Inkomstskattelag (1999:1229)
(IL)
- Departement
- Finansdepartementet S1
- Utfärdad
- 1999-12-16
- Ändring införd
- SFS 1999:1229 i lydelse enligt SFS 2021:1147
- Ikraft
- 2000-01-01
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2021-12-07
- Övrigt
- Rättelseblad 2004:1147, 2005:798, 2007:1406, 2007:1419 och 2011:937 har iakttagits. Rättelsesida 2018:1206 och 2019:307 har iakttagits.
Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Korrigerad formattering av strecksatslistor i 44:12-13, styckeindelning i 44:21, paragrafindelning i 48:26 samt tabell i 63:3
Huvudförfattare: Aimée Kreuger
Inkomstskattelagen (IL) är den centrala lagen inom skatterätten. Lagen reglerar beskattning av inkomster, och gäller för både fysiska och juridiska personer. Både den kommunala och den statliga inkomstskatten täcks av lagen.
De olika inkomstslagen är centrala i Inkomstskattelagen. Med några få undantag beror beskattningen på vilket av inkomstslagen näringsverksamhet, kapital och tjänst som inkomsten klassas som.
Vet man inte vilket inkomstslag som är aktuellt är ett sätt att i tur och ordning kontrollera inkomstslaget näringsverksamhet, kapital och slutligen tjänst. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, så för dessa behöver ingen bedömning göras.
AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER
1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt
De flesta inkomster beskattas i något av de tre inkomstslagen, även om det rent språkligt kan se ut som att de inte hör hemma i något av dem. Exempelvis beskattas inkomster av hobby i inkomstslaget tjänst. Juridiska personers inkomster beskattas alltid i inkomstslaget näringsverksamhet, för fysiska personer kan beskattningen ske i samtliga inkomstslag.
Om verksamheten bedrivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte beskattas verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Om något av kriterierna saknas handlar det istället om inkomst av tjänst eller kapital
Innehåll
1 § I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt.
I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag.
Inkomstskattelagen delar upp inkomsterna i tre olika inkomstslag, inkomst av näringsverksamhet, kapital och tjänst. En inkomst som tas upp i t.ex. inkomstslaget kapital kommer att kapitalvinstbeskattas, och beskattningen baserar sig på de regler som gäller för just inkomstslaget kapital. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, fysiska personers inkomster beskattas i olika inkomstslag beroende på hur de uppstått. Beskattning kan ske i olika inkomstslag för en och samma person, men varje inkomst beskattas enbart i ett inkomstslag. Vilket inkomstslag en inkomst hör till avgörs vanligen i början av respektive avdelning. För närmare beskrivning av avgränsning mellan de tre inkomstslagen, se inledningen till kapitlet.
Skattskyldighet
Skatter
3 § Fysiska personer ska betala
- kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),
- statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på kapitalinkomster), och
- statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expansionsfondsskatt).
Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
4 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i en region, regionskatt till den regionen. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. 3 §.
Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.
För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket. Lag (2019:907).
Underlaget för skatten
Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster
5 § Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.
Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten.
Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Lag (2011:1256).
En fysisk person räknar ut överskottet i näringsverksamhet och tjänst var för sig, enligt den beräkning som gäller för respektive inkomstslag. Dessa läggs sedan ihop och beskattas gemensamt. Det betyder bland annat att en person som inte når upp till skiktgränsen för statlig inkomstskatt enbart genom inkomsterna från sin anställning kanske gör det då dessa läggs ihop med inkomsterna från näringsverksamhet.
Eftersom enbart överskotten räknas ihop är det inte möjligt att använda underskott i t.ex. näringsverksamhet till att minska skatten för tjänsteinkomsterna. Underskott får istället vanligen användas för att minska kommande års beskattning av överskott i samma inkomstslag. Ett undantag från detta finns dock i 62 kap. 3 §.
En schematisk uppställning över skattens beräkning:
Överskott i inkomstslaget tjänst
+ överskott i inkomstslaget näringsverksamhet
- allmänna avdrag (t.ex. pensionssparande. De allmänna avdragen behandlas i 62 kap.)
= den taxerade förvärvsinkomsten
- sjöinkomstavdrag
= Beskattningsbar förvärvsinkomst
(Uppställningen är inte fullständig, utan avser bara att ge en bild av i vilken ordning avdrag och beskattning görs. Den omfattar t.ex. inte avdrag för pensionssparande.)
Bestämmelser om beräkning av resultat i de olika inkomstslagen finns i 10-12 kap för inkomstslaget tjänst, och 13-40 kap. för inkomstslaget näringsverksamhet.
Notera att detta endast gäller fysiska personer. För juridiska personer, se 7 §.
- 2 kap. 1 § 32 st
- 2 § Lag (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering
- 4 § Lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
- 11 § 1 st 1 p Lag (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt
- 5 § 1 st 1 p Lag (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift
Fysiska personers skatt på kapitalinkomster
6 § Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Beskattningen i inkomstslaget kapital sker för sig, separat från inkomst av näringsverksamhet och tjänst. Bestämmelser om beräkning av resultat finns i 41 – 42 kap.
Juridiska personers skatt
7 § Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.
Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den fastställda och den beskattningsbara inkomsten.
För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap.4–6 och 10 §§ minskas den fastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten. Lag (2013:960).
Med överskott menas inkomster minus utgifter. För att vara en avdragsgill utgift måste den normalt vara nödvändig för inkomstens förvärvande.
Allmänna avdrag är avdrag som inte specifikt hör ihop med verksamheten, utan är tillgängliga för alla. Läs mer om allmänna avdrag i kapitel 62.
Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, detta behandlas i kap. 13-40. Se även kap. 8-9 om inkomster som är skattefria respektive utgifter som inte får dras av.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Bestämmelser för olika inkomstslag
8 § Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen finns för
- inkomstslaget tjänst i 10-12 kap.,
- inkomstslaget näringsverksamhet i 13-40 kap., och
- inkomstslaget kapital i 41 och 42 kap.Lag (2005:1136).
Prop. 2005/06:40: Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen till 43 kap. tas bort. I det kapitlet har regler om skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar, de s.k. lättnadsreglerna, funnits. Dessa bestämmelser tas bort genom att 43 kap. upphör att gälla.
2 kap. 1§ Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen i fråga om kvalificerade andelar ändras till 57 kap. 4–7 §§.
Gemensamma bestämmelser
9 § Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap.Lag (2002:322).
10 § Bestämmelser finns om
- vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,
- vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,
- kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap.,
- insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,
- fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,
- pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,
- pensionssparavdrag i 59 kap.,
- familjebeskattning i 60 kap., och
- värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap.Lag (2007:1419).
Skattens beräkning och skattereduktion
11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.
Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el finns i 67 kap.Lag (2020:1168).
Prop. 2019/20:175: I paragrafens tredje stycke ges upplysningar om vilka skattereduktioner som finns. Ändringen är en följd av att nya bestämmelser införs och innebär att även den regionala skattereduktionen tas med i uppräkningen.
Prop. 2018/19:92: I kapitlet som innehåller grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt finns i den aktuella paragrafens tredje stycke en
hänvisning till de regler om skattereduktion som finns i 67 kap. Stycket har kompletterats så att det framgår att 67 kap. också omfattar skattereduktion för gåva.
Bakgrunden till bestämmelsen ...
Prop. 2013/14:151: Ändringen i tredje stycket är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs i 67 kap.
Prop. 2018/19:45: I paragrafen ges upplysningar om vilka skattereduktioner som finns. Ändringen i tredje stycket innebär att skattereduktionen för fackföreningsavgift tas bort från uppräkningen. Ändringen är en följd av att skattereduktionen för fackföreningsavgift avskaffas. Dessutom görs en redaktionell ändring där ordet mikroprodukten ändras till mikroproduktion.
Beskattningsår
Fysiska personer
13 § Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår.
Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap.bokföringslagen, är beskattningsåret för näringsverksamheten i stället räkenskapsåret.
Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper. Lag (2011:1256).
För inkomstslagen kapital och tjänst är beskattningsåret alltid kalenderåret innan taxeringsåret.
Beskattningsåret för fysiska personers näringsverksamhet är i princip alltid samma som kalenderåret innan taxeringsåret. Den avvikelse som har störst praktisk betydelse är möjligheten till förlängt räkenskapsår i samband med starten av enskild näringsverksamhet. Startar verksamheten efter 1 juli har näringsidkaren möjlighet att förlänga räkenskapsåret till årsskiftet nästkommande år. Beskattningsåret kommer då som mest att vara ett och ett halvt kalenderår.
Inkomster i handelsbolag
14 § Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska tas upp i inkomstslaget kapital. Lag (2011:1256).
Handelsbolag är inte skattskyldigt i sig självt, utan beskattningen sker hos delägarna. Eftersom såväl fysiska som juridiska personer kan vara delägare i handelsbolag skulle beskattningstidpunkten kunna variera mellan ägarna. Enligt den här paragrafen beskattas alla delägare samtidigt.
Enligt bokföringslagen3 kap. 1 § gäller att om minst en av ägarna till ett handelsbolag är fysisk person får handelsbolaget endast ha kalenderår som räkenskapsår. Motsatsvis gäller att möjlighet finns att ha brutet räkenskapsår då ingen av ägarna är fysisk person.
Juridiska personer
15 § Beskattningsåret är för juridiska personer räkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen (1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid beskattningsår.
I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner. Lag (2011:1256).
Hänvisning till andra lagar
16 § Bestämmelser om
- förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244),
- förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och
- förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik finns i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Lag (2020:1068).
Prop. 2008/09:77: Paragrafen innehåller hänvisningar till vissa förfarandelagar på beskattningens område. Den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete har lagts till i uppräkningen.
17 § Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i
- lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
- lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och
- kupongskattelagen (1970:624).
2 kap. Definitioner och förklaringar
Ändrad: SFS 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:107 (Taxering och beskattning av ägarlägenheter), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)
Var det finns definitioner och förklaringar
1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:
aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §
aktiebolag i 4 §
aktiv näringsverksamhet i 23 §
andelsbyte i 48 a kap. 2 §
andelshus i 16 §
artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §
barn i 21 §
begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §
begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §
beskattningsår i 1 kap.13–15 §§ och 37 kap. 19 §
byggnadsinventarier i 19 kap.19–21 §§
delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §
delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5 §
delägarrätt i 48 kap. 2 §
egenavgifter i 26 §
ekonomisk förening i 4 b §
europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §
fast driftställe i 29 §
fastighet i 6 §
fastighetsägare i 7 §
fission i 37 kap. 5 §
fordringsrätt i 48 kap.3 och 4 §§
fusion i 37 kap. 3 §
fysisk person i 4 kap.1 och 2 §§
fåmansföretag i 56 kap.2, 3 och 5 §§
fåmanshandelsbolag i 56 kap.4 och 5 §§
företagsledare i 56 kap. 6 §
försäkringsföretag i 4 d §
förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §
handelsbolag i 5 kap., se också 3 §
hemortskommun i 65 kap.3 § andra och tredje styckena
hyreshus i 15 §
hyreshusenhet i 15 §
i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §
ideell förening i 4 c §
industrienhet i 15 §
inventarier i 18 kap. 1 §
investeringssparkonto i 42 kap. 35 §
investmentföretag i 39 kap. 15 §
juridisk person i 3 §
kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §
kapitaltillgång i 25 kap. 3 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 25 kap.3–5 §§
koncern (svensk) i 5 §
kooperativ förening i 39 kap. 21 §
kvalificerad andel i 57 kap.4–7 §§
kvalificerad fission i 37 kap. 6 §
kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §
kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap.3–5 §§
lagertillgång i 17 kap. 3 §
lantbruksenhet i 15 §
livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
lågbeskattade inkomster i 39 a kap.5–8 §§
makar i 20 §
markanläggning i 20 kap. 2 §
markinventarier i 20 kap.15 och 16 §§
marknadsvärdet i 61 kap. 2 §
marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §
medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §
näringsbetingad andel i 24 kap. 32 §
näringsbidrag i 29 kap.2 och 3 §§
näringsbostadsrätt i 19 §
näringsfastighet i 14 §
närstående i 22 §
obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3–5 §
obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §
omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §
option i 44 kap. 12 §
partiell fission i 38 a kap. 2 §
passiv näringsverksamhet i 23 §
pension i 10 kap. 5 §
pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §
pensionssparkonto i 58 kap. 21 §
personaloption i 10 kap. 11 §
prisbasbelopp i 27 §
privatbostadsfastighet i 13 §
privatbostadsföretag i 17 §
privatbostadsrätt i 18 §
rörelse i 24 §
sambor i 20 §
sjöinkomst i 64 kap.3 och 4 §§
skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
skatteavtal i 35 §
skattemässigt värde i 31–33 §§
småhus i 15 §
småhusenhet i 15 §
statslåneräntan i 28 §
svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §
svensk koncern i 5 §
Sverige i 30 §
taxeringsenhet i 15 §
taxeringsvärde i 15 §
termin i 44 kap. 11 §
underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §
uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §
utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §
utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §
utländskt bolag i 5 a §
uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §
verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §
verksamhetsgren i 25 §
vinstandelslån i 24 kap. 10 §
återföring av avdrag i 34 §
ägarlägenhet i 15 §
ägarlägenhetsenhet i 15 §
ömsesidigt försäkringsföretag i 4 e §. Lag (2019:787).
Prop. 2008/09:182: En hänvisning införs till den nya definitionen i 36 §.
Prop. 2008/09:83: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termerna ägarlägenhet och ägarlägenhetsenhet. En hänvisning görs till 15 § där dessa termer förklaras.
Prop. 2017/18:131: Paragrafen innehåller en katalog med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns. Ändringen innebär att sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst stryks ur katalogen och är en följd av upphävandet av 10 kap. 7 §.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Prop. 2016/17:6: – – – – – – – – – – – – – – – – i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § ideell förening i 4 c § industrienhet i 15 § – – – – – – – – – – – – – – – –
I paragrafens andra stycke finns en lista med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan är uppställd i alfabetisk ordning och ett tillägg görs beträffande ideell förening. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. ...
Prop. 2001/02:46: En ny definition av begreppet uppskovsgrundande andelsbyte har lagts till som en följd av att andelsbyten enligt 49 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, benämns uppskovsgrundande andelsbyten. Vidare har en ny hänvisning till 48 a kap. IL lagts till. Nuvarande hänvisning till definition av andelsbyte i 49 ...
Prop. 2005/06:36: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termen ekonomisk förening och en hänvisning till 4 b § i kapitlet, som en följd av införandet av denna nya paragraf.
Prop. 2006/07:2: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termen partiell fission. En hänvisning görs till 38 a kap. 2 §, som en följd av införandet av denna paragraf.
Prop. 2003/04:10: I paragrafen har ytterligare tre hänvisningar till definitioner tagits in.
Lagrådet ansåg att den i lagrådsremissen föreslagna definitionen av delägarbeskattade utländska juridiska personer lätt kunde förväxlas med sådana utländska juridiska personer vilkas inkomster beskattas på delägarnivå enligt de föreslagna nya reglerna i 39 a kap. Med anledning av vad Lagrådet anfört har definitionen omarbetats. De nu aktuella personerna benämns i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. ...
Prop. 2013/14:27: I paragrafen, som är en upplysningsparagraf, tas ordet försäkringsaktiebolag bort eftersom det begreppet har utmönstrats ur lagstiftningen (prop. 2010/11:18, bet. 2010/11:SkU14, rskr. 2010/11:112, SFS 2011:68).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen, som är en upplysningsparagraf, kompletteras med försäkringsföretag och ömsesidigt försäkringsföretag. Vad som räknas som försäkringsföretag anges i 4 d §. Vad som räknas som ömsesidigt försäkringsföretag anges i 4 e §.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Utländska motsvarigheter
2 § De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.
Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, regioner, kommuner och kommunalförbund. Lag (2019:907).
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2006:38:En med tillstånd av behörig myndighet i Luxemburg företagen sammanläggning eller ombildning av fonder som omfattas av UCITS- direktivet har inte ansetts leda till att kapitalvinst skall tas upp, oavsett om kraven på placeringsinriktning m.m. inte motsvarar dem som gäller i liknande fall för svenska fonder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:100:En rysk association har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
2 a § Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Rubriken har införts på Lagrådets förslag.
Av bestämmelsen, som är ny, framgår att sådana bestämmelser i inkomstskattelagen som bara gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall tillämpas från och med ingången av beskattningsåret om en stat blir ny medlem i EES vid någon ...
Juridisk person
3 § Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på
- dödsbon,
- svenska handelsbolag, eller
- juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket.
Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på värdepappersfonder och specialfonder.
Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.
Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.
I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §. Lag (2013:569).
Prop. 2001/02:42: Femte stycket. Ett tillägg har gjorts i stycket med en upplysning om att det i 6 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om utländska associationer som inte är juridiska personer men som skall behandlas som sådana. Bestämmelsen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.
- HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.
Aktiebolag
4 § Europabolag räknas som aktiebolag. Lag (2011:68).
Kreditinstitut
4 a § Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2004:438).
Prop. 2003/04:99: I den nya paragrafen har införts en definition av kreditinstitut speciellt anpassad för behovet i den här lagen. Definitionen skiljer sig från den i lagen (2004:000) om bank och finansieringsrörelse. Bestämmelsen utgör en precisering i förhållande till den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § om utländska motsvarigheter.
Ekonomisk förening
4 b § Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier), försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. Lag (2019:787).
Prop. 2008/09:173: Paragrafens tillämpningsområde utvidgas så att även europeiska grupperingar för territoriellt samarbete – dvs. associationer som har bildats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) – vid inkomstbeskattningen ska räknas som ekonomiska föreningar. Bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för ekonomiska föreningar gäller därmed även för denna ...
Prop. 2005/06:36: I paragrafen, som är ny, anges att europakooperativ – dvs. associationer som har bildats i enlighet med rådets förordning (EG) 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och i enlighet med kompletterande nationell lagstiftning om europakooperativ – vid inkomstbeskattningen skall räknas som ekonomiska föreningar. Alla bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för nationella ekonomiska föreningar ...
Prop. 2014/15:4: Paragrafen kompletteras med en bestämmelse som innebär att Erickonsortier – dvs. associationer som har bildats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) – vid inkomstbeskattningen ska räknas som ekonomiska föreningar. Alla bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för nationella ekonomiska föreningar ...
Prop. 2018/19:161: Ändringen innebär att tjänstepensionsföreningar, vid sidan av europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) och försäkringsföreningar, ska räknas som ekonomiska föreningar vid tillämpningen av inkomstskattelagen.
Övervägandena finns i avsnitt ...
Ändrad: SFS 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag), 2009:721 (Beskattning av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete), 2014:1389 (Inkomstbeskattning, redovisning och revision avseende Eric-konsortier)
Ideell förening
4 c § Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar. Lag (2016:1060).
Försäkringsföretag
4 d § Tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag räknas som försäkringsföretag. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen, som är ny, innebär att tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag ska räknas som försäkringsföretag vid tillämpningen av inkomstskattelagen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Ömsesidigt försäkringsföretag
4 e § Ömsesidigt tjänstepensionsbolag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag räknas som ömsesidigt försäkringsföretag. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen, som är ny, innebär att ömsesidiga tjänstepensionsbolag enligt lagen om tjänstepensionsföretag ska räknas som ömsesidiga försäkringsföretag vid tillämpningen av inkomstskattelagen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1. ...
Svensk koncern
5 § Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.
- RÅ 2004:80:Vid beräkning av inkomst från fåmansbolag på grundval av löneunderlag i dotterbolag har fördelning av löneunderlaget ansetts kunna ske mellan ägare av två moderbolag till dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Utländskt bolag
5 a § Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.
Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2003:1086).
Prop. 2003/04:10: I paragrafen definieras uttrycket utländskt bolag. Definitionen har flyttats från 6 kap. 9 och 10 §§.
Bestämmelsen om likartad beskattning i första stycket kommer från 6 kap. 9 § första stycket.
I 6 kap. 10 §, som nu föreslås upphävd, finns en lista med avtalsländer. Företag som hör hemma i ett land på listan i 6 kap. 10 § anses som ett utländskt bolag om det i övrigt uppfyller förutsättningarna som anges i paragrafen. Den upphävda listan föreslås på grund ...
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Fastighet
6 § Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Detsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap.2 och 3 §§jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.
Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.
Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag (2003:1202).
Prop. 2003/04:18: Vad som sägs om mark skall också skall gälla annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Denna bestämmelse som i lagrådsremissen fanns i 2 kap. 6 a § förs nu på Lagrådets inrådan in som ett andra stycke i 6 §. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.4.2.
- HFD 2017:70:Vid beräkning av värdeminskningsavdrag för en byggnad som förvärvas tillsammans med en tomträtt får hela utgiften för förvärvet hänföras till byggnaden.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Fastighetsägare
7 § Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastighetsägare.
- HFD 2017:70:Vid beräkning av värdeminskningsavdrag för en byggnad som förvärvas tillsammans med en tomträtt får hela utgiften för förvärvet hänföras till byggnaden.
Privatbostad
8 § Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.
Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.
Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Lag (2009:107).
Prop. 2008/09:83: Definitionen av privatbostad utökas till att även avse en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.
- RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.
- HFD 2014:78:Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen.
9 § Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.
Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.
Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2006:1520).
Prop. 2006/07:19: I paragrafen införs ett tillägg till första stycket där det anges att vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap. skall ett utländskt småhus, motsvarande småhus på lantbruksenhet, anses utgöra en privatbostad. Genom denna ändring likställs de utländska småhusen med motsvarande svenska småhus vid beskattning av kapitalvinst och återföring av uppskovsbelopp utan att kapitalvinstberäkning sker. Hänvisningen till reglerna i 47 kap. medför att en sådan fastighet kan utgöra ursprungsbostad och ersättningsbostad ...
10 § Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. Lag (2007:1419).
11 § Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året också, om han inte begär annat.
Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 § Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad. Lag (2007:1419).
Privatbostadsfastighet
13 § Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad,
- småhus med mark som utgör småhusenhet,
- småhus på annans mark,
- småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och
- ägarlägenhetsenhet.
Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§. Lag (2009:107).
Prop. 2008/09:83: Definitionen av privatbostadsfastighet utökas till att även avse en ägarlägenhetsenhet under förutsättning att ägarlägenheten är en privatbostad.
Som framgår av avsnitt 6.1.3 är bestämmelsen i andra stycket tillämplig på en obebyggd tredimensionell fastighet, om avsikten är att bygga en ägarlägenhet som är privatbostad på den.
15 § och rubriken närmast ...
- RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.
Näringsfastighet
14 § Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet.
Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärde
- RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.
15 § Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen. Lag (2018:1206).
Andelshus
16 § Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.
Privatbostadsföretag
17 § Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet
- till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller
- uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.
Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2006:1520).
Prop. 2006/07:19: I paragrafen införs ett nytt andra stycke, i vilket begreppet privatbostadsföretag utvidgas till att vid tillämpningen av 46 kap. och 47 kap. avse inte bara svenska ekonomiska föreningar och aktiebolag med sådan verksamhet som anges i paragrafens första stycke, utan även motsvarande juridiska personer som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Genom denna ändring likställs sådana utländska juridiska personer som uppfyller kraven i paragrafens första stycke med svenska ...
- RÅ 2003:61:Förhållandena vid tidpunkten för avyttring av en bostadsförenings fastighet är avgörande för om föreningen skall anses vara ett företag som kan genomföra en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:5:Fråga om beskattning av en bostadsrättsförening ska ske enligt bestämmelserna för privatbostadsföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:80:I en bostadsrättsförening som inte är privatbostadsföretag har lokaldelen av föreningens fastighet avskiljts genom bildning av en tredimensionell fastighet. Sedan den nya fastigheten överförts till en av medlemmarna i bostadsrättsföreningen nybildad ekonomisk förening har bostadsrättsföreningen ansetts utgöra privatbostadsföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:19:En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag.
- 47 kap. 5b §, 2 kap. 1 § 82 st, 39 kap. 23 §, övg. best. SFS 2005:1136 2 p
- 2 § 1 st 2 p Lag (2020:548) om omställningsstöd
- 22 kap. 3 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 1 § 4 st Lag (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
- 8 § 3 st Lag (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
- 2 § 2 st Lag (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
- 2 § 3 st Förordning (2006:1587) om stöd för installation av energieffektiva fönster eller biobänsleanordningar i småhus
- 11 kap. 2a § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Privatbostadsrätt
18 § Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.
Näringsbostadsrätt
19 § Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.
En andel i en kooperativ hyresrättsförening är dock inte en näringsbostadsrätt. Lag (2016:115).
Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns en definition av ordet näringsbostadsrätt. I andra stycket, som är nytt, föreskrivs att en andel i en kooperativ hyresrättsförening inte är en näringsbostadsrätt. En andel i en kooperativ hyresrättsförening som är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § utgör i stället en delägarrätt (se 48 kap. 2 §). Övervägandena finns i avsnitt 18.3.
Makar och sambor
20 § Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. Lag (2007:1419).
- HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Barn
21 § Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.
- HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Närstående
22 § Med närstående avses
- make,
- förälder,
- mor- och farförälder,
- avkomling och avkomlings make,
- syskon, syskons make och avkomling, och
- dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.
- HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Aktiv och passiv näringsverksamhet
23 § Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning.
Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses alltid som passiv näringsverksamhet. Lag (2015:775).
Med "inte oväsentlig omfattning" avses vanligen minst en tredjedels heltid.
Om verksamheten baseras på den skattskyldiges egen insats, t.ex. som för en rådgivare eller hantverkare, är det aktiv näringsverksamhet oavsett arbetsinsats. Baseras verksamheten på en tillgång, t.ex. en fastighet, kan det krävas en större arbetsinsats för att näringsverksamheten ska ses som aktiv.
Rörelse
24 § Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Verksamhetsgren
25 § Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.
Avgörande är om rörelsen är självständig efter avskiljandet, oavsett hur det har fungerat innan avskiljandet.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:57:Fråga om en överlåtelse skall behandlas som en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Egenavgifter
26 § Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenavgift enligt 3 kap.socialavgiftslagen (2000:980) utan också på
- särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och
- allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lag (2007:1419).
Prop. 2000/01:8: Hänvisningen till egenavgifter enligt 3 kap. SAL har ändrats till att avse egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen.
43 kap. 12, 15 och 16 §§ Hänvisningarna till avgifter enligt 2 kap. 3 § SAL har ändrats till att avse arbetsgivaravgifter enligt <a href="https://lagen.nu/2000:000#K2" ...
Prisbasbelopp
27 § Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då beskattningsåret gick ut. Lag (2011:1256).
Statslåneräntan
28 § Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.
Fast driftställe
29 § Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.
Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt
- plats för företagsledning,
- filial,
- kontor,
- fabrik,
- verkstad,
- gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,
- plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och
- fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.
Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.
Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.
- HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 37 kap. 30 §, 39a kap. 9 §, 2 kap. 1 § 21 st
- 6 kap. 2 § 2 st Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 3 § 1 st 5 p Lag (2020:548) om omställningsstöd
- 5 kap. 5 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 1 kap. 6 § 2 st Socialavgiftslag (2000:980)
- 2 kap. 8 § Bokföringslag (1999:1078)
- 14b § Lag (1992:160) om utländska filialer m.m.
- 2 kap. 7 § 2 st Socialförsäkringslag (1999:799)
Sverige
30 § Med Sverige avses Sveriges land-, luft- och sjöterritorium samt de områden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 4 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Lag (2017:1279).
Skattemässigt värde
31 § Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.
I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419).
32 § Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.
I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap. 16 § ska inte tillämpas.
I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Lag (2007:1419).
33 § Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.
Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Återföring
34 § Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.
Skatteavtal
35 § Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (2004:985).
Artistisk och idrottslig verksamhet
36 § Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (2009:1060).
Prop. 2008/09:182: I den nya paragrafen införs en definition som innebär att artistisk och idrottslig verksamhet har samma betydelse som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Enligt 3 § A-SINK avses med artistisk verksamhet personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande. Med idrottslig verksamhet avses personligt ...
AVD. II SKATTSKYLDIGHET
3 kap. Fysiska personer
- RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
- 2 kap. 1 § 69 st, 17 kap. 22b § 2 st 2 p, 5 kap. 3 § 2 st 1 p
- 102 kap. 29 § 1 st 4 p, 97 kap. 13 § 1 st 1 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 56 kap. 4 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 21 § 1 st 3 p, 15 § 1 st 1 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
- 4 § 3 st 1 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 3 § Lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
- 4 kap. 5 § Taxeringslag (1990:324)
Innehåll
1 § Detta kapitel gäller för fysiska personer.
- obegränsat skattskyldiga i 3–16 §§,
- begränsat skattskyldiga i 17–21 §§, och
- skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 §§.
För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.Lag (2013:960).
2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för
- delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
- delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och
- delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap.Lag (2003:1086).
Prop. 2003/04:10: I paragrafen ändras hänvisningen till bestämmelserna i 6 kap. 13–16 §§ som föreslås upphöra att gälla. Skattskyldighetsbestämmelserna för delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person har flyttats till
Obegränsat skattskyldiga
Vilka som är obegränsat skattskyldiga
3 § Följande personer är obegränsat skattskyldiga:
- Den som är bosatt i Sverige.
- Den som stadigvarande vistas i Sverige.
- Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.
Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.
- HFD 2020:25:En persons tillfälliga bosättning på familjens fritidsfastighet före utflyttning från Sverige har inte medfört att denne ansetts ha väsentlig anknytning hit. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2008:16:Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande vistas i Sverige, varför lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte tillämpats.
- HFD 2013:4:Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad bedömning ansetts innebära att en svensk medborgare efter utflyttning till annat land har väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:52:Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt minderårigt barn och gör frekventa resor hit för umgänge med barnet har inte ansetts medföra att väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 80:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då ny bostadslägenhet skulle förvärvas vid sidan av sommarbostaden
- HFD 2012 not 9:Väsentlig anknytning ansågs inte föreligga för en utflyttad person som genom ett cypriotiskt bolag ägde aktier i svenska familjeföretag (förhandsbesked) / På ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades (förhandsbesked) / Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig på ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades
- RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
- RÅ 2008:56:Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i fråga om en dansk läkare som haft anställning i Sverige och återkommande arbetat här i tvåveckorsperioder.
- RÅ 2006:67:En person som tillsammans med tre andra personer till lika delar äger aktierna i ett kapitalförvaltande bolag har ansetts ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att detta bolag genom sitt direkta och indirekta aktieinnehav ansågs ha ett väsentligt inflytande över ett rörelsedrivande bolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:30:Fråga om den som flyttat utomlands likväl kan anses ha sin stadigvarande vistelse i Sverige (I och II). Förhandsbesked om inkomstskatt.
4 § Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.
Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare.
5 § Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om
- artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt universitetsinstitut ska tillämpas på honom,
- han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, och
- han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan stat inom Europeiska unionen.
Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.
En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. Lag (2007:1419).
6 § I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier finns bestämmelser om var unionens tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta. Lag (2011:293).
Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
Artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier motsvaras nu av artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier (EUT 2010 C 83/266), som fogats till fördragen om Europeiska unionen, om Europeiska unionens funktionssätt och om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Hänvisningen har därför ändrats till att avse den nya benämningen ...
- NJA 2008 s. 1177:Vid beräkning av inkomstförlust enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) har hänsyn tagits till att den skadelidande, om hon inte hade skadats, såsom anställd vid EU-kommissionen hade haft en skattemässigt mer fördelaktig ställning än den hon får som skadad.
7 § För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:
- om han är svensk medborgare,
- hur länge han var bosatt här,
- om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
- om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
- om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
- om han har sin familj här,
- om han bedriver näringsverksamhet här,
- om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,
- om han har en fastighet här, och
- liknande förhållanden.
Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2007:1419).
- HFD 2019:12:Fråga om obegränsad skattskyldighet på grund av väsentlig anknytning till Sverige när en person har varit bosatt utomlands sedan 14 år tillbaka. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2020:63:Frågan om en s.k. nyckelperson i en företagsgrupp inom riskkapitalbranschen ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttning till ett annat land har inte ansetts kunna besvaras genom förhandsbesked. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2020:25:En persons tillfälliga bosättning på familjens fritidsfastighet före utflyttning från Sverige har inte medfört att denne ansetts ha väsentlig anknytning hit. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2012 not 50:Väsentlig anknytning efter utflyttning ansågs inte föreligga för förälder till 17-årig dotter som studerade vid internatskola i Sverige (förhandsbesked)
- HFD 2013:4:Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad bedömning ansetts innebära att en svensk medborgare efter utflyttning till annat land har väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:52:Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt minderårigt barn och gör frekventa resor hit för umgänge med barnet har inte ansetts medföra att väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 80:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då ny bostadslägenhet skulle förvärvas vid sidan av sommarbostaden
- HFD 2012 not 9:Väsentlig anknytning ansågs inte föreligga för en utflyttad person som genom ett cypriotiskt bolag ägde aktier i svenska familjeföretag (förhandsbesked) / På ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades (förhandsbesked) / Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig på ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades
- RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
- HFD 2012 not 51:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då avskilt belägen permanentbostad av låg standard hade behållits (förhandsbesked)
- HFD 2012 not 21:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade hade behållit sin permanentbostad i Sverige (förhandsbesked)
Innebörden av obegränsad skattskyldighet
8 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.
Om fler länder berörs av en inkomst kan fler än ett land ha skatteanspråk, vilket kan leda till sk. internationell dubbelbeskattning. För att undvika det skrivs dubbelbeskattningsavtal mellan länder, där man reglerar vilket land som beskattar vilka inkomster. Skatteverket listar aktuella avtal här.
Utländsk skatt kan även vara avdragsgill i svensk näringsverksamhet, 16 kap.18-19 §§.
Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands
9 § En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Lag (2019:907).
Prop. 2008/09:136: I paragrafens andra stycke görs ett tillägg om att ettårsregeln inte gäller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.
Prop. 2007/08:24: I paragrafens första stycke görs ett tillägg om att bestämmelsen om skattefrihet inte gäller om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. Det innebär att inkomst som en obegränsat skattskyldig person har från en anställning som medför att han eller hon vistas utomlands i minst sex månader som huvudregel är skattefri om det inte framkommer att beskattningen har skett i strid med verksamhetslandets lagstiftning eller ett ...
- RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:23:Undantagen från skattskyldighet enligt sexmånaders- och ettårsreglerna har inte ansetts tillämpliga på utbetalning från vinstandelsstiftelse. Vid beskattningen av utbetalningen ska avräkning enligt det tillämpliga skatteavtalet medges för utländsk skatt som tagits ut på avsättning till stiftelsen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:9:Avbrott i utlandsvistelsen vid tillämpning av sexmånadersregeln (I) och ettårsregeln (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
- HFD 2015:60:Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:40:Vid tillämpning av ettårsregeln har en skattskyldig ansetts ha vistats i det land där han haft sin bostad trots att han arbetat i ett annat land. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:11:Fråga om innebörden av begreppet "land" i ettårsregeln i inkomstskattelagen. Förhandsbesked.
- 57 kap. 17 §, övg. best. SFS 2009:583 3 p, övg. best. SFS 2009:583 4 p, 43 kap. 16 §, 3 kap. 10 §, 3 kap. 13 §
- 102 kap. 29 § 1 st 4 p, 97 kap. 13 § 1 st 1 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 56 kap. 4 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 21 § 1 st 3 p, 15 § 1 st 1 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
- 4 § 3 st 1 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 4 kap. 5 § Taxeringslag (1990:324)
10 § Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.
- RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:9:Avbrott i utlandsvistelsen vid tillämpning av sexmånadersregeln (I) och ettårsregeln (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
11 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.
12 § Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg.
Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om
- vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, och
- arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
- fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och
- fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden
- Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. Lag (2005:898).
- HFD 2017:69:Bedömningen av om ett utländskt fartyg huvudsakligen har gått i oceanfart enligt 3 kap. 12 § inkomstskattelagen ska göras för varje period som den skattskyldige tjänstgjort ombord (I). Ett fartyg som huvudsakligen har befunnit sig inom oceanfartsområdet har gått i oceanfart, även om det inte har angjort någon hamn där (II). Ett undersökningsfartyg utgör inte ett EES-handelsfartyg enligt bestämmelserna om sjöinkomstavdrag (I). Förhandsbesked om inkomstskatt.
13 § Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Lag (2007:1419).
- RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul
15 § En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.
Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset
16 § Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvisas av staten.
Begränsat skattskyldiga
Vilka som är begränsat skattskyldiga
17 § Följande personer är begränsat skattskyldiga:
- Den som inte är obegränsat skattskyldig.
- Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal.
- Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.
- Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.
- RÅ 2008:16:Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande vistas i Sverige, varför lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte tillämpats.
- RÅ 2008:56:Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i fråga om en dansk läkare som haft anställning i Sverige och återkommande arbetat här i tvåveckorsperioder.
Innebörden av begränsad skattskyldighet
18 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i
- inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 §3 och 4 samt 6 a § den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,
- inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
- inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
- inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,
- inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,
- inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, samt inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för återförda avdrag för ersättningsfond,
- inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap.,
- inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige,
- inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,
- inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige,
- inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap.,
- inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och
- inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt 43 kap.
Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.
Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Lag (2020:1071).
Prop. 2006/07:19: Paragrafen innehåller en uppräkning av inkomster för vilka en begränsat skattskyldig fysisk person är skattskyldig. I denna uppräkning införs återförande av uppskovsbelopp enligt 47 kap. i en ny åttonde punkt. Ändringen medför att den tidigare åttonde punkten blir nionde punkten.
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om innebörden av begränsad skattskyldighet för fysiska personer.
Ändringen innebär att sjätte punkten i första stycket kompletteras så att det framgår att den begränsade skattskyldigheten även omfattar återförda avdrag för ersättningsfond i inkomstslaget näringsverksamhet respektive inkomstslaget kapital. Ett särskilt tillägg enligt 31 kap. 22 § behandlas som en del av återföringen och omfattas således av den begränsade skattskyldigheten. ...
Prop. 2004/05:19: Paragrafens första stycke har kompletterats med en ny punkt 1. De tidigare punkterna 1–7 betecknas härigenom 2–8.
Den nya punkten innebär att begränsat skattskyldiga i ett fall blir skattskyldiga i inkomstslaget tjänst för sådana inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) med undantag ...
Prop. 2008/09:182: Paragrafens första stycke kompletteras med nya bestämmelser i punkterna 2, 6 respektive 7. De tidigare punkterna 2–4 betecknas härefter 3–5 och de tidigare punkterna 5–10 betecknas 8–13.
Den nya punkten 2 reglerar skattskyldigheten i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet för begränsat skattskyldiga fysiska personer som har sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK. Detta gäller när t.ex. en utomlands bosatt artist begär att få sina inkomster beskattade ...
Prop. 2019/20:190: Paragrafen anger vilka inkomster en begränsat skattskyldig fysisk person är skattskyldig för och i vilket inkomstslag. Av första stycket 1 framgår att skattskyldighet föreligger i inkomstslagen tjänst för inkomster som anges i 5 § SINK. För vissa inkomster gäller emellertid att den skattskyldige kan beskattas i inkomstslaget tjänst enligt inkomstskattelagen ...
- HFD 2016:36:Det har ansetts förenligt med unionsrätten att beskatta en utomlands bosatt person som har förvärvat hela sin inkomst i Sverige med källskatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, när den skattskyldige har haft rätt att välja att i stället bli beskattad enligt inkomstskattelagen.
- HFD 2014:78:Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen.
19 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap.3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.
Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Skattskyldigheten omfattar dock inte
- andelar i värdepappersfonder och specialfonder, eller
- delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto, förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.
Undantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.
Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att
- delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och
- delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.
Vad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag. Lag (2013:569).
Prop. 2007/08:12: Andra stycket ändras genom att den tidigare uppräkningen av tillgångar och förpliktelser ersätts med en hänvisning till de delägarrätter som finns definierade i 48 kap. 2 § samt andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Den tidigare begränsningen till tillgångar och förpliktelser som givits ut av svenska bolag eller svenska juridiska personer slopas. Ändringen medför därmed att bestämmelsen kommer att omfatta även begränsat skattskyldigas kapitalvinster ...
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges under vilka förutsättningar den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på vissa tillgångar. Ändringarna i andra stycket 2 medför att skattskyldigheten även omfattar konvertibla kapitalandelsbevis. Vidare byts orden ”konvertibla skuldebrev” ut mot ”konvertibler” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).
Prop. 2005/06:36: En ny mening införs i slutet på tredje stycket. Tillägget innebär att styckets bestämmelse angående utländska aktiebolag som tidigare varit svenska även blir tillämplig på utländska ekonomiska föreningar som tidigare varit svenska. Innebörden är att kapitalvinster på tillgångar som avses i andra stycket omfattas av skattskyldigheten enligt första stycket även i det fallet att ett europakooperativ flyttar sitt säte utomlands och därför inte längre betraktas som en svensk ekonomisk förening. Om före-...
- RÅ 2010 not 84:Uppskovsbelopp vid andelsbyte ansågs kunna beskattas med stöd av den s.k. tioårsregeln när de tillbytta andelarna avyttras efter det att den skattskyldige utflyttat från Sverige (förhandsbesked)
- HFD 2015:66:En i Sverige bosatt utländsk medborgare har genom andelsbyte ersatt andelar i ett utländskt bolag - som förvärvtas före bosättningen här - med andelar i ett annat utländskt bolag. Skattskyldighet har ansetts föreligga om de tillbytta andelarna avyttras inom tio år från det att den skattskyldige varit bosatt eller stadigvarande vistats här. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:24:Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:52:Fråga om skatteflyktslagen kan tillämpas när vissa inkomstskattebestämmelser befunnits oförenliga med gemenskapsrätten. Förhandsbesked.
- RÅ 2010:112:Fråga om tillämplig lag vid konflikt mellan en lag om skatteavtal och en annan lagregel om beskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:15:Beskattning av uppskovsbelopp från ett andelsbyte ska ske med stöd av 3 kap. 19 § inkomstskattelagen när de mottagna andelarna överförs till ett investeringssparkonto, även när personen har varit bosatt utomlands i mer än tio år efter andelsbytet. Förhandsbesked om inkomstskatt.
19 a § Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller också kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §.
Första stycket gäller bara om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp som intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2009:1229).
20 § En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp. Lag (2007:1419).
Skattskyldighet enligt andra lagar
21 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i
- lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och
- kupongskattelagen (1970:624).
Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster
22 § Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i stället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.
23 § Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället för förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut det.
Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för delägarna i handelsbolaget.
4 kap. Dödsbon
Dödsåret
1 § Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.
Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.
- RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Senare beskattningsår
2 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.
- RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 § För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.
5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer
1 § Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419).
- HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
- HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
2 § Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).
Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem.
2 a § Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag (2003:1086).
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
3 § Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.
När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas
- 3 kap. för fysiska personer,
- 4 kap. för dödsbon, och
- 6 kap. för juridiska personer. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I en ny 2 a § regleras skattskyldigheten för obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Bestämmelsen har utformats och placerats enligt Lagrådets förslag. Bestämmelsen har flyttats från 6 kap. 14 § och innebär att obegränsat skattskyldiga delägare beskattas för den utländska juridiska personens inkomster. Begränsat skattskyldiga delägare är inte skattskyldiga för sin andel av inkomsterna även om den utländska juridiska personen har inkomster i Sverige. I ...
- HFD 2018:36:Ett avtal mellan säljare och köpare av ett kommanditbolag om att resultatet i bolaget ska tillfalla köparen har frångåtts vid beskattningen eftersom fördelningen av resultatet framstått som orimlig och uteslutande betingad av skatteskäl.
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
- HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
6 kap. Juridiska personer
Upphävd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)
Innehåll
1 § Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.
- obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,
- begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och
- skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.
I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. Lag (2004:614).
2 § Bestämmelser om skattskyldighet finns för
- delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
- delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och
- delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap.Lag (2003:1086).
Prop. 2003/04:10: I paragraferna har några konsekvensändringar gjorts till följd av de nya CFC-reglerna. I 2 § finns en hänvisning till skattskyldighetsbestämmelserna i 5 kap. för delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person och i 39 a kap. för delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster.
8 – 10 §§ I nuvarande 6 kap. 9 och 10 §§ finns det bestämmelser om utländska bolag. Enligt 9 § avses med utländskt bolag en juridisk person som beskattas i den stat där den ...
Obegränsat skattskyldiga
Vilka som är obegränsat skattskyldiga
3 § Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer.
- HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.
Innebörden av obegränsad skattskyldighet
4 § Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.
Svenska värdepappersfonder och specialfonder
5 § Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).
- HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.
Samfälligheter
6 § Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.
Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341).
Begränsat skattskyldiga
Vilka som är begränsat skattskyldiga
7 § Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
8 § Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,
- den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,
- den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och
- enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.
Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer som
- bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, eller
- bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som avses i 1. Lag (2008:134).
Prop. 2001/02:42: Till paragrafen har fogats ett nytt andra stycke. Bestämmelsen innebär att bestämmelserna om utländska juridiska personer även skall tillämpas på en utländsk association som bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en generalrepresentation, men som inte uppfyller villkoren i första stycket för att anses som en utländsk juridisk person. Bestämmelsen innebär att medlemmarna i en s.k. försäkringssammanslutning som i syndikatform bedriver verksamhet i Sverige genom en generalrepresentation ...
Prop. 2007/08:55: Paragrafens andra stycke ändras redaktionellt.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
9 § Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på utländska stater och utländska menigheter.
I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
10 a § Utländska värdepappersfonder och specialfonder är begränsat skattskyldiga. Lag (2013:569).
Innebörden av begränsad skattskyldighet
11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för
- inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
- inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras,
- inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,
- inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
- återförda avdrag för periodiseringsfond och ersättningsfond,
- schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §,
- återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap., och
- inkomst från ett svenskt handelsbolag, om den begränsat skattskyldige
- inte beskattas för inkomsten i den stat där denne hör hemma på grund av klassificeringen i skattehänseende av handelsbolaget enligt denna stats lagstiftning, och
- anses vara i intressegemenskap med handelsbolaget enligt 24 b kap. 3 §.
Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.
En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. Lag (2021:473).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om innebörden av begränsad skattskyldighet för juridiska personer.
Ändringen innebär att femte punkten i första stycket kompletteras så att det framgår att den begränsade skattskyldigheten även omfattar återförda avdrag för ersättningsfond. Ett särskilt tillägg enligt 31 kap. 22 §
behandlas som ...
Prop. 2008/09:182: Även juridiska personer som i dag är skattskyldiga enligt A-SINK ska kunna välja att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Första stycket har därför kompletterats med två nya punkter, 4 och 5.
Den nya punkten 4 innebär att begränsat skattskyldiga juridiska personer blir skattskyldiga i näringsverksamhet för sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK om Skatteverket har meddelat beslut ...
Prop. 2009/10:33: Paragrafen innehåller en uppräkning av inkomster för vilka en begränsat skattskyldig juridisk person är skattskyldig. För samtliga delar av denna uppräkning gäller att de bara är tillämpliga om inte något annat följer av ett skatteavtal. I uppräkningen införs återförande av uppskovsbelopp och schablonintäkt enligt 47 kap.
Prop. 2020/21:111: I paragrafen finns bestämmelser om innebörden av begränsad skattskyldighet för juridiska personer. I punkterna 1–7 regleras vilka inkomster som begränsat skattskyldiga ska beskattas för.
Ändringen innebär att en ny åttonde punkt läggs till i första stycket som innebär att skattskyldigheten för begränsat skattskyldiga utökas till att även omfatta inkomst från ett svenskt handelsbolag. Detta gäller om inkomsten inte beskattas i den stat där den skattskyldige hör hemma på ...
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
12 § Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086). Utländska värdepappersfonder och specialfonder
Prop. 2003/04:10: I bestämmelsen har hänvisningen till de upphävda bestämmelserna i 13– 16 §§ ersatts med hänvisningar till de nya bestämmelserna i 5 kap. 2 a § och 39 a kap. 13 §.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 § Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder)
Upphävd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)
Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst
17 § Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.
Skattskyldighet enligt andra lagar
18 § Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i
- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och - kupongskattelagen (1970:624). Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster
19 § Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.
6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift
Innehåll
1 § Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag (2004:614).
Huvudregel
2 § Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614).
Villkor
Betalaren
3 § Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, och vara
- obegränsat skattskyldig, eller
- begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast driftställe här. Lag (2007:1419).
Mottagaren
4 § Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, samt
- enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,
- utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och 3. ta emot ersättningen för egen del. Lag (2007:1419).
5 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2004:614).
Intressegemenskap
6 § Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap.
Med intressegemenskap enligt första stycket avses att 1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller
- minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen. Lag (2007:1419).
Oriktig prissättning
7 § Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614).
7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer
- 63 kap. 11 §, övg. best. SFS 2013:960 2 p, övg. best. SFS 2004:790 2 p, 1 kap. 2 §, 29 kap. 2 §, övg. best. SFS 2002:540 2 p, 6 kap. 1 § 3 st, 31 kap. 25 § 2 st, 35a kap. 2 § 1 st 5 p, 35 kap. 2 § 1 st 6 p, 20a kap. 1 § 4 st, 35a kap. 2 § 1 st 6 p, 35 kap. 2 § 1 st 5 p, 23 kap. 14 § 2 st, 1 kap. 7 § 3 st, 24 kap. 32 § 1 st 2 p, 25a kap. 3 § 2 st
- 25 kap. 19 §, 59 kap. 24 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 2 kap. 4 § Lag (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton
- 7 §, 14 § 1 st 3 p Lag (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 8 § 1 st 7 p Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
- 10 kap. 4 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 3 kap. 4 § 1 st 2 p Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
- 2 kap. 19 § Socialavgiftslag (2000:980)
- 7 §, 15 § 1 st 3 p Lag (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 2 kap. 4 § Lag (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet
Ändrad: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad), 2004:790 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2017:907 (Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för
- staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,
- stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund i 3–11 §§,
- vissa andra juridiska personer i 15–20 §§, och
- ägare av vissa fastigheter i 21 §.
Vad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för självständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund. I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap.Lag (2013:960).
Helt undantagna juridiska personer
2 § Helt undantagna från skattskyldighet är
- staten,
- regioner, kommuner och kommunalförbund,
- pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och
- samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser. Lag (2019:907).
Prop. 2002/03:132: I paragrafens första stycke införs en fjärde punkt om att samordningsförbund inom den finansiella samordningen skall vara undantagna från skattskyldighet.
Prop. 2003/04:152: I första stycket görs endast en ändring med anledning av ändrad rubrik till lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (se författningsförslag 2.15).
- RÅ 2006:39:En stiftelse, vars förmögenhetsvärde skall ligga till grund för beräkningen av pensionsutbetalningar enligt arbetsgivarens utfästelse om pension, har inte ansetts som en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning), 2004:790 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2003:1214 (Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund
Skattskyldighet
3 § Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4–6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.
Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för
- sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från
- verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål,
- verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som uppkommit genom främjandet av sådana ändamål som avses i 4 §,
- verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete,
- verksamhet som bedrivs med stöd av 6 kap.spellagen (2018:1138), eller
- verksamhet som inte avses i c eller d och som av hävd har använts som finansieringskälla för ideellt arbete, eller
- inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Vid tillämpningen av andra stycket 1 d ska verksamheten ses som en självständig näringsverksamhet. Lag (2018:1143).
Prop. 2017/18:220: Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa undantag från beskattning för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Övervägandena i fråga om skattebefriad spelverksamhet finns i avsnitt 17.3.
Prop. 2016/17:192: Första punkten i paragrafens andra stycke ändras genom att en ny andra strecksats införs, av vilken det uttryckligen framgår att undantaget från skattskyldighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ även omfattar verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som har sitt ursprung i bedrivandet av den allmännyttiga verksamheten. De nuvarande andra och tredje strecksatserna blir därmed den tredje respektive fjärde strecksatsen. ...
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2015:775 2 p, 7 kap. 7 §, 7 kap. 1 § 1 st 2 p, 11 kap. 47 § 2 st
- 2 § 1 st 2 p, 4 § Lag (2020:548) om omställningsstöd
- 2 kap. 4 § Lag (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton
- 7 §, 6 § 1 st 1 p, 14 § 1 st 3 p, 8 § 2 st Lag (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 4 kap. 8 § Mervärdesskattelag (1994:200)
- 30 kap. 4 § 1 st 2 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 27 §, 26 § Förordning (2018:42) om särskilt anställningsstöd
- 10c §, 10d § Förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd
- 7 §, 6 § 1 st 1 p, 15 § 1 st 3 p, 8 § 2 st Lag (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 2 kap. 4 § Lag (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet
- 7 § 1 st 2 p Förordning (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad), 2017:907 (Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Ändamålskravet
4 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar
- idrott,
- kultur,
- miljövård,
- omsorg om barn och ungdom,
- politisk verksamhet,
- religiös verksamhet,
- sjukvård,
- social hjälpverksamhet,
- Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet,
- utbildning,
- vetenskaplig forskning, eller
- en annan likvärdig verksamhet.
Stiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Lag (2013:960).
- HFD 2019:59:En stiftelse som lämnar bidrag till ett aktiebolag som utan vinstsyfte bedriver utbildning och vetenskaplig forskning har ansetts främja ett allmännyttigt ändamål. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 63 kap. 11 §, övg. best. SFS 2013:960 2 p, 7 kap. 3 §, 7 kap. 3 § 2 st, 7 kap. 6 §, 7 kap. 3 § 2 st 1 p, 7 kap. 3 § 2 st 1 p, 7 kap. 5 §, 7 kap. 21 § 2 st, 1 kap. 7 § 3 st
- 25 kap. 19 §, 59 kap. 24 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 8 § 1 st 7 p Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
- 10 kap. 4 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 27 § Förordning (2018:42) om särskilt anställningsstöd
- 10d § Förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd
- 3 kap. 4 § 1 st 2 p Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
- 2 kap. 19 § Socialavgiftslag (2000:980)
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Verksamhetskravet
5 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.
Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).
- HFD 2019:59:En stiftelse som lämnar bidrag till ett aktiebolag som utan vinstsyfte bedriver utbildning och vetenskaplig forskning har ansetts främja ett allmännyttigt ändamål. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Fullföljdskravet
6 § Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattningsår.
Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).
- RÅ 2010:40:En allmännyttig stiftelse som avser att finansiera tidsobegränsade professurer har vid bedömningen av fullföljdskravet i 7 kap. 6 § inkomstskattelagen ansetts få tillgodoräkna sig endast belopp som betalats ut för ändamålet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 63 kap. 11 §, 7 kap. 3 §, 7 kap. 3 § 2 st, 7 kap. 18 §, 7 kap. 21 § 2 st, 1 kap. 7 § 3 st
- 25 kap. 19 §, 59 kap. 24 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 8 § 1 st 7 p Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
- 10 kap. 4 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 3 kap. 4 § 1 st 2 p Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
- 2 kap. 19 § Socialavgiftslag (2000:980)
7 § Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:
- Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den allmännyttiga verksamheten.
- Stöd eller bidrag.
- Förvärv genom testamente eller gåva.
Intäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten.
Intäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Lag (2013:960).
- RÅ 2005:67:En idrottsförening har ansetts frikallad från skattskyldighet för inkomst av bingoverksamhet som bedrivits genom en s.k. bingoallians. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:66:Förhandsbesked borde inte ha lämnats angående skattskyldigheten för en viss verksamhet när verksamheten har varit föremål för prövning i den ordinarie taxeringsprocessen.
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:54:En ideell förening har ansetts uppfylla kravet på öppenhet enligt 7 kap. 7 § inkomstskattelagen.
- HFD 2013 not 68:Idrottsförening med curlingspel som ändamål ansågs inte skattskyldig för ersättning från dotterbolag för tillverkning och underhåll av is (förhandsbesked)
- HFD 2021:47:Fråga om en aktieägare ska beskattas för utdelning som avser annat än pengar när rätten till utdelningen har getts bort till en stiftelse. Även fråga om gåvan av rätten till utdelning respektive den egendom som utdelningen avser omfattas av fullföljdskravet i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2013:56:En idrottsförenings försäljning av skänkta varor har med hänsyn till de former i vilka verksamheten bedrivs ansetts skattefri såsom hävdvunnen finansieringskälla. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
8 § Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.
Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:960).
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:45:Ändamålskravet i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen kan uppfyllas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
9 § Om den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om undantaget inte hade medgetts. Lag (2013:960).
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Öppenhetskravet
10 § En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat. Lag (2013:960).
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:76:Fråga om en ideell förening uppfyller fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskattelagen genom att tillskjuta medel till en nybildad stiftelse inom samma intressesfär. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 63 kap. 11 §, 7 kap. 11 §, 7 kap. 3 §, 7 kap. 3 § 2 st, 7 kap. 11 § 2 st, 7 kap. 21 § 2 st, 1 kap. 7 § 3 st
- 25 kap. 19 §, 59 kap. 24 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 8 § 1 st 7 p Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
- 10 kap. 4 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 3 kap. 4 § 1 st 2 p Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
- 2 kap. 19 § Socialavgiftslag (2000:980)
11 § Ideella föreningars central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.
Ett registrerat trossamfund anses som öppet om den del av trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §. Lag (2013:960).
Prop. 2007/08:55: I paragrafen görs endast viss språklig justering.
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Vissa andra juridiska personer
15 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:
- sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet,
- sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,
- barmhärtighetsinrättningar, och
- hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.
En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.
- RÅ 2008:74:Ett aktiebolag som bedriver sjukvårdsverksamhet kommersiellt och använder vinsten till att konsolidera och utveckla verksamheten har inte ansetts som en sådan sjukvårdsinrättning som inte bedrivs i vinstsyfte. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 § Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:
- akademier,
- allmänna undervisningsverk,
- studentkårer vid statliga universitet och högskolor som avses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som meddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,
- regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,
- arbetslöshetskassor,
- personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall eller utbildning,
- stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli arbetslösa eller att lämna understöd vid utbildning eller att lämna permitteringslöneersättning, och
- bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning. Lag (2013:960).
Prop. 2003/04:152: Paragrafens uppräkning av organ som är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet ändras på det sättet att de allmänna försäkringskassorna bortfaller, eftersom dessa kommer att avvecklas. Den nya Försäkringskassan är statlig och kommer därför enligt 7 kap. 2 § 1 att vara helt undantagen från skattskyldighet.
<a href="https://lagen.nu/prop/2003/04:152" ...
- HFD 2017:3:En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.
17 § Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:
- Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,
- Nobelstiftelsen,
- Right Livelihood Award Stiftelsen,
- Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,
- Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,
- Stiftelsen Industrifonden,
- Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,
- Stiftelsen Norrlandsfonden,
- Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,
- Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin – PROTEKO,
- Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,
- Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
- Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
- Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne,
- Stiftelsen UV-huset,
- Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
- Svenska skeppshypotekskassan,
- Svenska UNICEF-kommittén,
- Sveriges export- och investeringsråd, och
- Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna. Lag (2018:1143).
Prop. 2001/02:46: I paragrafen finns den s.k. katalogen med juridiska personer som bara är skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av fastighet. I den sextonde strecksatsen räknas SIS – Standardiseringen i Sverige, upp. Fram till den 31 december 2000 bedrevs standardiseringsverksamheten i Sverige av SIS och ett antal standardiseringsorgan som auktoriserats av SIS. Verksamheten har genomgått en omstrukturering i syfte att anpassa organisationen till internationella förhållanden. Den nya organisationen ...
Prop. 2013/14:27: Paragrafen ändras så att de subjekt som har upphört med sin verksamhet eller har avvecklats inte längre ska kvarstå. I några fall ändras namnet så att ordet stiftelse finns med. Sveriges export- och investeringsråd ersätter Sveriges exportråd. SSR – Sveriges Standardiseringsråd har ändrat namn till Sveriges Standardiseringsförbund och Industri- och nyföretagarfonden har ändrat namn till Stiftelsen Industrifonden.
Förslaget behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2013/14:27#S12" ...
- övg. best. SFS 2001:1176 2 p, 7 kap. 18 §, 29 kap. 2 §, övg. best. SFS 2004:1040 2 p, övg. best. SFS 2013:1106 1 st
- 2 kap. 4 § Lag (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton
- 2 kap. 4 § Lag (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet
18 § Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15–17 §§ tillämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska stiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål.
Vid tillämpning av fullföljdskravet beaktas inte avgifter som betalas av arbetsgivare till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 §.
Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det. Lag (2017:907).
Prop. 2016/17:192: Av paragrafens andra stycke, som är nytt, framgår att avgifter som arbetsgivare betalar till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 § inte ska beaktas vid tillämpningen av fullföljdskravet. Övriga intäkter som inte ska tas upp till beskattning ska dock beaktas. De ändamål som anges i 16 § är att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare ...
20 § Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.
Ägare av vissa fastigheter
21 § Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den paragrafen.
För sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 § andra stycket 2.Lag (2013:960).
Prop. 2003/04:152: Bestämmelserna om skattefrihet för vissa bidrag och ersättningar från en allmän försäkringskassa ändras till att avse samma förmåner från den nya Försäkringskassan.
- RÅ 2005:9:Läkare, som äger en fastighet som vid fastighetstaxeringen indelats som skattefri specialbyggnad (vårdbyggnad) och där bedriver vårdverksamhet, har ansetts skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del som överstiger värdet av användningen av fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 43:Bolag som drev ett s.k. sommarland ansågs skattskyldigt för resultatet av verksamheten till den del det översteg värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen (förhandsbesked)
AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER
8 kap. Inkomster som är skattefria
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria vid inkomstbeskattningen.
Arv, gåva m.m.
2 § Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.
En fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger
- fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet, eller
- fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet. Lag (2017:625).
Vad som räknas som arv, testamente eller bodelning följer av deras civilrättsliga regleringar. Arvet, bodelningen o.s.v är alltid skattefritt i sig självt, däremot kan det bli fråga om beskattning i tidigare och senare led, i den mån det inte istället räknas som gåva. Ett dödsbo med aktier beskattas för utdelning på dessa, och arvtagaren beskattas för utdelning efter att arvet skiftats. Det är enbart själva förflyttningen, t.ex. från dödsbo till arvtagare, som inte beskattas. För dödsbo efter någon som drivit enskild näringsverksamhet gäller kontinuitetsprincipen. För att en gåva ska vara skattefri krävs att den är benefik (ges utan motprestation). Ges gåvan på grund av en utförd eller framtida arbetsinsats finns risk att gåvan istället klassas som remuneratorisk, så klassas vanligen gåvor som ges inom ett anställningsförhållande. För att undvika inkomstbeskattning av t.ex. julgåvor till anställda krävs att de håller sig inom de beloppsgränser som fastslås av Skatteverket. Exempelvis är julgåva under inkomståret 2009 skattefri om värdet inte är högre än 450kr.
Skatteverket om olika förmåner.
I vissa fall kan gåvomottagaren ge något i utbyte mot gåvan, blandat fång, utan att det innebär att den helt tappar sin benefika karaktär. Enligt delningsprincipen räknas det som ges mot ersättning som köp, medan den överskjutande delen är gåva och därmed skattefri. För fastigheter gäller särskilda regler. Om ersättningen är lägre än fastighetens taxeringsvärde räknas hela transaktionen, inte bara en del av den, som gåva.
- HFD 2017:38:Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva (I-III). Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2016:69:En förmögenhetsöverföring i form av aktier i ett bolag från föräldrar till en son som är verkställande direktör i bolaget har ansetts ha ett annat syfte än att belöna sonen för hans arbetsprestationer. Inkomstbeskattning har därför inte skett. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:28:Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts skattepliktig som periodiskt understöd från en familjestiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2020:65:Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning från ett bolags ensamägare till en anställd i bolaget ska leda till att den anställde ska inkomstbeskattas eller om förvärvet, med beaktande bland annat av vänskapen dem emellan, ska betraktas som en skattefri gåva. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Spelvinster och tävlingsvinster
3 § Vinster i lotterier och kombinationsspel samt vid vadhållning är skattefria om
- spelet tillhandahålls av någon som har licens enligt spellagen (2018:1138) och spelet kräver licens enligt samma lag,
- spelet tillhandahålls i Sverige och spelet inte kräver licens enligt spellagen, eller
- spelet tillhandahålls i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och spelet inte kräver licens i Sverige.
Vinster vid vinstdragning på premieobligation är skattefria om vinstdragningen avser svenska premieobligationer eller om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. Lag (2018:2039).
För att vara skattefri krävs i princip att vinsten berodde på slumpen. Beror vinsten istället till större del på någon form av arbetsinsats beskattas vinsen vanligen som inkomst av tjänst. I Lotterilag (1994:1000) uttrycks det i 3 § så här: ”Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.”
Lotteri som endast är tillgängligt för anställda hos företaget som anordnar det beskattas alltid som inkomst av tjänst.
Det är endast lotterier och premieobligationer inom EES som är skattefria. Vinster i lotterier och premieobligationer utanför EES är skattepliktiga, dock finns två undantag.
- vinsten eller vinstdragningen är inte högre än 100kr.
- vissa vinster efter vadhållning i samband med hästtävlingar där deltagandet sker via en svensk trav- eller galopporganisation (Lag (1991:1482) om lotteriskatt, 1 § 2 st. ).
I de situationerna är även vinster som kommer utanför EES skattefria.
Poker räknas som slumpspel, och är därför skattefritt i den mån arrangören av spelet är hemmahörande inom EES. Vinst i lotteri beskattas visserligen inte hos vinnaren, men väl hos anordnaren, se lagen (1991:1482) om lotteriskatt.
4 § Tävlingsvinster är skattefria om de
- inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
- inte består av kontanter eller liknande, och
- avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.
Tävlingsvinster beror på en prestation och beskattas vanligen i inkomstslaget tjänst. Uppfylls något av kriterierna i denna paragraf är vinsten ändå skattefri.
Stipendier
5 § Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de
- inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och
- inte betalas ut periodiskt.
Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.
Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som inkomst finns i 11 kap. 47 §. Lag (2007:1419).
Skattefriheten för utbildningsstipendier är inte absolut. Stipendier från arbetsgivare för arbetstagares vidareutbildning inom tjänsten är inte skattefria, samma gäller för stipendier från fackförbund för kurser i facklig verksamhet. Avgörande är om stipendiet kan liknas vid en gåva, eller om det kan relateras till att givaren har eller kommer att få nytta av mottagarens utbildning.
- HFD 2014:21:Bidrag som en enskild näringsidkare erhållit från en stiftelse för att färdigställa en dokumentärfilm har ansetts vara ett skattefritt stipendium. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:33:Allsvensk damfotbollsspelare har inte beskattats för ett från Svenska Fotbollförbundet erhållet stipendium. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Tillägg och räntor
6 § Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap. 7 § första stycketsocialförsäkringsbalken är skattefria. Lag (2010:1277).
7 § Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:
- 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
- 2 kap. 14 § tullagen (2016:253), och
- 65 kap. 2 §, 4 § tredje stycket samt 16, 17 och 20 §§skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2016:274).
Prop. 2004/05:25: I paragrafen görs en konsekvensändring.
Prop. 2000/01:117: Räntebestämmelsen i 61 § andra stycket AGL har flyttats till en ny paragraf, 58 b §, i samma lag. Sådan ränta skall även i fortsättningen vara skattefri. Detta anges i första strecksatsen i den nu aktuella paragrafen.
Bestämmelserna i 61 § första och tredje styckena AGL skall upphöra att gälla och ersättas av skattebetalningslagens regler om ränta. En bestämmelse om att sådan ränta är skattefri finns redan ...
8 § Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor. Lag (2011:1256).
Bidrag till kostnader för barn
9 § Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är skattefria:
- barnbidrag,
- underhållsstöd,
- adoptionsbidrag, och
- efterlevandestöd. Lag (2010:1277).
Prop. 2001/02:84: Efterlevandestöd till barn enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall vara ett sådant bidrag som är skattefritt.
Bidrag till bostadskostnader
10 § Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till handikappade är skattefria. Lag (2011:1516).
Bistånd
11 § Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap.socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria. Lag (2010:1277).
Med ”liknande ersättningar” avses ersättningar som ges enligt samma förutsättningar som de nämnda. Det handlar om ersättningar som ges som stöd, inte som ersättning för arbete. Exempel på ersättning som täcks in av formuleringen är habiliteringsersättning och flitpeng.
Ersättningar till nyanlända invandrare
13 § Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning till vissa nyanlända invandrare är skattefria. Lag (2017:588).
Ersättningar på grund av kapitalförsäkring
14 § Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring är skattefria.
Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring inte ska tas upp. Lag (2007:1122).
Prop. 2007/08:12: Ett nytt andra stycke införs där en hänvisning görs till den nya bestämmelsen i 44 kap. 40 §.
- RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.
Försäkringsersättningar
15 § Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av en försäkring är skattefria. Detta gäller dock inte ersättningar
- i form av pension,
- i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller
- på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadestånds-försäkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt.
Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och liknande.
Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Paragrafen reglerar i vilken utsträckning som försäkringsersättningar vid sjukdom eller olycksfall är skattefria. Ändringen innebär att hänvisningen i första stycket till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
- HFD 2012 not 44:Livränta som utgår på grund av trafikskada som inträffat under tid då den skadade var anställd vid EU-kommissionen i Bryssel ansågs skattepliktig i Sverige (förhandsbesked)
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
Offentliga ersättningar
16 § Merkostnadsersättning enligt 50 kap.socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria. Lag (2018:1268).
17 § Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.Lag (2004:790).
18 § Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommuners eller regioners medel till en vårdbehövande är skattefria. Lag (2019:907).
19 § Assistansersättningar enligt 51 kap.socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria. Lag (2010:1277).
20 § Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som genomgår eller har genomgått militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en internationell militär insats är skattefria. Lag (2010:462).
Ersättningar till arbetsgivare
21 § Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 27 kap.56 eller 57 §socialförsäkringsbalken har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av. Lag (2010:1277).
Ersättningar vid sakskador
22 § Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del
- ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller
- ersättningen betalas ut på grund av garantier av insättningar, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta eller för finansiella instrument.
I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet. Lag (2008:813).
Skattefriheten omfattar även ersättning för tillgångar som skulle ha kapitalvinstbeskattats. Skattefriheten påverkas inte av om de ökat eller sjunkit i värde, vilket innebär att försäkringstagaren kan få ut en skattefri ersättning som i annat fall skulle ha beskattats. Motsvarande gäller att värdeminskning inte ger rätt till avdrag. Se dock kap. 31.
Prop. 2008/09:49: Ändringen i första stycket är en konsekvens av den ändring som görs i 55 kap. 2 §. Med att ersättning betalas ut på grund av "garanti till insättare" avses alltså ersättning som betalas ut på grund av en garanti till insättare som ställts ut med stöd av lagen (2008:000) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.
- HFD 2012:39:Ersättning som avsett att kompensera ett moderbolag för att aktier i ett dotterbolag sjunkit i värde till följd av avtalsbrott har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2005.
- HFD 2015 not 30:Ersättning till aktiebolag för inkomstbortfall på grund av avtalsbrott ansågs skattepliktig (förhandsbesked)
23 § Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.
Återbäring på grund av försäkring
24 § Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en försäkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Paragrafen reglerar beskattningen av återbäringar och andra utbetalningar av överskott av vissa försäkringar. Ändringen innebär att hänvisningen till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Underhåll till patient eller till intagen
25 § Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.
Begravningshjälp
26 § Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.
Ersättningar vid inställelse i domstol
27 § Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.
Bär-, svamp- och kottplockning
28 § Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst. Lag (2006:1354).
Undantaget för då plockandet i sig utgör näringsverksamhet innebär att då det är självständigt, varaktigt och har ett vinstsyfte beskattas inkomsterna i inkomstslaget näringsverksamhet, och omfattas därmed inte av skattefriheten.
Blodgivning m.m.
29 § Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefria.
Hittelön m.m.
30 § Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller uppdrag:
- hittelön,
- ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och
- ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till
- att förebygga brott,
- att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller
- att föremål tas i beslag. Lag (2003:1194).
För att vara avdragsgill bör ersättningen vara skälig, dvs. stå i proportion till värdet av det som återfunnits eller räddats samt (eventuellt) insatsen som krävts.
Hittegods bör inlämnas till polisen, som då fastställer vad som är skälig hittelön. Vanligen innebär det 10% av godsets marknadsvärde. För mer information om vad som gäller då något upphittats, läs mer hos polisen, 4.1 behandlar hittelön.
Ersättningar vid självförvaltning
31 § Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp.
Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.
9 kap. Utgifter som inte får dras av
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras av.
Levnadskostnader m.m.
2 § Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av.
Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.
För att vara avdragsgillt krävs att kostnaden är en merkostnad i förhållande till hur det annars hade varit. Ett månadskort till lokaltrafiken är i princip aldrig avdragsgillt, även om kortet krävs för att ta sig till arbetet eller olika uppdrag är det i de flesta fall inte införskaffat på grund av det. Kortet hade köpts oavsett, och är därmed inte avdragsgillt eftersom det inte är en merkostnad då det även används för tjänsten eller uppdraget.
Se även 12 kap., där ett antal undantag finns.
- HFD 2018:55:Ett företag som haft utgifter för klimatkompensation och marknadsfört kompensationen vid försäljning av företagets produkter har medgetts avdrag såsom för marknadsförings-kostnader.
- RÅ 2008:54:Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts avse en kapitalförsäkring med en årlig avgift på 1,2 procent och ett riskinnehåll på 0,1 procent har bedömts inte vara ett avtal om en livförsäkring. Inkomst- och förmögenhetstaxering 2001-2003.
- HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
- HFD 2014:62:Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 § Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.
Svenska allmänna skatter
4 § Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt. Lag (2007:1406).
Exempel på särskild skatt, som inte lyder under avdragsförbudet, är fastighetsskatt som får dras av enligt 16 kap. 17 §. Det är endast svenska allmänna skatter som inte får dras av, för utländska skatter finns inget sådant hinder. Att svenska särskilda och utländska skatter inte omfattas av avdragsförbudet innebär inte att de automatiskt är avdragsgilla, situationerna där de kan vara det varierar. Se vidare 16 kap17-19 §§
Prop. 2003/04:145: Andra stycket är nytt och utgör det generella avdragsförbudet för trängselskatt. Bestämmelsen avhandlas närmare i avsnitt 9.1.
Utgifter för vissa skattefria inkomster
5 § Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.
Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt 24 kap. 35 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2003/04:10: I betänkandet föreslogs att bestämmelsen i nuvarande andra stycket skulle utgå, eftersom enligt förslagen i betänkandet utdelning från utländska företag skall vara skattefri under samma förutsättningar som utdelning från svenska företag.
Enligt vissa äldre skatteavtal kommer dock utdelning från utländska företag att kunna vara skattefri även i fall då skattefrihet enligt de nya reglerna inte föreligger om det utdelande företaget hade varit svenskt. Ett exempel på detta är skatteavtalet ...
Bär-, svamp- och kottplockning
6 § Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.
Räntor och avgifter
7 § Följande räntor och avgifter får inte dras av:
- räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395),
- räntor enligt 19 kap. 47 § socialförsäkringsbalken,
- avgifter enligt 37 kap. 15 § andra stycket och 98 kap. 7 § andra stycketsocialförsäkringsbalken, och
- räntor på sådana lån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 §. Lag (2010:1277).
8 § Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte dras av:
- 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,
- 2 kap.8–11 §§tullagen (2016:253), och
- 65 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5–13 och 19 §§skatteförfarandelagen (2011:1244).
Dröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av. Lag (2016:274).
Prop. 2000/01:117: Ändringen i första strecksatsen i första stycket föranleds av att räntebestämmelserna i 52, 52 a och 55 §§ AGL skall upphöra att gälla och ersättas av skattebetalningslagens regler om anståndsränta.
Att anståndsränta enligt skattebetalningslagen inte får dras av framgår av sista strecksatsen i paragrafens första stycke. ...
Prop. 2013/14:27: Ändringen i andra stycket är en följdändring till en tidigare ändring i lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift och innebär att ränta enligt den lagen inte får dras av.
Sanktionsavgifter
9 § Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.
Utgångspunkten är att böter och sanktionsavgifter aldrig är avdragsgilla, oavsett situationen. Ett särfall är när arbetsgivare betalat böter åt en anställd, t.ex. ett bud som fått en parkeringsavgift. I det fallet är utgiften avdragsgill såsom lönekostnad, och den anställde inkomstbeskattas för beloppet.
Mutor
10 § Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.
Vad som är otillbörligt bestäms baserat på en samlad bedömning. I den bedömningen ses främst till om transaktionen är ägnad att påverka mottagarens tjänsteutövning. Faktorer som kan påverka bedömningen är värdet på transaktionen samt kulturen i landet där det gavs, sådant som inte påverkar är vad transaktionen kallas.
Att kulturen i landet där transaktionen sker spelar in innebär inte att mutan kan var avdragsgill för att den skett i ett land drabbat av korruption. Däremot spelar det in i gränsdragningen mellan otillbörlig muta och avdragsgill representation.
Arbetsgivaransvar
11 § Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt 59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras av. Lag (2011:1256).
AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST
10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst
Översikt över kapitel om inkomstslaget tjänst
- Kapitel 10
- Grundläggande bestämmelser samt vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst, sätter ramarna för inkomstslaget.
- Kapitel 11
- Vad som skall tas upp inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
- Kapitel 12
- Vad som skall dras av inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
Avgränsningen av inkomstslaget
1 § Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.
- anställning,
- uppdrag, och
- annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.
Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om
- tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller
- det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången. Lag (2007:1419).
Inkomster beskattas som inkomst av tjänst om det är ersättning för utförd prestation, och inte ska beskattas som näringsverksamhet eller kapital. Det innebär att inkomster i hobbyverksamhet beskattas då dessa är på grund av en prestation, medan gåvor inte beskattas. Endast fysiska personer kan ha inkomst av tjänst.
- HFD 2020:1:Riktad utdelning till delägare i fåmansföretag har inte medfört annan beskattning än den som följer av 57 kap. inkomstskattelagen.
- HFD 2019:52:Ett aktiebolag avser att mot var och en av bolagets verksamhetsgrenar emittera en serie preferensaktier. Aktier i respektive serie kommer att förvärvas av de som arbetar i verksamhetsgrenen och utdelningen på aktierna bestämmas utifrån resultatet i den. Utdelningen har ansetts utgöra ersättning för en arbetsprestation som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2011:80:En person har dömts för att bl.a. ha upprättat osanna fakturor åt några bolag. Hans inkomst av verksamheten har beskattats som tjänsteinkomst. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
- HFD 2012 not 19:Medlem av Den världsvida Orden av Jehovas vittnen i särskild heltidstjänst beskattades för naturaförmåner och kontant ersättning (förhandsbesked)
- HFD 2014:63:En person har dömts för trolöshet mot huvudman med anledning av uttag av medel ur aktiebolag där han själv haft ägarintressen. Han har samtidigt dömts att betala skadestånd till bolagens konkursbon. Mot bakgrund av det inflytande han haft i bolagen har han beskattats i inkomstslaget tjänst för uttagen men bara till den del värdet av dem överstigit de ådömda skadestånden. Inkomsttaxering 2005-2008.
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:113:En anställd har förmånsbeskattats vid förvärv av aktier. I enlighet med de villkor som gäller måste han lämna tillbaka aktierna utan ersättning när han slutar sin anställning. Förlusten har hänförts till inkomstslaget kapital. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:9:En ansökan om förhandsbesked avsåg en fråga som redan var besvarad i Högsta förvaltningsdomstolens praxis och ansökningen avvisades därför i den delen. Även fråga om hur styrelsearvoden i ömsesidiga försäkringsbolag och ideella föreningar ska beskattas. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2020:52:Fråga om förutsättningar för att vid ordinarie omprövning och genom efterbeskattning skönsmässigt beskatta en person för kontantinsättningar som gjorts på dennes bankkonto.
2 § Som tjänst behandlas rätt till
- pension,
- livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
- engångsbelopp på grund av personskada,
- undantagsförmåner, och
- sådana förmåner som avses i 11 kap.30 § andra och tredje styckena, 31–36 och 46 §§. Lag (2018:523).
Pension definieras i 5 §. För engångsbelopp gäller begränsningarna som tas upp i 11 kap. 38 §
Prop. 2017/18:131: I paragrafen anges vissa särskilda ersättningar som ska behandlas som inkomst av tjänst. Ändringen innebär att tredje punkten om ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår. Det medför att tidigare fjärde–sjätte punkterna blir tredje– femte punkterna. I övrigt görs en redaktionell ändring i den tidigare sjätte punkten.
Övervägandena finns i avsnitt ...
Prop. 2001/02:18: I bestämmelsen räknas vissa ersättningar och förmåner upp som skall behandlas som tjänst. I punkt 6 finns en hänvisning till vissa angivna lagrum. Av misstag har dock någon hänvisning inte gjorts till 11 kap. 33 och 36 §§. Dessa paragrafer har därför lagts till.
Prop. 2001/02:84: I punkten 6 görs en följdändring med anledning av att ett nytt andra stycke införs i 11 kap. 30 §.
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 § Till inkomstslaget tjänst räknas
- utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,
- kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,
- penninglån som avses i 11 kap. 45 §,
- avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap.19 och 19 a §§,
- avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §,
- avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap.19 och 19 a §§, och
- den del av utbetalningen som avses i 11 kap. 16 § när en medlem har gått ur en ekonomisk förening. Lag (2018:1162).
Prop. 2005/06:39: Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551). En ändring i paragrafen har även föreslagits i propositionen Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet den 13 oktober 2005 (prop. 2005/06:22).
Prop. 2007/08:55: Ändringen i fjärde punkten är en följd av att en ny avskattningsregel införs i 58 kap. 19 a §.
4 § Till inkomstslaget tjänst räknas inte
- räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten, och
- vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta.
Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån.
Definitioner
Pension
5 § Med pension avses ersättningar som betalas ut
- som allmän ålderspension, inkomstpensionstillägg, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken samt motsvarande utländska ersättningar,
- som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga,
- på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring,
- på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller
- till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.
Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto
- till pensionsspararen,
- till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,
- till den som fått rätten till pension genom bodelning,
- till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller
- vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.
I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Lag (2020:1240).
Punkten 4 i första stycket ”på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring...” kan lätt missuppfattas. Avsikten är inte att avgångsvederlag och liknande ska räknas som pension.
Ett vederlag kan ses som avgångsvederlag om det exempelvis rör sig om ”...en ekonomisk uppgörelse mellan arbetsgivare och arbetstagare i en situation då parterna är överens om att anställningsförhållandet av viss anledning skall upphöra.” (Länsrättens i dom i Stockholms län dom den 25 maj 2005 i mål nr 7168-05. Domen fastställdes av Regeringsrätten).
I samma mål sa länsrätten även ”Har en ersättning på grund av anställningens upphörande avsatts för framtida pension bör pensionsavtalet vara utformat så att den sökande inte kan upphäva eller ändra avtalet. Är så inte fallet bör ersättningen behandlas som ett avgångsvederlag. ”
Prop. 2008/09:136: Paragrafens första stycke kompletteras med en ny punkt 4. De tidigare punkterna 4–6 betecknas härigenom 5–7. Den nya punkten innebär att den ålders-, invaliditets- och efterlevandepension som betalas ut av Europaparlamentet ska utgöra pension enligt inkomstskattelagen. Det innebär att pensionerna som betalas ut enligt ledamotsstadgan (2005/684/EG, Euratom) tas upp till beskattning enligt 11 kap. 1 §.
Prop. 2001/02:84: Ändringen i första stycket 1 innebär ingen ändring i sak. Inkomstpension, tilläggspension och premiepension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension byts ut mot inkomstgrundad ålderspension enligt nämnda lag.
Första stycket 3 ändras till att avse pension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. ...
- HFD 2019:13:Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2015:81:Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.
Periodiskt understöd
6 § Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. Lag (2007:1419).
- HFD 2013:28:Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts skattepliktig som periodiskt understöd från en familjestiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Beskattningstidpunkten
Intäkter
8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Lag (2007:1419).
Paragrafen styr när inkomsterna ska beskattas. En inkomst som uppstår och betalas ut under samma år innebär vanligen inga svårigheter, men ibland ibland sker det under olika år. Enligt kontantprincipen, som tar sig uttryck i den här paragrafen, ska beskattningen då ske det år då inkomsttagaren kan förfoga över inkomsten. Ett exempel är då en arbetstagare har pensionsförsäkring via sin arbetsgivare. Att arbetsgivaren sätter av belopp för arbetstagarens fördel innebär inte att den senare beskattas för avsättningarna, beskattningen uppkommer först det år då pensionen betalas ut. Undantag kan finnas för tågresor, drivmedel, semesterersättning, trohetsrabatt och liknande samt förvärv av värdepapper och personaloptioner. Se även 9-12 §§
- RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
- HFD 2019:13:Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2008:20:Skattskyldighet för intjänad provisionsersättning har ansetts inträda när överföring av ersättning på den anställdes begäran görs till en stiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
9 § Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § ska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över årskortet. Lag (2007:1419).
10 § Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del.
Förmån av väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ska räknas till andra månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del. Lag (2017:1212).
11 § Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.
Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Lag (2017:1212).
Den avgörande skillnaden här är mellan första och andra stycket, om förvärvet avser värdepapper eller en rätt att i framtiden förmånligt förvärva värdepapper (personaloption). Personaloptioner är ett sätt för arbetsgivare att skapa starkare band mellan de anställda och företaget. Personaloptionerna kännetecknas av starka begränsningar, som att de måste ligga vilande en viss tid innan de kan användas, inte kan överlåtas och att de blir ogiltiga om innehavaren lämnar anställningen. Eftersom personaloptioner inte är värdepapper och inte heller innebär en möjlighet att förfoga över värdet samtidigt som de förvärvas kommer de heller inte beskattas då, utan enligt andra stycket beskattas då rätten utnyttjas eller överlåts.
Om den anställde betalat för personaloptionen gäller för avdrag för den kostnaden vad som står i 10 kap. 15 §.
För förmån i annat än pengar inträder skatteplikt då förmånen utnyttjas, exempelvis då kostförmån erbjuds.
- RÅ 2004:35:En innehavare av s.k. personaloptioner har ansetts förvärva värdepapper när inskränkningarna i rätten att förfoga över optionerna upphör enligt optionsvillkoren (I) eller till följd av ändringar i dessa (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:60:Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 129:Beskattningstidpunkt för aktier och teckningsoptioner som vid förvärvet var förenade med vissa förfoganderättsinskränkningar (förhandsbesked)
- HFD 2016:68:Fråga om en anställds förvärv av syntetiska optioner från arbetsgivaren ska ske på sådana villkor att optionerna ska behandlas som värdepapper vid beskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:86:En anställd har fått aktier på grund av sin tjänst. Under viss tid gäller att han inte får förfoga över aktierna och att han måste återlämna dem om han slutar sin anställning. Villkoren har inte lett till att förmånsbeskattningen skjutits upp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 § Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för
- avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, och
- avskattning av pensionssparkonto i 58 kap. 33 §. Lag (2001:1176).
Prop. 2001/02:46: I andra strecksatsen om avskattning av pensionssparkonto har en felaktig hänvisning till 59 kap. 33 § rättats till 58 kap. 33 §.
Kostnader
13 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.
Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §. Lag (2007:1419).
Med utgifter avses här i princip kostnader för att förvärva och bibehålla inkomsterna av tjänst. Ett undantag från huvudregeln i första stycket görs då större investeringar görs. I dessa fall kan avdraget delas upp på flera år, beroende på hur lång livslängden på investeringen bedöms vara. Andra stycket hänvisar till 12 kap. 37 § som handlar om hobbyverksamhet.
- HFD 2011:54:Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen tas upp till beskattning. Inkomsttaxering 2007.
14 § Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras. Lag (2011:1256).
15 § Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en personaloption har betalat en ersättning för förmånen, ska utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen ska tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om personaloptionen inte utnyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande. Lag (2017:1212).
Resultatet
16 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.
Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som kostnad det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Underskott får alltid dras av det följande beskattningsåret, även om underskottet beror på ett tidigare avdraget underskott. Det finns inga tidsbegränsningar för hur länge underskottet får skjutas fram.
För hobby gäller dock enligt 12 kap. 37 § att underskottet högst får sparas i 5 år.
11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst
- övg. best. SFS 2018:523 2 p, 10 kap. 2 § 1 st 5 p, 12 kap. 3 §
- 10 kap. 3 § 2 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 2 kap. 4 § 1 st 10 p Lag (1981:691) om socialavgifter
- 8 kap. 4 §, 5 kap. 2 § 2 st 5 p Skattebetalningslag (1997:483)
- 3 kap. 11 § Lag (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
Huvudregel
1 § Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 11 a kap.
I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om
- mervärdesskatt i 15 kap. 6 §,
- återföring av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §.
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.Lag (2017:1212).
- HFD 2017:38:Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva (I-III). Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
- HFD 2012 not 19:Medlem av Den världsvida Orden av Jehovas vittnen i särskild heltidstjänst beskattades för naturaförmåner och kontant ersättning (förhandsbesked)
- HFD 2018:43:Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:83:Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
- HFD 2019:13:Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2010:15:Fråga om beskattning av en anställd som med arbetsgivaren ingått ett s.k. nettolöneavtal. Inkomsttaxering 2004.
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:8:Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.
- HFD 2015:81:Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.
- HFD 2011:55:Beskattning av båtförmån (I och II). Inkomsttaxering 2002-2005 respektive 2005.
- HFD 2016:80:Arbetsgivarens delfinansiering av ett medlemskap hos ett friskvårdsföretag som, förutom möjlighet till fysisk träning, även ger fri tillgång till bl.a. relaxavdelning, träningskläder och hälsodrinkar har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2020:33:Ett friskvårdsbidrag som används till en fortsättningskurs i hästkörning (I) respektive för att träna fält- och westernskytte (II) har ansetts utgöra skattefri personalvårds-förmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Förmåner vid tjänsteresa och vid representation
2 § Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.
Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Endast den representation som har ett omedelbart samband med tjänsten är skattefri. Inspirations- eller studieresor kan vara tillåtet inom vissa yrkesgrupper, om de har en påtaglig nytta för tjänsten. Det krävs inte att resan är nödvändig för tjänsten. Handlar det om en konferens bör minst 30 timmar per vecka vara schemalagt, där räknas inte själva restiden in. Oavsett resans typ ska den till övervägande del vara för tjänstens del. Ett visst inslag av privat resa gör inte resan skattepliktig, t.ex. konferensdeltagare som går på teater på kvällen.
Förmån av kost i särskilda fall
2 a § Förmån av kost ska inte tas upp om måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och lämnas utan krav på motprestation. Lag (2020:1079).
Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst
3 § Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Gäller för personal som omfattas av Lag (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst
4 § Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag (2007:1419).
- RÅ 2010 not 73:Kostnadsföring av ersättningar till återförsäljare av mobiltelefonabonnemang ansågs förenlig med god redovisningssed och omedelbart avdrag medgavs därför
5 § Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst. Lag (2007:1419).
Tryggande av tjänstepension
6 § Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension ska inte tas upp hos arbetstagaren. Lag (2007:1419).
Pensionen beskattas hos arbetstagaren i samband med att denne kan förfoga över den, vilket innebär att den beskattas i samband med de planerade utbetalningarna. Kan arbetstagaren förfoga över inkomsten i samband med att arbetsgivaren har utgifterna för den handlar det sannolikt inte om pension, och beskattningen sker då i samband med detta.
Varor och tjänster av begränsat värde
8 § Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska inte tas upp om
- varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter,
- förmånen är av begränsat värde för den anställde, och
- förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen. Lag (2007:1419).
Arbetsgivare får stå för en förmån för arbetstagare utan att arbetstagaren behöver skatta för förmånen om samtliga krav är uppfyllda:
- Förmånen ska vara av väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna, däremot krävs inte att förmånen är en nödvändig förutsättning.
- Förmånen får inte nämnvärt påverka den anställdes privata levnadskostnader, inte heller vara av alltför stort värde i sig självt.
- Det ska vara svårt att skilja ut nyttan för den anställde privat från nyttan förmånen har i tjänsten. Handlar det t.ex. om möjlighet till fria samtal är det möjligt att skilja ut de privata samtalen, som då tas upp till förmånsbeskattning.
Arbetstagaren får enbart ha nytta av förmånen om det är att se som en "ofrånkomlig biförmån". Exempel på sådana förmåner som kan omfattas av undantaget är hemlarm om arbetstagaren arbetar hemma med dyr utrustning som hör till arbetsgivaren. Om arbetstagaren gör inköpet och arbetsgivaren ersätter detta ska ersättningen tas upp till beskattning.
Kläder
9 § Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat. Lag (2007:1419).
Arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren tas inte upp till beskattning i den mån det handlar om skyddskläder, specialanpassade kläder eller uniformer. Specialanpassade kläder innebär bland annat företagskläder med logotyp, t.ex. profilkläder till mässpresentatörer. Skatteverket definierar uniform som ”...sådan klädedräkt för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av myndighet eller arbetsgivare. En uniforms primära syfte bör vara att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Karaktäristiskt för en uniform är att den har en från vanliga kläder tydligt avvikande utformning."(Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:37))
Precis som för 8 § gäller att arbetsgivaren måste göra inköpet.
Statsministerns tjänstebostad
10 § Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp, om statsministern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för permanentboende. Lag (2007:1419).
Statsråds resa med statsrådsbil
10 a § Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Personalvårdsförmåner
11 § Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.
Som personalvårdsförmåner räknas inte
- rabatter,
- förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning,
- förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller
- andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Lag (2007:1419).
Vad som är mindre värde beror på typen av förmån. Totalkostnad för friskvård borde exempelvis kunna vara högre än den för förfriskningar. Värdet räknas ut för samma typ av förmån sammantaget, erbjuder arbetsgivaren ett stort utbud av friskvård ska det sammanlagt handla om ett mindre värde.
Förmånen beskattas om den bara erbjuds en del av de anställda. Handlar det om praktiska orsaker, t.ex. stor eller utspridd arbetsplats, kan förmånen variera något mellan olika ställen.
- HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:2:Ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr som används för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range har ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2019:33:Ett bidrag från en arbetsgivare om 6 500 kr till friskvårdsaktiviteter utgör inte en personalvårdsförmån av mindre värde. Förhandsbesked om inkomstskatt.
12 § Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. Lag (2003:745).
Förmån i form av motion eller friskvård av begränsat värde och av enklare slag är skattefritt. Exempel på sådant är aerobics, tennis, fotboll, innebandy och liknande. Även kostrådgivning, stresshantering, rökavvänjningskurser och massage på arbetsplatsen är skattefri. Exempel på sådant som inte är skattefritt är erbjudanden som enbart riktar sig till en viss del av personalen eller utövande av dyrare sporter, vilket innebär att bland annat golf och parasailing är undantaget.
Till skillnad från 8-9 §§ kan arbetsgivaren ersätta arbetstagaren om den haft utgiften, exempelvis för ett gymkort.
- HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:2:Ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr som används för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range har ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Rabatter
13 § Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern ska inte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten
- är en direkt ersättning för utfört arbete,
- överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga grunder,
- uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen, eller
- lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2-4. Lag (2007:1419).
Gåvor till anställda
14 § Följande förmåner ska inte tas upp:
- julgåvor av mindre värde till anställda,
- sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller
- minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.
Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar. Lag (2012:757).
Jubileumsgåva kan ges då företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100- årsjubileum etc. Minnesgåva kan ges i samband med att den anställde varit anställd ett visst antal år, slutar eller fyller jämt. Minnesgåva som relaterar till tjänsten, exempelvis ett uppnått säljmål, är skattepliktig.
Maxbeloppet för minnesgåva står i paragrafen, för jul- och jubileumsgåva anger Skatteverket maxbelopp. Om maxbeloppet överskrids beskattas det totala värdet för gåvan.
Förvärv av aktier
15 § Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern ska inte tas upp, om
- aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern,
- bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier, och
- den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.
Beräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana aktier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konvertibler, vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier. Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges under vilka förutsättningar anställdas förvärv av aktier till ett lägre pris än marknadsvärdet inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst. Ändringarna i andra stycket medför att bestämmelserna även omfattar kapitalandelsbevis. Vidare byts orden ”konvertibla skuldebrev” ut mot ”konvertibler” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).
Vissa utbetalningar när en medlem har gått ur en ekonomisk förening
16 § Ett belopp som betalas ut till en fysisk person som har gått ur en sådan ekonomisk förening som avses i 10 kap. 11 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tas upp till den del beloppet överstiger dennes inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser.
- andelen i den ekonomiska föreningen räknas som tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 § för den fysiska personen, eller
- den fysiska personen är en investerande medlem. Lag (2018:1162).
- RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Utbildning vid omstrukturering m.m.
17 § Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska inte tas upp hos den som blivit eller löper risk att inom fem år bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.
Första stycket gäller också om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.
Första och andra styckena gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första och andra styckena inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren. Lag (2013:960).
Med annan åtgärd avses stöd som normalt erbjuds den som håller på att bli arbetslös, exempelvis CV-kurser, jobbsökarkurser, personlig jobbcoach och liknande. Trots paragrafens formulering gäller inte skattefriheten för den som lätt kan få jobb hos en annan arbetsgivare. Den som är yrkeskunnig inom ett bristyrke kan därför inte få skattefri utbildning enligt den här paragrafen.
17 b § Förmån av omställningsstöd enligt 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter ska inte tas upp. Lag (2016:1120).
Hälso- och sjukvård
18 § Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.
Följande förmåner ska inte heller tas upp
- läkemedel vid vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands,
- företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,
- vaccination som betingas av tjänsten, och
- tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden. Lag (2018:523).
Hälso- och sjukvård definieras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Hälso- och sjukvård som utförs som ett led i arbetsmiljöarbetet är inte skattepliktigt. Det gäller oavsett om åtgärderna innebär företagshälsovård, förebyggande behandling, vaccination eller liknande. Avgörande är att åtgärderna styrs av arbetet, och inte innebär minskade levnadskostnader för arbetstagaren. Även för vård utomlands krävs att det har samband med tjänsten, så vaccination som krävs för tjänsteresa är skattefri, medan en allmän försäkring för vård utomlands sannolikt är skattepliktig.
Prop. 2017/18:131: Ändringarna innebär dels att skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad upphör, dels att det för skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård utomlands och läkemedel vid sådan vård krävs att insjuknande skett i samband med tjänstgöring utomlands.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
- RÅ 2002:2:Fri tandvård som en arbetsgivare erbjuder en anställd har, under förutsättning att någon ersättning för den tandvård som omfattas av förmånen inte lämnas enligt lagen om allmän försäkring, inte ansetts som offentligt finansierad tandvård. Förmånen har därför inte ansetts skola föranleda förmånsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Grupplivförsäkringar m.m.
19 § Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp.
Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, ska den dock tas upp till den del den lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.
Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring ska bara tas upp till den del beloppet väsentligt överstiger vad som betalas ut för statligt anställda. Lag (2007:1419).
Gruppsjukförsäkringar
20 § Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer ska inte tas upp. Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring ska däremot tas upp. Lag (2007:1419).
Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.
21 § Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid en statlig myndighet ska inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser
- bostad på stationeringsorten,
- avgift för barns deltagande i förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.skollagen (2010:800) eller liknande och avgift för barnets måltider där, dock endast till den del avgiften överstiger den avgift som normalt tillämpas för sådan verksamhet i Sverige,
- avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola eller liknande och avgift för barnets skolmåltider,
- egna och familjemedlemmars resor till och från stationeringsorten, dock högst fyra resor per person och kalenderår,
- medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst, till den del tillägget inte överstiger en tolftedel av tre och ett halvt prisbasbelopp per månad,
- merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett belopp som motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna för den anställde och för medföljande familjemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och andra merkostnader på stationeringsorten, och
- hälso- och sjukvård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.
Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som
- är utländska medborgare,
- är kontraktsanställda på bestämd tid, och
- vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta i Sverige. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Paragrafens första stycke reglerar skattefrihet för ett antal angivna kostnadsersättningar och förmåner för statligt anställda som är stationerade utomlands om ersättningarna och förmånerna är föranledda av stationeringen. I en ny sjunde punkt regleras skattefrihet för ersättningar och förmåner som avser hälso- och sjukvård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar. Med familjemedlemmar avses make eller motsvarande och barn (jmf <a href="https://lagen.nu/prop/2005/06:19#sid38" ...
Prop. 2005/06:19: Genom paragrafen, vars första stycke föreslås få ny lydelse, skapas en gemensam reglering av de skattefria ersättningarna till samtliga utlands-
Prop. 2005/06:19 stationerade personer vid de statliga myndigheterna. Endast de ersättningar och förmåner som anges i paragrafen och som ...
Ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna
21 a § Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till personal som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor ska inte tas upp. Detta gäller också för efterlevande till sådan personal. Lag (2009:583).
Prop. 2008/09:136: Paragrafen är ny.
Första meningen innebär att de ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till lärare och annan personal som är eller har varit utstationerad där inte ska tas upp till beskattning. Verksamheten vid Europaskolorna regleras för närvarande i konventionen med stadga för Europaskolorna, Luxemburg den 21 juni 1994 (94/557/EEG, Euratom). ...
Prop. 2001/02:18: Bestämmelsen gäller statligt anställda som är stationerade utomlands och som inte är anställda vid den svenska utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet. Att bestämmelsen gäller anställda som är statione-
rade utomlands innebär således att den inte gäller för anställda som är på tjänsteresa. En anställd anses normalt vara på tjänsteresa om ...
Upphävd: SFS 2006:5 (Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m.)
Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner
22 § Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser
- specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
- kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
- företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.
- arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,
- arbetstagaren inte är svensk medborgare,
- arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och
- vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst fem år.
Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger två gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.
Denna paragraf tillämpas under högst fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Lag (2020:1166).
Prop. 2000/01:12: Skattelättnader medges vid en tidsbegränsad vistelse i Sverige som är avsedd att vara högst fem år. Är avsikten redan från början att arbetstagaren skall bosätta sig i Sverige för en längre tidsperiod kan skattelättnader inte medges. Femårsperioden räknas från arbetstagarens ankomst till Sverige.
De personalkategorier som omfattas är experter, forskare eller andra nyckelpersoner som inte är svenska medborgare och inte har varit bosatta...
Prop. 2020/21:37: Paragrafen innehåller bestämmelser om under vilka förutsättningar experter, forskare eller andra nyckelpersoner är berättigade till skattelättnad för sådan ersättning som anges i 11 kap. 23 §. Ändringen i fjärde stycket innebär att den tidsgräns om tre år under vilken skattelättnaden kan erhållas utvidgas till fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Förslaget innebär inte någon ändring av kravet i 11 kap. 22 § andra stycket att vistelsen i Sverige ska vara ...
- HFD 2017:16:Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter m.fl. är tillämpliga på en begränsat skattskyldig per-sons tjänsteinkomster om denne begär att vara skatt-skyldig enligt inkomstskattelagen.
- RÅ 2006:16:En person som arbetar med valutatransaktioner med utländska börsföretag har inte ansetts berättigad till skattelättnader enligt reglerna för den s.k. expertskatten.
- HFD 2014:76:Fråga om omräkning från nettolön till bruttolön vid tillämpning av bestämmelserna om skattelättnader för vissa utländska arbetstagare i 11 kap. 22 och 23 §§ inkomstskattelagen, s.k. expertskatt.
- RÅ 2003:58:Ansökan om skattelättnader för utländsk forskare har avslagits eftersom det inte visats att det inneburit betydande svårigheter att inom landet rekrytera en person med önskvärd inriktning och erforderlig kompetens för anställningen. Inte heller har förutsättningar för skattelättnader enligt 11 kap. 22 § första stycket 3 inkomstskattelagen ansetts föreligga.
- HFD 2018:19:Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden men inte för tiden därefter.
- RÅ 2006:29:En person har av Forskarskattenämnden förklarats berättigad till skattelättnader under tre år. Skattelättnaderna har ansetts omfatta bonusersättning till den del ersättningen kan hänföras till arbete som utförts under treårsperioden, även om den uppburits först efter periodens utgång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2020:1166 3 p, 12 kap. 3 § 3 st 1 p, övg. best. SFS 2011:1271 2 p, 11 kap. 23 §, 11 kap. 23a §, övg. best. SFS 2000:1161 3 p
- 2 kap. 4 § 1 st 10 p Lag (1981:691) om socialavgifter
- 1 § Lag (1999:1305) om Forskarskattenämnden
- 3 kap. 11 § Lag (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
23 § Bestämmelserna i 22 § gäller
- 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbetet, och
- ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för
- flyttning till eller från Sverige,
- egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och
- avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.
Som lön behandlas även sådana ersättningar i samband med sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under förutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete. Lag (2000:1161).
Prop. 2000/01:12: Denna paragraf reglerar vilka ersättningar och förmåner som omfattas av skattelättnaderna i 22 §. Endast 75 procent av lönen eller annan liknande ersättning skall tas upp som intäkt. Detta gäller endast inkomst av sådant arbete som anges i 22 §. Har arbetstagaren under vistelsen i Sverige andra inkomster hänförliga till inkomst av tjänst, t.ex. genom att författa artiklar eller hålla föreläsningar, skall dessa inkomster tas upp i normal omfattning. Som lön behandlas samtliga utbetalningar från ...
- RÅ 2006:16:En person som arbetar med valutatransaktioner med utländska börsföretag har inte ansetts berättigad till skattelättnader enligt reglerna för den s.k. expertskatten.
- HFD 2014:76:Fråga om omräkning från nettolön till bruttolön vid tillämpning av bestämmelserna om skattelättnader för vissa utländska arbetstagare i 11 kap. 22 och 23 §§ inkomstskattelagen, s.k. expertskatt.
- RÅ 2004:85:Ersättning för skolavgifter till person som beviljats skattelättnad som s.k. utländsk expert har inte undantagits från beskattning då ersättningen avsett utgifter för barnens fortsatta skolgång på hemorten och således inte föranletts av vistelsen i Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
23 a § Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda prövas av Forskarskattenämnden. Lag (2000:1161).
Prop. 2000/01:12: Beslut om skattelättnader fattas av Forskarskattenämnden.
Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret
24 § Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret ska tas upp. Lag (2007:1419).
25 § Dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ska inte tas upp.
Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter som avses i första stycket ska tas upp bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag ska tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.
Första och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga. Lag (2010:461).
Resa vid anställningsintervju
26 § Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska inte tas upp om resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).
Inställelse- och arbetsresor
26 a § Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska inte tas upp om
- andra intäkter som ska tas upp inte erhålls på grund av tjänsten, och
- resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Vad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon som, på sätt som anges i 20 kap. 23 §, är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen. Första och andra styckena gäller också ersättning för resan, förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resan eller, när det gäller resa med egen bil, avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).
Om enda ersättningen för en tjänst är själva resan beskattas inte denna, exempelvis då någon medverkar i debattprogram på tv. Skattefriheten gäller även då arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för utgifter som redan gjorts för resan.
Flyttningsersättningar
27 § Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort ska inte tas upp, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning, transport och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag och övriga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från den gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flyttning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen såsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.
Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska inte tas upp.
Ersättning till personal vid en statlig myndighet för andra utgifter eller merkostnader än som avses i första och andra stycket ska inte tas upp, om utgifterna eller merkostnaderna uppkommer som en nödvändig följd av en förflyttning till eller från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i utlandet. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:19: Flyttersättningen som utbetalas enligt U-ALFA och flyttningsbidraget som utbetalas enligt URA avser att täcka transportkostnader m.m. i samband med flyttning. Nämnda ersättningar är alltjämt skattebefriade med stöd av första stycket.
Skattefriheten för den s.k. särskilda flyttersättningen som utbetalas enligt U-ALFA regleras i det nya fjärde stycket. ...
Ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet
28 § Följande ersättningar och förmåner som Europaparlamentet ger ut till sina ledamöter ska inte tas upp:
- resekostnadsersättningar,
- kostnadsersättningar för utövande av uppdraget,
- ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande,
- försäkringsförmåner, och
- inbetalningar till den frivilliga pensionsfond som Europaparlamentet har upprättat för sina ledamöter. Första stycket 3 gäller också för före detta ledamöter som har pension från Europaparlamentet och för personer som har efterlevandepension från Europaparlamentet.
Första stycket 5 gäller också för före detta ledamöter som har förvärvat rättigheter i den frivilliga pensionsfonden. Lag (2009:583).
Prop. 2008/09:136: Paragrafen ges en ny utformning. I första stycket tas in en uppräkning i punktform av vilka ersättningar och förmåner från Europaparlamentet som ska vara skattefria för ledamöterna.
I andra stycket regleras att ersättningar till före detta ledamöter som uppbär pension och personer som uppbär efterlevandepension från Europaparlamentet för utgifter i samband med sjukdom, graviditet och barnafödande ska vara skattefria.
I tredje stycket ...
Ersättningar vid arbetskonflikt
29 § Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Sjukpenning m.m.
30 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:
- sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken,
- sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
- ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, och
- ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.
Vidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som avses i 28 a respektive 31 a kap.socialförsäkringsbalken tas upp.
Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp. Lag (2011:1516).
Prop. 2007/08:124: I paragrafens andra stycke införs bestämmelser som innebär att sådan ersättning som kan utges till den som har vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning (16 kap. 17 § lagen om allmän försäkring) inte ska tas upp till beskattning.
Prop. 2001/02:84: Ett nytt andra stycke införs i paragrafen. Sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ersätter fr.o.m. 2003 pensionsförmånerna förtidspension och sjukbidrag. Med anledning av att de nya förmånerna är kontantersättningar inom sjukförsäkringen men inte alltid grundar sig på förvärvsinkomst av tjänst anges i det nya stycket att även sådana ersättningar skall tas upp.
Föräldrapenning m.m.
31 § Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken i samband med vård ska tas upp:
- föräldrapenningsförmåner,
- närståendepenning, och
- omvårdnadsbidrag. Lag (2018:1268).
Prop. 2001/02:18: I första stycket anges i dag att vissa ersättningar i samband med vård av närstående skall tas upp. En definition av begreppet närstående finns i 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Ordalydelsen i 11 kap. 31 § inkomstskattelagen skulle därför kunna tolkas som att de i lagrummet angivna ersättningarna endast skall tas upp om de utgår i samband med vård ...
32 § Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap.socialförsäkringsbalken ska inte tas upp. Lag (2016:1296).
Prop. 2010/11:146: Av tredje stycket som är nytt framgår att jämställdhetsbonus, liksom tidigare, inte utgör skattepliktig inkomst.
Prop. 2014/15:147: Ändringen är en följd av att lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag upphävs.
Överväganden finns i avsnitt 4.2.
Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet
Utvecklingsersättningar till ungdomar
33 § Utvecklingsersättning i form av dagpenning som lämnas till de ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ska inte tas upp. Lag (2012:415).
Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.
Förslaget innebär att hänvisningen till lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program tas bort och ersätts med en upplysning om att utvecklingsersättning betalas ut till ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska program i form av dagpenning. Vilka ungdomar som omfattas framgår av det arbetsmarknadspolitiska ...
Studiestöd m.m.
34 § Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:
- ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och
- utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.
Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också
- statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för
- kortare studier om funktionsnedsättning,
- kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och
- studier inom kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning,
- statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska,
- kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, eller
- studiestartsstöd som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden. Lag (2020:448).
Prop. 2013/14:104: Förslaget behandlas i avsnitt 11.3.
Prop. 2000/01:107: Av ändringen i andra stycket framgår att sådant bidrag vid korttidsstudier som fördelas av LO eller TCO med stöd av lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde eller av Statens institut för utbildningsstöd (Sisus) skall vara skattefritt. Förslaget har behandlats i avsnitt 4....
Prop. 2013/14:147: Paragrafens andra stycke kompletteras med en ny tredje punkt i vilken anges att kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden inte ska tas upp.
Prop. 2015/16:142: I paragrafen anges vilka ersättningar i samband med studier som ska tas upp respektive inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst.
Paragrafens första stycke kompletteras med en ny tredje punkt i vilken det anges att utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå ska tas upp och därmed redovisas som inkomst av tjänst.
Paragrafen behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2015/16:142#S7-2" ...
Bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.
35 § Stöd som avser ersättning för utgifter för logi eller resor m.m. ska inte tas upp om det lämnas till deltagare i
- arbetslivsinriktad rehabilitering,
- arbetsmarknadspolitiska program som berättigar deltagaren till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.
Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionsnedsättning vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.
Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionsnedsättning som lämnas till elever i utbildning för personer som är döva eller har en hörselnedsättning eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) ska inte tas upp. Lag (2017:588).
Prop. 2006/07:89: I paragrafen anges att stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst om det lämnas till deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen, däribland aktivitetsgarantin om insatsen består av annat stöd än till start av näringsverksamhet. Samma bestämmelse skall gälla för jobb- och utvecklingsgarantin och ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
Ändringen behandlas i <a ...
Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.5.
I inledningen av första stycket byts ordet nattlogi ut mot logi. Ändringen innebär en språklig justering.
I första stycket 2 tas uppräkningen av arbetsmarknadspolitiska program bort. Genom den föreslagna lydelsen klargörs att skattebefrielse för de aktuella ersättningarna gäller för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som ...
Ersättningar vid arbetslöshet
36 § Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas upp:
- dagpenning från svensk arbetslöshetskassa, och
- aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som beslutats av regeringen eller av statlig myndighet till den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till andra som är likställda med dem när det gäller rätt till sådant stöd. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Livräntor
37 § Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av försäkringar som inte är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. Som intäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under beskattningsåret fyllt:
högst 35 år | 80 % | ||||
36 till och med 47 år | 70 % | ||||
48 | " | " | " | 56 år | 60 % |
57 | " | " | " | 63 år | 50 % |
64 | " | " | " | 69 år | 40 % |
70 | " | " | " | 76 år | 30 % |
77 | " | " | " | 86 år | 20 % |
minst 87 år | 10 % |
Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första stycket ska tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Ändringen innebär att hänvisningen i första stycket till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
- HFD 2012 not 44:Livränta som utgår på grund av trafikskada som inträffat under tid då den skadade var anställd vid EU-kommissionen i Bryssel ansågs skattepliktig i Sverige (förhandsbesked)
Engångsbelopp
38 § Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning för framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, ska 60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana belopp till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För samma personskada får dock den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga 15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras. Lag (2007:1419).
Engångsbeloppet omfattas inte av reglerna som avser att jämna ut beskattningen av ackumulerad inkomst, 66 kap. 3 §.
39 § Om en livränta eller del av en livränta som betalas till följd av personskada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp, tillämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av en livränta som ska tas upp som intäkt ska hela engångsbeloppet tas upp.
Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än sådana som avses i första stycket ska inte tas upp. Detta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första stycket. Lag (2007:1419).
Andra engångsbelopp än det som tas upp i första stycket kan omfattas av reglerna som avser att jämna ut beskattningen av ackumulerad inkomst, 66 kap. 3 §,
Barnpension
40 § Barnpension enligt 78 kap.socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap.3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp.
Det som sägs i första stycket om barnpension gäller också motsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension enligt socialförsäkringsbalken och en eller flera motsvarande utländska ersättningar betalas ut, eller om endast flera sådana utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen i första stycket tas upp. Lag (2015:775).
Prop. 2001/02:84: Ändringarna i paragrafen är följdändringar med anledning av att bestämmelser om barnpension fr.o.m. 2003 finns i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.
Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk
41 § Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller 42 kap. 5 § socialförsäkringsbalken behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt 39-42 kap. samma balk. Lag (2010:1277).
Utländska pensionsförsäkringar
43 § Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 § anses som pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den skattskyldige
- inte fått göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen, eller
- förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsvarande avdrag.
Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av bestämmelserna i 59 kap.3-11 och 17 §§.
Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands. Lag (2007:1419).
- HFD 2018:43:Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.
Socialavgifter
44 § I 12 kap.36 och 36 a §§ samt 62 kap. 5 § finns bestämmelser om ändrad debitering och återföring av avdrag för egenavgifter och arbetsgivaravgifter. I 62 kap. 6 § finns bestämmelser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter. Lag (2012:832).
Prop. 2012/13:18: En följdändring görs i paragrafen med anledning av att det införs en ny paragraf, 12 kap. 36 a §.
Vissa penninglån
45 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap.1-7 §§aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en fysisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.
Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.
Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1412).
Prop. 2005/06:39: Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551). I den nya lydelsen hänvisas till 21 kap. 1– 7 §§ i den nya aktiebolagslagen. Därmed omfattas således inte bara det direkta låneförbudet i 1 § och förbudet mot s.k. förvärvslån i 5 § utan även inskränkningarna och utvidgningarna som följer av 2–4 och 6–7 §§. I huvudsak innebär ...
- RÅ 2004:116:Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen bedömning av omständigheterna ansetts föreligga. Därvid har särskilt avseende fästs vid lånevillkoren (räntans storlek, säkerheten och återbetalningstiden). Inkomsttaxering 2001.
- RÅ 2004:114:S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga trots att den skattskyldige haft en fordran mot det bolag som lämnat lånet till honom som beloppsmässigt överstigit lånebeloppet. Synnerliga skäl att underlåta beskattning för lånebeloppet har inte ansetts föreligga. Inkomsttaxering 1996.
- RÅ 2003:60:Aktiebolag som accepterat revers som likvid vid försäljning av fastighet till delägare har ansetts lämna sådant penninglån som avses i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen, s.k. förbjudet lån. Inkomsttaxering 1996.
- HFD 2015:8:Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.
- RÅ 2004:115:S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga då den skattskyldiges invändning att utbetalning från bolag avsett ett uppdrag för detta inte haft stöd i utredningen i målet. Synnerliga skäl att underlåta beskattning har inte ansetts föreligga. Eftertaxering för 2000 för inkomst.
- 59 kap. 4 § 1 st 1 p, 10 kap. 3 § 1 st 3 p, 43 kap. 16 § 2 st 2 p, 63 kap. 5 § 2 st, 11a kap. 15 § 3 st 2 p, övg. best. SFS 2009:1412 2 p, övg. best. SFS 2009:1412 3 p, 9 kap. 7 § 1 st 4 p, 13 kap. 4 § 3 st
- 30 kap. 1 § 1 st 2 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 2 kap. 2 § 1 st 2 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Marie Curie-stipendier
46 § Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen ska tas upp. Lag (2011:293).
Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
- 10 kap. 2 § 1 st 5 p, 8 kap. 5 § 2 st
- 6 kap. 20 § 1 st 6 p, 59 kap. 14 § 1 st 5 p, 59 kap. 12 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 3 kap. 13 § 1 st 9 p Socialförsäkringslag (1999:799)
- 2 kap. 6 § 1 st 5 p, 2 kap. 4 § Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
- 4 kap. 16 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
Periodiska understöd
47 § Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster ska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det utbetalade beloppet.
Som inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska understöd som betalas ut från stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 §. Detta gäller dock bara om utbetalningen görs för att främja omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning. Lag (2013:960).
Ersättning till dagbarnvårdare
48 § Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten. Lag (2007:1419).
11 a kap. Särskilda bestämmelser om personaloptioner
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att förmån av personaloption inte ska tas upp som intäkt i vissa fall. Lag (2017:1212).
Definitioner
2 § Med företag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Lag (2017:1212).
3 § Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2017:1212).
4 § Med intjänandetid avses i detta kapitel en tid av tre år från förvärvet av personaloptionen. Lag (2017:1212).
När förmån av personaloption inte ska tas upp
5 § Förmån av personaloption som förvärvas från ett företag ska inte tas upp om
- optionsinnehavaren utnyttjar optionen för förvärv av andel i företaget tidigast tre år och senast tio år efter förvärvet, och
- villkoren i 6–16 §§ är uppfyllda.
Vad som sägs i 6–16 §§ om företaget gäller det företag från vilket personaloptionen förvärvas. Om företaget ingår i en koncern ska
- 6, 8, 11 och 12 §§, 14 § första stycket andra meningen och 15 § gälla sammantaget för alla företag i koncernen,
- 7, 9, 10 och 16 §§ gälla för varje företag i koncernen, och
- 14 § första stycket första meningen gälla för något av företagen i koncernen.
I 17 och 18 §§ finns bestämmelser om när förmån av personaloption inte ska tas upp vid fusion och fission. Lag (2017:1212).
- HFD 2020:39:Enligt bestämmelserna om undantag från beskattning för förmån i form av personaloptioner är ett av villkoren för skattefrihet att optionsinnehavaren utnyttjar optionen för förvärv av andel i det företag som optionen har förvärvats från. Fråga om det villkoret är uppfyllt när förvärvet sker genom användande av teckningsoptioner enligt ett visst förfarande. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Villkor
Företaget
6 § Under det räkenskapsår som närmast föregår det år då personaloptionen förvärvas ska
- medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget vara lägre än 50, och
- företagets nettoomsättning eller balansomslutning uppgå till högst 80 miljoner kronor. Lag (2017:1212).
7 § När personaloptionen förvärvas får inte
- 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i företaget direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, eller
- någon andel i företaget vara upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2017:1212).
8 § Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse än
- bank- eller finansieringsrörelse,
- försäkringsrörelse,
- produktion av kol eller stål,
- handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument,
- uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, eller
- tillhandahållande av tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision. Lag (2017:1212).
9 § Företaget får när personaloptionen förvärvas inte ha bedrivit verksamhet i mer än tio år efter utgången av det år då verksamheten påbörjades.
Om företaget har förvärvat 25 procent eller mer av verksamheten från någon annan, ska personaloptionen förvärvas inom tio år från utgången av det år då den förvärvade verksamheten ursprungligen påbörjades, om den förvärvade verksamheten påbörjades före den övriga verksamheten i företaget. Lag (2017:1212).
10 § Företaget får när personaloptionen förvärvas inte vara
- skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant slag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551),
- föremål för företagsrekonstruktion av sådant slag som anges i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion,
- på obestånd, eller
- föremål för betalningskrav på grund av ett beslut från Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Lag (2017:1212).
Personaloptionen
11 § Värdet på optionsinnehavarens samtliga personaloptioner, som innebär rätt att förvärva andelar i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte överstiga tre miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Lag (2017:1212).
12 § Värdet på optionsinnehavarens personaloption tillsammans med värdet på övriga personaloptioner som också innebär rätt att förvärva andelar i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte överstiga 75 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Lag (2017:1212).
13 § Värdet på en personaloption ska vid tillämpningen av 11 och 12 §§ anses motsvara värdet på den andel eller de andelar som optionen ger rätt att förvärva.
Om det någon gång under de närmast föregående tolv månaderna innan personaloptionen förvärvas har genomförts marknadsmässiga transaktioner avseende företagets andelar, ska värdet på en andel bestämmas med ledning av dessa transaktioner.
Om någon sådan transaktion inte har genomförts, ska värdet på samtliga andelar i företaget anses motsvara skillnaden mellan företagets bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen. Om företaget inte har någon fastställd balansräkning, ska värdet på en andel bestämmas till andelens kvotvärde. Lag (2017:1212).
Optionsinnehavaren
14 § Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget under intjänandetiden. Arbetstiden ska under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka.
Som arbetstid räknas semesterledighet med semesterlön och frånvaro till följd av sjukdom, föräldraledighet och andra liknande förhållanden som ersätts inom socialförsäkringssystemet. Lag (2017:1212).
15 § Optionsinnehavaren ska under intjänandetiden få sådan ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp. Om optionsinnehavaren under intjänandetiden till följd av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande förhållanden får ersättning inom socialförsäkringssystemet, ska kravet på ersättning från företaget minskas i proportion till tiden med sådan ersättning.
Med inkomstbasbelopp avses det inkomstbasbelopp enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken som gäller för det år då personaloptionen förvärvas.
- kostnadsersättning, eller
- belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 11 kap. 45 § och 57 kap.Lag (2017:1212).
16 § Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående, under något av de två åren närmast före det år då personaloptionen förvärvas eller under den del av året som föregår förvärvet, direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget som motsvarar mer än fem procent av kapital- eller röstandelarna i företaget. Lag (2017:1212).
Fusion och fission
17 § Om optionsinnehavaren i samband med en fusion eller fission utnyttjar personaloptionen före intjänandetidens utgång, ska någon förmån av personaloption inte tas upp under förutsättning att
- personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel i det överlåtande företaget tidigast ett år från tidpunkten då optionen förvärvades,
- villkoren i 6–16 §§ är uppfyllda,
- fusionen eller fissionen genomförs på marknadsmässiga villkor, och
- det övertagande företaget huvudsakligen bedriver annan rörelse än sådan rörelse som anges i 8 § 1–6.
Vid tillämpning av första stycket 2 ska villkoren i 8, 14 och 15 §§, i stället för vad som föreskrivs i dessa bestämmelser, vara uppfyllda från tidpunkten då personaloptionen förvärvades till tidpunkten då optionsinnehavaren utnyttjar optionen. Kravet på ersättning från företaget i 15 § ska minskas i proportion till den resterande tiden av intjänandetiden. Lag (2017:1212).
18 § Bestämmelsen i 17 § gäller inte om
- en eller flera fysiska personer omedelbart efter fusionen eller fissionen har det bestämmande inflytandet över det övertagande företaget eller de övertagande företagen, och
- personen eller personerna eller närstående till dem direkt eller indirekt har innehaft andelar i det överlåtande företaget, eller i ett annat företag inom samma koncern, under det år då fusionen eller fissionen genomförs eller under något av de två föregående åren.
Vid tillämpningen av första stycket anses en eller flera fysiska personer tillsammans ha bestämmande inflytande över ett företag om detta företag skulle ha varit ett dotterföretag enligt 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) till personen eller personerna tillsammans, om personen eller personerna tillsammans hade varit ett svenskt aktiebolag. Lag (2017:1212).
12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst
Kapitlet behandlar vilka utgifter som år dras av i inkomstslaget tjänst. Till skillnad från kapitel 11, som behandlar vilka förmåner från arbetsgivaren som ska beskattas, handlar det här om vilka avdrag som får göras för arbetstagarens utgifter.
- övg. best. SFS 2007:1249 2 p, 16 kap. 28 §, 11 kap. 44 §, 1 kap. 8 § 1 st 1 p
- 10 kap. 3 § 2 st 8 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 5 kap. 1 § Lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
- 8 kap. 19 § Skattebetalningslag (1997:483)
- 5 kap. 1 § Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter
- 5 § 4 st Lag (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer
- 6 § Lag (1991:359) om arvoden till statsråden m.m.
- 1 § 1 st 2 p Lag (2012:883) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd
- 9 §, 2 § 1 st 4 p Utlandsreseförordning (1991:1754)
Upphävd: SFS 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)
Huvudregel
1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.
I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra utgifter som har samband med tjänsten ska dras av.
I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om
- avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
- mervärdesskatt i 16 kap. 16 §, och
- avdrag för utländsk skatt i 16 kap.18 och 19 §§. Lag (2007:1419).
- RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:54:Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen tas upp till beskattning. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
Inskränkningar i avdragsrätten
Beloppsgränser
2 § Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter
- vid tjänsteresor enligt 5–17 §§,
- vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt 18–22 och 31 §§,
- för hemresor enligt 24 och 31 §§,
- för egenavgifter enligt 36 §,
- för arbetsgivaravgifter enligt 36 a §, och
- i hobbyverksamhet enligt 37 §.
Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.
Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26–31 §§ ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor. Lag (2016:1055).
Prop. 2012/13:18: Som en konsekvens av att anställda som ingått socialavgiftsavtal inte längre ska betala egenavgifter utan i stället arbetsgivaravgifter anges i första stycket att även sådana avgifter får dras av utan någon beloppsmässig begränsning.
Utgifter för vissa skattefria ersättningar
3 § Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 21 a, 26 a, 27 § fjärde stycket eller 28 § inte ska tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av.
Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.
Avdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana ersättningar till
- utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som enligt 11 kap. 22 § och 23 §första stycket 2 inte ska tas upp, och
- dagbarnvårdare som enligt 11 kap. 48 § inte ska tas upp. Lag (2009:583).
Prop. 2008/09:136: Ändringen i paragrafens första stycke är en konsekvens av införandet av 11 kap. 21 a §.
Prop. 2000/01:12: Den föreslagna ändringen är en följd av att kretsen av personer som omfattas av reglerna i 11 kap. 22 § har utvidgats.
Prop. 2001/02:18: Ändringen är en konsekvens av införandet av 11 kap. 21 a §.
Prop. 2005/06:19: I första stycket görs en ändring till följd av att 11 kap. 21 a § upphävs och att ett nytt fjärde stycke införs i 11 kap. 27 §.
Hänvisningen till 11 kap. 27 § fjärde stycket innebär att den skattskyldige inte får göra avdrag för sådana utgifter som utbetalad skattefri flyttningsersättning är avsedd att täcka.
Skattskyldiga med sjöinkomst
4 § Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i 6-24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de arbetar.
Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil
5 § Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.
Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Lag (2007:1388).
Prop. 2007/08:11: Ändringarna i paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för utgifter för tjänsteresor med egen bil och förmånsbil höjs.
Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor
Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten
6 § Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, ska dras av i den utsträckning som följer av 7- 17 §§. Avdrag ska göras bara vid resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter.
När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte längre bestämmelserna i första stycket. I stället bedöms rätten till avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18-22 §§. En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor.
Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom. Lag (2007:1419).
När arbetsgivaren ger traktamente gäller särskilda regler. Får den anställde traktamente för en utgift som inte hade varit avdragsgill om denne själv hade haft kostnaden är det att likställa med lön, och den anställde beskattas för traktamentet så som lön. Det gäller bland annat om den anställde får traktamente även om denne arbetar på sin vanliga verksamhetsort (se 7 §), eller om traktamentet överstiger maximi- eller normalbeloppet (se 10-11 §§). Traktamente som ges för avdragsgilla kostnader och håller sig inom gränsbeloppen beskattas normalt inte, och avdrag för de kostnaderna får då inte göras. För att traktamentet ska vara skattefritt krävs alltid minst en övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Om traktamentet är högre eller lägre än maximi- eller normalbeloppet beskattas det som lön, och avdrag görs enligt gränsbeloppen.
- HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 12 kap. 4 §, 12 kap. 17 §, 12 kap. 21 § 3 st, 12 kap. 21 § 2 st 1 p, 12 kap. 21 § 2 st 2 p, 12 kap. 20 § 2 st
- 10 kap. 3 § 2 st 8 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 5 kap. 1 § Lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
- 8 kap. 19 § Skattebetalningslag (1997:483)
- 5 kap. 1 § Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter
- 9 § Utlandsreseförordning (1991:1754)
6 a § När en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i Stockholm som ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte bestämmelserna i 14, 16 och 18-22 §§. I stället ska avdrag för ökade levnadskostnader göras enligt följande.
Om riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för måltider och diverse småutgifter (stockholmstraktamente) för en tjänsteresa till Stockholm, ska avdrag göras med 50 procent av ett maximibelopp för varje hel och för varje halv dag som tagits i anspråk för resan. Detta gäller oavsett om den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor till Stockholm under beskattningsåret varit större än det sammanlagda avdraget beräknat enligt vad nu sagts och oavsett om arbetet varit förlagt till Stockholm under längre tid än tre månader i en följd.
Om riksdagsledamoten inte fått stockholmstraktamente ska avdrag inte göras för ökade levnadskostnader i Stockholm. Lag (2007:1419).
Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe
7 § Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe.
Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges bostad.
50 kilometer avser resesträckan, inte fågelvägen.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 § Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe.
Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.
För riksdagsledamöter, reservofficerare samt nämndemän, jurymän och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd eller arrendenämnd anses bostaden som tjänsteställe.
Med bostad anses för riksdagsledamöter bostaden på hemorten. Lag (2016:3).
Prop. 2015/16:36: Ändringen är en följd av skattenämndernas avskaffande.
- HFD 2013:19:Fråga om tjänsteställe för tolk med flera olika uppdragsgivare (I) och elektriker i bemanningsföretag med växlande arbetsplatser i en och samma anställning (II). Inkomsttaxering 2009 respektive arbetsgivaravgifter för redovisningsperioden december 2008.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:72:Ett bolag som tillhandahållit personal för årlig genomgång av kärnkraftverk och där personalen under en säsong haft uppdrag vid flera olika kraftverk har ansetts bedriva en verksamhet jämförlig med byggnads- och anläggningsbranschens. Viss personal som utfört arbete på flera olika platser har med hänsyn härtill ansetts ha bostaden som tjänsteställe.
Maximibelopp och normalbelopp
10 § Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.
Som hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.
Maximi- och normalbeloppen är schablonavdrag. Är den faktiska utgiften större går det att ibland att göra avdrag för den istället för schablonbeloppet, utgiften ska då kunna bevisas med t.ex. kvitto.
- HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
11 § Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till närmaste tiotal kronor.
Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som består av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter. Om det finns särskilda skäl, får normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på en restaurang av bättre standard.
Normalbeloppet för varje land finns i Skatteverkets allmänna råd för respektive år.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Vistelse i mer än ett land
12 § Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00-24.00).
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avdrag för logi
13 § Utgift för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per natt dras av vid tjänsteresa i Sverige och ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. Lag (2007:1419).
En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avdrag för måltider och småutgifter
14 § Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter för måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en tjänsteresa i Sverige, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp.
Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).
En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
15 § Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en tjänsteresa utomlands, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett normalbelopp och för varje halv dag med ett halvt normalbelopp.
Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).
En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 § Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, ska avdrag göras för varje hel dag med ett maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag ska avdrag göras med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.
Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.
Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa utomlands varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftssökningen dras av. Lag (2007:1419).
En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Minskat avdrag på grund av kostförmåner
17 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6 och 7-16 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp.
Avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter enligt 6 a § ska inte minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Lag (2007:1419).
Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid
Har arbetsgivaren betalat hotellvistelse där frukost ingår minskas det avdragsgilla schablonbeloppet med en summa som avser motsvara frukosten. Skatteverket sätter standard för hur stor del av avdraget som ska reduceras beroende på vilken typ av måltid som tillhandahålls. En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Tillfälligt arbete på annan ort
18 § Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad ska dras av bara om
- arbetet avser en kortare tid,
- arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten,
- arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller
- det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten.
Uppdrag som statsråd ska behandlas som ett sådant arbete som avses i 2. Lag (2007:1419).
För att avdragen ska vara möjliga krävs att arbetet avser kortare tid eller är tidsbegränsat till sin natur, att den anställde övernattar på arbetsorten, behåller bostaden i hemorten samt att färdvägen mellan hemmet och arbetet är mer än 50 km.
- RÅ 2008:22:En skådespelare, som har haft tre på varandra följande anställningskontrakt om vardera ett år vid samma teater, har ansetts ha rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på grund av tillfälligt arbete på annan ort även för det tredje året. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Dubbel bosättning
19 § Ökade levnadskostnader ska dras av om
- den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort, och
- en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har behållits på den tidigare bostadsorten. Lag (2007:1249).
Prop. 2007/08:24: I paragrafen regleras de grundläggande förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Ytterligare förutsättningar finns i 20 §. Med ökade levnadskostnader avses ökade utgifter för logi samt ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten.
Ändringen i paragrafen innebär att ökade levnadskostnader ska dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort och om en bostad för den skattskyldige, dennes make, ...
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ytterligare förutsättningar för avdrag
20 § Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av bara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.
Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första månaden av vistelsen på arbetsorten. Detta gäller dock inte för skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag enligt 6-17 §§.
Övriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag göras under sammanlagt längst fem år. Andra ökade levnadskostnader än ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dock dras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det. Lag (2007:1249).
Prop. 2007/08:24: Enligt Lagrådet bör begränsningen av rätten till avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter till en månad vid tillfälligt arbete på annan ort och vid dubbel bosättning i stället för i 21 § placeras i denna paragraf som reglerar tidsmässiga begränsningar av avdragsrätten. Begränsningen ska dock inte gälla vid tjänsteresor. I paragrafen införs därför ett nytt andra stycke som innebär att rätten till avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter begränsas till en månad för skattskyldiga ...
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Beräkningen av avdragen
21 § Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.
Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för
- skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,
- för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
- för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
- skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som inte får ersättning från arbetsgivaren, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
- skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
- skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.
Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§. Lag (2007:1249).
Prop. 2007/08:24: I paragrafen regleras beräkningen av avdragen för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort och vid dubbel bosättning. Bestämmelsen tillämpas också när en tjänsteresa varat mer än tre månader på en och samma ort (se 6 § andra stycket).
Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av att rätten till avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter begränsas till en månad för skattskyldiga som inte har gjort avdrag enligt 6–17 §§. Ändringen innebär att ...
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Minskat avdrag på grund av kostförmåner
22 § Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18-21 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp. Lag (2007:1419).
Erbjuder arbetsgivaren någon form av kostförmån minskas det avdragsgilla schablonbeloppet med en summa som avser motsvara förmånen. Skatteverket sätter standard för hur stor del av avdraget som ska reduceras beroende på vilken typ av måltid som tillhandahålls.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hemresor
24 § När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där han eller hans familj bor, ska utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Avdraget ska beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa ska dock dras av.
Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, ska utgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också den som använt en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. Lag (2007:1419).
- HFD 2014:29:Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011.
Inställelseresor
25 § Utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska dras av om resorna företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag. Lag (2007:1419).
Avdrag får bara göras om kostnaderna för inställelse- och arbetsresor enligt 25 – 30 §§ överstiger det belopp som fastställs i 12 kap. 2 § 3 st., för inkomståret 2009 är detta belopp satt till 9 000 kr. Betalar arbetsgivaren resan beskattas det som lön, och arbetsgivaren får göra ett avdrag motsvarande kostnaden. Om resan är den enda ersättningen, se 11 kap. 26 a §.
Arbetsresor
26 § Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. Lag (2007:1419).
- RÅ 2009:42:Mot en allmänt hållen argumentation från Skatteverket, genom vilken verket satt i fråga den skattskyldiges påstående att han använt egen bil för sina arbetsresor, har den skattskyldige givit in en konkret utredning hänförlig till det enskilda fallet. Regeringsrätten har funnit att den sammantagna utredningen inte ger anledning att sätta påståendet i fråga. Inkomsttaxering 2006.
27 § Utgifter för arbetsresor med egen bil ska dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.
Utgifter för arbetsresor med egen bil ska också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, ska utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.
Avdrag ska göras med 1 krona och 85 öre för varje kilometer.
Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt ska också dras av. Lag (2007:1388).
