge i samordningsfrågorna.

År 1979 tillkallades Bostadsbidragskommittén med uppgift att

över bidragssystemet. Kommittén skulle bl.a. överväga om det se fortfarande fanns skäl för bostadsanknytning av stödet. Samtidigt

en tillkallades Familjeekonomiska kommittén med uppgift att föreslå åtgärder för att bättre tillgodose barnfamiljemas och då främst flerbamsfamiljemas behov. Båda kommittéema fann att familjeekonomiskt stöd fortsättningsvis borde lämnas dels i form av barnbidrag och flerbarnstillägg, dels i form av behovsprövat stöd inom bostadsbidragens ram.

Bostadsbidragskommitténs betänkande SOU 1982:58, Bostadsbidragen överlämnades till Bostadskommittén, vilken tillkallades i slutet år 1982 med uppgift att överväga bostadspolitiken inför

av 1980-talets del. Denna kommitté skulle också samlad

senare göra en bedömning förutsättningarna för bostadsförsörjningen på 1990-

av talet.

Bostadsbidragskommittén studerade utförligt olika möjligheter att få fram ett aktuellt inkomstmått uppfyllde rimliga krav

mer som på säkerhet och hanterlighet. Både Bostadsbidragskommittén och därefter Bostadskommittén fann emellertid att inkomstprövningen i allt väsentligt måste grundas på inkomstuppgifter från taxeringen.

Bostadsbidragskommitténs huvudförslag grundades på en ordning där bidragen bestämdes med ett preliminärt belopp med utgångspunkt i hushållets beräkningar av sin inkomst under bidragsåret. En avstämning föreslogs ske samordnat med att den slutliga skatten för inkomståret bestämdes. Den föreslagna ordningen möttes dock avgörande kritik, framför allt från dem som företrädde

av en bidragstagamas intressen. De menade att den föreslagna ordningen skulle bli för dyr och komplicerad, samtidigt det otillfreds-

som var ställande för bidragstagama att inte veta vilka bidrag de var berättigade till förrän två år efter utbetalningen.

Vid sidan huvudförslaget redovisade kommittén ett förenklat

av alternativ, där definitiva beslut skulle fattas redan grundval av de sökandes uppgifter om sina förväntade inkomster.

48 Regler och bakgrund till nuvarande... SOU 1997: 85

Bostadsbidragskommittén föreslog att inkomstbegreppet skulle utgå från en Sammanräknad inkomst vid taxeringen, dvs. summan av inkomst av tjänst, kapital, annan fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet, jordbruksfastighet och rörelse. Bostadskommittén anslöt sig till detta förslag och såg det som en förenkling jämfört med de då gällande reglerna. Bostadskommitténs delbetänkande SOU 1984: 34-36 och slutbetänkande SOU 1986:4-6.

I regeringens proposition l986/87:48 om bostadspolitiken framhöll departementschefen att behovet av bostadsbidrag i första hand skulle bedömas med hänsyn till den sammanräknade inkomsten enligt taxeringen året före bidragsåret. Inkomstunderlaget kom därvid att grundas på den taxerade inkomsten. Till denna skulle läggas en femtedel av bidragssökandens och barns under 17 år förmögenhet till den del denna översteg 90 000 kr om bidragssökanden var gift 180 000 kr. Om bidragsförskott eller underhållsbidrag utgick för barn som berättigade till bostadsbidrag, skulle BGI höjas med förskottet eller bidraget, dock högst med ett belopp som svarade mot 40 % av basbeloppet. Om barnpension utgick skulle BGI höjas med ett belopp som svarade mot 26 % av basbeloppet.

År 1988 omvandlades bostadsbidraget till ett helt kommunalt bidrag med statsbidrag enligt regler fastställdes riksdag och

som av regering. Lagen 1988:786 om bostadsbidrag fick utformning

en som i stort sett överensstämde med tidigare regler för bostadsbidrag. Reglerna innebar att man vid inkomstprövningen utgick från den sammanräknade inkomsten vid taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret med vissa tillägg. Med sammanräknad inkomst avsågs summan av de vid inkomsttaxeringen förekommande inkomstslagen före underskottsavdrag och allmänna avdrag. Om det inte fanns några uppgifter från taxeringen, skulle bidragets storlek bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret. En beräknad inkomst skulle även användas om inkomsten av förvärvsarbete ändrats väsentligt i förhållande till motsvarande inkomst enligt taxeringen. Viss andel av förmögenhet lades till inkomsten. För barnfamiljer gjorde man vidare tillägg för barnpension med ett belopp som motsvarade 26 % av basbeloppet samt tillägg för ett bidragsförskott eller underhållsbidrag med högst ett belopp

som svarade mot 40 % basbeloppet. Barns förmögenhet beaktades

av men inte deras inkomster.

Kommunalekonomiska kommittén föreslog i betänkandet

SOU 1991:98 att hela finansieringen av bostadsbidragen skulle

överföras till staten, och att administrationen skulle överföras från

Regler och bakgrund till nuvarande... 49

kommunerna till de allmänna försäkringskassorna. Riksdagen fattade därefter ett principbeslut om att bostadsbidragens administration skulle föras över från kommunerna till försäkringskassorna den ljanuari 1994 prop. 1992/93:63, bet. 1992/93:BoU5, rskr.l992/93:99.

Boverket hade i en rapport i december 1990 om konsekvenser för bostadsbidragssystemet av ändringarna i skattesystemet föreslagit att

borde gå över till att pröva bidragen mot aktuell inkomst fr.o.m. man bidragsåret 1992. Förslaget innebar att bidraget skulle utges efter en beräknad inkomst under bidragsåret, varefter en avstämning skulle ske mot den preliminära taxeringen avseende bidragsåret, I september 1991 tillsattes en arbetsgrupp inom Bostadsdepartementet med uppdrag att göra en översyn av reglerna för inkomstprövning vid beräkning av bostadsbidrag. Arbetsgruppen föreslog i sin rapport Inkomstprövning av bostadsbidragen 1993 att den bidragsgrundande inkomsten för bidragsåret 1993 skulle fastställas till summan av nettoinkomsten av tjänst, inkomst av kapital utan hänsyn tagen till eventuella avdrag i inkomstslaget samt inkomst av aktiv och passiv näringsverksamhet. Arbetsgruppen fann att för bidragstagare som enbart eller till övervägande del hade inkomst av näringsverksamhet, gjorde de nya avdragsreglerna taxeringen till alltmer osäker

en grund för ett rättvisande inkomstmått. De konstaterade därvid att i 1991 och tidigare års deklarationer behandlades eventuella underskott inkomstslagen rörelse/annan fastighet/ jordbruk så att

av underskotten drogs av som ett allmänt avdrag. Därmed reducerade underskotten aldrig den sammanräknade inkomsten som låg till grund för beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten. För att få ett begrepp som så nära som möjligt skulle motsvara det tidigare gällande inkomstunderlaget vid beräkning av bostadsbidrag skulle underskotten därmed få läggas till nettoinkomsten av näringsverksamheten. Av förenklingsskäl ansåg arbetsgruppen dock att man borde bortse från eventuella underskott i detta inkomstslag.

Utredningen om bostadsbidragens administration, BOAD, hade i uppdrag bl.a. att undersöka möjligheten att gå över till att pröva bostadsbidragen mot aktuell inkomst och att skapa ett system för rullande prövning av bidrag för att undvika en ärendeanhopning vid årsskiften I sitt betänkande Bostadsbidrag enklare rättvisare

- - billigare SOU 1992:89 redovisade utredaren för- och nackdelar med olika lösningar. BOAD hade som huvudsakliga nyheter i fråga om förslag till inkomstbegreppet följande:

50 Regler och bakgrund till nuvarande,...

I BGI skulle, i stället för tidigare begrepp "Sammanräknad -

inkomst" enligt taxeringen, ingå aktuell inkomst av tjänst och

näringsverksamhet såväl aktiv som passiv samt inkomst av

kapital vad gällde inkomstränta, utdelning m.m. Inkomst av realisationsvinst skulle inte längre ingå i BGI

Förrnögenhet skulle inte längre påverka BGI

Inkomstprövningen skulle i första hand grundas på uppgift om -

beräknad inkomst från den som ansöker om bidrag, resp. den som

redan har bidrag men fått förändrade inkomstförhållanden

I fråga om inkomst av tjänst ansåg BOAD att det taxerings-

mässiga begreppet med alla skattepliktiga inkomster och avdragsgilla poster skulle ingå i BGI. I fråga om inkomst av näringsverksamhet borde nettoinkomsten av näringsverksamheten ingå i BGI. Utredaren anslöt sig till sålunda till den ovan nämnda arbetsgruppen inom Bostadsdepartementet som ansåg att man i och för sig

borde lägga till underskottsavdrag, men att man av förenklingsskäl

skulle undvika detta. Vid inkomster hänförliga till inkomstslaget kapital skulle hänsyn inte tas till avdragen, eftersom de ändamål för vilka den enskilde ådragit sig motsvarande skulder e.d. kunde betraktas ensak. Även arbetsgruppen hade föreslagit att

som en dessa avdrag skulle slopas, eftersom den bedömde att dessa avdrag endast omfattade mindre belopp för de aktuella bidragstagama. I fråga om realisationsvinster och realisationsförluster föreslog BOAD att dessa inte skulle medräknas. Motiveringen var dels att vinsten utgör en engångsinkomst, dels att den påverkar bidraget ett senare år än den förvärvas. Den kom således att tillfälligt eliminera eller starkt reducera bostadsbidraget för ett visst år, trots att inkomstförhållandena det året borde berättiga till ett "normalt" bostadsbidrag. BOAD såg två möjligheter att kunna beakta realisationsvinst i BGI men avrådde starkt från dessa, bl.a. med hänsyn till det adminstrativa merarbete som dessa alternativ skulle medföra.

I fråga om förmögenhet lämnade BOAD två huvudaltemativ enligt följande:

Alt.l Förmögenheten slopas helt i BGI 1a Slopandet sker direkt inför det bidragssystemets start.

nya

1b Slopandet sker först när förmögenhetsbeskattningen är

avvecklad.

Regler och bakgrund till nuvarande... 51

Alt.2 Hänsyn tas till förmögenhet via annan uppgift 2a En räntekoefñcient som kunde konstrueras så att den kalkyl-

mässigt gav samma resultat i BGI som räntan plus förmögen-

hetsfaktom gjorde. Den uppgift som behövdes var inkomst-

räntan, fanns tillgänglig hos försäkringskassan. Vid

som

utvecklandet av förslaget såg BOAD dock stora svårigheter

att översätta vad gällande system gav vid förmögenhetsförhöjningen och också administrativa svårigheter.

2b Fastighetsskatten tas bort ur bostadskostnaden.

BOAD stannade för förslaget att inte beakta förmögenhet i BGI. Utredningen påpekade dock att sådan kunde beaktas med tillämp-

ning av generalklausulen.

Förslag till lag 1993:737 bostadsbidrag lades fram i

ny om proposition 1992/93 :174.

I fråga vilket inkomstbegrepp som skulle användas vid

om behovsprövningen innebar 1993 års lag bl.a. följande förändringar:

Inkomstprövningen skulle grunda sig på bidragshushållets -

aktuella förvärvsinkomster beräknade på motsvarande

sätt som

enligt skattelagstiñningen. Man avsåg härmed inkomst av tjänst

och inkomst näringsverksamhet aktiv som passiv. I in-

komstslaget tjänst fick man beakta kostnader för resor mellan

bostad och arbetsplats till den del kostnaderna kunde beräknas

överstiga 5 000 kr. Övriga kostnader i inkomstslaget tjänst fick

beaktas till den del de beräknades överstiga 2 000 kr. I inkomst-

slaget näringsverksamhet fick tidigare års underskott inte

beaktas.

I övrigt skulle följande inkomster beaktas:

Inkomst av kapital överstigande 2 000 kr, dock inte realisa- -

tionsvinst eller statligt räntebidrag. Sjöinkomst.

Inkomst som var skattefri enligt 54 § första stycket f kom- -

munalskattelagen.

Studiemedel i form av studiebidrag. -

Icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kr/månad detta gällde

redan enligt föreskrifter till 1988 års lag. Barns inkomst kapital till den del den översteg l 000 kr.

- av

52 Regler och bakgrund till nuvarande...

Däremot skulle förmögenhet inte längre beaktas. Motivet för detta förslag var att riksdagen hösten 1991 hade beslutat att förmögenhetsskatten skulle slopas. Mot den bakgrunden var det enligt departementschefen inte meningsfullt att för bostadsbidragen regelmässigt ta uppgifter som svårligen gick att kontrollera. Genom att inkomsten av kapital- även barnens skulle ingå i den

bidragsgrundande inkomsten skulle hushållets förmögenhetsförhållanden ändå påverka bostadsbidragets storlek. Undantagsvis skulle det dock finnas anledning att ta hänsyn till större förmögenheter. En särskild bestämmelse infördes, 9§, som föreskrev att om hushållet disponerade över en ansenlig förmögenhet fick bostadsbidraget bestämmas till ett lägre belopp än som följde av reglerna i övrigt. Förslaget skulle också ses i ljuset av den s.k. generalklausulen.

Inte heller underhållsbidrag, bidragsförskott och barnpension skulle längre beaktas. Detta motiverades med att ett särskilt bidrag till ensamstående förälder med barn införts

år 1991. Detta var en direkt ersättning för den särskilda skattereduktionen på 1 800 kr

per år som upphört till följd av skatterefonnen. I enlighet med förslag i prop. 1992/93:74 om ändrade regler för bostadsbidrag 1994 hade detta särskilda bidrag avskaffats och ersatts av det särskilda bidraget inom bostadsbidragssystemet som har en särskild inriktning på ensamstående med barn. Departementschefen ansåg att i linje med dessa överväganden och strävandena att förenkla hanteringen

av bostadsbidragen borde underhållsbidrag och bidragsförskott inte längre påverka den bidragsgrundande inkomsten. Han framhöll att dessa bidrag fyllde funktionen av att vara en ekonomisk garanti för barn till ensamstående föräldrar inte lever tillsammans med

som barnets andra förälder. Om den förälder som inte varaktigt bor tillsammans med barnet dör, är barnet garanterat barnpension på samma nivå som bidragsförskottet. Det var därför enligt departementschefen konsekvent att också ta bort barnpensionen från bidragsberäkningen.

Bostadsbidragsutredningen 95 tillkallades i april 1995 för att göra en översyn av inkomstreglerna m.m. inom bostadsbidragssystemet. Utredningen avlämnade sitt betänkande Bostadsbidragen

effektivare inkomstprövning besparingar SOU 1995: 133 i

december samma år. Flertalet av utredningens förslag har

genomförts genom de nya reglerna för bostadsbidrag fr.o.m. år 1997

pr0p.1995/96:186, 1995/96:BoU11, rskr.1995/96:229.

Regler och bakgrund till nuvarande... 53

Bostadsbidragsutredningen övervägde att använda SGI som bidragsgrundande inkomst, fann att detta inte var möjligt. Som men skäl för denna slutsats angavs bl.a. följande:

Införandet sjuklöneperiod har inneburit att 80 % av alla - av ca sjukfall inte längre handläggs försäkringskassan. I dessa fall av saknas regel uppgift om SGI hos försäkringskassan. som SGI fastställs först i samband med ett ersättningsärende hos kassan. För flertalet försäkrade saknas således uppgift om en aktuell SGI hos försäkringskassan. Nuvarande regler SGI utreds. Bl.a. skall möjligheten att - om fastställa SGI utifrån delvis historiska inkomster utredas av Sjukoch arbetsskadekommittén.

Utredningen ansåg dock att SGI i vissa fall fortfarande kunde användas för att bedöma rimligheten i de inkomstuppgifter som de sökande lämnat. Bostadsbidragsutredningen också inne skulle var att man kunna övergå till att inkomstpröva bostadsbidrag utifrån hushållets disponibla inkomst i stället för hushållets bruttoinkomst. Därvid skulle hushållets disponibla inkomst definieras som hushållets nettoinkomst efter betalad barnomsorgsavgift. Utredningen ställde sig dock tveksam till att använda detta inkomstbegrepp som grund för inkomstprövningen. Den fann bl.a. att därvid måste en betydligt större översyn göras bostadsbidragssystemet än vad utredningen av haft möjlighet att göra. Utredningen övervägde ett system där hushållets potentiella inkomstförhållanden skulle beaktas använde sig av genom att man timlön i stället för årsinkomst vid prövningen. Detta fann utredningen administrativa skäl i praktiken omöjligt. Även system av utformade med syfte att befrämja arbetslinjen diskuterades. Förutom det inkomstprövningssystemet med preliminärt och nya slutligt beräknade bostadsbidrag föreslog utredningen i fråga senare det inkomstunderlag som skulle användas bl.a. följande: om

Förändrad inkom stberäkning för egenföretagare. Utgångspunkten skulle vara dentaxerade inkomsten från näringsverksamheten. Den skulle dock korrigeras för avsättningar till periodiseringsfonder och avdrag för pensionsförsäkring till den del avdraget för försäkringen har överstigit 25 % av basbeloppet. Realisationsvinster skulle inkluderas i BGI. -

54 Regler och bakgrund till nuvarande...

Återinförd förmögenhetsprövning.

- 5,6 % av taxeringsvärdet för perrnanentbostaden skulle inklu- deras i BGI.

Bidragsförskott och underhållsbidrag skulle åter beaktas i BGI.

- Avdragsregler för resor och övriga kostnader skulle samordnas -

med skattesystemet.

Utredningen motiverade förslaget att öka den bidragsgrundande

inkomsten av näringsverksamhet med utgift för pensionsförsäkring

för sökanden eller någon sökanden närstående med att person avsättningar över 25 % av basbeloppet övergår de belopp som

normalt avsätts till avtalsförsäkringar för löntagare.

Regeringen föreslog emellertid i proposition 1995/96:186 att

avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet i form avsättning av av periodiseringsfonder, ökning av expansionsmedel och underskott från tidigare beskattningsâr skulle läggas tillbaka till närings-

inkomsten. Däremot föreslog regeringen beträffande utgifter för

egenpensioner att utgifter intill ett halvt basbelopp skulle läggas tillbaka till näringsinkomsten.

Som skäl härför anfördes prop. 1995/96:186 35 följande. s.

Enligt gällande regler följer i huvudsak beräkningen av

näringsidkares bostadsbidragsgrundande inkomst de regler

som återfinns i den skattelagstiftning gäller för näringssom idkare. Skattelagstiftningen möjlighet till olika resultatger

reglerande åtgärder som i bostadsbidragssammanhang

gynnar näringsinkomster framför andra inkomster. Utredningen pekar att det inte är rimligt att relativt

omfattande möjligheter till resultatreglering inkomster från

näringsverksamhet skall påverka bedömningen av om ett

hushåll behöver stöd för att klara sina boendekostnader eller

inte. Enligt utredningens mening bör vid beräkning den

bidragsgrundande inkomsten i princip samma beräkningssätt

användas för inkomst av näringsverksamhet används för som

beräkning av inkomst av tjänst och kapital. Regeringen delar utredningens bedömning. Löntagare och egenföretagare bör

vid ansökan om bostadsbidrag i största möjliga utsträckning behandlas på ett likvärdigt sätt. Det bör även påpekas att den taxerade inkomsten anses vara ett bristfälligt mått på den ekonomiska standarden bland egenföretagare. Inkomstbegreppet bör ses över inom flera delar bidragsav

och socialförsäkringssystemen. I avvaktan samlad

översyn av inkomstbegreppet bör den bostadsbidragsgrundan-

de inkomsten beräknas utifrån näringsinkomsten justerad för

vissa bokföringsåtgärder i påtaglig grad kan

som mer anses ge

Regler och bakgrund till nuvarande... 55

möjligheter till fördelar för näringsidkare jämfört med löntagare i fråga rätten till bostadsbidrag. Näringsinkomsten om bör ökas med årets avsättning till periodiseringsfonder respektive minskas med årets upplösning av periodiseringsfonder, ökas med avdrag för utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp samt ökas med ökning av expansionsmedel och minskas med minskning av expansionsmedel. Aven avdrag för underskott från tidigare beskattningsår bör återläg- Begränsningen i fråga pensionsutgift har utformats gas. om för att så nära möjligt motsvara vad som gäller för som löntagare.

Bostadsutskottet, bl.a. konstaterade bet. 1995/96:BoUl 1 att de som förordade reglerna att betrakta som tillfälliga i avvaktan en var översyn inkomstbegreppet för egenföretagare inom flera delar av av bidrags- och socialförsäkringssystemen, ansåg att regeringens förslag skulle genomföras. Utredningens förslag att under året uppkomna realisationsom vinster skulle inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten inkomst kapital liksom att avdrag för realisationsförluster under samma av beskattningsår skulle få gehör hos regeringen, liksom att göras vann inga undantag för realisationsvinster till följd fastighetsförav säljning skulle gälla. Dock skulle skattelagstiftningens regler om uppskovsavdrag få gälla. Som motiv för dessa regelförändringar anförde departementschefen prop. 1995/961186 s. 33 följande.

I samband med de förändringar som genomfördes av bostadsbidragen år 1994 undantogs realisationsvinster från kapitalinkomsten vid beräkningen bidragsgrundande inkomst. av Motiven för detta ställningstagande var främst av administrativ karaktär. I det nu föreslagna inkomstprövningssystemet med slutlig avstämning bostadsbidragen kvarstår inte av längre dessa motiv. Inkomster i form realisationsvinster av ökar hushållens ekonomiska bärkraft. Det är därför, främst ur fördelningspolitisk synpunkt, inte rimligt att dessa inkomster skall undantas vid behovsprövningen bostadsbidrag. av Avdrag mot realisationsvinst bör få göras för realisationsförluster i den mån de uppstått under samma år. Realisationsvinster härrör från försäljning av bostad bör särsom behandlas endast i den utsträckning som görs vid beskattningen tillämpning av lagen 1993:1469 om uppgenom skovsavdrag vid byte av bostad. Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing ca 100 miljoner kronor.

56 Regler och bakgrund till nuvarande...

Utredningens förslag om att återinföra förmögenhetsprövningen

vann också gehör. Utredningen föreslog dock att förmögenhetsgränsen för makar och ensamstående skulle olika. Regeringen

vara anförde prop. 1996/961186 s. 30-31 bl.a. följande.

Vid behovsprövning av bostadsbidrag tas i dagens system hänsyn till bidragssökandens förmögenhet endast att

genom förmögenhetens avkastning, med beaktande vissa fri-

av belopp, räknas i den bidragsgrundande inkomsten. Disponerar hushållet över en ansenlig förmögenhet får dock denna, genom den s.k. generalklausulen, beaktas och bostadsbidraget fastställas till ett lägre belopp. Emellertid påverkas bärkraften i de hushåll som har likvida förmögenhetstillgångar inte enbart av den avkastning som kapitalet Aven kapitalet i

ger. sig är en tillgång hushållet kan utnyttja för att hålla

som en tillfredsställande standard. Ur fördelningspolitisk synpunkt är det därför inte acceptabelt att då bostadsbidraget fastställs bortse från de skillnader i stödbehov faktiskt föreligger

som mellan hushåll med utan förmögenhet.

resp.

Vid beräkning förmögenhet bör i detta sammanhang

av bortses från den bostad till vilken bidrag lämnas. Det är i många fall inte möjligt för hushållen att ta i anspråk sådana förmögenhetstillgångar för att täcka löpande utgifter. Dessutom är det knappast rimligt att för ett bostadsstöd ha regler, som i praktiken förutsätter att den bidragssökande skall avyttra den fastighet som används bostad. l gengäld bör

som heller inte skulder för vilka bostaden utgör säkerhet tillåtas minska nettoförmögenheten.

Fönnögenhetsprövningen bör, såsom utredningen påpekat, kombineras med ett fribelopp rimlig nivå, med hänsyn till behovet av viss ekonomisk buffert för oförutsedda utgifter i hushållet. Vidare bör endast viss del hushållets nettoför-

av mögenhet som överstiger dessa fribelopp beaktas.

Vad gäller företagsförmögenhet finns i de gällande förmögenhetsskattereglema undantag som bl.a. innebär att både tillgångar och skulder i rörelsedrivande fåmansföretag utesluts vid beräkning av skattepliktig förmögenhet. Förhållandet gör det svårt att beakta dessa tillgångar och skulder vid förmögenhetsprövningen för bostadsbidrag. Oavsett vilken lösning som skulle sökas skulle handläggningen bli betungande. Regeringen anser därför att det åtminstone tills vidare får accepteras att detta slags tillgångar och skulder inte

omfattas av fömiögenhetsprövningen. Vid tillämpning den

av s.k. generalklausulen i 27 § lagen 1993:737 bostads-

om bidrag, som föreslås finnas kvar oförändrad, kan de däremot beaktas.

Regler och bakgrund till nuvarande,... 57

Riksskatteverket RSV har i sitt remissvar påtalat att verket inte kan tillhandahålla vissa av de uppgifter som krävs för en förmögenhetsprövning, som utformats enligt ovanstående. Detta till följd av att uppgifter om förmögenhet under de 800 000 kronor, som krävs för att det skall utgå förmögenhetsskatt, inte behöver lämnas i deklarationen. Vissa andra remissinstanser har vidare angett att gränsen för den förmögenhet som skall påverka bostadsbidraget bör sättas till en högre nivå än den som regeringen föreslår. Systemet skulle därigenom bli enklare att administrera och kontrollera.

Regeringen anser att det är orimligt att högre nettoförmögenheter inte påverkar utgående bostadsbidrag. Inte minst gäller detta i de fall när förmögenheten byggts upp genom sparande av den inkomst som också används till bostadskostnaden. Eftersom det i skattesammanhang inte finns någon skyldighet att deklarera förmögenhetsinnehav under 800 000 kronor, bör bidragsansökan kompletteras med en uppgift om sådant innehav. Ansvaret för att de uppgifter som lämnas är fullständiga och korrekta skall ligga hos den enskilde.

Förslaget beräknas på årsbasis leda till en besparing på ca 60 miljoner kronor

Beträffande utredningens förslag att bl.a. förmögenhet i egna hem och bostadsrätter skulle beaktas på så sätt att 5,6 % av taxeringsvärdet eller motsvarande inkluderades i den bidragsgrundande inkomsten ansåg regeringen att den förmögenheten skulle beaktas annat sätt än genom att läggas till den bidragsgrundande inkomsten. Regeringen föres|ogdärvid att en schablonmässig procentandel av den skuldränta brutto som avser denna förmögenhet inte skulle få inräknas i den bidragsgrundande bostadskostnaden. Utredningens förslag om att bidragsförskott för ett barn samt underhållsbidrag som överstiger bidragsförskottets belopp skulle inkluderas i den bidragsgrundande inkomsten återkom inte i propositionen. I fråga om avdragsregler för resor och övriga kostnader föreslog utredningen att de skulle vara desamma inom bostadsbidragssystemet som inom inkomstskattesystemet. Regeringen anförde i denna del följande:

Utredningen har betonat vikten av att bostadsbidragssystemet utformas så att inkomstunderlaget är lätt att stämma mot de

av registeruppgifter som finns om bidragstagarnas inkomster. Utredningen framhåller vidare att bostadsbidragen bör beräknas enligt en metod som liknar den används för inkomst-

som skatten för att förbättra kontrollmöjlighetema. Det är också

58 Regler och bakgrund till nuvarande,...

administrativ synpunkt en klar fördel om samma regler kan

tillämpas i bostadsbidragssammanhang som i skattesammanhang.

I bostadsbidragssammanhang gäller fr.0.m. den 1januari

1994 att avdrag för till och från arbete endast får göras

resor

för kostnader som överstiger 5 000 kronor. Inom skattelag-

stiftningen motsvarande gräns vid denna tidpunkt 4 000

var

kronor. Därefter har gränsen i skattelagstiftningen höjts till

6 000 kronor, medan den i bostadsbidragssammanhang fort-

farande är 5 000 kronor.

Det föreslagna nya systemet för inkomstprövning bygger

principen att beskattningens inkomstmått skall vara

bindande, med så få undantag som möjligt. Att ha en annan

avdragsgräns än den gäller vid beskattningen för arbets-

som

och andra vanliga avdragsgilla omkostnader kan med

resor

denna utgångspunkt inte komma i fråga. RFV har anfört att

dessa avdrag orsakar problem därför att det är svårt att i

förväg veta vad skattemyndigheterna kommer att godkänna,

och har ifrågasatt det möjligt att helt bortse från dem

om vore

vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten. Enligt

regeringens bedömning skulle sådan lösning emellertid

skapa en oacceptabel skillnad i behandlingen mellan personer

med och utan sådana kostnader för intäkternas förvärvande.

2.4 till BTP

Bostadstillägg pensionärer

2.4.1 Gällande regler

BTP lämnas med högst 83 % av bostadskostnaden mellan 100 och 4 000 kr i månaden, dvs. som högst kan 3 237 kr per månad 38 844 kr/år betalas ut.

Under åren 1995-1998 kan kommunen besluta att betala ut ett kompletterande belopp till bostadstillägget. Kommunens kompletterande bostadstillägg KKB betalas ut enligt de regler som gäller för den kommun i vilken pennanentbostaden är belägen, dvs. i regel där pensionären är folkbokförd.

Särskilt bostadstillägg SBTP kan lämnas till den uppbär

som BTP eller KKB. Det är också inkomstprövat och betalas ut om den pensionsberättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad högst 5 200 kr understiger en skälig levnadsnivå lägst

Regler och bakgrund till nuvarande... 59

1,22 gånger basbeloppet för den som är ogift och lägst 1,01 gånger basbeloppet för den som är gift.

BTP är en inkomstprövad tilläggsförmån till pension. Inkomstprövningen innebär att rätten till förmånen är beroende den

av försäkrades eller i fråga om gifta pensionärer båda makarnas årsinkomst och förmögenhet.

Vid beräkning av BTP och SBTP med årsinkomst den

avses inkomst för år räknat som den försäkrade kan antas erhålla under den närmaste tiden. I fråga om förmögenhet är det också det aktuella förmögenhetsvärdet som skall ligga till grund för prövningen.

I fråga om makar skall vid beräkning av BTP årsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid beräkning av SBTP skall de inkomster skall

som beaktas beräknas för makarna var för sig.

Inkomstunderlaget vid beräkning av BTP utgörs i princip av alla inkomster, skattepliktiga liksom icke skattepliktiga, som en pensionär kan ha. Inkomstunderlaget vid beräkning SBTP bygger på

av inkomstunderlaget vid BTP-prövningen, varvid tillägg görs för vissa andra inkomster.

Den del av inkomsten som motsvarar folkpension, pensionstillskott och/eller ATP reducerar pensionstillskott beaktas inte

som vid inkomstberäkningen. Detta innebär att den endast har

som sådana inkomster har rätt till BTP med högsta belopp.

Som inkomst vid beräkning av BTP räknas t.ex. ATP, tjänstepension, inkomst av arbete, avkastning kapital och för-

av annan

mögenhet och inkomst av näringsverksamhet. Huvudregeln är att

alla inkomster, även skattefria sådana, skall beaktas vid inkomstberäkningen. Från denna huvudregel finns dock i lagen 1994:308 om bostadstillägg BTPL och i RFV:s föreskrifter ett antal undantag.

Följande inkomster skall inte heller räknas med i inkomstunderlaget vid beräkning av BTP

allmänt barnbidrag,

livränta som avses i 17 kap 2 § AFL den del livränta

av som

enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd

som

någon på grund av släktskap eller svågerlag kan föranledd

vara

att utge,

vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen eller lagen särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa, 4. studiehjälp eller studiemedel enligt studiestödslagen,

60 Regler och bakgrund till nuvarande...

utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, socialbidrag, bostadsbidrag enligt lagen 1993:737 om bostadsbidrag, familjebidrag enligt familjebidragsförordningen 1991:492, ersättning till neurosedynskadade ersättning som avses i lagen 1971:118 skattefrihet för ersättning till neurosedynska-

om dade.

Som årsinkomst skall heller inte räknas inkomst som är avsedd

att vara en kostnadsersättning.

Avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande får göras vid beräkningen. Kommunalskattelagens bestämmelser tillämpas därvid

avdragets storlek. Avdrag för underhållsbidrag till före i fråga om detta make får också göras i den utsträckning som anges i 46 § samma lag.

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäkningen bortses från ett beräknat skillnadsbelopp mellan hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott och den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Utländsk pension beaktas som årsinkomst till den del den ensam eller tillsammans med utgiven folkpension, pensionstillskott och/ eller ATP som reducerar pensionstillskott överstiger de nämnda svenska pensionsförmånema, när dessa beräknas oavkortade.

Härutöver skall enligt RFV:s föreskrifter RFFS 1994:35 som inkomst inte räknas habiliteringsersättning från landsting samt hemsjukvårdsbidrag som utgår från kommun eller landsting.

Enligt föreskrifterna får avdrag även göras för vissa skulder och skuldräntor.

Inkomst av förvärvsarbete skall tas upp med belopp som motsvarar en framtida årsinkomst och bör inte understiga den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten SGI enligt AFL.

I fråga om inkomst av näringsverksamhet skall enligt föreskrifterna den beräknade nettointäkten inkomst.

räknas som

Förutom inkomster i egentlig mening skall enligt BTPL även förmögenhet beaktas vid beräkningen av den försäkrades årsinkomst. Härvid skall som inkomst tas upp en schablonberäknad avkastning av förmögenheten i stället för löpande faktisk inkomst av kapital och annan kapitalinkomst, t.ex. realisationsvinst. Sålunda skall 5 % av förmögenhetsvärdet per år räknat anses utgöra avkastning som skall tas upp som inkomst. Om fönnögenhetsvärdet

efter avdrag för skulder överstiger mer än 60 000 kr för vardera

Regler och bakgrund till nuvarande... 61

maken och 75 000 kr för en ogift pensionär skall som inkomst räknas en avkastning om 10 % på den delen av förmögenheten. Fastighet som är att hänföra till privatbostadsfastighet eller privatbostad i 5 § kommunalskattelagens mening och som utgör pensionärens permanentbostad skall enligt BTPL inte räknas i förmögenheten. Till skillnad från vad som bl.a. gäller vid beräkning av bostadsbidrag till barnfamiljer mil. medräknas förmögenhet i

näringsverksamhet.

Vid bedömning av rätten till SBTP skall följande inkomster beaktas

hälften av den årsinkomst som beräknats för BTP, -

folkpension enligt AFL med undantag för handikappersättning, -

pensionstillskott och ATP till den del pensionen föranleder -

minskning av pensionstillskott, dock att det sammanlagda

beloppet skall minskas med 25 % av basbeloppet, när det är fråga

förtidspension/sjukbidrag,

särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av -

sjukt eller handikappat barn, bostadstillägg enligt BTPL även KKB avses.

Inkomsterna av folkpension och .pensionstillskott enligt ovan skall sammanlagda alltid anses utgöra lägst 1,5 l 5 basbelopp minskat med 2 % för den som är ogift och lägst 1,34 basbelopp minskat med 2 % för den som är gift.

De inkomster som skall beaktas vid beräkning av SBTP skall

nämnts beräknas för makarna var för sig. I detta avseende som skiljer sig beräkningen från den som gäller vid beräkningen av BTP. Vid beräkningen av BTP skall årsinkomsten som nämnts anses utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Detta innebär att 25 % av den årsinkomst som har fastställts vid beräkningen av BTP påförs var och en av makarna vid SBTP.

2.4.2¶Bakgrund

När KBT den 1januari 1995 ersattes av ett statligt bostadstillägg till pensionärer hade kommunala bostadstillägg funnits i drygt 40 år. I 1946 års lag om folkpensionering, vilken trädde i kraft den l januari 1948, infördes ett bemyndigande för kommunerna att besluta att

om utge ett särskilt kommunalt bostadstillägg. Beträffande detta anförde

62 Regler och bakgrund till nuvarande...

departementschefen att det borde erhålla en i viss mån annan karaktär än de dåvarande kommunala pensionstillskotten. Storleken

tillägget borde beroende av såväl den faktiska bostadsav vara kostnaden av pensionstagarens egna resurser i form av in-

som komster och tillgångar. En inkomstprövning skulle därvid ske, men borde dock "- förhandenvaron av en mindre förmögenhet i och

- för sig icke utgöra hinder för tilläggets utgivande" prop. 1946:220. Grunderna för tilläggens beräkning skulle få bestämmas av kommunerna själva.

År 1951 föreslog statlig utredning att det statliga och de

en särskilda kommunala bostadstilläggen skulle slås samman till ett kommunalt bostadstillägg till vilket statsbidrag skulle utgå. Både regering och riksdag anslöt sig till utredningsförslaget. Den 1 juli 1954 trädde reglerna för den formen av kommunala bostads-

nya tillägg i kraft.

När kommunala bostadstillägg till folkpensionärer KBT började utges 1954 ersatte det således form subvention som hade

en av funnits sedan år 1948 och som bestod av dels ett inkomstprövat statligt bostadstillägg, dels ett likaledes inkomstprövat kommunalt tillägg.

"- Att folkpensionerna på detta sätt kompletterades med ett

- bostadstillägg var inte i första hand bostadspolitiskt motiverat. Bakom riksdagens beslut kommunerna rätten att införa KBT

att ge

främst ha legat motivet att göra det möjligt att förbättra synes folkpensionäremas förmåner utan att förbättringen behövde betraktas som fattigvård ---" prop. 1975/76: 145 s. 76.

Samtidigt med lagen 1962:381 om allmän försäkring infördes lagen 1962:392 hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till

om folkpension. Denna byggde i frågan om reglerna för inkomstprövning och inkomstberäkning i allt väsentligt på tidigare gällande regler. 1962 års lag föreskrev att hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg skulle minskas tredjedel av den pensions-

med en berättigades årsinkomst i vad den översteg för den som var gift 750 kr och för annan 1 000 kr samt med ytterligare en tredjedel av årsinkomsten i vad den översteg för den som var gift l 050 kr och för annan 1 400 kr. Med årsinkomst avsågs den inkomst, för år räknat, som personen i fråga kunde antas komma att erhålla under den närmaste tiden. Med inkomst avsågs inkomster av alla slag, såsom ATP, tjänstepension, arbetsinkomst, ränteinkomster och avkastning av fastighet. Som inkomst skulle dock inte räknas allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt AFL till den del

Regler och bakgrund till nuvarande... 63

pensionen jämlikt samma lag föranlett minskning barntillägg,

av livränta eller sjukpenning jämte barntillägg till den del denna avdragits från pension, ersättning på grund sjukförsäkring i

av allmän försäkringskassa eller understöd som någon haft att utge grund av skyldskap eller svågerlag. Fönnögenhetsavkastning skulle beaktas genom att förmögenhet över visst belopp skulle tas med

upp en viss procentsats tio. Värdet av naturaformåner skulle tas

upp enligt regler som regeringen Konungen fastställde.

År 1976 genomfördes lagändring i 1962 års lag innebar

en som att vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen 1973:349 eller utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning inte skulle räknas

i den beräknade årsinkomsten. Som motiv för denna förändring av inkomstbegreppet anges i förarbetena prop. 1975/76:22 14

s. följande.

Det särskilda vuxenstudiestödet som består vuxenstudie-

bidrag och återbetalningspliktiga studiemedel utgår med

samma belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag i form dagpenning och Stimulansbidrag,

av om

han kunnat komma i fråga för sådant bidrag. Vid beräkningen

av utbildningsbidraget och därmed också vid beräkningen av

det särskilda vuxenstudiestödet skall i vissa fall hänsyn tagas

till om mottagaren uppbär pension eller förmån visst

annan av

slag se 17 § arbetsmarknadskungörelsen. Bl.a. skall dag-

penningen till den uppbär hustrutillägg enligt lagen

som 1962:392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension minskas så att den motsvarar skillnaden mellan den dagpenning som normalt utgår och hustrutillägget. Härav följer också riksförsäkringsverket for övrigt har pekat

- som

i sin nyssnämnda skrivelse att särskilt vuxenstudiestöd

och utbildningsbidrag inte bör räknas som inkomst när

man

bestämmer hustrutillägg enligt den nämnda lagen därom.

nyss

1976 års kommunalekonomiska utredning KE U 76 övervägde vilka möjligheter till en ökad samordning som skulle kunna föreligga mellan systemen for KBT och de statskommunala bostadsbidragen. Mot bakgrund av tekniska svårigheter och svårbedömbara kompensations- och finansieringsfrâgor bedömde utredningen att ytterligare utredning skulle krävas och fann sådan utredning inte låg inom

att en ramen för det egna utredningsarbetet. Utredningen förordade

en samordning mellan KBT och de statskommunala bostadsbidragen bl.a. vad gällde nivån for den övre statsbidragsgrundande hyresgränsen i systemen. Departementschefen prop. 1978/7995 ansåg visserligen fullständig samordning de två bostads-

att en mera av

64 Regler och bakgrund till nuvarande...,

bidragssystemen borde eftersträvas sikt, men fann inte heller att det då möjligt att få till stånd en fullständig samordning av

var reglerna för de båda bostadsbidragssystemen.

Den 1juli 1989 ändrades inkomstprövningsreglerna för KBT på så sätt att inkomst tjänst för ålderspensionär inte längre skulle

av reducera bostadstillägget. Fr.0.m. den 1 januari 1991 skulle man vidare bortse från inkomst aktiv näringsverksamhet. Av för-

av arbetena till dessa förändringar i inkomstunderlaget för KBTprövningen prop. 1988/89:46 och 1989/90: 145 framgår att motivet

att öka utbudet av arbetskraft på arbetsmarknaden. Förslaget var tillkom i tid då brist arbetskraft hade uppstått stora delar av

en arbetsmarknaden. Denna brist på arbetskraft hade vuxit till ett allvarligt problem för den svenska ekonomin. Enligt departementschefen fanns det skäl talade för att sådan bristsituation på

som en arbetsmarknaden riskerade att bli ett mer återkommande problem i ett långsiktigt perspektiv. Mot den bakgrunden var det enligt

mer departementschefen nödvändigt att överväga olika åtgärder som skulle reducera de hinder då fanns för ett Ökat utbud av arbets-

som kraft, inte minst de ekonomiska incitamenten för förvärvsarbete.

Vid denna tidpunkt gällde för KBT att för en pensionär med låg inkomst trappades KBT-beloppet vid stigande inkomst med ca

av en 33,3 inkomstökningen. Sammantaget med inkomstskatte-

% av effekter den s.k. marginaleffekten vid en ökning av förvärvs-

var inkomsten för dessa pensionärer mellan 92 och 95 %.

Ändringen i KBT-reglema följdes senare av en ändring i skattereglerna som innebar att arbetsinkomster inte heller skulle reducera det särskilda grundavdraget för pensionärer.

Den 1 januari 1991 tillkom en annan ändring av KBT-prövningen. Innehav privatbostadsfastighet eller privatbostad skulle

av inte längre beaktas. Sådan egendom undantogs därvid från inkomstunderlaget såväl vid förmögenhetsberäkningen som vid beräkning

inkomst i form avkastning. Ett motiv för dessa förändringar av av

ha varit önskemålet om att förenkla försäkringskassornas synes hantering. Departementschefen konstaterade prop. 1989/90: 145 att det adminstrativa arbetet hos försäkringskassorna med att inhämta uppgifter om dessa fastigheter och utföra de nödvändiga beräkningarna för att fastställa förmögenhetsvärdet i få fall ledde till någon förändring KBT. Att bortse från detta förmögenhetsvärde

av i KBT-hanteringen skulle leda till att den helt övervägande delen av KBT-tagama skulle få oförändrad eller en smärre höjning av KBT.

Regler och bakgrund till nuvarande... 65

Särskilt kommunalt bostadstillägg SKBT enligt den numera upphävda lagen 1991:162 om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension infördes år l991s0m ett komplement till KBT. Det avsåg att kompensera pensionärer med ingen eller låg ATP för boendekostnadsökningar utöver dem som den då nyligen genomförda skatterefonnen medfört, dvs. sådana ökningar som inte motsvarats höjda kommunala bostadstillägg. SKBT skulle fylla ut

av skillnaden mellan sidan den pensionsberättigades allmänna

å ena pension och övriga inkomster enligt reglerna för beräkning av årsinkomst vid prövning av KBT och å andra sidan socialbidragsnormen. Från inkomsten skulle göras avdrag för skälig boendekostnad. Vid inkomstberäkningen togs hänsyn till marginalskatteeffekter enligt schablon.

Bl.a. Följande uttalanden i proposition 1990/91 19 om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension kan ge en vägledning om skälen för bestämmelsemas utformning. I den allmänna motiveringen avsnitt 4.1, om utformningen av det särskilda kommunala bostadstillägget anförde departementschefen bl.a. följande.

Vid utformningen det särskilda bostadstillägget behöver

man beakta skillnaden mellan den del av pensionen som

understiger det särskilda grundavdraget vid inkomstbeskattningen och den del som överstiger samma grundavdrag. Pensionsbelopp som understiger det särskilda grundavdraget kan schablonmässigt anses fritt från marginalskatteeffekt, medan överskjutande del av pensionen ger marginalskatteeffekter. Dessa marginalskatteeffekter består av kommunalskatt och minskar särskilt grundavdrag. Om kommunalskatten

är 30 % och det särskilda grundavdraget avtrappas mot 65 %

av den del av pensionen som för en ensamstående överstiger

1,5 basbelopp, blir ett genomsnittligt värde på denna margi-

nalskatteeffekt 50 %. Till dessa förhållanden bör hänsyn tas

när reglerna för inkomstberäkningen bestäms.

Särskilt kommunalt bostadstillägg bör därför utges enligt

följande modell med inslag av schablonberäkning.

Pensionärens folkpension och pensionstillskott samt ATP,

till den del den reducerat pensionstillskottet, och i före-

kommande fall, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av

sjukt eller handikappat barn läggs samman med 50 % av den

framräknade årsinkomsten för KBT. Vid beräkning av års-

inkomst för en förtidspensionär avgår från pensionstillskottet

ett belopp som utgör 25 % av basbeloppet, dvs. vad som

schablonmässigt svarar mot skatten den del av pensions-

tillskottet som är högre än för en ålderspensionär. Det

sammanlagda beloppet för folkpension, pensionstillskott och

3 SO/1097:85

66 Regler och bakgrund till nuvarande...

ATP, till den del den reducerat pensionstillskottet, beräknas alltid till lägst 1,5 gånger basbeloppet för den som är ogift och till lägst 1,325 gånger basbeloppet för den som är gift.

Från det sålunda framräknade beloppet dras pensionärens bostadskostnad till den del den anses skälig enligt kommunens regler vid prövning av socialbidrag. Uppstår därvid ett underskott i förhållande till kommunens socialbidragsnorm utbetalas detta belopp som särskilt kommunalt bostadstillägg.

En komplikation vid användande av KBT-underlaget för uträkningen av särskilt KBT är att arbetsinkomst vid sidan av ålderspension inte kommer att medräknas och att hänsyn till denna inkomst inte kan tas för uträkning av den nya förmånen. Då det emellertid är nödvändigt att använda tillgängligt underlag för uträkningen och att utbetalningar måste kunna verkställas utan omständlig administration blir det nödvändigt att bortse från eventuellt förekommande arbetsinkomst.

En annan fråga är i vad mån innehav av förmögenhet skall inverka på rätten till den nya förmånen.

Det finns vissa skäl att införa en särskild förmögenhetsgräns och att sätta denna gräns relativt lågt och därvid anknyta till principerna vid bedömning av rätt till socialbidrag.

Vad som talar emot en sådan ytterligare förmögenhetsprövning vid bestämmande rätt till särskilt kommunalt

av bostadstillägg är, att hänsyn redan tagits till avkastningen av förmögenhet vid bedömningen av rätten till ordinärt KBT.

Innehav av förmögenhet bör sålunda inte inverka på rätten till särskilt kommunalt bostadstillägg annat sätt än vad som sker vid beräkning av årsinkomst för ordinärt KBT.

I förarbetena till de nuvarande reglerna prop. 1993/94:174 44

s. hänvisas till att reglerna i huvudsak motsvarar de stadganden

som angavs i lagen 1991:162 om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension. Samtidigt med att SKBT infördes, tillsattes kom-

en mitté med uppgift att se över hela systemet med kommunala bostadstillägg. Kommittén antog namnet KBT -utredningen, Förslaget att ersätta det kommunala bostadstillägget till pensionärer KBT med ett statligt stöd till pensionärer lades fram av KBT-utredningen i slutbetänkandet Bostadsstöd till pensionärer SOU 1992:21. Utredningen föreslog att bostadsstödet till pensionärer skulle frikopplas från pensionssystemet för att i framtid kunna integreras med

en bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. Utredningen aktualiserade frågan om ett förhöjt bostadsstöd till handikappade pensionärer och väsentliga

förenklingar i inkomstprövningsreglema.

Regler och bakgrund till nuvarande... 67

KBT -utredningen konstaterade att inkomstberäkningen vid KBT kännetecknades av ett exakt och detaljerat beräkningssätt enligt en princip som innebar att man fastställde en årsinkomst som var på kronan riktig och som avsåg den dag bostadstillägget söktes. Som problem kring den dåvarande inkomstberäkningen angav utredningen bl.a. att trots de detaljerade beräkningarna upplevdes reglerna som orättvisa. En orsak var att inkomsten beräknades "dagen för ansökan". Beräkningen var alltså rätt den dagen, men kunde nästa dag vara inaktuell. För t.ex. en pensionär som hade aktier varierade den verkliga KBT-inkomsten från börsdag till börsdag.

Utredningen konstaterade vidare att det dåvarande systemet för inkomstprövning genom åren också utsatts for allt mer kritik grund av att reglerna upplevdes som orättvisa, svårbegripliga och till en del kränkande samt medfört en omständlig och tung hantering. Utredningen övervägde att som ett alternativ till att beräkna en exakt och aktuell inkomst använda sig taxerad inkomst. I denna fråga

av anförde utredningen följande.

Att använda taxerad inkomst som inkomstbegrepp innebär att

inaktuell inkomst används, vilket skapar problem vid föränd-

ringar. För pensionärer finns två vanliga situationer då den

ekonomiska situationen påtagligt påverkas pensionsinträdet

och makes dödsfall. Att då använda inaktuell uppgift skulle

för många betungande då många pensionärer är

vara resurs-

svaga och därmed beroende av ett aktuellt inkomstbegrepp.

Utredningen fann att man för att trygga bostadsförsörjningen för den ofta inkomstkänsliga pensionärer borde använda ett in-

gruppen komstbegrepp som bygger aktuella inkomster.

Utredningen anförde att den i sitt forslag hade strävat efter att så långt möjligt och med bibehållande av de grundläggande principerna för inkomstprövning få till stånd så enkla och överskådliga regler som möjligt.

I korthet var utredningens förslag i fråga om inkomstbegrepp

en årsinkomst uppdelad i två delar, periodiska inkomster samt inkomst av kapital.

Beträffande periodiska inkomster föreslog utredningen att aktuell inkomst vid prövningstillfallet skulle beaktas, och att alla former

av faktiskt uppburen inkomst skulle tas med med ett väsentligt undantag, nämligen ålderspensionärs förvärvsinkomst. Bidrag och kostnadsersättningar skulle dock i princip inte räknas in.

68 Regler och bakgrund till nuvarande...

Beträffande inkomst av kapital bedömde utredningen att dåvarande regler för fönnögenhetsprövning och påverkan bostadsstödet av förmögenhet inte var lämpliga utan borde ersättas med ett system som var enklare och mindre detaljerat. Utredningen fann härvid att systemet med faktisk kapitalavkastning enligt senaste taxering både enkel och lätt kontrollerbar för

var en metod som var såväl pensionären som handläggaren. Utredningens förslag var att den dåvarande förmögenhetsprövningen skulle slopas, och att vid senaste taxering ingående inkomsträntor, utdelningar och inkomst av uthyrning skulle tas med som årsinkomst vid beräkning av stödet. Förslaget innebar således att endast en del av de intäkter som ryms under begreppet inkomst av kapital skulle räknas med.

Från den uppkomna summan av dessa olika inkomster skulle dras

ett fribelopp, lika för alla, motsvarande 1,5 basbelopp för av ensamstående och 1,325 basbelopp för gift pensionär. Fribeloppet,

skulle lika med helt särskilt grundavdrag vid taxeringen, som vara skulle motsvara folkpension samt ett pensionstillskott för en vanlig ålderspensionär.

När regeringen i prop. 1993/942173 lade fram förslaget till det nuvarande statliga bostadstillägget till pensionärer utgick den i allt väsentligt från den inkomstprövning som gällde för KBT och föreslog att detta tills vidare skulle gälla för det nya bostadstillägget. Departementschefen uttalade härvid prop. 1993/94: l 73 s. 27 bl.a. följande.

Den parlamentariska Pensionsarbetsgruppen S 1991:14

kommer inom kort att lämna sitt betänkande med förslag till

en genomgripande reformering av hela pensionssystemet.

Förslaget innebär stora förändringar av de allmänna pen-

sionemas konstruktion och kräver därmed väsentliga för-

ändringar av reglerna för inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer. Nya regler för inkomstprövningen bör därför

utformas utifrån det nya pensionssystemet och först efter det

att riksdagen har fattat beslut om detta. Vi föreslår därför nu

att samma inkomstprövning som gäller för KBT tills vidare

även skall gälla för det nya bostadstillägget. I förslaget till ny

lag har 5 som reglerar beräkning av årsinkomsten, kom-

pletterats med vissa undantagsregler som tidigare angivits i

Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 1979:5. I sak är

dock inkomstberäkningen oförändrad.

Regler och bakgrund till nuvarande... 69

I fråga om önskemålet om att åstadkomma ett enhetligt regelsystem för alla bostadsstöd kan följande uttalande av departementschefen prop. 1993/94: 173 28 återges.

Särskilda Skatteregler gäller idag för pensionärer, vilket

påverkar reglerna för inkomstprövning. En given inkomst kan

därför vara mer värd för en pensionär än vad motsvarande

inkomst är för en löntagare. Av detta skäl skiljer sig in-

komstprövningen i KBT-systemet från den som gäller i

bostadsbidragssystemet för barnfamiljer. Med ett reformerat pensionssystem där pensionärer beskattas på samma sätt

som

löntagare, vilket Pensionsarbetsgruppen väntas föreslå fr.0.m. år 2000, blir inkomster för löntagare och pensionärer jäm-

förbara. Därmed skapas förutsättningar för att samtidigt med

nya inkomstprövningsregler för pensionäremas bostadstillägg åstadkomma ett enhetligt regelsystem för alla bostadsstöd.

Med verkan från den 1juli 1995 har därefter inkomstunderlaget vid beräkningen av årsinkomst ändrats så att ålderspensionärs intäkt

av tjänst som avses i 32 § 1 mom kommunalskattelagen 1928:370 eller intäkt av aktiv näringsverksamhet som avses i l 1 kap. 3 § lagen 1962:381 om allmän försäkring åter skall inräknas i årsinkomsten prop.1994/95:100 bil. bet. SfU10, rskr. 1994/951343.

Departementschefen anförde i proposition 1994/95: 100 att det ur samhällelig synpunkt var viktigt att stimulera till förvärvsarbete. Det kunde dock ifrågasättas om högre bostadstillägg skulle betalas ut om inkomsten bestod av arbetsinkomster än om den bestod

av andra inkomster. I det rådande statsfmansiella läget kunde det inte anses rimligt att betala ut bostadstillägg utifrån en lägre inkomst än den pensionären faktiskt har.

Riksdagen antog regeringens förslag.

En annan förändring i inkomstunderlaget skedde fr.0.m. den l juli 1995. Den innebar att vid beräkning av årsinkomst för BTP skulle ränta på skuld endast få dras av från det inkomstslag som skuldräntan hänförde sig till. Motivet för denna förändring var att den dåvarande regeln innebar att t.ex. en inkomst av ATP kunde kvittas mot en skuldränta, något som bedömdes som olämpligt och riskerade att uppfattas som en uppmaning till skuldsättning prop. 1995/96:69, bet. 1995/96:SfIJ2, rskr. 1995/96:87.

Den 1januari 1996 infördes förändringar i fråga om hur utländsk pension skulle beaktas vid beräkningen av bostadstillägg till pensionärer. Regleringen av utländska pensioner togs i en ny paragraf. Bakgrunden var enligt propositionen 1995/96:69 att den då nya

70 Regler och bakgrund till nuvarande...

nordiska konventionen om social trygghet inte innehöll någon bestämmelse om samordning mellan nordiska grundpensioner. Till följd härav kunde en pensionär uppbära grundpension eller folkpension från mer än ett land. En sådan pensionär kunde därför ha en högre pension och därmed, enligt dåvarande konstruktion för beräkning av BTP, ett högre fribelopp än vad en pensionär med endast svensk pension kunde ha. Förändringen av inkomstunderlaget syftade således till att fribeloppets storlek inte skulle påverkas

av sådana omständigheter utan istället alltid ett belopp mot-

vara svarande svensk folkpension inkl. pensionstillskott.

Fr.o.m. den 1 april 1997 gäller att inkomst sådan privatbostads-

av fastighet eller privatbostad som avses i 5 § kommunalskattelagen 1928:370 åter skall räknas med i den beräknade årsinkomsten vid BTP. Samtidigt begränsas det tidigare gällande undantaget for värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostad vid beräkning av formögenhet till att avse pensionärens perrnanentbostad. Fritidsfastigheter etc. skall således fr.o.m. den 1 april 1997 räknas i inkomstunderlaget prop. 1996/97:1, bet. 1996/97:SfU rskr. l996/97:126.

Motiven för dessa förändringar är statsfinansiella. Förändringarna innebär bl.a. att man återgår till de regler som gällde för fritidsfastigheter före år 1990. Då räknades alla former fastigheter

av som inte beboddes av den sökande förmögenhet. Det innebar att

som en viss del av fritidsfastighetens taxeringsvärde räknades

som inkomst och därmed påverkade bostadstilläggets storlek.

I propositionen anges att en orsak till att fritidsfastigheter har varit undantagna från inkomstberäkningen är att sådana fastigheter inte inbringar någon verklig inkomst. Fastigheten tillgång som kan

är en omsättas i likvida medel. När regeln infördes ansågs det dock rimligt att utforma inkomstprövningen i större utsträckning med hänsyn till faktisk inkomst än med hänsyn till möjlig inkomst. Med tanke på det statsfmansiella läget och behovet av att sanera statens finanser angav regeringen att tidigare ställningstagande behövde omprövas. I konsekvens med att värdet av fritidsfastighet skulle tas med i fönnögenhetsvärdet skulle också undantaget för inkomst av privatbostadsfastighet och privatbostad tas bort.

Regler och bakgrund till nuvarande... 71

2.5¶Underhållsstöd

2.5.1 Gällande regler

Ett barns rätt till underhållsstöd och stödets storlek är bl.a. beroende av barnets inkomster. Om underhållsstödet lämnas i form av s.k. utfyllnadsbidrag prövas behovet både mot barnets inkomster

egna och mot den s.k. icke-boförälderns inkomster. Storleken av det återbetalningsbelopp som en bidragsskyldig förälder skall betala till staten har gjorts beroende av hans/hennes inkomster och hur många barn denne är underhållsskyldig för.

Underhållsstöd kan lämnas med l 173 kr/mån och barn. Om barnet har inkomster över 48 000 kr/år skall stödet minskas med 50 % av överskjutande belopp. Detta innebär att underhållsstödet avtrappas och leder till att något underhållsstöd inte betalas ut om barnet har inkomster om 76 800 kr eller

mer.

Utfyllnadsbidrag utgår om barnet växelvis bor varaktigt hos sina föräldrar eller om sökanden i annat fall begär att endast utfyllnadsbidrag skall utgå. Storleken av utfyllnadsbidraget har gjorts beroende av dels barnets egna inkomster, dels de inkomster den

som förälder som barnet inte är folkbokförd hos har.

En bidragsskyldig förälder är i fråga om underhållsstöd ej utfyllnadsbidrag återbetalningsskyldig gentemot staten. Återbetalningsskyldigheten fastställs till en viss procent av den återbetalningsskyldiga förälderns bruttoinkomst år efter ett grundavdrag

per

24 000 kr.

Procenttalets storlek beror av hur många barn bidragsskyldig

en är underhållsskyldig för. Procentsatsen är 10 för ett barn, 6,25

per barn för två barn och 5 per barn för tre barn. Den totala procentsatsen ökar med en procentenhet för varje ytterligare barn utöver tre. En återbetalningsskyldigs alla biologiska barn och adoptivbarn räknas med. Återbetalning som är mindre än 100 kr/per barn och månad bortfaller. Återbetalningsskyldigheten justeras årligen.

För utfyllnadsbidrag föreligger inte återbetalningsskyldighet. Det belopp som skulle fastställts i återbetalningsbelopp om fråga varit om vanligt underhållsstöd påverkar dock utfyllnadsbidragets storlek, genom att ett belopp motsvarande tänkt återbetalningsbelopp avräknas. Detta innebär att först beräknar ett fiktivt åter-

man betalningsbelopp vilket minskar fullt stöd 1 173 kr. Från detta

72 Regler och bakgrund till nuvarande...

sker därefter den reducering av underhållsstödet som barnets egna inkomster medför.

Årsinkomsten enligt senast fattade taxeringsbeslut ligger till grund för inkomstprövningen, dvs. det är fråga om historisk inkomst. Summan inkomst av tjänst, intäkt av kapital och inkomst

av av näringsverksamhet påverkar stöd respektive återbetalningsskyldighet. Vissa avsteg från de skatterättsligt bestämda inkomsterna har ansetts nödvändiga. Även förmögenhet skall beaktas 1 %

av sådan överstigande 900 000 kr liksom inkomst som beskattas enligt lagen 1958:295 sjömansskatt och studiemedel i form av

om studiebidrag.

Återbetalningsskyldigheten skall således beräknas i enlighet med den bidragsskyldiges inkomst enligt senast fattade taxeringsbeslut och med beaktande av

inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen 1928:370,

dvs. skattepliktiga intäkter efter avdrag för skattemässigt god-

kända avdrag för t.ex. resor till och från arbetet intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen 1947:576 om statlig

inkomstskatt avdrag under inkomstslaget kapital beaktas således

inte och

inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen

justerad genom att vissa avdrag som kan anses ha karaktär av

vinstdispositioner återläggs, dvs. inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med belopp med vilket inkomst närings-

av verksamhet har minskats genom avdrag för a underskott från tidigare beskattningsår,

b utgift för pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap.

egen

6 § AFL, c avsättning till periodiseringsfond, d ökning av expansionsmedel, och minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har ökats genom a återföring till beskattning av avdrag for avsättning till

periodiseringsfond, och b minskning av expansionsmedel.

Regler och bakgrund till nuvarande... 73

Till den beräknade inkomsten enligt skall läggas följande

ovan

inkomst, inklusive kostformån, som beskattas enligt lagen

1958:295 om sjömansskatt. Enligt riksdagens beslut prop.

1995/962227, bet. 1996/97:SkU3, rskr. l996/97:66 skall lagen

sjömansskatt upphöra att gälla vid utgången av år 1997,

varvid denna särreglering av sjömansinkomster i lagen om

underhållsstöd ändras fr.0.m. den l januari 1998. Äldre före-

skrifter skall dock fortfarande gälla i fråga om sådana inkomster som hänför sig till tid före utgången av år 1997. studiemedel i form av studiebidrag, och en procent av den del av en bidragsskyldigs återbetalnings-

skyldigs skattepliktiga förmögenhet som överstiger 900 000 kr.

Det framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kr och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.

Återbetalningsskyldigheten kan också bestämmas genom en

skälighetsbedömning, om det är uppenbart att en bidragsskyldig återbetalningsskyldig har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad som motsvarar den framräknade inkomsten enligt ovan angivna regler. Så skall också kunna ske om det är fråga om en utomlands boende som saknar inkomster i Sverige.

Vid fastställande av barnets inkomst tillämpas i allt väsentligt samma inkomstbegrepp och beräkning som vid fastställande av återbetalningsskyldighet för förälder. Endast inkomster, beräknade som för en bidragsskyldig, över 48 000 kr påverkar dock underhållsstödets storlek.

Bortsett från att inkomstunderlaget inte grundas på aktuell inkomst, överensstämmer reglerna härom till stora delar med dem som gäller i fråga om inkomstprövningen vid bostadsbidrag. Vid bostadsbidragsprövningen beaktas dock vissa avdrag i inkomstslaget kapital, och justeringen av näringsidkares inkomster sker på ett något annorlunda sätt. I inkomstunderlaget för bostadsbidrag tilläggs, till skillnad från vad gäller vid underhållsstöd, vissa

som från skatt i Sverige undantagna utlandsinkomster. Beaktandet av förmögenhet skiljer sig också åt.

Av uttalanden i förarbetena framgår att regeringen vid utformningen av förslaget till underhållsstöd tagit fasta vissa principiella skillnader mellan systemet för underhållsstöd och systemet för bostadsbidrag.

74 Regler och bakgrund till nuvarande...

Bakgrund

Systemet med underhållsstöd ersätter det tidigare gällande systemet med bidragsförskott. Ett barns rätt till bidragsförskott oberoende

var av barnets eller föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen -93 föreslog i sitt betänkande SOU 1995:26 Underhållsbidrag och bidragsförskott begränsningar i den rätten.

Bland annat föreslog utredningen att ett barn som hade egna inkomster som var så stora att det inte hade rätt till underhållsbidrag från sina föräldrar inte heller skulle ha rätt till bidragsförskott från staten. Ett barn vars boförälder hade en årsinkomst som var högre än 8,5 basbelopp skulle inte få något utfyllnadsbidrag alls och en avtrappning av utfyllnadsbidrag skulle ske vid en inkomst om 7,5 basbelopp. Härvid föreslog utredningen att inkomstunderlaget skulle beräknas utifrån en bidragsgrundande inkomst enligt beräkningen

av bostadsbidrag. Vissa avvikelser ansåg dock motiverade.

man Inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet, inkomst av kapital överstigande 2 000 kr, sjöinkomst, studiebidrag, vissa andra icke skattepliktiga inkomster och icke skattepliktiga inkomster över 3000 kr, förmögenhet, underhållsbidrag till boföräldem samt barnpension föreslogs ingå i inkomstunderlaget. Om boföräldem hade ny

en partner skulle man enligt förslaget ta hänsyn till dennes inkomst det sättet att den räknades med till hälften. Man skulle också

ta hänsyn till barnets inkomst till den del dessa översteg ett basbelopp. Vid beräkningarna skulle man vidare ta hänsyn till andra barns

försörjning.

Reglerna om underhållsstöd, vilka regeringen föreslog i

proposition 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m, bygger huvudsakligen på det förslag som en arbetsgrupp inom Socialdepartementet lade fram i sin rapport Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar Ds 1996:2. Enligt vad regeringen uttalat i propositionen kommer Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningens-93 förslag att behandlas i ett annat sammanhang. I fråga om inkomstunderlaget skiljde sig dock propositionen från arbetsgruppens förslag, bl.a. genom att arbetsgruppen föreslog att man skulle utgå från intäkt av tjänst, dvs. avdrag under inkomstslaget skulle inte beaktas. I fråga näringsidkares inkomst skulle

om justering ske i huvudsak i enlighet med vad kom att föreslås i

som propositionen, med den avvikelsen från arbetsgruppens förslag i

Regler och bakgrund till nuvarande..., 75

fråga om avdrag för egen pensionsavsättning att någon beloppsgräns

inte angavs. Arbetsgruppen framhöll att en ökad samordning med inkomst-

begreppet i reglerna om bostadsbidrag vore en fördel. Man hänvisade till Bostadsbidragsutredningens 95 förslag om inkomstprövning

baserad på aktuell inkomst som i efterhand verifieras med hjälp av taxeringsuppgiñer och föreslog att man borde överväga om samma ordning vore lämplig vid fastställande av återbetalningsskyldigheten av underhållsstöd. I förarbetena anges i den allmänna motiveringen prop. 1995/96:- 208, 5.4.3 Inkomstbegreppet bl.a. följande.

I departementspromemorian betonas vikten av att reglerna för återbetalningsskyldigheten skall vara förutsebara och enkla. Underlaget för procentberäkningen bör vidare vara lätt att få fram och att kontrollera. Regeringen delar denna uppfattning. Flera av de remissinstanser som yttrat sig i frågan har också konstaterat att det förslag till inkomstmått lämnas i

som promemorian till stor del stämmer överens med högt ställda krav enkelhet och kontrollerbarhet, inte minst från föräldrarnas sida. Regeringen dock att inkomstbegreppet

anser vid beräkning av återbetalningsskyldighet av underhållsstöd och bostadsbidrag bör samordnas i något större utsträckning

än vad som framgår promemorians förslag.

Förslag till nya regler för bostadsbidrag har nyligen lagts

fram av regeringen prop. 1995/96:186. Dessa förslag omfattar, förutom ett till vissa delar förändrat inkomstbegrepp, bl.a. ett nytt inkomstprövningssystem. Det nya systemet innebär att preliminärt bostadsbidrag lämnas för högst tolv månader efter prövning av uppskattad aktuell årsinkomst. Bidraget fastställs därefter slutligt på grundval de in-

komstuppgifter som Skattemyndigheten fastställer vid taxe-

ringen. För högt respektive för lågt preliminärt bostadsbidrag korrigeras vid fastställandet av det slutliga bostadsbidraget. Ränta och avgift betalas återbetalade resp. utbetalade

belopp.

Några av de remissinstanser som yttrat sig i frågan anser att den ordning som regeringen föreslagit beträffande bostadsbidrag i fråga om preliminära och slutliga bidrag även bör införas vid fastställande återbetalningsskyldighet under-

av av hållsstöd. Ytterligare några instanser har föreslagit att återbetalningsskyldigheten skall baseras på den aktuella inkomsten snarare än den taxerade.

Regeringen har vid utformningen av förslaget till lag om underhållsstöd bl.a. tagit fasta på vissa principiella skillnader mellan systemet för underhållsstöd och systemet för bostads-

76 Regler och bakgrund till nuvarande...

bidrag. I systemet för bostadsbidrag regleras förutsättningarna för inkomstprövning av ett bidrag som lämnas av samhället till enskild person, medan förhållandet när det gäller systemet för underhållsstöd närmast är det motsatta. I systemet for underhållsstöd är det inte heller sökandens inkomster som skall beräknas. Utbetalningen av underhållsstöd påverkas inte

den bidragsskyldige vägrar medverka vid inkomstav om beräkningen. Det kan bli svårt att få tillförlitliga uppgifter för en preliminär beräkning av inkomsten och justeringama vid en slutlig avräkning kan bli många och stora. Det är mot denna bakgrund inte motiverat att för närvarande samordna inkomstprövningen av respektive system i större omfattning än vad som framgår av det följande.

Regeringen föreslår att inkomstprövningen av återbetalningsskyldigheten i första hand skall grundas på inkomst av tjänst, såsom även förordats av Lagrådet, samt intäkt av kapital och inkomst av näringsverksamhet. Med hänsyn till det grundläggande synsätt redovisats i det föregående, att

som förälders försörjningsansvar skall grundas efter förmåga utan hänsynstagande till andra åtaganden, och att systemet skall

enkelt och förutsebart, bör i princip inte beaktas andra vara avdrag eller eventuella underskott under de två förstnämnda inkomstslagen än sådana som får göras vid beräkning av inkomst av tjänst. Bruttolön med avdrag för vid beskattningen medgivna avdrag i inkomstslaget tjänst såsom resor till och från arbetet och resor i tjänsten, ränteintäkter etc. får i detta sammanhang anses vara ett bra mått för att beräkna den ekonomiska förmågan. Det innebär t.ex. att avdrag mot realisationsvinst i inkomst av kapital inte får göras för realisationsförluster.

När det så gäller inkomst av näringsverksamhet ger

skattelagstiftningen möjlighet till olika resultatreglerande

åtgärder, i detta sammanhang kan gynna hushåll med

som näringsinkomster framför hushåll med andra inkomster. Regeringen anser det inte vara rimligt att sådana möjligheter skall påverka bedömningen av återbetalningsskyldighet av underhållsstöd.

Vid beräkningen av återbetalningsskyldigheten bör samma principer gälla för beräkning av inkomst av näringsverksamhet som för beräkning av inkomst av tjänst och kapital. Därvid bör löntagare och egenföretagare i största möjliga utsträckning behandlas på ett likvärdigt sätt.

Inkomstbegreppet bör ses över inom flera delar av bidragsoch socialförsäkringssystemen. I avvaktan på en sådan översyn bör den återbetalningsgrundande inkomsten för egenföretagare beräknas utifrån näringsinkomsten justerad för vissa boktöringsåtgärder, som i mer påtaglig grad kan anses ge fördelar för näringsidkare jämfört med löntagare. Närings-

Regler och bakgrund till nuvarande... 77

inkomsten bör således ökas med årets avsättning till periodiseringsfonder respektive minskas med årets upplösning av periodiseringsfonder, ökas med avdrag för utgift till egen pension intill ett halvt basbelopp samt ökas med ökning av expansionsmedel och minskas med minskning av expansionsmedel. Aven avdrag för underskott från tidigare beskattningsår bör återläggas. Begränsningen i fråga om pensionsutgift skall utformas for att så nära som möjligt motsvara vad som gäller for löntagare.

I promemorian föreslås att en procent av den del av den skattepliktiga förmögenheten, som överstiger 800 000 kr skall beaktas då återbetalningsskyldigheten fastställs. Regeringen delar denna bedömning. Aven vissa kontrollerbara inkomster, som inte ingår i taxeringen men som försäkringskassan kan få fram via andra register, såsom sjöinkomster och studiemedel i form av studiebidrag, bör beaktas vid fastställande av återbetalningsskyldigheten.

Vad gäller foretagsförmögenhet finns i de gällande förmögenhetsskattereglema undantag som bl.a. innebär att både tillgångar och skulder i rörelsedrivande fåmansföretag utesluts vid beräkning av skattepliktig fönnögenhet. Förhållandet gör det svårt att beakta dessa tillgångar och skulder vid förmögenhetsprövningen av återbetalningsskyldigheten. Oavsett vilken lösning som skulle sökas skulle handläggningen bli betungande. Regeringen anser därför att det åtminstone tills vidare, eller till dess resultaten av ovan nämnda översyn har redovisats, får accepteras att detta slag av tillgångar och skulder inte omfattas av förmögenhetsprövningen.

I vissa speciella situationer skall skönsmässiga bedömningar kunna göras vid beräkning av återbetalningsskyldigs inkomst. Det kan gälla fall då intäkterna enligt taxeringen inte visar den verkliga förvärvsfönnågan och den bidragsskyldige inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas. Genom en särskild beräkning av kända inkomster, förvärvsforrnåga m.m. skall då en skälighetsbedömning göras

återbetalningsskyldighetens storlek. Sådana bedömningar av

"förvärvsförmågan" och "godtagbar anledning" görs idag

av enligt FB. En omfattande praxis har bildats området. Skälighetsbedömningen bör dock bara göras om det är uppenbart att forvärvsförmågan i ett sådant fall väsentligt överstiger den faktiska inkomsten. En skälighetsbedömning bör också kunna göras t.ex. om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och därför inte har några inkomster i Sverige.

78 Regler och bakgrund till nuvarande...

Socialförsäkringsutskottet bet. l996/97zSfU3 s. 18 hade inga

invändningar mot regeringens förslag i fråga om inkomstunderlaget

vid fastsställande av återbetalningsskyldigheten. Utskottet uttalade dock att det utgick från att även inkomstbegreppet i den föreslagna lagen om underhållsstöd kunde bli föremål för granskning inom vår utredning.

2.6¶Problem med nuvarande

inkomstbegrepp

2.6.1 Allmänt

Direktiven uppställer önskemål så långt möjligt om gemensamma regler för hur inkomst skall beräknas i fråga bidrags- och om socialförsäkringsförmåner. Utredningen skall föreslå ett system där anställda, egna företagare, ägare till fåmansbolag och de i olika som former kombinerar anställning med att företagare på ett vara

likvärdigt sätt kan åtnjuta de bidrags- och socialförsäkringsförmåner

som finns. Robusta system skall skapas även är anpassade till som och skapar trygghet för egenföretagare, och som begränsar möjligheten att utnyttja systemen otillbörligt. Det nya systemet skall vidare vara enkelt att administrera. Som inledningsvis nämnts har utredningen inte funnit det möjligt

att ha ett gemensamt inkomstbegrepp för sjukpenningförsäkringen

och bidragssystemet. Detta beror främst att anställningsinkomster genom de nyligen genomförda ändringarna i SGI-underlaget kommer att skilja sig från anställningsinkomster som tas upp till beskattning under inkomstslaget tjänst, och att beskattningen i såväl

bostadsbidragssystemet som i underhållsbidragssystemet är styrande

för beräkningen sådana inkomster. Vi har därför huvudsakligen av inriktat vårt samordningsarbete till bostadsstöden och att avse underhållsstödet. Ett allmänt problem i de nuvarande systemen är de olikheter som råder dem emellan. För den enskilde kan det framstå helt som obegripligt att olika inkomstunderlag skall räknas fram i olika situationer. För de allmänna försäkringskassorna har att admisom nistrera de olika bidragen och förrnånerna kan förutom det man,

Regler och bakgrund till nuvarande... 79

merarbete det måste innebära för handläggarna att för enskilda förklara alla dessa olikheter, konstatera att komplexiteten i reglerna torde förutsätta hög grad specialisering inte enbart när det

en av gäller kännedomen om bidragssystemen utan även om skatte- och folkbokföringsreglema. enhetligt inkomstbegrepp borde

Ett mer kunna förenkla administrationen och skapa bättre möjligheter för försäkringskassorna att ägna resurser uppföljning och kontroll.

De närmare problem med inkomstbegreppen i de olika bidragssystemen som utredningen har att analysera kan i korthet anges vara följande.

BTP

Många de problem KBT-utredningen i sitt betänkan-

av som tog upp de torde fortfarande ha aktualitet. Utredningen konstaterade att inkomstberäkningen vid KBT kännetecknades av ett exakt och detaljerat beräkningssätt enligt en princip som innebar att man fastställde en årsinkomst som var kronan riktig och som avsåg den dag bostadstillägget söktes. Som problem kring den dåvarande inkomstberäkningen angav utredningen bl.a. att trots de detaljerade beräkningarna upplevdes reglerna som orättvisa. En orsak var att inkomsten beräknades "dagen för ansökan". Beräkningen var alltså rätt den dagen men kunde nästa dag vara inaktuell. Det kan konstateras att handläggningstidema av BTP är jämförelsevis långa. Detta kan delvis ha sin förklaring i de tämligen omfattande reglerna för hur fönnögenhetsavkastning skall beräknas. Med nuvarande regler om att all förmögenhet även ett kapital några tusen kronor

- påverkar bidraget, måste i stort sett alla pensionärer lämna en separat redovisning av sina tillgångar utan att försäkringskassan har någon möjlighet att kontrollera riktigheten av uppgifterna. Det förhållandet att faktiska kapitalinkomster inte beräknas och därför inte behöver uppges gör också att det inte går att göra allmän

en uppskattning av förmögenhetens storlek.

Någon kontroll av att rätt bidrag utbetalas kan endast göras när det gäller pensionsinkomster som försäkringskassan har kännedom om. Eftersom övriga inkomster beräknas dagen för ansökan och därmed inte är kalenderårsberäknade är det svårt att göra

en avstämning mot taxeringen. När andra inkomster än pensionsinkomster ändras åligger det bidragstagaren att meddela detta till försäkringskassan. Skyldigheten att anmäla detta emellertid

avser

80 Regler och bakgrund till nuvarande...,

endast situationer när de ekonomiska förhållandena väsentligt förbättrats.

Bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl.

Sättet att preliminärt bestämma bostadsbidragen utifrån bl.a. en uppskattning av vilka taxerade inkomster hushållet kommer att få under bidragsåret är nytt. Det är för tidigt att få någon bild hur

av stora avvikelser som kommer att finnas mot den slutliga avstämningen i samband med 1998 års taxering. Samtidigt med utredningens arbete har arbetsgrupp inom Socialdepartementet gjort

en en preliminär fördelningsanalys 1997 års regler för bostadsbidrag.

av Arbetsgruppens uppfattning är att fördelningsproñlen för det

nya bostadsbidragssystemet är acceptabel.

Reglerna för bestämning av bidragsgrundande inkomst innebär bl.a. nya regler för den är egenföretagare. Från företagarhåll har

som

framhållits att reglerna leder till felaktig uppskattning den

en av bidragssökandes konsumtionskraft och försvårar uppbyggnaden

av företag. För administrationen leder reglerna till ett avsevärt

merarbete och reglerna kräver särskilda kunskaper företagsbeskatt-

om ningen.

Underhållsstöd

Även med inkomstprövningen underhållsstöd

systemet av och återbetalningssystemet är nytt, varför systemet är svårt att utvärdera på detta stadium. Kritik har framförts mot att betalningsförmågan bedöms utifrån historisk inkomst. Även i detta system har

en nya regler införts för näringsidkare. Dessa regler har medfört i stort sett samma svårigheter i den administrativa hanteringen motsva-

som

rande regler i bostadsbidragssystemet.

