Prop. 1995/96:227
Beskattning av sjömän
Regeringens proposition
1995/96:227 Beskattning av sjömän
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 27 juni 1996
Göran Persson
Thomas Östros
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att sjömansskattelagen (1958:295) skall upphävas och att beskattningen av sjömän som är bosatta i Sverige skall ske enligt reglerna i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. För att skatteuttaget för sjömännen vid övergången till land skattesystemet skall motsvara uttaget enligt sjömansskattelagen föreslås sjömännen få ett särskilt sjöinkomstavdrag och en särskild skattereduktion.
Utomlands bosatta sjömän föreslås bli beskattade enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En lägre skattesats, 15 %, föreslås för utländska sjömän för att de inte skall bli hårdare beskattade än sjömän bosatta i Sverige.
Sjömansskattelagen föreslås upphävd vid utgången av år 1997. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
Innehållsförteckning
1 Beslut 5
2 Lagtext 6 2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt6 2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)7 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt23 2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)25 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter27 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter 31 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om allmän försäkring32 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring34 2.9 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)36 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare 39
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta43
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591)
om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.46
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter48 2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg49 2.15 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)50 2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden54
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar55 2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattnings förfarandet57 2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter59 2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag61 2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd63 2.22 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Rikskatteverkets Sjömansskattekontor i Göteborg till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län64 2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar65
3 Ärendet och dess beredning 66
4 Bakgrund och gällande rätt67
5 Beskattningen av sjöarbetsinkomster70 5.1 Inkomster och utgifter i allmänhet70 5.2 Sexmånadersregeln för sjömän 75 5.3 Sjöinkomstavdrag och skattereduktion76 5.4 Krigsrisktillägg 77
6 Redaravgifterna 78
7 Beskattning av sjömän bosatta i utlandet 80
8 Administrativa frågor81
9 Ikraftträdande82
10 Ekonomiska effekter 83
11 Författningskommentarer83
11.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt83 11.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)84 11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt88 11.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)88 11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter89 11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter89 11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring90 11.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring90 11.9 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)91 11.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare92 11.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta93 11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.93 11.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter94 11.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg94 11.15 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)94 11.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden94 11.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar95 11.18 Föslaget till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet95 11.19 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om av avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter95
11.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag95 11.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd95 11.22 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län96 11.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.96
Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Beskattning av sjömän (Ds 1991:41)97 Bilaga 2 Förteckning av de remissinstanser som yttrat sig över promemorian Beskattning av sjömän (Ds 1991:41)98 Bilaga 3 Lagrådsremissens förslag99 Bilaga 4 Lagrådets yttrande157 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 juni 1996164
1 Beslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1958:295) om
sjömansskatt,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, 4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, 9. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 10. lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
11. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 13. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,
14. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för
anställning på fartyg,
15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 16. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden,
17 . lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar,
18. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
19. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräk
ning vid återbetalning av skatter och avgifter,
20. lag om ändring i lagen (1993: 737) om bostadsbidrag, 21. lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd 22. lag om upphävande av lagen (1991:1870) om
överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län,
23. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skattefordringar m.m.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1958:295) om sjömansskatt1 skall upphöra att gälla vid utgång en av år 1997. _________________
1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om inkomster som hänför sig till tid före utgången av år 1997.
2. Ärenden enligt den upphävda lagen skall efter utgången av år 1997 handläggas av Riksskatte verket när det gäller ärenden enligt 21 § 1 mom. 1 och 6 och av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län när det gäller övriga ärenden.
3. Beslut som meddelas av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län enligt den upphävda lagen överklagas hos länsrätten. Vid överklagande av länsrättens beslut gäller 6 kap. 13 § taxe ringslagen (1990:324). Bestämmelserna i taxeringslagen gäller i fråga om företrädare för det allmänna och rätt för det allmänna att överklaga.
4. Riksskatteverkets beslut enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen får inte överklagas. Ver kets beslut enligt 21 § 1 mom. 6 överklagas hos regeringen.
5. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol i mål enligt den upphävda lagen.
1 Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 19 och 42 §§, 46 § 2 mom., 48 § 2 mom., 50 §, punkt 21 av
anvisningarna till 23 § och punkt 6 av anvisningarna till 46 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya bestämmelser, 49 §, punkt 7 av
anvisningarna till 32 §, punkt 3 e av anvisningarna till 33 § samt punkterna 1 4 av anvisningarna till 49 §, och närmast före nya 49 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
19 §1
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom arv, testamen te, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin komst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersätt ning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäk ring eller på grund av skade ståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapital försäkring, samt belopp som arbetsgivare utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar ersättning på grund av
grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet;
ersättning för förlust eller skada på egendom
vid fartygs förolyck ande som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 §;
vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk eller olycks fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avytt ring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;
stipendier för mottagarens utbildning; stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt och inte utgör ersätt ning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag, studielån och rese kostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av rege ringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbild ning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktions ersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven livränta i form av efterlevande livränta till barn enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av barnpension som inte är skattepliktig;
lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen ( 1958:295 ) om sjö mansskatt;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel; handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbi
drag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer; kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och lagen (1993:737) om bo stadsbidrag;
bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn; bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn; ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som utan att det skett yrkesmässigt inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;
förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemslän der eller EESländerna och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska rese kostnader och vid körning med egen bil inte överstiger det avdrag som medges för kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;
hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egendom i fara eller bidra git till avslöjande eller gripande av person som begått brott;
sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk; tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten avser minnesföremål eller värdet inte översti ger 0,03 basbelopp avrundat till närmaste hundratal kronor;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftel sen;
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stif telsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke
åtnjutits vid avsättning till stiftel sen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;
ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvo skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272),
36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt,22 § tullagen (1973:670), 20 §
lagen (1982:1006) om avdrags och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av social avgifter från arbetsgivare, 32 och 34 §§tullagen (1987:1065) eller 16 kap. 15 § mervärdesskattelagen (1994:200);
och gåvo skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § la gen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § la gen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 32 och 34 §§tullagen (1987:1065) eller 16 kap. 15 § mervärdesskattelagen (1994:200);
ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor;
vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200). Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtals gruppsjukförsäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 22 §.
(Se vidare anvisningarna.)
42 §2
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte används som semesterbostad skall beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig grund.
Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.
Bilförmån, kostförmån och vissa reseförmåner värderas enligt särskilda grunder som anges i anvisningarna.
Värdet av fritt logi ombord på fartyg för sådan
arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § skall bestämmas till 0 kronor.
(Se vidare anvisningarna.)
46 §
2 mom.3 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska socialförsäkringsavgifter som den skattskyldige, på grund av utfört arbete, enligt slutligt fastställd debitering eller liknande skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet eller till följd av att den skattskyldige enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen skall omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygghet, i båda fallen under förutsättning att den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskattningsåret har gjort på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av anvisningarna.
Har skattskyldig under beskatt ningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pen sionsförsäkring som anges i första stycket 6 och inbetalning på pen sionssparkonto som anges i första stycket 7, endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller inbetalningen vid beräkningen av sjömansskatt.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för inbetalning som avses i första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från intäkt av särskild förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.
48 §
2 mom.4 Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i riket under hela
beskattningsåret, har rätt till kommunaltgrundavdrag enligt följande.
Grundavdraget uppgår till 0,24 basbelopp för taxerad inkomst som inte överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men inte 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till 0,24 basbelopp ökat med 25 procent av det
belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86 men inte 2,89 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till det belopp som enligt föregående mening utgår vid en taxerad inkomst på 3,04 basbelopp minskat med 10 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 3,04 basbelopp, dock lägst till 0,24 basbelopp.
Har skattskyldig under beskatt ningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skattepliktig inkomst enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskatt ningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skatte pliktig dagpenning.
Med basbelopp avses basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret.
Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges inkomst av nä ringsverksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen om allmän försäkring och tjänst minskad med avdrag som avses i 46 §. I inkomst av tjänst inräknas därvid inte intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i. Som avdrag enligt 46 § räknas därvid inte avdrag som på grund av dispens enligt punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 46 § grundas på inkomst av passiv näringsverksamhet eller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h.
Grundavdraget får inte överstiga den
skattskyldiges inkomst av nä rings verksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen om allmän försäkring och tjänst minskad med avdrag som avses i 46 §. I inkomst av tjänst inräknas därvid inte intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i. Som avdrag enligt 46 § räknas därvid inte avdrag som på grund av dispens enligt punkt 6 fjärde stycket av anvisningarna till 46 § grundas på inkomst av passiv näringsverksamhet eller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h.
Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Sjöinkomstavdrag
49 § 5
Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under ett
helt år medges sjöinkomstavdrag med 18 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart och med 27 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart. Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under en del av ett år medges sjöinkomstavdrag med en trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i första stycket för varje dag under vilken sjöinkomst uppburits.
Sjöinkomstavdraget avrundas nedåt till helt
hundratal kronor.
50 §6
Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egen avgifter och kommunalt grundavdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar förvärvsinkomst.
Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med
på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenav gifter, kommunalt grundavdrag och, såvitt avser skattskyldig som uppbu
rit sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 §, sjöin komstavdrag i
nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar för värvsinkomst.
Anvisningarna
till 23 §
21.7 Avdrag får göras för avgift för pensionsförsäkring och för inbetalning på eget pensionssparkonto. Avdraget beräknas på inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 och fjärde stycket, i punkt 6 första fjärde styckena och sjätte stycket samt i punkt 7 av anvisningarna till 46 §.
21. Avdrag får göras för avgift för pensionsförsäkring och för inbetalning på eget pensionssparkonto. Avdraget beräknas på inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 och fjärde stycket, i punkt 6 första femte styckena och sjunde stycket samt i punkt 7 av anvisningarna till 46 §.
till 32 §
7. 8 Förmån av fri resa till eller från fartyg, eller kostnadsersättning för sådan resa, som arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § fått skall, under förutsättning att fartyget är arbetstagarens tjänsteställe, inte tas upp till beskattning. Vad nu sagts gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell.
till 33 §
3 e. Vad som sagts i punkterna 3, 3 a och 3 b
gäller inte sådana arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § vid vistelse ombord.
Skattskyldig som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 § skall anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där han eller hon fullgör sitt arbete.
till 46 §
6.10 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äktenskapsskillnad pågått. Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av
1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pen sionsförsäkring som avses i den na anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter en ligt lagen (1981:691) om social avgifter,
2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i och
3. inkomst ombord enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för antingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan
och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdra get får uppgå
till högst ett belopp som motsvarar hälften av det bas belopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga om a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löne skatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensions sparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för e genavgifter enligt lagen om social avgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,
b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensions rätt i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening vari han har sådant be
stämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller
c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i, och inkomst ombord enligt lagen om sjömansskatt
samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning till högst 5 procent av
den del av inkomsten som över stiger tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. Avdrag enligt detta stycke beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskatt ningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda rätt till avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett halvt basbelopp fördelas efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av de sammanlagda avdragsgrundande in komsterna.
1. den skattskyldiges inkomst av
näringsverksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och
2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan
intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i.
Avdraget beräknas med hänsyn till storleken av
sådan inkomst som avses i 1 och 2 och får uppgå till högst ett belopp som mots
varar hälf ten av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring be stämts för året närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga om
a. inkomst av aktiv nä
ringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvis ningarna till 23 §, före avdrag för särskild löne skatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensions sparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egen avgifter enligt lagen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som överstiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,
b. inkomst av anställning om den skattskyldige
helt saknar pensions rätt i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening vari han har sådant be stämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp samt högst 25 procent av den del av in komsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller
c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från
sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i, till högst 5 procent av den del av inkomsten som överstiger tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. Avdrag enligt detta stycke beräknas i sin helhet antingen på in komst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda rätt till avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget
näringsverksamhet och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett halvt basbelopp fördelas efter respektive avdragsgrundande in komsts andel av de sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.
Om särskilda skäl föreligger får skattemyndigheten efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyldig som avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig, som själv eller genom förmedling av juridisk person bedrivit näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7. Avdraget får dock inte överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som inkomst av förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger skattemyndigheten det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som
upphört med driften i en förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetalningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.
Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig in komstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.
Om avdrag medges enligt fjärde stycket sjätte
meningen på grund av att aktier eller andelar i fåmansföretag avyttrats skall avdraget i första hand göras som all mänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte lagen stycket (1947:576) om statlig in komstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.
till 49 §
1. 11 Som sjöinkomst räknas inkomst av lön, naturaförmåner eller annan ersättning till sådan arbets tagare som enligt sjö manslagen (1973:282) anses som sjöman, om denne är anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg. Med anställning hos redare likställs anställning hos annan arbetsgivare som redaren antagit som entreprenör. Till sjöinkomst räknas inte bara vad sjömannen uppbär från redaren utan även drickspengar och dylikt. Vidare räknas till sjöinkomst inkomster som enligt det föregående uppbärs av
a) den som för redarens räkning tjänstgör som
kontrollant under fartygs byggande eller biträder vid fartygs utrustning för att senare tillträda befattning på fartyget, och
b) den som före leveransen av ett fartyg, som är
under byggnad, och innan tjänstgöring ombord påbörjats inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m. Har sjöman anställts för att till träda befattning på ett visst fartyg, skall lön eller annan ersättning som utgår under en kortare väntetid anses utgöra inkomst ombord på fartyget. Har sjöman mönstrat av från tjänst ombord på ett visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på ett annat fartyg som tillhör samma redare, skall ersättning som utgår under en kortare väntetid anses som utbetald i tjänsten ombord på det förra fartyget.
2. Med anställning på ett svenskt handelsfartyg avses anställning på ett fartyg enligt 1 kap. 1 § sjölagen (1994:1009) som används till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller till annat ändamål som har gemenskap med handelssjöfarten.
Med anställning på ett svenskt handelsfartyg
likställs
a) en anställning på ett utländskt handelsfartyg
som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller någon av redaren anlitad arbets givare,
b) anställning på ett svenskt handelsfartyg som
hyrs ut till utländsk redare i huvudsak obemannat om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av ägaren anlitad arbetsgivare.
3. I denna lag avses med i n r e f a r t: fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund,
n ä r f a r t: linjefart mellan svenska hamnar
utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, eller mellan utländska hamnar, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,
f j ä r r f a r t: annan fart än inre fart och
närfart.
4. Riksskatteverket skall årligen lämna besked beträffande de fartyg ombord på vilka de anställda skall få sjöinkomstavdrag enligt 49 § och skattereduktion enligt 2 § 4 mom. andra fjärde styckena uppbördslagen (1953:272) samt beträffande vilket fartområde som fartyget går i. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
En redare skall före den 1 oktober varje år till
Riksskatteverket lämna uppgift för nästkommande år om svenska handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 100 rörande
1) storleken av fartyg som redaren skall
använda i sin näringsverksamhet,
2) den fart som fartygen är avsedda att
användas i, och
3) entreprenör som redaren anlitar för sin
verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden som kan vara av
betydelse för Riks skatteverket vid handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i förhållande om vilken
uppgift lämnats, är redaren skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
2. Äldre bestämmelser i 19 § tillämpas i fråga om ränta som utgår enligt 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt och som betalas ut efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1996:651.2 Senaste lydelse 1996:651.3 Senaste lydelse 1995:1521.4 Senaste lydelse 1995:547.5 Förutvarande 49 § upphävd genom 1990:650.6 Senaste lydelse 1994:1677.7 Senaste lydelse 1993:938.8 Förutvarande punkt 7 av anvisningarna till 32 § upphävd genom 1990:650.9 Senaste lydelse 1996:651.10 Senaste lydelse 1995:919.11 Förutvarande anvisningar till 49 § upphävda genom 1990:650.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
dels att 1 § 4 mom., 3 § 2 mom. och 9 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 8 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §
4 m o m.1 Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och beträffande sjömans skatt skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat.
4 m o m. Beträffande statlig inkomstskatt i form
av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat.
3 §
2 mom.2 Från intäkt av kapital får avdrag göras för omkostnader för intäkternas
förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.
Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta.
Särskilda bestämmelser om avdrag för realisationsförlust finns i 25 § 11 mom., 26 § 10 mom., 27 § 5 och 6 mom. samt 29 § 2 mom. Avdrag för realisationsförlust på egendom som avses i 28, 30 och 31 §§ och i fall som avses i 13 mom. medges med 70 procent av förlusten.
Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.
Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.
Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Från intäkt av kapital får avdrag också göras för
avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 fjärde och
sjunde styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och
för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.
Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att uppskovsavdrag får göras i vissa fall.
Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och förluster avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
8 a §
Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i
riket under be skattningsåret och som har upp burit sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 49 § samma lag.
9 §3
Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:1774) om allmänna egen avgifter och statligt grundavdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar för värvsinkomst.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med
på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egen avgifter, statligt grundavdrag och sjöinkomstavdrag i nu nämnd ord ning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar förvärvsinkomst. _________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
1 Senaste lydelse 1990:651.2 Senaste lydelse 1993:1544.3 Senaste lydelse 1994:1678.
2.4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att 4 kap.13 och 17 §§taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
4 kap.
13 §1Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.
Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av
1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig,
2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering,
3. skattemyndighets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
4. beslut av Riksskatteverket, kammarrätt eller Regeringsrätten angående sjö mansskatt,
5. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 46 § 2
mom. första stycket 3 kom munalskattelagen (1928:370).
4. beslut om utländsk skatt eller om
obligatoriska avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom munalskattelagen (1928:370).
Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.
17 §2
Eftertaxering får också ske
1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig,
3. när en ändring i ett taxerings beslut föranleds av beslut som anges i 13 § andra stycket 1 5.
3. när en ändring i ett taxerings beslut föranleds
av beslut som anges i 13 § andra stycket 1 4. ________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1562.2 Senaste lydelse 1991:1902.
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
dels att 3 kap. 36 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 4 och 33 §§ samt 3 kap. 5 § skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 35 § skall lyda “Kontrolluppgifter om
ackordsöverskott”,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3 kap.10 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 kap.
4 §1Fysisk person skall lämna självdeklaration
1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,
2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för vilken preliminär Askatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket uppbördslagen (1962:381) och bruttointäkterna av kapital uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret eller om han
under beskattningsåret betalat sjömansskatt, när bruttoin täkterna uppgått till
sammanlagt minst 100 kronor,
4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela
beskattningsåret när bruttointäkterna uppgått till sam manlagt minst 100 kronor,
5. när hans tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. den upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 900 000 kronor, eller
6. när underlag för skogsvårdsavgift, statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas för honom.
6. när underlag för statlig fastighetsskatt,
avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas för honom.
Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige.
Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda förmögenhet.
Skall någon enligt den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn tas därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.
33 §2
Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldiga som skall lämna särskild självdeklaration enligt 13 § 1 5 efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan lämna deklarationer under tiden den 1 april den 15 juni under taxeringsåret. Vid ansökningshandlingen skall fogas förteckning över de deklarationsskyldiga. Om tillståndet medges, skall den som är upptagen i förteckningen anses ha fått anstånd med att lämna deklarationen till den dag då deklaration senast få lämnas enligt tidsplanen.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldiga som skall lämna särskild självdeklaration enligt 13 § 1 4 efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan lämna deklarationer under tiden den 1 april den 15 juni under taxeringsåret. Vid ansökningshandlingen skall fogas förteckning över de deklarationsskyldiga. Om tillståndet medges, skall den som är upptagen i förteckningen anses ha fått anstånd med att lämna deklarationen till den dag då deklaration senast få lämnas enligt tids planen.
Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län inom vilken sökanden utövar sin näringsverksamhet.
3 kap.
5 §3
Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skattemyndigheten beträffande
1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts ut av fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i näringsverksamhet, om avdrag för preliminär Askatt inte har gjorts och det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela året,
2. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete i andra fall än som avses i 1 om det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året,
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2. ersättning och förmån med anledning av
tillfälligt arbete i andra fall än som avses i 1 om det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året samt förmån av fritt logi
ombord för arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),
3. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften att sådan ersättning har lämnats
a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,
b) kostnadsersättning för logi vid sådan resa i tjänsten som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen(1928:370), motsvarande gjorda utlägg,
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
b) kostnadsersättning för logi vid sådan resa i
tjänsten som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen, motsvarande gjorda utlägg,
c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,
d) ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan resa i tjänsten som avses i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen eller för kostnader för resa med egen bil i tjänsten, i den mån ersättningarna enligt 10 § första tredje styckena uppbördslagen (1953:272) inte skall ligga till grund för beräkning av preliminär Askatt.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse 10 § 3
Kontrolluppgift om sjöinkomst skall även ange
antalet arbetsdagar som tjänstgöringen omfattat samt på vilket fartyg och i vilket fartområde som tjänstgöringen ägt rum.
___________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 4 § samt 3 kap. 5 och 10 §§ tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
3. Äldre bestämmelser om redares kontrolluppgiftsskyldighet i 3 kap. 36 § gäller fortfarande i fråga om inkomst som beskattas enligt sjömans skattelagen (1958:295).
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 Senaste lydelse 1996:693.2 Senaste lydelse 1994:483.
.
3 Senaste lydelse 1992:681. 4 Förutvarande 10 § upphävd genom 1990:1136
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691) om socialavgifter 1
dels att 5 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 kap.
2 §
En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med 1,20 procent.
I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna skall utgöra den andel av de i 1 § första stycket 1 och 2 angivna procentsatserna som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 30 september de tre år som närmast föregått det år då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet understigande 300. Procentsatserna beräknas med två decimaler.
Med sjöman avses i denna lag den som skall betala sjömansskatt enligt 1 § 1
mom. första stycket la gen ( 1958:295 ) om sjömansskatt.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Med sjöman avses i denna lag arbetstagare
som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunal skattelagen (1928:370) .
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1989:633. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § och 20 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring 1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
11 kap.
4 §2Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.
Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.
Angående beräkningen av in komst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig här i riket eller
för vilken den försäkrade har att betala sjömansskatt, finns det särskilda
bestämmelser.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Angående beräkningen av inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig här i riket enligt kommunalskattelagen (1928:370) finns det särskilda bestämmelser.
20 kap.
1 §
I denna lag avses, där ej annat framgår, med år kalenderår och med månad kalendermånad.
Med sjöman avses, där ej annat framgår, arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman.
Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Uthyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat, äga bestämmelserna i denna lag tillämpning om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av denne anlitad arbetsgivare.
Bestämmelserna i 1 kap. 3 § and ra stycket äga icke tillämpning i fall då lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt enligt beslut jämlikt 36 a § nämnda lag icke skall tillämpas.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före den 1 januari 1998.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 Lagen omtryckt 1982:120.2 Senaste lydelse 1991:1838. 2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §2
Pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestäms av skattemyndigheten i det län den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt eller skulle ha taxerats till sådan skatt, om han varit bosatt i riket
eller inte haft att erlägga sjömansskatt.
Pensionsgrundande inkomst för sjöman, som inte är bosatt i riket, skall bestämmas av Skattemyndig heten i Göteborgs och Bohus län.
För annan försäkrad än som i första eller andra stycket sägs skall den pensionsgrundande inkomsten bestämmas av Skattemyndigheten i Stockholms län.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestäms av skattemyndigheten i det län den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt eller skulle ha taxerats till sådan skatt, om den försäkrade varit bosatt i riket.
För annan försäkrad än som i första stycket sägs
skall den pensionsgrundande inkomsten be stämmas av Skattemyndigheten i Stockholms län.