Prop. 2007/08:11: Ändringen i tredje stycket, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för arbetsresor med egen bil höjs.
- RÅ 2009:42:Mot en allmänt hållen argumentation från Skatteverket, genom vilken verket satt i fråga den skattskyldiges påstående att han använt egen bil för sina arbetsresor, har den skattskyldige givit in en konkret utredning hänförlig till det enskilda fallet. Regeringsrätten har funnit att den sammantagna utredningen inte ger anledning att sätta påståendet i fråga. Inkomsttaxering 2006.
28 § Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om allmänna transportmedel saknas.
29 § För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil ska utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Detta gäller också den som gör resorna med en förmånsbil som en närstående till honom eller hans sambo men inte han själv är skattskyldig för. Lag (2007:1388).
Prop. 2007/08:11: Ändringarna i paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för arbetsresor med förmånsbil höjs.
30 § Bestämmelserna i 27 § första-tredje styckena tillämpas inte för skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder tvingas använda egen bil eller sin förmånsbil. Lag (2009:1239).
Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.
31 § Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § ska göra avdrag enligt 26-30 §§ för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden.
Om skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor, ska avdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på annan ort enligt 18 § och för utgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de schablonbelopp som anges i 21 §.
Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång. Lag (2007:1419).
Skyddsutrustning och skyddskläder
32 § Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för tjänsten ska dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på annat än klimatförhållanden. Lag (2007:1419).
Kläder i vanlig mening är inte avdragsgilla, det som paragrafen berör är kläder som snarare är utrustning som behövs för att kunna utföra arbetet. Avgörande är om kläderna är till för beklädnad eller skydd. Kläder är inte avdragsgilla, även om de på grund av arbetets art slits fortare än vad som är brukligt. Motsatsen gäller om det istället handlar om skyddsutrustning och liknande som har en annan funktion än att fungera som kläder. Exempelvis är det osannolikt att ett par vanliga handskar är avdragsgilla, medan ett par skyddshandskar för att arbeta med syror sannolikt är avdragsgilla.
Förluster på grund av redovisningsskyldighet
33 § Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för medel som den skattskyldige är redovisningsskyldig för i sin tjänst ska dras av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller begått något annat brott. Lag (2007:1419).
Avdraget kan utnyttjas av till exempel en spärrvakt som ansvarar för att kassan svarar mot sålda biljetter, och själv är ersättningsskyldig om denne råkat ge för mycket växel tillbaka eller liknande.
Pensionsutgifter
34 § Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för sin egen eller efterlevandes pension på annat sätt än genom försäkring, ska dras av bara om pensionen är utformad så att den överensstämmer med villkoren i 58 kap.4-16 b §§ för en pensionsförsäkring. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Ändringen är en konsekvens av införandet av de nya bestämmelserna om pensionsförsäkring.
Egenavgifter
36 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.
Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år eller då inte fyllt 65 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.
Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 59 kap.14 och 20 §§socialförsäkringsbalken är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk. Lag (2012:90).
Prop. 2011/12:41: I paragrafens tredje stycke görs en redaktionell ändring.
Arbetsgivaravgifter
36 a § Debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett socialavgiftsavtal enligt 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2012:832).
Prop. 2012/13:18: I paragrafen, som är ny, anges att avdrag ska göras i inkomstslaget tjänst för arbetsgivaravgifter som en fysisk person betalar med anledning av att denne ingått ett socialavgiftsavtal. Avdrag ska göras till den del ersättningen inkomstbeskattas i Sverige. Vidare anges att om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras.
Hobbyverksamhet
37 § I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.
I sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader. Lag (2007:1419).
Paragrafen handlar om hobbyverksamhet. Hobbyverksamhet är en särskild kategori inom inkomstslaget tjänst. För att beskattas som tjänst får det inte handla om näringsverksamhet eller inkomst av kapital, vilket innebär att det ska handla om verksamhet som är självständig och varaktig men saknar vinstsyfte. Utöver att verksamheten ska kunna beskattas som tjänst finns vissa krav för att det ska handla om kategorin för hobby:
- Utövas på fritiden
- Är inte den huvudsakliga försörjningen
Till skillnad från underskott generellt i inkomst av tjänst får underskott från hobby sparas i högst fem år (se 10 kap. 13 §).
AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET
13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet
Intro till kapitlena i stort:
- Kapitel 13
- Kapitlet sätter gränserna för vilka verksamheter som ska beskattas inom inkomstslaget näringsverksamhet.
- Enligt huvudregeln ska inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet räknas till inkomstslaget näringsverksamhet (1 §).
- Kapitel 14
- Medan 13 kap. slår fast att inkomster och utgifter som hör till näringsverksamhet ska beskattas inom det inkomstslaget, behandlar 14 kap. hur de inkomsterna och utgifterna ska räknas ut.
- Kapitel 15
- I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 15 behandlar vad som ska betraktas som sådan inkomst.
- Kapitel 16
- I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 16 behandlar vad som ska betraktas som sådan utgift.
- Kapitlet definierar vad som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Juridiska personer beskattas alltid i detta inkomstslag, medan fysiska personer endast beskattas i inkomstslaget då inkomsten kommer från verksamhet som är självständig, varaktig och bedrivs med vinstsyfte. Närmare beskrivning av de begreppen finns under 13 kap. 1 §.
- övg. best. SFS 2011:1256 5 p, övg. best. SFS 2009:1412 2 p
- 34 § 11 st Lag (1972:266) om skatt på annonser och reklam
- 3 kap. 14 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 1 kap. 4 § 1 st 1 p Lag (1994:1776) om skatt på energi
- 6 § 7 st Skattebetalningslag (1997:483)
- 1 § 1 st 3 p Lag (2012:883) med instruktion för Riksdagens arvodesnämnd
- 4 § 2 st 1 p, 3 § 2 st Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
- 4 § 2 st Lag (1984:409) om skatt på gödselmedel
- 4 § 3 st Lag (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel
Huvudregler
1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.
Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.
Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet. Lag (2008:1316).
Juridiska personer beskattas enbart inom inkomstslaget näringsverksamhet (se 13 kap 2 §). Fysiska personer kan beskattas inom inkomstslagen näringsverksamhet, kapital och/eller tjänst, och här avgörs vilka av den fysiska personens inkomster som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Avgränsningen kan handla t.ex. om inkomster från en persons hobby ska beskattas som näringsverksamhet eller som hobbyverksamhet i inkomstslaget tjänst (en skattemässig bedömning är inte subjektiv, en person kan själv se på en viss verksamhet som sin hobby men ändå uppfylla kriterierna för att den ska beskattas som näringsverksamhet), eller att bedöma om inkomster från en tillgång beskattas som (passiv) näringsverksamhet eller kapital.
Näringsverksamhet definieras som förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.
Att det ska handla om förvärvsverksamhet innebär i princip ett krav på vinstsyfte. Det finns inget krav på att verksamheten faktiskt ska gå med vinst, att verksamheten inte går med vinst under en begränsad tid eller under ett uppbyggnadsskede är inte ovanligt. Hur lång den tiden får vara varierar mellan olika situationer och verksamheter, om verksamheten inte går med vinst under en tid som är ovanligt länge för den typen av verksamhet kan vinstsyftet ifrågasättas.
För t.ex. en enskild näringsidkare kan det innebära att den behöver visa varför vinst uteblivit och att verksamheten ändå har ett vinstsyfte, med risk att Skatteverket annars drar in F-skattesedeln.
Kravet på att verksamheten bedrivs yrkesmässigt handlar om verksamhetens varaktighet, det ska finnas en kontinuitet eller omfattning för att kravet på yrkesmässighet ska uppnås. Att en samlare säljer några föremål av mindre värde för att göra plats för nya innebär inte att inkomsten beskattas som näringsverksamhet eftersom kravet på yrkesmässighet inte är uppfyllt, försäljningen är inte regelbunden och är av mindre omfattning.
Att verksamheten ska bedrivas självständigt innebär att en anställning i princip aldrig är näringsverksamhet. Typsituationen då självständigheten ifrågasätts är just då fråga är om det inte egentligen handlar om ett anställningsförhållande, snarare än ett uppdragsförhållande
Det har varit väldigt svårt att hävda ett uppdragstagarförhållande om uppdragstagaren enbart haft en uppdragsgivare, men detta har ändrast genom proposition 2008/09:62 ”F-skatt åt fler”. Genom den infördes paragrafens andra stycke, och numera är det skattemässigt helt acceptabelt att enbart ha en uppdragsgivare.
En annan sak är att det förmodligen fortfarande inte är fullt acceptabelt arbetsrättsligt. Bedömningen om det handlar om ett uppdragsförhållande eller anställning skiljer sig något åt mellan arbetsrätten och skatterätten. Exempelvis står i propositionen som nämns ovan att uttrycket ”..."vad som avtalats med uppdragsgivaren" avses innebära bl.a. att en uppdragsgivares och en uppdragstagares avsikt att ingå ett uppdragsavtal har betydelse vid bedömningen.”, medan partsviljan är irrelevant inom arbetsrätten.
Det händer att personer slutar sin anställning och omedelbart blir uppdragstagare på samma arbetsplats, med i stort oförändrade villkor. Det är i många av fallen ett tveksamt förfarande, och trots förändringen för att i större utsträckning tillåta enbart en uppdragsgivare är det osannolikt att det verkligen handlar om ett uppdragsförhållande, som beskattas som näringsverksamhet, snarare än ett anställningsförhållande, som beskattas som tjänst. Även om det beskattas i fel inkomstslag torde det inte ha några större skattemässiga konsekvenser. Beskattningen för en anställd och en enskild näringsidkare (som det i de här fallen ofta handlar om), är väldigt likartad, och även om en F-skattesedel dras in i de fall där personen som håller den anses ha en anställning snarare än ett uppdragsförhållande har jag svårt att se att det skulle vara samhällsekonomiskt försvarbart att i någon större utsträckning utreda de här fallen. En annan sida av saken är den sociala, den som säger upp sig för att bli uppdragstagare istället för anställd bör vara medveten om att om det nya förhållandet godtas såsom ett uppdragstagarförhållande innebär det att i princip alla skyddsregler som omfattar anställningen upphör att gälla.
Om inte kraven för näringsverksamhet uppfylls ska inkomsten beskattas i inkomstslaget kapital eller tjänst, till den del inkomsten inte är skattefri.
Prop. 2001/02:165: Tredje stycket har med oförändrat innehåll flyttats till 13 kap. 1 a §.
- HFD 2014:27:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.
- HFD 2015 not 6:Fackförening beskattades för avgift för service som tillhandahölls företag som tecknat hängavtal (förhandsbesked)
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:58:Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier i dotterbolag och av fordringar överlåter samtliga sina tillgångar och skulder. Överlåtelsen har ansetts uppfylla villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen att den ska avse bolagets hela näringsverksamhet. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:51:Ett anslag från en stiftelse som på vissa villkor betalats ut för täckande av avdragsgilla utgifter i en ideell förenings näringsverksamhet har ansetts utgöra skattepliktig inkomst. Inkomsttaxering 2006 och 2007.
- HFD 2012 not 57:Handel med värdepapper skulle beskattas som kapitalinkomst hos fysisk person / Handel med värdepapper utgjorde inte näringsverksamhet hos fysisk person (förhandsbesked) / Handel med värdepapper skulle beskattas som kapitalinkomst hos fysisk person (förhandsbesked)
- HFD 2014 not 81:Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs skattepliktig (förhandsbesked) / Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs vara skattepliktig näringsverksamhet
- RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:37:Fackförbund har ansetts skattskyldigt för inkomst från försäljning av annonsplatser i en medlemstidning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:111:Fråga om uppfödning av hästar på egen näringsfastighet utgör näringsverksamhet. Inkomsttaxering 2003.
- HFD 2017:41:En lagändring beträffande det inkomstskatterättsliga begreppet näringsverksamhet har inte påverkat hur styrelsearvoden ska beskattas. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2001:60:Aktiebolag som ägs av en konsult och tillsammans med likartade aktiebolag är delägare i ett handelsbolag vari konsultverksamheten bedrivs har inte ansetts bedriva självständig näringsverksamhet i förhållande till handelsbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:2:Fråga om Svenska kyrkans tillhandahållanden av vissa tjänster till sina församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift ska inkomst- och mervärdesbeskattas.
- HFD 2021:9:En ansökan om förhandsbesked avsåg en fråga som redan var besvarad i Högsta förvaltningsdomstolens praxis och ansökningen avvisades därför i den delen. Även fråga om hur styrelsearvoden i ömsesidiga försäkringsbolag och ideella föreningar ska beskattas. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2017:55:En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening.
- 7 kap. 15 §, 7 kap. 3 §, 13 kap. 2 §
- 2 § 1 st 1 p Lag (2020:548) om omställningsstöd
- 11 § 1 st 6 p Förordning (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020
- 3 § 1 st 1 p Förordning (2020:893) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för mars-juli 2020
- 4 § 2 st 1 p, 3 § 2 st Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
- 14 § 1 st 6 p Förordning (2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020
- 14 § 1 st 6 p Förordning (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020-september 2021
- 3 § 1 st 2 p /Rubriken upphör att gälla U:2021-10-01/ Förordning (2021:208) om omsättningsstöd till handelsbolag för mars 2020-juni 2021 /Rubriken träder i kraft I:2021-10-01/ Förordning (2021:208) om omsättningsstöd till handelsbolag för mars 2020-september 2021
- 13 § 1 st 6 p Förordning (2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag
- 3 § 1 st 1 p Förordning (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti 2020-september 2021
1 a § I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som tomtrörelse.
I 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:165: Paragrafen är ny. I första stycket har nuvarande 13 kap. 1 § tredje stycket tagits in. I andra stycket har en hänvisning till 49 a kap. förts in. Genom hänvisningen hänförs kapitalvinst vid en avyttring av en andel i ett skalbolag till inkomstslaget näringsverksamhet.
Juridiska personer
2 § För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.
För fysiska personer är det ibland svårt att avgöra om en inkomst ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller något av kapital eller tjänst. För en juridisk person uppkommer aldrig det problemet, då inkomsterna enligt denna paragraf alltid beskattas som näringsverksamhet.
Detta gäller även när det verkar fel rent språkligt, om en ideell förening beskattas sker det i inkomstslaget näringsverksamhet, trots att de varken bedriver eller har för avsikt att bedriva sådan. I praktiken innebär den språkmässiga skillnaden inget större problem än att det kan vålla viss förvirring för den som sätter sig in i reglerna, beskattningen hade sett likadan ut även om inkomstslaget näringsverksamhet hade benämnts annorlunda.
Handelsbolag är visserligen juridisk person, men eftersom inkomsterna beskattas hos delägarna kan det hända att del av handelsbolagets inkomster beskattas som annat än näringsverksamhet, förutsatt att ägarna inte själva är juridiska personer. Se även 13 kap. 4 §.
Paragrafen säger inget om vilka inkomster som ska tas upp för de juridiska personerna, enbart vilket inkomstslag de ska tas upp i.
- HFD 2014:27:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:58:Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier i dotterbolag och av fordringar överlåter samtliga sina tillgångar och skulder. Överlåtelsen har ansetts uppfylla villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen att den ska avse bolagets hela näringsverksamhet. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:36:Ett aktiebolag som förvärvat värdepapper i en värdepappersrörelse övergår till förvaltande verksamhet. Värdepapperen har ansetts behålla sin skattemässiga karaktär av lagertillgångar. Inkomsttaxering 2002.
3 § Penninglån som avses i 15 kap. 3 § och som lämnas till en juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2009:1412).
Lånebeloppet tas upp som intäkt och beskattas, se 15 kap. 3 §.
Prop. 2005/06:39: Se kommentaren ovan till 11 kap. 45 §.
Handelsbolag
4 § Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och utgifter hos svenska handelsbolag.
För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget tjänst.
Penninglån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 § och som lämnas till en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för delägare som är juridiska personer och till inkomstslaget tjänst för delägare som är fysiska personer. Lag (2009:1412).
Huvudregeln är att inkomster från handelsbolag beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I andra stycket finns undantag då beskattningen istället sker i inkomstslagen kapital eller tjänst, förutsatt att delägaren är en fysisk person.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap.
Enskilda näringsidkare
Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter
6 § För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital.
Om näringsidkaren begär det, ska dock kapitalvinster på näringsfastigheter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap. 5 § medför rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Vissa tillgångar och skulder
7 § Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.
De ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är
- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,
- inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,
- tillgodohavanden i kreditinstitut och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten,
- fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som ska tas upp i näringsverksamheten,
- andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller
- fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.
Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2020:1034).
Prop. 2003/04:99: I andra stycket har en konsekvensändring gjorts i anledning av att bankernas inlåningsmonopol avskaffas. Beträffande uttrycket kreditinstitut, se kommentaren till den nya 2 kap. 4 a §. Även tillgodohavanden hos företag som driver inlåningsverksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet omfattas av bestämmelsen. Någon förändring i övrigt av bestämmelsens räckvidd och tillämpningsområde är inte avsedd. ...
Prop. 2019/20:195: I paragrafen finns bestämmelser om vilka tillgångar som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för enskilda näringsidkare.
- HFD 2014 not 66:Swapavtal avseende räntebetalningar som ingåtts av enskild näringsidkare skulle beskattas i inkomstslaget kapital (förhandsbesked)
- RÅ 2010 not 107:Vinster och förluster på terminer avseende råvaror, räntor och valutor skulle hos lantbrukare hänföras till inkomstslaget kapital (förhandsbesked)
8 § För enskilda näringsidkare ska en skuld inte räknas till näringsverksamheten, om skulden hänför sig till tillgångar som enligt 7 § inte ska räknas som tillgångar i näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
Rabatt och pristillägg
9 § Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening enligt 7 § inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten, ska utdelning från aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg) som gjorts i näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
Samfälligheter
10 § Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfälligheten för enskilda näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet.
Om en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för enskilda näringsidkare bestämmelserna i 4 § i stället för bestämmelserna i 6-8 §§. Samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den fastighet som har del i samfälligheten är en lagertillgång.
Royalty m.m.
11 § Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet. Om royaltyn eller avgiften grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet, räknas den dock inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget tjänst. Lag (2004:614).
I vissa fall kan inkomsterna från royalty beskattas i inkomstslaget kapital, trots att det inte tas upp här. Om royaltyn på något sätt är köpt, och inte kommer sig av den skattskyldiges egna prestation, och något av kriterierna för näringsverksamhet brister, ska inkomsten beskattas i inkomstslaget kapital
Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster
12 § För en fysisk person som är skattskyldig enligt de särskilda bestämmelserna i 39 a kap. för delägare i vissa utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av den utländska juridiska personens alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2003:1086).
Prop. 2003/04:10: För delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av alla inkomster och utgifter som den utländska juridiska personen har till inkomstslaget näringsverksamhet. För fysiska personer innebär det att t.ex. kapitalvinster och förluster vid avyttringar av näringsfastigheter räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och inte till kapital.
Paragrafen tar bara sikte på delägare som är fysiska personer. Att samma gäller för juridiska personer ...
14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet
Resultatet är verksamhetens under- eller överskott, detta kapitel anger underlaget för beräkningen av detta.
I många fall är paragraferna i detta kapitel enbart en skatterättslig kompletteringsregel till ett omfattande regelverk för redovisning och bokföring. I vissa fall finns särskilda skatterättsliga regler för hur bokföringen ska skötas, i avsaknad av sådana skall bokföringen skötas enligt god redovisningssed.
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Beskattningstidpunkten
Bokföringsmässiga grunder
2 § Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.
Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga. Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder. För räntor gäller detta dock endast om de sammanlagda ränteinkomsterna eller de sammanlagda ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kronor. Lag (2010:1528).
Över- och underskott i inkomstslaget kapital beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisas för det år de hänför sig till. Eftersom en inkomst eller kostnad sällan hänför sig till enbart ett år krävs ofta att de periodiseras. En inventarie, exempelvis en maskin som används för produktionen, skrivs i princip av under de år den används, istället för att hela kostnaden belastar året den köptes in.
I IL finns regler om periodisering i vissa fall, t.ex. beträffande lager i 17 kap. Då IL inte har specialregler för hur periodiseringen ska göras gäller allmänna principer enligt god redovisningssed, bland annat som den tar sig uttryck i årsredovisningslagen.
För inventarier med en maximal ekonomisk livslängd om 3 år (korttidsinventarier) eller med högst ett halvt prisbasbelopp i anskaffningskostnad får direktavdrag göras, dvs. hela kostnaden redovisas året inventarien köps in.
En enskild näringsidkare som har en omsättning under 3 miljoner får använda sig av kontantmetoden för sin bokföring. Transaktioner bokförs då i samband med att betalning görs eller tas emot. Dock ska alla obetalda skulder och fordringar bokföras vid räkenskapsårets utgång.
Paragrafen innehåller inga bestämmelser om vilken redovisningsmetod som ska användas.
Prop. 2005/06:174: Enligt huvudregeln i paragrafens första stycke skall resultatet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär ett krav på periodiseringar. Hur periodiseringar skall gå till preciseras i det andra stycket. Där framgår att det skall ske enligt god redovisningssed om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Om god redovisningssed innebär redovisning enligt en kontantprincip tar emellertid bestämmelsen i första stycket över på så sätt att vid beräkning av det skattemässiga resultatet ...
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur resultatet av näringsverksamhet ska beräknas.
Hänvisningen i tredje stycket till 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078) har ändrats eftersom 10 § nu betecknas 6 §.
- HFD 2017:58:Fråga om tidpunkten för beskattning av inkomst från upplåtelse av rätt att avverka skog
- RÅ 2006:63:En fordran avseende skadestånd har ansetts så säker att den i enlighet med god redovisningssed borde ha redovisats som intäkt när skadeståndet fastställts av hovrätt, trots att hovrättsdomen inte vunnit laga kraft. Inkomsttaxering 1999.
- RÅ 2002:83:Avdragsrätt för avsättning till kompetenskonto och beskattning av anställda. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:28:Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:84:Engångsersättning för upplåtelse under 25 år av mark för vindkraftverk har ansetts kunna periodiseras över avtalets löptid. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011 not 89:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt , m.m. / I mål om beskattning av återbetalad ingående mervärdesskatt (prejudikatintresse) / Återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen ansågs utgöra en skattepliktig intäkt
- HFD 2011:1:Återföring av negativ goodwill har ansetts utgöra skattepliktig intäkt. Inkomsttaxering 2005.
- RÅ 2004:133:Vid tillämpning av lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader har beskattningsunderlaget inte påverkats när ökningen av ett aktiebolags pensionsåtagande redovisats i balansräkningen men inte i en sådan delpost som avses i 8 a § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked.
- RÅ 2010:95:En återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen har ansetts utgöra en skattepliktig intäkt. Beskattning har skett det år som följer av god redovisningssed. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2002:42:Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas löpande för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen. Den särskilda premien har setts som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Balansposter
3 § Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.
Värdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång. Lag (2007:1419).
För bokföring gäller kontinuitetsprincipen, vilket innebär att den utgående balansen för ett år läggs till grund för den ingående balansen nästa år. Själva bytet av räkenskapsår ändrar inte storleken på tillgångarna, det sköts separat beroende på vilken typ av förändring det handlar om.
Ett fel i bokföringen för första året rättas dock till under andra året, åtminstone vad gäller den civilrättsliga resultatredovisningen. För beskattningens del kan felet i vissa fall rättas till enligt denna paragraf, i vissa fall blir det istället aktuellt med t.ex. skattetillägg.
Styckena står inte i kronologisk ordning, byter man plats på dem framgår syftet tydligare:
Enligt stycke två tas ingående lager och andra balansposter upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång.
Enligt stycke ett motsvarande utgående värde bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.
En skattemässig rättelse kan därmed inte göras genom att det ingående värdet justeras, istället påverkar felaktigheten under år ett det utgående värdet för år två.
Ett exempel då paragrafen kan tillämpas är då det i en verksamhet uppkommer en varufordran som man bedömmer som värdelös. Fordran uppkommer år 1, men bokförs inte då man inte räknar med betalning. År 2 inkommer ändå betalning för fordran. Intäkten utgör skattepliktig intäkt för år 2, och tas upp i bokföringen för detta år.
- RÅ 2007:70:Fråga om skattemässiga effekter vid övergång till och fortsatt redovisning av personaloptioner i enlighet med internationell redovisningsstandard (IFRS 2). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Räkenskaperna
4 § Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.
Reserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av 17 kap.4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket. Lag (2007:1419).
Kraven på redovisning varierar mellan olika näringsidkare och olika omfattning av omsättningen. För de situationer där den skatterättsliga lagstiftningen inte ställer några krav gäller att bokföringen ska skötas enligt god redovisningssed. Även det kan påverkas av verksamheten i det individuella fallet, men ofta går det att välja mellan olika periodiseringssätt.
Enligt den här paragrafen är Skatteverket vid beskattningen bunden av den redovisningsmetod som använts. Detta gäller även den beskattade, som inte kan begära en annan periodiseringsmetod för beskattningen än den som använts för bokföringen.
Paragrafen berör bara periodisering, och innebär inget krav att bokföring hålls.
- RÅ 2006:63:En fordran avseende skadestånd har ansetts så säker att den i enlighet med god redovisningssed borde ha redovisats som intäkt när skadeståndet fastställts av hovrätt, trots att hovrättsdomen inte vunnit laga kraft. Inkomsttaxering 1999.
- RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
- HFD 2015:68:En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv i balansräkningen om djuren redovisas som omsättningstillgångar men inte om djuren redovisas som anläggningstillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:84:Engångsersättning för upplåtelse under 25 år av mark för vindkraftverk har ansetts kunna periodiseras över avtalets löptid. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:42:Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas löpande för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen. Den särskilda premien har setts som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Justeringar
5 § Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts- eller kostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bestämmelserna i 2 §. Motsvarande justering ska göras ett tidigare eller senare beskattningsår, om det behövs för att undvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller räknas dubbelt. Lag (2007:1419).
Om en periodisering gjorts utan att vara i enlighet med skatterättsliga särregler för redovisning eller med god redovisningssed ska resultatet justeras.
- RÅ 2002:42:Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas löpande för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen. Den särskilda premien har setts som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 § Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tas upp till ett för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller liknande till ett för högt belopp, ska resultatet inte justeras till den del mellanskillnaden motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).
Karaktärsbyte
7 § Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör till inkomstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges näringsverksamhet, ska de justeringar göras som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad ska utelämnas eller dubbelräknas. Lag (2007:1419).
Fordringar och skulder i utländsk valuta
8 § Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta, som inte tas upp till det verkliga värdet enligt 17 kap. 20 §, ska värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under förutsättning att
- samma värde används i räkenskaperna, och
- värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.
Om den säkrade posten är sådant lager som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 17 kap. 20 § ska inte första strecksatsen i första stycket tillämpas. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.3.
- HFD 2012:61:Nytt bokslut har inte godtagits vid beskattningen. Inkomsttaxering 2005.
Kapitalvinster och kapitalförluster
9 § Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap.26-32 §§.
Gemensam eller särskild beräkning
Juridiska personer
10 § All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska även handelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska personens näringsverksamhet.
I 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska juridiska personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. Lag (2007:1419).
- HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
11 § Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person får dras av bara om den juridiska personen hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.
Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i första stycket, ska dras av vid beräkning av den utländska juridiska personens resultat det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Avdragsförbudet i första stycket vad avser underskott i CFC-bolag har tagits bort eftersom ett CFC-bolag enligt de nya reglerna inte kan ha ett underskott, jfr kommentaren till 39 a kap. 5 § och avsnitt 9. I stället har ett avdragsförbud tagits in när det gäller underskott i en i utlandet delägarbeskattad utländsk juridisk person. Ett sådant underskott får dras av bara om den utländska juridiska personen hör hemma i en stat ...
Fysiska personer
12 § All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om näringsidkaren bedriver självständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet. Lag (2015:775).
En enskild näringsidkare som bedriver flera olika verksamheter beskattas som att de enbart var en och samma, även om näringsidkaren av affärsmässiga skäl även för bokföring skilt åt för respektive verksamhet.
För beskattning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag hos samma person, se 13 §.
13 § För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet. Om ett handelsbolag bedriver självständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.
Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. Lag (2015:775).
- HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
13 a § Kapitalvinst som enligt 49 a kap. ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag räknas som en egen näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare
14 § En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte dra av underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp som motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.
En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser ska dra av sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar. Lag (2007:1419).
Andra stycket handlar om då en handelsbolagsdelägare gjort en intern överenskommelse med övriga delägare om begränsat ansvar. Överenskommelsen gäller inte mot personer utanför bolaget, men begränsar ändå avdragsrätten.
Underskott som blir över får rullas fram till kommande år utan tidsbegränsning, enligt 15 §.
15 § Underskott som inte ska dras av på grund av bestämmelserna i 14 §, ska dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte
16 § Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap. 6 §, ska den anses ha återanskaffats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Vid karaktärsbyte i annat fall ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsutgiften ökad med utgifter för förbättring och minskad med sådana avdrag som har gjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.
I 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag för byggnads- och markinventarier, byggnader och markanläggningar i sådana fall. Lag (2007:1419).
Anskaffningsvärde och ränteutgifter
16 a § Ränteutgifter enligt 24 kap. 2 § första stycket ska inte räknas in i anskaffningsvärdet för tillgångar som avses i 17–20 kap. och inte heller för immateriella tillgångar som har upparbetats i verksamheten. Lag (2018:1206).
Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.
17 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, en region eller en kommun, ska bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas, direkt eller indirekt, av staten, en region eller en kommun.
Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet.
Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, ska hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna art och inriktning. Lag (2019:907).
18 § En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår hade avslutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som finns kvar efter överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än marknadsvärdet.
Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses resultatet vara noll, och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett särskilt beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret efter vanliga regler.
Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än överlåtelseåret som inte har kunnat dras av det följande beskattningsåret på grund av bestämmelserna i 40 kap., får inte dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtelsen sker.
17-18 §§ innebär att avdrag inte får göras för verksamhet som övergått till offentlig ägo, såvida inte överlåtelsen är en naturlig del i företagets verksamhet.
Om staten tar över ansvaret för verksamhetens skulder ska bolaget efter överlåtelsen inte kunna få avdrag för förluster som uppkommit i verksamheten före överlåtelsen.
Oriktig prissättning m.m.
19 § Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om
- den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,
- det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och
- det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. Lag (2007:1419).
Omräkningsbestämmelserna vid oriktig prissättning är intressant för den som önskar beskattas i annat land än Sverige, trots att skattskyldighet i landet föreligger.
Teoretiskt sett är det möjligt att starta ett företag i Sverige, och ett i valfritt skatteparadis, frågan är bara vad man sen gör för att föra över vinsten från det svenska företaget. Ett rent bidrag skulle inte leda till ändrad beskattning, då det inte är en kostnad i verksamheten och därmed räknas in i resultatet. Frågan är då om man kan få det till att bli en kostnad i verksamheten, något som här bemötts genom att skära av möjligheten till att förflytta överskott från det svenska bolaget till det utländska medelst oriktig prissättning.
- HFD 2016:45:Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen har ansetts kunna tillämpas när ett avtal med ett visst villkor ersatts med ett avtal med ett sämre, men i och för sig marknadsmässigt, villkor. Inkomsttaxering 2009-2011.
20 § Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om
- en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller
- samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.
Resultatet
21 § Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.
Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i näringsverksamhet finns i 60 kap.Lag (2007:1419).
22 § Bestämmelser om att underskott ska dras av samma beskattningsår finns i fråga om
- kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap. 32 §, och
- kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap. 17 §.
Bestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår finns i fråga om
- delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,
- nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, och
- litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.
Bestämmelser om att underskott ska dras av ett senare beskattningsår finns i fråga om
- avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap., och
- avdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksamhet i 42 kap. 34 §. Lag (2007:1419).
15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet
I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 15 behandlar vad som ska betraktas som sådan inkomst.
Huvudregel
1 § Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av till-gångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt.
Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om inkomster i 8, 17–39, 39 b, 44–48, 49–52, 55 och 60 kap. I 42 kap.43 och 44 §§ finns även bestämmelser om schablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond.
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.Lag (2016:887).
I princip samtliga inkomster inom en näringsverksamhet skall tas upp till beskattning i detta inkomstslag. För fysiska personer ska dock inkomster enligt 13 kap.6-7 §§ tas upp i inkomstslaget kapital.
Har en tillgång sålts till underpris kan bedömning enligt 22 kap. om uttagsbeskattning och 23 kap. om underprisöverlåtelse bli aktuell.
Prop. 2001/02:165: I paragrafen har gjorts en följdändring med anledning av att 48 a kap. som infördes genom lag 2001:1176 om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) inte gäller i inkomstslaget näringsverksamhet (prop. 2001/02:46, bet. 2001/02:SkU13).
Prop. 2009/10:33: Andra stycket innehåller en hänvisning till övriga kapitel med bestämmelser om inkomster. Hänvisningen kompletteras i förtydligande syfte med 47 kap. Någon ändring i sak är inte avsedd.
- RÅ 2007:50:En underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av inventarier mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger marknadsvärdet har ansetts medföra att överlåtarna skall ta upp ersättningen som intäkt av näringsverksamhet enligt 15 kap. 1 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011 not 89:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt , m.m. / I mål om beskattning av återbetalad ingående mervärdesskatt (prejudikatintresse) / Återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen ansågs utgöra en skattepliktig intäkt
- HFD 2011:1:Återföring av negativ goodwill har ansetts utgöra skattepliktig intäkt. Inkomsttaxering 2005.
- RÅ 2010:95:En återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen har ansetts utgöra en skattepliktig intäkt. Beskattning har skett det år som följer av god redovisningssed. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2005:26:Medel, som en kommun har lämnat till ett av kommunen ägt aktiebolag och som detta bolag lämnat vidare till ett dotterbolag för att användas till täckande av underskott i kommunens kollektivtrafikverksamhet, har ansetts utgöra intäkt i näringsverksamhet i moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015 not 30:Ersättning till aktiebolag för inkomstbortfall på grund av avtalsbrott ansågs skattepliktig (förhandsbesked)
- HFD 2012:51:Ett anslag från en stiftelse som på vissa villkor betalats ut för täckande av avdragsgilla utgifter i en ideell förenings näringsverksamhet har ansetts utgöra skattepliktig inkomst. Inkomsttaxering 2006 och 2007.
- HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Medlemsavgifter
2 § Föreningar ska inte ta upp medlemsavgifter som intäkt. Lag (2007:1419).
En medlemsavgift är närmast att jämföra med en ägares insättning i sitt bolag. Att beskatta en medlemsavgift skulle vara som att beskatta det ägaren sätter in som aktiekapital för att starta sitt företag.
För att medlemsavgiften ska vara skattefri krävs dock att den verkligen är en medlemsavgift, och inte ersättning för utförda tjänster.
- HFD 2014 not 81:Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs skattepliktig (förhandsbesked) / Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs vara skattepliktig näringsverksamhet
Vissa penninglån
3 § Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap.1-7 §§aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en juridisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare. Detta gäller dock inte om
- låntagaren är ett aktiebolag, eller
- det finns synnerliga skäl mot att ta upp beloppet som intäkt.
Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.
Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1412).
Enligt 13 kap. 3 § ska de lån som behandlas i paragrafen och ges till juridiska personer ingå i inkomstslaget näringsverksamhet. Enligt denna paragraf (15 kap. 3 §) är de att betrakta som en inkomst, och beskattas hos låntagaren.
Ges lånet till ett handelsbolag ska det (i vanlig ordning) beskattas hos dennes ägare. Lånet beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet om ägaren är juridisk person (enligt denna paragraf ihop med 13 kap. 3), och i inkomstslaget tjänst om ägaren är en fysisk person (se 10 kap. 3 §)
För fysisk person tas inkomsten upp i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 3 § 3 p.
Prop. 2005/06:39: Se kommentaren ovan till 11 kap. 45 §.
Förmåner för delägare i privatbostadsföretag
4 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag ska inte tas upp. Utgifter i näringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet ska ändå dras av. Lag (2007:1419).
Ersättningar från personalstiftelser
5 § Ersättning som en arbetsgivare får från en personalstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till stiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan överföring gjorts, ska mottagen ersättning i första hand anses avse denna. Lag (2007:1419).
Här avses sådan personalstiftelse som regleras i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Mervärdesskatt
6 § Vad som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ska inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten ändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned. Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ska beloppet tas upp till den del de utgifter som avdraget avser har dragits av omedelbart vid beskattningen.
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt på grund av jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap.9-13 §§mervärdesskattelagen, ska summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden tas upp till den del jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av omedelbart vid beskattningen. Lag (2011:1256).
Utgående moms är det som näringsidkare lägger på en faktura och sedan betalar in till staten. Moms tas som huvudregel inte upp som inkomst, och dras heller inte av som utgift, det är inte en del av näringsidkarens omsättning utan hanteras främst administrativt av denne.
I vissa fall är det inte så enkelt, till exempel då en näringsidkare för viss verksamhet går från att vara momsfri till att bli momspliktig (se 9 kap.mervärdesskattelagen. Frivillig skattskyldighet för vissa fastighetsupplåtelser), och de situationerna hanteras enligt denna paragraf.
Prop. 1999/2000:82: Sista ledet i andra meningen i första stycket har tagits bort i konsekvens med att återföringsbestämmelsen i 16 kap. 6 § föreslås slopade.
Återföring av vissa avdrag
7 § I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag för framtida garantiutgifter.
I 16 kap.17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av avdrag för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgifter.
Sjukpenning m.m.
8 § Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet:
- sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken, och
- sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Lag (2010:1277).
- 67 kap. 6 § 3 st 2 p, 33 kap. 5 § 4 st 1 p, 34 kap. 5 § 3 st 1 p, 30 kap. 6 § 4 st 1 p, 60 kap. 7 §, 16 kap. 30 § 1 st 1 p
- 10 kap. 3 § 2 st 4 p, 11 kap. 18 §, 10 kap. 5 § 1 st 2 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 kap. 4 §, 5 kap. 2 § 2 st 5 p, 5 kap. 3 § 1 st 7 p Skattebetalningslag (1997:483)
- 7 kap. 3 § 1 st 2 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Grupplivförsäkringar m.m.
9 § Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada ska inte tas upp, om försäkringen grundar sig på avtal som träffats mellan försäkringsföretag och Lantbrukarnas riksförbund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år 1986, Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska samernas riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på grund av sådana avtalsgruppsjukförsäkringar och trygghetsförsäkringar ska däremot tas upp. Lag (2007:1419).
Inkomster i samfällighet
10 § Har en näringsfastighet del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, behöver fastighetens andel av samfällighetens intäkter och kostnader inte tas upp, om intäkterna med mindre än 600 kronor överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som kostnad.
Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:19: Bestämmelserna ändras på så sätt att den nuvarande beloppsgränsen om 300 kronor höjs till 600 kronor.
Nedskrivning av relevanta kapitalinstrument
11 § Om den skattskyldige får nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen (2015:1016) om resolution, ska det belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten inte tas upp som intäkt. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som innebär att om en skattskyldig får nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen (2015:1016) om resolution, ska det belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten inte tas upp till beskattning.
Med relevanta kapitalinstrument avses ...
16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet
I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 16 behandlar vad som ska betraktas som sådan utgift. Utgiftsposter som inte anses höra till verksamheten får inte dras av från inkomsterna.
Huvudregel
1 § Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter.
Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om avdrag i 9, 17-25 a, 28-40, 44-46, 48, 49-52, 55 och 60 kap.Lag (2011:1510).
Att utgifter för inkomsternas förvärv och bibehållande får dras som kostnad innebär att det måste finnas ett samband med en skattepliktig verksamhet. Utgiften ska ha haft till syfte att ge inkomster, men syftet måste inte ha lyckats för att ge rätt att dra av kostnaden.
Situationer då det finns risk att en utgift felaktigt betraktas som en utgift som kommer att få dras av är t.ex. i samband med företagsuppköp (om det handlar om utgift för förvärv snarare än drift av näringsverksamhet), personliga levnadsomkostnader eller sponsring.
Se även kap. 9 som behandlar utgifter som inte får dras av.
Prop. 2001/02:165: Ändringen är av samma slag som ändringen i 15 kap. 1 §.
Prop. 2008/09:37: Andra stycket ändras så att hänvisningarna till de kapitel som innehåller bestämmelser om avdrag nu även omfattar 27 kap.
Prop. 2011/12:17: Andra stycket ändras så att hänvisningarna till de kapitel som innehåller bestämmelser om avdrag nu inte längre omfattar 27 kap. eftersom 27 kap. 6 a § upphör att gälla.
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
- RÅ 2009:48:Utgifter avseende extern rådgivning i anslutning till ett offentligt uppköpserbjudande har ansetts utgöra avdragsgilla förvaltningsutgifter. Inkomsttaxering 2002.
- RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
- RÅ 2008:86:Vitesbelopp som en arbetsgivare betalat för en anställds räkning på grund av att den anställde genom sin anställning brutit mot en s.k. konkurrensklausul har hos arbetsgivaren setts som en avdragsgill allmän driftskostnad och inte som en personalkostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:83:Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:10:Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:62:Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:67:Det förhållandet att ett lån lämnats från moderbolag till dotterbolag har beaktats vid bedömningen av vad som kan godtas som avdragsgill ränta för lånet. Eftertaxering för 2001 samt inkomsttaxering 2002-2003.
- RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
- RÅ 2006:44:Ett aktiebolags arvode till likvidator har i sin helhet ansetts som en avdragsgill utgift. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 23:Avdrag fick göras för engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld (förhandsbesked) / Engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld hänfördes till pensioner och liknande ersättningar enligt skatteavtalet med Schweiz / Avtalet med Schweiz (engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld hänfördes till pensioner och liknande ersättningar, förhandsbesked) / Engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld hänfördes enligt skatteavtalet med Schweiz till pensioner och liknande ersättningar (förhandsbesked). / Den omständigheten att förhandsbesked inte kan meddelas i fråga om tillämpningen av lagen om beskattning av utomlands bosatta hindrade inte att förhandsbesked lämnades eftersom sökanden kunde begära att bli beskattad enligt inkomstskattelagen
- HFD 2012:38:En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen utbildning. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2005:37:Fackförbund har ansetts skattskyldigt för inkomst från försäljning av annonsplatser i en medlemstidning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:21:Avdrag får inte vägras för kostnader i en näringsverksamhet, eller för ingående mervärdesskatt som hänför sig till sådana kostnader, på den grunden att de avser tillgångar som ägs av någon annan än den som bedriver verksamheten.
- HFD 2018:55:Ett företag som haft utgifter för klimatkompensation och marknadsfört kompensationen vid försäljning av företagets produkter har medgetts avdrag såsom för marknadsförings-kostnader.
- HFD 2018:37:Ett aktiebolag, som förvärvat aktier i ett annat bolag och som i samband därmed tecknat en s.k. transaktionsförsäkring, har medgetts avdrag för utgiften för premien. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Representation
2 § Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Utgifter för förtäring ska dock bara dras av om det är fråga om förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som en måltid och som är av mindre värde. Lag (2016:1055).
Kravet att representationen ska ha ett omedelbart samband med verksamheten innebär att syftet med representationen ska vara affärsmässigt. Om något annat intresse spelar in kan det innebära att avdrag inte medges, exempelvis om affärsvänner inkluderas i en skattskyldigs födelsedagsfest.
Utöver grundkravet på omedelbart samband finns även beloppsgränser för hur mycket av represenationen som får dras av. Utöver beloppsgränserna som tas upp i paragrafen finns även för t.ex. kringkostnader i samband med personalfest (180kr).
Läs mer i Skatteverkets allmänna råd om representation SKV A 2004:5
- RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
Framtida garantiutgifter
Avdrag
3 § Framtida garantiutgifter ska dras av enligt bestämmelserna i 4 eller 5 § med belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka risker med anledning av garantiåtagandena vid beskattningsårets utgång. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
I samband med försäljning av en vara eller tjänst åtar sig näringsidkaren ofta någon form av garantiansvar. Det kan handla om en garanti som avtalats mellan näringsidkaren och dennes kund, eller en garanti som följer av lag. Enligt god redovisningssed ska garantiåtaganden sättas av i bokföringen i den mån man räknar med att de kommer att realiseras. Har avsättning gjorts är det möjligt att helt eller delvis dra av åtagandet såsom en utgift. Året efter att avsättningen gjorts återförs den till beskattning, samtidigt som de faktiska garantiutgifterna det året får dras av enligt huvudregeln (16 kap. 1 §).
Hur mycket av avsättningen som får dras av regleras i 4-5 §§. I 4 § finns huvudregeln om hur avsättningarna beräknas, i 5 § listas omständigheter som kan göra att avsättningarna får dras av till ett högre belopp än vad som gäller enligt 4 §. Avdraget får aldrig vara större än vad som satts av i bokföringen.
Schablonregeln
4 § Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga kostnaderna under beskattningsåret på grund av garantiåtaganden bortsett från förändringen av avsättningen för framtida garantiutgifter. Om garantitiden är kortare än två år, får avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det sammanlagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i månader. Brutet månadstal bortfaller.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska avdraget justeras i motsvarande mån. Lag (2007:1419).
Utredningsregeln
5 § Avdrag ska göras med ett högre belopp än som följer av 4 §, om ett betydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att
- näringsverksamheten är nystartad,
- garantiåtagandena avser ett eller ett fåtal mycket stora tillverkningsobjekt eller arbeten,
- en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett under beskattningsåret,
- produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,
- en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som betydligt överstiger två år, eller
- någon annan liknande omständighet finns. Lag (2007:1419).
Utbränt kärnbränsle
6 § Företag som driver en kärnkraftsanläggning ska dra av belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall och liknande som avser verksamheten före beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot förskottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för sådan hantering. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret.
Avdrag enligt första stycket får inte göras för hanteringsutgifter som företaget kan räkna med att få ersättning för enligt 15 § lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Lag (2008:335).
Prop. 2005/06:183: Ändringen innebär att hänvisningen till finansieringslagen byts ut mot en motsvarande hänvisning till lagen om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet.
Utgifter för fusion eller fission
7 § Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i samband med fusion eller fission ska dras av. Lag (2007:1419).
Avdragsrätten kommer sig av att fusion och fission i normalfallet är motiverad av företagsekonomiska skäl samt uppkommer under driften av företaget snarare än bildandet.
Organisationsutgifter
8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening eller ett ömsesidigt försäkringsföretag har i samband med förändring av dess medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för dess förvaltning ska dras av. Lag (2011:68).
Bestämmelsen omfattar endast utgifter efter bolagets bildande. Utgifter innan företagets bildande är inte driftskostnader, utan ses som kapitalinsats. För de begränsade avdragsmöjligheter som finns för dessa utgifter, se 16 kap. 36 §.
Prop. 2011/12:17: Paragrafen är ny. Bestämmelserna i paragrafen ska motsvara 44 kap. 23 § men i stället gälla för andelar som är lager. I 44 kap. 23 § anges att bara verkliga kapitalförluster ska anses som kapitalförluster. Den bestämmelsen gäller bara för kapitaltillgångar. Principen om att avdrag bara får göras för verklig förlust är etablerad och praxis på området är omfattande. Praxis har inneburit att förlusten ska justeras för vissa värdeöverföringar, se t.ex. RÅ ...
- RÅ 2009:48:Utgifter avseende extern rådgivning i anslutning till ett offentligt uppköpserbjudande har ansetts utgöra avdragsgilla förvaltningsutgifter. Inkomsttaxering 2002.
- RÅ 2006:44:Ett aktiebolags arvode till likvidator har i sin helhet ansetts som en avdragsgill utgift. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Forskning och utveckling
9 § Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.
Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa tillgångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket. Lag (2011:1271).
Affärsmässigt motiverade kostnader är avdragsgilla enligt 16 kap. 1 §. För att vara avdragsgillt enligt den regeln måste utgiften ha ett ganska direkt samband med inkomsterna, något som ibland är svårt då det gäller FoU-kostnader. Ett företag kanske vill stötta ett universitet som ägnar sig åt forskning som skulle kunna underlätta företagets framtida drift. Enligt huvudregeln skulle det sannolikt inte vara en utgift som kan dras av, däremot kan det vara möjligt enligt denna regel. Det krävs fortfarande att utgiften har ett visst samband med verksamheten, det har uttryckts som att givaren ska ha ett ”rimligt intresse” av forskningen, eller som det är formulerat i paragrafen som att det ”har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten”. I rättsfallet RÅ 1976 ref. 105 fick Stora Kopparbergs Bergslags AB avdrag för bidrag till Världsnaturfondens projekt Levande skog, men nekades avdrag för bidrag till projekten Varg, Utter, Sälen i Östersjön, Rovfågelcentral och Linné.
Till skillnad mot vad som gäller för utbildning är även grundforskning en sådan utgift som får dras av. Exempel på annat som får dras av är målinriktad forskning och utvecklingsarbete.
- HFD 2016:19:Ett bolag som bedriver kapitalförvaltning med inriktning mot hälso- och sjukvårdsområdet har medgetts rätt till avdrag för utgifter för medicinsk forskning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Bidrag till Tekniska museet
10 § Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska dras av. Lag (2007:1419).
Bidrag till utvecklingsbolag
12 § Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag eller dess moderbolag ska dras av, om utvecklingsbolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare. Lag (2007:1419).
Regionala utvecklingsbolag har i uppgift att på regional nivå främja näringslivets utveckling. Detta kan ske genom rådgivning kring affärsverksamheten, stöd till nyföretagare, utbildning, feedback på affärsplan och riktade stöd. Exempel på ett sådant bolag är Almi.
Avgifter till arbetsgivarorganisationer
13 § Avgifter till arbetsgivarorganisationer ska dras av till den del de avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid denna bedömning ska avgifterna i första hand anses bli använda för annat än konfliktändamål. Lag (2007:1419).
Paragrafen innebär ett avsteg från huvudregeln att medlemsavgifter inte får dras av, 9 kap. 2 §.
Avsättning till personalstiftelser
14 § Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska dras av. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
Arbetsrättsliga skadestånd
15 § Skadestånd får inte dras av, om de grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller någon annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.
Utgiften anses inte som en naturlig del av verksamheten, det är snarare tvärtom.
Det är inte möjligt att motsatsvis dra slutsatsen att samtliga andra skadestånd är avdragsgilla.
Mervärdesskatt
16 § Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) som medför rätt till avdrag enligt 8 kap. eller återbetalning enligt 10 kap. nämnda lag får inte dras av.
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har återfört ingående skatt på grund av jämkning enligt 8 a kap. eller 9 kap.9-13 §§mervärdesskattelagen, ska summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden dras av till den del jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av omedelbart vid beskattningen.
Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras. Lag (2011:1256).
Prop. 1999/2000:82: I 16 kap. 16 § andra stycket första strecksatsen och tredje stycket finns bestämmelser om hur den situationen skall behandlas då ersättningen för en omsättning inte redovisats som skattepliktig, men senare visat sig vara skattepliktig. Det belopp som tidigare felaktigt redovisats som intäkt och inte utgående skatt får dras av om det betalas in som utgående skatt till staten. Dessa bestämmelser har förts ihop i andra stycket och den bestämmelse i andra stycket andra strecksatsen som rör återföring ...
Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel
17 § Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten ska dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.
Avkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning med tillämpning av 3 a § fjärde stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska dras av. Om skatten sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela skattebeloppet dras av.
Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med tillämpning av 3 a § nionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel beräknas på värdet av ett avtal om tjänstepension med villkor som innebär att det utländska tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
I 29-31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter. Lag (2011:1271).
Prop. 2001/02:46: Uttrycket kontoavsättning i andra stycket är ett föråldrat uttryck. Uttrycket har därför ändrats till avsättning i balansräkning (jfr t.ex. rubriken närmast före 28 kap. 4 § IL).
Prop. 2007/08:55: I ett nytt tredje stycke införs avdragsrätt för avkastningsskatt på värdet av ett avtal om tjänstepension som meddelas av ett utländskt tjänstepensionsinstitut och som jämställs med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Att avdragsrätten endast avser avkastningsskatt som är hänförlig till avtal med tjänstepensionsinstitut som är etablerade inom EES följer av den föreslagna definitionen ...
Prop. 2003/04:145: En ny mening har fogats till första stycket vilken hänvisar till det generella avdragsförbudet för trängselskatt i 9 kap. 4 §. Se kommentaren under 9 kap. 4 §.
- RÅ 2004:133:Vid tillämpning av lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader har beskattningsunderlaget inte påverkats när ökningen av ett aktiebolags pensionsåtagande redovisats i balansräkningen men inte i en sådan delpost som avses i 8 a § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked.
- HFD 2011 not 42:Pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen (förhandsbesked) / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats / Särskild löneskatt på pensionskostnader (pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats (förhandsbesked)
Utländska skatter
18 § Betald utländsk skatt dras av enligt bestämmelserna i 19 §. Skatt som avser inkomster som beskattats i en utländsk stat och som inte ska tas upp som intäkt i Sverige får dock inte dras av. Inte heller skatt som avser inkomster som ska undantas från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal får dras av.
Återbetalas skatt för vilken avdrag har gjorts, ska motsvarande del av avdraget återföras. Lag (2008:1351).
Bedrivs näringsverksamheten i någon del internationellt kan det hända att fler än ett land har skatteanspråk på inkomsten. I första hand lindras den internationella dubbelbeskattningen genom dubbelbeskattningsavtal, det täcker dock inte alla inkomster, och i vissa fall kommer näringsidkaren ändå vara tvungen att betala skatt på en inkomst som även är skattskyldig i Sverige. I det fallet har näringsidkaren rätt att dra av kostnaden för den skatten enligt 18-19 §§.
Prop. 2001/02:46: Bestämmelsen i första stycket tredje meningen motsvarar den tidigare andra meningen. I den nya andra meningen har en bestämmelse införts i förtydligande syfte. Den innebär att utländsk skatt inte får dras av om den avser inkomster som inte skall tas upp som intäkt i Sverige. En motsvarande bestämmelse fanns i punkt 4 fjärde stycket första meningen av anvisningarna till 20 § den numera upphävda kommunalskattelagen ...
19 § Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten ska dras av.
Allmän skatt till en utländsk stat, utom sådan som belöper sig på lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap., får dras av om den skattskyldige begär det, om skatten har betalats av en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat skattskyldig person med fast driftställe i Sverige på inkomster som anses ha sitt ursprung i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat likställs skatt till en utländsk delstat, provins eller kommun.
Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt. Lag (2008:1351).
Prop. 2008/09:63: I dessa paragrafer föreskrivs att en skattskyldig, efter begäran, får avdrag för utländska allmänna skatter, utom sådana skatter på lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap. Avdraget för utländsk allmän skatt är därmed inte längre indispositivt. Den skattskyldige får således en möjlighet att underlåta att begära sådant avdrag och i stället bara begära avräkning enligt bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av ...
Prop. 2003/04:10: Utländsk allmän skatt som belöper sig på lågbeskattade inkomster får inte dras av vid beräkningen av överskottet från en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster. I stället får avräkning ske för sådan skatt, se avsnitt 10. Avdragsförbudet gäller såväl vid beräkningen av nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 6 § som vid beräkningen av delägarens andel ...
Förluster av kontanta medel
20 § Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld eller rån får inte göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl.
Paragrafen innebär i princip inte en vidare avdragsrätt än vad som redan gäller enligt 16 kap. 1 §, utan är snarare ett förtydligande. För näringsidkare med kontanthantering finns alltid en viss risk för stöld, vilket innebär att det för inkomsternas intjänande ingår en ”kalkylerad risk för förlust av kontanter på grund av brott”. Rätten till avdrag är inte absolut, utan endast det som innebär ett ”sedvanligt innehav av kontanter i verksamheten” (citat Prop. 1996/97:154). Som sådant ses exempelvis en dagskassa eller kontanta medel motsvarande en dags utgifter i verksamheten.
Det är den skattskyldiges ansvar att visa att förlusten skett genom brott och vad beloppet var. Ett grundläggande krav är att polisanmälan görs då brottet upptäcks. Den skattskyldige ska även kunna visa förlustens storlek genom t.ex. bokföring eller kassaregister.
Lantmäteriförrättningsutgifter
20 a § Lantmäteriförrättningsutgifter för omarrondering som är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering ska dras av omedelbart. Lag (2007:1419).
Brandförsäkringar för all framtid
21 § Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien enligt försäkringsavtalet betalas på en gång, ska bara fem procent av premien dras av.
Om premien enligt försäkringsavtalet i stället ska betalas under ett bestämt antal år med lika stort belopp varje år, ska avdrag göras vart och ett av dessa år enligt följande tabell:
Det hela antal år från avtalets ingående under vilka premien ska betalas | Avdrag i procent av den för året betalda premien | ||||
högst 4 år | 5 % | ||||
5 till och med 7 år | 10 % | ||||
8 | " | " | " | 10 år | 15 % |
11 | " | " | " | 13 år | 20 % |
14 | " | " | " | 16 år | 25 % |
17 | " | " | " | 19 år | 30 % |
20 | " | " | " | 23 år | 35 % |
minst 24 år Lag (2007:1419). | 40 % |
Hälso- och sjukvård m.m.
22 § Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och som avser en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag ska dras av bara om näringsidkaren eller delägaren inte omfattas av den offentligt finansierade vården.
Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands som avser en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag ska dras av bara om de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Ändringarna i första stycket innebär att avdragsförbudet för utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och som avser anställda upphör. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag kvarstår nuvarande begränsningar i avdragsrätten.
Ändringarna i andra stycket innebär att det inte längre krävs att utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands som avser anställda uppkommit vid insjuknande i samband med ...
23 § Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som betingas av näringsverksamheten och för sådan nödvändig tandbehandling som avses i 11 kap. 18 § ska dras av. Lag (2007:1419).
24 § Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska dras av, om arbetsgivaren ska svara för dem enligt 30 kap.socialförsäkringsbalken eller rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter ska också göras av en enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om rehabiliteringen syftar till att han ska kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling ska dras av, om behandlingen har ett sådant syfte. Lag (2010:1277).
Grupplivförsäkringar
25 § Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar för egen del ska dras av.
Om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, ska bara den del av premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för statligt anställda. Lag (2007:1419).
Reseskyddsförsäkringar
26 § Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en näringsidkare gör i näringsverksamheten ska dras av. Lag (2007:1419).
Utgifter för resor med egen bil
27 § Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten ska dras av med 1 krona och 85 öre för varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.
Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som ska uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för dieselolja dras av med 65 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 95 öre för varje kilometer. Lag (2007:1388).
Prop. 2007/08:11: Ändringarna i paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för resor med egen bil och förmånsbil i näringsverksamhet höjs.
Arbetsresor
28 § I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen och begränsning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas bestämmelserna i 12 kap.2 och 26-30 §§. Om den skattskyldige har utgifter för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet, ska begränsningen avse de sammanlagda utgifterna och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).
Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten
28 a § Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund av sådana resor i näringsverksamheten som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, tillämpas bestämmelserna om ökade levnadskostnader vid tjänsteresor i 12 kap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt 10-13 och 16 §§. Vad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa ska i stället avse resa i näringsverksamheten.
När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte första stycket längre. En resa i näringsverksamheten anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor. Lag (2007:1419).
Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare
28 b § En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten ska dra av sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten. Lag (2007:1419).
Egenavgifter
29 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.
Avdrag ska dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
För arbetsgivaren är de sociala avgifter som kallas arbetsgivaravgifter en del av lönekostnaden för näringsverksamheten, och därmed avdragsgilla. Den som istället betalar sociala avgifter i form av egenavgifter drar av dessa enligt 29-30 §§.
Arbetsgivaravgifter dras av enligt allmänna principer då det är en kostnad i verksamheten. Egenavgifter är lite speciella, det är visserligen skattemässigt en kostnad i verksamheten, men innan skatten räknats ut är det inte känt hur stor den kommer att vara. Egenavgifternas storlek är kända först då skatteuträkningen redan genomförts, vilket gör det svårt att få avdrag för dessa under samma år som de ska betalas. För att det inte ska leda till en orimlig beskattning då inkomster är ojämna finns möjlighet att dra att preliminärt belopp samma år som egenavgifterna ska betalas. Det brukar kallas schablonavdrag, och räknas ut enligt 30 § (schablonavdraget infördes efter att Astrid Lindgren skrev sin kända debattartikel om Pomperipossa i Monismanien, effekterna som uppstår då schablonavdrag inte görs brukar därför kallas Pomperipossa-effekter).
För den egna beskattningen är det inte så viktigt att vara insatt i varför egenavgifterna kräver en speciell behandling, däremot är det nyttigt att känna till de praktiska effekterna. Sammanfattningsvis kommer varje år under löpande verksamhet kommer innebära ett schablonavdrag för egenavgifter som löper på det året, samt ett återförande av schablonavdraget från året innan.
Exempel:
År 1.
Näringsidkaren räknar ut schablonavdraget för de egenavgifter som löper på beskattningsåret, och drar dessa ifrån verksamhetens överskott innan beskattningen. Uträkningen sker enligt 30 §. Det överskott näringsidkaren beskattas för blir lägre än om inget schablonavdrag hade gjorts.
Säg att näringsidkarens överskott är 100 000. Av dessa drar denne 25% och beskattas därefter endast för 75 000. En del av beskattningen är såklart egenavgifterna, vilka för enkelhetens skull avrundat blir 23 000 (31.42 * 75 000)
År 2.
Först återförs avdraget från föregående år till beskattning. Detta görs genom att jämföra schablonavdraget med de faktiska egenavgifterna och lägga skillnaden till överskottet. Från det nya överskottet dras sedan schablonavdrag och egenavgifter.
Detta år har näringsidkaren ett överskott på 200 000. Först återförs föregående års avdrag. Eftersom 25 000 undantogs från beskattning men skatten endast blev 23 000 ska 2000 återföras. Näringsidkarens överskott är därmed 202 000, och från dessa dras schablonavdrag med högst 25% samt egenavgifter på samma sätt som gjordes år ett.
30 § Avdrag enligt 29 § andra stycket ska beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med
- sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och
- inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 59 kap.8-13 §§socialförsäkringsbalken och inte omfattas av undantag enligt 59 kap.23 eller 25 § samma balk.
Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20 procent. Lag (2010:1277).
Denna paragraf behandlar hur avdraget som behandlas i 29 § räknas ut.
Vanligen är avdraget 25% av underlaget (=verksamhetens överskott – sjukpenning och pension). För den som har andra egenavgifter än 29,71 kan procentsatsen vara annan än 25%. Exempelvis har näringsidkare födda 1983 eller senare lägre egenavgifter, och gör därmed enbart avdrag med 14%.
31 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna. Lag (2007:1419).
Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton
32 § Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap.Lag (2007:1419).
- 33 kap. 5 § 3 st 2 p, 30 kap. 6 § 3 st 2 p, 34 kap. 5 § 2 st 2 p
- 19 kap. 14 § 2 st 2 p, 97 kap. 4 § 2 st 1 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 3 § Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader
- 13 § 1 st 1 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
- 4a § 2 st 1 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 25 § 5 st b p Lag (1996:1030) om underhållsstöd
Arbete i bostaden
34 § Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten, ska en skälig del av utgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden ska dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
Kraven på vad som är ”särskilt inrättat” är höga. I princip räcker det inte att en del av bostaden är dedikerad till näringsverksamheten, det krävs även att den delen inte ska gå att använda privat. Ett kontorsrum i bostaden kommer därför inte medföra rätt till avdrag, då det även kan användas privat.
Om hyra m.m kan dras av finns även möjlighet att dra av andra kostnader, t.ex. reparationer och liknande. För sådana kostnader måste, förutom att första meningen i paragrafen är uppfylld, det även finnas ett direkt samband med näringsverksamheten. En allmänn reparation som skulle kunna genomförts även om näringsverksamhet inte bedrevs i lokalerna är därför inte avdragsgill enligt denna paragraf, däremot är det möjligt att dra av för kostnader för att sätta in skyltfönster, installera kraftigare ventilation o.dyl. Läs även Skatteverkets ställningstagande Enskild näring – lokal i privatbostadsfastighet.
Räntekostnader och tomträttsavgäld dras inte av om bostaden är en fastighet som näringsidkaren äger. Dessa dras istället av i inkomstslaget kapital.
35 § Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kronor per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor per år i annat fall. Är beskattningsåret längre eller kortare än tolv månader ska timantalet och beloppet justeras.
I antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som det med hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i bostaden. Även tillfälligt arbete som räknas till inkomstslaget tjänst får räknas med om det har nära samband med näringsverksamheten. Arbete som utförs av den skattskyldiges barn får räknas med bara om barnet har fyllt 16 år. Arbete som utförs av den skattskyldiges make får räknas med bara om makarna driver verksamheten gemensamt. Lag (2007:1419).
Utgifter innan en näringsverksamhet startar
36 § När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet ska han det första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i verksamheten som han haft före starten. Han ska dra av utgifter som han har haft under det kalenderår som näringsverksamheten påbörjas och det föregående kalenderåret om utgifterna är av det slaget att omedelbart avdrag för dem ska göras i en näringsverksamhet.
Utgifterna får inte dras av till den del de
- dragits av på annat sätt,
- räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för tillgångar som tillförs näringsverksamheten när denna påbörjas, eller
- motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under den tid som avses i första stycket och som inte har tagits upp som intäkt.
Avdraget får göras bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Lag (2007:1419).
Omedelbart avdrag får göras för inventarier med en maximal ekonomisk livslängd om 3 år (korttidsinventarier) eller då anskaffningskostnaden är högst ett halvt prisbasbelopp.
Möjligheten att dra av för anskaffningskostnader upp till ett halvt prisbasbelopp innebär inte att det beloppet är gränsvärdet som totalt går att dra av, utan det är summan som gäller för varje utgift för sig. Det innebär att det totala avdraget kan vara betydligt högre än ett halvt prisbasbelopp, eftersom flera olika utgifter kan ha gjorts som var och en uppfyllde kravet på direkt avdrag. Det innebär även att det inte är möjligt att dra av upp till ett halvt prisbasbelopp för en utgift som varit högre, eftersom utgiften inte är av det slaget att omedelbart avdrag kan göras (dock kan det ändå vara möjligt att göra avdrag från en sådan utgift, om den ekonomiska livslängden är kortare än 3 år).
Om kostnaden är en kostnad för förvärv av näringsverksamheten är den inte avdragsgill.
Möjligheten att dra av för utgifter som uppstått innan verksamheten startades gäller enbart enskild näringsidkare. För övriga bolagsformer får avdrag enbart göras för utgifter som uppstått efter att bolaget startat.
Personaloptioner
37 § Förmån av personaloption som inte ska tas upp som intäkt enligt 11 a kap. får inte dras av. Lag (2017:1212).
17 kap. Lager och pågående arbeten
Prop. 2011/12:17: Paragraferna ska upphöra att gälla när de så kallade Lundinreglerna slopas. Se motivering i avsnitt 4.
Ändrad: SFS 2020:1177 (Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter), 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning), 2010:1528 (Enklare redovisning), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument), 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter)
Upphävd: SFS 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Prop. 2005/06:153: Andra strecksatsen justeras med hänsyn till de tillkommande paragraferna.
Prop. 2003/04:28: Paragrafen är en hänvisningsparagraf. Eftersom rubriken före 2 § ändras bör motsvarande ändring göras här.
Definitioner
2 § Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffningsvärde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckenaårsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen.
Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed. Lag (2010:1528).
Prop. 2005/06:174: Enligt paragrafens första stycke avses med anskaffningsvärde m.m. i det aktuella kapitlet detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall de övriga årsredovisningslagar som gäller för vissa typer av verksamheter. Enligt det nya tredje stycket skall för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 ...
Prop. 2003/04:28: Ändringen i första stycket föranleds av den nya terminologi som föreslås införd i årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) genom prop. 2002/03:121. Det bör noteras att det som tidigare kallades verkligt värde benämns nu nettoförsäljningsvärde.
Genom det nya andra stycket slås fast att det nya uttrycket ”verkligt värde” skall ha samma betydelse ...
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller definitioner av några begrepp som används i inkomstskattelagen.
Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
- HFD 2020:48:Fordringar som utgör lagertillgångar får värderas till upplupet anskaffningsvärde vid tillämpningen av 17 kap. 3 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Lager
Huvudregler
3 § En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning (lagertillgång) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, om inte annat följer av 4 eller 4 a §. Om det finns särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap.2 och 3 §§årsredovisningslagen (1995:1554) användas i stället för nettoförsäljningsvärdet. Särskilda bestämmelser om djur i jordbruk och renskötsel finns i 5 §. Bestämmelser om nedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.
När anskaffningsvärdet bestäms, ska de lagertillgångar som finns kvar i lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de som anskaffats eller tillverkats senast. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:174: Eftersom den nya 4 a § innebär att en enskild näringsidkare i vissa fall inte behöver ta upp något lagervärde måste 3 § kompletteras med en hänvisning även till denna paragraf.
Prop. 2003/04:28: Ändringen i första stycket föranleds av den nya terminologin i ÅRL. Enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 9 § tredje stycket den lagen skall återanskaffningsvärdet inte längre anses som verkligt värde. Det nya uttryckssättet innebär att man får använda återanskaffningsvärdet i stället för det verkliga värdet om det finns särskilda skäl. Förändringen medförde ingen ändring i sak. Eftersom terminologin i IL bör överensstämma med den i ÅRL bör en motsvarande ändring göras. Avsikten är att återanskaffningsvärdet ...
- HFD 2011:64:Ett aktiebolag förvärvar fastigheter som utgör lagertillgångar på villkor som enligt praxis innebär att bolaget träder in i överlåtarens skattemässiga situation. Att fastigheterna i bolagets räkenskaper tas upp till ett högre värde än det skattemässiga värdet innebär inte att bolaget ska beskattas för skillnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:106:Vid värdering av ett bokförlags lager har varje bokexemplar ansetts utgöra en post. Inkomsttaxering 2004.
- HFD 2019:47:Bostadsrätter som avyttrats av ett bolag har ansetts utgöra lagertillgångar.
- RÅ 2003:11:Att aktier i dotterbolag som hos moderbolaget utgjort lagertillgångar nedgått i värde till följd av underprisöverlåtelser har inte utgjort hinder för att medge moderbolaget avdrag för en nedskrivning till aktiernas verkliga värde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:50:Fråga om förutsättningar för att lämna förhandsbesked angående skatteflyktslagens tillämplighet på ett visst förfarande.
- HFD 2020:48:Fordringar som utgör lagertillgångar får värderas till upplupet anskaffningsvärde vid tillämpningen av 17 kap. 3 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
4 § Lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde. Detta gäller dock inte lager av
- fastigheter och liknande tillgångar,
- aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,
- elcertifikat, samt
- utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar. Lag (2006:620).
Prop. 2002/03:40: Genom tillägget tydliggörs att 97-procentsregeln inte är tillämplig på elcertifikat.
Prop. 2005/06:153: Genom ett tillägg till fjärde punkten föreskrivs att 97-procentsregeln inte är tillämplig på utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.
4 a § Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), behöver något värde på lagertillgångarna inte tas upp om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst 5 000 kronor. Lag (2010:1528).
Prop. 2005/06:174: Bestämmelsen, som är ny, innebär att en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut inte behöver ta upp något värde på lagret om det sammanlagda värdet på lagertillgångarna uppgår till högst 5 000 kronor. Bestämmelsen behövs för att ett förenklat årsbokslut skall kunna ligga till grund för beskattningen utan några justeringar.
Jämförelsebeloppet på 5 000 kronor för lagervärdet skall fastställas med tillämpning av de vanliga lagervärderingsreglerna. Om lagret ...
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om värdering av lagertillgångar när ett förenklat årsbokslut upprättas.
Ändringen är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
Djur
5 § Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lagertillgångar. Djurlager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre värde än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.
Om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte motsvarar anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara avelsdjur, ska djuret tas upp till lägst 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Lag (2007:1419).
- HFD 2015:68:En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv i balansräkningen om djuren redovisas som omsättningstillgångar men inte om djuren redovisas som anläggningstillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall
6 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier. Anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget ska minskas i motsvarande mån.
Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsvärdet noll. Lag (2007:1419).
Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall
7 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk förening vid en sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftar ut aktierna. Lag (2007:1419).
Partiella fissioner
7 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen medför för dessa andelar. Anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget ska minskas i motsvarande mån. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafen, som är ny, framgår hur anskaffningsvärdet skall bestämmas för de andelar som är lager, och som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller vid en partiell fission (mottagna andelar). För sådana andelar skall som anskaffningsvärde anses så stor del av anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget som svarar mot förändringen av marknadsvärdet på dessa andelar till följd av den partiella fissionen. Anskaffningsvärdet på andelarna i det överlåtande företaget skall ...
Förluster och nedskrivningar på andelar
8 § Förlust vid avyttring av en andel i ett företag får dras av bara om den är verklig.
Om en andel i ett företag har gått ned i värde, får andelen inte tas upp till ett lägre värde än det skattemässiga värdet vid beskattningsårets ingång. Detta gäller dock bara till den del en motsvarande förlust inte skulle få dras av enligt första stycket om andelen i stället hade avyttrats. Lag (2011:1510).
Fusioner och fissioner
13 § I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid kvalificerade fusioner och fissioner, om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos det övertagande företaget.
Delägarrätter i före detta investmentföretag
14 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet för andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre anses som ett sådant företag, i fall då avskattning sker hos delägaren.
Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonder
15 § Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap.1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder och av specialfonder enligt 12 kap.16 och 17 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Ersättning i pengar ska dock tas upp som intäkt det beskattningsår fusionen eller delningen sker.
Efter en fusion eller delning anses som anskaffningsvärde för de nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.
Det som sägs om fusion i första och andra styckena gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om värdepappersfonder.
Första–tredje styckena gäller även utländska värdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den gränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de berörda staterna. Lag (2013:569).
Uppskovsgrundande andelsbyten
16 § I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2001:1176).
Prop. 2001/02:46: I rubriken samt i paragrafen har ändringar gjorts som en följd av att andelsbyten enligt 49 kap. IL benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
Försäkringsföretag
17 § Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska behandlas som lagertillgångar. Andra placeringstillgångar än sådana finansiella instrument som ska värderas enligt 20-20 c §§ får vid beskattningen tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet även om de tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: Genom ändringen tas den nuvarande möjligheten att värdera placeringstillgångar till lägsta värdets princip bort för finansiella instrument. Sådana placeringstillgångar skall i stället värderas enligt 20–20 c §§. Övriga placeringstillgångar kan även fortsättningsvis värderas enligt paragrafen. Bytet av uttrycket verkligt värde mot nettoförsäljningsvärdet föranleds av den nya terminologin i ÅRL. ...
- RÅ 2004:71:Anskaffningsvärdet på aktier som övergår från att ha varit kapitaltillgångar till att behandlas som lagertillgångar utgörs av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktierna avyttrats. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
18 § Vad som sägs i 17 § gäller inte för kontorsfastigheter som huvudsakligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte heller för andelar i dotterföretag och intresseföretag.
- RÅ 2004:71:Anskaffningsvärdet på aktier som övergår från att ha varit kapitaltillgångar till att behandlas som lagertillgångar utgörs av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktierna avyttrats. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Finansiella instrument
19 § Med finansiellt instrument avses i 19 a-20 c §§ detsamma som i 4 kap.14 a och 14 c §§årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2007:552).
Prop. 2005/06:153: Ändringen i andra stycket innebär att de särskilda reglerna om lager av finansiella instrument inte heller skall tillämpas på utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar som utgör lager hos den skattskyldige enligt den särskilda bestämmelsen om detta i 22 b §. Detta syftar till att undvika oklarhet i fråga om vilket regelsystem som är tillämpligt eftersom regeringen i annat sammanhang (prop. 2005/06:184 ...
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som har nytt innehåll, anges vilken innebörd uttrycket finansiellt instrument skall ha i 19 a–20 c §§. Uttrycket skall ha samma innebörd som det har i 4 kap. 14 a och 14 c § ÅRL.
19 a § Med företag i intressegemenskap avses i 20-20 c §§
- företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt, äger andel i ett handelsbolag, företaget och handelsbolaget.
Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för sådan verksamhet där lager av finansiella instrument ingår. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådan verksamhet. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, definieras vilken innebörd uttrycket ”företag i intressegemenskap” skall ha vid tillämpning av 20–20 c §§. Enligt paragrafen skall intressegemenskap anses föreligga på två grunder, dels om företagen kan utväxla koncernbidrag enligt reglerna i 35 kap., dels om ett företag äger andelar i ett handelsbolag. Det bör noteras att det bara blir aktuellt att tillämpa regeln beträffande sådana bolag som bedriver handel med värdepapper (och därför har finansiella instrument som skattemässigt ...
20 § Lager av finansiella instrument ska tas upp till det verkliga värdet. Lagret får dock tas upp till det samlade anskaffningsvärdet om samtliga företag som ingår i samma intressegemenskap tar upp sina respektive lager av finansiella instrument till det samlade anskaffningsvärdet.
Ett finansiellt instrument som har ett negativt värde ska anses ingå i lagret, om det skulle ha varit lager om det hade haft ett positivt värde. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som har nytt innehåll, regleras den skattemässiga behandlingen av sådana finansiella instrument som skattemässigt är lager. Bestämmelserna skall tillämpas både av finansiella och icke-finansiella företag. Bestämmelserna skall tillämpas oberoende av hur företaget har hanterat de finansiella instrumenten i årsredovisningen. Detta följer av att uttrycket ”skall” används i värderingsbestämmelserna.
I första stycket finns den grundläggande skatterättsliga värderingsregeln. ...
20 a § Om det i ett lager av finansiella instrument ingår säkringsinstrument, ska dessa tas upp till anskaffningsvärdet. Med säkringsinstrument avses i denna paragraf ett finansiellt instrument som säkrar andra poster i företaget än sådana som är lager och som i räkenskaperna får redovisas enligt principerna för säkringsredovisning. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om säkringsredovisning. Bestämmelsen skall bara tillämpas på sådana finansiella instrument som är lager men som säkrar en post som inte är det. Sådana säkringsinstrument skall inte värderas enligt 20 § utan alltid tas upp till anskaffningsvärdet. Därigenom undviks att orealiserade vinster beskattas och att orealiserade förluster dras av. Vid s.k. kassaflödessäkring skall (enligt de ...
20 b § För finansiella instrument som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 20 och 20 a §§ ska detta värde bestämmas utan hänsyn till överlåtelser mellan företag som ingår i samma intressegemenskap. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse som skall förhindra skatteplanering på så sätt att man säljer en tillgång som har sjunkit i värde till ett närstående företag. Bestämmelsen innebär att om man har förvärvat ett finansiellt instrument (som skattemässigt är lager) från ett närstående företag skall man värdera det till överlåtarens anskaffningsvärde. Bestämmelsen skall självfallet bara tillämpas i det fall man enligt bestämmelserna i 20 och 20 a §§ värderar lagret till anskaffningsvärdet. ...
20 c § Om ett finansiellt instrument som ingår i lagret överlåts med förlust till ett företag i samma intressegemenskap och det finansiella instrumentet inte är lager hos den nye ägaren får förlusten dras av som kostnad först när
- det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen, eller
- tillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen. Lag (2003:1102).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse som skall förhindra avdrag för förlust vid försäljning av ett finansiellt instrument som byter karaktär till kapitaltillgång. Sådan förlust får dras av först när
- det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar eller innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen, eller
- tillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen.
Höjning av lagervärdet vid viss utdelning
21 § Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17 och 20-20 b §§ ska höjas till den del företaget har delat ut medel eller på något annat sätt förfogat över vinst på ett sätt som inte lagligen hade kunnat ske om tillgångarna tagits upp till samma värde i räkenskaperna som vid beskattningen. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I bestämmelsen finns den skatterättsliga s.k. utdelningsspärren. Förändringen är en ren konsekvensändring med anledning av att värderingsbestämmelserna nu utvidgas och får nya paragrafnummer. Eftersom skattereglerna nu frikopplas för alla företag ändras även utdelningsspärren i detta avseende.
Kontraktsnedskrivning
22 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar skillnaden.
Elcertifikat och utsläppsrätter m.m.
22 a § Elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige
- innehar en sådan anläggning som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad elcertifikat enligt 2 kap. lagen (2011:1200) om elcertifikat, eller
- i näringsverksamhet är kvotpliktig enligt 4 kap. lagen om elcertifikat. Lag (2011:1204).
Prop. 2005/06:154: Paragrafens nya lydelse i punkten 3 föranleds av att kvotplikten enligt främst 4 kap. 1 § lagen om elcertifikat flyttats från flertalet elanvändare till deras elleverantörer. Leverantörerna ansvarar således bara för sin egen kvotplikt och i följd av detta behövs inte längre begreppet att hantera kvotplikten. Enligt övergångsbestämmelsen skall en skattskyldig som till följd av 4 kap. 6 § andra stycket lagen (<a href="https://lagen.nu/2003:113" ...
Prop. 2002/03:40: I en ny paragraf slås fast att elcertifikaten skall behandlas som lager för certifikatberättigade producenter, samt för den som är kvotpliktig. Vid beskattningen får elcertifikaten tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om de tas upp till högre värde i räkenskaperna. Av huvudregeln i 17 kap. 3 § följer att elcertifikaten utgör lager för den som bedriver värdepappersrörelse. För övriga näringsidkare torde certifikaten utgöra en kapitaltillgång. ...
Prop. 2010/11:155: Hänvisningen till lagen om elcertifikat ändras.
Prop. 2005/06:153: Ändringen innebär att paragrafen fortsättningsvis endast omfattar elcertifikat. Nuvarande reglering av utsläppsrätter flyttas till en egen paragraf, 22 b §.
22 b § Utsläppsrätter behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser.
Utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige
- har tilldelats sådana, eller
- driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 § lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lag (2020:1177).
Prop. 2005/06:153: Vad som i nuvarande lydelse föreskrivs om utsläppsrätter i 22 a § flyttas till första stycket i denna nya paragraf.
Av andra stycket framgår att de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar utgör lager hos de skattskyldiga som räknas upp. Enligt första punkten utgör de lager hos en skattskyldig som har tilldelats sådana, dvs. oavsett om vederbörande bedriver en sådan verksamhet som berättigar till tilldelning av utsläppsrätter eller inte. ...
22 c § Med företag i intressegemenskap avses i 22 d-f §§
- företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
- i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag som ingår i samma koncern som bolaget.
Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för innehav av eller kapitalvinst på elcertifikat, utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter eller certifierade utsläppsminskningar. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådant innehav eller sådan vinst. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:153: Paragrafen motsvarar nuvarande 22 b §. I första stycket ändras hänvisningarna med hänsyn till paragrafernas ändrade beteckningar. I andra stycket läggs de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till.
22 d § Sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av elcertifikat till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:153: Paragrafen har sin motsvarighet i nuvarande 22 c §. Ändringen innebär att paragrafen fortsättningsvis endast omfattar elcertifikat. Nuvarande reglering av utsläppsrätter flyttas till en egen ny paragraf, 22 e §.
22 e § Sådana skattskyldiga som avses i 22 b § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:153: Vad som i nuvarande lydelse föreskrivs om utsläppsrätter i 22 c § flyttas till denna nya paragraf, som också görs tillämplig på de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar. Samma värderingsmetod (nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet) måste användas på samtliga instrument som räknas upp i paragrafen. Det går således inte att t.ex. värdera utsläppsrätterna till nettoförsäljningsvärdet och utsläppsminskningsenheterna till anskaffningsvärdet.
22 f § Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras av innehavda utsläppsrätter eller elcertifikat vid beskattningsårets utgång, får avdrag bara göras för den skuld som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos företag i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikter och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat.
Om den skattskyldige får använda utsläppsminskningsenheter eller certifierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin skyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande sammanlagda utsläpp enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, ska de vid tillämpningen av första stycket anses utgöra utsläppsrätter. Lag (2020:1177).
Prop. 2005/06:153: Paragrafen motsvarar nuvarande 22 d §. I ett nytt andra stycke föreskrivs att de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar skall anses utgöra utsläppsrätter vid tillämpningen av första stycket, om den skattskyldige får använda dessa för att fullgöra sin skyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande sammanlagda utsläpp enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Det innebär att ...
Pågående arbeten
Huvudregler
23 § Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående arbeten i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse ska följas vid beskattningen om den inte strider mot bestämmelserna i 24-32 §§. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:28:Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
24 § Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas för
En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) får tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris. Lag (2010:1528).
Prop. 2005/06:174: Ändringarna i paragrafens andra stycke innebär att möjligheten att tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris, utvidgas till att avse enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt bokföringslagen. Förslaget har kommenterats i avsnitt 4.4.
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av inkomst av pågående arbeten.
Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
Löpande räkning eller fast pris
25 § Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och de eventuella faktiska utgifterna för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.
Löpande räkning
26 § Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning behöver inte tas upp som tillgång. I stället ska de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret fakturerar för arbetena tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:20:Ett företag som i räkenskaperna tagit upp värdet av pågående arbeten på löpande räkning som tillgång har endast beskattats för fakturerade belopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:28:Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Fast pris
27 § Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte har slutredovisats får inte tas upp till ett lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
För byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de pågående arbetena trots bestämmelserna i första stycket tas upp till lägst 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Lag (2003:1102).28 § Om den skattskyldige får ersättning för arbeten som avses i 27 §, ska beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: Ändringen i första stycket föranleds av den nya terminologin i ÅRL.
29 § Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten ska värdet av sådan arbetsinsats som utförts av den skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år inte beaktas.
Om uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, ska värdet av den arbetsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte beaktas. Lag (2007:1419).
30 § Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för någon annans räkning, ska värdet av arbetet beräknas efter vad som är skäligt, om det finns intressegemenskap mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och det finns anledning att anta att bestämmelserna i 27-29 §§ utnyttjats för att den skattskyldige eller uppdragsgivaren ska få en obehörig skatteförmån. Lag (2007:1419). Underlåtenhet att slutredovisa eller fakturera
31 § Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras, ska de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
Justering
32 § Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som enligt bestämmelserna i detta kapitel ska tas upp som intäkt av pågående arbeten överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, ska intäkten i skälig utsträckning justeras nedåt. Lag (2007:1419).
Hänvisningar
33 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager och pågående arbeten finns när det gäller
- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 7 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.10 och 11 §§. Lag (2018:1206).
Prop. 2008/09:37: Ändringen innebär att en hänvisning införs till den nya bestämmelsen om lagerandelar i fastighetsförvaltande företag i 27 kap. 6 a §.
Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter vid partiella fissioner.
18 kap. Inventarier
Ändrad: SFS 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning), 2010:1528 (Enklare redovisning), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och markinventarier behandlas som inventarier framgår av 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §.
Som inventarier behandlas också
- koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan, och
- anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en nyttighet som är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen.
- RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:28:Fråga om den skattemässiga behandlingen av en goodwillpost som redovisas av det köpande företaget efter en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:47:Vid en fusion med ett helägt dotterbolag har den omständigheten att moderbolaget redovisar en goodwillpost som en följd av att koncernmässiga värden tillämpas vid fusionen inte ansetts medföra att inkomstbeskattning skall ske. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Reparation och underhåll
2 § Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får dras av omedelbart.
Avdrag för anskaffning
Värdeminskningsavdrag
3 § Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt bestämmelserna i 13-22 §§ om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.
Värdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. Lag (2007:1419).
- RÅ 2007:38:Förhandsbesked har inte ansetts böra lämnas angående beskattningen vid en uppgiven sale and lease back-affär när de närmare villkoren är ofullständigt redovisade och en tillförlitlig bedömning av avtalets verkliga innebörd därför inte kan göras.
- RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Omedelbart avdrag
4 § För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, får hela utgiften dras av omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.
Med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp. Finns det ett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses vara inventarier av mindre värde bara om det sammanlagda anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning. Lag (2009:547).
- RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 § Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut ur näringsverksamheten samma beskattningsår som de anskaffas, ska hela utgiften dras av omedelbart. Lag (2007:1419).
Nyttjanderättshavares avdragsrätt
6 § I 19 kap.27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators och annan nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.
Anskaffningsvärde
7 § Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde.
Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed. Lag (2010:1528).
Prop. 2005/06:174: Enligt paragrafens nya andra stycke skall, för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), med anskaffningsvärde avses det värde som följer av god redovisningssed. Förslaget har kommenterats i avsnitt 4.3.
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur anskaffningsvärdet på inventarier beräknas.
Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
- RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 § Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den skattskyldige förvärvar genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv eller testamente, anses det skattemässiga värde som gällde för den tidigare ägaren som anskaffningsvärde, om inte särskilda skäl talar emot det.
9 § Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med avdraget.
10 § Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår hur anskaffningsvärdet ska bestämmas för inventarier som förs över till en näringsverksamhet från ägarens privategendom.
Om avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller markinventarier som hör till en fastighet som var privatbostadsfastighet under det föregående beskattningsåret, är anskaffningsvärdet för dessa inventarier den ursprungliga anskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje beskattningsår som den skattskyldige innehaft inventarierna och fastigheten har varit en privatbostadsfastighet. Lag (2007:1419).
11 § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att den skattskyldige ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2007:1419).
- HFD 2015 not 21:Förhandsbesked, skatter, fråga om meddelande av förhandsbesked / Frågan om jämkningsregeln i 18 kap. 11 § inkomstskattelagen var tillämplig borde besvaras först när skattekonsekvenserna av hela förfarandet kunde överblickas
- RÅ 2008:8:Skäl för jämkning av anskaffningsvärde vid överlåtelse av tillgång mellan bolag i samma koncern har inte ansetts föreligga, trots att den s.k. koncernbidragsspärren gällt mellan bolagen för underskott hos det överlåtande bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hänvisningar
12 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för inventarier finns när det gäller
- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap.18 och 20 §§,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.10 och 11 §§. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Prop. 2002/03:96: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning
Huvudregel
13 § Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid restvärdesavskrivning med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget. Om avskrivningsunderlaget uppgår till högst 5 000 kronor, får en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) i stället göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som motsvarar hela avskrivningsunderlaget.
Avskrivningsunderlaget består av följande:
- värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång
- vid räkenskapsenlig avskrivning värdet enligt balansräkningen, och
- vid restvärdesavskrivning det skattemässiga värdet,
- ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör näringsverksamheten,
- minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska värdeminskningsavdraget justeras i motsvarande mån. Lag (2010:1528).
Prop. 2005/06:174: Ändringarna i paragrafen innebär att om avskrivningsunderlaget högst uppgår till 5 000 kronor, får en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som motsvarar hela avskrivningsunderlaget. Förslaget har kommenterats i avsnitt 4.5.
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.
Ändringen i första stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
- RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 a § Vid tillämpning av 13 § ska det bortses från sådana inventarier som ingår i kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.Lag (2016:887).
Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning
14 § Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas bara om den skattskyldige haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.
Första stycket gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten eller delägarens andel av lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap.6 och 13 §§.
Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från avskrivningar i bokslutet av sådana inventarier som ingår i kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.Lag (2016:887).
Prop. 2003/04:10: I det nya andra stycket föreskrivs att kopplingen till räkenskaperna för rätt till avdrag för räkenskapsenlig avskrivning inte gäller när överskottet beräknas i ett CFC-bolag. Detta gäller såväl vid beräkningen av nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster i den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 6 § som vid beräkningen av delägarens andel av överskottet som han skall ta upp som intäkt enligt 39 a kap. 13 §.
Lagrådet föreslår, utan motivering, att bestämmelsen skall ...
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avyttringar
15 § Ett särskilt avdrag får göras om inventarier som anskaffats före beskattningsårets ingång avyttras under beskattningsåret eller den skattskyldige har rätt till försäkringsersättning för sådana inventarier på grund av att de gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den intäkt som uppkommer med anledning av avyttringen eller försäkringsfallet. Avdraget får dock inte överstiga avskrivningsunderlaget enligt 13 § före avdraget.
15 a § Utöver vad som anges i 15 § får det särskilda avdraget inte överstiga det skattemässiga värdet för inventarierna, om inventarierna behandlas som avyttrade på grund av att uttagsbeskattning ska ske enligt bestämmelserna i
- 22 kap. 5 § 2 på grund av att den skattskyldige för över tillgångar från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), om tillgångarna tillhör den skattskyldige även efter överföringen,
- 22 kap. 5 § 2 på grund av att den skattskyldige för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES, eller
- 22 kap. 5 § 4 eller 5 på grund av ett skatteavtal som har ingåtts med en stat inom EES.
Första stycket gäller bara om överföringen har skett till en stat inom EES som är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).
Det skattemässiga värdet för inventarier utgörs av en skälig del av det skattemässiga värdet av samtliga inventarier i näringsverksamheten. Lag (2019:1146).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om att det särskilda avdraget enligt 15 § samma kapitel begränsas i vissa fall vid uttag av inventarier enligt 22 kap. 5 §. Begränsningen tillämpas när anstånd med betalning av skatt medges enligt 63 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL (se författningskommentaren till den paragrafen).
Av paragrafen följer att det särskilda avdraget högst får uppgå till inventariets ...
Särskilt hög utgift
16 § Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de anskaffas för att utnyttjas under en tillfällig konjunktur eller liknande, får merutgiften dras av under anskaffningsåret.
Kompletteringsregel
17 § Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ får vid räkenskapsenlig avskrivning dras av ett så högt belopp att det skattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent. Avdraget får göras särskilt för varje sådant slag av inventarier som avses i 1 § första stycket, andra stycket 1 respektive andra stycket 2.
- RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Justering för ändrad mervärdesskatt
17 a § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat avdrag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap.9-13 §§mervärdesskattelagen (1994:200), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena till den del det jämkade beloppet avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier.
Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som gäller enligt god redovisningssed. Vid beräkning enligt 17 § ska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande belopp.
Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt restvärdesmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden. Lag (2007:1419).
17 b § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200), ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § respektive anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna beloppet till den del detta avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier. Lag (2007:1419).
17 c § Om justering enligt 17 a eller b §§ medför att avskrivningsunderlaget enligt 13 § blir negativt, ska detta anses vara noll. Ett belopp som motsvarar det negativa beloppet ska i stället tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
Lågt verkligt värde
18 § Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkliga värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras med ett belopp som motsvarar skillnaden.
Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från värdet på sådana inventarier vars anskaffningsutgifter dragits av omedelbart med stöd av 4 § första meningen. Lag (2007:1419).
- RÅ 2009:81:Enligt 18 kap. 18 § inkomstskattelagen får det ytterligare avdrag för värdeminskning på inventarier göras som behövs för att inventariernas skattemässiga värde inte ska överstiga deras verkliga värde. Prövningen ska avse samtliga inventarier på vilka bestämmelserna om värdeminskningsavdrag är tillämpliga. Inkomsttaxering 2004.
För stora avskrivningar i räkenskaperna
19 § Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om avskrivning har gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad som godtagits vid beskattningen. Värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets utgång ska ligga till grund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa beskattningsår. Det överskjutande beloppet ska i stället dras av genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och med beskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för högt belopp. Lag (2007:1419).
Övergång till räkenskapsenlig avskrivning
20 § Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska vid tillämpning av 13 § andra stycket 1 inventariernas skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång anses som värdet enligt balansräkningen, om årsredovisning eller årsbokslut inte har upprättats.
Om årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på inventarierna inte stämmer överens med det skattemässiga värdet, tillämpas bestämmelserna i 21 och 22 §§. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
21 § Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska särskilt avdrag göras för sådana avskrivningar som har gjorts i räkenskaperna före övergången men som inte har dragits av vid beskattningen. Ett sådant belopp dras av genom avskrivning med 20 procent per år räknat från och med det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas. Lag (2007:1419).
- HFD 2019:15:Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna för denna avskrivningsmetod inte var uppfyllda hos det överlåtande företaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
22 § Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig avskrivning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i räkenskaperna, ska skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventariernas skattemässiga värde tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller, om den skattskyldige begär det, fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Kontraktsnedskrivning
23 § Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av inventarier som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden.
Första stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.
19 kap. Byggnader
- 24 kap. 25 § 2 st 2 p, 2 kap. 1 § 13 st, 18 kap. 6 §, 20 kap. 9 §, 29 kap. 14 § 2 st
- 16 § 2 st Lag (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
- 19 § 2 st Lag (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
- 4 kap. 27 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten
Huvudregel
2 § Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning.
Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden.
I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och underhåll i samband med statliga räntebidrag. Lag (2003:1074).
Prop. 2003/04:16: Första stycket, sista ledet. I syfte att klargöra att den skattskyldige har en möjlighet att omedelbart dra av utgifter för reparation och underhåll av byggnader, även i det fall utgifterna har aktiverats i bokföringen, har ett tillägg med denna innebörd fogats till stycket. Till skillnad från promemorians lagförslag som talade om årliga värdeminskningsavdrag används i stället uttrycket avskrivning som bättre knyter an till redovisningsterminologin. ...
- HFD 2014:51:Kostnader för grundförstärkningsarbete har ansetts utgöra utgifter för reparation och underhåll av byggnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2000:26:Sådana utgifter för ändringsarbeten på byggnader som avses i punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL eller 19 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen är inte direkt avdragsgilla i det fall utgifterna vid den bokföringsmässiga redovisningen läggs till anskaffningsvärdet för byggnaderna. Förhandsbesked.
- HFD 2012:15:Fråga om innebörden av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen. Inkomsttaxering 2003-2005.
- HFD 2019:20:Utgifter för en åtgärd som innebär en viss förbättring av en byggnad men som följer den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden får dras av i sin helhet såsom utgifter för reparation och underhåll.
Andelshus
3 § En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för reparation och underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde vid utgången av beskattningsåret.
Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2011:1256).
Avdrag för anskaffning
Värdeminskningsavdrag
4 § Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till byggnadens ekonomiska livslängd. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då byggnaden färdigställs eller förvärvas eller i fråga om en förbättring från den tidpunkt den färdigställs. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 a § För en byggnad som indelas som hyreshus ska värdeminskningsavdrag även göras med tolv procent av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag).
Primäravdrag ska göras inom avskrivningsplanen och beräknas från den tidpunkt då hyreshuset eller den till- eller ombyggda delen av hyreshuset färdigställs. Avdragen ska fördelas med två procentenheter per år under sex år från färdigställandet.
Om ett hyreshus förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt inom sex år från det att hyreshuset färdigställts, ska primäravdrag göras för den delen av sexårsperioden från färdigställandet som återstår vid förvärvet. Ett sådant avdrag beräknas från den tidpunkt då hyreshuset förvärvas och på förvärvarens anskaffningsvärde. Lag (2018:1206).
Omedelbart avdrag
6 § Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.
Utrangering
7 § Utrangeras en byggnad, ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:14:Fråga om utrangeringsavdrag enligt 19 kap. 7 § inkomstskattelagen ska göras trots att en byggnad inte har rivits i sin helhet.
Anskaffningsvärde
Huvudregler
8 § Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaffningsvärdet utgiften för att uppföra den.
9 § Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet.
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva m.m.
Byggnadsinventarier och ledningar
10 § I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än bostadsändamål ska inte utgifter för byggnadsinventarier räknas in. Vad som menas med byggnadsinventarier framgår av 19-21 §§.
Av 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa fall inte anses som markinventarier utan som byggnad. Lag (2007:1419).
- HFD 2017:36:Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den placerats. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Förvärv av byggnad med mark
11 § Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse byggnaden som det värde för byggnaden som fastställts vid fastighetstaxeringen utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Har något taxeringsvärde inte fastställts, ska beräkningen göras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.
Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i förvärvet, ska den del av ersättningen som avser dessa räknas bort före beräkningen enligt första stycket.
Om det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första stycket även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för byggnaden av beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier. Lag (2008:335).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 § Anskaffningsvärdet för byggnaden ska justeras om den del av ersättningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 § avser annat än byggnaden och byggnadsinventarierna mera avsevärt över- eller understiger värdet av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas.
Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, ska fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde beaktas vid beräkningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Förbättringar m.m.
13 § I anskaffningsvärdet ska också räknas in
- utgifter för till- eller ombyggnad,
- sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som enligt 29 § ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för fastighetsägaren, och
- utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 24 och 25 §§ om statligt räntebidrag. Lag (2007:1419).
- HFD 2017:36:Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den placerats. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Justering av anskaffningsvärdet
14 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har jämkat avdrag för ingående skatt enligt 8 a kap. eller 9 kap.9-13 §§mervärdesskattelagen (1994:200), ska anskaffningsvärdet justeras med summan av jämkningsbeloppen för den återstående korrigeringstiden till den del jämkningen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad.
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 9 kap. 8 § mervärdesskattelagen, ska anskaffningsvärdet minskas med det avdragna beloppet till den del avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
14 a § Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att denne ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hänvisningar
15 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader finns när det gäller
- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.10 och 11 §§. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Karaktärsbyte
16 § Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet varje beskattningsår som byggnaden varit privatbostad.
Arbeten i byggnadsrörelse
17 § Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse ska anses det belopp som tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §. Lag (2007:1419).
Arv, gåva m.m.
18 § Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.
Byggnadsinventarier
19 § Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden. Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning.
- HFD 2017:36:Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den placerats. Förhandsbesked om inkomstskatt.
20 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både en byggnads användning i näringsverksamheten och byggnadens allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.
En ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419).
21 § En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastighetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap.
Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag
Statliga räntebidrag
23 § Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål finns i 29 kap. 14 §.
Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag
24 § Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband med en ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, ska dras av omedelbart bara till den del dessa utgifter tillsammans med utgifterna för ombyggnad överstiger den i bidragshänseende godkända eller beräknade utgiften (bidragsunderlaget).
Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).
25 § Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, ska rätten till omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya beslutet.
Innebär beslutet att ytterligare belopp ska dras av omedelbart, ska underlaget för värdeminskningsavdrag minskas med detta belopp. Om värdeminskningsavdrag tidigare har gjorts på grundval av detta belopp, ska det omedelbara avdraget minskas med värdeminskningsavdragen.
Innebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med för högt belopp, ska underlaget för värdeminskningsavdrag ökas med det överskjutande beloppet. Samma belopp ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. De värdeminskningsavdrag som skulle ha gjorts tidigare år ska räknas av från intäkten.
Rättelse ska ske det beskattningsår då det nya beslutet meddelas. Lag (2007:1419).
Nyttjanderättshavarens förbättringar
Nyttjanderättshavarens beskattning
26 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring av en fastighet som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst fem procent per år. För täckdiken får dock avdraget beräknas till högst tio procent per år.
Är byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart. Lag (2007:1419).
27 § Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa byggnadsinventarier, markinventarier eller andra inventarier som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som anskaffas, ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna i 18 kap.Lag (2007:1419).
28 § Om en nyttjanderättshavare får ersättning av fastighetsägaren för förbättringar eller anskaffningar som avses i 26 eller 27 §, ska ersättningen tas upp hos nyttjanderättshavaren. Denne ska samtidigt dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte med högre belopp än ersättningen.
En nyttjanderättshavare ska det beskattningsår då nyttjanderätten upphör dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Lag (2007:1419).
Fastighetsägarens beskattning
29 § Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring som avses i 26 § och som bekostats av en nyttjanderättshavare ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren det beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts under den tid som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten övergått till en ny ägare genom arv, gåva eller på liknande sätt ska intäkten i stället tas upp av den nya ägaren. Intäkten ska beräknas på grundval av förbättringens värde vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör. Lag (2007:1419).
20 kap. Markanläggningar och substansminskning
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i 18 kap.
Definition
2 § Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar som inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i fastighetsägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och planteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas som markanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som markanläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att marken ska göras plan eller fast. Lag (2007:1419).
Reparation och underhåll
3 § Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. Lag (2003:1074).
Prop. 2003/04:16: Ändringen är en konsekvens av tillägget i 19 kap. 2 § första stycket, se kommentaren till den paragrafen.
Avdrag för anskaffning
Värdeminskningsavdrag
4 § Utgifter för att anskaffa en markanläggning ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).
5 § Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst tio procent per år av anskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar och till högst fem procent per år av anskaffningsvärdet för andra markanläggningar. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då anläggningen färdigställs. Lag (2007:1419).
6 § Avdrag ska göras bara för utgifter för markanläggningar som anskaffas under tid då den skattskyldige är ägare till fastigheten, om inte annat följer av 12 § eller av någon av de bestämmelser som nämns i 13 §. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag är ägare till fastigheten. Lag (2007:1419).
7 § När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt, ska överlåtaren dra av den del av anskaffningsvärdet för markanläggningen som inte har dragits av tidigare. Detta gäller också när den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten läggs ned och fastighetens markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.
I 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv, gåva m.m. Lag (2007:1419).
Omedelbart avdrag
8 § Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.
Nyttjanderättshavares avdragsrätt
Anskaffningsvärde
Markinventarier
10 § I anskaffningsvärdet för en markanläggning ska inte utgifter för markinventarier räknas in. Vad som menas med markinventarier framgår av 15 och 16 §§. Lag (2007:1419).
Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige
11 § Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den skattskyldiges utgifter för att anskaffa eller förbättra anläggningen.
Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjanderättshavares förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren. Lag (2007:1419).
Arv, gåva m.m.
12 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.
Hänvisningar
13 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanläggningar finns när det gäller
- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Karaktärsbyte
14 § Om den fastighet som markanläggningen hör till varit privatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts varje beskattningsår som fastigheten varit privatbostadsfastighet.
Markinventarier
15 § Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av markanläggning som är avsedd att tillsammans med inventarier användas i den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten. Som markinventarier räknas också ledningar samt stängsel och liknande avspärrningsanordningar.
- HFD 2012 not 6:Landningsbanor på flygplats ansågs inte utgöra markinventarier
16 § Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten och en byggnads allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan markinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.
En ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419).
Frukt- och bärodlingar
17 § Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av antingen under anskaffningsåret eller genom årliga värdeminskningsavdrag.
18 § Värdeminskningsavdrag ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till den tid odlingen anses kunna utnyttjas. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då odlingen färdigställs. Lag (2007:1419).
Avdrag för substansminskning
Förutsättningar för avdrag
20 § Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av naturtillgångar på en fastighet som är kapitaltillgång.
I fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses, trots bestämmelsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), en fastighetsägare som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning som ägare till täktmarken även efter upplåtelsen.
Inträffad substansminskning
21 § Vid substansminskning på grund av utvinning av en naturtillgång får avdrag göras med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har gjorts tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper sig på utvinningen före beskattningsårets utgång.
Framtida substansminskning
22 § Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har upplåtit rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning, ska avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskaperna för framtida substansminskning. Högst den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får dras av som kan anses avse den återstående utvinning som fastighetsägaren har fått betalt för. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
23 § Avdrag enligt 22 § ska inte göras, om upplåtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare i intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till en fysisk person räknas här, utöver vad som sägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag där den fysiska personen eller någon närstående till honom är företagsledare eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad som sägs om fysiska personer gäller inte dödsbon. Lag (2007:1419).
Anskaffningsvärde m.m.
24 § Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt ska beräknas med utgångspunkt i utgiften för förvärvet.
Om fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, ska anskaffningsvärdet beräknas med utgångspunkt i utgiften vid närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. Lag (2007:1419).
25 § Om den skattskyldige begär det, ska som anskaffningsvärde anses det omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om han när utvinningen började hade avyttrat täktmarken mot en ersättning som motsvarade marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet för naturtillgången får dock inte tas upp till högre belopp än 75 procent av täktmarkens marknadsvärde vid samma tidpunkt. Lag (2007:1419).
26 § Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts för utvinning av en naturtillgång, ska anskaffningsvärdet beräknas bara för det område som omfattas av tillståndet och, vid tillämpning av 25 §, på grundval av förhållandena när utvinningen började på detta område. Lag (2007:1419).
27 § I anskaffningsvärdet ska, förutom belopp som har beräknats enligt 24-26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens exploatering till den del utgifterna inte har dragits av tidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbelopp som avses i 25 §. Lag (2007:1419).
28 § Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller avdrag för substansminskning.
20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid beskattningsinträde
Ändrad: SFS 2016:1202 (Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017), 2016:1202 (Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet om
- en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet inträder,
- inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,
- verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för personens inkomst omedelbart före beskattningsåret,
- inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör,
- en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars inkomst beskattas här,
- en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i Sverige, eller
- verksamheten har varit tonnagebeskattad enligt 39 b kap. och tonnagebeskattningen upphör.
Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om anskaffningsvärde och beskattning i 3 §, anskaffningsutgift, förbättringsutgift och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i 8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.
Bestämmelsen i 9 § tillämpas i fall som avses i första stycket 3.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap.Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: Genom det nya tredje stycket görs bestämmelsen i 9 § tillämplig vid beräkning av säkerhetsreserv vid sådant beskattningsinträde som avses i första stycket 3, dvs. när en delägare blir skattskyldig för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster enligt CFC-reglerna i 39 a kap. Vad som avses med säkerhetsreserv framgår av 39 kap. 8 §. Bestämmelsen har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2017/18:296#S5-15-1" ...
Prop. 2003/04:10: Ändringen i första stycket 2. är en konsekvens av att de särskilda reglerna om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer har flyttats till 5 kap. samt att det finns en definition i 5 kap. 2 a §.
Vidare föreskrivs det i den nya punkten 3 att bestämmelserna i detta kapitel gäller vid tillämpning av de nya CFC-reglerna i 39 a kap., jfr avsnitt 9. Bestämmelserna skall bara tillämpas om delägaren inte ...
Anskaffningstidpunkt
2 § Tillgångar ska anses ha anskaffats vid beskattningsinträdet. Lag (2007:1419).
Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift
Lager m.m.
3 § Som anskaffningsvärde för lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar ska anses det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet vid beskattningsinträdet. De lagertillgångar som finns kvar vid beskattningsinträdet ska anses ha anskaffats eller tillverkats senast. Med anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde avses detsamma som i 17 kap. 2 §.
Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska dock som anskaffningsvärde för lagertillgångar som avses i 4 kap.14 a och 14 c §§årsredovisningslagen (1995:1554) anses det verkliga värdet. För tillgångar som avses i 4 kap. 14 b § första stycket 1-3 och 5 årsredovisningslagen ska som anskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna har tagits upp till vid beskattningen om beskattning har skett för en period som avslutats i samband med beskattningsinträdet. Om beskattning inte har skett för en sådan period ska som anskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna skulle ha tagits upp till vid beskattningen om beskattning hade skett. Vid tillämpning av detta stycke ska finansiella instrument som enligt 17 kap. 20 § andra stycket ingår i lagret behandlas som lagertillgångar.
Andra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den del av näringsverksamheten som tillgångarna ingår i före beskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på de aktuella tillgångarna. Lag (2020:1072).
Prop. 2020/21:26: Paragrafen innehåller bestämmelser om anskaffningsvärde och anskaffningsutgift för lager m.m. vid beskattningsinträde.
Inventarier, byggnader och markanläggningar
4 § Om utgiften för en tillgång ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska tillgången anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter och minskad med beräknade värdeminskningsavdrag för varje innehavsår med
- 20 procent för inventarier,
- 4 procent för byggnader,
- 10 procent för täckdiken och skogsvägar, och
- 5 procent för andra markanläggningar.
Anskaffningsvärdet får dock inte beräknas till högre belopp än marknadsvärdet eller lägre belopp än noll. Lag (2007:1419).
Övriga tillgångar
5 § Andra tillgångar än sådana som avses i 3 och 4 §§ ska anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter. Om marknadsvärdet är lägre, ska tillgången i stället anses anskaffad för detta värde. Lag (2007:1419).
Förvärv genom arv, gåva m.m.
6 § Om en tillgång har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning eller på liknande sätt, ska tillgången vid tillämpning av bestämmelserna i 2-5 §§ anses ha förvärvats genom närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. Lag (2007:1419).
Avskattning i utlandet
7 § Om överföringen av en tillgång har medfört att ett belopp som ska motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp till beskattning i en annan stat, ska tillgången anses ha anskaffats för detta belopp. Detta gäller dock bara om den andra staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella tillgången eller näringsverksamheten.
Första stycket gäller inte om tillgångens värde bestäms enligt 3 § andra stycket. Lag (2016:1202).
Förpliktelser
8 § En förpliktelse ska värderas till det belopp varmed den enligt en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid beskattningsinträdet. Den får dock inte tas upp till ett lägre belopp än vad den tagits upp till i räkenskaperna.
Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska en sådan förpliktelse som avses i 4 kap. 14 b § första stycket 4–6 årsredovisningslagen (1995:1554) värderas till det belopp som den har tagits upp till vid beskattningen om beskattning har skett för en period som avslutats i samband med beskattningsinträdet. Om beskattning inte har skett för en sådan period ska förpliktelsen värderas till det belopp som den skulle ha tagits upp till vid beskattningen om beskattning hade skett.
Andra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den del av näringsverksamheten som förpliktelsen ingår i före beskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella förpliktelsen. Lag (2016:1202).
Säkerhetsreserv
9 § Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 3 ska den utländska juridiska personen, om personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag, anses ha en säkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv som personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då beskattningsinträdet sker. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är ny, regleras hur säkerhetsreserv vid beskattningsinträde som avses i 20 a kap. 1 § första stycket 3, dvs. i fråga om skattskyldighet som inträder enligt CFC-reglerna i 39 a kap., ska hanteras. Paragrafen ska tillämpas vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 10–12 §§. Paragrafen är bara tillämplig om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag. Vad som avses med säkerhetsreserv ...
21 kap. Skogsfrågor
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- ersättningar för avverkningsrätt i 2 §,
- anläggning av skog och diken i 3 §,
- skogsavdrag i 4-19 §§, och
- skogskonto och skogsskadekonto i 21-40 §§.
Vad som avses med skogsbruk framgår av 22 §.
Ersättningar för avverkningsrätt under flera år
2 § Om ersättning för avverkningsrätt till skog ska betalas under flera år, får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som betalas under året. Lag (2007:1419).
Anläggning av skog och diken
3 § Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogsbruk ska dras av omedelbart.
Bestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i 20 kap.Lag (2007:1419).
Skogsavdrag
Huvudregler
4 § Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet och är en kapitaltillgång får göras enligt bestämmelserna i 5-19 §§.
Skogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp till beskattning efter det att all mark eller all produktiv skogsmark som ingår i näringsverksamheten har förvärvats av en ny ägare. Lag (2010:1531).
5 § Skogsavdrag ska beräknas med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande skogsintäkten. Lag (2007:1419).
6 § Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12-19 §§ avser skog och produktiv skogsmark vid förvärv av en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet.
Avdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får dra av under innehavstiden.
Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Med skogsintäkt avses också försäkringsersättning för skog och skogsprodukter. Lag (2010:1531).
- HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer
7 § En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett visst beskattningsår får göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.
Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag
8 § För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §. Avdraget ska beräknas för bolaget. Lag (2007:1419).
Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer
9 § En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.
Om ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas i stället för första stycket och 10 § bestämmelserna i 7 §. Lag (2000:1341).
- HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
10 § En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett belopp som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om han förvärvat fastigheten genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom fastighetsreglering eller klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Det sammanlagda avdragsbeloppet får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som avser rationaliseringsförvärvet. Avdrag enligt denna paragraf får göras bara det beskattningsår när fastigheten förvärvas och de följande fem beskattningsåren.
Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige begär det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal.
Beloppsgränser
11 § Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kronor och bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket bedrivs i form av ett enkelt bolag eller under samäganderätt får dock avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor, om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt bedrivna verksamheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor.
Beloppsgränserna i första stycket gäller inte avdrag som ett visst beskattningsår omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.
Anskaffningsvärde vid köp m.m.
12 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, anses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten som den del av fastighetens taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas produktiv skogsmark med växande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk. Lag (2010:1531).
13 § Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är uppenbart att en tillämpning skulle ge ett värde som avviker från den verkliga ersättningen för skog och produktiv skogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som kan anses motsvara den verkliga ersättningen.
Har ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och produktiva skogsmark som har lagts till den skattskyldiges fastighet överstiger värdet av den skog och produktiva skogsmark som har frångått denna, ska ett belopp motsvarande ersättningen anses som anskaffningsvärde. Lag (2010:1531).
14 § Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat företag inom samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena.
15 § Vid rationaliseringsförvärv ska i anskaffningsvärdet räknas in såväl ersättningen för skog och produktiv skogsmark som den del av övriga utgifter med anledning av förvärvet som belöper sig på den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken.
Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2010:1531).
Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.
16 § Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av förvärvarens avdragsutrymme följande.
Omfattar förvärvet all mark eller all produktiv skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksamhet, tar förvärvaren över den tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.
Omfattar förvärvet bara en del av den produktiva skogsmarken, anses som anskaffningsvärde för förvärvaren så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde som värdet av den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken utgör av värdet av all skog och produktiv skogsmark i dennes näringsverksamhet när förvärvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen.
Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark i näringsverksamheten och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, anses den nye ägarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme vara noll. Lag (2010:1531).
- HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring, allframtidsupplåtelse m.m.
17 § Om en del av den skattskyldiges produktiva skogsmark förvärvas av en ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme minska i samma proportion som minskningen av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken i näringsverksamheten. En proportionell minskning ska också göras om värdet av fastighetens skog och produktiva skogsmark minskar på grund av fastighetsreglering eller klyvning.
Omfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken, och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, ska den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme dock inte minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv som avses i 14 §. Lag (2010:1531).
18 § Bestämmelserna i 17 § tillämpas också om
- en fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en tomtrörelse som den skattskyldige bedriver, eller 2. den skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får sådan engångsersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och produktiv skogsmark.
Skogen och den produktiva skogsmarken anses då ha förvärvats av en ny ägare. Lag (2010:1531).
19 § I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelse kan behandlas som engångsersättning för denna.
Hänvisningar
20 § Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns när det gäller
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, - verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, - partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.10 och 11 §§. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Skogskonto och skogsskadekonto
Huvudregel
21 § En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Lag (2004:438).
Skogsbruk
22 § Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen på sin egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som skogsbruk räknas också avverkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en fastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverkningsrätt. Lag (2008:1066). Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto 23 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning. 24 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras om den skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för insättning på skogskonto.
Om avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför att förutsättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, får den skattskyldige begära avdrag för insättning på skogskonto. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom sex månader efter det att det beslut meddelades som innebär att den skattskyldige inte har rätt till avdrag för insättning på skogsskadekonto, om inte längre tid följer av bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256). Avdragets storlek
25 § Om inte annat följer av 26 och 27 §§, får avdrag för insättning på skogskonto eller skogsskadekonto ett visst beskattningsår motsvara högst summan av
- 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
- 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och
- 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.
26 § Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid, får den skattskyldige, till den del intäkten kommer från sådan avverkning, göra avdrag med högst ett belopp som motsvarar summan av
- 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
- 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och
- 50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.
27 § Belopp som anges i 26 § får dras av också från sådan ersättning för skog eller skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser som avses i 45 kap. 8 § och som tas upp som intäkt av näringsverksamhet.
29 § Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, ska den del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför sig till likställas med intäkt av skogsbruk som den skattskyldige själv bedrivit. Lag (2007:1419).
30 § Avdrag får inte göras med så högt belopp att det uppkommer ett underskott.
31 § Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till minst 5 000 kronor för skogskonto eller 50 000 kronor för skogsskadekonto. Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2007:1419).
Insättning på kontot
32 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. Lag (2004:438).
33 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett skogskonto eller skogsskadekonto senast den dag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration. Lag (2011:1256).
34 § Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på skogskonto enligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts in på skogsskadekontot vara insatta på skogskonto den dag då insättningen på skogsskadekontot gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekontot, till den del de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran om avdrag för insättning på skogskonto kommer in till Skatteverket. En överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt 33 § senast ska ha satts in beaktas inte. Lag (2007:1419).
35 § Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.
I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. Lag (2004:438).
Uttag från kontot
36 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.
Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut kvarstående medel.
Medel, som enligt 41 § tas över från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto, får tidigast tas ut och ska betalas ut av kreditinstitutet vid de tidpunkter som enligt första och andra styckena gäller för insättningen på det ursprungliga kontot. Lag (2008:1066).
37 § Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 36 § andra stycket. Lag (2007:1419).
Byte av kreditinstitut
38 § Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § om hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. En sådan överföring får även göras när lantbruksenheten och kontomedel tas över enligt 41 §.
När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).
Överföring av lantbruksenhet eller kontomedel m.m.
39 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller dock bara om fastigheten utgjorde den övervägande delen av näringsverksamheten.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller inte om äganderätten övergår genom gåva och den skattskyldige har gjort avdrag för de insatta medlen. Första stycket gäller inte heller i fråga om medel som tas över enligt 41 §. Lag (2008:1066).
40 § Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogskonto eller skogsskadekonto, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om inte annat följer av 41 §. Det anses inte som överlåtelse eller pantsättning att en skattskyldig på begäran av Skogsstyrelsen förbinder sig att inte förfoga över medlen utan styrelsens tillstånd. Lag (2008:1066).
- 21 kap. 1 § 1 st 4 p, 21 kap. 21 §
- 16 kap. 4 § 1 st 3 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 5 § 1 st 4 p Förordning (2005:1191) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län
- 5 § Skogskontoförordning (1954:144)
- 7 kap. 5 § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Upphävd: SFS 2008:1066 (Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte)
41 § Om den skattskyldiges lantbruksenhet med produktiv skogsmark övergår till en närstående genom arv, testamente, gåva eller bodelning får denne ta över medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto utan att beskattning sker enligt 37 §,
- om mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med anledning av ena makens död skriftligen förklarar att han tar över medlen, eller
- om parterna vid gåva eller bodelning av annan anledning än ena makens död träffar skriftligt avtal om att medlen tas över.
Utöver vad som sägs i första stycket krävs
- att kontot förs över direkt till mottagaren eller medlen förs direkt över till ett motsvarande konto som innehas av mottagaren, och
- att överföringen sker samma beskattningsår som lantbruksenheten övergår.
Om bara en del av lantbruksenheten övergår till den närstående, får denne ta över högst så stor del av kontomedlen som hans andel motsvarar av den övertagna produktiva skogsmarkens skogsbruksvärde i förhållande till skogsbruksvärdet för all produktiv skogsmark på lantbruksenheten det beskattningsår då enheten övergår. Lag (2010:1531).
- HFD 2019:4:Det krävs inte att ett dödsbo skiftas under dödsåret för att medel på ett skogskonto genom arv ska kunna föras över till en närstående till arvlåtaren utan att detta utlöser beskattning. Förhandsbesked om inkomstskatt.
22 kap. Uttag ur näringsverksamhet
- RÅ 2004:6:Avstående från en rätt till framtida inkomster från exploateringen av en uppfinning har med hänsyn till omständigheterna ansetts föranleda tillämpning av bestämmelserna om uttag ur näringsverksamhet i 22 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 49 kap. 20 §, 34 kap. 22 § 1 st 2 p, 30 kap. 13 §, 30 kap. 11 § 1 st 1 p, övg. best. SFS 2003:224 6N5 st, 30 kap. 12 § 1 st 1 p, 23 kap. 9 §, övg. best. SFS 2003:224 7N6 st
- 7 § 1 st 1 p Lag (1998:1620) om beskattning av valutakursreserv
- 9 § Lag (2000:334) om särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling
Innehåll
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en tillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Det finns bestämmelser om
Vad som avses med uttag
2 § Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan näringsverksamhet.
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2001:11:Ett bolag har förvärvat konvertibla skuldebrev, som utfärdats av dess moderbolag. Bolaget överväger att påfordra betalning av de nominella skuldbeloppen i stället för att begära konvertering till aktier. Avståendet från konvertering har inte ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 § Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den skattskyldige eller någon annan.
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2001:11:Ett bolag har förvärvat konvertibla skuldebrev, som utfärdats av dess moderbolag. Bolaget överväger att påfordra betalning av de nominella skuldbeloppen i stället för att begära konvertering till aktier. Avståendet från konvertering har inte ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:63:En kooperativ vindkraftsförening producerar el och säljer denna till sina medlemmar. En försäljning av elen till pris under marknadsvärdet har ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:14:Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.
4 § Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§ tillämpas också på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa.
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
- HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:14:Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.
5 § Som uttag räknas också att
- en näringsverksamhet upphör,
- skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis upphör,
- tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan del om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra delen men inte för inkomst från den senare delen,
- inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,
- tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan del om den senare delen men inte den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, eller
- tillgångar förs över från annan näringsverksamhet till en kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.Lag (2016:887).
- RÅ 2004:93:Uttagsbeskattning har ansetts skola ske när en stiftelse övergått från att vara fullt ut skattskyldig till att vara skattskyldig bara för viss inkomst. Delägarrätter och fordringsrätter som förvärvats i ett tidigare skede när stiftelsen inte var fullt ut skattskyldig har därvid ansetts anskaffade för belopp motsvarande marknadsvärdet vid övergången till full skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:65:Förutsättningar för uttagsbeskattning finns inte när en bostadsrättsförening övergår till att beskattas enligt reglerna för privatbostadsföretag, eftersom övergången inte ansetts medföra någon förändring av föreningens skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 § I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning i byggnadsrörelse.
Innebörden av uttagsbeskattning
7 § Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Uttag i form av användande av bil ska värderas enligt bestämmelserna om bilförmån i 61 kap.5-11 §§. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
- RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:63:En kooperativ vindkraftsförening producerar el och säljer denna till sina medlemmar. En försäljning av elen till pris under marknadsvärdet har ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:14:Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.
8 § Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur en näringsverksamhet som han bedriver och för över den till en annan sådan näringsverksamhet ska, om uttagsbeskattning skett, tillgången eller tjänsten anses förvärvad i den senare näringsverksamheten mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmelserna i 7 §. Lag (2007:1419).
När uttagsbeskattning inte ska ske
9 § Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet ska inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Undantaget gäller också i fråga om sådan bostad som på grund av den skattskyldiges begäran enligt 2 kap. 9 § tredje stycket inte ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).
10 § Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid sådan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § ska uttagsbeskattning inte ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger omkostnadsbeloppet.
Första stycket gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som enligt 27 kap. 6 § är lagertillgångar. Lag (2007:1419).11 § Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte ska ske vid uttag av en tillgång finns i 23 kap. om underprisöverlåtelser. Lag (2007:1419).
12 § Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en tillgång, ska uttaget av tjänsten inte beskattas om uttaget av tillgången på grund av bestämmelsen i 23 kap. 9 § inte ska uttagsbeskattas. Lag (2007:1419).
13 § Om skattskyldigheten för lågbeskattade inkomster i en utländsk juridisk person upphör, ska uttagsbeskattning inte ske. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Av bestämmelsen, som är ny, framgår att det inte skall anses som uttag om skattskyldigheten för en andel i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster upphör. I förhållande till lagrådsremissen har några redaktionella ändringar gjorts.
23 kap. Underprisöverlåtelser
Prop. 2008/09:37: Såvitt gäller 15 § kommer dess första stycke, efter att andra stycket slopats, inte att innehålla någonting som inte redan framgår av stadgandet i 14 § första stycket. Hela paragrafen föreslås därför slopat.
Ändringen i 19 § innebär att tredje stycket tas bort och att bestämmelsen i övrigt sammanförs i ett stycke. Ändringarna är i huvudsak en följd av att ett svenskt handelsbolag inte längre kan vara överlåtare eller förvärvare. Det följer redan av 14 § att fysisk person kan ...
Upphävd: SFS 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse)
Tillämpningsområde
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid underprisöverlåtelser. Det finns bestämmelser om - definitioner i 3-8 §§,
2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om
- bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. ska tillämpas på överlåtelsen,
- överlåtelsen innebär att sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som är lagertillgångar enligt 27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 § eller skiftas ut enligt 42 kap. 20 §,
- marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än tillgångens skattemässiga värde, eller
- överlåtelsen innebär att tillgångar förs över till en kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte heller om en kapitalvinst vid en avyttring är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. eller ersättningen ska tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas dock när en näringsbetingad andel, en andel som avses i 25 a kap. 3 a § eller en delägarrätt som avses i 25 a kap. 23 § överlåts utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat om
- det förvärvande företaget är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag, ett utländskt bolag som motsvarar något sådant företag och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom EES,
- det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger andel i det överlåtande företaget, och
- förutsättningarna i 19 § är uppfyllda. Lag (2016:887).
Prop. 2009/10:36: Andra stycket andra meningen har ändrats. Ändringen innebär att även företag som anges i 25 a kap. 3 § och som är delägare i ett svenskt handelsbolag, omfattas av bestämmelserna i 11 och 12 §§ när handelsbolaget överlåter en sådan delägarrätt som avses i 25 a kap. 23 §. Detta innebär att bestämmelserna i 11 och 12 §§, om att en underprisöverlåtelse inte ska medföra utdelningsbeskattning eller påverka anskaffningsvärdet på andelarna i det mottagande företaget, på motsvarande villkor som i ...
Prop. 2011/12:17: Ett tillägg har gjorts i andra stycket. Ändringen innebär att 23 kap. 11 och 12 §§ även ska tillämpas vid avyttring av en sådan andel i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som enligt 25 a kap. 3 a § ska behandlas som näringsbetingad.
Prop. 2015/16:127: I första stycket införs en ny fjärde punkt av vilken det framgår att bestämmelserna om underprisöverlåtelser inte gäller om överlåtelsen innebär att tillgångar förs över till en kvalificerad rederiverksamhet. Vad som avses med kvalificerad rederiverksamhet anges i 39 b kap. 3–5 §§. Se
- RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:74:Ett aktiebolag överlåter näringsbetingade aktier i ett dotterbolag till ett annat aktiebolag, ägt av VD i dotterbolaget. Fråga vid tillämpning av bestämmelserna om underprisöverlåtelser om värdet av VD:s framtida arbetsinsatser i dotterbolaget ska betraktas som s.k. sidovederlag och om aktieägare i det överlåtande bolaget ska beskattas för utdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Definitioner
3 § Med underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, om villkoren i 14-29 §§ är uppfyllda.
- HFD 2016:66:Fråga om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012 not 30:Skäl att inhämta förhandsavgörande av EU-domstolen förelåg inte eftersom det inte framkommit någon unionsrättslig fråga som hade betydelse för avgörandet av målet / Skatteflyktslagen ansågs tillämplig på ett förfarande med underprisöverlåtelse av fastighet till handelsbolag följt av skattefri försäljning av andelarna i handelsbolaget (förhandsbesked)
- RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:54:Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:85:Värden avseende näringsbetingade aktier överförs från ett aktiebolag till ett annat. För ägaren till det förstnämnda bolaget har det värde som förts från hans bolag behandlats som utdelning eftersom han kompenserats genom att få förvärva fastighetsandelar för ett pris som satts under marknadsvärdet från ägaren av det andra bolaget. För denne har motsvarande belopp räknats in i ersättningen för fastighetsandelarna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:74:Ett aktiebolag överlåter näringsbetingade aktier i ett dotterbolag till ett annat aktiebolag, ägt av VD i dotterbolaget. Fråga vid tillämpning av bestämmelserna om underprisöverlåtelser om värdet av VD:s framtida arbetsinsatser i dotterbolaget ska betraktas som s.k. sidovederlag och om aktieägare i det överlåtande bolaget ska beskattas för utdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 § Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag,
- svensk ekonomisk förening,
- svensk sparbank,
- svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- svensk stiftelse,
- svensk ideell förening, och
- utländskt bolag.
Vid tillämpning av 11 och 12 §§ avses med företag även ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, ägs av ett sådant företag som anges i första stycket 1-7.
Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2009:1413).
Prop. 2001/02:42: I konsekvens med att utländska skadeförsäkringsföretag föreslås bli konventionellt beskattade har denna kategori utgått i uppräkningen i andra stycket. Utländska associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket omfattas inte av bestämmelsen.
Prop. 2009/10:36: Andra stycket är nytt. Nuvarande andra stycket har flyttats till tredje stycket. Av bestämmelsen framgår att vid tillämpningen av 11 och 12 §§ ska med företag även avses ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, ägs av ett sådant företag som anges i första stycket 1–7.
- RÅ 2003:61:Förhållandena vid tidpunkten för avyttring av en bostadsförenings fastighet är avgörande för om föreningen skall anses vara ett företag som kan genomföra en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
7 § I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som en näringsverksamhet eller som en verksamhetsgren om förvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i företaget. Lag (2003:224).
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 § Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, ska som skattemässigt värde anses en skälig del av hela värdet. Lag (2007:1419).
Beskattningen vid en underprisöverlåtelse
9 § En underprisöverlåtelse ska inte medföra uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.Lag (2007:1419).
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
10 § Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar minst tillgångens skattemässiga värde, ska överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttras mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Tillgången anses i sådant fall förvärvad för samma belopp. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
11 § Om tillgången överlåts av ett företag, ska överlåtelsen inte medföra att någon som direkt eller indirekt äger en andel i företaget, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen, ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Överlåtelsen ska inte heller medföra att skillnaden ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst av
- förvärvaren,
- den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, eller
- den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en andel i det förvärvande företaget.
Om tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning inte lämnas, gäller bestämmelserna i första stycket inte för det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning lämnas med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Lag (2008:1063).
Prop. 2001/02:46: Ändringen i första stycket innebär att underprisöverlåtelser enligt huvudregeln kan medföra tjänstebeskattning, om övriga förutsättningar för en sådan beskattning är uppfyllda. Bestämmelsen i andra meningen är ett undantag från vad som gäller enligt allmänna regler i inkomstslaget tjänst. Av meningen framgår att tjänstebeskattning aldrig kan komma i fråga för den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget och den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en ...
- HFD 2016:66:Fråga om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:74:Ett aktiebolag överlåter näringsbetingade aktier i ett dotterbolag till ett annat aktiebolag, ägt av VD i dotterbolaget. Fråga vid tillämpning av bestämmelserna om underprisöverlåtelser om värdet av VD:s framtida arbetsinsatser i dotterbolaget ska betraktas som s.k. sidovederlag och om aktieägare i det överlåtande bolaget ska beskattas för utdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:19:Ett helt familjeägt aktiebolag överlåter till bokfört värde aktier i ett dotterbolag till ett nybildat aktiebolag som ägs av familjemedlemmarna och till viss del av verkställande direktören i dotterbolaget. Fråga om det av bestämmelsen i 23 kap. 11 § första stycket 2 inkomstskattelagen följer att denne inte ska beskattas i inkomstslaget tjänst med anledning av överlåtelsen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 § Om tillgången förvärvas av ett företag, ska skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift för förbättring av en andel i företaget eller av en andel i företag som, direkt eller indirekt, äger andel i det förvärvande företaget.
Om tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller följande. Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Lämnas ersättning med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 § Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt, tillämpas inte bestämmelserna i 26 kap. 2 § första stycket 5 om återföring av utgifter för förbättrande reparationer och underhåll. Lag (2000:78).
Villkor för en underprisöverlåtelse
Överlåtaren och förvärvaren
14 § Överlåtaren och förvärvaren ska vara en fysisk person eller ett företag.
En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening får inte vara förvärvare. En svensk stiftelse får dock vid ombildning av sparbank till bankaktiebolag enligt 8 kap.sparbankslagen (1987:619) förvärva aktier från sparbanken. Vidare får en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en tillgång från en annan ideell förening.
Ett livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om tillgångar som ingår i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § ska beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag. Lag (2008:1063).
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Skattskyldighet
16 § Förvärvaren ska omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.
Inkomsten av näringsverksamheten eller en del av näringsverksamheten där tillgången ingår får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2008:1063).
Prop. 1999/2000:82: I paragrafen anges att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Av 8 § den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris, UPL, framgick att vid tillämpning av bestämmelserna i den lagen ingick en tillgång i en näringsverksamhet bara om ersättning eller kapitalvinst vid avyttring av tillgången utgjorde intäkt av näringsverksamhet. ...
- RÅ 2010 not 34:Uttagsbeskattning skulle ske när aktier som utgjort lagertillgångar efter en överlåtelse blev näringsbetingade (förhandsbesked)
När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas
17 § Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, ska överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas. Lag (2008:1063).
- HFD 2012:58:Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier i dotterbolag och av fordringar överlåter samtliga sina tillgångar och skulder. Överlåtelsen har ansetts uppfylla villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen att den ska avse bolagets hela näringsverksamhet. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Kvalificerade andelar
18 § Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett företag, ska samtliga andelar i företaget vara kvalificerade. Lag (2007:1419).
19 § Om överlåtaren och förvärvaren är företag och om någon andel i det överlåtande företaget är kvalificerad, ska minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget. Med kvalificerad andel avses i denna paragraf inte en sådan marknadsnoterad andel i ett överlåtande företag som anses kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Lag (2008:1063).
Prop. 2005/06:40: I paragrafen finns bestämmelser om villkor för en underprisöverlåtelse om överlåtaren är ett företag och om någon andel i företaget är kvalificerad. I 23 kap. 9–13 §§ finns bestämmelser om beskattningen vid en underprisöverlåtelse.
Bestämmelsen i andra stycket ändras bara genom att hänvisningen till 57 kap. 6 § andra stycket ändras till 57 kap. 7 § första eller andra stycket. Den bestämmelse som fanns i 57 kap. 6 § andra stycket och som tog sikte på mottagna andelar vid ett ...
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen i nuvarande andra stycket andra meningen innebär att andelar i överlåtande företag inte anses som kvalificerade om de enbart är kvalificerade enligt 7 § första eller andra stycket. Som utvecklats i avsnitt 4.5.6 kan detta skapa en möjlighet att kringgå reglerna i 57 kap. genom att värden förs från företag med särskilt kvalificerade andelar till företag som inte alls omfattas av beskattning enligt 57 kap. ...
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
22 § En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande företag som, direkt eller indirekt, innehas av ett annat företag, ska anses kvalificerad till den del som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företaget och övriga andelar i det andra företaget. Lag (2007:1419).
- RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
23 § Villkoret i 18 och 19 §§ om att en andel i ett förvärvande företag ska vara kvalificerad ska anses uppfyllt även om andelen först efter förvärvet men under samma år hos samma ägare blir kvalificerad. Lämnas utdelning på andelen efter förvärvet men under samma år hos samma ägare, ska andelen vara kvalificerad vid tidpunkten för utdelningen. Lag (2008:1063).