Ett problem som utredningen uppmärksammats på är vissa följder av att man använder historisk inkomst för fastställande bl.a.

av underhållsstödets storlek. Detta framgått inkomstprövat

är som ovan mot barnets egna inkomster. Barn i övre bidragsåldem kan för första gången under bidragsåret ha fått arbetsinkomster sådan

egna av storlek att något egentligt behov underhållsstöd inte föreligger.

av På grund att det är taxerade inkomster ligger till grund för

av som beräkningen av underhållsstöd kommer sådana barns inkomster

Regler och bakgrund till nuvarande... 81

arbete inte att alltid påverka stödet. Förhållandet kan också vara det omvända när ett barn före bidragsåret tagit ett sabbatsår från skolan och arbetat och uppburit lön och därmed taxerats för denna inkomst. När barnet under bidragsåret på nytt går i skolan utges inget eller reducerat underhållsstöd.

2.6.2¶Olikheter i systemen

Förklaringen till olikhetema i bidragssystemen torde främst vara att de tillkommit vid olika tidpunkter och med olika bakomliggande syften. Inkomstbegreppet inom bostadsbidragssystemet har varit föremål för ett mycket stort antal utredningars översyn sedan de första bostadsstöden till barnfamiljer inrättades 1930-talet. Inkomstunderlagen för bostadsbidrag har växlat under åren, men de har regelmässigt grundats den skatterättsliga bestämningen av hushållets inkomster såsom beskattningsbar, Sammanräknad eller taxerad inkomst. Det har därvid varit fråga om såväl inkomster av förvärvsarbete som andra skattepliktiga inkomster såsom inkomst av kapital. Därutöver har hushållets förmögenhet nästan alltid beaktats vid inkomstprövningen. Under långa perioder har även inkomster i form av bidragsförskott, underhållsbidrag och barnpension räknats med i inkomstunderlaget. Skattefria inkomster såsom studiemedel, vanligtvis bidragsdelen, och stipendier har också beaktats. Med de ändringar som införts att gälla fr.o.m. år 1997 har man även gjort ett försök att åstadkomma en likvärdig bedömning av anställdas inkomster jämfört med gruppen egna företagare. I fråga om inkomstunderlagets aktualitet kan det nu införda systemet, med preliminärt beräknade inkomster och slutlig avstämning mot

en taxeringen för bidragsåret, anses innebära en omvälvande förändring. Denna bör kunna leda till en i det närmaste fullständig kontroll av att rätt bidrag betalats ut. Hur träffsäker den preliminära beräkningen blivit kan dock konstateras först när resultatet av 1998 års taxering föreligger.

Om den nuvarande lagen om bostadsbidrag kan sägas

vara en modern lagstiftning så gäller detta i lika hög grad lagen om underhållsstöd, vilken trädde i kraft i december 1996. Underhållsstödet ersätter visserligen systemet med bidragsförskott sättet

m.m., men att bestämma stödets storlek utifrån inkomstprövning är helt nytt.

en Systemet med att fastställa ett s.k. återbetalningsbelopp med ledning av taxeringen är också helt nytt. Det finns stora likheter med

82 Regler och bakgrund till nuvarande...

bostadsbidragssystemet i fråga om inkomstunderlagets uppbyggnad. Samtidigt finns det olikheter i fråga om hur man beaktar förmögenhet och i fråga om inkomstunderlagets aktualitet. Motiven för att använda sig av ett historiskt inkomstunderlag synes vara svårigheterna att få uppgifter om aktuella inkomster. Incitamenten för en bidragsskyldig förälder att medverka till fastställande av ett korrekt inkomstunderlag har därvid befunnits små.

Reglerna för bestämmande inkomstunderlaget vid beräkning

av av BT P är av gammalt datum. Lagen om bostadstillägg till

pensionärer är visserligen bara några år gammal, men inkomstbegreppet i lagen bygger i allt väsentligt 1962 års lagstiftning om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension, vilken i sin tur bygger på regler som gällde enligt 1946 års lag om folkpensionering. I princip skall all inkomst beräknas såvida inte undantag angetts i lagen. Genom att såväl skattepliktiga som icke skattepliktiga inkomster angetts bland undantagen innebär detta teoretiskt att alla slag av inkomster kan påverka bidraget. I praktiken har dock inkomsterna kommit att begränsas till skattepliktiga inkomster, frånsett inkomster kapital beaktas schablonisering

av som genom en av förmögenheten. Eftersom begreppet inkomst kapital inom

av skattelagstiftningen successivt utvidgats till att omfatta även inkomster tidigare återfanns under andra inkomstslag, har

som schabloniseringen reellt fått ett annat innehåll. Ett exempel på detta är att det belopp som en näringsidkare på grund reglerna

av om positiv räntefördelning får dra i deklarationen från sin inkomst

av av näringsverksamhet och i stället ta upp som inkomst kapital höjer

av BTP, eftersom faktisk inkomst kapital inte beaktas.

Trots att frågan om det framtida bostadsstödet till pensionärer kommer att övervägas i samband med det nya pensionssystemets slutliga utformning, har utredningen ansett det angeläget att redan nu modernisera BTP-systemet genom att även lagtekniskt anknyta det till skattesystemet på samma sätt är fallet med bostads-

som bidragssystemet. Genom den moderna tekniken kan i stort sett alla uppgifter om pensionärens skattepliktiga inkomster hämtas från skattemyndigheternas register. Om man i högre grad

anpassar inkomstprövningen till sådana inkomster kan man inte bara göra relativt stora besparingar utan även stora administrativa vinster. Man får också följ samhet till framtida ändringar i skattesystemet och

en väsentligt ökade möjligheter att kontrollera att rätt belopp betalas ut. Ett sådant system går också lätt att modifiera med anledning ett

av nytt pensionssystem.

Inkomstprövning av folkpension i fonn av änkepensioner har åter införts att gälla fr.0.m. den 1 april 1997. I likhet med vad som gäller i fråga om BTP är dessa änkepensioner en folkpensionsanknuten förmån. Inkomstunderlaget har med vissa justeringar, bl.a. med hänsyn till vissa samordningsregler, i allt väsentligt utformats i enlighet med de regler gäller för BTP och har därmed samma

som skiljaktigheter vid inkomstberäkningen i förhållande till bostadsbidragen som bostadstilläggen. En modernisering av inkomstunderlaget för BTP kan därmed få genomslag även vid inkomstprövningen änkepension. Motsvarande är fallet vid beräkningen

hustrutillägg och inkomstunderlaget for bilstöd till handikappade. av

3¶Samordnat bostadsstöd

I början april 1997 fick 512 000 pensionärer BTP. Av dem var

av ca

140 000 förtidspensionärer. Drygt 300 000 barnfamiljer och drygt ca 50 000 ungdomar utan barn fick bostadsbidrag. Bland dem som fick bostadsbidrag fanns 16 000 hushåll där någon hade enskild

näringsverksamhet.

Statistiken visar också att omkring 30 000 ansökningar om bostadsbidrag för år 1997 avslagits. Av dessa avsåg 4 000 ansökningar hushåll där någon hade enskild näringsverksamhet.

Bland pensionärerna finns omkring 20 000 barnfamiljer som uppbär både BTP och bostadsbidrag. Vid sidan om dessa kan förekom-

pensionärer enbart uppbär bostadsbidrag. ma som

Underlagen för beräkning av den inkomst som påverkar de båda bostadsstöden skiljer sig dels vad avser den tid underlaget avser, dels vilka hushållsmedlemmars inkomster som ingår i underlaget, och dels vilka inkomster ingår i underlaget. En samordning av

som de båda bostadsstöden förutsätter därför att var och en av dessa tre principiella skiljaktigheter analyseras och åtgärdas.

3.1¶För vilken skall

tidsperiod

inkomsterna beräknas

Förslag: Inkomstunderlaget för BTP skall tidsmässigt vara

detsamma inkomstunderlaget för bostadsbidrag. Även BTP

som

skall beräknas preliminärt kalenderårsvis med en slutlig av-

stämning mot taxeringen för bidragsåret.

Om inte några omständigheter talar mot det skall dock ett

förenklat förfarande kunna tillämpas för en pensionär som inte

har andra inkomster än pension och inga eller relativt små

kapitalinkomster.

86 Samordnat bostadsstöd

Vid utbetalningen av det preliminärt beslutade månadsbe-

loppet i bostadsbidragssystemet avrundas beloppet till närmaste

hundratal kronor. Utredningen inte att motsvarande

anser en

regel behövs i BTP-systemet eller ens är lämplig när det gäller

pensionärskollektivet. Nuvarande avrundningsregel till närmaste

krontal är delbart med tolv föreslås därför finnas kvar.

som

Minsta månadsbelopp som i dag utbetalas i BTP är 25 kr och

i bostadsbidrag 100 kr. Utredningen föreslår att minsta månads-

belopp skall vara 100 kr även när det gäller BTP.

Vid den slutliga avstämningen ett preliminärt beslut

av om

BTP skall på samma sätt som i bostadsbidragssystemet ett skill-

nadsbelopp under 100 kr inte återkrävas eller återbetalas.

Bakgrund

Inkomsten vid beräkning BTP och SBTP är den inkomst för år

av räknat som den försäkrade kan antas erhålla under den närmaste tiden. I fråga om förmögenhet är det också aktuell procentandel

av förmögenhetsvärdet per år räknat som skall ligga till grund för prövningen. Bostadstillägg under 25 kronor månad betalas inte

per ut.

BTP skall omprövas när något förhållande bestämmer

som tilläggets storlek har ändrats. Försäkringskassan får räkna BTP

om utan föregående underrättelse, när pensionsinkomster från den all-

männa försäkringen, delpensionsförsäkringen, pensioner enligt ut-

ländsk lagstiftning liksom ersättning från arbetsskadeförsäkringen eller motsvarande ändras. Dessa uppgifter finns i försäkringskassans register. Omräkning får också ske utan föregående underrättelse, när inkomster utgörs avtalspension eller motsvarande ersättning

som av som följer av kollektivavtal ändras. Försäkringskassan har möjlighet att inhämta uppgifter om vissa sådana ersättningar, och ett arbete pågår inom RFV att få ett redovisningssystem gör det möjligt

som att få åtkomst till ändringar i alla sådana ersättningsslag. En ytterligare möjlighet att räkna BTP utan föregående underrättelse

om finns när hyran eller avgiften för bostadsrättslägenhet ändras,

en men detta får endast ske om den bidragsberättigade har medgett det. I övrigt är en ändring av BTP beroende att den bidragsberättigade

av själv talar om att något förhållande har ändrats, eller att försäkringskassan får vetskap detta annat sätt och kan göra förfrågan

om en

till den bidragsberättigade. Skyldighet för den bidragsberättigade

att

Samordnat bostadsstöd 87

anmäla att de ekonomiska förhållandena förbättrats föreligger endast

förbättringen är väsentlig. Vad är en väsentlig förbättring om som ger utrymme för olika tolkningar och är också relaterat till storleken av den inkomst eller förmögenhet som höjs. Det torde vara svårt att hävda gentemot den bidragsberättigade att de ekonomiska förhållandena väsentligt förbättrats när ett taxeringsvärde höjs eller när kursvärdet på aktierna stiger, utan att ökningen realiseras. Inte ens det förhållandet att förmögenheten ökas genom att avkastningen läggs till kapitalet torde av den bidragsberättigade kunna uppfattas som en väsentlig förbättring. På några års sikt kan dock de nämnda omständigheterna innebära en inte oväsentlig förbättring av de ekonomiska förhållanden som låg till grund för BTP på ansökningsdagen.

Någon regelbunden kontroll av om andra inkomster än pensionsinkomster och dylikt eller av att förmögenheten ändrats finns inte inbyggd i systemet. I praktiken gällde tidigare att ansökan skulle förnyas i treårsintervaller, men detta förfarande har upphört och det är svårt att nu få en klar bild av hur ofta kontroller av aktuellt inkomst- och förmögenhetsunderlag i praktiken sker.

När det gäller bostadsbidragen användes före år 1994 ett system för beräkning av bostadsbidrag som innebar att det grundades den bidragssökandes inkomster taxeringsåret före bidragsåret. Därefter infördes ett system där bostadsbidraget grundades aktuell inkomst beräknad för en period av 12 månader framåt i tiden. Det nu gällande systemet för inkomstprövningen innebär att bostadsbidrag betalas ut efter en årlig ansökan i vilken sökanden anger uppskattad årsinkomst. Preliminärt bostadsbidrag beviljas och utbetalas för högst tolv månader, normalt fr.o.m. den månad ansökan inkommit till försäkringskassan. Månadsbidraget avrundas nedåt till närmaste hundratal kronor, och belopp under 100 kronor betalas inte ut.

Preliminärt bidrag kan sättas ned. Det preliminära bidraget kan också höjas, vilket kräver en ny ansökan.

Bostadsbidraget fastställs slutligt grundval av de inkomstuppgifter som Skattemyndigheten fastställer vid taxeringen för det kalenderår det preliminära bostadsbidraget avsett, med vissa tillägg och justeringar. För högt respektive för lågt preliminärt bidrag korrigeras vid fastställandet av det slutliga bostadsbidraget. Därvid bortses från belopp understiger etthundra kronor. Ränta och

som avgift skall betalas de belopp försäkringskassan återbetalar till eller återkräver av den bidragsberättigade.

Preliminärt bostadsbidrag skall beräknas efter uppskattad

en bidragsgrundande inkomst och skall så nära möjligt motsvara

som

88 Samordnat bostadsstöd

det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas. Det innebär att preliminärt bidrag skall beräknas för varje år för sig, i de fall bidrag söks för en period som sträcker sig över två kalenderår. Med hänsyn till att uppgifter om förväntad inkomst för en näringsidkare kan vara svårare att kontrollera än uppgifter från löntagare, finns en särskild presumtionsregel. Den innebär att för en sökande som har inkomst av näringsverksamhet skall denna inkomst under bidragsåret antas vara minst lika hög som den inkomst av verksamheten som fastställts vid senaste taxeringsbeslut, såvida inte sökanden visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till lägre belopp.

BGI skall avse samma kalenderår som bostadsbidraget och skall anses vara lika fördelad på varje månad i kalenderåret. Det innebär att det är hushållets ekonomiska situation sedd över hela året som är avgörande, även i fråga om bidrag som bara avser en del av året.

De nya reglerna inom bostadsbidragssystemet innebär således att man har en i stort sett fullständig kontroll via skattemyndighetens uppgifter av att rätt inkomst påverkat storleken av bidraget. I ett avseende kan man dock inte få någon sådan kontroll, nämligen när det gäller förmögenhetens storlek, eftersom endast förmögenhet beskattas till den del den överstiger 900 000 kr. Lägre förmögenheter behöver inte uppges i deklarationen. Genom att faktisk kapitalintäkt och i vissa fall kapitalutgift påverkar bostadsbidraget

och dessa poster avstäms i efterhand, kan försäkringskassorna dock få vägled-

en ning om vilken förmögenhet som kan finnas.

3.1.2 överväganden

Vid utredningens analys av bostadsbidragssystemet har vi funnit att vissa inkomster visserligen kan svåra att förutse för den

vara enskilde när bidraget söks, att detta inte behöver ha någon

men avgörande betydelse. Det preliminära bidraget bygger i hög grad på att bidragstagaren själv medverkar till att bostadsbidragets belopp blir riktigt och också att det ändras, när bidragstagarens hushåll får ändrade inkomstforhållanden. Vetskapen att försäkringskassorna

om i efterhand stämmer bidraget mot taxeringen och att för högt

av belopp återkrävs med ränta bör rimligen bidra till att sökanden är noggrann med att lämna så korrekta uppgifter möjligt i

som ansökan.

Vi har för vår del inte kunnat finna något annat system som ger en bättre träffsäkerhet och bättre kontrollmöjligheter rätt

av att

Samordnat bostadsstöd 89

bidrag betalas ut, men som ändå ger en förhållandevis lätthanterlig administration anknytningen till uppgifter som kan överföras

genom maskinellt från skattemyndigheterna.

Frågan är då om samma system med preliminära utbetalningar bör användas även för BTP. Även vid dagen för första be-

om man slutet får rätt uppgifter från bidragstagaren, kan dessa ganska snart

inaktuella. Arbetsinkomster i tjänst eller näring kan inte konvara trolleras mot taxeringen när inkomsterna inte som taxerade inkomster är kalenderårsberäknade. Svårigheterna att kontrollera förmögenhetsunderlaget är ännu större när faktiska kapitalinkomster inte ingår i den bidragsgrundande inkomsten. Även dessa in-

om komster som vi föreslår i avsnitt 3.5 Inkomst av kapital beaktas, kvarstår problemet med att inkomsterna i fråga inte behöver vara desamma vid en viss tidpunkt under året som vid årets slut.

Vad som förutom kontrollmöjligheter och förenklad administration talar för att ha en kalenderårsberäkning med preliminärt och slutligt besked är att det är betydligt lättare att komma fram till rätt belopp vid den preliminära beräkningen av inkomstunderlaget för BTP, än det är i bostadsbidragssystemet. De inkomster som en pensionär kan ha av förvärvsverksamhet och kapital är mer konstanta än hos barnfamiljer, som kan varva studier, förvärvsarbete, barnledighet, arbetslöshet etc. under ett år. En annan omständighet som talar för att samordna även den tidsmässiga beräkningen är de många barnfamiljer som finns även i pensionärskollektivet, främst bland förtidspensionärema. Såväl den enskilde försäkringskas-

som sorna vinner att ha samma tidsmässiga inkomstunderlag när man skall beräkna vilket bostadsstöd som ger högst bidrag för en sådan barnfamilj.

Utredningen föreslår därför att inkomstunderlaget för BTP tidsmässigt skall vara detsamma som inkomstunderlaget för bostadsbidraget. Även BTP skall kunna beräknas preliminärt kalenderårsvis med en slutlig avstämning mot taxeringen för bidragsåret.

En effekt av kalenderårsberäknad inkomst vid BTP blir att det år man går i pension, kommer förvärvsinkomster som upphör vid

pensioneringen att påverka det första årets BTP. Påverkan blir högre

året pensionstillfallet ligger. Å andra sidan blir samtidigt senare det antal månader då tillägget reduceras till följd av arbetsinkomster mindre. Utredningen har övervägt om skall föreslå särregler för denna situation, valt att inte göra det. Den i sitt arbetsliv

men som haft en så hög inkomst att denna för en del av året helt reducerar bort BTP kan förutsättas ha möjligheter att under resten av året själv

90 Samordnat bostadsstöd

klara sin hyra. Omvänt kan den som haft en låg inkomst ändå få BTP, även om det för en kortare tid kan reduceras något.

Vid utbetalningen av det preliminärt beslutade månadsbeloppet i bostadsbidragssystemet avrundas beloppet till närmaste hundratal kronor. Vi anser inte att en motsvarande regel behövs i BTP-systemet eller ens är lämplig när det gäller pensionärskollektivet. Dels är pensionäremas inkomster i avsevärt högre grad förutsebara än barnfamiljemas inkomster, dels kan en sådan avrundning hårt drabba de många pensionärer som inte har några inkomster eller endast blygsamma sådana vid sidan om pensionen. Nuvarande avrundningsregel till närmaste krontal som är delbart med tolv bör alltså finnas kvar.

I dag gäller för BTP att månadsbelopp under 25 kr inte utbetalas. Vi föreslår att denna beloppsgräns höjs till för bostads-

samma som bidragen, 100 kr. Vid den slutliga avstämningen skall ett skillnadsbelopp under l00 kr inte återkrävas eller återbetalas.

En omläggning till en kalenderårsberäkning medför inledningsvis administrativa konsekvenser genom att ett preliminärt ansökningsförfarande kommer att ske, vid vilket pensionärerna som uppbär BTP måste lämna uppgifter om förväntade årsinkomster över det pensionsfribelopp som gäller. Vi kommer nedan under avsnitten 3.5 Inkomst av kapital och 3.6 Förmögenhet att föreslå att förmögenhetsprövningen vid förmögenheter under 75 OOOkr skall upphöra, vilket väsentligt kommer att underlätta det nya ansökningsförfarandet. Information måste också ges om innebörden de reglerna,

av nya och att en efterkontroll kommer att ske.

Många pensionärer har emellertid endast pensionsinkomster och inga eller relativt små kapitalinkomster. I sådana fall bör ett förenklat förfarande kunna tillämpas. Om pensionären

inte i sin ansökan uppger att han/hon kommer att ha andra tjänsteinkomster än sådana pensions- eller andra förmåner som försäkringskassan har kännedom om genom socialförsäkringens ADB-register eller

genom uppgifter som överförs från andra pensionsutbetalare, eller kommer att ha inkomster av näringsverksamhet eller så hög förmögenhet vid årets slut att den kan antas föranleda höjd inkomst grund av reglerna om fönnögenhetsprövning, får försäkringskassan vid sin prövning av en ansökan om BTP besluta att bostadstillägget skall betalas ut utan ett preliminärt och slutligt förfarande, om inte några omständigheter talar mot det. Sådana omständigheter kan att

vara pensionären vid den senaste taxeringen haft större kapitalinkomster än vad som uppges i den ansökan utan att kunna nöjaktig

nya ge en

Samordnat bostadsstöd 91

förklaring till detta. Det kan också vara så att pensionären själv vill ha ett preliminärt BTP.

Genom de senast taxerade kapitalinkomsterna kan försäkringskassan när den tar ställning till om det BTP som skall betalas ut skall vara preliminärt eller inte bilda sig en uppfattning vilken för-

om mögenhet genererat inkomsterna. Även försäkringskassan

som om beslutar att bostadstillägget inte skall betalas ut som preliminärt BTP skall försäkringskassan, när den slutliga taxeringen föreligger, kontrollera att rätt bidrag betalats ut. Detta är viktigt bl.a. för att försäkringskassan skall få en möjlighet att justera då utgående bidrag, om dessa kan antas vara felaktiga. Att bostadstillägget inte betalas ut som preliminärt BTP hindrar naturligtvis inte att bidraget på samma sätt som nu kan räknas om under bidragsperioden vid ändrade förhållanden. Pensionären är också oavsett om det är fråga om preliminärt BTP eller inte skyldig att anmäla förhållanden

som påverkar tillägget. Nuvarande regler i 13 § BTPL återbetalning

om kommer också att finnas kvar i det lagförslag vi lägger fram.

RFV bör ge närmare rekommandationer i vilka fall försäk-

om ringskassoma får besluta om att bostadstillägg skall betalas ut

som annat än preliminärt BTP.

3.2¶Vems inkomster skall beaktas

Utredningen anser att även när det gäller rätten till BTP bör hänsyn tas till den samlade ekonomiska situationen för ett hushåll. Utredningen föreslår därför sammanboendebe-

att samma grepp som i bostadsbidragssystemet bör gälla även när det gäller rätten till BTP.

För att försäkringskassan inte skall behöva räkna olika inkomstunderlag från sökande är pensionär och berätti-

en som gad till såväl bostadsbidrag som BTP, föreslår utredningen också att barns inkomst och förmögenhet skall beaktas på

sam-

ma sätt som i bostadsbidragssystemet vid beräkning BTP.

av Däremot anser vi inte att det finns skäl att samordna de skilda metoder man har i de båda bidragsformema för fördelning

av inkomster mellan makarna, utan de sammanlagda inkomsterna bör även fortsättningsvis fördelas lika mellan makarna vid

beräkning av BTP.

92 Samordna bostadsstöd

3.2.1¶Bakgrund

Huvudregeln i vad rätten till bostadsbidrag är att man bor och

avser är folkbokförd i Sverige. Härutöver gäller i fråga om den bidragsberättigade kretsen att bostadsbidrag kan lämnas till tre olika hushållstyper dvs. till barnfamiljer, till makar utan barn och till ensamstående utan bam.

Bidragsberättigade i vad avser kategorin barnfamiljer är huvudsakligen den har vårdnaden barn och varaktigt bor till-

som om

med barnet, efter myndighets beslut har tagit emot sammans en barn för vård i familjehem, barnet beräknas bo i hemmet under

om minst tre månader, eller grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.

Bostadsbidrag lämnas dock även för barn som för vård eller undervisning inte varaktigt bor hemma men vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier.

Om barnet bor i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende, får föräldern eller föräldrarna bidrag även i andra fall, om det finns särskilda skäl att bidrag lämnas.

Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet har, i tillämpliga fall, den förälder som barnet är folkbokfört hos rätt till bostadsbidrag.

Bidragsberättigade i kategorin hushåll utan barn är de som fyllt 18 inte 29 år och bor i en bostad som den bidragsberättigade

men äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Den som får BTP enligt lagen om bostadstillägg för pensionärer eller grund av bestämmelserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg kan inte heller komma i fråga för bostadsbidrag som för hushåll utan barn. Däremot är en pensionär som ingår i kategorin barnfamiljer inte utesluten från bostadsbidrag.

Särskilt bostadsbidrag för hemmavarande barn kan lämnas till de flesta av tillhör kategorin bidragsberättigade barnfamiljer.

dem som

Förutom avgränsningen ovan av personkretsen ger reglerna för inkomstprövningen i sig upphov till en avgränsning av den bidragsberättigade kretsen. I bostadsbidragssystemet påverkar hushållsmedlemmamas inkomster den bidragsgrundande inkomsten. Med makar avses de som lever tillsammans. Därvid skall en man och en kvinna som är gifta med varandra anses leva tillsammans om det inte styrks att de lever åtskilda. Om inte skäl visas för annat skall med makar jämställas man och kvinna som utan att var gifta med varandra lever

Samordna bostadsstöd 93

tillsammans och har eller har haft gemensamma barn eller är folkbokförda på samma adress.

Med barn avses den som är under 18 år eller får förlängt

som barnbidrag eller studiehjälp.

Vid beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten tas hänsyn till barns inkomst av kapital över l 000 kr och barns förmögenhet.

Inkomstprövningen i BTP-systemet innebär att rätten till förmånerna är beroende av sökandens eller båda makarnas inkomster och förmögenhet. Gifta pensionsberättigade kan i vissa fall jämställas med ogifta, och ogifta kan i vissa fall jämställas med gifta.

En gift pensionär som stadigvarande lever åtskild från sin make/maka skall jämställas med ogift pensionär.

Pensionärer jämställs med gifta om de stadigvarande bor tillsammans och tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn tillsammans.

I fråga om makar beräknas årsinkomsten för och dem

var en av utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid beräkning

av SBTP skall de inkomster som skall beaktas beräknas för makarna var för sig.

Någon hänsyn till barns inkomster och förmögenhet tas inte vid

beräkningen av inkomstunderlaget för BTP.

Överväganden

Av redogörelsen ovan framgår att beräkning den bidragsgrundan-

av de inkomsten skiljer sig i de båda bidragssystemen när det gäller vem som skall anses som make och därmed med sina inkomster skall påverka bidraget. För att betraktas likställda med makar

som när det gäller BTP krävs förutom och kvinna sammanbor

att man också att de har eller haft bam. När det är fråga

gemensamma om bostadsbidrag är det tillräckligt att de lever tillsammans och är folkbokförda pâ samma adress.

En annan skillnad är att barns inkomst och förmögenhet endast

beaktas i bostadsbidragssystemet.

Utredningen anser att även när det gäller rätten till BTP bör hänsyn tas till den samlade ekonomiska situationen för hushåll.

ett Det finns många barnfamiljer i pensionärskollektivet, framför allt bland förtidspensionärema, är berättigade till både BTP och

som bostadsbidrag och en uträkning måste i varje enskilt fall göras

av försäkringskassan av vilket bostadsstöd är högst. För sökanden

som

94 Samordnat bostadsstöd

måste det te sig egendomligt att familjeförhållandena då bedöms helt olika. Det blir även ur administrativ synpunkt betungande att ha två olika inkomstunderlag att arbeta med.

Någon avgörande skillnad finns inte heller ett samboförhållande när det gäller pensionärer och barnfamiljer. l regel torde samboförhållanden inom pensionärskollektivet vara mer stabila och långvariga med hänsyn till att det generellt sett rör sig om äldre personer än bland sammanboende i barnfamiljerna.

Utredningen föreslår därför att samma sammanboendebegrepp som i bostadsbidragssystemet bör gälla även när det gäller rätten till BTP. För att försäkringskassan inte skall behöva räkna olika inkomstunderlag från en sökande som är pensionär, föreslår vi att barns inkomst och förmögenhet skall beaktas samma i

sätt som bostadsbidragssystemet även vid beräkning av BTP. Däremot anser vi inte att det finns skäl att samordna de skilda metoder man har i de båda bidragsformerna fördelar inkomster mellan makarna,

när man utan makars sammanlagda inkomster bör även fortsättningsvis fördelas lika mellan makarna vid beräkning av BTP.

3.3¶Inkomst

av tjänst

Förslag: En samordning av de båda bostadsstöden sker

genom

att inkomster av tjänst skall påverka storleken BTP skall

som av

beräknas enligt samma regler som gäller i bostadsbidragssyste-

met. Detta innebär att de skatterättsliga reglerna kommer att

tillämpas även i BTP-systemet.

3.3.1¶Bakgrund

Bostadsbidrag

Utgångspunkten vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag är taxerade inkomster av tjänst för samma kalenderår som bostadsbidraget avser.

Till tjänst räknas inkomst av anställning, uppdrag och

annan inkomstgivande verksamhet varaktig eller tillfällig natur, in-

av om

Samordna bostadsstöd 95

komsten inte är att hänföra till näringsverksamhet eller kapital. I de flesta fall hänförs även olika ersättningar utges i stället för lön,

som t.ex. sjukpenning, föräldrapenning, dagpenning och kontant arbetsmarknadsstöd, pension, livränta och avgångsersättning, till inkomst av tjänst. Detsamma gäller starta eget-bidrag samt dagpenning

som utbetalats till deltagare i arbetsmarknadsutbildning enligt bestämmelser meddelade av regeringen eller statlig myndighet. Motsvarande skatteplikt gäller för andra liknande bidrag. Vuxenstudiebidrag,

utbildningsarvode m.m. enligt studiestödslagen och utbildningsbi-

drag till doktorander är skattepliktig intäkt liksom dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Vissa förmåner

som t.ex. bilförmån och kostfönnån räknas också intäkt tjänst.

som av Kostnadsersättningar i detta sammanhang, dvs. ersättning från en arbetsgivare till en anställd för särskilda kostnader i tjänsten, är skattepliktiga och skall tas upp som intäkt tjänst.

En intäkt som inte är undantagen från skatteplikt och inte

som kan hänföras till näringsverksamhet och inte heller till kapital beskattas i allmänhet i inkomstslaget tjänst.

Avdrag får enligt kommmunskattelagen göras från intäkt

av tjänst för alla utgifter som är att anse som nödvändiga kostnader för full görande av tjänsten. Avdrag för kostnader för mellan bo-

resor stad och arbetsplats får för inkomståret 1996 göras för den del

av kostnaderna som överstiger 6 000 kr. För övriga kostnader varit

som nödvändiga förtjänstens fullgörande såsom avgift till arbetslöshetskassa, kostnader för arbetsredskap, facklitteratur etc. gäller för inkomståret 1996 att avdrag får göras för den del kostnaderna

av som överstiger 1 000 kr. Utöver dessa avdrag får vissa andra avdrag göras från intäkt av tjänst utan dessa begränsningar avdraget. Det

av gäller bl.a. avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa, tillfälligt arbete m.m. eller dubbel bosättning och färdkostnader för

resa i tjänsten.

Vad som återstår intäkt tjänst efter dessa medgivna avdrag

av av för kostnader utgör inkomst tjänst enligt kommunalskattelagen.

Det är denna inkomst tjänst vid beräkning bostads-

av som av bidrag utgör den bidragsgrundande inkomsten tjänst. Några korri-

av geringar liknande dem vid inkomst näringsverksamhet eller in-

av komst görs således inte.

av kapital

96 Samordnat bostadsstöd

BTP

Den årsinkomst är bestämmande för storleken av BTP avser

som den inkomst för år räknat som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden. Årsinkomsten beräknas utifrån pensionä-

inkomst och makes/makas inkomst. För envar av dem rens egen skall årsinkomsten beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst.

Inkomstunderlaget vid beräkning BTP utgörs i princip av alla

inkomster, skattepliktiga liksom icke skattepliktiga, som en pensio-

när kan ha vid sidan folkpension och pensionstillskott och/eller

av tilläggspension till ett belopp motsvarar oreducerat pensions- i

som tillskott. Förutom den skillnad mot inkomstprövningen vid beräkning bostadsbidrag följer att det inte är fråga om en pre-

av som av liminär bestämning kalenderårsinkomst och avstämning i efter-

av hand inkomsten utifrån den faktiska taxeringen, och att delar av

av pension svensk eller enligt utländsk lagstiftning inte skall räknas

- med i årsinkomsten vid bostadstillägg, behandlas inkomster under inkomstslaget tjänst bl.a. enligt det följande.

Inkomst förvärvsarbete tas enligt RFV:s föreskrifter upp med

av belopp motsvarande den beräknade framtida inkomsten. Den jämförs då med fastställd sådan finns, och enligt föreskrifterna

SGI, om bör inkomsten inte understiga SGI.

Beträffande värdet naturaförmåner har RSV i sina föreskrifter

av angett att bostadsförmån eller annan förmån skall anses som inkomst till den del förmånens värde väsentligt överstiger ersättningen för förmånen.

Om någon sökande eller make/maka uppbär sjukpenning för

- inte obetydlig tid, föräldrapenning eller arbetslöshetsersättning beräknas årsinkomsten grundval av dessa ersättningar.

Den del av livränta som avses i 17 kap. 2 § AFL, och som enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,

av räknas inte i årsinkomsten vid beräkning av BTP. Livränta som

i l7 kap. 2 § AF L är bl.a. livränta enligt lagen om yrkesskadeavses försäkring. I skattesammanhang gäller att del av sådan livränta är skattefri. Icke skattefri del beskattas som intäkt av tjänst.

Vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen eller lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning är skattepliktiga intäkter av tjänst vid be-

som räkning av BTP inte skall räknas med i årsinkomsten. Detta är en

Samordna bostadsstöd 97

följd av att man vid beräkning av dessa förmåner tar viss hänsyn till om mottagaren uppbär pensionsförmån.

Är någon berättigad till underhållsbidrag från förutvarande make/maka tas enligt RSV:s föreskrifter det genomsnittliga bidragsbelopp upp som årligen kan antas komma att erhållas. I skattesammanhang är ett sådant understöd en skattepliktig intäkt av tjänst, om den som utgett understödet har rätt till avdrag för beloppet. Sådant avdrag kan få göras som ett allmänt avdrag för den utbetalt

som understöd till förutvarande make/maka, sedan underhållsskyldigheten har reglerats.

Som årsinkomst skall enligt BTPL inte räknas inkomst som är avsedd att vara en kostnadsersättning. Hemsjukvårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till vårdbehövande, skall enligt RF Vzs föreskrifter inte räknas som inkom st. Bidraget är en kostnadsersättning och därför inte skattepliktigt. Det betalas vanligen ut direkt till den vårdbehövande. Av praktiska skäl kan någon annan t.ex. make/maka stå som betalningsmottagare. Enligt RFV:s Allmänna Råd medför detta inte att bidraget skall räknas som inkomst. Verket rekommenderar att ersättningar som jämställs med hemsjukvårdbidrag och betalas ut av kommun eller landsting räknas som kostnadsersättning. I övrigt är enligt de allmänna råden hemsjukvårdsbidrag som betalas ut till någon annan än den vårdbehövande normalt inte kostnadsersättning, utan kan betraktas lön

som och räknas in i årsinkomsten vid beräkning av BTP.

Enligt BTPL får avdrag från årsinkomsten göras sådant sätt som avses i 33 § 1 mom. kommunalskattelagen for kostnader

som hänför sig till intäkt av tjänst, i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten. I likhet med inkomstunderlaget vid bostadsbidrag tillåts således avdrag i inkomstslaget tjänst enligt skattereglema.

3.3.2¶Överväganden

Vår uppfattning slags inkomster bör behandlas på

är att samma samma sätt oberoende av om det är fråga om att beräkna

en persons inkomst när bostadsbidrag skall utges eller när BTP skall utges. Som framgår redogörelsen är inkomsterna tjänst hel-

av ovan av mer täckande i förhållande till skattesystemet vid beräkning bostads-

av bidrag än vid beräkning av BTP. Förvärvsinkomster förekommer såväl hos ålderspensionärer som hos förtidspensionärer med partiell pension. En make/maka till pensionär söker BTP kan i fullt

som vara

4 SOU1097:85

98 Samordna bostadsstöd

arbete. Det framstår då naturligt att beräkningen av inkomsten

som sker på sätt, oavsett vilket bostadsstöd som skall utges. I

samma bostadsbidragssystemet följer beräkningen helt skatteplikten, som i

vad faktiskt utbetalats i ersättningar till den sin tur avser som enskilde efter samordning olika stödforrner, t.ex. samordning

av mellan pension och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Några undantag från det skattemässiga begreppet inkomst av tjänst eller särskilda undantag för icke skattepliktiga inkomster som inte skall påverka BTP behövs därmed inte, om man fullständigt samordnar tjänsteinkomstema så, att de i båda systemen följer de skatterättsliga reglerna. Därmed underlättas även administrationen.

När det gäller inkomster pension måste man dock med hänsyn

av till övriga regler för bestämning av BTP behålla undantaget för de pensionsdelar som inte skall påverka tillägget.

Utredningen föreslår således en samordning av de båda bostadsstöden i enlighet med det anförda.

3.4¶Näringsidkares inkomster

Förslag: En samordning av de båda bostadsstöden sker genom att näringsidkares inkomster som skall påverka BTP beräknas på samma sätt som i bostadsbidragssystemet, dvs. i huvudsak enligt de skatterättsliga reglerna. Nuvarande regler i bostadsbidragssystemet om korrigering av egenföretagares BGI för de i beskattningssammanhang inkomsthöjande eller inkomstsänkande följderna av reglerna om periodiseringsfonder och expansionsmedel tas därvid bort. För att skapa en bättre och rättvisare mätare på näringsidkares behov av bostadsstöd föreslår utredningen att näringsidkares företagsförrnögenhet i enskild näringsverksamhet och i fåmansaktiebolag, beräknad med utgångspunkt i företagets balansräkning, skall räknas i den privata förmögenheten såväl vid beräkningen av BTP som vid beräkningen av

bostadsbidrag.

Reglerna om korrigering för avdrag för tidigare års underskott och avdrag för viss del av kostnaderna för egen pension behålls och kommer därigenom att tillämpas även vid beräkning av BTP.

Samordna bostadsstöd 99

Inledning

I vårt uppdrag ingår att föreslå ett system där anställda, egna företagare och ägare av fåmansbolag och de som i olika former kombinerar anställning med att företagare på ett likvärdigt sätt kan

vara åtnjuta bidrags- och socialförsåkringsförmåner. Eftersom skattereglerna när det gäller näringsverksamhet i olika former är komplicerade och bidragsreglema både skiljer sig när det gäller företagsform och skattelagstiftningen, måste ett relativt detaljerat sätt redogöra för de regler som gäller i olika hänseenden. Redogörelsen kan samtidigt tjäna som en god illustration till de svårigheter försäkringskassornas handläggare kan möta vid den praktiska hanteringen av näringsidkares bidragsansökningar, när taxerad näringsinkomst måste justeras med hänsyn till särregler i bidragssammanhang. Den visar också vilken hög grad specialiserade kunska-

av per som behövs för att besvara förfrågningar och förklaringar

om ge till hur bidraget beräknats.

Det har sitt intresse att i detta sammanhang nämna att enligt RSV:s statistik den 17 mars 1997 över småföretag i Sverige hade 1 148 369 olika företagsblanketter lämnats vid 1996 års taxering. Siffrorna kan inte automatiskt översättas till antal företag, eftersom en företagare kan ha lämnat flera blanketter. 473 309 företagare hade lämnat blankett Nl enskild näringsverksamhet utan årsbokslut, 211 060 företagare blankett N2 enskild näringsverksamhet med årsbokslut och 144 000 företagare blankett 4 handelsbolag. Blankett 2 näringsverksamhet bedriven i aktiebolag och ekonomiska föreningar hade lämnats i 291 000 fall. Av de enskilda näringsidkarna hade 60 % aktiv verksamhet innebär skyldighet att

som erlägga socialavgifter, och 40 % passiv verksamhet innebär

som skyldighet att erlägga särskild löneskatt. Den genomsnittligt taxerade inkomsten näringsverksamhet vid 1996 års taxering

av var 65 000 kr. Av de enskilda näringsverksamhetema hade 39 % underskott av verksamheten, 50 % ett överskott under 100 000 kr, medan endast 9 % hade ett överskott mellan 100 000 och 200 000 kr och 2 % ett högre överskott. Bilden av de enskilda näringsidkarna

som en låginkomstgrupp förändras emellertid av att de allra flesta de

av passiva näringsidkarna hade inkomst av tjänst, och att fler än 70 % av de aktiva näringsidkarna hade sådan inkomst. Av de enskilda näringsidkare som redovisade underskott näringsverksamhet

av saknade 9 % tjänsteinkomster medan 42 % hade inkomst tjänst

av upp till 150 000 kr och 49 % hade högre inkomster tjänst. Av de

Samordnat bostadsstöd

aktiva näringsidkare som redovisat överskott av verksamheten saknade 27 % inkomst av tjänst, medan 45 % hade sådana inkomster upp till 150 000 kr och 28 % hade inkomster över detta belopp.

I slutet av mars månad 1997 hade 16 440 hushåll med enskild

näringsverksamhet erhållit preliminärt bostadsbidrag, medan 3 399

hushåll fått avslag på sin ansökan. Det innebär att enskild näringsverksamhet fanns i ca 4,6 % av de hushåll som beviljats bostadsbi-

drag. Den för bidragsåret preliminärt beräknade genomsnittsinkoms-

ten av näringsverksamhet för dem som fått bidrag var ca 81 000 kr och för dem som fått avslag ca 118 000 kr. Av dem som fått bidrag hade 3 778 näringsidkare själva inkomst av tjänst med en beräknad genomsnittsinkomst av ca 70 900 kr, medan 8 297 makar/sambos hade inkomst av tjänst med en beräknad genomsnittsinkomst av ca 95 000 kr.

Den som är näringsidkare har till skillnad från en anställd långt gående möjligheter att själv styra sin skattepliktiga inkomst mellan åren genom olika bokföringsåtgärder i näringsverksamheten. Skattereglemas uppbyggnad innebär i vart fall i ett kortsiktigt perspektiv att den taxerade inkomsten inte behöver avspegla den enskildes ekonomiska behov av bidrag. I följande avsnitt söker utredningen

analysera vad de olika dispositionsmöjligheter som en näringsidkare

har i jämförelse med en löntagare kan innebära ur bidragssynpunkt.

Avsnittet innehåller en redogörelse för hur skattereglema ut,

ser framför allt med sikte att belysa vilken betydelse verksamhetens företagsfonn har. Därefter följer närmare redogörelse för hur

en inkomst av näringsverksamhet och inkomst som härrör från fåmansbolag behandlas i de olika bidragssystemen. Avsnittet avslutas med utredningens överväganden bl.a. om de olika dispositioner,

som en företagare har möjlighet till i förhållande till löntagare, bör föranleda

en korrigering vid inkomstprövningen av bidrag.

För att närmare kunna belysa vad i dag gäller och framdeles

som bör gälla för de grupper som direktiven talar bör först något

om, anmärkas om de olika kategorierna anställda, egna företagare

osv.

Uttrycket anställd kan vid första anblick tämligen enty-

en synas digt. Man kan därmed mena samma sak som det vanligt förekommande uttrycket löntagare, dvs. grund ett

en person som av anställningsförhållande uppbär ersättning i form av lön för eget arbete åt en arbetsgivare. Gruppen anställda enligt en sådan terminologi inbegriper emellertid också vissa är företagare, näm-

personer som

ligen ägare av s.k. fåmansaktiebolag där den huvudsakliga ägaren till

ett företag själv arbetar i verksamheten och har ett anställnings-

Samordnat bostadsstöd 101

förhållande till sitt eget företag. Denne uppbär som andra anställda lön, har till skillnad från vanliga löntagare en betydligt större

men möjlighet att själv styra sina inkomster. En sådan företagare får enligt nuvarande system sin sjukpenningrundande inkomst grundad

inkomst anställning SGI A och behandlas i bidragssamman-

av hang som anställd.

När det i övrigt gäller den direktiven benämner ägare

grupp som till fåmansbolag bör följande anmärkas. Skattelagstiftningen använder förenklat beskrivet begreppet fåmansföretag om aktiebolag och ekonomiska föreningar, i vilka eller ett fåtal fysiska personer har

en ett sådant aktie- respektive andelsinnehav att de har ett bestämmande inflytande i bolaget resp. föreningen. Skattelagstiñningen använder sig också begreppet fårnansägt handelsbolag. Detta avser en-

av ligt huvudregeln det fallet att fysisk eller ett fåtal fysiska

en person

har ett bestämmande inflytande i handelsbolaget. personer

3.4.2¶Näringsidkares beskattning

En bidragssökande person kan bedriva näringsverksamhet i olika

former. Även beskattningsreglema syftar till enhetlig beskatt-

om en ning, oavsett i vilken företagsform verksamheten bedrivs, så föreligger dock vissa olikheter.

Näringsverksamhet kan bedrivas av antingen en fysisk eller en juridisk En enskild näringsidkare är en fysisk person som

person. driver verksamheten direkt, utan att det finns något bolag med i bilden. En fysisk person kan också driva näringsverksamhet genom ett handelsbolag. Handelsbolaget är en juridisk person men inte ett skattesubjekt när det gäller inkomstbeskattningen. I stället beskattas inkomsten hos handelsbolagets delägare. En fysisk person beskattas i under inkomst av näringsverksamhet med kommunal inkomstskatt genomsnittlig skattesats år 1997 är 31,66 % samt med statlig in-

i

komstskatt 25 % om inkomsten överstiger 209 100 kr 1997 års taxering. Vid inkomsttaxeringen läggs den skattskyldiges inkomst iå näringsverksamhet med eventuell inkomst tjänst. av samman av Vidare minskas inkomsten med allmänna avdrag, t.ex. premier för

pensionsförsäkring.

Det är stor skillnad om en fysisk person driver näringsverksamhet genom ett aktiebolag. Aktiebolaget är en juridisk person, tillika skattesubjekt. På bolagets vinst betalar bolaget statlig inkomstskatt

med 28 %. Ett aktiebolag kan enbart ha ett inkomstslag, närings-

102 Samordnat bostadsstöd

verksamhet. I regel lyfter "företagaren" lön från aktiebolaget. Aktiebolaget betalar arbetsgivaravgifter på lönen och "den anställde" redovisar lönen under inkomst av tjänst. "Företagaren" betraktas alltså som anställd när det gäller arbetsgivaravgifter och inkomstskatt som bolaget betalar resp. innehåller som preliminärskatt. För aktiebolaget är arbetsgivaravgifter och lön avdragsgilla. Aktieägaren kan också lyfta utdelning från bolaget och redovisar denna under inkomst av kapital med en beskattning om 30 procent. Utdelning är inte avdragsgill hos aktiebolaget utan dubbelbeskattas vinstskatt hos aktiebolaget och inkomstskatt hos aktieägaren. Vissa lättnadsregler i beskattningen av bl.a. utdelning på aktier i onoterade företag

gäller dock.

För en person som driver verksamhet i enskild firma gäller bl.a. följande skatterättsliga regler. Överskottet näringsverksamheten

av beskattas som inkomst av näringsverksamhet hos den fysiska personen. Någon beskattning under inkomst av kapital för ränta på egen kapitalinsats i verksamheten eller under inkomst tjänst för värdet

av av den egna arbetsinsatsen sker i princip inte. Den enskilda finnans inkomster beskattas i huvudsak efter de skattesatser gäller for

som

fysiska personer. En enskild näringsidkare har möjlighet att få i

verksamheten kvarstående vinstmedel, expansionsmedel, beskattade efter samma skattesats gäller för t.ex. aktiebolag, 28 %. Nä-

som

ringsidkaren påförs socialavgifter i form av egenavgifter eller, vid

passiv näringsverksamhet eller när näringsidkaren fyllt 65 år före årets ingång, i form av särskild löneskatt. Egenavgifterna eller den särskilda löneskatten är avdragsgilla i näringsverksamheten och minskar därmed inkomsten och inkomstskatten.

Vid inkomstberäkningen gäller för övrigt regler räntefordel-

om ning och periodiseringsfonder se avsnitten nedan dessa.

Näringsidkare som bedrivit näringsverksamhet i form av enskild

firma omfattas andra regler gäller för fysiska

även av som personer, t.ex. att avdrag inte medges för lön till hemmavarande barn under 16 år eller till make.

Särskilda regler gäller för näringsidkare och näringsverksamhet i fråga om inkomstuppdelningen mellan makar och beträffande

avdrag för egenavgifter eller särskild löneskatt.

Vid försäljning enskild firma beskattas vinst vid avyttring

av en

av fastighet, bostadsrätt och aktier som utgör anläggningstillgångar under inkomstslaget kapital. Försäljning andra anläggningstill-

av gångar betraktas som den sista affärshändelsen i näringsverksamheten. Detta innebär att dolda uppkommit

reserver som genom

Samordnat bostadsstöd 103

avskrivning av inventarier etc. blir beskattade som intäkt i näringsverksamheten.

Ett enkelt bolag föreligger när två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger. Bolagsmännen, men inte det enkla bolaget, har rätt att föras i handelsregistret, om näringsverksamhet utövas i bolaget. Om delägarna inte bestämt annat, skall det enkla bolagets vinst eller förlust delas lika. Egentlig näringsverksamhet, med undantag av jord- och skogsbruk, drevs fram till år 1995 vanligen inte som enkelt bolag. Numera kan näringsverksamhet utövas även i enkelt bolag.

Det enkla bolaget taxeras inte för sin inkomst. inkomsten beskattas i stället hos delägarna i förhållande till vars och ens andel av inkomsten. Tillgångama i ett enkelt bolag ägs inte av bolaget. Varje delägare äger i stället del i bolagets olika tillgångar i förhållande till storleken av hans insats i bolaget. Om förutsättningar för t.ex. värdeminskningsavdrag, underskottsavdrag, räntefördelning samt avsättning till expansionsmedel eller periodiseringsfond föreligger, görs dessa dispositioner hos delägaren och inte hos bolaget.

Om delägare uppburit inkomst i form av lön från bolaget, beskattas detta i inkomstslaget näringsverksamhet. Överlåter delägare andel i bolag med näringstillgångar, t.ex. varulager och inventarier, beskattas han/hon för vederlaget för inkomst näringsverk-

som av samhet. Vid avyttring av t.ex. fastighet som utgjort anläggningstillgång i näringsverksamheten beskattas vederlaget enligt realisationsvinstreglema, och vinst eller förlust tas hos delägare är

upp som

fysisk person under inkomstslaget kapital.

Ett handelsbolag föreligger när två eller fler har avtalat

att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag, och detta bolag har registrerats i handelsbolagsregistret. Kommanditbolag särskild

är en form av handelsbolag där en eller flera av delägarna har begrän-

en sad ansvarighet för bolagets skulder. Minst delägare i komman-

en ditbolaget komplementären måste ansvara för bolagets förbindelser med hela sin fömiögenhet. I skattehänseende behandlas kommanditbolag och övriga handelsbolag lika. Inkomster och förmögenhet beskattas hos delägarna. Vad som från ett näringsdrivande handelsbolags resultat tillgodoförs en delägare beskattas alltid inkomst

som av näringsverksamhet oavsett tillgodoräknandet benämns lön, ut-

om delning eller sker i form av varuuttag. För delägare är fysisk

som person hänförs realisationsvinster vid avyttring fastigheter eller

av bostadsrätter till inkomstslaget kapital, medan i stort sett all

annan inkomst hänförs till näringsverksamhet.

104 Samordnat bostadsstod

Reglerna räntefördelning och expansionsmedel är tillämpliga

om för delägare är fysisk Avsättning till periodiseringsfond

som person. görs hos delägarna oavsett om de är fysiska eller juridiska personer. Vissa särregler gäller för s.k. fåmansägda handelsbolag se redogörelse för detta nedan.

Europeiska ekonomiska intressegrupperingar EEIG före-

är en tagsforrn inom den europeiska unionen EU som är att likna vid ett handelsbolag som verkar över medlemsstatsgränserna. En medlem i ett EEIG behandlas skattemässigt samma sätt som en delägare i ett handelsbolag. Reglerna räntefördelning och expansions-

om medel är dock inte tillämpliga EEIG.

Av aktiebolag finns det två typer, privata och publika. En av skillnaderna dem emellan är att aktiekapitalet skall uppgå till minst 100 000 kr i ett privat aktiebolag och till minst 500 000 kr i ett publikt aktiebolag. Civilrättsligt är ett aktiebolag en juridisk person och skatterättsligt utgör bolaget ett självständigt skattesubjekt som är deklarationsskyldigt och skattskyldigt för sina inkomster. Aktiebolag betalar endast statlig inkomstskatt. Skatten är proportionell och uppgår till den beskattningsbara inkomsten. Av vinsten

28 % av kan 20 % undantas från beskattning genom att sättas av till en periodiseringsfond. Det avsatta beloppet skall senast det femte beskattningsåret efter det beskattningsår då avsättningen gjordes återföras till beskattning.

All beskattning av aktiebolagets inkomster sker i inkomstslaget inkomst av näringsverksamhet. Vid avyttring av aktierna beskattas aktieägarna enligt realisationsvinstreglema. Avser försäljningen bolagets tillgångar inkråmet beskattas eventuell vinst som inkomst av näringsverksamhet. Vid fönnögenhetsbeskattningen utgör aktiebolaget inte ett särskilt skattesubjekt. Förmögenheten beskattas i stället hos aktieägarna genom att dessa redovisar aktierna som förmögenhetstillgångar.

Den för frågan om personkretsen vid bidrag och förmåner mest intressanta formen av aktiebolag torde vara fåmansaktiebolag och hur dessa beskattas. Särskilda regler gäller således för fåmansföretag och deras ägare. Även i fråga s.k. fåmansägda handelsbolag

om gäller särskilda regler.

I fråga om beskattningen avfåmansföretag och fåmansägda handelsbolag kan följande nämnas. År 1976 infördes omfattande särregler för fåmansföretag och deras delägare. Lagstiftningens övergripande syfte var att skapa neutralitet vid beskattningen mellan olika företagsfonner. Man hade uppmärksammat att skattskyldiga

Samordnat bostadsstöd 105

fåmansföretag kunde uppnå inte avsedda skatteförmåner. Gegenom

att företaget och dess delägare formellt behandlades som två av nom varandra oberoende fanns möjligheter till transaktioner

personer, mellan bolaget och ägaren för att åstadkomma skattefönnåner, t.ex.

överlåtelser av egendom dem emellan. Stoppregler infördes genom

bl.a. innebar att stränga beskattningseffekter blev följden av som överlåtelser på annat än marknadsmässiga villkor. Vidare infördes särskilda regler angående inkomstuppdelningen mellan närstående i företag, lån i strid mot aktiebolagslagens låneförbud, lån till lägre ränta än marknadsränta samt regler nedskrivning av företags-

om ledares lån i företagets räkenskaper.

I samband med skattereformen omarbetades dessa fåmansföretagsregler. Detta resulterade bl.a. i att fysiska personers inkomster

skall beskattas enligt vissa fåmansföretagsregler numera besom

särskild intäktspost i inkomstslaget tjänst i stället för handlas som en som tidigare i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet. Regler om realisationsvinstberäkning vid delägares försäljning av egendom har tagits i SIL. Särskilda regler har också tagits i sistnämnda lag i syfte att motverka att arbetsinkomster tas ut som lägre beskattad utdelning eller som realisationsvinst vid försäljning av aktier. De särskilda fåmansföretagsreglema kompletterar de vanliga skattereglema.

Enligt huvuddefinitionen av begreppet fåmansföretag skall en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer högst 10 enligt RSV:s rekommendationer äga så många aktier eller andelar i vissa ekonomiska föreningar att dessa tillsammans har än

personer mer hälften rösterna för aktierna eller andelarna i företaget. Enligt

av den s.k. subsidiära definitionen räknas även som fåmansföretag aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som är oberoende av varandra, såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan Verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.

Begreppet fåmansägt handelsbolag avser enligt huvudregeln det fallet att fysisk person eller ett fåtal fysiska personer har ett

en bestämmande inflytande i bolaget.

I ett fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag anses den som har ett väsentligt ägarintresse i företaget och som är verksam i företaget som företagsledare. Ägarintresset bedöms därvid efter såväl eget som närståendes aktie- eller andelsinnehav.

106 Samordnat bostadsstöd

Även begreppet närstående är betydelse för förstå skatte-

av att reglerna kring fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag. Med närstående person avses enligt kommunalskattelagen Föräldrar, faroch morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make/maka, syskon eller syskons make/maka eller avkomling samt dödsbo, vari den skattskyldiga eller någon av dessa nämnda personer är delägare.

För en näringsidkare som driver sin verksamhet i ett aktiebolag i vilket han/hon är delägare, kan det vara av intresse att omvandla lön, vilken skattemässigt behandlas inkomst tjänst, till ut-

som av delning från bolaget eller till annan inkomst behandlas in-

som som komst av kapital. Anledningen till detta är att tjänsteinkomster enligt nuvarande regler beskattas hårdare progressiv skatt. En begränsningsregel har därför införts reglerar hur stor utdelning från bo-

som laget till delägaren som får kapitalbeskattas hos denne.

Härvid gäller ett utvidgat begrepp för fåmansföretag vilket

är avsett att fånga företag som drivs gemensamt av många delägare, t.ex. mäklare, advokater och arkitekter. Utgångspunkten för bestämmelsen om utdelning har varit att normal avkastning aktier i företaget skall beskattas hos delägaren i inkomstslaget kapital och överskjutande del i inkomstslaget tjänst.

Särskilda regler gäller för lön till företagsledares make/maka eller jämställd. Maken/makan beskattas själv för den ersättning han eller hon uppburit från företaget, under förutsättning att den är att anse som marknadsmässig. För överskjutande del skall i stället

företagsledaren i ett fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag be-

skattas. För lön till företagsledarens eller makes/makas barn gäller att hela lönen för barn upp till 16 år och den del lönen inte

av som är marknadsmässig beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten eller, om de har lika hög inkomst hos den äldre

av makarna.

Fåmansföretagsreglema innehåller inte några särregler i fråga

om beskattningen av förmåner. Reglerna beskattning bilförmåner

om av följer de vanliga beskattningsreglema. En företagsledare torde dock komma att beskattas för värdet bilförmån företagets bil ut-

av om nyttjas för privat bruk någon företagsledaren närstående inte

av som själv är anställd eller delägare i företaget. Delägare i ett handelsbolag som för privat bruk utnyttjar handelsbolagets bil skall

som intäkt av näringsverksamhet påföras bilförmån enligt regler

samma som gäller för löntagare.

Avdrag för avsättning till personalstiftelse är begränsad för fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag. Normalt krävs för rätt

Samordnat bostadsstöd 107

till avdrag att företaget stadigvarande sysselsätter 30 årsarbetskrafter.

Beskattningsreglema för fåmansföretag i vad avser köp och försäljning egendom syftar till att Förhindra inte avsedda skatte-

av fönnåner sådana transaktioner mellan företaget och dess

genom ägare inte kan sägas motiverade i företagets verksamhet.

som vara Reglerna i kommunalskattelagen härom reglerar bl.a. anskaffning av näringsfrämmande egendom samt felaktig prissättning vid köp och försäljning egendom mellan ägare och fåmansföretag. I tillämpli-

fall innebär dessa regler att företaget inte får avdrag för kostnaga den, och att aktuella ersättningar skall tas som inkomst av

m.m. upp tjänst i särskild intäktspost hos företagsledare, delägare eller när-

en stående. Inkomsten medför inte socialavgifter och löneskatt,

uttag av

å andra sidan inte rätt till schablonavdrag och gmndavdrag. men ger Reglerna innefattar dock inte någon särreglering för delägares och närståendes försäljning fastigheter och bostadsrätter till fåmans-

av företag.

För fåmansföretag och fåmansägda handelsbolag och deras delägare gäller i vissa avseenden särskilda regler beträffande lokalhyra. Uppburen hyra eller annan ersättning för lokal till företagsledare eller honom närstående person utgör i sin helhet skattepliktig inkomst för mottagaren i något av inkomstslagen näringsverksamhet eller tjänst. Skilda regler gäller för upplåtarens beskattning vid uthyrning av lokal i näringsfastighet jämfört med privatbostad och privatbostadsfastighet.

Vid en företagsledares eller honom/henne närstående persons uthyrning av privatbostad och privatbostadsfastighet till företaget beskattas hela hyresersättningen som inkomst av tjänst i den särskilda intäktsposten. Något s.k. 4 OOO-kronorsavdrag eller schablonavdrag med 20 % av hyresintäkten som normalt gäller medges inte. När det gäller uthyrning av lokal i näringsfastighet kommer hyresersättningen normalt att beskattas hos uthyraren i inkomstslaget näringsverksamhet.

I fråga om lån m.m. gäller att om ett fåmansföretag har lämnat lån till företagsledare eller denne/denna närstående person, och lånet skrivits ned i företagets räkenskaper, skall det nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. Företaget har då inte rätt till avdrag för avskrivning av lånefordran, i den mån motsvarande belopp skall beskattas som intäkt av tjänst.

Har fåmansföretag lämnat företagsledare eller denne/denna närstående person räntefritt lån, eller lån där räntan understiger mark-

108 Samordnat bostadsstöd

nadsräntan, skall låntagaren ta upp förmånen av lånet som intäkt av tjänst.

Fåmansföretagsreglema innebär också vissa begränsningar av

rätten till avdrag for underskott i näringsverksamhet.

Räntefördelning, expansionsmedel och periodiseringsfonder

Genom 1990 års skattereforrn uppkom skillnad i skattebelast-

en ningen mellan inkomst av kapital, där skattesatsen f.n. är 30 %, och inkomst av näringsverksamhet, där skatten är progressiv och kan vara väsentligt högre. Dessutom utgår egenavgifter eller särskild löneskatt näringsinkomster. För enskilda näringsidkare beskattas avkastningen av i näringsverksamheten satsat kapital arbets-

som inkomst. För att i någon utsträckning neutralisera skillnaderna mellan enskilda näringsidkare och ägare till fåmansaktiebolag finns regler om positiv räntefördelning.

Enskilda näringsidkare och svenska dödsbon som driver näringsverksamhet har rätt att göra positiv räntefördelning när kapitalet i verksamheten vid årets ingång överstiger 50 000 kr. Fördelningen görs genom att en schablonmässigt beräknad avkastning kapitalet flyttas från inkomst näringsverksamhet till inkomst kapital.

av av

När kapitalet i verksamheten är negativt med än 50 000 kr,

mer måste en negativ räntefördelning ske, att schablonmässigt

genom en bestämd utgiftsränta det negativa kapitalet, dvs. ett avdrag, flyttas från inkomst näringsverksamhet till inkomst kapital.

av av

För fysiska personer och dödsbon är delägare i handelsbolag

som finns motsvarande regler. I stället för kapitalet räknar då

man ränta på det justerade ingångsvärdet andelen i bolaget.

Enskilda näringsidkare och svenska dödsbon som driver näringsverksamhet har också fått möjlighet att, i likhet med aktiebolag, expandera sin verksamhet med lågbeskattade medel, att de

genom får göra avsättning till expansionsmedel.

Avsättningen till expansionsmedel är avdragsgill från inkomsten av näringsverksamhet. I stället betalar skatt, expansions-

man en medelsskatt, motsvarande bolagsskatten 28 % för aktiebolag, beloppet. När avsättningen sedan återförs till beskattning i näringsverksamheten återfår man expansionsmedelsskatten.

Expansionsmedel kan också användas till förlustutjämning bakåt i tiden, genom att man ett förlustår återför tidigare avsatta

expansionsmedel till beskattning. På så sätt kan uppnå ett O-resultat.

man

Samordnat bostadsstöd 109

Det finns begränsning hur stor avsättning expansionsen av av medel får göra. Begränsningen är satt i förhållande till storleken man kapitalet i verksamheten. av För fysiska och svenska dödsbon är delägare i hanpersoner som delsbolag finns motsvarande regler. Från och med 1995 års taxering finns möjlighet till resultatutjämning mellan olika beskattningsår genom lagen om periodiseringsfonder. kommer i fråga för denna möjlighet till avsätt- De som ning till periodiseringsfond, är de juridiska eller fysiska personer som redovisar inkomst av näringsverksamhet. Avdrag för avsättning till periodiseringsfond får, förenklat beskrivet, uppgå till högst 20 % ett positivt resultat inkomsten i av av

näringsverksamheten.

En fondavsättning disponeras och återförs normalt till beskattning efter den skattskyldigas eget bestämmande, dock senast femte beskattningsåret efter det beskattningsår för vilket avdrag medgetts.

Skogskonto

Fysiska och dödsbon har rätt till uppskov till tio år med personer upp beskattningen s.k. skogsinkomster för belopp som satts in särav skilt konto i bank, skogskonto. Vid 1997 års taxering gäller bl.a. att uppskov får ske med högst 60 % ersättning för såld avverkningsrätt och med högst 40 % av av ersättning för sålda skogsprodukter. När medel under beskattningsår tas ut från skogskontot senare skall ett belopp motsvarande uttaget tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Senast tio år efter insättningen skall banken betala ut kvarvarande medel. Syftet med skogskontot är att utjämna inkomster från skogsbruk. Det är verksamhet kännetecknas ojämna inkomster efteren som av skogen växer långsamt. Av avverkningstekniska skäl kan det som nödvändigt att gång avverka ett större skogsparti i stället vara en för att fördela avverkningen etappvis på flera år. Det finns också för skogsägaren förmånligare kontomöjlighet, en skogsskadekonto, aktualiseras först när avverkning måste ske som i betydande omfattning till följd av stormskador e.d. Som nämnts är förutsättning för uppskov att medlen sätts en på ett särskilt bankkonto, vilket medför att pengarna inte kan användas till konsumtion så länge de finns kontot.

110 Samordnat bostadsstöd

Upphovsmannakonto

Reglerna om upphovsmannakonto innebär att kan få uppskov man med beskattning av vissa intäkter näringsverksamhet. Reglerna av gäller inte för juridiska personer. Enligt lagen 1979:611 om upphovsmannakonto kan uppskov medges vid beskattningen för upphovsmannaintäkter, dvs. intäkter som tillkommit någon som upphovsman enligt lagen 1960:729 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk undantag fotografiska verk. Dessutom krävs att de aktuella upphovsmannaintäktema med minst 50 % överstiger upphovsmannaintäktema under något av de två närmast föregående beskattningsåren. Syftet uppskov är att enbart skall gälla för "onormalt" höga upphovsmannaintäkter. På liknande sätt som för skogskontot är förutsättning för en avdrag att medel sätts ett särskilt konto, upphovsmannakonto. En skillnad är dock att återföring till beskattning måste ske efter senast fem år och inte efter tio år för skogskonto. Upphovsmannasom kontot motiveras att konstnärer och författare typiskt har av sett ojämna inkomster, bl.a. därför att det kan ta flera år innan utställen ning sker eller en bok ges ut.

Inventarier

Det görs ibland gällande att anskaffning inventarier kan utnyttjas av i skatteplaneringssyfte och därmed också för att få den bidragsner grundande inkomsten. Skälet är att inventarier kan skrivas under av kort tid, högst fem år. Ett års avskrivning kan bli betydande beett lopp om anskaffningen flygplan eller fartyg, används bl.a. avser som

som skattemässiga avskrivningsobjekt.

Värdeminskning av inventarier innebär s.k. skatteavvikelse en om skattelagstiftningen medför en snabbare avskrivning jämfört med en avskrivning som görs ekonomisk livslängd. Skatteavvikelsen är en räntefri kredit. För budgetåret 1995/96 18 månader beräknades den skattefria krediten överavskrivningar till genom 2,0 miljarder kronor brutto 1,4 miljarder kronor prop. resp. netto 1995/96:150, bil. sid. 15. Beloppen hela näringslivet. avser

När det gäller investeringar i byggnader får anskaffningskostnaden också dras värdeminskningsavdrag, avskriv-

av genom men ningstiden bestäms efter byggnadens ekonomiska livslängd, vilket innebär att avskrivningstiden är lång och de årliga värdeminsk-

Samordnat bostadsstöd 111

relativt låga. Även för investeringar i markanlägg-

ningsavdragen

ningar t.ex. vägar, planer och diken är avskrivningstiden förhållandevis lång. Det saknas därför skäl att nämnare byggnader och markanläggningar. När det gäller byggnader och markanläggningar bör emellertid klargöras att sådana delar och tillbehör är avsedda direkt för som driften i företaget utgör byggnads- eller markinventarier. Sådana inventarier behandlas i skattehänseende som vanliga inventarier. På verkstadsbyggnad är t.ex. maskiner, hissar och behållare för drifen byggnadsinventarier. Även ledningar, avlopp och ventilation för ten driften byggnadsinventarier. Detsamma gäller till markräknas som anläggning hörande traversbanor, stängsel, ledningar m.m. markinventarier. Det betyder anskaffningskostnaden för vissa att av byggnader och markanläggningar är stor del eller kanske den en största delen byggnads- eller markinventarier. Även koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill samt liknande rättigheter behandlas skattemässigt som inventarier. Sammanfattningsvis tillämpas inventariebestämmelsema för många slags tillgångar och inte enbart på "maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier" punkt 12 av anvisningarna till 23 § KL. Avskrivning för kostnaden för anskaffning inventarier görs i av regel värdeminskningsavdrag. Avdrag får alltså inte göras genom direkt för anskaffningskostnaden, utan denna fördelas under flera

värdeminskningsavdrag. Omedelbart avdrag får dock

år genom göras för inventarier mindre värde eller för inventarier med en av ekonomisk livslängd högst tre år punkt 12 av anvisningarna till om 23 § KL. Det finns två metoder för beräkning värdeminskningsavdrag. av Den vanligaste metoden är den räkenskapsenliga avskrivningen. Avdrag får göras med högst 30 % för år räknat av bokav summan fört värde inventariema enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet under beskattningsåret anskaffade inventarier punkt 13 anvisningarna till 23 § av KL. Det betyder att avskrivningen sker kollektivt samtliga inventarier och någon individuell skattemässig avskrivning sker inte. Vidare spelar det inte någon roll för avskrivningsprocenten när under beskattningsåret ett inventarium är anskaffat. Avskrivning får alltså göras med 30 % även för ett inventarium som levererats strax före räkenskapsårets utgång.

112 Samordna bostadsstöd

Eftersom avskrivning får göras det skattemässiga

summan av restvärdet och anskaffningsvärdet för under året anskaffade inventarier, blir dessa teoretiskt sett aldrig avskrivna. Avskrivning får därför göras med belopp erfodras för att det bokförda värdet inte som skall överstiga anskaffningsvärdet samtliga inventarier, sedan av från detta värde har avräknats en årlig avskrivning 20 %. Genom av denna till den räkenskapsenliga avskrivningen knutna kompletteringsregeln kan alltså inventarier bli helt avskrivna efter fem år. När man bestämmer det lägsta värde inventarierna får tas till som upp utgår man från de totala anskaffningskostnadema under de fyra senaste beskattningsåren för de inventarier vid utgången det som av aktuella beskattningsåret fortfarande finns kvar. Lägsta värdet beräknas därefter till 80 %, 60 %, 40 % och 20 % summan av av

respektive beskattningsårs anskaffningar. Man jämför alltså det lägsta värdet enligt huvudregeln och kompletteringsregeln. Redan efter 3,6 år är avskrivningen större enligt kompletteringsregeln.

Den andra avskrivningmetoden är restvärdeavskrivning punkt 14 av anvisningarna till 23 § KL. Enligt denna metod, inte som förutsätter årsbokslut, får avskrivning göras med 25 % avskriv-

ningsunderlaget. Med avskrivningsunderlag inventariernas

avses

skattemässiga restvärde vid utgången närmast föregående be-

av skattningsår vad som återstår efter tidigare års avskrivningar med tillägg för anskaffningsvärdet nyförvärvade inventarier.

3.4.3¶Inkomst i

av näringsverksamhet bidragssammanhang

Vid beräkning av BGI är utgångspunkten den taxerade inkomsten av näringsverksamhet, dvs. det nettoresultat återstår rörelsens som av intäkter efter att alla i skattesammanhang medgivna avskrivningar och resultatreglerande åtgärder dragits från inkomsten. Vid m.m. av bestämning av den taxerade inkomsten kan resultatet ha påverkats av bl.a. avdrag för kostnader för intäktemas förvärvande, avskrivningar, avsättning till periodiseringsfond, ökning expansionsav medel, insättningar på skogs- eller upphovsmannakonton, avsättningar till egen pension och avdrag för tidigare års underskott. BGI av näringsverksamhet skall ihop med inkomst tjänst summeras av och inkomst av kapital. Vissa skattefria inkomster läggs till liksom 15 % av hushållets förmögenhet netto överstigande 100 000 kr. I fönnögenheten inräknas inte bostaden eller skulder i denna och inte

Samordnat bostadsstöd 113

heller företagsformögenhet. När inkom st av näringsverksamhet finns skall BGI ökas med belopp varmed inkomst näringsverksamheten

av har minskats genom avdrag for avsättning till periodiseringsfond, ökning av expansionsmedel, utgift for egen pension intill 0,5 basbelopp och underskott från tidigare beskattningsår. BGI skall å andra sidan minskas med belopp varmed inkomst näringsverksamhet

av har ökats genom återforing till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond och minskning av expansionsmedel.

BGI skall vidare ökas med belopp varmed inkomst kapital har

av minskats genom avdrag. Tre undantag från en sådan ökning finns dock. Det forsta är när realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen under beskattningsåret, det andra är när avdrag i form av uppskovsavdrag vid byte av bostad medgetts och det tredje är när avdrag för negativ räntefordelning gjorts. Sistnämnda undantag innebär alltså vid beräkning BGI bl.a.

att man av godtar negativ räntefordelning, dvs. ett i inkomstslaget kapital gjort avdrag.

Vid inkomstberäkningen for BTP räknas den beräknade nettointäkten av näringsverksamheten inkomst. Några korrigeringar

som på grund av avsättningar och återforingar till beskattning perio-

av diseringsfonder, ökning respektive minskning expansionsmedel,

av räntefordelning eller avsättning till pension görs inte. Eftersom

egen faktisk inkomst kapital inte ingår i inkomsten vid BTP-beräk-

av ningen utan är ersatt av en schablonberäknad avkastning, kan

man hävda att inte heller den minskning inkomsten näringsverk-

av av samhet som flyttas över till inkomst kapital vid positiv ränte-

av fördelning Å andra sidan ökas nettointäkten näringsverk-

syns. av samhet vid negativ räntefördelning och det avdrag då sker i

som inkomstslaget kapital syns inte heller vid beräkningen BTP.

Den årsinkomst som ligger till grund för beräkningen åter-

av betalningsbelopp och storlek av underhållsstöd bestäms med utgångspunkt från senast fattade taxeringsbeslut. Det är därvid

summan av inkomst av tjänst och inkomst näringsverksamhet samt

av intäkt av kapital utgår från. Inkomsten näringsverk-

som man av samhet justeras så sätt att den skall ökas med belopp varigenom inkomsten minskats avdrag för underskott från tidigare

genom

beskattningsår, avsättning till periodiseringsfond och ökning

av expansionsmedel. Inkomsten skall följd härav minskas med

som en belopp varigenom den har ökats återföring till beskattning

genom av periodiseringsfonder och expansionsmedel. Genom denna konstruktion neutraliserar således de inkomstsänkningar respektive

man

1 14 Samordna bostadsstöd

höjningar som skett genom skattereglema för periodiseringsfonder och expansionsmedel. Skattereglema om räntefördelning får genom konstruktionen av inkomstbegreppet enligt lagen om underhållsstöd den effekten att den som använder sig av positiv räntefördelning får samma s.k. återbetalningsgrundande inkomst som om han/hon inte gjort det, i och med att inkomsten av kapital ökar i samma mån som inkomsten av näringsverksamhet minskar. För den som tvingas till negativ räntefördelning slår reglerna hårt. Inkomsten av näringsverksamhet höjs, men det avdrag i inkomstslaget kapital som får göras vid beskattningen, motsvaras inte av något avdrag vid beräkning av återbetalningsbeloppet. Detta är en följd av man inte tar hänsyn till några avdrag utan endast intäkter i inkomstslaget.

Hur påverkas då den bidragsgrundande inkomsten vid bostadsbidrag och bostadstillägg eller inkomsten vid återbetalningsbelopp m.m. i underhållsstödet av dessa särskilda Skatteregler för näringsidkare

Positiv räntefördelning

Reglerna om räntefördelning gäller fysiska personer och dödsbon och kan illustreras med följande exempel:

En näringsidkare med enskild firma har en inkomst av näringsverksamhet om 150 000 kr och nettoforetagsförmögenhet eget

en kapitalom 500 000 kr. I detta finns ett justerat värde där t.ex. jordbruksfastighet förvärvad före 1991 upptas till 39 % 1993 års

av taxeringsvärde eller med andra ord låg värdering. I underlaget in-

en går inte heller vad avsatts till periodiseringsfonder vid årets in-

som gång. Företagarens inkomst av kapital uppgår till 0 kr. Reglerna

om räntefördelning ger rätt men inte skyldighet att göra så s.k. positiv räntefördelning med vid 1997 års taxering 1 1,88 % förslag 13,88 % i propositionen 1996/972150 beräknat företagsformögenheten dvs. med 59 400 kr. Detta innebär att avdrag med

som högst 59 400 kr får göras från inkomsten näringsverksamhet. Ett

av belopp motsvarande avdraget skall i stället inkomst

tas upp som en av kapital. Om inte hela avdragsrätten utnyttjas kan den till

sparas ett senare år. Man talar därvid sparat utrymme och detta kan

om utnyttjas samtidigt med det kommande årets utrymme.

Taxerade inkomster blir i exemplet 90 600 kr i inkomst nä-

av ringsverksamhet samt 59 400 i inkomst kapital. BGI vid beräk-

av ning av bostadsbidrag påverkas inte den positiva räntefördel-

Samordna bostadsstöd 115

ningen, eftersom BGI beräknas som summan av inkomstslagen, dvs. i detta fall blir den 150 000 kr. Om positiv räntefördelning inte skett, skulle taxerad inkomst av näringsverksamhet blivit 150 000 kr och inkomst av kapital 0 kr. BGI skulle även i detta fall bli 150 000 kr.

Någon korrigering för positiv räntefördelning behöver då inte ske i BGI-sammanhang i bostadsbidragssystemet och sker inte heller med nuvarande regler. Vid beräkning av inkomst enligt BTPL utgår

från nettointäkt näringsverksamhet. Detta i kombination man av med regeln om schablonberäknad avkastning av förmögenhet i stället för faktisk kapitalinkomst gör att den positiva räntefördelningen minskar inkomsten vid beräkning av BTP.

RSV:s statistikuppgifter 1997-03-17 om småföretag i Sverige visar att 90 % av dem som deklarerar blankett N l enskild näringsverksamhet utan årsbokslut och har rätt att göra en positiv räntefördelning 58 % av samtliga utnyttjar denna möjlighet. Motsvarande andel av dem som redovisar med blankett N 2 enskild näringsverksamhet med årsbokslut är 71 % 81 % av samtliga har rätt att göra positiv räntefördelning.

Den statistik över preliminärt beviljade bostadsbidrag fram t.o.m. slutet av mars månad 1997 som finns hos RFV omfattar som nämnts 16 440 ansökningar som lett till beslut om bostadsbidrag. Därutöver finns 3 399 ansökningar som lett till avslag. I statistiken, som bygger

sökandenas egna uppgifter om vilka dispositioner de kommer att vidta avseende 1997 års näringsinkomster, finns redovisning

en av poster för positiv och negativ räntefördelning, avsättningar till

resp. återläggande av periodiseringsfonder och expansionsmedel,

outnyttjade underskottsavdrag m.m. Av de hushåll med inkomst av näringsverksamhet som beviljats bostadsbidrag redovisade endast 1 064 hushåll positiv räntefördelning med genomsnittligen ca 22 000 kr och av de hushåll som fått avslag på ansökan 680 stycken sådan räntefördelning med genomsnittligen ca 36 000 kr. I båda fallen finns således en mycket kraftig avvikelse från den totala populationen av näringsidkare, när det gäller att utnyttja de skatteförmåner som följer av en positiv räntefördelning. En slutsats man kan dra av detta är att en mycket stor del av de näringsidkare som är aktuella i bostadsbidragssammanhang har företag som saknar positivt kapital över 50 000 kr, och att det således är fråga om relativt kapitalsvaga/resurssvaga företag.