2 §3
Pensionsgrundande inkomst skall, i den mån den utgörs av annan inkomst än som avses i 3 §, bestämmas med ledning av den försäkrades taxering till statlig in komstskatt eller, såvitt gäller försäkrad som avses i 1 § första stycket lagen
(1958:295) om sjömansskatt, med ledning av redares redovisning enligt 14 § nämnda lag. Ändras ett taxerings
beslut av förvaltningsdomstol eller efter utgången av november taxeringsåret av skattemyndighet, skall verkställd beräkning av pensions grundande inkomst ändras endast om ändringsbeslutet föranleder avvikelse från nämnda beräkning med minst 1 000 kronor.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Pensionsgrundande inkomst
skall, i den mån den utgörs av annan inkomst än som avses i 3 §, bestämmas med ledning av den försäkrades taxering till statlig in komstskatt. Ändras ett taxeringsbeslut av förvaltningsdomstol eller efter ut gången av november taxeringsåret av skattemyndighet, skall verkställd beräkning av pensionsgrundande inkomst ändras endast om ändringsbeslutet föranleder avvikelse från nämnda beräkning med minst 1 000 kronor.
4 §4
Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.
Värdet av skattepliktiga förmåner i annat än pengar till arbetstagare, som skall betala sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Skattepliktiga
förmåner skall i andra fall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 § första fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). När skäl föreligger får avvikelse ske från förmånsvärde som skattemyndigheten bestämt enligt 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett
värde som bestäms i enlighet med 8 § första fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). När skäl föreligger får avvikelse ske från förmånsvärde som skattemyndigheten bestämt en ligt 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av social avgifter från arbetsgivare.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.
Särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs till intäkt av näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.
__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1997 och tidigare år.
1 Lagen omtryckt 1976:1015.2 Senaste lydelse 1991:507.3 Senaste lydelse 1990:349.4 Senaste lydelse 1993:1521.
2.9 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1
dels att 2 § 4 mom., 8 § och 68 § 5 mom. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,12 a och 78 b §§, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 § 4 m o m.2 Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall uppgå till 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och 21 procent av återstoden. Om en skattskyldig under beskattningsåret
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse har varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt och denna har satts ned enligt 12 § 4 mom. samma lag på grund av underskott av kapital skall skattereduktionen dock minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.
Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.
4 m o m. Skattereduktion medges skattskyldig för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall uppgå till 30 procent av den del av under skottet som inte överstiger 100 000 kronor och 21 procent av återstoden.
Skattskyldig som uppburit sjöin komst enligt
punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) under ett helt år medges skattereduktion med 10 000 kronor vid anställning på svenskt han
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
delsfartyg som går i närfart och med 12 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart. Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under en del av ett år medges skattereduktion med en trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i föregående stycke för varje dag under vilken sjöinkomst uppburits.
Skattereduktion sker i första hand för
sjöinkomst och därefter för underskott i kapital.
Skattereduktion sker endast i fråga om statlig
inkomstskatt, kom munal inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt, preliminär Fskatt och särskild Askatt samt vid beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär Askatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
8 §3
Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall preliminär A skatt beräknas efter inkomstförmånernas sammanlagda värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.
Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370). Andra stycket andra meningen av nämnda anvisningspunkt skall dock tillämpas endast i fall som avses i sjätte stycket nedan. Värdet av förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan skall beräknas enligt punkt 10 tredje femte styckena av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmåns värdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom området. Om bostaden är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio procent.
Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall beräknas enligt 42 § andra stycketkommunalskattelagen samt punkt 1 andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragrafen.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Värdet av annan förmån än som avses i andra
och tredje styckena skall beräknas enligt 42 § andra och fjärde styckena kommunalskatte lagen samt punkt 1 andra och tredje styckena och punkt 3 av anvis ningarna till den paragrafen.
Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av förmånen med hänsyn härtill.
Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestämmelserna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning av preliminär Askatt.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
12 a §
För sjöman som avses i första stycket punkt 1 av
anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) skall preliminär Askatt i fall som avses i 4 § 1 mom. och 40 § tas ut enligt de grunder som där anges samt med beaktande av att sjömannen har rätt till sjöin komstavdrag enligt 49 § kommunal skattelagen samt med frångående av bestämmelserna i 2 § 4 mom. sista stycket skattereduktion enligt andra eller tredje stycket samma lagrum.
68 §
5 m o m.4 Vad i 3 och 4 mom. sägs äger motsvarande tillämpning, då den som är berättigad att återfå skatt har att betala sjömansskatt, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. eller kupongskatt.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
5 m o m. Vad i 3 och 4 mom. sägs äger
motsvarande tillämpning, då den som är berättigad att återfå skatt har att betala särskild in komstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. eller kupong skatt.
I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
78 b §
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Har annan arbetsgivare för sjöman än redare
fast driftställe i riket bara på fartyg, svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redare till följd härav betalat skattebelopp, får redaren kräva tillbaka beloppet av sjömannens arbetsgivare. Därvid tillämpas bestämmelserna i 76 §.
Bestämmelserna i 4 § preskrip tionslagen
( 1981:130 ) gäller i fråga .
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse om regressfordran enligt första stycket
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.2 Senaste lydelse 1994:1866.3 Senaste lydelse 1993:1516. 4 Senaste lydelse 1991:593.
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av so cialavgifter från arbetsgivare 1
dels att 3135 och 37 §§ samt rubriken närmast före 31 § skall upphöra att gälla,
dels att 2, 44, 68, 73 och 76 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 §2
I denna lag förstås med
socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;
uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som anges i 54 § 1 mom.
månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas enligt 4 §; utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter skall betalas; årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper på utgiftsåret; r e d a r a v g i f t: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt skall betalas;
restitutionsränta: ränta enligt 24 §; anståndsränta: ränta enligt 13 §; respitränta: ränta enligt 14 §.
20 § 3
Har annan arbetsgivare för sjöman än redare
fast driftställe i riket bara på fartyg, svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redare till följd härav betalat avgifter, får redaren kräva tillbaka beloppet av sjömannens arbetsgivare. Därvid tillämpas bestämmelserna i 76 § uppbördslagen (1953:272) .
Bestämmelserna i 4 § preskrip tionslagen
( 1981:130 ) gäller i fråga om regressfordran enligt första stycket.
44 §
Frågor om avgiftstillägg som avser månadsavgift eller årsavgift som har fastställts av skattemyndigheten prövas av myndigheten.
Riksskatteverket och, när fråga är om redaravgift, det allmänna ombudet för
sjömansskatt får i den ordning som gäller för överklagande enligt denna lag hos
länsrätten eller, när fråga är om redaravgift, Sjömansskattenämnden yrka att avgiftstillägg påförs.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Riksskatteverket får i den ordning som gäller för
överklagande enligt denna lag hos länsrätten yrka att avgiftstillägg påförs.
68 §
Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten. Sjömans
skattekontorets beslut får överklagas hos sjömansskattenämnden.
Överklagandet skall vara skriftligt.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Skattemyndighetens beslut får överklagas hos
länsrätten.
73 §
Överklagande av Riksskatteverket eller av det allmänna ombudet för
sjömansskatt skall ha kommit in inom tidsfrist som enligt 57, 58 och 63 66 §§
gäller för beslut om omprövning på initiativ av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Överklagande av Riksskatteverket skall ha
kommit in inom tidsfrist som enligt 57, 58 och 63 66 §§ gäller för beslut om omprövning på initiativ av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterprövning och yrkas ändring till arbetsgivarens nackdel, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
76 §4
Länsrättens beslut i fråga som avses i 6 § tredje stycket, 7 § eller 22 a § andra stycket får inte överklagas.
Överklagande av länsrättens beslut i fråga som avses i 13 § första stycket får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstillstånd.
Sjömansskattenämndens beslut överklagas hos kammarrätten inom den tid som gäller vid överklagande hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt. Beslut i fråga som avses i 6 § tredje stycket, eller 22 a § andra stycket får dock inte överklagas.
Överklagande av Sjömansskatte nämndens beslut i fråga som avses i 13 § första stycket får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövnings tillstånd.
_____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för avgifter som avser tid före utgången av år 1997 om inte annat följer av punkterna 2 4.
2. Beslut som har fattats av skattemyndigheten med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län överklagas till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.
3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.
4. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol i mål som avser överklagande av skattemyndighetens eller Sjömansskattenämndens beslut.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 Lagen omtryckt 1991:98. Senaste lydelse av 32 § 1992:642. Senaste lydelse av 34 § 1992:642.2 Senaste lydelse 1992:642.3 Förutvarande 20 § upphävd genom 1990:1318.4 Senaste lydelse 1994:475.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 21 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
5 §1Skattepliktig inkomst
enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring sam ordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349); 11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för egen avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har med getts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till nä
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
ringsverksamhet.
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har med getts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till nä rings verksamhet;
13. sjöinkomst som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen .
Som inkomst enligt första stycket 1 3 anses också förskott på sådan inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension. Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t. ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
7 §
Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av skattepliktig inkomst.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av
skattepliktig inkomst. Särskild inkomstskatt tas dock ut med 15 procent av
skattepliktig inkomst beträffande inkomster som avses i 5 § första stycket 13.
Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.
21 §2
I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om överflyttning av besluts behörighet i 2 a §, om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts en avliden eller ett dödsbo i 61 §, om central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt att ta del av preliminär självdeklaration m m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a, 77 c och 78 §§, om vite i 83§, om omprövning m.m. i 84 94 §§, om beslut om särskilda debiterings åtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 96 103 §§uppbördslagen (1953:272). Beslut om anstånd som avses i 49 § den lagen meddelas av beskattningsmyndigheten enligt denna lag. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skatt skyl dige utan kostnad för denne.
I fråga om särskild inkomstskatt gäller i
tillämpliga delar vad som sägs om överflyttning av besluts behörighet i 2 a §, om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts en avliden eller ett dödsbo i 61 §, om central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt att ta del av preliminär självdeklaration m m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a, 77 c, 78 och 78 b §§, om vite i 83 §, om omprövning m.m. i 84 94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 96 103 §§uppbördslagen (1953:272). Beslut om anstånd som avses i 49 § den lagen meddelas av beskattningsmyndigheten enligt denna lag. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne. ___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på inkomster som hänför sig till tid efter ikraftträdandet.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 Senaste lydelse 1994:1982.2 Senaste lydelse 1996:678.
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl.
Härigenom föreskrivs att 3 och 23 §§ lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
3 §
I denna lag avses med
bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket eller
stadigvarande vistas här,
hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och
om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här,
artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid ljud eller
bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,
artist: den som utövar artistisk verksamhet, idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller genom
ljud eller bildupptagningar,
idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet, artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot
ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,
arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med artistisk
eller idrottslig verksamhet,
s v e n s k t f a r t y g: sådant svenskt handelsfartyg som avses i 1 § lagen
( 1958:295 ) om sjömans skatt eller sådant utländskt han delsfartyg som avses i punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragraf.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
s v e n s k t f a r t y g: sådant svenskt eller
utländskt handelsfartyg som avses i punkt 2 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370).
23 §1
I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i 52 § om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts en avliden eller ett dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av prelimär självdeklaration i m m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a, 77c och 78 §§, om vite i 83 §, om omprövning m.m. i 84 94 §§ om beslut om särskilda debiterings åtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 97, 99, 101 och 103 §§uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och vad om där sägs om skattemyndighet skall gälla Skattemyndigheten i Dalarnas län. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 §. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
I fråga om särskild inkomstskatt gäller i
tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i 52 § om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts en avliden eller ett dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av prelimär självdeklaration i m m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a, 77 c, 78 och 78 b §§, om vite i 83 §, om omprövning m.m. i 84 94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 97, 99, 101 och 103 §§uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och vad om där sägs om skattemyndighet skall gälla Skattemyndigheten i Dalarnas län. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 §. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.
I 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av pensionsgrundande inkomst.
___________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på inkomster som hänför sig till tid efter ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1996:679 och prop. 1995/96:224.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2.13 Förslag till lagen om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §
Allmänna egenavgifter skall betalas enligt denna lag. Bestämmelser om
allmänna egenavgifter finns även i lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Allmänna egenavgifter skall betalas enligt denna
lag. __________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §1
En utlänning skall ha tillstånd för att ha anställning som avser befattning på svenskt fartyg i utrikes trafik (anställningstillstånd) om inte utlänningen har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge.
Kravet på anställningstillstånd gäller inte för annan utlänning som är medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).
Kravet på anställningstillstånd omfattar inte heller annan utlänning än som avses i första och andra styckena, om fartyget huvudsakligen används i sådan fjärrfart som avses i 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
Kravet på anställningstillstånd omfattar inte
heller annan utlänning än som avses i första och andra styckena, om fartyget huvudsakligen används i sådan fjärrfart som avses i punkt 3 av anvisningarna till
Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på anställnings tillstånd.
________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas på anställnings tillstånd från och med ikraftträdandet.
1 Senaste lydelse 1992:1724. 2.15 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs att 3, 7 och 19 §§skatteregisterlagen (1980:343)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
3 §2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges
1. skatt enligt uppbördslagen (1953:272), och sjömansskatt,
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1. skatt enligt uppbördslagen (1953:272),
2. mervärdesskatt, annan skatt eller avgift för vilken Skattemyndigheten i Dalarnas län är beskattningsmyndighet och fordonsskatt,
3. arbetsgivaravgift, särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
4. skatte och avgiftstillägg samt förseningsavgift,
5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av skatt eller avgift enligt 1 4.
Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och avgift enligt 1 § nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i lagen.
7 §3
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. upp bördslagen (1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av social avgifter från arbetsgivare eller 19 b §
lagen (1958:295) om sjö mansskatt. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag,
myndighets beslut
Nuvarande lydelse
om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. upp bördslagen (1953:272)eller27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för
Föreslagen lydelse
skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär Fskatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 24 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet och uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
på fastighet.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatte slag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervär desskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om sjömansskatt.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatte slag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervär desskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen
eller 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
15. Uppgift om postgiro och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen om sjömansskatt.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 §
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:000) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn.
24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdesskattelagen.
19 §4
Om inte annat sägs i andra eller tredje stycket skall sådana uppgifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till viss beskattningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut.
Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket 5, 6 §, 7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär F skatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med annan person, personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst
som beskattas enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt,
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
4. antal dagar för vilka den skattskyldige
uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 §
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt.
Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter utgången av det år under vilket revisionen avslutades.
Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid för uppgifter som avses i första eller tredje stycket.
_________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1983:143.2 Lydelse enligt prop. 1995/96:224.3 Lydelse enligt prop. 1995/96:217.4 Senaste lydelse 1994:1905.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2.16 Förslag till lag om ändring lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §1
De penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om so cialavgifter, 6 § lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter och 3 § lagen (1958:295) om
sjömansskatt skall föras till Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första
femte fondstyrelserna.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
De penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen
(1981:691) om soci alavgifter och6 § lagen (1994:1744) om allmänna egen avgifter skall föras till Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första femte fondstyrelserna.
Bestämmelser om första tredje fondstyrelserna finns i 2 16, 21 25, 44 och 45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26, 28 30, 32 35, 37, 39, och 43 45 §§.
___________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998 och tillämpas i fråga om avgifter på inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om penningmedel som förts till All männa pensionsfonden enligt 3 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.
1 Senaste lydelse 1994:1749.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 §1
Under indrivningen gäller betämmelserna i 7 kap. 14 § utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,
2. lagen ( 1958:295 ) om sjömans skatt, om inte annat föreskrivs i den lagen,
3. lagen (1972:435) om överlast avgift,
4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
5. lagen (1976:339) om salu
vagnsskatt,
6. lagen (1984:151) om punkt skatter och prisregleringsavgifter,
7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om inte annat föreskrivs i den lagen,
9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa bygnadsarbeten, 10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl.,
12. mervärdesskattelagen (1994:200), eller 13. lagen (1994:419) om brotts offerfond.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2. lagen (1972:435) om över
lastavgift,
3. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
4. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
5. lagen (1984:151) om punkt
skatter och prisregleringsavgifter,
6. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om inte annat föreskrivs i den lagen,
8. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa bygg
nadsarbeten,
9. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 10. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 11. mervärdesskattelagen (1994:200), eller 12. lagen (1994:419) om brottsofferfond.
______________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock
fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före utgången av år 1997.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 Senaste lydelse 1996:133.
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §
Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt, tull eller avgift
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
tas ut enligt bestämmelserna i
2. lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt,
4. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,
5. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
9. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 10. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl.,
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
3. lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter,
4. lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
8. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta,
9. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl.,
Lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara får föras in i eller ut ur landet enligt tullagen och för kontroll av att föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
_____________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om revision eller kontroll av sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §1
Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i
2. lagen ( 1958:295 ) om sjö mansskatt,
3. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller författning
som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på Skattemyndigheten i Dalarnas län,
4. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
5. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
6. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister
m.fl.,
7. mervärdesskattelagen (1994:200) med undantag av 10 kap. 6 och 7 §§,
8. tullagen (1994:1550) och lagen (1994:1551) om tullfrihet m.m.
Vad som sagts i första stycket 3 gäller inte utbetalning enligt 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
2. lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter eller författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på Skattemyndigheten i Dalarnas län,
3. lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
4. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta,
5. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt
för utomlands bosatta artister m.fl.,
(1994:200) med undantag av 10 kap. 6 och 7 §§,
7. tullagen (1994:1550) och lagen (1994:1551)
om tullfrihet m.m.
Vad som sagts i första stycket 2 gäller inte
utbetalning enligt 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp som tagits ut som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 § första meningen. __________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1Senaste lydelse 1996:686 och prop. 1995/96:224.
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
4 §1
Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, med de tillägg och avdrag som anges i andra och tredje styckena samt 5 och 7 §§.
Beloppet enligt första stycket skall ökas med
1. inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen
( 1958:295 ) om sjömansskatt,
2. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 § första
stycket f) kommunalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
3. studiemedel i form av studiebidrag,
4. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad,
5. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats
genom avdrag för avsättning till periodiseringsfond ökning av expansionsmedel utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap.
6. belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom
avdrag, utom där realisationsvinst har minskats med realisationsförlust
uppkommen under beskattningsåret avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om
uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller avdrag har gjorts för negativ räntefördelning.
1. inkomst som på grund av
bestämmelserna i 54 § första stycket f) kommunalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst av
näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
2. studiemedel i form av
studiebidrag,
3. icke skattepliktiga
stipendier över 3 000 kronor per månad,
4. belopp varmed inkomst av
näringsverksamhet har minskats genom avdrag för
avsättning till
periodiseringsfond
ökning av expansionsmedel utgift för egen pension intill
ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
underskott från tidigare be
skattningsår, och
5. belopp varmed inkomst av
kapital har minskats genom avdrag, utom där
realisationsvinst har
minskats med realisationsförlust uppkommen under beskattningsåret
avdrag har gjorts enligt
lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller
avdrag har gjorts för negativ
räntefördelning. Beloppet enligt första stycket skall minskas med belopp
varmed inkomst av näringsverksamhet har ökats genom återföring till beskattning av avdrag för avsättning till
periodiseringsfond minskning av expansionsmedel.
_________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter
gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1 Senaste lydelse 1996:441.
2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd
underhållsstöd skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
26 §1
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen
( 1958:295 ) om sjömansskatt,
2. studiemedel i form av studiebidrag,
3. en procent av den del av den bidragsskyldiges
skattepliktiga för mögenhet som överstiger 800 000 kronor.
1. studiemedel i form av studiebidrag,
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga för mögenhet som överstiger 800 000 kronor. Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000
kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.
__________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter
gäller dock fortfarande i fråga om inkomster som hänför sig till tid före utgången av år 1997.
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:208.
2.22 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1870) om överflyttande
av arbets uppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om
sjömansskatt och avgifter som avser tid före utgången av år 1997.
2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m.
förmånsberättigade skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §1
Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer
med fordran på skatt och tull samt, om så särskilt före skrivs, annan avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt. Lagen tillämpas inte om det föl jer av särskild föreskrift eller
i fråga om skatte eller avgiftstillägg, ränta, dröjs målsavgift, förseningsavgift eller liknande avgift.
Lagen tillämpas inte om det
föl jer av särskild föreskrift eller i fråga om skatte eller avgiftstillägg, dröjs målsavgift, förseningsavgift eller liknande avgift.
3 §2
Fordran på slutlig skatt enligt uppbördslagen (1953:272) har
förmånsrätt endast om den tidsrymd till vilken skatten är att hänföra har gått till ända innan beslutet om konkurs meddelas. Fordran på avgift enligt 1 § 7 har förmånsrätt i den mån avgiften belöper på lön eller annan ersättning som har utgetts före beslutet om konkurs.
Fordran på slutlig skatt enligt uppbördslagen (1953:272) har förmånsrätt endast om den tidsrymd till vilken skatten är att hänföra har gått till ända innan beslutet om konkurs meddelas. Fordran på avgift som uppbärs med tillämpning
av lagen (1984:668) om uppbörd av social avgifter från arbetsgivare har förmånsrätt i den mån avgiften belöper på
lön eller annan ersättning som har utgetts före beslutet om konkurs.
_________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
1Senaste lydelse 1996:684.2Senaste lydelse 1984:855.