23 a § Vid tillämpningen av 18, 19 och 22 §§ ska en andel i ett förvärvande företag som är kvalificerad bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inte anses som en kvalificerad andel. Sådana andelar ska dock anses kvalificerade vid tillämpning av 19 § till den del som andelarna i det överlåtande företaget är kvalificerade bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Lag (2008:1063).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny och innebär enligt första meningen att ett företag vars andelar enbart är särskilt kvalificerade inte kan vara förvärvande företag i sådana underprisöverlåtelser som avses i 18–22 §§, dvs. om andelarna i det överlåtande företaget är kvalificerade eller om överlåtaren är en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag. Bestämmelsen skall tillämpas även på sådana indirekta förvärv där 22 § skulle vara tillämplig för förvärvaren. Den nya bestämmelsen innebär en ändring genom att det ...
Underskott hos förvärvaren
24 § Om förvärvaren är en fysisk person, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet hos honom som förvärvet avser. Vidare gäller att personen inte får ha rätt till avdrag för underskott i annan näringsverksamhet enligt 62 kap.2-4 §§.
27 § Om förvärvaren är ett företag, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.
28 § Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott (avdragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § gäller om förvärvaren får koncernbidrag från överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning får inte heller gälla om ett företag, till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för företaget, indirekt via förvärvaren får koncernbidrag avseende samma beskattningsår från överlåtaren. Lag (2000:1341).
29 § En fysisk person eller ett företag får avstå från att utnyttja underskott som avses i 24-27 §§. I sådant fall ska det bortses från underskottet vid tilllämpning av dessa bestämmelser. Lag (2007:1419).
24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet
- övg. best. SFS 2018:1206 1 st, övg. best. SFS 2012:757 2 p, övg. best. SFS 2018:1206 2 p, övg. best. SFS 2008:1343 2 p, 56 kap. 8 § 1 st 4 p, 24a kap. 13 § 2 st, övg. best. SFS 2018:1206 1N4 st, 24a kap. 11 § 2 st, 24a kap. 16 § 2 st, övg. best. SFS 2019:1241 4 p, 24a kap. 14 § 2 st, 25 kap. 2 § 3 st
- 4 § 7 st Kupongskattelag (1970:624)
Ändrad: SFS 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar), 2020:1077 (Justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto), 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)
Upphävd: SFS 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med ränteutgifter och ränteinkomster i 2-4 §§,
- tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 5 och 6 §§,
- partiell fission i 7 §,
- kapitalrabatt på optionslån i 8 §,
- avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder i 9 §,
- avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 10-15 §§,
- avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner i 15 a och 15 b §§,
- särskild avdragsbegränsning för ränteutgifter på vissa skulder till företag i intressegemenskap i 16-20 §§,
- avdragsbegränsning för negativa räntenetton i 21-29 §§,
- avdrag för lämnad utdelning i 30 §, och
- skattefria utdelningar i 31-42 §§.
En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §. Lag (2020:1072).
Prop. 2008/09:65: Paragrafen utökas med en hänvisning till 10 a–10 e §§.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas en hänvisning in till den nya paragrafen om partiell fission.
Prop. 2019/20:13: Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att paragraferna 15 a–15 e §§ ska upphöra att gälla och innebär att hänvisningen till bestämmelserna i kapitlet om avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer tas bort.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Definition av ränteutgifter och ränteinkomster
2 § Med ränteutgifter avses i detta kapitel
- ränta och andra utgifter för kredit, och
- utgifter som är jämförbara med ränta.
Bestämmelser om i vilken utsträckning leasingavgifter samt ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar behandlas som ränteutgifter finns i 24 a kap.11–13 §§ och 44 kap.35 och 37–39 §§.
Valutakursförluster omfattas bara vid tillämpning av 21–29 §§ och bara i den utsträckning som framgår av 4 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital skall tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet. Ändringarna medför att bestämmelserna om utnyttjande av företrädesrätt till teckning av kapitalandelslån skall tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet. Vidare byts ordet ”nedsättning” ut mot ”minskning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2018:1165 (Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2003:1075 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner)
3 § Med ränteinkomster avses i detta kapitel inkomster som motsvarar ränteutgifter enligt 2 §. Bestämmelser om i vilken utsträckning leasingavgifter behandlas som ränteinkomster finns i 24 a kap.14–16 §§.
Valutakursvinster omfattas bara i den utsträckning som framgår av 4 §. Lag (2018:1206).
3 a § Har betecknats 24 kap. 7 § genom lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny. Vid en partiell fission är det andelsägarna i det överlåtande företaget som erhåller ersättning från det övertagande företaget. Av första stycket framgår att denna ersättning skall anses som utdelning från det överlåtande företaget. En partiell fission skall skatterättsligt behandlas på samma sätt som om det överlåtande företaget
erhållit ...
4 § Vid tillämpning av 21–29 §§ gäller följande. Om valutarisken avseende en skuld i utländsk valuta har säkrats genom ett derivatinstrument, ska en valutakursförändring på skulden anses vara en ränteutgift respektive en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §.
Om derivatinstrumentet är en kapitaltillgång, ska det på balansdagen värderas på motsvarande sätt som i 14 kap. 8 §. Värdeförändringen ska anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. I de fall derivatinstrumentet har avyttrats före balansdagen ska den kapitalvinst eller kapitalförlust som uppkommer vid avyttringen anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §.
Om derivatinstrumentet utgör lager som tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska värdeförändringen anses vara en ränteutgift eller ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. Om derivatinstrumentet utgör lager som inte tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska andra stycket tillämpas.
Första–tredje styckena gäller även i de fall skulden och derivatinstrumentet finns hos olika företag i en intressegemenskap enligt 22 §. Denna paragraf gäller även lånefordran i de fall valutarisken har säkrats genom ett derivatinstrument. Lag (2018:1206).
Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital
4 a § Har betecknats 24 kap. 9 § genom lag (2018:1206).
Hänvisningar
5 § I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om
- utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,
- utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,
- utbetalningar vid minskning av aktiekapital, bunden överkursfond eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,
- utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,
- utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i 42 kap.19-21 §§,
- emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,
- utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §,
- utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,
- skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,
- spel i 42 kap. 25 §, och
- schablonintäkt i 42 kap. 43 §. Lag (2020:990).
Prop. 2019/20:194: I paragrafen anges att vissa bestämmelser som gäller i inkomstslaget kapital ska tillämpas också i inkomstslaget näringsverksamhet. Den ändras med anledning av att det införs ytterligare en överkursfond, en bunden överkursfond. Övervägandena finns i avsnitt 8.
Tillägget i tredje strecksatsen av den bundna överkursfonden innebär att utbetalningar vid minskning av den fonden ska behandlas på samma ...
Prop. 2017/18:296: Genom ändringen i första stycket sjunde strecksatsen görs bestämmelsen i 42 kap. 22 § uttryckligen tillämplig på såväl utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster som i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Övervägandena finns i avsnitt 5.11.
- HFD 2012:13:Fråga om avdrag enligt bestämmelserna om vinstandelsränta. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Utdelning av vissa andelar
6 § Om andelarna i det utdelade bolaget i de fall som avses i 42 kap.16 eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, ska det lägsta av andelarnas anskaffningsvärde och deras verkliga värde tas upp som intäkt av mottagaren. I 17 kap.6 och 7 §§ finns bestämmelser om hur anskaffningsvärdet ska bestämmas i sådana fall. Lag (2018:1206).
Partiell fission
7 § Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande företaget.
Om andelarna i det överlåtande företaget är kapitaltillgångar hos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar i det övertagande företaget inte tas upp.
Om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar inte tas upp till ett högre belopp än vad utdelningen medför i nedskrivning av andelsägarens andelar i det överlåtande företaget. Lag (2018:1206).
Kapitalrabatt på optionslån
8 § Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade med köp- eller teckningsoption avseende aktier, får bolaget inte dra av en sådan skillnad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde som beror på optionen. Lag (2018:1206).
Avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder
9 § Ett företag som omfattas av någon av följande EU- förordningar får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av respektive förordning. Detta gäller företag som omfattas av
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, eller
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014.
Ett svenskt försäkringsföretag som omfattas av 7 kap.försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av dessa lagar.
Ett utländskt försäkringsföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som genomför det direktivet.
Ett utländskt tjänstepensionsinstitut får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. Vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut framgår av 39 kap. 13 a §. Lag (2021:489).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen reglerar när det föreligger ett avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder. Ändringen i andra stycket innebär att ett svenskt tjänstepensionsföretag som omfattas av lagen om tjänstepensionsföretag inte får dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av den lagen. Ett motsvarande ränteavdragsförbud gäller i dag för svenska försäkringsföretag.
I paragrafen införs också ett nytt fjärde stycke. Av den ...
Prop. 2020/21:173: Paragrafen innehåller bestämmelser om avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder. Övervägandena finns i avsnitten 6.4, 14.5.1 och 14.5.3.
- HFD 2020:43:En bank har en efterställd skuld som bara delvis får ingå i bankens kapitalbas. Banken har ansetts ha rätt till avdrag för ränta på den del av skulden som inte får ingå i kapitalbasen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån
Huvudregler
10 § Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 11–15 §§.
Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta.
För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten. Lag (2018:2040).
Emissioner på den allmänna marknaden
11 § Vinstandelsräntan ska dras av om lånet har bjudits ut till teckning på den allmänna marknaden.
Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan dock inte dras av till den del den betalas till någon som
- är andelsägare i företaget,
- är företagsledare i företaget,
- är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
- på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §. Lag (2018:1206).
Riktade emissioner
12 § Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet, ska vinstandelsräntan dras av om ensamrätten eller företrädesrätten inte har lämnats till någon som
- är andelsägare i det låntagande företaget,
- har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §,
- är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag,
- är närstående till en företagsledare eller andelsägare i företaget om det är ett fåmansföretag. Lag (2018:1206).
13 § Är andelarna i det låntagande företaget upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska vinstandelsräntan dras av även om de som äger andelar i företaget har fått en sådan företrädesrätt till teckning av lånet som har lämnats i förhållande till deras innehav av andelar.
Om räntan ska dras av, ska det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp av företaget. Värdet ska tas upp som intäkt det beskattningsår då teckningen av lånet avslutas. Lag (2018:1206).
Prop. 2004/05:27: I paragrafen görs en redaktionell ändring i hänvisningen till de villkor som skall vara uppfyllda för att en andel skall anses som näringsbetingad. Någon hänvisning till 16 § är inte nödvändig eftersom den bestämmelsen redan hänvisar till villkor i 13 och 14 §§.
- HFD 2012 not 34:Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar (förhandsbesked) / Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar: Inkomst av näringsverksamhet
- RÅ 2005:48:Fråga om aktieinnehav är näringsbetingat. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012 not 32:Aktiebolag beskattades för utdelning på aktier som bolaget inte ägde (förhandsbesked) / Fysisk person som överlåtit sin rätt till utdelning från ett aktiebolag beskattades inte för belopp som aktiebolaget betalade ut till annan som hade rätt till utdelningen (förhandsbesked)
- RÅ 2009:100:En rysk association har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
14 § Skatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller flera som äger andelar i företaget har förbehållits rätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant beslut är att lånevillkoren kan antas ha bestämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet togs upp.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:1206).
Prop. 2007/08:12: I paragrafens andra stycke läggs fission till. Ändringen innebär att en andel ska anses vara marknadsnoterad om den tidigare varit marknadsnoterad men noteringen har upphört i samband med ett fissionsförfarande.
- RÅ 2005:48:Fråga om aktieinnehav är näringsbetingat. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:67:Fråga om aktieinnehav är näringsbetingat. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:56:En stiftelses innehav av marknadsnoterade andelar i en bank har inte ansetts vara näringsbetingat enligt den s.k. utredningsregeln i 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
15 § Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan inte dras av – även om förutsättningarna för avdrag i 12, 13 eller 14 § är uppfyllda – till den del den betalas till någon som
- är andelsägare i företaget,
- är företagsledare i företaget,
- är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
- på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §. Lag (2018:1206).
- RÅ 2001:6:Fråga om förutsättningarna för att en stiftelse, vars verksamhet avser innehav och förvaltning av aktier, skall bli frikallad från skattskyldighet för utdelning på aktier enligt de regler som gäller för utdelning på s.k. näringsbetingade aktier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)
Avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner
15 a § Med företag avses i 15 b § juridiska personer och svenska handelsbolag. Lag (2020:1072).
Prop. 2020/21:26: Paragrafen är ny och innehåller en bestämmelse om vad som avses med företag vid tillämpning av avdragsförbudet för ränteutgifter i 15 b §. Med ”företag” avses juridiska personer och svenska handelsbolag. Vad som sägs om svenska handelsbolag gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (5 kap. 2 § andra stycket).
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3. ...
Upphävd: SFS 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)
15 b § Ett företag får inte dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag som hör hemma i en stat eller jurisdiktion som är upptagen i en gällande och offentliggjord förteckning över stater eller jurisdiktioner utanför Europeiska unionen som av medlemsstaterna gemensamt har bedömts vara icke samarbetsvilliga på skatteområdet.
Första stycket gäller bara ränteutgifter som belöper sig på den tid då staten eller jurisdiktionen är upptagen i förteckningen. Lag (2020:1072).
Särskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på vissa skulder till företag i intressegemenskap
Definitioner
16 § Med företag avses i 17–20 §§ juridiska personer och svenska handelsbolag.
Företag ska vid tillämpning av 18–20 §§ anses vara i intressegemenskap med varandra om
- ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, eller
- företagen står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2018:1206).
Prop. 2002/03:96: I första stycket har redaktionella ändringar gjorts. För tillämpningen av bestämmelsen krävs att villkoren i 13–15 §§ i tillämpliga delar är uppfyllda. Andelen kan även vara en näringsbetingad andel enligt de
Prop. 2003/04:10: Den nyligen införda bestämmelsen i 15 § om jämförlig beskattning infördes i avvaktan på att de nya CFC-reglerna skulle träda i kraft. Med beaktande av de nu lämnade förslagen till nytt 39 a kap. kan således denna bestämmelse utgå.
Hänvisningen i 16 § första stycket till 13–15 §§ har därför ändrats till 13 och 14 §§.
Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
- RÅ 2001:6:Fråga om förutsättningarna för att en stiftelse, vars verksamhet avser innehav och förvaltning av aktier, skall bli frikallad från skattskyldighet för utdelning på aktier enligt de regler som gäller för utdelning på s.k. näringsbetingade aktier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2011:293 (Följdändringar inom skatte- och tullområdet med anledning av Lissabonfördraget), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
17 § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 19 §. Lag (2018:1206).
- HFD 2012 not 32:Aktiebolag beskattades för utdelning på aktier som bolaget inte ägde (förhandsbesked) / Fysisk person som överlåtit sin rätt till utdelning från ett aktiebolag beskattades inte för belopp som aktiebolaget betalade ut till annan som hade rätt till utdelningen (förhandsbesked)
- HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
17 a § Har betecknats 24 kap. 36 § genom lag (2018:1206).
Prop. 2004/05:27: Bestämmelsen är ny och avser utdelning på andelar i vissa utländska associationer som hör hemma i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) men som inte är näringsbetingade enligt bestämmelserna i 16 §.
Första och andra styckena har sin motsvarighet i 16 § första stycket och 17 § men avser i stället andelar i företag som inte kan anses motsvara andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar. I bestämmelsen i andra stycket ges undantag från röstvillkoret i 14 § 2. Även om det ...
17 b § Har betecknats 24 kap. 37 § genom lag (2018:1206).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen och rubriken närmast före är ny.
Första stycket innebär att utdelning som lämnas på andelar som ägs av handelsbolag inte ska tas upp av sådana delägare som kan äga näringsbetingade andelar. Andelar som ägs av handelsbolag är dock inte näringsbetingade. Utdelning till handelsbolag behandlas i stället med utgångspunkt i hur utdelningen skulle ha behandlats om andelarna i stället ägts direkt av ett företag som är delägare i handelsbolaget.
Paragrafen ...
Avdragsbegränsning
18 § Ett företag som ingår i en intressegemenskap får, om inte annat följer av andra stycket eller 19 §, dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen bara om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränteutgiften
- hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- hör hemma i en stat utanför EES med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet, eller
- skulle ha beskattats för inkomsten med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där företaget hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten.
Om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, får dock ränteutgifterna inte dras av. Lag (2018:1206).
- HFD 2020:21:Fråga om ett skuldförhållande mellan ett investmentbolag och dess dotterbolag ska anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
19 § Om en skuld till ett företag i intressegemenskapen avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen, får avdrag enligt 18 § bara göras om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden anses avse detta förvärv. Lag (2018:1206).
Prop. 2015/16:14: Paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär att skattefriheten för utdelning på andel inte ska gälla om utdelningen lämnas av ett utländskt företag till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen. Bestämmelsen gäller oavsett hur stort andelsinnehav
företaget som tar emot utdelningen har i det företag som lämnar ...
Prop. 2011/12:17: Paragrafen ska upphöra att gälla när de så kallade Lundinreglerna slopas. Se motivering i avsnitt 4.
- RÅ 2010:123:Beskattning av utdelning enligt den s.k. Lundinregeln har ansetts kunna ske när utdelningen lämnats av ett svenskt aktiebolag i vilket det förvärvande bolaget har en minoritetspost (I). Lundinregeln har däremot inte ansetts tillämplig när utdelningen lämnats av ett helägt dotterbolag i en annan medlemsstat i EU och det inte kommit fram att det förekommit oredlighet eller missbruk som avses i artikel 1.2 moder-dotterbolagsdirektivet (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt respektive inkomsttaxering 2004.
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag)
20 § Bestämmelserna i 18 § och 19 § första stycket tillämpas också på en skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen, till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det förstnämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran. Lag (2018:1206).
Prop. 2004/05:27: Det nya andra stycket behandlar förutsättningarna för beskattning i efterhand av utdelning på marknadsnoterade andelar som avses i 17 a §. Förutsättningarna för beskattning är i princip desamma som de som enligt första stycket gäller för beskattning i efterhand av utdelning på näringsbetingade andelar. I första meningen regleras situationen att andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet för utdelning enligt bestämmelsen i 17 a § blivit uppfyllda. I andra meningen ...
Ändrad: SFS 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
Avdragsbegränsning för negativa räntenetton
Definitioner
21 § Med företag avses i 22–29 §§ juridiska personer och svenska handelsbolag.
- svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av fysiska personer, eller
- i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga fysiska personer.
Med beskattningsår avses i andra stycket och 24, 26 och 29 §§ för svenska handelsbolag räkenskapsåret. Lag (2018:1206).
22 § Med företag i intressegemenskap avses i 24 § företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå i intressegemenskapen.
Med företag i intressegemenskap avses även
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen. Lag (2018:1206).
Prop. 2002/03:96: I första stycket ges en turordningsregel för beräkningen av innehavstid.
23 § Med negativt räntenetto avses skillnaden mellan ränteutgifter som ska dras av och ränteinkomster som ska tas upp, om ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna.
Med positivt räntenetto avses skillnaden mellan ränteinkomster som ska tas upp och ränteutgifter som ska dras av, om ränteinkomsterna överstiger ränteutgifterna. Lag (2018:1206).
Avdragsbegränsning vid negativt räntenetto
24 § Ett företag får bara dra av ett negativt räntenetto med högst 30 procent av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet).
Ett negativt räntenetto får, i stället för vad som sägs i första stycket, dras av upp till fem miljoner kronor. Om företaget ingår i en intressegemenskap, får de sammanlagda avdragen för negativa räntenetton inom intressegemenskapen då inte överstiga fem miljoner kronor.
Andra stycket gäller bara om fördelningen av beloppet inom intressegemenskapen redovisas öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma tidpunkt för lämnande av deklaration eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör. För svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer med fast driftställe i Sverige gäller i stället att fördelningen av beloppet ska redovisas öppet i de särskilda uppgifterna. Lag (2018:1206).
25 § Avdragsunderlaget utgörs av resultatet av näringsverksamheten före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §
- ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats enligt andra bestämmelser i detta kapitel än 24 § eller 24 b kap.,
- årliga värdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 §, 19 kap.4 och 26 §§ samt 20 kap.4 och 17 §§,
- avdrag enligt 19 kap. 7 § och 28 §andra stycket samt 20 kap. 7 §, och
- avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. 5 §,
- ränteinkomster,
- överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, och
- återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap.
Om ett företag har ett underskott av näringsverksamheten före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §, ska avdragsunderlaget öka även med avdrag för tidigare års underskott enligt 40 kap. 2 §, dock högst med ett belopp som motsvarar beskattningsårets underskott före avdragsbegränsningen enligt 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §.
Ett investmentföretag ska även öka avdragsunderlaget med avdrag för utdelning enligt 39 kap. 14 § och minska underlaget med utdelningar som skulle ha tagits upp även om företaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 32 §, dock högst med det belopp som dragits av för utdelning. En ekonomisk förening som får göra avdrag för utdelning enligt 39 kap. 23 § ska även öka avdragsunderlaget med avdrag för sådan utdelning och minska det med utdelningar som ska tas upp, dock högst med det belopp som dragits av för utdelning. Lag (2020:1077).
Prop. 2019/20:13: Ändringen i den första strecksatsen i första stycket innebär att avdragsunderlaget för negativt räntenetto ska ökas med ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats enligt andra bestämmelser i kapitlet än 24 § eller 24 b kap. och är föranledd av att avdragsförbuden i 15 c–15 d §§ ska upphöra att gälla och ersättas av nya bestämmelser i 24 b kap. Det avdragsunderlag som ska beräknas enligt paragrafen utgår från ränteutgifter som får dras av. Eftersom avdragsrätt för ränteutgifter ...
Prop. 2020/21:23: Ändringarna i paragrafens andra stycke är språkliga och redaktionella och innebär ingen ändring i sak. Genom den ändrade ordalydelsen används samma uttryckssätt som i första stycket.
Justering av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till ökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott
25 a § Ett företag som ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a §, ska även minska det enligt 24 § första stycket beräknade avdraget för negativt räntenetto. Minskningen ska göras i förhållande till de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt vad som anges i 25 b §.
Första stycket gäller bara om företaget
- endast delvis får dra av ett negativt räntenetto enligt 24 kap. 24 § första stycket, och
- tar emot koncernbidrag som inte ska räknas med i ett överskott beräknat enligt 40 kap.18 och 19 §§. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och innebär att en justering i vissa fall ska göras av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till ökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott som dras av enligt de nya bestämmelserna om justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott (40 kap. 19 a– 19 d §§).
Ett negativt räntenetto som enligt den s.k. EBITDA-regeln i 24 § första stycket får dras av, kan alltså enligt denna paragraf i vissa situationer nekas. Detta gäller i den utsträckning ...
25 b § Om ett företag ska minska avdraget för negativt räntenetto enligt 25 a § och öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a §, ska avdraget för negativt räntenetto minska med tre tiondelar av de ökade underskottsavdragen.
Första stycket gäller enbart till den del som de ökade underskottsavdragen inte skulle ha lett till ett ökat avdragsunderlag enligt 25 § andra stycket, beräknat som om underskottsavdragen skulle ha fått dras av före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §.
Ett företag ska inte minska avdraget för negativt räntenetto enligt första stycket, till den del avdraget begränsas i förhållande till företagets avdragsutrymme enligt 24 § första stycket på grund av vad som anges i 24 § andra stycket andra meningen. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och anger i vilken utsträckning som avdraget för negativt räntenetto ska minska i förhållande till de ökade underskottsavdragen. Paragrafen är tillämplig i de fall då det enligt den nya 25 a § ska ske en justering av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till ökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott.
Paragrafen gäller således för företag som ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a § och som även ska minska ...
Kvarstående negativa räntenetton
26 § Ett företag som enligt 24 § första stycket eller 25 a § inte har kunnat dra av ett tidigare beskattningsårs negativa räntenetto i sin helhet får dra av återstående del (kvarstående negativt räntenetto) högst med ett belopp som motsvarar avdragsutrymmet, minskat med avdrag för negativt räntenetto enligt 24 §.
Avdrag ska göras inom sex år efter det beskattningsår då det kvarstående negativa räntenettot uppkom. Ett tidigare uppkommet kvarstående negativt räntenetto ska dras av före ett senare uppkommet sådant. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen anger vad som utgör ett s.k. kvarstående negativt räntenetto och förutsättningarna för att dra av ett sådant kvarstående negativt räntenetto.
Ändringen i paragrafens första stycke innebär att en hänvisning införs till den nya 25 a §. Se kommentaren till den paragrafen. Ändringen innebär att ett företag har möjlighet att ett senare beskattningsår dra av negativt räntenetto enligt bestämmelserna om kvarstående negativa räntenetton. Detta gäller i den utsträckning ...
27 § Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande över ett annat företag upphör rätten att utnyttja det företagets kvarstående negativa räntenetton.
Ett företag anses ha ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om företagen efter ägarförändringen tillsammans utgör en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).
Första stycket gäller inte om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som företaget med kvarstående negativa räntenetton redan före ägarförändringen. Första stycket gäller inte heller om
- företaget med kvarstående negativa räntenetton före ägarförändringen var försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution,
- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt 12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som innebär att en ägarförändring sker och som innefattar rätten att utnyttja kvarstående negativa räntenetton, och
- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för ägarförändringen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: Av paragrafen i dess nuvarande lydelse framgår att möjligheten att utnyttja ett kvarstående negativt räntenetto upphör vid vissa ägarförändringar. Det rör ägarförändringar som innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Bestämmelsen är dock inte tillämplig om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som företaget med kvarstående negativt räntenetto redan före ägarförändringen eller om företaget har försatts i resolution enligt lagen ...
Avdrag för negativt räntenetto i ett annat företag
28 § Ett företag som har ett positivt räntenetto får dra av ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat företag med högst ett belopp som motsvarar det positiva räntenettot. Detta gäller inte kvarstående negativa räntenetton.
Det negativa räntenettot hos ett annat företag får inte dras av till den del det har dragits av på annat sätt.
Ett avdrag enligt första stycket ska minska det negativa räntenettot hos det andra företaget i motsvarande utsträckning. Lag (2018:1206).
29 § Bestämmelserna i 28 § gäller bara om båda företagen
- med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
- redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör. Lag (2018:1206).
Avdrag för lämnad utdelning
30 § Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för
- investmentföretag i 39 kap. 14 §,
- kooperativa föreningar i 39 kap.22–24 §§,
- sambruksföreningar i 39 kap. 28 §, och
- samfälligheter i 39 kap. 29 §. Lag (2018:1206).
Skattefria utdelningar
Definitioner
31 § Med utdelning avses i 32–42 §§ inte
- utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen ska dra av enligt 39 kap. 22 §, och
- utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser eller utdelning till en medlemsfrämjande förening, om den kooperativa föreningen ska dra av utdelningen enligt 39 kap. 23 §.
Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat, ska företaget vid tillämpning av 32–42 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör hemma i den utländska staten. Lag (2018:1206).
Näringsbetingad andel
32 § Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 33 § och ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är
- ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,
- en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,
- en svensk sparbank,
- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
- ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1–4. Lag (2018:1206).
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
33 § Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:
- Andelen är inte marknadsnoterad.
- Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget.
- Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
Andelen ska anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad avveckling.
En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad. Lag (2018:1206).
34 § Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska andelen, under förutsättning att villkoren i övrigt i 32 och 33 §§ är uppfyllda, anses näringsbetingad också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.
Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen avses ett utländskt företag som
- bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,
- enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför unionen, och
- är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2018:1206).
Utdelning på en näringsbetingad andel
35 § Utdelning på en näringsbetingad andel ska inte tas upp i annat fall än som anges i 38-40 §§ eller 24 b kap. 7 §. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: I paragrafen anges att utdelning på en andel som uppfyller kraven för att vara näringsbetingad inte ska tas upp och i vilka paragrafer det finns undantag från detta. Ändringen innebär att en hänvisning till 24 b kap. 7 § införs och är föranledd av förslaget till 24 b kap. 7 § som innebär ett undantag från skattefrihet för utdelning på näringsbetingade andelar. Se kommentaren till den paragrafen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.
Utdelning på vissa utländska andelar som inte är näringsbetingade
36 § Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska inte tas upp i annat fall än som anges i 38–40 §§, under förutsättning att andelen ägs av ett sådant ägarföretag som anges i 32 § och villkoren i 33 § är uppfyllda.
Även om villkoret om röstetal i 33 § 2 inte är uppfyllt gäller första stycket också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.
Vid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen tillämpas bestämmelsen i 34 § andra stycket. Lag (2018:1206).
Utdelning på andel som ägs av handelsbolag
37 § Om ett företag som anges i 32 § direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som erhållit utdelning, ska den del av utdelningen som belöper sig på delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande utdelning inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade erhållit utdelningen. Vid bedömningen av om utdelning inte skulle ha tagits upp enligt 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.
Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2018:1206).
Utdelning från investmentföretag
38 § Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett investmentföretag som, direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i investmentföretaget. Lag (2018:1206).
Utdelning på vissa utländska andelar
39 § Utdelning på andel som lämnas av ett företag som hör hemma i en annan stat ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen.
Med uttrycket hör hemma i en annan stat avses detsamma som i 24 b kap. 4 §. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av att 15 a § ska upphöra att gälla. Hänvisningen till 15 a § ersätts av en hänvisning till 24 b kap. 4 §. Se kommentaren till den paragrafen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Villkor avseende tid
40 § Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara näringsbetingad.
Utdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 36 § ska tas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte längre är uppfyllda. Lag (2018:1206).
41 § Vid tillämpning av 40 § ska innehavstiden räknas från det att andelen tillträds till dess den frånträds. Om ägarföretagets förvärv eller avyttring av andelen grundas på avtal, ska den anses ha tillträtts respektive frånträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Lag (2018:1206).
42 § Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och sort vid olika tidpunkter, ska en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad.
En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission ska anses ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats på. Har dessa förvärvats vid olika tidpunkter, ska den nya andelen anses ha förvärvats vid den senaste av dessa tidpunkter. Lag (2018:1206).
24 a kap. Ränta vid finansiella leasingavtal
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska personer och svenska handelsbolag som har ingått finansiella leasingavtal med undantag för
- svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av fysiska personer, eller
- i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga fysiska personer. Lag (2018:1206).
2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om de sammanlagda leasingavgifter som företaget, eller företag som ingår i samma intressegemenskap, har för finansiella leasingavtal är mindre än en miljon kronor för beskattningsåret. Lag (2018:1206).
Definitioner
3 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå i intressegemenskapen.
Med företag i intressegemenskap avses även
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen.
Med beskattningsår avses i detta kapitel för svenska handelsbolag räkenskapsåret. Lag (2018:1206).
4 § Med finansiellt leasingavtal avses ett avtal enligt vilket
- en leasegivare under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda andra tillgångar än inventarier enligt 18 kap. 1 § andra stycket i utbyte mot betalning, och
- de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga tillgången uteslutande eller så gott som uteslutande överförs från leasegivaren till leasetagaren. Lag (2018:1206).
5 § Med minimileaseavgifter avses summan av
- det som ska betalas av leasetagaren till leasegivaren under leasingperioden, och
- det restvärde som garanteras av leasetagaren eller av företag som ingår i samma intressegemenskap.
Om leasingavgifterna innehåller en rörlig avgift som är jämförbar med en ränteutgift, ingår denna rörliga avgift i minimileaseavgifterna enligt den räntesats som gäller vid avtalets början. Övriga rörliga avgifter, serviceutgifter och skatter ingår inte i minimileaseavgifterna.
För leasegivaren ska även ett restvärde som har garanterats av en oberoende tredje part ingå i minimileaseavgifterna. Lag (2018:1206).
6 § Med rörlig avgift avses den del av leasingavgiften som inte är fast och som beräknas med utgångspunkt från andra faktorer än enbart att tid har gått. Lag (2018:1206).
7 § Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2018:1206).
8 § Med nuvärde avses det diskonterade värdet av framtida kassaflöden. Lag (2018:1206).
9 § Med det finansiella leasingavtalets implicita ränta avses den diskonteringssats som för leasegivaren vid avtalets ingående resulterar i att summan av nuvärdet av minimileaseavgifterna och den del av den leasade tillgångens restvärde som inte är garanterat av någon överensstämmer med summan av det verkliga värdet för den leasade tillgången och sådana direkta utgifter som uppkommer till följd av att avtalet ingås. Lag (2018:1206).
10 § Med marginell låneränta avses den räntesats som leasetagaren skulle ha betalat enligt ett likvärdigt finansiellt leasingavtal. Om denna räntesats inte kan fastställas, är den marginella låneräntan den räntesats som leasetagaren skulle ha betalat när det finansiella leasingavtalet ingicks för en finansiering genom lån under motsvarande period och med motsvarande säkerhet. Lag (2018:1206).
Leasetagaren
Huvudregel
11 § En leasetagare som har ingått ett finansiellt leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är marknadsmässig ska 12 och 13 §§ tillämpas.
Räntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i 24 kap.
9–29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Lag (2018:1206).
Alternativregel
12 § En leasetagare ska anses ha en skuld som motsvarar skyldigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal.
När det finansiella leasingavtalet ingås ska skuldens värde anses vara det lägsta av den leasade tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Ett belopp som motsvarar sådana utgifter som direkt kan hänföras till att avtalet ingås ska läggas till skuldens värde.
Vid beräkning av nuvärdet av minimileaseavgifterna ska avtalets implicita ränta användas. Om avtalets implicita ränta inte kan bestämmas, ska leasetagarens marginella låneränta användas. Lag (2018:1206).
13 § En del av minimileaseavgifterna ska behandlas som ränta. Denna del ska för varje beskattningsår beräknas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för skulden under respektive beskattningsår. Den del av minimileaseavgifterna som inte behandlas som ränta ska behandlas som amortering av skulden enligt 12 § första stycket vid den ränteberäkning som görs under kommande beskattningsår.
Räntedelen enligt första stycket och sådana rörliga avgifter som inte ingår i minimileaseavgifterna enligt 5 § men som är jämförbara med en ränteutgift omfattas av bestämmelserna i 24 kap.9–29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Lag (2018:1206).
Leasegivaren
Huvudregel
14 § En leasegivare som har ingått ett finansiellt leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är marknadsmässig ska 15 och 16 §§ tillämpas.
Räntedelen enligt första stycket ingår i beräkningen av räntenettot vid tillämpning av bestämmelserna i 24 kap.21–29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Lag (2018:1206).
15 § En leasegivare ska anses ha en fordran som motsvarar rättigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal. När leasingavtalet ingås ska fordringens anskaffningsvärde anses uppgå till nuvärdet av summan av
- minimileaseavgifterna, och
- den del av den leasade tillgångens restvärde som inte garanteras av någon och som tillfaller leasegivaren när avtalet upphör.
Nuvärdet ska beräknas utifrån avtalets implicita ränta. Lag (2018:1206).
16 § En del av leasingavgifterna enligt ett finansiellt leasingavtal ska behandlas som ränta. Räntedelen ska för varje beskattningsår beräknas så att förräntningen på fordringen enligt 15 § blir jämn.
Räntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i 24 kap.
21–29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Lag (2018:1206).
24 b kap. Särskilda bestämmelser vid vissa situationer med gränsöverskridande inslag
Prop. 2019/20:13: I kapitlet, som är nytt, föreslås särskilda bestämmelser vid s.k. hybridsituationer. Det är situationer med gränsöverskridande inslag som innebär att avdrag för utgifter får göras utan att motsvarande inkomst tas upp eller att avdrag för samma utgifter får göras två gånger. I kapitlet föreslås bestämmelser som ska neutralisera effekterna av sådana missmatchningar. Bestämmelserna utgör ett led i genomförandet av hybridreglerna i direktivet mot skatteundandraganden. Bestämmelserna behandlar i huvudsak ...
Innehåll
1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser vid vissa situationer med gränsöverskridande inslag.
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår kapitlets innehåll.
Tillämpningsområde
2 § Bestämmelserna i detta kapitel, med undantag för 12 och 15-18 §§, tillämpas på
- företag som är i intressegemenskap, eller
- förfaranden som medför en skatteförmån.
Första stycket 2 gäller bara om företaget eller någon i samma intressegemenskap som företaget rimligen kunde ha förväntats känna till förfarandet och har tagit del av värdet av skatteförmånen. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: I paragrafen anges tillämpningsområdet för bestämmelserna i kapitlet med undantag för 12 och 15–18 §§.
Enligt första stycket första punkten är bestämmelserna tillämpliga på företag som är i intressegemenskap. I 3 § definieras när företag ska anses vara i intressegemenskap vid tillämpning av bestämmelserna i det nya kapitlet. Se kommentaren till den paragrafen. Enligt andra punkten är bestämmelserna tillämpliga på förfaranden som medför en skatteförmån.
Bedömningen ...
Definitioner
3 § Företag ska vid tillämpning av detta kapitel och 6 kap. 11 § första stycket 8 anses vara i intressegemenskap om
- företagen ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),
- ett av företagen, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i det andra företaget eller har rätt till minst 25 procent av vinsten i det andra företaget, eller
- en och samma person, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i företagen.
Vid bedömningen av om företagen är i intressegemenskap ska personer som agerar tillsammans i fråga om innehav av kapitalet eller rösterna i ett annat företag behandlas som en enda person.
Vid tillämpning av 8-11, 13 och 14 §§ och 6 kap. 11 § första stycket 8 ska, i stället för 25 procent i första stycket 2-3, 50 procent gälla. Lag (2021:473).
Prop. 2019/20:13: I paragrafen definieras när företag ska anses vara i intressegemenskap med varandra vid tillämpning av bestämmelserna i kapitlet. Bestämmelserna i 5–11, 13 och 14 §§ ska bara tillämpas på företag som är i intressegemenskap. Definitionen av intressegemenskap motsvarar definitionen i 24 kap. 15 a § som upphävs.
I första stycket räknas det upp tre situationer när företag ska anses vara i intressegemenskap. Enligt första punkten ska företag anses vara i intressegemenskap ...
Prop. 2020/21:111: I paragrafen anges när företag ska anses vara i intressegemenskap med varandra vid tillämpning av bestämmelserna i kapitlet.
Ändringen innebär att det i första och tredje stycket har lagts till en hänvisning till 6 kap. 11 § första stycket 8.
Tillägget i första stycket innebär att bestämmelsen om begränsad skattskyldighet för utländska juridiska personer för inkomst från ett svenskt handelsbolag gäller om de anses vara i intressegemenskap enligt ...
4 § Ett företag ska vid tillämpning av detta kapitel anses höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Om ett företag inte hör hemma i någon stat i skattehänseende, ska det anses höra hemma i den stat där det är bildat eller registrerat. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: I paragrafen anges vad som avses med att ett företag hör hemma i en annan stat. Paragrafen motsvarar 24 kap. 15 b § som upphävs.
Om ett företag hör hemma i en viss stat eller inte avgörs av den interna lagstiftningen. Om en bestämmelse i ett skatteavtal flyttar över hemvisten till en annan stat anses företaget höra hemma i den staten. Om företaget inte hör hemma i någon stat i skattehänseende, ska det anses höra hemma i den stat där det är bildat eller registrerat. En sådan ...
Avdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp till beskattning
Skillnader i klassificeringen av finansiella instrument och betalningar enligt dessa
5 § Ett företag får inte dra av utgifter som betalas till ett företag enligt ett finansiellt instrument till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat där det andra företaget hör hemma eller i någon annan stat där inkomsten ska anses behandlad som mottagen, om detta kan förklaras av att den rättsliga klassificeringen av det finansiella instrumentet eller betalningen i skattehänseende är olika i Sverige och den andra staten.
En inkomst ska inte anses tas upp till beskattning i den utsträckning inkomsten uppfyller kraven för en skattelättnad enbart på grund av hur den rättsligt klassificeras i en annan stat.
En inkomst ska anses tas upp till beskattning om den tas upp inom tolv månader räknat från utgången av det beskattningsår som utgifterna hänför sig till. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Paragrafen ersätter 24 kap. 15 e § som upphävs.
Av första stycket framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av vissa utgifter till ett annat företag.
Den första förutsättningen är att utgiften avser en utgift enligt ett finansiellt instrument. Varken i inkomstskattelagen eller årsredovisningslagen ...
- 24b kap. 1 § 2 st 3 p, 24b kap. 6 §
- 10 § 1 st 2 p Förordning (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020
- 13 § 1 st 2 p Förordning (2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020
- 13 § 1 st 2 p Förordning (2021:126) om omställningsstöd för augusti 2020-september 2021
- 12 § 1 st 2 p Förordning (2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag
6 § Vid tillämpning av 5 § ska en ersättning som motsvarar underliggande avkastning på en överförd tillgång behandlas som en utgift enligt ett finansiellt instrument, om även ett företag som hör hemma i en annan stat behandlas som mottagare av avkastningen i skattehänseende enligt lagstiftningen i den staten. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår att vissa ersättningar vid tillämpning av den föreslagna 5 § ska behandlas som utgifter enligt finansiella instrument, dvs. som sådana utgifter som det föreslagna avdragsförbudet kan tillämpas för.
De ersättningar som omfattas av paragrafen är utdelningsersättningar eller andra ersättningar som motsvarar underliggande avkastning på överförda tillgångar, t.ex. ränteersättningar. Sådana ersättningar ska alltså under vissa förutsättningar klassificeras som ...
7 § Utdelning på andel ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande av ett företag som hör hemma i en annan stat, om även det företaget behandlas som mottagare av utdelningen i skattehänseende enligt lagstiftningen i den staten. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår att utdelning på andel ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i ett företag som hör hemma i en annan stat, om även det företaget behandlas som mottagare av utdelningen i skattehänseende enligt lagstiftningen i den staten.
Paragrafen innebär att skattefriheten för utdelning på andel inte ska gälla om ett företag som hör hemma i en annan stat får dra av utdelningen som ränta eller liknande. Som en förutsättning för att tillämpa ...
Skillnader i klassificeringen av betalande företag
8 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat där det andra företaget hör hemma eller i någon annan stat där inkomsten ska anses behandlad som mottagen, om detta beror på skillnader i den rättsliga klassificeringen av det förstnämnda företaget i skattehänseende mellan Sverige och någon annan stat.
Första stycket gäller inte till den del inkomst som företaget tar upp även tas upp till beskattning inom tolv månader i den andra staten, räknat från utgången av det beskattningsår som utgifterna hänför sig till. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Paragrafen ersätter, tillsammans med den föreslagna 9 §, 24 kap. 15 d §.
Av första stycket framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag.
En första förutsättning är att den till utgiften motsvarande inkomsten inte tas upp till beskattning i den stat där det andra företaget hör hemma eller i någon annan stat där inkomsten ska anses behandlad som mottagen, dvs. att det uppstår en missmatchning i form ...
Skillnader i klassificeringen av mottagande företag
9 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning, om detta beror på skillnader mellan två stater i den rättsliga klassificeringen i skattehänseende av det senare företaget eller annat företag som behandlas som mottagare av motsvarande inkomst. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Paragrafen ersätter, tillsammans med den föreslagna 8 §, 24 kap. 15 d §.
Av paragrafen framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag.
En första förutsättning är att den till utgiften motsvarande inkomsten inte tas upp till beskattning, dvs. att det uppstår en missmatchning i form av avdrag utan inkludering. För att inkomsten inte ska tas upp till beskattning ska inkomsten inte beaktas vid beräkningen av ...
Skillnader i bedömning av förekomst av ett fast driftställe
10 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag, om detta företag enligt lagstiftningen i den stat där det hör hemma har ett fast driftställe och motsvarande inkomst anses hänförlig till detta fasta driftställe.
Första stycket gäller till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i någon stat, om detta beror på att den stat där det fasta driftstället anses finnas gör en annan bedömning i fråga om förekomsten av fast driftställe. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag. Paragrafen tar sikte på situationer när två stater gör olika bedömning avseende förekomsten av ett fast driftställe.
Av paragrafens första stycke framgår att det andra företaget enligt lagstiftningen i den stat där det hör hemma ska anses ha ett fast driftställe för att paragrafen ska vara tillämplig. I vilken stat ett företag enligt detta kapitel ska anses ...
Skillnader i fördelning av inkomst i fast driftställe
11 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett annat företag som har fast driftställe till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i någon stat, om detta beror på att den stat där det andra företaget hör hemma och en stat där det bedriver verksamhet från fast driftställe, eller två stater där företaget bedriver verksamhet från fast driftställe, gör olika bedömningar av om inkomsten ska hänföras till ett fast driftställe. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag. Paragrafen tar sikte på när ett företag har en utgift till ett annat företag som har ett eller flera fasta driftställen. Dessa fasta driftställen kan finnas i Sverige eller i en annan stat. Till skillnad från 10 § är dock den staten där företaget hör hemma och staten där dess fasta driftställe finns överens om förekomsten av det fasta driftstället.
Den första förutsättningen ...
12 § Vid fastställande av inkomst från fast driftställe i Sverige får avdrag inte göras för utgift på grund av ersättning som det fasta driftstället anses ha lämnat till en annan del av företaget till den del företaget inte beskattas för ett belopp motsvarande ersättningen i någon stat, om detta beror på att staterna där företaget hör hemma eller bedriver verksamhet från ett annat fast driftställe inte beaktar ersättningen.
Första stycket gäller inte till den del inkomst som det fasta driftstället tar upp även tas upp till beskattning inom tolv månader i den andra staten, räknat från utgången av det beskattningsår som utgifterna hänför sig till. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår vad som ska gälla avseende resultatberäkning i ett fast driftställe i Sverige under vissa förutsättningar.
Av första stycket framgår att vid fastställande av inkomst från fast driftställe i Sverige får avdrag inte göras för utgift på grund av ersättning som det fasta driftstället anses ha lämnat till en annan del av företaget till den del företaget inte beskattas för ett belopp motsvarande ersättningen i någon stat, om detta beror på att staterna ...
Avdrag för utgifter till företag utanför Europeiska unionen
13 § Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag i en stat utanför Europeiska unionen till den del motsvarande inkomst får kvittas, direkt eller indirekt, mot utgift som får dras av
- i en stat utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning i en annan stat, om det är en sådan situation som avses i artikel 2.9 första stycket a-f i rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952, eller
- både i den stat där utgiften betalas och i en annan stat.
Första stycket gäller inte till den del
- någon av de andra staterna har regler av sådant slag som avses i artikel 9.1 och 9.2 i rådets direktiv (EU) 2016/1164, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952, eller
- utgifterna i första stycket 1 och 2 motsvarar inkomster som tas upp i båda staterna när det gäller situationer som motsvarar artikel 2.9 första stycket e, f och g i rådets direktiv (EU) 2016/1164, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag utanför EU.
Paragrafen ska motverka att effekten av hybrida missmatchningar som uppstår mellan stater som inte har implementerat hybridregler flyttas in till stater som har dessa regler. Denna paragraf tar därför sikte på när ett företag i Sverige har en avdragsgill utgift som varken ger upphov till avdrag utan inkludering eller dubbla avdrag men där den ...
Avdrag för samma utgifter
Avdrag för samma utgifter i olika företag
14 § Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som antingen företaget eller ett annat företag i Sverige haft om ett företag som hör hemma i en annan stat får göra avdrag för samma utgifter, till den del avdrag görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften och avdrag inte nekas i den andra staten.
Första stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av inkomst som tas upp till beskattning i båda staterna. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Paragrafen ersätter 24 kap. 15 c § som upphävs.
Av första stycket framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av vissa utgifter som antingen företaget eller ett annat företag i Sverige haft.
Att avdragsförbudet även avser utgifter som ett annat företag haft innebär att förbudet även avser situationer när ett företag har rätt att dra av ...
Avdrag för samma utgifter genom fast driftställe
15 § Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat om avdrag för samma utgifter får göras i den stat där det fasta driftstället finns, till den del avdrag i den andra staten görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften.
Första stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av inkomst som tas upp till beskattning i båda staterna. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att ett företag inte får göra avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat, under vissa förutsättningar.
Den första förutsättningen är att samma utgift får dras av i den andra staten, dvs. den stat där det fasta driftstället finns. Det är inte nödvändigtvis det företag som gör avdraget i Sverige som ska dra av samma utgift i den andra staten.
Den andra förutsättningen är att avdragen i den ...
16 § Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i Sverige om avdrag för samma utgifter får göras i en annan stat, till den del avdrag görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften och avdrag inte nekas i den andra staten.
Första stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av inkomst som tas upp till beskattning i båda staterna. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att ett företag inte får göra avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i Sverige, under vissa förutsättningar. Det är inte nödvändigtvis företaget med det fasta driftstället i Sverige som drar av utgiften som är hänförligt till detta fasta driftställe.
Den första förutsättningen är att samma utgift får dras av i en annan stat. Att en utgift klassificeras på skilda sätt, dras av under skilda redovisningsperioder eller värderas ...
Återföring av avdrag
17 § Ett företag som har gjort avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat och som inte motsvarats av inkomster som tas upp till beskattning i båda staterna enligt 15 § andra stycket ska återföra sådana gjorda avdrag, till den del det i den andra staten görs avdrag för tidigare års underskott som hänförs till det fasta driftstället mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften.
Avdragen ska återföras till beskattning det beskattningsår då avdraget i den andra staten görs. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att företag som har gjort avdrag för utgifter hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat och som inte motsvarats av inkomster som tas upp till beskattning i båda staterna enligt den föreslagna 15 § andra stycket ska återföra sådana gjorda avdrag, till den del det enligt lagstiftningen i den andra staten görs avdrag för tidigare års underskott hänförligt till det fasta driftstället mot inkomster i annat företag än det företag som haft utgiften.
Paragrafen ...
Företag med dubbel hemvist
18 § En obegränsat skattskyldig juridisk person som enligt lagstiftningen i en annan stat även är obegränsat skattskyldig i den staten får inte dra av utgifter som även dras av i den andra staten, till den del utgifterna inte motsvaras av inkomst som tas upp i båda staterna.
Första stycket gäller inte om den andra staten
- inte tillåter att avdragen görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften, eller
- är medlem i Europeiska unionen och den juridiska personen enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den andra staten har hemvist i Sverige. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att obegränsat skattskyldiga juridiska personer inte får göra avdrag för utgifter under vissa förutsättningar, vid s.k. dubbel hemvist. Vad som utgör en obegränsat skattskyldig juridisk person framgår av 6 kap. 3 § IL.
Den första förutsättningen är att den obegränsat skattskyldiga juridiska personen – enligt lagstiftningen i en annan stat – även är obegränsat skattskyldig ...
25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet
- övg. best. SFS 2001:1176 6 p, övg. best. SFS 2003:224 4 st, 44 kap. 27 § 1 st 1 p, 2 kap. 1 § 47 st, övg. best. SFS 2018:1206 2 p, övg. best. SFS 2009:1413 6 p, 45 kap. 31 §, 46 kap. 16 §, övg. best. SFS 2003:224 2N4 st, 49 kap. 23 §
- 7 § 1 st 32 p Skatteregisterlag (1980:343)
- övg. best. SFS 1994:1854 3 st, övg. best. SFS 1994:1854 1N4Na stLag (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG
- 4 kap. 37 §, 4 kap. 36 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
Ändrad: SFS 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 3-5 §§,
- anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad i 6 §,
- avyttringar med kapitalförlust till ett företag i intressegemenskap med det säljande företaget i 7-11 §§, och
- kapitalförluster på fastigheter i 12 §. Lag (2003:224).
Hänvisningar
2 § I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa slag av tillgångar.
Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap.10 och 11 §§.
Särskilda bestämmelser som begränsar avdragsrätten för ränteutgifter finns i 24 kap.Lag (2018:1206).
Prop. 2001/02:46: I första stycket har en följdändring gjorts med anledning av att ett nytt kapitel, 48 a kap., som inte skall gälla i inkomstslaget näringsverksamhet, tagits in i avdelningen Kapitalvinster och kapitalförluster.
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Prop. 2002/03:96: I första stycket har förts in en hänvisning till de nya bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster i 25 a kap.
Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust
3 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.
Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än
- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar,
- inventarier, och
- patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.
- RÅ 2009:36:Ett aktiebolag som förvärvat värdepapper i en värdepappersrörelse övergår till förvaltande verksamhet. Värdepapperen har ansetts behålla sin skattemässiga karaktär av lagertillgångar. Inkomsttaxering 2002.
- HFD 2019:47:Bostadsrätter som avyttrats av ett bolag har ansetts utgöra lagertillgångar.
4 § Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar.
5 § Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.
Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad
6 § Om en andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara näringsbetingad hos ägaren, anses den anskaffad för marknadsvärdet när detta sker. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta bara om villkoren om innehavstid i 25 a kap.6 eller 7 § skulle ha varit uppfyllda om delägarrätten hade avyttrats vid denna tidpunkt.
Första stycket tillämpas på motsvarande sätt på sådana indirekta innehav av delägarrätter som avses i 25 a kap.23 och 23 a §§. Lag (2011:1510).
Prop. 2011/12:17: Ett nytt andra stycke har införts. Där anges att bestämmelserna i första stycket ska tillämpas på motsvarande sätt på sådana indirekta innehav av delägarrätter som avses i 25 a kap. 23 eller 23 a §. Det innebär att delägarrätter som ägs indirekt genom ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska anses förvärvade för marknadsvärdet om de upphör att vara skattefria för delägaren. Detsamma gäller om kapitalförluster på sådana delägarrätter för delägaren i handelsbolaget ...
Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap
Tillämpningsområde
7 § Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag, ska bestämmelserna i 8-11 §§ tillämpas om företagen ingår i en intressegemenskap. Med företag i en intressegemenskap avses vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel moderföretag och dotterföretag eller företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2007:1419).
Avdragsförbud
8 § Kapitalförlusten får inte dras av om
- den avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel, en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt eller en sådan andel som avses i 25 a kap. 3 a §,
- avdrag inte får göras för en kapitalförlust på tillgången enligt bestämmelserna i 25 a kap. 19, 20 eller 23 a §,
- ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat, eller
- bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och fissioner ska tillämpas. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen reglerar vilka kapitalförluster som inte får dras av vid en avyttring inom en intressegemenskap.
Punkten 1 har utvidgats till att även omfatta sådana andelar som behandlas som näringsbetingade andelar enligt 25 a kap. 3 a §. Det gäller således andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som hör hemma i en stat inom EES, och som ägs av sådana företag som enligt 25 a kap. 3 § kan äga näringsbetingade andelar.
Punkten ...
- RÅ 2006:62:Att vederlaget vid avyttring av en kapitaltillgång till ett företag i intressegemenskap är lägre än marknadsvärdet hindrar inte uppskjutet avdrag enligt den s.k. förlustregeln för skillnaden mellan marknadsvärdet och ett högre omkostnadsbelopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
9 § Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och detta genom fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag i intressegemenskapen, får kapitalförlusten inte dras av. Lag (2003:224).
Uppskjuten avdragsrätt
10 § I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får kapitalförlusten dras av som kostnad först när det inträffar en omständighet som medför att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen. Lag (2003:224).
Turordning
11 § Om det är andelar i ett företag som avyttras gäller följande. Om det köpande företaget vid tidpunkten för det förvärv som avses i 7 § äger andelar av samma slag och sort som de avyttrade andelarna (gamla andelar) eller om det köpande företaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar), ska senare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i följande ordning:
- gamla andelar,
- avyttrade andelar,
- nya andelar.
Bestämmelserna ska tillämpas också i fråga om andra tillgångar som inte kan särskiljas från varandra. Lag (2007:1419).
Kapitalförluster på fastigheter
12 § Om ett företag som enligt 24 kap. 32 § kan inneha en näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en fastighet, får denna dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på fastigheter om var och en av de juridiska personerna
- begär det för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska personernas bokföringsskyldighet upphör, och
- med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.
Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på fastigheter hos den juridiska person som haft förlusten.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten under de tre senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller hos ett företag i intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter tillämpas inte första stycket trots att fastigheten har använts i mindre omfattning på angivet sätt.
Första stycket första meningen, andra och tredje styckena tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för en andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna denne. Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk person tillämpas dock bestämmelsen i 45 kap. 32 a §. Lag (2018:1206).
Prop. 2003/04:10: Ändringen är en konsekvens av att de särskilda reglerna om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer har flyttats till 5 kap.
25 a kap. 19, 20, 23 och 24 §§ Ändringarna är konsekvensändringar, jfr kommentaren till 25 kap. 12 §.
28 § Har betecknats 7 § genom lag (2003:224).
29 § Har betecknats 8 § genom lag (2003:224).
30 § Har betecknats 10 § genom lag (2003:224).
31 § Har betecknats 9 § genom lag (2003:224).
32 § Har betecknats 11 § genom lag (2003:224).
25 a kap. Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar
- 25 kap. 8 § 1 st 2 p, 23 kap. 2 § 2 st, övg. best. SFS 2018:1206 2 p, 39 kap. 14 § 1 st 1 p, 25 kap. 6 §, övg. best. SFS 2003:224 5 st, 49 kap. 19b §, 44 kap. 1 § 6 st, 25 kap. 6 § 2 st, övg. best. SFS 2003:224 9N11 st, 48 kap. 7 § 3 st, övg. best. SFS 2003:224 11 st
- 4 § 7 st Kupongskattelag (1970:624)
Ändrad: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet)
Upphävd: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - företag i intressegemenskap i 2 §,
Prop. 2009/10:36: Paragrafen beskriver innehållet i kapitlet. Ändringen innebär en justering på grund av att vissa bestämmelser nu föreslås upphävas och att nya bestämmelser och rubriker föreslås införas.
Företag i intressegemenskap
2 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel
- ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller
- två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2003:224).
Näringsbetingade delägarrätter
Tillämpningsområde
3 § Bestämmelserna i 5-18 §§ tillämpas när näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter avyttras och det avyttrande företaget är
- ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening
som inte är ett investmentföretag, 2. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., 3. en svensk sparbank,
- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
- ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1-4. Lag (2003:224). Definitioner
3 a § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska i detta kapitel behandlas som en näringsbetingad andel, om andelen ägs av ett sådant företag som anges i 3 § 1-5. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen och rubriken närmast före är ny.
Av bestämmelsen framgår att en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom EES ska behandlas som en näringsbetingad andel när det gäller tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel om andelen ägs av ett sådant företag som räknas upp i 3 § 1–5. Konsekvensen av att andelen ska behandlas som näringsbetingad är att en kapitalvinst på andelen är skattefri och ...
4 § Med en aktiebaserad delägarrätt avses en
- rätt på grund av teckning av aktier,
- teckningsrätt,
- fondaktierätt, eller
- inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier.
Delägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten grundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför sig till. Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till. Lag (2005:1142).
Prop. 2005/06:39: I första stycket byts ordet ”delrätt” ut mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551). Som en följd av att termerna inlösenrätt och säljrätt förs in i inkomstskattelagen (1999:1229), byts vidare uttrycket ”option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier” ut mot ”inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier”. Förslaget behandlas ...
Prop. 2002/03:96: I första stycket finns definitionen av en aktiebaserad delägarrätt, dvs. en uppräkning av de värdepapper som anses vara en sådan delägarrätt. Uppräkningen är uttömmande.
4 a § En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 9-18, 23, 23 a och 25 §§. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen är ny. Handelsbolag ska omfattas av flera bestämmelser i 25 a kap.; bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 9–18 §§, om att kapitalvinst inte ska tas upp och kapitalförlust inte får dras av i 23 och 23 a §§ samt om beskattning vid avyttring av fastighet i vissa fall i 25 §. Av bestämmelsen framgår att en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom EES ska behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av nämnda ...
Skattefrihet och avdragsförbud
5 § En kapitalvinst ska inte tas upp i annat fall än som anges i 9 §. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta dock bara om villkoren om innehavstid i 6 eller 7 § är uppfyllda.
En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst skulle ha tagits upp. Vid bedömningen av om en kapitalvinst skulle ha tagits upp ska det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §. Lag (2007:1419).
- HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2012:50:Fråga om förutsättningar för att lämna förhandsbesked angående skatteflyktslagens tillämplighet på ett visst förfarande.
- HFD 2019:47:Bostadsrätter som avyttrats av ett bolag har ansetts utgöra lagertillgångar.
Villkor avseende tid
6 § Kapitalvinsten på en marknadsnoterad andel är skattefri om andelen under en sammanhängande tid om ett år närmast före avyttringen har varit näringsbetingad hos säljaren. Innehavstiden ska räknas från det att andelen tillträds. Om andelen förvärvats genom ett avtal, ska den anses ha tillträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Om andelen har erhållits genom ny- eller fondemission, beaktas också tid under vilken den andel eller de andelar som ligger till grund för den emitterade andelen innehafts. Lag (2007:1419).
7 § Om en aktiebaserad delägarrätt är marknadsnoterad, är kapitalvinsten skattefri bara om delägarrätten innehafts under en sammanhängande tid av ett år närmast före avyttringen eller de aktier på vilka delägarrätten grundas har förvärvats minst ett år före avyttringen. Lag (2003:224).
8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska
- en senare förvärvad delägarrätt anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad delägarrätt av samma slag och sort, och
- aktier som ligger till grund för en emitterad andel eller en aktiebaserad delägarrätt och som förvärvats vid olika tillfällen anses ha förvärvats vid tidpunkten för förvärvet av den sist förvärvade aktien. Lag (2007:1419).
Skalbolagsbeskattning
Avyttring av skalbolag
9 § Om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst (skalbolagsbeskattning) det beskattningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat anges i 10-13 §§.
Ett företag är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta kapitel om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 14-16 §§ överstiger jämförelsebeloppet enligt 17 § vid tidpunkten för avyttringen. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: För att tydliggöra att skalbolagsbeskattning kan komma i fråga även vid försäljning av andelar som inte är näringsbetingade införs en ny rubrik närmast efter 8 § (jfr ändringen av 1 §).
Bestämmelsen i paragrafens första stycke är ändrad. Av bestämmelsen framgår att om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp ...
9 a § Skalbolagsbeskattning enligt 9 § ska också ske om ett svenskt handelsbolag avyttrar en delägarrätt som hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §. Detta gäller dock bara om en kapitalvinst på delägarrätten inte skulle ha tagits upp av en eller flera delägare enligt 23 §, om delägarrätten inte hade varit hänförlig till ett skalbolag. Ersättningen ska tas upp till den del den belöper sig på andelar i handelsbolaget som innehas av delägare som skulle ha omfattats av 23 §.
Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen, som är ny, innebär att andelar på vilka kapitalvinst inte ska tas upp på grund av bestämmelsen i 23 § också omfattas av reglerna om skalbolagsbeskattning.
Av första stycket framgår att skalbolagsbeskattning ska ske även när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §. Det gäller dock bara om någon av delägarna i handelsbolaget inte skulle ha tagit upp en kapitalvinst på andelen enligt 23 § om den avyttrade ...
Undantag
10 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske om
- någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade företaget är marknadsnoterad,
- delägarrätten anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket, förenklad avveckling i 44 kap. 7 a § eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2, eller
- ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet upplöses.
Är det avyttrade företaget en utländsk juridisk person, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om
- den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för avyttringen eller dess inkomst beskattas hos en delägare som är skattskyldig här vid denna tidpunkt, eller
- den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel eller aktiebaserad delägarrätt i
- ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad,
- en svensk ekonomisk förening,
- en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under någon del av denna tid om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag och andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad eller om personen motsvarar en svensk ekonomisk förening, eller
- ett svenskt handelsbolag. Lag (2018:722).
Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Tillämpningsområdet har utvidgats så att bestämmelsen även reglerar undantag från skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §. Punkten 3 är ny. Av bestämmelsen framgår att skalbolagsbeskattning inte ska ske om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma inom EES upplöses.
Andra stycket har också ändrats till att omfatta den nya 9 a §. Första punkten har utvidgats så att den ...
Skalbolagsdeklaration
11 § Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske om
- det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller, i fråga om ett svenskt handelsbolag, säljaren tar upp företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 27 kap.skatteförfarandelagen (2011:1244),
- ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, och
- säkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap.skatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.
Bokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår eller, i fråga om svenskt handelsbolag, räkenskapsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha återförts.
Första och andra styckena gäller även företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till. Vid tillämpning av första och andra styckena likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med ett svenskt handelsbolag. Lag (2011:1510).
Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Tillämpningsområdet har utvidgats så att bestämmelsen även reglerar undantag från skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §. Punkten 1 har ändrats så att det framgår att – när skalbolaget är ett handelsbolag – det är säljaren som ska lämna skalbolagsdeklaration.
Andra stycket har ändrats. Bestämmelsen reglerar när det bokslut som ska ligga till grund för inkomstberäkningen ska vara upprättat. I fråga om handelsbolag ska säljaren ...
Prop. 2011/12:17: Andra stycket har ändrats. Ändringen innebär att det särskilda bokslut som ska ligga till grund för inkomstberäkningen vid alla avyttringar får upprättas antingen vid tidpunkten för avyttringen eller vid köparens tillträde till delägarrätten.
Det görs även en korrigering med anledning av att handelsbolag – i och med att de inte är skattesubjekt för inkomstskatt – inte har något beskattningsår. I stället används begreppet räkenskapsår. ...
Minoritetsavyttringar
12 § Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om det föreligger särskilda omständigheter. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen har ändrats så att den även omfattar skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §.
Särskilda skäl
13 § Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda skäl, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § inte ske. Vid prövningen ska beaktas vad som föranlett avyttringen eller återköpet och hur ersättningen för delägarrätten bestämts. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen har ändrats så att den även omfattar skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §.
Enligt bestämmelsen är det den skattskyldige som ska begära att skalbolagsbeskattning inte ska ske. Ett handelsbolag som avyttrar en andel i ett skalbolag är inte skattskyldigt. Om skalbolagsbeskattning aktualiseras enligt den nya bestämmelsen i 9 a § är det den eller de delägare som ska ta upp ersättningen som är skattskyldiga. Det är således delägarna och inte handelsbolaget som ska ...
Likvida tillgångar
14 § Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar med undantag för sådana tillgångar som avses i 15 §. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om
- tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
- tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och
- det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen. Lag (2003:224).
Prop. 2002/03:96: Av paragrafen framgår vad som skall räknas som likvida medel. Som likvida tillgångar räknas kontanter, värdepapper och liknande tillgångar om tillgången ifråga inte undantas i 15 §. I praktiken torde det främst vara fråga om marknadsnoterade värdepapper. För att förhindra kringgåenden har en begränsning till sådana värdepapper inte föreslagits. Se vidare i avsnitt 5.13.2.
15 § Som likvida tillgångar räknas inte
- andelar och aktiebaserade delägarrätter i företag som är i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till, eller
- värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse som avses i första stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat
- som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
- med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet. Lag (2007:552).
16 § Om likvida tillgångar innehas av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som de avyttrade delägarrätterna hänför sig till, ska tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar till den del som motsvarar det sistnämnda företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap. Lag (2007:1419).
Prop. 2002/03:96: Av paragrafen framgår att man skall beakta likvida tillgångar som innehas av företag i en sådan intressegemenskap som avses i 2 § punkt 1 vid bedömningen av om den avyttrade andelen eller aktiebaserade delägarrätten är hänförlig till ett skalbolag. En så stor del av de indirekt ägda likvida tillgångarna som svarar mot ägarföretagets andel i företaget i fråga skall räknas med vid bedömningen om det företag som de avyttrade andelarna är hänförliga till, är ett skalbolag.
Jämförelsebeloppet
17 § Om de avyttrade delägarrätterna utgör samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, är jämförelsebeloppet halva ersättningen. I annat fall är jämförelsebeloppet hälften av det sammanlagda värdet av samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna och aktiebaserade delägarrätterna. Lag (2003:224).
Återköp
18 § Återköp anses ske när avyttringen inte har avsett ett skalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än likvida tillgångar, som avses i 14-16 §§ och som vid avyttringen innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två år efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt, förvärvas av
- det säljande företaget,
- ett företag i intressegemenskap med detta, eller
- en fysisk person som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående till denne.
Bedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Vid denna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till beaktas bara till den del som motsvarar det företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap.
Första och andra styckena ska också tillämpas i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Lag (2007:1419).
Kapitalförluster på vissa fordringar m.m.
19 § En kapitalförlust i ett sådant företag som anges i 3 § får inte dras av om den avser
- en fordran på ett annat företag som uppkommer när företagen är i intressegemenskap,
- en rätt till andel i vinst hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap,
- en rätt att till visst pris eller ett pris som ska fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller aktiebaserade delägarrätter i ett annat företag eller förvärva tillgångar hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap,
- en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt,
- ett kapitalandelsbevis om beviset ställs ut när företagen är i intressegemenskap. Detsamma gäller en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är ett sådant bevis, eller
- en andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna i första stycket denne. Lag (2009:1413).
Prop. 2005/06:39: Av punkten 5, som är ny, framgår att en kapitalförlust inte får dras av om förlusten avser ett kapitalandelsbevis som ställts ut av ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget. I andra meningen finns en bestämmelse som skall motverka att bl.a. olika derivatstrategier används för att kringgå avdragsförbudet. Bestämmelsen har utformats så att avdragsförbudet träffar en kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är ett ...
Prop. 2009/10:36: Första stycket punkten 6 är ny. I paragrafen finns bestämmelser om avdragsförbud för kapitalförluster på vissa tillgångar. Bestämmelserna är inriktade på sådana företag som kan avyttra näringsbetingad andel skattefritt och syftar till att motverka att avdragsförbudet för näringsbetingade andelar i 5 § andra stycket kringgås genom användande av andra former av tillgångar än sådana andelar. Bestämmelsen i punkten 6 innebär ett avdragsförbud för kapitalförlust på andel i en i utlandet delägarbeskattad ...
Kapitalförluster på andelar i handelsbolag
20 § En utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i 3 § 1-4 får inte dra av en kapitalförlust som avser en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.
Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om den utländska juridiska personen beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller bestämmelsen i första stycket i stället denne. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen är ny.
Första stycket. Bestämmelsen reglerar kapitalförluster i en utländsk juridisk person. Av bestämmelsen framgår att en kapitalförlust i en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför EES och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 3 § 1–4 inte får dras av, om den avser en andel i ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Bestämmelsen ska bara tillämpas när en sådan utländsk juridisk person ...
Ändrad: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)
Upphävd: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)
Vissa tillgångar i handelsbolag
23 § Om ett företag som anges i 3 § direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som avyttrat en delägarrätt med kapitalvinst, ska den del av vinsten som belöper sig på delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.
Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag.
Första stycket gäller inte om skalbolagsbeskattning ska ske enligt 9 a §. Lag (2018:2040).
Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Bestämmelsen i dess äldre lydelse har i sin helhet flyttats till den nya 23 a §.
Bestämmelsen reglerar handelsbolags försäljning av delägarrätter med kapitalvinst. I bestämmelsen anges att om ett företag som anges i 3 § direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska om handelsbolaget avyttrat en delägarrätt med kapitalvinst den del av vinsten som belöper sig på delägarens andel ...
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
23 a § Om en sådan avyttring som avses i 23 § leder till en kapitalförlust, får den del av förlusten som belöper sig på delägarens andel inte dras av. Detta gäller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska det bortses från bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 9 §. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller detta i stället denne.
Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2018:1206).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen, som är ny, motsvarar i sak den tidigare lydelsen av 23 §, dvs. den behandlar kapitalförluster på delägarrätter som ägs av handelsbolag. Vissa redaktionella ändringar har dock gjorts.
Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 14 § första stycket 2 och 16 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Motsvarande reglering föreslås i 24 kap. 17 b §, se författningskommentaren till den paragrafen. ...
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
24 § Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag som en fysisk person, direkt eller indirekt, genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är delägare i, förvärvar en andel i ett svenskt handelsbolag från ett företag som anges i 3 §, ska en tillgång som handelsbolaget äger, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget anses anskaffad för marknadsvärdet vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget.
Detta gäller dock bara om tillgången i fråga har gått ner i värde under handelsbolagets innehavstid och
- är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt om den innehas direkt av företaget, eller
- är en sådan tillgång som anges i 19 §.
Om en förpliktelse som avses i 19 § 4 ökat i värde under handelsbolagets innehavstid tillämpas bestämmelsen om värdenedgång på tillgångar på motsvarande sätt. Vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget ska dock förpliktelsen anses ingången vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget.
Vad som sägs i första och andra styckena gäller också om andelen i handelsbolaget i stället förvärvas från ett svenskt handelsbolag i vilket ett företag som anges i 3 §, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag är delägare. Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2007:1419).
Bostäder i fåmansföretag
25 § Om ett företag som anges i 3 eller 3 a § eller ett moderföretag till detta är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag, och företaget avyttrar en delägarrätt och det företag som delägarrätten hänför sig till eller ett dotterföretag till detta äger en fastighet som någon gång under de tre åren närmast före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare i det säljande företaget eller i moderföretaget eller för en närstående till en sådan delägare, gäller följande. Det företag som innehar fastigheten ska vid avyttringen av delägarrätten anses ha avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som motsvarar dess marknadsvärde.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om
- fastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga värde,
- ersättningen vid avyttringen av delägarrätten inte ska tas upp enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §, eller
- den avyttrade delägarrätten inte är marknadsnoterad.
Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande i det företag som äger fastigheten går över till någon annan tillämpas första stycket bara om det föreligger särskilda omständigheter.
Vad som sägs i denna paragraf i fråga om en fastighet gäller även en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna lägenheten huvudsakligen har använts på sätt som avses i första stycket. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Tillämpningsområdet för bestämmelserna har utvidgats till att avse även fåmanshandelsbolag som avyttrar en andel eller ett moderbolag till ett fåmanshandelsbolag. Bestämmelserna omfattar även fåmanshandelsbolag som äger en bostadsfastighet.
Begreppet delägarrätt omfattar även andel i handelsbolag, se 4 a §.
Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt ...
Prop. 2002/03:96: I första stycket ges avskattningsregeln för fåmansföretag som äger en fastighet som till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare eller denne närstående i fåmansföretaget. Fastigheten skall skattas av hos det företag som innehar fastigheten eftersom det kan inträffa att fastigheten ligger i ett dotterföretag till det avyttrade företaget. Se även avsnitt 5.13.7. Skattas fastigheten av får fastigheten ...
26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag
- 66 kap. 18 § 1 st 4 p, 45 kap. 13 § 1 st 2 p, 31 kap. 7 §, 53 kap. 4 §, 45 kap. 17 § 3 st, 45 kap. 16 § 2 st, 31 kap. 21 §, 2 kap. 32 § 2 st, 45 kap. 13 § 1 st 1 p, 66 kap. 18 § 1 st 5 p, 38 kap. 12 §, 38a kap. 13 §, 46 kap. 11 § 1 st 2 p
- 2e § Lag (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.
- 13 § Lag (2000:334) om särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda värdeminskningsavdrag m.m. ska återföras om näringsfastigheter och näringsbostadsrätter avyttras eller blir privatbostadsfastigheter respektive privatbostadsrätter.
Bestämmelserna i 2-11 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är kapitaltillgångar medan bestämmelserna i 12 och 13 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är lagertillgångar.
I 14 § finns en bestämmelse om skattemässig kontinuitet när en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt. Motsvarande bestämmelser samt bestämmelser om kontinuitet i fråga om värdeminskningsavdrag finns för byggnader och fastigheter i 19 kap. 18 § respektive 20 kap. 12 §. Lag (2007:1419).
Kapitaltillgångar
Fastigheter
2 § Vid avyttring av en näringsfastighet ska följande avdrag återföras:
- värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar,
- skogsavdrag,
- avdrag för substansminskning,
- avdrag för sådana avskrivningar av byggnader och markanläggningar som gjorts i samband med att en ersättningsfond eller liknande fond har tagits i anspråk, och
- avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av byggnader och markanläggningar.
Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del fastigheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om fastigheten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:52:Vid avyttring av en näringsfastighet skall återföring av gjorda värdeminskningsavdrag inte ske om säljaren är skattskyldig bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
3 § Avdragen som anges i 2 § ska inte återföras till den del de avser tiden före år 1952. Lag (2007:1419).
4 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten har skrivits av i samband med att en ersättningsfond har tagits i anspråk och fonden var avsatt enligt 31 kap. 5 §, gäller följande vid tillämpning av 2 § första stycket 4. Avdraget för avskrivning ska återföras bara till den del det motsvarar det belopp som återfördes enligt detta kapitel vid den avyttring som låg till grund för avsättningen till ersättningsfond. Lag (2007:1419).
5 § Om ersättningen för den avyttrade fastigheten understiger omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen, ska det belopp som ska återföras enligt 2 § första stycket1-4 minskas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet och ersättningen.
Avser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier, ska den delen inte räknas med i ersättningen.
Vid tillämpning av denna paragraf ska omkostnadsbeloppet beräknas utan att anskaffningsutgiften minskas enligt 45 kap. 16 § med värdeminskningsavdrag m.m. som inte återförs. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: I det nya uppskovssystemet minskas inte omkostnadsbeloppet för en ersättningsbostad med ett tidigare beviljat uppskov vid kapitalvinstberäkning. Tredje stycket ändras därför på så sätt att hänvisningarna till den upphävda 45 kap. 27 § och den helt ändrade 47 kap. 11 § utgår.
6 § Med avyttring likställs sådan överföring av mark m.m. som avses i 45 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplåtelse som avses i 45 kap. 7 §, om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.
7 § Om bara en del av fastigheten avyttras, ska återföringsbeloppet beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tilllämpning av 5 § ska i sådana fall omkostnadsbeloppet beräknas enligt 45 kap. 19 §. Lag (2007:1419).
8 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.
Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid beskattningsårets utgång anses som ersättning för fastigheten. Om bara en del av fastigheten blir privatbostadsfastighet, beräknas omkostnadsbeloppet enligt 45 kap. 20 §, om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).
9 § Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet i och med övergången.
Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid övergången anses som ersättning för fastigheten. Lag (2007:1419).
Bostadsrätter
10 § Vid avyttring av en näringsbostadsrätt ska avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av bostadsrättslägenheten återföras.
Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del lägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om näringsbostadsrätten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. Lag (2007:1419).
11 § Bestämmelserna i 10 § tillämpas också när en näringsbostadsrätt
- hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller
- övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsrätt i och med övergången.
Lagertillgångar
12 § Vid avyttring av en näringsfastighet ska värdeminskningsavdragen samt avdragen för reparationer och underhåll återföras om de gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:16: Tillägget innebär att även tidigare gjorda avdrag för reparationer och underhåll på näringsfastigheter som är lager skall återföras till beskattning när fastigheten avyttras i den mån avdraget inte har gjorts i räkenskaperna.
- RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 § Bestämmelserna i 2 och 7 §§ respektive 10 § tillämpas också när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt övergår till en ny ägare genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i och med övergången. Lag (2000:1341).
Skattemässig kontinuitet vid arv, gåva m.m. av näringsbostadsrätter
14 § Om en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 10 § andra stycket.
Hänvisningar
15 § Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte ska återföras finns när det gäller
- skogsavdrag i 21 kap. 14 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 17 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 13 §, och
- förvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 4 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om återföring av värdeminskningsavdrag m.m. vid partiella fissioner.
27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse
Innehåll
1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om
Byggnadsrörelse och handel med fastigheter
Innehav av lagertillgång
2 § Den som innehar en tillgång som är en lagertillgång enligt bestämmelserna i 4-7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.
Avyttring av byggnadstomt
3 § Om en byggnadstomt avyttras av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses avyttringen ingå i den verksamheten. Om verksamheten huvudsakligen består av tomtrörelse, anses avyttringen i stället ingå i tomtrörelsen.
Vad som avses med byggnadstomt framgår av 9 §.
Lagerfastigheter
4 § Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, blir fastigheten en lagertillgång hos förvärvaren. Detsamma gäller om en fastighet förvärvas på sådant sätt av maken till den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.
Första stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastigheten skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvärvats av företaget.
Att första och andra styckena inte gäller fastigheter som blir privatbostadsfastigheter framgår av 13 kap. 1 § tredje stycket. Lag (2008:1316).
- HFD 2012 not 2:Fastigheter förvärvade i investeringssyfte av företagsledare i fåmansföretag som bedrev byggnadsrörelse ansågs utgöra lagertillgångar (förhandsbesked)
5 § Bestämmelserna i 4 § gäller inte
- om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till huvudsaklig del användas stadigvarande i en annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av fastighetsägaren eller dennes make eller av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken är företagsledare, eller
- när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med byggnadsrörelsen.
- HFD 2012 not 2:Fastigheter förvärvade i investeringssyfte av företagsledare i fåmansföretag som bedrev byggnadsrörelse ansågs utgöra lagertillgångar (förhandsbesked)
Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag
6 § Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar, om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om
- det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och innehavaren är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren,
- det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och det fastighetsförvaltande företaget, eller
- det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag.
- HFD 2012 not 34:Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar (förhandsbesked) / Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar: Inkomst av näringsverksamhet
- RÅ 2003:17:Aktierna i ett fastighetsförvaltande bolag har ansetts som lagertillgångar även efter det att bolaget avyttrat samtliga sina fastigheter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013 not 66:Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse) / Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse, förhandsbesked)
7 § I sådana fall som avses i 6 § 3 ska inte bara andelen i handelsbolaget utan också den del av handelsbolagets fastigheter som motsvarar andelen anses som lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets fastigheter som skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts direkt av delägaren. Lag (2007:1419).
Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är lagertillgångar
8 § Om en fastighet som inte är lagertillgång har varit föremål för byggnadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren bedriver direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, ska värdet av arbetena tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen.
Bedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, av en fysisk person, ska dock värdet av hans eget arbete tas upp bara om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med arbetet. Lag (2007:1419).
Tomtrörelse
Vad som är tomtrörelse
9 § Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i avyttring av mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse kan vara kvalificerad eller enkel.
Vad som är kvalificerad tomtrörelse
10 § Med kvalificerad tomtrörelse avses näringsverksamhet som huvudsakligen består i avyttring av byggnadstomter från fastigheter som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring.
Vad som är enkel tomtrörelse
11 § En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under tio kalenderår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan räknas samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen ska avyttringar av byggnadstomter på olika fastigheter eller på olika delar av en fastighet räknas samman till en tomtrörelse bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. Lag (2007:1419).
- HFD 2012 not 60:Fråga om försäljning av ett markområde skulle beskattas som kapitalinkomst eller anses ingå i en enkel tomtrörelse (förhandsbesked)
12 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska den som är eller har varit gift räkna in också makens avyttringar under äktenskapet under tioårsperioden.
Om en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom gåva, ska förvärvaren och överlåtaren räkna in också varandras avyttringar under tidsperioden, om förvärvaren är
- överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make, avkomling eller avkomlings make,
- ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1 är delägare, eller
- ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk förening där överlåtaren ensam eller tillsammans med någon person som nämns i 1 på grund av det sammanlagda innehavet av andelar har ett bestämmande inflytande. Lag (2007:1419).
13 § Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska upplåtelser av mark för bebyggelse likställas med avyttring.
Avyttringar av det slag som berättigar till avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § ska inte räknas in. Lag (2007:1419).
14 § Avyttringar av byggnadstomter som huvudsakligen ska användas av anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av byggnadstomter till anställda för bostadsändamål ingår inte i enkel tomtrörelse.
Detta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver kvalificerad tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Lag (2007:1419).
15 § En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.
Om flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde byggnadstomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken ordning tomterna ska anses avyttrade. Lag (2007:1419).
Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse
16 § Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras, anses avyttringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen ska i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.
Om lagret vid utgången av beskattningsåret före det beskattningsår då avyttringen ska tas upp som intäkt har tagits upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, ska mellanskillnaden tas upp som intäkt i tomtrörelsen.
Första och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som avser mark inom detaljplan. De gäller inte heller om avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att ge en obehörig skatteförmån till den skattskyldige eller förvärvaren eller till någon som en av dem har intressegemenskap med. Lag (2007:1419).
När enkel tomtrörelse avbryts
17 § Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller dennes make inte har avyttrat några byggnadstomter i tomtrörelsen under tio kalenderår, anses avyttringar som sker därefter inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringarna ska i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.
Första stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter inom detaljplan. Det gäller inte heller om avyttringarna sker under sådana förhållanden att en tomtrörelse på nytt ska anses påbörjad.
Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket. Lag (2007:1419).
Gemensamma bestämmelser om arv m.m.
18 § Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning med anledning av makes död förvärvar sådana fastigheter eller andelar som har varit lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse hos den döde, behåller tillgångarna sin karaktär hos förvärvaren bara om denne
- vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp, eller
- avser att fortsätta den dödes näringsverksamhet.
Om tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne bedriva byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse.
- RÅ 2003:23:Fastigheter som i arvlåtarens hand skattemässigt varit att anse som lagertillgångar i byggnadsrörelse behåller denna sin karaktär hos arvtagaren när denne bedriver byggnadsrörelse genom ett av honom ägt aktiebolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013 not 66:Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse) / Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse, förhandsbesked)
- HFD 2012:37:Fråga om s.k. byggmästarsmitta vid arv. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Krav på pensionsutfästelser
2 § Vid bedömningen av avdrag enligt detta kapitel får en pensionsutfästelse beaktas bara om en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring.
Med betalning av en premie för pensionsförsäkring likställs i detta kapitel betalning enligt ett avtal med ett utländskt tjänstepensionsinstitut om tjänstepension. Detta gäller bara om avtalet är jämförbart med pensionsförsäkring och uppfyller de villkor som anges i 58 kap. 1 a §. Lag (2005:1170).
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
- RÅ 2003:6:Ersättning i form av delpension i ett företags egen regi har med hänsyn till ersättningens karaktär och syfte ansetts som lön för vilken företaget erhåller avdragsrätt i takt med att lönen förfaller till betalning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser
Tryggandeformer
3 § Arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en arbetstagare ska dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 5-18 §§, om utfästelsen tryggas genom
- överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
- avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti,
- betalning av premie för pensionsförsäkring, eller
- överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en sådan pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Den fjärde strecksatsen ändras till följd av att etableringskravet slopas inom EES. Ändringen innebär att en överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som likställs med en sådan pensionsstiftelse som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. kan ske med avdragsrätt även till ett institut som saknar fast driftställe i Sverige. Vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut och att detta ska ...
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
- RÅ 2005:68:Förutsättningar för avdrag enligt 28 kap. 3 § inkomstskattelagen för tryggande av pension har inte ansetts föreligga för utfästelse till en s.k. arbetande styrelseordförande, eftersom denne inte ansetts som arbetstagare. Med hänsyn härtill har inte heller rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen ansetts föreligga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:83:Särskild löneskatt och avkastningsskatt skall inte betalas för arbetsgivares pensionsutfästelse som har säkerställts genom avsättning i balansräkning i förening med borgensåtagande av Kyrkofonden. Förhandsbesked angående särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt på pensionsmedel.
- HFD 2014:36:Fråga, vid tillämpning av den s.k. ryms-inom-regeln i 58 kap. 20 § inkomstskattelagen, om den skattemässiga karaktären på en försäkring som avser att trygga en utfäst ålderspension påverkas av en utfästelse om direktpension. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:68:Fråga om av arbetsgivaren bekostad information och rådgivning till en anställd om dennes pensionsförmåner är en skattepliktig förmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2011 not 42:Pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen (förhandsbesked) / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats / Särskild löneskatt på pensionskostnader (pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats (förhandsbesked)
- 28 kap. 12 §, 28 kap. 5 §, 28 kap. 12a §, 28 kap. 15 §, 11 kap. 6 §, 28 kap. 1 § 1 st 2 p, 28 kap. 7 §, 28 kap. 13 §, 28 kap. 14 §
- 2 § 2 st h p Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader
- 6 kap. 13 § 3 st Skatteförfarandeförordning (2011:1261)
- 2 kap. 10 § 2 st Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Avsättning i balansräkning
4 § Med avsättning i balansräkning avses en särskild redovisning av pensionsutfästelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
- under rubriken Avsatt till pensioner, eller
- i delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för arbetsgivare som tryggat pensionsutfästelse genom avsättning i balansräkningen. I 16 kap. 17 § finns bestämmelser om avdrag för avkastningsskatt.
Huvudregel
5 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska dras av som kostnad. Avdraget får dock inte för någon arbetstagare överstiga 35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:127:Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 § Som lön räknas vid tillämpning av detta kapitel sådan pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal som hänför sig till beskattningsåret eller det föregående beskattningsåret.
- RÅ 2003:6:Ersättning i form av delpension i ett företags egen regi har med hänsyn till ersättningens karaktär och syfte ansetts som lön för vilken företaget erhåller avdragsrätt i takt med att lönen förfaller till betalning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Kompletteringsregel
7 § Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska, trots vad som sägs i 5 §, dras av som kostnad med ett belopp som motsvarar kostnaden för avtalad pension, om tryggandet föranleds av
- att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från
anställning eller att ett nytt pensionsavtal ingås i ett sådant fall, eller
- att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.
Bestämmelserna i första stycket ska tillämpas bara till den del något annat inte följer något av 8-12 §§. Bestämmelserna i första stycket ska inte tillämpas i sådana fall som avses i 17 och 18 §§. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:127:Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011 not 58:Eftersom pensionsutfästelser inte var otillräckligt tryggade medgavs inte avdrag enligt kompletteringsregeln (förhandsbesked) / Eftersom pensionsutfästelser inte var otillräckligt tryggade medgavs inte avdrag enligt kompletteringsregeln (förhandsbesked, inkomstskatt)
- RÅ 2003:76:Kravet på avräkning av tidigare tryggad ålderspension enligt 28 kap. 12 § inkomstskattelagen omfattar inte den allokerade återbäringen i en traditionell pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:39:Kostnader för tryggande av pensionsutfästelser för anställda som väljer att växla en bonus mot pension har inte ansetts vara avdragsgilla enligt den s.k. kompletteringsregeln. Förhandsbesked om inkomstskatt.
8 § I fråga om ålderspension som ska betalas ut före 65 års ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en ålderspension som under den avtalade tiden betalas ut med
- 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och
- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp.
I fråga om ålderspension som ska betalas ut tidigast från 65 års ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en livsvarig ålderspension som från den avtalade tidpunkten betalas ut med
- 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och
- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp. Lag (2007:1419).
9 § Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension som avses i 8 § andra stycket utöver 20 procent av den del av lönen som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, ska ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå avtalad pensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta inkomstgrundad ålderspension som avses i 55 kap.2 och 3 §§socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1277).
Prop. 2001/02:84: Ändringen är en konsekvens av att tilläggspension inte längre regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
10 § I fråga om fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i dessa lagar. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller en begränsningsregel för arbetsgivares avdrag för fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och andra avgiftsbaserade utfästelser. Ändringen är en följd av att sådana fondförsäkringar även kan meddelas enligt 2 kap. 11 § lagen om tjänstepensionsföretag. Ändringen innebär att för fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 11 § lagen om tjänstepensionsföretag ...
11 § Avdrag som beräknas enligt 8-10 §§ förutsätter full intjänandetid. Om pensionsrätten inte är fullt intjänad, ska avdragen minskas i motsvarande utsträckning.
Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet, förutsatt att avtalet för full pension kräver dels intjänande under en sammanlagd tid av minst 30 år, dels fortsatt intjänande under anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om pensionsavtalet inte uppfyller dessa förutsättningar eller om pensionsavtalet saknar bestämmelser om intjänandetid, avses med full intjänandetid tiden fram till den avtalade pensionstidpunkten, dock minst 30 år. Vid beräkningen av intjänandetiden ska såväl arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid hos andra arbetsgivare räknas med. Lag (2007:1419).
12 § När avdraget för kostnader för avtalad ålderspension beräknas, ska värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryggats under beskattningsåret eller tidigare av arbetsgivaren eller av någon annan arbetsgivare i de tryggandeformer som anges i 3 §. Värdet av ålderspension för tid före 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 § första stycket. Värdet av ålderspension från tidigast 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 § andra stycket. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:127:Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:76:Kravet på avräkning av tidigare tryggad ålderspension enligt 28 kap. 12 § inkomstskattelagen omfattar inte den allokerade återbäringen i en traditionell pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 a § Bestämmelserna i 13, 17, 21, 23 och 24 §§ ska också tillämpas i fråga om överföringar till sådana tjänstepensionsinstitut som avses i 3 §. Lag (2007:1419).
12 b § Om ett avtal om tjänstepension som meddelats av ett sådant utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en pensionsstiftelse ändras så att det utländska institutet inte längre kan likställas med en sådan stiftelse, ska behållningen hänförlig till avtalet tas upp till beskattning hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om institutet tryggar upplupen del av pensionsutfästelsen genom köp av pensionsförsäkring enligt reglerna i 25 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (2007:1419).
Begränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer
13 § Överföring till pensionsstiftelse för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 § får inte dras av med högre belopp för varje pensionsberättigad än som motsvarar pensionsreserven för sådan pensionsutfästelse som är tryggad med avdragsrätt. Pensionsreserven ska beräknas enligt de grunder som anges i pensionsavtalet. Beräkningen ska dock inte göras med lägre ränteantagande än som följer av 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Avdraget får inte överstiga vad som krävs för att stiftelsens förmögenhet ska motsvara pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket. Stiftelsens förmögenhet ska beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av beskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (2007:1419).
- RÅ 2007:47:Beskattningskonsekvenser vid förtida överföring av medel till pensionsstiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader.
- HFD 2014:58:Enligt 28 kap. 13 § andra stycket inkomstskattelagen kan rätten till avdrag för belopp som överförts till pensionsstiftelse falla bort om stiftelseförmögenheten är alltför stor i förhållande till pensionsutfästelser som är tryggade med avdragsrätt. Det belopp som fallit bort kan inte dras av ett senare beskattningsår när de förutsättningar som anges i nämnda stycke är uppfyllda.
14 § Bestämmelserna i 13 § första stycket gäller också avsättning i balansräkningen för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 §.
Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar ökningen av pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket från det föregående beskattningsårets utgång till beskattningsårets utgång.
15 § Arbetsgivarens utgifter för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 § genom köp av pensionsförsäkring får inte dras av med högre belopp än premien.
Förräntning, indexering eller annan värdesäkring
16 § Höjning av en pensionsreserv som avser pensionsutfästelser som tidigare tryggats med avdragsrätt ska dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 13 och 14 §§, om höjningen följer av tillämpade försäkringstekniska beräkningsgrunder eller av indexering eller annan värdesäkring av utfästelserna. Lag (2007:1419).
Byte av tryggandeform
17 § Om en arbetsgivare byter tryggandeform för en pensionsutfästelse som tidigare har tryggats med avdragsrätt, ska arbetsgivarens kostnad för det nya tryggandet dras av i den utsträckning som anges i 13-15 §§. Har det tidigare tryggandet skett genom överföring till pensionsstiftelse, får avdrag inte göras med högre belopp än som motsvarar den ersättning för kostnaderna som arbetsgivaren får från stiftelsen. Lag (2007:1419).
Byte av arbetsgivare
18 § Om en arbetsgivare tar över ansvaret för en pensionsutfästelse som tidigare har tryggats av en annan arbetsgivare med avdragsrätt, ska den övertagande arbetsgivaren, i den utsträckning som anges i 13-15 §§, dra av kostnaden för att trygga pensionsutfästelsen. Lag (2007:1419).
Pensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall
19 § Premie för en pensionsförsäkring som sedan den anställde dött tecknats till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för ska dras av som kostnad, dock högst med belopp som motsvarar de i 8 § angivna förmånsnivåerna beräknade med hänsyn till den anställdes senaste lön. Lag (2007:1419).
Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare
20 § Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en allmän pensionsplan och planen innehåller bestämmelser om utjämning av pensionskostnader mellan olika arbetsgivare, ska
- avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser dras av, och
- ersättningar som arbetsgivaren får enligt dessa bestämmelser tas upp.
Med allmän pensionsplan avses detsamma som i 58 kap. 20 §. Lag (2007:1419).
Ersättning från en pensionsstiftelse
21 § Ersättning som en arbetsgivare får från en pensionsstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till stiftelsen som arbetsgivaren inte har fått dra av.
Sådana överföringar som arbetsgivaren har gjort avdrag för och avkastning som stiftelsen har fått ska i första hand anses använda när stiftelsen lämnar ersättning. Lag (2007:1419).
Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen
Vad som ska tas upp
22 § Om den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen uppgår till ett lägre belopp vid beskattningsårets utgång än motsvarande avsättning vid det föregående beskattningsårets utgång, ska mellanskillnaden tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
23 § Om det finns disponibla pensionsbelopp vid beskattningsårets utgång, ska som intäkt enligt 22 § dock tas upp lägst summan av
- dels tio procent av de disponibla pensionsbeloppen vid det föregående beskattningsårets utgång,
- dels de avdrag som gjorts under beskattningsåret för premier för pensionsförsäkringar, lämnad ersättning för pensionsutfästelse som tagits över av någon annan och överföring till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag avser samma pensionsutfästelser som omfattas av den avsättning som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen.
Om beskattning sker enligt första stycket, ska senare minskningar av avsättningen i balansräkningen inte tas upp till den del minskningarna motsvarar de belopp som redan tagits upp. Lag (2007:1419).
Disponibla pensionsbelopp
24 § Med disponibla pensionsbelopp avses skillnaden mellan
- den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid beskattningsårets utgång i en sådan pensionsstiftelse som tryggar samma pensionsutfästelser, och
- pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensionsutfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är tryggade genom pensionsförsäkring, ökad med medel som då står kvar i stiftelsen och som inte har dragits av vid överföringen.
Disponibla pensionsbelopp ska dock aldrig anses uppgå till högre belopp än vad som motsvarar den avsättning som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång.
Vid tillämpning av första stycket 1 ska förmögenheten i pensionsstiftelsen beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (2007:1419).
Upphörande av näringsverksamhet
25 § Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, ska disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då verksamheten upphör.
Om en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo efter en arbetsgivare skiftas, ska disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiftas. Lag (2007:1419).
Övertagande av pensionsutfästelser
26 § Ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser ska dras av om övertagandet
- avser överföring av rätt till tjänstepension till Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, eller
- sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som också övertar ansvaret för pensionsutfästelserna.
Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för pensionsutfästelser ska tas upp. Lag (2011:293).
Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
- RÅ 2001:45:Ett moderbolag har i samband med överflyttning av delar av sin verksamhet och därtill hörande personal till två dotterbolag fört över ansvaret för pensionsutfästelser till personalen på de båda dotterbolagen. Den till moderbolaget knutna pensionsstiftelsen har ansetts kunna överföra motsvarande andelar av förmögenheten, inklusive överskott, till nybildade stiftelser anknutna till dotterbolagen utan att detta föranleder beskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader.
29 kap. Näringsbidrag
Prop. 2010/11:52: Ändringarna är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
Artikel 87 i Romfördraget motsvaras nu av artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Hänvisningen i 3 § har därför ändrats till att avse det nya fördraget.
- 8 kap. 17 §, 2 kap. 1 § 65 st
- 4 § Lag (2020:548) om omställningsstöd
- 16 kap. 3 § 1 st 1 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 26 § Lag (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar
- 5 kap. 4 § Skatteförfarandeförordning (2011:1261)
- 18 § Lag (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation
- 7 kap. 3 § 1 st 3 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Innehåll
1 § Detta kapitel gäller näringsbidrag och vissa andra stöd till näringsidkare.
Näringsbidrag
/Upphör att gälla U: 2022-01-01/
2 § Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, regioner, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap.16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.
Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av
- elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1,
- utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § första stycket,
- utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1, och
- stöd enligt lagen (2015:1016) om resolution eller lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, om stödet inte
- redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller
- avser betalning för nyemitterade eller egna aktier. Lag (2019:907).
Prop. 2008/09:173: Första stycket kompletteras med en hänvisning till europeiska grupperingar för territoriellt samarbete. Genom kompletteringen tydliggörs att även sådant stöd som lämnas av exempelvis Europeiska gemenskaperna, men där en europeisk gruppering för territoriellt samarbete beslutar om fördelning av stödet, omfattas av paragrafens tillämpningsområde.
Prop. 2005/06:153: Genom ett tillägg i andra stycket regleras att stöd som lämnas i form av utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1 utgör närings-
bidrag. Konsekvenserna av detta framgår av avsnitt 5. I övrigt ändras ...
Prop. 2020/21:207: I paragrafen anges vad som avses med näringsbidrag.
Av tredje stycket, som är nytt, framgår att skattereduktioner inte utgör näringsbidrag. Det innebär att inte några skattereduktioner i inkomstslaget näringsverksamhet utgör näringsbidrag.
Övervägandena finns i avsnitt 5.8.
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
/Träder i kraft I: 2022-01-01/
2 § Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, regioner, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap. 16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.
Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av
- elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1,
- utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § första stycket,
- utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1, och
- stöd enligt lagen (2015:1016) om resolution eller lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, om stödet inte
- redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller
- avser betalning för nyemitterade eller egna aktier.
Skattereduktioner utgör inte näringsbidrag. Lag (2021:932).
3 § Med stöd utan återbetalningsskyldighet avses också stöd som ska återbetalas bara om
- näringsidkaren inte uppfyller villkoren för stödet,
- näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats när stödet beviljades,
- Europeiska kommissionen genom beslut som vunnit laga kraft eller Europeiska unionens domstol har funnit att stödet strider mot artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller 4. något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet. Lag (2011:293).4 § Ett näringsbidrag ska tas upp om det inte används för en utgift som inte får dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. Lag (2008:816).
Prop. 2001/02:46: I tredje punkten har en följdändring gjorts med anledning av att artikel 92 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (Romfördraget) genom Amsterdamfördraget numrerats om till artikel 87.
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 § Ett näringsbidrag ska tas upp om det används för en utgift som ska dras av omedelbart. Om utgiften hänför sig till ett tidigare beskattningsår än det år då bidraget ska tas upp, får avdraget göras det senare året.
Återbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 § Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska anskaffningsvärdet minskas med bidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga värde som återstår när minskningen ska göras, ska mellanskillnaden tas upp. Återbetalas bidraget, ska tillgångens avskrivningsunderlag ökas med det återbetalade beloppet, dock med högst det belopp som har påverkat anskaffningsvärdet. Till den del ett bidrag har tagits upp enligt första stycket, ska det återbetalade beloppet dras av. Lag (2007:1419).7 § Om ett näringsbidrag används för att anskaffa lagertillgångar, ska den del av lagret för vilken utgiften har täckts av bidraget inte räknas med när tillgångarna värderas. Återbetalas bidraget, ska tillgångarnas anskaffningsvärde ökas med det återbetalade beloppet. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 § Om ett näringsbidrag ska användas ett senare beskattningsår än det år bidraget lämnas, ska bestämmelserna i 5-7 §§ tillämpas först det senare beskattningsåret, om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet
9 § Om ett stöd som ska återbetalas under andra villkor än som sägs i 3 §, har lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från staten eller någon annan som avses i 2 § (stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet) och näringsidkaren helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldigheten, tillämpas bestämmelserna i 10-12 §§. Lag (2007:1419).10 § Ett efterskänkt belopp ska inte tas upp, om stödet har använts för en utgift som inte ska dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).
11 § Ett efterskänkt belopp ska tas upp, om stödet har använts för en utgift som ska dras av omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).
12 § Om stödet har använts för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige det beskattningsår då det efterskänkta beloppet ska tas upp, utöver ordinarie avskrivning, göra ett värdeminskningsavdrag som motsvarar det efterskänkta beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga det skattemässiga värdet på tillgången. Lag (2007:1419).
13 § Om det inte kan utredas vad stödet har använts till, ska det anses ha använts till utgifter som ska dras av omedelbart, och det efterskänkta beloppet ska tas upp. Lag (2007:1419).
Statligt räntebidrag för bostadsändamål
14 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp. Återbetalas bidraget ska det återbetalade beloppet dras av omedelbart.
Bestämmelser om byggnadsarbeten i samband med räntebidrag finns i 19 kap.24 och 25 §§. Lag (2007:1419).
Avgångsvederlag till jordbrukare
15 § Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jordbruk ska tas upp utom när det betalas till en jordbrukare som har fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket eller hade varit berättigad att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket. Lag (2007:1419).
Familjebidrag till totalförsvarspliktiga och rekryter
16 § Särskilda bestämmelser om familjebidrag i form av näringsbidrag till totalförsvarspliktiga och till rekryter som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten finns i 11 kap. 25 §. Lag (2010:461).
30 kap. Periodiseringsfonder
- 24 kap. 25 § 3 st 3 p, 39a kap. 14 § 1 st 5 p, övg. best. SFS 2019:1146 2 p, 48 kap. 12 §, övg. best. SFS 2018:1206 1N5 st, 33 kap. 5 § 4 st 3 p, 33 kap. 5 § 3 st 3 p
- 97 kap. 4 § 2 st 2 p, 19 kap. 14 § 2 st 3 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 28e § 1 st 3 p Kupongskattelag (1970:624)
- 8 § Lag (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.
- 4a § 2 st 2 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 25 § 5 st c p Lag (1996:1030) om underhållsstöd
Avdrag för avsättningar
1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond.
Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag och investmentföretag. Avdrag får inte heller göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 eller 6 kap. 11 § första stycket 4 och som är bosatt i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:1271).
Prop. 2008/09:182: Ändringen i andra stycket innebär att en skattskyldig enligt A-SINK som valt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen endast kan göra avsättning till periodiseringsfond om den skattskyldige hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Skattskyldiga från stater utanför EES som normalt är skattskyldiga enligt A-SINK, men som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, ...
- RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
2 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.
Detsamma gäller vid beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 13 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster skall på samma sätt som delägare i svenska handelsbolag göra avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder på delägarnivå.
3 § Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Lag (2011:1256).
- RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
4 § Varje års avsättning i näringsverksamheten ska bilda en egen fond. Lag (2007:1419).
Beloppsgränser
5 § Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.
6 § Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.
Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till periodiseringsfond
- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster, och
- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.Lag (2020:205).
Schablonintäkt
6 a § En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Lag (2018:1206).
Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges att juridiska personer som har gjort avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Ändringen i första stycket innebär ...
Återföring av avdragen
7 § Avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.
När återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond sker, ska det tidigast gjorda avdraget återföras först.
I 8-10 §§ finns bestämmelser om att avdragen för avsättningarna i vissa fall ska återföras tidigare och i 11-14 §§ om att periodiseringsfonderna i vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs. Lag (2011:1256).
- RÅ 2003:10:Frågor om beskattningskonsekvenser vid överföring av periodiseringsfonder i samband med apportemission av enskild näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
8 § En juridisk person ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om
- den upphör att bedriva näringsverksamhet,
- den beskattas i Sverige bara såsom delägare i ett svenskt handelsbolag och handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten eller andelen avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- den upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,
- det beslutas att den ska träda i likvidation, eller
- den försätts i konkurs.
Avdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 3 om skattskyldigheten upphör på grund av att den juridiska personen för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara om denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2019:1146).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om omedelbar återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond för juridiska personer.
Det görs en redaktionell ändring i första stycket 4 som innebär att förkortningen EES, som står för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, införs.
Det införs ett nytt andra stycke som innebär ett undantag från att den juridiska personen omedelbart ska återföra sina avdrag enligt första stycket 3 om skattskyldigheten ...
9 § En enskild näringsidkare ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om
- näringsidkaren upphör att bedriva näringsverksamheten,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller
- näringsidkaren försätts i konkurs.
Avdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 2 om skattskyldigheten upphör på grund av att näringsidkaren för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara om denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2019:1146).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om omedelbar återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare.
Ändringarna i första stycket 1 och 4 innebär att termen han ersätts med termen näringsidkare i syfte att göra lagtexten könsneutral. Ändringen i första stycket 3 innebär att förkortningen EES införs. ...
10 § En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om
- handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
- andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation, eller
- delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.
Avdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 3 om skattskyldigheten upphör på grund av att handelsbolaget för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara om denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2019:1146).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om omedelbar återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond för fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.
Ändringen i första stycket 4 innebär att förkortningen EES införs. Ändringen i det nya andra stycket är av samma slag som ändringen i 8 § (se även kommentaren till den paragrafen). Den innebär ett undantag från omedelbar återföring av avdrag enligt första stycket 3. Detta gäller om skattskyldigheten ...
10 a § En delägare som har beskattats för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte löpt ut, om skattskyldigheten för inkomsterna upphör. Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, ska avdragen återföras bara till den del de överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten åter inträtt det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det, avdragen helt eller delvis inte återföras. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: När skattskyldigheten för delägarens andel i ett CFC-bolag upphör skall gjorda avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder återföras hos delägaren. Skattskyldigheten kan t.ex. upphöra genom att andelen avyttras eller genom ändrade ägarförhållanden. Skattskyldigheten upphör också om CFC-bolaget ett senare år får ett underskott. I det senare fallet behöver inte avsättningar som motsvarar underskottet återföras. Om delägaren i företaget nästa år åter CFC-beskattas för inkomsterna i fråga skall ...
I vilka fall fonderna får tas över
Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag
11 § Om en enskild näringsidkare för över sin näringsverksamhet eller driften av näringsverksamheten till ett aktiebolag får en periodiseringsfond helt eller delvis tas över av aktiebolaget om
- överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap., 2. den fysiska personen gör ett tillskott som motsvarar överförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och
- aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.
Om en fysisk person har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord avsättning.
I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:133: Punkten 2 ändras på så sätt att kravet på tillskott motsvarande överförd periodiseringsfond utvidgas till att gälla även bolagsbildning genom apportemission. Med tillskott förstås kapital och andra tillgångar som överförs till aktiebolaget. Tillgångar motsvarande själva aktiekapitalet och – i förekommande fall – 72 % av expansionsfond som upphör enligt 34 kap. 20 § får självfallet inte räknas med i det tillskott som avser överförd periodiseringsfond.
Punkten 3 ändras på så sätt ...
- RÅ 2003:10:Frågor om beskattningskonsekvenser vid överföring av periodiseringsfonder i samband med apportemission av enskild näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Från handelsbolag till aktiebolag
12 § Om näringsverksamheten i ett svenskt handelsbolag förs över till ett aktiebolag får en periodiseringsfond som avser handelsbolaget hos delägarna helt eller delvis tas över av aktiebolaget om
- överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.,
- handelsbolaget gör ett tillskott som motsvarar överförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och
- aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.
Om en delägare har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord avsättning. I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:133: Punkten 2 ändras på så sätt att kravet på tillskott motsvarande överförd periodiseringsfond utvidgas till att gälla även bolagsbildning genom apportemission. Med tillskott förstås kapital och andra tillgångar som överförs till aktiebolaget. Tillgångar motsvarande själva aktiekapitalet får självfallet inte räknas med i det tillskott som avser överförd periodiseringsfond.
Punkten 3 ändras på så sätt att kravet på att aktiebolaget skall göra avsättning i räkenskaperna för övertagen ...
Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare
12 a § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en periodiseringsfond, om
- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller
- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.
Utöver vad som sägs i första stycket krävs att
- mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skulder, uppgår till ett belopp som motsvarar minst den övertagna periodiseringsfonden eller delen av fonden, och
- vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten. Om det finns flera fonder i näringsverksamheten och villkoren enligt andra stycket inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska en senare gjord fondavsättning anses övertagen före en tidigare gjord avsättning.
Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §. Lag (2007:1419).
Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet
13 § Om en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning och överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap., får avsättningarna till periodiseringsfonder och de motsvarande avdrag som han gjort för andelen anses ha gjorts i enskild näringsverksamhet för de beskattningsår som avdragen hänför sig till. Lag (2011:1256). Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Från juridisk person till annan juridisk person
14 § Om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av en annan juridisk person, får också periodiseringsfonderna tas över vid ombildningar enligt 8 kap.sparbankslagen (1987:619) och vid överlåtelse av ett ömsesidigt livförsäkringsföretags eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags hela försäkringsbestånd till ett försäkringsaktie- eller tjänstepensionsaktiebolag som bildats för ändamålet.
Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, får aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens periodiseringsfonder.
Bestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över finns för kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella fissioner i 38 a kap. 15 §. Lag (2019:787).
Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om övertagande av periodiseringsfonder vid partiella fissioner.
Prop. 2018/19:161: I paragrafen finns bestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av en annan juridisk person. Detta får ske bl.a. om ett ömsesidigt livförsäkringsföretags hela försäkringsbestånd överlåts till ett försäkringsaktiebolag som har bildats för ändamålet. Ändringen i första stycket innebär att periodiseringsfonder också får tas över om ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags hela försäkringsbestånd överlåts till ett försäkringsaktiebolag ...
Effekter hos den som tar över fonderna
15 § Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna för det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till. Lag (2011:1256).
31 kap. Ersättningsfonder
Avdrag för avsättningar
1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till
- ersättningsfond för inventarier,
- ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,
- ersättningsfond för mark, och
- ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.
Med inventarier avses i detta kapitel inte sådana tillgångar som nämns i 18 kap. 1 § andra stycket.
2 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för bolaget. Lag (2007:1419).
3 § Den som är skyldig att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Detta gäller dock inte för en ersättningsfond för mark.
Ersättningar som ger rätt till avdrag
4 § Avdrag för avsättning till en ersättningsfond får göras om en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på inventarier, byggnader, markanläggningar, mark och på djurlager i jordbruk eller i renskötsel.
5 § Avdrag för avsättning får också göras om en näringsidkare får ersättning för inventarier, byggnader, markanläggningar eller mark i samband med att
- en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,
- en fastighet annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något tvång,
- en fastighet avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering,
- en fastighet avyttras till staten därför att det på grund av flygbuller inte går att bo på den utan påtaglig olägenhet, eller
- förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar, under förutsättning att ersättningen är en engångsersättning.
6 § När det gäller byggnader, markanläggningar och mark får avdrag göras bara om tillgångarna är kapitaltillgångar.
Avdragets storlek
7 § Avdraget får inte överstiga den ersättning som ska tas upp. Om ersättningen avser en avyttrad fastighet, får avdraget inte överstiga summan av de belopp som på grund av avyttringen tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet som kapitalvinst enligt 45 kap. och som återförda värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap.
Att sådan kapitalvinst som avses i andra stycket för enskilda näringsidkare kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet framgår av 13 kap. 6 § andra stycket. Lag (2007:1419).
- RÅ 2010:38:Avsättning till ersättningsfond får vid avyttring av fastighet avse endast en del av kapitalvinsten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 § Om den skattskyldige med anledning av skadan eller avyttringen gör ett större avdrag för värdeminskning på inventarier, byggnader eller markanläggningar än han annars skulle ha haft rätt till, ska avdraget för avsättning till ersättningsfond för inventarier eller ersättningsfond för byggnader och markanläggningar minskas i motsvarande mån. Lag (2007:1419).
9 § Avdraget för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk och i renskötsel får inte överstiga minskningen av lagerreserven under beskattningsåret.
Om lagret har stigit i pris under beskattningsåret, får lagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt har skrivits ned och det återanskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång.
Ianspråktagande av fonderna
Vad fonderna får tas i anspråk för
10 § En ersättningsfond för inventarier får tas i anspråk för
- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier, och
- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel, med de begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.
11 § En ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas i anspråk för
- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av byggnader och markanläggningar som är kapitaltillgångar,
- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier, och
- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel med de begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.
12 § En ersättningsfond för mark får tas i anspråk för anskaffning av mark som är kapitaltillgång.
13 § En ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får tas i anspråk för nedskrivning av ett sådant djurlager.
Fonden får tas i anspråk med högst ett belopp som motsvarar utgifterna under beskattningsåret för att anskaffa djur till ett sådant lager. Nedskrivningen får inte leda till ett lägre värde på lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång än som annars skulle ha godtagits.
När fonderna får tas i anspråk
14 § En ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och arbeten som utförs efter utgången av det beskattningsår då avsättningen gjordes.
Fonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar och mark som anskaffas under samma beskattningsår som ersättningen ska tas upp som intäkt. I sådant fall ska det anses att avsättning till fonden görs och att fonden tas i anspråk omedelbart efteråt. Lag (2007:1419).
15 § Om arbete på byggnader eller markanläggningar sträcker sig över flera beskattningsår, får fonden tas i anspråk under det sista beskattningsåret för avskrivning av tillgångarna eller för utgifter för underhåll och reparationer av dem under de aktuella åren, om avdrag för utgifterna inte redan har gjorts de tidigare åren. Detta gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg och luftfartyg och i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier.
Turordning
16 § En tidigare avsättning anses ha tagits i anspråk före en senare avsättning till samma slags ersättningsfond.
Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk
17 § Om en ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna i detta kapitel, ska det ianspråktagna beloppet inte tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
18 § En utgift som en ersättningsfond tas i anspråk för får inte dras av, om utgiften annars skulle ha dragits av omedelbart.
Om fonden tas i anspråk för avskrivning av inventarier, byggnader eller markanläggningar, räknas bara den del av utgifterna som inte täcks av det ianspråktagna beloppet som anskaffningsvärde för tillgången.
Om fonden tas i anspråk för att anskaffa mark, ska anskaffningsutgiften för marken minskas med det ianspråktagna beloppet när omkostnadsbeloppet beräknas.
Om fonden tas i anspråk för att anskaffa lager, anses lagret nedskrivet med det ianspråktagna beloppet. Lag (2007:1419).
Återföring av avdragen
19 § Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes, ska avdraget återföras detta år.
Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att fonden behålls under en viss tid därefter. Som längst får den behållas till och med det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes. Lag (2011:1256).
20 § Avdraget ska återföras, även om tiden i 19 § inte har löpt ut, om
- fonden tas i anspråk i strid med bestämmelserna i 10-15 §§,
- den huvudsakliga delen av näringsverksamheten överlåts och inte annat följer av 38 kap. 15 §,
- den huvudsakliga delen av näringsverksamheten tillfaller en eller flera nya ägare på grund av arv, testamente eller bodelning,
- den som innehar fonden upphör att bedriva näringsverksamheten,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- den som innehar fonden upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,
- det beslutas att innehavaren av fonden ska träda i likvidation, eller
- den som innehar fonden försätts i konkurs.
Vad som sägs i första stycket 2-4 gäller inte om avsättningen grundas på en sådan avyttring som avses i 5 § 1-4.
Avdrag behöver dock inte återföras enligt första stycket 5 om skattskyldigheten upphör på grund av att den som innehar fonden för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara om denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).
I 23 och 24 §§ finns bestämmelser om att ersättningsfonder i vissa fall får tas över av någon annan i stället för att avdragen återförs. Lag (2019:1146).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om omedelbar återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond.
Ändringen i första stycket 6 innebär att förkortningen EES införs. Det införs ett nytt tredje stycke som innebär ett undantag från omedelbar återföring av avdrag enligt första stycket 5. Ändringen är av samma slag som ändringen i 30 kap. 8 § (se även kommentaren till den paragrafen). Undantaget gäller om skattskyldigheten upphör på grund av att den som innehar ...
21 § Om en enskild näringsidkare har fått avdrag för avsättning till en ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i sådana fall som avses i 5 §, ska återföringen göras i inkomstslaget näringsverksamhet till den del fonden motsvarar belopp som har tagits upp i inkomstslaget näringsverksamhet vid återföring av värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap. Avdraget i övrigt ska återföras i inkomstslaget kapital.
En enskild näringsidkare ska återföra avdrag för avsättning till en ersättningsfond för mark i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
22 § När avdraget återförs ska ett särskilt tillägg om 30 procent av det återförda beloppet tas upp som intäkt i de inkomstslag som återföringen görs i.
Om det finns synnerliga skäl ska något tillägg inte göras. Lag (2007:1419).
I vilka fall fonderna får tas över
23 § Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § får aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens ersättningsfonder.
Bestämmelser om att ersättningsfonder får tas över finns för kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella fissioner i 38 a kap. 15 §. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om övertagande av ersättningsfonder vid partiella fissioner.
24 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ersättningsfonder i en näringsverksamhet tas över av den som blir ägare till den huvudsakliga delen av näringsverksamheten på grund av arv, testamente eller bodelning i stället för att avdragen återförs enligt 20 § första stycket 3.Lag (2003:669).
25 § Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags ersättningsfonder helt eller delvis tas över av ett annat företag. För ett sådant medgivande krävs
- att det ena företaget är ett moderföretag och det andra företaget är dess helägda dotterföretag,
- att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, eller
- att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett moderföretag tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget är ett annat sådant företag, moderföretaget eller moderföretagets helägda dotterföretag.
Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett annat företag (moderföretaget). Bara svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker, svenska ömsesidiga försäkringsföretag och sådana svenska stiftelser eller svenska ideella föreningar som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. kan räknas som moderföretag. Lag (2003:669).
25 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i 25 § ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten inte är undantagen från beskattning här genom ett skatteavtal. Detsamma gäller om bolaget är ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten inte är undantagen från beskattning här på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).
Effekter hos den som tar över fonderna
26 § Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till. Lag (2011:1256).
Överklagande
27 § Skatteverkets beslut enligt 19 § andra stycket, 24 eller 25 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).
32 kap. Upphovsmannakonto
Prop. 2003/04:99: Avsättning till upphovsmannakonto får ske till konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige. Se även kommentaren under 21 kap.
Huvudregler
1 § En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.
Avdrag får inte göras av dödsbo. Lag (2004:438).
2 § Uttag från ett upphovsmannakonto anses inte som upphovsmannaintäkt.
3 § Som förutsättning för avdrag gäller
- att den skattskyldige är obegränsat skattskyldig vid beskattningsårets utgång, och
- att den skattskyldiges upphovsmannaintäkter under beskattningsåret överstiger hans upphovsmannaintäkter under något av de två föregående beskattningsåren med minst 50 procent.
Avdragets storlek
4 § Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar upphovsmannaintäkten.
Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar två tredjedelar av överskottet av näringsverksamheten före avdraget och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än att överskottet, efter avdraget men före avdraget för avsättning för egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.
Avdraget ska avrundas nedåt till helt tusental kronor och får inte understiga 10 000 kronor. Lag (2007:1419).
Insättning på kontot
5 § En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. Lag (2004:438).
6 § Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett upphovsmannakonto senast den dag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration. Lag (2011:1256).
7 § Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.
I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. Lag (2004:438).
Uttag från kontot
8 § Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.
Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 § senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut kvarstående medel. Lag (2007:1419).
9 § Uttag från ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 8 § andra stycket. Lag (2007:1419).
Byte av kreditinstitut
10 § Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet.
När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).
Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall
11 § Medel på ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om
- avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medlen,
- medlen övergår till den skattskyldiges make genom bodelning, eller
- den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är obegränsat skattskyldig.
Om den skattskyldige dör, ska medel på ett upphovsmannakonto tas upp som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än det andra beskattningsåret efter det år dödsfallet inträffade. Lag (2011:1256).
33 kap. Räntefördelning
- övg. best. SFS 2012:757 3 p, övg. best. SFS 2018:1206 1N6 st, 42 kap. 9 §, övg. best. SFS 2008:1343 3 p, 34 kap. 7 § 4 st
- 97 kap. 5 § 1 st 3 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 14 § 1 st 3 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
- 4b § 1 st 3 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 4 kap. 54 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.
Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av europeiska ekonomiska intressegrupperingar eller av utländska juridiska personer.
Hur räntefördelning görs
Positiv och negativ räntefördelning
2 § Ett positivt fördelningsbelopp får dras av i inkomstslaget näringsverksamhet (positiv räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp ska tas upp i inkomstslaget kapital.
Ett negativt fördelningsbelopp ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet (negativ räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp ska dras av i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Positivt och negativt fördelningsbelopp
3 § Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad med sex procentenheter. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent.
Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.
Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.
Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8–20 §§. Lag (2016:1239).
Prop. 2016/17:24: I paragrafens första stycke anges att ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad med sex procentenheter. Ändringen i första stycket innebär att det införs ett golv för statslåneräntan enligt vilken statslåneräntan som lägst ska anses vara 0 procent.
I paragrafens andra stycke ...
Undantag från räntefördelning
4 § Räntefördelning ska inte göras om det positiva eller negativa kapitalunderlaget är högst 50 000 kronor. Om den skattskyldige ska beräkna mer än ett kapitalunderlag, gäller detta för summan av kapitalunderlagen. Lag (2007:1419).
Särskilt om positiv räntefördelning
5 § Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för räntefördelning justerat resultat.
Med det för räntefördelning justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före räntefördelning
- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader för dessa poster,
- avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och
- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
- återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och
- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.
Om verksamheten upphör, ska resultatet enligt andra stycket
- inte ökas med avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond, och
- inte minskas med återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:42:En näringsidkare har rätt att beräkna det för räntefördelning justerade resultatet med tillämpning av 33 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen även om verksamheten under beskattningsåret upphört genom att föras över till någon annan. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 § Den skattskyldige får helt eller delvis avstå från att dra av ett positivt fördelningsbelopp.
Sparat fördelningsbelopp
7 § Om inte hela det positiva fördelningsbeloppet dras av på grund av 5 eller 6 §, ska återstående belopp (sparat fördelningsbelopp) föras vidare till följande beskattningsår. Om den skattskyldige då har ett negativt fördelningsbelopp, ska det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta. Lag (2007:1419).
7 a § Om en enskild näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren förs över till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, får förvärvaren helt eller delvis ta över sparat fördelningsbelopp.
Om inte samtliga realtillgångar i näringsverksamheten övergår, får sparat fördelningsbelopp tas över bara till så stor del som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.
Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Lag (2004:1149).
Kapitalunderlaget
Enskilda näringsidkare
8 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång
- underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap.22 § första och andra styckena,
- kvarstående sparat fördelningsbelopp,
- en sådan övergångspost som avses i 14 §, och
- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15–17 §§,
- 79,4 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång, och
- sådana tillskott i näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten. Lag (2018:1206).
9 § Andelar i svenska handelsbolag räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten.
10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser
- statlig inkomstskatt,
- kommunal inkomstskatt,
- egenavgifter,
- avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
- statlig fastighetsskatt,
- kommunal fastighetsavgift,
- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
- skattetillägg på skatter och avgifter enligt 56 kap. 3 § 1-4 och 6 skatteförfarandelagen (2011:1244), och
- förseningsavgift enligt skatteförfarandelagen för den som inte lämnar inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid. Lag (2011:1256).
11 § Till den del avdrag har gjorts vid beskattningen ska som skuld räknas
- avsättningar till periodiseringsfonder,
- avsättningar till ersättningsfonder, och
- avsättningar för framtida utgifter. Lag (2007:1419).
12 § Vid beräkning av kapitalunderlaget ska tillgångarna tas upp till det skattemässiga värdet. I fråga om fastigheter som är kapitaltillgångar finns bestämmelser också i 13 §.
Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ska tas upp till halva beloppet. Lag (2007:1419).
13 § Fastigheter i Sverige som är kapitaltillgångar och som har förvärvats före den 1 januari 1991 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1993. I sådant fall ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1993, utöver vad som anges i andra och fjärde styckena.
Vid tillämpning av första stycket ska anskaffningsutgiften anses motsvara den i det följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för år 1993 minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982-1993 års taxeringar, om avdraget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som ska användas är för
- småhusenheter 54 procent,
- hyreshusenheter 48 procent,
- industrienheter 64 procent, och
- lantbruksenheter 39 procent till den del taxeringsvärdet inte avser bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för privatbostadsfastighet.
Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som anses förvärvade den 1 januari 1993 vid det föregående beskattningsårets utgång understeg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket, ska denna utgift justeras i skälig mån.
Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande avdrag, såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning, samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder har tagits i anspråk.
14 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.
Övergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre belopp än det högsta av de värden som följer av 13 § 4 eller 14 § nämnda lag, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.
Om näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten. Lag (2007:1419).
15 § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och det kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.
- HFD 2015:77:Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet tar över ett sparat fördelningsbelopp från den tidigare ägaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 § Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet, beräknat vid förvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med det högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § första stycket eller 13 § och ökad med 79,4 procent av en övertagen expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning.
Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån.
Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån. Lag (2018:1206).
- HFD 2015:77:Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet tar över ett sparat fördelningsbelopp från den tidigare ägaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
17 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för räntefördelning med högst ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlaget i näringsverksamheten före ökningen med posten.
Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år inte längre är negativt, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.
- HFD 2015:77:Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet tar över ett sparat fördelningsbelopp från den tidigare ägaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
18 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.
Handelsbolagsdelägare
19 § Med kapitalunderlaget för räntefördelning i fråga om en andel i ett svenskt handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften för andelen i bolaget beräknad enligt 50 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång
- kvarstående sparat fördelningsbelopp, och
- en sådan övergångspost som avses i 20 §,
- sådana tillskott under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och
- lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till delägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är marknadsmässig.
Med kapitalunderlaget för räntefördelning avses när det gäller en andel som är lagertillgång andelens skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.
20 § Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.
Övergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre värde än det högsta av de värden som följer av 13 § 4 och 14 § nämnda lag, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.
Om delägarens nettouttag (skillnaden mellan uttag och tillskott) från bolaget under de beskattningsår som taxerats åren 1991-1994 översteg såväl hans nettoinkomst från bolaget vid beskattningen (skillnaden mellan de inkomster som togs upp och de underskott som drogs av) som hans andel av bolagets resultat under motsvarande period, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.
Om andelen övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten. Lag (2007:1419).
34 kap. Expansionsfonder
- övg. best. SFS 2012:757 4 p, övg. best. SFS 2012:757 3 p, 30 kap. 6 § 4 st 3 p, övg. best. SFS 2008:1343 4 p, övg. best. SFS 2018:1206 1N8 st, övg. best. SFS 2018:1206 1N6 st, 66 kap. 21 § 1 st 3 p, 50 kap. 5 § 2 st 4 p, övg. best. SFS 2018:1206 1N7 st, 33 kap. 5 § 3 st 4 p, 33 kap. 8 § 3 st 1 p, övg. best. SFS 2008:1343 3 p, 33 kap. 5 § 4 st 4 p, 30 kap. 6 § 3 st 3 p, 65 kap. 8 §, 50 kap. 5 § 1 st 3 p
- 19 kap. 14 § 2 st 4 p, 97 kap. 4 § 2 st 3 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 7 § 2 st 5 p Förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
- 31 kap. 2 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 4a § 2 st 3 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 25 § 5 st d p Lag (1996:1030) om underhållsstöd
- 4 kap. 54 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
- 3 kap. 1 § 1 st 4 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Tillämpningsområde
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.
Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av en europeisk ekonomisk intressegruppering eller av en utländsk juridisk person.
2 § Avdrag får göras för belopp som sätts av till expansionsfond.
När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna. Lag (2007:1419).
Expansionsfondsskatt
3 § Av 1 kap. 3 § och 65 kap. 8 § framgår det att expansionsfondsskatt ska betalas vid avsättning till en expansionsfond och att ett motsvarande belopp ska dras av från den slutliga skatten vid återföring. Lag (2007:1419).
Beloppsgränser
Huvudregel
4 § Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för expansionsfond justerat positivt resultat. Avdraget begränsas också på så sätt att expansionsfonden inte får överstiga det högsta belopp som anges i bestämmelserna om kapitalunderlaget i 6-13 §§.
Om näringsverksamheten helt eller delvis förs över och fonden eller en del av den tas över enligt bestämmelserna i 18-20 §§, gäller inte begränsningen i första stycket andra meningen. Om bara en del av näringsverksamheten förs över och motsvarande del av fonden tas över enligt 18 §, får avdrag göras vid tidpunkten för överföringen av näringsverksamheten. När det totala avdraget för beskattningsåret beräknas för den verksamhet som inte förts över ska avdraget minskas med det tidigare under beskattningsåret gjorda avdraget. Om det justerade positiva resultatet understiger det tidigare gjorda avdraget, ska överskjutande del av avdraget återföras, dock bara med ett så stort belopp att återföringen inte begränsar rätten till avdrag för den del av näringsverksamheten som förts över enligt 18 §. Lag (2007:1419).
Justerat resultat
5 § Med det för expansionsfond justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till expansionsfond
- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster,
- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §, och
- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §.
Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare
6 § För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar 125,94 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2018:1206).
Prop. 2008/09:65: kapitalunderlaget. När expansionsfondsskatten sänks till 26,3 procent får expansionsfonden högst uppgå till 135,69 procent (
7 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång
- underskott av näringsverksamheten till den del underskottet inte dras av enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap.22 § första och andra styckena,
- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 14 §, och
- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 8-10 §§,
- sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.
Bestämmelserna i 33 kap.9-14 §§ om vilka tillgångar och skulder som räknas till näringsverksamheten, om hur tillgångarna värderas samt om övergångsposten ska tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2007:1419).
8 § En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och övertagen expansionsfond överstiger 125,94 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten.
Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren. Lag (2018:1206).
9 § Den särskilda posten beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 16 §.
10 § Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst 125,94 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §.
Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 125,94 procent av kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten. Lag (2018:1206).
Prop. 2008/09:65: Ändringarna är av samma slag som i 6 §.
11 § Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.
Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare
12 § För delägare i svenska handelsbolag får expansionsfonden inte uppgå till ett så högt belopp att kapitalunderlaget för expansionsfond är negativt.
Prop. 2003/04:133: Särbestämmelsen i andra stycket för apportemissioner avseende överföring av periodiseringsfond och upphörande av expansionsfond utan återföring slopas. Kvar står första stycket med en generell bestämmelse om att de tillskott som förutsätts inte skall räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna.
13 § Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens justerade anskaffningsutgift för andelen i bolaget vid beskattningsårets utgång,
- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 20 §,
- sådana tillskott under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och
- lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig. Vid tillämpning av första stycket beräknas den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap., dock utan sådan ökning på grund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 §. Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunderlaget för expansionsfond andelens skattemässiga värde vid beskattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.
Bestämmelserna om övergångsposten i 33 kap. 20 § ska tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2007:1419).
Återföring av avdragen
14 § Avdrag för avsättning till expansionsfond ska återföras senast när förhållandena är sådana som anges i 15-17 §§.
I 18-22 §§ finns bestämmelser om att expansionsfonden i vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs. Lag (2007:1419).15 § Om expansionsfonden överstiger vad som är tillåtet enligt 6 eller 12 §, ska motsvarande del av avdragen återföras. Lag (2007:1419).
16 § En enskild näringsidkares avdrag ska återföras om 1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 4. han är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret, eller
- han försätts i konkurs. Lag (2009:1230).
17 § Avdrag som en delägare i ett svenskt handelsbolag har gjort ska återföras om
- handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
- andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
- delägaren är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret, 6. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation, eller
- delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs. Lag (2009:1230).
I vilka fall fonderna får tas över
Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare
18 § Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksam-hetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om
- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller
- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.
Utöver vad som sägs i första stycket krävs att
- mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst 79,4 procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av fonden, och
- vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.
Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §.
Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem. Lag (2018:1206).
Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag
19 § En expansionsfond får föras över om en enskild näringsidkare
- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett svenskt handelsbolag som han har en andel i eller genom överlåtelsen får en andel i, och
- begär att expansionsfonden inte ska återföras.
Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget. Lag (2007:1419).
Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag
20 § En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare
- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i,
- begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
- gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 79,4 procent av expansionsfonden.
I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2018:1206).
Prop. 2003/04:133: Första stycket tredje punkten ändras genom att undantaget från kravet på tillskott vid apportemission slopas. Om tillgångar har överförts vid apportemission måste ett tillskott göras till bolaget som motsvarar 72 % av expansionsfonden. Med tillskott förstås kapital och andra tillgångar som överförs till aktiebolaget. Tillgångar motsvarande själva aktiekapitalet och – i förekommande fall – periodiseringsfond som överförts enligt 30 kap. 11 § får självfallet inte räknas med i det tillskott som avser ...
Från handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare
21 § En expansionsfond får tas över om
- en delägares andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, och
- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över expansionsfonden, eller
- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.
Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. Den får inte heller tas över till den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella ökad med en tredjedel.
Om andelen i handelsbolaget är en lagertillgång, gäller i stället att expansionsfonden inte får tas över till den del den överstiger andelens skattemässiga värde. Den får inte heller tas över till den del den överstiger motsvarande värde vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella året ökat med en tredjedel.
Om expansionsfonden tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget.
Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet
22 § Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning får en expansionsfond föras över om
- delägaren begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
- överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.
Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna och avdragen för dem i enskild näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Definition av realtillgångar
23 § Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut och liknande tillgångar. Lag (2020:1034).
Prop. 2003/04:99: Se kommentaren till 13 kap. 7 §.
Prop. 2019/20:195: I paragrafen finns definitionen av realtillgångar.
35 kap. Koncernbidrag
Huvudregel
1 § Koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, om förutsättningarna för avdrag i 3, 4, 5 eller 6 § är uppfyllda och värden motsvarande bidraget förs över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration.
Med koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift för givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster. Lag (2016:1055).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:59:Avdrag för koncernbidrag som lämnas inför en koncernintern omstrukturering vilken leder till att koncernbidragsrätten mellan givare och mottagare upphör har inte ansetts kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Definitioner
2 § Med moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som är
- ett svenskt aktiebolag,
- en svensk ekonomisk förening,
- en svensk sparbank,
- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller
- en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.
Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket.
- RÅ 2004:87:Ett aktiebolag som innehar 90,1 procent av aktierna i ett annat aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts som moderföretag till detta utan hinder av att avtal ingåtts med den andre delägaren om ekonomisk likställdhet dem emellan beträffande det gemensamt ägda bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:24:Ett avtal mellan aktieägarna i ett bolag innebär att en av aktieägarna, ett bolag, genom en riktad nyemission kommer att äga drygt 90 procent av aktierna medan övriga aktieägare förvärvar konvertibla skuldebrev. Efter konvertering av skuldebreven kommer aktierna att ägas i samma proportioner som före nyemissionen. Syftet med åtgärderna är att öppna möjlighet att lämna koncernbidrag. Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:59:Avdrag för koncernbidrag som lämnas inför en koncernintern omstrukturering vilken leder till att koncernbidragsrätten mellan givare och mottagare upphör har inte ansetts kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2009:15:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett systerföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:13:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, trots att dotterföretaget inte är skattskyldigt i Sverige och bidraget inte heller är skattepliktigt i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:14:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, vilken uppkommit till följd av en skatteregel i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
2 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. Detsamma gäller i fråga om mottagaren om denne är ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. Lag (2007:1419).
