SOU 1995:53

Samverkan för fred

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Samverkan för

fred

Den

rättsliga regleringen

1 995:5a3 V r

aVnUtreVdningeÅnsFö

.rättsligaförhâllandeni försvarets

sambandmed

fredsfrämjande andra länder

samarbetemed

41m

Statens offentliga utredningar

1995:53

Eg] Försvarsdepartementet

Samverkan för fred

Den rättsliga regleringen

Betänkande av Utredningen Fö 1994:05

om rättsliga förhållanden i samband med försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningarav SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

10647 Stockholm

Fax: 08-20 50 21

Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur ochVarför. Statsrådsberedningen,1993.

En liten broschyr somunderlättararbetet för den somskall svara remiss. - Broschyren kanbeställashos:

Regeringskanslietsförvaltningskontor

Arkiv- och informationsenheten

103 33 Stockholm

Fax: 08-790 09 86

Telefon: 08-763 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13955-3 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Försvarsdepartementet

Vid sammanträde den 10 november 1994 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att kartlägga rättsliga förhållanden m.m. i samband med försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder. Utredaren skulle även lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur som Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder och vidare lämna en redogörelse för de författningsändringar som skulle behövas med anledning av sådana avtal.

Chefen för Försvarsdepartementet, statsrådet Peterson, förordnade den 14 november 1994 hovrättslagmannen Rolf Holmquist att vara särskild utredare. Samtidigt förordnades som experter översten Peter Grunditz, departementssekreteraren Johanna Gårdmark och kammarrättsassessorn Lisbeth Petersson. Hovrättsassessorn Magnus Ulriksson förordnades att vara utredningens sekreterare.

Utredningen om rättsliga förhållanden m.m. i samband med försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder får härmed överlämna betänkandet Samverkan för fred den rättsliga regleringen.

- Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm i maj 1995

Rolf Holmquist

Magnus Ulriksson

Innehåll l

Innehåll

1¶Sammanfattning 8

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2¶Författningstörslag 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Förslag till

lag ändring i lagen 1994:588 om utbildning för freds-

om bevarande verksamhet 11

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.2 Förslag till

lag om ändring i lagen 1976:661 om immunitet och

privilegier i vissa fall 13

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Förslag till

lag om ändring i lagen 1990:217 om skydd för

samhällsviktiga anläggningar m.m. 14

. . . . . . . . . . . . . 2.4 Förslag till

lag om ändring i vapenlagen 1973:1176 15

. . . . . . . . . 2.5 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen 1990:1334 om

skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. 16

. . . . . .

3¶Inledning 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Försvarets internationalisering 17

. . . . . . . . . . . 3.2 Utredningsuppdraget 19

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Avgränsning av uppdraget 20

. . . . . . . . . . . . . . 3.4 Genomförandet av uppdraget 22

. . . . . . . . . . . . 3.5 Disposition 24

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2 Innehåll

4¶Försvarets fredsfrämjande samarbete med

andra länder 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1 FN:s fredsbevarande operationer 26

. . . . . . . . . 4.1.1 Allmänt 26

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 4.1.2 FN:s mall för SOFA 28

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Övrigt samarbete inom ramen för FN 30

. . . . . . . 4.2.1 Gulfkriget 30

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Nordcon Tuzla 31

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Övrigt 32

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Samarbetet inom OSSE 33

. . . . . . . . . . . . . . . . 4.3.1 Organisationen och dess uppgifter 33

. . . . . . . . . . 4.3.2 Rombeslutet 35

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4 Partnerskap för fred 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.1 Bakgrund 36

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Svensk målsättning 38

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.3 Deltagande i övningar, seminarier m.m. 39

. . . . . . 4.4.4 Nästa fas: Defence Planning and Rewiev Procedu-

res

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.5 Rättslig reglering 41

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.6 Nat0:s SOFA 42

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5 Suveränitetsstödet till de baltiska staterna 48

. . . . 4.5.1 Omfattningen av stödet 48

. . . . . . . . . . . . . . . . . 4.5.2 Memorandum of understanding 49

. . . . . . . . . . . . 4.5.3 Övriga avtal 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 EU och VEU 50

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Civilt samarbete 51

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Ingående internationella överenskommelser 55

5.1 Folkrättens bestämmelser 55

. . . . . . . . . . . . . ..

Innehåll 3

5.2 Nationella regler 57

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Regeringen ingår internationella överenskommelser 57

5.2.2 Riksdagens godkännande 59

. . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 Myndigheters internationella överenskommelser 61

. . 5.2.4 Överlåtelse beslutanderätt 62

. . . . . . . . . . . . . .

6 Innehållet i svensk lag vid internatio-

tillämplig

nellt samarbete 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Inledning 63

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Brott 64

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.1 Brott i Sverige 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.2 Brott utomlands 66

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 Rättskraft 69

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.4 Förutsättningar för åtal i Sverige 70

. . . . . . . . . . . 6.2.5 Nordiskt samarbete 73

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Immunitet och privilegier 73

. . . . . . . . . . . . . . . 6.4 Skadestånd 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.1 Internationell privaträtt 75

. . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.2 Arbetsgivaransvar 77

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.4.3 Skadeståndsbeloppens storlek 78

. . . . . . . . . . . . . 6.5 In- och utförsel av varor och materiel 78

. . . . . . . 6.5.1 EG 78

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.2 Krigsmateriel 80

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.5.3 Vapen 82

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Beskattning 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.1 Inkomstskatt 83

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.2 Dubbelbeskattningsavtal 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.3 Mervärdesskatt 85

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.4 Punktskatter 88

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

4 Innehåll

6.6.5 Sociala avgifter 92 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Sekretess 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.7.1¶Offentlighetsprincipen 93

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.2 Utrikessekretess 94 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.3 Försvarssekretess 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.4 Kommersiell sekretess 96 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.7.5¶Säkerhetsskyddsavtal 97

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.6 Hälso- och sjukvårdssekretess 98 . . . . . . . . . . . . . 6.8 Hälso- och sjukvård samt försäkringar 99 . . . . . . 6.8.1 Hälso- och sjukvård till inom EES-ompersoner

rådet 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.8.2 Hälso- och sjukvård till personer utanför EES-om-

rådet 104 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.8.3 Försäkringar i Sverige 105 . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.9¶Miljöskydd 110

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.9.1¶Miljöskyddslagen 110

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.9.2¶Miljöskadelagen 111

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 Gällande bestämmelser för sändande svenska av

militära förband utomlands och för

mottagande

av utländska militära förband i Sverige 113 . . . . 7.1 Svenska förband utomlands 113 . . . . . . . . . . . . . 7.2 Utländska militära förband i Sverige 116 . . . . . . . 7.2.1 Allmänt 116 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.2¶Tillträdesförordningen 117

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.3¶IKFN-förordningen 118

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2.4 Förordningen om utländska besök vid Försvarsmakten

och Försvarets materielverk 119 . . . . . . . . . . . . . . 7.2.5 Utbildning inför den nordiska FN-bataljonen i f.d.

Innehåll 5

Jugoslavien 119 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Förslag till internationella överenskommelser

och ändringari svensk rätt 121

. . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Inledning 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.1 Statusavtal 121 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.2 Partnerskap för fred 122 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1.3 Konstitutionell nivå 123 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Straffrättslig jurisdiktion 125 . . . . . . . . . . . . . . . 8.2.1 Internationell överenskommelse 125 . . . . . . . . . . . . 8.2.2 Svensk rätt 128 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Skadestånd 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.1 Internationell överenskommelse 130 . . . . . . . . . . . . 8.3.2 Svensk rätt 133 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 In- och utförsel av materiel m.m 134 . . . . . . . . . . . 8.4.1 Internationell överenskommelse 134 . . . . . . . . . . . . 8.4.2 Svensk rätt 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Gränspassage m.m. for personal 138 . . . . . . . . . . 8.5.1 Internationell överenskommelse 138 . . . . . . . . . . . . 8.5.2 Svensk rätt 139 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6 Beskattning 141 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.6.1 Internationell överenskommelse 141 . . . . . . . . . . . . 8.6.2 Svensk rätt 143 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7 Sekretess 144 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7.1 Internationell överenskommelse 144 . . . . . . . . . . . . 8.7.2 Svensk rätt 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8 Hälso- och sjukvård 147 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8.1 Internationell överenskommelse 147 . . . . . . . . . . . . 8.8.2 Svensk rätt 148 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Innehåll

8.9 Befáls- och tillrättavisningsrätt 148 . . . . . . . . . . . 8.9.1 Internationell överenskommelse 148 . . . . . . . . . . . . 8.9.2 Svensk rätt 150 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.10 Bärande uniform 153 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.11 Säkerhetsbestämmelser för vapen och övrig utrust-

ning 154 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.12 Tillträde till områden för övning m.m. 155 . . . . . . 8.12.1 Internationell överenskommelse 155 . . . . . . . . . . . . 8.12.2 Svensk rätt 156 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.13 Körkort, förarbevis och särskilda vägtrafikbe-

stämmelser 158 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.13.1 Internationell överenskommelse 158 . . . . . . . . . . . . 8.l3.2 Svensk rätt 160 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.14¶Miljöfrågor 161

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.15 Personalvård 162 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.16 Lösning tvister 163 av . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.17 Särskilda civila frågor 164 . . . . . . . . . . . . . . . . .

8.18¶Förhandlingsarbetet 167

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 rättsliga frågor 170

Nationella . .

. . . . . . . . . . . . . .

10¶Kostnader 172

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

11¶Författningskommentarer 174

. . . . . . . . . . . . . . . 11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen 1994:588 om

utbildning för fredsbevarande verksamhet 174 . . . . 11.2 Förslaget till lag ändring i lagen 1976:661 om om immunitet och privilegier i vissa fall 177 . . . . . . . 11.3 Förslaget till lag om ändring i lagen 1990:217 om

Innehåll 7

skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. 179 . . 11.4 Förslaget till lag om ändring i vapenlagen

1973:1176 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

12¶Bilagor 183

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12.1 Kommittédirektiv Dir. 1994:122 183 . . . . . . . . . . 12.2 FN :s modellavtal för SOFA i version på engelska 188

12.3 Nato:s SOFA, artiklarna 1-17 i version på engelska212

12.4 Annex C to Memorandum of Understanding con-

cerning the cooperation on the Formation of Baltic a

Peacekeeping Battalion 240

. . . . . . . . . . . . . . . . . 12.5 Exempel på svensk deklaration inför internationell

utbildning i fredsbevarande verksamhet 247 . . . . . . . 12.6 Sammanställning över rätten till sjukvârdsförmâner i

andra länder 255 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Sammanfattning

Sammanfattning

Utredningen om rättsliga förhållanden m.m. i samband med försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder har haft till uppdrag Dir. 1994:122 att kartlägga de olika frågor om rättslig status för personal, ansvar och skadestånd m.m. som kan uppkomma vid sådant samarbete i Sverige eller utomlands. Utredningen skall lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur som Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder och vidare lämna en redogörelse för de ändringar av lagar och andra författningar

skulle behövas med anledning av sådana avtal. som

Det svenska försvaret har sedan många år deltagit i det fredsfrämjande samarbetet inom FN. De rättsliga frågorna om status för personal inom organisationen är reglerade genom olika

m.m. konventioner om immunitet och privilegier. Vid FN:s fredsbevarande insatser finns bestämmelser om detta i ett särskilt avtal mellan FN och det land inom territorium insatsen sker.

vars Bakgrunden till utredningsuppdraget är således inte främst Sveriges deltagande i FN-arbetet utan snarare behovet av rättslig reglering med anledning av Sveriges anslutning under 1994 till Natozs

Partnerskap för fred. Vidare träffade de nordiska och program baltiska staterna samt Storbritannien i september 1994 en överenskommelse upprättande baltisk bataljon för fredsbevarande

om av en verksamhet. Utredningens kartläggningsuppgift har således huvudsakligen avsett de behov som kan finnas inom dessa senare

Sammanfattning 9

områden. På grund av den oklarhet som råder inom den internationella rätten om immunitet och privilegier för markbundna styrkor som befinner sig i ett främmande land för exempelvis övning, föreslår vi att samtliga förekommande rättsliga frågor regleras i avtal mellan de inblandade länderna. Sådana frågor är straffrättslig jurisdiktion, skadeståndsansvar, in- och utförsel materiel, av gränspassage för personal, beskattning, hälso- och sjukvård m.m. För att Sverige skall kunna uppfylla åtaganden i ett sådant allmänt internationellt avtal bl.a. rättslig status för personal om fordras ändringar i svensk författning. Detta gäller främst frågorna om straffrättslig immunitet och skadestånd. Vi förslår därför i om betänkandet ändringar i bl.a. lagen 1976:661 immunitet och om privilegier i vissa fall. Eftersom ett sådant internationellt statusavtal fordar ändringar i svensk lag måste överenskommelsen godkännas av riksdagen. Detta innebär att det är nödvändigt med god framförhållning inför de kommande övningarna inom exempelvis Partnerskap för fred. För vinnande tid kan emellertid av riksdagsbehandlingen påbörjas beträffande lagförslagen samtidigt som förhandlingsarbetet pågår. Riksdagen kan även besluta om lagförslagen innan förhandlingsarbetet är avslutat. Detta förutsätter naturligtvis att överenskommelsens innehåll inte förväntas avvika från våra förslag i något väsentligt avseende. En sådan överenskommelse måste dock ändå godkännas riksdagen, eftersom av överenskommelsen gäller ämnen riksdagen enligt regeringssom formen skall besluta om. I betänkandet redovisas även gällande rättsläge i avsaknad av ett internationellt statusavtal. I begreppet försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder inryms också det internationella civila samarbetet bl.a. om räddningstjänst och humanitära insatser. Partnerskap för fred och

10 Sammanfattning

suveränitetsstödet till de baltiska staterna innehåller inte bara militärt samarbete utan även ett betydelsefullt civilt program. Behovet av en rättslig reglering finns även inom detta civila omrâde. De konventioner som i dag finns, exempelvis konventionen om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen, täcker endast delvis det utvidgade internationella civila samarbetet. Vi har emellertid kunnat konstatera att de frågor som behöver regleras rättsligt i allmänhet inte är specifikt militära. Bestämmelser om straffrättslig jurisdiktion, skadestånd, beskattning, hälso- och sjukvård etc. behövs både inom militärt och civilt samarbete. Vi lämnar därför inte några förslag som särskilt tar sikte på det civila samarbetet. Det får i stället bli en uppgift i det kommande forhandlingsarbetet att formulera bestämmelserna så att de kan fâ en allmän tillämpning.

2¶Författningsförslag

2.1 till

Förslag

lag om ändring i lagen 1994:588 om ut-

för fredsbevarande verksamhet

bildning

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1994:588 utbildning för

om fredsbevarande verksamhet skall införas två paragrafer, 4 och

nya

5 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Om en utländsk järsisk eller juridisk person som saknar hemvist här i landet i Sverige medverkari sådan utbildning

för fredsbevarande verksam-

het som avses i denna lag, skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i

samband med utbildningen

12 Färfattningsjärslag

och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten skall dock inte ersätta sådan skada hos den utländska personen.

Staten skall ersätta den utländska personen för skada som inte har samband med utbildningen, om skadan har uppkommit genom vållande i Sverige och skadevållaren inte var någon som befann sig i Sverige med anledning

av utbildningen. Staten får

kräva tillbaka ersättningen av den som vållat skadan.

5 §

Bestämmelser om immunitet

och privilegier i vissa fall i

samband med sådan utbildning som avses i denna lag finns i lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den

2.2¶Förslag till

om i 1976:661 om im-

lag ändring lagen

munitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall skall införas en ny paragraf, 7 av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Främmande stats personal,

som deltar i utbildning för

fredsbevarande verksamhet

inom ramen för inter-

nationellt samarbete i enlig-

het med ett avtal som ar i

kraft i förhållande till

Sverige, åtnjuter immunitet

och privilegier i den ut-

sträckning som anges i av-

talet.

Denna lag träder i kraft den

14 Førfattningsförslag

2.3 till

Förslag

lag om ändring i lagen 1990:217 om skydd

för m.m.

samhällsviktiga anläggningar

Härigenom föreskrivs att det i lagen 1990:217 om skydd för

samhällsviktiga anläggningar m.m. skall införas en ny paragraf,

2 a av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Vad som sägs i denna lag

om Försvarsmakten skall

också avse en främmande

stats militära styrka som här

i landet deltar i utbildning

för fredsbevarande verksam-

het inom ramen för inter-

nationellt samarbete. Vid

tillämpningen av lagen pá en

sådan utländsk

verksamhet får dock inte för

bevakning av skyddsobjela

anlitas personal ur den ut-

ländska försvarsmakten.

Denna lag träder i kraft den

Författningsförslag 15

2.4¶Förslag till

lag om ändring i vapenlagen 1973:1176

Härigenom föreskrivs att 44 § vapenlagen 1973:ll762 skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

44 §

Denna lag äger tillämp- Denna lag gäller inte staning på staten. ten. Regeringen fdr besluta

att lagen inte skall gälla för

en främmande stats militära

styrka, som besöker Sverige

inom ramen för inter-

nationellt samarbete i freds-

bevarande verksamhet.

Denna lag träder i kraft den

2.5¶Förslag till

Förordning om ändring i förordningen

1990:1334 om för

skydd samhällsviktiga

anläggningar m.m.

Härigenom föreskrivs att det i förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall införas en ny

paragraf, 1 a av följande lydelse.

1 a § Beslut som rör verksamheten hos en sådan främmande stats militära styrka som avses 2 a § lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. skall fattas av Försvarsmakten, om inte beslutet enligt denna förordning skall fattas av länsstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den

3 Inledning

3.1¶Försvarets

internationalisering

I Europa har förutsättningarna för ett utvecklat och fördjupat samarbete mellan länderna på senare år ändrats i flera hänseenden. Stora omvälvningar har ägt rum sedan först det forna östblocket frigjort sig från det sovjetiska inflytandet och sedan därefter Sovjetstaten själv upplösts. Den ekonomiska och politiska integrationsprocessen i Europa har också gått vidare i ökad takt. Avvecklingen de tidigare motsättningarna mellan Öst- och

av Västeuropa har gett ökade möjligheter till internationellt samarbete. För svenskt vidkommande har detta medfört möjligheter att i större

utsträckning än tidigare aktivt delta i de ansträngningar som görs

för att lösa internationella konflikter och mildra det mänskliga lidandet i sådana situationer. Internationellt samarbete för fred, frihet, demokrati, marknadsekonomi och respekt för mänskliga rättigheter är grunden för den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken.

Med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget i Europa har det svenska militära försvaret kommit att i ökad utsträckning samarbeta med andra länder inom främst fredsbevarande verksamhet samt genom övningar och annan utbildning för sådan verksamhet. Inom det civila området ökar sådant samarbete främst

18 Inledning

såvitt humanitära insatser och räddningstjänst. Vid det inter-

avser nationella samarbetet aktualiseras särskilt inom den militära delen frågor rättslig status för personal, in- och utförsel av materiel

Inom det civila området är sådana frågor i en del fall redan m.m. traktaträttsligt reglerade.

De rättsliga frågorna aktualiseras såväl vid svenska insatser i andra länder vid utländska besök i olika sammanhang i

som Sverige. Internationell praxis är att rättsliga frågor m.m. regleras

avtal mellan de samarbetande länderna. Ett sådant avtal, ett genom s.k. Status of Forces Agreement SOFA, gäller t.ex. mellan Nato-länderna. Även för Sveriges del ökar behovet att träffa

nu av avtal av detta slag.

Sedan länge sker fredsbevarande insatser i främmande länder

att Sverige ställer till främst Förenta Nationernas genom resurser FN förfogande. Insatserna sker i samverkan både med mottagarlandet och med andra deltagande länder. Rättsliga förhållanden

regleras i dessa fall avtal mellan FN och de länder m.m. genom där insatser sker. Även sådana avtal betecknas SOFA. Insatserna har på tid ofta blivit mer komplicerade och riskfyllda.

senare Därför har, utöver själva insatserna, även förberedelser behövt genomföras i form gemensamma övningar mellan deltagande

av länders fredsbevarande styrkor. Därvid har Sverige och andra länder, hittills endast nordiska, samövat med personal, materiel och förband både i och utanför Sverige. Denna verksamhet täcks inte

FN:s SOFA och har ännu endast i begränsad utsträckning regleav rats mellan länderna.

Regeringen anmälde våren 1994 till riksdagen skr. 199394:207 sin avsikt att acceptera Natozs inbjudan ett s.k. Partnerskap for

om fred. Riksdagen framförde inga erinringar mot detta bet.

Inledning 19

199394:UU18, rskr. 1993942288. Riksdagen antog

senare en lag 1994:588 om utbildning för fredsbevarande verksamhet prop. 199394:244, bet. 199394:FöU12, rskr. 199394:385. Regeringen beslutade därefter i augusti 1994 att godkänna för

ett program Sveriges deltagande i Partnerskap för fred. Som följd dessa

en av beslut ges svensk personal med svensk materiel möjlighet att medverka i övningar och annan utbildning i andra länder avseende fredsbevarande verksamhet, räddningstjänst, humanitära insatser och vad man i övrigt kan komma överens Sådan verksamhet

om. med deltagande från andra länder kan i framtiden komma att förläggas till Sverige. Sverige deltog under hösten 1994 utomlands i övningar i fredsbevarande verksamhet. Under våren 1995 anordnas här i landet utbildning inom ramen för Partnerskap för fred. I regel saknas ännu avtal rättsliga förhållanden i

om m.m. dessa sammanhang.

Även i övrigt sker militär samverkan med andra

länder, t.ex. inom ramen för det så kallade suveränitetsstödet till de baltiska staterna. I ett fall som gäller stöd till uppbyggnad av en gemensam baltisk bataljon för fredsbevarande verksamhet har överenskom-

en melse undertecknats i september 1994 med berörda stater om bl.a. rättsliga frågor.

3.2¶Utredningsuppdraget

Mot bakgrund av den redovisade internationaliseringen av

20 Inledning

försvaret har utredningen tillsätts med uppdrag att kartlägga i vilka avseenden som rättsliga frågor kan behöva regleras vid de typer av internationellt samarbete som angetts. Kartläggningen skall omfatta

bl.a. frågor om befälsrätt, jurisdiktion vid och utom tjänsteutöv-

ning, skadestånd och försäkringar, tull och beskattning, immunitet och sekretess. Utredningen skall beakta såväl det fallet att Sverige deltar i ett fredsfrämjande samarbete utomlands som den situationen att andra länder deltar i sådant samarbete i Sverige. Utredningen skall lämna förslag till vad Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder samt vidare redogöra för de ändringar i lagar och andra författningar som kan behövas med anledning av att Sverige ingår sådana avtal. Uppdraget innebär vidare att fastställa i vad mån det i övrigt kan komma att krävas några

lagstiftningsåtgärder för att det i Sverige skall kunna anordnas

övningar inom ramen för denna form av internationellt samarbete.

Uppdraget avser i första hand militärt fredsfrämjande samarbete med andra länder också, i tillämpliga delar och om till-

men fredsställande lösningar i dag saknas, civilt internationellt samarbete inom angränsande områden såsom humanitär verksamhet och

räddningstjänst.

3.3 av uppdraget Avgränsning

Den på senare tid snabba utvecklingen mot ett ökat internationellt samarbete för försvaret har medfört att de rättsliga frågeställ-

1Dir. 1994:122, se bilaga

Inledning 21

ningar som verksamheten aktualiserar ännu inte har behandlats i ett sammanhang. Utredningen har därför uppfattat sitt uppdrag så att betänkandet skall vara så utförligt att det kan användas som en vägledning för den som i framtiden kommer i kontakt med dessa frågor. Betänkandet skall även kunna till hjälp inför förvara handlingar med andra länder om bl.a. statusavtal för den deltagande personalen.

Av utredningens direktiv framgår huvuduppgifterna är

att en av att kartlägga de olika rättsliga frågor kan uppstå vid försvarets som fredsfrämjande samarbete, i Sverige eller utomlands, med andra länder. Vidare talas i direktiven svenska insatser utomlands och om

utländska insatser i Sverige. I begreppet fredsfrämjande samarbe-

te inryms de traditionella fredsbevarande insatserna inom ramen för FN men även viss s.k. fredsframtvingande verksamhet. Således fick riksdagen godkänna att Sverige ställde väpnad styrka till en FN:s förfogande inom ramen för UNPROFOR i f.d. Jugoslavien prop. 1992932254, bet. 199293:UU35, rskr. 1992932429; se även avsnitt 4.1. I begreppet inryms vidare de civilia insatserna inom FN samt den övnings- och utbildningsverksamhet har ägt som rum inom ramen för Partnerskap för fred. Mot bakgrund av de angivna syftena med utredningen och efter klarlägganden under hand från Försvarsdepartementet har utredningen sammanfattat sitt uppdrag enligt följande: Utredningen skall kartlägga de rättsliga frågor behöver som regleras i samband med militärt fredsfrämjande samarbete mellan Sverige och andra länder. Sådana frågor är jurisdiktion vid och utom tjänsteutövning, immunitet, skadestånd, tull, beskattning, immunitet, befälsrätt, sekretess, försäkring och sjukvård Med m.m. militärt fredsfrämjande samarbete i första hand övningar med avses

22 Inledning

svensk trupp utomlands och övningar med utländsk trupp i Sverige.

Utredningen skall lämna förslag till vad Sverige behöver reglera i folkrättsliga avtal med anledning av samarbetet.

Utredningen skall lämna förslag till författningsändringar som utredningen bedömer behöver göras, om Sverige ingår aktuella avtal med andra länder. I direktiven uppmärksammas särskilt den situationen att utländsk trupp övar i Sverige.

Slutligen skall utredningen kartlägga de rättsliga frågor som

behöver regleras i samband med civilt internationellt samarbete beträffande räddningstjänst och humanitära insatser. Om tillfredställande lösningar saknas skall förslag lämnas till nya avtal och

författningsändringar.

3.4¶Genomförandet av

uppdraget

Med hänsyn främst till den korta utredningstiden har det varit nödvändigt att fördela arbetsuppgifterna inom utredningen. Experterna har till stor del bidragit till de bedömningar som görs i betänkandet. Detta skrivs därför i vi form.

Utredningsarbetet inleddes med en inventering av de områden där försvaret har fredsfrämjande samarbete med andra länder. inventeringen avsåg även de olika internationella avtal som finns inom dessa områden och som bedömdes vara relevanta. Vidare var det nödvändigt att tidigt få del av den erfarenhet som finns inom främst Försvarsmakten av de rättsliga frågeställningarna i det internationella samarbetet. l detta syfte besökte i ett inledande skede Försvarmaktens internationella centrum, Swedint, i Södertälje. Vidare sammanträffade utredningen med Försvarsmaktens pro-

.SOU 1995:53 Inledning 23

jektledare för de övningar hållits inom Partnerskap för fred som under hösten 1994 med svenskt deltagande.

Härefter övergick utredningsarbetet i detaljmässig

en mer kartläggning av de aktuella internationella avtalen på området, främst Nat0:s SOFA. Samtidigt inhämtades information hur om frågeställningarna reglerats i Danmark. Studiebesök gjordes under en dag vid Försvarsministeriet i Köpenhamn. Danmark valdes med hänsyn till vår likartade rättsliga kultur, att landet är medlem av både EU och Nato samt med hänsyn till att Sverige och Danmark ingår i den nordiska kontingenten, Nordcon Tuzla, i f.d. Jugoslavien och har samövat inför insatsen. Danmark är även aktiv en deltagare inom Partnerskap för fred. Vi har också hållit oss orienterade om regleringen de rättsliga frågorna inom Partav nerskap för fred. Härvid har konstaterats att denna reglering inte kommer att vara avslutad innan utredningen skall sitt avge betänkande. Nato har bjudit till ett seminarium på försommaren 1995 om bl.a. de rättsliga frågeställningar kan uppstå inom som samarbetet. Det har då bedömts värdefullt den svenska som att kartläggningen på området är avslutad innan det är aktuellt med konkreta förhandlingar med staterna inom Partnerskap för fred om

regleringen.

Under avslutningen vårt arbete har vi samrått med utredav ningen Fö 1995:02 om civila insatser för internationell katastrofoch flyktinghjälp Dir. 1995:3.

24 Inledning

3.5¶Disposition

Betänkandet är disponerat på följande sätt. Först behandlas de områden där försvaret har fredsfrämjande samarbete med andra länder samt tillämpliga internationella avtal inom dessa områden kapitel 4. Därefter redovisas vissa grundläggande rättsliga förutsättningar för det internationella samarbetet, nämligen ingående

av internationella överenskommelser, tillämplig svensk lag samt gällande svenska bestämmelser för sändande svenska militära

av förband utomlands samt för mottagande av utländska militära förband i Sverige kapitel 5 7. I kapitel 8 beskrivs de rättsliga

frågor som vi bedömer behöver regleras i internationella överenskommelser. I samma kapitel bedöms behovet eventuella

av foljdändringar i svensk rätt med anledning sådana överenskom-

av melser. De rättsliga frågor som bör regleras nationellt inför ett sändande av militära eller civila styrkor utomlands beskrivs i kapitel Avslutningsvis bedöms de kostnader som kan uppstå för svenska staten med anledning av en rättslig reglering det

av aktuella internationella samarbetet kapitel 10. Författningsförslagen kommenteras i kapitel 11.

Utöver utredningens direktiv har vi valt att bilägga de engelska versionerna av FN:s modellavtal för SOFA, Natozs SOFA i aktuella delar samt en bilaga till det memorandum of understanding MoU som ingicks av Danmark, Finland, Norge, Sverige och Storbritannien samt de baltiska staterna i september 1994 i Köpenhamn om skapandet av en baltisk bataljon for fredsbevarande verksamhet. Vidare bifogas ett exempel på en ensidig svensk deklaration avseende rättsliga frågor inför internationell Övning

en i Sverige. Deklarationen är skriven för att klarlägga militära frågor

;SOU 1995:53 Inledning 25

men kan efter lämplig anpassning användas även inför civil

övning. Den sista bilagan är en sammanställning över rätten till

sjukvårdsförmåner i andra länder.

26 Försvarets fredsfrämjande samarbete

4 Försvarets samar-

fredsfrämjande

bete med andra länder

4.1¶FN:s fredsbevarande

operationer

4.1.1 Allmänt

Fredsbevarande operationer var inte förutsedda när Förenta Nationerna FN tillkom i juni 1945 och finns därför inte reglerade i FN-stadgan. Den ursprungliga tanken, inskriven i bl.a. stadgans kapitel VII, var att FN skulle fungera som en organisation for kollektiv säkerhet, där hot mot fred och säkerhet skulle bemötas gemensamt av medlemmarna under säkerhetsrådets ledning. Detta blockerades dock snart av rivaliteten mellan supermakterna under det kalla kriget.

Fredsbevarande operationer i FN:s regi uppstod ur ambitionen

främst personifierad av Dag Hammarskjöld att FN trots dödläget

borde kunna agera för att lösa eller hantera konflikter där så var möjligt. De första operationerna byggde på kreativa tolkningar av FN-stadgans kapitel VI om fredlig lösning av tvister och har med tiden utvecklats till en praxis som i bland har kallats stadgans kapitel VI och en halv.

Försvarets fredsfrämjande samarbete 27

Utvecklingen mot denna praxis har gått stegvis sedan 1948, då FN:s första observatörsmission UNTSO i mellanöstern. sattes upp Den första fredsbevarande insatsen med trupp UNEF korn till stånd år 1956 för att övervaka trupptillbakadragandet från Suez och den därpå följande vapenvilan. I Kongo 1960-64 och på Cypern 1964 gjordes fredsbevarande insatser med ambitiösa målsättmer ningar, för att bl.a. hantera och dämpa pågående

inomstatliga

konflikter med etnisk grund. I Kongo förekom omfattande stridsinsatser vilket gjorde frågan FN:s roll i relation till om det kalla krigets spelregler kontroversiell. Från Kongokrisen och fram till 1989 stod utvecklingen FNav insatserna relativt stilla. På grund det kalla kriget förändrades av inte operationerna eller deras mandat bestod i regel utan av övervakning av buffertområden eller demilitariserade När zoner. sedan det kalla kriget avtog under slutet 1980-talet inleddes av en ny fas i utvecklingen med multifunktionella insatser och allt mer komplicerade mandat. Från UNTSO år 1948 har det fram till i dag genomförts eller påbörjats ett trettiotal fredsbevarande operationer i FN:s regi. För Sverige har deltagandet i dessa operationer alltid varit hörnsten en i utrikes- och säkerhetspolitiken. Sverige har därför sedan 1948 år och därefter deltagit i flertalet operationerna. Förutom Kongo av är insatserna med bataljoner i mellanöstern, på Cypern och i Libanon de kvantitativt mest omfattande. Sammantaget har över 60 000 svenskar gjort någon form FN-tjänst. I dagsläget deltar av Sverige med knappt 1 300 fördelade på sju missioner personer varav ca 1 100 tjänstgör inom UNPROFOR i f.d Jugoslavien. Deltagandet i denna operation är därmed de omfattande en av mer svenska insatserna åren. genom

28 Försvarets fredsfrämjande samarbete

4.1.2 FNzs mall för SOFA

När FN-staterna deltar i en fredsbevarande operation regleras de rättsliga förhållandena genom ett s.k. Status-of-forces agreement SOFA mellan FN och den stat inom vars territorium insatsen sker. FN har år 1989, med ledning av tidigare och då gällande avtal samt med ledning av praxis utarbetat en mall for SOFA. Den innehåller 10 artiklar med sammanlagt 60 punkter. Här följer en kortfattad beskrivning av innehållet i mallen jfr bilaga 2.

Artikel 1 4

Artiklarna l-3 innehåller definitioner och regler för tillämpligheten av avtalet samt av konventionen om immunitet och privilegier for FN Artikel 4 innehåller övegrlpande bestämmelser om den

. rättsliga statusen för FN-styrkan p. 6-7, bestämmelser om FNflaggan och om märkning av fordon p. 8-9, bestämmelser om

kommunikationsutrustning m.m. för FN-styrkan p. 10-11 samt

bestämmelser om frihet för FN-styrkan att röra sig och transportera sin utrustning inom värdlandets territorium p. 12-14. I p. 15 fastställs att den fredsbevarande styrkan har status, privilegier och immunitet i enlighet antingen med avtalet eller med konventionen om immunitet och privilegier för FN Vidare ges detaljerade regler

. om tullfrihet m.m. för FN-styrkans utrustning etc.

Artikel 5 och 6

Artikel 5 innehåller regler som ger FN-styrkan tillgång till markområden och byggnader for staber, förläggningar etc p. 16-

Försvarets fredsfrämjande samarbete 29

19. I 20 finns regler om inköp av varor och om undantag från

skyldighet att betala försäljningsskatter. I artikeln finns även

bestämmelser om anställning av personal och om valuta p. 22- 23.

Artikel 6 p. 24-50 innehåller de betydelsefulla reglerna om det rättsliga förhållandet mellan FN-personalen och värdlandet. Vissa högre FN-tjänstemän har diplomatisk immunitet p. 24 medan andra har privilegier och immunitet i enlighet med konventionen om immunitet och privilegier för FN p. 25-26. Militär personal i de olika ländernas kontingenter har immunitet och privilegier enligt regler i SOFA:n p. 27. Punkterna 28-30 innehåller bestämmelser om undantag för FN-styrkan från inkomstbeskattning och tull i värdlandet. FN-personalen kan fritt resa in och ut ur värdlandet och omfattas inte av pass- och viseringsregler p. 32- 34. Personalen måste dock ha ett speciellt id-kort p. 35-36. I

p. 37 finns regler om bärande av uniform och vapen. FN-personalens nationella körkort gäller även i värdlandet p. 38-39. FN-styrkans militärpolis har rätt att tillfälligt frihetsberöva den militära personalen samt att hålla denna i häkte p. 40-43. Värdlandet skall samarbeta med militärpolisen vid utredningen brott p. 44-45.

av Värdlandet har ingen jurisdiktion över den militära FN-personalen. Rätten att lagföra en FN-soldat tillkommer endast dennes hemland p. 46-48. Värdlandet har emellertid under vissa förutsättningar domsrätt över FN-personalen i civilprocesser, har sin grund

som i händelser utom tjänsten p. 49. Om en FN-soldat avlider tas denne om hand av FN-styrkan p. 50.

30 Försvarets fredsfrämjande samarbete

Artikel 7 10

I artikel 7 finns bestämmelser om reglering av tvister mellan staterna. Enligt p. 51 skall skadeståndsprocesser där värdlandet inte har domsrätt avgöras av en särskild kommission. De avslutande artiklarna 8-10 innehåller förskrifter om kompletterande avtal, om förbindelser mellan FN och värdlandet ikraftträdande

samt om av avtalet.

4.2 samarbete för FN

Övrigt inom ramen

4.2.1¶Gulfkriget

Utöver de fredsbevarande operationerna har det under åren förekommit att medlemsstater kunnat företa väpnade insatser som varit sanktionerade av FN. Sveriges bidrag med sjukvårdsinsatser i Koreakriget åren 1950 53 och under Gulfkriget år 1991 är

exempel på svenskt deltagande i sådana internationella operationer utanför FN :s direkta regi. Gulfkriget hade sin upprinnelse i konflikten mellan Irak och Kuwait. FN gav uppdrag de stater som samarbetade med Kuwait att använda våld för att åstadkomma ett irakiskt tillbakadragande från kuwaitiskt territorium. FN uppmanade medlemsstaterna att på lämpligt sätt stödja operationerna. Sverige ställde då en sjukhusenhet med personal till den brittiska regeringens förfogande i Saudiarabien.

Mellan Sverige och Storbritannien träffades ett samförståndsav-

Försvarets jiedsjiämjande samarbete 31

tal, ett s.k. Memorandum of understanding MoU, angående befáls- och ledningsförhållanden underhåll och understöd

samt om till det i Saudiarabien upprättade fältsjukhuset. Avtalet bestod

av sammanlagt 18 punkter. Enligt p. 2 stod sjukhuset under svenskt befäl men med taktisk ledning delegerad till den brittiska sjukvårdsledningen inom stridsområdet. Storbritannien tillhandahöll kostnadsfritt blod, förband och andra medicinska förnödenheter p. 5 samt reservdelar p. 7. Parterna avstod från att framställa eventuella skadeståndskrav mot varandra p. 15. Krav från tredje man skulle handläggas i samråd mellan parterna p. 15.

4.2.2¶Nordcon Tuzla

Inför upprättandet den nordiska kontingenten i

av gemensamma

Bosnien-Hercegovina NORDCON TUZLA ingicks ett särskilt

samarbetsavtal mellan Sverige, Norge och Danmark Fö dnr. 941456SI. Avtalet består 16 artiklar jämte tre bilagor, s.k.

av annex. Innebörden av avtalet finns angiven i art. 3 stadgar att

som avtalet reglerar ansvaret för organisation, utbildning, till

transport och upprättande av NORDCON TUZLA samt vidmakthållande

av kontingenten så länge den gemensamma insatsen pågår. l art. 5 anges de tre ländernas olika styrkebidrag till kontingenten. Danmark bidrar med bl.a. ett stridsvagnskompani, Norge med ett

sjukvårdskompani samt helikoptrar och Sverige med en mekani-

serad skyttebataljon. Befálsförhållandena för de olika enheterna

anges i art. Enligt art. 9 är handläggningen av disciplinärenden

en nationell angelägenhet. Nationella bestämmelser gäller för respektive lands personal. Regler för ersättningskrav finns i artikel 10. Utgångspunkten är att varje land skall begära ersättning FN

32 Försvarets fredsfrämjande samarbete

för skador enligt gällande FN-regler för olika slags utrustning. Länderna har inte rätt att kräva ersättning av varandra, såvitt inte skadan uppstått uppsåt eller grov oaktsamhet. Vidare

genom fastställs att varje land har fullt ersättningsansvar mot den egna personalen. Länderna har inte rätt att rikta ersättningsanspråk mot varandra eller mot medlemmar i respektive styrkor art. 10.3.

Beträffande ersättningen for skador som uppstår under den

utbildningen inför insatserna hänvisas till bestämmelgemensamma

i annex B. Där stadgas att Värdlandet kostnadsfritt skall ställa ser övningsplats och utbildningsanordningar till förfogande samt att eventuell skada skall betalas av användaren. Värdlandet upplåter gratis inkvartering på militär anläggning och användaren betalar för eventuella skador kan upptäckas vid återlämnandet. l art. 10.5

som finns bestämmelser ersättning till tredje man för skador som

om uppstått i samband med transporter till utbildning., Ersättningskraven behandlas Värdlandet enligt dess regler. Ersättningen

av betalas det land vars person vållat skadan.

4.2.3¶Övrigt

FN:s säkerhetsråd antog i december 1992 enhälligt en resolution

medlemsstaterna mandat att samarbeta i en militär som gav operation i syfte att med alla erforderliga medel skapa säkra förhållanden för humanitära biständsinsatser i Somalia. Säkerhetsrådets beslut fattades enligt bestämmelserna i FN-stadgans kap. 7 och innebar uppmaning att vidta åtgärder för att återställa

en internationell fred och säkerhet. Beslutet var bindande för medlemsstaterna och innebar användande av militära tvångsinsatser. Regeringen beslutade ett svenskt deltagande med sjukhus-

Försvarets jiedqñämjande samarbete 33

kompani i Somalia. Kompaniet ansågs inte väpnad styrka vara en i regeringsformens mening varför riksdagens godkännade inte erfordrades vidare avsnitt 7.1. I enlighet med beslut i FN:s

säkerhetsråd övertog FN i maj 1993 ansvaret för insatsen i Somalia under namnet UNOSOM. Det svenska deltagandet avvecklades vid årsskiftet 199394. Det upprättades aldrig något särskilt MoU mellan länderna om de rättsliga förhållandena under insatsen i Somalia. Ett sådant avtal bedömdes inte erforderligt. vara Försvarmakten anordnar sedan många år utbildning utländska av officerare och specialister i fredsbevarande verksamhet vid Swedint i Södertälje. Det ingås emellertid i vanliga fall inga särskilda avtal om de rättsliga frågor som kan uppstå under kurserna. Beträffande kursen Train the Trainers vid Swedint i april 1995 föreslog dock FN att kursdeltagarna skulle ha immunitet och privilegier i enlighet med konventionen den 13 februari 1946 immunitet och privileom gier för FN. När Försvarsmakten genomför transportflygningar på uppdrag av FN ingås normalt inte heller några avtal de rättsliga om förhållandena.

4.3¶Samarbetet inom OSSE

4.3.1¶Organisationen och dess uppgifter

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa ESK inledde sitt arbete i Helsingfors år 1975. Den omfattar alla stater i Europa och i det tidigare Sovjetunionen samt USA och Kanada. Inom ESK

34 Försvarets jiedvrdmjande samarbete

har det på senare år skett en utveckling mot fastare institutionella strukturer. Konferensen har därför nyligen bytt namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE. Huvuduppgiften för OSSE är att förhindra uppkomsten av nya konflikter inom organisationens område. l den konfliktförebyggande och krishanterande verksamheten läggs särskild vikt vid att utveckla OSSE:s förmåga att samarbeta genom fredsbevarande insatser med styrkor från länder utanför konflikten. Vid toppmötet i december 1994 i Budapest beslutades att organisationen skulle fortsätta

planeringen fredsbevarande insats i Nagorno-Karabach.

för en

Sverige deltar med en delegation vid organisationens kontor i

Wien samt med observatörer i olika s.k. missioner om sanktionsövervakning.

Staterna inom OSSE har nyligen antagit det s.k. Wiendokument 94 WD 94 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Dokumentet innebär bl.a. att staterna åtar sig att årligen utbyta information om sina militära styrkor. Lämnade uppgifter skall kunna verifieras. Större övningar skall föranmälas och kan kontrolleras övriga stater. En sådan inspektion har förekommit i

av Sverige. Sverige inspekterade en övning i Polen under hösten 1994. Personalen har diplomatisk status enligt Wienkonventionen

diplomatiska förbindelser. WD 94 är en förnyad version av ett om motsvarande dokument från år 1992 WD 92.