3 Ärendet och dess beredning
Reglerna om beskattning av sjömän tillkom i slutet av 1950talet och finns i lagen (1958:295) om sjömansskatt och i sjömansskattekungörelsen 1958:301). Sjömansskatten är en definitiv källskatt som tillkom i nordiskt
samarbete. Sjömansskatten har dock för länge sedan avskaffats i Finland, Norge och Danmark. Motiven för att behålla sjömansskatten i Sverige har
försvagats. Sjömansskatten har därför varit föremål för översyn under lång tid inom Finansdepartementet. Efter önskemål från riksdagen lämnade Riksskatteverket förslag till ändringar av reglerna i en rapport den 21 oktober 1982. I rapporten föreslogs att sjömännens sjö resp. landinkomster skulle läggas samman vid landbeskattningen och att alla kontanta ersättningar skulle beskattas. Rapporten föranledde inget förslag från regeringen. Inom Finansdepartementet påbörjades inför skattereformen
ett arbete med att förändra sjömännens beskattning så att en övergång till beskattning enligt landskattesystemet skulle kunna ske i samband med skattereformens genomförande. Arbetet kunde inte slutföras i tid varför departementschefen i prop. 1990/91:54 endast uttalade att sjömansskattesystemet skulle upphävas och landbeskattning ske fr.o.m. 1993 års taxering. I propositionen nämndes att ett s.k. sjöinkomstavdrag skulle införas och att de särregler som finns för sjömän i socialavgiftssystemet skulle ses över i samband med överföringen av sjömännen till landskattesystemet. Arbetet inom Finansdepartementet med översynen av sjömansbeskattningen redovisades i en promemoria Beskattning av sjömän (Ds 1991:41). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr 2731/91). I det följande behandlas de frågor som tas upp i promemorian.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 13 juni 1996 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet föreslår vissa ändringar i de remitterade förslagen
till lag om upphävande av lagen om sjömansskatt och lag om ändring i kommunalskattelagen samt ikraftträdande och övergångsbestämmelserna till de remitterade lagförslagen. Regeringen godtar i huvudsak Lagrådets förslag till ändringar och återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitten 11.1, 11.2 och 11.4. I lagrådsremissen föreslogs att sjömansskattelagen skall
upphävas vid utgången av år 1997. Från och med inkomståret 1998 skall sjömännen beskattas i landskattesystemet. Lagändringarna i kommunalskattelagen m.fl. lagar föreslogs i remissen träda i kraft den 1 januari 1997 med tillämpning från och med 1 januari 1998. Lagrådet föreslår att ikraftträdandet sätts till den 1 januari 1998 för att överensstämma med vad som föreslagits beträffande sjömansskattelagens upphörande. Ikraftträdande och över gångsbestämmelserna har justerats i enlighet med det nu anförda. Lagrådets granskning har också lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten. Förslagen till ändringar i 1 och 3 §§ lagen (1971:1072) om
förmånsberättigade skattefordringar har inte granskats av Lagrådet. Dessa förslag är enligt regeringens mening av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4 Bakgrund och gällande rätt
Lagen (1958:295) om sjömansskatt och i sjömansskattekungörelsen (1958:301) har genomgått små förändringar under årens lopp. Sjömansskatten är i princip en definitiv källskatt vilket
innebär att den preliminära skatten motsvaras av den slutliga skatten. Som skäl för att införa en definitiv källskatt åberopades sjömännens praktiska svårigheter att avge deklaration under tjänstgöring ombord och att i övrigt
ta tillvara sina rättigheter. Vidare åberopades att sjömän inte på samma sätt som landanställda kunde utnyttja samhällets service och tillgodogöra sig sociala förmåner. Slutligen var syftet med den definitiva källskatten att skapa en enkel och billig administration. Lagen om sjömansskatt tillkom i nordiskt samarbete med
anledning av en rekommendation från Nordiska rådet. Det ansågs önskvärt att alla nordiska sjömän skulle beskattas lika oberoende av i vilket land de var bosatta. Sjömansskatten har emellertid upphävts i Finland, Norge och Danmark varför det inte finns något skäl att i den nordiska gemenskapens intresse bevara den särskilda skatten för sjömän. Den svenska handelsflottan har under de senare decennierna
undergått en betydande minskning såväl absolut sett som i förhållande till omvärlden. Antalet befattningar har sedan år 1975 minskat från ca 24 000 till ca 12 000 år 1995. Under 1995 betalade dock ca 19 000 personer sjömansskatt för någon tid under året. En avsevärd utflaggning har ägt rum till bl.a. länder med fördelaktigare beskattningsregler. En inte obetydlig del av svensk sjöfart bedrivs därför med fartyg under utländsk flagg. För att behålla fartyg under svensk flagg erhåller rederierna stöd till bemanningskostnaderna för fartyg som går i fjärrfart. Sjömansskattesystemet har vidare bidragit till att hålla nere bemanningskostnaderna. En av grundprinciperna i skattereformen var att alla
arbetsinkomster skall behandlas likformigt. Arbetet med att ändra sjömansbeskattningen hann inte slutföras i samband med skattereformen. Departementschefen uttalade därför i prop. 1990/91:54 endast att sjömansskatten skulle upphävas och att landbeskattning skulle ske av sjöinkomsterna. Vidare uttalade han att ett särskilt sjöinkomstavdrag skulle införas. Sjömansskattelagen är föråldrad och har inte genomgått några
större förändringar sedan tillkomsten. Genom lagstiftning 1985 infördes dock en särskild sexmånadersregel i punkt 3 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370, KL) för sjömän ombord på utländska fartyg som går i oceanfart om anställningen skett hos en inländsk juridisk person eller en här i landet bosatt fysisk person (prop. 1984/85:175, bet. 1984/85:SkU59, rskr. 351,
SFS 1985:362). Regeln gällde ursprungligen vid 1986 1988 års taxeringar men har efter förlängning permanentats (prop. 1992/93:217, bet. 1992/93:SkU35, rskr. 1992/93:354, SFS 1993:526). Sjömansskatten erläggs av sjömän för inkomst vid anställning
ombord på svenskt handelsfartyg eller utländskt handelsfartyg som svensk redare hyr i huvudsak obemannat, s.k. bareboat charter. Anställning på svenskt handelsfartyg som hyrs ut till utlandet i huvudsak obemannat likställs med anställning på svenskt handelsfartyg om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Sjömansskatt erläggs vidare av den som är anställd hos annan arbetsgivare vilken redaren antagit som entreprenör för viss verksamhet ombord såsom restaurang eller kiosk. Med sjöman avses arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman. För att sjömansskatt skall tas ut skall fartyget ha en
bruttodräktighet på minst 100. Sjömansskatten gäller inte i s.k. inre fart, varmed avses trafik inom landet eller inomskärs vid kusterna, eller i Kalmarsund. Sjömanskatt tas bara ut på inkomster ombord på fartyg som går i när eller fjärrfart. Med närfart avses linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn eller mellan utländska hamnar, dock inte linjefart bortom Hanstholm Lindesnäs eller bortom Cuxhaven. Med fjärrfart avses annan fart än inre fart och närfart. Sjömansskatten är generellt lägre än motsvarande
inkomstskatt på förvärvsinkomster i land. Sjömansskatt betalas enligt olika tabeller beroende på om den inkomst som skall beskattas kommer från anställning ombord på fartyg som går i närfart (N) eller fjärrfart (F). Sjömansskattenämnden avgör vilken tabell som skall tillämpas på fartyget. Sjömansskattenämnden får medge att sjöman på fartyg som huvudsakligen går i inre fart får betala sjömansskatt om fartyget har certifikat för stor kustfart och om det tidvis används i sådan fart. Nämnden får också i vissa fall medge att fartyg som går i närfart beskattas enligt tabell F. Redare för handelsfartyg med en
bruttodräktighet om minst 100, som nyttjas i när eller fjärrfart, skall för nämndens klassificering av fartyget i när eller fjärrfart före den 1 oktober varje år lämna uppgifter om fartyget till Sjömansskattekontoret, s.k. redaruppgift. Sjömansskatt betalas för inkomst ombord på fartyg. Med
inkomst ombord förstås inkomst enligt lagen om sjömansskatt eller annan gottgörelse som sjöman erhåller på grund av sin anställning ombord och som skulle ha varit skattepliktig om den utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen. Till inkomst ombord räknas förutom lön även bl.a. lön under vederlagsledighet, semesterlön, lön under sjukdom, retroaktiv lön, semesterersättning och skadeståndslön. Till inkomst ombord räknas också bilersättning som överstiger 13 kr per mil och traktamenten som överstiger de avdragsgilla beloppen enligt reglerna i kommunalskattelagen. Även om ersättningen utbetalas av annan än arbetsgivaren, såsom drickspengar av passagerare, är den skattepliktig enligt sjömansskattelagen. Skattetabellerna baseras på en kommunal skatt om 30 kr, statlig inkomstskatt med 20 % på inkomster över brytpunkten samt den statliga 100kronan (på inkomster över brytpunkten tas vidare ut 5 % värnskatt fram till 1998). Den genomsnittliga kommunala skattesatsen i landet är 31,5 %. I sjömansskattetabellernas konstruktion har hänsyn tagits till grundavdraget och numera även till allmänna egenavgifter. I tabellerna har hänsyn vidare tagits till värdet av fri kost som beräknats till 805 kr per månad. Slutligen har omkostnadsavdrag gjorts i fjärrfart med 7 000 kr samt i närfart med 4 000 kr. Skattebeloppet minskas därefter med en särskild skattereduktion för sjömän, 600 kr per månad eller 7 200 kr per år i fjärrfart och 275 kr per månad eller 3 300 kr per år i närfart. Engångsbelopp beskattas med samma procentsats som
månadslönen inkl. kostförmånen. Sjöinkomster från olika fartyg och arbetsgivare beskattas för sig. Sjöinkomsterna sammanläggs inte heller med landinkomster vid beskattningen. Sjömansskatten är sålunda sammantaget lägre än skatten på förvärvsinkomster i land. Sjömansskatten är som tidigare nämnts en definitiv källskatt.
Sjömansskatten kan dock jämkas t.ex. vid underskott i
inkomstslaget kapital och för vissa pensionsförsäkringar. Antalet slutliga jämkningarna uppgick år 1994 till ca 4 000. Ärenden om sjömansskatt handläggs av
Sjömansskattenämnden, som är en nämnd inom Riksskatteverket. Sjömansskattekontoret har hand om såväl uppbörden av sjömansskatten som arbetsgivaravgifterna för sjömännen. Sjömansskattekontorets uppgifter fullgörs numera av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län (se SFS 1991:1870). Sjömansskatten tillfaller staten. Staten ersätter kommuner och
landstingskommunerna årligen för mistade skatteintäkter. Statens intäkter av sjömansskatten var år 1994 ca 650 milj. kronor. Till detta kommer socialavgifter om ca 700 milj. kronor. Sjömän som inte har landinkomster behöver inte lämna
självdeklaration. Har sjömannen även haft landinkomster måste han emellertid deklarera. Grundavdraget reduceras därvid med 1/12 för varje 30dagarsperiod som sjömansskatt erlagts eftersom grundavdrag redan tillgodoförts honom genom sjömansskattesystemet.
5 Beskattningen av sjöinkomster
5.1 Inkomster och utgifter i allmänhet
Regeringens förslag: Sjömansskattelagen upphävs. Sjömän som är bosatta i Sverige och som tjänstgör ombord på svenska handelsfartyg beskattas för sina sjöinkomster enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Alla kontanta ersättningar och naturaförmåner, förutom
förmån av fritt logi på fartyget och vissa fria resor till och från tjänstgöringsfartyg, blir skattepliktiga i enlighet med reglerna i kommunalskattelagen. Förmån av fritt logi ombord skall bestämmas till 0 kronor. Förmån av fria resor till och från tjänstgöringsfartyget, om detta inte utgörs av ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell, är skattefri. Alla kostnader för fullgörande av tjänsten blir i princip
avdragsgilla. Sjömannens tjänsteställe skall vara det fartyg som han tjänstgör på. Sjömannen omfattas inte vid vistelse ombord på fartyget av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning och tillfällig anställning eller om reglerna för hemresor.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i princip
tillstyrkt promemorians förslag att sjömännen skall föras över till landskattesystemet. Sveriges redareförening,
Svenska maskinbefälsförbundet
och Sveriges
fartygsbefälsförening föredrar dock ett system med total
skattefrihet för sjömän i fjärrfart. Sveriges redareförening förordar en omläggning endast om rederiernas kostnader för ombordarbetskraften inte ökar, om de ombordanställdas nettoförmåner av anställningen inte påtagligt försämras och om möjligheten att tjänstgöra enligt s.k. internationaliseringsavtal med skattebefrielse kvarstår.
Skälen för regeringens förslag: En av grundtankarna bakom
skattereformen var principen om likformighet och neutralitet vid beskattningen av olika slag av inkomster. Den nuvarande beskattningen av sjömän innebär en mängd särregler i såväl materiellt som administrativt hänseende. Sjömansskatten är generellt lägre än skatten för anställda på land. Vidare behandlas förmånsbelopp och kostersättning förmånligare än motsvarande inkomster på land. Eftersom land och sjöinkomster inte sammanläggs kommer det sammanlagda skatteuttaget att bli lägre än om motsvarande belopp uppburits på land. Till detta kommer att vissa ersättningar är skattefria enligt gällande sjömansskatteregler. Likformigheten vid beskattningen av arbetsinkomster utgör
ett starkt skäl för att nu avskaffa sjömansskatten. Sjömännen vistas numera i regel inte ett eller flera år i taget på sjön. De har således större möjligheter att utnyttja samhällets service. De skäl som tidigare motiverade sjömansskattens införande är därför inte längre bärkraftiga. Allt fler sjömän har även landinkomster och måste lämna självdeklaration. Sjömansskatten har därför i princip spelat ut sin roll som definitiv källskatt. Till den slutsatsen bidrar även det stora antalet jämkningsfall per år. Eftersom de övriga nordiska länderna har avskaffat sjömansskattesystemet finns inte heller skäl att i den nordiska gemenskapens intresse behålla sjömansskatten.
Regeringen föreslår därför att sjömansskattelagen upphävs och att beskattningen av sjöinkomster förs över till landskattesystemet. Inkomsten från anställningen ombord skall beskattas enligt
reglerna om tjänst 31 34 §§ i kommunalskattelagen (1928:370, KL) och enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Alla inkomster såsom lön, sjuklön, semesterlön och vederlagslön som sjömannen får på grund av anställningen, utgör skattepliktig sjöinkomst. Regeringen föreslår att undantaget i 19 § KL från skatteplikt
för inkomster som beskattas enligt sjömansskattelagen upphävs.
Beskattning av naturaförmåner
Naturaförmåner har endast i begränsad omfattning beskattats i sjömansskattesystemet. I sjömansskattetabellerna har, såsom tidigare nämnts, inräknats skatt för värdet på den fria kosten ombord som beräknats till 805 kr. Till inkomst ombord räknas inte värdet av fritt logi ombord. I landskattesystemet beskattas i princip alla naturaförmåner enligt 32 § KL. Förmånerna skall med vissa undantag enligt 42 § KL vid beskattningen värderas till marknadsvärdet. En övergång till landskattesystemet medför att naturaförmåner, såsom förmån av fri offentligt finansierad sjukvård som följer av anställningen ombord vid beskattningen skall upptas till marknadsvärdet. Sjukvård utomlands är dock skattefri. Av punkt 3 av anvisningarna till 42 § KL följer att
förmånsvärdet av helt fri kost skall beräknas till 250 % av genomsnittspriset i riket för en normallunch. Förmån av fri lunch respektive middag värderas till 40 % och fri frukost till 20 % av förmånsvärdet för fri kost. Genomsnittspriset för en normallunch har vid 1997 års taxering bestämts till 48 kr (RSFS 1995:12). Förmånsvärdet får jämkas uppåt eller nedåt om det föreligger synnerliga skäl. Förmånsvärdet av fritt logi ombord har inte beskattats i
sjömansskattesystemet. Skattebefrielsen har motiverats med hänvisning till att sjömannen normalt även har en bostad i land. Den fria kojplatsen saknar sålunda ett reellt värde för sjömannen. Enligt reglerna i kommunalskattelagen skall värdet av fritt logi tas upp till beskattning. En förmånsbeskattning i landskattesystemet av värdet av den fria login ombord skulle medföra rätt till avdrag för kostnader för dubbel bosättning och tillfälligt arbete för sjömannen. En sådan ordning skulle innebära onödigt administrativt arbete för såväl arbetsgivarna som för arbetstagarna. Regeringen anser mot bakgrund härav att förmån av fritt logi ombord skall bestämmas till 0 kronor. En särskild bestämmelse om detta bör införas i 42 § KL. Förslaget föranleder också en ändring av 8 § uppbördslagen (1953:272).
Kostnadsersättningar
I sjömansskattesystemet räknas kontant ersättning för kost
vid vederlagsledighet eller sjukdom, ersättning för kojutrustning, ersättning för förlust av effekter vid fartygs förolyckande och ersättning som varit avsedd att täcka särskilda kostnader som är förenade med anställningen ombord inte som inkomst. Ersättningarna är undantagna beskattning på grund av att det är svårt att beskatta dem på ett riktigt sätt i sjömansskattesystemet. I landskattesystemet beskattas alla kostnadsersättningar enligt
punkt 4 av anvisningarna till 32 § KL såsom inkomst av tjänst. De kostnader som ersättningen avser att täcka dras av som kostnader för tjänsten. Om ersättningen avser personliga levnadskostnader medges emellertid inte avdrag för den kostnad ersättningen avser att täcka. Efter övergången till landskattesystemet skall alla kontanta
ersättningar som sjömännen uppbär från redaren tas upp till beskattning. Avdrag medges endast för kostnader som betingats av tjänsten. Kostersättning när sjömannen inte tjänstgör ombord på fartyget blir därför i fortsättningen skattepliktig utan att avdrag medges för mot ersättningen svarande kostnad. Motsvarande gäller för sjukvårdskostnader som redaren betalar för sjukvård i Sverige. Kostnaden för kojutrustning samt ersättning i övrigt som utgått för att bestrida kostnader på grund av anställningen ombord är sådana kostnader som enligt kommunalskattelagens regler är nödvändiga för tjänsten och därför avdragsgilla om de överstiger 1 000 kr. Ersättning för effekter vid fartygs förolyckande är enligt sjömansskattelagens regler skattefria. Regeringen anser att sådana ersättningar även i fortsättningen bör vara undantagna beskattning. Förslaget föranleder en ny bestämmelse i 19 § KL.
Ombordanställdas ökade levnadskostnader
Enligt Sjömansskattenämndens anvisningar om sjömansskatt 1996 har sjömän rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid resa om resan inte omfattar längre tid än tre månader med 180 kr för hel dag och med 90 kr för halvdag plus 27 kr motsvarande värdet av fri kost i skattetabellen. Avdrag för logi medges med styrkta kostnader eller med belopp motsvarande nattraktamentet,
dock högst 90 kr. Har arbetsgivaren betalat kostnaden för logi medges sjömannen inget avdrag. Vid utlandsresor skall varje resa beräknas för sig. Avdrag medges antingen med belopp motsvarande den kostnadsersättning som arbetsgivaren utbetalat eller med styrkta merkostnader. Avdragen får inte överstiga de normalbelopp som fastställs av Riksskatteverket. Huruvida en sjöman vid beskattning i landskattesystemet är
på tjänsteresa eller inom sin ordinarie verksamhetsort beror på var han skall anses ha sitt tjänsteställe. Enligt första stycket punkt 3 av anvisningarna till 33 § KL förstås med tjänsteresa som berättigar till avdrag för ökade levnadskostnader en resa i arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten som varit förenad med övernattning. Verksamhetsorten utgörs av ett område på 50 km kring den skattskyldiges tjänsteställe eller bostad. Enligt andra stycket nämnda anvisningspunkt är tjänstestället den plats där en arbetstagare fullgör huvuddelen av sitt arbete. Om arbetet sker under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar anses som tjänsteställe i regel den plats där arbetstagaren fullgör en del av sitt arbete, såsom att hämta och lämna arbetsredskap eller att utföra förberedande eller avslutande arbetsuppgifter. Om arbetet på varje arbetsplats pågår en begränsad tid enligt de villkor som gäller för byggnads och anläggningsbranschen eller därmed jämförliga branscher skall arbetstagaren anses ha sitt tjänsteställe i bostaden. För sjömän gäller särskilda villkor. Eftersom sjömännen
fullgör huvuddelen av sina arbetsuppgifter på fartyget bör fartyget vara sjömannens tjänsteställe när han är anställd för arbetsuppgifter ombord. I landskattesystemet bör sjömannens tjänsteställe således vara det fartyg som han tjänstgör på. Vistelsen på fartyget utgör därför inte en tjänsteresa. Någon rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa under vistelsen på fartyget följer därför inte av kommunalskattelagens regler. Avdrag skulle kunna aktualiseras enligt reglerna för tillfällig anställning och dubbel bosättning. Sjömännens situation avviker från de situationer som motiverar avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfällig anställning och dubbel bosättning för anställda på land. Såsom tidigare framgått har sjömännen inga kostnader för logi ombord.
Denna förmån skall inte heller åsättas något värde vid beskattningen. Sjömännen har också fri kost ombord på fartyget. Sjömännen har emellertid merkostnader, t.ex. kostnader för telefonkontakter med familjen. I avsnitt 5.3 föreslår dock regeringen att sjömännen skall få särskilda sjöinkomstavdrag och skattereduktioner. De särskilda avdraget och skattereduktionen som sjömannen får täcker mer än väl de merkostnader som sjömannen har på grund av vistelsen ombord. Mot bakgrund härav och av förenklingsskäl bör sjömännen vid tjänstgöring ombord inte omfattas av reglerna om avdrag för kostnader vid dubbel bosättning och vid tillfällig anställning. En sjöman får inte inte heller göra avdrag för kostnaden om han betalar för logi ombord. Avdrag medges inte för privata levnadskostnader enligt reglerna i kommunalskattelagen. Enligt regeringens mening bör det av lagen framgå att
tjänstestället för en sjöman skall vara det fartyg som han tjänstgör på. Sjömännen skall inte omfattas av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning och vid tillfälligt arbete och inte heller av reglerna om avdrag för hemresor. Förslagen föranleder en ny punkt, 3 e, i anvisningarna till 33 § KL.
Resor till och från fartyget
Eftersom sjömannen skall anses ha sitt tjänsteställe på fartyget är resorna till och från fartyget vid på och avmönstring att betrakta som resor till och från arbetet. Om resorna betalas av arbetsgivaren skall enligt nuvarande regler i kommunalskattelagen ersättningen eller värdet av resan tas upp till beskattning och arbetsgivaren skall göra avdrag för preliminär skatt. Avdrag får göras i deklarationen för kostnaden till den del den sammanlagt under året överstiger 6 000 kronor. Arbetsgivaravgifter utgår på värdet av resan. Om en sjöman måste inställa sig på ett fartyg i ett annat land eller en annan kontinent blir det fråga om mycket dyrbara resor. Vissa inställelseresor är skattefria enligt
kommunalskattelagen. Förmån av fria resor till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa är enligt 19 § KL skattefri. Kostnader för inställelseresor vid tillträdande eller frånträdande av tjänst eller uppdrag inom riket är enligt punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL avdragsgilla. Om ersättning utges för sådan resa skall den tas upp till beskattning. Avdraget prövas såsom för egna utgifter. I prop. 1995/96:152 Beskattning av förmån av fri utbildning och andra åtgärder vid personalavveckling m.m. föreslås att reglerna om skattefrihet och avdragsrätt skall gälla även vid resor inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EESländer. Resorna för en sjöman till och från sitt fartyg vid mönstring
på och av fartyget är en form av inställelseresor. Förenklingsskäl talar enligt regeringens mening först och främst för att dessa resor bör behandlas på samma sätt som intervjuresorna. Resorna till och från fartyget bör därför vara skattefria. Skattefriheten bör gälla även om resan görs till eller från en ort i utlandet även om landet inte är medlem av Europeiska unionen eller är ett EES land. Vad nu sagts om resor till och från fartyget gäller inte för
sjömän som tjänstgör på passagerarfartyg med fastställd tidtabell. Med passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell avses främst sådana fartyg som går i linjetrafik såsom mellan Stockholm och Helsingfors eller
mellan Helsingborg och Helsingör. Passagerarfartygens huvudsakliga ändamål skall vara att transportera passagerare. Lastfärjor omfattas således inte av undantaget. För anställda ombord på de passagerarfartyg som avses här skiljer sig normalt inte resorna till och från arbetet från landanställdas resor. Sjömannen mönstrar på och av i en viss hamn i t.ex. Stockholm eller Helsingborg. Han kan ofta ta sig till hamnen med allmänna färdmedel. Av rättviseskäl bör därför hans resor behandlas på samma sätt som resorna för de landanställda. Regeringen anser sammanfattningsvis att förmån av fria resor
till och från fartyget, dock inte resor till och från passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell, skall vara skattefria. Om ersättning utgår för sådana resor skall den inte tas upp till beskattning. Avdrag medges inte för kostnaden för resan. Detta bör framgå av en ny anvisningspunkt, 7, till 32 § KL.