- RÅ 2009:15:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett systerföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Förutsättningar
Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag
3 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av under förutsättning att
- varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,
- både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte givarens eller mottagarens bokföringsskyldighet upphör,
- dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,
- mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,
- näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och
- om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget. Lag (2011:1256). Bidrag mellan helägda dotterföretag
- RÅ 2006:58:Ett nybildat "vilande" aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts bedriva näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:15:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett systerföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:14:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, vilken uppkommit till följd av en skatteregel i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 § Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt dotterföretag till samma moderföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1-5 är uppfyllda och
- moderföretaget är ett investmentföretag,
- utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger koncernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller
- utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget. Lag (2007:1419).
Bidrag mellan företag som kan fusioneras
5 § Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1, 2, 4 och 5 är uppfyllda och om ägarförhållandena under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp i moderföretaget. Fusion ska anses kunna äga rum när ett moderföretag äger mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag, men inte i andra fall. Lag (2008:1064).
Bidrag som kunnat förmedlas
6 § Ett koncernbidrag ska dras av om givaren hade kunnat lämna ett koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt 3, 4 eller 5 § och bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på ett sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag för det vidarebefordrade bidraget. Lag (2007:1419).
Ändrade ägarförhållanden
7 § Ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag och som fortsätter att vara det till utgången av givarens och mottagarens beskattningsår anses trots ägarförändringen ha varit helägt av det nya moderföretaget under hela beskattningsåret, om förhållandena mellan det företaget och dotterföretaget under hela den del av bådas beskattningsår som föregick ägarförändringen varit sådana att företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag till varandra om förhållandena hade bestått under hela deras beskattningsår. Dispens
8 § Regeringen får medge att ett bidrag dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i detta kapitel inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om
- bidraget lämnas från ett svenskt företag till ett annat svenskt företag som givaren har intressegemenskap med,
- bidraget lämnas för en näringsverksamhet som är av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt, och
- bidraget redovisas öppet.
35 a kap. Koncernavdrag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om svenskt moderföretags rätt att göra avdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag. Lag (2010:353).
Definitioner
2 § Med svenskt moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett utländskt dotterföretag och som är 1. ett svenskt aktiebolag,
- en svensk ekonomisk förening,
- en svensk sparbank,
- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller
- en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.
Med helägt utländskt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket och som är ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som moderföretag eller dotterföretag räknas inte privatbostadsföretag och investmentföretag. Lag (2010:353).
3 § Ett företag anses vid tillämpningen av detta kapitel höra hemma i en viss stat, om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2010:353).
4 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel
- ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller
- två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2010:353).
Förutsättningar
5 § Ett svenskt moderföretag får göra koncernavdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag om
- dotterföretaget har försatts i likvidation och denna har avslutats,
- dotterföretaget har varit helägt under hela moderföretagets och dotterföretagets beskattningsår till dess likvidationen har avslutats eller dotterföretaget har varit helägt sedan det började driva verksamhet av något slag till dess likvidationen har avslutats,
- avdraget görs vid beskattningen för det beskattningsår då likvidationen har avslutats,
- moderföretaget redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen, och
- det inte finns företag i intressegemenskap med moderföretaget som vid likvidationens avslutande bedriver rörelse i den stat där dotterföretaget hör hemma. Lag (2011:1256).
6 § En förlust är slutlig om
- den inte har kunnat utnyttjats och inte kan komma att utnyttjas av dotterföretaget eller någon annan i den stat där dotterföretaget hör hemma, och
- skälet till att den inte kan utnyttjas av dotterföretaget inte är att det saknas en rättslig möjlighet till detta eller att denna möjlighet är begränsad i tiden. Lag (2010:353).
Koncernavdragets storlek
7 § Avdrag får inte göras med ett belopp som
- överstiger förlusten hos dotterföretaget vid utgången av det sista hela beskattningsåret före likvidationens avslutande eller vid likvidationens avslutande, eller
- överstiger ett positivt resultat hos moderföretaget före avdraget.
Vid beräkningen av resultatet hos moderföretaget ska detta minskas med koncernbidrag som företaget har tagit upp till beskattning efter det att dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2 om det har medfört eller ökat ett underskott hos givaren.
Förlusten hos dotterföretaget ska räknas om till svenska kronor enligt den av Europeiska centralbanken fastställda valutakursen den dag då likvidationen avslutades. Om det inte har fastställts någon kurs för denna dag, ska kursen för närmast föregående svenska bankdag användas. Lag (2010:353).
8 § Förlusten hos dotterföretaget uppgår till det lägsta belopp som beräknats
- dels enligt skattereglerna i den utländska stat där företaget hör hemma,
- dels som om dotterföretaget var ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige.
Vid beräkningen ska bortses från förluster som har uppkommit innan dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2.
Om företaget har tillgångar vars skattemässiga värde understiger marknadsvärdet ska tillgångarna, vid beräkningen av förlustens storlek, anses avyttrade till marknadsvärdet. Lag (2010:353).
- HFD 2012 not 55:Vid tillämpning av bestämmelserna om koncernavdrag beräknades slutlig förlust hänförlig till livförsäkringsverksamhet i ett utländskt dotterbolag enligt de allmänna reglerna i inkomstskattelagen (förhandsbesked) / Vid tillämpning av bestämmelserna om koncernavdrag hindrade inte etableringsfriheten att slutlig förlust hänförlig till livförsäkringsverksamhet i ett utländskt dotterbolag beräknades enligt de allmänna reglerna i inkomstskattelagen (förhandsbesked)
9 § Förlusten enligt 8 § ska minskas med belopp som det helägda dotterföretaget under tio år närmast före likvidationen eller därefter, men före likvidationens avslutande, har överfört till ett företag i intressegemenskap med dotterföretaget genom
- utdelning som har fått dras av vid bestämmande av den beskattningsbara inkomsten,
- överlåtelse av tillgångar utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet, eller
- andra överföringar av värden.
Minskningen ska göras till den del de överförda värdena i första stycket inte har beskattats hos dotterföretaget. Lag (2010:353).
10 § Till den del moderföretagets anskaffningsvärde för andelarna i dotterföretaget har legat till grund för avdrag, ska förlusten enligt 8 § minskas i motsvarande mån. Lag (2010:353).
11 § Om en utländsk myndighet eller domstol har meddelat beslut av betydelse för beräkningen av koncernavdrag och beslutet innebär att koncernavdrag har gjorts med för högt belopp, ska moderföretaget ta upp mellanskillnaden det beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft. Om beslutet innebär att avdrag har gjorts med för lågt belopp, ska mellanskillnaden på begäran av moderföretaget dras av det beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft. Lag (2010:353).
36 kap. Kommissionärsförhållanden
Huvudregel
1 § Om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet för ett kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta upp överskottet av kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett underskott, dra av detta, om förutsättningarna i detta kapitel är uppfyllda.
Resultatet av kommissionärsverksamheten ska hos kommittentföretaget behandlas som om företaget självt hade bedrivit näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
Definitioner
2 § Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett eller flera andra svenska aktiebolags eller svenska ekonomiska förningars räkning.
Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning näringsverksamheten bedrivs.
2 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening behandlas som ett sådant företag om det utländska bolaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige. Detsamma gäller ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal om företaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige.
Om det utländska bolaget eller det svenska företaget är kommittentföretag, gäller första stycket bara under förutsättning att inkomsten från kommissionärsverksamheten ska tas upp i den näringsverksamhet som det utländska bolaget eller det svenska företaget är skattskyldigt för i Sverige. Lag (2007:1419).
Förutsättningar
Verksamhet för ett kommittentföretags räkning
3 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för ett enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos kommittentföretaget under förutsättning att
- kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,
- kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagets räkning,
- kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av kommissionärsverksamheten,
- verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärsföretaget började bedriva verksamhet av något slag,
- beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och
- båda företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag enligt 35 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under beskattningsåret.
Om kommissionärsföretaget är ett sådant utländskt bolag eller svenskt företag som avses i 2 a §, ska vid prövning av förutsättningarna i första stycket 3 och 4 vad som sägs om kommissionärsföretaget i stället gälla det utländska bolagets eller det svenska företagets fasta driftställe i Sverige. Vid prövning av förutsättningen i första stycket 6 ska kommissionärsverksamheten anses ingå i båda företagens verksamhet. Lag (2008:1064).
- HFD 2018:29:Ett skatterättsligt kommissionärsförhållande förutsätter att hela resultatet av kommissionärsverksamheten förs över till och beskattas hos kommittentföretaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Verksamhet för flera kommittentföretags räkning
4 § Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för två eller flera kommittentföretags räkning under samma beskattningsår, får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos dessa företag om de förutsättningar som anges i 3 § är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag. När det gäller förutsättningen i 3 § första stycket 2, ska kommissionärsföretaget bedriva kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagens räkning. Lag (2007:1419).
5 § Skatteverket får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av kommittentföretagen medge undantag från förutsättningen i 3 § första stycket 6, om kommissionärsförhållandet har tillkommit av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller om det finns andra synnerliga skäl.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).
37 kap. Fusioner och fissioner
- RÅ 2009:5:Fråga om s.k. omvänd fusion omfattas av inkomstskattelagens bestämmelser om beskattning vid fusioner. Även fråga om tillämpningen av bestämmelserna om beloppsspärr vid sådan fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:13:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, trots att dotterföretaget inte är skattskyldigt i Sverige och bidraget inte heller är skattepliktigt i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 40 kap. 4 §, övg. best. SFS 2001:1176 6 p, 25 kap. 8 § 1 st 4 p, övg. best. SFS 2018:1206 2 p, övg. best. SFS 2008:1063 1N5N1 st, 40 kap. 24 § 2 st, 23 kap. 2 § 1 st 1 p, 40 kap. 2 §, 18 kap. 12 § 1 st 7 p, 42 kap. 21 §
- 2 kap. 5 §, 2 kap. 19 §, 2 kap. 20 §, 2 kap. 6 § Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Ändrad: SFS 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2020:1075 (Vissa ändringar i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket), 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag), 2020:670 (Ny associationsrätt för medlemsbanker), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid fusioner och fissioner.
I 30 a § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en utländsk association och ombildningen hade varit en fusion eller fission om associationen hade varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen har i ett nytt andra stycke lagts till en hänvisning om att det finns bestämmelser i 30 a § i de fall överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person. Transaktionen är inte en fusion eller fission enligt definitionen i kapitlet. Jämför med den nya lydelsen av 9 §.
Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget
2 § Bestämmelser om uppskov med beskattningen respektive framskjuten beskattning hos ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i fråga om
- andelsbyten i 48 a kap., och
- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap.Lag (2006:1422).
Prop. 2001/02:46: I paragrafen har i en ny tredje strecksats lagts till en hänvisning om att det i 48 a kap. finns bestämmelser om framskjuten beskattning vid andelsbyten vid fusion och fission. Ändringen i fjärde strecksatsen föranleds av att andelsbyten enligt 49 kap. benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
Prop. 2006/07:2: I nuvarande första strecksatsen finns det en hänvisning till bestämmelserna om ekonomiska föreningar och medlemsbanker i 42 kap. 21 § jämförd med 48 kap. 10 §. Hänvisningen har utgått med hänsyn till att dessa regler föreslås avskaffade.
Prop. 2003/04:28: Hänvisningen till de numera upphävda bestämmelserna om koncerninterna andelsavyttringar i 25 kap. har tagits bort.
Definitioner
3 § Med fusion avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:
- Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av ett annat företag (det övertagande företaget).
- Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. Lag (2007:1419).
5 § Med fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:
- Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av två eller flera andra företag (de övertagande företagen).
- Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. Lag (2007:1419).
7 § Vad som sägs om det överlåtande företaget gäller, om det vid en fusion finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som sägs om det övertagande företaget gäller vid en fission de övertagande företagen.
8 § En fusion eller fission ska anses genomförd när det överlåtande företaget har upplösts. Lag (2007:1419).
9 § Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- utländskt bolag, och
- annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2006:1422).
Prop. 2001/02:42: Andra stycket har slopats i konsekvens med förslaget att utländska skadeförsäkringsföretag skall beskattas enligt konventionell metod. Beträffande utländska associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket, se kommentaren till 23 kap. 4 §.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta i en fusion respektive en fission. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med associationsformen svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har ett tillägg gjorts när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som överlåtande eller övertagande företag vid en fusion eller fission krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om överlåtaren inte uppfyller detta krav tillämpas ...
10 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2015:617).
Prop. 2014/15:129: Ändringen innebär att bestämmelsen blir neutral i förhållande till om staten är medlem i EU eller inte.
Villkor för kvalificerade fusioner och fissioner
Skattskyldighet
11 § Det överlåtande företaget ska omedelbart före fusionen eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av näringsverksamheten. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).
12 § Det övertagande företaget ska omedelbart efter fusionen eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).
Fusions- och fissionsvederlag
13 § Om det övertagande företaget vid en fusion inte äger samtliga andelar i det överlåtande företaget, får fusionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta företag än det övertagande företaget.
Om de övertagande företagen vid en fission inte äger samtliga andelar i det överlåtande företaget, får fissionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta företag än de övertagande företagen.
Beskattningsårets längd
14 § Beskattningsåret enligt 19 § för den överlåtna näringsverksamheten får inte komma att överstiga arton månader genom fusionen eller fissionen.
Privatbostadsföretag
15 § Om det överlåtande företaget är ett privatbostadsföretag, ska det övertagande företaget vara en bostadsrättsförening som är ett privatbostadsföretag. Lag (2007:1419).
Beskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner
Inledning
16 § Vid kvalificerade fusioner och fissioner ska bestämmelserna i 17-29 §§ tillämpas. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen anges vilka bestämmelser som skall tillämpas vid kvalificerade fusioner och fissioner. Eftersom 30 § avser en del av en fusion respektive en fission som inte är kvalificerad har hänvisningen till denna bestämmelse tagits bort.
Rubriken närmast före rubriken till 30 § En ny rubrik införs för att förtydliga att paragraferna 30 och 30 a §§ handlar om fiktiv avräkning av och avdrag för skatt.
Huvudregler
17 § Det överlåtande företaget ska i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 11 § inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av fusionen eller fissionen.
Företaget ska inte heller beskattas för resultatet för det beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen genomförs (det sista beskattningsåret). Lag (2007:1419).
- HFD 2019:7:Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt.
18 § Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 17 §, om det inte framgår något annat av 20-28 §§.
Företaget ska anses ha bedrivit det överlåtande företagets näringsverksamhet från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår. Lag (2007:1419).
- RÅ 2003:16:Undantag från skatteplikt för kapitalvinst har ansetts föreligga vid transaktioner i samband med att ett helägt dotterbolag utfärdar köpoptioner avseende teckningsoptioner, som förvärvats från moderbolaget och som innebär en rätt att förvärva aktier i moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:7:Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2019:15:Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna för denna avskrivningsmetod inte var uppfyllda hos det överlåtande företaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Beskattningsåret
19 § Det övertagande företagets beskattningsår för den övertagna näringsverksamheten är tiden från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår till utgången av det räkenskapsår för det övertagande företaget som avslutas närmast efter det att fusionen eller fissionen genomförs.
Räkenskapsenlig avskrivning
20 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 18 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:47:Vid en fusion med ett helägt dotterbolag har den omständigheten att moderbolaget redovisar en goodwillpost som en följd av att koncernmässiga värden tillämpas vid fusionen inte ansetts medföra att inkomstbeskattning skall ske. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Underskott
21 § Om det kvarstår underskott hos det överlåtande företaget från beskattningsår före det sista beskattningsåret, tillämpas beloppsspärren i 40 kap.15-17 §§.
Vid fusion avses med utgift i 40 kap.15 och 16 §§ summan av fusionsvederlaget och de utgifter som det övertagande företaget haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Vid fission avses med utgift i 40 kap.15 och 16 §§ summan av fissionsvederlagen och de utgifter som de övertagande företagen haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Med ny ägare avses det övertagande företaget.
22 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte om det övertagande företaget före fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande inflytande över det överlåtande företaget som anges i 40 kap. 5 §.
Bestämmelserna i 21 § gäller inte heller om
- det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen var försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution,
- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt 12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som innebär att det överlåtande företaget upplöses genom fusion eller fission och att beloppsspärren inte ska tillämpas, och
- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för fusionen eller fissionen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: Av paragrafen i dess nuvarande lydelse framgår att om det övertagande företaget före fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande inflytande över det överlåtande företaget som anges i 40 kap. 5 § ska kvarstående underskott inte begränsas av beloppsspärren enligt reglerna i 40 kap.
I paragrafen införs ett nytt andra stycke. Ändringen innebär att om ett företag som har försatts i resolution är det överlåtande företaget vid en kvalificerad fusion eller fission, ska inte ...
23 § Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap.1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap.1 och 2 §§sparbankslagen (1987:619) eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Lag (2020:670).
Prop. 2005/06:36: Ändringen i paragrafen innebär att även fusioner enligt SCE-förordningen undantas från tillämpningen av bestämmelserna i 37 kap. 21 §, vilken hänvisar till beloppsspärren i 40 kap. 15–17 §§. Syftet med bestämmelsen är att uppnå likabehandling mellan fusioner enligt nationella regler och fusioner enligt SCE-förordningen.
24 § Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes dra av
- underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår före det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes, samt
- underskott hos det överlåtande företaget som kvarstår från beskattningsår före det sista beskattningsåret.
Om en del av underskotten hos det överlåtande företaget inte får dras av på grund av beloppsspärren i 40 kap.15-17 §§, gäller första stycket 2 för den återstående delen. Lag (2007:1419).
25 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte om koncernbidrag hade kunnat lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget under följande beskattningsår,
i fråga om det övertagande företaget: beskattningsår för den sedan tidigare bedrivna näringsverksamheten då fusionen eller fissionen genomförs, och | under beskattningsåret före det |
i fråga om det överlåtande företaget: sista beskattningsåret. | under beskattningsåret före det |
Om det för något av företagen gällde en koncernbidragsspärr enligt 40 kap. 18 § och koncernbidrag från det andra företaget enligt 40 kap. 19 § inte undantagslöst fick räknas med i överskottet, ska dock det övertagande företaget dra av sådant underskott som avses i 24 § först när begränsningen skulle ha upphört om fusionen eller fissionen inte hade genomförts. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
26 § Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa föreningar enligt 16 kap.1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Lag (2020:670).
Prop. 2005/06:36: Ändringen i paragrafen innebär att även fusioner enligt SCEförordningen undantas från tillämpningen av bestämmelserna i 37 kap. 24 §. Kravet på att de fusionerande föreningarna skall vara kooperativa i enlighet med 39 kap. 21 § för att undantaget skall vara tillämpligt gäller även föreningar som fusioneras enligt SCE-förordningen. Ett kompletterande tillägg görs även för fusion enligt lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Kvarstående negativa räntenetton
26 a § Om det överlåtande företaget har kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 § från tidigare beskattningsår, gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för de kvarstående negativa räntenettona bara om det övertagande företaget och det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen ingick i samma koncern på det sätt som anges i 24 kap. 27 § andra stycket.
Sådan rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton gäller också om
- det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen var försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution,
- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt 12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som innebär att det överlåtande företaget upplöses genom fusion eller fission och som innefattar rätten till avdrag för kvarstående negativa räntenetton, och
- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för fusionen eller fissionen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: I paragrafen i dess nuvarande lydelse anges när kvarstående negativa räntenetton kan föras över genom en kvalificerad fusion eller en kvalificerad fission från ett överlåtande företag till ett övertagande företag.
I paragrafen införs ett nytt andra stycke som innebär att kvarstående negativa räntenetton kan föras över för ett företag som har försatts i resolution om vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen är att det överlåtande företaget före fusionen ...
Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter
27 § Om det övertagande företaget är ett fåmansföretag vid utgången av det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller om det överlåtande företaget var ett fåmansföretag vid ingången av beskattningsåret före det sista beskattningsåret, gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för kvarstående kapitalförlust på delägarrätter enligt 48 kap. 26 § bara om det övertagande företaget ägde mer än 90 procent av andelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda tidpunkten. Lag (2002:1143).
Särskilda regler vid fission om fonder, underskott, kvarstående kapitalförlust och kvarstående negativa räntenetton
28 § Vid en fission ska periodiseringsfonder, ersättningsfonder, rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. och rätt till avdrag för kvarstående kapitalförlust enligt 48 kap. 26 § fördelas på de övertagande företagen i förhållande till det nettovärde som förs över till varje företag.
Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på tillgångarna och de värden på skulder och andra förpliktelser som gäller vid beskattningen. Lag (2018:1206).
Värdepapper som getts ut av det överlåtande företaget
29 § Om det övertagande företaget innehar värdepapper som har getts ut av det överlåtande företaget och dessa är kapitaltillgångar, ska värdepapperen inte anses avyttrade enligt 44 kap. 8 §.
Om det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande företaget och dessa är lagertillgångar, ska andelarna anses ha avyttrats vid fusionen eller fissionen mot en ersättning som motsvarar deras skattemässiga värde. Lag (2007:1419).
Fiktiv avräkning m.m.
Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES
30 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en fusion eller fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), gäller andra och tredje styckena till den del tillgångarna samt skulderna och förpliktelserna är knutna till en sådan plats i en stat inom EES som är ett fast driftställe enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den staten eller – om det inte finns något skatteavtal – som skulle ha varit ett fast driftställe om 2 kap. 29 § hade tillämpats i den staten.
Det överlåtande företaget har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt rätt till avdrag respektive avräkning av utländsk skatt som om företaget faktiskt hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där det fasta driftstället är beläget om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan.
Om det fasta driftstället är beläget i en stat inom EES som inte är medlem i Europeiska unionen och det finns lagstiftning i den staten som i tillämpliga delar motsvarar sådan som avses i rådets direktiv 2009/133/EG, ska avdrag respektive avräkning av utländsk skatt göras enligt andra stycket. Lag (2015:617).
Prop. 2011/12:96: I andra stycket ändras hänvisningen till rådets numera upphävda direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 till att i stället avse rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.
Prop. 2014/15:129: Paragrafen innehåller regler om s.k. fiktiv avräkning i samband med ombildning till den del tillgångarna som förs över är knutna till ett fast driftställe utomlands.
Ändringen i första stycket innebär en utvidgning av bestämmelsens tillämpningsområde. Rätten till fiktiv avräkning utsträcks till att gälla när det fasta driftstället finns eller det övertagande företaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) oberoende av eventuellt EU-medlemskap. ...
Prop. 2006/07:2: Ändringen i andra stycket är en konsekvens av ändringen i fusionsdirektivets titel.
- RÅ 2010:92:Bestämmelser om uttagsbeskattning vid överföring av norsk filial från ett svenskt till ett tyskt företag har ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2012:270 (Överklagande av vitesföreläggande i fastighetstaxeringen och genomförande av direktiv på skatteområdet), 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag)
Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person
30 a § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om
- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en fusion eller fission om överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,
- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG. Lag (2015:617).
Prop. 2014/15:129: I paragrafen finns regler om när överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person. Ändringen är föranledd av att fusionsdirektivet i dess lydelse 90/434/EEG har upphävts och ersatts med direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ ...
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, används begreppet association i stället för företag, eftersom begreppet företag är särskilt definierat i 9 §. En sådan utländsk association som avses i 9 § 3 kan endast vara ett företag i kapitlets mening om den är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om den överlåtande utländska associationen inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 § och därmed inte utgör ett företag enligt kapitlet skall bestämmelserna i andra stycket ...
Hänvisningar
31 § Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga om
- utgifter i samband med fusion eller fission i 16 kap. 7 §,
- avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap i 25 kap. 9 §,
- periodiseringsfonder i 30 kap. 8 §,
- ersättningsfonder i 31 kap. 20 §,
- andelsbyten i 48 a kap. 4 §, och
- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap.4 och 22 §§. Lag (2003:224).
Prop. 2001/02:46: I paragrafen har i en ny andra strecksats lagts till en hänvisning om att det i 48 a kap. 4 § finns bestämmelser om fusion och fission. Ändringen i tredje strecksatsen föranleds av att andelsbyten enligt 49 kap. benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
38 kap. Verksamhetsavyttringar
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar beskattning när ett företag avyttrar tillgångar till ett annat företag genom en verksamhetsavyttring.
I 20 § finns bestämmelser om beskattningen när säljaren är en utländsk association och ombildningen hade varit en verksamhetsavyttring om associationen hade varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen har i ett nytt andra stycke lagts till en hänvisning om att det finns bestämmelser i 20 § för de fall säljaren är en utländsk association
som inte är en utländsk juridisk person. Transaktionen är inte en verksamhetsavyttring enligt definitionen i kapitlet. Jämför med den nya lydelsen av 3 §.
Definitioner
2 § Med verksamhetsavyttring avses en ombildning som uppfyller villkoren i 6-8 §§ samt följande förutsättningar:
- Ett företag (det säljande företaget) ska avyttra samtliga tillgångar i sin näringsverksamhet eller i en verksamhetsgren (de avyttrade tillgångarna) till ett annat företag (det köpande företaget).
- Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Om det säljande företaget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de avyttrade tillgångarna, får ersättning lämnas också på det sättet att det köpande företaget tar över ansvaret för förpliktelserna. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:57:Fråga om en överlåtelse skall behandlas som en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 § Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- utländskt bolag, och
- annat utländskt företag om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2006:1422).
Prop. 2001/02:42: Bestämmelsen i andra stycket har ändrats i konsekvens med förslaget att utländska skadeförsäkringsföretag skall beskattas enligt konventionell metod. Beträffande utländska associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket, se kommentaren till 23 kap. 4 §.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta i en verksamhetsavyttring. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har ett tillägg gjorts när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som säljande eller köpande företag vid en verksamhetsavyttring krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om säljaren inte uppfyller detta krav tillämpas bestämmelserna i 20 § om bl.a. ...
4 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2015:617).
Prop. 2014/15:129: Ändringen innebär att bestämmelsen blir neutral i förhållande till om staten är medlem i EU eller inte.
Begäran
5 § Bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning ska tillämpas bara om det säljande och det köpande företaget begär det. Lag (2007:1419).
Villkor
Skattskyldighet
6 § Det säljande företaget ska omedelbart före avyttringen ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).
7 § Det köpande företaget ska omedelbart efter avyttringen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det säljande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).
- RÅ 2002:101:Ett svenskt aktiebolag avyttrar hela sin näringsverksamhet, som bedrivs från ett fast driftställe i Danmark, till ett danskt aktiebolag mot marknadsmässig ersättning i form av aktier i det danska bolaget. Anskaffningsvärdet för de av det svenska bolaget mottagna aktierna har ansetts motsvara den avyttrade verksamhetens marknadsvärde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ersättningens storlek
8 § Ersättningen får inte understiga summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafens nya lydelse framgår att undantag från omedelbar beskattning kan medges endast om ersättningen är lika stor som eller överstiger summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna. För att klargöra att det enbart är förlustfallen som inte omfattas av bestämmelserna i 38 kap. har orden ”skall överstiga” bytts ut mot ”får inte understiga”.
Beskattningen
Hos det säljande företaget
9 § Det säljande företaget ska inte ta upp ersättningen på grund av verksamhetsavyttringen. Lag (2007:1419).
10 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det säljande företaget ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som avyttras bara är en del av säljarens samtliga inventarier, ska en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp. Lag (2007:1419).
11 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det säljande företaget vid avyttringen ska inte tas upp respektive får inte dras av. Lag (2007:1419).
12 § Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte återföras enligt 26 kap. hos det säljande företaget. Lag (2007:1419).
13 § De mottagna andelarna ska anses anskaffade för nettovärdet av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.
Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på tillgångarna och de värden på skulderna och förpliktelserna som gäller vid beskattningen. Lag (2007:1419).
- RÅ 2002:101:Ett svenskt aktiebolag avyttrar hela sin näringsverksamhet, som bedrivs från ett fast driftställe i Danmark, till ett danskt aktiebolag mot marknadsmässig ersättning i form av aktier i det danska bolaget. Anskaffningsvärdet för de av det svenska bolaget mottagna aktierna har ansetts motsvara den avyttrade verksamhetens marknadsvärde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hos det köpande företaget
14 § Det köpande företaget ska anses ha anskaffat andra förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som det säljande företaget ska ta upp enligt 10 §.
I fråga om kapitaltillgångar inträder det köpande företaget i det säljande företagets skattemässiga situation. Lag (2007:1419).
Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa räntenetton
15 § Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det säljande företaget ska tas över av det köpande företaget, om företagen begär det. Det köpande företaget ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och fått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår avdragen faktiskt hänför sig till.
Om avyttringen inte omfattar samtliga tillgångar i det säljande företaget, får högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de avyttrade tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det säljande företaget vid tidpunkten för verksamhetsavyttringen. Lag (2011:1256).
16 § Om det köpande företaget tar över ansvaret för förpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida utgifter hos det säljande företaget och som hänför sig till den verksamhetsgren som avyttras, ska avdragen inte återföras hos det säljande företaget utan hos det köpande företaget, om företagen begär det. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av bestämmelsen framgår att det köpande och inte det säljande företaget skall återföra avdrag för framtida utgifter. Detta gäller endast om reserveringen hänför sig till det som avyttrats. Genom ändringen förtydligas att det är en förutsättning att det köpande företaget tar över förpliktelser som legat till grund för avdraget och som är hänförliga till den verksamhetsgren som avyttras. Vidare ändras bestämmelsen så att den blir frivillig. Förslaget behandlas närmare i <a href="https://lagen.nu/prop/2006/07:2#S4-4-1" ...
17 § Det köpande företaget får inte ta över rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: I bestämmelsen klargörs i ett tillägg att inte heller kvarstående kapitalförluster på fastigheter får tas över av det köpande bolaget.
17 a § Det köpande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes dra av underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsåret före det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes. Begränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till vilket det köpande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, regleras tidpunkten när ett underskott första gången kan utnyttjas vid en verksamhetsavyttring. Bestämmelsen innebär att det köpande företaget har rätt till avdrag för underskott först sjätte året efter det år då verksamhetsavyttringen genomfördes. Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.2.
17 b § Bestämmelsen i 17 a § tillämpas inte om koncernbidrag kan lämnas med avdragsrätt mellan det säljande och det köpande företaget avseende det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs.
Bestämmelsen i 17 a § tillämpas dock om
- en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § (avdragsbegränsning) gäller om det köpande företaget får koncernbidrag från det säljande företaget avseende det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs, eller
- en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det köpande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller, indirekt får koncernbidrag via det köpande företaget från det säljande företaget avseende samma beskattningsår. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafen, som är ny, framgår av första stycket att begränsningen i 17 a § inte gäller om det fanns koncernbidragsförutsättningar mellan det säljande och det köpande företaget det år verksamhetsavyttringen genomfördes.
Om det gällde en sådan avdragsbegränsning som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § mellan det säljande och det köpande företaget blir, enligt bestämmelsen i andra stycket första ...
Räkenskapsenlig avskrivning
18 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det köpande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då verksamhetsavyttringen sker eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).
- RÅ 2009:28:Fråga om den skattemässiga behandlingen av en goodwillpost som redovisas av det köpande företaget efter en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Fiktiv avräkning m.m.
Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES
19 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som, utan att villkoret i 7 § är uppfyllt, uppfyller villkoren i 2 § från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2015:617).
Prop. 2014/15:129: Paragrafen behandlar situationen där tillgångarna som förs över vid ombildningen är knutna till ett fast driftställe utomlands och föreskriver de situationer där fiktiv avräkning kan ske. Fiktiv avräkning görs då med tillämpning av bestämmelserna i 37 kap. 30 §.
Ändringen innebär en utvidgning av paragrafens tillämpningsområde till att gälla när det fasta driftstället finns eller det köpande företaget hör hemma i en annan stat inom EES oberoende av eventuellt EU-medlemskap. ...
Prop. 2006/07:2: Paragrafen behandlar vissa frågor beträffande tillgångar knutna till ett fast driftställe i annat EU-land. Bestämmelserna avser det fallet att tillgångar och förpliktelser förs över från ett företag i Sverige till ett företag i annat EU-land. Termen verksamhetsavyttring omfattar dock bara sådana avyttringar där samtliga villkor för undantag från omedelbar beskattning är uppfyllda. Eftersom det köpande företaget inte blir skattskyldigt för inkomst av verksamheten i Sverige är inte skattskyldighetsvillkoret ...
- RÅ 2002:101:Ett svenskt aktiebolag avyttrar hela sin näringsverksamhet, som bedrivs från ett fast driftställe i Danmark, till ett danskt aktiebolag mot marknadsmässig ersättning i form av aktier i det danska bolaget. Anskaffningsvärdet för de av det svenska bolaget mottagna aktierna har ansetts motsvara den avyttrade verksamhetens marknadsvärde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Säljaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person
20 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om
- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en verksamhetsavyttring om säljaren hade varit en utländsk juridisk person,
- säljaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- säljaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- säljaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).
Prop. 2011/12:96: I andra stycket ändras hänvisningen till rådets numera upphävda direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 till att i stället avse rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, används begreppet association i stället för företag, eftersom begreppet företag är särskilt definierat i 3 §. En sådan utländsk association som avses i 3 § första stycket 3 kan endast vara ett företag i kapitlets mening om den är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om det är den säljande utländska associationen som inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person och därmed inte utgör ett företag skall bestämmelserna i andra stycket om bl.a. ...
38 a kap. Partiella fissioner
Prop. 2006/07:2: I detta kapitel, som är nytt, föreslås skatteregler för partiella fissioner. Det nya kapitlet är till sin struktur och systematik uppbyggt i huvudsak på samma sätt som 38 kap.
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar beskattning när ett företag överlåter tillgångar till ett annat företag genom en partiell fission.
I 22 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en utländsk association och ombildningen hade varit en partiell fission om associationen hade varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen upplyser om kapitlets innehåll. I andra stycket finns en särskild hänvisning till 22 § för de fall överlåtaren är en utländsk association som inte är en juridisk person.
Definitioner
2 § Med partiell fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:
- Ett företag (det överlåtande företaget) ska överlåta tillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar (de överlåtna tillgångarna) till ett annat företag (det övertagande företaget).
- Det överlåtande företaget ska behålla minst en verksamhetsgren.
- Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget. Om det överlåtande företaget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna, får ersättning lämnas också på det sättet att det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelserna.
- Ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget ska lämnas i form av andelar i det övertagande företaget eller i pengar. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen innehåller en definition av en partiell fission. Innebörden av en partiell fission påverkas av definitionen av företag i 4 §.
Punkt 1. En partiell fission innebär att ett företag överlåter tillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar till ett annat företag (se artikel 2 ba i fusionsdirektivet)
Punkt 2. Med verksamhetsgren avses enligt 2 kap. 25 § en sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.
Punkt ...
3 § Om det vid en partiell fission finns flera övertagande företag, gäller vad som sägs om det övertagande företaget vart och ett av dem. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I kapitlets olika bestämmelser talas för enkelhets skull endast om det övertagande företaget. I bestämmelsen anges att, om det finns flera ”övertagande företag”, det citerade uttrycket syftar på vart och ett av dem.
4 § Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- utländskt bolag, och
- annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen regleras vilka typer av företag som kan delta i en partiell fission. Kretsen av företag är densamma som i 38 kap. 3 §. Förslaget behandlas i avsnitt 4.2.2.
5 § Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2015:617).
Prop. 2014/15:129: Ändringen innebär att bestämmelsen blir neutral i förhållande till om staten är medlem i EU eller inte.
Prop. 2006/07:2: Paragrafen reglerar när ett utländskt företag anses höra hemma i Europeiska unionen. Motsvarande paragraf finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 4 §.
Villkor för undantag från omedelbar beskattning
Inledning
6 § Bestämmelserna i 10-20 §§ ska tillämpas om villkoren i 7-9 §§ är uppfyllda. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen anger att villkoren i 7–9 §§ måste vara uppfyllda för att bestämmelserna 10–20 §§ om undantag från omedelbar beskattning skall vara tillämpliga. Det skall dock noteras att dessa villkor inte behöver vara uppfyllda för att de särskilda bestämmelserna om beskattning av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission skall vara tillämpliga (jfr 23 §). Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.
Skattskyldighet
7 § Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av skatteavtal. Lag (2007:1419).
8 § Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av skatteavtal. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelserna om uppskov med beskattningen är enbart tillämpliga till den del näringsverksamheten är föremål för beskattning i Sverige såväl
omedelbart före som efter den partiella fissionen. Motsvarande bestämmelser finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 6 och 7 §§.
Ersättningens storlek
9 § Summan av de övertagna förpliktelserna och ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget får inte understiga summan av de skattemässiga värdena för de överlåtna tillgångarna. Lag (2006:1422). Beskattningen
Prop. 2006/07:2: Av bestämmelsen framgår att ett villkor för undantag från omedelbar beskattning är att ersättningen inte understiger summan av de skattemässiga värdena för de överlåtna tillgångarna. Med ersättning avses här såväl ersättning till det överlåtande företaget i form av övertagande av förpliktelser som ersättning till andelsägarna i det överlåtande företaget. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 8 §. Grunden för bestämmelsen är att orealiserade förluster i en verksamhetsgren ...
Hos det överlåtande företaget
10 § Det överlåtande företaget ska inte ta upp någon annan intäkt på grund av den partiella fissionen än vad som framgår av 11 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av bestämmelsen framgår att det överlåtande företaget inte skall ta upp någon annan intäkt på grund av den partiella fissionen än vad som framgår av 11 §.
11 § För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det överlåtande företaget ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, ska en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen gäller andra tillgångar än kapitaltillgångar, tex. lagertillgångar och inventarier. Om bara en del av överlåtarens inventarier avyttrats skall enligt andra stycket en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp som intäkt. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 10 §. Vid tillämpningen av skälighetsregeln kan interna avskrivningsplaner, om sådana finns, komma till användning. En annan möjlighet är att det skattemässiga värdet av en tillgång uppskattas ...
12 § Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det överlåtande företaget på grund av den partiella fissionen ska inte tas upp respektive får inte dras av. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av bestämmelsen framgår att det inte skall uppkomma någon kapitalvinst eller kapitalförlust hos det överlåtande företaget om det är fråga om kapitaltillgångar. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 11 §.
13 § Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte återföras enligt 26 kap. hos det överlåtande företaget. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafen framgår att värdeminskningsavdrag och liknande avdrag på näringsfastigheter eller näringsbostadsrätter inte skall återföras. I sådant fall inträder det övertagande företaget i det säljande företagets skattemässiga situation. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §.
Hos det övertagande företaget
14 § Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som det överlåtande företaget ska ta upp enligt 11 §.
I fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen finns bestämmelser som reglerar kontinuiteten i beskattningen. När det gäller kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget helt i det överlåtande företagets skattemässiga situation. När det gäller andra tillgångar än kapitaltillgångar, dvs. lager, inventarier och liknande tillgångar, skall det övertagande företaget anses ha anskaffat tillgångarna för de skattemässiga värdena hos det överlåtande företaget. Motsvarande bestämmelser finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 ...
Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa räntenetton
15 § Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det överlåtande företaget ska tas över av det övertagande företaget, om företagen begär det. Det övertagande företaget ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och fått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår avdragen faktiskt hänför sig till.
Högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder får tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de överlåtna tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det överlåtande företaget vid tidpunkten för den partiella fissionen. Lag (2011:1256).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen finns regler som handlar om övertagande av periodiseringsfonder och ersättningsfonder. Bestämmelsen är frivillig, men en proportionering av fonderna skall göras om dessa tas över. Motsvarande paragraf finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 §.
16 § Om det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida utgifter hos det överlåtande företaget och som hänför sig till den verksamhetsgren som överlåts, ska avdragen inte återföras hos det överlåtande företaget utan hos det övertagande företaget, om företagen begär det. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I bestämmelsen finns regler som handlar om att det övertagande och inte det överlåtande företaget skall återföra avdrag för framtida utgifter. En förutsättning är att det övertagande företaget tar över förpliktelser som legat till grund för avdraget och som är hänförliga till de tillgångar som avyttras. Bestämmelsen är frivillig. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 16 §. Se även kommentaren till denna bestämmelse. Förslaget behandlas närmare i <a href="https://lagen.nu/prop/2006/07:2#S4-4-1" ...
17 § Det övertagande företaget får inte ta över rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafen framgår att kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, avdrag för tidigare års underskott enligt 40 kap. och kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 § inte får tas över vid en partiell fission. En motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 §. Se även kommentaren till denna bestämmelse. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.4.1.
18 § Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes dra av underskott från beskattningsåret före det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes. Begränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen regleras tidpunkten när ett underskott första gången kan utnyttjas vid en partiell fission. Bestämmelserna innebär att det övertagande företaget har rätt till avdrag för underskott först sjätte året efter det år den partiella fissionen genomfördes. Motsvarande bestämmelse föreslås även för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 a §. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.4.2.
19 § Bestämmelsen i 18 § tillämpas inte om koncernbidrag kan lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs.
Bestämmelsen i 18 § tillämpas dock om
- en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § (avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får koncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs, eller
- en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller, indirekt får koncernbidrag via det övertagande företaget från det överlåtande företaget avseende samma beskattningsår. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafens första stycke framgår att begränsningen i 18 § inte gäller om det fanns koncernbidragsförutsättningar mellan det överlåtande och det övertagande företaget det år då den partiella fissionen genomfördes.
Om det gällde en sådan avdragsbegränsning som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § mellan det överlåtande och det övertagande företaget blir, enligt bestämmelsen i andra stycket första punkten, huvudregeln i 18 § dock tillämplig under den period som spärren ...
Räkenskapsenlig avskrivning
20 § Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då den partiella fissionen sker eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen innebär att rätten till räkenskapsenlig avskrivning inte behöver gå förlorad om övertagna inventarier i det övertagande företagets räkenskaper tas upp till ett högre värde än det värde som gällde för det överlåtande företaget. Motsvarande regel finns inte för lager. Att det övertagande företaget även i sådana fall skall ta upp en intäkt motsvarande en sådan mellanskillnad, anses följa redan av allmänna bestämmelser (se prop. ...
Fiktiv avräkning m.m.
Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES
21 § Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en partiell fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2015:617).
Prop. 2014/15:129: Paragrafen behandlar situationen där tillgångarna som förs över vid ombildningen är knutna till ett fast driftställe utomlands och föreskriver de situationer där fiktiv avräkning kan ske. Fiktiv avräkning görs då med tillämpning av bestämmelserna i 37 kap. 30 §.
Ändringen innebär en utvidgning av paragrafens tillämpningsområde till att gälla när det fasta driftstället finns eller det övertagande företaget hör hemma i en annan stat inom EES oberoende av eventuellt EU-medlemskap. ...
Prop. 2006/07:2: Paragrafen handlar om det fallet att tillgångar och förpliktelser förs över från ett företag i Sverige till ett företag i ett annat EU-land. Bestämmelsen tillämpas på partiella fissioner som inte är undantagna från omedelbar beskattning eftersom det övertagande företaget inte blir skattskyldigt för inkomst av verksamheten i Sverige. Detta innebär i övrigt att beskattning skall ske enligt allmänna regler. Detta gäller bara övertagande och överlåtande företag. Beträffande regler för beskattningen ...
Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person
22 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om
- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en partiell fission om överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,
- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).
Prop. 2011/12:96: I andra stycket ändras hänvisningen till rådets numera upphävda direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 till att i stället avse rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen används begreppet association i stället för företag, eftersom begreppet företag är särskilt definierat i 4 §. En sådan utländsk association som avses i 4 § första stycket 3 kan endast vara ett företag i kapitlets mening om den är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om den överlåtande utländska associationen inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person och därmed inte utgör ett företag skall bestämmelserna i andra stycket om bl.a. fiktiv avräkning tillämpas. ...
Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget
23 § När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om
- beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,
- utdelning i 24 kap. 7 § och 42 kap. 16 b §,
- beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och överlåtande företaget i 48 kap.18 a och 18 c §§,
- turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och
- kvalificerade andelar i 57 kap.7–7 c, 12 a, 15, 20 b–20 d, 23 a, 24 och 24 a §§. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: I bestämmelsen hänvisas till de särskilda reglerna om beskattningen för andelsägarna i det överlåtande företaget.
39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer
Ändrad: SFS 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 2000:78 (Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m.), 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag), 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1185 (Övergång till en konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsbolag), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar), 2020:670 (Ny associationsrätt för medlemsbanker), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ)
Upphävd: SFS 2018:1396 (Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Försäkringsföretag
Definitioner
2 § Med livförsäkringsföretag avses
- livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet,
- tjänstepensionsföretag enligt 1 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och
- utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag.
Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1.Lag (2019:787).
Prop. 2001/02:42: Till andra stycket har fogats en mening med en erinran om att begreppet skadeförsäkringsföretag skall inbegripa associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Prop. 2005/06:36: I paragrafen görs endast en rättelse av rubriken på lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Prop. 2007/08:55: följd av den ändrade lydelsen av nämnda bestämmelse. Genom ändringen klargörs att hänvisningen till 6 kap. 8 § endast avser utländska associationer som bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom
en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (<a href="https://lagen.nu/1998:293" ...
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller skatterättsliga definitioner av livförsäkrings- och skadeförsäkringsföretag. Genom en ny andra punkt kommer tjänstepensionsföretag samt svenska europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet att omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag i paragrafen och därmed även av de särskilda bestämmelserna för livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Detta medför att den tidigare ...
Livförsäkringsföretag
3 § Livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:33:Fråga om ett vinstutdelande livförsäkringsföretags inkomst i form av återbetalda förvaltningsavgifter ska beskattas enligt inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:9:Det har ansetts förenligt med EU-rätten att ta ut kupongskatt på utdelning till en utländsk pensionsfond samtidigt som motsvarande svenska subjekt är skyldiga att betala avkastningsskatt. Den utländska pensionsfonden har dock rätt till avdrag för eventuella kostnader som har ett direkt samband med uppbärandet av utdelningen (I). Motsvarande bedömning har gjorts i fråga om ett finländskt pensionsförsäkringsbolag vid en jämförelse med de svenska AP-fonderna (II).
4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1 och 2 som avses i 2 kap. 11 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) och klass I b och IV som avses i 2 kap. 12 § samma lag eller 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller bestämmelser om att verksamhet i ett livförsäkringsföretag som avser grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i 2 kap. 11 § första stycket och 12 §försäkringsrörelselagen ska inkomstbeskattas enligt bestämmelserna ...
5 § I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för livförsäkringsföretag.
Skadeförsäkringsföretag
6 § För skadeförsäkringsföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, att
- minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
- minskning av säkerhetsreserv,
- minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och
- minskning av utjämningsfond,
- sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och sammanslutningar som avser att stödja verksamhet med syfte att förebygga skador som faller inom ramen för den försäkringsrörelse som företaget bedriver,
- ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
- ökning av säkerhetsreserv,
- utbetald återbäring, och
- verkställd premieåterbetalning. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:42: Bestämmelsen har även gjorts tillämplig på utländska skadeförsäkringsföretag.
7 § Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses sådana avsättningar enligt 4 kap. 9 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet. Lag (2004:1181).
8 § Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana förluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedömbara faktorer till den del reserven inte överstiger vad som behövs för en tillfredsställande konsolidering.
8 a § Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Lag (2018:1206).
8 b § Ett skadeförsäkringsföretag ska ta upp säkerhetsreserven om
- företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
- företaget upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §, eller
- företaget försätts i konkurs. Lag (2018:1206).
8 c § Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap.10–12 §§ och vid tillämpning av 6 § 2 (minskning av säkerhetsreserv) gäller följande om
- den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och
- säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av minskningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet tas upp.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska minskningen inte tas upp. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är ny, finns särskilda bestämmelser som ska tillämpas vid minskning av säkerhetsreserven. Det gäller närmare bestämt vid tillämpning av CFC-reglerna och beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. 10–12 §§. Vad som avses med en säkerhetsreserv framgår av 39 kap. 8 §.
I första stycket anges förutsättningarna för att paragrafens andra och tredje stycke ska vara tillämpliga. Den utländska juridiska ...
8 d § Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap.10–12 §§ och vid tillämpning av 6 § 7 (ökning av säkerhetsreserv) gäller följande om
- den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och
- säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av ökningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet dras av.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska ökningen inte dras av. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är ny, finns särskilda bestämmelser som ska tillämpas vid ökning av säkerhetsreserven. Det gäller närmare bestämt vid tillämpning av CFC-reglerna och beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. 10–12 §§. Vad som avses med en säkerhetsreserv framgår av 39 kap. 8 §.
I första stycket anges förutsättningarna för att paragrafens andra och tredje stycke ska vara tillämpliga. Den utländska juridiska personen ...
8 e § En delägare som har varit skattskyldig för lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska, om sådan skattskyldighet upphör, ta upp sin andel av säkerhetsreserven. Andelen ska tas upp det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Med säkerhetsreserven avses här säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör.
Om den utländska juridiska personen har ansetts ha en säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträde, ska delägaren i stället ta upp sin andel av skillnaden mellan säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, ska delägaren ta upp sin andel av säkerhetsreserven enligt första stycket eller sin andel av skillnaden enligt andra stycket bara till den del andelen överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten inträder igen det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det, delägarens andel av säkerhetsreserven eller skillnaden helt eller delvis inte tas upp.
Vid tillämpningen av denna paragraf ska delägarens andel motsvara delägarens andel av kapitalet i den utländska juridiska personen vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Vid sådana innehav som avses i 39 a kap. 4 § beräknas delägarens andel även enligt första strecksatsen i den paragrafen. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser som gäller situationen då en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster upphör att vara skattskyldig för den utländska juridiska personens inkomster enligt CFC-reglerna i 39 a kap. I en sådan situation ska säkerhetsreserven återföras till beskattning. Det är här fråga om en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag. Vad som avses med ett skadeförsäkringsföretag följer av 39 kap. 2 § andra stycket. ...
9 § Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt. Lag (2011:68).
Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter
11 § Om ett försäkringsföretag ska dela upp en intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2007:1419).
- RÅ 2010 not 9:Fråga om metod för avdrag för kostnader för kapitalförvaltning när fördelning av kostnaderna måste göras mellan inkomstbeskattad och avkastningsbeskattad verksamhet i ett försäkringsföretag
- RÅ 2010:8:Fråga om fördelning av intäkter på ”skäligt sätt” mellan olika delar av ett försäkringsföretags verksamhet. Inkomsttaxering 1999.
Övertagande av hela försäkringsbeståndet
12 § Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas över av ett annat försäkringsföretag, ska det överlåtande företaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om
- det överlåtande företaget omedelbart före överlåtelsen är skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den överlåtna verksamheten samt inkomsten inte är helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal, och
- det övertagande företaget omedelbart efter övertagandet är skattskyldigt för inkomst av sådan verksamhet som det överlåtande företaget beskattats för samt inkomsten inte helt eller delvis är undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:42: Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen i avsnitt 5.1.
Hänvisningar
13 § Bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar finns i 17 kap.17, 18 och 20-21 §§. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller hänvisningar till bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar. Utöver de lagrum som redan hänvisas till finns sådana bestämmelser även i 17 kap. 20 a–20 c §§. Ändringen innebär att hänvisning även görs till dessa bestämmelser.
Utländska tjänstepensionsinstitut
13 a § Med utländskt tjänstepensionsinstitut avses ett institut som hör hemma i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepen- sionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.
Utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som institutet bedriver från fast driftställe här. Lag (2019:787).
Prop. 2007/08:55: Definitionen av utländska tjänstepensionsinstitut ändras med anledning av det ändrade etableringskravet. Genom det s.k. tjänstepensionsdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut införs en gemensam EG-rättslig reglering av sådana institut som inrättas utifrån syftet att tillhandahålla tjänstepension. Med tjänstepensionsinstitut avses i direktivet sådana institut som inte redan är EU-harmoniserade och som ...
Prop. 2018/19:161: I paragrafen anges bl.a. vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut. Med utländskt tjänstepensionsinstitut avses ett institut som hör hemma i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (första tjänstepensionsdirektivet). Första tjänstepensionsdirektivet är upphävt genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 ...
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
13 b § Utländska tjänstepensionsinstitut ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för arbetsgivares räkning enligt avtal om tjänstepension som är jämförbart med personförsäkringsavtal. Influtna premier för sådana avtal ska inte heller tas upp. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av. Lag (2007:1419).
13 c § Utländska tjänstepensionsinstitut som ingår avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som hänför sig till sådana avtal. Lag (2007:1419).
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
13 d § Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas upp som
- grupplivförsäkringar, eller
- sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i
För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Lag (2011:68).
13 e § I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för utländska tjänstepensionsinstitut. Lag (2005:1170).
13 f § Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska dela upp en intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2007:1419).
Investmentföretag
Huvudregler
14 § För investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:
- Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska tas upp som kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap.10–18 §§.
- Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av investmentföretagets egna aktier ska inte räknas in i underlaget. I underlaget ska inte heller räknas in andelar och aktiebaserade delägarrätter om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats vid beskattningsårets början och investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 §. Vid bedömningen om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.
- Utdelning som företaget lämnar ska dras av. Sådan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § ska dock inte dras av.
Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2018:1206).
- RÅ 2009:78:Ett av villkoren för att ett företag ska anses vara ett investmentföretag är att det uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. Konvertibler i svenska kronor har ansetts vara sådana tillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:52:Fråga om omsättning av värdepapper i ett investmentföretags likviditetsreserv har sådan omfattning att karaktären av investmentföretag därigenom går förlorad.
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Definition
15 § Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening
- som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar,
- vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och
- som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.
- RÅ 2009:78:Ett av villkoren för att ett företag ska anses vara ett investmentföretag är att det uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. Konvertibler i svenska kronor har ansetts vara sådana tillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:52:Fråga om omsättning av värdepapper i ett investmentföretags likviditetsreserv har sådan omfattning att karaktären av investmentföretag därigenom går förlorad.
- RÅ 2008:14:Lånefordringar på intresse- och dotterföretag har inte ansetts utgöra värdepapper eller liknande tillgångar vid tillämpningen av beskattningsbestämmelserna för investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:82:Ett investmentföretag som fört över sin värdepappersportfölj till en investeringsfond har ansetts inte längre vara ett investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avskattning av investmentföretag
16 § Om det inträffar en sådan förändring i ett investmentföretag eller i ägandet av detta att företaget inte längre kan räknas som investmentföretag enligt 15 §, ska avskattning ske enligt 17 och 18 §§. Avskattning ska dock inte ske om företaget upplöses genom likvidation eller förenklad avveckling. Lag (2018:722).
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
17 § Investmentföretaget ska som avskattningsintäkt ta upp 16 procent av marknadsvärdet på de delägarrätter som företaget innehar vid ingången av beskattningsåret. Innehav av sådana delägarrätter som inte räknas in i underlaget enligt 14 § 2 ska inte beaktas. Om marknadsvärdet på företagets delägarrätter var högre vid ingången av något av de fem föregående beskattningsåren och företaget var investmentföretag det året, ska intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden. Om någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar andelar i företaget under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, är avskattningsintäkten så stor andel av avskattningsintäkten enligt första stycket som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga andelar i företaget.
Andelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag vid såväl ingången som utgången av det förstnämnda investmentföretagets beskattningsår ska anses ha avyttrats under beskattningsåret. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avskattning av andelar i investmentföretag
18 § Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett investmentföretag vid utgången av investmentföretagets beskattningsår andelar i företaget med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar ska, om personen begär det, avskattning ske av de andelar i företaget som personen ägde vid ingången av beskattningsåret. Avskattningen medför att andelarna ska anses ha avyttrats under beskattningsåret för ett pris som motsvarar marknadsvärdet vid ingången av beskattningsåret och köpts tillbaka för samma pris. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Anskaffningsutgiften för delägarrätter
19 § De delägarrätter som investmentföretaget anskaffade innan det inträffade en sådan förändring som anges i 16 §, ska anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet vid tidpunkten för förändringen. Lag (2007:1419).20 § Har upphävts genom lag (2011:1271).
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Kooperativa föreningar
21 § Med kooperativ förening avses en ekonomisk förening som är öppen på det sätt som anges i 4 kap.1 och 2 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och som tillämpar lika rösträtt. Om en ekonomisk förening bedriver försäljning till personer som inte uppfyller kraven för inträde i föreningen, ska föreningen för att anses som öppen ge dem samma rätt till återbäring på köpta varor som medlemmarna får.
Att en förening med stöd av 1 kap. 8 § lagen om ekonomiska föreningar har antagit investerande medlemmar ska inte anses innebära att föreningen inte tillämpar lika rösträtt.
Kooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna även om de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar som uppfyller centralorganisationens krav på stadgar, skötsel och soliditet och även om bara ett enda företag inom varje område antas som medlem. När det gäller kravet på lika rösträtt anses centralorganisationer som kooperativa även om rösträtten utövas i förhållande till föreningarnas medlemsantal. Lag (2018:722).
Prop. 2015/16:4: Paragrafen innehåller en definition av det skatterättsliga begreppet kooperativ förening.
I föreningslagen införs bestämmelser om investerande medlemmar. För sådana medlemmar gäller särskilda röstningsregler vid föreningsstämman (se 7 kap. 3 § föreningslagen). Reglerna kan få till följd att en investerande medlems röst inte är lika mycket värd som andra medlemmars röster. Genom den nya bestämmelsen i andra stycket i förevarande paragraf klargörs att de särskilda röstviktningsreglerna ...
21 a § Med medlemsfrämjande förening avses en kooperativ förening som uppfyller kraven i 1 kap. 5 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Lag (2018:722).
22 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar ska dras av.
Om föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som enligt 42 kap. 14 § inte ska tas upp hos dem och det inte är fråga om bara enstaka sådana medlemmar, får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning med föreningen. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent. Vid beräkningen av medlemmarnas omsättning med föreningen medräknas även medlemmarna i en medlemsfrämjande förening som har andelar i den utdelande föreningen. Lag (2016:1239).
Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges att utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar ska dras av. Om föreningen har medlemmar som skattefritt uppbär utdelningar får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av statslåneräntan multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning ...
- HFD 2012 not 28:Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar / Vid utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Sekretess enligt 27 kap. 1 eller 4 § eller enligt 36 kap. 2 § förelåg inte i mål om förhandsbesked om inkomstskatt då sökanden var en ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar
23 § Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE- föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §.
Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §. Lag (2020:670).
Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns bestämmelser om utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser. Paragrafen ändras så att det framgår att en kooperativ hyresrättsförening som med stöd av 2 kap. 9 a § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt betalar ut ett belopp som överstiger insatsens nominella belopp till en avgående medlem inte får dra av utdelningen ...
Prop. 2005/06:36: Paragrafens första stycke har ändrats för att omfatta även utdelningar enligt SCE-förordningen. Enligt förslaget till lag om europakooperativ kommer det inte att vara möjligt att anta stödmedlemmar i Sverige (prop. 2005/06:150, avsnitt 5.26). Enligt artikel 64 i SCE-förordningen kan medlemmar investera i ett europakooperativ genom att förvärva obligationer ...
Prop. 2002/03:96: I första stycket har en hänvisning ändrats.
- HFD 2012 not 28:Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar / Vid utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Sekretess enligt 27 kap. 1 eller 4 § eller enligt 36 kap. 2 § förelåg inte i mål om förhandsbesked om inkomstskatt då sökanden var en ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar
23 a § Utdelning i form av andelar i det övertagande företaget vid en partiell fission får inte dras av enligt 22 eller 23 §. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen, som är ny, innebär att utdelning vid en partiell fission inte får dras av enligt de särskilda bestämmelser som gäller för kooperativa föreningar i 22 och 23 §§. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.3.
24 § Den utdelning som ska dras av enligt 22 eller 23 § ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2007:1419).
24 a § En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som har tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE- föreningar). Lag (2020:670).
Prop. 2005/06:36: Enligt artikel 4.8 andra stycket SCE-förordningen får det tecknade kapitalet höjas genom fondemission avseende alla eller en del av tillgängliga reserver efter ett beslut av föreningsstämman. Nya andelar skall tilldelas medlemmar i proportion till de andelar av kapitalet de dittills innehade. En sådan fondemission är jämförbar med en insatsemission enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Paragrafen har ändrats för att omfatta ...
Prop. 2019/20:97: 40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt
Privatbostadsföretag
25 § Ett privatbostadsföretag ska i fråga om en fastighet i Sverige, utöver vad som sägs i 26 och 27 §§, inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till fastigheten. Lag (2007:1419).
- HFD 2014:27:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.
- RÅ 2010:116:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för ränteinkomster. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:7:Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2008:65:Förutsättningar för uttagsbeskattning finns inte när en bostadsrättsförening övergår till att beskattas enligt reglerna för privatbostadsföretag, eftersom övergången inte ansetts medföra någon förändring av föreningens skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
26 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska fastighetens andel av inkomster och utgifter i samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av hos privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter ska dock tas upp eller dras av bara om det är fråga om
- avkastning av kapital och bara till den del avkastningen överstiger 600 kronor, eller
- kapitalvinster och kapitalförluster. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:19: Se kommentaren till 15 kap. 10 §.
27 § Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska utdelning från samfälligheten tas upp av privatbostadsföretaget. Lag (2007:1419).
Sambruksföreningar
28 § Lönetillägg och liknande ersättningar som en sambruksförening lämnar till en medlem eller någon annan med hänsyn till resultatet av verksamheten ska dras av. Lag (2007:1419).
Samfälligheter
29 § Juridiska personer som är skattskyldiga för inkomster i en samfällighet enligt 6 kap. 6 § första stycket ska dra av utdelning som lämnas till delägarna.
Utdelningen ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2007:1419).
39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska juridiska personer
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beskattning i vissa fall av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. I utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska vid tillämpning av detta kapitel inte behandlas som juridiska personer.
Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på
- inkomster i ett sådant dödsbo som avses i 4 kap. 3 §, och
- inkomster som delägare i den utländska juridiska personen ska beskattas för enligt 5 kap. 2 a §. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Första meningen anger kapitlets innehåll.
I andra meningen föreskrivs att i utlandet delägarbeskattade juridiska personer inte skall behandlas som juridiska personer. Ägs andelar direkt eller indirekt genom i utlandet delägarbeskattade juridiska personer skall man se igenom dessa. Inkomsterna skall enligt 10 § andra stycket tas upp hos den utländska juridiska person som är ägare i den delägarbeskattade juridiska personen.
Av andra stycket framgår att en delägare ...
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Delägare i en utländsk juridisk person
2 § En skattskyldig anses vid tillämpning av detta kapitel som delägare i en utländsk juridisk person om vid utgången av delägarens beskattningsår andelar med tillsammans minst 25 procent av den utländska juridiska personens kapital eller röster, direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska personer, innehas eller kontrolleras av delägaren eller av delägaren och personer i intressegemenskap med delägaren.
En begränsat skattskyldig ska anses som delägare bara om andelarna är knutna till ett fast driftställe i Sverige.
Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska handelsbolag likställs med direkt innehav. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I första stycket anges förutsättningarna för att en skattskyldig skall anses som delägare i en utländsk juridisk person. Det bör observeras att det nuvarande kravet att minst hälften av kapitalet eller rösterna skall innehas av obegränsat skattskyldiga slopas.
Även kontroll av andelar omfattas av CFC-reglerna. Några exakta bestämmelser har inte angetts i paragrafen för när sådan kontroll skall anses föreligga utan prövningen får göras i varje enskilt fall.
I ...
Personer i intressegemenskap
3 § Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte annat anges, anses vara i intressegemenskap med varandra om
- personerna är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning,
- personerna är juridiska personer och den ena personen direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i den andra personen,
- den ena personen är en fysisk person och den andra en juridisk person vars kapital eller röster direkt eller indirekt innehas eller kontrolleras till minst 25 procent av den fysiska personen,
- personerna är juridiska personer och en och samma fysiska eller juridiska person direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i personerna, eller
- personerna är närstående.
Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.
Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt första stycket 3, ska även närstående till den fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den juridiska personen. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: Ändringen i första stycket 2 innebär att innehavskravet minst 50 procent för intressegemenskap mellan två juridiska personer sänks till minst 25 procent.
Ändringen i första stycket 3 innebär att innehavskravet minst 50 procent för intressegemenskap mellan en fysisk person och en juridisk person sänks till minst 25 procent.
I en ny punkt 4 i första stycket anges att två personer är i intressegemenskap om personerna är juridiska personer ...
Prop. 2003/04:10: I paragrafen anges när intressegemenskap mellan två personer skall anses föreligga. Det har betydelse för att bestämma om ett innehav av 25 procent föreligger och om den skattskyldige enligt 2 § är att anse som delägare. Något krav på skattskyldighet uppställs inte. Både kapitalandel och röstetal utgör utgångspunkt vid prövningen av om intressegemenskap föreligger. I punkterna 2 och 3 omfattas även kontroll av andelar, jfr kommentaren till 2 §. De olika situationer där intressegemenskap kan föreligga ...
Beräkning av andel
4 § Vid ett indirekt innehav eller ett innehav genom ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska vid tillämpning av detta kapitel innehavarens andel av
- kapitalet anses utgöras av produkten av kapitalandelarna i varje led av ägarkedjan, och
- rösterna anses utgöras av den lägsta röstandelen i något led av ägarkedjan. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I paragrafen anges hur man beräknar ett indirekt innehav av andelar i en utländsk juridisk person. Bestämmelsen behandlas utförligt och exempel på tillämpningen ges i avsnitt 6.1.
Lagrådet har i sitt yttrande påtalat att det är oklart vad som gäller enligt 3 § vid olika former av indirekt ägande. För att klargöra att bestämmelserna i 4 § även gäller för att bestämma om intressegemenskap föreligger vid ...
Lågbeskattade inkomster
Huvudregel
5 § Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har andelar i en sådan person ska anses som delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.
Första stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska juridiska personen är positiv.
I nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i Sverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än bestämmelserna i detta kapitel.
Vid beräkning av om nettoinkomsten är lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: Fjärde stycket, som är nytt, innebär att vid beräkning av om en utländsk juridisk persons nettoinkomst är lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande.
Övervägandena finns i avsnitt ...
Prop. 2003/04:10: Den i paragrafen intagna huvudregeln anger när en utländsk juridisk persons nettoinkomst skall anses vara lågbeskattad. Huvudregeln innebär att en fiktiv svensk skatteberäkning skall göras för att fastställa om den utländska juridiska personens totala inkomster skall anses vara lågbeskattade eller inte. De bestämmelser som gäller för sådana svenska aktiebolag som i Sverige bedriver motsvarande verksamhet skall tillämpas. Det innebär t.ex. att vid bedömning av om ett utländskt skadeförsäkringsföretag ...
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
6 § Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen enligt 5 § tillämpas 10–12 §§ med följande undantag:
- Avdrag får inte göras för avsättning till periodiseringsfond.
- Avdrag får göras för underskott som uppkommit i verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren och som tidigare inte dragits av vid beräkning av nettoinkomsten. Detta gäller dock bara om delägaren var delägare vid utgången av respektive beskattningsår.
Om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som beräkningen avser.
Andra stycket gäller även vid beräkning av sådant avdrag för underskott som avses i första stycket 2.Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen finns anvisningar om beräkningen av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen som omnämns i 5 §.
I andra stycket, som är nytt, uppges att om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade ...
Prop. 2003/04:10: Av paragrafen framgår hur nettoinkomsten i den utländska juridiska personen skall beräknas. Vid beräkningen gäller med några undantag samma regler som delägaren skall tillämpa för att beräkna andelen av de lågbeskattade inkomsterna som han skall ta upp. En hänvisning görs därför till 10–12 §§.
Av 10 § framgår att resultatet skall beräknas med tillämpning av de regler som gäller för svenska aktiebolag utom investmentföretag. Vid beräkningen av nettoinkomsten skall sålunda alla ...
Kompletteringsregler
7 § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.
Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, avses i bilaga 39 a med uttrycken
- inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet i en sådan stat, bara inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt finansiera företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §, och
- inkomst från försäkringsverksamhet i en sådan stat, bara inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt försäkra risker för företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §.
Om Sverige har ingått ett skatteavtal, som inte är begränsat till att omfatta inkomst från internationell sjö- eller luftfart, med den stat där den utländska juridiska personen hör hemma gäller bestämmelserna i första och andra styckena bara för sådana inkomster som omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I första stycket finns en kompletteringsregel som innebär att utländska juridiska personer som hör hemma och är skattskyldiga till inkomstskatt i område som anges i bilaga 39 a (listan), med där angivna undantag, inte skall anses vara lågbeskattade. Listan upptar ett stort antal länder och jurisdiktioner, däribland samtliga stater med vilka Sverige har skatteavtal. I vissa stater omfattas inte alla typer av inkomster av listan. Det kan t.ex. vara fråga om att en stat visserligen har ett reguljärt ...
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
7 a § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad och inte undantagen enligt 7 § ska en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.
Vid prövningen av om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda ska särskilt beaktas
- om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den hör hemma i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet,
- om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den hör hemma i form av personal med den kompetens som är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten, och
- om den utländska juridiska personens personal självständigt fattar beslut i den löpande verksamheten. Lag (2007:1254).
- HFD 2020:49:Fråga dels om andelsägare i ett bolag i Luxemburg ska CFC-beskattas för bolagets inkomster, dels om utdelningar och kapitalvinster på andelarna i bolaget ska tas upp endast till fem sjättedelar med stöd av inkomstskattelagen eller EUF-fördraget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Rederiverksamhet
8 § Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad till den del den utländska juridiska personens inkomster härrör från internationell rederiverksamhet samt delägaren, eller annan juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och med vilken delägaren befinner sig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Se kommentaren under 7 §. Av paragrafen följer att internationell rederiverksamhet som bedrivs av en utländsk juridisk person inte skall anses lågbeskattad om delägaren, direkt eller genom ett företag i en EES-stat, också bedriver rederiverksamhet, se avsnitt 7.1.2.
I enlighet med Lagrådets förslag klargörs i inledningen av bestämmelsen förhållandet mellan 5 § och 8 §.
Filialregel
9 § Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe utanför den stat eller jurisdiktion där den utländska juridiska personen hör hemma och driftställets resultat inte beskattas i denna stat eller jurisdiktion, ska driftstället behandlas som en självständig juridisk person och inkomster som hänför sig till det fasta driftstället ska anses hänförliga till denna person. Vid bedömningen av om ett fast driftställe föreligger ska, vid tillämpning av 2 kap. 29 §, det som sägs om Sverige i stället avse den stat eller jurisdiktion där verksamheten bedrivs.
Ett fast driftställe som enligt första stycket ska behandlas som en självständig juridisk person ska anses höra hemma i den stat eller jurisdiktion där det fasta driftstället finns.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte vid tillämpning av 7 § andra stycket eller 8 § i fall då en utländsk juridisk person har ett fast driftställe i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I första stycket anges att fast driftställe som en utländsk juridisk person har i en annan stat än den där personen hör hemma skall anses som en självständig juridisk person om driftställets resultat inte beskattas hos den utländska juridiska personen. Vid bedömning av om ett fast driftställe föreligger eller inte skall bestämmelserna i 2 kap. 29 § IL tillämpas, se avsnitt ...
Beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster
10 § Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster ska den utländska juridiska personen behandlas som ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige och som inte är ett investmentföretag. Vid tillämpning av en bestämmelse som ställer krav på skattskyldighet i Sverige ska den utländska juridiska personen dock inte anses uppfylla detta krav.
Om en annan utländsk juridisk person än en sådan som i utlandet delägarbeskattas innehar andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska inkomsterna i denna, till den del som motsvarar den utländska juridiska personens ägarandel, tas upp hos personen som har ägarandelen.
Motsvarande gäller vid indirekta innehav av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Lag (2007:1419).
11 § Inkomstberäkningen ska ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar för den utländska juridiska personen. Resultat- och balansräkningarna ska
- vara upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078),
- innehålla de upplysningar som anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt 8 § bokföringslagen, och
- vara upprättade i den juridiska personens redovisningsvaluta.
Om resultat- och balansräkningarna har upprättats i utländsk valuta, ska de räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen ska principerna i 5–7 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. tillämpas på motsvarande sätt. Om principerna i den lagen inte kan tillämpas, ska omräkningen göras på något annat lämpligt sätt.
Inkomstberäkningen får ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar som har upprättats enligt andra regler än de som avses i första stycket 1 och 2, om den upprättade redovisningen innehåller tillförlitliga uppgifter som är tillräckliga för beskattningen. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: Ändringen i första stycket 2 innebär att uttrycket tilläggsupplysningar ersätts med uttrycket upplysningar. Ändringen är en följd av ändrad terminologi i bokföringslagen (1999:1078).
Övervägandena finns i avsnitt 5.14.
Beskattningsår
12 § Som beskattningsår för en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster räknas den period för vilken inkomstbeskattning sker enligt lagstiftningen i den stat där personen hör hemma. Saknas sådan period ska som beskattningsår i stället räknas räkenskapsåret enligt lagstiftningen i den staten. Lag (2007:1419).
Beskattning av lågbeskattade inkomster
13 § En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av 10–12 §§ som svarar mot delägarens enligt 2 och 4 §§ beräknade andel av kapitalet i personen. Till den del överskottet tas upp till beskattning av en begränsat skattskyldig delägare ska det inte tas upp av en obegränsat skattskyldig delägare.
En delägare får vid beräkning av sin andel av överskottet bara dra av sådant underskott som dragits av vid beräkningen av beskattningsårets nettoinkomst hos den utländska juridiska personen enligt 6 §. Om periodiseringsfonder helt eller delvis inte återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § ska underskottet minskas med motsvarande belopp. Om säkerhetsreserv helt eller delvis inte har tagits upp på grund av bestämmelserna i 39 kap. 8 e § tredje stycket, ska underskottet minskas med motsvarande belopp.
Överskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som den utländska juridiska personens beskattningsår. Om den utländska juridiska personen och delägaren inte har samma beskattningsår, ska överskottet i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter den utländska juridiska personens beskattningsår. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I det andra stycket begränsas en delägares möjligheter att dra av underskott från tidigare beskattningsår vid beräkning av sin andel av överskottet hos den utländska juridiska personen. En tredje mening har lagts till med anledning av den nya bestämmelsen i 39 kap. 8 e § tredje stycket. Meningen har utformats med förebild i styckets andra meningen om minskning av underskott på grund av periodiseringsfonder som helt eller delvis inte har återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a ...
Prop. 2003/04:10: Av paragrafen framgår att delägaren är skattskyldig och skall beskattas för sin andel av de lågbeskattade inkomsterna i den utländska juridiska personen. Andelen skall beräknas utifrån andelen i kapitalet på det sätt som anges i 2 och 4 §§. Hänvisningen till 2 § innebär att delägarens andel av överskottet räknas ut vid utgången av hans beskattningsår. Vid indirekt ägande tillämpas 4 §. En delägare som innehar eller kontrollerar någon andel av kapitalet blir beskattad för det överskott som svarar ...
- RÅ 2008:24:Vid införandet av skatteregler om bl.a. viss verksamhet i ett annat land (CFC-regler) gäller redan ett skatteavtal med det andra landet. CFC- reglerna har tillämpats oberoende av innehållet i avtalet. EG:s regler om fria kapitalrörelser i förhållande till tredje land har inte ansetts tillämpliga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:11:Enligt de s.k. CFC-reglerna kan delägare i en utländsk juridisk person i vissa fall beskattas för inkomst av finansiell verksamhet. Varumärkeshantering (I) och upplåtelse av licensrättigheter (II) har inte ansetts vara sådan verksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hänvisningar
14 § När det gäller utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns även särskilda bestämmelser om
- att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §,
- förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 14 §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- undantag från uttagsbeskattning i 22 kap. 13 §,
- periodiseringsfonder i 30 kap.2 och 10 a §§, och
- säkerhetsreserv i 39 kap.8 c–8 e §§. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är en hänvisningsparagraf, har två strecksatser lagts till.
Genom den nya tredje strecksatsen införs en hänvisning till bestämmelserna om beskattningsinträde. Enligt 20 a kap. 1 § första stycket 3 tillämpas dessa bestämmelser i samband med att en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster blir skattskyldig enligt CFCreglerna i 39 a kap.
Den nya sjätte strecksatsen har införts med anledning av de nya ...
Prop. 2003/04:10: I paragrafen anges att det i några fall finns särskilda bestämmelser för utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer i fråga om avdrag för allmän utländsk skatt, räkenskapsenlig avskrivning, uttagsbeskattning och periodiseringsfonder.
39 b kap. Särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet av viss rederiverksamhet
Innehåll
1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet av viss rederiverksamhet (tonnagebeskattning).
- tillämpningsområde (2 §),
- definitioner (3–7 §§),
- beräkning av tonnageinkomst (8–10 §§),
- blandad verksamhet (11–14 §§),
- tidigare års underskott (15 §),
- tidigare gjorda avdrag för avsättningar (16 §),
- tidigare gjorda avskrivningar av inventarier (17–26 §§),
- överkapitalisering (27 §),
- oriktig prissättning (28 §), och
- hänvisningar (29 §). Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår kapitlets innehåll.
Tillämpningsområde
2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller för företag som är godkända för tonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a kap.skatteförfarandelagen (2011:1244).
Bestämmelsen i 28 § gäller även för andra företag. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår kapitlets tillämpningsområde.
Definitioner
Kvalificerad rederiverksamhet
3 § Med kvalificerad rederiverksamhet avses
- transport av gods eller passagerare till sjöss med kvalificerat fartyg (sjötransport),
- verksamhet som är nödvändig för eller nära anknuten till en sjötransport och som ingår i ersättningen för sjötransporten,
- transport utanför hamnområdet som ingår i ersättningen för en sjötransport, om den som bedriver verksamheten har förvärvat transporten mot en marknadsmässig ersättning av ett annat företag,
- uthyrning av kvalificerat fartyg med besättning, och
- uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning under högst tre år under en tioårsperiod och till högst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten. Lag (2016:887).
4 § Med kvalificerad rederiverksamhet avses även följande verksamheter ombord på fartyg som används för sådan sjötransport som anges i 3 §:
- försäljning av varor för konsumtion ombord,
- restaurangverksamhet,
- uthyrning av lokaler, och
- enklare underhållning och annan förströelse som ingår i ersättningen för sjötransporten. Lag (2016:887).
5 § Rederiverksamheten är kvalificerad bara om följande villkor är uppfyllda i fråga om de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten:
- minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten hänför sig till fartyg som ägs av den som bedriver verksamheten eller är inhyrda utan besättning,
- minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten hänför sig till fartyg som är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), och
- andelen av den sammanlagda bruttodräktigheten som hänför sig till fartyg som är registrerade i något register inom EES bibehålls eller ökas under beskattningsåret.
Om minst 60 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten i företaget, eller i den koncern som företaget ingår i, hänför sig till fartyg som är registrerade i något register inom EES, är rederiverksamheten kvalificerad även om andelen inte bibehålls eller ökas. Lag (2016:887).
Kvalificerat fartyg
6 § Med kvalificerat fartyg avses fartyg som
- har en bruttodräktighet på minst 100,
- har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige, och
- huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. Lag (2016:887).
Koncern
7 § Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2016:887).
Beräkning av tonnageinkomst
8 § För varje kvalificerat fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverk-samheten ska en inkomst baserad på fartygets nettodräktighet beräknas. Inkomsten per påbörjat dygn som företaget äger eller hyr in fartyget är summan av följande framräknade tal:
Fartygets nettodräktighet | multipliceras med |
som överstiger 0 men inte 1 000 | 0,000214 procent av prisbasbeloppet |
som överstiger 1 000 men inte 10 000 | 0,000159 procent av prisbasbeloppet |
som överstiger 10 000 men inte 25 000 | 0,000103 procent av prisbasbeloppet |
som överstiger 25 0000 | 0,000055 procent av prisbasbeloppet |
Om ett fartyg ägs eller hyrs in av flera företag, ska den inkomst som har beräknats per påbörjat dygn enligt första stycket fördelas mellan företagen efter deras andel i fartyget. Lag (2016:887).
9 § Inkomsten av den kvalificerade rederiverksamheten beräknas genom att inkomsterna för respektive fartyg, beräknade enligt 8 §, läggs samman (tonnageinkomst). Lag (2016:887).
10 § Tonnageinkomsten ska tas upp som intäkt. Från intäkten får avdrag inte göras. Lag (2016:887).
Blandad verksamhet
Vad som gäller vid inträde i tonnagebeskattningssystem och vid nyanskaffning
11 § Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet och annan näringsverksamhet ska hänföra tillgångar och förpliktelser till den verksamhet som dessa tillhör.
Om en tillgång eller förpliktelse ska delas upp mellan verksamheterna, ska fördelningen göras efter vad som är skäligt, om inte något annat följer av 12 §. Lag (2016:887).
12 § Inventarier som till någon del används i den kvalificerade rederiverksamheten ska i sin helhet hänföras till den verksamheten. Lag (2016:887).
Beskattningskonsekvenser vid blandad verksamhet
13 § Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet och annan näringsverksamhet ska ta upp intäkter och dra av kostnader i den verksamhet som dessa tillhör. Om en intäkt eller kostnad ska delas upp mellan verksamheterna, ska fördelningen göras efter vad som är skäligt.
Finansiella intäkter och kostnader ska dock fördelas i förhållande till tillgångarnas bokförda värde i respektive verksamhet, om det inte klart framgår att en annan fördelning bättre motsvarar verkliga förhållanden. Lag (2016:887).
Koncernbidrag
14 § Koncernbidrag ska alltid hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Tidigare års underskott
15 § Tidigare års underskott ska i sin helhet hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Tidigare gjorda avdrag för avsättningar
16 § Tidigare gjorda avdrag för avsättning till periodiseringsfond, ersättningsfond och expansionsfond ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår att tidigare gjorda avdrag för avsättningar till periodiseringsfond, ersättningsfond och expansionsfond, som har gjorts i en näringsverksamhet innan inträdet i systemet med tonnagebeskattning, i sin helhet ska hänföras till annan näringsverksamhet än kvalificerad rederiverksamhet. Avdragen för avsättningar till periodiseringsfond, ersättningsfond och expansionsfond ska återföras till beskattning i konventionellt beskattad verksamhet enligt reglerna i 30, 31 och 34 kap. ...
Tidigare gjorda avskrivningar av inventarier
Beräkning av skillnadsbelopp
17 § Om det bokförda värdet på de inventarier som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten överstiger det skattemässiga värdet vid utgången av beskattningsåret närmast före det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske, ska skillnaden beräknas (skillnadsbelopp).
Med bokfört värde avses det värde som följer av god redovisningssed för sådana företag som klassificeras som större företag enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2016:887).
Beskattning av skillnadsbelopp
18 § Skillnadsbeloppet ska tas upp som en intäkt det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske.
Intäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Överskrivningsfond
19 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i 20–22 §§ det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske för belopp som sätts av till överavskrivningsfond.
Avdrag respektive återföring av avdrag ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
20 § När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för bolaget. Lag (2016:887).
21 § Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår att juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag för avsättning till överavskrivningsfond bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna.
22 § Avdraget får uppgå till högst samma belopp som skillnadsbeloppet. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår att avdraget för avsättning till överavskrivningsfond får uppgå till högst samma belopp som skillnadsbeloppet. Skillnadsbeloppet definieras i 17 §. Se kommentaren till den paragrafen.
Återföring av avdrag
23 § Om inte annat följer av 24 och 25 §§ ska avdraget återföras till beskattning med minst 25 procent senast vart femte beskattningsår från och med det beskattningsår då avdraget gjordes.
Om nettodräktigheten för de ägda kvalificerade fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten vid utgången av en femårsperiod enligt första stycket, har minskat med mer än 25 procent i förhållande till vad som gällde fem beskattningsår tidigare, ska dock en så stor del som motsvarar minskningen återföras. Lag (2016:887).
24 § Om både den nettodräktighet som utgör underlag för beräkning av tonnageinkomst och nettodräktigheten för de ägda kvalificerade fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten har ökat vid utgången av det femte beskattningsåret i förhållande till vad som gällde fem beskattningsår tidigare, ska tidpunkten för respektive återföring enligt 23 § flyttas fram med fem beskattningsår. Lag (2016:887).
25 § Avdraget ska återföras till beskattning i sin helhet, om
- ett godkännande för tonnagebeskattning återkallas enligt 13 a kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244),
- företaget går i likvidation eller konkurs eller upplöses till följd av ett beslut om förenklad avveckling.
Avdraget ska återföras det sista beskattningsår då tonnagebeskattning sker eller, vid återkallelse enligt 13 a kap. 10 § 2–4 skatteförfarandelagen (2011:1244), det beskattningsår då återkallelsen sker. Lag (2018:722).
Schablonintäkt
26 § Den som har en överavskrivningsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 1,67 procent av fondens storlek vid beskattningsårets ingång.
Schablonintäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Överkapitalisering
27 § Om det främmande kapitalet någon gång under beskattningsåret understiger hälften av det egna kapitalet, ska en schablonintäkt tas upp. Intäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet.
Intäkten ska beräknas genom att den största skillnaden mellan hälften av det egna kapitalet och det främmande kapitalet under beskattningsåret multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Paragrafen innehåller bestämmelser om överkapitalisering i det tonnagebeskattade företaget.
Oriktig prissättning
28 § Överföring av en tillgång eller tjänst från en kvalificerad rederiverksamhet till annan näringsverksamhet ska behandlas som om överföringen har skett mot en ersättning som motsvarar tillgångens eller tjänstens marknadsvärde. Lag (2016:887).
Hänvisningar
29 § Särskilda bestämmelser för företag som är godkända för tonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a kap.skatteförfarandelagen (2011:1244) finns även när det gäller
- räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap.13 a och 14 §§,
- beskattningsinträde i 20 a kap. 1 § första stycket 7,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 5 § 6,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 2 § första stycket 4,
- tidigare års underskott i 40 kap. 21 a §, och
- allmänt avdrag för debiterade egenavgifter i 62 kap. 5 § första stycket. Lag (2016:887).
40 kap. Tidigare års underskott
- 24 kap. 25a § 2 st 2 p
- 38a kap. 17 §, 37 kap. 21 §, 62 kap. 4 §, 14 kap. 22 § 3 st 1 p, 37 kap. 28 §, 14 kap. 18 § 3 st, 37 kap. 21 § 2 st, 1 kap. 8 § 1 st 2 p, 38 kap. 17 §, 37 kap. 24 § 2 st, 42 kap. 33 § 2 st, 42 kap. 34 § 4 st
- 97 kap. 4 § 2 st 4 p, 19 kap. 14 § 2 st 1 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 13 § 1 st 2 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
- 4a § 2 st 4 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 25 § 5 st a p Lag (1996:1030) om underhållsstöd
Ändrad: SFS 2016:683 (Skuldsanering – bättre möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2020:1075 (Vissa ändringar i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns
- en huvudregel i 2 §,
- definitioner i 3-8 §§,
- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott hos företag efter ägarförändringar i 9-19 d §§,
- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott vid konkurs, ackord, skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution i 20 och 21 §§,
- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut i 22 §,
- bestämmelser om avdrag efter ombildningar i 23 §, och
- hänvisningar i 24 §. Lag (2020:1076).
Prop. 2020/21:19: I paragrafen anges kapitlets innehåll. Ändringen, som innebär att det anges att det i kapitlet finns bestämmelser om nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution, är föranledd det nya andra stycket i 21 §.
Övervägandena finns i avsnitt 5.4.1.
Huvudregel
2 § Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregående beskattningsåret ska dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar i detta kapitel eller i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 29 §, om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap.21-26 och 28 §§, om verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 §, om partiella fissioner i 38 a kap. 17 § eller om underskott av andelshus i 42 kap. 33 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas in en hänvisning till de nya bestämmelserna om partiella fissioner.
- RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:3:Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Definitioner
3 § Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag,
- svensk ekonomisk förening,
- svensk sparbank,
- svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- svensk stiftelse,
- svensk ideell förening, och
- utländskt bolag.
4 § Med underskottsföretag avses ett företag som hade ett underskott det föregående beskattningsåret eller som har ett eget eller övertaget underskott från tidigare år som inte har fått dras av än på grund av koncernbidragsspärren i 18 § eller bestämmelserna om rätt till avdrag för underskott efter kvalificerade fusioner eller fissioner i 37 kap.24 och 25 §§, efter verksamhetsavyttringar i 38 kap.17 a och 17 b §§ eller efter partiella fissioner i 38 a kap.18 och 19 §§. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelserna i 38 kap. och 38 a kap. om rätt till avdrag för underskott efter verksamhetsavyttringar respektive partiella fissioner har lagts till, eftersom ett företag kan ha sådana underskott som ännu inte fått dras av.
5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt
- 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551),
- 1 kap.10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,
- 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller
- 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220).
En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).
Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. Lag (2020:670).
Prop. 2005/06:39: Ändringarna i första stycket innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551).
6 § Med koncern avses i detta kapitel
- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första stycket,
- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och
- en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är ett utländskt bolag. Lag (2000:1341).
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
7 § Med moderföretag avses i detta kapitel
- ett företag som är moderföretag enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första stycket,
- en svensk ideell förening som är moderföretag enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och
- ett utländskt bolag som skulle ha varit moderbolag om det hade varit ett svenskt aktiebolag.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 § Med ägarförändring avses i detta kapitel sådana förändringar i det bestämmande inflytandet eller ägandet som anges i 10-14 §§.
Begränsningar hos företag efter ägarförändringar
Innehåll
9 § I 10-14 §§ finns bestämmelser om att en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr inträder för underskottsföretaget vid vissa ägarförändringar. Bestämmelser om innebörden av dessa spärrar finns i 15-19 §§.
Ägarförändringar
10 § Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr.
Beloppsspärren inträder dock inte om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen. Beloppsspärren inträder inte heller om
- underskottsföretaget före ägarförändringen var försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution,
- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt 12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som innebär att en ägarförändring sker och att beloppsspärren inte ska tillämpas, och
- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för ägarförändringen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: I paragrafen anges att det inträder en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag.
Ändringen innebär att det i det andra stycket införs en ny andra mening som anger att beloppsspärren inte ska inträda för ett företag som har försatts i resolution om vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen är att underskottsföretaget före ägarförändringen var ...
11 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av
- en fysisk person,
- ett dödsbo,
- en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag, eller
- ett svenskt handelsbolag i vilket en fysisk person eller en sådan person som anges i 2 eller 3 är delägare direkt eller genom ett eller flera svenska handelsbolag.
En fysisk person och närstående till honom räknas som en enda person. Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2 kap. 22 §, ett svenskt handelsbolag där den fysiska personen själv eller en närstående fysisk person är delägare. Vad som sägs om fysisk person i denna paragraf gäller inte dödsbo.
12 § I andra fall än som avses i 10 § första stycket eller 11 § inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att, under en period av fem beskattningsår för ett underskottsföretag, sådana förvärvare som avses i 11 § dels var och en har förvärvat andelar med minst 5 procent av samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat andelar med mer än 50 procent av samtliga röster i underskottsföretaget. Bestämmelserna i 11 § andra stycket gäller också vid tillämpning av denna paragraf.
Som förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första stycket räknas också förvärv som gjorts av
- ett företag i vilket personen - direkt eller genom förmedling av en annan juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som personen har ett bestämmande inflytande över - innehar andelar med minst 5 procent av röstetalet, eller
- en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ett sådant företag som avses i 1 har ett bestämmande inflytande över.
Vid tillämpning av denna paragraf gäller följande. Förvärv av andelar i förhållande till tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för andelsägarna ska inte räknas in i antalet förvärvade andelar. Med förvärv av andel likställs avtal om rätt att förvärva andelar i ett företag och avtal om rätt att besluta i företagets angelägenheter. Lag (2007:1419).
13 § Bestämmelserna i 11 § gäller inte vid sådana förändringar i det bestämmande inflytandet som uppkommer genom arv, testamente, bodelning eller ändrade familjeförhållanden. De gäller inte heller om den som fått det bestämmande inflytandet har haft ställning som företagsledare i underskottsföretaget under de två föregående beskattningsåren för detta företag.
Bestämmelserna i 12 § gäller inte vid sådana förändringar i ägandet som sker på grund av arv, testamente eller bodelning.
14 § En koncernbidragsspärr inträder också vid ägarförändringar som innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag till ett underskottsföretag får det bestämmande inflytandet över ett annat företag.
Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.
- RÅ 2008:69:Fråga om hur bestämmelserna om koncernbidragsspärr ska tolkas när ett underskottsföretag erhåller koncernbidrag både från företag som ingick i samma koncern före ägarförändringen och från företag som inte tillhörde koncernen före denna tidpunkt, i en situation då underskottsföretagets eget skattemässiga resultat för året är negativt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Beloppsspärren
15 § Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del underskotten överstiger 200 procent av utgiften för att förvärva
- det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i sådana fall som avses i 10 och 11 §§, eller
- andelar med mer än 50 procent av rösterna i underskottsföretaget i sådana fall som avses i 12 §.
Om förvärvet omfattar flera underskottsföretag i samma koncern, ska avdragsutrymmet fördelas på dessa efter deras andel av koncernens sammanlagda underskott. Lag (2007:1419).
- HFD 2020:10:Köparens transaktionsutgifter i samband med förvärv av andelar i ett underskottsföretag får beaktas som en del av utgiften för förvärvet vid beräkning av beloppsspärren.
- HFD 2019:40:Ovillkorade aktieägartillskott som har lämnats till ett underskottsföretag får inte räknas med i utgiften för för-värvet av det bestämmande inflytandet vid tillämpning av beloppsspärren. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2007:58:En ägarförändring beträffande ett underskottsföretag som nyemitterat kapital aktualiserar bestämmelserna om begränsningar i rätten till avdrag för underskott. Fråga om beräkning av beloppsspärren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:67:Vid tillämpning av beloppsspärren har utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet i ett underskottsföretag ansetts innefatta endast köpeskilling för de andelar som ger det bestämmande inflytandet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:16:Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande företaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:33:Fråga om hur utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag vars enda tillgång består av en fordran på säljaren ska bestämmas vid tillämpningen av beloppsspärren enligt 40 kap. inkomstskattelagen. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig på det aktuella förfarandet.
15 a § Om ett kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen har lämnats till underskottsföretaget tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde, ska kapitaltillskottet vid beräkningen av utgiften enligt 15 § första stycket bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och det värde av tillgången som belöper sig på den förvärvade andelen i underskottsföretaget. Vid beräkningen av värdet av tillgången ska kapitaltillskottet inte räknas med.
Vid bedömningen enligt första stycket ska hänsyn inte tas till tillgångar som underskottsföretaget kan antas ha förvärvat i samråd med den nya ägaren.
Vid tillämpningen av andra stycket likställs en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag med underskottsföretaget om de både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern. Lag (2016:1055).
16 § Utgiften enligt 15 § första stycket ska minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen men tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde. Detsamma gäller, med undantag för kapitaltillskott enligt 15 a §, kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen. Utgiften ska också minskas med kapitaltillskott som under samma tid har lämnats till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.
Första stycket gäller inte kapitaltillskott som har lämnats av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget. Lag (2016:1055).
- RÅ 2007:58:En ägarförändring beträffande ett underskottsföretag som nyemitterat kapital aktualiserar bestämmelserna om begränsningar i rätten till avdrag för underskott. Fråga om beräkning av beloppsspärren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
17 § Regeringen får medge undantag från beloppsspärren om det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen annars inte skulle genomföras.
Koncernbidragsspärren
18 § Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder, med högre belopp än beskattningsårets överskott före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 kap. 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 24 kap. 26 § samt beräknat utan hänsyn till avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap.
Om en del av underskotten inte får dras av på grund av beloppsspärren, gäller första stycket för den återstående delen.
Belopp som på grund av bestämmelsen i första stycket eller bestämmelsen i 19 a § inte har kunnat dras av ska dras av det följande beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning då. Koncernbidragsspärren gäller till och med femte beskattningsåret efter det beskattningsår då spärren inträdde. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: I paragrafen finns den s.k. koncernbidragsspärren som inträder vid vissa ägarförändringar. Koncernbidragsspärren innebär att underskott som kvarstår från tidigare år inte får dras av med högre belopp än ett på visst sätt beräknat överskott. Att överskottet beräknas på visst sätt innebär att beräkningen görs utan hänsyn till vissa mottagna koncernbidrag samt utan hänsyn till avdragen för underskott. Vidare ska beräkningen göras som om företaget får dra av sitt negativa räntenetto i sin helhet, dvs. ...
- RÅ 2008:69:Fråga om hur bestämmelserna om koncernbidragsspärr ska tolkas när ett underskottsföretag erhåller koncernbidrag både från företag som ingick i samma koncern före ägarförändringen och från företag som inte tillhörde koncernen före denna tidpunkt, i en situation då underskottsföretagets eget skattemässiga resultat för året är negativt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
19 § Koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen ska vid tillämpning av 18 § räknas med i överskottet. Koncernbidraget ska dock inte räknas med i överskottet om ett företag som inte tillhörde samma koncern före ägarförändringen genom fusion har gått upp i det företag som lämnar bidraget. Koncernbidraget ska inte heller räknas med till den del det motsvaras av koncernbidrag från något annat företag som inte ingick i samma koncern före ägarförändringen. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:69:Fråga om hur bestämmelserna om koncernbidragsspärr ska tolkas när ett underskottsföretag erhåller koncernbidrag både från företag som ingick i samma koncern före ägarförändringen och från företag som inte tillhörde koncernen före denna tidpunkt, i en situation då underskottsföretagets eget skattemässiga resultat för året är negativt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott
19 a § Ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt vad som anges antingen i 19 b eller 19 c §, om företaget
- enligt 18 § helt eller delvis inte får dra av underskott som kvarstår från tidigare beskattningsår, och
- enligt 24 kap. 24 § helt eller delvis inte får dra av ett negativt räntenetto. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och innebär att företag, i förhållande till de avdrag för koncernbidragsspärrade underskott som får göras enligt 18 och 19 §§, i vissa fall ska justera sådana avdrag.
Av paragrafen framgår att ett företag som uppfyller de två förutsättningar som framgår av strecksatserna, ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. Ökningen ska göras enligt vad som anges antingen i den nya 19 b eller den nya 19 c §§.
Den första förutsättningen ...
19 b § Om ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a §, men inte minska avdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §, får de ökade underskottsavdragen inte uppgå till ett högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat på det sätt som anges i 19 d §. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och anger en beloppsgräns för de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott för ett företag som ska öka dessa
avdrag enligt de nya bestämmelserna om justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott, men som inte ska minska avdraget för negativt räntenetto. Paragrafen gäller för företag som ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade ...
19 c § Om ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a § och minska avdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §, får skillnaden mellan de ökade underskottsavdragen och det minskade avdraget för negativt räntenetto inte uppgå till ett högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat på det sätt som anges i 19 d §.
Av 24 kap. 25 b § framgår hur det minskade avdraget för negativt räntenetto förhåller sig till de ökade underskottsavdragen. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och anger en beloppsgräns för de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott för ett företag som ska öka dessa avdrag enligt de nya bestämmelserna om justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott, och som även ska minska avdraget för negativt räntenetto. Detta kommer till uttryck genom att det anges vad skillnaden mellan de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott och det minskade avdraget för negativt räntenetto som högst får uppgå till.
Paragrafen ...
19 d § Vid tillämpning av 19 b eller 19 c § ska beskattningsårets överskott beräknas före minskningen av avdrag för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a § samt utan hänsyn till avdragen för underskott enligt 19 a § eller till sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. I överskottet ska dock koncernbidrag räknas med i samma utsträckning som följer av 19 §. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och anger hur beskattningsårets överskott ska beräknas vid tillämpning av 19 b eller 19 c §§. Paragrafen är föranledd av 19 a § och 24 kap. 25 a §.
I 19 a § anges att företag under vissa förutsättningar ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. I 24 kap. 25 a § anges att företag som omfattas av 19 a § under vissa förutsättningar även ska minska avdraget för negativt räntenetto. Justeringarna ska antingen göras i form av att underskottsavdragen ...
Begränsningar vid konkurs, ackord, skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta kapitalinstrument
20 § Om den skattskyldige är eller har varit försatt i konkurs, får underskott som uppkommit före konkursen inte dras av.
Om konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått full betalning, ska avdrag göras för underskott som på grund av konkursen inte har kunnat dras av tidigare. Lag (2007:1419).
21 § Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i får ackord utan konkurs, skuldsanering eller F-skuldsanering, ska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av de skulder i näringsverksamheten som fallit bort genom ackordet, skuldsaneringen eller F-skuldsaneringen.
Om den skattskyldige får nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen (2015:1016) om resolution, ska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: I paragrafen finns en bestämmelse om begränsning av avdragsrätten för tidigare års underskott vid ackord.
I andra stycket, som är nytt, införs en bestämmelse med innebörden att om den skattskyldige får nedskrivningar av relevanta kapitalinstrument utanför resolution ska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten.
Med relevanta kapitalinstrument avses övriga primärkapitalinstrument och ...
- RÅ 2007:87:Ett aktiebolags underskott har begränsats sedan ett handelsbolag som aktiebolaget har del i fått ackord. Vid beräkning av kapitalvinst med anledning av att andelen avyttrats skall anskaffningsutgiften för andelen minskas med belopp som dragits av som aktiebolagets del av handelsbolagets underskott. Ackordet har inte ansetts böra påverka detta belopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Begränsningar efter återkallelse av ett godkännande för tonnagebeskattning
21 a § Om ett godkännande för tonnagebeskattning har återkallats enligt 13 a kap. 10 § första stycket 2–4 skatteförfarandelagen (2011:1244), får underskott som har uppkommit i den kvalificerade rederiverksamheten det beskattningsår då beslutet om återkallelse meddelades eller under de tidigare beskattningsår som återkallelsen omfattar inte dras av. Lag (2016:887).
Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut
22 § Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som avses i 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkommit hos institutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. Lag (2004:438).
Prop. 2003/04:99: Med hänsyn till den nya definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § har i paragrafen uttrycket kreditinstitut ersatts med institut.
Avdrag efter ombildningar
23 § Vid ombildningar enligt 8 kap.sparbankslagen (1987:619) tar det övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande sparbankens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel.
Vid sådana ombildningar av ekonomiska föreningar till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § tar det aktiebolag vars aktier skiftas ut över den ekonomiska föreningens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel. Lag (2000:1341).
Hänvisningar
24 § I 14 kap.17 och 18 §§ finns bestämmelser om avdrag för underskott om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, en kommun eller till ett bolag som helt eller till övervägande del innehas direkt eller indirekt av staten eller en kommun.
I 37 kap.21-26 och 28 §§, 38 kap.17-17 b §§ samt 38 a kap.17-19 §§ finns bestämmelser om behandlingen av avdrag för underskott vid kvalificerade fusioner och fissioner, vid verksamhetsavyttringar respektive vid partiella fissioner. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas in en hänvisning till de nya bestämmelserna om avdrag för underskott vid verksamhetsavyttringar och partiella fissioner.
AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL
41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital
Kapitel 41 inleder den del av inkomstskattelagen som är ägnat åt inkomstslaget kapital.
För att en inkomst eller utgift ska beskattas i detta inkomstslag måste den skattskyldige vara en fysisk person eller ett dödsbo, inkomsten får inte vara aktuell för beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet och någon av förutsättningarna i 1 – 3 §§ måste vara uppfyllt. Om någon av de två första förutsättningarna brister ska beskattningen ske i inkomstslaget näringsverksamhet, brister tredje förutsättningen sker beskattningen i inkomstslaget tjänst.
1 - 3 §§ sätter ramarna för inkomstslaget kapital. Enligt 4 – 5 §§ ska vissa inkomster som typiskt sett ska beskattas som inkomst av kapital istället beskattas i inkomstslaget tjänst. 6- 7 §§ tar upp inkomster som byter karaktär och därmed inkomstslag 8 – 11 §§ tar upp beskattningstidpunkten 12 § beskriver berääkning av överskott
Översikt över kapitel om inkomstslaget kapital:
- Kapitel 41
- Grundläggande bestämmelser samt vad som ska tas upp i inkomstslaget kapital, sätter ramarna för inkomstslaget.
- Kapitel 42
- Vad som skall tas upp och dras av inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
- Kapitel 43
- Har upphört att gälla
- Kapitel 44-55
- Hur kapitalvinster och kapitalförluster vid försäljning och liknande ska hanteras.
Avgränsningen av inkomstslaget
1 § Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter
- på grund av innehav av tillgångar och skulder, och
- i form av kapitalvinster och kapitalförluster.
Till inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.
En inkomst (eller utgift) tas upp i detta inkomstslag då den uppfyller någon av strecksatserna och inte ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Man bör börja med att kontrollera om inkomsten ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, och först efter att man konstaterat att den inte gör det, pröva förutsättningarna för kapital.
Inkomsten beskattas som inkomst av kapital om den skattskyldige t.ex. tillfälligt hyr ut sin båt, får utdelning på aktier, gör en vinst vid försäljning (se dock undantag i 52 kap. 2 §) eller har utgifter för ränta.
Paragrafens första strecksats, om inkomster och utgifter på grund av tillgångar och skulder, handlar om löpande avkastning, t.ex. ränteintäkter och -utgifter. Andra strecksatsen handlar istället om kapitalvinster och kapitalförluster, som behandlas närmare under 2 §.
Om inkomsten inte ska tas upp i näringsverksamhet men inte heller uppfyller förutsättningarna för att tas upp i inkomstslaget kapital ska den tas upp som inkomst av tjänst.
- HFD 2019:52:Ett aktiebolag avser att mot var och en av bolagets verksamhetsgrenar emittera en serie preferensaktier. Aktier i respektive serie kommer att förvärvas av de som arbetar i verksamhetsgrenen och utdelningen på aktierna bestämmas utifrån resultatet i den. Utdelningen har ansetts utgöra ersättning för en arbetsprestation som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2020:1:Riktad utdelning till delägare i fåmansföretag har inte medfört annan beskattning än den som följer av 57 kap. inkomstskattelagen.
- HFD 2018:27:Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om förutsättningar för att meddela förhandsbesked.
- RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
- RÅ 2009:79:Ersättning från en hyresvärd till en bostadshyresgäst för att denne avstår från sin hyresrätt har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2006.
- RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:30:Vid återbetalning av ett s.k. boandelslån ska skillnaden mellan återbetalat belopp och lånat belopp anses utgöra en avdragsgill ränteutgift endast till den del det återbetalade beloppet följer av villkoren i låneavtalet och kan beräknas på grundval av detta. Kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppkomma vid återbetalning av lånet i övrigt ska inte tas upp eller dras av i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
2 § Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses
- vinst och förlust vid avyttring av tillgångar,
- kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk valuta, och - vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal.
Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.
För att räknas som vinst eller förlust måste förändringen ha tagit sig ett konkret uttryck, och beskattas först då de realiseras. Det räcker inte att t.ex. en aktie har sjunkit i värde från att man köpte den, förlusten måste ha realiserats genom försäljning. Att vinsten eller förlusten har realiserats innebär inte att beskattning eller avdrag automatiskt får ske, det beror på andra faktorer. Realiseringen är däremot en förutsättning för att beskattning eller avdrag ska kunna bli aktuellt.
- RÅ 2008:46:En kapitalförlust vid avyttring av en regressfordran mot ett aktiebolag som upplösts efter konkurs har ansetts avdragsgill. Inkomsttaxering 2003.
- HFD 2018:27:Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om förutsättningar för att meddela förhandsbesked.
- HFD 2015:24:Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:3:Fråga om beviskrav för rätt till avdrag för kapitalförlust. Inkomsttaxering 2009.
- RÅ 2010:113:En anställd har förmånsbeskattats vid förvärv av aktier. I enlighet med de villkor som gäller måste han lämna tillbaka aktierna utan ersättning när han slutar sin anställning. Förlusten har hänförts till inkomstslaget kapital. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:30:Vid återbetalning av ett s.k. boandelslån ska skillnaden mellan återbetalat belopp och lånat belopp anses utgöra en avdragsgill ränteutgift endast till den del det återbetalade beloppet följer av villkoren i låneavtalet och kan beräknas på grundval av detta. Kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppkomma vid återbetalning av lånet i övrigt ska inte tas upp eller dras av i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
3 § Till inkomstslaget kapital räknas också
- återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i den omfattning som anges i 31 kap.21 och 22 §§,
- fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 9 §,
- avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 11 §,
- underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 17 §,
- underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 34 §,
- avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33 §, 46 kap. 18 § och 48 kap.,
- premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som följer av 59 kap. 15 §, och
- investeraravdrag och återfört investeraravdrag enligt 43 kap.Lag (2020:1068).
Den uppräknade listan är sådant som inte är löpande kapitalavkastning eller kapitalvinst, men som trots det ändå ska tas upp i inkomstslaget kapital.
Prop. 2006/07:19: I paragrafen finns en uppräkning av företeelser som inte utgör löpande avkastning på kapital eller kapitalvinst men som ändå räknas till inkomstslaget kapital. Uppskovssystemet är alltjämt en del av inkomstslaget kapital. I sjätte punkten görs dock ändringar som betingas av att samtliga beräkningar enligt de nya uppskovsreglerna sker i nominella belopp och inte i kvotdelar som tidigare. Hänvisning måste därför ske till lagrum där kvotering av kapitalvinst sker i förekommande fall.
Prop. 2007/08:27: Paragrafen innehåller en uppräkning av företeelser som inte utgör löpande avkastning på kapital eller kapitalvinst men som ändå räknas till inkomstslaget kapital. I sjätte punkten läggs schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § till.
Prop. 2009/10:33: I paragrafen finns en uppräkning av företeelser som inte utgör löpande avkastning på kapital eller kapitalvinst men som ändå räknas till inkomstslaget kapital. I sjätte punkten stryks det särskilda tillägget i 47 kap.
4 § Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 57 kap. 2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.
Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.
Det här är i praktiken inte självständig regel, utan är främst en påminnelse om att delar av inkomsten från fåmansföretag ska tas upp i inkomstslaget tjänst istället för kapital
5 § Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i de fall som anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital utan till inkomstslaget tjänst. Avskattning vid karaktärsbyte
Precis som 4 § är det här inte självständig regel, utan främst en påminnelse om att inkomster från hobby beskattas i inkomstslaget tjänst.
52 kap. behandlar bland annat försäljning av personliga tillgångar. Inkomst av dessa tas upp i inkomstslaget kapital till den del de överstiger 50 000 (52 kap. 2 §) och inte är inkomst av näringsverksamhet. Har däremot egendomen införskaffats för att behandlas av den skattskyldige eller vinsten främst beror på att denne tillverkat eller behandlat egendomen ska detta enligt 10 kap. istället tas upp som inkomst av tjänst.
En bilintresserad som självständigt men utan vinstsyfte köper en bil och modifierar den beskattas t.ex. inte för en eventuell vinst i kapital, utan i inkomstslaget tjänst.
6 § Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång, för det fall att han skulle avyttra den, inte längre ska beskattas för avyttringen i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet, ska tillgången anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (avskattning). Om tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp ska den - om den skattskyldige begär det - inte avskattas.
I 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde tillgången anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419). Privatbostadsfastighet som varit näringsfastighet
7 § Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, ska ränteutgifter som avser fastigheten dras av i inkomstslaget kapital till den del de avser tid efter övergången. Har räntor som avser tid efter övergången betalats före övergången, behandlas de som om de betalats omedelbart efter övergången. Motsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster.
Första stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir privatbostadsrätt. Lag (2007:1419).
Beskattningstidpunkten
Huvudregler
8 § Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras.
Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. Lag (2020:1034).
Kapitalinkomster behandlas enligt kontantprincipen. Inkomster ska tas upp till beskattning det år då de kan disponeras, även om de tjänats in detta eller tidigare år. En inkomst som uppstår men inte kan disponeras tas inte upp till beskattning förrän det år då den kan disponeras.
Med inkomst syftas enbart på löpande inkomster, för kapitalvinst vid försäljning och liknande, se kap. 44.
Prop. 2003/04:99: Se kommentaren till 13 kap. 7 §.
Prop. 2003/04:99 Övergångsbestämmelserna i lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
Prop. 2019/20:195: I paragrafen finns bestämmelser om beskattningstidpunkten.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.
- RÅ 2009:68:Fråga om aktieägare i fåmansföretag ska beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
9 § Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.
Förskottsräntor ska dras av som kostnad det beskattningsår då de betalas bara till den del de avser tid intill utgången av januari månad året efter beskattningsåret. Den återstående delen ska dras av som kostnad med lika belopp varje beskattningsår under resten av den tid som förskottsbetalningarna avser.
I 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som avses i 3 § 5 ska dras av. Lag (2007:1419).
Även utgifter behandlas enligt kontantprincipen. Med utgifter syftas enbart på löpande utgifter, för kapitalförlust vid försäljning och liknande, se kap. 44.
Kapitalvinster och kapitalförluster
10 § Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. För sådana vinster och förluster finns bestämmelser om beskattningstidpunkten i 44 kap.26-32 §§ och 54 kap. 5 §.
Räntekompensation
11 § Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt.
Av 42 kap. 24 a § framgår att förvärvaren av ett skuldebrev i vissa fall inte får dra av räntekompensation som kostnad om skuldebrevet har förvarats på förvärvarens investeringssparkonto. Lag (2011:1271).
Resultatet
12 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna. För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap.2 och 10 §§. Lag (2009:197).
Kapitalinkomster och -utgifter delas inte upp i enheter beroende på källan. Istället minskas de totala intäkterna inom inkomstslaget med de totala kostnaderna. Överskott beskattas till 30%. I vissa undantagsfall undantas en del av överskottet från beskattningen. Uppstår underskott är det inte möjligt att spara till senare år. Däremot är det möjligt att minska skatten på inkomster från näringsverksamhet och tjänst genom att räkna av underskott av kapital enligt beloppsgränserna i 52 kap. 10 §.
42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital
Kapitlet hanterar en rad specifika situationer och hur dessa ska beskattas, t.ex. i vilken utsträckning utdelning av privat pensionssparande beskattas (4 §). Kapitlet behandlar främst om löpande avkastning. För kapitalvinster och kapitalförluster se även kap. 44 – 55.
Vissa paragrafer tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet, i de fallen är det angivet i kommentaren till respektive paragraf.
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2016:683 (Skuldsanering – bättre möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt), 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2008:1322 (Beskattning av vinster på utländska premieobligationer, m.m.), 2018:1162 (Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ), 2006:619 (Beskattning av europakooperativ)
Huvudregler
1 § Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.
Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Begränsat skattskyldiga får dock inte, med undantag för vad som anges i tredje stycket, dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster.
Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 får även dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster, till den del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet, om
- den skattskyldige är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, och
- ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldige varit bosatt i en stat inom EES. Lag (2009:1060).
Enligt huvudregeln är all löpande avkastning samt kapitalvinster skattepliktiga. I det här kapitlet listas vissa undantag, men undantag finns även i kap. 8 (generella undantag från skatteplikt som gäller alla inkomstslag) samt kap. 43(utdelningar och kapitalvinter på andelar i onoterade företag), samt eventuellt undantag enligt 3 §.
Beskattningen sker även om inkomsten består av annat än pengar. Det blir aktuellt framförallt då utdelning sker i form av nya aktier, optioner eller liknande. I de fallen tillämpas 61 kap., som handlar om värderingen av inkomster i annat än pengar.
Om utdelningen sker i form av aktier inom en koncern, se 16 – 16 a §§ angående eventuell skattefrihet (lex Asea).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen anges vad som skall tas upp som intäkt och vad som skall dras som kostnad i inkomstslaget kapital. Det hänvisas till att undantag kan gälla om det anges i vissa kapitel. Bestämmelsen i första stycket ändras bara genom att hänvisningen till 43 kap. tas bort.
3§ I paragrafen finns hänvisningar till andra kapitel i inkomstskattelagen beträffande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. ...
Prop. 2008/09:182: Ändringen i tredje stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska kunna få rätt till avdrag för ränteutgifter. I tredje styckets första och tredje strecksats görs även en redaktionell ändring.
Prop. 2007/08:24: I andra stycket görs en hänvisning till att det i tredje stycket finns ett undantag från bestämmelsen om att begränsat skattskyldiga inte får dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster.
I ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse om att begränsat skattskyldiga under vissa förutsättningar ska få dra av även sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. En första förutsättning är att det är fråga ...
- RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:79:Ersättning från en hyresvärd till en bostadshyresgäst för att denne avstår från sin hyresrätt har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2006.
- HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
- RÅ 2003:75:Att innehavare av A-aktier vid ändring av en bolagsordning, som innebär att rösträttsskillnaden mellan A- och B- aktier utjämnas, skulle kompenseras genom att vederlagsfritt erhålla teckningsoptioner har inte ansetts medföra några omedelbara beskattningskonsekvenser. Förhandsbesked angående inkomstskatt
- HFD 2013:43:Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:27:En avgift som en kreditgivare betalar till ett bolag som bedriver låneförmedling via en digital plattform har inte ansetts vara en förvaltningsutgift utan en avdragsgill kostnad i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2021:30:Vid återbetalning av ett s.k. boandelslån ska skillnaden mellan återbetalat belopp och lånat belopp anses utgöra en avdragsgill ränteutgift endast till den del det återbetalade beloppet följer av villkoren i låneavtalet och kan beräknas på grundval av detta. Kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppkomma vid återbetalning av lånet i övrigt ska inte tas upp eller dras av i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2019:52:Ett aktiebolag avser att mot var och en av bolagets verksamhetsgrenar emittera en serie preferensaktier. Aktier i respektive serie kommer att förvärvas av de som arbetar i verksamhetsgrenen och utdelningen på aktierna bestämmas utifrån resultatet i den. Utdelningen har ansetts utgöra ersättning för en arbetsprestation som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2009:47:Fråga om skattemässiga konsekvenser vid återbetalning av villkorat aktieägartillskott (I och II). Inkomsttaxering 2000 och 2004.
- RÅ 2003:48:Årlig avkastning på s.k. aktieobligationer har ansetts utgöra ränta till den del den beräknas efter en fast räntesats och annan inkomst på grund av innehav av tillgångar till den del den är beroende av förändringar av ett visst aktieindex. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hänvisningar
2 § I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om
- mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 § och 19 kap. 14 §,
- utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
- utländsk skatt i 16 kap.18 och 19 §§,
- förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §,
- återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tilllägg i 31 kap.21 och 22 §§, och
- avdrag för respektive avräkning av skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 § och 38 a kap. 22 §. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Ändringen innebär att uppräkningen kompletteras med en ny strecksats med en hänvisning till bestämmelserna om fiktiv avräkning av och avdrag för skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 § och 38 a kap. 22 §.
3 § Bestämmelser om att en fastighet som överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag i vissa fall anses avyttrad finns i 8 kap. 2 § andra stycket.
Bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44–54 kap. och 57 kap.21 och 22 §§.
Bestämmelser om insättningsgaranti och investerarskydd finns i 55 kap.
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.Lag (2017:625).
Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton
4 § Inkomster som hänför sig till tillgångar på sådant pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande ska inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser tillgångarna får inte dras av. I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt på tillgångar på sådana konton.
Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ska inte heller tas upp. Lag (2011:1271).
5 § Premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap.Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:19: I paragrafen definieras vad som menas med ersättningsbostad. Bestämmelsen i andra stycket har lagts till som en femte punkt i första stycket. Genom ändringen framgår det att även en bostadsrätts karaktär skall bedömas vid tidpunkten för förvärvet.
Förvaltningsutgifter
6 § Förvaltningsutgifter får inte dras av. Lag (2015:775).
Förvaltningsutgifterna räknas samman och dras av till den del de sammanlagt överstiger 1000kr under beskattningsåret.
Förvaltningsutgift ska inte behandlas ihop med förvaltningskostnad. Förvaltningskostnad är vanligen begreppet för avgifter för förvaltning av fonder. Det handlar om ett betydligt snävare begrepp än vad som syftas på i paragrafen.
Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska fortfarande dras av som kostnad enligt 1 §, denna paragraf innebär bara att de utgifter som innebär förvaltningsutgifter enbart får dras av till den del de överstiger 1000kr.
Som förvaltningsutgifter räknas utgift för bankfack för förvaring av värdehandlingar, depåavgift till bank, datorprogram och tidskrifter i samband med omfattande värdepappershandling m.m.
Som förvaltningsutgift räknas inte deklarationshjälp, avgift för bankgiro, bankgarantiavgift, courtage m.m.
- HFD 2021:27:En avgift som en kreditgivare betalar till ett bolag som bedriver låneförmedling via en digital plattform har inte ansetts vara en förvaltningsutgift utan en avdragsgill kostnad i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Belopp som behandlas som ränta
Ersättning när lån återbetalas i förtid
7 § Om en låntagare vid förtida inlösen av lån betalar ersättning till långivaren för utebliven ränta, ska denna ersättning behandlas som ränta. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:19: I första och sista stycket har datumen för bosättningskravet respektive tidsintervallet för utgifter för bl.a. nybyggnad, ändrats till den 2 maj.
Räntekompensation
8 § Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränta.
Första stycket tillämpas också vid förvärv av marknadsnoterade andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som bara innehåller svenska fordringsrätter. Lag (2013:569).
Prop. 2003/04:19: I paragrafen har tidpunkten för att uppfylla bosättningskravet i fråga om ersättningsbostaden ändrats till den 2 maj året efter avyttringsåret.
Räntefördelningsbelopp
9 § Fördelningsbelopp som vid räntefördelning ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 33 kap., ska tas upp i inkomstslaget kapital. Fördelningsbelopp som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, ska dras av i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Skatteverket förklarar räntefördelning i sina vanliga frågor
Prop. 2003/04:19: I andra stycket har datumet för bosättningskravet ändrats till den 2 maj.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser När det gäller uppskovsavdrag vid bostadsbyte tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid 2004 års taxering. Det innebär att de nya reglerna kan tillämpas av den som avyttrar en ursprungsbostad under år 2003. Eftersom ersättningsbostaden får förvärvas tidigast året före det år då den skattskyldige avyttrar ursprungsbostaden kommer de nya reglerna att omfatta ...
Hänvisningar
10 § Att tomträttsavgäld behandlas som ränteutgift framgår av 27 §.
Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap.35 och 37-39 §§.
Ränteförmån
11 § Ett belopp som motsvarar värdet enligt 61 kap.15-17 §§ av sådan ränteförmån som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ska dras av i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Paragrafen blir aktuell bland annat då en anställning medför förmån i form av billigare ränta. Det kommer leda till förmånsbeskattning i inkomstslaget tjänst, och samma belopp som förmånsbeskattas där ska dras av i inkomstslaget kapital.
Skattskyldighet för utdelning
12 § Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. Lag (2007:1419).
Paragrafen handlar främst om utdelning som bolagsstämma beslutat om, men även s.k förtäckt utdelning.
Eftersom utdelningen ska tas upp av den som har rätt till den när den kan disponeras, är det viktigt att veta vid vilken tidpunkt det avgörs, se ABL 17 kap. 3 § 1 st. 2 och 3 p.
Att paragrafen även inkluderar förtäckt utdelning innebär att även den beskattas när den kan disponeras.
- RÅ 2009:68:Fråga om aktieägare i fåmansföretag ska beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:11:Fråga om inkomstskatt respektive kupongskatt för utdelning från ett svenskt bolag efter det att ägaren till bolaget överfört aktierna till en trust. Förhandsbesked om inkomstskatt och kupongskatt.
- RÅ 2006:45:Fråga om aktieägare skall beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:47:Fråga om en aktieägare ska beskattas för utdelning som avser annat än pengar när rätten till utdelningen har getts bort till en stiftelse. Även fråga om gåvan av rätten till utdelning respektive den egendom som utdelningen avser omfattas av fullföljdskravet i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Förvärv av rätt till utdelning eller ränta
13 § Om rätt till enbart utdelning förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, ska utdelningen, minskad med vad förvärvaren betalat för rätten, tas upp.
Om betalningen avser rätt till utdelning vid flera tillfällen, ska minskningen på grund av betalningen fördelas på dessa tillfällen. Fördelningen ska göras med hänsyn till den tid som rätten avser. Är ett fördelat belopp vid något tillfälle större än utdelningsintäkten, ska den överskjutande delen räknas av från närmast följande utdelning eller utdelningar. Om förvärvet avser rätt till utdelning under obestämd tid, ska minskningen fördelas på tio år, om det inte finns särskilda skäl till en annan fördelning.
Om den förvärvade rätten överlåts vidare, ska ersättningen, minskad med vad som betalats vid förvärvet, tas upp.
Denna paragraf tillämpas också vid förvärv av rätt till enbart ränta. Lag (2007:1419).
Vissa utdelningar och utskiftningar
Återbäring
14 § Utdelning från ett aktiebolag eller en ekonomisk förening i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter liknande grunder (återbäring) ska inte tas upp till den del den innebär att den skattskyldiges levnadskostnader minskar. Lag (2007:1419). Vinstandelslån och kapitalandelslån
15 § Utnyttjandet av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån eller ett kapitalandelslån ska inte medföra att värdet av rätten tas upp, om den som utnyttjar rätten fått den på grund av sitt innehav av andelar i det låntagande företaget. Lag (2007:1419).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att utnyttjande av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån inte skall tas upp under vissa förutsättningar. Ändringen medför att motsvarande skall gälla för ett kapitalandelslån.
Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag
15 a § Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och andelar tas upp till fem sjättedelar:
- aktier i svenska aktiebolag,
- andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa, och
- andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt företag, som inte är en kooperativ förening, med motsvarande inkomster.
Första stycket tillämpas inte om
- företaget är marknadsnoterat,
- företaget har varit marknadsnoterat men marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad avveckling,
- företaget under beskattningsåret eller under något av de fyra föregående beskattningsåren, direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,
- företaget är ett privatbostadsföretag,
- andelarna är kvalificerade, eller
- en kapitalvinst ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap.
Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är marknadsnoterad. Lag (2018:722).
Prop. 2007/08:12: En ny femte strecksats har lagts till i andra stycket där det framgår att andelar i ett företag ska anses marknadsnoterade även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs.
Prop. 2005/06:40: Tidigare fanns bestämmelser om viss skattefrihet på onoterade andelar i 43 kap. IL, de s.k. lättnadsreglerna. Skälen för att ta bort dessa och ersätta dem med regler som innebär att utdelning och kapitalvinst skall beskattas med 25 procent finns i avsnitt 9 och 10.
I ...
Prop. 2005/06:36: Tillägget i bestämmelsens första stycke görs för att utdelning från utländska ekonomiska föreningar som är kooperativa skall beskattas på samma sätt som utdelning från svenska motsvarigheter.
Prop. 2013/14:27: Andra stycket tredje strecksatsen ändras så att strecksatsen även omfattar kapitalvinst på aktier och andelar i företag som avses i strecksatsen. Av strecksatsen följer således att första stycket inte ska tillämpas avseende utdelning och kapitalvinst om företaget som har lämnat utdelningen, alternativt vars andelar har avyttrats, under beskattningsåret eller något av de fyra föregående beskattningsåren, direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio ...
- HFD 2017:57:Kravet i 42 kap. 15 a § inkomstskattelagen på att ett utländskt företag ska vara föremål för en inkomstbeskattning som är jämförlig med inkomstbeskattningen av ett svenskt företag för att utdelningen från det ska tas upp till fem sjättedelar har ansetts utgöra en inskränkning av den fria rörligheten för kapital som inte kan rättfärdigas.
- HFD 2012 not 48:Fråga om kapitalvinst på aktier skulle tas upp till fem sjättedelar (förhandsbesked)
- HFD 2020:49:Fråga dels om andelsägare i ett bolag i Luxemburg ska CFC-beskattas för bolagets inkomster, dels om utdelningar och kapitalvinster på andelarna i bolaget ska tas upp endast till fem sjättedelar med stöd av inkomstskattelagen eller EUF-fördraget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Utdelning av andelar i dotterbolag
16 § Utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av andelar i ett dotterbolag ska inte tas upp om
- utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget,
- aktier i moderbolaget är marknadsnoterade,
- samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,
- andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av något företag som tillhör samma koncern som moderbolaget, 5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag, och
- dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Första stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger aktierna i det utdelande bolaget. I 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på andelarna i moderbolaget och dotterbolaget.
Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas om bestämmelserna i 16 b § om undantag från omedelbar beskattning vid partiella fissioner kan tillämpas. Lag (2007:1419).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2001/02:46: I fjärde punkten har en felskrivning rättats på så sätt att ordet moderföretaget bytts ut mot moderbolaget (jfr prop. 1999/2000:2, del 2, s. 499).
Prop. 2006/07:2: I ett nytt fjärde stycke införs en bestämmelse som innebär att lex ASEAbestämmelserna inte skall tillämpas om bestämmelsen i den nya 16 b § om partiella fissioner kan tillämpas. Förslaget behandlas i avsnitt 4.7.
- RÅ 2008:44:Begränsningen av skattefriheten för utdelning enligt 42 kap. 16 och 16 a §§ inkomstskattelagen (Lex Asea) till att avse utdelning från företag hemmahörande i en EES-stat eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte har i princip ansetts strida mot friheten för kapitalrörelser enligt artikel 56 EG. Bestämmelsen har dock ansetts kunna rättfärdigas med hänsyn till behovet av en effektiv skattekontroll. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 a § Vid tillämpning av bestämmelserna om moderbolag i 16 § första stycket ska ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag behandlas som ett sådant om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Lag (2007:1419). Utdelning vid partiell fission
- RÅ 2008:44:Begränsningen av skattefriheten för utdelning enligt 42 kap. 16 och 16 a §§ inkomstskattelagen (Lex Asea) till att avse utdelning från företag hemmahörande i en EES-stat eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte har i princip ansetts strida mot friheten för kapitalrörelser enligt artikel 56 EG. Bestämmelsen har dock ansetts kunna rättfärdigas med hänsyn till behovet av en effektiv skattekontroll. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 b § Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande företaget. Sådan utdelning i form av andelar i det övertagande företaget ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny. Vid en partiell fission är det andelsägarna i det överlåtande företaget som erhåller ersättning från det övertagande företaget. Av paragrafen framgår att denna ersättning skall anses som utdelning från det överlåtande företaget. Om ersättningen lämnas i form av andelar i det övertagande företaget är utdelningen skattefri. Bestämmelse är tillämplig för alla partiella fissioner oavsett om villkoren i 38 a kap. 7–9 §§ är uppfyllda eller inte.
För inkomstslaget ...
Minskning av aktiekapitalet m.m.
17 § Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i samband med att ett svenskt aktiebolag minskar aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden, om minskningen genomförs utan indragning av aktier.
Utbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett förfarande som motsvarar något av dem som nämns i första stycket ska också behandlas som utdelning. Lag (2020:990).
Aktiebolag kan minska aktiekapitalet med eller utan indragning av aktier. Om aktierna inte dras in beskattas en eventuell utbetalning som utdelning enligt denna paragraf. I annat fall behandlas den utbetalning som motsvarar de indragna aktierna som kapitalvinst, och beskattas enligt reglerna i 48 kap.
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att vissa utbetalningar från aktiebolag till aktieägarna skall behandlas som utdelning. Ändringarna i rubriken och i första stycket innebär att det sker en anpassning till terminologin i den nya aktiebolagslagen (2005:551). Sålunda ersätts benämningen ”nedsättning” av aktiekapitalet m.m. med ”minskning”. Som en följd av att systemet med aktier med nominellt värde avskaffas, ersätts vidare ”genom minskning av aktiernas ...
Prop. 2019/20:194: Av paragrafen framgår att vissa utbetalningar från bl.a. aktiebolag ska behandlas som utdelning. Den ändras med anledning av att det införs ytterligare en överkursfond, en bunden överkursfond. Övervägandena finns i avsnitt 8.
Tillägget i första stycket av den bundna överkursfonden innebär att utbetalningar till aktieägarna vid minskning av den fonden ska behandlas på samma sätt som utbetalningar ...
Utskiftning från ideella föreningar
18 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en ideell förening i samband med att föreningen upplöses eller när medlemmen utträder ur föreningen eller i liknande fall behandlas som utdelning.
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
- RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Utskiftningar och vissa andra utbetalningar från ekonomiska föreningar
19 § Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en svensk ekonomisk förening i samband med att föreningen upplöses behandlas som utdelning, om det inte framgår något annat av 20 eller 21 §. Lag (2018:1162).
19- 21a §§ tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns bestämmelser om hur ett belopp som en medlem erhåller från en ekonomisk förening ska behandlas i beskattningshänseende när beloppet överstiger den insats som medlemmen har betalat. Övervägandena finns i avsnitt 18.3.
Ändringen i paragrafen avser den situationen ...
- RÅ 2004:76:Fråga om en ideell förening uppfyller fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskattelagen genom att tillskjuta medel till en nybildad stiftelse inom samma intressesfär. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
19 a § Ett belopp som, utöver inbetald insats, betalas ut till en medlem som har gått ur en kooperativ hyresrättsförening behandlas som utdelning.
Detsamma gäller ett belopp som betalas ut från en sådan svensk ekonomisk förening som avses i 10 kap. 11 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till en medlem som har gått ur föreningen, till den del beloppet överstiger den inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatsen, om inte utbetalningen ska tas upp enligt 11 kap. 16 §. Lag (2018:1162).
20 § Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett svenskt aktiebolag ska aktier i bolaget som skiftas ut till medlemmen inte behandlas som utdelning, om
- den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag som avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §,
- föreningen äger samtliga aktier i bolaget,
- samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och
- värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte överstiger fem procent av aktiernas kvotvärde.
Vad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen ska i sin helhet behandlas som utdelning.
I 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskiftade aktierna. Lag (2007:1419).
Paragrafen handlar om medlemmarnas eventuella beskattning i samband med ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag. För företagsbeskattningen se 22-23 kap.
Prop. 2005/06:39: Som en följd av att systemet med aktier med nominellt värde avskaffas, ersätts i andra stycket orden ”nominella värde” med ”kvotvärde”. Frågan behandlas i avsnitt 4.3.1.
- RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
20 a § Vid tillämpning av bestämmelserna i 19–20 §§ ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar en svensk ekonomisk förening behandlas som en sådan. Vid tillämpning av bestämmelserna i 20 § ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES och som motsvarar ett svenskt aktiebolag behandlas som ett sådant. Lag (2018:1162).
21 § Vad som skiftas ut till en andelsägare i det överlåtande företaget vid en fusion eller en fission enligt 37 kap. ska inte behandlas som utdelning. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:36: Ändringen innebär att de andelar som tilldelas medlemmarna i en ekonomisk förening, som genom fusion deltar i bildandet av ett europakooperativ, inte skall behandlas som utdelning.
Prop. 2006/07:2: Paragrafen föreslås få en helt ny lydelse. Nuvarande bestämmelse föreslås slopad, se avsnitt 5.2. I paragrafens nya lydelse ges en undantagsregel till bestämmelsen i 19 §. Av 19 § framgår att vad som
tillskiftas en medlem utöver inbetald insats i samband med att en ekonomisk ...
- RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
Insatsemission i ekonomiska föreningar
21 a § Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE- föreningar). Lag (2020:670).
Prop. 2005/06:36: Genom tillägget i paragrafen skall inte heller fondemissioner enligt SCEförordningen behandlas som utdelning. Ett kompletterande tillägg görs även för insatsemissioner enligt lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Bilaga 24.1 Ändringen innebär endast att benämningen europakooperativ används även i denna bestämmelse för föreningar bildade enligt SCEförordningen.
Bilaga 37.1 I bilagan görs tillägg ...
Utdelning från vissa utländska juridiska personer
22 § Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §.
Vid tillämpning av första stycket ska inte beaktas inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som redan har beaktats enligt första stycket eller 48 kap. 6 c §. Lag (2018:1752).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2017/18:296: I paragrafen finns bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning vid utdelning från ett CFC-bolag.
Genom det nya andra stycket förtydligas att inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § bara ska beaktas i den utsträckning delägaren inte tidigare har tillgodogjort sig denna inkomst genom att räkna av den vid en tidigare utdelning på, eller avyttring av, andelar i CFCbolaget enligt förevarande paragraf respektive 48 kap. 6 c §.
Övervägandena ...
Prop. 2003/04:10: Ändringen, som inte fanns med i lagrådsremissen, är en konsekvens av att CFC-reglerna flyttats till 39 a kap. och reglerna om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer till 5 kap.
Ändringarna i övergångsbestämmelserna till lagen (2003:224) om ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229)
Ändringarna i punkterna 3, 4, 12 och ...
Utdelning och utskiftning från utländska dödsbon
23 § Vad som delas eller skiftas ut till obegränsat skattskyldiga ska tas upp, om utdelningen eller utskiftningen avser inkomst i ett dödsbo efter någon som var begränsat skattskyldig vid dödsfallet. Detta gäller dock inte till den del dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten. Lag (2007:1419).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Skattetillgodohavanden
24 § Utbetalning genom en utländsk stats försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatten på utdelad bolagsvinst (skattetillgodohavande) behandlas som utdelning. Skattetillgodohavanden ska tas upp som intäkt samma beskattningsår som den utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat. Lag (2007:1419).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Avdrag för viss räntekompensation
24 a § Räntekompensation som enligt 8 § behandlas som ränta ska inte dras av om det förvärvade skuldebrevet efter förvärvet, men före eller under det beskattningsår som räntekompensationen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som kostnad, har förvarats på ett investeringssparkonto. Lag (2011:1271).
Spel
25 § Vinst i lotteri, kombinationsspel och pyramidspel samt vid vadhållning ska tas upp om vinsten överstiger 100 kronor och inte är skattefri enligt 8 kap. 3 §. Den vinst som ska tas upp beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda vinsterna och insatserna under beskattningsåret hos samma spelanordnare.