En s.k. folkrättsligt bindande internationell överenskommelse inom OSSE är CFE-avtalet Treaty on Conventional Armed Forces in Europe, som handlar om rustningskontroll av konventionella stridskrafter. Sverige är dock inte part i detta avtal.

Försvarets jredsfrämande samarbete 35

4.3.2¶Rombeslutet

Vid det fjärde rådsmötet inom OSSE i Rom 1993 beslutades om institutionernas rättskapacitet samt immunitet och privilegier för om bl.a. personalen. Här följer kortfattad beskrivning innehållet en av i beslutet. Beslutet består 18 punkter, där den första punkten handlar av om institutionernas rättskapacitet, punkterna 2-16 immunitet och om privilegier samt punkterna 17-18 id-kort inom OSSE. om I punkterna 4-10 finns bestämmelser immunitet för OSSE:s om institutioner. Enligt 12 skall de deltagande p. staternas representanter åtnjuta viss immunitet och vissa privilegier medan de fullgör sina uppgifter och under resor till och från mötet. Representanterna åtnjuter bl.a. immunitet mot rättsligt förfarande till följd av åtgärder vidtagna i tjänsten. Punkterna 13-14 innehåller bestämmelser OSSE-tjänstemänom nens immunitet och privilegier. Även tjänstemännen åtnjuter immunitet mot rättsliga förfaranden till följd åtgärder av som vidtagits i tjänsten. Tjänstemännen undantas från socialförsäkringssystemet i värdlandet, om de i stället omfattas socialförsäkav ringsrätten i hemlandet eller är medlemmar i frivilligt försäkett

ringssystem med tillräckliga förmåner.

I punkterna 15-16 finns detaljerade regler immunitet och om privilegier för de på uppdrag OSSE deltar i personer som av övervaknings- och rapportörsgrupper eller övriga s.k. missioner som beslutas av OSSE. Dessa regler motsvarar i de stort som gäller för personer som arbetar på uppdrag FN. av Sverige har genomfört rådsbeslutet lagen 1994:716 genom om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen säkerhet om

36 Försvarets fredsfrämjande samarbete

och samarbete i Europa ESK samt genom införandet av en ny paragraf, 2 b i lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall.

4.4 för fred

Partnerskap

4.4.1¶Bakgrund

Vid N ato-staternas toppmöte i januari 1994 inbjöds medlemsländerna i det Nordatlantiska samarbetsrädet NACC samt andra OSSE-stater som kan och vill bidra till ett nytt, praktiskt inriktat

Samarbetsprogram kallat Partnerskap för fred. Syftet med initiativet

var mångfacetterat. Det fanns starka önskemål från flera länder i Central- och Östeuropa om att bli medlemmar i Nato. Genom ett Partnerskap för fred ville Nato ge det militära samarbetet med de f.d. Warzawapaktsstaterna ett mer konkret innehåll och på så sätt tills vidare undvika att ta ställning till frågan om nya medlemmar. Samtidigt var det viktigt att inte utesluta någon. Vidare växte behovet av fredsbevarande operationer och Partnerskap för fred var ett sätt att förbättra de inbjudna staternas möjligheter att samarbeta med Nato i sådana insatser.

Den totala omfattning av programmet för Partnerskap för fred har fastlagts i ett s.k. ramdokument Framework document som var bifogat Nato-staternas inbjudan. Enligt ramdokumentet syftar programmet till

att underlätta öppenheten i nationella försvars-, planerings- och budgetprocesser,

Försvarets fredsfrämjande samarbete 37

att säkerställa demokratiskt kontroll försvarsmakter, - av

att upprätthålla förmågan och beredskapen att, efter vederbörliga konstitutionella hänsyn, bidra till operationer under FN:s bemyndigande ocheller 0SSE:s ansvar,

att utveckla samarbetsinriktade militära relationer med Nato innebärande gemensam planering, utbildning och övning för att stärka förmågan att genomföra operationer på det fredsbevarande området, räddningsinsatser, insatser på det humanitära området och på andra områden som parterna kan enas om samt,

att på längre sikt utveckla stridskrafter som har större förmåga att samverka med stridskrafter från Atlantpaktens medlemstater.

Ramdokumentet anger vidare vissa grundläggande principer för samarbetet med utgångspunkt i folkrättens, FN-stadgans och 0SSE:s principer. Dokumentet innehåller inga åtaganden

om insatser från någon stats sida. Utgångspunkten för och inriktningen av en enskild stats medverkan inom Partnerskap för fred

anges av varje deltagande stat i ett s.k. presentationsdokument Presentation document. I detta dokument beskrivs de former samarbete

av som landet vill delta i samt de det är berett att

resurser som erbjuda för detta ändamål. Varje land bekostar i princip

sin egen medverkan.

Eftersom Partnerskap för fred sålunda syftar till att bl.a. effektivisera framtida fredsbevarande operationer, säkerställa demokratisk kontroll av väpnande styrkor och främja en ökad öppenhet i försvarplanering ansåg Sverige sig tillhöra just de länder som kunde och var villiga att bidra till programmet. Regeringen anmälde i en skrivelse till riksdagen i mars 1994 sin avsikt att Sverige skulle delta i Partnerskap för fred. Utrikesutskottet instämde i regeringens bedömning och hemställde att skrivelsen

38 Färs varetsfredsfrämarzde samarbete

skulle läggas till handlingarna. Efter en riksdagsdebatt präglad av stor enighet biföll riksdagen vad utskottet hemställt se avsnitt l. Regeringen beslutade därefter att Sverige skulle medverka i Partnerskap för fred. Ramdokument undertecknades av Sverige och Finland i maj 1994. I samband med undertecknandet överlämnades det svenska presentationsdokumentet där utgångspunkten för och inriktningen den svenska medverkan i Partnerskap för fred

av definieras. Ett 25-tal stater har nu anslutit sig till samarbetet.

4.4.2¶Svensk målsättning

Ett övergripande och långsiktigt mål för Sveriges deltagande i Partnerskap för fred är att aktivt bidra till skapandet av en ny säkerhetsordning i Europa. Enligt presentationsdokumentet är Sverige därför berett att bidra med sin erfarenhet det freds bevarande området och andra områden t.ex. räddningstjänst-

som verksamhet. Sverige vill härigenom stärka förmågan att genomföra

operationer inom dessa områden hos partnerstaterna. gemensamma Sverige det ett tillfälle att verksamheten inom Part-

ser som genom nerskap för fred kunna förbättra sin egen kapacitet att samverka med andra partnerstater och att utveckla rutiner för säkrare och

effektiva fredsbevarande operationer. Sverige erbjuder kurser mer rörande planering och genomförande fredsbevarande operationer

av och humanitära insatser. Utbildningen för genomförande av fredsbevarande operationer kan också innefatta gemensamma övningar med andra länder för att förbättra förmågan att delta i operationer

kan komma att beslutas FN eller OSSE. Sverige är också som av berett att bidra till ansträngningarna att öka öppenheten i de nationella försvars-, planerings- och budgetprocesserna samt till att

Försvarets samarbete 39

säkra den demokratiska kontrollen över stridskrafterna i Central-

och Östeuropa.

Det svenska samarbetet konkretiseras i ett individuellt partnerskapsprogram IPP mellan Sverige på den sidan och Natoena staterna på den andra. Programmet kommer omforhandlas att årligen. Det IPP som är gällande för tillfället godkändes av regeringen i augusti 1994. I programmet identifieras de områden inom vilka Sverige vill samarbeta för uppnå bättre att en samverkan i fredsbevarande operationer. Grundläggande för Partnerskap for fred är att varje enskild stat bestämmer inom vilka områden och på vilket sätt den är beredd att samarbeta.

4.4.3 i

Deltagande övningar, seminarier m.m.

Sverige deltog under hösten 1994 i två övningar inom Part-

nerskap för fred, Cooperative Venture och Cooperative Spirit.

Cooperative Venture var en marinövning och ägde första rum veckan i oktober längs Norges atlantkust och i

Skagerrack. Sverige deltog med fyra fartyg och helikopter. Övningen syftade till

en att träna uppgifter som kan bli aktuella i fredsbevarande operationer,

ex. sanktionsövervakning. Cooperative Spirit ägde i slutet

rum av oktober i Holland. Till den Övningen sände Sverige komett binerat kompani, bestående jägarpluton från K4,

av en en kustjä-

garpluton från KA1 och närskyddspluton från F15. Det en huvudsakliga syftet med Cooperative Spirit bidra till var att utvecklandet av en gemensam på hur förband ska uppträda i syn fredsbevarande operationer. I jämförelse med de andra partnerstaterna är Sverige en stor bidragsgivare till programmet för Partnerskap för fred. Under

40 Försvarets fedsñämjande samarbete

budgetåret 199495 anordnas sammanlagt sju kurser i Sverige. Ansvariga myndigheter för de olika kurser som Sverige erbjuder inom för Partnerskap för fred är Försvarsmakten, Militär-

ramen högskolan, Försvarshögskolan och Statens räddningsverk. Genom att inbjuda till kurser vill Sverige bidra med bl.a. erfarenhet av och

pá fredsbevarande operationer, uppfattning om ledarskap och syn etik samt erfarenhet frän humanitära insatser.

Sveriges medverkan i Partnerskap för fred har även medfört deltagande i ett stort antal arbetsgrupper, seminarier, kurser där aktuella områden diskuteras. Det individuella partnerskapsprogrammet är styrande för vilka aktiviteter Sverige skall delta

4.4.4 Nästa fas: Defence Planning and Rewiev

Procedures

I januari 1995 inleddes en ny delprocess inom Partnerskap för fred benämns Defence Planning and Review Procedures och

som

syftar till att öka möjligheten till samverkan mellan Nato- och som

partnerstyrkor interoperabiliteten. Genom denna planerings- och

översynsprocess vill Nato skapa grund för att identifiera och

en bedöma de styrkor och länderna inom Partnerskap för

resurser som fred kan komma att tillhandahålla för multinationella fredsbevarande Övningar, utbildning och insatser tillsammans med

annan Nato-styrkor. Sverige har för avsikt att delta i processen under perioden 1995-96 i den utsträckning som motiveras av vårt intresse att främja en effektiv samverkan för fredsbevarande verksamhet, räddningtjänst och humanitära insatser.

Försvarets fredsfrämjande samarbete 41

4.4.5¶Rättslig reglering

Inom ramen för samarbetet inom Partnerskap för fred saknas ännu överenskommelser mellan staterna om de rättsliga förhållandena vid gemensamma övningar och annan utbildning. Nato har emellertid tagit initiativ till en reglering av dessa förhållanden och har bl.a. bjudit in de deltagande staterna till ett seminarium om de rättsliga aspekterna på samarbetet vidare avsnitt 8.1.

Mellan staterna inom Nato gäller dock sedan år 1951 ett Status of Forces Agreement SOFA, vilket är ett avtal som reglerar den rättsliga statusen för ett Nato-lands styrkor när de befinner sig ett annat Nato-lands territorium. Under en övning inom Partnerskap för fred gäller således detta avtal mellan Nato-länderna. Natozs SOFA beskrivs ytterligare nedan.

Inför övningen Cooperative Spirit 94 träffades aldrig något avtal i formell mening. Den holländska staten utfärdade i stället

en deklaration beträffande de viktigaste rättsliga frågeställningarna. Det svenska Försvarsdepartementet lät meddela att Sverige accepterade deklarationen samt tillade som det uttrycktes att svenska

- staten tog på sig ansvaret för brottsliga handlingar i tjänsten av svensk personal. Svenska staten förbehöll sig även domsrätten i sådana fall.

Den holländska deklarationen innehöll 6 artiklar. I artikel 3 fastställdes att Natozs SOFA skulle gälla mellan Nato-staterna. Artikel 4 reglerade förhållandena för deltagarna från stater utanför Nato. Enligt art. 4 b hade dessa deltagare rätt att medföra vapen och ammunition in på holländskt territorium. Holländska staten tog på sig ansvaret för eventuella tredjemanskador, oavsett om dessa hade uppkommit i eller utom tjänsten art. 4 d. I händelse av grov

42 Försvarets ñedsfrämjande samarbete

vårdslöshet eller uppsåt förbehöll sig dock Holland rätten att få återkräva ersättningen av den besökande staten. Enligt art. 4

g tillhandahöll holländska staten behövlig sjuk- och tandvård.

Under hösten 1994 hölls även i Danmark en övning inom Partnerskap för fred. I övningen, kallad Carbon Cap 1994, ingick deltagare från Danmark, Holland, Tyskland och Polen. Av dessa länder omfattades således inte Polen Natozs SOFA. Danska

av staten avgav därför en deklaration till Polen om de rättsliga förhållandena. Deklarationen innehöll de mest centrala momenten efter förbild frän Nat0:s SOFA. Polen hade dock inte rätt att medföra vapen och ammunition till Danmark. Danmark avstod från

straffrättslig jurisdiktion enligt den danska militära strafflagen.

Vidare avstod Danmark från eventuella ersättningskrav mot Polen för skador på personal eller statens egendom under övningen. Enligt deklarationen gjorde Polen motsvarande avstående. Beträffande tredjemansskador orsakade den polska personalen

av under tjänsteutövning åtog sig Danmark att reglera sådana skador i förhållande till den skadelidande. Danmark hade rätt att återkräva halva beloppet av den polska staten. Den polska personalen hade rätt till samma tand- och sjukvård som den danska militära personalen.

4.4.6¶Natozs SOFA

I London år 1951 undertecknade medlemsstaterna inom Nato

North Atlantic Treaty Organization; Belgien, Kanada, Danmark,

Frankrike, Island, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA en överenskommelse som reglerar den rättsliga statusen för ett lands styrkor när de befinner

Försvarets fredmämjande samarbete 43

sig inom ett annat Nato-lands territorium. Avtalet är inte bara tillämpligt när sådana styrkor stationeras och övar i ett annat Natoland utan även när personal transiteras ett Nato-land. Det

genom förutsätts även att avtalet skall tillämpas vid flottbesök inom

ramen för Nato-samarbetet. Avtalet består totalt 20 artiklar. Här följer

av en kortfattad redogörelse för dessa jfr bilaga 3.

Artikel I 6

Artikel 1 innehåller definitioner av begrepp förekommer i

som avtalet, t.ex. styrka, sändande stat och mottagande stat. Artikel 2 slår fast att den främmande truppen skall respektera den mottagande statens lagar och att deltagarna i truppen skall avhålla sig från bl.a. politisk verksamhet. I artikel 3 finns regler undantag från

om bl.a. pass- och viseringstväng för den främmande truppen. Vidare finns regler om hemsändande främmande soldater från mottagar-

av landet. Artikel 4 stadgar att körkort utfärdats i den sändande

som staten skall godkännas även i den mottagande staten. Enligt artikel 5 skall den främmande truppen normalt bära uniform i den mottagande staten. Den främmande truppen har rätt att bära

vapen inom den mottagande statens territorium artikel 6.

Artikel 7

Artikel 7 innehåller de betydelsefulla reglerna straffrättslig

2 Avtalet är närmare kommenterat i Status of military forces under current international law av Serge Lazareff A.W.

SijthoffLeyden, 1971.

44 Försvarets fredsfrämjande samarbete

jurisdiktion över de som ingår i den främmande styrkan. Artikeln utgår från att det finns särskilda militära straffbestämmelser. Utgångspunkten för regleringen är att staterna har jurisdiktion i enlighet med respektive stats lagstiftning. Det finns dock bestämmelser att den sändande eller mottagande staten har

som anger exklusiv jurisdiktion. Den sändande statens militära myndigheter har sådan jurisdiktion beträffande brott som är straffbara enligt den statens mil itärlagstiftning men som inte är straffbara i mottagarlandet. Den mottagande staten har exklusiv jurisdiktion i den omvända situationen.

Vidare finns regler för det fall att båda staterna har jurisdiktion. Den sändande staten har jurisdiktionsrätt vid brott, som begåtts av

person som ingår i truppen, mot den statens egendom, säkerhet en eller styrkor. Vidare har den sändande staten jurisdiktionsrätt beträffande en sådan person, för brott som har begåtts under utövning tjänsten. Enligt uppgift från Försvarsministeriet i

av Danmark skall begreppet under utövning av tjänsten tolkas restriktivt. Den mottagande staten har företrädesrätt till jurisdiktion i alla andra fall. Artikel 7 innehåller även bestämmelser för samarbete mellan staterna i frågor om utredning och verkställighet. Enligt 7 får den sändande staten inte verkställa ett dödsstraff

p. a i den mottagande staten den staten saknar sådant straff för det

om aktuella brottet. Det finns vidare regler s.k. rättskraft och om

om rättssäkerhet under processen.

Artikel 8

Artikel 8 innehåller detaljerade bestämmelser för regleringen av

skadeståndsanspråk. Artikeln är uppdelad i 10 punkter, där 1-5 p.

Försvarets fredsfrämjande samarbete 45

avser skador under utövning av tjänsten. I l p. finns bestämmelser om skador på offentligt ägd egendom som används under Nato-övning. Huvudregeln är att ingen av staterna är ersättningsskyldig mot den andra för skador som uppkommer på sådan egendom. Punkt 2 innehåller regler om skador på annan offentligt ägd egendom. Ersättningskrav för sådana skador avgörs av en skiljeman enligt bestämmelser i avtalet. Ersättning utgår dock inte för skador som understiger ett visst angivet belopp. Enligt punkt 4 avstår staterna från krav mot varandra för personskador och dödsfall. Personalens rätt till ersättning i sådana fall bestäms av nationella regler. Om den främmande truppen orsakar skada för tredje man kan denne yrka ersättning vid det egna landets domstolar enligt de regler som är tillämpliga om skadan skulle ha orsakats av den mottagande statens väpnade styrkor 5 p.. Den mottagande staten utbetalar ersättningen till den skadelidande tredje mannen. Avgörandet är bindande för den sändande staten. Enligt särskilda regler om avräkning mellan staterna kan den sändande staten få svara för högst 75 % av skadeståndet. Det finns även regler för avräkning då flera stater har varit inblandade i den skadebringande handlingen. Frågan om avräkning mellan staterna kan i vissa situationer hänskjutas till avgörande av det Nordatlantiska rådet.

I punkt 6 finns bestämmelser omreglering av ersättningskrav på grund av handlingar utanför tjänsten. Den skadelidande skall framställa sitt krav till den mottagande staten som fastställer eventuell ersättning enligt den egna lagstiftningen. Därefter underrättas den sändande staten som avgör om betalning skall ske ex gratia. Om den skadelidande accepterar beloppet sker utbetalningen av den sändande staten. Enligt uppgift från Försvarsministeriet i Danmark

46 Försvarets fredsfrämjande samarbete

förekommer det dock att den mottagande staten i vissa fall förskotterar ersättningen till den skadelidande. Bestämmelserna i punkt 6 utesluter inte den skadelidande från att rikta ett anspråk direkt mot den person som kan anses vara vållande till skadan.

Artikel 9 10

Artikel 9 innehåller bestämmelser om villkoren för vistelsen i värdlandet. Bestämmelserna avser bl.a. inköp av varor, anställningar, sjukvård och mervärdesskatt. Enligt art. 9 p. 5 kan den främmande styrkans personal få sjuk- och tandvård på samma villkor som mottagarlandets personal, om sådan vård inte kan anordnas tillfredställande där styrkan är stationerad. I Danmark innebär denna bestämmelse att den utländska personalen kan få betala självrisken om 20 % i sjukförsäkringen. Den främmande styrkan undantas inte från att betala mervärdesskatt vid köp av varor eller tjänster. Artikel 10 stadgar att den främmande truppen inte skall anses som bosatt i värdlandet när det gäller betalning av skatt som utgår på grund av viss bosättning. Personalen betalar inte skatt i mottagarlandet beträffande den lön utbetalas av

som avsändarstaten.

Artikel I] 12

Artikel ll och 12 innehåller tullbestämmelser. Huvudregeln är att den främmande truppen lyder under den mottagande statens lagstiftning. Det påpekas särskilt art. 11 1 att tullmyndigheterna i den mottagande staten har rätt att visitera den främmande personalen, undersöka deras bagage och ta egendom i beslag.

Försvarets fredsfrämjande samarbete 47

Fordon och annan utrustning för tjänsten får dock tas i och ut från värdlandet utan tull. Den främmande styrkan skall upprätta ett särskilt intyg beträffande sådan utrustning. Intyget skall uppvisas för tullmyndigheten i den mottagande staten p. 2-4, 8. Den främmande truppen får även ta och föra ut viss personlig utrustning samt möbler och bilar utan att betala tull p. 5-6, 8. Enligt art. 11 p. 11 skall mottagarlandet ordna så att drivmedel och oljor för bl.a. tjänstefordonen kan levereras tull- och skattefritt till den främmande styrkan. Bestämmelserna i art. ll gäller även vid transitering av styrkor genom ett Nato-lands territorium. En sådan stat betraktas då som en mottagande stat. Artikel 12 innehåller bestämmelser som riktar sig till tullmyndigheterna i den mottagande staten.

Artikel 13 20

I artikel 13 ges bestämmelser om samarbete mellan staterna när det gäller visst utredningsarbete. Artikel 14 innehåller valutaregler. Den sändande och mottagande staten kan utfärda särskilda valutaregler för den främmande styrkan. Artikel 15 stadgar att avtalet, som huvudregel, skall gälla även fientligheter riktas

om mot Nato-staterna. Enligt artikel 16 skall tvister tolkningen och

om tillämpningen av avtalet lösas genom förhandlingar mellan staterna. Tvister kan också hänskjutas till Nordatlantiska rådet NAC. Rådet kan även på begäran revidera artiklar i avtalet artikel 17. Artikel 18 innehåller ratifikationsbestämmelser. Regler uppsägning

om av avtalet finns i artikel 19. I den avslutande artikeln 20 finns bestämmelser om utsträckning av avtalets territoriella tillämpning.

48 Försvarets fredsfrämjande samarbete

4.5 Suveränitetsstödet till de baltiska sta-

terna

4.5.1 stödet

Omfattningen av

Regeringen beslutade i december 1991 om det s.k. suveränitetsstödet till de baltiska staterna. Det ansågs angeläget att bistå de baltiska staterna i deras strävanden att stärka sin suveränitet, inre säkerhet och stabilitet. Sverige bidrar med utbildning av militär personal från de baltiska staterna samt till uppbyggnad av kompe-

tens beträffande bl.a. kustbevakning, tull, räddningstjänst och

sjösäkerhet. Sverige medverkar även vid skapandet av en gemen-

baltisk bataljon för fredsbevarande verksamhet. Överenskomsam melse härom ingicks mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige vid det nordiska törsvarsministermötet i Visby i juni 1994. Därefter har även Storbritannien anslutit sig till projektet. lnriktningen är att den baltiska bataljonen skall kunna delta i

en fredsbevarande operation tidigast hösten 1997. Inom för

ramen utbildningen av baltiska officerare får dessa komma till de nordiska staterna för bl.a. stabs- och observatörsutbildning. Svenska officerare tjänstgör även i de baltiska staterna. Vidare skall baltiska officerare besöka olika staber vid den nordiska kontingenten i Bosnien.

Utöver utbildning av baltiska officerare är Försvarsmakten även ansvarig för röjning av minor utanför hamnen Paldiski i Estland. Hamnen är en f.d. sovjetisk flottbas och skall användas av Estland för handelssjöfart. Utöver minröjning bidrar Sverige med ut-

Försvarets fredsfrämjande samarbete 49

prickning m.m. genom Sjöfartsverket. Arbetet inleds i maj 1995.

4.5.2¶Memorandum of understanding

För reglering av bl.a. de rättsliga förhållandena när nordisk eller brittisk personal befinner sig i en baltisk stat för utbildning den

av baltiska bataljonen för fredsbevarande verksamhet, träffades i Köpenhamn i september 1994 ett s.k. Memorandum of understanding MoU. Avtalet påminner i de grundläggande

dragen om Nato:s SOFA men är inte så utförligt. Här följer redogörelse för

en de mest väsentliga avvikelserna jfr bilaga 4.

M0U:t består av sammanlagt 18 punkter. I punkt 2 finns efter mönster från Natozs SOFA vissa definitioner. Med sändande stat avses de understödjande staterna, dvs. Danmark, Finland, Norge, Sverige och Storbritannien. I punkterna 5-8 finns bestämmelser om jurisdiktion. Enligt p.6 skall den sändande staten och den baltiska staten gemensamt bestämma vilken stat som skall ha jurisdiktion i händelse av att det blir aktuellt med en straff- eller civilprocess mot någon ur den sändande statens personal. Det finns dock en presumtion för att vad som orsakats under tjänsteutövning skall avgöras av den sändande staten. Ett straff som ädömts i den baltiska staten skall kunna verkställas i den sändande staten p. 7.

I punkterna 9-11 finns särskilda regler om skadeståndsanspråk. I likhet med Nato-avtalet regleras tredjemansskador, orsakade i tjänsten, av den baltiska staten. Den sändande staten kan bli skyldig att betala 50 % av skadeståndet p. 10. Däremot skall tredjemansskador som är orsakade utom tjänsten av den sändande statens personal regleras av den staten, s.k. ex-gratia ersättning p. 11.

50 Försvarets fredmdmjande samarbete

Punkt 16 stadgar ett generellt undantag för den sändande statens personal att betala skatter och avgifter i den baltiska staten. Enligt

18 skall den sändande statens personal bära giltigt pass och visum om sådant erfordras.

4.5.3¶Övriga avtal

Ett särskilt MoU har ingåtts inför besöket av baltisk personal vid den nordiska bataljonen i Bosnien Fö dnr 95319SI. Det är emellertid inte avsett att den baltiska personalen skall ingå i den kontingent som de besöker. De rättsliga förhållandena för balterna kommer därför till viss del även att bestämmas inom ramen för FN.

Inför röjningen av minor utanför hamnen Paldiski i Estland har ett samförståndsavtal ingåtts mellan Sverige och Estland om de rättsliga förhållandena Fö dnr 95799SI.

4.6 EU VEU

och

Genom medlemskapet i EU kommer Sverige att delta i den ge-

utrikes- och säkerhetspolitiken GUSP. Innehållet i mensamma denna är tänkt att fastställas vid EU:s översynskonferens år 1996. Sverige har emellertid redan observatörer i EG:s övervakningsmission i f.d. Jugoslavien ECMM.

Den Västeuropeiska Unionen, VEU, är bl.a. ett forum för säkerhetspolitisk dialog mellan länderna i Väst-, Central- och Östeuropa. Lokaliserad till London förde Unionen länge en slumrande tillvaro

Försvarets fredsfrämjande samarbete 51

i skymundan av Nato. Denna situation kom att ändras på 1980-talet genom bl.a. Maastrichtavtalet. l detta avtal beslöts att VEU skall vara en del av utvecklingen mot en europeisk union samt att VEU skall ansvara for genomförandet av EU:s beslut på det säkerhetspolitiska området. I samband med Maastrichtmötet inbjöds också EU-medlemmar som stod utanför VEU att medverka

som observatörer.

Enligt den s.k. Petersbergsdeklarationen från år 1992 skall VEU aktivt stödja bl.a. FN:s och OSSE:s konfliktlösande, fredsbevarande och fredsskapande operationer. Sverige deltar observatör

som i VEU.

VEU har i dagsläget inga militära styrkor. Sådana kan

egna emellertid komma att avdelas från medlemsländerna for bl.a. fredsbevarande insatser i VEU-regi.

Varken inom EU eller VEU förekommer avtal de rättsliga

om förhållandena när ett lands militära förband vistas i ett annat land. Däremot har vissa länder bilateralt samarbete i dessa frågor, exempelvis den gemensamma fransk-tyska brigaden i södra

Tyskland.

4.7¶Civilt samarbete

Under senare år har intresset ökat för en utveckling det

av internationella samarbetet på bl.a. räddningstjänstområdet. FN :s humanitära insatser kan vara kopplade till de fredsbevarande

opera-

52 Försvarets jiedshdmjande samarbete

tionerna. Således bistod Sverige UNHCR från juni 1992 till juni 1994 med olika törnödenhetstransporter i f.d. Jugoslavien. Sverige har även på begäran från UNHCR uppfört bostäder på olika platser i Bosnien. Under Gulfkriget utdelade Sverige, på uppdrag av UNWRA, skyddsmasker till befolkningen i Gaza och på Västbanken. De svenska insatserna genomförs vanligen av Statens räddningsverk. Räddningsverket kan samarbeta med enheten Swedrelief inom Swedint.

Partnerskap för fred

Samarbetet inom Partnerskap för fred har också en civil sida.

Sverige har genom det individuella partnerskapsprogrammet åtagit

sig att genomföra utbildning i planering och genomförande av bl.a. räddningsinsatser. Utbildningen äger rum vid räddningskolan i Revinge under våren 1995.

Suveränitetsstödet till de baltiska staterna

Suveränitetsstödet till de baltiska staterna innefattar även uppbyggnad av vitala civila samhällsfunktioner som kustbevak1ing, tull- och polisväsende samt räddningstjänst. Sverige bidrar med utbildning och materiel, exempelvis patrullbåtar.

Genom EU-medlemskapet kommer Sverige att ingå i katastrofhjälpsamarbetet inom den Europeiska Unionen. Samarbetet bedrivs inom The European Community Humanitarian Office ECHO.

Försvarets fredsfrämjande samarbete 53

Konventioner

Det internationella samarbetet på .a. räddningstjänstens område syftar till att underlätta bistånd mellan stater vid olyckshändelser. Inom det internationella atomenergiorganet IAEA har därför en konvention om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen utarbetats. Konventionen har undertecknats och ratificerats av Sverige. Vidare har Danmark, Finland, Norge och Sverige utarbetat och godkänt ett s.k. ramavtal

samarbete över territorialgränserna i syfte att vid olyckshändelom

hindra eller begränsa skador på människor eller egendom eller ser i miljön. Inom FN:s sjöfartsorganisation IMO har utarbetats en internationell konvention om insatser och samarbete vid förorening

olja OPRC-konventionen. Sverige har ratificerat även genom denna konvention.

Ramavtalet och de två konventionerna finns återgivna i regering-

l9909l:180 med anledning av Sveriges tillträde till tre ens prop. internationella överenskommelser rörande räddningstjänst. I konventionen bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller

om ett nödläge med radioaktiva ämnen finns detaljerade bestämmelser bl.a. ledning och kontroll, privilegier, immuniteter och

om om lättnader för personalen, transitering av personal, utrustning

om och egendom samt skadeståndskrav. Med anledning av Sveriges

om tillträde till konventionen genomfördes nödvändiga ändringar och tillägg i den svenska lagstiftningen, bl.a. räddningstjänstlagen 1986: l 102, lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall, sekretesslagen 1980: 100 och den då gällande lagen 1987:1069 om tullfrihet m.m.

De rättsliga förhållandena vid civila humanitära FN-insatser

54 Försvarets hedsfrämjande samarbete

regleras genom SOFA. Härutöver förekommer inga särskilda avtal beträffande det internationella humanitära samarbetet. Inför kurserna inom Partnerskap for fred vid räddningsskolan i Revinge under våren 1995 har Sverige inte för avsikt att ingå något speciellt samarbetsavtal rörande den rättsliga statusen för deltagarna från andra länder. Det görs således inga undantag från vanliga pass- och tullregler eller från internationella straffrätts- och skadestånds-

regler.

Internationella överenskommelser 55

5 av internationella Över-

Ingående

enskommelser

Vid handläggningen i Sverige av ärenden om ingående av internationella överenskommelser måste beaktas både den allmänna folkrättens bestämmelser och nationella regler.

5.1¶Folkrättens bestämmelser

Wienkonventionen om traktaträtten antogs år 1969 och trädde i kraft år 1980. Den har hittills ratificerats av 52 stater, däribland Sverige. Konventionen avser endast överenskommelser mellan stater. För att reglera överenskommelser mellan stater och internationella organisationer antogs i Wien är 1986 ytterligare en konvention. Denna har ännu inte trätt i kraft.

Trots att endast 52 stater har ratiñcerat 1969 års Wienkonvention och att 1986 års Wienkonvention ännu inte trätt i kraft tillmäts de stor betydelse i Sverige vid ingåendet av internationella överenskommelser, eftersom konventionerna i hög utsträckning utgör uppteckningar av den allmänna folkrättens regler.

Överenskommelser förekommer under flera olika benänmingar.

56 Internationella överenskommelser

Det är dock inte benämningen som är avgörande för en överenskommelses rättsliga status, utan överenskommelsens innebörd, dvs. om den innehåller bindande åtaganden eller inte. Vanliga benämningar på internationella överenskommelser är konvention, avtal, överenskommelse, Agreed Minutes, protokoll och Memorandum of Understanding. Både muntliga och skriftliga överenskommelser är folkrättsligt giltiga, även om Wienkonventionernas regler endast omfattar skriftliga överenskommelser.

Det finns olika sätt för en stat att uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av en överenskommelse. Detta kan ske genom att en behörig person undertecknar överenskommelsen eller genom att staterna utväxlar handlingar som utgör en överenskommelse. Det förra är vanligt beträffande multilaterala överenskommelser som deponeras hos ett land eller en organisation. Det senare är vanligt när det rör sig om bilaterala överenskommelser. Bundenheten kan också uttryckas genom överlämnande av en handling som uttrycker att överenskommelsen ratiñceras, godtas, godkänns eller att staten ansluter sig till eller ansöker om anslutning till överenskommelsen.

internationell överenskommelse bör därför alltid framgå hur Av en en stat blir bunden av överenskommelsen.

En vanlig utformning av bestämmelser om bundenhet, särskilt av multilaterala överenskommelser, är att det vid undertecknande av överenskommelsen görs förbehåll för att undertecknandet skall följas av ratiñkation. l bilaterala sammanhang det vanligt att överenskommelsen ingås genom undertecknande och att det för ikraftträdande krävs att parterna informerar varandra om att alla nationella åtgärder som är nödvändiga för att överenskommelsen skall träda i kraft har vidtagits.

När det är fråga om överenskommelser av mindre vikt före-

Internationella överenskommelser 57

kommer det att staterna blir bundna genom att noter utväxlas mellan ambassadören och utrikesministern i ett av länderna. Ett avtal som på detta sätt har ingåtts skriftväxling har

genom samma folkrättsliga status som ett avtal har underteckats parterna.

som av

När man talar om att parterna undertecknar en internationell överenskommelse, syftar man på Wienkonventionens bestämmelser om fullmakter. Statschefer, regeringschefer och utrikesministrar anses i kraft av sin ställning företräda sin stat i alla åtgärder i samband med ingående av internationella överenskommelser. Om någon annan skall uttrycka statens samtycke till bunden

att vara av en överenskommelse krävs att han kan förete en fullmakt eller att det av de berörda staternas praxis framgår att de hade för avsikt att anse att den personen företräder staten. Det senare har ansetts

vara fallet när de nordiska länderna ingår överenskommelser. Sådana överenskommelser undertecknas normalt det statsråd under

av vars departement ärendet hör utan att statsrådet har utrustats med fullmakt. I Sverige utfärdar utrikesministern den fullmakt

som behövs, sedan regeringen beslutat överenskommelse skall

att en ingås.

5.2¶Nationella

regler

5.2.1 internationella överens-

Regeringen ingår

kommelser

Uppgiften att företräda Sverige i internationella förhandlingar

58 Internationella överenskommelser

ankommer på regeringen. Att statsledningen har sådan behörighet

följer folkrättsliga principer. I 1 kap 6 § regeringsformen RF

att regeringen styr riket och någon ytterligare regel skulle anges egentligen inte behövas i detta ämne. Däremot finns det i Sverige bestämmelser begränsningar for regeringens företrädar-

som anger

skap.

Genom reglerna i 10 kap. RF garanteras riksdagens inflytande över viktigare utrikespolitiska avgöranden. Flera av bestämmel-

i kapitlet är inriktade på att regeringen skall förhindrad serna vara att ställa riksdagen inför fullbordat faktum i detta avseende.

I 10 kap. 1 § RF att överenskommelser med annan stat

anges eller med mellanfolklig organisation ingås regeringen. Mellan-

av folkliga organisationer i RF:s mening är bara de organisationer

är rättssubjekt enligt folkrätten. Detta gäller t.ex. sammansom

slutningar av stater.

Att det är regeringen ingår överenskommelsen innebär bl.a.

som

Sveriges regering skall avtalspart och undertecknanatt anges som det skall i normalfallet ske för Sveriges regering.

I många andra länder kan statschefen, ett departement eller en minister ingå internationell överenskommelse som blir bindande

en för staten, vilket alltså inte är möjligt i Sverige. Detta är ett förhållande kan leda till problem vid utarbetandet av in-

som ternationella överenskommelser. Sverige accepterar andra länders bestämmelser har rätt att vara den svenska rege-

om vem som ringens motpart. Således kan ett avtal ingås mellan den svenska regeringen och ett ministerium i ett annat land. Vanligen anges regeringen part på den svenska sidan, men man kan också

som acceptera att det står Konungariket Sverige eller bara Sverige. Däremot kan inte accepteras att ett svenskt departement eller ett

Internationella överenskommelser 59

svenskt statsråd anges som avtalspart.

5.2.2¶Riksdagens godkännande

Enligt 10 kap. 2 § RF får regeringen inte ingå bindande en internationell överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas eller den i övrigt gäller ett ämne om som riksdagen skall besluta om, exempelvis att bevilja genom nya anslag. Också en överenskommelse är större vikt skall som av godkännas av riksdagen. Regeringen får i det fallet underlåsenare ta att inhämta riksdagens yttrande, rikets säkerhet kräver det. om I sådant fall skall regeringen i stället överlägga med utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås. Det är i regel möjligt att genom vanlig tolkning avgöra om en överenskommelse inom gällande lag eller den kräver ryms om lagändringar. I normalfallet är det också möjligt att ta ställning till om en överenskommelse medför några nya utgifter för Sverige. Dessa bedömningar skall göras inom det departement har som

huvudansvaret för förhandlingarna.

Svaret på frågan om en överenskommelse skall godkännas av riksdagen är många gånger avgörande för vilka bestämmelser om bundenhet och ikraftträdande avtalet måste innehålla. Ett som riksdagsgodkännande av en överenskommelse tar totalt sett många månader i anspråk medan ett regeringsbeslut kan beredas på några veckor. Det är därför viktigt att bedömningen överenskomom en melse kräver riksdagsbehandling sker ett tidigt stadium. Frågan om behovet av lagstiftningsåtgärder och därmed

sammanhängande krav på riksdagsbehandling, kan särskilt

60 Internationella överenskommelser

diskuteras när det gäller typ avtal som har kommit att kallas

en av ramavtal. Dessa avtal utmärks att det i själva avtalet oftast inte

av uttalas än att parterna skall samarbeta på vissa områden och att

mer samarbetet skall ha vissa angivna former. Vidare anges i ramavtalen att det angivna samarbetet skall beslutas i särskilda avtal som innehåller detaljerna för olika projekt. Det har i dessa sammanhang hävdats att ramavtalen inte behöver behandlas av riksdagen trots att de bindande internationella överenskommelser och trots att

är en det har varit fullt klart att de åsyftade efterkommande särskilda avtalen skulle kräva såväl anslagsbeslut som lagstiftningsåtgärder.

Denna bedömning kan ifrågasättas. En av grundtankarna bakom 10 kap. RF är, tidigare nämnts, att regeringen om möjligt

som skall förhindrad att ställa riksdagen inför fullbordat faktum.

vara Konsekvenserna den nämnda bedömningen är att regering-

av ovan

när de efterföljande överenskommelserna föreläggs riksdagen en, för godkännande, i viss mån redan har bundit riksdagen. Om riksdagen skulle avslå regeringens hemställan om godkännande av foljdavtal kommer Sverige att bryta mot intentionerna i ramavtalet. Redan ett ramavtal borde därför godkännas av riksdagen.

Riksdagens godkännande behöver inte inhämtas, om det riksdagsbeslut krävs redan är fattat. Som exempel kan man

som tänka sig att riksdagen har anslagit medel för ett visst i grova drag beskrivet ändamål. När departementet inleder förhandlingar, om ett avtal faller inom detta område, kan också besluta att de

som man

riksdagen anslagna medlen skall täcka de kostnader som av överenskommelsen föranleder. Detta måste främst avse fall där en överenskommelse föranleder engångskostnad eller där överen-

en skommelsen omfattar en begränsad tidsperiod.

Kravet riksdagsbehandling i vissa fall hindrar inte att

Internationella överenskommelser 61

regeringen ingår preliminära överenskommelser, t.ex. genom att underteckna en överenskommelse med förbehåll för ratifikation.

I 10 kap. 2 § tredje stycket RF anges att om en överenskommelse är av större vikt, skall den godkännas av riksdagen. Detta avgörs av regeringen under konstitutionellt ansvar. Det är inte angett vilken typ av överenskommelse som avses. Riksdagsbehandlingen kan ersättas av överläggning i utrikesnämnden om rikets intresse kräver det. Detta syftar enligt uttalanden i motiven KU 1973:26 s. 66 dels på fall då prövningen brådskar, dels på fall som på grund av internationella hänsyn inte bör komma till allmänhetens kännedom. Om sådana fall föreligger avgörs också av regeringen under konstitutionellt ansvar.

5.2.3 internationella överenskom-

Myndigheters

melser

Enligt 10 kap. 3 § RF får regeringen uppdra förvaltnings-

myndighet att ingå internationell överenskommelse som inte kräver medverkan av riksdagen eller utrikesnämnden. Förutsättningen är alltså uttrycklig delegation. Denna kan gälla en viss angiven fråga men kan också utformas generellt. Det kan ges i en förordning, i myndighetens instruktion eller i ett särskilt regeringsbeslut. Kravet på bemyndigande gäller endast offentl i grättsli ga överenskommelser, dvs. avtal som endast kan ingås av stater och som får folkrättsliga verkningar. Det är ytterst staten som ansvarar för att åtagandena i dessa överenskommelser efterlevs. Regeringen måste därför ha överblick över de avtal som binder Sverige.

Av 10 kap. 8 § RF framgår vidare att chefen för Utrikes-

62 Internationella överenskommelser

departementet UD skall hållas underrättad, när fråga som är av betydelse för förhållandet till annan stat eller mellanfolklig

organisation uppkommer hos annan statlig myndighet. Denna

bestämmelse är särskilt viktig att iaktta när frågan om en internationell överenskommelse handläggs hos en myndighet som lyder under ett annat departement än UD. Inom regeringskansliet finns bestämmelser om s.k. gemensam beredning av ärenden mellan de olika departementen. Regeln i 10 kap 8 § RF medför att ärenden om internationella överenskommelser alltid skall beredas gemensamt med UD.

5.2.4 Överlåtelse beslutanderätt

Beslutanderätt som enligt regeringsformen tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete eller mellanfolklig domstol. Överlåtelsen skall

en ske i samma former som krävs för stiftande av grundlag eller, om detta inte kan awaktas, genom ett beslut med viss majoritet.

Den som for svenska regeringens räkning deltar i förhandlingar som kan innebära att beslutanderätt detta sätt överlåts, måste alltså vara medveten om att detta är tillåtet endast i begränsad omfattning och innefattar en beslutsprocedur som tar lång tid.

Innehållet i tillämplig svensk lag 63

6¶Innehållet i svensk

tillämplig lag

vid internationellt samarbete.

6.1¶Inledning

Varje stat har i princip rätt att efter eget gottfinnande

upprätthålla de rättsregler och utöva den makt den önskar inom sitt eget territorium. Detta är ett uttryck för den folkrättsliga territorialitetsprincipen, enligt vilken staterna har jurisdiktion över gärningar som är begångna inom den egna statens territorium. Det internationella regelsystemet kan dock innehålla avsteg från denna princip i olika hänseenden, exempelvis reglerna straffrättslig

om immunitet. Sådan immunitet medför begränsningar i staternas rätt att utöva domsrätt eller att använda sig av tvång inom det

egna territoriet.