Övriga kostnader
Ombordanställda får enligt gällande ordning omkostnadsavdrag vilket beaktas vid upprättandet av skattetabellerna. Landanställda hade tidigare rätt till schablonavdrag i inkomstslaget tjänst. Schablonavdraget slopades från och med 1993 års taxering. Samtidigt infördes en begränsning av rätten till avdrag för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Avdrag medgavs endast för kostnader som översteg 4 000 kr. Från och med 1996 års taxering har gränsen höjts till 6 000 kr. Avdrag medges för övriga kostnader som nu är i fråga till den del de sammanlagt överstiger 1 000 kr. Vid övergång till landskattesystemet bör ombordanställda i
princip ha rätt till avdrag för kostnader som är förenade med tjänsten på motsvarande sätt som anställda i land. Regeringen har ovan föreslagit att ombordanställda vid
vistelse ombord inte skall omfattas av reglerna om avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa, dubbel bosättning och vid tillfällig anställning och inte heller av reglerna om avdrag för hemresor. Övriga regler om avdrag bör däremot även gälla anställda ombord.
5.2 Sexmånadersregeln för sjömän
Regeringens bedömning: Någon ändring i den nu gällande sexmånadersregeln för sjömän bör inte göras.
Skälen för regeringens bedömning: Inkomster som åtnjutits under vistelse utomlands och som getts ut av arbetsgivare som bedrivit verksamhet från fast driftställe i det land arbetet utförts var t.o.m. 1991 års taxering skattefria om inkomsten belastat driftstället som omkostnad. Från och med 1992 års taxering beskattas inte inkomster som intjänats under vistelse utomlands om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader och inkomsten beskattats i verksamhetslandet. Sådan skattefrihet gällde normalt inte vid anställning på utländskt fartyg. Från denna huvudregel har sedan år 1985 gällt ett undantag
för anställda hos inländska arbetsgivare ombord på utländska fartyg i oceanfart, den s.k. sexmånadersregeln för sjömän i punkt 3 av anvisningarna till 54 § KL. Regeln tillkom mot bakgrund av det s.k. internationaliseringsavtalet som syftade till att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Reglerna, som varit tidsbegränsade till taxeringsåren 1986 1988 och därefter förlängts till att omfatta tiden fram t.o.m. 1994 års taxering, gäller fr.o.m. 1995 års taxering varaktigt. Enligt uttalande i prop. 1992/93:217 om ändring i den s.k. sexmånadersregeln för sjömän bör bestämmelsen på nytt ses över när ett förslag till ny sjöfartspolitik och därmed sammanhängande frågor om sjömännens beskattning föreligger. Enligt regeringens mening finns inte skäl att nu ändra
gällande regler i detta avseende.
5.3 Sjöinkomstavdrag och skattereduktion
Regeringens förslag: Sjöman med anställning på svenskt handelsfartyg skall få dels särskilt sjöinkomstavdrag som uppgår till 18 000 kr i närfart och till 27 000 kr i fjärrfart per år, dels skattereduktion
med 10 000 kr i närfart och 12 000 kr i fjärrfart per år. Om en sjöman inte arbetat hela året på sjön medges avdrag och skattereduktion med en trehundasextiofemtedel för varje dag som sjöinkomst uppburits.
Promemorians förslag överensstämmer i princip med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker
förslaget. Riksskatteverket, Länsrätten i Göteborgs och
Bohus län, Sveriges redareförening, Svenska sjöfolksförbundet, Svenska maskinbefälsförbundet och Sveriges fartygsbefälsförening anser att kravet på en
sammanhängande period på 30 dagar som sjöinkomst uppburits för att erhålla sjöinkomstavdrag och skattereduktion måste slopas. Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska sjöfolksförbundet och Svenska maskinbefälsförbundet föreslår att avdraget och skattereduktionen i stället delas upp i 360delar. Riksskatteverket anser att alla sjödagar skall rendera sjöinkomstavdrag och skattereduktion. Länsrätten i Göteborgs och Bohus län föreslår att avdrag respektive reduktion bör medges för varje hel 30 dagarsperiod under året. Vissa remissinstanser, såsom Sveriges redareförening och
Svenska sjöfolksförbundet, anser att sjöinkomstavdragen och skattereduktionerna i fråga måste indexeras för att inte värdet skall urholkas.
Kammarrätten i Göteborg anser att det strider mot
skattereformen att föra in ett ekonomiskt stöd till en särskild bransch i skattesystemet. Skäl för regeringens förslag: En inte obetydlig del av
världsflottan seglar under flaggor som medger skattefrihet för rederierna. Detta påverkar naturligtvis bemanningskostnaderna. Av konkurrensskäl har flertalet av sjönationerna infört olika lättnader för sjöfartsnäringen. Sjöfartsnäringen i Sverige har nyligen varit föremål för översyn. Sjöfartspolitiska utredningen föreslår i sitt betänkande, Svensk sjöfart Näring för framtiden (SOU 1995:112), att rederistödet bibehålls i nuvarande storleksordning. Rederistödet är konstruerat så att det direkt sänker bemanningskostnaderna på de fartyg som är
stödberättigade genom att den inbetalda sjömansskatten och delvis de sociala avgifterna, ett bidrag på 29 000 kr per kalenderår och årsanställd sjöman, återbetalas. Rederistödet uppgår till totalt ca 400 miljoner kr per år. Därutöver har den lägre sjömansskatten i jämförelse med landskatten bidragit till att hålla nere lönenivåerna. Vid en övergång till landskattesystemet skulle sjömännens
disponibla inkomster komma att minska avsevärt till följd av att skatteuttaget blir högre. För att inte skatteskärpningen skall bli alltför kraftig föreslog departementschefen i prop. 1990/91:54 att särskilda sjöinkomstavdrag skulle införas i samband med övergången. Regeringen föreslår därför att ett sjöinkomstavdrag införs.
Den taxerade förvärvsinkomsten skall minskas med allmänna egenavgifter och därefter i första hand med grundavdrag och sedan med ett sjöinkomstavdrag. Avdraget föreslås i närfart uppgå till högst 18 000 kr och i fjärrfart till högst 27 000 kr per år. Om sjömannen inte arbetat hela året på sjön medges avdrag för varje dag som sjömannen uppbär sjöinkomst. Såsom tidigare nämnts är i princip alla ersättningar och förmåner som den skattskyldige får på grund av anställningen ombord skattepliktiga sjöinkomster. Enligt sjömansskattelagen räknas även ersättning från arbetslöshetskassa som sjöinkomst. Ersättning från arbetslöshetskassan betalas inte av arbetsgivaren och bör därför inte anses utgöra sådan sjöinkomst som medför rätt till sjöinkomstavdrag. Sjöinkomstavdrag medges sålunda för de dagar som sjömannen uppburit lön, vederlagslön, semesterlön eller sjuklön. I sjömansskattelagen finns regler om fartområdena inre fart,
närfart och fjärrfart och klassificeringen av fartyg. Klassificeringen görs av Sjömansskattenämnden. Definitionerna är väl inarbetade och bör föras över till kommunalskattelagen. Sjömansskattenämndens uppgift att klassificera fartygen bör emellertid föras över till Riksskatteverket. Förslaget föranleder ändring av 50 § KL och 9 § lagen om
statlig inkomstskatt samt införandet av en ny paragraf, 49 § KL, med anvisningar samt en ny paragraf, 8 a §, i lagen om statlig inkomstskatt.
Inom Finansdepartementet gjorda beräkningar har visat att en
kombination av avdrag och skattereduktion ger den bästa fördelningspolitiska profilen. Det föreslagna sjöinkomstavdraget kompenserar inte
sjömännen tillräckligt för den skatteskärpning som uppkommer vid en övergång till landskattesystemet. Regeringen föreslår därför att sjömännen därutöver får skattereduktion som uppgår till 10 000 kr i närfart och till 12 000 kr i fjärrfart per år. Om en sjöman inte arbetat hela året ombord på fartyg skall skattereduktion medges med 1/365 för varje dag sjöarbetsinkomst uppburits. För att skattereduktion skall medges gäller även i övrigt samma förutsättningar som för sjöinkomstavdraget. Såväl sjöinkomstavdraget som skattereduktionen skall beaktas
i preliminärskattetabellerna för sjömän. Förslaget föranleder en ändring av 2 § 4 mom. och en ny 12 a
5.4 Krigsrisktillägg
Regeringens förslag: Krigsrisktillägg och liknande tillägg skall tas upp till beskattning.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att krigsrisktillägg skall vara skattefritt i landskattesystemet. Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte berört
frågan. Kammarrätten i Göteborg föreslår att krigsrisktilläggen av neutralitets och likformighetsskäl inte bör särbehandlas. Skälen för regeringens förslag: Enligt sjömansskattelagen är
krigsrisktillägg eller motsvarande ersättning skattefritt om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar om skattefrihet. Reglerna om skattefrihet tillkom år 1969 (prop. 1969:50, bet. BeU36, rskr. 145, SFS 1969:107). Vid denna tidpunkt pågick krig bl.a. i Vietnam och i Främre Orienten. Skattefrihet har senast meddelats av regeringen år 1991 för fartyg som trafikerade Persiska viken. I promemorian föreslås att ersättningen även i fortsättningen skall vara skattefri. Vårt nuvarande skattesystem eftersträvar neutralitet och
likformighet vid beskattningen av ersättningar som utgår på grund av tjänsten. Alla slag av ersättningar för arbetsinkomster t.ex. kontantlön, naturaförmåner och kostnadsersättningar skall så långt som möjligt beskattas på ett likformigt sätt utan undantag. Neutralitetsskäl talar därför för att även krigsrisktillägget skall utgöra skattepliktig inkomst. För denna bedömning talar även andra skäl. Enligt 8 kap. 3 §
regeringsformen skall föreskrifter om skatt till staten meddelas genom lag. Det kan ifrågasättas om det är förenligt med nämnda lagrum att regeringen har befogenhet att besluta om skattefrihet för ersättningar av det slag som det nu är fråga om. Enligt regeringens mening talar därför övervägande skäl för
att krigsrisktillägg och liknande ersättningar skall anses utgöra skattepliktig inkomst.
6 Redaravgifterna
Regeringens bedömning: Förslaget i promemorian om att arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall betala fulla arbetsgivaravgifter på de anställdas löner bör inte genomföras nu.
Promemorians förslag: Sjömännen jämställs med andra arbetstagare i socialavgiftssystemet. Redarna skall betala fulla arbetsgivaravgifter på sjömännens löner. Någon ändring av den särskilda sjömanspensionsavgiften föreslås inte. Remissinstanserna: Endast några instanser har berört frågan.
Riksrevisionsverket tillstyrker förslaget. Redareföreningen
anför att förslaget om ändringar i socialavgiftssystemet inte har samband med den föreslagna ändringen av sjömansskatten. Förslaget innebär dels en kraftig ökning av uttagsprocenten, dels en ökning av avgiftsunderlaget genom en ytterligare ökning av förmånsvärdet av fri kost. Föreningen framhåller att redarna har avsevärda merkostnader och ett meransvar på grund av sjömanslagens regler. För ombordanställda i vart fall i färjetrafik och liknande trafik skall samma regler och
förmåner gälla som för landanställda. Riksskatteverket framhåller att den särskilda pensionsavgiften bör slopas av administrativa skäl. Skälen för regeringens bedömning: Socialavgifter tas ut enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Alla förvärvsinkomster som grundar rätt till socialförsäkringsförmåner skall i princip beläggas med socialavgifter, antingen i form av arbetsgivaravgifter eller i form av egenavgifter. Arbetsgivaravgifterna utgår för år 1996 med totalt 31,56 % (2 kap. 1 § lagen [1986:691] om socialavgifter). Därutöver betalar arbetsgivarna allmän löneavgift med 1, 5 % enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Arbetsgivaravgifterna utgörs av sjukförsäkringsavgift, folk pensionsavgift, tilläggspensionavgift, delpensionsavgift, arbetsskadeavgift, arbetarskyddsavgift, arbetsmarknadsavgift och lönegarantiavgift. Avgif terna beräknas på den lön eller skattepliktiga förmån som getts ut till anställda (2 kap. 3 § lagen om socialavgifter). Förmåner värderas enligt samma princip som vid inkomstbeskattningen. Socialavgifter uttas inte på ersättning som uppgått till högst 1 000 kr under ett år. Kostnadsersättningar skall ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter om arbetsgivaren skall göra avdrag för preliminär skatt på ersättningen. Arbetsavgifterna är avdragsgilla för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen. Arbetsgivare som sysselsätter sjömän betalar lägre
sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift (2 kap. 2 § lagen om socialavgifter). De lägre procentsatserna fastställs årligen av Riksförsäkringsverket. För år 1996 uppgår sjukförsäkringsavgiften till 4 % och folkpensionsavgiften till 4,44 %. Motsvarande procentsatser är för andra arbetsgivare 5,28 resp. 5,86 %. Samtidigt betalar redarna en särskild sjömanspensionsavgift om 1,20 % av löneunderlaget. I lagen (1984:668) om uppbörd av social avgifter från arbetsgivare benämns arbetsgivaravgifterna som redarna betalar för redaravgifter. De lägre arbetsgivaravgifterna har motiverats bl.a. med att en
del av besättningen inte är bosatt i Sverige och därför inte heller är berättigad till de förmåner som avgifterna är avsedda att täcka. Förhållandena har emellertid förändrats i detta avseende, främst genom Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen. De lägre avgifterna är således inte längre motiverade av detta skäl. För sjömän gäller på förmånssidan flera särregler. Reglerna
om sjömännens pensionering har reglerats genom avtal mellan parterna. I sjömanslagen (1973:282) finns särskilda regler om sjömännens sjuklöner. Särreglerna medför att redarna har större ansvar mot arbetstagarna än vad arbetsgivarna generellt har mot sina anställda. Särreglerna medför även att redarna delvis står för kostnader som i annat fall åvilat sjukförsäkringssystemet. I sammanhanget kan nämnas att regeringen nyligen
överlämnat en proposition till riksdagen med bl.a. förslag till lagändringar inom sjukpenning och sjuklönesystemet, som innebär en förlängning av sjuklöneperioden, en höjning av den allmänna egenavgiften i form av sjukförsäkringsavgift, sänkt avgiftsuttag avseende socialavgifter och en höjning av den allmänna löneavgiften (prop. 1995/96:209). En ändring av reglerna för arbetsgivaravgifter i enlighet med
promemorian kan innebära att redarna får en högre belastning sammantaget än vad som i övrigt gäller för arbetsgivare. Frågan om nivån på avgiftsuttaget från redarna måste därför utredas ytterligare innan ställning kan tas till om de nu gällande särreglerna kan slopas.
7 Beskattning av sjömän bosatta i utlandet
Regeringens förslag: Utländska sjömän som tjänstgör på svenska handelsfartyg skall beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Skattesatsen föreslås dock endast vara 15 %.
Promemorians förslag överenstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Endast två remissinstanser har berört
frågan. Sveriges redareförening anför att skillnaderna netto för ombordanställda med samma löne och tjänstgöringsförmåner inte får bli alltför stora vid införandet av skillnad i beskattningen på grund av bosättningsland. Sveriges fartygsbefälsförening anför att förslaget kommer att snedvrida nettolönerna. Många befattningshavare på svenskflaggade båtar bor i ett annat
nordiskt land och skall enligt förslaget bara betala 15 % i skatt. De uppbär i dag enligt sjömansskattesystemet samma nettolön som sin i Sverige bosatta kollega. Skälen för regeringens förslag: Enligt 53 § KL är en person
som är bosatt här oinskränkt skattskyldig för alla sina inkomster som förvärvats inom eller utom riket. Med bosatt här jämställs den som stadigvarande vistas här. Personer som inte är bosatta här beskattas för tjänsteinkomster som uppburits på grund av arbete här i landet enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta är en definitiv källskatt och utgår med 25 % av inkomsten. Även vid övergång till beskattning enligt landskattesystemet
bör sjömän som inte är bosatta i Sverige beskattas här för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg. Sjömän som är svenska medborgare men inte bosatta i Sverige bör inte särbehandlas. Nordiska sjömän som enligt gällande ordning jämställs med i Sverige bosatta sjömän skall efter reformen beskattas såsom övriga utomlands bosatta personer. EGrätten kräver att samma regler gäller för alla EUmedborgare oavsett vilket land de är bosatta i. Utomlands bosatta sjömän bör beskattas enligt lagen om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta personer är som redan nämnts en definitiv källskatt. Skattesatsen är lägre än skattesatsen för inkomster som beskattas enligt kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt för skattskyldiga som är bosatta i riket. Skattesatsen är beräknad mot bakgrund av att den som är bosatt utomlands inte får göra några avdrag för kostnader från nettoinkomsten.
Tillämpningen av lagen har medfört betydande förenklingar
såväl för de skattskyldiga som för skatteförvaltningen. Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta bör därför även omfatta utländska sjömän. Med hänsyn till att sjömän bosatta i Sverige medges ett särskilt sjöinkomstavdrag och skattereduktion bör emellertid skattesatsen för utländska sjömän vara lägre än vad som gäller för utomlands bosatta personer i övrigt. För att inte utländska sjömän skall bli diskriminerade i förhållande till dem som är bosatta i Sverige föreslår regeringen en skattesats om 15 % för sjömän bosatta utomlands.
8 Administrativa frågor
Regeringens förslag: Sjömän skall i likhet med andra skattskyldiga lämna självdeklaration. Beskattning skall ske i hemortskommunen. Redare skall i kontrolluppgift lämna uppgifter om antal
dagar som sjöinkomst uppburits, på vilket fartyg och inom vilket fartområde som tjänstgöringen ägt rum. Redare skall i likhet med andra arbetsgivare lämna
uppbördsdeklaration varje månad. Begreppet redaravgift utmönstras ur lagtexten.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har
berört frågorna. Svenska maskinbefälsförbundet, Sveriges
redareförening och Sveriges fartygsbefälsförening
framhåller att de ombordanställda kan ha svårt att erhålla sina kontrolluppgifter och att lämna självdeklaration. De föreslår en förlängd tidsfrist för inlämnande av självdeklaration och kontrolluppgifter. Skälen för regeringens förslag: Reformen innebär att
sjömannen skall deklarera sina sjöinkomster enligt reglerna i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter (LSK). Skattemyndigheten skall till den som kan antas få lämna förenklad självdeklaration före den 15 april taxeringsåret översända en förtryckt
deklarationsblankett, 2 kap. 11 § LSK. Förenklad självdeklaration skall lämnas senast den 2 maj taxeringsåret och särskild självdeklaration senast den 31 mars. Enligt 2 kap. 21 § LSK kan skattemyndigheten bevilja anstånd med att lämna självdeklaration om någon är förhindrad att lämna deklarationen i tid. Ett stort antal sjömän är redan i dag skyldiga att lämna självdeklaration på grund av att de har landinkomster. Några särskilda regler för dessa sjömän finns inte. Enligt regeringens uppfattning föreligger inte skäl att införa särskilda regler om deklarationstidpunkt eller anstånd för denna kategori anställda. För att särskilja inkomsterna från andra inkomster bör
arbetsgivaren ange på kontrolluppgiften att inkomsten avser sjöinkomst i när eller fjärrfart. Vidare bör antalet arbetsdagar som tjänstgöringen omfattar anges och på vilket fartyg samt inom vilket fartområde tjänstgöringen ägt rum. Regeringen föreslår därför att en ny paragraf, 3 kap. 10 §, införs i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Utomlands bosatta sjömän behöver inte deklarera eftersom de
betalar en särskild definitiv källskatt. För redarna innebär övergången från sjömansskatt till
landskatt att arbetsgivaravgifter skall redovisas och inbetalas enligt reglerna i uppbördslagen (1953:272) och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen skall uppbördsdeklaration lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs. I uppbördsmånaden januari får deklaration lämnas senast den 15. Skatten skall betalas in vid samma tidpunkt (52 § uppbördslagen). Bestämmelserna tillämpas också för redovisning och betalning av arbetsgivaravgifter (4 och 12 §§ lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare). Skattemyndigheten har möjlighet att medge arbetsgivare anstånd med att redovisa arbetsgivaravgifter. Enligt reglerna i sjömansskattelagen skall redare för varje period om två månader inbetala och redovisa innehållen sjömansskatt. Skatten skall redovisas senast den sista dagen i den andra månaden efter redovisningsperioden. Motsvarande regler gäller för redovisning och inbetalning
av redaravgift. Sjömansskattekontoret får efter framställan bevilja anstånd, i regel dock högst en månad. Övergången till landskattesystemet innebär således kortare
perioder för redovisning och betalning av socialavgifter och innehållen preliminär skatt. Vissa mindre rederier kan ha sitt kontor beläget på fartyget vilket försvårar för redaren att redovisa och betala avgifter och skatter inom föreskriven tid. Det kan dock påpekas att redarna enligt gällande regelsystem är skyldiga att redovisa och betala preliminär Fskatt och mervärdesskatt inom korta tidsperioder. Dagens teknik möjliggör också att betalningar kan skötas genom telekommunikationer. Svårigheterna för dessa redare att redovisa avgifter och skatter i tid skall därför inte överdrivas. I sammanhanget bör nämnas att Skattebetalningsutredningen
inom kort kommer att lämna förslag om införande av ett nytt system för redovisning och betalning av skatter och avgifter. Regeringens förslag innebär att de särskilda reglerna om
uppbörd av redaravgift i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets givare skall upphävas. Begreppet redaravgift för arbetsgivaravgifter som betalas av redare för anställda ombord, fyller ingen funktion när de särskilda reglerna om uppbörd upphävs. Bestämmelsen om redaravgift i 2 § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare bör därför även den upphävas.
9 Ikraftträdande
För att parterna inom sjöfartsnäringen skall hinna anpassa sig och sina rutiner till reformen förslås regeringen att lagen om sjömansskatt upphävs vid utgången av år 1997 samt att sjömännen beskattas enligt landskattesystemet från och med inkomståret 1998. Äldre bestämmelser skall fortsättningsvis tillämpas på skatt och avgifter som avser tiden före den 1 januari 1998. Sjömansskattenämnden skall upphöra vid utgången av år
1997. Ärenden enligt den upphävda lagen skall därefter handläggas av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län.
10 Ekonomiska effekter
Den föreslagna omläggningen av sjömännens beskattning syftar till att vara statsfinansiellt neutral. Det stöd som enligt sjömansskattelagen förs över till sjöfartsnäringen genom det lägre skatteuttaget föreslås i stället ges i form av sjöinkomstavdrag och skattereduktioner. Omläggningen syftar också till att vara finansiellt neutral för
kommunerna. Skatteintäkterna som enligt förslaget tillfaller kommunerna beräknas motsvara den slopade ersättningen från staten enligt den upphävda lagen om sjömansskatt.
11 Författningskommentar
11.1 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Lagen om sjömansskatt föreslås upphävd vid utgången av år 1997. Sjömansskattenämnden upphör vid nämnda tidpunkt. Ärendena som Sjömansskattenämnden handlägger är normalt sådana som handläggs av skattemyndigheten. Ärenden enligt den upphävda lagen skall därför efter utgången av år 1997 enligt övergångsbestämmelserna handläggas av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. Skattemyndighetens beslut överklagas till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. Ett överklagande av länsrättens eller kammarrättens beslut skall ha kommit in inom den tid som anges i 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324). Ärenden om klassificering av fartyg övertas dock av
Riksskatteverket. Riksskatteverket skall också fastställa belopp med vilka ersättning skall utgå till kommuner och
landstingskommuner. Riksskatteverket för det allmännas talan enligt den upphävda
lagen.
Lagrådet har påpekat att övergångsbestämmelserna i
lagrådsremissens lagtextförslag till den upphävda lagen om sjömansskatt är oklara och behöver förtydligas. Bestämmelserna har justerats i enlighet med Lagrådets förslag.