1 16 Samordnat bostadsstöa

Negativ räntefördelning

Negativ räntefördelning är till skillnad från positiv sådan obligatorisk. Negativ räntefördelning skall det finns nettoskuld

göras om en i näringsverksamheten, efter vissa justeringar, på mer än 50 000 kr Även underskott finns i både inkomstslaget näringsverksamhet

om och kapital, skall negativ räntefördelning ske.

Skattereglema innebär att ett avdrag som motsvarar en schablonmässigt beräknad utgiftsränta skulden 9,88 % vid 1997 års taxering flyttas från näringsverksamhet till kapital. Inkomsten av näringsverksamhet ökas med räntebeloppet, och inkomsten av kapital minskas med samma belopp.

Exempel: Näringsidkaren har en inkomst av näringsverksamhet med 150 000 kr och inkomst av kapital med 50 000 kr. Samtidigt har företagaren en nettoskuld i verksamheten om 500 000 kr. Inkomsten av näringsverksamhet skall då ökas och inkomsten av kapital minskas med 49 400 kr 9,88 % av 500 000 kr. Resultat i beskattningshänseende blir då inkomst av näringsverksamhet med 199 400 kr och inkomst av kapital med 600 kr, dvs. 200 000 kr. Vid BGIberäkningen för bostadsbidrag görs ingen korrigering härför, dvs. inkomsten av näringsverksamheten blir taxerade 199 400 kr och vid beräkning av inkomsten av kapital godtas avdrag för negativ räntefördelning, varför kapitalinkomsten i vårt exempel blir 600 kr, dvs. sammanlagd inkomst av 200 000 kr. Vid beräkning av inkomst enligt BTPL blir inkomsten från näringsverksamheten 199 400 kr. Avdraget i inkomstslaget kapital påverkar inte inkomstberäkningen eftersom faktisk inkomst av kapital inte ingår i underlaget.

Enligt RSV:s statistik är det knappt 1 % deklarerar på blan-

som kett N1 och drygt 2 % som deklarerar blankett N2 som är skyldiga att göra en räntefördelning. Motsvarande siffror enligt det material från RFV som fått tillgång till visar att negativ räntefördelning fanns hos 517 hushåll ca 3,1 % av dem som beviljats bostadsbidrag och 180 hushåll 5,37 % av dem som fått avslag på sin ansökan om bostadsbidrag.

Samordnat bostadsstöd 117

Avsättning till periodiseringsfonder

Skattereglema periodiseringsfonder innebär att resultatutjämning

om kan ske mellan olika beskattningsår.

Avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras från inkomst näringsverksamhet såväl juridisk som fysisk

av av person

Juridiska utom dödsbon gör avsättningen i räkenperson. personer skaperna skyldighet föreligger att upprätta årsbokslut. Övriga

om gör avsättningen i deklarationen. I fråga om handelsbolag görs avsättningen hos delägaren och beräknas på dennes del av bolagsinkomsten.

Fysiska personer får beskattningsåret 1997 göra avdrag med högst 20 % tidigare gällde 25 % av inkomsten av näringsverksamhet med tillägg för påförda egenavgifter, schablonavdrag för egenavgifter, ökning av expansionsmedel och avdrag för sjukpenning, föräldrapenning återförda egenavgifter och minskning

m.m., av expansionsmedel.

Den gjort avsättning till periodiseringsfond kan

som en när som helst efter eget bestämmande disponera och återföra denna till beskattning. Ett års avsättning måste dock återföras till beskattning senast det femte året efter det beskattningsår för vilket avdrag medgetts. Det innebär att högst fem fonder kan innehas samtidigt. Vid beräkning av ränteunderlaget räknas inte belopp som vid årets ingång har avsatts till periodiseringsfonder i det positiva kapitalet.

Exempel: En näringsidkare har en justerad inkomst av näringsverksamhet före avsättning till periodiseringsfond om 150 000 kr. Han/hon får då till periodiseringsfond högst 20 % av denna

sätta av justerade inkomst, dvs. minska inkomsten av näringsverksamhet med 30 000 kr till 120 000 kr 150 000-20 % 150 000. Samtidigt

x återför näringsidkaren en tidigare avsättning till periodiseringsfond om 20 000 kr. Inkomsten av näringsverksamhet blir då i stället 140 000 kr.

Vid beräkning av BGI i bostadsbidragssammanhang korrigeras inkomsten av näringsverksamhet för avsättning till periodiseringsfond respektive återföring till beskattning av en sådan fond på så sätt att ett avdrag från inkomst av näringsverksamhet höjer BGI, och en återföring till beskattning av periodiseringsfond minskar BGI.

Exempel: Vid inkomst av näringsverksamhet på 140 000 kr blir BGI, efter avsättning 30 000 kr till periodiseringsfond och efter återföring till beskattning av 20 000 kr från periodiseringsfond

118 Samordnat bostadsstöd

150 000 kr 140 0O0+30 000-20 000, dvs. periodisesom om ringsfonder inte funnits. Vid beräkning av inkomst enligt BTPL däremot utgår man från nettointäkten av näringsverksamhet, varvid inkomsten tillåts minska till följd av avsättning till periodiseringsfond och tillåts öka vid återföring till beskattning av periodiseringsfond. Vid inkomstberäkning enligt BTPL skulle 140 000 kr beaktas i exemplet ovan. Möjligheten till avsättning till periodiseringsfonder i beskattningssammanhang har endast funnits sedan taxeringsåret 1995, dvs. under två beskattningsår före det år som ligger till grund för bestämmande näringsinkomst för bostadsbidrag för år 1997. Fonderna av befinner sig sålunda i ett uppbyggnadsskede, men möjlighet finns att när som helst återföra de högst två fonder som kan ha hunnit avsättas t.o.m. 1996 års taxering. Taxeringsmässigt skulle detta öka näringsinkomsten, medan samma ökning inte skulle få genomslag i bidragshänseende. RFV:s statistik visar att av hushållen med inkomst av näringsverksamhet som fått bostadsbidrag t.o.m. mars 1997 uppgav 3 222 hushåll att de skulle avsätta medel till periodiseringsfonder och 732 hushåll att de skulle återföra medel från periodiseringsfonder. Står sig dessa siffror ger reglerna periodiom seringsfonder en minskning av utgifterna för dessa bostadsbidrag med ca 12 miljoner kronor för bidragsåret 1997. Eftersom det helt är näringsidkaren som bestämmer han/hon om vill avsätta medel till periodiseringsfonder eller återföra medel från sådana fonder, kan fonderna avsatts åren 1994-1996 användas som för att rulla inkomster i bidragshänseende framåt i tiden. När systemet nått balans, dvs. när det finns en fond att återföra och en att avsätta varje år, kan någon reell besparing för staten knappast förväntas. Detsamma skulle bli förhållandet om ett motsvarande system

införs för fåmansföretagen.

Expansionsmedel

Fysisk person och dödsbo som är näringsidkare eller delägare i handelsbolag får göra avsättning till expansionsmedel. Avsättning förutsätter att det efter vissa justeringar finns ett positivt kapital i verksamheten. För delägare i handelsbolag gäller att ingångsvärdet på andelen efter vissa justeringar skall positivt. vara Skattereglema innebär att man får göra ett avdrag i näringsverksamheten för det avsatta beloppet i stället särskild tas ut en expan-

Samordnat bostadsstöd 119

sionsmedelsskatt på 28 %. När expansionsmedlen återförs till beskattning tas de upp som intäkt i verksamheten och samtidigt får man tillbaka expansionsmedelsskatten.

Exempel: En näringsidkare har en inkomst från verksamheten 150 000 kr och väljer att göra en avsättning till expansionsmedel med 50 000 kr. Inkomsten av näringsverksamhet minskar då till 100 000 kr. Vid beräkning av bostadsbidrag korrigeras inkomsten med det belopp som avsättningen till expansionsmedel minskat inkomsten näringsverksamheten varvid BGI blir 150 000 kr. Vid

av beräkning inkomst enligt BTPL utgår man från nettointäkten av

av näringsverksamhet, varvid inkomsten tillåts minska till följd av avsättning till expansionsmedel och tillåts öka vid återföring av expansionsmedel. I detta fall skulle inkomsten således grundas inkomst av näringsverksamheten om 100 000 kr.

Ett senare år har näringsidkaren en inkomst från näringsverksamheten på 100 000 kr och väljer då att återföra sina expansionsmedel om 50 000 kr. I beskattningssammanhang ökar hans/hennes inkomst av näringsverksamheten då till 150 000 kr. Vid beräkning av bostadsbidrag korrigeras inkomsten med det belopp som återföringen minskningen av expansionsmedel ökat inkomsten av näringsverksamhet varvid BGI blir 100 000 kr. Vid beräkning av inkomst enligt BTPL skulle 150 000 kr räknas med som inkomst.

Man kan göra avsättningar under flera år, och man kan också fördela återföringama på flera år. Det finns ingen tidsgräns inom vilken avsättningen senast skall vara återförd.

Bestämmelserna ger också en möjlighet att kvitta underskott mot tidigare vinster genom att vinstår göra avsättningar till expansionsmedel och återföra dem förlustår.

Exempel: Vår näringsidkare, som endast har inkomster nä-

av ringsverksamhet, har tidigare vinstår gjort en avsättning till expansionsmedel med 50 000 kr och har nu ett underskott i verksamheten med 50 000 kr. Han/hon kan då välja att återföra 50 000 kr av expansionsmedel varvid inkomsten av näringsverksamhet blir 0 kr. Vid beräkningen av bostadsbidrag korrigeras inkomsten för denna återföring minskning av expansionsmedel, varför inkomsten av näringsverksamhet om 0 skall minskas med 50 000 kr. Med utgångspunkt från att en BGI-inkomst aldrig kan bli mindre än 0 blir BGI 0 kr även i detta fall.

En avsättning till expansionsmedel minskar underlaget för ränte-

fördelning. Avsatta belopp blir heller inte sjukpenninggrundande

120 Samordnat bostadsstäd

eller pensionsgrundande förrän de återförs och beskattas och avgiftsbeläggs som inkomst av näringsverksamhet.

Högst ett belopp som motsvarar inkomsten i näringsverksamheten före sjukpenning och egenavgifter efter återföring

men av skatteutjämningsreserver enligt äldre lagstiftning och efter räntefördelning och avsättning till periodiseringsfond får avsättas till expansionsmedel.

Exempel: En näringsidkare har en inkomst i näringsverksamheten på 150 000 kr och en inkomst av kapital om 0 kr. Utrymmet för räntefördelning är 50 000 kr företagsfönnögenhet/eget kapital är 486 000 kr och han/hon väljer att genom positiv räntefördelning flytta den inkomsten till kapital. Därefter återstår 100 000 kr

av inkomsten från näringsverksamheten. Han/hon sätter då av 20 % eller 20 000 kr till en periodiseringsfond. Därefter återstår 80 000 kr som är utrymmet för avsättning till expansionsmedel. Han/hon väljer att sätta av 15 000 kr till expansionsmedel varvid inkomsten

av näringsverksamheten blir 65 000 kr.

Vid beräkning av bostadsbidrag korrigeras inkomsten varvid BGI skulle bli 150 000 kr inkomst av kapital 50 000 kr + inkomst

av näringsverksamhet 65 000 kr + avsatt till expansionsmedel 15 000 kr + avsatt till periodiseringsfond 20 000 kr.

Det finns ett tak finns för hur stora totala avsättningar till

expansionsmedel från olika år får ha. För enskilda näringsidkare

som man gäller att 72 % av expansionsmedlen inte får överstiga kapitalet i verksamheten vid årets utgång efter vissa justeringar.

Enligt RSV:s statistik valde 70 % dem hade praktisk

ca av som möjlighet att öka sina expansionsmedel att göra detta. En minskning av expansionsmedel skedde i 1 % av deklarationerna med blankett Nl och i 3 % av deklarationerna med blankett N2. Av vårt underlag från RFV framgår de hushåll beviljats bostadsbidrag

att av som t.o.m. mars 1997 hade 446 hushåll ca 2,7 % avsatt expansionsmedel och 234 hushåll ca 1,4 % återfört expansionsmedel. Om dessa siffror står sig vid det definitiva beslutet bostadsbidrag när

taxeringen för bidrags/beskattningsåret 1997 föreligger innebär det

en minskning av bostadsbidragen enbart grund reglerna

av om expansionsmedel med drygt 1 milj. kr. Skulle näringsidkarna välja att i år i högre grad återföra expansionsmedel från tidigare år kan detta minska den nämnda besparingen. Eftersom avsättning till expansionmedel förutsätter att det finns inkomster och ett positivt kapital i näringsverksamheten, kan även utifrån dessa siffror

man sluta sig till att de näringsidkare söker bostadsbidrag har relativt

som

Samordnat bostadsstöd 121

företag. Siffrorna för dem som fått avslag på sina resurssvaga ansökningar om bostadsbidrag visar en något högre benägenhet att avsätta expansionsmedel. På grund av att denna grupp också har högre genomsnittlig nettointäkt är det svårt att avgöra vilken inverkan på det negativa beslutet bostadsbidrag uppgifterna om

om avsättningar till expansionsmedel haft.

Underskott av näringsverksamhet

Nedan redogörs for de regler som gäller fr.o.m. 1992 års taxering. För underskott enligt äldre regler "gamla förlustavdrag" gäller särskilda bestämmelser. Ett underskott av en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet får i allmänhet inte kvittas mot överskott av annan. Kvittning får normalt heller inte göras mot inkomst av

tjänst eller kapital.

Huvudregeln rullande avdrag innebär att underskottet i stället får dras av nästa år i samma förvärvskälla. Det får då kvittas mot överskott det året. Om förvärvskällan efter avdraget åter visar underskott, får detta "rullas" till nästa år osv. Någon tidsbegränsning for detta finns inte utan rullning av underskottet får göras så länge underskottet finns kvar.

Exempel: En näringsidkare har inkomst av verksamheten med 150 000 kr. Av tidigare års underskott har han/hon outnyttjade 50 0000 kr som kan dras av från årets inkomst av verksamheten. Skattemässigt resultat blir då 100 000 kr. Vid beräkning av BGI skall denna ökas med underskott från tidigare beskattningsår som minskat inkomsten av näringsverksamhet. BGI blir då 150 000 kr, dvs. den påverkas inte av avdraget for tidigare års underskott. Vid beräkning av inkomst enligt BTPL skulle 100 000 kr räknas som inkomst näringsverksamhet.

Undantag från den skattemässiga huvudregeln gäller för den som har underskott av nystartad aktiv verksamhet. Denne har möjlighet att fr.o.m. taxeringsåret 1997, efter eget önskemål, dra av underskottet samma år det uppkommit från inkomst av näringsverksamhet i annan förvärvskälla eller från inkomst av tjänst i stället för att rulla det till nästa år. Avdraget görs då som ett allmänt avdrag.

Avdrag får ske under de fem första åren. Avdrag får ske med högst 100 000 kr per år. Överskjutande del måste rullas och får bara kvittas mot framtida överskott i verksamheten.

122 Samordnat bostadsstöd

Vissa undantag finns också i fråga direktavdrag. Ett undantag

om gäller litterär eller konstnärlig verksamhet, i vilken man under vissa omständigheter kan få göra direktavdrag, verksamheten

även om inte är nystartad.

Ett annat undantag avser underskott i en förvärvskälla där näringsfastighet ingår. Underskottet skall dras av i sin helhet från realisationsvinsten fastigheten i inkomstslaget kapital fastigheten

om sålts under året. Avdraget får inte överstiga realisationsvinsten. Överskjutande del av underskottet behandlas enligt vanliga regler. Samma regler gäller för bostadsrätt inte är privatbostadsrätt.

som Underskott dras i första hand av från realisationsvinst näringsfastighet och i andra hand från realisationsvinst på bostadsrätt.

Även för underskott av förvärvskälla där ett andelshus ingår finns särregler. Underskottet kan antingen rullas till nästa år eller dras

av direkt med 70 % i kapital.

När förvärvskällan upphör får enskild näringsidkare och

en dödsbo dra av slutligt underskott realisationsförlust med 70 %

som i inkomstslaget förvärvskällan kapital.

RFV:s statistik över beviljade bostadsbidrag t.o.m. 1997

mars visar att 757 hushåll har för avsikt att använda outnyttjat underskott från tidigare år till ett sammanlagt belopp av 22 892 751 kr. Detta påverkar bostadsbidragskostnaden med drygt 4 miljoner kronor.

Avsättning till egen pension

Arbetsmarknadens parter har träffat överenskommelser

om pensionsförmåner för anställda allmänna pensionsplaner. Den

genom s.k. ITP-planen har blivit antagen och normgivande för arbetsmarknaden. Sådana avtalspensioner kan till anställda i fåmansaktie-

ges bolag. För egenföretagare får i stället avsättning göras för pensionsförsäkring eller pensionssparkonto.

Fysiska personer som driver näringsverksamhet i form enskild

av firma eller handelsbolag har vid beskattningen rätt att göra avdrag i näringsverksamheten för pensionsförsäkringspremier och för

egna inbetalning eget pensionssparkonto. Avdraget görs i inkomstslaget näringsverksamhet. Avdraget får inte överstiga

summan av det avdragsberättigade underlaget i näringsverksamheten inkomsten före bl.a. avsättning för egenavgifter och avdrag för pension,

egen inkomsten tjänst bortsett från vissa intäkter enligt bestämmel-

Samordnat bostadsstöd 123

serna om fåmansföretag och inkomst ombord samt skattepliktig dagpenning enligt sjömansskattelagen.

Om inte dispens medgetts av Skattemyndigheten får avdraget uppgå till högst ett halvt basbelopp dvs. vid 1997 års taxering 18 100 kr. I fråga om aktiv näringsverksamhet får avdraget dock överstiga ett halvt basbelopp enligt följande: 25 % av det avdragsberättigade inkomstunderlaget i forvärvskällan till den del underlaget inte överstiger 20 gånger basbeloppet samt 20 % procent av samma underlag till den del det överstiger 20 men inte 40 basbelopp. Högsta möjliga avdrag är alltså 344 850 kr.

Exempel: Näringsidkarens inkomst av aktiv näringsverksamhet beräknad med beaktande av reglerna om avsättningsunderlag uppgår till 20 000 kr. I övrigt har denne inga avdragsgrundade inkomster. Pensionspremie har erlagts med 25 000 kr. Enligt reglerna

om avdragsrätt vid beskattningen medges avdrag med ett halvt basbelopp samt med 25 % av inkomsten, dvs. med 18 100 kr + 25 % av 20 000 kr eller sammanlagt 23 100 kr. Den generella begränsningsregeln innebär dock att avdraget aldrig kan överstiga inkomstunderlaget dvs. i detta fall 20 000 kr. Avdrag kan sålunda medges med högst 20 000 kr och avdraget skall i sin helhet göras i inkomstslaget näringsverksamhet.

När det gäller bostadsbidrag har nyligen införts en regel om att den bidragsgrundande inkomsten skall ökas med utgift

för egen pension intill ett halvt basbelopp. Det betyder att endast pensionsavsättningar som överstiger ett halvt basbelopp får reducera den

bidragsgrundande inkomsten. Tillämpat exemplet skulle

ovan 18 100 kr återläggas till BGI. Vid inkomstberäkningen enligt BTPL görs inte någon motsvarande korrigering för utgift till egen pension.

RFV:s statistik visar att av hushållen med inkomst av näringsverksamhet som fått bostadsbidrag t.o.m. mars 1997 3 308

uppgav hushåll att de skulle ha utgift för pensionförsäkringspremie

egen intill ett halvt basbelopp till ett sammanlagt belopp 25,4 milj.

av ca kr. Genomsnittsbeloppet är 7 688 kr.

124 Samordnat bostadsstöd

3.4.4¶Fåmansaktiebolag

Fåmansföretagares inkomster

Fåmansföretag i skatterättslig mening kan vara antingen aktiebolag eller ekonomisk förening. Vid sidan härom finns s.k. fåmansägda handelsbolag. Denna redogörelse tar huvudsakligen sikte att något belysa vad som gäller för den som är ägare eller delägare i ett fåmansaktiebolag.

I de bidragssammanhang som utredningen har att se över görs ingen särbehandling av fåmansföretagares inkomster.

Som framgått av redovisningen under avsnitt 3.4.2 Näringsidkares beskattning gäller dock särskilda Skatteregler för fåmansföretagare bl.a. i fråga om fåmansföretagets rätt till avdrag för anskaffande av egendom, hyra eller annan ersättning för lokal eller nedskrivning av lånefordran, i den mån ett motsvarande belopp i stället skall beskattas som intäkt av tjänst hos företagsledare, delägare eller närstående.

Särskilda regler gäller också för utdelning och realisationsvinst

aktier och andelar i fåmansföretag. Utgångspunkten för dessa regler är att en delägare som arbetar i fåmansföretaget i princip skall få lika stor skatt på sina arbetsinkomster löntagare utan ägar-

som en intresse. Utdelning och realisationsvinst aktier i ett fåmansföretag skall således beskattas i inkomstslaget kapital till den del inkomsten faktiskt utgör kapitalavkastning medan eventuell överskjutande utdelning beskattas som intäkt tjänst. Sådan utdelning enligt

av som reglerna skall redovisas som intäkt av tjänst föranleder inte uttag

av socialavgifter eller särskild löneskatt, och berättigar inte den skattskyldige till grundavdrag.

3 § 12 mom. SIL anger således att en fysisk person som äger s.k. kvalificerad aktie i ett fåmansföretag skall utdelning på sådan

ta upp aktie som intäkt av tjänst i stället för intäkt kapital. Utan att i de-

av talj gå på vad som menas med kvalificerad aktie tillämpas bestämmelserna ägande, direkt eller indirekt,

en person som genom har inflytande i bolaget och som varit verksam i betydande omfattning.

Om utdelning överstiger ett s.k. gränsbelopp tas överskjutande belopp upp som intäkt av tjänst. Gränsbeloppet utgörs anskaff-

av ningskostnaden för aktien multiplicerad med statslåneräntan med tillägg fem procentenheter. Om utdelningen ett visst år understi-

Samordnat bostadsstöd 125

gränsbeloppet ökas det belopp som senare år får tas upp som ger kapitalinkomst i motsvarande mån sparad utdelning.

När det gäller beskattningen av realisationsvinst av kvalificerade aktier i fåmansföretag skiljer sig dessa från försäljning av

annan aktier att viss del den skattepliktiga realisationsvinsten

genom av skall redovisas intäkt av tjänst. Därvid skall 50 % av den del av

som vinsten vid aktieförsäljningen som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som intäkt av tjänst.

Lättnadsregler för delägare i aktiebolag

Lättnader har nyligen införts i beskattning av utdelning och realisationsvinst på aktier i onoterade företag. Bakgrunden till lättnaderna är önskemålet om att främja investeringar i mindre företag genom att kompensera dem för den högre kapitalkostnad som de kan antas ha i förhållande till stora företag.

Den s.k. lättnadsregeln innebär att ett visst utrymme beräknas varje år, och att utdelning inom detta utrymme undantas från beskattning hos aktieägaren. En förutsättning är att aktierna ägs av en fysisk eller ett dödsbo skall ta upp utdelning och

person som realisationsvinst som intäkt av kapital. Lättnadsutrymme som inte utnyttjas för skattefri utdelning ett visst år får sparas till ett senare år. Ett sådant sparat utrymme kan också utnyttjas av aktieägaren vid realisationsvinstbeskattning när aktier avyttras. Den del av realisationsvinsten som motsvarar det sparade utrymmet undantas då från beskattning.

Bestämmelser för beräkning av det enkelbeskattade utrymmet har utformats på samma sätt som de särskilda reglerna för beskattning

aktiva ägare i fåmansföretag, de s.k. 12-reglerna. Av utdelning av och aktievinst som faller inom det kapitalinkomstbehandlade utrymmet enligt 12-reglema skall viss del undantas från beskattning. Det enkelbeskattade utrymmet bestäms på motsvarande sätt som det kapitalinkomstbehandlade utrymmet enligt 12-reglema, dvs. genom att en räntesats multipliceras med ett underlag. Underlaget utgörs enligt huvudregeln av den skattskyldiges anskaffningskostnad för aktier i företaget. Till anskaffningskostnaden får läggas 10 % av löneutbetalningama i företaget. Det sålunda framräknade underlaget multipliceras med en räntesats 65 % av statslåneräntan.

Understiger utdelning lättnadsbeloppet sparas återstående belopp sparad lättnad. Väljer man att inte ta ut så mycket utdelning som

126 Samordnat bostadsstöd

är skattefri kan alltså den sparade lättnaden utnyttjas för senare utdelning eller vid realisationsvinstbeskattning.

Hur behandlas fåmansaktiebolagsägares inkomster vid bestämmande av bostadsbidrag och BTP

Driver fåmansföretagaren sin näringsverksamhet i aktiebolagsform uppbär han/hon normalt lön m.m. från sitt eget företag, dvs. intäkt av tjänst. Företagaren kan också välja att ta ut ersättning från bolaget i form av utdelning eller annan inkomst som behandlas som inkomst av kapital. Som framgått av redogörelsen ovan har de särskilda skattereglema för fåmansföretag huvudsakligen den innebörden att fåmansföretagarens inkomster skattemässigt fördelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Båda inkomstslagen påverkar bostadsbidraget, eftersom BGI omfattar såväl taxerad inkomst av tjänst

inkomst kapital. Även inkomstberäkning enligt lagen som av om underhållsstöd grundas på taxering av sådana inkomster. Vid beräkning av BTP är förhållandet något annorlunda eftersom underlaget inte grundas på faktiska kapitalinkomster.

3.4.5 överväganden

Bostadsbidragsutredningen 95 menade att det inte var rimligt att relativt omfattande möjligheter till resultatreglering av inkomst av näringsverksamhet skall påverka bedömningen ett hushåll

av om behöver stöd för att klara sina boendekostnader eller inte. Utredningens förslag var därför att i bostadsbidragshänseende neutralisera avsättningar och återföringar av periodiseringsfonder samt bortse från avsättningar till pensionsforsäkring som övergår de belopp som normalt avsätts till pensionsförsäkringar. Utredningen föreslog dock inte att man skulle bortse från expansionsmedel vid beräkningen av inkomsten, utan frågan om expansionsmedel aktualiserades först i propositionen och den beslutade lagstiftningen.

Av det material vi fått från RFV framgår att knappt femtedel

en av näringsidkama uppgett att de avser att avsätta medel till periodiseringsfonder. Fonderna befinner sig nämnts i ett uppbyggnads-

som skede och endast två års fonder har hunnit avsättas. En fond måste återföras efter fem år. Trots denna frist har många företagare uppgett att de har för avsikt att återföra fonder redan i år. Sett fem-

över en

Samordnat bostadsstöd 127

årsperiod är systemet kostnadsneutralt och några besparingar inom bostadsbidragssystemet sådan period kan inte förväntas. Pe-

över en riodiseringsfonder har som framgår av tidigare redogörelse stora likheter med t.ex. skogskonton och upphovsmannakonton.

När det gäller reglerna om expansionsmedel har endast 446 näringsidkare tänkt avsätta sådana medel medan 234 näringsidkare tänkt återföra avsättningar för bidragsåret 1997. Återföringama är i genomsnitt något högre än de nya avsättningama. En beräkning utifrån dessa siffror innebär en minskning av bostadsbidragen med drygt l milj. kr. Beträffande expansionsmedel kan till skillnad mot periodiseringsfonder visserligen en reell besparing, sannolikt större än den nämnda uppkomma inom bostadsbidragssystemet, men det torde inte röra sig om särskilt höga belopp. Däremot ger den ändring av återföringar av pensionsförsäkringar som gjordes av regering och riksdag i förhållande till utredningsförslaget en varaktig besparing. Räknat vad bidragstagarna uppgett i det preliminära beslutet skulle den röra sig 5 milj. kr för år 1997. Även behandlingen

om ca i bostadsbidragslagen av tidigare års underskott kan förväntas ge en besparing av motsvarande storlek. Visserligen hade endast 757 näringsidkare uppgivit att de avser att återföra sådana underskott men genomsnittsbeloppet är högt, drygt 30 000 kr.

De nämnda reglerna är administrativt resurskrävande. Frånsett att det krävs kunskaper hos handläggarna inte bara bidragslag-

om stiftning utan också om skattelagstiñning, föranleder framförallt omräkningar av inkomsten av näringsverksamhet förfrågningar från de enskilda och förklaringar från kassornas tjänstemän hur bi-

om draget beräknats. Problem kan också förutses i dessa hänseenden när det slutliga bidraget skall fastställas, eftersom näringsidkarna fortsättningsvis kan överväga att inte bara företagsekonomiskt och skattemässigt utan även bidragsmässigt planera sina inkomster. Resultatet kan bli att det som är företagsekonomiskt klokt får vika för det som tillfälligt ger mest "pengar i handen" för den enskilde. Många torde ha möjligheter att i deklarationen för bidragsåret återföra tidigare avsatta periodiseringsfonder och expansionsmedel, vilket visserligen ökar inkomsten vid beskattningen inte vid be-

men räkningen av bostadsbidraget. Som följd härav kan bostadsbidra-

en get bli högre än vad som beräknats preliminärt.

När Bostadsbidragsutredningen 95 föreslog införande

av nya regler för egenföretagare, påtalade utredningen att det även väsent-

var ligt att se över reglerna för hur bidragsgrundande inkomster beräknas för ägare till fåmansbolag.

128 Samordnat bostadsstöd

Om har regler om justering av enskilda näringsidkares in-

man komst näringsverksamhet för olika avsättningar är det

av m.m., uppenbart att man också bör ha motsvarande regler för bidragssökande näringsidkare som driver sin verksamhet i aktiebolagsform. För aktiebolag gäller samma regler för avsättning till resp. återföring från periodiseringsfond som för enskilda näringsidkare. Inte heller för fåmansalçtiebolagsägare kan någon varaktig besparingseffekt förväntas uppkomma, om motsvarande regler avseende periodiseringsfonder som för enskilda näringsidkare införs för dem. Enligt utredningens uppfattning är det redan på grund härav tveksamt om man skall behålla reglerna om periodiseringsfonder och utvidga dem till att också gälla fåmansaktiebolagsägare. I så fall borde också särregler införas när det gäller skogskonton och upphovsmannakonton, vilka enbart finns för enskilda näringsidkare.

Som framgått av den tidigare redogörelsen motsvarar en avsättning av expansionsmedel för en enskild näringsidkare balanseringar av vinstmedel i ett aktiebolag. Ett aktiebolag som går med vinst kan fondera en större eller mindre del av vinsten i bolaget. Vinsten balanseras alltså, och bolaget kan använda den enkelbeskattade vinsten till expansion av verksamheten. På tillgångssidan finns då t.ex. inventarier som förvärvats med de fonderade vinstmedlen. Vinstmedlen kan också användas till att höja aktiekapitalet. Om bolaget ett senare år går med förlust, leder detta till att balanserade vinstmedel minskar. På samma sätt som för enskilda näringsidkares avsättning till expansionsmedel, kan det hävdas att en balansering av vinstmedel typiskt sett inte är en resultatreglering utan ett sätt att använda överskottet i verksamheten. Det är inte givet att aktiebolagets vinst i stället för att balanseras skulle ha kunnat ut lön

ges som till företagaren. En viss del hade kanske kunnat ut utdel-

ges som ning, men man valde i stället att investera vinsten.

Balanserade vinstmedel i ett aktiebolag liksom avsättningar

av expansionsmedel är i och för sig låsta i verksamheten, så länge de inte återförs. Det förhållandet att medel kunnat avsättas innebär dock att det funnits ett tillgängligt överskott för fåmansbolagsägaren eller näringsidkaren som kunnat användas för privat konsumtion. Från denna synpunkt utredningen att reglerna behandlingen

anser om av

expansionsmedel i bostadsbidragslagen i huvudsak är invändnings-

fria. Detta utesluter inte att det kan förekomma situationer där lågbeskattade avsättningar under några år kan berättigade för att

anses säkra företagets soliditet, t.ex. i uppbyggnadsskedet ett företag.

Samordnat bostadsstöd 129

Nya administrativa svårigheter uppkommer dock vid en korrigering fåmansaktiebolagsägares inkomster, antingen det är fråga om

av periodiseringsfonder eller balanserade vinstmedel. I synnerhet är detta fallet än fysisk berörs. För ett fåmansaktie-

om mer en person bolag måste göra åtskillnad mellan aktiebolaget och företaga-

man

eftersom de är olika skattesubjekt. Vidare måste man ta hänsyn ren, till andra delägare i företaget än företagaren själv. En delägare kan i huvudsak finansiär, medan annan delägare arbetar i före-

vara en taget och får lön i förhållande till sin arbetsinsats. Det är därvid inte självklart avsättning till periodiseringsfond eller balansering

att en

vinstmedel skulle ha föranlett högre lön för den i företaget av en arbetande delägaren. En korrigering företagares och delägares

av inkomst skulle kräva en omfattande adminstration, där både företagarens och andra delägares deklarationer samt bolagets

egen årsbokslut och deklaration måste granskas. Samtliga inblandade måste kontaktas för synpunkter hur periodiseringsfonder och balanserade vinstmedel skall fördelas mellan dem.

Utredningen har inte kunnat få fram något underlag för bedömning fámansaktiebolagsägare som förekommer i bidragssam-

av om manhang i eller högre utsträckning har möjlighet att ba-

samma lansera vinstmedel än vad enskilda näringsidkare får bostads-

som bidrag ha när det gäller expansionsmedel. Det är därför en

synes öppen fråga om administrationen skulle komma att stå i rimlig proportion till de besparingar skulle uppkomma, om balansera-

som de vinstmedel omfördelades till lön eller till utdelning. Det är också komplicerat att göra en lagstiftning som anger fördelningsgrunder mellan delägare, i vilken hänsyn kan tas till de olika omständigheter som kan föreligga.

Utredningen har också övervägt hur man i bidragssammanhang skulle kunna behandla andra avdrag som påverkar den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. Främst olika avskrivningsmöjligheter utrymme för fördelningar mellan åren. Samma administra-

ger tiva och lagtekniska svårigheter som ovan beskrivits finns emellertid även för avskrivningar.

Inkomst av näringsverksamhet är den inkomst som är svårast att förutse för den enskilde när bostadsbidraget bestäms preliminärt. Regeln om att inkomsten skall antas vara minst lika hög som fastställts vid senaste taxeringsbeslut, om inte sökanden visar särskilda skäl för annat, bidrar också till att försäkringskassorna kan bestämma det preliminära bidraget till lägre belopp än vad inkomsterna i en

vid handen och också taxeringsresultatet vid det slutliga ansökan ger

5SGI/1997:85

130 Samordnat bostadsstöd

beslutet. De förändringar som företagits fr.0.m. år 1997 minskar ytterligare förutsebarheten av att ett riktigt bidrag betalas ut. Om alltför många avvikelser i förhållande till det preliminära beslutet finns vid det slutliga beslutet tynger detta ytterligare administratio-

nen. När det gäller justering av inkomsten för underskott är reglerna härom inte nya. Underskotten har också karaktär. Det år en annan underskottet uppkommer påverkas inte bostadsbidragets storlek av hur stort underskottet är. Antingen det är stort eller litet blir BGI av näringsverksamheten densamma, dvs. noll. Har bidragstagaren däremot under de följande åren överskott av verksamheten innebär detta att de ekonomiska ökat. Dessa minskar inte på resurserna resurser grund av att gamla underskott vid beskattningen tillåts minska inkomsten. Däremot kan naturligtvis gamla underskott i sig påverka företagets konsolidering. De avvägningar man gjort i skattesammanhang är inte lika självklara när det gäller inkomstprövade förmåner. Övervägande skäl talar därför för att behålla nuvarande regler för behandlingen av underskottsavdrag för näringsidkare. När utredningen har undersökt möjligheterna att införa någon motsvarande korrigering för tidigare års underskott för fåmansaktiebolagsägamas del har det visat sig att samma administrativa svårigheter uppkommer som beskrivits ovan. Det är därför svårt att förorda att särregler även för fåmansaktiebolagsägare införs i detta hänseende. När det gäller behandlingen löntagares inkomster jämfört med av "anställda" fåmansaktiebolagsägares, har utredningen kunnat konstatera att utformningen av de särskilda skattereglerna för fåmansföretag inneburit att många de möjligheter till oavsedda skatteförav måner för fåmansföretagaren tidigare fanns har begränsats. som Trots detta har fåmansbolagsägare, liksom enskilda näringsiden kare, fortfarande ganska stora möjligheter att själv styra sina inkomster. De särskilda lättnadsreglerna gör också fåmansakatt en tiebolagsägare kan gynnad i förhållande till löntagare. anses en Bestämmelserna om lättnader i beskattning utdelning är utforav made på det sättet att utdelning undantas från skatteplikt inom de ramar som anges. Det betyder att sådan utdelning är undantagen som från skatteplikt inte tagits under inkomst kapital. Vid beupp av räkning av den bidragsgrundande inkomsten kommer sådan en inkomst inte att påverka bidraget. Även detta är emellertid av administrativa skäl svårt att åtgärda.

Samordnat bostadsstöd 131

Utredningen har därför sökt efter metod kan utjäm-

en annan som

sådana skillnader utan att detta ytterligare komplicerar den na administrativa hanteringen.

Vi har funnit att beaktande av företagsförmögenhet kan vara ett sätt att skapa bättre och rättvisare mätare av behovet av bidrag,

en än det sätt följer reglerna i lagen om bostadsbidrag om

som av korrigering för de i beskattningssammanhang inkomsthöjande eller inkomstsänkande följderna av reglerna om periodiseringsfonder, expansionsmedel, räntefördelning etc. Vi har i det sammanhanget beaktat att vid beräkning av BTP görs ingen motsvarande korrigering inkomst näringsverksamhet. I stället beaktas enskilda

av av näringsidkares företagsförmögenhet vid uppskattningen av inkomster. Däremot beaktas inte företagsförmögenhet i ett fåmansägt aktiebolag. Enligt RFV:s föreskrifter skall förmögenhet som hänförs till näringsverksamhet beräknas enligt deklarationsvärdet den 31 december året före ansökningsåret, och en procentuell andel av det

förmögenhet upptagna värdet skall tas upp som avkastning. I som våra överväganden har vi funnit att detta relativt okomplicerade system i modifierad form skulle kunna tillämpas i de båda bostadsstödssystemen och då även för fåmansaktiebolagen.

Med en sådan metod blir bostadsbidragets storlek mer förutsebart vid det preliminära beslutet. En förmögenhet kan inte samma sätt som en årlig inkomst planeras bort, utan den förblir relativt konstant. Kapitalet snarare ökar än minskar över åren. Metoden ger ett fördelningspolitiskt bättre resultat för företagare med nystartade företag eller företag som har svag bärkraft.

En procentuellt beräknad avkastning av företagsförmögenhet kan antingen läggas direkt till en enskild näringidkares inkomst av näringsverksamhet fåmansaktiebolagsägarens lön eller bli

resp. en föremål för förmögenhetsprövning tillsammans med hushållets övriga förmögenhet. För att undvika en ökad administration med ett fritt bottenbelopp för bl.a. obligatoriskt företagskapital i ett aktiebolag, förordar utredningen det senare sättet att beakta företagsförmögenhet. Därvid skall procentandel av företagsförmögen-

samma heten påverka inkomstunderlaget som gäller för privat förmögenhet, dvs. 15 % av nettoförmögenheten.

När det gäller att få fram vilka värderingsregler som skulle kunna tillämpas, har utredningen undersökt vad som gäller i fråga om arvsoch gåvobeskattning av företagsförmögenhet. Vi har då konstaterat att företagsförmögenhet fortfarande omfattas av arvs- och gåvobeskattning. Lagtekniskt är reglerna dock svårtillgängliga, bl.a. ge-

132 Samordna bostadsstöd

nom att arvs- och gåvoskattelagen AGL hänvisar till reglerna i förmögenhetsskattelagen 4 § och anv. 2 till 3 och 4 SFL där det materiella innehållet i reglerna finns. Hänvisningen avser lagens lydelse intill utgången av år 1991. Att i bidragssammanhang anknyta värderingen av företagsfönnögenhet till upphävda bestämmelser har vi dock funnit mindre lämpligt.

Vi har även övervägt att anknyta beaktandet av företagsförmögenhet till värderingsreglema i lagen 1993:1536 om räntefördelning. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skulle fördelningsunderlaget enligt lagen om räntefördelning vid beskattning kunna användas för beräkning av företagsfömiögenheten. Enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag skall redovisa underlag för räntefördelning i sina deklarationer, varför uppgifter därom finns tillgängliga. Värdet finns angivet på deklarationsblanketten näringsbilagan. Vid beräkning av fördelningsunderlaget skall skogskonto och upphovsmannakonto tas upp till halva beloppet. Fastigheter kan tas upp till anskaffningsvärdet minskat med värdeminskningsavdrag eller liknande avdrag. Alternativt kan fastigheter förvärvade före år 1991 tas upp till en viss procentsats av taxeringsvärdet.

I syfte att skapa en gentemot andra företagare likvärdig behandling i bidragssammanhang har vi som framgått ovan också funnit att man måste söka uppskatta värdet av bolagets förmögenhet för den som driver sin verksamhet i aktiebolagsform och lägga denna företagsförmögenhet till den bidragsgrundande inkomsten. Nackdelen med att utgå från räntefördelningsunderlaget är att ett sådant inte tas fram för aktiebolag. För aktiebolag har man tillgång enbart till balansräkningen. I och för sig skulle det möjligt att utgå från

vara räntefördelningens värderingsregler när det gäller att värdera vissa poster i aktiebolagets balansräkning, t.ex. fastigheter. Eftersom fastighetsvärdena har justerats ned i räntefördelningsunderlaget, kan man då ifrågasätta om en omräkning inte borde ske. Av förenklingsskäl talar mycket för att inte räkna om vissa poster i balansräkningen. Benägenheten att fylla i deklarationsbilagan för räntefördelning är också låg. På grund härav och för att i möjligaste mån beräkna företagsförmögenhet oberoende av i vilken form verksamheten bedrivs, utredningen att inte bör utgå från räntefördel-

anser man ningsunderlaget vid beräkning förmögenhetsvärden.

Utredningen har i stället funnit skäl att föreslå att företagsförmögenheten som huvudregel skall värderas med stöd balansräk-

av ningen. Fördelen är att dessa uppgifter alltid är tillgängliga avseende

Samordnat bostadsstöd 133

aktiebolag samt för enskilda näringsidkare och handelsbolag som upprättar årsbokslut.

På balansräkningen skall tillgångar och skulder redovisas enligt civilrättsliga bestämmelser i bokföringslagen. Bokföringslagen ger uttryck för försiktighetsprincip vilket innebär att värderingen

en ligger relativt lågt.

För enskilda näringsidkare och handelsbolag som inte upprättar årsbokslut kan värdet av företagsförmögenheten hämtas från den uppställning görs på deklarationsblanketten tillgångar och

som om

skulder i näringsverksamheten blankett Nl. Dessa uppgifter grun-

das på inkomstbeskattningen och kan därför någon punkt skilja sig från balansräkning som upprättats med stöd av bokförings-

en lagen. Starka förenklingsskäl talar dock för att utgå från uppgifter

är enkla att hämta, balansräkning deklarationsblankett, som resp. trots att sådan ordning innebär ett visst mått av bristande neu-

en tralitet. Inget hindrar dock att den enskilde upprättar en civilrättslig balansräkning och låter den ligga till grund för prövning av den bidragsgrundande inkomsten. Företagsförrnögenheten skall beräknas med stöd balansräkningen för det räkenskapsår som avslutats

av samtidigt som, eller vid brutet räkenskapsår under, det kalenderår som bidraget avser. När det gäller handelsbolag skall värdet beräk-

utifrån den ägda andelen. För aktier skall värdet beräknas utifrån nas bolagets eget kapital i förhållande till aktiemas andel av det totala aktiekapitalet. Motsvarande skall gälla andelar i ekonomisk förening.

Uppgifter om företagsförmögenhet finns normalt hos skattemyndighetema och kan maskinellt överföras till försäkringskassorna. I de relativt sällsynta fall där den skattskyldige inte fyllt i uppgifter om företagsfönnögenhet och skattemyndighetema inte infordrat sådana uppgifter, kan försäkringskassorna begära uppgifterna från sökanden.

Utredningens förslag beaktande företagsförmögenheter

om av innebär att nuvarande regler om periodiseringsfonder och expansionsmedel kan slopas. Däremot bör som tidigare underskottsavdrag beaktas för enskilda näringsidkare och detta bör gälla såväl i bostadsbidragssystemet som i BTP-systemet.

Ytterligare en post återläggs enligt nuvarande regler till inkomsten av näringsverksamhet i bostadsbidragssystemet, nämligen avsättningar till pensionsförsäkringar intill ett halvt basbelopp. Bostadsbidragsutredningen 95 ansåg att avsättningar till pensionsförsäkringar som övergick de belopp som normalt avsätts till avtalsför-

134 Samordnat bostadsstöd

säkringar för löntagare, i fortsättningen inte borde beaktas vid beräkning av bidragsgrundande inkomst. Utredningen föreslog därför att utgifter för pensionsförsäkring över 25 % av basbeloppet skulle påverka den bidragsgrundande inkomsten. Regeringen föreslog emellertid att utgifter för pensionsförsäkringar intill under ett halvt basbelopp skulle påverka bostadsbidraget. Ändringen motiverades med att begränsningen utformats för att så nära som möjligt motsvara vad som gäller för löntagare.

Det var alltså två helt skilda synsätt för motiveringen att

av avsättningar skulle återläggas. Bostadsbidragsutredningen 95 utgick från de avsättningar som arbetsgivare gör grund av avtalsförsäkringar, utan att detta direkt påverkar den enskildes lön, och ansåg att en företagare skulle få motsvarande möjlighet till avsättning till

pensionsförsäkring, utan att avsättningen skulle påverka BGI. Regeringsförslaget som godkändes riksdagen tog i stället fasta be-

av skattningsreglerna för enskilda individer. Löntagare kan få avdrag för privata pensionsförsäkringar, men avdraget görs inte i inkomstslaget tjänst utan som ett allmänt avdrag inte påverkar BGI. En

som företagare gör avdraget i inkomstslaget näringsverksamhet, varför avdraget påverkar BGI. Om avdraget återförs skapas neutralitet mellan den enskildes tjänsteinkomster och näringsinkomster vid be-

räkning av BGI.

Utredningen har inte för avsikt att ta upp någon diskussion

om vilken metod som är den mest rättvisa. Vi har emellertid haft vissa svårigheter att tillämpa nuvarande regler fåmansaktiebolagsägare

både är näringsidkare och löntagare. Även arbetsgivarenlbosom laget har möjlighet att göra pensionsavsättningar enligt avtalsförsäkringar men också möjlighet att sätt enskilda närings-

samma som idkare göra högre pensionsavsättningar än sådana följer

som av avtal. Ägaren/löntagaren i ett fåmansaktiebolag kan emellertid själv också göra inbetalningar till privata pensionsförsäkringar

som han/hon får ett avdrag för vid beskattningen, utan att detta påverkar BGI. När beskattningsreglerna används utgångspunkt, blir den

som logiska slutsatsen att inget tillägg till BGI bör göras för fåmans-

en aktiebolagsägare grund de pensionsavsättningar bolaget

av som gjort för hans/hennes räkning.

Reglerna i bostadsbidragssystemet återläggande

om av pensionsavsättningar intill ett halvt basbelopp bör införas även i BTPsystemet. Reglerna torde få mycket liten betydelse för ålderspensionärer. Däremot medför de administrativa förenklingar för försäkringskassoma, eftersom inkomstunderlag kan beräknas

samma

Samordnat bostadsstöd 135

när ett förtidspensionärshushåll med barn är berättigat till såväl bostadsbidrag som BTP.

3.5¶Inkomst av

kapital

Förslag: I BTP-systemet skall kapitalinkomster beräknas enligt samma regler som i bostadsbidragssystemet. I avsnitt 3.6 Förmögenhet föreslår utredningen att den schabloniserade beräkningen av avkastning av förmögenhet som inte uppgår till 75 000 kr för en ensamstående pensionär och 60 000 vardera för två pensionärsmakar skall slopas.

Inkomst av kapital i den mening som avses i lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt SIL behandlas olika i bostadsbidragssystemet och BTP-systemet. Eftersom kapitalinkomsten i bostadsbidragssystemet anknyter till skattereglernas beräkning av inkomst i förvärvskällan kapital redogör utredningen inledningsvis för vilka intäkter och avdrag som efter skattereformen innefattas i detta begrepp.

3.5.1¶Beskattningen kapitalinkomster

Till intäkt av kapital enligt SIL räknas löpande avkastning, vinster och annan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Vanligt förekommande intäkter av kapital enligt SIL är ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar, utdelning aktier och andelar, statligt räntebidrag för bostadsändamål, lotterivinst som inte är befriad från kapitalbeskattning, hyresinkomster vid upplåtelse privatbostad eller

av lös egendom och realisationsvinster vid icke yrkesmässig avyttring av olika tillgångar såsom fastighet, bostadsrätt, aktier, andelar, fordringar och annan lös egendom av olika slag.

Andra intäkter av kapital enligt SIL som är mindre vanligt förekommande är utbetalning till aktieägare vid likvidation eller fusion av bolag, handpenning som behållits då köpeavtal överlåtelse

om av fast egendom hävts, ersättning som erhållits i samband med utlåning av aktier blankningsaffár, skadestånd vid återgång fastighets-

136 Samordna bostadsstöd

överlåtelse, vinst på optioner och terminer, valutakursvinst på fordringar och skulder i utländsk valuta samt realisationsvinst som frivilligt skattas då egendom byter karaktär och övergår från att

av vid avyttring beskattas i kapital till att beskattas i näringsverksamhet.

Från intäkt kapital får enligt SIL avdrag göras taxeringsåret

av 1997 för räntekostnader, realisationsförluster, direkta omkostnader för intäkternas förvärvande och förvaltningskostnader överstigande 1 000 kr. Vad som återstår efter avdrag är inkomst av kapital. Om överskott finns beskattas detta med 30 % i statlig inkomstskatt. Vid underskott kapital medges skattereduktion mot statlig och

av kommunal inkomstskatt samt fastighetsskatt.

3.5.2¶Särskilt beskattning realisationsvinster

om av

Alla realisationsvinster uppstått vid avyttring av fastigheter,

som värdepapper eller annan egendom beskattas. Särskilda regler gäller för näringsverksamhet enligt den redogörelse som lämnats under avsnittet 3.4 Näringsidkares inkomster. Utöver försäljning beskattas också inlösen och byte och liknande. Dessutom beskattas vinster optioner, terminer, blankningsaffärer och skulder i utländsk valuta. skattepliktiga realisationsvinster beskattas fullt ut, medan realisationsförluster normalt kan utnyttjas i endast begränsad utsträckning.

Till den del realisationsförluster är avdragsgilla får de kvittas mot alla intäkter av kapital. Uppkommer en nettointäkt av kapital, beskattas den med 30 %.

Uppkommer i stället ett underskott medges skattereduktion med 30 % av detta upp till 100 000 kr och med 21 % av överskjutande belopp.

Beskattning sker vid avyttringstidpunkten och inte vid betalning. Detta är ett undantag från den annars strikta kontantprincipen som innebär att skattskyldighet inträder den dag när t.ex. ränteinkomster eller utdelningar blir tillgängliga.

Huvudregeln vid försäljning av värdepapper, som är försedd med ett antal undantag, innebär att realisationsvinsten utgör skillnaden mellan vad som erhållits för värdepappema efter avdrag för försäljningskostnader och vad det kostat att förvärva dem faktisk anskaffningskostnad. Enligt en altemativregel får man i fråga om marknadsnoterade värdepapper aktier etc. räkna anskaffningsvärdet till 20 % av försäljningspriset efter avdrag för kostnader.

Samordnat bostadsstöd 137

Särskilda regler gäller bl.a. för realisationsvinst vid försäljning

s.k. kvalificerad aktie i fåmansföretag. Syftet med dessa regler är av att förhindra att inkomster som rätteligen är arbetsinkomster behandlas som kapitalinkomster vid beskattningen. Vad som skiljer beskattningen vid försäljning av sådana aktier i fåmansföretag från annan försäljning av aktier är att viss del av den skattepliktiga realisationsvinsten skall redovisas som inkomst av tjänst.

För övrig lös egendom annan lös egendom än bostadsrätter och aktier m.m. gäller bl.a. följande.

Realisationsvinst är skattepliktig oavsett innehavstid. Beräkningen utgår från faktiskt erhållet belopp minus anskaffningskostnad och övriga omkostnader provision o. dyl.. Man skiljer mellan egendom innehavd för personligt bruk personligt lösöre och sådan lös egendom som man inte innehaft för personligt bruk.

För egendom ägd för personligt bruk finns en alternativ regel som säger att anskaffningskostnaden får bestämmas till 25 % av försäljningspriset efter avdrag för försäljningskostnader.

Från summan av vinster av egendom innehavd för personligt bruk får avdrag göras med 50 000 kr.

Beträffande privatbostadsfastighet gäller olika regler för beräkningen av vinsten. Huvudregeln innebär att 50 % av en framräknad vinst är skattepliktig. Vinsten beräknas till skillnaden mellan försäljningsintäkten och det s.k. omkostnadsbeloppet anskaffningskostnad och förbättringskostnader beräknade särskilt sätt. Övergångsregler innefattande tidigare gällande huvudregel och alternativregler samt garantiregel gör det svårt att kortfattat beskriva hur realisationsvinsten träffar en fastighetsförsäljning. Man brukar i praktiken få räkna på samtliga möjliga alternativ för vilken

att se regel som är fördelaktigast. Möjlighet till uppskov finns. Vinsten måste då uppgå till 50 000 kr. Om uppskovsavdrag får ett lika

ges stort avdrag göras som den beräknade vinsten. Detta förutsätter bl.a. att vederlaget för den s.k. ersättningsbostaden är lika stort som det för den avyttrade. I annat fall sätts avdraget ned proportionellt.

Särskilda regler gäller för beräkning av realisationsvinst vid försäljning av s.k. ersättningsbostad/fastighet, dvs. denna bostad

om ersatt en annan för vilken man erhållit uppskovsavdrag.

Vid försäljning bostadsrätt är privatbostad finns

av som en huvudregel som påminner den vid realisationsvinstberäkning

om av privatbostadsfastighet. Halva den framräknade vinsten är skattepliktig. Möjlighet till uppskovsavdrag finns också här.

138 Samordnat bostadsstöd

Avdrag för realisationsförluster medges mot alla slag av intäkter i inkomstslaget kapital, dock inte för förlust som uppstått vid avyttring av lös egendom för personligt bruk. Realisationsforlust beräknas för varje "affär" för sig. Förlusten kan utnyttjas endast det år den uppstår.

Uppkommer underskott i inkomstslaget kapital efter det att realisationsförluster dragits av medges skattereduktion mot statlig och kommunal inkomstskatt samt fastighetsskatt.

Som angetts ovan läggs realisationsvinster till övriga inkomster av kapital. Detta kan åskådliggöras enligt följande.

Inkomst av kapital:

inkomsträntor m.m. -

inkomst vid uthyrning av privatbostad -

positiv räntefördelning -

avdrag för utgiftsränta m.m. - -

avdrag för forvaltningskostnader som överstiger 1 000 kr - -

negativ räntefördelning - -

realisationsvinst -

realisationsförlust, uppskovsavdrag - -

Överskott/Underskott +/-

3.5.3¶Hur behandlas inkomst vid

av kapital

bestämmande och BTP

av bostadsbidrag

Utgångspunkten vid beräkning av inkomstunderlag För bostadsbidrag är taxerade inkomster av kapital enligt SIL för

samma kalenderår som bostadsbidraget Till den bidragsgrundande

avser. inkomsten av kapital läggs dels sökandens kapitalinkomst, dels hemmavarande barns inkomst av kapital som överstiger l 000 kr. Inkomsten av kapital skall dock korrigeras. Den bidragsgrundande inkomsten skall således ökas med belopp varmed inkomst kapital

av har minskats genom avdrag. Tre undantag från sådan ökning

en finns dock. Det första är när realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen under beskattningsåret, det andra är när avdrag i form av uppskovsavdrag vid byte bostad medgetts

av och det tredje är när avdrag för negativ räntefördelning gjorts.

Samordnat bostadsstöd 139

I regeringens proposition 1996/97:l50 föreslås att statligt räntebidrag för den bostad för vilken bostadsbidrag söks inte skall räknas

i den bidragsgrundande inkomsten. Därmed skulle BGI korrigeras på så sätt att den skall minskas med belopp varmed inkomst ka-

av pital har ökats på grund av statligt räntebidrag för den bostad för vilken bostadsbidrag söks.

Vid beräkning av inkomstunderlaget för BT P skall avkastning av förmögenhet anses utgöra vissa procentsatser av förmögenhetsvärdet för år räknat. Någon beräkning av faktiska inkomster av kapital sker således inte utan endast en schabloniserad beräkning av förmögenhetsavkastningen.

Avkastningen beräknas till 5 % av värdet av förmögenheten per år. Förmögenhetsavkastningen höjs med 10 % av det belopp

som efter skulder överstiger 60 000 kr för vardera maken och 75 000 kr

för ogift pensionär. För makar skall värdet förmögenhetsav-

en av kastningen för vardera maken utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet. Vid beräkning av inkomst för två makar som i pensionshänseende betraktas som ogifta rekommenderar RFV att förmögenhet som inte är enskild egendom, och avkastning därav, delas lika mellan makarna. RFV rekommenderar också att höjning av förmögenhetsavkastningen görs efter det att förmögenheten har delats, och att höjning sker på belopp överstigande 75 000 kr för

vardera maken. BTPL ger ingen nämnare vägledning för vilken förmögenhet som skall beaktas, frånsett att värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § kommunalskattelagen och som utgör pensionärens permanentbostad inte skall beaktas.

Enligt RFV:s föreskrifter RFFS 1994:35 och 1995:24 skall vid beräkning av förmögenhet och avkastning därav beaktas följande tillgångar. Kontanter och övriga kapitaltillgångar utom kontanter avsedda för hushåll och löpande utgifter skall tas upp till värdet dagen för ansökan.

Tillgångar i bank skall tas upp till innestående belopp dagen för ansökan.

Obligationer skall tas upp till kursvärdet och premieobligationer till det nominella värdet dagen för ansökan. Även aktier till

tas upp värdet dagen för ansökan, inget värde får värdet

men om uppges beräknas till värdet den första börsdagen i ansökningsmånaden för börsnoterade aktier köpkursen. Fordringar tas upp till värdet dagen för ansökan. För tillgångar i ekonomiska föreningar och motsvarande, som inte omfattas av näringsverksamhet nedan, att dessa

anges skall tas upp till värdet dagen för ansökan.

140 Samordna bostadsstöd

För övriga tillgångar av större värde utom handikappanpassat fordon och andra hjälpmedel för handikappade anges att saluvärdet skall tas upp. Enligt föreskrifterna, punkt Näringsverksamhet, skall förmögenhet som hänförs till näringsverksamhet beräknas enligt deklarationsvärdet den 31 december året före ansökningsåret. Avkastningen beräknas enligt föreskrifterna till 5 % av de upptagna värdena. När förmögenheten och avkastningen förmögenav heten har beräknats enligt ovan, skall avdrag göras för skuld och skuldränta. Skuld på privat bostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § KL får dock inte dras av från förmögenhet. Vidare anges att skuldränta som hänför sig till privat bostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § KL inte får dras från inkomst. av annan Övrig skuldränta får endast dras av från det inkomstslag som skuldräntan hänför sig till och beräknas då till övrig skuld. 5 % av Övriga skulder får enligt föreskrifterna dras med faktiskt beav lopp från fönnögenhet. Om den sålunda beräknade nettoförmögenheten överstiger den angivna gränsen 75 000 kr 60 000 kr för om vardera maken skall avkastningen förmögenheten höjas av 1 med 10 %. l

3.5.4 överväganden

Reglerna i bostadsbidragssystemet och i BTP-systemet framär som går ovan helt olika när det gäller behandlingen kapitalinkomster. av Vid en samordning systemen kan tänka sig flera olika alterav man nativ till lösning. Ett alternativ kan vara att använda sig av någotdera av de gällande systemen för BTP eller bostadsbidrag, ett annat att behålla de skiljaktigheter som finns men samtidigt modifiera avkastningsregeln vid BTP. KBT-utredningen övervägde skulle behålla schabloom man en

niserad förrnögenhetsavkastning eller låta den faktiska kapitalin-

komsten påverka KBT. Den schabloniserade förmögenhetsavkastningen skulle utformas så endast beaktade förmögenheter att man över 100 000 kr vid utgången av året före det år KBT utgavs. Fastigheter och lösegendom skulle inte räknas i förmögenhet. Med en

sådan schablonisering skulle någon förmögenhetsprövning inte

behöva ske 86 % KBT-tagama. För administrationen skulle av av det innebära att stor del utredningar, efterkontroll och återkrav en av avseende fönnögenhet skulle kunna slopas. Den totala kostnaden för

Samordnat bostadsstöd 141

genomföra förslaget kunde år 1992 beräknas till 390 milj. kr. att Kostnaden kunde enligt utredningen minskas genom att procentsathöjdes till 20 eller 30 % eller att högre procentsatser för sen genom högre inkomster tillämpades. Kostnaden för att ta bort Iösöret ur förmögenhetsberäkningen beräknades till 25 milj. kr och kostnaden för att ta bort inkomsten näringsfastighet till 16 milj. kr. av Alternativet med faktisk kapitalavkastning utgick från en en beräknad avkastning 9 %. Endast taxerad avkastning av inkomsträntor skulle användas, medan övriga kapitalposter, som angavs vara skuldräntor, realisationsvinster och förvaltningskostnader inte skulle påverka inkomsten. Förmögenhetens storlek skulle inte alls påverka

inkomsten. Att realisationsvinster och realisationsförluster skulle uteslutas motiverade utredningen med borde ha ett inkomstbegrepp att man inte varierade kraftigt mellan åren. Alternativet skulle medföra som besparingar. Utredningen föreslog emellertid samtidigt att det skulle finnas ett fribelopp 3 000 kr för samtliga inkomster. Kostnaderna för alternativet beräknades då till 200 milj. kr. Utredningen ansåg att det kostnadsskäl svårt att motivera av var ett genomförande fönnögenhetsaltemativet, eftersom de 400 milj. av kr detta kostade knappast motiverades motsvarande vinst. av en Alternativet med faktisk kapitalinkomst större vinster i adminigav strationen och fördelen att reglerna för bostadsbidrag till barngav familjer och BTP närmade sig varandra. Utredningen förordade därför detta alternativ. Liksom KBT-utredningen har vi stannat för att föreslå en samordning i enlighet med de regler för beräkning kapitalinkomster av finns i bostadsbidragssystemet. Det finns stora vinster att göra som med sådan samordning. BTP-systemet kommer att få en bättre en överensstämmelse med skattereglerna. Adminstrationen av detta system underlättas därmed väsentligt genom att uppgifter om intäkter och utgifter i inkomstslaget kapital kan inhämtas maskinellt, samtidigt får bättre kontrollmöjlighet av vilka förmösom man en genhetstillgångar i form av banktillgodohavanden, värdepapper kan finnas. En sådan beräkning ger också möjlighet att m.m. som helt slopa förmögenhetsprövningen för majoriteten av BTP-tagarna. Denna prövning upplevs av pensionärer med låga kapitalbelopp som onödigt närgången och försäkringskassoma adminstrativt beav som tungande. En kapitalinkomstberäkning enligt bostadsbidragsreglerna kommer också att eliminera sådana inkonsekvenser som uppkommer för näringsidkare i BTP-systemet när näringsinkomster och kapital-

142 Samordnat bostadsstöd

inkomster synligt eller osynligt i skattemyndigheternas register - på grund av beskattningsreglema omfördelas mellan de båda in-

komstslagen.

De förhållanden gällde när KBT-utredningen beräknade som en genomsnittlig avkastning på 9 % har undergått stora förändringar. Bankernas inlåningsräntor har sjunkit väsentligt. På mycket låga belopp som huvudsakligen används till månatliga levnadsomkostnader ges ingen ränta alls. På banktillgodohavanden under 50 000 kr kan man få 1-4 % ränta per år. Högre avkastning kan i regel endast uppnås på belopp som i en eller annan form binds långsiktigt. Många pensionärer som endast har ett litet sparkapital får därmed genom schablonen 5 % avkastning kapitalet högre avkastning beav en räknad, än den de faktiskt kan få när de håller kapitalet tillgängligt för oförutsedda utgifter. Dessutom kan i kapitalet ingå tillgångar, t.ex. fritidshus, inte någon faktisk avkastning. Utredningens som ger

förslag, som förutsätter att tar bort schablonberäkningen för

man lägre förmögenheter, kommer därför att medföra lättnad i inen komstberäkningen för dessa pensionärer. Samtidigt leder förslaget till en kostnadsökning för BTP-systemet. Utredningen återkommer nedan under 3.6 F örmögenhet till hur dessa kostnader kan elimine-

ras. Den ändrade beräkningen avkastning kapital innebär för av av BTP-systemets del att även realisationsvinster kommer att påverka den bidragsgrundande inkomsten på sätt i bostadsbisamma som dragssystemet. När det gäller realisationsvinster andra tillgångar än fastigheter och bostadsrätter vi inte några vägande inanser att vändningar kan mot detta. Försäljning aktier och andra resas av värdepapper innebär i regel att även del avkastningen ingår i en av försäljningen. När det gäller försäljning fastigheter och bostadsav rätter kan den invändningen göras att det är uppskjuten avkastning på det kapital som lagts i fastigheten under följd år, ner en av som vid försäljningen omvandlas till årsinkomst i bidragssammanen hang. Detta kan bemötas med att realisationsvinsten, beräknad enligt gällande Skatteregler, vid ett inte alltför kort innehav ofta utgör endast en mindre del det kapital och därmed de ekonomiska av resurser som frigörs vid försäljningen. Med hänsyn härtill och till behovet av att minska statens utgifter det rimligt alla anser att realisationsvinster med avdrag för realisationsförluster och hän- synstagande till uppskovsavdrag på sätt i bostadsbisamma som dragssystemet skall beaktas vid inkomstprövningen BTP. - av

Samordnat bostadsstöd 143

3.6

Förmögenhet

Förslag: I BTP-systemet skall 15 % av förmögenhet över 75 000 kr för ensamstående pensionär och 60 000 kr för varen dera två pensionärsmakar beaktas vid bestämmande av inav komstunderlaget. Samtidigt skall den schabloniserade beräkningen avkastning förmögenheter under de nämnda förav av

mögenhetsbeloppen slopas. Som förmögenhet skall på samma

i bostadsbidragssystemet räknas den skattepliktiga försätt som

mögenheten beräknad med bortseende från privatbostadsfastig-

het eller bostadsrätt för vilken bostadsstödet söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Under avsnitt 3.4.5 har utredningen dessutom föreslagit att företagsfönnögenhet för enskilda näringsidkare och fåmansaktiebolagsägare skall läggas till den privata förmögenheten.

3.6.1¶Bakgrund

Det råder flera olikheter i sättet att beakta förmögenhet i bostadsbidragssystemet jämfört med BTP-systemet. I 5 § lagen bostadsbidrag anges att som förmögenhet räknas om den beskattningsbara förmögenheten enligt lagen 1947:577 om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Tillägg till BGI skall därvid göras med 15 % den sammanlagda förmögenhet som överstiger av 100 000 kr, avrundat nedåt till helt tiotusental kr. Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar. I motiven till lagen att det föreligger ett beskattningsanges om beslut statlig förmögenhetsskatt dvs. förmögenhet överstiom om gande 800 000 kr 900 000 kr taxeringsåret 1997 är detta beslut bindande i fråga den beskattningsbara förmögenhetens storlek. om I andra fall är det reglerna i lagen statlig förmögenhetsskatt om SFL gäller, och förmögenheten skall bestämmas till det besom lopp skulle ha blivit innehållet i ett taxeringsbeslut om ett som sådant hade fattas. Riksdagen har i maj 1997 beslutat att anta regeringens förslag

i proposition 1996/97:l17 till ny förmögenhetsskattelagstiftning

144 Samordnat bostadsstöd

bet.1996/97:SkU 20, rskr. 1996/97:252. Riksdagen har samtidigt fattat beslut om en följdändring i lagen bostadsbidrag. Reglerna om i den nya lagen statlig förmögenhetsskatt vad är skatteom om som pliktig förmögenhet och hur denna skall värderas blir därvid avgörande för beräkningen av förmögenhet vid beräkning bostadsav bidrag fr.o.m. januari 1998. Vid bestämmande av bostadsbidrag skall förmögenheten enligt förarbetena prop. 1995/96: 186 50 beräknas med hänsyn till förs. hållandena vid kalenderårets utgång. Det innebär sökande att en som i början av ett kalenderår uppskattat sin förmögenhet för lågt är

skyldig att anmäla fönnögenhetsökningen till försäkringskassan.

BTPL har en annorlunda utformning än lagen bostadsbidrag. om Med årsinkomst i lagen den inkomst, för år räknat, någon avses som kan komma att antas erhålla under närmsta tiden. Prövningen kan

därvid bestämning inkomster och förmögenhet da-

anses avse en av gen för ansökan. Till skillnad från lagen bostadsbidrag, där BGI om utgör summan av inkomst av tjänst och näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen och inkomst av kapital enligt SIL med vissa justeringar jämte tillägg för bl.a. procentuell andel förmögenen av het, anger BTPL dels vilka inkomster inte skall räknas i årssom inkomsten, dels att "avkastning förmögenhet" skall av anses utgöra vissa procentsatser förmögenhetsvärdet för år räknat. Dessa är av

5 % av förmögenhetsvärdet. Vid förmögenhet överstigande 75 000

kr höjs procenttalet med 10 %. Lagen ingen närmare vägledning ger för vilken förmögenhet skall beaktas frånsett regeln som om att värdet sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad av som avses i 5 § kommunalskattelagen och utgör pensionärens som permanentbostad inte skall beaktas. RFV har i sina föreskrifter RF F S 1994:35 och 1995:24 angett vilka tillgångar skall beaktas och värderas vid beräkning som av förmögenhet och avkastning vid beräkning BTP. I avsnitt 3.5.3 av Hur behandlas inkomst kapital vid bestämmande bostadsbiav av drag och BTP lämnas redogörelse för innehållet i dessa föreskrifen ter. I den mån det sålunda i BTPL och RF Vzs föreskrifter före-

kommer avvikelser mot förmögenhetsskattelagstiftningens regler,

beaktas förutom den skillnad råder i fråga

- som om gränsbelopp

och vems förmögenhet skall räknas förmögenhet olika som sätt i systemen vid bostadsbidrag och BTP.

Beträffande bostadsbidragen kan hävda att förmögenhet till

man en del beaktas dubbelt att inkomst kapital enligt SIL, genom av

1997:85 Samordnat bostadsstöd 145 SOU

vilken bl.a. innefattar avkastning ränta på bankmedel m.m., läggs

till BGI jämte att schablonberäknad del av förmögenheten en inkluderande bankmedel också läggs till. Å andra sidan samma m.m. kommer tillgångar inte någon avkastning inte att påverka som ger bostadsbidraget förrän hushållets sammanlagda förmögenhet över-

stiger 100 000 kr.

Beträffande BTP kan hävda att förmögenhetsbeaktandet är man fråga beräkning del vad ryms under det om en av en av som annars skattemässiga inkomstslaget kapital, nämligen avkastning av vissa

egendomsslag. Men andra inkomster kapital i den mening som av i SIL efter skattereformen torde med nuvarande inkomstavses begrepp i BTPL ingå i den schablonberäknade årsinkomsten av

förmögenhet. Bland några de inkomster som numera ligger i beav greppet inkomst kapital enligt SIL och som "avkastningsregeln" av i BTPL dock inte torde träffa kan nämnas följande:

Utbetalning till aktieägare vid likvidation eller fusion av bolag. - Ersättning vid uthyrning av privatbostad. - Ersättning vid uthyrning lös egendom t.ex. uthyrning av båt - av

eller husvagn.

Statligt räntebidrag för bostadsändamål. - Lotterivinst inte är befriad från kapitalbeskattning. - som Realisationsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet, bostadsrätt, aktier, andelar, fordringar och annan lös egendom.

Handpenning behållits då köpeavtal överlåtelse av fast som om egendom hävts.

Ersättning erhållits i samband med utlåning aktier blanksom av -

ningsaffár.

Skadestånd vid återgång av fastighetsöverlåtelse. - Vinst på optioner och terminer. - Valutakursvinst fordringar och skulder i utländsk valuta. - Realisationsvinst frivilligt skattas av då egendom byter - som karaktär och övergår från att vid avyttring beskattas i kapital till

att beskattas i näringsverksamhet.

Förutom den skillnad ligger i att vid beräkning av BTP som man ersätter kapitalinkomster med schablonberäknad avkastning av en förmögenhet medan vid beräkning av bostadsbidrag både tar man faktisk avkastning och schabloniserad del förmögenheten, kan en av konstatera att det föreligger skillnader i fråga om vilken förman mögenhet beaktas och det sätt varpå förmögenhetens storlek som

146 Samordna bostadsstöd

skall uppskattas värderingsreglema. En väsentlig skillnad är att

man vid beräkning BTP räknar med företagsformögenhet för-

mögenhet i näringsverksamhet vilket, bostadsbidragslagens

genom

hänvisning till förmögenhetsskattelagstiftningen, inte automatiskt

tas med vid bestämmande bostadsbidrag. När förmögenhetspröv-

av ningen återinfördes för bostadsbidrag till barnfamiljer valde man att

anknyta förmögenhetsprövningen till reglerna i lagen statlig

om förmögenhetsskatt. Detta innebar att både tillgångar och skulder i

rörelsedrivande fåmansföretag uteslöts. För företagsförmögenhet

gäller sedan taxeringsåret 1992 att tillgångar och skulder i näringsverksamhet som är hänförlig till verksamhet än kapital- eller annan

fastighetsförvaltning inte är skattepliktiga avdragsgilla. För-

resp. mögenhet nedlagd i näringsverksamhet rörelse och jordsom avser bruksfastighet i den betydelse som begreppen hade intill den l juli 1990 är skattefri. Regeringen fann prop. 1995/96:86 30 detta s. att förhållande gjorde det svårt att beakta dessa tillgångar och skulder

vid förmögenhetsprövningen. Oavsett vilken lösning skulle

som sökas skulle handläggningen enligt regeringens bedömning bli betungande. Regeringen ansåg därför att det åtminstone tills vidare fick accepteras att detta slags tillgångar och skulder inte omfattades av fönnögenhetsprövningen. Regeringen anmärkte därvid att de däremot kunde beaktas vid tillämpning den s.k. generalklausulen av

i 27 § lagen 1993:737 bostadsbidrag.

om En annan skillnad mellan sättet att beakta förmögenhet vid

beräkning av BTP resp. vid beräkning bostadsbidrag följer

av av att

fönnögenhetsskattelagstiftningen, till vilken lagen bostadsbidrag

om anknyter, bortsett från företagsförmögenhet har ett väsentligt vidare förmögenhetsbegrepp, än vad man kan utläsa RFV:s föreskrifter av om BTP.

3.6.2 F önnö

genhetsskattelagstittningen

Lagen 1947:577 om statlig förmögenhetsskatt SFL

SFL är upphävd skall enligt Övergångsbestämmelser tillämpas men t.o.m. 1997 års taxering. Gränsen för skatteplikt vid 1997 års taxering har höjts från 800 000 kr till 900 000 kr för fysisk dödsperson, bo, utländska bolag och vissa familjestiftelser. Skattesatsen uppgår

Samordnat bostadsstöd 147

till 1,5 %. För övriga skattskyldiga tas en skatt 1,5 promille ut förmögenhet överstiger 25 000 kr. en som Statligt inkomstskatt och förmögenhetsskatt får sättas ned om den

sammanlagda inkomst- och förmögenhetsskatten överstiger ett spärr-

till 60 % den justerade beskattningsbara förbelopp som uppgår av värvsinkomsten och inkomsten av kapital. Skattskyldiga är fysiska och dödsbon samt vissa förepersoner ningar, samfund och stiftelser. Svenska aktiebolag och flertalet ekonomiska föreningar är befriade från förmögenhetsskatt, eftersom aktier och andelar beskattas hos ägarna. Utländska bolag är dock

skattskyldiga.

Skattepliktig förmögenhet är skillnaden mellan den skattskyldiges tillgångar och skulder.

Skattepliktiga tillgångar i en uttömmande uppräkning.

anges Tillgångar inte ingår i uppräkningen är skattefria. som I lagen vidare i förtydligande syfte en rad tillgångar som anges

inte är skattepliktiga.

Särskilda värderingsregler finns för olika slags tillgångar och skulder.

Lagen 1997:000 statlig förmögenhetsskatt om

Som framgått har riksdagen nyligen antagit regeringens förslag ovan fönnögenhetsskattelag. Reglerna kommer att tillämpas första till ny gången vid 1998 års taxering. En proportionell förmögenhetsskatt kommer även i fortsättningen att tas ut på fysiska personers föri överstiger ett fribelopp. Detsamma gäller för döds-

l mögenhet som

bon och vissa andra juridiska Den skattefria gränsen för personer. l fysiska förblir 900 000 kr. Skattesatsen kommer att ligga personer kvar på 1,5 %.

I korthet innebär den förmögenhetsskattelagstiftningen i

nya övrigt följande. Så kallat arbetande kapital undantas från skatteplikt. En utvidgning sker gentemot nuvarande regler att till sådant kapital genom även hänförs tillgångar i fastighetsförvaltning samt aktier som är noterade OTC- och O-listoma. För huvuddelägare kvarstår skattefriheten vid notering aktier börsens A-lista. Undantag för av

förrnögenhetsbeskattning görs även för pensioner, livräntor m.fl.

tillgångar är del det sociala skyddsnätet. Inre lösöre som som en av innehas för personligt bruk undantas också från beskattning.

148 Samordnat bostadsstöd

Värderingen av de skattepliktiga tillgångarna skall huvud-

som regel ske till marknadsvärdet. Hänsyn tas inte längre till eventuell latent skatteskuld kan hänförlig till olika som anses slags tillgångar. Aktier på A-listan m.fl. aktieliknande tillgångar därför tas upp till noterade värden.

Sambeskattning av såväl makar föräldrar och barn blir kvar som liksom regel begränsar skatteuttaget i vissa fall. en som

Skatteplikts- och värderingsreglema enligt den förmögen-

nya

hetsskattelagstiftningen är i korthet följande.

Tillgångar:

Tillgångar tas som huvudregel till marknadsvärdet. Pengar och upp liknade betalningsmedel sammanlagt understiger som 25 000 kr är 1

skattefria. Kontobehållning tas till kapitalbelopp inklusive

upp ränta

för beskattningsåret.

Inre lösöre, dvs. föremål finns inom hemmets som väggar, som innehas för personligt bruk är skattefritt. Inre lösöre som inte innehas för personligt bruk beskattas i princip fullt ut. Renodlade

kapitalplaceringar är skattepliktiga

till sitt fulla värde. Egendom som utgör yttre lösöre såsom bilar, husvagnar, båtar och liknande

dyrbarare förmögenhetsobjekt är skattepliktiga tillgångar. I fråga om

yttre lösöre för personligt bruk gäller dock skattefrihet om det enskilda föremålets värde understiger 10 000 kr. Härutöver gäller skattefrihet för Veteranbilar och lösöre deponerat som är på museum

och liknande inrättningar.

Aktier som är inregistrerade börsens A-lista är, med undantag

för huvuddelägares aktier, skattepliktiga.

Sådana aktier skall tas upp till noterade värden. Aktier noteras på OTC- eller O-listan som anses hänförliga till arbetande kapital i näringsverksamhet och inte

är skattepliktiga.

Övriga marknadsnoterade tillgångar än aktier, dvs. obligationer,

optioner, terminer, andelar i värdepappersfonder

m.m., är skatteplik-

tiga och tas till det vid beskattningsåret upp senast noterade värdet, i förekommande fall ökat med

upplupen avkastning.

Onoterade aktier, dvs. aktier inte

som omsätts marknadsmässigt, är i princip skattepliktiga. Normalt

sett saknar de dock förmögenhetsskatterättsligt värde. Detta är en följd reglerna skattefritt av om

företagskapital. Vid värdering onoterade aktier beaktas

av endast tillgångar och skulder i näringsverksamhet kapitalförvaltsom avser

Samordnat bostadsstöd 149

ning eller innehav näringsfastighet är skattepliktig vid direkt

av som Aktier i bolag enbart driver rörelse eller jordbruk får

ägande. som således inget förmögenhetsvärde.