Begränsningarna kan hänföra sig till vissa personer eller föremål eller till särskilda områden. Immunitet i denna mening

anses tillkomma bl.a. statsöverhuvuden och ackrediterad diplomatisk

personal. Främmande örlogsfartyg och dess besättning åtnjuter

normalt också immunitet. Det är vidare vanligt att vistelsestaten inte gör gällande straffanspråk vid överträdelser ordningsför-

av seelsekaraktär i land i samband med flottbesök och liknande. Det

64 Innehållet i tillämplig svensk lag

är emellertid oklart om immunitet gäller även för andra militära styrkor när de befinner sig inom ett främmande lands territorium. I de fall där avtal slutits mellan staterna är det dock vanligt att

sändarstaten behåller jurisdiktionsrätten i fråga brott i tjänsten.

Vid allvarliga kränkningar av en stats suveränitet spioneri etc.

kan den straffrättsliga immuniteten vara förverkad.

Andra begränsningar av territorialitetsprincipen kan följa

av konventioner som ingås av länderna. Välkända exempel är FN:s konventioner om medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Innehållet i den sistnämnda konventionen anses dessutom del

var en

av gemenskapsrätten inom EU. Den Europeiska gemenskapens

regelverk innefattar väsentliga begränsningar för medlemsstaterna att efter eget gottñnnade ställa upp nationella bestämmelser inom de områden som avses med bl.a. det s.k. Romfördraget.

I Sverige gäller således svensk rätt. I detta kapitel lämnas därför en beskrivning av innehållet i denna i några relevanta delar. Där EG-rätten har kommit att bli en del av rättssystemet i Sverige har detta beaktats.

6.2¶Brott

Detta avsnitt behandlar särskilt de frågeställningar kan

som uppkomma vid försvarets samarbete med andra länder. För

en mer allmän framställning beträffande innehållet i svensk strafflag i internationella sammanhang hänvisas till bl.a. Kommentar till Brottsbalken Nils Beckman m.fl., 5:e uppl. BrB I samt till

Innehållet i tillämplig svensk lag 65

departementspromemorian Folkrätt och straffansvar, Ds Ju 1984:6.

6.2.1¶Brott i

Sverige

Bestämmelser om tillämpligheten av svensk strafflag i internationella sammanhang fmns huvudsakligen i 2 kap. brottsbalken BrB. Angående brott begåtts i Sverige stadgas i 2 kap. 1 § som BrB, att det i sådana fall skall dömas efter svensk lag och vid svensk domstol. Denna regel gäller oavsett gärningsmannens nationalitet. Enligt 2 kap. 7 § BrB skall emellertid i fråga om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet iakttas de begränsningar följer allmänt erkända folkrättsliga grundsatsom av ser eller, enligt vad därom är särskilt stadgat, överenskommelse av med främmande makt. Detta innebär att sådan straffrättslig immunitet som följer folkrätten skall iakttas direkt vid tillämpav ningen av svensk rätt i svenska domstolar. I lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall anges att immunitet och privilegier för internationella och organ personer med anknytning till dessa organ skall medges i enlighet med avtal eller stadga som är i kraft i förhållande till Sverige. De relevanta bestämmelserna redovisas dock inte i lagen utan ut i ges Sveriges internationella överenskommelser SÖ. Där återfinns alltså de närmare bestämmelserna immunitet och privilegier. om Angående lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vidare se avsnitt 6.3. Ytterligare begränsningar beträffande svensk domsrätt över brott begångna i Sverige framgår av lagen 1953:770 folkrättsliga om reglers iakttagande i fråga för brott vissa utlänningar. om ansvar av Lagen anger bl.a. att om utlänningar internerats då riket är i som

66 Innehållet i tillämplig svensk lag

krig misstänks för brott, skall vid rättsligt förfarande med anledning därav samt vid påföljds ådömande och verkställande iakttas vad bestämts i gällande avtal med främmande makt eller följer som av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser.

6.2.2¶Brott utomlands

Beträffande begåtts utanför Sverige finns bestämmelser brott som i 2 kap. 2 3 §§ BrB. Huvudregeln är att svenska medborgare - a även i sådana fall skall dömas enligt svensk lag vid svensk domstol. Enligt 2 kap. 2 § andra stycket BrB gäller emellertid ett krav på dubbel straffbarhet, dvs. att gärningen skall vara straffbar även enligt lagen på gärningsorten. Kravet på dubbel straffbarhet gäller dock inte för bl.a. den är anställd i den särskilda som utlandstyrkan inom Försvarsmakten eller det lindrigaste straff om i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i fyra år eller som däröver, 2 kap. 3 § 3 och 7 punkten BrB. När personal utlandsstyrkan inom Försvarsmakten tjänstgör ur utomlands efter begäran från Förenta nationerna FN, lyder de under svensk lag och svensk domsrätt föreligger. De stater som ställer personal till FN förfogande har i allmänhet förbundit sig :s utöva bestämd och effektiv domsrätt beträffande varje brott att en eller förseelse kan begås av en medlem av respektive stats som kontingent. Sverige har exklusiv straffrättslig kompetens been svensk i FN-tjänst. Överenskommelse träffas träffande personal nämligen mellan FN och det land där den fredsbevarande operatioäger att FN-personalen i brottmål inte skall bli nen rum om underkastad någon domsrätt än sitt hemlands jfr avsnitt annan 4.1. Denna kompetens är inte begränsad på något sätt, utan gäller

Innehållet i tillämplig svensk lag 67

varhelst i värdlandet ett brott begås och även det inte sker om direkt i tjänsten. De svenska bestämmelser blir tillämpliga är som bl.a. reglerna i brottsbalken samt vad föreskrivs förseelser som om i lagen 1986:644 disciplinförseelser krigsmän. Den sistom av nämnda lagen är enligt dess 2 § 7 tillämplig på anställda i p. utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, när de tjänstgör utomlands. Den 1 juli 1995 ersätts lagen disciplinförseelser krigsmän om av av lagen 1994:1811 disciplinansvar inom totalförsvaret, om m.m. Även den lagen kommer att vara tillämplig på anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, när de tjänstgör utomlands lagens 1 § 5 p.. I 2 kap. 3 § 1 och 2 BrB finns, i förevarande sammanhang, p. ytterligare betydelsefulla undantag från begränsningen den av svenska kompetensen enligt 2 Enligt l görs nämligen p. undantag för brott har begåtts på ett svenskt fartyg eller som luftfartyg eller för brott som har begåtts i tjänsten befälhavaren av eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg. I dessa fall kan det således alltid dömas efter svensk lag och vid svensk domstol. I 2 görs vidare undantag för brott har begåtts som av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där avdelning en av Försvarsmakten befann sig. Om brottet förövats någon av annan på ett sådant område, faller det dock under den svenska kompetensen endast om avdelningen befann sig på området för annat ändamål än övning. Bestämmelsen i 2 är kodifiering p. en av ett folkrättsligt erkänt undantag från territorialitetsprincipen. En regel med motsvarande innehåll fanns intagen redan i den tidigare gällande strafflagen från år 1948. Enligt de senaste motivuttalandena prop. 198586:9 s. 125 är bestämmelsen avsedd att bli tillämplig huvudsakligen under krigsförhållanden. Det finns

68 Innehållet i tillämplig svensk lag

emellertid inget hindrar att den tillämpas även i fredstid när

som

Försvarsmakten befinner sig utomlands för övning inom enheter ur

för exempelvis Partnerskap för fred. Då har Sverige dock ramen inte jurisdiktion beträffande brott som har begåtts av någon som inte tillhör Försvarsmakten, gärningen är straffri på gärnings-

om orten.

Enligt 2 kap. 3 § BrB skall även i andra fall än vad som

a framgår 1-3 §§ dömas för brott efter svensk lag och vid svensk

av domstol i enlighet med vad föreskrivs i lagen l976:l9 om

som internationellt samarbete rörande lagföring för brott. Till grund för lagen ligger Europarådets konvention år 1972 om överförande av

lagföring i brottmål, den s.k. lagföringskonventionen. Lagen

innebär att Sverige hos stat som har tillträtt konventionen kan göra framställning överförande lagföring för brott mot svensk

om av lag. Sådana har även möjlighet att göra motsvarande

stater framställning till Sverige. Syftet med lagföringskonventionen är att medlemsstaterna skall ha möjlighet att i varje särskilt fall förlägga lagföringen för ett brott till den stat där det med hänsyn till samtliga omständigheter framstår som mest ändamålsenligt att

lagföringen äger rum.

I fråga trafikbrott gäller inte lagen om internationellt

om samarbete rörande lagföring för brott i förhållande till en stat som har tillträtt Europarådets konvention år 1964 om straff för vägtrafikbrott, den s.k. trafikbrottskonventionen. Syftet med den konventionen är att trañkbrott har begåtts av en trafikant vid

som tillfällig vistelse utanför hemlandet effektivt och smidigt skall kunna beivras. En sådan vägtrafikant hinner oftast lämna det land där trafikbrottet har begåtts innan det är aktuellt med lagföringen. På begäran konventionsstat, där trafikbrott har

Innehållet i tillämplig svensk lag 69

begåtts, är konventionsstat, där gärningsmannen har sitt hemvist, därför skyldig att pröva frågan om lagföring för brottet. I samband med Sveriges tillträde till trafikbrottskonventionen antogs lagen 1971:965 om straff för trafikbrott som har begått utomlands. Enligt lagens l § skall samtliga bestämmelser i lagen 1951:649 om straff för vissa trañkbrott gälla även i fråga om gärning som har begåtts utomlands.

6.2.3 Rättskraft

En svensk dom i ett brottmål har s.k. rättskraft. Detta innebär att när tiden för överklagande av domen har gått ut, får den dömde inte åtalas på nytt för samma gärning 30 kap. 9 § rättegångsbalken. Denna bestämmelse gäller i princip inte för utländska domar. Det finns emellertid vissa undantag som innebär att den utländska domen tillerkänns rättskraft i Sverige. Regler härom finns i 2 kap. 5 a § BrB. Om ansvar för en brottslig gärning har prövats genom en dom i det land där gärningen begicks eller i en främmande stat som tillträtt lagtöringskonventionen eller Europarådets konvention år 1970 om brottmålsdoms internationella rättsverkningar brottmålsdomskonventionen, får den dömde inte i Sverige lagföras för samma gärning, om han exempelvis har frikänts från ansvar i den utländska domen 5 a § första stycket 1 p.. Vidare gäller enligt 38 § lagen 1972:260 om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom att om verkställighet skall ske i Sverige av en påföljd som ådömts någon utomlands, så får åtal inte väckas i Sverige för den gärning som

påföljden avser.

Om den utländska domen inte tillerkänns rättskraft och den

70 Innehållet i tillämplig svensk lag

dömde således på nytt blir dömd i Sverige för samma gärning skall emellertid vid bestämmande av påföljden skälig hänsyn tas till vad denne undergått i det andra landet 2 kap. 6 § BrB.

6.2.4¶Förutsättningar för åtal i Sverige

I internationella sammanhang föreligger i bland både svensk och utländsk jurisdiktion beträffande viss gärning. Det har därför

en ansetts att det, efter bedömning av förhållandena i det enskilda

en fallet, skall avgöras de svenska myndigheterna skall göra bruk

den kompetens de har enligt reglerna i 2 kap. l 3 §§ av som - BrB. Regler härom finns i 2 kap. 5 och 7 a §§. Enligt 5 §

a första stycket får åtal inte väckas för vissa fall brott som begåtts

av i Sverige på utländska fartyg och luftfartyg utan att förordnande

åtal har meddelats av regeringen eller den regeringen beom myndigat. I andra stycket finns bestämmelser om brott som begåtts utomlands. Sådana brott ligger enligt 2 och 3 §§ i stor utsträckning under den svenska kompetensen. Huvudregeln är emellertid att åtal för sådana brott får väckas endast efter särskilt förordnande. I vissa fall får dock åtal väckas utan sådant förordnande. Det gäller bl.a. brott begåtts på svensk fartyg eller luftfartyg, brott av någon

som

tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av som Försvarsmakten befann sig, brott vid tjänstgöring utomlands av någon är anställd i utlandsstyrkan inom Försvarmakten eller

som brott som begåtts i något annat nordiskt land.

I 5 § tredje stycket finns åtalsregel som anknyter till

a en

lagrummets övriga regler om rättskraft. Där finns nämligen en

generell bestämmelse om krav åtalsförordnande av regeringen eller den regeringen bemyndigat därtill i fall då fråga om ansvar

Innehållet i tillämplig svensk lag 71

för gärningen har prövats genom dom meddelad i främmande stat men hinder mot lagföring inte föreligger på grund bestämmel-

av serna i första och andra styckena.

Med hänvisning till 2 kap. 5 och 5 §§ BrB har regeringen i

a förordningen 1993: 1476 med bemyndigande för Riksåklagaren att förordna om väckande av åtal i vissa fall lämnat sådant bemyndigande för Riksåklagaren.

Som en följd av incidenten med den sovjetiska ubåten U 137 hösten 1981 infördes regeln i 7 § att åtal för brott

a om som begåtts av en utlänning i utövningen tjänst eller uppdrag

av som innefattat allmän ställning hos annan stat eller mellanfolklig organisation, får väckas endast efter förordnande regeringen.

av Bakgrunden till bestämmelsen är bl.a. att det i dessa fall kan bli fråga om svåra bedömningar både folkrättslig och utrikespolitisk

av art som det bör ankomma på regeringen att göra. Genom regeln i 7 a § säkerställs att åtalsfrågan blir underställd regeringen för beslut.

Av bestämmelsen framgår att tjänsten eller uppdraget skall ha innefattat allmän ställning hos främmande makt. Militärer bär

som uniform eller andra tjänstetecken är dock vanligtvis i allmän tjänst. Härutöver gäller att gärningen skall var begången i utövningen

av tjänsten eller uppdraget. Härav följer att gärningar inte typiskt

som är förbundna med de befogenheter och uppgifter tillkommer

som funtionären faller utanför särregleringen. Denna endast

avser handlande som ingår som ett led i själva utövningen tjänsten.

av Åtal för en vårdslös färd med en tjänstebil eller för en misshandel på tjänsterummet av en underordnad eller en besökande kan således

72 Innehållet i tillämplig svensk lag

ske utan särskilt beslut av regeringen Utformningen av bestämmelsen är i detta avseende i överensstämmelse med de krav som kan följa av ett eventuellt statusavtal med andra länder inför en övning i Sverige inom ramen för Partnerskap för fred. Så som nämnts i inledningen detta kapitel är det vanligt att i sådana

av avtal sändarstaten behåller jurisdiktionsrätten i fråga om brott av sina egna medborgare under utövning av tjänsten. Denna jurisdiktionsrätt torde inte omfatta de nu nämnda exemplen där Sverige anser sig kunna åtala enligt svensk lag vid svensk domstol utan förordnade härom från regeringen jfr huvudregeln i 2 kap. 1 § BrB. I sammanhanget erinras emellertid om att regeln om regeringens åtalsprövning i vissa fall inte utesluter att den misstänkte blir föremål för bl.a. förundersökning enligt bestämmelserna i rättegångsbalken. Det är dock avsett att regeringen i de aktuella situationerna snabbt skall informeras och att de ansvariga myndigheterna fortlöpande skall hålla sig underrättade om ärendets

behandling inom regeringskanslief.

3 BrB I s.1l9 samt prop. 198485:l56 s. 13. I promemorian Folkrätt och straffansvar, där regeln första gången föreslogs, uttalas 168 dock att bestämmelsen om åtalsförordnande bör ges en så extensiv tolkning att även förfaranden av nu angivet slag faller in under dess tillämpning, förutsatt att handlandet verkligen framstår som nära förbundet med den egentliga tjänsteutövningen. Vidare anges att om någon däremot kör en privat bil ovarsamt bör inte något åtalsförordnade krävas endast för att

färden skett under tjänstetid eller för tjänsteförrättning.

4 BrB 1l6f.

I s.

Innehållet i tillämplig svensk lag 73

6.2.5¶Nordiskt samarbete

Inom Norden förekommer ett långtgående samarbete inom det straffrättsliga området. År 1970 träffade de

högsta åklagarmyndig-

heterna i Norden ett samarbetsavtal lagtöring för brott. Avtalet om innebär i huvudsaks att lagföring för brott i nordiskt land kan ett ett ske i ett annat nordiskt land, den misstänkte är bosatt i detta om land och gärningen är straffbar också där. Regeln gäller inte bara för nordiska medborgare. För svenskt vidkommande har törpliktelsen i avtalet i denna del tillgodosetts bl.a. bestämrnelgenom serna i 2 kap. 2 § första stycket 1 och 2 Av dessa lagrum följer p. att för brott som begåtts utom riket döms efter svensk lag och vid svensk domstol, om brottet begåtts bl.a. utlänning med av en hemvist i Sverige eller den är dansk, finsk, isländsk eller av som norsk medborgare och finns här.

6.3¶Immunitet och

privilegier

Av föregående avsnitt framgår att det i lagen 1976:661 om immunitet och privilegier i vissa fall immunitetslagen finns bestämmelser om undantag från den svenska jurisdiktionen för bl.a. brott som begåtts i Sverige. Lagen innehåller fyra paragrafer där immunitet och privilegier är relaterade till Wienkonventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser till konsamt

5 BrB I s. 67f.

74 Innehållet i tillämplig svensk lag

ventionema immunitet och privilegier för personer som har om vissa funktioner inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE. OSSE är inte internationell organisation i en

folkrättslig mening.

Vidare innehåller lagen i 4 § den bestämmelse som anger att internationella och med anknytning till sådana organ personer i bilaga till lagen åtnjuter immunitet och organ som anges en privilegier i enlighet med vad bestämts i en stadga eller ett som avtal är i kraft i förhållande till Sverige. Bilagan upptar f.n. som 46 punkter. I och med att den utgör del av lagen, krävs det en beslut riksdagen listan skall utökas. Detta är en konsekvens av om

bl.a. beskattningsbestämmelserna påverkas, vilket faller inom

av att

riksdagens kompetensområde enligt regeringsformen.

Om regeringen träffat avtal med en organisation som tagits upp

i lagens bilaga, bemyndigas regeringen i 5 § att meddela foreskrifter immunitet och privilegier för andra personer än sådana om i bilagan i den omfattning behövs for att tillgodose som anges som syften. Detta kan förekomma när ett internationellt organ organets kurs med internationellt deltagande i Sverige. arrangerar t.ex. en Ett sådant avtal är aktuellt för FN:s Assistance Training Team Course vid Swedint i april 1995. Regeringens föreskrifter kan dock endast ämnen i 8 kap. 7 § regeringsformen, bl.a. avse som anges vistelse i riket och in- eller utförsel Vid lagens

utlännings av varor.

tillkomst ansågs erinran härom obehövlig prop. 197576:205 en s. 22. Den sista bestämmelsen i immunitetslagen avviker från de tidigare relaterade bestämmelserna, som alla anknyter till personka-

tegorier fastslagna i internationella avtal. Enligt 6 § skall personal

ställs till förfogande biståndsgivande part enligt 1986 års

som av en

Innehållet i tillämplig svensk lag 75

konvention bistånd i händelse kärnteknisk olycka eller om av ett nödläge med radioaktiva ämnen åtnjuta immunitet och privilegier. Nivån för immunitet och privilegier regleras i den nämnda konventionen. Bestämmelsen omfattar även den

utrustning och

egendom som fors in på biståndsmottagares territorium i en samband med en räddningsaktion. Av den här lämnade redogörelsen för immunitetslagen

framgår

att den inte innehåller någon bestämmelse immunitet och om privilegier för utländska förband befinner sig i Sverige För som utbildning i fredsbevarande verksamhet.

6.4¶Skadestånd

6.4.1¶Internationell

privaträtt

Frågan vilka regler blir tillämpliga vid skadegörande som handlingar med internationella inslag kan inte besvaras entydigt med utgångspunkt i den nationella lagstiftningen. Frågan får i stället avgöras enligt allmänna principer i den internationella privaträtten. För svenskt vidkommande gäller huvudregel behörig som att domstol i tvistemål är den inom vilkens domkrets svaranden bor stadigvarande. Om målet gäller skadestånd, är också domstolen i den ort där den skadegörande handlingen företogs eller där skadan uppkom behörig. Denna regel gäller oberoende skadevållarens av

medborgarskap.

En utländsk medborgare som under tillfällig vistelse här i landet

76 Innehållet i tillämplig svensk lag

vållar personskada kan alltså stämmas in den skadelidande till

en av domstolen i den ort där den skadegörande handlingen utfördes. Genom olika internationella avtal har säkerställts att svaranden kan delges domstolshandlingar såsom förelägganden, kallelser till förhandling etc. även han inte längre är kvar i Sverige. På

sätt har länderna också träffat överenskommelser som skall samma möjliggöra verkställighet av domar från ett annat land.

Av allmänna folkrättsliga grundsatser följer att en stat inte är skyldig att svara vid domstol i ett annat land. En talan mot en utländsk stat skall därför avvisas av domstolen utan att någon prövning av sakfrågan görs.

En domstol enligt vad redogjorts for i det föregående

som som är behörig att pröva ett skadeståndsanspråk med internationella inslag skadevållaren är t.ex. utländsk medborgare utan hemvist

här i landet måste också ta ställning till vilket lands skadestånds-

regler skall tillämpas på de olika momenten i målet. Vilken

som

oaktsamhet skall krävas för skadeståndsskyldighet, vad får grad av skadeersättningen vilka belopp skall bestämmas etc. I vissa

avse, fall främst när det rör sig skadestånd i avtalsförhållanden eller

- om när ansvarighetsförsäkringar kommer i bilden kan det finnas en

uttrycklig överenskommelse vilket lands lag som skall tillämpas

om på tvisten. I de flesta fall avgörs frågan enligt den internationella privaträttens icke lagreglerade principer. Dessa kan enkelt uttryckt sägas innebära att det vanligtvis är lagen i det land där den skadebringande handlingen företogs som skall tillämpas. Om en svensk medborgare skadar annan svensk medborgare under

en vistelse utomlands, ligger det dock nära tillhands för en svensk domstol som skall pröva saken att tillämpa svensk rätt.

Innehållet i tillämplig svensk lag 77

6.4.2¶Arbetsgivaransvar

Även skadeståndsrätten i västvärldens länder uppvisar

om åtskilliga gemensamma drag och det således ofta inte har någon avgörande betydelse vilket lands lag som tillämpas, kan det dock ibland föreligga väsentliga skillnader. Iden svenska skadeståndslagen 1972:207 stadgas t.ex. att en arbetstagare är skadeståndsskyldig för skada som han vållar genom fel eller försummelse i tjänsten endast i den mån det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till gärningens beskaffenhet m.m. 4 kap. l §. I stället läggs ansvaret i svensk rätt på arbetsgivaren för sådana skador.

Detta leder till att en utlänning som för sin arbetsgivares räkning utför arbete i Sverige och därvid genom försumlighet råkar åstadkomma en skada endast undantagsvis kan hållas personligen ansvarig för skadan. Det blir i stället hans arbetsgivare som har det skadeståndsrättsli ga ansvaret. Om arbetsgivaren är en utländsk stat, kan arbetsgivaren över huvud taget inte stämmas vid svensk domstol och göras betalningsskyldig. Den skadelidande får i sådana situationer vända sig mot skadevållaren personligen. Om han lyckas

en dom på skadestånd, kan det ändå visa sig att skadevållaren saknar förmåga att betala skadeståndet. Enligt en särskild bestämmelse i den svenska skadeståndslagen likställs bl.a. totalförsvarspliktiga som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring med arbetstagare vid tillämpningen av lagen 6 kap. 4 § i dess lydelse fr.o.m. den l juli 1995, SFS 1994:2065. Det är uppenbart att lagstiftaren haft endast svensk pliktpersonal i åtanke med bestämmelsen. Huruvida bestämmelsen kan tolkas så att den också omfattar pliktpersonal tillhörig ett annat lands försvarsmakt på övning här i landet är högst osäkert.

78 Innehâllet i tillämplig svensk lag

På motsvarande sätt kan en svensk som under vistelse utomlands

råkar göra sig skyldig till en skadeståndsgrundande handling

stämmas in till domstol i det landet. Han kan därvid inte räkna med att vara skyddad av den svenska skadeståndslagens begränsning av skadeståndsansvaret för anställda. Inte heller kan skadeståndsanspråket riktas mot den svenska staten för det fall att svenska staten är att betrakta som arbetsgivare för personen.

6.4.3¶Skadeståndsbeloppens storlek

I västvärldens länder finns det även skillnader i synen på skadeståndsbeloppens storlek. Enligt gängse uppfattning har en skadelidande vid tillämpning av amerikansk rätt möjlighet att skadestånd som är många gånger större än vid tillämpning av svensk rätt. Det anses också att svensk rätt ersätter mindre skador med förhållandevis höga belopp medan mera omfattande skador ger

lägre ersättning än i jämförbara andra länder.

6.5¶In- och utförsel av varor och materiel

6.5.1 EG

Den Europeiska gemenskapen EG är enligt artikel 9 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen Romfördraget en tullunion. Detta innebär att tull och andra avgifter inte betalas då varor fors mellan länderna inom gemenska-

Innehållet i tillämplig svensk lag 79

pen. Det föreligger således ingen tull- eller skattepliktig import

av varor i ett sådant fall. Den nya tullagen 1994:1550 gäller därför endast i fråga om import från och export till ett land utanför EG 1 § tullagen. Varor införts till gemenskapens tullområde från

som tredje land och som ännu inte övergått till fri omsättning kallas icke-gemenskapsvaror. Sådana varor befrias emellertid helt från importullar, om de importeras till gemenskapens tullområde för tillfälligt bruk och därefter återutförs i oförändrat skick. Reglerna om temporär import återfinns i den s.k. tullkodexens artiklar 137

- 144 rådets förordning EEG nr 291392 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen och i tillämp-

ningskodexens artiklar 670 747 kommissionens förordning

- EEG nr 245493 den 2 juli 1993 tillämpningsföreskrifter

av om för tullkodexen. Hel tullfrihet vid temporär import medges i de fall som är uppräknade i artiklarna. Här kan särskilt nämnas utrustning som skall användas vid katastrofer art. 687 i tillämpningskodexen. Vidare kan temporär import med hel befrielse från importtullar beviljas för varor som importeras i särskild

en situation som inte har någon ekonomisk betydelse art. 688 i

tillämpningskodexen.

Befrielse från importtullar vid temporär import beviljas tull-

myndigheten i Sverige, Generaltullstyrelsen efter ansökan

som skall göras innan förs i landet art. 691. Det finns dock

varan ett förenklat förfarande som innebär att en deklaration till

ges myndigheten. Mottagandet av deklarationen utgör då tillståndet. Förfarandet får dock endast användas i vissa angivna fall art. 695. Utrustning för katastrofhjälp kan beviljas befrielse från importtullar genom förenklat förfarande.

Utöver de nu beskrivna bestämmelserna finns regler befrielse

80 Innehåller i tillämplig svensk lag SCU 1995:53

från import- och exporttullar för gemenskapen i rådets förordning GEEG 91883 av den 28 mars 1983 om upprättande av ett

nr gemenskapssystem för tullbefrielse. I förordningen finns undantag från tullar för olika slags personlig utrustning, vissa kapitzlvaror, gåvor, varor i en resandes personliga bagage, flyttgods etc. Medlemsstaterna medges också rätt att föreskriva om tullfr.het för bl.a. diplomater och sådan personal som åtnjuter immunitet och privilegier i enlighet med internationella avtal. Sverige har uznyttjat denna möjlighet och föreskrivit om tullfrihet för bl.a. dessa grupper i 4 § lagen 1994: 1547 om tullfrihet m.m.

6.5.2¶Krigsmateriel

I Sverige råder ett generellt förbud mot krigsmaterieexport sedan år 1918. Bestämmelser om förbud mot utförsel av krigsmateriel finns i lagen 1992:1300 om krigsmateriel och förordningen 1992:1303 krigsmateriel. Bestämmelserna är inte inriktade

om enbart på export utan omfattar alla former av utförsel.

Krigsmateriellagen innehåller inte några bestämmelser om införsel krigsmateriel. Om krigsmaterielen utgör handeldvapen

av omfattas de dock förbud mot införsel i vapenlagen 1973 1176.

Beslut om undantag från utförselförbudet fattas av regeringen. Vid denna prövning skall regeringen beakta riktlinjer för export

har redovisats i propositionen 199192: 174 om en ny lag om som krigsmateriel.

Ärendena handläggs inom Utrikesdepartementets handelsavdelning. I utförselärenden inte är större omfattning eller som

som av i övrigt inte är av större vikt får frågan om tillstånd prövas av utrikeshandelsministern. I lagen preciseras inte vilka ärenden detta

Innehållet i tillämplig svensk lag 81

gäller. Om utförsel skall ske till känslig destination prövas en ärendet alltid av regeringen. I ärenden delegerats till statsrådet som

fattas besluten i s.k. departementsprotokoll.

Innebörden av krigsmateriellagens bestämmelser är att det krävs att ett utförseltillstånd kan företes för tullmyndigheten för att krigsmateriel skall kunna föras ut ur landet. Tullmyndigheten gör också stickprovskontroller för att övervaka att den materiel som förs ut motsvarar det givna tillståndet. En övning i Sverige där utländska trupper deltar med egen materiel kräver alltså ett regeringsbeslut eller beslut statsrådet av för att materielen skall få föras ut ur Sverige. Motsvarande gäller för att en svensk trupp skall få föra ut materiel Sverige för ur en övning i ett annat land. Medlemsstaterna inom EU har med hänvisning till artikel 223 i Romfördraget i praktiken undantagit krigsmateriel från EG:s regler. Sådan materiel omfattas därmed inte det fria varuutbytet av inom gemenskapen. Bestämmelser import krigsmateriel till om av Sverige från ett annat EU-land saknas dock i tullagen. I de situationer som är aktuella med anledning försvarets fredsav främjande samarbete med andra länder bör det dock inte bli fråga om varken tullar eller skatter för krigsmaterielen. Inom detta samarbete förekommer inte någon omsättning sådan materiel. av Denna förs mellan länderna för tillfälligt bruk. I ett sådant fall kan medges, enligt vad som anförts befrielse från importtullar ovan, vid import från ett land utanför EG. Tull- och skattskyldighet kan då inte föreligga om krigsmateriel skickas och tillfälligt brukas inom EG.

82 Innehållet i tillämplig svensk lag

6.5.3¶Vapen

Enligt 5 § vapenlagen 1973:1176 är huvudregeln att tillstånd krävs för såväl innehav skjutvapen som införsel till Sverige av av skjutvapen eller ammunition. Lagen äger dock inte tillämpning på 44 § vapenlagen. I 45 § vapenlagen görs vidare undantag staten från kravet på tillstånd för innehav skjutvapen och behövlig av ammunition överlämnats från staten till bl.a. statlig tjänsteman som eller tillhör det militära försvaret, räddningstjänsten person som eller polisväsendet denne skyldig att inneha vapnet för om tjänsten lydelse fr. den l juli 1995, SFS 1994:1730. 0. m. Tillståndsfrågor prövas polismyndigheten enligt 7 § vapenlagen. av Beträffande tillstånd till införsel anges i 2 § 5 vapenförordningen 1974:123 detta prövas polismyndigheten i den ort där att av förtullning skall äga rum. Införsel skjutvapen eller ammunition får i vissa fall ske utan av tillstånd. En enskild får införa skjutvapen, som han är person berättigad i Sverige inneha för personligt bruk 16 § första att stycket l vapenlagen. Med skjutvapen förstås enligt l §vapenlabl.a. med vilket kulor, hagel, harpuner eller andra gen ett vapen projektiler kan skjutas ut med hjälp av krutladdning, kolsyreladdning, komprimerad luft eller något annat liknande utskjutningsmedel. Ett utländskt militärt förband befinner sig i Sverige för att som delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete omfattas bestämmelserna i vapenlagen av jfr avsnitt 6.1 förbandet medför tillståndspliktiga vapen. Det om finns inget undantag i lagen för ett sådant förband. Vid sådan utbildning i Sverige fordras således tillstånd av polismyndigheten

Innehållet i tillämplig svensk lag 83

för den utländska styrkan att till Sverige införa och här inneha skjutvapen och ammunition.

6.6¶Beskattning

6.1¶Inkomstskatt

Bestämmelser om skyldighet att betala inkomstskatt i Sverige finns i 53 § kommunalskattelagen 1928:379 KSL och i 6 § lagen 1947:576 statlig inkomstskatt SlL. Huvudregeln är

om att fysisk person är skattskyldig för all inkomst, som förvärvats inom och utom riket, under den tid han varit bosatt här i riket. Under tid en fysisk person inte varit bosatt här i riket föreligger skattskyldighet bl.a. för inkomst näringsverksamhet hänför sig till

av som fastighet eller fast driftställe här i riket och för inkomst

avyttring av vissa värdepapper. Reglerna om skyldighet att betala

skatt i Sverige gäller oberoende av medborgarskap.

I anvisningspunkt l till 53 § KSL finns bestämmelser

för när en person skall anses bosatt här i riket. Huvudregeln är att sådan bosättning föreligger för den som här har sitt egentliga bo och hemvist. Även den ha sitt hemvist i Sverige

som utan att men som på annat sätt har väsentlig anknytning hit bosatt här.

anses som Härvid beaktas svenskt medborgarskap, innehav fastighet

av m.m.

Fran skattskyldighet frikallas emellertid här i riket bosatt

en person som under en anställning och vistelse på minst sex månader utomlands åtnjutit avlöning som beskattats i verksamhetslandet. För statligt anställda medges skattebefrielse även avlöningen inte

84 Innehållet i tillämplig svensk lag

beskattats i verksamhetslandet under förutsättning att anställningen och vistelsen utomlands varat minst ett år i samma land och fråga varit tjänsteexport 54 § första stycket f KSL och anvisnings-

om punkt 3 till 54 § KSL samt 7 § 11 mom. första stycket SIL.

Enligt 6 § SIL föreligger även skyldighet for svenska och utländska bolag att i angiven utsträckning betala skatt till svenska staten. Svenska bolag skall betala skatt för all inkomst som förväwats dem här i riket eller på utländsk ort. Utländska bolag

av och andra utländska juridiska än utländska bolag skall

personer betala skatt for inkomst näringsverksamhet som hänför sig till

av fastighet eller fast driftställe här i riket. Andra utländska juridiska

än utländska bolag har dock rätt att i viss utsträckning personer göra avdrag för delägares inkomst.

Utöver dessa bestämmelser gäller lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Skattskyldiga enligt den lagen är fysiska är bosatta utomlands och wm uppbär

personer som skattepliktig inkomst enligt lagen. Det finns även regler om undantag från skatteplikt. Skatten skall betalas till staten och uppgår till 25 % den skattepliktiga inkomsten. skattepliktig

av inkomst enligt lagen är bl.a. avlöning som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten samt avlöning som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, i den mån inkomsten förvärvats verksamhet här i riket 5 § l och 2 p..

genom

Från skatteplikt enligt lagen undantas dock utomlands bosatt

för bl.a. avlöning utgått av annan anställning eller person som annat uppdrag än hos svenska staten om mottagaren ax inkomsten vistas här i riket under tid som sammanlagt inte överstiger 183

en dagar under en tolvmånadersperiod och ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar

Innehållet i tillämplig svensk lag 85

samt ersättningen inte belastar fast driftställe som arbetsgivaren har här i riket 6 § l p.. Av de redovisade bestämmelserna följer att svensk försvarspersonal i normalfallet betalar inkomstskatt i Sverige de tjänstgör om utomlands en kortare tid samt att personal är anställd som av utländsk försvarsmakt inte betalar inkomstskatt i Sverige de om tjänstgör här en kortare tid.

6.6.2¶Dubbelbeskattningsavtal

Olika länders bestämmelser skattskyldighet kan medföra om att en person skall betala skatt för sin inkomst i två länder. För undvikande denna situation har Sverige ingått s.k. dubbelbeav skattningsavtal med ett flertal andra länder. Av 72 § KSL och 20

§ SIL följer att sådana avtal uppdelning beskattningsrätten

om av mellan länderna skall gälla undantag från de svenska skatteregsom lerna. Den allmänna huvudregeln är att beskattningen skall ske i hemlandet. Avtalen återfinns i Svensk författningssamling under

rubriken Dubbelbeskattning.

6.6.3¶Mervärdesskatt

Mervärdesskatt skall betalas till svenska staten enligt bestämmel-

serna i mervärdesskattelagen 1994:200 ML. Med anledning

Sveriges medlemskap i Europeiska unionen har omfattande

ändringar och tillägg gjorts i lagen SFS 1994: 1798. Enligt 1 kap. l § ML skall skatten betalas vid skattepliktig omsättning inom

landet och tjänster, vid skattepliktigt av varor gemenskapsinternt

86 Innehållet i tillämplig svensk lag

förvärv av varor som är lös egendom, om inte omsättningen är gjord inom landet, eller vid skattepliktig import av varor till landet.

skattskyldig är bl.a. den som omsätter varan eller tjänsten eller den vid import av varor är skyldig att betala skatt enligt 10 §

som tullagen 1994:1550 för den importerade varan l kap. 2 § ML. Vid import inträder skattskyldigheten vid den tidpunkt då varan skall anmälas till förtullning enligt bestämmelserna i tullagen l kap. 5 § ML. Med omsättning av en vara förstås att den överlåts mot ersättning eller att den tas i anspråk genom uttag ur en viss verksamhet 2 kap. l § första stycket ML. Med omsättning av en tjänst förstås att den tillhandahålls mot ersättning eller att den tas i anspråk genom uttag ur en viss verksamhet 2 kap. 1 § andra stycket ML. Med import förstås att en vara förs till Sverige från en plats utanför EG 2 kap. 1a § ML. Reglerna om omsättning varor eller tjänster inom landet föranleder således

av vanligen skattskyldighet när någon köper en vara eller tjänst i Sverige, exempelvis när ett utländskt förband inköper förnödenheter under övning som äger rum tillsammans med det svenska

en försvaret.

I 3 kap. 1 § ML finns huvudregeln att all omsättning av varor och tjänster samt import är skattepliktig, om inget annat anges i kapitlet. Är omsättningen undantagen från skatteplikt,

av en vara så är även import av varan undantagen från skatteplikt. Några i

förevarande sammanhang väsentliga undantag från skatteplikten är

upplåtelse av nyttjanderätter till fastigheter 2 §, omsättning av

tjänster utgör sjukvård, tandvård eller social omsorg 4 §,

som omsättning av flygbensin och flygfotogen 23 §, import som medför frihet från skatt enligt lagen 1994:1551 frihet från

Innehållet i tillämplig svensk lag 87

skatt vid import 30 § omsättning på

samt fartyg eller luftfartyg

inom EG vissa for resenärs personliga bruk av varor en 30 c §. Det sistnämnda undantaget gäller alkohol och tobak till viss upp en mängd. Reglerna om gemenskapsinterna förvärv 2 kap. ML infördes a

med anledning det svenska EU-medlemskapet. Ett

av sådant förvärv kan emellertid i normalfallet inte förekomma i de situationer som är aktuella i den förevarande utredningen. Gemenskapsinterna förvärv förutsätter nämligen att förvärvas varor mot ersättning 2 § l och 2 p. eller att den för över som en vara mellan medlemsländerna bedriver yrkesmässig verksamhet 2 § 3 p. eller att den som som tar i anspråk bedriver verksamhet en vara som medför skattskyldighet här i landet 2 § 4 p.. Frihet från skatt enligt lagen frihet från skatt vid

om import,

m.m. medges bl.a. när förutsättningar för hel frihet från tull vid temporär import föreligger 2 kap. 2 § tredje stycket. Vidare skall frihet från skatt medges för gemenskapsvaror efter som att ha förts ut från Sverige till tredje land, återinförs till landet utan att ha bearbetats under tiden de varit utförda från

Sverige 2 kap. 5 §

första stycket. Enligt lagens 3 kap. medges även frihet från skatt i vissa fall beträffande resandes import. Skattefriheten gäller dock endast för varor medförs i det

som personliga bagaget och under förutsättning att importen inte är kommersiell 3 kap. l §

av natur

tredje stycket.

Sammanfattningsvis innebär reglerna och tull om moms att sådana skatter och avgifter inte utgår då och varor tjänster förs mellan länderna för annat ändamål än omsättning. Vidare utgår inte sådana skatter och avgifter beträffande icke-gemenskapsvaror som beviljats hel frihet från tull vid temporär import avsnitt 6.5.

88 Innehållet i tillämplig svensk lag

Inköp som görs av utländska förband och enskilda soldater under exempelvis en övning i Sverige är belagda med mervärdesskatt s.k. ingående skatt. Förbandet eller soldaten har dock inte möjlighet att göra avdrag för denna skatt eftersom inte bedriver någon skattepliktig verksamhet i landet. I 10 kap. ML finns emellertid bestämmelser rätt för vissa icke stattskyldiga till

om återbetalning ingående skatt. Återbetalning till andra än

av utländska företagare regleras i 5 8 §§. Rätt till återbetalning av

sådan skatt har i vissa fall FN och dess fackorgan §, utländska beskickningar och sådana internationella organisatbner som avses i lagen 1976:661 immunitet och privilegier ivissa fall 6 §,

om medlemmar den diplomatiska personalen vid utländska be-

av skickningar i Sverige 7 § första stycket samt medlemsstaters ombud vid internationell organisation med sät: i Sverige och

en personal hos sådan organisation, om Sverge har träffat

en överenskommelse med stat eller med ei mellanfolklig

en annan

organisation detta 7 § andra stycket. I kapitlets 8 § finns

ytterligare begränsningar i rätten till återbetalning

Av dessa bestämmelser följer att ett utländskt nilitärt förband eller dess soldater inte har rätt till återbetalning av erlagd mervärdesskatt i Sverige enligt gällande regler. Motsvarande bör gälla

svensk trupp till ett annat EU-land för övning. Mervärom reser desskattebestämmelserna skall vara harmoniserade.

6.6.4¶Punktskatter

Med punktskatter sådana indirekta skatter tas ut vid

avses som produktion, import, tillhandahållande etc. av vissa varor och tjänster. I Sverige har sedan länge förekommit punltskatter på .a.

Innehållet i tillämplig svensk lag 89

oljeprodukter, alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror. Inom EG har en harmonisering skett beskattningsforfarandet för sådana av produkter och varor. Det finns emellertid inget hinder mot att länderna har andra punktskatter än de omfattas EG:s som av bestämmelser, förutsatt att skatterna är utformade ett sådant sätt att de inte ger upphov till gränskontrollåtgärder. EG-reglerna finns bl.a. i det s.k. cirkulationsdirektivet rådets direktiv 92 12EEG av den 25 februari 1992 den generella om ordningen för punktskattepliktiga produkter och lagring, om omsättning samt kontroll över dessa produkter. Skatteplikten uppstår i och med att varorna framställs inom EG eller att genom de införs till gemenskapen från tredje land. Undantag gäller dock för varor som är avsedda för bl.a. ambassader, konsulat och vissa internationella organisationer. Vidare gäller den s.k. suspensions-

ordningen som i princip innebär att beskattningskonsekvenserna

inte inträder så länge förflyttas i tidigare led än detaljistvarorna ledet. I sådana fall gäller att skattskyldigheten inträder när varan eller produkten blir tillgänglig för konsumtion. För skattepliktiga varor som privatpersoner medför för eget bruk från det ena medlemslandet till det andra gäller i huvudsak att skatten förfaller i det land där varorna har anskaffats. Punktskatter för bränslen och elektrisk kraft skall betalas i Sverige enligt lagen 1994:1776 skatt på energi. Utöver det om allmänna cirkulationsdirektivet finns på detta område flera specialdirektiv se prop. 199495:54 angående lag skatt på ny om

energi, m.m.. Utgångspunkten för beskattningen bränslen

av oljor är att olika skattesatser används beroende på inplacering av bränslet i miljöklasser. Flygbränslen används vid yrkesmässig som flygning är dock undantagna från beskattning. Ett sådant undantag

90 Innehállet i tillämplig svensk lag

gäller även för vissa drivmedel till skepp eftersom dessa förmodas användas endast yrkesmässigt. En försäkran skall avges om detta. Myndigheter som Kustbevakningen och Försvarsmakten har möjlighet att genom ett dispensförfarande få använda lågbeskattad olja även i båtar.