11.2 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
19 §
Upphävandet av sjömansskattelagen medför att sjöinkomster som uppbärs av sjömän bosatta i Sverige vid anställning ombord på svenska handelsfartyg skall beskattas enligt kommunalskattelagen. Vad som avses med sjöinkomst och anställning ombord på svenskt fartyg framgår av punkterna 1 och 2 av anvisningarna till 49 §. Alla inkomster som sjömannen uppbär på grund av sin anställning ombord blir skattepliktiga enligt kommunalskattelagen. Även krigsrisktilllägg blir skattepliktig inkomst. Undantaget från skatteplikt för inkomster enligt sjömansskattelagen i 19 § första stycket fjortonde ledet KL utgår därför.
I bestämmelsen införs vidare ett nytt sjätte led i första stycket
som anger att ersättning, som ges ut av redaren till en sjöman som är anställd ombord, för egendom vid fartygs förolyckande inte skall tas upp till beskattning. Avdrag skall inte heller medges för kostnaden för sådan egendom. Ersättning för förlorade effekter vid fartygs förolyckande även varit undantaget beskattning enligt lagen om sjömansskatt. Eftersom bestämmelsen om skattefrihet för restitutionsränta i
36 § 3 mom. sjömansskattelagen slopas skall även trettioandra ledet i 19 § första stycket upphävas.
42 §
I det nya fjärde stycket stadgas att värdet av förmån av fritt logi för ombordanställd skall bestämmas till 0 kronor. Något avdrag får inte heller göras för kostnad för logi även om sjömannen erlagt ersättning för login eller fått löneavdrag för kostnaden. Om sjömannen uppbär ersättning för att förmånen inte kan utnyttjas t.ex. vid vederlagsledighet skall ersättningen tas upp till beskattning. Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.1.
46 § 2 mom.
De särskilda reglerna om avdrag för periodiskt understöd och avgift för pensionsförsäkring för skattskyldiga som betalar sjömansskatt blir onödiga och föreslås upphävda.
48 § 2 mom.
Grundavdraget har enligt sjömansskattelagen beaktats i sjömansskattetabellerna. Grundavdrag har för tid ombord därför inte medgetts enligt reglerna i kommunalskattelagen. Efter att sjömanskattelagen upphävts finns inte behov för reduceringsregeln i tredje stycket för grundavdrag avseende sjömän. Grundavdraget skall bestämmas med hänsyn till storleken av de taxerade förvärvsinkomsterna och till bosättningstiden i Sverige. I femte stycket görs en lagteknisk ändring till följd av
justeringen som görs i punkt 6 av anvisningarna till 46 §.
49 §
I första stycket anges att en sjöman har rätt till sjöinkomstavdrag. För helt år medges avdrag med 27 000 kr vid tjänstgöring i fjärrfart och med 18 000 kr vid tjänstgöring i närfart. I andra stycket anges i fall en sjöman inte uppburit sjöinkomst hela året att sjöinkomstavdrag medges med 1/365 av ovan nämnda belopp för varje dag, även under skottår, som sjömannen uppbär sjöinkomst på svenskt handelsfartyg. Vad som avses med fjärrfart resp. närfart framgår av punkt 3 av anvisningarna till 49 §. Som sjötjänstetid räknas alla dagar som berättigar till någon form av ersättning från arbetsgivaren för anställning ombord på fartyg. Sjöavdrag som inte kan utnyttjas under det beskattningsår då ersättningen betalas ut kan inte dras av senare år. Förslagen har också kommenterats i avsnitt 5.3.
Lagrådet föreslår att sjöinkomstavdrag som slutar på 50
kronor avrundas uppåt till närmast högre hundratal. Grundavdraget och det särskilda grundavdraget avrundas nedåt till närmast lägre hundratal kronor. Sjöinkomstavdraget bör enligt regeringens mening i konsekvens härmed avrundas nedåt till närmast hela hundratal kronor. Avrundningsregeln i tredje stycket har formulerats med 48 § 2 mom. sista stycket som förebild.
50 §
Den taxerade förvärvsinkomsten inklusive sjöinkomsten skall minskas med allmänna egenavgifter, kommunalt grundavdrag och sjöinkomstavdrag i nu nämnd ordning.
Anvisningar
till 23 punkt 21
Ändringen är en följd av den lagtekniska justeringen i punkt 6 av anvisningarna till 46 §.
till 32 § punkt 7
Bestämmelsen innehåller regler om skattefrihet för s.k. inställelseresor vid mönstring på och av det fartyg som sjömannen tjänstgör på. Skattefriheten gäller inte resor till och från passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell om detta fartyg utgör sjömannens arbetsplats. Vad som avses med närfart framgår av punkt 3 av anvisningarna till 49 §. Med passagerarfartyg avses fartyg som transporterar personer i stor omfattning genom att resor med fartyget erbjuds allmänheten och inte bara till en viss yrkeskategori. Fartyg som huvudsakligen fraktar gods, såsom lastfärjor, omfattas inte av begreppet passagerarfartyg i denna bestämmelse även om fartyget kan transportera personer inom en viss yrkeskategori såsom lastbilschaufförer.
till 33 § punkt 3 e
Sjömännens arbetssituation skiljer sig från landanställdas i flera avseenden. Sjömän har inte ökade levnadskostnader i samma omfattning som landanställda när de tjänstgör ombord på fartyg. Sjömännen erbjuds ombord fritt logi ombord, kost m.m. Det är därför inte motiverat att sjömännen får avdrag för ökade levnadskostnader för dubbel bosättning eller vid anställning viss kortare tid. Anvisningspunkten 3a bör därför inte gälla för sjömän vid
vistelse på fartyget som de tjänstgör på. I andra stycket regleras sjömännens tjänsteställe. Sjömän skall
anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg som de är anställda vid. Vistelsen på fartyget utgör ingen tjänsteresa utan arbetet sker på den vanliga verksamhetsorten. I bestämmelsen anges därför att tjänstestället är det fartyg där sjömannen fullgör sitt arbete. Det innebär att sjömän normalt inte omfattas av reglerna i punkterna 3 och 3 b av anvisningarna. Förslaget har också kommenterats i avsnitt 5.1.
Lagrådet har föreslagit att bestämmelsen placeras som en
sista mening i andra stycket punkt 3 av anvisningarna. Det av Lagrådet förordade stycket innehåller en allmän definition av tjänsteställe. I första stycket av punkt 3 e föreskrivs att punkt 3 av anvisningarna inte gäller för sjömän vid vistelse ombord på tjänstgöringsfartyget. Lagrådets förslag kräver att undantag görs i punkt 3 e för den nya sista meningen i andra stycket. Regeringen anser att lagstiftningen blir överskådligare om reglerna som gäller sjömän finns i en paragraf. Lagrådets förslag bör därför inte genomföras.
till 46 § punkt 6
Ändringarna är konsekvensändringar till följd av att sjömanskattelagen upphävs och sjömansskatten slopas. En lagteknisk justering har gjorts i paragrafen som innebär att bestämmelsen omfattar sju stycken i stället för sex stycken.
till 49 § punkt 1
Definitionerna av begreppen sjöman och svenskt handelsfartyg har förts över från sjömansskattelagen. Någon ändring av innebörden av begreppen är inte avsedd. Med sjöinkomst avses i denna bestämmelse alla ersättningar
och förmåner som en sjöman erhåller på grund av anställningen. Även ersättningar som betalas av annan än arbetsgivaren är skattepliktig intäkt om den utgår på grund av anställningen ombord. I bestämmelsen anges särskilt drickspengar. Även ersättning i annan form än pengar,
t.ex. gåvor från passagerare, är skattepliktig inkomst. När en sjöman anställs för att tjänstgöra på ett visst fartyg kan
det hända att han måste vänta en tid på ankomsten av fartyget. Lön eller annan ersättning betalas normalt ut av arbetsgivaren till sjömannen under väntetiden. Avlönad väntetid kan också uppkomma när en sjöman mönstrar av från ett fartyg för att mönstra på ett annat fartyg som tillhör samme redare. Ersättningen under väntetiden skall anses utgöra sjöinkomst även om sjömannen sysselsätts på land under väntetiden. Sysselsättningen på land får dock inte bli långvarig. I sådant fall är det fråga om anställning i land. I bestämmelsen anges därför att ersättning under en kortare väntetid skall anses utgöra sjöinkomst. Med kortare väntetid avses några dagar dock normalt ej längre tid än 14 dagar.
punkt 2
I bestämmelsen definieras begreppet anställning på
svenskt handelsfartyg. Bestämmelserna har förts över från
punkt 3
Även bestämmelserna om klassificeringen av fartyg och av fartområdena, inre fart, närfart och fjärrfart, har förts över från sjömansskattelagen.
punkt 4
Klassificeringen av fartygen i fartområden skall göras av Riksskatteverket. Redare skall före 1 oktober lämna uppgifter om svenska handelsfartyg som har en bruttodräktighet av minst 100 till Rikskatteverket för klassificeringen för nästkommande år. I bestämmelsen anges vidare att redaren snarast skall anmäla ändringar avseende sådana förhållanden som uppgift skall lämnas om. Anmälan skall ges in så snart det kan ske och senast inom ett par veckor från det att de nya förhållandena blev kända. Uppgiftsskyldigheten överensstämmer med vad som gäller enligt sjömansskattelagen.
11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
1 § 4 mom.
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömanskattelagen upphävs och sjömansskatten slopas.
3 § 2 mom.
Ändringen är en följd av justeringen i punkt 6 av anvisningarna till 46 §.
8 a §
I bestämmelsen anges att en sjöman som är bosatt i Sverige och som arbetat på svenskt handelsfartyg vid taxeringen till statlig inkomstskatt skall medges sjöinkomstavdrag enligt reglerna i 49 § KL.
9 §
Den taxerade förvärvsinkomsten skall även vid den statliga taxeringen i första hand minskas med allmänna egenavgifter, därefter med statligt grundavdrag och slutligen med sjöinkomstavdrag. Det som återstår utgör den beskattningsbara inkomsten. I paragrafen har också en rättelse gjorts av den felaktiga
beteckningen på lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter.
11.4 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
4 kap. 13 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs och sjömansskatten slopas.
Lagrådet har föreslagit att en övergångbestämmelse skall
införas av innebörd att äldre föreskrifter fortfarande gäller
i fråga om 1998 års och tidigare års taxeringar. När en ny lag träder i kraft gäller enligt vedertagen praxis alltjämt äldre bestämmelser för taxeringsåren före ikraftträdandet om inte annat föreskrivs. Enligt regeringens mening kan ett taxeringsbeslut för 1998 eller tidigare års taxeringar omprövas om det föranleds av ett sådant beslut om sjömansskatt som avses i punkt 4, och som nu föreslås upphävd, utan en särskild övergångsbestämmelse. Regeringen föreslår därför ingen övergångsbestämmelse med denna innebörd.
17 §
Ändringen är en följd av att punkt 5 utgår i 13 § denna lag.
11.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
2 kap. 4 §
Ändringen i första stycket 4 är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs och av att sjömansskatten slopas. Ändringen i första stycket 6 är en följd av att skogsvårdsavgiften har slopats fr.o.m. 30 juni 1992 genom lagen (1991:1849) om upphävande av lagen om skogsvårdsavgift.
33 §
Ändringen är en följd av att regeringen i prop. 1995/96:152 har föreslagit att den nu gällande punkten 4 i 13 § skall upphävas och att numreringen i paragrafen justeras.
3 kap.
5 §
I första stycket 2 görs ett tilllägg som innebär att arbetsgivaren inte utan föreläggande behöver ange på kontrolluppgiften förmånen av fritt logi ombord. I samma stycke 3 b) har en lagteknisk justering gjorts.
10 §
I bestämmelsen regleras vilka ytterligare uppgifter som skall anges i kontrolluppgift som avser sjöinkomst. I kontrolluppgiften skall anges antal dagar som tjänstgöringen omfattar, på vilket fartyg och i vilket fartområde tjänstgöringen ägt rum.
11.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
2 kap. 2 §
I tredje stycket anges vad som avses med sjöman i denna lag. Definitionen hänvisar till sjömansskattelagen. Vid upphävandet av sjömansskattelagen bör begreppet knyta an till definitionen i punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL. Definitionen från sjömansskattelagen är överflyttad till nämnda anvisningspunkt.
5 kap. 2 §
Bestämmelsen upphävs. Motsvarande bestämmelse införs i 78 b § uppbördslagen (1953:272) och 20 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
11 kap. 4 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs. I bestämmelsen har vidare ett förtydligande gjorts. Inkomst av anställning för försäkrade som inte är skattskyldiga i Sverige enligt KL beräknas enligt särskilda bestämmelser. Bestämmelsen motsvarar vad som stadgas om pensionsgrundande inkomst i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
20 kap. 1 §
Ändringen, som innebär att bestämmelsen om sjömansskatt slopas i paragrafen, är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs.
11.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
1 §
Efter att sjömansskattelagen har upphävts skall sjömannen taxeras i sin hemortskommun. Skattemyndigheten i det län där den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt bestämmer pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om den försäkrade inte varit bosatt i Sverige skall Skattemyndigheten i Stockholms län bestämma den pensionsgrundande inkomsten.
2 §
Ändringen är en följd av att sjömansskattelagen upphävs.
4 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs och sjömansskatten slopas.
11.9 Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
2 § 4 mom.
I andra stycket anges att anställda ombord på svenska handelsfartyg skall medges en särskild skattereduktion som uppgår till 10 000 kr i närfart och till 12 000 kr i fjärrfart per år eller med 1/365 per dag. Den särskilda skattereduktionen införs för att inte skatteskärpningen skall bli alltför påtaglig för sjömännen vid övergång till landsskattesystemet. För skattereduktion gäller samma krav som för sjöinkomstavdrag. Förslaget har kommenterats i avsnitt 5.3. I fjärde stycket har vidare gjorts en lagteknisk justering.
Skogsvårdsavgiften har upphävts från och med 1 juli 1992 genom lagen (1991:1849) om upphävande av lagen om skogsvårdsavgift.
8 §
Förmån av fritt logi ombord skall, precis som vid inkomstbeskattningen, värderas till 0 kr vid beräkningen av underlaget för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter.
12 a §
I bestämmelsen anges att sjöinkomstavdraget och skattereduktionen skall beaktas i preliminärskattetabellerna för sjömän.
68 § 5 mom.
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs.
78 b §
Bestämmelsen reglerar redarens ansvar för annan arbetsgivares förpliktelser. Bestämmelsen är ny och har utformats efter mönster av 5 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter. I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna i 4 §
preskriptionslagen (1981:130) skall gälla för sådan regressfordran. Motsvarande bestämmelse har införts i 20 § lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
11.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
2 §
Redaravgift utgår på lön för vilken sjömansskatt skall betalas. Efter att sjömansskatten och de särskilda uppbördsreglerna för redaravgifterna upphävts finns inget behov av begreppet som därför skall utmönstras ur lagtexten.
20 §
Bestämmelsen reglerar redarens ansvar för annan arbetsgivares förpliktelser. Bestämmelsen är ny och har utformats efter 5 kap. 2 § lagen (1981:691) om socialavgifter. I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna i 4 §
preskriptionslagen (1981:130) skall gälla för sådan regressfordran. Motsvarande bestämmelse har införts i 78 b § uppbördslagen
(1953:272).
44 §
Allmänna ombudet för sjömansskatt avskaffas. Detta innebär att uppgifterna i denna bestämmelse tas över av Riksskatteverket.
68 §
Länsrätten är första instans att pröva överklaganden om skatt eller avgifter. Efter att sjömansskattelagen har upphävts skall skattemyndigheten besluta om skatter och avgifter. Skattemyndighetens beslut enligt denna bestämmelse skall överklagas till länsrätten. I andra stycket föreskrivs att överklagandet skall vara
skriftligt. Kravet på skriftlighet framgår av förvaltningsprocesslagen (1981:291). På Lagrådets inrådan föreslås att andra stycket upphävs.
73 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av det att allmänna ombudet för sjömansskatt slopas.
76 §
Sjömansskattenämnden skall upphöra den 31 december 1997. Ärenden som är anhängiggjorda hos nämnden skall överlämnas till Länsrätten i Göteborgs och Bohus län. De särskilda reglerna om överklagande av Sjömansskattenämndens beslut blir obehövliga efter att Sjömansskattenämnden upphört och bör därför upphävas.
11.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
5 §
En ny bestämmelse införs, punkt 13, enligt vilken inkomster som avses i 1 punkt av anvisningarna till 49 § KL omfattas av lagens tillämpningsområde. Bestämmelsen innebär att sjömän bosatta utomlands beskattas enligt denna lag.
7 §
I bestämmelsen anges att intäkter som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL beskattas efter en skattesats om 15 %. Förslaget har kommenterats i avsnitt 7.
21 §
Den nya bestämmelsen 78 b § i uppbördslagen (1953:272) skall också gälla i fråga om särskild inkomstskatt.
11.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
3 §
Ändringen är en följd av att definitionen av svenskt handelsfartyg har flyttats över från sjömansskattelagen till punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL.
23 §
Den nya bestämmelsen i 78 b § uppbördslagen (1953:272) skall också gälla i fråga om särskild inkomstskatt.
11.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter
1 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen upphävs.
11.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg
1§
Ändringen är en följd av att sjömansskattelagen skall upphävas. Definitionen av fjärrfart har förts över från sjömansskattelagen till punkt 1 av anvisningarna till 49 § KL.
11.15 Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen (1989:343)
3 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen skall upphävas.
7 och 19 §§
Ändringarna är konsekvensändringar till följd av att sjömansskattelagen upphävs. Eftersom grundavdrag även skall medges vid tjänstgöring ombord på fartyg saknar uppgiften om antal perioder om trettio dagar betydelse. Sjöinkomstavdrag och skattereduktion skall medges med 1/365 per sjöarbetsdag. Ändringarna innebär att uppgift skall lämnas om antal dagar som sjöinkomst uppburits.
11.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
1 §
Ändringen är en konsekvensändring till följd av att sjömansskattelagen skall upphävas.
11.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
2 §
Ändringen är en följd av att sjömanskattelagen upphävs. Vissa lagtekniska justeringar har gjorts i paragrafen.
11.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet
1 §
Ändringen är en följd av att sjömanskattelagen upphävs. En lagteknisk justering har gjorts i paragrafen.
11.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
1 §
Ändringen är en konsekvensändring av att sjömansskattelagen upphävs. En lagteknisk justering har gjorts i paragrafen.
11.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
6 §
Ändringen är en konsekvensändring av att sjömansskattelagen upphävs. En lagteknisk justering har gjorts i paragrafen.
11.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd
26 §
Regeringen har i prop. 1995/96:208 föreslagit regler om underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar m.m. Ändringen i 26 § i den föreslagna lagen är en konsekvensändring av att sjömansskattelagen upphävs.
11.22 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län
1 §
När sjömansskattelagen upphävs upphör Sjömansskattenämnden och den särskilda lagen om överflyttande av arbetsuppgifter avseende sjömansskatt och avgifter till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. Skattemyndigheterna i sjömannens hemortskommun skall besluta om skatter avseende sjömän. Skattemyndigheten får emellertid enligt 2 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende eller grupp av ärenden.
11.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar
1 §
Paragrafen fick sin nuvarande lydelse genom en lagändring som träder i kraft den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:170, bet. 1995/96JuU23, rskr. 1995/96:277, SFS 1996:684). Genom ändringen i andra stycket kommer ränta inte att ha förmånsrätt. Enligt tidigare lydelse av paragrafen (SFS 1995:1670) omfattar förmånsrätten ej dröjsmålsavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte eller avgiftstillägg och förseningsavgift. Räntor har således inte varit undantagna från förmånsrätt. Av motiven till ändringen som träder i kraft den 1 juli 1996 framgår att
avsikten med den nya lydelsen endast varit att göra en redaktionell ändring, men att någon saklig ändring inte åsyftats (prop. 1995/96:170 s. 183). Omnämnandet av räntor i andra stycket bör därför utgå.
3 §
Ändringen är en konsekvensändring till den ändrade lydelse av 1 § som träder i kraft den 1 juli 1996 (se kommentaren till 1 §).
Sammanfattning av promemorian Beskattning av sjömän (Ds 1991:41)
Sjöman som tjänstgör ombord på svenskt handelsfartyg beskattas för närvarande enligt den särskilda lagen (1958:295) om sjömansskatt för sin inkomst ombord. Denna skatt är en i princip definitiv källskatt som tas ut i stället för statlig och kommunal inkomstskatt. Någon taxering av sjöinkomster sker alltså inte. Sjömansskatten är progressiv och den är olika hög beroende på om fartyget i fråga går i fjärrfart eller närfart. Den är emellertid generellt sett något lägre än vanlig landskatt. I föreliggande promemoria redovisas ett förslag som går ut på att reglerna om sjömansskatt upphävs och att sjömännen i stället beskattas för sina inkomster ombord enligt allmänna inkomstskatteregler i land. Ett system med särskilda avdrag och skattereduktioner för sjömän som tjänstgör på svenska handelsfartyg som går i närfart eller fjärrfart föreslås för att undvika en påtaglig skärpning av sjömännens beskattning. Utländska sjömän som tjänstgör på svenska fartyg skall enligt förslaget i framtiden beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta för sina inkomster ombord på svenska handelsfartyg. Skattesatsen föreslås uppgå till 15 %. Skatten är en definitiv källskatt och de utländska sjömännen slipper således att deklarera. I och med att sjömännen förs över till landskattsystemet föreslås också att att de särregler som i dag finns angående sjömän i socialavgiftssystemet upphävs. Omläggningen innebär bl.a. administrativa förändringar och för enklingar. De tekniska förändringar som krävs i nuvarande rederistöd kommer att klarläggas i annat sammanhang. Verksamheten vid Sjömansskattenämnden och Sjömanskattekontoret kan upphöra i och med att sjömansskattelagen upphävs. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över promemorian Beskattning av sjömän (Ds 1991:41)
Riksskatteverket, Riksrevisionsverket, Riksförsäkringsverket, Kammar rätten i Göteborg, Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Boverket, Sveriges redareförening, Svenska sjöfolksförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening, Svenska maskinbefälsförbundet och Nämnden för rederistöd.
Beslut
Regeringen har beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om upphävande av lagen (1958:295) om
sjömansskatt,
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 5. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter,
6. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
8. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
9. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 10. lag om ändring i lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
11. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta,
12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild
inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
13. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna
egenavgifter,
14. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för
anställning på fartyg,
15. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343), 16. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente
för Allmänna pensionsfonden,
17 . lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av
statliga fordringar,
18. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda
tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,
19. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräk
ning vid återbetalning av skatter och avgifter,
20. lag om ändring i lagen (1993: 737) om bostadsbidrag, 21. lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd
till barn till särlevande föräldrar m.m.,
22. lag om upphävande av lagen (1991:1870) om
överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets Sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län
Lagrådsremissens lagförslag
1 Förslag till lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1958:295)1 om sjömansskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997.
1. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997 enligt följande.
2. Ärenden som enligt den upphävda lagen handläggs av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län: Ärenden enligt den upphävda lagen behandlas av
Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten. Vid överklagande av länsrättens beslut gäller 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324). Bestämmelserna i taxeringslagen gäller i fråga om företrädare för det allmänna och rätt för det allmänna att överklaga.
3. Ärenden som enligt den upphävda lagen handläggs av Sjömansskattenämnden: Sjömansskattenämnden upphör den 31december 1997. Beslut i ärende rörande sjömansskatt fattas därefter av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. Ärenden enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen som anhängiggjorts hos Sjömansskattenämnden behandlas av Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut i ett sådant ärende får inte överklagas. Beslut som avses i 21 § 1 mom. 6 nämnda lag överklagas dock hos regeringen.