Andelar i handelsbolag och ekonomiska föreningar behandlas onoterade aktier. samma sätt som Bostadsrätter till ett värde motsvarar den egna tas upp som lägenhetens andel i föreningens behållna förmögenhet. Fastighet i Sverige till taxeringsvärdet och för den som tas upp innehar tomträtt den del taxeringsvärdet som avser byggnad. en av Fastighet i utlandet tas till 75 % marknadsvärdet. upp av Fordran inte är marknadsnoterad och som löper med ränta som till sitt nominella belopp med tillägg för förfallen ränta. tas upp Räntelösa fordringar och fordringar med ränta som avviker betydligt från marknadsräntan skall tas till sitt nuvärde genom att det upp nominella beloppet räknas med hänsyn till marknadsränta, om avtalad ränta och löptid. Osäker fordran tas upp till det belopp som

kan förväntas bli betalt.

Livförsäkringar till sitt försäkringstekniska grunder

tas upp beräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel

i livförsäkringsrörelsens överskott allokerad återbäring. Enligt

Övergångsbestämmelser skall regler i SFL skattefrihet för vissa om livförsäkringar alltjämt tillämpas. För företagsförmögenhet gäller att tillgångar och skulder i näringsverksamhet är hänförlig till annan verksamhet än som

kapitalförvaltning inte är skattepliktiga resp. avdragsgilla. Förmögenhet nedlagd i näringsverksamhet avser rörelse och jord-

som bruksfastighet i den betydelse begreppen hade intill den 1juli som 1990 är skattefri. Detta påverkar i sin tur även värderingen av aktier och andelar ijuridiska personer som bedriver sådan näringsverksamhet onoterade aktier. se ovan om

Skulder:

Huvudregeln enligt den nya förrnögenhetsskattelagstiftningen är att

alla skulder skall dras från värdet tillgångarna vid beräkning av av den skattepliktiga fönnögenheten. Huvudregeln är dock försedd av med ett antal undantag. I många fall är skulder inte avdragsgilla, därför att de är hänförliga till tillgångar är skattefria. Med hänsom förlig i detta sammanhang att skuldsättningen har sin grund menas i anskaffande eller förbättring egendomen. Skulder i annan näav

ringsverksamhet än kapitalförvaltning skall inte beaktas vid för-

150 Samordnat bostadsstöd

mögenhetsberäkningen. Avdragsrätt föreligger dock för skuld hänförlig till näringsfastighet är skattepliktig. Avdragsrätt förelig-

som ger inte heller för skuld hänförlig till aktie är undantagen från som skatteplikt eller för skuld hänförlig till lösöre är sådant slag som av att den är undantagen från skatteplikt. Skatter regleras i som uppbördslagen är avdragsgilla som skuld sedan de debiterats.

Skulder värderas på motsvarande sätt fordringar. Löper som en skuld med ränta betydligt understiger marknadsräntan, och som utgår räntan efter fast räntesats, tas skulden dock med sitt en upp nominella belopp med tillägg för förfallen ränta, räntesatsen om var marknadsmässig när skulden uppkom.

överväganden

Man har under lång tid beaktat ett hushålls förmögenhet vid

prövning av bostadsstöd. Redan i 1946 års lag folkpensionering om gjordes det kommunala bostadstilläggets storlek beroende den av

pensionsberättigades och dennes makes/makas förmögenhet. Efter

mönster av reglerna för inkomstprövning kommunala bostadsav tillägg kom förmögenhet att införas även vid bostadsstöd till senare

barnfamiljer.

Förmögenhet i sig är tillgång hushållet kan utnyttja för en som sin försörjning och livsföring i övrigt och avspeglar hushållets egen ekonomiska bärkraft. Vid prövning ett hushålls behov stöd av av är det därför väsentligt att finna rättvisande metod att uppskatta dess en

förmögenhet. I Socialdepartementets undersökning pensionärerna och den

om ekonomiska krisen Välfardsprojektet, beskrivs de

Kunskap-Fakta

ekonomiska villkoren för pensionärerna jämfört med andra befolk-

ningsgrupper. I undersökningen redovisas också den ekonomiska

resurs för hushållen ett fönnögenhetsinnehav innebär. som Av redovisningen framgår att flera tidigare studier har visat att ålderspensionärer i medeltal har fönnögenhetsinnehav i nivå som är med, eller något högre än den övriga befolkningens. Stora förmögenhetsinnehav finns hos i den övre medelåldern personer medan många i yngre åldrar har skuldsättning främst för nyinköpta hus en och studiemedel överstiger tillgångarna. Ett som mönster från tidigare studier bekräftats undersökningen sambandet som av är att mellan inkomststandard och förmögenhetens storlek inte entydigt. är Bland pensionärer med låg disponibel inkomst de är egna

Samordnat bostadsstöd 151

förmögenhetsinnehaven genomsnittligen större än hos dem som befinner bit i inkomstfördelningen. De ekonomiska

sig en upp

är därför ofta större än vad den uppmätta inkomststandarresurserna den indikerar.

Utredningen kan konstatera att pensionärer liksom andra grupper i samhället har fått göra uppoffringar grund den ekonomiska

av krisen. För pensionäremas del har det generellt handlat om minskade

pensionsuppräkningar och pensionsutbetalningar. Även inom BTP-

systemet har besparingar gjorts generellt, att mindre del

genom en än tidigare bostadskostnaden ersätts genom BTP. Däremot har

av högre formögenhetsinnehav i form än fritidsfastigheter inte

annan behövt bidra till några besparingar i systemet, trots att de

nya otvivelaktigt utgör stor ekonomisk resurs för hushållet.

Mot denna bakgrund vi det rimligt att vid sidan om

anser beräkningen inkomst kapital behålla den nuvarande pro-

av av centsatsen, 15 %, för avkastning av förmögenheter över 75 000 kr makar 60 000 kr vardera. Därigenom kan vi dels eliminera den kostnad följer vårt förslag att faktiska kapitalinkomster

som av om skall beräknas, varvid den schabloniserade beräkningen av avkastning förmögenheter under de nämnda förmögenhetsbeloppen

av skall slopas, dels få besparing inom BTP-systemet. Vilket genom-

en slag den skärpning får som vi föreslår för pensionärer, som även fortsättningsvis kommer att ha en förmögenhetsprövning som påverkar deras inkomstberäkning, beror på hur den enskildes förmögenhet är sammansatt, och vilken avkastning förmögenheten ger. Förmögenhetsdelar som inte ger någon avkastning, t.ex. fritidshus, yttre lösöre m.m. påverkas inte av att en schablonberäkning 15 % behålls.

För att illustrera de tänkbara effekterna för förmögenhetstillgångar avkastning har vi i nedanstående tabell beräknat en

som ger genomsnittsränta på kapital under 50 000 kr till 2 % och för högre kapital som kan bindas för längre tid och därmed ge högre avkastning genomsnittsränta 5 %. I förhållande till dagens regler ger

en detta följande resultat.

152 Samordna bostadsstöd

Förmögenhet Nuvarande regler Vårt förslag

25 000 kr 1 250 kr 500 kr

50 000 kr 2 500 kr 1 000 kr

75 000 kr 3 750 kr 2 250 kr

100 000 kr 7 500 kr 7 250 kr

125 000 kr 11250 kr 12 250 kr

150 000 kr 15 000 kr 17 250 kr

I avsnitt 3.4.5 har utredningen föreslagit att företagsförmögenhet

skall läggas till den privata förmögenheten. Inte heller denna förmögenhet genererar någon kapitalavkastning. Visserligen kan

en positiv räntefördelning ha skett påverkar intäkterna kapital,

som av men denna neutraliseras genom ett motsvarande avdrag från inkomsten av näringsverksamhet.

För BTP-systemets del innebär förslaget om att företagsförmögenhet skall läggas till den privata förmögenheten att även företagsförmögenhet i fåmansaktiebolag kommer att påverka inkomstunderlaget, när den sammanlagda förmögenheten överstiger gränserna för

schablonberäkningen. I fråga om annan förmögenhet än företagsförmögenhet har ut-

redningen bedömt att som sådan skall beaktas den skattepliktiga för-

mögenheten enligt fömiögenhetsskattelagstiftningen dvs. i enlighet

med de regler som finns i bostadsbidragslagen. Förmögenheten skall som nu beräknas med bortseende från permantbostaden och skulder med säkerhet i denna egendom. Som framgått har riksdagen nyligen

beslutat om en ny förrnögenhetsskattelagstiftning. Av den kort-

fattade redovisning vi lämnat denna framgår att det, förutom

företagsfönnögenhet, finns flera fönnögenhetstillgångar undan-

som tagits från skatteplikt såsom visst lösöre och aktier noteras på

som OTC- eller O-listoma. En fråga därvid väckts i utredningen är

som om även sådana förmögenhetstillgångar borde direkt påverka inkomstprövningen bidrag. Även sådan förmögenhet i sig är

av en tillgång som avspeglar hushållets ekonomiska bärkraft. Utredningens uppfattning är dock att anknytning till de skatterättsliga

en reglerna bör eftersträvas. Annars skulle omfattande reglering

en av förmögenhet med särskilda värderingsregler och lagdefmitioner

skilda från dem inom förmögenhetsskattelagstiftningen få gälla inom bidragssystemen. Svåra avgränsningsfrågor och tillämpnings-

problem skulle kunna uppstå ytterligare tyngde administratio-

som nen. Visserligen kan det hävdas bidragssökande skulle kunna

att en

Samordnat bostadsstöd 153

ha större fönnögenhetstillgångar av inte förmögenhetsskattepliktig

natur och därmed inte skulle komma att beaktas vid bidrags-

som prövningen. Enligt utredningens bedömning finns det dock inget

hindrar att sådan fönnögenhet, såvida den inte beaktats som som

bidragstagarens företagsförmögenhet, beaktas med stöd av den s.k

generalklausulen redan finns i bostadsbidragssystemet. Som

som redovisas i avsnitt 3.8 Generalklausul föreslår utredningen att en sådan generalklausul även införs i BTP-systemet.

I bostadsbidragssystemet avrundas fönnögenheten nedåt till närmaste tiotusental kronor, medan någon motsvarande avrundning inte sker i BTP-systemet. Motivet för denna avrundningsregel i bostadsbidragssystemet är enligt prop. 1995/96: 186 att regeln minskar an-

talet justeringar vid den slutliga avstämningen grund av ändringar

i förmögenheten som skett mellan tidpunkten för ansökan och kalenderârets utgång.

En motsvarande regel i BTP-systemet skulle innebära en kostnadsökning för BTP med ca 40 miljoner kronor. Vi har därför inte föreslagit någon gemensam avrundningsregel för de båda bostadsstöden.

3.7 inkomster

Övriga

Förslag: Inkomstunderlagen samordnas i enlighet med reglerna

bostadsbidrag.

i lagen om

3.7.1¶Bakgrund

Som framgått den tidigare redogörelsen för behandlingen av olika

av inkomstslag anknyter reglerna om BGI i stort till skattereglema. Sålunda beaktas inkomst tjänst och näringsverksamhet enligt

kommunalskattelagen och inkomst av kapital enligt lagen om statlig

inkomstskatt. Beaktandet av förmögenhet knyter också an till skatterättsliga regler. Men även andra inkomster skall läggas till den bidragsgrundande inkomsten. För närvarande gäller att inkomst, inklusive kostförmån, som beskattades enligt lagen 1958:295 om sjömansskatt, skall öka den bidragsgrundande inkomsten. Sjömans-

skattelagen skall dock upphävas vid utgången av år 1997 och

154 Samordnat bostadsstöd

beskattningen av sjömän som är bosatta i Sverige skall fr.0.m. beskattningsåret 1998 ske enligt reglerna i kommunalskattelagen 1928:370 och lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt. Utomlands bosatta sjömän kommer att bli beskattade enligt lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Följdändringar har beslutas varigenom bl.a. första punkten 4 § lagen 1993:737 om bostadsbidrag som anger att beloppet bidragsgrundande inkomst skall ökas med inkomst enligt lagen om sjömansskatt tas bort. Ändringen skall träda i kraft den l januari 1998 med den Övergångsbestämmelsen att äldre föreskrifter fortfarande skall gälla i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.

Till BGI skall också läggas inkomst som på grund bestäm-

av melserna i 54 § första stycket f KL eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital. Inkomster som avses är bl.a. avlöning m.m. som erhållits under vistelse utomlands.

Vidare skall studiemedel i form av studiebidrag och skattefria stipendier över 3 000 kr per månad läggas till BGI.

Dessa övriga inkomster som skall läggas till BGI skall hänföras till det kalenderår som de skulle ha förts till om inkomsterna varit skattepliktiga.

Inkomstunderlaget vid BTP utgörs i princip alla inkomster,

av skattepliktiga liksom icke skattepliktiga, som en pensionär kan ha vid sidan av folkpension och pensionstillskott och/eller tilläggspension till ett belopp som motsvarar oreducerat pensionstillskott. I 5 § lagen om bostadstillägg till pensionärer anges vad som inte skall räknas som årsinkomst. Uttryckligt undantag görs bl.a. för studiemedel enligt studiestödslagen. Studiemedel består av studiebidrag och studielån. Som framgått läggs studiebidrag till BGI vid bo-

ovan stadsbidrag. I fråga om stipendier görs vid årsinkomstberäkningen enligt BTPL inget undantag.

3.7.2 överväganden

Vår uppfattning är att enhetliga regler bör gälla även för behandlingen av s.k. övriga inkomster. Inkomstbegreppet enligt lagen

om bostadsbidrag med en uppräkning av vad som ingår i BGI har den fördelen jämfört med det enligt BTPL att den enskilde lättare kan avgöra om en inkomst påverkar bidraget eller inte. Med anknytningen till skattereglema och de få övriga inkomster skall läggas till

som

Samordnat bostadsstäd l 5 5

BGI torde också det vara lättare för försäkringskassorna att kontrollera riktigheten av lämnade uppgifter om inkomster vid ansökan om bostadsbidrag jämfört med en ansökan om BTP. Enligt vår uppfattning talar övervägande skäl för att övriga inkomster samordnas på så sätt att det nuvarande inkomstunderlaget enligt lagen om bostadsbidrag får ligga som förebild vid en samordning av inkomst-

begreppen.

3.8¶Generalklausul

Förslag: En s.k. generalklausul motsvarande den i bostadsbidragssystemet, som skall förhindra att bidrag utbetalas till någon som på grund av framför allt ekonomiska

resurser uppenbart inte har något behov av bidrag, skall införas även i BTPsystemet.

3.8.1¶Bakgrund

Enligt den s.k. generalklausulen i 27 § lagen om bostadsbidrag får försäkringskassan efter särskild utredning avslå ansökan

en om bostadsbidrag, dra eller sätta ned bidraget om det är uppenbart att sökanden grund av hushållets inkomst- eller förmögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det bostadsbidrag som kan beräknas enligt lagen. Ett sådant beslut får fattas utan hinder att viss inkomst eller förmögenhet inte skall räknas i

av den bidragsgrundande inkomsten. Beslut med stöd generalklau-

av sulen skall enligt lagen fattas av socialförsäkringsnämnd.

Generalklausulen i sin nuvarande lydelse infördes den l juli 1993 och skulle tillämpas i fråga om bidrag fr.o.m den 1januari 1994. Av specialmotiveringen prop. 1992/932174 67 framgår att bestäm-

s. melsen motsvarar äldre regler i 1988 års lag bostadsbidrag. Även

om tidigare författningar bostadsbidrag innehöll bestämmelser med

om liknande innehåll. Enligt förordningen 1987:818 bostadsbidrag

om till barnfamiljer fick en ansökan avslås eller ett bidrag bestämmas till lägre belopp det uppenbart att bidragssökanden inte

om var behövde det bostadsbidrag kunde beräknas.

som

156 Samordna bostadsstäd

Enligt förarbetena bör generalklausulen exempelvis kunna tillämpas när en bidragstagare genom en realisationsvinst kunnat frigöra betydande kapital som gör att det framstår som uppenbart att behov av bostadsbidrag inte föreligger, eller när det i annat fall klart framgår att någon har betydande kapital till sitt förfogande eller har mycket hög materiell levnadsstandard, trots låg eller ringa taxerad inkomst.

När fönnögenhetsprövningen återinfördes för bostadsbidrag till barnfamiljer valde man att anknyta förmögenhetsprövningen till skattereglema i lagen om statlig förmögenhetsskatt. Detta innebar att både tillgångar och skulder i rörelsedrivande fåmansföretag uteslöts. Regeringen anmärkte i det sammanhanget prop. l995/96:86 s. 30 att företagsfönnögenhet kunde beaktas vid tillämpning av den s.k. generalklausulen i 27 § lagen 1993:737 om bostadsbidrag.

I BTPL finns ingen motsvarighet till generalklausulen i lagen om bostadsbidrag.

3.8.2¶Överväganden

Gemensamt för bostadsbidrag och BTP är bl.a. att en prövning utifrån aktuella förhållanden skall ske, varvid hushållets eko-

egna nomiska resurser att betala bostadskostnaden skall beaktas. De mått man i de olika bostadsbidragssystemen valt för att få en uppfattning om hushållets förmåga att själv klara sin livsföring har kommit att knytas till inkomstbegrepp av skilda slag.

I utredningens direktiv anges särskilt att det är viktigt att utforma reglerna för inkomstberäkning så att de försäkrade får bidrag ett sätt som avspeglar de bakomliggande motiven till respektive stödform. Samtidigt bör reglerna också konstruerade så att riskerna

vara för ett otillbörligt utnyttjande av systemen minimeras.

Utredningens uppfattning är att bidrag bör utgå efter så rättvisa grunder som möjligt där bidragssökandes ekonomiska förhållanden beaktas ett likvärdigt sett. Emellertid kan situationer finnas som objektivt utvisar att den enskilde grund framför allt ekonomis-

av ka resurser uppenbart inte har något egentligt behov bidrag.

av Sådana situationer behöver inte alltid ha fångats de regler

upp av som gäller för vilka inkomster skall beaktas vid behovs-

som prövningen av ett stöd. Att för sådana speciella situationer kunna tillämpa en generalklausul är rimligt. Det förhållandet att

en generalklausul inte utan särskild utredning kan tillämpas grund för

som

Samordna bostadsstöd 157

ett avslag på en bidragsansökan eller att ett bidrag sätts ned, ger i sig uttryck för en restriktivitet i tillämpningen. En ytterligare garanti för att en generalklausul inte skall tillämpas utan mycket noggrant övervägande finns i den nuvarande regeln genom kravet på att beslut enligt paragrafen måste fattas av socialförsäkringsnämnd.

Utredningen föreslår därför att en s.k. generalklausul motsvarande den i bostadsbidragssystemet skall införas i BTP-systemet.

4¶Vissa avseende

frågor

bostadsstöden

4.1

Inledning

När utredningen analyserat olika bidrags- och socialförsäkringsförmåner för att se hur långt reglerna kan samordnas, har vi också fastnat för vissa regler som ansett borde närmare analyseras och som borde kunna ett bidrag till de besparingar vi skall

ge som föreslå. Vi har då bl.a. funnit att reglerna beräkning bostads-

om av kostnad i BTP-systemet inte är helt konsekventa. De särskilda regler som gäller för beräkning av BTP för förtidspensionärer har vi också analyserat ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. Som utgångspunkt för den analysen har räknat vilka belopp

senare som en

förtidspensionär med endast ATP och en förtidspensionär också

som har arbetsskadelivränta har kvar för sina levnadskostnader, när

en skatt och allmänna egenavgifter erlagts och bidrag utbetalats. Detta har vi jämfört med vad är i arbete eller är sjukskriven

en person som har kvar för sina levnadskostnader, när skatt och allmänna

egenavgifter erlagts.

4.2¶Pensionärens

del av bostadskostnaden

Förslag: Lagstiftningen förtydligas så att det klart framgår att

när en pensionär delar bostad med någon inte är berättigad

som

till BTP skall endast den del bostadskostnaden hänför

av som

sig till pensionären grunda rätt till BTP.

160 Vissa frågor avseende bostadsstöden

4.2.1¶Bakgrund

Enligt 2 § BTPL skall BTP för del pensionärens bostads-

svara av kostnad. Regeringen uttalar härom prop. 1993/942173 s. 42 bl.a. att i paragrafen dels att bostadstilläggets uppgift inte är att

anges täcka hela bostadskostnaden, dels att bostadstillägget avser att omfatta alla boendeformer.

Regeringen har bemyndigat RFV att besluta om grunder för beräkning bostadskostnad både i fråga bostadsbidrag och

av om BTP. Enligt RFV:s föreskrifter RFFS 1993:8 skall för en sökande

delar bostad med någon den beräknade bostadskostnaav BTP som den fördelas proportionellt mellan antalet boende personer i bostaden med undantag för vissa bam. Fördelning av bostadskostnaden på de boende i bostaden sker enligt en andelsberäkning. Varje boende påförs därvid två andelar av bostadskostnaden. En förälder som sammanbor med barn under 18 år eller ett barn som får studiehjälp eller förlängt studiebidrag och inte är självförsörjande kan få

som tillgodoräkna sig ytterligare en andel per sådant barn. Ett väsentligt undantag från regeln om andelsberäkningen återfinns i 28 § RFFS 1993:8. Enligt den bestämmelsen skall dock bostadskostnad för

som

gift sökande, make/maka inte har pensionsförmån som been vars rättigar till bostadstillägg, räknas makarnas bostadskostnad. Samtidigt gäller enligt 5 § BTPL att i fråga om makar skall årsinkomsten för dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda

envar av årsinkomst.

4.2.2¶Överväganden

Utredningens uppfattning är att i de fall en pensionär delar bostad med en make/maka som inte är pensionär och följaktligen inte är berättigad till BTP, bör bostadskostnaden delas mellan dem och endast den del bostadskostnaden som hänför sig till pensionären

av bör grunda rätt till BTP. Ett sådant förfarande blir också konsekvent sett mot bakgrund att endast hälften makarnas inkomst påförs

av av pensionären. Utredningen föreslår en lagändring så att pensionären i de berörda fallen endast kan få BTP i förhållande till sin andel av bostadskostnaden.

Vissa frågor avseende bostadsstöden 161

4.3 ekonomi

Förtidspensionärernas

Förslag: När utbetalningen av en arbetsskadelivränta är samordnad med utbetalningen av förtidspension skall den utbetalda livräntedelen reducera det särskilda grundavdraget i 48 § kommunalskattelagen.

4.3.1¶Bakgrund

Vid beräkning av BTP räknas inte folkpension inklusive pensionstillskott i ârsinkomsten.

En ogift ålderspensionär kan i 1997 års belopp erhålla 34 151 kr i folkpension och högst 19 744 kr i pensionstillskott, tillhopa

inte påverkar inkomstunderlaget. Motsvarande belopp 53 895 kr som för ogift förtidspensionär är 32 017 kr i folkpension och högst

en 39 665 kr i pensionstillskott, tillhopa 71 682 kr. I de fall ATP reducerat pensionstillskottet räknas motsvarande del av ATP i "fribeloppen" om 53 895 resp. 71 682 kr. Inkomster över dessa belopp reducerar BTP med 40 % inkomsten inte överstiger ett och ett

om halvt basbelopp. Inkomstdelar över ett och ett halvt basbelopp reducerar BTP med 45 %. Fribeloppen och reduceringen medför att för

ålderspensionären upphör möjligheten att erhålla BTP vid en sam-

manlagd årsinkomst om ca 146 000 kr och för förtidspensionären vid en sammanlagd årsinkomst om ca 164 000 kr.

Vid sidan om denna skillnad vid beräkningen av BTP för ålderspensionärer och förtidspensionärer, finns i BTPL en särskild bestämmelse för den som uppbär partiell förtidspension. Bestämmel-

innebär att vid inkomstberäkningen skall bortses från ett belopp sen som motsvarar skillnaden mellan a ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § AFL och b den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott, När denna bestämmelse infördes angavs i förarbetena prop. 1976/77:44 att den innebär att två fortidspensionärer med samma totala inkomst, dvs. summan av folkpension och sidoinkomster, kommer att få lika stora kommunala bostadstillägg, oavsett om en av dem har partiell förtidspension.

Utredningen har med hänsyn till de regler som numera gäller för BTP, inkomstbeskattning och uttag av allmänna egenavgifter gjort

6 SOU1997:85

162 Vissa frågor avseende bostadsstöden

en beräkning av vilken levnadsnivå olika förtidspensionärer har i förhållande till personer som är i arbete eller är långtidssjukskrivna. Vi har då utgått från att ATP grundar sig på en tänkt medelårsinkomst om 160 000 kr, och att de som inte har pension har sådan

en inkomst av arbete eller har en motsvarande SGI. Att vi valt inkomsten 160 000 kr beror att den motsvarar den genomsnittliga SGI:n. Vi har inte beaktat eventuella pensionsinkomster i form av avtalspensioner m.m. När det gäller de partiella förtidspensionärema har vi antagit att dessa har en inkomst av arbete i förhållande till restarbetsförmågan.

Folkpension, statlig skatt och allmänna egenavgifter är beräknade enligt 1997 års regler. Kommunalskatten är beräknad efter nuvarande genomsnittliga kommunalskattesats om 31,66 % och det särskilda grundavdraget för pensionärer enligt 1997 års taxering med storleken på grundavdraget uppräknat till 1997 års basbelopp minskat enligt 1 kap. 6 § tredje stycket AF L. Vi har också antagit att personen är ensamstående utan barn och har bostadskostnad/årshyra

om 48 000 kr, dvs. högsta godtagbara bostadskostnad för beräkning

av BTP.

Personen som är i fullt arbete har när hyra, skatt och allmänna egenavgifter är betalda ca 4 900 kr per månad kvar att disponera för övriga levnadskostnader. Personen som är helt sjukskriven har med ersättningsnivån 75 % kvar ca 2 800 kr månad och

per personen som är helt förtidspensionerad ca 4 600 kr per månad. Den beviljats

som 1/4 förtidspension har kvar 4 300 kr månad, den beviljats

ca per som l/2 förtidspension ca 4 600 kr och den som beviljats 3/4 förtidspension ca 4 900 kr. Som en jämförelse kan nämnas att förtidspensio-

en när utan ATP och sidoinkomster har ca 4 600 kr månad kvar att

per disponera till övriga levnadsomkostnader.

Som framgår ovan har förtidspensionären med 3/4 förtidspension lika mycket, ca 4 900 kr per månad, kvar att disponera den

som som är i fullt arbete. Stor försiktighet måste dock iakttas vid sådan

en jämförelse, eftersom det i de allra flesta fall torde svårt att i

vara dagens arbetsmarknadsläge erhålla ett arbete i bibehållet löneläge när restarbetsförmågan endast är 25 % av full arbetsförmåga. Skulle förtidspensionären inte lyckas få ett arbete sjunker det disponibla beloppet till 4 100 kr.

Den slutsats som i övrigt kan dras av ovanstående utfall i olika situationer är att det inte är reglerna i BTP-systemet

utan snarare reglerna för skatteuttag och i synnerhet allmänna egenavgifter

som ändrat relationerna vad ekonomin mellan dem är i arbete,

avser som

Vissa frågor avseende bostadsstöden

långtidssjukskrivna eller pensionärer. En pensionär betalar till skillnad från den är i arbete eller-är långtidssjukskriven inte all-

som männa egenavgifter sin pension och har också särskilda skatteförmåner. Detta får i våra exempel ovan den effekten att den som har l/4 pension och 3/4 arbetsinkomst har sämre levnadsnivå än den

har halv pension och halv arbetsinkomst eller hel pension utan som arbetsinkomst, trots att den som har l/4 pension har en högre sammanlagd inkomst än den har halv eller hel pension och trots att

som deras fribelopp i BTP-systemet är detsamma.

Utredningen har också jämfört ekonomin för en person som uppbär arbetsskadelivränta utan samordning med förtidspension och arbetsskadelivränta helt samordnad med förtidspension. Vi har även då förutsatt att livräntan ersätter ett lönebortfall 160 000 kr. Vid

antaganden skulle livräntetagare utan förtidssamma som ovan en pension ha samma belopp per månad kvar till sina levnadskostnader

den som är i fullt arbete eller ca 4 900 kr per månad. När livsom ränteutbetalningen är samordnad med utbetalningen av förtidspension ändras den ekonomiska bilden genom att särskilt grundavdrag medges vid beskattningen, allmän egenavgift inte tas ut pensionsdelen och BTP-systemet är tillämpligt.

När hel arbetsskadelivränta samordnas med hel förtidspension blir det disponibla beloppet ca 5 600 kr per månad, när 3/4 arbetsskadelivränta samordnas med 3/4 förtidspension ca 5 800 kr, när halv arbetsskadelivränta samordnas med halv förtidspension ca 5 600 kr och när l/4 arbetsskadelivränta samordnas med l/4 förtidspension ca 5 100 kr. I dessa olika fall är fribelopp och inkomster desamma vid beviljande av BTP, men samma omvända fördelningsprofil uppkommer som vid förtidspensioner som kombineras med arbete. Detta är knappast förenligt med arbetslinjen inom socialförsäkringen.

En arbetsskadelivränta skall kompensera den arbetsskadade för det inkomstbortfall som föranleds av skadan. Avsikten är att den försäkrades levnadsstandard skall bevaras fullt ut. Huvudregeln är att livräntan beräknas efter den SGI den arbetsskadade har eller skulle ha haft om försäkringskassan känt till samtliga omständigheter vid den tidpunkt från vilken livräntan utges. Beräkningen avviker emellertid från SGI-beräkningen i 3 kap. 2 § AFL såtillvida att också andra skattepliktiga förmåner beaktas. Med inkomst av

än pengar anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 § uppbördslagen undantas vid beräkningen av preliminär skatt. Semesterlön och semesterersättning skall medräknas utan den begränsning

164 Vissa ;frågor avseende bostadsstöden

som gäller för SGI enligt AFL. Inkomst av skattepliktiga förmåner skall värderas det sätt som är föreskrivet för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt AFL.

Vid fastställande av arbetsskadelivräntor standardsäkras de med löneutvecklingen fram till beslutsdatum. Därefter anknyts livräntor-

till basbeloppet enligt 1 kap. 6 § AFL. De särskilda beräkningar na som skall göras enligt lagrummets tredje stycke berör inte utbetalningen av arbetsskadelivräntorna.

Eftersom arbetsskadelivräntan är en bruttoersättning ersätts inkomstbortfallet med samma belopp som arbetsinkomsten före debitering av skatt och allmänna egenavgifter. Skatt och allmänna egenavgifter beräknas därefter på samma sätt som för vanlig arbetsinkomst.

I de fall livräntetagaren samtidigt är berättigad till folkpension eller tilläggspension i form av förtidspension med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan, samordnas den fastställda beräknade livräntan med förtidspensionen så sätt att den utbetalade pensionen minskar utbetalningen av livräntan.

När pensionsutbetalningarna som f.n. minskas till att avse 98 % av pensionsbeloppet berör detta inte en livräntetagare, eftersom det är den faktiskt utbetalade pensionen som minskar livräntan. Livräntetagaren kompenseras då genom höjd utbetald livränta. Man håller alltså fast vid principen att det är det fastställda basbeloppsanknutna livräntebeloppet som utgör kompensationen för inkomstförlusten.

4.3.2¶Överväganden

Enligt de senaste tilläggsdirektiven skall utredningen föreslå besparingar med ytterligare 120 milj. kr netto för att fullfölja konsolideringsprogrammet.

Av ovanstående redovisning framgår att förtidspensionärer har en jämfört med den arbetande befolkningen relativt god ekonomisk situation, oavsett om andra inkomster än folkpension och ATP finns. När en arbetsskadelivränta är samordnad med förtidspension blir

en den ekonomiska situationen avsevärt bättre än när enbart arbetsskadelivränta utges eller när den arbetsskadade var i arbete. Det är därför naturligt att i första hand söka efter besparing på detta

en område.

Vissa frågor avseende bostadsstöden 165

Den slutsats ligger närmast till hands är i skatte-,

som att man avgifts- och bidragssammanhang bör behandla hela livräntan inklusive den del samordnas med pension som ersättning för lön.

som

Utredningen har dock inte kunnat göra någon fullständig analys

de samlade effekterna för de enskilda individerna vad avser av avgifter, skatter och BTP om livräntoma i sin helhet alltid skulle likställas med lön, oavsett samordning med pension. Livräntor utges förutom till förtidspensionärer även till ålderspensionärer och efterlevandepensionärer. I mycket låga inkomstlägen utgör pensionsutbetalningen betydligt större andel av det sammanlagda

en livräntebeloppet än den inkomstnivå som vårt exempel bygger på. Olika effekter uppkommer också beroende hur procentuellt beräknade livräntor kombineras med hela eller partiella pensionsförmåner. Effekterna arbetsskadelivräntor till ålderspensionärer och efterlevande kräver analys. Dessa frågor ligger också i

en egen huvudsak utanför vårt uppdrag. Däremot borde en grundlig analys

förhållandena kunna göras antingen inom utredningen om av ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga dir. 1997:9, eller i samband med den översyn arbetsskadeförsäkringen som avi-

av serats i proposition l996/97:63 Samverkan, Socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, m.m.

Mot bakgrund statens besparingsbehov finns det dock an-

av ledning att, innan fullständigare utredning kunnat göras, åtgärda

del den överkompensation som uppkommer när arbetsskaen av delivräntor är samordnade med pension. Detta kan ske genom att livräntoma får reducera det särskilda grundavdraget samma sätt

ATP och tjänstepensionen Motivet för att ta bort arbetsinkomssom ter från reduceringen såväl dåvarande KBT som grundavdraget

minskade marginaleffekter stimulera till arbete. Detta var att genom motiv saknar relevans när det gäller ersättningar för ett varaktigt inkomstbortfall. Den effekt som uppkommer för den enskilde är densamma som effekten av att olika pensionsinkomster reducerar det särskilda grundavdraget, dvs. att grundavdraget minskas även med 65 % av livräntebeloppet.

Som framgår av tidigare redogörelser reducerar arbetsinkomster åter BTP fr.o.m. den 1juli 1995. Ändringen tillkom av besparingsskäl

Utredningen föreslår således att reglerna för det särskilda grundavdraget för den samtidigt uppbär förtidspension och arbets-

som skadelivränta ändras i enlighet med det anförda. Därigenom skulle en besparing med 115 milj. kr netto kunna göras.

166 Vissa frågor avseende bostadsstöden

4.4¶Det särskilda i

bidraget bostadsbidraget

Förslag: Utredningen föreslår att en möjlighet till inkomstpröv-

ning på motsvarande sätt vid inkomstprövningen

som av

änkepension skall finnas när det gäller utbetalningar särskilt

bidrag till personer som uppbär svensk pension bor i annat

men

EU-land. Förslaget innebär att årsinkomsten i huvudsak beräk-

nas utifrån de inkomster finns registrerade hos försäkrings-

som

kassan.

4.4.1¶Bakgrund

Utredningen har uppmärksammats de stora administrativa problem i EU-sammanhang som inkomstprövningen det särskilda

av bidraget inom bostadsbidragssystemet medför. Detta bidrag är inte knutet till bostadskostnadema utan utges i förhållande till antalet barn i en familj. Med stöd av EU-reglema kan uppbär

en person som svensk pension i utlandet bli berättigad till inkomstprövat bostadsbidrag i form av särskilt bidrag, eftersom detta liksom pension

definieras ett familjebidrag.

som

Ansökningar om ärenden rörande socialförsäkringsförmåner för personer bosatta utanför Sverige handläggs i huvudsak utlands-

av avdelningen vid försäkringskassan i Stockholms län f.n. betalar

som ut ca 1 000 särskilda bidrag till utomlands boende till

personer en beräknad årlig kostnad av ca 24 milj. kr.

Inkomstprövningsreglema medför betydande problem i utlandsärendena. I praktiken är det omöjligt att stämma inkomsten mot

av en taxerad inkomst i annat land på grund att reglerna varierar

av mellan länderna såväl vad taxeringsperiod till materiellt

avser som innehåll. Ett ytterligare problem är att ett annat EU-land kan ha inkomstprövade barnbidrag lägre nivå och med andra inkomstprövningsgränser, varför Sverige sekundärt kan bli skyldigt att betala ut särskilt bidrag enligt svenska inkomstprövningsregler. Ärendena särskilt bidrag föranleder

om mycket utredningsarbete, och det finns stora svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter

som kan ligga till grund för ett beslut om preliminärt bidrag.

Vissa frågor avseende bostadsstöden 167

4.4.2¶Överväganden

Utredningen att det ligger utanför utredningsuppdraget att

anser föreslå ändringar i bostadsbidragens grundkonstruktion av ett icke bostadskostnadsanknutet och ett bostadskostnadsanknutet bidrag

inkomstprövas enligt regler. Däremot har utsom gemensamma redningen tagit fasta vad regeringen anfört i prop. l996/97:l under utgiftsområde 11 när det gäller motsvarande problem som förutsetts i samband med införandet av en inkomstprövning av änkepensionema från folkpensioneringen. Regeringen har i detta sammanhang av administrativa skäl ansett det rimligt att årsinkomsten i huvudsak beräknas utifrån de inkomster som finns registrerade hos försäkringskassan, dvs. uppgifter tilläggspension, pension

om enligt utländsk lagstiftning, tjänstepension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal samt arbetsskadeersättning eller motsvarande ersättning. Utredningen föreslår att en möjlighet till inkomstprövning på motsvarande sätt skall finnas när det gäller utbetalningar av särskilt bidrag till personer som uppbär svensk pension men bor i annat EU-land.

5 Underhållsstöd

Förslag: Den regelmässiga inkomstprövningen av underhållsstöd mot barnets inkomster slopas. Försäkringskassan får i stället möjlighet att vägra eller sätta ner underhållsstödet, i de fall det är uppenbart att barnet på grund sina inkomst- eller

av fönnögenhetsförhållanden inte behöver underhållsstöd.

Det inkomstunderlag ligger till grund för beräkning av

som återbetalningsbeloppet ytterligare till reglerna för

anpassas bostadsstöd. Vid beräkningen kapitalinkomster skall liksom

av vid beräkning bostadsstöd hänsyn tas till kvittningsgilla reali-

av sationsförluster, uppskovsavdrag vid byte av bostad och avdrag för negativ räntefördelning. Förslaget innebär också att några justeringar inkomsten näringsverksamhet vad avser pe-

av av riodiseringsfonder och expansionsmedel inte skall göras fr.o.m. år 1999. Vidare innebär det att för såväl enskilda näringsidkare

för fåmansaktiebolagsägare skall företagsförmögenheten som fr.o.m. nämnda år påverka inkomstunderlaget. Därvid skall 15%

den företagsförmögenhet som överstiger 50 000 kr enligt av uppgifter vid den senast fattade taxeringen läggas till inkomstunderlaget.

Enligt direktiven skall utredningen göra en samlad översyn av inkomstbegreppet i de olika författningar reglerar de bidrags-

som och socialförsäkringsförmåner redogörs for i direktiven. Även

som beräkningen den inkomst återbetalningsskyldigheten enligt

av som lagen underhållsstöd baseras skall ingå i översynen.

I uppdraget ingår vidare att redovisa förslag till så långt möjligt

regler för hur inkomst skall beräknas i dessa sammangemensamma hang. En målsättning bör enligt direktiven vara ett system där anställda, företagare, ägare till fåmansbolag och de som i olika

egna former kombinerar anställning med att vara egna företagare på ett

Underhållsstöd

likvärdigt sätt kan åtnjuta förmånerna och vara återbetalningsskyldiga enligt lagen om underhållsstöd.

5.1¶Allmänna

utgångspunkter

Inkomstbegreppet vid beräkning av återbetalningsskyldighet av

underhållsstöd är enligt nuvarande regler till stora delar samordnat

med inkomstbegreppet vid bostadsbidrag. Det finns således stora

likheter i fråga om uppbyggnaden av inkomstunderlagen. Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet behandlas huvudsakligen på samma sätt. Vid beräkning av inkomst av kapital skiljer sig dock behandlingen genom att man vid beräkning av återbetalningsskyldighet endast beaktar intäkter av kapital dvs. utan hänsynstagande till några avdrag i inkomstslaget. Olikhetema i konstruktionen gör bl.a. att den som har en från realisationsvinst kvittningsbar realisationsförlust inte får detta avdrag beaktat vid beräkning

av återbetalningsskyldighet men vid inkomstberäkningen av bostadsbidrag. Eftersom fördelning inkomster skall ske mellan inkomst-

slagen näringsverksamhet och kapital enligt de skatterättsliga

reglerna om negativ räntefördelning leder konstruktionen också till att en näringsidkares inkomster kan komma att värderas högre vid

återbetalning underhållsstöd än vid bostadsbidrag. Även i fråga

av om hur övriga inkomster i form av skattefria inkomster och förmögenhet beaktas skiljer sig reglerna åt. En avgörande skillnad följer också av reglerna om preliminära och slutliga bostadsbidrag jämfört med inkomstbegreppet vid underhållsstöd, där vid

man

beslut om återbetalningsbelopp utgår från senast fattade taxerings-

beslut. Konstruktionen gör att återbetalningsskyldigheten inte

grundas på den enskildes aktuella inkomster.

En ytterligare skillnad i fråga om inkomstunderlaget vid åter-

betalningsskyldighet enligt lagen om underhållsstöd jämfört med det vid bostadsbidrag följer regeln i 28 § nämnda lag. Återbetal-

av ningsskyldigheten kan enligt denna regel komma att bestämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bi-

dragsskyldige har en törvärvsförmåga som väsentligt överstiger

inkomsten beräknad enligt övriga regler och denne inte visar god-

tagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.

Underhållsstöd 171

5.2¶Vilket års inkomst skall

påverka återbetalningsbeloppet

Regeringen har vid utformningen av lagen om underhållsstöd bl.a. tagit fasta vissa principiella skillnader mellan systemet för underhållsstöd och systemet för bostadsbidrag. I propositionen om underhållsstöd l995/96:208 framhöll regeringen bl.a. följande.

I systemet för bostadsbidrag regleras förutsättningarna för

inkomstprövning av ett bidrag som lämnas av samhället till

enskild person, medan förhållandet när det gäller systemet för

underhållsstöd närmast är det motsatta. I systemet för under-

hållsstöd är det inte heller sökandens inkomster som skall

beräknas. Utbetalningen av underhållsstöd påverkas inte av

om den bidragsskyldige vägrar medverka vid inkomstberäk-

ningen. Det kan bli svårt att få tillförlitliga uppgifter för en

preliminär beräkning av inkomsten och justeringarna vid en

slutlig avräkning kan bli många och stora. Det är mot denna

bakgrund inte motiverat att för närvarande samordna inkomst-

prövningen av respektive system i större omfattning än vad

som föreslås.

Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldern hos den allmänna försäkringskassan. Ansökan om förlängt underhållsstöd skall göras av den studerande. När ansökan registreras försäkringskassan går en maskinell förfrågan till folkbokföringsregistret. Svar erhålls med uppgift om samtliga barn som en bidragsskyldig är förälder till. Därefter går det fråga till det centrala

en skatteregistret för uppgift om inkomster för bidragsskyldig och bidragsberättigade barn. En fråga går även till Centrala studiestödsnämnden CSN för svar om en bidragsskyldig uppbär studiebidrag inom studiemedelssystemet. Bidragsskyldig förälder underrättas om ansökan och om inhämtade uppgifter. Beslut att bevilja underhållsstöd och fastställa återbetalningsskyldighet skall delges en bidragsskyldig.

Det system man valt för bestämning av återbetalningsskyldigheten, att inhämta inkomstuppgiftema maskinellt utan den bidragsskyldiges egen medverkan, gör det inte möjligt för utredningen att föreslå en samordning mellan bostadsstöden och underhållsstödet när det gäller inkomstunderlaget.

En samordning skulle dock vara möjlig, om man valde ett system för återbetalningsskyldigheten som innehöll en omvänd presumtion

172 Underhållsstöd

i förhållande till i dag vad avser förmågan att återbetala. En bidragsskyldig förälder skulle i ett sådant system som huvudregel återbetala vad som faktiskt utgått i underhållstöd, såvida han/hon inte hävdade att återbetalningsskyldigheten med hänsyn till inkomstförhållandena skulle bestämmas till ett lägre belopp. En bidragsskyldig förälder skulle i så fall till försäkringskassan få ge en preliminär uppskattning av sina inkomster för det kalenderår som underhållsstödet skall utges, varvid ett preliminärt beslut om återbetalningsskyldigheten skulle få fattas. I likhet med vad gäller vid bostadsbidrag skulle

som slutligt beslut därefter fattas utifrån en avstämning av uppgifter från taxeringen av inkomster för samma period.

Ett sådant system för återbetalningsskyldigheten, där en bidragsskyldig som inte anser sig vara skyldig att återbetala vad

som faktiskt utgått i underhållsstöd måste medverka vid en inkomstprövning, skulle också kunna möjliggöra att förmögenhet kunde beaktas samma sätt som vid bostadsbidrag. Vidare skulle många anståndsansökningar kunna undvikas.

Om ett sådant system leder till ökad adminstrativ hantering

en eller kan emellertid avgöras först efter en utvärdering det

av nyligen införda systemet, och en sådan utvärdering har utredningen inte haft något underlag för att genomföra. Utredningen lägger därför inte fram något förslag till förändring den tidsmässiga

av bestämningen av inkomsten. Vi vill emellertid framhålla att det

nuvarande systemet kräver en inte obetydlig administration. Enligt uppgifter som utredningen inhämtat från RFV ansöker många bidragsskyldiga om anstånd med betalningen. Detta beror att beräknat återbetalningsbelopp fastställs efter senast fastställda taxering som inte alltid avspeglar den aktuella betalningsförmågan. Anstånd kan ges med hela eller delar beloppet. Resterande del läggs

av som skuld och räntebeläggs. Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år. Försäkringskassan prövar frågan om anstånd efter samma regler som Kronofogdemyndigheten använder vid beräkning förbehållsbe-

av lopp vid löneutmätning.

5.3¶Behov av administrativa

förändringar

Underhållsstöd kan lämnas med 1 173 kr/mån och barn. Om barnet har inkomster över 48 000 kr/år skall stödet minskas med

50 % av överskjutande belopp. Vid fastställande barnets inkomst tillämpas

Underhållsstöd 173

i allt väsentligt inkomstbegrepp och beräkning som vid fastsamma ställande återbetalningsskyldighet för förälder. Endast inkomster, av beräknade för bidragsskyldig, överstiger 48 000 kr, påsom en som verkar dock underhâllsstödets storlek. Liksom vid återbetalningen är det den senaste taxeringen som ligger till grund för inkomstpröv-

ningen. Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan till försäkringskassan från boföräldem Ansökan förlängt underhållsstöd skall om den studerande. Ansökan skall innehålla nödvändiga uppgöras av lysningar för bedömningen barnets rätt till stöd och en försäkran av heder och samvete att de lämnade uppgifterna är riktiga. Om sökanden inte själv kan lämna sådan försäkran, skall riktigheten en upplysningama intygas två trovärdiga personer som är förav av trogna med förhållandena. Underhållsstöd förutsätter således till skillnad från bestämning återbetalningsbelopp medverkan från den det berör. Det borde av en därför generellt sett enklare att införa samma system som vid vara bostadsbidrag med preliminär beräkning inkomsterna och en en av slutlig avräkning. Genom ett sådant system skulle man liksom vid bostadsbidrag kunna ha ett bättre mått på behovet av stöd, eftersom det skulle grundas aktuella inkomster och inte enligt nusom varande system tidigare års taxerade inkomster. Därvid skulle också kunna undvika sådana situationer som påtalats för utman redningen. Barn i övre bidragsåldem kan ha egna arbetsinkomster av sådan storlek att något egentligt behov underhållsstöd inte föreav ligger. På grund att det är taxerade inkomster som ligger till av grund för beräkningen underhållsstöd, kommer sådana barns av inkomster arbete inte att alltid påverka stödet. Barn som själva av kan försörja sig med inkomster under stödåret får inte sitt egna underhållsstöd reducerat grund dessa inkomster. En domstol av skulle för period kunna finna förälder icke vara skyldig samma en att utge underhåll för barnet. Samtidigt skulle föräldern vara skyldig till försäkringskassan återbetala utgivet underhållsstöd. Förhålatt landet kan också det omvända. En sextonåring kan ha tagit ett vara sabbatsår från skolan och arbetat och uppburit lön. Året dessförinnan saknade kanske barnet helt inkomster. Under det år barnet aregna betar erhåller han/hon därför oreducerat underhållstöd. Men året efter, när barnet blivit taxerad för sina inkomster och åter är tillbaka i skolarbete utan inkomster, kan han/hon komma att helt stå utan underhållsstöd.

174 Underhållsstöd

Om underhållsstöd lämnas i form av s.k. utfyllnadsbidrag prövas behovet både mot barnets inkomster och mot den s.k. ickeegna boföräldems inkomster. Detta är fallet bl.a. vid s.k. växelvis boende. Ansökan görs i ett sådant fall boföräldern, dvs. den förälder av av hos vilken barnet är folkbokfört. Den förutsätter således inte medverkan den förälder mot vilkens inkomster stödet skall prövas. av Här kan därför preliminär samma resonemang som ovan om en

beräkning och slutlig avräkning återbetalningsbelopp anläggas.

av Enligt uppgifter som utredningen fått från RFV medför inkomstprövningen av underhållsstöd mot barnets inkomster besparing en för samhället som understiger l miljon kr år. Regeln leder enligt per vad utredningen erfarit också till ökad administration, står i en som omvänd proportion till det nämnda beloppet. I frågeñl till RSV skall

bidragsberättigade barn till bidragsskyldiga med. Sammanlagt

vara rör det sig om över 300 000 bam. I svarsfil från RSV skall uppgift om barnets inkomster redovisas på sätt för bidragssamma som en skyldig förälder. RFV skall ha tar hand barnets program som om inkomster för att i förekommande fall minska underhållsstödet och även återbetalningsbeloppet. Kommunicering måste ske med såväl boföräldern bidragsskyldig förälder. Beslut måste utfärdas som samma sätt som vid kommunicering. I vissa fall skall försäkringskassan underrättas för manuell handläggning. Ett annat administrativt problem utredningen uppmärksamsom mats på finns vid beräkningen realisationsvinster och realisaav tionsförluster. Enligt gällande bestämmelser skall intäkt kapital beaktas vid av inkomstberäkningen. Det innebär bl.a. att hänsyn tas till realisationsvinst samtidigt eventuell realisationsförlust eller uppskovssom avdrag inte beaktas. Förfaringssättet leder enligt uppgifter från RFV och RSV till administrativa problem. I deklarationsblanketten redovisas realisationsvinsten netto, efter eventuell kvittning mot realisationsförluster. Kvittningen görs antingen deklaranten på en särskild underbilaga av till deklarationen, eller när det gäller värdepappersfonder, maskinellt den förenklade deklarationen. Skatteförvaltningen aviserar RFV en uppgift om realisationsvinsten netto, dvs. efter gjord kvittning. Detta innebär att försäkringskassorna normalt, så det finns snart en realisationsvinst redovisad, kontaktar skattekontoren för underatt söka det finns realisationsförluster har kvittats den om som mot aviserade realisationsvinsten, eftersom detta inte framgår aviav seringen. Enligt RFV:s och RSV:s sakkunniga i utredningen medför

Underhållsstöd 175

detta ett administrativt merarbete för försäkringskassorna och för skattekontoren ett mycket omfattande merarbete med att ta fram den faktiska deklarationen för att undersöka om det finns någon realisationsförlust redovisad. Samma administrativa merarbete följer av att reglerna inte heller medger att uppskovsavdrag beaktas.

5.4

överväganden

Som framgått är underhållsstödssystemet helt nytt. Något omfattande statistiskt material kunnat närmare belysa vilka effekter

som sättet att beräkna inkomster vid beräkning av återbetalningsbelopp haft, har inte stått till utredningens förfogande. Däremot har utredningen framgått uppmärksammats på de administra-

som ovan tiva problem följer reglerna inkomstprövning av barns

som av om inkomster. Utredningen har även uppmärksammats att det kan uppstå situationer, där barn som vid tidpunkten för behovsprövning-

objektivt sätt är i behov av underhållsstöd, inte kan ges stöd som en

följd reglerna behovsprövning utifrån tidigare års inen av om komster.

Vad framkommit om inkomstprövningen av underhållsstöd

som mot barnets inkomster gör att funnit det tveksamt om någon sådan över huvud taget skall ske. Tveksamheten blir än större mot bakgrund av den marginella besparing utbetalade underhållsstöd som inkomstprövningen enligt uppgifter från RFV haft. Vår bedömning är att den regelmässiga inkomstprövningen av barn bör slopas. I stället föreslår vi möjlighet att beakta barnets aktuella in-

att en komst- och förmögenhetsförhållanden införs med stöd av en bestämmelse försäkringskassan möjlighet att vägra eller sätta

som ger

underhållsstödet i de fall det är uppenbart att barnet på grund av ner sina inkomst- eller förmögenhetsförhållanden inte behöver det. Försäkringskassan skulle därmed endast behöva göra en utredning

barns inkomstförhållanden i de fall det särskilt påkallas. Vid av ansökan underhållsstöd skulle sökanden endast behöva lämna

om inkomstuppgifter om barnet i de fall barnet har aktuella eller förväntade inkomster storlek. Eftersom en ansökan även skall

avviss

kommuniceras bidragsskyldig förälder, har han/hon möj-

med en lighet att lämna kompletterande uppgifter om barnets inkomstoch förmögenhetsförhållanden. Efter särskild utredning kan försäkringskassan därefter underhållsstödet skall reduceras

fatta beslut om

176 Underhållsstöd

eller ansökan avslås. Vid prövningen av underhållsstödet, då som kommer att ha sin utgångspunkt i barnets aktuella inkomst- och förmögenhetsförhållanden, kan de inkomster och inkomstgränser som för nävarande gäller tjäna som vägledning. När det gäller det inkomstunderlag som ligger till grund för beräkning av återbetalningsbelopp, föranleder de särskilda regler som finns om realisationsvinstberäkningen administrativa problem för både skattemyndighetema och försäkringskassorna. På grund härav men också för att få bättre samordning med bostadsstöden föreen slår utredningen att vid inkomstberäkningen skall beaktas kvittningsgilla realisationsförluster och uppskovsavdrag vid byte av bostad enligt de regler finns i bostadsbidragssystemet, och som som vi föreslår också skall införas i BTP-systemet. Med hänsyn till den uppenbart orättvisa effekt som nuvarande regler medför för en näringsidkare som tvingats till en negativ räntefördelning, föreslår utredningen också att avdraget från kapitalinkomster för en sådan räntefördelning skall få beaktas på sätt i bostadsbidragssamma som systemet, och enligt vårt förslag också i BTP-systemet. När det gäller behandlingen av inkomst av näringsverksamhet överensstämmer nuvarande regler med dem finns vid beräksom ningen av bostadsbidrag. Samordnade regler bör enligt vår bedömning fortsättningsvis gälla. Det innebär att några justeringar av inkomsten av näringsverksamhet vad periodiseringsfonder och avser expansionsmedel inte skall göras. Vidare innebär det att för såväl enskilda näringsidkare som för fåmansbolagsägare skall företagsförmögenheten påverka inkomstunderlaget. Vid återbetalningsskyldighet beaktas emellertid endast skattepliktig förmögenhet över 900 000 kr. Företagsförmögenheten bör därför inte läggas samman med den privata förmögenheten. I stället föreslår vi att 15% den av företagsfönnögenhet som överstiger 50 000 kr enligt uppgifter vid den senast fattade taxeringen skall läggas direkt till inkomstunderlaget. Enligt RFV:s och RSV:s sakkunniga i utredningen skulle en förändring redan fr.o.m. år 1998 inkomstunderlaget i fråga av om beaktande av företagsförrnögenhet möta administrativa hinder eftersom återbetalningsskyldigheten grundar sig uppgifter vid 1997

års taxering. Utredningen förslår därför att företagsförmögenhet

skall beaktas först fr.o.m. år 1999 och att nuvarande regler om korrigering för periodiseringsfonder och expansionsmedel skall gälla även under år 1998.

6 för vissa

Samordningseffekter

förmåner

inkomstprövade

6.1

Änkepension

Förslag: BTP till en änkepensionär skall beräknas enligt de

regler utredningen föreslår. Inkomstprövningen av änkepennya sionen skall i princip ske oförändrat mot vad som nu gäller. Det innebär bl.a. att vid en eventuell reduktion av änkepensionen även fortsättningsvis skall beaktas endast änkans egna inkomster.

l Gällande regler

En omfattande refonnering av reglerna för efterlevandepension har genomförts fr.o.m. den 1januari 1990. Reglerna skall tillämpas vid dödsfall inträffar efter den 31 december 1989. Det reformerade

som stödet till vuxna efterlevande utges till både män och kvinnor i form av dels omställningspension under sex månader med vissa möjligheter till förlängning denna tid, dels särskild efterlevandepension.

Genom Övergångsbestämmelser till de nya reglerna om efterlevandepension kommer dock änkepension enligt de äldre bestämmelserna i AFL att nybeviljas och betalas ut under lång tid

en framöver.

När änkepension från folkpensioneringen infördes den 1januari

den inkomstprövad. Genom lagändringar år 1960 avskaffa- 1948 var des inkomstprövningen av folkpensionen för dem som blev änkor efter den 30juni 1960.

Oreducerad folkpension i form av änkepension utgör 90 % av basbeloppet minskat med två procent. Fullt pensionstillskott utges med högst 61,5 % av basbeloppet minskat med två procent. Utges reducerad änkepension reduceras även pensionstillskottet.

.. .

För änkepension från folkpensioneringen utges med stöd

som av övergångsbestämmelserna gäller bl.a. följande regler.

Rätt till folkpension i form av änkepension har änka,

en som antingen fyllt 36 år vid mannens bortgång och då varit gift med honom i minst fem år eller har vårdnaden och stadigvarande bor

om tillsammans med barn, är under 16 år och stadigvarande

som som vistades hos makarna eller hos änkan vid tiden för dödsfallet. Med änkor likställs vissa grupper icke gifta kvinnor som varit samboende med den avlidne. Enligt huvudregeln utges oreducerad folkpension i form av änkepension till änka minst 50 år då avled

som var mannen eller som då vårdade barn under 16 år. I sistnämnda fall utges oreducerad pension i första hand fram till dess att barnet fyller 16 år, men även därefter om änkan vid denna tidpunkt uppnått 50 års ålder. I övriga fall utges reducerad pension. Även änkan uppfyller

om nu nämnda krav för oreducerad folkpension, reduceras folkpensionen om den avlidne inte uppfyllt bosättnings- eller ATP-kravet

mannen

för oreducerad folkpension. Änkepension i form folkpension

av utges till dess änkan fyller 65 år eller dessförinnan får folkpension. Pensionsförmånen upphör dock om hon gifter sig eller sammanlever med någon som hon har varit gift med eller har haft barn med.

Riksdagen har efter förslag av regeringen i budgetpropositionen prop. 1996/97:1, bet.1996/97:SfUl och rskr. 1996/97:l26 beslutat att folkpension i form änkepension inklusive pensions-

av tillskott skall inkomstprövad fr.o.m. den 1 april 1997.

vara

Inkomstprövningen innebär att om änkepensionären har BTP minskas detta först. Först därefter minskas änkepensionen inklusive eventuellt pensionstillskott. Den har BTP får alltså behålla

som pensionen och eventuellt pensionstillskott. Om änkepensionären däremot har en så hög inkomst att hon inte kan få BTP, minskas änkepensionen inklusive eventuellt pensionstillskott

med 30 % av den del av inkomsten som överstiger vad reducerat BTP.

som

Motiven för att vid inkomstprövningen änkepension använda

av BTP-reglema synes vara bl.a. önskemålet smidig hantering.

om en

Reglerna om inkomstprövningen innebär, med 1997 års basbelopp, för en änka med oreducerad änkepension och bostads-

en kostnad på 48 000 kr eller år att inkomstprövning sker först

mer per då änkans årsinkomst inklusive oreducerad pension överstiger 146 000 kr. Detta motsvarar den inkomstnivå då BTP inte längre kan utges. Minskning av pensionen skall göras med 30 % den del

av av årsinkomsten som överstiger 146 000 kr. Har änkan inte något pensionstillskott, har folkpensionen helt reducerats vid års-

inkomst 250 000 kr. Har änkan förutom folkpension fullt

ca pensionstillskott har dessa dock helt bortreducerats vid en årsinkomst 325 000 kr. Är änkans bostadskostnader lägre börjar

om ca inkomstprövningen lägre inkomst. Detta beror på reglernas

vid en koppling till beräkningen av BTP.

Inkomstunderlaget vid prövningen folkpension i form av

av änkepension skall i allt väsentligt årsinkomsten beräknad

utgöras av enligt de regler gäller för BTP. Vissa avsteg från dessa regler

som

inkomstunderlag har dock bedömts som nödvändiga. Sålunda om skall bortses från livränta enligt 6 kap. 1 § lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning sagda lag, till den del livräntan överstiger det belopp

av denna skulle ha uppgått till om inte änkepensionen minskats med hänsyn till årsinkomst. Detsamma skall gälla för tjänstepension eller motsvarande ersättning följer av kollektivavtal och som är

som samordnad med folkpension i form av änkepension och för kontant arbetsmarknadsstöd enligt 24 § lagen 1973:371 om kontant arbetsmarknadsstöd. Vidare skall, rätt till BTP inte föreligger grund

att änkan inte är bosatt i Sverige, som årsinkomst endast räknas av sådan inkomst som utgörs av tilläggspension, pension enligt utländsk lagstiftning, tjänstepension eller motsvarande ersättning som följer kollektivavtal samt arbetsskadeersättning eller motsvarande

av ersättning.

I fråga om den sedan tidigare gällande inkomstprövningen av änkepension enligt 1946 års lag om folkpensionering har i 16 § lagen 1962:382 angående införande av lagen om allmän försäkring införts ett tillägg innebär att vid inkomstberäkningen skall

som bortses från inkomst av privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 § kommunalskattelagen 1928:370 som utgör pensionä-

permanentbostad. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet rens

sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad inte beaktas. av

6.1.2 överväganden

Reglerna inkomstprövningen av ifrågavarande änkepensioner

om har nyligen trätt i kraft. Inkomstprövningen som sådan har införts efter det att utredningen fick sina ursprungliga direktiv och har inte berörts i några utredningens tilläggsdirektiv. Genom att inkomst-

av prövningen anknutits till inkomstprövningen av BTP får förändring-

ar av BTPL konsekvenser även för inkomstprövningen änkeav pensionema. Som framgått av kapitel 3 Ett samordnat inkomstbegrepp för bostadsstöden föreslår vi ett nytt inkomstbegrepp i BTP-systemet.

Förslaget innebär bl.a. att inkomstunderlaget breddas, att

genom hela hushållets ekonomi skall beaktas. Vår bedömning är att en änkepensionär i princip skall få sin rätt till BTP enligt vårt föreslagna system bedömd sätt samma som andra pensionärer. När det gäller själva inkomstprövningen änkepensionen är vår av avsikt att den i princip skall ske oförändrat mot vad gäller. som nu Det innebär bl.a. att vid en eventuell reduktion av änkepensionen även fortsättningsvis skall beaktas endast änkans inkomster. egna Detta föranleder bl.a. Förändringar i övergångsbestämmelserna till lagen 1988:881 om ändring i lagen om allmän försäkring och förändringar i lagen 1962:382 angående införande av lagen om

allmän försäkring.

6.2

Hustrutillägg

Förslag: De föreslagna förändringarna vid inkomstprövningen

av BTP skall inte gälla vid inkomstprövningen hustrutillägg. av

6.2.1 Gällande regler

Hustrutillägg enligt lagen 1994:309 om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension HTL kan lämnas till hustru är en som bosatt i Sverige och som är född år 1934 eller tidigare, om mannen har folkpension i form av förtidspension/sjukbidrag eller har fyllt 65 år och har folkpension i form av ålderspension. För rätt till hustrutillägg förutsätts vidare att hustrun inte själv har folkpension, att hon inte fyllt 65 år och att makarna varit gifta minst fem år. Om det finns särskilda skäl kan hustrutillägg beviljas makarna har varit även om gifta kortare tid än fem år. Detta särfall gäller i praxis endast änka en som har änkepension och gifter sig och förlorar sin änkepension. om Bestämmelsen i 3 § BTPL skall enligt HTL tillämpas på motsvarande sätt i fråga hustrutillägg. Det innebär att hustrutillägg om

även kan lämnas till kvinna än hustrun om hon stadigvaen annan rande sammanbor med hon tidigare har varit gift med en man som eller stadigvarande sammanbor med som hon har eller haft en man barn tillsammans med. Hustrutillägg inkomstprövad förmån och kan under år 1997 är en lämnas med högst 41 444 kr. Tillägget är konstruerat som ett tillägg till pension är i övrigt en självständig pensionsförmån mannens men och betalas ut till kvinnan. Inkomstprövningen innebär att om rätt till BTP Föreligger minskas detta först. Först därefter minskas hustrutillägget. Om inkomsten är för hög för att BTP skall kunna lämnas, minskas hustrutillägget med 60 % av den del av inkomsten inte minskat BTP. Med inkomst avses årsinkomsten beräknad som enligt 5 § BTPL. Om inte har rätt till hel folkpension minskas även mannen tilläggen till pension och således även hustrutillägget på samma - folkpensionen. sätt som Enligt HTL skall även bestämmelserna i 8-15 BTPL tillämpas på motsvarande sätt i fråga hustrutillägg. Dessa bestämmelsom om behandlar ändrade förhållanden, ansökan m.m., återbetalning, ser överklagande samt vilka bestämmelser i AFL som skall m.m. anger tillämpas. Bestämmelserna i HTL, som trädde i kraft den l januari 1995, har försetts med Övergångsbestämmelser. För hustrutillägg som avtiden före den l januari 1995 tillämpas äldre lagstiftning. ser

6.2.2¶Överväganden

Genom att inkomstprövningen av hustrutillägg enligt HTL anknutits till inkomstprövningen BTP får våra förslag till förändringar av av inkomstunderlaget för BTP konsekvenser även för inkomstprövningen av sådana hustrutillägg. Som framgått kapitel 3 föreslår ett nytt inkomstbegrepp för av BTP. Förslaget innebär bl.a. att inkomstunderlaget breddas genom att hela hushållets ekonomi skall beaktas. HTL omfattar visserligen endast kvinnor födda år 1934 eller tidioch hustrutillägg kommer med stöd av denna lag inte att utges gare efter år 1999. Hustrutillägg enligt äldre bestämmelser kommer att utges efter denna tidpunkt, inkomstberäkningen sker då enligt men den upphävda lagen 1962:392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg.Vår bedömning är därför att nuvarande bestämmelser

.. .

i BTPL får fortsätta att gälla vid inkomstprövningen hustrutillägg av som utges enligt HTL.

6.3¶Bilstöd till

handikappade

Förslag: Det nuvarande inkomstbegreppets anknytning till 5 §

BTPL ersätts med hänvisning till inkomstberäkningen enligt

en den lag om bostadsstöd som utredningen föreslår för bostadsstöden. Reglerna om preliminärt och slutligt beslut skall därvid inte tillämpas. Nuvarande regler i fråga inkomster om vems som skall beaktas vid inkomstprövningen av bilstöd skall försätta att gälla.

6.3.1 Gällande

regler

Syftet med bilstöd är att lämna bidrag till funktionshindrade personer och föräldrar med funktionshindrade barn för anskaffning och anpassning av motorfordon m.m. Enligt gällande regler är bilstöd till handikappade för avsett personer som grund av varaktiga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på hand eller har väsentliga egen svårigheter att anlita allmänna kommunikationer. Med begreppet varaktigt avses att funktionshindret i princip skall bestående vara eller i varje fall finnas under den tid som fordonet skall användas, i regel sju år, dvs. den tid som normalt skall innan nytt bilstöd passera kan beviljas. Rätten till bidrag avser den är försäkrad enligt l kap. 3 § som första stycket AFL, dvs. huvudsakligen dels svenska medborgare, dels personer som utan att svenska medborgare är bosatta i vara Sverige. Bidrag lämnas också till den utan att bosatt i som, vara Sverige, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom enligt vad som följer av förordning EEG 1408/71 tillämpningen för nr om systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen.

Bilstöd lämnas i form grundbidrag, anskaffningsbidrag och

av anpassningsbidrag. Fr.o.m. den 1juli 1995 kan under vissa förutsätt-

ningar även bidrag till körkortsutbildning lämnas till den som beviljats bilstöd. Bidrag kan lämnas för

anskaffning personbil, motorcykel eller moped, av ändring av ett sådant fordon, anskaffning särskild anordning ett sådant fordon, eller av körkortsutbildning i samband med anskaffning motorforav don. Endast anskaffningsbidraget är inkomstprövat.

Bidrag avseende punkt 1-3 ovan kan lämnas

till handikappad är under 65 år och är beroende av bil etc. som för arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott att genom till sin försörjning eller för att genomgå yrkesinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering under vilken han/hon får utbildningsbidrag enligt förordningen 1987:406 arbetsmarknadsom utbildning eller rehabiliteringsersättning enligt AFL, till handikappad är under 65 år och, efter att ha beviljats som bidrag enligt punkt har lämnat arbetsmarknaden med förtidspension eller har beviljats sjukbidrag enligt AF eller till handikappad än som avses i punkt l eller 2 och som annan fyllt 18 år men inte 50 år.

Bidrag kan även lämnas till handikappad förälder med barn under 18 år eller förälder till handikappat bam, under förutsättning att föräldern sammanbor med barnet och har behov ett fordon för av förflyttning tillsammans med barnet. Med förälder likställs den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Helt grundbidrag lämnas med högst 60 000 kr för inköp av bil. Vid anskaffning motorcykel eller moped lämnas grundbidrag av med högst 12 000 resp. 3 000 kr. Anskaffningsbidrag, som är inkomstprövat, lämnas med högst 40 000 kr till bidragsberättigad årliga bruttoinkomst understiger vars 88 000 kr. Till den årliga bruttoinkomst uppgår till 88 000 kr vars eller lämnas anskaffningsbidrag med en procentuell andel av mer helt bidrag enligt fallande skala, vilket innebär att rätten till anen skaffningsbidrag upphör vid årlig bruttoinkomst om 160 000 kr. en För den bidragsberättigade personkretsen handikappade förälder med barn under 18 år eller förälder till handikappat barn grundas

inkomstprövningen föräldrarnas sammanräknade inkomster. För övriga bidragsberättigade skall bruttoinkomsten framräknas utan hänsynstagande till makes inkomst.

Det är som framgått den beräknade årliga bruttoinkomsten

som

skall ligga till grund för inkomstprövningen. Vid beräkningen den

av årliga bruttoinkomsten tillämpas i princip samma inkomstunderlag och beräkningssätt som används vid beräkningen BTP. Från

av inkomstberäkningen enligt BTP görs dock vissa avsteg. Förutom inkomsten enligt 5 § BTPL medräknas enligt förordningen 1988:890 om bilstöd till handikappade

folkpension, inklusive pensionstillskott och utgående bamtillägg, w

tilläggspension även till den del pensionen minskar pensionstill- -

skott enligt lagen om pensionstillskott, hustrutillägg och BTP,

vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen 1973:349 eller lagen -

1983: 1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, samt

utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller rehabili-

teringsersättning enligt AFL.

Som inkomst räknas dock inte handikappersättning eller sådan del av Vårdbidrag som utgör skattefri merkostnadsdel.

För den enskilde bidragstagaren skall som ovan angetts bruttoinkomsten framräknas utan hänsynstagande till makes inkomst. För gruppen föräldrar till handikappade barn och handikappade

gruppen föräldrar med barn sammanräknas dessas inkomster, i de fall de sammanbor med barnet. Barnets inkomster påverkar inte bidragets storlek.

6.3.2 överväganden

Inkomstprövningen av bilstöd är knuten till inkomstprövningen

av BTP. Härigenom får förändringar BTPL konsekvenser även för

av inkomstprövningen av anpassningsbidragen. Genom att utredningen i kapitel 3 föreslår ett nytt inkomstbegrepp för BTP får detta konsekvenser även för bilstödet.

Vår bedömning är att inkomster skall behandlas sätt,

samma oavsett om det är fråga om att beräkna inkomst vid bostadsstöd eller vid fråga om bilstöd. Detta kan ske genom att den nuvarande

hänvisningen i förordningen bilstöd till handikappade till

inkomst enligt 5 § BTPL ersätts med hänvisning till inkomst-

en beräkningen enligt den lag om bostadsstöd som föreslår. Vissa av de inkomster enligt nuvarande regler i förordningen om bilstöd

som ingår i inkomstunderlaget utöver de enligt 5 § BTPL avser dock inkomster som enligt vårt förslag till lag om bostadsstöd redan kommer att ha beaktats. Reglerna i förordningen om bilstöd får då anpassas till detta. Reglerna om preliminärt och slutligt beslut behöver dock inte gälla, utan den inkomst som skall påverka bilstödet bör vara den förväntade inkomsten under det kalenderår som bidraget utges. Förordningen om bilstöd till handikappade innehåller bl.a. föreskrifter om skyldighet för bidragstagare att anmäla ändrade förhållanden och regler om återbetalning. Försäkringskassan har således med stöd av dessa bestämmelser möjlighet att korrigera ett bidrag, om detta visat sig ha grundats felaktiga uppgifteLVår avsikt är inte heller att någon förändring skall göras av de regler som för närvarande gäller i fråga om vems inkomster som skall beaktas vid inkomstprövningen av bilstöd, utan reglerna härom skall även fortsättningsvis gälla.

7 S

jukpenninggrundande

inkomst

- nya

kvaliñkationsvillkor

7.1

Bakgrund

7.1.1 Allmänt

Kortfattat beskrivet är sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2 § lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst inkomst anställning eller på grund inkomst

av annan av annat förvärvsarbete. Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan inkomst av anställning och annat förvärvsarbete överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Beräkningen den

som av sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas de upplysningar som kassan kan inhämta den försäkrade eller hans/hennes arbetsgivare eller

som kan framgå av den uppskattning som vid taxeringen gjorts

av den försäkrades inkomst. Semesterlön eller semesterersättning får inte inräknas i den sjukpenninggrundande inkomsten till högre belopp än som motsvarar lön för utfört arbete utan sådan ersättning. Inkomst av arbete för egen räkning får inte beräknas högre än som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

Den sjukpenninggrundande inkomsten har i första hand betydelse för storleken av sjukpenning enligt AFL. Genom lagen 1991:1047 om sjuklön har sjukpenning till anställda dock minskat i betydelse då rätten till sjuklön avser att täcka inkomstbortfallet för de 28 första dagarna i ett sjukfall. För andra än anställda har dock sjukpenning enligt AFL och därmed den sjukpenninggrundande inkomsten fortfarande samma aktualitet.

Den sjukpenninggrundande inkomsten utgör också grunden när man bestämmer vissa andra förmåner i socialförsäkringssystemet, såsom rehabiliteringspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapen-

ning, havandeskapspenning, närståendepenning, dagpenning inom

totalförsvaret och smittbärarpenning. Den sjukpenninggrundande

inkomsten har också betydelse för bestämmande livränta enligt

av lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring.

Rätt till sjukpenningförsäkring förutsätter i regel att den enskilde är inskriven hos allmän försäkringskassa. En i Sverige bosatt person skall fr.o.m. den månad han/hon uppnår 16 år inskriven hos

vara försäkringskassan. För att bli sjukpenningförsäkrad enligt AFL krävs också att den försäkrade har sjukpenninggrundande inkomst

en SGI uppgår till minst 6 000 kronor. För att få SGI fastställd

som krävs stadigvarande inkomst eget arbete. Till grund för

en av bestämmande SGI skall läggas den årliga inkomst av förvärvs-

av arbete, försäkrad kan antas komma att tills vidare få av eget

som en arbete. Att inkomsten skall beräknas som årlig inkomst i pengar medför att tillfälliga inkomstförändringar och variationer normalt inte skall påverka SGI:n. När den årliga inkomsten för bestämmande

SGI framräknas multipliceras månadslönen med faktorn 12. av När veckolön är aktuell multipliceras den genomsnittliga veckolönen i regel med 52. Så beräkningen för den sjukpenninggrun-

som dande inkomsten är uppbyggd delas personkretsen upp på dem som har inkomst av anställning, och dem som har inkomst av annat förvärvsarbete. En försäkrad kan dock samtidigt ha en SGI grundad

inkomst anställning, och SGI grundad inkomst av annat

av en förvärvsarbete. Kan det antas att den försäkrade tills vidare får inkomst eget förvärvsarbete under minst månader i följd eller

av sex att han/hon har sådan anknytning till arbetsmarknaden att in-

en komsten är årligen återkommande t.ex. säsongarbete kan han/hon i princip få SGI fastställd. I praxis har tonvikten lagts på den

en försäkrades avsikt när det gäller antagande den framtida

egen om inkomsten, vilket medför att det i praktiken inte krävs minst sex månaders arbete för SGI-placering.

För studerande och värnpliktiga finns ett system med s.k. studietids-SGI och vämplikts-SGI grundad på inkomster vid sidan av studier eller vämpliktstjänstgöringen. Den är ålderspensionär

som och förvärvsarbetar vid 65 års ålder får en SGI grundad på

som endast det arbetet. Den som uppbär hel förtidspension eller hel särskild efterlevandepension har inte rätt till sjukpenning.

Föräldraförsäkringen har utöver kraven för SGI-placering och inskrivning hos allmän försäkringskassa ytterligare villkor. Dessa redovisas i avsnitt 7.8 Nya kvalifikationsvillkor för föräldrapenninggrundande inkomst.

. ..

7.1.2¶Tidigare lagstiftning

Genom lagen om allmän försäkring sammanfördes dåvarande sjukoch moderskapsförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen fr.o.m. den 1januari 1963 till ett enhetligt system, som skulle ge den enskilde skydd mot inkomstbortfall vid sjukdom, barnsbörd, ålderdom, invaliditet och försörjares frånfálle.

Den allmänna sjukförsäkringen hade tidigare reglerats i lagen den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring SFL. Den var avsedd att vid sjukdom bereda sjukhjälp dels i form av ersättning för sjukvård, dels i form av för dag beräknad ersättning i pengar. Sjukpenningförsäkringen omfattade samtliga sjukkassemedlemmar med minst l 200 kr i årsinkomst av förvärvsarbete. Dessutom var hemmafruar försäkrade trots att de själva inte uppfyllde detta krav årsinkomst den s.k. hemmafruförsäkringen. Samtliga sjukpenningförsäkrade medlemmar var försäkrade för en grundsjukpenning. Sådan utgick med 3 kr om dagen. Till denna utgick barntillägg. De medlemmar som hade en årsinkomst av tjänst om minst l 800 kr var dessutom försäkrade för tilläggssjukpenning. Storleken tilläggssjukpen-

av ningen var beroende av i vilken sjukpenningklass medlemmen var placerad. Klassplaceringen var i sin tur beroende av storleken av inkomsten av tjänst.

Den obligatoriska sjukförsäkringen finansierades genom sjukförsäkringsavgifter, arbetsgivarbidrag och statsbidrag. Sjukförsäkringsavgift betalades av sjukkassemedlemmarna.

Den frivilliga sjukförsäkringen enligt SFL var en komplettering

av sjukpenningförsäkringen och avsåg dels medlemmar, som hade inkomst av annat förvärvsarbete än tjänst i huvudsak företagare, dels kvinnor, som tillhörde eller skulle ha tillhört den s.k. hemmafruförsäkringen, dels studerande.

Genom AFL höjdes grundsjukpenningen och sjukpenningskalan byggdes ut. Den tidigare regeln om att sjukpenningen skulle minskas efter 180 dagar slopades. Företagarna kom att automatiskt anslutas till försäkringen för tilläggssjukpenning och fick i princip samma sjukpenningskydd som de anställda.

I fråga om inkomstberäkningen var det fråga om en uppskattning av den förväntade framtida inkomsten och inte om fastställande av en inkomst under förfluten tid vilket gällde vid beräkningen

av den pensionsgrundade inkomsten vid tilläggspensioneringen. Härav följde att den försäkrades taxering inte kunde tillmätas lika stor betydelse inom sjukförsäkringen inom pensioneringen. Bestäm-

som

melsema om inkomstberäkning hade i huvudsak oförändrade överflyttats från SFL. Vad gäller bedömningen av den försäkrades framtida inkomst uttalade Socialvårdskommittén i sitt betänkande SOU 44:15 bl.a. följande.

Såsom försäkrads årliga inkomst av förvärvsarbete skall anses den för år beräknade inkomst i penningar eller naturaförmåner, som han kan antagas komma att tillsvidare åtnjuta av sådant arbete. Vid tillämpningen av den nu föreslagna

- - lagstiftningen bör bedömningen av den sannolika arbetsinkomsten taga sikte tiden ett å två år framåt. Inkoms-

- - ten skall beräknas såsom en genomsnittsinkomst.