Utgifter för att delta i lotteri, kombinationsspel, vadhållning och pyramidspel får inte dras av. Lag (2018:1143).
Enligt 8 kap. 3 § är vinster skattefria om lotteriet anordnats inom EES. Är lotteriet anordnat utanför EES-området ska vinsten beskattas enligt denna paragraf.
Det kan vara svårt att avgöra var lotteriet är anordnat, speciellt om det är internetbaserat. Att den tekniska utrustningen befinner sig i ett visst land behöver inte innebära att det anses anordnat i det landet, utan det handlar snarare om en sammantagen bedömning av var den huvudsakliga verksamheten bedrivs.
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
- HFD 2015:26:Fråga om beskattning av vinster på pokerspel som anordnas utanför EES.
Bostäder
Statliga räntebidrag
26 § Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp. Återbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av. Lag (2007:1419).
Räntebidrag ska därmed inte räknas bort från räntekostnaderna. Både räntekostnader och räntebidrag tas upp i helhet.
Tomträttsavgälder
27 § Tomträttsavgälder behandlas som ränteutgifter.
Utdelning från privatbostadsföretag
28 § Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag ska inte tas upp. Annan utdelning från ett sådant företag ska tas upp till den del den överstiger andra avgifter och inbetalningar till företaget under beskattningsåret än kapitaltillskott. Utdelning från en kooperativ hyresrättsförening till en medlem när han utträder ur föreningen ska tas upp i sin helhet.
Första stycket gäller också förmåner från en motsvarande utländsk juridisk person. Lag (2016:115).
Prop. 2015/16:4: Av paragrafen framgår att utbetalningar från ett privatbostadsföretag till delägare kan ses som skattepliktig utdelning om de inte bara är återbetalning av avgifter eller återbetalning av insats som tidigare betalats in till föreningen. Detta ska dock inte gälla för sådan utdelning från en kooperativ hyresrättsförening som lämnas till en medlem när han utträder ur föreningen (jfr 42 kap. 19 §), vilket anges i första styckets nya tredje mening. En sådan utdelning ska i sin helhet tas upp ...
- HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
Inkomster i samfällighet
29 § Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska den del av fastighetens andel av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital och som överstiger 600 kronor tas upp.
För fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag och tomträttsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.
I fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster tillämpas vad som skulle ha gällt för fastighetsägaren vid en avyttring. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:19: Se kommentaren till 15 kap. 10 §.
Prop. 2003/04:19 47 kap.
Uthyrning
30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.
Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).
31 § När en privatbostadsfastighet upplåts, ska ett belopp som motsvarar 20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av.
När en bostad som innehas med hyresrätt upplåts, ska den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av.
När en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåts, ska den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen dras av. I avgiften ska inte räknas in kapitaltillskott som innehavaren gjort till företaget eller bolaget. Andra inbetalningar ska räknas in i avgiften bara till den del de överstiger sådan utdelning som innehavaren har fått på annat sätt än i förhållande till sina andelar i företaget. Lag (2007:1419).
32 § Bestämmelserna i 30 § andra stycket och 31 § gäller inte i fråga om upplåtelser som sker till
- ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget eller av en närstående till delägaren,
- den skattskyldiges arbetsgivare eller en arbetsgivare till någon som är närstående till den skattskyldige, eller
- någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en sådan arbetsgivare som avses i 2.
Vid sådana upplåtelser som avses i första stycket ska skäligt avdrag göras för den skattskyldiges utgifter för upplåtelsen. Lag (2007:1419).
Avdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet
Underskott av andelshus
33 § Underskott som uppkommit i en näringsverksamhet får dras av med 70 procent till den del
- underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som skulle ha varit den skattskyldiges privatbostad om han innehaft den med bostadsrätt, och
- underskottet inte dras av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap.2–4 §§.
I fråga om avdraget tillämpas också bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord, skuldsanering och F-skuldsanering i 40 kap.20 och 21 §§.
Om ett underskott har dragits av enligt första stycket, får avdrag inte göras enligt 40 kap. 2 §. Lag (2016:683).
Underskott av avslutad näringsverksamhet
34 § Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en enskild näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten ska dras av med 70 procent.
Underskottet ska dock inte dras av om det avser självständigt bedriven näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det ska inte heller dras av till den del underskottet
- dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap.2–4 §§ eller legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller
- skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har tagits ut ur näringsverksamheten hade uttagsbeskattats.
Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter följande beskattningsåren.
Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord, skuldsanering och F-skuldsanering i 40 kap.20 och 21 §§ tillämpas också på sådant underskott. Lag (2016:683).
Schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto
35 § Med investeringssparkonto avses ett konto som avses i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto. Lag (2011:1271).
36 § Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en procentenhet. Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Lag (2017:1250).
- HFD 2013:34:Schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto och andelar i investeringsfond omfattas av artikel 22 i det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2015:775 2 p, övg. best. SFS 2017:1250 2 p
- 97 kap. 5 § 3 st, 19 kap. 13 § 3 st Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 22 kap. 16 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 2 kap. 10b § Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
- 11 kap. 10 § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
37 § Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av
- tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot,
- kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot under kalenderåret,
- investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto som den som innehar investeringssparkontot under kalenderåret överför till kontot, om överföringen inte sker från ett annat investeringssparkonto, och
- investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma lag.
Vid beräkningen av kapitalunderlaget enligt första stycket ska man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot. Lag (2011:1271).
- HFD 2013:34:Schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto och andelar i investeringsfond omfattas av artikel 22 i det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
38 § Kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot ska inte ingå i det värde som avses i 37 § första stycket 1.
Första stycket gäller inte sådana kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 17 § lagen (2011:1268) om investeringssparkonto. Lag (2015:31).
- 42 kap. 42 § 2 st 1 p, 52 kap. 3 §, övg. best. SFS 2015:31 2 p, 44 kap. 22c § 2 st, 48 kap. 7 § 4 st, övg. best. SFS 2015:31 3 p, 44 kap. 22a § 2 st 2 p, 44 kap. 22b § 2 st, 3 kap. 19 § 2 st 2 p, 44 kap. 34a § 2 st
- 19 kap. 4 § 2 st, 21 kap. 4 § 2 st Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 9 kap. 5a § 2 st, 10 kap. 8a § 2 st Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
39 § Som inbetalning avses vid tillämpning av 37 § första stycket 2 inte inbetalning av
- ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,
- ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första stycket1-7 lagen (2011:1268) om investeringssparkonto av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,
- kontanta medel som överförs från ett annat eget investeringssparkonto, eller
- kontanta medel som investeringsföretaget som för investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot. Lag (2011:1271).
40 § Om en överföring av tillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat investeringssparkonto medför att tillgångarna inte förvaras på något av dessa konton vid ingången av kvartalet efter det då tillgångarna avfördes från det överförande kontot, ska de överförda tillgångarnas marknadsvärde när de förtecknas på det mottagande kontot öka summan som avses i 37 § första stycket 1 avseende det mottagande kontot. Lag (2011:1271).
41 § Marknadsvärdet av tillgångar som avses i 37 och 40 §§ ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget bara om den som har innehaft ett investeringssparkonto varit obegränsat skattskyldig vid tidpunkten för de situationer som avses i dessa paragrafer. Lag (2011:1271).
42 § Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar och förpliktelser som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser sådana tillgångar och förpliktelser får inte dras av.
- tillgångar som avses i 38 §,
- kapitalvinster eller kapitalförluster på tillgångar som anses ha avyttrats enligt 44 kap.8 a eller 8 b §, eller
- ränta på kontanta medel som helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång överstigit statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret. Lag (2012:830).
Prop. 2012/13:24: I första stycket anges att utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar och förpliktelser på ett investeringssparkonto inte ska tas upp, samt att utgifter och kapitalförluster som avser sådana tillgångar och förpliktelser inte får dras av. Det innebär t.ex. att en förlust på ett finansiellt instrument som förvaras på ett investeringssparkonto inte får dras av i den konventionella beskattningen. Genom att uttrycket tillgångar har kompletterats med förpliktelser markeras att ...
Schablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond
43 § Den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i en värdepappersfond eller en specialfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av kapitalunderlaget enligt 44 §.
Första stycket gäller inte andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som vid kalenderårets ingång förvaras på ett investeringssparkonto. Lag (2013:569).
- HFD 2013:34:Schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto och andelar i investeringsfond omfattas av artikel 22 i det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:22:Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
44 § Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av kalenderåret på de andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Vid beräkningen av kapitalunderlaget ska andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som utgör lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § tas upp till det verkliga värdet inte ingå. Lag (2013:569).
- HFD 2013:34:Schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto och andelar i investeringsfond omfattas av artikel 22 i det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:22:Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
43 kap. Investeraravdrag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om fysiska personers och dödsbons rätt att göra avdrag för en del av betalningen vid förvärv av andelar i företag av mindre storlek (investeraravdrag). Lag (2013:771).
Definitioner
2 § Med företag avses i detta kapitel
- ett svenskt aktiebolag,
- en svensk ekonomisk förening, och
- ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.
- ett investmentföretag,
- en ekonomisk förening eller ett aktiebolag vars verksamhet helt eller delvis består i att i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget tillhandahålla medlemmarna eller delägarna bostäder, garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning,
- en kooperativ förening, eller
- en sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för kooperativa föreningar. Lag (2013:771).
3 § Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2013:771).
4 § Med företag av mindre storlek avses i detta kapitel ett sådant företag som anges i 2 § första stycket och som uppfyller följande villkor:
- medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50, och
- företagets nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner kronor.
Ett företag är inte ett företag av mindre storlek om
- 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, eller
- någon andel i företaget är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller handlas på en MTF-plattform eller en motsvarande marknadsplats utanför EES. Lag (2020:547).
Prop. 2012/13:134: I första stycket anges att ett företag av mindre storlek är ett företag där medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50 (första punkten) och vars nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner kronor (andra punkten). Villkoren överensstämmer med kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG)10. ...
- RÅ 2004:134:Vid tillämpning av reglerna om underlag för lättnadsbelopp och gränsbelopp får omkostnadsbeloppet inte bestämmas enligt schablonmetoden i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 § Med värdeöverföring avses i detta kapitel
- vinstutdelning,
- förvärv av egna aktier, dock inte förvärv av sådant slag som anges i 19 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551),
- minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna,
- annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för företaget, och
- inlösen av förlagsinsatser av sådant slag som anges i 11 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och utbetalningar av sådant slag som anges i 14 kap. 1 § samma lag. Lag (2020:990).
Prop. 2019/20:194: Paragrafen innehåller en definition av värdeöverföringar som gäller vid tillämpningen av detta kapitel. Den ändras med anledning av att det införs ytterligare en överkursfond, en bunden överkursfond. Övervägandena finns i avsnitt 8.
Tillägget i punkt 3 av den bundna överkursfonden innebär att en minskning av den fonden är en värdeöverföring på samma sätt som en minskning av reservfonden. ...
Jämförelsebelopp
6 § Vid en värdeöverföring utgörs jämförelsebeloppet av den skattskyldiges andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår då den skattskyldige eller någon närstående till honom får värdeöverföringen. Om den skattskyldiges andel av kapitalet har ändrats under kalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än en värdeöverföring, ska jämförelsebeloppet bestämmas utifrån den högsta andel av kapitalet i företaget som den skattskyldige har vid tidpunkten för någon av värdeöverföringarna. Lag (2013:771).
Medelantalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning
7 § Om företaget ingår i en koncern, ska gränsvärdena i 4 § första stycket beräknas med hänsyn till samtliga företag inom koncernen.
Om något koncernföretag innehar andelar i ett annat företag eller om ett annat företag innehar andelar i koncernföretaget på det sätt som anges i 8 §, ska värdena för det andra företaget läggas till i enlighet med vad som anges i den paragrafen.
Första och andra styckena gäller även företag som skulle ha ingått i samma koncern om den fysiska person eller den grupp av fysiska personer i samverkan som äger företagen hade varit ett företag. Detta gäller dock bara om företagen bedriver verksamhet på samma marknad eller angränsande marknader. Lag (2013:771).
Prop. 2003/04:33: I ett nytt andra stycke görs en hänvisning till bestämmelserna i 48 a kap. 10 § om att sparat lättnadsutrymme som är hänförligt till avyttrade andelar skall fördelas på mottagna andelar vid andelsbyten med framskjuten beskattning.
Prop. 2012/13:134: I första stycket anges att ett företag som ingår i en koncern ska beräkna värdena med hänsyn till samtliga företag inom koncernen. Det innebär att till företagets uppgifter om medelantalet anställda och delägare som arbetat i företaget, nettoomsättning och balansomslutning ska även läggas 100 procent av motsvarande värden från företag som ingår i koncernen. Exempel på tillämpningen finns i avsnitt 4.2.3 (exempel ...
8 § Gränsvärdena i 4 § första stycket ska beräknas med tillämpning av andra och tredje styckena om företaget utan att ingå i en koncern
- innehar 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i ett annat företag, eller
- kontrolleras av ett annat företag genom att det företaget innehar 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna.
Till företagets gränsvärden ska läggas den högsta andelen av kapital- eller röstandelarna av de kontrollerade och kontrollerande företagens värden. Om det finns flera sådana företag som anges i första stycket, ska denna beräkning göras för varje företag för sig.
Om det kontrollerade eller kontrollerande företaget ingår i en koncern, ska beräkningen enligt andra stycket avse värdena för hela koncernen. Lag (2013:771).
Prop. 2001/02:165: I det nya andra stycket anges att bestämmelserna om viss skattefrihet för utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier, de s.k. lättnadsreglerna, inte skall tillämpas om kapitalvinsten skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet med stöd av skalbolagsreglerna.
9 § Om två eller flera företag som ingår i samma koncern innehar andelar i företaget, ska gränsvärdena i 4 § första stycket beräknas med hänsyn till hur stor andel av kapital- eller röstandelarna i företaget som koncernen innehar. Lag (2013:771).
Vilka som får göra avdrag
10 § Investeraravdrag får göras av en fysisk person som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek om
- villkoren i 12–19 §§ är uppfyllda,
- förvärvaren är skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna, och
- kapitalvinsten inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal.
Om en fysisk person som uppfyller villkoren i första stycket avlider, får dödsboet göra investeraravdrag. Lag (2013:771).
Prop. 2012/13:134: I första stycket första punkten anges att investeraravdrag får göras av en fysisk person som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek om villkoren i 12–19 §§ är uppfyllda. Förvärvaren ska enligt andra punkten vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna. Det innebär att den skattskyldige ska vara skattskyldig för en eventuell kapitalvinst om andelarna skulle avyttras vid avdragstillfället. Med skattskyldig avses såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga personer. ...
Tidpunkten för avdraget
11 § Investeraravdrag ska göras det beskattningsår då full betalning för andelarna har skett (betalningsåret).
Om villkoren i 14 och 15 §§ uppfylls först det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret, ska i stället investeraravdrag göras det beskattningsåret. Lag (2013:771).
Prop. 2001/02:46: I rubriken samt i paragrafen har ändringar gjorts som en följd av att andelsbyten enligt 49 kap. IL benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
Villkor för avdrag
12 § Investeraravdrag får göras bara om andelarna
- har betalats kontant,
- har förvärvats
- vid bildandet av företaget,
- vid en nyemission,
- genom tillskott till en ekonomisk förening i form av medlemsinsats eller förlagsinsats, eller
- från en juridisk person och avser ett företag som inte tidigare har bedrivit någon verksamhet, och
- innehas av förvärvaren eller dennes dödsbo vid utgången av betalningsåret. Lag (2013:771).
Prop. 2001/02:46: I andra stycket har en felskrivning rättats. Bestämmelserna om att det kapitalinkomstbeskattade utrymmet kan ökas med stöd av ett löneunderlag var tidigare placerade i 3 § 12 d mom. den upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL. I detta moment angavs att av ersättning till arbetstagare i dotterföretag som inte är helägt får medräknas så stor del av beloppet som svarar mot moderföretagets andel av antalet aktier ...
- RÅ 2004:80:Vid beräkning av inkomst från fåmansbolag på grundval av löneunderlag i dotterbolag har fördelning av löneunderlaget ansetts kunna ske mellan ägare av två moderbolag till dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:59:Det har inte ansetts oförenligt med EG-fördraget att i enlighet med bestämmelserna om löneunderlag i 43 kap. inkomstskattelagen bortse från sådana ersättningar till anställda vid ett svenskt fåmansbolags filial i tredje land som inte ligger till grund för svenska arbetsgivaravgifter eller löneskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 § Investeraravdrag får göras bara om andelarna har förvärvats i ett företag som vid utgången av betalningsåret är ett företag av mindre storlek. Lag (2013:771).
14 § Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket andelar har förvärvats uteslutande eller så gott som uteslutande bedriver rörelse vid utgången av betalningsåret eller vid utgången av det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret.
Avdrag får dock inte göras vid förvärv av andelar i företag som helt eller delvis är verksamma inom varvs-, kol- eller stålindustrin. Lag (2013:771).
15 § Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket andelar har förvärvats har ett löneunderlag som för betalningsåret eller för det beskattningsår som följer närmast efter betalningsåret uppgår till minst 300 000 kronor. Lag (2013:771).
16 § Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant ersättning som hos arbetstagarna ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som har lämnats till dem under året. Motsvarande ersättning som har betalats till arbetstagare i utlandet ska också räknas in i löneunderlaget. Som kontant ersättning anses även sådan ersättning som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om den inte varit undantagen från beskattning enligt 3 kap. 9 § eller på grund av ett skatteavtal.
Som kontant ersättning anses inte
- kostnadsersättning,
- belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 11 kap. 45 §, 48 a kap. 9 § andra stycket, 50 kap. 7 § eller 57 kap., eller
- ersättning som täcks av statliga bidrag för lönekostnader.
Löneunderlaget får ökas med löneunderlag i företag som avses i 7–9 §§ på det sätt som motsvarar hur värdena i 4 § första stycket beräknas enligt dessa paragrafer. Lag (2013:771).
- RÅ 2003:59:Fråga om tillämpningen av takregeln i 43 kap. 16 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 a § Investeraravdrag får göras bara om det företag i vilket andelar har förvärvats
- vid tidpunkten för förvärvet inte har varit verksamt på någon marknad, eller
- vid tidpunkten för förvärvet har varit verksamt på en marknad mindre än sju år efter sin första försäljning på en produkt- eller tjänstemarknad.
Om företaget har förvärvat 25 procent eller mer av verksamheten från någon annan gäller följande vid tillämpning av första stycket:
- Vid bedömningen av om företaget har varit verksamt på någon marknad enligt första stycket 1 ska även den förvärvade verksamheten beaktas.
- Den tid som anges i första stycket 2 ska räknas från den första försäljningen på en produkt- eller tjänstemarknad i den förvärvade verksamheten. Detta gäller dock bara om den första försäljningen i den förvärvade verksamheten har skett före den första försäljningen i företaget.
Begränsad försäljning för att testa marknaden anses inte vara en första försäljning. Lag (2020:547).
17 § Investeraravdrag får inte göras om det företag i vilket andelar har förvärvats vid tidpunkten för förvärvet är
- skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant slag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) och kapitaltillskottet inte undanröjer skyldigheten,
- i ekonomiska svårigheter enligt artikel 2.18 c och d i Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, eller
- föremål för ett betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen om att ett stöd beviljat av en svensk stödgivare är olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Lag (2020:547).
Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om att investeraravdrag inte får göras vid tillskott till ett företag som är i ekonomiska svårigheter.
17 a § Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Lag (2015:775).
18 § Investeraravdrag får inte göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under betalningsåret eller något av de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har fått en eller flera värdeöverföringar från det företag i vilket andelar har förvärvats eller från ett annat företag i samma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans överstiger jämförelsebeloppet enligt 6 §.
Om en närstående som innehar andelar i företaget har fått en eller flera värdeöverföringar från företaget, ska överföringen eller överföringarna vid tilllämpningen av första stycket endast beaktas till den del den eller de tillsammans överstiger den närståendes andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår under vilket den närstående fick värdeöverföringen eller värdeöverföringarna.
Om den närståendes andel av kapitalet har ändrats under kalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än en värdeöverföring till den närstående, ska beräkningen i andra stycket göras utifrån den högsta andel av kapitalet i företaget som den närstående har vid tidpunkten för någon av värdeöverföringarna. Lag (2013:771).
Prop. 2012/13:134: I första stycket anges att investeraravdrag inte får göras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under betalningsåret eller något av de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har fått en eller flera värdeöverföringar från det företag i vilket andelar har förvärvats eller ett annat företag i samma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans överstiger jämförelsebeloppet. Vad som avses med värdeöverföring framgår av 5 §. Hur jämförelsebeloppet ...
19 § Investeraravdrag får inte göras om det företag i vilket andelar har förvärvats under betalningsåret eller de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har förvärvat
- direkt eller indirekt, andelar i ett annat företag från den skattskyldige eller någon närstående till honom,
- en näringsverksamhet från den skattskyldige eller någon närstående till honom, om näringsverksamheten tidigare har bedrivits i ett företag som ägs eller har ägts av den skattskyldige eller någon närstående till honom, eller
- verksamhet från ett företag som den skattskyldige eller någon närstående till honom äger.
Första stycket 1 gäller bara till den del det inte finns något investeraravdrag hänförligt till de förvärvade andelarna som har återförts eller ska återföras med anledning av förvärvet. Lag (2013:771).
Prop. 2012/13:134: I första stycket räknas det upp tre situationer när investeraravdrag inte får göras. Vad som avses är om det företag i vilket andelar har förvärvats under betalningsåret eller de två beskattningsåren närmast före betalningsåret har genomfört vissa transaktioner. Med beskattningsår avses den skattskyldiges beskattningsår.
Underlag för investeraravdrag
20 § Underlaget för investeraravdrag är den skattskyldiges betalning för andelarna i företaget.
Om andelarna har förvärvats från en juridisk person, utgörs underlaget högst av det belopp som betalats kontant för andelarna vid bildandet av företaget.
Om flera skattskyldigas underlag för investeraravdrag för ett och samma företag tillsammans överstiger 20 miljoner kronor under ett kalenderår, ska underlagen minskas proportionellt i förhållande till betalningen för andelarna så att underlagen tillsammans inte överstiger 20 miljoner kronor. Lag (2013:771).
Prop. 2012/13:134: I första stycket anges att underlaget för investeraravdrag utgörs av den skattskyldiges betalning för andelarna i företaget. Därmed avses förvärvspriset exklusive andra direkta utgifter i samband med förvärvet, t.ex. provision, advokatkostnader eller courtage.
Investeraravdragets storlek
21 § Investeraravdrag får göras med hälften av det underlag som anges i 20 §. Avdraget får uppgå till högst 650 000 kronor per beskattningsår.
Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Lag (2013:771).
Återföring av investeraravdrag
22 § Investeraravdrag ska återföras om andelarna i företaget avyttras under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret.
Om den skattskyldige har såväl andelar för vilka han har fått investeraravdrag som andra andelar i företaget, ska vid tillämpningen av första stycket en avyttring av andelar i företaget alltid behandlas som om avyttringen avsåg de andelar för vilka han har fått investeraravdrag.
Med avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf att andelarna övergår till någon annan genom gåva eller bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av ett samboförhållande som upphör, äktenskapsskillnad eller sambons eller makens död. Lag (2013:771).
Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring av investeraravdrag vid avyttring av andelarna i företaget.
23 § Om den del av andelsinnehavet som avyttras understiger den del av innehavet för vilken den skattskyldige har fått investeraravdrag, ska den återförda delen av investeraravdraget motsvara den del av avdraget som den avyttrade delen utgör av det innehav för vilket den skattskyldige har fått avdrag. Lag (2013:771).
24 § Om den skattskyldige har fått flera investeraravdrag för andelarna i företaget, ska avdragen återföras i den ordning som den skattskyldige har fått dem. Lag (2013:771).
Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om i vilken turordning investeraravdrag ska återföras när den skattskyldige har flera investeraravdrag hänförliga till sitt andelsinnehav i företaget. I sådana fall ska avdragen återföras i den tidsordning som den skattskyldige fått dem, dvs. det avdrag den skattskyldige har fått först ska återföras först.
25 § Investeraravdrag ska återföras om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret får en eller flera värdeöverföringar från det företag i vilket andelar har förvärvats eller från ett annat företag i samma koncern och värdeöverföringen eller värdeöverföringarna tillsammans överstiger jämförelsebeloppet enligt 6 §.
Om en närstående som innehar andelar i företaget får en eller flera värdeöverföringar från företaget, ska överföringen eller överföringarna vid tillämpningen av första stycket endast beaktas till den del den eller de tillsammans överstiger den närståendes andel av kapitalet i företaget vid tidpunkten för värdeöverföringen, multiplicerad med företagets redovisade resultat för beskattningsåret närmast före det kalenderår under vilket den närstående får värdeöverföringen eller värdeöverföringarna.
Om den närståendes andel av kapitalet har ändrats under kalenderåret och om det under kalenderåret har skett mer än en värdeöverföring till den närstående, ska beräkningen i andra stycket göras utifrån den högsta andel av kapitalet i företaget som den närstående har vid tidpunkten för någon av värdeöverföringarna. Lag (2013:771).
Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring av investeraravdrag vid vissa värdeöverföringar från företaget.
26 § Investeraravdrag ska återföras om företaget under de två beskattningsåren närmast efter betalningsåret, gör ett sådant förvärv som avses i 19 § första stycket.
Vid sådant förvärv som avses i 19 § första stycket 1 gäller första stycket bara till den del det inte finns något investeraravdrag hänförligt till de förvärvade andelarna som ska återföras med anledning av förvärvet. Lag (2013:771).
Prop. 2005/06:39: I andra stycket byts ordet ”nedsättning” ut mot ”minskning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).
Prop. 2005/06:169: Paragrafen upphävs. Riksdagen beslutade den 15 december 2005 att 43 kap. inkomstskattelagen (IL) skulle upphöra att gälla (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU:10, rskr. 2005/06:116, SFS 2005:1136). Lagen trädde i kraft den 1 januari 2006. Genom ett annat beslut den 14 december bestämdes ...
Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring av investeraravdrag vid vissa interna förvärv.
27 § Investeraravdrag ska återföras om den skattskyldige under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna, eller om kapitalvinsten under denna tid blir undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal. Lag (2013:771).
Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser om återföring av investeraravdrag när den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige.
28 § Återföring enligt 27 § ska inte göras
- till den del andelarna i företaget under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte skulle anses avyttrade vid tillämpning av 22 och 23 §§,
- om den skattskyldige eller någon närstående till honom under något av de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte har fått en sådan värdeöverföring som skulle medföra återföring enligt 25 §, och
- om det företag i vilket andelar har förvärvats under de två beskattningsåren närmast efter betalningsåret inte har gjort ett sådant förvärv som skulle medföra återföring enligt 26 § eller, för det fall företaget har gjort ett sådant förvärv, till den del investeraravdrag inte skulle återföras på grund av förvärvet enligt 26 § andra stycket. Lag (2013:771).
Prop. 2012/13:134: Paragrafen innehåller bestämmelser som gör det möjligt för den skattskyldige att efter utgången av det femte beskattningsåret närmast efter betalningsåret få en återföring som gjorts enligt 27 § omprövad. Bestämmelser om omprövning finns i 66 kap. SFL.
Tidpunkt för återföring
29 § Återföring ska göras det beskattningsår då
- andelarna avyttras,
- den skattskyldige eller någon närstående till honom får en värdeöverföring som överstiger jämförelsebeloppet,
- det företag i vilket andelar har förvärvats gör ett sådant förvärv som avses i 19 § första stycket, eller
- den skattskyldige upphör att vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna eller kapitalvinsten blir undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal. Lag (2013:771).
AVD. VII KAPITALVINSTER OCH KAPITALFÖRLUSTER
44 kap. Grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster
Ändrad: SFS 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns de grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster. De gäller, om inte annat anges, alla slag av tillgångar och förpliktelser.
Särskilda bestämmelser för olika slag av tillgångar och förpliktelser finns i 45-52 kap.
I 53 kap. finns bestämmelser om överlåtelser till underpris från delägare och närstående.
I 54 kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta som gäller bara i inkomstslaget kapital.
I 55 kap. finns bestämmelser om avyttringar av delägarrätter och fordringsrätter i samband med insättningsgaranti och investerarskydd.
I 25 och 25 a kap. finns bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster som gäller bara i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2003:224).
Kapitalförluster
2 § Vad som sägs om kapitalvinster i detta kapitel samt i 45, 46, 47, 48, 48 a, 50, 52 och 54 kap. gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster. Lag (2006:1520).
Prop. 2006/07:19: Denna paragraf ändras endast på så sätt att 47 kap. förs in i uppräkningen av kapitel i vilka vad som sägs om kapitalvinster på motsvarande sätt skall gälla för kapitalförluster. Ändringen motiveras av att reglerna för kapitalvinst i 47 kap. tillämpas på motsvarande sätt på kapitalförluster
Prop. 2001/02:46: I paragrafen finns en hänvisning till vissa kapitel i IL om att vad som sägs om kapitalvinster i 44 kap. och angivna kapitel på motsvarande sätt gäller för kapitalförluster. En hänvisning till 48 a kap. har lagts till, jfr författningskommentaren till 48 a kap. 10 §.
- RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:3:Ett mellan ett bolag och en bank träffat swapavtal vars underliggande tillgångar består av bolagets egna aktier har ansetts utgöra ett sådant optioner och terminer liknande instrument som avses i 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:38:En med tillstånd av behörig myndighet i Luxemburg företagen sammanläggning eller ombildning av fonder som omfattas av UCITS- direktivet har inte ansetts leda till att kapitalvinst skall tas upp, oavsett om kraven på placeringsinriktning m.m. inte motsvarar dem som gäller i liknande fall för svenska fonder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Vad som avses med avyttring
Huvudregel
3 § Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar.
- HFD 2018:27:Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om förutsättningar för att meddela förhandsbesked.
- HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:41:Fråga om en aktieägares fordran på bolaget ska anses avyttrad när fordringen, som saknar marknadsvärde, omvandlas till ett ovillkorat aktieägartillskott. Inkomsttaxering 2003.
- HFD 2013:3:Fråga om beviskrav för rätt till avdrag för kapitalförlust. Inkomsttaxering 2009.
- RÅ 2005:76:Utbyte av preferensaktier mot stamaktier i enlighet med bestämmelse i bolagsordningen ansågs utgöra avyttring av preferensaktierna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:75:Att innehavare av A-aktier vid ändring av en bolagsordning, som innebär att rösträttsskillnaden mellan A- och B- aktier utjämnas, skulle kompenseras genom att vederlagsfritt erhålla teckningsoptioner har inte ansetts medföra några omedelbara beskattningskonsekvenser. Förhandsbesked angående inkomstskatt
Fordringar, optioner och terminer
4 § Till avyttring räknas att
- innehavaren av en fordran får betalt för denna,
- innehavaren av en option får betalt för att motpartens förpliktelse ska upphöra,
- innehavaren av en option får betalt utan att de underliggande tillgångarna överlåts när optionen löper ut,
- tiden för utnyttjande av en option löper ut utan att optionen utnyttjas,
- ena parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens förpliktelse ska upphöra, eller
- ena parten i ett terminsavtal får betalt utan att de underliggande tillgångarna överlåts vid sluttidpunkten.
De bestämmelser i första stycket som gäller optioner och terminsavtal gäller också liknande avtal. Lag (2007:1419).
- RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:34:Förlust på fordran som satts ned genom ackord har ansetts avdragsgill. Inkomsttaxering 2006.
Utträde ur ekonomisk förening
5 § En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat andelen.
Upplösning av en värdepappersfond eller en specialfond
6 § Om en värdepappersfond eller en specialfond upplöses, anses varje andelsägare ha avyttrat sin andel. Lag (2013:569).
Likvidation
7 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det träder i likvidation.
Vid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § anses andelen i föreningen inte ha avyttrats på grund av föreningens upplösning. Lag (2000:1341).
- HFD 2012:20:Att Skatteverket endast har yrkat att skatteflyktslagen ska tillämpas har inte hindrat att prövningen, utan tillämpning av den lagen, gjorts mot bestämmelserna i inkomstskattelagen. Inkomsttaxering 2007.
Förenklad avveckling av ekonomisk förening
7 a § En andel i en ekonomisk förening anses avyttrad om föreningen upplöses till följd av ett beslut om förenklad avveckling. Lag (2018:722).
Konkurs, fusion och fission
8 § Ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det
- försätts i konkurs och är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening,
- upplöses genom konkurs och är ett annat företag än ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, eller
- upplöses genom fusion eller fission och värdepapperet därigenom definitivt förlorar sitt värde.
Vid sådana konkurser som avses i första stycket 1 ska en kapitalförlust alltid anses definitiv när företaget försätts i konkurs.
Av 37 kap. 29 § första stycket framgår att bestämmelsen i första stycket 3 inte gäller värdepapper som innehas av det övertagande företaget vid en kvalificerad fusion eller fission. Lag (2017:1212).
Prop. 2006/07:2: Genom borttagandet av sista meningen i andra stycket kommer även andelar i en ekonomisk förening att anses ha avyttrats när föreningen upplöses genom fusion, se avsnitt 5.2.
- RÅ 2004:142:En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra ett av bolaget utgivet finansiellt instrument. Förlust på reversen har därför utgjort en avdragsgill realisationsförlust. Inkomsttaxering 1995.
- RÅ 2002:105:Bestämmelserna i 24 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har ansetts tillämpliga i fråga om handelsbolag men den aktuella fordringen har inte ansetts som ett sådant finansiellt instrument som avses i nämnda lagrum. Inkomsttaxering 1994.
- RÅ 2002:106:Villkorat aktieägartillskott har inte ansetts utgöra ett sådant finansiellt instrument som avses i 24 § 2 mom. första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Inkomsttaxering 1993.
Överföring och inbetalning till investeringssparkonto
8 a § Den som har överfört investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto ska anses ha avyttrat tillgångarna mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet då de förtecknades på kontot. Lag (2011:1271).
- HFD 2021:15:Beskattning av uppskovsbelopp från ett andelsbyte ska ske med stöd av 3 kap. 19 § inkomstskattelagen när de mottagna andelarna överförs till ett investeringssparkonto, även när personen har varit bosatt utomlands i mer än tio år efter andelsbytet. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- 42 kap. 42 § 2 st 2 p, 3 kap. 19 § 3 st
- 21 kap. 5 § 1 st 5 p, 21 kap. 3 § 1 st 7 p, 34 kap. 8a §, 20 kap. 3 §, 20 kap. 6 § 1 st 5 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 10 kap. 8 § 1 st 7 p, 10 kap. 6 § 1 st 5 p, 15 kap. 4a §, 10 kap. 3 §, 10 kap. 9 § 1 st 5 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
8 b § Utländsk valuta som har betalats in till ett investeringssparkonto anses avyttrad mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet på valutan då den förtecknades på kontot.
Som inbetalning avses vid tillämpning av första stycket inte inbetalning av
- ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto, 2. ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § lagen (2011:1268) om investeringssparkonto av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,
- utländsk valuta som överförs från ett annat investeringssparkonto, eller
- utländsk valuta som investeringsföretaget som för investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot. Lag (2011:1271).
Utlåning för blankning
9 § Som avyttring anses inte att delägarrätter eller fordringsrätter lånas ut för blankning.
Vad som avses med blankning framgår av 29 §.
- HFD 2013:20:I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:23:Aktieutlåning som innefattar en möjlighet för låntagaren att avyttra aktierna har inte ansetts utgöra blankning när lånet inte skett i syfte att aktierna ska avyttras. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Utnyttjande av rätt att förvärva tillgångar
10 § Om en teckningsrätt, fondaktierätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån, termin, option, konvertibel, konvertibelt vinstandelsbevis eller konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas för att förvärva aktier eller andra tillgångar, anses detta inte som avyttring av det utnyttjade värdepapperet. I 20 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för de förvärvade tillgångarna. Lag (2005:1142).
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att utnyttjandet av vissa derivat m.m. för att förvärva aktier inte skall anses som avyttring. Ändringarna medför att motsvarande skall gälla då ett konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas. Vidare byts orden ”konvertibelt skuldebrev” ut mot ”konvertibel” och ”delrätt” mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).
Vad som avses med terminer och optioner
11 § Med termin avses ett avtal, lämpat för allmän omsättning, om
- förvärv av aktier, obligationer eller andra tillgångar vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris, eller
- en framtida betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar eller av kursindex eller liknande.
12 § Med option avses en rätt för innehavaren att
- förvärva eller avyttra aktier, obligationer eller andra tillgångar till ett bestämt pris, eller
- få betalning vars storlek beror på värdet av underliggande tillgångar, eller av kursindex eller liknande.
- RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Beräkningen
Huvudregel
13 § Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan
- ersättningen för den avyttrade tillgången eller för den utfärdade förpliktelsen minskad med utgifterna för avyttringen eller utfärdandet, och
- omkostnadsbeloppet. Lag (2007:1419).
- HFD 2013:20:I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Omkostnadsbelopp
14 § Med omkostnadsbelopp avses, om inte annat föreskrivs, utgifter för anskaffning (anskaffningsutgifter) ökade med utgifter för förbättring (förbättringsutgifter).
Utgifter för arbete och material enligt 67 kap.13 a, 13 b och 38 §§ ska inte ingå i omkostnadsbeloppet till den del skattereduktion har tillgodoräknats enligt 67 kap.Lag (2020:1068).
Prop. 2008/09:178: Genom det nya andra stycket i paragrafen tydliggörs att utgifter för s.k. ROT-arbete, dvs. reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad, till den del skattereduktion har tillgodoräknats för arbetet inte ska räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgifter vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden. Det är endast denna del av arbetskostnaden som inte får räknas som anskaffnings- eller förbättringsutgift.
- HFD 2013:20:I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2018:37:Ett aktiebolag, som förvärvat aktier i ett annat bolag och som i samband därmed tecknat en s.k. transaktionsförsäkring, har medgetts avdrag för utgiften för premien. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2007:1251 1N6 st, 57 kap. 21 § 2 st, 2 kap. 1 § 71 st
- 16 § Lag (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
- 18 § 2 st Lag (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation
- 19 § Lag (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
Förpliktelser
15 § I fråga om förpliktelser ska den betalning som utfärdaren får för att han åtar sig förpliktelsen anses som ersättning. Vad utfärdaren ger ut för att förpliktelsen ska upphöra anses som anskaffningsutgift.
Att betalningen i vissa fall i stället ingår i kapitalvinstberäkningen för den underliggande tillgången framgår av 32 §. Lag (2007:1419).
Betalningar i utländsk valuta
16 § Om ersättning för avyttrade tillgångar erhålls i utländsk valuta som växlas till svenska kronor inom trettio dagar från avyttringen, ska kursen på växlingsdagen användas för beräkningen av värdet på ersättningen. Lag (2007:1419).
Ersättningen överstiger marknadsvärdet
17 § Om en tillgång avyttras till ett pris som överstiger marknadsvärdet och den överskjutande delen tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst, ska ersättningen anses motsvara marknadsvärdet. Lag (2007:1419).
Utgifter som täckts genom bidrag från stat eller kommun
18 § I omkostnadsbeloppet ska inte sådana utgifter räknas in som täckts genom näringsbidrag eller statligt eller kommunalt bidrag. Lag (2007:1419).
Tillgångar som avyttras på grund av att en säljoption utnyttjas
19 § Till anskaffningsutgiften för tillgångar som innehavaren av en inlösenrätt, säljrätt eller annan säljoption avyttrar genom att utnyttja optionen ska läggas vad han betalat för optionen. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:39: Genom ändringarna förs termerna inlösenrätt och säljrätt in i paragrafen. Det innebär att om en aktie har avyttrats genom utnyttjande av inlösenrätter eller säljrätter, får vad som betalats för inlösenrätten eller säljrätten läggas till anskaffningsutgiften för aktien. Principen, som redan i dag tillämpas i praxis, blir därmed lagfäst. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.2.
Tillgångar som förvärvas genom att ett värdepapper utnyttjas
20 § I anskaffningsutgiften för en tillgång som den skattskyldige förvärvar genom att utnyttja en teckningsrätt, fondaktierätt, företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån, termin, option, konvertibel, konvertibelt vinstandelsbevis eller konvertibelt kapitalandelsbevis ska det omkostnadsbelopp räknas in som skulle ha använts om det utnyttjade värdepapperet hade avyttrats vid tidpunkten för utnyttjandet. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges hur anskaffningsutgiften skall beräknas för en tillgång som har förvärvats genom utnyttjande av vissa derivat m.m. Ändringen medför att motsvarande skall gälla då ett konvertibelt kapitalandelsbevis utnyttjas. Vidare byts orden ”konvertibelt skuldebrev” ut mot ”konvertibel” och ”delrätt” mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).
- RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Tillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m.
21 § Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation.
I fråga om delägarrätter, fordringsrätter och sådana tillgångar som avses i 52 kap. ska som anskaffningsutgift räknas ett belopp som motsvarar det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om den tidigare ägaren i stället hade avyttrat tillgångarna på dagen för äganderättsövergången. Lag (2007:1419).
- HFD 2014:25:Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till marknadsvärdet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:77:Konstverk som hos arvlåtaren utgjort personlig tillgång har i enlighet med bestämmelsen i 44 kap. 21 § inkomstskattelagen om skattemässig kontinuitet vid arv m.m. ansetts utgöra personlig tillgång även hos arvtagaren. Inkomsttaxering 2004.
22 § En tillgång som förvärvas genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död och som varit lagertillgång hos den döde men inte kommer att vara det hos förvärvaren anses, i stället för vad som anges i 21 §, förvärvad till det skattemässiga värdet.
- HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Anskaffningsutgift när schablonbeskattning upphör
22 a § När ett konto upphör som ett investeringssparkonto enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift för finansiella instrument och utländsk valuta som förvarats på kontot anses motsvara tillgångarnas marknadsvärden när kontot upphör.
- finansiella instrument som har överförts till ett investeringssparkonto om överföringen av tillgångarna till kontot har medfört att kontot har upphört som investeringssparkonto enligt lagen om investeringssparkonto, eller
- tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).
22 b § När en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto avförs från ett investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den avförs.
Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).
22 c § För en kontofrämmande tillgång enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och utländsk valuta som förvaras på ett investeringssparkonto som har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt ska anskaffningsutgiften anses motsvara tillgångens eller valutans marknadsvärde när den avförs respektive tas ut från investeringssparkontot.
Första stycket gäller inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).
22 d § För en kontofrämmande tillgång som förvaras på ett investeringssparkonto i strid med 17 § lagen (2011:1268) om investeringssparkonto ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara tillgångens marknadsvärde när den felaktiga förvaringen påbörjades. Lag (2011:1271).
22 e § När utländsk valuta tas ut från ett investeringssparkonto, ska kontoinnehavarens anskaffningsutgift anses motsvara valutans marknadsvärde när den tas ut. Lag (2011:1271).
Kapitalförluster
23 § Bara verkliga kapitalförluster ska anses som kapitalförluster. Lag (2007:1419).
- RÅ 2005:56:Förbudet mot avdrag för kapitalförluster som inte är verkliga har inte ansetts utgöra hinder mot avdrag för kapitalförlust på andel i kommanditbolag i ett fall då förlusten uppkommit till följd av särskild föreskrift i lag om värdet på den justerade anskaffningsutgiften för andelen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:87:Hinder har inte ansetts föreligga att medge ett aktiebolag avdrag för kapitalförlust (realisationsförlust) som uppkommit vid upplösning av ett handelsbolag vid vilken aktiebolaget förvärvar handelsbolagets egendom till underpris. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
24 § Kapitalförluster som beror på att tillgångar avyttras mot en ersättning som understiger deras marknadsvärde, ska anses som kapitalförluster bara om det framgår av omständigheterna att säljaren inte har för avsikt att öka köparens förmögenhet. Lag (2007:1419).
25 § Om den skattskyldige eller någon närstående till honom på grund av avyttringen, direkt eller indirekt, får en rättighet eller en förmån som - trots att den inte ska räknas in i ersättningen vid kapitalvinstberäkningen - får antas ha ett värde och det uppkommer en kapitalförlust, ska den del av kapitalförlusten som motsvarar detta värde inte anses som kapitalförlust. Lag (2007:1419).
Beskattningstidpunkten
Huvudregel
26 § Kapitalvinster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då tillgången avyttras.
Kapitalförluster ska dock inte dras av som kostnad förrän det beskattningsår då förlusten är definitiv. Lag (2007:1419).
- HFD 2013:10:Vid överföring av mark genom fastighetsreglering har avyttring ansetts ske vid den tidpunkt då uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:48:Ett avtal i vilket parterna utfäst sig att vid en senare tidpunkt sälja respektive köpa en bostadsrätt har inte ansetts innebära att bostadsrätten har avyttrats. Inkomsttaxering 2006.
Hänvisningar
27 § Det finns bestämmelser om
- att kapitalförluster inte får dras av eller ska dras av vid ett senare tillfälle vid avyttringar till företag i intressegemenskap med säljaren i 25 kap.7-11 §§,
- uppskovsbelopp vid avyttring av privatbostäder i 47 kap.,
- framskjuten beskattning vid andelsbyten i 48 a kap., och
- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap.Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: En redaktionell ändring görs genom att ordet ”uppskovsavdrag” i hänvisningen till 47 kap. byts ut mot ordet ”uppskovsbelopp” som en anpassning till det nya uppskovssystemet.
Prop. 2001/02:46: I paragrafen har i en ny andra strecksats lagts till en hänvisning om att det i 48 a kap. finns bestämmelser om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Ändringen i tredje strecksatsen föranleds av att andelsbyten enligt 49 kap. benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
Tillkommande belopp
28 § Om kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i framtiden och därför inte kan fastställas det år tillgången avyttras, ska den kapitalvinst som uppkommer på grund av tillkommande belopp tas upp som intäkt det eller de beskattningsår då storleken av tillkommande belopp kan beräknas. Kapitalvinstberäkningen ska då göras med utgångspunkt i förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beräkningsregler som gällde vid denna tidpunkt. Lag (2007:1419).
Blankning
29 § Kapitalvinst på grund av att en lånad delägarrätt avyttras (blankningsaffär) ska tas upp som intäkt det beskattningsår då en delägarrätt återställs till långivaren, dock senast året efter det beskattningsår då den lånade delägarrätten avyttrades. Om den skattskyldige vid avyttringen ägde delägarrätter av samma slag som den lånade, gäller dock inte första meningen.
Vad som sägs om delägarrätter gäller också fordringsrätter. Lag (2007:1419).
- HFD 2013:20:I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Terminer
30 § Kapitalvinster på grund av en termin ska tas upp som intäkt det år då avtalet fullföljs eller upphör att gälla. Lag (2007:1419).
Optioner
31 § Utfärdarens kapitalvinst på grund av en köp- eller säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år ska tas upp som intäkt det beskattningsår då han befrias från sina förpliktelser.
I fråga om andra köp- eller säljoptioner ska utfärdarens kapitalvinst som avser utfärdandet tas upp som intäkt det beskattningsår den utfärdas och utfärdarens kapitalförlust vid upphörandet dras av som kostnad det beskattningsår den upphör. Om förpliktelsen upphör samma beskattningsår som den utfärdas, ska det göras en gemensam kapitalvinstberäkning. Lag (2007:1419).
32 § Om utfärdaren av en köpoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år avyttrar den underliggande tillgången, ska ersättningen för denna ökas med premien.
Om utfärdaren av en säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på högst ett år förvärvar den underliggande tillgången, ska premien räknas av från anskaffningsutgiften för den förvärvade tillgången, om denna i sin tur avyttras samma beskattningsår som premien ska tas upp till beskattning. Om utfärdaren av en köp- eller säljoption som är lämpad för allmän omsättning och som löper på längre tid än ett år under samma beskattningsår som optionen utfärdas avyttrar den underliggande tillgången eller avyttrar en tillgång som han förvärvat på grund av optionen, ska premien räknas av från anskaffningsutgiften för den avyttrade tillgången. Lag (2007:1419).
Värdepapper som anses avyttrade på grund av likvidation eller konkurs
Likvidation
33 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 7 § anses ha avyttrats på grund av att det företag som gett ut det trätt i likvidation och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet vad som återstår av omkostnadsbeloppet vid den faktiska avyttringen.
Upphör likvidationen, anses anskaffningsutgiften därefter uppgå till vad som återstår av omkostnadsbeloppet när likvidationen upphör.
Konkurs
34 § Om ett värdepapper enligt bestämmelserna i 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats på grund av att det aktiebolag eller den ekonomiska förening som gett ut det försatts i konkurs och värdepapperet därefter faktiskt avyttras, är omkostnadsbeloppet noll.
Om ackord träffas eller utdelning i konkursen erhålls, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst till den del den inte överstiger avdraget för kapitalförlust när värdepapperet ansågs avyttrat. Om avdrag gjordes bara för viss del av kapitalförlusten, ska en motsvarande del av ersättningen tas upp som kapitalvinst.
Om beslutet om konkurs upphävs eller om konkursen avslutas med överskott, ska avdraget återföras. Anskaffningsutgiften anses därefter vara omkostnadsbeloppet när värdepapperet ansågs avyttrat. Vad som sagts nu gäller inte till den del avdraget räknats av mot erhållen ersättning enligt andra stycket. Lag (2017:1212).
34 a § Bestämmelserna i 34 § ska inte tillämpas om ett värdepapper har förvarats på ett investeringssparkonto när det enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats på grund av att det aktiebolag eller den ekonomiska förening som har gett ut det har försatts i konkurs.
Första stycket gäller inte tillgångar som, när de enligt 8 § första stycket 1 anses ha avyttrats, utgjorde tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2017:1212).
Ersättningar i form av livräntor och liknande periodiska utbetalningar
Beskattning av livräntor som kapitalvinst och ränta
35 § När tillgångar avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta ska livräntan beskattas som kapitalvinst enligt 36 § och som ränta enligt 37 §. Lag (2007:1419).
Beräkning av kapitalvinst för livräntor
36 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta, ska det kapitaliserade värde av livräntan som framkommer med tillämpning av tabell III till den upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt anses som ersättning vid beräkningen av kapitalvinsten. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, bestäms kapitalvärdet med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, bestäms värdet efter den yngstes ålder.
Ersättningen beräknas med tillämpning av tabell II till den upphävda lagen om arvsskatt och gåvoskatt, om överlåtelseavtalet innebär att 1. livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock högst ett visst antal år, och en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir lägre än enligt första stycket, eller
- livräntan ska betalas ut livsvarigt, dock minst ett visst antal år, om en sådan beräkning resulterar i att ersättningen blir högre än enligt första stycket.
Om en livsvarig livränta upphör på grund av ett dödsfall inom fem år från avyttringen ska, i stället för vad som sagts i första och andra styckena, det sammanlagda livräntebelopp som betalats ut tas upp som ersättning om denna därmed blir lägre. Lag (2007:1419). Beräkning av ränta för livräntor 37 § Om en tillgång avyttras mot ersättning i form av en livsvarig livränta, anses så stor del av den årliga ersättningen som ränta som framkommer vid tillämpning av tabellen i 11 kap. 37 §. Är livräntan beroende av flera personers liv på så sätt att den upphör vid den först avlidnes död, görs beräkningen med utgångspunkt i hur gammal den äldste är. Om livräntan upphör vid den sist avlidnes död, görs beräkningen efter den yngstes ålder. Om den person efter vars ålder beräkningen ska göras dör och livräntan ska fortsätta att betalas ut under viss tid, tillämpas tabellen med utgångspunkt i den ålder den avlidne skulle ha uppnått om han hade levt under beskattningsåret. Lag (2007:1419). Räntebeskattning av periodiska ersättningar
Prop. 2004/05:25: Paragrafens båda stycken ändras genom att hänvisningen görs till den upphävda lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.
38 § Om en tillgång avyttras mot en periodisk ersättning som kan likställas med livränta och som utöver ett fast årligt belopp dessutom omfattar ett tilllägg som till sin storlek är beroende av förändringar i det allmänna prisläget eller liknande förhållande, anses tillägget som ränta.
Köparens ränteutgift
39 § Belopp som anses som ränteinkomst för säljaren enligt 37 eller 38 § anses som ränteutgift för köparen. Undantag från skatteplikt för kapitalförsäkringar
40 § En kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en kapitalförsäkring ska inte tas upp. Lag (2007:1122).
Prop. 2007/08:12: Paragrafen är ny. Av paragrafen framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring inte ska tas upp till beskattning. En motsvarande kapitalförlust får inte dras av.
45 kap. Avyttring av fastigheter
Innehåll
1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av fastigheter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.
Bestämmelserna om kapitalvinst vid avyttring av näringsfastigheter ska tillämpas också på strömfall och rättigheter till vattenkraft. Lag (2007:1419).2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsfastighet.
Beräkningsenhet
3 § Kapitalvinsten ska beräknas särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet.
Omfattar en taxeringsenhet både en privatbostadsfastighet och en näringsfastighet, ska kapitalvinsten beräknas för dem var för sig. För fastigheter utomlands ska beräkningen göras med utgångspunkt i en motsvarande indelning av fastigheterna. Lag (2007:1419).
4 § Om två eller flera taxeringsenheter tidigare under innehavet har ingått i samma taxeringsenhet, ska beräkningen göras som om de vid avyttringen fortfarande var en enda taxeringsenhet, om den skattskyldige begär det. I fråga om en taxeringsenhet som delvis har ingått i den tidigare taxeringsenheten, ska första meningen tillämpas om mer än 50 procent av enhetens taxeringsvärde vid avyttringen avser den del som har ingått i den tidigare taxeringsenheten. Lag (2012:851).
Prop. 2012/13:13: Första meningen ändras så att paragrafens tillämpning inte längre förutsätter att ett visst antal taxeringsenheter har avyttrats utan endast att två eller flera taxeringsenheter tidigare under ett och samma innehav har ingått i samma taxeringsenhet.
Fastighetsreglering, klyvning och inlösen
5 § Överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsreglering enligt 5 kap.fastighetsbildningslagen (1970:988) och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. samma lag anses som avyttring av fastighet, om överföringen eller uppdelningen sker helt eller delvis mot kontant ersättning. Är den kontanta ersättningen högst 5 000 kronor, ska kapitalvinsten inte tas upp.
Av kapitalvinsten ska bara så stor del tas upp som den kontanta ersättningen minskad med 5 000 kronor utgör av den totala ersättningen för överföringen eller uppdelningen minskad med 5 000 kronor. Större belopp än den kontanta ersättningen minskad med 5 000 kronor ska dock inte tas upp.
Avstående av mark genom inlösen enligt 8 kap.fastighetsbildningslagen anses som avyttring. Lag (2007:1419).
- HFD 2013:10:Vid överföring av mark genom fastighetsreglering har avyttring ansetts ske vid den tidpunkt då uppgift om regleringen införts i fastighetsregistrets allmänna del. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Allframtidsupplåtelser
6 § Om en ägare till en fastighet får engångsersättning för allframtidsupplåtelse, anses en så stor del av fastigheten avyttrad som ersättningen motsvarar av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för det beslut eller den upplåtelse som ersättningen grundar sig på.
7 § Med allframtidsupplåtelse avses
- att förfoganderätten till fastigheten inskränks för obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar, eller - att nyttjanderätt till eller servitut i fastigheten upplåts för obegränsad tid.
8 § Ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt i samband med en allframtidsupplåtelse ska behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelsen, om den skattskyldige begär det. Detsamma gäller för 60 procent av ersättningen för avyttrade skogsprodukter. Första stycket gäller dock bara om ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna ska tas upp till beskattning samma beskattningsår som engångsersättningen på grund av allframtidsupplåtelsen. Lag (2007:1419).
9 § Vid tillämpning av bestämmelserna om allframtidsupplåtelser i 6, 7, 24 och 25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet anses som en fastighet. Lag (2007:1419).
Ersättning för inventarier
10 § Om en del av ersättningen för en avyttrad fastighet avser mark- eller byggnadsinventarier, ska den delen inte tas med vid kapitalvinstberäkningen. Detsamma gäller utgifter för sådana tillgångar. Lag (2007:1419).
Omkostnadsbeloppet
Förbättringsutgifter
11 § Förbättringsutgifter som inte har förts upp på avskrivningsplan får beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor.
Förbättringsutgifter som har förts upp på avskrivningsplan hänförs normalt till det år då de förts upp på planen. I andra fall hänförs utgifter normalt till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har erhållits.
12 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på privatbostadsfastigheter och privatbostadsföretags fastigheter räknas som förbättringsutgifter.
Med förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer och underhåll som hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren till den del åtgärderna medfört att fastigheten är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.
13 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll på näringsfastigheter räknas som förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna
- ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap.2-7 §§ på grund av avyttringen, eller
- återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 8, 9 eller 13 § därför att en fastighet som tidigare varit näringsfastighet blivit privatbostadsfastighet.
Bestämmelserna i 11 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första stycket. Lag (2007:1419).
14 § Utgifter för reparation och underhåll på näringsfastigheter i samband med statligt räntebidrag räknas som förbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 19 kap. 24 §.
Utgifter för reparation och underhåll av andelshus räknas som förbättringsutgifter till den del de inte kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 19 kap. 3 §.
15 § Om en fastighet har varit föremål för förbättringsarbeten eller för förbättrande reparations- eller underhållsarbeten i ägarens byggnadsrörelse, ska förbättringsutgifterna för dessa arbeten anses uppgå till det belopp som enligt 27 kap. 8 § tagits upp som intäkt i näringsverksamhet på grund av arbetena. Lag (2007:1419).
Lantmäteriförrättningsutgifter
15 a § Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte räknas in i omkostnadsbeloppet. Lag (2007:1419).
Värdeminskningsavdrag m.m.
16 § Avyttras en näringsfastighet, ska anskaffningsutgiften minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 26 kap. 5 § inte ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet.
Avyttras en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet, ska anskaffningsutgiften minskas med sådana värdeminskningsavdrag m.m. eller del av dessa som på grund av 26 kap.5 och 8 eller 9 §§ inte återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastighet. Lag (2007:1419).
Ersättningsfond
17 § Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten har skrivits av i samband med att en ersättningsfond tagits i anspråk, gäller följande.
För en näringsfastighet ska anskaffningsutgiften minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap. 4 § medför att avdraget för avskrivning inte ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet.
För en privatbostadsfastighet som tidigare har varit näringsfastighet ska anskaffningsutgiften minskas med den del av det ianspråktagna beloppet som på grund av 26 kap.4 och 8 eller 9 §§ medförde att avdraget för avskrivning inte återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet när fastigheten blev privatbostadsfastighet. Lag (2007:1419).
18 § Av 31 kap. 18 § tredje stycket framgår att anskaffningsutgiften ska minskas när en ersättningsfond tas i anspråk för förvärv av mark. Lag (2007:1419).
Omkostnadsbeloppet vid delavyttringar
19 § Avyttras en del av en fastighet, ska kapitalvinsten beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade delen. Frågan om beloppsgränsen för förbättringsutgifter i 11 § första stycket är uppnådd ska dock avgöras med hänsyn till förhållandena på hela fastigheten. Lag (2007:1419).
20 § Om den skattskyldige begär det, ska omkostnadsbeloppet för den avyttrade delen, i stället för att beräknas enligt 19 §, beräknas till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet som ersättningen utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid avyttringen. Lag (2007:1419).
21 § Om delavyttringen gäller en eller ett fåtal tomter som är avsedda att bebyggas med bostadshus och försäljningspriset understiger tio procent av fastighetens taxeringsvärde, får omkostnadsbeloppet för den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till en krona per kvadratmeter. Omkostnadsbeloppet får dock inte beräknas till högre belopp än ersättningen.
22 § Vad som sägs i 19 och 20 §§ gäller också vid marköverföringar enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).
23 § Vid tillämpning av bestämmelserna om delavyttringar i 19- 22 och 25 §§ ska varje taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av bestämmelserna i 4 § behandlas som en enda taxeringsenhet anses som en fastighet. Lag (2007:1419).
Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser
24 § Om fastighetsägaren får sådan engångsersättning för allframtidsupplåtelse som avses i 6 §, gäller följande.
Så stor del av omkostnadsbeloppet för fastigheten anses avse den del av fastigheten som anses avyttrad som ersättningen utgör av hela fastighetens marknadsvärde vid tiden för inskränkningen eller upplåtelsen.
Omkostnadsbeloppet för den eller de allframtidsupplåtelser som den skattskyldige gör under beskattningsåret får i stället beräknas till sammanlagt 5 000 kronor. Omkostnadsbeloppet får dock inte överstiga de sammanlagda ersättningarna.
Omkostnadsbeloppet efter delavyttringar och allframtidsupplåtelser
25 § Om fastighetsägaren under innehavstiden avyttrat en del av en fastighet, ska detta beaktas vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för resten av fastigheten. Går det inte att utreda hur stor andel av omkostnadsbeloppet som avser den tidigare avyttrade fastighetsdelen, anses denna andel av omkostnadsbeloppet ha motsvarat 50 procent av ersättningen för fastighetsdelen. Den på detta sätt beräknade andelen av omkostnadsbeloppet får dock inte överstiga omkostnadsbeloppet för hela fastigheten omedelbart innan fastighetsdelen avyttrades.
Första stycket tillämpas också om fastighetsägaren under innehavstiden har fått sådan engångsersättning för allframtidsupplåtelse som avses i 6 §.
Om fastighetsägaren under innehavstiden har avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), anses omkostnadsbeloppet för fastigheten ha minskat med så stor andel av omkostnadsbeloppet för den mark som fastighetsägaren avstått från som den kontanta ersättningen utgjort av den totala ersättningen för marken. Lag (2007:1419).
Skadeersättningar
26 § Om fastighetsägaren har fått skattefri försäkringsersättning eller annan skattefri skadeersättning för förbättringsarbeten eller därmed likställda reparations- och underhållsarbeten, ska utgifterna för arbetena räknas med bara till den del de inte täcks av ersättningen. Har ersättningen överstigit utgifterna, ska anskaffningsutgiften minskas med det överskjutande beloppet. Lag (2007:1419).
Fastigheter förvärvade före år 1952
28 § En fastighet som har förvärvats före år 1952 ska anses förvärvad den 1 januari 1952.
Som anskaffningsutgift anses 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift om den överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952.
Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1952, ska ett motsvarande värde beräknas med ledning av taxeringsvärdet för den fastighet som den avyttrade fastigheten ingick i, eller det närmast därefter fastställda taxeringsvärdet.
Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952. Lag (2007:1419).
29 § Bestämmelserna i 28 § gäller inte fastigheter utomlands. Sådana fastigheter anses i stället förvärvade den 1 januari 1952 för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet vid samma tidpunkt. Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift om den överstiger detta marknadsvärde.
Vid beräkningen av anskaffningsutgiften enligt denna paragraf ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1952. Lag (2007:1419).
Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående
30 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en fastighet till en delägare i handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och fastigheten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i och med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats till ett pris som motsvarar marknadsvärdet. Detsamma gäller för sådana överlåtelser när det är fråga om tomtmark som avses bli bebyggd med en privatbostad.
Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i intressegemenskap
31 § Bestämmelserna i 25 kap.7, 8 och 10 §§ om att en kapitalförlust inte får dras av eller ska dras av först vid ett senare tillfälle ska tillämpas också i inkomstslaget kapital för en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag om handelsbolaget avyttrar en näringsfastighet. Lag (2007:1419).
Underskott i näringsverksamhet
32 § I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en näringsfastighet göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den näringsverksamhet dit fastigheten hörde. Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget. Lag (2007:1419).
Kapitalförluster på fastigheter som ägs av handelsbolag
32 a § Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk person i fall som avses i 25 kap. 12 § fjärde stycket får en kapitalförlust på en fastighet inte dras av. Lag (2003:224).
Prop. 2002/03:96: Paragrafen är ny och skall läsas mot bestämmelsen i 25 kap. 12 §. Bestämmelsen föranleds av att för en delägare i ett svenskt handelsbolag som är en fysisk person skall en kapitalvinst respektive kapitalförlust på en fastighet som har avyttrats av handelsbolaget beskattas i inkomstslaget kapital.
Kvotering i inkomstslaget kapital
33 § I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av kapitalvinsten på en privatbostadsfastighet och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsfastighet tas upp.
Uppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50 procent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.
Innan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska tidigare beviljat uppskovsbelopp återföras och avdrag för uppskovsbelopp göras enligt 47 kap.7 eller 8 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: Ett nytt tredje stycke införs. Enligt denna bestämmelse skall en kapitalvinst på en fastighet, innan kvotering sker enligt första och andra styckena, ökas med ett tidigare uppskovsbelopp och minskas med ett eventuellt nytt avdrag för uppskovsbelopp. Genom detta förfarande behandlas uppskovsbelopp, vilka i praktiken består av obeskattade kapitalvinstmedel, på samma sätt som kapitalvinster i kvoteringshänseende.
Det följer av 47 kap. 11 a § att återföring av uppskovsbelopp skall ...
46 kap. Avyttring av bostadsrätter
Innehåll
1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.
2 § I 47 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattning av kapitalvinst för den som avyttrar en privatbostadsrätt.
När andelar ska vara privatbostadsrätter och näringsbostadsrätter
3 § Vid bedömningen av om en andel i ett företag vid tillämpning av detta kapitel är en privatbostadsrätt respektive näringsbostadsrätt, ska frågan om företaget är ett privatbostadsföretag avgöras med utgångspunkt i förhållandena vid avyttringsårets ingång. Lag (2007:1419).
Ersättning för lägenhetsutrustning eller inre reparationsfond
4 § Om den skattskyldige får särskild ersättning för lägenhetsutrustning som han äger men som skulle ha varit byggnadstillbehör enligt 2 kap. 2 § jordabalken om den hade ägts av privatbostadsföretaget, ska den särskilda ersättningen räknas in i ersättningen för bostadsrätten. Den särskilda ersättningen ska dock inte räknas in om den avser tillgångar som behandlats som inventarier i näringsverksamhet.
Sådan särskild ersättning som den skattskyldige får för andel i inre reparationsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i ersättningen för bostadsrätten. Om någon sådan särskild ersättning inte avtalas, ska ersättningen för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid avyttringen avser bostadsrätten. Lag (2007:1419).
Omkostnadsbeloppet
Anskaffningsutgiften
5 § Om bostadsrätten har förvärvats genom upplåtelse från privatbostadsföretaget, anses den insats som angetts i upplåtelseavtalet som anskaffningsutgift. Har insatsen för lägenheten sänkts efter det att bostadsrätten förvärvades, ska anskaffningsutgiften minskas med motsvarande belopp.
Med den insats som anges i upplåtelseavtalet likställs när det gäller
- andra föreningar än bostadsrättsföreningar: den insats i föreningen som var fastställd när andelen uppläts, och
- aktiebolag: den betalning för aktien som gjordes i anslutning till att aktien gavs ut.
Upplåtelseavgifter, överlåtelseavgifter och andra avgifter som betalades till företaget i samband med förvärvet av bostadsrätten ska också räknas in i anskaffningsutgiften. Lag (2007:1419).
- RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
6 § Särskild ersättning som den skattskyldige betalade för andel i inre reparationsfond eller för någon annan avsättning hos privatbostadsföretaget som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter, räknas inte in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten. Om någon sådan ersättning inte avtalades, ska den ersättning som den skattskyldige vid förvärvet betalade för bostadsrätten minskas med ett belopp som motsvarar den del av avsättningen som vid förvärvet avsåg bostadsrätten. Lag (2007:1419). Kapitaltillskott
7 § Andra kapitaltillskott som har lämnats till privatbostadsföretaget under innehavstiden än insatser som anges i 5 § ska räknas in i omkostnadsbeloppet bara om tillskotten har varit avsedda att användas av företaget för amortering av lån eller för finansiering av ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten.
Tillskotten för amorteringar anses ha uppgått till ett belopp som motsvarar bostadsrättens andel av de amorteringar som företaget har gjort under innehavstiden. Om företaget har finansierat amorteringen av ett lån genom att ta upp ett nytt lån, ska den amorteringen inte räknas med vid beräkning av den del av kapitaltillskottet som ska räknas in i omkostnadsbeloppet. Andelsförhållandena vid avyttringen avgör hur stor del av tillskotten för amorteringar som avser bostadsrätten.
För att ett tillskott för ny-, till- eller ombyggnad ska beaktas krävs att tillskottet har använts för ett bestämt byggnadsarbete och att de tillskott som bostadsrättshavarna har lämnat för byggnadsarbetet i fråga sammanlagt har uppgått till minst 3 000 kronor multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter. Lag (2007:1419).
Förbättringsutgifter
8 § Förbättringsutgifter får beaktas vid beräkning av omkostnadsbeloppet bara för de beskattningsår då de sammanlagt har uppgått till minst 5 000 kronor. Förbättringsutgifter hänförs normalt till det år då räkning eller faktura på det utförda arbetet har erhållits.
Sådana utgifter som vid beskattningen behandlats som utgifter i näringsverksamhet räknas inte som förbättringsutgifter.
9 § Utgifter som den skattskyldige haft för förbättring av lägenheten räknas som förbättringsutgifter.
10 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av lägenheten räknas i fråga om privatbostadsrätter som förbättringsutgifter.
Med förbättrande reparationer och underhåll avses här reparationer och underhåll av lägenheten som hänför sig till beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren till den del lägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid förvärvet.
11 § Utgifter för förbättrande reparationer och underhåll räknas i fråga om näringsbostadsrätter som förbättringsutgifter, om avdragen för utgifterna
- ska återföras i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap. 10 § på grund av avyttringen, eller
- återfördes i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 26 kap.11 eller 13 § därför att en bostadsrätt som tidigare varit näringsbostadsrätt blivit privatbostadsrätt.
Bestämmelserna i 8 § gäller inte för sådana utgifter som avses i första stycket. Lag (2007:1419).
12 § Om särskild ersättning för lägenhetsutrustning ska räknas in i ersättningen för en bostadsrätt enligt bestämmelserna i 4 § första stycket, gäller följande.
Har utrustningen förvärvats tillsammans med bostadsrätten, ska utgiften för utrustningen räknas in i anskaffningsutgiften för bostadsrätten.
Har utrustningen i stället förvärvats under innehavstiden, anses utgiften för utrustningen som en utgift för förbättring eller för reparation eller underhåll av lägenheten. Om utgiften får räknas med i omkostnadsbeloppet avgörs enligt bestämmelserna i 8-11 §§. Lag (2007:1419).
Bostadsrätter förvärvade före år 1974
14 § En bostadsrätt som har förvärvats före år 1974 ska anses förvärvad den 1 januari 1974.
Som anskaffningsutgift anses 150 procent av bostadsrättens andel av privatbostadsföretagets behållna förmögenhet nämnda dag. Förmögenheten ska beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet på företagets fastighet för år 1974 och med hänsyn till företagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det räkenskapsår som avslutats närmast före ingången av år 1974. Fanns det inget taxeringsvärde fastställt för år 1974, beräknas ett motsvarande värde med ledning av det taxeringsvärde som fastställts närmast därefter.
Ersättningen vid förvärvet får dock användas som anskaffningsutgift, om den överstiger 150 procent av andelen i företagets behållna förmögenhet den 1 januari 1974. När ersättningen ska bestämmas bortses i detta fall från om det vid förvärvet av lägenheten fanns en inre reparationsfond eller en annan avsättning hos företaget som är avsedd för reparation och underhåll av upplåtna lägenheter.
Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet enligt denna paragraf ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag som avser tiden före år 1974. Lag (2007:1419).
Handelsbolags överlåtelse till underpris till delägare eller närstående
15 § Om ett svenskt handelsbolag överlåter en bostadsrätt till en delägare i handelsbolaget eller till någon närstående till en delägare till ett pris som understiger marknadsvärdet och bostadsrätten blir eller kan antas komma att bli privatbostad i och med överlåtelsen, ska det anses som om den avyttrats till ett pris som motsvarar marknadsvärdet.
Första stycket gäller inte i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Handelsbolags avyttring med kapitalförlust till företag i intressegemenskap
16 § Bestämmelserna i 25 kap.7, 8 och 10 §§ om att en kapitalförlust inte får dras av eller ska dras av först vid ett senare tillfälle ska tillämpas också i inkomstslaget kapital för en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag om handelsbolaget avyttrar en näringsbostadsrätt. Lag (2007:1419).
Prop. 2002/03:96: Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 45 kap. 31 §.
Underskott i näringsverksamhet
17 § I inkomstslaget kapital ska en enskild näringsidkare eller en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag vid avyttring av en näringsbostadsrätt göra avdrag från kapitalvinsten för underskott samma beskattningsår i den näringsverksamhet dit bostadsrätten hörde. Detta gäller inte till den del underskottet ska dras av enligt 45 kap. 32 § från kapitalvinst som avser en näringsfastighet. Avdraget får inte överstiga kapitalvinsten, beräknad utan hänsyn till avdraget. Lag (2007:1419).
Kvotering i inkomstslaget kapital
18 § I inkomstslaget kapital ska tjugotvå trettiondelar av kapitalvinsten på en privatbostadsrätt och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsbostadsrätt tas upp.
Uppkommer det en kapitalförlust, ska i det förra fallet 50 procent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av.
Innan kvotering görs enligt första och andra styckena, ska tidigare beviljat uppskovsbelopp återföras och avdrag för uppskovsbelopp göras enligt 47 kap.7 eller 8 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: Det införs ett nytt tredje stycke som fyller samma funktion för privat- och näringsbostadsrätter som 45 kap. 33 § tredje stycket gör för fastigheter.
47 kap. Uppskovsbelopp
- RÅ 2010:55:Två bostadsrättslägenheter som sammanslagits till en bostad har inte ansetts kunna utgöra ursprungsbostad (I) respektive ersättningsbostad (II) vid tillämpningen av reglerna om uppskovsavdrag i 47 kap. inkomstskattelagen. Inkomsttaxering 2007 respektive 2006.
- övg. best. SFS 2006:1520 3 p, övg. best. SFS 2007:1419 1 st, 45 kap. 33 § 3 st, 41 kap. 3 § 1 st 6 p, övg. best. SFS 2003:1206 3 p, 3 kap. 18 § 1 st 11 p, 44 kap. 27 § 1 st 2 p, 46 kap. 18 § 3 st, 45 kap. 1 § 2 st, övg. best. SFS 2009:1409 1 st, 2 kap. 9 §, 46 kap. 2 §, 2 kap. 17 § 2 st, 6 kap. 11 § 1 st 7 p
- 19 kap. 13 § 1 st 2 p, 97 kap. 5 § 1 st 2 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 19 § 2 st Skatteregisterlag (1980:343)
- 31 kap. 19 § 1 st 3 p, 33 kap. 2 § 1 st 4 p, 33 kap. 2 § 1 st 5 p, 31 kap. 18 §, 31 kap. 17 §, 33 kap. 7 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 14 § 1 st 2 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
- 4b § 1 st 2 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 25 § 2 st 2 p Lag (1996:1030) om underhållsstöd
- 1 kap. 3 § 1 st 4 p, 5 kap. 2a §, 3 kap. 11a §, 3 kap. 11 §, 3 kap. 12 § 2 st 3 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 1 §, 2 §, övg. best. SFS 2018:1384 3 p, 4 § Lag (2018:1384) om uppskovsbelopp vid betydande samhällsförflyttning
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2003:1206 (Vissa skattefrågor rörande fastigheter och bostadsrätter (Dämpningsregel)), 2009:1409 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2020:321 (Höjt tak för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2016:1257 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad)
Upphävd: SFS 2020:1068 (Budgetpropositionen för 2021)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för uppskovsbelopp vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt och om hur uppskovsbeloppet beaktas vid en senare avyttring. Lag (2006:1520).
Prop. 2006/07:19: Ändringen är av redaktionell karaktär och innebär att paragrafens lydelse anpassas till den nya systematiken för uppskov.
- RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.
Förutsättningar för avdrag för uppskovsbelopp
Villkor
2 § En skattskyldig får göra avdrag för uppskovsbelopp om han
- tar upp kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ursprungsbostad,
- har förvärvat eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och
- har bosatt sig eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.
I 14 och 15 §§ finns särskilda bestämmelser om dödsbos rätt till avdrag för uppskovsbelopp när den som avyttrat sin bostad dör innan förutsättningarna för avdrag uppkommer.
Om avräkning har skett enligt ett skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, får avdrag för uppskovsbelopp göras bara för den del av kapitalvinsten på vilken skatt belöper sig som inte har avräknats. Lag (2006:1520).
Prop. 2006/07:19: Paragrafen anpassas till den nya uppskovssystematiken genom att ”uppskovsavdrag” i första stycket och andra stycket byts ut mot ”avdrag för uppskovsbelopp”.
Tredje stycket är nytt. Av detta stycke framgår att endast sådan kapitalvinst på vilken skatt skall debiteras i Sverige, kan utgöra underlag för uppskovsbelopp. Avdrag för uppskovsbelopp kan därmed inte beviljas i fråga om vinster för vilka den skattskyldige har erhållit avräkning av utländsk skatt enligt skatteavtal eller ...
- RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.
Ursprungsbostad
3 § Med ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad.
Med permanentbostad avses en bostad där den skattskyldige varit bosatt
- under minst ett år närmast före avyttringen, eller
- under minst tre av de senaste fem åren.
Om den skattskyldige förvärvar en ny bostad innan han avyttrar den tidigare bostaden, ska frågan om den tidigare bostaden är hans permanentbostad avgöras med utgångspunkt i förhållandena när den nya bostaden förvärvas, om han begär detta.
En bostad som vid avyttringen ägs av ett dödsbo kan inte vara ursprungsbostad. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: Paragrafen ändras på så sätt att det geografiska området för en ursprungsbostad utvidgas från Sverige till hela EES. Av 2 kap. 9 § första stycket framgår att begreppet privatbostad (och därmed enligt 2 kap. 13 § begreppet privatbostadsfastighet) har en något vidare definition vid tillämpningen av 47 kap.
- RÅ 2005:35:Den fastighet där två makar är folkbokförda enligt 14 § folkbokföringslagen under mannens tjänstgöring på utländsk ort i svenska statens tjänst, har ansetts utgöra deras permanentbostad vid tillämpning av bestämmelserna om uppskovsavdrag i 47 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:34:Endast en av två skilda fastigheter har kunnat utgöra en ursprungsbostad enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad. Inkomsttaxering 1999.
4 § En privatbostad i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet räknas som ursprungsbostad även om den inte är permanentbostad, om den skattskyldige är bosatt i bostaden men ännu inte har bott där ett år och
- den tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,
- den annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något tvång, eller
- den avyttras till en stat som avses i denna paragraf därför att det på grund av flygbuller inte går att bo i den utan påtaglig olägenhet. Lag (2007:350).
Prop. 2006/07:19: Se kommentaren till 3 §. Tillämpningsområdet för andra stycket tredje punkten utvidgas till att avse även avyttringar till andra stater inom EES än Sverige.
Prop. 2006/07:94: I paragrafen görs endast en rättelse eftersom hänvisningen i punkten tre rätteligen skall avse stater som omfattas av paragrafen.
Bilagorna 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 I bilagorna görs tillägg för associationsformer och skatter i Bulgarien och Rumänien, se vidare avsnitt
Ersättningsbostad
5 § Med ersättningsbostad avses en tillgång i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid förvärvet är
- småhus med mark som är småhusenhet,
- småhus på annans mark,
- småhus som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,
- tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3,
- bostad i ett privatbostadsföretag,
- ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet, eller
- tomt om där uppförs en ägarlägenhet som avses i 6. Lag (2009:107).
Prop. 2006/07:19: Ändringen innebär att begreppet ersättningsbostad ändras på så sätt att tillgången inte behöver ligga i Sverige utan kan ligga i en annan EESstat.
I uppräkningen av bostadstyper används begreppen småhus, småhusenhet, lantbruksenhet och privatbostadsföretag. Av 2 kap. 15 § framgår att med småhus, småhusenhet och lantbruksenhet avses hus och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Av ...
Prop. 2001/02:43: I paragrafen definieras vad som menas med ersättningsbostad. Tredje stycket, som handlade om inom vilka tidsgränser en ersättningsbostad måste anskaffas, har flyttats till en ny paragraf, 5 a §.
Prop. 2008/09:83: Paragrafen innehåller en uppräkning över vilka tillgångar som kan räknas som ersättningsbostad. Paragrafen ändras så att även ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet och tomt om där uppförs en ägarlägenhet kan utgöra ersättningsbostad. Som framgår av avsnitt 6.1.5 omfattas en obebyggd tredimensionell fastighet av begreppet mark.
5 a § Som ersättningsbostad räknas inte en bostad som förvärvas tidigare än året före eller senare än året efter det år då ursprungsbostaden avyttras.
En fastighet som förvärvas tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras räknas dock som ersättningsbostad om den skattskyldige utför en ny-, till- eller ombyggnad på fastigheten under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 2 maj andra året efter avyttringen. Fastigheten ska i sådana fall anses förvärvad den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:43: I paragrafen, som är ny, har i första stycket tagits in den bestämmelse som hittills funnits i 5 § tredje stycket. Av bestämmelsen framgår att en ersättningsbostad inte kan förvärvas tidigare än året före och inte heller senare än året efter avyttringen av ursprungsbostaden.
I andra stycket finns ett undantag från bestämmelsen i första stycket. ...
5 b § Vid tillämpning av 5 § 5 ska en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag jämställas med ett sådant företag, om
- företaget tillhandahåller bostäder åt sina medlemmar eller delägare i byggnader som ägs av företaget, och
- den förvärvade bostaden är belägen i en fastighet som ägs av företaget, och
Är fastigheten belägen utomlands, ska prövning enligt första stycket göras som om fastigheten hade varit belägen i Sverige. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: Enligt denna paragraf kan, under vissa förutsättningar, en bostad i en nyproducerad byggnad där bostadsrättsföreningen ännu inte är ”äkta”, dvs. inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 §, utgöra en ersättningsbostad.
Första stycket ändras på så sätt att orden ”svensk” och ”svenskt” stryks. Denna ändring betingas av utvidgningen av begreppet privatbostadsföretag i 2 kap. 17 §, som denna paragraf hänvisar till.
Villkoren i första stycket andra punkten syftar till ...
Beloppsgränser
6 § Avdrag för ett uppskovsbelopp får inte understiga 50 000 kronor. Vid expropriation och andra förfaranden som avses i 4 § 1-3 får avdrag dock göras om avdraget uppgår till minst 10 000 kronor. Lag (2009:1409).
Prop. 2006/07:19: Ändringen är av redaktionell karaktär. Paragrafens lydelse anpassas till den nya systematiken för uppskov som innebär att en skattskyldig kan få uppskov med en del av kapitalvinsten. Ändringen innebär inte någon förändring i sak av de beloppsmässiga förutsättningarna för uppskov.
Prop. 2009/10:33: Paragrafen ändras på så sätt att beloppsgränsen i tvångsfallen knyts till storleken av avdraget för uppskovsbelopp i stället för till storleken på den uppkomna kapitalvinsten. Hänvisningen till 47 kap. 4 § justeras vidare redaktionellt i förtydligande syfte. Den ändringen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Beräkning av uppskovsbelopp
7 § Om den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden och bosätter sig där senast den 2 maj året därefter, beräknas uppskovsbeloppet på följande sätt.
- Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp.
- Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, motsvarar uppskovsbeloppet så stor del av kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Beloppet ska alltså beräknas enligt följande formel:
(kapitalvinsten + tidigare uppskovsbelopp) x | ersättningen för ersättningsbostaden ____________________________________ ersättningen för ursprungsbostaden |
- Om ersättningsbostaden är en fastighet och om den skattskyldige har haft eller avser att ha utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av ersättningsbostaden under tiden mellan den 2 maj året efter det år då han avyttrade ursprungsbostaden och den 2 maj andra året efter avyttringen, motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp, om den skattskyldige begär det.
Ett uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga ett belopp som motsvarar 3 000 000 kronor multiplicerat med den skattskyldiges andel av bostaden. Överskjutande del ska tas upp till beskattning. Lag (2020:321).
Prop. 2006/07:19: Ändringarna innebär endast en anpassning till terminologin i det nya uppskovssystemet.
I första punkten anges uppskovsbeloppets storlek när ersättningen som har erlagts för ersättningsbostaden är lika stor som eller större än ersättningen som har erhållits för ursprungsbostaden. I den situationen motsvarar uppskovsbeloppet summan av kapitalvinsten från avyttringen av ursprungsbostaden och ett eventuellt tidigare uppskovsbelopp.
I andra punkten anges uppskovsbeloppets ...
Prop. 2007/08:27: I första stycket andra punkten ändras metoden för beräkning av uppskovsbeloppets storlek när ersättningen som har erlagts för ersättningsbostaden är mindre än ersättningen som har erhållits för ursprungsbostaden. Ändringen har kommenterats i avsn itt 9.3.2 . Ändringen innebär att uppskovsbeloppet ska beräknas som kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp och minskad med skillnaden mellan ersättningen för ursprungsbostaden samt ersättningen för ersättningsbostaden. Eventuell överskjutande ...
Prop. 2019/20:94: Paragrafen reglerar beräkningen av uppskovsbeloppets storlek. I andra stycket ändras beloppsgränsen för uppskovsbelopp till 3 000 000 kronor. Ett uppskovsbelopp beräknat enligt första stycket får i fortsättningen inte överstiga ett belopp som uppgår till 3 000 000 kronor multiplicerat med den skattskyldiges andel av bostaden. Om den skattskyldige har varit ensam ägare av bostaden får vederbörandes uppskovsbelopp uppgå till högst 3 000 000 kronor. Om den skattskyldige däremot varit hälftenägare ...
Prop. 2009/10:33: I andra stycket ändras beloppsgränsen för uppskovsbelopp till 1 450 000 kronor. Ett uppskovsbelopp beräknat enligt första stycket får i fortsättningen inte överstiga ett belopp som uppgår till 1 450 000 kronor multiplicerat med den skattskyldiges andel av bostaden. Om den skattskyldige har varit ensam ägare av bostaden får vederbörandes uppskovsbelopp uppgå till högst 1 450 000 kronor. Om den skattskyldige ...
Prop. 2016/17:25: I första stycket andra punkten ändras metoden för beräkning av uppskovsbeloppets storlek när ersättningen som har erlagts för ersättningsbostaden är mindre än ersättningen som har erhållits för ursprungsbostaden. Ändringen har kommenterats i avsnitt 5.2. Ändringen innebär att uppskovsbeloppet ska beräknas som så stor del av kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp som ersättningen för ersättningsbostaden ...
8 § Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden eller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den 2 maj året därefter, motsvarar uppskovsbeloppet kapitalvinsten ökad med tidigare uppskovsbelopp.
Ett uppskovsbelopp enligt första stycket får inte överstiga ett belopp som motsvarar 3 000 000 kronor multiplicerat med den skattskyldiges andel av bostaden. Överskjutande del ska tas upp till beskattning. Lag (2020:321).
Prop. 2006/07:19: Om den skattskyldige inte förvärvar en ersättningsbostad före utgången av det år då han avyttrar ursprungsbostaden eller inte bosätter sig på en ersättningsbostad senast den 2 maj året därefter, beräknas uppskovsbeloppet på samma sätt som enligt 7 § tredje punkten. Det innebär således att den skattskyldige får ett så kallat preliminärt uppskov.
Prop. 2019/20:94: Paragrafen reglerar uppskovsbeloppets storlek för ett s.k. preliminärt uppskov. Ändringen i andra stycket innebär att uppskovsbeloppet enligt första stycket inte får överstiga ett belopp som uppgår till 3 000 000 kronor multiplicerat med den skattskyldiges andel av bostaden. Se i övrigt kommentaren till motsvarande ändring i 7 § andra stycket.
Prop. 2009/10:33: Ändringen i andra stycket fyller samma funktion som ändringen i 7 § andra stycket.
Beskattning av uppskovsbelopp
9 § Om den skattskyldige har fått ett avdrag för uppskovsbelopp enligt 7 § första stycket 3 eller 8 §, ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning nästa år.
Om den skattskyldige senast året efter det år då han avyttrade ursprungsbostaden förvärvar en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen, gäller dock följande.
- Om ersättningen för ersättningsbostaden är minst lika stor som ersättningen för ursprungsbostaden, behöver ingen del av uppskovsbeloppet återföras till beskattning.
- Om ersättningen för ersättningsbostaden understiger ersättningen för ursprungsbostaden, får uppskovsbeloppet inte överstiga så stor del av föregående års kapitalvinst ökad med tidigare uppskovsbelopp som ersättningen för ersättningsbostaden utgör av ersättningen för ursprungsbostaden. Beloppet ska alltså beräknas enligt följande formel:
(föregående års kapitalvinst + tidigare uppskovsbelopp) x ersättningen för ersättningsbostaden ____________________________________ ersättningen för ursprungsbostaden
Överskjutande del ska återföras till beskattning. Lag (2016:1257).
Prop. 2006/07:19: I paragrafen behandlas återföring av uppskovsbelopp som erhållits vid tillämpning av 7 § tredje punkten och 8 § (preliminärt uppskov). Ett sådant belopp skall återföras till beskattning i sin helhet om inte den skattskyldige senast året efter det år då han avyttrade ursprungsbostaden förvärvat en ersättningsbostad och bosätter sig där senast den 2 maj andra året efter avyttringen. Uttrycket ”återföras till beskattning” skall inte förstås som att beloppet inte kan bli föremål för kvittning inom ...
Prop. 2016/17:25: Ändringen i andra stycket andra punkten är av motsvarande slag som ändringen i 7 § första stycket andra punkten.
9 a § Ett uppskovsbelopp får uppgå till ett lägre belopp än vad som följer av 7 § första stycket1-2 och 9 § om den skattskyldige begär det, dock lägst belopp enligt 6 §.
Om den skattskyldige begär det, ska hela eller en del av uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Återföring av en del av ett uppskovsbelopp får dock ske med lägst 20 000 kronor per år. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: Paragrafen är ny. Av första stycket framgår att en skattskyldig vid tillämpning av 7 § första och andra punkten och 9 § får välja att begära ett lägre uppskovsbelopp än det uppskovsbelopp som kan beviljas enligt dessa lagrum. Det innebär i fråga om 7 § att den skattskyldige får begära ett lägre avdrag för uppskovsbelopp och i fråga om 9 § att den skattskyldige får begära en större återföring av ett preliminärt uppskov. En förutsättning är dock att det lägre avdraget för uppskovsbelopp uppfyller ...
11 § Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning.
Vid avyttring av en del av ersättningsbostaden, ska den del av uppskovsbeloppet som belöper sig på den avyttrade delen återföras till beskattning. Det återförda beloppet ska motsvara den del av uppskovsbeloppet som ersättningen för den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången. Återföringen ska alltså beräknas enligt följande formel:
uppskovsbeloppet x marknadsvärdet på hela tillgången | ersättningen för den avyttrade delen |
Med avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf när bostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid övergång genom arv eller testamente till en make eller en sambo eller ett hemmavarande barn under 18 år. Avyttring anses inte heller ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av upphörande av ett samboförhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död. När avyttring anses ha skett enligt detta stycke av en del av bostaden, ska i stället för vad som sägs i andra stycket den återförda delen av uppskovsbeloppet motsvara den del av uppskovsbeloppet som marknadsvärdet på den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången. Återföringen ska alltså i sådant fall beräknas enligt följande formel:
uppskovsbeloppet x marknadsvärdet på hela tillgången Lag (2007:1419). | marknadsvärdet på den avyttrade delen |
Prop. 2006/07:19: Denna paragraf har i allt väsentligt fått en ny lydelse. Paragrafen reglerar vad som skall ske med ett uppskovsbelopp när hela eller del av en ersättningsbostad avyttras. Vid en sådan avyttring skall enligt första stycket uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Denna bestämmelse medför att ett uppskovsbelopp vid avyttring tas upp till beskattning enligt reglerna i 45 kap. (fastigheter), 46 kap. (privat- eller näringsbostadsrätter) eller 48 kap. (andra andelar).
Andra stycket ...
11 a § Bestämmelserna om uppskovsbelopp tillämpas på motsvarande sätt även då kapitalvinstberäkning inte ska göras.
Ett återfört uppskovsbelopp ska tas upp till beskattning enligt 45 kap. 33 § eller 46 kap. 18 § om ersättningsbostaden utgör sådan bostad som anges i dessa bestämmelser. Om ersättningsbostaden inte utgör sådan bostad, ska ett återfört uppskovsbelopp tas upp till beskattning enligt bestämmelserna i 48 kap.
Om en begränsat skattskyldig avyttrar en utomlands belägen ersättningsbostad med en kapitalförlust och ska återföra ett uppskovsbelopp, ska uppskovsbeloppet reduceras med kapitalförlusten innan uppskovsbeloppet tas upp till beskattning enligt andra stycket. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: Denna paragraf är ny. I första stycket anges att bestämmelserna om uppskovsbelopp i kapitlet tillämpas på motsvarande sätt även då kapitalvinstberäkning inte skall ske. Genom denna bestämmelse görs bestämmelserna om uppskovsbelopp tillämpliga på avyttringar av ursprungsbostäder som ligger i andra EES-stater än Sverige även i de fall då kapitalvinstberäkning inte sker. För begränsat skattskyldiga är kapitalvinster från avyttringar av utländska privatbostäder inte skattepliktiga i Sverige. Dessa ...
Beräkning av ersättningarna
12 § Vid jämförelse mellan ersättningen för ursprungsbostaden och ersättningen för ersättningsbostaden ska hänsyn tas till försäljnings- och inköpsprovision, stämpelskatt och liknande utgifter. Lag (2007:1419).
13 § Är ersättningsbostaden en fastighet ska ersättningen för ersättningsbostaden också ökas med utgifter för ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan förvärvet av ersättningsbostaden och den dag då bosättning senast ska ha skett enligt bestämmelserna i 7 eller 9 §. Lag (2007:1419).13 a § I de fall som avses i 5 a § andra stycket ska bara utgifter för ny-, till- eller ombyggnaden räknas som ersättning för ersättningsbostaden. Lag (2007:1419).
Dödsfall efter avyttring av ursprungsbostaden
14 § Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad dör innan han har förvärvat en ersättningsbostad, har dödsboet rätt till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller sambo uppfyller de villkor i fråga om förvärv av en ersättningsbostad och bosättning där som skulle ha gällt för den döde. Om en skattskyldig som har avyttrat en ursprungsbostad och förvärvat en ersättningsbostad dör innan han har bosatt sig i ersättningsbostaden, har dödsboet rätt till avdrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om en efterlevande make eller sambo bosätter sig i ersättningsbostaden och den då ägs av dödsboet eller genom arv, testamente eller bodelning övergått till den efterlevande. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller bara om den efterlevandes bosättning i ursprungsbostaden uppfyller bosättningskraven i 3 eller 4 §. 15 § Om ett dödsbo begär avdrag för uppskovsbelopp och en efterlevande make eller sambo enligt 14 § förvärvat en ersättningsbostad, krävs den efterlevandes samtycke för att bostaden ska anses som ersättningsbostad. Lag (2007:1419).
48 kap. Avyttring av delägarrätter och fordringsrätter
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2002:540 (Begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och på andelar i svens), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2007:1122 (Vissa kapitalskattefrågor), 2006:614 (Beskattning av visst hushållsavfall som förbränns, m.m.), 2000:540 (2000 års ekonomiska vårproposition)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av delägarrätter och fordringsrätter. Vidare finns bestämmelser om förpliktelser vars underliggande tillgångar består av delägarrätter eller fordringsrätter. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.
I 42 kap. 15 a § finns bestämmelser om att kapitalvinster på andelar i onoterade företag i vissa fall ska tas upp till fem sjättedelar.
I 47 kap. 11 a § finns bestämmelser om beskattning av återfört uppskovsbelopp som ska tas upp enligt detta kapitel. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: Ett tredje stycke har lagts till med en upplysning om att 47 kap. 11 a § innehåller en bestämmelse om beskattning av återfört uppskovsbelopp enligt 48 kap.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagändringarna skall träda i kraft den 1 februari 2007 och tillämpas på avyttringar som skett efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna om uppskovsbelopp får tillämpas på avyttringar som skett under tiden 1 januari 2006–31 januari 2007 om den skattskyldige begär det. Kapitalvinster ...
Prop. 2005/06:40: Det införs ett nytt andra stycke i paragrafen där det finns en upplysning om att det i 42 kap. 15 a § finns särskilda regler för kapitalvinstbeskattning av andelar i onoterade företag.
Definitioner
Delägarrätter
2 § Med delägarrätt avses
- aktie,
- rätt på grund av teckning av aktier,
- teckningsrätt,
- fondaktierätt,
- andel i en värdepappersfond och en specialfond,
- andel i en ekonomisk förening, och
- annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.
Bestämmelserna om delägarrätter ska tillämpas också på
- vinstandelsbevis och kapitalandelsbevis som avser lån i svenska kronor,
- konvertibel i svenska kronor,
- inlösenrätt och säljrätt som avser aktier,
- termin och option vars underliggande tillgångar består av aktier eller termin och option som avser aktieindex, och
- annan tillgång med liknande konstruktion eller verkningssätt.
Andel i ett annat privatbostadsföretag än en kooperativ hyresrättsförening anses inte som delägarrätt. Lag (2016:115).
Prop. 2005/06:39: I första stycket anges vilka slags värdepapper som utgör delägarrätter och i andra stycket vilka värdepapper som bestämmelserna om delägarrätter dessutom skall tillämpas på. Syftet med bestämmelsen är att ange vilka typer av värdepapper som skall kapitalvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna. I första stycket byts ordet ”delrätt” ut mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551). Ändringarna i ...
Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns en definition av begreppet delägarrätt. Av första stycket framgår att en andel i en ekonomisk förening utgör en delägarrätt. En
andel i en kooperativ hyresrättsförening som hyr lägenheter som föreningen i sin tur upplåter med kooperativ hyresrätt (hyresmodellen) utgör en delägarrätt. En andel i en kooperativ förening där föreningen ...
Prop. 2013/14:27: I första stycket görs en redaktionell ändring.
- RÅ 2009:78:Ett av villkoren för att ett företag ska anses vara ett investmentföretag är att det uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. Konvertibler i svenska kronor har ansetts vara sådana tillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:3:En marknadsnoterad obligation vars avkastning beror på värdeutvecklingen hos tre alternativa kombinationer av aktie-, råvaru- och ränteinstrument har inte ansetts som en tillgång som till konstruktion eller verkningssätt liknar en delägarrätt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2001:55:Ett helägt dotterbolags externa avyttring av konvertibla skuldebrev, som emitterats av och till marknadspris förvärvats från moderbolaget, har inte ansetts föranleda inkomstbeskattning av dotterbolaget. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i dotterbolaget har ansetts öka med skillnaden mellan vad dotterbolaget erhåller för de konverteringsrätter som avyttras och vad dotterbolaget erlagt för dessa. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Fordringsrätter
3 § Med svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor.
Bestämmelserna om svenska fordringsrätter ska tillämpas också på termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hänföras till fordran i svenska kronor eller termin, option och liknande avtal som avser ränteindex.
Som fordringsrätt räknas inte en tillgång
- som enligt 2 § första stycket är en delägarrätt, eller - på vilken bestämmelserna om delägarrätter enligt 2 § andra stycket ska tillämpas. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:3:En marknadsnoterad obligation vars avkastning beror på värdeutvecklingen hos tre alternativa kombinationer av aktie-, råvaru- och ränteinstrument har inte ansetts som en tillgång som till konstruktion eller verkningssätt liknar en delägarrätt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014 not 66:Swapavtal avseende räntebetalningar som ingåtts av enskild näringsidkare skulle beskattas i inkomstslaget kapital (förhandsbesked)
4 § Med utländsk fordringsrätt avses fordran i utländsk valuta.
Bestämmelserna om utländska fordringsrätter ska tillämpas också på
- utländsk valuta, och
- termin, option och liknande avtal vars underliggande tillgångar kan hänföras till utländsk valuta, fordran i utländsk valuta eller termin, option och liknande avtal som avser index beroende av sådan valuta. Lag (2007:1419).
- HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Marknadsnotering
5 § En delägarrätt eller fordringsrätt anses marknadsnoterad om den är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller, utan att vara upptagen till handel på en sådan marknad, är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig omsättning. Lag (2007:552).
Undantag från skatteplikt
6 § Kapitalvinster på sådan utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
6 a § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag avyttrar egna aktier ska inte tas upp om 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Lag (2011:68).
Prop. 2005/06:39: Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551).
- RÅ 2003:16:Undantag från skatteplikt för kapitalvinst har ansetts föreligga vid transaktioner i samband med att ett helägt dotterbolag utfärdar köpoptioner avseende teckningsoptioner, som förvärvats från moderbolaget och som innebär en rätt att förvärva aktier i moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2001:55:Ett helägt dotterbolags externa avyttring av konvertibla skuldebrev, som emitterats av och till marknadspris förvärvats från moderbolaget, har inte ansetts föranleda inkomstbeskattning av dotterbolaget. Moderbolagets anskaffningsvärde för aktierna i dotterbolaget har ansetts öka med skillnaden mellan vad dotterbolaget erhåller för de konverteringsrätter som avyttras och vad dotterbolaget erlagt för dessa. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:17:Kapitalvinst vid ett dotterbolags avyttring av teckningsoptioner utgivna av moderbolaget, vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad, är skattepliktig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:3:Ett mellan ett bolag och en bank träffat swapavtal vars underliggande tillgångar består av bolagets egna aktier har ansetts utgöra ett sådant optioner och terminer liknande instrument som avses i 48 kap. 6 a § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 b § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget eller företaget ställt ut, ska inte tas upp hos det. Lag (2011:68).
Prop. 2005/06:39: Bestämmelsen, som är ny, reglerar hur en kapitalvinst skall behandlas när ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis som utfärdats när bolaget tagit upp ett kapitalandelslån. Det som sägs i bestämmelsen om kapitalvinst gäller på motsvarande sätt kapitalförlust vilket framgår av 44 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Om bolaget återbetalar ett lägre belopp till innehavaren av kapitalandelsbeviset när lånet löses jämfört ...
6 c § Kapitalvinst på andel i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 39 a kap. 13 §.
Vid tillämpning av första stycket ska inte beaktas inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som redan har beaktats enligt första stycket eller 42 kap. 22 §. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning vid avyttring av andelar i ett CFC-bolag. Första stycket innebär att kapitalvinst på andelar i CFC-bolag inte ska tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 39 a kap. 13 §. Enligt andra stycket gäller dock detta bara i den utsträckning som delägaren inte tidigare har tillgodogjort sig den inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a ...
Omkostnadsbeloppet
Genomsnittsmetoden
7 § Vid beräkningen av omkostnadsbeloppet ska det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för samtliga delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som den avyttrade användas. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet ska beräknas med hänsyn till inträffade förändringar i innehavet.
Om en andel i en värdepappersfond är förvaltarregistrerad enligt 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller en andel i en specialfond är förvaltarregistrerad enligt 12 kap. 5 § lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, ska vid tillämpning av genomsnittsmetoden enligt första stycket bortses från andra andelar i samma fond som är registrerade i annan förvaltares eller andelsinnehavarens eget namn.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter som uppfyller villkoren om innehavstid i 25 a kap.6 eller 7 § om de avyttras eller hade avyttrats vid den tidpunkt som bedömningen avser, inte anses vara av samma slag och sort som andra näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter i det aktuella företaget.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i första stycket ska bortses från delägarrätter eller fordringsrätter av samma slag och sort som förvaras på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.
I 18 c §, 48 a kap. 16 § och 49 kap. 29 § finns ytterligare undantag från bestämmelsen i första stycket som gäller partiella fissioner, andelsbyten med framskjuten beskattning och uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2013:569).
Prop. 2001/02:25: I ett nytt andra stycke föreslås att en begränsad genomsnittsmetod skall få användas vid beräkning av kapitalvinsten/-förlusten vid avyttring av förvaltarregistrerade andelar i värdepappersfonder. Se avsnitt 14.3.
Prop. 2001/02:46: Ändringen i tredje stycket är en följd av att andelsbyten enligt 49 kap. IL benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in, i fjärde stycket, till de nya bestämmelserna i 18 c § om särskild genomsnittsberäkning av omkostnadsbeloppet vid partiella fissioner.
Prop. 2002/03:96: Tredje stycket är nytt. Motiven för bestämmelsen finns i avsnitt 5.2.2.
- HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall
8 § För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för aktierna i moderbolaget - beräknat vid tidpunkten för utdelningen - som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier.
När det senare ska beräknas ett omkostnadsbelopp för aktierna i moderbolaget, ska den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i motsvarande mån.
Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som anskaffningsutgift. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsutgiften noll. Lag (2007:1419).
Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall
9 § För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk förening vid sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som anskaffningsutgift anses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelarna i föreningen hade avyttrats vid tidpunkten för utskiftningen. Lag (2007:1419).
Företag som tidigare har varit investmentföretag
11 § I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om avskattning av andelar i ett företag som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre kan räknas som investmentföretag samt om anskaffningsutgiften för andelarna efter avskattningen.
I 39 kap. 19 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften för delägarrätter som anskaffats av ett företag som tidigare har varit investmentföretag men som inte längre kan räknas som investmentföretag.
Periodiseringsfond förs över och expansionsfond upphör
12 § Om en periodiseringsfond förs över till ett aktiebolag enligt 30 kap.11 eller 12 §, ska det tillskott som är en förutsättning för överföringen inte räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna i bolaget. Om en expansionsfond upphör i samband med att tillgångar överlåts till ett aktiebolag och fonden enligt 34 kap. 20 § inte ska återföras, ska det tillskott som är en förutsättning för tillämpningen av bestämmelsen inte räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Lag (2007:1419). Teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter
- RÅ 2003:10:Frågor om beskattningskonsekvenser vid överföring av periodiseringsfonder i samband med apportemission av enskild näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 § För teckningsrätter och fondaktierätter, samt inlösenrätter och säljrätter som avses i 2 §, som grundas på aktieinnehav i bolaget, är anskaffningsutgiften noll.
Detsamma gäller teckningsrätter och fondaktierätter som grundas på innehav av en konvertibel eller en liknande rätt till förvärv av aktier i bolaget, om innehavaren vid tilldelningen av aktier likställs med en aktieägare. Lag (2005:1142).
Prop. 2005/06:39: Bestämmelserna i första stycket skall även gälla för inlösenrätter och säljrätter som avser aktier. Det innebär att vid avyttring av säljrätter och inlösenrätter som avser aktier och som erhållits på grundval av aktieinnehav, skall anskaffningsutgiften vara noll. Någon fördelning av anskaffningsutgiften mellan aktie och inlösenrätter eller säljrätter kommer inte att ske. I stället kommer hela ersättningen för rätterna att tas upp till beskattning. Vid en senare försäljning av aktien kommer å andra ...
- RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:75:Att innehavare av A-aktier vid ändring av en bolagsordning, som innebär att rösträttsskillnaden mellan A- och B- aktier utjämnas, skulle kompenseras genom att vederlagsfritt erhålla teckningsoptioner har inte ansetts medföra några omedelbara beskattningskonsekvenser. Förhandsbesked angående inkomstskatt
Skuldebrev med köp- eller teckningsoption
14 § Anskaffningsutgiften för ett skuldebrev förenat med en köp- eller teckningsoption, ska beräknas till skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Denna anskaffningsutgift får dock inte överstiga den sammanlagda anskaffningsutgiften för skuldebrevet och optionen. Anskaffningsutgiften för optionen ska beräknas till vad som återstår av den sammanlagda anskaffningsutgiften. Lag (2007:1419).
Schablonmetoden
15 § För marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband med denna dragits av. Detta gäller dock inte terminer och optioner och inte heller sådana teckningsrätter, fondaktierätter, inlösenrätter och säljrätter som avses i 13 §.
Första stycket tillämpas även på delägarrätter om de har varit marknadsnoterade men marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad avveckling. Lag (2018:722).
Prop. 2007/08:12: Ett nytt andra stycke har lagts till. Av stycket framgår att den s.k. schablonmetoden, dvs. att omkostnadsbeloppet får bestämmas till 20 procent av ersättningen vid avyttringen sedan utgifter i samband med denna dragits av, får tillämpas även på delägarrätter som har varit marknadsnoterade men marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledande av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs.
Prop. 2005/06:39: I paragrafen finns en schablonmetod som innebär att vid beräkningen av kapitalvinsten för marknadsnoterade delägarrätter får omkostnadsbeloppet bestämmas till 20 procent av ersättningen. Ändringarna innebär att schablonmetoden inte får användas för inlösenrätter eller säljrätter som erhållits på grundval av aktieinnehav. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.2.
Vidare byts ordet ”delrätter” ut mot ...
- RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:134:Vid tillämpning av reglerna om underlag för lättnadsbelopp och gränsbelopp får omkostnadsbeloppet inte bestämmas enligt schablonmetoden i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Äldre fondandelar
16 § Grundas ett innehav av fondandelar på ett förvärv före år 1995, får fysiska personer som anskaffningsutgift använda andelens marknadsvärde den 31 december 1992 eller, om fonden bildades under åren 1993 eller 1994, det först noterade marknadsvärdet. Motsvarande gäller i fråga om fondandelsbevis vars innehavare registrerats efter utgången av år 1994.
Första stycket gäller inte andelar i sådana fonder som tidigare var allemansfonder. Om andelarna förvärvats före år 1991, får anskaffningsutgiften bestämmas till andelens marknadsvärde den 31 december 1990. Lag (2004:66). Utländska fordringsrätter
17 § Om en utländsk fordringsrätt på grund av bestämmelserna i 14 kap. 8 § och 24 kap. 4 § andra stycket har värderats till ett annat värde än anskaffningsutgiften, gäller följande.
Om fordringen har värderats till ett högre värde än anskaffningsutgiften, ska denna ökas med mellanskillnaden. Om fordringen har värderats till ett lägre värde än anskaffningsutgiften, ska denna minskas med mellanskillnaden. Lag (2018:1206).
Belopp som tagits upp som intäkt i inkomstslaget tjänst
17 a § Om en tillgång har överlåtits genom en underprisöverlåtelse till ett företag, ska det belopp som tagits upp i inkomstslaget tjänst räknas in i omkostnadsbeloppet för andelarna i det förvärvande företaget eller i företag som direkt eller indirekt äger andelar i det förvärvande företaget. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: Paragrafen är ny. Den innehåller en bestämmelse om att den som blir tjänstebeskattad i samband med en underprisöverlåtelse har rätt att räkna in det tjänstebeskattade beloppet i omkostnadsbeloppet för andelarna i det förvärvande företaget eller i företag som direkt eller indirekt äger andelar i det förvärvande företaget.
Belopp som tagits upp som intäkt vid utflyttning
17 b § Om en kapitalvinst tagits upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §, ska kapitalvinsten räknas in i omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. Lag (2009:1229).
Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonder
18 § Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap.1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller av specialfonder enligt 12 kap.16 och 17 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda till att kapitalvinster tas upp hos delägarna. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Ersättning i pengar ska dock tas upp som kapitalvinst det beskattningsår fusionen eller delningen sker.
Efter en fusion eller delning anses som anskaffningsutgift för de nya andelarna det sammanlagda omkostnadsbelopp som skulle ha använts om de äldre andelarna hade avyttrats. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det sammanlagda omkostnadsbeloppet fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.
Det som sägs om fusion i första och andra styckena gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om värdepappersfonder.
Första–tredje styckena gäller även utländska värdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den gränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de berörda staterna. Lag (2013:569).
Prop. 2007/08:12: Ett nytt tredje stycke har lagts till. Av detta stycke framgår att skattefrihet enligt paragrafen även omfattar kapitalvinst vid sammanläggning eller
delning av sådana utländska investeringsfonder som bildats enligt det så kallade UCITS-direktivet och där fonden hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Sammanläggningen eller delningen ...
- HFD 2018:61:Fråga om tillämpning av undantaget från kapitalvinstbeskattning vid fusion mellan fonder när utländska alternativa investeringsfonder fusioneras. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2006:38:En med tillstånd av behörig myndighet i Luxemburg företagen sammanläggning eller ombildning av fonder som omfattas av UCITS- direktivet har inte ansetts leda till att kapitalvinst skall tas upp, oavsett om kraven på placeringsinriktning m.m. inte motsvarar dem som gäller i liknande fall för svenska fonder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Andelar som förvärvats genom partiell fission
Omkostnadsbeloppet
18 a § För andelar som tas emot vid en partiell fission anses som anskaffningsutgift så stor del av omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget - beräknat vid tidpunkten för den partiella fissionen - som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen medför för dessa andelar.
Efter en partiell fission ska, vid beräkningen av omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget, den genomsnittliga anskaffningsutgiften minskas i motsvarande mån. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafen, som är ny, framgår hur anskaffningsutgiften skall bestämmas för de andelar som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller vid en partiell fission (mottagna andelar). Som anskaffningsutgift för dessa andelar skall anses så stor del av omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget som svarar mot förändringen av marknadsvärdet på dessa andelar till följd av den partiella fissionen. Omkostnadsbeloppet för andelarna i det överlåtande företaget skall minskas med så ...
Turordning vid avyttring m.m. av andelar i det övertagande företaget
18 b § Om en ägare i det överlåtande företaget äger andelar av samma slag och sort som den mottagna andelen vid tidpunkten för den partiella fissionen (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter den partiella fissionen (nya andelar), ska avyttringar anses ske i följande ordning:
- gamla andelar,
- mottagna andelar,
- nya andelar.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas på motsvarande sätt när äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än genom avyttring. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny. Vid en partiell fission kan andelsägaren i det överlåtande företaget sedan tidigare ha andelar i detta företag (gamla andelar). Det kan också inträffa att andelsägaren förvärvar ytterligare andelar efter den partiella fissionen (nya andelar). Om enbart vissa andelar avyttras behövs en turordningsregel som klargör i vilken ordning andelar anses avyttrade. Andelsägaren i det överlåtande företaget skall först anses ha sålt gamla andelar, härefter de mottagna andelarna och sist de ...
Genomsnittsmetoden
18 c § Om andelar som mottagits vid en partiell fission inte är marknadsnoterade eller är kvalificerade enligt 5 kap.7-7 b §§ ska de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det övertagande företaget som innehas av mottagaren. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse om att mottagna onoterade andelar inte skall anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det övertagande företaget som andelsägaren i det överlåtande företaget innehar. Detsamma gäller sådana mottagna andelar som anses kvalificerade på grund av de föreslagna reglerna i 57 kap. 7–7 b §§. Bestämmelsen har utformats med 48 a kap. 16 § som förebild.
Beräkning av tjänstebelopp för utdelning och tjänstebelopp för kapitalvinst
18 d § Om andelen i det överlåtande företaget vid en partiell fission är en kvalificerad andel, ska det beräknas ett tjänstebelopp för utdelning enligt andra stycket och ett tjänstebelopp för kapitalvinst enligt tredje stycket.
Ett belopp lika med värdet på den mottagna andelen minskat med det sparade utdelningsutrymme som hör till andelen i det övertagande företaget utgör ett tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission för den mottagna andelen.
Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om den mottagna andelen hade avyttrats mot en marknadsmässig ersättning omedelbart efter att den mottagits utgör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid partiell fission för den mottagna andelen. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, sägs i första stycket att det skall beräknas ett tjänstebelopp för utdelning och ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid en partiell fission om en andel i det överlåtande företaget är kvalificerad. I dessa fall blir även de mottagna andelarna kvalificerade enligt förslaget till 57 kap. 7 § första stycket andra meningen. För sådana mottagna andelar skall utdelning respektive kapitalvinst inom vissa gränser tas upp i inkomstslaget tjänst, s.k. tjänstebelopp. I andra och tredje ...
18 e § Om andelen i det överlåtande företaget bara är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § och om det tidigare har beräknats ett tjänstebelopp enligt 18 d § eller 48 a kap. 8 b § som hör till andelen, tillämpas andra och tredje styckena i stället för 18 d §.
Tjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som tagits upp i inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet beräknats och fördelas mellan de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 18 a §.
Tjänstebelopp för kapitalvinst ska fördelas mellan de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 18 a §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny och syftar på det speciella fallet att andelarna i det överlåtande företaget vid en partiell fission tidigare mottagits vid ett andelsbyte eller en partiell fission och andelarna bara är kvalificerade enligt förslaget till 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Det skall i sådana fall ha beräknats tjänstebelopp för utdelning och kapitalvinst vid andelsbyten enligt förslaget till 48 a kap. 8 b § eller tjänstebelopp för utdelning och kapitalvinst vid partiell fission enligt förslaget till 48 ...
Avdrag för kapitalförluster
Inkomstslaget kapital
19 § Bestämmelserna i 20, 21, 23 och 24 §§ gäller för kapitalförluster i inkomstslaget kapital. Vad som sägs om en tillgång i dessa bestämmelser ska tillämpas också på en förpliktelse med sådan underliggande tillgång. Att kapitalförluster på utländsk valuta eller fordran i utländsk valuta i vissa fall inte ska dras av följer av 6 §. Lag (2007:1419).
20 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade delägarrätter än sådana som avses i 21 § ska dras av i sin helhet samt kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade ska dras av till fem sjättedelar mot skattepliktiga kapitalvinster på sådana tillgångar. Med skattepliktig kapitalvinst på sådana tillgångar avses även återföring av investeraravdrag enligt 43 kap. För kvalificerade andelar gäller dock att kapitalförluster ska dras av till två tredjedelar.
Avdrag för kapitalförluster enligt första stycket ska göras i följande ordning:
- kapitalförluster som ska dras av i sin helhet,
- kapitalförluster som ska dras av till fem sjättedelar,
- kapitalförluster som ska dras av till två tredjedelar. Lag (2013:771).
Prop. 2005/06:40: I paragrafen regleras hur och i vilken omfattning kapitalförluster på aktier och andra delägarrätter skall dras av mot kapitalvinster på sådana tillgångar.
Första stycket har ändrats genom att kapitalförluster på onoterade andelar som tidigare fick dras av i sin helhet nu skall dras av till fem sjättedelar mot skattepliktiga kapitalvinster. Vidare har ett tillägg gjorts som innebär att kapitalförluster på kvalificerade andelar skall dras av till två tredjedelar när de dras av ...
Prop. 2005/06:125: En ändring har gjorts i första stycket så att det klart framgår att kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter inte skall kvittas i sin helhet mot kapitalvinster på onoterade delägarrätter som inte är andelar i svenska aktiebolag eller utländska juridiska personer. Ändringen innebär också att det tydligt framgår att kapitalförluster på onoterade delägarrätter som inte är andelar i svenska aktiebolag eller utländska juridiska personer inte skall kvittas i sin helhet mot kapitalvinster på ...
20 a § Till den del en kapitalförlust på marknadsnoterade delägarrätter inte kan dras av enligt 20 §, ska 70 procent dras av.
Till den del en kapitalförlust på andelar som inte är marknadsnoterade inte kan dras av enligt 20 §, ska fem sjättedelar av 70 procent dras av.
Till den del en kapitalförlust på kvalificerade andelar inte kan dras av enligt 20 §, ska två tredjedelar av 70 procent dras av. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen som är ny sägs vad som gäller för kapitalförluster på sådana tillgångar som anges i 20 § och som inte dragits av mot kapitalvinster enligt den paragrafen.
Prop. 2005/06:125: Av systematiska skäl byts ordet ”andelar” ut mot ordet ”delägarrätter”.
21 § Kapitalförluster på marknadsnoterade andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som innehåller bara svenska fordringsrätter ska dras av i sin helhet. Lag (2013:569).
23 § Kapitalförluster på andra marknadsnoterade svenska fordringsrätter än premieobligationer ska dras av i sin helhet. Lag (2007:1419).
24 § Om en kapitalförlust inte ska dras av enligt bestämmelserna i 20, 20 a, 21 eller 23 §, ska 70 procent dras av. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen anges vad som gäller för en kapitalförlust som inte skall dras av enligt 20, 20 a, 21 eller 23 §. Det kan t.ex. vara fråga om förluster på premieobligationer och icke marknadsnoterade fordringsrätter.
Inkomstslaget näringsverksamhet
25 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska kapitalförluster för vilka avdrag ska göras dras av mot alla intäkter och i sin helhet, om inte något annat anges i 26 eller 27 §. Vad som sägs i första meningen ska tillämpas också på förpliktelser och vad som sägs om en tillgång i 26 och 27 §§ ska tillämpas också på en förpliktelse med sådan underliggande tillgång. Lag (2007:1419).
26 § Juridiska personers kapitalförluster på delägarrätter för vilka avdrag ska göras får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter. Om en del av en sådan förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på delägarrätter om var och en av de juridiska personerna
- begär det för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska personernas bokföringsskyldighet upphör, och
- med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.
Till den del en förlust inte kan dras av enligt första stycket behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på delägarrätter hos den juridiska person som haft förlusten. Lag (2011:1256).
Prop. 2001/02:140: Som en konsekvens av att den enhetliga ”fållan” för kapitalförluster på delägarrätter införs har nuvarande andra och tredje styckena utgått. Kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats av juridiska personer får därmed endast dras av mot kapitalvinster på delägarrätter oavsett om innehavet av de avyttrade delägarrätterna som gett upphov till förlusten är betingat av rörelsen eller om det är fråga om en kapitalplacering.
Nedanstående exempel illustrerar.
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
27 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och för vilka avdrag ska göras tillämpas 19–21, 23 och 24 §§, om inte något annat anges i andra stycket.
Om den som ska göra avdrag enligt första stycket är ett sådant företag som anges i 24 kap. 32 § 1–5 och avdraget avser förlust på delägarrätter ska 70 procent av kapitalförlusten dras av. Förlusten får dras av bara mot kapitalvinster på delägarrätter.
Kapitalförluster för vilka avdrag ska göras på sådana delägarrätter och fordringsrätter vars innehav betingas av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock alltid dras av i sin helhet. Lag (2018:1206).
Prop. 2001/02:140: Första stycket. Huvudregeln i första stycket har kompletterats med en bestämmelse som på ett mer tydligt sätt avgränsar de kapitalförluster som omfattas av huvudregeln mot kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter och fordringsrätter, vilka regleras exklusivt i andra respektive tredje stycket. Genom den nya andra meningen ges en turordningsregeel för kapitalförluster på delägarrätter som omfattas av huvudregeln. Sådana kapitalförluster skall tas i anspråk efter kapitalförluster ...
Prop. 2009/10:36: Bestämmelserna i paragrafen behandlar avdragsrätten i inkomstslaget näringsverksamhet för kapitalförluster på delägarrätter och fordringsrätter som uppkommer i handelsbolag. Även om förlusten ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet gäller i huvudsak samma begränsningar i avdragsrätten som för fysiska personer och detta även i de fall handelsbolaget ägs av juridiska personer.
Första stycket har ändrats på så sätt att det bara gäller om inte något annat följer av ...
Prop. 2011/12:17: Andra stycket har preciserats så att det klart framgår att det bara är förluster på delägarrätter som ska begränsas.
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
28 § Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som bolaget eller företaget ställt ut.
Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel. Lag (2011:68).
Prop. 2005/06:39: Bestämmelsen, som är ny, skall motverka att bl.a. olika derivatstrategier – som t.ex. kan innehålla både köp- och säljoptioner – används för att kringgå avdragsförbudet för kapitalförluster vid inlösen av kapitalandels-
bevis (se kommentaren till 6 b §). För att spärren skall vara effektiv är det inte möjligt att närmare definiera vilka typer av finansiella ...
48 a kap. Framskjuten beskattning vid andelsbyten
Prop. 2001/02:46: I detta kapitel, som är nytt, föreslås att ett nytt system med framskjuten beskattning vid andelsbyten införs vid sidan av det nu gällande uppskovssystemet vid andelsbyten. Förslaget innebär i huvudsak en återgång till den s.k. strukturregeln och är tillämpligt vid andelsbyten av marknadsnoterade andelar. Reglerna gäller dock endast när en fysisk person är säljare. Förslaget i detta kapitel motsvarar i tillämpliga delar de bestämmelser som finns i 49 ...
- övg. best. SFS 2001:1176 6 p, 44 kap. 27 § 1 st 3 p, övg. best. SFS 2002:1143 3 p, 37 kap. 2 § 1 st 1 p, 56 kap. 8 § 1 st 10 p, övg. best. SFS 2004:1040 3 p, övg. best. SFS 2005:1136 3 p, övg. best. SFS 2002:1143 2 p
- 3 kap. 15a § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 4 kap. 11b § Taxeringslag (1990:324)
Ändrad: SFS 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2009:1229 (Beskattning av andelsbyten vid utflyttning), 2004:1040 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner)
Upphävd: SFS 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser för fysiska personer om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Om den avyttrade andelen var en lagertillgång eller en sådan andel i en kooperativ förening vars innehav var betingat av näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, gäller dock bestämmelserna i 49 kap.
I 17 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade andelen är hänförlig till en utländsk association och förfarandet hade varit ett andelsbyte om associationen hade varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).
Prop. 2001/02:46: Paragrafen är en inledning till kapitlet.
Prop. 2006/07:2: I första stycket andra meningen har sådana andelar i kooperativa föreningar som utgör kapitaltillgångar i näringsverksamhet lagts till. Sådana tillgångar omfattas inte av 48 a kap. eftersom kapitlet inte är tillämpligt i inkomstslaget näringsverksamhet, se vidare avsnitt 5.3. Enligt förslaget i 49 kap. 1 § skall 49 kap. även tillämpas på fysiska personers innehav av sådana andelar.
I ett nytt andra stycke, ...
Definitioner
2 § Med andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 5-8 §§ samt följande förutsättningar:
- En fysisk person (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget).
- Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges förutsättningarna för framskjuten beskattning vid andelsbyten. I punkten 2 anges att ersättningen vid andelsbytet skall vara marknadsmässig, att den skall lämnas i form av andelar i det köpande företaget och att en del av ersättningen får lämnas i pengar. Ändringarna är en följd av att den s.k. kontantgränsen slopas och innebär att det hittills gällande kravet på att ersättningen i pengar får lämnas med högst tio procent av de mottagna andelarnas nominella värde tas bort. I fortsättningen ...
Prop. 2001/02:46: Den gällande definitionen av andelsbyte kommer från 1 § första och tredje styckena lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten, andelsbyteslagen, och infördes i 49 kap. 2 § IL. Den nu
föreslagna definitionen ...
- HFD 2018:62:Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. Förhandsbesked om inkomstskatt.
3 § Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i unionen. Lag (2001:1176).
Prop. 2001/02:46: Bestämmelsen reglerar när ett utländskt företag anses höra hemma i Europeiska unionen. Motsvarande bestämmelse finns för uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. 3 § IL och kommer från 6 § andelsbyteslagen.
Tillämpningsområde
4 § Vid en fusion eller fission ska, vid tillämpning av detta kapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande företaget. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: Paragrafen har lagts till efter lagrådsföredragningen. Bestämmelsen som ursprungligen fanns i 2 § andelsbyteslagen fördes in i 49 kap. 4 § IL och behövs för att reglerna vid andelsbyten skall kunna tillämpas vid fusion och fission. Detta för att säljaren skall anses avyttra sina andelar till det övertagande företaget.
4 a § Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas om avyttringen avser en skalbolagsandel och kapitalvinsten vid avyttringen enligt 49 a kap. ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Villkor för framskjuten beskattning
Säljaren
5 § Säljaren ska vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES. Lag (2009:1229).
Prop. 2001/02:46: Motsvarande bestämmelse fanns i 5 § punkten 1 andelsbyteslagen och regeln fördes över till 49 kap. 8 § IL.
Det köpande företaget
6 § Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något av följande slag:
- ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- ett utländskt bolag, eller
- ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: Uppräkningen av vilka företag som kan vara det köpande företaget kommer ursprungligen från 5 § punkten 2 andelsbyteslagen och fördes in i 49 kap. 9 § IL. Vilka utländska företagsformer och skatter som avses framgår av bilagorna 37.1 och 37.2.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta som köpare i ett andelsbyte. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med associationsformerna svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har, förutom en redaktionell ändring, gjorts ett tillägg när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som köpare vid ett andelsbyte krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om överlåtaren ...
Det avyttrade företaget
7 § Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person som anges i 6 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: Bestämmelsen om vilka juridiska personer som kan vara det avyttrade företaget kommer från 5 § punkten 4 andelsbyteslagen och fördes in i 49 kap. 11 § IL. Eftersom den avyttrade andelen enligt 48 a kap. skall vara marknadsnoterad finns emellertid inte ekonomiska föreningar med.
Prop. 2006/07:2: Ändringen är en följdändring med anledning av att 6 § ändras så att svenska ekonomiska föreningar kan utgöra ett företag i kapitlets mening och därmed vara köpare vid ett andelsbyte.
Röstetal
8 § Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det avyttrade företaget efter andelsbytet, är det tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.
Första stycket gäller inte vid fusion eller fission. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: Bestämmelsen om att det köpande företaget skall ha en viss andel av röstetalet i det avyttrade företaget kommer från 5 § punkten 5 andelsbyteslagen och fördes in i 49 kap. 12 § IL.
Beräkning av kapitalbeloppet och tjänstebeloppet
8 a § Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel ska det göras en beräkning av de belopp som skulle ha tagits upp i inkomstslaget kapital (kapitalbeloppet) och i inkomstslaget tjänst om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte varit tillämpliga. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: Paragrafen innehåller en bestämmelse för de fall då kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte. Mottagna andelar skall i sådana fall anses kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första stycket första meningen. Det skall i dessa fall göras en beräkning av de belopp som skulle tagits upp i inkomstslaget kapital (kapitalbeloppet) och inkomstslaget tjänst (tjänstebeloppet) om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte var tillämpliga. Vid en kommande försäljning skall den del av kapitalvinsten ...
Prop. 2006/07:2: Paragrafen innehåller en bestämmelse om de fall då kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte. Mottagna andelar skall i sådana fall anses kvalificerade enligt 57 kap. 7 § första stycket första meningen. Det skall i dessa fall, liksom tidigare, göras en beräkning av de belopp som skulle tagits upp i inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst om bestämmelserna om framskjuten beskattning inte var tillämpliga. Kapitalbeloppet begränsar enligt 9 § vad som skall tas upp i inkomstslaget kapital ...
Prop. 2003/04:33: Bestämmelsen innehåller beräkningsregeln avseende taket för tjänstebeloppet. Bestämmelsen ändras genom ett tillägg som innebär att – i de fall ett sparat utdelningsutrymme som fördelats på de mottagna andelarna vid andelsbytet är högre än det sparade utdelningsutrymme som finns kvar när dessa andelar avyttras – hälften av mellanskillnaden läggs till tjänstebeloppet.
- övg. best. SFS 2006:1422 7 p, 56 kap. 8 § 1 st 10 p, övg. best. SFS 2004:1040 3 p, övg. best. SFS 2006:1422 5 p, övg. best. SFS 2006:1422 6 p, 48a kap. 8b § 2 st, övg. best. SFS 2005:1136 8 p
- 31 kap. 22 § 1 st 1 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- övg. best. SFS 2006:1421 3 pLag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
8 b § Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst om värdet av den mottagna andelen ansetts som utdelning utgör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten för den mottagna andelen.
Ett belopp lika med vad som skulle ha tagits upp i inkomstslaget tjänst enligt 8 a § utgör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten för den mottagna andelen. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, framgår hur tjänstebeloppen för utdelning och kapitalvinst vid andelsbyten skall beräknas. Av första stycket framgår att värdet av de tillbytta aktierna fiktivt betraktas som utdelning från det avyttrade företaget. Den del av utdelningen som skulle ha beskattats i inkomstslaget tjänst om den fiktiva utdelningen skulle ha beskattats utgör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten. Av förslaget till 57 kap. 20 b § framgår att detta tjänstebelopp utgör ett tak för den ...
8 c § Om den avyttrade andelen bara är kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § och det tidigare har beräknats ett tjänstebelopp enligt 8 b § eller 48 kap. 18 d § som hör till andelen, tillämpas andra och tredje styckena i stället för 8 b §.
Tjänstebelopp för utdelning ska minskas med utdelning som tagits upp i inkomstslaget tjänst efter det att tjänstebeloppet beräknats och fördelas på de mottagna andelarna.
Tjänstebelopp för kapitalvinst ska minskas med kapitalvinst som tagits upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på de mottagna andelarna. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny och syftar på det speciella fallet att andelarna i det avyttrade företaget vid ett andelsbyte tidigare mottagits vid ett annat andelsbyte eller en partiell fission och andelarna bara är kvalificerade enligt förslaget till 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Det skall i sådana fall ha beräknats tjänstebelopp för utdelning och kapitalvinst vid andelsbyten enligt förslaget till 48 a kap. 8 b § eller tjänstebelopp för utdelning och kapitalvinst vid partiell fission enligt förslaget till 48 ...
Beskattning av andelsbytet
Huvudregler
9 § Ersättning i pengar ska tas upp som kapitalvinst det beskattningsår då andelsbytet sker.
Om den avyttrade andelen var en kvalificerad andel tas ersättningen upp i inkomstslaget kapital i den utsträckning ersättningen ryms inom kapitalbeloppet. Överskjutande del av ersättningen i pengar tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: Eventuell ersättning i pengar tas upp som kapitalvinst det beskattningsår då andelsbytet sker. I övrigt sker inte någon beskattning detta år.
10 § Mottagna andelar ska anses förvärvade för en ersättning som motsvarar det omkostnadsbelopp som gällde för den avyttrade andelen. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: Andra och tredje styckena har upphävts, eftersom lättnadsreglerna avskaffats. I punkt 2 av övergångsbestämmelserna finns dock motsvarande bestämmelser eftersom sparat lättnadsutrymme kommer att kunna utnyttjas t.o.m. beskattningsåret 2010.
Prop. 2001/02:46: Av första stycket framgår att den mottagna andelen övertar omkostnadsbeloppet för den avyttrade andelen. Därigenom blir det kontinuitet i beskattningen. Vinst eller förlust på den avyttrade andelen kommer att påverka taxeringen först när den mottagna andelen säljs.
I andra stycket regleras de fall då den avyttrade andelen förvärvats genom ett tidigare andelsbyte och uppskov erhållits vid det tillfället enligt bestämmelserna i 49 kap. Följande exempel illustrerar. ...
Prop. 2003/04:33: I ett nytt andra stycke har det tagits in en bestämmelse om att sparat lättnadsutrymme som är hänförligt till avyttrade andelar skall fördelas på mottagna andelar.
I det tredje stycket, som också är nytt, anges på vilket sätt ett sparat lättnadsutrymme som fördelats på de mottagna andelarna skall utnyttjas om dessa hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat.
10 a § Om mottagna andelar är kontofrämmande tillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto och om den avyttrade andelen förvarades på ett investeringssparkonto vid säljarens förvärv av de mottagna andelarna, ska andelarna anses förvärvade för en ersättning som motsvarar andelarnas marknadsvärde vid förvärvet.
Första stycket gäller inte mottagna andelar som
- är kontofrämmande tillgångar som avses i 7 § lagen om investeringssparkonto, eller
- utgör ersättning för kontofrämmande tillgångar som
- avses i 7 § första stycket lagen om investeringssparkonto,
- vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot med stöd av 18 § lagen om investeringssparkonto, eller
- vid avyttringen förvarades på investeringssparkontot i strid med 17 § lagen om investeringssparkonto. Lag (2011:1271).
Villkoren för framskjuten beskattning är inte längre uppfyllda
11 § Om en fysisk person inte längre uppfyller villkoret i 5 § om att vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES, ska kapitalvinsten som uppkom vid andelsbytet tas upp som intäkt.
I 48 kap. 17 b § finns en bestämmelse om beräkningen av omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna. Lag (2009:1229).
Prop. 2001/02:46: Avskattning skall ske om säljaren inte längre uppfyller villkoret att vara bosatt i Sverige eller att stadigvarande vistas här. Avskattning skall ske det år villkoret inte längre uppfylls. Motsvarande bestämmelse för uppskovsgrundande andelsbyten kommer från 23 § andelsbyteslagen och fördes in i 49 kap. 26 § IL. Bestämmelsen fungerar på samma sätt som 49 kap. 26 § trots att ingen kapitalvinst fastställts vid andelsbytet utan ...
13 § I kapitalvinst som avses i 11 § ska inte räknas med sådan ersättning i pengar som tagits upp som kapitalvinst enligt 9 §. Lag (2008:1343).
Övriga bestämmelser
Turordning vid avyttring m.m. av andelar i det köpande företaget
15 § Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den mottagna andelen vid tidpunkten för andelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter andelsbytet (nya andelar), ska avyttringar anses ske i följande ordning:
- gamla andelar,
- mottagna andelar,
- nya andelar.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas på motsvarande sätt när äganderätten övergår till någon annan på annat sätt än genom avyttring. Lag (2007:1419).
Genomsnittsmetoden
16 § Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade eller är kvalificerade enligt 57 kap.7-7 b §§, ska de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: Paragrafen innehåller en bestämmelse om att mottagna onoterade andelar efter ett andelsbyte vid tillämpning av genomsnittsmetoden inte skall vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren. Den gäller i dag även sådana andelar som blir kvalificerade efter ett andelsbyte. Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen till 57 kap. 6 § andra stycket ändras till 57 kap. 7 § första eller andra stycket. Den kommer således även att gälla andelar som blivit ...
Prop. 2006/07:2: Paragrafen har ändrats så att den även omfattar andelar m.m. som är särskilt kvalificerade på grund av en partiell fission.
Fiktiv avräkning m.m.
17 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om
- en andel i en association avyttras genom ett förfarande som hade varit ett andelsbyte om den association som andelen är hänförlig till hade varit en utländsk juridisk person,
- associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- associationen bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- associationen är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
En delägare i den association som det avyttras andelar i, som beskattas på grund av förfarandet har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).