De fordon som finns registrerade i det militära fordonsregistret använder samma högbeskattade drivmedel som andra personbilar, bussar etc. Det är emellertid avsett att försvaret skall kompenseras för detta genom en höjning av statsanslaget prop. l99495:54 s. 62.

Gemenskapsrätten medför att skatt skall tas ut för bränslen som beskattats i ett annat EG-land men förs in till Sverige i avsikt att användas av någon för annat än privat ändamål. Den som fört ett sådant bränsle är skattskyldig i Sverige enligt 4 kap. l § första stycket 4 lagen om skatt på energi. Innan transporten av bränslet från det andra EG-landet påbörjas, skall en redovisning lämnas till

beskattningsmyndigheten 4 kap. 1 § tredje stycket samma lag.

Skattskyldigheten inträder när bränslet förs i Sverige 5 kap. 2 § 3 lag. Då skall en deklaration ges in till beskattnings-

samma myndigheten 6 kap. 2 § andra stycket samma lag. Motsvarande skattskyldighet föreligger vid införsel till Sverige från ett land utanför EG 1 kap. 7 4 kap 1 § första stycket 6 och 5 kap. 5 § lagen som skatt på energi. Privat införsel som sker på ovanliga sätt utlöser också skattskyldighet 4 kap. 11 § samma lag.

Av de redovisade bestämmelserna framgår att fordonsbränsle som förs över den svenska gränsen för annat än privat ändamål

och på ett normalt sätt blir punktbeskattat med anledning av

gränspassagen. Det finns f.n. inget undantag för bränsle som exempelvis förvaras i lastbilars fordonstankar för direkt för-

Innehållet i tillämplig svensk lag 91

brukning. Däremot innehåller lagen regler återbetalning om av skatt 9 kap.. Beskattningsmyndigheten medger efter ansökan återbetalning av skatt beträffande bränslen förvärvats bl.a. som av utländska beskickningar, sådan internationell organisation, som avses i lagen 1976:661 immunitet och privilegier i vissa fall om och diplomatisk personal l § första stycket. Medlemsstaters ombud vid internationell organisation med i en säte Sverige och personal hos en sådan organisation har också

möjlighet att få

skatten återbetald, Sverige har träffat övernskommelse om en med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation detta 1 om § andra stycket. Reglerna återbetalning skatt på bensin i om av skepp och på bränsle i båt när fartyget inte har använts for

privat

ändamål finns i 9 kap. 3 Rätten till återbetalning i vissa fall av skatt som erlagts i Sverige i samband med

gränspassage regleras i

9 kap. 10-11 Den 23 mars 1995 beslutade emellertid regeringen till att

riksdagen överlämna en proposition prop. 199495:213

som innehåller förslag bl.a. till ändring i 4 1 § kap. lagen om skatt på

energi. Enligt den föreslagna lydelsen föreligger inte skattskyldig-

het for bränsle som förs till Sverige i normal bränsletank på motordrivet fordon eller till fordonet kopplad

släpvagn som

används yrkesmässigt om bränslet är avsett att användas i motor på fordonet eller släpvagnen under eller transporten, under sådana omständigheter att förutsättningar skulle finnas medge återatt betalning av skatten enligt 9 kap. l Av den allmänna motive-

ringen i propositionen 47 framgår att bakgrunden till ändringen

är ett ändringsdirektiv till rådets direktiv 9281EEG harmoniom sering av strukturerna for punktskatter på mineraloljor.

92 Innehållet i tillämplig svensk lag

6.6.5¶Sociala avgifter

I avsnitt 6.8 om hälso- och sjukvård beskrivs rådets förordning EEG nr 140871 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. I förordningen regleras rätten till bl.a. sjukvård när en person förflyttar sig inom EU. Förordningen har emellertid också betydelse när det gäller sådana avgifter

som tas utför finansiering av system för social trygghet. Förordningens lagvalsregler, som pekar ut vilket lands lagstiftning en anställd skall vara omfattad av, är avgörande även för frågan i vilket land socialavgifter skall betalas. Sådana avgifter skall betalas i det land vars lagstiftning den anställde skall omfattas av. Det administrativa system som finns i Sverige för sociala avgifter och inkomstskatter och som innebär att avgifter debiteras och betalas på samma sätt som skatt kan således inte utan vidare ligga till grund för debitering av avgifter i de fall förordning 140871 är tillämplig.

Försvarets samarbete med andra länder torde huvudsakligen äga rum med personal som är statligt anställd. Av redogörelsen i avsnitt 6.8 framgår att sådan personal alltid omfattas lagstift-

av ningen i det land som gäller för den förvaltning som sysselsätter dem. Statligt anställda i Sverige som arbetar i andra länder skall kvarstå som försäkrade här i landet. För statligt anställda i andra länder gäller motsvarande bestämmelser. Försvarets samarbete med andra länder föranleder således i normalfallet inga problem beträffande betalning av sociala avgifter.

Innehållet i tillämplig svensk lag 93

6.7¶Sekretess

Offentlighetsprincipen

Den s.k. offentlighetsprincipen kan sägas bestå bl.a. grundsatav serna om allmänna handlingars offentlighet, de offentliga funktionärernas yttrandefrihet och meddelarfriheten. Enligt 2 kap. l § tryckfrihetsförordningen TF skall, till främjande ett fritt meningsutbyte och allsidig upplysning, av en varje svensk medborgare ha rätt att ta del allmänna handlingar. En av handling är allmän den förvaras hos myndighet eller om en är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten 2 kap. 3 § första stycket TF. I 2 kap. TF finns vidare bestämmelser som anger när en handling anses inkommen till eller upprättad hos en myndighet. Det finns även regler undantag innebär om som att en handling som i och för sig är att betrakta upprättad ändå som men inte är att anse som allmän, exempelvis minnesanteckningar 9 §. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas lag genom om det påkallat med hänsyn till vissa intressen är angivna som i 2 kap. 2 § TF. Ett sådant intresse är rikets säkerhet eller dess förhållande till stat eller mellanfolklig organisation. annan Bestämmelser om denna s.k. utrikes- och försvarssekretess i 2 kap. 1 ges och 2 §§ sekretesslagen 1980: 100. Vidare kan hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden utgöra grund för en begränsning den enskildes rätt del allmänna av att ta av handlingar. Sekretess med hänsyn till skyddet för sådana förhållanden regleras i 8 och 9 kap. sekretesslagen. Efter bemyndigande i lag får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter

94 Innehållet i tillämplig svensk lag

om tillämpligheten av en begränsning i rätten att ta del av allmänna handlingar 2 kap. 2 § första och andra stycket TF.

Yttrandefriheten slås fast i bl.a. 2 kap 1 § regeringsformen där det stadgas att varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Denna frihet gäller som grundsats även for de tjänstemän som är verksamma hos det allmänna, samt omfattar även den information som dessa offentliga funtionärer har tillgång till.

Med meddelarfrihet avses rätten för var och en att, utom i vissa undantagsfall, lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande i tidningar, radio och andra media. Meddelarfriheten framgår av 1 kap. 1 § tredje stycket TF och av l kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen. Denna friheten kan dock vara begränsad, exempelvis genom reglerna om tystnadsplikt för den som har tillgång till uppgifter för vilka sekretess gäller. l 16 kap. sekretesslagen anges föreskrifter om vissa tystnadsplikter som bryter principen om meddelarfrihet, bl.a. tystnadsplikt som följer av 2 kap. 1 § sekretesslagen utrikessekretessen såvitt avser uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.

6.7.2¶Utrikessekretess

Sekretess gäller för uppgift som angår Sveriges förbindelser med annan stat eller i Övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.

Innehdllet i tillämplig svensk lag 95

Detta framgår 2 kap. l § första stycket sekretesslagen i dess av lydelse sedan den l januari 1995 SFS 1994:1695. För regeringen

och utrikesrepresentationen gällde tidigare i stället presumtion

en för sekretess, dvs. den rättsliga utgångspunkten sekretess var att förelåg beträffande de aktuella uppgifterna. Ändringen är föranledd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och är uttryck ett för riksdagens och regeringens vilja största att möjliga öppenhet skall tillämpas prop. 199495: l 12 31. Regeringens tillämpning s. av den nya regeln förmodas bli vägledande också för

myndig-

heternas tillämpning utrikessekretessen. av Sekretess gäller inte för handlingen sådan som utan endast för de

uppgifter som framgår av handlingen. Det finns således

utrymme för att besluta sekretess för viss del

om en av en handling.

Handlingar som kommer från andra stater eller mellanfolkliga organisationer, exempelvis Europeiska unionen, kan åsatta vara någon form sekretessbeteckning. Även inom Nato förekommer av sådana beteckningar. Vanliga beteckningar är restricted, confidential och secret. Dessa har i princip ingen för

betydelse

bedömningen av frågan om sekretess skall gälla i Sverige. Sekretessprövningen skall i varje särskilt fall göras enligt svensk

lag. Uppgifter i handlingar har någon beteckningarna

som av Confidential eller secret orsakar som regel inte några praktiska

sekretessproblem. Dessa handlingar innehåller nästan alltid

uppgifter av sådan karaktär att ett offentliggörande dem skulle av skada förhållandet till stat eller mellanfolklig organisation. annan Beteckningen restricted är emellertid relativt grad en svag av sekretess och kan förekomma på de flesta handlingar. Beträffande sådana handlingar finns således ett betydande rättsligt för utrymme svensk öppenhet jfr 1994951112 30. Vid sekretessprop. s.

96 Innehållet i tillämplig svensk lag

prövningen i Sverige enligt 2 kap. l § sekretesslagen måste emellertid beaktas den bedömning som gjorts i frågan utomlands.

6.7.3 Försvarssekretess

I 2 kap. 2 § sekretesslagen stadgas sekretess för uppgift rör

som totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften riåjs. Försvarssekretessen gäller således för både det militära och det civila försvaret, exempelvis uppgifter vapensystem och

om kommunikationsanläggningar men även uppgifter om planläggning och annan förberedelse landets försvar. På sätt

av samma som beträffande utrikessekretessen gäller ett s.k. rakt skaderekvisit. Samhällets åtgärder för landets försvar skall inte undandras offentlighet i andra fall än då det verkligen är påkallat.

Meddelarfrihet råder endast i starkt begränsad omfattning på försvarssekretessens område. Enligt 7 kap. 3 § första stycket

l p. TF föreligger inte meddelarfrihet i fråga meddelanden

om som innebär att någon gör sig skyldig till bl.a. spioneri eller

grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Vid bedömande brottet

om är grovt skall, enligt 19 kap. 8 § andra stycket brottsbalken, särskilt beaktas bl.a. om den brottslige röjde vad på grund

som av allmän tjänst betrotts honom.

6.7.4¶Kommersiell sekretess

I 8 kap. sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess i olika verksamheter med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekono-

Innehållet i tillämplig svensk lag 97

miska förhållanden. Med sådana förhållanden oftast affarsavses eller driftförhållanden. Enligt 8 kap. 10 § gäller sekretess hos myndighet för uppgift aftärs- eller driftförhållanden för enskild om som har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, det om av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Enligt artikel 6 i konventionen bistånd i händelse om av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen

avsnitt 4.7 ovan om civilt samarbete förbinder sig den hjälpsökande och den hjälpande staten att skydda den förtroliga karaktären hos den konfidentiella information de får tillgång till i som samband med bistånd vid kärnenergiolycka eller radioaktivt en ett nödläge. Sådan information skall endast användas för det överenskomna biståndet. Med anledning Sveriges tillträde till konav ventionen infördes därför ett tillägg i 8 kap. 18 § första stycket sekretesslagen, om att sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden har lämnats bl.a. i som ärende om bistånd enligt den aktuella konventionen, det kan om antas att den enskilde lider skada uppgiften röjs SFS om 1991:1584. Här gäller således inte presumtion för sekretess utan ett rakt skaderekvisit. I samband med tillträdet till konventionen föreskrevs inte någon meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikti l6 kap. 1 § 3 sekretesslap. gen.

Säkerhetsskyddsavtal

På senare år har den svenska försvarsindustrin utökat sitt internationella samarbete. Samarbetet har inneburit bl.a. att

98 Innehållet i tillämplig svensk lag

materiel, komponenter och delsystem för det svenska försvaret har anskaffats utomlands. Överenskommelser har regelmässigt träffats mellan Sverige och andra länder innehållet i samarbetet. Dessa om avtal informationsutbyte, samverkan inom olika materiekan avse lområden kunskapsutbyte inom forskning och utveckling. samt Eftersom samarbetet omfattar frågor är betydelse for det som av svenska totalñrsvaret och for Sveriges relationer till andra länder innehåller avtalen ofta klausuler berör sekretessen inom dessa som områden. Syftet med sådan klausul är att tillgodose behovet av en ett tillfredställande säkerhetsskydd. Klausuler skydd för den kommersiella sekretessen kan också om förekomma. Parterna förbinder sig härvid i princip att hemlighålla

uppgifter i enlighet med lagstiftningen i respektive land. Kommer-

siell sekretess gäller dock hos svenska myndigheter även om en uttrycklig klausul härom saknas.

6.7.6¶Hälso- och sjukvårdssekretess

huvudregeln i 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess

Enligt

och for uppgift enskilds hälsotillstånd inom hälso- sjukvården om eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att kan röjas utan att den enskilde eller honom närstående

uppgiften

lider Skaderekvisitet är således på det här området omvänt, men. dvs. det gäller presumtion för sekretess. Denna gäller for alla en vårdas på sjukhus och andra vårdinrättningar, således även för som utländska medborgare vårdas på ett svenskt sjukhus efter en som olyckshändelse under tillfällig vistelse här. Uppgift om att en en viss vårdas på sjukhus lämnas normalt bara till patienperson ett anhöriga. Utomstående bör däremot inte utan patientens tens

Innehållet i tillämplig svensk

lag 99

samtycke genom personalen vid sjukhuset kunna veta att denne vårdas där Meddelarfriheten på hälso- och sjukvårdsområdet är starkt

begränsad. Tystnadsplikt gäller enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen

såvitt avser uppgift än om annat verkställighet av beslut om

omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke 16 kap. 1 §

3 p. sekretesslagen.

6.8 Hälso- och försäk-

sjukvård samt

ringar

6.8.1¶Hälso- och till

sjukvård personer inom

EES-området

Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 § hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälsooch sjukvården hör även Sjuktransporter samt att ta hand avlidna. Varje

om landsting

skall erbjuda hälso- och sjukvård år dem bosatta som är inom

landstinget 3 § hälso- och sjukvårdslagen. Om någon vistas

som inom landstinget utan att bosatt där behöver omedelbar vara hälsooch sjukvård, skall landstinget erbjuda även sådan vård 4 § hälsooch sjukvårdslagen. Denna bestämmelse gäller för bl.a. utländska

medborgare som tillfälligt befinner sig i Sverige.

° Se vidare Corell m.fl. Sekretesslagen, 3 uppl, 144 ff. s.

100 Innehållet i tillämplig svensk lag

Villkoren för vård till personer som beger sig från ett land till ett annat har för Sveriges del sedan lång tid reglerats i konventioner med andra länder social trygghet. När det s.k. EES-

om avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 infördes emellertid nya regler i Sverige rätt till vård för personer som kommer från ett

om annat land inom EES-området. Reglerna finns i rådets förordning EEG 140871 om tillämpningen av systemen för social

nr trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlem-

mar flyttar inom gemenskapen. Förordningen inkorporerades i

svensk rätt först genom lagen 1992:1776 om samordning av systemen för social trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och sedan genom lagen 1994:1500 med anledning Sveriges anslutning till Europeiska

av unionen. Förordningen finns översatt till svenska och togs i författningssamlingen som bilaga till 1992 års lag.

EES-länderna är EU-medlemmarna Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Finland, Österrike och Sverige samt EFTA-staterna Island och Norge. Lichtenstein har för avsikt att ansluta sig till avtalet i maj 1995. Förordningen 140871 gäller således alltjämt mellan Sverige, Norge och Island trots att lagen 1992:1317 om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde EES upphörde att gälla den 1 januari 1995 då Sverige blev medlem EU prop. 199495:19 s. 544. Genom

av EU-medlemskapet bytte Sverige endast sida i EES-avtalet. De sedan tidigare ingångna konventionerna fortsätter att gälla för de grupper av personer som inte omfattas av förordningen 140871, exempelvis personer som är arbetslösa och utförsäkrade.

Den fria rörligheten för människor inom EU skulle hindras om

Innehållet i tillämplig svensk lag 101

de riskerade att förlora sin sociala trygghet vid till ett annat resa land än sitt eget inom gemenskapen. Förordningen 140871 syftar därför till att ge skydd till dem rör sig mellan olika länder som inom gemenskapen. Förordningen har däremot inte till syfte att åstadkomma en harmonisering av medlemsstaternas lagstiftningar på området. Förordningen reglerar många aspekter den sociala av tryggheten och har särskilda avsnitt förmåner vid bl.a. om sjukdom, moderskap, invaliditet, arbetslöshet och olycksfall i arbetet. Det finns även bestämmelser dödsfallsersättningar och om om förmåner till efterlevande. Förordningen 140871 är tillämplig i fråga anställda och om egenföretagare som omfattas eller har omfattats lagstiftningen av i en eller flera medlemsstater och är medborgare i som en medlemsstat. Den omfattar också statslösa eller flyktingar är som bosatta inom en medlemsstats territorium. Vidare gäller förordningen familjemedlemmar och efterlevande till anställda,

egenföretagare, statslösa eller flyktingar. Även statligt anställda

omfattas av förordningen art. 2.3. Den gäller dock inte för de särskilda system som kan finnas för statligt anställda art. 4.4. Dessa bestämmelser betyder att i de fall statligt anställda i - som Sverige är försäkrade enligt den allmänna försäkringen i landet, de också omfattas förordningen 140871, medan detta inte är av fallet beträffande speciella försäkringssystem förmåner som avser till enbart statsanställda, även dessa system är lagstadgade. om Förordningen innehåller även regler för det fall bor att en person i ett land och arbetar i ett annat inom gemenskapen. I sådana situationer skall och hans familjemedlemmar kunna få personen vård i både arbetslandet och bosättninglandet. Det gäller såväl akut vård som planerad vård. Huvudregeln är att en anställd, oberoende

102 Innehållet i tillämplig svensk lag

av var han är bosatt, skall omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där han utför sitt arbete art. 13.2.a.

Beträffande de s.k. utsändningsfallen, dvs. anställda som sänds

ut av arbetsgivaren för att tillfälligt utföra arbete på

en annan

medlemsstats område, stadgas att dessa arbetstagare alltjämt

omfattas av lagstiftningen i det land där de normalt arbetar art. 14. 1.a.. Förutsättningen är att arbetet inte förväntas var längre än tolv månader. Statligt anställda skall enligt förordningen 140871 däremot alltid omfattas av lagstiftningen i det EES-land gäller

som för den förvaltning som sysselsätter dem art l3.2.d. Detta innebär att de särskilda reglerna om utsända inte är tillämpliga på statligt anställda. Enligt l kap. 3 § fjärde stycket lagen 1962:381

om allmän försäkring anses den som är utsänd av en statlig arbetsgivare vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden oberoende av dennas längd. Statligt anställda i Sverige som arbetar i andra länder skall alltså kvarstå som försäkrade här i landet. Den

som är inkallad eller fullgör repetitionsövning eller civil tjänstgöring i ett EES-land omfattas av detta lands lagstiftning enligt förordningen art. 13.2.e. Försäkringsskyddet för statligt anställda och totalförsvarspliktiga from. den 1 juli 1995 behandlas nedan under

rubriken Försäkringar i Sverige.

En anställd som enligt förordningens bestämmelser omfattas av lagstiftningen i ett visst land och som uppfyller villkoren enligt denna, har rätt till vårdförmåner enligt artikel 22 vid vistelse i ett annat land. I ett sådant fall skall vårdformåner tillhandahållas för hemlandets räkning av vistelsestaten enligt den där gällande lagstiftningen, som om den anställde vore försäkrad där art. 22.l.. Denne skall således t.ex. betala samma patientavgifter

som landets egna försäkrade. Den tid under vilken vården skall utges är

Innehållet i tillämplig svensk lag 103

dock beroende lagstiftningen i hemlandet. av Transport hem från vistelselandet täcks inte reglerna i artikel 22. Kostnaden av härför måste således den anställde själv betala, såvitt han inte tecknat en särskild försäkring för detta ändamål. En anställd vill som ha vårdförmåner enligt art. 22 måste visa särskilt upp ett intyg för vårdinrättningen på vistelseorten. Intyget skall utfärdat vara av en behörig institution i hemlandet och utvisa rätten till vårdförmåner.

Rätten till vård enligt artikel 22 gäller först och främst om en person under vistelse i en stat oberoende orsaken till annan av uppehållet där t.ex. semester blir i behov omedelbar

- - av hjälp,

dvs. akut vård. I förordningens kapitel 4 art. 52 63 finns emellertid särskilda bestämmelser olycksfall i arbetet om och

arbetssjukdomar. Huvudregeln är anställd vid att om en tillfällig

vistelse i en annan stat råkar ut för olycksfall i arbetet, ett har han rätt att få vårdförmåner på hemlandets bekostnad hos vederbörande institution i vistelselandet enligt det landets

lagstiftning som om han

vore försäkrad där art. 55. Denna regel är således i

princip

densamma vid vistelsefallen artikel som enligt 22. Hemlandet svarar normalt för transporten till bosättningsorten art. 59. Detta innebär att från Sverige utsänd skadar om en person sig under arbete i den stat till vilken han är utsänd, den svenska arbetskadeförsäkringen skall svara för kostnaderna för att transportera hem i fråga. Tillstånd till personen transporten skall lämnas av

försäkringskassan.

Till skillnad från de traditionella konventionerna sjukvård, om där vårdlandet alltid stod för kostnaderna för vården, innehåller

förordningen detaljerade regler betalningsströmmar

om över gränserna för att ersätta den vård Huvudregeln som ges. är att det land i vilket en person är försäkrad skall återbetala kostnaderna för

104 Innehållet i tillämplig svensk lag

sjukvård som den försäkrade åtnjutit i ett annat land. Den svenska sjukförsäkringen svarar för kostnaden för vårdförmånen i ett annat land som Sverige skall ersätta. Enligt den särskilda nordiska konventionen av den 15 juni 1992 om social trygghet avstår emellertid de nordiska länderna från att begära återbetalning mellan länderna av utgifter för vårdförmåner vid bl.a. sjukdom. I den vägledande kommentaren till den nordiska konventionen har emellertid Sverige för sin del angett att den har rätt till

som vårdförmåner vid tillfällig vistelse i Sverige skall dessa på samma villkor som gäller för svenska försäkrade. Detta t.ex.

avser

erläggande av patientavgift i Sverige.

Enligt den nordiska konventionen svarar vistelselandet för de merutgifter för hemresa till bosättningslandet, uppkommer

som genom att vederbörande till följd av sitt sjukdomstillstånd måste använda dyrare färdsätt än han annars skulle ha använt. I nordiska sammanhang torde det därför bli så att själva vården enligt

ges förordningen 140871 och en eventuell hemresa ges enligt den nordiska konventionen. Vid olycksfall i arbetet ges dock även

hemresan enligt förordningen.

6.8.2 Hälso- och sjukvård till utanför

personer

EES-området

Med vissa länder utanför EU och EFTA har Sverige tecknat konventioner eller särskilda överenskommelser som ger rätt till sjukvårdsförmåner vid tillfällig vistelse i det andra konventionslandet. Sådan rätt finns enligt konventionerna med Quebec endast vid tillfälligt arbete i den andra staten och Israel endast förlossnings-

Innehållet i tillämplig svensk lag 105

vård samt enligt de särskilda överenskommelserna med

Algeriet,

Australien, Estland, Polen och Ungern endast sjukhusvård. I bilaga 6 finns en sammanställning över rätten till sjukvårdsförmåner under tillfällig vistelse i ett konventionsland. Estland saknas dock i sammanställningen. Utländska medborgare inte bor i Sverige och inte som som omfattas av någon konvention har visserligen rätt under

att tillfällig

vistelse här i landet få akutvård de måste

se ovan men själva

betala för hela vårdkostnaden. För en mer fullständig redogörelse beträffande sociala rättigheter och skyldigheter i internationella sammanhang hänvisas bl.a. till betänkandet SOU 1993:115 Social trygghet och EES.

6.8.3 i

Försäkringar Sverige

Den som förvärvsarbetar i Sverige är försäkrad för arbetsskada enligt bestämmelserna i lagen 1976:380 arbetsskada. Samma om skydd har den som arbetar utomlands, arbetet om avser att vara

högst ett år och arbetstagaren är utsänd arbetsgivare med

av en verksamhet här i landet. För statligt anställda gäller skyddet även om vistelsen utomlands än ett år. Lagen gäller inte för varar mer arbetstagare som en utländsk arbetsgivare sänder till Sverige for arbete som avses vara högst ett år. Med arbetsskada förstås enligt lagen 2 kap. 1 § skada till

följd

av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. Olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas olycksfall i arbetet, som om färden föranleds och stod i nära samarbete med arbetet. av Lagen om arbetskada gäller således inte för skador utsänd anställd som en ådrar sig under fritiden utomlands.

106 Innehållet i tillämplig svensk lag

Arbetsskadeförsäkringen gäller vid sjukdom, bestående ned-

sättning av arbetsförmågan och dödsfall och ersätter inkomstförlust och kostnader för läkarvård, sjukhusvård, tandvård etc. Den ger däremot ingen ersättning för sveda och värk eller lyte och men. Sådan ersättning kan den skadade i stället vara berättigad till genom arbetsmarknadens trygghetsförsäkring.

Vid skador som drabbar någon under tjänstgöring enligt lagen 1994: 1809 om totalförsvarsplikt, dvs. där det inte föreligger ett

anställningsförhållande, gäller inte lagen om arbetsskada. För

dessa fall gäller i stället lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd l § i dess lydelse fr.o.m. den l juli 1995, SFS 1994:2073.

Personskadeskyddet ger ett skydd som är likvärdigt det som

förvärvsarbetande får genom arbetsskadeförsäkringen och alltså

ger kompensation för inkomstförlust och vårdkostnad. Lagen om personskadeskydd ger inte rätt till ersättning för sveda och värk eller lyte och men. Rätt till sådan ersättning föreskrivs dock i viss utsträckning för de nämnda kategorierna i lagen 1977:266 om statlig ersättning vid ideell skada. Den lagen innehåller också regler

om ersättning för allmänna olägenheter till följd av skadan.

Lagen om statligt personskadeskydd liksom lagen om statlig ersättning vid ideell skada preciserar de ersättningsberättigade personalkategorierna genom uttryckliga hänvisningar till de lagar

i vilka tjänstgöringsplikten läggs fast. Därigenom utesluts från

lagens tillämpningsområde t.ex. värnpliktiga ur ett annat lands

försvarsmakt på övning här i landet.

Personskadeskyddet gäller för en viss skyddstid som börjar när

färden påbörjas till den verksamhet som omfattas av lagen om personskadeskydd. Det gäller till dess den sista färden från

Innehållet i tillämplig svensk lag 107

verksamheten avslutas. Skyddet gäller alltså även på fritid för de berörda personalkategorierna så länge i fråga vistas personen i Sverige, Danmark, Finland eller Norge. Vid vistelse i något annat land gäller personskadeskyddet endast har anordnat om staten eller bekostat resan. Om skadan har ådragits under ledighet eller annan fritid utanför förläggningsplatsen, utges ersättningen enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada under vissa m.m.

förutsättningar endast till den som fullgör längre grundutbildning

än 60 dagar enligt lagen totalförsvarsplikt 1 § andra stycket om lagen om statlig ersättning vid ideell skada i dess

m.m. lydelse

fr.0.m. den 1 juli 1995, SFS 1994:2074. De nu redovisade reglerna innebär att totalförsvarspliktiga som inom ramen för sin tjänstgöring deltar i övning en utomlands omfattas av det skydd i lagen personskadeskydd och som ges om i lagen om ersättning vid ideell skada. Härutöver omfattas de av förmånerna enligt förordningen 1995:239 förmåner till om totalförsvarspliktiga, bl.a. fri hälso- och sjukvård 5 kap., fri tandvård 6 kap. och grupplivförsäkring för dödsfall 10 kap.. Denna förordning träder i kraft den 1juli 1995. För anställd personal gäller nämnts lagen arbetskada som om även vid verksamhet utomlands. Försäkringen ersätter nödvändiga kostnader för sjukvård utom riket, tandvård och särskilda hjälpmedel. I sjukvårdskostnaderna räknas nödvändiga utgifter för resor 3 kap. 10 § lagen arbetsskadeförsäkring. Vidare gäller om ett särskilt kollektivavtal ersättning vid personskada PSA; SAV om cirkulär 1990 A 15 och 1993 A 12 ersättning vid olyckssom ger fall för bl.a. sveda och värk för framtida inkomstförlust. samt Avtalet ger även viss ersättning vid dödsfall, bl.a. för

begravnings-

kostnader samt ett engångsbelopp två och halvt

om ett basbelopp

108 Innehållet i tillämplig svensk lag

till efterlevande maka eller sambo. Ersättningarna enligt PSA betalas dock inte ut till den del arbetstagaren eller hans efterlevande har rätt till ersättning med stöd av författning eller annat kollektivavtal. Anställd personal har härutöver möjlighet att

vissa ersättningar enligt förordningen 1986:259 om ersättning till

följd av sjukdom eller skada som ådragits utom riket. Sådana ersättningar utgår vid invaliditet eller dödsfall till följd av vissa sjukdomar som anges i en bilaga till förordningen eller till följd av personskada som har samband med naturkatastrof, krig, uppror, allmänt upplopp eller därmed jämförlig händelse 1 §. Vid bestående, fullständig invaliditet betalas 75 000 kr till arbetstagaren 6 §. Vid dödsfall på grund av sjukdomen eller skadan betalas 75 000 kr till vissa av arbetstagarens efterlevande 8 §.

De anställda i utlandstyrkan inom Försvarsmakten har särskilda förmåner enligt förordningen FFS 1984:31 om förmåner till anställd inom utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. Utöver bestämmelser om reseförmåner, familjeförmåner m.m. finns regler om ersättning för skada eller sjukdom. Vid bestående invaliditet på grund av skada eller sjukdom som den anställde ådrar sig under tjänstgöring utomlands inbegripet färd från Sverige till för-

rättningsorten och åter ikläder sig staten en särskild riskgaranti

för den anställde. Garantin innebär att ersättning betalas vid fullständig invaliditet med 22 basbelopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring. Basbeloppet är f.n. 35 700 kr. Riskgarantin innebär även att motsvarande belopp utbetalas till dödsboet vid dödsfall på grund av skadan eller sjukdomen 18 §.

För statsanställd personal gäller vidare ett särskilt kollektivavtal med utlandsbestämmelser UB. Enligt detta avtal har den anställde rätt att bl.a. få ersättning för alla sjukvårdskostnader, inklusive

Innehållet i tillämplig svensk lag 109

läkemedel, utomlands 36 §. Ersättningsanspråket skall på tas upp reseräkning. Ersättning för akut sjukvård under privata resor utomlands utgår normalt inte. Avtalet gäller för den är som stationerad utomlands för en tid minst månader. av sex

Statens tjänstereseförsäkring och änstegrupplivförsäkring gäller

även under utrikes förrättningar. Tjänstereseförsäkringen gäller i

alla länder utan inskränkningar. En tjänsteresa börjar vid avresan från hemorten och slutar vid hemkomsten. Försäkringen gäller således även under fritid på forrättningsorten. Däremot omfattas inte privata resor som företas avbrott från tjänsteresan. Varje som myndighet tecknar försäkring för sin personal hos en egen ett

enskilt försäkringsbolag eller avtalar med Kammarkollegiet

motsvarande skydd, 4 § förordningen 1993:647 försäkrings-

om skydd m.m. vid statliga tjänsteresor. Försvarsmakten har tecknat tjänstereseförsäkring en som ger ersättning för bl.a. kostnader på grund sjukvård och tandbeav

handlingar. Ersättning lämnas för skäliga och nödvändiga kostnader

för läkar- och sjukhusvård samt för behandling och hjälpmedel som föreskrivits av läkare. Ersättning lämnas för kostnader för tillfällig behandling av akuta tandbesvär. Vidare kan ersättning lämnas för de merkostnader uppstår för hemresa till Sverige. Vid dödsfall som

utbetalas ett kapitalbelopp 22 basbelopp. l försäkringen finns

begränsningar för riskfylld sysselsättning vissa angivna

av grupper, bl.a. piloter och annan personal tjänstgör ombord på flygplan, som

fartyg, helikopter m.m. För att försäkringen skall gälla inom vissa

uppräknade krigsområden måste tilläggspremie erläggas. Vid

utrikes resor skall den anställde medföra särskilt Travel ett Security Card. Den som gör anspråk på ersättning skall inkomma med läkarintyg och andra handlingar, t.ex. kvitton i original, som

110 Innehållet i tillämplig svensk lag

behövs för att försäkringsbolaget skall kunna reglera ärendet. Försäkringen gäller inte för anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten under tjänstgöring utomlands, inbegripet färd från Sverige till förrättningsplatsen och åter.

6. 9

Miljöskydd

6.9.1¶Miljöskyddslagen

Bestämmelser om s.k. miljöfarlig verksamhet finns bl.a. i

miljöskyddslagen 1969:387. Bland lagens tillämpningsområden

anges användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som

kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening,

buller, skakning, ljus eller annat sådant, om störningen inte är helt tillfällig 1 § första stycket 3. Sådan användning kallas miljöfarlig verksamhet l § tredje stycket. Tillstånd att utöva miljöfarlig verksamhet kan ges av Koncessionsnämnden för miljöskydd 9 §.

Den miljöfarliga verksamheten kan ge upphov till domstolsprocesser. Talan om s.k. enskilt anspråk på grund av verksamheten kan väckas vid den fastighetsdomstol inom vars område den miljöfarliga verksamheten utövas 34 §.

Länsstyrelsen utövar tillsyn över sådan miljöfarlig verksamhet

som bl.a. utövas av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Det åligger länsstyrelsen att verka för att ingrepp sker mot överträdelser av lagen 38 §. I lagens 45 § finns bestämmelser om straffansvar för den som bl.a. bryter mot förbud eller föreskrifter enligt lagen.

Innehållet i tillämplig svensk lag lll

Om exempelvis Försvarsmakten samövar i Sverige med utländska militära förband torde myndigheten

vara ansvarig även

för sådan miljöfarlig verksamhet beror på det som utländska förbandet. Den utländska staten kan inte sådan ställas som till ansvar här i landet.

Miljöskadelagen

Enligt miljöskadelagen 1986:225 skall skadestånd för utges personskada, sakskada och förmögenhetsskada verksamhet ren som

på en fastighet har orsakat i sin omgivning. Ren förmögenhetsskada

som inte har orsakats genom brott ersätts dock endast skadan om är av någon betydelse l §. Skadestånd utges för skador genom bl.a. buller och skakning 3 §. Skyldighet skadestånd att utge enligt lagen har i första hand den bedriver den

som skadegörande

verksamheten i egenskap fastighetsägare. Samma skadeståndsav skyldighet har emellertid även andra som bedriver sådan verksamhet och som brukar fastigheten i näringsverksamhet eller i

offentlig

verksamhet 6 §. Om två eller flera skall ersätta skadan, svarar de solidariskt för skadeståndet 8 § första stycket. Detta

betyder

att den skadelidande kan vända sig mot endast de

en av ansvariga

och kräva full betalning denne. Fördelningen mellan de av ansvariga skall därefter, inte annat har avtalats, ske efter vad om

som är skäligt med hänsyn till grunden för skadeståndsansvaret,

möjligheterna att förebygga skadan och omständigheterna i övrigt

8 § andra stycket.

Den som vill framställa anspråk på ersättning enligt lagen skall väcka talan vid den tingsrätt inom område den skadegörande vars verksamheten i huvudsak har bedrivits. Beträffande skador på

112 Innehållet i tillämplig svensk lag

fastigheter väcks dock talan vid fastighetsdomstolen.

Reglerna i miljöskadelagen innebär i princip utländsk

att en försvarsmakt som befinner sig i Sverige för övning kan bli skadeständsansvarig på grund av skador som uppstått med anledning av verksamheten på en viss fastighet. Den utländska staten kan dock inte part i ett mål vid svensk domstol.

vara en Reglerna om solidariskt ansvar medför därför i allmänhet att den skadelidande väljer att vända sig mot den svenska Försvarsmakten. Utgivna belopp får därefter eventuellt regressvis krävas åter det

av utländska törbandet.

Gällande bestämmelser 113

7 Gällande bestämmelser för sän-

dande av svenska militära förband

utomlands och för av ut-

mottagande

ländska militära förband i

Sverige

7.1¶Svenska förband

utomlands

Enligt 10 kap. 9 § första stycket regeringsformen RF får regeringen sätta in Försvarsmakten vid väpnade mot riket. angrepp I övrigt får en svensk väpnad styrka sättas i strid eller sändas till ett annat land endast om riksdagen medger det, det är medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden eller skyldigheten att vidta åtgärden följer av internationell överenskommelse eller förpliktelse har godkänts riksdagen. som av Riksdagen måste således på något sätt godkänna svensk att en väpnad styrka sänds utomlands. Riksdagen har emellertid antagit två särskilda lagar där beslutanderätten delegerats till regeringen. Enligt lagen 1992:1153 om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands finns möjlighet för regeringen att efter begäran FN av

114 Gällande bestämmelser

eller efter beslut som fattats av OSSE ställa en väpnad styrka till förfogande för fredsbevarande verksamhet utomlands. Vidare anges i lagen att den personal som ingår i den aktuella väpnade styrkan skall anställas i en särskild utlandsstyrka inom Försvarsmakten.

Högst tretusen personer ur utlandsstyrkan får samtidigt tjänstgöra

utomlands i väpnad tjänst. Den andra lagen där regeringen bemyndigats att besluta om sändande av en väpnad styrka utomlands är lagen 1994:588 om utbildning för fredsbevarande verksamhet. Enligt lagens 1 § får regeringen sända en väpnad styrka utomlands för att delta i utbildning for fredsbevarande verksamhet inom för internationellt samarbete. Av motiven

ramen till lagen framgår prop. 199394:244 s. 7-8 att den tillkom främst för att möjliggöra ett deltagande med svensk trupp utomlands vid övningar inom ramen för Partnerskap för fred, utan att riksdagen skall behöva höras vid varje tillfälle när en sådan övningsverksamhet är aktuell.

Genom de två nämnda lagarna regleras således det enligt 10 kap.

9 § första stycket 2 RF delegeringsbara området i fråga om

insättande väpnad styrka utomlands. I det föregående kapitel 4

av har framhållits att det förekommer att enheter ur Försvarsmakten sänds utomlands för att delta i annat internationellt samarbete än

i de beskrivna lagarna. Sådant utsändande har då som avses nu skett efter beslut av regeringen men utan riksdagens hörande. Detta kan ske enheterna inte bedöms vara väpnade styrkor i rege-

ringsformens mening.

Regeringens handläggning av ärendet om fältsjukhuset i Somalia

avsnitt 4.2 granskades konstitutionsutskottet KU. Infor

se av

granskningen upprättades en PM inom Försvarsdepartementet.

. PM:n finns intagen bilaga till utskottets betänkande bet.

som

Gällande bestämmelser 115

199091 :KU30 bil A 17.3. I PM:n uttalas: Om den personal som sänds utomlands inte är beväpnad, blir RF 10:9 inte

tillämplig.

Bestämmelsen i regeringsformen har vidare uppfattats så att personalen kan vara utrustad med för självförsvar vapen utan att den skall betraktas som väpnad styrka. I överensstämmelse med detta synsätt har regeringen beslutat det svenska

om fältsjukhusets

sändande till Saudiarabien utan att höra riksdagen. Utskottets granskning gav inte anledning till något särskilt uttalande. Regeringen hade dock i enlighet med 10 kap. 6 § RF överlagt med utrikesnämnden innan beslutet fattades det svenska

om deltagandet.

Av 10 kap. 6 § första meningen RF framgår regeringen skall att fortlöpande hålla utrikesnämnden underrättad utrikespolitiska om förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta det erfordras. Med utrikespolitiska förhållanden avses inte endast utrikespolitiken i snäv

mening utan

även de utrikespolitiska sidorna försvars- och

av handelspolitiken.

I 10 kap. 6 § andra meningen RF uttalas att i alla utrikesärenden av större vikt skall regeringen före avgörandet överlägga med utrikesnämnden, det kan ske. Beträffande utrikesärenden om av större vikt föreligger således i princip ett obligatorium för

regeringen att överlägga med utrikesnämnden, innan beslut fattas.

Även inför beslut

regeringens att sända en flottstyrka till Estland

för minröjning avsnitt 4.5 upprättades PM inom departe-

se en

mentet F0941885SI. Av PM:n framgår att styrkan bestod av

minröjningsfartyg bestyckade med luftvärnskanoner. Vidare

anges: I motiven till lagen 1992:1153 väpnad styrka för tjänstgöring om utomlands uttalas beträffande lagens 3 § prop. 199293:77 s. 8 att Av konstitutionellt intresse är endast antalet vid personer som

varje given tidpunkt satts för att tjänstgöra utomlands i väpnad

116 Gällande bestämmelser

tjänst. Det saknas därför anledning att i lag begränsa möjligheterna att därutöver anställa personal för annan verksamhet än

väpnad tjänst. minröjningsfartygen skall inte deltaga utom-

lands i väpnad tjänst. Bestyckningen är endast avsedd för självför-

svar i en krigssituation. Motsvarande bestyckning finns på

örlogsfartyg efter beslut av regeringen deltar i örlogsbesök

som utomlands. Mot bakgrund härav bör fartygen i förevarande fall inte utgöra sådan väpnad styrka som avses i 10 kap. 9 § RF. Det

en svenska deltagandet skulle således kunna ske utan hörande av riks-

dagen. Deltagandet kan däremot inte jämställas med ett örlogsbe-

sök, vilket kan beslutas enligt lagen 1974:613 om handläggning

av vissa regeringsärenden.

7.2¶Utländska militära förband i Sverige

7.2.1 Allmänt

Regler om en utländsk väpnad styrkas tillträde till svenskt territorium finns i olika författningar, nämligen tillträdesförordningen 1992: l 18, förordningen 1982:756 om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. IKFN-förordningen och förordningen 1994:528 om utländska besök vid Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Allmänna bestämmelser om utlänningars inresa, utresa och vistelse i Sverige finns i utlänningslagen 1989:529 se vidare avsnitt 8.5 I lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga

anläggningar m.m. finns regler som begränsar utlänningars rätt att

Gällande bestämmelser 117

uppehålla sig inom s.k. militära skyddsområden vidare avsnitt

8.12.

Tillträdesförordningen

Enligt huvudregeln i 4 § tillträdesförordningen krävs tillstånd för tillträde till svenskt territorium utländska statsfartyg, utländska av statsluftfartyg och utländska militära fordon. Utländska statsfartyg har dock i enlighet med bestämmelserna i förordningens 3 § för genomfart tillträde till svenskt territorialhav tillstånd. utan Utgångspunkten är att regeringen avgör om tillstånd skall meddelas 6 §. Tillståndet skall i sådant fall utverkas på diplomatisk väg. I vissa fall enligt 5 § har dock Försvarsmakten rätt meddela att tillståndet. Det gäller bl.a. utländska militära fordon på begäran av Generaltullstyrelsen 5 § första stycket 4. Försvarsmakten får även på begäran av en kommun eller statlig myndighet en som svarar

för räddningstjänst meddela utländska statsfartyg, statsluftfartyg

och militära fordon tillstånd för tillträde till svenskt territorium vid räddningsinsatser eller vid övning sådana insatser 5 § andra av

stycket.