Tillfälliga förändringar uppåt eller nedåt böra alltså i princip tillmätas betydelse. Detta är av stor vikt i fråga om säsongarbetare och därmed likartade inkomsttagare.

- - - Försäkringsskyddet skall i princip så nära som möjligt anknyta till den inkomst, som den vid varje tidpunkt är avsedd att ersätta i händelse av sjukdom. Att man vid bedömandet av årsinkomster oftast kan ha god ledning av medlemmens inkomster under förfluten tid, utgör givetvis intet avsteg från denna regel.

Vad angår verkningarna av arbetslöshet å vederbörandes tillhörighet till sjukpenningklass må framhållas, att den föreslagna regeln i praktiken måste få något olika inverkan beroende av om medlemmen är löntagare eller före-

egen tagare.

En löntagare, vilkens arbetslöshet icke förorsakats för-

av ändringar i fråga om hans egna krafter och färdigheter eller på grund av hans privata uppträdande, måste i princip antagas komma att förr eller senare återfå en arbetsanställning av ungefärligen samma beskaffenhet som den han innehade före arbetslöshetens inträffande. Eftersom det icke ligger inom möjligheternas gräns för en sjukkassa att säkert bedöma långvarigheten av arbetslöshetsperioden, måste kassan vid sin prövning av vederbörandes förvärvsförhållanden utgå ifrån, att han när som helst kan erhålla arbete ochatt alltså arbetslösheten är av helt tillfällig natur. Detta leder till

resonemang att arbetslöshet beträffande en löneanställd i princip

person inte bör föranleda ändring av hans tillhörighet till sjukpenningklass, såvida icke arbetslösheten förorsakats av förminskad förvärvsförmåga hos honom själv. Uppenbart är dock, att en person, som avsevärd tid varit arbetslös, kan ha fått sina förvärvsmöjligheter minskade grund av avvänjning vid arbete, åldrande, sjukdom osv. Dylika faktorer böra påverka bedömningen av hans förvärvsmöjligheter och kunna sålunda

. ..

föranleda ändring hans tillhörighet till sjukpenningklass.

Vad åter angår de självständiga företagarna innebär arbetslöshet i regel, att de förlorat grundvalen för sitt förvärvsarbete. I fråga om en lantbrukare innebär arbetslöshet, att han fått lämna sin gård, i fråga om en affärsman, att han gått miste om sin affärsverksamhet osv. Den självständiga företagaren kommer sålunda omedelbart vid arbetslöshetens inträdande i ett annat läge än vari han befunnit sig dessförinnan. Då

en sådan person blir arbetslös, måste sjukkassan sålunda omedelbart ta ställning till frågan angående hans sjukpenningförsäkring.

- - -

Socialförsäkringsutredningen uttalade i sitt betänkande SOU

1952:39 bl.a. följande.

Till grund för avgörandet av huruvida en medlem skall

vara sjukförsäkrad skall i princip läggas den årsinkomst för-

av värvsarbete, som medlemmen kan komma att antagas att tills vidare åtnjuta. Eftersom sjukpenningförsäkringen grundas på en beräknad årsinkomst, skall hänsyn inte tas till tillfälliga inkomstförändringar. En hög inkomst, kan beräknas utgå

som endast några månader, skall sålunda inte föranleda någon ändring av sjukpenningförsäkringen, om den inte kan beräknas bli mera regelbundet återkommande. För att anpassa

- - -

ukpenningförsäkringen efter mera varaktigt ändrade inkomstförhållanden måste sjukkassoma kontinuerlig

utöva en kontroll. Denna kontroll bör ske med ledning av senaste uppgifter angående medlemmarnas taxeringar. Om vid

- - denna kontroll framkommer väsentliga oöverensstäm-

mera melser mellan en medlems sjukpenningförsäkring och

uppgifterna i taxeringslängden skall kassan såvitt möjligt efter

utredning ändra försäkringens omfattning. Föreligger endast

w smärre oöverensstämmelser behövs ingen åtgärd från kassans sida. Taxeringsuppgiftema avser nämligen en tid, ligger

som ett eller ett par år tillbaka. Den kontroll, som utövas med hjälp av taxeringslängdema, bör sålunda ha till enda syfte att tillse, att medlemmarnas sjukpenningförsäkring i stort sett är riktig.

Inkomstgrundande liksom inkomster förvärvsarbete. Med

var nu av inkomst av förvärvsarbete avsågs den inkomst i eller natura-

pengar förmåner i form av kost och bostad, försäkrad kunde antagas

som komma att tills vidare åtnjuta eget arbete, antingen såsom arbets-

av tagare i allmän eller enskild tjänst inkomst anställning eller ock

av eljest inkomst av annat förvärvsarbete. Inkomst arbete för

av egen

räkning skulle inte beräknas högre än som motsvarade skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

År 1974 konstruerades sjukpenningförsäkringen Det då-

om. varande systemet med sjukpenningklasser ersattes ett system med

av sjukpenninggrundande inkomst skulle direkt knyta an till den

som inkomst sjukpenningen skulle ersätta. Sjukpenningen, som nu

som beskattades och blev ATP-grundande, skulle utges med ett belopp

motsvarade den försäkrades sjukpenninggrundande som 90 % av inkomst till årsinkomst som motsvarade 7,5 basbelopp. Nya

upp en finansieringsregler för försäkringen infördes också.

I prop. 1973:46 varigenom systemet med sjukpenninggrundande

inkomst SGI föreslogs anförde departementschefen härom bl.a.

följande.

Utredningens förslag innebär att den sjukpenning som skall

utgå anknyts direkt till den hos försäkringskassan registrerade årsinkomsten utan tillämpning av några sjukpenningklasser.

Med årsinkomst avses liksom f.n. den framtida beräknade inkomsten förvärvsarbete. För att den registrerade

av - - -

inkomsten, varpå sjukpenningen grundas, skall bli så rätt-

visande som möjligt, förordar utredningen att försäkringskassan självmant, i den utsträckning som skäligen påkallas,

förfrågningar hos de försäkrade och på annat lämpligt genom sätt införskaffar uppgifter om ändringar i inkomstförhållandena och andra omständigheter som har betydelse i sjukpenningförsäkringen. Det är avsett att de försäkrade i princip

årligen efter förfrågan från kassan skall få tillfälle att lämna

aktuella inkomstuppgifter.

De nuvarande reglerna kan sägas ha sin huvudsakliga grund i den omkonstruktion av sjukpenningförsäkringen som skedde år 1974 prop. 1973:46, SfU 21, rskr 197. Då infördes begreppet sjukpenninggrundande inkomst. Som tidigare gällt skulle den inkomst som skulle grunda rätt till sjukpenning avse en uppskattad årsinkomst av förvärvsarbete. Det var fråga om årsinkomst i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

...

7.1.3¶SGI fram till dagens regler

Utvecklingen av

Enligt de regler gällde före år 1974 skulle den försäkrades

som placering i sjukpenningklass omprövas när det kommit till kassans kännedom att hans/hennes inkomstförhållanden undergått ändring

betydelse för placering i sjukpenningklass. Ändring fick ske vid

av månadsskiftet närmast efter beslut om sjukpenningklassplacering eller anledning till ändring uppkommit t.ex. då den försäkrade beviljats förtidspension. Under den tid den försäkrade led av sjukdom fick placeringen i sjukpenningklass dock inte ändras annat än när undantagande från försäkringen för allmän tilläggspension ATP började eller upphörde att gälla, eller när förtidspension beviljades eller förändrades grund förändring i arbetsförmågan, eller när

av rätt till sjukpenning upphörde grund av att ersättning utgetts för den tid kan utges efter ålderspension eller ersättning enligt

som lagen 1954:243 yrkesskadeförsäkring YFL utges. Avgörande

den försäkrade led av sjukdom, inte om han/hon uppbar var om ersättning. Sammanfattningsvis kan sägas att den sjukpenning som gällde för försäkrad vid sjukperiods början i princip inte kunde

en en ändras så länge sjukperioden varade.

I samband med att reglerna om SGI infördes slopades förbudet i 3 kap. 5 § AFL mot att ändra den försäkrades sjukpenning under sjukdom, och det blev möjligt att under vissa förutsättningar ändra SGI under pågående sjukfall. Bestämmelsen om att sjukpenningförsäkringen skulle omprövas när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden genomgått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller sjukpenningen storlek fanns kvar, men omfonnulerad så att den anslöt till de nya reglerna. En bestämmelse

att försäkrad som deltog i viss angiven form av som angav en

arbetsprövning inte fick placeras i lägre sjukpenningklass fördes

också över till den paragrafen, där det angavs att fastställd SGI

nya i princip inte fick sänkas för en sådan försäkrad. Vidare reglerades att ändring SGI i regel inte fick ske förrän 30 dagar efter det att

av försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Skyldigheten för såväl den försäkrade som arbetsgivaren att anmäla den försäkrades inkomst och anställning till försäkringskas-

fanns både i de gamla och de nya reglerna. Arbetsgivarens skylsan dighet att lämna uppgift om arbetsanställning gällde alla arbetsta-

vilkas anställning avsedd för längre tid än fyra gare var att vara veckor. Anmälan skulle göras inom en vecka, och skyldigheten av-

7 SGI/1997:85

såg anmälan både när anställningen började och när den upphörde. Denna skyldighet fanns kvar t.0.m. den 30 juni 1984. Möjligheten att ändra SGI under pågående sjukperiod kompletterades, som framgår ovan, inledningsvis med regel att en som angav SGI i ett angivet sammanhang inte fick sänkas. Denna reglering i lag har därefter utvecklats dels praxis, dels lagstiftning. genom genom Följande exempel på praxisutveckling kan nämnas. Vid övergången mellan de gamla och nya reglerna fastställdes SGI:n för den som uppbar sjukpenning till den inkomst av förvärvsarbete den som försäkrade sannolikt skulle ha haft han hade varit frisk. För den om som var arbetslös skulle SGI:n beräknas på den inkomst kunde som beräknas för den försäkrade vid den tidpunkt då arbetslösheten inträffade. Dessa anvisningar från RFV prövades försäkringsav domstolen FD 1977:41 och 1978: 12 och försäkringsöverdomstolen FÖD 79: I-III. Genom domarna den gavs även som var arbetslös möjligheten att anpassa SGI:n efter löneutvecklingen inom sitt yrkesområde. Denna praxis har sedan lagts fast i RFV:s föreskrifter RFFS 1981:5 sjukpenninggrundande inkomst. Praxis om har därefter utvecklats vidare inom detta område. Sedan möjligheten att ändra SGI under pågående sjukperiod infördes 1974, har ett stort antal situationer då SGI:n även i andra fall än under sjukdom inte får sänkas reglerats både i lag och i RFV:s föreskrifter, s.k. SGI-skyddade tider. En närmare redogörelse för dessa lämnas i avsnitt 7.1.4 nedan. Även i andra avseenden har reglerna om SGI genomgått förändringar är betydelse i detta sammanhang. som av Tim/dagberäknad sjukpenning infördes fr.o.m. december 1987 och utges för sjukperioder högst 14 dagar samt för de som varar första 14 dagarna i sjukperioder längre tid. Den tim/dagsom varar beräknade ersättningen beräknas för den del SGI:n helt eller av som delvis grundas inkomst av anställning. Den tim/dagberäknade sjukpenningen medför att även årsarbetstid skall fastställas. Årsarbetstiden är det antal timmar för år försäkrad som en kan antas komma att tills vidare ha i det förvärvsarbete ligger till grund som för fastställd SGI. Möjlighet till schablonberäkning årsarbetstiden av ges också. En närmare redogörelse för den tim/dagberäknade sjukpenningen lämnas i avsnitt 7.1.5 nedan. Väntetiden innan ny SGI och årsarbetstid börjar gälla förkortades till 14 dagar fr.o.m.juli 1988. När sjuklönen infördes den 1januari 1992 slopades väntetiden 14 dagar innan anmälan om SGI träder ikraft. Ändringen SGI skall av

ske så snart försäkringskassan fått kännedom om de ändrade numera omständigheterna. Anknytningen till tidpunkten då försäkringskas-

får kännedom om förändringen slopades samtidigt. För att undsan vika ändring SGI och därmed sjukpenningens storlek vid

att en av övergången från sjuklön till sjukpenning blir beroende av när kassan får uppgift en ändring, vilket oftast sker i samband med att för-

om säkringskassan får uppgift sjukfallet från arbetsgivaren, skall den

om försäkrades SGI få giltighet fr.o.m. första dagen med sjukpenning. En närmare redogörelse för sjuklönelagens regler lämnas i avsnitt 7.1.6 nedan.

Särregler beträffande SGI för vissa biståndsarbetare infördes i en särskild paragraf AFL 3 kap. 5 a § fr.o.m. juli 1993. Efter tjänstgöring utom riket varat längst tre år skall de vid återkomsten till

som Sverige återfå den SGI gällde för dem omedelbart före utlands-

som tjänstgöringen. För sådan biståndsarbetare skall också vid bestämmande rätt till föräldrapenningförmåner i vissa fall bortses från

av utlandstjänstgöringen.

Skyldigheten för den försäkrade att anmäla ändrade inkomstförhållanden till försäkringskassan upphörde den l juli 1994. Sådan anmälan krävs därefter endast när den försäkrade gör anspråk på ersättning. Även fortsättningsvis finns dock möjligheten för den försäkrade att få ett beslut om SGI, att trots att något ersättningsärende inte är aktuellt. Beräkning av årsarbetstid skall numera göras endast när det är av betydelse i ett ersättningsärende.

1996/97:63 Samverkan, Socialförsäkringens ersättnings-

l prop. nivåer och administration, m.m. förslås en ändring av 3 kap. 5 § AFL fr.o.m. den 1juli 1997 innebärande att försäkringskassan i efterhand skall kunna fastställa SGI i samband med ett ersättningsärende.

en Om den försäkrade skulle ha haft en SGI på en viss nivå om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden ges nu möjligheten att fastställa denna i efterhand. Ändringen har sin grund i reglerna om SGI-skyddade tider som ger möjlighet att behålla en fastställd SGI. Den i dag är arbetslös och inte anmält sin tidigare inkomst

som till försäkringskassan då han/hon hade en anställning kan med nuvarande bestämmelser maj 1997 inte få någon SGI fastställd i efterhand för sin inkomst. Det finns därmed inte någon fastställd SGI att skydda och till följd av detta kan sjukpenning inte utges vid eventuell sjukdom under arbetslösheten.

I 1996/97:63 föreslås också i en ny paragraf, 3 kap. 5 c

prop. att för en person vars förtidspension eller sjukbidrag upphört eller minskat skall SGl:n fastställas till lägst det belopp som utgjorde den

...

försäkrades årsinkomst innan respektive förmån började utges.

SGI:n skall enligt förslaget till löneutvecklingen.

anpassas

7.1.4 tider

SGI-skyddade

I samband med inskrivning av en försäkrad skall försäkringskassan

besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen

och i tillämpliga fall fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst SGI. För att få SGI fastställd krävs tidigare en som framgått att man har en inkomst eget arbete. En fastställd SGI av skall omprövas vid ändrade förhållanden, t.ex. när inkomstförhållandena ändrats. Om den försäkrade inte längre har inkomst arbete av skall denne som regel inte längre omfattas sjukpenningförsäkav ringen. Reglerna om SGI-skyddad tid utgör avsteg från denna huvudregel och innebär att en försäkrad får behålla sin SGI även om han eller hon inte längre förvärvsarbetar. Den fastställda SGI:n får således i vissa situationer sänkas lägst till vad den skulle varit närmast före förvärvsavbrottet försäkom ringskassan känt till samtliga förhållanden. Den fastställda SGI:n får dessutom efter löneutvecklingen inom den försäkrades anpassas yrkesområde, när den försäkrade gör ett förvärvsavbrott. Till de personer som omfattas denna s.k. SGI-skyddade tid hör av bl.a. de som bedriver studier berättigar till studiestöd, eller som som bedriver vissa andra former studier inom det yrkesområdet, av egna de som avbryter sitt förvärvsarbete eller minskar sin arbetstid för kortare tid än månader, de är arbetslösa före ingången sex som av den månad varunder han/hon fyller 65 år och är anmälda som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredda att anta erbjudet arbete i en omfattning mot den fastställda sjukpenningsom svarar grundande inkomsten, de som minskar sin arbetstid i samband med graviditet eller är hemma för vård barn eller de fullgör som av som sin värnplikt. Av bestämmelserna i AFL och RFV:s föreskrifter följer att den försäkrade måste ha SGI blivit gällande innan förvärvsuppeen som hållet, för att inkomsten skall kunna omfattas det s.k. SGI-skydav det. I prop. 1996/97:63 föreslås nämnts att SGI skall kunsom ovan na fastställas i efterhand samt att den förtidspension upphört vars eller minskat skall få den SGI utgjorde den försäkrades som årsinkomst innan förmånen började utges.

Den följande redogörelsen innehåller uppgift om var bestämmelserna återfinns och fr.0.m. när dessa införts. Avsikten är inte att lämna i detalj fullständig redovisning utan att något visa hur

en regelverket utvecklats över tiden.

SGI-skydd vid sjukdom

Den främsta orsaken till SGI-skydd är sjukdom. Den som inte forvärvsarbetar anledning som berättigar till sjukpenning, rehabili-

av teringspenning, motsvarande ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller annan jämförbar ekonomisk förmån har rätt att behålla sin SGI. Detta regleras i RFFS 1981:5.

SGI-skydd vid arbetslöshet

För den är arbetslös före ingången av den månad varunder han

som fyller 65 år och är anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda SGI:n gäller enligt RFV:s föreskrifter SGI-skyddad tid. Detta regleras i RFFS 1981:5.

SGI-skydd vid studier

Enligt AFL får den fastställda SGI:n vid studier sänkas lägst till vad den skulle ha varit innan den försäkrade avbröt sitt förvärvsarbete,

försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. SGI-skydom dad är den tid då den försäkrade bedriver studier för vilka han uppbär olika former studiestöd från samhället. De former av studie-

av stöd som avses i AFL är studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen 1973:349 och studiestöd enligt lagen 1983: 1030 särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

om Vidare avses bidrag enligt förordningen 1976:536 om utbildningsbidrag för doktorander. Detta regleras i AFL 3 kap. 5 § fr.0.m. juli 1979.

SGI-skyddad är även den tid då den försäkrade genomgår kommunal vuxenutbildning komvux, vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda Särvux eller svenskundervisning för invandrare sfi. Ett villkor är att den försäkrade uppbär timersättning för stu-

diema. Detta regleras i AFL 3 kap. 5 § fr.0.m. juli 1985 respektive juli 1986. Under tid då den försäkrade är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmarknadsutbildning beslutats som av arbetsmarknadsmyndighet gäller också SGI-skydd. Detta reglerades, som redovisats tidigare, i AFL 3 kap. 5 § fr.0.m. år 1974, då med

annan formulering.

Härutöver gäller enligt RFV:s föreskrifter ett SGI-skydd även för andra kategorier av studerande, nämligen för den bedriver som studier inom det egna yrkesområdet. För den är ledig från sin som anställning för sådana studier gäller skyddet under hela studietiden. För den som inte är tjänstledig ändå bedriver studier inom det men egna yrkesområdet gäller SGI-skyddet under högst ett år. Bestämmelserna SGI-skydd vid studier innebär att SGI och om eventuell årsarbetstid hålls vilande under studietiden för att åter kunna aktiveras när studierna avslutas definitivt, s.k. vilande SGI. Sjukpenning får under studietiden inte betalas ut grundval av denna SGI. Den studerande får i stället i regel behålla sitt studiestöd enligt bestämmelserna för respektive stödform. För den som studerar och uppbär studiestöd eller är inskriven vid AMU/AMI och/eller som arbetar under studietiden fastställs enligt AFL en s.k. studietids-SGI. Denna fastställs enbart grundval av den inkomst eget arbete den försäkrade kan antas få under av som denna tid. I vissa fall kan dock tidigare SGI ligga till grund för sjukpenningen under sommarferier. Detta regleras i AFL 3 kap. 5 § fr.o.m.juni 1986.

SGI-skydd vid graviditet och vård av barn

En gravid kvinna som avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete minskar sin arbetstid tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har enligt AFL ett särskilt SGI-skydd. Samma sak gäller under den tid försäkrad helt eller en delvis är ledig från förvärvsarbete för vård barn, den förav om säkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt föräldraledighetslagen. Detta gäller längst till dess barnet fyller ett år. Motsvarande gäller vid adoption barn inte fyllt tio år eller av som vid mottagandet av sådant bam i avsikt att adoptera det, mindre om än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård. Detta regleras i AFL 3 kap. 5 § fr.0.m. juli 1985.

...

form SGI-skydd finns för föräldrar fram till dess

En annan av barnet fyller två år. Då räknas föräldrapenningen den inkomst

gällde innan sänkningen barnets ettårsdag; en särskild besom räkningsgrund för föräldrapenning. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet uppnått ett år och nio månaders ålder beräknas föräldrapenningen även i fortsättningen på motsvarande sätt. Detta gäller också vid adoption barn adopteras inom två år och sex

av som månader efter det att det föregående barnet fötts eller adopterats, se vidare avsnitt 7.8.

SGI-skydd vid totalförsvarstjänstgöring

Även under den tid försäkrad fullgör tjänstgöring enligt

som en lagen 1994:1809 totalförsvarsplikt gäller att den fastställda

om SGI:n får sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast före förvärvsavbrottet, om försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden.

För värnpliktiga finns, på motsvarande för studerande,

sätt som ett system med s.k. värnplikts-SGI som innebär att sjukpenning beräknas på inkomster som en Värnpliktig har vid sidan om värnpliktstjänstgöringen. Reglerna innebär samtidigt att sjukpenning inte kan utges de anställningsinkomster som den försäkrade hade före värnplikten, förrän denna avslutats eller avbrutits. Detta regleras i AFL 3 kap. 5 § fr.o.m.juli 1991.

SGI-skydd vid annat förvärvsavbrott sexmånadersregeln

avbryter sitt förvärvsarbete eller minskar sin arbetstid för Den som kortare tid månader i följd har också SGI-skydd enligt RFV:s

än sex föreskrifter. Den försäkrade kan således avstå från förvärvsarbete kortare tid än månader utan att behöva ange orsaken till sitt

sex förvärvsavbrott utan att hans/hennes SGI påverkas.

SGI-skydd från 65 år

För försäkrad fyllt 65 år fastställs SGI på grundval av den in-

en som komst den försäkrade har om han/hon fortfarande förvärvsarbetar. Om den försäkrade inte förvärvsarbetar på grund av sjukdom som

. ..

berättigar till sjukpenning eller motsvarande får den försäkrade behålla SGI:n om han/hon kan styrka att han/hon skulle ha förvärvsarbetat om han/hon inte varit sjuk.

7.1.5¶Ersättningens storlek; tim/dag- respektive

kalenderdagsberäknad sjukpenning

Sjukpenningförsäkringen har f.n. en ersättningsnivå på 75 % av det inkomstbortfall som beräknas med utgångspunkt i den fastställda SGI:n. Ersättningens storlek påverkas också av reglerna om sjuk-

penningberäkning.

Sjukpenning och övriga dagersättningar betalas i ersättningsfall som varar mer än 14 dagar i form av kalenderdagsberäknad ersättning. Kalenderdagsberäknad ersättning utgörs av den sjukpenninggrundande inkomsten SGI delad med 365 dagar och den aktuella procentsatsen därav. Kalenderdagsberäknad ersättning utges oberoende av om den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete eller inte.

Tim/dagberäknad sjukpenning infördes fr.o.m. december 1987 och utges för sjukperioder som varar högst 14 dagar samt för de första 14 dagarna i sjukperioder längre tid. Den tim/dag-

som varar beräknade ersättningen beräknas för den del av SGI:n helt eller

som delvis grundas inkomst av anställning. Den tim/dagberäknade sjukpenningen bygger på att en årlig arbetstid beräknas för den försäkrade. Denna årliga arbetstid är den ordinarie tid den

som försäkrade beräknas utföra förvärvsarbete mätt i timmar år. Den

per årliga arbetstiden kan också schablonberäknas och göras dagberäknad. Timberäknad sjukpenning utges till dem förlorar lön

som per timme och utgörs av SGI:n delad med årsarbetstiden i timmar den avtalade ordinarie arbetstiden, t.ex. heltid 2 080 timmar. Dagberäknad sjukpenning utges till dem arbetar lika många timmar

som per dag och enligt avtal får löneavdrag per dag och utgörs SGI:n

av delad med årsarbetstiden i dagar t.ex. heltid 260 dagar. Ersättningen utges enbart för de dagar, då den försäkrade avstår från förvärvsarbete. Tim/dagberäknad tillfällig föräldrapenning omfattar all tid för vilken denna förmån utges. Exempel tim/dag-

resp.

kalenderdagsberäknad sjukpenning redovisas längre fram i detta

avsnitt. i

Tim/dagberäknad ersättning beräknas förutom för sjukpenning i vissa fall och tillfällig föräldrapenning även för vissa andra dagersättningar som t.ex. smittbärarpenning. Tim/dagberäknad sjukpen-

ning utges inte till den har en SGI av annat förvärvsarbete än

som anställning och inte heller till arbetslösa. Till dessa utges kalender-

dagsberäknad sjukpenning från ersättningsperiodens början. Skälet

till detta är svårigheten att för dessa personer avgöra vilka timmar eller dagar de skulle ha arbetat. Så är också fallet när havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning och vissa andra dagersättningar

skulle ha utgetts. Även här utges kalenderdagsberäknad annars ersättning.

Motivet för att införa tim/dagberäknad ersättning var att komma till rätta med brister vad gäller kompensationsnivån inom den obligatoriska sjukförsäkringen prop. 19986/87:69, bet. 1986/87: SfU 12, rskr. 1986/87: 182. Vid längre sjukperioder den kalenderdags-

gav beräknade sjukpenningen i stort sett avsedd kompensation. Vid sjukdom enstaka dagar eller kortare perioder gav däremot kalenderdagsberäknad sjukpenning konsekvenser för vissa

ogynnsamma kategorier försäkrade, eftersom SGI:n delades med 365 oberoende

hur arbetsinkomsten faktiskt fördelar sig över arbetsåret eller av arbetsdagen. Även tillfällig föräldrapenning kunde med kalenderdagsberäkning bli lägre än den avsedda, eftersom den beräknas på

sätt sjukpenningen och utges endast för dagar då församma som äldern skulle ha förvärvsarbetat. Den låga ersättningsnivån vid korta sjukfall vid kalenderdagsberäknad sjukpenning mest påtaglig för

var dem inte hade regelbundet dagtidsarbete. För att dessa mer

som generellt skulle ges avsedd kompensation vid kortare sjukperioder infördes tim/dagberäkningen sjukpenningen. Även beräknings-

av grunderna för föräldrapenning förändrades motsvarande

tillfällig

sätt utan begränsning till en 14-dagarsperiod, eftersom här inte

men sker motsvarande utjämning över tiden vid längre ersättningsfall.

Utgångspunkten för den tim/dagberäknade ersättningen var att

den endast skulle utges för den tid den försäkrade måste avstå från förvärvsarbete grund sjukdom eller tillfällig vård av bam. Den

av principen gällde redan tidigare för den tillfälliga föräldrapenningen.

De skilda beräkningssätten för tim-, dag- respektive kalenderdagsberäknad sjukpenning framgår nedan.

Exempel: SGI 180 000 och årsarbetstiden 2 080 timmar eller 260 dagar. Sjukpenning fr.0.m. dag 2 t.0.m. dag 14 i sjukperioden:

Timberäknad sjukpenning Dagberäknad sjukpenning 75 x 180 000 75 180 000 x 100 x 2 080 65 kr/timme 100 260 519 kr/dag x

Sjukpenning fr.0.m. dag 15 i sjukperioden

Kalenderdagsberäknad sjukpenning 75 x 180 000 100 x 365 369 kr/dag

Sjuklönelagens regler

Lagen 1991:1047 sjuklön SjLL trädde i kraft den l januari om 1992. Den 1 april 1993 gjordes vissa ändringar bl.a. i form av att en karensdag infördes. Fr.0.m. den l januari 1996 trädde ytterligare förändringar i kraft och senast fr.0.m. den l januari 1997 gäller förnu ändringar i fråga om sjuklöneperiodens längd.

Lagen ger arbetstagare anställda, dvs. uppdragstagare och

egna företagare tvingande rätt att vid sjukdom behålla viss del en av lön och andra anställningsförmåner sjuklön. Arbetsgivaren har således ålagts ett for ersättning ansvar att utge i form av sjuklön till den anställde. Den anställde har därvid rätt att under de första 28 dagarna av varje sjukdomsfall sjuklöneperioden behålla 75 % av de anställningsförmåner han/hon gått miste som om till följd av nedsättningen i arbetsfonnågan. För den första dagen i sjuklöneperioden betalas ingen ersättning karensdag. Om sjuken period börjar inom fem dagar från det en tidigare sjukperiod avslutats, skall sjuklöneperioden omfatta endast så många dagar den att tillsammans med sjuklöneperiod hos arbetsgivare under en samma den tidigare sjukperioden utgör 28 kalenderdagar. Därvid skall dagar i den tidigare sjuklöneperioden beaktas. Det innebär att den nya sjukperioden enligt SjLL skall betraktas fortsättning den som en av tidigare sjuklöneperioden i vad karensdag och avgränsning avser av

sjuklöneperiod.

En arbetstagare blir sjuk har således i normalfallet rätt till som ersättning i form sjuklön sin arbetsgivare fr.0.m. den andra av av

. . .

t.0.m. den 28:e sjukdagen. Vid fortsatt arbetsoförmåga grund av sjukdom utges sjukpenning enligt AFL fr.o.m. den 29:e dagen.

Den personkrets SjLL tar sikte skiljer sig från den som gäller i fråga om sjukpenning enligt AFL. Som angetts ovan är det fråga om en rätt för arbetstagare men inte uppdragstagare eller egenföretagare. Men inte heller alla anställda omfattas av den rätt till sjuklön

SjLL Huvudregeln är att endast arbetstagare med en avsom ger. talad anställningstid om minst en månad omfattas, varvid rätten till sjuklön inträder fr.o.m. första dagen anställningstiden. Är den

av avtalade anställningstiden kortare än en månad, inträder rätten till sjuklön när arbetstagaren har varit anställd, beräknat på visst sätt, fjorton kalenderdagar i följd. En sjukperiod som börjat löpa bryts

om anställningen upphör.

Sjuklönelagen är i princip tvingande till den anställdes förmån,

arbetsgivare kan inte genom avtal upphäva eller inskränka dvs. en arbetstagarens rättigheter enligt lagen. Utan hinder därav får dock vissa avvikelser göras genom kollektivavtal som arbetstagarsidan

slutits eller godkänts av en sådan central arbetstagarorganisation

som avses i lagen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet. Någon möjlighet till principiell avvikelse från sjuklönenivåerna är dock inte avsedd. SjLL inskränker inte den rätt till sjuklön som kan finnas enligt någon annan lag.

SjLL innehåller ett s.k. allmänt högriskskydd vilket innebär att antalet karensdagar är begränsat till tio dagar under en tolvmånadersperiod. Antalet karensdagar beräknas därvid i förhållande till

sjuklön från varje arbetsgivare för sig och i förhållande till sjukpen-

ning för sig. Detta innebär att vid en elfte sjukperiod hos samma arbetsgivare inom loppet av tolv månader äger arbetstagaren rätt till sjuklön fr.o.m. den första sjukdagen.

Efter ansökan hos försäkringskassan kan arbetstagaren även komma att omfattas av s.k. särskilt högriskskydd. Det innebär att den som lider av en sådan sjukdom som kan antas ge upphov till ett flertal sjukperioder med sjuklön under en tolvmånadersperiod kan få ersättning utan karensdag, dvs. redan från första sjukdagen. För arbetsgivarens del innebär ett beslut om särskilt högriskskydd att denne kan erhålla ersättning från sjukförsäkringen för de kostnader för sjuklön som arbetsgivaren haft för arbetstagaren i fråga.

SjLL ger en möjlighet för arbetsgivare med ett fåtal anställda att försäkra sig hos försäkringskassan mot kostnader för sjuklön.

I SjLL finns även regler om s.k. sjuklönegaranti. De innebär att vid tvist mellan en arbetsgivare och en anställd huruvida arbets-

tagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller om nedsättningens omfattning skall försäkringskassan efter ansökan av arbetstagaren kunna lämna ersättning till honom/henne med skäligt belopp. Ersättningen lämnas om sannolika skäl finns för att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen eller del därav. Försäkringskassan inträder därvid i arbetstagarens rätt mot arbetsgivaren enligt SjLL och kan kräva ersättningen från arbetsgivaren. I prop. 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, förslås ändring 13 § SjLL m.m. en av innebärande ett utökat särskilt högriskskydd för vissa arbetstagare. Försäkringskassan skall på ansökan av en person som är inskriven hos försäkringskassan kunna besluta ersättning från den allom männa försäkringen för kostnader för sjuklön utges till arbetssom givaren. Ett sådant beslut skall kunna meddelas den sökande har om en sådan sjukdom som medför risk för eller flera längre sjuken perioder under en tolvmånadersperiod. Beslutet skall arbetsavse

tagarens samtliga anställningar. En arbetsgivare som har haft kost-

nader för sjuklön för arbetstagare omfattas ett sådant en som av beslut skall efter ansökan kunna få ersättning från försäkringskassan. Förslaget föreslås träda ikraft den 1januari 1998.

Tidigare utredningar

I kapitel 2 finns en redogörelse för bakgrunden till sjukförsäkringen.

Här nedan redovisas utredningsförslag under år. senare

Riksförsäkringsverket

I en rapport i juni 1989 RFV ANSER 1989:5, Sjukpenningför-

säkring för egenföretagare utredning och förslag, lämnade RFV

förslag till ett nytt försäkringssystem för egenföretagare. I rapporten konstaterades att sjukpenningförsäkringen för egenföretagare hade flera brister. Den var svåröverblickbar för den försäkrade och sjukförsäkringsavgiften överensstämde sällan med den förmån som gavs. Reglemas flexibilitet medförde att försäkringskassoma i sina beslut tvingades till många svåra bedömningar. Svårigheter fanns att hålla en tillfredsställande kompetens i handläggningen av ärendena.

. . .

För att komma till rätta med problemen föreslog RFV en förändrad försäkring för egenföretagare. Denna skulle bestå av

gruppen två delar, obligatorisk del med grundsjukpenning och en frivillig

del med tilläggssjukpenning.

RFV konstaterade att företagarnas förvärvsinkomster och inkomstbortfall vid sjukdom inte kunde beräknas samma naturliga sätt för löntagare. Det därför rimligt att acceptera schabloni-

som var

seringar för egenföretagamas sjukförsäkring i ett nytt system.

Utgångspunkten för förändring borde enligt RFV vara att ge

en ett bättre försäkringsskydd mot inkomstbortfall vid sjukdom. En viktig förutsättning borde dessutom att avgifter och förmåner

vara stämde överens. Ett nytt system borde vidare vara enkelt att administrera. Kraven bedömningar i samband med fastställande av

sjukpenningnivå borde minimeras.

Grundsjukpenning skulle enligt förslaget beräknas på den inkomst utgjorde underlag för debitering preliminär B-skatt

som av och sjukförsäkringsavgift. Ändrades företagarens inkomstberäkning skulle han/hon ha möjlighet att under inkomståret lämna preliminär deklaration till lokal skattemyndighet som då kunde beräkna nytt Bskatteunderlag och fastställa B-skatt. Underlag för beräkning-

en ny

grundsjukpenning borde inhämtas från RSV:s ADB-register. en av Försäkringskassan skulle fastställa SGI på grundval av dessa uppgifter. Sjukförsäkringsavgiften föreslogs beräknas fastställd SGI. Hel grundsjukpenning skulle utgöra 90 % av detta underlag delat med 365. Samtliga egenföretagare skulle omfattas denna del av

av försäkringen.

Utöver grundsjukpenningen borde enligt RFV finnas möjlighet för egenföretagare att teckna en försäkring för tilläggssjukpenning ovanför den obligatoriska grundnivån. RFV konstaterade att en sådan motiverad bl.a. att egenföretagares inkomstbegrepp skil-

var av jer sig markant från det gäller för anställda. Exempelvis ingår

som i rörelsens resultat både räntor och avskrivningar. Den ekonomiska effekten bortfall den arbetsinsatsen vid sjukdom kunde

av av egna bli betydligt större än vad framgår den skattemässiga

som av inkomstnivån.

Avgiften för tilläggssjukpenningen borde enligt förslaget beräk-

efter den valda sjukpenningnivån. Med hänsyn till tilläggssjuknas penningens karaktär frivillighet borde liknande regler skapas som

gällde för den dåvarande frivilliga sjukpenningförsäkringen inom

AFL.

RFV ansåg att försäkringen kunde utformas flera sätt. Den sammanlagda sjukpenningnivån borde dock inte tillåtas överstiga den för den anställda maximala sjukpenningnivån motsvarande 7,5 basbelopp. RFV anvisade tre alternativa lösningar. Ett alternativ innebar att företagare skulle möjlighet att teckna tilläggssjukpenning upp till en nivå, där denna tillsammans med grundsjukpenningen motsvarar högsta sjukpenning för anställd, dvs. motsvarande en inkomst 7,5 basbelopp. Ett annat alternativ innebar att företagare med låg grundsjukpenning skulle få möjlighet att teckna tilläggssjukpenning upp till nien vå, där sammanlagd sjukpenning uppgick högst till den sjukpenning som motsvarar en inkomst fyra basbelopp. Ett tredje alternativ var att tilläggssjukpenningen skulle ställas i

relation till företagarens grundsjukpenning och utges med viss

en procent av denna, t.ex. 50 procent. Den hade låg grundsjuksom en penning borde dock ha möjlighet att teckna tilläggssjukpenning upp till en nivå, där sammanlagd sjukpenning motsvarar inen en komst på fyra basbelopp. De nya reglerna borde även påverka ersättningens storlek när det gällde andra socialförsäkringsförrnåner för egenföretagare, nämligen

föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen, arbetsskadeförsäkringen, dagpenningen till värnpliktiga samt smittbärarersättningen. Möjligheterna att teckna en frivillig tilläggsförsäkring borde

enligt förslaget medföra att vissa speciella begränsningsregler skulle införas för att motverka ett överutnyttjande. Främst gällde detta andra förmåner än sjukpenning vilka avsåg planeringsbara mer

situationer t.ex. föräldrapenning.

Den nya tilläggssjukpenningförsäkringen skulle inte innehålla

något hälsovillkor. Däremot föreslogs att tilläggssjukpenning inte längre skulle utges efter 65 års ålder. Avgiften för tilläggssjukpenningförsäkringen borde bli åldersrelaterad.

Riksförsäkringsverket har också i rapport RFV ANSER en 1992:4 Översyn av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst SGI till regeringen den 14 maj 1992 föreslagit bl.a. särskilda kvalifikationskrav för rätt till sjukpenning, regler för beräkning nya av årsinkomst och fastställande SGI samt vissa förändrade regler för av SGI för studerande. Kvalifikationskraven för rätt till sjukpenning borde enligt RFV anknytas till lagen 1991:1047 om sjuklön, dvs. den som har rätt att uppbära sjuklön skall också ha rätt till sjukpenning. Den inte som

...

har rätt till sjuklön borde dock ändå ha rätt till sjukpenning om han/hon kunde etablerad på arbetsmarknaden och under

sägas vara

ramtid månader omedelbart före ersättningsperioden hade en om sex utfört förvärvsarbete i minst 60 dagar under minst tre timmar per dag. Även den uppfyllde villkoren för rätt till dagpenning från

som arbetslöshetskassan eller kontant arbetsmarknadsstöd KAS borde anses uppfylla villkoren för rätt till sjukpenning.

Vid beräkningen ersättningsnivån togs dock i RFV:s förslag

av hänsyn till anställningsförhållandet. Förslaget innebar att försäkrad

inte är etablerad arbetsmarknaden och som får en anställning som vilken omfattar kortare tid än 14 dagar, inte skulle omfattas av den obligatoriska sjukförsäkringen. Arbetslösa som inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassan eller uppbär KAS och som således inte har något inkomstbortfall vid sjukdom skulle inte vara berättigade till sjukpenning. Samma borde enligt RFV gälla även dem är utförsäkrade från arbetslöshetskassan. Försäkrad som

som uppbär sjukpenning vid tidpunkten då hans/hennes anställning upphör skulle få behålla sin sjukpenning och sjukpenningnivå under pågående sjukperiod. RFV ansåg det inte rimligt att den som uppbär sjukpenning när arbetslösheten inträffar skulle ställas utanför sjukpenningförsäkringen under period då han/hon var förhindrad att söka arbete på grund av sjukdom. SGI skulle dock i sådana fall inte få följa löneutvecklingen i det tidigare arbetet.

Beräkning SGI skulle enligt förslaget göras först när kvalifika-

av tionsvillkoren för rätt till sjukpenning var uppfyllda. Utgångspunkten för beräkning SGI borde vara att försäkringen så långt det är

av möjligt skall kompensera det aktuella inkomstbortfallet. För att uppnå detta borde SGI fastställas först vid det tillfälle då ersättningen skulle utges. Ersättningen skulle också kunna förändras under sjukskrivningen för det fall lönebilden tjänsten förändrades uppåt eller nedåt. Anställningstidens längd skulle utgöra en utgångspunkt för beräkningen SGI. Två beräkningssätt föreslogs beroende på

anställningstiden är längre eller kortare än tre månader. För tillsom vidareanställd eller för anställd med en sammanhängande anställning om minst tre månader skulle årsinkomsten beräknas genom att månadsinkomsten multiplicerades med tolv eller för den som hade veckoinkomst, veckoinkomsten multiplicerades med 50 eller 52.

För försäkrad hade kortare anställning än tre månader

som en skulle årsinkomsten beräknas utifrån inkomsten under en sexmånadersperiod i anslutning till sjukperioden, varvid den aktuella anställningen i sin helhet skulle räknas i sexmånadersperioden. En

genomsnittlig månadsinkomst skulle beräknas för denna sexmånadersperiod, vilken man sedan skulle multiplicera med tolv för att få fram årsinkomsten. Arbetslösa uppfyllde kraven för rätt till som ersättning från arbetslöshetskassan eller KAS skulle vid sjukfall

erhålla sjukpenning motsvarande arbetslöshetsersättningen respek-

tive KAS. sjukpenning skulle då utges för fem dagar vecka i det per fall den försäkrade skulle ha uppburit arbetslöshetsersättning under hela kalenderveckan. Någon SGI beräknad årsinkomst skulle inte behöva fastställas för denna grupp.

RFV föreslog vidare att förhandsregistreringen SGI skulle

av slopas och att SGI borde fastställas i samband med varje ersätt-

ningsperiod. Enligt RFV har behovet förhandsregistrering fallit

av bort fr.o.m. januari 1992 då väntetiden för SGI slopades. RFV:s förslag beträffande sjukpenningförsälaing för egenföretagare har inte genomförts. RFV:s förslag att den sjukpenninggrundande inkomsten inte skall grundas på andra ersättningar än kontant lön och att semesterlönefaktom inte heller skall påverka underlaget har

genomförts i sjukpenningförsäkringen fr.o.m. den 1januari 1997.

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket RRV har i sin revisionsrapport 1990-12-13,

Vad skall sjukförsäkringen omfatta kvalificeringskrav, yrkes-

- om

inriktad rehabilitering tagit kvalificeringskraven för att bli

m.m. upp SGI-placerad. RRV gör följande sammanfattning.

Det är lätt att bli SGI-placerad, det räcker med komatt man mer överens med en arbetsgivare att börja anställning, om en och till försäkringskassan uppger att har för avsikt man man att arbeta minst sex månader. Blir sjukskriven kan sjukman penning i vissa fall utgå med belopp som inte står i överensstämmelse med varaktigt inkomstbortfall. Kvalifikationskraven för SGI-placering är väsentligt lägre än motsvarande regler inom arbetslöshetsersättningen. Vik-

tigast är att SGI-placering bygger förväntade, framtida

inkomster medan arbetslöshetsersättning bygger faktiska tidigare inkomster. Sjukpenning är i en del fall ett alternativ till socialbidrag. Som regel har både kommun och den enskilde ekonomiska fördelar att vinna att sjukpenning utgår i stället för socialbidrag, merkostnaden faller staten. RRV anser att en översyn av kvalifikationskraven för SGIplacering är motiverad. Bl.a. med hänsyn till ansträngningar-

att hejda kostnadsutvecklingen inom sjukförsäkringen,

också rättvise- och effektivitetsskäl.

men av

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, har i rapporten En Social Försäkring Ds 1994:81 presenterat ett förslag till hur ett sammanhållet system för olika socialförsäkringar skulle kunna se ut.

Med motiven bibehållen omfördelning, enhetlighet, rätts-

en säkerhet och likabehandling har valt att utgå från en allmän

gruppen obligatorisk försäkring skyddar mot inkomstbortfall. Försäk-

som ringen skulle lika villkor för alla. Arbetslinjen skulle ges en

ge vidare innebörd och försäkringsreglema utformas så att möjligheterna till svartjobb minskade.

I förslaget samordnas reglerna i arbetslöshetsförsäkringen med

sjukförsäkringen. Förtidspensioneringen kopplas med sjuk-

samman försäkringen. En skiljelinje skall fortsättningsvis finnas mellan dem

har ett arbete och dem inte har det. Som indelningsgrund som som tar arbetslöshet över sjukdom.

Alla arbetsgivaravgifter skall enligt förslaget omvandlas till skatt och egenavgifter. Betalningen till försäkringen skall individualiseras för att utgiñema skall bli synliga för alla medborgare. Den försäkrade skall för att månadsinkomsten registreras hos försäk-

ansvara ringskassan och för att den försäkrade inkomsten ligger mellan 70 och 100 procent av de samlade förvärvsinkomstema under året, upp till 7,5 basbelopp. Den försäkrade skall själv bestämma om extra inkomster skall försäkras. Egenavgiften bestäms av den försäkrade inkomsten.

Förslaget till inkomstbortfallsförsäkring bygger på att tre helt

begrepp introduceras i socialförsäkringen nämligen försäkrad nya inkomst, dagersättning och garantinivå.

Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har i sin rapport l994/95.l, Kontroll av socialförsäkringen, granskat socialförsäkringen med utgångspunkt från reglemas komplexitet. Revisorerna konstaterar att försäkringsreglernas överskådlighet och begriplighet mycket sällan utgjort motiv för förändringar eller förslag till förändringar. I stället tycks det ha varit så att de tekniska möjligheterna att differentiera de skatter eller

. ..

avgifter inkomsttagare skall betala och det stöd de försäkrade skall erhålla också har lett till sådan differentiering. Det har resulterat

en i ett svåröverskådligt och svårbegripligt regelsystem. Medborgarnas möjligheter att tillgodogöra sig eller kontrollera statsmakternas

- beslut har därigenom begränsats, liksom deras möjligheter att ta del av och delta i den offentliga debatten. Revisorerna lämnar synpunkter effektema i olika avseenden komplicerade regler social-

av försäkringsområdet. De tar upp administration, information, medborgarnas frågor, kontroll, revision, tillsyn och regelförenkling, regeringens information och riksdagens beslut samt avslutar med följande slutsats:

Vi bedömer inte att färre och mera genomtänkta förändringar

av socialförsäkringen behöver stå i strid mot önskemålet att

sanera statsfmansema. Tvärtom vi att långsammare

menar en förändringstakt är nödvändig, om medborgare, myndigheter

och statsmakter över huvud taget skall ha någon möjlighet att

kontrollera socialförsäkringen, sig det gäller ut-

vare nu

gifterna, reglerna eller försäkringens effekter.

Sjuk- och arbetsskadekommittén

Sjuk- och arbetsskadeberedningen fick direktiv den 20 april

nya 1995 med uppgift att bl.a. analysera och lämna förslag till utformning av försäkringsskyddet vid inkomstbortfall orsakat kort och

av långvarig ohälsa samt hur rehabiliterande insatser skulle organiseras, och hur drivkrafterna för förebyggande insatser kunde stärkas. Genom dessa direktiv omvandlades den tidigare beredningen till

en parlamentarisk kommitté med inriktning; Sjuk- och arbetsska-

en ny dekommittén SAK. Beredningens tidigare uppgift hade varit att enligt en överenskommelse mellan dåvarande regeringen och socialdemokraterna genomföra ordning med innebörd att sjuk-

en ny och arbetsskadeförsäkringama skulle flyttas statsbudgeten.

ut ur Kommitténs uppgift blev att utforma en av staten organiserad allmän

ohälsoförsäkring.

Kommittén angav i sitt slutbetänkande SOU 1996:113 En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering

som problem med dagens system beträffande beräkning inkomst-

av underlag vid korta och medellånga sjukfall bl.a. följande.

Enligt nuvarande regler beräknas ersättningsunderlaget för

sjukpenning en aktuell och förväntad framtida inkomst.

Vidare är sjukpenningperioden idag i stort sett helt obegränsad. Kommittén har under hösten diskuterat en modell där efter tre månaders sjukfall går över till att beräkna

man ersättningsunderlaget historisk inkomst alternativt en blandning historisk och aktuell inkomst. Valet av historisk

av inkomst inkomstunderlag när det gäller försäkringsskydd

som vid långvarig ohälsa är klart uttalat i direktiven. Något motsvarande uttalande finns inte när det gäller val av inkomstunderlag vid korta och medellånga sjukfall. Här torde därför kommittén ha ett större utrymme för egna funderingar.

I SOU 1995:149 har gjort probleminventering vad

en gäller dagens ersättningsregler vid sjukfall. Bl.a. har där framförts kritik mot att det i dag kan löna sig att vara sjuk arbetslös och uppbära sjukpenning jämfört med att vara frisk arbetslös med eller utan rätt till ersättning från arbetslöshetskassan. I detta sammanhang har även påpekats de problem förekommer med saxningar mellan systemen där

som

t.ex. kan uppbära arbetslöshetsersättning under vardagarman

och sjukersättning, dock med en karensdag, under helgen. na Dessa problem kan de förslag som lagts i ovan

man genom nämnda betänkande delvis komma till rätta med genom att införa timsjukpenningregler även för arbetslösa med det tillägget att sjukpenningen inte får överstiga dagpenning från arbetslöshetskassa eller KAS.

Den kritik som förts fram beträffande ersättningsunderla-

främst att "beviskraven" på inkomstbortfallet är get avser alltför låga. Eftersom det idag är lätt att få en sjukpenninggrundande inkomst kommer sjukförsäkringen i vissa fall att ersätta inkomster den försäkrade knappast skulle ha haft

som annat än under kortare perioder under sitt arbetsföra liv även

han varit frisk. Detta gäller särskilt personer som endast om under mycket kort tid varit i arbete och som får sjukpenning under lång tid. I SOU 1995:149 har kommittén föreslagit ett slopande förhandsregistrering av SGI. I stället skall SGl

av beräknas vid varje förekommande ersättningsfall och på då rådande förhållanden. Detta innebär att försäkringskassorna alltid skall uppdatera SGI:n till rådande ekonomiska förhållanden. På detta sätt skärper således upp "beviskra-

man ven" för det påstådda inkomstbortfallet. Ingenting annat än det förväntade aktuella inkomstbortfallet med bortseende från tillfälliga förändringar skall ersättas. Gamla höga inkomster minskar således i betydelse. Genom den föreslagna förändringen kan således komma bra bit på väg i

man en avsikten att strama upp beräkningen av ersättningsunderlaget.

SAK:s slutliga ställningstagande blev att beräkningsunderlaget skulle, som tidigare, basera sig aktuell inkomst, och i möjligaste

. ..

mån motsvara det faktiska inkomstbortfallet. Dagersättningen skulle basera sig kontantlön men inte på andra skattepliktiga förmåner. Semesterlön och motsvarande skulle inte heller beräknas till högre belopp än vad som skulle ha utgjort ersättning för utfört arbete under den tid framräknad semesterlön kan motsvara. En sådan föranses ändring av SGI-underlaget har införts fr.o.m. den l januari 1997. SAK fann att historisk inkomst skulle kräva särregleringar av betydande slag. Sådana bestämmelser framstod, enligt SAK, som alltför omständliga och svåröverblickbara, inte minst för den enskilde. I sitt delbetänkande SOU 1995:149 Försäkringsskydd vid sjukdom föreslog SAK, liksom RFV gjorde 1992, att förhandsregistreringen av SGI slopas och att SGI beräknas för varje ersättningstillfälle. SAK hade enligt sina direktiv inte att ta hänsyn till några särskilda önskemål om utformningen ersättningen för egenföretagare. av Den berörde i slutbetänkandet helt kort frågan uppdelningen om olika inkomstslag vid beräkningen SGI. Kommittén fann därvid av följande.

Uppdelningen de olika inkomstslagen kan sägas numera vara motiverad, inte av hur sjukpenningen i olika situationer bör beräknas utan främst för att reglera skall betala vem som egenavgifter. Några större problem i tillämpningen föranleder numera inte de skilda reglerna. Vi därför att anser samma uppdelning inkomstslag fortfarande bör göras och att skilda regler för sjukpenningens beräkning fortfarande måste gälla för de olika inkomstslagen. Den nämnare utformningen

av regler för ersättningsunderlag och sjukpenningens beräk-

ning bör passa situationer där arbete utförs självständigt i en enskild näringsverksamhet.

För egenföretagare ansåg SAK att utgångspunkten för ersättningsunderlaget skulle den beräknade aktuella ârsinkomsten. vara Kommittén ansåg dock svårigheterna att beräkna inkomsterna för dessa som betydligt större än för arbetstagare. Årsinkomsten måste i princip beräknas per kalenderår. Man kunde t.ex. inte göra skillnad inkomstemas storlek under olika säsonger eller verksamheten om utökades under året annat än i visst fall. Utgångspunkten för beräkningen borde enligt kommittén nettointäkten rörelse enligt vara av föregående års taxeringar eller, om taxering för det senaste året ännu inte förelåg, självdeklaration, bokslut eller liknande. Endast om verksamhetens resultat ökat eller minskat betydligt efter denna tid

...

skulle ersättningsunderlaget beräknas till högre respektive lägre belopp än vad de tre föregående årens resultat utvisat. Med de tre senaste årens resultat avsågs den genomsnittliga inkomsten omräknad med hänsyn till den allmänna kostnadsutvecklingen. Om de föregående årens resultat tydde trend i ökande riktning skulle

en det senaste årets inkomster kunna utgöra utgångspunkt med tillägg för den förmodade inkomstökningen i enlighet med denna trend. Motsatsen borde gälla vid sjunkande trend.

SAK föreslog att reglerna jämförelseinkomst skulle slopas för

egenföretagare. Den sjukpenninggrundande inkomsten skulle i

stället beräknas aktuell inkomst eget arbete utan begränsning

av till vad motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans

som räkning.

Även reglerna för beräkning SGI under en verksamhets upp-

av byggnadsskede eller vid ändrade förvärvsförhållanden skulle slopas. I stället föreslogs lägsta nivå för sjukersättningen skulle gälla

att en vid låga inkomster. Om egenföretagaren arbetar heltid eller mer borde enligt SAK underlaget fastställas så att sjukersättningen motsvarade KAS-nivån. Denna nivå skulle utgöra den lägsta ersättningsnivån under tre år räknat från verksamhetens början eller från verksamhetsförändringen.

SAK föreslog vidare skulle ta bort möjligheten att vid

att man stor skuldbelastning bestämma beräkningsunderlaget för sjukersättning till ett högre belopp än den skatterättsliga nettointäkten. Kommittén fann härvid större skuldbelastning redan beaktas enligt

att en

dagens skatterättsliga regler om obligatorisk negativ räntefördelning

nettoskuld överstigande 50 000 kr. vid en

7.1.8 arbets- och

Befolkningens sjukförsäkringsförhållanden

Dagens arbetsmarknad har beskrivits Utredningen kvinnors

av om arbetsmarknad i betänkandet Hälften om kvinnor och

vore nog män 90-talets arbetsmarknad SOU 1996:56. I betänkandet redovisas bland många andra siffror beträffande arbetsmarknaden den procentuella fördelningen sysselsatta efter anställningsfonn 1995.

214 Sjukpenninggrundande inkomst.	... Kvinnor		SOU 1997:85 Män
Fast anställda		80	75
Tidsbegränsat anställda		14	9
Egna företagare		6	16

Källa: SCB, AKU

Arbetskrañen och arbetslösheten redovisas många olika vinklar. ur I slutsatserna noteras att 1990-talet präglas samhällsekonomiska av problem och strukturella förändringar. En slutsatserna har av som intresse här är följande.

Andelen tidsbegränsade anställningar alla anställningar har av totalt sett inte förändrats nämnvärt under 1990-talet. Vikariaten har minskat i omfattning. Däremot har andelen personer som "kallas vid behov", dvs. den osäkraste formen tidsbeav gränsade anställningar, nästan fördubblats. Kvinnor är klart överrepresenterade. Män dominerar i en annan ökande form

av tidsbegränsade anställningar, nämligen objekts- och

projektanställningar. Sådana leder betydligt oftare än "kallas vid behov" till fasta anställningar.

l absoluta tal har sysselsättningen efter anställningsform utvecklats på följande sätt, tusental.

Tabell 7:1 Sysselsättning efter anställningsform, utveckling

År	Fast anställda Tillfälligt anställda		Egna företagare
1988	3550	455	394
1989	3638	421	407
1990	3706	399	403
1991	3653	385	393
1992	3453	390	407
1993	3 129	406	429
1994	3020	471	436
1995	3041	500	447
1996	3040	489	434

Källa: AKU

...

I avsnitt 7.4 redovisas de tillfälligt anställda fördelat kön tillsam-

med utvecklingen antalet tillfälligt anställda som kallas vid mans av behov.

Den 31 december 1996 var 3 450 922 män och 3 607 978 kvin-

dvs. totalt 7 058 900 inskrivna försäkrade i allmän försäkringsnor, kassa. 2 258 044 män och 2 080 407 kvinnor, dvs. totalt 4 338 451

sjukpenningförsäkrade. Fördelningen mellan personer personer var med förvärvsinkomster av anställning anställda, personer med förvärvsinkomster annat förvärvsarbete än anställning företagare

av och har förvärvsinkomster både som anställd och som

personer som företagare blandade framgår av tabellerna nedan.

Sedan bestämmelserna sjuklön infördes år 1992 och skyldig-

om heten att anmäla ändrade inkomstförhållanden till försäkringskassan slopades år 1994 speglar dessa siffror dock inte med samma grad av säkerhet vilka inkomster kan läggas till grund för rätt till

som ersättning. Det beror bl.a. på att som inte har uppburit er-

personer sättning från försäkringskassan kanske inte har funnit anledning till att anmäla sina inkomstförändringar dit. Tabellema ger ändå en bild av fördelningen över olika inkomstintervall.

Tabell 7:2 Inskrivna försäkrade den 31 dec. 1996. Män

År Enbart	sjukvårds- försäkrade	Anställda Före- Blandade Hemma- Samtliga tagare	makar försäkrade
16-29 390 214 402 471 7 578 1 109			0 801 372
30-39		51 379 539 843 29 008 5 547 46 625 823
40-49		46 273 519 089 41 018 9 639 262 616 281
50-59		60 814 448 267 39 115 10 203 424 558 823
60-64		69 811 110 447 29 374 2 829 209 196 395
65 och mer 3 443 46 658 19 449 2 750			3 652 228

Summa 1 191 934 2 066 775 159 192 32 077 944 3 450 922 Källa: RFV.

Tabell 7:3 Inskrivna försäkrade den 31 dec. 1996. Kvinnor

År Enbart Anställda Före- Blandade Hemma- Samtliga

sjukvårds- tagare makar försäkrade

försäkrade

16-29 376 645 386 753 4 443		726 33 768 600
30-49	67 222 510 896 13 112 3 890 1 667 597 387
40-49	55 414 515 753 16 910 6 821 4 687 599 565
50-59	76 889 439 121 17 029 7 295 5 699 546 033
60-64	88 657 106 114 5 937 1 538 3 998 206 264
65 och mer 845 969 33 624 9 716		729 91 890 129

Summa 1511396 1992 261 67147 20 999 16175 3 607 978 Källa RFV Tabell 7:4 Sjukpenningförsäkrade den 31 dec. 1996. Män Sj ukpennin g- Anställda Företagare Blandade Samtliga försäk. grundande m. förvärvsink. inkomst kr

6 000-40 000 55 480	27 748	1 523	84 751
40 100-80 000 53 164	33 796	2 842	89 802
80 100-120 000 160 847	32 760	3 775	197 383
120 100-140 000 157 575	12 273	2 235	172 083
140 100-180 000 544 907	26 247	5 512	576 665
180 000-220 000 536 381	14 319	6 203	556 903
220100-271 300 311 415	7 473	5 306	256 253
271 400 och mer 246 996	4 576	4 681	256 253
Summa	2 066 775 159 192	32 077 2 258 044

Källa: RFV

. ..

Tabell 7:5 Sjukpenningförsäkrade den 31 dec. 1996. Kvinnor Sjukpenning- Anställda Företagare Blandade Samtliga försäk. grundande m. förvärvsink. inkomst kr

6 000-40 000 65 365	16 242	890	82 497
40100-80 000 125 715	17192	2 235	145148
80 100-120 000 343 172	13 641	4 332	363 145
120100-140000 313 613	5015	2434	321062
140 100-180 000 685 694	8 542	4 492	698 708
180 100-220 000 305 653	3 489	3 146	312 288
220 100-271 200 102 737	1 892	2 101	106 737
271 300 och mer 48 332	1 127	1 363	50 822
Summa	1 982 281 67 147	20 999 2 080 407

Källa: RFV

7.2¶Problem i nuvarande

system

7.2.1¶Direktiven

I tilläggsdirektiven den 28 november 1996 framhålls att enligt RRV och RFV har de lågt ställda kvalifikationsvillkoren för fastställande av SGI bidragit till att försäkringen inte längre i alla avseenden kan

betraktas inkomstbortfallsförsäkring. I vissa fall utges

som en ersättning motsvarande en tidigare förvärvsinkomst trots att inte något eller endast ett mindre inkomstbortfall föreligger. Det förhållandet

att inkomstbortfallsprincipen i viss mån urholkats har enligt direk-

tiven sin grund i bl.a. reglerna om kvalifikationsvillkor och s.k. SGIskyddade tider.

Enligt direktiven finns vidare ett bristande samband mellan

avgifter och förmåner för dem har kortare anställningar. En

som person som har en kortare anställning är inte berättigad till sjuklön på grund av att den avtalade anställningstiden är för kort. Det kan också förekomma fall där personen visserligen uppfyller kvalifikationskraven för sjuklön men på grund av t.ex. varaktighetsrekvisitet inte får

.. .

någon SGI fastställd. I sådana fall kan personen komma att betala avgifter som till ingen del ger rätt till sjukpenning. Utgångspunkten för utredningens översyn SGI-reglerna skall av enligt direktiven vara att beräkningsunderlaget så långt det är möjligt skall vara relaterat till faktiskt inkomstbortfall. För den som saknar en dokumenterad inkomst av förvärvsarbete vilken bortfaller vid sjukdom bör ersättningen kunna baseras på tidigare inkomster av förvärvsarbete under viss tidsperiod. De regler föreslås skall en som uppfylla den enskildes behov av en väl fungerande försäkring där var och kan tillförsäkra sig kunskaper både rättigheter och en om skyldigheter. Administrationen försäkringen skall enkel och av vara undantag från de övergripande principerna bör så långt det är möjligt undvikas.

7.2.2 Allmänt

Den allmänna sjukpenningförsäkringen går tillbaka till lagstiften ning som trädde i kraft år 1955 och grundas utredning som en från 40-talet. Sedan dess har samhället genomgått stora förändringar och såväl praxis som författningsreglering har ändrats under årens lopp. I en generell försäkring omfattar hela den förvärvsarbetande som befolkningen förekommer försäkrade med de mest skilda förhållanden. Huvuddelen av de försäkrade har fast anställning. Beräkningen av SGI för denna grupp innebär inte några problem. l den generella försäkringen ingår dock även försäkrade med ovanliga arbetsförhållanden och osäker eller oregelbunden anknytning till förvärvslivet. För denna grupp behövs hjälpregler för att beräkna SGI. Nuvarande SGI bygger beräkning den årsinkomst den en av försäkrade kan antas ha tills vidare. SGI är således uppskattning en av den framtida årsinkomsten.

För tillämpningen av sjukpenningförsäkringen utbildades från

början vissa hjälpregler. En försäkrad hade arbete som som omfattade minst sex månader försäkrades för inkomsten omräknad till

årsinkomst. Vid beräkningen beaktades inte inkomständringar

som varade mindre än sex månader. Förvärvsarbetande med oregelbundet arbete kunde försäkras för den beräknade sammanlagda årsinkomsten, under förutsättning att inkomsten kunde antas bli regelbundet återkommande, dvs. föreligga under minst två år efter varandra. Om den försäkrades inkomster inte visade sig uppgå till det belopp

sjukpenningförsäkringen grundats på, gjordes en ny bedömning som kunde innebära att sjukpenningförsäkringen sänktes. Detta system ligger fortfarande i princip till grund för beräkningen av SGI.

Det förhållandet att SGI grundas på en uppskattning av framtida inkomst innebär självfallet i sig att den fastställda SGI:n i många fall inte stämmer med den verkliga inkomsten. Av betydelse är bl.a. vilka krav utredning om den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden som ställs. Om kraven ställs lågt i ett sådant system är det risk för att inkomsten beräknas för högt, och att försäkringskassan godtar en inkomst som inte är mycket mer än en förhoppning om framtiden. Om kravet på utredning ställs högt kan det å andra sidan föreligga risk för att SGI sätts för lågt.

Om den ena grundbulten i SGI-systemet är att den sjukpenninggrundande inkomsten baseras på en uppskattning framtiden, är

av den andra att en fastställd SGI gäller bortsett från reglerna om

omprövning och besvär -till dess den försäkrades förhållanden ändrats och beslutet kan ändras enligt reglerna i 3 kap. 5 § AFL.

Reglerna om beräkning av inkomsten och ändring av den fastställda SGI:n är beroende av varandra, bl.a. eftersom uppskattningen avser inkomsten tills vidare. Det gör att det ofta kan svårt att

vara bedöma om en avvikelse i de fall den verkliga årsinkomsten av-

viker från den uppskattade kan sägas bero på att det ursprungliga

beslutet var felaktigt eller att en ändring har inträffat.

Det ursprungliga sjukförsäkringssystemet se redogörelse

i avsnitt 7.1 innebar en trygghet för den försäkrade att han/hon

genom i förväg kunde vara säker vilken ersättning som skulle betalas ut. Principen om fastställd SGI grundval av den antagna framtida inkomsten, i kombination med reglerna att ändrade förhållanden

om inte kunde påverka försäkringen förrän ändringen kommit till kassans kännedom liksom förbudet mot ändring av SGI under pågående sjukdom, ledde dock till att försäkringen i många fall inte

gav en riktig kompensation.

Under årens lopp har många etappvisa ändringar i regelsystemet införts se redogörelse i avsnitt 7.1 gjort systemet svåröver-

som skådligt och svårtillämpat. Ändringama har främst föranletts

av önskemål om ett förbättrat försäkringsskydd, men också av administrativa skäl och behov av att förhindra överkompensation. Genom

praxisutvecklingen och olika lagändringar har försäkringsskyddet

utsträckts. En följd härav har blivit att den försäkrade i en del fall blir berättigad till ersättning som vida överstiger den inkomstförlust som sjukdomen rimligen kan anses orsaka. Samtidigt kan det, även

om försäkringsskyddet har utökats, fortfarande förekomma fall när försäkringens regelsystem ger en otillräcklig kompensation.

Det är ofta svårt att konstatera att förhållandena ändrats eller vad

skall den rätta SGI:n omedelbart före skyddad tid. som anses vara en

J Ett mellan bestämmelserna i 3 kap. 5 § l

problem är avgränsningen

förutsätter ändring av förhållandena, och bestämmelserna i 20 som i kap. l0 a § AFL som innebär en ändring av ursprungsbeslutet med l anledning av att det blivit felaktigt och innehåller begränsningar i

möjligheterna till ändring med hänsyn till rättssäkerheten. Detta gäller bl.a. för äldre beslut. Reglerna leder till att det ofta är svårt att bedöma man kan ändra en felaktig SGI.

I praktiken görs ofta en närmare kontroll av den försäkrades inkomstförhållanden först i samband med att ett ersättningsfall aktualiserar utbetalning av en ersättning. Kontrollen kan i vissa fall få till följd att SGI:n omprövas i samband med ersättningsfallet. Det kan då bli aktuellt med återkrav enligt bestämmelserna i 20 kap. 4 § AFL. Det kan emellertid också visa sig att det då inte går att ändra en felaktigt fastställd SGI.

De redovisade förhållandena liksom att man numera tagit bort

kravet på förhandsregistrering av den sjukpenninggrundande in-

komsten medför att man inte uppnår de fördelar som systemet med fastställd SGI grundad på antagande om de framtida inkomsterna tidigare hade, nämligen förutsebarhet för den försäkrade

och en smidig administration för försäkringskassan.

Sammanfattningsvis kan man säga att nuvarande system visserligen ger ett vidsträckt försäkringsskydd, men att reglemas komplexitet och svåröverskådlighet gör det svårt för den enskilde att bedöma vilken ersättning som kommer att betalas. Utfallet blir från den försäkrades synpunkt många gånger osäkert. Detta gör att det

från rättssäkerhetssynpunkt finns anledning att kritisera nuvarande reglering. Även rättvisesynpunkt kan kritik framföras.

. ..

7

överväganden

7.3.1¶Utgångspunkter för kvalifikationsvillkor

nya

Mot bakgrund av det tidigare redovisade utredningen att anser nuvarande regelsystem måste förändras. En ny reglering bör bygga principer som ger bättre rättvisa mellan individerna liksom bättre överensstämmelse mellan förmåner och avgifter. Utgångspunkten bör vara att SGI:n skall beräknas först då den försäkrade begär ersättning och bygga på de då aktuella förhållandena. Det innebär bl.a. att begreppet fastställd SGI måste utmönstras och att SGI kan fastställas först när den försäkrade gör anspråk

ersättning. Någon begränsning av försäkringsskyddet grund att

av SGI inte fastställs på förhand är dock inte avsedd i vidare mån än att avsikten är att få ett säkrare underlag för bedömningen vilket av inkomstbortfall skall ersättas. De för närvarande som grupper som omfattas av sjukpenningförsäkringen skall även omfattas de av nya reglerna. För försäkrade vid den tidpunkt då ersättningsfrågan aktuasom liseras är hindrade att förvärvsarbeta eller har osäker anknytning en till arbetsmarknaden behövs bättre grund för ersättningsunderen

laget än gamla beslut som bygger på uppskattningar osäker

av en framtid. Enligt förarbetena till reglerna om sjukpenningförsäkringen skall som framgår av redogörelsen i avsnitt 7.1 beräkningen grundas inkomsten under ett till två år. Även i bör denna ett nytt system grundprincip vara vägledande. Det innebär att försäkrade är fast som förankrade på arbetsmarknaden liksom för närvarande skall få sin sjukpenninggrundande inkomst beräknad den aktuella inkomsten. Däremot finns det skäl att ompröva de närmare hjälpregler som utbildats för att beräkna SGI för de har osäker eller grupper som en oregelbunden inkomst. I praktiken innebär dagens regler att i dessa fall beräknas SGI:n oftast på eller mindre "historiska" inmer komster. En tydligare reglering skulle både bättre förutsebarsom ge het och ett mer lättadministrerat system är att i dessa fall direkt grunda beräkningen på de inkomster den försäkrade faktiskt haft när han/hon varit i arbete och för vilka han/hon betalat avgifter. En annan aspekt som har varit vägledande för utredningen är samverkan med arbetsmarknaden. Sjukförsäkringen kan visserligen inte lösa

arbetsmarknadsproblemen, men den bör så långt möjligt samverka med övriga delar samhället så att den inte motverkar arbetslinjen.

De förslag utredningen lägger beträffande nya kvalifika-

som tionsvillkor för SGI är avsedda att bättre än dagens regler vara anpassade efter de nu rådande förhållandena på arbetsmarknaden.

Den närmare utformningen av de nya bestämmelserna om beräkning sjukpenninggrundande inkomst behandlas i avsnitten

av 7.3.2-7.7.2

7.3.2¶Bedömningstidpunkt

Förslag: Begreppet fastställd SGI slopas. SGI skall bestämmas när det är aktuellt att betala ut sjukpenning eller annan dagersättning från försäkringskassan. Bedömningen av om kvalifikationskraven uppfylls och bedömningen av storleken av SGI skall göras med utgångspunkt i de förhållanden som råder vid den tidpunkt då ett ersättningsfall hos försäkringskassan uppstår.

En utgångspunkt för utredningen har varit att beräkningen av SGI skall grundas på förhållanden som så nära som möjligt anknyter till förhållandena under den period som ersättningen avser. Som framgår av föregående avsnitt anser utredningen därför att begreppet fastställd SGI skall utmönstras och att SGI skall bestämmas först när det är aktuellt med utbetalning av sjukpenning eller annan dagersättning och då för den tid som inkomstbortfall uppkommer. Vi använder ordet bedömningstidpunkt som ett gemensamt begrepp för den tidpunkt som skall vara utgångspunkt för bedömningen. Förslaget innebär bl.a. att denna tidpunkt blir styrande för hur SGI-beräkningen skall göras.

Mot bakgrund av det anförda föreslår att bedömningstidpunkten skall vara den första ersättningsdagen, dvs. den dag rätten till sjuklön har upphört eller i annat fall första dagen med sjukpenning/annan dagersättning. Vid bedömningen skall karensdag anses som dag med ersättning.

.. .

7.3.3¶Kvalifikationsvillkor

Förslag: SGI skall bestämmas endera enligt huvudregel, en som omfattar flertalet försäkrade, eller enligt en alternativregel.

Huvudregel: För försäkrad som vid bedömningstidpunkten

tillträtt en anställning och har ett anställningsavtal gäller som tills vidare beräknas SGI:n på grundval inkomsten i anställav ningen. Detsamma gäller en försäkrad som vid nämnda tidpunkt tillträtt en anställning och har ett avtal om en tidsbegränsad anställning som tillsammans med annat sådant avtal omfattar minst tolv månader i följd. Arbete som uppdragstagare jämställs med arbete som anställd om ett eller flera uppdragsavtal föreligger som omfattar minst nämnda tid.

Alternativregel: För den som inte omfattas huvudregeln

av skall SGI:n beräknas på grundval av den försäkrades inkomst av eget arbete under en tidsperiod tolv månader före bedömav

ningstidpunkten. När tidsperioden bestäms kan försäkringskas-

san, enligt föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens

bemyndigande, Riksförsäkringsverket meddelar, bortse från tid

då den försäkrade inte förvärvsarbetat, s.k. överhoppningsbara tider.

Huvudregel

Det stora flertalet eller ca 75-80 % den förvärvsarbetande befolkav ningen har enligt tillgänglig statistik fast anställning. För dessa en är det oftast enkelt att avgöra vilken inkomst deras anställning ger

och sjukpenningförsäkringens huvudregel kan därför konstrueras

med utgångspunkt från deras förhållanden. Majoriteten av förvärvsarbetande med fast anställning har arbetat en avsevärd tid innan det inträffar ett sjukfall sådan längd att det av blir aktuellt att betala sjukpenning. I allmänhet torde de då ha fast en förankring i yrkesområdet. Enligt utredningens mening bör därför deras sjukpenninggrundande inkomst beräknas på grundval förav

hållandena vid bedömningstidpunkten.

Huvudregeln skall först och främst omfatta dem har tillssom en vidareanställning. Men även andra grupper bör kunna regleras av huvudregeln. Försäkrade har ett arbetsavtal minst tolv som om månader har enligt vår mening sådan förankring i yrkesområdet en

att den sjukpenninggrundande inkomsten kan beräknas enligt huvudregeln.

En försäkrad inte har tillsvidareanställning eller ett avtal

som en

ett tolvmânaders arbete kan också rymmas under huvudregeln, om under förutsättning att sådana anställningar föreligger eller har förelegat under sammanlagt tolv månader i följd. Det kan gälla t.ex. den

haft ett antal vikariatsanställningar i löpande följd hos samma som arbetsgivare, också den har tillfälliga anställningar hos

men som olika arbetsgivare, anställningama följt omedelbart på varandra.

om Även bisysslor anställd eller uppdragstagare omfattas av

- som huvudregeln, de regleras ett tillsvidareavtal eller avtal om

om av sammanlagt tolv månader i följd. Detta kan gälla t.ex. förtroendevalda och nämndemän.

Enligt nuvarande praxis kan SGI beräknas på inkomst av arbete

den försäkrade inte tillträtt. Vi att detta får till följd att det som anser många gånger är svårt att bedöma om det förelegat ett reellt avtal om arbete den försäkrade inte kunnat tillträda till följd av sjuk-

som domen. Vi därför att den försäkrade faktiskt skall ha påbörjat

anser det avtalade förvärvsarbetet för att omfattas av huvudregeln. Om osäkerhet uppstår beträffande huruvida den försäkrade har påbörjat ett avtalat arbete i ett fall där han/hon blir sjuk den första dagen i anställningen, kan den utbetalade sjuklönen utgöra en möjlighet att få anställningen verifierad. Utbetald sjuklön kan bekräftas av arbetsgivaren. Denne skall också avisera sjukfallet till RFV:s sjuklönere-

gister.

Bedömningstidpunkten är den dag då sjukpenning skall börja utges. SGI:n bestäms till den inkomst som den försäkrade då har för år räknat. Månadslön eller veckolön räknas upp till årslön samma

sker i dag, dvs. multipliceras i regel med 12 respektive 52. sätt som Har den försäkrade varierande inkomster i anställningen vilket

t.ex. kan fallet vid ackordsarbete får liksom enligt nuvarande

vara system den sjukpenninggrundande inkomsten grundas en

genomsnittsberäkning.

Avgörande för beräkningen av SGI är förhållandena vid bedömningstidpunkten. Det får till följd den försäkrade haft flera

att om olika anställningar är det i princip inkomsten vid bedömningstidpunkten som blir styrande för SGI:n. Avsikten är att ersättningen skall ligga så nära inkomstförlusten möjligt. Det medför att om

som

under period har haft inkomster fasta eller tillen person som en fälliga på en viss nivå och därefter övergår till en fast anställning

med lägre inkomst skall SGI:n enligt huvudregeln beräknas efter den

...

aktuella inkomsten utan hänsyn till om inkomsten är högre eller lägre än i den försäkrades tidigare inkomster. Enligt bestämmelser i den s.k. altemativregeln avhandlas i nästa avsnitt kan dock

som försäkrade med fast anställning under viss tid behålla ett försäkringsskydd på grundval av tidigare högre inkomster.

Huvudregeln bygger presumtion att en försäkrad med en

en tillsvidareanställning eller arbetsavtal som uppgår till sammanlagt tolv månader i följd har en sådan fast förankring i arbetslivet att förhållandena vid bedömningstidpunkten kan ligga till grund för beräkningen. Det kan emellertid förekomma att det redan vid bedömningstidpunkten är klart att den försäkrade skall sluta sin anställning. I ett sådant fall bryts presumtionen att den försäkrade kommer

fortsätta arbeta under förhållanden. Även den föratt att samma om säkrade vid bedömningstidpunkten fortfarande har en tillsvidareanställning skall SGI:n inte beräknas enligt huvudregeln, såvida den sammanlagda tiden med arbete inte uppgår till minst tolv månader i följd. I stället bedöms rätten till SGI enligt altemativregeln.

Även den försäkrade tänker fortsätta att arbeta i sin anställ-

om ning kan det vara så att det vid bedömningstillfället är klart att den försäkrades arbetsförhållanden kommer att förändras genom ökning eller minskning arbetstiden. Är det inte rent tillfällig ändring

av en anser utredningen att de nya förhållanden som avtalats skall ligga till grund för bedömningen. Frågan är då vad som utgör en rent tillfällig förändring. Enligt nuvarande bestämmelser gäller att en ändring som understiger månader inte påverkar SGI:n. Enligt vår mening är

sex sex månader en alltför lång period. Vi föreslår att gränsen för vad som skall anses som tillfälliga förändringar sätts vid tre månader.

Ändringar efter bedömningstidpunkten som inträffar under pågående sjukperiod skall i princip inte påverka beräkningen av SGI se vidare avsnitt 7.7.1.

Alternativregel

För den grupp anställda och uppdragstagare som inte har en fast anställning eller anställningsavtal för tolv månader samt för dem som saknar en fast förankring i arbetslivet kan SGI:n inte bestämmas enbart med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid insjuknandet. En beräkning enligt huvudregeln skulle i många fall medföra att den försäkrade ställdes utanför sjukpenningförsäkringen. En utgångspunkt för utredningen har varit att alla förvärvsarbetande

BSOU1097:85

. ..

i princip skall omfattas av sjukpenningförsäkringen, även SGI:n

om i vissa fall kan komma att bli lägre än för de omfattas

grupper som av huvudregeln.