4. Riksskatteverket övertar från och med den 1 januari 1998 det allmänna ombudets uppgift i mål avseende överklagande av Sjömansskattenämndens beslut.
1 Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 19 och 42 §§, 46 § 2 mom., 48 § 2 mom., 50 §,
punkt 21 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av anvisningarna till 46 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sju nya bestämmelser, 49
§, punkt 7 av anvisningarna till 32 §, punkt 3 e av anvisningarna till 33 § samt punkterna 1 4 av anvisningarna till 49 §, och närmast före nya 49 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
19 §1
Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;
vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;
ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form
av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;
belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp som arbetsgivare utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsentligt överstiger vad som utgår för befattningshavare i statens tjänst;
försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet;
ersättning för förlust
eller skada på egendom vid fartygs föro lyckande som redare utger till sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 §;
vinstandel, återbäring eller
premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;
ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst;
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;
stipendier för mottagarens utbildning; stipendium som är avsett för andra ändamål och som inte utgår periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;
studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
introduktionsersättning enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar;
allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen för varje månad den avser inte överstiger en tolftedel av fyrtio procent eller, vid pension efter båda föräldrarna, åttio procent, av basbeloppet den månad pensionen avser samt sådan i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring angiven livränta i form av efterlevandelivränta till barn enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller enligt annan i nämnda lagrum angiven författning till den del livräntan föranlett minskning av sådan del av barnpension som inte är skat tepliktig;
lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt;
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;
handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör ersättning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor enligt 3 kap. 7 a § samma lag, särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag, som utges av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;
assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning och ekonomiskt stöd till kostnader för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade;
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer;
kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag och lagen (1993:737) om bostadsbidrag;
bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn;
bidrag enligt lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn;
ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som utan att det skett yrkesmässigt inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;
förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa till den del förmånen eller ersättningen avser resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES länderna och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte
överstiger faktiska resekostnader och vid körning med egen bil inte överstiger det avdrag som medges för kostnader för resor med egen bil enligt den schablon som anges i punkt 4 av anvisningarna till 33 §;
hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått brott;
sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;
tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat till närmaste hundratal kronor;
sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;
gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;
intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;
ränta enligt 61 § lagen(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36 § 3 mom.
lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt, 22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags och uppgiftsskyl dighet beträffande vissa upp dragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 32 och 34 §§tullagen (1987:1065) eller 16 kap. 15 § mervärdes skattelagen (1994:200);
ränta enligt 61 § lagen
(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket
uppbördslagen (1953:272), 22 § tullagen (1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisreg leringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 32 och 34 §§tullagen (1987:1065) eller 16 kap. 15 § mervärdes skattelagen (1994:200);
ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor;
vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200).
Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen anses skatten, om den betalats till staten, som en sådan speciell skatt för vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till följd av detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag medgetts vid inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxeringen.
Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtals gruppsjukförsäkring gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 22 §.
(Se vidare anvisningarna.)
42 §2
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte används som semesterbostad skall beräknas med ledning av i orten gällande hyrespris eller, om tillfälle till sådan jämförelse saknas, efter annan lämplig grund.
Värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet.
Bilförmån, kostförmån och vissa reseförmåner värderas enligt särskilda grunder som anges i anvisningarna.
Värdet av fri kojplats
ombord på fartyg för sådan arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § skall bestämmas till 0 kronor.
(Se vidare anvisningarna.)
46 §
2 mom.3 Skattskyldig, som har varit bosatt här i riket
under hela beskattningsåret, får dessutom göra avdrag:
1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;
2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;
3) för obligatoriska socialförsäkringsavgifter som den skattskyldige, på grund av utfört arbete, enligt slutligt fastställd debitering eller liknande skall betala i överensstämmelse med den konvention som avses i förordningen (1993:1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni 1992 om social trygghet eller till följd av att den skattskyldige enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen skall omfattas av ett annat lands lagstiftning om social trygghet, i båda fallen under förutsättning att den avgiftsgrundande intäkten tas till beskattning för beskattningsåret i Sverige;
6) för avgift som den skattskyldige har betalat under beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som ägs av arbetsgivare, i den omfattning som framgår av punkt 6 av anvisningarna;
7) för inbetalning som den skattskyldige under beskatt ningsåret har gjort på pensionssparkonto i den omfattning som framgår av punkt 7 av anvisningarna.
Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring som anges i första stycket 6 och inbetalning på pensionssparkonto som anges i första stycket 7, endast i den mån hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller inbetalningen vid beräkningen av sjömansskatt.
Avdrag för avgift som avses i första stycket 6 och för
inbetalning som avses i första stycket 7 medges endast i den mån avdrag inte får ske från intäkt av särskild förvärvskälla.
Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån det belöper på nämnda tid.
48 §
2 mom.4Skattskyldig fysisk person, som varit bosatt här i
riket under hela beskattningsåret, har rätt till kommunaltgrundavdrag enligt följande.
Grundavdraget uppgår till 0,24 basbelopp för taxerad inkomst som inte överstiger 1,86 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 1,86 men inte 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till 0,24 basbelopp ökat med 25 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 1,86 men inte 2,89 basbelopp. För taxerad inkomst som överstiger 3,04 basbelopp uppgår grundavdraget till det belopp som enligt föregående mening utgår vid en taxerad inkomst på 3,04 basbelopp minskat med 10 procent av det belopp varmed den taxerade inkomsten överstiger 3,04 basbelopp, dock lägst till 0,24 basbelopp.
Har skattskyldig under beskattningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skat tepliktig inkomst enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskyldige uppburit beskattningsbar inkomst enligt nämnda lag samt enligt 1 § 2 mom. lagen skattepliktig dagpen ning.
Med basbelopp avses basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret.
Grundavdraget får inte överstiga den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen om allmän försäkring och tjänst minskad med avdrag som avses i 46 §. I inkomst av tjänst inräknas därvid inte intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i. Som avdrag enligt 46 § räknas därvid inte avdrag som på grund av dispens enligt punkt 6 tredje stycket av anvisningarna till 46 § grundas på inkomst av passiv näringsverksamhet eller intäkt som
avses i 32 § 1 mom. första stycket h.
Grundavdraget får inte
överstiga den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen om allmän försäkring och tjänst minskad med avdrag som avses i 46 §. I inkomst av tjänst inräknas därvid inte intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i. Som avdrag enligt 46 § räknas därvid inte avdrag som på grund av dispens enligt punkt 6 fjärde stycket av anvisningarna till 46 § grundas på inkomst av passiv näringsverksamhet eller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h.
Grundavdraget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Sjöinkomstavdrag
49 § 5
Skattskyldig som
uppburit sjöinkomst medges sjöin komstavdrag med 18 000 kronor vid anställning på svenskt handels fartyg som går i närfart och med 27 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart.
Sjöinkomstavdrag medges med en
trehundrasextiofemtedel för varje dag under vilken sjöinkomst uppburits.
Sjöinkomstavdraget
avrundas till närmast hela hund ratal kronor. Avdrag som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
50 §6
Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter och kommunalt grund avdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar förvärvsinkomst.
Den taxerade
förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, kommunalt grund avdrag och, såvitt avser
skattskyldig som uppburit sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 §, sjöinkomstavdrag i nu nämnd
ordning. Det som därefter återstår utgör beskattningsbar för värvsinkomst.
Anvisningarna
till 23
21.7 Avdrag får göras för avgift för pensionsförsäkring och för inbetalning på eget pensions sparkonto. Avdraget beräknas på inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 och fjärde stycket, i punkt 6 första fjärde styckena och sjätte stycket samt i punkt 7 av anvisningarna till 46 §.
21. Avdrag får göras för avgift för pensionsförsäkring och för inbetalning på eget pensions sparkonto. Avdraget beräknas på inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 och fjärde stycket, i punkt 6 första femte styckena och
sjunde stycket samt i punkt 7 av anvisningarna till 46 §.
till 32 §
7. 8 Förmån av fri resa till eller från fartyg, eller kostnadsersättning för sådan resa, som arbetstagare som avses i punkt 1 av anvis ningarna till 49 § fått skall, under förutsättning att fartyget är arbetstagarens tjänsteställe, inte tas upp till beskattning. Vad nu sagts gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell.
till 33 §
3 e Vad som sagts i
punkterna 3, 3a och 3 b gäller inte sådana arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § vid vistelse ombord.
Skattskyldig som avses i
punkt 1 av anvisningarna till 49 § skall anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där han eller hon fullgör sitt arbete.
till 46 §
6.9 Avdrag för avgift för pensionsförsäkring medges endast om försäkringen ägs av den skattskyldige. Avdrag medges inte om försäkringen förvärvats genom bodelning under äktenskapet utan att mål om äktenskapsskillnad pågått. Avdraget får, tillsammans med avdrag för sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7, inte överstiga summan av
1. den skattskyldiges inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensions sparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,
2. inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i och
3. inkomst ombord enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning för an tingen beskattningsåret eller året närmast dessförinnan
och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får uppgå till högst ett belopp som
motsvarar hälften av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga om a. inkomst av aktiv näringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt på pensions kostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensions försäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensions sparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda bas belopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som överstiger tjugo men inte fyrtio
gånger nämn da basbelopp,
b. inkomst av anställning om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller
c. annan inkomst av tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i, och
inkomst ombord enligt lagen om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning till högst
5 procent av den del av inkomsten som överstiger tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. Avdrag enligt detta stycke beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskatt ningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Om den skattskyldige har inkomst av aktiv näringsverksamhet från mer än en förvärvskälla får avdrag beräknat enligt detta stycke inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda rätt till avdrag enligt detta stycke både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett halvt basbelopp fördelas efter respektive avdrags grundande inkomsts andel av de sammanlagda avdragsgrundande inkomsterna.
1. den skattskyldiges
inkomst av näringsverksamhet som utgör aktiv näringsverksamhet enligt 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensions sparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och
2. inkomst av tjänst, med
bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom.
första stycket h och i.
Avdraget beräknas med
hänsyn till storleken av sådan inkomst som avses i 1 och 2 och får uppgå till högst ett belopp som motsvarar hälften
av det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret och dessutom i fråga om
a. inkomst av aktiv nä
ringsverksamhet till sammanlagt högst 25 procent av inkomsten före avdrag enligt punkt 21 av anvisningarna till 23 §, före avdrag för särskild löneskatt på pensions kostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensions sparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp samt högst 20 procent av den del av nyss nämnda inkomst som över stiger tjugo men inte fyrtio gånger nämnda basbelopp,
b. inkomst av anställning
om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning och inte är anställd i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 § till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp samt högst 25 procent av den del av inkomsten som över stiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp eller
c. annan inkomst av
tjänst, med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i, till högst 5 procent av den del av inkomsten som överstiger tio men inte tjugo gånger samma basbelopp. Avdrag enligt detta stycke beräknas i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomst året närmast dessförinnan. Om den skattskyldige har inkomst av aktiv närings verksamhet från mer än en förvärvskälla får avdrag be räknat enligt detta stycke inte överstiga det avdrag som kunnat göras om inkomsten varit hänförlig till en och samma förvärvskälla. Har den skattskyldige inkomster som kan grunda rätt till avdrag enligt detta
stycke både i inkomstslaget närings verksamhet och som allmänt avdrag skall den del av avdraget som beräknas på ett halvt basbelopp fördelas efter respektive avdragsgrundande inkomsts andel av de sammanlagda avdragsgrun dande inkomsterna.
Om särskilda skäl föreligger får
skattemyndigheten efter ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring respektive inbetalning på pensionssparkonto får medges med högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse som inkomst endast av tjänst med bortseende från sådan intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i men som i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för skattskyldig som avses i andra stycket b. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersättning i samband med att anställning upphört och har han ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 20 e femte stycket av anvisningarna till 23 §. Har skattskyldig, som själv eller genom förmedling av juridisk person bedrivit näringsverksamhet, upphört med driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på inkomst av kapital som är hänförlig till försäljning av förvärvskällan före avdraget, på inkomst av passiv näringsverksamhet enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster före avdraget samt på sådan intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. första stycket h. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år den skattskyldige drivit näringsverksamheten, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift och inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7. Avdraget får dock inte
överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar tio gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för det år driften i förvärvskällan upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som inkomst av förvärvskällan i förekommande fall före avdraget, före avdrag för särskild löneskatt på pensionskostnader enligt punkt 23 av anvisningarna till 23 § på sådan pensionsförsäkring som avses i denna anvisningspunkt och på sådan inbetalning på pensionssparkonto som avses i punkt 7 och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen om socialavgifter och sådan inkomst av kapital som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har skattemyndigheten enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger skattemyndigheten det högsta belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skattskyldig som upphört med driften i en förvärvskälla. Skattemyndighetens beslut i fråga som avses i detta stycke får överklagas hos Riksskatteverket. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
Har skattskyldig erlagt avgift eller gjort inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 men har avdrag för avgiften eller inbetalningen helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt bestämmelserna i andra stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inte med belopp som tillsammans med erlagd avgift och gjord inbetalning sistnämnda år överstiger vad som anges i andra stycket.
Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges avdrag för avgift eller inbetalning som avses i 46 § 2 mom. första stycket 6 och 7 inte med högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från olika förvärvskällor och övriga avdrag enligt 46 §. Avdrag, som på grund av vad nu sagts inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då avgiften betalades eller inbetalningen skedde, får utnyttjas senast vid taxeringen för sjätte beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som
återstår sedan övriga avdrag enligt 46 § gjorts.
Om avdrag medges enligt tredje stycket sjätte meningen på grund av att aktier eller andelar i fåmans företag avyttrats skall avdraget i första hand göras som allmänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig in komstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.
Om avdrag medges
enligt fjärde stycket sjätte meningen på grund av att aktier eller andelar i fåmans företag avyttrats skall avdraget i första hand göras som all mänt avdrag. Avdraget begränsas till ett belopp motsvarande det lägsta av den del av vinsten vid avyttringen som tas upp som intäkt av tjänst och inkomsten av tjänst före avdraget. Till den del avdraget inte kan utnyttjas som allmänt avdrag får avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen (1947:576) om statlig in komstskatt. I det fall avdrag medges på grund av att andelar i fåmansägt handelsbolag avyttrats skall avdrag göras i inkomstslaget kapital enligt 3 § 2 mom. sjätte stycket lagen om statlig inkomstskatt.
till 49 §
1. 1o Som sjöinkomst
räknas inkomst i form av lön, naturaförmåner eller annan ersättning för sådan arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman, om denna är anställd i redarens tjänst ombord på svenskt handelsfartyg. Med anställning hos redare likställs anställning hos annan arbetsgivare som redaren antagit som entreprenör. Till sjöinkomst räknas inte bara vad sjömannen uppbär från redaren utan även dricks pengar och dylikt. Vidare räknas till sjöinkomst inkomster som enligt det föregående uppbärs av a) den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs byg gande eller biträder vid fartygs utrustning för att senare tillträda befattning på fartyget, och
b) den som före
leveransen av ett fartyg, som är under byggnad, och innan tjänstgöring ombord påbörjats inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.
Har sjöman anställts för att tillträda befattning på
ett visst fartyg, skall lön eller annan ersättning som utgår under en kortare väntetid anses utgöra inkomst ombord på fartyget. Har sjöman mönstrat av från tjänst ombord på ett visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på ett annat fartyg som tillhör samma redare, skall ersättning som utgår under en kortare väntetid anses som utbetald i tjänsten ombord på det förra fartyget.
2. Med anställning på ett svenskt handelsfartyg avses anställning på ett fartyg enligt 1 kap. 1 § sjölagen (1994:1009) som används till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller till annat ändamål som har gemenskap med handelssjöfarten.
Med anställning på ett
svenskt handelsfartyg likställs
a) en anställning på ett
utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller någon av redaren anlitad arbetsgivare,
b) anställning på ett
svenskt handelsfartyg som hyrs ut till utländsk redare i huvudsak obemannat om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av ägaren anlitad arbetsgivare.
3. I denna lag avses med
i n r e f a r t: fart inom
landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund,
n ä r f a r t: linjefart
mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, eller mellan utländska hamnar, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,
f j ä r r f a r t: annan fart
än inre fart och närfart.
4. Riksskatteverket skall årligen lämna besked beträffande de fartyg ombord på vilka de anställda skall få sjöinkomstavdrag enligt 49 § och skattereduktion enligt 2 § 4 mom. andra stycket uppbördslagen (1953:272) samt beträffande vilket fartområde som fartyget går i. Riksskatteverkets beslut får inte överklagas.
En redare skall före den
1 oktober till Riksskatteverket lämna uppgift för nästkommande år om svenska handelsfartyg med en bruttodräktighet om minst 100 rörande
1) storleken av fartyg
som redaren skall använda i sin näringsverksamhet,
2) den fart som fartygen
är avsedda att användas i, och
3) entreprenör som
redaren anlitar för sin verksamhet ombord samt
4) övriga förhållanden
som kan vara av betydelse för Riks skatteverket vid handläggning av ärenden om klassificering.
Inträffar ändring i
förhål lande om vilken uppgift lämnats är redaren skyldig att snarast anmäla detta till Riksskatteverket.
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
2. Äldre bestämmelser i 19 § tillämpas i fråga om ränta
som utgår enligt 36 § 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt och som betalas ut efter ikraftträdandet.
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:152.2 Lydelse enligt prop. 1995/96:152.3 Senaste lydelse 1995:1521.4 Senaste lydelse 1995:547.5 Förutvarande 49 § upphävd genom 1990:650.6 Senaste lydelse 1994:16777 Senaste lydelse 1993:938.8 Förutvarande punkt 7 av anvisningarna till 32 § upphävd genom 1990:650.9 Senaste lydelse 1995:919.10 Förutvarande anvisningar till 49 § upphävda genom 1990:650.
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
dels att 1 § 4 mom., 3 § 2 mom. och 9 § skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse,
8 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §
4 m o m.1 Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och
beträffande sjömansskatt skall gälla vad därom finnes
särskilt stadgat.
4 m o m. Beträffande
statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag skall gälla vad därom finnes särskilt stadgat.
3 §
2 mom.2 Från intäkt av kapital får avdrag göras för
omkostnader för intäkternas förvärvande samt, såvitt gäller fysisk person som har varit bosatt i Sverige under beskattningsåret och svenskt dödsbo, för ränteutgift och förlust (realisationsförlust) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och sådana förpliktelser som anges i 1 mom., i den mån inte annat anges i 31 § femte stycket, allt under förutsättning att avdrag inte skall göras från intäkt av näringsverksamhet. Avdrag för realisationsförlust får dock göras av annan fysisk person om skattskyldighet skulle ha förelegat för realisationsvinst på den avyttrade egendomen.
Till realisationsförlust hänförs även valutakursförlust på fordringar och skulder i utländsk valuta.
Särskilda bestämmelser om avdrag för realisationsförlust finns i 25 § 11 mom., 26 § 10 mom., 27 § 5 och 6 mom. samt 29 § 2 mom. Avdrag för realisationsförlust på egendom som avses i 28, 30 och 31 §§ och i fall som avses i 13 mom. medges med 70 procent av förlusten.
Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.
Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra liknande insatser i lotteri.
Från intäkt av kapital får avdrag också göras för avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 tredje och sjätte styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 7 av nämnda anvisningar.
Från intäkt av kapital får
avdrag också göras för avgift för pensionsförsäkring i den omfattning som anges i punkt 6 fjärde och sjunde styckena av anvisningarna till 46 § kommunalskattelagen (1928:370) och för avdrag i motsvarande omfattning för inbetalning på pensionssparkonto enligt punkt 7 av nämn
da anvisningar.
Av lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad framgår att uppskovsavdrag får göras i vissa fall.
Avdrag enligt detta moment får inte göras för omkostnader och förluster avseende tillgångar hänförliga till ett pensionssparkonto.
8 a §
Skattskyldig fysisk
person, som varit bosatt här i riket under beskattningsåret och som har uppburit sjöinkomst som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) har rätt till sjöinkomstavdrag enligt bestämmelserna i 49 § samma lag.
9 §3
Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen
(1994:1774) om allmänna egenavgifter och statligt
grundavdrag i nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör be skattningsbar förvärvsinkomst.
Den taxerade förvärvs
inkomsten minskas med på beskattningsåret belöpande avgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter, statligt grundavdrag och sjöinkomstavdrag i
nu nämnd ordning. Det som därefter återstår utgör be
skattningsbar förvärvsinkomst. _________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
1 Senaste lydelse 1990:651.2 Senaste lydelse 1993:1544.3 Senaste lydelse 1994:1678.
4 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att 4 kap.13 och 17 §§taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
4 kap.
13 §1
Omprövar skattemyndigheten självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret.
Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av
1. skattemyndighets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig,
2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering,
3. skattemyndighets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
4. beslut av Riksskatteverket, kammarrätt eller Regeringsrätten angående sjö mansskatt,
5. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska
avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom munalskattelagen (1928:370).
4. beslut om utländsk
skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kom munalskattelagen (1928:370).
Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får skattemyndigheten till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft.
17 §2
Eftertaxering får också ske
1. vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,
2. när kontrolluppgift som skall lämnas utan föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter saknats eller varit felaktig,
3. när en ändring i ett taxeringsbeslut föranleds av beslut som anges i 13 § andra stycket 1 5.
3. när en ändring i ett
taxeringsbeslut föranleds av beslut som anges i 13 § andra stycket 1 4. ________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
1 Senaste lydelse 1993:1562.2 Senaste lydelse 1991:1902.
5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om själv deklaration och kontrolluppgifter
dels att 3 kap. 36 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 4, 6 och 33 §§ samt 3 kap. 5 § skall ha
följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 3 kap. 35 § skall lyda
“Kontrolluppgifter och om ackordsöverskott”
dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 3
kap.10 §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 kap. 4 §1
Fysisk person skall lämna självdeklaration
1. när hans bruttointäkter av tjänst i andra fall än som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370) och av aktiv näringsverksamhet, under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 24 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för året före taxeringsåret och inte annat följer av 6 §,
2. när hans bruttointäkter av tjänst i fall som avses i 32 § 1 mom. första stycket h eller i kommunalskattelagen och av passiv näringsverksamhet uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. när han haft bruttointäkter av kapital av annat slag än avkastning för vilken preliminär Askatt skall betalas enligt 3 § 2 mom. tredje stycket uppbördslagen (1962:381) och bruttointäkterna av kapital uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
4. om han inte varit bosatt i Sverige under hela beskatt ningsåret eller om han under beskattningsåret betalat sjö
mansskatt, när bruttointäkterna uppgått till sammanlagt
minst 100 kronor,
4. om han inte varit
bosatt i Sverige under hela be skattningsåret när bruttointäkterna uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
5. när hans tillgångar av den art som anges i 3 § 1 mom. den upphävda lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång haft ett värde som överstiger 900 000 kronor, eller
6. när underlag för skogsvårdsavgift, statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas för honom.
6. när underlag för
statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall faststäl las för honom.
Vid bedömandet av deklarationsskyldighet enligt första stycket skall hänsyn inte tas till sådan inkomst eller förmögenhet för vilken skattskyldighet inte föreligger enligt kommunalskattelagen, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt eller den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Däremot skall hänsyn tas till sådan inkomst eller förmögenhet som enligt dubbelbeskattningsavtal skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige.
Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med hänsyn till makarnas sammanlagda förmögenhet.
Skall någon enligt den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för förmögenhet som tillhör barn eller någon annan, skall hänsyn tas därtill när deklarationsskyldigheten bedöms.
6 §2
För den som inte haft inkomst av aktiv näringsverksamhet eller annan inkomst av tjänst än folkpension och pensionstillskott enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller allmän tilläggspension som föranlett avräkning av sådant pensionstillskott gäller i stället för vad som sägs i 4 § första stycket 1 följande. Skyldighet att lämna självdeklaration föreligger endast om den uppburna pensionen överstiger för gift skattskyldig 134,0 procent och för annan skattskyldig 151,5 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring minskat enligt tredje stycket samma lagrum. Gränsen 151,5 procent av sistnämnda belopp gäller också gift skattskyldig som under någon del av året uppburit folkpension som ogift.
Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.
För den som haft
inkomst av tjänst endast i form av sjöin komst gäller förutom vad som sägs i 4 § första stycket 1 följande. Även om bruttointäkten av tjänst överstiger 24 procent av basbeloppet enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring för året före taxeringsåret, föreligger skyl dighet att lämna självdeklaration endast om den uppburna sjöinkomsten överstiger det sjöinkomstavdrag som skall medges enligt 49 § kommunalskattelagen (1928:370) .
33 §3
Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldiga som skall lämna särskild själv deklaration enligt 13 § 1 5 efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan lämna deklarationer under tiden den 1 april den 15 juni under taxeringsåret. Vid ansök ningshandlingen skall fogas förteckning över de dek larationsskyldiga. Om tillståndet medges, skall den som är upptagen i förteckningen anses ha fått anstånd med att lämna deklarationen till den dag då deklaration senast få lämnas enligt tidsplanen.
Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta självdeklaration, kan för sådana deklarationsskyldiga som skall lämna särskild själv deklaration enligt 13 § 1 4 efter ansökan få tillstånd att enligt tidsplan lämna deklarationer under tiden den 1 april den 15 juni under taxeringsåret. Vid ansök ningshandlingen skall fogas förteck ning över de deklarationsskyldiga. Om till ståndet medges, skall den som är upptagen i förteckningen anses ha fått anstånd med att lämna deklarationen till den dag då deklaration senast få lämnas enligt tidsplanen.
Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län inom vilken sökanden utövar sin näringsverksamhet.
3 kap.
5 §4
Uppgiftsskyldighet enligt 4 § föreligger först efter föreläggande av skattemyndigheten beträffande
1. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete, som getts ut av fysisk person eller dödsbo och inte utgör omkostnad i näringsverksamhet, om avdrag för preliminär Askatt inte har gjorts och det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 1 000 kronor för hela året,
2. ersättning och förmån med anledning av tillfälligt arbete i andra fall än som avses i 1 om det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året,
2. ersättning och förmån
med anledning av tillfälligt arbete i andra fall än som avses i 1 om det som mottagaren sammanlagt fått haft ett lägre värde än 100 kronor för hela året samt förmån av fri
kojplats för arbetstagare som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370),
3. följande slag av ersättningar om det har angetts i kontrolluppgiften att sådan ersättning har lämnats
a) kostnadsersättning för resa i tjänsten med allmänt kommunikationsmedel, hyrbil eller taxi, motsvarande gjorda utlägg,
b) kostnadsersättning för logi vid sådan resa i tjänsten som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen(1928:370), motsvarande gjorda utlägg,
b) kostnadsersättning för
logi vid sådan resa i tjänsten som avses i punkt 3 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen, motsva rande gjorda utlägg, c) representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg,
d) ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan resa i tjänsten som avses i punkterna 3 och 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen eller för kostnader för resa med egen bil i tjänsten, i den mån ersättningarna enligt 10 § första tredje styckena uppbördslagen (1953:272) inte skall ligga till grund för beräkning av preliminär Askatt.
10 §
Kontrolluppgift om
sjöinkomst skall även ange antalet arbetsdagar som tjänstgöringen omfattar samt på vilket fartyg och i vilket fartområde som tjänst göringen ägt rum.
___________________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.
2. Bestämmelserna i 2 kap. 4 och 6 §§ samt 3 kap. 5 och 10 §§ tillämpas första gången vid 1999 års taxering.
3. Äldre bestämmelser om redares kontrolluppgiftsskyldighet i 3 kap. 36 § gäller fortfarande i fråga om inkomst enligt sjömansskattelagen (1958:295).
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:198.2 Senaste lydelse 1995:1522.3 Senaste lydelse 1994:483
.
4 Senaste lydelse 1992:681. 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1981:691)1 om socialavgifter
dels att 5 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 kap. 2 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 kap.
2 §
En arbetsgivare som sysselsätter sjömän skall på den ersättning som utgetts till sådana för varje år betala även sjömanspensionsavgift med 1,20 procent.
I fråga om sjömän skall sjukförsäkringsavgift och folkpensionsavgift beräknas efter de procentsatser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket årligen fastställer. Procentsatserna skall utgöra den andel av de i 1 § första stycket 1 och 2 angivna procentsatserna som svarar mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 30 september de tre år som närmast föregått det år då procentsatserna fastställs. Hänsyn skall därvid inte tas till fartyg med en bruttodräktighet understigande 300. Procentsatserna beräknas med två decimaler.
Med sjöman avses i denna lag den som skall betala
sjömansskatt enligt 1 § 1 mom. första stycket lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt.
Med sjöman avses i
denna lag arbetstagare som avses i punkt 1 av
anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) .
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1989:633. 7 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § och 20 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring 1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
11 kap.
4 §2
Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.
Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.
Angående beräkningen av inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig här i riket eller
för vilken den försäkrade har att betala sjömansskatt, finns
det särskilda bestämmelser.
Angående beräkningen av inkomst av anställning, för vilken den försäkrade inte är skattskyldig här i riket enligt
kommunalskattelagen (1928:370) finns det särskilda
bestämmelser.
20 kap.
1 §
I denna lag avses, där ej annat framgår, med år kalenderår och med månad kalendermånad.
Med sjöman avses, där ej annat framgår, arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman.
Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Uthyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat, äga bestämmelserna i denna lag tillämpning om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av denne anlitad arbetsgivare.
Bestämmelserna i 1 kap. 3 § andra stycket äga icke tillämpning i fall då lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt enligt beslut jämlikt 36 a § nämnda lag icke skall till lämpas.
___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas från och med den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1982:120.2 Senaste lydelse 1991:1838. 8 Förslag till lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §2
Pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestäms av skatte myndigheten i det län den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt eller skulle ha taxerats till sådan skatt, om han varit bosatt i riket eller
inte haft att erlägga sjömansskatt.
Pensionsgrundande in komst för sjöman, som inte är bosatt i riket, skall bestämmas av Skatte myndigheten i Göteborgs och Bohus län.
För annan försäkrad än som i första eller andra stycket sägs skall den pensionsgrundande inkomsten bestämmas av Skattemyndigheten i Stockholms län.
Pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestäms av skatte myndigheten i det län den försäkrade taxerats till statlig inkomstskatt eller skulle ha taxerats till sådan skatt, om den försäkrade varit bosatt i riket.
För annan försäkrad än
som i första stycket sägs skall den pensionsgrundande inkomsten bestämmas av Skattemyndigheten i Stockholms län.
2 §3
Pensionsgrundande inkomst skall, i den mån den utgörs av annan inkomst än som avses i 3 §, bestämmas med ledning av den försäk rades taxering till statlig in komstskatt eller, såvitt gäller försäkrad som avses i 1 §
första stycket lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt, med ledning av redares redovisning enligt 14 § nämnda lag.
Ändras ett taxerings beslut av förvaltningsdomstol eller efter utgången av november taxeringsåret av skattemyndighet, skall verkställd beräkning av pensionsgrundande inkomst ändras endast om ändringsbeslutet föranleder avvikelse från nämnda beräkning med minst 1 000 kronor.
Pensionsgrundande
inkomst skall, i den mån den utgörs av annan inkomst än som avses i 3 §, bestämmas med ledning av den försäk rades taxering till statlig in komstskatt. Ändras ett taxeringsbeslut av förvalt ningsdomstol eller efter utgången av november taxeringsåret av skattemyndighet, skall verkställd beräkning av pensionsgrundande inkomst ändras endast om ändringsbeslutet föranleder avvikelse från nämnda beräkning med minst 1 000 kronor.
4 §4
Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.
Värdet av skattepliktiga förmåner i annat än pengar till arbetstagare, som skall betala sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Skat tepliktiga förmåner skall i andra fall tas
upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 § första fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). När skäl föreligger får avvikelse ske från förmånsvärde som skattemyndigheten bestämt enligt 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Skattepliktiga förmåner
skall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 § första fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). När skäl föreligger får avvikelse ske från förmånsvärde som skattemyndigheten bestämt enligt 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras för kostnader som arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger ettusen kronor.
Särskilda föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs till intäkt av näringsverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete får från inkomst av en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.
__________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas första gången när pensionsgrundande inkomst skall bestämmas för år 1998. Äldre föreskrifter i 2 § gäller fortfarande för tid före utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1976:1015.2 Senaste lydelse 1991:507.3 Senaste lydelse 1990:349.4 Senaste lydelse 1993:1521.
9 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)1
dels att 2 § 4 mom., 8 § och 68 § 5 mom. skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,12 a
och 78 b §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 §
4 m o m.2 Skattereduk tion medges skattskyldig
för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig in komstskatt. Skattereduktionen skall uppgå till 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och 21 procent av återstoden. Om en skattskyldig under beskattningsåret har
varit skyldig att betala sjömansskatt enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt och denna har satts ned enligt 12 § 4 mom. samma lag på grund av underskott av kapital skall skattereduktionen dock minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.
Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvård avgift och statlig fastighetsskatt.
4 m o m. Skattereduktion medges skattskyldig för
underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Skattereduktionen skall uppgå till 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och 21 procent av återstoden.
Skattereduktion medges
vidare skattskyldig som uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunaskattelagen (1928:370) . Skattereduktionen uppgår till 10 000 kronor för sjöinkomst på svenskt handelsfartyg som går i närfart och till 12 000 kronor för sjöinkomst på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av punkt 3 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen . Skattereduktion för sjöin komst medges med en trehundra sextiofemtedel för varje dag under vilken den skattskyldige uppburit sjöinkomst. Skattereduktion sker i första hand för sjöinkomst och därefter för underskott i kapital.
Skattereduktion sker
endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt och statlig fastighetsskatt.
Bestämmelserna om skattereduktion skall tillämpas vid debitering av slutlig skatt, tillkommande skatt, preliminär Fskatt och särskild Askatt samt vid beslut om beräkning i enskilt fall av preliminär Askatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion bortfaller.
8 §3
Åtnjuter skattskyldig jämte kontant inkomst andra förmåner skall preliminär Askatt beräknas efter inkomstförmånernas sammanlagda värde. Har den skattskyldige utgett ersättning för en förmån skall förmånsvärdet sättas ned med ersättningens belopp.
Värdet av bilförmån skall beräknas enligt punkt 2 av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370). Andra stycket andra meningen av nämnda anvisningspunkt skall dock tillämpas endast i fall som avses i sjätte stycket nedan. Värdet av förmån av räntefritt lån eller lån där räntan understiger marknadsräntan skall beräknas enligt punkt 10 tredje femte styckena av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen.
Värdet av förmån av bostad som är belägen här i riket och som inte är semesterbostad skall beräknas enligt följande grunder. Riket delas in i områden som är väsentligen enhetliga i fråga om boendekostnader. Förmånsvärdet av en bostad inom varje område skall bestämmas till det genomsnittliga värdet beräknat per kvadratmeter bostadsyta för jämförbara bostäder inom området. Om bostaden är belägen utom tätort med närmaste omgivning skall dock värdet bestämmas till det lägsta av nämnda genomsnittsvärden reducerat med tio procent.
Värdet av annan förmån än som avses i andra och tredje styckena skall beräknas enligt 42 § andra stycket kommunalskattelagen samt punkt 1 andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragrafen.
Värdet av annan förmån
än som avses i andra och tredje styckena skall beräknas enligt 42 § andra och fjärde styckena kommunalskatte lagen samt punkt 1 andra och tredje styckena och punkt 3 av anvisningarna till den paragrafen.
Föreligger fall som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen får skattemyndigheten bestämma värdet av förmånen med hänsyn härtill.
Om skattemyndigheten bestämt värdet av förmånen enligt bestämmelserna i 5 § andra stycket lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall detta värde användas även vid beräkning av preliminär Askatt.
12 a §
För sjöman som avses i
första stycket punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) skall preliminär Askatt i fall som avses i 4 § 1 mom. och 40 § tas ut enligt de grunder som där anges samt med beaktande av att sjömannen erhåller sjö inkomstavdrag enligt 49 § kommunalskattelagen samt skattere duktion enligt 2 § 4 mom. andra stycket denna lag.
68 §
5 m o m.4 Vad i 3 och 4 mom. sägs äger motsvarande tillämpning, då den som är berättigad att återfå skatt har att betala sjömansskatt, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. eller kupongskatt.
5 m o m. Vad i 3 och 4
mom. sägs äger motsvarande tillämpning, då den som är berättigad att återfå skatt har att betala särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. eller kupongskatt.
I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.
78 b §
Har annan arbetsgivare
för sjöman än redare fast driftställe i riket bara på fartyg, svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redare till följd härav betalat skattebelopp, får redaren kräva tillbaka beloppet av sjö mannens arbetsgivare. Därvid tillämpas bestämmelserna i 76 §.
Bestämmelserna i 4 §
preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt första stycket.
______________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i fråga om inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter i 2 § 4 mom. gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1991:97. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.2 Senaste lydelse 1994:1866.3 Senaste lydelse 1993:1516. 4Senaste lydelse 1991:593. 10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare 1
dels att 3135 och 37 §§ samt rubriken närmast före 31 §
skall upphöra att gälla,
dels att 2, 44, 68, 73 och 76 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 20 §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 §2
I denna lag förstås med
lön: sådan lön eller annan ersättning enligt 2 kap. 3 5
§§ lagen (1981:691) om socialavgifter på vilken arbetsgivaravgifter skall beräknas;
uppbördsdeklaration: sådan uppbördsdeklaration som
anges i 54 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272);
månadsavgift: de arbetsgivaravgifter som skall redovisas
enligt 4 §;
utgiftsår: det kalenderår för vilket arbetsgivaravgifter
skall betalas;
årsavgift: summan av de arbetsgivaravgifter som belöper
på utgiftsåret;
r e d a r a v g i f t: de arbetsgivaravgifter som avser lön för vilken sjömansskatt skall betalas;
restitutionsränta: ränta enligt 24 §; anståndsränta: ränta enligt 13 §; respitränta: ränta enligt 14 §.
20 §3
Har annan arbetsgivare
för sjöman än redare fast driftställe i riket bara på fartyg, svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redare till följd härav betalat agifter, får redaren kräva tillbaka beloppet av sjömannens arbetsgivare. Därvid tillämpas bestämmelserna i 76 § uppbördslagen (1953:272) .
Bestämmelserna i 4 §
preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om regressfordran enligt första stycket.
44 §
Frågor om avgiftstillägg som avser månadsavgift eller årsavgift som har fastställts av skattemyndigheten prövas av myndigheten.
Riksskatteverket och, när fråga är om redaravgift, det
allmänna ombudet för sjömansskatt får i den ordning som
gäller för överklagande enligt denna lag hos läns rätten
eller, när fråga är om redaravgift, Sjömans skattenämnden yrka att av giftstillägg påförs.
Riksskatteverket får i
den ordning som gäller för överklagande enligt denna lag hos länsrätten yrka att avgiftstillägg påförs.
68 §
Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten.
Sjömansskattekontorets beslut får överklagas hos sjömansskatte nämnden.
Överklagandet skall vara skriftligt.
Skattemyndighetens
beslut får överklagas hos länsrätten. Överklagandet skall vara skriftligt.
73 §
Överklagande av Riks skatteverket eller av det
allmänna ombudet för sjömansskatt skall ha kommit in
inom tidsfrist som enligt 57, 58 och 63 66 §§ gäller för beslut om omprövning på initiativ av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet meddelades.
Överklagande av Riks.
skatteverket skall ha kommit in inom tidsfrist som enligt 57, 58 och 63 66 §§ gäller för beslut om om prövning på initiativ av skattemyndighet eller efter sådan tid men inom två månader från den dag då det överklagade beslutet med delades.
Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterprövning och yrkas ändring till arbetsgivarens nackdel, skall över klagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelades.
76 §4
Länsrättens beslut i fråga som avses i 6 § tredje stycket, 7 § eller 22 a § andra stycket får inte överklagas.
Överklagande av länsrättens beslut i fråga som avses i 13 § första stycket får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövningstillstånd.
Sjömansskattenämndens beslut överklagas hos kammarrätten inom den tid som gäller vid överklagande hos kammarrätten av nämndens beslut enligt lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt. Beslut i fråga som avses i 6 § tredje stycket, eller 22 a § andra stycket får dock inte överklagas.
Överklagande av Sjö mansskattenämndens beslut i fråga som avses i 13 § första stycket får prövas av kammarrätten endast om den har meddelat prövnings tillstånd.
_____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för avgifter som avser tid före utgången av år 1997.
2. De uppgifter som enligt äldre föreskrifter åvilar Sjö mansskattekontoret inom Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län skall även efter den första januari 1998 utföras av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län. Skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten. Riksskatteverket får överklaga skattemyndighetens beslut.
3. Ärenden om avgifter som anhängiggjorts hos Sjömansskattenämnden före utgången av år 1997 behandlas av Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.
3. Riksskatteverket övertar från och med den 1 januari
1998 det allmänna ombudets för sjömansskatt uppgift i mål avseende överklagande av Sjömansskattenämndens beslut.
1 Lagen omtryckt 1991:98. Senaste lydelse av 32 § 1992:642. Senaste lydelse av 34 § 1992:642.2 Senaste lydelse 1992:642.3 Förutvarande 20 § upphävd genom 1990:1318.4 Senaste lydelse 1994:475.
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 21 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
5 §1 Skattepliktig
inkomst enligt denna lag är:
1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;
3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan
svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;
4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän försäkring;
5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;
7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;
8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;
9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349);
11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i
riket förvärvad inkomst av tjänst;
12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunal skattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet.
12. återfört avdrag för
egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till närings verksamhet;
13. sjöinkomst som avses
i punkt 1 av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen .
Som inkomst enligt första stycket 1 3 anses också förskott på sådan inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension. Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t. ex. handelsresande).
Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.
7 §
Särskild inkomstskatt tas ut med 25 procent av skattepliktig inkomst.
Särskild inkomstskatt tas
ut med 25 procent av skattepliktig inkomst. Särskild in
komstskatt tas dock ut med 15 procent av skattepliktig inkomst beträffande inkomster som avses i 5 § första stycket 13.
Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.
21 §2
I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om överflyttning av beslutsbehörighet i 2 a §, om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts en avliden eller ett dödsbo i 61 §, om central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt att ta del av preliminär självdeklaration m m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a, 77 c och 78 §§, om vite i 83§, om omprövning m.m. i 84 94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 96 103 §§uppbördslagen (1953:272). Beslut om anstånd som avses i 49 § den lagen meddelas av be skattningsmyndigheten enligt denna lag. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.
I fråga om särskild
inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om överflyttning av beslutsbehörighet i 2 a §, om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts en avliden eller ett dödsbo i 61 §, om central tillsyn m.m. i 72 §, om rätt att ta del av preliminär självdeklaration m m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a, 77 c, 78 och 78 b §§, om vite i 83 §, om omprövning m.m. i 84 94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 96 103 §§uppbördslagen (1953:272). Beslut om anstånd som avses i 49 § den lagen meddelas av beskattningsmyndigheten enligt denna lag. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne. ___________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på inkomst som uppbärs efter utgången av år 1997.
1 Senaste lydelse 1994:1982.2 Lydelse enligt prop. 1995/96:170.
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl.
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
3 §
I denna lag avses med
bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt
här i riket eller stadigvarande vistas här,
hemmahörande i utlandet: om fysisk person att denne är
bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här,
artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik
eller vid ljud eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,
artist: den som utövar artistisk verksamhet, idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik
direkt eller genom ljud eller bildupptagningar,
idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet, artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara
arrangör mot ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,
arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar
tillställning med artistisk eller idrottslig verksamhet, s v e n s k t f a r t y g: sådant svenskt handelsfartyg som avses
utländskt handelsfartyg som avses i punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragraf.
s v e n s k t f a r t y g: sådant
svenskt eller utländskt handelsfartyg som avses i punkt 1
av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) .
23 §1
I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad
som sägs om anstånd med inbe talning av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i 52 § om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts en avliden eller ett dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av prelimär självdeklaration i m m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a, 77c och 78§§, om vite i 83 §, om omprövning m.m. i 84 94 §§ om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 97, 99, 101 och 103 §§uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och vad om där sägs om skattemyndighet skall gälla Skatte myndigheten i Dalarnas län. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 §. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.
I fråga om särskild
inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med in betalning av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i 52 § om dröjsmålsavgift i 58 §, om indrivning i 59 §, om ansvar för skatt som påförts en avliden eller ett dödsbo i 61 §, om rätt att taga del av prelimär självdeklaration i m m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt, m.m. i 77, 77 a, 77 c, 78 och 78 b §§, om vite i 83 §, om omprövning m.m. i 84 94 §§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 97, 99, 101 och 103 §§uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och vad om där sägs om skattemyndighet skall gälla Skatte myndigheten i Dalarnas län. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 §. Beslut om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns bestämmelser om skyldighet för arbetsgivare att lämna särskild kontrolluppgift för beräkning av pensionsgrundande inkomst.
___________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på
inkomster som uppbärs efter utgången av 1997.
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:170 och prop. 1995/96:224.
13 Förslag till lagen om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter
egenavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §
Allmänna egenavgifter skall betalas enligt denna lag.
Bestämmelser om allmänna egenavgifter finns även i lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt.
Allmänna egenavgifter skall
betalas enligt denna lag. __________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på
inkomster som uppburits efter utgången av 1997. Äldre föreskrifter gäller dock i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
14 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på fartyg
för anställning på fartyg skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §1
En utlänning skall ha tillstånd för att ha anställning som avser
befattning på svenskt fartyg i utrikes trafik (anställ ningstillstånd) om inte utlänningen har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge. Kravet på anställningstillstånd gäller inte för annan utlänning
som är medborgare i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Kravet på anställningstillstånd omfattar inte heller annan
utlänning än som avses i första och andra styckena, om fartyget huvud sakligen används i sådan fjärrfart som avses i 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Kravet på anställningstillstånd
omfattar inte heller annan utlänning än som avses i första och andra styckena, om fartyget huvud sakligen används i sådan fjärrfart som avses i punkt 3 av anvisningarna till 49
Regeringen får föreskriva andra undantag från kravet på
anställningstillstånd.
________________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på
anställningstillstånd från och med 1 januari 1998.