Inom svenskt territorium får ett utländskt statsfanyg eller statsluftfartyg endast med regeringens tillstånd bedriva skjutövningar eller andra övningar än sådana i 5 § andra som avses stycket, om inte övningarna i sin helhet kan genomföras inom fartyget eller luftfartyget 10 §. Detta innebär att utländska militära fordon befinner sig i Sverige efter tillstånd som av Försvarsmakten också får användas vid övning här tillstånd utan av regeringen. Om besättningen från ett utländskt statsfartyg eller statsluftfartyg, som befinner sig svenskt territorium, lämnar

118 Gällande bestämmelser

fartyget eller luftfartyget får besättningen inte utan regeringens

tillstånd bära annat än blankt vapen som hör till uniformsdräkten 11 §.

Utöver de nu redovisade bestämmelserna finns i tillträdesförordningen även särskilda stadganden för krigförande staters

statsfartyg och statsluftfartyg.

7.2.3¶IKFN-förordningen

I IKFN-förordningen finns regler för den situationen att ett utländskt statsfartyg, statsluftfartyg eller militärt fordon befinner sig på svenskt territorium utan att bestämmelserna i tillträdesförordningen har iakttagits. I sådana fall har Försvarsmakten till uppgift att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium 3 §

Enligt 11 § får inte utländsk militär personal bära uniform inom Sveriges landområden utan tillstånd av Försvarsmakten. Om ett utländskt militärt fordon påträffas inom svenskt territorium utan att ha rätt att var där, skall det hållas kvar. Om personal som medföljer fordonet saknar rätt att inresa till eller vistas i riket, skall personalen omhändertas och avväpnas. Förhållandet skall anmälas

till närmaste polismyndighet.

I förordningen finns vidare bestämmelser om ingripanden mot

fartyg och luftfartyg samt mot krigförande staters fartyg och

luftfartyg.

Gällande bestämmelser 119

7.2.4 utländska besök

Förordningen om vid

Försvarsmakten och Försvarets materielverk

Enligt l § förordningen om utländska besök vid Försvarsmakten och Försvarets materielverk skall Försvarsmakten ha Försvarsdepartementets tillstånd innan myndigheten anordnar besök av en utlänning vid vissa staber och förband. Tillstånd krävs också, om

utlänningen skall tjänstgöra i befattning vid svensk militär

en en enhet. Tillstånd behövs dock inte, besöket är föranlett om av att utlänningen exempelvis skall förbereda, delta i eller följa upp verksamhet inom för överenskommelser mellan ramen Sverige och andra stater om samarbete inom försvarets område.

7.2.5 inför den nordiska

Utbildning FN-bataljo-

nen i f.d.

Jugoslavien

I avsnitt 4.2 har nämnts att Sverige och Danmark har samövat på varandras territorier inför uppsättandet de nordiska

av bataljo-

nerna i Bosnien-Hercegovina. Den svenska regeringen har då, i beslut ställt till Försvarsmakten och till Danmarks ambassad i Stockholm, lämnat de danska militära styrkorna följande tillstånd

Fö dnr 941686Sl:

tillträde till svenskt territorium vid

- övningsområdena för stridsvagnar och pansarskyttefordon samt rätt till till och

transport från dessa områden, rätt till genomförande skarpskjutning, - av rätt till in- och utförsel materiel och erforderlig ammunition, - av

120 Gällande bestämmelser

tillträde till svenskt territorium för förbandens personal inklusive personlig utrustning och vapen,

medgivande att bära uniform samt -

rätt till flygning i svenskt luftrum och skjutning med skarp flygammunition i enlighet med föreskrifter utfärdade av Försvarsmakten.

Beträffande tillträdet till svenskt luftrum har erinrats om att tillstånd erfordras utverkat på diplomatisk väg.

Förslag 121

8 till internationella Över-

Förslag

enskommelser och ändringar i svensk

rätt

1 Inledning

8.1¶Statusavtal

Av den tidigare framställningen framgår att vid olika former av internationellt försvarssamarbete aktualiseras frågor rättslig om status för personal, in- och utförsel av materiel m.m. Dessa frågor regleras ofta i avtal mellan länderna. Avtalen kan exempelvis innebära en uppdelning mellan länderna den straffrättsliga av jurisdiktionen eller det skadeståndsrättsliga för av ansvaret inträffade skador. En sådan uppdelning kan emellertid komma i konflikt med lagstiftningen i de inblandade länderna. Denna problematik har för svenskt vidkommande berörts i några avseenden i kapitel Det kan således bli nödvändigt att vidta ändringar i den nationella rätten för att ett land skall kunna leva upp till sina åtaganden enligt sådana internationella avtal. I den följande framställningen kommer att peka områden där det

122 Förslag SOU 1995:533

finns behov att i avtal reglera de rättsliga frågorna mellan de av berörda länderna. Vi lämnar även förslag till ändringar i svensk rätt. Inom Nato finns omfattande och lång erfarenhet av den en rättsliga regleringen inför olika slags övningar inom ramen för samarbetet mellan länderna. I avsnitt 4.4.6 beskrivs det generella statusavtal SOFA gällt mellan Nato-staterna sedan 1950-talet som utan ändringar eller tillägg. Infor varje Nato-övning upprättas också särskilda samtörståndsavtal Memorandum of Understanding, MoU mellan värdlandet för övningen och Natohögkvarteret olika praktiska m.m. för genomföom arrangemang randet övningen. I samförståndsavtalet erinras om att Natozs av SOFA gäller mellan länderna.

8.1.2¶Partnerskap för fred

Inom samarbetet för Partnerskap för fred har Nato tagit initiativ till seminarier planering inför och genomförandet av olika om övningar. Utgångspunkten för dessa seminarier är den planeringstillämpas inom Nato. Denna process pågår unier en process som period ett till tre år beroende på övningens omfattnirg och om svårighetsgrad. Processen består bl.a. att länderna deltar i olika av planeringskonferenser där bestämmelser inför övningen avhandlas. Redan vid någon de inledande konferenserna är det avsett att de av rättsliga frågorna skall diskuteras. Det har framhållits att det är viktigt sådana frågor tas tidigt för att övningen skall kunna att upp genomföras på ett smidigt och effektivt sätt. seminarierna inom Partnerskap för fred avhandlar särskilt Ett av de rättsliga aspekterna beträffande fredsbevarande verksamtet och

Förslag

övning inför sådan verksamhet. l det underlag för seminariet som vi tagit del av, lämnas förslag till reglering

av straffrättslig juris-

diktion, skadestånd, införsel tull, av vapen, visering och beskattning. Vi återkommer i det följande till dessa

förslag.

Av underlaget framgår vidare fyra alternativa

att lösningar av

den rättsliga regleringen föreslås: partnerskapsstaterna ingår ett generellt statusavtal efter förebild från Nato:s SOFA, 2. inför varje övning träffas ett specifikt statusavtal, 3. värdlandet utfärdar ensidig deklaration den en av typ som Danmark och Holland utfärdade inför under

övningarna hösten

1994 se avsnitt 4.4 eller 4. nu gällande situation bibehålls.

8.1¶Konstitutionell nivå

Som framhållits i avsnitt 5.2 ankommer det på regeringen att ingå internationella överenskommelser. Sådana överenskommelser skall även i vissa fall godkännas riksdagen. Detta gäller av främst om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphävs eller att ny lag stiftas. Riksdagens godkännade fordras emellertid också, om överenskommelsen i övrigt gäller ämne i vilket riksdagen skall besluta eller om överenskommelsen är större vikt. av Av redogörelsen i de följande avsnitten framgår inatt ett ternationellt statusavtal med innehåll efter förebild från Natozs SOFA i vissa avseenden kommer att kräva ändringar i svensk rätt. Vi lämnar också förslag till sådana lagändringar bedöms som erforderliga för att Sverige skall kunna uppfylla ett avtal med andra länder om de rättsliga frågorna inom bl.a. för fred.

Partnerskap Vi

124 Förslag

förordar således Sverige verkar för att ett generellt statusavtal att ingås mellan inom Partnerskap för fred enligt alternativ l staterna Riksdagens godkännande ett sådant avtal är erforderligt. ovan. av lösning enligt alternativ 2 är i de flesta fall praktiska skäl En av inte är möjlig genomföra, eftersom även ett sådant avtal kräver att riksdagens godkärmade. Detta gäller i varje fall om det är avsett att överenskommelsen skall innehålla regler straffrättslig immunitet om och särlösningar skadeståndsansvar. Den enklaste och snabbaste om lösningen är naturligtvis alternativ Den skiljer sig från alternativ 4 endast på så sätt att innehållet i den mottagande statens rättssysklarläggs för övriga deltagande länder. tem redovisats i avsnitt 5.2 kan regeringen i vissa fall uppdra Så som förvaltningsmyndighet att ingå internationell överenskomen en melse. Så har exempelvis skett beträffande regleringen av förhållandena för den nordiska kontingenten i Bosnien-Hercegovina avsnitt 4.2. En sådan delegering kan emellertid inte ske

beträffande generellt statusavtal eller specifik överenskomett en reglerar de rättsliga förhållandena mellan länderna inom melse som för fred, eftersom överenskommelsen vanligen kräver

Partnerskap

ändring svensk lag eller ämnen i vilka riksdagen skall av avser besluta. Vi föreslår att ett kommande statusavtal el. dyl. inom ramen för bl.a. Partnerskap för fred ingås regeringen sedan riksdagen har av godkänt överenskommelsen i samband med beslut de nödvändiom lagändringarna. Det finns emellertid inget som hindrar att ga riksdagen beslutar de föreslagna lagändringarna redan innan ett om sådant internationellt avtal är fárdigförhandlat. Kravet på riksgodkännade avtalet kvarstår dock jfr kapitel 5.

dagens av

Fördelen med detta förfarande skulle att tiden för riksdagsbevara

Förslag 125

handlingen blev kortare. Dessutom torde det redan i dagsläget finnas behov av att vidta den föreslagna ändringen i vapenlagen

avsnitt 8.4. För det fall att det i Sverige blir aktuellt med internationell utbildning för fredsbevarande verksamhet innan ett sådant statusavtal har ingåtts, lämnar vi i bilaga 5 exempel på ett en deklaration enligt alternativ Frågeställningar inför det kommande förhandlingsarbetet behandlas i avsnitt 8.18.

8.2¶Straffrättslig jurisdiktion

8.2.1 Internationell överenskommelse

Vid internationellt samarbete är utgångspunkten oftast att värdnationen vill behålla rätten att inskrida brott är mot som begångna inom dess territorium. För den besökande nationen kan utgångspunkten vara den motsatta. Den staten kan önska behålla den straffrättsliga jurisdiktionen över sina medborgare varhelst de befinner sig. Dessa ståndpunkter kan således få till följd båda att länderna vill lagföra gärningsmannen för ett och brott. För samma det fall att ett brott är straffbart i endast länderna kan detta ett av land tillerkännas jurisdiktionsrätt i ett statusavtal mellan länderna. Beträffande den andra situationen, gärningen är straffbar i båda att länderna, föreslås i det nämnda seminariematerialet den ovan att sändande staten behåller den straffrättsliga jurisdiktionen över sin personal för brott som begåtts under utövning tjänsten. Denna av lösning har valts i Natozs SOFA art. 7. Enligt den danska

126 Förslag

inför Carbon Cap 1994 avstod Danmark från att göra deklarationen

straffrättsliga jurisdiktion i förhållande till gällande sin militära

I FN-sammanhang är förhållandet

besökande polsk personal.

Värdlandet har där ingen straffrättslig jurisdiktion över detsamma.

Rätten lagföra FN-soldat den militära FN-personalen. att en

tillkommer endast dennes hemland avsnitt 4. l. Begränsningen

straffrättsliga jurisdiktion omfattar således

beträffande värdlandets

FN-sammanhang även gärningar begångna under fritiden. i

förslag till rättslig reglering frågan om straffrättslig

Vårt av

de redovisade lösningarna att i de

jurisdiktion blir mot bakgrund av

länderna har jurisdiktion enligt sin nationella lagstiftning, fall båda

ha sådan jurisdiktion beträffande brott skall den sändande staten

personal under utövningen av tjänst. Bebegåtts av dess som

förutsättningen att gärningen skall vara träffande innebörden av

utövningen tjänst hänvisas till avsnitt 6.2. Det begången under av

mening inte anledning att undanta gärningar finns enligt vår

under exempelvis fritiden från värdlandets jurisdiktion. begångna

utländskt förband på De brott kan begås av personalen ur ett som

i landet kommer med den föreslagna

tillfälligt besök här nu

flesta fall omfattas den svenska jurisdiktio-

regleringen i de att av torde gälla för t.ex. vålds- och förmögenhetsbrotten.

nen. Detta

stöld brott endast undantagsvis kan antas Misshandel och är som

begångna under utövningen av tjänst. vara

vidkommande bör det i allmänhet inte bli några För svenskt

då svensk jurisdiktion föreligger,

problem med verkställigheten

regler häktning och anhållande medger eftersom gällande om

frihetsberövande beträffande de gärningsmän som kan vara sådant

situationerna. Enligt 24 kap. 2 § 2 aktuella i de förevarande

nämligen den sannolika skäl är

rättegångsbalken kan som

Förslag 127

misstänkt för brott häktas oberoende brottets beskaffenhet, av om han saknar hemvist inom riket och det finns risk för han att genom att bege sig från riket undandrar sig lagföring eller straff. Även d-en som endast är skäligen misstänkt för brott får häktas i denna situation det är synnerlig vikt han i om av att tas förvar i avvaktan pá ytterligare utredning brottet 24 om kap. 3 § rättegångsbalken. Häktning förekommer dock endast i undantagsfall beträffande brott som leder till en inte frihetsberövande påföljd s.k. den proportionalitetsprincipen. Denna olägenhet beträffande svensk straffrättslig jurisdiktion är dock inte sådan betydelse den for av att svenskt vidkommande utgör skäl avstå från att jurisdiktionen avseende brott begångna utländsk militär personal av under annan tid än under utövningen tjänst. Angående av överförande av lagföring mellan olika länder hänvisas till

framställningen i avsnitt

6.2. Beträffande förslag till formuleringar hänvisar vi bl.a. m.m. till artikel 7.3 i Natozs SOFA. Den danska deklarationen inför Carbon Cap 1994 innehöll bl.a. bestämmelser samarbete vid förundersökning, om om rättskraft samt om rättssäkerhet under straffprocessen. Dessa bestämmelser återfinns även i Nat0:s SOFA under artikel 7.5, 7.6, 7.8 och 7.9. Enligt vår mening bör sådana klausuler även finnas i kommande ett statusavtal där Sverige är parterna. Sverige har intresse en av ett av att svensk personal utomlands blir underkastad slags samma regler i en process som här i landet. Polis- och åklagarmyndigheter i de inblandade länderna hör få klara direktiv beträffande exempelvis omhändertagande utländsk militär personal. av

SOU 1995:533 128 Förslag

8.2.2¶Svensk rätt

i avsnitt 6.2 framgår att svensk straffrätt

Av redogörelsen

beträffande alla gärningar begångna i Sverige. Ett stadgar domsrätt innehåll kommer således i konflikt statusavtal med nu föreslaget finns bestämmelserna 2 kap. 5 och 7 med svensk rätt. Visserligen åtal för brott i vissa fall inte får väckas §§ brottsbalken om att a Dessa bestämmelser utesluter

utan bemyndigande av regeringen.

misstänkte blir föremål för bl.a. förunderemellertid inte att den

rättegångsbalken. Undantag från den

sökning enligt reglerna i i enlighet med det föreslagna

svenska straffrättsliga jurisdiktionen

erhållas att regler immunitet statusavtalet kan endast genom om framgår frågor straffrättslig införs i lagstiftningen. Detta av att om lagområdet enligt 8 kap. 3 § immunitet hör till det obligatoriska kan inte bemyndigas att meddela

regeringsformen. Regeringen

föreskrifter i ämnet enligt exempelvis 8 kap. 7 § regeringsformen.

föreslagna immunitetsreglerna införs lämpligen genom ett De immunitet och privilegier i vissa fall tillägg i lagen 1976:661 om

jfr avsnitt 6.3. avtal samarbete under för- Åtaganden i internationella om flesta fall uppfyllas befintliga regler undersökning kan i de genom detta finns bl.a. i lagen 1976: 19 i svensk rätt. Bestämmelser om samarbete rörande lagföring för brott, i lagen internationellt om bestämmelser internationellt samarbete 1991:435 med vissa om 1957:668 utlämning för brott på brottmålsområdet, i lagen om utlämning för brott till Danmark, samt i lagen 1959:254 om Tillämpningen dessa regler förut- Finland, Island och Norge. av fall aktuella konventioner eller insätter emellertid i många att

avtal tillträtts de inblandade länderna. För att en ternationella av

Förslag 129

heltäckande lösning inom för bl.a. Partnerskap för fred skall ramen nås kan det därför bli nödvändigt med särskild reglering en av denna fråga. Vi avstår emellertid från att lämna förslag till en sådan författningsreglering eftersom detta skulle kräva en genomgång av befintliga konventioner i ämnet. Utredningens tidsram medger inte detta. Däremot behövs det, enligt vår bedömning, inte några ytterligare bestämmelser beträffande eventuella klausuler rättskraft och om rättssäkerhet. Frågan om rättskraft blir naturligtvis aktuell även för bl.a. svenska medborgare blivit dömda utomlands med som hänvisning till bestämmelserna i statusavtalet. Av redogörelsen i avsnitt 6.2 framgår emellertid att regeringen redan enligt nu gällande regler förfogar över åtalsfrågan i sådan situation 2 en k.ap. 5 a § tredje stycket BrB. Detta torde således uppfylla ett åtagande från Sverige i enlighet med artikel 7.8 i Natozs SOFA. Rättssäkerhetsreglerna enligt artikel 7.9 i Natozs SOFA torde vara tillgodosedda genom befintliga straffprocessuella bestämmelser i rättegångsbalken. Någon ytterligare lagstiftning blir således inte aktuell om sådan klausul tas med i ett statusavtal med Sverige en som part.

Vi återkommer i författningskommentaren kapitel l 1 ytterligare

till de föreslagna lösningarna.

130 Förslag

8.3¶Skadestånd

8.3.1 Internationell överenskommelse

Utanför kontraktsförhållanden kan skadeståndsfrågor i samband med forsvarsövningar mellan flera länder delas upp i två huvud-

ersättning för skador under övning, dvs. under utövning grupper:

tjänst och ersättning för skador under annan tid. Inom dessa av huvudgrupper kan indelning göras i fall där den skadelidande är

samarbetande stat och fall där den skadelidande är en en annan utomstående, dvs. s.k. tredjemansskador. I de internationella överenskommelser inklusive den nämnda danska deklarationen

vi har studerat är skyldigheten att utge skadestånd på detta sätt som

eller mindre utförligt behandlad. Nato:s SOFA innehåller de mer mest detaljerade bestämmelserna.

Skador hos samarbetande stat under Övning

annan

Staterna avstår regelmässigt från anspråk mot varandra För skador uppstått hos personalen eller på egendom under

som övning. l det nämnda seminariematerialet, framtaget inom

ovan Partnerskap för fred, rekommenderas denna lösning. Lösningen förekommer bl.a. i Nato:s SOFA artikel 8.1 och 8.4, i MoU om skapandet baltisk bataljon för fredsbevarande verksamhet

av en art. 9 samt i konventionen bistånd i händelse av en kärntek-

om nisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen prop. 199091:l80 47; se även avsnitt 4.7. Vi ser inte någon

Förslag 131

anledning att föreslå en annan reglering. Beträffande val av formuleringar är art. 8 i Natozs SOFA den mest heltäckande. Där regleras även ersättningar för bärgning till sjöss. För undvikande av onödiga tvister mellan staterna förslår vi inget undantag för skador som orsakats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, dvs. att den skadelidande staten skulle kunna kräva ersättning

av en annan stat om personalen där orsakat skadan uppsåtligt eller av grov oaktsamhet. Det är rimligt att vardera staten får stå sin kostnad för övningar i förevarande sammanhang. Förhållandena blir desamma för samtliga berörda stater.

Skador hos tredje man under övning

Ersättning för tredjemansskador som uppstått under övning regleras enligt avtalen i första hand av den mottagande staten. Denna lösning är naturlig eftersom en främmande stat inte är skyldig att svara i en process inom den mottagande statens territorium. Avtalen innehåller vidare regler för de regresskrav kan

som uppstå mellan staterna med anledning av ersättningar för dessa skador. Beträffande innehållet i denna del avseende Nators SOFA och MoU om den baltiska bataljonen hänvisas till framställningen i avsnitt 4.4.6 respektive 4.5.2 Inom Partnerskap för fred rekommenderas någon form av uppdelning av ansvaret mellan länderna. Enligt vår mening är en rimlig utgångspunkt att den sändande statens ansvar för skador hos tredje man under övning begränsas i viss utsträckning i förhållande till den mottagande staten. En

sådan begränsning kan nämligen betraktas i förväg

som en uppgjord reglering av frågan om eventuellt medansvar hos den mottagande staten för skadan.

Skador hos tredje man utanför yänsteutövning

Beträffande tredjemansskador orsakade av den främmande truppen utanför tjänsten är det vanligt att den mottagande staten tar på sig att reglera sådana skador i förhållande till den skadelidande. Denne får då ersättningen ex gratia av den mottagande staten eftersom det inte finns någon rättslig grund för utgivande av sådan ersättning. Denna lösning förekommer i Natozs SOFA art. 8.6 samt i den ovan nämnda biståndskonventionen art. 10. Enligt MoU beträffande den baltiska bataljonen skall däremot den sändande staten avgöra om ex gratia ersättningen skall utbetalas.

Enligt vår bedömning är det rimligt att den mottagande staten i viss utsträckning svarar för skador i förhållande till de som är bosatta inom dess territorium. Det kan vara onödigt svårt för den skadelidande att behöva väcka talan i den sändande statens domstolar för skador inom den mottagande statens territorium. Vi rekommenderar emellertid inte till fullo lösningen enligt art. 8.6 i Natozs SOFA, eftersom där skall själva utbetalningen göras av den sändande staten. Som vi konstaterat i avsnitt 4.4.6 tillämpas inte heller alltid regeln på detta sätt mellan Nato-staterna. Den mottagande statens ansvar för skador bör dock begränsas till sådana skador som har något samband med övningen. Den mottagande staten bör inte vara ersättningsskyldig gentemot en tredje man för skador som en främmande soldat orsakar under exempelvis rymning. I ett sådant fall får den skadelidande vara hänvisad till allmänna regler.

Förslag 133

Skador hos samarbetande stat utanför Uänsteutövning

annan

Skador som drabbar den främmande truppen på grund

av annat handlande än under tjänsteutövning den mottagande

av statens styrkor regleras vanligen inte i de internationella avtalen. I den tidigare nämnda danska deklarationen fastställdes dock att sådana skador skulle handläggas i enlighet med dansk lag. Den typ

av skador som det här kan vara fråga om är skador orsakas

som av tredje man i den mottagande staten eller skador som orsakas

av personalen i den mottagande statens styrkor under fritid eller under en övning utan att tjänsteutövning föreligger. Gemensamt for dessa fall är att skadevållaren har någon form anknytning till den

av mottagande staten. Den skadelidande, oavsett det är den

om främmande styrkan sådan eller i denna styrka ingående

som en soldat, har då möjlighet att i den mottagande statens domstolar begära ersättning av skadevållaren. Vi bedömer emellertid att detta förfarande i här aktuella sammanhang medför sådana olägenheter för den skadelidande att det finns skäl för en särskild reglering i ett internationellt statusavtal. Det främsta skälet är att den främmande styrkan befinner sig i värdlandet under relativt kort tid.

Den närmast till hands liggande lösningen är att den mottagande staten åtar sig att svara för sådana skador i förhållande till den sändande staten, dvs. slags ansvarsförsäkring. Den mottagande

en staten får därefter överta anspråket mot skadevållaren i form ett

av regressanspråk. Ett sådant anspråk bör dock ha stöd i lag.

8.3.2¶Svensk rätt

En internationell Överenskommelse innebär att Sverige i

som

134 Förslag

samband med försvarssamarbete med andra länder avstår från att kräva ersättning av en annan stat för skador på statens egendom under tjänsteutövning, kräver ingen ändring i svensk rätt. Däremot behövs rättslig grund för det fall att en skadelidande tredje man

en skall rikta ett ersättningsanspråk mot den svenska staten för skador orsakade den sändande staten. I enlighet med vårt förslag till

av avtalsreglering frågan skall denna möjlighet inte vara begränsad

av till fall där skadan uppkommit under utövningen av tjänst hos den

främmande truppen. Eftersom ifrågavarande tredjemansskador för

svenskt vidkommande endast kan uppkomma då utländsk trupp befinner sig på svenskt territorium för övning fredsbevarande

av verksamhet inom ramen för FN eller Partnerskap för fred, föreslår vi att de nödvändiga ändringarna tas in i lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet. I den lagen kan även regleras svenska statens att ersätta skador som uppkommit hos den främman-

ansvar de truppen orsak än övningsverksamheten. En be-

av annan stämmelse som ger staten regressrätt mot skadevållaren bör då också infogas i den lagen.

Vi återkommer i törfattningskommentaren kapitel 11 till den föreslagna lagtexten.

8.4¶In- och utförsel av materiel m.m.

8.4.1 Internationell överenskommelse

Vid internationellt fredsfrämjande samarbete är utgångspunkten att de och den utrustning som behövs för samarbetet fritt

varor

Förslag 135

skall kunna föras mellan länderna. Transporter

skall kunna äga rum utan att exempelvis tullförfaranden behöver iakttas. Den materiel som förs över gränserna i dessa sammanhang är huvudsakligen vapen och annan krigsmateriel samt den utrustning i övrigt

som truppen behöver för utbildningen. Det är således inte fråga

om varor för omsättning.

Inom Partnerskap för fred se avsnitt l föreslås att värdnationen skall tillåta den främmande staten att helt fritt införa all den utrustning som behövs för övningen. Det görs således ingen åtskillnad på vapen, krigsmateriel och övrig utrustning. Detta är också regleringen enligt Nato:s SOFA art. 11, FN:s modellavtal för SOFA p. 15 samt MoU om den baltiska bataljonen p. 15. Iden danska deklarationen inför Carbon Cap 1994 avsnitt 4.4

gjordes dock undantag för vapen och ammunition. Sådan utrustning fick den polska styrkan över huvud taget inte föra i Danmark.

Ur främst praktisk synvinkel bör inte främmande staters styrkor, som skall delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet, omfattas av normala tullförfaranden vid gränspassager. Ett internationellt statusavtal bör således innehålla bestämmelser

om undantag beträffande den utrustning som medförs. Undantag från det gängse tullförfarandet bör även göras för viss personlig utrustning.

Utbildningen i fråga blir rimligen ändamålsenlig den

mer om främmande styrkan även får föra och krigsmateriel

vapen annan

som behövs för utbildningen. Under övningen Cooperative Spirit

94 i Holland förekom således i viss utsträckning att de deltagande styrkorna använde varandras vapen. Vi föreslår därför att även bestämmelser om fri in- och utförsel av vapen och annan krigsmateri-

får ingå i ett kommande statusavtal.

136 Förslag sou 1995:53

När styrkor från ett land skall bege sig till ett annat land för bl.a. utbildning i fredsbevarande verksamhet kan det bli nödvändigt att passera ett tredje lands territorium, s.k. transitering. Mot bakgrund av vårt förslag att det mellan partnerskapsstaterna bör träffas ett generellt statusavtal, föreslår vi att det i ett sådant avtal tas in en klausul av den lydelse som finns i Natozs SOFA beträffande frågan om transitering. Vid tillämpningen av tullbestämmelserna skall då den tredje staten betraktas som s.k. mottagande stat art. ll. Om ett sådant generellt avtal inte kan träffas bör avtal träffas med de länder genom vilka transitering skall ske,

att undantag skall göras från gängse tullrutiner etc. om

8.4.2¶Svensk rätt

I avsnitt 6.5 beskrivs de rättsliga utgångspunkterna beträffande in- och utförsel av materiel m.m. Inom EG förekommer i princip inget tulltörfarande vid gränspassagerna. Vid införsel från tredje land finns utrymme för hel tullfrihet vid temporär import. Detta förfarande torde vara tillämpligt beträffande den aktuella materielen i samband med internationell utbildning för fredsbevarande verksamhet. Bestämmelserna i lagen om tullfrihet m.m. tillämpas inte.

Av tullkodexen framgår att beslut om temporär import fattas av

tullmyndigheten. Förfarandet anges i tillämpningskodexen. I

tullagen anges att med tullmyndighet avses Generaltullstyrelsen.

Sådana beslut av Generaltullstyrelsen kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol 107 § tullagen. Härav framgår att det inte finns något utrymme för regeringen att besluta i dessa frågor i samband med internationell utbildning i Sverige i fredsbevarande

verksamhet. Vi föreslår emellertid inte någon ändring i gällande lag för att ge regeringen denna beslutanderätt. Det torde inte innebära någon olägenhet i förevarande sammanhang beslut i

att

tullfrågorna fattas av en annan myndighet än regeringen. För-

farandet med beslut av tullmyndigheten tillämpas redan i dagsläget

av de stater inom EG som även är medlemmar Nato. Detta har

av framkommit de kontakter vi haft med Försvarsminis-

genom som teriet i Danmark avsnitt 4.4. Vi utgår därför även från

se att förfarandet med befrielse från importtullar vid temporär import i nu aktuella sammanhang är i överensstämmelse med EG:s rättsregler. Regeringen kan således ingå ett internationellt statusavtal med nu föreslaget innehåll och utgå från att Generaltullstyrelsen beslutar i enlighet härmed. Härvid förutsätts naturligtvis

att formalia iakttas.

Beträffande införsel av sådan utrustning är att betrakta

som som vapen enligt vapenlagens definition fordras som tidigare konstaterats se avsnitt 6.5 tillstånd från polismyndigheten. Detta är fastställt i vapenlagen. Inte heller på detta område torde därför regeringen kunna medge undantag från tillståndskravet. Här föreslår vi emellertid en författningsändring eftersom tillståndsfrågan i förevarande internationella sammanhang bör handläggas hos en myndighet i respektive land. Regeringen bör möjlighet att meddela tillstånd till införsel i samband med

av vapen exempelvis tillträdesbeslutet jfr avsnitt 7.2. Vårt förslag till

författningsändring innebär dock att regeringen bemyndigas att

generellt föreskriva undantag från vapenlagens tillämpning i

samband med internationell utbildning för fredsbevarande verksamhet. Härigenom undviks de oklarheter kan uppstå vissa

som om regler i vapenlagen skall tillämpas när främmande staters militära

138 Förslag

styrkor besöker Sverige se vidare författningskommentaren.

Bemyndigandet för regeringen är i enlighet med bestämmelserna i

8 kap. 7 § regeringsformen.

Utförsel från Sverige får i och för sig ske utan tillstånd

av vapen

utförselförbud gäller för sådana vapen som också är krigsmamen teriel avsnitt 6.5. Vad som avses med krigsmateriel framgår av

förordningen krigsmateriel. Detta betyder i förevarande

om sammanhang att de den främmande styrkan medför till

vapen som

Sverige regelmässigt är att betrakta som krigsmateriel. Regeringen

har emellertid möjlighet att besluta undantag från utförselförbu-

om det. Beträffande denna fråga fordras således ingen författnings-

ändring för att Sverige skall kunna uppfylla ett åtagande om fri

utförsel sådan materiel i ett statusavtal med andra länder.

av Regeringen meddelar lämpligen utförseltillståndet i samband med tillträdesbeslutet.

8.5 m.m. för personal Gränspassage

8.5.1¶Internationell överenskommelse

I föregående avsnitt har konstaterats att det är önskvärt om den utrustning skall användas vid bl.a. internationell utbildning i

som fredsbevarande verksamhet fritt kan föras mellan de inblandade länderna. Detta önskemål gäller även beträffande den personal som ingår i de styrkor etc. som skall förflytta sig mellan länderna. I enlighet härmed föreslås inom Partnerskap för fred att för truppen skall endast militära id-handlingar reseorder erfordras för

samt en

Förslag 139

gränspassagen. Truppen skall således inte behöva medföra och

pass inte heller i förekommande fall visum när inresa sker till värdnationen. Inom Nato gäller denna ordning enligt överenskommelsen i SOFA art. 3. Där slås dessutom fast att den främmande truppen inte behöver uppehållstillstånd etc. för det fall att detta föreskrivs i den mottagande statens lagstiftning. Förhållandena är desamma enligt FN:s modellavtal p. 32-34. Enligt den danska deklarationen inför Carbon Cap 1994 fordrades emellertid att den polska personalen medförde pass utöver reseorder vid inresan till

- - Danmark. Enligt MoU om den baltiska bataljonen görs inga undantag från kraven på pass och visum för den nordiska

personalen när denna befinner i baltisk stat p. 18.

Personalen i den främmande statens styrka bör normalt inte utsättas för gränskontroller i samband med utbildning i andra länder i fredsbevarande verksamhet. Krav på uppehållstillstånd, visum etc. bör inte heller förekomma. Bestämmelser härom bör således finnas i ett allmänt eller specifikt internationellt statusavtal. Däremot ifrågasätter vi det lämpliga i att även göra undantag från kravet att medföra pass. Ett sådant kan nämligen erforderligt

vara som identifikationshandling då en utländsk medborgare önskar komma i åtnjutande av förmåner i värdnationen, exempelvis sjukvård se avsnitt 6.8.

8.5.2¶Svensk rätt

Allmänna bestämmelser krav för utlänningars vistelse i

om Sverige finns i 1 kap. utlänningslagen 1989:529. Kraven

avser pass 2 §, visum 3 §, uppehållstillstånd 4 § och arbetstillstånd 5 §. I samtliga fall får regeringen föreskriva undantag från

140 Förslag

kraven. Det erfordas således ingen ändring i utlänningslagen för att Sverige skall kunna uppfylla ett internationellt statusavtal med nu föreslaget innehåll. Vi föreslår inte heller några särskilda regler i utlänningsförordningen 1989:547. Det torde vara tillräckligt med ett beslut regeringen då tillträdesfrågan avgörs.

Regler kontroll- och tvångsåtgärder finns i 5 kap. utlännings-

om lagen. Enligt 1 § skall utlänning vid inresa eller utresa visa upp

en sitt för polismyndigheten, inte annat följer av föreskrifter

pass om

regeringen har meddelat. I 2 § anges att en polisman i viss som utsträckning har rätt att kroppsvisitera utlänning i samband med

en inresa samt att då även undersöka dennes bagage etc. En utlänning

vistas i Sverige är skyldig att i vissa situationer på begäran av som

polisman visa upp sitt pass eller andra handlingar som visar att en han har rätt att uppehålla sig i Sverige 6 §. Dessa regler om olika kontrollåtgärder beträffande utlänningar i Sverige bör enligt vår bedömning inte bli aktuella att tillämpa i samband med internationell utbildning i Sverige i fredsbevarande verksamhet.

I 7 kap. 5 7 §§ utlänningsförordningen finns allmänna undantag

från bestämmelserna inresa och utresa för utländska be-

om sättningsmän på fartyg och luftfartyg. Besättningsmännen har vanligen rätt att besöka den ort där fartyget befinner sig utan att reglerna visering, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd

om pass, skall tillämpas. Dessa undantagsbestämmelser blir således tillämpliga övning inom Partnerskap för fred anordnas med

om en deltagande från marin- och flygförband.

Förslag 141

8.6¶Beskattning

8.6.1¶Internationell överenskommelse

Vid olika former internationellt samarbete där personal av förflyttar sig mellan länderna avtalas det vanligen beom att skattningen av lön dyl, utbetalas den sändande 0. som av staten, skall ske i den staten. Detta är också regleringen enligt Natozs SOFA art. 10, FN:s mall för SOFA p. 28-29 MoU samt om den baltiska bataljonen p. 16. I det nämnda seminariemateriovan alet inom Partnerskap for fred föreslås motsvarande bestämmelser för de anslutna staterna. Av redogörelsen i avsnitt 6.6.2 framgår

att huvudregeln enligt de allmänna dubbelbeskattningsavtalen

mellan Sverige och andra länder är att beskattningen skall ske i hemlandet. Mot bakgrund härav föreslår vi inte heller någon annan lösning för de situationer som här är aktuella. Beträffande omsättnings- och konsumtionsskatter är regleringen i internationella avtal den motsatta i förhållande till vad gäller som för inkomstskatt. Mervärdesskatt och punktskatt betalas vanligen i den mottagande staten. Detta framgår oftast att avtalen inte av innehåller några klausuler undantag för den sändande om statens personal eller styrkor att betala sådana skatter. l Natozs avtal stadgas dock uttryckligen att den främmande personalen och styrkan inköper varor samma villkor som de boende i den mottagande staten art. 9. l FN-sammanhang gäller emellertid att den fredsbevarande styrkan är undantagen från betala att omsättningsskatter i värdlandet p. 20. Denna bestämmelse får ses mot bakgrund av de övriga privilegier som gäller för FN-styrka en

på fredsbevarande uppdrag.

Enligt vår bedömning saknas det anledning att vid internationell utbildning i fredsbevarande verksamhet undanta främmande staters styrkor från den skyldighet som finns att betala förekommande omsättnings- och konsumtionsskatter i värdlandet. De tid under vilken ländernas styrkor befinner sig inom varandras territorier är relativt kort. En överenskommelse som innebär undantag från denna skattskyldighet skulle innebära att ett administrativt systern fick byggas upp för denna korta tid. Vi bedömer att detta är onödigt. Det är då mer ändamålsenligt att Förbanden och dess soldater får betala exempelvis den mervärdesskatt som gäller i de olika länderna. I längden bör då den erlagda skatten jämna ut sig mellan länderna.

Nato:s SOFA innehåller en bestämmelse om att mottagarlandet skall ordna så att drivmedel och oljor kan levereras skattefritt till den främmande statens tjänstefordon art. 11. Mot bakgrund av våra redovisade bedömningar föreslår vi inte en sådan be-

nu stämmelse i ett kommande statusavtal inom exempelvis Partnerskap för fred. En alternativ och möjligen bättre lösning är att den främmande styrkan får tanka sina fordon etc. hos den mottagande statens motsvarande enheter utan ersättning till den staten. Drivmedelskostnaden blir därmed övningskostnad för värdnatio-

en nen. I Sverige har emellertid exempelvis Försvarsmakten möjlighet att återfå erlagd mervärdesskatt på drivmedel. I avsnitt 6.6 ovan konstateras att det även är avsett att försvaret i viss utsträckning

skall kompenseras för punktbeskattningen av drivmedel. Ett

tillhandahållande av drivmedel till en främmande styrka kan således i Sverige ske utan skattekostnad för den svenska styrkan.

Gränspassagen kan utlösa skatte- och avgiftsplikt se avsnitt 6.5

sou 1995:53 Förslag 143

och 6.6. De internationella avtalen behandlar vanligen dessa plikter i ett sammanhang och föreskriver undantag för den främmande styrkan att betala sådana skatter och avgifter Natozs SOFA art. 11 och MoU om den baltiska bataljonen 15. Även den danska deklarationen inför Carbon Cap 94 innehöll klausul en som medgav den polska styrkan att skatte- och avgiftsfritt till Danmark införa utrustning för övningen. Av de två föregående avsnitten framgår att det är önskvärt att den främmande styrkans gränspassage kan ske utan onödigt dröjsmål och därför utan iakttagande av normala tullförfaranden. Detta innebär att det även måste finnas undantag för den eventuella skyldighet finns som att erlägga skatter och avgifter med anledning gränspassagen. Vi av förslår därför att en sådan bestämmelse får ingå i kommande ett statusavtal.

8.6.2¶Svensk rätt

Av redogörelsen i avsnitt 6.6 framgår att ett internationellt statusavtal, med det innehåll föreslås beträffande som ovan beskattningsfrågorna, inte fordrar någon ändring i svensk rätt. Förfarandet skatte- och tullfrihet vid temporär import ickeom av gemenskapsvaror måste dock iakttas.

Den speciella frågeställningen beträffande punktbeskattningen

av det bränsle som finns i bl.a. lastbilars fordonstankar när gränspassage sker är f.n. föremål för riksdagsbehandling avsnitt 6.6.

Den i propositionen prop. 199495:213 föreslagna lydelsen nya av 4 kap. l § lagen om skatt energi torde enligt sin ordalydelse inrymma även de situationer är aktuella i förevarande som utredning. Det skulle betyda att svensk rätt i detta avseende inte

144 Förslag

hindrar det föreslagna avtalet. Av det bakomliggande EG-direktivet framgår emellertid att undantaget från punktbeskattningen beträffande bränsle som finns i fordonstankarna i första hand tar sikte på kommersiella motorfordon. Fordon som används i samband med fredsbevarande verksamhet kan inte sägas vara kommersiella. Härutöver finns i rådets direktiv 92 l2EEG den 25 februari 1992, om allmänna regler för punktskattepliktiga varor, och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, en bestämmelse art. 23 som i vissa fall undantar gränsöverskridande Nato-transporter från skatteplikten. Denna bestämmelse har således inte primärt varit motivet för ändringsförslaget i proposition 199495:213.

Vi gör följande bedömning i denna fråga. Bortsett från vad som gäller om EG-reglernas s.k. direkta effekt i medlemsstaterna finns det f.n. inte skäl att föreslå ytterligare ändringar 4 kap. 1 § lagen om skatt på energi för att Sverige skall kunna uppfylla ett åtagande i ett eventuellt kommande internationellt statusavtal om bl.a. skattebefrielse vid gränspassage i samband med utbildning i fredsbevarande verksamhet. För det fall att lydelsen av 4 kap. 1 § tredje stycket lagen om skatt på energi inte skulle anses var tillräcklig i detta sammanhang får regeringen dock återkomma till riksdagen

med ytterligare förslag.

8.7¶Sekretess

8.7.1 Internationell överenskommelse

I avsnitt 6.7 har konstaterats att det i internationella avtal

Förslag 145

förekommer att parterna avtalar sekretess i viss utsträckning.

om Den sekretess som vanligen avses är forsvarssekretess och kommersiell sekretess. Vid fredsfrämjande samarbete mellan stater är det emellertid mindre vanligt med sekretessöverenskommelser. I de flesta länder finns redan nationella regler om sekretess i förhållande till andra stater. Inom Partnerskap för fred har emellertid Nato utarbetat en särskild säkerhets- och sekretessöverenskommelse avsedd att gälla i förhållande till de stater

som inte är medlemmar av organisationen Security arrangements for partnership. Samtidigt med beslutet om ett individuellt partnerskapsprogram godkände den svenska regeringen säkerhets- och sekretessöverenskommelsen med Nato. Detta gjordes i augusti 1994.

Bakgrunden till att Nato utarbetade en särskild överenskommelse om säkerhet och sekretess var att staterna utanför Nato bl.a. inte hade tillträde till lokalerna i Nato-högkvarteret. I överenskommelsen fick därför dessa stater göra vissa utfästelser beträffande säkerhets- och sekretessfrågorna. Överenskommelsen innebar bl.a. att Nato fick uppgifter beträffande de personer som skulle ha tillträde till lokalerna. Nato utfärdade därefter särskilda IDhandling för dessa personer. Enligt överenskommelsen åtog sig staterna även långtgående skyldigheter beträffande handhavandet av sådan sekretessbelagd information som utväxlades med anledning av samarbetet.