För den som inte omfattas av huvudregeln behövs det hjälpregler för att beräkna den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av SGI:n, eftersom de för tillfället aktuella förhållandena inte alltid kan användas. Enligt vår mening är det rimligt att den försäkrade får tillgodoräkna sig inkomster för vilka avgifter erlagts. Det innebär att SGI i dessa fall skall bestämmas med utgångspunkt från förvärvsinkomster av eget arbete under tiden före bedömningstidpunkten. Inkomsten kan hänföras till såväl inkomst

av anställning som inkomst av annat förvärvsarbete.

Utredningen anser att liksom enligt huvudregeln bör konstruktionen i princip bygga en tolvmånadersperiod. Det innebär att det är inkomsterna av eget arbete under tolv månader före bedömningstidpunkten som skall utgöra underlag för SGI. Månaderna med förvärvsarbete, som skall utgöra grunden för beräkning årsinkoms-

av ten, behöver dock inte ligga i följd. Det ligger i sakens natur att

en som tid med förvärvsarbete anses tid då den försäkrade uppbär sjuklön. För att undvika att försäkrade vissa skäl varit hind-

som av rade att förvärvsarbeta ställs utanför försäkringen eller får ett

väsentligt försämrat försäkringsvillkor, skall vid beräkningen bortses

från i princip all tid enligt dagens regler är s.k. SGI-skyddad tid.

som

Vi använder fortsättningsvis begreppet överhoppningsbar tid. De

avvikelser från dagens SGI-skyddade tider övervägt i

som samband med diskussionen om överhoppningsbara tider redovisas i nästa avsnitt.

Lägsta inkomst som kan grunda rätt till sjukpenning är i dag 6 000 kr. I 1996/97:63 föreslås att 24 % basbeloppet, eller

prop. av för närvarande 8 700 kr, skall den lägsta inkomsten fr.o.m. år

vara 1998. När den årliga inkomsten för SGI bestäms enligt alternativregeln skall rätt till sjukpenning inträda så snart inkomsten under tolv månader sammanlagt närmast före bedömningstidpunkten

uppgår till lägsta SGI-inkomst. När de tolv månaderna bestäms skall som nämnts bortses från överhoppningsbara tider. Det innebär att bedömningen av inkomster inte begränsar sig till de tolv närmaste månaderna i följd. För att kunna bedöma om den försäkrade har kvalificerat sig för SGI kan det i vissa fall bli nödvändigt att gå betydligt längre tillbaka i tiden.

Vi har övervägt att införa bortre gräns för de perioder med

en förvärvsarbete som skall kunna ingå i tolvmånadersperioden. De fall

då det skulle kunna bli aktuellt att räkna perioder med förvärvsar-

ligger mycket långt tillbaka i tiden i SGI-underlaget torde bete som emellertid huvudsakligen avse kvinnor som varit lediga för att vårda barn. Kanske har de också i anslutning därtill byggt upp sin kompetens studier för att bli attraktiva arbetsmarknaden.

genom En sådan gräns är därför enligt vår mening inte acceptabel från jämställdhetssynpunkt och anser inte att det i dagens arbetsmarknadsläge bör införas en sådan regel.

Vi räknar med att huvudregeln oftast ger ett bättre resultat för den enskilda än alternativregeln. Genom vårt förslag om en huvudregel för är etablerade arbetsmarknaden och en alter-

personer som nativregel för har oregelbundna inkomst- och

personer som mer arbetsförhållanden, kan dock gränsdragningsproblem uppkomma i vissa fall. En försäkrad kan t.ex. ha en inkomst av ett tillsvidarearbete samtidigt med andra inkomster vid sidan om detta arbete. Proportionerna kan då vara sådana att inkomsterna vid sidan om tillsvidarearbetet utgjort eller utgör den huvudsakliga inkomsten. Det kan också förekomma fall då den försäkrade under året före bedömningstidpunkten haft högre inkomster som han/hon erlagt avgifter för än de inkomster som följer av en tillsvidareanställning. Den försäkrade kan t.ex. ha tvingats att gå ner på deltid och står till arbetsmarknadens förfogande. En annan situation som kan förekomma är att två föräldrar delar föräldrapenningen, genom att de båda går ner på halvtid.

Dessa problem kan lösas olika sätt. Ett delar

sätt är att man inkomstunderlaget och räknar den ena delen enligt huvudregeln och den andra delen enligt alternativregeln. Ett annat sätt är att den huvudsakliga inkomsten får bli styrande för vilken regel skall

man använda. Ett tredje sätt är att försöka skilja ut sådana situationer där den försäkrade uppenbart gör en stor förlust vid beräkning av SGI enligt huvudregeln och försöka göra undantagsregler för dessa. Vilken metod än väljer kan icke önskvärda konsekvenser ur rättvisesynpunkt mellan olika grupper försäkrade uppkomma. Detta gäller i synnerhet om man ser alternativregeln som en regel som skall ge en SGI i förhållande till de avgifter som den försäkrade

erlagt. Dessutom tyngs administrationen. Vi har därför stannat för att föreslå att i de fall alternativregeln högre SGI än huvudregeln

ger skall alternativregeln tillämpas. Inträffar sjukfallet en kort tid efter att den försäkrade arbetat i det nya arbetet kan de tidigare inkomsterna medföra en viss höjning SGI:n. Denna effekt trappas emeller-

av tid av efterhand för en försäkrad i den nu beskrivna situationen, och

. ..

har helt upphört om han/hon blir sjuk när det fasta arbetet pågått mer än 12 månader. I andra situationer, t.ex. när någon blir partiellt arbetslös, kan det ta längre tid innan huvudregeln skall tillämpas.

Överhoppningsbara tider

Förslag: Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket meddelar närmare föreskrifter om att vid beräkningen av SGI skall bortses från tid då den försäkrade inte förvärvsarbetat.

Utredningens förslag innebär att systemet med s.k. SGI-skyddade tider utmönstras. I stället föreslår vi regler för bestämmande av SGI som bygger på att tidigare inkomster skall beaktas för den som vid bedömningstidpunkten inte har någon eller endast delvis aktuell inkomst. Därvid skall bortses från tillfälliga avbrott i förvärvsarbetet, s.k. överhoppningsbara tider. I lagen bör enligt vår mening endast anges att vid beräkningen av SGI enligt alternativregeln får bortses från tid, då den försäkrade varit hindrad att förvärvsarbeta enligt närmare bestämmelser får meddelas regeringen.

som av Därefter bör även RFV få rätt att meddela verkställighetsföreskrifter om tillämpningen. På så sätt ges större möjlighet att ett samlat sätt styra tillämpningen, samtidigt denna snabbare kan

som anpassas till utvecklingen i arbetslivet.

Förutom vid föräldraledigheter som tidigare berörts förekommer relativt långa skyddade tider vid arbetslöshet och studier. Utredningen har övervägt om dessa bör begränsas till en viss tid, t.ex. tre eller fyra år i båda situationema, funnit det svårt att göra sådana

men gränsdragningar. Detta beror framförallt det rådande arbetsmarknadsläget och de pågående förändringarna i rätten till ersättning vid vuxenstudier högskolenivå den höga arbetslösheten föranlett.

som Vi anser att en begränsning av sjukpenningskyddet i sådana situationer skulle motverka syftet att höja kompetensen hos många arbetssökande för att ge dem möjlighet att motsvara de krav

som en förändrad arbetsmarknad ställer. Vi lägger därför endast fram smärre huvudsakligen tekniska förslag förändringar nuvarande

om av skyddade tider m.m., som i vårt förslag motsvaras överhopp-

av ningsbara tider.

. ..

Utredningen har uppmärksammats på ett inte ovanligt problem

uppkommer mister sitt arbete och kompenseras som när en person med ett relativt högt avgångsvederlag som används för kompetensutveckling, dvs. personen i fråga börjar studera i stället för att anmäla sig arbetssökande. På grund av inkomstprövningsreg-

som lema kan han/hon inte få studiemedel vid inledningen av studierna och mister därmed omedelbart sitt SGI-skydd. Utredningen anser att försäkrade med tillfälligt höga inkomster under studier kan ges ett bibehållet försäkringsskydd genom att även den som grund av inkomstprövningsreglema inte kan få studiemedel får en överhoppningsbar tid, studierna är sådana att de i sig berättigar till

om studiemedel.

Tillfälligt förvärvsavbrott, den nuvarande sexmånadersregeln, bör enligt utredningens uppfattning begränsas till tre månader och göras överhoppningsbar endast i de fall den ligger mellan två perioder av arbete. I övriga fall skall tiden räknas in i den tolvmånadersperiod som gäller för fastställande av SGI enligt alternativregeln. Det innebär att den jämställs med arbetad tid utan att någon inkomst kan beräknas för tiden i fråga.

En annan förändring jämfört med tidigare regler som är en följd av våra förslag är att den försäkringsskyddade, dvs. överhoppningsbara, tiden före barnets födelse bör förkortas. Med de nya kvalifikationsvillkor som utredningen föreslår både för SGI och i ett senare avsnitt även för den särskilda beräkningsgrunden för föräldrapenningen bedömer utredningen att det inte längre är nödvändigt att ha den längre skyddade tiden månader kvar. Även här bör

om sex tre månader vara tillräckligt som vid övriga tillfälliga avbrott i förvärvsarbete.

Dagens regler skyddar en kvinna som "är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete". Utredningen har också uppmärksammats att detta kan medföra att en kvinna som föder sina barn tätt inte omfattas av skyddet om hon inte återupptagit och därmed inte heller avbrutit sitt förvärvsarbete före nästa barns födelse. Utredningen anser att en kvinna som av detta skäl inte förvärvsarbetar också skall omfattas av försäkringsskyddet. Vidare anser vi att tid med föräldrapenning skall ingå i den tid som är överhoppningsbar. För närvarande finns det enbart en rekommendation i RFV:s allmänna råd om att sådan tid skall skyddas.

Genom att införa överhoppningsbara tider möjlighet för

ger en dem som inte har någon aktuell inkomst att få sin SGI bestämd efter de tidigare inkomster han/hon har haft. Den som har arbetat och haft

inkomster under sammanlagt tolv månader kan få ersättning

en baserad dessa månaders faktiska inkomst även om han/hon omedelbart före bedömningstidpunkten inte arbetat skäl

grund av som ger rätt att räkna överhoppningsbar tid. Den som börjar arbeta kan också detta sätt kvalificera sig efter hand till en högre ersättning. Hur snabbt detta är möjligt blir för den enskilde försäkrade beroende av i vilken omfattning han/hon faktiskt har möjlighet att få arbete och i vilken omfattning överhoppningsbara tider uppstår. Avbrottstider utan inkomst påverkar som nämnts också ersättningens storlek.

Skyddet för den som är ny på arbetsmarknaden blir fortfarande avhängigt av vilken form av anställning han/hon får. Den

som bedöms enligt huvudregeln får ett fullgott skydd direkt, medan det för den som bedöms enligt altemativregeln kan ta betydligt längre tid än ett år att arbeta upp ett skydd, om det inte finns tillräckligt med arbetstillfällen. Skyddet för den enskilde blir således i viss mån beroende av omständigheter han/hon inte alltid själv kan påverka, som t.ex. sjukdom och arbetslöshet.

Även den inte har kvalificerat sig för SGI motsvarande

som en helårsinkomst får dock ett fullgott skydd vid korttidssjukdom när han/hon inte har rätt till sjuklön samt vid tillfällig föräldrapenning, eftersom den tim/dagberäknade ersättningen finns kvar.

Nedan redovisas ett exempel beräkning av tolvmånadersperioden för bestämmande SGI och överhoppningsbara tider. Beräk-

av ningen startar i bedömningstidpunkten, varefter tider med inkomster före denna tidpunkt summeras. Tillfälliga avbrott i förvärvsarbetet hoppas över om de uppfyller villkoren för överhoppningsbara tider. De tolv månaderna närmast bedömningstidpunkten utgör därefter underlaget för beräkning av SGI.

Bedömningstidpunkten markeras med .

arbete avbrott arbete sjukdom arbetslös avbrott studier 4mån 3mån 7mån 3mån 4mån 3mån 2mån

Tolvmånadersperioden bestäms från bedömningstidpunkten och bakåt studier överhoppningsbart avbrott överhoppningsbart här, tiden räknas utan inkomst, 3 mån arbetslös överhoppningsbart sjukdom överhoppningsbart arbete 7 mån avbrott överhoppningsbart arbete 2 mån tillgodoräknas och läggs till de tidigare 10 för att ge

12 mån Den sammanlagda inkomsten SGI

Ovan redovisade exempel okomplicerad situation. Mera

är en komplicerade är de olika situationer då en försäkrad under en viss period kombinerar förvärvsarbete med tid som anses överhoppningsbar.

Ett exempel en sådan situation är att en Försäkrad före studietiden arbetar två månader med en inkomst om 10 000 kr i månaden. Därefter börjar han/hon studera under ett år. Samtidigt med dessa studier har han/hon förvärvsarbete en och en halv dag i veckan under 42 veckor, sammanlagt 63 dagar, med en sammanlagd inkomst om 25 000 kr. Den tid som är överhoppningsbar är i detta fall enbart den tid som den försäkrade grund av studierna är hindrad att förvärvsarbeta. Om den försäkrade skulle bli sjuk omedelbart efter studierna bör hans/hennes SGI beräknas på den sammanlagda inkomsten före och under studierna, dvs. 45 000 kr.

I andra fall är det kanske inte lika självklart hur den överhoppningsbara tiden skall beräknas. Vi erinrar om att vi anser att regeringen skall bemyndigas att utfärda föreskrifter om överhoppningsbara tider. Vi anser att det i det sammanhanget bör regleras inte bara vilka omständigheter som skall vara överhoppningsbara utan också den närmare regleringen specialsituationerna. RFV bör

av vidare kunna utfärda kompletterande verkställighetsföreskrifter.

Inkomstbegreppet

Förslag: Inkomster som ingår i SGI-underlaget enligt altema-

tivregeln räknas upp med basbeloppet.

I princip innebär utredningens förslag inte några förändringar i in-

komstbegreppet. Beräkningen enligt altemativregeln motiverar dock

en justering av detta begrepp.

Enligt nuvarande regler gäller att en fastställd SGI ändras om den försäkrades inkomstförhållanden förändrats. En försäkrad

som har sin SGI beräknad på en viss inkomst får därför, enligt regler

som utbildats i praxis och därefter fått författningsstöd, SGI fasti

en ny ställd med hänsyn till löneutvecklingen inom yrkesområdet. Detta gäller även om den försäkrade inte längre arbetar inom detta på

men grund av reglerna om SGI-skyddade tider får behålla SGI på

en grundval av det tidigare arbetet. Regeln har kritiserats bl.a. med hänsyn till att utvecklingen rörligare arbetsmarknad har gjort

mot en att de försäkrade i många av dessa fall inte har kvar en förankring i yrkesområdet. På arbetsmarknaden pågår stora förändringar. Strukturomvandlingar i industrin medför att de tunga arbetena efter hand försvinner och ersätts av ny teknik. Arbetskraft då slås ut kom-

som mer ofta inte tillbaka till det gamla yrket. Många yrkens innehåll förändras och vissa yrken upphör helt att finnas. Samtidigt

görs stora

satsningar på omskolning och kompetensutveckling arbetslösa,

av för att de skall kunna finna andra arbeten. Människor uppmuntras att starta egna företag.

Själva begreppet yrkesområde blir under sådana förhållanden

mer svårtolkat än då nuvarande praxis skapades, och handläggningen

av ärenden om löneanpassning SGI:n innebär betydande admi-

av nistrativa svårigheter. En konsekvens löneuppräkningsregeln är

av vidare att den försäkrade i hel del fall kan komma att få uk-

en en penning som ligger högre än inkomsten som frisk. Detta har också kritiserats i olika sammanhang.

Enligt altemativregeln kan SGI:n många gånger baseras mycket gamla inkomster. Vi anser därför att det bör finnas regel

en som gör det möjligt att räkna om SGI:n. Med hänsyn till de redovisade problemen och till den kritik anförts mot nuvarande regler

som anser vi inte att uppräkningen SGI-underlaget kan bygga på löne-

av utvecklingen. En metod som skulle bevara de försäkrades köpkraft

anknyta SGI-underlaget till basbeloppsförändringama från den är att tidpunkt inkomsterna i fråga förvärvats.

Ett system med basbeloppsuppräkning bör enligt utredningens mening utformas så att för dem har Överhoppningsbara tider

som räknas SGI:n i ettårsintervaller från och med dagen då tolv-

upp månadersperioden började och fram till den dag sjukfallet började. Det basbelopp gällde vid startpunkten för beräkningen skall då

som jämföras med basbeloppet vid den tidpunkt då ersättningsfallet

började.

7.4 for anställda

Dag dag

7.4.1¶Sjuklönelagen

En närmare redovisning för SjLL:s regler har lämnats i avsnitt 7.1.6. Av redovisningen framgår att den personkrets SjLL tar sikte skiljer sig från den gäller i fråga sjukpenning enligt AFL.

som om Alla anställda omfattas inte den rätt till sjuklön som SjLL ger.

av Endast arbetstagare med avtalad anställningstid om minst en

en månad har rätt till sjuklön fr.o.m. första dagen anställningstiden.

av Är den avtalade anställningstiden kortare inträder rätten till sjuklön när arbetstagaren har varit anställd, beräknat på visst sätt, fjorton kalenderdagar i följd. En sjukperiod som börjat löpa bryts om anställningen upphör.

Sjuklönelagen är i princip tvingande till den anställdes förmån. Vissa avvikelser får dock göras genom kollektivavtal som arbetstagarsidan slutits eller godkänts en sådan central arbetstagar-

av organisation i lagen 1976:580 medbestämmande i

som avses om arbetslivet. Någon möjlighet till principiell avvikelse från sjuklönenivåema är dock inte avsedd.

7.4.2¶Tim/dagberäknad sjukpenning

Sedan år 1992 utges sjuklön i stället för sjukpenning till de flesta arbetstagare. För denna fyller fastställandet av årsarbetstid

grupp och tim/dagberäknad sjukpenning enligt nuvarande regler inte längre

någon funktion. Sjuklönen utges för lön och andra anställningsförmâner som arbetstagaren går miste om till följd nedsättningen av av arbetsförrnågan. Det innebär att denna från arbetsgivaren får grupp ersättning vid sjukdom är anpassad till det faktiska inkomstsom bortfallet. Behovet av tim/dagberäknad sjukpenning har alltså i dessa fall upphört. RFV föreslår också i sin rapport RFV ANSER 1992:4 Översyn av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst SGI, att beräkningen av årsarbetstid kan slopas för dessa Vissa grupper. grupper får dock fortfarande tim/dagberäknad sjukpenning enligt AF L från första dagen. Det gäller uppdragstagare och dem som upp-

bär tillfällig föräldrapenning, smittbärarpenning och närstående-

penning. För dessa grupper vill RFV behålla beräkningen årsav arbetstid och tim/dagberäknad ersättning. För de ersättningar som enbart utges som kalenderdagsberäknad ersättning vill RFV också slopa beräkningen av årsarbetstid. Detta gäller havandeskapspenning

och föräldrapenning.

Behovet av tim/dagberäknad ersättning inom sjukförsäkringssystemet har alltså till vissa delar upphört. Utredningen har övervägt ett slopande tim/dagberäknad ersättning funnit att den möjligav men heten bör vara kvar och komplettera de kvaliñkationsvillkor vi som föreslår beträffande SGI. Beräkningen årsarbetstid görs av numera endast när det är betydelse i ett ersättningsärende. Denna regel av bör enligt utredningens mening finnas kvar.

7.4.3¶Upprepade hos korttidsanställningar samma arbetsgivare

Inom olika branscher förekommer korttidsanställningar och dessa har ökat. Problem med tolkningen begreppet kvalifikationstid har av lösts genom lagändringen fr.o.m. år 1996, problem förekommer men fortfarande beträffande rätten till ersättning vid sjukdom. RFV konstaterar i sin rapport Nya regler i sjukförsäkringen 1 oktober 1995 och 1januari 1996 RFV ANSER 1996:5 att det t.ex. inom sjukvården är vanligt anställs arbetsgivaren för koratt personer av tare perioder eller dag för dag, s.k. timanställning. Det lär enligt rapporten finnas arbetat varje dag i flera års tid och personer som som formellt anställts varje dag för sig. Rätten till sjuklön gäller i de fall ett anställningsförhållande föreligger. Beträffande personer som anställs dag för dag kan ett

anställningsförhållande sägas upprättas vid varje tillfälle arbetstaga-

tackar till arbetsgivaren erbjudet arbete. Om arbetsgiren ett av

ringer och erbjuder ett arbete och den person som erbjuds varen arbetet är sjuk, kommer något anställningsförhållande inte att upprättas. SjLL:s bestämmelser blir inte tillämpliga och personen har inte rätt till sjuklön från arbetsgivaren.

För är korttidsanställda och uppfyller SjLL:s

personer som kvalifikationsvillkor börjar sjuklöneperiod löpa den första dag

en hans/hennes arbetsförmåga är nedsatt grund av sjukdom, förutsatt att han/hon avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. l de fall den överenskomna anställningstiden går ut under sjuklöneperiod

en upphör arbetsgivarens skyldighet att utge sjuklön.

I refererade situationer får i stället prövas om personen har

ovan rätt till sjukpenning enligt AFL.

Sjukpenning under de första 14 dagarna i sjukperiod utges endast under förutsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han/hon inte hade varit sjuk, dvs. sjukpenningen skall tim/dagberäknas.

Kalenderdagsberäknad sjukpenning utges redan från första dagen i sjukperioden, den försäkrade är arbetslös och anmäld som

om arbetssökande arbetsförmedlingen samt beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som motsvarar den fastställda SGI:n. Personer

är anställda dag för dag eller anställda för kortare tid än en som månad, och vilkas anställning upphör under sjukperioden, skulle följaktligen kunna erhålla sjukpenning om de uppfyller nämnda kriterier. Så torde emellertid endast undantagsvis vara förhållandet i de här aktuella fallen.

I dessa ärenden har försäkringskassorna oftast att tillämpa reglerna om tim/dagberäknad sjukpenning. Det är i tillämpningen av dessa lagrum försäkringskassorna enligt RFV:s rapport skiljer

som sig åt. Vissa försäkringskassor betalar inte ut sjukpenning, medan andra gör det.

De försäkringskassor som inte betalar ut sjukpenning torde motivera detta med att sjukpenning under de första 14 dagarna i sjukperioden endast skall betalas ut, om den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han/hon inte blev sjuk. Eftersom något anställningsförhållande inte föreligger i de aktuella ärendena, kan den försäkrade inte heller hävda att han/hon faktiskt skulle ha arbetat om han/hon inte varit sjuk. Följden blir att den försäkrade varken erhåller sjuklön eller sjukpenning. Han/hon står således utan ersättning under de första 14 dagarna av sjukperioden.

De försäkringskassor som betalar ut sjukpenning under de första 14 dagarna förfar så att de utreder hur mycket den försäkrade arbetat per vecka under en viss period, t.ex. ett år. Därefter fastställer försäkringskassan hur mycket den försäkrade har arbetat i genomsnitt per vecka. Försäkringskassan använder sedan detta genomsnittliga värde för att fastställa hur många dagar vecka sjukpenning skall per utges under sjukperiodens första 14 dagar. Stöd för dylik tillämpen ning skulle man kunna sägas ha i ett uttalande departementsav chefen i den proposition 1986/87:69 s. 33 som föregick införandet av tim/dagberäknad sjukpenning år 1987 och i rekommendaen tion i RFV:s allmänna råd 1987: 14 Beräkningsregler för ersättning vid korttidssjukdom och tillfällig vård av bam. Dessa uttalanden och rekommendationer är dock från tiden innan sjuklön infördes. RFV drar, efter den ovan återgivna redovisningen, i sin rapport följande slutsatser.

Det har uppmärksammats att försäkringskassorna hanterar rätten till ersättning vid sjukdom olika för de personer som anställts dag för dag, eller för en kortare period än månad. en Enligt RFV:s tolkning bör inte inte varje personer som, om dag så i varje fall med relativt jämna mellanrum, är anställda av samma arbetsgivare, få ersättning från den allmänna försäkringen under en sjukperiods första 14 dagar. Om sådan en arbetstagare inte får sjuklön från sin arbetsgivare kan denne bli helt utan ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom.

7.4.4 beträffande för

Utvecklingen dag dag

anställda

Som nämnts inledningsvis, avsnitt 7.1.8, har andelen personer som "kallas vid behov" nästan fördubblats under 1990-talet. Av nämnda betänkande SOU 1996:56 framgår att objektsanställning och "kallas vid behov" har ökat sin andel former tidbegränsade av av anställningar. Av tidsbegränsat anställda kvinnor hade 9 % är 1989 objektsanställning och 8 % kallades vid behov. År 1995 hade andelen ökat till 14 respektive 15 %. År 1989 hade 24 % männen av objektsanställningar och 5 % kallades vid behov. År 1995 var motsvarande siffror 32 respetive ll %. SCB använder begreppet "kallas vid behov" för de har valt att kalla dag för dag grupper

anställda. Någon skillnad i sak föreligger inte och inte heller någon vedertagen benämning för denna grupp.

I absoluta tal utvecklingen ut följande sätt, tusental

ser

Tabell 7:6 Tillfälligt anställda och "kallas vid behov", utveckling

	Tillfälligt anställda Totalt Män		Kvinnor Totalt Män	Därav "kallas vid behov"		Kvinnor
1988 455		175	280	36	10	27
1989 421		153	268	36	11	25
1990 399		145	254	39	11	28
1991 385		143	241	40	12	27
1992 390		150	240	48	16	33
1993 406		169	237	57	20	37
1994 470 209			261	75	28	47
1995 500 213			286	80	28	52
1996 489 206			282	87	29	58

Källa: AKU

7.4.5¶Överväganden

Enligt direktiven skall översynen visa på hur man skulle kunna komma till rätta med bristande samband mellan avgifter och förmå-

för dem har kortare anställningar, och de fall där en person ner som

har kortare anställning inte är berättigad till sjuklön grund som en

att den avtalade anställningstiden är för kort. av

När det gäller rätten till sjuklön/sjukpenning för dessa personerhar utredningen dels diskuterat lösningar lagstiftning dels

genom granskat frågan utifrån de förslag beträffande kvalifikationsvillkor för SGI vi lämnar. Ett lagstiftningsaltemativ är att förändra

som sjuklönelagen, och arbetsgivaren ett ansvar för sjuklön i sådana

ge fall då anställningen pågått dag för dag under minst 28 dagar. Ett annat alternativ kan att ändra AFL så att det klargörs att

vara ersättning skall utges från den allmänna försäkringen för dessa

När det alternativet övervägs, kan även möjligheten grupper. senare att låta arbetsgivare stå för kostnaden övervägas, eftersom arbetsgi-

när sjuklönen infördes fick lättnader i arbetsgivaravgifterna

varna avseende de kostnader de förväntades få även för dessa grupper.

Vid sjuklönelagens införande angav departementschefen arbets-

givamas ökade ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa som ett viktigt skäl för att införa sjuklöneperiod. Vad gäller frågan hur en rätten till sjuklön skall förhålla sig till anställningens upphörande

gjordes följande uttalande:

Den enskildes intresse bibehållna förmåner skulle kunna av motivera att sjuklöneperioden fortsätter även efter det att anställningen upphört, nämligen i det fallet att arbetstagaren insjuknat dessförinnan. För sådana situationer bör emellertid fästas avgörande vikt vid de regler gäller anställningssom skyddet. Sjukdom i princip inte saklig grund för anses som uppsägning enligt lagen l982:80 anställningsskydd. om Dessa regler ger således trygghet för arbetstagaren i det här avseendet. Med utgångspunkt i den huvudprincip bör som vara vägledande för rätten till sjuklön, dvs. att sjuklönen skall utgöra ersättning för förlorad arbetsförtjänst till följd av sjukdom, kan inte hävdas någon rätt till sjuklön för den som inte gör någon inkomstförlust grund sin sjukdom. av Rätten till sjuklön bör därför bestå endast så länge anställningen består och inte utsträckas därutöver.

De redovisade uttalandena har fortfarande relevans för den stora gruppen av anställda har anställning är fast eller viss, som en som av inte alltför kort, varaktighet. Gruppen har mycket tillpersoner som

fällig anställning eller dag för dag anställning har emellertid ökat

under l990-talet. Även de förändrade

om "anställningsformerna"

inte har sin grund i sjuklönelagens införande eller utformning, har

lagen avgörande betydelse för dessa människors möjlighet få att ersättning vid sjukdom.

Utredningen har diskuterat det är möjligt att ändra kvalifikaom tionsvillkoren i sjuklönelagen så arbetsgivare blir skyldig att en att utge sjuklön till en arbetstagare inte anställs än för som annat en eller några dagar i taget men under viss period får lön i viss en omfattning, om arbetstagaren blir sjuk i anslutning till arbetsperioden.

En sådan regel kan sägas ansluta till de uttalanden vid sjuklöne-

lagens införande pekade arbetsgivamas ökade för de som ansvar anställdas arbetsmiljö och hälsa viktigt skäl för införa som ett att en sjuklöneperiod. En fördel med sjuklön även för dessa grupper är att beräkningen av ersättningen inom sjuklönelagens skulle kunna ram

regleras i avtal mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer

med kännedom de lokala förhållandena och därigenom om så nära som möjligt anpassas till dessa. Vi har dock stannat för inte föreatt

...

slå att det i sjuklönelagen förs regler kan strida mot eller

som konkurrera med lagen om anställningsskydd.

Ett annat alternativ utredningen har diskuterat är att förändra

som reglerna i AFL så att det klart framgår att dag för dag anställda har rätt till ersättning från AFL, i de fall sjuklön inte utges från arbetsgi-

Även det inte kan uteslutas att det i vissa fall kan röra sig varen. om

så regelbundna dag för dag anställningar under lång tid att den om försäkrade kan bedömas enligt huvudregeln, kommer denna grupp i regel att omfattas altemativregeln vid bestämmande av SGI. Vår

av inställning är att sjukpenning skall utges till dem redan från sjukfallets början. Vi har därvid övervägt om detta skall lösas lagstiftningsvägen med följande alternativa regler. l de fall den försäkrade kan visa vilka dagar han/hon skulle ha arbetat, om han/hon inte hade blivit sjuk, skall tim/dagberäknad sjukpenning utges. l annat fall skall kalenderdagsberäknad sjukpenning utges även för de första 14 dagarna i sjukfallet. En sådan förändring är emellertid svår att avgränsa till att gälla enbart dem som är anställda dag för dag.

Vi har därför gjort den bedömningen att det inte är lämpligt att införa några särregler i AFL för dag för dag anställda. l stället bör

smidigare tillämpning av reglerna kunna göras. En dag för dag en anställd kommer i de allra flesta fall att få sin SGI bestämd enligt altemativregeln och denna bör enligt utredningens mening ge möjlighet att utge sjukpenning utan ytterligare lagändringar. När SGI:n bestäms skall tidigare inkomst- och arbetsförhållanden läggas till grund för denna. Med utgångspunkt i arbetsförhållandena, t.ex. den senaste månaden, bör försäkringskassoma samtidigt kunna fastställa en genomsnittlig arbetstid per vecka. Detta genomsnittliga värde kan användas för att bedöma hur många dagar per vecka sjukpenning skall utges under sjukperiodens första 14 dagar i de fall det inte går att fastställa hur den försäkrade skulle ha arbetat om han/hon inte hade blivit sjuk. Den altemativregel för beräkning SGI som vi

av föreslår medför att sjukpenning kan beräknas och utges det sätt som vissa försäkringskassor redan idag gör när det gäller dag för dag anställda. Detta gäller i första hand de dag för dag anställda som arbetar så regelbundet att de inte har behov av att anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. För den som är arbetslös och arbetssökande utges kalenderdagsberäknad sjukpenning om han/hon inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande grund av sjukdom.

När sjuklönen infördes fick arbetsgivarna lättnader i arbetsgivaravgifterna avseende de kostnader de förväntades få även för dessa arbetstagare. Vi har ifrågasatt om inte arbetsgivarna borde få stå för

kostnaden för sjukersättningen, även ersättningen betalas ut via om AFL och försäkringskassan. Detta skulle t.ex. kunna lösas så att arbetsgivare åläggs att i sina lönesystem "öronmärka" all lön de betalar ut till dag för dag anställda eller motsvarande. På denna lönesumma skulle en något högre arbetsavgivaravgift tas ut än på lönesumman avseende dem är anställda med viss längd i som an-

ställningsavtalet. De arbetsgivare som använder sig dag för dag

av anställd eller korttidsanställd arbetskraft, och kan tänkas komsom ma ifråga för denna form extra arbetsgivaravgift, torde främst av vara vissa landsting och kommuner. Ett sådant avgiftsförfarande skulle kanske kunna medverka till att antalet ofrivilligt dag för dag anställda minskar och antalet har rätt till sjuklön ökar personer som inom berörda områden. Vi har emellertid inte ansett det vår vara uppgift att lämna den sortens förslag.

7.5

Egenföretagares sjukförsäkring

7.5.1 Allmänt

I avsnitt 7.3 har utredningen föreslagit ett nytt system för beräkning av SGI. Det bygger på att begreppet fastställd SGI slopas. En konsekvens av detta blir att ett beslut SGI fattas endast då ett om

ersättningsfall inträffar och bara gäller för ersättningsperioden. En

annan konsekvens att beslut SGI endast har tillämpning på tid av om då ersättning betalas är att begreppet skyddade tider, i nuvarande utformning, inte längre är användbart, eftersom detta system i vart fall i sin egentliga mening innebär att ett fattat beslut SGI inte om får ändras, även den försäkrade inte längre har kvar de inkomster om som legat till grund för beslutet. För anställda med fast arbete har vår utgångspunkt varit att SGI:n normalt beräknas på förhållandena vid bedömningstillfállet. För andra försäkrade med osäkrare eller varierande förhållanden kan mer SGI-underlaget inte grundas enbart på förhållandena vid bedömningstidpunkten, utan det behövs något längre period för att en ge en rättvisande bild den försäkrades inkomstförhållanden och av ett adekvat skydd vid avbrott i förvärvsarbetet. Eftersom syftar till ett system som bygger på mindre osäker grund än nuvarande antaganden om framtiden bygger vårt system såvitt anställda - avser -

s.k. överhoppningsbara tider, vilket innebär att vid beräkningen beaktas även inkomster från tidigare arbeten.

Näringsidkares inkomster varierar erfarenhetsmässigt ofta. Det kan också finnas skäl att diskutera det finns behov särskilda

om av regler med hänsyn till att ett nystartat företag i allmänhet i startskedet relativt låg avkastning. Det torde således vara nödvändigt

ger en att även för företagare skapa regler som gör att inkomsten grundas

en något längre period.

Mot bakgrund de redovisade Synpunkterna övergår vi i det

av följande till att behandla den närmare utformningen egenföreta-

gamas sjukpenningförsäkring.

7.5.2¶Personkretsen

Egenföretagare är ett begrepp används i olika sammanhang. I

som allmänhet torde det inte råda någon tveksamhet om innebörden av detta. Någon allmänt vedertagen och preciserad definition finns dock inte. Innan utredningen behandlar den närmare utformningen av försäkringsskyddet tar frågan om hur en mer preciserad

upp definition den berörda personkretsen kan utformas.

Med näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen

avses yrkesmässigt självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Under begreppet faller också vissa situationer som knyter an till innehav av fastighet eller försäljning. Verksamheten skall kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte. Enskild näringsverksamhet utgör antingen aktiv eller passiv näringsverksamhet. En förvärvskäl-

aktiv näringsidkaren i inte oväsentlig omfattning

anses som om arbetar i verksamheten.

Den primärt avsett när vi diskuterar särskilda regler

grupp som för företagare är försäkrade bedriver näringsverksamhet. SGI

som baseras inkomst eget arbete och det är därför bara försäkrade

bedriver aktiv näringsverksamhet är intressanta i detta som som sammanhang. Eftersom SGI beräknas först då det blir aktuellt med ett sjukfall bör kvalifikationsreglema, som styr enligt vilka bestämmelser försäkrad bedöms, enkla och klara och inte kräva

en vara större utredningar och komplicerade bedömningar.

Mot bakgrund av det anförda skulle enligt vår mening begreppet egenföretagare i detta sammanhang kunna definieras försäkrad

som

som bedriver aktiv näringsverksamhet.

7.5.3¶Nuvarande SGI

beräkning av

för

egenföretagare

Vid beskrivningen nuvarande system används de begrepp av som används inom sjukpenningförsäkringen. SGI annat förvärvsarbete av än anställning beräknas för egenföretagare med utgångspunkt i näringsverksamhetens beräknade nettointäkt. Med nettointäkt förstås den skatterättsligt bestämda inkomsten, dvs. det nettoresultat som återstår av verksamhetens intäkter efter avdrag för bl.a. egenavgifter

och avskrivningar samt olika bokslutsdispositioner inom för

ramen

skattelagstiftningen.

Enligt 3 kap. 2 § AFL skall SGI:n beräknas förväntad inkomst av eget arbete. Den får emellertid inte beräknas högre än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för räkning annans s.k. jämförelseinkomst. Så länge nettointäkten och jämförelseinkomsten överensstämmer eller avviker endast obetydligt innebär beräkningen av SGI för egenföretagare inte några problem. Om skillnaden är betydande uppstår emellertid vissa bedömningsfrågor. För att jämförelseinkomsten skall bli rättvisande måste hänsyn

även tas till i vilken utsträckning egenföretagaren arbetar

i den egna verksamheten. För egenföretagare arbetar heltid i verken som egen samhet bör jämförelseinkomsten motsvara lönen till heltidsanen ställd. Den som förvärvsarbetar i mindre omfattning bör i motsvarande mån ha ett lägre skydd. Det är den faktiskt arbetade tiden, även om den överstiger 40 timmar i veckan, skall ligga till som

grund för bedömningen.

Till den sålunda framtagna jämförelseinkomsten kan tillägg göras för övertid om egenföretagaren kan visa att han/hon arbetat sådan tid, kostnader för administrationsarbete med 10 % jämförelmax. av seinkomsten och semesterlön genomsnittsinkomst månad mulper liplicerad med 12, allt under förutsättning verksamhetens att nettointäkt så tillåter. För egenföretagare, under rad år deklarerat lägre som en av nettointäkt än vad motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för som annans räkning, skall SGI beräknas med ledning de av tre senaste årens taxering. SGI:n får beräknas till högre belopp vad än som framgår av den skatterättsliga nettointäkten under verksamhetens uppbyggnadsskede eller om andra särskilda skäl föreligger, såsom stark skuldbelastning, ändrade förvärvsförhållanden eller tillfälliga förluster. Om makar gemensamt driver förvärvsverksamhet skall vid beräkning av SGI nettointäkten fördelas på makarna proportionellt

efter värdet deras arbetsinsatser. Med make/maka likställs i dessa

av fall stadigvarande bor med någon, som han/hon har

en person som varit gift med eller har eller har haft barn med.

Den under följd år redovisat lägre inkomst än jäm-

som en av en förelseinkomsten skall således få sin SGI anpassad till den lägre inkomsten. Försäkringskassan bör emellertid utreda orsakerna till de senaste årens låga nettointäkter. Kan det göras troligt att de senaste årens intäktsnivåer inte rättvisande bild den försäkrades

ger en av verksamhet rekommenderar RFV att försäkringskassan avvaktar ytterligare något år innan SGI:n begränsas. Det bör observeras att tidigare inkomster räknas med hänsyn till förändringar av

penningvärdet.

Det är inte nödvändigt att alltid ta genomsnittet av de tre senaste årens inkomster vid beräkningen av egenföretagarens SGI. I stället har försäkringskassan möjlighet hur utvecklingen har varit

att se under de åren. Är inkomsterna för de tre verksamhetsåren

senaste tre oregelbundna sammanvägning ske. Även uppåtgående och

måste en nedåtgående trender kan således beaktas. I detta sammanhang tittar

även det beräknade resultatet för innevarande år och ser hur man det följer trendutvecklingen. En konstaterad uppåtgående trend kan

därför höja beräkningsunderlaget och SGI:n.

Befinner sig verksamheten i ett uppbyggnadsskede får SGI beräknas till ett högre belopp än vad som framgår av den skatterättsliga nettointäkten. I detta sammanhang tas hänsyn till bl.a. företagets omsättning, antal anställda, den egna arbetsinsatsen, om företaget förvärvats e.d. Perioden för godtagbar uppbyggnad av en verksamhet varierar från fall till fall. Sonen som ärver faderns affär och inte gör någon mer påtaglig investering behöver knappast något uppbyggnadsskede alls eller ett mycket kort. Omvänt kan ett jordbruk i vilket stora investeringar har gjorts tillåtas ha ett långt uppbyggnadsskede. I detta hänseende har RFV rekommenderat att ett uppbyggnadsskede får påverka till fem år. Därefter skall vanliga regler

SGI upp tillämpas. Den taxerade nettointäkten under ett uppbyggnadsskede skall emellertid inte ligga till grund för en beräkning där man tar ledning av de tre senaste årens taxeringar.

Med ändrade förvärvsförhållanden avses när en verksamhet änd-

rar produktionsinriktning. Som exempel kan nämnas när en större

areal köps eller arrenderas till ett jordbruk och/eller produktions-

inriktningen ändras från mjölkproduktion till spannmålsproduktion.

Tillfälliga förluster kan avse hela rörelsen eller del därav. Förlustema kan t.ex. ha förorsakats kraftig storm eller andra beav en svärliga väderleksförhållanden. En egenföretagare har enligt AFL rätt att välja karenstid tre om eller 30 dagar. Görs ingen anmälan om särskild karenstid gäller försäkringen utan karens, dock med tillämpning den sedvanliga av

karensdagen i sjukförsäkringen. Ändring av karenstid kan göras i

vissa fall. Den valda karenstiden påverkar sjukförsäkringsavgiften.

7.5.4 Allmänna

överväganden

Utredningen har i det föregående i samband med översynen inav komstbegreppen inom bidragssystemen noga undersökt inkomstlagen tjänst och näringsverksamhet. Genomgången visar att när det gäller näringsidkares inkomster finns stora möjligheter för den skattskyldige att inom skattelagstiftningens själv avgöra när och ramar hur inkomster skall redovisas för beskattning och erläggande av socialavgifter. Detta gäller både för den startar verksamhet som egen i aktiebolagsforrn och för den driver sin näringsverksamhet i som annan form. De ekonomiska konsekvenserna företagares sjukdom av en varierar mellan olika företagsverksamheter och mellan olika företagare. I vissa fall kan en företagares sjukfrånvaro få stora effekter på inkomsterna i verksamheten, medan effekterna i andra fall blir betydligt mindre. För en företagare kan inkomstbortfallet inte avläsas i en utebliven lön på sätt för arbetstagare, även samma som en om de arbetsuppgifter företagaren skulle ha utfört han/hon inte om blivit sjuk kan desamma arbetstagare skulle ha utfört vara som en om han/hon inte blivit sjuk. Sjukpenning från den allmänna försäkringen avser emellertid att täcka en del av den enskilda individens eget inkomstbortfall vid sjukdom. Den däremot inte att avser vara en försäkring mot övriga risker, kan resultera i kostnader för som t.ex. stillestånd, ersättare i denna form förvärvsarbete. Att m.m., av skilja det ena från det andra är också många gånger ogörligt. Våra överväganden när det gäller näringsidkares sjukförsäkring innebär att vi i princip delar den uppfattning SAK redovisar som i sitt betänkande SOU 1996: l 13, nämligen att sjukpenningen skall grundas påden taxerade inkomsten näringsverksamhet. Denna av utgör också grunden för skyldigheten att erlägga socialavgifter och allmänna egenavgifter.

Utredningens ställningstagande när det gäller sjukförsäkring

under ett företags uppbyggnadsskede skiljer sig dock från SAK:s i två hänseenden. Dels föreslår ett delvis annat försäkringsskydd än SAK, dels föreslår vi att våra förslag i denna del skall omfatta även dem startar eget företag i aktiebolagsform, s.k. fåmansaktie-

som bolag.

I detta sammanhang har utredningen övervägt förslagen i RFV:s rapport Sjukpenningförsäkring för egenföretagare, utredning och förslag RFV ANSER 1989:5. Rapporten finns redovisad under avsnitt 7.1. RFV föreslog i rapporten att företagarförsäkring skall

en införas för samtliga förvärvsarbetande egenföretagare. Sjukpenning från företagarförsäkringen föreslogs bestå av två delar, en grund-

sjukpenning och tilläggssjukpenning. Grundsjukpenningen före-

en slogs obligatorisk och beräknas den inkomst som utgör

vara underlag för debitering preliminär B-skatt numera F-skatt och

sjukförsäkringsavgift. Underlaget för beräkning av grundsjukpen-

ning föreslogs inhämtas från RSV:s ADB-register. För att komma tillrättamed bl.a. att den ekonomiska effekten bortfall av den

arbetsinsatsen vid sjukdom kan bli betydligt större än vad som egna framgår den skattemässiga inkomstnivån, föreslog RFV i sin

av rapport att egenföretagaren skulle ges möjlighet att komplettera sin grundförmån frivillig tilläggssjukpenning. l sitt yttrande

genom en över SAK:s förslag i denna del skriver RFV att kommitténs förslag är ett steg i rätt riktning. De kommittén föreslagna regeländ-

av ringarna skulle innebära vissa administrativa förenklingar för försäkringskassorna. RFV framhåller dock att man med kommitténs förslag inte kommer till rätta med ett av de grundläggande problemen i dagens system, nämligen den bristande överensstämmelsen mellan avgift och förmån. RFV därför att reglerna för sjukpenning för

anser egenföretagare bör ändras i enlighet med de principer som anges i verkets refererade rapport. Verket vill alltså att ett helt nytt

ovan system införs för hur egenföretagare skall ersättas vid sjukdom.

Utredningen konstaterar att den RFV föreslagna frivilliga

av tilläggssjukpenningen är försäkring för den enskilde in-

mer än en dividens inkomstbortfall vid sjukdom. Den beskrivna tilläggs-

egna försäkringen skall enligt RFV komma till rätta med den ekonomiska effekten bortfall den egna arbetsinsatsen vid sjukdom. En

av av sådan tilläggsförsäkring är närmast att betrakta som en försäkring mot risker i företaget och inte en försäkring mot inkomstbortfall grund sjukdom. Utredningen ifrågasätter inte det berättigade i en

av sådan försäkring, men har däremot inte funnit att den kan rymmas

...

inom den allmänna sjukpenningförsäkringens I den mån

ramar. en sådan försäkring skall administreras med allmänna medel bör detta utredas i särskild ordning. Utredningen lämnar emellertid, inom ramen för sitt uppdrag, ett förslag att underlätta för dem som avser som har för avsikt att starta egen verksamhet. När det gäller förslaget att den inkomst utgör underlag för som debitering av preliminär F-skatt och sjukförsäkringsavgift skall utgöra SGI för näringidkare, gör utredningen följande bedömning.

Skattemyndigheten beslutar årligen debitering preliminär

om av F-skatt. Den debiterade preliminära skatten bestäms för insom komståret för bl.a. näringsidkare utgår från tidigare års slutligt en debiterade skatt enligt taxeringen med avräkning för preliminär Askatt. Detta benämns schablondebitering. Det är således den slutligt debiterade skatten ligger till grund för beslut debiterad som om preliminär skatt, inte de enskilda taxeringsunderlagen beslutats som vid taxeringen. I den slutliga skatten kan ingå, förutom skatt förvärvsinkomst, även skatt kapital, fastighetsskatt, avgifter, moms m.m. Normalt fastställs den debiterade preliminärskatten till högre ett belopp än den slutligt debiterade skatten, vilket framgår följande av exempel som avser schablondebitering preliminär skatt för inav komståret 1997. Om den preliminärt debiterade skatten avseende inkomståret 1995 är lägre än slutligt debiterad skatt för detta år taxeringsåret

1996, minskat med skattetillägg och förseningsavgift, fastställs

debiterad preliminärskatt avseende inkomståret 1997 till att motsvara slutlig skatt enligt 1996 års taxering ökad med 10 %. Om den preliminärt debiterade skatten avseende inkomståret 1995 är högre än slutligt debiterad skatt för detta år taxeringsåret

1996, minskat med skattetillägg och förseningsavgift, fastställs

debiterad skatt avseende inkomståret 1997 till slutlig att motsvara skatt enligt 1996 års taxering ökad med 5%. Den preliminärt debiterade skatten får i båda exemplen inte understiga den preliminärt debiterade skatten för inkomståret 1996. Givetvis kan den skall eller har debiterats preliminär skatt som lämna en preliminär deklaration, för jämka

att skatteuttaget.

Som underlag vid schablondebitering preliminär skatt används av således inte de beslutade taxeringsunderlagen, utan i stället används slutligt debiterad skatt, vilket inkluderar olika slag skatter av och avgifter. Det finns därför inte något användbart inkomstunderlag

. ..

utifrån gjord schablondebitering preliminär skatt som skulle

av kunna ligga till grund för att bestämma SGI för näringsidkare.

Det finns visserligen form framtida inkomstbedömning för

en av egenföretagares bostadsbidrag utredningen ansluter sig till och

som föreslår gälla även vid beräkning av BTP, men bedömningen görs när det preliminära bidraget bestäms. Det preliminära beslutet skall sedan stämmas mot och faktiskt grundas på den slutliga in-

av komsten. Utredningen bedömer att motsvarande preliminära inkomstberäkningar svårligen kan användas när det gäller att bestäm-

SGI skall ligga till grund för sjukpenning. Underlaget som ma som skall bestämma kompensationen för inkomstbortfallet kan inte fastställas i efterhand, eftersom inkomsten skall kompenseras då

som har fallit bort.

7.5.5¶SGI för näringsidkare

överväganden om

Förslag: SGI för näringsidkare skall bestämmas med ut-

en gångspunkt i inkomsten av näringsverksamheten enligt senaste taxeringsbeslut före bedömningstidpunkten. Om särskilda skäl föreligger får SGI beräknas med utgångspunkt i de tre senaste taxeringama. Har den försäkrade vid taxeringen medgetts avdrag för tidigare års förluster i näringsverksamhet skall ett belopp motsvarande avdraget läggas till nettointäkten.

Enligt dagens regler får underlaget för SGI för företagare inte överstiga vad motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för

som

räkning. Skälen för denna bestämmelse är att en företagares annans inkomst härrör från både eget arbete och avkastning av kapital som investerats i näringsverksamheten. Bestämmelsen, som fanns innan AFL infördes, tillkom för att fastställa hur stor del av inkomsten som avsåg arbete.

Förändringar i beräkningsreglerna för näringsidkares inkomster har skett många gånger sedan dess. Näringsidkare har under senare år fått möjligheter att disponera intäkter och kapital i verksam-

nya heten, vidare avsnitt 3.4.2. Särskilt reglerna om räntefördelning

se gör att det finns anledning att anta att inkomst näringsverksamhet

av i fortsättningen kommer att spegla inkomsten av eget arbete. Mot denna bakgrund anser utredningen att regler inte längre behövs om

att inkomstunderlaget skall begränsas till skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Detsamma gäller tidigare särregler som gav möjlighet att bortse från stor skuldbelastning i verksamheten. På detta sätt förstärks sambandet mellan förmåner och avgifter, samtidigt som försäkringskassomas utredningsarbete underlättas högst avsevärt. Det här redovisade förslaget beträffande företagares SGI överensstämmer väl med förslaget till nya kvalifikationsvillkor för SGI för den som inte är näringsidkare. . När en företagare bedriver näringsverksamhet tillsammans med en annan person fördelas inkomsten näringsverksamhet mellan av dem och och taxeras för sin andel näringsinkomsten. Det var en av finns inte någon anledning att i SGI-sammanhang särskilt ifrågasätta denna fördelning och därmed inte heller att närmare utreda arbet-

stimmar eller arbetsfördelning inom företaget.

Vid bestämmande av SGI enligt altemativregeln utgår vi från sådana inkomster ligger så nära bedömningstillfället möjsom som ligt. Motsvarande tillvägagångssätt bör vägledande då SGI för vara näringsidkare bestäms. Det innebär att i första hand den senaste taxeringen bör ligga till grund för SGI. Om de taxerade inkomsterna är mycket ojämna bör det dock möjligt att på sätt vara samma som enligt dagens regler använda de senaste tre taxeringamas genomsnittliga inkomster. Det bör också fortsättningsvis möjligt att vara se på utvecklingen under de tre åren taxeringama och låta avser en uppåtgående eller nedåtgående trend få genomslag vid bestämmande av SGI:n. Utredningen föreslår i avsnitt 3.4.5 att avdrag vid taxeringen för tidigare års förluster i näringsverksamhet även fortsättningsvis skall läggas till näringsinkomsten vid beräkning bostadsbidrag. För att av så långt det är möjligt behandla näringsidkares inkomster likartat när det gäller bidrag och sjukpenning och erhålla ett aktuellt inkomstunderlag, förslår vi att motsvarande tillägg skall få göras vid bestämmande av SGI. En sådan regel också näringsidkaren ger en SGI vid sjukdom som bättre svarar mot hans/hennes inkomstegen förlust. Arbetar en näringsidkare också anställd uppdragstagare som beräknas SGI:n på grundval inkomsten härav antingen enligt av huvudregeln eller enligt altemativregeln. I sistnämnda fall måste be-

aktas att i inkomstunderlaget enligt altemativregeln inte skall ingå

inkomst av näringsverksamhet motsvarar den årsinkomst som av

näringsverksamheter ingår i SGI grund annat förvärvsarbete.

som :n av

Som framgår har näringsidkare möjlighet att välja en

ovan karenstid i sin sjukförsäkring. Valet av karens påverkar sjukförsäkringsavgiftens storlek och skall anmälas till försäkringskassan. Uppgiften lämnas via ADB-media vidare till RSV som underlag för debitering av avgifter.

Utredningen föreslår inte någon ändring avseende företagares möjlighet att välja tre eller 30 dagars karenstid. Möjligheten bör finnas kvar och anmälas till försäkringskassan på sker idag.

sätt som

7.5.6¶Överväganden om försäkringsskydd under

ett företags uppbyggnadsskede

Förslag: Den startar ett eget företag skall, oberoende av i

som vilken företagsform företaget startas, under vissa förutsätt-

som ningar ha rätt till sjukpenning m.m. även om företagaren under företagets uppbyggnadsskede inte kan redovisa någon inkomst

eget förvärvsarbete. Under verksamhetens uppbyggnadsskede av skall SGI beräknas till lägst motsvarande den SGI som skulle ha beräknats sjukfallet inträffat omedelbart innan den försäkra-

om de börjat arbeta i verksamheten. Uppbär den försäkrade bidrag enligt förordningen 1984:523 till arbetslösa m.fl. som startar egen näringsverksamhet s.k. starta eget bidrag får SGI:n inte beräknas till lägre belopp än en inkomst som motsvarar grundbidraget i arbetslöshetsförsäkringen.

Försäkringsskydd under ett företags uppbyggnadsskede

SGI för en företagare får under verksamhetens uppbyggnadsskede och vid ändrade förvärvsförhållanden i dag beräknas till högre belopp än vad som framgår av den skatterättsliga inkomsten av näringsverksamhet. I stället för inkomsten läggs vad som motsvarar skälig lön för liknande arbete för annans räkning till grund för SGI:n. Sådan beräkning kan inte göras för den företagare som startar

verksamhet i aktiebolagsform och inte har möjlighet att ta ut lön ny under den första tiden av uppbyggnadsskedet. Den senare .står alltså utan motsvarande skydd vid sjukdom m.m.

. ..

Det har i olika sammanhang framförts kritik mot att sjukpenningförsäkringen för nystartande företagare är avhängig i vilken av företagsform verksamheten bedrivs. Detta är något den enskilde som företagaren inte alltid är uppmärksam i samband med att företaget startas. I olyckliga fall upptäcker företagare startat sitt en som företag i aktiebolagsform att han/hon saknar skydd först i samband med att han/hon blir sjuk. I utredningens direktiv ingår att redovisa förslag så långt som som möjligt innebär att anställda, företagare, ägare till fåmansegna aktiebolag m.fl. på ett likvärdigt sätt kan åtnjuta de socialförsäkringsfönnåner som finns. En invändningarna mot reglerna för av SGI när det gäller företagare har varit att deras SGI i alltför hög grad styrs av i vilken företagsform de bedriver verksamheten. Möjligheterna att själv påverka vilken inkomst redovisas är dock som numera, som framgår av kapitel tämligen likartade oberoende av om verksamheten bedrivs i aktiebolagsform eller någon fonn. annan Den inkomst företagaren redovisar för erläggande skatt och avgift av bör vara styrande för egenföretagarens SGI oavsett han/hon om redovisar den i form av lön i aktiebolag eller inkomst näringsav verksamhet. Utredningen föreslår därför sjukpenningförsäkring under en uppbyggnadsskedet av nystartade företag är neutral i förhållande som till den företagsform verksamheten startas Samma regler skall alltså tillämpas för den startar verksamhet i ett fåmansägt som egen aktiebolag som för övriga näringsidkare. Den startar verksom egen samhet skall, enligt vårt förslag, under företagets uppbyggnadsskede få behålla det sjukpenningsskydd han/hon hade innan verksamheten startades, dvs. den SGI han/hon skulle berättigad till vara om ett sjukfall inträffat omedelbart innan den försäkrade börjar arbeta i

företaget.

Den som startar verksamhet i ett fåmansägt aktiebolag en egen skall dock själv svara för sjuklön under sjuklöneperioden. Den som inte tidigare har kvalificerat sig för SGI skall också en

ha rätt till sjukpenningförsäkring motsvarande grundbidraget i

arbetslöshetsförsäkringen KAS enligt dagens regler under den tid han/hon bygger sitt företag, under förutsättning han/hon upp att erhållit s.k. starta eget bidrag till verksamheten. För den som haft tidigare inkomster SGI högre som ger en som är än grundnivån skall SGI:n bestämmas i övriga fall. För den som som startar ett företag och arbetar deltid i detta bör ersättningen beräknas efter den arbetstid som den försäkrade ägnar företaget.

Olika företag kan ha olika långa uppbyggnadsskeden. Det skydd

vi föreslår har dock schablonkaraktär och bör därför inte som nu en variera beroende verksamhetens art. När det gäller frågan om hur lång tid skyddet skall bestå skall av naturliga skäl det första året omfattas av skyddet. För att utrymme skall ges att i samband med deklarationen utfallet av verksamheten bör ytterligare två

stämma av år beaktas, dvs. sammanlagt tre år från verksamhetens start kan betraktas som överhoppningsbar tid. Den som startar en verksamhet och redan inom tre år kan visa en inkomst av näringsverksamhet, alternativt lön, överstiger inkomst motsvarande grundbidraget

som har naturligtvis möjlighet att få sin SGI bestämd efter den faktiska inkomsten.

Dagens regler om SGI-skydd i samband med arbetslöshet omfattar även företagare med en SGI som baseras inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. RFV rekommenderar i AR 1996: 13, Sjukpenninggrundande inkomst SGI vid inkomst anställning

av enligt lagen om allmän försäkring AFL, att om den försäkrade söker anställning får han/hon behålla sin SGI baserad på inkomsten från annat förvärvsarbete.

RFV:s rekommendation bygger på att det finns en sedan tidigare fastställd SGI. De förändrade kvalifikationsvillkor vi nu föreslår beträffande SGI har inte någon sådan. Däremot kommer som nämnts möjligheten att anmäla val av karens för egenföretagarens SGI att finnas kvar.

Det försäkringsskydd för egna företagare under uppbyggnadsskede som vi föreslår bör också kunna vara fortsatt giltigt om företagaren blir arbetslös och arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen under den försäkringsskyddade tiden. För den egna företagare som blir arbetslös efter denna tid bestäms SGI efter tidigare inkomster och överhoppningsbara tider.

Grundbidraget i arbetslöshetsersättningen föreslås i prop. 1996/97: 107 vara 240 kr per dag fem dagar per kalendervecka, eller per år 62 400 kr fr.o.m. den 29 december 1997. Detta motsvarar vid

en kompensationsnivå på 80 % en SGI på 78 000 kr.

För nystartande företagare utan tidigare inkomst kan grundbidraget i arbetslöshetsersättningen användas som utgångspunkt för bestämmande av sjukförsäkringsskyddet. Den som arbetar heltid men har en inkomst av näringsverksamhet, alternativt lön, är lägre

som än grundbidraget i arbetslöshetsersättningen f°ar tillgodoräkna sig ett försäkringsskydd motsvarande grundbidraget. Avsikten är inte att fastställa den eventuella rätten till arbetslöshetsersättning utan att

använda grundbidraget i denna som en garantinivå vid beräkning av försäkringsskyddet. Vi anser därvid att den startar ett eget som företag är att jämföra med den som har ett avtalat förvärvsarbete under minst tolv månader och att huvudregeln därmed kan tillämpas. Försäkringsskyddet inträder därmed så snart den försäkrade börjat

arbeta i företaget.

Utredningen har diskuterat hur man skall se på den person som vid starten av egen verksamhet har kvalificerat sig för viss SGI en som dock inte motsvarar helârsinkomst. Denna SGI får naturligtvis användas om den är högre än inkomsten motsvarande arbetslöshets-

ersättningens grundbidrag. Däremot bör tidigare inkomster inte läg-

gas samman med det garanterade försäkringsskyddet eftersom detta inte baserar sig någon redovisad inkomst. För den som inte har tidigare inkomster, eller inkomster är som

lägre än grundbidraget ger det föreslagna försäkringsskyddet för-

en utsebar sjukpenningtörsäkring motsvarande SGI 78 000 kr en om per ar.

Starta eget-bidrag som villkor för försäkringsskydd

Förordningen 1984:523 om bidrag till arbetslösa m.fl. startar som egen näringsverksamhet reglerar villkoren för s.k. starta eget bidrag. Sådant får lämnas till den som 1 är arbetslös, 2 riskerar att bli arbetslös, eller 3 är bosatt inom ett område betecknas stödsom som område 1 eller 2 enligt 16 § förordningen 1990:642 regionalom politiskt företagsstöd. Fr.o.m. år 1997 utges stödet i form utav

bildningsbidrag. Detta framgår förordningen aktivitetsstöd

av om 1996:1100. Där sägs att rätt till utbildningsbidrag i form dagav penning har bl.a. deltagare i verksamhet regleras i tidigare som

nämnda förordning. Utbildningsbidrag för denna får lämnas

grupp

i högst sex månader. Förlängt utbildningsbidrag får dock beviljas

under högst månader under förutsättning att det finns särsex a skilda skäl till det, b näringsverksamheten bedrivs i glesbygd, eller c såvitt avser arbetslösa kvinnor, de under minst 24 månader varit anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver. Utbildningsbidraget får behållas vid sjukdom, med undantag för karensdagen, sedan deltagaren anmält sjukdomen till den allmänna

försäkringskassan, ledighet för tillfällig vård barn i

av samma om-

fattning som deltagaren har rätt till tillfällig föräldrapenning samt

viss annan ledighet. Utbildningsbidragets dagpenning är f.n. 230 kr

dag fem dagar kalendervecka för den inte är berättigad per per som till ersättning från arbetslöshetskassa och utges under de första sex eller tolv månaderna av verksamheten.

Utredningen anser att den som inte kvalificerat sig för en SGI får använda grundbidraget i arbetslöshetsersättningen som utgångspunkt för försäkringsskyddet. Som villkor för ett sådant försäkringsskydd kan starta egetbidraget läggas. Genom ett sådant förfarande behöver någon ytterligare prövning av företaget inte göras av försäkringskas-

För den uppburit starta eget bidrag skall någon sjukpensan. som ning inte utbetalas så länge utbildningsbidrag utbetalas. Den som därefter fortsätter verksamheten, men ännu inte har någon inkomst

denna, får ett försäkringsskydd motsvarande grundbidraget i av arbetslöshetsersättningen. För det fall företagaren blir arbetslös och anmäler sig hos den offentliga arbetsförmedlingen skall försäkringsskyddet kunna träda in.

Den här beskrivna lösningen när det gäller sjukpenningförsäkring för den som startar eget företag innan han/hon har kvalificerat sig för ett försäkringsskydd stämmer också väl överens med det stöd samhället ger för att starta ett eget företag.

7.5.7¶Tillfällig föräldrapenning till egenföretagare

Som framgår av tidigare redovisning, avsnitt 7.1.5, är ersättningen per dag för den som uppbär sjukpenning, tillfällig föräldrapenning eller motsvarande inte enbart beroende av inkomstunderlaget utan även av det sätt på vilket dagersättningen beräknas. För företagare gäller generellt att all dagersättning inklusive tillfällig föräldrapenning är kalenderdagsberäknad, dvs SGI:n delas med 365. För personer som har inkomst av anställning är den tillfälliga föräldrapenningen i regel tim- eller dagberäknad. Denna beräkning bygger på att en årlig arbetstid beräknas för den försäkrade. Den årliga arbetstiden därvid är den ordinarie tid som den försäkrade beräknas utföra förvärvsarbete mätt i timmar per år.

Det har i olika sammanhang framförts kritik mot att egenföretagare får förhållandevis lägre ersättning än anställda när de uppbär tillfällig föräldrapenning. Den inkomstförlust de inte stå

gör anses i överensstämmelse med den ersättning de kan få när de avstår från förvärvsarbete för att tillfälligt vårda barn.

Frågan om beräkningen av dagersättningen till dem som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning behandlades i samband med att reglerna för tim respektive dagberäknad sjukpen-

ning infördes. I prop. 1986/87:69 om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn lämnade departementschefen följande motivering till att ersättningen för egna företagare skulle beräknas enligt tidigare regler.

Egenföretagama är i likhet med anställda obligatoriskt

försäkrade för förlorad förvärvsinkomst vid sjukdom, föräldraledighet m.m. Fr.o.m. år 1985 gäller delvis nya regler för egenföretagares sjukpenningförsäkring. En försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning får välja en sjukpenning utan karenstid eller med en karenstid av 3 eller 30 dagar.

Den som arbetar som egen företagare omfattas inte av arbetstidslagen. Han har själv möjlighet att förlägga sina arbetstider ett för honom lämpligt sätt. Det är därför, enligt min mening, inte möjligt att utge ersättning för det antal timmar per dag som en egenföretagare skulle ha förvärvsarbetat om han inte hade blivit sjuk. För egna företagare bör därför även i fortsättningen sjukpenning utges enligt

nuvarande beräkningsregler.

Orsaken till att egna företagare inte omfattas av tim/dagberäkning av

t.ex. sjukpenning eller tillfällig föräldrapenning är alltså svårigheten

att avgöra vilken arbetstid som kan ersättas för näringsidkare

en som har möjlighet att själv förlägga sina arbetstider på ett för honom lämpligt sätt. Mot detta kan invändas att många företagare inte har den friheten, särskilt inte vid vård sjukt bam. En företagare

av som är fullt upptecknad kan inte kompensera förlorad arbetstid vid vård av barn vid en viss tidpunkt genom arbete vid andra tidpunkter eftersom dessa redan är intecknade för arbete. Utredningen har diskuterat frågan om tim/dagberäknad sjukpenning för egna företagare och funnit att de skäl redovisades när

som reglerna infördes har relevans även idag när det gäller beräkning

av sjukpenning. Vid sjukdom som varar mer än en vecka ger kalenderdagsberäknad ersättning inte sämre ersättning än den tim/dagberäknade. Förhållandena är annorlunda när det gäller den tillfälliga föräldrapenningen. Denna utges enbart för dagar då föräldern

annars skulle ha utfört förvärvsarbete. Någon utjämning över tiden blir alltså inte aktuell här. Vidare är de flesta perioder med tillfällig

föräldrapenning inte långa utan enbart några få dagar i följd. Under år 1995 betalades tillfällig föräldrapenning för ca hälften av antalet möjliga bam. Det genomsnittliga antalet dagar tillfällig föräldrapenning per barn var sju dagar.

Utredningen konstaterar att den kalenderdagsberäknade tillfälliga föräldrapenningen för egenföretagare har ifrågasätts. Det är emellertid, på de skäl som angavs i prop. 1986/87:69, inte möjligt att timberäkna ersättningen till egna företagare.

Vad som skulle kunna diskuteras för företagare är att ersätta kalenderdagsberäkningen med s.k. dagberäkning, dvs. i stället för delningstalet 365 används delningstalet 260. Med en sådan beräkning av den tillfälliga föräldrapenningen blir ersättningen anpassad efter årsinkomsten fördelad arbetsdagar beräknad efter en femdagarsvecka.

En särregel för egna företagare som innebär ett särskilt delningstal för beräkning av tillfällig föräldrapenning torde behöva kompletteras med en begränsning av antalet möjliga ersatta dagar under en vecka. Någon sådan begränsning finns inte i dagens regler. Begränsningsregeln skulle dels hindra för hög ersättning vid längre ersättningsfall, dels utesluta misstankar om otillbörligt utnyttjande

av försäkringen.

Frågan om ändring av reglerna för tillfällig föräldrapenning för egenföretagare har tagits upp i olika sammanhang, bl.a. av företagarnas egna organisationer. Utredningen har därför behandlat frågan. I förhållande till dem som driver sitt företag i aktiebolagsfonn är

egenföretagare otvivelaktigt missgynnade vid beräkningen av den tillfälliga föräldrapenningen.

Den genomsnittliga tillfälliga föräldrapenningen år 1996 för egenföretagare var 257 kr per dag. Vid delningstalet 260 blir den genomsnittliga ersättningen per dag 360 kr beräknad med motsvarande SGI. Antalet ersatta dagar för egenföretagare år

var samma 186 402. Om den genomsnittliga ersättningen för företagare ökar med 103 kr innebär det en ökad kostnad 19 mkr för 1996 års

om ca dagar i 1996 år kostnadsläge.

Med hänsyn till de besparingar utredningen skall göra inom sjukförsäkringen anser sig utredningen inte kunna föreslå ytterligare

förändringar som medför kostnadsökningar.

7.6¶Särskilda

beräkningsregler

Förslag: Särskilda beräkningsregler för SGI skall liksom för

närvarande gälla för tjänstepensionärer liksom för studerande,

värnpliktiga m.fl.

7.6.1¶Tjänstepensionärer

Enligt nuvarande regler krävs det att en person som uppbär tjänstepension har arbete som beräknas pågå minst månader för att SGI

sex skall fastställas för honom/henne. Sexmånadersvillkoret hänger samman med att man bortser från ändringar i den försäkrades arbetsoch inkomstförhållanden som avser kortare tid, vilket bl.a. innebär att arbete med kortare varaktighet än månader i princip inte kan

sex ligga till grund för SGI.

Utredningen anser att liksom för närvarande bör utgångspunkten vara att endast arbete som utförts efter tjänstepensioneringen skall ingå i SGI-underlaget. Utredningens förslag kvaliñkationsvillkor

om för SGI bygger en tolvmånadersperiod såväl när det gäller huvudregeln som alternativregeln. Mot den bakgrunden vi att det

anser skall krävas att pensionären efter tjänstepensioneringen uppfyller motsvarande krav som ställs för försäkrade bedöms enligt

som någon av dessa regler.

För tjänstepensionärer med låg tjänstepension är arbetslösa

som och arbetssökande gäller att de kan få SGI beräknad med utgångspunkt i lönen före pensionsavgången eller, de inte har för avsikt

om att förvärvsarbeta i samma omfattning tidigare, den inkomst

som som svarar mot arbetsutbudet. Vidare minskas den beräknade inkomsten med tjänstepensionen. Vi föreslår att motsvarande möjlighet skall finnas i det nya systemet.

7.6.2¶Studerande, m.fl.

värnpliktiga

Som framgår av redogörelsen i 7.1.4 är enligt nuvarande regler tid för totalförsvarstjänstgöring och vissa studier s.k. SGI-skyddad tid. Vidare gäller att under tjänstgörings- respektive studietiden beräknas sjukpenningförsäkringen endast inkomst av arbete den för-

som

säkrade utför under tjänstgörings- eller studieperioden, s.k. studie-

tids-SGI eller vämplikts-SGI.

En studerande eller vämpliktig gör i princip inte någon inkomstförlust vid sjukdom. Enligt utredningens mening skall den sjukpenninggrundande inkomsten därför i dessa fall liksom enligt gällande regler beräknas enbart inkomst arbete som den försäkrade

av utför samtidigt med studierna eller tjänstgöringen. Det innebär att han/hon skall uppfylla förutsättningarna för beräkning SGI enligt

av endera huvudregel, altemativregeln eller reglerna för näringsidkare enbart grundval av arbetet under studie- eller tjänstgöringstiden. Vissa studerande får dock enligt nuvarande system sjukpenningen beräknad enligt vanliga regler under studieuppehåll, och någon ändring härvidlag bör inte ske. Regleringen har nära samband med våra förslag överhoppningsbar tid och bör ske i enlighet med vad

om vi ovan föreslagit för sådana tider.

I princip gäller enligt nuvarande regler motsvarande ordning

för värnpliktiga för vissa rehabiliteringsfall som har livränta

som enligt LAF. Enligt utredningens mening bör sådana regler föreligga också i det nya systemet.

7.7¶Särskilda frågor

7.7.1¶Ändring den sjukpenninggrundande

inkomsten

Förslag: För den som har en anställning och omfattas av huvudregeln får SGI:n ändras med hänsyn till löneförhöjningar under det första ersättningsåret i ett pågående sjukfall. I övrigt får SGI:n räknas med basbeloppet, när sjukfallet pågått i

upp minst ett år. SGI får därutöver bara ändras då den försäkrade beviljas vissa pensionsfönnåner.

Enligt nuvarande regler gäller en fastställd SGI till dess den försäkrades förhållanden ändrats. Enligt utredningens förslag beräknas och gäller SGI enbart för ersättningsperioden. Utredningsförslaget innebär vidare att SGI beräknas enbart på inkomster som hänför sig

9 SO 1997:85

till arbeten i vilken den försäkrade börjat arbeta. En följd förav slagen blir därför att de situationer i vilken det kan diskuteras om SGI:n bör ändras är begränsade. I princip är det fråga tre om situationer:

De som anges i nuvarande 3 kap. 5 § första stycket b-d AF dvs.

då den försäkrade beviljas vissa pensionsersättningar.

Då lönenivån förändras under ersättningsperioden. Då partiellt sjukskrivnas förhållanden förändras och arbetsförmågan därefter försämras.

Under punkt l finns sådana situationer då den försäkrades anknytning till arbetsmarknaden stadigvarande förändras. Även i det nya systemet skall därför SGI ändras i dessa situationer. Möjligheten att anpassa SGI:n efter löneutvecklingen lades fast vid en tidpunkt då det inte ovanligt att sjukpenningen kunde var

utges under betydligt längre tid än vad enligt dagens tillämp-

som ning anses kunna ske. Enligt synsätt prop. 1990/91 141 senare : om

rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m. bör inriktningen

vara att sjukpenning i regel inte skall utges för längre tid än ett år. När sjukpenning har betalats ut under ett års tid och rehabiliteringsåtgärder inte kan komma ifråga samt nedsättningen arbetsförav mågan bedöms varaktig eller bestående för avsevärd tid bör ersätt-

ningen utges i form av sjukbidrag eller förtidspension.

Inte heller rehabiliteringspenning skall i normalfallet för utges längre tid än ett år prop. 1990/91 141 samt bet. 1990/91 :SfU16. För- : äldrapenning med sjukpenningbelopp betalas under högst 360 dagar om det inte är fråga flerbamsbörd, då föräldrapenning med om

sjukpenningbelopp utges under ytterligare 90 dagar.

Sjuk- och arbetsskadekommittén redovisar i sitt slutbetänkande SOU 1996:13 sina överväganden beträffande ersättningsen ny form, med arbetsnamnet månadsersättning, föreslås ersätta försom

tidspension/sjukbidrag och utges när under period

en person en om

450 dagar haft sjukperioder omfattar sammanlagt 365 dagar

som med sjukpenning. Förslaget utreds vidare särskild utredare av en generaldirektör Anna Hedborg, enligt kommittédirektiv 1997:9

Ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Förslag skall redo-

visas den 31 oktober 1997 och, i de delar förslagen som av ser ungdomar, den l april 1998. Mot bakgrund av vad redovisats är det rimligt som ovan att anta att normalfallet beträffande dagersättningar kommer att vara

. ..

ersättningsperioder högst ett år. Ersättningen utges under

om som dessa perioder att med angiven procentsats kompensera

avser inkomstbortfall. Med här föreslagna kvalifikationsvillkor för SGI kommer ersättningen att närmare relateras till den inkomst som faktiskt faller bort i samband med ersättningsfallet.

Det finns också de skäl redovisas i avsnitt 7.3.3 under

av som rubriken inkomstunderlaget fog för att ifrågasätta om de årliga löneuppräkningarna i sjuk- och föräldraförsäkringen skall finnas kvar. Frågan är då löneavtal skall medföra omprövning av

om nya en SGI:n. Nuvarande regler är från administrativ synpunkt betungande. Vidare kommer i och med att SGI:n beräknas först då sjukfallet inträffar alla löneavtalsändringar som föreligger vid denna tidpunkt att ingå i underlaget. Beträffande senare avtalsändringar kommer en eventuell tillkommande sjukpenning i allmänhet att kunna betalas ut först efter det att sjukfallet avslutats. Vidare är det många försäkrade som visserligen omfattas av sjukpenningförsäkringen, men som inte längre har kvar någon anställning eller i vart fall inte den som ligger till grund för SGI:n.

I de fall den försäkrade har kvar samma anställning som vid bedömningstidpunkten och hans/hennes avtalsändring blir känd for försäkringskassan under ett pågående sjukfall som inte varat längre än ett år, anser utredningen det motiverat att SGI omräknas för de kommande utbetalningarna av sjukpenning under det första året

av sjukfallet, sjuklöneperioden inberäknad.

Även SGI:n i övriga fall inte längre anknyts till löneutveck-

om lingen anser att det finns starka skäl att räkna upp SGI:n vid långvariga sjukfall. I konsekvens med vårt förslag om basbeloppsuppräkning av tidigare inkomster som ingår i inkomstunderlaget vid beräkning av SGI enligt alternativregeln, föreslår vi att sådan SGI som inte löneuppräknats enligt ovan under pågående sjukfall basbeloppsuppräknas när sjukfallet varat ett år. Ett system med basbeloppsuppräkning bör enligt vår mening utformas så att SGI:n i pågående ersättningsfall som hos försäkringskassan varat i ett år räknas upp med basbeloppet grund. Basbeloppet det år sjuk-

som fallet inträffade används som utgångspunkt för uppräkningen. Skulle sjukfallet pågå under flera år görs basbeloppsberäkningen gång

en om året med första ersättningsdagen som grund, dock att, i de fall löneuppräkning redan skett under pågående sjukfall,

SGI räknas upp först ett år efter den löneuppräkningen.

Den tredje situationen är när partiellt sjukskrivnas förhållanden förändras och arbetsfönnågan därefter försämras. Förändringen kan bestå i såväl minskning ökning arbetstids- och/eller inkomstsom av förhållanden. Vi anser inte att det är motiverat att sänka SGI:n i de fall inkomsten blivit lägre. Mot den bakgrunden inte heller anser att en ökning av inkomsten skall motivera omprövning SGI:n en av i annat fall än då förutsättningarna för höjning grund avtalsen av ändringar föreligger.

7.7.2¶Utrednings- och bevisfrågor

Förslag: Den försäkrade skall till försäkringskassan lämna anställningsbevis och/eller inkomstbesked betydelse m.m. av

förberäkningen av SGI.

I och med att möjligheten till förhandsregistrering upphör och SGI:n beräknas först när det är aktuellt med sjukpenning är det- särskilt från den försäkrades synpunkt viktigt att försäkringskassan inte behöver göra tidsödande utredningar hans/hennes arbets- och om inkomstförhållanden. I allmänhet torde det inte heller särskilt vara betungande för den försäkrade försäkringskassan det underlag att ge som behövs för beräkning SGI:n. Utredningen föreslår att den av försäkrade skall styrka/visa avtalade framtida förvärvsarbete/inkomster eller tidigare inkomster har betydelse för beräkningen som av den försäkrades SGI. För att styrka avtalat arbete krävs inte nödvändigtvis ett skriftligt anställningsavtal om sådant inte är brukligt inom området. Omfattningen av det avtalade arbetet bör dock vid behov kunna styrkas. Pågående och framtida förvärvsarbete och dess inkomster bör utan problem kunna verifieras arbetsgivare eller uppdragsgivare. Inav komster de närmaste tolv månaderna bakåt i tiden bör oftast kunna styrkas den försäkrade kopia lönebesked eller av genom av motsvarande. Även sådana inkomster bör kunna verifieras från arbetsgivare/uppdragsgivare. I de fall tidigare inkomster ligger längre tillbaka i tiden bör kontrolluppgifter och/eller uppgifter i självdeklaration tillsammans med t.ex. uppgifter i Socialförsäkringens ADB-register kunna vägledning. ge

. ..