Prop. 2011/12:96: I andra stycket ändras hänvisningen till rådets numera upphävda direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 till att i stället avse rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, används begreppet association i stället för företag, eftersom begreppet företag är särskilt definierat i 6 §. En sådan
utländsk association som avses i 6 § 3 kan endast vara ett företag i kapitlets mening om den är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om det är den association som den avyttrade andelen är hänförlig ...
49 kap. Uppskovsgrundande andelsbyten
- övg. best. SFS 2001:1176 6 p, övg. best. SFS 2001:1176 7 p, övg. best. SFS 2001:1176 2 p, 17 kap. 16 §, 44 kap. 27 § 1 st 4 p, övg. best. SFS 2002:1143 2 p, 37 kap. 31 § 1 st 6 p, 48a kap. 1 §, övg. best. SFS 2009:1413 1N7 st, övg. best. SFS 2003:224 10 st, 37 kap. 2 § 1 st 2 p
- 7 § 1 st 31 p Skatteregisterlag (1980:343)
- 31 kap. 23 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- övg. best. SFS 1994:1854 3Nb stLag (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG
- 3 kap. 16 § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Ändrad: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2009:1229 (Beskattning av andelsbyten vid utflyttning)
Upphävd: SFS 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten för
- juridiska personer,
- delägare i svenska handelsbolag, och
- obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.
I inkomstslaget näringsverksamhet gäller bestämmelserna inte bara för andelar som är kapitaltillgångar utan också för andelar som är lagertillgångar. Om den avyttrade andelen var en lagertillgång eller en sådan andel i en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, gäller bestämmelserna i detta kapitel även för fysiska personer.
I 32 § finns bestämmelser om beskattningen när den avyttrade andelen är hänförlig till en utländsk association och förfarandet hade varit ett andelsbyte om associationen hade varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).
Prop. 2001/02:46: I paragrafen införs en ny beteckning på de andelsbyten som skall hanteras enligt 49 kap., nämligen uppskovsgrundande andelsbyten.
Prop. 2006/07:2: I första stycket har ett tillägg gjorts att det i kapitlet även finns bestämmelser för obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Tillägget hänger samman med den nya bestämmelsen i 3 a §.
I andra stycket har ett tillägg gjorts att bestämmelserna i kapitlet även gäller när fysiska personer avyttrar sådana andelar i en kooperativ förening som är en kapitaltillgång i näringsverksamhet. Sådana tillgångar omfattas inte av 48 a kap. eftersom ...
Definitioner
2 § Med uppskovsgrundande andelsbyte avses ett förfarande som uppfyller villkoren i 8-13 §§ samt följande förutsättningar:
- En säljare (säljaren) ska avyttra en andel (den avyttrade andelen) i ett företag (det avyttrade företaget) till ett annat företag (det köpande företaget).
- Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det köpande företaget (mottagna andelar). Ersättningen får till en del lämnas i pengar.
- Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång, ska säljaren vara en juridisk person, ett svenskt handelsbolag eller, när det gäller en andel i en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, en fysisk person. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges förutsättningarna för uppskovsgrundande andelsbyten. Ändringen i punkt 2 är en följd av att den s.k. kontantgränsen vid andelsbyten slopas. Se kommentaren till 48 a kap. 2 §.
Prop. 2001/02:46: I första stycket ändras definitionen av andelsbyten som skall behandlas enligt detta kapitel till uppskovsgrundande andelsbyte. I en ny tredje punkt anges som en förutsättning att bestämmelserna i 48 a kap. inte skall tillämpas.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen anges förutsättningarna för framskjuten beskattningen vid andelsbyten. I tredje punkten har gjorts ett tillägg för det fall den avyttrade andelen är en sådan andel i en kooperativ förening som är en kapitaltillgång i näringsverksamheten. I sådana fall definieras förfarandet som ett andelsbyte även när säljaren är en fysisk person. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.3.
3 § Ett utländskt företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, om företaget enligt lagstiftningen i någon sådan stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte på grund av ett skatteavtal anses ha hemvist i en stat som inte är medlem i unionen.
3 a § Vad som i detta kapitel sägs om delägare i svenska handelsbolag gäller på motsvarande sätt i fråga om obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.
Vad som i detta kapitel sägs om svenska handelsbolag gäller på motsvarande sätt i fråga om en i utlandet delägarbeskattad juridisk person till den del denna ägs av obegränsat skattskyldiga delägare. Lag (2006:1422). Tillämpningsområde
Prop. 2006/07:2: Paragrafen, som är ny, innebär att en i utlandet delägarbeskattad juridisk person och dess obegränsat skattskyldiga delägare skall, vid tillämpningen av detta kapitel, behandlas på motsvarande sätt som ett svenskt handelsbolag och dess delägare. Eftersom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, enligt definitionen i 5 kap. 2 a §, måste vara en utländsk juridisk person kommer den del av den juridiska personen som rör begränsat skattskyldiga delägare att följa reglerna för juridiska personer. ...
4 § Vid en fusion eller fission ska, vid tillämpning av detta kapitel, det övertagande företaget anses köpa sådana andelar i det överlåtande företaget som inte redan ägs av det övertagande företaget. Lag (2007:1419).
5 § Bestämmelserna i detta kapitel får inte tillämpas om bestämmelserna i 38 kap. om undantag från omedelbar beskattning vid verksamhetsavyttringar ska tillämpas. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:165: Genom den nya tredje punkten blir bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyten inte tillämpliga om det finns förutsättningar att tillämpa bestämmelserna om avyttring av andelar i skalbolag.
Begäran
6 § Bestämmelserna om uppskov ska tillämpas bara om säljaren begär det.
Är säljaren ett svenskt handelsbolag, ska begäran göras av varje delägare för sig. Om uppskov beviljas, får delägaren uppskov med beskattningen för den andel av vinsten som han är skattskyldig för. Lag (2007:1419).
Handelsbolag som ägs genom handelsbolag
7 § Det som sägs i 6 § andra stycket, 15 och 18 §§ samt 19 § andra stycket om delägare i ett svenskt handelsbolag som är säljare gäller, om handelsbolaget ägs direkt, eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag, av ett annat svenskt handelsbolag, delägare i detta handelsbolag.
Villkor för uppskov
Säljaren
8 § Om säljaren är en fysisk person och har avyttrat en andel som var en lagertillgång eller en andel i en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §, ska han vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES. Lag (2009:1229). Det köpande företaget
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen har formulerats om för att ta sikte på när en fysisk person avyttrar en sådan andel i en kooperativ förening som är en kapitaltillgång i näringsverksamhet, se även kommentaren till 1 §.
- RÅ 2003:50:En skattskyldig har avlidit sedan han fått uppskov med beskattningen av realisationsvinst vid byte av aktier (andelsbyte). Aktierna ärvs av en person som är bosatt utomlands. Dödsboet har ansetts inte kunna beskattas för uppskovsbeloppet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
9 § Det köpande företaget ska vara en juridisk person av något av följande slag:
- ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, en svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- ett utländskt bolag, eller
- ett annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta som köpare i ett andelsbyte. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med associationsformerna svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har, förutom en redaktionell ändring, gjorts ett tillägg när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som köpare vid ett andelsbyte krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om överlåtaren ...
Det avyttrade företaget
11 § Det avyttrade företaget ska vara en sådan juridisk person som anges i 9 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Ändringen är en följdändring med anledning av att 9 § ändras så att svenska ekonomiska föreningar kan vara köpare vid ett andelsbyte.
Röstetal
12 § Vid utgången av det kalenderår då avyttringen sker ska det köpande företaget inneha andelar i det avyttrade företaget med ett sammanlagt röstetal som överstiger 50 procent av röstetalet för samtliga andelar i det avyttrade företaget. Om särskilda skäl medfört att det köpande företaget avyttrat andelar i det avyttrade företaget efter det uppskovsgrundande andelsbytet, är det tillräckligt att företaget haft ett sådant innehav vid någon tidpunkt efter andelsbytet under det nämnda kalenderåret.
Första stycket gäller inte vid fusion eller fission. Lag (2007:1419).
Vinst
13 § Om den avyttrade andelen är en kapitaltillgång hos säljaren, ska det uppkomma en kapitalvinst. Om det lämnas ersättning i pengar för andelen, ska kapitalvinsten överstiga denna del av ersättningen.
Om den avyttrade andelen är en lagertillgång hos säljaren, ska ersättningen överstiga andelens skattemässiga värde. Om det lämnas ersättning i pengar för andelen, ska skillnaden mellan hela ersättningen och det skattemässiga värdet av andelen överstiga ersättningen i pengar. Lag (2007:1419).
Beskattning av det uppskovsgrundande andelsbytet och uppskovsbeloppets storlek
Andel som var kapitaltillgång
14 § Om den avyttrade andelen var en kapitaltillgång hos säljaren, ska så stor del av kapitalvinsten som motsvarar ersättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet sker.
Återstående del av kapitalvinsten ska fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbelopp. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: Ändringarna är en följd av att andelsbyten enligt detta kapitel i fortsättningen benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
15 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den del av kapitalvinsten som avses i 14 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp som intäkt hos dem.
Den återstående delen av kapitalvinsten ska fördelas på de mottagna andelarna. Den del av kapitalvinsten som belöper sig på en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp. Lag (2007:1419).
Andel som var lagertillgång
17 § Om den avyttrade andelen var en lagertillgång hos säljaren, ska ersättningen i pengar tas upp som intäkt det beskattningsår då det uppskovsgrundande andelsbytet sker. Samtidigt ska ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen tas upp som intäkt.
Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, ska fördelas på de mottagna andelarna. Det belopp som fördelas på en andel benämns uppskovsbelopp. Lag (2007:1419).
18 § Om säljaren är ett svenskt handelsbolag, ska den ersättning och det belopp som avses i 17 § första stycket fördelas på delägarna och tas upp som intäkt hos dem.
Återstående del av ersättningen, minskad med ett belopp som motsvarar det skattemässiga värdet på den avyttrade andelen, ska fördelas på de mottagna andelarna. Den del som belöper sig på en mottagen andel fördelas på delägarna. Det belopp som fördelas på en delägare benämns uppskovsbelopp. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: En felskrivning har rättats i andra stycket. Där anges att det är skillnaden mellan återstående del av ersättningen i pengar och det skattemässiga värdet som skall fördelas. Bestämmelsen kommer från 12 § första stycket andelsbyteslagen. Av detta lagrum framgick att annan ersättning än pengar, minskad med ett belopp motsvarande det värde på de avyttrade andelarna som gäller vid beskattningen, skall fördelas på de mottagna andelarna (prop. ...
Beskattning av uppskovsbeloppet
Huvudregel
19 § Det uppskovsbelopp som enligt 14, 15, 17 och 18 §§ avser en mottagen andel ska tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera, om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.
Om säljaren är ett svenskt handelsbolag och om äganderätten till en delägares andel i handelsbolaget - eller en delägares andel i något svenskt handelsbolag som direkt eller indirekt genom ett svenskt handelsbolag äger en andel i handelsbolaget - övergår till någon annan, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då detta inträffar. Detsamma gäller om delägarens andel upphör att existera. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: I första stycket har två nya meningar lagts till. Om ett uppskovsbelopp erhållits för en andel enligt bestämmelserna i 49 kap. behöver detta inte tas upp till beskattning vid ett andelsbyte enligt bestämmelserna i 48 a kap. I stället skall uppskovsbeloppet fördelas på mottagna andelar vid andelsbytet med framskjuten beskattning enligt 48 a kap. Uppskovsbeloppet behandlas som om det avsåg en sådan mottagen andel som avses i första meningen. Om ett nytt andelsbyte med framskjuten beskattning ...
- RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:15:Beskattning av uppskovsbelopp från ett andelsbyte ska ske med stöd av 3 kap. 19 § inkomstskattelagen när de mottagna andelarna överförs till ett investeringssparkonto, även när personen har varit bosatt utomlands i mer än tio år efter andelsbytet. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Kapitalvinsten ska inte tas upp
19 a § Uppskovsbeloppet ska inte i andra fall än som avses i 19 b § tas upp som intäkt vid avyttring av en mottagen andel om andelen är näringsbetingad eller om kapitalvinst på andelen inte ska tas upp enligt 25 a kap. 23 §. Om andelen är näringsbetingad och marknadsnoterad, ska villkoren i 25 a kap. 6 § vara uppfyllda.
Vad som sägs i första stycket gäller inte om den mottagna andelen erhållits som ersättning för andelar som var lagertillgångar eller sådana andelar i en kooperativ förening som är tillgångar i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 §. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Rubriken närmast före samt första stycket har ändrats.
Bestämmelserna anger att ett uppskovsbelopp efter ett andelsbyte inte ska tas upp när den mottagna andelen är näringsbetingad, förutom när det är aktuellt med skalbolagsbeskattning. Motsvarande ska gälla om kapitalvinst på den mottagna andelen inte ska tas upp enligt 25 a kap. 23 §. En sådan andel är inte näringsbetingad men kapitalvinst och kapitalförlust på andelen behandlas på samma sätt. Ändringen innebär således ...
Prop. 2006/07:2: I första stycket har gjorts en redaktionell ändring.
I paragrafens andra stycket har gjorts ett tillägg för det fall den avyttrade andelen är en sådan andel i en kooperativ förening som är en kapitaltillgång i näringsverksamhet, se även kommentaren till 1 §.
Kapitalvinsten ska skalbolagsbeskattas
19 b § Om uppskovsbeloppet avser en kapitalvinst som beräknats enligt bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 25 a kap.9 eller 9 a §, ska beloppet tas upp som intäkt det beskattningsår då andelen inte längre innehas av det köpande företaget eller av ett företag som ingår i samma koncern som det köpande företaget.
Bestämmelsen i första stycket ska inte tillämpas
- om mer än tre år förflutit från den uppskovsgrundande avyttringen, eller
- om särskilda skäl talar emot det. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats med anledning av den nya bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 a §.
Uttagsbeskattning
20 § Om uttagsbeskattning ska ske enligt 22 kap. av en mottagen andel, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt även om det inte följer av 19 §. Lag (2007:1419).
Efterföljande underprisöverlåtelse
21 § Om säljaren överlåter en mottagen andel genom en underprisöverlåtelse, ska uppskovsbeloppet inte tas upp. I stället inträder köparen i säljarens skattemässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet. Lag (2007:1419).
Efterföljande koncernintern avyttring
22 § Har upphävt genom lag (2003:224).
23 § Om en mottagen andel avyttras genom en sådan avyttring med kapitalförlust till ett företag som medför att avdragsrätten för kapitalförlusten skjuts upp enligt 25 kap.7-11 §§, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt först när kapitalförlusten på grund av den avyttringen ska dras av som kostnad. Lag (2007:1419).
Efterföljande uppskovsgrundande andelsbyte
24 § Om en mottagen andel avyttras genom ett uppskovsgrundande andelsbyte, ska uppskovsbeloppet inte tas upp om den skattskyldige begär det. I stället övergår uppskovsbeloppet på de nya mottagna andelarna. Avyttras vid ett uppskovsgrundande andelsbyte också andra andelar i det tidigare köpande företaget, övergår uppskovsbeloppet på samtliga nya mottagna andelar.
Vid bedömningen av om det är ett uppskovsgrundande andelsbyte behöver villkoren i 13 § inte vara uppfyllda. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:46: I första och andra styckena samt i rubriken har följdändringar gjorts.
Efterföljande arv m.m.
25 § Om en mottagen andel övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och andelen blir en lagertillgång hos förvärvaren, inträder denne i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet. Lag (2002:1143).
Utflyttning
26 § Om en fysisk person som har avyttrat en lagertillgång eller en sådan andel i en kooperativ förening som är en tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 § inte längre uppfyller villkoret i 8 § om att vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller stadigvarande vistas inom EES, ska uppskovsbeloppet tas upp som intäkt. Lag (2009:1229).
Prop. 2001/02:46: Ändringen i paragrafen samt i rubriken är en följdändring och innebär att terminologin har anpassats på motsvarande sätt som i 49 kap. 8 § IL som trädde i kraft den 1 januari 2001 (prop. 2000/01:22, bet. 2000/01:SkU9, rskr. ...
Prop. 2006/07:2: I paragrafen har gjorts ett tillägg för det fall den avyttrade andelen är en sådan andel i en kooperativ förening som är en kapitaltillgång i näringsverksamhet, se även kommentaren till 1 §.
Övriga bestämmelser
Turordning vid avyttring av andelar i det köpande företaget
28 § Om säljaren äger andelar av samma slag och sort som den mottagna andelen vid tidpunkten för det uppskovsgrundande andelsbytet (gamla andelar) eller förvärvar sådana andelar efter andelsbytet (nya andelar), ska avyttringar anses ske i följande ordning:
- gamla andelar,
- mottagna andelar,
- nya andelar. Lag (2007:1419).
Genomsnittsmetoden
29 § Om mottagna andelar inte är marknadsnoterade, ska de vid tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 § inte anses vara av samma slag och sort som andra andelar i det köpande företaget som innehas av säljaren. Lag (2007:1419).
Uppdelning och sammanläggning av uppskovsbelopp
30 § Om anskaffningsutgiften eller anskaffningsvärdet för en mottagen andel fördelats på flera andelar på grund av fondemission, split eller liknande förfarande, ska var och en av dessa nybildade andelar anses som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för den tidigare mottagna andelen ska fördelas på denna andel, om den finns kvar efter förfarandet, och de nybildade andelarna. Lag (2007:1419).
31 § Om mottagna andelar sammanläggs, ska den nybildade andelen anses som en mottagen andel. Uppskovsbeloppet för de tidigare mottagna andelarna övergår på den nybildade andelen. Lag (2007:1419).
Fiktiv avräkning m.m.
32 § Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om
- en andel i en association avyttras genom ett förfarande som hade varit ett andelsbyte om den association som andelen är hänförlig till hade varit en utländsk juridisk person,
- associationen hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- associationen bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- associationen är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
En delägare i den association som det avyttras andelar i, som beskattas på grund av förfarandet har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).
Prop. 2011/12:96: I andra stycket ändras hänvisningen till rådets numera upphävda direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 till att i stället avse rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen används begreppet association i stället för företag, eftersom begreppet företag är särskilt definierat i 9 §. En sådan utländsk association som avses i 9 § 3 kan endast vara ett företag i kapitlets mening om den är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om det är den association som den avyttrade andelen är hänförlig till som inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person och därmed inte utgör ett företag skall bestämmelserna i andra stycket om bl.a. fiktiv ...
Ändrad: SFS 2012:270 (Överklagande av vitesföreläggande i fastighetstaxeringen och genomförande av direktiv på skatteområdet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten)
49 a kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i skalbolag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beskattning av kapitalvinst i inkomstslaget näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar vissa andelar i juridiska personer och handelsbolag. Lag (2002:536).
Prop. 2001/02:165: Paragrafen är ny i förhållande till lagrådsremissen. Den har tillkommit på Lagrådets förslag och anger kapitlets innehåll.
Tillämpningsområde
2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas om
- en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag, och
- det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital. Lag (2002:536).
Prop. 2001/02:165: I paragrafen anges under vilka förutsättningar kapitlet skall tillämpas. Av första punkten jämförd med 5 § framgår att en av förutsättningarna är att en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag. Dödsbon omfattas enligt 4 kap. 1 och 2 §§ av bestämmelserna. Enligt 4 § anses här även andra delägarrätter som företaget gett ut som andelar. Termen skalbolag definieras i 6 §.
Enligt andra punkten förutsätts att det har uppkommit en kapitalvinst i inkomstslaget ...
3 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om
- någon andel i det företag som andelen hänför sig till är marknadsnoterad,
- andelen anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket, förenklad avveckling i 44 kap. 7 a § eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2,
- ett handelsbolag upplöses eller andelen i ett handelsbolag övergår till en ny ägare på sätt som anges i 50 kap. 2 § andra stycket, eller
- bestämmelserna i 51 kap. om beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag ska tillämpas. Lag (2018:722).
Prop. 2001/02:165: I paragrafen regleras i vilka situationer skalbolagsreglerna inte skall tillämpas.
Av första punkten jämförd med 4 § framgår att bestämmelserna inte tillämpas om någon andel i det företag som den avyttrade andelen hänför sig till är marknadsnoterad. En delägarrätt är enligt 48 kap. 5 § marknadsnoterad om den är noterad på svensk eller utländsk börs eller, utan att vara noterad på börs, är föremål för kontinuerlig allmänt tillgänglig notering på grundval av marknadsmässig ...
Definitioner
Andel och det avyttrade företaget
4 § Med andel avses i detta kapitel en andel i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag. Med det avyttrade företaget avses det aktiebolag, den ekonomiska förening eller det handelsbolag som den avyttrade andelen hänför sig till.
Med andel i det avyttrade företaget likställs i detta kapitel även andra delägarrätter som getts ut av och hänför sig till det avyttrade företaget.
En andel i en utländsk juridisk person omfattas av bestämmelserna i detta kapitel om den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för andelsavyttringen eller dess inkomster beskattas hos delägaren. Detsamma gäller om den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i intressegemenskap, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel i
- ett svenskt aktiebolag om andelen inte är marknadsnoterad,
- en svensk ekonomisk förening,
- en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under någon del av denna tid om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag och andelen inte är marknadsnoterad eller om personen motsvarar en svensk ekonomisk förening, eller
- ett svenskt handelsbolag. Lag (2003:224).
Prop. 2001/02:165: I paragrafen förklaras hur begreppet ”andel” används i detta kapitel. Enligt andra stycket avses med andel även andra delägarrätter som har getts ut av och hänför sig till det avyttrade företaget. Delägarrätter definieras i 48 kap. 5 §.
Av tredje stycket framgår att bestämmelserna tillämpas på andelar i utländska juridiska personer bara om företagets inkomster kan träffas av svensk beskattning. Stycket har införts på förslag av Lagrådet.
Företag i intressegemenskap
5 § Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel ett företag som det avyttrade företaget, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i. Lag (2002:536).
Prop. 2001/02:165: I paragrafen förklaras hur uttrycket ”företag i intressegemenskap” används i detta kapitel. Ett väsentligt inflytande i ett företag som det avyttrade företaget direkt eller indirekt äger del i kan följa av ägarandelens storlek eller av andra omständigheter. Bestämmelsen täcker bl.a. det fallet att ett stort antal samverkande fysiska personer som var och en äger ett bolag som i sin tur äger ett och samma skalbolag även om ägarbolagens respektive ägarandel i skalbolaget är liten.
Skalbolag
6 § Med skalbolag avses i detta kapitel det avyttrade företaget om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 7 och 8 §§ överstiger ett jämförelsebelopp enligt 9 § vid tidpunkten för avyttringen. Lag (2003:224).
Prop. 2001/02:165: De företag som är av intresse på skalbolagsmarknaden kännetecknas av att de i allt väsentligt innehåller kontanta medel och andra lättrealiserade tillgångar. Regeln mot skalbolagstransaktioner har därför inriktats mot avyttringar där summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar hos det avyttrade företaget överstiger en viss andel av ersättningen (jämförelsebeloppet) vid tidpunkten för avyttringen.
Likvida tillgångar
7 § Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om
- tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
- tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och 3. det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.
Som likvida tillgångar räknas inte
- andelar i företag i intressegemenskap, eller
- värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse som avses i andra stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat
- som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
- med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet. Lag (2007:552).
Prop. 2001/02:165: Av paragrafen framgår det att som likvida tillgångar räknas kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. I praktiken torde det främst vara fråga om marknadsnoterade värdepapper. För att förhindra kringgåenden har en sådan begränsning inte föreslagits. Se vidare i avsnitt 5.3. För att motverka kringgående av regeln har det ansetts nödvändigt att till summan av kontanta medel och marknadsvärdet av värdepapper och liknande ...
- RÅ 2003:68:Reglerna om undantag från skalbolagsbeskattning har ansetts tillämpliga på en intern aktieöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:137:Aktierna i ett bolag ägs av två personer med samma ägarandel och röstetal. Som säkerhet för pensionsutfästelser till delägarna avser bolaget att teckna och pantsätta kapitalförsäkringar. Försäkringarna har vid tillämpningen av reglerna om skalbolag ansetts som likvida tillgångar medan varken försäkringarna eller utfästelserna beaktats vid värderingen av aktierna i bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt och förmögenhetsskatt.
8 § Om likvida tillgångar som avses i 7 § innehas av ett företag i intressegemenskap, ska tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar enligt 6 § till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget. Lag (2007:1419). Jämförelsebeloppet
Prop. 2001/02:165: Av paragrafen framgår att man skall beakta tillgångar som innehas av företag i intressegemenskap vid bedömningen av om det är ett skalbolag (jfr avsnitt 5.3.) En så stor del av de indirekt ägda likvida tillgångar som svarar mot ägarföretagets andel i företaget i fråga skall räknas med vid bedömningen av huruvida det företag vars aktier avyttrats är ett skalbolag. I fråga om handelsbolag är uttrycket ”andel” något oegentligt. ...
9 § Om samtliga andelar har avyttrats, utgörs jämförelsebeloppet av halva ersättningen. I annat fall utgörs jämförelsebeloppet av hälften av det sammanlagda värdet av samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna. Lag (2002:536). Återköp
Prop. 2001/02:165: I paragrafen definieras jämförelsebeloppet. Om samtliga andelar har avyttrats är jämförelsebeloppet halva ersättningen. I annat fall utgörs det av hälften av det sammanlagda värdet för samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna.
10 § Avser avyttringen en andel som inte hänför sig till ett skalbolag gäller följande. Om den övervägande delen av andra tillgångar än sådana likvida tillgångar som avses i 7 § och som vid avyttringen innehades av det avyttrade företaget eller av företag i intressegemenskap, inom två år efter avyttringen av andelen, direkt eller indirekt, förvärvas av säljaren eller denne närstående, tillämpas bestämmelserna i 11 och 12 §§. Bedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av andelen. Vid denna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i intressegemenskap beaktas bara till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel i företaget. Första och andra styckena tillämpas också i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det avyttrade företaget eller av ett företag i intressegemenskap vid tidpunkten för avyttringen av andelen. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:165: Paragrafen reglerar återköpsfallen. Ett återköp innebär att företaget säljs med inkråm och att säljaren och köparen har kommit överens om att tillgångarna, helt eller delvis, skall föras över till säljaren eller någon honom närstående inom två år efter avyttringen. Med närstående avses (se 2 kap. 22 §) make, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make, syskons make och avkomling, och dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i. Styvbarn ...
Kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet
Huvudregel
11 § Kapitalvinst på grund av avyttringen av en andel i ett skalbolag ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet det beskattningsår när andelen avyttrades. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:165: Beskattningskonsekvensen vid en avyttring av skalbolagsandelar eller ett återköp är enligt huvudregeln att överlåtaren skall ta upp hela kapitalvinsten som överskott av passiv näringsverksamhet. Detta gäller oavsett om överlåtaren varit verksam i bolaget eller inte. Bestämmelsen är en ren stoppregel.
- RÅ 2003:68:Reglerna om undantag från skalbolagsbeskattning har ansetts tillämpliga på en intern aktieöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Undantag
12 § Om den skattskyldige begär det och det kommer fram att det finns särskilda skäl ska bestämmelsen i 11 § inte tillämpas. Vid prövningen ska beaktas
- vad som föranlett avyttringen av andelen eller återköpet, och
- hur ersättningen för andelen bestämts.
Leder avyttringen inte till att ett väsentligt inflytande över skalbolaget går över till någon annan person ska dock bestämmelsen i 11 § tillämpas bara om det föreligger särskilda omständigheter. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:165: Det kan inte uteslutas att reglerna i det enskilda fallet kan få besvärande konsekvenser. Mot den bakgrunden föreskrivs i första stycket att skalbolagsreglerna inte skall tillämpas om säljaren visas att särskilda skäl talar mot det. Vid prövningen skall beaktas vad som föranlett avyttringen av andelen eller återköpet och hur ersättningen för andelen har bestämts. ...
- RÅ 2003:68:Reglerna om undantag från skalbolagsbeskattning har ansetts tillämpliga på en intern aktieöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Skalbolagsdeklaration
13 § Bestämmelserna i 11 § ska inte tillämpas om
- det avyttrade företaget eller, i fråga om handelsbolag, säljaren tar upp företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 27 kap.skatteförfarandelagen (2011:1244),
- ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, och
- säkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap.skatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.
Bokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår eller, i fråga om handelsbolag, räkenskapsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Företagets avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha återförts. Om det är en andel i ett handelsbolag som har avyttrats, ska säljaren ta upp så stor del av handelsbolagets överskott eller underskott samt kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter som belöper sig på den avyttrade andelen.
Första och andra styckena gäller även företag i intressegemenskap. Lag (2011:1510).
Prop. 2001/02:165: Skalbolagsreglerna tillämpas inte om säkerhet ställs för den skatt som belöper sig på det avyttrade företaget vid avyttringstidpunkten. Säljaren beskattas då för kapitalvinsten i inkomstslaget kapital enligt vanliga regler.
Enligt första stycket punkt 1 gäller att det avyttrade företaget respektive säljaren när det är fråga om handelsbolag skall ta upp företagets överskott eller underskott i en skalbolagsdeklaration enligt de bestämmelser som föreslås i <a href="https://lagen.nu/1997:483" ...
Prop. 2011/12:17: Paragrafen behandlar undantag från skalbolagsbeskattning för en fysisk person.
Andra stycket har ändrats. Ändringen innebär att det särskilda bokslut som ska ligga till grund för inkomstberäkningen vid alla avyttringar får upprättas antingen vid tidpunkten för avyttringen eller vid köparens tillträde till andelarna.
Det görs även en korrigering med anledning av att handelsbolag – i och med att de inte är skattesubjekt för inkomstskatt – inte har något ...
50 kap. Avyttring av andelar i svenska handelsbolag
- övg. best. SFS 2003:224 13N12 st, övg. best. SFS 2002:540 4 p, 34 kap. 21 § 2 st, övg. best. SFS 2009:1413 1N8 st, 33 kap. 19 §, 34 kap. 13 § 3 st 2 p, övg. best. SFS 2009:1413 4 p, 57 kap. 28 § 2 st, 52 kap. 1 §
- 4 kap. 90 §, 4 kap. 92 §, 4 kap. 91 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2002:536 (Skatteregler mot handel med skalbolag)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.
Avyttring
2 § Om en andel i ett handelsbolag inlöses eller bolaget upplöses, anses andelen avyttrad.
Som avyttring behandlas också att en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, om den justerade anskaffningsutgiften hos den tidigare ägaren är negativ. Omkostnadsbeloppet
3 § Vid beräkning av omkostnadsbeloppet ska anskaffningsutgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 och 6 §§.
Blir den justerade anskaffningsutgiften negativ, anses omkostnadsbeloppet vara noll. Ersättningen för andelen ska då ökas med den negativa justerade anskaffningsutgiften. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:51:En överlåtelse av en andel i ett handelsbolag omfattas inte av regleringen i 53 kap. 2 § inkomstskattelagen om överlåtarens justerade anskaffningsutgift är negativ. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 § Om en äganderättsövergång har behandlats som en avyttring på grund av bestämmelserna i 2 § andra stycket, anses den nya ägarens anskaffningsutgift vara noll.
5 § Anskaffningsutgiften ska ökas med
- den skattskyldiges tillskott till bolaget,
- belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster,
- 20,6 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
- 79,4 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, och
- det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.
Anskaffningsutgiften ska minskas med
- den skattskyldiges uttag ur bolaget,
- belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets underskott,
- negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,
- 20,6 procent av återförda avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och
- 79,4 procent av expansionsfond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §. Lag (2018:1206).
- RÅ 2006:14:En fysisk person äger en andel i ett kommanditbolag som i sin tur äger en andel i ett handelsbolag. Justering av anskaffningsutgiften för kommanditbolagets andel i handelsbolaget har skett enligt de principer som gäller för en andelsägare som är juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:87:Ett aktiebolags underskott har begränsats sedan ett handelsbolag som aktiebolaget har del i fått ackord. Vid beräkning av kapitalvinst med anledning av att andelen avyttrats skall anskaffningsutgiften för andelen minskas med belopp som dragits av som aktiebolagets del av handelsbolagets underskott. Ackordet har inte ansetts böra påverka detta belopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2012:757 4 p, 50 kap. 3 §, övg. best. SFS 2008:1343 4 p, övg. best. SFS 2018:1206 1N8 st, övg. best. SFS 2008:1063 4 p, övg. best. SFS 2018:1206 1N7 st, 34 kap. 13 § 3 st 2 p, övg. best. SFS 2009:1413 4 p, 50 kap. 6 §
- 4 kap. 90 §, 4 kap. 92 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
6 § För en andel i ett handelsbolag som innehas av ett annat handelsbolag ska anskaffningsutgiften justeras enligt bestämmelserna i 5 § som om ägarbolaget var skattskyldigt för bolagens inkomster. För andelen i ägarbolaget ska anskaffningsutgiften justeras med hänsyn till inkomster och underskott i båda bolagen. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:14:En fysisk person äger en andel i ett kommanditbolag som i sin tur äger en andel i ett handelsbolag. Justering av anskaffningsutgiften för kommanditbolagets andel i handelsbolaget har skett enligt de principer som gäller för en andelsägare som är juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Vissa avyttringar
7 § Om en fysisk person avyttrar en andel i ett handelsbolag som, direkt eller indirekt, äger en delägarrätt som skulle ha ansetts som en kvalificerad andel enligt 57 kap. om den ägts direkt av den fysiska personen, gäller följande. Den del av vinsten som motsvarar delägarrättens marknadsvärde i förhållande till ersättningen för andelen i handelsbolaget ska tas upp i inkomstslaget tjänst.
Första stycket tillämpas inte på sådana avyttringar som avses i 49 a kap. och 51 kap.Lag (2007:1251).
Prop. 2001/02:165: En hänvisning till 49 a kap. har införts i paragrafen.
- 56 kap. 8 § 1 st 11 p, 59 kap. 10 § 1 st 3 p, 10 kap. 3 § 1 st 2 p, övg. best. SFS 2007:1251 3 p, 59 kap. 4 § 1 st 1 p, 43 kap. 16 § 2 st 2 p, övg. best. SFS 2007:1251 2 p, 41 kap. 4 § 2 st, 63 kap. 5 § 2 st
- 30 kap. 1 § 1 st 2 p, övg. best. SFS 2011:1244 3N13 st, övg. best. SFS 2011:1244 4 stSkatteförfarandelag (2011:1244)
- 3 kap. 21a § 2 st, 3 kap. 21a §, 2 kap. 2 § 1 st 2 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
8 § I 49 a kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som avyttrar en andel i ett skalbolag ska ta upp kapitalvinsten i inkomstslaget näringsverksamhet.
I 51 kap. finns bestämmelser om att en fysisk person som avyttrar en andel i ett handelsbolag till någon annan än en obegränsat skattskyldig fysisk person i särskilda fall ska ta upp ett belopp som motsvarar kapitalvinsten i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:165: En hänvisning till 49 a kap. har införts.
8 a § I 25 a kap. 5 § första stycket finns bestämmelser om att ett företag som avyttrar en andel i ett handelsbolag under vissa förutsättningar inte ska ta upp kapitalvinsten. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen är ny och av upplysningskaraktär.
Kapitalförluster
Inkomstslaget kapital
9 § I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust dras av. Lag (2007:1419).
Inkomstslaget näringsverksamhet
10 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, dras av i sin helhet, om inte något annat anges i 11 §.
I 25 a kap. 5 § andra stycket, 20 och 23 a §§ finns bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Andra stycket har ändrats. Bestämmelsen är av upplysningskaraktär och innehåller nya hänvisningar till bestämmelserna i 25 a kap. om att en kapitalförlust inte får dras av.
11 § En kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, som uppkommer när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett annat svenskt handelsbolag ska dras av med 70 procent av förlusten.
En kapitalförlust för vilken avdrag ska göras, på en andel vars innehav betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära, ska dock alltid dras av i sin helhet. Lag (2007:1419).
51 kap. Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag
Förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna
1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller om
- en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag,
- det uppkommer en kapitalvinst i inkomstslaget kapital,
- förvärvaren inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person, och
- verksamheten i handelsbolaget varit sådan som anges i 2 §.
Vid inlösen gäller bestämmelserna, i stället för vad som anges i första stycket 3, om någon av de kvarvarande delägarna i handelsbolaget inte är en obegränsat skattskyldig fysisk person. Lag (2000:1341).
2 § Bestämmelserna gäller bara om
- verksamheten i handelsbolaget under det räkenskapsår då avyttringen sker är aktiv näringsverksamhet för överlåtaren,
- någon närstående till överlåtaren varit delägare i handelsbolaget och verksamheten under räkenskapsåret är aktiv näringsverksamhet för denne,
- någon närstående till överlåtaren varit anställd hos handelsbolaget under räkenskapsåret, eller
- överlåtaren eller någon närstående under räkenskapsåret på motsvarande sätt bedrivit näringsverksamhet i en juridisk person genom handelsbolaget.
Vid tillämpning av första stycket anses också tidigare innehavare av andelen under samma räkenskapsår som överlåtare, om avyttringen föregåtts av en eller flera överlåtelser från obegränsat skattskyldiga fysiska personer. Frågan om verksamheten varit aktiv näringsverksamhet ska bedömas med hänsyn till förhållandena före överlåtelsen. Lag (2007:1419). Belopp som motsvarar kapitalvinsten tas upp i näringsverksamhet
3 § Ett belopp som motsvarar kapitalvinsten på grund av avyttringen ska tas upp hos överlåtaren som överskott av aktiv näringsverksamhet från handelsbolaget.
Om avyttringen har föregåtts av en eller flera avyttringar under samma räkenskapsår från obegränsat skattskyldiga fysiska personer, ska beloppet ökas med summan av kapitalvinsterna vid dessa avyttringar. Lag (2007:1419).
4 § Bestämmelsen i 3 § första stycket tillämpas också på kapitalvinst på grund av tillkommande ersättning som erhålls efter det räkenskapsår för handelsbolaget då avyttringen skedde. I andra fall än då tillkommande ersättning beräknas på grundval av handelsbolagets resultat eller omsättning eller liknande för det nämnda räkenskapsåret gäller detta dock bara om överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, varit verksam i handelsbolaget efter avyttringen och det inte är uppenbart att verksamheten saknat betydelse för storleken av ersättningen.
5 § Vid beräkningen av det belopp som enligt 3 och 4 §§ ska tas upp som överskott av näringsverksamhet, ska andelens anskaffningsutgift inte ökas med beloppet. En sådan ökning görs däremot vid beräkningen av kapitalvinst eller kapitalförlust i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Inkomsten tas upp av överlåtaren
6 § Bestämmelserna i 3-5 §§ ska inte tillämpas, om
- överlåtaren enligt en överenskommelse med förvärvaren tar upp överskott eller drar av underskott i handelsbolaget som avser tiden före avyttringen eller tiden före tillträdesdagen samt tar upp kapitalvinster och drar av kapitalförluster vid avyttringar av handelsbolagets näringsfastigheter och näringsbostadsrätter före samma tidpunkt, och
- ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1.
Bokslutet enligt första stycket 2 ska upprättas som om handelsbolaget hade ett beskattningsår som avslutats vid den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt första stycket 1. Bokslutet och sådana uppgifter till ledning för beskattning som avses i 31 kap.2 och 3 §§skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha godkänts skriftligen av förvärvaren. Med förvärvare avses vid inlösen de kvarvarande delägarna i handelsbolaget. Lag (2011:1256).
7 § Bestämmelserna i 6 § gäller inte, om
- överlåtaren eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, varit verksam i handelsbolaget efter den sluttidpunkt för inkomstberäkningen som överlåtaren valt enligt 6 § första stycket 1, eller
- handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger andelar som, om de hade ägts direkt av överlåtaren, skulle ha varit kvalificerade andelar.
Närståendebegreppet
8 § Om överlåtaren är ett dödsbo, anses vid tillämpning av detta kapitel också delägare i dödsboet som närstående.
52 kap. Avyttring av andra tillgångar
Innehåll
1 § I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar och förpliktelser än sådana som avses i 45, 46, 48 och 50 kap. De grundläggande bestämmelserna finns i 44 kap.
Beräkningen
2 § För tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk (personliga tillgångar) får som omkostnadsbelopp räknas 25 procent av ersättningen minskad med försäljningsprovision och andra utgifter för avyttringen. Kapitalvinster vid avyttring av personliga tillgångar ska tas upp bara till den del de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 50 000 kronor.
En avlidens personliga tillgångar ska behandlas som personliga tillgångar också hos hans dödsbo. Lag (2007:1419).
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2010:49:En företagsledare i ett fåmansföretag som säljer markvårdsutrustning har sålt en av honom privat ägd parktraktor. Avyttringen har inte ansetts kunna hänföras till företaget eller ses som ett utflöde av dess verksamhet. Inkomsttaxering 2006.
- RÅ 2009:77:Konstverk som hos arvlåtaren utgjort personlig tillgång har i enlighet med bestämmelsen i 44 kap. 21 § inkomstskattelagen om skattemässig kontinuitet vid arv m.m. ansetts utgöra personlig tillgång även hos arvtagaren. Inkomsttaxering 2004.
3 § För andra tillgångar än personliga tillgångar ska kapitalvinsten vid en avyttring beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden i 48 kap. 7 §, om de är en del av ett samlat innehav av tillgångar med enhetligt värde. Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto. Detta gäller dock inte tillgångar som avses i 42 kap. 38 §. Lag (2011:1271).
- HFD 2018:72:Avyttring av bitcoin omfattas av bestämmelsen i 52 kap. 3 § inkomstskattelagen om kapitalvinst vid avyttring av andra tillgångar än personliga tillgångar och omkostnadsbeloppet ska därmed beräknas enligt genomsnittsmetoden. Förhandsbesked om inkomstskatt.
4 § Anskaffningsutgiften ska minskas med gjorda avdrag för tillgångarnas anskaffning, värdeminskning eller liknande. Lag (2007:1419).
Kapitalförluster
Inkomstslaget kapital
5 § I inkomstslaget kapital ska 70 procent av en kapitalförlust dras av. Förluster vid avyttring av personliga tillgångar får dock inte dras av. Ett dödsbos förluster vid avyttring av sådana tillgångar som boet förvärvat för en delägares privata bruk får inte heller dras av. Lag (2007:1419).
Inkomstslaget näringsverksamhet
6 § I inkomstslaget näringsverksamhet ska en kapitalförlust för vilken avdrag ska göras dras av i sin helhet, om inte något annat anges i 7 §. I 25 a kap. 5 § andra stycket, 19, 20 och 23 a §§ finns bestämmelser om när en kapitalförlust inte får dras av. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Första stycket är ändrat. Bestämmelsen anger hur avdrag ska göras för en kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet. Det anges nu att bestämmelsen bara gäller sådana kapitalförluster för vilka avdrag får göras.
Andra stycket är ändrat. Bestämmelsen är av upplysningskaraktär och innehåller nya hänvisningar till paragrafer i 25 a kap. om att en kapitalförlust inte får dras av.
7 § I fråga om kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag och för vilka avdrag ska göras tillämpas bestämmelserna i 5 §.
Kapitalförluster på sådana tillgångar eller förpliktelser vars innehav betingas av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå handelsbolaget nära och som ska dras av, ska dock alltid dras av i sin helhet. Lag (2009:1413).8 § Har upphävts genom lag (2003:224).
Prop. 2009/10:36: Första och andra styckena har ändrats. I bestämmelserna anges att bestämmelserna bara gäller sådana kapitalförluster för vilka avdrag ska göras.
53 kap. Överlåtelse av tillgångar till underpris
- RÅ 2007:51:En tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse till underpris i 53 kap. inkomstskattelagen på näringsfastigheter förutsätter att ersättningen, om sådan har lämnats, understiger fastighetens skattemässiga värde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:86:Delägare i cypriotiska bolag har tidigare överlåtit aktier till underpris till bolagen. Med hänsyn till EU-rätten har överlåtelserna inte beskattats som om de skett till marknadsvärde. Fråga om hur omkostnadsbelopp för andelarna i de förvärvande bolagen ska beräknas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om överlåtelser av tillgångar till underpris från en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag till ett företag som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren är delägare i. Bestämmelserna 2-9 §§ gäller bara i inkomstslaget kapital. Bestämmelsen i 4 § andra meningen gäller dock inte i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet. Bestämmelserna om förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde i 10 och 11 §§ gäller i inkomstslagen näringsverksamhet och kapital. I inkomstslaget näringsverksamhet gäller de inte bara för kapitaltillgångar utan också för lagertillgångar och inventarier. Inkomstslaget kapital Överlåtelser till aktiebolag, ekonomiska föreningar, svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer
2 § Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller om en fysisk person överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl tillgångens marknadsvärde som omkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i.
Bestämmelserna i 3-5 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger såväl tillgångens marknadsvärde som omkostnadsbelopp om överlåtelsen sker till ett företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och företaget är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som den fysiska personen eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, äger andelar i.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller dock inte överlåtelser som omfattas av bestämmelserna i 6-8 §§. Lag (2007:1122).
Prop. 2007/08:12: I första och andra styckena har orden svenska och svenskt tagits bort och i stället har lagts till att förvärvaren ska vara ett företag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Företaget ska vara ett aktiebolag, en ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Därigenom gäller bestämmelsen oavsett om förvärvaren är ett svenskt företag eller ett motsvarande utländskt subjekt som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska ...
- RÅ 2006:51:En överlåtelse av en andel i ett handelsbolag omfattas inte av regleringen i 53 kap. 2 § inkomstskattelagen om överlåtarens justerade anskaffningsutgift är negativ. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 § Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar tillgångens omkostnadsbelopp eller marknadsvärde om detta är lägre. Lag (2007:1419).
- HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:51:En överlåtelse av en andel i ett handelsbolag omfattas inte av regleringen i 53 kap. 2 § inkomstskattelagen om överlåtarens justerade anskaffningsutgift är negativ. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 § Om det är en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt som överlåts, ska den överlåtna tillgångens skattemässiga värde anses som omkostnadsbelopp. Bestämmelserna om återföring av avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll i 26 kap.2 och 10 §§ ska inte tillämpas. Lag (2007:1419).5 § När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och närståendes andelar i det förvärvande företaget ska, om ersättning inte har lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som motsvarar omkostnadsbeloppet för tillgången eller marknadsvärdet om det är lägre. Om ersättning har lämnats, ska anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet för tillgången respektive marknadsvärdet och ersättningen. Lag (2007:1419).
Överlåtelser till utländska juridiska personer
6 § Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller om en fysisk person överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde till
- en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller
- ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett sådant svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som en utländsk juridisk person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller också om ett svenskt handelsbolag som har en fysisk person som delägare överlåter en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt utan ersättning eller mot ersättning som understiger tillgångens marknadsvärde till 1. en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som den fysiska personen eller någon närstående till honom, direkt eller indirekt, äger andelar i, eller
- ett sådant aktiebolag, en sådan ekonomisk förening, ett sådant svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som en utländsk juridisk person som avses i 1, direkt eller indirekt, äger andelar i. Lag (2007:1122).
Prop. 2007/08:12: I paragrafen har orden svenska och svenskt tagits bort och i stället har orden ”som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” lagts till. Därigenom gäller bestämmelserna om omedelbar beskattning vid avyttring av kapitaltillgångar endast om förvärvaren är en utländsk juridisk person i en stat som inte ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i vilken överlåtaren eller någon närstående till överlåtaren, direkt eller indirekt äger andelar.
Ikraftträdande- ...
- RÅ 2007:52:Fråga om skatteflyktslagen kan tillämpas när vissa inkomstskattebestämmelser befunnits oförenliga med gemenskapsrätten. Förhandsbesked.
7 § Den överlåtna tillgången ska anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar tillgångens marknadsvärde. Lag (2007:1419).
8 § När det ska beräknas ett omkostnadsbelopp för överlåtarens och närståendes andelar i den förvärvande juridiska personen ska, om ersättning inte har lämnats, den sammanlagda anskaffningsutgiften för andelarna ökas med ett belopp som motsvarar marknadsvärdet på tillgången. Om ersättning har lämnats, ska anskaffningsutgiften i stället ökas med skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen. Lag (2007:1419). Närstående
9 § Med närstående avses i detta kapitel inte syskon, syskons make eller syskons avkomling.
Inkomstslagen näringsverksamhet och kapital Förvärvarens anskaffningsutgift eller anskaffningsvärde
10 § Om bestämmelserna i 2-5 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren anses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som överlåtaren enligt 3 § ska anses ha fått. Lag (2007:1419).
11 § Om bestämmelserna i 6-8 §§ är tillämpliga, ska förvärvaren anses ha förvärvat tillgången för ett belopp som motsvarar den ersättning som överlåtaren enligt 7 § ska anses ha fått. Lag (2007:1419).
54 kap. Betalning av skulder i utländsk valuta
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om låntagares kapitalvinster på grund av valutakursförändringar vid betalning av skulder i utländsk valuta. Bestämmelserna gäller bara i inkomstslaget kapital.
Skulder tas över
2 § Att en skuld mot ersättning tas över av en annan låntagare anses som betalning av skulden.
Om en skuld tas över i samband med ett förvärv som sker genom arv, testamente, gåva eller på liknande sätt, inträder förvärvaren dock i den tidigare låntagarens skattemässiga situation.
Beräkningen
3 § Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan det återbetalade beloppets värde vid upplåningen och dess värde vid återbetalningen. Värdet vid upplåningen ska beräknas som ett genomsnitt av värdena av olika upplånade belopp i samma valuta och med beaktande av de återbetalningar som gjorts. Lag (2007:1419).
Undantag från skatteplikt
4 § Kapitalvinster på skulder i utländsk valuta som är avsedd för den skattskyldiges personliga levnadskostnader under en tillfällig vistelse utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Beskattningstidpunkten
5 § Kapitalvinster vid betalning av skulder i utländsk valuta ska tas upp som intäkt det beskattningsår då återbetalningen görs. Lag (2007:1419).
Kapitalförluster
6 § Kapitalförluster vid betalning av skulder i utländsk valuta ska dras av med 70 procent av förlusten. Att kapitalförluster i vissa fall inte ska dras av följer av 4 §Lag (2007:1419).
55 kap. Ersättning på grund av insättningsgaranti och investerarskydd
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Ersättning på grund av insättningsgaranti
Ersättning
2 § Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller ersättning som betalas ut på grund av en garanti till insättare som ställts ut med stöd av lagen (2008:812) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige, anses utbetald av det institut där insättningen gjorts. Lag (2008:813).
Prop. 2008/09:49: Paragrafen kompletteras så att den även omfattar ersättning som betalas ut på grund av en garanti som utställts med stöd av lagen om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige. Utbetalningar till följd av garantier enligt nämnda lag föreslås således behandlas skattemässigt på samma sätt som utbetalningar enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti. ...
3 § Ersättningen ska i första hand anses som ersättning för insatt kapitalbelopp. Till den del ersättningen avser upplupen ränta ska den behandlas som ränteinkomst. Lag (2007:1419).
Återbetalning av ersättning
4 § Vid återbetalning av ersättning enligt 18 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska den del av det återbetalda beloppet som inte avser ersättning för det insatta kapitalbeloppet behandlas som ränteutgift. Lag (2007:1419).
Ersättning på grund av investerarskydd eller försäkring
Ersättning
5 § Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten enligt lagen (1999:158) om investerarskydd eller av en försäkringsgivare på grund av en försäkring som ett värdepappersbolag tecknat för skadeståndsskyldighet som det kan komma att ådra sig när tjänster utförs i rörelsen ska anses utbetald av det institut där investeringen finns. Lag (2007:1449).
6 § Om ersättningen inte täcker allt, ska den i första hand anses som ersättning för medel (kapitalbelopp och ränta). Kapitalbeloppet ska anses ersatt före räntebeloppet. I andra hand ska ersättningen anses avse finansiella instrument. Lag (2007:1419).
Ränta
7 § Ersättning för ränta enligt 8 § lagen (1999:158) om investerarskydd eller ersättning för ränta från en försäkring som avses i 5 § ska behandlas som ränteinkomst. Lag (2007:1419).
Finansiella instrument
8 § De finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller en sådan försäkring som avses i 5 § ska anses avyttrade vid den tidpunkt då ersättningen fastställs. Om de finansiella instrumenten är lagertillgångar ska de dock anses avyttrade när ersättningen enligt god redovisningssed ska redovisas.
Ersättning som ska anses avse finansiella instrument, ska behandlas som ersättning för de avyttrade instrumenten. Lag (2007:1419).
9 § Om de finansiella instrument som omfattas av investerarskyddet eller en sådan försäkring som avses i 5 § avser såväl marknadsnoterade som icke marknadsnoterade instrument, ska ersättningen i första hand anses avse marknadsnoterade finansiella instrument, om inte den som har rätt till ersättningen begär annat. Lag (2007:1419).
Återbetalning av ersättning
10 § Vid återbetalning av ersättning enligt 19 § lagen (1999:158) om investerarskydd ska den del av det återbetalade beloppet som motsvarar ränteinkomst enligt 6 och 7 §§ behandlas som ränteutgift. Lag (2007:1419).
Utländskt investerarskydd eller utländsk försäkring
11 § Om en obegränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person eller ett svenskt handelsbolag får ersättning från ett utländskt investerarskydd eller från en utländsk försäkringsgivare enligt en försäkring som motsvarar sådan försäkring som avses i 5 §, ska bestämmelserna i 5-10 §§ tillämpas. Lag (2007:1419).
AVD. VIII FÅMANSFÖRETAG OCH FÅMANSHANDELSBOLAG
56 kap. Särskilda bestämmelser för fåmansföretag och fåmanshandelsbolag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om vad som avses med fåmansföretag och fåmanshandelsbolag samt ägare och företagsledare i sådana företag.
Särskilda bestämmelser om utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag och företag som har varit fåmansföretag finns i 57 kap. I 8 § finns hänvisningar till övriga bestämmelser som berör fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare m.fl.
Definitioner
Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag
2 § Med fåmansföretag avses aktiebolag och ekonomiska föreningar där
- fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget, eller
- näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. Lag (2000:1341).
- HFD 2017:1:Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare vid tillämpningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2015:13:Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 § Aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och privatbostadsföretag är inte fåmansföretag. Lag (2007:552).
4 § Med fåmanshandelsbolag avses handelsbolag där
- fyra eller färre delägare genom innehav av andelar eller på liknande sätt har ett bestämmande inflytande, eller
- näringsverksamheten är uppdelad på verksamheter som är oberoende av varandra och där en fysisk person genom innehav av andelar, genom avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhet. Lag (2000:1341).
5 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag enligt 2 § 1 eller ett fåmanshandelsbolag enligt 4 § 1 ska en person och hans närstående (närståendekrets) anses som en delägare. Prövningen ska göras med utgångspunkt från den äldste personen och därefter i fallande åldersordning. En person som inräknats i en närståendekrets ska inte medräknas i någon ytterligare krets. Lag (2007:1419).
Delägare och företagsledare
6 § Med delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avses en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger eller på liknande sätt innehar andelar i företaget.
Med företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag avses den eller de fysiska personer som genom eget eller närståendes innehav av andelar och sin ställning i företaget har ett väsentligt inflytande i företaget. När det gäller företag som avses i 2 § 2 och 4 § 2 anses som företagsledare den som har den faktiska bestämmanderätten över en viss verksamhet och självständigt kan förfoga över dess resultat. Lag (2000:1341).
- HFD 2017:1:Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare vid tillämpningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- 2 kap. 1 § 30 st, 2 kap. 1 § 14 st
- 7 § 1 st 2 p Lag (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007
- 6 § 1 st 2 p Lag (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag
- 6 § 1 st 2 p Lag (2021:423) om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare
Dödsbon
7 § Vad som sägs om fysisk person i detta kapitel gäller inte dödsbon.
Hänvisningar
8 § När det gäller fåmansföretag, fåmanshandelsbolag och deras delägare m.fl. finns även särskilda bestämmelser om
- förmån av utbildning i 11 kap. 17 §,
- avdrag för framtida substansminskning i 20 kap. 23 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap.18, 19 och 22–23 a §§,
- avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 24 kap.11, 12 och 15 §§,
- avskattning av fastighet i 25 a kap. 25 §,
- när en fastighet eller andel är lagertillgång i 27 kap.4–6 §§,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 27 §,
- utskiftning vid ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag i 42 kap. 20 §,
- partiella fissioner i 48 kap.18 c–18 e §§,
- andelsbyten i 48 a kap.8 a–8 c, 9, 13 och 16 §§,
- avyttring av andelar i svenska handelsbolag i 50 kap. 7 § och 51 kap. 7 §,
- pensionssparavdrag i 59 kap.4, 10 och 15 §§,
- familjebeskattning i 60 kap.12–14 §§, och
- grundavdrag i 63 kap. 5 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2008/09:37: Hänvisningen i tredje strecksatsen ändras med anledning av att 23 kap. 20 och 21 §§ nu föreslås upphävas.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Lagen föreslås enligt punkt 1 träda i kraft den 1 januari 2009.
Enligt punkt 2 ska bestämmelserna i 23 kap. i deras nya lydelser tillämpas på överlåtelser efter den 17 april 2008. Bestämmelserna ...
Prop. 2001/02:46: Ändringen är en följd av att andelsbyten enligt 49 kap. IL i fortsättningen benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas hänvisningar in till de nya bestämmelserna om partiella fissioner och andelsbyten.
Prop. 2013/14:27: I paragrafen, som är en upplysningsparagraf, har en hänvisning till två numera upphävda bestämmelser tagits bort (prop. 2008/09:65, bet. 2008/09:SkU19, rskr. 2008/09:114, SFS 2008:1343). ...
57 kap. Utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag
Prop. 2005/06:40: I propositionen föreslås att 43 kap. och 57 kap.inkomstskattelagen (1991:1229, IL) skall upphävas. Reglerna om utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag i 43 kap., lättnadsreglerna, slopas och ersätts med bestämmelser som innebär att utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar ...
- HFD 2020:1:Riktad utdelning till delägare i fåmansföretag har inte medfört annan beskattning än den som följer av 57 kap. inkomstskattelagen.
- RÅ 2009:68:Fråga om aktieägare i fåmansföretag ska beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 48a kap. 8c §, 59 kap. 10 § 1 st 3 p, 59 kap. 4 § 1 st 1 p, övg. best. SFS 2006:1422 8 p, 48 kap. 18e §, 42 kap. 3 § 2 st, 43 kap. 16 § 2 st 2 p, övg. best. SFS 2002:1143 3 p, övg. best. SFS 2004:1040 3 p, övg. best. SFS 2001:1176 8 p, 50 kap. 7 §, övg. best. SFS 2005:1136 7 p, 48a kap. 16 §, 23 kap. 23a §, 38a kap. 23 § 1 st 5 p, 56 kap. 1 § 2 st, 63 kap. 5 § 2 st, 63 kap. 5 § 3 st 1 p, 11a kap. 15 § 3 st 2 p, övg. best. SFS 2003:224 8 st, övg. best. SFS 2005:1136 6 p, 2 kap. 1 § 50 st, 10 kap. 3 § 1 st 1 p, 1 kap. 10 § 1 st 5 p, 23 kap. 19 §, övg. best. SFS 2003:224 7 st
- 34 kap. 4 §, 31 kap. 29 §, 30 kap. 1 § 1 st 2 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 2 kap. 23 § Socialavgiftslag (2000:980)
- 4 kap. 70 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
- 2 kap. 2 § 1 st 2 p, 15 kap. 2 § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 4 kap. 11b § Taxeringslag (1990:324)
Ändrad: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2010:1277 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2008:1064 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2019:307 (Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag)
Upphävd: SFS 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om utdelningar, räntor, andra inkomster samt kapitalvinster på tillgångar och förpliktelser i eller avseende fåmansföretag och tidigare fåmansföretag.
Av 7-7 b §§ framgår att bestämmelserna i vissa fall även gäller andelar, optioner och förpliktelser i andra företag än fåmansföretag. Lag (2006:1422).
Prop. 2005/06:40: Paragrafen, som motsvarar den gamla bestämmelsen i 57 kap. 1 §, inleder kapitlet och anger dess innehåll. I bestämmelsen anges att utdelningar, räntor, andra inkomster och kapitalvinster på tillgångar och
förpliktelser i eller avseende fåmansföretag omfattas, se vidare kommentaren till 2 §. Andra inkomster på tillgångar kommer att jämställas med utdelning ...
Prop. 2006/07:2: Andra stycket har ändrats eftersom bestämmelserna i 57 kap. framöver även omfattar andelar m.m. som är särskilt kvalificerade på grund av en partiell fission.
Huvudregler
2 § Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska hos fysiska personer i den omfattning som anges i 20-22 §§ tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas även vinst vid minskning av aktiekapital med indragning av aktier och vinst vid överlåtelse till ett aktiebolag av dess egna aktier.
Vid tillämpning av detta kapitel likställs med andelar andra delägarrätter i eller avseende företag och med utdelning ränta och annan inkomst på grund av innehav av sådana tillgångar. Vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis och konvertibler ska behandlas som delägarrätter oavsett i vilken valuta de getts ut. Med andelar likställs även förpliktelser avseende optioner som avses i 44 kap. 31 § andra stycket. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:39: I första stycket byts uttrycket ”nedsättning av aktiekapital genom inlösen” ut mot ”minskning av aktiekapital med indragning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551)
Prop. 2005/06:40: I paragrafen finns huvudreglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. I bestämmelsen, som motsvarar 57 kap. 2 §, hänvisas till 20–22 §§ i stället för till 7 och 12 §§ när det gäller vilka bestämmelser som anger att utdelning och kapitalvinst i viss omfattning skall tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Vidare byts uttrycket ”nedsättning av aktiekapital genom inlösen” ut mot ”minskning av aktiekapital med indragning” i enlighet med terminologin ...
- RÅ 2009:47:Fråga om skattemässiga konsekvenser vid återbetalning av villkorat aktieägartillskott (I och II). Inkomsttaxering 2000 och 2004.
- HFD 2015:24:Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:124:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen när skattskyldig varit verksam i ett dotterföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Definitioner av kvalificerade andelar
/Upphör att gälla U: 2022-01-01/
3 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag gäller vid tillämpning av detta kapitel, utöver vad som sägs i 56 kap.2–5 §§, följande.
Flera delägare ska anses som en enda delägare, om de själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande omfattning i
- företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag,
- ett företag som helt eller delvis, direkt eller indirekt, äger företaget, eller
- ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägs av ett sådant företag som avses i 2. Lag (2017:1194).
Prop. 2005/06:40: Bestämmelsen som fanns i 57 kap. 3 § har bara ändrats redaktionellt.
Prop. 2001/02:46: I bestämmelsen finns den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen som gäller vid bedömningen av om ett företag är att anse som ett fåmansföretag vid tillämpningen av de särskilda skattereglerna vid utdelning från och kapitalvinst vid försäljning av kvalificerade andelar i fåmans-
företag. Den allmänna definitionen av fåmansföretag finns i <a href="https://lagen.nu/1999:1229#K56P2" ...
Prop. 2017/18:8: I paragrafen anges vad som, utöver vad som anges i 56 kap. 2–5 §§, gäller vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag.
I andra stycket finns den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Ändringen i paragrafens andra stycke innebär att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen utvidgas till att omfatta delägares och närståendes verksamhet i fler företag. Det införs även en punktlista.
I den första punkten finns den tidigare bestämmelsen. ...
- RÅ 2010:102:En ekonomisk förening som bedrev industriell verksamhet där alla delägare var anställda har ansetts utgöra ett fåmansföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:25:Ett antal delägare i ett aktiebolag (moderbolaget) har varit verksamma i ett dotterbolag men inte i moderbolaget. Den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i 57 kap. 3 § inkomstskattelagen har ansetts tillämplig på såväl dotterbolaget som moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:1:Fråga om vilka delägare som ska anses som en enda delägare vid tillämpningen av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
/Träder i kraft I: 2022-01-01/
3 § Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag gäller vid tillämpning av detta kapitel, utöver vad som sägs i 56 kap. 2-5 §§, följande.
Flera delägare ska anses som en enda delägare, om de själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i betydande omfattning i
- företaget eller i ett av företaget helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägt fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag,
- ett företag som helt eller delvis, direkt eller indirekt, äger företaget, eller
- ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som helt eller delvis, direkt eller indirekt, ägs av ett sådant företag som avses i 2.
Om en delägare uppfyller villkoren i andra stycket och har ett bestämmande inflytande över en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare, som direkt eller indirekt äger andelar i företaget, ska delägaren anses äga den juridiska personens andelar i företaget. Vid tillämpning av detta stycke ska en fysisk person som direkt eller indirekt innehar sådana tillgångar eller förpliktelser i eller avseende företaget som likställs med andelar enligt 2 § andra stycket anses som en delägare.
Om flera delägare tillsammans har ett bestämmande inflytande över den juridiska personen och i övrigt uppfyller villkoren i tredje stycket, ska delägarna i lika delar anses äga den juridiska personens andelar i företaget. Lag (2021:1147).
/Träder i kraft I: 2022-01-01/
3 a § En delägare anses ha ett bestämmande inflytande enligt 3 § tredje och fjärde styckena över en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare, om delägaren eller någon närstående till denne, ensam eller de tillsammans, direkt eller indirekt, utövar kontroll över stiftelsen eller den juridiska personen utan delägare
- till följd av föreskrifter i förordnande, stadgar, avtal eller liknande handling,
- genom att vara representerad i styrelsen eller ett annat organ, eller
- på något annat sätt.
Första stycket gäller på motsvarande sätt om det är fråga om flera delägare eller flera närstående. Lag (2021:1147).
4 § Med kvalificerad andel avses andel i eller avseende ett fåmansföretag under förutsättning att
- andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i företaget,
- företaget, direkt eller indirekt, under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren har ägt andelar i ett annat fåmansföretag eller i ett fåmanshandelsbolag och andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i detta fåmansföretag eller fåmans-handelsbolag, eller
- andelsägaren eller någon närstående under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren varit verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet som ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som avses i 1 eller 2.
Om en sådan andel i ett fåmansföretag som inte ska anses vara kvalificerad enligt bestämmelserna i första stycket förvärvats under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren genom sådan utdelning på en kvalificerad andel i ett annat fåmansföretag som på grund av bestämmelserna i 42 kap. 16 § inte har beskattats, ska villkoren i första stycket tillämpas som om det företag som den utdelade aktien avser vore det företag som delat ut aktien.
Om ägaren till en kvalificerad andel dör, ska andelen anses kvalificerad även hos dödsboet. Delägare i dödsboet likställs då med närstående. Lag (2019:307).
Prop. 2005/06:40: Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna som fanns i 57 kap. 4 § och anger under vilka förutsättningar en andel i ett fåmansföretag är kvalificerad.
I första stycket har en ändring gjorts genom att orden ”i eller avseende” har lagts till. Se kommentaren till 57 kap. 1 och 2 §§. I övrigt har redaktionella ändringar gjorts i första och sista stycket.
Prop. 2001/02:46: I paragrafen definieras vad som avses med kvalificerad andel. Ändringen i paragrafen innebär att även verksamhet i fåmanshandelsbolag skall beaktas. Ändringarna kommenteras i avsnitt 4.2.2.
Prop. 2018/19:54: Paragrafen innehåller bestämmelser om när en andel i eller avseende ett fåmansföretag ska anses vara kvalificerad.
Första stycket första punkten avser andelsägarens eller någon närståendes verksamhet i andelsägarens företag. Är andelsägaren eller någon närstående verksam i betydande omfattning i detta företag är andelsägarens andelar i företaget kvalificerade. Första stycket första punkten ändras på så sätt att andelsägarens eller någon närståendes verksamhet i ett annat ...
- HFD 2011 not 88:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked) / Utomståenderegeln ansågs inte tillämplig trots att utomstående ägde 31 procent av aktierna i ett fåmansföretag (förhandsbesked)
- HFD 2012 not 62:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
- HFD 2015:17:Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt ägt, företag och kunnat fortsätta verksamheten utan tillämpning av bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. inkomstskattelagen (I och II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:61:En person har inte ansetts verksam i betydande omfattning i sitt helägda fåmansbolag när den huvudsakliga verksamheten i bolaget bestått av kapitalförvaltning.
- HFD 2012 not 63:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
- RÅ 2009:53:Aktierna i ett fåmansföretag ägs till nästan lika delar av tre personer som alla är verksamma i betydande omfattning i företaget. Att en av delägarnas aktier är lagertillgångar, och delägaren därmed utomstående i förhållande till övriga delägare, har inte ansetts utgöra sådana särskilda skäl som avses i utomståenderegeln. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:75:Fråga om innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013 not 71:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
- HFD 2016:61:Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten i ett annat, indirekt ägt, företag samtidigt som den närstående kunnat fortsätta verksamheten utan tillämpning av bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:124:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen när skattskyldig varit verksam i ett dotterföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:67:Fråga om innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (I och II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:31:En person kan anses vara verksam i betydande omfattning i ett fåmansföretag även om denne är anställd i ett annat företag och inom ramen för denna anställning utför tjänster åt fåmansföretaget.
- HFD 2013:35:Fråga om innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:11:Fråga om andelar i fåmansföretag varit kvalificerade på grund av verksamhet i fastighetsförvaltning som bedrivits av företaget (I) respektive dess dotterföretag (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 a § En andel i ett fåmansföretag ska inte anses kvalificerad enligt 4 § första stycket enbart på grund av att någon annan närstående än andelsägarens make har varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet som ett sådant fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som avses i 4 § första stycket (den aktiva närstående respektive verksamhets- företaget) under förutsättning att
- det fåmansföretag som andelsägaren äger andelar i, direkt eller indirekt, har överlåtit en andel i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, en rörelse eller en verksamhetsgren,
- andelsägaren eller dennes make varken direkt eller indirekt har ägt andelar i verksamhetsföretaget under beskattningsåret,
- andelsägaren eller någon annan närstående än den aktiva närstående under minst fem av de sju beskattningsåren närmast före det beskattningsår då överlåtelsen sker har varit verksam i betydande omfattning i verksamhetsföretaget eller i ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som har bedrivit samma eller likartad verksamhet som verksamhetsföretaget, och
- det inte finns särskilda skäl för att andelen ändå ska anses kvalificerad. Lag (2019:307).
Prop. 2018/19:54: Paragrafen, som är ny, innebär att det införs ett undantag från bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet i 4 § första stycket.
Om förutsättningarna för undantaget är uppfyllda ska en andel inte anses kvalificerad enligt bestämmelserna i nämnda paragraf. Undantaget föranleds av förslaget om att underlätta för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag och tar sikte på situationer när någon annan närstående till andelsägaren än andelsägarens make är verksam i betydande ...
5 § Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning, ska en andel anses kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas.
Med företag avses här det företag i vilket delägaren eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning under den tid som anges i första stycket.
Ett företag ska anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av fysiska personer som
- äger kvalificerade andelar i företaget,
- indirekt äger andelar i företaget som hade varit kvalificerade om de ägts direkt, eller
- äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som avses i 4 § eller andelar i ett fåmanshandelsbolag som avses i den paragrafen.
Vid tillämpning av tredje stycket ska sådana andelar som avses i 4 a § likställas med kvalificerade andelar. Lag (2019:307).
Prop. 2005/06:40: I paragrafen har den s.k. utomståenderegeln tagits in som fanns i 57 kap. 5 §. Bestämmelsen har bara ändrats redaktionellt.
Prop. 2001/02:46: Ändringen i första stycket föranleds av Regeringsrättens bedömning att bestämmelsen endast tar sikte på den egentliga andelsägarkretsen. I förening med ändringsförslaget i tredje stycket innebär bestämmelsen att fysiska personer som äger kvalificerade andelar i företaget eller indirekt äger andelar som hade varit kvalificerade om de ägts direkt inte skall anses som utomstående. Detsamma skall gälla om fysiska personer äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag som avses ...
Prop. 2018/19:54: I paragrafen finns den s.k. utomståenderegeln som innebär att om en utomstående i betydande omfattning äger del i företaget, ska en andel anses vara kvalificerad bara om det finns särskilda skäl.
I tredje stycket anges vilka fysiska personer som inte ska anses som utomstående, det är bl.a. personer som äger kvalificerade andelar i företaget.
I ett nytt fjärde stycke anges att vid tillämpningen av tredje stycket ska sådana andelar som avses i ...
- HFD 2011 not 88:Innebörden av begreppet ”samma eller likartad verksamhet” i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (förhandsbesked) / Utomståenderegeln ansågs inte tillämplig trots att utomstående ägde 31 procent av aktierna i ett fåmansföretag (förhandsbesked)
- HFD 2015:52:Utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen har inte ansetts tillämplig när det företag som verksamheten bedrivs i och som utomstående äger del i är ett fåmanshandelsbolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012 not 25:Tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
- RÅ 2009:53:Aktierna i ett fåmansföretag ägs till nästan lika delar av tre personer som alla är verksamma i betydande omfattning i företaget. Att en av delägarnas aktier är lagertillgångar, och delägaren därmed utomstående i förhållande till övriga delägare, har inte ansetts utgöra sådana särskilda skäl som avses i utomståenderegeln. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:84:Den s.k. utomståenderegeln har inte ansetts tillämplig trots att en betydande del av andelarna i ett fåmansföretag avyttrats och maximala 100 inkomstbasbelopp av kapitalvinsten vid avyttringen har beskattats i inkomstslaget tjänst. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:13:Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2001:37:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln vid beskattning av realisationsvinst på aktier i fåmansföretag (I och II). Förhandsbesked angående inkomsttaxering resp. inkomsttaxering 1992 och 1993.
- HFD 2012 not 52:Den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen ansågs inte tillämplig då det utomstående ägandet inte upprätthållits under hela den i bestämmelsen angivna femårsperioden (förhandsbesked)
- RÅ 2010:4:En delägare i ett fåmansföretag, som under beskattningsåret har varit verksam i företaget i betydande omfattning, kan vid tillämpning av 57 kap. 5 § inkomstskattelagen inte anses som utomstående under de fem föregående beskattningsåren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:124:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen när skattskyldig varit verksam i ett dotterföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:2:Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som bedriver samma eller likartad verksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015 not 22:Tillämpning av den s.k. utomståenderegeln i 57 kap. 5 § inkomstskattelagen (förhandsbesked)
- HFD 2021:40:Vid tillämpning av den s.k. utomståenderegeln har det ansetts föreligga särskilda skäl för att anse att en andel i ett fåmansföretag är kvalificerad.
/Träder i kraft I: 2022-01-01/
5 a § Vid tillämpning av 5 § ska ett företag anses ägt av utomstående utom till den del
- företaget direkt eller indirekt ägs av en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare, och
- fysiska personer som avses i 5 § tredje stycket eller deras närstående enligt stadgar, avtal eller liknande handling kan få en väsentlig del av
- medel som betalas ut från den juridiska personen och värdet av förmåner som ges ut av denna person, eller
- den avkastning som är hänförlig till den juridiska personens andelar i företaget. Lag (2021:1147).
6 § Upphör ett företag att vara fåmansföretag, ska en andel anses kvalificerad under fem beskattningsår därefter eller den kortare tid som följer av 4 §. Detta gäller dock bara om andelsägaren eller någon närstående
- ägde andelen när företaget upphörde att vara fåmansföretag och andelen då var kvalificerad, eller
- har förvärvat andelen med stöd av en sådan andel som avses i 1.
Om en aktieägare överlåter en kvalificerad andel i ett aktiebolag till bolaget och bolaget därefter överlåter en egen aktie till honom, ska den från bolaget förvärvade aktien anses som en kvalificerad andel hos aktieägaren i det fall den till bolaget överlåtna andelen skulle ha varit kvalificerad om han fortfarande innehaft den. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I paragrafens första stycke finns den s.k. karensregeln eller femårsregeln som med vissa redaktionella ändringar motsvarar bestämmelsen som fanns i 57 kap. 6 § första stycket.
I paragrafens andra stycke finns bestämmelsen som tidigare fanns i 57 kap. 6 a §.
7 § Om en kvalificerad andel avyttras genom ett andelsbyte, ska mottagna andelar anses kvalificerade hos andelsägaren. En andel som har mottagits vid en partiell fission anses kvalificerad om mottagaren omedelbart före den partiella fissionen ägt en kvalificerad andel i det överlåtande företaget.
Om mottagaren vid en partiell fission även innehar andelar i det överlåtande företaget som inte är kvalificerade, ska samma andel av mottagna andelar vara kvalificerade som mottagarens andel kvalificerade andelar i det överlåtande företaget utgör av mottagarens samtliga andelar i detta. Om optioner och förpliktelser som avses i 2 § andra stycket avser andelar som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b §, ska optionerna och förpliktelserna anses kvalificerade. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: Den bestämmelse som fanns i 57 kap. 6 § andra stycket och som tog sikte på mottagna andelar i ett andelsbyte kommer att motsvaras av bestämmelser i 57 kap. 7 § första stycket första meningen och andra stycket. Sådana andelar skall anses kvalificerade om de andelar som avyttras genom andelsbytet är kvalificerade. Detsamma skall gälla om andelen därefter övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. En andel skall också anses kvalificerad om den förvärvas med stöd av en sådan ...
Prop. 2003/04:17: I första stycket 1 görs en ändring som innebär att den s.k. klyvningsräntan höjs med två procentenheter. Ändringen har kommenterats i avsnitt 4.2.
Prop. 2006/07:2: Av första stycket första meningen framgår liksom tidigare att mottagna andelar vid ett andelsbyte skall anses kvalificerade om de erhållits i stället för kvalificerade andelar i det avyttrade företaget. I första stycket andra meningen anges att en andel som mottagits vid en partiell fission anses kvalificerad om mottagaren omedelbart före den partiella fissionen ägt en kvalificerad andel i det överlåtande företaget. Motiven för den särskilda kvalificeringen finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2006/07:2#S4-5-5" ...
7 a § Om en sådan mottagen andel som avses i 7 § direkt eller genom ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag avyttras till ett annat fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som mottagaren direkt eller indirekt äger andel i, ska mottagarens andelar i det fåmansföretag som direkt eller indirekt förvärvat andelarna anses kvalificerade. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen är ny och motsvarar nuvarande 7 § första stycket andra meningen. Avsikten med bestämmelsen är att kvalificeringen inte skall kunna upphöra genom en intern avyttring. Det kan observeras att andelar i ett fåmanshandelsbolag aldrig kan bli kvalificerade. Om mottagna andelar förvärvas av ett fåmanshandelsbolag som mottagaren direkt äger andelar i, kommer andelarna således inte att bli kvalificerade. Detta följer av att ett fåmanshandelsbolag inte är ett fåmansföretag. Förslaget behandlas ...
7 b § Om en andel som är kvalificerad enligt 7 eller 7 a § övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning, ska den anses kvalificerad. Detta gäller inte om bestämmelsen i 23 a § är tillämplig. En andel ska också anses kvalificerad om den förvärvats med stöd av en sådan kvalificerad andel.
Det som sägs om en mottagen andel i 7 a § tillämpas även på en andel som anses kvalificerad enligt första stycket. Vad som sägs om mottagaren i 7 a § gäller i dessa fall den som erhållit andelen genom arv, testamente, gåva eller bodelning.
Det som sägs i första stycket om en andel som är kvalificerad enligt 7 eller 7 a § tillämpas också på en andel som blivit kvalificerad enligt första stycket. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen, som är ny, har sin förebild i nuvarande 7 § andra stycket. I första stycket sägs att om en andel som är eller varit kvalificerad enligt 7 eller 7 a § övergår till någon annan genom ett benefikt fång skall den anses kvalificerad. Den fortsatta kvalificering som skall gälla efter de överlåtelser som anges har avsedd rättsverkan endast om innehavaren är en person som beskattas för tjänsteinkomst. För överlåtelser till juridiska personer och svenska handelsbolag finns enligt förslaget en ...
7 c § Om det vid en sådan avyttring som avses i 7 a § finns ett sådant tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyte eller partiell fission som avses i 48 kap. 18 d § andra stycket eller 48 a kap. 8 b § första stycket och som hör till andelarna i det avyttrade företaget, ska det minskas med utdelning som tagits upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på mottagarens andelar i det fåmansföretag som direkt eller indirekt förvärvat andelarna.
Om det finns ett sådant tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyte eller partiell fission som avses i 48 kap. 18 d § tredje stycket eller 48 a kap. 8 b § andra stycket, ska det minskas med kapitalvinst som tagits upp i inkomstslaget tjänst och fördelas på mottagarens andelar i fåmansföretaget. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, regleras i första stycket vad som skall ske med tjänstebeloppet för utdelning vid partiella fissioner enligt 48 kap. 18 d § andra stycket och tjänstebeloppet för utdelning vid andelsbyte enligt 48 a kap. 8 b § första stycket vid en sådan intern avyttring som avses i 7 a §. Tjänstebeloppen skall i sådana fall minskas med utdelning som tagits upp i inkomstslaget tjänst i det avyttrade företaget och fördelas på mottagarens andelar i det fåmansföretag som direkt eller indirekt ...
Definitioner för utdelning och kapitalvinst
Statslåneränta
8 § Med statslåneränta avses i detta kapitel statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent. Lag (2016:1239).
Prop. 2005/06:40: Paragrafen har inte någon motsvarighet i det upphävda 57 kap. I bestämmelsen anges att det är statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret som skall användas i detta kapitel. I 2 kap. 28 § finns en definition av termen statslåneräntan. Av den bestämmelsen framgår att det är Riksgäldskontoret som fastställer statslåneräntan.
Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges att det är statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret som ska användas i 57 kap. Ändringen innebär att statslåneräntan som lägst ska anses vara 0 procent vid tillämpning av 57 kap.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
- RÅ 2004:134:Vid tillämpning av reglerna om underlag för lättnadsbelopp och gränsbelopp får omkostnadsbeloppet inte bestämmas enligt schablonmetoden i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Inkomstbasbelopp
9 § Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken för året före beskattningsåret. Lag (2010:1277).
Prop. 2005/06:40: Paragrafen har inte någon motsvarighet i det upphävda kapitlet. I bestämmelsen definieras uttrycket inkomstbasbelopp som används i 11, 16, 17, 19 och 22 §§. Med detta avses inkomstbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. I 9 § anges vidare att det är inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret som avses. I 22 § anges särskilt ...
Gränsbelopp
10 § Gränsbelopp beräknas för kvalificerade andelar och är summan av
- årets gränsbelopp, och
- sparat utdelningsutrymme uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter.
För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska det sparade utdelningsutrymmet i stället räknas upp med statslåneräntan ökad med en procentenhet. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen anges vad som menas med gränsbelopp. Gränsbelopp beräknas för kvalificerade andelar och är summan av årets gränsbelopp som definieras i 11 § och det sparade utdelningsutrymmet som definieras i 13 § uppräknat med statslåneräntan ökad med tre procentenheter.
Tekniken för beräkning av gränsbeloppet skiljer sig från dagens i flera avseenden främst beroende på att flera räntesatser skall användas. Klyvningsräntan som definieras i 11 § tillämpas vid beräkning av årets ...
- RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
10 a § Efter ett andelsbyte beräknas gränsbelopp under beskattningsåret för en mottagen andel som om andelen var en andel i det avyttrade företaget. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I bestämmelsen, som är ny, sägs att efter ett andelsbyte beräknas gränsbelopp för en mottagen andel som om andelen var en andel i det avyttrade företaget. Bestämmelsen gäller utdelning som sker under det beskattningsår andelsbytet genomförs. Anledningen är att gränsbeloppet som består av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme inte skall få tillgodoräknas mer än en gång under året. I avsnitt 4.6 visas med ett exempel ...
Årets gränsbelopp
11 § Årets gränsbelopp är
- ett belopp som motsvarar två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget, eller
- summan av
För tillgångar som avses i 2 § andra stycket ska statslåneräntan i stället ökas med en procentenhet. Bestämmelserna i första stycket 1 och i 16–19 a §§ gäller inte för sådana tillgångar.
Årets gränsbelopp beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger andelen vid denna tidpunkt. Om en andel förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens situation i fråga om beräkning av årets gränsbelopp. Lag (2013:960).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen definieras årets gränsbelopp. Årets gränsbelopp kan beräknas på två sätt. I första stycket 1 beskrivs den s.k. förenklingsregeln. Enligt denna regel får årets gränsbelopp beräknas till ett belopp som motsvarar ett och ett halvt inkomstbasbelopp fördelat på andelarna i företaget. Motiven för förenklingsregeln finns i avsnitt 6.
I första stycket 2 beskrivs det andra sättet att beräkna årets ...
- RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
11 a § Den som äger andelar i flera företag får beräkna årets gränsbelopp enligt 11 § första stycket 1 för andelar i endast ett av företagen. Lag (2011:1271).
Prop. 2006/07:2: Avsikten med bestämmelsen, som är ny, är att undvika att årets gränsbelopp beräknas till större belopp för fissionsåret än det belopp som gällt om den partiella fissionen inte genomförts. Årets gränsbelopp beräknas normalt på ett underlag lika med omkostnadsbeloppet vid den tidpunkt då utdelning lämnas. Om utdelning i överlåtande företag lämnas
före ...
Prop. 2003/04:33: I bestämmelsen, som är ny, anges att när kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte skall sparat utdelningsutrymme fördelas på de mottagna andelarna.
Underlag för årets gränsbelopp
12 § Underlaget för årets gränsbelopp är det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid årets ingång.
Vid beräkning av omkostnadsbeloppet tillämpas 25-35 §§. Detta gäller dock inte för tillgångar som avses i 2 § andra stycket.
Omkostnadsbeloppet ska minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Omkostnadsbeloppet ska även minskas med anskaffningsutgift för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen. Lag (2011:1271).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen behandlas vad som är underlaget för beräkning av årets gränsbelopp. Det är det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om andelen hade avyttrats vid tidpunkten för utdelningen. Om utdelning inte lämnats skall omkostnadsbeloppet vid årets utgång användas.
I andra stycket hänvisas till de alternativa sätten att beräkna omkostnadsbelopp för andelar förvärvade före 1990 och 1992 i 25– 35 §§, dvs. den s.k. indexregeln och kapitalunderlagsregeln. Dessa bestämmelser har ...
Prop. 2003/04:33: I fjärde stycket görs ett tillägg för att sådant sparat lättnadsutrymme som avses i 48 a kap. 10 § också skall beaktas vid fördelningen av kapitalvinsten.
- RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 a § Omkostnadsbelopp beräknat enligt 25 och 26 §§ för en andel i det avyttrade företaget vid ett andelsbyte fördelas på de mottagna andelarna.
Omkostnadsbelopp beräknat enligt 25 och 26 §§ för en andel i det överlåtande företaget vid en partiell fission fördelas på de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §. Lag (2006:1422).
Prop. 2001/02:165: I 57 kap. behandlas utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag. I kapitlets 12 § regleras hur stor del av en kapitalvinst som skall tas upp i inkomstslagen tjänst respektive kapital. Den bestämmelsen skall inte tillämpas om kapitalvinsten skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap.
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny. I första stycket anges att de alternativa omkostnadsbeloppen skall föras över på de mottagna andelarna vid ett andelsbyte. Bestämmelsen har motiverats i avsnitt 4.6. I andra stycket anges att de alternativa omkostnadsbeloppen skall fördelas på sätt som anges i 48 kap. 18 a § vid en partiell fission. dvs. på grundval av värdena vid tidpunkten för den partiella fissionen. Motiv för bestämmelsen finns i <a ...
Sparat utdelningsutrymme
13 § Om utdelningen understiger gränsbeloppet, ska skillnaden (sparat utdelningsutrymme) föras vidare till nästa beskattningsår. Sparat utdelningsutrymme utgör dock gränsbelopp enligt 20 § om ytterligare utdelning sker under beskattningsåret. Sparat utdelningsutrymme utgör gränsbelopp enligt 20 § om utdelning sker på en mottagen andel under det beskattningsår då en partiell fission genomförs. Sparat utdelningsutrymme som beräknats vid utdelning under beskattningsåret utgör gränsbelopp vid kapitalvinstberäkning enligt 21 §.
Lämnar företaget inte någon utdelning, ska hela gränsbeloppet föras vidare som sparat utdelningsutrymme. Om andelen mottagits vid en partiell fission under beskattningsåret, ska sparat utdelningsutrymme inte räknas upp enligt 10 § första stycket 2. Sparat utdelningsutrymme ska föras vidare även om andelen under något år inte är kvalificerad. Lag (2008:1064).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen definieras sparat utdelningsutrymme. Expertgruppen föreslog i stället en ny term, sparat gränsbelopp. Regeringen kan se fördelar med detta uttryck då det anknyter till gränsbelopp. Termen sparat utdelningsutrymme som ersatte sparad utdelning vid inkomstskattelagens tillkomst är dock inarbetad och bör därför inte ändras.
Första stycket första och andra meningen motsvarar upphävda 57 kap. 10 § och ...
Prop. 2001/02:46: I rubriken samt i paragrafen har ändringar gjorts som en följd av att andelsbyten enligt 49 kap. IL benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
Prop. 2006/07:2: I paragrafen behandlas termen sparat utdelningsutrymme. I första stycket första meningen anges liksom tidigare att om utdelningen understiger gränsbeloppet skall skillnaden föras vidare till nästa beskattningsår som sparat utdelningsutrymme. Detta är huvudregeln och i regel sker utdelning endast en gång under året. Om ytterligare utdelning sker under året har resterande sparat utdelningsutrymme i tillämpningen fått utnyttjas vid denna utdelning. Detta sägs nu uttryckligen i första stycket andra ...
Prop. 2008/09:40: I första stycket första meningen sägs i dag att sparat utdelningsutrymme förs vidare till nästa beskattningsår. Om ytterligare utdelning sker under beskattningsåret utgör dock sparat utdelningsutrymme gränsbelopp enligt 20 §, vilket framgår av andra meningen. I tredje meningen sägs att sparat utdelningsutrymme utgör gränsbelopp om utdelning sker på en mottagen andel under ett beskattningsår då en partiell fission genomförs. Vid den partiella fissionen har det sparade utdelningsutrymmet fördelats ...
14 § Om en kvalificerad andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade utdelningsutrymme. Lag (2005:1136).
Prop. 2005/06:40: Bestämmelsen har samma lydelse som bestämmelsen i upphävda 57 kap. 11 §.
- RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
15 § Om kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte, ska sparat utdelningsutrymme fördelas på de mottagna andelarna.
Om det vid en partiell fission finns sparat utdelningsutrymme enligt 13 § som hör till en andel i det överlåtande företaget, ska detta utrymme fördelas mellan de mottagna andelarna och andelen i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §.
Om andelar som är kvalificerade enligt 7, 7 a eller 7 b § avyttras till ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren direkt eller indirekt äger andel i, ska sparat utdelningsutrymme fördelas på säljarens andelar i fåmansföretaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: Första stycket har samma lydelse som bestämmelsen som fanns i 57 kap. 11 a §. I bestämmelsen anges att sparat utdelningsutrymme skall fördelas på mottagna andelar när kvalificerade andelar avyttras genom ett andelsbyte.
Andra stycket är nytt och har tillkommit på Lagrådets initiativ. Bestämmelsen innebär att sparat utdelningsutrymme skall fördelas vid sådana interna försäljningar av mottagna andelar som avses i 57 kap. 7 § första stycket andra meningen. Det sparade utdelningsutrymmet ...
Prop. 2006/07:2: I paragrafens första stycke sägs liksom tidigare att sparat utdelningsutrymme skall fördelas på mottagna andelar vid ett andelsbyte. Nuvarande andra stycket anger att sparat utdelningsutrymme skall fördelas vid sådana interna försäljningar som avses i nuvarande 57 kap. 7 § första stycket andra meningen. Detta stycke flyttas och blir ett nytt tredje stycke. I ett nytt andra stycke regleras det fall då det vid en partiell fission finns sparat utdelningsutrymme som hör till andelarna i det överlåtande ...
Lönebaserat utrymme
16 § Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av löneunderlaget enligt 17 och 18 §§ och fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.
Om en andel ägts under del av året före beskattningsåret, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid ingå i löneunderlaget vid beräkningen av det lönebaserade utrymmet för den andelen.
Det lönebaserade utrymmet för delägarens samtliga andelar får inte överstiga ett belopp som motsvarar 50 gånger sådan kontant ersättning som avses i 17 § första stycket och som delägaren eller någon närstående har fått från företaget och dess dotterföretag under året före beskattningsåret. Lag (2013:960).
Prop. 2005/06:40: De nya bestämmelserna om lönebaserat utrymme har placerats i 16– 19 §§. Bestämmelserna om löneunderlag fanns tidigare i 43 kap. 12– 16 §§. Skälen till de nya reglerna finns i avsnitt 5.
I första stycket anges att det lönebaserade utrymmet är 20 procent av löneunderlaget plus 30 procent av den del av löneunderlaget som överstiger 60 inkomstbasbelopp. Vilka ersättningar som ingår och hur löneunderlaget ...
- RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
17 § Löneunderlaget ska beräknas på grundval av sådan kontant ersättning som hos arbetstagaren ska tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Motsvarande ersättning som betalats ut till arbetstagare i utlandet räknas också in i löneunderlaget om företaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som kontant ersättning avses även sådan ersättning som arbetstagare fått från företaget och som skulle tagits upp i inkomstslaget tjänst om inte undantag gällt enligt 3 kap. 9 § eller på grund av bestämmelse i skatteavtal. Som kontant ersättning avses inte
- kostnadsersättning, eller
- belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt detta kapitel.
Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt, ska så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget. Om ett dotterföretag har ägts under del av det år som löneunderlaget avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I paragrafen redogörs för hur beräkningen av löneunderlaget skall gå till. Beräkningen skiljer sig på flera sätt från de gamla bestämmelserna.
Av första stycket framgår att endast sådan kontant ersättning som hos arbetstagaren skall tas upp i inkomstslaget tjänst ingår i löneunderlaget. Motsvarande bestämmelse fanns i 43 kap. 12 § första stycket. Ersättning till arbetstagare som betalats ut av företag som hör hemma i en annan stat ...
- HFD 2012 not 37:Lönebaserat utrymme för aktier i ett bolag som var moderbolag till och komplementär i ett kommanditbolag ansågs inte kunna beräknas med utgångspunkt i insatserna i kommanditbolaget (förhandsbesked)
- RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
18 § Vid beräkningen av löneunderlaget ska ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader inte räknas med. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I paragrafen anges att löner som täcks av statliga bidrag inte skall räknas med. Motsvarande bestämmelse fanns i 43 kap. 13 § första stycket 1. Bestämmelsen i 43 kap. 13 § första stycket 2 om att ersättningar som betalats till arbetstagare som har kvalificerade andelar inte skall räknas med har tagits bort. Motiven för detta framgår av avsnitt 5.2.
- RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
19 § Lönebaserat utrymme ska beräknas bara om
- andelsägaren äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget, och
- andelsägaren eller någon närstående under året före beskattningsåret fått sådan kontant ersättning som avses i 17 § första stycket från företaget och dess dotterföretag med ett belopp som sammanlagt inte understiger det lägsta av
- sex inkomstbasbelopp med tillägg för fem procent av den sammanlagda kontanta ersättningen i företaget och i dess dotterföretag, och
- 9,6 inkomstbasbelopp. Lag (2013:960).
Prop. 2005/06:40: I paragrafen finns bestämmelserna om de krav på löneuttag som ställs för att lönebaserat utrymme skall få beaktas vid beräkning av årets gränsbelopp. De har ändrats i förhållande till de gamla reglerna. Andelsägaren eller någon i närståendekretsen måste uppfylla löneuttagskravet för att lönebaserat utrymme skall få läggas till gränsbeloppet. Bestämmelserna motiveras närmare i avsnitt 5.3. Utformningen av bestämmelsen har ...
- RÅ 2007:81:Tre syskon har ärvt andelar i ett fåmansföretag efter sin far. Andelarna var kvalificerade hos fadern och har ansetts kvalificerade även hos syskonen trots att de inte varit verksamma i företaget. Syskonen har tillgodoräknats lönebaserat utrymme utan hinder av att de inte ägde andelarna vid årets ingång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
19 a § Vid tillämpning av 16–19 §§ ska det med dotterföretag avses ett företag där moderföretagets andel, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, överstiger 50 procent av kapitalet i företaget. Om företaget är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska det dock med dotterföretag avses ett företag där samtliga andelar, direkt eller indirekt, ägs av moderföretaget. Lag (2013:960).
Utdelning
20 § Utdelning på en kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen anges att utdelning på en kvalificerad andel skall tas upp i inkomstslaget tjänst till den del den överstiger gränsbeloppet. Utdelning upp till gränsbeloppet skall tas upp till två tredjedelar. Kvoteringen innebär att skattesatsen för dessa inkomster blir 20 procent. Detta har motiverats i avsnitt 10. ...
- HFD 2011:24:När rätt till utdelning på kvalificerade andelar lämnats i gåva skulle gåvomottagaren beskattas för utdelningen i inkomstslaget tjänst enligt reglerna i 57 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
20 a § Utdelning ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets enligt 56 kap. 5 §, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken för beskattningsåret.
Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp utdelning, ska även detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av utdelningen motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige. Lag (2011:1271).
Prop. 2006/07:2: I bestämmelsen, som är ny, sägs att utdelning i form av andelar i det övertagande företaget vid en partiell fission skall värderas till noll kronor. På så sätt säkerställs att årets gränsbelopp tillgodoräknas i fall då ingen utdelning sker före den partiella fissionen i det överlåtande företaget och inte heller någon kontant utdelning sker i samband med den partiella fissionen. I exempel 3 och 4 i avsnitt 4.5.3 visas ...
Utdelning efter andelsbyte eller partiell fission
20 b § Vid en partiell fission ska vid tillämpning av detta kapitel utdelning i form av andelar i det övertagande företaget, som enligt 42 kap. 16 b § inte ska tas upp, värderas till noll kronor. Lag (2011:1271).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny och gäller för andel som enbart är kvalificerad enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken hör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten. Utdelning skall inte längre tas upp i inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet tagits upp i inkomstslaget tjänst. En ackumulerad beräkning får ske av de utdelningar som tagits upp i inkomstslaget tjänst för att avgöra när tjänstebeloppet för utdelning uppnåtts. Utdelning som sker efter att taket för tjänstebeloppet uppnåtts ...
20 c § Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten ska inte längre tas upp i inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet för utdelning vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § första stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § första stycket, 48 kap. 18 e § andra stycket eller 48 a kap. 8 c § andra stycket tagits upp i inkomstslaget tjänst för beskattningsåret och tidigare beskattningsår. Därefter ska andelen inte anses kvalificerad.
Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten som fördelats enligt 48 kap. 18 e § andra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits efter den partiella fissionen. Lag (2011:1271).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen, som är ny, motsvarar 20 b § men gäller för andel till vilken hör ett tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission. I första stycket anges att utdelning inte längre skall tas upp i inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet tagits upp i inkomstslaget tjänst. En ackumulerad beräkning får ske av de utdelningar som tagits upp i inkomstslaget tjänst för att avgöra när tjänstebeloppet för utdelning uppnåtts. När taket för tjänstebeloppet uppnåtts anses andelen inte längre ...
20 d § Utdelning på en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission ska inte längre tas upp i inkomstslaget tjänst när ett belopp lika med tjänstebeloppet för utdelning vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § andra stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § första stycket, 48 kap. 18 e § andra stycket eller 48 a kap. 8 c § andra stycket tagits upp i inkomstslaget tjänst för beskattningsåret och tidigare beskattningsår. Därefter ska andelen inte anses kvalificerad.
Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission som fördelats enligt 48 kap. 18 e § andra stycket beaktas bara om utdelningen erhållits efter den partiella fissionen. Lag (2011:1271).
Kapitalvinst
21 § Kapitalvinst på en kvalificerad andel till den del den överstiger gränsbeloppet ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Kapitalvinst som motsvarar gränsbeloppet ska tas upp till två tredjedelar i inkomstslaget kapital.
Om kapitalvinst på en kvalificerad andel som anskaffats före år 1992 överstiger gränsbeloppet, ska den överskjutande delen upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan omkostnadsbeloppet beräknat enligt 25-35 §§ och omkostnadsbeloppet beräknat enligt 44 kap. 14 § i sin helhet tas upp i inkomstslaget kapital i stället för i inkomstslaget tjänst. Detta gäller inte för tillgångar som avses i 2 § andra stycket. Lag (2008:1064).
Prop. 2005/06:40: I paragrafen anges hur kapitalvinst på en kvalificerad andel skall beskattas. I första stycket första meningen sägs att kapitalvinst till den del den överstiger sparat utdelningsutrymme i sin helhet skall tas upp i inkomstslaget tjänst. Enligt de gamla bestämmelserna gäller att 50 procent av denna del av vinsten beskattas i detta inkomstslag och 50 procent i inkomstslaget kapital. Ändringen motiveras i avsnitt 8 och gäller ...
Prop. 2007/08:19: I första stycket sägs att en kapitalvinst på en kvalificerad andel som överstiger sparat utdelningsutrymme ska tas upp i inkomstslaget tjänst. I andra stycket finns en bestämmelse som reglerar fall där det finns ett omkostnadsbelopp som beräknats enligt bestämmelserna i 57 kap. 25– 35 §§ IL, dvs. enligt den s.k. indexregeln eller kapitalunderlagsregeln, och kapitalvinsten överstiger sparat utdelningsutrymme. Det föreslås nu att det i sista meningen görs ett tillägg som säger att bestämmelsen ...
- 42 kap. 3 § 2 st, 57 kap. 13 §, 57 kap. 23 §, övg. best. SFS 2005:1136 5 p
- 30 kap. 1 § 1 st 2 p, övg. best. SFS 2011:1244 3N13 st, övg. best. SFS 2011:1244 4 stSkatteförfarandelag (2011:1244)
- 3 kap. 21a § 2 st, 3 kap. 21a §, 2 kap. 2 § 1 st 2 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
22 § En kapitalvinst ska inte tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets enligt 56 kap. 5 §, under avyttringsåret och de fem föregående beskattningsåren från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp högre belopp än som motsvarar 100 inkomstbasbelopp enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken för avyttringsåret.
Om en närstående är eller har varit bosatt i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och där tagit upp en kapitalvinst, ska även detta belopp beaktas enligt första stycket, om beskattningen av kapitalvinsten motsvarar den beskattning som skulle ha skett om den närstående varit bosatt i Sverige. Lag (2011:1271).
Prop. 2005/06:40: I paragrafen finns den s.k. 100-basbeloppsregeln som tidigare fanns i 57 kap. 12 § tredje stycket. Bestämmelsen ändras genom att gränsen uttrycks i inkomstbasbelopp i stället för som i dag i prisbasbelopp och genom att det anges att regeln gäller per företag vilket framgår av första stycket.
Efter påpekande från Lagrådet anpassas vidare regeln till gemenskapsrätten. I andra stycket har därför tagits in en ny bestämmelse som innebär att om en närstående är bosatt inom EES-området ...
- HFD 2013:84:Den s.k. utomståenderegeln har inte ansetts tillämplig trots att en betydande del av andelarna i ett fåmansföretag avyttrats och maximala 100 inkomstbasbelopp av kapitalvinsten vid avyttringen har beskattats i inkomstslaget tjänst. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
23 § Bestämmelserna i 21 och 22 §§ gäller inte om kapitalvinsten på grund av andelsavyttringen ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap.Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I sak motsvarar paragrafen bestämmelsen som fanns i 57 kap. 12 a §.
Rubriken framför 24 § Rubriken har efter förslag av Lagrådet getts en annan typografisk utformning för att det klart skall framgå att rubriken omedelbart före 21 § också avser bestämmelsen i 24 §.
23 a § Övergår äganderätten till en andel som är kvalificerad enligt 7, 7 a eller 7 b § genom gåva eller testamente till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, ska andelen anses avyttrad för en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen, som är ny, har sin förebild i nuvarande 48 a kap. 14 § som gäller för särskilt kvalificerade andelar mottagna vid andelsbyte. Den nya bestämmelsen föreslås omfatta andelar som är kvalificerade såväl efter ett andelsbyte som efter en partiell fission. Nuvarande 48 a kap. 14 § föreslås upphävd.
Rubriken närmast före 24 § Rubriken ändras så att den även omfattar kapitalvinst efter en partiell fission, vilket regleras i den nya paragrafen 24 a §.
Kapitalvinst efter andelsbyte eller partiell fission
24 § Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten avyttras eller upphör att existera, ska den del av kapitalvinsten som tas upp i inkomstslaget tjänst inte överstiga tjänstebeloppet för kapitalvinst vid andelsbyten enligt 48 a kap. 8 b § andra stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § andra stycket, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller 48 a kap. 8 c § tredje stycket. Mer än tjänstebeloppet för utdelning vid andelsbyten ska inte tas upp som utdelning och kapitalvinst i inkomstslaget tjänst.
Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för utdelning vid andelsbyten beaktas bara om utdelningen erhållits efter den partiella fissionen.
Bestämmelser om fördelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital av ersättning i pengar vid andelsbyten finns i 48 a kap. 9 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen begränsas det tjänstebelopp som skall tas upp i inkomstslaget tjänst vid avyttring av andelar som blivit kvalificerade efter ett andelsbyte. Bestämmelsen fanns i 57 kap. 13 § och har ändrats genom att även sådana andelar som blivit kvalificerade enligt 7 § efter en intern försäljning av andelar som mottagits vid ett andelsbyte skall omfattas. Lagrådet anser att bestämmelsen systematiskt bör placeras tillsammans med övriga bestämmelser om beskattning av kapitalvinst och flyttas därför ...
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen gäller för andel som enbart är kvalificerad enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken hör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten. I bestämmelsen anges att den del av en kapitalvinst som skall tas upp i inkomstslaget tjänst inte skall överstiga tjänstebeloppet för kapitalvinst vid andelsbyten. Vidare anges att mer än tjänstebeloppet för utdelning inte skall tas upp som utdelning och kapitalvinst i inkomstslaget tjänst. Nuvarande andra stycket som säger att bestämmelsen inte ...
24 a § Om en andel som är kvalificerad bara enligt 7, 7 a eller 7 b § och till vilken det hör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid partiell fission avyttras eller upphör att existera, ska den del av kapitalvinsten som tas upp i inkomstslaget tjänst inte överstiga tjänstebeloppet för kapitalvinst vid partiell fission enligt 48 kap. 18 d § tredje stycket eller det tjänstebelopp som har fördelats enligt 7 c § andra stycket, 48 kap. 18 e § tredje stycket eller 48 a kap. 8 c § tredje stycket. Mer än tjänstebeloppet för utdelning vid partiell fission ska inte tas upp som utdelning och kapitalvinst i inkomstslaget tjänst.
Vid tillämpning av första stycket ska utdelning på en andel i ett företag som varit överlåtande företag vid en partiell fission och till vilken andel det hör ett tjänstebelopp för utdelning vid partiell fission beaktas bara om utdelningen erhållits efter den partiella fissionen. Lag (2007:1419). Andelar förvärvade före år 1990
Prop. 2006/07:2: Paragrafen som är ny motsvarar 24 § första och andra styckena men gäller för andel till vilken hör ett tjänstebelopp för kapitalvinst vid partiella fissioner. Förslaget behandlas i avsnitt 4.5.5.
Bilaga 37.1 I bilagan görs tillägg i ingressen till bilagan och för de associationsformer som genom ändringen av fusionsdirektivet lagts till i bilagan till direktivet och därigenom omfattas av direktivets ...
25 § Anskaffningsutgiften för andelar som har förvärvats före år 1990 ska vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 12 § räknas upp med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från och med förvärvsåret, dock tidigast från och med år 1970, till och med år 1989. Motsvarande gäller för ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före år 1990.
Bestämmelserna i första stycket gäller inte om omkostnadsbeloppet beräknas med tillämpning av 26 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: I paragrafen som har hämtats från 43 kap. 17 § finns den s.k. indexregeln som är en alternativ metod för att beräkna anskaffningsutgiften som gäller för andelar som förvärvats före 1990. Bestämmelsen har inte ändrats i sak. Anskaffningsutgiften får räknas upp med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen från och med 1970 fram till 1990. Vid uppräkningen används de omräkningstal som dåvarande Riksskatteverket fastställt för beräkning av kapitalvinster på fastigheter under beskattningsåret 1990. ...
Andelar förvärvade före år 1992
Beräkning av omkostnadsbeloppet
26 § Som anskaffningsutgift för andelar som har förvärvats före år 1992 får vid beräkning av omkostnadsbeloppet enligt 12 § tas upp det justerade kapitalunderlaget i företaget enligt 27-35 §§ fördelat med lika belopp på andelarna i företaget. Hänsyn får inte tas till ovillkorliga kapitaltillskott som gjorts före utgången av det beskattningsår som avses i 27 §.
Som förutsättning för tillämpning av första stycket gäller att denna beräkning används för samtliga andelar i företaget som andelsägaren förvärvat före år 1992.
Bestämmelserna i första stycket gäller bara i fråga om andelar i juridiska personer som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2005:1136).
Beräkning av kapitalunderlaget
27 § Kapitalunderlaget är skillnaden mellan värdet på tillgångarna och skulderna i företaget vid utgången av det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1993. Om företaget inte taxerades då, är kapitalunderlaget motsvarande skillnad det beskattningsår för vilket taxering skedde år 1992. Lag (2005:1136).
28 § Tillgångarna ska tas upp till det skattemässiga värdet, om inte annat följer av andra stycket eller av 29 eller 30 §.
Sådana andelar i svenska handelsbolag som är kapitaltillgångar tas upp till den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap.Lag (2007:1419).
29 § Andelar i andra dotterföretag än handelsbolag ska tas upp till ett värde som motsvarar kapitalunderlaget i dotterföretaget. Om dotterföretaget inte var helägt, ska så stor del av detta värde tas upp som motsvarar moderföretagets andel av antalet andelar i dotterföretaget.
Bestämmelserna i första stycket gäller bara i fråga om andel i dotterföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).
30 § Fastigheter i Sverige och i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som var kapitaltillgångar och som har förvärvats före utgången av år 1990 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1991. I sådant fall ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1991, utöver vad som anges i andra stycket.
Vid tillämpning av första stycket ska anskaffningsutgiften för en fastighet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses motsvara 75 procent av fastighetens marknadsvärde vid utgången av år 1989. För en fastighet i Sverige ska anskaffningsutgiften anses motsvara den i det följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för år 1991 minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982-1991 års taxeringar, till den del avdraget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som ska användas är för
- småhusenheter 70 procent,
- hyreshusenheter 60 procent,
- industrienheter 75 procent, och
- lantbruksenheter 100 procent.
Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som anses förvärvade den 1 januari 1991 vid beskattningsårets utgång understeg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket, ska denna utgift justeras i skälig mån.
Det som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande avdrag, såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder tagits i anspråk. Lag (2007:1419).
31 § Som skuld räknas 28 procent av
- en avsättning till skatteutjämningsreserv enligt den upphävda lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,
- sådant uppskovsbelopp som avses i den upphävda lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver till den del det vid beskattningsårets utgång inte hade återförts, och
- avsättningar till ersättningsfonder och liknande fonder.
Avsättningar för framtida utgifter räknas som skuld till den del avdrag gjordes vid beskattningen. Lag (2005:1136).
Justering av kapitalunderlaget
32 § Om företaget gjorde avsättning till skatteutjämningsreserv vid 1994 års taxering, får 28 procent av det belopp som enligt lagen (1993:1540) om återföring av skatteutjämningsreserv minst ska återföras vid 1995-2002 års taxeringar tas upp som skuld i stället för vad som anges i 31 § första stycket 1. Om avdraget för avsättning är lägre än det avdrag som avses i den bestämmelsen, ska kapitalunderlaget minskas med 28 procent av skillnaden. Lag (2007:1419).
33 § Kapitalunderlaget ska minskas med vinstutdelning som lämnats för det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1993 eller, om företaget inte taxerades då, det räkenskapsår för vilket taxering skedde år 1992. Lag (2007:1419).
34 § Vinstutdelning som lämnas för senare räkenskapsår än som avses i 33 § ska minska kapitalunderlaget till den del utdelat belopp överstiger nettovinsten enligt fastställd balansräkning eller, i förekommande fall, fastställd koncernbalansräkning.
Kapitalunderlaget i ett aktiebolag ska minskas med belopp som motsvarar utbetalningar från bolaget som har gjorts i samband med minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden, om utbetalningen skett efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades.
Kapitalunderlaget i en ekonomisk förening ska minskas med belopp som motsvarar utbetalningar enligt 10 kap. 16 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar vid återbetalning av överinsatser eller enligt 10 kap. 17 § samma lag vid minskning av medlemsinsatsernas storlek. Detta gäller bara om utbetalningen har gjorts efter utgången av det räkenskapsår då underlaget beräknades. Lag (2020:990).
Prop. 2019/20:194: I paragrafen finns det bestämmelser om att kapitalunderlaget ska minskas i vissa fall. Den ändras med anledning av att det införs ytterligare en överkursfond, en bunden överkursfond. Övervägandena finns i avsnitt 8.
Tillägget i andra stycket av den bundna överkursfonden innebär att en utbetalning i samband med minskning av den fonden sänker kapitalunderlaget på samma sätt som en utbetalning i ...
Prop. 2015/16:4: Paragrafen innehåller bestämmelser om beskattning av kapitalvinst i vissa fåmansföretag. Ändringarna i paragrafen utgör en anpassning till att bestämmelser om minskning av medlemsinsatsernas belopp numera finns i 4 kap. 4 § föreningslagen.
35 § När kapitalunderlaget justeras på grund av utdelningar och andra utbetalningar som avses i 34 §, tillämpas det nya kapitalunderlaget för utdelningar som görs och kapitalvinster som uppkommer efter den utbetalning som medfört justeringen. Lag (2005:1136).
Skatteberäkning inom familjen
36 § Om andelsägarens make i betydande omfattning är eller under någon del av den senaste femårsperioden har varit verksam i ett fåmansföretag som avses i 4 §, gäller följande. Understiger andelsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från vad som enligt detta kapitel ska tas upp i inkomstslaget tjänst (tjänsteintäkten), makens beskattningsbara förvärvsinkomst, ska skatten på tjänsteintäkten beräknas enligt 65 kap. 5 § som om andelsägarens beskattningsbara förvärvsinkomst, bortsett från tjänsteintäkten, motsvarade makens beskattningsbara förvärvsinkomst.
Det som sägs om make i första stycket ska, om andelsägaren fyller högst 18 år under beskattningsåret, i stället avse dennes föräldrar.
Som makar anses vid tillämpning av denna paragraf de som ska behandlas som makar under större delen av beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:40: Paragrafen motsvarar bestämmelsen som fanns i 57 kap. 14 § och har bara ändrats redaktionellt.
AVD. IX PENSIONSSPARANDE
58 kap. Pensionsförsäkringar, tjänstepensionsavtal, kapitalförsäkringar och pensionssparkonto
- 1 kap. 10 § 1 st 6 p, övg. best. SFS 2009:583 4 p, övg. best. SFS 2008:134 3 p, övg. best. SFS 2015:775 2 p, 10 kap. 5 § 3 st, övg. best. SFS 2011:1256 5 p, 12 kap. 34 §, 10 kap. 3 § 1 st 6 p, 10 kap. 3 § 1 st 4 p
- Lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna
- 9 § 4 st 2 p Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
- 23 kap. 5 § 2 st, 22 kap. 10 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 13 kap. 1 § 2 st, 11 kap. 7b § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 3 § 5 st 2 p Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
- 2 kap. 5 § 1 st 6 p Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
- 6 §, 10 § Lag (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2010:1277 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 2006:554 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 2003:669 (Det nya Skatteverket), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2002:213 (Anpassningar med anledning av övergången till reformerade regler för ålderspension), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2005:1170 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2009:583 (Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna)
Upphävd: SFS 2015:65 (Genomförande av avtal mellan Sveriges regering och Amerikas förenta staters regering för att förbättra internationell efterlevnad av skatteregler och för att genomföra FATCA)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Prop. 2007/08:55: Ändringen är en konsekvens av den föreslagna nya lydelsen av 19 a §.
Tjänstepensionsavtal
1 a § Sådana avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket ska
- ingås med ett utländskt tjänstepensionsinstitut, och
- uppfylla de villkor som anges i fråga om pensionsförsäkring i
Vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut framgår av 39 kap. 13 a §. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Avskaffandet av kravet på fast driftställe i Sverige för utländska tjänstepensionsinstitut i punkt 1 är en konsekvens av att etableringskravet utvidgas till att omfatta EES-området. Ändringen i punkten 2, sista strecksatsen, är en konsekvens av att det införs två nya paragrafer, 16 a och 16 b §§. I det nya andra stycket lämnas upplysningen att begreppet ”utländskt tjänstepensionsinstitut” definieras i 39 kap. 13 a §.
1 b § Vid tillämpningen av 1 a § ska
- tjänstepensionsinstitutet anses som försäkringsgivare,
- arbetsgivaren anses som försäkringstagare, och
- den anställde anses som försäkrad och förmånstagare.
I fråga om efterlevandepension enligt 13 och 14 §§ ska också den anställdes efterlevande anses som förmånstagare. Lag (2007:1419).
Pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar
Gränsdragningen
2 § En försäkring är en pensionsförsäkring om den uppfyller de villkor som anges i 4, 6 och 8-16 b §§. Med kapitalförsäkring avses en livförsäkring som inte är en pensionsförsäkring. Också en försäkring som uppfyller villkoren för en pensionsförsäkring anses som en kapitalförsäkring om så bestämts när avtalet ingicks.
Som kapitalförsäkring anses också en pensionsförsäkring eller ett avtal om tjänstepension som har avskattats enligt 19 eller 19 a § eller enligt 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: I första stycket har hänvisningen till 5 och 7 §§ utmönstrats då de saknar betydelse för bedömningen av om de försäkringar som omfattas av bestämmelsen ska anses som pensionsförsäkringar. Första stycket har vidare ändrats som en konsekvens av att det införs två nya paragrafer 16 a och 16 b §§.
I ett nytt tredje stycke anges att en pensionsförsäkring som skattats av enligt 19 och 19 a §§ ska anses som en kapitalförsäkring. Av sista ledet framgår att även pensionsförsäkringar ...
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
- RÅ 2006:69:Fråga om flytträtt för kapitalpension. Förhandsbesked angående avkastningsskatt på pensionsmedel och förmögenhetsskatt.
- RÅ 2007:49:En försäkring som vid tecknandet förutsatts vara en pensionsförsäkring och som skattemässigt behandlats som sådan har, när utbetalningar från försäkringen sker, ansetts behålla sin karaktär av pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:84:Livförsäkring, som tecknas i en försäkringsrörelse som är etablerad i en annan medlemsstat inom EU och som uppfyller samtliga villkor som ställs på en pensionsförsäkring - utom villkoret att försäkringen skall vara tecknad i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse - har ansetts likställd med en pensionsförsäkring såvitt avser taxering till avkastningsskatt och förmögenhetsskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt, avkastningsskatt och förmögenhetsskatt.
- RÅ 2008:54:Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts avse en kapitalförsäkring med en årlig avgift på 1,2 procent och ett riskinnehåll på 0,1 procent har bedömts inte vara ett avtal om en livförsäkring. Inkomst- och förmögenhetstaxering 2001-2003.
- RÅ 2004:28:Det strider mot EG-rätten att inte medge en arbetsgivare avdrag för premier som erläggs för en försäkring som tagits hos ett utländskt försäkringsföretag men som i övrigt uppfyller alla krav på att vara en tjänstepensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 § En premiebefrielseförsäkring anses tillhöra samma slag av försäkring som huvudförsäkringen.
4 § En pensionsförsäkring ska ha meddelats
- i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige eller i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast driftställe i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av ett försäkringsföretag som avses i artikel 13 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), i den ursprungliga lydelsen, eller
- av ett tjänstepensionsföretag som driver verksamhet enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Lag (2019:787).
Prop. 2007/08:55: Paragrafen innehåller det nya etableringskravet.
Som en förutsättning för att en personförsäkring ska betraktas som en pensionsförsäkring ska gälla att försäkringen ska ha meddelats i en försäkringsrörelse som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av ett försäkringsföretag som avses i artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (det konsoliderade ...
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller det s.k. etableringskravet för pensionsförsäkringar. Genom hänvisningen till artikel 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november 2002 om livförsäkring (det konsoliderade livförsäkringsdirektivet) krävs att ett försäkringsföretag är auktoriserat i sitt hemland för att det ska kunna meddela en pensionsförsäkring i Sverige. Det konsoliderade livförsäkringsdirektivet är upphävt genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november ...
- RÅ 2004:84:Livförsäkring, som tecknas i en försäkringsrörelse som är etablerad i en annan medlemsstat inom EU och som uppfyller samtliga villkor som ställs på en pensionsförsäkring - utom villkoret att försäkringen skall vara tecknad i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse - har ansetts likställd med en pensionsförsäkring såvitt avser taxering till avkastningsskatt och förmögenhetsskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt, avkastningsskatt och förmögenhetsskatt.
- RÅ 2004:28:Det strider mot EG-rätten att inte medge en arbetsgivare avdrag för premier som erläggs för en försäkring som tagits hos ett utländskt försäkringsföretag men som i övrigt uppfyller alla krav på att vara en tjänstepensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 § Även om en försäkring inte uppfyller villkoren i 4, 6 och 8-16 b §§, ska den anses som en pensionsförsäkring, om
- den huvudsakligen avser ålders-, sjuk- eller efterlevandepension,
- den har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige,
- den har tecknats när den försäkrade var bosatt utomlands, och
- den försäkrade har fått avdrag, skattereduktion eller liknande skattelättnad för premierna i bosättningslandet.
Första stycket gäller också om arbetsgivaren betalat premier under den försäkrades bosättning eller förvärvsarbete utomlands utan att betalningen räknats som inkomst för den försäkrade vid beskattningen i det landet. Ett sådant förvärvsarbete ska vara den försäkrades huvudsakliga förvärvsverksamhet.
Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att en försäkring som har meddelats i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige ska anses som en pensionsförsäkring.
En försäkring som har ansetts vara en pensionsförsäkring enligt denna paragraf, kan inte övergå till att vara en kapitalförsäkring. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Ändringen i första stycket innebär att utländska livförsäkringar även om de inte uppfyller kraven för pensionsförsäkring enligt 4, 6 och 8–16 b §§ kan anses som pensionsförsäkring. Syftet med ändringen är att avgränsa tillämpningsområdet för paragrafen till andra försäkringar än sådana som klassificeras som pensionsförsäkring på grund av att de uppfyller villkoren för pensionsförsäkring i 58 kap. Hänvisningen till 7 § har utmönstrats då den saknar betydelse för bedömningen av om de försäkringar ...
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
- HFD 2018:43:Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.
6 § En pensionsförsäkring får inte medföra rätt till andra försäkringsbelopp än sådana som betalas ut
- till den försäkrade när denne uppnått en viss ålder (ålderspension),
- till den försäkrade när dennes arbetsförmåga är nedsatt helt eller delvis (sjukpension), eller
- efter den försäkrades död till sådana efterlevande som avses i 13 § (efterlevandepension). Tjänstepensionsförsäkring
- HFD 2015:9:En depåförsäkring som innebär att delar av försäkringskapitalet får placeras i ett skuldebrev med försäkringstagaren som gäldenär har inte ansetts utgöra en pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
7 § Med tjänstepensionsförsäkring avses en pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för.
Med tjänstepensionsförsäkring avses också en pensionsförsäkring som - sedan en anställd dött - tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Den försäkrade
8 § Med försäkrad avses den på vars liv försäkringen har tecknats eller, när det gäller sjukpension, den vars arbetsoförmåga försäkringen gäller.
9 § I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring ska den försäkrade vara försäkringstagare.
Om försäkringstagaren eller hans make eller sambo har barn under 20 år, får försäkringstagaren dock teckna en försäkring som avser efterlevandepension på makens eller sambons liv, om barnet sätts in som förmånstagare.
Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att dödsboet efter en skattskyldig som, direkt eller indirekt, bedrivit näringsverksamhet i Sverige får teckna en försäkring som avser efterlevandepension. Ett sådant medgivande får lämnas bara om den efterlevande inte har något betryggande pensionsskydd och försäkringen tecknas i samband med att boet upphör att bedriva näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
Ålderspension
10 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år. Utbetalning får dock göras tidigare om den försäkrade enligt socialförsäkringsbalken har fått rätt till sjukersättning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan den försäkrade fyller 55 år.
Förmånstagare får inte sättas in till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring ska vara den som var anställd när avtalet ingicks. Lag (2010:1277).
11 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om utbetalningarna ska upphöra när den försäkrade fyller 65 år, får pensionen dock inte betalas ut under kortare tid än tre år. Pensionen ska under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp. Pensionen ska upphöra när den försäkrade dör, även om den bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut.
För sådan ålderspension enligt allmän pensionsplan som ska upphöra under den försäkrades livstid gäller, i stället för vad som sägs i första stycket, det som anges i planen. Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av 20 §. Lag (2007:1419).
- RÅ 2007:49:En försäkring som vid tecknandet förutsatts vara en pensionsförsäkring och som skattemässigt behandlats som sådan har, när utbetalningar från försäkringen sker, ansetts behålla sin karaktär av pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:54:Vid bedömningen av om arbetsgivares utfästelse om avgångspension fram till 65 års ålder ryms inom allmän pensionsplan ska inte beaktas av arbetsgivaren samtidigt utfäst kompensation för bortfall av allmän pension som utfaller därefter.
Sjukpension
12 § Sjukpension får upphöra tidigast fem år efter det att försäkringsavtalet ingicks. Pensionen får dock betalas ut bara så länge den försäkrade helt eller delvis saknar arbetsförmåga.
Förmånstagare får inte sättas in till annan sjukpensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring. Förmånstagare till sådan försäkring ska vara den som var anställd när avtalet ingicks. Lag (2007:1419).
Efterlevandepension
13 § Efterlevandepension får betalas ut bara till
- person som varit den försäkrades make eller sambo, och
- barn till den försäkrade eller till en person som avses i 1.
Efterlevandepension på grund av försäkring som tecknats av arbetsgivare med stöd av 7 § andra stycket eller av dödsbo enligt medgivande som avses i 9 § tredje stycket får betalas ut som om den döde hade varit den försäkrade. Förmånstagare till försäkring som avser efterlevandepension ska vara en sådan person som avses i första stycket. Lag (2007:1419).
14 § Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den efterlevande lever. Pensionen ska under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp.
Efterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte upphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med följande undantag:
- Efterlevandepension till en person som avses i 13 § första stycket 1 får upphöra om denne gifter sig.
- Om den försäkrade har dött mindre än fem år före den tidpunkt då försäkringen enligt avtalet annars skulle ha upphört att gälla, får efterlevandepensionen upphöra vid sistnämnda tidpunkt.
- Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år har påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år.
- Efterlevandepension till barn på grund av försäkring som avses i 9 § andra stycket, ska upphöra senast när barnet fyller 20 år. Lag (2007:1419).
- RÅ 2007:49:En försäkring som vid tecknandet förutsatts vara en pensionsförsäkring och som skattemässigt behandlats som sådan har, när utbetalningar från försäkringen sker, ansetts behålla sin karaktär av pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Fondförsäkringar
15 § För fondförsäkringar klass III enligt 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag ska det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller vissa särskilda bestämmelser om fondförsäkringar klass III enligt 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen. Ändringen i paragrafen är en följd av att sådana fondförsäkringar även kan meddelas enligt 2 kap. 11 § lagen om tjänstepensionsföretag.
Försäkringsavtalets utformning
16 § Pensionsförsäkringsavtalet ska innehålla villkor att försäkring inte får
- pantsättas eller belånas,
- ändras på sådant sätt att den inte längre uppfyller villkoren för pensionsförsäkring, eller
- överlåtas eller återköpas i andra fall än som avses i 17 eller 18 §. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Paragrafen har ändrats redaktionellt till följd av införandet av 16 a och 16 b §§.
16 a § Ett pensionsförsäkringsavtal ska också innehålla villkor om att försäkringsgivaren ska lämna sådana kontrolluppgifter som enligt 15, 22 och 23 kap.skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämnas om pensionsförsäkring.
För att villkoret i första stycket ska vara uppfyllt gäller för en försäkringsgivare som meddelar försäkring från ett fast driftställe beläget i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) dessutom att försäkringsgivaren för varje försäkringsavtal ska ha kommit in med ett skriftligt åtagande till Skatteverket enligt 23 kap. 6 § och 38 kap. 1 §skatteförfarandelagen.
Andra stycket tillämpas också när en försäkringsgivare som är etablerad i en utländsk stat inom EES eller när en del av en försäkringsgivares verksamhet som är etablerad i en sådan stat övertar försäkringen efter en överlåtelse eller överföring av försäkringsavtalet. Lag (2011:1256).
Prop. 2007/08:55: Paragrafen är ny.
I paragrafens första stycke föreskrivs att ett avtal om pensionsförsäkring måste innehålla ett villkor om att försäkringsgivaren åtar sig att lämna vissa kontrolluppgifter enligt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK). Saknas detta villkor är försäkringen inte att betrakta som en pensionsförsäkring. De kontrolluppgifter som ska lämnas är uppgift om betalda premier ...
16 b § Utöver vad som framgår av 16 och 16 a §§ ska ett försäkringsavtal också innehålla de villkor i övrigt som avgör om försäkringen är en pensionsförsäkring. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om pensionsförsäkring. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Bestämmelsen, som motsvarar andra stycket i nuvarande 16 §, ändras redaktionellt med anledning av införandet av 16 a §.
Överlåtelse
17 § Under den försäkrades livstid får en pensionsförsäkring överlåtas bara
- till följd av ändring av anställningsförhållanden, förutsatt att försäkringen före eller efter överlåtelsen är en tjänstepensionsförsäkring,
- på grund av utmätning, ackord eller konkurs, eller
- genom bodelning.
Återköp
18 § En pensionsförsäkring får återköpas trots bestämmelserna i detta kapitel, om det tekniska återköpsvärdet uppgår till högst ett prisbasbelopp. Ett sådant återköp ska avse hela pensionsförsäkringens värde.
I andra fall får Skatteverket medge återköp, om försäkringstagaren är på obestånd och genom ett återköp av hela eller en del av försäkringens värde kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl. Detta gäller dock endast om återköp får ske enligt försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer.
Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken eller 15 kap. 8 § försäkringsavtalslagen (2005:104) av försäkringstagarens tillgodohavande. De hindrar inte heller en överföring av hela värdet i en eller flera pensionsförsäkringar direkt till en annan pensionsförsäkring än som avses i 5 § om
- försäkringarna har samma person som försäkrad, och
- utbetalning inte har påbörjats från den mottagande försäkringen.
En överföring som uppfyller villkoren i tredje stycket ska inte anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4 och inte heller som en betalning av premier för pensionsförsäkring. Lag (2019:739).
Prop. 2008/09:136: Ändringen i paragrafens tredje stycke är en följd av att 10 kap. 5 § kompletterats med en ny punkt 4. Hänvisningen till 10 kap. 5 § första stycket 5 ändras härigenom till 10 kap. 5 § första stycket 6.
Prop. 2001/02:46: I tredje stycket har den felaktiga hänvisningen till 10 kap. 5 § första stycket 4 rättats till 10 kap. 5 § första stycket 5.
Prop. 2005/06:124: Paragrafen reglerar förutsättningarna för ett återköp av en pensionsförsäkring. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.
Ändringen i andra stycket innebär att Skatteverket, under förutsättning att försäkringsavtalet och försäkringstekniska riktlinjer inte förhindrar det, får meddela dispens från det principiella förbudet mot återköp, om försäkringstagaren är på obestånd och denne genom ett återköp kan få ...
- HFD 2011 not 79:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. / Inkomstskatt (återköp av pensionsförsäkring, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Ersättning kunde inte beviljas i mål om återköp av pensionsförsäkring / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då frågan gällde om återköp av en pensionsförsäkring var helt avgörande för möjligheten att undvika konkurs (prejudikatskäl)
- HFD 2012 not 65:Upplösning av pensionskassa inte kunde ske på det sätt som förutsatts i ansökningen (inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader) / Särskild löneskatt på pensionskostnader (något förhandsbesked kunde inte lämnas eftersom upplösning av pensionskassa inte kunde ske på det sätt som förutsatts i ansökningen) / Överföring av tillgångarna i en pensionskassa till en pensionsstiftelse ansågs inte förenlig med bestämmelserna i 58 kap. 18 § inkomstskattelagen och 14 kap. 14 § försäkringsavtalslagen (förhandsbesked) / Överföring av tillgångarna i en pensionskassa till en pensionsstiftelse ansågs inte förenlig med bestämmelserna i 58 kap. 18 § inkomstskattelagen och 14 kap. 14 § försäkringsavtalslagen (förhandsbesked, inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader)
- RÅ 2010:18:Vid bedömning av förutsättningarna för återköp av pensionsförsäkring har premiefri tid hos tidigare försäkringsgivare beaktats.
- NJA 2013 s. 540:Utmätning av livförsäkring. Vad som har utmätts enligt 15 kap. 3 § försäkringsavtalslagen har inte ansetts vara förfallet till betalning på det sätt som förutsätts för tillämpning av 9 kap. 11 § utsökningsbalken om indrivning av fordran.
- RÅ 2010 not 83:Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd i mål som gällde / Inkomstskatt (fråga om återköp av pensionsförsäkring, prejudikatskäl) / Kammarrätt borde ha meddelat prövningstillstånd då fråga var om förutsättningarna för återköp av pensionsförsäkring var uppfyllda (prejudikatskäl)
- HFD 2017:31:En sammanföring av flera kollektivavtalsgrundade tjänstepensionsförsäkringar till en enda, som genomförs på försäkringsbolagets initiativ, har ansetts utgöra en administrativ åtgärd inom ramen för försäkringsförhållandet som inte medför beskattning av den försäkrade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2010:89:Synnerliga skäl för avslutande av pensionssparande i förtid har ansetts föreligga då pensionsspararens ekonomiska situation föranlett allvarliga psykiska problem (I) men inte då en utbetalning av pensionsmedlen skulle leda till enbart en tillfällig och partiell förbättring av pensionsspararens ekonomiska situation (II).
Avtal om betalning av avkastningsskatt
18 a § En försäkringsgivare som bedriver verksamhet från ett fast driftställe i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som gett in ett sådant åtagande som avses i 16 a § andra stycket, får avtala med försäkringens innehavare om att för dennes räkning betala den avkastningsskatt som enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel är hänförlig till försäkringen. Ett sådant avtal om betalning av avkastningsskatt ska vara skriftligt och får avse flera år.
Betalningen ska inte anses strida mot bestämmelserna i detta kapitel och inte heller anses som pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4, om
- beloppet betalats ut sedan underlaget för avkastningsskatt fastställts i beslut om slutlig skatt, och
- det belopp som betalats ut inte överstiger avkastningsskattens storlek enligt beslut om slutlig skatt med tillägg för bankavgifter och andra sedvanliga kostnader som har direkt samband med överföringen av beloppet.
Om skatt som försäkringsgivaren betalat till följd av avtalet återbetalas, anses beloppet som pension om det inte, tillsammans med intäktsränta enligt 65 kap. 16 § skatteförfarandelagen (2011:1244), tillgodoförs försäkringen inom 14 dagar. Har försäkringen avslutats, ska beloppet i stället tillgodoföras den försäkring till vilken värdet i den avslutade försäkringen har överförts.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §. Lag (2011:1256).
Prop. 2008/09:136: Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av att 10 kap. 5 § kompletterats med en ny punkt 4. Hänvisningen till 10 kap. 5 § första stycket 5 ändras härigenom till 10 kap. 5 § första stycket 6.
Prop. 2007/08:55: Paragrafen är ny.
I paragrafens första stycke införs en möjlighet för en utländsk försäkringsgivare att avtala med försäkringens innehavare att försäkringsgivaren för försäkringstagarens räkning ska betala den avkastningsskatt som belöper på försäkringen genom att ta medel ur försäkringen. Avtalet är en av förutsättningarna för att uttag ur försäkringen för att betala avkastningsskatten inte ska ses som ett förfogande som medför beskattningskonsekvenser.
Ett ...
Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2010:1277 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:583 (Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet och viss personal vid Europaskolorna)
Avskattning av pensionsförsäkring och tjänstepensionsavtal
19 § Det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring ska tas upp i inkomstslaget tjänst (avskattning), om försäkringsgivaren
- överlåter försäkringen till en försäkringsgivare som inte meddelar pensionsförsäkring, eller
- för över försäkringen till en sådan del av sin verksamhet som inte avser pensionsförsäkring.
Avskattningen ska ske i fall som avses i första stycket 1 när ansvaret för försäkringen övergår på den övertagande försäkringsgivaren och i fall som avses i första stycket 2 när försäkringen förs över. Inkomsten vid avskattning ska beräknas enligt 19 a § andra stycket.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: I 19 § finns sedan tidigare en avskattningsregel som avser att träffa överlåtelse av försäkringsavtal till försäkringsgivare eller verksamhetsgrenar som inte kan meddela pensionsförsäkring, t.ex. företag som inte uppfyller etableringskravet. Bestämmelsen kommer genom utformningen av det nya regelsystemet och villkoren för pensionsförsäkring att omfatta överlåtelser och överföringar till försäkringsgivare i länder utanför EESområdet men kan även bli tillämplig i fråga om överlåtelser eller överföringar ...
19 a § Förutom i de fall som avses i 19 § och oavsett vad som föreskrivs i försäkringsavtalslagen (2005:104) om förfoganden som är utan verkan, ska avskattning ske om
- pensionsförsäkringsavtalet ändras så att försäkringen inte längre uppfyller villkoren för att utgöra en pensionsförsäkring,
- parterna på annat sätt förfogar över avtalet i strid med villkoren för pensionsförsäkring, eller
- kontrolluppgifter som avses i 16 a § inte lämnas.