8.7.2¶Svensk rätt

Det svenska godkännandet av säkerhets- och sekretessöverenskommelsen med Nato föregicks av en bedömning om överenskom-

146 Förslag

melsen var förenlig med då gällande svensk rätt. Det ansågs att reglerna utrikes- och forsvarssekretess var tillräckliga for att

om Sverige skulle kunna uppfylla åtagandena enligt överenskommelsen. Bedömningen gjordes 1994. Så konstaterats i

sommaren som avsnitt 6.7 gällde då for uppgifter om bl.a. Sveriges förbindelser med stat presumtion om sekretess hos regeringen och

annan en inom utrikesrepresentationen. Numera gäller även för dessa fall ett s.k. rakt skaderekvisit. Det bedömdes emellertid att detta skaderekvisit tillräckligt for att exempelvis försvaret skulle kunna

var uppfylla ett svenskt åtagande enligt säkerhets- och sekretessöverenskommelsen. Enligt vår uppfattning är förhållandet detsam-

för regeringen och utrikesrepresentationen. Skaderekvisiten i 2 ma kap. 1 § sekretesslagen i dess lydelse sedan den 1 januari 1995 och i 2 kap. 2 § lag torde således alltjämt vara uppfylla i fråga

samma

stora delar den information som utväxlas inom Partnerskap om av for fred.

Beträffande de bedömningar som skall göras i Sverige när utländska handlingar innehåller information som är åsatt olika slags sekretessbeteckningar hänvisas till framställningen i avsnitt 6.7.

Försvarets fredsfrämjande samarbete med andra länder bör i de situationer här är aktuella inte föranleda ändringar i svensk

som rätt avseende den kommersiella sekretessen. l avsnitt 6.7 har dock redogjorts för de ändringar fick vidtas med anledning av

som Sveriges tillträde till konventionen bistånd i händelse av

om kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen. Det kan således inte uteslutas att ytterligare sådana ändringar blir nödvändiga i framtiden.

Förslag 147

8.8¶Hälso- och sjukvård

8.8.1 Internationell Överenskommelse

Det är naturligt att den stat som tar emot främmande styrkor i samband med olika slags internationell utbildning erbjuder den sjukvård som kan behövas. Det inte ändamålsenligt varje

vore om deltagande stat var tvungen att medföra omfattande sjukvårdsresurser för den egna personalen. Således är bestämmelserna inom Nato utformade så att den främmande styrkans personal får sjukoch tandvård på samma villkor som mottagarlandets personal, om sådan vård inte kan anordnas tillfredställande där styrkan är stationerad SOFA art. 9. Den danska deklarationen inför Carbon Cap 94 innehöll en motsvarande bestämmelse.

Vi förslår att en liknande reglering sker i ett kommande generellt eller specifikt statusavtal inom exempelvis Partnerskap för fred. Åtagandet for länderna bör dock vanligen inte omfatta förebyggan-

de hälsovårdsåtgärder. Inom EU kan emellertid skyldigheten att

tillhandahålla sådana åtgärder följa EG-rätten avsnitt 6.8.

av se

Vid internationell utbildning i fredsbevarande verksamhet torde det vara tillräckligt om värdlandets åtagande avser endast akut sjukoch tandvård.

Beträffande frågan om kostnaden för tillhandahållen sjukvård föreslår inte någon särskild reglering. Fördelningen av en sådan kostnad kommer således inom EU att ske enligt förordningen 140871 och med övriga länder enligt förekommande konventioner se bilaga 6. För det fall att personal kommer från länder med vilka Sverige saknar konventioner om hälso- och sjukvård,

148 Förslag

exempelvis Lettland och Litauen, är utgångspunkten att personalen själv får betala hela sjukvårdskostnaden. Av främst praktiska skäl är detta vanligen en omöjlig lösning. Sjukvårdskostnaden får i stället betraktas utgift för övningen. Fördelningen mellan

som en staten och landstingen blir en fråga att lösa nationellt.

8.8.2 Svensk rätt

I avsnitt 6.8 har konstaterats att utländska medborgare som tillfälligt befinner sig i Sverige har rätt till omedelbar hälso- och sjukvård, sådan skulle erfordras. Detta gäller även tandvård

om enligt 6 § tandvårdslagen 1985:125. En klausul i ett internationellt statusavtal innebärande att den främmande styrkans personal får akut sjuk- och tandvård på samma villkor som svensk personal fordrar således ingen ändring i svensk rätt. Den främmande styrkans personal kommer att avkrävas de patientavgifter som gäller för vård i Sverige.

8.9¶Befáls- och tillrättavisningsrätt

8 .9 1 Internationell överenskommelse

När förband från flera länder tillsammans deltar i fredsfrämjande verksamhet kan fråga uppstå om det förekommer befals- och tillrättavisningsrätt mellan Förbanden. Under övningen Cooperative Spirit 94 avsnitt 4.4 ingick delar av den svenska styrkan i ett

Förslag 149

kompani som leddes av en chef från ett annat land. l den svenska kompanichefens förband ingick även enheter från andra länder.

Enligt samarbetsavtalet mellan Sverige, Norge och Danmark

beträffande den nordiska kontingenten i Bosnien-Hercegovina

Tuzla har befälsförhållandena reglerats för de enheter som ingår i den gemensamma styrkan avsnitt 4.2. Det danska strids-

vagnskompaniet ingår som en integrerad del av den i övrigt svenska bataljonen NORDBAT. Kompaniet är underställt chefen för Nordbat avseende taktisk ledning, logistik och administration.

Även frågan handläggning

om av disciplinärenden har reglerats. Sådana ärenden är nationella angelägenheter. Detta är i enlighet med de allmänna bestämmelserna för FN-styrka. Rätten att

en lagföra en FN-soldat tillkommer endast dennes hemland. Det är då

rimligt att även disciplinärenden handläggs nationellt.

Enligt det samförståndsavtal som upprättades mellan Sverige och Storbritannien beträffande fáltsjukhuset i Saudiarabien se avsnitt 4.2 stod sjukhuset under svenskt befäl medan den taktiska ledningen var delegerad till den brittiska sjukvårdsledningen i inom stridsområdet. Befálsförhållandena fick inte ändras utan godkännande av båda parter. Det fastställdes att for verksamheten vid sjukhuset skulle gälla svenska lagar och andra författningar. Häri

inrymdes därmed bl.a. det svenska disciplinansvarssystemet.

I Natozs SOFA förekommer ingen särskild reglering av befálsoch ledningsfrågor. Behovet av sådan reglering torde emellertid inte vara särskilt framträdande inom organisationen eftersom olika länders enheter under divisionsnivå inte blandas med varandra. En division består av ca 5 000 soldater.

Vid de former av internationellt samarbete som här är aktuella är den rättsliga urgångspunkten att personal från ett land inte står

150 Förslag

under något annat lands befäl. Ytterst är detta ett uttryck för staternas suveränitet. Det finns emellertid inget som hindrar att staterna inför en gemensam övning överenskommer om en annan ordning. Vi rekommenderar naturligtvis att så sker, om förband skall blandas på det sätt som ägde rum under exempelvis Cooperative Spirit 94. De lösningar redovisats beträffande den

som ovan nordiska kontingenten i Tuzla och fältsjukhuset i Saudiarabien kan då tjäna som vägledning.

Vi dock inte internationell överenskommelse skall

anser att en innehålla bestämmelser medför att en chef från ett land har

som tillrättavisningsrätt över personalen i ett annat lands styrkor. Detta

sammanhänger främst med reglerna om den straffrättsliga juris-

diktionen. Förseelser i tjänsten kan i bland vara av sådan karaktär att de skall handläggas ärenden brott. l enlighet med vårt

som om

förslag till uppdelning av den straffrättsliga jurisdiktionen se

avsnitt 8.2 föreslår vi att tillrättavisningsärenden skall avgöras av förbandet från den försumliges eget land. Detta betyder i de flesta fall att den sändande staten handlägger ärenden beträffande förseelser begångna under utövningen av tjänst hos det egna förbandet i den mottagande staten. På vanligt sätt får då avgöras

förseelsen skall handläggas som ett disciplinärende eller som ett om brottmål. Med tillrättavisningsärenden avser vi ärenden om

tjänsteförseelser enligt lagen 1994:260 om offentlig anställning

eller disciplinärenden enligt lagen 1994:1811 om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

8.9.2¶Svensk rätt

Bestämmelser befálsrätt för Försvarsmaktens personal finns

i förordningen FFS 1983:31 med tjänsteföreskrifter för Försvarsmaktens personal 3 kap.. Regeringen har således möjlighet att i internationella sammanhang avtala regleringen befáls-

om av frågorna mellan ländernas olika förband och därefter uppdra Försvarsmakten att meddela de bestämmelser behövs för

som svenskt vidkommande.

Svensk lag är inte utan vidare tillämplig utomlands. Det finns dock inget som hindrar att stat föreskriver att dess medborgare

en skall vara underkastade den nationella lagstiftningen varhelst de befinner sig. Av avsnitt 6.2 framgår att huvudregeln är att svenska medborgare skall dömas för brott utomlands vid svensk domstol och enligt svensk rätt. Denna bestämmelse kan dock inte sägas avse

även disciplinförseelser i tjänsten.

I avsnitt 6.2 har konstaterats att lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. även är tillämplig på anställda i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten, när de tjänstgör utomlands. Lagen gäller i övrigt bl.a. för totalförsvarspliktiga under tid då de är skyldiga att fullgöra värnplikt eller civilplikt enligt lagen 1994:1809

om totalförsvarsplikt l § 1 lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.. I motiven till den disciplinansvarslagen uttalas

nya prop. 199495 s. 205 att lagens bestämmelser i stort motsvarar vad som idag gäller enligt lagen 1986:644 disciplinförseelser

av krigsmän, m.m. Enligt 3 § lagen 1994:588 om utbildning för

fredsbevarande verksamhet i dess lydelse fr.o.m. den l juli 1995, SFS 1994:2064 skall en totalförsvarspliktig, under grundut-

som

bildning enligt lagen om totalförsvarsplikt deltar i utbildning för

fredsbevarande verksamhet, fullgöra grundutbildningen. I

anses lagrummets tidigare lydelse gjordes i stället en hänvisning till

grundutbildning enligt värnpliktslagen 1941:967. Avsikten med

152 Förslag

denna lagreglering var, enligt uttalanden i motiven prop. 199394244 s. 11, att därmed skulle bl.a. disciplinansvarsreglerna enligt lagen om disciplinansvar för krigsmän, m.m. gälla även för denna personalkategori. Eftersom denna lag ersatts av lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. utan några andra sakliga ändringar än nya begrepp, får det därmed anses utrett att den nya disciplinansvarslagen även gäller när totalförsvarspliktiga utomlands deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet.

Yrkesofficerare i Försvarsmakten omfattas i fredstid av disciplinansvarssystemet enligt lagen 1994:260 om offentlig anställning. Beträffande lagens tillämpning i internationella sammanhang finns endast bestämmelsen att den inte gäller arbetstagare som är lokalanställda av svenska staten utomlands och

inte är svenska medborgare. Härav följer möjligen motsatsvis som att lagen är tillämplig bl.a. när Försvarsmaktens anställda tjänstgör utomlands. I motiven till lagen prop. 199394:65 hänvisas beträffande tillämpningsomrädet till den tidigare gällande lagen 1976:600 om offentlig anställning. I förarbetena till den lagen prop. 197576: 105 bilaga 2 s. 237 hänvisas till medbestämmandelagens 1976:580 tillämplighet på anställningar med internationell anknytning. Den lagen innehåller emellertid inte heller några uttryckliga bestämmelser om lagens tillämplighet vid frågor med internationell anknytning. Motiven till lagen ger dock viss vägledning prop. 197576:105 bilaga 1 s. 327. Där anges att frågan får lösas i rättstillämpningen enligt sedvanliga normer för lagkonflikter. Utgångspunkten anges dock vara att lagen är tillämplig på varje arbetsplats med dominerande anknytning till Sverige eller svenska förhållanden. Som regel anses detta gälla beträffande arbete som utförs i annat land, om både arbetsgivaren

Förslag 153

och arbetstagaren är svenska rättssubjekt.

De nu redovisade motivuttalandena beträffande bakgrunden till lagen om offentlig anställning leder till slutsatsen att den är

oss tillämplig då Försvarsmaktens yrkesofficerare tjänstgör utomlands för utbildning i fredsbevarande verksamhet. Det fordras således ingen ändring i svensk rätt om regeringen ingår ett internationellt avtal med ovan föreslaget innehåll beträffande tillrättavisningsrätten.

8.10¶Bärande av uniform

I det föregående avsnittet har konstaterats den nationella

att befálsrätten är ett uttryck för staternas suveränitet. Ett uttryck

annat för statssuveräniteten är det allmänna förbudet för militära styrkor från ett land att i ett annat land bära sin nations uniform. Följderna av ett olovligt bruk av en främmande stats uniform i Sverige beskrivs i avsnitt 7.2. Vid militärt internationellt samarbete är det dock regelmässigt så att besökande staters förband tillåts uppträda i uniform. Detta framgår vanligen överenskommelse mellan

av en länderna. Enligt Natozs SOFA har den sändande styrkor rätt

statens att bära uniform inom den mottagande statens territorium art. 5. I MoU om skapandet den baltiska bataljonen har de nordiska

av staterna och Storbritannien rätt att bära uniform i den baltiska staten. Danmark tillät de polska Förbanden att bära uniform under övningen Carbon Cap 94 i Danmark.

Vi förslår att frågan regleras på ett liknande sätt i ett kommande internationellt statusavtal utbildning i fredsbevarande verksam-

154 Förslag

het. Ett sådant åtagande fordrar ingen ändring i svensk rätt. Trots bestämmelsen i ll § IKFN-förordningen, att Försvarsmakten om har rätt tillåta utländsk militär att bära uniform i Sverige, kan detta beslutas regeringen. Ett sådant beslut tas lämpligen även av samtidigt med tillträdesbeslutet.

8.11¶Säkerhetsbestämmelser för och vapen

Övrig utrustning

Frågan tillämpliga säkerhetsbestämmelser vid internationellt om samarbete utbildning för fredsbevarande verksamhet har hittills om inte varit föremål för någon omfattande reglering. Frågeställmer ningen uppmärksammades emellertid tydligt under övningen Cooperative Spirit 94 avsnitt 4.4 då flera nationers personal

ingick och kompani. Styrkorna använde bl.a. varandras i ett samma och fordon. De svenska förbanden har i efterhand rapportevapen det oklart vilket lands säkerhetsbestämmelser som rat om att var skulle iakttas. Inför Carbon Cap 94 klargjorde emellertid Danmark att det var danska säkerhetsbestämmelser skulle gälla under övningen. som Danmark åtog sig instruera den polska styrkan i handhavandet att bl.a. enligt dessa bestämmelser. av vapen Frågan tillämpliga säkerhetsbestämmelser har betydelse ur om både formell och praktisk synvinkel. Den formella består i att det ansvariga befälet inte får leda övning i exempelvis skarpskjuten ning med felaktiga säkerhetsbestämmelser. Om en olyckshändelse inträffar kan befälet ställas till Den praktiska synvinkeln är ansvar.

att de som handhar fordon etc. måste veta vilka säkerhetsvapen, regler som gäller. Reglernas syfte är att olyckor skall undvikas. Okunskap om säkerhetsbestämmelserna för viss situation ökar en risken för olycka. Det kan även så att länderna har olika vara säkerhetsbestämmelser för likartade Vid samövning vapen. en i ett sådant fall är risken för olycka uppenbar. Vi föreslår därför att frågan tillämpliga säkerhetsbestämmelom ser uppmärksammas vid de kommande förhandlingarna ett om internationellt statusavtal. Frågans karaktär är sådan att den inte skall törfattningsregleras. Regeringen torde med fördel kunna bemyndiga aktuell myndighet, exempelvis Försvarsmakten, ingå att specifika överenskommelser inför varje övningstillfálle. Det blir därefter Försvarsmaktens uppgift erforderliga ansvisningar att ge till den berörda personalen. Beslut regeringen kan tas i samband av med övriga frågor inför den övning är förestående. som

8.12¶Tillträde till områden för

övning

m.m.

12.1¶Internationell överenskommelse

Militär verksamhet i Sverige är skyddad på olika sätt mot

obehörig insyn eller mot sabotage och skadegörelse. Genom

annan särskilda regler har också tillskapats ett skydd för allmänheten så att den inte skall komma till skada till följd militära övningar av osv.

156 Förslag

Vid sidan reglerna i brottsbalken om spioneri, sabotage osv.

av finns i lagen 1990:217 om skydd för samhällsviktiga anläggningar

skyddslagen bestämmelser som syftar till att åstadkomma m.m. det skydd för bl.a. Försvarsmaktens verksamhet som inte ges

lagstiftning. I lagen finns särskilda bestämmelser som genom annan tar sikte på behovet skydd för allmänheten. Lagen innehåller

av också regler begränsat tillträde m.m. för utlänningar vad avser

om militärt särskilt känsliga områden skyddsområden.

De skyddsbehov som finns för den svenska Försvarsmaktens verksamhet gör sig också gällande i fråga om utländsk militär trupp

till följd överenskommelser inom Partnerskap för fred som av m.m. bedriver övning här i landet. De berörda länderna kommer med all säkerhet i det förhandlingsarbete som nu skall genomföras att ställa krav på åtgärder från svensk sida mot otillbörlig insyn och mot skadegörelse det utländska förbandet kan utsättas för. När

som det gäller allmänhetens skydd mot skador till följd av militär verksamhet är det givetvis lika angeläget att ett sådant skydd också tar sikte på utländska förbands övningar här i landet. På motsvarande sätt har Sverige ett intresse av att de svenska styrkorna utomlands skyddas mot obehörig insyn eller mot sabotage och annan skadegörelse.

8.12.2 Svensk rätt

Enligt vår mening är det mest ändamålsenligt att i skyddslagen föra in bestämmelse som i vissa avsenden likställer förband ur

en en utländsk försvarsmakt med motsvarande enheter i den svenska Försvarsmakten. Konsekvensen av detta blir att anläggningar och områden som utnyttjas av ett utländskt förband i enlighet med en

Förslag 157

internationell överenskommelse där Sverige är kan förklaras part

vara skyddsobjekt i lagens mening. Av sådan förklaring följer

en automatiskt förbud mot obehörigt tillträde till

anläggningen eller

området samt möjligheter att också förbjuda

fotografering och annan avbildning m.m.

Bestämmelserna militära skyddsområden kan om enbart motiveras med hänvisning till det svenska försvarets behov. Det finns därför inte någon anledning utvidga reglerna

att om skydds-

områden för att härigenom också tillgodose utländska militära förbands behov av skydd utöver vad följer

som av reglerna om skyddsobjekt.

För bevakningen skyddsobjekt får enligt skyddslagen anlitas

av polismän, militär personal eller särskilt anlitad annan personal. Den som bevakar ett skyddsobjekt och inte är polisman benämns

skyddsvakt. Skyddsvakterna har i skyddslagen getts särskilda

befogenheter när det gäller att avvisa och tillfälligt omhänt.o.m. derta personer som överträder ett tillträdesförbud eller vägrar att uppge vem han eller hon är. Även det finns om flera skäl som talar för att likställa utländsk trupp med svenska förband finns dock avgörande

principiella

hinder mot att tillåta att personal den utländska försvarsmakten ur

fullgör uppgifter som skyddsvakter med den myndighetsutövning

som detta innebär. I skyddslagen bör därför uttryckligen regleras att personal ur en utländsk försvarsmakt inte får till utses

skyddsvakt

Skyddslagen förutsätter vissa myndighetsbeslut, beträffande t.ex. vad som skall utgöra skyddsobjekt. I viss utsträckning har det

lagts

på Försvarsmakten att fatta sådana beslut när det gäller militär verksamhet. I fråga ett utländskt förband bedriver om som

158 Förslag

verksamhet här i landet kan det inte komma ifråga att ge förbandet eller dess chef motsvarande befogenhet. I stället bör också för ett sådant förbands del beslutet fattas av den svenska Försvarsmakten. Regler om detta bör föras i regeringens verkställighetsföreskrifter till skyddslagen förordningen, 1990:1334, om skydd för sarnhällsviktiga anläggningar m.m..

I de förhandlingar som skall genomföras med anledning av det vidgade internationella militära samarbetet bör Sverige således kunna visa en positiv attityd tlll önskemål från andra stater om

särskilda åtgärder till skydd mot obehörig insyn, skadegörelse etc.

Det är dock angeläget att Sverige i dessa förhandlingar klargör att åtgärder innefattar myndighetsutövning på svenskt territorium

som inte får vidtas av andra än svenska behöriga myndigheter.

8.13¶Körkort, förarbevis och särskilda

vägtrafikbestämmelser

8.13.1 Internationell överenskommelse

När förband från flera länder bedriver övningar tillsammans finns det ett önskemål om att de olika nationella körkorten och förarbevisen skall gälla i det land där övningen äger rum. Det finns vidare önskemål om att de främmande styrkorna skall vara undantagna från de vägtrafikbestämmelser som i övrigt gäller för trafiken i värdlandet. I det tidigare omnämnda seminariematerialet inom Partnerskap för fred föreslås därför att den sändande statens

Förslag 159

körkort och förarbevis skall accepteras i den mottagande staten. Denna lösning är också i enlighet med Natozs SOFA art. 4, FN:s mall för SOFA p.12-13 och MoU beträffande den baltiska bataljonen p. 14. Även den danska deklarationen inför Carbon Cap 94 innehöll bestämmelse innebar de polska en som att körkorten accepterades i Danmark. I de angivna dokumenten nu saknas däremot bestämmelser undantag från de trafikföreom skrifter som annars gäller i värdlandet. I ett eventuellt förestående internationellt statusavtal om utbildning for fredsbevarande verksamhet föreslår vi det, i att enlighet med de nu redovisade avtalen, föreskrivs giltigheten om av främmande staters körkort och förarbevis beträffande de fordon som deltar i utbildningen. Vi även att ett sådant avtal bör anser innehålla föreskrifter att de främmande styrkorna skall om vara undantagna från vanliga trafikföreskrifter i enlighet med vad som gäller för värdlandets styrkor. Det får betraktas egna som en konsekvens regleringen beträffande den straffrättsliga jurisav diktionen att den mottagande staten avstår från göra gällande de att vanliga trafikföreskrifterna mot den främmande styrkan. Framförandet av de fordon är aktuella under utbildningen sker som vanligen under utövningen tjänst. Det är däremot rimligt den av att främmande styrkan främst trafiksäkerh etssynpunkt iakttar ur samma regler som gäller för värdlandets förband. Inför övning får det en därför bli en uppgift för den mottagande lämna instaten att formation om vad den främmande styrkan har iaktta i detta att hänseende. Beträffande tid än tjänsteutövning saknas annan anledning till särreglering.

160 Förslag

13.2 Svensk rätt

Enligt 1 § förordningen 1981:96 om godkännande och utbyte av utländska körkort gäller ett utländskt körkort i Sverige i enlighet med sitt innehåll. Svensk rätt uppfyller således redan i dagsläget ett internationellt avtal med ovan föreslaget innehåll. Vi ser inget behov av att komplettera förordningen med regler om eventuella utländska förarbevis. Sådana torde kunna omfattas av de allmänna reglerna om utländska körkort. Regler om svenska förarbevis finns i 59 a § körkortsförordningen 1977:722.

I vägtrafikkungörelsen 1972:603 finns bestämmelser om vad en vägtrafikant har att rätta sig efter i olika avseenden. l den militära vägtrafikkungörelsen 1974197 och i vägtrafikförordningen 1995:137 för räddningskåren under utbildning och höjd beredskap finns bestämmelser om undantag från vägtrafikkungörelsen. Dessa undantag gäller inte för främmande staters styrkor som befinner sig i Sverige för utbildning i fredsbevarande verksamhet. Ett åtagande om att Sverige skall avstå från att tillämpa vanliga trafikregler på sådana styrkor torde emellertid vara uppfyllt genom den föreslagna ändringen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall se avsnitt 8.2.

Beträffande ansvar för trafikbrott som begåtts utomlands finns bestämmelser i lagen 1971:965 om straff för trafikbrott som begåtts utomlands se avsnitt 6.2. l lagens 3 § finns ett specifikt straffstadgande beträffande överträdelser av trafikföreskrifter i Danmark, Finland, Island eller Norge. I 4 § ges ett bemyndigande för regeringen att även föreskriva om överträdelser av trafikföreskrifter i andra länder, om detta följer av ett avtal med främmande stat. Här finns således en möjlighet för regeringen att uppfylla ett

Förslag 161

åtagande om att en svensk styrka utomlands skall iaktta vissa särskilda trafikföreskrifter under tjänsten. Trafikbrott begångna

av svensk personal utomlands i allmänhet, träffas lagens huvud-

regleri 1 3 §§.

8.14¶Miljöfrågor

Miljöfrågorna är inte uppmärksammade i de avtal före-

som kommer när militära styrkor från flera länder samövar i ett land. Sverige har emellertid för avsikt att ingå ett samarbetsavtal med USA beträffande bl.a. forskning miljöpåverkan militär

om av verksamhet. Avtalet tar emellertid inte sikte på de situationer

som är aktuella i den förevarande utredningen. Av redogörelsen i avsnitt 6.9 framgår att det för svenskt vidkommande möjligen finns ett intresse av att reglera ansvaret för s.k. miljöfarlig verksamhet

om det i Sverige skulle bedrivas internationell utbildning i fredsbevarande verksamhet. Den föreslagna regleringen

ovan av skadeståndsansvaret vid sådan utbildning är i första hand inte avsedd att tillämpas beträffande anspråk med anledning inverkan

av på miljön. Vi föreslår därför att det i ett internationellt avtal inför utbildning i fredsbevarande verksamhet tas in bestämmelser det

om regressansvar som kan finnas mellan staterna.

Eftersom avtalsregleringen endast gäller förhållandet mellan staterna fordras ingen ändring i svensk rätt.

162 Förslag

8.15¶Personalvård

Vid olika former internationellt samarbete för fredsbevarande

av verksamhet är det viktigt att också personalvårdsfrågorna uppmärksammas. Detta gäller särskilt när länderna skickar mindre enheter för utbildning etc. Då medföljer vanligen inte resurser för sådana ändamål. I det omnämnda samarbetsavtalet mellan

ovan Sverige och Storbritannien beträffande fältsjukhuset i Saudiarabien

avsnitt 4.2 bestämdes emellertid att Storbritannien skulle ge

personalen vid sjukhuset tillgång till personalvårdsåtgärder av

tillkom den brittiska personalen inom området. De samma slag som övriga avtal vi studerat saknar motsvarande bestämmelser.

som

Enligt förordningen FFS 1983:31 med tjänsteföreskrifter för Försvarsmaktens personal skall värnpliktiga under tjänstgöringen beredas tillfälle till social, kulturell och andlig verksamhet 10 kap. 1 §. Denna bestämmelse är i princip tillämplig även när de värnpliktiga utomlands deltar i utbildning i fredsbevarande verksamhet jfr avsnitt 8.9. Vi föreslår därför att bestämmelser om personalvård tas med i ett eventuellt kommande internationellt statusavtal om sådan utbildning.

Ett avtal med föreslaget innehåll innebär naturligtvis att det

nu kan bli aktuellt att i Sverige tillhandahålla svenska personalvårdsförmåner till personal från andra länder. Vi bedömer emellertid att frågan inte behöver törfattningsregleras. Det torde vara tillräckligt

med regeringens åtagande enligt avtalet.

Förslag 163

8.16 av tvister

Lösning

I internationella avtal finns vanligen bestämmelser mekanis-

om men för lösning av tvister mellan parterna angående tillämpningen av det aktuella avtalet. Sådana bestämmelser finns även i de avtal som ingås mellan länder om olika slags militärt samarbete. Enligt det tidigare omnämnda avtalet mellan Sverige och Storbritannien om upprättandet av ett fältsjukhus i Saudiarabien bestämdes att varje meningsskiljaktighet avseende tolkningen avtalet skulle

av lösas i samförstånd mellan parterna. Sådana frågor skulle inte hänskjutas till internationell domstol eller tredje part. I samarbetsavtalet om Nordcon Tuzla se avsnitt 4.2 bestämdes dock att tvist beträffande bl.a. tolkningen av avtalet skulle avgöras skilje-

av en nämnd om tre personer. Enligt Natozs SOFA art. 16 är huvudregeln att tvister om tolkningen och tillämpningen avtalet skall

av lösas genom förhandlingar mellan staterna. Det finns dock

en möjlighet att hänskjuta en tvistefråga till avgörande det

av Nordatlantiska rådet.

Även de civila räddningstjänstkonventionerna

se avsnitt 4.7 innehåller bestämmelser lösning tvister. Den s.k. bistånds-

om av konventionen föreskriver en mekanism påminner den

som om som finns i Natozs SOFA, dvs. i första hand förhandlingar mellan staterna men med en möjlighet till hänskjutande till ett fristående organ. Konventionen anger för de situationerna FN internationel-

domstol. Enligt det nordiska s.k. ramavtalet förutses de behöriga myndigheterna i respektive stat stå i direkt kontakt med varandra

för den praktiska tillämpningen avtalet.

Ett genomgående drag hos många internationella konventioner

164 Förslag

är att tvister i första hand skall lösas genom förhandlingar mellan parterna och i andra hand genom ett hänskjutande till FN:s internationella domstol i Haag. För det internationella samarbete

studerats i förevarande utredning anser vi att den lämpligaste som formen för lösning av tvister är förhandlingar mellan de inblandade staterna. Ett sådant generellt statusavtal som tidigare föreslagits bör emellertid även innehålla mekanism för lösning av de tvister

inte kan avgöras genom direkta förhandlingar. FN:s insom ternationella domstol bör inte anlitas eftersom samarbetet inte främst sker inom för FN. Vi föreslår i stället att Sverige

ramen verkar för att ett särskilt råd inrättas för biläggande av tvister inom

exempelvis Partnerskap för fred.

Eftersom den föreslagna mekanismen för lösning av tvister är avsedd för parterna i avtalet, dvs. staterna, fordras inga ändringar i svensk rätt.

8.17¶Särskilda civila frågor

Av den föregående framställningen framgår att civilt internationellt försvarssamarbete förekommer inom en rad områden. Det kan handla humanitära insatser inom FN, utbildning i räddnings-

om tjänst inom Partnerskap för fred, utprickning av farleder inom suveränitetsstödet till de baltiska staterna eller katastrofhjälpsamarbete inom EU och andra organisationer se bl.a. avsnitt 4.7. Samarbetet är i många fall redan rättsligt reglerat genom konventioner eller samarbetsavtal. Således gäller det MoU som ingåtts beträffande skapandet av en baltisk fredsbevarande bataljon även civilt samarbete se avsnitt 4.5.

Förslag 165

Det civila samarbetet inom Partnerskap för fred är dock oreglerat ur rättslig synvinkel. l de föregående avsnitten i detta kapitel har lämnats förslag till internationell reglering av i först hand det militära fredsbevarande samarbetet utanför FN:s ram. De rättsliga frågorna är emellertid vanligen inte specifikt militära. De lämnade förslagen kan således

utan särskilda omformuleringar

användas också beträffande det civila samarbete. Även inom sådant samarbete finns ett behov att reglera exempelvis frågorna av om straffrättslig jurisdiktion, skadeståndsrâttsligt ansvar samt in- och utförsel av materiel. Vi utgår från att ett generellt statusavtal inom Partnerskap for fred kommer att utformas så det att inte utesluter

även civil tillämpning.

De föreslagna ändringarna i lagen utbildning om för fredsbevarande verksamhet och i lagen immunitet om och privilegier i vissa fall är tillämpliga även vid internationellt civilt fredsbevarande samarbete. Av främst 3 § lagen utbildning för fredsom bevarande verksamhet framgår lagen även gäller att för det civila samarbetet. I motiven till paragrafens ursprungliga lydelse uttalas prop. 199394244 8 även bl.a.

s. att tjänstepliktig hälso- och

sjukvårdspersonal kan komma att delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet. Av lagrummets lydelse fr.o.m. den 1 juli 1995 SFS 1994:2064 framgår

att totalförsvarspliktiga under

grund- eller repetitionsutbildning kan delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom för internationellt ramen samarbete. Totalförsvarplikt kan fullgöras värnplikt, civilplikt eller som allmän tjänsteplikt 1 kap. 4 § lagen om totalförsvarsplikt. Tjänstgöring med civilplikt kan ske i rad verksamheter enligt en en bilaga till förordningen 1995:238

om totalförsvarsplikt. Sådana

verksamheter är bl.a. befolkningsskydd, räddningstjänst, hälso- och

166 Förslag

sjukvård samt underhåll och reparation av järnvägar och vägar. Behovet att rättsligt reglera denna verksamhet i ett internatio-

av nellt sammanhang är minst lika stort som behovet av att reglera det militära samarbetet.

En särskild civil frågeställning skall här påpekas. Den gäller svensk straffrättslig jurisdiktion när brott begåtts utomlands av

inte tillhörde Försvarsmakten. I avsnitt 6.2 redogörs för någon som gällande svenskt rättsläge beträffande denna situation. För att svensk jurisdiktion skall föreligga finns således ett krav på dubbel straffbarhet. Undantag från detta krav görs för brott som begåtts av någon tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning

som

Försvarsmakten befann sig. Om brottet begåtts av någon annan av på ett sådant område, faller det under den svenska kompetensen endast om avdelningen befann sig på området för annat ändamål än övning. Utanför den svenska jurisdiktionen kan således falla vissa brott är straffria på gärningsorten och som begås av någon

som som inte tillhör Försvarsmakten. Det förutsätts vidare att inte något

de andra undantagen från begränsningen den svenska av av kompetensen enligt 2 kap. 3 § brottsbalken är tillämpligt. Vi kan emellertid inte se något praktisk behov av att nu föreslå ändringar i brottsbalken för att åstadkomma svensk jurisdiktion angående dessa gärningar. Vi avstår därför från ett sådant förslag.

Av avsnitt 3.4 framgår att vi samrått med utredningen om civila insatser för internationell katastrof- och flyktinghjälp. Våra förslag till rättslig reglering av det internationella försvarssamarbetet bör, mot bakgrund vad anförts kunna avse även sådana

av som ovan, insatser.

Förslag 167

18 Förhandlingsarbetet

En överenskommelse föregås normalt förhandlingar där de av deltagande staterna företräds ombud. Ombudet biträds av i många

fall av en förhandlingsdelegation. Ombud

och andra medlemmar i en svensk förhandlingsdelegation förordnas regeringen av eller av ett statsråd efter regeringens bemyndigande. Utrikesministern har fått ett generellt bemyndigande ombud. att utse Delegationerna förordnas normalt departementsbeslut genom som tas i departementsprotokollet. Ambassaden i det land där

förhandlingarna skall bedrivas skall få kopia departementsprotokollet.

en av Som regel behöver ett ombud inte ha någon särskild förhandlingsfullmakt. Om den inbjudande eller organisationen staten begär att en fullmaktshandling skall företes, undertecknas fullmakt en av utrikesministern. En sådan fullmakt emellertid ger inte ombudet rätt att underteckna den överenskommelse kan bli resultatet som av förhandlingarna. Ombudet har rätt att föra Sveriges talan vid förhandlingarna, att delta i omröstningar och parafera att överenskommelsen, dvs. fastställa texten. Som regel utfärdas inga formella instruktioner för ombud eller

förhandlingsdelegationer. Undantagsvis förekommer det

att instruktioner i ett regeringsbeslut efter

ges föredragning av det

statsråd som föreslår ombudet. Om ärendet inte handläggs inom UD, bör det beredas med UD. gemensamt De här redovisade formella reglerna gäller vid

förhandlingar om

statusavtal beträffande sådana internationella försvarsövningar som Sverige skall delta Hur detta förhandlingsarbete kan komma att bedrivas kommer sannolikt variera beroende vilken att på typ av

168 Förslag

avtal som skall ingås. Ombud för Sverige lär komma att delta vid utarbetandet av ett generellt statusavtal inom Partnerskap för fred. Ombudet och eventuella övriga medlemmar i en förhandlingsdelegation skall ha utsetts och agera i enlighet med dessa formella regler. Förhandlingsdelegationen måste vara särskilt vaksam på om avtalet kommer att innehålla bestämmelser som förutsätter

lagstiftningsåtgärder i Sverige, exempelvis regler om immunitet,

vilka gör att avtalet måste kunna undertecknas med förbehåll för ratifikation se kapitel 5.

Det kan också förekomma att Sverige vill ingå ett specifikt avtal inför en övning. Om det då finns ett generellt statusavtal inom Partnerskap för fred, bör detta avtal ligga till grund för törhandlingsarbetet. Om ett specifikt avtal skall ingås innan en generell överenskommelse har träffats, måste ombudet särskilt beakta de svenska reglerna om internationella förhandlingar och konstitutionella krav. Frågan om konstitutionell nivå för beslutet har betydelse för när ett avtal kan träda i kraft se avsnitt 8.2. Om det råder tidsbrist är det viktigt att förhandlingsdelegationen redan på ett tidigt stadium ser till att avtalet inte innehåller bestämmelser som medför att riksdagen måste godkänna att avtalet ingås.

Av den tidigare redogörelsen framgår att vissa länder som har arrangerat internationella övningar har utfärdat förklaringar om vad som skulle gälla under övningen se bl.a. avsnitt 4.4. Om Sverige överväger denna lösning och villkoren på något sätt avviker från vad som gäller enligt svensk rätt, måste en sådan deklaration behandlas på samma sätt som de ovan nämnda avtalen. Det enda fall där man skulle kunna överväga avsteg från en sådan handläggning är beträffande en förklaring som endast innehåller en redogörelse för gällande rätt. En sådan deklaration skulle kunna

Förslag 169

avges av Försvarsmakten eller av Försvarsdepartementet. Försiktig-

het är emellertid då påkallad eftersom en sådan deklaration kan komma att betraktas som ett unilateralt folkrättsligt bindande avtal, varigenom myndigheters självständiga agerande begränsas. I bilaga 5 finns ett exempel på en deklaration som inte torde kräva riksdagsbehandling.

170 Nationella rättsliga frågor

9¶Nationella rättsliga frågor

Under utredningsarbetet har framkommit att ett utvidgat internationellt försvarssamarbete även leder till behov av att reglera vissa nationella frågor. Detta har framgått främst genom våra kontakter med företrädare for de förband från svensk sida

som hittills deltagit i Övningar inom Partnerskap för fred.

Arbets- och anställningsvillkør

En väsentlig fråga att klara ut nationellt är vilka arbets- och

anställningsvillkor skall gälla for anställd personal under

som utbildning utomlands i fredsbevarande verksamhet. Personalen är inte anställd i utlandsstyrkan inom Försvarsmakten utan fullgör utbildningen under sin vanliga anställning. Regleringen av arbetsoch anställningsvillkoren är således främst nationell kollektivav-

en talsfråga. Enligt uppgift har Försvarsmakten nu inlett en översyn

dessa villkor för det fall att det i framtiden ånyo blir aktuellt av med svenskt deltagande vid utbildning utomlands i freds-

ett bevarande verksamhet.

Nationella rättsliga frågor 171

Försäkringar

Av avsnitt 6.8 framgår att i Sverige gäller ett förhållandevis gott försäkringsskydd beträffande personskador. Skyddet gäller både anställda och totalförsvarsplikti ga. Beträffande den kategorin

senare är skyddet författningsreglerat. För anställd personal framgår förmånerna av lag, försäkringar och kollektivavtal. Reglerna

om ersättningar vid personskador är emellertid inte heltäckande. Således finns de redovisade begränsningarna for riskfylld sysselsättning enligt Försvarsmaktens tjänstereseförsäkring. Vi saknar möjlighet att bedöma om försäkringen behöver kompletteras med anledning av internationell utbildning i fredsbevarande verksamhet men vill på det här sättet peka på frågeställningen.

Beträffande totalforsvarspl iktig personal fullgör grundutbild-

som ning som är kortare än 60 dagar är möjligheten till ersättning begränsad enligt lagen om statlig ersättning vid ideell skada

m.m. Begränsningen gäller ersättning for skada under ledighet eller annan fritid. Kortare grundutbildning än 60 dagar förekommer endast beträffande tjänstgöring som fullgörs i form civilplikt. I

av dagsläget är det oklart vilka verksamheter omfattas

som avses av sådan grundutbildning. När detta fastställs får bedömas det är

om aktuellt att erbjuda sådana totalförsvarspliktiga att utomlands delta i internationell utbildning för fredsbevarande verksamhet. Vi avstår därför från att nu föreslå ändringar i lagen statlig ersättning vid

om ideell skada m.m.

172 Kostnader

10¶Kostnader

Försvaret har bedrivit fredsfrämjande samarbete med andra länder i många år. Hittills har det skett inom ramen för FN. Där är verksamheten reglerad främst genom det SOFA som ingås mellan FN och den stat inom territorium en fredsbevarande

vars insats äger År 1994 utvidgades försvarets internationella

rum. samarbete anslutningen till Partnerskap för fred som bl.a.

genom innebär att flera länder bedriver utbildning i freds-

gemensam bevarande verksamhet. Fredsbevarande verksamhet kan i framtiden även tänkas förekomma inom ramen for OSSE.

Genomgången av de rättsliga konsekvenserna av samarbetet visar att i vissa fall blir det aktuellt att reglera verksamhetens kostnader mellan länderna. Detta gäller främst skadeståndsanspråk av olika slag. Våra förslag innebär att värdnationer i bland åtar sig att betala ersättning for skador som orsakats av förband från främmande stater. Med utgångspunkt att utbildningsverksamheten fördelar sig någorlunda jämnt mellan staterna kan vi inte se att den rättsliga regleringen i sig medför ökade kostnader. Tvärtom kan det antas att kostnaderna for den fredsfrämjande verksamheten blir lägre om de rättsliga frågeställningarna så långt möjligt har klarats ut i förväg. En rättslig reglering bör minska risken för oklarheter och därmed också minska risken för tvister mellan staterna.

Genom ett generellt statusavtal inom exempelvis Partnerskap för

Kostnader 173

fred åtar sig Sverige förpliktelser även gäller för

som de övriga staterna. Ett svenskt betalningsansvar med anledning övning

av en här i landet innebär således motsvarande lättnad då

en Sverige

utomlands deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet.

11¶Författningskommentarer

11.1¶Förslaget till lag om ändring i lagen

om för fredsbevarande

1994:588 utbildning

verksamhet

4§

I första stycket att en utländsk fysisk eller juridisk

anges om

saknar hemvist här i landet, i Sverige medverkar i person, som sådan utbildning for fredsbevarande verksamhet som avses i lagen, skall staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med utbildningen och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Staten skall dock inte ersätta sådan skada hos den utländska Bestämmelsen är föranledd vårt förslag till

personen. av reglering skadestandsansvaret i ett internationellt avtal om

av utbildning i fredsbevarande verksamhet. Bakgrunden till denna reglering är behandlad i avsnitt 8.3.

Bestämmelsen skadelidande tredje man möjlighet att i

ger en svensk domstol yrka ersättning den svenska staten för skador

orsakats främmande stats styrkor. Av redogörelsen i som av en

Färfattningskommentarer 175

avsnitt 6.4 framgår att detta inte hade varit möjligt. Regeln annars är så generellt utformad att den omfattar både militär och civil verksamhet som äger här i landet inom för det angivna rum ramen internationella samarbetet. Vad med sådant samarbete som avses ett framgår av de föregående paragraferna i lagen och de motivuttaav landen som finns till dessa främst 1993942244. Förutprop. sättningen att skadeståndsskyldighet skulle ha förelegat enligt svensk lag innebär inte att statens är uteslutet, skadevålansvar om laren omfattas av immunitet. En bestämmelse immunitet om medför att verkställighet är utesluten. Formuleringen ger den skadelidande även möjlighet begära att ersättning för skador uppstått under tid än under den som annan främmande statens tjänsteutövning. Vi har i avsnitt 8.3 redogjort for vår bedömning att det i förevarande internationella sammanhang är rimligt att den mottagande staten i viss utsträckning också svarar för skador som inte omedelbart beror på tjänsteutövningen. Ansvaret sträcker sig dock inte längre än skadan skall ha att uppkommit i samband med den aktuella utbildningen. Var gränsen går kan inte anges i förväg utan får avgöras från fall till fall. I avsnitt 8.3 har vi angett ett exempel när det är helt klart det inte att föreligger ersättningsskyldighet för den mottagande staten. Innanför gränsen för bestämmelsens tillämpning faller dock skador som orsakats av den främmande styrkans personal under exempelvis ett studiebesök i anslutning till övningen eller under mellan transport

olika övningsplatser.