7.7.3¶Årsarbetstid

Årsarbetstid beräknas när tim/dagberäknad sjukpenning skall utges. Årsarbetstiden är det antal timmar per år som den försäkrade kan antas komma att ha tills vidare i sitt arbete se redogörelsen i avsnitt 7.1.5. Vårt förslag beräkning SGI kräver en justering

om av beträffande beräkningen av årsarbetstiden, eftersom SGI:n inte längre bygger ett antagande om en framtida inkomst och arbetstid. För försäkrad SGI beräknas enligt huvudregeln skall

en vars årsarbetstiden således beräknas med utgångspunkt i förhållandena vid bedömningstidpunkten. För försäkrad vars SGI beräknas en-

en ligt altemativregeln skall beräkningen baseras den arbetstid som gällt under de perioder som ingår i inkomstunderlaget.

7.8 kvaliñkationsvillkor för

Nya

föräldrapenninggrundande inkomst

7.8.1 Gällande regler

Föräldrapenning utges till föräldrarna under sammanlagt 450 dagar för ett bam. För att ha rätt till föräldrapenning skall föräldern ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa i minst 180 dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenningen skall betalas ut. Hel föräldrapenning är lägst 60 kronor per dag garantinivå. Den som har en sjukpenning som överstiger garantinivån kan få föräldrapenning som motsvarar sjukpenningen. En förutsättning för föräldrapenning enligt sjukpenningnivån under de första 180 dagarna är att föräldern har varit försäkrad för en sjukpenning som är högre än garantinivån i minst 240 dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen. För övriga 180 dagar

kan betalas ut enligt sjukpenningnivå finns inte något krav på som viss tids sjukpenningförsäkring över garantinivån. Under 90 dagar är föräldrapenningen 60 kronor per dag garantinivån för alla.

240-dagarsvillkoret, före den 1juli 1985 var ett 270-dagars-

som villkor, har kommit till för att undvika att föräldrar enbart i syfte att få en högre föräldrapenning börjar ett förvärvsarbete under graviditeten. Ändringen från 270 till 240 dagar gjordes för att de blivande

mödrar som börjat förvärvsarbeta under den första graviditetsmånaden, dvs. normalt sett innan de hade fått sin graviditet konstaterad, skulle berättigade till ersättning för inkomstförlust i samband vara med bamafödandet. En kvaliñkationstid täcker den tid som som

graviditeten kan konstateras ansågs tillräcklig. Föräldrapenning sjukpenningnivån beräknas i första hand med

utgångspunkt i en förälders SGI, dvs. enligt dagens regler den fastställda SGI:n. Reglerna SGI har redovisats i avsnitt 7.1.1-7.1.4. om Reglerna innebär i en summarisk sammanfattning att det är den försäkrades inkomst av eget arbete tills vidare för år räknat utgör som grund för SGI. Utgångspunkten är i princip den försäkrades förhållanden vid ersättningstillfället, eftersom det tidigare kravet på

förhandsregistrering slopats. Något principiellt förbud för ändring av SGI grund av inkomsthöjningar under ersättningsperioden

finns inte. Det innebär försäkrad får löneförhöjning att om en en under ersättningsperioden, t.ex på grund individuell eller generell av en

löneförhöjning kan SGI:n höjas. Andra inkomsthöjningar beaktas

bara om det föreligger ett avtal före ersättningsperiodens början.

Även den principiella utgångspunkten den försäkrades ak-

om är tuella inkomst av förvärvsarbete, innebär gällande regler med hänsyn till bestämmelserna s.k. skyddade tider avsnitt 7.1.4 om se att den försäkrades SGI i många fall baseras på inkomst han/hon en som inte längre har. Denna inkomst räknas med hänsyn till löneupp

utvecklingen inom yrkesområdet. Av de regler om s.k. skyddade tider i sjukpenningförsäkringen är

det två som särskilt bör nämnas i samband med föräldrapenningen. Den ena är reglerna vissa studier innebär SGI:n om m.m. som att visserligen inte får sänkas under studietiden, att under studiemen tiden skall ersättningen grundas på s.k. studietids-SGI, dvs. en en SGI beräknad enbart på arbete under studietiden. Den SGI som gällde före studierna kallas vilande SGI. Liknande bestämmelm.m. ser finns vid värnplikt och rehabilitering med arbetsskadelivränta. Det andra fallet är de regler skydd för SGI:n direkt hänför om som sig till graviditet och vård bam. Enligt dessa får SGI:n inte sänkas av för en kvinna är gravid och avbryter eller inskränker sitt försom värvsarbete tidigast månader före barnets födelse eller den sex beräknade tidpunkten för denna. SGI:n får inte heller sänkas för en förälder helt eller delvis är ledig från förvärvsarbete för vård som av barn innan barnet fyllt ett år. Detsamma gäller den enligt föräldsom raledighetslagen 1995:584 likställs med förälder. Motsvarande gäller vid adoption av barn inte fyllt tio år, eller vid mottasom

gandet sådant barn för adoption, mindre än ett år har gått

av om sedan den försäkrade fått barnet i sin vård.

Utöver de regler om s.k. skyddade tider som gäller för SGI finns särskilda regler ett utökat försäkringsskydd bara gäller för

om som beräkningen av föräldrapenning med sjukpenningbelopp. Denna beräkning utgår från den vilande SGI:n och inte en eventuell studietids-SGI eller motsvarande. specialregel för föräld-

En annan rapenningen av större betydelse är en s.k. särskild beräkningsgrund. Enligt dessa regler gäller försäkrad fått sin SGI sänkt med

att om en hänsyn till att han/ hon avbrutit eller minskat sitt förvärvsarbete för vård av barn och inte återgått i förvärvsarbete vid barnets ettårsdag, skall föräldrapenningen för tid intill dess barnet fyllt två år beräknas lägst på grundval den SGI gällde före sänkningen eller den

av som

föranleds av löneutvecklingen inom yrkesområdet. högre SGI som En förutsättning är att föräldern avstår från förvärvsarbete för vård

bam. Innebörden av denna tvåårsregel är att för beräkningen av av föräldrapenning har skyddet för den som avbrutit eller minskat sitt förvärvsarbete för vård av barn utökats från ett till två år. Om kvinnan är gravid på nytt innan barnet uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även fortsättningsvis beräknas detta sätt. Det samma gäller vid adoption av barn som sker inom två år och sex månader innan det föregående barnet fötts eller adopterats, dvs. skyddet har utökats till två och ett halvt år vid ny graviditet eller adoption. En konsekvens härav är att försäkrad får ett

en som nytt bam inom två och ett halvt år är garanterad en föräldrapenning som grundas inkomsten före det första barnet. Om han/hon återgått i förvärvsarbete gäller däremot den inkomsten för beräkningen av föräldrapenningen, om den ger högre en SGI.

7.8.2¶Överväganden

Förslag: En förutsättning för föräldrapenning med sjukpenningbelopp är att den försäkrade vid den tvåhundrafyrtionde dagen före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna uppfyller bestämmelserna i 3 kap. AFL om beräkning av SGI till ett belopp som minst mot ersättning garantinivån.

svarar en Bedömningstidpunkten för föräldrapenning med sjukpenningbelopp skall vara en förälders första dag med föräldrapenning. Om en ersättningsperiod än ett år räknas föräldrapenning-

varar mer en förtid därefter upp med förändringarna i basbeloppet.

Enligt utredningens förslag sjukpenning skall denna beräknas om efter den SGI som vid bedömningstidpunkten bestäms med stöd av huvudregeln eller altemativregeln.Vid beräkningen alternativreav geln är enligt vårt förslag, som framgår avsnitt 7.3, nuvarande av skyddade tider överhoppningsbara. Under pågående sjukfall skall i princip inte ersättningsunderlaget omräknas annat än vid de tillfällen då det blir aktuellt det efter basbeloppsförändring, att anpassa en dvs. vid utbetalning ersättning sedan ett sjukfall pågått ett år. Vi av har dock föreslagit att en uppräkning med hänsyn till den enskilde försäkrades avtalade lönehöjning skall göras för den under sjuksom fallet har en anställning. Eftersom rätten till och storleken föräldrapenningen i dag är av knuten till särskilda kvalifikationsvillkor och särskild beräkningsen grund, är utredningens förslag till kvalifikationsvillkor för sjukpen-

ningförsäkringen inte möjliga att överföra till föräldraförsäkringen

utan viss anpassning. Avsikten är dock inte att i övrigt förändra

rätten till föräldrapenning diskuterade regelförändringar.

genom nu I huvudsak är det två frågor skall lösas. Den är hur som ena nuvarande 240-dagarsvillkor skall till det systemet för anpassas nya beräkning av SGI för att motverka planering enbart i syfte att få

högre föräldrapenning. Den andra är hur föräldrapenning med sjuk-

penningbelopp skall beräknas. Med dessa utgångspunkter föreslår vi att den föräldrapenninggrundande inkomsten skall bestämmas på följande sätt. En förutsättning för att den försäkrade skall ha rätt till föräldrapenning med sjukpenningbelopp under de första 180 dagarna skall vara att han/hon den tvåhundrafyrtionde dagen före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna skall uppfylla bestämmelserna i 3 kap. AFL om SGI viss nivå. Det innebär att den försäkrade vid denna tidpunkt antingen skall

ha tillträtt anställning och ha ett anställningsavtal gäller en som tills vidare, eller ha tillträtt en anställning och ha ett avtal tidsbegränsad om en anställning som tillsammans med annat sådant arbete omfattar minst 12 månader i följd, eller under en period om sammanlagt tolv månader haft inkomst av förvärvsarbete uppgår till erfoderlig nivå.Vid denna beräkning som beaktas bestämmelserna om överhoppningsbara tider, eller arbeta näringsidkare. som

l samtliga fall krävs att den inkomst ligger till grund för be-

som räkningen SGI svarar mot en sjukpenning på minst garantinivån.

Uppfyller den försäkrade villkoren för rätt till föräldrapenning sjukpenningnivån skall föräldrapenningen primärt beräknas med utgångspunkt enligt våra förslag gäller vid ersätt-

i den SGI som

ningsperiodens början. Det innebär att bedömningstidpunkten är den

första ersättningsdagen. Med hänsyn till att enligt vårt föreslagna system SGI i flertalet fall beräknas direkt den aktuella inkomsten

vi det motiverat med regel som samma sätt som idag anser en hindrar att den försäkrade får föräldrapenning beräknad en inkomsthöjning hänför sig till arbetstidsökning i nära

som en anslutninng till att föräldern tar ut ersättning.

De särskilda reglerna gäller för beräkning av föräldrapen-

som ning, i första hand den särskilda beräkningsgrunden, medför att föräldrapenningen i vissa fall blir högre än det varit fråga om ett

om sjukfall. Vid beräkningen föräldrapenning blir en period om två

av år överhoppningsbar, den försäkrade är helt eller delvis ledig för

om vård barn. Föder eller adopterar föräldern ett nytt barn kan en

period om två och ett halvt år bli överhoppningsbart.

Enligt utredningens mening finns det inte skäl att under pågående ersättningsfall räkna föräldrapenningen annat än om ersättnings-

om fallet pågått än ett år. Föräldrapenningen skall då räknas upp

mer med förändringarna i basbeloppet. Någon motsvarighet till en eventuell möjlighet att i vissa fall räkna upp sjukpenningen med hänsyn till den försäkrades lönehöjning inte lika motiverad för

anser föräldrapenningen, bl.a. med hänsyn till att för föräldraförsäkringen i vissa delar gäller fördelaktigare skyddsregler än för sjukförsäkringen.

Den närmare regleringen av bestämmelserna om överhoppningsbara tider kommer i det systemet att regleras genom föreskrifter

nya

regeringen eller, i andra hand, RFV. Motsvarande bör då också av gälla för de särskilda reglerna för föräldrapenningen.

7.9

Övriga dagersättningar

SGI ligger till grund för beräkning inte bara sjukpenning och

av föräldrapenning utan också för andra dagersättningar. Detta gäller havandeskapspenning, rehabiliteringspenning, smittbärarersättning och närståendepenning. För dessa ersättningsfonner kommer ersätt-

ningen att beräknas enligt de reglerna. Den enda skillnaden i nya förhållande till de regler skall gälla för sjukpenningen är som som föranledda utredningens förslag är att de aktuella ersättningarav nu na inte skall i något fall räknas med hänsyn till den försäkrades om lönehöjning utan endast i förhållande till ändringarna i basloppet. Förutom nämnda ersättningar ligger SGI:n också till grund för

ersättning enligt lagen arbetsskadeförsäkring och lagar

om som anknyter till denna reglering. Dessa ersättningsformer behandlas i avsnitt 7.11.

7.10¶Ikraftträdande och

övergångsregler

Förslag: De nya reglerna SGI skall träda i kraft den om l januari 1998. I pågående ersättningsfall får dock inte den utgående ersättningen sänkas med anledning de kvaliav nya

fikationsreglerna.

Utredningens förslag innebär radikal ändring i den rent tekniska en utformningen av regelsystemet, och det torde svårt dels från vara administrativ synpunkt dels från infonnationssynpunkt samtidigt att tillämpa två olika system. Vi därför att de reglerna beanser nya om räkning av SGI skall gälla fullt ut från och med dagen för ikraftträdandet. Dock skall de kvaliflkationsreglerna inte medföra nya en sänkning av ersättningen i de ersättningsfall pågår vid ikraftsom trädandet.

7.1 1 Konsekvenser för

arbetsskadeförsäkringen

7.1 1.1 Gällande

regler

Enligt 3 kap. 1 och 2 lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring om LAF skall den försäkrade vid arbetsskada ha till samma rätt förmåner från sjukförsäkringen vid sjukdom. Är någon som annan

inte berättigad till sjukpenning från sjukförsäkringen eller är den

skadade inte sjukforsäkrad enligt AFL har han/hon rätt till förmåner från arbetsskadeförsäkringen, med visst undantag, i enlighet med vad skulle ha utgetts 3 och 22 kap. AFL hade varit

som om tillämpliga honom/henne.

4 kap. LAF reglerar rätten till ersättning vid bestående nedsättning arbetsförmågan. När livränta utges skall denna beräknas

av ett livränteunderlag för den är sjukpenningförsäkrad enligt

som som 3 kap. AFL hans/hennes SGI enligt 3 kap. 2 § AF L vid den

utgörs av tidpunkt från vilken livräntan skall utges, eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans/hennes SGI. Därvid bortses från de förändringar angående skattepliktiga förmåner som infördes den 1januari 1997.

7.11.2 Livränta enligt LAF

Förslag: Arbetsskadelivränta som kan utges enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring skall tills vidare beräknas enligt de regler för sjukpenninggrundande inkomst som för närvarande gäller.

Enligt 4 kap. 1 § LAF har den arbetsskadade rätt till livränta för den inkomstförlust uppkommer till följd av arbetsskadan. Livränte-

som underlaget utgörs i regel av SGI:n. Vid den Förändring av SGI:n som infördes den l januari 1997 gjordes undantag för arbetsskadeförsäkringen. Vid fastställande av livränteunderlag skall alltjämt även andra skattepliktiga förmåner beaktas. Även när det gäller

än pengar bedömning av arbetsförmågan finns skilda regler i LAF och AFL fr.o.m. 1997, då kriterierna för rätt till förtidspension/sjukbidrag ändrades.

Genom praxis har detaljerade beräkningar av livränteunderlag kommit att utvecklas. Vid livränta för förfluten tid skall varje nytt löneavtal som blir känt och börjar gälla under den period den retroaktiva livräntan omfattar beaktas livränteunderlag beräknas

och nya för varje sådan förändring. Avtal som träffats innan försäkringskassan avslutat ärendet skall beaktas, i ytterlighetsfallet kan kassan sedan beslutet om livränta expedierats få vetskap om att ett avtal träffats några dagar dessförinnan. I sådant fall skall självrättelsemöj-

...

ligheten i 8 kap. 12 § LAF jämfört med 20 kap.10 § AFL använa das. Livräntan avser att täcka i princip hela inkomstförlusten vid

arbetsskada. Dagens detaljerade beräkningar löneutvecklingen

av vid retroaktiva livräntor har visserligen ifrågasatts, t.ex. se prop. 1992/93:30 samt bet. l992/93zSfU 8 och SfU17 där ett tidigare beslut om ändring av 4 kap. 5 och 6 LAF till ett Iivränteunderlag i stället för flera Iivränteunderlag fr.0.m. januari 1993 upphävdes fr.0.m. juni 1993. Enligt utredningens uppfattning kan det emellertid inte anses överensstämma med arbetsskadeförsäkringens nuvarande syfte att låta de regler för SGI som vi föreslår få genomslag även vid beräkning av arbetsskadelivränta. Den beräkning tidigare inkomster av som den föreslagna altemativregeln innebär och den i princip slopade möjligheten att anpassa SGI:n efter den försäkrades löneutveckling skulle få effekter för beräkning arbetsskadelivräntor av som inte utan närmare utredning bör genomföras. Mot denna bakgrund, och då översyn arbetsskadeförsäken av ringen aviseras i prop. 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration, utredningen att m.m., anser våra förslag inte skall påverka beräkningen av livränteunderlaget. Vi föreslår därför ändring i LAF innebär att nuvarande beräken som ningsregler för Iivränteunderlag skall behållas tills vidare. Oförändrade regler för beräkning arbetsskadelivränta förändav

rar inte kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen.

7.11.3 LAF

Sjukpenning enligt

I samband med att arbetsskadesjukpenningen i princip slopades den 1 juli 1993 departementschefen i 1992/931178 bl.a. angav prop. följande skäl för sitt förslag.

Sedan länge gäller principen att skador till följd arbete av kompenseras med högre ersättning än andra skador. Bakom denna uppfattning ligger bedömningen förvärvsarbetanatt en de löper större risk att skadas än den inte förvärvsarbetar. som Principen att en arbetsskada skall ersättas med högre belopp än en annan skada bör alltjämt gälla. Med hänsyn till

utvecklingen av kostnaderna för arbetsskadeförsäkringen samt

risken för att arbetsskadesjukpenningen verkar rehabiliteringshämmande jag det emellertid befogat föreslå anser att

såvitt arbetsskadeförsäluingen, detta skall gälla först

att, avser

sedan bestående nedsättning arbetsförmågan till följd av

en av

arbetsskada inträtt. Jag föreslår därför att rätten till arbetsska-

desjukpenning i princip slopas.

År 1964 antogs internationella arbetsorganisationen ILO en

av konvention 121 förmåner vid yrkesskada. Konventionen

nr om

ratificerades Sverige âr 1969 med verkan från år 1970. Konven-

av tionen omfattar olika former hälso- och sjukvård och kontantför-

av måner. Kontantförmånema vid yrkesskada skall enligt konventionen i princip utgöra antingen minst 60 % tidigare arbetsförtjänst eller

standardförmånstagares lön. En sådan förmånstagare kan 60 % av en

yrkesutbildad manlig industriarbetare. Detta senare altemavara en tiv har Sverige förbundit sig att upprätthålla.

Utredningen har jämfört sina förslag till ändrade regler för SGI

uppställs i ILO-konventionen beträffande kontantmed de krav som

förmåner vid yrkesskada.

Utredningen konstaterar att de förslag vi lägger fram inte påverkar förhållandena för den standardförmånstagare med vilken Sverige gör sina jämförelser vid bedömningen av om Sverige uppfyller ILO-konventionens krav. Något hinder för att låta de föreslag-

reglerna gälla även vid arbetsskada kan vi därför inte se. na

Vad gäller de fall där den arbetsskadade inte har rätt till sjukpenning från sjukförsäkringen, och därför skall ha ersättning från arbetsskadeförsäkringen motsvarande vad som skulle ha utgetts från

sjukförsäkringen dess regler hade varit tillämpliga ho-

om nom/henne, utredningen att ersättning skall utges från sjuk-

anser försäkringen enligt de regler som vi föreslår.

nya

7.12

EU-perspektiv

Genom att Sverige är medlem i EU är gemenskapsrätten också av betydelse för regleringen socialförsäkringssystemen. Av intresse

av i sammanhanget är främst artiklarna 6 och 49 i Romfördraget om förbud för diskriminering på nationell grund. I förordningen 1408/71 finns vidare bestämmelser samordning av systemen för social

trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förordningen innehåller bl.a. regler om

sammanläggning av försäkringsperioder.

Kravet på likabehandling oberoende nationalitet får till konav sekvens att den försäkrade inte får utsättas för direkt eller indirekt

diskriminering med hänsyn till nationalitet. Som indirekt diskrimi-

nering skulle kunna anses att försäkrad t.ex. inte får tillgodoräkna en sig arbete tidigare utförts i EES-land, motsvarande som annat om tidigare arbete i Sverige skulle kunna ligga till grund för till rätt ersättning.

Beräkningen av den försäkrades SGI grundas enligt utredningens

förslag normalt de vid ersättningstillfället aktuella förhållandena.

I vissa fall kan emellertid arbets- och inkomstförhållanden som ligger i tiden före ersättningsperioden betydelse för den vara av sjukpenninggrundande inkomsten. Främst gäller detta SGI:n om skall beräknas enligt alternativregeln. Det kan då förekomma i att tolvmånadersperioden ingår perioder då den försäkrade har omfat-

tats av lagstiftningen i annan EES-stat vilka kommer att ingå i

underlaget för beräkning SGI. Detta kan medföra visst av av ett merarbete för försäkringskassorna. Det är emellertid inte nyhet en som införs genom vårt förslag. Så gäller t.ex. enligt den i prop. 1996/97:63 föreslagna ändringen i AFL skall träda i kraft den som 1 juli 1997, att en försäkrad i vissa fall inte bara kan få behålla en SGI på grundval av inkomster han inte längre har, han kan som utan också få SGI beräknad en sådan inkomst, även han/hon inte om tidigare fått SGI denna. Vi vill vidare framhålla vårt

att förslag

om att den försäkrade är skyldig att till försäkringskassan lämna

inkomstuppgifter, anställningsbevis och andra handlingar

som styrker hans rätt till SGI underlättar försäkringskassans arbete. För föräldrapenningen kommer bestämmelserna om samman-

läggning av försäkringsperioder i förordningen 1408/71 bli

att

tillämpliga.

8¶Förslagens konsekvenser

8.1¶Bostadsstöden m.m.

8.1.1¶Allmänna finansiella konsekvenser

I kapitel 3 har utredningen föreslagit en i det närmaste fullständig samordning BTP-systemets och bostadsbidragssystemets in-

av komstunderlag. Samordningen såväl den tidsmässiga beräk-

avser ningen inkomstunderlaget, som vems inkomster och vilka in-

av komster skall påverka detta underlag. Förslaget medför att det

som inkomstunderlag ligger till grund för BTP kommer att justeras

som årligen i förhållande till aktuella inkomster och förmögenhet. Det medför också att försäkringskassoma får möjlighet att kontrollera att rätt bidrag betalas ut. Genom anpassningen BTP:s inkomstunder-

av lag till bostadsbidragets vad avser tjänste- och näringsinkomster

breddas också inkomstunderlaget i BTP-systemet. m.m.

Utredningen har inte kunnat göra någon särskild beräkning av de allmänna effekterna av att försäkringskassoma får en regelbunden kontroll över utbetalningarna BTP. Vår uppfattning är dock att

av detta kommer att leda till kostnadsminskningar.

8.1.2¶Beräknade kostnadsminskningar

De kostnadseffekter i BTP-systemet och bostadsbidragssystemet som kunnat beräknas till följd av våra förslag är följande.

Samordnat utbetalningsbelopp

Förslaget om att BTP som understiger 100 kr per månad inte skall betalas ut medför minskade kostnader med 9 mkr.

272 Förslagens konsekvenser

Samordnat hushållsbegrepp

Förslaget om att samma makebegrepp som finns inom bostadsbidragssystemet också skall finnas i BTP-systemet medför minskade kostnader för BTP-systemet med 12 mkr. Förslaget om att barns kapitalinkomster och förmögenhet skall påverka BTP samma sätt som bostadsbidragen medför minskade kostnader för BTP-systemet med 8 mkr.

Samordnade regler för inkomst näringsverksamhet av

Förslaget om att vissa tillägg och avdrag påverkar den bidragssom grundande nettointäkten av näringsverksamhet skall slopas och att nettointäkten av näringsverksamhet skall beräknas sätt i samma BTP-systemet som i bostadsbidragssystemet kan beräknas medföra

en kostnadsökning för bostadsbidragssystemet med 3 mkr och

en kostnadsminskning för BTP-systemet med 5 mkr.

Samordnade regler för beräkning näringstörmögenhet av

Förslaget om att enskilda näringsidkares och fåmansaktiebolagsäga-

res företagsförmögenhet skall läggas till den privata förmögenheten

vid beräkning såväl bostadsbidrag BTP har varit svårt av som att beräkna. För att belysa effekten detta har Statistiska Centralbyrån av

SCB utredningens uppdrag beräknat näringsförmögenheter

som tillgångar minus skulder för de personer ingår i inkomstfördelsom ningsundersökningen 1994 HINK 94. Som underlag har därman vid använt de särskilda räkenskapsutdrag SRU-uppgifter har man tillgång till. Uppgifterna kan härröra från deklarationsbilaga Nl eller N2. I de fall uppgifter finns från båda bilagoma förmögenavser heten summan från dessa bilagor. Med ledning dessa uppgifter har besparing när näringsförav en mögenheten läggs till den privata förmögenhet beräknats till 8 mkr

i bostadsbidragssystemet.

Det material tagits fram enbart enskilda näringsidkare. som avser Med den begränsade tid stått till förfogande har det inte varit som möjligt att ta fram uppgifter företagsförmögenhet hos ägare om av fåmansaktiebolag. I grundmaterialet från HINK 94 finns det emellertid 40 000 vuxna personer tillhör barnfamilj med bostadssom en

Förslagens konsekvenser 273

bidrag och har kod visar att de har anknytning till

som en som en fåmansaktiebolag. Bland dem socioekonomiskt har klassats

som

Jordbrukare eller Övrig småföretagare finns 28 000 vuxna som bostadsbidragstagare definierat som ovan. Detta antyder att besparingen skulle kunna större när det gäller med fåmans-

vara personer aktiebolag. Vid beräkningen har därför antagits att besparingen kommer att minst lika stor som för enskilda näringsidkare,

vara vilket medför ytterligare besparing i bostadsbidragssystemet med

en 8 mkr.

I BTP-systemet beaktas redan i dag näringsförmögenhet för enskilda näringsidkare. Däremot beaktas inte sådan förmögenhet för

fåmansaktiebolagsägare. Med ledning materialet i HINK94 en av kan det beräknas finnas 7 000 BTP-tagare med anknytning till aktiebolag. Vårt förslag att även sådana företagares förmögenhet skall

om beaktas kan beräknas medföra en besparing 4 mkr.

Kapitalihkomster och förmögenhet

Utredningen föreslår att kapitalinkomster skall beräknas i i BTPsystemet på sätt i bostadsbidragssystemet och att den

samma som schabloniserade beräkningen i BTP-systemet av avkastning på förmögenheter under 75 000 kr 60 000 kr för vardera maken skall slopas. Vidare föreslår utredningen att för förmögenheter över de nämnda beloppen skall inkomstunderlaget höjas med 15 % av förmögenhetens värde. Detta medför tillhopa minskade kostnader för BTP-systemet med 85 mkr, förutom den kostnadsminskning som

föranleds av förslaget om beaktande av näringsförmögenhet.

I detta sammanhang har dessutom en minskning av kostnaderna beräknats på grund av omläggningen till kalenderårsberäkning. Genom utredningens förslag kommer förmögenheten att mätas i slutet året enligt taxeringen. Normalt sett bör detta innebära att

av förmögenheten blir något högre. I nuvarande system kan även gamla förmögenhetsvärden från tidigare år i viss utsträckning ligga kvar, varför förmögenheten även av detta skäl kan bli högre. Vid ett antagande att förmögenheten som genomsnitt kommer att mätas två år och förmögenheten realt sett ökar 5 % under två år,

senare, uppstår en ytterligare besparing på 60 mkr. I denna beräkning bortses från stora fluktuationer av förmögenheten, som kan uppstå mellan enskilda år på grund av t.ex. upp- och nedgångar på aktiebörsen. Vid det betydligt djärvare antagandet att förmögenheten ökar

274 Förslagens konsekvenser

med 10 % skulle den ytterligare besparingen uppgå till 125 mkr. Beräkningarna avseende förmögenhet och kapital är emellertid

mycket känsliga för räntenivåer och förmögenhetsfördelningens

utseende. Vi har i detta sammanhang valt att räkna med det lägre beloppet 60 mkr som en kostnadsminskning i BTP-systemet. Beräkningarna är baserade på nuvarande bedömningar 1997 års om

kapitalinkomst och fönnögenhetsfördelning.

Pensionärens del i bostadskostnaden

Förslaget om att endast den del av bostadskostnaden belöper på som en bostadsbidragsberättigad pensionär skall grunda rätt till BTP medför minskade kostnader för BTP-systemet med 110 mkr.

Reducering av det särskilda grundavdraget.

Förslaget om att arbetsskadelivränta utges till förtidspensiosom en när skall minska det särskilda grundavdraget vid beskattningen medför en besparing med 115 mkr.

Underhållsstöd

Förslagen om viss samordning med bostadsstöden, bl.a. det när

gäller näringsinkomst och näringsfönnögenhet, samt förslagen

administrativa förenklingar fr.0.m. år 1999 i underhållsstödssyste-

met beräknas vara kostnadsneutrala.

Övrigt

Några förändrade kostnader vad inkomstprövningen änkeavser av pension, bilstöd till handikappade och hustrutillägg har utredningen inte räknat med, även i dessa system torde smärre kostnadsmen minskningar kunna uppkomma breddning inkomstunp.g.a. av

derlaget m.m.

Förslagens konsekvenser 275

Sammanlagda kostnadsminskningar

De sammanlagda kostnadsminskningama blir enligt de nämnda beräkningarna 293 mkr netto i BTP-systemet och 15 mkr netto i bostadsbidragssystemet. Skatteintäktema ökar med med 115 mkr. Beräkningarna är gjorda inom Finans- och Socialdepartementet utifrån olika källor och med olika metoder. En totalsammanställning där tagit samtliga åtgärder samtidigt grund för beräkningen

man som har därför inte kunnat göras.

Administrationen

Utredningen har inte tagit hänsyn till några förändrade kostnader för administrationen. Vissa förslag, främst den slopade förmögenhetsprövningen lägre förmögenheter, underlättar väsentligt admini-

av strationen. Övergångar till system medför emellertid alltid

nya kostnader i inledningsskedet i form av förändringar i ADB-syste-

information, utbildning Försäkringskassorna har i dag en men, m.m. pressad arbetssituation. Många äldre pensionärer kan ha svårt att förstå de förändringar som följer av nya regler om inkomstberäkning. Vi därför att det är viktigt att försäkringskassoma inför

anser omläggningen inkomstprövningen har tillräckliga resurser även

individuell information till de bidragssökande. Våra förslag för en innebär också ökade kontrollmöjligheter, som bör tas till vara. I synnerhet i inledningsskedet av förändringarna är detta viktigt. På sikt räknar med att våra förslag leder till icke oväsentliga förenklingar av administration av bidragssystemen.

8.2¶Ekonomiska konsekvenser för

sjukförsäkringen

8.2.1 Allmänt

Inledningsvis noterar utredningen att sjuklöneperioden har förlängts från 14 till 28 dagar. Riksdagen fattade beslut om denna förlängning efter det att regeringen i direktiven angett att 980 miljoner kronor

276 Förslagens konsekvenser

skall sparas genom en förändring av reglerna för SGI. Sjuklöneperiodens förlängning medför icke oväsentlig förändring underen av laget på vilket besparingarna kan göras. Mellan år 1996, dvs. året innan förlängningen av sjuklöneperioden, och år 1998, dvs. det år utredningen har att utgå från i sina beräkningar, minskar antalet ersatta nettodagar se avsnitt 8.2.2 med närmare miljoner dagar, sex enligt RFV:s prognoser. Enligt våra beräkningar motsvarar det cirka 50 miljoner kronor.

Slopadlöneanpassning

Allmänt

Enligt nuvarande regler skall den sjukpenninggrundande inkomsten inte sänkas och får efter löneutvecklingen inom den föranpassas säkrades yrkesområde under vissa s.k. SGI-skyddade tider och under pågående ersättningsfall. Har ett ersättningsfall pågått längre tid än ett år och SGI:n varit oförändrad under denna tid har försäkringskassan skyldighet att utreda löneutveckling skett inom den om försäkrades yrkesområde. Den försäkrade kan även själv anmäla ändrade inkomstförhållanden så snart dessa inträffar. Någon begränsning till en gång per år finns inte för de försäkrade. Utredningen föreslår att möjligheten att anpassa SGI:n efter löneutvecklingen, med visst undantag för försäkrade med fastare anställning, slopas. I stället föreslås en uppräkning har basbeloppssom utvecklingen som grund. En sådan förändring beräknas medföra en besparing om sammanlagt 720 miljoner kronor inom sjuk- och

föräldraförsäkringama.

Till grund för utredningens beräkningar ligger beprognoserna träffande antalet ersatta dagar och genomsnittlig ersättning dag per i RFV:s budgetunderlag 1997-02-25 för år 1998, Del 2 Försäk- ringsfönnåner. RFV:s beräknade genomsnittliga ersättning dag år 1998 har per använts som bas för beräkning av de procentuella förändringarna. RFV:s uppgifter om genomsnittlig ersättning dag för tidigare år per kan tyvärr inte användas för jämförelse mellan timlöneökningen för respektive år och ökningen SGI eftersom den genomsnittliga av ersättningen inte redovisar SGI:n utan den utgående ersättningen. Denna påverkas av att kompensationsnivåema varierat mellan olika

Förslagens konsekvenser 277

år sedan år 1991. Även ersättningsfallens längd har under tid på-

en verkat kompensationsnivåerna. Antagande får därför göras beträffande timlöneökningens inverkan på utbetald ersättning.

RFV:s antaganden om Iöneutveckling och basbeloppsutveckling framgår av nedanstående tablå.

1996 1997 1998 l 999 2000 Timlöneökning % 6,0 4,6 4,0 4,0 4,0 Basbelopp kr 36 200 36 300 36 400 37 000 37 700

Regeringens motsvarande antaganden om Iöneutveckling och basbeloppsutveckling redovisade i 1997 års ekonomiska vârproposition prop. 1996/97:150 framgår av nedanstående tablå.

1996 1997 1998 1999 2000 Timlöneökning % 6,1 4,7 3,5 3,5 3,5 Basbelopp kr 36 200 36 300 36 300

- -

Utredningens allmänna antaganden i denna del

Till grund för utredningens antaganden timlöneökning ligger

om regeringens prognos i vårpropositionen. Utredningen har emellertid iakttagit viss försiktighet när det gäller att omsätta redovisade eller prognostiserade timlöneökningar till antaganden om påverkan på kostnaderna i form av utebliven höjning av SGI eller av ersättning som utges. En timlöneökning om 3,5 % år 1998 som inte längre beaktas vid bestämmande av SGI eller under ett pågående ersättningsfall bedöms medföra en utebliven höjning motsvarande 3 % för samma år. En utebliven höjning ett år bakåt i tiden bedöms motsvara ytterligare 3% medan två år bakåt bedöms motsvara ytterligare 6 %. Utebliven höjning under tre års skyddad tid har bedömts motsvara 9 %. Den faktiska och beräknade timlöneökningen under denna tid åren 1995-1997 kan enligt antaganden i vârpropositionen beräknas till 14,9 % 1995 3,4 enligt Konjunkturinstitutet, övriga redovisas ovan. Basbeloppsförändringen för motsvarande period var ca 1,6 %. I beräkningarna har den antagna uteblivna timlöneökningen minskats med basbeloppsuppräkningen i de fall där beräkningarna sträcker sig ett år eller mer bakåt i tiden.

278 Förslagens konsekvenser

Ersatta nettodagar

Med nettodagar avses att del av dag omräknas till hela dagar så att t.ex. två halva dagar blir hel. en

Underlag för antaganden om skyddade tider

Det finns i RFV:s ADB-system inte någon information SGIom skyddade tider eller i vilken utsträckning skyddad SGI övergår i en ett ersättningsfall. Omfattningen av detta får därför skattas med hjälp av nedan redovisade underlag.

Tillgänglig information om SGI-skyddade tider i sjukförsäkringen

Stockholms läns allmänna försäkringskassa redovisar i Lokalt uppföljningsprogram för långa sjukfall LUS sjukfall pågått som mer än 60 dagar. Av redovisade avslutade sjukfall 55 160 fall registrerade sedan juli 1994 i december 1996 rörde 19 % personer som var arbetslösa vid fallets början. Dessa fall genererade 21 % dagarna. av I en studie av pågående sjukfall 18 033 fall i oktober 1996 rörde 22 % personer arbetslösa vid fallets början. Dessa som var genererade 25 % av dagarna. Gruppen arbetslösa i studien pågående om sjukfall avvek inte i förhållande till övriga i beträffande gruppen SGI, dvs. inkomstfördelningen torde densamma för arbetslösa vara som för övriga. RFV har i sin studie RIKS-LS en undersökning - om

långvarig sjukskrivning och rehabilitering, sjukfall

som avser som pågått mer än 60 dagar, för åren 1993 och 1994 redovisat 18 % arbetslösa vid fallets början. Motsvarande siffra for Stockholms

läns allmänna försäkringskassa i denna undersökning 16 %. De

var 18 % fallen motsvarade, enligt uppgift från RFV, 19 % de ersatta av dagarna. SGI-skydd finns, förutom vid sjukdom och arbetslöshet, även vid bl.a. studier, se avsnitt 7.1.4. Mot bakgrund att den redoviav ovan sade andelen arbetslösa beräknas 25 % kan andelen vara ersatta dagar som inletts med SGI-skyddad tid skattas till en sammantaget 30 % av antalet ersatta dagar.

Förslagens konsekvenser 279

Tillgänglig information skyddade tider iföräldraförsäkringen

Inom föräldraförsäkringen finns inte motsvarande undersökningar

inom sjukförsäkringen kan användas som underlag för ansom som taganden. Utredningen har därför med hjälp av RFV och Stockholms läns allmänna försäkringskassa gjort vissa beräkningar med hjälp av

såväl registeruppgifter manuell granskning av ärenden i

som Norrtälje kommun. Vidare har utredningen haft tillgång till vissa antalsuppgiñer en ännu inte publicerad rapport från Stockholms-

ur kassan.

Registerstudien

I RFV:s bevakningsregister där försäkringskassorna lägger in vissa bevakningsposter har betydelse för ärendehandläggning finns

som

bevakningspost för föräldrapenning som kan utges enligt särskild en beräkningsgrund, här kallad "FGI". Den särskilda beräkningsgrunden används när föräldrapenningen kan utges med högre belopp än SGI. Det är bl.a. fallet när den s.k. 2,5-årsregeln tillämpas närmare om detta nedan. I bevakningspost "FGI" registreras SGI:n enligt den särskilda beräkningsgrunden samt ett fr.o.m.-datum och ett t.o.m.-datum som skall visa den aktuella giltighetstiden för "FGI".

RFV har begäran av utredningen jämfört uppgifterna om "FGI" i bevakningsregistret med den registrerade SGI:n för samma person. I april 1997 fanns totalt 54 729 bevakningsposter "FGI". Av dessa hade 19 222 dels en gällande t.o.m.-tidpunkt, dels

personer en "F GI" som var större än SGI. Dessa har granskats särskilt. Bortfallet innehåller "FGI"-poster som troligen inte längre var aktuella t.o.m.datum har passerats och poster där "FGI" var mindre eller lika med SGI.

Medelvärdet för "FGI" i den granskade gruppen var 173 406 kr och medelvärdet för SGI var 106 394 kr. Differensen var alltså i medeltal 76 012 kr mellan "FGI" och SGI.

"FGI-n" används dels när föräldrapenning utges efter barnets ettårsdag, dels när föräldrapenning utges för ett nytt barn när kvinnan är gravid på nytt inom ett år och nio månader från föregående barns födelse, den s.k. 2,5-årsregeln.

Differensen mellan "FGI" och SGI kan användas indi-

som en kator på skillnaden mellan den inkomst som i nämnda fall ligger som underlag för beräkningen av föräldrapenningen och den inkomst som den försäkrade går miste om. Den kan däremot inte

280 Förslagens konsekvenser

läggas till grund för beräkningar av kostnader eftersom utredningens beräkningar grundar sig den genomsnittliga ersättningen dag.

per I denna ingår förutom föräldrapenning enligt sjukpenningnivån även föräldrapenning enligt garantinivån.

Antalet beaktade "FGI"-poster kan däremot användas stöd

som för antagande om hur vanligt förekommande det är med föräldrapenning särskild beräkningsgrund. 19 222 bevakningsposter kan då jämföras med antalet födda bam som år 1996 var ca 95 000. Det tyder att ca 20 % av föräldrapenningfallen har föräldrapenningen grundad på den särskilda beräkningsgmnden.

Vissa andra antalsuppgzfter

Vid FoU-enheten hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa pågår en studie i syfte att belysa bl.a. hur tätt de i studien deltagande 204 kvinnorna valt att föda bam. Studien är ännu inte publicerad, men utredningen har fått ta del av antalsuppgifterna. l enkät har

en kvinnorna besvarat frågan "Vilken din huvudsakliga sysselsätt-

var ning när du blev gravid med barn är fött 1992" Motsvarande

som fråga har ställts för åren 1993-1995. Ett av svarsalternativen

var "Föräldraledig från arbete för ett tidigare fött barn". För barn fött år 1992 angav 5 % av kvinnorna detta svarsalternativ. För barn fött år 1993 var det 24 % lämnade detta svarsalternativ. För barn

som födda år 1994 resp år 1995 lämnades detta svarsalternativ för båda åren av 32 % av dem som fött barn respektive år.

Utredningen har med registerstudien och redovisade

ovan uppgifter som grund gjort antagandet att 15 % antalet ersatta dagar

ca av med föräldrapenning har haft särskild beräkningsgrund under-

som lag för utbetalningen.

Norrtäljestudien, en kartläggning SGI-skydd

av före föräldraledighet

Det finns inte någon statistik visar i vilken omfattning period

som en med föräldrapenning föregås förvärvsarbete respektive s.k. SGI-

av skyddade tider. För att få en uppfattning detta har utredningen

om gjort en kartläggning av ett antal i Norrtälje kommun

personer som uppbar föräldrapenning under år 1996.

F örslagens konsekvenser 281

Jämförelser Norrtälje riket

Norrtälje valdes bl.a. därför att kommunens förhållanden i socialförsäkringshänseende i många avseenden kan anses motsvara förhållandena i riket helhet. Följande jämförelsetal kan redovisas.

som Siffrorna avser, där inte annat anges, förhållandena vid årsskiftet 1995/96.

	Norrtälje	Riket
Arbetslöshet, totalt	7,3	6,3
Ohälsotal, totalt	40,0	39,0

Fördelat män respektive kvinnor

	Norrtälje Män Kvinnor		Riket Män Kvinnor
Arbetslöshet 9601	7,7	6,8	6,9	5,8
Arbetslöshet 9501	7,9	5,2	7,3	5,4

Källa: Länsarbetsnämnden i Stockholms län

Källa: RFV. Ohälsotalet beräknas som det genomsnittliga antalet dagar per försäkrad och år med sjukpenning, förtidspension eller medel från arbetsskadeförsäkringen.

Fördelningen mellan olika SGI-intervaller för män respektive kvinnor överensstämmer väl mellan Norrtälje och riket.

Den genomsnittliga ersättningen per dag utbetalad föräldrapenning under år 1996 stämmer väl överens.

Norrtälje Riket

269,56 kr 268,82 kr Källa: RFV

När det gäller befolkningen fördelad efter kön och ålder ligger Norrtälje något lägre än riket i åldersgruppen 20-39 år 24 %

jämfört med 27,2 för riket.

Urval och frågeställning

För utredningens räkning tog RFV fram en lista innehållande personnummer på de 177 kvinnor i Norrtälje kommun som under år 1996 fick föräldrapenning för bam födda under år 1996 och där

282 Förslagens konsekvenser

bampost för tidigare barn saknades. Om bampost för tidigare barn saknas är det troligt att föräldern inte har SGI-skydd med anledning av tidigare fött barn. En tjänsteman vid Stockholms läns allmänna försäkringskassa, lokalkontoret i Norrtälje, har därefter för utredningens räkning granskat underlagen för SGI-placering beträffande dessa personer. Frågeställningen var följande. Grundades förälderns SGI före föräldraledigheten pågående förvärvsarbete eller hade den försäkrade någon form av SGI-skyddad tid rätt att kvarstå i tidigare som gav fastställd SGI Om den försäkrade sjuk i direkt anslutning till var föräldraledigheten efterfrågades förhållandena före sjukfallet.

Resultat

Studien omfattar totalt 177 kvinnor, födda åren 1953-1978. 20 kvinnor saknade SGI. En kvinna uppfyllde inte villkoren för att få föräldrapenning över sjukpenningnivån 240-dagarsvillkoret. De återstående 156 kvinnorna uppbar föräldrapenning motsva-

rande sjukpenningbeloppet.

Av dessa hade 31 kvinnor 20 % någon form SGI-skyddad tid av före föräldraledigheten. Här bortses från sjukpenning eller liknande.

SGI-skyddet för de 31 kvinnorna fördelade sig enligt följande. Arbetslöshet 21 Studier 1 Arbetslöshet + studier 9

Fem kvinnor var delvis arbetslösa och delvis i arbete före föräldraledigheten. Dessa har inte räknats bland de arbetslösa. Längden av den skyddade tiden framgick i nio fall. Den varierade mellan ca ett år och ca sex år, vanligast två-tre år medan den var genomsnittliga längden var nästan tre år. Av de 156 kvinnorna med föräldrapenning motsvarande sjukpenningnivån gick 49 kvinnor, 31 % direkt från förvärvsarbete till

föräldraledighet. sjukpenning eller havandeskapspenning

var vanligaste orsaken till SGI-skydd för dem inte arbetslösa som var eller studerade. Den genomsnittliga SGI:n för de 177 141 700 kr. personerna var Första kvartilen var 125 800 kr, median 158 300 kr och tredje kvartilen 182 200 kr. Lägsta SGI 0 och högsta 286 700 kr. var var

Förslagens konsekvenser 283

Utredningen anser sig med stöd av Norrtäljestudien kunna göra antagandet att 20 % av antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning ingår i ersättningsfall som föregåtts av en SGI-skyddad tid. Studien visar också att antagandet att för en fjärdedel av dessa dagar har SGI-skyddet än ett år och för fjärdedel än två år är

varat mer en mer lågt skattat.

Beräkningar beträffande slopad löneanpassning

Sjukpenning och rehabiliteringspenning

RFV har beräknat kostnaderna med beaktande av bl.a. regelförändringar år 1997 och år 1998 avseende ändrade regler för beräkning av SGI, förlängd sjuklöneperiod samt höjd ersättningsnivå till 80 %.

Sjukpenning prognos 1998

Bruttobelopp Antal ersatta nettodagar Genomsnittlig ersättning mkr per dag kr/dag

14 305 38 503 359 372

Antaganden

30 % av antalet ersatta nettodagar med sjukpenning ingår i ersättningsfall som föregåtts av en SGI-skyddad tid. Ca 45 % dessa

av ersatta nettodagar antas dock omräknas med hänsyn till avtalad löneökning för den försäkrade. För fjärdedel de ersatta dagarna

en av har SGI-skyddet varat mer än ett år och för en fjärdedel har skyddet varat mer än tvâ år.

20 % av nettodagama avser dagar över 365 i sjukfallen. 20 % av nettodagama påverkas delvis. 30 % av nettodagama påverkas inte.

Antaganden om procentsatsema för utebliven SGI-höjning eller ersättningshöjning med anledning av timlöneökning framgår de

av allmänna antagandena. För de nettodagar som påverkas delvis har 2 % antagits. Underlaget för antaganden beträffande omfattningen av SGI-skyddet redovisas ovan.

284 F örslagens konsekvenser

Beräkning sjukpenning

30 % dvs. ll 551 007 dagar, minskat med ca 45 % därav dvs. 6 500 000 dagar, 3 % dvs. 11,16 kr 72 mkr 1/4 dvs. 2 887 751 dagar, 3 % dvs. 11,16 kr 32 mkr 1/4 dvs. 2 887 751 dagar, 6 % dvs. 22,32 kr 64 mkr 20 % dvs. 7 700 672 dagar, 3 % dvs. 11,16 kr 86 mkr 20 % dvs. 7 700 672 dagar, 2 % dvs. 7,44 kr 57 mkr

Sammanlagd besparing, sjukpenning 310 mkr Om beräkningen hade gjorts med en oförändrad sjuklöneperiod, 14 dagar, skulle besparingen ha blivit ytterligare ca 50 miljoner kronor. Rehabiliteringspenning prognos 1998 Bruttobelopp Antal ersatta nettodagar Genomsnittlig ersättning mkr per dag kr/dag

1 279 3 302 904 387 Antaganden 85 % av ersatta nettodagar med rehabiliteringspenning ligger i den senare delen av sjukperioden och har föregåtts av en sjukperiod som varat ett år. Beräkning rehab iliteringspennin g 85 % dvs. 2 807 768 dagar, 6 % dvs. 23,22 kr 65 mkr F öräldraförsäkring RFV har beräknat kostnaderna med beaktande bl.a. regelföränd-

av ringar år 1997 och år 1998 avseende ändrade regler för beräkning av SGI och höjd ersättningsnivå till 80 %.

Förslagens konsekvenser 285

Föräldrapenning prognos 1998

Bruttobelopp Antal ersatta nettodagar Genomsnittlig ersättning mkr dag kr/dag per ll 970 40 132 000 298

Antaganden

20 % av antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning ingår i

ersättningsfall som föregåtts av en SGI-skyddad tid. För en fjärdedel

av dessa dagar har SGI-skyddet varat mer än ett år och för en fjärdedel har skyddet varat mer än två år. 15 % av nettodagama ingår i ersättningsfall som föregåtts av en SGI-skyddad tid. För dessa dagar är föräldrapenningen också beräknad efter särskild beräkningsgmnd och har en SGI-skyddad tid som varat i genomsnitt tre år. 65 % av nettodagama påverkas inte. Antaganden om procentsatsema för utebliven SGI-höjning eller

ersättningshöjning med anledning av timlöneökning framgår av de

allmänna antagandena. Underlaget för antaganden beträffande omfattningen av SGI-skyddet redovisas ovan.

Beräkning föräldrapenning

20 % dvs. 8 026 000 dagar, 3 % dvs. 8,94 kr 72 mkr 1/4 dvs. 2 006 500 dagar, 3 % dvs. 8,94 kr 18 mkr 1/4 dvs. 2 006 500 dagar, 6 % dvs. 17,88 kr 36 mkr

15 % dvs. 6 020 000 dagar, 3 % dvs. 8,94 kr 54 mkr därtill ytterligare 9 %, dvs. 26,82 kr 161 mkr

Sammanlagd besparing, föräldrapenning 341 mkr

Viss ytterligare besparing bedöms finnas i de föräldrapenningdagar som tas ut efter barnets ettårsdag. Denna har dock inte räknats i ovanstående belopp.

286 Förslagens konsekvenser

Tillfällig föräldrapenning prognos 1998

Bruttobelopp Antal ersatta nettodagar Genomsnittlig ersättning mkr per dag kr/dag 2912 5217000 558

Antagande

5 % av antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning ingår i ersättningsfall föregåtts av en SGI-skyddad tid, dvs. samma andel

som

år 1996. Antaganden om procentsatsema för utebliven SGIsom höjning eller ersättningshöjning med anledning av timlöneökning framgår av de allmänna antagandena.

Beräkning tillfällig föräldrapenning

5 % dvs. 260 850 dagar, 3 % dvs. 16,74 kr 4 mkr

Övriga dagersättningar beräknas utges för mindre än 900 000 nettodagar. Här föreslagna förändringar förväntas inte påverka dessa annat än marginellt.

Sammanlagd besparing, slopad löneanpassning, 720 mkr.

8.2.3 kvaliñkationsvillkor

Nya

Utredningens förslag till nya kvaliñkationsvillkor för sjukpenninggrundande respektive föräldrapenninggrundande inkomst innebär vid beräkning enligt altemativregeln att historisk inkomst kommer att ligga till grund för ersättningen. Cirka 10-15 % av de försäkrade kan antas få sin SGI bestämd enligt altemativregeln. För bestämmande av vilken inkomstnivå som skall grunda rätt till ersättning kommer s.k. överhoppningsbara tider att tillämpas. För dem som av olika skäl är nytillträdande arbetsmarknaden och inte har tidigare inkomster att tillgodoräkna sig kan SGI:n inledningsvis bli betydligt lägre än idag. Andra nytillträdande på arbetsmarknaden som enligt dagens regler inte får SGI kan få sådan bestämd enligt alternativregeln. Denna blir dock inledningvis förhållandevis låg.

Förslagens konsekvenser 287

Utredningen har med hjälp av beräkningar från Finansdepartementets fördelningspolitiska enhet försökt att beräkna vilken besparing som de föreslagna kvalifikationsvillkoren medför.

Med hjälp av SCB:s inkomstfördelningsundersökning för år 1994

har selekterats hade inkomst lön eller näringspersoner som en av verksamhet om högst ett basbelopp 35 200 kr för år 1994. Vidare har som villkor satts att lön plus näringsinkomst får uppgå till högst ett basbelopp under vardera åren 1991-1993. De de selekterade av personerna som uppburit sjukpenning, föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning TFP har granskats särskilt. Beträffande personer med föräldrapenning har endast de inte har tidigare barn tagits som med i studien för att utesluta SGI-skydd på grund dessa. Med av utgångspunkt i den registrerade SGI:n har utbetalad ersättning för faktiskt ersatta dagar beräknats efter 80 % kompensationsnivå. Ersättningen beräknad detta sätt harjämförts med ersättning been räknad utrednings-SGI, skapad utifrån den lön eller näringsinen komst som samma uppbar under år 1994. Även här har personer 80 % kompensationsnivå använts. Skillnader mellan ersättning enligt registrerad SGI och utrednings-SGI har därvid för respektive och med angivna förutgrupp sättningar beräknats med enligt nedanstående tabell mkr.

1994-91 4 år 18-29 år 18-64 år

Sjukpenning 190 l 550

TFP 8 20

Föräldrapenning 7 70

Summa	205 1994-92 3 år 18 -29 år	1 640 1994-93 2 år 18-29 år
Sjukpenning	350	580
TFP	10	20
Föräldrapenning	45	260
Summa	405	860

Beräkningen avser dels åldersgruppen 18-29 år, dels 18-64 år. Beräkning av SGI enligt altemativregeln kommer att tillämpas på alla åldersgrupper. Det torde emellertid främst i den ålders-

vara yngre

288 Förslagens konsekvenser

de försäkrade inte hunnit samla inkomster under tolv gruppen som månader ersättningsfall och därmed får lägre SGI. Även

vid ett en i de fall då de överhoppningsbara tiderna är långa och inkomsterna ligger längre tillbaka i tiden blir SGI:n lägre. Det är inom dessa

besparingarna i första hand kan förväntas. Det är grupper som emellertid mycket vanskligt att bedöma hur stora besparingarna kan komma att bli. Beräkningarna ovan redovisar en skillnad mellan ersättning enligt registrerad SGI och utrednings-SGI. Dessa får tillsammans med erfarenhetsmässig bedömning läggas till grund

en för utredningens antaganden.

Mot denna bakgrund bedömer utredningen att de nya kvalifikationsvillkoren kommer att medföra en besparing år 1998 om i vart fall minst 260 mkr.

8.2.4¶Egenföretagares sjukförsäkring

Som framgår av avsnitt 7.1.8 var antalet försäkrade med inkomst av annat förvärvsarbete den 31 december 1996 226 339 personer. Drygt 727 miljoner kronor betalades ut för ca 3 500 000 nettodagar med sjukpenning.

De förändringar vi föreslår beträffande SGI för egna företagare är mycket svåra att beräkna effekterna av. En viss kostnadsökning kan förväntas i fall där jämförelseinkomsten inte längre begränsar SGI, men i motsvarande mån kan också en viss kostnadssänkning väntas där jämförelseinkomsten inte längre höjer SGI:n. Det förbättrade skyddet för fåmansaktiebolagsägare i uppbyggnadsskede kan förväntas ge en viss kostnadsökning. Denna bedöms dock rymmas inom ramen för tidigare redovisade besparingar.

8.3¶Konsekvenser för den enskilde

Våra förslag beträffande BTP-systemet innebär i huvudsak att anpassar inkomstberäkningen till skattesystemet och bostadsbidragssystemet. Därigenom fångar vi upp luckor i vad som närmast kan betecknas som förenklade inkomstberäkningar i ett omodemt BTPsystem. Vidare åtgärdar vi vissa strukturella felaktigheter i systemen. Den enda egentliga besparingen som vi förslår är att fönnögenhetsprövningen behålls oförändrad för högre förmögenheter sam-

Förslagens konsekvenser 289

tidigt faktisk kapitalavkastning beräknas. För dem som har

som en

tillgångar ger en faktisk kapitalavkastning innebär detta en

som skärpt inkomstprövning, som dock är måttlig och som för pensionärskollektivet som helhet balanseras av de lättnader som uppkom-

för pensionärer med mindre fönnögenheter.

mer

Våra förslag beträffande SGI innebär att begreppet fastställd SGI slopas. SGI skall bestämmas först när det är aktuellt att betala ut sjukpenning eller annan dagersättning. Beslutet gäller enbart för den aktuella ersättningsperioden. Kvalifikationsvillkoren för SGI anpassas för att närmare knyta an till det faktiska inkomstbortfallet. SGI:n räknas med basbeloppet utom för vissa anställda för vilka

upp SGI:n räknas upp med den enskildes avtalade löneförhöjning under det första ersättningsåret. Förslagen innebär såväl en förbättring för vissa försäkrade som en försämring för andra. De som enligt dagens regler inte haft möjlighet att kvalificera sig för en SGI kan enligt vårt förslag få rätt till ersättning grundad på tidigare inkomster. För dem innebär förslagen en förbättring. De som i dag har en fastställd

inte medfört motsvarande inkomster kommer inte längre SGI som att få sin ersättning baserad på den fastställda SGI:n. Detta kan innebära att de får en lägre ersättning eller inte någon ersättning alls.

För dem innebär förslagen en försämring. Förslaget att SGI:n skall

räknas upp enbart med basbeloppet och inte anpassas till löneutvecklingen innebär en försämring för dem som uppbär ersättning under längre tid eller får sin SGI baserad på tidigare inkomster enligt altemativregeln. Alla dagersättningar som baseras SGI påverkas mer eller mindre av förslagen. I första hand påverkas ersättningar

utges under en längre period såsom sjukpenning och föräldra-

som

penning.

Vårt förslag beträffande egenföretagares sjukförsäkring innebär att förmånema i större utsträckning kommer att stämma överens med avgifterna genom att SGI:n oftast kommer att motsvara företagarens inkomst av näringsverksamhet. Detta innebär en förbättring för vissa och en försämring för andra. Vårt förslag beträffande SGI under ett företags uppbyggnadsskede innebär förbättringar för de flesta företagare, men även här kan det för enskilda inne-

personer bära en försämring i förhållande till dagens regler.

Förslagen beträffande SGI innebär alltså att vissa försäkrade kommer att få lägre ersättning eller inte vara berättigade till någon ersättning alls. Det är inte möjligt att göra stora besparingar på SGIunderlaget utan att det får konsekvenser för de

personer som behöver anlita de delar socialförsäkringen berörs. De regler

av som

10SOU1997:85

290 Förslagens konsekvenser

vi föreslår bör dock medföra att ersättningen blir mer förutsebar för den enskilde samtidigt som den bättre speglar det faktiska inkomstbortfallet.

8.4¶Effekter för kommunerna

Vi kan inte finna att de förändringar som föreslår inom bidragssystemen påverkar kommunernas ekonomi. Däremot medför förslaget om att arbetsskadelivräntor skall påverka det särskilda grundavdraget vid pensionäremas beskattning ökade skatteintäkter för kommunerna.

Det har för utredningen inte varit möjligt att bedöma i vilken utsträckning den minskade ersättningen från sjuk- och föräldraförsäkringarna kommer att innebära att fler kommer att

personer uppbära socialbidrag, eftersom rätten till sådana bidrag är påtagligt knutna till förhållandena i det enskilda ärendet. Som framgår av avsnitt 4.3 kan idag en långtidssjukskriven försäkrad med SGI

en motsvarande medel-SGI:n ha en ekonomi som kan medföra rätt till socialbidrag. De långtidssjukskrivnas ekonomi kommer dock att förbättras när kompensationsnivån höjs.

8.5¶Jämställdhet

Bostadsstödssystemen är i sig könsneutrala och de ändrade regler för inkomstprövning som vi föreslår kommer att beröra män och kvinnor samma sätt. Vi vill dock erinra att de lättnader

om som vi föreslår när det gäller fönnögenhetsprövningen lägre för-

av mögenheter till största delen torde komma äldre kvinnor till godo. Detta beror på att det finns fler kvinnor än män i de övre pensionärsårgångarna, där större förmögenheter inte förekommer i

samma utsträckning som bland yngre pensionärer.

Återbetalning av underhållsstöd förekommer till allra största delen hos män. De begränsade förändringar vi föreslår be-

som av räningen av inkomstunderlaget är antingen rättelser inkonse-

av kvenser som varit till de återbetalningsskyldigas nackdel eller regler

Förslagens konsekvenser 291

som följer av att bidragssystemen bör vara samordnade så långt möjligt.

Även reglerna om SGI är i sig könsneutrala och så är också fallet med de förslag till förändringar vi lämnar. SGI anknyter emellertid direkt till inkomst- och arbetsförhållanden. Det innebär att de olika förutsättningar som kvinnor och män har arbetsmarknaden också påverkar deras SGI. Detta är något som inte kan lösas inom Socialförsäkringens ram när det gäller ersättningar som baseras de inkomster den försäkrade har eller har haft. I de fall vi funnit att de förslag vi diskuterat skulle få negativa konsekvenser för enbart det ena könet, som t.ex. tidsbegränsning av de s.k. överhoppningsbara tiderna, har vi valt att inte lägga fram något förslag. Vidare har vi i våra överväganden beträffande sjuklön alternativt sjukpenning till dag för dag anställda, som oftast är kvinnor, visat möjligheten att med vårt förslag ge dem en bättre och mera förutsebar ersättning.

Kommittédirektiv

Översyn av inkomstbegreppen inom bidrags- och socialförsäkringssystemen

Dir. 1996:52

Beslut vid regeringssammanträde den 27 juni 1996.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall ges i uppdrag att göra en samlad översyn av inkomstbegreppet i de författningar som reglerar olika bidragsoch socialförsäkringsförmåner. Utredaren skall analysera nuvarande regler och redovisa förslag till så långt möjligt gemensamma regler för hur inkomst skall beräknas. En målsättning bör vara ett system där anställda, egna företagare, ägare till fåmansbolag och de som i olika former kombinerar anställning företagare

med att vara egna ett likvärdigt sätt kan åtnjuta de bidrags- och socialförsäkringsförmåner som finns. Det nya systemet skall vidare vara enkelt att administrera.

Utredaren skall analysera de ekonomiska effekterna för den offentliga sektorn som kan vara förenade med ett mer enhetligt inkomstbegrepp. Vidare skall ekonomiska effekter för den enskilde analyseras. Förslaget får inte leda till att statens utgifter ökar.

I uppdraget ingår att utarbeta förslag till nödvändiga ändringar i de lagar och förordningar som omfattas.

Uppdraget skall avslutat senast den 28 februari 1997.

vara

Utgångspunkter

Nuvarande regler för beräkning av inkomst i de olika bidrags- och socialförsäkringssystemen är till stor del inte samordnade. Flera utredningar har berört frågan om beräkning av inkomst och har bl.a.

pekat Fördelarna med en ökad enhetlighet av inkomstbegreppen i olika system.

Ett problem är att den försäkrade i många system själv skall söka uppskatta sin förväntade inkomst framåt i tiden. Försäkringskassan skall därefter bedöma rimligheten i de inkomstuppgifter som lämnas av den försäkrade. För inkomst av näringsverksamhet kan uppskattningarna innehålla stor osäkerhet då inkomsten kan variera betydligt över tiden. Inkomstberäkningama för egna företagare upplevs därför som komplicerade och svårhanterliga av försäkringskassan. Den varierade innebörden av inkomstbegreppet i olika bidrags- och socialförsäkringssystem enligt nuvarande regler medför i en rad avseenden svårigheter vid försäkringskassans tillämpning av reglerna. Kassan tvingas i många fall göra svåra bedömningar vid sina beslut vilket kan innebära rättsosäkerhet vid regeltillämpningen. Den varierade innebörden kan också leda till utfall som kan vara svåra att förstå för den enskilde när det gäller rätten att komma i åtnjutande av förmåner. Riksrevisionsverket har i sin granskning av Riksförsäkringsverkets årsredovisning räkenskapsåret 1994/95 bl.a. påtalat risken för att det kan finnas incitament låg inkomst vid ansökan

att uppge om bostadsbidrag medan det vid uppgivande av sjukpenninggrundande inkomst finns ett incitament att uppge hög inkomst. Det är viktigt att reglerna för inkomstberäkning är utformade så att de försäkrade får bidrag respektive ersättning ett sätt

som avspeglar de bakomliggande motiven till respektive stödform. Samtidigt bör reglerna också vara konstruerade så att riskerna för ett otillbörligt utnyttjande av systemen minimeras.

Sjukpennin g

Sjukpenninggrundande inkomst är för närvarande den årli ga inkom i pengar eller andra skattepliktiga förmåner försäkrad kan

som en antas komma att tills vidare uppbära för eget arbete. Med inkomst avses inkomst av anställning eller inkomst annat förvärvsarbete.

Beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst således

avser framtiden. Av Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 1981:5

om sjukpenninggrundande inkomst framgår att endast sådan inkomst skall beaktas som en försäkrad kan antas komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete under minst sex månader i följd. Det har vidare slagits fast i praxis, att det är den försäkrades avsikt i

egen fråga om varaktighet som är avgörande för inkomst skall

om en

beaktas vid beräkning sjukpenninggrundande inkomst. Är det den

av försäkrades avsikt att fortsätta att förvärvsarbeta även efter en tidsbegränsad anställning, som är avsedd att vara kortare tid än sex månader, bör som regel en sjukpenningrundande inkomst beräknas.

Den sjukpenninggrundande inkomsten grundas även andra skattepliktiga förmåner än lön samt de skattepliktiga delarna av kostnadsersättningar. Vidare ingår semesterlön och semesterersättning i den sjukpenninggrundande inkomsten.

Beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst för egenföretagare utgår från begreppet nettoinkomst av rörelse. Inkomst av arbete för egen räkning får därvid inte beräknas högre än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, s.k. jämförelseinkomst.

Enligt Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 1981:5 om sjukpenninggrundande inkomst skall, för en egenföretagare som under en följd av år i allmän självdeklaration redovisat lägre skatterättslig nettointäkt än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning, sjukpenninggrundande inkomst beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering. Sjukpenninggrundande inkomst får dock beräknas till högre belopp än vad

som framgår av den skatterättsliga nettointäkten under en verksamhets uppbyggnadsskede eller andra särskilda skäl föreligger såsom

om stark skuldbelastning, ändrade förvärvsförhållanden eller tillfälliga förluster.

Att fastställa underlaget för kompensationen avseende inkomstbortfall vid sjukdom är betydligt mer komplext för egenföretagare än för anställda. Det kan vara svårt för försäkringskassan att beräkna en jämförelseinkomst. Försäkringskassan måste ta reda vad

som skall anses som liknande arbete och vad som är skälig avlöning för detta. Om den skatterättsliga nettointäkten skiljer sig från jämförelseinkomsten uppstår bedömningssvårigheter. Därtill kommer de problem som följer av att den skatterättsliga intäkten är historisk inkomst medan sjukpenninggrundande inkomst är ett framåtsyftande begrepp.

En egenföretagares inkomstbegrepp skiljer sig vidare markant från det som gäller för anställda. Exempelvis ingår i rörelsens resultat både räntor och avskrivningar. Kritik har riktats mot att detta medför att sjukförsäkringen i vissa fall inte ger adekvat kompensation för inkomstbortfallet. Kritik har också riktats mot svårigheter att skilja mellan inkomst av förvärvsarbete och inkomst av kapital. Vidare har kritik riktats mot bristande överensstämmelse mellan förmån och

avgift. År 1989 överlämnade Riksförsäkringsverket rapporten RFV anser 1989:5 Sjukpenningförsäkring för egenföretagare utredning

och förslag. Frågan om sjukpenningförsäkring för egenföretagre har härefter varit föremål för överväganden i skilda sammanhang.

Sjuk- och arbetsskadekommittén avlämnade i december 1995 ett delbetänkande SOU 1995:149 där två alternativa modeller för beräkning av inkomstunderlag diskuteras: bygger på faktisk

en som och aktuell inkomst och en som bygger uppnådd levnadsstandard i termer av historiska inkomster. I den skiss till beräkning av ersättningsunderlag i en ny ohälsoförsäkring som kommittén redovisar föreslås att ersättning till anställda endast grundas kontant lön. Andra skattepliktiga förmåner och skattepliktiga ersättningar bör enligt kommitténs bedömning inte ingå i underlaget. Vidare bör bortses från den högre kompensation som semesterlönen innebär i förhållande till ersättning för motsvarande arbetad tid. För anställda skisserar kommittén en modell där sjukersättningen under sjukfallets första tre månader bör beräknas den aktuella årsinkomsten och därefter i någon form sättas i relation till den lön

som den försäkrade uppburit under en period före sjukfallet, dock högst aktuell årsinkomst.

I propositionen Försäkringsskydd vid sjukdom

m.m. 1995/962209, som avlämnats till riksdagen den 28 maj 1996, har regeringen föreslagit att vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst skall semesterlön beräknas till högst det belopp skulle

som ha utgjort ersättning för utfört arbete under den tid semesterlönen kan anses motsvara. I propositionen läggs även fram förslag att

om det i den sjukpenninggrundande inkomsten inte skall ingå andra skattepliktiga förmåner än ersättning i Inte heller skatteplik-

pengar. tiga kostnadsersättningar skall ingå i denna inkomst.

Sjukförsäkringen finansieras genom socialavgifter och den allmänna sjukförsäkringsavgiften. Arbetsgivaravgiften baseras summan av vad arbetsgivaren under året betalat som kontant lön eller annan ersättning för utfört arbete. Underlaget för allmänna egenavgifter utgörs av samtliga inkomster från anställning eller annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 2 och 3 lagen 1962:381

om allmän försäkring till den del som inte överstiger sju och halv

en gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Avgiftsintäktema används för att täcka försäkringens kostnader för

bl.a. sjukpenning.

Bostadsbidrag

Med bostadsbidragsgrundande inkomst avses en for 12 månader framåt beräknad förvärvsinkomst med tillägg för inkomst av kapital och vissa andra inkomster. Med förvärvsinkomst menas här inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Förvärvsinkomst beräknas i princip efter grunder som gäller enligt kommunal-

samma skattelagen 1928:370. I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas dock inte underskott som uppkommit ett tidigare år.

Riksförsäkringsverket rekommenderar i allmänna råd 1993:6 att försäkringskassan vid bedömning av rimligheten i de lämnade inkomstuppgiftema använder underlag för F-skatt, den bidragssökandes sjukpenninggrundande inkomst och uppgifter som lagts till grund för senaste taxering.

Skattelagstiftningen tillåter att inkomst av näringsverksamhet minskas genom olika resultatreglerande åtgärder som medför att skatteuttaget skjuts upp till senare år. Den som bedriver näringsverksamhet i aktiebolagsform har dessutom möjlighet att ta ut endast en del av årets disponibla vinst som inkomst och låta resten tills vidare stanna kvar i aktiebolaget. För dessa möjligheter finns fullgoda skäl med avseende beskattningen. Vid beräkning av bidrag är det däremot i princip olämpligt med ett inkomstmått som kan påverkas

den enskilde på detta sätt, bl.a. därför att det i motsats till vad av som gäller för beskattningen inte går att säkerställa att den uppskjutna inkomsten senare fångas upp och beaktas, så att bidraget över tiden blir rätt beräknat.

Riksdagen har beslutat nya regler för bostadsbidrag prop. 1995/96:186, bet. 1995/96:BoU11, rskr. 1995/961229 enligt vilka preliminärt bostadsbidrag skall betalas utefter prövning av ansökan där uppskattad årsinkomst skall anges. Slutligt bostadsbidrag fastställs på grundval av de inkomstuppgifter som skattemyndigheterna fastställer vid taxeringen för det kalenderår för vilket preliminärt bostadsbidrag har lämnats. För högt respektive för lågt preliminärt bostadsbidrag korrigeras vid fastställandet av det slutliga bostadsbidraget. reglerna träder i kraft den 1januari 1997.

De nya

Bostadsbidragsutredningen -95, som föregick ovan nämnda

proposition, ansåg i sitt betänkande SOU 1995: 133 att det inte är rimligt att de relativt omfattande möjligheterna till resultatreglering av inkomster från näringsverksamhet skall påverka bedömningen av om ett hushåll behöver stöd för att klara sina boendekostnader. Bostadsbidragsutredningen anförde att reglerna för beräkning av

inkomst från näringsverksamhet bör ses över. Utredningen anförde vidare att det är väsentligt att även reglerna för hur bidragsgrundande inkomster beräknas för ägare till fåmansbolag ses över.

Regeringen instämmer i utredningens bedömning enligt ovan. I proposition 1995/96: 186 föreslog regeringen att inkomst närings-

av verksamhet som ingår i bidragsgrundande inkomst tills vidare skall ökas genom att vissa avdrag som till stor del har karaktär av vinstdispositioner återläggs. Även avdrag för underskott från tidigare beskattningsår föreslås återläggas. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag.

Bostadstillägg till pensionärer

Storleken av det bostadstillägg som lämnas till pensionärer är beroende av pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst avses den inkomst som pensionären kan antas komma att erhålla under den närmaste tiden. Den bidragspåverkande inkomsten består av pension, inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital.

Pensionen, som vanligen är den klart dominerande inkomsten, är för det mesta känd och stabil. Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet beräknas i detta sammanhang efter i princip samma grunder som i kommunalskattelagen 1928:370. Sådana inkomster förekommer inte i någon större omfattning bland pensionärerna. I den mån inkomst av näringsverksamhet ingår i den bidragspåverkande årsinkomsten förekommer samma problem i fråga om inkomstbegreppet som ovan redovisats under Bostadsbidrag.

Underhållsstöd

I propositionen Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar,

1995/962208, som avlämnats till riksdagen den 28 maj 1996, m.m. har regeringen lämnat förslag till ett nytt bidrag betecknat underhållsstöd, som skall ersätta det tidigare bidragsförskottet och särskilt bidrag för vissa adoptivbarn. Syftet med förslaget är att uppnå en bättre kostnadskontroll och att så långt möjligt eliminera de negativa verkningar som samordningen mellan reglerna om underhållsbidrag och reglerna om samhällsstöd innebär. För det underhållsstöd som lämnas till barnet skall den förälder som inte bor tillsammans med

barnet vara återbetalningsskyldig gentemot staten enligt en schabloniserad procentmetod.

Regeringen föreslår i propositionen att återbetalningsskyldigheten för underhållsstödet skall beräknas efter en viss procent av den bidragsskyldiges årliga bruttoinkomst efter ett visst grundavdrag. Enligt förslaget skall med den bidragsskyldiges inkomst

avses inkomst av tjänst, intäkt av kapital samt inkomst av näringsverksamhet sedan vissa skatteavdrag återlagts. Tillägg skall göras med en procent av skattepliktig förmögenhet som överstiger 800 000 kronor samt för inkomst, inklusive kostförmån, beskattas enligt

som lagen 1958:295 om sjömansskatt och studiemedel i form av studiebidrag. Den bidragsskyldiges inkomst föreslås beräknas med utgångspunkt från den senast fastställda taxeringen.

Underhållsstödets belopp föreslås uppgå till 1 173 kronor per månad. Stödet skall minskas om barnet har inkomster beräkna-

egna de tidigare redogjorts för som överstiger viss nivå.

sätt som en

Uppdraget

En särskild utredare skall göra en samlad översyn av inkomstbegreppet i de olika författningar reglerar de bidrags- och social-

som försäkringsförmåner som tidigare redogjorts för. Utredaren skall analysera nuvarande regler och redogöra för vilken betydelse konstruktionen av inkomstbegreppet har för bidrag, återbetalningsskyldighet enligt förslaget om underhållsstöd och ersättning. Utredaren skall redovisa förslag till så långt möjligt

gemensamma regler för hur inkomst skall beräknas i dessa sammanhang. En målsättning bör vara ett system där anställda, egna företagare, ägare till fåmansbolag och de som i olika former kombinerar anställning med att vara egna företagare ett likvärdigt sätt kan åtnjuta förmånema och vara återbetalningsskyldiga enligt förslaget om underhållsstöd. Härvid bör regler för inkomstberäkning

för egenföretagare utformas så att de anpassas till de speciella förutsättningar som gäller för egenföretagares inkomster. Det bör skapas robusta system som även är anpassade till och skapar trygghet för egenföretagare och som begränsar möjligheter att utnyttja systemen otillbörligt. Beträffande egenföretagares inkomst skall utredaren fri att

vara i stället för eller som komplement till detaljregler med anknytning till beskattningen föreslå en schablonregel utan sådan anknytning. Det som nu har sagts om egenföretagare skall gälla även företagare

som driver sin verksamhet i bolagsform. Det nya systemet skall vidare vara enkelt att administrera.

Det är viktigt att principerna för hur inkomst skall beräknas så långt möjligt är enhetliga i bidrags- och socialförsäkringssystemen. En invändning mot mer enhetliga inkomstbegrepp har tidigare varit att det behövs två former av inkomstunderlag, en för inkomstprövade bidrag och en för inkomstrelaterade ersättningar som är avsedda att kompensera bortfall av arbetsinkomster. I förslaget om underhållsstöd tas vid inkomstberäkningen hänsyn till den grundläggande synen återbetalningsskyldigheten. Det är viktigt att utforma reglerna för inkomstberäkning så att de försäkrade får bidrag respektive ersättning ett sätt som avspeglar de bakomliggande motiven till respektive stödforrn. Samtidigt bör reglerna

också vara konstruerade så att riskerna för ett otillbörligt utnyttjande av systemen minimeras. Med nuvarande regler kan det finnas risk för att en person redovisar en låg inkomst i underhållsstöds- och bostadsbidragssammanhang medan förhållandet skulle

kunna vara det motsatta för beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten. Om utredaren kommer fram till att det inte är möjligt att föreslå gemensamma regler för hur inkomst skall beräknas, skall utredaren överväga behov och möjligheter till kontrollsystem som förhindrar missbruk av reglerna. Reglerna för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, bostadsbidragsgrundande inkomst och inkomstbegreppet för bostadstillägg till pensionärer skall ses över. Om riksdagen i enlighet med regeringens förslag beslutar om underhållsstöd till barn till särlevande Föräldrar skall även beräkningen den inkomst återbetal-

av som ningsskyldigheten baseras ingå i översynen.

Utredaren skall analysera de ekonomiska effekterna för den offentliga sektorn som kan vara förenade med ett enhetligt

mer inkomstbegrepp. Vidare skall ekonomiska effekter för den enskilde analyseras. Förslaget får inte leda till att statens utgifter ökar.

Utredaren skall samtidigt överväga behovet de korrigeringar

av inom ramen för det totala avgiftsuttaget som översynen in-

av komstbegreppen kan föranleda beträffande socialavgifter och allmänna egenavgifter.

Arbetets uppläggning

I uppdraget ingår att utarbeta förslag till nödvändiga ändringar i de lagar och förordningar som omfattas uppgiften.

Utredaren skall bedriva sitt arbete i samråd med Sjuk- och arbetsskadekommittén S 1993:07, Utredningen S 1995:08 om Socialförsäkringens personkrets, Utredningen om översyn av systemet för efterlevandepension dir. 1996:51, Utredningen om beräkning antagandeinkomst i samband med beslut om förtids-

av pension dir. 1996:54 och Utredningen A 1995: 12 om ersättning vid arbetslöshet och omställning.

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124 och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Redovisning av uppdraget

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 28 februari 1997.

Socialdepartementet

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen om översyn av inkomstbegrep-

inom bidrags- och socialförsäkringssystemen S 1996:06 pen

Dir. 1996:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 november 1996.