Avskattning ska ske när avtalsändringen eller förfogandet över försäkringen inträffar eller vid den tidpunkt då kontrolluppgiften rätteligen skulle ha lämnats. Vid avskattning uppgår den skattepliktiga inkomsten till det kapital som hänför sig till pensionsförsäkringen multiplicerat med talet 1,5.
Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas också på tjänstepensionsavtal som är jämförbara med pensionsförsäkring och uppfyller villkoren i 1 a §. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Paragrafen utgör en kompletterande avskattningsregel och omfattar förfoganden över försäkringen i strid med de kvalitativa villkoren för pensionsförsäkring och villkorsändringar som innebär att de kvalitativa villkoren inte längre är uppfyllda. Förfoganden av denna typ ska enligt försäkringsavtalslagen (2005:104) vara utan verkan. Att de ändå utlöser avskattning framgår av paragrafens första mening. Avskattning ska också ske om kontrolluppgifter ...
- övg. best. SFS 2019:739 3 p, övg. best. SFS 2008:134 7 p, 58 kap. 19b §, 10 kap. 3 § 1 st 6 p, 58 kap. 19c §, 10 kap. 3 § 1 st 4 p, 58 kap. 2 § 2 st
- 9 § 4 st 2 p Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
- 22 kap. 10 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 11 kap. 7b § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
19 b § Om försäkringsgivaren för ett enstaka år inte inom den tid som föreskrivs i skatteförfarandelagen (2011:1244) lämnar sådana kontrolluppgifter som avses i 16 a § och som ska lämnas senast den 31 januari året efter beskattningsåret, ska avskattning enligt 19 a § inte ske om försäkringstagaren eller den försäkrade själv lämnar uppgifter från försäkringsgivaren om försäkringen senast den 31 maj under det år kontrolluppgiften skulle ha lämnats.
Om avskattning inte ska ske på grund av bestämmelsen i första stycket, och försäkringstagaren under det år då kontrolluppgiften skulle ha lämnats för över pensionsförsäkringens värde till en annan försäkring hos en annan försäkringsgivare på det sätt som avses i 18 § tredje stycket ska avskattning inte ske även om kontrolluppgift om överföringen enligt 22 kap. 9 § skatteförfarandelagen inte lämnas. Lag (2011:1256).
Prop. 2007/08:55: försäkringstagare eller förmånstagare att läka den avskattningsgrund som uppstår om försäkringsgivaren under ett enstaka år underlåter att lämna en sådan kontrolluppgift som ska lämnas senast den 31 januari året efter beskattningsåret, dvs. uppgift om betalda premier och gjorda inbetalningar, värdet av försäkringen och utgiven ersättning. Möjligheten till läkning står således som huvudregel inte öppen när det gäller de kontrolluppgifter som ska lämnas senast 14 dagar efter den omständighet som ...
19 c § Om den skattskyldige begär det ska vid avskattning i fall som avses i 19 a § kapitalet som hänför sig till försäkringen i stället multipliceras med talet 1,0 om det finns synnerliga skäl. Vid prövningen ska det beaktas att ett otillåtet förfogande, en otillåten villkorsändring eller annan åtgärd som medför att försäkringen inte längre uppfyller villkoren för pensionsförsäkring, skett på grund av en åtgärd som den skattskyldige saknat rättslig möjlighet att förhindra. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Paragrafen är ny. Bestämmelsen utgör en undantagsbestämmelse för att undvika att uppräkning sker vid avskattning i de fall som regleras i 19 a § trots att de materiella förutsättningarna för avskattning är uppfyllda. Undantagsbestämmelsen gäller inte för avskattning enligt 19 §, dvs. överlåtelser och överföringar av försäkringsavtal där avskattningsgrunden beror på förhållanden hos försäkringsgivaren och dennes status.
För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs att det föreligger ...
Allmän pensionsplan
20 § Vad som avses med allmän pensionsplan framgår av 4 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Med allmän pensionsplan avses också
- pensionsutfästelser som ryms inom vad som enligt en allmän pensionsplan är sedvanligt inom branschen för arbetstagare med motsvarande uppgifter, dock när det gäller utfästelser som tryggas genom avsättning i balansräkningen bara i förening med kreditförsäkring,
- pensionsutfästelser för vilka det har tecknats kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti, och
- pensionsutfästelser i enlighet med pensionsavtal som har godkänts på arbetstagarsidan av sådan organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet anses som central arbetstagarorganisation.
- HFD 2014:36:Fråga, vid tillämpning av den s.k. ryms-inom-regeln i 58 kap. 20 § inkomstskattelagen, om den skattemässiga karaktären på en försäkring som avser att trygga en utfäst ålderspension påverkas av en utfästelse om direktpension. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:54:Vid bedömningen av om arbetsgivares utfästelse om avgångspension fram till 65 års ålder ryms inom allmän pensionsplan ska inte beaktas av arbetsgivaren samtidigt utfäst kompensation för bortfall av allmän pension som utfaller därefter.
Pensionssparkonto
Definitioner
21 § Ett pensionssparkonto är ett sådant konto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande och som uppfyller de villkor som anges i 22-31 §§.
Med pensionssparavtal, pensionssparinstitut och pensionssparare avses detsamma som i lagen om individuellt pensionssparande.
Vem som för kontot
22 § Pensionssparkonto ska föras av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige. Lag (2007:1419).
Utbetalning från pensionssparkonto
23 § Utbetalningar från ett pensionssparkonto får avse bara
- belopp som betalas ut till en pensionssparare när denne uppnått viss ålder (ålderspension),
- belopp som betalas ut efter pensionsspararens död till sådana efterlevande som avses i 27 § (efterlevandepension),
- behållning som ska avskattas enligt 33 §,
- utbetalning på grund av jämkning av ett förmånstagarförordnande,
- återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken,
- skatter och avgifter för kontot, och
- ersättning för att förvärva tillgångar till kontot. Lag (2007:1419).
Ålderspension
24 § Ålderspension får inte börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år.
Utbetalning får dock göras tidigare om pensionsspararen enligt socialförsäkringsbalken har fått rätt till sjukersättning. Om det i annat fall finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionen får börja betalas ut innan pensionsspararen fyller 55 år. Lag (2010:1277).
Prop. 2001/02:84: I paragraferna görs följdändringar. Ordet förtidspension byts ut mot sjukersättning som inte är tidsbegränsad.
25 § Ålderspension får inte betalas ut under kortare tid än fem år. Om pensionssparavtalet ska upphöra när pensionsspararen fyller 65 år, får pensionen dock inte betalas ut under kortare tid än tre år. Pensionen ska under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp. Pensionen ska upphöra när pensionsspararen dör, även om den bestämda utbetalningstiden inte har löpt ut. Lag (2007:1419).
26 § Förmånstagare till ålderspension får inte sättas in.
Efterlevandepension
27 § Efterlevandepension får betalas ut bara till
- person som varit pensionsspararens make eller sambo, och
- barn till pensionsspararen eller till person som avses i 1.
Förmånstagare till efterlevandepension ska vara en sådan person som avses i första stycket. Lag (2007:1419).
28 § Efterlevandepension får betalas ut bara så länge den efterlevande lever. Pensionen ska under de första fem åren betalas ut med samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande belopp.
Efterlevandepensionen får under den efterlevandes livstid inte upphöra förrän fem år förflutit från den försäkrades död med följande undantag:
- Om pensionsspararen har dött mindre än fem år före den tidpunkt då utbetalningarna annars skulle ha upphört, får efterlevandepensionen upphöra vid sistnämnda tidpunkt.
- Om utbetalning av efterlevandepension till barn under 20 år har påbörjats, får pensionen upphöra när barnet fyller 20 år. Lag (2007:1419).
Sparande i fondpapper m.m.
29 § För sparande i fondpapper som avses i 1 kap. 2 § 8 lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande och inlåning i utländsk valuta ska det vid bedömningen enligt 25 och 28 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondpapperens eller den utländska valutans kursutveckling. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: fondpapper ur den lagstiftning som reglerar värdepappersrörelse, börsverksamhet och investeringsfonder.
I lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som reglerar pensionssparrörelse, behålls dock begreppet fondpapper. Genom lagändring som trätt i kraft den 1 november 2007 (prop. 2006/07:115, <a href="https://lagen.nu/bet/2006/07:FiU25" ...
Pensionssparavtalets utformning
30 § Pensionssparavtalet ska innehålla villkor att rätten enligt avtalet eller tillgångarna på pensionssparkontot inte får pantsättas eller belånas samt de villkor i övrigt som avgör om ett avtal är ett pensionssparavtal. Avtalet får inte innehålla villkor som är oförenliga med bestämmelserna om pensionssparavtal i detta kapitel.
Pensionssparavtalet får inte ändras på sådant sätt att det inte längre uppfyller de föreskrifter som anges för ett sådant avtal i lag. Lag (2007:1419).
Överlåtelse av pensionssparkonto
31 § Rätt till behållning på pensionssparkonto får överlåtas bara
Avslutning av konto i förtid
32 § Ett pensionssparkonto får avslutas genom en utbetalning i förtid, om behållningen uppgår till högst ett prisbasbelopp.
I andra fall får Skatteverket medge att kontot avslutas genom en utbetalning i förtid eller att en del av kontobehållningen betalas ut, om pensionsspararen är på obestånd och genom en utbetalning kan få en varaktig lösning på sina ekonomiska problem eller om det i övrigt finns synnerliga skäl.
Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken av pensionsspararens tillgodohavande. Lag (2015:775).
Prop. 2005/06:124: Paragrafen reglerar förutsättningarna för att avsluta ett pensionssparkonto genom en förtida utbetalning. Övervägandena finns i avsnitt 4.9.
Ändringen i andra stycket motsvarar i sak ändringen i 18 §, varför det här hänvisas till kommentaren till den bestämmelsen.
Avskattning av pensionssparkonto
33 § Behållning på pensionssparkonto ska tas upp i inkomstslaget tjänst (avskattning) till den del pensionssparavtalet upphör att gälla enligt 4 kap.6 eller 14 § eller 6 kap. 5 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande eller till den del behållningen tas i anspråk på grund av utmätning, ackord eller konkurs.
Med behållning på pensionssparkonto avses marknadsvärdet på tillgångarna på kontot efter avräkning för den skatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel som avser kontot.
Avskattningen ska ske när pensionssparavtalet upphör att gälla för tillgångarna. Lag (2007:1419).
- 10 kap. 12 § 1 st 2 p, 10 kap. 3 § 1 st 5 p, 58 kap. 23 § 1 st 3 p
- 9 § 4 st 1 p Lag (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel
- 15 kap. 2 § 2 st 1 p, 10 kap. 3 § 2 st 7 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 5 kap. 2 § 2 st 8 p Skattebetalningslag (1997:483)
- 12 § 9 st Lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
- 6 kap. 7 § 1 st 1 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Överklagande
34 § Skatteverkets beslut enligt 5, 9, 10, 18, 24 eller 32 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).
59 kap. Pensionssparavdrag
- RÅ 2005:68:Förutsättningar för avdrag enligt 28 kap. 3 § inkomstskattelagen för tryggande av pension har inte ansetts föreligga för utfästelse till en s.k. arbetande styrelseordförande, eftersom denne inte ansetts som arbetstagare. Med hänsyn härtill har inte heller rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen ansetts föreligga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:54:Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen tas upp till beskattning. Inkomsttaxering 2007.
- 67 kap. 6 §, 1 kap. 10 § 1 st 7 p, övg. best. SFS 2015:775 6 p, 16 kap. 32 §, övg. best. SFS 2015:775 7 p, övg. best. SFS 2015:775 5 p, övg. best. SFS 2007:1406 4 p, övg. best. SFS 2014:1468 4 p, 56 kap. 8 § 1 st 12 p, 16 kap. 30 § 1 st 2 p, 11 kap. 43 § 2 st, 62 kap. 8 §, 63 kap. 5 § 3 st, övg. best. SFS 2014:1468 3 p, övg. best. SFS 2014:1468 5 p, 42 kap. 5 §
- 2 kap. 10 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om avdrag för premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag).
Vilka som får göra pensionssparavdrag
1 a § Pensionssparavdrag får göras av dem som är obegränsat skattskyldiga och som har
- avdragsgrundande inkomst av anställning och helt saknar pensionsrätt i anställning, eller
- avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet.
I 16 § finns bestämmelser om när sådant avdrag får göras av dem som är begränsat skattskyldiga.
Pensionssparavdrag får även göras efter beslut om dispens enligt 8–12 §§. Lag (2015:775).
Villkor för avdragsrätt
2 § Pensionssparavdrag får göras bara för
- premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger, och
- inbetalningar på pensionsspararens eget pensionssparkonto.
Avdrag får inte göras för pensionsförsäkring som förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att det pågått något mål om äktenskapsskillnad.
Pensionssparavdrag får inte göras för försäkring som ägs av arbetsgivare. I fråga om avdrag för sådan försäkring gäller bestämmelserna i 28 kap.
- RÅ 2004:84:Livförsäkring, som tecknas i en försäkringsrörelse som är etablerad i en annan medlemsstat inom EU och som uppfyller samtliga villkor som ställs på en pensionsförsäkring - utom villkoret att försäkringen skall vara tecknad i en i Sverige bedriven försäkringsrörelse - har ansetts likställd med en pensionsförsäkring såvitt avser taxering till avkastningsskatt och förmögenhetsskatt. Förhandsbesked angående inkomstskatt, avkastningsskatt och förmögenhetsskatt.
Beräkning av pensionssparavdrag
Avdragsgrundande inkomster
3 § Den skattskyldiges högsta pensionssparavdrag ska beräknas med utgångspunkt i hans avdragsgrundande inkomster. Beräkningen ska grundas på antingen beskattningsårets eller det föregående beskattningsårets inkomster. Lag (2007:1419).
4 § Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av de avdragsgrundande inkomsterna. Med avdragsgrundande inkomst avses
- överskott av aktiv näringsverksamhet beräknat före
- pensionssparavdraget,
- avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och
- avdrag för avsättning för egenavgifter, och 2. överskott i inkomstslaget tjänst minskat med sådana lån, utdelningar och kapitalvinster som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).
5 § För avdragsgrundande inkomst av anställning får pensionssparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp.
För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet får pensionssparavdraget inte överstiga vare sig 35 procent av inkomsten eller 10 prisbasbelopp. Lag (2015:775).
- RÅ 2005:15:Fråga om rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen när den skattskyldige under tidigare beskattningsår intjänat pensionsrätt i anställningen. Förhandsbesked rörande inkomstskatt.
- HFD 2014 not 74:Person med två anställningar hade inte rätt till utökat pensionssparavdrag trots att han saknade pensionsrätt i en av anställningarna (förhandsbesked)
- RÅ 2005:68:Förutsättningar för avdrag enligt 28 kap. 3 § inkomstskattelagen för tryggande av pension har inte ansetts föreligga för utfästelse till en s.k. arbetande styrelseordförande, eftersom denne inte ansetts som arbetstagare. Med hänsyn härtill har inte heller rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen ansetts föreligga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:76:Fråga om rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen när den skattskyldige byter anställning från en som medför pensionsrätt till en i vilken han saknar sådan rätt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Flera näringsverksamheter
6 § Om den skattskyldige har avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet från flera näringsverksamheter, får pensionssparavdraget inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten avsett en enda näringsverksamhet.
Avdrag ett senare beskattningsår
7 § Om en premie eller en inbetalning helt eller delvis inte får dras av enligt 3-6 §§, ska återstående belopp dras av nästa beskattningsår. Avdrag ska då i första hand göras för de betalningar som görs det beskattningsåret. Det sammanlagda avdraget får inte vara större än som följer av 3-6 §§ för sistnämnda beskattningsår. Lag (2007:1419).
Dispens
Beslut om dispens
8 § Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag görs med ett högre belopp än som följer av 3-7 §§. Bestämmelser om detta finns i 9-12 §§.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).
Prop. 2002/03:99: Skattemyndighetens beslut överklagas enligt nuvarande regler till Riksskatteverket mot vars beslut talan inte får föras. Eftersom Skatteverkets beslut inom den nya organisationen naturligtvis inte kan överklagas till verket självt har den lämpligaste ordningen ansetts vara att besluten får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs för prövning hos kammarrätten. Se vidare avsnitt 6.15.6. ...
Tjänst
9 § För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § första stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersättning i samband med att en anställning upphört och som inte har ett betryggande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp. Lag (2015:775).
Näringsverksamhet som upphör
10 § För skattskyldiga som har bedrivit näringsverksamhet direkt eller indirekt, som har upphört med driften av denna och som inte har skaffat sig ett betryggande pensionsskydd under verksamhetstiden, får Skatteverket medge att pensionssparavdrag beräknas också på
- inkomst i inkomstslaget kapital i form av kapitalvinster vid avyttring av näringsverksamheten minskade med motsvarande kapitalförluster,
- överskott av passiv näringsverksamhet före pensionssparavdrag, och
- sådana utdelningar och kapitalvinster som enligt 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.
Avdraget ska beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige bedrivit näringsverksamheten, dock högst tio år. Vid beräkningen ska hänsyn tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till pensionssparavdrag. Lag (2007:1419).
11 § Pensionssparavdrag som avses i 10 § får inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger prisbasbeloppet för det år då driften av näringsverksamheten upphörde. Det får inte heller överstiga summan för beskattningsåret av sådan inkomst i inkomstslaget kapital som avser vinst med anledning av avyttring av näringsverksamheten och av överskottet av näringsverksamheten före
- pensionssparavdraget,
- avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader som avser pensionssparavdrag, och
- avdrag för avsättning för egenavgifter.
Dödsbon
12 § Om Skatteverket enligt 58 kap. 9 § medger att ett dödsbo tecknar pensionsförsäkring, ska verket också besluta med vilket belopp pensionssparavdrag för försäkringen högst får göras. Detta belopp ska beräknas med tillämpning av bestämmelserna i 10 och 11 §§. Lag (2007:1419).
Avdrag i inkomstslag eller allmänt avdrag
13 § Pensionssparavdrag som grundar sig på överskott av en näringsverksamhet eller inkomst i inkomstslaget kapital ska göras i inkomstslaget näringsverksamhet och annat pensionssparavdrag ska göras som allmänt avdrag, om inte annat sägs i 15 §. Lag (2015:775).
14 § Har uppävts genom lag (2015:775).
Prop. 2007/08:26: 65 kap. 13 § och 66 kap. 2 §
Prop. 2007/08:55: Paragrafen ändras redaktionellt genom att skall ersatts med ska.
15 § Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i ett fåmansföretag avyttrats, ska i första hand göras som allmänt avdrag. Det allmänna avdraget får dock inte uppgå till högre belopp än den del av kapitalvinsten som ska tas upp i inkomstslaget tjänst och får inte heller överstiga överskottet i inkomstslaget tjänst. Om inte hela pensionssparavdraget ska göras som allmänt avdrag, ska återstående del dras av i inkomstslaget kapital.
Pensionssparavdrag som medges enligt 10 § på grund av att andelar i ett fåmanshandelsbolag avyttrats, ska alltid göras i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Avdrag för begränsat skattskyldiga
16 § Pensionssparavdrag får göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital. Lag (2015:775).
Prop. 2004/05:19: Paragrafens första stycke har delats upp i två stycken. Det tidigare andra stycket blir ett nytt tredje stycke.
Första stycket innehåller dels första meningen i tidigare lydelse med en språklig justering, dels en bestämmelse som tar sikte på att begränsat skattskyldiga i vissa fall skall kunna få allmänt avdrag enligt 62 kap. 8 § för sitt pensionssparande. De begränsat skattskyldiga som kan komma i åtnjutande av pensionssparavdrag är de som har skattepliktiga inkomster ...
Prop. 2008/09:182: Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska ha rätt till allmänt avdrag för sitt pensionssparande.
Begränsning av pensionssparavdrag som allmänt avdrag
17 § När pensionssparavdrag görs som allmänt avdrag får det inte i något fall överstiga skillnaden mellan
- summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet, och
- andra allmänna avdrag än pensionssparavdrag.
Belopp som inte får dras av enligt första stycket ska dras av senare beskattningsår, dock senast det sjätte beskattningsåret efter det då betalningen gjordes.
Avdrag får inte något beskattningsår göras med högre belopp än som anges i första stycket. Avdrag ska i första hand göras för det aktuella beskattningsårets betalningar. Lag (2007:1419).
AVD. X VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
60 kap. Familjebeskattning
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om ersättning till barn och make för utfört arbete samt om uppdelning av inkomster i övrigt inom familjen.
Enskild näringsverksamhet samt inkomstslagen tjänst och kapital
Ersättning till barn
2 § Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges barn under 16 år får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital. Avdrag för ersättning för arbete som utförs av barn som har fyllt 16 år får inte överstiga marknadsmässig ersättning för arbetsinsatsen.
Ersättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte tas upp hos barnet. Lag (2007:1419).
Ersättning till make
3 § Ersättning för arbete som utförs av den skattskyldiges make får inte dras av i enskild näringsverksamhet eller i inkomstslagen tjänst och kapital.
Ersättning som enligt första stycket inte får dras av, ska inte tas upp hos maken. Lag (2007:1419).
Makar som tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet
Företagsledande och medhjälpande make
4 § Om makar tillsammans deltar i enskild näringsverksamhet och den ena är företagsledande make medan den andra är medhjälpande make, tillämpas 6-9 och 11 §§. Om båda eller ingen av dem är företagsledande make tillämpas 10 och 11 §§.
5 § En make anses som företagsledande make om denna make med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning i näringsverksamheten. En make som inte har en sådan ledande ställning anses som medhjälpande make.
Verksamhet med en företagsledande och en medhjälpande make
6 § Om den ena maken är företagsledande make och den andra är medhjälpande make, anses näringsverksamheten bedriven av den företagsledande maken. Hela överskottet eller underskottet ska tas upp hos den företagsledande maken, om annat inte framgår av 7-9 §§. Lag (2007:1419).
7 § Makarna får fördela inkomsten så, att en del av överskottet av näringsverksamheten, beräknat utan avdrag för avsättning för egenavgifter, tas upp hos den medhjälpande maken. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar marknadsmässig ersättning för den medhjälpande makens arbete, ökad med den makens sjukpenning och annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §.
8 § Om den medhjälpande maken äger del i näringsverksamheten eller i det kapital som är nedlagt i näringsverksamheten, får den maken ta upp ytterligare en del av överskottet. Denna del får inte överstiga vad som motsvarar skälig avkastning på grund av äganderätten eller kapitalinsatsen.
9 § Avdrag för avsättning för egenavgifter ska göras hos vardera maken för sig. Lag (2007:1419).
Gemensamt bedriven verksamhet
10 § Om båda eller ingen av makarna är företagsledande makar anses de bedriva näringsverksamheten gemensamt. Vardera maken ska ta upp den del av intäkterna och kostnaderna i verksamheten som är skälig med hänsyn till makens arbete och övriga insatser i verksamheten. Lag (2007:1419).
Expansionsfond och räntefördelning
11 § Deltar makar tillsammans i enskild näringsverksamhet, ska kapitalunderlaget för expansionsfond och för räntefördelning delas upp mellan dem på grundval av deras delar av kapitalet i verksamheten. Lag (2007:1419).
Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag
12 § Om ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag betalar ersättning för arbete som utförs av företagsledarens eller företagsledarens makes barn under 16 år, ska ersättningen tas upp av den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget. Om makarna har lika stor inkomst från företaget, ska den äldsta maken ta upp ersättningen.
Om barnet har fyllt 16 år, ska barnet ta upp ersättningen till den del den är marknadsmässig. För överskjutande del tillämpas första stycket. Lag (2007:1419).
13 § Om den ena maken är företagsledare i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag och den andra maken inte är företagsledare där, ska den make som inte är företagsledare ta upp ersättning för arbete som den maken utför i företaget till den del den är marknadsmässig. Överskjutande del ska tas upp av företagsledaren. Lag (2007:1419).
14 § I fråga om ett barn som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där barnets förälder eller förälders make är företagsledare och i fråga om en make som är delägare i ett fåmanshandelsbolag där den andra maken är företagsledare, gäller följande för beräkningen av resultatet från handelsbolaget.
Till den del inkomsten motsvarar ersättning för utfört arbete tillämpas 12 och 13 §§.
Till den del inkomsten motsvarar skälig avkastning på kapitalinsatsen i bolaget ska den tas upp hos delägaren. Resterande del ska tas upp hos företagsledaren. Om delägaren är ett barn och båda makarna har inkomst från bolaget, tillämpas dock bestämmelserna i 12 §. Lag (2007:1419).
61 kap. Värdering av inkomster i annat än pengar
Prop. 2001/02:18: Motiven för ändringarna redovisas i avsnitt 6.
- övg. best. SFS 2018:523 2 p, 15 kap. 1 § 3 st, övg. best. SFS 2001:908 1 st, 42 kap. 11 §, 22 kap. 7 §, 1 kap. 10 § 1 st 9 p, 11 kap. 1 § 3 st, övg. best. SFS 2017:1212 5 p, övg. best. SFS 2017:1212 6 p, 42 kap. 3 § 4 st
- 34 § 17 st Lag (1972:266) om skatt på annonser och reklam
- 1 § 1 st 2 p Förordning (2000:866) med bemyndigande för Skatteverket att meddela vissa föreskrifter till inkomstskattelagen (1999:1229)
- 11 kap. 9 §, 15 kap. 11 § 2 st, 15 kap. 11 §, 55 kap. 12 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 9 kap. 2 § 2 st 2 p Skattebetalningslag (1997:483)
- 2 kap. 10c §, 2 kap. 10b § Socialavgiftslag (2000:980)
- 5 kap. 3 § 1 st 4 p Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 6 kap. 10 § 2 st, övg. best. SFS 2001:1227 1Nd p, 6 kap. 10 § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Ändrad: SFS 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2016:1239 (Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen), 2018:523 (Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård), 2000:1002 (Förenklad skattedeklaration), 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Prop. 2000/01:7: Ändringen är en följd av införandet av 61 kap. 3 a §.
Prop. 2017/18:131: Ändringen innebär att en ny sjätte strecksats införs med anledning av de nya reglerna i 17 a och 17 b §§ om värdering av förmån av sjukvårdsförsäkring. Ändringen innebär att nuvarande sjätte strecksatsen blir sjunde strecksatsen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Prop. 2007/08:24: Paragrafens sjätte strecksats utgår. Ändringen föranleds av att den särskilda värderingsregeln i 61 kap. 17 a § om förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller slopas.
Marknadsvärde
2 § Inkomster i annat än pengar ska värderas till marknadsvärdet om inte annat följer av övriga bestämmelser i detta kapitel.
Med marknadsvärde avses det pris som den skattskyldige skulle ha fått betala på orten om han själv skaffat sig motsvarande varor, tjänster eller förmåner mot kontant betalning.
I fråga om tillgångar eller tjänster från den egna näringsverksamheten avses med marknadsvärde det pris som näringsidkaren skulle ha fått om tillgången eller tjänsten bjudits ut på marknaden på villkor som med hänsyn till den skattskyldiges affärsmässiga situation framstår som naturliga. Lag (2007:1419). Kostförmån och bostadsförmån
- RÅ 2004:83:Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:55:Skatteverket har i visst fall inte gjort sannolikt att arbetsgivarens kostnad för en bostadsförmån motsvarat förmånens marknadsvärde och har inte heller presenterat något underlag för att beräkna förmånsvärdet på annat sätt. Det har därför saknats grund för att frångå den värdering av förmånen som den skattskyldige gjort i deklarationerna. Inkomsttaxering 2007 och 2008.
- RÅ 2010:63:En kooperativ vindkraftsförening producerar el och säljer denna till sina medlemmar. En försäljning av elen till pris under marknadsvärdet har ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:55:Beskattning av båtförmån (I och II). Inkomsttaxering 2002-2005 respektive 2005.
3 § Kostförmån ska för en hel dag beräknas till ett belopp - avrundat till närmaste femtal kronor - som motsvarar 0,52 procent av prisbasbeloppet. Förmånsvärdet för lunch eller middag är 40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. Förmånsvärdet för frukost är 20 procent av värdet för kostförmån för en hel dag.
Om en anställds kostnader för en måltid är lägre än det belopp som motsvarar förmånsvärdet enligt första stycket på grund av att arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna, ska förmånen behandlas som en kostförmån med ett värde som motsvarar mellanskillnaden. Lag (2020:1068).
- RÅ 2009:16:Anställda hos ett aktiebolag som drivit ett hem för vård och boende (HVB-hem) har bedömts inta måltider med vårdtagarna under sådana förhållanden att något underlag för arbetsgivaravgifter avseende kostförmåner inte ska påföras bolaget.
3 a § Värdet av bostadsförmån och kostförmån som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll ska beräknas till
- 600 kronor för hel kalendermånad eller 20 kronor per dag för del av kalendermånad för bostad, och - 50 kronor för två eller flera måltider per dag. En fri måltid per dag ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Prop. 2000/01:7: I paragrafen, som är ny, har tagits in en bestämmelse om särskild beräkning av värdet av bostads- och kostförmån som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll. Värdet av fri bostad skall beräknas till 600 kronor för hel kalendermånad. Om förmånen endast har utgått under en del av månaden skall värdet beräknas till 20 kronor per dag. Värdet av fria måltider skall beräknas till 50 kronor per dag.
Uttryckssättet ”dennes hushåll” innebär att det ...
4 § Om den skattskyldige lämnar ersättning för kostförmånen eller bostadsförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 3 eller 3 a § minskat med vad han har betalat. Lag (2007:1419). Bilförmån
Prop. 2000/01:7: Ändringen är en följd av införandet av 3 a §.
5 § Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för ett kalenderår beräknas till summan av
- 0,29 prisbasbelopp,
- ett ränterelaterat belopp,
- ett prisrelaterat belopp, och
- bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227).
Det ränterelaterade beloppet ska beräknas till bilmodellens nybilspris multiplicerat med summan av 70 procent av statslåneräntan och 0,01. Med statslåneräntan avses här räntenivån vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut, dock lägst 0,5 procent.
Det prisrelaterade beloppet ska beräknas till 13 procent av bilmodellens nybilspris. Lag (2021:479).
Prop. 2006/07:96: Ändringen av förmånsvärdet är en följd av den högre kostnad för trafikförsäkring som följer av lagen om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. Ändringen kommenteras närmare i avsnitt 5.8.
Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges bl.a. hur värdet av bilförmån ska beräknas. Ändringen i andra stycket innebär att det införs ett golv som innebär att statslåneräntan som lägst ska anses vara 0,5 procent.
Prop. 2020/21:156: I paragrafen regleras hur värdet av bilförmån ska beräknas. Beräkningen görs enligt en metod som innebär att värdet bestäms efter en schablon exklusive drivmedel. Av bestämmelsen framgår att denna schablon innefattar en andel av prisbasbeloppet med tillägg av ett ränterelaterat belopp, ett prisrelaterat belopp och bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227).
Av bestämmelsens andra stycke framgår ...
- RÅ 2008:60:Den trängselskatt som en arbetsgivare betalar för en anställds förmånsbil har ansetts ingå i bilförmånsvärdet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2001:908 1 st, 61 kap. 9 §, 22 kap. 7 §, 61 kap. 18 §, 61 kap. 8a §, övg. best. SFS 2017:1212 5 p, övg. best. SFS 2017:1212 6 p, 61 kap. 1 § 1 st 3 p, 61 kap. 11 §, 61 kap. 5a §
- 1 § 1 st 2 p Förordning (2000:866) med bemyndigande för Skatteverket att meddela vissa föreskrifter till inkomstskattelagen (1999:1229)
5 a § Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ingår inte i bilförmån enligt 5 §. Lag (2017:1212).
6 § Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår.
Med bilmodellens nybilspris avses det pris som bilen hade när den introducerades på den svenska marknaden. Om ett sådant introduktionspris ändras efter kort tid, avses med nybilspris det justerade priset. Om det inte finns något nybilspris, anses som nybilspris för bilmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden när den var ny. Lag (2001:908).
7 § För en bilmodell som är sex år eller äldre, ska nybilspriset anses vara det högsta av
- det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning enligt 6 och 8 §§, och
- fyra prisbasbelopp. Lag (2007:1419).
8 § Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för eventuell extrautrustning som ingår i förmånen läggas till nybilspriset, dock inte anskaffningsutgiften för en anordning som hindrar att bilen startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften (alkolås).
Första stycket gäller inte om nybilspriset beräknats enligt 7 §. Lag (2011:477).
8 a § Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska nybilspriset, vid beräkning av värdet av bilförmån enligt 5 §, sättas ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för den jämförbara bilen.
Om bilen är utrustad med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol ska förmånsvärdet beräknat enligt första stycket sättas ned med 40 procent, dock högst 10 000 kronor. Lag (2017:1212).
Ändrad: SFS 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2016:1055 (Budgetpropositionen för 2017), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
9 § För den som kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbilen under ett kalenderår ska förmånsvärdet beräknas till 75 procent av det värde som beräknats enligt 5-8 a §§.
För en förmån som den skattskyldige haft under bara en del av året, ska värdet sättas ned med en tolftedel för varje hel kalendermånad som han inte haft förmånen. Lag (2007:1419).
10 § Om det i bilförmånen ingår förmån av drivmedel för förmånsbilen, ska denna förmån beräknas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2 av den mängd drivmedel som kan antas ha förbrukats för förmånsbilens totala körsträcka under den tid den skattskyldige har varit skattskyldig för bilförmånen. Om han gör sannolikt att den mängd drivmedel som han har förbrukat vid privat körning är lägre, ska marknadsvärdet för drivmedelsförmånen sättas ned i motsvarande mån. Lag (2007:1419).
- RÅ 2010:30:När en anställd haft bilförmån och arbetsgivaren dessutom betalat drivmedel finns en presumtion för att den anställde också haft en drivmedelsförmån. Inkomsttaxering 2003.
11 § Om den skattskyldige lämnar ersättning för bilförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 5- 10 §§ minskat med vad han betalat. Om den skattskyldige haft bilförmån bara i ringa omfattning ska förmånen värderas till noll. Lag (2007:1419).
Reseförmån med inskränkande villkor
12 § Om den skattskyldige har reseförmåner på grund av anställning eller särskilt uppdrag inom rese- eller trafikbranschen, ska om resorna är förenade med inskränkande villkor, värdet av resorna beräknas enligt bestämmelserna i 13 § när reseförmånen avser flyg och 14 § när reseförmånen avser inrikes tåg.
Med inskränkande villkor avses villkor som
- innebär att resan får göras bara under vissa tider, på vissa avgångar eller under förutsättning att det finns plats vid resans avgång, och
- är väsentligt sämre än för resor som säljs på den allmänna marknaden. Lag (2007:1419).
13 § En flygresa med sådana inskränkande villkor att resan får göras bara om det finns plats vid avgången ska värderas till 40 procent av det lägsta normalt förekommande pris som en konsument har fått betala för motsvarande resa utan inskränkande villkor under perioden från och med oktober andra året före beskattningsåret till och med september året före beskattningsåret. Flygresor med andra inskränkande villkor ska värderas till 75 procent av nämnda pris.
När det lägsta normalt förekommande priset för en motsvarande resa utan inskränkande villkor ska bestämmas, ska en jämförelse göras med priser för flygresor med samma destinationsort eller, om en sådan jämförelse är svår att göra, med en likartad resesträcka. Lag (2007:1419).
14 § Årskort som avser inrikes tågresor ska värderas till 5 procent av det pris som en konsument får betala för ett årskort som ger rätt till motsvarande resor utan inskränkande villkor under beskattningsåret. För barn som under beskattningsåret fyller 16, 17 eller 18 år ska årskortet värderas till 50 procent av detta värde. För barn som under beskattningsåret fyller högst 15 år ska årskortet värderas till noll. Lag (2007:1419).
Ränteförmån
15 § Värdet av ränteförmån vid lån i svensk valuta med en fast räntesats eller med en räntesats som står i fast förhållande till marknadsräntan för motsvarande lån ska beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan när lånet togs upp plus en procentenhet (jämförelseräntan) och den avtalade räntesatsen. Jämförelseräntan ska dock som lägst vara 0,5 procent. Lag (2016:1239).
Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges hur värdet av ränteförmån ska beräknas. Förmånen ska beräknas till skillnaden mellan statslåneräntan när lånet togs upp plus en procentenhet och den avtalade räntesatsen. Räntemarginalen fastställs redan vid lånetillfället och gäller för hela låneperioden (prop. 1992/93:127 s. 39–40). Ändringen i första stycket innebär ...
16 § Värdet av ränteförmån vid annat lån i svensk valuta än lån som avses i 15 § ska beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus en procentenhet (jämförelseräntan) och den avtalade räntan för beskattningsåret. Jämförelseräntan ska dock som lägst vara 0,5 procent.
Om statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret har ändrats med minst två procentenheter sedan utgången av november året före beskattningsåret, ska förmånens värde för tiden juli–december under beskattningsåret beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret plus en procentenhet och den avtalade räntan. Statslåneräntan vid utgången av maj under beskattningsåret ska dock som lägst anses vara minus 0,5 procent. Lag (2016:1239).
Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges hur värdet av ränteförmån ska beräknas vid annat lån i svensk valuta än lån som avses i 15 §. Värdet av ränteförmånen ska beräknas på grundval av skillnaden mellan statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret plus en procentenhet och den avtalade räntan för beskattningsåret.
Ändringen i första stycket innebär ett förtydligande av att med jämförelseränta avses statslåneräntan vid utgången av november före beskattningsåret med tillägg ...
17 § För ränteförmåner vid lån i utländsk valuta ska 15 och 16 §§ tillämpas med den ändringen att i stället för statslåneräntan ska närmast motsvarande ränta för lån i den aktuella valutan användas. Lag (2007:1419).
Sjukvårdsförsäkringsförmån
17 a § Sjukvårdsförsäkringsförmån ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Paragrafen, som är ny, behandlar värderingen av förmån av sjukvårdsförsäkring. Med sjukvårdsförsäkring avses en försäkring tecknad hos ett försäkringsbolag som täcker kostnaden för olika hälso- och sjukvårdsinsatser. Sådan förmån ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
17 b § Om den skattskyldige lämnar ersättning för sjukvårdsförsäkringsförmånen, ska förmånsvärdet beräknas till värdet för förmånen enligt 17 a § minskat med vad den skattskyldige betalat. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Paragrafen, som är ny, innebär att om den skattskyldige lämnar ersättning för förmån av sjukvårdsförsäkring ska förmånsvärdet enligt 17 a § minskas med vad han betalat. Detta motsvarar vad som gäller för kostförmån, bostadsförmån och bilförmån enligt 4 och 11 §§.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Justering av förmånsvärde
18 § Värdet av kostförmån och bostadsförmån enligt 3 och 3 a §§, bilförmån enligt 5–9 §§ och sjukvårdsförsäkringsförmån enligt 17 a § ska justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl. Lag (2018:523).
Prop. 2000/01:7: Paragrafen innehåller bestämmelser som gör det möjligt att justera de schablonmässigt beräknade värdena av kostförmån och bilförmån om det finns synnerliga skäl. Värderingen av kostförmån och bostadsförmån i den nya 3 a § skall ske schablonmässigt. Ändringen innebär att justering av förmånsvärdet kan ske även i dessa fall.
Prop. 2017/18:131: Ändringen innebär att även värdet av sjukvårdsförsäkringsförmån ska justeras uppåt eller nedåt, om det finns synnerliga skäl. Om förmånsvärdet avsevärt avviker från vad den anställde i normala fall skulle få betala för en sjukvårdsförsäkring kan det utgöra synnerliga skäl att justera förmånsvärdet. Kravet på synnerliga skäl innebär att en justering av förmånsvärdet endast undantagsvis kan komma i fråga.
Övervägandena finns i avsnitt ...
- RÅ 2009:16:Anställda hos ett aktiebolag som drivit ett hem för vård och boende (HVB-hem) har bedömts inta måltider med vårdtagarna under sådana förhållanden att något underlag för arbetsgivaravgifter avseende kostförmåner inte ska påföras bolaget.
19 § Som synnerliga skäl för att justera värdet av bilförmån nedåt anses
- att bilen använts som arbetsredskap,
- att bilen använts i taxinäring, att den körts minst 6 000 mil i verksamheten under kalenderåret och att dispositionen för privat körning varit begränsad i mer än ringa utsträckning, eller
- att det finns liknande omständigheter. Lag (2001:1175).
Prop. 2001/02:45: Ändringen föranleds av att bestämmelserna om justering av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar och testbilar föreslås regleras i separata paragrafer.
19 b § Värdet av bilförmån ska justeras nedåt när en bil ingår i en större grupp av bilar som deltar i ett test eller liknande för att prova ut ny eller förbättrande miljö- eller säkerhetsteknik eller dylikt och bilen i det utförandet inte finns att köpa på den allmänna marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:45: I paragrafen har bestämmelserna om justering av förmånsvärdet för testbilar tagits in, vilka i dag återfinns i 61 kap. 19 § andra stycket.
Ändrad: SFS 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
20 § Värdet av en tjänstebostad som är större än vad den skattskyldige och hans familj behöver ska beräknas som värdet av en normal bostad för dem. Detta gäller dock bara om bostadens storlek beror på den skattskyldiges representationsskyldighet eller på annat sätt beror på tjänsten. Lag (2007:1419).21 § Om en praktikant eller motsvarande får kostförmån, bostadsförmån eller liknande förmån och inte får någon annan ersättning eller bara obetydlig annan ersättning, ska förmånens värde justeras till skäligt belopp. Lag (2007:1419).
AVD. XI ALLMÄNNA AVDRAG, GRUNDAVDRAG OCH SJÖINKOMSTAVDRAG
62 kap. Allmänna avdrag
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om allmänna avdrag för
- underskott i 2-4 §§,
- debiterade egenavgifter i 5 §,
- utländska socialförsäkringsavgifter i 6 §,
- periodiska understöd i 7 §, och
- pensionssparande i 8 §.
Bestämmelser om allmänna avdrag för begränsat skattskyldiga finns i 9 §.
Underskott
2 § Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag i den omfattning som anges i 3 och 4 §§.
Avdrag får inte göras till den del underskottet dras av enligt 42 kap. 34 §, 45 kap. 32 § eller 46 kap. 17 §.
Kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag och sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser får inte göra avdrag i vidare utsträckning än som anges i 14 kap.14 och 15 §§.
3 § Allmänt avdrag får göras för underskott det beskattningsår den skattskyldige börjar bedriva näringsverksamheten (startåret) och de fyra följande beskattningsåren. Avdrag får vart och ett av åren göras med högst 100 000 kronor.
- den skattskyldige någon gång under de fem beskattningsåren närmast före startåret direkt eller indirekt bedrivit liknande näringsverksamhet, eller
- en fastighet på ägarens begäran enligt 2 kap. 9 § ingår i näringsverksamheten i stället för att vara privatbostadsfastighet.
Den som förvärvar en näringsverksamhet från en närstående inträder i den närståendes skattemässiga situation när det gäller rätten till avdrag. Detta gäller dock inte om förvärvet sker genom köp, byte eller liknande förvärv från den skattskyldiges förälder eller far- eller morförälder.
4 § För näringsverksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande avser litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet får allmänt avdrag för underskott göras utan de begränsningar som anges i 3 §. Avdrag får göras bara till den del underskottet överstiger avdraget enligt 40 kap. för föregående beskattningsårs underskott.
Avdrag enligt första stycket får göras bara om den skattskyldige under den period som omfattar beskattningsåret och de tre föregående beskattningsåren har haft inte obetydliga intäkter av verksamheten. Vid bedömningen ska även intäkter som räknas till inkomstslaget tjänst beaktas. Lag (2007:1419).
Debiterade socialavgifter
5 § Allmänt avdrag ska göras för debiterade egenavgifter som inte ska dras av i något av inkomstslagen. Detta gäller dock inte debiterade egenavgifter som hänför sig till sådan kvalificerad rederiverksamhet som omfattas av bestämmelserna i 39 b kap.
Allmänt avdrag ska också göras i sådana fall som avses i 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) för debiterade arbetsgivaravgifter som inte ska dras av i inkomstslaget tjänst. Detta gäller dock inte till den del avgifterna har kunnat dras av i en utländsk stat.
Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2016:887).
Prop. 2012/13:18: Paragrafen som gäller allmänt avdrag för debiterade socialavgifter ändras så att den omfattar tre stycken.
Första stycket gäller egenavgifter och motsvarar första meningen i den nuvarande lydelsen av paragrafen.
Av andra stycket, som är nytt, framgår att allmänt avdrag också ska göras för debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett socialavgiftsavtal. Detta gäller under förutsättning att avdrag inte ges i inkomstslaget tjänst, se kommentaren ...
Utländska socialförsäkringsavgifter
6 § Allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter under förutsättning att
- den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp som intäkt för beskattningsåret i Sverige, och
- den skattskyldige enligt slutligt fastställd debitering eller liknande ska betala avgifterna i överensstämmelse med
- den konvention som avses i lagen (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet,
- rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 1 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, eller
- Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.
Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2019:1164).
Prop. 2004/05:146: Ändringen i paragrafen är en följd av att den nordiska konventionen den 15 juni 1992 om social trygghet ersatts av en ny nordisk konvention om social trygghet (prop. 2003/04:44, bet. 2003/04:SfU7, rskr. 2003/04:152).
Prop. 2012/13:18: I andra punkten första stycket tas kravet på att fråga ska vara om avgifter som hänför sig till ersättning för utfört arbete bort. Detta innebär att avdrag t.ex. ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter på pension om övriga förutsättningar i lagrummet är uppfyllda.
- RÅ 2006:55:Allmänt avdrag medgavs inte för norsk trygdeavgift. Inkomsttaxering 2000.
Periodiska understöd
7 § Allmänt avdrag ska göras för periodiska understöd och andra periodiska utbetalningar under beskattningsåret som inte ska dras av i något av inkomstslagen, om utbetalningen
- avser skadestånd,
- avser fastställt underhållsbidrag till make eller tidigare make,
- görs till en tidigare anställd,
- görs på grund av föreskrift i testamente, eller
- görs från juridiska personer och dödsbon utan att vara ersättning för avyttrade tillgångar.
Avdrag för skadestånd vid personskada ska göras bara med belopp som avser ersättning för förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll.
Vad som sägs i första stycket 2-5 gäller inte utbetalningar till mottagare som är under 18 år eller som inte avslutat sin utbildning. Bestämmelser om att periodiska utbetalningar till hushållsmedlemmar inte ska dras av finns i 9 kap. 3 §. Lag (2007:1419).
- HFD 2018:56:En familjestiftelse har rätt till allmänt avdrag för periodiskt understöd det beskattningsår som stiftelsen fullföljer sitt ändamål.
Pensionssparande
8 § Allmänt avdrag ska göras för beskattningsårets premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som anges i 59 kap.Lag (2007:1419).
Begränsat skattskyldiga
9 § Rätt till avdrag som avses i 2-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till de avdrag som avser den tiden. Om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock allmänna avdrag göras för hela året. Att vad som sägs i första och andra styckena även gäller för avdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §. Lag (2009:1060).
Prop. 2004/05:19: Paragrafen har delats upp i tre stycken.
Första och andra styckena innehåller dels första respektive andra meningen i paragrafens tidigare lydelse med en språklig justering av första meningen, dels på motsvarande sätt som i 59 kap. 16 § bestämmelser som tar sikte på att även begränsat skattskyldiga och skattskyldiga som är obegränsat skattskyldiga under en del av beskattningsåret i vissa fall skall kunna få allmänna avdrag enligt 5–7 §§, dvs. för debiterade egenavgifter ...
Prop. 2008/09:182: Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska kunna få rätt till allmänna avdrag enligt 2–7 §§.
63 kap. Grundavdrag
Upphävd: SFS 2002:322 (Vissa socialförsäkringsfrågor)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om grundavdrag. Lag (2002:322). Fysiska personer
2 § Fysiska personer, som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och har haft förvärvsinkomst, har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade. Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Lag (2009:1060).
Prop. 2004/05:19: Paragrafens första stycke har kompletterats med anledning av att begränsat skattskyldiga skall kunna få rätt till grundavdrag i det fall den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Vad gäller den närmare innebörden av detta hänvisas till kommentaren till 59 kap. 16 §.
Prop. 2008/09:182: Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska ha rätt till grundavdrag.
Prop. 2008/09:38: Ändringen i första stycket är en följd av att den förhöjda delen av grundavdraget för vissa personer som har fyllt 65 år även ska komma begränsat skattskyldiga, som uppfyller kraven för att få grundavdrag, till del. I övrigt görs en språklig ändring i paragrafen.
Upphävd: SFS 2002:322 (Vissa socialförsäkringsfrågor)
3 § För dem som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret eller begränsat skattskyldiga uppgår grundavdraget till följande belopp.
Fastställd förvärvsinkomst | Grundavdrag |
överstiger inte 0,99 prisbasbelopp | 0,423 prisbasbelopp |
överstiger 0,99 men inte 2,72 prisbasbelopp | 0,423 prisbasbelopp ökat med 20 procent av det belopp med vilket den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 0,99 prisbasbelopp |
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp överstiger 3,11 men inte 7,88 prisbasbelopp | 0,77 prisbasbelopp 0,77 prisbasbelopp minskat med 10 procent av det belopp med vilket den fastställda förvärvsinkomsten överstiger 3,11 prisbasbelopp |
överstiger 7,88 prisbasbelopp Lag (2011:1256). | 0,293 prisbasbelopp |
Prop. 2004/05:19: Paragrafen har kompletterats till följd av föreslagen ändring i 2 § och innebär att begränsat skattskyldiga i vissa fall får fullt grundavdrag.
3 a § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år är grundavdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst | Särskilt belopp |
överstiger inte 0,99 prisbasbelopp | 0,687 prisbasbelopp |
överstiger 0,99 men inte 1,11 prisbasbelopp | 0,885 prisbasbelopp minskat med 20 procent av den fastställda förvärvsinkomsten |
överstiger 1,11 men inte 2,72 prisbasbelopp | 0,600 prisbasbelopp ökat med 5,7 procent av den fastställda förvärvsinkomsten |
överstiger 2,72 men inte 3,11 prisbasbelopp | 34 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,169 prisbasbelopp |
överstiger 3,11 men inte 3,21 prisbasbelopp | 44 procent av den fastställda förvärvsinkomsten minskat med 0,480 prisbasbelopp |
överstiger 3,21 men inte 7,88 prisbasbelopp | 0,207 prisbasbelopp ökat med 22,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten |
överstiger 7,88 men inte 8,08 prisbasbelopp | 0,995 prisbasbelopp ökat med 12,8 procent av den fastställda förvärvsinkomsten |
överstiger 8,08 men inte 11,28 prisbasbelopp | 2,029 prisbasbelopp |
överstiger 11,28 men inte 12,53 prisbasbelopp | 9,023 prisbasbelopp minskat med 62 procent av den fastställda förvärvsinkomsten |
överstiger 12,53 men inte 13,54 prisbasbelopp | 1,253 prisbasbelopp |
överstiger 13,54 men inte 35,36 prisbasbelopp | 2,03 prisbasbelopp minskat med 5,74 procent av den fastställda förvärvsinkomsten |
Lag (2020:1068). |
Prop. 2008/09:38: Paragrafen är ny och innehåller en reglering av beräkningen av grundavdraget för vissa skattskyldiga.
Regleringen innebär att grundavdraget för fysiska personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår till beloppet enligt 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall (se förhöjd del av grundavdraget i tabell 4.1 och 4.2 i avsnitt 4.2).
För ...
Prop. 2009/10:29: Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkningen av grundavdraget för vissa skattskyldiga.
Regleringen innebär att grundavdraget för fysiska personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår till beloppet enligt 3 § med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall. Ändringarna innebär dels att det särskilda beloppet höjs så att skattesänkningen blir större, dels att inkomstintervallen blir fler och att den övre inkomstgränsen slopas.
Ändrad: SFS 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2017:1212 (Budgetpropositionen för 2018), 2020:1068 (Budgetpropositionen för 2021), 2010:1826 (Budgetpropositionen för 2011), 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2019:1164 (Tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter), 2019:1164 (Tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter), 2018:2086 (Budgetpropositionen för 2019), 2009:1490 (Ytterligare sänkt skatt för pensionärer)
4 § För dem som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret är grundavdraget en tolftedel av 0,293 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del av kalendermånad som de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 3 och 3 a §§ tillämpas. Lag (2008:1306).
Prop. 2004/05:19: I paragrafen har ett nytt andra stycke införts som innebär att den som är obegränsat skattskyldig under en del av beskattningsåret i vissa fall skall kunna få rätt till fullt grundavdrag, nämligen om den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Ändringen kommenteras i övrigt i anslutning till 59 kap. 16 §. ...
Prop. 2008/09:38: Ändringen i andra stycket syftar till att klargöra att personer som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret och som har sin huvudsakliga förvärvsinkomst i Sverige, ska få del av det förhöjda grundavdraget om förutsättningarna för ålder och inkomstnivå är uppfyllda.
5 § Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges sammanlagda överskott av aktiv näringsverksamhet och av tjänst, minskat med hans allmänna avdrag.
Vid denna beräkning ska överskottet av tjänst minskas med sådana lån, kapitalvinster och utdelningar som enligt 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst.
Vidare ska vid beräkningen de allmänna avdragen minskas med sådana avdrag som på grund av dispens enligt 59 kap.8 och 10- 12 §§ grundas på - överskott av passiv näringsverksamhet, eller
- sådana kapitalvinster och utdelningar som enligt 50 eller 57 kap. ska tas upp i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).
Ideella föreningar och registrerade trossamfund
11 § Ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap.4–6 och 10 §§ har rätt till grundavdrag med 15 000 kronor. Lag (2013:960).
64 kap. Sjöinkomstavdrag
- 1 kap. 9 §, 67 kap. 6 § 4 st, 2 kap. 1 § 86 st
- 7 § 1 st 16 p, 19 § 2 st 4 p Skatteregisterlag (1980:343)
- 12 kap. 5 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 2 kap. 2 § 3 st Lag (1981:691) om socialavgifter
- 8 kap. 5 § Skattebetalningslag (1997:483)
- 5 § 1 st 12 p Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
Prop. 2007/08:3: Paragrafen innehåller en upplysning om kapitlets innehåll. I den tredje strecksatsen har uttrycket ”anställning på svenskt handelsfartyg” utbytts mot ”anställning på EES-handelsfartyg”.
Sjöinkomstavdragets storlek
2 § Skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag med - 36 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart, och
- 35 000 kronor vid anställning på annat fartyg.
Skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret har rätt till sjöinkomstavdrag för varje dag som de haft sjöinkomst med en trehundrasextiofemtedel av beloppen enligt första stycket. Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2007:1419).
Sjöinkomst
3 § Med sjöinkomst avses lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett EES- handelsfartyg. Med anställning hos redare likställs anställning hos en annan arbetsgivare som redaren anlitar som entreprenör.
Med sjöinkomst avses också inkomster som uppbärs av
- den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant när ett fartyg byggs eller biträder när fartyget utrustas och som senare ska tillträda en befattning på fartyget, och
- den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan han börjar tjänstgöra ombord, inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m. Första och andra styckena gäller bara om fartyget har en bruttodräktighet på minst 100 och till övervägande del används i fjärrfart eller närfart. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:3: Termen sjöinkomst definieras i bestämmelsen som reglerar vilka slag av inkomst och vilka typer av anställningar som kan kvalificera för tilllämpning av reglerna. Paragrafen använder begreppet svenskt handelsfartyg som definieras i 5 § samma kapitel.
Avdrag för sjöinkomst regleras i 64 kap. medan skattereduktion för sjöinkomst regleras i 65 kap. 11 §. Den senare regeln använder termer och uttryck som definieras i 64 kap. varför en justering av definitionen medför att rätten till ...
Prop. 2007/08:55: Paragrafen ändras redaktionellt genom att skall ersatts med ska.
4 § Lön eller annan ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som anställs för att tillträda en befattning på ett visst fartyg, anses som sjöinkomst av anställningen på fartyget.
Ersättning under en kortare väntetid till en sjöman som mönstrar av ett visst fartyg för att tillträda en befattning på ett annat fartyg som tillhör samma redare, anses som sjöinkomst av anställningen på det förra fartyget.
Anställning på ett EES-handelsfartyg
5 § Med anställning på ett EES-handelsfartyg avses anställning på ett fartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten. Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en redare som inte hör hemma inom EES, anses sjömannen anställd på ett EES-handelsfartyg bara om han är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar.
Med anställning på ett EES-handelsfartyg likställs anställning på ett handelsfartyg som är registrerat i en stat utanför EES och som en redare som hör hemma inom EES hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar. Lag (2007:764).
Prop. 2007/08:3: Paragrafen har ändrats så att den numera definierar vad som ska avses med anställning på ett EES-handelsfartyg vid tillämpning av reglerna om sjöinkomst. Rubriken närmast före paragrafen har ändrats för att få denna innebörd.
I första stycket har ordet svenskt utgått och hänvisningen till sjölagen (1994:1009) med avseende på vad som ska avses med ett svenskt fartyg har ersatts med rekvisitet att fartyget ska vara ...
- HFD 2017:69:Bedömningen av om ett utländskt fartyg huvudsakligen har gått i oceanfart enligt 3 kap. 12 § inkomstskattelagen ska göras för varje period som den skattskyldige tjänstgjort ombord (I). Ett fartyg som huvudsakligen har befunnit sig inom oceanfartsområdet har gått i oceanfart, även om det inte har angjort någon hamn där (II). Ett undersökningsfartyg utgör inte ett EES-handelsfartyg enligt bestämmelserna om sjöinkomstavdrag (I). Förhandsbesked om inkomstskatt.
Fartområden
6 § Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart.
Med inre fart avses fart inom landet till övervägande del i hamnar eller på floder, kanaler, insjöar, inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund.
- linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna, och
- linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom linjen Hanstholm- Lindesnäs eller bortom Cuxhaven. Lag (2005:347).
Prop. 2004/05:146: Huvudsakligen har ersatts med till övervägande del.
För 2 § första stycket innebär förändringen att anställning på ett fartyg som till hälften eller mer går i fjärrfart berättigar till ett sjöinkomstavdrag med 36 000 kronor.
Tillämpningen av reglerna om sjöinkomst förutsätter enligt 3 § tredje stycket att fartyget till hälften eller mer används i fjärrfart eller närfart.
Reglerna om sjöinkomst tillämpas alltså inte om ett fartyg till övervägande ...
- 11 kap. 4 §, 67 kap. 3 § 2 st, 64 kap. 1 § 1 st 4 p
- 27 kap. 28a § 2 st Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 1 § 1 st 3 p Förordning (2000:866) med bemyndigande för Skatteverket att meddela vissa föreskrifter till inkomstskattelagen (1999:1229)
- 1 § 3 st Lag (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg
- 34 § 2 st Sjömanslag (1973:282)
- 15 § 3 st Lag (1991:1047) om sjuklön
AVD. XII BERÄKNING AV SKATTEN
65 kap. Skatteberäkningen
Ändrad: SFS 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning), 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 2019:1164 (Tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter), 2019:1164 (Tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter), 2000:1003 (Budgetpropositionen för 2001), 2005:826 (Budgetpropositionen för 2006), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 2001:842 (Budgetpropositionen för 2002), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2004:1139 (Budgetpropositionen för 2005), 2004:1055 (Budgetpropositionen för 2005), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete), 2008:1343 (Vissa förenklingar på företagsskatteområdet), 2008:1343 (Sänkt bolagsskatt och vissa andra skatteåtgärder för företag), 2008:1327 (Sänkt skatt på förvärvsinkomster), 2007:1248 (Ett förstärkt jobbskatteavdrag)
Upphävd: SFS 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. Lag (2011:1256).
Gränsbelopp
2 § Statlig inkomstskatt beräknas bara om underlaget för skatten är minst 200 kronor. Lag (2011:1271).
Fysiska personer
Kommunal inkomstskatt
3 § För fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunalskatt och regionskatt som gäller i hemortskommunen för beskattningsåret multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige under någon del av beskattningsåret, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades. För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första stycket 3, avses med hemortskommun den kommun som anknytningen var starkast till under året före beskattningsåret.
Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret, ska dock hemortskommunen för dödsboet från och med beskattningsåret efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta folkbokföringsort.
För en enskild näringsidkare som enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, avses med beskattningsår enligt första-tredje styckena det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut. Lag (2019:907).
Prop. 2002/03:99: Ändringen i andra stycket är föranledd av att definitionen av begreppet hemortskommun har flyttats från 2 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) till 22 kap. 1 a § samma lag.
4 § För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 6 under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och regionskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas 3 §. Lag (2019:907).
Prop. 2004/05:19: I paragrafen har ett nytt andra stycke införts med anledning av att den kommunala skattesatsen för de utomlands bosatta som väljer att beskattas enligt inkomstskattelagen skall vara summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas i Sverige för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Av 1 kap. 4 § andra stycket följer att skatten betalas för gemensamt ...
Prop. 2008/09:182: Ändringen i andra stycket innebär att den kommunala inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen ska vara summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas i Sverige för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Stycket har även justerats språkligt så att det tydligare framgår att andra ...
Statlig inkomstskatt
5 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på beskattningsbara förvärvsinkomster 20 procent av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en skiktgräns.
Skiktgränsen bestäms med utgångspunkt i en skiktgräns på 490 700 kronor för beskattningsåret 2019.
För de därpå följande beskattningsåren uppgår skiktgränsen till skiktgränsen för det föregående beskattningsåret multiplicerad med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före beskattningsåret och prisläget i juni andra året före
beskattningsåret plus två procentenheter. Skiktgränsen fastställs av regeringen före utgången av året före beskattningsåret och avrundas uppåt till helt hundratal kronor.
Om en enskild näringsidkare enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, ska den skiktgräns som gäller vid detta beskattningsårs utgång tillämpas. Lag (2019:1164).
Prop. 2008/09:39: Ändringarna i andra stycket innebär att uttaget av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster begränsas genom att den nedre skiktgränsen höjs till 367 600 kronor vid 2010 års taxering. Utan höjning skulle den nedre skiktgränsen vid 2010 års taxering uppgå till 349 500 kronor. Vidare innebär ändringarna att den övre skiktgränsen bestäms, efter uppräkning, till att vara 526 200 kronor vid 2010 års taxering. Denna bestämning görs för att få samma basår, dvs. 2010 års taxering, ...
- 65 kap. 6 § 2 st, övg. best. SFS 2015:775 2 p, 65 kap. 6 §, övg. best. SFS 2014:1468 2 p, 66 kap. 4 §, övg. best. SFS 2016:1055 2 p, övg. best. SFS 2019:1164 2 p, övg. best. SFS 2004:1040 1 st, övg. best. SFS 2005:826 1 st, övg. best. SFS 2003:825 2 p, 57 kap. 36 §
- 1 § Förordning (2019:1245) om skiktgräns för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2020
- Förordning (2010:1331) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2012 års taxering
- Förordning (2002:836) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2004 års taxering
- Förordning (2009:1151) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2011 års taxering
- , 2 st Förordning (2005:831) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2007 års taxering i vissa fall
- Förordning (2017:929) om skiktgränser för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2018
- Förordning (2007:939) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2009 års taxering
- 2 st, Förordning (2004:1058) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2006 års taxering i vissa fall
- 1 § Lag (2003:490) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2005 års taxering, m.m.
- 1 § Lag (2001:837) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2003 års taxering, m.m.
- Förordning (2012:669) om skiktgränser för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2013
- Förordning (2011:1123) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2013 års taxering
- Förordning (2006:1219) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2008 års taxering
- 2 st, Förordning (2003:881) om skiktgränser för statlig inkomstskatt vid 2005 års taxering i vissa fall
- 1 § Lag (2002:976) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2004 års taxering, m.m.
- Förordning (2018:2023) om skiktgränser för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2019
- 1 § Förordning (2020:1009) om skiktgräns för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2021
- 1 § Förordning (2021:1146) om skiktgräns för statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2022
6 § För dödsbon ska den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster beräknas enligt 5 § med följande ändringar.
Från och med det fjärde beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade är skatten på förvärvsinkomsten, utöver vad som sägs i 5 §, 20 procent av hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till ett belopp som motsvarar skiktgränsen i 5 §. Lag (2019:1164).
7 § För fysiska personer är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital.
8 § Expansionsfondsskatten är 20,6 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 20,6 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. Lag (2018:1206).
Hänvisningar
9 § Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i fåmansföretagsförhållanden finns i 57 kap. 36 §.
Bestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst som hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66 kap.Lag (2009:197).
Upphävd: SFS 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete)
Juridiska personer
10 § För juridiska personer är den statliga inkomstskatten 20,6 procent av den beskattningsbara inkomsten. Lag (2018:1206).
Upphävd: SFS 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete)
Gemensamma bestämmelser
11 § Om en skattskyldig beskattats för samma inkomst både i Sverige och utomlands, får regeringen, för att undanröja eller lindra dubbelbeskattningen, helt eller delvis medge befrielse från statlig inkomstskatt, om det finns ömmande omständigheter eller annars synnerliga skäl. Lag (2009:197).
Prop. 2004/05:146: I paragrafen ersätts huvudsakligen med till övervägande del. Förändringen innebär att skattereduktionen för skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret skall göras med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som till hälften eller mer går i fjärrfart.
Upphävd: SFS 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete)
12 § I lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt finns bestämmelser om avräkning av utländsk skatt för obegränsat skattskyldiga och i vissa fall för begränsat skattskyldiga. Lag (2009:197).
Upphävd: SFS 2009:197 (Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete)
66 kap. Skatt på ackumulerad inkomst
Förutsättningar för särskild skatteberäkning
Huvudregler
1 § Om en fysisk person ett visst beskattningsår får en förvärvsinkomst som tjänats in under minst två beskattningsår eller på något annat sätt hänför sig till minst två beskattningsår (ackumulerad inkomst), får en särskild beräkning av den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster göras enligt bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna gäller inte för dödsbon efter det tredje beskattningsåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.
2 § Särskild skatteberäkning ska göras bara om den skattskyldige begär det. Skatteberäkningen ska omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Ackumulerad inkomst som uppkommit i ett annat inkomstslag får däremot undantas vid skatteberäkningen. Om den ackumulerade inkomsten hänför sig till inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om inkomstslag för varje näringsverksamhet. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Paragrafen ändras redaktionellt genom att skall ersatts med ska.
3 § I inkomstslaget tjänst får särskild skatteberäkning göras för all ackumulerad inkomst med undantag av sådant engångsbelopp till följd av personskada som avses i 11 kap. 38 § eller 39 § första stycket första meningen.
I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras bara för inkomster som avses i 18-21 §§. Lag (2002:1006).
Spärregler
4 § Särskild skatteberäkning får göras bara om nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten enligt 6 och 7 §§ uppgår till minst 50 000 kronor och den beskattningsbara förvärvsinkomsten, inklusive nettobeloppet, överstiger skiktgränsen enligt 65 kap. 5 § med minst 50 000 kronor.
Omfattar den särskilda skatteberäkningen flera nettobelopp, ska deras sammanlagda nettobelopp vara minst 50 000 kronor. Lag (2019:1164).
Den särskilda beräkningen
Underlagen för beräkningen
5 § Vid den särskilda skatteberäkningen ska skatten beräknas dels på nettobeloppet av varje ackumulerad inkomst, dels på den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret minskad med nettobeloppen. Summan av skattebeloppen utgör beskattningsårets statliga inkomstskatt på förvärvsinkomster.
Vid beräkningen av skatten på nettobeloppet av en ackumulerad inkomst ska nettobeloppet delas upp i så många lika stora belopp som motsvarar det antal år som inkomsten hänför sig till (årsbelopp), dock högst tio. Skatten på ett årsbelopp utgörs av den skatteökning som uppkommer om beloppet läggs till en genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst beräknad enligt 11-15 §§. Det på så sätt framräknade skattebeloppet multipliceras med antalet årsbelopp och utgör skatten på nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten. Lag (2007:1419).
Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst
6 § Nettobeloppet av en ackumulerad inkomst är
- den ackumulerade inkomsten minskad med sådana utgifter för dess förvärvande som ska dras av samma beskattningsår, eller
- den till statlig inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten, om denna är lägre.
När nettobeloppet av en ackumulerad inkomst beräknas av skogsbruk ska intäkt av skogsbruk minskas med skogsavdrag som görs samma beskattningsår. Lag (2007:1419).
7 § När en inkomst avser avyttring av en tillgång som kan vara föremål för värdeminskningsavdrag, anses som nettobelopp skillnaden mellan ersättningen och tillgångens skattemässiga värde.
För inkomst genom avyttring av djur i jordbruk och renskötsel anses som nettobelopp skillnaden mellan djurens marknadspris vid beskattningsårets ingång och deras skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång.
Fördelningstiden i vissa fall
8 § Engångsbelopp som ersättning för årlig pension ska i allmänhet anses hänföra sig till tio år.
Intäkt av skogsbruk ska anses hänföra sig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten och värdet av ett års skogstillväxt på fastigheten.
Inkomst i ett svenskt handelsbolag ska inte anses hänföra sig till tid innan den skattskyldige förvärvade andelen utom i sådana fall som avses i 9 §. Lag (2007:1419).
9 § Har en efterlevande make som ensam dödsbodelägare tagit över en näringsverksamhet eller en andel i ett svenskt handelsbolag vid den andra makens död, anses han, om han begär det, ha bedrivit näringsverksamheten eller innehaft andelen även under den tid som den andra maken innehade den. Detta gäller dock bara för sådana beskattningsår då makarna varit gifta hela eller en del av året.
10 § Om det antal år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till inte kan utredas, ska inkomsten anses hänföra sig till tre år, om inte särskilda omständigheter föranleder något annat. Lag (2007:1419).
Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten
11 § Den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten räknas fram med utgångspunkt i summan av den beskattningsbara förvärvsinkomsten för beskattningsåret, minskad med nettobeloppen av de ackumulerade inkomsterna, och de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för så många av de närmast föregående beskattningsåren att det sammanlagda antalet år motsvarar antalet årsbelopp. Lag (2011:1256).
12 § I fråga om beskattningsår då den skattskyldige har varit begränsat skattskyldig, ska den beskattningsbara förvärvsinkomsten tas upp till noll. Lag (2011:1256).
Justering av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten
13 § Om en ackumulerad inkomst helt eller delvis hänför sig till tid före beskattningsåret, ska den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten justeras enligt bestämmelserna i 14 och 15 §§. Justering ska dock inte göras om den ackumulerade inkomsten hänför sig till bara två år. Lag (2007:1419).
14 § Om en ackumulerad inkomst hänför sig enbart till beskattningsåret och tid dessförinnan, ska den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten ökas med ett belopp som motsvarar skiktgränsens förändring mellan
- det närmast föregående beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till tre eller fyra beskattningsår,
- det andra beskattningsåret före beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till fem eller sex beskattningsår,
- det tredje beskattningsåret före beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till sju eller åtta beskattningsår, eller
- det fjärde beskattningsåret före beskattningsåret och det aktuella beskattningsåret, om den ackumulerade inkomsten hänför sig till nio eller tio beskattningsår. Lag (2019:1164).
15 § Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskattningsåret, men till sammanlagt högst tio år, ska justering göras bara om antalet år till och med beskattningsåret överstiger antalet år efter beskattningsåret med minst tre. Justering ska göras enligt 14 § som om inkomsten fördelade sig på så många förflutna år som överstiger antalet kommande år.
Hänför sig en ackumulerad inkomst till tid både före och efter beskattningsåret, men till sammanlagt mer än tio år, ska först antalet år före och efter minskas proportionellt så att summan blir tio och skillnaden avrundas till helt tal. Därefter ska justeringen för skiktgränsens förändring göras på det sätt som sägs i första stycket. Lag (2007:1419). Beräkning av skatten
16 § Skatten på den ackumulerade inkomsten ska beräknas enligt den skatteskala som gäller det beskattningsår då den ska tas upp till beskattning. Lag (2007:1419).
17 § Om en skattskyldig under ett och samma beskattningsår får flera olika ackumulerade inkomster som hänför sig till olika antal år, ska inkomsterna fördelas, oberoende av varandra, på de år som de hänför sig till. Skatten ska beräknas i sådan ordning att den först beräknas på den ackumulerade inkomst som hänför sig till tio eller flera år och sist på den som hänför sig till minst antal år. Vid beräkning av skatten på varje ackumulerad inkomst ska till den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten läggas ett årsbelopp av de tidigare fördelade ackumulerade inkomsterna. Detta gäller även beträffande ackumulerade inkomster som hänför sig till tid efter beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Inkomstslaget näringsverksamhet
18 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av
- sådana inkomster genom vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet eller annan personlig, självständig näringsutövning som inte medför avdrag på grund av insättning på upphovsmannakonto,
- inkomster vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, företagsnamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur,
- ersättning som den skattskyldige får för att flytta från en lokal som används i näringsverksamheten,
- återföring av värdeminskningsavdrag m.m. avseende näringsfastigheter enligt 26 kap. 2, 8, 9 eller 13 §,
- återföring av avdrag för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll avseende näringsbostadsrätter enligt 26 kap. 10, 11 eller 13 §,
- engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt, dock inte upplåtelse av rätt att avverka skog, eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, och
- ersättning vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jordabalken och inkomster för en fastighetsägare som avser värdet av sådan förbättring som en nyttjanderättshavare bekostat. Lag (2018:1677).
19 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av
- försäkringsersättning, skadestånd eller liknande ersättning för inkomstbortfall,
- ersättning för tillgångar som tas i anspråk genom expropriation eller annars under sådana förhållanden att ianspråktagandet måste anses som en tvångsavyttring,
- försäkringsersättning eller annan ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på byggnader, markanläggningar eller växande skog, och
- inkomster genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen var nödvändig på grund av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller liknande eller på grund av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning.
Särskild skatteberäkning får inte göras om inkomsten medför avdrag för avsättning till ersättningsfond eller avdrag på grund av insättning på skogskonto.
20 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av
- engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty, allt under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling,
- inkomster vid avyttring av maskiner och andra inventarier i samband med att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling, och
- inkomster vid avyttring av djur i jordbruk och renskötsel i samband med att djurskötseln upphör.
Vad som sägs i första stycket 1 och 2 om att näringsverksamhet överlåts, läggs ned eller upplåts som ett led i verksamhetens avveckling ska gälla även för en av flera verksamheter i en näringsverksamhet.
Med inkomst vid avyttring likställs i fall som avses i första stycket 2 och 3 försäkringsersättning och annan skadeersättning vid förlust av sådana tillgångar, om ersättningen inte föranleder avdrag för avsättning till ersättningsfond.
För inkomst som avses i första stycket 1 och 2 får särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst göras endast under förutsättning att det vid beskattningsårets utgång finns kvar inventarier av bara obetydlig omfattning som inte har avyttrats eller arrenderats ut. Vidare krävs att avdrag som har gjorts för avsättning till ersättningsfond har återförts eller att fonden tagits i anspråk vid nämnda tidpunkt. Lag (2007:1419).
21 § I inkomstslaget näringsverksamhet får särskild skatteberäkning göras för ackumulerad inkomst i form av
- avdrag för avsättning till periodiseringsfond som återförs enligt 30 kap. 9 § 1 eller 10 § 1,
- avdrag för avsättning till ersättningsfond som återförs på grund av att näringsverksamheten överlåtits eller lagts ned, och
- avdrag för avsättning till expansionsfond som återförs enligt 34 kap.16 eller 17 §.
22 § Om ackumulerad inkomst uppkommer i näringsverksamhet som enligt 60 kap. 6 § bedrivs av den ena maken med den andra som medhjälpande, anses den ackumulerade inkomsten ingå i den inkomst som ska beskattas hos den make som bedriver näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
67 kap. Skattereduktion
- 44 kap. 14 § 2 st
- övg. best. SFS 2020:1068 3 p, 44 kap. 14 §, 41 kap. 12 §, övg. best. SFS 2015:775 2 p, övg. best. SFS 2009:536 2 p, övg. best. SFS 2009:197 2 p, övg. best. SFS 2015:775 8 p, övg. best. SFS 2018:626 2 p, 1 kap. 11 § 3 st, övg. best. SFS 2020:1068 4 p, övg. best. SFS 2017:1212 7 p, övg. best. SFS 2020:1166 2 p
- 8 kap. 5a § Ellag (1997:857)
- 1 §, 2 § Lag (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 12 kap. 3 § 1 st 5 p, 12 kap. 3 § 2 st 2 p, 22 kap. 25 §, 22 kap. 22 §, 12 kap. 3 § 3 st, 22 kap. 13 §, 26 kap. 19b § 1 st 5 p, 31 kap. 33 §, 31 kap. 33 § 2 st, 11 kap. 14 § 2 st, 11 kap. 14 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 kap. 3 § 1 st 5 p, 8 kap. 25 § Skattebetalningslag (1997:483)
- 17 § 3 st, 7 § 3 st, 2 §, 1 §, 19 § 3 st, 19 § 2 st 3 p Lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
- 2 §, 1 § Lag (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 6 kap. 6 § 1 st 5 p Skatteförfarandeförordning (2011:1261)
- 3 kap. 2 § 1 st 6 p Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 2 kap. 10 § 2 st Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
- 11 kap. 9 §, 3 kap. 26 § 2 st, 11 kap. 8b §, 3 kap. 26 § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 2 §, 1 § Lag (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik
- 12 kap. 3 § 1 st 5 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2020:1068 (Budgetpropositionen för 2021), 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2014:1468 (Budgetpropositionen för 2015), 2009:1060 (Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl.), 2020:864 (Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden – regional skattereduktion), 2020:1168 (Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt), 2019:454 (Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet)
Upphävd: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2019:128 (Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift)
Innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer i 2-48 §§ och för juridiska personer i 2 och 27-33 §§.
Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Lag (2020:1168).
Prop. 2019/20:175: I paragrafens första stycke ges upplysningar om vilka bestämmelser i kapitlet som reglerar skattereduktion för fysiska respektive juridiska personer. Ändringen är en följd av att nya bestämmelser införs och innebär att en hänvisning görs till bestämmelserna om regional skattereduktion.
Prop. 2018/19:92: Ändringen i första stycket är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för gåva införs i kapitlet.
Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.1.
Prop. 2013/14:151: Ändringen i första stycket är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs i kapitlet.
Avräkning mot kommunal och statlig inkomstskatt m.m.
2 § Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), underskott av kapital, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och mikroproduktion av förnybar el i nu nämnd ordning.
Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5-9 d, 34, 35 och 46-48 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Lag (2020:1168).
Prop. 2019/20:175: I paragrafens första stycke anges i vilken ordning skattereduktionerna ska göras när en skattskyldig har rätt till flera skattereduktioner. Bestämmelsen har kompletterats så att det framgår att skattereduktion för boende i vissa områden (regional skattereduktion) ska göras efter skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning men före skattereduktion för underskott av kapital.
Ändringen i andra stycket innebär att den regionala skattereduktionen endast ...
Prop. 2018/19:92: I paragrafens första stycke anges i vilken ordning skattereduktionerna ska göras när en skattskyldig har rätt till flera skattereduktioner. Bestämmelsen har kompletterats så att det framgår att skattereduktion för gåva ska göras efter skattereduktion för hushållsarbete men före skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.
Bakgrunden till bestämmelsen finns i avsnitt 5.1.
Prop. 2013/14:151: Ändringen i första stycket, som är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs i kapitlet, innebär att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el görs sist.
Prop. 2018/19:45: Ändringen i paragrafens första stycke innebär att skattereduktion för fackföreningsavgift tas bort från uppräkningen.
Sjöinkomst
3 § För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret, ska skattereduktion göras med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på annat fartyg.
För skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret är skattereduktionen för varje dag som sjöinkomsten uppbärs en trehundrasextiofemtedel av dessa belopp. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag (2009:197).
Allmän pensionsavgift
4 § Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret.
För den som har sådan inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 59 kap.socialförsäkringsbalken och själv ska betala allmän pensionsavgift, krävs för rätt till skattereduktion att allmän pensionsavgift har betalats inom den tid som anges i 62 kap. 17 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2019:1164).
Prop. 2008/09:77: Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 10 §.
Jobbskatteavdrag
Vilka som kan få jobbskatteavdrag
5 § De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Lag (2009:1060).
Prop. 2008/09:77: Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 9 a § första stycket.
Prop. 2008/09:182: Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, har rätt till jobbskatteavdrag.
Definition av arbetsinkomster
6 § Med arbetsinkomster avses vid tillämpningen av detta kapitel sådana inkomster som anges i 59 kap.8–12 §§, 13 §11 och 12, 14 § första stycket1–3 och 5 samt 15–19 och 27 §§socialförsäkringsbalken med undantag för sådana inkomster som anges i 59 kap.23, 25, 26 och 28 §§ samma balk. Som arbetsinkomst avses även inkomst från självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands, om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning har arbetat i verksamheten.
Ekonomiskt omställningsstöd och inkomstgaranti enligt lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter ska inte anses som arbetsinkomst.
Vid beräkningen av skattereduktion ska arbetsinkomsterna utgöras av
- överskott i inkomstslaget tjänst, och
- överskott i inkomstslaget näringsverksamhet minskat med sjukpenning eller annan ersättning som anges i 15 kap. 8 §.
Arbetsinkomsterna ska minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. och sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. samt avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2017:457).
Prop. 2008/09:77: Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 9 a § andra–fjärde styckena.
- 67 kap. 7 §, 67 kap. 8 §
- 13 kap. 6 § 2 st, 13a kap. 10 § Lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
- 13 kap. 11 §, 12 kap. 19 § 2 st Lag (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter
- 9 kap. 3a § Lag (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet
- 2 § Lag (2021:930) om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster
Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 65 år
7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som Skattereduktion beskattas i Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp | skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt |
överstiger 0,91 men inte 3,24 prisbasbelopp | skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 34,05 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt |
överstiger 3,24 men inte 8,08 prisbasbelopp | skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,703 prisbasbelopp och 12,8 procent av arbetsinkomsterna mellan 3,24 och 8,08 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt |
överstiger 8,08 men inte 13,54 prisbasbelopp | skillnaden mellan 2,323 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt |
överstiger 13,54 prisbasbelopp | skillnaden mellan 2,323 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt, med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 13,54 prisbasbelopp |
Lag (2018:2086). |
Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 65 år
8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i Sverige Skattereduktion
överstiger inte 100 000 kronor 20 procent av arbetsinkomsterna
överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor | summan av 15 000 kronor och 5 procent av arbetsinkomsterna |
överstiger 300 000 men inte 600 000 kronor | 30 000 kronor |
överstiger 600 000 kronor | 30 000 kronor med avdrag för 3 procent av de arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor |
Lag (2015:775). |
Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret
9 § De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 5-8 §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 5-8 §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket. Lag (2009:197).
Prop. 2008/09:77: Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 9 d §.
Sjukersättning och aktivitetsersättning
Vilka som kan få skattereduktion
9 a § De som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion för sjukersättning och aktivitetsersättning. Sådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Lag (2017:1212).
Underlag för skattereduktion
9 b § Underlaget för skattereduktionen består av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt denna lag.
En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjukersättning och aktivitetsersättning ska efter begäran medräknas i underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i Sverige. Lag (2017:1212).
Skattereduktionens storlek
9 c § Skattereduktionen uppgår till summan av 4,5 procent av den del av underlaget som inte överstiger 2,53 prisbasbelopp och 2,5 procent av resterande del, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Lag (2017:1212).
Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret
9 d § De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 a–9 c §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 9 a–9 c §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket. Lag (2017:1212).
Underskott av kapital
10 § Om det uppkommer ett underskott av kapital, ska skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet, om inte annat följer av andra stycket.
Om den skattskyldige har gjort investeraravdrag enligt 43 kap. ska skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som motsvarar avdragsbeloppet. På återstående underskott tillämpas första stycket. Lag (2013:771).
Prop. 2008/09:77: Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 9 §.
Hushållsarbete
Vilka som kan få skattereduktion
11 § Rätt till skattereduktion enligt 12-19 §§ har efter begäran de som
- vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,
- är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och
- har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad arbetsgivardeklaration.
Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet. Lag (2020:1068).
Prop. 2008/09:182: Ändringen innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska ha rätt till skattereduktion för hushållsarbete.
- HFD 2016:29:Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen.
- HFD 2017:46:När hushållsarbete som ger rätt till skattereduktion har utförts till fast pris har arbetskostnaden ansetts uppgå till det belopp som återstår sedan det debiterade beloppet reducerats med sådana utgifter som inte får räknas in i underlaget för skattereduktion (I). Arbetskostnad som inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt har uppskattats till ett skäligt belopp (II). Skatteförfarandelagens ersättningsregler har inte ansetts tillämpliga i mål och ärenden enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.
Utgifter för hushållsarbete
11 a § Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt, om inte annat följer av andra stycket.
Utgifter för sådant hushållsarbete som anges i 13 §12 och 13 utgörs av 50 procent av det debiterade beloppet för tjänsten i dess helhet inklusive mervärdesskatt. Lag (2020:1068).
Begäran om skattereduktion
12 § En begäran om skattereduktion för hushållsarbete ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då
- utgifter för utfört hushållsarbete har betalats,
- förmån av hushållsarbete har tillhandahållits, eller
- ersättning för hushållsarbete har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).
Definitioner
13 § Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande.
- Enklare städarbete eller annat rengöringsarbete samt flyttstädning som utförs i bostaden.
- Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden.
- Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden.
- Häck- och gräsklippning, krattning och ogräsrensning samt beskärning och borttagande av träd och buskar som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden.
- Barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande.
- Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden.
- Flytt av bohag och annat lösöre mellan bostäder samt till och från magasinering.
- Arbete som avser installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete, när arbetet, handledningen och rådgivningen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
- Reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.
- Möblering och förflyttning av bohag och annat lösöre som hör till hushållet samt montering och demontering av sådana föremål, när arbetet utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
- Enklare tillsyn av bostaden när tillsynen utförs i eller i nära anslutning till bostaden.
- Vattentvätt och vård av kläder och hemtextilier i samband med sådan tvätt vid en tvättinrättning samt hämtning och lämning av sådant tvättgods till och från tvättinrättningen, om det ingår i tjänsten.
- Transport av bohag och annat lösöre från bostaden till en försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning. Lag (2020:1068).
Prop. 2012/13:14: Genom den nya punkten 8 i paragrafen tydliggörs att hjälp med läxor och annat skolarbete till barn och unga som är elever i skolformer som avses i 10–13, 15 och 18 kap. samt 24 kap.2–7 §§ <a href="https://lagen.nu/2010:800" ...
- 67 kap. 11a § 2 st
- övg. best. SFS 2020:1068 3 p, övg. best. SFS 2009:197 5 p, övg. best. SFS 2015:775 2 p, 67 kap. 19 § 1 st 2 p, övg. best. SFS 2016:1055 6 p
- 22 kap. 13 § 4 st, 11 kap. 14 § 1 st 1 p, 26 kap. 19b § 1 st 6 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 7 § 2 st 1 p Lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
13 a § Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion. Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Lag (2009:536).
Prop. 2008/09:178: Paragrafen motsvarar den föreslagna 4 a § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete (jfr avsnitt 8.3).
- HFD 2012:47:ROT-avdrag har inte medgetts för uppförande av ett fristående växthus och inte heller för markarbeten utanför fastighetens tomtgräns vid installation av bredband. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:109:Arbeten på ett småhus som bebos av utomstående ger inte rätt till ROT-avdrag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 44 kap. 14 § 2 st
- 44 kap. 14 §, övg. best. SFS 2009:536 2 p, 67 kap. 19 § 2 st
- 31 kap. 33 § 2 st, 11 kap. 14 § 2 st Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 17 § 3 st, 7 § 3 st, 19 § 3 st, 19 § 2 st 3 p, 9a § Lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
- 3 kap. 26 § 2 st Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
13 b § Som hushållsarbete räknas vid tillämpningen av detta kapitel även reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt om följande förutsättningar är uppfyllda:
- Lägenheten innehas av den som begär skattereduktion.
- Arbetet utförs i lägenheten och det avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för.
Även arbete som utförs i en lägenhet som upplåtits till en medlem eller delägare i en bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag omfattas av första stycket. Lag (2009:536).
Prop. 2008/09:178: Paragrafen motsvarar den föreslagna 4 b § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete (jfr avsnitt 8.3).
- HFD 2016:11:Renovering av bostadsrättslägenhets rök- och ventilationskanaler har inte ansetts utförd i lägenheten och berättigar därmed inte till ROT-avdrag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 44 kap. 14 § 2 st
- 44 kap. 14 §, övg. best. SFS 2009:536 2 p, 67 kap. 13c § 1 st 1 p, 67 kap. 19 § 2 st
- 31 kap. 33 § 2 st, 11 kap. 14 § 2 st Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 17 § 3 st, 7 § 3 st, 19 § 3 st, 19 § 2 st 3 p Lag (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete
- 3 kap. 26 § 2 st Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
13 c § Som hushållsarbete räknas inte
- arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,
- arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,
- arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region,
- arbete för vilket skattereduktion för installation av grön teknik beviljats,
- om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värdeår, eller
- sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200). Lag (2020:1068).
Prop. 2010/11:18: I paragrafen görs endast en rättelse.
Prop. 2008/09:178: Paragrafen motsvarar vad gäller punkterna 1–3 den föreslagna 4 c § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete (jfr avsnitt 8.3).
Bestämmelsen i punkten 4 är ny i förhållande till lagen om skattereduktion för hushållsarbete. Av bestämmelsen framgår ...
Ändrad: SFS 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning), 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2020:1068 (Budgetpropositionen för 2021), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag)
14 § Med bostad avses vid tillämpningen av detta kapitel utrymme som med nyttjande- eller äganderätt helt eller till väsentlig del används för boende inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till bostad räknas även biutrymmen som garage, förråd och tvättstuga.
Med bostad avses inte hotell, pensionat eller vandrarhem. Lag (2009:197).
14 a § Med tvättinrättning avses vid tillämpning av detta kapitel lokaler inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som används för sådan tvätteriverksamhet som avses i 39 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Till tvättinrättning räknas även andra lokaler som huvudsakligen används i verksamheten.
Med försäljningsverksamhet som bedrivs i syfte att främja återanvändning avses vid tillämpning av detta kapitel auktion, loppmarknad, andrahandsbutik och liknande som bedrivs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2020:1068).
Villkor för skattereduktion
15 § För rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.
En fysisk person som utför hushållsarbetet får inte vara den som begär skattereduktion eller en närstående till denne. Lag (2014:1457).
- RÅ 2010:109:Arbeten på ett småhus som bebos av utomstående ger inte rätt till ROT-avdrag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
15 a § För rätt till skattereduktion när arbetet utförs av en utförare som avses i 16 § 1 eller 17 § krävs att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt.
Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Lag (2019:1164).
16 § För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför hushållsarbete (utföraren) att denne uppfyller förutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 17 §.
- Utföraren ska vara godkänd för F-skatt när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut.
- Redovisning av arbetsgivaravgifter på ersättning för arbetet har skett i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Utföraren får då inte ha varit skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) i fråga om verksamhet som omfattar hushållsarbetet. Lag (2011:1256).
17 § Om hushållsarbetet har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F-skatt. Lag (2011:1256).
Underlag för skattereduktion
18 § Underlag för skattereduktion består av
- belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 17 § första stycket 1 lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete,
- värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret, och
- sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning som har redovisats för beskattningsåret i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 26 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244).
I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. Lag (2011:1256).
- HFD 2017:46:När hushållsarbete som ger rätt till skattereduktion har utförts till fast pris har arbetskostnaden ansetts uppgå till det belopp som återstår sedan det debiterade beloppet reducerats med sådana utgifter som inte får räknas in i underlaget för skattereduktion (I). Arbetskostnad som inte har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt har uppskattats till ett skäligt belopp (II). Skatteförfarandelagens ersättningsregler har inte ansetts tillämpliga i mål och ärenden enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete.
Skattereduktionens storlek
19 § Skattereduktionen uppgår till
- belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1,
- 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2 till den del det avser sådant hushållsarbete som anges i 13 § och 30 procent av underlaget till den del det avser annat hushållsarbete, och
- belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration enligt 18 § första stycket 3.
Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 75 000 kronor för ett beskattningsår. Skattereduktionen för sådant hushållsarbete som anges i 13 a och 13 b §§ får dock uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Lag (2020:1068).
Gåva
Grundläggande bestämmelser
20 § Skattskyldiga har i den omfattning som anges i detta kapitel rätt till skattereduktion för gåva till en godkänd gåvomottagare enligt lagen (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva. Lag (2019:454).
Prop. 2018/19:92: Bestämmelsen är det grundstadgande som innebär att skattskyldiga har rätt till skattereduktion för gåvor till godkända gåvomottagare i den omfattning som anges i 67 kap. Regler om vem som kan bli godkänd gåvomottagare finns i 6–8 §§ lagen om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.7 och 5.9. ...
21 § Med gåva avses vid tillämpningen av detta kapitel en gåva i pengar som vid ett och samma gåvotillfälle uppgår till minst 200 kronor. Lag (2019:454).
Prop. 2018/19:92: Av paragrafen framgår att skattereduktion bara kan komma i fråga för penninggåvor samt att en gåva för att ingå i givarens underlag för skattereduktion måste uppgå till minst 200 kronor vid varje gåvotillfälle. Tre gåvor om t.ex. 100 kronor räknas således inte in i givarens underlag, medan däremot en gåva om 300 kronor gör det. En penninggåva kan bestå av annan valuta än svenska kronor.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt ...
22 § Om det sammanlagda underlaget för skattereduktionen understiger 2 000 kronor, görs ingen skattereduktion. Lag (2019:454).
Prop. 2018/19:92: Av paragrafen framgår att det sammanlagda underlaget måste uppgå till minst 2 000 kronor för att skattereduktion över huvud taget ska kunna komma i fråga.
Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5.9.
Begäran om skattereduktion
23 § En begäran om skattereduktion för gåva ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då gåvan har lämnats. Lag (2019:454).
Prop. 2018/19:92: Av bestämmelsen framgår att en begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då en gåva har lämnats. Detta avser både den situationen att den skattskyldige har lämnat gåvan och den situation att någon annan har lämnat en sådan gåva som den skattskyldige ska förmåns- eller utdelningsbeskattas för. Den senare situationen berörs ytterligare i kommentaren till 24 §.
Bestämmelsen har behandlats i <a href="https://lagen.nu/prop/2018/19:92#S5-7" ...
Vilka som kan få skattereduktion
24 § Rätt till skattereduktion enligt 25 och 26 §§ har efter begäran de som
- vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,
- är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och
- har haft utgifter för gåva avseende främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning till en godkänd gåvomottagare eller ska ta upp värdet av sådan gåva som inkomst.
Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för gåva som har lämnats före dödsfallet. Lag (2019:454).
Prop. 2018/19:92: I paragrafen anges vilka fysiska personer som kan få skattereduktion. Av första stycket framgår att skattereduktion kan efter begäran medges de som vid beskattningsårets utgång fyllt 18 år (första punkten), varit obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret (andra punkten) och lämnat gåvor till främjande av social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning om mottagaren är en godkänd gåvomottagare (tredje punkten). Vidare framgår av tredje punkten att ...
Underlag för skattereduktion
25 § Underlag för skattereduktion består av
- utgifter för gåva som har betalats under beskattningsåret, och
- värdet av gåva som ska tas upp som inkomst av den skattskyldige.
I underlaget räknas inte in omkostnader i samband med gåvan. Lag (2019:454).
Prop. 2018/19:92: I paragrafens två stycken regleras hur underlaget för skattereduktion ska beräknas.
I första stycket första punkten finns den grundläggande regeln om underlaget för skattereduktionen. I underlaget ingår alla de gåvor som personen lämnat under året och som vid ett och samma gåvotillfälle uppgått till minst 200 kronor.
I första stycket andra punkten behandlas de gåvor som en arbetsgivare lämnat som en löneförmån för en arbetstagares räkning och ...
Skattereduktionens storlek
26 § Skattereduktionen uppgår till 25 procent av underlaget. Skattereduktionen får dock uppgå till högst 1 500 kronor för ett beskattningsår. Lag (2019:454).
Prop. 2018/19:92: I paragrafen anges hur man beräknar skattereduktionens storlek. Skattereduktionen är 25 procent av underlaget för skattereduktionen. Som framgår av 22 § måste underlaget uppgå till minst 2 000 kronor för att skattereduktion över huvud taget ska kunna komma i fråga. Det betyder att den lägsta skattereduktion som kan komma i fråga är (25 % av 2 000 =) 500 kronor. Den högsta skattereduktion som en fysisk person kan få är 1 500 kronor. Maximal skattereduktion uppnås när underlagets belopp är (1 500 ...
Mikroproduktion av förnybar el
Vilka som kan få skattereduktion
27 § En fysisk eller juridisk person har efter begäran rätt till skattereduktion enligt 28–33 §§.
- framställer förnybar el,
- i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el,
- har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten, och
- har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten.
Första stycket gäller även dödsbon och svenska handelsbolag. Lag (2014:1468).
Prop. 2013/14:151: Paragrafen är ny. Av första stycket framgår att en fysisk eller en juridisk person har rätt till skattereduktion. Det gäller den som framställer förnybar el (första punkten), i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el (andra punkten), har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten (tredje punkten) och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten (fjärde punkten).
Med ...
Begäran om skattereduktion
28 § En begäran om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser. Lag (2014:1468).
Prop. 2013/14:151: Av paragrafen, som är ny, framgår hur en begäran om skattereduktion ska göras. Den ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser (30 §).
När inkomstdeklaration ska lämnas framgår av 32 kap.1 och 2 ...
Definitioner
29 § Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från
- sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme,
- vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk,
- biomassa eller produkter som framställs från biomassa, eller
- bränsleceller.
Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession enligt 2 kap.ellagen (1997:857).
Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut. Lag (2014:1468).
Prop. 2013/14:151: Paragrafen är ny. Med ”förnybar el” avses enligt första stycket elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Begreppet ”biomassa” har samma innebörd som i 1 kap. 9 § lagen (1994:1776) ...
Underlag för skattereduktion
30 § Underlag för skattereduktion består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året.
Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika.
Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Lag (2014:1468).
Prop. 2013/14:151: Av paragrafen, som är ny, framgår underlaget för skattereduktionen. Det består enligt första stycket av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Det innebär att underlaget är den mängd förnybar el som matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, i den mån motsvarande uttag av el gjorts under det året. Anta att en produktionsanläggning framställer 5 ...
Skattereduktionens storlek
31 § Skattereduktionen uppgår till underlaget enligt 30 § multiplicerat med 60 öre. Lag (2014:1468).
Prop. 2013/14:151: Av paragrafen, som är ny, framgår skattereduktionens storlek. Den uppgår till underlaget enligt 30 § multiplicerat med 60 öre. Anta att underlaget för skattereduktionen är 3 000 kilowattimmar. Det innebär att skattereduktionens storlek är (3 000 x 60 öre =) 1 800 kronor.
Stöd av mindre betydelse
32 § Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse enligt
- kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse,
- kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller
- kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.
Med företag avses vid tillämpningen av denna paragraf detsamma som vid tillämpningen av de förordningar som anges i första stycket. Lag (2014:1468).
33 § Vid bedömningen av om skattereduktionen enligt 32 § anses vara stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser
- stöd inom sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och
- stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktion bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än sektorn för primärproduktion av jordbruksprodukter. Lag (2014:1468).Lag (2014:1468).
Regional skattereduktion
34 § Rätt till skattereduktion med 1 675 kronor har fysiska personer som den 1 november året före beskattningsåret är folkbokförda i en kommun som anges i bilaga 67.
Rätt till skattereduktion har även obegränsat skattskyldiga som saknar folkbokföring i Sverige den 1 november året före beskattningsåret, om hemortskommunen är en sådan som anges i bilaga 67. Lag (2020:864).
Prop. 2019/20:175: Paragrafen är ny och anger vilka personer som kan få regional skattereduktion samt skattereduktionens storlek
Av bestämmelsens första stycke framgår att fysiska personer har rätt till regional skattereduktion med 1 675 kronor om de den 1 november året före beskattningsåret är folkbokförda i en kommun som anges i bilaga 67 till lagen. Bestämmelsen innebär att rätten till skattereduktion knyter an till reglerna om hemortskommun. De kommuner som räknas upp i bilagan motsvarar ...
35 § Den som har företag har rätt till skattereduktion bara om reduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse i den mening som avses i 32 och 33 §§.
Dödsbon har inte rätt till skattereduktion för senare år än det år då dödsfallet inträffade. Lag (2020:864).
Prop. 2019/20:175: Paragrafen är ny och anger de inskränkningar som finns i rätten till regional skattereduktion.
Av paragrafens första stycke framgår att den som har företag bara har rätt till skattereduktion om reduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse i den mening som avses i 32 och 33 §§. Bestämmelsen är en följd av att skattereduktionen lämnas som ett stöd av mindre betydelse till fysiska personer som har företag vars resultat de själva beskattas för. ...
Installation av grön teknik
Vilka som kan få skattereduktion
36 § Rätt till skattereduktion enligt 37-45 §§ har efter begäran de som
- vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år,
- är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och
- har haft utgifter för utförd installation av grön teknik.
Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.
Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för installation av grön teknik som har utförts före dödsfallet.
Utgifterna för installation av grön teknik utgörs av det debiterade beloppet för arbete och material inklusive mervärdesskatt. Lag (2020:1068).
Begäran om skattereduktion
37 § En begäran om skattereduktion för installation av grön teknik ska göras i inkomstdeklarationen för det beskattningsår då utgifter för installation av grön teknik har betalats. Lag (2020:1068).
Definitioner
38 § Med installation av grön teknik avses vid tillämpningen av detta kapitel följande slags installationer:
- Installation av nätanslutet solcellssystem eller, om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, av solcellssystem som ska anslutas till elnätet. Om systemet är ett system för samtidig produktion av solel och solvärme ska elproduktionen uppgå till minst 20 procent av systemets beräknade sammanlagda årliga el- och värmeproduktion.
- Installation av system för lagring av egenproducerad elenergi som är kopplat till en sådan anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till eller, om installationen är hänförlig till en byggnad under uppförande, som ska anslutas till elnätet och där systemet bidrar till att
- lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och
- öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet.
- Installation av laddningspunkt till elfordon som är förberedd för elmätning och debitering av elkostnad och utrustas med minst de uttag eller anslutningsdon som beskrivs i
- standarden EN 62196-2 för elfordon av typ 2, eller
- standarden EN 62196-3 för elfordon av typ Combo.
Installationen ska ha utförts i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2020:1068).
39 § Som installation av grön teknik räknas bara installation som är hänförlig till
- ett småhus eller en ägarlägenhet som ägs av den som begär skattereduktion,
- en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt och som innehas av den som begär skattereduktion, eller
- en byggnad under uppförande som ägs av den som begär skattereduktion och som när den är uppförd ska vara ett småhus eller en ägarlägenhet.
Med ägare enligt första stycket 1 avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare. Lag (2020:1068).
40 § Som installation av grön teknik räknas inte
- åtgärder för vilka skattereduktion för hushållsarbete beviljats,
- åtgärder för vilka försäkringsersättning lämnats, eller
- åtgärder för vilka bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller en region. Lag (2020:1068).
Villkor för skattereduktion
41 § För rätt till skattereduktion för en installation hänförlig till ett småhus, en ägarlägenhet eller en lägenhet som upplåtits med bostadsrätt krävs att den utförda installationen är hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige.
För rätt till skattereduktion för en installation hänförlig till en byggnad under uppförande krävs att den utförda installationen, när byggnaden är uppförd, ska vara hänförlig till hushållet för den som begär skattereduktion eller dennes förälder. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige. Lag (2020:1068).
42 § För rätt till skattereduktion krävs att den utförda installationen har betalats elektroniskt.
Betalningen ska anses ha skett elektroniskt endast om den har förmedlats av en betaltjänstleverantör enligt lagen (2010:751) om betaltjänster och innehåller uppgifter om avsändare, mottagare, belopp och tidpunkt. Lag (2020:1068).
43 § För rätt till skattereduktion krävs att den som utför installationen av grön teknik (utföraren) är godkänd för F- skatt när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut.
Om installationen har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om installationen träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som den som är godkänd för F- skatt. Lag (2020:1068).
Underlag för skattereduktion
44 § Underlag för skattereduktion består av belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 16 § första stycket lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Lag (2020:1068).
Skattereduktionens storlek
45 § Skattereduktionen uppgår till belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 44 §.
Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Lag (2020:1068).
Skattereduktion för förvärvsinkomster
Vilka som kan få skattereduktion
46 § De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret har rätt till skattereduktion för förvärvsinkomster om den beskattningsbara förvärvsinkomsten är högre än 40 000 kronor.
Sådan rätt till skattereduktion har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Lag (2020:1166).
Prop. 2020/21:37: Paragrafen är ny och reglerar vem som kan få skattereduktion för förvärvsinkomster.
Enligt huvudregeln i första stycket kan fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret få reduktionen. Rätten till skattereduktion är emellertid inskränkt till de personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst som överstiger 40 000 kronor. Hur den beskattningsbara förvärvsinkomsten beräknas anges i 1 kap. 5 §.
Enligt andra stycket ...
Skattereduktionens storlek
47 § Skattereduktion enligt 46 § ska uppgå till 1 500 kronor, om inte annat följer av andra stycket.
För personer som har en beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 40 000 kronor och 240 000 kronor ska skattereduktionen uppgå till 0,75 procent av skillnaden mellan den beskattningsbara förvärvsinkomsten och 40 000 kronor. Lag (2020:1166).
Prop. 2020/21:37: Paragrafen är ny och reglerar storleken på skattereduktionen för förvärvsinkomster.
Enligt huvudregeln i första stycket ska skattereduktion göras med ett fast belopp om 1 500 kronor.
I andra stycket regleras hur skattereduktionen fasas in för dem vars inkomster understiger 240 000 kronor. För personer med inkomster mellan 40 000 och 240 000 kronor ska reduktionen i stället för beloppet enligt första stycket göras med 0,75 procent av skillnaden ...
Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret
48 § De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion enligt 46 § med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga.
Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 46 § tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket. Lag (2020:1166).
Prop. 2020/21:37: Paragrafen är ny. Paragrafen innehåller bestämmelser för hur skattereduktionen ska beräknas när de som är obegränsat skattskyldiga bara varit det en del av beskattningsåret.
Första stycket behandlar fall då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige endast del av beskattningsåret.
I andra stycket förtydligas att om den skattskyldige har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande från Sverige, ska skattereduktionen ...
Ändringar och övergångsbestämmelser
Inkomstskattelag (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:117, Prop. 1999/2000:2, Bet. 1999/2000:SkU2
- Ikraftträder
- 2000-01-01
Ändring, SFS 1999:1230
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:7, Rskr. 2007/08:90, Rskr. 2005/06:286, Prop. 2009/10:222, Prop. 2007/08:27, Prop. 2005/06:124, Bet. 2010/11:SfU4, Bet. 2007/08:SkU10, Bet. 2005/06:LU35
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 27 §, 8 kap. 6, 9, 10, 11, 16, 19, 21 §§, 9 kap. 7 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 30, 31, 32, 37, 40, 41 §§, 12 kap. 36 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 22, 24, 30 §§, 28 kap. 9 §, 57 kap. 9, 22 §§, 58 kap. 10, 18, 18 a, 24 §§, 67 kap. 6 §, rubr. närmast före 8 kap. 6, 9, 10 §§, 11 kap. 31 § 6, 9, 10, 11, 12, 13, 14 §§, 61 kap 2, 3, 3 a, 4, 5, 7, 8, 8 a, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19 b, 20, 21 §§, 62 kap 4, 5, 6, 7, 8, 9 §§, 63 kap 2, 4, 5 §§, 64 kap 2 §, 65 kap 3, 6, 8, 9, 9 d, 10, 11, 12 §§, 66 kap 4, 5, 6, 8, 10, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 20, 22 §§, rubr. till 11, 12, 15, 16, 42 kap, rubr. närmast före 22 kap 9 §, 28 kap 22 §, 46 kap 3 §; ny 47 kap 11 b §, rubr. närmast före 47 kap 11 b §
Lag (2000:78) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:136, Prop. 1999/2000:38, Bet. 1999/2000:SkU12
- Omfattning
- ändr. 23 kap 13 §, 38 kap 12 §, 39 kap 14, 17 §§, 57 kap 2 §; nya 48 kap 6 a §, 57 kap 6 a §
- Ikraftträder
- 2000-03-10
Lag (2000:494) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:249, Prop. 1999/2000:88, Bet. 1999/2000:LU24
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1 §, 24 kap 14, 19 §§, 39 kap 22, 23 §§; ny 39 kap 21 a §
- Ikraftträder
- 2000-07-01
Lag (2000:502) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 i fråga om 23 kap. 16 § och i övrigt den 1 januari 2001.
- De äldre bestämmelserna i 15 kap. 6 § och 16 kap. 16 § gäller fortfarande i fråga om mervärdesskatt som återförts eller borde ha återförts före ikraftträdandet.
- Den nya bestämmelsen i 23 kap. 16 § tillämpas på överlåtelser den 30 mars 2000 eller senare.
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:245, Prop. 1999/2000:82, Bet. 1999/2000:SkU21
- Omfattning
- ändr. 15 kap 6 §, 16 kap 16 §, 23 kap 16 §
- Ikraftträder
- 2000-07-01
Lag (2000:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.
- Om inte det säljande och det köpande företaget begär annat, skall den nya lydelsen av 25 kap. 23 § bara tillämpas om andelarna i det köpande företaget delas ut efter ikraftträdandet.
- I fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet och som taxeras vid 2002 års taxering skall 48 kap.19-22, 24 och 27 §§ i sin äldre lydelse tillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet till den del detta leder till lägre skatt.
- Förarbeten
- Rskr. 1999/2000:261, Prop. 1999/2000:100, Bet. 1999/2000:FiU20
- Omfattning
- upph. 48 kap 22 §; nuvarande 16 kap 36, 37 §§ betecknas 16 kap 28 b, 36 §§, rubr. närmast före nuvarande 16 kap 36, 37 §§ sätts närmast före 16 kap 28 b, 36 §§; ändr. 12 kap 14, 15, 16 §§, 19 kap 2 §, 25 kap 23 §, 48 kap 19, 20, 21, 24, 27 §§; ny 16 kap 28 a §, rubr. närmast före 16 kap 28 a §
- Ikraftträder
- 2000-07-01
Lag (2000:797) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:11, Prop. 1999/2000:138, Bet. 2000/01:SfU4
- Omfattning
- ändr. 8 kap 16 §, 11 kap 31 §
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:997) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1929)
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:32, Prop. 2000/01:8, Bet. 2000/01:SfU5
- Omfattning
- ändr. 2 kap 26 §, 43 kap 12, 15, 16 §§
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:1002) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:30, Prop. 2000/01:7, Bet. 2000/01:SkU4
- Omfattning
- ändr. 61 kap 1, 4, 18 §§, rubr. närmast före 61 kap 3 §; ny 61 kap 3 a §
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:1003) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:36, Prop. 2000/01:1, Bet. 2000/01:FiU1
- Omfattning
- ändr. 1 kap 5 §, 12 kap 5, 27, 29 §§, 16 kap 27 §, 45 kap 33 §, 46 kap 18 §, 63 kap 2, 3, 4 §§, 65 kap 5, 10 §§
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:1161) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
- Äldre bestämmelser skall dock gälla i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.
- I fråga om arbetstagare som vid ikraftträdandet av denna lag påbörjat sådant arbete som avses i 11 kap. 22 § skall prövningen av en ansökan ske med utgångspunkt i förhållandena vid arbetets början.
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:70, Prop. 2000/01:12, Bet. 2000/01:SkU6
- Omfattning
- ändr. 11 kap 22, 23 §§, rubr. närmast före 11 kap 22 §; ny 11 kap 23 a §
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:1305) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:71, Prop. 1999/2000:126, Bet. 2000/01:SkU3
- Omfattning
- ändr. 8 kap 7 §, 9 kap 8 §
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:1341) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.
- Äldre bestämmelser i 11 kap. 33 § skall tillämpas om utvecklingsersättning enligt lagen (1997:1268) om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år betalats ut efter ikraftträdandet.
- Äldre bestämmelser i 11 kap. 36 § skall tillämpas om ersättningar som avses där betalats ut efter ikraftträdandet. 4. Äldre bestämmelser i 40 kap. 6 § skall tillämpas på beskattningsår som påbörjats före den 1 januari 2001.
- Bestämmelsen i 12 kap. 3 § tredje stycket tillämpas i dess äldre lydelse i fråga om beslut som meddelats av Forskarskattenämnden enligt den upphävda lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:108, Prop. 2000/01:12, Bet. 2000/01:SkU9
- Omfattning
- ändr. 3 kap 12 §, 6 kap 6, 12 §§, 7 kap 17 §, 10 kap 3, 11 §§, 11 kap 16, 26, 33, 35, 36 §§, 12 kap 3, 21, 24, 25, 35 §§, 16 kap 19, 29, 30 §§, 17 kap 6, 7 §§, 18 kap 11, 20 §§, 21 kap 9 §, 22 kap 10 §, 23 kap 14, 26, 28 §§, 24 kap 15, 20 §§, 25 kap 11, 14, 20, 23, 24, 25 §§, 26 kap 13, 15 §§, 27 kap 17 §, 35 kap 3, 4, 5 §§, 36 kap 3 §, 40 kap 5, 6, 18, 23 §§, 41 kap 3 §, 44 kap 7 §, 46 kap 17 §, 48 kap 7, 8, 9 §§, 49 kap 8, 22 §§, 51 kap 1 §, 56 kap 2, 4, 5, 6, 8 §§, 61 kap 19 §, 63 kap 9 §, 65 kap 16 §, rubr. närmast före 17 kap 6 §, 25 kap 24 §, 48 kap 8, 9 §§; nya 31 kap 25 a §, 35 kap 2 a §, 36 kap 2 a §, 42 kap 16 a, 20 a §§, rubr. närmast före 17 kap 7 §
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:1354) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:108
- Omfattning
- ändr. 2 kap 3 §, 30 kap 1 §, 39 kap 14 §, 42 kap 8 §, 44 kap 6 §, 48 kap 2, 16, 21 §§; nya 6 kap 10 a, 16 a §§, rubr. närmast före 6 kap 16 a §
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:1355) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:109, Prop. 2000/01:30, Bet. 2000/01:SkU10
- Omfattning
- nuvarande 19 kap 14 § betecknas 19 kap 14 a §; ändr. 42 kap 2 §; nya 18 kap 17 a, 17 b, 17 c §§, 19 kap 14 §, rubr. närmast före 18 kap 17 a §
- Ikraftträder
- 2001-01-01
Lag (2000:1356) om ändring i lagen (2000:502) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:109, Prop. 2000/01:30, Bet. 2000/01:SkU10
- Omfattning
- ändr. 15 kap 6 §, 16 kap 16 § i 2000:502
Lag (2001:329) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:238, Prop. 2000/01:117, Bet. 2000/01:SkU27
- Omfattning
- ändr. 8 kap 7 §, 9 kap 8 §
- Ikraftträder
- 2001-07-01
Lag (2001:359) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
- Den äldre lydelsen av 9 kap. 7 § gäller fortfarande för räntor enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).
- Den äldre lydelsen av 11 kap. 34 § gäller fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395).
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:241, Prop. 2000/01:107, Prop. 1999/2000:10, Bet. 2000/01:SkU24
- Omfattning
- ändr. 9 kap 7 §, 11 kap 34 §, 42 kap 16 §
- Ikraftträder
- 2001-07-01
Lag (2001:483) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2000/01:259, Prop. 2000/01:80, Bet. 2000/01:SoU18
- Omfattning
- ändr. 8 kap 11 §
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Lag (2001:766) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:10, Prop. 2000/01:140, Bet. 2001/02:SfU3
- Omfattning
- ändr. 8 kap 10 §
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Lag (2001:842) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-3.
- De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
- Äldre bestämmelser i 63 kap. 3 § gäller vid beräkning av grundavdrag vid 2003 års taxering, dock skall 0,293 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,27 prisbasbelopp och 0,5505 prisbasbelopp tillämpas i stället för 0,5275 prisbasbelopp.
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:34, Prop. 2001/02:1, Bet. 2001/02:FiU1
- Omfattning
- ändr. 1 kap 5 §, 39 kap 14 §, 63 kap 3, 4 §§, 65 kap 5, 10 §§
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Lag (2001:857) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:13, Prop. 2000/01:136, Bet. 2001/02:SfU4
- Omfattning
- ändr. 8 kap 11 §
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Lag (2001:908) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:61, Prop. 2001/02:18, Bet. 2001/02:SkU5
- Omfattning
- upph. 12 kap 9, 23 §§, rubr. närmast före 12 kap 23 §; ändr. 10 kap 2 §, 11 kap 31 §, 12 kap 3 §, 61 kap 5, 6, 7 §§, rubr. närmast före 11 kap 21 §; ny 11 kap 21 a §
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Lag (2001:1168) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:119, Prop. 2001/02:36, Bet. 2001/02:SkU6
- Omfattning
- upph. 12 kap 35 §, 16 kap 33 §, rubr. närmast före 12 kap 35 §, 16 kap 33 §; ändr. 1 kap 11 §, 65 kap 12 §; nya 65 kap 11 a, 11 b, 11 c §§
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Lag (2001:1175) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.
- De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 2003 års taxering.
- Bestämmelserna i 61 kap. 8 a § andra stycket tillämpas till och med det beskattningsår som slutar den 31 december 2020. Lag (2017:1212).
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:122, Prop. 2001/02:45, Bet. 2001/02:SkU12
- Omfattning
- ändr. 61 kap 19 §; nya 61 kap 19 a, 19 b §§
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Lag (2001:1176) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och skall tillämpas första gången vid 2003 års taxering om inte något annat anges i punkterna 2-8.
- Bestämmelserna i 7 kap. 17 §, 10 kap. 12 §, 16 kap. 17 §, 29 kap. 3 §, 42 kap. 16 §, 43 kap. 12 §, 49 kap.18 och 26 §§ och 58 kap. 18 § i deras nya lydelse skall tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
- Bestämmelserna i 16 kap. 18 § i deras nya lydelse skall tillämpas på utländska skatter som hänför sig till tiden efter ikraftträdandet.
- Bestämmelserna i 23 kap. 11 § i deras nya lydelse skall tillämpas på överlåtelser efter den 1 februari 2001.
- Bestämmelserna i 48 kap. 17 a § skall tillämpas på avyttringar efter den 1 februari 2001.
- Bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 17 kap. 16 §, 25 kap.2 och 21 §§, 37 kap.2 och 31 §§, 43 kap. 11 §, 44 kap.2 och 27 §§, 49 kap.1, 2, 12, 14, 19, 24, 27 och 28 §§, 56 kap. 8 § och 57 kap. 13 § i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 48 a kap. skall tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det skall bestämmelserna i 48 a kap. dock tillämpas redan vid 2002 års taxering.
- I fråga om uppskovsbelopp avseende mottagna andelar som erhållits enligt äldre bestämmelser gäller bestämmelserna i 49 kap. 19 § i deras lydelse före ikraftträdandet. Bestämmelserna i 48 a kap. 10 § andra stycket skall tillämpas även när uppskov erhållits enligt bestämmelserna i 49 kap. i deras lydelse före ikraftträdandet.
- Bestämmelserna i 57 kap.3-5 §§ i deras nya lydelse skall tillämpas på utdelningar på kvalificerade andelar och kapitalvinster vid avyttring av sådana andelar efter den 1 februari 2001.
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:123, Prop. 2001/02:46, Bet. 2001/02:SkU13
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1 §, 7 kap 17 §, 10 kap 12 §, 16 kap 17, 18 §§, 17 kap 16 §, 23 kap 11 §, 25 kap 2, 21 §§, 29 kap 3 §, 37 kap 2, 31 §§, 42 kap 16 §, 43 kap 11, 12 §§, 44 kap 2, 27 §§, 49 kap 1, 2, 12, 14, 18, 19, 24, 26, 27, 28 §§, 56 kap 8 §, 57 kap 3, 4, 5, 13 §§, 58 kap 18 §, rubr. till 49 kap, rubr. närmast före 17 kap 16 §, 25 kap 21 §, 43 kap 11 §, 49 kap 24, 26 §§, 57 kap 13 §, rubr. till bil. 37.1, 37.2; nya 48 a kap, 48 kap 17 a §, rubr. närmast före 48 kap 17 a §
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Lag (2001:1185) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om beskattningsår som börjat före ikraftträdandet.
- Om överskott av verksamheten i ett utländskt skadeförsäkringsföretag tidigare har beräknats enligt 39 kap. 10 § gäller följande. Tillgångar som företaget innehar vid ingången av det beskattningsår då de nya bestämmelserna tillämpas första gången skall tas upp till då gällande marknadsvärden. Förpliktelser vid samma tidpunkt skall tas upp till belopp varmed de vid en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid nämnda tidpunkt. För förpliktelser med anledning av ingångna försäkringsavtal skall dock värdet beräknas enligt de grunder som gäller för beräkning av försäkringstekniska avsättningar enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § samt 2 § första och femte styckenaförsäkringsrörelselagen (1982:713).
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:120, Prop. 2001/02:42, Bet. 2001/02:SkU7
- Omfattning
- upph. 39 kap 10 §; ändr. 2 kap 3 §, 6 kap 8 §, 23 kap 4 §, 37 kap 9 §, 38 kap 3 §, 39 kap 2, 6, 12 §§
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Lag (2001:1221) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:121, Prop. 2001/02:43, Bet. 2001/02:SkU11
- Omfattning
- ändr. 47 kap 5 §; nya 47 kap 5 a, 13 a §§
- Ikraftträder
- 2001-12-31
Lag (2001:1242) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Den nya lydelsen av 1 kap. 16 § tillämpas första gången vid 2003 års taxering såvitt avser skyldigheten att lämna självdeklaration.
- Bestämmelsen i 48 kap. 7 § andra stycket i sin äldre lydelse tillämpas på avyttringar som skett före ikraftträdandet om detta leder till lägre skatt.
- Bestämmelsen i 48 kap. 7 § tredje stycket i sin nya lydelse tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:124, Prop. 2001/02:25, Bet. 2001/02:SkU10
- Omfattning
- ändr. 1 kap 16 §, 8 kap 8 §, 21 kap 33, 38 §§, 32 kap 6, 10 §§, 48 kap 7 §, 51 kap 6 §
- Ikraftträder
- 2002-01-01
Lag (2002:213) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
- Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket skall med pension även efter ikraftträdandet avses ersättningar som betalas ut som särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt sådana ersättningar som fortfarande kan utges på grund av lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av folkpension.
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:215, Prop. 2001/02:84, Bet. 2001/02:SfU12
- Omfattning
- ändr. 8 kap 9 §, 10 kap 2, 5 §§, 11 kap 30, 40 §§, 28 kap 9 §, 58 kap 10, 24 §§, rubr. närmast före 11 kap 30 §
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Lag (2002:322) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:253, Prop. 2001/02:119, Bet. 2001/02:SfU17
- Omfattning
- upph. 63 kap 6, 7, 8, 9, 10 §§, rubr. närmast före 63 kap 2, 3, 6 §§; ändr. 1 kap 5, 9 §§, 63 kap 1, 2 §§
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Lag (2002:429) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:273, Prop. 2001/02:127, Bet. 2001/02:SkU27
- Omfattning
- ändr. 8 kap 7 §, 9 kap 8 §
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Lag (2002:536) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:265, Prop. 2001/02:165, Bet. 2001/02:SkU23
- Omfattning
- ändr. 13 kap 1 §, 15 kap 1 §, 16 kap 1 §, 43 kap 8 §, 49 kap 5 §, 50 kap 7, 8 §§; nya 13 kap 1 a §, 14 kap 13 a §, 49 a kap, 57 kap 12 a §
- Ikraftträder
- 2002-07-01
Lag (2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2002.
- Vid tillämpningen av den nu upphävda bestämmelsen i 48 kap. 26 § tredje stycket skall även ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag eller en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte är undantagen från skattskyldighet enligt 7 kap. omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde.
- De nya bestämmelserna i 48 kap.26 och 27 §§ tillämpas på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats den 7 december 2001 eller senare. De nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före den 7 december 2001 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 6 december 2001.
- De nya bestämmelserna i 50 kap.12 och 13 §§ tillämpas på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats den 7 december 2001 eller senare. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 50 kap.12 och 13 §§ beaktas inte värdeförändringar på delägarrätter som avyttrats före den 7 december 2001 försåvitt inte avyttringen omfattas av bestämmelserna om uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §. De nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före den 7 december 2001 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 6 december 2001.
- De nya bestämmelserna i 52 kap. 8 § tillämpas på kapitalförluster på andelar i utländska juridiska personer som anges i 6 kap. 14 § och som avyttrats den 16 april 2002 eller senare. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 52 kap. 8 § beaktas inte värdeförändringar på delägarrätter som avyttrats före den 16 april 2002 försåvitt inte avyttringen omfattas av bestämmelserna om uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 §. De nya bestämmelserna tilllämpas också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före den 16 april 2002 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inträffat efter den 15 april 2002. 6. Om den skattskyldige begär det skall vid tillämpning av punkterna 3-5 tidpunkten den 7 december 2001 och den 16 april 2002 respektive den 6 december 2001 och den 15 april 2002 i stället avse den 1 december 2002 respektive den 30 november 2002.
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:274, Prop. 2001/02:140, Bet. 2001/02:SkU25
- Omfattning
- ändr. 48 kap 26, 27 §§; nya 50 kap 12, 13 §§, 52 kap 8 §
- Ikraftträder
- 2002-07-01
Lag (2002:627) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för särskilt utbildningsbidrag som avser tid före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2001/02:312, Prop. 2001/02:161, Bet. 2001/02:UbU15
- Omfattning
- ändr. 11 kap 34 §
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Förordning (2002:972) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
- De nya bestämmelserna i 63 kap. 3 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
- Förarbeten
- Rskr. 2002/03:24, Prop. 2002/03:1, Bet. 2002/03:FiU1
- Omfattning
- ändr. 63 kap 3 §, 3 p övergångsbest. till 2001:1175
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Lag (2002:1006) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
- Bestämmelserna i 8 kap. 20 § tillämpas första gången i fråga om Polisens utlandsstyrka vid 2001 års taxering och i övrigt vid 2003 års taxering.
- Bestämmelserna i 11 kap. 14 § tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
- Bestämmelserna i 11 kap. 35 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
- Förarbeten
- Rskr. 2002/03:41, Prop. 2002/03:5, Bet. 2002/03:SkU2
- Omfattning
- ändr. 8 kap 20 §, 11 kap 14, 35 §§, 66 kap 3 §
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Lag (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och skall tillämpas på andelsbyten, fusioner och fissioner samt verksamhetsöverlåtelser efter den 31 december 2002.
- I fråga om uppskovsbelopp med anledning av avyttring av en andel före ikraftträdandet gäller alltjämt äldre bestämmelser i 48 a kap. och 49 kap. samt den upphävda lagen (1998:1601) om uppskov med beskattningen vid andelsbyten om inte annat anges i punkterna 3 och 4.
- Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar och ett uppskovsbelopp har fördelats enligt äldre bestämmelser skall, om den skattskyldige begär det, uppskovsbeloppet avseende mottagna andelar inte tas upp till beskattning trots att andelarna avyttrats på annat sätt än genom ett byte av andelar. I stället skall bestämmelserna i 48 a kap. och 57 kap. i deras lydelse efter ikraftträdandet tillämpas. En begäran om att uppskovsbeloppet inte skall tas upp skall avse samtliga mottagna andelar.
- Om en kvalificerad andel har avyttrats genom ett byte av andelar före ikraftträdandet och det skulle ha funnits förutsättningar för uppskov med beskattningen, skall bestämmelserna i punkten 3 tillämpas om den skattskyldige begär det. Punkten 3 skall också tillämpas på den skattskyldiges begäran om den skattskyldige har tagit upp uppskovsbeloppet till beskattning helt eller delvis.
- Förarbeten
- Rskr. 2002/03:80, Prop. 2002/03:15, Bet. 2002/03:SkU5
- Omfattning
- upph. 43 kap 11 §, 49 kap 10, 16, 27, 32 §§, rubr. närmast före 43 kap 11 §, 49 kap 10, 27, 32 §§; ändr. 23 kap 19 §, 37 kap 27, 28 §§, 38 kap 17 §, 48 kap 7 §, 48 a kap 1, 2, 7, 9, 10, 11 §§, 49 kap 1, 2, 5, 8, 13, 14, 17, 19, 25, 26 §§, 56 kap 8 §, 57 kap 6, 13 §§, rubr. närmast före 49 kap 14 §, 57 kap 13 §; nya 48 a kap 4 a, 6 a, 8 a, 12, 13, 14, 15, 16 §§, rubr. närmast före 48 a kap 6 a, 8 a, 9, 11, 14, 15, 16 §§
- Ikraftträder
- 2003-01-01
Lag (2003:118) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2002/03:133, Prop. 2002/03:40, Bet. 2002/03:NU6
- Omfattning
- ändr. 17 kap 4 §; ny 17 kap 22 a §
- Ikraftträder
- 2003-05-01
Lag (2003:224) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Om inte annat följer av punkterna 2-14 tillämpas de nya bestämmelserna på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003. Äldre bestämmelser tillämpas på beskattningsår som påbörjats tidigare.
- De nya bestämmelserna i 20 a kap. tillämpas om skattskyldighet inträder under ett beskattningsår som börjar den 1 januari 2004 eller senare.
- De nya bestämmelserna tillämpas på kapitalvinst och kapitalförlust på grund av avyttringar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser skall tillämpas på kapitalvinster och kapitalförluster på grund av avyttringar före ikraftträdandet.
- Om ett företag som omedelbart före ikraftträdandet var ett förvaltningsföretag enligt den äldre lydelsen av 24 kap. 14 § efter ikraftträdandet men före utgången av 2004 avyttrar en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening för en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet, till en delägare som är en fysisk person och som även var delägare i företaget den 30 juni 2003, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske.
- Om ett fåmansföretag eller ett dotterföretag till ett fåmansföretag efter ikraftträdandet men före utgången av 2004 avyttrar en fastighet, som någon gång under tre år före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare eller en närstående till en delägare i fåmansföretaget, till en delägare som är en fysisk person och som även var delägare i fåmansföretaget den 30 juni 2003 för en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet, skall uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap. inte ske. Bestämmelsen om återföring av avdrag i 26 kap. 2 § första stycket 5 skall inte tillämpas på utgifter för förbättrande reparationer och underhåll som nedlagts före utgången av 2000.
- Bestämmelsen i 25 a kap. 10 § andra stycket 2 tillämpas inte om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten har avyttrats före ikraftträdandet.
- Vid tillämpningen av bestämmelserna i 25 a kap. 20 § beaktas inte värdeförändringar på tillgångar som avyttrats före ikraftträdandet. Detsamma gäller förpliktelser som upphört före ikraftträdandet.
- Vid tillämpningen av bestämmelsen i 43 kap. 2 § 2 i sin nya lydelse skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 december 2003 utgöra det första av de fyra räkenskapsår som bedömningen kan utgå ifrån. För tidigare räkenskapsår tillämpas bestämmelsen i sin tidigare lydelse.
- Bestämmelserna i 48 kap.26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. Bestämmelserna i 48 kap.26 och 27 §§ i deras äldre lydelser tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på delägarrätter som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet.
- Bestämmelserna i 49 kap. 19 a § tillämpas inte om den avyttring som uppskovet avser har skett under perioden den 1 januari 2001 - den 30 juni 2003 och, om bestämmelserna i 25 a kap. hade varit tillämpliga, ersättningen skulle ha tagits upp som kapitalvinst enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.
- De upphävda bestämmelserna i 50 kap.12 och 13 §§ tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. De tillämpas fortsättningsvis också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet. Vid tillämpning av den upphävda bestämmelsen i 50 kap. 12 § skall hänvisningen i tredje stycket till 6 kap. 14 § i stället avse 5 kap. 2 a §. Lag (2003:1086).
- Den upphävda bestämmelsen i 52 kap. 8 § tillämpas även i fortsättningen på kapitalförluster på andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som avyttrats före ikraftträdandet men där avdragsrätten inte har kunnat utnyttjas. Den tillämpas fortsättningsvis också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före ikraftträdandet men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § i dess äldre lydelse inträffat efter ikraftträdandet. Vid tillämpning av den upphävda bestämmelsen i 52 kap. 8 § skall hänvisningen till 6 kap. 14 § i stället avse 5 kap. 2 a §. Lag (2003:1086).
- Den nya bestämmelsen i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:540) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
- Förarbeten
- Rskr. 2002/03:166, Prop. 2002/03:96, Bet. 2002/03:SkU14
- Omfattning
- upph. 24 kap 13, 14, 19, 20 §§, 25 kap 6-27 §§, 49 kap 22 §, 50 kap 12, 13 §§, 52 kap 8 §, rubr. närmast före 24 kap 13, 15, 20 §§, 25 kap 6, 11, 12, 13, 17, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 31 §§; nuvarande 24 kap 15, 16, 17, 18, 21, 22 §§, 25 kap 28, 29, 30, 31, 32 §§ betecknas 24 kap 13, 14, 18, 19, 15, 16 §§, 25 kap 7, 8, 10, 9, 11 §§; ändr. 2 kap 1 §, 14 kap 19 §, 16 kap 1 §, 17 kap 33 §, 18 kap 12 §, 19 kap 15 §, 20 kap 13 §, 23 kap 2, 7 §§, 24 kap 12 §, 25 kap 1, 2 §§, 30 kap 1 §, 35 kap 3, 4 §§, 37 kap 31 §, 39 kap 14, 17, 23 §§, 43 kap 2 §, 44 kap 1, 27 §§, 45 kap 31 §, 46 kap 16 §, 48 kap 7, 25, 26, 27 §§, 49 kap 5, 23 §§, 49 a kap 4, 6, 7, 11, 13 §§, 50 kap 10, 11 §§, 52 kap 6 §, 56 kap 8 §, de nya 24 kap 13, 14, 15, 16, 18, 19 §§, 25 kap 7, 8, 9, 10, 11 §§, bil. 24.1, bil. 24.2, rubr. närmast före 25 kap 28, 30, 32 §§ sätts närmast före 25 kap 7, 10, 11 §§; nya 20 a kap, 24 kap 17, 20, 21, 22 §§, 25 kap 6, 12 §§, 25 a kap, 45 kap 32 a §, 49 kap 19 a, 19 b §§, rubr. närmast före 24 kap 13, 17, 18, 19, 20 §§, 25 kap 6, 8 , 12 §§, 45 kap 32 a §, 49 kap 19 a, 19 b §§, p 6 i övrgångsbest. till 2002:540
- Ikraftträder
- 2003-07-01
Lag (2003:342) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2002/03:218, Prop. 2002/03:79, Bet. 2002/03:SkU17
- Omfattning
- ändr. 21 kap 15 §; nya 16 kap 20 a §, 45 kap 15 a §, rubr. närmast före 16 kap 20 a §, 45 kap 15 a §
- Ikraftträder
- 2003-07-01
Lag (2003:349) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2002/03:212, Prop. 2002/03:93, Bet. 2002/03:KrU8
- Omfattning
- ändr. 8 kap 3 §, 42 kap 25 §
- Ikraftträder
- 2003-07-01
Lag (2003:669) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
- Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § första stycket och 31 kap. 19 § andra stycket gäller fortfarande för skattemyndighets beslut.
- Äldre föreskrifter i 7 kap. 11 § tredje stycket, 24 kap. 9 § andra stycket, 31 kap. 27 §, 36 kap. 5 § andra stycket, 58 kap. 34 § och 59 kap. 8 § andra stycket gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Vad som där sägs om Riksskatteverket skall då i stället gälla Skatteverket.
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
- Omfattning
- ändr. 1 kap 16 §, 7 kap 11 §, 21 kap 24, 34 §§, 24 kap 9 §, 31 kap 19, 24, 25, 27 §§, 36 kap 5 §, 58 kap 5, 9, 10, 18, 24, 32, 34 §§, 59 kap 8, 9, 10, 12 §§, 65 kap 3 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:745) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:18, Prop. 2002/03:123, Bet. 2003/04:SkU3
- Omfattning
- ändr. 11 kap 12, 26 §§, 12 kap 3, 24, 25 §§, 61 kap 3 §; ny 11 kap 26 a §, rubr. närmast före 11 kap 26 a §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:825) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
- De nya bestämmelserna i 65 kap. 5 § tillämpas första gången vid 2005 års taxering. Äldre föreskrifter gäller dock vid 2005 års taxering i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före den 23 september 2003.
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:42, Prop. 2003/04:1, Bet. 2003/04:FiU1
- Omfattning
- ändr. 65 kap 5 §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:1074) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:79, Prop. 2003/04:16, Bet. 2003/04:SkU8
- Omfattning
- ändr. 19 kap 2 §, 20 kap 3 §, 26 kap 12 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:1075) om ändring i inkomsskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:80, Prop. 2003/04:22, Bet. 2003/04:SkU13
- Omfattning
- ändr. 24 kap 2 §, 39 kap 23 §; nya 39 kap 24 a §, 42 kap 21 a §, rubr. närmast före 42 kap 21 a §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:1086) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas, med undantag av bestämmelsen i 2 kap. 2 a §, på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande på beskattningsår som påbörjats tidigare.
- Om en utländsk stat blivit medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet under ett beskattningsår, skall vid tillämpning av 2 kap. 2 a § vad som sägs om kapitaltillskott i 40 kap. 16 § tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter att staten blivit medlem.
- Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i Belgien och enligt tillstånd meddelat före den 1 januari 2001 bedriver verksamhet i detta land genom en centre de coordination/ coördinatiecentrum enligt Kunglig förordning nr 187 (Arrêté Royal no 187 relatif à la création de centres de coordination/Koninklijk Besluit nr. 187 betreffende de oprichting van coördinatiecentra) av den 30 december 1982 med ändringar vidtagna senast den 1 januari 1993 och om verksamheten består i finansiering av andra företag och nettoinkomsten från denna verksamhet huvudsakligen beror på transaktioner med företag som hör hemma och är skattskyldiga till inkomstskatt i Belgien, får företagens nettoinkomst och skatt som företagen betalar på nettoinkomsten tas med vid bedömningen av om den utländska juridiska personen uppfyller villkoren i 39 a kap. 5 §.
- delägaren, direkt eller indirekt, den 1 januari 2001 innehade och under hela det aktuella beskattningsåret innehar mer än 90 procent av både den utländska juridiska personens och de utländska företagens kapital eller röster, - medel som den utländska juridiska personen lånar ut till ett företag i Belgien inte till mer än ringa del, direkt eller indirekt, vidareutlånas till företag i annan stat,
- delägaren eller ett svenskt företag med vilket delägaren är i intressegemenskap inte, direkt eller indirekt, vid nämnda datum eller senare har lämnat kapitaltillskott till den utländska juridiska personen, och
- nettoinkomsten i den utländska juridiska personen inte till mer än ringa del, direkt eller indirekt, beror på transaktioner med delägaren eller svenska företag med vilka delägaren är i intressegemenskap.
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:78, Prop. 2003/04:10, Bet. 2003/04:SkU6
- Omfattning
- upph. 6 kap 10, 13, 14, 15, 16 §§, 24 kap 15 §, rubr. närmast före 6 kap 12 §; ändr. 2 kap 1 §, 3 kap 2 §, 5 kap 3 §, 6 kap 1, 2, 8, 9, 12 §§, 9 kap 5 §, 14 kap 11 §, 16 kap 19 §, 18 kap 14 §, 20 a kap 1 §, 24 kap 16 §, 25 kap 12 §, 25 a kap 19, 20, 23, 24 §§, 30 kap 2 §, 42 kap 22 §, rubr. till 5 kap, rubr. närmast före 42 kap 22 §, p 3, 4, 12, 13 övergångsbest. till 2003:224; nya 2 kap 2 a, 5 a §§, 5 kap 2 a §, 13 kap 12 §, 22 kap 13 §, 30 kap 10 a §, 39 a kap, bil. 39, rubr. närmast före 2 kap 2 a, 5 a §§, 13 kap 12 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången på det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2003.
- Vid tillämpning av 17 kap. 20 § får kreditinstitut och värdepappersbolag som avses i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005. Lag (2004:438).
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:83, Prop. 2003/04:28, Bet. 2003/04:SkU16
- Omfattning
- ändr. 14 kap 8 §, 17 kap 1, 2, 3, 5, 17, 19, 20, 21, 27 §§, 37 kap 2 §, rubr. närmast före 17 kap 2, 17 §§; nya 17 kap 19 a, 20 a, 20 b, 20 c §§, rubr. närmast före 17 kap 19, 21 §§
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering, om inte annat anges i 2-4.
- Äldre bestämmelser i 11 kap. 7 § tillämpas i fråga om datorutrustning som tillhandahålls den anställde före utgången av juni månad 2004 enligt avtal mellan arbetsgivaren och den anställde som ingåtts före den 1 januari 2004.
- Äldre bestämmelser i 16 kap. 22 § gäller för utgifter för tandvård som utförts före den 1 januari 2004.
- De nya bestämmelserna i 28 kap. 26 § tillämpas på avtal om övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser som ingåtts efter den 25 september 2003.
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:120, Prop. 2003/04:21, Bet. 2003/04:SkU12
- Omfattning
- ändr. 8 kap 30 §, 11 kap 7, 18 §§, 16 kap 22 §, 28 kap 26 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:1200) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:117, Prop. 2004/04:17, Bet. 2003/04:SkU9
- Omfattning
- ändr. 57 kap 7 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:1202) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:118, Prop. 2003/04:18, Bet. 2003/04:SkU10
- Omfattning
- ändr. 2 kap 6 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
- De nya föreskrifterna i 15 kap. 10 §, 39 kap. 26 § och 42 kap. 29 § tilllämpas första gången vid 2005 års taxering.
- De nya föreskrifterna i 47 kap.5, 5 a, 5 b och 7-9 §§ tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:119, Prop. 2003/04:19, Bet. 2003/04:SkU11
- Omfattning
- ändr. 15 kap 10 §, 39 kap 26 §, 42 kap 29 §, 47 kap 5, 5 a, 7, 8, 9 §§; ny 47 kap 5 b §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2003:1214) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 april 2004.
- Vad som sägs i 2 kap. 3 §, 6 kap. 5, 10a och 16a §§, 17kap. 15 §, 24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap.1, 14 och 20 §§, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §, 48 kap.2, 7, 18 och 21 §§, 65 kap. 10 § om investeringsfonder ska också gälla sådana värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Lag (2009:197).
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:101, Prop. 2002/03:132, Bet. 2003/04:SfU4
- Omfattning
- ändr. 7 kap 2 §
- Ikraftträder
- 2004-01-01
Lag (2004:66) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:139, Prop. 2002/03:150, Bet. 2003/04:FiU14
- Omfattning
- ändr. 2 kap 3 §, 6 kap 5, 10 a, 16 a §§, 17 kap 15 §, 24 kap 11 §, 30 kap 1 §, 39 kap 1, 14, 20 §§, 42 kap 8 §, 44 kap 6 §, 48 kap 2, 7, 16, 18, 21 §§, 65 kap 14 §, rubr. närmast före 6 kap 5, 16 a §, 17 kap 15 §, 39 kap 20 §, 44 kap 6 §, 48 kap 16, 18 §§, rubr. närmast efter 39 kap 13 §,
- Ikraftträder
- 2004-04-01
Lag (2004:438) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:243, Prop. 2003/04:99, Bet. 2003/04:FiU27
- Omfattning
- ändr. 13 kap 7 §, 21 kap 21, 32, 35, 36, 38 §§, 32 kap 1, 5, 7, 8, 10 §§, 34 kap 23 §, 40 kap 22 §, 41 kap 8 §, rubr. närmast före 21 kap 38 §, 32 kap 10 §, p 2 övergångs.best. till 2003:1102; nya 2 kap 4 a §, rubr. närmast före 2 kap 4 a §
- Ikraftträder
- 2004-07-01
Lag (2004:494) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:264, Prop. 2003/04:134, Bet. 2003/04:SkU34
- Omfattning
- ändr. 2 kap 4 §, 3 kap 19 §, 20 a kap 1 §
- Ikraftträder
- 2004-10-08
Lag (2004:498) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:263, Prop. 2003/04:133, Bet. 2003/04:SkU33
- Omfattning
- ändr. 30 kap 11, 12 §§, 34 kap 20 §, 48 kap 12 §
- Ikraftträder
- 2004-07-01
Lag (2004:614) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.
- Bestämmelserna i 6 kap. 1 § och 13 kap. 11 § i deras nya lydelse samt bestämmelserna i 6 a kap. och i de nya bilagorna 6 a.1 och 6 a.2 tillämpas på ersättningar som hänför sig till tiden efter utgången av år 2003.
- Bilagorna 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 i deras nya lydelse tillämpas första gången på det beskattningsår som påbörjas närmast före den 1 maj 2004.
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:270, Prop. 2003/04:126, Bet. 2003/04:SkU32
- Omfattning
- ändr. 6 kap 1 §, 13 kap 11 §, bil. 24.1, 24.2, 37.1, 37.2; nytt 6 a kap, nya bil. 6 a.1, 6 a.2
- CELEX-nr
- 32004L0076
- Ikraftträder
- 2004-07-01
Lag (2004:634) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:265, Prop. 2003/04:145, Bet. 2003/04:SkU35
- Omfattning
- ändr. 9 kap 4 §, 16 kap 17 §, rubr. närmast före 9 kap 4 §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:654) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2003/04:272, Prop. 2003/04:151, Bet. 2003/04:SkU37
- Omfattning
- upph. 3 kap 14 §, rubr. närmast före 3 kap 14 §; ny rubr. närmast före 3 kap 15 §
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2004:790) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:8, Prop. 2003/04:152, Bet. 2004/05:SfU4
- Omfattning
- ändr. 7 kap 2, 16 §§, 8 kap 17, 21 §§
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:985) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:36, Prop. 2004/05:12, Bet. 2004/05:SkU8
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1 §; ny 2 kap 35 §, rubr. närmast före 2 kap 35 §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:1040) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
- Den nya bestämmelsen i 7 kap. 17 § tillämpas första gången vid 2004 års taxering.
- De nya bestämmelserna i 43 kap. 7 §, 48 a kap.8 a och 10 §§ samt 57 kap.11 a och 12 §§ tillämpas på andelsbyten som skett efter den 31 december 2002. Bestämmelserna tillämpas också om den skattskyldige har begärt att punkterna 3 och 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall tillämpas på ett andelsbyte som skett före den 1 januari 2003. 2004:1055
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:61, Prop. 2003/04:22, Bet. 2004/05:SkU11
- Omfattning
- ändr. 7 kap 17 §, 43 kap 7 §, 48 a kap 8 a, 10 §§, 57 kap 12 §; ny 57 kap 11 a §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:1055) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:47, Prop. 2004/05:1, Bet. 2004/05:FiU1
- Omfattning
- ändr. 1 kap 5 §, 12 kap 5, 27 §§, 16 kap 27 §, 65 kap 5, 6, 10 §§
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:1139) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:74, Prop. 2004/05:1, Bet. 2004/05:SkU9
- Omfattning
- ändr. 3 kap 18 §, 59 kap 16 §, 62 kap 9 §, 63 kap 2, 3, 4 §§, 65 kap 4, 11 c §§, p 3 övergångsbest. till 2001:1175
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:1147) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2004 om inte annat anges i punkt 2 eller 3.
- I fråga om utdelning på andelar tillämpas de nya bestämmelserna på utdelning som tas emot efter utgången av år 2004.
- I fråga om utdelning på andelar i företag som anges i bilaga 24.1 i dess lydelse den 1 juli 2004 tillämpas de nya bestämmelserna även på utdelning som tagits emot efter den 30 april 2004.
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:76, Prop. 2004/05:27, Bet. 2004/05:SkU13
- Omfattning
- ändr. 24 kap 13, 20 §§, bil. 24.1; ny 24 kap 17 a §, rubr. närmast före 17 a §
- CELEX-nr
- 32003L0123
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:1149) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.
- Bestämmelsen i 1 kap. 13 § i sin nya lydelse tillämpas på överföringar efter utgången av år 2004.
- Bestämmelsen i 34 kap. 18 § i sin nya lydelse tillämpas på övertaganden efter utgången av år 2004.
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:77, Prop. 2004/05:32, Bet. 2004/05:SkU15
- Omfattning
- ändr. 1 kap 13 §, 33 kap 5, 10 §§, 34 kap 4, 18 §§; nya 30 kap 12 a §, 33 kap 7 a §, rubr. närmast före 30 kap 12 a §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:1181) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången på beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2004.
- Vid tillämpningen av 17 kap. 20 § får försäkringsföretag använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet till och med det beskattningsår som avslutas senast den 31 december 2005.
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:89, Prop. 2004/05:24, Bet. 2004/05:LU3
- Omfattning
- ändr. 17 kap 20 §, 39 kap 7 §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:1323) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:131
- Omfattning
- ny 30 kap 6 a §, rubr. närmast före 30 kap 6 a §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:1332) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:133, Prop. 2004/05:33, Bet. 2004/05:SkU16
- Omfattning
- ändr. 17 kap 1, 4, 19, 22 a §§, 29 kap 2 §, rubr. närmast före 17 kap 22 a §; nya 17 kap 22 b, 22 c, 22 d §§
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2004:1346) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:134, Prop. 2004/05:25, Bet. 2004/05:SkU18
- Omfattning
- ändr. 8 kap 7 §, 44 kap 36 §
- Ikraftträder
- 2005-01-01
Lag (2005:121) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
- De nya bestämmelserna gäller även för försäkringar som har tecknats före år 1976.
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:160, Prop. 2003/04:150, Bet. 2004/05:LU4
- Omfattning
- ändr. 58 kap 18 §
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2005:269) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:223, Prop. 2004/05:91, Bet. 2004/05:SkU27
- Omfattning
- ändr. 23 kap 2 §
- Ikraftträder
- 2005-06-01
Lag (2005:347) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
- Äldre bestämmelser i 62 kap. 6 § tillämpas i fråga om avgifter som betalas i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet.
- Förarbeten
- Rskr. 2004/05:236, Prop. 2004/05:146, Bet. 2004/05:SkU31
- Omfattning
- ändr. 62 kap. 6 §, 64 kap 2, 3, 6 §§, 65 kap 11 §
- Ikraftträder
- 2005-07-01
Lag (2005:798) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:11, Prop. 2004/05:139, Bet. 2005/06:SkU2
- Omfattning
- ändr. 7 kap 17 §
- Ikraftträder
- 2005-12-01
Lag (2005:826) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:34, Prop. 2005/06:1, Bet. 2005/06:FiU1
- Omfattning
- ändr. 1 kap 5 §, 12 kap 5, 27 §§, 16 kap 27 §, 61 kap 19 a §, 63 kap 3 §, 65 kap 5, 10 §§, p 3 övergångsbest. till 2001:1175
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2005:898) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:77, Prop. 2005/06:21, Bet. 2005/06:SkU8
- Omfattning
- ändr. 3 kap 12 §
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2005:1136) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas om inte annat följer av punkt 2 första gången vid 2007 års taxering.
- I fråga om andelar i en ekonomisk förening eller ett aktiebolag som är en bostadsrättsförening, bostadsförening eller ett bostadsaktiebolag och som inte uppfyller villkoren i 2 kap. 17 § för att vara ett privatbostadsföretag ska äldre bestämmelser tillämpas till och med utgången av år 2015. Lag (2011:1271).
- Om det vid utgången av år 2005 finns sparat lättnadsutrymme enligt den upphävda 43 kap. 6 § får detta föras över till kommande beskattningsår och utnyttjas under beskattningsåren 2006-2010 i inkomstslaget kapital enligt vad som anges i denna punkt. Dessa beskattningsår skall utdelning tas upp bara till den del den överstiger sparat lättnadsutrymme. Om utdelningen understiger sparat lättnadsutrymme, skall skillnaden föras vidare som sparat lättnadsutrymme till nästa beskattningsår. Av en kapitalvinst på en andel som uppkommer under beskattningsåren 2006-2010 skall bara ett belopp som överstiger det sparade lättnadsutrymmet tas upp. Detta gäller inte om kapitalvinsten skall tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap. Om en andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över den tidigare ägarens sparade lättnadsutrymme. Om en andel avyttras genom ett andelsbyte och villkoren i 48 a kap. för framskjuten beskattning är uppfyllda, skall sparat lättnadsutrymme som hänför sig till de avyttrade andelarna fördelas på de mottagna andelarna. Om de mottagna andelarna inte är kvalificerade och hänför sig till ett företag som är marknadsnoterat, skall det sparade lättnadsutrymmet i stället läggas till anskaffningsutgiften vid beräkning av omkostnadsbeloppet för de mottagna andelarna.
- Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger gränsbeloppet, skall utdelning utöver sparat lättnadsutrymme tas upp i inkomstslaget tjänst.
- Om sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 överstiger gränsbeloppet, tillämpas bestämmelserna i 57 kap. 21 § på kapitalvinst som överstiger sparat lättnadsutrymme. Lag (2008:1064).
- Sparat utdelningsutrymme för tid före den 1 januari 2006 skall beräknas enligt reglerna i det upphävda 57 kap. Sådant sparat utdelningsutrymme skall anses som sparat utdelningsutrymme enligt denna lag.
- Om andelar som är kvalificerade enligt 57 kap.7 § första eller andra stycket i lydelse vid 2007 års taxering eller 57 kap.7-7 b §§ i lydelse enligt lagen (2006:1422) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) avyttras till ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren direkt eller indirekt äger andel i, skall sparat lättnadsutrymme enligt punkt 3 fördelas på säljarens andelar i fåmansföretaget som förvärvat andelarna direkt eller indirekt. Lag (2006:1422).
- Äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § tillämpas på andelsbyten som skett före den 1 januari 2006.
- Vid tillämpningen av bestämmelsen i 42 kap. 15 a § andra stycket andra strecksatsen, skall det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 december 2003 utgöra det första av de fyra räkenskapsår som bedömningen kan utgå ifrån. För tidigare räkenskapsår skall i stället gälla att företaget direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tjugofem procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person.
- Vinst som efter ikraftträdandet uppkommer vid nedsättning av aktiekapital genom inlösen enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen (1975:1385), skall behandlas som vinst vid minskning av aktiekapital med indragning enligt 57 kap. 2 §.
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:116, Prop. 2005/06:39, Bet. 2005/06:SkU10
- Omfattning
- upph. 43, 57 kap; ändr. 1 kap 8 §, 2 kap 1 §, 23 kap 19 §, 42 kap 1, 3 §§, 48 kap 1, 20, 24 §§, 48 a kap 8 a, 10, 14 16 §§, 50 kap 7 §, 65 kap 13 §; nya 57 kap, 42 kap 15 a §, 48 kap 20 a §, rubr. närmast före 42 kap 15 a §
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2005:1142) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.
- Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:115, Prop. 2005/06:22, Bet. 2005/06:SkU9
- Omfattning
- ändr. 3 kap 19 §, 10 kap 3 §, 11 kap 15, 45 §§, 13 kap 3 §, 15 kap 3 §, 24 kap 2 §, 25 a kap 4, 19 §§, 40 kap 5 §, 42 kap 15, 17, 20 §§, 43 kap 26 §, 44 kap 10, 19, 20 §§, 48 kap 2, 6 a, 13, 15 §§, 49 a kap 2 §, 49 kap 2 §, bil. 37.1, rubr. närmast före 42 kap 15, 17 §§, 48 kap 13 §; nya 48 kap 6 b, 28 §§
- CELEX-nr
- 32005L0019
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2005:1146) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.
- 16 kap. 11 § i sin äldre lydelse tillämpas på avgifter och bidrag som lämnats för tid före ikraftträdandet. I dessa fall skall vad som sägs om avdragsrätt även gälla för sådana avgifter och bidrag som avses i ett avtal som träffats den 29 april 1999 mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveriges Biografägareförbund, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Riksföreningen Våra Gårdar, Sveriges Filmuthyrareförening u.p.a., Föreningen Sveriges Filmproducenter, Sveriges Television AB och TV 4 AB (publ.).
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:98, Prop. 2005/06:3, Bet. 2005/06:KrU5
- Omfattning
- ändr. 16 kap 11 §
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2005:1166) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:107, Prop. 2005/06:41, Bet. 2005/06:MjU2
- Omfattning
- ändr. 21 kap 40 §
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2005:1170) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:114, Prop. 2005/06:22, Bet. 2005/06:SkU12
- Omfattning
- ändr. 6 kap 8 §, 10 kap 5 §, 16 kap 17 §, 28 kap 2, 3 §§, 39 kap 1 §, 58 kap 1, 19 §§, rubr. till 58 kap, rubr. närmast före 58 kap 19 §; nya 28 kap 12 a, 12 b §§, 39 kap 13 a, 13 b, 13 c, 13 d, 13 e, 13 f §§, 58 kap 1 a, 1 b, 19 a §§, rubr. närmast före 39 kap 13 a §, 58 kap 1 a §
- Ikraftträder
- 2006-01-01
Lag (2005:1171) om ändring i lagen (2005:121) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:114
- Omfattning
- ändr. 58 kap 18 § i 2005:121
Lag (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
- Äldre bestämmelser skall dock tillämpas på ersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en utlandsstationering som har tillträtts före den 1 januari 2007. Från och med den 1 september 2009 skall denna lag tillämpas på samtliga ersättningar och förmåner som utbetalats på grund av en utlandsstationering, oavsett när stationeringen tillträddes.
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:113, Prop. 2005/06:19, Bet. 2005/06:SkU6
- Omfattning
- upph. 11 kap 21 a §; ändr. 11 kap 21, 27 §§, 12 kap 3 §
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2006:52) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:148, Prop. 2005/06:43, Bet. 2005/06:SoU10
- Omfattning
- ändr. 11 kap 34 §
- Ikraftträder
- 2006-04-01
Lag (2006:238) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:167, Prop. 2005/06:65, Bet. 2005/06:SkU15
- Omfattning
- ändr. 9 kap 8 §
- Ikraftträder
- 2006-05-01
Lag (2006:424) ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:289, Prop. 2005/06:163, Bet. 2005/06:SkU23
- Omfattning
- ny 63 kap 4 a §
- CELEX-nr
- 32004R1860
- Ikraftträder
- 2006-07-01
Lag (2006:554) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:286, Prop. 2005/06:124, Bet. 2005/06:LU35
- Omfattning
- ändr. 40 kap. 21 §, 58 kap. 18, 32 §§
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2006:582) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:349, Prop. 2005/06:169, Bet. 2005/06:SkU29
- Omfattning
- upph. 43 kap 26 §
- Ikraftträder
- 2006-07-01
Lag (2006:614) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:352, Prop. 2005/06:125, Bet. 2005/06:SkU33
- Omfattning
- ändr. 48 kap 20, 20 a §§
- Ikraftträder
- 2006-07-01
Lag (2006:619) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 18 augusti 2006.
- Bestämmelsen i 37 kap. 26 § i sin nya lydelse tillämpas på fusioner som genomförs efter ikraftträdandet.
- Bestämmelsen i 39 kap. 23 § i sin nya lydelse tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet.
- Bestämmelserna i 39 kap. 24 a § och 42 kap. 21 a § i sina nya lydelser tillämpas på insatsemissioner som tillgodoförs efter ikraftträdandet.
- Bestämmelsen i 42 kap. 15 a § i sin nya lydelse tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet. Den tillämpas även på kapitalvinst på aktier och andelar som avyttras efter ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:291, Prop. 2005/06:36, Bet. 2005/06:SkU28
- Omfattning
- ändr. 2 kap 1 §, 3 kap 19 §, 7 kap 19 §, 24 kap 2 §, 37 kap 23, 26 §§, 39 kap 2, 23, 24 a §§, 42 kap 15 a, 21, 21 a §§, bil. 24.1, 37.1; ny 2 kap 4 b §, rubr. närmast före 2 kap 4 b §
- CELEX-nr
- 32005L0019
- Ikraftträder
- 2006-08-18
Lag (2006:620) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006 och tillämpas på beskattningsår som avslutas efter den 30 juni 2006. Bestämmelsen i 29 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar som tilldelats före ikraftträdandet bara om den skattskyldige begär det.
- Om beskattningsåret avslutas efter den 31 maj 2006 men före den 1 juli 2006, tillämpas bestämmelserna i denna lag om den skattskyldige begär det. 2006:650
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:348, Prop. 2005/06:153, Bet. 2005/06:SkU26
- Omfattning
- nuvarande 17 kap 22 b, 22 c, 22 d §§ betecknas 17 kap 22 c, 22 d, 22 f §§, ändr. 17 kap 1, 4, 19, 22 a §§, 29 kap 2 §, de nya 17 kap 22 c, 22 d, 22 f §§, rubr. närmast före 17 kap 22 a §; nya 17 kap 22 b, 22 e §§
- Ikraftträder
- 2006-07-01
Lag (2006:650) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:287, Prop. 2005/06:183, Bet. 2005/06:MJU24
- Omfattning
- ändr. 16 kap 6 §
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2006:660) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:305, Prop. 2005/06:134, Bet. 2005/06:UbU21
- Omfattning
- ändr. 11 kap 34 §
- Ikraftträder
- 2006-07-01
Lag (2006:908) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:350, Prop. 2005/06:174, Bet. 2005/06:SkU31
- Omfattning
- ändr. 14 kap 2 §, 17 kap 2, 3, 24 §§, 18 kap 7, 13 §§; ny 17 kap 4 a §
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2006:982) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:381
- Omfattning
- ändr. 12 kap 18 §; ny 11 kap 10 a §, rubr. närmast före 11 kap 10 a §
- Ikraftträder
- 2006-08-01
Lag (2006:983) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2006.
- En skattskyldig som till följd av 4 kap. 6 § andra stycket lagen (2003:113) om elcertifikat i sin lydelse före den 1 januari 2007 var registrerad för att hantera kvotplikten skall anses som kvotpliktig för tiden fram till och med tidpunkten för annullering av elcertifikat enligt lagen om elcertifikat i dess lydelse från och med den 1 januari 2007.
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:360, Prop. 2005/06:154, Bet. 2005/06:NU17
- Omfattning
- ändr. 17 kap 22 a §
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2006:992) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2005/06:380, Bet. 2005/06:KU33
- Omfattning
- ändr. 12 kap 8, 17 §§; ny 12 kap 6 a §
- Ikraftträder
- 2006-10-02
Lag (2006:1344) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
- Äldre bestämmelser i 63 kap. 4 a § gäller alltjämt för den del av beskattningsåret som infaller före ikraftträdandet.
- De nya bestämmelserna i 39 kap.25 och 26 §§ tillämpas på beskattningsår som påbörjats efter ikraftträdandet. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.
- I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall bestämmelsen i 61 kap. 17 a § tillämpas med undantag för andra strecksatsen i paragrafen.
- Vid 2007 års taxering skall 65 kap.11 a-11 c §§ inte tillämpas på avgift till fackförening, arbetslöshetskassa eller motsvarande som betalas efter den 8 december 2006 och belöper sig på tid efter den 31 december 2006. Lag (2006:1518).
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:9, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:FiU1
- Omfattning
- upph. 11 kap 7 §, 63 kap 4 a §, 65 kap 11 a, 11 b, 11 c §§, rubr. närmast före 11 kap 7 §; ändr. 1 kap 11 §, 12 kap 2 §, 39 kap 25, 26 §§, 57 kap 11, 16, 17 §§, 61 kap 1 §, 65 kap 12 §; nya 11 kap 48 §, 61 kap 17 a §, 65 kap 9 a, 9 b, 9 c, 9 d §§, rubr. närmast före 11 kap 48 §, 61 kap 17 a §
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2006:1351) om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:9, Prop. 2006/07:1, Bet. 2006/07:FiU1
- Omfattning
- ändr. 12 kap 3 § i 2006:5
Lag (2006:1354) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:9
- Omfattning
- ändr. 8 kap 28 §
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2006:1422) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
- Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet.
- De nya bestämmelserna om partiella fissioner tillämpas på ombildningar efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 §, 38 a kap. 22 §, 48 a kap. 17 § och 49 kap. 32 § tillämpas på ombildningar och förfaranden efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 23 kap. 23 a § tillämpas på överlåtelser efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 38 kap.17 a och 17 b §§ tillämpas på verksamhetsavyttringar efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna i 49 kap. 3 a § tillämpas på förfaranden efter ikraftträdandet.
- Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en andel i det överlåtande företaget vid en partiell fission fördelas mellan de mottagna andelarna och andelarna i det överlåtande företaget på det sätt som omkostnadsbeloppet fördelas enligt 48 kap. 18 a §. Sådant uppskovsbelopp skall tas upp som intäkt senast det beskattningsår då äganderätten till andelen övergår till någon annan eller andelen upphör att existera.
- Om en kvalificerad andel till vilken det hör ett tjänstebelopp enligt äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a § eller ett tjänstebelopp som har fördelats enligt bestämmelserna i 57 kap. 7 § enligt dess äldre lydelse avyttras eller upphör att existera gäller följande. Den del av en kapitalvinst som skall tas upp i inkomstslaget tjänst skall inte överstiga tjänstebeloppet eller det tjänstebelopp som har fördelats. Det sagda gäller inte om andelen är kvalificerad enligt 57 kap. 4 § eller 6 § första stycket.
- Vad som sägs om tjänstebelopp för kapitalvinst vid andelsbyten i 57 kap. 7 c § andra stycket gäller även för tjänstebelopp enligt äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a §.
- Vad som sägs i 48 kap. 18 e § tredje stycket och 48 a kap. 8 c § tredje stycket om tjänstebelopp enligt 48 kap. 18 d § och tjänstebelopp enligt 48 a kap. 8 b § skall också gälla för tjänstebelopp som beräknats enligt äldre bestämmelser i 48 a kap. 8 a §.
- Vad som sägs i 48 a kap. 16 §, 57 kap. 7 § tredje stycket, 7 a och 7 b §§, 15 § tredje stycket samt 23 a § om andelar som är kvalificerade enligt 57 kap.7-7 b §§ gäller även för andelar som är kvalificerade enligt 57 kap.7 § första eller andra stycket enligt äldre lydelse.
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:41, Prop. 2006/07:2, Bet. 2006/07:SkU2
- Omfattning
- upph. 48 kap 10 §, 48 a kap 14 §, rubr. närmast före 48 kap 10 §, 48 a kap, 14 §; ändr. 2 kap 1 §, 17 kap 33 §, 18 kap 12 §, 19 kap 15 §, 20 kap 13 §, 21 kap 20 §, 23 kap § 19 §, 24 kap 1 §, 25 kap 2 §, 26 kap 15 §, 30 kap 14 §, 31 kap 23 §, 37 kap 1, 2, 9, 16, 30 §§, 38 kap 1, 3, 8, 16, 17, 19 §§, 40 kap 2, 4, 24 §§, 42 kap 2, 16, 21 §§, 44 kap 8 §, 48 kap 7 §, 48 a kap 1, 6, 7, 8 a, 16 §§, 49 kap 1, 2, 8, 9, 11, 19 a, 26 §§, 56 kap 8 §, 57 kap 1, 7, 13, 15, 24 §§, bil. 37.1, 37.2, rubr. närmast före 57 kap 24 §, p. 7 övergångsbest. till 2005:1136; nytt 38 a kap, nya 17 kap 17 a §, 23 kap 23 a §, 24 kap 3 a §, 37 kap 30 a §, 38 kap 17 a, 17 b, 20 §§, 39 kap 23 a §, 42 kap 16 b §, 48 kap 18 a, 18 b, 18 c, 18 d, 18 e §§, 48 a kap 8 b, 8 c, 17 §§, 49 kap 3 a, 32 §§, 57 kap 7 a, 7 b, 7 c, 10 a, 11 a, 12 a, 20 a, 20 b, 20 c, 23 a, 24 a §§, rubr. närmast före 17 kap 7 a §, 24 kap 3 a §, 37 kap 30 a §§, 38 kap 20 §, 42 kap 16 b §, 48 kap 18 a, 18 b, 18 c, 18 d §§, 48 a kap 17 §, 49 kap 32 §, 57 kap 20 a §, rubr. närmast före 37 kap 30 §, 38 kap 19 §
- CELEX-nr
- 32005L0019
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2006:1471) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rekryteringsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:53, Prop. 2006/07:17, Bet. 2006/07:UbU2
- Omfattning
- ändr. 11 kap 34 §
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2006:1497) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:42, Prop. 2006/07:7, Bet. 2006/07:SkU3
- Omfattning
- upph. 61 kap 19 a §; ändr. 61 kap 9 §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175; ny 61 kap 8 a §
- Ikraftträder
- 2007-01-01
Lag (2006:1518) om ändring i lagen (2006:1344) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Omfattning
- ny p 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2006:1344
Lag (2006:1520) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 februari 2007 och tillämpas på avyttringar som skett efter ikraftträdandet.
- De nya bestämmelserna får tillämpas på avyttringar som skett under tiden 1 januari 2006-31 januari 2007 om den skattskyldige begär det.
- Kapitalvinster som omfattas av uppskov enligt äldre bestämmelser i 47 kap., den upphävda lagen (1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst eller den upphävda lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst skall efter denna lags ikraftträdande anses som uppskovsbelopp.
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:71, Prop. 2006/07:19, Bet. 2006/07:SkU7
- Omfattning
- upph. 45 kap 27 §, 46 kap 13 §, rubr. närmast före 45 kap 27 §, 46 kap. 13 §, 47 kap 11 §; ändr. 2 kap 9, 17 §§, 3 kap 18 §, 26 kap 5 §, 41 kap 3 §, 44 kap 2, 27 §§, 45 kap 33 §, 46 kap 18 §, 47 kap 1, 2, 3, 4, 5, 5 b, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 15 §§, 48 kap 1 §, rubr. till 47 kap, rubr. närmast efter 47 kap 1 §, rubr. närmast före 47 kap 7, 9 §§; nya 47 kap 9 a, 11 a §§
- Ikraftträder
- 2007-02-01
Lag (2007:350) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
- Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas bestämmelserna i bilagorna 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2, 37.1 och 37.2 i sina nya lydelser för den del av beskattningsåret som avser tid före ikraftträdandet men efter den 31 december 2006. På begäran av skattskyldig tillämpas dock bilagorna i sina äldre lydelser på den del av beskattningsåret som avser tid före ikraftträdandet men efter den 31 december 2006.
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:181, Prop. 2006/07:94, Bet. 2006/07:SkU15
- Omfattning
- ändr. 47 kap 4 §, bil. 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2, 37.1, 37.2
- CELEX-nr
- 32006L0363
- Ikraftträder
- 2007-07-01
Lag (2007:394) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 2 juli 2007.
- För den som deltagit i aktivitetsgarantin gäller 11 kap. 35 § i sin äldre lydelse.
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:179, Prop. 2006/07:89, Bet. 2006/07:AU13
- Omfattning
- ändr. 11 kap 35 §
- Ikraftträder
- 2007-07-02
Lag (2007:471) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:198, Prop. 2006/07:96, Bet. 2006/07:SkU22
- Omfattning
- ändr. 61 kap 5 §
- Ikraftträder
- 2007-07-01
Lag (2007:552) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 november 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
- Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser för den del av beskattningsåret som avser tiden före ikraftträdandet. Det som sägs i första meningen tillämpas inte för bestämmelsen i 17 kap. 19 §.
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:211, Prop. 2006/07:115, Bet. 2006/07:FiU25
- Omfattning
- ändr. 17 kap 19 §, 24 kap 8 §, 25 a kap 15 §, 48 kap 5 §, 49 a kap 7 §, 55 kap 5 §, 56 kap 3 §
- Ikraftträder
- 2007-11-01
Lag (2007:618) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2006/07:212, Prop. 2006/07:109, Bet. 2006/07:SkU19
- Omfattning
- ändr. 9 kap 4 §, 12 kap 27 §, 16 kap 17 §, rubr. närmast före 9 kap 4 §
- Ikraftträder
- 2007-08-01
Lag (2007:764) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:3, Bet. 2007/08:SkU4
- Omfattning
- ändr. 64 kap 1, 3, 5 §§, rubr. närmast före 64 kap 5 §
- Ikraftträder
- 2007-12-15
Lag (2007:1122) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
- De nya bestämmelserna tillämpas på avyttringar och överlåtelser samt sammanläggningar och delningar som skett efter den 31 december 2007.
- De nya bestämmelserna tillämpas på utdelning som lämnats efter den 31 december 2007.
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:42, Prop. 2007/08:12, Bet. 2007/08:SkU6
- Omfattning
- ändr. 3 kap 19 §, 8 kap 14 §, 24 kap 14 §, 42 kap 15 a §, 48 kap 15, 18 §§, 53 kap 2, 6 §§, rubr. närmast före 53 kap 2 §; ny 44 kap 40 §, rubr. närmast före 44 kap 40 §
- CELEX-nr
- 32005L0001
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2007:1248) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:61, Prop. 2007/08:22, Bet. 2007/08:SkU11
- Omfattning
- ändr. 65 kap 9 a, 9 b, 9 c §§
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2007:1249) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering om inte annat följer av punkterna 3 och 4.
- Om en skattskyldig påbörjat en dubbel bosättning innan de nya bestämmelserna i 12 kap.19-21 §§ träder i kraft, ska tiden för avdrag räknas från den tidpunkt när den dubbla bosättningen påbörjades.
- Den upphävda bestämmelsen i 61 kap. 17 a § och bestämmelsen i 61 kap. 1 § i dess äldre lydelse tillämpas alltjämt vid 2009 års taxering på förmån som erhålls under 2008. Vid tillämpningen av den upphävda bestämmelsen ska dock värdet beräknas till 4 800 kronor i stället för 2 400 kronor.
- I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ska den upphävda bestämmelsen i 61 kap. 17 a § tillämpas alltjämt vid 2009 års taxering på förmån som erhålls under 2008 med undantag för andra strecksatsen i paragrafen. Vid tillämpningen av bestämmelsen ska dock värdet beräknas till 4 800 kronor i stället för 2 400 kronor.
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:62, Prop. 2007/08:24, Bet. 2007/08:SkU12
- Omfattning
- upph. 61 kap 17 a §; ändr. 3 kap 9 §, 12 kap 19, 20, 21 §§, 42 kap 1 §, 61 kap 1 §
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2007:1251) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Bestämmelserna tillämpas första gången vid 2009 års taxering och, i fall som avses i punkten 2 andra meningen, även vid 2008 års taxering.
- I fråga om sådana kapitalvinster som avses i 50 kap. 7 § och 57 kap. 21 § första stycket första meningen och andra stycket och som hänför sig till avyttringar av andelar under tiden den 1 januari 2008-den 31 december 2009 tillämpas i stället vad som sägs i punkterna 3-10. Dessa bestämmelser får också tillämpas på avyttringar som skett under 2007, om den skattskyldige begär det. Bestämmelserna tillämpas dock inte på avyttringar, direkt eller indirekt, av tillgångar som avses i 57 kap. 2 § andra stycket.
- Vid tillämpningen av 50 kap. 7 § ska, av den del av vinsten som avses i paragrafens första stycke, hälften tas upp i inkomstslaget tjänst och hälften i inkomstslaget kapital, om inte annat följer av punkterna 4 och 5.
- Punkten 3 gäller inte vid avyttringar till
- en eller flera närstående,
- ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, äger eller inom tre år efter avyttringen förvärvar andelar i, eller
- en annan juridisk person som säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år efter avyttringen får ett väsentligt inflytande i.
- Punkten 3 gäller inte heller om
- säljaren eller närstående inom tre år före eller inom tre år efter avyttringen förvärvat eller förvärvar, direkt eller indirekt, övervägande delen av tillgångarna i det företag som handelsbolaget, direkt eller indirekt, äger eller ägt andelar i, eller
- någon annan juridisk person förvärvat tillgångar eller andelar i det nyssnämnda företaget och säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år efter den juridiska personens förvärv får ett väsentligt inflytande i denna juridiska person.
- Vid tillämpningen av 57 kap. 21 § första stycket ska den del av vinsten som avses i första meningen till hälften tas upp i inkomstslaget tjänst och till hälften i inkomstslaget kapital, om inte annat följer av punkterna 7-9. Vidare gäller att den del av kapitalvinsten som avses i paragrafens andra stycke upp till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan omkostnadsbeloppet beräknat enligt 25-35 §§ och omkostnadsbeloppet beräknat enligt 44 kap. 14 § i sin helhet ska tas upp i inkomstslaget kapital.
- Punkten 6 gäller inte vid avyttring till
- en eller flera närstående,
- sådant fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag som säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, äger eller inom tre år efter avyttringen förvärvar andelar i, eller
- annan juridisk person som säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år efter avyttringen får ett väsentligt inflytande i.
- Punkten 6 gäller inte heller om
- säljaren eller närstående inom tre år före eller inom tre år efter avyttringen förvärvat eller förvärvar, direkt eller indirekt, övervägande delen av tillgångarna i det avyttrade företaget, eller
- någon annan juridisk person förvärvat tillgångar eller andelar i det nyssnämnda företaget och säljaren eller närstående, direkt eller indirekt, har eller inom tre år från den juridiska personens förvärv får ett väsentligt inflytande i den juridiska personen.
- Bestämmelsen i punkt 7 ska inte tillämpas om den skattskyldige begär det och
- han eller hon har avyttrat samtliga andelar i företaget direkt till en eller flera avkomlingar, avkomlings make eller till ett företag som helt ägs av en eller flera av dessa personer, och
- verksamheten, direkt eller indirekt, ska drivas vidare av förvärvaren eller förvärvarna utan avbrott under de närmast efter avyttringen följande tre åren.
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:60, Prop. 2007/08:19, Bet. 2007/08:SkU9
- Omfattning
- ändr. 50 kap 7 §, 57 kap 21 §
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2007:1254) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:63, Prop. 2007/08:16, Bet. 2007/08:SkU13
- Omfattning
- ändr. bil. 39 a, rubr. närmast före 39 a kap 7 §; ny 39 a kap 7 a §
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2007:1342) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:71, Prop. 2007/08:1, Bet. 2007/08:UbU2
- Omfattning
- ändr. 11 kap 34 §
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2007:1388) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:89, Prop. 2007/08:11, Bet. 2007/08:SkU17
- Omfattning
- ändr. 12 kap 5, 27, 29 §§, 16 kap 27 §
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2007:1406) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
- De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap. 10 §, utom strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
- De nya bestämmelserna i 33 kap. 10 § strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, 65 kap. 9 § och 66 kap. 2 § tillämpas första gången vid 2009 årstaxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Lag (2009:197).
- De nya bestämmelserna i 59 kap.5, 9 och 14 §§ tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap.5, 9 och 14 §§ i deras äldre lydelser för försäkringspremier som betalats respektive insättningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier och insättningar som betalats respektive satts in efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt bestämmelsen i sin nya lydelse överstiger avdraget för premier som betalats respektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:92, Prop. 2007/08:26, Bet. 2007/08:SkU15
- Omfattning
- ändr. 7 kap 11 §, 9 kap 4 §, 33 kap 10 §, 59 kap 5, 9, 14 §§, 65 kap 13 §, 66 kap 2 §
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2007:1419) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:90, Prop. 2007/08:27, Bet. 2007/08:SkU10
- Omfattning
- ändr. 1 kap 3, 4, 5, 6, 7, 10, 11, 12, 13, 14 §§, 2 kap 2 a, 3, 10, 11, 12, 20, 26, 31, 32, 33 §§, 3 kap 5, 6, 7, 13, 20 §§, 5 kap 1, 3 §§, 6 kap 8, 9, 11 §§, 6a kap 3, 4, 6 §§, 7 kap 4, 5, 6, 8, 9, 10, 18, 21 §§, 8 kap 5, 21 §§, 9 kap 5 §, 10 kap 1, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16 §§, 11 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10, 10 a, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 26, 26 a, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 42, 43, 45, 46, 47, 48 §§, 12 kap 1, 2, 3, 6, 6 a, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 22, 24, 25, 26, 31, 32, 33, 34, 36, 37 §§, 13 kap 1 a, 6, 7, 8, 9 §§, 14 kap 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 13, 13 a, 14, 15, 16, 17, 19, 21, 22 §§, 15 kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 10 §§, 16 kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 16, 18, 19, 20 a, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 28, 28 a, 28 b, 29, 30, 31, 32, 34, 35, 36 §§, 17 kap 3, 5, 6, 7, 7 a, 10, 15, 17, 19 a, 20, 20 a, 20 b, 21, 22 c, 22 d, 22 e, 22 f, 23, 24, 26, 28, 29, 30, 31, 32 §§, 18 kap 3, 5, 10, 11, 13, 17 a, 17 b, 17 c, 18, 19, 20, 21, 22 §§, 19 kap 3, 4, 5, 7, 10, 11, 12, 13, 14, 14 a, 17, 20, 24, 25, 26, 27, 28, 29 §§, 20 kap 2, 4, 5, 6, 7, 10, 11, 16, 18, 22, 23, 24, 25, 26, 27 §§, 20 a kap 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 §§, 21 kap 2, 3, 5, 8, 13, 15, 17, 24, 29, 31, 33, 34, 36, 37, 38, 39, 40 §§, 22 kap 1, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 §§, 23 kap 2, 8, 9, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 23 a, 29 §§, 24 kap 3, 3 a, 6, 7, 8, 11, 12, 16, 17, 17 a, 18, 19, 20, 21, 22 §§, 25 kap 7, 8, 11 §§, 25 a kap 5, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 16, 18, 19, 21, 22, 23, 24, 25 §§, 26 kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 12, 15 §§, 27 kap 7, 8, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 §§, 28 kap 5, 7, 8, 9, 11, 12, 12 a, 12 b, 13, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 §§, 29 kap 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 §§, 30 kap 2, 3, 4, 6 a, 7, 8, 9, 10, 10 a, 11, 12, 12 a §§, 31 kap 2, 7, 8, 14, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 25 a §§, 32 kap 4, 6, 8, 9, 10, 11 §§, 33 kap 2, 3, 4, 5, 7, 11, 12, 13, 14, 16, 20 §§, 34 kap 2, 3, 4, 7, 8, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 22 §§, 35 kap 1, 2 a, 3, 4, 5, 6 §§, 36 kap 1, 2 a, 3, 4 §§, 37 kap 3, 5, 8, 10, 11, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 24, 25, 28, 29, 30 a §§, 38 kap 2, 4, 5, 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 a, 18, 20 §§, 38 a kap 2, 5, 6, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18, 20, 22 §§, 39 kap 3, 6, 9, 11, 12, 13 b, 13 c, 13 f, 14, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 24 a, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31 §§, 39 a kap 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13 §§, 40 kap 2, 12, 15, 16, 18, 19, 20, 21 §§, 41 kap 3, 6, 7, 8, 9, 11, 12 §§, 42 kap 4, 5, 7, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 16 a, 16 b, 17, 20, 20 a, 20 b, 21, 21 a, 22, 23, 24, 25, 26, 28, 29, 30, 31, 32, 34 §§, 44 kap 4, 8, 13, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 34, 35, 36, 37 §§, 45 kap 1, 3, 4, 5, 8, 9, 10, 13, 15, 15 a, 16, 17, 18, 19, 20, 23, 25, 26, 28, 29, 30, 31, 32, 33 §§, 46 kap 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 14, 15, 16, 17, 18 §§, 47 kap 3, 5 a, 5 b, 7, 8, 9, 9 a, 10, 11, 11 a, 12, 13, 13 a, 15 §§, 48 kap 1, 2, 3, 4, 6, 6 a, 6 b, 7, 8, 9, 12, 14, 17, 17 a, 18 a, 18 b, 18 c, 18 d, 18 e, 19, 20, 20 a, 21, 23, 24, 25, 26, 27, §§, 48 a kap 2, 4, 4 a, 5, 6, 6 a, 7, 8, 8 a, 8 c, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 16, 17 §§, 49 kap 2, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 19 a, 19 b, 20, 21, 23, 24, 26, 28, 29, 30, 31, 32 §§, 49 a kap 3, 8, 10, 11, 12, 13 §§, 50 kap 3, 5, 6, 8, 9, 10, 11 §§, 51 kap 2, 3, 5, 6 §§, 52 kap 2, 3, 4, 5, 6, 7 §§, 53 kap 3, 4, 5, 7, 8, 10, 11 §§, 54 kap 3, 4, 5, 6 §§, 55 kap 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11 §§, 56 kap 5 §, 57 kap 2, 3, 4, 5, 6, 7, 7 a, 7 b, 7 c, 10, 11, 11 a, 13, 15, 17, 18, 19, 20, 20 a, 20 b, 20 c, 22, 23, 23 a, 24, 24 a, 25, 28, 29, 30, 32, 33, 34, 36 §§, 58 kap 1 b, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 22, 23, 25, 27, 28, 29, 30, 33 §§, 59 kap 3, 4, 7, 10, 12, 13, 15, 16, 17 §§, 60 kap 2, 3,
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2007:1449) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
- Bestämmelserna i deras nya lydelser tillämpas även i fråga om ersättning som Insättningsgarantinämnden betalat ut före lagens ikraftträdande.
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:112, Prop. 2007/08:1, Bet. 2007/08:FiU2
- Omfattning
- ändr. 55 kap 2, 5 §§
- Ikraftträder
- 2008-01-01
Lag (2008:134) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 maj 2008.
- Bestämmelserna i 6 kap. 8 § och 39 kap. 2 § i sina nya lydelser tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 30 april 2008. På begäran av den skattskyldige får bestämmelserna i sin nya lydelse tillämpas även i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet, dock tidigast med avseende på 2007 års taxering.
- Lagen tillämpas på försäkringsavtal som ingåtts efter den 1 februari 2007. Bestämmelserna i 58 kap.16 a § andra och tredje styckena tillämpas dock först från och med lagens ikraftträdande. Försäkringsavtal, som ingås efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008, ska för att anses som pensionsförsäkringsavtal senast den 31 maj 2008 uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a §. Ett sådant åtagande som avses i 58 kap. 16 a § andra stycket i dess nya lydelse ska därvid ha kommit in till Skatteverket senast sistnämnda dag.
- För försäkringsavtal som ingåtts före den 2 februari 2007 ska äldre bestämmelser fortfarande gälla. Vid överföring av värdet i ett sådant avtal, samt vid överlåtelse eller överföring av ett sådant försäkringsavtal till en annan försäkringsgivare eller verksamhetsgren hos samma försäkringsgivare, gäller dock vad som stadgas i punkterna 5, 6, 8 och 9.
- Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje meningarna ska inte tillämpas på en överföring av värdet i en pensionsförsäkring som tecknats före den 2 februari 2007 och som genomförs efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008.
- Bestämmelsen i 58 kap. 18 § tredje stycket andra och tredje meningarna ska tillämpas vid en överföring av värdet i en pensionsförsäkring som tecknats före den 2 februari 2007 till en försäkring som är en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 2 § i dess nya lydelse, om överföringen görs efter den 30 april 2008.
- Vid avskattning enligt 58 kap. 19 a § på grund av omständighet som inträffat efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008, ska inkomsten multipliceras med talet 1,2 i stället för 1,5.
- Vid avskattning enligt 58 kap. 19 § på grund av överlåtelse eller överföring av försäkringsavtal efter den 1 februari 2007 men före den 1 maj 2008, ska inkomsten beräknas enligt bestämmelsen i dess äldre lydelse.
- Lagen tillämpas i fråga om försäkringsavtal som tecknats före den 2 februari 2007 och som överlåts till en annan försäkringsgivare eller överförs från en enhet hos försäkringsgivaren till en annan enhet, om överlåtelsen eller överföringen genomförs efter den 31 december 2008. Ett pensionsförsäkringsavtal ska efter en sådan överlåtelse eller överföring uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a § från den tidpunkt då ansvaret för försäkringen övergår på den nya försäkringsgivaren respektive när försäkringen förts över. Lag (2019:739).
- Vad som ovan anges i övergångsbestämmelserna beträffande försäkringsavtal gäller i tillämpliga delar också för avtal om tjänstepension.
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:155, Prop. 2007/08:55, Bet. 2007/08:SkU24
- Omfattning
- ändr. 6 kap 8 §, 7 kap 11 §, 10 kap 3 §, 12 kap 34 §, 16 kap 17 §, 28 kap 3 §, 39 kap 2, 13 a §§, 58 kap 1, 1 a, 2, 4, 5, 16, 19, 19 a, 29 §§, 59 kap 14 §, 64 kap 3 §, 66 kap 2 §; nya 58 kap 16 a, 16 b, 18 a, 19 b, 19 c §§, rubr. närmast före 58 kap 18 a §
- CELEX-nr
- 32003L0041
- Ikraftträder
- 2008-05-01
Lag (2008:227) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2008.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:161, Prop. 2007/08:50, Bet. 2007/08:UbU13
- Omfattning
- ändr. 11 kap 34 §
- Ikraftträder
- 2008-07-01
Lag (2008:311) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:200, Prop. 2007/08:91, Bet. 2007/08:SfU9
- Omfattning
- ändr. 11 kap 32 §
- Ikraftträder
- 2008-07-01
Lag (2008:335) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2007/08:187
- Omfattning
- ändr. 16 kap 6 §, 19 kap 11 §, rubr. närmast före 49 kap 19 b §
- Ikraftträder
- 2008-06-15
Lag (2008:813) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:16, Prop. 2008/09:49, Bet. 2008/09:FiU14
- Omfattning
- ändr. 8 kap 22 §, 55 kap 2 §
- Ikraftträder
- 2008-10-30
Lag (2008:816) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:17, Prop. 2008/09:61, Bet. 2008/09:FiU16
- Omfattning
- ändr. 29 kap 2, 4 §§
- Ikraftträder
- 2008-10-30
Lag (2008:822) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
- Om en förmån har tagits upp som intäkt enligt 10 kap. 11 § andra stycket andra meningen i dess äldre lydelse och förmånen utnyttjas eller överlåts sedan den skattskyldige åter blir bosatt här eller stadigvarande vistas här, ska förmånen inte tas upp till den del den har beskattats tidigare.
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:4, Prop. 2007/08:152, Bet. 2008/09:SkU2
- Omfattning
- upph. 11 kap 16 §, rubr. närmast före 11 kap 16 §; ändr. 10 kap. 11 §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:829) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:5, Prop. 2007/08:156, Bet. 2008/09:SkU3
- Omfattning
- ändr. p 2 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2005:1136
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:865) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:23, Prop. 2007/08:124, Bet. 2008/09:SfU4
- Omfattning
- ändr. 11 kap 30 §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:1063) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.
- Bestämmelserna i 23 kap. i deras nya lydelser tillämpas på överlåtelser efter den 17 april 2008. Bestämmelserna i deras äldre lydelser tillämpas på överlåtelser före den 18 april 2008. De upphävda bestämmelserna i 23 kap. tillämpas på överlåtelser till och med den 17 april 2008 men inte på överlåtelser efter detta datum. De nya bestämmelserna i 27 kap.6 a § första och andra stycket tillämpas på överlåtelser efter den 17 april 2008. Den nya bestämmelsen i 27 kap. 6 a § tredje stycket tillämpas på avyttringar efter den 17 april 2008 i fråga om sådana överlåtelser som anges i paragrafens första eller andra stycke och som skett efter den 30 juni 2003.
- Om en andel i ett svenskt handelsbolag avyttras efter den 17 april 2008 tillämpas punkterna 4 och 5 i fråga om underprisöverlåtelser som skett efter den 30 juni 2003.
- Om ett företag som enligt 24 kap. 13 § kan äga näringsbetingade andelar avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag och handelsbolaget, under det avyttrande företagets innehav av handelsbolagsandelen, före den 18 april 2008 har överlåtit en tillgång enligt bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap., gäller vid kapitalvinstberäkningen för den avyttrade andelen följande. Den justerade anskaffningsutgiften för andelen enligt 50 kap. 5 § ska minskas med ett belopp som motsvarar delägarens del av skillnaden mellan den överlåtna tillgångens marknadsvärde och ersättningen för tillgången vid tidpunkten för underprisöverlåtelsen. Delägarens del bestäms av dennes andelstal i handelsbolaget vid tidpunkten för andelsavyttringen.
- Om andelar i ett svenskt handelsbolag övergår till en ny ägare ska den justerade anskaffningsutgiften för andelarna minskas enligt punkt 4 om övergången sker genom
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:65, Prop. 2008/09:37, Bet. 2008/09:SkU4
- Omfattning
- upph. 23 kap 5, 15, 20, 21, 25, 26 §§; ändr. 16 kap 1 §, 17 kap 33 §, 23 kap 2, 11, 14, 16, 17, 19, 23, 23 a §§, 56 kap 8 §; ny 27 kap 6 a §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:1064) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
- I fråga om avyttringar av andelar i skalbolag tillämpas de nya bestämmelserna på avyttringar som sker efter den 31 december 2008. Äldre bestämmelser gäller för avyttringar före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:70, Prop. 2008/09:40, Bet. 2008/09:SkU9
- Omfattning
- upph. 49 a kap 14 §, 57 kap 11 a §; ändr. 25 a kap 11 §, 30 kap 7 §, 35 kap 3, 5 §§, 36 kap 3 §, 38 a kap 23 §, 49 a kap 13 §, 57 kap 12, 13, 21 §§, p 5 övergångsbest. till 2005:1136
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:1066) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:69, Prop. 2008/09:41, Bet. 2008/09:SkU8
- Omfattning
- upph. rubr närmast före 21 kap 40 §; ändr. 3 kap 18 §, 21 kap 22, 36, 38, 39, 40 §§, rubr. närmast före 21 kap 39 §; ny 21 kap 41 §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:1306) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:109, Prop. 2008/09:38, Bet. 2008/09:SkU13
- Omfattning
- ändr. 63 kap 2, 4 §§; ny 63 kap 3 a §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:1316) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:113, Prop. 2008/09:62, Bet. 2008/09:SkU18
- Omfattning
- ändr. 13 kap 1 §, 27 kap 4 §
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:1322) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:107, Prop. 2008/09:47, Bet. 2008/09:SkU11
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 3 §, 12 kap 2 §, 42 kap 25, 30 §§
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:1327) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:108, Prop. 2008/09:39, Bet. 2008/09:SkU12
- Omfattning
- ändr. 65 kap 5, 9 b, 9 c §§
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:1343) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering om inte något annat anges i punkterna 2-6.
- Bestämmelserna i 24 kap. 1 § i sina nya lydelser och de nya bestämmelserna i 24 kap.10 a-10 e §§ tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2008.
- Bestämmelserna i 33 kap.8 och 16 §§ samt 34 kap.8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid 2011 års taxering.
- Vid 2010 års taxering ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som gjorts för beskattningsåret 2008 eller tidigare beskattningsår anses återförda den 1 januari 2009 och genast återavsatta till expansionsfond. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till vid 2010 års taxering tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap.6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.
- Bestämmelserna i 48 a kap. 13 § i sina äldre lydelser tillämpas om en kapitalvinst har tagits upp enligt de upphävda bestämmelserna i 48 a kap. 12 § på grund av att verksamhetsvillkoret inte längre var uppfyllt.
- Bestämmelserna i 65 kap. 14 § i sina äldre lydelser tillämpas för beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:114, Prop. 2008/09:65, Prop. 2008/09:40, Bet. 2008/09:SkU19
- Omfattning
- upph. 48 a kap 6 a, 12 §§, rubr. närmast före 48 a kap 6 a §; ändr. 24 kap 1 §, 33 kap 8, 16 §§, 34 kap 6, 8, 10, 18, 20 §§, 48 a kap 13 §, 50 kap 5 §, 57 kap 11, 19 §§, 65 kap 8, 14 §§; nya 24 kap 10 a, 10 b, 10 c, 10 d, 10 e §§, rubr. närmast före 24 kap 10 a, 10 b, 10 d §§
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2008:1351) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:112, Prop. 2008/09:63, Bet. 2008/09:SkU17
- Omfattning
- ändr. 16 kap 18, 19 §§
- Ikraftträder
- 2009-01-01
Lag (2009:107) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:171, Prop. 2008/09:83, Bet. 2008/09:SkU21
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1, 8, 13, 15 §§, 47 kap. 5 §, rubr. närmast före 2 kap. 15 §
- Ikraftträder
- 2009-05-01
Lag (2009:197) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
- De nya bestämmelserna i 67 kap.11-19 §§ tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 30 juni 2009, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige efter den 30 juni 2009 samt hushållsarbete för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad skattedeklaration efter den 30 juni 2009.
- Vid 2010 års taxering ska, i stället för vad som anges i 67 kap. 19 § första stycket 1, skattereduktionen enligt nämnda bestämmelse uppgå till 50 procent av ett underlag som utgörs av summan av utgifter för hushållsarbete som betalats under beskattningsåret och det belopp som avses i 67 kap. 18 § första stycket 1.
- Vid beräkning av slutlig skatt vid 2010 års taxering får skattereduktion för hushållsarbete enligt denna lag och enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillsammans uppgå till högst 50 000 kronor.
- Genom denna lag upphävs lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas på sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § dock alltjämt i fråga om
- arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007-30 juni 2009,
- arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009,
- arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som har betalats efter den 30 juni 2009, samt
- förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009. Lag (2009:542).
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:184, Prop. 2008/09:77, Bet. 2008/09:SkU20
- Omfattning
- upph. 65 kap. 9, 9 a, 9 b, 9 c, 9 d, 10, 11, 12 §§, rubr. närmast före 65 kap. 9 §; nuvarande 65 kap. 13, 14, 15, 16 §§ betecknas 65 kap. 9, 10, 11, 12 §§; ändr. 1 kap. 11, 16 §§, 41 kap. 12 §, övergångsbest. till 2004:66, 2007:1406, rubr. närmast före 1 kap. 11 §, rubr. närmast före 65 kap. 13, 14, 15 §§ sätts närmast före nya 65 kap. 9, 10, 11 §§; nytt 67 kap.
- Ikraftträder
- 2009-07-01
Lag (2009:357) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:225, Prop. 2008/09:155, Bet. 2008/09:FiU32
- Omfattning
- ändr. 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 §, 48 kap. 18 §, rubr. närmast före 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 §, 48 kap. 18 §
- CELEX-nr
- 32008L0018
- Ikraftträder
- 2009-07-01
Lag (2009:536) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering.
- Den upphävda lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillämpas på sådant arbete som räknas som hushållsarbete enligt 67 kap.13 a och 13 b §§ dock alltjämt i fråga om
- arbete som har utförts och betalats under tidsperioden 8 december 2008-30 juni 2009,
- arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009,
- arbete som har utförts före den 1 juli 2009 men som har betalats efter den 30 juni 2009, samt
- förmån av arbete som har tillhandahållits den skattskyldige under tidsperioden 8 december 2008-30 juni 2009.
- Bestämmelserna i 67 kap. 13 c § 4 tillämpas på arbete som har utförts efter den 30 juni 2009 oavsett när arbetet har betalats.
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:246, Prop. 2008/09:178, Bet. 2008/09:SkU32
- Omfattning
- ändr. 44 kap. 14 §; nya 67 kap. 13 a, 13 b, 13 c §§
- Ikraftträder
- 2009-07-01
Lag (2009:542) om ändring i lagen (2009:197) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:246, Prop. 2008/09:178, Bet. 2008/09:SkU32
- Omfattning
- ändr. 67 kap. 13 §, p 5 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2009:197
Lag (2009:547) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:234, Prop. 2008/09:129, Bet. 2008/09:SKU34
- Omfattning
- ändr. 18 kap. 4 §
- Ikraftträder
- 2009-07-01
Lag (2009:583) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 i fråga om 11 kap. 21 a §, 12 kap. 3 § och rubriken närmast före 11 kap. 21 a § och i övrigt den 14 juli 2009.
- Bestämmelserna i 11 kap. 21 a § samt 12 kap. 3 § i sin nya lydelse tilllämpas på ersättningar och förmåner som ges ut efter ikraftträdandet.
- Bestämmelserna i 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 § och 11 kap. 28 § i sina nya lydelser tillämpas på ersättningar och förmåner som Europaparlamentet ger ut efter den 13 juli 2009.
- Äldre lydelser av bestämmelserna i 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 § och 58 kap.18 och 18 a §§ tillämpas fortfarande för de ledamöter som omfattas av det nationella systemet för ledamotsarvode, övergångsersättning, pension och efterlevandepension som gällde före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Prop. 2008/09:136, Bet. 2008/09:SkU36
- Omfattning
- ändr. 3 kap. 9 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 28 §, 12 kap. 3 §, 58 kap. 18, 18 a §§, rubr. närmast före 11 kap. 28 §; ny 11 kap. 21 a §, rubr. närmast före 11 kap 21 a §
- Ikraftträder
- 2009-07-01
Lag (2009:721) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:304, Prop. 2008/09:173, Bet. 2008/09:SkU30
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 4 b §, 29 kap. 2 §
- Ikraftträder
- 2009-08-01
Lag (2009:768) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010. Äldre bestämmelser gäller för inkomster som hänför sig till tid före ikraftträdandet.
- Vid tillämpning av 7 kap. 21 § gäller att bedömningen av skattskyldigheten ska göras med utgångspunkt i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) i dess lydelse efter den 30 juni 2010 i fråga om inkomster som hänför sig till tid efter den 30 juni 2010.
- Förarbeten
- Rskr. 2008/09:275, Prop. 2008/09:154, Bet. 2008/09:UbU14
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 16 §
- Ikraftträder
- 2010-07-01
Lag (2009:1060) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:23, Prop. 2008/09:182, Bet. 2009/10:SkU2
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1 §, 3 kap. 18 §, 30 kap. 1 §, 42 kap. 1 §, 59 kap. 16 §, 62 kap. 9 §, 63 kap. 2 §, 65 kap. 4 §, 67 kap. 5, 11 §§, ny 2 kap. 36 §, rubr. närmast före 2 kap. 36 §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1229) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och ska tillämpas första gången vid 2011 års taxering.
- Det som sägs i 49 kap. 26 § gäller också fysisk person som har ett sådant uppskovsbelopp som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
- Det som sägs om kapitalvinst i 3 kap. 19 a § gäller också sådant uppskovsbelopp som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:78, Prop. 2009/10:24, Bet. 2009/10:SkU16
- Omfattning
- ändr. 48 a kap. 5, 11 §§, 49 kap. 8, 26 §§; nya 3 kap. 19 a §, 48kap. 17 b §, rubr. närmast före 48 kap. 17 b §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1230) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:79, Prop. 2009/10:39, Bet. 2009/10:SkU17
- Omfattning
- ändr. 30 kap. 8, 9, 10 §§, 31 kap. 20 §, 34 kap. 16, 17 §§; ny 18 kap. 15 a §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1239) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:74, Prop. 2009/10:11, Bet. 2009/10:SkU9
- Omfattning
- ändr. 12 kap. 30 §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1409) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:108, Prop. 2008/09:182, Bet. 2009/10:SkU15
- Omfattning
- upph. 47 kap. 10 §; ändr. 6 kap. 11 §, 15 kap. 1 §, 41 kap. 3 §, 47 kap. 6, 7, 8, 11 b §§
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1412) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
- Bestämmelserna i 10 kap. 3 §, 11 kap. 45 §, 13 kap.3 och 4 §§ samt 15 kap. 3 § i deras nya lydelser tillämpas på penninglån som lämnas efter den 12 februari 2009. Bestämmelserna i deras äldre lydelser tillämpas på lån som har lämnats före den 13 februari 2009.
- Bestämmelsen i 9 kap. 7 § i sin nya lydelse tillämpas på ränteutgifter för penninglån som lämnas efter den 12 februari 2009. Bestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas även på ränteutgifter för lån som har lämnats före den 13 februari 2009, om lånet hade omfattats av 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 § om det hade lämnats efter den 12 februari 2009. Bestämmelsen i sin nya lydelse tillämpas dock bara på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 12 februari 2009.
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:76, Prop. 2009/10:12, Bet. 2009/10:SkU11
- Omfattning
- ändr. 9 kap. 7 §, 10 kap. 3 §, 11 kap. 45 §, 13 kap. 3, 4 §§, 15 kap. 3 §, rubr. närmast före 11 kap. 45 §, 15 kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1413) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. Om inte annat följer av punkterna 2 eller 3 tillämpas de nya bestämmelserna på avyttringar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser tillämpas på avyttringar före ikraftträdandet, om inte annat följer av punkterna 8 och 9.
- De nya bestämmelserna tillämpas även i fråga om avyttringar före ikraftträdandet, om den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 10 § inträffar efter ikraftträdandet.
- Den nya lydelsen av 24 kap. 10 a § tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2009. De nya bestämmelserna om utdelning i 24 kap. 17 b § tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2009.
- Om ett företag äger en andel i ett svenskt handelsbolag och andelen ska behandlas som näringsbetingad enligt 25 a kap. 3 a § gäller följande. Om andelen vid ikraftträdandet har en negativ justerad anskaffningsutgift enligt 50 kap.5 och 6 §§ ska ett belopp som motsvarar den negativa justerade anskaffningsutgiften tas upp som intäkt vid 2011 års taxering. På den skattskyldiges begäran får intäkten tas upp med minst en tiondel per år vid 2011-2020 års taxeringar. Om andelen i handelsbolaget avyttras eller handelsbolaget upplöses, ska dock beloppet i sin helhet tas upp som intäkt det beskattningsår andelen avyttras eller bolaget upplöses.
- Vid beräkningen av den justerade anskaffningsutgiften enligt punkten 4 ska bortses från tillskott som lämnats till handelsbolaget under tiden från och med den 24 november 2008 till och med den 31 december 2009, om det huvudsakliga syftet med tillskottet är att neutralisera eller minska en negativ justerad anskaffningsutgift. Vid bedömningen av vad som är det huvudsakliga syftet med tillskottet ska särskilt beaktas om
- tillskottet har lämnats till ett handelsbolag som inte bedriver någon verksamhet,
- det finns delägare i handelsbolaget som är i intressegemenskap enligt 25 a kap. 2 §, eller
- handelsbolaget genom tillskottet faktiskt inte tillförts likvida medel.
- I fråga om uppskov med beskattningen av en kapitalvinst på en andel som erhållits enligt de äldre bestämmelserna i 25 kap.6-27 §§ som upphävts genom lagen (2003:224) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), ska om kapitalvinsten inte redan har tagits upp enligt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till den lagen, vinsten tas upp vid 2011 års taxering, om
- det avyttrande företaget var ett svenskt handelsbolag, eller
- det avyttrade företaget var ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.
- Om det säljande företaget i ett uppskovsgrundande andelsbyte enligt 49 kap. är ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person och det vid ikraftträdandet finns uppskovsbelopp som fördelats på delägarna och som inte har tagits upp, ska uppskovsbeloppet tas upp vid 2011 års taxering. Det gäller dock bara för delägare som är ett sådant företag som anges i 25 a kap. 3 §. På den skattskyldiges begäran får uppskovet tas upp med minst en tiondel per år vid 2011-2020 års taxeringar.
- Om ett företag som anges i 25 a kap. 3 § 1-5 eller en utländsk juridisk person med hemvist utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i 25 a kap. 3 § 1-4 direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag under tiden från och med den 18 juni 2009 till och med den 31 december 2009 ska vid tillämpningen av 50 kap.10 eller 11 § en kapitalförlust på andelen dras av bara mot en kapitalvinst på en andel i ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Vad som sägs i första meningen tillämpas också på en kapitalförlust på en andel i ett svenskt handelsbolag som avyttrats före den 18 juni 2009, men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 10 § inträffar under denna tid. Om en del av en förlust inte kan dras av enligt första stycket, får den dras av mot ett annat företags kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag om
- båda företagen begär det vid samma års taxering, och
- det ena företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till det andra företaget.
- Bestämmelserna i punkten 8 tillämpas på motsvarande sätt i fråga om kapitalförluster på andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som ska dras av enligt 52 kap.6 eller 7 §.
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:109, Prop. 2009/10:36, Bet. 2009/10:SkU22
- Omfattning
- upph. 25 a kap. 20, 21, 22 §§, rubr. närmast före 25 a kap. 4 §; ändr. 23 kap. 2, 4 §§, 24 kap. 10 a §, 25 kap. 8 §, 25 a kap. 1, 9, 10, 11, 12, 13, 19, 20, 23, 25 §§, 27 kap. 6 a §, 48 kap. 27 §, 49 kap. 19 a, 19 b §§, 50 kap. 10 §, 52 kap. 6, 7 §§, rubr. närmast före 24 kap. 10 a §, 49 kap. 19 a §; nya 24 kap. 17 b §, 25 a kap. 3 a, 4 a, 9 a, 20, 23 a §§, 50 kap. 8 a §, rubr. närmast före 24 kap. 17 b §, 25 a kap. 3 a §, rubr. närmast efter 25 a kap. 8 §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1452) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:110, Prop. 2009/10:42, Bet. 2009/10:SkU23
- Omfattning
- ändr. 67 kap. 7 §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1453) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:123, Prop. 2009/10:47, Bet. 2009/10:SkU25
- Omfattning
- ändr. 40 kap. 16 §; ny 40 kap. 16 a §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2009:1490) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:111, Prop. 2009/10:29, Bet. 2009/10:SkU24
- Omfattning
- ändr. 63 kap. 3 a §
- Ikraftträder
- 2010-01-01
Lag (2010:202) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 december 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för introduktionsersättningar enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar.
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:208, Prop. 2009/10:60, Bet. 2009/10:AU7
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 13 §, rubr. närmast före 8 kap. 13 §
- Ikraftträder
- 2010-12-01
Lag (2010:353) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:257, Prop. 2009/10:194, Bet. 2009/10:SkU36
- Omfattning
- nytt 35 a kap.
- Ikraftträder
- 2010-07-01
Lag (2010:461) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Prop. 2009/10:160, Bet. 2009/10:FöU8
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 20 §, 11 kap. 25 §, 29 kap. 16 §, rubr. närmast före 29 kap. 16 §
- Ikraftträder
- 2010-07-01
Lag (2010:462) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Prop. 2009/10:160, Bet. 2009/10:FöU8
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 20 §
- Ikraftträder
- 2011-01-01
Lag (2010:539) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:277, Prop. 2009/10:188, Bet. 2009/10:AU12
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 34 §, rubr. närmast före 11 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2010-09-01
Lag (2010:874) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011 i fråga om 11 kap. 21 § och i övrigt den 1 juli 2012.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2009/10:370, Prop. 2009/10:165, Bet. 2009/10:UbU21
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 21, 34 §§
- Ikraftträder
- 2011-07-01
Lag (2010:1277) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
- Vad som föreskrivs om bidrag, ersättningar, inkomster, tillägg, räntor, avgifter och utgifter enligt socialförsäkringsbalken gäller även i fråga om motsvarande bidrag, ersättningar, inkomster, tillägg, räntor, avgifter och utgifter enligt den före den 1 januari 2011 gällande äldre lagstiftningen.
- Vid tillämpning av 10 kap. 5 § första stycket ska med pension även efter ikraftträdandet avses särskild efterlevandepension enligt 7 kap.48–54 §§ lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken. Lag (2017:1127).
- Vid tillämpning av 11 kap. 37 § likställs med arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken motsvarande försäkring enligt den upphävda lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
- I fråga om prisbasbelopp och inkomstbasbelopp för 2010 och tidigare år tillämpas 1 kap. 6 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring respektive 1 kap. 6 § i den upphävda lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:7, Prop. 2009/10:222, Bet. 2010/11:SfU4
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 27 §, 8 kap. 6, 9, 10, 11, 16, 19, 21 §§, 9 kap. 7 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 30, 31, 32, 37, 40, 41 §§, 12 kap. 36 §, 15 kap. 8 §, 16 kap. 22, 24, 30 §§, 28 kap. 9 §, 57 kap. 9, 22 §§, 58 kap. 10, 18, 18 a, 24 §§, 67 kap. 6 §, rubr. närmast före 8 kap. 6, 9, 10 §§, 11 kap. 31 §
- Ikraftträder
- 2011-01-01
Lag (2010:1378) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas från och med den 1 maj 2010.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande i de fall rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen gäller för den skattskyldige.
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:6, Prop. 2009/10:223, Bet. 2010/11:SfU3
- Omfattning
- ändr. 62 kap. 6 §
- CELEX-nr
- 32004R0883
- Ikraftträder
- 2011-01-01
Lag (2010:1528) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:39, Prop. 2009/10:235, Bet. 2010/11:CU3
- Omfattning
- ändr. 14 kap. 2 §, 17 kap. 2, 4 a, 24 §§, 18 kap. 7, 13 §§
- Ikraftträder
- 2011-01-01
Lag (2010:1531) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
- Bestämmelserna i 21 kap. 41 § i sin nya lydelse tillämpas när en lantbruksenhet övergår till en närstående efter den 31 december 2010.
- Bestämmelserna i övrigt tillämpas i sina nya lydelser för avdragsgrundande skogsintäkter efter den 31 december 2010. För fastigheter förvärvade före ikraftträdandet avses därvid med skogens anskaffningsvärde värdet beräknat enligt äldre bestämmelser. 2010:1826
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:18, Prop. 2010/11:21, Bet. 2010/11:SkU15
- Omfattning
- ändr. 21 kap. 4, 6, 12, 13, 15, 16, 17, 18, 41 §§
- Ikraftträder
- 2011-01-01
Lag (2010:1826) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:64, Prop. 2010/11:1, Bet. 2010/11:FiU1
- Omfattning
- ändr. 42 kap. 30 §, 63 kap. 3 a §
- Ikraftträder
- 2011-01-01
Lag (2011:68) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering.
- För understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:2043) gäller fortfarande den upphävda 7 kap. 19 §.
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:112, Prop. 2010/11:18, Bet. 2010/11:SkU14
- Omfattning
- upph. 7 kap. 19 §; ändr. 2 kap. 4 och 4 b §§, 16 kap. 8 §, 24 kap. 5 §, 28 kap. 10 §, 33 kap. 10 §, 39 kap. 2, 4, 9, 13 d §§, 40 kap. 5 §, 48 kap. 6 a, 6 b, 28 §§, 58 kap. 15 §, 67 kap. 13 c §
- Ikraftträder
- 2011-04-01
Lag (2011:293 ) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:184, Prop. 2010/11:52, Bet. 2010/11:SkU27
- Omfattning
- ändr. 3 kap. 6 §, 11 kap. 46 §, 24 kap. 16 §, 28 kap. 26 §, 29 kap. 2, 3 §§
- Ikraftträder
- 2011-04-15
Lag (2011:477) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:209, Prop. 2010/11:58, Bet. 2010/11:SkU29
- Omfattning
- ändr. 61 kap. 8 §
- Ikraftträder
- 2011-07-01
Lag (2011:937) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2010/11:318, Prop. 2010/11:131
- Omfattning
- ändr. 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 §, 48 kap. 18 §, rubr. närmast före 17 kap. 15 §, 39 kap. 20 §, 48 kap. 18 §
- CELEX-nr
- 32009L0065
- Ikraftträder
- 2011-08-01
Lag (2011:1084) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:15, Prop. 2010/11:146, Bet. 2011/12:SfU4
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 32 §
- Ikraftträder
- 2012-01-01
Lag (2011:1204) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:46, Prop. 2010/11:155, Bet. 2011/12:NU6
- Omfattning
- ändr. 17 kap. 22 a §
- Ikraftträder
- 2012-01-01
Lag (2011:1256) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 januari 2012. 2. När de nya bestämmelserna i 1 kap. 14 § tillämpas första gången ska inkomsterna från handelsbolaget inte tas upp av delägaren om de redan har tagits upp enligt äldre bestämmelser.
- När de nya bestämmelserna i 39 a kap. 13 § tredje stycket tillämpas första gången ska överskottet från den juridiska personen inte tas upp av delägaren om det redan har tagits upp enligt äldre bestämmelser.
- De nya bestämmelserna i 25 kap. 12 §, 35 kap. 3 § och 48 kap. 26 § ska tillämpas när en av de personer som avses i dessa bestämmelser har ett förlängt räkenskapsår som avslutas efter den 31 december 2012 eller ett förkortat räkenskapsår som både påbörjas och avslutas under 2012.
- De nya bestämmelserna i 58 kap. 16 a § tillämpas första gången på pensionsförsäkringsavtal som har ingåtts efter utgången av 2012. Ett pensionsförsäkringsavtal som har ingåtts före utgången av 2012 och som enligt 58 kap. 16 a § första stycket innehåller villkor om att försäkringsgivaren ska lämna kontrolluppgifter enligt 6, 11 och 12 kap. lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, ska vid ingången av 2013 även anses innehålla villkor om att lämna kontrolluppgifter enligt 15, 22 och 23 kap.skatteförfarandelagen (2011:1244). Den som före utgången av 2012 enligt 58 kap.16 a § andra och tredje styckena har gett in ett åtagande enligt 13 kap.2 och 3 §§ lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska vid ingången av 2013 även anses ha gett in ett åtagande enligt 23 kap. 6 § och 38 kap. 1 §skatteförfarandelagen. 6. Vad som ovan anges i övergångsbestämmelserna beträffande pensionsförsäkringsavtal gäller i tillämpliga delar också för avtal om tjänstepension. 2011:1270 Denna lag träder i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter ikraftträdandet.
- Omfattning
- upph. 1 kap. 12 §, rubr. närmast före 1 kap. 12 §; ändr. 1 kap. 5, 7, 13, 14, 15, 16 §§, 2 kap. 1, 27 §§, 7 kap. 11 §, 8 kap. 7, 8 §§, 9 kap. 8, 11 §§, 10 kap. 14 §, 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 §, 19 kap. 3 §, 21 kap. 24, 33, 38 §§, 25 kap. 12 §, 25 a kap. 11 §, 30 kap. 3, 6 a, 7, 13, 15 §§, 31 kap. 19, 26 §§, 32 kap. 6, 10, 11 §§, 33 kap. 3, 10 §§, 35 kap. 3 §, 35 a kap. 5 §, 38 kap. 15 §, 38 a kap. 15 §, 39 kap. 22 §, 39 a kap. 11, 13 §§, 48 kap. 26 §, 49 a kap. 13 §, 51 kap. 6 §, 58 kap. 16 a, 18 a, 19 b §§, 61 kap. 5 §, 63 kap. 3, 3 a §§, 65 kap. 1, 3, 5 §§, 66 kap. 11, 12 och 14 §§, 67 kap. 11, 12, 16, 17, 18, 19 §§
- Ikraftträder
- 2012-01-01
Lag (2011:1270) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:32, Prop. 2011/12:1, Bet. 2011/12:FiU1
- Omfattning
- ändr. 33 kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2011-12-31
Lag (2011:1271) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången vid 2013 års taxering.
- För arbete i Sverige som har påbörjats före ikraftträdandet gäller 11 kap. 22 § i sin äldre lydelse.
- Bestämmelserna i 16 kap. 9 § tillämpas första gången på utgifter som är hänförliga till tid efter den 31 december 2011.
- Uppskovsbelopp som anges i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2002:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och som avser en mottagen andel vid ett andelsbyte, ska tas upp som intäkt om den mottagna andelen överförs enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett eget investeringssparkonto.
- Vid 2013 års taxering ska vad som i 67 kap. 23 § sägs om inkomstdeklarationen i stället avse självdeklarationen.
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:32, Prop. 2011/12:1, Bet. 2011/12:FiU1
- Omfattning
- upph. 6 kap. 16 a §, 39 kap. 20 §, rubr. närmast före 39 kap. 20 §; nuvarande 57 kap. 20 a, 20 b, 20 c §§ betecknas 57 kap. 20 b, 20 c, 20 d §§; ändr. 1 kap. 11 §, 3 kap. 19 §, 6 kap. 5 §, 7 kap. 6, 10 §§, 11 kap. 22 §, 12 kap. 2 §, 15 kap. 1 §, 16 kap. 9, 17 §§, 17 kap. 15 §, 24 kap. 2, 11 §§, 30 kap. 1 §, 38 a kap. 23 §, 39 kap. 1, 14 §§, 41 kap. 11 §, 42 kap. 4, 30 §§, 48 kap. 7 §, 52 kap. 3 §, 57 kap. 11, 12, 16, 22 §§, 61 kap. 8 a §, 65 kap. 2, 10 §§, 67 kap. 2, 13 c §§, rubr. närmast efter 39 kap. 13 f §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175, p 2 övergångsbest. till 2005:1136, rubr. närmast före 6 kap. 16 a § sätts närmast efter 6 kap. 12 §, rubr. närmast före 57 kap. 20 a sätts närmast före nya 57 kap. 20 b §; nya 6 kap. 13 §, 42 kap. 24 a, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44 §§, 44 kap. 8 a, 8 b, 22 a, 22 b, 22 c, 22 d, 22 e §§, 34 a §§, 48 a kap. 10 a §, 57 kap. 11 a, 20 a §§, 67 kap. 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 §§, rubr. närmast föer 42 kap. 24 a §, 35, 43 §§, 44 kap. 8 a, 22 a §§, 67 kap. 20, 23, 24, 25, 26 §§
- Ikraftträder
- 2012-01-01
Lag (2011:1272) om ändring i lagen (2011:1256) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:32, Prop. 2011/12:1, Bet. 2011/12:FiU1
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 16 §, 2 kap. 1 §, 33 kap. 3 § i 2011:1256
Lag (2011:1510) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 2 januari 2012 och tillämpas på avyttringar som skett samt på utdelningar som lämnats efter den 1 januari 2012.
- Bestämmelsen i 25 kap. 6 § andra stycket tillämpas när den omständighet som föranlett att delägarrätterna ska åsättas ett nytt anskaffningsvärde har inträffat efter den 1 januari 2012.
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:70, Prop. 2011/12:17, Bet. 2011/12:SkU6
- Omfattning
- upph. 17 kap. 8, 9, 10, 11, 12 §§, 24 kap. 19 §, 27 kap. 6 a §, rubr. närmast före 17 kap. 8 §, 24 kap. 19 §; ändr. 16 kap. 1 §, 17 kap. 33 §, 23 kap. 2 §, 25 kap. 6 §, 25 a kap. 11 §, 48 kap. 27 §, 49 a kap. 13 §; ny 17 kap. 8 §, rubr. närmast före 17 kap. 8 §
- Ikraftträder
- 2012-01-02
Lag (2011:1516) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:86, Prop. 2011/12:1, Bet. 2011/12:SfU1
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 10 §, 10 kap. 2 §
- Ikraftträder
- 2012-01-01
Lag (2012:90) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:134, Prop. 2011/12:41, Bet. 2011/12:SkU11
- Omfattning
- ändr. 12 kap. 36 §
- Ikraftträder
- 2012-04-01
Lag (2012:270) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012.
- Bestämmelserna i 37 kap. 30 §, 38 kap. 20 §, 38 a kap. 22 §, 48 a kap. 17 § och 49 kap. 32 § tillämpas avseende ombildningar och förfaranden som hänför sig till tiden efter den 14 december 2009.
- Bilagan 24.2 i dess nya lydelse tillämpas på utdelning som hänför sig till tiden efter den 17 januari 2012.
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:208, Prop. 2011/12:96, Bet. 2011/12:SkU19
- Omfattning
- ändr. 37 kap. 30 §, 38 kap. 20 §, 38 a kap. 22 §, 48 a kap. 17 §, 49 kap. 32 §, bil. 24.2
- CELEX-nr
- 32011L0096
- Ikraftträder
- 2012-07-01
Lag (2012:415) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2011/12:233, Prop. 2011/12:107, Bet. 2011/12:AU12
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 33, 35 §§
- Ikraftträder
- 2012-07-01
Lag (2012:757) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–6. Lag (2013:1082).
- Bestämmelserna i 24 kap.1, 10 a-10 f §§ tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012. Äldre bestämmelser gäller för ränteutgifter som belöper sig på tiden före den 1 januari 2013.
- Bestämmelserna i 33 kap.8 och 16 §§ samt 34 kap.8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid beskattningen 2015.
- Vid beskattningen 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond den 1 januari 2013. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap.6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.
- Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.
- Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2013 och som avslutas efter den 18 april 2013 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 och som avslutas efter den 18 april 2013 enligt följande. För så stor del av lämnat koncernbidrag som antalet påbörjade månader före den 1 januari 2013 utgör av antalet månader i beskattningsåret får avdrag göras med högst 83,66 procent. För resterande del får avdrag göras utan begränsning. Lag (2013:1082).
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:37, Prop. 2012/13:1, Bet. 2012/13:FiU1
- Omfattning
- nuvarande 24 kap. 10 e § betecknas 24 kap. 10 f §; ändr. 11 kap. 14 §, 24 kap. 1, 10 a, 10 b, 10 c, 10 d, den nya 10 f §§, 33 kap. 8, 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18, 20 §§, 42 kap. 30 §, 50 kap. 5 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 8, 10 §§, 67 kap. 13 c §; ny 24 kap. 10 e §
- Ikraftträder
- 2013-01-01
Lag (2012:829) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.
- Lagen tillämpas på tillgångar och förpliktelser som förtecknas på ett investeringssparkonto efter den 14 juni 2012 och som vid utgången av den dagen inte förvarades på ett investeringssparkonto.
- Äldre bestämmelser gäller för tillgångar och förpliktelser som har förtecknats på ett investeringssparkonto före den 15 juni 2012.
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:75, Prop. 2012/13:14, Bet. 2012/13:SkU10
- Omfattning
- ändr. 67 kap. 13 §
- Ikraftträder
- 2013-01-01
Lag (2012:830) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:70, Prop. 2012/13:24, Bet. 2012/13:SkU7
- Omfattning
- ändr. 42 kap. 42 §
- Ikraftträder
- 2013-01-01
Lag (2012:832) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:79, Prop. 2012/13:18, Bet. 2012/13:SfU4
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 44 §, 12 kap. 2 §, 62 kap. 5, 6 §§, rubr. närmast före 11 kap. 44 §, 62 kap. 5 §; ny 12 kap. 36 a §, rubr. närmast före 12 kap. 36 a §
- Ikraftträder
- 2013-01-01
Lag (2012:851) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:72, Prop. 2012/13:13, Bet. 2012/13:SkU11
- Omfattning
- ändr. 45 kap. 4 §
- Ikraftträder
- 2013-01-01
Lag (2012:902) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas på avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats från och med dagen för ikraftträdandet.
- Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats för tid före den 1 januari 2013.
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:112, Prop. 2012/13:22, Bet. 2012/13:KrU2
- Omfattning
- ändr. 16 kap. 11 §
- Ikraftträder
- 2013-01-31
Förordning (2013:2) om ikraftträdande av lagen (2012:902) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Omfattning
- ikrafttr. av 2012:902
Lag (2013:135) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för avgifter som betalas i överensstämmelse med den konvention som avses i lagen (2004:114) om nordisk konvention om social trygghet.
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:165, Prop. 2012/13:31, Bet. 2012/13:SfU5
- Omfattning
- ändr. 62 kap. 6 §
- Ikraftträder
- 2014-05-01
Lag (2013:569) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2012/13:292, Prop. 2012/13:155, Bet. 2012/13:FiU31
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 3 §, 3 kap. 19 §, 6 kap. 5, 10 a, 13 §§, 15 kap. 1 §, 17 kap. 15 §, 42 kap. 8, 43, 44 §§, 44 kap. 6 §, 48 kap. 2, 7, 18, 21 §§, rubr. närmast före 6 kap. 5, 13 §§, 17 kap. 15 §, 42 kap. 43 §, 44 kap. 6 §, 48 kap. 18 §
- Ikraftträder
- 2013-07-22
Lag (2013:766) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:5, Bet. 2013/14:KU3
- Omfattning
- ändr. 67 kap. 6 §; ny 11 kap. 17 b §
- Ikraftträder
- 2014-05-01
Lag (2013:771) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:10, Prop. 2012/13:134, Bet. 2013/14:SkU2
- Omfattning
- ändr. 3 kap. 18 §, 41 kap. 3 §, 48 kap. 20 §, 67 kap. 10 §; nytt 43 kap.
- Ikraftträder
- 2013-12-01
Lag (2013:787) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den l januari 2014.
- Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas lagen för den del av beskattningsåret som avser tid före ikraftträdandet men efter den 30 juni 2013.
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:14, Prop. 2012/13:181, Bet. 2013/14:Sku3
- Omfattning
- ändr. bil. 6 a.1, 6 a.2, 24.1, 24.2, 37.1, 37.2
- Ikraftträder
- 2014-01-01
Lag (2013:960) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2013.
- Bestämmelserna i 22 kap. 5 § om beskattning vid uttag ur näringsverksamhet ska inte tillämpas om en stiftelse vid ikraftträdandet blir skattskyldig enligt bestämmelserna i 7 kap. till följd av den nya bestämmelsen i 7 kap. 4 §.
- Vid tillämpningen av bestämmelsen i 57 kap. 19 § 2 andra strecksatsen ska för beskattningsår 2014 och 2015 i stället för 9,6 inkomstbasbelopp gälla tio inkomstbasbelopp.
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:56, Prop. 2013/14:1, Bet. 2013/14:FiU1
- Omfattning
- upph. 7 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 §§, rubr. närmast före 7 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 13, 14 §§, rubr. närmast efter 7 kap. 2, 6 §§; ändr. 1 kap. 7 §, 3 kap. 1 §, 7 kap. 1, 16, 18, 21 §§, 11 kap. 17, 47 §§, 33 kap. 3 §, 57 kap. 11, 16, 19 §§, 63 kap. 3 a, 11 §§, 65 kap. 5 §, 67 kap. 7, 24 §§, rubr. närmast före 63 kap. 11 §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175; nya 7 kap. 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 §§, 57 kap. 19 a §. rubr. närmast före 7 kap. 3, 4, 5, 6, 10 §§, rubr. närmast efter 7 kap. 2 §
- Ikraftträder
- 2014-01-01
Lag (2013:1080) om ändring i lagen (2013:960) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:109
- Omfattning
- ändr. 65 kap. 5 § i 2013:960
Lag (2013:1082) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:92, Prop. 2013/14:19, Bet. 2013/14:SkU12
- Omfattning
- ändr. p 1 övergångsbest. till 2012:757; ny p 6 övergångsbest. till 2012:757
- Ikraftträder
- 2014-01-01
Lag (2013:1106) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:90, Prop. 2013/14:27, Bet. 2013/14:SkU10
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1 §, 7 kap. 17 §, 9 kap. 8 §, 42 kap. 15 a §, 48 kap. 2 §, 56 kap. 8 §
- Ikraftträder
- 2014-01-01
Förordning (2014:165) om ikraftträdande av lagen (2013:135) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Omfattning
- ikrafttr. av 2013:135
Lag (2014:287) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:233, Prop. 2013/14:147, Bet. 2013/14:SkU30
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2014-07-01
Lag (2014:949) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2014.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ersättning som har lämnats enligt den upphävda lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom utbildning i svenska för invandrare.
- Förarbeten
- Rskr. 2013/14:368, Prop. 2013/14:104, Bet. 2013/14:AU9
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2014-08-01
Lag (2014:1389) om lag ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2014/15:12, Prop. 2014/15:4, Bet. 2014/15:SkU5
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 4 b §
- Ikraftträder
- 2015-01-01
Lag (2014:1457) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2014/15:42, Prop. 2014/15:10, Bet. 2014/15:SkU7
- Omfattning
- ändr. 67 kap. 15 §
- Ikraftträder
- 2015-01-01
Lag (2014:1468) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.
- Bestämmelserna i 65 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2014.
- Bestämmelserna i 59 kap.5 och 14 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014.
- För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före den 1 januari 2015 gäller 59 kap.5 och 14 §§ i den äldre lydelsen.
- Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller 59 kap.5 och 14 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.
- Bestämmelserna i 67 kap. 2 § och 27–33 §§ tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten från och med den 1 januari 2015.
- Förarbeten
- Rskr. 2014/15:29, Prop. 2014/15:1, Bet. 2014/15:FiU1
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 11 §, 59 kap. 5, 14 §§, 65 kap. 5 §, 67 kap. 1, 2 §§; nya 67 kap. 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33 §§, rubr. närmast före 67 kap. 27, 28, 29, 30, 31, 32 §§
- Ikraftträder
- 2015-01-01
Lag (2015:31) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 mars 2015.
- Bestämmelserna i 42 kap. 38 § i den nya lydelsen tillämpas första gången i fråga om kontofrämmande tillgångar som förtecknas på investeringssparkontot efter den 28 februari 2015.
- Bestämmelserna i 42 kap. 38 § i den nya lydelsen tillämpas även i fråga om kontofrämmande tillgångar som har förtecknats på investeringssparkontot före ikraftträdandet, om den skattskyldige begär tillämpning av de nya bestämmelserna om när ett investeringssparkonto upphör i lagen (2015:30) om ändring i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna till den lagen.
- Förarbeten
- Rskr. 2014/15:98, Prop. 2014/15:17, Bet. 2014/15:SkU11
- Omfattning
- ändr. 42 kap. 38 §
- Ikraftträder
- 2015-03-01
Lag (2015:64) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2014/15:105, Prop. 2014/15:41, Bet. 2014/15:SkU13
- Omfattning
- nya 58 kap. 18 b, 32 a §§, rubr. närmast före 58 kap. 18 b, 32 a §§
- Ikraftträder
- 2015-04-01
Lag (2015:65) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2014/15:105, Prop. 2014/15:41, Bet. 2014/15:SkU13
- Omfattning
- upph. 58 kap. 18 b, 32 a §§, rubr. närmast före 58 kap. 18 b, 32 a §§
- Ikraftträder
- 2016-07-01
Lag (2015:473) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2015.
- Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2015 och förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2015.
- Förarbeten
- Rskr. 2014/15:255, Prop. 2014/15:99, Bet. 2014/15:FiU21
- Omfattning
- ändr. 67 kap. 13 §
- Ikraftträder
- 2015-08-01
Lag (2015:617) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:8, Prop. 2014/15:129, Bet. 2015/16:SkU5
- Omfattning
- ändr. 37 kap. 10, 30, 30 a §§, 38 kap. 4, 19 §§, 38 a kap. 5, 21 §§, rubr. närmast före 37 kap. 30 §, 38 kap. 19 §, 38 a kap. 21 §
- Ikraftträder
- 2016-01-01
Lag (2015:762) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 februari 2016.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om vårdnadsbidrag som har lämnats enligt den upphävda lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:41, Prop. 2014/15:147, Bet. 2015/16:SfU8
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 32 §
- Ikraftträder
- 2016-02-01
Lag (2015:775) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 i fråga om 16 kap. 11 § och i övrigt den 1 januari 2016.
- Bestämmelserna i 1 kap.11 och 16 §§, 2 kap. 23 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap.12 och 13 §§, 42 kap.6, 34 och 36 §§, 58 kap.18 och 32 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 § och 67 kap.1, 2, 7, 8, 13 och 19 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
- Den upphävda bestämmelsen i 16 kap. 11 § gäller fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats till Stiftelsen Svenska Filminstitutet för tid före den 1 januari 2017.
- Bestämmelsen i 43 kap. 17 a § tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter den 31 december 2015.
- Bestämmelserna i 59 kap.1 a, 5, 9, 13 och 16 §§ i den nya lydelsen tilllämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2015.
- För försäkringspremier som betalats respektive inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap.5, 9, 13 och 16 §§ i den äldre lydelsen.
- Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet gäller fortfarande den upphävda bestämmelsen i 59 kap. 14 § och bestämmelserna i 59 kap.5, 9, 13 och 16 §§ i den äldre lydelsen för försäkringspremier som betalats och inbetalningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier som betalats och inbetalningar som gjorts efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt 59 kap. 5 § i den nya lydelsen överstiger avdraget för premier som betalats respektive inbetalningar som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet.
- De upphävda bestämmelserna i 67 kap.20–26 §§ gäller dock fortfarande för beskattningsår som börjar före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:51, Prop. 2015/16:1, Bet. 2015/16:FiU1
- Omfattning
- upph.16 kap. 11 §, 59 kap. 14 §, 67 kap. 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 §§, rubr. närmast före 16 kap. 11 §, rubr. närmast efter 67 kap. 19 §, rubr. närmast före 67 kap. 20, 23, 24, 25, 26 §§; ändr. 1 kap. 11, 16 §§, 2 kap. 23 §, 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 7 kap. 3 §, 10 kap. 5 §, 11 kap. 40 §, 14 kap. 12, 13 §§, 42 kap. 6, 34, 36 §§, 58 kap. 18, 32 §§, 59 kap. 5, 9, 13, 16 §§, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 4, 5 §§, 67 kap. 1, 2, 7, 8, 13, 19 §§; nya 43 kap. 17 a §, 59 kap. 1 a §, rubr. närmast före 59 kap. 1 a §
- Ikraftträder
- 2016-01-01
Lag (2015:886) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
- Den nya bestämmelsen i 24 kap. 19 § tillämpas första gången på utdelning om skattskyldighet för denna uppkommer efter den 31 december 2015.
- Bilaga 24.1 i den nya lydelsen tillämpas på utdelning som lämnas efter den 31 december 2015.
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:65, Prop. 2015/16:14, Bet. 2015/16:SkU7
- Omfattning
- ändr. bil. 24.1; ny 24 kap. 19 §, rubr. närmast före 24 kap. 19 §
- Ikraftträder
- 2016-01-01
Lag (2015:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
- Bestämmelserna i 39 kap. 8 a § tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:74, Prop. 2015/16:15, Bet. 2015/16:SkU8
- Omfattning
- ny 39 kap. 8 a §
- Ikraftträder
- 2016-01-01
Lag (2015:1028) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:117, Prop. 2015/16:5, Bet. 2015/16:FiU17
- Omfattning
- ändr. 29 kap. 2 §
- Ikraftträder
- 2016-02-01
Lag (2016:3) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 mars 2016.
- Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 29 februari 2016.
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:112, Prop. 2015/16:36, Bet. 2015/16:SkU14
- Omfattning
- ändr. 12 kap. 8 §
- Ikraftträder
- 2016-03-01
Lag (2016:115) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
- Äldre bestämmelser gäller för tid före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:130, Prop. 2015/16:4, Bet. 2015/16:CU10
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 19 §, 39 kap. 21, 23 §§, 42 kap. 19, 28 §§, 48 kap. 2 §, 57 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2016-07-01
Lag (2016:274) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 maj 2016.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ränta som hänför sig till tid före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:161, Prop. 2015/16:79, Bet. 2015/16:SkU21
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 7 §, 9 kap. 8 §
- Ikraftträder
- 2016-05-01
Lag (2016:683) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:235, Prop. 2015/16:125, Bet. 2015/16:CU19
- Omfattning
- ändr. 40 kap. 1, 21 §§, 42 kap. 33, 34 §§, rubr. närmast före 40 kap. 20 §
- Ikraftträder
- 2016-11-01
Lag (2016:701) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:267, Prop. 2015/16:142, Bet. 2015/16:UbU22
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2016-07-15
Lag (2016:792) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2016.
- Lagen tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 juli 2016, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 juli 2016 samt hushållsarbete som har utförts efter den 31 juli 2016 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.
- Förarbeten
- Rskr. 2015/16:310, Prop. 2015/16:99, Bet. 2015/16:FiU21
- Omfattning
- ändr. 67 kap. 13 §
- Ikraftträder
- 2016-08-01
Lag (2016:887) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 20 oktober 2016.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:6, Prop. 2015/16:127, Bet. 2016/17:SkU6
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1 §, 15 kap. 1 §, 18 kap. 14 §, 20 a kap. 1 §, 22 kap. 5 §, 23 kap. 2 §, 62 kap. 5 §; nytt 39 b kap., nya 18 kap. 13 a §, 40 kap. 21 a §, rubr. närmast 40 kap. 21 a §
- Ikraftträder
- 2016-10-20
Lag (2016:1055) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
- Bestämmelserna i 12 kap. 2 §, 16 kap. 2 §, 35 kap. 1 §, 61 kap. 8 a § och 65 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
- Den nya bestämmelsen i 24 kap. 4 a § tillämpas första gången på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2016.
- Den nya bestämmelsen i 40 kap. 15 a § och bestämmelsen i 40 kap. 16 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på kapitaltillskott som sker efter den 31 december 2016.
- Den upphävda bestämmelsen i 40 kap. 16 a § gäller fortfarande för kapitaltillskott som sker före den 1 januari 2017.
- Bestämmelsen i 67 kap. 13 § i den nya lydelsen tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2016, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 december 2016 samt hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2016 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:49, Prop. 2016/17:1, Bet. 2016/17:FiU1
- Omfattning
- upph. 40 kap. 16 a §; ändr. 12 kap. 2 §, 16 kap. 2 §, 24 kap. 1 §, 35 kap. 1 §, 40 kap. 16 §, 61 kap. 8 a §, 65 kap. 5 §, 67 kap. 13 §, p 3 övergångsbest. till 2001:1175; nya 24 kap. 4 a §, 40 kap. 15 a §, rubr. närmast före 24 kap. 4 a §
- Ikraftträder
- 2017-01-01
Lag (2016:1060) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:41, Prop. 2016/17:6, Bet. 2016/17:KU8
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1 §; ny 2 kap. 4 c §, rubr. närmast före 2 kap. 4 c §
- Ikraftträder
- 2017-01-01
Lag (2016:1120) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
- Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:37, Bet. 2016/17:KU3
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 17 b §, 67 kap. 6 §
- Ikraftträder
- 2017-01-01
Lag (2016:1202) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
- Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:62, Prop. 2016/17:7, Bet. 2016/17:SkU7
- Omfattning
- ändr. 20 a kap. 1, 3, 7, 8 §§, 44 kap. 8 §
- Ikraftträder
- 2017-01-01
Lag (2016:1239) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:92, Prop. 2016/17:24, Bet. 2016/17:SkU9
- Omfattning
- ändr. 24 kap. 10 d §, 30 kap. 6 a §, 33 kap. 3 §, 39 kap. 22 §, 57 kap. 8 §, 61 kap. 5, 15, 16 §§
- Ikraftträder
- 2017-01-01
Lag (2016:1257) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
- Lagen tillämpas första gången på avyttringar som sker efter den 31 december 2016.
- De nya bestämmelserna får även tillämpas på avyttringar som har skett under tiden 21 juni–31 december 2016 om den skattskyldige begär det.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:93, Prop. 2016/17:25, Bet. 2016/17:SkU11
- Omfattning
- ändr. 47 kap. 7, 9 §§
- Ikraftträder
- 2017-01-01
Lag (2016:1296) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om jämställdhetsbonus som har lämnats enligt den upphävda lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:121, Prop. 2016/17:1, Bet. 2016/17:SfU3
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 32 §
- Ikraftträder
- 2017-01-01
Lag (2017:300) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast den 30 juni 2022.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:208, Prop. 2016/17:50, Bet. 2016/17:UbU12
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2017-07-01
Lag (2017:457) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2017.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för utbildningsbidrag för doktorander som lämnas senast den 30 juni 2022.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:270
- Omfattning
- ändr. 67 kap. 6 §
- Ikraftträder
- 2017-07-01
Lag (2017:529) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:285, Prop. 2016/17:158, Bet. 2016/17:UbU20
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2017-07-02
Lag (2017:588) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ersättning som är beviljad enligt den upphävda lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:340, Prop. 2016/17:175, Bet. 2016/17:AU15
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 13 §, 11 kap. 35 §
- Ikraftträder
- 2018-01-01
Lag (2017:625) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.
- Lagen tillämpas på överlåtelser av fastigheter som sker efter den 27 oktober 2016.
- Förarbeten
- Rskr. 2016/17:350, Prop. 2016/17:99, Bet. 2016/17:FiU21
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 2 §, 42 kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2017-08-01
Lag (2017:907) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
- Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017.
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:8, Prop. 2016/17:192, Bet. 2017/18:SkU2
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 3, 18 §§
- Ikraftträder
- 2018-01-01
Lag (2017:1127) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:47, Prop. 2017/18:10, Bet. 2017/18:SfU12
- Omfattning
- ändr. p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2010:1277
- Ikraftträder
- 2018-01-01
Lag (2017:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017.
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:80, Prop. 2017/18:8, Bet. 2017/18:SkU4
- Omfattning
- ändr. 57 kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2018-01-01
Lag (2017:1212) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
- Bestämmelserna i 10 kap. 10 § och 63 kap. 3 a § i den nya lydelsen och den nya bestämmelsen i 61 kap. 5 a § tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017.
- Bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 10 kap.11 och 15 §§ och 11 kap. 1 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 11 a kap. och 16 kap. 37 § tillämpas första gången på personaloption som förvärvas efter den 31 december 2017.
- Bestämmelserna i 44 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för värdepapper som har getts ut av ett företag som försätts i konkurs efter den 31 december 2017.
- Bestämmelserna i 61 kap.5 och 8 a §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången den 1 juli 2018 eller senare.
- Bestämmelserna i 61 kap.5 och 8 a §§ i den äldre lydelsen gäller fortfarande för
- bilar av tillverkningsår 2018 eller tidigare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången före den 1 juli 2018, och
- bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga här i landet enligt vägtrafikskattelagen.
- Bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 § i den nya lydelsen och bestämmelserna i de nya 67 kap.9 a–9 d §§ tillämpas på sjukersättning och aktivitetsersättning som betalas ut efter den 31 december 2017.
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:54, Prop. 2017/18:1, Bet. 2017/18:FiU1
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 11 §, 2 kap. 1 §, 10 kap. 10, 11, 15 §§, 11 kap. 1 §, 44 kap. 8, 34, 34 a §§, 61 kap. 5, 8 a §§, 63 kap. 3 a §, 67 kap. 2 §, p 3 ikrafttr.- och övergångsbest. till 2001:1175; nytt kap. 11 a, nya 16 kap. 37 §, 61 kap. 5 a §, 67 kap. 9 a, 9 b, 9 c, 9 d §§, rubr. närmast före 16 kap. 37 §, 67 kap. 9 a, 9 b, 9 c, 9 d §§, rubr. närmast efter 67 kap. 9 §
- Ikraftträder
- 2018-01-01
Lag (2017:1250) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
- Bestämmelsen i 42 kap. 36 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017.
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:82, Prop. 2017/18:28, Bet. 2017/18:SkU6
- Omfattning
- ändr. 42 kap. 36 §
- Ikraftträder
- 2018-01-01
Lag (2017:1279) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:49, Prop. 2016/17:215, Bet. 2017/18:UU7
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 30 §
- Ikraftträder
- 2018-03-01
Lag (2018:523) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
- De nya bestämmelserna i 61 kap.17 a och 17 b §§ och bestämmelserna i 11 kap.18 och 21 §§, 16 kap. 22 § och 61 kap. 18 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på förmån av hälso- och sjukvård och läkemedel som har tillhandahållits efter den 30 juni 2018.
- För sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som har tecknats i samband med tjänst före ikraftträdandet gäller fortfarande de upphävda bestämmelserna i 10 kap. 7 § och 11 kap. 42 § och bestämmelserna i 2 kap. 1 §, 8 kap.15 och 24 §§, 10 kap. 2 § och 11 kap. 37 § i den äldre lydelsen.
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:275, Prop. 2017/18:131, Bet. 2017/18:SkU20
- Omfattning
- upph.10 kap. 7 §, 11 kap. 42 §, rubr. närmast före 10 kap. 7 §, 11 kap. 42 §, 61 kap. 17 a §; ändr. 2 kap. 1 §, 8 kap. 15 och 24 §§, 10 kap. 2 §, 11 kap. 18, 21, 37 §§, 16 kap. 22 §, 61 kap. 1, 18 §§; nya 61 kap. 17 a, 17 b §, rubr. närmast före 61 kap. 17 a §
- Ikraftträder
- 2018-07-01
Lag (2018:626) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2018.
- Bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 § i den nya lydelsen och bestämmelserna i de nya 67 kap.9 e–9 h §§ tillämpas på medlemsavgifter som betalas efter den 30 juni 2018.
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:287, Prop. 2017/18:127, Bet. 2017/18:SkU21
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 11 §, 67 kap. 2 §; nya 67 kap. 9 e, 9 f, 9 g, 9 h §§, rubr. närmast före 67 kap. 9 e, 9 f, 9 g, 9 h §§
- Ikraftträder
- 2018-07-01
Lag (2018:722) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:306, Prop. 2017/18:185, Bet. 2017/18:CU25
- Omfattning
- ändr. 24 kap. 14 §, 25 a kap. 10 §, 37 kap. 23, 26 §§, 39 kap. 16, 21, 21 a, 23, 24 a §§, 39 b kap. 25 §, 40 kap. 5 §, 42 kap. 15 a och 21 a §§, 43 kap. 5 §, 48 kap. 15 §, 49 a kap. 3 §, 57 kap. 34 §; ny 44 kap. 7 a §, rubr. närmast före 44 kap. 7 a §
- Ikraftträder
- 2018-07-01
Lag (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
- Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
- Vid tillämpningen av 8 kap. 3 § ska med spel som inte kräver licens jämställas spel med tillstånd enligt lotterilagen (1994:1000). Lag (2018:2039).
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:363, Prop. 2017/18:220, Bet. 2017/18:KrU8
- Omfattning
- ändr. 7 kap. 3, 17 §§, 8 kap. 3 §, 24 kap. 2 §, 42 kap. 25 §, rubr. närmast före närmast före 8 kap. 3 §, 42 kap. 25 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Lag (2018:1162) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:382, Prop. 2017/18:253, Bet. 2017/18:CU38
- Omfattning
- ändr. 10 kap. 3 §, 42 kap. 19, 20 a §§, rubr. närmast före 42 kap. 19 §; nya 11 kap. 16 §, 42 kap. 19 a §, rubr. närmast före 11 kap. 16 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Lag (2018:1165) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:382, Prop. 2017/18:253, Bet. 2017/18:CU38
- Omfattning
- ändr. 24 kap. 2 § i 2018:1143
Lag (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
- Bestämmelserna i 9 kap. 5 §, 14 kap. 16 a §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap.1-4, 10, 15- 29, 31-37 och 39-41 §§, 25 kap.2 och 12 §§, 25 a kap.23 och 23 a §§, 30 kap. 6 a §, 37 kap.26 a och 28 §§, 38 kap. 17 §, 38 a kap.17 och 23 §§, 39 kap.8 a, 14 och 23 §§, 40 kap. 18 §, 48 kap.17 och 27 §§, 56 kap. 8 § och 65 kap. 10 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 24 a kap. tillämpas första gången för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2018.
- Den nya bestämmelsen i 19 kap. 5 a § tillämpas för utgifter för ny-, till- eller ombyggnad av hyreshus som har färdigställts efter den 31 december 2016. Har färdigställandet skett senare men före den 1 januari 2019 får primäravdrag bara göras för den delen av sexårsperioden från färdigställandet som återstår den 1 januari 2019.
- De upphävda bestämmelserna i 24 kap.10 a–10 f §§ gäller fortfarande för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar före den 1 januari 2019.
- Vid tillämpning av 30 kap.7, 8 och 10 a §§ ska avdrag för avsättning till periodiseringsfond som har gjorts vid beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 återföras med 103 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 och med 106 procent av avdraget om återföringen görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Vid tillämpning av samma bestämmelser ska även avdrag för avsättning till periodiseringsfond som görs vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 återföras med 104 procent av avdraget, om återföringen görs av en juridisk person vid beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Bestämmelserna i 33 kap.8 och 16 §§ och 34 kap.8 och 10 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsåret efter det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Bestämmelserna i 34 kap.6, 18 och 20 §§, 50 kap. 5 § och 65 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Lag (2019:459).
- För det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020, ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond vid beskattningsårets ingång. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i den äldre lydelsen och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i den nya lydelsen. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till gäller i fråga om återavsättningen 34 kap.6 och 10 §§ i den äldre lydelsen och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § gäller 50 kap. 5 § i den äldre lydelsen. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.
- Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2019 men som avslutas efter den 31 december 2018 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag högst med 97 procent för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018. Företag med beskattningsår som börjar före den 1 januari 2021 men som avslutas efter den 31 december 2020 får vid tillämpningen av 35 kap. under det beskattningsåret bara göra avdrag högst med 96 procent för koncernbidrag som har lämnats till företag med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv vid ingången av det första beskattningsåret som börjar efter den 31 december 2020 ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 6 procent av säkerhetsreserven vid ingången av det beskattningsåret. Schablonintäkten ska tas upp med en sjättedel det beskattningsåret och med en sjättedel per år under de påföljande fem beskattningsåren eller med hela beloppet under det första beskattningsåret.
- företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
- företaget upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §, eller
- företaget försätts i konkurs.
- Vid tillämpning av 65 kap. 10 § i den nya lydelsen ska avseende beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018 men före 1 januari 2021 för juridiska personer den statliga inkomstskatten vara 21,4 procent av den beskattningsbara inkomsten i stället för 20,6 procent.
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:398, Prop. 2017/18:245, Bet. 2017/18:SkU25
- Omfattning
- upph. 24 kap. 10 a, 10 b, 10 c, 10 d, 10 e, 10 f §§, rubr. närmast efter 24 kap. 10 §, rubr. närmast före 10 a, 10 b, 10 d §§; nuvarande 24 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 §§ betecknas 24 kap. 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15 §§, nuvarande 24 kap. 11, 12, 13, 14 §§ betecknas 24 kap. 30, 31, 32, 33 §§, nuvarande 24 kap. 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22 §§ betecknas 24 kap. 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42 §§, nuvarande 39 kap. 8 a § betecknas 39 kap. 8 b §; ändr. 2 kap. 1, 15 §§, 9 kap. 5 §, 17 kap. 33 §, 18 kap. 12 §, 19 kap. 15 §, 20 kap. 13 §, 24 kap. 1, 10, 15, 31, 32, 34, 35, 36, 37, 39, 40, 41 §§, 25 kap. 2, 12 §§, 25 a kap. 23, 23 a §§, 30 kap. 6 a §, 33 kap. 8, 16 §§, 34 kap. 6, 8, 10, 18, 20 §§, 37 kap. 28 §, 38 kap. 17 §, 38 a kap. 17, 23 §§, 39 kap. 14, 23 §§, 40 kap. 18 §, 48 kap. 17, 27 §§, 50 kap. 5 §, 56 kap. 8 §, 65 kap. 8, 10 §, rubr. närmast före 2 kap. 15 §, 37 kap. 28 §, rubr. närmast före 24 kap. 9 §, 10, 38 kap. 15 §, 38 a kap. 15 §, rubr. närmast före 24 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 7, 11, 12, 13,17, 18, 19, 20 §§ sätts närmast före 24 kap. 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 30, 31, 32, 35, 36, 37, 38, 39, 40 §§, rubr. närmast efter ,24 kap. 1, 4 a, 11 §§ sätts närmast efter 24 kap. 4, 9, 30 §§; nytt 24 a kap., nya 14 kap. 16 a §, 19 kap. 5 a §, 24 kap. 2, 3, 4 och 15 a, 15 b, 15 c, 15 d, 15, e, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29 §§, 37 kap. 26 a §,h 39 kap. 8 a §, rubr. närmast efter 24 kap. 15, 15 e, 20 §§, rubr. närmast före 14 kap. 16 a §, 24 kap. 2, 15 a, 15 c, 16, 18, 21, 24, 26, 28 §§ 37 kap. 26 a §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Lag (2018:1208) om ändring i lagen (2018:1165) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:398, Prop. 2017/18:245, Bet. 2017/18:SkU25
- Omfattning
- nuvarande 24 kap. 2 § i 2018:1165 betecknas 24 kap. 5 §
Lag (2018:1268) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
- Bestämmelsen i 8 kap. 16 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande för handikappersättning, om beslutet om handikappersättning enligt punkten 4, 5 eller 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1265) om ändring i socialförsäkringsbalken ska fortsätta att gälla. Motsvarande gäller för nya beslut om handikappersättning enligt nämnda övergångsbestämmelser.
- Bestämmelsen i 11 kap. 31 § i den äldre lydelsen tillämpas fortfarande för vårdbidrag, om beslutet om vårdbidrag enligt punkten 2 övergångsbestämmelserna till lagen (2018:1265) om ändring i socialförsäkringsbalken ska fortsätta att gälla.
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:388, Prop. 2017/18:190, Bet. 2017/18:SfU23
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 16 §, 11 kap. 31 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Lag (2018:1396) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Förarbeten
- Rskr. 2017/18:438, Prop. 2017/18:137, Bet. 2017/18:FiU47
- Omfattning
- upph. 39 kap. 30, 31 §§, rubr. närmast före 39 kap. 30 §; ändr. 24 kap. 11 §, 39 kap. 1 §
- Ikraftträder
- 2018-08-01
Lag (2018:1677) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:14, Prop. 2017/18:267, Bet. 2018/19:NU5
- Omfattning
- ändr. 66 kap. 18 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Lag (2018:1752) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
- Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
- De nya bestämmelserna i 42 kap. 22 § och 48 kap. 6 c § tillämpas första gången på utdelning från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och avyttring av andel i sådana juridiska personer som sker efter den 31 december 2018.
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:28, Prop. 2017/18:296, Bet. 2018/19:SkU4
- Omfattning
- ändr. 20 a kap. 1 §, 24 kap. 5 §, 39 a kap. 3, 5, 6, 11, 13, 14 §§, 42 kap. 22 §, bilaga 39 a; nya 20 a kap. 9 §, 39 kap. 8 c–8 e §§ och 48 kap. 6 c §, rubr. närmast före 20 a kap. 9 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Lag (2018:2039) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:60, Prop. 2018/19:9, Bet. 2018/19:SkU5
- Omfattning
- ändr. 8 kap. 3 §; ny p 3 ikrafttr.- övergångsbest. till 2018:1143
Lag (2018:2040) om ändring i lagen (2018:1206) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:6, Prop. 2018/19:9, Bet. 2018/19:SkU5
- Omfattning
- ändr. 24 kap. 10 §, 25 a kap. 23 § i 2018:1206
Lag (2018:2086) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:62, Prop. 2018/19:1, Bet. 2018/19:FiU1
- Omfattning
- ändr. 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5 §, 67 kap. 7 §
- Ikraftträder
- 2019-01-01
Lag (2018:2120) om ändring i lagen (2018:1208) om ändring i lagen (2018:1165) om ändring i lagen (2018:1143) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:84
- Omfattning
- ändr. 24 kap. 5 § i 2018:1208
Lag (2018:2121) om ändring i lagen (2018:1752) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:84
- Omfattning
- 24 kap. 5 § i 2018:1752 utgår
Lag (2019:128) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
- Lagen tillämpas första gången i fråga om medlemsavgifter som betalats efter den 31 mars 2019.
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:153, Prop. 2018/19:45, Bet. 2018/19:SkU15
- Omfattning
- upph. 67 kap. 9 e, 9, f, 9 g, 9 h §§, rubr. närmast efter 67 kap. 9 d §, rubr. närmast före 67 kap. 9 e, 9 f, 9 g, 9 h §§; ändr. 1 kap. 11 §, 67 kap. 2 §
- Ikraftträder
- 2019-04-01
Lag (2019:307) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.
- Bestämmelsen i 57 kap. 4 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.
- Bestämmelsen i den nya 57 kap. 4 a § och bestämmelsen i 57 kap. 5 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på en andel, en rörelse eller en verksamhetsgren som har överlåtits efter den 30 juni 2019.
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:208, Prop. 2018/19:54, Bet. 2018/19:SkU17
- Omfattning
- ändr. 57 kap. 4, 5 §§; ny 57 kap. 4 a §
- Ikraftträder
- 2019-07-01
Lag (2019:450) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2018.
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:247, Prop. 2018/19:89, Bet. 2018/19:SkU20
- Omfattning
- ändr. 67 kap. 19 §
- Ikraftträder
- 2019-07-01
Lag (2019:454) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2019.
- Lagen tillämpas inte på gåvor som lämnas före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:248, Prop. 2018/19:92, Bet. 2018/19:SkU21
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 11 §, 67 kap. 1, 2 §§; nya 67 kap. 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26 §§, rubr. närmast före 67 kap. 20, 23, 24, 25, 26 §§
- Ikraftträder
- 2019-07-01
Lag (2019:459) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2018/19:246, Prop. 2018/19:88, Bet. 2018/19:SkU19
- Omfattning
- ändr. bil. 24.1, 24.2, p 2, 7 ikrafttr- och övergångsbest.
- Ikraftträder
- 2019-07-01
Lag (2019:739) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
- Bestämmelserna i 58 kap. 18 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.
- Vid överföring enligt 58 kap. 18 § tredje stycket andra meningen i den nya lydelsen till en pensionsförsäkring som har tecknats före den 2 februari 2007 ska det mottagande pensionsförsäkringsavtalet från överföringstidpunkten uppfylla villkoren i 58 kap. 16 a §. För det mottagande pensions- försäkringsavtalet gäller från överföringstidpunkten bestämmelserna i 58 kap. 19 a §.
- För försäkringsavtal som har överlåtits till en annan försäkringsgivare eller har överförts från en enhet hos försäkringsgivaren till en annan enhet före ikraftträdandet gäller punkt 9 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2008:134) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i den äldre lydelsen.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:28, Prop. 2018/19:124, Bet. 2019/20:FiU14
- Omfattning
- ändr. 58 kap. 18 §, p 9 ikrafttr.- och övergångsbest. i 2008:134
- Ikraftträder
- 2020-01-01
Lag (2019:787) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:46, Prop. 2018/19:161, Bet. 2019/20:SkU5
- Omfattning
- ändr. 2 kap. 1, 4 b §§, 24 kap. 9 §, 28 kap. 10 §, 30 kap. 14 §, 39 kap. 2, 4, 13, 13 a §§, 58 kap. 4, 15 §§ ; nya 2 kap. 4 d, 4 e §§, rubr. närmast före 2 kap. 4 d, 4 e §§
- Ikraftträder
- 2019-12-15
Lag (2019:907) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:48, Prop. 2018/19:162, Bet. 2019/20:KU3
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 9 §, 7 kap. 2 §, 8 kap. 18 §, 14 kap. 17 §, 29 kap. 2 §, 65 kap. 3, 4 §§, 67 kap. 13 c §
- Ikraftträder
- 2020-01-01
Lag (2019:1146) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
- Bestämmelserna i 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 30 kap.8-10 §§ och 31 kap. 20 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:71, Prop. 2019/20:20, Bet. 2019/20:SkU10
- Omfattning
- ändr. 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 18 kap. 15 a §, 30 kap. 8, 9, 10 §§, 31 kap. 20 §
- Ikraftträder
- 2020-01-01
Lag (2019:1164) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
- Bestämmelserna i 62 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap.5 och 6 §§, 66 kap.4 och 14 §§ och 67 kap. 4 § i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.
- Bestämmelsen i 67 kap. 15 a § tillämpas första gången på begäran om utbetalning som avser arbete som har betalats av köparen efter ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:59, Prop. 2019/20:1, Bet. 2019/20:FiU1
- Omfattning
- ändr. 62 kap. 6 §, 63 kap. 3 a §, 65 kap. 5, 6 §§, 66 kap. 4, 14 §§, 67 kap. 4 §; ny 67 kap. 15 a §
- Ikraftträder
- 2020-01-01
Lag (2019:1241) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
- De nya bestämmelserna tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.
- Vid tillämpning av 24 b kap. 17 § ska underskott som är hänförliga till beskattningsår som börjar före den 1 januari 2020 inte beaktas.
- De upphävda bestämmelserna i 24 kap.15 a-15 e §§ gäller fortfarande för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:79, Prop. 2019/20:13, Bet. 2019/20:SkU8
- Omfattning
- upph. 24 kap. 15 a, 15 b, 15 c, 15 d, 15 e §§, rubr. närmast efter 24 kap. 15 §, närmast före 24 kap. 15 a, 15 c §§; ändr. 24 kap. 1, 25, 35, 39 §§; ny 24 b kap.
- Ikraftträder
- 2020-01-01
Lag (2020:204) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 6 april 2020.
- Lagen tillämpas dock bara på beskattningsår som avslutas under 2019.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beskattningsår som avslutas före den 1 januari 2019.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:204, Prop. 2019/20:151, Bet. 2019/20:FiU55
- Omfattning
- ändr. 30 kap. 6 §
- Ikraftträder
- 2020-04-06
Lag (2020:205) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 7 april 2020.
- Lagen tillämpas dock på beskattningsår som avslutas efter den 31 december 2019.
- Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beskattningsår som avslutas före den 1 januari 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:204, Prop. 2019/20:151, Bet. 2019/20:FiU55
- Omfattning
- ändr. 30 kap. 6 §
- Ikraftträder
- 2020-04-07
Lag (2020:321) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.
- Lagen tillämpas första gången på avyttringar som görs efter den 30 juni 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:252, Prop. 2019/20:94, Bet. 2019/20:SkU18
- Omfattning
- ändr. 47 kap. 7, 8 §§
- Ikraftträder
- 2020-07-01
Lag (2020:448) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för studier inom särskild utbildning för vuxna och som avser tid före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:300, Prop. 2019/20:105, Bet. 2019/20:UbU22
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2020-07-01
Lag (2020:547) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2020.
- Lagen tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter den 31 juli 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:340, Prop. 2019/20:99, Bet. 2019/20:FiU21
- Omfattning
- ändr. 43 kap. 4, 17 §§; ny 43 kap. 16 a §
- Ikraftträder
- 2020-08-01
Lag (2020:670) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
- Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om medlemsbanker som är registrerade i bankregistret den 31 december 2020 avseende det beskattningsår som avslutas närmast efter detta datum.
- Förarbeten
- Rskr. 2019/20:346, Prop. 2019/20:97, Bet. 2019/20:FiU50
- Omfattning
- ändr. 37 kap. 23, 26 §§, 39 kap. 23, 24 a §§, 40 kap. 5 §, 42 kap. 21 a §
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:864) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 december 2020.
- Lagen tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:28, Prop. 2019/20:175, Bet. 2020/21:SkU6
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 11 §, 67 kap. 1, 2 §§; nya 67 kap. 34, 35 §§, bil. 67, rubr. närmast före 67 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2020-12-01
Lag (2020:952) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:33, Prop. 2019/20:190, Bet. 2020/21:SkU5
- Omfattning
- ändr. 3 kap. 18 §
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:990) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:51, Prop. 2019/20:194, Bet. 2020/21:CU3
- Omfattning
- ändr. 24 kap. 5 §, 42 kap. 17 §, 43 kap. 5 §, 57 kap. 34 §
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:1034) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande för
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:60, Prop. 2019/20:195, Bet. 2020/21:FiU8
- Omfattning
- ändr. 13 kap. 7 §, 34 kap. 23 §, 41 kap. 8 §
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:1068) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
- Bestämmelserna 6 kap. 11 §, 41 kap. 3 §, 61 kap. 3 §, 63 kap. 3 a § tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Bestämmelserna i 67 kap.11, 11 a, 13, 14 a och 19 §§ tillämpas första gången på
- hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2020,
- förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 december 2020, och
- hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2020 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.
- De nya bestämmelserna i 67 kap.36-45 §§ tillämpas första gången på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:63, Prop. 2020/21:1
- Omfattning
- upph. 47 kap. 11 b, rubr. närmast före 47 kap. 11 b §; ändr. 1 kap. 11, 16 §§, 6 kap. 11 §, 41 kap. 3 §, 44 kap. 14 §, 61 kap. 3 §, 63 kap. 3 a §, 67 kap. 1, 2, 11, 13, 13 c, 19 §§; nya 67 kap. 11 a, 14 a, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45 §§, rubr. närmast före 67 kap. 11 a, 36, 37, 38, 41, 44, 45 §§
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:1071) om ändring i lagen (2020:952) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:63
- Omfattning
- ändr. 3 kap. 18 § i 2020:952
Lag (2020:1072) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 31 december 2020.
- Bestämmelserna i bilaga 39 a i den nya lydelsen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:78, Prop. 2020/21:26, Bet. 2020/21:SkU10
- Omfattning
- ändr. 20 a kap. 3 §, 24 kap. 1 §, bil. 39 a; nya 24 kap. 15 a, 15 b §§, rubr. närmast före 24 kap. 15 a §
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:1075) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
- Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter den 31 december 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:76, Prop. 2020/21:19, Bet. 2020/21:SkU8
- Omfattning
- ändr. 24 kap. 27 §, 37 kap. 22, 26 a §§, 40 kap. 1, 10, 21 §§, rubr. närmast före 40 kap. 20 §; ny 15 kap. 11 §, rubr. närmast före 15 kap. 11 §
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:1076) om ändring i lagen (2020:1075) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:77, Prop. 2020/21:23, Bet. 2020/21:SkU9
- Omfattning
- ändr. 40 kap. 1 § i 2020:1075
Lag (2020:1077) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:77, Prop. 2020/21:23, Bet. 2020/21:SkU9
- Omfattning
- ändr. 24 kap. 25, 26 §§; 40 kap. 18 §; nya 24 kap. 25 a, 25 b §§, 40 kap. 19 a, 19 b, 19 c, 19 d §§, rubr. närmast före 24 kap. 25 a §, 40 kap. 19 a §
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:1079) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
- Lagen tillämpas även på förmån som har lämnats efter den 29 februari 2020.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:64, Prop. 2020/21:45, Bet. 2020/21:FiU11
- Omfattning
- ny 11 kap. 2 a §, rubr. närmast före 11 kap. 2 a §
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:1166) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2021.
- De nya bestämmelserna i 67 kap. tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020.
- Den nya bestämmelsen i 11 kap. 22 § tillämpas första gången för vistelser i Sverige som påbörjas efter den 31 maj 2020.
- Om vistelsen i Sverige enligt punkt 3 påbörjas efter den 31 maj 2020 och skattelättnad har beviljats före den 1 januari 2021 får beslutets giltighetstid efter ansökan förlängas till att avse fem år från ankomsten till Sverige. Ansökan om förlängd giltighetstid får göras av arbetsgivaren eller arbetstagaren och ska ha kommit in till Forskarskattenämnden senast den 31 mars 2021.
- Vid beslut om förlängd giltighetstid enligt punkt 4 är Forskarskattenämnden beslutsför med ordföranden eller vice ordföranden ensam.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:96, Prop. 2020/21:37, Bet. 2020/21:SkU14
- Omfattning
- ändr. 11 kap. 22 §; nya 67 kap. 46, 47, 48 §§, rubr. närmast före 46, 47, 48 §§
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:1168) om ändring i lagen (2020:1068) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:96, Prop. 2020/21:37, Bet. 2020/21:SkU14
- Omfattning
- ändr. 1 kap. 11 §, 67 kap. 1, 2 §§ i 2020:1068
Lag (2020:1177) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:84, Prop. 2020/21:27, Bet. 2020/21:MJU4
- Omfattning
- ändr. 17 kap. 22 b, 22 f §§
- Ikraftträder
- 2021-01-01
Lag (2020:1240) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:139, Prop. 2020/21:1, Bet. 2020/21:SfU2
- Omfattning
- ändr. 10 kap 5 §
- Ikraftträder
- 2021-02-01
Lag (2021:473) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår, eller i fråga om svenska handelsbolag räkenskapsår, som börjar efter den 30 juni 2021.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:328, Prop. 2020/21:111, Bet. 2020/21:SkU23
- Omfattning
- ändr. 6 kap. 11 §, 24 b kap. 3 §
- Ikraftträder
- 2021-07-01
Lag (2021:479) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 juli 2021.
- Lagen tillämpas första gången på
- bilar som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) för första gången den 1 juli 2021 eller senare, och
- bilar som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga här i landet enligt vägtrafikskattelagen.
- Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bilar som var skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) före ikraftträdandet.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:329, Prop. 2020/21:156, Bet. 2020/21:SkU28
- Omfattning
- ändr. 61 kap. 5 §
- Ikraftträder
- 2021-07-01
Lag (2021:489) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 26 juni 2021.
- Lagen tillämpas första gången på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 25 juni 2021.
- Förarbeten
- Rskr. 2020/21:326, Prop. 2020/21:173, Bet. 2020/21:FiU50
- Omfattning
- ändr. 24 kap. 9 §
- Ikraftträder
- 2021-06-26
Lag (2021:932) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
- Förarbeten
- Rskr. 2021/22:14, Prop. 2020/21:207, Bet. 2021/22:SkU3
- Omfattning
- ändr. 29 kap. 2 §
- Ikraftträder
- 2022-01-01
Lag (2021:1147) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Övergångsbestämmelse
- Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
- Lagen tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2021.
- Afrika, med undantag av
- Djibouti, Seychellerna och Sankta Helena,
- Ceuta, Egypten, Gabon, Gambia, Ghana, Kap Verde, Komorerna, Kongo (Kongo-Brazzaville), Liberia, Libyen, Madagaskar, Marocko, Mauritius, Mayotte, Melilla, Réunion, Rwanda, Sao Tomé och Príncipe, Senegal, Tanzania och Tunisien, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
- Madeira vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och liknande avdrag, samt
- Kenya och Namibia, båda vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.
- Amerika, men bara vad avser
- Amerikas förenta stater, Brasilien, Colombia, Dominikanska Republiken, Ecuador, Haiti, Honduras, Kanada, Kuba, Mexiko och Venezuela,
- Argentina, Barbados, Chile, Franska Guyana, Guyana, Jamaica, Peru, Surinam och Uruguay, samtliga med undantag av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
- Paraguay, med undantag av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, samt
- Belize, Bolivia, Costa Rica, El Salvador, Guatemala, Nicaragua och Panama, samtliga med undantag dels av inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels av inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån.
- Asien, med undantag av
- Bahrain, Förenade Arabemiraten och Maldiverna,
- Armenien, Azerbajdzjan, Filippinerna, Indien, Indonesien, Iran, Israel, Jordanien, Kazakstan, Kina, Libanon, Macao SAR, Nordkorea, Ryssland, Sydkorea, Tadzjikistan och Thailand, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
- Georgien, Kirgizistan, Mongoliet, Oman, Turkmenistan och Uzbekistan, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter,
- Cypern och Turkiet, båda vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och liknande avdrag,
- Brunei Darussalam, Hongkong SAR, Kuwait, Malaysia, Qatar, Singapore och Syrien, samtliga vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som inte beskattas där på grund av att inkomsten inte anses härröra därifrån,
- Pakistan, vad avser inkomst från annan finansiell verksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, samt
- Julön och Kokosöarna, båda vad avser inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där enligt regler om Offshore Banking Unit regime.
- Europa, med undantag av
- Brittiska Kanalöarna, Isle of Man, Malta och Monaco,
- Azerbajdzjan, Frankrike, Grekland, Irland, Kazakstan, Kroatien, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Rumänien, Ryssland, San Marino, Slovakien, Spanien, Tjeckien, Ukraina, Vitryssland och Österrike, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där,
- Andorra, Bosnien Hercegovina, Bulgarien, Estland, Gibraltar, Georgien, Kosovo, Lettland, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Schweiz och Ungern, samtliga vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter,
- Belgien, Italien, Liechtenstein, Portugal och Turkiet, samtliga vad avser dels inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet, försäkringsverksamhet, royalty och andra inkomster av immateriella rättigheter, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där, dels inkomst som är föremål för notional interest deduction och liknande avdrag, samt
- Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland samt Slovenien, båda vad avser inkomst från bank- och finansieringsrörelse, annan finansiell verksamhet och försäkringsverksamhet, som inte beskattas med den normala inkomstskatten där.
- Oceanien, men bara vad avser
- Hawaii, Nya Zeeland och Papua Nya Guinea, samt
- Australien, med undantag av inkomst från bankverksamhet som inte beskattas med den normala inkomstskatten där enligt regler om Offshore Banking Unit regime. Lag (2020:1072).
- Förarbeten
- Rskr. 2021/22:73, Prop. 2021/22:27, Bet. 2021/22:SkU5
- Omfattning
- ändr. 57 kap. 3 §; nya 57 kap. 3 a, 5 a §§
- Ikraftträder
- 2022-01-01