Utanför bestämmelsens tillämpningsområde faller däremot skador hos den främmande staten under utbildningen. Detta är en konsekvens bl.a. villkoret att den utländska av personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag. Vidare är den

svenska staten inte ersättningsskyldig i förhållande till den utländska fysiska eller juridiska personen för ifrågavarande skador,

de orsakats sådan utländsk fysisk person som avses i om av en lagrummet.

I andra stycket föreskrivs emellertid att staten skall ersätta den utländska juridiska eller fysiska personen för skada som inte har samband med utbildningen, om skadan har uppkommit genom vållande i Sverige och skadevållaren inte var någon som som befann sig i Sverige med anledning av utbildningen. Staten får kräva tillbaka ersättningen av den som vållat skadan. Bakgrunden till bestämmelsen har beskrivits i avsnitt 8.3. Regeln är alltså att betrakta som en slags ansvarsförsäkring från den mottagande staten för skador som dess invånare kan tänkas åsamka de främmande styrkan utanför utbildningen. Eftersom staten frivilligt går in och betalar ersättning till den främmande fysiska eller juridiska

bör möjligheten till regressrätt gentemot skadevållaren personen lagregleras. En sådan rätt kan inte anses följa av någon allmän grundsats. I varje fall är en lagreglering av frågan ägnad att minska risken för tvister. Från statens ansvar undantas skador som vållats

någon som befann sig i Sverige med anledning av utbildningen. av Skador den främmande styrkans egna deltagare orsakar under

som fritid hos sin arbetsgivare eller hos sig själva omfattas således inte av den svenska statens ansvar. Begränsningen av statens ansvar

även skador vållats av exempelvis en utländsk aktivistavser som

grupp som befann sig i Sverige med anledning av utbildningen.

5§

I paragrafen erinras om att bestämmelser om immunitet och

privilegier i samband med sådan utbildning i lagen finns

som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Härmed åsyftas den av oss föreslagna 7 § i den lagen.

nya

Eftersom vi föreslagit att de särskilda bestämmelserna

skadeståndsskyldighet i samband med internationell utbildning för

fredsbevarande verksamhet skall tas i förevarande lag hade det möjligen varit naturligt att föreslå detsamma beträffande bestämmelserna om immunitet och privilegier. l andra lagstiftningssammanhang har emellertid uttalats se bl.a 19909l:180

prop. s. 23 att sådana bestämmelser inte bör delas i olika författningar

upp utan så långt det är möjligt samlas i lagen immunitet och

om privilegier i vissa fall. Vi delar denna bedömning det

men anser att kan finnas ett värde i att i förevarande lag erinra dessa

om bestämmelser.

11.2 till i

Förslaget lag om ändring lagen

1976:661 om immunitet och privilegier i

vissa fall

7§

I paragrafen anges att främmande stats personal, deltar i

som utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete i enlighet med ett avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, åtnjuter immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i avtalet. Bestämmelsen föranleds således av de åtaganden som det är avsett att Sverige skall göra i ett

178 F örfattningskonzmentarer

kommande avtal med andra länder om rättslig status m.m. för den personal deltar i internationell utbildning för fredsbevarande

som verksamhet. Bakgrunden härtill redovisas i avsnitt 8.2.

Bestämmelsen är i första hand avsedd att medföra straffrättslig immunitet för främmande staters styrkor avseende gärningar begångna i Sverige under utövningen av tjänst. Beträffande innebörden att gärningen skall begången under utövningen

av vara av tjänst hänvisas till avsnitt 6.2. Utformningen av paragrafen medger dock ett vidare tillämpningsområde än detta. Vi finner det lämpligt att formulera lagtexten i enlighet med de övriga bestämmelserna i lagen och således låta den närmare regleringen av immuniteten och privilegierna framgå ett internationellt avtal.

av Ett sådant avtal innehåller bestämmelser, vilka ligger inom det

som obligatoriska lagområdet enligt 8 kap. 3 § regeringsformen, måste dock godkännas av riksdagen. Detta markeras i lagtexten genom föreskriften att avtalet skall i kraft i förhållande till Sverige.

vara En svensk domstol kan endast beakta ett internationellt avtal som är behandlat på föreskriven konstitutionell nivå se härom avsnitt 5.2 och 8.1.

I avsnitt 8.17 erinras att paragrafen enligt sin lydelse även

om är tillämplig på avtal internationell civil utbildning för

om fredsbevarande verksamhet.

Författningskommentarer 179

11.3 till om i

Förslaget lag ändring lagen

1990:217 om skydd för samhällsviktiga

anläggningar m.m.

2a§

Enligt paragrafen skall vad som sägs i lagen beträffande Försvarmakten också avse en främmande stats militära styrka

som här i landet deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. Vid tillämpningen lagen på

av en sådan utländsk försvarsmakts verksamhet får dock inte för bevakning av skyddsobjekt anlitas personal ur den utländska försvarsmakten. Bakgrunden till dessa bestämmelser beskrivs i avsnitt 8.12.

Den föreslagna regeln avses tillförsäkra främmande stats

en militära styrka ett skydd här i landet mot bl.a. obehörig insyn och skadegörelse. Detta görs enklast genom att de utländska förbanden i skyddslagens mening jämställs med Försvarsmaktens förband. Skyddet uppstår när en anläggning eller ett område som utnyttjas av det utländska förbandet förklaras vara skyddsobjekt enligt lagens 3 eller 4 Skyddet innebär förbud mot tillträde enligt lagens

m.m. 7

Genom paragrafens andra mening klargörs att de befogenheter som tillkommer de skyddsvakter som har till uppgift att bevaka ett skyddsobjekt inte får överlämnas till den främmande styrkans personal. Befogenheterna framgår skyddslagens 10 18 §§.

av - Skyddsvaktens uppgifter innebär således i stor utsträckning myndighetsutövning som inte kan överlåtas på utländsk personal.

180 Författningskømmentarer

I 2 § förordningen 1990:1334 om skydd för samhällsviktiga

anläggningar m.m. har regeringen med stöd av bemyndiganden i

lagen angett vilka myndigheter i Sverige som skall fatta beslut enligt lagen. Beslut om skyddsobjekt fattas i vissa fall av Försvarsmakten eller av länsstyrelsen i det län där objektet finns. Vi föreslår att beslut enligt lagen beträffande en utländsk försvarsmakts enheter inryms iden angivna beslutsordningen genom en ny

paragraf, 1 a i förordningen.

11.4 till om ändring i vapen-

Förslaget lag

lagen 1973:1176

44§

Vapenlagen gäller inte staten. Enligt tillägget i paragrafen får

regeringen besluta att lagen inte skall gälla för en främmande stats militära styrka, som besöker Sverige inom ramen för internationellt samarbete i fredsbevarande verksamhet. Bakgrunden till bemyndigandet för regeringen är att det inom sådant internationellt samarbete är önskvärt att all materiel, inklusive vapen, utan onödiga tullformaliteter och tillstånd kan föras mellan staterna. Detta har utvecklats i avsnitt 8.4.

Av avsnitt 6.2 framgår att regeringen f.n. i vissa fall beslutar om införsel till Sverige av vapen enligt vapenlagen. Detta har uppgetts ske med stöd av det generella undantag som finns för staten i förevarande paragraf. Detta synsätt bygger på tanken att den främmande statens väpnade styrka är den svenska statens gäst på

Författningskommentarer 181

svenskt territorium och omfattas därmed lagens undantag. av Frågeställningen är inte behandlad i vapenlagens motiv prop.

1973: 166. Enligt vår uppfattning är det lämpligast att uttryckligen

ange att regeringen i här aktuella situationer har möjlighet att föreskriva undantag från lagen. Genom att riksdagen regeringen bemyndigande ger ett att generellt undanta den militära styrkan från lagens tillämpning, undviks frågeställningen om vapenlagen skulle gälla för sådan en styrka i endast vissa avseenden. Bemyndigandet gäller vidare bara beträffande militära styrkor. Vi kan i dag inte något behov se av undantag för andra beväpnade enheter. Det åsyftade internationella samarbetet för fredsbevarande verksamhet torde inte sådana avse civila styrkor. I varje fall finns inte skäl att i de sammanhangen föra vapen över gränserna. Om det i Sverige skall bedrivas internationell utbildning exempelvis räddningskårer för deras av uppgifter i samband med fredsbevarande verksamhet och det då finns behov av vapen, bör dessa kunna tillhandahållas i Sverige. Den valda formuleringen omfattar även den situationen att en utländsk militär styrka endast skall svenskt territopassera genom rium för att delta i internationellt samarbete för fredsbevarande verksamhet i annat land. För sådana situationer finns visserligen bestämmelserna i lagen 1973:980 och om transport, förvaring

förstöring av införselreglerade varor, m.m. enligt vilka

en vara utan hinder av förbud eller särskilt föreskrivet införselvillkor får transiteras det svenska tullområdet enligt de föreskrifter och

genom

villkor som gäller för tullförfarandet extern transitering 2 § l.

Reglerna i lagen är sedan den 1 januari 1995 SFS 1994:1556

anpassade till den nya tullagen, vilken bygger gemenskapsrätten

se avsnitt 6.5. Vi finner därför att det inte är ändamålsenligt att

i första hand tillämpa bestämmelserna i lagen om transport, förvaring och förstöring införselreglerade m.m. vid

av varor, internationellt samarbete i fredsbevarande verksamhet.

Regeringen har för avsikt att inom den närmaste tiden lägga fram ett förslag till vapenlag. Förslaget bygger på Vapenlagsut-

ny redningens betänkande SOU 1994:4 Vapenlagen och EG. Enligt det betänkandet skall staten undantas även från den nya vapenla-

tillämpning 1 kap. 8 §. Reglerna i den nu gällande vapenla-

gens

införseltillstând gälla även enligt den nya gen om m.m. avses lagen. Vart förslag till ändring därför också l kap. 8 § i den

avser

vapenlagen för det fall att den antas innan vårt betänkande nya

leder till lagstiftningsåtgärder.

Bilagor 183

12¶Bilagor

BILAGA 1

12.1¶Kommittédirektiv

Dir. 1994:122

Rättsliga förhållanden i samband med försvarets m.m.

fredsfrämjande samarbete med andra länder

Beslut vid regeringssammanträde den 10 november 1994

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall tillkallas för att kartlägga de olika frågor om rättslig status för personal, ansvar och skadestånd m.m. som kan uppkomma vid försvarets fredsfrämjande samarbete, i Sverige eller utomlands, med andra länder. Utredaren skall lämna förslag om vilka frågor av rättslig natur Sverige bör söka som reglera i avtal med andra länder och vidare lämna redogörelse en för de ändringar av lagar och andra författningar skulle som

184 Bilagor

behövas med anledning av sådana avtal.

Bakgrund

Det svenska militära försvaret har kommit att i ökande utsträckning samarbeta med andra länder inom främst fredsbevarande verksamhet samt utbildning och övningar för sådan verksamhet. Inom det civila området ökar sådant samarbete främst såvitt avser humanitära insatser och räddningstjänst. Vid det internationella samarbetet aktualiseras särskilt inom den militära delen frågor om rättslig status för personal, in- och utförsel av materiel m.m. Inom det civila området är sådana frågor i en del fall redan traktaträttsligt reglerade.

De rättsliga frågorna aktualiseras såväl vid svenska insatser i andra länder som vid utländska insatser i Sverige. Internationell praxis är att rättsliga frågor m.m. regleras genom avtal mellan de samarbetande länderna. NATO-länderna har t.ex. ett för medlemsländerna avtal på området. Även för Sveriges del

gemensamt ökar nu behovet av att träffa avtal av detta slag.

Sedan länge sker fredsbevarande insatser i främmande länder

att Sverige ställer till främst FN:s förfogande. Ingenom resurser satserna sker i samverkan både med mottagarlandet och med andra deltagande länder. Rättsliga förhållanden regleras i dessa fall

m.m.

FN:s försorg i s.k. Status-of-Forces Agreements SOFA genom mellan FN och de länder där insatser sker. Insatserna har på senare tid ofta blivit mer komplicerade och riskfyllda. Därför har, utöver själva insatserna, även förberedelser behövt genomföras i form av gemensamma övningar mellan deltagande länders fredsbevarande

Bilagor 185

styrkor. Därvid har Sverige och andra länder hittills endast nordiska samövat med personal, materiel och förband både i och utanför Sverige. Denna verksamhet täcks inte av SOFA och har ännu endast i begränsad utsträckning reglerats mellan länderna.

Regeringen anmälde våren 1994 till riksdagen skr. 199394:207 sin avsikt att ansluta Sverige till NATO:s program Partnerskap för fred. Riksdagen framförde inga erinringar mot detta. Riksdagen beslutade prop. 1993942244, bet. 199394:FöU12, rskr.

senare 1993941385, SFS 1994:588 lag utbildning för freds-

en om bevarande verksamhet. Regeringen beslutade därefter den ll

augusti 1994 att godkänna ett individuellt partnerskapsprogram för

Sveriges deltagande i Partnerskap för fred. Som en följd av detta kommer svensk personal med svensk materiel att medverka i utbildning och övningar i andra länder avseende fredsbevarande verksamhet, räddningstjänst, humanitära insatser och vad man i övrigt kan komma överens om. Sådan verksamhet med deltagande frän andra länder kan i framtiden komma att förläggas även till Sverige. I regel saknas ännu avtal om rättsliga förhållanden m.m. i dessa sammanhang.

Även i övrigt sker militär samverkan med andra länder, t.ex. inom för det så kallade suveränitetsstödet till de baltiska

ramen staterna. I ett fall gäller stöd till uppbyggnad av en gemensam

som baltisk bataljon för fredsbevarande verksamhet har en överenskommelse undertecknats den ll september 1994 med berörda stater om bl.a. rättsliga frågor.

186 Bilagor

Utredningsuppdraget

Utredaren skall kartlägga i vilka avseenden som rättsliga frågor kan behöva regleras vid de typer internationellt samarbete som av beskrivs i dessa direktiv. Kartläggningen bör bl.a. omfatta frågor befälsrätt, jurisdiktion vid och utom tjänsteutövning, skadestånd om och försäkringar, tull och beskattning, immunitet och sekretess. Utredaren skall beakta såväl det fallet att Sverige deltar i ett fredsfrämjande samarbete utomlands den situationen att andra som länder deltar i sådant samarbete i Sverige. Utredaren skall lämna förslag till vad Sverige bör söka reglera i avtal med andra länder vidare redogöra för de ändringar i lagar och andra författsamt ningar kan behövas med anledning att Sverige ingår sådana som av avtal. Utredaren skall också utreda i vad mån det i övrigt kan

komma krävas några lagstiftningsåtgärder för att det i Sverige

att skall kunna anordnas övningar inom för denna form av ramen internationellt samarbete. Utredaren skall i första hand behandla militärt fredsfrämjande samarbete med andra länder också, i tillämpliga delar och om men tillfredsställande lösningar i dag saknas, behandla civilt internationellt samarbete inom angränsande områden såsom humanitär verksamhet och räddningstjänst. Om utredaren lämnar förslag kan antas leda till ökade som kostnader för staten, skall storleken dessa kostnader beräknas av samt förslag lämnas till hur de skall finansieras. För skaffa underlag för sina överväganden bör utredaren att undersöka hur motsvarande förhållanden regleras i några andra länder hur NATO-ländernas överenskommelser

jämförbara samt

rättsliga frågor är utformade. En utgångspunkt för arbetet om m.m.

Bilagor 187

bör också utgöras FN:s ovan nämnda SOFA för att reglera

av hithörande frågor. Utredaren bör vidare hålla sig orienterad om eventuella förhandlingar i rättsliga frågor mellan staterna inom

Partnerskap för fred.

Ramar för arbetet

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare beaktande av EG-aspekter i

om utredningsverksamheten dir. 1988:43 och att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 1995.

Försvarsdepartementet

188 Bilagor

BILA A 2

12.2¶FN:s för SOFA i

modellavtal version

på engelska

MODEL STATUS-OF-FORCES AGREEMENT BETWEEN THE UNITED NATIONS AND HOST COUNTRIES

The title above corresponds to the terminology used paragraph 11 of General Assembly resolution 4449 dated 8 Dec 1989. While has been used for working purposes, the precise character of the agreement will, of vary according to the type of

course, United Nations peacekeeping operation concerned.

The model SOFA intended to serve as a basis for the drafting of individual agreements to be concluded between the UN and

countries on whose territory peace-keeping operations are deploy-

ed.

The draft text based established practice plus earlier and

upon current agreements and will therefore, in future operations, be modified as agreed upon between the parties in each case.

DEFINITIONS

For the purpose of the present Agreement, the following deñnitions shall apply:

Bilagor 189

this section will contain defmitions of the main terms used in the agreement such as Participating State meaning a State contributing personnel to the military andor civilian components of the United Nations peace-keeping operati0n; Convention, which means the Convention the Privileges and

on Immunities of the United Nations adopted by the General Assembly of the United Nations on 13 February 1946.

II. APPLICATION OF THE PRESENT AGREEMENT

Unless speciñcally stated otherwise, the provisions of the present Agreement and any obligation undertaken by Govern-

ment or any privilege, immunity, facility or concession granted

to the United Nations peace-keeping operation member

or any

thereof apply in the of operationsterritory only.

area

III. APPLICATION OF THE CONVENTION

The Convention on the Privileges and Immunities of the United Nations of 13 February 1946 shall apply to the United Nations peace-keeping operation subject to the provisions specified in the

1 The term Government as used the present Agreement will be defined to the Government of the host country

mean or Administration having de-facto authority over the territory andor area of operations question.

Bilagor

present Agreement

Nations operation, its property, funds

4. The United peace-keeping

and its members, including the Special Representativeland assets, Commander, shall enjoy the privileges and immunities specified

well those provided for in the in the present Agreement as as Convention, to which host country a Party

of the Convention, which applies to the United Article operation, shall also apply to the property,

Nations peace-keeping

of participating States used connection with the funds and assets

United Nations peace-keeping operation.

2 rule, the basic privileges and immunities of a

As a general United Nations peace-keeping operation consist of provisions

the Convention the Privileges and Immunities that flow from on Nations by the General Assembly on 13 of the United adopted while the Convention force with February 1946. However, 124 Member States, there number of States that respect to are a and there also be United Nations are not a party to may involving relations with entities other than States. operations Thus, such the Status Agreement itself must provide cases, for the application of the Convention

speciñcally

3 Provision be used where the host country a party to the to said Convention.

Bilagor 191

IV. STATUS OF THE PEACE-KEEPING OPERATION

The United Nations peace-keeping operation and its members shall refrain from any action or activity incompatible with the impartial and international nature of their duties inconsistent

or with the spirit of the present arrangements. The United Nations peacekeeping operation and its members shall respect all local laws and regulations. The Special RepresentativeCommander shall take all appropriate measures to the observance of those obliga-

ensure tions.

The Government undertakes to respect the exclusively international nature of the United Nations peace-keeping operation.

The United Nations flag and vehicle markings

The Government recognizes the right of the United Nations peace-keeping operation to display within host countryterritory the United Nations flag at its headquarters, other

camps or premises, on vehicles, vessels and otherwise decided by the

as Special Representative I Commander. Other flags pennants

or may be displayed only exceptional In these the United

cases. cases,

Nations peace-keeping operation shall give sympathetic considera-

tion to observations or requests of the Government of host

country.

Vehicles, vessels and aircraft of the United Nations

peacekeeping operation shall carry distinctive United Nations identifi-

a cation, of which the Government to be notiñed.

192 Bilagor

Communications

United Nations peace-keeping operation shall enjoy the 10. The facilities communications provided in article III of the respect to Convention and shall, in co-ordination with the Government, use such facilities be required for the performance of its task. as may with communications which arise and which Issues respect to may provided for the present Agreement shall be

are not specifically

dealt with the relevant provisions of the Convention. pursuant to

11. Subject to the provisions of paragraph 10: The United Nations peace-keeping operation shall have

authority install and operate radio transmitting and receiving to stations well satellite systems to connect appropriate points as as within the territory of host countryterritory with each other and with United Nations offices other countries, and to exchange traffic with the United Nations global telecommunications network. The telecommunication services shall be operated in accordance with the International Telecommunication Convention and and the frequencies which such station

Regulations on any

be operated shall be decided in co-operation with the may upon Government and shall be communicated by the United Nations to the International Frequency Registration Board. The United Nations peace-keeping operation shall enjoy,

within the territory of host countryterritory, the right to unrestricted communication by radio including satellite, mobile and hand-held radio, telephone, telegraph, facsimile or any other and of establishing the facilities for maintaining means, necessary such communications within and between premises of the United

Bilagor 193

Nations peace-keeping operation, including the laying of cables and land-lines and the establishment of fixed and mobile radio transmitting, receiving and repeater stations. The frequencies on which the radio will operate shall be decided upon co-operation with the Government. understood that connections with the local telegraph systems, telex and telephones may be made only after consultation and accordance with arrangements with the Government, being further understood that the use of the local system of telegraphs, telex and telephones will be charged at the most favourable rate.

c The United Nations peace-keeping operation may make arrangements through its own facilities for the processing and transport of private mail addressed to or emanating from members of the United Nations peace-keeping operation. The Government shall be informed of the nature of such arrangements and shall not interfere with or apply censorship to the mail of the United Nations peace-keeping operation or its members. In the event that postal arrangements applying to private mail of members of the United Nations peace-keeping operation are extended to transfer of currency or the transport of packages and parcels, the conditions under which such operations are conducted shall be agreed with the Government.

Travel and transport

12. The United Nations peace-keeping operation and its members shall enjoy, together with its vehicles, vessels, aircraft and

equipment, freedom of movement throughout the host country-

territory. That freedom shall, with respect to large movements of

194 Bilagor

personnel, stores vehicles through airports or on railways or

or roads used for general traffic within the host Countryterritory, be co-ordinated with the Government. The Government undertakes

to supply the United Nations peace-keeping operation, where

with and other information, including locations of necessary, maps mineñelds and other dangers and impediments, which may be useful in facilitating its movements.

13. Vehicles, including all military vehicles, vessels and aircraft of

the United Nations peacekeeping operation shall not be subject to

registration licensing by the Government, provided that all such

or vehicles the third party insurance required by relevant

carry legislation.

14. The United Nations peace-keeping operation may use roads, bridges, canals and other waterways, port facilities and airfields without the payment of dues, tolls or charges, including wharfage charges. However, the United Nations peace-keeping operation will

claim exemption from charges which fact charges for not are services rendered.

Privileges and immunities of the United Nations peace-keeping operation

15. The United Nations peace-keeping operation, as a subsidiary

body of the United Nations, enjoys the status, privileges and immunities of the United Nations provided for the present

Agreement in accordance with the Convention5. The provision of article of the Convention, which applies to the United Nations peace-keeping operation, shall also apply to the property, funds and assets of participating States used host countryl-

territory, connection with the national contingents servingin the

United Nations peacekeeping operation, provided for in

as paragraph 5 of the present Agreement. The Government recognizes the right of the United Nations peace-keeping operation in particular:

a To import, free of duty or other restrictions, equipment, provisions, supplies and other goods which are for the exclusive and official use of the United Nations peace-keeping operation

or for resale in the commissaries provided for hereinafter;

b To establish, maintain and operate commissaries at its headquarters, camps and posts for the benefit of the members of the United Nations peace keeping operation, but not of locally recruited personnel. Such commissaries may provide goods of

a consumable nature and other articles to be specified in advance.

The Special RepresentativeCommander shall take all

necessary measures to prevent abuse of such commissaries and the sale or resale of such goods to persons other than members of the United Nations peace-keeping operation, and he shall give sympathetic consideration to observations requests of the Government

or concerning the operation of the commissaries;

c To clear ex customs and excise Warehouse, free of duty

In case the other party not party to the Convention.

5 In case the other party party to the Convention.

other restrictions, equipment, provisions, supplies and other goods which for the exclusive and official use of the United Nations

are peace-keeping operation for resale the commissaries provided

or for above;

d T0 re-export otherwise dispose of such equipment, as far

still usable, all unconsumed provisions, supplies and other as goods imported cleared ex customs and excise Warehouse

so or which not transferred, otherwise disposed of, on terms and

are or conditions to be agreed to the competent local authorities of

upon,

the host countryterritory to entity nominated by them. T0

or an the end that such importation, clearances, transfer or exportation

be effected with the least possible delay, a mutually satisfacmay tory procedure, including documentation, shall be agreed between the United Nations peace-keeping operation and the Government at the earliest possible date.

V. FACILITIES FOR THE UNITED NATIONS PEACE- KEEPING OPERATION

Premises required for conducting the operational and administrative activities of the United Nations peace-keeping operation and for accommodating members of the peace-keeping operation

16. The Government of host country shall provide without cost to the United Nations peace-keeping operation and agreement

with the Special RepresentativeCommander such areas for

Bilagor 197

headquarters, camps or other premises as may be necessary for the conduct of the operational and administrative activities of the United Nations peace-keeping operation and for the accommodation of the members of the United Nations peace-keeping operation. Without prejudice to the fact that all such premises remain host country territory, they shall be inviolable and subject to the exclusive control and authority of the United Nations. Where United Nations troops are co-located with military personnel of the host country, a permanent, direct and immediate access by the United Nations peace-keeping operation to those premises shall be guaranteed.

17. The Government undertakes to assist the United Nations

peacekeeping operation as far as possible obtaining and making available, where applicable, water, electricity and other facilities free of charge, or, where this not possible, at the most favourable rate, and, in the case of interruption or threatened interruption of service, to give as far as within its powers the same priority to the needs of the United Nations peace-keeping operation as to essential government services. Where such utilities or facilities are not provided free of charge, payment shall be made by the United Nations peace-keeping operation on terms to be agreed upon with the competent authority. The United Nations peace-keeping operation shall be responsible for the maintenance and upkeep of facilities so provided.

18. The United Nations peace-keeping operation shall have the right, where necessary, to generate, within its premises, electricity for its use and to transmit and distribute such electricity.

198 Bilagor

19. The United Nations alone consent to the entry of any may officials of other member of the government or any person not a

United Nations peace-keeping operation to such premises.

Provisions, supplies and services and sanitary arrangements

The Government undertakes to assist the United Nations peace- 20.

keeping operation far as possible obtaining equipment,

as and other goods and services from local

provisions, supplies required for its subsistence and operations. In making

sources purchases the local market, the United Nations peace-keeping on shall, the basis of observations made and information

operation on

by the Government that respect, avoid any adverse

provided

the local The Government shall exempt the effect on economy.

United Nations peace-keeping operation from general sales taxes

respect of all official local purchases.

21. The United Nations peace-keeping operation and the Governshall with respect to sanitary services and shall ment co-operate each other the fullest co-operation in matters concerning extend to health, with respect to the control of communicable

particularly

diseases, accordance with international conventions.

Recruitment of local personnel

22. The United Nations peace-keeping operation may locally

recruit such personnel requires. Upon the request of the as Representative Commander, the Government undertakes

Special

facilitate the recruitment of qualified local staff by the United to

Bilagor 199

Nations peacekeeping operation and to accelerate the of

process such recruitment.

Currency

23. The Government undertakes to make available to the United Nations peace-keeping operation, against reimbursement mutually acceptable currency, local currency required for the use of the United Nations peace-keeping operation, including the of its

pay members, at the rate of exchange most favourable to the United Nations peace-keeping operation.

VI. STATUS OF THE MEMBERS OF THE UNITED NA- TIONS PEACE-KEEPING OPERATION

Privileges and immunities

24. The Special Representative, the Commander of the military component of the United Nations peace-keeping operation, the head of the United Nations civilian police, and such high-ranking members of the Special Representative C0mmanders

staff as may be agreed upon with the Government shall have the status specified in sections 19 and 27 of the Convention, provided that the privileges and immunities therein referred to shall be those accorded to diplomatic envoys national or international law.

25. Members of the United Nations Secretariat assigned to the civilian component with the United Nations peace-keeping

to serve

200 Bilagor

remain officials of the United Nations, entitled to the

operation

and immunities of articles V and VII of the Convention.

privileges

26. Military observers, United Nations civilian police and civilian

other than United Nations officials whose names are for

personnel

the notified to the Government by the Special Representa-

purpose tiveCommander shall be considered experts on mission within

as the meaning of article VI of the Convention.

27. Military personnel of national contingents assigned to the military component of the United Nations peace-keeping operation

shall have the privileges and immunities specifically provided for

in the present Agreement.

28. Unless otherwise specified the present Agreement, locally recruited members of the United Nations peace-keeping operation shall enjoy the immunities concerning official acts and exemption from taxation and national service obligations provided for in sections 18 a, b and of the Convention.

29. Members of the United Nations peace-keeping operation shall

from taxation the and emoluments received from be exempt on pay the United Nations from participating State and any income

or a received from outside host countryterritory. They shall also be

from all other direct taxes, except municipal rates for exempt services enjoyed, and from all registration fees and charges.

30. Members of the United Nations peace-keeping operation shall have the right to import free of duty their personal effects in

Bilagor 201

connection with their arrival in host countryterritory. They shall be subject to the laws and regulations of host countryterritory, governing customs and foreign exchange with respect to personal property not required by them by reason of their presence in host countryterritory with the United Nations peace-keeping operation. Special facilities will be granted by the Government for the Speedy processing of entry and exit formalities for all members of the United Nations peace-keeping operation, including the military component, upon prior written notiñcation. On departure from host countryterritory, members of the United Nations peacekeeping operation may, notwithstanding the above-mentioned exchange regulations, take with them such funds as the Special Representative Commander certifies received and

were pay emoluments from the United Nations or from participating State

a and are a reasonable residue thereof. Special arrangements shall be made for the implementation of the present provisions in the interests of the Government and the members of the United Nations peace-keeping operation.

31. The Special RepresentativeCommander shall cobperate with the Government and shall render all assistance within his in

power ensuring the observance of the customs and fiscal laws and regulations of host countryterritory by the members of the United Nations peace-keeping operation, in accordance with the present Agreement.

Entry, residence and departure

32. The Special RepresentativeCommander and members of the

202 Bilagor

United Nations peacekeeping operation shall, whenever so required

the Special RepresentativeCommander, have the right to enter

into, reside in and depart from host countryterritory.

33. The Government of host countryterritory undertakes to facilitate the entry into and departure from host countryterritory of the Special Representative Commander and members of the United Nations peace-keeping operation and shall be kept informed of such movement. For that purpose, the Special Representativel- Commander and members of the United Nations peace-keeping

. operation shall be exempt from passport and visa regulations and

immigration inspection and restrictions on entering into or

departing from country territory. They shall also be exempt

host

from regulations governing the residence of aliens in host

any

countryterritory, including registration, but shall not be conside-

red acquiring right to permanent residence or domicile in

as any

host countryterritory.

34. For the of such entry departure, members of the

purpose or

United Nations peace-keeping operation shall only be required to

have:

individual collective movement order issued by or under

a an or

the authority of the Special RepresentativeCommander or any

appropriate authority of a participating State, and

personal identity card issued in accordance with paragraph

b a

35 of the present Agreement, except in the case of first entry, when the personal identity card issued by the appropriate authoriti-

participating State shall be accepted in lieu of the said es of a

identity card.

Bilagor 203

Identification

35. The Special RepresentativeCommander shall issue to each member of the United Nations peace-keeping operation before or as soon as possible after such members first entry into host countryterritory, as well as to all locally recruited personnel, a numbered identity card which shows full name, date of birth, title or rank, service if appropriate and photograph. Except as provided for Paragraph 34 of the present Agreement, such an identity card shall be the only document required of a member of

the United Nations peace-keeping operation.

36. Members of the United Nations peace-keeping operation,

as well as locally recruited personnel, shall be required to present, but not to surrender, their United Nations peace-keeping

operation identity cards on demand by appropriate official of the Government.

Uniform and arms

37. Military members and the United Nations Civilian Police of the

United Nations peace-keeping operation shall while perfor-

wear, ming official duties, the national military or police uniform of their respective States with standard United Nations accoutrements. United Nations Security Officers and Field Service Officers

may wear the United Nations uniform. The wearing of civilian dress by the above-mentioned members of the United Nations peacekeeping operation may be authorized by the Special Representative Commander at other times. Military members and civilian police

204 Bilagor

of the United Nations peace-keeping operation and United Nations

Security Officers designated by the Special Representativel-

Commander possess and carry arms while on duty

may accordance with their orders.

Permits and licences

38. The Government to accept as valid, without tax or fee,

agrees

permit licence issued by the Special RepresentativeComman-

a or der for the operation by member of the United Nations peace-

any

keeping operation, including locally recruited personnel, of any

Nations peace-keeping operation transport or communica-

United

tion equipment and for the practice of profession or occupation

any in connection with the functioning of the United Nations peacekeeping operation, provided that no licence to drive a vehicle or pilot aircraft shall be issued to any person who not already

possession of an appropriate and valid licence.

39. Without prejudice to the provisions of paragraph 37, the

Government further to accept valid, without tax or fee,

agrees as

a permit or licence issued by the Special RepresentativeComman-

member of the United Nations peace-keeping operation for der to a the carrying of firearms ammunition connection with

or use or the functioning of the United Nations peace-keeping operation.

Military police, arrest and transfer of custody, and mutual assistance

40. The Special Representative shall take all appropriate measures

Bilagor 205

to ensure the maintenance of discipline and good order among members of the United Nations peace-keeping operation, well as as locally recruited personnel. T0 this end, personnel designated by the Special RepresentativeCommander shall police the premises of the United Nations peacekeeping operation and such where areas its members deployed. Elsewhere, such personnel shall be are employed only subject to arrangements with the Government and liaison with so far such employment as necessary to maintain discipline and order members of the United among Nations peace-keeping operation.

41. The military police of the United Nations peace-keeping

operation shall have the of arrest the military members power over of the United Nations peace-keeping operation. Military personnel placed under arrest outside their contingent shall be own areas transferred to their contingent Commander for appropriate disciplinary action. The personnel mentioned paragraph 40 above, may take into custody other the premises of any person on the United Nations peace-keeping operation. Such other person shall be delivered immediately to the appropriate official of nearest the Government for the purpose of dealing with offence any or disturbance such premises. on

42. Subject to the provisions of paragraphs 24 and 26, officials of the Government take into custody member of the United may any Nations peace-keeping operation:

a when so requested by the Special RepresentativeCommander;

or b when such a member of the United Nations peace-keeping

206 Bilagor

in the committing attempted to commit

operation apprehended or

offence. Any such shall be delivered of a criminal person with other item seized, to

immediately, together any weapons or appropriate representative of the United Nations peace-

the nearest whereafter the provisions of paragraph 47 shall

keeping operation,

apply mutatis mutandis.

taken into custody under paragraph 41 or 43. When a person 42 b, the United Nations peace-keeping operation or

paragraph

Government, the be, can make a preliminary the as case may but delay the transfer of custody. Following

interrogation may not

the concerned shall be made available upon such a transfer, person

the arresting authority for further interrogation.

request to

United Nations peace-keeping operation and the Govern- 44. The assist each other in carrying out all necessary inment shall into offences in respect of which either or both have

vestigations

in the production of witnesses and in the collection and an interest, of evidence, including the seizure of and, appropria-

production

of items connected with offence. The te, the handing over an of such items be made subject to their return handing over any may

specified by the authority delivering them. Each

within the terms shall notify the other of the disposition of any case the party of which the other have interest or in which there outcome may an bas been transfer of custody under the provisions of paragraphs a 41-43.

45. The Government shall out the prosecution of persons carry criminal jurisdiction who accused of acts in subject to its are

relation to the United Nations peace-keeping operation its or members which, committed relation to the forces of the Government, would have rendered such acts liable to prosecution.

Jurisdiction

46. All members of the United Nations peace-keeping operation, including locally recruited personnel, shall be immune from legal process respect of words spoken written and all or acts performed by them in their official capacity. Such immunity shall continue even after they to be members of employed by cease or the United Nations peace-keeping operation and after the expiration of the other provisions of the present Agreement.

47. Should the Government consider that member of the any United Nations peace-keeping operation has committed criminal a offence, shall promptly inform the Special Representativel- Commander and present to him evidence available any to Subject to the provisions of paragraph 24: a If the accused person member of the civilian a component or a civilian member of the military the Special component, RepresentativeCommander shall conduct any necessary supplementary inquiry and then agree with the Government whether or not criminal proceedings should be instituted. Failing such agreement, the question shall be resolved provided paragraph 53 of the as present Agreement. b Military members of the military component of the United Nations peace-keeping operation shall be subject the exclusive to

jurisdiction of their respective participating States of

respect any

208 Bilagor

criminal offences which be committed by them in host may

countryterritory.

The Secretary General of the United Nations will obtain 48. Governments of participating States that they will assurances from be prepared exercise jurisdiction with respect to crimes or to offences which be committed by members of their national may contingents serving with the peace-keeping operation

civil proceeding instituted against member of the 49. any a United Nations peace-keeping operation before any court of host

the Special RepresentativeCommander shall be

countryterritory,

notified immediately, and he shall certify to the court whether or the related to the official duties of such a

not proceeding

member: the Special certifies that the

a RepresentativeCommander

related official duties, such proceeding shall be

proceeding to a

discontinued and the provisions of paragraph 51 of the present Agreement shall apply. b the Special Representative certifies that the proceeding not related official duties, the proceeding continue. the to may Representative Commander certifies that member of the

Special a

° This provision has been inserted the model agreement in order that all issues pertaining to this section be covered. Upon conclusion of specific agreement, the provision in question a could instead be inserted in memorandum of understanding a where further clarifications the terms of an agreement are on

usually provided.

Bilagor 209

United Nations peace-keeping operation unable because of official duties or authorized absence to protect his interests in the proceeding, the court shall at the defendanüs request suspend the proceeding until the elimination of the disability, but for not more than ninety days. Property of a member of the United Nations peace-keeping operation that certified by the Special RepresentativeCommander as being needed the defendant for the fulfilment of his official duties shall be free from seizure for the satisfaction of ajudgement, decision or order. The personal liberty of a member of the United Nations peace-keeping operation shall not be restricted in a civil proceeding, whether to enforce a judgement, decision or order, to compel an oath or for any other reason.

Deceased members

50. The Special RepresentativeCommander shall have the right to take charge of and dispose of the body of a member of the United

Nations peace-keeping operation who dies host country-

territory, as well as that members personal property located within host countryterritory, accordance with United Nations

procedures.

VII. SETTLEMENT OF DISPUTES

51. Except as provided paragraph 53, any dispute or claim of a private law character to which the United Nations peace-keeping operation or any member thereof a party and over which the

210 Bilagor SOU 1995 :53

of host countryterritory do not have jurisdiction because

courts of provision of the present Agreement, shall be settled by a

any standing claims commission to be established for that purpose. One member of the Commission shall be appointed by the Secretary General of the United Nations, one member by the Government

chairman jointly by the Secretary General and the Govemand a ment. agreement to the chairman reached within thirty

no as days of the appointment of the first member of the commission, the President of the International Court of Justice may, at the request of either the Secretary General of the United Nations or the Government, appoint the chairman. Any the commis-

vacancy on sion shall be filled by the method prescribed for the original

same

appointment, provided that the thirty-day period prescribed shall

start there in the chairmanship. The

as soon as a vacancy commission shall determine its procedures, provided that any

own

members shall constitute for all purposes except for two a quorum

period of thirty days after the creation of a vacancy and all a decisions shall require the approval of two members. The

any awards of the commission shall be final and binding, unless the Secretary General of the United Nations and the Government permit appeal tribunal established in accordance with

an to a paragraph 53. The awards of the commission shall be notiñed to the parties and, against member of the United Nations peace-

a keeping operation, the Special RepresentativeCommander or the Secretary General of the United Nations shall use his best endeavours to ensure compliance.

S2. Disputes concerning the terms of employment and conditions of service of locally recruited personnel shall be settled by the

Bilagor 211

administrative procedures to be established by the Special RepresentativeCommander.

53. Any other dispute between the United Nations peace-keeping operation and the Government, and any appeal that both of themagree to allow from the award of the claims Commission established pursuant to paragraph 51 shall, unless otherwise agreed by the parties, be submitted to a tribunal of three arbitrators. The provisions relating to the establishment and procedures of the claims commission shall apply, mutatis mutandis, to the establishment and procedures of the tribunal. The decisions of the tribunal shall be final and binding on both parties.

54. All differences between the United Nations and the Govern-

ment of host countryterritory arising out of the interpretation or

application of the present arrangements which involve a question of principle concerning the Convention shall be dealt with in accordance with the procedure of section 30 of the Convention7.

VIII. SUPPLEMENTAL ARRANGEMENT S

55. The Special RepresentativeCommander and the Government may conclude supplemental arrangements to the present Agreement.

7 ln the other party to the present Agreement party to

case a the Convention.

212 Bilagor

BILAGA 3

12.3 Natozs SOFA, artiklarna 1-17 i ver-

sion på engelska

NORTH ATLANTIC TREATY ORGANIZATION

AGREEMENT BETWEEN THE PARTIES TO THE NORTH

ATLANTIC TREATY REGARDING THE

STATUS OF THEIR FORCES

Signed at London, June 19,1951; in force August 23,1953

The Parties to the North Atlantic Treaty signed Washington on 4th April, 1949,

Considering that the forces of one Party may be sent, by arrangement, to serve in the territory of another Party;

Bearing in mind that the decision to send them and the conditions under which they will be sent, in so far as such conditions are not laid down by the present Agreement will continue to be the subject of separate arrangements between the Parties concerned;

Desiring, however, to deñne the status of such forces while in the territory of another Party;

Have agreed as follows:

Bilagor 213

ARTICLE 1

In this Agreement the expression a force means the personnel belonging to the land, air

sea or armed services of one Contracting Party when the territory of another Contracting Party in the North Atlantic Treaty in

area connexion with their official duties, provided that the two Contracting Parties concerned may agree that certain individuals, units

or formations shall not be regarded constituting included in

as or a force for the purposes of the present Agreement; b civilian component the civilian personnel

means accompa-

nying a force of a Contracting Party who the employ of

are an armed service of that Contracting Party, and who not stateless

are persons, nor nationals of any State which not Party to the

a North Atlantic Treaty, nor nationals of, ordinarily resident in,

nor the State in which the force located; c dependent means the spouse of a member of force of

a or a civilian component, child of such member depending him

or a on or her for support; d sending State means the Contracting Party to which the force belongs;

e receiving State means the Contracting Party in the territory

of which the force civilian component located, whether be

or stationed there passing transit;

or f military authorities of the sending State those authori-

means ties of a sending State who empowered by its law to enforce

are the military law of that State with respect to members of its forces or civilian components; g North Atlantic Council the Council established by

means

214 Bilagor

Article 9 of the North Atlantic Treaty of its subsidiary or any bodies authorised to act on its behalf.

2. This Agreement shall apply to the authorities of political subdivisions of the Contracting Parties, within their territories to which the Agreement applies extends in accordance with Article or XX, applies to the central authorities of those Contracting as Parties, provided, however, that property owned by political subdivisions shall be considered to be property owned by a not Contracting Party within the meaning of Article Vlll.

ARTICLE

the duty of force and its civilian component and the a members thereof well their dependents to respect the law of as as the receiving State, and to abstain from activity inconsistent any with the spirit of the present Agreement, and, particular, from

political activity the receiving State. also the duty of the

any sending State to take measures to that end. necessary

ARTICLE III

On the conditions specified in paragraph 2 of this Article and subject compliance with the formalities established by the to receiving State relating to entry and departure of a force or the members thereof, such members shall be exempt from passport and

visa regulations and immigration inspection on entering or leaving

Bilagor 215

the territory of a receiving State. They shall also be excempt from the regulations of the receiving State on the registration and control of aliens, but shall not be considered as acquiring right to

any permanent residence or domicile the territories of the receiving State.