Sammanfattning av tilläggsuppdraget

Utredningen S 1996:06 översyn inkomstbegreppen inom

om av bidrags- och socialförsäkringssystemen skall föreslå regeländringar

från och med är 1998 innebär en bruttobesparing 1 230 som miljoner kronor per- år. Av beloppet skall en besparing om 980 miljoner kronor föreslås förändringar reglerna för sjuk-

genom av penninggrundande inkomst SGI. Administrativa konsekvenser samt kostnadseffekter av de föreslagna regeländringama skall belysas.

Kommitténs nuvarande uppdrag

Den 27 juni 1996 beslutade regeringen direktiv dir. 1996:52 som gav en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av inkomstbegreppen i de författningar reglerar olika bidrags- och social-

som försäkringsförmåner. Utredaren skall enligt dessa direktiv analysera nuvarande regler och redovisa förslag till så långt möjligt gemen-

regler för hur inkomst skall beräknas. Ett mål bör vara ett samma system där anställda, företagare, ägare till fåmansbolag och de

egna som i olika former kombinerar anställning med att vara egna företagare på ett likvärdigt sätt kan åtnjuta de bidrags- och socialförsäkringsförmåner som finns. Det nya systemet skall vara enkelt att administrera. Utredaren skall analysera de ekonomiska effekter för den offentliga sektorn som kan vara förenade med ett mer enhetligt inkomstbegrepp. Vidare skall ekonomiska effekter för den enskilde analyseras.

Bakgrund till tilläggsuppdraget

Riksrevisionsverket RRV har i en rapport den 13 december 1990 "Vad skall sjukförsäkringen omfatta" pekat på förhållandet att kvalifrkationsvillkoren för att erhålla SGI är lågt ställda. Enligt RRV har de lågt ställda kvalifrkationsvillkoren bidragit till att utöka sjukpenningens räckvidd utöver en ren inkomstbortfallsersättning.

Riksförsäkringsverket RFV har i en rapport RFV ANSER 1989:5 Sjukpenningförsäkring för egenföretagare utredning och

förslag föreslagit ett nytt försäkringssystem för egenföretagare. Försäkringen föreslogs bestå av en obligatorisk grundsjukpenning

och en frivillig tilläggssjukpenning.

RFV har även senare i en rapport RFV ANSER 1992:4 Översyn av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst SGI föreslagit ändrade regler om såväl kvalifikationsvillkoren inom sjukförsäkringen som beräkningen av bl.a. SGI.

Riksdagen beslutade med anledning propositionen Vissa

av sjukförsäkringsfrågor prop. 1993/94:59, bet. 1993/94:SfU9, rskr 1993/94:126 dels en regelförändring för att skapa förbättrad

anpassning mellan inkomstbortfall och sjuker sättning i vissa situationer, dels vissa administrativa förenklingar inom den allmänna försäkringen. I propositionen angav regeringen att RFV:s rapport har pekat det komplicerade regelsystem som SGI innebär. Regeringen fann därvid att vissa frågor behöver beredas ytterligare för att tas upp i ett senare sammanhang. Vid behandlingen i riksdagen biträdde socialförsäkringsutskottet förslaget om förenklade regler vid fastställande av SGI. Utskottet biträdde också regeringens förslag

om förbättrad anpassning mellan inkomstbortfall och sjukersättning

men föreslog en annan teknisk lösning än den föreslagits i proposi-

som tionen. I rapporten En socialförsäkring Ds 1994:81 till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi ESO föreslogs bl.a. att ersättningen vid sjukdom och arbetslöshet läggs till enhetlig inkomst-

samman en bortfallsförsäkring. En princip bakom förslaget är att ersättning vid inkomstbortfall skall förmån gradvis upparbetas

vara en som genom att individen betalar avgifter till försäkringen. Individen föreslås få rätt att med utgångspunkt från sin aktuella inkomst själv välja

försäkringens omfattning.

Riksdagen har med anledning propositionen Försäkringsskydd

av vid sjukdom, m.m. prop. 1995/962209, bet. 1995/96:SfU4, rskr. 1996/97:22 beslutat att vid beräkning SGI skall semesterlön

beräknas till högst det belopp som skulle ha utgjort ersättning för utfört arbete under den tid semesterlönen kan anses motsvara. I den sjukpenninggrundande inkomsten skall inte heller andra skattepliktiga förmåner ingå än kontant lön och inte heller skattepliktiga kostnadsersättningar. Regeländringama träder i kraft den 1januari 1997.

Sjuk- och arbetsskadekommitténs ställningstagande i betänkandet En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering SOU 1996:113 är att beräkningsunderlaget skall baseras på aktuell inkomst och att det i möjligaste mån bör motsvara det faktiska inkomstbortfallet. Underlaget bör enligt kommittén liksom i dag utgöras beräkning den framtida förväntade inkomsten med

av en av utgångspunkt i den lönenivå som gäller när sjukfallet inträffar. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande i Socialdepartementet.

Nuvarande regler

En arbetstagare har vid sjukdom rätt till sjuklön från sin arbetsgivare. Rätten till sjuklön gäller från och med den första dagen av anställningstiden. Är den avtalade anställ ningstiden kortare än en månad inträder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Vid beräkning av kvalifikationstiden skall tidigare anställningar hos samma arbetsgivare medräknas, om tiden mellan anställningama inte överstiger fjorton kalenderdagar i följd. Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund sjukdom och de därpå följande tretton

av kalenderdagama i sjukperioden. Från och med den l januari 1997 förlängs sjuklöneperioden till totalt 28 dagar prop. 1995/96:209, bet. 1996/97:SHJ4, rskr 1996/97:22. SGI är den årliga inkomst i eller andra skattepliktiga för-

pengar måner en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget

som arbete, antingen såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst eller på annan grund. Beräkningen SGI sker således framåt i tiden. Det

av är den försäkrades arbetsavsikter för den närmaste tiden som avgör

SGI skall faställas eller inte. De avsedda inkomstförhållandena om skall ha viss varaktighet. I praxis tillämpas en sexmånadersregel

en som innebär att man vid inkomstbedömningen bortser från inkomstvariationer som avser högst ett halvt år. Från och med den 1januari 1997 skall, som tidigare redovisats, inte andra skattepliktiga för-

måner än kontant lön och inte heller skattepliktiga kostnadsersättningar ingå i den sjukpenninggrundande inkomsten.

Den allmänna försäkringens utgifter finansieras med intäkter från sociala avgifter, allmänna skattemedel samt via avkastning på fonderade medel. Sociala avgifter tas ut i tre olika former: arbetsgivaravgifter, egenavgifter från egenföretagare m.fl. samt allmänna egenavgifter som betalas av den enskilde.

Tilläggsuppdraget

Enligt RRV och RFV har de lågt ställda kvalifikationsvillkoren för fastställande av SGI bidragit till att försäkringen inte längre i alla avseenden kan betraktas som en inkomstbortfallsförsäkring. I vissa fall utges ersättning motsvarande en tidigare förvärvsinkomst trots att inte något eller endast ett mindre inkomstbortfall föreligger under ersättningsperioden.

Att inkomstbortfallsprincipen i viss mån har urholkats har sin grund i bl.a. reglerna om kvalifikationsvillkor och s.k. SGI-skyddade tider. Reglerna om SGI-skyddade tider är till vissa delar olika trots att liknande förhållanden är för handen, t.ex. vid studier. Vidare uppvisar reglerna skillnader mellan olika grupper försäkrade.

Det finns vidare ett bristande samband mellan avgifter och förmåner för dem som har kortare anställningar. Mot bakgrund det

av rådande arbetsmarknadsläget blir det dessutom allt vanligare med den typen av anställningar.

Det kan också förekomma fall där en person som har en kortare anställning inte är berättigad till sjuklön på grund att den avtalade

av anställningstiden är för kort. Vidare kan det förekomma fall där personen visserligen uppfyller kvalifikationskraven för sjuklön men

grund av t.ex. varaktighetsrekvisitet inte får någon SGI fastställd. I sådana fall kan personen komma att betala avgifter som till ingen del kommer att ge rätt till sjukpenning.

Utgångspunkten för en översyn av reglerna för sjukpenninggrundande inkomst skall vara att beräkningsunderlaget så långt det är möjligt skall vara relaterat till faktiskt inkomstbortfall. Om detta är otillräckligt för att nå den aviserade besparingen är utredaren oförhindrad att pröva andra alternativ. För den som saknar doku-

en menterad inkomst av förvärvsarbete vilken bortfaller vid sjukdom bör ersättningen kunna baseras tidigare inkomster förvärvs-

av arbete under en viss tidsperiod. De regler som föreslås skall uppfylla den enskildes behov av en väl fungerande försäkring där var och en

kan tillförsäkra sig kunskaper om både rättigheter och skyldigheter. Administrationen försäkringen enkel och undantag från

av skall vara de övergripande principerna bör så långt det är möjligt undvikas.

Utredaren skall föreslå grundläggande principer för vilka kvalifikationsvillkor som skall gälla för SGI samt de grundläggande principer bör gälla för rätten att behålla SGI under tid som

som förvärvsarbete inte utförs. Utredaren skall i detta sammanhang särskilt beakta reglerna i samband med arbetslöshet, studieledighet och föräldraledighet. I detta sammanhang bör det också uppmärk-

att en försäkrad som beviljats helt sjukbidrag eller förtidssammas pension enligt nuvarande regler inte har rätt att behålla SGI. Detta innebär t.ex. att den som har haft sjukbidrag under en period och därefter blir arbetslös inte har något inkomstskydd vid sjukdom.

Utredaren skall mot bakgrund av den rådande situationen arbetsmarknaden se över det bristande sambandet mellan avgifter och förmåner för dem som har kortare anställningar. Sambandet mellan inbetalda sociala avgifter och utgivna förmåner bör i möjligaste mån upprätthållas. Utredaren skall lämna förslag till åtgärder

bör vidtas för att ett bättre samband skall uppnås. Utredaren som skall undersöka hur en person som under en viss tid har haft flera kortare anställningar kan kvalificera sig för en SGI. Utredaren bör därvid pröva kvalificeringsregler bör införas som innebär att den

om försäkrade skall uppfylla vissa arbetsvillkor för att få en SGI. Dessa kan innebära att den försäkrade skall visa att han eller hon har haft kortare anställningar viss tid före sjukfallet.

under en

Utredaren är i övrigt oförhindrad att analysera och föreslå andra förändringar av reglerna för SGI i den mån sådana ändringar kan

motiverade t.ex. användandet historisk inkomst för att anses av fastställa SGI.

Utredaren skall även beakta den särskilda beräkningsggrunden för föräldrapenning. I övrigt skall utredaren analysera hur de olika förslagen slår mellan kvinnor och män.

I de ursprungliga direktiven till utredningen angavs att översynen inte får leda till att statens utgifter ökar. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget är det emellertid nödvändigt att i sammanhanget söka efter åtgärder som från och med år 1998 innebär en bruttobesparing 250 miljoner kronor per år. Det utvidgade utredningsuppdraget vad avser beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst innebär vidare att den besparing om 980 miljoner kronor brutto som aviserades i den ekonomiska vårpropositionen 1995/96:150 skall

uppnås genom förändringar reglerna for sjukpenninggrundande

av inkomst.

Förändrad tidsplan för utredningen

I direktiven till utredningen att utredaren skall redovisa

anges uppdraget senast den 28 februari 1997. Mot bakgrund den utvidgning

av av uppdraget som tilläggsdirektivet innebär ändras tidpunkten för redovisning av uppdraget till senast den 15 maj 1997.

Socialdepartementet

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Utredningen S 1996:06 om översyn av inkomstbegreppen inom bidrags- och socialförsäkringssystemen

Dir. 1997:63

Beslut vid regeringssammanträde den 17 april 1997

Sammanfattning av uppdraget

Utredningen översyn inkomstbegreppen inom bidrags- och

om av socialförsäkringssystemen skall föreslå ytterligare besparingar motsvarande 120 miljoner kronor netto per år.

Bakgrund

Den 27 juni 1996 beslutade regeringen direktiv dir. 1996:52 som

särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av inkomstgav en begreppen i de författningar som reglerar olika bidrags- och socialförsäkringsförmåner. Utredaren skall enligt dessa direktiv analysera nuvarande regler och redovisa förslag till så långt möjligt

regler för hur inkomst skall beräknas. Ett mål bör vara gemensamma ett system där anställda, företagare, ägare till fåmansbolag och

egna de i olika former kombinerar anställning med att vara egna

som företagare ett likvärdigt sätt kan åtnjuta de bidrags- och socialförsäkringsförmåner finns. Det systemet skall vara

som nya enkelt att administrera. Utredaren skall analysera de ekonomiska effekter för den offentliga sektorn som kan vara förenade med ett

enhetligt inkomstbegrepp. Vidare skall ekonomiska effekter för mer den enskilde analyseras.

Den 28 november 1996 beslutade regeringen tilläggsdirektiv

dir. 1996: 100 den särskilda utredaren i uppdrag att föreslå

som gav regeländringar från och med år 1998 innebär bruttobesparing

som en på 1 230 miljoner kronor år. Av beloppet skall en besparing om

per

980 miljoner kronor föreslås förändringar reglerna för

genom av sjukpenninggrundande inkomst SGI. Administrativa konsekvenser samt kostnadseffekter av de föreslagna regeländringama skall belysas.

Uppdraget

Utredaren skall i samband med översynen av inkomstbegreppen för att fullfölja konsolideringsprogrammet pröva ytterligare besparingar motsvarande 120 miljoner kronor år.

netto per

Utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 15 maj 1997.

Socialdepartementet

Författningsförslag

1 till bostadsstöd

Förslag lag om

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Bostadsstöd enligt denna lag kan lämnas som bostadsbidrag eller som bostadstillägg till pensionärer.

2 § Den som bor och är folkbokförd i Sverige kan få bostadsbidrag. Bostadsbidrag lämnas dels i form av bidrag till kostnader för den bostad där sökanden är bosatt och folkbokförd, dels i form av särskilt bidrag för hemmavarande bam. Om det finns särskilda skäl, får bidrag dock lämnas till kostnaderna för en bostad där sökanden inte är folkbokförd.

3 § Den som är bosatt i Sverige kan få bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägg lämnas dels i form av bostadstillägg, dels i

form av särskilt bostadstillägg.

4 § Rätten till bostadsstöd och bostadsstödets storlek är beroende av den sökandes bostadsstödsgrundande inkomst och de andra faktorer som anges i denna lag.

Bostadsstöd betalas ut löpande preliminärt bostadsstöd, be-

som räknat efter uppskattad bostadsstödsgrundande inkomst. Bostads-

en stödet bestäms slutligt i efterhand på grundval den fastställda

av bostadsstödsgrundande inkomsten.

Om det framkommer att en sökande som är berättigad till bostadstillägg inte kommer att ha sådana inkomst- eller förmögenhetsförhållanden påverkar storleken bostadstillägget annat än i

som av ringa mån, får försäkringskassan besluta att bostadstillägget skall betalas ut löpande utan beaktande av vad som föreskrivs i andra stycket preliminärt och slutligt bostadsstöd. För ett sådant

om bostadstillägg skall bestämmelserna i 42 och 49 tillämpas i stället för bestämmelserna i 39, 40 och 48 §§.

5 § I lagen förstås med hushåll: barnfamiljer, makar utan barn och ensamstående utan barn, barn: den som är under 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp, makar: makar som lever tillsammans.

6 § Vid tillämpningen av denna lag skall en man och en kvinna som är gifta med varandra anses leva tillsammans om det inte styrks att de lever åtskilda. Om inte skäl visas för annat skall med makar jämställas man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda på samma adress.

Bostadsstödsgrundande inkomst

7 § Bostadsstödsgmndande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen 1928:370 och inkomst av kapital enligt lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt, med de tillägg och avdrag i andra som anges och tredje styckena samt 8-11§§. Beloppet enligt första stycket skall ökas med inkomst som grund av bestämmelserna i 54 § första stycket f kommunalskattelagen eller avtal undvikande dubbelbeom av skattning inte ingår i inkomst näringsverksamhet, tjänst eller av kapital, studiemedel i form av studiebidrag, icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor månad, per 4. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen 1962:381 om allmän försäkring underskott från tidigare beskattningsår, och belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom avdrag, utom där realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen under beskattningsåret avdrag har gjorts enligt lagen 1993:1469 om uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller avdrag har gjorts för negativ räntefördelning. - Beloppet enligt första stycket skall minskas med belopp varmed inkomst av kapital har ökats på grund statligt räntebidrag för den av bostad för vilken bostadsstöd söks.

Förslag i 1996/97: 150 har iakttagits. prop.

Föreligger endast rätt till särskilt bidrag som avses i 18 § grund att den bidragsberättigade inte är bosatt i Sverige men har

av rätt till familjeförmåner enligt vad som följer av förordning EEG nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, skall i stället för vad som anges i första-tredje styckena bostadsstödsgrundande inkomst endast räknas sådan

som inkomst som utgörs av skattepliktiga folkpensionsfönnåner, tilläggspension, pension enligt utländsk lagstiftning, tjänstepension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal samt arbetsskadeersättning eller motsvarande ersättning.

8 § Tillägg till den bostadsstödsgrundande inkomsten skall göras för förmögenhet enligt vad som anges i 9 och 10 §§.

Som förmögenhet räknas den beskattningsbara förmögenheten enligt lagen 1997:000 om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadstillägg söks och skulder med säkerhet i denna egendom.

Som förmögenhet räknas också förmögenhet i näringsverksamhet företagsförmögenhet, såsom tillgångar och skulder i enskild finna, enkelt bolag, handelsbolag och fåmansföretag som avses i punkt 14

anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen 1928:370. Med av förmögenhet avses värdet av näringsverksamheten eller i fråga om delägare de innehavda andelamas eller aktiemas värde av företagets eget kapital enligt balansräkningen vid det räkenskapsår som utgår samtidigt eller närmast före bidragsåret. Har näringsverksamhe-

som ten inte avslutats med årsbokslut beräknas förmögenheten skill-

som naden mellan tillgångama och skulderna enligt de värden skall

som

i självdeklaration till ledning för den inkomsttaxering enligt anges kommunalskattelagen som avser samma period som bostadsstödet

Saknas sådana uppgifter förmögenhet grund av att avser. om skyldighet att lämna sådana uppgifter vid inkomstaxeringen inte förelegat eller på grund av andra omständigheter, får försäkringskassan uppskatta värdet av företagsförmögenheten med ledning av de uppgifter som kan inhämtas från sökanden eller på annat sätt.

9 § Tillägg för förmögenhet skall när fråga är om bostadsbidrag göras för varje sökande och varje barn som avses i 14 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket.

Tillägg skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor. Den sammanlagda förmögenheten beräknas som summan av överskotten av de förmögenheter som avses i 8 § andra och tredje styckena beräknade var för sig.

Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar.

lO § Tillägg för förmögenhet skall när fråga är om bostadstillägg göras för varje sökande och sökandes make samt för varje barn som

avses i 14 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Tillägg för förmögenhet skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger för makar 60 000 kronor vardera, och för annan 75 000 kronor. Den sammanlagda förmögenheten beräknas som summan av överskotten av de förmögenheter som avses i 8 § andra och tredje styckena beräknade var för sig.

Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar.

11 § Om ett eller flera barn som avses i 14 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket har inkomst av kapital, skall till sökandens bostadsstödsgrundande inkomst läggas varje barns inkomst av kapital till den del inkomsten överstiger l 000 kronor.

Vid beräkning av inkomst av kapital tillämpas 7 § andra stycket 5 och tredje stycket.

Tillägg enligt denna paragraf skall fördelas lika mellan makar.

12 § Bostadsstödsgrundande inkomst skall avse samma kalenderår som bostadsstödet och skall anses vara lika fördelad varje månad i kalenderåret.

Särskilda bestämmelser om bostadsbidrag

Bostadskostnader

13 § Vid tillämpningen av denna lag beaktas bostadskostnader i enlighet med föreskrifter som meddelas regeringen eller den

av myndighet som regeringen bestämmer.

Bidragsberättigade hushåll

Barnfamiljer 14 § Rätt till bostadsbidrag har den som

har vårdnaden om barn och varaktigt bor tillsammans med barnet,

efter en myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader, eller

grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.

Bostadsbidrag lämnas även för barn för vård eller undervis-

som ning inte varaktigt bor hemma vistas i hemmet under minst så

men lång tid varje år som motsvarar normala skolferier.

Om barnet bor i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende, får föräldern eller föräldrarna bidrag även i andra fall, det

om finns särskilda skäl att bidrag lämnas.

Bestämmelserna i första och andra styckena tillämpas även i fråga om den som är över 18 år och som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Bostadsbidrag enligt första stycket 3 lämnas inte för bostäder som omfattar mindre än två rum utöver kök eller kokvrå, eller med en bostadsyta understigande 40 kvadratmeter.

15 § Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, har den förälder som barnet är folkbokfört hos rätt till bostadsbidrag enligt 14 § första stycket samt andra och tredje styckena.

Hushåll utan barn 16 § Rätt till bostadsbidrag har den som har fyllt 18 men inte 29 år och bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyreseller bostadsrätt. Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas inte sökanden eller om dennes make har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller får bostadstillägg enligt denna lag eller på grund bestämav melserna om inkomstprövning inte får sådant tillägg. Har sökandens make fyllt 29 år lämnas inte bostadsbidrag enligt första stycket.

Beräkning bostadsbidrag av

Barnfamiljer 17 § Bostadsbidrag bestäms enligt 18-20 den bostadsstödsom , grundande inkomsten inte överstiger för en sökande 1 17 000 kronor eller för makar 58 500 kronor för och dem. Om den bovar en av stadsstödsgrundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.

18 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis som särskilt bidrag med 600 kronor för ett barn, - 900 kronor för två barn, - 1 200 kronor för tre barn, - 1 500 kronor för fyra barn och - 1 800 kronor för fem eller flera barn, samt bidrag till kostnader för bostad med 75 procent den del av av bostadskostnaden per månad som för familjer med ett barn överstiger 2 000 kronor inte 3 000 kronor, - men två barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 300 kronor, -

tre eller flera barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 600 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till

5 300 kronor för familjer med ett bam, -

5 900 kronor för familjer med två barn, -

6 600 kronor för familjer med tre eller flera barn. -

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas,

sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad. om

19 § Rätt till särskilt bidrag enligt 18 § första stycket 1 har endast familjer med barn som avses i 14 § första stycket l och 2 samt andraoch tredje styckena.

Ar föräldern under 29 år och får denne inte bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt 18 § första stycket 2 beräknas den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 kronor.

Bidrag enligt 18 § första stycket 2 och andra stycket får lämnas endast till den som bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

20 § 2 Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 18 § skall bortses från bostadskostnader som belöper bostadsytor överstigande

för hushåll med ett barn 80 kvadratmeter, för hushåll med två barn 100 kvadratmeter, för hushåll med tre barn 120 kvadratmeter, för hushåll med fyra barn 140 kvadratmeter, och för hushåll med fem eller flera barn 160 kvadratmeter.

Utan hinder av första stycket skall vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader beaktas sådana kostnader upp till följande månad,

belopp per för hushåll med ett barn 3 000 kronor, för hushåll med två bam 3 300 kronor, för hushåll med tre barn 3 600 kronor, för hushåll med fyra barn 3 900 kronor, och för hushåll med fem eller flera barn 4 200 kronor.

Större bostadsytor än i första stycket får beaktas, om

som anges sökanden eller någon medlem av familjen är funktionshindrad.

Hushåll utan barn 21 § Bostadsbidrag bestäms till det belopp följer 22 § första

som av och andra styckena, om den bostadsstödsgrundande inkomsten inte överstiger 41 000 kronor för ensamboende och 58 000 kronor för

zFörslag i prop. 1996/97:l50 har iakttagits

makar. Om den bostadsstödsgrundande inkomsten är högre, skall bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

Bidrag som beräknas till mindre belopp än l 200 kronor för helt år betalas inte ut.

22 § Bostadsbidrag lämnas med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger l 800 kronor men inte 2 600 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger det belopp som anges i första stycket lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 3 600 kronor.

Högre bostadskostnad i andra stycket får beaktas,

än som anges om sökanden eller maken är funktionshindrad.

23 § Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 22 § skall bortses från bostadskostnader som belöper på bostadsytor överstigande 60 kvadratmeter.

Större bostadsyta än som anges i första stycket får beaktas,

om sökanden eller maken är funktionshindrad.

Särskilda bestämmelser om bostadstillägg till pensionär

Berättigade till bostadstillägg

24 § Rätt till bostadstillägg har den som uppbär

ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller särskild efterlevandepension enligt lagen 1962:381 allmän För-

om säkring,

hustrutillägg enligt lagen 1994:309 om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,

änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen 1988:881 om ändring i lagen om allmän försäkring, eller

pension enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspension förtid före den månad han eller hon fyller 65 år.

Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 33 § till pensionär

som uppbär bostadstillägg enligt denna lag.

Bostadstilläggets omfattning

25 § Bostadstillägg skall svara för del av bostadskostnaden för den som är berättigad till tillägget och lämnas endast För den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga boende permanentbostaden. För bostad i särskild boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende i och tvåbäddsrum.

en-

Pensionär vistas eller bor i särskild boendeform eller i en

som en liknande inrättning är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungli-

perrnanentbostad under högst månader från det att försäkga sex ringskassan bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande.

Bostadstillägg lämnas för sådan bostadskostnad som fastställts med beaktande pensionärens inkomst.

Beräkning av bostadstillägg

Bostadstilläggets storlek 26 § Bostadstillägg bestäms till det belopp som följer av 27 och 28 och med beaktande av den minskning därav som enligt 29 § skall ske med hänsyn till den pensionsberättigades inkomst I fråga

makar skall inkomsten för av dem beräknas utgöra hälften om envar

deras sammanlagda inkomst. Inkomsten avrundas för envar penav sionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.

27 § Bostadstillägg lämnas med 83 procent av bostadskostnaden per månad den del överstiger 100 kronor men inte 4 000 kronor.

av som

För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor månad. I fråga om makar tillämpas dock första stycket.

per

28 § Bostadstillägg lämnas inte för bostadskostnad till den del bostadskostnaden motsvaras bostadsbidrag enligt denna lag eller

av enligt lagen 1993:737 om bostadsbidrag.

Minskning av bostadstillägg 29 § Bostadstillägget minskas med 40 procent av den del av den pensionsberättigades bostadsstödsgrundande inkomst som kvarstår efter att inkomster som avses i 30-32 avräknats. Till den del den sålunda beräknade inkomsten överstiger ett och ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen 1962:381 allmän försäkring minskas

om bostadstillägget dock med 45 procent av inkomsten.

Inkomster som inte påverkar bostadstillägg 30 § Inkomster får dras från den bostadsstödsgrundande in-

som av komsten vid beräkningen av bostadstillägg är

folkpension,

tilläggspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen 1969:205 om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989.

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid beräkningen

bortses från ett belopp motsvarar skillnaden mellan som a ett för den försäkrade beräknat belopp hel förtidspension av jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande

fall beräknat med beaktande bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen av om allmän försäkring och

b den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

31 § Inkomster av pension enligt utländsk lagstiftning får dras som

av från den bostadsstödsgrundande inkomsten vid beräkningen

bostadstillägg är

för den som uppbär folk- eller tilläggspension utländsk pension till den del pensionen tillsammans med de belopp folkpension och av tilläggspension som avses i 30 § första stycket 1 och 2 inte översti-

ger vad summan sistnämnda belopp skulle ha varit de av om beräknats efter oavkortade pensionsförmåner

för annan pensionär utländsk pension till den del pensionen inte överstiger ett belopp som motsvarar oavkortad folkpension.

32 § För den som är berättigad till folkpension i form änkepenav

sion får vid beräkning bostadstillägg från den bostadsstödsgrun-

av dande inkomsten dras av inkomst i form livränta enligt 6 kap. 1 § av lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande liv-

ränta som bestäms med tillämpning sagda lag till den del av livräntan överstiger det belopp denna skulle ha uppgått till inte om änkepensionen minskats med hänsyn till årsinkomst. Detsamma skall gälla för tjänstepension eller motsvarande ersättning följer som av kollektivavtal och är samordnad med folkpension i form som av änkepension och för dagpenning i form grundbelopp enligt 32 § av

lagen 1997:000 om arbetslöshetsförsäkring.

Beräkning av särskilt bostadstillägg

33 § Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt

bostadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, den pensionsberät-

om tigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger

en skälig levnadsnivå, allt räknat månad. per Vid tillämpning första stycket beaktas följande inkomster av

folkpension enligt lagen 1962:381 allmän försäkring,

dock inte handikappersättning,

pensionstillskott enligt lagen 1969:205 pensionstillskott om

och tillläggspension enligt lagen allmän försäkring till den del

om pensionen föranleder minskning pensionstillskott, det av sammanlagda beloppet dock minskat med 25 procent basbeloppet när av

fråga är om förtidspension,

särskilt pensionstillägg enligt lagen 1990:773 särskilt om

pensionstillägg till folkpension för långvarig vård sjukt eller

handikappat barn,

bostadstillägg enligt denna lag,

hälften den inkomst enligt 26 § beaktas vid bestäm-

av som mande av storleken av bostadstillägg.

En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall alltid anses utgöra lägst 1,22 gånger basbeloppet för den som är ogift och lägst 1,01 gånger basbeloppet för den som är gift.

Inkomstema enligt andra stycket 1 och 2 skall sammanlagda alltid utgöra lägst 1,5 l 5 gånger basbeloppet minskat med två

anses procent för den är ogift och lägst 1,34 gånger basbeloppet

som minskat med två procent för den som är gift.

Som skälig bostadskostnad enligt första stycket skall anses en bostadskostnad uppgår till högst 5 200 kronor.

som

Gemensamma förfarandebestämmelser m.m.

Beslut bostadsstöd

34 § Frågor bostadsstöd handhas Riksförsäkringsverket och

om av de allmänna försäkringskassoma.

Beslut bostadsstöd fattas av den allmänna försäkringskassa

om hos vilken bidragssökanden är inskriven eller skulle ha varit inskriven, sökanden uppfyllt åldersvillkoret i l kap. 4 § lagen

om 1962:381 allmän försäkring. Denna kassa får dock uppdra åt

kassa att handlägga ärendet. en annan

35 § Ansökan bostadsstöd eller ändring bostadsstöd görs

om om av skriftligen hos försäkringskassan. Ansökan skall innehålla de uppgifter behövs för att bedöma den sökandes rätt till bostadsstöd.

som

Ansökan bostadsbidrag som avser makars bostad skall vara

det inte finns särskilda skäl att ansökan görs av ena gemensam, om

i 14 § första stycket l eller andra stycket och maken. Barn som avses

fyllt 18 år skall, om det inte finns särskilda skäl, ansökningssom handlingen själva intyga de uppgifter som rör barnet.

Ansökan bostadstillägg som avser makars bostad skall då

om båda makarna tillhör den bostadstilläggsberättigade kretsen vara

det inte finns särskilda skäl att ansökan görs av ena gemensam, om maken.

Uppgifter faktiska förhållanden skall lämnas heder och

om samvete. För sökande är omyndig eller har god man eller

en som förvaltare enligt föräldrabalken skall uppgifterna lämnas av fömiyndaren eller, om det kan anses följa av uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren.

36 § Är ansökan så ofullständig att den inte kan läggas till grund

en för prövning bostadsstödet, får försäkringskassan förelägga

av sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att an-

sökningen annars inte tas upp till prövning. Ett sådant föreläggande får delges. Följs inte föreläggandet får ansökan avvisas.

37 § Banker och andra penninginrättningar skall begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller den allmänna försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag.

38 § Bostadsstöd lämnas från och med månaden efter den då rätten till stöd har uppkommit samt till och med den månad då rätten till stöd har ändrats eller upphört, dock längst tolv månader. Om rätten till stöd uppkommit eller upphört den första dagen i en månad, skall dock stödet lämnas eller upphöra från och med den månaden.

Bostadstillägg får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Bostadsbidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av hyra eller avgift ges in till försäkringskassan inom en månad från den dag den sökande fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.

Preliminärt bostadsstöd

39 § Preliminärt bostadsstöd beräknas efter en uppskattad bostadsstödsgrundande inkomst och skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsstöd som kan antas komma att bestämmas enligt denna lag. För sökande som har inkomst av näringsverksamhet skall denna inkomst antas vara minst lika hög som fastställts vid senaste taxeringsbeslut, om inte sökanden visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till lägre belopp.

.Bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp som avrundas nedåt till närmast jämna hundratal kronor.

Bostadstillägg betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas till närmaste krontal som är delbart med tolv. Bostadstillägg som understiger etthundra kronor per månad betalas inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetalningen, sker dock utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.

Slutligt bostadsstöd

40 § Slutligt bostadsstöd bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt stöd har betalats ut. Slutligt bostadsstöd bestäms efter den tidpunkt då taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen 1990:324 senast skall ha meddelats.

11S01/1997:85

41 § Bestäms det slutliga bostadsstödet till högre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt stöd, skall skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsstödet till lägre belopp än vad som för samma år har betalats ut i preliminärt stöd, skall skillnaden betalas tillbaka.

Belopp under 100 kronor skall inte betalas ut eller betalas tillbaka.

På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt första stycket skall avgift och ränta betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

Annat bostadsstöd

42 § Bostadstillägg som avses i 4 § tredje stycket beräknas efter

en uppskattad bostadsstödsgrundande inkomst.

Bostadstillägg betalas ut månadsvis med ett belopp som avrundas till närmaste krontal som är delbart med tolv. Tillägg som understiger etthundra kronor per månad betalas inte ut. Ingår särskilt bo-

stadstillägg i utbetalningen, sker dock utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.

Utbetalning av bostadsstöd

43 § På begäran av sökanden får försäkringskassan besluta att bostadsstödet skall betalas ut till någon annan än sökanden.

Om det finns synnerliga skäl, får försäkringskassan framställning av socialnämnden betala ut bostadsstödet till lämplig person eller till nämnden att användas för hushållets bästa.

Ändrade förhållanden

m. m.

44 § Den som får eller har fått preliminärt bostadsstöd är skyldig att

omgående till försäkringskassan anmäla sådana ändringar i fråga

om inkomst och andra förhållanden som kan antas innebära att slutligt bostadsstöd inte kommer att beviljas eller kommer att beviljas med lägre belopp än det preliminära bostadsstödet.

Den som får bostadstillägg i 4 § tredje stycket är

som avses skyldig att omgående till försäkringskassan anmäla när något förhållande som är bestämmande för bostadstilläggets storlek har ändrats.

Uppgiftsskyldigheten enligt första och andra stycket åligger i stället

förmyndaren, om den stödberättigade är omyndig,

gode mannen eller förvaltaren enligt föräldrabalken, den

stödberättigade har en sådan och om skyldigheten kan ingå i

anses dennes uppdrag, eller

den myndighet eller person som tar emot bostadsstödet i stället för den bidragsberättigade, dennes förmyndare, gode man eller förvaltare.

45 § Beslut om preliminärt bostadsstöd eller bostadstillägg

som avses i 4 § tredje stycket skall ändras om något förhållande har inträffat som skall påverka storleken av stödet. Försäkringskassan får underlåta att besluta om ändring, om ändringen endast i ringa mån påverkar stödet.

Bostadsstöd får räknas om utan föregående underrättelse i de fall den del av inkomsten ändras som utgörs av folkpension, pensions-

tillskott, tilläggspension, pension enligt utländsk lagstiftning, avtals-

pension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal, delpension eller arbetsskadeersättning eller motsvarande ersättning.

Bostadsstöd får även räknas om utan föregående underrättelse när hyra för hyreslägenhet eller avgift för bostadsrättslägenhet ändras, om den stödberättigade har medgett det.

En ändring av bostadsstödet skall gälla från och med månaden efter den månad varunder anledning till ändring uppkommit. En ändring av bostadsstödet skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden.

Vid utbetalning av bostadstillägg för förfluten tid till pensionär, vars make uppburit bostadstillägg för samma tid, skall bostadstillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet under denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle ha lämnats om beslut om båda ersättningama förelegat samtidigt.

46 § För att utreda rätten till och storleken av bostadsstöd får försäkringskassan förelägga den som får eller har fått preliminärt stöd eller bostadstillägg som avses i 4 § tredje stycket att lämna de uppgifter som har betydelse för prövningen av stöd. Ett sådant föreläggande får delges. Om föreläggandet inte följs, får försäkringskassan dra in eller sätta ned stödet.

47 § Om det är uppenbart att sökanden grund av hushållets inkomst- eller fönnögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det bostadsstöd som kan beräknas enligt denna lag, får försäkringskassan efter särskild utredning avslå en ansökan, dra

eller sätta ned stödet.

Beslut enligt första stycket får fattas utan hinder av att viss inkomst eller förmögenhet inte skall räknas i den bostadsstödsgrundande inkomsten. Beslutet skall fattas av socialförsäkringsnämnden.

Återbetalning

Preliminärt och slutligt bostadsstöd

48 § Försäkringskassan skall besluta om återbetalning enligt 41 § och om återbetalning av bostadsstöd som i övrigt har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Om det finns särskilda skäl för det, får kassan efterge krav på återbetalning helt eller delvis.

Vid en senare utbetalning av bostadsstöd eller ersättning

annan som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall betala tillbaka stöd enligt första stycket får kassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket.

Annat bostadsstöd

49 § Har någon genom oriktiga uppgifter eller underlåtenhet

genom att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller annat sätt förorsakat att bostadstillägg som avses i 4 § tredje stycket betalats ut obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp fått sådant bostadstillägg och har han skäligen insett eller bort inse detta, skall återbetalning ske av vad som betalats ut för mycket, om inte i särskilt fall anledning föreligger att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten.

Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket,

får vid utbetalning bostadstillägg eller ersättning

senare av annan som betalas ut av allmän försäkringskassa ett skäligt belopp innehållas i avräkning vad betalats ut för mycket.

som

Överklagande m. m.

50 § Bestämmelserna i 20 kap. 10--13 lagen 1962:381

om allmän försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall tillämpas i ärenden om bostadsstöd.

Omprövning av ett sådant beslut av en försäkringskassa har

som fattats av en tjänsteman i ett ärende om skyldighet att återbetala bostadsstöd skall göras av socialforsäkringsnämnden, om det belopp som betalats ut för mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

Ett beslut i ett ärende om bostadsstöd skall gälla omedelbart,

om inte något annat anges i beslutet.

51 § Om sökandens taxering ändras efter det att slutligt bostadsstöd bestämts och ändringen innebär att bostadsstödet skulle ha varit högre eller lägre, skall ett nytt slutligt bostadsstöd bestämmas,

om sökanden begär det inom ett år från det att beslutet taxerings-

ändring meddelades eller om försäkringskassan tar upp frågan inom samma tid.

En fråga om nytt slutligt bostadsstöd enligt denna paragraf får inte tas upp sedan mer än två år har förflutit från den dag det slutliga bostadsstödet bestämdes, om inte taxeringsändringen motsvarar en väsentlig höjning eller sänkning av bostadsstödet.

Övriga bestämmelser

52 § Följande bestämmelser i lagen 1962:381 om allmän försäkring skall tillämpas bostadsstöd enligt denna lag: 16 kap. 12 § om utbetalning till annan, 17 kap. l § om Sammanträffande av förmåner, 18 kap. 2 § om tillsyn, 20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 5 § om preskription av bidrag, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av bidrag, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m. fl.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den l januari 1998, då lagen 1993:737 om bostadsbidrag och lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer skall upphöra att gälla. 2. Bestämmelserna i lagen 1993:737 om bostadsbidrag skall alltjämt tillämpas i fråga om slutligt beslut för bostadsbidrag som avser år 1997.

Bestämmelserna i lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer skall alltjämt tillämpas i fråga om bostadstillägg som avser tiden före ikraftträdandet. 4. Under år 1998 får en kommun med egna medel lämna kompletterande bostadstillägg utöver vad som anges i 27 För sådant bostadstillägg gäller i övrigt vad som anges i denna lag.

Lämnas kompletterande bostadstillägg enligt punkt 4 skall minskning enligt 29 § först göras det statliga bostadstillägget.

Förslag till lag om ändring i lagen

1996: l 030 underhållsstöd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1996:1030 om underhållsstöd

dels att 10, 25 och 26 skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf, 26 a av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10§ Om barnet har en sådan inkomst Om det är uppenbart att barnet som framkommer vid en till- på grund av sina inkomst- eller lämpning av 25-27 §§, skall un- förmögenhetsförhållanden eller derhållsstödet minskas med ett något annat förhållande inte belopp som motsvarar hälften av behöver det underhållsstöd

som inkomsten. I stället för den min- kan beräknas enligt denna lag, skning av framräknat belop som får försäkringskassan efter säranges i 26 § andra stycket skall skild utredning avslå ansö-

en beloppet minskas med 48 000 kan, dra in eller minska underkronor. hållsstödel.

Beslutet skall fattas av

socialförsäkringsnämnden.

Om den bidragsskyldige enligt 23 § andra stycket har medgetts avdrag med ett visst belopp vid fullgörande av sin återbetalningsskyldighet, skall kommande underhållsstöd minskas med motsvarande belopp.

25§ Den bidragsskyldiges inkomst Den bidragsskyldiges inkomst enligt 24 § beräknas i enlighet enligt 24 § beräknas i enlighet med det senaste fattade taxe- med det senaste fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § ringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen 1990:324 och taxeringslagen 1990:324 och med utgångspunkt i med utgångspunkt i

inkomst av tjänst enligt inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen 34 § kommunalskattelagen 1928:370, 1928:370,

intäkt av kapital enligt 3 § inkomst av kapital enligt 1 mom. lagen 1947:576 om lagen 1947:576 om statlig instatlig inkomstskatt, och komstskattjusterad enligt tredje

stycket, och

inkomst av näringsverk- inkomst näringsverk-

av samhet enligt 25 § kommunal- samhet enligt 25 § kommunal-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattelagen justerad enligt andra skattelagen justerad enligt andra stycket. stycket.

Inkomsten av näringsverk- Inkomsten av näringsverksamhet skall samhet skall ökas med belopp ökas med belopp med vilket in- med vilket inkomst av näringskomst av näringsverksamhet har verksamhet har minskats genom minskats genom avdrag för avdrag för

a underskott från tidigare a underskott från tidigare bebeskattningsår, skattningsår, och

b utgift för egen pension b utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen 1962:381 om 1 kap. 6 § lagen 1962:381

om allmän försäkring, allmän försäkring.

c avsättning till periodise- Inkomsten kapital skall

av ringsfond, ökas med belopp varmed in-

d ökning av expansionsme- komst av kapital har minskats del, och med avdrag, utom där

minskas med belopp med vil- realisationsvinst har min-

ket inkomst av näringsverksam- skats med realisationsförlust het har ökats genom uppkommen under beskattnings-

a återföring till beskattning året av avdrag för avsättning till pe- avdrag har gjorts enligt

riodiseringsfond, och lagen 1993: 1469 uppskovs-

b minskning av expansions- avdrag vid byte bostad, eller

av medel. avdrag har gjorts för

- nega-

tiv räntefördelning.

26 § Till beloppen enligt 25 § skall Till beloppen enligt 25 § skall läggas läggas

studiemedel i form stu- studiemedel i form stu-

av av diebidrag, diebidrag,

en procent av den del av en procent av den del av den bidragsskyldiges skatteplik- den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger tiga förmögenhet som överstiger 800 000 kronor. 800 000 kronor, och

femton procent den del

av den bidragsskyldiges före-

tagsförmögenhet enligt §

26 a

som överstiger 50 000 kronor.

Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor och utgör därefter den inkomst skall ligga till grund För

som beräkningen av återbetalningsskyldigheten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 a § Med företagsförmögenhet menas förmögenhet i näringsverksamhet, såsom tillgångar och skulder i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag och fåmansföretag som avses i punkt 14 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen 1928:370. Som den bidragsskyldiges förmögenhet avses härvid värdet av näringsverksamheten eller i frå-

delägare de innehavda ga om andelarnas eller aktiernas värde av företagets eget kapital beräknat enligt balansräkningen vid det räkenskapsår som utgår närmast före det år som återbetalningsskyldigheten avser. Har näringsverksamheten inte avslutats med årsbokslut beräknas förmögenheten som skillnaden mellan tillgångarna och skulderna

enligt de värden skall i

som anges självdeklaration till ledning för den senast beslutade inkomsttaxeringen enligt taxeringslagen. Saknas sådana uppgifter om förmögenhet på grund av att skyldighet att lämna sådana uppgifter vid inkomsttaxeringen inte förelegat eller på grund av andra omständigheter, får försäkringskassan uppskatta värdet av företagsförmögenheten med ledning de uppgifter kan

av som inhämtas från den bidragsskyldige eller på annat sätt.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 10 § och 25 § första stycket 2 den ljanuari 1998 och i övrigt den ljanuari 1999.

3¶Förslag till lag om ändring i lagen 1994:309

i vissa fall då make

om hustrutillägg uppbär folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1994:309 om hustrutillägg att 3 och 4 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ Hustrutillägg minskas med 60 Hustrutillägg minskas med 60 procent av årsinkomsten beräk- procent av årsinkomsten beräknad enligt 5 § lagen 1994:308 nad enligt 5 § lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensio- om bostadstillägg till pensionärer. närer i dess lydelse intill utgång-

en av år 1997.

Om rätt föreligger till såväl Om rätt föreligger till såväl hustrutillägg som bostadstillägg hustrutillägg som bostadstillägg till pensionärer skall grund av till pensionärer skall grund av årsinkomsten först det utgående årsinkomsten först det utgående bostadstillägget minskas enligt bostadstillägget minskas enligt 6 § lagen om bostadstillägg till 6 § lagen om bostadstillägg till pensionärer och därefter hustru- pensionärer i dess lydelse intill tillägget. utgången av år 1997 och däref-

ter hustrutillägget.

Om hustrutillägg med tillämpning av § andra stycket skall utges med viss andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till årsinkomst beräknas ett oavkortat hustrutillägg och andelsberäkningen enligt 2 § andra stycket göras först det belopp som framkommer efter denna minskning.

4§ Bestämmelser som finns i 3 § Bestämmelserna i 3 och 8-15 och 8-15 lagen 1994:308 lagen 1994:308 om bostadsom bostadstillägg till pensionä- tillägg till pensionärer i dess rer skall tillämpas motsvaran- lydelse intill utgången av år de sätt i fråga om hustrutillägg. 1997 skall tillämpas motsva-

rande sätt i fråga om hustrutill-

lägg.

Denna lag träder i kraft den l januari 1998.

4 till i

Förslag lag om ändring lagen

1962:381 allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1962:381 allmän

om försäkring att punkt 18 och punkt 20 i övergångsbestämmelsema till

lagen 1988:881 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18. Folkpension i form av änke- 18. Folkpension i form änke-

av pension skall minskas med 30 pension skall minskas med 30 procent av årsinkomsten beräk- procent av den pensionsberättinad enligt 5,5 och 5 b §§ lagen gades inkomst beräknad

a egen 1994:308 om bostadstillägg till enligt 7 § lagen 1997:000 om pensionärer. bostadsstöd och med tillägg för

egen förmögenhet enligt 8 och

10 §§ lag samt med

samma av-

drag för inkomster enligt

egna

30-32 §§ lag.

samma

Om rätt föreligger till såväl Om rätt föreligger till såväl folkpension i form av änkepen- folkpension i form änkepen-

av sion som bostadstillägg till pen- sion som bostadstillägg till

pensionärer skall folkpensionen sionärer skall folkpensionen minskas grund av årsinkoms- minskas på grund inkomsten

av ten först efter minskning av bo- först efter minskning bostads-

av stadstillägget enligt 6 § lagen om tillägget enligt 29 § lagen

om bostadstillägg till pensionärer. bostadsstöd. Folkpensionen skall Folkpensionen skall minskas minskas med 30 procent det

av med 30 procent av det belopp belopp med vilket inkomsten med vilket årsinkomsten över- överstiger den inkomst vid vilstiger den årsinkomst vid vilken ken bostadstillägg inte längre bostadstillägg inte längre utges. utges. Vid beräkning den in-

av Vid beräkning av den årsinkomst komst vid vilken bostadstillägg vid vilken bostadstillägg inte inte längre utges skall 28 § lagen längre utges skall 4 a § lagen om bostadsstöd inte tillämpas.

om bostadstillägg till pensionärer inte tillämpas.

Föreligger inte rätt till bos- Föreligger inte rätt till botadstillägg till pensionärer på stadstillägg till pensionärer grund av att pensionstagaren inte grund att pensionstagaren inte

av är bosatt i Sverige, skall som är bosatt i Sverige, skall

som årsinkomst endast räknas sådan inkomst endast räknas sådan ininkomst som utgörs av tilläggs- komst utgörs tilläggspen-

som av pension, pension enligt utländsk sion, pension enligt utländsk lagstiftning, tjänstepension eller lagstiftning, tjänstepension eller motsvarande ersättning som föl- motsvarande ersättning föl-

som

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jer av kollektivavtal samt arbets- jer av kollektivavtal samt arbetsskadeersättning eller motsvaran- skadeersättning eller motsvarande ersättning. de ersättning.

Om änkepension enligt be- Om änkepension enligt bestämmelsema i 5 kap. skall utges stämmelserna i 5 kap. skall utges med viss andel av oavkortad med viss andel av oavkortad såsådan pension, skall minskning- dan pension, skall minskningen en med hänsyn till årsinkomsten med hänsyn till inkomsten beräkberäknas på oavkortad pension nas på oavkortad pension och och andelsberäkningen göras först andelsberäkningen göras först

det belopp som framkommer det belopp som framkommer efefter denna minskning. ter denna minskning.

20. Bestämmelserna i 9 och 20. Bestämmelserna bostads-

om 11 §§ lagen 1994:308 om bo- stöd iform bostadstillägg till

av stadstillägg till pensionärer skall pensionärer i 35 och 45 §§ lagen gälla på motsvarande sätt i fråga 1997:000 bostadsstöd skall

om om folkpension i form av änke- gälla på motsvarande sätt i fråga pension. om folkpension i form av änke-

pension.

Denna lag träder i kraft den l januari 1998.

5¶Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen 1928 :3 70

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 48 § kommunalskattelagen 1928:370 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 48 § Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt iakttas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den skattskyldiges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen 1969:205 om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Ålders-, förtids- eller efterlevandepension, betalas

som ut enligt utländsk lagstiftning om social trygghet och utgår enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för folkpension, skall behandlas som folkpension om skattskyldighet för utbetalningen föreligger i Sverige. Har folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen 1962:381 om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive tredje stycket första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas med ledning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett.

För gift skattskyldig uppgår det särskilda grundavdraget till 134,0 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring, minskat enligt tredje stycket samma lagrum. För övriga skattskyldiga uppgår avdraget till 151,5 procent av sistnämnda belopp. Avdrag med 151,5 procent av sistnämnda belopp tillkommer också gift skattskyldig, som under någon del av beskattningsåret uppburit folkpension som tillkommer ogift.

Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga a för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret

och utgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela beskattningsåret bott i Sverige: summan uppburen sådan

av pension som enligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt

b för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåret uppburit folkpension i form av förtidspension, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ålderspension enligt lagen allmän

om försäkring eller som avlidit: uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § eller 2 § lagen pensionstillskott.

a om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För skattskyldig som har livränta som avses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för bestämmelsen i föregående mening a bestämmelsen i föregående meningen b om det är till fördel för

den skattskyldige.

Det särskilda grundavdraget Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den reduceras med 65 procent av den del av uppburen pension som del av uppburen pension som överstiger det för den skattskyl- överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällan- dige enligt andra stycket gällan-

de avdragsbeloppet. Pension de avdragsbeloppet. För den som

som utgår på grund av annan vid sidan av folkpension i form

pensionsförsäkring än tjänste- avförtidspension uppburit livränpensionsförsäkring eller från ta enligt 4 kap. lagen 1976:380 pensionssparkonto reducerar arbetsskadeförsäkring beräk-

om dock inte det särskilda grund- nas reduceringen med hänsyn avdraget. till summan av vad som uppbu-

rits i pension och sådan livränta.

Pension som utgår grund av

annan pensionsförsäkring än

tjänstepensionsförsäkring eller

från pensionssparkonto reduce-

rar dock inte det särskilda grund-

avdragetu

För den som vid utgången av året fore beskattningsåret inte uppbar folkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.

Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha fått i gmndavdrag enligt 48 § 2 eller 3

mom. om dessa bestämmelser i stället hade tillämpats.

Denna lag träder i kraft den l januari 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.

Författningskommentar

l till bostadsstöd

Förslaget lag om

1§ Bestämmelsen anger i vilka huvudformer bostadsstöd kan lämnas.

2 § Paragrafen motsvarar i allt väsentligt l § lagen 1993:737 om bostadsbidrag BoL.

3 § En förutsättning for att bostadstillägg till pensionär skall lämnas är att pensionären bor i Sverige. Detta framgick tidigare av l § BTP. Andra meningen i den Föreslagna paragrafen anger i vilka former bostadstillägg till pensionärer kan utgå enligt lagen.

4 § Bestämmelserna i första och andra styckena, som är nya i förhållande till reglerna i BTPL, motsvarar i allt väsentligt l a § BoL. Andra stycket markerar den för bostadstillägg till pensionärer nya principen att bostadsstödet fastställs först när inkomsten är slutligt känd och att det stöd betalats ut dessförinnan är preliminärt.

som

Bestämmelserna i tredje stycket är nya och har kommenterats i avsnitt 3.1 För vilken tidsperiod skall inkomsterna beräknas. Av tredje stycket andra meningen följer att de särskilda reglerna i 39, 40 och 48 om beräkning, utbetalning och återbetalning av preliminärt och slutligt bostadsstöd inte skall tillämpas vid ett enkelt förfarande utan att bestämmelserna i 42 och 49 då skall tillämpas.

5§ Bestämmelsen motsvarar 2 § BoL.

6 § Bestämmelsen motsvarar vad bostadsbidraget 3 § BoL. För

avser en pensionär som är berättigad till bostadstillägg innebär paragrafen i förhållande till bestämmelserna i BTPL en utvidgning den krets

av vars inkomster påverkar tillägget. Samma sammanboendebegrepp som nu gäller enligt BoL skall tillämpas för bostadstillägg. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 3.2 Vems inkomster skall beaktas.

7 § Bestämmelsen anger vilka inkomster ingår i bostadsstödsgrun-

som dande inkomst och påverkar storleken bostadsbidrag och bostads-

av tillägg. För bostadstillägg ges dock kompletterande bestämmelser i 30-32 och för särskilt bostadstillägg i 33

Första, andra och tredje styckena motsvarar i huvudsak den nuvarande lydelsen av 4 § BoL med iakttagande dels de ändringar

av som beslutats av riksdagen prop. l995/96:227, bet. l 996/97:SkU3, rskr. 1996/97:66 i fråga sjömansinkomster, dels de föreslås

om som i prop. 1996/972150 i fråga om statliga räntebidrag för bostadsändamål. Av utredningen föreslagna ändringar vilka korrigeringar

avser av BGI som skall göras för den har inkomst näringsverksam-

som av het och har kommenterats i avsnitt 3.4 Näringsidkarens inkomster. Fjärde stycket saknar motsvarighet i BoL. Förslaget i denna del har kommenterats i avsnitt 4.4 Det särskilda bidraget i bostadsbidraget.

3 § Paragrafen anger vilken förmögenhet skall beaktas vid bo-

som stadsstöd.

Första och andra styckena motsvarar i huvudsak nuvarande lydelse av 5 § första stycket första och tredje meningen, BoL med iakttagande av de ändringar föranleds den riksdagen den

som av av

29 maj 1997 beslutade nya förmögenhetsskattelagstiftningen

bet. 1996/97:SkU20, rskr. 1996/972252. Bestämmelserna i tredje stycket och hur förmögenhet i näringsverksamhet

är nya anger företagsförmögenhet skall beaktas. De har kommenterats i avsnitt 3.4 Näringsidkares inkomster och avsnitt 3.6 Förmögenhet.

9 § Första stycket, andra stycket första meningen och tredje stycket motsvarar i huvudsak 5 § första stycket andra meningen och fjärde meningen samt 5 § andra stycket BoL.

Andra stycket andra meningen är ny och innebär att den sammanlagda förmögenheten skall beräknas på så sätt att storleken av privat förmögenhet, som tidigare var anknuten till lagen om statlig förmögenhetsskatt enligt 5 § BoL, skall beräknas för sig. Om värdet

tillgångarna överstiger skulderna av sådan förmögenhet skall av överskottet läggas samman med överskott av företagsförmögenhet. Det innebär att underskott någon dessa olika slag av för-

av av mögenhet inte tillåts minska värdet av annan förmögenhet som skall beaktas, utan att endast överskott av varje förmögenhet i sig skall utgöra underlag för beräkningen av den sammanlagda förmögenheten. Har hushållet exempelvis en privat positiv nettoförmögenhet och någon hushållsmedlem en företagsförmögenhet som är negativ kommer endast hushållets sammanlagda privata förmögenhet att påverka storleken av den bostadsstödsgrundande inkomsten.

10 § Bestämmelsen hur tillägg för förmögenhet skall göras för den

anger

söker bostadstillägg. Den överensstämmer i huvudsak med 9 § som men fönnögenhetsgränsen skiljer sig från den vid bostadsbidrag. En annan skillnad mot 9 § är att här anges att tillägg skall göras också för sökandes make/maka. Detta har samband med reglerna om ansökan i 35 § som i fråga om bostadsbidrag anger att en ansökan som avser makars bostad skall vara gemensam, vilket för bostadstillägg endast gäller om båda makarna tillhör den bostadstilläggsberättigade kretsen. Bestämmelsen innebär att även barns och sammanboendes förmögenhet kommer att påverka bostadstilläggets storlek. Detta har kommenterats i avsnitt 3.2 Vems inkomster skall beaktas.

11 § Bestämmelsen motsvarar 7 § BoL. För bostadstillägg är bestämmel-

och innebär att även barns inkomst kapital kommer att sen ny av påverka bostadstilläggets storlek. Detta har kommenterats i avsnitt 3.2 Vems inkomster skall beaktas.

12 § Bestämmelsen motsvarar den nuvarande bestämmelsen i 8 § BoL.

13-19 §§ Bestämmelserna motsvarar 9-15 BoL.

20 § Bestämmelsen motsvarar 15 § BoL med iakttagande den

a av ändring som föreslås i prop. 1996/97: 150.

21-23 §§ Bestämmelserna motsvarar 16-17 BoL.

24 § Bestämmelsen motsvarar i allt väsentligt 1 § BTPL. Kravet bosättning i Sverige har flyttats till 3 Någon saklig ändring är inte avsedd.

25 § Bestämmelsen motsvarar i allt väsentligt 2 § BTPL. En ändring har gjorts för att förtydliga att bostadstillägget skall bidra till pensionärens andel av bostadskostnaden när han/hon delar bostad med någon annan. Ändringen har kommenterats i avsnitt 4.2 Pensionärens del av bostadskostnaden.

26 § Bestämmelsen och hur storleken bostadstillägget

är ny anger av bestäms. Andra och tredje meningarna motsvarar 5 § sjunde stycket första meningen och åttonde stycket BTPL.

27-28 §§ Bestämmelserna motsvarar 4 och 4a BTPL.

29 § Bestämmelsen motsvarar i allt väsentligt 6 § första stycket BTPL. Den anger hur den pensionsberättigades beräknade inkomster

reducerar det högsta möjliga bostadstillägg kan komma i fråga

som efter att övriga regler om bostadstilläggets storlek beaktats.

30 § Bestämmelsen är ny. Den anger vilka inkomster svensk pension

av som inte skall påverka bostadstilläggets storlek och därför får dras av från den bostadsstödsgrundande inkomsten. Första stycket punkt 1 och 2 har sin motsvarighet i 5 § andra stycket punkt 2 och 3 BTPL. Särregeln i andra stycket för dem uppbär partiell förtidspension

som har sin motsvarighet i 5 § femte stycket BTPL.

31 § Bestämmelsen anger vilka inkomster av utländsk pension som inte skall påverka bostadstilläggets storlek och därför får dras av från den bostadsstödsgrundande inkomsten. Regeln har sin motsvarighet i 5 a § BTPL.

32 § Bestämmelsen anger de särskilda regler som gäller för den som uppbär änkepension. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 b § BTPL.

33 § Bestämmelsen motsvarar i allt väsentligt 7 § BTPL. Endast andra stycket punkt 5 har fått en annan lydelse, utan någon annan avsedd saklig ändring än den som följer av ett förändrat inkomstbegrepp vid beräkning av bostadstillägg.

34 § Bestämmelsen motsvarar 18 § BoL. Bestämmelser om ansökan om bostadstillägg finns i den nuvarande 1 1 § BTPL, vilken bl.a. kompletteras av bestämmelser i kungörelsen 1962:394 med vissa bestämmelser rörande ansökan om pension enligt lagen om allmän försäkring, m.m. och Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 1977:3 om ansökan om pension. Någon ändring i fråga om vilken försäkringskassa som skall handlägga bostadstillägg fortsättningsvis är inte avsedd med den föreslagna bestämmelsen.

35 § Första och andra styckena samt fjärde stycket första meningen motsvarar 19 § BoL. Bestämmelsen i tredje stycket är ny och innebär att ansökan om bostadstillägg i likhet med vad som gäller i fråga om bostadsbidrag som huvudregel skall vara gemensam om den avser makars bostad. Eftersom bostadstillägg är en pensionsförmån, görs dock den begränsningen att en sådan ansökan endast skall vara gemensam för makar som båda tillhör den krets som kan komma i fråga för bostadstillägg. Bestämmelser om ansökan om bostadstillägg finns i nuvarande 11 § BTPL. Fjärde stycket andra meningen har sin motsvarighet-i 11 § första stycket tredje meningen BTPL.

36 § Bestämmelsen motsvarar 20 § BoL.

37 § Bestämmelsen motsvarar 20 § BoL och 12 § BTPL.

38 § Bestämmelsen anger från vilken tidpunkt bostadsstöd kan komma att lämnas och för hur lång tid sådant kan utgå utan en ny ansökan. När en ansökan om bostadsstöd bifalls, innebär det att preliminärt bostadsstöd kommer att utges för en period högst tolv månader. För

om tid därefter krävs ansökan. Bestämmelsen motsvarar i

en ny huvudsak 21 § BoL. I fråga om hur långt tid tillbaka i tiden bostadsstöd får lämnas ges en särrregel för bostadstillägg till pensionärer som anknyter till vad allmänt gäller pensionsformåner och

som om som har sin motsvarighet i 11 § andra stycket BTPL.

39 § Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 21 § BoL. Särregler för

a ges

bostadstillägg och särskilt bostadstillägg och motsvaras 6 §

av BTPL. Storleken av det minsta belopp utbetalas bostads-

som som tillägg har dock ändrats. Detta har kommenterats i avsnitt 3.1 För vilken tidsperiod skall inkomsterna beräknas.

40-41 §§ Bestämmelserna har sin motsvarighet i 21 b och 22 BoL.

42 § Bestämmelsen är ny och anger hur ett sådant bostadstillägg

som avses i 4 § tredje stycket, dvs. sådant bostadstillägg inte skall

som vara preliminärt, beräknas och betalas ut.

43 § Bestämmelsen har sin motsvarighet i 23 § BoL. Paragrafen kompletteras genom hänvisningen i 52 § till 16 kap. 12 § AFL utbe-

om talning till annan när fråga är bostadstillägg, vilket för närvaran-

om de gäller enligt 15 § BTPL.

44 § Första stycket motsvarar 24 § BoL. Liknande bestämmelser finns för närvarande i 8 § första stycket BTPL. Andra stycket innebär att den

får bostadstillägg enligt det förenklade förfarande som följer av som 4 § tredje stycket är skyldig att anmäla när något förhållande som har betydelse för bostadstilläggets storlek har ändrats. I förhållande till nuvarande bestämmelse i BTPL innebär det bl.a. att anmälningsskyldighet föreligger även det inte är fråga om en väsentligt

om förbättrad ekonomi. Tredje stycket motsvarar 8 § andra stycket BTPL.

45 § Första stycket har sin motsvarighet i 25 § BoL. Andra, tredje, fjärde och femte styckena har sin motsvarighet i 9 § BTPL.

46 § Bestämmelsen har sin motsvarighet i 26 § BoL.

47 § Bestämmelsen motsvarar 27 § BoL. Någon motsvarighet i BTPL finns inte. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 3.8 Generalklausul.

48 § Bestämmelsen motsvarar 28 § BoL.

49 § Bestämmelserna reglerar återbetalning av bostadstillägg som avses i 4 § tredje stycket dvs. bostadstillägg som inte skall vara preliminärt. Bestämmelserna motsvarar nuvarande 13 § BTPL.

50 § Första och andra styckena har sin motsvarighet i 29 § första och andra styckena BoL samt i 14 § BTPL. Tredje stycket motsvaras av 29 § tredje stycket BoL.

51 § Bestämmelsen motsvaras av 29 a § BoL.

52 § Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med bestämmelserna i 30 § BoL och 15 § BTPL. Hänvisningen till 16 kap. 12 § återfinns i dag endast i BTPL.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Den föreslagna lagen föreslås träda i kraft den 1januari 1998. Med hänsyn till att bostadsbidragen är preliminära och skall slutligt fastställas i efterhand skall äldre bestämmelser inkomstunderlag om gälla för bostadsbidrag beviljats före ikraftträdandet. som

2 till i

Förslaget lag om ändring lagen

1996: 1030 underhållsstöd om

10 § Förslaget har kommenterats i kapitel 5 Underhållsstöd. Ändringsför-

slaget innebär att den regelmässiga inkomstprövningen underhåll-

av stöd mot barnets inkomster slopas. I stället möjlighet att beakta ges barns inkomster med tillämpning den föreslagna regeln. Enligt av den får försäkringskassan efter särskild utredning avslå ansökan, en dra in eller minska underhållsstödet i de fall det är uppenbart att barnet grund av sina inkomst- eller förmögenhetsförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det underhållstöd kan som beräknas enligt lagen. Vid tillämpningen regeln kan gällande av nu inkomstgränser m.m. tjäna som vägledning. Enligt andra stycket skall beslut med stöd av regeln fattas socialförsäkringsnämnd. av

25 § Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.3 Behov administrativa av förändringar och 5.4 överväganden. Förslaget till ändring andra av stycket punkt 2 och införandet ett tredje stycke innebär att av man vid beräkning av den bidragsskyldiges inkomster kapital skall av beakta vissa avdrag under inkomstslaget kapital enligt lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt. Således skall liksom vid in-

komstprövningen av bostadsbidrag hänsyn tas till kvittningsbara

realisationsförluster, uppskovsavdrag vid byte bostad och negativ av

räntefördelning. Den föreslagna förändringen innebär i övrigt att justering av inkomst av näringsverksamhet för de inkomsthöjande

eller inkomstssänkande följderna av skattereglerna om periodiseringsfonder och expansionsmedel tas bort. Därigenom blir bestämmelserna samordnade med bostadsbidragsreglerna.

26 § Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.4 Överväganden. l paragrafen föreslås en ny punkt 3 bli införd. Det innebär att femton procent av den del av den bidragsskyldiges företagsfönnögenhet som överstiger 50 000 kr skall läggas till den bidragsskyldiges inkomstunderlag vid beräkning av återbetalningsbelopp. Då sådan förmögenhet som huvudregel inte är skattepliktig enligt fönnögenhetskattelagstiftningen ges en hänvisning till den föreslagna 26 § är avsedd att

nya a som nämnare definiera vad som enligt lagen skall anses utgöra företagsförmögenhet.

26 a § Förslaget har kommenterats i avsnitt 5 Överväganden. l paragrafen anges vad som skall anses utgöra företagsförmögenhet och hur den skall beräknas. Innebörden är att företagsförmögenhet för enskilda näringsidkare och ägare eller delägare i fåmansaktiebolag m.fl. skall beräknas och läggas till inkomsten. Utgångspunkten för förmögenhetsberäkningen skall vara värdet vid utgången året före det

av som återbetalningsskyldigheten avser. Som huvudregel skall förmögenheten beräknas med stöd av balansräkning. I paragrafen anges vidare hur fönnögenhen skall beräknas om verksamheten inte avslutas med årsbokslut. Avsikten är att förmögenhetsvärdena skall inhämtas maskinellt från skattemyndigheterna och grundas uppgifter som lämnats i samband med den senast beslutade inkomsttaxeringen. Om omständigheterna är sådana att erforderliga uppgifter saknas, exempelvis på grund av att sådana inte lämnats i samband med taxeringen, får försäkringskassan uppskatta värdet av förmögenheten med ledning av de uppgifter som kan inhämtas från den bidragsskyldige eller på annat sätt.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

De föreslagna ändringarna skall såvitt avser 10 § och 25 § första stycket 2 träda i kraft den l januari 1998 och i övrigt l januari

den

1999. Det innebär att underhållsstöd fr.o.m. den l januari 1998 inte skall minskas på grund av att barnet har inkomster annat än i de fall

följer den föreslagna lydelsen 10 Även förändsom av nya av ringen som skall gälla beträffande beaktande av en bidragsskyldigs inkomster av kapital enligt 25 § första stycket punkt 2 skall träda i kraft samtidigt. Av administrativa skäl som anges i avsnitt 5.4 överväganden föreslås de nya bestämmelserna om justering av näringsidkares inkomster och beaktande av företagsförmögenhet få verkan först fr.0.m. år 1999.

3 till i

Förslaget lag om ändring lagen 1994:309 om hustrutillägg i vissa fall

då make

uppbär folkpension

3 och 4 §§ Förslaget har kommenterats i avsnitt 6.2 Hustrutillägg. Då utredningen föreslår att lagen 1994:308 bostadstillägg upphävs

om fr.0.m. den 1januari 1998 innebär förslaget till lydelserna

nya av paragrafema att de nuvarande hänvisningama till BTPL skall

avse bestämmelserna i dess lydelse intill utgången av år 1997.

4¶Förslaget till lag i om ändring lagen

1962:381 allmän försäkring

punkt 18. Förslaget har kommenterats i avsnitt 6.1 Änkepension. Förslaget innebär att inkomstprövningen i princip skall ske oförändrat mot vad som gäller idag. Hänvisningama i den nuvarande bestämmelsen anpassas till den lag om bostadsstöd som vi föreslår skall ersätta BTPL. När en änka med änkepension söker bostadstillägg kommer hon att få sitt inkomstunderlag fastställt enligt den lag om bostadsstöd som vi föreslår. Enligt den lagen beaktas både sammanboendes och barns inkomster. Vid inkomstprövningen änkepensionen

av som sådan skall endast änkans inkomster beaktas.

egna

punkt 20.

De nuvarande hänvisningama till lagen bostadstillägg

om anpassas till motsvarande bestämmelser i den lag bostadsstöd vi

om som föreslår.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegforsteg.U. 32. Följdlagstiftningtill miljöbalken.M. . - Inkomstskattelag,dell-lll. Fi. 33.Att läraöver gränser.Enstudieav0ECD:s . Fastighetsdataregister.Ju. förvalmingspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation.M. 34 Övervakningavmiljön. M. . . Aktivt lönebidrag.Ett effektivarestödför 35.Ny kurs i trafikpolitiken + bilagor. K. . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpandeavpenningtvätt.Fi.

Lånsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrágor.K. 37. Ett tekniskt forskningsinstituti Göteborg.U.

9¶Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38. Myndighetellermarknad. .

sexförvaltningsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi.

ä Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa. 39.Integritet Offentlighet informationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning. Förändringochverksam 40. Ungaocharbete.ln. . hetsanpassningavstatsförvaltningens 4 l Statenochtrossamfunden

. struktur.Fi. Rättsligreglering

l0. Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag

ll. Skatter,miljö ochsysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund

- 12.lT-problem inför ZOOO-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan. Ku.

slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenochtrossamfunden

IT-kommissionendenl8 december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43. Statenochtrossamfunden

13.Regionpolitikför helaSverige.N. Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

14.lT i kulturenstjänst.Ku. och dekyrkliga arkiven.Ku.

15.Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44 Statenochtrossamfunden

. ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenochtrossamfunden

17.Skatter,tjänsterochsysselsättning. Stöd,skatteroch finansiering.Ku.

+ Bilagor. Fi. 46. Statenochtrossamfunden

l8. Granskningav granskning. Statlig medverkanvid avgiftsbetalning.Ku.

Denstatligarevisioneni SverigeochDanmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku.

Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten. . Zl. Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch För kompetensoch resultat.Fi.

unga6-16år. U. 49. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

22. Aktiebolagetskapital.Ju. 50. Alternativautvecklingsvägarför EU:s

23 Digital dem0kr@ti.Ett seminariumomTeknik, gemensammajordbrukspolitik. Jo. . demokratiochdelaktighetden 8 november1996 5 Bristeri omsorg

. anordnatavFolkomrösmingsutredningen,IT- enfrågaombemötandeaväldre.

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- 52 Omsorgmedkunskapochinlevelse

. beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötande äldre.av

- 24 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte. 53. Avskaffa reklamskattenFi. . - 25 Svenskmat- EU-fat.Jo. 54.Ministemoch makten. . 26 EU:sjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi. . försörjningen.Jo. 55. Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav

27.Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån destatligautredningarna.Ku.

28 l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folketsområdgivareochbeslutsfattare. . vårt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju.

29 Bampomografifrágan. 57. l medborgarnastjänst. . lnnehavskriminaliseringm.m.Ju. Ensamladförvalmingspolitik för staten.Fi.

30 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför 58.Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning,Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvalmingsform.Ku.

31 Kristallkulan-tretton rösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision. Ku. . IT-kommissionensrapport3/97. K.

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

6 .Att växablandbetongochkojor. Ett delbetänkandeombarnsochungdomars uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån Storstadskommittén. 62. Rosoravbetong. En antologitill delbetänkandetAtt växabland betongochkojor från Storstadskommittén. 63. Sverigeinfor epokskiftet. IT-kommissionensrapport5/97. K. 64. Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.A 65. Polisensregister.Ju. 66. Statsskuldspolitiken.Fi. 67 Återkallelseavuppehållstillstånd.UD. . Grannlands-TVi kabelnät.Ku. . 69. Besparingaristortochsmått.U. 70 Totalforsvaretoch frivilligorganisationema . - uppdrag,stödochersättning.Fö. 7 Politik for unga. . + 2 stbilagor. ln. 72.Enlagomsocialforsäkringar. 73. Inför ensvenskpolicyomsäkerelektronisk kommunikation.Referatfrånettseminarium anordnatavlT-kommissionen,Nårings-och handelsdepartementetoch SEISden ll december 1996.IT-kommissionensrapport6/97.K. 74. EU:sjordbrukspolitik, miljön och regional utveckling.Jo. 75. Bosättningsbegreppet.Skatteråttsligareglerfor fysiskapersoner.Fi. 76. Invandrarei vårdochomsorg enfrågaombemötande äldre.S.av - 77 Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. . 78. Medelsförvaltningi kommuneroch landsting.ln. 79.Försäkringsmäklare.En lagöversynav Försäkringsmäklarutredningen.Fi. 80. Reformeradstabsorganisation.Fi. 8l Allmännyttigabostadsföretag. . + Bilaga.ln. Lika möjligheter.ln. . , Om maktochkön i spåren offentliga- av . organisationersomvandling.A. 84.Enhållbarkemikaliepolitik. M. 85. Förmånefter inkomst- Samordnatinkomstbegrepp for bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerfor rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.

1997 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kristallkulan trettonrösteromframtiden. lT-kommissionensrapport3/97.31 Fastighetsdataregister.3 Ny kursi tratikpolitiken+ bilagor.35 Aktiebolagetskapital. 22 Sverigeinför epokskiñet. Bampomograñfrågan. lT-kommissionensrapport5/97.63 Innehavskriminaliseringm.m.29 Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk IntegritetOffentlighet informationsteknik.39 kommunikation.Referatfrånett seminariumanordnatav Grundlagsskyddför nyamedier.49 lT-kommissionen,Närings-ochhandelsdepartementet rådgivareochbeslutsfattare. Folketsom och SElSden l l december1996.

+ Bilaga och2;l 56 lT-kommissionensrapport6/97.73 Polisensregister.65

Finansdepartementet Utrikesdepartementet

lnkomstskattelag,del l-lll. 2 Återkallelseavuppehållstillstånd.67 Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring sex

Försvarsdepartementet förvaltningsområden.7

Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam- Totalförsvaretochfrivilligorganisationema hetsanpassningavstatsförvaltningensstruktur.9 uppdrag,stödochersättning.70 - Ansvaretför valutapolitiken.10

Skatter,miljö ochsysselsättning.ll Socialdepartementet Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt Rösterombarnsochungdomarspsykiskahälsa.8 ochproblematik.15 Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.24 sysselsättning. - Skatter,tjänsteroch Bristeri omsorg + Bilagor.17

enfrågaombemötandeaväldre.51 - Granskningavgranskning. Omsorgmedkunskapochinlevelse Danmark.18 Denstatligarevisioneni Sverigeoch enfrågaombemötandeaväldre.52 - Kontroll Reavinst Värdepapper.27 Att växablandbetongochkojor. roll och l demokratinstjänst.Statstjänstemannens Ettdelbetänkandeombarnsochungdomars vårt offentligaetos.28 uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån för Europaochstaten.Europeiseringensbetydelse Storstadskommittén.61 svenskstatstörvaltning.30 Rosoravbetong. En studie 0ECD:s förvaltnings- Att läraövergränser. av Enantologitill delbetänkandetAtt växabland politiskasamarbete.33 betongochkojor frånStorstadskommittén.62 Bekämpandeav penningtvätt.36 Enlagomsocialtörsäkringar.72 Myndigheteller marknad. Invandrarei vårdochomsorg Statsforvaltningensolika verksamhetsformer.38

enfrågaombemötandeaväldre.76 - Arbetsgivarpolitiki staten. Förmånefter inkomst Samordnatinkomstbegrepp - Förkompetensoch resultat.48 för bostadsstödenochnyakvaliñkationsreglerför 53 Avskaffa reklamskatten rätttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Ministem ochmakten.

Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 Kommunikationsdepartementet l medborgarnastjänst. Länsstyrelsemasroll i trañk- ochfordonsfrågor.6 Ensamladtörvaltningspolitikför 57 staten. lT-probleminför ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån Statsskuldspolitiken.66

enhearinganordnadavlT-kommissionenden Bosätmingsbegreppet.Skatterättsligareglerför

l8 december.lT-kommissionensrapportl/97. l2 75 fysiskapersoner. Digital demokr@ti.EttseminariumomTeknik, inkomstskattelagen.77 Uppföljning av demokratiochdelaktighetden 8 november1996 Försäkringsmäklare.Enlagöversyn av anordnatavFolkomröstningsutredningen,lT- Försäkringsmäklarutredningen.79

kommissionenochKommunikationsforsknings- Reformeradstabsorganisation.80

beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23

Statens offentliga 1997

utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Närings- och handelsdepartementet

Dennyagymnasieskolan stegför steg.1 Regionpolitikför helaSverige.13 - Växa i lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Att utvecklaindustriforskningsinstituten.16 unga6-16år. 21 Konkurrenslagen1993- 996. 201 Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.37 Besparingaristortochsmått.69 Inrikesdepartementet Bättreinfonnationomkonsumentpriser.19

Jordbruksdepartementet

Ungaocharbete.40 Svenskmat- EU-fat. 25 Politik för unga. EU:sjordbrukspolitik och denglobalalivsmedels- + st2 bilagor. 71 försörjningen.26 Medelsförvalmingi kommuneroch landsting.78 Alternativautvecklingsvägarför EU:s Allmännyttigabostadsföretag. gemensammajordbrukspolitik. 50 + Bilaga.81 EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional Lika möjligheter. 82 utveckling.74

Miljödepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Förbättradmiljöinformation. 4 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför Följdlagstiftningtill miljöbalken.32 arbetshandikappade.5 Övervakning miljön. 34 av Personaluthyming.58 En hållbarkemikaliepolitik. 84 Samhall.En arbetsmarknadspolitiskåtgärd + Bilagedel.64 Om maktochkön i spåren offentligaav organisationersomvandling.83

Kulturdepartementet lT i kulturenstjänst.14 Statenochtrossamfunden Rättsligreglering Grundlag - Lagomtrossamfund - LagomSvenskakyrkan. 41 - Statenochtrossamfunden Begravningsverksamheten.42 Statenochtrossamfunden Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch dekyrkliga arkiven.43 Statenochtrossamfunden Svenskakyrkanspersonal.44 Statenochtrossamfunden Stöd.skatterochfinansiering.45 Statenochtrossamfunden Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.46 Statenochtrossamfunden Denkyrkliga egendomen.47 Statenochtrossamfunden.Sammanfattningamaav förslagenfrån destatligautredningarna.55 SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsform.59 Betal-TV inom SverigesTelevision.60 Grannlands-TVi kabelnät.68