1 Senaste lydelse 1992:1724.
15 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs att 3, 7 och 19 §§skatteregisterlagen
(1980:343)1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
3 §2
Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges
1. skatt enligt uppbördslagen (1953:272), och sjömansskatt,
skatt enligt uppbördslagen
(1953:272),
2. mervärdesskatt, annan skatt eller avgift för vilken
Skattemyndigheten i Dalarnas län är beskattningsmyndighet och fordonsskatt,
3. arbetsgivaravgift, särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster och särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
4. skatte och avgiftstillägg samt förseningsavgift,
5. ränta och avgift som utgår i samband med uppbörd eller
indrivning av skatt eller avgift enligt 1 4. Med skatt enligt uppbördslagen avses, förutom skatt och
avgift enligt 1 § nämnda lag, även annan avgift och ränta som utgår enligt bestämmelserna i lagen.
7 §3
För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som
anges i 5 och 6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.
1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag, företag som enligt 3 § 12 a mom. tredje stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall behandlas som fåmansföretag, fåmansägt handelsbolag och dotterföretag som avses i 2 kap. 16 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
beskatt ningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om be loppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen (1990:324), 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen (1994:200), 78 § 2 a mom. uppbördslagen (1953:272), 27 a § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. För varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet har fullgjorts.
3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgift om innehav av skattsedel på preliminär skatt, uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär Fskatt med angivande av skälen för beslutet, uppgifter som behövs för att bestämma skatt eller avgift enligt uppbördslagen, lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1990: 659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter, mervärdesskattelagen och lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst samt uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter eller avgifter.
4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till beslut om beskattning.
5. Uppgift om ansökan om anstånd med att lämna deklaration, uppgift om beslut om anstånd med att lämna deklaration och med att betala skatt, dock ej skälen för ansökningarna eller besluten, samt uppgift om att laga förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarations skyldighet.
6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.
7. Uppgifter som skall lämnas i förenklad självdeklaration, särskild självdeklaration enligt 2 kap. 10 § första stycket punkterna 24 och andra stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter samt uppgifter som skall lämnas enligt 2 kap. 25 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.
8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för
beslutet och uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.
9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet, uppgift om indrivningsresultat, uppgift om att en person ålagts betalningsskyldighet i egenskap av bolagsman eller företrädare för en juridisk person, uppgift om beslut om skuldsanering, ackord, likvidation eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse. 10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer. 11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse samt namn, adress och telefonnummer för ombud. 12. Uppgift från kontrolluppgift som enligt 3 kap. lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter skall lämnas utan föreläggande samt från sådan särskild uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. 13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, basvärde, delvärde, taxeringsvärde, omräknat delvärde, beskattningsnatur, typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare och övriga uppgifter som behövs för beräkning av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad på fastighet. 14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a§ lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 19 b § lagen om sjömansskatt.
14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för planerat besök eller annat sammanträffande enligt 3 kap. 7 § taxeringslagen, 17 kap. 4 § mervärdesskattelagen, 78 § 2 a mom. uppbördslagen, 27 a § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
15. Uppgift om postgiro och bankgironummer, om personen är näringsidkare samt, om fullmakt lämnats för bank eller postgiro att ta emot skatteåterbetalning på ett konto, datum för fullmakten samt kontots nummer och typ. 16. Uppgift om antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige uppburit inkomst som beskattas enligt lagen
om sjömansskatt.
16. Uppgift om antal dagar för vilka den skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1
av anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) .
17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet. 18. Uppgifter angående resultat av bruttovinstberäkning, annan beräkning av relationstal eller liknande, skönsmässig beräkning och belopp som under beskattningsåret stått till förfogande för levnadskostnader. 19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell. 20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift, uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1993:672) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus, uppgifter enligt 7 § lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar och uppgifter enligt 6 § första och andra styckena lagen (1996:000) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus för bestämmande av skattereduktion enligt nämnda lagar samt uppgift om beslut om sådan skattereduktion. 21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland. 22. Uppgifter om antal årsanställda i en koncern i fall som avses i 2 kap. 16 § sista stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, totalt respektive i Sverige, koncernomsättning och koncernbalansomslutning för koncernmoderföretag. 23. Uppgift om beteckning på ersättningsbostad som avses i 11 § lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, uppskovsavdragets storlek, belopp som enligt 10 § nämnda lag skall reducera omkostnadsbeloppet samt, om ersättningsbostaden utgörs av bostad som avses i 11 § andra meningen nämnda lag, föreningens eller bolagets organisationsnummer och namn. 24. Uppgift som skall lämnas enligt 13 kap. 29 eller 30 § mervärdesskattelagen.
19 §3
Om inte annat sägs i andra eller tredje stycket skall sådana
uppgifter i det centrala skatteregistret som hänför sig till
viss beskattningsperiod gallras när sju år gått från utgången av det kalenderår under vilket perioden gick ut. Uppgifter som avses i 5 §, med undantag av de i första stycket
5, 6 §, 7 § 3, med undantag av uppgifter om beslut om återkallelse av skattsedel på preliminär Fskatt och 7 § 23, med undantag av uppgift om uppskovsavdrag enligt lagen (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad, får bevaras även efter utgången av den tid som anges i första stycket. Detsamma gäller uppgifter om
1. personnummer för make och, om samtaxering sker med
annan person, personnummer för denne,
2. beslut om beskattning, dock inte skälen för beslutet,
3. huruvida taxering grundas på förenklad självdeklaration
eller enbart på kontrolluppgift om inkomst av kapital,
4. antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige
uppburit inkomst som beskattas enligt lagen (1958:295)
om sjömansskatt,
4. antal dagar för vilka den
skattskyldige uppburit sjöinkomst enligt punkt 1 av
anvisningarna till 49 § kommunalskattelagen (1928:370) ,
5. ingående och utgående mervärdesskatt samt särskilt investeringsavdrag och redovisningsperiodens längd vid redovisning av mervärdesskatt. Uppgift om revision får bevaras under högst tio år efter
utgången av det år under vilket revisionen avslutades. Regeringen får meddela föreskrifter om förlängd bevaringstid
för uppgifter som avses i första eller tredje stycket.
_________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1 Lagen omtryckt 1983:143.2 Lydelse enligt prop. 1995/96:224.3 Lydelse enligt prop. 1995/96:217.4 Senaste lydelse 1994:1905.
16 Förslag till lag om ändring lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden
reglemente för Allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §1
De penningmedel som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter, 6 § lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter och 3 § lagen (1958:295) om sjömansskatt skall föras till Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första femte fondstyrelserna.
De penningmedel som enligt
4 kap. 3 § lagen (1981:691) om socialavgifter och6 § lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter skall föras till Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av första femte fond styrelserna.
Bestämmelser om första tredje fondstyrelserna finns i 2 16,
21 25, 44 och 45 §§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26, 28 30, 32 35, 37, 39, och 43 45 §§.
___________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas i
fråga om avgifter på inkomster som uppburits efter utgången av år 1997. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1 Senaste lydelse 1994:1749. 17 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
av statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
2 §1
Under indrivningen gäller bestämmelserna i 7 kap. 14 §
utsökningsbalken om företrädesrätt vid utmätning av lön för böter och viten samt för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i
1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den
lagen,
2. lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt, om inte annat
föreskrivs i den lagen,
3. lagen (1972:435) om överlastavgift,
4. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
5. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
6. lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings
avgifter,
7. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare, om inte annat föreskrivs i den lagen,
9. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa
byggnadsarbeten,
10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
12. mervärdesskattelagen (1994:200), eller 13. lagen (1994:419) om brottsofferfond.
2. lagen (1972:435) om över
lastavgift,
3. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,
4. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,
5. lagen (1984:151) om punkt
skatter och prisregleringsavgifter,
6. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, om inte annat föreskrivs i den lagen,
8. lagen (1989:471) om in vesteringsskatt för vissa bygg
nadsarbeten,
9. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta,
10. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.,
11. mervärdesskattelagen (1994:200), eller 12. lagen (1994:419) om brottsofferfond.
______________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på skatt på inkomster som uppburits efter utgången av 1997. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1 Senaste lydelse 1996:133.
18 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §
Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt, tull eller avgift tas ut enligt bestämmelserna i
2. lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt,
4. lagen (1984:151) om punkt
skatter och prisregleringsavgifter,
5. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare,
9. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta,
10. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för
utomlands bosatta artister m.fl.,
2.
(1970:624),
3. lagen (1984:151) om
punktskatter och prisregleringsavgifter,
4. lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
5. tullagen (1987:1065), 6.
(1988:327),
7.
(1990:324),
8. lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
9. lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
(1994:200).
Lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara får föras in
i eller ut ur landet enligt tullagen och för kontroll av att föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt.
_____________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas på
inkomster som uppburits efter utgången av 1997. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
19 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
1 §1
Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i
2. lagen ( 1958:295 ) om sjömansskatt,
3. lagen (1984:151) om punkt
skatter och prisregleringsavgifter eller författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på Skattemyndigheten i Dalarnas län,
4. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare,
5. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta ,
6. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands
bosatta artister m.fl.,
7. mervärdesskattelagen (1994:200) med undantag av 10
kap. 6 och 7 §§,
8. tullagen (1994:1550) och lagen(1994:1551) om tullfrihet
m. m.
Vad som sagts i första stycket 3 gäller inte utbetalning
enligt 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
2. lagen (1984:151) om
punkt skatter och prisregleringsavgifter eller författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på Skattemyndigheten i Dalarnas län,
3. lagen (1984:668) om
uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
4. lagen (1991:586) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
5. lagen (1991:591) om
särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
6. mervärdesskattelagen (1994:200) med undantag av 10
kap. 6 och 7 §§,
och lagen (1994:1551) om tullfrihet m.m.
Vad som sagts i första
stycket 2 gäller inte utbetalning enligt 9 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi och 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.
Avräkning skall också göras vid återbetalning av belopp
som tagits ut som förrättningskostnad vid indrivning av en sådan fordran som avses i 2 § första meningen.
____________________________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre
föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:170 och prop. 1995/96:224. 20 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
4 §1
Bidragsgrundande inkomst utgörs av summan av inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst enligt kommunalskattelagen (1928:370) och inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, med de tillägg och avdrag som anges i andra och tredje styckena samt 5 och 7 §§. Beloppet enligt första stycket skall ökas med
1. inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen
( 1958:295 ) om sjömansskatt,
2. inkomst som på grund av bestämmelserna i 54 § första
stycket f) kommunalskattelagen eller avtal om undvikande av dubbelbeskattning inte ingår i inkomst av näringsverksamhet, tjänst eller kapital,
3. studiemedel i form av studiebidrag,
4. icke skattepliktiga stipendier över 3 000 kronor per månad,
5. belopp varmed inkomst av näringsverksamhet har minskats
genom avdrag för avsättning till periodiseringsfond ökning av expansionsmedel utgift för egen pension intill ett halvt basbelopp enligt 1 kap.
6. belopp varmed inkomst av kapital har minskats genom
avdrag, utom där realisationsvinst har minskats med realisationsförlust
uppkommen under beskattningsåret avdrag har gjorts enligt lagen (1993:1469) om
uppskovsavdrag vid byte av bostad, eller avdrag har gjorts för negativ räntefördelning. Beloppet enligt första stycket skall minskas med belopp
varmed inkomst av näringsverksamhet har ökats genom återföring till beskattning av avdrag för avsättning till
periodiseringsfond minskning av expansionsmedel.
_________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997 och tillämpas från
och med den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1 Senaste lydelse 1996:441
21 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:000) om underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar m.m.
Härigenom föreskrivs 26 § att lagen (1996:000) om
underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar m.m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse
26 §1
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. inkomst, inklusive kostförmån, som beskattas enligt lagen
( 1958:295 ) om sjömansskatt,
2. studiemedel i form av studiebidrag,
3. en procent av den del av den bidragsskyldiges
skattepliktiga förmögenhet som överstiger 800 000 kronor.
1. studiemedel i form av studiebidrag,
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga för mögenhet som överstiger 800 000 kronor. Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 24 000
kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.
__________________ Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. Äldre föreskrifter
gäller dock forfarande i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
1 Lydelse enligt prop. 1995/96:208
22 Förslag till lag om upphävande av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:1870) om överflyttande
av ar betsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs
och Bohus län skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om
sjömansskatt och avgifter som avser tid före utgången av år 1997.
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 19960618
Närvarande: justitierådet Staffan Magnusson, f.d. presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg, regeringsrådet Leif Lindstam.
Enligt en lagrådsremiss den 13 juni 1996 (Finansdepartementet) har rege ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till bl.a. lag om upphävande av lagen (1958:295) om sjömansskatt.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Anita Saldén Enérus.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om upphävande av lagen om sjömans skatt
Enligt lagförslaget skall lagen om sjömansskatt upphöra att gälla vid utgången av år 1997 men fortfarande gälla i fråga om sjömansskatt som avser tid dessförinnan. Särskilda bestämmelser föreslås i fråga om handläggningen av ärenden enligt den upphävda lagen och överklagande av beslut enligt lagen. Enligt Lagrådets mening kan bestäm melserna i upphävandelagen förenklas och förtydligas. Därvid bör i bestämmelsen om ärenden som skall behandlas av Riksskatteverket uttryckligen anges att verket skall behandla också ärenden enligt 21 § 1 mom. 6 i den upphävda lagen.
Lagrådet förordar att lagen ges följande utformning:
"Härigenom föreskrivs att lagen (1958:295) om sjömansskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 1997. ___________
1. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om inkomster som hänför sig till tid före utgången av år 1997. Sjömansskattenämnden skall dock upp höra vid utgången av år 1997.
2. Ärenden enligt den upphävda lagen skall efter utgången av år 1997 handläggas av Riksskatteverket när det gäller ärenden enligt 21 § 1 mom. 1 och 6 och av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län när det gäller övriga ärenden.
3. Beslut som meddelas av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län enligt den upphävda lagen överklagas hos länsrätten. Vid överklagande av länsrättens beslut gäller 6 kap. 13 § taxeringslagen (1990:324). Bestäm melserna i taxeringslagen gäller i fråga om företrädare för det allmänna och rätt för det allmänna att överklaga.
4. Riksskatteverkets beslut enligt 21 § 1 mom. 1 den upphävda lagen får inte överklagas. Verkets beslut enligt 21 § 1 mom. 6 överklagas hos regeringen.
5. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol i mål enligt den upphävda lagen."
Upphävandet av lagen om sjömansskatt föranleder följdändringar i en rad andra lagar. Beträffande dessa lagar föreslås i remissen genomgående att ändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1997. De nya bestämmelserna skall dock i princip inte börja tillämpas förrän ett år senare.
Lagrådet föreslår att samtliga följdändringar sätts i kraft den 1 januari 1998, så att man får en överensstämmelse med vad som har föreslagits beträffande sjömansskattelagens upphörande.
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
I 49 § har förts in bestämmelser om sjöinkomstavdrag. Huvudregeln enligt första stycket är att skattskyldig som har uppburit sjöinkomst under ett helt år skall medges
sjöinkomstavdrag med de belopp som anges i stycket. I andra stycket finns en bestämmelse om storleken av sjöinkomstavdraget i fall då den skattskyldige har uppburit sjöinkomst under en del av ett år, medan tredje stycket innehåller avrundningsregler.
Enligt Lagrådets mening bör paragrafen förtydligas på ett par punkter. När det gäller avrundningsreglerna kan det ifrågasättas om inte avdrag som slutar på 50 kronor bör avrundas till närmast högre hundratal kronor.
Lagrådet förordar att 49 § utformas på följande sätt:
"Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under ett helt år medges sjöinkomstavdrag med 18 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i närfart och med 27 000 kronor vid anställning på svenskt handelsfartyg som går i fjärrfart.
Skattskyldig som uppburit sjöinkomst under en del av ett år medges sjöinkomstavdrag med en trehundrasextiofemtedel av belopp som anges i första stycket för varje dag under vilken sjöinkomst uppburits.
Sjöinkomstavdraget avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avdrag som slutar på 50 kronor avrundas till närmast högre hundratal kronor."
I anvisningarna till 33 § har i en ny punkt 3 e (andra stycket) tagits in en bestämmelse om var en skattskyldig som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § skall anses ha sitt tjänsteställe. Bestämmelsen bör lämpligen flyttas till punkten 3 andra stycket, som innehåller en allmän defini tion av begreppet tjänsteställe. Lagrådet förordar att bestämmelsen placeras sist i det angivna stycket och utformas enligt följande: "För skattskyldig som avses i punkt 1 av anvisningarna till 49 § skall det fartyg där han eller hon fullgör sitt arbete anses som tjänsteställe."
Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen
Enligt 4 kap. 13 § första stycket gäller att skattemyndigheten självmant kan ompröva ett taxeringsbeslut före utgången av det femte året efter taxerings året, om omprövningsbeslutet är till den skattskyldiges fördel. I paragrafens andra stycke anges vissa fall då ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även senare. I andra stycket punkt 4, som föreslås upphävd, regleras det fallet att ett omprövningsbeslut föranleds av beslut av Riksskatteverket, kammarrätt eller Regeringsrätten angående sjömansskatt. Sådana beslut kan komma att meddelas efter det att förevarande lag trätt i kraft och efter utgången av den i paragrafens första stycke angivna tiden. Någon möjlighet att på grund därav ompröva ett taxeringsbeslut synes då inte finnas. Denna effekt kan undvikas om en övergångsbestämmelse införs av innebörd att äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om 1998 och tidigare års taxeringar.
Förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring
Enligt vad Lagrådet tidigare har förordat bör lagen träda i kraft den 1 januari 1998. Föreskriften i första meningen i övergångsbestämmelserna om att lagen tillämpas från och med den 1 januari 1998 kan då slopas. I andra meningen anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om sjömans skatt som avser tid före utgången av år 1997. Eftersom lagen om sjömans skatt upphör att gälla den 1 januari 1998 kan sjömansskatt inte avse tid efter utgången av år 1997. Bl.a. med hänsyn härtill bör andra meningen i övergångsbestämmelserna därför utformas så att äldre föreskrifter fort farande gäller i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före den 1 ja nuari 1998.
Övergångsbestämmelserna bör enligt Lagrådets mening ges följande ly
delse:
"Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före den 1 januari 1998."
Motsvarande ändringar bör göras i förslagen till lag om ändring i skat teregisterlagen, lag om ändring i lagen om indrivning av statliga fordringar m.m., lag om ändring i lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattnings förfarandet, lag om ändring i lagen om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, lag om ändring i lagen om bostadsbidrag och lag om upp hävande av lagen om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skat temyndigheten i Göteborgs och Bohus län.
Förslaget till lag om ändring i lagen om beräkning av pensions grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
Enligt andra meningen i övergångsbestämmelserna gäller äldre föreskrifter i 2 § fortfarande för tid före utgången av år 1997. Även beträffande övriga ändringar i lagen synes det finnas anledning att ha en sådan bestämmelse. I bestämmelsen bör anges att äldre föreskrifter skall till lämpas vid be stämmande av pensionsgrundande inkomst för år 1997 och tidigare år.
Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
Bestämmelserna i 2 § 4 mom. andra stycket bör ändras i överensstämmelse med vad Lagrådet har förordat beträffande 49 § kommunalskattelagen.
I konsekvens med vad Lagrådet förordat beträffande lagen om ändring i lagen om allmän försäkring bör andra meningen i övergångsbestämmelserna formuleras om. Det bör lämpligen anges att äldre föreskrifter fortfarande gäller
i fråga om förhållanden som hänför sig till tid före den 1 januari 1998.
Förslaget till lag om ändring i lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare
Ändringen i 68 § innebär att en särskild bestämmelse om att sjö mansskattekontorets beslut överklagas hos sjömansskattenämnden tas bort. Kvar står därefter att skattemyndighetens beslut får överklagas hos länsrätten och att överklagandet skall vara skriftligt. Den senare bestämmelsen bör kunna utgå, eftersom kravet på skriftligt överklagande hos länsrätten framgår av 3 § förvaltningsprocesslagen (1981:291).
I punkt 2 i övergångsbestämmelserna föreskrivs bl.a. att skatte myndighetens beslut får överklagas hos länsrätten och att Riksskatteverket får överklaga skattemyndighetens beslut. Detta synes gälla enligt både nuvarande och föreslagna bestämmelser. Övergångsbestämmelserna i fråga synes därför kunna undvaras.
Lagrådet förordar att övergångsbestämmelserna ges följande lydelse:
"1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för avgifter som avser tid före utgången av år 1997, om inte annat följer av punkterna 25.
2. Beslut som har fattats av Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län med stöd av lagen (1991:1870) om överflyttande av arbetsuppgifter från Riksskatteverkets sjömansskattekontor till Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län överklagas hos Länsrätten i Göteborgs och Bohus län.
3. Ärenden som före ikraftträdandet överklagats hos Sjömansskattenämnden men inte avgjorts av nämnden före den 1 januari 1998 skall handläggas av Länsrätten i Göte
borgs och Bohus län.
4. Riksskatteverket skall från och med den 1 januari 1998 föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol i mål som avser överklagande av skattemyndighetens eller Sjömansskattenämndens beslut."
Förslaget till lag om ändring i lagen om allmänna egenavgifter
Förslaget innebär endast att man tar bort en erinran i 1 § om att det finns bestämmelser i visst avseende även i lagen om sjömansskatt. Särskilda övergångsbestämmelser har föreslagits. Det synes inte finnas något behov av annat än en bestämmelse om att lagen träder i kraft den 1 januari 1998.
Förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för Allmänna pen sionsfonden
I 1 § föreskrivs för närvarande att de penningmedel som enligt bestämmelser i vissa lagar, däribland 3 § lagen om sjömansskatt, skall föras till Allmänna pensionsfonden, skall förvaltas av förstafemte fondstyrelserna. Den fö reslagna ändringen innebär att lagen om sjömansskatt slopas i uppräkningen av lagar. Enligt över gångsbestämmelserna till den föreslagna lagen tillämpas lagen i fråga om avgifter på inkomster som uppburits efter utgången av år 1997, men äldre föreskrifter skall gälla i fråga om sjömansskatt som avser tid före utgången av år 1997.
Enligt Lagrådets mening kan övergångsbestämmelserna utformas på ett tydligare och mer exakt sätt. Lagen bör i enlighet med vad Lagrådet tidigare förordat sättas i kraft den 1 januari 1998. Vad som därutöver behöver regleras synes endast vara att de sjömansskattemedel som förs till Allmänna pensionsfonden fortfarande skall förvaltas av förstafemte fondstyrelserna, trots att lagen om sjömans skatt upphört att gälla. I en andra mening i övergångsbestämmelserna bör därför anges att äldre
föreskrifter fortfarande gäller i fråga om penningmedel som förts till Allmänna pensionsfonden enligt 3 § lagen (1958:295) om sjömansskatt. Av punkt 1 i lagen om upp hävande av lagen om sjömansskatt framgår att den lagen fortfarande gäller i fråga om inkomster som hänför sig till tid före utgången av år 1997, vilket bl.a. innebär att sjömansskattemedel kan komma att föras till Allmänna pen sionsfonden även efter utgången av år 1997.
Förslaget till lag om ändring i lagen om underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar m.m.
Den lag som föreslås ändrad skall enligt prop. 1995/96:208 kallas lagen om underhållsstöd. Övergångsbestämmelserna bör ändras på det sätt som Lagrådet förordat beträffande förslaget till lag om ändring i lagen om allmän försäkring.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 juni 1996
Närvarande statsministern Persson, ordförande, och statsråden Åsbrink, Östros, Freivalds, HjelmWallén, Åhnberg, Winberg, Andersson, Lindh, Pagrotsky, Schori, Messing, von Sydow, Blomberg
Föredragande: statsrådet Östros
_______________
Regeringen beslutar proposition 1995/96:227 Beskattning av sjömän.