The following documents only will be required respect of members of a force. They must be presented on demand: a personal identity card issued by the sending State showing names, date of birth, rank and number if any, service, and

photograph;

b individual or collective movement order, the language of the sending State and in the English and French languages, issued by an appropriate agency of the sending State or of the North Atlantic Treaty Organisation and certifying to the status of the individual or group as a member or members of a force and to the movement ordered. The receiving State may require a movement order to be countersigned by its appropriate representative.

Members of a civilian component and dependents shall be so described their passports.

4. If a member of a force or of a civilian component leaves the employ the sending State and not repatriated, the authorities of the sending State shall immediately inform the authorities of the receiving State, giving such particulars as may be required. The authorities of the sending State shall similarly inform the authorities of the receiving State of any member who has absented himself for more than twentyone days.

216 Bilagor

the receiving State has requested the removal from its territory of member of force civilian component or has made

a a or

expulsion order against ex-member of force or of a civilian an an a component against dependent of a member or exmember, the

or a authorities of the sending State shall be responsible for receiving the concerned within their territory otherwise

person own or disposing of him outside the receiving State. This paragraph shall apply only to who not nationals of the receiving State

persons are and have entered the receiving State as members of a force or civilian component for the of becoming such members,

or purpose and to the dependents of such persons.

ARTICLE IV

The receiving State shall either

accept valid, without driving test or fee, the driving permit a as a

licence military driving permit issued the sending State or or or

subdivision thereof to member of force or of a civilian a a a component; or

issue its driving permit or licence to any member of a b own force civilian component who holds driving permit or licence

or a

military driving permit issued by the sending State or a or subdivision thereof, provided that driving test shall be required.

ARTICLE V

Members of force shall normally wear uniform. Subject to

Bilagor 217

any arrangement to the contrary between the authorities of the sending and receiving States, the wearing of civilian dress shall be on the same conditions for members of the forces of the as receiving State. Regularly constituted units formations of force or a shall be in uniform when crossing frontier. a

Service vehicles of a force civilian component shall or carry, in addition to their registration number, distinctive nationality a mark.

ARTICLE VI

Members of a force may possess and condition carry arms, on that they are authorised to do by their orders. The authorities of so the sending State shall give sympathetic consideration to requests from the receiving State concerning this matter.

ARTICLE VII

Subject to the provisions of this Article, a the military authorities of the sending State shall have the right to exercise within the receiving State all criminal and disciplinary jurisdiction conferred them by the law of the sending State on over all persons subject to the military law of that State; b the authorities of the receiving State shall have jurisdiction over the members of force civilian component and their dependents a or with respect to offences committed within the territory of the

218 Bilagor

receiving State and punishable by the law of that State.

The military authorities of the sending State shall have the

right exercise exclusive jurisdiction persons subject to the

to over military law of that State with respect to offences, including offences relating to its security, punishable by the law of the sending State, but not by the law 0f the receiving State. b The authorities of the receiving State shall have the right to exercise exclusive jurisdiction members of force or civilian

over a component and their dependents with respect to offences, including offences relating to the security of that State, punishable by its law but not by the law of the sending State.

For the of this paragraph and of paragraph 3 of this c purposes Article security offence against a State shall include

a i treason against the State;

sabotage, espionage violation of law relating to official ii or any secrets of that State, secrets relating to the national defence of

or that State.

In where the right to exercise jurisdiction concurrent

cases the following rules shall apply:

The military authorities of the sending State shall have the

primary right to exercise jurisdiction over a member of a force or of a civilian component relation to

i offences solely against the property or security of that State,

offences solely against the person or property of another or member of the force civilian component of that State or of a

or dependent;

ii offences arising out of any act or omission done the

performance of official duty. b In the case of other offence the authorities of the any receiving State shall have the primary right to exercise jurisdiction. c If the State having the primary right decides exercise not to jurisdiction, shall notify the authorities of the other State as soon as practicable. The authorities of the State having the

primary right

shall give sympathetic consideration from to a request the authorities of the other State for waiver of its a right in cases where that other State considers such waiver be of particular to

importance.

4. The foregoing provisions of this Article shall imply not any right for the military authorities of the sending State to exercise jurisdiction who nationals of over persons are or ordinarily resident in the receiving State, unless they members of the are force of the sending State.

5. a The authorities of the receiving and sending States shall assist each other in the arrest of members of force civilian a or component or their dependents in the territory of the

receiving

State and in handing them the over to authority which to exercise jurisdiction in accordance with the above provisions. b The authorities of the receiving State shall notify

promptly

the military authorities of the sending State of the arrest of any member of a force civilian or component or a dependent. c The custody of an accused member of force civilian a or component over whom the receiving State to exercise jurisdiction shall, he the hands of the sending State, remain with that

220 Bilagor

State until he charged by the receiving State.

The authorities of the receiving and sending States shall

assist each other in the carrying out of all necessary investigations into offences, and in the collection and production of evidence, including the seizure and, in cases, the handing over of

proper objects connected with offence. The handing over of such

an objects however, be made subject to their return within the

may, time specified the authority delivering them.

b The authorities of the Contracting Parties shall notify one another of the disposition of all cases which there are concurrent rights to exercise jurisdiction.

A death sentence shall not be carried out in the receiving

State by the authorities of the sending State the legislation of the receiving State does not provide for such punishment a similar case.

b The authorities of the receiving State shall give sympathetic consideration request from the authorities of the sending State

to a for assistance in carrying out a sentence of imprisonment pronounced by the authorities of the sending State under the provision of this Article within the territory of the receiving State.

Where accused has been tried accordance with the

an provisions of this Article by the authorities of one Contracting Party and has been acquitted, or has been convicted and serving,

has served, his sentence or has been pardoned, he may not be or tried again for the offence within the same territory by the

same authorities of another Contracting Party. I-Iowever, nothing in this

paragraph shall prevent the military authorities of the sending State from trying a member of its force for violation of rules of any discipline arising from an act omission which constituted or an offence for which he tried by the authorities of another was

Contracting Party.

Whenever a member of force civilian a or component or a dependent prosecuted under the jurisdiction of receiving State a he shall be entitled a to a prompt and speedy trial; b to be informed, in advance of trial, of the specific charge or charges made against him; c to be confronted with the witnesses against him; d to have compulsory for obtaining witnesses in his process favour, they are within the jurisdiction of the receiving State; e to have legal representation of his choice for his own defence or to have free assisted legal representation under the or conditions prevailing for the time being the State;

receiving

t he considers to have the services of necessary, a

competent interpreter; and

g to communicate with a representative of the Government of the sending State and, when the rules of the permit, have court to such a representative present at his trial.

10. a Regularly constituted military units formations of or a force shall have the right to police establishments any camps, or other premises which they the result of occupy as an agreement with the receiving State. The military police of the force take may all appropriate to the maintenance of order and measures ensure

222 Bilagor

security on such premises.

Outside these premises, such military police shall be

employed only subject to arrangements with the authorities of the receiving State and in liaison with those authorities, and in so far such employment to maintain discipline and order as necessary the members of the force. among

11. Each Contracting Party shall seek such legislation as

deems the adequate security and protection

necessary to ensure within its territory of installations, equipment, property, records and official information of other Contracting Parties, and the punishment of who contravene laws enacted for that persons may purpose.

ARTICLE VIII

Each Contracting Party waives all its claims against any other Contracting Party for damage property owned by and to any used by its land, air armed services, such damage sea or caused by member employee of the armed services i was a or an of the other Contracting Party the execution of his duties in connexion with the operation of the North Atlantic Treaty; or ii from the of vehicle, vessel aircraft owned by arose use any or the other Contracting Party and used by its armed services, provided either that the vehicle, vessel or aircraft causing the damage being used in connexion with the operation of the was North Atlantic Treaty, that the damage was caused to property or being so used.

Bilagor 223

Claims for maritime salvage Contracting Party against one any other Contracting Party shall be waived, provided that the vessel or cargo salved owned by Contracting Party and being was a used by its armed services in connexion with the operation of the North Atlantic Treaty.

a In the case of damage caused arising stated in or as paragraph l to other property owned by Contracting and

a Party

located in its territory, the issue of the of

liability any other

Contracting Party shall be determined and the of damage amount shall be assessed, unless the Contracting Parties concerned agree otherwise, by a sole arbitrator selected in accordance with subparagraph b of this paragraph. The arbitrator shall also decide any counter-claims arising out of the incident. same b The arbitrator referred to sub-paragraph above shall

be selected by agreement between the

Contracting Parties

concerned from amongst the nationals of the receiving State who hold or have held high judicial office. If the

Contracting Parties

concerned are unable, within two months, the to agree upon arbitrator, either request the Chairman of the North may Atlantic Council Deputies to select with the aforesaid a person qualifications. c Any decision taken by the arbitrator shall be binding and conclusive the Contracting Parties. upon d The amount of any compensation awarded by the arbitrator shall be distributed accordance with the provisions of paragraph 5 e i, ii and iii of this article. e The compensation of the arbitrator shall be fixed by agreement between the Contracting Parties concerned and shall,

224 Bilagor

together with the necessary expenses incidental to the performance of his duties, be defrayed equal proportions by them.

f Nevertheless, each Contracting Party waives its claim in any such case where the damage less than:

Belgium: B.fr. 70,000. Luxembourg: L.fr. 70,000. Canada: $l,460. Netherlands: Fl. 5,320. Denmark: Kr. 9,670. Norway: Kr. 10,000. France: F.fr. 490,000. Portugal: Es. 40,250. Iceland: Kr. 22,800. United Kingdom: 2500. Italy: Li. 850,000. United States: $l,400.

Any other Contracting Party whose property has been damaged in the same incident shall also waive its claim up to the above amount. In the case of considerable variation the rates of exchange between these currencies the Contracting Parties shall agree on the appropriate adjustments of these amounts.

For the purposes of paragraphs 1 and 2 of this Article the expression owned by a Contracting Party the case of a vessel includes a vessel on bare boat charter to that Contracting Party or requisitioned by on bare boat terms or seized by prize except to the extent that the risk of loss or liability borne by some person other than such Contracting Party.

4. Each Contracting Party waives all its claims against other

any Contracting Party for injury or death suffered by any member of its armed services while such member was engaged in the performance of his official duties.

5. Claims other than contractual claims and those which to paragraphs 6 or 7 of this article apply arising out of acts or omissions of members of force civilian a or component done in the performance of official duty, out of other omission or any act, or occurrence for which a force civilian legally or component

responsible, and causing damage the territory of the receiving

State to third parties, other than of the Contracting Parties, any shall be dealt with by the receiving State accordance with the following provisions: a Claims shall be filed, considered and settled

or adjudicated

in accordance with the laws and regulations of the State

receiving

with respect to claims arising from the activities of its armed own forces. b The receiving State settle such claims, and may any payment of the amount agreed determined adjudication shall be upon or by made by the receiving State its currency. c Such payment, whether made settlement pursuant to a or to adjudication of the case a competent tribunal of the receiving State, or the final adjudication by such tribunal a denying payment, shall be binding and conclusive the Contracting Parties. upon d Every claim paid by the receiving State shall be communicated to the sending States concerned together with full particulars and a proposed distribution conformity with sub-paragraphs

i, ii and iii below. In default of reply within months, a two the proposed distribution shall be regarded accepted. as e The cost incurred satisfying claims the pursuant to preceding sub-paragraphs and paragraph 2 of this Article shall be distributed between the Contracting Parties, follows: as i Where one sending State alone responsible, the amount

226 Bilagor

awarded adjudged shall be distributed in the proportion of 25

cent. chargeable to the receiving State and 75 per cent. per chargeable to the sending State.

ii Where than one State responsible for the damage,

more the amount awarded adjudged shall be distributed equally

them: however, the receiving State not one of the among States responsible, its contribution shall be half that of each of the sending States.

Where the damage caused by the armed services of the

iii was

Contracting Parties and not possible to attribute specifically

of those armed services, the amount awarded or to one or more adjudged shall be distributed equally the Contracting Parties

among concerned: however, the receiving State not one of the States by whose armed services the damage was caused, its contribution shall be half that of each of the sending States concerned.

Every half-year, statement of the sums paid by the

iv a

receiving State in the of the half-yearly period in respect

course of regarding which the proposed distribution on a

every case percentage basis has been accepted, shall be sent to the sending States concerned, together with request for reimbursement. Such

a reimbursement shall be made within the shortest possible time, in the currency of the receiving State.

In where the application of the provisions of sub-

t cases

paragraphs b and of this paragraph would cause a Contracting

Party serious hardship, request the North Atlantic Council

may to settlement of a different nature.

arrange a

g member of force or civilian component shall not be subject

proceedings for the enforcement of any judgment given against any him in the receiving State a matter arising from the performance

sou 1995:53 Bilagor 227

of his official duties. h Except in so far sub.-paragraph of this paragraph as e applies to claims covered by paragraph 2 of this Article, the provisions of this paragraph shall not apply to claim arising any out of or in connexion with the navigation operation of the or a ship or loading, carriage, or discharge of other than claims for a cargo, death or personal injury to which paragraph 4 of this article does

not apply.

6. Claims against members of force civilian a or component arising out of tortious acts omissions in the receiving State or not done in the performance of official duty shall be dealt with in the

following manner:

a The authorities of the receiving State shall consider the claim and assess compensation to the claimant in fair and just a manner, taking into account all the circumstances of the the

case, including

conduct of the injured and shall the person, prepare a report on matter. b The report shall be delivered to the authorities of the sending State, who shall then decide without delay whether

they

will offer an ex gratia payment, and of what so, amount. c an offer of ex gratia payment made, and accepted by the claimant full satisfaction of his claim, the authorities of the sending State shall make the payment themselves and inform the authorities of the receiving State of their decision and of the sum paid. d Nothing this paragraph shall affect the jurisdiction of the courts of the receiving State to entertain action against an a member of a force or of civilian component unless and until there a

228 Bilagor

has been payment in full satisfaction of the claim.

7. Claims arising out of the unauthorized use of any vehicle of the armed services of sending State shall be dealt with in

a accordance with paragraph 6 of this Article, except so far as the force or civilian component legally responsible.

lf dispute arises to whether tortious act or emission of

a as a

member of force or civilian component was done in the a a performance of official duty or as to whether the use of any vehicle of the armed services of sending State was unauthorised,

a the question shall be submitted to an arbitrator appointed in accordance with paragraph 2 b of this Article, whose decision on this point shall be final and conclusive.

The sending State shall not claim immunity from the jurisdiction of the courts of the receiving State for members of a force civilian component in respect of the civil jurisdiction of

or the courts of the receiving State except to the extent provided paragraph 5 g of this Article.

10. The authorities of the sending State and of the receiving State shall co-operate the procurement of evidence for a fair hearing and disposal of claims in regard to which the Contracting Parties are concerned.

ARTICLE IX

Members of a force of civilian and their or a component dependents purchase locally goods for their may necessary own consumption, and such services they need, under the as same conditions as the nationals of the reeeiving State.

2. Goods which required from local for the are sources subsistence of a force civilian shall be or component normally purchased through the authorities which purchase such goods for the armed services of the reeeiving State. In order avoid such to purchases having adverse effect the of the any on economy reeeiving State, the competent authorities of that State shall indicate, when necessary, articles the purchase of which should any be restricted forbidden. or

Subject to agreements already force which or may hereafter be made between the authorised representatives of the sending and reeeiving State, the authorities of the reeeiving State shall assume sole responsibility for making suitable arrangements to make available to force civilian the a or a component buildings and grounds which requires, well facilities and services as as connected therewith. These and shall be, agreements arrangements as far as possible, accordance with the regulations governing the accommodation and billeting of similar personnel of the reeeiving State. In the absence of specific contract to the a contrary, the laws of the reeeiving State shall determine the rights and obligations arising out of the occupation of the builor use dings, grounds, facilities or services.

230 Bilagor SOU 1995 :S3

4. Local civilian labour requirements of a force or civilian component shall be satisfied in the same way as the comparable equirements of the receiving State and with the assisance of the authorities of the receiving State through the empbyment exchanges. The conditions of employment and work, n particular

supplementary payments and conditions for the protection wages, of workers, shall be those laid down by the legishtion of the receiving State. Such civilian workers employed a force or civilian component shall not be regarded for any purpose as being members of that force or civilian component.

5. When force civilian component has at the place where

a or a

stationed inadequate medical or dental facilities, .ts members and their dependents receive medical and dental care,

may including hospital ization, under the conditions ascomparable

same personnel of the receiving State.

6. The receiving State shall give the most favourable consideration requests for the grant to members of a force or of a civilian

to component of travelling facilities and concessions wih regard to fares. These facilities and concessions will be the subject of special

be made between the Governments cmcerned. arrangements to

7. Subject to general or particular financial arangements

any between the Contracting Parties, payment in local currency for goods, accommodation and services furnished under paragraphs

4 and, 5 and of this Article slnll be made

necessary, promptly by the authorities of the force.

Bilagor 231

Neither a force, nor civilian the members a component, nor thereof, nor their dependents, shall of this Article reason enjoy any exemption from taxes duties relating purchases or to and services chargeable under the fiscal regulations of the

receiving

State.

ARTICLE X

Where the legal incidence of form in the any of taxation receiving State depends residence domicile, upon or periods during which a member of force civilian in the a or component territory of that State by solely of his being member reason a of such force or civilian component shall be considered not as periods of residence therein, creating of or as a change residence or domicile, for the of such taxation. Members purposes of a force or civilian component shall be from taxation

exempt the receiving

State on the salary and emoluments paid them to as such members by the sending State tangible movable or on any property the presence of which the receiving State due solely their to temporary presence there.

2. Nothing in this Article shall taxation of prevent a member of a force or civilian with component respect to any proñtable enterprise, other than his employment such member, which as he may engage the receiving State, and, except as regards his salary and emoluments and the tangible movable referred property to in paragraph nothing this Article shall prevent taxation to which, even regarded having his residence domicile as or outside

232 Bilagor

the territory of the receiving State, such member liable under

a the law of that State.

Nothing in this Article shall apply to duty as defined in paragraph 12 of Article XI.

4. For the of this Article the term member of a

purposes force shall not include who a national of the

any person receiving State.

ARTICLE XI

Save provided expressly to the contrary in this Agreement,

as members of force and of civilian component as well as their

a a dependents shall be subject to the laws and regulations administered by the customs authorities of the receiving State. In particular the customs authorities of the receiving State shall have the right, under the general conditions laid down by the laws and regulations of the receiving State, to search members of force or civilian

a component and their dependents and to examine their luggage and vehicles, and to seize articles pursuant to such laws and regulations.

The temporary importation and the re-exportation of

service vehicles of force civilian component under their own

a or

shall be authorised free of duty presentation of a power on

Bilagor 233

triptyque in the form shown in the Appendix to this Agreement. b The temporary importation of such vehicles not under their own power shall be governed by paragraph 4 of this Article and the reexportation thereof by paragraph

c Service vehicles of force civilian a or component shall be exempt from any tax payable of the respect use of vehicles on the roads.

Official documents under official seal shall not be subject to customs inspection. Couriers, whatever their these

status, carrying

documents must be in possession of individual an movement order issued accordance with paragraph 2 b of Article III. This

movement order shall show the number of despatches carried and certify that they contain only official documents.

4. A force import free of may duty the equipment for the force and reasonable quantities of provisions, supplies and other goods for the exclusive use of the force and, where cases such use permitted by the receiving State, its civilian component and

dependents. This duty-free importation

shall be subject to the deposit, at the customs office for the place of entry, together with such customs documents shall as be agreed, of a Certificate a form agreed between the receiving State and the sending State signed by authorised the a person by sending State for that

purpose. The designation of the authorised person to sign the certificates well specimens as as of the signatures and stamps to be

used, shall be sent to the customs administration

of the receiving

Not printed here.

234 Bilagor

State.

A member of force or civilian component may, at the time

a of his first arrival to take service in the receiving State or at the

up time of the first arrival of any dependent to join him, import his personal effects and furniture free of duty for the term of such service.

6. Members of a force or civilian component may import temporarily free of duty their private motor vehicles for the personal use of themselves and their dependents. There no obligation under this Article to grant exemption from taxes payable in respect of the use of roads by private vehicles.

Imports made by the authorities of a force other than for the exclusive of that force and its civilian component, and imports,

use other than those dealt with paragraphs 5 and 6 of this Article, effected by members of 8 force or civilian component are not, by

of this Article, entitled to any exemption from duty or other reason conditions.

Goods which have been imported duty-free under paragraphs

2 b, 5 or 6 above--

be re-exported freely, provided that, the case of

a may goods imported under paragraph a Certificate, issued in accordance with that paragraph presented to the customs office: the customs authorities, however, may verify that goods reexported are as described in the certiñcate, any, and have in fact been imported under the conditions of paragraphs 2 b, 5

Bilagor

or 6 as the case may be; b shall not normally be disposed of in the

receiving State

way of either sale gift: however, or particular cases such disposal may be authorised conditions on imposed by the authorities concerned of the receiving State for instance, on payment of duty and tax and compliance with the requirements of the controls of trade and exchange.

9. Goods purchased in the receiving State shall be exported therefrom only accordance with the regulations force the

receiving State.

10. Special arrangements for crossing frontiers shall be granted by the customs authorities to regularly constituted units or formations, provided that the customs authorities concerned have been duly notiñed advance.

ll. Special arrangements shall be made by the receiving State so that fuel, oil and lubricants for service use vehicles, aircraft and vessels of a force civilian be or component, may delivered free of all duties and taxes.

12. In paragraphs l-l0 of this Article duty means customs duties and all other duties and taxes payable on importation or exportation, the be, as case may except dues and taxes which than are no more charges for services rendered; importation includes withdrawal from warehouses customs or continuous customs custody, provided that the goods concerned

236 Bilagor

have not been grown, produced or manufactured the receiving State.

13. The provisions of this Article shall apply to the goods concerned not only when they are imported into or exported from the receiving State, but also when they are in transit through the territory of a Contracting Party, and for this purpose the expression receiving State in this Article shall be regarded as including any Contracting Party through whose territory the goods are passing in transit.

ARTICLE XII

The customs or fiscal authorities of the receiving State may, as a condition of the grant of any customs or fiscal exemption or concession provided for in this Agreement, require such conditions to be observed as they may deem necessary to prevent abuse.

These authorities may refuse any exemption provided for by this Agreement in respect of the importation into the receiving State of articles grown, produced or manufactured in that State which have been exported therefrom without payment of, or upon repayment of, taxes or duties which would have been chargeable but for such exportation. Goods removed from a customs warehouse shall be deemed to be imported they were regarded as having been exported by reason of being deposited the Warehouse.

Bilagor 237

ARTICLE XIII

In order to prevent offences against and fiscal customs laws and regulations, the authorities of the receiving and of the sending States shall assist each other the conduct of enquiries and the collection of evidence.

The authorities of force shall render all assistance a within their power to that articles liable seizure ensure to by, or on behalf of, the customs fiscal authorities of the or receiving State are handed to those authorities.

The authorities of force shall render all assistance a within their power to the of duties, ensure payment taxes and penalties payable by members of the force civilian or component or their dependents.

Service vehicles and articles belonging force to a or to its civilian component, and member not to a of such force civilian or component, seized by the authorities of the receiving State connection with an offence against its fiscal customs or laws or regulations shall be handed over to the appropriate authorities of the force concerned.

ARTICLE XIV

A force, a civilian and the members component thereof, as well as their dependents, shall remain subject

to the foreign

238 Bilagor

exchange regulations of the sending State and shall also be subject to the regulations of the receiving State.

The foreign exchange authorities of the sending and the receiving States may issue special regulations applicable to force

a or civilian component or the members thereof as well as to their dependents.

ARTICLE XV

Subject to paragraph 2 of this Article, this Agreement shall remain force the event of hostilities to which the North Atlantic Treaty applies, except that the provisions for settling claims in paragraphs 2 and 5 of Article VIII shall not apply to war damage, and that the provisions of the Agreement, and, in particular of Articles IIl and VII, shall immediately be reviewed by the Contracting Parties concerned, who may agree to such modifications as they may consider desirable regarding the

application of the Agreement between them.

In the event of such hostilities, each of the Contracting Parties shall have the right, by giving 60 days notice to the other Contracting Parties, to suspend the application of any of the provisions of this Agreement so far as concerned. this right

exercised, the Contracting Parties shall immediately consult with

a view to agreeing on suitable provisions to replace the provisions

suspended.

ARTICLE XVI

All differences between the Contracting Parties relating the to interpretation or application of this Agreement shall be settled

negotiation between them without outside jurisdicrecourse to any tion. Except where provision made the in express to contrary this Agreement, differences which be settled direct carmot by negotiation shall be referred to the North Atlantic Council.

ARTICLE XVII

Any Contracting Party at time the revision of

may any request any Article of this Agreement. The request shall be addressed to the North Atlantic Council.

240 Bilagor

BILAGA 4

12.4 Annex C to Memorandum of Under-

standing concerning the cooperation on the

Formation of a Baltic Batta-

Peacekeeping

lion.

STATUS OF PERSONNEL OF THE ARMED FORCES AND OF CIVIL SERVANTS OF THE SUPPORTING STATES VISITING THE BALTIC STATES

SECTION I INTRODUCTION

This Annex records the understandings which have been reached between the supporting States and the Baltic States to

the status of members of the armed forces and of civil cover servants of the supporting States who are visiting the Baltic States for training, exercises or other official purposes.

SECTION DEFINITIONS

- 2. In this Annex the following defmitions apply:

Bilagor 241

a. receiving State means the Baltic State whose

on territory the

training, exercise or other official visit conducted under the conditions set out in this Memorandum of

Understanding.

sending State means the supporting State, whose personnel are deployed to the receiving State for the of purpose training, exer-

cising or visiting ofñcially under conditions

set out this

Memorandum of Understanding.

c. personnel of the sending State members means of the armed forces or civil servants of the sending State.

authorities of the sending State means those authorities of the sending State or other officials of the State

sending who are

empowered by its law to enforce the law and regulations of that State with respect to members of its armed forces and its civil servants, or other official representatives of the sending State.

e. authorities of the receiving State means those authorities of the receiving State who are empowered by its law enforce to the law of that State with respect to its citizens.

SECTION III NUMBER§ -

The number of individuals from the personnel

of the sending State participating in training exercise

any or or other official visit will be subject to limits be determined between

to the receiving

State and the sending State prior visit. to any

242 Bilagor

SECTION IV STATUS

4. Military personnel from the sending State visiting a receiving State will remain for all purposes members of the Armed Forces of the sending State concerned. They will be under the command of the military authorities of their respective sending State and at all times subject to the Service Law and regulations of the military authorities of their sending State.

Jurisdiction

5. The personnel of the sending State visiting the receiving State will be obliged to respect the laws and traditions of the receiving State at all times, and to abstain from activity inconsistent with

any the spirit of this Memorandum and in particular from any political activity in the receiving State. the responsibility of the authorities of the sending State to take the necessary measures to that end.

6. In cases of criminal and civil proceedings against the personnel of the sending State, the receiving State and the sending State will mutually determine which of the receiving State or the sending State will exercise jurisdiction, against a presumption that the offence committed in the course of duty the sending State will normally exercise jurisdiction. Notwithstanding these provisions, the receiving State will give sympathetic consideration to any request from sending State to exercise jurisdiction a specific

Bilagor 243

C888.

ln cases covered by paragraph 6 where

the receiving State

exercies jurisdiction member of the over a personnel of the sending State, the receiving State will, in where cases sentence pronounced and on the request of the authorities of the

sending State,

transfer into the custody of the sending State the member of the personnel of the sending State concerned that the so sentence may be carried out the territory of the on sending State.

Any police action involving personnel of the sending State will be notified to the Ambassador of the sending State other or designated authorities of the sending State. Any personnel of the sending State arrested the authorities of the receiving State will be released, into the on request, custody of the Ambassador of the sending State or other designated authorities of the

sending State.

Qlaims 1

The receiving State and the sending State will waive all claims against each other for loss suffered, either

resulting from damage

to its property death injury of its or or personnel, caused by a member of the personnel of the other State done the course of

Owing to Finnish national legislation Section IV, paragraphs 10 and ll will not apply to Finland. Finland will make her own arrangements with Baltic States. Owing to Danish national legislation, Section IV, paragraphs 10 and 11 will not apply to Denmark before

parlimentary

budgetary approval has been obtained.

244 Bilagor

duty in the receiving State.

In cases where the participants concerned, after consulting, judge actions resulting in a claim to be grossly negligent or intentional, the participants may re-apportion the payment of the claim between themselves.

10. The receiving State will deal with, accordance with its laws, and settle all third party claims for loss of and damage

to property and injury including death resulting from injury

arising from any acts or omissions on the part of the personnel of the sending State done in the performance of official duties the receiving State. The costs of settlement of all such claims will be shared equally between the sending State and the receiving State.

ll. Third party claims for loss, damage, injury or death arising out of acts or omissions in the receiving State by the personnel of the sending State not done in the performance of official duty will be considered by the authorities of the sending State, who will decide whether they will offer ex-gratia payment to the injured party and so what amount.

weapons

12. The personnel of the sending State may on duty carry weapons the receiving State as required for the purposes of exercises and training.

Bilagor 245

Uniform

13. The military personnel of the sending State will wear the uniform and insignia of the sending State when on duty training or in the receiving State.

Driving Licences

14. The receiving State will accept as valid current civilian or military driving licences issued the sending State and military driving licences held by the personnel of the sending State.

Imports and Exports

15. The sending State a. may import, free of duty and without licence, into the receiving State equipment and supplies required in connection with visits covered under this Annex.

b. Such equipment and supplies will not be disposed of the receiving State without prior permission of the receiving State, they may however, be exported into the sending State free of export duty and without export licence.

c. In this paragraph duty means customs duty, purchase tax and all duties and taxes payable importation on and exportation.

Taxation

16. The personnel of the sending State will be exempt from

Bilagor

the State their and allowances and income tax, by receiving on pay

also be from other form of direct taxation and will exempt any

of of Insurance Contributions to the from payment any type

receiving State.

Qygrflying ggg Airfiçlg Fagiliti§

The receiving State will afford overflying rights and 17.

for the military aircraft of the sending State and airfield facilities their Operating in support of visits covered by this

personnel

Annex.

18. Personnel of the sending State shall carry valid passport

of valid visa needed. Should visas be

and be in possession

required they will be obtained at no cost.

Bilagor 247

BILAGA 5

12.5¶Exempel på svensk deklaration inför

internationell utbildning i

fredsbevarande

verksamhet

DECLARATION

DEFINITIONS

Visiting Foreign personnel will consist of members of the Foreign armed forces and of civilian observers.

Foreign authorities those Foreign means authorities who are empowered by its law to enforce the law with respect to members of the Foreign armed forces other or official representatives of the

Foreign State.

Swedish authorities means those Swedish authorities who are empowered by Swedish law enforce the to law with respect to Swedish citizens.

QQNSTRAINTS

This declaration does not intend ignore

to national legislation

international agreements. Should disagreements

occur, national

248 Bilagor

legislation international agreements will prevail. or

CODE OF CONDUCT

the duty of the visiting Foreign personnel to respect Swedish law, and to abstain from any activity inconsistent with the spirit of this declaration, and, in particular, from any political activity in Sweden. also the duty of the Foreign authorities to take necessary measures to that end.

4. TERMS OF STAY

the duty of the Foreign authorities, in accordance with established diplomatic procedures, to apply for permission for the visiting Foreign personnel to enter and stay in Sweden.

Valid passport and military identity cards issued by the Foreign State and the appropriate movement order will be the only requirement for entering the Swedish territory for the visiting Foreign personnel.

A11 Foreign personnel shall be subject to the laws and regulations administered by the Swedish customs authorities.

4. Temporary import and export of military equipment and personal military equipment intended exclusively for the use of the Foreign personnel during the Exercise will be free from customs

Bilagor 249

charges, excise duties and taxation whatever its nature. The Foreign State shall apply for permission to import and export military vehicles and radio communication equipment.

The Foreign

State will not be allowed to import weapons or annnunition.

5. The Swedish diplomatic authorities in the Foreign State will assist the Foreign authorities in getting the necessary permissions etc.

Goods purchased Sweden shall be exported therefrom only in accordance with the regulations force Sweden.

i DRESS CODE AND THE POSSESSION AND CARRYING F WEAP N AND AMM NITI N

The visiting military personnel shall rule as a wear uniform. The wearing of civilian clothes will be subject to arrangement between the Foreign authorities and the Swedish authorities.

The Foreign units and personnel

participating the Exercise

will not bring with them kind of issued any or organic weaponry or parts hereof, explosive ordnance, ammunition or parts hereof to the territory of Sweden. Weaponry herein defined as all calibers of handguns, unit organic weapons, bayonets and knives. The Swedish Armed Forces will provide

participating units and

personnel with the and ammunition weaponry necessary for the conduct of the exercise. The Swedish Armed Forces are responsible for sufficient and safe

weapons-training of the personnel

250 Bilagor

accordance with the applicable Swedish safety rules. Henceforth, the participating Foreign units and personnel will the issued and ammunition at the discretion of only use weapons the Swedish liason officer, Swedish weapons instructors or safety ofñcers.

DRIVING LIQENQE

The Swedish authorities shall accept valid, without a driving as fee, the driving permit licence military driving permit test or or or issued the Foreign State sub-division thereof, on condition by or a that the driving licence permit issued Roman types. or

7 JURISDICTION

Sweden has jurisdiction over visiting personnel.

The Swedish authorities will promptly notify the Foreign military authorities of the arrest of any of its personnel.

The Swedish and Foreign authorities will assist each other in of all investigations into offences, and the carrying out necessary collection and production of evidence, including the seizure the the handing of objects connected with and, in proper cases, over The handing of such objects however, be an offence. over may, their within the time specified by the made subject to return authority delivering them.

Bilagor 251

4. Where an accused has been tried accordance with the provisions of this Declaration and has been acquitted, or has been convicted and serving, or has served, hisher sentence has or been pardoned, heshe should not be tried again for the same offence within the territory the same by Foreign military authoriti-

es. However, nothing in this paragraph shall prevent the Foreign military authorities from trying member of a its force for any violation of rules of discipline arising from an act omission or which constituted offence for which heshe an was tried the Swedish authorities.

If visiting Foreign personnel

prosecuted under Swedish jurisdiction heshe shall be entitled

a. to a prompt and speedy trial;

to be informed, in advance of trial, of the specific charge or charges made against himher;

c. to be confronted with the witnesses against himher;

to have compulsory for

process obtaining witnesses hisher favour, they within the jurisdiction are of Sweden; e. to have legal representation of hisher own choice for hisher defence to have free assisted or or legal representation under the

conditions prevailing for the time being

Sweden;

heshe considers have necessary, to the services of a

competent interpreter; and

to communicate with a representative of the Govern-

Foreign

ment and, when the rules of the perrnit, court to have such a representative present at hisher trial.

252 Bilagor

LIABlLITY TO PAY DAMAGE§

The Swedish and Foreign Government will waive all claims against each other for loss suffered, either resulting from damage its death injury of its personnel, caused by a to property or or member of the personnel of the other government done in the of duty on Swedish territory. course

2. The Swedish government will deal with, accordance with Swedish law, and settle all third party claims for loss of and damage property and injury including death resulting from to injury arising from acts omissions on the part of the any or

Foreign personnel done the performance of official duties on

Swedish territory. The costs of settlement of all such claims will be shared equally between the governments of Sweden and the Foreign State.

Third claims for loss, damage, injury or death arising party omissions the Swedish territory by the Foreign out of acts or on personnel done in the performance of duty will be determined not according to Swedish law.

4. The liability damages to the visiting Foreign personnel

to pay for claims for loss, damage, injury death arising out of acts or or omissions the Swedish territory by the Swedish personnel not on done in the performance of duty will be determined according to Swedish law.

Bilagor 253

REPATRIATION

If any of the visiting personnel leaves the employ of the Foreign State heshe shall be repatriated.

If the Kingdom of Sweden the removal from requests its territory of any of the visiting personnel the Foreign authorities shall be responsible for receiving the concerned within person their own territory or otherwise disposing of himher outside Swedish

territory.

In case the Foreign authorities the repatriation request of any of the visiting personnel, the Swedish authorities will give sympathetic consideration to such a request.

10. SUPPORT

Sweden will provide at charge the Foreign State no to and the visiting Foreign personnel accommodation, nourishment, transportation within the exercise and the area, use of the equipment and the training area for the Exercise.

11. MEDICAL AND DENTAL CARE

The visiting personnel receive medical may and dental care,

including hospitalization under the conditions

same as comparable Swedish personnel.

254 Bilagor

12. FINAL STATEMENT

This declaration will only and exclusively serve the purposes of the Exercise. obligation under international law and will will not create any not be considered as a precedent.

in the Exercise, Sweden and the Foreign State

2. Participating

will take cognizance of this declaration.

declaration will effect the status of the This no way visiting personnel under international law.

Bilagor 255

BILAGA 6

12.6 över

Sammanställning rätten till

sjuk-

vårdsförmåner i andra länder

Konventionsland Med- Alla Legiti- Personer Utborgare försäkrade rnations- omfattade sända krav av Wien-

konv.

Australien intyg x x eller pass Norden intyg x x Frankrike x intyg x Tyskland intyg x Grekland intyg x Italien intyg

Luxemburg intyg x Nederländerna intyg x Polen intyg x x eller pass Portugal intyg x x Quebec x intyg

Spanien intyg x Storbritannien och intyg x x Nordirland eller pass Algeriet intyg x x

eller pass Ungern pass Österrike intyg x Israel intyg

256 Bilagor

Även medborgarei andraunder med vilka bådeSverige om Frankrike

har ingått avtal om socialtrygghet 2Oavsett medborgarskap 9Gäller endastvid vistelse kortare ån 3 månader

Endastför den arbetareller studerar för kortare tid än ettår

som 5Endast sjukhusvård ° Endastförlossningsvård

Statens offentliga 1995 utredningar

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud.N. 40.Älvsäkerhet.K. 2. ArbetsföretagEnnymöjlighetför arbetslösa.A. 4l Allmänbehörighet - för högskolestudier.U. . Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.Fi.- 42.FramtidsanpassadGotlandstrañk.K. 4. Långtidsutredningen1995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskattning.- Ju. 5. Vårdenssvåraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju. SlutbetänkandePrioriteringsutredningen.av 45.Grundvattenskydd.M. 6. Muskövarvetsframtid.Fö. 46.Effektivarestyrningochrättssäkerhet 7. Obligatoriskaarbetsplatskontakterfor arbetslösa.A. i asylprocessen.A. Pensionsrättigheterochbodelning.Ju. 47.Tvângsmedel enligt27och28kap.RB 9. Fulltekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. polislagen.Ju. samt 10.Översyn skattebrottslagen.Fi. av 48.EG-anpassadekörkortsregler.K. ll.Nya konsumentregler.Ju. 49.Prognoseröver inkomster statens ochutgifter.Fi. 12.MervärdesskattNyatidpunkterför- 50.Kunskapslâgetkärnavfallsomradet1995.M. redovisningochbetalningFi. 51 Elförsörjningi ofred.N. 13.Analys Försvarsmaktensekonomi. . av Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu.av 14.Ny Elmarknad Bilagedel.N.+ 53.Sarnverkanför fred.Denrättsligaregleringen.Fö. l5. Könshandeln.S. 16.Socialtarbetemotprostitutioneni Sverige. 17.Homosexuellprostitution.S. 18.Konsti offentligmiljö. Ku. 19.Ettsäkraresamhälle.Fö. 20.Utan stannarSverige.Fö. 21 Stadenpåvattenutanvatten.Fö. . 22.Radioaktivaämnenslår jordbruki Skåne.Fö.ut 23.Brist elektronikkomponenter.Fö. 24.GasmolnlamslárUppsala.Fö. 25.Samordnadochintegreradtågtrafik Arlandabananochi Mälardalsregionen.K. 26.Underhállsbidragochbidragsförskott, DelA ochDelB. 27.Regionalframtid bilagor.C.+ 28.Lagenomvissainternationellasanktioner - enöversyn.UD. 29.Civilt brukavförsvarets resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar.Fö. 30.AlkylatochMiljöklassningavbensin.M. 31.Ettvidareutvecklarmiljöklassystemi EU.M. 32.lT ochverksamhetsfornyelseinomrättsväsendet. Förslagtill nyasamverkansforrner.Ju. 33.Ersättningför ideellskadavid personskada.Ju. 34.Kompetensför strukturomvandling.A. 35.Avgifterinomhandikappområdet.S. 36.Förmånerochsanktionerensamladredovisning. - Fi. 37.van dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. - 38,YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasialyrkesutbildning.U. 39.Somereflections SwedishLabourMarketon Policy,A. Någrautländskaforskaressynpåsvensk arbetsmarknadspolitik.A.

1995 Statens offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Finansdepartementet Justitiedepartementet

Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3] Pensionsrättigheterochbodelning.[8] - Lángtidsutredningen1995.[4] Nyakonsumentregler. [9] rättsväsendet. Fulltekonomisktarbetsgivaransvar. lT ochverksamhetsförnyelseinom skattebrottslagen.[10] till satnverkansformer.[32] Översynav Förslag nya Nyatidpunkterför skadavidpersonskada.[33] Mervärdesskatt- Ersättningförideell [43] redovisningochbetalning.[12] SambandetRedovisningBeskattning. - ochsanktioner samladredovisninng.[36] organisation.[44] Förmåner - en Aktiebolagets ochutgifter.[[49] RB Prognoseröverstatensinkomster Tvángsmedelenligt27och28kap.

samtpolislagen.[47] Utbildningsdepartementet

Godtrosförvärv stöldgods[52] av Kvalificeradeftergymnasial Yrkeshögskolan-

Utrikesdepartementet yrkesutbildning.[38]

behörighetför högskolestudier.[41] internationellasanktioner Allmän Lagenomvissa

enÖversyn.[28] Arbetsmarknadsdepartementet -

Försvarsdepartementet En möjlighetforarbetslösa.[2] Arbetsföretag- ny Obligatoriskaarbetsplatskontakterför arbetslösaa.[7] Muskövarvetsframtid.[6] Kompetensför strukturomvandling.[34] Försvarsmaktensekonomi.[13] Analysav SwedishLabourMarket [19] Somereflectionson Ettsäkraresamhälle. Policy.[39] Utan stannarSverige.[20] Någrautländskaforskaressyn svensk Staden vattenutanvatten.[21] [22] arbetsmarknadspolitik.[39] Radioaktivaämnenslårutjordbruki Skåne. Effektivarestyrningochrättssäkerhet Bristpåelektronikkomponenter.[23] [24] i asylproccssen.[46] GasmolnlamslárUppsala.

Civiltbrukavförsvaretsresurser- Kulturdepartementet erfarenheterhelikoptrar.[29] regelverken. , rättsligaregleringen.[53] Konsti offentligmiljö.[18] Samverkanförfred.Den blad Pstödtill svenskdagspress..[37] Vartdagliga -

Socialdepartementet Näringsdepartementet

Värdenssvåraval. Prioriteringsutredningen.[5] Ettrenodlatnäringsförbud.[1] slutbetänkandeav Ny Elmarknad+ Bilagedel.[14] Könshandeln.[15] prostitutioneni Sverige.[16] Elförsörjningi ofred.[51] Socialtarbetemot

Homosexuellprostitution.[17] Civildepartementet Underhållsbidragochbidragsförskott, [26] Regionalframtid+ bilagor.[27] DelA ochDelB.

Avgifterinomhandikappområdet.[35] Miljödepartementet

Kommunikationsdepartementet Miljöklassning bensin.[30] Alkylatoch av tågtrafik Ettvidareutvecklarmiljöklassystemi EU.[31] Samordnadochintegrerad

ochi Mälardalsregionen.[25] Grundvattenskydd.[45] Arlandabanan Kunskapslägetkärnavfallsområdet1995.[550] Älvsäkerhet.[40]

FramtidsanpassadGotlandstrañk.[42]

EG-anpassadekörkortsregler.[48]